Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.47.0-wmf.2
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Kizz Daniel
0
10274
638189
515274
2026-05-17T12:24:58Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638189
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Oluwatobiloba Daniel Anidugbe''', onye a maara nke ọma site na aha egwuregwu ya bụ '''Kizz Daniel''', bụ onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu na [[Naijiria]]. A maara ya nke ọma maka egwu ya "''Woju''" na "''Yeba''".<ref>{{Cite web|author=Bella|first=Naija|url=https://www.bellanaija.com/2018/05/kiss-daniel-name-kizz-daniel/|title=Kiss Daniel changes name to Kizz Daniel|work=Bella Naija|date=22 May 2018|accessdate=29 May 2018}}</ref> Ọ gara site na aha egwu Kiss Daniel tupu ọ gbanwee ya na Mee 2018.<ref>{{Cite web|author=Ohunyon|first=Ehis|title=Singer changes his name to Kizz Daniel|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-changes-his-name-to-kizz-daniel-id8404761.html|work=Pulse.NG|date=22 May 2018|accessdate=29 May 2018|archivedate=29 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180529204414/http://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-changes-his-name-to-kizz-daniel-id8404761.html}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-19|title=Kizz Daniel In Fresh Battle With Former Record Label, G-Worldwide|url=https://guardian.ng/life/kizz-daniel-in-fresh-battle-with-former-record-label-g-worldwide/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-08-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220813093414/https://guardian.ng/life/kizz-daniel-in-fresh-battle-with-former-record-label-g-worldwide/}}</ref> Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na G-Worldwide Entertainment na 2013, mana ọ hapụrụ akara ahụ na-esote esemokwu nkwekọrịta na ikpe ụlọ ikpe.<ref>{{Cite web|author=Ehis Ohunyon|title=Singer changes his name to Kizz Daniel|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-singer-changes-his-name-to-kizz-daniel/1exr02v|publisher=Pulse Nigeria|date=May 22, 2018|accessdate=November 29, 2020|archivedate=March 9, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190309152836/https://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-singer-changes-his-name-to-kizz-daniel/1exr02v}}</ref>O guzobere akara ndekọ Fly Boy Inc na [[Novemba|Nọvemba]] 2017.<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2017/11/confirmed-kiss-daniel-exits-g-worldwide-unveils-new-record-label/|title=CONFIRMED: Kiss Daniel Exits G-Worldwide and Unveils New Record Label|date=2017-11-14|work=Nigerian Entertainment Today|accessdate=2017-11-17}}</ref>
Na August 8, na afọ 2022, ndị uwe ojii [[Tanzania]] jidere Kizz Daniel na Dar es Salaam n'ihi enweghị ike ịrụ ọrụ. Otu n'ime ụlọ ọrụ ndị Tanzania a maara dị ka State of Vybes kwadebere ihe omume.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-08-09|title=Kizz Daniel arrested in Dar Es Salaam, Tanzania over failure to perform - Offblogmedia|url=https://offblogmedia.com/kizz-daniel-arrested-in-tanzania-over-failure-to-perform/|accessdate=2022-08-12|language=en-US|archivedate=2022-08-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220812131057/https://offblogmedia.com/kizz-daniel-arrested-in-tanzania-over-failure-to-perform/}}</ref>
A mụrụ Kizz Daniel Oluwatobiloba Daniel Anidugbe na [[Abeokuta]], na Ogun Steeti, Nigeria.<ref>{{Cite news|title=How Kizz Daniel born triplets but one die|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-57845815|accessdate=2022-06-14}}</ref> Ọ si n'ógbè gọọmentị ime obodo Abeokuta North. Ọ gara Abeokuta Grammar School ma gụsịrị akwụkwọ na Federal University of Agriculture, Abeokuta, na 2013, na nzere na Water Resources Management na Agrometeorology (Water Engineering).<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/kiss-daniel-5-interesting-facts-about-the-singer/845wevk|title=5 interesting facts about the singer|date=2017-12-06|work=www.pulse.ng|accessdate=2019-05-07|archivedate=2019-05-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190507134912/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/kiss-daniel-5-interesting-facts-about-the-singer/845wevk}}</ref> Mgbe ọ nọ na mahadum, o kpebiri ịchụso egwu dị ka ọrụ n'akụkụ ọmụmụ ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-10-things-you-dont-know-about-woju-singer-id3507573.html|title=Kiss Daniel: 10 things you don"t know about "Woju" singer|author=Akan|first=Joey|accessdate=2018-07-03}}</ref>
N'ọnwa Mee na afọ 2015, Kizz Daniel wepụtara egwu nke atọ na-esote ya, na vidiyo izu abụọ ka e mesịrị nke a gbara n'ebe dị iche iche n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Afrịka ma AJE FILMS duziri ya.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-08-12|title=Kizz Daniel - Laye Audio|url=https://offblogmedia.com/kizz-daniel-laye-mp3-download/|accessdate=2022-08-12|language=en-US}}</ref> Daniel wepụtara abọm studio mbụ ya akpọrọ New Era na Mee 14, na afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/buzz/kiss-daniel-a-dope-album-will-always-have-enough-to-last-an-artiste-for-a-year-id6232774.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170217092928/http://pulse.ng/buzz/kiss-daniel-a-dope-album-will-always-have-enough-to-last-an-artiste-for-a-year-id6232774.html|archivedate=2017-02-17|title=Kiss Daniel: A dope album will always have enough to last an artiste for a year - Buzz - Pulse}}</ref>
Mgbe ọ hapụsịrị akara mbụ ya G-WorldWide, ọ gara na-ese n'elu mmiri nke onwe ya FLYBOY I.N.C. nke bịanyere aka na ọrụ ọhụrụ abụọ Demmie Vee na Philkeyz na nso nso a. Mgbe nke ahụ gasịrị, Kizz Daniel gosipụtara na Demmie Vee single nke akpọrọ "You Go Wait?". 2018 ji n'aka na ọ bụ afọ dị mma maka onye na-eti egwu WOJU, ọ gosipụtara [[Wizkid]] na Hit Song "FOR YOU" na [[Davido]] na egwu ọzọ "One Ticket" nke kụrụ chaatị n'ime awa 24 nke ntọhapụ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.mp3bullet.ng/demmie-vee-ft-kizz-daniel-you-go-wait-mp3|title=Demmie Vee ft. Kizz Daniel – You Go Wait?|accessdate=2018-10-05}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.mp3bullet.ng/kizz-daniel-x-wizkid-for-you-prod-philkeyz-music|title=Kizz Daniel ft Wizkid - For You|accessdate=2018-06-14}}</ref> N'ụbọchị iri atọ n'ọnwa Disemba afọ 2018, Kizz Daniel wepụtara abọm Studio nke abụọ ya na nke mbụ ya n'okpuru FlyBoy Inc nke akpọrọ "No Bad Songz". Abọm ahụ nwere abụ iri abụọ gụnyere otu tiketi a tọhapụrụ tupu oge eruo nke o gosipụtara [[Davido]]. Ihe ndị ọzọ dị na Album ahụ gụnyere Nasty C, [[Diamond Platnumz|Diamond Platiumz]], Philkeyz, Demmie Vee, Dj Xclusive, Wretch 32, Diplo na Sarkodie. Abọm ahụ nwetara nyocha dị mma site n'aka ndị hụrụ egwu n'anya, ọ malitere na No. 55 na US iTunes Chart wee bụrụ nọmba 1 na World Album Chart n'ime awa ịrị abụọ na anọ nke ntọhapụ ya. Na 25 June 2020, ọ wepụtara abọm studio nke atọ ya 'King of Love'<ref>{{Cite web|author=Alake|first=Motolani|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/kizz-daniel-releases-new-album-king-of-love/ks11b7t|work=Pulse Ng|accessdate=July 4, 2020|title=Kizz Daniel releases new album, 'King of Love'|date=June 26, 2020|archivedate=July 5, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705164335/https://www.pulse.ng/entertainment/music/kizz-daniel-releases-new-album-king-of-love/ks11b7t}}</ref>
Na Mee ụbọchị nke mbụ, na afọ 2021, ọ nabatara ụmụ atọ, Jamal, Jalil na Jelani, ya na enyi ya nwanyị dị omimi. Kizz mechara kpughee otu o si tụfuo otu n'ime ụmụ atọ ya, Jamal, naanị ụbọchị anọ mgbe amuchara ya ka ọ na-enweta ụlọ elu nwere ọnụ ụlọ abụọ maka Jalil na Jelani.<ref>{{Cite news|author=TrustOkey|date=28 December 2024|title=Kizz Daniel unveils updated tracklist for forthcoming EP, [Uncle K]|language=en|work=TrustOkey|url=https://trustokay.net/kizz-daniel-unveils-updated-tracklist-for-forthcoming-ep-uncle-k/|accessdate=28 December 2024}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
<references />
mv63k7jxhqe094v3s7i9maok190iit7
Mercy Aigbe
0
11539
638262
540741
2026-05-18T06:43:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638262
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with hCards]]
{{databox}}
'''Mercy Aigbe''' {{Audio|Yo-Mercy Aigbe.ogg|Audio}}(amuru na ụbọchị nke mbụ Jenuarị 1978) bu onye omere na Naijiria, onye isi, ejiji na nwanyi ahia. A maara ya nke ọma maka ihe nkiri ụmụafọ Yoruba ya. <ref name="pulse">{{Cite web|url=http://pulse.ng/celebrities/womancrushwednesday-mercy-aigbe-gentry-pretty-passionate-actress-id3824320.html|title=Mercy Aigbe-Gentry, pretty passionate actress|date=3 June 2015|author=Ayomide O. Tayo|accessdate=9 August 2015|archivedate=25 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160625023508/http://pulse.ng/celebrities/womancrushwednesday-mercy-aigbe-gentry-pretty-passionate-actress-id3824320.html}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.naij.com/463296-6-hottest-asoebi-styles-of-mercy-aigbe.html|title=6 Hottest Asoebi Styles Of Mercy Aigbe|author=Ajomole Helen|publisher=Naij|accessdate=9 August 2015}}</ref>
== Ndụ mbido ==
Amụrụ Mercy Aigbe na 1 Jenụarị 1978 na [[Ȯra Edo|steeti Edo]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.nigeriafilms.com/style/122-beauty/50709-mercy-aigbe-looks-more-beautiful-without-makeup-photos|title=Mercy Aigbe looks more beautiful without makeup|accessdate=2022-02-22|archivedate=2022-11-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221122125509/https://www.nigeriafilms.com/style/122-beauty/50709-mercy-aigbe-looks-more-beautiful-without-makeup-photos}}</ref> nye Pa Aigbe na Oriakụ Abisola Grace Owodunni <ref>{{Cite web|date=29 January 2017|title=My mum and I : I bought car in school and lied to mum I won beauty pageant –Mercy Aigbe-Gentry|url=https://www.sunnewsonline.com/my-mum-and-i-i-bought-car-in-school-and-lied-to-mum-i-won-beauty-pageant-mercy-aigbe-gentry/|accessdate=13 April 2021|work=The Sun Nigeria}}</ref> O si obodo Benin nke bụ isi obodo Edo steeti. Ọ bụ nwa nke abụọ n'ime ezinụlọ mmadụ ise. <ref>{{Cite web|author=Okundia|first=Jennifer|date=1 January 2021|title=Pictures: Nollywood actress, Mercy Aigbe hits 43|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2021/01/01/pictures-nollywood-actress-mercy-aigbe-hits-43/|accessdate=13 April 2021|work=P.M. News}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị ya na St. Francis primary school wee gaa Maryland Comprehensive Secondary School Ikeja, Lagos. <ref>{{Cite web|date=2 December 2020|title=Who is Mercy Aigbe? Biography, Age, Career, Net worth, Awards, other Facts ⋆ NaijaHomeBased|url=https://www.naijahomebased.com/who-is-mercy-aigbe-biography-age-career-net-worth-awards-other-facts/|accessdate=14 April 2021|work=NaijaHomeBased|archivedate=14 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210414212748/https://www.naijahomebased.com/who-is-mercy-aigbe-biography-age-career-net-worth-awards-other-facts/}}</ref> Ọ bụkwa nwata akwụkwọ n'oge gara aga na The Polytechnic, Ibadan, [[Ȯra Ọyọ|Oyo State]], ebe ọ nwetara OND na mmụta gbasara ego. N'afọ 2001, Mercy Aigbe gụchara akwụkwọ na Mahadum Lagos wee nweta nzere na ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=https://www.naija.ng/1163683-mercy-aigbe-children.html#1163683|title=Mercy Aigbe children|work=naija.ng}}</ref> <ref>{{Cite web|date=21 August 2010|title=True, some of my colleagues are wayward, says Mercy Aigbe|url=https://www.vanguardngr.com/2010/08/ture-some-of-my-colleagues-are-wayward-says-mercy-aigbe/|accessdate=14 April 2021|work=Vanguard News}}</ref>
== Ọrụ ==
Mercy Aigbe malitere ọrụ ọkaibe ya site n'sonye n'ime ihe nkiri ncha ụfọdụ gụnyere usoro ihe nkiri TV ama ama " Papa Ajasco ". <ref>{{Cite web|date=29 November 2017|title=Mercy Aigbe, beautiful talented actress|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/womancrushwednesday-mercy-aigbe-beautiful-talented-actress/he22cr2|accessdate=14 April 2021|work=Pulse Nigeria|archivedate=2 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210302210836/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/womancrushwednesday-mercy-aigbe-beautiful-talented-actress/he22cr2}}</ref> N'ịbụ onye ọkachamara, Mercy sonyeere ụlọ ọrụ Nollywood nke ọma n'afọ 2006 wee mee ihe nkiri nke mere ka ọ pụta ìhè 'Ara', ihe nkiri Remi Olupo mere na [[Ibadan]], Oyo State. <ref>{{Cite web|title='I'll never do anything to jeopardize my marriage' -Mercy Aigbe {{!}} Encomium Magazine|url=https://encomium.ng/ill-never-do-anything-to-jeopardize-my-marriage-mercy-aigbe/|accessdate=14 April 2021}}</ref> Ọ tọrọ ntọala "Mercy Aigbe Gentry School of Drama" na 2016. <ref>{{Cite web|url=https://www.tvcontinental.tv/2016/08/04/mercy-aigbes-drama-school-graduates-first-set-trained-students/|title=Mercy Aigbe's drama school graduates first set of trained students|date=4 August 2016|work=Television Continental|accessdate=18 October 2018|archivedate=18 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191018155132/https://www.tvcontinental.tv/2016/08/04/mercy-aigbes-drama-school-graduates-first-set-trained-students/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.36ng.ng/2016/07/17/mercy-aigbe-starts-film-school/|title=Mercy Aigbe Starts Her Own Film School|author=Braimoh|first=Tobi|date=17 July 2016|accessdate=18 October 2018|archivedate=22 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221122124929/https://www.36ng.ng/2016/07/17/mercy-aigbe-starts-film-school/}}</ref>
'''Nkwado'''
N'ọnwa Nọvemba afọ 2014, emere Mercy Aigbe onye nnọchi anya akara maka Elephant Gold Rice. <ref>{{Cite web|date=27 November 2014|title=See actress' behind-the-scenes photos from TVC|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/mercy-aigbe-see-actress-behind-the-scenes-photos-from-tvc/rmwvjf0|accessdate=15 April 2021|work=Pulse Nigeria|archivedate=15 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210415232313/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/mercy-aigbe-see-actress-behind-the-scenes-photos-from-tvc/rmwvjf0}}</ref> Mercy Aigbe bịnyere aka na nkwekọrịta otu afọ ka ọ bụrụ onye nnọchi anya akara maka Prestige Cosmetic na June 2015. <ref>{{Cite web|title=Mercy Aigbe speaks on her new endorsement deal {{!}} Encomium Magazine|url=https://encomium.ng/mercy-aigbe-speaks-on-her-new-endorsement-deal/|accessdate=15 April 2021}}</ref> Na Julaị 2016, Mercy bịnyere aka na nkwekọrịta nkwado na Edalaf Brother Limited, ụlọ ọrụ ngwọta IT. <ref>{{Cite web|date=26 July 2016|title=Mercy Aigbe signs new endorsement deal|url=https://www.vanguardngr.com/2016/07/mercy-aigbe-signs-new-endorsement-deal/|accessdate=15 April 2021|work=Vanguard News}}</ref> E mere ya onye nnọchianya maka ụlọ ọrụ ahụike a na-akpọ "Shape you", ụlọ ọrụ na-emepụta kọfị ntamaru na October 2016. <ref>{{Cite web|date=28 October 2016|title=Nigerian actress, Mercy Aigbe gentry lands another endorsement deal with a fitness company|url=https://allure.vanguardngr.com/2016/10/nigerian-actress-mercy-aigbe-gentry-lands-another-endorsement-deal-fitness-company/|accessdate=15 April 2021|work=Vanguard Allure}}</ref> Na Maachị 2017, emere Mercy Aigbe onye nnọchi anya maka ntutu BK. <ref>{{Cite web|author=Peter|first=Adenuga|date=22 March 2017|title=Mercy Aigbe Endorsed As BK Unique Hair Ambassador|url=https://www.informationng.com/2017/03/mercy-aigbe-endorsed-bk-unique-hair-ambassador.html|accessdate=16 April 2021|work=Information Nigeria}}</ref> Na Septemba 2018, emere ya onye nnọchi anya ika maka "Naija Taxi Services", ụlọ ọrụ na-ahụ maka njem ndị mmadụ. <ref>{{Cite web|author=Okundia|first=Jennifer|date=27 September 2018|title=Mercy Aigbe Bags Another Brand Influencing Deal|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/09/27/mercy-aigbe-bags-another-brand-influencing-deal/|accessdate=16 April 2021|work=P.M. News}}</ref> Mercy Aigbe tinyere Bose Alao na Biodun Okeowo deere nkwekọrịta nkwado ya na nnukwu ụlọ ịchọ mma "Mary Make" <ref>{{Cite web|title=The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/|accessdate=16 April 2021|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics}}</ref>
=== Ihe nkiri ===
* ''Satanic''
* ''Afefe Ife'' (2008)
* ''Okanjua'' (2008)
* ''Atunida Leyi'' (2009)
* ''Igberaga'' (2009)
* ''Igbo'' (2009)
* ''Ìpèsè'' (2009)
* ''Iro funfun'' (2009)
* ''Mafisere'' (2009)
* ''Oju ife'' (2009)
* ''Omoge Osas'' (2012)
* ''Ile Oko Mii'' (2014)
* ''Victims'' (2015)
* ''The screenplay'' (2017)
* ''Little'' Drops of Happy (2017)
* ''200 Million'' (2018)
* ''Second Acts''(2018)
* ''Lagos real Fake Life (2018)''
* (2018)
* <nowiki><i>swallow</i></nowiki> (2021)
== Ihe nrite na nkwanye ugwu ==
== Ihe nrite ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Nsonaazụ
! Ref
|-
| rowspan="2" | 2015
| City People Entertainment Awards
| Ụdị ihe nkiri Yoruba nke afọ |{{Won}}
|
|-
| Njikọ na Glitz World Awards
| Onye ọchụnta ego Ejiji nke Afọ |{{Won}}
|
|-
| 2017
| [[2017 Best of Nollywood Awards|Ihe nrite Nollywood kacha mma]]
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu - Yoruba|{{Nom}}
| <ref>{{Cite web|date=2017-11-23|title=BON Awards 2017: Kannywood's Ali Nuhu receives Special Recognition Award|url=https://dailytrust.com/bon-awards-2017-kannywood-s-ali-nuhu-receives-special-recognition-award|accessdate=2021-10-07|work=Daily Trust|language=en|archivedate=2021-10-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211007214920/https://dailytrust.com/bon-awards-2017-kannywood-s-ali-nuhu-receives-special-recognition-award}}</ref>
|-
| 2018
| [[2018 Best of Nollywood Awards|Ihe nrite Nollywood kacha mma]]
| rowspan="2" | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma - Yoruba|{{Nom}}
| <ref name=":2">{{Cite web|date=2018-12-09|title=BON Awards 2018: Mercy Aigbe, Tana Adelana shine at 10th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2018-mercy-aigbe-tana-adelana-shine-at-10th-edition/v9fvvnn|accessdate=2019-12-23|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref>
|-
| 2019
| [[2019 Best of Nollywood Awards|Ihe nrite Nollywood kacha mma]]|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|date=2019-12-15|title=BON Awards 2019: 'Gold Statue', Gabriel Afolayan win big at 11th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2019-gold-statue-gabriel-afolayan-win-big-at-11th-edition/4d0w2n4|accessdate=2021-10-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
|}
== Ejiji na ụdị ==
A maara Mercy Aigbe maka ụdị ejiji na ejiji pụrụ iche. <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/6-times-mercy-aigbe-wowed-us-on-the-red-carpet/|title=6 times Mercy Aigbe wowed us on the red carpet|author=Ewulluh|first=Binyelum|date=26 July 2016|work=Nigeria Entertainment Today|accessdate=18 October 2018}}</ref> Na 2016 [[Africa Magic Viewers' Choice Awards|Africa Magic Viewers Choice Awards]], Uwe Mercy Aigbe nwetara ya úgwù ukwuu site n'aka ndị na-ahụ maka ejiji, ọ wukwara ewu na ụzọ mgbasa ozi dị iche iche mgbe emume gasịrị. <ref>{{Cite web|url=https://stargist.com/entertainment/nigerian_celebrity/mercy-aigbes-dress-to-the-amvca2016-has-got-everyone-talking/|title=Mercy Aigbe's Dress To The #AMVCA2016 Has Got Everyone Talking|work=StarGist|accessdate=18 October 2018|archivedate=18 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181018043104/https://stargist.com/entertainment/nigerian_celebrity/mercy-aigbes-dress-to-the-amvca2016-has-got-everyone-talking/}}</ref> A jara uwe ahụ mma maka mma ya pụrụ iche. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/mercy-aigbe-fans-react-to-this-day-style-snub-id4834779.html|title=Fans react to This Day Style snub|author=Odumade|first=Omotolani|date=22 March 2016|work=Pulse|accessdate=18 October 2018|archivedate=18 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181018044752/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/mercy-aigbe-fans-react-to-this-day-style-snub-id4834779.html}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2014, Aigbe malitere ụlọ ahịa akwa ya, Mag Divas Boutique na Lagos, meghee ebe ọzọ na Ibadan. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/mercy-aigbe-actress-launches-fashion-store-id3342566.html|title=Actress launches fashion store|author=Banah|first=Namang|date=11 December 2014|work=Pulse|accessdate=18 October 2018|archivedate=18 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181018043415/https://www.pulse.ng/lifestyle/events/mercy-aigbe-actress-launches-fashion-store-id3342566.html}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://fabwoman.ng/mercy-aigbe-opens-magdiva-boutique-in-ibadan-fabwoman/|title=Mercy Aigbe Stays Winning As She Opens Boutique In Ibadan|date=15 March 2018|work=Fab Woman}}</ref> Enyere ya onye ''ọchụnta ego Ejiji nke Afọ'' na Links na Glitz World Awards. <ref>{{Cite web|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/photos-actress-mercy-aigbe-wins-%E2%80%98fashion-entrepreneur-of-the-year%E2%80%99-award.163578/|title=[Photos] Actress Mercy Aigbe Wins 'Fashion Entrepreneur of the Year' Award|date=9 January 2016|work=Nigeria Bulletin|accessdate=18 October 2018|archivedate=18 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181018045434/https://www.nigerianbulletin.com/threads/photos-actress-mercy-aigbe-wins-%E2%80%98fashion-entrepreneur-of-the-year%E2%80%99-award.163578/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/08/04/mercy-aigbe-living-her-dreams/|title=Mercy Aigbe Living Her Dreams. . .|date=4 August 2018|work=ThisDay|accessdate=18 October 2018}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Mgbe alụmdi na nwunye mbụ ya kwụsịrị n'ihi ndabichi nke nne di ya, <ref>{{Cite web|date=11 May 2015|title=Actress opens up on why her first marriage crashed|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/mercy-aigbe-actress-opens-up-on-why-her-first-marriage-crashed/2yrhf1v|accessdate=16 April 2021|work=Pulse Nigeria}}</ref> Mercy Aigbe na 2014, lụrụ onye na-ahụ maka ụlọ oriri na ọṅụṅụ Nigeria, Lanre Gentry, ma nwee ụmụ abụọ (Juwon Gentry na Michelle Aigbe) <ref>''Juwon and Michelle'', </ref> na ụmụ nwanyị atọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/mercy-aigbe-find-out-how-star-actress-keeps-her-marriage-going-id5263883.html|title=Find out how star actress keeps her marriage going|date=14 July 2016|work=Pulse|accessdate=22 February 2022|archivedate=13 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181013211550/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/mercy-aigbe-find-out-how-star-actress-keeps-her-marriage-going-id5263883.html}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.informationng.com/2015/07/mercy-aigbe-gentry-expecting-another-child-for-new-hubby-photos.html|title=Mercy Aigbe Gentry Expecting Another Child For New Hubby|work=Information Nigeria|accessdate=9 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2015/06/03/mercy-aigbe-gentry-says-most-nigerian-men-dont-want-their-wives-to-outshine-them-in-motherhood-instyle/|work=Bella Naija|date=6 March 2015|title=Mercy Aigbe-Gentry to Motherhood InStyle: 'Most Nigerian Men don't want their Wives to Outshine Them|author=Adesola Ade-Unuigbe|accessdate=9 August 2015}}</ref> Na 2017, o kesara foto nke onwe ya mgbe di ya wakporo ya. N'ihi ya, ọ kewapụrụ di ya n'ihi ebubo ime ihe ike n'ụlọ, ma malite mkpọsa megide ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/mercy-aigbe-marks-1-year-since-domestic-violence-attack-id8259492.html|title=Actress marks 1 year since she encountered domestic violence in failed marriage|date=16 February 2018|work=Pulse|accessdate=22 February 2022|archivedate=13 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181013172422/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/mercy-aigbe-marks-1-year-since-domestic-violence-attack-id8259492.html}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2017/06/29/mercy-aigbe-joins-campaign-domestic-violence/|title=Mercy Aigbe Joins Campaign Against Domestic Violence|date=29 June 2017|work=[[Channels TV]]}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.hotnaija.com.ng/2021/06/mercy-aigbe-and-ex-husband-lanre-gentry.html|title=Mercy Aigbe and ex-husband Lanre Gentry blast each other on Father's Day|date=21 June 2021|work=HotNaija}}</ref> Mercy Aigbe nwetara ụlọ ọhụrụ dị nde naira n'afọ 2018. <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2018/06/actress-mercy-aigbe-buys-multi-million-naira-house-for-herself-and-her-kids.html|title=Actress Mercy Aigbe buys multi-million naira house for herself and her kids|date=19 June 2018}}</ref>
== Ndensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8drl1c34eantnnp8avoh4qu74badhqz
Larraine Segil
0
12749
638204
182873
2026-05-17T15:55:58Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638204
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Larraine D Segil''' <ref>[https://www.martindale.com/attorney/larraine-diane-segil-124691/ Martindale Hubbell Law Profile]</ref> ([[née]] '''Wolf''' ; amụrụ June 14, 1947) bụ onye ọchụnta ego amụrụ na South Africa, ọka iwu, onye ndụmọdụ, onye nkuzi, onye ode akwụkwọ, onye otu bọọdụ na onye ọrụ ugbo obodo . <ref name="fc1">{{Cite web|author=Cheryl Dahle|date=November 2000|title=She's the real (Internet) deal|url=http://www.fastcompany.com/41382/shes-real-internet-deal|accessdate=July 14, 2015|publisher=Fast Company}}</ref> <ref name="jj">{{Cite web|author=Leslee Komaiko|date=April 9, 2014|title=Urban farm is a little piece of paradise for local couple|url=http://www.jewishjournal.com/los_angeles/article/urban_farm_is_a_little_piece_of_paradise_for_local_couple|accessdate=July 14, 2015|publisher=Jewish Journal}}</ref> Ọ bụ onye isi oche nke The Little Farm Company, ụlọ ọrụ na-ejide ezinụlọ Los-Angeles nke akpọtụrụ na akwụkwọ ''akụkọ Forbes'' . <ref name="ucla">{{Cite web|title=Price Center for Entrepreneurial Studies|url=http://www.anderson.ucla.edu/centers/price-center-for-entrepreneurial-studies/about-us/board-of-advisors#LarraineD.|accessdate=July 14, 2015|publisher=UCLA Anderson School of Management}}</ref> <ref name="forbes">{{Cite web|author=Gay Gaddis|date=July 10, 2014|title=Nature proves fruitful for business insights|url=https://www.forbes.com/sites/gaygaddis/2014/07/10/nature-proves-fruitful-for-business-insights/|accessdate=July 14, 2015|work=Forbes}}</ref> Segil abụrụla onye na-ekwu okwu na CNN na CNBC e gosipụtakwala ya na akwụkwọ akụkọ ''Fast Company'' nakwa ''Bloomberg Business'' . <ref name="fc1" /> <ref name="swlaw">{{Cite web|date=June 23, 2012|title=Larraine Segil elected to board of trustees|url=http://www.swlaw.edu/news/overview/newsr.7hQpbNs8CE|archiveurl=https://archive.today/20141217151909/http://www.swlaw.edu/news/overview/newsr.7hQpbNs8CE|archivedate=December 17, 2014|accessdate=July 14, 2015|publisher=Southwestern Law School}}</ref> <ref name="bloom2">{{Cite web|author=Margaret Collins and Alexis Leondis|date=December 15, 2011|title=Banks wooing wealthy women CEOs say this time is different|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2011-12-15/banks-say-this-time-is-different-in-wooing-wealthy-women-ceos-as-clients|accessdate=July 14, 2015|publisher=Bloomberg Business}}</ref>
Segil bụ onye isi oche nke Exceptional Women Awardees Foundation, onye bụbu onye isi oche nke C200 Foundation, nakwa onye bubu osote onye isi oche nke C200 Governing Board, otu zuru ụwa ọnụ nakwa òtù na-adịghị akwụ ụgwọ nke ụmụ nwanyị bu ndị isi, nakwa onye so na APCO Worldwide International Advisory Council (IAC). <ref name="st">{{Cite web|author=Natalie Edwards|date=June 1, 2014|title=Dublin or cookies: the lady leaders of C200 on their first visit to Israel|url=http://startuptelaviv.co/2014/06/01/dublin-or-cookies-the-lady-leaders-of-c200-on-their-first-visit-to-israel/|accessdate=July 14, 2015|publisher=Startup Tel Aviv}}</ref> <ref name="apco">{{Cite web|title=International Advisory Council|url=http://www.apcoworldwide.com/about-us/our-people/iac|accessdate=July 14, 2015|publisher=APCO Worldwide}}</ref> Ọ bụ onye rụrụ ọrụ na Bọọdụ nke Frontier Communications na mbụ n'ihe ruru afọ iri na atọ nakwa bọọdụ ndụmọdụ nke Edgecast, ụlọ ọrụ nnyefe ọdịnaya (CDN) nke eresiri Verizon na 2013. <ref name="swlaw" /> Na 2009, a họpụtara Segil na bọọdụ nke World Health Organisation (WHO) Tropical Diseases Group (TDR), na Geneva, Switzerland ebe ọ jere ozi afọ atọ. <ref name="ucla" />
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Segil na South Africa, ha wee kwaga United States na 1974. Ọ gara Kingmead College, <ref name="sable">{{Cite web|author=Sable Staff|date=2015|title=Having groomed Fortune 1000 business alliances for decades, one of South Africa's greatest female thought leaders is now empowering women entrepreneurs for the future|url=http://www.sablenetwork.com/inspirations/personalities/48|accessdate=October 7, 2015|publisher=The Sable Accelerator}}</ref> na Mahadum Witwatersrand na Johannesburg, South Africa ebe ọ nwetara nzere B.A. na Latin na Bekee yana nzere B.A. na Latin na Classics. <ref name="swlaw" /> Na United States, Segil nwetara J.D. si Southwestern Law School na M.B.A. site na Presidential Key Executive Programme Pepperdine University . <ref name="swlaw" /> A nabatara ya ka ọ na-eme iwu na steeti California na Ụlọikpe Kasị Elu nke United States.
== Ọrụ ==
Na 1970s, Segil malitere ọrụ azụmaahịa America ebe ọ na-ere akụrụngwa eze dị ka onye jị igwe okwu na-ere ahịa. <ref name="sable" /> Ọ soro wee tọọ ntọala ụlọ ọrụ na-ahụ maka ego ma soro di ya, Clive Segil, dọkịta na-agwọ ọrịa ọkpụkpụ, rụọ ọrụ iji guzobe otu n'ime ụlọ ọgwụ nlekọta ngwa ngwa mbụ e nwere na America nke dị nso na ọdụ ụgbọ elu dị na Burbank, California. <ref name="sable" />
N'ime 1980s, Segil bụ onye isi oche nke ụlọ ọrụ ihe dị elu na-enye ngwaahịa na ọrụ nye ndị na-aru ọrụ na ikuku na ngwá elektronik n'ụwa nile. <ref name="academic">{{Cite news|author=Solomon, Stephen D|date=July 1989|title=Something of value|page=113|publisher=Academic OneFile}}</ref> <ref name="academic" /> Ndepụta ndị ahịa ya gụnyere Lockheed Martin, Hughes Aircraft Company na gọọmentị France na Israel . <ref name="sable" />
Na 1987, Segil malitere The Lared Group, ebe Emilio Fontana sonyeere ya n'oge na-adịghị anya na Los Angeles, California, ụlọ ọrụ nyere ndụmọdụ gbasara njikọ aka maka nnukwu ụlọ ọrụ na obere ụlọ ọrụ gburugburu ụwa. <ref name="academic" /> <ref name="wp">{{Cite news|author=Jane Applegate|date=May 20, 1991|title=Small biotech firms are turning to larger companies for help|page=11|work=Washington Post}}</ref> Segil duuru ụlọọrụ 'The Lared Group' afọ iri abụọ na anọ tupu ụlọ ọrụ na-ahụ maka ndụmọdụ a kpọrọ Vantage Partners LLC wee weghaara ya. <ref name="csm">{{Cite news|author=Daniel B. Wood|date=February 13, 2004|title=The battles ahead in Comcast bid for Disney: The company, and consumer groups, meet the takeover bid with skepticism and resistance|page=11|publisher=The Christian Science Monitor}}</ref> Na 2003, Segil ghọrọ onye mmekọ zuru oke na onye isi oche nke Vantage Partners, LLC, ụlọ ọrụ na-ahụ maka atụmatụ azụmaahịa, ruo 2006. <ref name="pharm">{{Cite journal|author=Staff|date=April 1, 2009|title=Larraine D. Segil appointed to World Health Organization's Strategic Alliances advisory group|journal=Pharma Business Week}}</ref> Ọ dụrụ ọdụ maka ịmepụta na njikwa nke njikọ azụmahịa na ụlọ ọrụ Global 1000 na Fortune 500 dị ka Cisco, Intel, na Synopsys Inc. ma nyekwa ndụmọdụ ka esi enwe mmekọrịta na ụlọ ọrụ mmalite. <ref name="fc1" /> Na 2007, Segil ghọrọ onye bubu onye mmekọ na Vantage Partners.
Segil kụziri nkuzi maka njikọ aka na mmekọrịta nye ndị isi na gburugburu ụwa wee kụziere nkuzi gbasara njikọ aka na California Institute of Technology maka ndị isi maka afọ iri abụọ na anọ. <ref name="fc1" /> <ref name="bloom2" /> O nyere otutu ndi oru nta akuko, agụmakwụkwọ na odee akwụkwọ, gụnyere na Melanie Haiken isiokwu '''Innovative Partnering: How smart alliances lend a hand to help midmarket growth''' nke e gosipụtara na akwụkwọ akụkọ nke Business 2.0 na CNN Money . <ref name="cnn">{{Cite web|author=Melanie Haiken|date=February 28, 2007|title=Innovative partnering:How smart alliances lend a hand to help midmarket growth.|url=https://money.cnn.com/magazines/business2/business2_archive/2006/12/01/8395003/|accessdate=July 14, 2015|publisher=Business 2.0 Magazine|archivedate=July 15, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150715124252/http://money.cnn.com/magazines/business2/business2_archive/2006/12/01/8395003/}}</ref>
Segil edeela akwụkwọ ise na njikọ aka na ibu onye ndu, nke Random House bipụtara, John Wiley na Sons na AMACOM, na mgbakwunye, o deela akwụkwọ akụkọ nke Penguin Books bipụtara . <ref name="ucla" />
== Ihe omume ndị ọzọ ==
Na 1991, Segil ghọrọ onye isi nyocha na IC 2 Institute na Mahadum Texas na Austin. <ref name="pharm" /> Ọ sonyeere Frontier Communications Corporation Board of Directors na Maachị 2005. TDR, Mmemme Pụrụ Iche maka nchọpụta na ọzụzụ, họpụtara Segil ka ọ bụrụ onye otu Strategic Alliance Advisory Group nke UNICEF, United Nations Development Programme, World Bank na World Health Organisation na-akwado site na 2009 ruo 2012. <ref name="swlaw" /> <ref name="pharm" /> Ihe omume ahụ nyere aka kwalite mgbalị nyocha zuru ụwa ọnụ banyere ọrịa na-efe efe nke ịda ogbenye. <ref name="pharm" /> Segil na-eje ozi na bọọdụ ndị nlekọta nke Southwestern School of Law na Los Angeles, yana na Price Center Entrepreneurial Advisory Board nke Anderson School of Management of UCLA kemgbe 1993. <ref name="swlaw" />
Segil mepụtara ọnọdụ ịgụ akwụkwọ n'efu maka ụmụ agbọghọ klas nke itoolu na Kingmead College na Johannesburg ma guzobe onyinye maka ndị ọkachamara ụmụ nwanyị na Southwwest Law School na Pepperdine University Graziadio School of Business and Management . <ref name="sable" />
Na 2007, Segil hapụrụ ụlọ oge niile ka ọ bụrụ onye isi oche na onye ya na Clive Segil tọrọ ntọala nke The Little Farm Company, ugbo dị na mpụga Los Angeles, California. <ref name="ucla" /> <ref name="pr">{{Cite web|date=March 5, 2012|title=Larraine Segil aka Rockin' Grandma Music Releases Children's Music And Story Books|url=http://www.prweb.com/releases/2012/3/prweb9254976.htm|accessdate=July 14, 2015|publisher=PR Web|archivedate=August 16, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150816142534/http://www.prweb.com/releases/2012/3/prweb9254976.htm}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ na-emepụta cheese, jams, relishes. <ref name="ucla" />
N'afọ 2011, Segil dere ma mekwaa otu igbe CD ụmụaka nakwa akwụkwọ etu e sị esi nri ụmụaka n'okpuru aha Rockin' Grandma Music. <ref name="ucla" /> <ref name="pr" />
Na 2012, Segil malitere ịkụzi ndị isi ụmụ nwanyị dị elu, n'afọ 2017 o mepụtara 501C3 Public Charity Foundation nke ọ na-achikwa ugbu nke a na-akpọ Exceptional Women Awardees Foundation dị ka onye ọrụ afọ ofufo. Ọ bụ mmemme ntụzi-aka nke onye otu oge ndụ. N'afọ 2022, otu ahụ karịrị ndị isi ụmụ nwanyị otu narị.
== Akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ ==
* ''Dynamic Leader Adaptive Organization: Ten Essential Traits for Managers'' by Larraine Segil (Apr 18, 2002)
* ''Partnering: The New Face of Leadership'' by Larraine Segil, Marshall Goldsmith and James Eds Belasco(Oct 31, 2002)
* ''Measuring the Value of Partnering: How to Use Metrics to Plan, Develop, and Implement Successful Alliances'' by Larraine Segil (Apr 22, 2014)
* ''Intelligent Business Alliances: How to Profit Using Today's Most Important Strategic Tool'' by Larraine D. Segil (Dec 8, 2010)
* ''Belonging'' by Larraine Segil (Aug 28, 2000)
* ''FastAlliances: Power Your E-Business''. by Larraine Segil (Dec 22, 2000)
* ''Intelligent Business Alliances How to Profit Using Today's Most Important Strategic Tool'' by Larraine Segil (1996)
* ''Leading Authorities On Business: Winning Strategies from the Greatest Minds in Business Today'' (2002)
* ''Understanding Life Cycle Differences'' (Brief Article): An article from: ''Association Management'' by Larraine Segil (Jul 28, 2005)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
d2eatdwd34mlyeoiimb33e22aatpqa0
Marriage bar
0
12864
638248
89465
2026-05-18T02:54:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638248
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Mgbochi alụmdi na nwunye bụ omume nke igbochi ọrụ nke ụmụnwanyị lụrụ di.<ref>{{Cite web|url=https://www.history.com/news/great-depression-married-women-employment|title=Why Many Married Women Were Banned from Working During the Great Depression}}</ref> Ihe a na-ahụkarị na mba ọdịda anyanwụ site na ngwụsị narị afọ nke iri na itoolu ruo n'afọ ndị 1970, omume a na-akpọkarị ka a kwụsị ọrụ nke nwanyị n'alụmdi na nwunye ya, ọkachasị na nkuzi na ọrụ ndị ụkọchukwu.<ref name="auto">{{Cite book|title=Labor Economics|first=George J.|author=Borjas|edition=4th|year=2007|location=London|publisher=McGraw-Hill|isbn=978-0073402826}}</ref> Ọzọkwa, a ka na-ewere ụmụnwanyị di ha nwụrụ nwere ụmụ dị ka ndị lụrụ di na nwunye mgbe ụfọdụ, na-egbochi ha ka a ghara ịrụ ọrụ.<ref name=":1">{{Cite web|title="Must a woman . . . give it all up when she marries?": The Debate over Employing Married Women as Teachers|url=http://montanawomenshistory.org/must-a-woman-give-it-all-up-when-she-marries-the-debate-over-employing-married-women-as-teachers/|work=Women's History Matters|date=18 December 2014|accessdate=2015-11-04|language=en-US|archivedate=2015-12-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151224185141/http://montanawomenshistory.org/must-a-woman-give-it-all-up-when-she-marries-the-debate-over-employing-married-women-as-teachers/}}</ref><ref>{{Cite journal|title=JSTOR|journal=Saothar|volume=12|pages=47–52|author=O'Leary|first=Eoin|year=1987}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/bitesize/standard/history/scotland_britain_1880_now/employment_women/revision/3/|title=BBC - Standard Grade Bitesize History - Women and work : Revision, Page 3|work=bbc.co.uk|accessdate=8 October 2015}}</ref>
Omume ahụ enweghị ihe ziri ezi na akụ na ụba, na itinye ya n'ọrụ siri ike na-akpaghasịkarị ebe ọrụ. Otú ọ dị, ụlọ mmanya alụmdi na nwunye dị jụụ n'oge agha, n'ihi mmụba nke ọchịchọ maka ọrụ. Nnyocha nke Claudia Goldin mere iji chọpụta ihe ha na-ekpebi site na iji data ọkwa siri ike site n'afọ 1931 nakwa n'afọ 1940, chọpụta na ha na-ejikọta ya na nkwalite site n'ime, ụgwọ ọrụ dabeere na ọrụ, na omume ndị ọrụ ọgbara ọhụrụ ndị ọzọ.<ref>{{Cite journal|url=https://www.nber.org/papers/w2747|doi=10.3386/w2747|title=Marriage Bars: Discrimination Against Married Women Workers, 1920's to 1950's|year=1988|author=Goldin|first=Claudia}}</ref>
Kemgbe afọ 1960, a na-ele omume a anya dị ka enweghị nhata n'ọrụ na ịkpa ókè n'ụzọ mmekọahụ, ma kwụsịla ya ma ọ bụ machibido iwu site na iwu mgbochi ịkpa ókè. Na [[Netherlands]], ewepụrụ ihe mgbochi alụmdi na nwunye n'afọ 1957, na [[Ireland]] ewepụrụ ya n'afọ 1973.<ref>''The Economics of Imperfect Labor Markets: Second Edition'', by Tito Boeri, Jan van Ours, pp. 105</ref><ref>{{Cite web|url=https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=090000168045ae0e|title=Dutch gender and LGBT-equality policy, 2013-16}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=http://www.unece.org/fileadmin/DAM/Gender/publication/Netherlands_2015_Review_BPFA_Report_of_the_Netherlands_Government.pdf|title=2015 Review BPFA Report of the Netherlands Government|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151005144755/http://www.unece.org/fileadmin/DAM/Gender/publication/Netherlands_2015_Review_BPFA_Report_of_the_Netherlands_Government.pdf|archivedate=2015-10-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://martindale.cc.lehigh.edu/sites/martindale.cc.lehigh.edu/files/Patterson.pdf|title=Women of Ireland: Change Toward Social and Political Equality in the 21st Century Irish Republic|first=Rachel A.|author=Patterson|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151008154655/https://martindale.cc.lehigh.edu/sites/martindale.cc.lehigh.edu/files/Patterson.pdf|archivedate=October 8, 2015}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Galligan|title="Women and National Identity in the Republic of Ireland".|date=1997|pages=45–53}}</ref>
== Mgbanwe ==
Ọ bụ ezie na "ụlọ mmanya alụmdi na nwunye" bụ okwu a na-ejikarị agụnye omume niile na-akpa ókè megide ụmụnwanyị lụrụ di, ọdịiche abụọ bụ ihe a na-ahụkarị maka ndị ọrụ n'afọ 1900s. "Ụlọ ọrụ" bụ nhazi nke igbochi ịhọpụta ụmụnwanyị lụrụ di. "Ụlọ mmanya nchekwa" bụ igbochi ịnọgide na-enwe ndị ọrụ lụrụ di na nwunye. Okwu abụọ ahụ na-adaba n'okpuru okwu mkpuchi ka ukwuu.<ref name=":2">{{Cite journal|author=Goldin|first=Claudia|date=October 1988|title=Marriage Bars: Discrimination Against Married Women Workers, 1920s to 1950s|journal=NBER Working Paper No. 2747|doi=10.3386/w2747}}</ref>
Iji zere omume yiri ịkpa ókè, ọtụtụ ndị ọrụ jiri ụlọ mmanya alụmdi na nwunye kpaa ụmụnwanyị lụrụ di dị ka ndị ọrụ mgbakwunye, kama ịbụ ndị na-adịgide adịgide. Nke a bụ ikpe, dịka ọmụmaatụ, na Lloyds Bank ruo 1949, mgbe ụlọ akụ ahụ kagburu ụlọ ọrụ alụmdi na nwunye ya.<ref>{{Cite web|title=1901-1950 - Lloyds Banking Group plc|url=https://www.lloydsbankinggroup.com/our-group/our-heritage/timeline/1901-1950/|work=www.lloydsbankinggroup.com}}</ref> Ịhazi ụmụnwanyị dị ka ndị mgbakwunye, kama ndị ọrụ oge niile, nyere ndị ọrụ ohere izere ịkwụ ụmụnwanyị ụgwọ ọnwa na ịkwụsị ụmụnwanyị n'ụzọ dị mfe.
== Akụkọ ihe mere eme na United Kingdom ==
Na UK, ọtụtụ ọrụ nwere ụlọ ọrụ alụmdi na nwunye ruo n'afọ ndị 1970, na British Geological Survey ruo n'afọ 1975; Ụlọ ọrụ alụmdi na nwunye machibidoro ụmụnwanyị lụrụ di na nwunye ịbanye n'ọrụ obodo.<ref name="British">{{Cite journal|author=Pennington, Catherine|url=http://nora.nerc.ac.uk/id/eprint/514086/|date=August 1, 2016|journal=GeoBlogy|title=The historic role of women scientists at BGS and a look at what is happening today}}</ref> A kpochapụrụ ya na 1946 maka Home Civil Service na 1973 maka Foreign Service, ruo mgbe ahụ, a chọrọ ka ụmụnwanyị hapụ ọrụ mgbe ha lụrụ.<ref>{{Cite web|title=Women in the UK Civil Service - History|url=https://www.civilservant.org.uk/women-history.html|accessdate=2021-11-13|work=www.civilservant.org.uk}}</ref> E nwere ihe mgbochi alụmdi na nwunye maka ndị nkụzi E wepụrụ ihe mgbochi alụmdi na nwunye maka ndị nkụzi niile na BBC n'afọ 1944 ma mee ka omume ahụ bụrụ iwu na-akwadoghị site na Iwu Mmekọahụ nke afọ 1975.<ref>{{Cite web|title=BBC - History - Themes - Women - Teaching|url=https://www.bbc.co.uk/wales/history/sites/themes/society/women_teaching.shtml|accessdate=2021-11-13|work=www.bbc.co.uk}}</ref><ref>{{Cite web|title=Victorian Women Teachers|url=https://www.chardmuseum.co.uk/victorian-classroom|accessdate=2021-11-13|work=Chard Museum|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=University|first=London Metropolitan|title=Winning Equal Pay: The value of women's work|url=http://www.unionhistory.info/equalpay/display.php?irn=100273&QueryPage=/equalpay/index.php|accessdate=2021-11-13|work=www.unionhistory.info|language=en}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme na mba United States ==
Omume nke mgbochi alụmdi na nwunye bilitere na United States na ngwụsị afọ 1800. A na-ahụkarị ụlọ mmanya alụmdi na nwunye na ụlọ ọrụ nkuzi na ndị ụkọchukwu. Ọ bụ ezie na ọtụtụ ụmụ nwanyị zoro ọnọdụ alụmdi na nwunye ha na mgbalị iji nọgide na-arụ ọrụ ha, iwu akwadoghị ụlọ mmanya alụmdi na nwunye ruo n'afọ 1964 mgbe Title VII nke Civil Rights Act nke afọ 1964 machibidoro ịkpa ókè n'ọrụ n'ihi agbụrụ, ụcha, mmekọahụ, ma ọ bụ agbụrụ.<ref>{{Cite web|author=Houseman|first=Susan|title=Anti-discrimination Laws|url=https://www.dol.gov/oasam/programs/history/herman/reports/futurework/conference/staffing/9.7_discrimination.htm|work=United States Department of Labor|accessdate=6 December 2018|authorlink=Susan Houseman|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180907032301/https://www.dol.gov/oasam/programs/history/herman/reports/futurework/conference/staffing/9.7_discrimination.htm|archivedate=7 September 2018}}</ref>
Ọ bụ ezie na ọ bụ ihe a na-ahụkarị na United States, ụlọ mmanya alụmdi na nwunye dị jụụ na mpaghara ụfọdụ na oge. N'adịghị ka obodo mepere emepe, ime obodo na-achọkarị ndị nkụzi ka ha wee dị njikere ịnara ụmụnwanyị lụrụ di. Ụlọ mmanya alụmdi na nwunye adịchaghị oke njọ n'oge Agha Ụwa nke Mbụ n'ihi na a chọrọ ụmụnwanyị iji nyere aka n'agha. Ná mmalite nke Agha Ụwa nke Abụọ, 87% nke ụlọ akwụkwọ agaghị akwụ ụmụnwanyị lụrụ di na 70% agaghị ejigide nwanyị lụrụ di. Mana n'afọ 1951, ọ bụ naanị 18% nke bọọdụ ụlọ akwụkwọ nwere "ụlọ mmanya" na 10% nwere "ụlọ mmanya nchekwa".
Ụlọ mmanya alụmdi na nwunye na-emetụta ụmụnwanyị lụrụ di na nwunye gụrụ akwụkwọ, ọkachasị ụmụnwanyị ọcha amụrụ. Ọrụ ha bụ nke izi ihe na ọrụ ndị ụkọchukwu. Ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị na-acha ọcha na-arụ ọrụ n'ichepụta ihe, ndị na-eje ozi, na ndị na-eje ozi n'ụlọ anaghị emetụta ụlọ mmanya alụmdi na nwunye. Akwụsịghị ịkpa ókè megide ndị nkụzi nwanyị lụrụ di na nwunye na US ruo n'afọ 1964 na ngafe nke Civil Rights Act.
== Ihe ziri ezi ==
Otu isiokwu nke afọ 1946 na The Spectator, magazin British conservative, nyere ihe ole na ole maka nkwado nke ụlọ mmanya alụmdi na nwunye.<ref name=":0">{{Cite web|title=The Marriage Bar » 22 Aug 1946 » The Spectator Archive|url=http://archive.spectator.co.uk/article/23rd-august-1946/2/the-marriage-bar|work=The Spectator Archive|accessdate=2015-11-04}}</ref> Isiokwu ahụ kwuru na di ha na-akwado ụmụnwanyị lụrụ di, ya mere ha adịghị ha mkpa ọrụ.<ref name=":0" /> Ọzọkwa, ụlọ mmanya alụmdi na nwunye nyere ohere maka ndị na-akwado ha lere anya dị ka "n'ezie" chọrọ ọrụ, dị ka ụmụnwanyị na-alụbeghị di.<ref name=":0" /> Arụmụka ọzọ The Spectator na-ekwu na ụmụ nwanyị na-alụbeghị di bụ ndị a pụrụ ịdabere na ha ma na-agagharị agagharị karịa ụmụnwanyị lụrụ di, ebe ha enweghị ezinụlọ ma ọ bụ ọrụ ndị ọzọ dị mkpa.<ref name=":0" /><ref name=":0" />
Ụlọ mmanya alụmdi na nwunye nwere njikọ na mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na akụ na ụba, yana, ọkachasị mgbe Agha Ụwa nke Mbụ gasịrị. Ndị ọrụ na-alọghachi chọrọ ọrụ, na mgbe e mesịrị ịda mbà n'obi na 1930s, dugara na mmejuputa ụlọ mmanya alụmdi na nwunye n'ọtụtụ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.striking-women.org/module/women-and-work/inter-war-years-1918-1939|title=The inter-war years: 1918-1939 | Striking Women|work=www.striking-women.org}}</ref> Otú ọ dị, a na-ekwukarị na ọdịnala, ọkachasị n'ebe enwere ọdịnala siri ike nke ụmụnwanyị lụrụ di dị ka ndị nlekọta.
== Mmetụta nke oge a ==
Ọ bụ ezie na ọ nweghị njikọ kpọmkwem na ụlọ ọrụ alụmdi na nwunye, ụfọdụ omume ịkpa ókè n'ezie taa na-ewelite nchegbu yiri nke ahụ maka ụmụnwanyị dị ka ụlọ ọrụ alụmdi na nwunye mere na n'afọ 1900s. Dịka ọmụmaatụ, [nkọwa ọzọ dị mkpa] ụfọdụ omume ịkpa ókè megide ụmụnwanyị dị ime dugara na Iwu ịkpa ókè nke afọ ime nke afọ 1978.
== Leekwa ==
* Feminisation nke ebe ọrụ
* Ụmụ nwanyị nọ n'ọrụ
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Ozi ndị ọzọ ==
* [https://web.archive.org/web/20091002232105/http://www.apsc.gov.au/media/briggs201106.htm Ememe ncheta afọ iri anọ nke ibuli ụlọ ikpe alụmdi na nwunye] - ederede nke okwu Lynelle Briggs n'afọ 2006, gbasara ụlọ ọrụ alụmdi na nwunye na Australian Public Service
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
430tc3o6kww25kz3jvf20seb4ynfi5a
Breast ironing
0
13063
638237
132875
2026-05-18T02:09:42Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
638237
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ịcha ara, nke amakwa to dị ka ime ka '''ara''' dị larịị, bụ ịkụ aka na ịhịa aka n'ahụ ara nwa agbọghọ na-eto eto, na-eji ihe siri ike ma ọ bụ na-ekpo ọkụ, iji gbalịa ime ka ha kwụsị ịmalite ma ọ bụ laa n'iyi.<ref name="tapscott">{{Cite web|url=http://fic.tufts.edu/assets/Understanding-breast-flattening.pdf|title=Understanding Breast "Ironing": A Study of the Methods, Motivations, and Outcomes of Breast Flattening Practices in Cameroon|author=Rebecca Tapscott|date=14 May 2012|publisher=Feinstein International Center (Tufts University)|accessdate=29 April 2022|archivedate=12 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201112004826/https://fic.tufts.edu/assets/Understanding-breast-flattening.pdf}}</ref><ref name="BBC">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/5107360.stm|title=Cameroon girls battle 'breast ironing'|author=Randy Joe Sa'ah|date=23 June 2006|work=[[British Broadcasting Corporation|BBC News]]|accessdate=2008-01-02}}</ref> Omume a na-emekarị site n'aka nwanyị dị nso na onye ahụ, nke nne, nne nne, nwanne nne, ma ọ bụ nwanyị na-elekọta ya bụ onye ga-ekwu na ọ na-agbalị ichebe nwa agbọghọ ahụ pụọ na iyi egwu mmekọahụ na ndina n'ike, iji gbochie ịtụrụ ime n'oge nke ga-emerụ aha ezinụlọ, na-egbochi mgbasa ọrịa a na-ebute site na mmekọahụ dị ka nje HIV / AIDS, ma ọ bụ ikwete ka nwa agbọghọ ahụ gaa agụmakwụkwọ kama ịmanye ya ịlụ di na nwunye n'oge.<ref name="IPS"/><ref name=":12">{{Cite journal|author=Vitalis Pemunta|first=Ngambouk|date=2016-11-30|title=The Social Context of Breast Ironing in Cameroon|journal=Athens Journal of Health|volume=3|issue=4|pages=335–360|doi=10.30958/ajh.3-4-5|issn=2241-8229}}</ref><ref name="BBC" /><ref name="IPS" />
A na-emekarị omume á n'akụkụ ụfọdụ nke Cameroon, ebe ụmụ okorobịa na ụmụ nwoke nwere ike iche na ụmụ agbọghọ ara ha putagoro adịla njikere maka mmekọahụ.<ref name="BBC"/> Ihe akaebe na-egosi na ọ gbasaa na mba Kamerun, dịka ọmụmaatụ na Britain, ebe iwu kọwara ya dị ka mmetọ ụmụaka.<ref name="Ind">{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/health-news/breast-ironing-girls-have-chests-flattened-out-to-disguise-the-onset-of-puberty-8842435.html|title='Breast ironing': Girls 'have chests flattened out' to disguise the onset of puberty|work=Independent|accessdate=27 September 2013|first=Emily|author=Dugan|date=26 September 2013}}</ref><ref>{{Cite news|author=Lazareva|first=Inna|title=Revealed: 'dozens' of girls subjected to breast-ironing in UK|url=https://www.theguardian.com/global-development/2019/jan/26/revealed-dozens-of-girls-subjected-to-breast-ironing-in-uk|accessdate=14 February 2019|work=The Guardian|date=26 January 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Lazareva|first=Inna|title=Breast-ironing: UK government vows to tackle abusive practice|url=https://www.theguardian.com/society/2019/feb/13/breast-ironing-uk-government-vows-to-tackle-abusive-practice|accessdate=14 February 2019|work=The Guardian|date=13 February 2019}}</ref> Ihe eji eme ihe n'ọtụtụ ebe maka ịcha ara bụ osisi a na-ejikarị eme ihe maka ịkụ tubers. Ngwá ọrụ ndị ọzọ eji eme ihe tinyekwara akwụkwọ, unere, okpokoro akị bekee, nkume na-egweri, ladles, spatulas, na hammers na-ekpo ọkụ n'elu icheku ọkụ.<ref name="tapscott"/><ref name="BBC" /><ref name="IPS"/><ref name="plusnews">{{Cite news|url=http://www.plusnews.org/report.aspx?reportid=39711|title=Campaign launched to counter "breast ironing"|date=28 June 2006|publisher=[[PlusNews]]}}</ref> A na-emekarị omume ahụ n'oge chi ọbụbọ ma ọ bụ ụtụtụ na mpaghara nzuzo dị ka kichin ụlọ iji gbochie ndị ọzọ ịhụ onye ahụ ma ọ bụ mara usoro ahụ, ọkachasị ndị nna ma ọ bụ ụmụ nwoke ndị ọzọ.<ref>{{Cite journal|title=The Long-Term Health-Related Outcomes of Breast Ironing in Cameroon - ProQuest|language=en|id={{ProQuest|2248747035}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css" /></ref> Usoro ịhịa aka n'ahụ nwere ike ime n'ebe ọ bụla n'etiti otu izu ruo ọtụtụ ọnwa, dabere na ịjụ onye ahụ na nguzogide nke ara; n'ọnọdụ ebe ara yiri ka ọ na-apụta mgbe niile, omume ironing nwere ike ime ihe karịrị otu ugboro n'ụbọchị maka izu ma ọ bụ ọnwa ndị a n'otu oge.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Enwere ike buru na achọpụtara Nchicha ara n'omume oge ochie nke ịhịa aka n'ahụ ara nweta akwa ara.<ref name="tapscott"/> Ịhịa aka n'ahụ ara na-ezube inyere aka ọbụna nha ara dị iche iche ma belata ihe mgbu nke ndị nne na-enye nwa ara site n'iji ihe na-ekpo ọkụ ịhịa ara ahụ, lee Ọgwụgwọ maka Mastitis .
== Ihe omume ==
E depụtala omume ịcha ara na Nigeria, Togo, Republic of Guinea, [[Côte d'Ivoire]], Kenya, na Zimbabwe. Ọzọkwa, achọtala ya na mba Afrịka ndị ọzọ gụnyere [[Burkina Faso]], [[Central African Republic]] (CAR), Benin, na Guinea-Conakry.<ref name=":2">{{Cite journal|author=Hussain M|first=Nzouankeu A|date=2013|title=In Cameroon, women "iron" daughters' breasts to ward off men.|journal=Thomas Reuters Foundation}}</ref> A na-akọ na "na-asa ara" na South Africa.<ref name="tapscott"/> Omume a na-ejikọkarị ya na [[Kameroon|Kamerun]] n'ihi nlebara anya mgbasa ozi na ọkwa mpaghara nke ndị otu ruuru mmadụ.<ref name=":2" /> Agbụrụ narị abụọ niile nke Cameroon na-etinye aka na ịcha ara, na-enweghị mmekọrịta a maara na okpukpe, ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ma ọ bụ njirimara ọ bụla ọzọ.<ref name="CNN">{{Cite news|url=http://articles.cnn.com/2011-07-27/world/cameroon.breast.ironing_1_breast-cameroonian-mothers?_s=PM:WORLD|title=Breast ironing tradition targeted in Cameroon|date=July 27, 2011|author=Nkepile Mabuse|publisher=CNN|accessdate=2012-02-17}}</ref><ref name="tapscott" /> Nnyocha nke ụlọ ọrụ mmepe nke Germany GIZ mere n'ime afọ 2006 nke ihe karịrị ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị Cameroon puku ise nọ n'agbata afọ iri na afọ iri asatọ na abụọ mere atụmatụ na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu onye n'ime mmadụ anọ enwetala akwa ara, nke kwekọrọ na nde ụmụ agbọghọ anọ. Nnyocha ahụ kwukwara na a na-emekarị ya n'obodo ukwu, ebe ndị nne na-atụ egwu na ụmụ ha nwanyị nwere ike ịnweta mmetọ mmekọahụ. Ihe na-eme bụ pasent iri ise na ato na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Cameroon nke Littoral.<ref name="plusnews"/> E jiri ya tụnyere ndị Kraịst na ndịda Cameroon na-ahụ maka mmụọ, akwa ara anaghị adịkarị n'ebe ugwu ndị Alakụba, ebe ọ bụ naanị pasent 10 nke ụmụ nwanyị na-emetụta. Ụfọdụ na-eche na nke a metụtara omume nke alụmdi na nwunye n'oge, nke a na-ahụkarị n'ebe ugwu, na-eme ka mmepe mmekọahụ n'oge ghara ịdị mkpa ma ọ bụ ọbụna dị mma.<ref name="tapscott" /> Nnyocha na-atụ aro na 16% nke ụmụ agbọghọ, ọkachasị na mpaghara ugwu dị anya ebe alụmdi na nwunye ụmụaka na-adịkarị, na-anwa ime ka ara ha dị larịị iji mee ka ha ghara inwe mmekọahụ na alụmdi na nwunye n'oge.<ref name=":12"/>
== Nsonaazụ ahụike ==
Ịwụnye ara na-egbu mgbu nke ukwuu na nwee ike imebi anụ ahụ. {{As of|2006}} 2006, enwebeghị ọmụmụ ahụike banyere mmetụta ya.<ref name="BBC"/> Otú ọ dị, ndị ọkachamara ahụike na-adọ aka ná ntị na ọ nwere ike inye aka na ọrịa kansa ara, cysts na ịda mbà n'obi, ma eleghị anya na-egbochi [[Ị chu ara|inye nwa ara]] mgbe e mesịrị.<ref name="IPS">{{Cite news|url=http://www.ipsnews.net/2006/06/rights-cameroon-an-unwelcome-gift-of-god/|title=An Unwelcome 'Gift of God'|publisher=[[Inter Press Service|IPS News]]|author=Sylvestre Tetchiada|date=13 June 2006|accessdate=2008-01-02}}</ref><ref name="EpsteinLimage2008">{{Cite book|author=Irving Epstein|title=The Greenwood encyclopedia of children's issues worldwide|url=https://books.google.com/books?id=651lfiXk_pgC&pg=PA84|accessdate=2012-02-17|year=2008|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-33616-4}}</ref> Na mgbakwunye na nke a, ironing ara na-etinye ụmụ agbọghọ n'ihe ize ndụ nke abscesses, cysts, ọrịa, na mmebi anụ ahụ na-adịgide adịgide, na-akpata pimples ara, ahaghị nhata na nha ara, na ọrịa mmiri ara ehi site na ọnyá. N'ọnọdụ dị oke njọ nke mmebi, enwere ugbu a ikpe iri nke ọrịa kansa ara a chọpụtara site n'aka ụmụ nwanyị ndị a chọpụtara na ha bụ ndị a na-ahụ maka ara.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Vitalis Pemunta|first=Ngambouk|date=2016-11-30|title=The Social Context of Breast Ironing in Cameroon|journal=Athens Journal of Health|volume=3|issue=4|pages=335–360|doi=10.30958/ajh.3-4-5|issn=2241-8229}}</ref> Mmetụta ndị ọzọ GIZ nwere ike ịkọ gụnyere ara na-adịghị mma na ikpochapụ otu ara ma ọ bụ ara abụọ. Omume a dị iche iche n'ụzọ dị ịrịba ama na ịdị njọ ya, site na iji akwụkwọ na-ekpo ọkụ pịa ma na-asa ara ahụ, iji nkume na-egweri ihe iji kụrisịa gland ahụ na-eto eto. N'ihi mgbanwe a, nsonaazụ ahụike dịgasị iche site na nke na-adịghị njọ ruo na nke dị njọ.<ref name="tapscott"/> The Child Rights Information Network (CRIN) na-akọ banyere igbu oge nke mmepe mmiri ara mgbe a mụsịrị ya, na-etinye ndụ ụmụ amụrụ ọhụrụ n'ihe ize ndụ.
== Mmegide ==
Nakwa na ọ dị ize ndụ, a na-akatọ ịcha ara dị ka ihe na-abaghị uru maka ịkwụsị inwe mmekọahụ na ime ime. GIZ (nke a na-akpọ "GTZ" n'oge ahụ) na Network of Aunties (RENATA), otu nzukọ na-abụghị nke gọọmentị Cameroon nke na-akwado ndị nne na-eto eto, na-eme mkpọsa megide ịcha ara, ma na-akwado ya site na Ministry for the Promotion of Women and the Family.<ref name="plusnews"/><ref name="IPS"/> Ụfọdụ akwadola iwu megide omume ahụ; Otú ọ dị, ọ dịghị iwu dị otú ahụ e mere.<ref name="tapscott"/> Ụfọdụ na-ewere omume ahụ dị ka ihe gbasara ikike mmadụ na-apụta, nke a ghọtara dị ka omume nke ime ihe ike na nwoke na nwanyị dịka ịcha ara na-emetụta ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ n'agbanyeghị agbụrụ, klas, okpukpe, nzụlite akụ na ụba, ma ọ bụ afọ. [nkọwa dị mkpa] N'ihe banyere mmegide na nso nso a, n'ime afọ 2000, United Nations (UN) chọpụtara ịcha ara dị ka otu n'ime ụdị ịkpa ókè ise na-agafe ma leghara mpụ megide ụmụ nwanyị anya.<ref name=":13">{{Cite journal|author=Vitalis Pemunta|first=Ngambouk|date=2016-11-30|title=The Social Context of Breast Ironing in Cameroon|journal=Athens Journal of Health|volume=3|issue=4|pages=335–360|doi=10.30958/ajh.3-4-5|issn=2241-8229}}</ref>
Site n'ihe otu onye ọka iwu Cameroon kwuru, ọ bụrụ na dọkịta achọpụta na e mebiela ara ahụ, enwere ike ịta onye omekome ahụ ahụhụ ruo afọ atọ n'ụlọ mkpọrọ, ma ọ bụrụhaala na a kọọrọ okwu ahụ n'ime ọnwa ole na ole.<ref name="BBC"/> Otú ọ dị, o doro anya ma ọ bụrụ na iwu dị otú ahụ dị adị n'ihi na enweghị ndekọ nke mmanye iwu.<ref name="tapscott"/>
Nnyocha GIZ chọpụtara na n'ime afọ 2006, pasent iri atọ na itoolu nke ụmụ nwanyị Cameroon megidere ịcha ara, na pasent iri anọ na otu na-egosipụta nkwado na pasent iri abụọ na isii enweghị mmasị. Reuters kọrọ n'afọ 2014 na mgbasa ozi mba niile megide omume ahụ enyerela aka belata ọnụego nke ịcha ara site na pasent iri ise na mba ahụ.<ref>{{Cite web|author=Penney|first=Joe|title=Breast ironing|url=https://widerimage.reuters.com/story/breast-ironing|accessdate=2020-09-03|work=Reuters {{!}} The Wider Image|language=en}}</ref>
== Leekwa ==
* Mbelata ara
* Mkpọchi ara
* [[Ibe nwaanyị ugwu|Ogbugbu ụmụ nwanyị]]
* Mastectomy
* Amazons
* Thelarche, ogbo nke mmepe nke pubertal ebe ara ara na-apụta
* Oge uto tupu oge eruo
== Ndetu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.bbc.co.uk/news/education-47695169 Ịwụnye ara na UK] BBC, 2019
8xmq183mezmk2t6f6d9w9ttpqgxrkud
Kojo Manuel
0
14009
638192
577359
2026-05-17T12:44:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638192
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Infobox person|name=Kojo Manuel|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] --> Manny2 new.jpg|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=Kojo Manuel|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=4 December|birth_place=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->|death_place=|nationality=Ghanaian|other_names=|occupation=Radio Host, Event MC, Artiste|years_active=2014 — present|known_for=|notable_works=}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Kojo Manuel image yellow.jpg|thumb|Added photo]]
[[Usòrò:Kojo Manuel on stage at Tidal Rave.jpg|thumb|added photo]]
'''Nyantakyi Kusi Emmanuel''', aha ọgbọ '''Kojo Manuel''' (a mụrụ n'abalị anọ nke ọnwa Disemba) bụ onye Ghana n'eme ihe omume Radio ,MC mmemme na onye nwere nka.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/|title=Kojo Manuel: An MC on the rise|author=Junia|first=Pep|date=2016-12-01|work=Proudly Ghanaian! {{!}} EnewsGH|accessdate=2017-09-08|archivedate=2017-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170908201343/https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://about.me/kojomanuel|title=Kojo Manuel on about.me|author=Manuel|first=Kojo|work=about.me|language=en-US|accessdate=2017-09-11}}</ref> E chiri ya echichi dị ka Best Event Hypeman na Ghana Event Awards 2021 & Best MC na Ghana DJ Awards afọ 2019.<ref>{{Cite web|author=Tali|first=Selorm|date=2021-10-20|title=Kojo Manuel wins event hypeman of the year award at GEA 21|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/kojo-manuel-wins-event-hypeman-of-the-year-award-at-gea-21/5vltleg|accessdate=2022-05-24|work=Pulse Ghana|language=en}}</ref> A họpụtara ya n'oge na-adịbeghị anya maka Best Radio Personality & Best MC / Hypeman na Ghana Entertainment Awards USA.<ref>{{Cite web|date=2022-05-23|title=Check Out The Nominees For Best Hypeman/MC At The Ghana Entertainment Awards USA 2022|url=https://www.ghgossip.com/check-out-the-nominees-for-best-hypeman-mc-at-the-ghana-entertainment-awards-usa-2022/|accessdate=2022-05-24|work=GH Gossip|language=en-AU|archivedate=2022-05-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220523072704/https://www.ghgossip.com/check-out-the-nominees-for-best-hypeman-mc-at-the-ghana-entertainment-awards-usa-2022/}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ugbu a na YFM Ghana, nnukwu ụlọ ọrụ egwu obodo Ghana, ebe ọ na-akwado ihe ngosi ehihie, bụ The DrYve of Your LYfe, site na Mọnde ruo Fraịdee, elekere atọ nke ehihie ruo elekere asaa nke ehihie.
O meriri Best Hypeman na Y Clash of the DJs n'ọnwa Eprel afọ 2022.<ref>{{Cite web|date=2022-04-15|title=I’m the King of the Mic - Kojo Manuel|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-m-the-King-of-the-Mic-Kojo-Manuel-1516148|accessdate=2022-05-24|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2022-05-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220524202152/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-m-the-King-of-the-Mic-Kojo-Manuel-1516148}}</ref>
== Mmalite ndụ na ọrụ ==
Ọ bụ nwa akwụkwọ nka n'ozuzu ya na Opoku Ware Secondary School na Kumasi wee gaa n'ihu na Mahadum nke Ghana, na-amụ diplọma na nchịkwa nchekwa ma mesịa nweta nzere bachelọ na informations studies
Ọ rụrụ ọrụ na Echo House dị ka onye na-ere ahịa dijitalụ na onye na-ede akwụkwọ site na 2014 ruo 2018 wee malite dị ka MC maka ụlọ nzukọ mahadum ya, Jean Nelson Aka Hall na Mahadum Ghana na 2014.<ref name=":0"/>
== Ihe ngosi a ma ama ==
* Rumble 5 (Close Up Launch)
* GTCO Music Concert 2021
* Tribvl Jungle Party 2019, 2021
* Bud X GH (Budweiser Ghana Launch)
* Coke Zero Launch
* Sony Music & Friends
* GHana Gas End of Year Party
* Junk Fest Accra
* Gold Block Party Accra
* Freedom Wave Concert
* Spotify Private Party, Accra
* Vodafone TurnUp Concert 2020
* Sunset With Martell
* Amapiano na Brunch 2021 ruo ụbọchị (Ihe omume kwa ọnwa)
* TINAFest 2019
* Vodafone X Concert 2019, Kumasi
* Ghana zutere Naija 2019
* Emume Tidal Rave 2019
* Orijinal Beats (''ihe karịrị ebe iri na abụọ dị iche iche na Ghana'')
* BF Suma Concert 2018
* MTN Pulse Invasion Concerts 2018 - Takoradi/Cape Coast/Kumasi
* Orijinal Beats - Kumasi, Accra, Tema
* Shatta Wale's Reign Concert 2018
* Agha Ntụte nke La Meme Gang 2 & 3 (2017 & 2018)
* Ngosipụta 2018, 2019, 2020
* Ghana Rocks 2018
* DJ Slim Invasion Concert 2018
* Kuami Eugene's Rockstar Concert 2018
* YFM @ 10 Area Codes Jam
* AFRIMA Music Village Concert
* Vac With DJ Vyrusky
* 4syte TV Artiste Night - Pent Hall Week
* Island Rave 2018
* Shatta Wale's After the Storm Concert 2016<ref>{{Cite news|url=http://www.blakkpepper.com/2016/05/shatta-wale-thanks-fans-for-after-the-storm-success-calls-for-peace-talks-alkaline-link-up/|title=Shatta Wale thanks fans for ‘After the Storm’ success, calls for peace & talks Alkaline link up|date=2016-05-02|work=BlakkPepper.com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Let-me-Explain-After-the-Storm-an-angel-appeared-435040|title=Let me Explain: 'After the Storm', an angel appeared|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref>
* Ndụ Mr Eazi bụ Eazi Campus Tour 2016<ref>{{Cite web|url=http://233liveworld.com/2016/11/02/mr-eazi-takes-life-is-eazi-tour-to-ashesi-university/|title=Mr Eazi takes Life is Eazi tour to Ashesi University {{!}} 233Live|accessdate=2017-09-08|archivedate=2017-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170908153759/http://233liveworld.com/2016/11/02/mr-eazi-takes-life-is-eazi-tour-to-ashesi-university/}}</ref>
* Vodafone X Concerts 2015 - 2016<ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/events/legon-campus-hosts-vodafone-x.html|title=Ghana news: Legon campus hosts Vodafone X - Graphic Online|author=Osei|first=Adwoa Amofa|work=Graphic Online|accessdate=2017-09-08|language=en-GB}}</ref>
* Freshafair Concerts 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/joey-b-pappy-kojo-join-sarkodie-at-legon.html|title=Ghana news: Joey B, Pappy Kojo join Sarkodie at Legon - Graphic Online|author=Pep|first=Myster|work=Graphic Online|accessdate=2017-09-08|language=en-GB}}</ref>
* EL's BAR Concerts 2015 - 2016
* Tidal Rave 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite news|url=https://ameyawdebrah.com/popular-beach-party-tidal-rave-returns-with-pappykojo-joey-b-el-gamilla-and-more-july-25/|title=Popular beach party, Tidal Rave returns with Pappykojo, Joey B, EL, Gamilla and more, July 25 - AmeyawDebrah.Com|date=2015-07-12|work=AmeyawDebrah.Com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref>
* Kojo Cue's ''Cue For President Concert''<ref>{{Cite web|url=https://loudsoundgh.com/2016/09/ko-jo-cue-redefines-hip-hop-at-cueforpresident-concert/|title=Pics: Ko-jo Cue Redefines hip-hop at #CueForPresident Concert – Loud Sound GH|work=loudsoundgh.com|language=en-US|accessdate=2017-09-08}}</ref>
* Cina Soul's Metanoia Concert 2016<ref>{{Cite news|url=http://totalshowbiz.com/2016/08/cina-soul-touches-hearts-at-metanoia-x-concert/|title=Cina Soul touches hearts at Metanoia X concert|author=Showbiz|first=Total|date=2016-08-16|work=Total Showbiz|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref>
* Ahụmahụ Shandy Wave<ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/this-sunday-the-shandy-wave-experience-is-bringing-the-heat-to-knust-id5745804.html|title=This Sunday: The Shandy Wave Experience is bringing the heat to KNUST|author=Mawuli|first=David|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref>
* Ihe gbasara ndị ojii niile na-enweghị atụ (UABA)
* Epilogo 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/03/30/epilogo-to-set-the-tone-for-repu-hall-week/|title=Epilogo to set the tone for 'Repu' Hall Week|author=Adogla-Bessa|first=Delali|date=2017-03-30|work=Ghana News|accessdate=2017-09-08|archivedate=2017-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170908201109/http://citifmonline.com/2017/03/30/epilogo-to-set-the-tone-for-repu-hall-week/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Epilogo-lived-up-to-the-hype-as-the-best-Repu-event-426724|title=Epilogo lived up to the hype as the best Repu event|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref>
* Hidden City House Party<ref>{{Cite news|url=http://www.ghanandwom.net/3rd-march-coming-sorts-excitement-hidden-city-house/|title=3rd March Is Coming With All Sorts Of Excitement At The Hidden City House - GhanaNdwom.com|author=Xerda|date=2017-03-01|work=GhanaNdwom.com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref>
* Detty Rave 2017, 2018 [citation needed]
* Afrochella 2017, 2018, 2019, 2021 [nkọwa dị mkpa]
* Rapperholic 2017, 2018, 2019 [nkọwa dị mkpa]
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Emume Nrite
!Afọ
!Nkọwa Onyinye
!Nsonaazụ
!Nkọwa
|-
|Ghana DJ Awards
|2017
|Best Club MC nke Afọ
|A họpụtara ya
|<ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/ghana-dj-awards-2017-full-list-of-nominees/|title=Ghana DJ Awards 2017 - Full List of Nominees - NYDJ Live|author=DONKOH|first=EBENEZER|work=www.nydjlive.com|language=en-GB|accessdate=2018-06-28}}</ref>
|-
|Ghana DJ Awards
|2018
|Best Club MC nke Afọ
|A họpụtara ya
|
|-
|FAME Awards 2018
|2018
|Best MC & Media Personality
|WON
|
|-
|Jack Daniels Nightlife Awards
|2018
|Club MC nke Afọ
|A họpụtara ya
|
|-
|Ghana Event Awards
|2019
|Ihe omume MC nke Afọ
|A họpụtara ya
|
|-
|Ghana DJ Awards
|2019
|Best MC/Hypeman
|WON
|
|-
|Ghana DJ Awards
|2020
|Best MC/Hypeman
|A họpụtara ya
|
|-
|Ghana DJ Awards
|2021
|Best MC/Hypeman
|A họpụtara ya
|
|-
|Ghana Event Awards
|2020
|Best MC/Hypeman
|A họpụtara ya
|
|-
|Ghana Event Awards
|2021
|Best MC/Hypeman
|WON
|
|-
|Ghana Entertainment Awards USA
|2022
|Best MC/Hypeman
|
|
|-
|Ghana Entertainment Awards USA
|2022
|Onye redio kacha mma
|
|
|}
== Mbinye aka Nkwenye ==
Kojo Manuel nwetara nkwekọrịta nkwado nke Guinness Ghana Breweries Ltd maka ngwaahịa ọhụrụ ha, bu Orijin na 2018 dị ka onye na-elekọta Original Beats na ikuku na Y 107.9 fm na ihe omume ala, nke ihe dị ka ihe omume iri abụọ ka emekọtara n'ime 2019. [https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/orijin-set-to-give-kumasi-double-dose-of-jams/ner42br]
== Ajụjụ ọnụ ==
Kemgbe ọ malitere ọrụ dị ka onye na-elekọta The DrYve na Y 107.9fm kemgbe ọnwa Mee afọ 2020, Kojo Manuel agbaala ọtụtụ ndị na-eme ihe omume ama ama ajụjụ ọnụ, ndị gụnyere:
* Focalistic
* DBN Gogo
* Musa Keys
* BNXN
* Kofi Jamar
* Adina
* Kuami Eugene
* KelvynBoy
* Tiwa Savage
* Kofi Kinaata
* NSG
* Davido
* G4Boys
* 6lack
* Rema
* Oxlade
* Victoria Kimani
* Gramps Morgan
* Kiddominant
* Wurld
* Kidi
* Mkpụrụ obi Cina
* DopeNation
* Mz Vee
* Mr Drew
* Bosom P-Yung
* Strongman
N'akụkụ Y Disco Diaries na The DrYve ebe a na-eme ememe otuto nye ndị egwu Ghana ama ama, ọ gbara ndị mmadụ ajụjụ ọnụ ndị dị ka:
* Rocky Dawuni
* Nana King
* Aka Blay
* Bessa Simons wdg.
Ọzọkwa, dị ka onye na-ahụ maka ihe ngosi abalị Satọdee, Party Pressure na Y 107.9fm, ọ gbara ndị ọzọ na-ese ihe ajụjụ ọnụ ndị dị ka:
* EL
* Shaker
* Kofi Mole
* Quamina MP wdg.
== Discografị ==
* Detty Yourself<ref>{{Cite web|url=http://www.dcleakers.com/kojo-manuel-detty-yourself-prod-by-b2/|title=Kojo Manuel – Detty Yourself (Prod. By B2) {{!}} DCLeakers|work=www.dcleakers.com|language=en|accessdate=2017-09-08|archivedate=2017-09-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170907183311/http://www.dcleakers.com/kojo-manuel-detty-yourself-prod-by-b2/}}</ref>
* The Royal MashUp<ref>{{Cite web|url=https://www.audiomack.com/song/kojo-manuel/the-royal-mashup|title=The Royal MashUp|accessdate=2022-06-05|archivedate=2017-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170908154901/https://www.audiomack.com/song/kojo-manuel/the-royal-mashup}}</ref>
* Akpa Show featuring Kojo Cue & Shaker [https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/issa-collabo-kojo-manuel-readies-his-first-single-with-kojo-cue-and-shaker/qf18pe5]
* Concern featuring Article Wan & Lipstick [https://web.archive.org/web/20191218201248/https://www.urbanroll.com.gh/kojo-manuel-ft-lipstick-x-article-wan-concern/]
* Time featuring Quamina MP, Shaker & Ginja [https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/kojo-manuel-teams-up-with-quamina-mp-shaker-and-ginja-to-empower-the-ghetto-youth-on/d05gebl]
* Waiting featuring KelvynBoy & Nektunez<ref>{{Cite web|date=2021-12-10|title=Kojo Manuel - Waiting ft. Kelvyn Boy & Nektunez|url=https://www.dcleakers.com/kojo-manuel-waiting-ft-kelvyn-boy-nektunez/|accessdate=2022-05-24|work=DCLeakers.com|language=en-US|archivedate=2021-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211210095644/https://www.dcleakers.com/kojo-manuel-waiting-ft-kelvyn-boy-nektunez/}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gdotdcqqxe0q2m9ezexvh997ed9g0s0
Colleen Madamombe
0
14126
638246
178320
2026-05-18T02:11:53Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
638246
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Colleen Madamombe und Agnes Nyanhongo.jpg|thumb|Colleen Madamombe (rechts) na Agnes Nyanhongo 1994 n' ime Ogige Chapungu Sculpture , Harare]]
'''Colleen Madamombe''' (1964 - 2009) bụ [[Zimbabwe|onye Zimbabwe]] na-akpụ ihe na-arụ ọrụ na nkume. Ọrụ ya na-egosipụta isiokwu nke nwanyị, nne, na agbụrụ Nwanyị.<ref name=":0">{{Cite web|title=Colleen Madamombe {{!}} David Barnett Gallery|url=https://davidbarnettgallery.com/artist/colleen-madamombe|accessdate=2020-06-17|work=davidbarnettgallery.com}}</ref>
[[Category:Articles with hCards]]
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Colleen Madamombe n'afọ 1964 na Salisbury, Rhodesia (nke bụ Harare, Zimbabwe ugbu a na-esote nnwere onwe na 1980) wee nweta agụmakwụkwọ sekọndrị ya n'ụlọ akwụkwọ dị na Kutama, n'etiti afọ 1979 nakwa afọ 1984. O nwetara diplọma na Fine Arts na BAT Workshop School nke National Gallery of Zimbabwe site na 1985–1986. N'afọ 1986, ọ lụrụ onye Zimbabwe na-ese ihe Fabian Madamombe, onye ya na ya mechara mụọ ụmụ asaa. Na mbụ, ọ bụ ọkachamara na eserese na eserese mana n'afọ 1987, ọ gara inyere di ya aka n'ịkpụ ihe na Chapungu Sculpture Park<ref>{{Cite web|url=http://www.chapungusculpturepark.com/|title=Chapungu Sculpture Park|publisher=|accessdate=27 January 2016|archivedate=6 May 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240506055241/https://www.chapungusculpturepark.com/}}</ref> ebe ọ malitere ịkpụ nkume. Colleen ghọrọ ezigbo enyi ya na nwanyị ibe ya na-akpụ ihe, [[Agnes Nyanhongo]], ma mepụta ngwa ngwa ụdị ịkpụ ihe ya n'ime afọ atọ ọ nọrọ oge niile na Chapungu.
== Ọrụ nka ==
Ọ bụ ezie na ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ ya sitere n'ike mmụọ site na nlele nke ndanda, aṅụ, butterflies na caterpillars, Colleen bịara bụrụ onye a maara nke ọma maka ngosipụta ya nke ụmụnwanyị na omenala Shona ha. O gosipụtara ọtụtụ isiokwu nke nwanyị: ụmụnwanyị na-arụ ọrụ, owuwe ihe ubi, ibu mmiri ma ọ bụ ụmụ na ịmụ nwa.<ref name=":1">{{Cite web|title=Life, work of sculptor Madamombe|url=https://www.herald.co.zw/life-work-of-sculptor-madamombe/|accessdate=2020-06-17|work=The Herald|language=en-GB}}</ref> Ọnụ ọgụgụ ụmụnwanyị ya ghọrọ ngwa ngwa ihe nnọchianya nke nwanyị na Zimbabwe ma Zimbabwean International Film Festival nakweere ya dị ka ihe nrite maka ụmụ nwanyị niile meriri. O ritere ihe nrite "Best Female Artist of Zimbabwe" ugboro atọ.<ref name=":2">{{Cite web|title=Celebrating women in visual arts|url=https://www.herald.co.zw/celebrating-women-in-visual-arts/|accessdate=2020-06-17|work=The Herald|language=en-GB}}</ref>
Colleen na-arụkarị ọrụ na Springstone (ụdị nkume agwọ siri ike nke ndị Zimbabwe na-akpụ ihe na-eji eme ihe), ma na-ejikwa nkume Opal (ụdị dị nro nke agwọ), dịka ọmụmaatụ maka nnukwu ọrụ ya “The Birth', ugbu a bụ akụkụ nke nchịkọta Chapungu na-adịgide adịgide. Ọ na-eji ma nkume na-adịghị mma ma na-egbuke egbuke na ihe ọkpụkpụ ya, na-ahapụkarị akụkụ nke elu nkume ahụ n'ụdị oxidized ya iji nye agba maka ntutu isi ma ọ bụ uwe, ebe ọ na-emepụta ihu, ogwe aka na aka na nkume ojii a pịrị apị. Mgbe ụfọdụ, a na-akpụ uwe elu ka ọ bụrụ isi awọ, ebe uwe ndị ọzọ dị ka blouse na-acha uhie uhie ka ọ dị mma. Mmetụta zuru oke na isiokwu a pụrụ ịmata ozugbo.<ref>Mawdsley, J. Chapungu: The Stone Sculptures of Zimbabwe. Harare: Chapungu, 1997</ref>
== Ihe ngosi ==
E gosipụtara ma ree ọtụtụ ọrụ Colleen na mpụga Zimbabwe. Dịka ọmụmaatụ, e tinyere ha na ihe ngosi njem nke ọrụ ndị na-ese ihe Chapungu nke e gosipụtara na Botanical Gardens na UK na US. The catalogue “Chapungu: Culture and Legend – A Culture in Stone” for the exhibition at Kew Gardens in 2000 depicts Colleen’s sculptures “Growing Well” (a mother and baby in Springstone, 1997) on p. 28–29 and “Dancing Woman” (Opal Stone, 1993) on p. 64–65.<ref>Catalogue published by Chapungu Sculpture Park, 2000, 136pp printed in full colour, with photographs by Jerry Hardman-Jones and text by Roy Guthrie (no ISBN)</ref> Ọrụ ndị dị na ihe ngosi ahụ gụnyere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị a maara nke ọma "ọgbọ mbụ" nke ndị Zimbabwean sculptors, dịka ọmụmaatụ Joram Mariga, [[Henry Munyaradzi]] na [[Bernard Takawira]] . N'okwu a, a na-akọwakarị Colleen dị ka onye "ọgbọ nke abụọ" mana okwu ndị ahụ ezighị ezi, dị ka Celia Winter-Irving tụlere. N'afọ 2004, e tinyere ihe ọkpụkpụ Colleen na Fabian Madamobe na ihe ngosi na Ogige Botanical na Berlin. Ndepụta ahụ na-egosi ọrụ ndụ ya dị ka "Playing Ball" na "Mother's Care".<ref>“Hope - Modern African Stone Sculpture“: Zimbabwe Sculptures 2004. pp. 32-33. Botanischer Garten, Berlin; D+L Printpartner GmbH, Bocholt</ref><ref>{{Cite web|title=The Role of Women in Zimbabwean Art|url=https://www.herald.co.zw/the-role-of-women-in-zimbabwean-art/|accessdate=2020-06-17|work=The Herald|language=en-GB}}</ref>
Ọ nwụrụ n'ọnwa Mee 31, 2009 ma e lie ya n'akụkụ ụlọ ime obodo ya na Zvimba. N'afọ 2010, e mere ihe ngosi banyere ndụ ya na ọrụ ya na National Gallery of Zimbabwe .<ref name=":1" />
== Ihe nrite ==
Best Female Artist of Zimbabwe<ref name=":0" /><ref name=":1" /><ref name=":2" />
== Leekwa ==
Ihe ọkpụkpụ nke Zimbabwe
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20061225073422/http://www.africancontemporary.com/ Ihe ọkpụkpụ Colleen Madamombe na African Contemporary ’ Art Gallery]
* [https://web.archive.org/web/20190911013351/http://www.shonasculpturemhiripir.com/colleen-madamombe/shona-sculpture-madamombe-4.html Colleen Madamombe na Mhiripiri Gallery] Archived
hd2fiqetvdrdsp13m0dhze27w15hc5v
Lola (magazine)
0
14172
638212
128882
2026-05-17T19:44:50Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638212
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Lola''''' magazin bụ akwụkwọ ihe osise Toronto nke gbara afọ asaa n’etiti 1997 na 2003.
<ref>{{Cite news|url=https://www.theglobeandmail.com/arts/art-mag-lola-closing-after-seven-years/article1019573/|title=Art mag Lola closing after seven years|date=July 30, 2003|work=The Globe and Mail|access-date=2019-07-13}}</ref>
== Nkọwa ==
Onye na-ese ihe / onye edemede Sally McKay, onye nlekọta
John Massier na onye edemede nka na onye nchịkọta akụkọ Catherine Osborne malitere ''Lola''.<ref>{{Cite web|url=https://brokenpencil.com/reviews/lola-3/|title=Lola – Broken Pencil Magazine|author=Brush|first=Colin|language=en-US|accessdate=2019-07-14|archivedate=2019-07-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190714005617/https://brokenpencil.com/reviews/lola-3/}}</ref> Ebumnuche ha bụ iweghachite ihe ngosi nka nke obodo ahụ site na ịmepụta nnọkọ mepere emepe maka ndị edemede, ndị na-ese ihe na ọha na eze iji kwuo ma katọọ ihe ngosi na ihe omume nka n'ime obodo ahụ. Akụkụ kachasị ewu ewu na magazin ahụ bụ ngalaba nyocha a na-akpọ ''Shotguns'', ebe a kpọrọ onye ọ bụla ka o dee nyocha nke ihe ngosi ma ọ bụ ihe omume na nso nso a.<ref>{{Cite web|url=https://brokenpencil.com/reviews/lola-4/|title=LOLA – Broken Pencil Magazine|author=Niedzviecki|first=Hal|language=en-US|accessdate=2019-07-13|archivedate=2019-07-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190713232445/https://brokenpencil.com/reviews/lola-4/}}</ref> Ọtụtụ narị ndị edemede na "ndị na-abụghị ndị edemede" nyere aka na ngalaba ahụ, na-emepụta nnọkọ dị egwu maka mkparịta ụka na nkọwa. Ihe mere ''Lola'' dị iche na magazin nka ndị ọzọ nke oge a bụ enweghị mmasị ya maka jargon nka na ọgụgụ isi. A gbara ndị edemede ume ka ha kwuo okwu n'ezoghị ọnụ, na-eme ihe n'eziokwu, na-emeghe ma doo anya n'echiche na echiche ha.
E kesara ya n'efu na ụlọ ngosi dị na Toronto ma ree ya na ụlọ ọrụ mgbasa ozi na [[Kánada|Canada]] niile, a na-ewere ''Lola'' dị ka ngwakọta n'etiti magazin na zine (n'agbanyeghị nke ahụ, a na-enweta ego ya niile site na mgbasa ozi na ndebanye aha, na-eme ka ọ dị iche na ọtụtụ zines<ref name="The Outsiders">{{Cite web|url=http://rrj.ca/the-outsiders/|title=The Outsiders|work=Ryerson Review of Journalism :: The Ryerson School of Journalism|language=en-US|accessdate=2019-07-14}}</ref>, nke n'ozuzu enweghị isi iyi nke ego). N'adịghị ka ọtụtụ magazin nka na Canada, nke na-adabere naanị na ego gọọmentị, ''Lola'' nwetara obere nkwado gọọmentị. N'ime afọ asaa ya, ''Lola'' natara otu onyinye site n'aka Gọọmentị Canada iji kwado uto ya na ahịa na ndebanye aha.<ref name="The Outsiders" />
Mgbe e bipụtara mbipụta nke abụọ na 1998, John Massier hapụrụ magazin ahụ. Catherine Osborne ghọrọ onye nchịkọta akụkọ na Sally McKay ghọrọ onye nduzi nka, ọ bụ ezie na ha abụọ rụrụ ọrụ nhata na mmepe nke ọdịnaya nchịkọta akụkọ. Mmepụta nke magazin ahụ na-ewere ọnọdụ na ụlọ McKay nke abụọ na Parkdale, na nzukọ nchịkọta akụkọ na-enwe otu ugboro n'izu na Lakeview Diner, ihe a na-ewu ewu na Dundas Street na Toronto. Na mbụ, a na-ebipụta ''Lola'' ugboro abụọ n'afọ. N'afọ ikpeazụ ya, e bipụtara magazin ahụ kwa ọnwa.
N'agbanyeghi mmalite nke magazin ahụ, ndị guzobere ya nwere mmasị ime ka magazin ahụ ghọọ magazin bara uru ma nwee ego. N'afọ 2002, Sharon Salson (onye mechara bụrụ Sharon Gregg) sonyeere ndị ọrụ dị ka onye nkwusa na onye nduzi mgbasa ozi. Site na ọrụ ọhụrụ ahụ, ndị guzobere ''Lola'' nwere olileanya inweta onye na-etinye ego iji gbanwee magazin ahụ ka ọ bụrụ mbipụta akwụ ụgwọ nke ga-adọta ọtụtụ ndị mgbasa ozi na ndị na-agụ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.adnews.com/15801|title=Adnews|work=www.adnews.com|accessdate=2019-07-14}}</ref> Achọpụtaghị onye nkwado ego, nke mere ka magazin ahụ nwụọ mgbe ewepụtara mbipụta nke iri na isii na Septemba 2003.
N'oge ọ na-agba ọsọ, ndị nta akụkọ na-ekpuchi ''Lola'' ugboro ugboro, na isiokwu ndị pụtara ''The Globe'' and Mail, ''Toronto Star'', NOW, Shift, CBC n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ.
== Ihe nrite ==
A họpụtara ''Lola'' ka ọ bụrụ magazin nke afọ site na National Magazine Awards Foundation na 2001 na 2002.<ref>{{Cite web|url=http://www.mastheadonline.com/archives/2003/200307.shtml|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080624015543/http://www.mastheadonline.com/archives/2003/200307.shtml|archivedate=2008-06-24|title=Masthead Online News Archives - July 2003|date=2008-06-24|accessdate=2019-07-14}}</ref> N'afọ 2000, ''Lola'' natara nsọpụrụ na ngalaba "Magazine of the Year" na Canadian National Magazine Awards.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://archive.magazine-awards.com/|title=Magazine Awards Archive|work=archive.magazine-awards.com|accessdate=2019-07-14|archivedate=2019-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190517022649/https://archive.magazine-awards.com/}}</ref> N'afọ 2001, Gerald Hannon ritere ihe nrite ọla ọcha na ngalaba "Arts & Entertainment" na Canadian National Magazine Awards maka isiokwu ya Monk-y Business for ''Lola'' magazine, Mpịakọta nke iri, Fall 2001.<ref name=":0" />
== Edensibia ==
<references />
phti1n89cvicj8g1l6c4dz97gqzdhkq
Wim Botha
0
14919
638242
131712
2026-05-18T02:10:57Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
638242
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wim Botha''' (a mụrụ n'afọ 1974) bụ onye South Africa na-ese ihe n'oge ọhụrụ a.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Botha na Pretoria n'afọ 1974 ma bi ugbu a na Cape Town, South Africa. O tolitere n'obodo dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Pretoria.<ref>{{Cite web|url=http://www.artthrob.co.za/03apr/artbio.html|title=A R T T H R O B / A R T B I O|publisher=}}</ref> N'afọ 1996, Botha gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Pretoria na Bachelors na Visual Art. Ọ natara Helgaard Steyn Prize maka ihe banyere ọkpụkpụ n'afọ 2013, Standard Bank Young Artist Award nkè afọ 2005, na Tollman Award nkè afọ 2003.<ref>{{Cite web|url=http://www.stevenson.info/artists/botha.html|title=STEVENSON - Wim Botha|publisher=}}</ref>
== Ọrụ ==
Botha achọtala mkpalite n'ihe gbasara ọrụ ya na ederede gọọmentị na ihe oyiyi okpukpe, ihe ndị na-egosi nkwenkwe, okwukwe, nlele, mmebi iwu na mgbaghara.<ref>{{Cite web|url=http://artodyssey1.blogspot.com/2012/12/wim-botha.html|title=Artodyssey|publisher=|accessdate=2022-06-13|archivedate=2014-12-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141225010655/http://artodyssey1.blogspot.com/2012/12/wim-botha.html}}</ref> Otu n'ime ihe ndị ọ na-eji eme ihe bụ osisi a gwọrọ, akwụkwọ, acrylic enamel paint, oil paint, steel, Indian ink, bronze, paper, na marble.<ref>{{Cite web|url=http://jette-rudolph.de|title=Galerie Jette Rudolph, Berlin|publisher=}}</ref>
Onye na-ese ihe na-akọwa; “Ọrụ m bụ usoro distillations...Ha na-anwa ibelata echiche niile na ihe ndị zuru ụwa ọnụ ruo n'echiche ha bụ isi. Inyocha n'ụzọ “intercepting variables’ and “patterns’”<ref>{{Cite web|url=http://the-artists.org/artist/wim-botha|title=Wim Botha|work=the-artists.org|accessdate=18 May 2015|archivedate=2 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150602142302/http://the-artists.org/artist/wim-botha}}</ref>
== Ihe ngosi<ref>{{Cite web|url=http://www.artfacts.net/en/artist/wim-botha-61771/profile.html|title=ArtFacts.net|work=ArtFacts.net|accessdate=18 May 2015}}</ref> ==
'''2014''' Linear Perspectives - Stevenson, Cape Town
'''2013''' PREDICATES - Galerie Jette Rudolph, Berlin
'''2012''' Wim Botha - Stevenson, Johannesburg
'''2011''' All Around - Galerie Jette Rudolph, Berlin Wim Botha - Stevenson, Cape Town
'''2009''' Wim Botha: Joburg Altarpiece & Amazing Things from Other Places - Stevenson, Cape Town
'''2008''' Wim Botha - Galerie Jette Rudolph, Berlin Wim Botha - Stevenson, Johannesburg
'''2007''' Wim Botha: Apocalagnosia - Stevenson, Cape Town
2006 Wim Botha: Standard Bank Young Artist for Visual Art '''2005''' - Standard Bank Gallery,Johannesburg
'''2005'''
* A Premonition of War - Durban Art Gallery, Durban
* A Premonition of War. Standard Bank Young - [[Nelson Mandela]] Metropolitan Art Museum, Port Elizabeth
* Cold Fusion. Gods, Heroes and Martyrs - Stevenson, Cape Town
* Standard Bank Young Artist for Visual Art 2005 - South African National Art Gallery,Cape Town
*
'''2003''' Speculum - Stevenson, Cape Town
'''Ihe ngosi otu'''
'''2014'''
* Ndị na-ese ihe na-arụ ọrụ? Ikekwe - Gulbenkian. Próximo Futuro, Lisbon
* Alptraum - Maribor Art Gallery, Maribor
* Alptraum - Maribor Art Gallery, Maribor
* The Divine Comedy. Eluigwe, hel, pọgatrị site n'echiche nke ndị na-ese ihe n'oge a n'Afrịka -Museum für Moderne Kunst (MMK), Frankfurt/Main
'''2013''' A Sculptural Premise - Stevenson, Cape Town Pophits & Alptraum - Artspace RheinMain, Offenbach The Loom of the Land - Stevenson, Johannesburg
'''2012'''
* Alptraum - The Nightmare Never Ends - X project space, Berlin
* Alptraum - Green Papaya Art Project - - Metropolitan Museum of Manila, Manila
* Alptraum - Green Papaya Art Projects, Quezon City
* Alptraum - Goethe-Institut Johannesburg, Johannesburg
'''2011'''
* Conrad Botes Na Berni Searle, Wim Botha, Nandipha Mntambo, Penny Siopis, Serge Alain Nitegeka + Sabelo Mlangeni - Turner Gallery, Perth, WA
* mémoires du futur - la collection Olbricht - La Maison Rouge, Paris
* Göteborg International Biennial for Contemporary Art 2011 - Göteborg International Biennial for Contemporary Art, Gothenburg
* iALPTRAUM! - Blank Projects, Cape Town
* Nnweta Ọhụrụ - Nelson Mandela Metropolitan Art Museum, Port Elizabeth
* Alptraum! - Anat Egbi, Los Angeles, CA
* ¡ALPTRAUM! - Washington DC, [[London]], Berlin, Los Angeles, Kapstadt - Projektraum Deutscher Künstlerbund, Berlin
'''2010'''
* Index 40: Ọrụ ndị isi site na Sanlam Art Collection - Smac Art Gallery, Stellenbosch
* PEEKABOO - South Africa ugbu a - Helsinki Art Museum, Helsinki
* Triennale Kleinplastik - Larger Than Life - Stranger Than Fiction - Triennale Kleinplastik Fellbach, Fellbach
'''2009''' Self/Not-self - Stevenson, Johannesburg
'''2008''' Disguise: The art of attracting and deflecting attention - Stevenson, Cape Town
'''2007'''
* Politische Ikonografie - Galerie Jette Rudolph, Berlin * Summer 2007/8 - Stevenson, Cape Town * Africa Remix - Contemporary art of a continent - Johannesburg Art Gallery (JAG), Johannesburg * TRANS CAPE - contemporary African art on the move - Trans Cape Africa, Cape Town * Afterlife - Stevenson, Cape Town
'''2006'''
* South African Art Now - Stevenson, Cape Town
* Africa Remix - Moderna Museet, [[Stockholm]]
* Ihe dị n'okpuru - New Art from South Africa - Galerie Mikael Andersen, Copenhagen
* Africa Remix - Contemporary Art of a Continent - Mori Art Museum, Tokyo
* 7ème Biennale de l ́Art Africain contemporain - Dak'Art Biennale de l’art africain contemporain,Dakar
* Mmetụta Onwe Onye - Ike na Poetics na Contemporary South African Art - Honolulu Museum of Art, Honolulu, HI
* Olvida quien soy - Centro Atlántico de Arte Moderno (CAAM), Las Palmas de Gran Canaria
'''2005'''
* South African art 1848 - ugbu a - Stevenson, Cape Town
* African Remix - l'art contemporain d'un continent - Centre Pompidou - Musée National d ́Art Moderne, Paris
* Africa Remix - Contemporary Art of a Continent - Hayward Gallery, London
'''2004'''
* Mmetụta Onwe Onye - Ike na Poetics na Contemporary - Museum for African Art, New York City, NY
* Afrika Remix - Zeitgenössische Kunst eines Kontinents - Museum Kunstpalast, Düsseldorf
'''2003'''
* The Ampersand Foundation - Warren Siebrits Gallery, Johannesburg
* Contact Zones - Colonial & Contemporary - Stevenson, Cape Town
== Ndepụta ihe ngosi ==
* Wim Botha: Ụlọ 2001-2014 (2014)
* Wim Botha: Solipsis I-V (2013)
* Wim Botha: Busts 2003–2012 (2012)
* Wim Botha: Joburg Altarpiece & Amazing Things from Other Places (PDF only, 2009)
* Wim Botha: Apocalagnosia (2007)
* Wim Botha: Standard Bank Young Artist (2005)
* Wim Botha: Cold Fusion: Gods, heroes and martyrs (2005)
* Wim Botha: Speculum (2003)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
977306dsmy1ebb8xrpe1rj7d2qnzocp
M. Ayodele Heath
0
15043
638225
515416
2026-05-17T21:43:41Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638225
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
M. Ayodele Heath bụ onye America na-ede abụ, onye na-ekwu okwu, na onye na-ede akụkọ ifo.
[[Category:Articles with hCards]]
== Ndụ ya ==
A mụrụ ya na Atlanta, M. Ayodele Heath gụrụ injinịa eletriki na Georgia Institute of Technology ma nwee MFA na Poetry site na New England College. Ọ bụ onye mmeri ugboro abụọ na Southeastern Regional Poetry Slam Individual Champion (1999, 2000) na onye mmeri iri n'otu n'otu na National Poetry Slam (1999). E bipụtara akwụkwọ mbụ ya nke uri, Otherness, n'afọ 2011 na Brick Road ebe mbiputa abụ .<ref>{{Cite web|url=http://www.brickroadpoetrypress.com/|title=Brick Road Poetry press|publisher=Brick Road Poetry press.|accessdate=September 21, 2013}}</ref> Ọ bụ onye okike nke ụdị uri na-arụkọ ọrụ ọnụ, ozu eletrik, na onye nchịkọta akụkọ nke anthology, Electronic Corpse: Poems from a Digital Salon (Svaha Paradox, 2014).
== Ihe nrite ==
* 1999, 2000 Southeastern Regional Poetry Slam Onye mmeri n'otu n'otu
* 2001 Onyinye onye na-ese ihe na-apụta site na Atlanta Bureau for Cultural Affairs
* 2002, 2003 Fellowship, Summer Poetry na Idyllwild
* 2005 Fellowship, Caversham Center for Writers & Artists, South Africa
* 2007 McEver Visiting Chair in Writing na Georgia Institute of Technology
* 2009 Dorothy Sargent Rosenberg Poetry Prize<ref>{{Cite web|url=http://www.dorothyprizes.org/2009awards.htm|title=Dorothy Prizes Awarded for 2009|publisher=Dorothyprizes.org|date=August 29, 2009|accessdate=September 21, 2013|archivedate=September 23, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130923003241/http://www.dorothyprizes.org/2009awards.htm}}</ref>
* 2010 Fellowship, Cave Canem Foundation<ref>{{Cite web|url=http://www.cavecanempoets.org/profiles?page=H|title=Cave Canem, Fellows – profiles|publisher=Cavecanempoets.org|accessdate=September 21, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130923062803/http://www.cavecanempoets.org/profiles?page=H|archivedate=September 23, 2013}}</ref>
* 2011 RHINO Editors' Prize
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* Electronic Corpse: Poems from a Digital Salon, poems (Svaha Paradox (2014)).
* Otherness, poems (Brick Road Poetry Press, 2011).
* uri Heath apụtawo na anthologies Poetry Slam: the Competitive Art of Performance Poetry (Manic D Press, 2000), My South: a People, a Place, a World All Its Own (Rutledge Hill Press, 2005), na ''The Southern Poetry Anthology'', Volume V (Texas Review Press, 2012).
* uri Heath apụtawo n'ọtụtụ ''akwụkwọ'' akụkọ gụnyere ''Callaloo'', ''Chattahoochee Review'', ''Crab Orchard Review'', ''diode Poetry Journal'', ''Eclectic Literary Forum'', ''Mississippi Review'', ''Mythium'', New Millennium Writings, ''New York Quarterly'', Open City, na storySouth
== Ihe nkiri / Vidiyọ ==
* 3-Minute Activists: the Soul of Slam (Mad Mouth Media, Cogitate Productions), ihe nkiri ogologo oge (2014).
* 28 Days of Poetry: Poets Make Black History (Week 1), web video series (2011).
* 28 Days of Poetry: Poets Make Black History (Week 2), web video series (2011).
* 28 Days of Poetry: Poets Make Black History (Week 3), web video series (2011).
* 28 Days of Poetry: Poets Make Black History (Week 4), web video series (2011).
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
'''VIDIYỌ'''
* [https://www.youtube.com/watch?v=f3UtqZKrl4Q/ nkuzi, "Poetry 2.0: Poems for a Digital Age," TEDxPeacthreeSalon]
'''INTERVIEWS'''
* [https://archive.today/20140709165948/http://dailydoseoflit.com/2014/07/07/three-questions-m-ayodele-heath/ Ajụjụ ọnụ, "Ajụjụ atọ," Extract(s): ọgwụ kwa ụbọchị nke ọkụ]
* [https://soundcloud.com/stateofthereunion/a-southern-griot-and-his-craft Ajụjụ ọnụ, "A Southern Griot and His Craft," Steeti nke ReUnion]
* [https://web.archive.org/web/20160304190907/http://neighbornewspapers.com/view/full_story/21524939/article-Roots-Festival-brings-multitude-of-events-to-Roswell-for-12th-year?instance=all/ Ajụjụ ọnụ, Roswell Neighbor]
* [https://web.archive.org/web/20120506213803/http://rhinopoetry.org/2012/02/09/i-just-let-the-poem-go-interview-with-m-ayodele-heath/ Ajụjụ ọnụ, RHINO Magazine]
* [https://www.youtube.com/watch?v=C9tscsvkjBc Ajụjụ ọnụ, FGTV's Writers in Focus]
* [http://www.inmotionmagazine.com/ac10/al_haiti_mah2.html Ajụjụ ọnụ, In Motion Magazine]
* [https://web.archive.org/web/20160306114547/http://m.clatl.com/atlanta/tongue-ties/Content?oid=1230563 Ajụjụ ọnụ, Creative Loafing]
* [https://web.archive.org/web/20110714020305/http://www.magespell.com/podcast/BWDsh24.mp3 Ajụjụ ọnụ, na Business of Words]
'''AKWỤKWỌ N’I'''
* [https://web.archive.org/web/20111004191536/http://www.writersforum.org/first_draft/review_archives.html/article/2011/06/09/otherness nyochaa, na Alabama Writers' Forum]
* [https://web.archive.org/web/20110723231433/http://oaklandwritingproject.net/content/wp-content/uploads/2009/07/elanfall2002.pdf isiokwu, Out Loud Poetry, Oakland Writing Project Newsletter]
* [https://web.archive.org/web/20150914045557/http://www.collegiannews.com/2011/05/poetry-slam-a-fingersnapping-good-time/ isiokwu, Poetry Slam A Fingersnapping Good Time, The Collegian of Georgia Perimeter College]
* [https://archive.today/20130125064751/http://www.gulfcoastnewstoday.com/people/features/article_9bbdcee0-a032-11e1-8c03-001a4bcf887a.html Isiokwu, Okwu ndị a na-ekwu na-ada na Fairhope]
* [http://www.jacksonprogress-argus.com/news/2013/mar/13/spoken-word-event-draws-large-crowd/ isiokwu, Ihe omume okwu ọnụ na-adọta nnukwu ìgwè mmadụ, Jackson Progress-Argus]
* [https://web.archive.org/web/20131107193928/http://www.artsatl.com/2013/04/review-36/ article, Review: Anthology Celebrates Georgia Poets, Jackson Progress-Argus]
'''POEMS (TEXT)'''
* [http://www.storysouth.com/poetry/2006/07/heath_tragic_mulatto.html abụ, The Tragic Mulatto, na storySouth]
* [http://www.diodepoetry.com/v4n1/content/heath_ma.html 2 Poems, Dusk of the Afrikaner, A Brief History of Okra (Master's Take), na diode Poetry Journal]
* uri, Ihe Nna m nyere m (nke m na-arịọghị), na akụkọ South [njikọ nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide]
* [http://www.storysouth.com/spring2004/gospelqueenjames.html obere akụkọ, The Gospel According to Queen James, na storySouth]
* [https://web.archive.org/web/20120321222838/http://rhinopoetry.org/poems/2011/heath.pdf uri, The Stuttering House Negro Diviner Speaks: Heath Plantation, 1863, na RHINO]
* [http://www.muzzlemagazine.com/m-ayodele-heath.html Abụ, Praise Song for the Marvelous City, na Muzzle Magazine]
'''AKWỤKWỌ AUDIO'''
* [http://badilishapoetry.com/radio/m-ayodele-heath/ uri ọdịyo, Urban Percussions, na Badilisha Poetry Xchange]
* [http://indiefeedpp.libsyn.com/m-ayodele-heath-urban-percussions uri ọdịyo, Urban Percussions, na IndieFeed Performance Poetry]
* [http://indiefeedpp.libsyn.com/m-ayodele-heath-of-ash-and-dust uri ọdịyo, Of Ash & Dust: a Tribute to the Crew of STS-107, Space Shuttle Columbia, na Indiefeed Performance Poetry]
* [http://thedigitalamericana.com/issues/index.html uri ọdịyo, Of Ash & Dust: a Tribute to the Crew of STS-107, Space Shuttle Columbia, na The Digital Americana]
* [https://web.archive.org/web/20160304061307/http://fatcityreview.com/praisesong-for-the-marvelous-city-m-ayodele-heath/ uri ọdịyo, Praisesong for the Marvelous City, na Fat City Review]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
460glbh7b8zcsbrar6n8er4r3y0m9e2
Mohamed Boumerdassi
0
15363
638278
196408
2026-05-18T11:30:56Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638278
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description matches Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using Template:Infobox musical artist with unknown parameters|resting_place]]
'''Mohamed Boumerdassi''' (Arabic: محمد بومرداسي ), (March 18, 1936, na Ouled Boumerdès December 7, 2010, na Thénia) dị ka nnukwu onye isi nke egwu Bedouin, Malhun na egwu Algeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/infosoir/121204|title=Cheikh Mohamed Ben Mustapha El-Boumerdassi|work=Djazairess|accessdate=2022-06-16|archivedate=2023-04-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230408072541/https://www.djazairess.com/fr/infosoir/121204}}</ref>
[[Category:Articles containing Arabic-language text]]
== Ndụ ==
A mụrụ ya na Maachị 18, 1936, n'okpuru aha ''Mohamed ben Mustapha al-Boumerdassi'' na obodo Ouled Boumerdès n'ime mpaghara Boumerdés.<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/97475|title=Inhumation à Boumerdès de Cheikh Mohamed Ben Mustapha El Boumerdassi|work=Djazairess|accessdate=2022-06-16|archivedate=2023-01-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230111134626/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/97475}}</ref>
Ọ gụrụ akwụkwọ ya na ''Zawiyet Sidi Boumerdassi'' n'obodo ya bụ ''Ouled Boumerdès'', ebe ọ mụtara kor'an.<ref>{{Cite web|url=https://www.elwatan.com/archives/derniere-info/festival-de-la-poesie-populaire-17-08-2004|title=Festival de la poésie populaire | El Watan|date=August 16, 2004|accessdate=June 16, 2022|archivedate=January 11, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230111134625/https://www.elwatan.com/archives/derniere-info/festival-de-la-poesie-populaire-17-08-2004}}</ref>
Ọ bụ onye nwere mmasị dị ukwuu na ''Sheikh Ben Ahmed al-Boumerdassi'', nke a maara mgbe ahụ maka qasida nke madih nabawi na uri na-eto [[Muhammad]].<ref>{{Cite web|url=https://www.elwatan.com/archives/temps-present/du-theatre-de-la-musique-et-de-la-poesie-17-10-2005|title=Du théâtre, de la musique et de la poésie | El Watan|work=www.elwatan.com|accessdate=2022-06-16|archivedate=2023-01-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230111134627/https://www.elwatan.com/archives/temps-present/du-theatre-de-la-musique-et-de-la-poesie-17-10-2005}}</ref>
Ọ bụkwa onye na-eso ''Sheikh al-Miliani'', onye họpụtara ya ka ọ bụrụ ''onye isi nke Bedouin Song'' (machiakha) mgbe ọ chọpụtara olu ya nke ọ masịrị ya nke ukwuu.<ref>{{Cite web|url=https://www.liberte-algerie.com/actualite/cloture-du-1er-festival-de-la-chanson-bedouine-et-de-la-poesie-populaire-14658|title=Clôture du 1er festival de la chanson bédouine et de la poésie populaire: Toute l'actualité sur liberte-algerie.com|work=www.liberte-algerie.com|accessdate=2022-06-16|archivedate=2021-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210205202405/https://www.liberte-algerie.com/actualite/cloture-du-1er-festival-de-la-chanson-bedouine-et-de-la-poesie-populaire-14658}}</ref>
A maara ya nke ọma maka abụ ya bụ ''Hammam Alouane'' ma Minista ọendị Algnke eria kwụrụ ya ụtụ n'afọ 2004 maka "ememme mba nke abụ Bedouin na uri a ma ama".<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/49374|title=Inhumation à Boumerdèsde Cheikh El Boumerdassi|work=Djazairess|accessdate=2022-06-16|archivedate=2023-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230113173928/https://www.djazairess.com/fr/letemps/49374}}</ref>
Ọ nwụrụ na mgbede Tuesday, December 7, 2010, mgbe ọ dị afọ 74 n'ụlọ ya dị na Yahia Boushaki Boulevard na Thénia ma lie ya n'echi ya n'ebe ili ozu Bourouiche n'ebe ugwu nke otu obodo ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://thenia.net/piwigo/picture.php?/573|title=Si-Mohamed Boumerdassi | Thenia.net|work=thenia.net|accessdate=2022-06-16|archivedate=2023-01-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230111134634/http://thenia.net/piwigo/picture.php?/573}}</ref>
Ọtụtụ ndị na-ege ntị nke ndị enyi nke onye ahụ nwụrụ anwụ, ezinụlọ ya na ndị nnọchi anya ''Ministry'' of Culture na ndị ọchịchị nke Boumerdès Province nọchitere anya, sonyeere Sheikh al-Boumerdassi n'ụlọ ikpeazụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/voixoranie/61453|title=Ils lancent un SOS pour venir en aide à Mohamed Boumerdassi|work=Djazairess}}</ref>
== Abụ ==
* ''Hammam Alouane''<ref>{{Cite web|url=https://www.musicjinni.net/4-UhcHldVz0/Cheikh-Mohamed-el-Boumerdassi-1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D9%8A%D8%AE-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A8%D9%88%D9%85%D8%B1%D8%AF%D8%A7%D8%B3%D9%8A.html|title=Cheikh Mohamed el Boumerdassi 1 الشيخ محمد بومرداسي | Music Jinni|work=musicjinni|accessdate=2022-06-16|archivedate=2023-01-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230111134636/https://www.musicjinni.net/4-UhcHldVz0/Cheikh-Mohamed-el-Boumerdassi-1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D9%8A%D8%AE-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A8%D9%88%D9%85%D8%B1%D8%AF%D8%A7%D8%B3%D9%8A.html}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị egwu Algeria
* Egwú Bedouin
* Malhun
* Egwú nke Algeria
* Omenala nke Algeria
* Zawiyet Sidi Boumerdassi
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* 1- Bedouin song of Cheikh Mohamed el Boumerdassi on YouTube
* 2- Bedouin song of Cheikh Mohamed el Boumerdassi on YouTube
* 3- Bedouin song of Cheikh Mohamed el Boumerdassi on YouTube
* 4- Bedouin song of Cheikh Mohamed el Boumerdassi on YouTube
* 5- Bedouin song of Cheikh Mohamed el Boumerdassi on YouTube
3k52lmz3wq6jjwdoex6imlpn2ry8cq2
Leon Schuster
0
15415
638208
496421
2026-05-17T17:09:13Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638208
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
Leon Ernest "Schuks" Schuster (a mụrụ na 21 Mee 1951) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa, onye na-atọ ọchị, onye na'eme ihe nkiri, onye na -egosi na onye na-agụ egwu.<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster|url=http://www.imdb.com/name/nm0776856/|accessdate=2020-08-03|work=IMDb}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
Schuster dọtara mmasị n'ime ihe nkiri mgbe ọ dị obere. Dịka nwatakịrị, ya na nwanne ya nwoke ga-eme ihe ọchị na ezinụlọ ya ma mee ya ihe nkiri. Ọ kọwara, n'ajụjụ ọnụ afọ 2010 banyere ndụ ya n'oge ọ bụ nwata na Bloemfontein, m na-echeta ịgba ọsọ n'okporo ámá nke Ritz Theatre, na-egwuri egwu ndị cowboys & crooks, nke bụ iwe niile n'oge ahụ. Echetara m ịhụ Laurel na Hardy, Charlie Chaplin na Three Stooges n'anya. Ana m eme ihe mgbe niile, ma na-eme ihe ọchị. M na-eduhie nne m ochie ka m chee na m ji égbè m gbaa onwe m n'ụkwụ... tomato sauce n'ebe niile, m na-eti mkpu dị ka ezì ọhịa. Ịkụ egwu bụ naanị n'ụdị m, mana ọ dịghị mgbe ọ chere na ọ ga-abụ onye na-eme ihe nkiri... mba, ọ bụghị onye na-ese ihe nkiri, ọ bụ naanị onye na-achọ ime ka ndị mmadụ nwee obi ụtọ.<ref>{{Cite web|date=2016-03-16|title=A perfect prankster {{!}} Get It Online Bloemfontein|url=http://bloem.getitonline.co.za/2010/06/28/a-perfect-prankster/#.VujBm577TIU|accessdate=2020-08-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160316021358/http://bloem.getitonline.co.za/2010/06/28/a-perfect-prankster/#.VujBm577TIU|archivedate=16 March 2016}}</ref>
Schuster gụrụ maka nzere BA na Mahadum nke Orange Free State, ebe ọ gbara rugby maka otu mbụ.<ref name=":0">{{Cite book|author=Powers|first=Angus|title=Rugby in Our Blood|publisher=Tafelberg|year=2012|isbn=9780624048763|location=Cape Town|chapter=The End of my Rugby Career}}</ref> Ọ laghachiri Jim Fouché dịka onye nkuzi ruo afọ abụọ.<ref>{{Cite web|title=10 Things You Didn't Know About Leon Schuster|url=https://m-net.dstv.com/news/10-things-you-didn-t-know-about-leon-schuster_787|accessdate=2020-08-03|work=M-Net - 10 Things You Didn’t Know About Leon Schuster|language=en|archivedate=2020-11-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201108103959/https://m-net.dstv.com/news/10-things-you-didn-t-know-about-leon-schuster_787}}</ref>
== Ọrụ ==
Schuster malitere ịrụ ọrụ maka [https://web.archive.org/web/20240510075050/https://www.sabc.co.za/sabc/ ụlọ ọrụ mgbasa ozi South African]. N'oge ọ nọ na SABC, o mepụtara usoro redio Afrikaans Vrypostige ''Mikrofoon''<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster - Vrypostige Mikrofoon Vol.1 [CD]|url=https://echosrecordbar.co.za/product/55141-leon-schuster-vrypostige-mikrofoon-vol1-cd|accessdate=2020-07-28|work=echosrecordbar.co.za}}</ref> na Fanus Rautenbach ː nke gụnyere izochi olu ya na igwu egwu ekwentị na ndị na-amaghị.<ref>{{Cite web|title=Die Vrypostige Mikrofoon - Vol.1 — Leon Schuster|url=https://www.last.fm/music/Leon+Schuster/Die+Vrypostige+Mikrofoon+-+Vol.1|accessdate=2020-07-28|work=Last.fm|language=en}}</ref><ref>''Drum'', 2002, [https://books.google.com/books?ei=GfERVJy3Ocf8iwLnoYGoAw&id=ol8nAQAAIAAJ&dq=Leon+Schuster+Vrypostige+Mikrofoon&focus=searchwithinvolume&q=During+he+time+there%2C+he+created+the+hit+Afrikaans+radio+series+Vrypostige+Mikrofoon%2C+where+he%27d+disguise+his+voice+and+take p. 52].</ref><ref name=":0"/>
=== Egwú ===
N'afọ 1982, Decibel Records bịakwutere Schuster iji chịkọta usoro egwu egwuregwu nke mere ka ndekọ mbụ ya akpọrọ, ''Leon Schuster'', ebe ọ rere 10,000. Abọm nke abụọ ya, ''Broekskeur'' ('trouser-tearing'), rere ihe karịrị 40,000. Nke a sochiri ''Briekdans na Leon Schuster'' São 20 Treffers, nke rere ihe karịrị 270,000.
=== Ihe nkiri ===
Ihe ngosi mbụ nke Schuster, You Must Be Joking!, nke ya na Johan Scholtz na Elmo de Witt jikọrọ aka mepụta, ghọrọ ihe a ma ama n'etiti ndị na-ege ntị South Africa ma mee ka ihe ọzọ You Must be Joking! ''Ọzọkwa''.
Ihe nkiri ndị a bụ ihe osise igwefoto na Schuster mere ọtụtụ ihe nkiri ndị a yana ihe nkiri slap-stick, gụnyere ''Maazị'' Bones, ihe nkiri ya kachasị mma, nke nwetara ihe karịrị R33 nde na ụlọ ọrụ South Africa.
Na 16 Septemba afọ 2011 a kọrọ na ihe nkiri ọzọ nke Schuster, Mad Buddies, ga-abụ nke ụlọ ọrụ Walt Disney, nke ga-ejikwa nkesa na ahịa nke ihe nkiri ahụ.<ref>{{Cite web|title=Watch: Leon Schuster's Mad Buddies trailer|url=https://www.news24.com/channel/first-look-leon-schusters-mad-buddies-trailer-20111202|accessdate=2020-08-03|work=Channel|language=en}}</ref> E wepụtara ihe nkiri ahụ n'afọ 2012 ma mee ka Schuster na onye na-eme ihe ọchị [[Kenneth Nkosi]]. Ọ nwetara nyocha dị njọ, ma nweta R4.5 nde na ngwụsị izu mbụ site na mmefu ego nke R20 nde.<ref name="imdb">[https://www.imdb.com/title/tt2334731/business ''IMDB: Mad Buddies'']</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ihe na-adịghị mma
|'''Egwú Soundtrack'''
|-
|1986
|''Ị Ga-abụrịrị Onye Na-achị Egwu''!
|Ihe ndị a na-eme
|
|-
|1987
|''Ị Ga-abụrịrị Onye Na-achị Egwu! Ọzọkwa''
|Ihe ndị a na-eme
|R43 nde
|-
|1989
|''Oh Schucks...Ọ bụ Schuster!''
|Ihe ndị a na-eme
|
|
|-
|1990
|''Oh Shucks! UNTAG na-abịa ebe a'' ''AKA Kwagga Na-emeghachi''<ref>{{Cite web|title=Oh Schucks, Here Comes U.N.T.A.G. (1990)|url=https://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b7b7e9ca6|accessdate=2020-08-03|work=BFI|language=en}}</ref>
|Kwagga Robertse
|
|-
|1991
|''Sweet 'n Short''<ref>{{Cite news|title=SWEET 'N sHORT 1993|work=IMDB|url=https://www.imdb.com/title/tt0293625/soundtrack?ref_=tt_trv_snd|accessdate=July 23, 2020}}</ref>
|Coetzee na-atọ ụtọ
|
|Clarke/Bremer nke Adult Art rụrụ<ref>{{Cite web|title=Sweet 'n Short|url=https://www.imdb.com/title/tt0293625/soundtrack?ref_=tt_trv_snd|accessdate=July 23, 2020|work=IMDB}}</ref>
|-
|1993
|''E nwere Zulu On My Stoep''<ref>{{Cite web|title=Yankee Zulu 1993|url=https://www.imdb.com/title/tt0111787/|accessdate=July 22, 2020|work=IMDB}}</ref> AKA Yankee Zulu
|Rhino Labuschagne
|
|-
|1997
|''Ụjọ Mechanics''
|Ihe ndị a na-eme
|
|-
|1999
|''Egwu Afọ Iri Afọ''
|Ihe ndị a na-eme
|R40 nde
|In Love With You bụ Dana Winner bụrụ
|-
|2001
|''Maazị Ọkpụkpụ''
|Ọkpụkpụ
|R33 nde
|-
|2004
|''Oh Schuks... Abụ m Gatvol''<ref>{{Cite web|title=Oh Schuks, I'm Gatvol|url=https://www.news24.com/channel/movies/reviews/oh-schuks-im-gatvol-20081201|accessdate=2020-08-03|work=Channel|language=en}}</ref>
|Ihe ndị a na-eme
|
|-
|2005
|''Mama Jack''
|Jack TheronMama BoloDonald<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />
|$4.4 nde
|
|-
|2008
|Maazị Ọkpụkpụ 2: Nlaghachi site n'oge gara aga
|Ọkpụkpụ
|R35 nde
|Egwú egwu isiokwu & nke Don Clarke rụrụ<ref>{{Cite web|title=Don Clarke|url=http://www.imdb.com/name/nm4012257/|accessdate=2020-08-03|work=IMDb}}</ref>
|-
|2010
|''Akwụkwọ nduzi ndụ nke Schuks Tshabalala na South Africa''
|Schuks Tshabalala
|
|Schuster/Clarke nke Crutchmullets mere<ref>{{Cite web|title=Leon Schusster|url=https://muhaz.org/leon-schusster.html|accessdate=2020-08-03|work=muhaz.org|archivedate=2021-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211026232759/https://muhaz.org/leon-schusster.html}}</ref>
|-
|2012
|''Ndị Enyi Obi Ọjọọ''
|Boetie
|
|-
|2013
|''Ọchịchị! Mba Gị Chọrọ Gị Ị''<ref>{{Cite web|title=Schuks! Your Country Needs You|url=https://www.amazon.co.uk/Schuks-Your-Country-Needs-You/dp/B00NHQWB1U/ref=sr_1_3?dchild=1&qid=1595885536&refinements=p_34%3ALeon+Schuster&s=dvd&sr=1-3|accessdate=July 26, 2020|work=Amazon}}</ref>
|Ihe ndị a na-eme
|
|Don Clarke
|-
|2015
|''Ọchịchị! Kụọ Ego''
|Ihe ndị a na-eme
|
|Don Clarke
|-
|2018
|''Frank na Fearless''
|Frank
|
|Nic Paton na Don Clarke
|}
== Ndekọ Egwu ==
=== Abọm ===
* Wat Kan Lekkerder Wees - Vinyl album na Cora Marie<ref>{{Cite web|title=Cora Marie, Leon Schuster - Wat Kan Lekkerder Wees|url=https://www.discogs.com/Cora-Marie-Leon-Schuster-Wat-Kan-Lekkerder-Wees/release/12674069|accessdate=2020-08-03|work=Discogs|language=en}}</ref>
* ''Leon Schuster'' (1982) E wepụtara ya na CD na 1993
* ''Broekskeur'' (1983)<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster - Broekskeur - Vinyl LP Record - Opened - Very-Good- Quality (VG-)|url=https://www.cplanaudio.co.za/products/leon-schuster-broekskeur-vinyl-lp-record-opened-very-good-quality-vg|accessdate=2020-08-03|work=C-Plan Audio}}</ref>
* ''Waar'' En Wolhaar (1983) E wepụtara ya ọzọ 2009 EMI Music South Africa (Pty) Ltd<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster: Waar En Wolhaar - Music on Google Play|url=https://play.google.com/store/music/album/Waar_En_Wolhaar?id=Boumukm47szpqvjrebwed6darmq&hl=en_US|accessdate=2020-08-03|work=play.google.com|language=en}}</ref>
* ''Briekdans'' (1984)<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster - Briekdans (LP) Vinyl Records|url=https://www.bidorbuy.co.za/item/157586877/Leon_Schuster_Briekdans_LP_Vinyl_Records.html|accessdate=2020-08-03|work=bidorbuy.co.za|language=en}}</ref>
* Rugby (1985) gụnyere ndị na-ede egwu C Pops (Daisyblom), L. Carstens (Doring Van Despatch-onye na-ede), B. Louw (Bokbusters-onye na na-ede akwụkwọ), Symile, Delancray (Ekke Boo onye na-ede ihe), H. Bierman (Lekker In Suid-Afrika onye na-edebanye), B.Louw (Rugbyklanke onye na-agụ akwụkwọ)
* ''Ị Ga-abụrịrị Onye Na-achị Egwu''! (1986)<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster - You Must Be Joking! (LP)|url=https://www.bidorbuy.co.za/item/418206807/Leon_Schuster_You_Must_Be_Joking_LP.html|accessdate=2020-08-03|work=bidorbuy.co.za|language=en}}</ref>
* ''Dasiefoutie'' (1988)<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster - Dasie Foutie - Vinyl LP Record - Opened - Very-Good Quality (VG)|url=https://www.cplanaudio.co.za/products/leon-schuster-dasie-foutie-vinyl-lp-record-opened-very-good-quality-vg|accessdate=2020-08-03|work=C-Plan Audio}}</ref>
* "Shakin" Schuster Na Sy Opkikkers (1992)
* ''Hie' Kommie Bokke'' (1995)<ref>{{Cite web|title=Hie' Kommie Bokke! by Leon Schuster on Amazon Music - Amazon.co.uk|url=https://www.amazon.co.uk/gp/product/B016OA3F60/ref=dm_ws_sp_ps_dp|accessdate=2020-08-03|work=www.amazon.co.uk}}</ref>
* ''Gautvol na Paradaịs'' (1997)
* Die Vrypostige Mikrofoon, Mpịakọta 1 (1998)<ref>{{Cite web|title=Release "Die Vrypostige Mikrofoon - Vol.1" by Leon Schuster - MusicBrainz|url=https://musicbrainz.org/release/2c86812e-8527-41c4-a101-61a19abd4190|accessdate=2020-08-03|work=musicbrainz.org}}</ref>
* Die Vrypostige Mikrofoon, Mpịakọta nke 2 (1998)<ref>{{Cite web|title=Release "Die vrypostige mikrofoon, vol. 2" by Leon Schuster - MusicBrainz|url=https://musicbrainz.org/release/a5398580-959a-4bbd-b8fd-ef047ac03157|accessdate=2020-08-03|work=musicbrainz.org}}</ref>
* Baas Funny Plaas (1999)<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster, Baas funny Plaas - 1h 14m 18s - Music CDs and CD Cover Arts @ Online Music CD Database|url=http://www.tagtuner.com/music/albums/Leon-Schuster/Baas-funny-Plaas/album-v2ca2d|accessdate=2020-08-03|work=www.tagtuner.com}}</ref>
* Springbok Rugby Hits - Weeta ya n'Ụlọ (1999)
* ''My Beste Jare'' (2001) Gụnyere egwu nke [[Steve Hofmeyr]], David Kramer, [[Patricia Lewis (singer)|Patricia Lewis]], The Bats, Zoon Stander na PJ Powers
* ''Ndị''<ref>{{Cite web|title=My Mates Die Bokke (CD)|url=https://www.loot.co.za/product/various-artists-my-mates-die-bokke/khjz-567-g600|accessdate=August 2, 2020|work=Loot}}</ref> m na-alụ na Bokke bụ ndị nwụrụ anwụ (2001)
* Groen, Goud En White (2002) Abọm nchịkọta ya na Steve Hofmeyr, Johnny Clegg, Claire Johnston, Jeff Maluleke, Zoon Stander, Pieter Smith, Patricia Lewis, Guillaume, Pieter Koen, Mandoza na Boet Pretorius<ref>{{Cite web|title=Groen, Goud En White (CD)|url=https://www.loot.co.za/product/various-artists-groen-goud-en-white/gffj-560-g200|accessdate=August 2, 2020|work=Loot}}</ref>
* Catchup Song And Every Cricket Hit (2003) CD wepụtara 2005<ref>{{Cite web|title=Leon Schuster - Catchup Song & Every Cricket Hit (CD)|url=https://www.bidorbuy.co.za/item/44001667/Leon_Schuster_Catchup_Song_Every_Cricket_Hit_CD.html|accessdate=2020-08-03|work=bidorbuy.co.za|language=en}}</ref>
* ''Oh Schuks... Abụ m Gatvol'' (2004) Feat Dig a Little Deeper (Don Clarke) wepụtara ọzọ na 2015 maka Musicians Against Xenophobia<ref>{{Cite web|title=Oh Schuks I'm Gatvol • Leon Schuster • cdtrrracks|url=http://cdtrrracks.com/Leon%20Schuster/Oh%20Schuks%20I@39m%20Gatvol/|accessdate=2020-08-03|work=cdtrrracks.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Soundtrack - Oh Schuks I'M Gatvol [CD]|url=https://echosrecordbar.co.za/product/32430|accessdate=2020-08-03|work=echosrecordbar.co.za}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-04-28|title=Durban musicians unite against Xenophobia - Dig a Little Deeper|url=https://icc.co.za/durban-musicians-unite-against-xenophobia-dig-a-little-deeper/|accessdate=2020-08-03|work=Durban ICC - Events and Entertainment Venue}}</ref>
* ''Op Dun Eish'' (2006) Abụ ndị Don Clarke na Mike Valentine dere<ref>{{Cite web|title=Welcome to the Dodgy Mind of Don Clarke|url=http://www.donclarke.co.za/|accessdate=July 22, 2020|work=Don Clrke|archivedate=October 3, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201003230905/http://www.donclarke.co.za/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Album Op Dun Eish!|url=https://www.allmusic.com/album/op-dun-eish!-mw0003251137|accessdate=July 22, 2020|work=AllMusic}}</ref>
* ''Hie' Kommie Bokke 2''! (2007)
* ''Dr Die Bok'' (2008)<ref>{{Cite web|title=Dra Die Bok by Leon Schuster on Amazon Music - Amazon.co.uk|url=https://www.amazon.co.uk/Dra-Die-Bok-Leon-Schuster/dp/B001N9W6EU|accessdate=2020-08-03|work=www.amazon.co.uk}}</ref>
== Ndị naanị ya tiri i ==
* Hou Jou Bek (Dolce/Schuster) / Ek Was Op Jou Troue (Robinson/Schuste/Rautenbach) (1981)
* Ọ na-ere Sea Shells / Dis Lekker Innie Army (1982) 7" otu na vinyl
* Hey, Bokke! (2019) Ya na Don Clarke, so Drakondale Girls' Choir na Michaelhouse Digital Choir rụọ ọrụ<ref>{{Cite web|title=Hey Bokke! – Leon Schuster's new song|url=https://rugbyrocks.com/hey-bokke-leon-schusters-new-song|accessdate=2020-07-27|work=RugbyRocks|language=en|archivedate=2020-07-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200728004946/https://rugbyrocks.com/hey-bokke-leon-schusters-new-song}}</ref><ref>{{Cite web|title=PressReader.com - Your favorite newspapers and magazines.|url=https://www.pressreader.com/south-africa/the-witness/20190903/281500752928378|accessdate=2020-07-27|work=www.pressreader.com}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0776856}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
n09eudovaizclnui6ntsqkfw7b5coas
Marco Cianfanelli
0
15638
638233
495725
2026-05-18T00:46:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638233
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Marco Cianfanelli''' (amụrụ n'abalị iri atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1970) bụ onye na-ese ihe na South Africa nke na-etinye aka n'ọtụtụ ọrụ metụtara nka, ihe owuwu na oghere ọha.<ref name="Goodman exhibit">{{Cite web|title=Marco Cianfanelli / Absent Fields|author=Dodd, Alex|url=http://www.goodman-gallery.com/exhibitions/115|publisher=Goodman Gallery|accessdate=23 April 2012|archivedate=31 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120531224114/http://www.goodman-gallery.com/exhibitions/115}}</ref> Cianfanelli jikọtara ngwa ndị kọmputa mepụtara, nke data na-eduzi na mmadụ, na-egosipụta, mmegharị aka iji mepụta esemokwu n'ọrụ ya. Cianfanelli bụ otu n'ime ndị omenkà South Africa ole na ole nke ọrụ ha na-aga nke ọma n'ihu ọha na n'ụlọ.<ref name="STHP">{{Cite news|author=Dodd|first=Alex|title=Who is Marco Cianfanelli?|url=http://sthp.saha.org.za/memorial/articles/who_is_marco_cianfanelli.htm|accessdate=23 April 2012|work=Sunday Times Heritage Project}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya na-ese ihe osise ala ma na-aga n'ihu na-echegbu onwe ya banyere oghere mmekọ ịhụnanya na nke a na-ewepụ site na omume nke mmekọ ịhụnanya.<ref name="STHP" /> Ọrụ ndị na-adịbeghị anya nke Cianfanelli na-arụ n'oge na-adịgide adịgide na-ejikọta ya na mgbagwoju anya nke ịhụ South Africa n'anya.<ref name="AT bio" />
Otu n'ime ọrụ ndị a ma ama nke Cianfanelli bụ ihe ngosi nke isi [[Nelson Mandela]] nke dị na ebe e jidere Mandela na Howick, South Africa.
[[Usòrò:Nelson_Mandela_Artwork_at_Apartheid_Museum_by_Marco_Cianfanelli.jpg|thumb|Ihe osise nke Nelson Mandela na Apartheid Museum nke Marco Cianfanelli]]
== Ọrụ ==
=== Agụmakwụkwọ ===
N'afọ 1992, Cianfanelli natara BA / FA (ihe osise) ya na Mahadum nke Witwatersrand .<ref name="AT bio">{{Cite web|author=Ticknor|first=Michelle|title=Marco Cianfanelli|url=http://www.artthrob.co.za/02aug/artbio.html|publisher=ArtThrob|accessdate=23 April 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTicknor">Ticknor, Michelle. [http://www.artthrob.co.za/02aug/artbio.html "Marco Cianfanelli"]. ArtThrob<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2012</span>.</cite></ref>
=== Ihe ngosi ===
* 2012 Mahadum Johannesburg, Johannesburg, South Africa
* 2011 Nke mbụ Kwa Afọ International Land Art Event/ Plettenberg Bay
* 2009 Absent Fields, Goodman Gallery, Johannesburg, South Africa
* 2009 Ihe osise nke oge a na ala / Nirox Foundation; Johannesburg
* 2008 Nkwurịta okwu, UNISA Art Gallery, Tswane
* 2008 Akara mmepụta, Grahamstown Festival, KZNSA Gallery, The Goethe Institute
* 2008 Heptad, The Art Space, Johannesburg
* 2007 Spier Contemporary, Stellenbosch, Cape Town
* 2007 Positive, Sun City
* 2007 Aardklop 10, Potchefstroom
* 2006 Mmepe atụmatụ: nloghachi ịmalite, onye na-ese ihe na Aardklop Festival, Potchefstroom
* 2005 Mmepe atụmatụ, Gallery Momo, Johannesburg
* 2004 Brett Kebble Art Awards, Cape Town
* 2003 ABSA Gallery, Johannesburg
* 2002 Otu oge ha bụ ndị na-ese ihe, KKNK, Oudtshoorn.
* 2001 Anyị hụrụ ndị ahịa anyị n'anya, Embassy Hungary, New York
* 2000 Nchịkọta njem nke obodo dị n'ime obodo Rembrandt van Rijn Gallery, Johannesburg
* 2000 Hoerikwaggo, South African National Gallery, Cape Town
* 2000 SASOL Ntinye aka ọhụrụ a tụgharịrị, Klein Karoo National Arts Festival, Oudtshoorn
* 2000 Emotions and Relations, Sandton civic Art Gallery, Johannesburg
* 1999 Channel, Association for Visual Arts, Cape Town
* 2002 Ngosipụta jikọrọ aka na Stephanus Rademeyer, The Art Space, Johannesburg
* 1998 Atlantis, Mark Coetzee Fine Art Cabinet, Cape Town
* 1998! Ebe a kapịrị ọnụ, Nieu-Bethesda, Eastern Cape
* 1997 Taking Stock, Co-curated na ngosi, Johannesburg Stock Exchange, Johannesburg
* 1997 Cyst: Ọrụ na Paint, Good Hope Gallery, The Castle, Cape Town
* 1997 Nke 4, Hillbrow Fort, Johannesburg
* 1996 Ihe ndekọ, Art Space, Newtown Cultural Precinct, Johannesburg<ref name="Goodman bio" />
=== Nchịkọta ===
* SASOL
* ABSA
* Ihe mere n'eziokwu
* Ebe Ngosi Ihe Ochie Bloemfontein<ref name="Goodman bio">{{Cite web|title=Gallery News for Marco Cianfanelli|url=http://www.goodman-gallery.com/artists/marcocianfanelli|publisher=Goodman Gallery|accessdate=23 April 2012|archivedate=31 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120531225029/http://www.goodman-gallery.com/artists/marcocianfanelli}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20220817103001/https://www.goodman-gallery.com/artists/marcocianfanelli "Gallery News for Marco Cianfanelli"]. Goodman Gallery<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2012</span>.</cite></ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
oz7k6uqs0dlwj3yvpavfmzzna4jbblf
Buhlebezwe Siwani
0
15725
638243
595266
2026-05-18T02:11:11Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
638243
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Buhlebezwe Siwani''' (amụrụ na 1987 na Johannesburg) bụ ónyé na-ese ihe dị ichè íchè nke a maara màkà ọrụ ya na nka arụmọrụ, ntinye, na foto foto.<ref name=":0">{{Cite web|title=Home|url=https://www.buhlebezwesiwani.com/|accessdate=2021-02-06|work=buhlebezwesiwani|language=en}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Buhlebezwe Siwani tolitere na Johannesburg, ma bírí na Eastern Cape na KwaZulu Natal.<ref name="africanah">{{Cite web|author=Candice Allison|date=2016-12-05|title=Buhlebezwe Siwani|url=https://africanah.org/buhlebezwe-siwani-2/|accessdate=2021-02-06|work=AFRICANAH.ORG|language=en-US}}</ref>
== Agụmakwụkwọ na ọrụ ==
Siwani gụsịrị BAFA (Hons) ya na Wits School of Arts na Johannesburg na 2011 na MFA ya na Michaelis School of Fine Arts na 2015 ébé ọ gụsịrị akwụkwọ cum laude.<ref name=":0" /> Siwani na-arụ ọrụ karịsịa na usoro arụmọrụ na ntinye, ma na-agụnye foto foto na vidiyo nké ụfọdụ arụmọrụ. Siwani na-eji vidiyo na ihe ndị a na-adịghị ahụ ányà dị ka ihe na-anọchi ányá ahụ ya nke na-adịghị na oghere ahụ.<ref name="africanah" /> A kọwawo ọrụ ya dị ka "ihe na-ekpughe" na " ndọrọ ndọrọ ọchịchị", na-agụnye isiokwu nke nwanyị ojii na ime mmụọ.<ref>{{Cite web|author=Scott|first=Chadd|title=What If Every Art Museum Looked Like The Rubell Art Museum In Miami?|url=https://www.forbes.com/sites/chaddscott/2021/01/27/what-if-every-art-museum-looked-like-the-rubell-art-museum-in-miami/|accessdate=2021-02-08|work=Forbes|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Spence|first=Rachel|date=2020-10-02|title=Zoé Whitley — bringing spirituality to Frieze Viewing Room|url=https://www.ft.com/content/370e720d-1c02-4e98-8c4d-e62e177dd337|accessdate=2021-02-08|work=www.ft.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nauja paroda MO muziejuje – ar drobė gali būti veidrodžiu?|url=https://www.15min.lt/kultura/naujiena/vizualieji-menai/nauja-paroda-mo-muziejuje-ar-drobe-gali-buti-veidrodziu-929-1182898|accessdate=2021-02-08|work=15min.lt|language=lt}}</ref>
== Ihe ngosi ==
* ''Dedisa ubumnyama'', Cairns Art Gallery, Cairnes (2021);<ref>{{Cite web|title=Dedisa Ubumnyama (Turn the darkness away) - What's On - Exhibitions - Cairns Art Gallery|url=https://www.cairnsartgallery.com.au/whats-on/exhibitions/buhlebezwe-Siwani|accessdate=2021-10-16|work=www.cairnsartgallery.com.au}}</ref>
* ''ukuqhaqha'', Ọrụ Camera, Palazzo Rasponi, Ravenna (2021);<ref>{{Cite web|date=2021-09-09|title=%%title%% {{!}} Festival Internazionale di Fotografia|url=https://photopenup.com/esposizione/ukuqhaqha/|accessdate=2021-10-16|work=Photo Open Up|language=it-IT|archivedate=2021-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211016181427/https://photopenup.com/esposizione/ukuqhaqha/}}</ref>
* ''Ike nke Aka m. Africa(s): Ndị inyom na-ese ihe'' Musée d'Art Moderne nke Paris, Paris, France (2021);<ref>{{Cite web|author=agence|first=GAYA-La nouvelle|title=The Power of My Hands|url=https://www.mam.paris.fr/fr/expositions/exposition-power-my-hands|accessdate=2021-10-14|work=www.mam.paris.fr|language=fr}}</ref>
* ''Chi nwanyị nke Ọgwụgwọ'', Mbassy, Hamburg (2021);<ref>{{Cite web|title=GODDESSES OF HEALING — M.Bassy|url=https://m-bassy.org/programm/goddesses-of-healing|accessdate=2021-10-16|work=m-bassy.org|language=de}}</ref>
* Casablanca Biennial, Casablanca (2021);<ref>{{Cite web|title=Participants|url=https://www.biennalecasablanca.net/participants-1|accessdate=2021-10-16|work=Biennale internationale de Casablanca|language=en-US|archivedate=2021-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211016174421/https://www.biennalecasablanca.net/participants-1}}</ref>
* Ịdị ndụ, ịgbaghara, Ịcheta Ebe Ngosi Ihe Mgbè Ochie Arnhem, Arnhem، Netherlands (2020-2021);<ref>{{Cite web|title=Living, Forgiving, Remembering {{!}} Museum Arnhem|url=https://www.museumarnhem.nl/en/tentoonstellingen/living-forgiving-remembering|accessdate=2021-10-14|work=www.museumarnhem.nl}}</ref>
* Ónyé akaebe: Afro Perspectives si na Jorge M. Pérez Collection 〜 El Espacio 23, Miami, USA (2020-2021);<ref>{{Cite web|title=El Espacio 23 {{!}} WITNESS: Afro Perspectives from the Jorge M. Pérez Collection|url=https://elespacio23.org/2020/06/06/witness-afro-perspectives-from-the-jorge-m-perez-collection/|accessdate=2021-10-14|language=en-US}}</ref>
* Ụlọ ngosi ọbọdọ nke Almada, Almada (2020);<ref>{{Cite web|title=Artshell|url=https://app.artshell.eu/exported-events/5ee8d835daf46f001b947ee5/5ee8d837daf46f001b947eec|accessdate=2021-10-14|work=app.artshell.eu}}</ref>
* ''14th Curitiba Biennial'', [[Curitiba]] (2020);<ref>{{Cite web|title=14ª Curitiba International Biennial of Contemporary Art|url=http://bienaldecuritiba.com.br/bienal14/index-en.html|accessdate=2021-10-16|work=bienaldecuritiba.com.br|archivedate=2021-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210517192550/http://bienaldecuritiba.com.br/bienal14/index-en.html}}</ref>
* ''Ihe onwunwe'', Iziko National Gallery, Cape Town (2020);<ref>{{Cite web|title=Matereality {{!}} Iziko|url=https://www.iziko.org.za/exhibitions/matereality|accessdate=2021-10-16|work=www.iziko.org.za}}</ref>
* Othunjiweyo South Galeria Madragoa, Lisbon (2019);<ref>{{Cite web|title=Buhlebezwe Siwani: othunjiweyo|url=https://contemporaryand.com/exhibition/buhlebezwe-siwani-othunjiweyo/|accessdate=2021-02-06|work=Contemporary And|language=de}}</ref>
* Njem ugbu a: South site na Southeast, Osage Art Foundation, Hong Kong (2019);<ref>{{Cite web|date=2019-05-20|title=One Land and One Humanity: Present Passing at Osage Hong Kong|url=https://www.cobosocial.com/dossiers/one-land-and-one-humanity-present-passing-at-osage-hong-kong/|accessdate=2021-10-16|work=COBO Social|language=en-US|archivedate=2021-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211016174422/https://www.cobosocial.com/dossiers/one-land-and-one-humanity-present-passing-at-osage-hong-kong/}}</ref>
* Bamako Encounters, Mali (2019);<ref>{{Cite web|title=Bamako Encounters - African Biennale of Photography: Streams of Consciousness - Announcements - e-flux|url=https://www.e-flux.com/announcements/278260/bamako-encounters-african-biennale-of-photographystreams-of-consciousness/|accessdate=2021-10-16|work=www.e-flux.com|language=en}}</ref>
* ''Ngoma'': Art and Cosmology, Johannesburg Art Gallery, Johannesburg (2019);<ref>{{Cite web|title=Ngoma: Art and Cosmology|url=https://friendsofjag.org/news-stories/ngoma-art-and-cosmology|accessdate=2021-10-16|work=#FRIENDSOFJAG|language=en-US}}</ref>
* Cosmopolis #2: Rethinking the Human, Centre Pompidou, Paris (2019);<ref>{{Cite web|title=Cosmopolis #2|url=https://cosmopolis.centrepompidou.fr/|accessdate=2021-10-16|work=cosmopolis.centrepompidou.fr|language=en}}</ref>
* The Third Bank, Bienal Ano Zero, Coimbra (2019);<ref>{{Cite web|title=Anozero’19|url=http://anozero-bienaldecoimbra.pt/2019/|accessdate=2021-10-16|work=anozero-bienaldecoimbra.pt}}</ref>
* N'ihi ya, ọ dịghị ụlọ ọrụ nka mmadụ, Netherlands (2018);<ref>{{Cite web|title=iNcence {{!}} Buhlebezwe Siwani|url=https://www.nomansart.com/exhibitions/goluboy-2nrht-9mp4f-sgg9l-w6b3x|accessdate=2021-02-06|work=NO MAN'S ART GALLERY|language=en-US}}</ref>
* Qab'Imbola na-ekwu na ọ dị na Cape Town (2018);<ref>{{Cite web|title=Qab'Imbola {{!}} WHATIFTHEWORLD/ GALLERY|url=https://www.whatiftheworld.com/exhibition/qabimbola-2/|accessdate=2021-02-06|language=en-US}}</ref>
* Tell Freedom, KaDE Museum, Amsefoort (2018);<ref>{{Cite web|title=Tell Freedom. 15 South African artists|url=https://www.kunsthalkade.nl/en/exhibitions/tell-freedom-15-south-african-artists|accessdate=2021-10-16|work=Tell Freedom. 15 South African artists — Kunsthal KAdE|language=en}}</ref>
* White blood blue night, Centre d'art contemporain d'Alfortville, Alfortville (2018);<ref>{{Cite web|title=WHITE BLOOD, BLUE NIGHT {{!}} Cnap|url=https://www.cnap.fr/white-blood-blue-night|accessdate=2021-10-16|work=www.cnap.fr|archivedate=2021-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211016174421/https://www.cnap.fr/white-blood-blue-night}}</ref>
* ''Imụgbọ yenkaba'', Galeria Madragoa, Lisbon (2017);<ref>{{Cite web|title=Imfazwe yenkaba – Madragoa|url=https://www.galeriamadragoa.pt/exhibitions/60756c7dba50a8663daf96a4|accessdate=2021-10-16|work=www.galeriamadragoa.pt}}</ref>
* Deep Memory, Kalmar Art Museum, Kalmar (2017);<ref>{{Cite web|title=Deep memory {{!}} Kalmar Art Museum|url=https://www.kalmarkonstmuseum.se/en/exhibition/deep-memory/|accessdate=2021-10-16|language=en-US}}</ref>
* Art/Africa, The Louis Vuitton Foundation, Paris (2017);
* ''Ingxowa yeGqwirhakazi'' bụ ebe a na-eme ihe nkiri, Cape Town (2016)<ref>{{Cite web|title=Ingxowa yeGqwirhakazi {{!}} WHATIFTHEWORLD/ GALLERY|url=https://www.whatiftheworld.com/exhibition/ingxowa-yegqwirhakazi/|accessdate=2021-02-06|language=en-US}}</ref>
* ''Ihe'' ngosi nke ndị gụsịrị akwụkwọ, Michaelis Galleries, Cape Town (2015)<ref>{{Cite web|title=Imfihlo, 2015|url=https://www.buhlebezwesiwani.com/imfihlo-2015|accessdate=2021-02-06|work=buhlebezwesiwani|language=en}}</ref>
== Ebe obibi ==
* Het Vijfde Seizoen, Amersfoort (2017)<ref name=":0" />
* Rote Fabrik, Pro Helvetia, Zurich, Switzerland (2016)<ref name=":0" />
* Lelee ma kwuo okwu, Theater Spektakel, Zurich, Switzerland (2015)<ref name=":0" />
* Cite Des Arts, Paris (2020)<ref name=":0" />
== Ònyìnyé ==
* Standard Bank Young Artist Award maka Visual Arts (2021)<ref>{{Cite web|title=Buhlebezwe,Siwani|url=http://sponsorships.standardbank.com/sbgs/sponsorship/arts-and-culture/young-artist-award/Buhlebezwe,Siwani|accessdate=2021-10-14|work=sponsorships.standardbank.com|language=en|archivedate=2021-10-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211024053925/https://sponsorships.standardbank.com/sbgs/sponsorship/arts-and-culture/young-artist-award/Buhlebezwe,Siwani}}</ref>
* Ihe nrite [[Bisi Silva]] (2019)<ref>{{Cite web|title=Les Rencontres de Bamako Awards 8 Prizes|url=https://contemporaryand.com/magazines/les-rencontres-de-bamako-awards-8-prizes/|accessdate=2021-10-16|work=Contemporary And|language=de}}</ref>
* Katrine Harries Print Cabinet Purchase Award (2015)<ref name=":0" />
* Ihe nrite Martienssen (2010)<ref name=":0" />
== Ndụ onwé ónyé ==
Buhlebezwe bi ma na-arụ ọrụ n'etiti Amsterdam na Cape Town.
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4cd4ml08dy6ichaiua22ek5237zqc9x
Mohamed Mrad
0
15784
638281
155336
2026-05-18T11:45:18Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638281
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Mohamed Mrad''''' (Arabic: محمد مراد, a mụrụ na Septemba 15, 1990 na Tunis) bụ onye Tunisia na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya, nke a maara nke ọma maka ọrụ ya nke Mahdi Ben Salem na usoro telivishọn Naouret El Hawa .<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Mrad - Artify.tn (streaming platform specializing in Tunisian cinema)|url=https://artify.tn/professional/5e78f75c36118b781a41ee5d|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-09-30|work=artify.tn|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Mrad: I would like to participate in Bolice Tv series|url=https://www.mosaiquefm.net/fr/actualite-culturel-tunisie/17490/mohamed-mrad-j-aimerai-participer-a-bolice|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=[[Mosaïque FM]]|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=What was revealed by actor Mohamed Murad regarding the series '' Affair 460 ''|url=http://www.jomhouria.com/art96332_هذا%20ما%20كشفه%20الممثل%20محمد%20مراد%20بشأن%20مسلسل%20%27%27القضية%20460%27%27|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=www.jomhouria.com|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Mrad in Africultures|url=http://africultures.com/personnes/?no=53669|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-22|work=[[Africultures]]|language=French, English}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Mrad - elcinema - Arab and Egyptian Movie Database|url=https://elcinema.com/en/person/2128493/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-09-30|work=elCinema.com|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Interview Mohamed Mrad Jawhara FM|url=http://www.jawharafm.net/ar/article/%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AF--%D9%82%D9%84%D9%82%D8%AA-%D9%85%D9%86-%D8%AF%D9%88%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%A7%D8%A8-%D8%A7%D9%84%D9%88%D8%B3%D9%8A%D9%85-%D8%A7%D9%84%D9%8A-%D9%8A%D8%AD%D8%A8-%D9%8A%D8%B9%D8%B1%D8%B3-%D9%88%D8%A3%D9%85%D9%87-%D9%85%D8%A7%D8%AA%D8%AE%D9%84%D9%8A%D9%87%D8%B4-%D9%81%D9%8A%D8%AF%D9%8A%D9%88/314/141452|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=[[Jawhara FM]]|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|title=Africiné - Mohamed Mrad|url=http://www.africine.org/personne/mohamed-mrad/53669|accessdate=2021-01-06|work=Africiné|language=fr}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya na Septemba 15, 1990 na Tunis, ọ gụrụ akwụkwọ na Carthage High Commercial Studies Institute na Tunis.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2015-02-19|title="First-Mag" on First|url=https://www.baya.tn/rubriques/outside/culture/a-mag-sur-first-tv-un-nouvel-air-frais-prochainement/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-09-30|work=Baya.tn|language=fr}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2013 bụ ahụmahụ mbụ ya na ihe nkiri telivishọn "Layem" ihe nkiri tebụl a ma ama nke Ramadan afọ 2013 ebe ọ rụrụ ọrụ Skander, nwa okorobịa bara ọgaranya nke nwere àgwà ọjọọ.<ref>{{Cite web|author=AMAG|date=2017-09-12|title=Mohamed Mrad: The two-way podium, portrait of a charmer|url=https://a-mag.fr/rencontre/mohamed-mrad-le-podium-a-double-sens-portrait-dun-charmeur/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211023201729/https://a-mag.fr/rencontre/mohamed-mrad-le-podium-a-double-sens-portrait-dun-charmeur/|archivedate=2021-10-23|accessdate=2020-12-02|work=AMAG|language=fr}}</ref>
N'ọnwa Disemba afọ 2014, o mere mkpuchi nke magazin ndị mmadụ Tunivisions . A makwaara Mrad maka ọrụ ya na "L'Enfant du soleil" nke Taïeb Louhichi na "Fausse note" nke Majdi Smiri.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2020|title=Mohamed Mrad Interview Tuniscope|url=https://www.tuniscope.com/article/213104/culture/stars/mohamed-mrad-490024|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-09-30|work=[[Tuniscope]]|language=en-US}}</ref>
A maara ya nke ọma maka ọrụ ya nke Mahdi Ben Salem na usoro telivishọn Naouret El Hawa .<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2015-10-21|title=Mohamed Mrad : A beautiful face of cinema|url=http://kapitalis.com/tunisie/2015/10/21/mohamed-mrad-une-belle-gueule-de-cinema/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-02|work=[[Kapitalis]]|language=fr}}</ref>
N'afọ 2015, Mohamed Mourad sonyere na Arab Casting .<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=لماذا تحدث محمد مراد اللهجة اللبنانية في "آراب كاستينغ"؟|url=http://www.assabah.com.tn/article/109004/%D9%84%D9%85%D8%A7%D8%B0%D8%A7-%D8%AA%D8%AD%D8%AF%D8%AB-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D9%84%D9%87%D8%AC%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%84%D8%A8%D9%86%D8%A7%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D9%81%D9%8A-%C2%AB%D8%A2%D8%B1%D8%A7%D8%A8-%D9%83%D8%A7%D8%B3%D8%AA%D9%8A%D9%86%D8%BA%C2%BB%D8%9F|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171013175148/http://www.assabah.com.tn/article/109004/%D9%84%D9%85%D8%A7%D8%B0%D8%A7-%D8%AA%D8%AD%D8%AF%D8%AB-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D9%84%D9%87%D8%AC%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%84%D8%A8%D9%86%D8%A7%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D9%81%D9%8A-%C2%AB%D8%A2%D8%B1%D8%A7%D8%A8-%D9%83%D8%A7%D8%B3%D8%AA%D9%8A%D9%86%D8%BA%C2%BB%D8%9F|archivedate=2017-10-13|accessdate=2020-09-30|work=[[Assabah (Tunisia)]]|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2015-10-12|title=Arab Casting : le tunisien Mohamed Mrad éblouit le jury (vidéo)|url=https://www.nessma.tv/fr/people-life-style/actu/arab-casting-le-tunisien-mohamed-mrad-eblouit-le-jury-video-4307/109284|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-02|work=[[Nessma]]|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=Maalaoui|first=Rym|date=|title=The "Arab Casting" jury congratulates Julia Chaouachi and Mohamed Mrad|url=https://directinfo.webmanagercenter.com/2015/10/31/le-jury-de-arab-casting-felicite-julia-chaouachi-et-mohamed-mrad/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=Directinfo|language=fr}}</ref>
N'afọ 2019, Mohamed Mrad rụrụ ọrụ onye uwe ojii na-ahụ maka nyocha ikpe nke ga-abanye na mmekọrịta ịhụnanya na ụwa nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị na usoro telivishọn "L'affaire 460" nke Majdi Smiri, nke e mere na Russia.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Mrad: '' The 460 case is quite different ''|url=https://www.mosaiquefm.net/fr/print/539821/mohamed-mrad-l-affaire-460-est-assez-different|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-02|work=[[Mosaïque FM]]|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=Khalil|date=2019-06-04|title=Mohamed Mrad answers Ahmed Landolsi about the Affair 460 series|url=http://www.wepostmag.com/ar/%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AF-%D9%8A%D8%B3%D8%AE%D8%B1-%D9%85%D9%86-%D8%AA%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D8%AD%D8%A7%D8%AA-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%86%D8%AF%D9%84%D8%B3/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200123010702/http://www.wepostmag.com/ar/%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AF-%D9%8A%D8%B3%D8%AE%D8%B1-%D9%85%D9%86-%D8%AA%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D8%AD%D8%A7%D8%AA-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%86%D8%AF%D9%84%D8%B3/|archivedate=2020-01-23|accessdate=2020-12-29|work=WEPOST|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2019-05-08|title=Mohamed Mrad reveals the location of filming the series '' Affair 460 ''|url=https://mediaplustn.com/?p=40393|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190621121037/https://mediaplustn.com/?p=40393|archivedate=2019-06-21|accessdate=2020-12-29|work=ميديا بلوس تونس|language=ar}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ebe nkiri ===
* 2012: Ihe odide ụgha nke [[Majdi Smiri]] dere
* 2014: ''Toefl Al-Shams'' (The Sun's Kid) nke Taieb Louhichi dere : Fafou<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Toefl Al-Shams|url=http://africultures.com/films/?no=16004|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=[[Africultures]]|language=fr}}</ref>
* 2015: ''Dicta Shot'' nke Mokhtar Ladjimi gbara
* 2016: ''Woh'' ! nke Ismahane Lahmar dere : Selim<ref>{{Cite web|author=projettut|date=2020-02-23|title=MOHAMED MRAD -|url=http://cinematunisien.com/2020/02/23/mohamed-mrad/|accessdate=2020-12-02|language=fr}}</ref>
=== Telivishọn ===
* 2013: Layem nke Khaled Barsaoui : Skander<ref>{{Cite web|author=Larguet|first=Lotfi|date=2016-12-09|title="Woh" Movie Webdo|url=http://www.webdo.tn/2016/12/09/woh-nouveau-film-tunisien-comedie-legere/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200928160011/http://www.webdo.tn/2016/12/09/woh-nouveau-film-tunisien-comedie-legere/|archivedate=2020-09-28|accessdate=2020-12-02|work=Webdo|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=ALMASDAR|title=شارك في مسلسل ليام: محمد مراد من تونس يبهر لجنة التحكيم في برنامج "عرب كاستنغ"|url=https://ar.webmanagercenter.com/2015/10/22/108393/%d8%b4%d8%a7%d8%b1%d9%83-%d9%81%d9%8a-%d9%85%d8%b3%d9%84%d8%b3%d9%84-%d9%84%d9%8a%d8%a7%d9%85-%d9%85%d8%ad%d9%85%d8%af-%d9%85%d8%b1%d8%a7%d8%af-%d9%85%d9%86-%d8%aa%d9%88%d9%86%d8%b3-%d9%8a%d8%a8/|accessdate=2020-12-02|work=المصدر تونس|language=ar}}</ref>
* 2014: Talaa Wala Habet nke [[Majdi Smiri]] dere : Youri
* 2014-2015: ''Naouret El Hawa'' nke [[Madih Belaid]] : Mahdi Ben Salem
* 2015: Bolice 2.0 nke [[Majdi Smiri]] : Mohannad (onye ọbịa pụrụ iche)
* 2015 & 2017: Sultan Achour 10 nke Djaâfar Gacem : Djawed
* 2016: Al Akaber nke [[Madih Belaid]] : Mohamed Al Othmani<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2017|title=Actor Mohamed Mrad talks about his role in 'Al-Akaber'|url=https://www.tuniscope.com/article/97630/arabe/culture-arabe/mourad-473009|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=[[Tuniscope]]|language=fr}}</ref>
* 2016-2017: Flashback nke Mourad Ben Cheikh : Walid<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Mrad and actors talk about their role in Al Akaber - Mosaïque FM|url=https://www.mosaiquefm.net/fr/tv-ramadan-tunisie/158513/flashback-2-des-acteurs-decus-de-leurs-roles|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=[[Mosaïque FM]]|language=fr}}</ref>
* 2018: Tej El Hadhra nke Sami Fehri dere : Kacem<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Murad: I have gone beyond the 'physical' side|url=https://www.mosaiquefm.net/ar/%D8%AA%D9%84%D9%81%D8%B2%D8%A9-%D8%B1%D9%85%D8%B6%D8%A7%D9%86/354565/%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AF-%D8%AA%D8%AC%D8%A7%D9%88%D8%B2%D8%AA-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%A7%D9%86%D8%A8-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%B3%D8%AF%D9%8A|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-12-18|work=[[Mosaïque FM]]|language=ar}}</ref>
* 2019: The Affair 460 nke [[Majdi Smiri]] : Youssef Ismail<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2019-05-15|title=MohamedMrad: "This is the remedy for case 460. Imagine it far from the sun."|url=https://annaharnews.tn/%d9%85%d8%ad%d9%85%d8%af-%d9%85%d8%b1%d8%a7%d8%af-%d9%87%d8%b0%d8%a7-%d8%b9%d9%84%d8%a7%d8%b4-%d8%a7%d9%84%d9%82%d8%b6%d9%8a%d8%a9-460-%d8%aa%d8%b5%d9%88%d9%91%d8%b1-%d8%a8%d8%b9%d9%8a%d8%af/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210117002406/https://annaharnews.tn/%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AF-%D9%87%D8%B0%D8%A7-%D8%B9%D9%84%D8%A7%D8%B4-%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%B6%D9%8A%D8%A9-460-%D8%AA%D8%B5%D9%88%D9%91%D8%B1-%D8%A8%D8%B9%D9%8A%D8%AF/|archivedate=2021-01-17|accessdate=2020-12-18|work=النهار نيوز|language=ar}}</ref>
* 2019: Machair (Feelings) nke Muhammet Gok : Mourad
* 2023-2024 : Fallujah de Saussen Jemni : Cadre
=== Vidio ===
* 2014: Commercial Ma Äadech Bekri (Ọ bụ oge) maka ndebanye aha na Electroal Lists, nke Tunistudio mere
* 2015: Ahịa maka otu Tuniespoir, nke Madih Belaid mere
* 2017: Vidio egwu Yama Lasmar Douni nke Asma Othmani
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Media related to Mohamed Mrad at Wikimedia Commons
* Official website
* {{Cite web|author=|first=|date=|title=Mohamed Mrad|url=https://elcinema.com/en/person/2128493|archiveurl=|archivedate=|accessdate=29 December 2020|work=elcinema|language=ar}}
* Mohamed Mrad at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ni6v80hx82n6tpnw77s9gttfvq3d7s2
Lamia Amri
0
15847
638203
130445
2026-05-17T15:40:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638203
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lamia Amri''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye obodo Tunisia]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://www.nessma.tv/fr/nationale/actu/la-comedienne-lamia-amri-operee-suite-a-un-infarctus/183592|title=La comédienne Lamia Amri opérée suite à un infarctus|work=[[Nessma]]|accessdate=28 April 2022|language=fr-FR}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Cinema ===
* 2006 : ''Saba Flouss'' (ihe nkiri dị mkpirikpi) nke Anis Lassoued
* 2015 : ''Agha'' nke Moncef Barbouch<ref>{{Cite web|url=http://www.espacemanager.com/conflit-un-film-poignant-et-emouvant.html|title="Conflit" Un film poignant et émouvant|work=www.espacemanager.com|accessdate=28 April 2022|language=fr-FR|archivedate=16 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230516202050/http://www.espacemanager.com/conflit-un-film-poignant-et-emouvant.html}}</ref>
=== Telivishọn ===
==== Usoro ====
* 1999 : ''Anbar Ellil'' nke Habib Mselmani dere : Zeineb
* 2000 : ''Mnamet Aroussia'' nke Slaheddine Essid dere : Cherifa
* 2001 : ''Dhafayer'' nke Habib Mselmani
* 2003 : ''Ikhwa wa Zaman'' nke Hamadi Arafa
* 2004 : ''Hissabat w Aqabat'' nke Habib Mselmani<ref>{{Cite web|url=http://www.tunisia-today.com/archives/8365|title=Comptes et Mécomptes au cœur de la société|work=www.tunisia-today.com|accessdate=28 April 2022|language=fr-FR|archivedate=20 June 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170620193229/http://www.tunisia-today.com/archives/8365}}</ref>
* 2006 : ''Choufli Hal'' (onye ọbịa nke ihe omume 25 nke oge 3) nke Slaheddine Essid : Fedra
* 2013 : ''Njoum Ellil'' (oge 4) nke Mehdi Nasra
* 2015 : ''Naouret El Hawa'' (oge 2) nke Madih Belaïd
* 2016 : ''Madrasat Arasoul'' nke Anouar Ayachi
==== Ihe nkiri TV ====
* 2003 : ''Khota Fawka Assahab'' nke Abdellatif Ben Ammar
* 2006 : ''Abderrahman Ibn Khaldoun'' nke Habib Mselmani dere
* 2007 : Puissant nke Habib Mselmani dere
== Ekwuǹkà ==
* 1998 : ''Haddith'', nke [[Mohamed Driss]] mere
* 2015 : ''Dhalamouni Habaybi'', nke Abdelaziz Meherzi haziri<ref>{{Cite web|url=http://www.tekiano.com/2015/07/08/carthage-2015-louverture-sera-un-hommage-a-oulaya-par-la-troupe-de-theatre-de-tunis/|title=L’ouverture sera un Hommage à Oulaya par la troupe de théâtre de Tunis|work=www.tekiano.com|accessdate=28 April 2022|language=fr-FR}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm5691908}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1jlimwlzo1oo6opgxyymlk4lyzulqt5
Lowery Stokes Sims
0
15956
638215
588995
2026-05-17T20:29:06Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638215
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lowery Stokes Sims''' (amụrụ n'afọ 1949) bụ ónyé America na-akọ akụkọ ihe méré eme na ónyé na-ahụ màkà nka nke ógè a na nke oge a nke a maara maka nka ya n'ọrụ ndị Africa, African American, Latinx, Native na Asian American artists dị ka Wifredo Lam, Fritz Scholder, Romare Bearden, Joyce J. Scott na ndị ọzọ. Ọ rụrụ ọrụ na ndị ọrụ nlekọta nkè Metropolitan Museum of Art, Studio Museum na Harlem, na Museum of Arts and Design. Ọ na-eje ozi ugboro ugboro dị ka ónyé nlekọta ọbịa, na-akụzi na mba ụwa ma na-ebipụta ọtụtụ akwụkwọ, ma nata ọtụtụ nhọpụta ọha na eze. E gosipụtara Sims na ihe nkiri ihe nkiri nke afọ 2010 !Women Art Revolution.
== Agụmakwụkwọ ==
SIMs nwetara Ph.D. ya na akụkọ nka na 1995 site na Graduate School nke City University of New York. Isiokwu nkè édémédé ya bụ ónyé na-ese ihe na-ese onyinyo nke Afro-Cuban Chinese Surrealist Wifredo Lam na International Avant-Garde, 1923 Xi1992, nké Mahadum [[Texas]] Press bipụtara (2002).<ref>{{Cite book|author=Stokes Sims|first=Lowery|title=Wifredo Lam and the International Avant-Garde, 1923-1982|publisher=University of Texas Press|year=2002|isbn=978-0-292-77750-7}}</ref> Sims enwetala nzèrè nsọpụrụ site na Maryland Institute College of Art (1988), Moore College of Art and Design (1991), Parsons School of Design na New School University (2000), Atlanta College of Art (2002), na College of New Rochelle na Brown University (2003). O nwere B.A. na akụkọ nka site na Queens College, City University of New York, na M.A. n'akụkọ nka site na Johns Hopkins University.<ref>{{Cite web|title=Lowery Stokes Sims|url=https://www.linkedin.com/in/lowery-sims-2b255422/|accessdate=March 6, 2021|work=LinkedIn}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Bishop Reilly High School na Fresh Meadows, Queens, New York na 1966.
== Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie ==
Site na 2000 ruo 2007, Sims bụ ónyé isi nchịkwa, ónyé ísí óchè, nké The Studio Museum na Harlem ma jee ozi dị ka ónyé nlekọta enyemaka màkà nchịkọta na-adịgide adịgide.<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-02-01|title=Sisters in the Struggle: Leslie King Hammond and Lowery Stokes Sims|url=https://bmoreart.com/2021/02/sisters-in-the-struggle-leslie-king-hammond-and-lowery-stokes-sims.html|accessdate=2021-03-06|work=BmoreArt|language=en-US}}</ref> Ọ bụ ónyé nhazi maka ''ihe'' ngosi nke afọ 2003, Challenge of the Modern: African American Artists, 1925 na Fred Brown: Icons and Heroes (2003), nke ọ haziri màkà Kemper Museum of Contemporary Art.
N'afọ 2004, ọ bụ ónyé nlekọta màkà Curator's Eye, na-elekwasị ''ányá'' na nka ntinye nke ógè a na Jamaica, na National Gallery, Kingston, Jamaica. Ọ bụkwa onye nlekọta màkà The Persistence of Geometry, nhọrọ sitere na nchịkọta nke Cleveland Museum of Art, nke egosiri na Museum of Contemporary Art, Cleveland na 2006. N'otu afọ ahụ, o so chepụta Legacies: Contemporary Artists Reflect on Slavery na New York Historical Society.
== Ònyínyé ==
Sims natara 1991 Frank Jewett Mather Award site na College Art Association màkà ọdịiche na nkatọ nka na 2018 Distinguished Feminist Award nkè njikọ ahụ.<ref name="caa">{{Cite web|url=http://www.collegeart.org/awards/matherpast|title=Awards|publisher=The College Art Association|accessdate=11 October 2010}}</ref>
== Ịkụzi Ihe ==
Sims bụ ónyé otu na Clark Art Institute n'oge opupu ihe ubi nke afọ 2007. N'afọ 2005 na 2006, ọ bụ Prọfesọ Nleta na Queens College na Hunter College na New York City na n'oge mgbụsị akwụkwọ nkè afọ 2007, Nleta Ọkà mmụta na Ngalaba nka na Mahadum Minnesota, Twin Cities. Ọ bụ prọfesọ enyemaka na Institute of Fine Arts, Mahadum New York na prọfesụ pụrụ iche na Mahadum [[California]] Irvine Claire Trevor School of the Arts.<ref>{{Cite web|title=Lowery Stokes Sims|url=https://hyperallergic.com/author/lowery-stokes-sims/|accessdate=March 6, 2021|work=Hyperallergic|archivedate=February 25, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210225030721/https://hyperallergic.com/author/lowery-stokes-sims/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lowery Stokes Sims|url=https://art.arts.uci.edu/lowery-stokes-sims|accessdate=2021-03-06|work=University of California Irvine Claire Trevor School of the Arts|archivedate=2021-02-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210224190811/https://art.arts.uci.edu/lowery-stokes-sims}}</ref>
== Onye nlekọta ndị ọbịa ==
Sims akụziwo okwu ná mbà na mbà ụwa ma ónyé ọbịa haziri ọtụtụ ihe ngosi, na nso nso a na National Gallery of Jamaica, Kingston, Jamaica (2004), The Cleveland Museum of Art na New York Historical Society (2006). Ọ rụrụ ọrụ na mbà na mbà ụwa dị ka ónyé ọka ikpe na ónyé nlekọta ọbịa na The Queens Museum, The Studio Museum na Harlem, Pratt Institute, Caribbean Cultural Center (New York), Cooper Union, The New Museum of Contemporary Art, California African American Museum, Maryland Institute College of Art, na Contemporary Arts Center na New Orleans.
== Akwụkwọ ==
[Ihe e dere n'ala ala peeji] Stuart Davis: Onye America na-ese ihe. New York: Metropolitan Museum of Art.
Metropolitan Museum of Art (New York, N.Y.), Sims, L. S., Rewald, S., Lieberman, W. S., & American Federation of Arts. (1996). Still Life: The Object in American Art, 1915-1995: Nhọrọ sitere na Metropolitan Museum of Art. New York: Rizzoli
[Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Romare Bearden'' New York, N.Y.: Rizzoli Publications.
[Ihe e dere n'ala ala peeji] Wifredo Lam na International Avant-Garde, 1923-1982. Austin, Tex: Mahadum nke Texas Press.
Sims, L.S. (onye nchịkọta akụkọ). (2008). Fritz Scholder: Indian Ọ bụghị Indian. Washington, DC, na New York, NY: Smithsonian Institution na New York. Y.: Prestel.
[Ihe e dere n'ala ala peeji].. Museum of Arts and Design (New York, N.Y.). (2014). New Territories: Laboratories for Design, Craft and Art na Latin America.
Sims, L. S., Carr, D., & Museum of Fine Arts. (2015). ''Common Wealth'': Art site n'aka [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]] na Museum of Fine Arts, Boston. Boston: MFA Publications.
[Ihe e dere n'ala ala peeji] Joyce J. Scott: Harriet Tubman na Eziokwu Ndị Ọzọ. Hamilton, New Jersey: Ala maka ihe ọkpụkpụ.
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
fouljo1itfqu1dkav03pdny16nmy1dx
Kwankwaso
0
16072
638197
516802
2026-05-17T13:48:35Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638197
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Rabiu Kwankwaso (cropped).jpg|thumb|Davou Kwa kwado (cropped).jpg]]
'''Rabi'u Musa Kwankwaso''', FNSE, FNIQS (amuru 21 Ọktoba afọ 1956) bu onye ndọrọndọrọ ọchịchị Naijiria nke bu Gọvanọ steeti Kano site na 1999 rue 2003 na 2011 rue 2015. <ref name="Bisalla">{{Cite news|url=http://dailytrust.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=9839:kwankwaso-yuguda-albishir-win-tickets&catid=2:lead-stories&Itemid=8|title=Kwankwaso, Yuguda, Albishir win tickets|author=Bisalla|first=Suleiman M.|date=11 January 2011|work=Daily Trust|publisher=Media Trust Ltd|accessdate=29 May 2011}}</ref> Mgbe o meriri nhọpụta ya ọzọ na 2003, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye minista na-ahụ maka nchekwa nke anọ nke anọ na-enweghị ọrụ agha mbụ site na 2003 ruo 2007, n'okpuru ọchịchị onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] . <ref>{{Cite news|url=https://dailytrust.com/amp/47-days-without-ministers|title=47 days without ministers|accessdate=30 November 2021|publisher=daily trust.com}}</ref> E mechara họpụta ya na Senate na 2015, na-eje ozi otu okwu n'okpuru ikpo okwu nke [[All Progressives Congress]] (APC) na-anọchite anya Kano Central Senatorial District. <ref>{{Cite web|date=2020-03-03|title=Kwankwaso speaks on alleged involvement in defence contracts, says 'I resigned as minister in November 2006'|url=https://dailynigerian.com/kwankwaso-speaks-on-alleged-involvement-in-defence-contracts-says-i-resigned-as-minister-in-november-2006/|accessdate=2020-09-28|work=Daily Nigerian|language=en-US|archivedate=2020-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201208034940/https://dailynigerian.com/kwankwaso-speaks-on-alleged-involvement-in-defence-contracts-says-i-resigned-as-minister-in-november-2006/}}</ref>
Ugbua ọ bụ onye isi otu pati New Nigeria Peoples Party n'ala anyị. <ref>{{Cite web|date=2022-03-30|title=Kwankwaso emerges NNPP national leader|url=https://dailytrust.com/breaking-kwankwaso-emerges-nnpp-national-leader|accessdate=2022-04-11|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Kwankwaso nwere nkwado zuru ebe niile na [[Kano]] na ugwu ọdịda anyanwụ Naijiria ; a na-ele ya anya dị ka onye na- adọrọ mmasị populist . <ref>{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/inside-sen-kwankwasos-powerful-political-machine-%e2%80%a2the-story-kwankwassiya-movement/|title=Inside Sen. KWANKWASO's Powerful Political Machine •The Story of His KWANKWASSIYA Movement|author=Reporter|date=2018-03-06|work=City People Magazine|language=en-US|accessdate=2020-02-17}}</ref> N'afọ 2011, a họpụtara ya ọzọ ka ọ bụrụ gọvanọ steeti ahụ wee banye n'otu [[All Progressives Congress]] (APC) n'afọ 2014. Na 2015, Kwankwaso enweghị ihe ịga nke ọma n'ịzọ ọkwa onyeisiala n'okpuru ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]], mana [[Muhammadu Buhari|Muhammad Buhari]] meriri. N'afọ 2018, ọ laghachiri na [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP) wee zọọ ọkwa onyeisiala na [[Atiku Abubakar|Atiku Abubakar meriri]] .
== ndabere ==
=== Ezinụlọ ===
Rabiu Musa Kwankwaso A mụrụ na iri abụọ na ọtu Ọktoba afọ 1956 na Kwankwaso, obodo dị na Madobi, na Sunni Muslim Fulani ezinụlọ. Nna ya bụ onye isi obodo. Kwankwaso nwere echichi Sarkin Fulani, Dagacin Kwankwaso; e buliri ya ka ọ bụrụ onye isi obodo Madobi na aha Majidadin Kano, Hakimin Madobi site n'aka Kano Emirate Council of Emir Ado Bayero CFR, LLD, JP. <ref>{{Cite web|author=Onyekwelu|first=Ikenna|title=Senator Rabiu Kwankwaso: Whining Of A Rural Aristocrat|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/newspeople-a-goodpeople/senator-rabiu-kwankwaso-whining-of-a-rural-aristocrat/|accessdate=2021-04-12|work=The Guardian|date=21 June 2015}}</ref>
Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Kwankwaso, Gwarzo Boarding Senior Praịmarị Skul Wudil Craft Skuul na Kano Technical College tupu ọ gawa Kaduna Polytechnic ebe ọ gụchara akwụkwọ abụọ nke National Diploma, na Higher National Diploma. Kwankwaso bụ onye ndu ụmụ akwụkwọ na-arụsi ọrụ ike n'oge ụlọ akwụkwọ ya ma bụrụkwa onye a họpụtara ahọpụta na otu ụmụ akwụkwọ steeti Kano. <ref>{{Cite web|author=Maduwachi|title=RABIU KWANKWASO BIOGRAPHY / PROFILE|url=https://www.nigerianinfopedia.com/biography-senator-rabiu-musa-kwakwanso-former-governor-kano/|accessdate=28 January 2019|work=Nigeria Infopedia|archivedate=28 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190128084804/https://www.nigerianinfopedia.com/biography-senator-rabiu-musa-kwakwanso-former-governor-kano/}}</ref> Ọ gakwara akwụkwọ mmụta postgraduate na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] site na 1982 ruo 1983 na Middlesex Polytechnic ; na Loughborough University of Technology ebe ọ nwetara nzere masta na injinia mmiri na 1985. <ref name=":0">{{Cite web|author=Admin|title=RABIU KWANKWASO BIOGRAPHY / PROFILE|url=https://www.manpower.com.ng/people/15563/rabiu-kwankwaso|work=Manpower|accessdate=28 January 2019}}</ref> Ọ gbakwara PhD ya na injinịa mmiri na Mahadum Sharda India, na 2022.
=== Ọrụ mmalite ===
Kwankwaso sonyeere Kano State Water Resources and Engineering Construction Agency nke Gọọmenti Kano State na n’afọ 1975. Ọ jere ozi ebe ahụ afọ iri na asaa n'ọrụ dị iche iche wee gbagoro n'ọkwa wee bụrụ onye isi injinia mmiri. <ref>{{Cite web|url=https://aljazirahnews.com/kwankwaso-will-steer-nations-ship-better-2019/|title=Why Kwankwaso will steer the nation's ship better in 2019|date=2017-06-16|work=aljazirahnews|language=en-US|accessdate=2019-05-25|archivedate=2017-06-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170618203208/http://aljazirahnews.com/kwankwaso-will-steer-nations-ship-better-2019/}}</ref>
== Nbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'afọ 1992, Kwankwaso mere ka ọ bata na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'elu ikpo okwu nke Social Democratic Party (SDP). Ọ bụ onye otu pati People's Front nke SDP nke Ọchịagha Shehu Yar'adua na-edu na ndị ndọrọndọrọ ọchịchị ndị ọzọ ama ama dịka onye isi ya mbụ bụ Senator Magaji Abdullahi, Babagana Kingibe, [[Atiku Abubakar]], [[Bola Tinubu]], Tony Anenih, Chuba Okadigbo, Abdullahi Aliyu Sumaila, Abubakar Koko and Lamidi Adedibu amongst others. <ref name="ReferenceA">{{Cite book|author=Mustapha|first=Jamil|title=Kwankwasiyya- Leadershi[p with #purpose|isbn=9789331533}}</ref>
N'afọ 1992, a họpụtara Kwankwaso ka ọ bụrụ onye ụlọ omebe iwu na-anọchite anya okpụrụ ọchịchị Madobi na ọchịchị ala etiti. Nhọpụta ya na-esote dị ka osote onye na-ekwuchitere Ụlọ Nzukọ ahụ mere ka ọ pụta ìhè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba. N'oge ọgbakọ iwu iwu nke 1995, a họpụtara Kwankwaso ka ọ bụrụ otu n'ime ndị nnọchiteanya si Kano, dịka onye otu People's Democratic Movement nke Yar'adua na-edu. <ref>{{Cite web|author=Admin|title=KWANKWASIYYA IN NIGERIA'S POLITICAL DEVELOPMENT|url=https://www.academia.edu/34032309|work=Academia|accessdate=27 January 2019}}</ref> O mechara sonye na Democratic Party of Nigeria (DPN) na mmemme mgbanwe ọchịchị nke General [[Sani Abacha]] .
Kwankwaso sonyeere PDP na 1998 n'okpuru ikpo okwu People's Democratic Movement na Kano nke Mallam Musa Gwadabe, Senator Hamisu Musa na Alhaji Abdullahi Aliyu Sumaila duziri . <ref name="ReferenceA"/> N'afọ 1999, ọ zọọrọ ọkwa ọchịchị PDP n'akụkụ [[Abdullahi Umar Ganduje]], Mukthari Zimit, [[Kabiru Rabiu|Alhaji Kabiru Rabiu]] . Ndị Santsi/PSP nọ n'azụ [[Abdullahi Umar Ganduje|ịzọ ọkwa Abdullahi Umar Ganduje]] mana Kwankwaso meriri ha na primaries.
== Gọvanọ Kano Steeti ==
=== Okwu mbụ ===
A họpụtara Kwankwaso maka oge mbụ ya dịka gọvanọ [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano steeti]] site na 29 Mee afọ 1999 ruo 29 Mee afọ 2003. Oge mbu ya dika Gọvanọ Kano Steeti bụ nnukwu mmemme n'ihi ọtụtụ otu ndị ọzọ na-emegide ọchịchị ya dị elu na mbọ ọ na-akwado ịkwado Onye isi ala Yoruba bụ [[Olusegun Obasanjo]] . <ref>{{Cite web|date=2015-06-21|title=Senator Rabiu Kwankwaso: Whining of a Rural Aristocrat|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/newspeople-a-goodpeople/senator-rabiu-kwankwaso-whining-of-a-rural-aristocrat/|accessdate=2020-07-03|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> N'afọ 2003, o meriri nhọpụta ọzọ n'aka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya bụ Malam [[Ibrahim Shekarau]] .
=== Oge nke abụọ ===
A họpụtara Kwankwaso ọzọ ka ọ bụrụ gọvanọ Kano steeti nke abụọ site na Mee ụbọchị iri abụọ na iteghete , 2011 ruo ụbọchị iri abụọ na iteghete Mee afọ 2015. <ref name=":2">{{Cite web|title=2011 State Governorship Elections in Nigeria|url=http://africanelections.tripod.com/ng_2011governor.html|accessdate=2020-07-03|work=africanelections.tripod.com}}</ref> N'oge a, ọ malitere imegharị usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Kwankwasiyya: iwu okporo ụzọ, ụlọ ọgwụ na ụlọ akwụkwọ na iziga ndị bi na-aga akwụkwọ na mba ọzọ. <ref>{{Cite web|author=Staff|first=Daily Post|date=2014-01-18|title=KNSG spends N2.8bn on foreign scholarship for 502 student|url=https://dailypost.ng/2014/01/18/knsg-spends-n2-8bn-foreign-scholarship-502-student/|accessdate=2020-07-02|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref> N'August 2013, Kwankwaso so na ndị gọvanọ asaa hibere otu G-7 n'ime otu ndọrọndọrọ ọchịchị Peoples Democratic Party. <ref>{{Cite web|date=2013-11-06|title=G7 Governors: Hot and Cold|url=https://www.vanguardngr.com/2013/11/g7-governors-hot-cold/|accessdate=2020-07-03|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2013, Kwankwaso, ya na ndị G-7 ise, gbahapụrụ n'otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ, [[All Progressives Congress]] (APC). <ref>{{Cite web|date=2015-04-08|title=In Political Earthquake, 5 PDP Govs Defect to APC, Articles {{!}} THISDAY LIVE|url=http://www.thisdaylive.com/articles/in-political-earthquake-5-pdp-govs-defect-to-apc/165332|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150408080529/http://www.thisdaylive.com/articles/in-political-earthquake-5-pdp-govs-defect-to-apc/165332|archivedate=8 April 2015|accessdate=2020-07-03}}</ref>
N'ọnwa Juun 2014, Kwankwaso na Emir Kano Ado Bayero ogologo oge na-ese okwu maka nhọpụta ya nke Waziri ( Vizier ) nke Kano Emirate Council . Na 6 June 2014, Ado Bayero nwụrụ na ọgba aghara dị n'etiti ndị ezinaụlọ. Na 8 June 2014, Sanusi Lamido Sanusi kwụsịtụrụ gọvanọ Central Bank na Dan Majen Kano (Nwa Emir-Maje) <ref>{{Cite web|date=2012-06-08|title=CBN governor, Lamido Sanusi becomes "Dan-Majen Kano" {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/5514-cbn_governor_lamido_sanusi_becomes_dan-majen_kano.html|accessdate=2020-07-01|language=en-GB}}</ref> pụtara dị ka Emir ọhụrụ nke Kano. <ref>{{Cite web|author=THEWILL_|date=10 June 2014|title=The Intrigues And Politics of SLS's Emergence As Kano Emir, As Presidency Plots To Sack Him, Kwankwaso {{!}} THEWILL|url=https://thewillnigeria.com/news/the-intrigues-and-politics-of-slss-emergence-as-kano-emir-as-presidency-plots-removal-of-kwankwaso-sanusi/|accessdate=2020-07-03|language=en-US}}</ref> Nbanye ya butere ngagharị iwe nke ndị na-akwado Sanusi Ado Bayero nwa Emir na Chiroman Kano (Crown Prince), na ebubo na Kwankwaso kwadoro Sanusi n'ihi ntuli aka onye isi ala nke 2015 . <ref>{{Cite web|author=Fawehinmi|first=Feyi|date=2016-05-02|title=Guest Post 1: The Case AGAINST Sanusi Lamido Sanusi As Emir of Kano|url=https://aguntasolo.co/guest-post-1-the-case-against-sanusi-lamido-sanusi-as-emir-of-kano-27503e9c9efa|accessdate=2020-07-03|work=Medium|language=en}}</ref>
=== Mgbasa ozi onye isi ala 2015 ===
N'Oktober 2014, Kwankwaso ji nnukwu ndị ndọrọndọrọ ọchịchị ya na Kano zọọ ọkwa onyeisiala APC. Nsonaazụ primary nke onyeisiala mere na Legọs bụ: [[Muhammadu Buhari]] nwere ntuyeaka 3,430, Kwankwaso nwetara ntuyeaka 974, [[Atiku Abubakar|Atiku Abubakar nwetara vootu]] 954, [[Rochas Okorocha|Rochas Okorocha nwetara vootu]] narị anọ na Sam Nda-Isiah nwetara vootu iri. Na-abịa na nke abụọ, Kwankwaso kwadoro onye meriri Muhammadu Buhari.
== Mgbe Ochichara ọchịchị ==
=== Mịnịsta na-ahụ maka nchekwa ===
Site n'afọ 2003 ruo 2007, Kwankwaso họpụtara onye minista na-ahụ maka nchekwa n'ọchịchị nke abụọ nke President [[Olusegun Obasanjo]], nọchiri Theophilus Danjuma .
=== Nhoputa ndi ochichi nke 2007 ===
N'afọ 2007, Kwankwaso gbara arụkwaghịm n'ọkwa minista ya ịzọ ọkwa gọvanọ Kano steeti mana ọ meriri n'ihi na akwụkwọ ọcha gọọmentị boro ya ebubo . <ref name=":1" /> <ref>{{Cite news|author=Awu|first=Jerry|date=2004-02-18|title=Nigeria: Contingency Fund Fraud Ex-Kano Gov, Others to Refund N3b|url=http://allafrica.com/stories/200402180536.html|accessdate=2017-12-22}}</ref> Alhaji Ahmed Garba Bichi mechara dochie ya dịka onye ga-azọ ọkwa gọvanọ na pati ahụ. <ref name=":1">{{Cite web|url=http://ibrahim-sheme.blogspot.com/2011/06/best-revenge-for-kwankwaso.html|title=Bahaushe Mai Ban Haushi!: The best revenge for Kwankwaso|author=Haushi!|first=Bahaushe Mai Ban|date=2011-06-08|work=Bahaushe Mai Ban Haushi!|accessdate=2017-12-22}}</ref> Ka ha merichara otu pati ya ịzọ ọkwa ntuliaka 2007, onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya pụrụiche na [[Somalia]] na Darfur ; Onye isi ala [[Umaru Yar'Adua]] mechara họpụta ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Niger Delta Development Commission, ọkwa ọ gbara arụkwaghịm na 2010. <ref>{{Cite web|date=12 June 2010|title=NDDC - Kwankwaso Resigns|url=https://allafrica.com/stories/201006140228.html|work=Leadership}}</ref>
=== Onye omebe iwu nke Naijiria ===
[[Usòrò:Kwankwasiyya_May_29_2011.jpeg|thumb| Ìgwè ndị na-akwado (ndị okpu na-acha uhie uhie pụrụ iche) na nraranye nke Kwankwaso dị ka Gọvanọ [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano steeti]] na onye ndu kacha elu nke echiche Kwankwasiyya, 29 May 2011.]]
Kwankwaso nọchitere anya Kano Central Senatorial District na Senate nke Nigeria site na Mee 2015 ruo Mee 2019. <ref>{{Cite web|date=30 March 2015|title=APC's Kwankwaso beats Lado wins Kano central senatorial seat|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/180169-%E2%80%8Ba%E2%80%8Bpcs-kwankwaso-beats-lado-wins-kano-central-senatorial-seat.html|work=Premium Times}}</ref>
=== Mgbasa ozi onye isi ala 2019 ===
N'ọnwa Julaị afọ 2018, Kwankwaso ya na ndị sinetọ iri na anọ nke APC gbabara na Peoples Democratic Party (PDP). <ref>{{Cite news|date=2018-07-24|title=Update: Names of APC senators who defected to PDP - Vanguard News|language=en-US|work=Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2018/07/update-names-of-apc-senators-who-defected-to-pdp/|accessdate=2018-07-24}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2018, Kwankwaso zọọrọ ọkwa onyeisiala na PDP. N'ime ntuliaka onyeisiala mere na Rivers, n'ime mmadụ iri na abụọ na-azọ ọkwa onyeisiala Kwankwaso bụ onye nke anọ n'azụ [[Atiku Abubakar]] nwere vootu 1,532, Aminu Tambuwal nwetara vootu 693, Bukola Saraki nwere vootu 317 na Kwankwaso nwere vootu 158. Kwankwaso kwadoro onye meriri Atiku Abubakar ma jụ ịhọpụta ya ọzọ n'ụlọomeiwu sineti, [[Ibrahim Shekarau]] nọchiri ya. <ref>{{Cite web|author=Ibrahim|first=Yusha’u A.|date=2019-01-21|title=Why Kwankwaso refused to seek Senate re-election|url=https://www.dailytrust.com.ng/why-kwankwaso-refused-to-seek-senate-re-election.html|accessdate=2020-02-17|work=Daily Trust|language=en-GB|archivedate=2020-02-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200217163909/https://www.dailytrust.com.ng/why-kwankwaso-refused-to-seek-senate-re-election.html}}</ref> Kwankwaso gbasiri mbọ ike ka ọgọ ya nwoke Abba Kabir Yusuf pụta dịka gọvanọ na steeti Kano. E mechara kwupụta na ntuliaka ahụ enweghị mmechi maka onye [[Abdullahi Umar Ganduje|nọ n'ọchịchị Abdullahi Umar Ganduje]] . <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/inec-declares-kano-governorship-election-inconclusive/|title=INEC declares Kano Governorship election inconclusive|work=Punch Newspapers|date=12 March 2019|language=en-US|accessdate=2020-02-17}}</ref>
=== Ịmepụta National Movement ===
Na 22 February 2022, Kwankwaso hibere National Movement ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-emegide ikike ọnụnọ nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị abụọ [[All Progressives Congress]] na [[Peoples Democratic Party]] . Ọ kwadoro New Nigeria Peoples Party dị ka nku ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mmegharị ahụ wee bụrụ onye isi obodo nke pati ahụ na 30 Maachị 2022. <ref>{{Cite web|date=2022-03-30|title=Kwankwaso emerges NNPP national leader|url=https://dailytrust.com/breaking-kwankwaso-emerges-nnpp-national-leader|accessdate=2022-04-11|work=Daily Trust|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2022-06-14|title=We'll tackle insecurity, turn economy around- Kwankwaso|url=https://punchng.com/well-tackle-insecurity-turn-economy-around-kwankwaso/|accessdate=2022-06-14|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Echiche na onyonyo ọha ==
=== Akụrụngwa na agụmakwụkwọ ===
Ihe e ji mara oge Kwankwaso nọ n'ọchịchị nwere ọtụtụ ihe a ma ama. N'oge mbụ ọ nọ n'ọchịchị dịka Gọvanọ (1999 ruo 2003), o hiwere Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ Kano dị na Wudil, mahadum mbụ na naanị steeti dị na Kano n'oge ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://kustwudil.edu.ng/brief-history-of-kust-wudil/|title=BRIEF HISTORY OF KUST WUDIL|accessdate=2022-06-20|archivedate=2020-07-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705033440/https://kustwudil.edu.ng/brief-history-of-kust-wudil}}</ref> N'oge ọchịchị ya nke abụọ (2011 ruo 2015), Kwankwaso hibere mahadum North West, Kano, mahadum steeti nke abụọ na Kano. <ref>{{Cite web|url=https://www.nwu.edu.ng/history.php|title=Yusuf Maitama Sule University, Kano - Nigeria|work=www.nwu.edu.ng|accessdate=8 January 2021|archivedate=14 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210214161546/https://www.nwu.edu.ng/history.php}}</ref> O guzobekwara ụlọ akwụkwọ ọzụzụ mmụta na mmepe mmadụ iri abụọ na isii ma site na ụlọ akwụkwọ ndị a a zụrụ ihe karịrị puku ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị 360,000 ma nyekwa ha ike. Ọ bụ gọvanọ mbụ na Naijiria webatara nri ụlọ akwụkwọ n'efu na uwe maka ụmụ akwụkwọ praịmarị. Nke a mụbara ọnụ ọgụgụ ndebanye aha ụlọ akwụkwọ site na nde 1 na 2011 ruo ihe karịrị nde 3 na 2015 mgbe ọ hapụrụ ọrụ. <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/gains-school-feeding/|title=Gains of school feeding - Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|accessdate=8 January 2021}}</ref>
Mmasị ya maka agụmakwụkwọ mere ka ewebata agụmakwụkwọ n'efu n'ọkwa niile na steeti ahụ wee hụ na e nwetara ihe nkuzi na mmụta zuru oke. O hiwere ụlọ akwụkwọ sekọndrị 230 nke nwere kọleji teknụzụ 47, ụlọ akwụkwọ mmụta Islam 44, kọleji China, kọleji French na kọleji izizi ụmụ nwanyị yana kọleji ụmụ nwoke na Damagaran na Niamey jikọrọ aka na gọọmentị Niger Republic. N'ime afọ anọ ọ dị ka gọvanọ Kano steeti, o nyela ihe karịrị puku abụọ na narị isii akwụkwọ mmụta postgraduate na mahadum mba ofesi na mba iri na anọ n'ụwa niile. Nke a bụ mgbakwunye na agụmakwụkwọ mahadum nkeonwe dị na Nigeria. <ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2013/08/25/kano-awards-overseas-scholarship-to-300-students/|title=Kano awards overseas scholarship to 300 students|date=25 August 2013|work=P.M. News|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/communities/student/nigeria-education-jonathans-fg-cannot-compete-with-kano-in-awarding-scholarship/0lnwlpg|title=Jonathan's FG cannot compete with Kano in awarding scholarship — Kwankwaso|date=24 March 2015|work=Pulse Nigeria|accessdate=8 January 2021|archivedate=2 July 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210702202859/https://www.pulse.ng/communities/student/nigeria-education-jonathans-fg-cannot-compete-with-kano-in-awarding-scholarship/0lnwlpg}}</ref>
N'akụkụ akụrụngwa maka oge mbụ na akụkọ ihe mere eme nke Northern Nigeria, a rụrụ àkwà mmiri atọ na-efe efe, 5 A na-arụ okporo ụzọ nwere ọkụ abụọ nke kilomita na mpaghara ọchịchị 44 dị na Kano, ma rụọkwa àkwà mmiri abụọ dị n'okpuru. <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/kano-s-n5-9bn-flyover-is-tourist-site|title=Kano's N5.9bn flyover is 'tourist site'|first=Nazifi Dawud Khalid|author=Kano|date=2 February 2015|work=Daily Trust|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2015/03/21/flyover-politics-grips-kano-jonathan-names-flyover-after-late-emir|title=Flyover Politics Grips Kano As Jonathan Names Flyover After Late Emir|date=21 March 2015|work=Sahara Reporters|accessdate=8 January 2021}}</ref> Kwankwaso malitekwara ikpuchi mmiri mmiri na taịlị ndị na-ejikọta ọnụ na steeti ahụ, gụnyere mkpuchi nke osimiri Jakara nke na-agafe obodo Kano nwere okporo ụzọ abụọ, nke mere ka ọnọdụ gburugburu ebe obibi na ịdị ọcha nke obodo Kano dum dịkwuo mma. <ref>{{Cite web|url=http://www.thetidenewsonline.com/2014/01/31/kano-constructs-longest-fly-over-bridges-in-wafrica/|title=Kano Constructs Longest Fly-Over Bridges In W/Africa|date=31 January 2014|accessdate=8 January 2021|archivedate=12 May 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210512210554/http://www.thetidenewsonline.com/2014/01/31/kano-constructs-longest-fly-over-bridges-in-wafrica/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://pointblanknews.com/pbn/news/kwankwaso-to-build-multi-storey-park-in-kanogets-nse-presidential-award/|title=Kwankwaso to Build Multi-Storey Park in Kano…Gets NSE Presidential Award|date=11 December 2013|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/379338-obasanjo-praises-kwankwaso-says-god-not-yet-done-with-him.html|title=Read What Obasanjo Has To Say About Presidential Election|first=Jasmine|author=Buari|date=4 February 2015|work=Legit.ng - Nigeria news.|accessdate=8 January 2021}}</ref> Kwankwaso arụkwara ọtụtụ ụlọ na ala n'ọkwa nke mbụ na nke abụọ n'ọchịchị. Obodo atọ nke ọgbara ọhụrụ, Kwankwasiyya, Amana na Bandirawo bụ nke e wuru ihe dị ka narị ụlọ atọ nwere ọrụ dị iche iche a na-erere ọha mmadụ. Ewuola ihe dị ka ụlọ 1500 ma nyekwa ndị obodo dara ogbenye na ndị ọdachi dakwasịrị n'ime obodo n'efu. <ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/kano-constructs-one-of-the-longest-flyover-bridges-in-wafrica-at-n10b/|title=Kano constructs one of the longest flyover bridges in W/Africa at N10b -|date=11 December 2013|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/kano-s-role-model-on-physical-planning|title=Kano's role model on physical planning|first=Abubakar M.|author=Sani|date=27 July 2013|work=Daily Trust|accessdate=8 January 2021}}</ref>
=== Ọrụ ebere ===
Ka ọ hapụchara ọkwa gọvanọ, Engr Kwankwaso hibere otu atumatu Kwankwasiyya Development Foundation (KDF) bụ atụmatụ e mere iji nyere ndị obodo Kano steeti na n'ofe Naịjirịa niile aka. Site na ntọala ahụ, Kwankwaso kwadoro ọtụtụ ndị na-eto eto ka ha gaa n'ihu na agụmakwụkwọ site na enyemaka ego na-aga n'ihu. <ref>{{Cite web|url=https://www.blueprint.ng/kwankwasiyya-foundation-offers-kano-indigenes-scholarships/|title=Kwankwasiyya Foundation offers Kano indigenes scholarships|first=Editorial|author=III|date=1 February 2020}}</ref> Nkeji mbụ nke mmadụ 370 ga-erite uru na ntọala ntọala mba ofesi laghachiri na Nigeria na 2021 ka ha mechachara nzere ha nke ọma. Mgbe ha gụsịrị akwụkwọ, ọtụtụ n'ime ndị ọkà mmụta ahụ nwetara ọrụ na ụlọ ọrụ dị iche iche nke mba na mba dị iche iche dị ka Dangote na Bua, nke sitere na Kwankwasiyya Development Foundation kwadoro. <ref>{{Cite web|url=https://dailynigerian.com/last-batch-of-kwankwasiyya-scholarship-beneficiaries-depart-to-dubai-sudan-today/|title=Last batch of Kwankwasiyya scholarship beneficiaries depart to Dubai, Sudan today|date=30 January 2020|accessdate=20 June 2022|archivedate=20 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620123636/https://dailynigerian.com/last-batch-of-kwankwasiyya-scholarship-beneficiaries-depart-to-dubai-sudan-today/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/09/24/kwankwaso-offers-foreign-scholarship-to-242-first-class-graduates/|title=Kwankwaso offers foreign scholarship to 242 First Class graduates|first=Michael|author=Adesina|date=24 September 2019|work=P.M. News}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/13-kwankwaso-scholarship-beneficiaries-get-foreign-employment/|title=13 Kwankwaso scholarship beneficiaries get foreign employment|date=March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/news/local/dangote-bua-employ-kwankwaso-foreign-scholarship-beneficiaries/ql7ctjx|title=Dangote, BUA to employ Kwankwaso foreign scholarship beneficiaries|date=28 February 2021|work=Pulse Nigeria|accessdate=20 June 2022|archivedate=2 July 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210702202851/https://www.pulse.ng/news/local/dangote-bua-employ-kwankwaso-foreign-scholarship-beneficiaries/ql7ctjx}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/why-we-chose-foreign-varsities-for-our-scholarship-scheme-kwankwasiyya|title=Why we chose foreign varsities for our scholarship scheme – Kwankwasiyya|work=Daily Trust|date=3 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1261294-kwankwaso-foundation-offers-foreign-scholarship-242-kano-students.html|title=Kwankwaso's foundation offers foreign scholarships to 242 Kano students|first=Onyirioha|author=Nnamdi|date=25 September 2019|work=Legit.ng - Nigeria news.}}</ref>
Mgbe a jụrụ ya ihe mere o ji malite ntọala ahụ, Kwankwaso kwuru na ihe kpatara ya bụ nanị iji kwalite ịgụ na ide na ibelata oke ịda ogbenye na steeti Kano na Naijiria n'ozuzu. Iji kwado ntọala ahụ, Kwankwaso rere ihe onwunwe ya ma nye ego ahụ na ntọala ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/i-sold-my-properties-to-fund-foreign-scholarship-trip-of-kano-students-kwankwaso/|title=I sold my properties to fund foreign scholarship trip of Kano students — Kwankwaso|date=14 February 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/politics/i-sold-my-property-to-give-370-kano-indigenes-scholarship-says-kwankwaso/|title=I sold my property to give 370 Kano Indigenes scholarship, says Kwankwaso|date=15 February 2021}}</ref>
Site na ndị KDF, Kwankwaso wepụtakwara ntọhapụ nke ndị mkpọrọ dị 170 nọ n'ụlọ mkpọrọ dị iche iche n'ofe Naijiria site n'ịkwụ ụgwọ ha na ịnye ụgbọ njem iji mee ka ha nwee ike iru ebe ha na-aga ma jikọta ezinụlọ ha. <ref>{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/kwankwaso-bails-170-prisoners-kano|title=Kwankwaso bails 170 prisoners in Kano|date=24 June 2016|work=TheCable}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221200/kwankwaso-secures-release-of-170-prison-inmates-in-kano.html|title=Kwankwaso secures release of 170 prison inmates in Kano|work=Nigerian Voice}}</ref> Kwankwaso enyekwala ngwa egwuregwu na ego ruru ihe karịrị nde naira 150 nye ndị otu egwuregwu bọọlụ amateur na steeti dị na Naịjirịa. Nke a bụ akụkụ nke mbọ ya iji kwado uto na mmepe nke egwuregwu mpaghara na Nigeria, mpaghara na-enye ndị ntorobịa ohere ohere n'ofe ụwa. <ref>{{Cite web|url=https://leadership.ng/kwankwasiyya-foundation-donates-n150m-sports-kits-cash-clubs/|title=Kwankwasiyya Foundation Donates N150m Sports kits, Cash To Clubs|date=19 August 2017|accessdate=20 June 2022|archivedate=25 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210625122146/https://leadership.ng/kwankwasiyya-foundation-donates-n150m-sports-kits-cash-clubs/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/kwankwaso-donates-n150m-1000-amateur-football-clubs/|title=Kwankwaso donates N150m To 1000 Amateur Football Clubs|date=3 August 2017|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ nyekwara ego na ihe oriri nye ndị ogbenye na ndị nọ ná mkpa, gụnyere ndị inyom di ha nwụrụ, ndị nwere nkwarụ, na ụmụ mgbei, na mbọ iji belata ịda ogbenye karịsịa n'etiti ụmụ nwanyị na Nigeria. <ref>{{Cite web|url=https://www.africannewspage.net/2017/03/26/mass-weddings-kwakwasiyya-foundation-supports-760-couples/|title=Mass Weddings: Kwakwasiyya foundation supports 760 couples – African Newspage}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/kwankwaso-foundation-donates-food-items-760-couples-kano/|title=Kwankwaso foundation donates food items to 760 couples in Kano|date=April 2017}}</ref>
Na 64th ụbọchị ọmụmụ ya na 2020, Kwankwaso mepere ụlọ akwụkwọ ikike ụmụ akwụkwọ 300 nke o wuru na Rano local government, Kano. Ụlọ akwụkwọ a nwere ike anyanwụ ma nwee ụlọ mgbochi ụlọ klaasị isii. Ewubere ụlọ akwụkwọ a site na KDF kwekọrọ n'ọhụụ Kwankwaso na ebumnuche ịkwado agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/10/21/kwankwaso-celebrates-64th-birthday-inaugurates-nomadic-school/|title=Kwankwaso Celebrates 64th Birthday, Inaugurates Nomadic School|date=21 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailynigerian.com/kwankwaso-celebrates-64th-birthday-with-launch-of-nomadic-school-in-kano/|title=Kwankwaso celebrates 64th birthday with launch of nomadic school in Kano|date=20 October 2020|accessdate=20 June 2022|archivedate=28 May 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220528015514/https://dailynigerian.com/kwankwaso-celebrates-64th-birthday-with-launch-of-nomadic-school-in-kano/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/kwankwaso-builds-nomadic-school-to-mark-64th-birthday|title=Kwankwaso builds nomadic school to mark 64th birthday|work=Daily Trust|date=20 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://saheliantimes.com/kwankwaso-celebrates-birthday-with-commissioning-of-nomadic-school/|title=Kwankwaso celebrates birthday with commissioning of nomadic school|date=21 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/kwankwaso-launches-new-radio-station-in-kano/|title=Kwankwaso launches new radio station in Kano|date=25 October 2020|accessdate=20 June 2022|archivedate=20 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620122130/https://guardian.ng/news/kwankwaso-launches-new-radio-station-in-kano/}}</ref>
=== Nrụrụ aka ===
Na 9 Maachị 2004, onye ọka ikpe Kano steeti ṅụụrụ iyi na kọmitii nyocha mmadụ isii nke nọ n'isi Hon. Justice Ahmed Badamasi ka onyeisi oche ka ọ jụọ ajụjụ maka ọrụ Kwankwaso. Kọmishọna ahụ malitere ịnọdụ na 19 Maachị 2004 wee wepụta akụkọ ya na ka gọọmentị wepụta akwụkwọ ọcha n'ọnwa Nọvemba 2004, mgbe e boro ya ebubo. <ref name="ghanamma.com">{{Cite web|title=Kano guber: Kwankwaso faces legal battle {{!}} Ghanamma.com|url=http://www.ghanamma.com/news/kano-guber-kwankwaso-faces-legal-battle/|accessdate=2017-12-22|work=www.ghanamma.com|language=en-US|archivedate=2015-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222080057/http://www.ghanamma.com/news/kano-guber-kwankwaso-faces-legal-battle/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=EFCC Vs Kwankwaso|url=http://www.gamji.com/article5000/news5701.htm|accessdate=2017-12-22|work=www.gamji.com|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304122306/http://www.gamji.com/article5000/news5701.htm}}</ref>
N'afọ 2015, otu Concerned Kano State Workers and Pensioners otu gbara akwụkwọ n'ụlọọrụ Economic and Financial Crimes Commission na-ekwu na Kwankwaso dara iwu Kano State Pension and Gratuity Law nke 2007 ozugbo tupu ọ hapụ ọrụ n'isi mbụ n'afọ 2015. Dịka otu a siri kwuo, Kwankwaso nyere iwu ka e were ego ezumike nka were rụpụta ụlọ mana o were tinye aka n'ọrụ ụlọ iji kenye ndị otu ya ụlọ. N'ikpeazụ, oke ụlọ na ebubo a na-ebo ebubo n'ụzọ na-ezighị ezi ruru ihe dị ka ijeri naira iri dị ka otu ndị ọrụ na ndị ọrụ ezumike nka na-ahụ maka steeti Kano nke Concerned. <ref name="Kwankwaso shuns EFCC">{{Cite web|author=Adebayo|first=Taiwo-Hassan|title=Kwankwaso shuns EFCC investigation, risks arrest|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/484744-kwankwaso-shuns-efcc-investigation-risks-arrest.html|accessdate=14 September 2021|work=[[Premium Times]]}}</ref>
Na 2 Julaị 2015, ọkaikpe Mohammed Yahaya nke ụlọikpe dị elu nke Kano amachibidoro EFCC ijide ma ọ bụ gbochie Kwankwaso na nyocha ya maka ebubo n'ụzọ na-ezighị ezi nke ego ezumike nka nke ijeri naira iri mgbe ọ na-eje ozi dịka gọvanọ Kano State. <ref>{{Cite news|author=Akinloye|first=Dimeji|title=Kwankwaso: Court stops EFCC from arresting ex-governor over N10bn embezzlement|language=en-US|url=http://pulse.ng/politics/kwankwaso-court-stops-efcc-from-arresting-ex-governor-over-n10bn-embezzlement-id3933366.html|accessdate=2017-12-22}}</ref> Mana izu abụọ ka e mesịrị na 16 Julaị 2015, otu ọkaikpe ahụ nọ n'ụlọ ikpe dị elu nke Kano kagburu iwu mbụ o nyere ma nye EFCC ikpe ka ụlọ ọrụ ahụ nwee ike nyochaa, jide na ikpe Kwankwaso. <ref>{{Cite web|title=Court Dismisses Kwankwaso's Suit To Stop Arrest By EFCC - NewsRescue.com|url=http://newsrescue.com/court-dismisses-kwankwasos-suit-to-stop-arrest-by-efcc/|accessdate=2017-12-22|work=newsrescue.com|language=en-US|archivedate=2017-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171222220120/http://newsrescue.com/court-dismisses-kwankwasos-suit-to-stop-arrest-by-efcc/}}</ref> Justice Muhammed Yahaya nwụkwara Kwankwaso N50,000 maka "imefusị oge."
Mgbe e mesịrị na 2016, EFCC gọrọ agọ ma gbaghaa nkwupụta nke ikpe nrụrụ aka ọ bụla na-echere na ikpe megide Kwankwaso. <ref>{{Cite web|date=20 October 2016|title=EFCC denies any pending case against Kwankwaso, Orji|url=https://guardian.ng/news/efcc-denies-any-pending-case-against-kwankwaso-orji/|accessdate=8 January 2021|archivedate=28 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210628001243/https://guardian.ng/news/efcc-denies-any-pending-case-against-kwankwaso-orji/}}</ref> <ref>{{Cite web|date=19 October 2016|title=Kwankwaso Not On Probe EFCC|url=https://tribuneonlineng.com/kwankwaso-not-probe-efcc/|accessdate=2021-01-08|work=Tribune Online}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Kwankwaso not under probe 'EFCC|url=http://www.latestnigeriannews.com/news/3607382/|accessdate=8 January 2021|work=Latest Nigerian News}}</ref> Kwankwaso n'onwe ya gọnarịrị ma jụkwa ebubo nrụrụ aka ọ bụla eboro ya, kọwara ya dị ka naanị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ihe ọjọọ na ihe na-abụghị eziokwu bụ nke ndị iro ya na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-akwado iji mebie aha ya na aha ya. Kwankwaso gbara akwụkwọ n'ụlọ ikpe site n'aka onye ọkaiwu ya ka ọ kwụọ ụgwọ maka imebi aha ya. <ref>{{Cite web|date=17 September 2015|title=Kwankwaso slams N10 billion suit on Kano pensioners | Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/190251-kwankwaso-slams-n10-bn-suit-against-kano-pensioners.html|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|date=3 March 2020|title=EFCC not investigating me, says Kwankwaso - The Nation Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/efcc-not-investigating-me-says-kwankwaso/|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|date=4 March 2020|title=Kwankwaso Denies Being Investigated for Fraud|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/03/04/kwankwaso-denies-being-investigated-for-fraud/|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|title=EFCC Not Investigating Me Says Kwankwaso|url=https://thenigerialawyer.com/efcc-not-investigating-me-says-kwankwaso/|accessdate=2021-01-08|work=The Nigeria Lawyer}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta Gọvanọ Kano Steeti
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
3jouibkd6vt5oh5qe654vdwqq97zvaa
638198
638197
2026-05-17T13:48:37Z
KiranBOT
25138
removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v2.2.9s
638198
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Rabiu Kwankwaso (cropped).jpg|thumb|Davou Kwa kwado (cropped).jpg]]
'''Rabi'u Musa Kwankwaso''', FNSE, FNIQS (amuru 21 Ọktoba afọ 1956) bu onye ndọrọndọrọ ọchịchị Naijiria nke bu Gọvanọ steeti Kano site na 1999 rue 2003 na 2011 rue 2015. <ref name="Bisalla">{{Cite news|url=http://dailytrust.dailytrust.com/index.php?option=com_content&view=article&id=9839:kwankwaso-yuguda-albishir-win-tickets&catid=2:lead-stories&Itemid=8|title=Kwankwaso, Yuguda, Albishir win tickets|author=Bisalla|first=Suleiman M.|date=11 January 2011|work=Daily Trust|publisher=Media Trust Ltd|accessdate=29 May 2011}}</ref> Mgbe o meriri nhọpụta ya ọzọ na 2003, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye minista na-ahụ maka nchekwa nke anọ nke anọ na-enweghị ọrụ agha mbụ site na 2003 ruo 2007, n'okpuru ọchịchị onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] . <ref>{{Cite news|url=https://dailytrust.com/47-days-without-ministers|title=47 days without ministers|accessdate=30 November 2021|publisher=daily trust.com}}</ref> E mechara họpụta ya na Senate na 2015, na-eje ozi otu okwu n'okpuru ikpo okwu nke [[All Progressives Congress]] (APC) na-anọchite anya Kano Central Senatorial District. <ref>{{Cite web|date=2020-03-03|title=Kwankwaso speaks on alleged involvement in defence contracts, says 'I resigned as minister in November 2006'|url=https://dailynigerian.com/kwankwaso-speaks-on-alleged-involvement-in-defence-contracts-says-i-resigned-as-minister-in-november-2006/|accessdate=2020-09-28|work=Daily Nigerian|language=en-US|archivedate=2020-12-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201208034940/https://dailynigerian.com/kwankwaso-speaks-on-alleged-involvement-in-defence-contracts-says-i-resigned-as-minister-in-november-2006/}}</ref>
Ugbua ọ bụ onye isi otu pati New Nigeria Peoples Party n'ala anyị. <ref>{{Cite web|date=2022-03-30|title=Kwankwaso emerges NNPP national leader|url=https://dailytrust.com/breaking-kwankwaso-emerges-nnpp-national-leader|accessdate=2022-04-11|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Kwankwaso nwere nkwado zuru ebe niile na [[Kano]] na ugwu ọdịda anyanwụ Naijiria ; a na-ele ya anya dị ka onye na- adọrọ mmasị populist . <ref>{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/inside-sen-kwankwasos-powerful-political-machine-%e2%80%a2the-story-kwankwassiya-movement/|title=Inside Sen. KWANKWASO's Powerful Political Machine •The Story of His KWANKWASSIYA Movement|author=Reporter|date=2018-03-06|work=City People Magazine|language=en-US|accessdate=2020-02-17}}</ref> N'afọ 2011, a họpụtara ya ọzọ ka ọ bụrụ gọvanọ steeti ahụ wee banye n'otu [[All Progressives Congress]] (APC) n'afọ 2014. Na 2015, Kwankwaso enweghị ihe ịga nke ọma n'ịzọ ọkwa onyeisiala n'okpuru ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]], mana [[Muhammadu Buhari|Muhammad Buhari]] meriri. N'afọ 2018, ọ laghachiri na [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP) wee zọọ ọkwa onyeisiala na [[Atiku Abubakar|Atiku Abubakar meriri]] .
== ndabere ==
=== Ezinụlọ ===
Rabiu Musa Kwankwaso A mụrụ na iri abụọ na ọtu Ọktoba afọ 1956 na Kwankwaso, obodo dị na Madobi, na Sunni Muslim Fulani ezinụlọ. Nna ya bụ onye isi obodo. Kwankwaso nwere echichi Sarkin Fulani, Dagacin Kwankwaso; e buliri ya ka ọ bụrụ onye isi obodo Madobi na aha Majidadin Kano, Hakimin Madobi site n'aka Kano Emirate Council of Emir Ado Bayero CFR, LLD, JP. <ref>{{Cite web|author=Onyekwelu|first=Ikenna|title=Senator Rabiu Kwankwaso: Whining Of A Rural Aristocrat|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/newspeople-a-goodpeople/senator-rabiu-kwankwaso-whining-of-a-rural-aristocrat/|accessdate=2021-04-12|work=The Guardian|date=21 June 2015}}</ref>
Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Kwankwaso, Gwarzo Boarding Senior Praịmarị Skul Wudil Craft Skuul na Kano Technical College tupu ọ gawa Kaduna Polytechnic ebe ọ gụchara akwụkwọ abụọ nke National Diploma, na Higher National Diploma. Kwankwaso bụ onye ndu ụmụ akwụkwọ na-arụsi ọrụ ike n'oge ụlọ akwụkwọ ya ma bụrụkwa onye a họpụtara ahọpụta na otu ụmụ akwụkwọ steeti Kano. <ref>{{Cite web|author=Maduwachi|title=RABIU KWANKWASO BIOGRAPHY / PROFILE|url=https://www.nigerianinfopedia.com/biography-senator-rabiu-musa-kwakwanso-former-governor-kano/|accessdate=28 January 2019|work=Nigeria Infopedia|archivedate=28 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190128084804/https://www.nigerianinfopedia.com/biography-senator-rabiu-musa-kwakwanso-former-governor-kano/}}</ref> Ọ gakwara akwụkwọ mmụta postgraduate na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] site na 1982 ruo 1983 na Middlesex Polytechnic ; na Loughborough University of Technology ebe ọ nwetara nzere masta na injinia mmiri na 1985. <ref name=":0">{{Cite web|author=Admin|title=RABIU KWANKWASO BIOGRAPHY / PROFILE|url=https://www.manpower.com.ng/people/15563/rabiu-kwankwaso|work=Manpower|accessdate=28 January 2019}}</ref> Ọ gbakwara PhD ya na injinịa mmiri na Mahadum Sharda India, na 2022.
=== Ọrụ mmalite ===
Kwankwaso sonyeere Kano State Water Resources and Engineering Construction Agency nke Gọọmenti Kano State na n’afọ 1975. Ọ jere ozi ebe ahụ afọ iri na asaa n'ọrụ dị iche iche wee gbagoro n'ọkwa wee bụrụ onye isi injinia mmiri. <ref>{{Cite web|url=https://aljazirahnews.com/kwankwaso-will-steer-nations-ship-better-2019/|title=Why Kwankwaso will steer the nation's ship better in 2019|date=2017-06-16|work=aljazirahnews|language=en-US|accessdate=2019-05-25|archivedate=2017-06-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170618203208/http://aljazirahnews.com/kwankwaso-will-steer-nations-ship-better-2019/}}</ref>
== Nbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'afọ 1992, Kwankwaso mere ka ọ bata na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'elu ikpo okwu nke Social Democratic Party (SDP). Ọ bụ onye otu pati People's Front nke SDP nke Ọchịagha Shehu Yar'adua na-edu na ndị ndọrọndọrọ ọchịchị ndị ọzọ ama ama dịka onye isi ya mbụ bụ Senator Magaji Abdullahi, Babagana Kingibe, [[Atiku Abubakar]], [[Bola Tinubu]], Tony Anenih, Chuba Okadigbo, Abdullahi Aliyu Sumaila, Abubakar Koko and Lamidi Adedibu amongst others. <ref name="ReferenceA">{{Cite book|author=Mustapha|first=Jamil|title=Kwankwasiyya- Leadershi[p with #purpose|isbn=9789331533}}</ref>
N'afọ 1992, a họpụtara Kwankwaso ka ọ bụrụ onye ụlọ omebe iwu na-anọchite anya okpụrụ ọchịchị Madobi na ọchịchị ala etiti. Nhọpụta ya na-esote dị ka osote onye na-ekwuchitere Ụlọ Nzukọ ahụ mere ka ọ pụta ìhè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba. N'oge ọgbakọ iwu iwu nke 1995, a họpụtara Kwankwaso ka ọ bụrụ otu n'ime ndị nnọchiteanya si Kano, dịka onye otu People's Democratic Movement nke Yar'adua na-edu. <ref>{{Cite web|author=Admin|title=KWANKWASIYYA IN NIGERIA'S POLITICAL DEVELOPMENT|url=https://www.academia.edu/34032309|work=Academia|accessdate=27 January 2019}}</ref> O mechara sonye na Democratic Party of Nigeria (DPN) na mmemme mgbanwe ọchịchị nke General [[Sani Abacha]] .
Kwankwaso sonyeere PDP na 1998 n'okpuru ikpo okwu People's Democratic Movement na Kano nke Mallam Musa Gwadabe, Senator Hamisu Musa na Alhaji Abdullahi Aliyu Sumaila duziri . <ref name="ReferenceA"/> N'afọ 1999, ọ zọọrọ ọkwa ọchịchị PDP n'akụkụ [[Abdullahi Umar Ganduje]], Mukthari Zimit, [[Kabiru Rabiu|Alhaji Kabiru Rabiu]] . Ndị Santsi/PSP nọ n'azụ [[Abdullahi Umar Ganduje|ịzọ ọkwa Abdullahi Umar Ganduje]] mana Kwankwaso meriri ha na primaries.
== Gọvanọ Kano Steeti ==
=== Okwu mbụ ===
A họpụtara Kwankwaso maka oge mbụ ya dịka gọvanọ [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano steeti]] site na 29 Mee afọ 1999 ruo 29 Mee afọ 2003. Oge mbu ya dika Gọvanọ Kano Steeti bụ nnukwu mmemme n'ihi ọtụtụ otu ndị ọzọ na-emegide ọchịchị ya dị elu na mbọ ọ na-akwado ịkwado Onye isi ala Yoruba bụ [[Olusegun Obasanjo]] . <ref>{{Cite web|date=2015-06-21|title=Senator Rabiu Kwankwaso: Whining of a Rural Aristocrat|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/newspeople-a-goodpeople/senator-rabiu-kwankwaso-whining-of-a-rural-aristocrat/|accessdate=2020-07-03|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> N'afọ 2003, o meriri nhọpụta ọzọ n'aka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya bụ Malam [[Ibrahim Shekarau]] .
=== Oge nke abụọ ===
A họpụtara Kwankwaso ọzọ ka ọ bụrụ gọvanọ Kano steeti nke abụọ site na Mee ụbọchị iri abụọ na iteghete , 2011 ruo ụbọchị iri abụọ na iteghete Mee afọ 2015. <ref name=":2">{{Cite web|title=2011 State Governorship Elections in Nigeria|url=http://africanelections.tripod.com/ng_2011governor.html|accessdate=2020-07-03|work=africanelections.tripod.com}}</ref> N'oge a, ọ malitere imegharị usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Kwankwasiyya: iwu okporo ụzọ, ụlọ ọgwụ na ụlọ akwụkwọ na iziga ndị bi na-aga akwụkwọ na mba ọzọ. <ref>{{Cite web|author=Staff|first=Daily Post|date=2014-01-18|title=KNSG spends N2.8bn on foreign scholarship for 502 student|url=https://dailypost.ng/2014/01/18/knsg-spends-n2-8bn-foreign-scholarship-502-student/|accessdate=2020-07-02|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref> N'August 2013, Kwankwaso so na ndị gọvanọ asaa hibere otu G-7 n'ime otu ndọrọndọrọ ọchịchị Peoples Democratic Party. <ref>{{Cite web|date=2013-11-06|title=G7 Governors: Hot and Cold|url=https://www.vanguardngr.com/2013/11/g7-governors-hot-cold/|accessdate=2020-07-03|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2013, Kwankwaso, ya na ndị G-7 ise, gbahapụrụ n'otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ, [[All Progressives Congress]] (APC). <ref>{{Cite web|date=2015-04-08|title=In Political Earthquake, 5 PDP Govs Defect to APC, Articles {{!}} THISDAY LIVE|url=http://www.thisdaylive.com/articles/in-political-earthquake-5-pdp-govs-defect-to-apc/165332|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150408080529/http://www.thisdaylive.com/articles/in-political-earthquake-5-pdp-govs-defect-to-apc/165332|archivedate=8 April 2015|accessdate=2020-07-03}}</ref>
N'ọnwa Juun 2014, Kwankwaso na Emir Kano Ado Bayero ogologo oge na-ese okwu maka nhọpụta ya nke Waziri ( Vizier ) nke Kano Emirate Council . Na 6 June 2014, Ado Bayero nwụrụ na ọgba aghara dị n'etiti ndị ezinaụlọ. Na 8 June 2014, Sanusi Lamido Sanusi kwụsịtụrụ gọvanọ Central Bank na Dan Majen Kano (Nwa Emir-Maje) <ref>{{Cite web|date=2012-06-08|title=CBN governor, Lamido Sanusi becomes "Dan-Majen Kano" {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/5514-cbn_governor_lamido_sanusi_becomes_dan-majen_kano.html|accessdate=2020-07-01|language=en-GB}}</ref> pụtara dị ka Emir ọhụrụ nke Kano. <ref>{{Cite web|author=THEWILL_|date=10 June 2014|title=The Intrigues And Politics of SLS's Emergence As Kano Emir, As Presidency Plots To Sack Him, Kwankwaso {{!}} THEWILL|url=https://thewillnigeria.com/news/the-intrigues-and-politics-of-slss-emergence-as-kano-emir-as-presidency-plots-removal-of-kwankwaso-sanusi/|accessdate=2020-07-03|language=en-US}}</ref> Nbanye ya butere ngagharị iwe nke ndị na-akwado Sanusi Ado Bayero nwa Emir na Chiroman Kano (Crown Prince), na ebubo na Kwankwaso kwadoro Sanusi n'ihi ntuli aka onye isi ala nke 2015 . <ref>{{Cite web|author=Fawehinmi|first=Feyi|date=2016-05-02|title=Guest Post 1: The Case AGAINST Sanusi Lamido Sanusi As Emir of Kano|url=https://aguntasolo.co/guest-post-1-the-case-against-sanusi-lamido-sanusi-as-emir-of-kano-27503e9c9efa|accessdate=2020-07-03|work=Medium|language=en}}</ref>
=== Mgbasa ozi onye isi ala 2015 ===
N'Oktober 2014, Kwankwaso ji nnukwu ndị ndọrọndọrọ ọchịchị ya na Kano zọọ ọkwa onyeisiala APC. Nsonaazụ primary nke onyeisiala mere na Legọs bụ: [[Muhammadu Buhari]] nwere ntuyeaka 3,430, Kwankwaso nwetara ntuyeaka 974, [[Atiku Abubakar|Atiku Abubakar nwetara vootu]] 954, [[Rochas Okorocha|Rochas Okorocha nwetara vootu]] narị anọ na Sam Nda-Isiah nwetara vootu iri. Na-abịa na nke abụọ, Kwankwaso kwadoro onye meriri Muhammadu Buhari.
== Mgbe Ochichara ọchịchị ==
=== Mịnịsta na-ahụ maka nchekwa ===
Site n'afọ 2003 ruo 2007, Kwankwaso họpụtara onye minista na-ahụ maka nchekwa n'ọchịchị nke abụọ nke President [[Olusegun Obasanjo]], nọchiri Theophilus Danjuma .
=== Nhoputa ndi ochichi nke 2007 ===
N'afọ 2007, Kwankwaso gbara arụkwaghịm n'ọkwa minista ya ịzọ ọkwa gọvanọ Kano steeti mana ọ meriri n'ihi na akwụkwọ ọcha gọọmentị boro ya ebubo . <ref name=":1" /> <ref>{{Cite news|author=Awu|first=Jerry|date=2004-02-18|title=Nigeria: Contingency Fund Fraud Ex-Kano Gov, Others to Refund N3b|url=http://allafrica.com/stories/200402180536.html|accessdate=2017-12-22}}</ref> Alhaji Ahmed Garba Bichi mechara dochie ya dịka onye ga-azọ ọkwa gọvanọ na pati ahụ. <ref name=":1">{{Cite web|url=http://ibrahim-sheme.blogspot.com/2011/06/best-revenge-for-kwankwaso.html|title=Bahaushe Mai Ban Haushi!: The best revenge for Kwankwaso|author=Haushi!|first=Bahaushe Mai Ban|date=2011-06-08|work=Bahaushe Mai Ban Haushi!|accessdate=2017-12-22}}</ref> Ka ha merichara otu pati ya ịzọ ọkwa ntuliaka 2007, onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya pụrụiche na [[Somalia]] na Darfur ; Onye isi ala [[Umaru Yar'Adua]] mechara họpụta ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Niger Delta Development Commission, ọkwa ọ gbara arụkwaghịm na 2010. <ref>{{Cite web|date=12 June 2010|title=NDDC - Kwankwaso Resigns|url=https://allafrica.com/stories/201006140228.html|work=Leadership}}</ref>
=== Onye omebe iwu nke Naijiria ===
[[Usòrò:Kwankwasiyya_May_29_2011.jpeg|thumb| Ìgwè ndị na-akwado (ndị okpu na-acha uhie uhie pụrụ iche) na nraranye nke Kwankwaso dị ka Gọvanọ [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano steeti]] na onye ndu kacha elu nke echiche Kwankwasiyya, 29 May 2011.]]
Kwankwaso nọchitere anya Kano Central Senatorial District na Senate nke Nigeria site na Mee 2015 ruo Mee 2019. <ref>{{Cite web|date=30 March 2015|title=APC's Kwankwaso beats Lado wins Kano central senatorial seat|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/180169-%E2%80%8Ba%E2%80%8Bpcs-kwankwaso-beats-lado-wins-kano-central-senatorial-seat.html|work=Premium Times}}</ref>
=== Mgbasa ozi onye isi ala 2019 ===
N'ọnwa Julaị afọ 2018, Kwankwaso ya na ndị sinetọ iri na anọ nke APC gbabara na Peoples Democratic Party (PDP). <ref>{{Cite news|date=2018-07-24|title=Update: Names of APC senators who defected to PDP - Vanguard News|language=en-US|work=Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2018/07/update-names-of-apc-senators-who-defected-to-pdp/|accessdate=2018-07-24}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2018, Kwankwaso zọọrọ ọkwa onyeisiala na PDP. N'ime ntuliaka onyeisiala mere na Rivers, n'ime mmadụ iri na abụọ na-azọ ọkwa onyeisiala Kwankwaso bụ onye nke anọ n'azụ [[Atiku Abubakar]] nwere vootu 1,532, Aminu Tambuwal nwetara vootu 693, Bukola Saraki nwere vootu 317 na Kwankwaso nwere vootu 158. Kwankwaso kwadoro onye meriri Atiku Abubakar ma jụ ịhọpụta ya ọzọ n'ụlọomeiwu sineti, [[Ibrahim Shekarau]] nọchiri ya. <ref>{{Cite web|author=Ibrahim|first=Yusha’u A.|date=2019-01-21|title=Why Kwankwaso refused to seek Senate re-election|url=https://www.dailytrust.com.ng/why-kwankwaso-refused-to-seek-senate-re-election.html|accessdate=2020-02-17|work=Daily Trust|language=en-GB|archivedate=2020-02-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200217163909/https://www.dailytrust.com.ng/why-kwankwaso-refused-to-seek-senate-re-election.html}}</ref> Kwankwaso gbasiri mbọ ike ka ọgọ ya nwoke Abba Kabir Yusuf pụta dịka gọvanọ na steeti Kano. E mechara kwupụta na ntuliaka ahụ enweghị mmechi maka onye [[Abdullahi Umar Ganduje|nọ n'ọchịchị Abdullahi Umar Ganduje]] . <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/inec-declares-kano-governorship-election-inconclusive/|title=INEC declares Kano Governorship election inconclusive|work=Punch Newspapers|date=12 March 2019|language=en-US|accessdate=2020-02-17}}</ref>
=== Ịmepụta National Movement ===
Na 22 February 2022, Kwankwaso hibere National Movement ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-emegide ikike ọnụnọ nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị abụọ [[All Progressives Congress]] na [[Peoples Democratic Party]] . Ọ kwadoro New Nigeria Peoples Party dị ka nku ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mmegharị ahụ wee bụrụ onye isi obodo nke pati ahụ na 30 Maachị 2022. <ref>{{Cite web|date=2022-03-30|title=Kwankwaso emerges NNPP national leader|url=https://dailytrust.com/breaking-kwankwaso-emerges-nnpp-national-leader|accessdate=2022-04-11|work=Daily Trust|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2022-06-14|title=We'll tackle insecurity, turn economy around- Kwankwaso|url=https://punchng.com/well-tackle-insecurity-turn-economy-around-kwankwaso/|accessdate=2022-06-14|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Echiche na onyonyo ọha ==
=== Akụrụngwa na agụmakwụkwọ ===
Ihe e ji mara oge Kwankwaso nọ n'ọchịchị nwere ọtụtụ ihe a ma ama. N'oge mbụ ọ nọ n'ọchịchị dịka Gọvanọ (1999 ruo 2003), o hiwere Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ Kano dị na Wudil, mahadum mbụ na naanị steeti dị na Kano n'oge ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://kustwudil.edu.ng/brief-history-of-kust-wudil/|title=BRIEF HISTORY OF KUST WUDIL|accessdate=2022-06-20|archivedate=2020-07-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705033440/https://kustwudil.edu.ng/brief-history-of-kust-wudil}}</ref> N'oge ọchịchị ya nke abụọ (2011 ruo 2015), Kwankwaso hibere mahadum North West, Kano, mahadum steeti nke abụọ na Kano. <ref>{{Cite web|url=https://www.nwu.edu.ng/history.php|title=Yusuf Maitama Sule University, Kano - Nigeria|work=www.nwu.edu.ng|accessdate=8 January 2021|archivedate=14 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210214161546/https://www.nwu.edu.ng/history.php}}</ref> O guzobekwara ụlọ akwụkwọ ọzụzụ mmụta na mmepe mmadụ iri abụọ na isii ma site na ụlọ akwụkwọ ndị a a zụrụ ihe karịrị puku ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị 360,000 ma nyekwa ha ike. Ọ bụ gọvanọ mbụ na Naijiria webatara nri ụlọ akwụkwọ n'efu na uwe maka ụmụ akwụkwọ praịmarị. Nke a mụbara ọnụ ọgụgụ ndebanye aha ụlọ akwụkwọ site na nde 1 na 2011 ruo ihe karịrị nde 3 na 2015 mgbe ọ hapụrụ ọrụ. <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/gains-school-feeding/|title=Gains of school feeding - Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|accessdate=8 January 2021}}</ref>
Mmasị ya maka agụmakwụkwọ mere ka ewebata agụmakwụkwọ n'efu n'ọkwa niile na steeti ahụ wee hụ na e nwetara ihe nkuzi na mmụta zuru oke. O hiwere ụlọ akwụkwọ sekọndrị 230 nke nwere kọleji teknụzụ 47, ụlọ akwụkwọ mmụta Islam 44, kọleji China, kọleji French na kọleji izizi ụmụ nwanyị yana kọleji ụmụ nwoke na Damagaran na Niamey jikọrọ aka na gọọmentị Niger Republic. N'ime afọ anọ ọ dị ka gọvanọ Kano steeti, o nyela ihe karịrị puku abụọ na narị isii akwụkwọ mmụta postgraduate na mahadum mba ofesi na mba iri na anọ n'ụwa niile. Nke a bụ mgbakwunye na agụmakwụkwọ mahadum nkeonwe dị na Nigeria. <ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2013/08/25/kano-awards-overseas-scholarship-to-300-students/|title=Kano awards overseas scholarship to 300 students|date=25 August 2013|work=P.M. News|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/communities/student/nigeria-education-jonathans-fg-cannot-compete-with-kano-in-awarding-scholarship/0lnwlpg|title=Jonathan's FG cannot compete with Kano in awarding scholarship — Kwankwaso|date=24 March 2015|work=Pulse Nigeria|accessdate=8 January 2021|archivedate=2 July 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210702202859/https://www.pulse.ng/communities/student/nigeria-education-jonathans-fg-cannot-compete-with-kano-in-awarding-scholarship/0lnwlpg}}</ref>
N'akụkụ akụrụngwa maka oge mbụ na akụkọ ihe mere eme nke Northern Nigeria, a rụrụ àkwà mmiri atọ na-efe efe, 5 A na-arụ okporo ụzọ nwere ọkụ abụọ nke kilomita na mpaghara ọchịchị 44 dị na Kano, ma rụọkwa àkwà mmiri abụọ dị n'okpuru. <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/kano-s-n5-9bn-flyover-is-tourist-site|title=Kano's N5.9bn flyover is 'tourist site'|first=Nazifi Dawud Khalid|author=Kano|date=2 February 2015|work=Daily Trust|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2015/03/21/flyover-politics-grips-kano-jonathan-names-flyover-after-late-emir|title=Flyover Politics Grips Kano As Jonathan Names Flyover After Late Emir|date=21 March 2015|work=Sahara Reporters|accessdate=8 January 2021}}</ref> Kwankwaso malitekwara ikpuchi mmiri mmiri na taịlị ndị na-ejikọta ọnụ na steeti ahụ, gụnyere mkpuchi nke osimiri Jakara nke na-agafe obodo Kano nwere okporo ụzọ abụọ, nke mere ka ọnọdụ gburugburu ebe obibi na ịdị ọcha nke obodo Kano dum dịkwuo mma. <ref>{{Cite web|url=http://www.thetidenewsonline.com/2014/01/31/kano-constructs-longest-fly-over-bridges-in-wafrica/|title=Kano Constructs Longest Fly-Over Bridges In W/Africa|date=31 January 2014|accessdate=8 January 2021|archivedate=12 May 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210512210554/http://www.thetidenewsonline.com/2014/01/31/kano-constructs-longest-fly-over-bridges-in-wafrica/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://pointblanknews.com/pbn/news/kwankwaso-to-build-multi-storey-park-in-kanogets-nse-presidential-award/|title=Kwankwaso to Build Multi-Storey Park in Kano…Gets NSE Presidential Award|date=11 December 2013|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/379338-obasanjo-praises-kwankwaso-says-god-not-yet-done-with-him.html|title=Read What Obasanjo Has To Say About Presidential Election|first=Jasmine|author=Buari|date=4 February 2015|work=Legit.ng - Nigeria news.|accessdate=8 January 2021}}</ref> Kwankwaso arụkwara ọtụtụ ụlọ na ala n'ọkwa nke mbụ na nke abụọ n'ọchịchị. Obodo atọ nke ọgbara ọhụrụ, Kwankwasiyya, Amana na Bandirawo bụ nke e wuru ihe dị ka narị ụlọ atọ nwere ọrụ dị iche iche a na-erere ọha mmadụ. Ewuola ihe dị ka ụlọ 1500 ma nyekwa ndị obodo dara ogbenye na ndị ọdachi dakwasịrị n'ime obodo n'efu. <ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/kano-constructs-one-of-the-longest-flyover-bridges-in-wafrica-at-n10b/|title=Kano constructs one of the longest flyover bridges in W/Africa at N10b -|date=11 December 2013|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/kano-s-role-model-on-physical-planning|title=Kano's role model on physical planning|first=Abubakar M.|author=Sani|date=27 July 2013|work=Daily Trust|accessdate=8 January 2021}}</ref>
=== Ọrụ ebere ===
Ka ọ hapụchara ọkwa gọvanọ, Engr Kwankwaso hibere otu atumatu Kwankwasiyya Development Foundation (KDF) bụ atụmatụ e mere iji nyere ndị obodo Kano steeti na n'ofe Naịjirịa niile aka. Site na ntọala ahụ, Kwankwaso kwadoro ọtụtụ ndị na-eto eto ka ha gaa n'ihu na agụmakwụkwọ site na enyemaka ego na-aga n'ihu. <ref>{{Cite web|url=https://www.blueprint.ng/kwankwasiyya-foundation-offers-kano-indigenes-scholarships/|title=Kwankwasiyya Foundation offers Kano indigenes scholarships|first=Editorial|author=III|date=1 February 2020}}</ref> Nkeji mbụ nke mmadụ 370 ga-erite uru na ntọala ntọala mba ofesi laghachiri na Nigeria na 2021 ka ha mechachara nzere ha nke ọma. Mgbe ha gụsịrị akwụkwọ, ọtụtụ n'ime ndị ọkà mmụta ahụ nwetara ọrụ na ụlọ ọrụ dị iche iche nke mba na mba dị iche iche dị ka Dangote na Bua, nke sitere na Kwankwasiyya Development Foundation kwadoro. <ref>{{Cite web|url=https://dailynigerian.com/last-batch-of-kwankwasiyya-scholarship-beneficiaries-depart-to-dubai-sudan-today/|title=Last batch of Kwankwasiyya scholarship beneficiaries depart to Dubai, Sudan today|date=30 January 2020|accessdate=20 June 2022|archivedate=20 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620123636/https://dailynigerian.com/last-batch-of-kwankwasiyya-scholarship-beneficiaries-depart-to-dubai-sudan-today/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/09/24/kwankwaso-offers-foreign-scholarship-to-242-first-class-graduates/|title=Kwankwaso offers foreign scholarship to 242 First Class graduates|first=Michael|author=Adesina|date=24 September 2019|work=P.M. News}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/13-kwankwaso-scholarship-beneficiaries-get-foreign-employment/|title=13 Kwankwaso scholarship beneficiaries get foreign employment|date=March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/news/local/dangote-bua-employ-kwankwaso-foreign-scholarship-beneficiaries/ql7ctjx|title=Dangote, BUA to employ Kwankwaso foreign scholarship beneficiaries|date=28 February 2021|work=Pulse Nigeria|accessdate=20 June 2022|archivedate=2 July 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210702202851/https://www.pulse.ng/news/local/dangote-bua-employ-kwankwaso-foreign-scholarship-beneficiaries/ql7ctjx}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/why-we-chose-foreign-varsities-for-our-scholarship-scheme-kwankwasiyya|title=Why we chose foreign varsities for our scholarship scheme – Kwankwasiyya|work=Daily Trust|date=3 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1261294-kwankwaso-foundation-offers-foreign-scholarship-242-kano-students.html|title=Kwankwaso's foundation offers foreign scholarships to 242 Kano students|first=Onyirioha|author=Nnamdi|date=25 September 2019|work=Legit.ng - Nigeria news.}}</ref>
Mgbe a jụrụ ya ihe mere o ji malite ntọala ahụ, Kwankwaso kwuru na ihe kpatara ya bụ nanị iji kwalite ịgụ na ide na ibelata oke ịda ogbenye na steeti Kano na Naijiria n'ozuzu. Iji kwado ntọala ahụ, Kwankwaso rere ihe onwunwe ya ma nye ego ahụ na ntọala ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/i-sold-my-properties-to-fund-foreign-scholarship-trip-of-kano-students-kwankwaso/|title=I sold my properties to fund foreign scholarship trip of Kano students — Kwankwaso|date=14 February 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/politics/i-sold-my-property-to-give-370-kano-indigenes-scholarship-says-kwankwaso/|title=I sold my property to give 370 Kano Indigenes scholarship, says Kwankwaso|date=15 February 2021}}</ref>
Site na ndị KDF, Kwankwaso wepụtakwara ntọhapụ nke ndị mkpọrọ dị 170 nọ n'ụlọ mkpọrọ dị iche iche n'ofe Naijiria site n'ịkwụ ụgwọ ha na ịnye ụgbọ njem iji mee ka ha nwee ike iru ebe ha na-aga ma jikọta ezinụlọ ha. <ref>{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/kwankwaso-bails-170-prisoners-kano|title=Kwankwaso bails 170 prisoners in Kano|date=24 June 2016|work=TheCable}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221200/kwankwaso-secures-release-of-170-prison-inmates-in-kano.html|title=Kwankwaso secures release of 170 prison inmates in Kano|work=Nigerian Voice}}</ref> Kwankwaso enyekwala ngwa egwuregwu na ego ruru ihe karịrị nde naira 150 nye ndị otu egwuregwu bọọlụ amateur na steeti dị na Naịjirịa. Nke a bụ akụkụ nke mbọ ya iji kwado uto na mmepe nke egwuregwu mpaghara na Nigeria, mpaghara na-enye ndị ntorobịa ohere ohere n'ofe ụwa. <ref>{{Cite web|url=https://leadership.ng/kwankwasiyya-foundation-donates-n150m-sports-kits-cash-clubs/|title=Kwankwasiyya Foundation Donates N150m Sports kits, Cash To Clubs|date=19 August 2017|accessdate=20 June 2022|archivedate=25 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210625122146/https://leadership.ng/kwankwasiyya-foundation-donates-n150m-sports-kits-cash-clubs/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/kwankwaso-donates-n150m-1000-amateur-football-clubs/|title=Kwankwaso donates N150m To 1000 Amateur Football Clubs|date=3 August 2017|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ nyekwara ego na ihe oriri nye ndị ogbenye na ndị nọ ná mkpa, gụnyere ndị inyom di ha nwụrụ, ndị nwere nkwarụ, na ụmụ mgbei, na mbọ iji belata ịda ogbenye karịsịa n'etiti ụmụ nwanyị na Nigeria. <ref>{{Cite web|url=https://www.africannewspage.net/2017/03/26/mass-weddings-kwakwasiyya-foundation-supports-760-couples/|title=Mass Weddings: Kwakwasiyya foundation supports 760 couples – African Newspage}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/kwankwaso-foundation-donates-food-items-760-couples-kano/|title=Kwankwaso foundation donates food items to 760 couples in Kano|date=April 2017}}</ref>
Na 64th ụbọchị ọmụmụ ya na 2020, Kwankwaso mepere ụlọ akwụkwọ ikike ụmụ akwụkwọ 300 nke o wuru na Rano local government, Kano. Ụlọ akwụkwọ a nwere ike anyanwụ ma nwee ụlọ mgbochi ụlọ klaasị isii. Ewubere ụlọ akwụkwọ a site na KDF kwekọrọ n'ọhụụ Kwankwaso na ebumnuche ịkwado agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/10/21/kwankwaso-celebrates-64th-birthday-inaugurates-nomadic-school/|title=Kwankwaso Celebrates 64th Birthday, Inaugurates Nomadic School|date=21 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailynigerian.com/kwankwaso-celebrates-64th-birthday-with-launch-of-nomadic-school-in-kano/|title=Kwankwaso celebrates 64th birthday with launch of nomadic school in Kano|date=20 October 2020|accessdate=20 June 2022|archivedate=28 May 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220528015514/https://dailynigerian.com/kwankwaso-celebrates-64th-birthday-with-launch-of-nomadic-school-in-kano/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/kwankwaso-builds-nomadic-school-to-mark-64th-birthday|title=Kwankwaso builds nomadic school to mark 64th birthday|work=Daily Trust|date=20 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://saheliantimes.com/kwankwaso-celebrates-birthday-with-commissioning-of-nomadic-school/|title=Kwankwaso celebrates birthday with commissioning of nomadic school|date=21 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/kwankwaso-launches-new-radio-station-in-kano/|title=Kwankwaso launches new radio station in Kano|date=25 October 2020|accessdate=20 June 2022|archivedate=20 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620122130/https://guardian.ng/news/kwankwaso-launches-new-radio-station-in-kano/}}</ref>
=== Nrụrụ aka ===
Na 9 Maachị 2004, onye ọka ikpe Kano steeti ṅụụrụ iyi na kọmitii nyocha mmadụ isii nke nọ n'isi Hon. Justice Ahmed Badamasi ka onyeisi oche ka ọ jụọ ajụjụ maka ọrụ Kwankwaso. Kọmishọna ahụ malitere ịnọdụ na 19 Maachị 2004 wee wepụta akụkọ ya na ka gọọmentị wepụta akwụkwọ ọcha n'ọnwa Nọvemba 2004, mgbe e boro ya ebubo. <ref name="ghanamma.com">{{Cite web|title=Kano guber: Kwankwaso faces legal battle {{!}} Ghanamma.com|url=http://www.ghanamma.com/news/kano-guber-kwankwaso-faces-legal-battle/|accessdate=2017-12-22|work=www.ghanamma.com|language=en-US|archivedate=2015-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222080057/http://www.ghanamma.com/news/kano-guber-kwankwaso-faces-legal-battle/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=EFCC Vs Kwankwaso|url=http://www.gamji.com/article5000/news5701.htm|accessdate=2017-12-22|work=www.gamji.com|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304122306/http://www.gamji.com/article5000/news5701.htm}}</ref>
N'afọ 2015, otu Concerned Kano State Workers and Pensioners otu gbara akwụkwọ n'ụlọọrụ Economic and Financial Crimes Commission na-ekwu na Kwankwaso dara iwu Kano State Pension and Gratuity Law nke 2007 ozugbo tupu ọ hapụ ọrụ n'isi mbụ n'afọ 2015. Dịka otu a siri kwuo, Kwankwaso nyere iwu ka e were ego ezumike nka were rụpụta ụlọ mana o were tinye aka n'ọrụ ụlọ iji kenye ndị otu ya ụlọ. N'ikpeazụ, oke ụlọ na ebubo a na-ebo ebubo n'ụzọ na-ezighị ezi ruru ihe dị ka ijeri naira iri dị ka otu ndị ọrụ na ndị ọrụ ezumike nka na-ahụ maka steeti Kano nke Concerned. <ref name="Kwankwaso shuns EFCC">{{Cite web|author=Adebayo|first=Taiwo-Hassan|title=Kwankwaso shuns EFCC investigation, risks arrest|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/484744-kwankwaso-shuns-efcc-investigation-risks-arrest.html|accessdate=14 September 2021|work=[[Premium Times]]}}</ref>
Na 2 Julaị 2015, ọkaikpe Mohammed Yahaya nke ụlọikpe dị elu nke Kano amachibidoro EFCC ijide ma ọ bụ gbochie Kwankwaso na nyocha ya maka ebubo n'ụzọ na-ezighị ezi nke ego ezumike nka nke ijeri naira iri mgbe ọ na-eje ozi dịka gọvanọ Kano State. <ref>{{Cite news|author=Akinloye|first=Dimeji|title=Kwankwaso: Court stops EFCC from arresting ex-governor over N10bn embezzlement|language=en-US|url=http://pulse.ng/politics/kwankwaso-court-stops-efcc-from-arresting-ex-governor-over-n10bn-embezzlement-id3933366.html|accessdate=2017-12-22}}</ref> Mana izu abụọ ka e mesịrị na 16 Julaị 2015, otu ọkaikpe ahụ nọ n'ụlọ ikpe dị elu nke Kano kagburu iwu mbụ o nyere ma nye EFCC ikpe ka ụlọ ọrụ ahụ nwee ike nyochaa, jide na ikpe Kwankwaso. <ref>{{Cite web|title=Court Dismisses Kwankwaso's Suit To Stop Arrest By EFCC - NewsRescue.com|url=http://newsrescue.com/court-dismisses-kwankwasos-suit-to-stop-arrest-by-efcc/|accessdate=2017-12-22|work=newsrescue.com|language=en-US|archivedate=2017-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171222220120/http://newsrescue.com/court-dismisses-kwankwasos-suit-to-stop-arrest-by-efcc/}}</ref> Justice Muhammed Yahaya nwụkwara Kwankwaso N50,000 maka "imefusị oge."
Mgbe e mesịrị na 2016, EFCC gọrọ agọ ma gbaghaa nkwupụta nke ikpe nrụrụ aka ọ bụla na-echere na ikpe megide Kwankwaso. <ref>{{Cite web|date=20 October 2016|title=EFCC denies any pending case against Kwankwaso, Orji|url=https://guardian.ng/news/efcc-denies-any-pending-case-against-kwankwaso-orji/|accessdate=8 January 2021|archivedate=28 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210628001243/https://guardian.ng/news/efcc-denies-any-pending-case-against-kwankwaso-orji/}}</ref> <ref>{{Cite web|date=19 October 2016|title=Kwankwaso Not On Probe EFCC|url=https://tribuneonlineng.com/kwankwaso-not-probe-efcc/|accessdate=2021-01-08|work=Tribune Online}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Kwankwaso not under probe 'EFCC|url=http://www.latestnigeriannews.com/news/3607382/|accessdate=8 January 2021|work=Latest Nigerian News}}</ref> Kwankwaso n'onwe ya gọnarịrị ma jụkwa ebubo nrụrụ aka ọ bụla eboro ya, kọwara ya dị ka naanị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ihe ọjọọ na ihe na-abụghị eziokwu bụ nke ndị iro ya na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-akwado iji mebie aha ya na aha ya. Kwankwaso gbara akwụkwọ n'ụlọ ikpe site n'aka onye ọkaiwu ya ka ọ kwụọ ụgwọ maka imebi aha ya. <ref>{{Cite web|date=17 September 2015|title=Kwankwaso slams N10 billion suit on Kano pensioners | Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/190251-kwankwaso-slams-n10-bn-suit-against-kano-pensioners.html|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|date=3 March 2020|title=EFCC not investigating me, says Kwankwaso - The Nation Nigeria|url=https://thenationonlineng.net/efcc-not-investigating-me-says-kwankwaso/|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|date=4 March 2020|title=Kwankwaso Denies Being Investigated for Fraud|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/03/04/kwankwaso-denies-being-investigated-for-fraud/|accessdate=8 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|title=EFCC Not Investigating Me Says Kwankwaso|url=https://thenigerialawyer.com/efcc-not-investigating-me-says-kwankwaso/|accessdate=2021-01-08|work=The Nigeria Lawyer}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta Gọvanọ Kano Steeti
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6sz1hdkmdunnnp4ve5lyjx8tgvzynzz
Toxic (graffiti artist)
0
17239
638239
126014
2026-05-18T02:10:15Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
638239
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Torrick Ablack''', nke a makwaara dị ka Toxic (amụrụ n'ubochí irí na isii n'ọnwa Jenụwarị, 1965) bụ ónyé America na-ese ihe bụ akụkụ nke Graffiti movement nke mmalite afọ 1980 na New York City. Ọ gbanwere site na nka n'okporo ámá gaa n'igosi ihe osise ya na gallery na ebe ngosi ihe mgbè ochie na mba ụwa.
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Ablack na Bronx, New York n'ubochí irí na isii n'ọnwa Jenụwarị, 1965.<ref name=":2">{{Cite news|author=Niso|first=Carolina|date=January 30, 2016|title=Asi llego Toxic a galerias de arte y museos|page=21|work=El Tiempo}}</ref> Nné ya bụ onye Puerto Rican na ezinụlọ nna ya si Trinidad.<ref name=":1">{{Cite web|author=Lark|first=Jasmine|date=September 11, 2013|title=Toxic / Torrick Ablack|url=https://www.widewalls.ch/artists/toxic|accessdate=2021-01-03|work=Widewalls|language=en}}</ref> N'oge ọ bụ nwata, e nyèrè ya aha njirimara Toxic Battery, nke ghọrọ akara edemede ya.<ref name=":2" /> Ọ malitere ise ihe osise mgbè ọ dị afọ irí na atọ na A-One na Kool Koor. Ha sonyeere ndị ọrụ Rammellzee na-ede ihe na Tag Master Killers, nke nwekwara Delta2.<ref>{{Cite web|date=July 25, 2018|title=Rammellzee: Graffiti Writer, Artist and Deity "Racing For Thunder"|url=https://www.brooklynstreetart.com/2018/07/25/rammellzee-graffiti-writer-artist-and-deity-racing-for-thunder/|accessdate=2021-01-04|work=Brooklyn Street Art|language=en-US}}</ref> Ónyé otu ọ bụla mepụtara ụdị nke ha maka ịhazi akwụkwọ ozi dabere na echiche Rammellzee nke Gothic Futurism, nke na-akọwa graffiti dị ka iji akwụkwọ ozi mee ihe n'ọgụ iji weghachite asụsụ site na "omenala na-adịghị mma" nke nchịkwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name=":3">{{Cite web|title=Dive into "Writing the Future"|url=https://www.mfa.org/exhibition/writing-the-future/dive-into-writing-the-future|accessdate=2021-01-05|work=Museum of Fine Arts, Boston|language=en}}</ref> Na mbido afọ 1980, ha so na ndị na-ese ihe na-eweta nka na egwu mbụ site na Bronx na Queens gaa n'ebe nka dị n'etiti ọbọdọ.<ref name=":0">{{Cite web|date=February 8, 2013|title=Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee and Jean-Michel Basquiat|url=http://verynearlyalmost.com/dev/2013/02/last-of-the-hollywood-africans-toxic-rammellzee-and-jean-michel-basquiat/|accessdate=2021-01-03|work=Very Nearly Almost|language=en-US}}</ref> N'afọ 1982, Toxic, A-One, na Kool Koor sonyere na ihe ngosi otu Camouflaged ''Panzerism'' na Fashion Moda na South Bronx.<ref name=":2" />
Toxic zutere onye na-ese ihe [[Jean-Michel Basquiat]] n'oge na-adịghị anya mgbè ngosi Basquiat na Annina Nosei Gallery na 1982.<ref name=":1"/> Basquiat ghọrọ ónyé nduzi ya ma wéré ya n'ọrụ dị ka onye na-enyere ya aka n'oge ụfọdụ.<ref name=":3"/> Na ngwụcha afọ 1982, Toxic na Rammellzee sonyeere Basquiat na Los Angeles ka ọ na-akwadebe màkà ihe ngosi ya na Gagosian Gallery.<ref>{{Cite news|author=Hoffman|first=Fred|date=March 13, 2005|title=Basquiat's L.A.|work=Los Angeles Times|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2005-mar-13-ca-basquiat13-story.html}}</ref> Mgbe ha nọ na Los Angeles, ebe ha nwere mmasị n'otú ụlọ ọrụ ihe nkírí si egosipụta [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]], ọkachasị n'oge Golden Age nke Hollywood.<ref name=":0"/> Na nzaghachi, ha kpọrọ onwé ha ndị Hollywood Africans dị ka nkwupụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji gbochie ngosipụta nke ndị Africa America na Hollywood. A na-egosipụta mmadụ atọ ahụ na ihe osise Basquiat Hollywood Africans n'ihu Chinese Theater with Footprints of Movie Stars (1983) na Hollywood Africins (1983).<ref>{{Cite book|author=Saggese|first=Jordana Moore|url=https://books.google.com/books?id=o1UlDQAAQBAJ&q=toxic|title=Reading Basquiat: Exploring Ambivalence in American Art|publisher=Univ of California Press|year=2014|isbn=978-0-520-27624-6|pages=23–24|language=en}}</ref>
Toxic nọgidere na-agbaso usoro ịpị ihe odide ma rụọ ọrụ na ákwà ndị a na-etinye na mgbidi. Ọrụ ya ghọrọ ihe na-adịghị ahụkebe karịa mkpado ndị o dere na ụgbọ ala n'okpuru ala. N'afọ 1984, Toxic sonyere na ihe ngosi otu Arte di Frontiera: New York Graffiti na Ịtali.<ref>{{Cite web|title=Archivio Ferrari > Ricerca: arte di frontiera|url=https://www.genusbononiaearchiviofotografico.it/search/it/1/0x7B22736561726368626172223A22617274652064692066726F6E7469657261222C226C6963656E7365223A22312C32227D|accessdate=2021-08-18|work=www.genusbononiaearchiviofotografico.it|archivedate=2021-05-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210504125402/https://www.genusbononiaearchiviofotografico.it/search/it/1/0x7B22736561726368626172223A22617274652064692066726F6E7469657261222C226C6963656E7365223A22312C32227D}}</ref> Ọ bụ akụkụ nke ihe ngosi Rapid ''Enamel'' na Mahadum [[Chicago]] na 2014, nké bụ ihe ngosi mbụ nke graffiti na ụlọ ọrụ America.<ref>{{Cite web|title=Rapid Enamel: The Art of Graffiti {{!}} Exhibitions|url=http://www.renaissancesociety.org/exhibitions/332/rapid-enamel-the-art-of-graffiti/|accessdate=2021-01-03|work=The Renaissance Society|language=en}}</ref> Ihe osise ya apụtala na nchịkọta nkè nnukwu ebe ngosi ihe mgbe ochie, gụnyere Brooklyn Museum, Groninger Museum na Museum of the City of New York.<ref>{{Cite web|title=Ransom Note: CEE|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/160156|accessdate=2021-01-03|work=Brooklyn Museum}}</ref> N'afọ 2013, e gosipụtara ya na ihe ngosi Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee na Jean-Michel Basquiat na [[London]]<nowiki/>ewcastle Project Space na London.<ref name=":0"/> N'afọ 2015, e gosipụtara ya na ihe ngosi otu Le Pressionnisme na Pinacothèque de Paris . N'afọ ahụ, o sonyere na ngosi Graffiti, New York zutere Dam na Amsterdam Museum.<ref name=":2"/> N'afọ 2020, e tinyere ihe osise ya, Ransom Note: CEE (1984), na ''ihe'' ngosi Writing the Future: Basquiat and the Hip-Hop Generation na Museum of Fine Arts, Boston.<ref>{{Cite news|author=Saenger|first=Peter|date=October 19, 2020|title=Art From the Streets of New York|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/art-from-the-streets-of-new-york-11602266267|accessdate=2021-01-03}}</ref>
Toxic mepụtara akwụkwọ mgbidi, ákwà linin e bìrì ebi, na panel mgbidi na mmekorita ya na ụlọ akwa French Pierre Frey.<ref>{{Cite web|author=Sherman|first=Rebecca|date=December 10, 2015|title=A Toxic Win: Graffiti Artist and a Storied French House Unexpectedly Team Up|url=https://www.papercitymag.com/arts/toxic-win-graffiti-artist-storied-french-house-unexpectedly-team/|accessdate=2021-01-04|work=PaperCity Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Martin|first=Hannah|date=December 31, 2014|title=Pierre Frey's Favorite Street Artists|url=https://www.architecturaldigest.com/story/pierre-frey-toxic-street-art-fabric-article|accessdate=2021-01-04|work=Architectural Digest|language=en-us}}</ref>
Ọ bi na France, mana ọ na-etinye ógè ya n'etiti Paris, Florence, na [[New York City|New York]].<ref name=":2"/>
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7u6mo33jxmtbs43i13spdwlzruohi0w
Mary Lovelace O'Neal
0
17577
638251
155831
2026-05-18T04:04:47Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638251
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Mary Lovelace O'Neal''' (amụrụ na úbọchị irí n'ọnwa Febụwarị, 1942) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé nkụzi nka. Ọrụ ya na-elekwasị anya na mgbasa ozi agwakọta agwakọta (nke bụ isi eserese na obibi akwụkwọ) na minimalism. Ọ bụ Prọfesọ Emeritus, Mahadum California, Berkeley ma laa ezumike nká na nkụzi na 2006.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://news.artnet.com/market/mary-lovelace-oneal-mnuchin-gallery-1719756|title=At 77, the Abstract Painter Mary Lovelace O'Neal Will Be the Latest Artist to Get the Rediscovery Treatment at Mnuchin Gallery|date=December 3, 2019|work=artnet News|language=en-US|accessdate=December 5, 2019}}</ref> E gosipụtara nka O'Neal n'ọtụtụ ebe na North America na mba ụwa, yana ngosipụta otu na nke onwé na Ịtali, France, Chile, [[Senegal]] na [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref name="artnet">{{Cite web|url=http://www.artnet.com/artists/mary-lovelace-oneal/biography|title=Mary Lovelace O'Neal bio|work=ArtNet.com}}</ref> Ọ bi ma na-arụ ọrụ na Oakland, California, ma na-elekọta ụlọ ọrụ na Chile.<ref name="rehistoricizing">{{Cite web|url=http://rehistoricizing.org/mary-lovelace-oneal/|title=Mary Lovelace O'Neal|work=Rehistoricizing Abstract Expressionism in the Bay Area|accessdate=2022-06-28|archivedate=2017-01-18|archiveurl=https://archive.today/20170118215444/http://rehistoricizing.org/mary-lovelace-oneal/}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Mary Lovelace na Jackson, Mississippi, na úbọchị irí n'ọnwa Febụwarị, 1942. Ọ na-eto nna ya màkà ịzụlite ịhụnanya ya màkà nka.<ref name="rehistoricizing"/> N'oge ọ bụ nwata na n'oge uto nna O'Neal, Ariel Lovelace, bụ ónyé nduzi ukwe na prọfesọ nke egwu na Tougaloo College na Mahadum Arkansas.<ref>{{Cite news|author=Resmer|first=Emily|date=December 6, 2002|title=The Art and Passions of Mary Lovelace O'Neal|work=Jackson Free Press|url=http://www.jacksonfreepress.com/news/2002/dec/06/the-art-and-passions-of-mary-lovelace-oneal/}}</ref>
O'Neal gara Mahadum Howard na Washington, DC, site na 1960 ruo 1964 ma soro David Driskell, Lois Mailou Jones na James A. Porter mụọ, nwéta B.F.A. ya na 1964.<ref name=":4"/> Ọ gàrà Skowhegan School of Painting and Sculpture na Maine n'oge ọkọchị nke afọ 1963.<ref name=":5">{{Cite news|author=Moonan|first=Wendy|date=March 1, 2020|title=A Painter and Social Activist With an 'Unruly Nature' (Published 2020)|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/03/01/arts/design/mary-lovelace-oneal-activist.html|accessdate=March 10, 2021}}</ref> N'oge ọ nọ na Mahadum Howard, O'Neal malitere ịrụsi ọrụ ike na Civil Rights Movement ma bụrụ ónyé ọtụtụ ndị isi nwere mmetụta na-eduzi, gụnyere Stokely Carmichael, [[Jacob Lawrence]] na nwunye ya, ónyé na-ese ihe Gwendolyn Lawrence.<ref name=":5" /><ref name="artnet"/> Ọ rụrụ ọrụ nwa ógè na Free Southern Theater (FST) na otu n'ime ndị guzobere ihe nkírí ahụ, di mbụ ya John O'Neal.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://artltdmag.com/2007/11/m-l-o/|title=m. l. o|date=November 1, 2007|work=art ltd. magazine|accessdate=February 8, 2018|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
Ihe osise Mary Lovelace O'Neal enweela ọganihu site na usoro dị iche iche n'ime ogologo ọrụ ya, malite na ụdị ndị na-enweghị isi ma gbanwee gaa na usoro ziri ezi. O'Neal enwetala ọtụtụ onyinye ma gosipụta ya n'ọtụtụ ihe ngosi mba na nke mba ụwa n'oge ọrụ ya.<ref name="artnet"/> A kpọrọ ya dị ka ónyé na-ese ihe bi na ya ka ọ sonye na mmemme nka mba ụwa na Asilah, [[Morocco]], n'afọ 1983. O'Neal haziri ihe ngosi màkà Museo Nacional de Bellas Artes na Santiago, Chile, "17 Artistas Latino y Afro Americanos en USA" na 1991. Afọ abụọ ka e mesịrị, ọ natara onyinye Artist En France nke gọọmentị France na Moet & Chandon kwadoro. N'afọ 2005, a họpụtara ya ka ọ nọchite anya Mississippi na Committees Exhibition na National Museum of Women in the Arts na Washington, D.C.
=== Usoro ''Lampblack'', 1960s na 1970s ===
O'Neal mepụtara ihe osise ndị a mgbè ọ na-enweta MFA ya na Mahadum Columbia. Usoro monochromes a, nke e mere na ngwụcha afọ 1960 - mmalite afọ irí asaá, bụ ihe dị egwu ma mee ya site na iji ihe na-acha odo odo nke a na-agbanye n'ime ákwà a na-adịghị agbatị agbatị site na iji chalkboard eraser ma ọ bụ aka ya.<ref name=":4"/> Ọchịchịrị dị omimi nke elu nwéré ike, "na-amịkọrọ ma na-emechi mkpọtụ nke echiche, na-eme ka ohere rụọ ọrụ, ma na-emetụta ahụ".<ref name=":3">{{Cite web|title=Jan Avgikos on Mary Lovelace O'Neal|url=https://www.artforum.com/print/reviews/202005/mary-lovelace-o-neal-82844|accessdate=July 6, 2020|work=Artforum|language=en-US}}</ref>
== Ihe ngosi ==
Na Febụwarị 2020, Mnuchin Gallery mere ihe ngosi nke mbụ nke O'Neal na New York kemgbe 1993, nke nyochara ihe karịrị afọ iri ise nke ọrụ ya, site na ngwụcha afọ 1960 ruo afọ 2000. Obéré ihe ncheta, Chasing Down the Image, na-ekpughe ụzọ O'Neal si etinye aka na abstraction na materiality nke ọma màkà ebumnuche ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-alụ ndị na-eme nnwale ojii na mmetụta nke Minimalism. Ọ na-etinye aka na nsogbụ ndị Donald Judd, Joseph Stella, na [[Sam Gilliam]] na-ewe mgbe ya na Amiri Baraka na-akparịta ụka n'otu ógè ahụ bụ ónyé kpaliri ya ime ihe oyiyi nke Black Power movement kama abstraction.<ref name=":2">{{Cite news|author=Moonan|first=Wendy|date=March 1, 2020|title=A Painter and Social Activist With an 'Unruly Nature'|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/03/01/arts/design/mary-lovelace-oneal-activist.html|accessdate=July 6, 2020}}</ref> N'ime afọ 60 na 70 O'Neal's abstraction gàrà megide nkwenye nke Black Arts Movement na Black Panthers na-etinye na figuration dị ka ụzọ maka inye Black ike. Ọrụ O'Neal, "na-ekwusi ike na njikọta mara mma nke ahụmịhe na ụdị ndị a na-akọwa na ha bụ ndị na-emegiderịta onwe ha".<ref name=":3"/>
== Ndụ onwe ónyé ==
O'Neal na ónyé na-eme ihe ike Stokely Carmichael, onye ọ zutere mgbè ọ na-aga Mahadum Howard na 1960s.<ref name=":5"/> Di mbụ ya bụ John O'Neal.<ref name=":0"/> N'afọ 1983, O'Neal zutere ónyé na-ese ihe na Chile bụ Patricio Moreno Toro, o mechara lụọ di ọzọ.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=http://www.artandbeyondpublications.com/press-release/|title=Patricio Moreno Toro bio|date=March 10, 2015|work=Art&Beyond|publisher=Art & Beyond Publications|accessdate=February 8, 2018|archivedate=February 9, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180209063549/http://www.artandbeyondpublications.com/press-release/}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20210302182352/http://216.197.120.164/artistbibliog.cfm?id=4188 Mary Lovelace OńNeal] na African American Visual Artists Database
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
g537sak0yl2hmakdiplmjhmi0xg0u0e
Luke Wihone
0
19224
638217
198135
2026-05-17T21:02:49Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638217
wikitext
text/x-wiki
'''Luke Leon Taitoa Wihone''' (onye a mụrụ '''Wijohn'''; amụrụ na 25 Febụwarị 2002) bụ onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na New Zealand na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ Wihone na 25 Febụwarị 2002.<ref name="birthday">{{Cite web|url=https://www.tvnz.co.nz/one-news/new-zealand/green-party-candidate-makes-pointed-dig-arbitrary-voting-age-while-celebrating-18th-birthday|title=Green Party candidate makes pointed dig at 'arbitrary' voting age while celebrating 18th birthday|date=25 February 2020|work=1 News|accessdate=29 August 2022|archivedate=26 May 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210526125205/https://www.tvnz.co.nz/one-news/new-zealand/green-party-candidate-makes-pointed-dig-arbitrary-voting-age-while-celebrating-18th-birthday}}</ref> Ọ bụ onye Maori. Ndị iwi ya bụ Ngāpuhi, Ngāi Tūhoe, na Te Rarawa.<ref>{{Cite web|url=https://policy.nz/parties/Green-Party|title=Party profile: Green Party — NZ Election 2020|accessdate=2022-08-29|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822030003/https://policy.nz/parties/Green-Party}}</ref> Ọ gara klas immersion Māori na Richmond Road School ma mesịa gaa Western Springs College, ebe ọ bụ onyeisi ndị otu hockey.<ref name="ponsonby">{{Cite web|url=http://ponsonbynews.co.nz/article-detail/show/1989/|title=Green candidate for Mt Albert – Luke Wijohn|date=2020|work=Ponsonby News|first=John|author=Elliott|accessdate=2022-08-29|archivedate=2022-02-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220218205425/http://ponsonbynews.co.nz/article-detail/show/1989/}}</ref><ref name="stuff">{{Cite web|url=https://www.stuff.co.nz/national/politics/119529440/greens-select-school-strike-leader-luke-wijohn-for-mt-albert-in-2020-election|title=Greens select school strike leader Luke Wijohn for Mt Albert in 2020 election|date=19 February 2020|work=Stuff.co.nz|first=Josephine|author=Franks}}</ref>
== Mgbalị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'afọ 2017, Wihone wepụtara onwe ya maka ije ozi na mkpọsa ntuli aka Julie Anne Genter. N'afọ 2019, o nyere aka iduzi School Strike for Climate na Auckland, na ọnụ ọgụgụ mmadụ 80,000.<ref name="stuff"/> Ọ nabatara onyinye Ambassador of Conscience maka nnọchiteanya nke òtù ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.stuff.co.nz/environment/climate-news/115875747/new-zealand-youth-have-woken-us-all-up-says-amnesty-international|title=Youth have 'woken up' New Zealand on climate, says Amnesty International|date=17 September 2019|work=Stuff.co.nz}}</ref>
Chlöe Swarbrick họpụtara Wihone maka 2019 New Zealand Youth Parliament. N'oge arụmụka n'ozuzu, ọ gara n'ụlọ omebe iwu ndị ntorobịa iji kwupụta ọnọdụ ihu igwe. A gafere mkpebi ahụ n'ime nkeji abụọ. Wihone na ndị omeiwu ndị ntorobịa ịrị asaá na asatọ ndị ọzọ bịanyere aka n'akwụkwọ ozi ghere oghe nye ndị okenye ibe ha na-agba ha ume ka ha kwupụta ọnọdụ ihu igwe.<ref>{{Cite web|url=https://www.rnz.co.nz/national/programmes/the-house/audio/2018704687/youth-parliament-2019-declares-climate-emergency|title=Youth Parliament 2019 declares climate emergency|date=18 July 2019|work=RNZ|first=Sophie|author=Dixon}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.rnz.co.nz/national/programmes/the-house/audio/2018705412/youth-mps-send-climate-change-hurry-up-to-mps|title=Youth MPs send climate change hurry-up to MPs|date=23 July 2019|work=RNZ|first=Kate|author=Aschoff}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, Wihone na ndị ọzọ nọ n'afọ iri na atọ natara mmachibido iwu otu afọ site n'aka onye isi oche Trevor Mallard maka ịbụ abụ "Tūtira Mai Ngā Iwi" na ife ọkọlọtọ Tino Rangatiratanga na gallery ọha na eze iji kwado ngagharị iwe na Ihumātao.<ref>{{Cite web|url=https://www.nzherald.co.nz/nz/green-party-mp-hopeful-one-of-14-youth-kicked-out-of-and-banned-from-parliament-last-year/LK4OZL63VONBHRULAY26OYSU6M/|title=Green Party MP hopeful one of 14 youth kicked out of, and banned, from Parliament last year|date=19 February 2020|work=New Zealand Herald|first=Jason|author=Walls}}</ref>
A họpụtara Wihone na Febụwarị 2020 iji sọọ mpi Mount Albert na ntuli aka New Zealand nke afọ 2020. N'ime ọtụtụ ndị na-eto eto, ọ bụ onye kachasị nta, na-eme afọ irí na asatọ n'ihe na-erughị ọnwa 8 site na ntuli aka. Dị ka ọtụtụ ndị Green Party, ọ na-eme mkpọsa maka ntuli aka nke pati.<ref name="stuff"/> E debere ya na nke iri na asatọ na ndepụta nke otu. Na ntuli aka ahụ, ọ bịara nke atọ na 5.56% nke votu, na ndepụta ya adịghị elu iji banye na ndị omeiwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.electionresults.govt.nz/electionresults_2020/electorate-details-24.html|title=Mt Albert – Official Result|publisher=[[Electoral Commission (New Zealand)|Electoral Commission]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://electionresults.govt.nz/electionresults_2020/statistics/party-lists-of-successful-registered-parties.html|title=Party Lists of Successful Registered Parties|publisher=Electoral Commission}}</ref>
N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọstụ 2021, mgbe ọ nọ n'okpuru mkpọchi COVID-19, Wihone hụrụ ndị uwe ojii nọ na Wellington na-ejide otu nwoke ma mee vidiyo ya. Ndị uwe ojii yiri egwu ijide ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.nzherald.co.nz/nz/covid-19-delta-outbreak-police-threaten-to-arrest-ex-greens-candidate-luke-wijohn-who-films-them-making-late-night-arrest/D35VNCUCSUXAGVMB2ZFDMCGIUA/|title=Covid 19 Delta outbreak: Police threaten to arrest ex-Greens candidate Luke Wijohn who films them making late night arrest|work=New Zealand Herald|date=28 August 2021}}</ref>
Wihone gbara Swarbrick ume ka ọ maa onye isi otu James Shaw aka na ntuli aka Green Party of Aotearoa New Zealand nke afọ 2022, mana ọ jụrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.nzherald.co.nz/nz/politics/green-party-fights-over-plot-to-oust-james-shaw-and-the-long-run-plan-to-install-his-replacement/CFMDCBWZGYZXDY27A7TFSKZ66I/|title=Green Party fights over plot to oust James Shaw, and the long run plan to install his replacement|date=25 July 2022|work=New Zealand Herald|first=Thomas|author=Coughlan}}</ref>
Wihone na-akwado ibelata afọ ịtụ vootu na imeziwanye agụmakwụkwọ obodo n'ụlọ akwụkwọ.<ref name="birthday"/><ref>{{Cite news|url=https://www.newshub.co.nz/home/politics/2020/10/nz-election-2020-teenagers-luke-wijohn-william-wood-on-why-they-re-standing-for-parliament.html|title=NZ Election 2020: Teenagers Luke Wijohn, William Wood on why they're standing for Parliament|date=8 October 2020|work=Newshub|first=Jamies|author=Ensor}}</ref> Ọ na-akwado ụtụ isi akụ na ụba na iwu cannabis.<ref name="ponsonby"/><ref>{{Cite web|url=https://www.teaomaori.news/youngest-green-party-candidate-reflects-on-first-time-standing-election|title=Youngest Green Party candidate reflects on first time standing in election|date=23 October 2020|work=Te Ao Maori News|first=Jessica|author=Tyson|accessdate=29 August 2022|archivedate=29 August 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220829105819/https://www.teaomaori.news/youngest-green-party-candidate-reflects-on-first-time-standing-election}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 2002]]
80dtfh33aa8yiqmbtfsn2l48p2c0fds
Lagos Rail Mass Transit
0
19967
638201
169706
2026-05-17T14:56:59Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638201
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Lagos Rail Mass Transit bụ usoro njem ngwa ngwa a na-emepe ma na-ewu na [[Ȯra Lagos|Lagos]] State.<ref name="LAMATA" /> Ọ bụ Lagos Metropolitan Area Transport Authority (LAMATA) na-elekọta usoro ụgbọ okporo ígwè ahụ.<ref name="LAMATA">{{Cite web|title=Lagos Rail Mass Transit|url=http://www.lamata-ng.com/rail_services.php|publisher=[[Lagos Metropolitan Area Transport Authority]]|year=2015|accessdate=September 23, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161201131312/http://www.lamata-ng.com/rail_services.php|archivedate=December 1, 2016}}</ref> Ngwá ọrụ ụgbọ okporo ígwè gụnyere ike eletrik, mgbaàmà, ihe na-agagharị agagharị, na ngwá ọrụ nchịkọta ụgbọ ala ga-enye site na ngalaba onwe n'okpuru nkwekọrịta nkwenye. LAMATA na-ahụ maka ntụziaka iwu, iwu, na akụrụngwa maka netwọk ahụ. Akụkụ mbụ nke netwọk ahụ, Phase I nke Blue Line, e bu ụzọ hazie ka a rụchaa ya na afọ 2011, ọ bụ ezie na owuwu ahụ enweela ọtụtụ igbu oge n'ihi ụkọ ego na mgbanwe gọọmentị. N'ọnwa Febụwarị na afọ 2021, Gọọmentị Steeti Lagos kwupụtara na Blue na Red Lines ga-emeghe na Disemba, na afọ 2022.<ref>{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2021/02/25/lagos-says-blue-red-rail-lines-will-be-ready-by-december-2022/|title=Lagos says blue, red rail lines will be ready by December 2022|date=February 25, 2021}}</ref>
== Usoro iheomume ==
* 2008: A na-atụ aro ụgbọ oloko maka [[Lagos]], nke a na-ekwu na ọ ga-agwụ na 2011.
* 2009: A malitere iwu ya na Blue Line.<ref name="LAMATA"/>
* 2016: Nzọụkwụ I (Blue Line site na Marina ruo Mile 2) mere atụmatụ imeghe na Disemba 2016.
* 2018: Mgbe nyocha Alstom nke ọrụ ahụ gasịrị, Phase I (Blue Line site na Marina ruo Mile 2) ga-emeghe ugbu a na 2021.
* 2021: Gọọmentị Lagos Steeti mara ọkwa na Blue na Red Lines ga-emeghe na Disemba 2022.<ref>{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2021/02/25/lagos-says-blue-red-rail-lines-will-be-ready-by-december-2022/|title=Lagos says blue, red rail lines will be ready by December 2022|date=February 25, 2021}}</ref>
* 2022, Jenụwarị: LAMATA zụrụ ụgbọ oloko abụọ nke Talgo VIII.
Echiche nke ịzụlite njem ngwa ngwa na [[Ȯra Lagos|steeti Lagos]], malitere na 1983 na netwọk Lagos Metroline nke Alhaji Lateef Jakande chepụtara n'oge nke abụọ nke Naịjirịa Republic.<ref>{{Cite news|author=Gbenga Salau|date=July 26, 2016|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/30-years-after-lagos-metroline-still-work-in-progress/|title=30 years after… Lagos Metroline still work in progress|work=The Guardian}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=V5UPAQAAMAAJ|title=Nigeria and France, 1960-1995: The Dilemma of Thirty-five Years of Relationship|author=Bola A. Akinterinwa|publisher=Indiana University (Vantage)|year=1999}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=dwa3AAAAIAAJ|title=Infrastructure development and urban facilities in Lagos, 1861-2000 Volume 15 of Occasional publication|author=Ayodeji Olukoju|publisher=Institut français de recherche en Afrique, University of Ibadan|year=2003|isbn=978-9-788-0250-54}}</ref><ref name="April14">{{Cite news|title=Turning Lagos Into a Megacity|work=PM News|date=April 14, 2004}}</ref> [[Muhammadu Buhari]] kwụsịrị ọrụ Metroline mbụ na 1985 na mfu nke ihe karịrị $ 78 nde nye ndị na-akwụ ụtụ isi steeti.<ref name="January24">{{Cite news|author=Farukanmi|first=Olorunnimbe|title=Battle of Generals|work=Vanguard|date=January 24, 2003}}</ref> N'afọ 2003, gọvanọ nke oge ahụ, [[Bola Tinubu]], weghachiri netwọk ụgbọ okporo ígwè maka [[Ȯra Lagos|steeti Lagos]] site na ọkwa ọkwa iwu ya.<ref name="December3">{{Cite news|author=Momodu|first=Shaka|title=Lagos Launches $135m Rail System|work=This Day|date=December 3, 2003}}</ref> A tụpụtara ego mbụ $ 135 nde maka nnukwu Lagos Urban Transportation Project nke ụlọ ọrụ Lagos Metropolitan Area Transport Authority (LAMATA) nke e guzobere ọhụrụ ga-emejuputa.<ref name="December3" /> LAMATA na mbụ lekwasịrị anya n'ịmepụta usoro Bus Rapid Transit, na-agba site na Mile 12 ruo Lagos Island. N'afọ 2008, LAMATA nwere ọganihu na ọrụ ụgbọ okporo ígwè, na-elekwasị anya na Blue Line na Red Line.
== Ngwongwo na-agbagharị ==
[[Usòrò:2lineslagos2.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/2lineslagos2.jpg/275px-2lineslagos2.jpg|thumb|275x275px|Akara na-acha anụnụ anụnụ, akara uhie, ọdụ ụgbọ okporo ígwè na ọdụ ụgbọ elu]]
[[Usòrò:Talgo_VIII_at_Portland_Union_Station,_September_2019.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Talgo_VIII_at_Portland_Union_Station%2C_September_2019.JPG/220px-Talgo_VIII_at_Portland_Union_Station%2C_September_2019.JPG|áká_èkpè|thumb|"Talgo VIII" (ma ọ bụ "Talgo 8") ụgbọ okporo ígwè. Ihe atụ e sere na ya sitere na Amtrak Cascades]]
Na Septemba 2011, LAMATA kwupụtara na ọ ga-enweta ụfọdụ ụgbọ oloko H5-series nke Toronto Transit Commission (TTC) ji mee ihe. A ga-edozi ụgbọ ala ndị ahụ na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] ma gbanwee ha ka ha bụrụ ọkọlọtọ tupu ebubata ha ma tinye ha n'ọrụ na Blue na Red. Otu nkwekọrịta ahụ gụnyekwara nhọrọ maka ụfọdụ ụgbọ ala ụgbọ oloko H6-series site na TTC, agbanyeghị nke a kagburu kemgbe.<ref>{{Cite news|first=Tess|author=Kalinowski|title=TTC subway cars bound for Nigeria|url=https://www.thestar.com/news/transportation/article/1049970--ttc-subway-cars-bound-for-nigeria|work=[[Toronto Star]]|date=September 6, 2011|accessdate=December 5, 2012}}</ref><ref>{{Cite news|title=Eko Rail's Trains Begin Journey to Lagos|url=http://www.prnewswire.com/news-releases/eko-rails-trains-begin-journey-to-lagos-130627418.html|work=[[PR Newswire]]|date=September 27, 2011|accessdate=December 5, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www3.ttc.ca/About_the_TTC/Commission_reports_and_information/Commission_meetings/2009/May_28_2009/Reports/Sale_of_Surplus_Asse.pdf|title=Report on sales of surplus assets|publisher=[[Toronto Transit Commission]]|date=May 28, 2009|accessdate=June 15, 2013}}</ref><ref>{{Cite journal|url=http://www.railjournal.com/newsflash/first-subway-cars-leave-toronto-for-lagos-1333.html|title=First subway cars leave Toronto for Lagos|journal=[[International Railway Journal]]|date=September 28, 2011|accessdate=June 15, 2013}}</ref> E wuru ụgbọ oloko ndị ahụ dị ka ndị di na nwunye<ref>{{Cite news|url=http://nigeriansabroadlive.com/lagos-settles-for-refurbished-subway-cars-for-its-light-rail-project/|title=Lagos settles for refurbished subway cars for its light rail project|work=[[Nigerians Abroad]]|date=May 11, 2011|accessdate=June 14, 2013|quote=Subway cars — equivalent of trains — are series of connected railroad cars used for intra city (urban) transportation, usually underground and operated by electricity.}}</ref> abụọ nwere onye ọkwọ ụgbọala n'ihu aka nri nke ụgbọ ala ọ bụla.<ref>{{Cite web|url=http://cptdb.ca/wiki/index.php?title=Toronto_Transit_Commission_5670-5807|title=Toronto Transit Commission 5670-5807|publisher=Canadian Public Transit Discussion Board|accessdate=June 14, 2013}}</ref>
Na Jenụwarị, na afọ 2015, LAMATA họọrọ ụgbọ okporo ígwè ndị China rụrụ kama, na-enye iwu 15 electro-diesel multiple units site na CNR Dalian na nhọrọ maka 14 ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.blackborderbuild.com/nigeria-updates/lamata-opts-for-chinese-trains-for-the-lagos-light-rail|title=LAMATA opts for Chinese Trains for the Lagos Light Rail|publisher=Black Border Build|date=January 11, 2015|accessdate=September 22, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150925120446/http://www.blackborderbuild.com/nigeria-updates/lamata-opts-for-chinese-trains-for-the-lagos-light-rail|archivedate=September 25, 2015}}</ref> Ihe dị ka ụgbọala H5 76 nke e bugara maka nrụzigharị na Buffalo, [[New York City|New York]], ka a tụfuru n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2015.<ref>{{Cite web|url=http://cptdb.ca/wiki/index.php?title=Hawker_Siddeley_Canada_H5|title=Hawker Siddeley Canada H5|work=Canadian Public Transit Discussion Board|accessdate=September 22, 2015}}</ref>
[[Usòrò:Pendular.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Pendular.jpg/220px-Pendular.jpg|áká_èkpè|thumb|Ụkpụrụ ọrụ nke ụgbọ ala "Pendular" (akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ: ike ndọda, ọbara ọbara: ike centrifugal na curve, acha anụnụ anụnụ: ike na-esi na ya apụta)]]
N'ọnwa Ọgọstụ, na afọ 2018, LAMATA bịanyere aka na nkwekọrịta ya na Alstom. Dị ka akụkụ nke nkwekọrịta ahụ, Alstom mere nyocha nke ụzọ ụgbọ okporo ígwè. Mgbe nyocha nke ọrụ ụgbọ okporo ígwè ahụ, nke kwesịrị ịmalite ọrụ ndị njem, gọọmentị steeti kwuru na Blue Line, ga-adị njikere ugbu a maka ọrụ ndị njem site na afọ 2022. Nkwekọrịta a na-eme atụmatụ maka eletrik nke akụkụ nke egwu ahụ.<ref name="premiumtimesng.com">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/279888-lagos-light-rail-to-commence-operation-2022-official.html|title=Lagos light rail to commence operation 2022 - Official|date=August 12, 2018}}</ref>
Na Jenụwarị, na afọ 2022, Gọvanọ Babajide Sanwo-Olu gara steeti [[Wiskonsin|Wisconsin]] nke US, iji kwupụta ịzụta ụgbọ okporo ígwè abụọ Talgo VIII maka ọrụ na Red Line.<ref>{{Cite web|url=https://www.wpr.org/sites/default/files/lagospressrelease.pdf|title=Lagos State Governor to Visit Milwaukee Talgo Facility|publisher=[[Wisconsin Public Radio]]|date=January 18, 2022|accessdate=January 19, 2022|archivedate=January 18, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220118231946/https://www.wpr.org/sites/default/files/lagospressrelease.pdf}}</ref><ref>{{Cite web|date=January 19, 2022|title=Unused US Talgo trains to move to Nigeria|url=https://www.railjournal.com/africa/unused-us-talgo-trains-to-move-to-nigeria/|accessdate=January 22, 2022|work=International Railway Journal|language=en}}</ref> Wisconsin nyere ha iwu ka ha jiri ya mee ihe na Amtrak Hiawatha Service na afọ 2009, mana etinyeghị ha n'ọrụ, kama echekwara ha.<ref name="urbanmilwaukee.com">{{Cite web|url=https://urbanmilwaukee.com/2022/01/18/talgos-wisconsin-trains-find-home-in-nigeria/|title=Talgo’s Wisconsin Trains Find Home In… Nigeria|date=January 18, 2022}}</ref> Ụgbọala Talgo VIII dabeere na teknụzụ pụrụ iche nke ụdị Talgo ''Pendular'', nke (dị ka onye na-agba ịnyịnya ígwè) ''na-adabere'' na curve na-akpata obere ike n'akụkụ na nkasi obi dị elu maka ndị njem mgbe ọ na-akwọ ụgbọala n'okporo ụzọ curved.<ref>{{Cite web|title=Talgo speed comparison {{!}} Trains Magazine|url=https://www.trains.com/trn/train-basics/ask-trains/talgo-speed-comparison/|accessdate=January 22, 2022|work=Trains|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Talgo America - Overview|url=http://web.talgoamerica.com/overview|accessdate=January 22, 2022|work=web.talgoamerica.com|archivedate=January 22, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220122170345/http://web.talgoamerica.com/overview}}</ref> "Ntinye" nke ụgbọ ala ahụ bụ ''ihe na-agaghị'' agafe agafe dịka ọmụmaatụ, ọ na-eme naanị site na ike a na-enweta, na-enweghị ngwá electronic, sensọ ma ọ bụ injin. ''Nke'' a na-eme ka ụdị ''Pendular'' na VIII dị mma maka okporo ụzọ ụgbọ okporo ígwè obodo.
== Okporo ụzọ ==
[[Usòrò:Mile2station-best.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Mile2station-best.jpg/275px-Mile2station-best.jpg|thumb|275x275px|Obere ụgbọ okporo ígwè na ọdụ bọs "Mile 2" - ihe nlereanya maka ọtụtụ ọdụ Blue Line]]
[[Usòrò:Mile2station-again2.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fd/Mile2station-again2.jpg/220px-Mile2station-again2.jpg|áká_èkpè|thumb|Station Mile 2, nke a hụrụ site n'elu ụzọ]]
N'ọnwa Eprel afọ 2008, Gọọmentị Steeti Lagos kwadoro ijeri 70 maka iwu Okokomaiko-Iddo-Marina Line, na ụbọchị a na-eme atụmatụ na ọ ga-agwụ na afọ 2011. Otú ọ dị, ọrụ ahụ nwere ọtụtụ igbu oge n'ihi enweghị ego.<ref name="businessday2015">{{Cite news|title=Lagos light rail now to be completed 2017|url=https://www.businessdayonline.com/lagos-light-rail-now-to-be-completed-2017/|work=BusinessDay|date=October 21, 2015}}</ref> E dezigharịrị ụbọchị mmeghe ahụ na June 2013, mgbe ahụ na Desemba, na afọ 2016, mgbe ahụ 2017.<ref name="venturesafrica2016" /><ref name="businessday2015" /> Ka ọ na-erule n'ọnwa Nọvemba, afọ 2016, ọ bụ naanị kilomita 16 n'ime kilomita 27 Blue Line ka emechara.<ref name="venturesafrica2016" /> E nyere nkwekọrịta ahụ na China Civil Engineering Construction Corporation (CCECC), na ọrụ ndụmọdụ nke CPCS Transcom Limited na-enye.<ref name="venturesafrica2016">{{Cite news|author=Fahd|first=Abdulmalik|title=December knocking: Where is the Lagos light rail?|url=http://venturesafrica.com/december-knocking-where-lagos-light-rail/|work=Ventures Africa|date=November 25, 2016}}</ref> Lagos State na-eji ego nke ya na-akwado iwu Blue Line. Blue Line ga-agba kilomita 27.5 site na Marina ruo [[Okokomaiko]], nwere ọdụ 13 na oge njem site na njedebe ruo na njedebe nke nkeji 35. Blue Line dum ga-arụ ọrụ n'ụzọ dị nchebe na nke pụrụ iche, na-enweghị ebe a na-agafe na enweghị ndị na-agagharị agagharị ma ọ bụ ụgbọala na-enweghị nchịkwa. Ụzọ ahụ ga-agba n'elu n'etiti etiti Lagos-Badagry Expressway n'etiti Igbo-Elerin Road (Okokomaiko) na Iganmu. A ga-ebuli akara ahụ site na Iganmu n'akụkụ ndịda nke okporo ụzọ awara awara na-agafe njikọ ya na Eric Moore Road, na-agafee n'ebe ndịda nke National Theatre gaa Iddo, wee gaa n'ebe ugwu Lagos Island na ọdụ na Marina. A ga-ewu Ụlọ Nlekọta na Nchekwa (MSF) na [[Okokomaiko]], yana njikọ egwu site na Blue Line gaa na ụlọ nkwakọba ihe.
==== Nzọụkwụ nke 1: Mile 2 - Marina ====
N'Aprel 25th, na afọ 2022, gọvanọ Lagos kwupụtara na akụkụ 1 nke Blue Line, ejirila pasent 90 mezue. Ụbọchị nnyefe ga-abụ na Q1 nke afọ 2023. Gọvanọ ahụ kpọrọ ụmụ amaala ka ha ghara ịga ije n'ụgbọ okporo ígwè ọzọ, ebe ọ bụ na a na-etinye ọkụ eletrik n'ụzọ.<ref>{{Cite web|date=2022-04-25|title=Lagos Blue Line Rail project at 90 per cent completion – Sanwo-Olu|url=https://editor.guardian.ng/news/lagos-blue-line-rail-project-at-90-per-cent-completion-sanwo-olu/|accessdate=2022-05-22|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-05-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220530215059/https://editor.guardian.ng/news/lagos-blue-line-rail-project-at-90-per-cent-completion-sanwo-olu/}}</ref> Foto ndị dị na mgbasa ozi mmekọrịta na-egosi onye ọchịchị nọ n'ụgbọ okporo ígwè na-agba ọsọ nnwale.
Agence Française de Développment (AFD), otu mba ụwa, kwupụtara njikere ịhapụ ego na enyemaka teknụzụ maka Gọọmentị Lagos Steeti, site na Lagos Metropolitan Area Transport Authority (LAMATA), maka mmepe nke ụzọ asatọ Quality Bus Passageways, QBCs, na mgbanwe ụgbọ njem abụọ n'okpuru Lagos Strategic Transport Master Plan Project Phase 1, LSTMPP1.<ref>{{Cite web|title=Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/|accessdate=2022-04-30|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> AFD bụ ụlọ ọrụ enyemaka ego na teknụzụ nke na-arụ ọrụ na ndị mmekọ.
Ọzọkwa, Maazị David Margonszternd, AFD Task Team Leader, kọwara na AFD ga-akwado mgbanwe njem abụọ na Marina na Mile-2, yana ụzọ asatọ maka ọrụ bọs dị mma.
=== Red Line: Agbado - Marina ===
Ahịrị nke abụọ, Red Line, ga-esi na Marina gaa [[Ifako-Ijaiye|Agbado]]. Akara ahụ ga-ekerịta ụzọ aka nri nke Lagosá Kanos Standard Gauge Railway.<ref>{{Cite news|date=March 7, 2017|title=Nigeria: Lagos-Ibadan Rail Project Ready in 2018 - Osinbajo|work=Premium Times (Abuja)|url=http://allafrica.com/stories/201703080017.html}}</ref> Gọọmentị Lagos Steeti zụrụ ụgbọ okporo ígwè Talgo maka iji ya na Red Line site na [[Wiskonsin|Wisconsin]], [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] of America, ebe e wuru ha ma zụta ha maka ọrụ n'etiti Milwaukee na Madison, mana ejighị ya mee ihe.<ref>{{Cite web|title=Trains built in Milwaukee head to Nigeria after decade-long legal saga over high-speed rail|url=https://www.cbs58.com/news/trains-built-in-milwaukee-head-to-nigeria-after-decade-long-legal-saga-over-high-speed-rail|accessdate=January 19, 2022|work=CBS58|language=en}}</ref>
=== Green Line: Marina - Epe ===
Ahịrị ahịhịa ndụ ga-amalite na Marina ma gbasaa na Epe.
== Hụkwa ==
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* Subways.net Lagos Rail Mass Transit
* [https://web.archive.org/web/20180722102547/http://www.railwaygazette.com/news/news/africa/single-view/view/lagos-metro-train-unveiled.html RGI]
* [http://urbanrail.net/af/lagos/lagos.htm Urbanrail.net]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
bnycfqowrbpejg7uakraokdzc552o9d
Mercy Eke
0
20553
638263
209458
2026-05-18T06:46:31Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638263
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Mercy Eke|image=Mercy Eke.png|caption=Eke speaking with Wazobia Max TV in 2019|birth_place=[[Imo State]], [[Nigeria]]|education=[[Imo State University]]|occupation={{hlist|Media personality|actress|video vixen|businesswoman}}|years_active=2019–present|television=''[[Big Brother Naija]]''|children=|website=}}
[[Category:Articles with hCards]]
Mercy '''Eke''' {{Audio|Ig-Mercy Eke.ogg|Audio}} bụ onye mgbasa ozi Naijiria, onye na-eme ihe nkiri, onye na'ahụ maka vidio na onye ọchụnta ego si Imo Steeti . Ọ meriri oge nke anọ nke ''Big Brother Naija'' n'ọnwa Ọktoba 2019, na-aghọ nwanyị mbụ meriri ihe ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/breaking-mercy-breaks-the-jinx-wins-bbnaija-grand-finale/|title=Mercy breaks the jinx, wins BBNaija grand finale|date=2019-09-19|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-10-07}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://bbn.ng/entertainment/mercy-eke-biography/7680/|title=Mercy Eke Bbnaija Biography|date=2019-09-19|work=BBN|language=en-US|accessdate=2019-10-07|archivedate=2019-10-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191007050614/https://bbn.ng/entertainment/mercy-eke-biography/7680/}}</ref> Ọ bụ onye guzobere ihe okomoko Mnm.
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Machị afọ 2020, Eke natara onyinye Africa Magic Viewers' Choice Award maka Best Dressed Female.<ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/bbnaija-pepper-dem-stars-mercy-eke-and-mike-edwards-win-best-dressed-award-at-7th-amvcas/|title=BBNaija Pepper dem stars, Mercy Eke and Mike Edwards, win Best Dressed Award at 7th AMVCAs|date=15 March 2020}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
Eke si Imo Steeti Naijiria . Ọ gara Egbu Girls Secondary School na Owerri ma gụsịrị akwụkwọ na [[Imo State University|Mahadum]] Imo Steeti na 2014. Eke pụtara dị ka vixen na vidio egwu maka [[Davido]] na Ichaba's single "Baby Mama".<ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1252745-bbnaijas-mercy-spotted-in-music-video-with-davido-and-ichaba.html|title=BBNaija's Mercy sighted as a video vixen alongside Davido and Ichaba|first=Adeyinka|author=Odutuyo|date=5 August 2019|work=Legit.ng - Nigeria news.}}</ref> Ọ pụtakwara na vidio egwu maka egwu Airboy "Nawo Nawo".<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/airboy-nawo-nawo-video/g6js147|title='Nawo nawo' [Video]|date=6 April 2017}}</ref> Eke nyochara maka ''Big Brother Naija'' ugboro anọ tupu ọ bụrụ onye asọmpi.<ref>{{Cite web|url=https://leadership.ng/2019/10/20/i-auditioned-four-times-mercy-eke/|title=StackPath|work=leadership.ng|date=20 October 2019|accessdate=2 October 2022|archivedate=11 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200811121341/https://leadership.ng/2019/10/20/i-auditioned-four-times-mercy-eke/}}</ref>
== Ọrụ ==
Eke banyere n'ụlọ ''Big Brother Naija'' na mkpụrụ ụbọchị iri atọ n'ọnwa June 2019. A mara ọkwa ya dị ka onye mmeri n'ọnwa Ọktoba 2019, na-aghọ nwanyị mbụ meriri ihe ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/10/06/mercy-makes-history-emerges-first-female-to-win-big-brother-naija/|title=Mercy Eke Makes History, Emerges First Female to Win Big Brother Naija|date=6 October 2019}}</ref>
Mgbe o meriri oge nke anọ nke ''Big Brother Naija'', Eke ghọrọ onye nnọchi anya na onye na-emetụta òtù dị iche iche. N'afọ 2020, o mere ihe nkiri mbụ ya na ihe nkiri [[Nollywood]] Fate of Alakada .<ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/01/24/mercy-eke-makes-nollywood-debut-in-fate-of-alakada/amp/|title=Mercy Eke makes Nollywood debut in "Fate Of Alakada" - P.M. News|work=www.pmnewsnigeria.com|accessdate=2020-03-20}}</ref> Eke apụtawokwa na obere ihe ọchị na-atọ ọchị n'akụkụ ndị na-eme ihe ọchị na Naijiria ole na ole.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2020/01/broda-shaggi-mercy-eke/|title=Find Out Why #BBNaija's Mercy Slapped Broda Shaggi in this Hilarious Video | Watch|date=15 January 2020}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.newtelegraphng.com/bbnaijas-mercy-eke-slapped-broda-shaggi-in-silent-war/|title=BBNaija's Mercy Eke slapped Broda Shaggi in 'silent war'|date=18 January 2020|accessdate=2 October 2022|archivedate=28 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211028050559/https://www.newtelegraphng.com/bbnaijas-mercy-eke-slapped-broda-shaggi-in-silent-war/}}</ref>
== Nkwekọrịta azụmahịa ==
Eke abịanye aka na nkwekọrịta nkwado ma ghọọ onye nnọchi anya akara maka ọtụtụ ụdị, gụnyere Ciroc na Maazị Taxi.<ref>{{Cite web|url=https://www.36ng.ng/2019/11/01/bbnaija-mercy-signs-new-endorsement-deal-with-mr-taxi/|title=BBNaija: Mercy signs new endorsement deal with Mr Taxi {{!}} 36NG|author=Oladimeji|date=2019-11-01|language=en-US|accessdate=2020-03-20|archivedate=2020-03-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200320112921/https://www.36ng.ng/2019/11/01/bbnaija-mercy-signs-new-endorsement-deal-with-mr-taxi/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1278169-mercy-eke-signs-partnership-ciroc-shortly-tacha.html|title=Just like Tacha, Mercy signs partnership deal with same popular liquor brand|author=Yaakugh|first=Caroline|date=2019-11-22|work=www.legit.ng|language=en|accessdate=2020-03-20}}</ref> Ọ malitekwara akara ejiji nke ya bụ MnM Luxury.<ref>{{Cite web|url=https://www.36ng.ng/2019/12/21/mercy-eke-launches-clothing-line-mnm-luxury/|title=Mercy Eke Launches Clothing Line ‘MNM Luxury’|work=36ng|date=December 21, 2019|author=Oladimeji}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
|+Telivishọn
!Afọ
!Ihe ngosi nke Eziokwu
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2019
|''Big Brother 4''
|Onwe ya / onye na-asọ mpi
|Ihe ngosi nke eziokwu
|-
|2020
|''Ọdịnihu nke Alakada''<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bbnaijas-mercy-eke-makes-acting-debut-in-toyin-abrahams-fate-of-alakada/77ph5mg|title=BBNaija's Mercy Eke makes acting debut in Toyin Abraham's 'Fate of Alakada'|date=24 January 2020}}</ref>
Ya onwe ya
|Ihe nkiri
|}
=== Vidio egwu ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! scope="col" style="width:16em;" |Aha ya
!Onye na-ese ihe
!Ref.
|-
|2017
| scope="row" |"Baby Mama"
|Ichaba na [[Davido]]
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=C8VeWkB8vRo|title=Ichaba ft Davido - Baby Mama [Official Video] | FreeMe TV}}</ref>
|-
|2017
| scope="row" |"Nawo Nawo Song"
|Nwa okorobịa na-efe efe
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=7NHvcr-aHM8|title=Airboy - Nawo Nawo (Official Video)}}</ref>
|-
|2019
| scope="row" |"Ije Ego"
|Ụyọkọ kpakpando
|<ref>{{Cite web|url=https://www.eelive.ng/bbnaijas-mercy-and-ike-star-in-mc-galaxys-ije-ego-video/|title=BBNaija's Mercy and Ike Star in MC Galaxy's 'Ije Ego' Video|date=2 January 2020}}</ref>
|-
|2020
| scope="row" |"Were ya"
|Rudeboy
|<ref>{{Cite web|url=https://www.ghgossip.com/cryptic-messages-between-mercy-eke-paul-okoye-rudeboy-on-instagram-sparks-secret-dating-rumors-photos/|title=Cryptic Messages Between Mercy Eke & Paul Okoye 'Rudeboy' On Instagram Sparks Secret Dating Rumors (Photos)|date=6 February 2020|accessdate=2 October 2022|archivedate=7 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221007130451/https://www.ghgossip.com/cryptic-messages-between-mercy-eke-paul-okoye-rudeboy-on-instagram-sparks-secret-dating-rumors-photos/}}</ref>
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ihe omume
!Ụdị
!Nsonaazụ
!Ref
|-
|2019
|Ihe nrite mkpu
|Mmetụta nke Afọ
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|date=2019-11-15|title=Scream Awards: Mercy Bags 'Celebrity Sensation of the year' Award|url=https://womenafrica.com/scream-awards-mercy-bags-celebrity-sensation-of-the-year-award/|accessdate=2020-10-05|work=Women Africa|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2020
|[[Africa Magic Viewers' Choice Awards|AMVCA]]
|Nwanyị Na-eyi Uwe Kasị Mma
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|date=2020-03-14|title=#2020 AMVCA: Funke Akindele, Ramsey Nouah win big (FULL LIST OF WINNERS) {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/381900-2020-amvca-funke-akindele-ramsey-nouah-win-big-full-list-of-winners.html|accessdate=2020-10-05|language=en-GB}}</ref>
|-
| rowspan="2" |Nsọpụrụ Net
|Di na Nwunye Kasị Ama
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Correspondent|first=Local|date=2020-08-03|title=BBNaija 2020: Mercy and Ike win Most Popular Couple in the NET 2020 Award|url=https://ab-tc.com/bbnaija-2020-mercy-and-ike-win-most-popular-couple-in-the-net-2020-award/|accessdate=2020-10-05|work=ABTC|language=en-GB|archivedate=2020-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201127175103/https://ab-tc.com/bbnaija-2020-mercy-and-ike-win-most-popular-couple-in-the-net-2020-award/}}</ref>
|-
|2021
|Onye Kasị A Ma Ama
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-07-21|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref>
|}
== Ndemsibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3d43jkroxjw7u7lo0h1tn41mbeczie3
Michael Ferber
0
22241
638267
541324
2026-05-18T07:56:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638267
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Michael Kelvin Ferber''' (Amụrụ n'ọnwa Julaị 1, 1944) bụ onye kasị nta n'ime ndị ise a na-ebo ebubo na ikpe gọọmentị etiti na oge opupu ihe ubi nke afọ 1968 na Boston, [[Másáchusẹts|Massachusetts]]. Ikpe ahụ dọtara uche mba n'ihi na otu n'ime ndị a na-ebo ebubo bụ Dr. Benjamin Spock, onye a ma ama na-ahụ maka ụmụaka na onye dere ''akwụkwọ'' kacha ere ahịa The Common Sense Book of Baby and Child Care.<ref>{{Cite news|author=Graham|first=Fred P.|title=Spock and Coffin Indicted for Activity Against Draft: U.S. Says Five Counseled Young Men to Resist Service|work=The New York Times|pages=1|date=6 January 1968|url=http://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1968/01/06/issue.html|accessdate=14 March 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Fenton|first=John H.|title=Dr. Spock Guilty with 3 Other Men in Anti-Draft Plot|work=The New York Times|pages=1|date=15 June 1968|url=http://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1968/06/15/issue.html|accessdate=14 March 2016}}</ref> Ndị ọzọ a na-ebo ebubo bụ Rev. William Sloane Coffin, Jr., chaplain nke Mahadum Yale; Mitchell Goodman, onye edemede na onye nkuzi; na Marcus Raskin, onye ọka iwu nke jere ozi nwa oge na US National Security Council n'okpuru Kennedy ma soro guzobe Institute for Policy Studies. A maara ikpe ahụ dị ka "The Spock Trial" na ndị a na-ebo ebubo dị ka "Boston Five".
Amụrụ Ferber na Buffalo, New York, otu n'ime ụmụ abụọ nke Kelvin Ferber, onye na-emepụta ọgwụ, na Renette Bernhard Ferber. Nwanne ya nwanyị nke okenye, Joanna Ferber Shulman, bụzi onye na-ahụ maka ịmụ nwa na-ahụ n'ahụ maka ụmụ nwanyị na-ala ezumike nká na New York City. Ọ gara Bennett High School na Buffalo na Swarthmore College na [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]] (BA na Greek Literature 1966); mgbe ọ nọ na Swarithmore ọ na-arụsi ọrụ ike n'òtù ụmụ akwụkwọ na-akwado òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ n'obodo Chester dị nso, ebe e jidere ya maka ịnọdụ ala n'ụlọ nzukọ obodo n'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 1963.
Mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ doctoral na Bekee na Mahadum Harvard, Ferber na-etinye aka na mmegide megide agha US na Vietnam, ma nwee mmetụta na ya ekwesịghịzi imekọ ihe ọnụ na Selective Service System. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 1967 o nyere aka ịhazi ma kpọsaa emume na Arlington Street Church, Boston, ebe ndị ikom nọ n'afọ draft ga-enye kaadị draft ha ma kwe nkwa ịjụ ịbanye ma gaa mkpọrọ. Nke ahụ bụ atụmatụ nke otu ụmụ akwụkwọ [[California]] na-akpọ onwe ha "The Resistance," onye isi ọnụ na-ekwuchitere ya bụ David Harris. Ferber nyere okwuchukwu dị mkpirikpi n'ememe ahụ n'ọnwa October 16 ("A Time to Say No") ma, dị ka naanị onye so na Boston Five nke nwere kaadị draft n'ezie, sonyeere ihe dị ka ndị ikom 200 nyere ọtụtụ ndị ụkọchukwu na ndị ụkọchịchị kaadị ha; o wee gaa Washington ebe a gbakwunyere ha na ọtụtụ narị ndị ọzọ si gburugburu mba ahụ ma nye ya Attorney General.<ref>{{Cite news|author=Ferber|first=Michael|title=A Time to Say No|work=The Harvard Crimson|date=12 January 1968|url=http://www.thecrimson.com/article/1968/1/12/a-time-to-say-no-pithe/|accessdate=14 March 2016}}</ref>
Ebubo e boro Ferber na ndị ọzọ bụ nkata aghụghọ iji nyere aka, gbaa ume, ma nye ndị ọzọ ndụmọdụ ka ha mebie iwu ahụ. N'ụzọ nkà na ụzụ, ndị na-akwado ịjụ ije ozi agha n'oge agha anaghị echebe ha n'ụzọ iwu site na nkwupụta nnwere onwe ikwu okwu nke Ndezigharị Mbụ. Ihe ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu bụ ''Schenck'' v. ''United States'', afọ 1919, na-akwado ikpe ndị nledo nke Charles Schenck maka ikesa akwụkwọ mpịakọta na-emegide ndị nwere ike ịbanye. N'afọ 1931, e hotara mkpebi Schenck ma kwughachi ya na Near v. ''Minnesota'', ebe Justice Charles Hughes kwupụtara na gọọmentị nwere ike igbochi okwu iji gbochie "ihe mgbochi na ọrụ recruitment ya".
Ndị a na-ebo ebubo ise na Boston na-agbagha n'ihu ọha nnwere onwe ikwu okwu a. Iji nwee ụbọchị ha n'ụlọ ikpe, ndị a na-ebo ebubo kwuru na ikpe amaghị ha, mana onye ọka ikpe Francis Ford wepụrụ arụmụka ọ bụla gbasara agha ahụ, akwụkwọ ahụ n'onwe ya, ma ọ bụ iwu nke okwu ha.<ref>{{Cite journal|author=Chomsky|first=Noam|date=22 August 1968|title=Reflections on a Political Trial|journal=The New York Review of Books|volume=11|issue=3|url=https://chomsky.info/19680822/|accessdate=15 March 2016}}</ref> A mara Ferber na ndị ọzọ niile ma e wezụga Raskin ikpe, maa ha ikpe ịga mkpọrọ afọ abụọ, ma hapụ ha na nkwenye onwe onye, na-echere mkpesa. Otu afọ mgbe nke ahụ gasịrị, ụlọ ikpe mkpegharị ikpe ahụ jụrụ ikpe ahụ n'ụzọ dị ukwuu n'ihi usoro.<ref>{{Cite news|author=Fenton|first=John H.|title=U.S. Court Upsets Spock Conviction in Fight on Draft: He and Student Freed -- New Trial Ordered for Coffin and Goodman|work=The New York Times|pages=1|date=12 July 1969|url=http://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1969/07/12/issue.html|accessdate=14 March 2016}}</ref> Gọọmentị arịọghị arịrịọ maka ịgbanwe ikpe ahụ, e wepụkwara ikpe ahụ.<ref>{{Cite news|author=Smith|first=Robert M.|title=U.S. to Drop Case Against Spock|work=The New York Times|pages=1|date=8 August 1969|url=http://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1969/08/08/issue.html|accessdate=14 March 2016}}</ref> Ọ dịghị onye a na-ebo ebubo nọrọ oge, ha niile ghọkwara ndị nhazi a ma ama na mmegide agha.
Ferber hapụrụ Harvard ruo afọ abụọ iji dee akwụkwọ, The Resistance, ya na ọkọ akụkọ ihe mere eme Staughton Lynd. Ọ laghachiri n'afọ 1971 wee mechaa Ph.D. ya n'afọ 1975, na thesis banyere William Blake. Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka osote prọfesọ na Yale (1975-1982), ọ sonyeere Coalition for a New Foreign Policy dị ka onye ọrụ, na-ede edemede ma na-agba mbọ Congress na disarmament na njikwa ngwá agha. N'afọ 1987 ọ ghọrọ prọfesọ nke Bekee na Mahadum nke New Hampshire, ebe ọ kụziri ruo n'afọ 2018.<ref>{{Cite web|url=http://cola.unh.edu/faculty-member/michael-ferber|title=University of New Hampshire, College of Liberal Arts, Professor of English|accessdate=14 March 2016|archivedate=15 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160315111856/http://cola.unh.edu/faculty-member/michael-ferber}}</ref> O bipụtara ọtụtụ ''akwụkwọ'' gbasara uri, yana A Dictionary of Literary Symbols (2nd ed. Cambridge University Press, 2007), ma nọgide na-arụsi ọrụ ike na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Alụmdi na nwunye abụọ biri na ịgba alụkwaghịm. Ọ lụrụ Susan Arnold kemgbe 1987; ha nwere nwa nwanyị, Lucy Arnold, onye bi na San Francisco.
== Ebenside ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bacng2cxeg764v9s0w68fvr5lbgskq5
Mary Dignam
0
22283
638249
577402
2026-05-18T03:49:18Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638249
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with hCards]]
{{Soundbox}}
[[Usòrò:Mary_Dignam-Red_Maple.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/89/Mary_Dignam-Red_Maple.jpg/250px-Mary_Dignam-Red_Maple.jpg|thumb|324x324px|Red ''Maple'' nke Mary Dignam]]
'''Mary Ella Dignam''' (A mụrụ '''Mary Ella Williams'''; 1857ń1938) bụ onye [[Kánada|Canada]] na-ese ihe, onye nkuzi, na onye na-ahazi nka nke a na-echeta nke ọma dị ka onye guzobere na onye isi oche mbụ nke Women's Art Association of Canada (WAAC).
== Ndụ ==
A mụrụ Mary Ella Williams na Port Burwell, Ontario na ụbọchị iri na atọ n'ọnwa Jenụwarị 1857.<ref name="CanadianEncyclopedia">{{Cite web|title=Mary Ella Dignam|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/mary-ella-dignam/|work=Canadian Encyclopedia|publisher=Historica Canada|accessdate=24 July 2018|archivedate=15 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180515163955/http://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/mary-ella-dignam/}}</ref> Ọ gụrụ nka na Western School of Art and Design na [[London]], Ontario. N'afọ 1886, ọ gara New York City iji gaa n'ihu na ọzụzụ ya na Art Students League, oge sochiri ya na Paris, [[France]], na ụlọ ọrụ onye na-ese ihe nke Raphaël Collin (1850-1916) na Luc-Olivier Merson (1846-1920) na-eduzi.
N'afọ 1886, Dignam guzobere Women's Art Club, nke mechara ghọọ WAAC. N'oge ọ bụ onye isi ala (1887-1913, 1935-1938), Dignam bụ ihe na-akpali mmepụta nke Cabot Commemorative State Dinner Service. Nke a bụ ihe eji aka mee ihe asatọ, ebe iri abụọ na anọ na-anọchite anya ndị Canada nke ndị otu WAAC mere iji cheta ncheta 400 nke nchọpụta John Cabot nke Canada.
Mgbe ọ laghachiri Canada na 1891, ọ kụziri na ụlọ akwụkwọ nka ụmụ nwanyị na Toronto, Ontario ma mesịa hazie ụlọ ọrụ nka mbụ nke Moulton Ladies' College na Mahadum McMaster. N'afọ 1898, Dignam na Lady Edgar, nwunye onye isi oche nke House of Commons, mere ndokwa ka ndị otu House na Senate tinye $ 1,000 iji zụta ọrụ ahụ, nke e nyere Lady Aberdeen n'ụzọ ziri ezi n'oge di ya na-emecha ọrụ ya dị ka Gọvanọ General nke Canada. O mechara nyere aka hazie ''International Society of Women Painters and Sculptors'' na n'afọ 1900, hiwere ihe ngosi nka mba ụwa nke ụmụ nwanyị mbụ na-akpọ ndị otu Women's Art Association & Women's International Art.
Dignam bụ onye otu Art Association nke Montreal (1886-1931), Ontario Society of Artists (1883-1912), Royal Canadian Academy of Arts (1883-1924), na Toronto Industrial Exhibition (1891-1900). E gosipụtara ọrụ ya na Canada na New York, London, na Paris. Dignam gosipụtara ọrụ ya na Palace of Fine Arts na 1893 World's Columbian Exposition na Chicago, Illinois.<ref name="Nichols">{{Cite web|author=Nichols|first=K. L.|title=Women's Art at the World's Columbian Fair & Exposition, Chicago 1893|url=http://arcadiasystems.org/academia/cassatt9e.html#dignam|accessdate=24 July 2018|archivedate=24 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180724213500/http://arcadiasystems.org/academia/cassatt9e.html#dignam}}</ref>
== Ọnwụ ==
Ọ nwụrụ na mkpụrụ ụbọchị isii n'ọnwa Septemba 1938 na Toronto, Ontario.<ref name="CanadianEncyclopedia"/>
== Ndemsibia ==
<references responsive="0"></references>
== Njikọ mpụga ==
* Media related to Mary Dignam at Wikimedia Commons
* Canadian Women Artists History Initiative (Concordia University) DIGNAM, Mary Ella biography
{{Authority control}}
srhrhzkn6luxhqi0dhm3ffjxmc8rr7f
Manketsi Tlhape
0
22904
638232
101900
2026-05-18T00:19:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638232
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=|name=Manketsi Tlhape|honorific_suffix=MP|image=|caption=|birth_name=Manketsi Mamoabi Emily Tlhape|birth_date=<!-- {{birth date and age|YYYY|MM|DD|df=y}} -->|birth_place=|death_date=|death_place=|nationality=|otherparty=|spouse=|relations=|children=|residence=|education=|alma_mater=|occupation=|known_for=|committees=|awards=}}
'''Manketsi Mamoabi Emily Tlhape''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa bụ onye otu African National Congress (ANC) nke National Assembly of South Africa kemgbe 2019.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Tlhape jere ozi dị ka onye otu Executive Council (MEC) na gọọmentị mpaghara North West. N'ọnwa Disemba afọ 2018, onye isi ala Job Mokgoro chụpụrụ ya dị ka MEC n'ihi akụkọ na ọ zuru ehi maka ndị ọrụ ugbo na-apụta.<ref>{{Cite web|title=North West premier fires four MECs and recycles cabinet|url=https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2018-12-06-north-west-premier-fires-four-mecs-and-recycles-cabinet/|accessdate=2022-06-16|work=SowetanLIVE|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-12-06|title=NW agriculture MEC fired|url=https://mg.co.za/article/2018-12-06-nw-agriculture-mec-to-be-fired/|accessdate=2022-06-16|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref>
A họpụtara Tlhape ka ọ bụrụ onye omebe iwu mba site na ndepụta mba ANC na ntuli aka 2019.<ref>{{Cite web|author=News|first=Eyewitness|title=Who's nominated for the National Assembly & provincial legislatures?|url=https://ewn.co.za/2019/05/15/who-s-nominated-for-the-national-assembly-and-provincial-legislatures|accessdate=2022-06-16|work=ewn.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=SEE: These are the people who will represent you in Parliament, provincial legislatures|url=https://www.news24.com/news24/Elections/News/see-these-are-the-people-who-will-represent-you-in-parliament-provincial-legislatures-20190515|accessdate=2022-06-16|work=News24|language=en-US}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Manketsi Mamoabi Emily Tlhape at People's Assembly
* [https://web.archive.org/web/20221001151113/https://www.parliament.gov.za/person-details/516 Profaịlụ] na Nzukọ Ndị Omeiwu nke South Africa
{{Current MPs of South Africa}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
85hkklqhuy0c4di67mun05yh66xast9
Mirriam Ramadwa
0
22935
638273
177954
2026-05-18T09:41:51Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638273
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific-prefix=|name=Mirriam Ramadwa|honorific-suffix=MP|image=|image_size=|caption=|office1=[[Member of the National Assembly of South Africa]]|term_start1=22 May 2019|term_end1=|constituency1=[[Limpopo (National Assembly of South Africa constituency)|Limpopo]]|successor1=|office2=Speaker of the [[Limpopo Provincial Legislature]]|term_start2=21 May 2014|term_end2=29 September 2015|predecessor2=[[Kwena Nong]]|successor2=[[Polly Boshielo]]|office3=Limpopo MEC for Sports, Arts and Culture|term_start3=19 July 2013|premier3=[[Stanley Mathabatha]]|term_end3=21 May 2014|predecessor3=[[Dipuo Letsatsi-Duba]]<ref>{{Cite web |date=2012-03-14 |title=Mathale shakes up Limpopo Cabinet |url=https://mg.co.za/article/2012-03-14-limpopo-cabinet-receives-overall-shakeup/ |access-date=2022-06-14 |website=The Mail & Guardian |language=en-ZA}}</ref>|successor3=[[Nandi Ndalane]]|office4=Member of the [[Limpopo Provincial Legislature]]|term_start4=6 May 2009|term_end4=7 May 2019|predecessor4=|successor4=|birthname=Matodzi Mirriam Ramadwa|birth_date=<!-- {{birth date and age|YYYY|MM|DD|df=y}} -->|birth_place=|death_date=|death_place=|nationality=South African|party=[[African National Congress]]|otherparty=|spouse=|partner=<!--For those with a domestic partner and not married-->|relations=|children=|residence=|education=|alma_mater=|occupation=|profession=|known_for=|committees=|awards=|website=}}{{Databox}}
'''Matodzi Mirriam Ramadwa''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa. Onye otu African National Congress, a họpụtara ya na Limpopo Provincial Legislature na 2009. N'afọ 2013, a họpụtara ya dị ka onye otu Executive Council (MEC) maka egwuregwu, nka na ọdịbendị. A họpụtara Ramada dị ka ọkà okwu nke ndị omeiwu mpaghara na 2014. N'afọ 2015, ọ gbara arụkwaghịm dị ka ọkà okwu. A họpụtara Ramadwa ka ọ bụrụ onye omeiwu mba South Africa n'afọ 2019.
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Ramadwa bụ nọọsụ site na ọrụ. O nwetara asambodo na Leadership na Governance na asambodo na Labour Law na Mahadum nke Witwatersrand . Site na Mahadum nke Western Cape, ọ nwetara diplọma na Economic Management Science.<ref name="Parl">{{Cite web|title=Ms Matodzi Mirriam Ramadwa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/315|accessdate=14 June 2022|work=Parliament of South Africa|archivedate=24 May 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220524035953/https://www.parliament.gov.za/person-details/315}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Ramadwa jere ozi na kọmitii na-ahụ maka mpaghara (PEC) na kọmiti na-arụ ọrụ mpaghara (PWC) nke African National Congress na Limpopo. Ọ bụkwa onye isi oche nke Congress of South African Trade Unions (COASTU) na mpaghara ahụ.<ref name="Parl"/>
A họpụtara Ramadwa ka ọ bụrụ onye omeiwu Limpopo Provincial na 2009. N'ọnwa Julaị afọ 2013, onye isi ala Stanley Mathabatha họpụtara ya dị ka onye otu Executive Council (MEC) maka egwuregwu, nka na ọdịbendị.<ref>{{Cite web|date=2013-07-19|title=Limpopo premier announces new cabinet|url=https://www.sanews.gov.za/south-africa/limpopo-premier-announces-new-cabinet|accessdate=2022-06-14|work=SAnews|language=en}}</ref> Mgbe ntuli aka nke afọ 2014 gasịrị, a họpụtara Ramadwa dị ka ọkà okwu nke ndị omeiwu mpaghara.<ref>{{Cite web|date=2014-05-21|title=Premier waves 6 MEC's goodbye|url=https://reviewonline.co.za/30967/premier-waves-6-mecs-goodbye/|accessdate=2022-06-14|work=Review|language=en-US}}</ref> N'ọnwa Mee afọ 2015, ANC nyere Ramadwa iwu ka ọ gbaa arụkwaghịm dị ka ọkà okwu nke ndị omeiwu mpaghara, ka onye omeiwu ANC Polly Boshielo wee nwee ike ịnọchi ya.<ref>{{Cite web|author=Moloto|first=Moloko|title=Limpopo premier’s MEC choice criticised|url=https://www.iol.co.za/news/south-africa/limpopo/limpopo-premiers-mec-choice-criticised-1864699|accessdate=2022-06-14|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref> Ọ jụrụ ịhapụ ọrụ dịka ọkà okwu. N'abalị iri na ise n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2015, ndị ANC kwụsịtụrụ ịbụ onye otu ya ka ha na-echere ịdọ aka ná ntị.<ref>{{Cite web|title=Limpopo ANC suspends Speaker|url=https://www.news24.com/News24/Limpopo-ANC-suspends-Speaker-20150817|accessdate=2022-06-14|work=News24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Moloto|first=Moloko|title=Suspended Speaker staying put|url=https://www.iol.co.za/news/politics/suspended-speaker-staying-put-1901564|accessdate=2022-06-14|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref>
Ramadwa mechara gbaa arụkwaghịm dị ka ọkà okwu na 29 Septemba 2015, n'otu ụbọchị ahụ ka a ga-arụrịta ụka na ndị omeiwu mpaghara maka iwepụ ya dị ka ọkà mmụta.<ref>{{Cite web|date=2015-09-30|title=Ramadwa resigns as provincial speaker|url=https://reviewonline.co.za/108190/ramadwa-resigns-as-provincial-speaker/|accessdate=2022-06-14|work=Review|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-10-01|title=Limpopo Speaker resigns|url=https://reviewonline.co.za/472757/limpopo-speaker-resigns/|accessdate=2022-06-14|work=Review|language=en-US}}</ref> E wepụrụ nkwụsịtụ nke ndị otu ANC ya na 18 Nọvemba 2015.<ref>{{Cite web|title=Former Limpopo speaker's suspension lifted - ANC|url=https://www.news24.com/News24/former-limpopo-speakers-suspension-lifted-anc-20151118|accessdate=2022-06-14|work=News24|language=en-US|archivedate=2022-06-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220614191552/https://www.news24.com/News24/former-limpopo-speakers-suspension-lifted-anc-20151118}}</ref><ref>{{Cite web|author=Agency|first=African News|title=ANC reinstates former Limpopo speaker|url=https://www.iol.co.za/news/politics/anc-reinstates-former-limpopo-speaker-1947408|accessdate=2022-06-14|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=ANC in Limpopo reinstates former speaker as MPL|url=https://www.jacarandafm.com/news/news/anc-limpopo-reinstates-former-speaker-mpl/|accessdate=2022-06-14|work=Jacaranda FM}}</ref> Ọ gara n'ihu dị ka onye otu nkịtị nke ndị omeiwu mpaghara ruo na ntuli aka 2019. Na ntuli aka 2019, a họpụtara Ramadwa ka ọ bụrụ onye omebe iwu nke South Africa site na ndepụta Limpopo nke ANC.<ref>{{Cite web|title=SEE: These are the people who will represent you in Parliament, provincial legislatures|url=https://www.news24.com/news24/Elections/News/see-these-are-the-people-who-will-represent-you-in-parliament-provincial-legislatures-20190515|accessdate=2022-06-14|work=News24|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, a kpughere na Ramadwa ahapụla oge a kara aka ịpụ n'obodo ndị omeiwu dị na Polokwane. O kwuru na o degaara ndị omeiwu na ngalaba ọrụ ọha na eze akwụkwọ na-arịọ ka a gbatịkwuo oge ọ nọrọ n'ihi na ọ dị ya mkpa ịchọ ụlọ akwụkwọ na Cape Town maka ụmụ mgbei abụọ ọ na-elekọta.<ref>{{Cite web|title=Ex-MPLs still living in official houses|url=https://www.sowetanlive.co.za/sundayworld/news/2019-08-05-ex-mpls-still-living-in-official-houses/|accessdate=2022-06-14|work=SowetanLIVE|language=en-ZA}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Matodzi Mirriam Ramadwa at People's Assembly
{{Current MPs of South Africa}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rvem9yl1u9g6qy8hbckav3ll5v0pfti
Maria Ntuli
0
22942
638235
175839
2026-05-18T01:43:32Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638235
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Makhoni Maria Ntuli''' (amụrụ na 10 June 1953) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa na-eje ozi ugbu a dị ka onye otu National Assembly of South Africa maka African National Congress . A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu mba n'afọ 2019.<ref>{{Cite web|author=News|first=Eyewitness|title=Who's nominated for the National Assembly & provincial legislatures?|url=https://ewn.co.za/2019/05/15/who-s-nominated-for-the-national-assembly-and-provincial-legislatures|accessdate=2021-10-22|work=ewn.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=15 May 2019|title=SEE: These are the people who will represent you in Parliament, provincial legislatures|work=News24|url=https://www.news24.com/news24/Elections/News/see-these-are-the-people-who-will-represent-you-in-parliament-provincial-legislatures-20190515|accessdate=22 October 2021}}</ref> Ntuli jere ozi na KwaZulu-Natal Provincial Legislature.
Kemgbe ọ ghọrọ onye omeiwu, Ntuli jere ozi na Kọmitii Portfolio na Ọrụ Ọha na Nchịkwa.<ref>{{Cite web|title=Portfolio Committee on Public Service and Administration|url=https://www.parliament.gov.za/committee-details/157|accessdate=22 October 2021|work=[[Parliament of South Africa]]|archivedate=22 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211022210320/https://www.parliament.gov.za/committee-details/157}}</ref> Na ndị omeiwu KwaZulu-Natal, ọ bụ onye otu Kọmitii PMLPPP na Kọmitii Egwuregwu na Ntụrụndụ.<ref>{{Cite web|title=Makhoni Maria Ntuli|url=https://www.pa.org.za/person/mm-ntuli/|accessdate=22 October 2021|work=People's Assembly}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20221127042955/https://www.parliament.gov.za/person-details/291 Profaịlụ] na Nzukọ Ndị Omeiwu nke South Africa
{{Current MPs of South Africa}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
m181juojd4ygea8ou03crdxt6ajndmf
Melina Gomba
0
23069
638260
102081
2026-05-18T06:28:39Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638260
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Matshidiso Melina Gomba''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa bụ onye bụ onye omeiwu (MP) maka African National Congress kemgbe afọ 2019.<ref>{{Cite web|title=Ms Matshidiso Melina Gomba - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/69|accessdate=2021-09-13|work=www.parliament.gov.za|archivedate=2021-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210913200259/https://www.parliament.gov.za/person-details/69}}</ref>
Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Portfolio na njem nleta ugbu a.<ref>{{Cite web|title=Engagement with Tourism Policy Review Panel {{!}} PMG|url=https://pmg.org.za/committee-meeting/33493/|accessdate=2021-09-13|work=pmg.org.za|language=en}}</ref>
== Ebenside ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1iznyyerqf49zzgpuxozdzxinjjwqs8
Maurencia Gillion
0
23070
638254
102082
2026-05-18T05:09:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638254
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Maurencia Natalie Gillion''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa nke na-eje ozi dị ka onye nnọchianya na-adịgide adịgide na National Council of Provinces, ụlọ elu nke South African Parliament. Ọ bụ onye otu ndị nnọchi anya mpaghara Western Cape, na-anọchiteanya African National Congress (ANC). Ọ bụkwa onye isi oche nke Kọmitii Nhọrọ nke ndị omeiwu na Ahụike na Ọrụ Ọha. Gillion jere ozi dị ka onye otu Western Cape Provincial Parliament site na afo 2014 ruo na afọ 2019.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Ọ bụ onye isi obodo nke Overberg District Municipality n'etiti afọ 2006 na afọ 2010.<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/politics/mayor-of-overberg-district-quits-488055|title=Mayor of Overberg district quits}}</ref> Gillion jere ozi dị ka onye otu Western Cape Provincial Parliament site na afo 2014 ruo afọ 2019.
N'ime ANC, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote odeakwụkwọ mpaghara nke pati ahụ site na afọ 2011 ruo afọ 2015 nakwa dị ka onye na-ahụ maka akụ na ụba mpaghara nke pati site na afo 2015 ruo afọ 2019.<ref>{{Cite web|url=https://www.politicsweb.co.za/party/marius-fransman-new-wcape-provincial-chairperson--|title=Marius Fransman new WCape provincial chairperson - ANC - PARTY | Politicsweb}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2015-06-30-anc-western-cape-new-leadership-brings-diversity-and-damage-control/|title=ANC Western Cape: New leadership brings diversity and damage control}}</ref>
== Ọrụ omeiwu ==
Na 23 Mee 2019, a ṅụrụ Gillion iyi dị ka onye nnọchi anya na-adịgide adịgide na National Council of Provinces. Ọ bụ otu n'ime ndị nnọchiteanya isii na-adịgide adịgide si Western Cape.<ref name="Parl">{{Cite web|title=Ms Maurencia Natalie Gillion|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/447|work=Parliament of South Africa|accessdate=17 August 2020|archivedate=8 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200808093935/https://www.parliament.gov.za/person-details/447}}</ref> Na 24 June, ọ natara ọrụ kọmitii ya.<ref>{{Cite web|title=ANNOUNCEMENTS, TABLINGS AND COMMITTEE REPORTS|url=https://www.parliament.gov.za/storage/app/media/Docs/atc/543dfb2e-a525-4a24-a41c-17d5209a6047.pdf|work=Parliament of South Africa|accessdate=17 August 2020}}</ref> A họpụtara Gillion ka ọ bụrụ onye isi oche nke Kọmitii Nhọrọ na Ahụike na Ọrụ Ọha na 26 June.<ref>{{Cite web|title=National Council of Provinces Elects Its House and Committee Chairpersons and Programming Whip|url=https://www.parliament.gov.za/press-releases/national-council-provinces-elects-its-house-and-committee-chairpersons-and-programming-whip|work=Parliament of South Africa|accessdate=17 August 2020}}</ref>
=== Ọrụ kọmitii ===
* Kọmitii ahọpụtara maka ahụike na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya (Onye isi oche)<ref name="Parl"/>
* Kọmitii ahọpụtara maka agụmakwụkwọ na teknụzụ, egwuregwu, nka na ọdịbendị<ref name="Parl" />
== Ebenside ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Maurencia Gillion at People's Assembly
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
16fddy2xw6mhwshndjbk73s522wrhd6
Linda Moss
0
23556
638210
102926
2026-05-17T18:43:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638210
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Linda Nellie Moss''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị South Africa bụ onye bụ onye omeiwu (MP) maka African National Congress .<ref>{{Cite web|title=Ms Linda Nellie Moss - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/3739|accessdate=2021-09-15|work=www.parliament.gov.za|archivedate=2021-09-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210915211945/https://www.parliament.gov.za/person-details/3739}}</ref>
== Ebenside ==
<references />
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị otu National Assembly nke 25th Parliament nke South Africa
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k68beizder3oo6s73t4n4t5c0p4b0n4
Mmiri ozuzo
0
26705
638276
167677
2026-05-18T11:04:45Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638276
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Gavin_rain.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|241x241px|Mmiri ozuzo na 2008]]
Gavin Rain (amụrụ na 23 Machị 1971) bụ Onye na-ese ihe na [[South Africa]] nke oge a, na-arụ ọrụ na acrylic, nke a maara nke ọma maka ihe osise Neo-Pointillist ya.
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Gavin Rain na Cape Town, South Africa. Ọ gụrụ akwụkwọ n'usoro nka na Mahadum Cape Town, n'okpuru ndị nka dịka Hannah Adams na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nka South Africa Dr. Jacqueline Nolte (n'agbanyeghị na ọ na-agụ akwụkwọ na neuropsychology) na Ruth Prowse Art School, na Woodstock, Cape Town. N'ịbụ onye na-ese ihe site na nwata, mmiri ozuzo rutere naanị n'ụdị neo-pointillist ya na 2004, na-ewe ihe dị ka afọ abụọ iji chepụta ụdị ahụ. N'ajụjụ ọnụ dị iche iche, [1][2] [3] Mmiri ozuzo zoro aka na akụkọ abụọ bụ isi n'ọrụ ya:
* Ezigbo n'ebe a na-ahụ anya - Ebumnuche bụ isi maka mmiri ozuzo ịzụlite ụdị ọhụrụ bụ ịmanye ndị na-ekiri ka ha kweta na akụkụ nke akụkọ nke ihe osise ọ bụla 'ezighi n'ebe doro anya', nke mere na ọ gaghị ekwe omume ịhụ isiokwu nke ihe osisi ahụ ruo mgbe onye na-ekiri ya ga-alaghachi azụ <ref>{{Cite web|url=http://www.witness.co.za/index.php?showcontent&global[_id]=24958|title=The Witness|work=The Witness|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141026115000/http://www.witness.co.za/index.php?showcontent&global%5B_id%5D=88529|archivedate=26 October 2014}}</ref> (lee ihe osise dị n'okpuru):
<gallery widths="154px" heights="200px" perrow="3" caption="Zoro na-ebe a na-ahụkarị">
Usòrò:Gavin_rain_painting_detail.jpg|alt=A closeup view of the painting The soft dream (2008), showing individual dots of paint|Nlegharị anya nke ihe osise The soft dream (2008), na-egosi ntụpọ nke ihe osisa
Usòrò:Gavin_rain_painting_detail2.jpg|alt=A view of the same painting from a distance|Ihe os ahụise ma ọ bụrụ na ọ dị anya
Usòrò:Gavin_rain_painting_detail3.jpg|alt=Full view of the painting showing the resolve|Nkọwa zuru ezu nke ihe osise ahụ na-egosi mkpebi ahụ
</gallery>
* Pseudo digital - A na-egosipụta ọtụtụ n'ime ọrụ neo-pointillist nke Rain site na iji ahịrị ntụpọ n'usoro yiri nke telivishọn ma ọ bụ ihuenyo kọmputa (lee ihe oyiyi dị n'elu), na-eṅomi onyinyo dijitalụ. Mmetụta nke akụkọ ahụ n'ọrụ ahụ dị na oghere dị ''n'etiti'' ntụpọ dị ka ụzọ isi gosipụta enweghị ozi sitere na ihe oyiyi dijitalụ dị iche iche nke ụda / agba.
Na mgbakwunye na ihe ngosi, ọrụ Rain dị na gallery na Cape Town, Durban, Johannesburg, Milan na Venice.N'afọ 2009, 2010 Fine Art Group (nke nwere ikikere n'okpuru FIFA) họọrọ Rain iji mezue foto iri na abụọ maka 2010 FIFA World Cup, nke na-ewere ọnọdụ na South Africa, n'akụkụ ndị na-ese ihe dịka Esther Mahlangu na Keith Calder.
== 54th Venice Biennale ==
AAkpọrọ mmiri ozuzo ka ọ sonye na 54th Venice Biennale nke 2011 site n'aka Fabio Anselmi, onye na-ahụ maka pavilion Costa Rica.[1] Maka emume ahụ, mmiri ozuzo mezuru mpempe neo-pointillist 2m x 2m nke Aung San Suu Kyi, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Burmese. Isi ma ọ bụ ntụpọ ọ bụla nke ọrụ ahụ nọchiri anya obodo.[2] A na-ahọrọ mmiri ozuzo maka pavilion Costa Rican tupu ahọpụtara ụlọ ezumike South Africa (na-abanye na nke mbụ) n'etiti esemokwu ụfọdụ gbasara nhọrọ onye nllekọta.<ref>[http://www.timeslive.co.za/lifestyle/article1088155.ece/The-Venice-effect The Sunday Times], 27 May 2011</ref>
== Ihe ngosi ndị a họọrọ ==
* 2005, 2006 Ihe ngosi onwe onye: Veo Gallery, nke Waterkant, Cape Town
* 2007 Ihe ngosi onwe onye: Worldart Gallery, <ref>{{Cite web|url=http://www.worldart.co.za|title=Worldart Cape Town - South African contemporary|work=worldart.co.za}}</ref> Johannesburg
* 2008 Ihe ngosi onwe onye: Kizo Gallery, Heritage festival, Kwazulu-Natal
* 2009 African Wave exhibitions: Treviso, Trieste, Venice na Milan <ref>{{Cite web|url=http://www.arte.go.it/eventi/2009/e_1796.htm|title=ARTE.GO - Richard Scott, Gavin Rain. South African Wave|accessdate=2009-07-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110722034930/http://www.arte.go.it/eventi/2009/e_1796.htm|archivedate=22 July 2011}}</ref>
* 2010 Miart Art Now, Milan
* 2011 Art Chicago, Art Accessibile Milan, 54th Venice Biennale
* 2013 55th Venice Biennale - Bangladesh Pavilion "Supernatural"
* 2013 Ihe ngosi onwe onye: "Supernatural part 1" Bugno Art Gallery,<ref>{{Cite web|url=http://www.bugnoartgallery.it/|title=Bugno Art Gallery|accessdate=17 June 2013|archivedate=30 May 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130530195143/http://bugnoartgallery.it/}}</ref> Venice (IT)
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-ese ihe na South Africa
* Ihe Omume Biennale nke Venice
== Ihe edeturu na Edensibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.gavinrain.com Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] nke Gavin Rain
* [https://www.youtube.com/watch?v=dOSciw28sM8 Ihe nkiri YouTube] nke ajụjụ ọnụ SABC na Gavin Rain
* [http://www.worldart.co.za Ebe nrụọrụ weebụ WorldArt Gallery]
* [https://web.archive.org/web/20130530195143/http://bugnoartgallery.it/ Ebe nrụọrụ weebụ Bugno Art Gallery]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
neexfsh536gr75veld6fex3pmt0v5ll
ENMTP
0
26818
638245
129946
2026-05-18T02:11:40Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
638245
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''ENMTP (nke sitere na Entreprise Nationale des Materiels de Travaux Publics) bụ ụlọ ọrụ Algerian ọkachamara na mmepe, nrụpụta na nkesa igwe eji arụ ọrụ ọha. Ọ debanyere aha isi obodo nke ijeri 15.6 DA yana steeti nwe 100%.'''
N'ịgbaso nhazi nke Sonacome na SN METAL, ụlọ ọrụ National nke ngwá ọrụ dị arọ "ENMTP" gbanwere ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ jikọtara ọnụ n'afọ 1995.
Òtù ENMTP mepụtara ihe n'okpuru ikikere ndị e nwetara n'aka ndị nrụpụta a ma ama, dị ka:
Liebherr ([[Jémanị|Germany]]) maka ndị na-egwu ala, crane, bulldozers na nnukwu ndị na-ebugharị. INGERSOLL RAND CO (United States) n'ọhịa nke compressors na compactors↵POTAIN (United States) maka mmepụta nke ụlọ cranes ↵Braud & Faucheux maka n'ichepụta ihe mixers↵ na ihe mepụtara na ụlọ ọrụ nkà: backhoe loaders, Graders, BTS Pịa na obere ngwaahịa dị iche iche
A na-ewere ikike ụlọ ọrụ ENMTP Group dị ka otu n'ime ndị kasị ukwuu n'Africa. A na-ahazi ya dịka ọkachamara si dị site na usoro ngwaahịa. Nke ọ bụla nwere nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe.
== Ihe owuwu ==
4 Ụlọ ọrụ mmepụta ihe na netwọk azụmahịa na-ekpuchi [[Algeria]]. ENMTP na-ejikwa ikike mmepụta ihe nwere oke nke gụnyere ndị ọrụ 2,400 bụ ndị mepụtara ngbanwe nke US $ 60 nde na 2006, ma na-atụ anya US $ 70 nde n'afọ 2007 na ndị ọrụ 2,350 siri ike.
A na-ahazi ikike a na ụlọ ọrụ injinia na ngwaahịa ndị metụtara ya:
* Ngwá ọrụ ọha na eze (Excavators, Hydraulic Cranes, Loaders, Bulldozers...)
* Compactors na compressors
* Ngwá ọrụ ndị e ji simenti rụọ
Atụmatụ nhazigharị ENMTP na-enye akụkụ na-eduga na mmekorita ya na ndị ọrụ obodo ma ọ bụ mba ụwa, n'agbanyeghị ọkwa iwu ha.
* -Nmepụta ngwaahịa asọmpi
* -Ịgbasawanye ọwa nkesa, ọkachasị na mba ofesi
* -Nchekwa teknụzụ "mara otú".
== Njikọ ==
Ịkwalite mmekọrịta site na ịmepụta ụlọ ọrụ enyemaka iji:
* -Meelite ngwaahịa na usoro mmepụta
* -Mepụta ngwaahịa asọmpi
* -Mweghachi ma melite ngwá ọrụ mmepụta
* -Kwalite ohere ịbanye n'ahịa mba ọzọ
Iwu mmekọrịta a dugara n'ịmepụta ụlọ ọrụ abụọ ọhụrụ.
* na 2012 Somatel Liebherr ka e kere na otu ndị Germany Liebherr.<ref>{{Cite web|url=http://www.enmtp.com/somatel-liebherr-2/|title=Somatel-Liebherr {{!}} ENMTP – Un partenaire avec vous & pour vous|work=www.enmtp.com|language=fr-FR|accessdate=2017-09-07|archivedate=2017-09-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170907165039/http://www.enmtp.com/somatel-liebherr-2/}}</ref>
* na 2013 e kere Europactor Algeria na ụlọ ọrụ [[Spain]] Europactor Aaecomhel.<ref>{{Cite web|url=http://www.enmtp.com/europactor-algerie-3/|title=Europactor Algérie {{!}} ENMTP – Un partenaire avec vous & pour vous|work=www.enmtp.com|language=fr-FR|accessdate=2017-09-07|archivedate=2020-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200906090221/http://www.enmtp.com/europactor-algerie-3/}}</ref>
== Ngwaahịa ==
Usoro ngwaahịa ndị ụlọ ọrụ ahụ mepụtara ugbu a gụnyere:
* Igwe Mmiri Na-egwu Ala
* Ndị na-ebugharị wiil
* Ndị na-agba ọsọ
* Ndị na-ebugharị akpụkpọ ụkwụ
* Ndị na-eme nke ọma
* Cranes ndị a na-ebugharị
* Igwe kwụ otu ebe
* Ngwá Ọrụ Nchịkọta
* Compressors kwụ otu ebe (Electric/Diesel)
* Ndị na-agwakọta ihe
* Ndị na-agba ọsọ
* Pumpụ simenti
* Ndị na-agbasa ozi
na obere na obere ụlọ ndị ọzọ.
== Hụkwa ihe ọzọ ==
* Sonacome
* Cirta
== Edensibia ==
{{Reflist}}
skhjbsdncdx1rjtxx5wcdd6q52v0y9v
Leonora Cohen
0
27804
638209
595715
2026-05-17T17:18:11Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638209
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Leonora Cohen|honorific_suffix={{postnominals|country=GBR|OBE|size=100%}}|image=Leonora Cohen OBE.jpg|caption=|birth_name=Leonora Throp|birth_date={{birth date|1873|6|15|df=y}}|birth_place=[[Leeds]], England|death_date={{Death date and age|1978|9|4|1873|6|15|df=yes}}|death_place=[[Colwyn Bay]], Wales|death_cause=|other_names=|known_for=Vandalism at the Tower of London|education=|employer=[[Women's Social and Political Union]]|occupation=Milliner and activist|spouse={{Marriage|Henry Cohen|1900|1949|end=d.}}<ref>{{Cite web|url=https://www.thoresby.org.uk/content/people/cohen.php|title=Leonora Cohen (1873-1978)|website=The Thoresby Society|access-date=2020-02-20}}</ref>|children=2|parents=|relatives=|nationality=British}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Leonora Cohen''' OBE (née Throp; 15 June 1873 - 4 September 1978) bụ onye British suffragette na trade unionist, na otu n'ime ndị majie mbụ. A maara ya dị ka "Tower Suffragette" mgbe ọ kụrisịrị igbe ngosi na Tower of London ma rụọ ọrụ dị ka onye nche Emmeline Pankhurst. Ọ dịrị ndụ ruo mgbe ọ dị afọ 105 ma nye aka na nke abụọ nke ụmụ nwanyị na 1970s.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Cohen Leonora Throp na Hunslet, Leeds na 15 June 1873 na Canova na Jane (née Lamie) Throp.<ref>{{Cite web|url=https://www.thoresby.org.uk/content/people/cohen.php|title=Leonora Cohen (1873-1978) - They Lived in Leeds - Thoresby Society|work=www.thoresby.org.uk|accessdate=20 February 2020}}</ref><ref name="BBC 2009"/><ref name="JC&JLmarriagecert">{{Cite web|url=https://civilrecords.irishgenealogy.ie/churchrecords/images/marriage_returns/marriages_1870/11367/8173475.pdf|title=Marriage certificate of Canova Throp and Jane Lamie, Christ Church Belfast|date=16 February 1870|publisher=irishgenealogy.ie|accessdate=25 February 2018}}</ref><ref>"On Wednesday, at Christ Church, Belfast, by the Rev. </ref> Nna ya, Canova Throp, bụ onye na-ese ihe ma nwụọ na 1879 mgbe Leonora dị afọ 5, mgbe ọ butere ụkwara nta nke ọkpụkpụ azụ, nke hapụrụ nne ya di ya iji zụlite Cohen na ụmụnne ya abụọ.<ref name="auto"/><ref name="Liddington2015">{{Cite book|author=Jill Liddington|title=Rebel Girls: How votes for women changed Edwardian lives|url=https://books.google.com/books?id=e6wICgAAQBAJ&pg=PT231|date=3 September 2015|publisher=Little, Brown Book Group|isbn=978-0-349-00781-6|pages=231–241}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJill_Liddington2015">Jill Liddington (3 September 2015). </cite></ref><ref name="BBC 2009" /> Nne ya rụrụ ọrụ dị ka onye na-akwa akwa iji kwado ezinụlọ ahụ.<ref name="RoyalArm"/>Cohen ghọrọ onye na-eri akwụkwọ nri na 1891 nke ọ nọgidere na ndụ ya niile.<ref name="Crawford 2003">Crawford, Elizabeth. (2003). </ref>
Ọ mụtara ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe ma mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka Onye na-azụ ihe, ọ zutere Henry Cohen, onye na-enyere onye na-ere ọla aka na etiti Leeds na nwa nke ndị Juu kwagara, na nso nso a site na Warsaw.<ref name="BBC 2009"/><ref name="Liddington2015"/> Henry bụ enyi nwata mana ezinụlọ abụọ ahụ megidere alụmdi na nwunye ahụ.<ref name="RoyalArm">{{Cite web|url=http://blog.royalarmouries.org/2013/a-continuing-story-of-museum-ffoulkes-the-tower-armouries-february-1913/|title=A continuing story of museum ffoulkes – The Tower Armouries – February 1913|author=Clifford|first=Bridget|work=Royal Armouries Blog|publisher=[[Royal Armouries]]|date=1 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130312081516/http://blog.royalarmouries.org/2013/a-continuing-story-of-museum-ffoulkes-the-tower-armouries-february-1913/|accessdate=5 April 2019|archivedate=12 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFClifford2013">Clifford, Bridget (1 February 2013). </cite></ref>
Nwa mbụ di na nwunye ahụ, Rosetta, nwụrụ n'afọ mbụ ya.<ref name="BBC 2009"/> N'afọ 1902, Cohen mụrụ nwa ya nwoke Reginald onye dịrị ndụ ruo mgbe o toro.<ref name="auto"/> N'ime afọ itoolu sochirinụ, obere ezinụlọ ahụ nwere ndụ udo ka azụmahịa Henry dị ka onye na-ere ọla na-aga nke ọma.<ref name="BBC 2009" /><ref name="RoyalArm"/>
== Ihe mere ị ga-eji bụrụ onye na-akwado ụmụ nwanyị ==
Nne Cohen bụ Jane bụ ihe nwere mmetụta na ndụ ya. N'ihi na nne ya bụ onye na-akwa ákwà di ya nwụrụ nke zụlitere ụmụ atọ naanị ya, o doro anya nye Cohen na nne ya nwere ikike ole na ole dị ka nwanyị bi na Britain na ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu. N'ajụjụ ọnụ a gbara ya n'oge ndụ ya, Cohen kwuru na, "Ndụ siri ike. Nne m ga-asị 'Leonora, ọ bụrụ na ọ bụ naanị anyị ụmụ nwanyị nwere ihe ha na-ekwu', mana anyị enweghị. Otu nwoke mmanya na-egbu ... nwere votu naanị n'ihi na ọ bụ nwoke. E kwere m nkwa na m ga-anwa ịgbanwe ihe".<ref name="BBC 2009"/> Cohen ghọtara mgbe ọ dị obere na nne ya ga-emeri nnukwu ihe mgbochi na ndụ ya naanị n'ihi na ọ bụ nwanyị. Ọ bụ "enweghị ike nke nne ya mere ka ọ bụrụ ihe siri ike".<ref name="BBC 2009" />
== Omume na-ekwu okwu n'olu dara ụda karịa okwu ==
Cohen mere ọtụtụ mkpesa megide gọọmentị. N'afọ 1909, ọ sonyeere Leeds Women's Social and Political Union (WSPU), nke Emmeline Pankhurst guzobere na 1903.<ref name="BBC 2009"/> Mgbe e mesịrị, Cohen so na "The Bodyguard" nke Mrs Pankhurst.
N'afọ 1911, Cohen sonyeere ngagharị iwe ebe ọ tụbara nkume na windo ụlọ gọọmentị; e jidere ya ma debe ya n'ụlọ mkpọrọ Holloway ụbọchị asaa.<ref name="BBC 2009"/> Ọ gbachitere onwe ya n'ụlọ ikpe ma, ọ bụ ezie na a mara ya ikpe, a tọhapụrụ ya.<ref name="RoyalArm"/>A "kụkwara ya n'ọnụ ya na aka onye uwe ojii ma kụtuo ya n'okpuru ịnyịnya onye uwe ojii nọ n'elu" na ngagharị iwe nke House of Commons.<ref name=":0">{{Cite book|title=Rise up, women! : the remarkable lives of the suffragettes|author=Atkinson|first=Diane|publisher=Bloomsbury|year=2018|isbn=9781408844045|location=London|pages=368, 381, 518, 532|oclc=1016848621}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAtkinson2018">Atkinson, Diane (2018). </cite></ref> Ka Cohen malitere ime ihe siri ike dị ka onye na-akwado ụmụ nwanyị, ezinụlọ ya kwadoro nkwado ya mana ndị enyi ya emeghị ya; ọ natara akwụkwọ ozi ịkpọasị na nwa ya nwoke chere mkpagbu ihu n'ụlọ akwụkwọ.<ref name="BBC 2009" />
N'afọ 1913, Cohen mere mkpesa megide gọọmentị site n'iji ígwè na-agbaji ihe ngosi iko nwere akara nke Order of Merit na Jewel House na Tower of London.<ref name="BBC 2009"/> E jidere Cohen nke ugboro abụọ ma ziga ya na Armley Gaol ebe ọ gara ngagharị iwe agụụ.<ref name="auto"/> N'ihi Iwu Cat na Mouse, a tọhapụrụ Cohen n'ụlọ mkpọrọ mgbe ụbọchị ole na ole gasịrị iji kwe ka ọ gbakee site na agụụ nke onwe ya kpatara.<ref name="BBC 2009" /> Leonora na Henry Cohen wee kwaga Harrogate iji guzobe ụlọ obibi ndị na-eri akwụkwọ nri, ebe ha nyekwara ndị suffragettes na-agba ọsọ n'aka ndị uwe ojii.<ref name="auto" /> Ọ natara ihe nrite Agụụụụ 'maka Ike' site na WSPU.
N'afọ 1913, Annie Kenney na Flora Drummond mere ndokwa ka ndị nnọchi anya WSPU soro ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị David Lloyd George na Sir Edward Grey kwurịta okwu. Ndị nnọchiteanya ahụ kọwara ụgwọ ọrụ na ọnọdụ ọrụ ha tara ahụhụ na olileanya ha na ntuli aka ga-enyere ụmụ nwanyị aka ịma ọnọdụ ahụ aka n'ụzọ ọchịchị onye kwuo uche ya. Cohen kọwara na ụmụ nwanyị na-atụ vootu ga-enwe ike ịchọ ụgwọ ọrụ dị elu dịka ụmụ nwoke mere, nke ga-egbochi ụmụ agbọghọ a na-akwụ ụgwọ dị ala ịbanye n'okporo ámá.<ref>{{Cite news|author=Cowman|first=Krista|title=Let's not forget the working class suffragettes|url=https://www.newstatesman.com/politics/feminism/2018/02/suffragettes-women-100-years-working-class|accessdate=2 May 2019|work=New Statesman|date=6 February 2018}}</ref>
Cohen mere onwe ya ka ọ bụrụ onye na-eme achịcha na [[Norah Duval]] dị ka nwata nwoke, na-agbanwere ebe mgbe ya na onye na-akwado ọchịchị ibe ya bụ Lilian Lenton na-ebute achịcha iji hapụ ya ka ọ gbapụ n'ụlọ onye na-enyocha nka Frank Rutter na Leeds, nke e ji mee ka ndị na-eme ngagharị agụụ gbakee.<ref name=":0"/>
Uwe o yi na 1914 Leeds Arts Club Ball nwere akara ndị suffragette na akara nke Women's Social and Political Union. Uwe ahụ bụ nke Leeds Discovery Centre.<ref>{{Cite web|url=https://news.leeds.gov.uk/object-of-the-week--leonora-cohens-dress/|title=Object of the week- Leonora Cohen's dress|work=Object of the week- Leonora Cohen’s dress|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200220162516/https://news.leeds.gov.uk/object-of-the-week--leonora-cohens-dress/|archivedate=20 February 2020|accessdate=20 February 2020}}</ref>
Cohen ghọrọ onye nhazi distrikti Leeds nke National Union of General and Municipal Workers ma hazie ndị ọrụ na nkwupụta ha gụnyere ọgbaghara ụbọchị atọ jere ozi dị ka onye isi oche nke Leeds Trades Council.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|url=http://annesebba.com/journalism/discovering-a-new-relative-leonora-cohen/|title=Anne SebbaDiscovering a New Relative - Leonora Cohen - Anne Sebba|language=en-US|accessdate=18 October 2019}}</ref><ref name="Crawford 2003">Crawford, Elizabeth. (2003). </ref> Mgbe Agha Ụwa Mbụ gasịrị, Leonora na ezinụlọ ya laghachiri Clarendon Road, Leeds.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.thoresby.org.uk/content/people/cohen.php|title=Leonora Cohen (1873-1978) - They Lived in Leeds - Thoresby Society|work=thoresby.org.uk|accessdate=20 February 2020}}</ref>
Ka ọ na-erule 1923, Cohen ghọrọ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke Yorkshire Federation of Trades Councils. N'afọ 1924, a họpụtara Cohen ka ọ bụrụ onye majie; ọ bụ otu n'ime ụmụ nwanyị mbụ a họpụtara n'oche na JP ruo afọ 25.<ref name=":0"/><ref name="BBC 2009">{{Cite web|title=Leeds' forgotten suffragette|work=BBC|date=30 November 2009|url=http://news.bbc.co.uk/local/leeds/hi/people_and_places/history/newsid_8387000/8387247.stm|accessdate=27 September 2014}}</ref> Na 1928 Birthday Honours, e nyere ya Order of the British Empire maka ịnakwere ọrụ mmekọrịta ya.<ref name="Crawford 2003">Crawford, Elizabeth. (2003). </ref>
== Uto nke abụọ nke ụmụ nwanyị ==
Cohen lara ezumike nká na Colwyn Bay na ugwu Wales. N'afọ 1970, ọ gara emume mmeghe nke Suffragette Memorial na London, na, n'afọ 1973, ọ laghachiri n'ihe omume Tower of London ya.<ref name=":1">{{Cite news|author=Edwards|first=Margaret|date=14 June 1973|title=Woman who went to jail to win vote attacks Women's Lib|page=2|work=The North Wales Weekly News}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEdwards1973">Edwards, Margaret (14 June 1973). </cite></ref>
Ebe ọ bụ na Cohen dị ndụ ruo mgbe ọ dị afọ 105, ọ hụrụ ọganihu nke abụọ nke ụmụ nwanyị n'afọ ndị 1970 ma weghachite Cohen n'anya ọha na eze. Brian Harrison gbara ihe karịrị mmadụ 200 ajụjụ ọnụ, gụnyere Cohen, dị ka akụkụ nke ọrụ ya Oral Evidence on the Suffragette and Suffragist Movements. N'ajụjụ ọnụ nke afọ 1974, Cohen tụlere ọrụ ya na nzukọ nke afọ 1911 na ahụmịhe ya banyere njide mbụ ya: "[Na nzukọ ahụ] ọ jupụtara. Ndị uwe ojii nọ n'elu ịnyịnya apụọla. Mgbe anyị rutere n'ọnụ ụzọ ámá obí eze, enwere m ike icheta ndị uwe ojii nọ n'elu ịnyịnya n'ebe ahụ nke ọma, ọ bụkwa ebe ahụ ka a kụrụ m. "<ref>{{Cite web|title=Leonora Cohen, Suffragette|url=http://www.londonmet.ac.uk/thewomenslibrary/aboutthecollections/research/leonora-cohen-suffragette.cfm|work=London Metropolitan University – Homepage.|publisher=The Women's Library|accessdate=19 February 2013}}</ref> Cohen kọwara ime ihe ike na nnukwu ìgwè mmadụ na nnọkọ ahụ.
N'afọ 1974, ọ pụtara n'ihu Radio Times iji kwalite usoro Shoulder to Shoulder na akụkọ ihe mere eme nke ụmụ nwanyị; e sere ya foto na-eyi uwe Holloway na Hunger Strike Medal.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|url=https://womanandhersphere.com/2012/10/19/collecting-suffrage-the-wspus-holloway-brooch/|title=Collecting Suffrage - the WSPU Holloway Brooch|author=|first=|date=19 October 2012|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
Ndị ọkà mmụta mechara nyochaa ndụ Cohen dị ka onye na-akwado ụmụ nwanyị. Jemal Nath kwuru na a na-ejikọta iri akwụkwọ nri na ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite journal|author=Nath|first=Jemal|title=Gendered Fare?: A qualitative Investigation of Alternative food and Masculinities|journal=Journal of Sociology|year=2011|volume=47|pages=261–278|doi=10.1177/1440783310386828}}</ref> A na-eji usoro nhọpụta na ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu mee ihe dị ka ihe atụ. A na-ahụ iri nri Cohen, tinyere ndị ọzọ na-akwado ụmụ nwanyị, dị ka ụzọ ụmụ nwanyị ga-esi nọrọ obere oge na kichin n'ihi na ha anaghị akwadebe anụ, ya mere, ha nwere ike iwepụ oge ka ukwuu na-achụso ọdịmma n'èzí ụlọ.<ref>{{Cite journal|author=Nath|title=Gendered Fare}}</ref>
== Ọnwụ na ihe nketa ==
[[Usòrò:Leonora_Cohen.jpg|thumb|Ihe ncheta na-acha anụnụ anụnụ, Leeds]]
N'afọ ndị 1960, Cohen nyere akwụkwọ mkpofu ya, nnukwu akwụkwọ na ihe ncheta ndị ọzọ na Abbey House Museum, Leeds.<ref>{{Cite web|url=https://www.yorkmuseumstrust.org.uk/blog/ask-the-expert-qa-26-november-the-leonora-cohen-suffragette-collection-with-nicola-pullen/|title=Ask the Expert Q&A 26 November – Leonora Cohen Suffragette Collection with Nicola Pullen {{!}} York Museums Trust|work=www.yorkmuseumstrust.org.uk|language=en-GB|accessdate=2018-02-04}}</ref><ref name="auto1"/>Ọ bụ ezie na akwụkwọ mkpofu ya enyeghị akụkọ zuru oke banyere oge mkpọsa ya, ọ na-enye nghọta banyere ihe kpaliri ya ịghọ onye na-akwado ụmụ nwanyị.<ref name="auto1" /> Akwụkwọ mkpofu ya na-egosikwa na ọ nwere mmasị n'ihe ndị na-eme ugbu a n'ihi na o nwere edemede banyere ọnwụ Nọọsụ Edith Cavell.<ref name="auto1" /> Nchịkọta ahụ gụnyere ihe osise ya dị ka nwatakịrị site n'aka nna ya.<ref>{{Cite web|title=Canova Throp 1849–1879|url=https://artuk.org/discover/artists/throp-canova-18491879|work=Artuk.org/|accessdate=2 May 2019|archivedate=9 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190509073448/https://artuk.org/discover/artists/throp-canova-18491879}}</ref>
Cohen nọrọ afọ ndị ikpeazụ ya n'ụlọ ndị agadi na-eri akwụkwọ nri.<ref name="Crawford 2003">Crawford, Elizabeth. (2003). </ref> Ọ nwụrụ na 1978, mgbe ọ dị afọ 105.<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.yorkmuseumstrust.org.uk/blog/ask-the-expert-qa-26-november-the-leonora-cohen-suffragette-collection-with-nicola-pullen/|title=Ask the Expert Q&A 26 November – Leonora Cohen Suffragette Collection with Nicola Pullan {{!}} York Museums Trust|work=www.yorkmuseumstrust.org.uk|accessdate=2020-02-20}}</ref> Akwụkwọ akụkọ Times bipụtara akụkọ ọnwụ Cohen. Nke a kpọtụrụ aha OBE ya, ọrụ ya dị ka onye nche nke Mrs Pankhurst, mkpọrọ ya na agụụ ọgbaghara ya na aha ya dị ka "Tower Suffragette" maka mmebi o mere na ígwè bar na Tower of London. A na-ele ya anya dị ka onye na-eme ihe ike na mpaghara.<ref>{{Cite journal|author=Cowman|first=Krista|title=Carrying on a Long Tradition': Second-Wave Presentations of First-Wave Feminism in Spare Rib c. 1972—80|journal=European Journal of Women's Studies|year=2010|volume=3|issue=17|pages=193–210 [205]|doi=10.1177/1350506810368909}}</ref>
Cohen tinyere ihe edeturu na ígwè ahụ ọ tụbara iji kụwaa kọbọd iko ahụ dị na Tower: "Jewel House, Tower of London. Mkpesa m na Gọọmentị maka ịjụ Enfranchise Women, mana ọ na-aga n'ihu na-ata ụmụ nwanyị ndị mkpọrọ ahụhụ - Ọrụ Ọ bụghị Okwu. Leonora Cohen"/ tụgharịa "Votes for Women. 100 afọ nke mkpesa iwu, mkpebi, nzukọ na ngagharị adaala.<ref name="RoyalArm"/>
Ajụjụ ọnụ ya na Cohen n'oge otu narị afọ ya pụtara na North Wales Weekly News . N'ime ya, ọ na-akọwa ihe mere na mgbe ọ sonyeere òtù ndọrọndọrọ ọchịchị na omume ya ndị sochirinụ.<ref name=":1"/>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
oaueu37x0rcstjjlgxlg9hnbxhri19l
Lisa Mangcu
0
27845
638211
114775
2026-05-17T19:04:24Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638211
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=|office=Member of Parliament from [[Gauteng (National Assembly of South Africa constituency)|Gauteng]]|termstart=22 May 2019|honorific_suffix=[[Parliament of South Africa|MP]]|party=[[ANC]]}}
{{Databox}}
'''Lisa Nkosinathi Mangcu''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị oboro South Africa bụ onye bụ onye omeiwu (MP) maka otu African National Congress .<ref>{{Cite web|title=Mr Lisa Nkosinathi Mangcu - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/177|accessdate=2021-09-15|work=www.parliament.gov.za|archivedate=2021-09-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210915210929/https://www.parliament.gov.za/person-details/177}}</ref>
Na 6 Machị n’afo 2023, a họpụtara Mangcu dịka osote minista na-ahụ maka njem.<ref>{{Cite web|author=Zyl|first=Corné van|date=2023-03-06|title=Cabinet reshuffle: Here's EVERY change made by Ramaphosa|url=https://www.thesouthafrican.com/news/cabinet-reshuffle-heres-every-change-made-by-ramaphosa-breaking-news-6-march-2023/|accessdate=2023-03-06|work=The South African|language=en-ZA}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
edo5r5y2vcc93aoczuopyb93ha1qknk
Mary Kitagawa
0
28282
638250
140440
2026-05-18T04:02:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638250
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Mary Kitagawa (nee Murakami; amuru ya 1935) OBC bu onye nkuzi Canada. Dị ka onye Japan-Canadian na-etolite na British Columbia, e debere ezinụlọ ya n'ogige ụlọ ọrụ Japan dị iche iche n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ nakweere ọkwá na Kitsilano Secondary School ma mesịa nye ya akara ugo mmụta nsọpụrụ na Mahadum British Columbia.'''
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Kitagawa ma zụlite ya na Salt Spring Island, British Columbia n'ezinụlọ mmadụ ise.<ref>{{Cite news|author=Peng|first=Jenny|title=Japanese-Canadian ‘crusader’ Mary Kitagawa appointed Order of B.C.|url=https://www.thestar.com/vancouver/2018/08/09/from-hastings-barn-to-order-of-bc-japanese-canadian-crusader-mary-kitagawa-reflect-on-lifelong-activism.html|accessdate=January 16, 2020|publisher=Toronto Star|date=August 9, 2018}}</ref> Mgbe ọ dị afọ asaa, e jidere nna ya dịka akụkụ nke njide nke ndị Canada Japan n'ofe ụsọ oké osimiri British Columbia n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. Ndị ezinaụlọ ya ndị ọzọ ga-emecha sonyere nna ya n'ogige Internment dị iche iche wee nwetakwa ugbo ha.<ref>{{Cite web|author=Maryse Zeidler|title=75th anniversary of Japanese-Canadian internment camps echoes as fears of Islamophobia rise|url=https://www.cbc.ca/news/canada/british-columbia/japanese-canadian-internment-camp-anniversary-75-1.3996885|work=cbc.ca|accessdate=January 16, 2020|date=February 25, 2017}}</ref> Mgbe agha ahụ biri, ọ laghachiri Salt Spring Island na 1954.<ref>{{Cite news|author=Angela|first=Jeffs|title=Canadian garden of unity and reconciliation|url=https://www.japantimes.co.jp/community/2008/01/19/general/canadian-garden-of-unity-and-reconciliation/#.Xh_4vBdKjjA|accessdate=January 16, 2020|publisher=The Japan Times|date=January 19, 2008}}</ref>
== Ọrụ ya ==
Kitagawa chọrọ ịmalite ọrụ nkuzi ya n'ụlọ na Salt Spring Island mana o chere ajọ mbunobi ihu n'ihi agbụrụ ya.<ref name="Jacques">{{Cite news|author=Jacques|first=Ian|title=South Deltan appointed to Order of B.C.|url=https://www.delta-optimist.com/news/south-deltan-appointed-to-order-of-b-c-1.23393666|accessdate=January 16, 2020|publisher=Delta Optimist|date=August 8, 2018}}</ref> N'ihi ya, ọ malitere ọrụ nkuzi ya na Kitsilano Secondary School, ebe ọ ga-ezute di ya n'ọdịnihu.<ref>{{Cite web|author=Endo Greenway|first=John|title=Mary and Tosh Kitagawa: Two Peas in a Pod|url=http://jccabulletin-geppo.ca/mary-and-tosh-kitagawa-two-peas-in-a-pod/|work=jccabulletin.ca|accessdate=January 16, 2020|date=February 12, 2013|archivedate=January 16, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116065214/http://jccabulletin-geppo.ca/mary-and-tosh-kitagawa-two-peas-in-a-pod/}}</ref> Mgbe amuchara ụmụ ya, ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na-anọchi anya ma mesịa debanye aha na Mahadum British Columbia (UBC).<ref name="Jacques" /> N'afọ 2011, Kitagawa nwere ihe ịga nke ọma n'ịkwado UBC ka ọ nye ụmụ akwụkwọ 76 nke Japan Canada bụ ndị a manyere ịpụ na UBC mgbe mwakpo ahụ mere na Pearl Harbor.<ref>{{Cite web|author=Takeuchi|first=Craig|title=UBC to grant honorary degrees to interned Japanese Canadians, create Asian Canadian Studies program|url=https://www.straight.com/news/ubc-grant-honorary-degrees-interned-japanese-canadians-create-asian-canadian-studies-program|work=straight.com|accessdate=January 16, 2020|date=March 22, 2012}}</ref> O mechara bụrụ onye natara 2013 Queen Elizabeth II Diamond Jubilee Medal na National Association of Japanese Canadians Leadership Award.<ref>{{Cite web|author=Endo Greenway|first=John|title=Queen Elizabeth II Diamond Jubilee Medals to be awarded|url=http://jccabulletin-geppo.ca/queen-elizabeth-ii-diamond-jubilee-medals-to-be-awarded/|work=jccabulletin.ca|accessdate=January 16, 2020|date=January 25, 2013|archivedate=January 16, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116062058/http://jccabulletin-geppo.ca/queen-elizabeth-ii-diamond-jubilee-medals-to-be-awarded/}}</ref><ref>{{Cite web|title=NAJC AGM|url=http://jccabulletin-geppo.ca/najc-agm/|work=jccabulletin.ca|accessdate=January 16, 2020|date=April 1, 2014|archivedate=January 16, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116062103/http://jccabulletin-geppo.ca/najc-agm/}}</ref> Kitagawa na di ya Tosh nọdụrụ na Community Council for the Landscapes of Injustice project na Mahadum Victoria.<ref>{{Cite web|title=National Honorary Advisory Council Members|url=http://najc.ca/wp/national-honorary-advisory-council-members/|work=najc.ca|accessdate=January 16, 2020|archivedate=January 16, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116062059/http://najc.ca/wp/national-honorary-advisory-council-members/}}</ref>
N'afọ 2018, Kitagawa natara Order of British Columbia maka mbọ ọ na-agba maka ndị Japan Canada.<ref>{{Cite web|title=2018 Recipient: Mary Kitagawa – Delta|url=https://orderofbc.gov.bc.ca/2018-recipient-mary-kitagawa-delta/|work=orderofbc.gov.bc.ca|accessdate=January 16, 2020}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
oqc6lumw784fnlpfnm3kto2fpmnm5cj
Leila Deen
0
28783
638207
143653
2026-05-17T16:52:11Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638207
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Leila Deen''' (amụrụ n'afọ 1979) bụ onye Britain na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, onye na-eme mkpọsa maka nsogbu mgbanwe ihu igwe, ịda ogbenye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mmiri. Ọ bụ onye nduzi mmemme na SumOfUs na Washington, DC.<ref>{{Cite web|title=Author Page|url=https://www.opendemocracy.net/en/author/leila-deen/|work=openDemocracy|accessdate=2020-05-01}}</ref> N'oge gara aga, ọ duziri mkpọsa Greenpeace UK megide fracking<ref name="rising"/> ma bụrụ onye nduzi ọrụ na Greenpeace USA ruo 2019.<ref name="usa">{{Cite web|url=http://www.greenpeace.org/usa/bios/leila-deen/|title=Leila Deen|work=Greenpeace USA|accessdate=4 October 2015}}</ref> Ọ bụbu onye nkwado na World Development Movement na Plane Stupid. A maara ya nke ọma maka ịwụsa akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ mgbe ahụ Onye Odeakwụkwọ Azụmaahịa Lord Mandelson na Machị 2009 na mkpesa megide ndọtị nke ọdụ ụgbọ elu Heathrow, nke e jidere ma dọọ ya aka ná ntị.
== Mgbalị ==
Deen abụwo onye na-eme ngagharị iwe kemgbe ọ dị afọ iri na ụma.<ref name="rising"/> Deen bụ onye a ma ama n'òtù na-emegide ụgbọelu Plane Stupid na onye na-eme mkpọsa maka World Development Movement, na-elekwasị anya na mmiri, ego, na mgbanwe ihu igwe.<ref>Vicky Cann and Tim Jones, Edited by Leila Deen [https://web.archive.org/web/20081010032651/http://www.wdm.org.uk/resources/reports/water/downthedrainreport26112006.pdf Down the drain: How aid for water sector reform could be better spent] World Development Movement, November 2006</ref><ref name="rising" /> Deen mere isi akụkọ n'afọ 2005 dị ka akụkụ nke ngagharị iwe na nzukọ G8 na Edinburgh mgbe ya na ndị ọzọ na-eme ngagharị iwe rịgooro otu crane.<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/southern_counties/4651989.stm G8 protesters climb 150ft crane] ''BBC News'', 5 July 2005</ref> E hotara ya ka ọ na-ekwu "Ihe mkpofu nke nkwụsị ụgwọ na mmụba enyemaka... ka na-ejikọta ya na ọnọdụ na-emebi emebi, nke na-emegide Make Poverty History".
N'adịghị ka ihe o mere n'onwe ya, na 2008 Kingsnorth Climate Camp, a kọrọ na Deen "na-achọsi ike na WDM anaghị akwado usoro mkpesa iwu na-akwadoghị". Ọ kpọrọ Terminal 5 nke Heathrow "ụlọ ahịa dị ebube" ma kpọọ ndị na-eme ngagharị iwe na-emegide ụgbọ elu "ndị na-eduhie eduhie".<ref>Jacobs, Catherine: [http://news.sky.com/skynews/Home/UK-News/Terminal-5-Branded-Glorified-Shopping-Mall/Article/200803213649526?lpos=UK_News_Article_Related_Content_Region_2&lid=ARTICLE_13649526_Terminal_5_Branded_Glorified_Shopping_Mall New Terminal Branded An 'Ugly Icon']. ''Sky News'', 14 March 2008</ref><ref>Davis, Anna: [https://web.archive.org/web/20110606045254/http://www.thisislondon.co.uk/standard/article-23648151-demonstrators-bear-down-on-westminster-in-fight-against-heathrow-expansion.do Demonstrators bear down on Westminster in fight against Heathrow expansion] ''Evening Standard'', 20 February 2009</ref> N'afọ 2007, ọ sonyeere ogige udo nke Brian Haw na Parliament Square megide SOCPA na Agha Iraq.<ref>Allen, Nick: [https://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601102&sid=aRGmzyCJowBA&refer=uk U.K.'s Brown Faces Anti-War Protests as Exclusion Zone Lifted] Bloomberg, 28 June 2007</ref>
Dị ka onye otu Plane Stupid, o yi uwe dị ka onye na-akwado ọchịchị, na-arapara onwe ya n'ọnụ ụzọ nke Ngalaba Na-ahụ Maka Njem, ma na-afụ opi ikuku iji kwụsị okwu Geoff Hoon.<ref name="bingham">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/politics/4948244/Mandelson-custard-attack-Peter-Mandelson-covered-in-custard-by-protester-Leila-Deen.html|title=Mandelson custard attack: Peter Mandelson covered in custard by protester Leila Deen|first=John|author=Bingham|work=The Telegraph|date=6 March 2009|accessdate=4 October 2015}}</ref> Ọ bụ onye ikpeazụ na Sheila McKechnie Awards na 2006 maka mkpọsa maka Ikpe Ziri Ezi.<ref>{{Cite web|url=http://www.smk.org.uk/economic-justice-2006/|title=Economic Justice 2006 {{!}} Sheila McKechnie Foundation Awards|date=2006|accessdate=4 October 2015|archivedate=9 January 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150109225853/http://www.smk.org.uk/economic-justice-2006/}}</ref>
Na Greenpeace UK site na 2010 ruo 2013 ọ bụ onye mgbasa ozi ike, na-eduga mmegide ha na imebi, na-agba ọsọ "Olee otu igwe ojii gị si dị ọcha" megide iji ike ọkụ site na ụlọ ọrụ ịntanetị na mkpọsa megide Arctic na ogbugba mmanụ miri emi nke Shell, Gazprom na ụlọ ọrụ ike ndị ọzọ, gụnyere n'ụgbọ mmiri Greenpeace MV Esperanza.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/uk-23956276|title=Viewpoints: Do we have to choose between cheap or clean energy?|work=BBC News|date=5 September 2013|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.itv.com/news/granada/update/2012-12-13/greenpeace-fracking-dream-is-dangerous-fantasy/|title=Greenpeace: "Fracking dream is dangerous fantasy"|work=Granada|publisher=ITN|date=13 December 2012|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/science-environment-24853877|title='Frack Master' Chris Faulkner takes on Greenpeace|work=BBC News|date=7 November 2013|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.prweek.com/article/1208208/anti-fracking-pressure-mounts-greenpeace-plans-spectacular-activity|author=Farey-Jones|first=Daniel|title=Anti-fracking pressure mounts as Greenpeace plans 'spectacular' activity|work=PR Week|date=21 August 2013|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.co.uk/leila-deen/apple-clean-energy-greenpeace_b_1455924.html|author=Deen|first=Leila|title=Clean Energy: If Apple Can't Afford to Think Different, No One Can|work=Huffington Post|date=26 April 2012|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.macworld.co.uk/news/apple/greenpeace-protesters-target-apples-ireland-hq-3352148/|title=Greenpeace protesters target Apple's Ireland HQ|author=Camm-Jones|first=Ben|work=Macworld|date=18 April 2012|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref name="rising">{{Cite news|url=http://www.womenrisingradio.com/2014/03/06/women-rising-radio-xxiv-greenpeace-activists/|first=Lynn|author=Feinerman|title=Women Rising Radio XXIV: Greenpeace Activists|work=Women Rising Radio|date=6 March 2014|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://news.sky.com/story/801183/greenpeace-in-stand-off-over-arctic-oil-drill|title=Greenpeace In Stand-Off Over Arctic Oil Drill|author=Stallard|first=Katie|work=Sky News|date=24 August 2010|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.shetlandtimes.co.uk/2010/09/24/greenpeace-forced-to-end-anti-drilling-protest-by-court-order|title=Greenpeace forced to end anti-drilling protest by court order|work=Shetland Times|date=24 September 2010|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.prweek.com/article/1027144/voluntary-sector-be-braver-urges-greenpeace|title=Voluntary Sector: 'Be braver' urges Greenpeace|author=Cartmell|first=Matt|work=PR Week|date=10 September 2010|accessdate=4 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/10174144/Greenpeace-justifies-scaling-the-Shard-over-Arctic-oil-drilling.html|title=Greenpeace justifies scaling the Shard over Arctic oil drilling|work=The Telegraph|date=11 July 2013|accessdate=4 October 2015}}</ref> N'ọnwa Ọktoba afọ 2013, ọ ghọrọ osote onye nduzi mkpọsa na Greenpeace USA.<ref name="usa"/><ref name="LinkedIn">{{Cite web|url=https://www.linkedin.com/pub/leila-deen/b8/5a8/a98|title=Leila Deen|work=LinkedIn|accessdate=4 October 2015}}</ref> Site na Febụwarị 2019, ọ bụ onye nduzi mmemme na SumOfUs.<ref name="LinkedIn" />
=== Ihe mere Lord Mandelson ===
Na 6 Maachị 2009 Deen gakwuuru onye ode akwụkwọ azụmahịa Lord Mandelson n'èzí nzụkọ Carbon dị ala na atụmatụ carbon nke gọọmentị na Royal Society wee tụba otu iko akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ n'ihu, maka mkpesa maka nkwado ya maka ụzọ ụgbọ elu nke atọ na ọdụ ụgbọ elu Heathrow. Deen bi n'akụkụ ụzọ ụgbọ elu Heathrow na London, ma na mbụ rụrụ ụka na mgbasawanye ọdụ ụgbọ elu ekwekọghị na ịkwụsị mgbanwe ihu igwe.<ref>Cleland, Gary: [https://www.telegraph.co.uk/news/1570122/Third-Heathrow-runway-to-get-go-ahead.html Third Heathrow runway to get go-ahead] ''Daily Telegraph'', 24 November 2007</ref> E hotara ya ka ọ na-ekwu "naanị ihe na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ banyere Peter Mandelson bụ slime na-agafe n'akwara ya".<ref>Hines, Nico: [http://www.timesonline.co.uk/tol/news/politics/article5856186.ece Protester throws green custard in the face of Lord Mandelson and walks away] ''The Times'', 6 March 2009</ref><ref>[https://www.theguardian.com/politics/2009/mar/06/leila-deen-mandelson-green Profile: Leila Deen] ''The Guardian'', 6 March 2009</ref> Plane Stupid kwuru na omume ahụ bụ iji mee mkpesa na nzukọ ugboro ugboro n'etiti Roland Rudd na Mandelson nke BAA na ndị minista ndị ọzọ tupu nkwado nke Labour maka ụzọ nke atọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.planestupid.com/blogs/2009/03/2/peter-mandelson-yachtgate-20|title=Peter Mandelson: Yachtgate 2.0|publisher=Plane Stupid|accessdate=6 March 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090305090226/http://www.planestupid.com/blogs/2009/03/2/peter-mandelson-yachtgate-20|archivedate=5 March 2009}}</ref>
Lord Mandelson zara na "Ọ bụ ezie na m dị njikere iburu òkè m ziri ezi nke mgbanwe ndụ ndụ n'ubu m, ọ na-esiri m ike ịnwe ya n'ihu m", John Prescott kwuru na "Ihe na-adịghị anabata bụ ụzọ. Nwanyị ahụ jere sị na ọ bụ ikike ya na ọchịchị onye kwuo uche ya, ekwesịrị ijide ya."<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/politics/2009/mar/06/mandelson-green-slime-protest|title=Police to investigate green custard attack on Mandelson|date=6 March 2009}}</ref> Lord Mandelson kwuru na "O juru m anya na ọ nwere ike ịpụ n'ejighị ya". E jidere Deen na 8 Machị maka ihe ahụ merenụ, a dọrọ ya aka ná ntị na 9 Eprel maka ịkpata "mmegbu, egwu ma ọ bụ nsogbu".<ref>[http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/7931185.stm Arrest in Mandelson custard probe] BBC News, 8 March 2009</ref><ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/london/7991907.stm|title=Mandelson custard woman cautioned|date=9 April 2009|work=BBC News|accessdate=15 April 2009}}</ref>
== Ọrụ nta akụkọ ==
Deen chọrọ ịbụ onye nta akụkọ mgbe ọ dị afọ iri na ụma.<ref name="rising"/> Deen edeela maka New Statesman banyere nzukọ G8 nke afọ 2007, maka Red ''Pepper'' banyere ngagharị iwe megide agha nke afọ 2003 na RAF Fairford<ref>Deen, Leila: [https://web.archive.org/web/20060925034504/http://www.redpepper.org.uk/natarch/x-fairford.html Flowers For Fairford] ''Red Pepper'', 22 April 2003 (in the [[Internet Archive]])</ref> na maka The Independent.<ref>[http://www.newstatesman.com/writers/leila_deen Leila Deen's blog] ''New Statesman'' June 2007</ref><ref>Deen, Leila: [https://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/44-die-in-iranian-plane-crash-near-airport-569572.html 44 die in Iranian plane crash near airport.] ''The Independent'', 11 February 2004</ref> Na Guardian n'ihu ngagharị iwe G-20, Deen kwuru na mmegharị akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ siri ike ka ọ na-adabere na netwọk, nke e wuru site na ime achịcha na ime ihe ike kama ime ihe ike na ịlụso ndị uwe ojii ọgụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2009/mar/30/g20-protests-climate-camp|title=G20: The cake and bunting revolution|author=Deen|first=Leila|date=31 March 2009|work=The Guardian|accessdate=15 April 2009}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Deen gara ụlọ akwụkwọ na Brighton. Ọ bụ ọkara onye Ijipt, a makwaara ya dị ka Leila Aly-el-Deen.<ref name="bingham"/> Nne ya Sheila bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ praịmarị na onye otu Greenpeace. Leila gụrụ ọmụmụ mmepe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Leeds, ebe ọ tụụrụ vootu maka mmachibido iwu akwụkwọ akụkọ The Sun na ụlọ ahịa dị na Students' Union iji mee mkpesa maka mkpuchi ya banyere nsogbu ndị na-akwaga mba ọzọ na ndị gbara ọsọ ndụ.<ref>Michael Pennock and Polly Curtis: [https://www.theguardian.com/education/2003/feb/14/highereducation.uk5 Sun elipsed by Leeds students] ''The Guardian'', 14 February 2003</ref> O mechara nweta nzere masta na Mahadum Sussex . Maka ụbọchị ọmụmụ nne ya nke afọ iri isii, ha ji ụgbọ okporo ígwè gaa Morocco na nwanne ya nwanyị Emma ebe Leila agaghị ekwe ka ha felie.<ref>Nico Hines, David Brown: [http://www.timesonline.co.uk/tol/news/uk/crime/article5858873.ece Profile: Leila Deen – the professional activist who attacked Mandelson] ''Times Online'', 6 March 2009</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.theargus.co.uk/news/4183613.print/|title=Mandelson slime woman's mum "proud" of daughter|work=The Argus|date=7 March 2009|first=Richard|author=Gurner|accessdate=4 October 2015}}</ref>
== Hụkwa ==
* Omume na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na United Kingdom
* Ịkpọ anụ
== Edensibia ==
<references group="" responsive="0"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.theguardian.com/politics/2009/mar/06/leila-deen-mandelson-green Profaịlụ nke Leila Deen]
* [http://link.brightcove.com/services/player/bcpid1488655367?bctid=14954670001 Vidio sitere na Telegraph nke Leila Deen na-awụnye nri na Lord Mandelson, ma na-agba ya ajụjụ ọnụ]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gov6yi22vunfrniqs3wy45sgbuy9qys
Louis-Pierre Dillais
0
28901
638213
138088
2026-05-17T20:07:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638213
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Louis-Pierre Dillais''' bụ onye ọchụnta ego French. O kwetara na ya naetinye aka na mmiri nke Egwurugwu dike najụjụ ọnụ ya na ụlọ ọrụ mgbasa ozi New Zealand State TVNZ na 2005.<ref>{{Cite web|author=Dr David Robie|url=http://www.pmw.c2o.org/2005/reg4759.html|title=Author condemns hypocrisy over Rainbow Warrior bombing|publisher=[[Auckland University of Technology]] (Pacific Media Watch)|date=2005-06-27|accessdate=2012-10-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140221225621/http://www.pmw.c2o.org/2005/reg4759.html|archivedate=2014-02-21}}</ref><ref>{{Cite web|author=Suzanne Goldenberg in Washington|url=https://www.theguardian.com/usa/story/0,,2087877,00.html|title=Rainbow Warrior ringleader heads firm selling arms to US government | Environment|publisher=[[The Guardian]]|date=2007-05-25|accessdate=2012-10-03}}</ref> Admiral Pierre Lacoste gwara ''New Zealand Herald'' na 2005 na Dillais abụghị akụkụ nke "ìgwè nke atọ".<ref>{{Cite web|author=Catherine Field|url=http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=10333480|title='Third team' in Rainbow Warrior plot|publisher=[[The New Zealand Herald]]|date=2005-06-30|accessdate=2012-10-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://tvnz.co.nz/national-news/timeline-rainbow-warrior-sinking-3637927|title=Timeline: The Rainbow Warrior sinking|publisher=[[Television New Zealand]]|date=2010-07-10|accessdate=2012-10-03|archivedate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222063900/http://tvnz.co.nz/national-news/timeline-rainbow-warrior-sinking-3637927}}</ref><ref>{{Cite news|title=Greenpeace's "Rainbow Warrior" visits Baltimore Harbor|url=http://www.abc2news.com/dpp/news/region/baltimore_city/greenpeace-rainbow-warrior-returns-to-us-to-demand-deportation-of-french-bomber|work=Scripps Media Baltimore|date=2012-07-02|accessdate=2014-02-15}}</ref>
== Ndụ ==
Dị ka Greenpeace si kwuo, nna nwunye ya bụ onye bụbu Minista Naahụ Maka Mba Ọzọ Jean François-Poncet.
Nafọ 1994, Minista na-ahụ maka nchekwa nke France bụ François Léotard họpụtara Dillais dị ka onye isi nke ụlọ ọrụ onwe onye nke Minista na naahụ Maka nchekwa, naahụkwa maka ihe nzuzo ndị agha.
Dillais "arụrụ ọrụ maka odeakwụkwọ ukwu nke 'Defense National', nke dị na Prime Ministeral Services, nke na-ahụ maka ihe omume Europe-Atlantic".<ref>{{Cite web|url=http://archive.greenpeace.org/comms/rw/pkspy.html|title=The French Secret Service Agents - Where are they now?|publisher=[[Greenpeace]]|accessdate=2012-10-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120205181051/http://archive.greenpeace.org/comms/rw/pkspy.html|archivedate=2012-02-05}}</ref>
Akụkọ 1996 na Times nke London, dị ka Harper's ''Magazine'' si kwuo, jikọtara ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ịgba chaa chaa metụtara ngwá agha.<ref>{{Cite web|url=http://www.harpers.org/archive/2007/05/hbc-90000017|title=Alleged Plotter in Rainbow Warrior Bombing Selling Weapons to U.S. Government: Deportation Sought by Greenpeace|publisher=[[Harper's Magazine]]|date=2007-05-08|accessdate=2012-10-03}}</ref>
A kọrọ na ọ bi na [[Végíníyà|Virginia]] na 2007.<ref>{{Cite web|url=http://www.democracynow.org/2007/5/10/commander_of_1985_french_bombing_of|title=Commander of 1985 French Bombing of Greenpeace Ship Living Freely in Virginia — as U.S.-Paid Arms Dealer|publisher=[[Democracy Now]]|date=2007-05-10|accessdate=2012-10-03}}</ref><ref>{{Cite web|author=Charlie Cray|url=http://www.huffingtonpost.com/charlie-cray/why-is-us-gov-buying-guns_b_47966.html|title=Why is U.S. Gov. Buying Guns From a Terrorist?|publisher=[[The Huffington Post]]|date=2007-05-08|accessdate=2012-10-03}}</ref>
Nafọ 2012, De Standaard dere na ọ bụbu onye ọrụ DGSE, ebe Greenpeace kpọrọ ya onye naeyi ọha egwu.<ref>{{Cite web|url=http://personen.inhetnieuws.nl/Louis-Pierre_Dillais|title=Nieuwsdossier Louis-Pierre Dillais | inhetnieuws.nl|language=nl|publisher=Personen.inhetnieuws.nl|date=2012-01-04|accessdate=2012-10-03|archivedate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222224254/http://personen.inhetnieuws.nl/Louis-Pierre_Dillais}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.knack.be/terrorist-directeur-bij-fn-herstal/article-4000026174382.htm|title='Terrorist' directeur bij FN Herstal|language=nl|publisher=[[Knack (magazine)|Knack]]|date=2012-01-04|accessdate=2012-10-03}}</ref>
''De Morgen'' kọrọ na ọ nọ nọkwá dị elu na FN Herstal U.S. operations unit kemgbe afọ 2005.<ref>{{Cite web|author=Leen Vervaeke|url=http://www.volkskrant.nl/vk/nl/2844/Archief/archief/article/detail/3107676/2012/01/06/Ex-spion-nu-in-top-wapenfirma.dhtml|title=Ex-spion nu in top wapenfirma - Archief - VK|language=nl|publisher=[[De Volkskrant|Volkskrant.nl]]|date=2012-01-06|accessdate=2012-10-03}}</ref><ref>{{Cite web|author=Martin Buxant|url=http://www.demorgen.be/dm/nl/990/Buitenland/article/detail/1372636/2012/01/04/Directeur-van-FN-leidde-aanval-op-Greenpeaceschip.dhtml|title=Directeur van FN leidde aanval op Greenpeaceschip - Buitenland - De Morgen|language=nl|publisher=[[De Morgen]]|date=2012-01-04|accessdate=2012-10-03}}</ref>
Minista Jean-Claude Marcourt gbachitere ọnọdụ Dillais dị ka " mkpebi dị nime site na FN Herstal. " na Rainbow Warrior bụ "ihe dị n'etiti French".<ref>{{Cite web|author=Auteur: bpr, source belga|url=http://www.standaard.be/artikel/detail.aspx?artikelid=DMF20120104_011|title=Directeur van FN leidde aanval op Greenpeaceschip - De Standaard|language=nl|publisher=[[De Standaard]]|date=2012-01-04|accessdate=2012-10-03}}</ref>
Nịzaghachi ajụjụ ndị omeiwu nke Bert Anciaux banyere Dillais, Minista Joëlle Milquet kwuru na ọ gaenyocha usoro nyocha azụmaahịa notu ìgwè ọrụ, nke e mere maka ụlọ ọrụ ndị ọzọ na ngalaba ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.senate.be/www/?MIval=/consulteren/publicatie2&BLOKNR=6&COLL=C&LEG=5&NR=140&SUF=&VOLGNR=&LANG=nl|title=Vraag om uitleg van de heer Bert Anciaux aan de vice-eersteminister en minister van Binnenlandse Zaken en Gelijke Kansen over "de onberispelijkheid van werknemers in de wapensector" (nr. 5-1742)|publisher=[[Senate (Belgium)]]|date=2012-04-17|accessdate=2012-10-03}}</ref>
Nafọ 2012, Greenpeace kpọrọ oku ka a chụpụ ya.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
sf1av70bxvca6th2r1urwer1w18os9l
Magnolia dealbata
0
29302
638229
580594
2026-05-17T22:38:32Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638229
wikitext
text/x-wiki
{{Speciesbox|image=Magnolia dealbata 2.jpg|status=NT|status_system=IUCN3.1|status_ref=<ref name=iucn>{{cite iucn |author=Rivers, M.C. |date=2016 |title=''Magnolia dealbata'' |volume=2016 |page=e.T88558975A2796189 |doi=10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en |access-date=24 January 2023}}</ref>|genus=Magnolia|display_parents=2|parent=Magnolia sect. Macrophylla|species=dealbata|authority=[[Joseph Gerhard Zuccarini|Zucc.]]}}
{| class="infobox biota" style="text-align: left; width: 200px; font-size: 100%"
! colspan="2" style="text-align: center; background-color: rgb(180,250,180)" |''Magnolia dealbata''
|-
| colspan="2" style="text-align: center" |[[File:Magnolia_dealbata_2.jpg|frameless]]
|- style="text-align: center; background-color: rgb(180,250,180)"
! colspan="2" |<div style="text-align: center">[[Conservation status]]</div>
|-
| colspan="2" |<div style="text-align: center">[[File:Status_iucn3.1_NT.svg|link=|alt=|frameless]]<br /><br /><br /><br />[[Near Threatened]] <small> ([[IUCN Red List|IUCN 3.1]])<ref name="iucn" /></small></div>
|-
! colspan="2" style="min-width:15em; text-align: center; background-color: rgb(180,250,180)" |[[Taxonomy (biology)|Scientific classification]] <span class="plainlinks" style="font-size:smaller; float:right; padding-right:0.4em; margin-left:-3em;">[[File:OOjs_UI_icon_edit-ltr.svg|link=Template:Taxonomy/Magnolia_sect._Macrophylla|15x15px|Edit this classification]]</span>
|-
|Kingdom:
|[[Plant|Plantae]]
|-
|''Clade'':
|[[Vascular plant|Tracheophytes]]
|-
|''Clade'':
|[[Flowering plant|Angiosperms]]
|-
|''Clade'':
|[[Magnoliids]]
|-
|Order:
|[[Magnoliales]]
|-
|Family:
|[[Magnoliaceae]]
|-
|Genus:
|''[[Magnolia]]''
|-
|Subgenus:
|[[Magnolia subg. Magnolia|''Magnolia <span style="font-style:normal;">subg.</span> Magnolia'']]
|-
|Section:
|[[Magnolia sect. Macrophylla|''Magnolia <span style="font-style:normal;">sect.</span> Macrophylla'']]
|-
|Species:
|<div class="species" style="display:inline">'''''M. dealbata'''''</div>
|-
! colspan="2" style="text-align: center; background-color: rgb(180,250,180)" |[[Binomial nomenclature|Binomial name]]
|-
| colspan="2" style="text-align: center" |'''<span class="binomial">''Magnolia dealbata''</span>'''<br /><br /><br /><br /><div style="font-size: 85%;">[[Joseph Gerhard Zuccarini|Zucc.]]</div>
|- style="text-align: center; background-color: rgb(180,250,180)"
|-
! colspan="2" style="text-align: center; background-color: rgb(180,250,180)" |[[Synonym (taxonomy)|Synonyms]]<ref name="powo"><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:280259-2 "''Magnolia dealbata'' Zucc"]. </cite></ref>
|-
| colspan="2" style="text-align: left" |
* ''Magnolia macrophylla var. dealbata'' <small>(Zucc.</small><small>) D.L.Johnson</small>
* ''Metamagnolia dealbata'' <small>(Zucc.</small><small>) Sima & S.G.Lu</small>
|}
[[Category:Articles with 'species' microformats]]
'''''Magnolia dealbata''''' bụ ụdị osisi na-agbasa okooko n'ezinụlọ Magnoliaceae, nke a mụrụ na Mexico. A maara ya dịka cloudforest magnolia na '''''eloxochitl'''''.<ref name=":0">{{Cite web|author=Pattison|first=Graham|date=18 October 2022|title=Magnolia Dealbata|url=https://magnoliasociety.org/resources/Journal/Images/1973-1985_VOL_09-21/VOLUME%2021%20No.%202_19-20_MAGNOLIA%20DEALBATA_GRAHAM%20PATTISON.pdf|work=Magnolia Society|accessdate=17 August 2023|archivedate=30 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230530181436/https://magnoliasociety.org/resources/Journal/Images/1973-1985_VOL_09-21/VOLUME%2021%20No.%202_19-20_MAGNOLIA%20DEALBATA_GRAHAM%20PATTISON.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPattison2022">Pattison, Graham (18 October 2022). </cite></ref> A na-ewere ya mgbe ụfọdụ dị ka ụdị nke ''Magnolia macrophylla'', nke bụ nke a mụrụ na ndịda ọwụwa anyanwụ United States.<ref name="iucn" /><cite class="citation journal cs1" id="CITEREFRivers,_M.C.2016"><span class="cx-segment" data-segmentid="158">Rivers, M.C. (2016). </span><span class="cx-segment" data-segmentid="159">[https://www.iucnredlist.org/species/88558975/2796189 "''Magnolia dealbata''"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="160">''[[IUCN Red List|IUCN Red List of Threatened Species]]''. '''2016''': e.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="162">T88558975A2796189. [[Doi (identifier)|doi]]:<span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|10.2305/IUCN.]]</span></span><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|<span class="cx-segment" data-segmentid="164">UK.2016-1.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="165">RLTS.</span>]]</span><span class="cx-segment" data-segmentid="166"><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|T88558975A2796189.en]]</span><span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="167"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">24 January</span> 2023</span>.</span></cite></ref>
== Nkọwa ==
''Magnolia dealbata'' bụ osisi na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, na-eto ruo n'ogo nke mita 25 n'ogologo.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Corral-Aguirre|first=Juan|date=12 April 2006|title=Seed ecology and germination treatments in Magnolia dealbata: An endangered species|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0367253005001301|journal=Flora - Morphology, Distribution, Functional Ecology of Plants|volume=201|issue=3|pages=227–232|doi=10.1016/j.flora.2005.07.004}}</ref> Ndị buru ibu nwere ike iru mita 40 ruo 50 n'ịdị elu.<ref>{{Cite journal|author=Grímsson|first=Friđgeir|date=2015-04-03|title=Combined LM and SEM study of the middle Miocene (Sarmatian) palynoflora from the Lavanttal Basin, Austria: part III. Magnoliophyta 1 – Magnoliales to Fabales|url=https://doi.org/10.1080/00173134.2015.1007081|journal=Grana|volume=54|issue=2|pages=85–128|doi=10.1080/00173134.2015.1007081|issn=0017-3134}}</ref> Okooko osisi ndị ahụ buru ibu ma na-acha ọcha ruo 20 cm n'ogologo. Akwụkwọ ya dị obosara, na-eru 50 cm n'ogologo.<ref name=":1" />
== Ebe a na-ekesa ya ==
Ụdị a dị na oké ọhịa igwe ojii na Sierra Madre de Oaxaca nke ugwu Oaxaca n'ebe ọwụwa anyanwụ [[Mézíkọ|Mexico]], ebe ọ dị site na mita 600 na 1,900 n'ịdị elu. A hụla ihe karịrị iri subpopulations, na atụmatụ nke ụdị ahụ bụ 2,750 ruo 3,000 km2. Ndị kasị ukwuu na-agụnye ihe karịrị otu puku osisi.<ref name="iucn" /><cite class="citation journal cs1" id="CITEREFRivers,_M.C.2016"><span class="cx-segment" data-segmentid="158">Rivers, M.C. (2016). </span><span class="cx-segment" data-segmentid="159">[https://www.iucnredlist.org/species/88558975/2796189 "''Magnolia dealbata''"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="160">''[[IUCN Red List|IUCN Red List of Threatened Species]]''. '''2016''': e.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="162">T88558975A2796189. [[Doi (identifier)|doi]]:<span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|10.2305/IUCN.]]</span></span><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|<span class="cx-segment" data-segmentid="164">UK.2016-1.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="165">RLTS.</span>]]</span><span class="cx-segment" data-segmentid="166"><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|T88558975A2796189.en]]</span><span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="167"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">24 January</span> 2023</span>.</span></cite></ref>
Ọ na-eto n'oké ọhịa igwe ojii, n'akụkụ ''[[Magnolia oaxacensis]]'', ''Pinus chiapensis'', ''Quercus laurina'', ''Liquidambar styraciflua'', na ''Clethra'' sp.<ref name=":0"/><ref name="iucn" /><cite class="citation journal cs1" id="CITEREFRivers,_M.C.2016"><span class="cx-segment" data-segmentid="158">Rivers, M.C. (2016). </span><span class="cx-segment" data-segmentid="159">[https://www.iucnredlist.org/species/88558975/2796189 "''Magnolia dealbata''"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="160">''[[IUCN Red List|IUCN Red List of Threatened Species]]''. '''2016''': e.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="162">T88558975A2796189. [[Doi (identifier)|doi]]:<span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|10.2305/IUCN.]]</span></span><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|<span class="cx-segment" data-segmentid="164">UK.2016-1.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="165">RLTS.</span>]]</span><span class="cx-segment" data-segmentid="166"><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|T88558975A2796189.en]]</span><span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="167"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">24 January</span> 2023</span>.</span></cite></ref>
Ndị a maara dị ka M. dealbata na Sierra Madre Oriental nke Querétaro, Veracruz, Hidalgo, Nuevo Leon, Tamaulipas na San Luis Potosí kwekọrọ na ụdị ndị a kọwara n'oge na-adịbeghị anya gụnyere ''Magnolia nuevoleonensis'', ''[[Magnolia rzedowskiana]]'', na ''[[Magnolia vovidesii]]''.<ref name="iucn" /><cite class="citation journal cs1" id="CITEREFRivers,_M.C.2016"><span class="cx-segment" data-segmentid="158">Rivers, M.C. (2016). </span><span class="cx-segment" data-segmentid="159">[https://www.iucnredlist.org/species/88558975/2796189 "''Magnolia dealbata''"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="160">''[[IUCN Red List|IUCN Red List of Threatened Species]]''. '''2016''': e.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="162">T88558975A2796189. [[Doi (identifier)|doi]]:<span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|10.2305/IUCN.]]</span></span><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|<span class="cx-segment" data-segmentid="164">UK.2016-1.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="165">RLTS.</span>]]</span><span class="cx-segment" data-segmentid="166"><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|T88558975A2796189.en]]</span><span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="167"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">24 January</span> 2023</span>.</span></cite></ref>
A na-eche na ụdị ahụ adịkwaghị ruo mgbe a chọtara ya ọzọ na 1977.<ref>Vovides, A. P., & Iglesias, C. G. (1996). </ref>
== Okwu mmalite ==
Ndị Aztec nyere osisi ahụ aha '''''eloxochitl'''''. O sitere na okwu Nahuatl elotl nke pụtara "ntị ọka na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ", na xochitl nke pụtara "flowers".<ref name=":0" />
== Ojiji ==
A na-akụ ''Magnolia dealbata'' dị ka osisi ịchọ mma, nke a na-eji dị ka osisi na-agbasa okooko n'ogige.
A na-ejikwa ya maka osisi, yana dị ka osisi ọgwụ ọdịnala maka ọrịa obi, ụkwara ume ọkụ, na mgbu afọ.<ref name="iucn" /><cite class="citation journal cs1" id="CITEREFRivers,_M.C.2016"><span class="cx-segment" data-segmentid="158">Rivers, M.C. (2016). </span><span class="cx-segment" data-segmentid="159">[https://www.iucnredlist.org/species/88558975/2796189 "''Magnolia dealbata''"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="160">''[[IUCN Red List|IUCN Red List of Threatened Species]]''. '''2016''': e.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="162">T88558975A2796189. [[Doi (identifier)|doi]]:<span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|10.2305/IUCN.]]</span></span><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|<span class="cx-segment" data-segmentid="164">UK.2016-1.</span><span class="cx-segment" data-segmentid="165">RLTS.</span>]]</span><span class="cx-segment" data-segmentid="166"><span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T88558975A2796189.en|T88558975A2796189.en]]</span><span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="167"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">24 January</span> 2023</span>.</span></cite></ref><ref>Mata-Rosas, M., Jiménez-Rodríguez, Á., & Chávez-Avila, V. M. (2006). </ref> A na-ejikwa okooko osisi ahụ eme ihe dị ka ihe ịchọ mma maka ihe omume ime mmụọ na ọdịbendị.<ref name="iucn" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
* Media related to Magnolia dealbata at Wikimedia Commons
{{Taxonbar|from=Q1382115}}
ie224rfz16qoxmomhbopgnffhz6rm6v
Maria Andrade (onye sayensị)
0
29365
638234
143174
2026-05-18T01:35:59Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638234
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
.<ref name="worldfood">{{Cite web|title=2016 – Andrade, Mwanga, Low and Bouis|url=https://www.worldfoodprize.org/en/laureates/2016__andrade_mwanga_low_and_bouis/#andrade|work=World Food Prize|accessdate=19 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161006141008/https://www.worldfoodprize.org/en/laureates/2016__andrade_mwanga_low_and_bouis/#andrade|archivedate=6 October 2016}}</ref>Maria Isabel Andrade (amụrụ 1958) bụ ọkà mmụta sayensị nri Cape Verde. Andrade rụrụ ọrụ na Mozambique dị ka onye nyocha nduku ụtọ kemgbe 1996 wee bụrụ onye na-emeri ihe nrite nri ụwa nke 2016.
.<ref>{{Cite web|author=Bukania|first=Christine|title=World Food Prize Laureate Maria Andrade talks about her passion for sweetpotato breeding|url=http://www.sweetpotatoknowledge.org/world-food-prize-laureate-maria-andrade-talks-about-her-passion-for-sweetpotato-breeding/|work=Sweet Potato Knowledge|year=2016|accessdate=25 February 2018}}</ref>Na 1958, a mụrụ Andrade na São Filipe, Cape Verde. Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na Cape Verde na Fogo na Santiago.[1] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ gara Mahadum Arizona wee gụchaa na 1983 na Bachelor of Science and Master of Science, ọkachamara na mkpụrụ ndụ ihe ọkụkụ. Ọ gụsịrị akwụkwọ n'ihu na Mahadum North Carolina State, na-enweta akara mmụta Dọkịta nke Philosophy na ozuzu ihe ọkụkụ na 1994.
.<ref name="ISTRC">{{Cite web|title=ISTRC past Councillors|url=http://www.istrc.org/about-the-istrc/istrc-past-councillors|work=International Society for Tropical Root Crops|accessdate=25 February 2018|archivedate=12 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130712011303/http://www.istrc.org/about-the-istrc/istrc-past-councillors}}</ref>Andrade malitere ọrụ ugbo ya mgbe ọ malitere mmemme ịkụ ihe ọkụkụ nke Cape Verde na 1984. Mgbe Andrade na-eduga na National Research Institute na Cape Verde, Andrade ghọrọ onye òtù nke Food and Agriculture Organisation na 1994. Site na 1996 ruo 2001, ọ rụrụ ọrụ na International Institute of Tropical Agriculture dị ka onye na-arụ ọrụ ubi nduku ụtọ maka otu nyocha na South Africa.
Andrade subsequently led a project in [[Mozambique]] that distributed sweet potatoes from 2002 to 2006. In 2006, she began working for the International Potato Center as a manager of sweet potato breeding in Southern Africa.<ref>{{Cite web|title=Dr. Maria Isabel Andrade|url=https://agra.org/who-we-are-our-leadership/maria-isabel-andrade/|work=AGRA|accessdate=25 February 2018|archivedate=4 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171004023358/http://agra.org/who-we-are-our-leadership/maria-isabel-andrade/}}</ref> Andrade's research in sweet potatoes' value of providing the daily vitamin A requirements has led to the global support in their use in biofortification.<ref>{{Cite book|url=https://hdl.handle.net/10855/47590|title=Earth, oceans and skies: insights from selected, outstanding African women scientists|publisher=UN Economic Commission for Africa}}</ref> Outside of her work with the International Potato center, Andrade was the vice president of fundraising for the International Society for Tropical Root Crops from 2012 to 2016.<ref name="ISTRC"/>
In 2013, Andrade was named a Nutrition Champion by Transform Nutrition.<ref>{{Cite web|title=Dr. Maria Andrade – Mozambique|url=http://www.transformnutrition.org/what-we-do/nutrition-champions/dr-maria-andrade-mozambique/|work=Transform Nutrition|accessdate=25 February 2018|archivedate=29 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180429091904/http://www.transformnutrition.org/what-we-do/nutrition-champions/dr-maria-andrade-mozambique/}}</ref> She was also a co-winner of the 2016 World Food Prize<ref name="worldfood"/> and the sole winner of the 2017 M.S. Swaminathan Award for Environment Protection.<ref>{{Cite news|author=Vankipuram|first=Meera|title=Agri-scientist Maria Andrade receives M S Swaminathan award|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/chennai/agri-scientist-maria-andrade-receives-m-s-swaminathan-award-/articleshow/59975115.cms|accessdate=25 February 2018|work=Times of India|date=8 August 2017}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jfng6zjbv1tkw919f5gnh7lxqh7h2vt
Ọwara Oké Osimiri Azzurro
0
29591
638238
199986
2026-05-18T02:10:01Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
638238
wikitext
text/x-wiki
{|{{Infobox ship begin}}
{{Infobox ship image|Ship image=}}
{{Infobox ship career|Hide header=|Ship country=[[Republic of Panama]]|Ship flag={{shipboxflag|Panama|civil}}|Ship name=''Golfo Azzurro''|Ship owner=Deep Water Foundation|Ship operator=|Ship ordered=|Ship builder=Visser Den Helder|Ship yard number=111|Ship laid down=|Ship launched=|Ship completed=1987|Ship christened=|Ship renamed=2010|Ship acquired=|Ship in service=|Ship out of service=|Ship homeport=Rotterdam|Ship identification={{IMO Number|8505721}}|Ship fate=|Ship status=|Ship notes=}}
{{Infobox ship characteristics|Hide header=|Header caption=|Ship class=|Ship tonnage=350|Ship displacement=|Ship length={{convert|42.81|m|ft}}|Ship beam={{convert|8.5|m|ft}}|Ship height=|Ship draught={{convert|4.42|m|ft}}|Ship depth=|Ship ice class=|Ship sail plan=|Ship power=2350 HP|Ship propulsion=Caterpillar|Ship auxiliary propulsion=Caterpillar|Ship speed={{convert|13|kn}}|Ship capacity=|Ship crew=|Ship notes=<ref name="Ships of the Haringvliet">{{cite web |author=Anton Trommel |url=http://www.zeeschepenophetharingvliet.nl/index.php?page=ship&ship=Golfo%20Azzurro |title=Zeeschepen op het Haringvliet |trans-title=Seagoing vessels on the Haringvliet |publisher=Zeeschepenophetharingvliet.nl |date= |access-date=2013-10-06 |accessdate=2023-08-19 |archivedate=2022-11-29 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221129034030/http://www.zeeschepenophetharingvliet.nl/index.php?page=ship&ship=Golfo%20Azzurro }}</ref>
<ref name="sfpa">{{cite web|url=http://www.ship-hunters.be/photo%20gallery/Fp/Fishing/T/TX33%20maarten%20cornelis.htm |title=TX33 Maarten Cornelis |publisher=Ship-hunters.be |access-date=2013-10-06}}</ref>}}
|}E bidoro ụgbọ mmiri North Sea '''MS''' Golfo Azzurro na 1987 dị ka '''''Maarten Cornelis''''', ọ bụkwa ụgbọ mmiri mbụ na [[Netherlands]] nke nwere EUR SumWing.<ref>{{Cite web|url=http://www.oceanguardians.org/forum/showthread.php?10910-Golfo-Azzurro-video|title=oceanguardians.org|accessdate=September 5, 2010|archivedate=August 25, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100825052809/http://www.oceanguardians.org/forum/showthread.php?10910-Golfo-Azzurro-video}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://koopvaardy.web-log.nl/mijn_weblog/2009/01/eurokotter-over.html|title=Koopvaardy|accessdate=Sep 6, 2010|archivedate=July 24, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110724173007/http://koopvaardy.web-log.nl/mijn_weblog/2009/01/eurokotter-over.html}}</ref> Site na 2016-2017 ọ bụ ụlọ ọrụ NGO Spanish Proactiva Open Arms kwụrụ ụgwọ ya ma jiri ya mee ihe maka ọrụ ọchụchọ na nnapụta dị nso na mmiri [[Libya]].<ref>{{Cite news|author=Behrakis|first=Yannis|date=2017-08-15|title=Spanish migrant rescue ship threatened by Libyan coastguard: witness|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-libya-ngo-idUSKCN1AV20Q|accessdate=2020-11-16}}</ref>
== Ọrụ ==
Dị ka TX 33 ''Maarten Cornelis'', na 2009 e ji ya nwalee "SumWing" nke kpatara obere nsogbu nala oké osimiri karịa omenala beam trawl nihi na nku ya naefe nelu ala mgbe ọ naegbu azụ. Ọ naejikwa obere mmanụ karịa ịkụ azụ ọdịnala.
Nafọ 2010, ụlọ ọrụ Golfo Azzurro Foundation gbazitere ụgbọ mmiri ahụ bụ ndị ya na [[Onye Ọzụzụ Atụrụ Oké Osimiri Òtù Nchekwa|Sea Shepherd Conservation Society]] jikọrọ aka ma, site na iji ego sitere na Brigitte Bardot Foundation, jiri ụgbọ mmiri ahụ mee ihe maka ọrụ nlekota nzuzo na Danish Protectorate of the Faroe Islands.<ref>{{Cite web|url=http://www.seashepherd.org/news-and-media/news-100818-1.html|title=Death in the Ferocious Isles: Sea Shepherd under Escort by the Danish Navy|publisher=[[Sea Shepherd Conservation Society]]|accessdate=August 31, 2010|archivedate=August 28, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100828153739/http://www.seashepherd.org/news-and-media/news-100818-1.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.portal.fo/?lg=74044|title=Paul Watson eigur Golfo Azzurro|publisher=Portal.fo|accessdate=September 1, 2010}}</ref>
Nabalị iri na asaa nọnwa Ọgọstụ, ndị uwe ojii Danish banyere nụgbọ mmiri ahụ ma nyochaa ya wee hapụ ya ka ọ gaa nokpuru ndị Royal Danish Navy. E kenyere ụgbọ mmiri Thetis nke Denmark <nowiki><i id="mwKA">Triton</i></nowiki> iji nyochaa omume ha.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.golfoazzurro.nl/golfoazzurro.nl/Sea_Shepherd_Nederland_en_de_Golfo_Azzurro.html|title=Stichting Golfo Azzurro|accessdate=September 5, 2010}}</ref>
Na June 2016 Golfo Azzurro kpọrọ 'Boat Refuge Foundation', ntọala Dutch, ka ha gaa ịchọ ma napụta iji zọpụta ndị gbara ọsọ ndụ na Oké Osimiri Mediterenian. Ọ bụ Adrian J. Sonneveld, Captain na shipmanager naelekọta ụgbọ mmiri ahụ. Ọ bụ ndị naeche nche nụsọ oké osimiri nke [[Italy|Ịtali]] naahụ maka ọrụ ọchụchọ na nnapụta. Golfo Azzuro naarụ ọrụ nokpuru ọkọlọtọ Panama. The Boat Refuge Foundation kwụrụ ụgbọ mmiri ahụ maka ọnụahịa ihe atụ. Ụlọ ọrụ Golfo Azzurro Foundation dị na Rotterdam.
N'ọnwa Disemba afọ 2016 ụlọ ọrụ NGO nke Spain bụ Proactiva Open Arms kwụrụ ụgwọ Golfo Azzurro, (NGO Boat Refuge Foundation kwụsịrị ọrụ ọchụchọ na nnapụta na Nọvemba afọ 2016) wee malite ịchọ na nnapụisi nakụkụ mmiri Libya. Noge ahụ, Pro Activa Open Arms naeme nchọta na nnapụta nke ọma na ụgbọ mmiri ASTRAL.
Noge ọchụchọ na nnapụta na Mediterenian, netiti Ọgọst 2016 na Ọgọust 2017, Golfo Azzurro napụtara ihe karịrị ụmụ nwanyị, ụmụ nwoke na ụmụaka 8,500, ma kwado ndị NGO ndị ọzọ na ihe dị ka mmadụ 1500 nọ na nsogbu. Dị ka ụgbọ mmiri nnapụta ndị ọzọ, ọ chere egwu sitere naka ndị nche osimiri Libya ihu.<ref>{{Cite news|author=Behrakis|first=Yannis|date=2017-08-15|title=Spanish migrant rescue ship threatened by Libyan coastguard: witness|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-libya-ngo-idUSKCN1AV20Q|accessdate=2020-11-16}}</ref>
Nime ọnwa mbụ nke ọrụ nchọta na nnapụta René Hazenkamp si Netherlands (otu nime ndị ọrụ; onye naesi nri) mere ihe nkiri banyere Golfo Azzurro na ndị ọrụ ya.<ref>{{Cite web|title=Gangway to a Future – Refugees Welcome Film Fest|url=https://refugeesfilmfest.com/film/gangway-to-a-future/|accessdate=2020-11-16|language=en-US|archivedate=2020-11-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201124142559/https://refugeesfilmfest.com/film/gangway-to-a-future/}}</ref> Ihe nkiri a, GANGWAY TO A FUTURE, gosipụtara na Jenụwarị 2018 na International Film Festival Rotterdam.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cite web|url=http://www.golfoazzurro.nl/golfoazzurro.nl|title=Golfo Azzurro Foundation|accessdate=2023-08-19|archivedate=2012-03-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120312003656/http://www.golfoazzurro.nl/golfoazzurro.nl/}}
* {{Cite web|url=http://www.golfoazzurro.nl/golfoazzurro.nl/Fotos.html|title=Vessel Photos}}
* {{Cite web|url=http://www.zeeschepenophetharingvliet.nl/index.php?page=ship&ship=Golfo%20Azzurro|title=Ships on the Haringvliet|accessdate=2023-08-19|archivedate=2022-11-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221129034030/http://www.zeeschepenophetharingvliet.nl/index.php?page=ship&ship=Golfo%20Azzurro}}
q0hola4pj54h7gvn49we4gi2eh8bf1q
Michelle Cliff
0
30263
638269
132340
2026-05-18T08:29:48Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638269
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Articles using Template Infobox person Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Articles using Template Infobox person Wikidata]]
Michelle Cliff
Am
[[Category:Articles with hCards]]
u
[[Category:Articles using Template Infobox person Wikidata]]
ru ya na ubochi abuo na onwa Novemba na afọ 1946 n'obodo Jamaica.
Ọn
[[Category:Articles with hCards]]
w
[[Category:Articles using Template Infobox person Wikidata]]
u ya bịara ụbọchị iri na abuo na onwa Juun na afọ 2016.
'''Michelle Carla Cliff''' (2 Nọvemba 1946 - 12 June 2016) bụ onye edemede Jamaican-American nke ọrụ ya ama ama gụnyere ''Abeng'' (1985), No Telephone to Heaven (1987), na Free Enterprise (2004).
Na mgbakwụnye na akwụkwọ akụkọ, Cliff dekwara akụkọ mkpirikpi, uri na ọrụ nkatọ akwụkwọ. Ọrụ ya na-enyocha nsogbu njirimara dị iche iche dị mgbagwoju anya nke sitere na ahụmịhe nke post-colonialism, yana ihe isi ike nke iguzobe ezigbo njirimara mmadụ n'ihu agbụrụ na okike. Onye na-edezi akụkọ ihe mere eme, ọtụtụ n'ime ọrụ Cliff na-achọ ịkwalite echiche ọzọ nke akụkọ ihe mere mere eme megide akụkọ ndị a ma ama. Ọ na-ekwukarị na ederede ya bụ omume nnupụisi - ụzọ iji weghachite olu ma wuo akụkọ iji kwuo okwu megide ihe a na-apụghị ikwu okwu site na ịnagide nsogbu mmekọahụ na agbụrụ.<ref name="ReferenceA">{{Cite book|title=Dictionary of Caribbean and Afro-Latin American biography|others=Knight, Franklin W.,, Gates, Henry Louis, Jr.|year=2016|isbn=978-0-19-993579-6|location=New York|oclc=927363773}}</ref>
N'ịkọwa dị ka nwoke na nwanyị abụọ, Cliff, onye nwere ụmụ amaala Jamaica na America, jiri olu ya mepụta ọrụ jupụtara na uri, akwụkwọ akụkọ, na akụkọ mkpirikpi. Ihe odide ya bara ọgaranya site n'ike, ihe ùgwù na ihe mgbu nke ọtụtụ ebe ya iji chegharịa njirimara Caribbean.<ref name="ReferenceA"/>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Cliff na Kingston, Jamaica, na afọ 1946 ma soro ezinụlọ ya kwaga New York City afọ atọ ka e mesịrị.<ref>{{Cite book|author=Agatucci|first=Cora|editor=Nelson|title=Contemporary African American Novelists: A Bio-Bibliographical Critical Sourcebook|url=https://books.google.com/books?id=rprS-mm9uywC|accessdate=30 May 2010|year=1999|publisher=Greenwood Press|location=Westport, CT|isbn=0-313-30501-3|chapter=Michelle Cliff (1946- )|chapterurl=https://books.google.com/books?id=rprS-mm9uywC&pg=PA95}}</ref> Nna ya bụ Carl Cliff na nne ya bụ Lilla Brennan. Cliff akọwaala ezinụlọ ya dị ka "onye ọcha Jamaica", ndị Jamaica nke ọtụtụ ndị nna nna Europe, mana ka e mesịrị, ha malitere ịkọwa onwe ha dị ka nwanyị ojii nwere akpụkpọ anụ. N'ịzaghachi nkọwa ya na akụkọ ihe mere eme nke West Indian "Ezi Aha ya" dị ka onye nwere akpụkpọ anụ na-acha ọcha iji rụọ ọrụ, Cliff jụrụ echiche ahụ na mmadụ nwere "echiche ọcha naanị n'ihi na ị dị ọcha".<ref>{{Cite web|url=https://www.makingqueerhistory.com/articles/2017/12/19/michelle-cliff-rejecting-speechlessness-part-2|title=Michelle Cliff, Rejecting Speechlessness, Part 2|publisher=Making Queer History|accessdate=2022-03-29|archivedate=2022-01-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120022735/https://www.makingqueerhistory.com/articles/2017/12/19/michelle-cliff-rejecting-speechlessness-part-2}}</ref> Ọ laghachiri Jamaica na afọ 1956 wee gaa St Andrew High School for Girls, ebe o debere akwụkwọ akụkọ ma malite ide ihe, tupu ọ laghachi New York City na afọ otu puku na itolu narị iri isii.<ref name="Grimes">Grimes, William (18 June 2016). [https://www.nytimes.com/2016/06/19/books/michele-cliff-who-wrote-of-colonialism-and-racism-dies-at-69.html?_r=0 "Michelle Cliff, Who Wrote of Colonialism and Racism, Dies at 69"], ''The New York Times''. Retrieved 18 June 2016.</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Wagner College (New York) ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na B.A. na European History na Warburg Institute na Mahadum London ebe ọ rụrụ ọrụ post-gụsị akwụkwọ na ọmụmụ Renaissance, na-elekwasị anya kpọmkwem na Renaissance Italian.<ref name="ReferenceA"/> ọ nweela ọkwa agụmakwụkwọ na ọtụtụ kọleji gụnyere Trinity College na Mahadum Emory.
Site na afọ 1999, Cliff biri na Santa Cruz, California, ya na onye mmekọ ya, onye America na-ede uri Adrienne Rich.<ref>{{Cite web|first=Lisa|author=Diedrich|url=https://scholarblogs.emory.edu/postcolonialstudies/2014/06/10/cliff-michelle/|title=Michelle Cliff|publisher=Postcolonial Studies @ Emory University|accessdate=2023-09-21|archivedate=2019-07-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190719143224/https://scholarblogs.emory.edu/postcolonialstudies/2014/06/10/cliff-michelle/}}</ref> Ha abụọ abụwo ndị mmekọ kemgbe afọ 1976; Rich nwụrụ na afọ pụkụ abụọ na iri na abụọ.<ref>[https://web.archive.org/web/20110927043019/http://www.depts.drew.edu/wmst/corecourses/wmst111/timeline_bios/ARich.htm "Adrienne Rich, 1929-", a time line], credited as "Page by Chelsea Hoffman, Fall 1999", at the Drew University Women's Studies Program website.</ref>
== Ọrụ na ọrụ ==
Ọrụ mbụ ya bipụtara bịara n'ụdị akwụkwọ Claiming an Identity They Taught Me to Despise, nke kpuchiri ọtụtụ ụzọ Cliff n'onwe ya si nwee ịkpa ókè agbụrụ na ajọ mbunobi.
N'ịbụ onye chọtara mkpakọrịta na obodo na ndị inyom Africa America na Latina, ọrụ Cliff nwere ọganihu ma nye aka mee ka a nụ olu ndị ọzọ. Cliff bụ ọnye nyere aka na afọ1983 Black feminist anthology Home Girls: A Black Feminist Anthology .
N'afọ 1984, Cliff bipụtara ''Abeng'', akwụkwọ akụkọ gbasara onwe onye nke na-enyocha isiokwu gbasara mmekọahụ ụmụ nwanyị na njirimara ndị Jamaica. Ihe ọzọ bụ The Land of Look Behind: Prose and Poetry (1985), nke na-eji ụwa ndị Jamaica, ala ya na ọdịbendị ya nyochaa njirimara.
E bipụtara akwụkwọ akụkọ nke abụọ Cliff, No Telephone to Heaven, n'afọ 1987. N'etiti akwụkwọ akụkọ a, nke na-aga n'ihu akụkọ Clare Savage site na akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Abeng'', ọ na-enyocha mkpa ọ dị iweghachite ihe ndị Africa a machibidoro iwu.
E dekwara ọrụ ya na nchịkọta nke Barbara Smith na Gloria Anzaldúa dezigharịrị maka Making Face, Making Soul: Creative and Critical Writing by Feminists of Color (1990).
Site na 1990 gawa n'ihu, a na-ahụ ọrụ Cliff dị ka nke na-elekwasị anya n'ụwa niile, ọkachasị na nchịkọta akụkọ mkpirikpi mbụ ya, Bodies of Water. N'afọ 1993, o bipụtara akwụkwọ akụkọ ya nke atọ, Free Enterprise, na afọ 1998 o bipụtara nchịkọta akụkọ ọzọ dị mkpirikpi, The Store of a Million Items . Ọrụ abụọ ahụ na-aga n'ihu na-achọ idozi ikpe na-ezighị ezi n'akụkọ ihe mere eme.
''Ọ'' gara n'ihu na-arụ ọrụ n'ime afọ pụkụ abụọ, na-ewepụta ọtụtụ nchịkọta nke edemede na akụkọ mkpirikpi gụnyere If I Could Write This Fire (2008) na Everything Is Now: New and Collected Short Stories (2009). E bipụtara akwụkwọ akụkọ ikpeazụ ya, Into The Interior, n'afọ pụkụ abụọ na iri.
Ka ọ na-erule n'afọ pụkụ abụọ na iri na ise, Cliff sonyere n'ọtụtụ ọrụ edemede, gụnyere ịsụgharị ọrụ nke ọtụtụ ndị edemede, ndị na-ede uri na ndị na-emepụta ihe dịka onye na-ede egwu na onye na-eme ihe nkiri na Spain, Federico García Lorca na onye na'ede uri Itali, onye nduzi ihe nkiri na onye ọkà ihe ọmụma Pier Paolo Pasolini.
=== Akụkọ ifo ===
* 2010: Into the Interior (University of Minnesota Press). Akwụkwọ akụkọ
* 2009: ''Ihe niile'' bụ Ugbu a: Akụkọ ọhụrụ na nke a chịkọtara (Mahadum nke Minnesota Press). Akụkọ dị mkpirikpi
* 2004: ''Free Enterprise'': A Novel of Mary Ellen Pleasant (City Lights Publishers). Akwụkwọ akụkọ
* 1998: ''Ụlọ Ahịa nke Otu Nde Ihe'' (New York: Houghton Mifflin Company). Akụkọ dị mkpirikpi
* 1993: Free Enterprise: Akwụkwọ akụkọ nke ''Mary Ellen Pleasant'' (New York: Dutton). Akwụkwọ akụkọ
* 1990: Bodies of Water (New York: Dutton). Akụkọ dị mkpirikpi
* 1987: No Telephone to Heaven (New York: Dutton). Akwụkwọ akụkọ (nke sochiri ''Abeng'')
* 1984: ''Abeng'' (New York: Penguin). Akwụkwọ akụkọ
=== Abụ uri ===
* 1985: The Land of Look Behind and Claiming (Firebrand Books).
* 1980: Na-azọrọ na ha bụ ndị ''ha kụziiri m'' ileghara m anya (Persephone Press).
=== Onye nchịkọta akụkọ ===
* 1982: Lillian Smith, The Winner Names the Age: A Collection of Writings (New York: Norton).
=== Ndị ọzọ ===
* 2008: ''Ọ bụrụ na m nwere ike ide nke a n'ọkụ''. Mahadum nke Minnesota Press. Nchịkọta na-abụghị akụkọ ifo.
* 1982: "Ọ bụrụ na m nwere ike ide nke a n'ọkụ, m ga-ede nke a n"ọkụ", na Barbara Smith (ed.), Home Girls: A Black Feminist Anthology (New York: Kitchen Table: Women of Color Press).
* 1994: "Akụkọ dị ka [http://www.pshares.org/issues/article.cfm?prmArticleID=3704 akụkọ] ifo, akụkọ ifo dị ka akụkọ ihe mere eme", Ploughshares, Fall 1994; 20 (2-3): 196-202.
* 1990: "Ihe n'ime Isiokwu: Ụfọdụ Echiche na Ọrụ nke Ndị Na-ese Ihe Black Women," na Gloria Anzaldúa (ed.), Making Face, Making Soul/Haciendo Caras: Creative and Critical Perspectives by Women of Color (San Francisco: Aunt Lute), peeji nke 271-290.
== Ịbụ onye inyom ==
N'afọ 1981, Cliff ghọrọ onye mmekọ nke Women's Institute for Freedom of the Press.<ref>{{Cite web|url=http://www.wifp.org/who-we-are/associates/|title=Associates {{!}} The Women's Institute for Freedom of the Press|work=www.wifp.org|language=en-US|accessdate=2017-06-21}}</ref>
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Curry, Ginette "Toubab La!": Ihe ngosi nke ndị agbụrụ dị iche iche na mba Afrịka. Newcastle, England: Cambridge Scholars Pub., 2007.
* Cartelli, Thomas (1995), "Mgbe oké ifufe ahụ gasịrị: Shakespeare, Postcoloniality, na Michelle Cliff's New, New World Miranda," Contemporary Literature 36 (1): 82-102.
* Edmondson, Belinda (1993), "Agbụgbọ, edemede, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke (Re) Akụkọ edemede: Nnyocha nke akwụkwọ akụkọ Michelle Cliff," ''Callaloo'' 16 (1): 180-191.
* Lima, Maria Helena (1993), "Revolutionary Developments: Michelle Cliff's No Telephone to Heaven na Merle Collins's Angel," ''Ariel'' 24 (1): 35-56.
* Lionnet, Francoise (1992), "Of Mangoes and Maroons: Language, History, and the Multicultural Subject of Michelle Cliff's Abeng," na Sidonie Smith and Julia Watson (eds), De/Colonizing the Subject: The Politics of Gender in Women's Autobiography, Minneapolis: University of Minnesota Press, pp. 321-345.
* .
* Raiskin, Judith (1994), "Inverts and Hybrids: Lesbian Rewritings of Sexual and Racial Identities," na Laura Doan, ed. The Lesbian Postmodern, New York: Columbia University Press, peeji nke 156-172.
* Raiskin, Judith (1993), "The Art of History: Ajụjụ ọnụ na Michelle Cliff," Kenyon Review 15 (1): 57-71.
* Schwartz, Meryl F. (1993), "N'ajụjụ ọnụ na Michelle Cliff," Contemporary Literature 34 (4): 595-619.
== Ebenside ==
{{Reflist|30em}}
pgcsw6idov8ni99pqyzmm69ewysumau
Mae C. Eze
0
34230
638228
587913
2026-05-17T22:27:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638228
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
<references group="" responsive="1"></references>
Mae Coates King (June 24, 1938 - November 4, 2022) bụ onye sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke America. Ọ bụ prọfesọ nke sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Howard, na prọfesụ emerita site na 2017. O mere ọmụmụ ihe mbụ gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mba ụwa nke mba Afrịka, ọkachasị [[Foreign relations of Nigeria|mmekọrịta mba ụwa nke Naịjirịa]], yana nyocha gbasara akụkọ ihe mere eme nke ndị Black Caucus na ọnọdụ ụmụ nwanyị Africa America na ndọrọ ndọrọ ọchịchị America.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ King n'ime ime obodo nke Lee County, Arkansas, na June 24, 1938, n'ezinụlọ nwere ụmụnne nwanyị 5 na ụmụnne nwoke 4. <ref name="interview">{{Cite web|url=https://kentuckyoralhistory.org/ark:/16417/xt73r20rrh8p|title=Interview with Mae C. King, February 5, 1994|publisher=APSA/Pi Sigma Alpha: African American Political Scientists Oral History Project, University of Kentucky Libraries|date=5 February 1994|accessdate=11 March 2020}}</ref> <ref name="wallace">{{Cite journal|title=Chronicling Our Legacy of Leadership: The Task Force Historical Record on the Founders of the National Conference of Black Political Scientists}}</ref> <ref name="interview" /> bụ onye ọrụ ugbo na onye nkwusa Baptist, nne ya bụ onye na-elekọta ụlọ. Mgbe <ref name="interview" /> dị afọ isii, ezinụlọ ya kwagara Aubrey, Arkansas.
=== Agụmakwụkwọ ===
<ref name="belk">{{Cite journal|author=Adolphus G. Belk, Jr.|title=Having Their Say, Leaving Their Mark: The Lasting Contributions of NCOBPS and Black Political Scientists to the Political Science Discipline|journal=National Review of Black Politics|volume=1|issue=1|date=January 2020|pages=141–153|doi=10.1525/nrbp.2020.1.1.141}}</ref> ka onye na-agụ akwụkwọ, King gara Bishop College, kọleji ojii na Marshall, Texas. <ref name="wallace" /> nwetara BA ya na 1960 na ọmụmụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na obere na akụkọ ihe mere eme. <ref name="wallace" /> natara National Defense Education Fellowship iji mụọ sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ka nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Idaho . [1] <ref name="wallace" />'afọ 1962, ọ gụsịrị MA na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ebe ahụ, na-ede thesis ya banyere Ịhụ mba n'anya n'oge a na [[Ghana]]. Mgbe <ref name="wallace" /> gụsịrị MA ya, ọ were otu afọ ezumike site na ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ iji kụzie sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Texas Southern . [1] <ref>{{Cite journal|first=Mae C.|author=King|title=The Politics of Sexual Stereotypes|journal=Journal of Black Studies and Research|volume=13|issue=4–5|year=1982|pages=2–13|doi=10.1080/00064246.1985.11735755}}</ref><ref name="wallace" /> laghachiri na Mahadum Idaho maka PhD, nke ọ nwetara na 1968 maka ọrụ na United Nations na Nsogbu Congo.
=== Ịgba mbọ maka ihe ndị ruuru mmadụ ===
N'ime ngwụsị afọ ndị 1950s na mbido afọ 1960s, Eze bụ onye na-eme ihe ụmụ akwụkwọ na-esonye na mmegharị obodo. Dịka nwata akwụkwọ na kọleji bishọp, oche ọ bụ oche nke isi obodo nke mba ụmụ akwụkwọ na-amụ akwụkwọ. O nwetara ọzụzụ sitere n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ndị Kraịst na ndị na-adịghị arụ ọrụ ike, ma ghọọ onye ndu nke ịnọgide na-eme ka agbụrụ dị na Marshall, Texas. Na Mach 1960, mgbe ọ dị afọ 21 na kọleji bishọp, a gbara ya gburugburu na narị ndị ọzọ na-eme ihe ike na-eme ya
== Ọrụ agụmakwụkwọ ==
King bụ onye Africa mbụ na nwanyị mbụ ga-abụ onye so na ndị ọrụ ọkachamara nke American Political Science Association, bụ ndị isi ọkachamara nke ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na North America. N'ebe ahụ, ọ duru ndị kọmitii na ọnọdụ ndị ojii na ọrụ na kọmitii na ọnọdụ nke ụmụ nwanyị. Na 1970, King na ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Africa ndị ọzọ gụnyere Jewel Prestage rụpụtara National Conference of Black Political Scientists, otu akụkụ n'ihi echiche na American Political Science Association leghaara ọrụ nke itinye aka na ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ojii.<ref>{{Cite web|url=http://www.howard.edu/msche/resources/annreports/CoAS.pdf|title=Samples of Activities of Full-Time Faculty Members (2002-2003)|publisher=Howard University College of Arts and Sciences|year=2003|accessdate=11 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://static1.squarespace.com/static/5ab91fc3cef372bf6644569c/t/5ad2407888251b90ed2b5046/1523728510038/PROOF1_AHSA_Program_2017+%282%29.pdf|title=ASHA Officers and Board of Directors|publisher=African Heritage Studies Association|date=4 November 2017|accessdate=11 March 2020|archivedate=10 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221110222525/https://static1.squarespace.com/static/5ab91fc3cef372bf6644569c/t/5ad2407888251b90ed2b5046/1523728510038/PROOF1_AHSA_Program_2017%20%282%29.pdf}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://static1.squarespace.com/static/5ab91fc3cef372bf6644569c/t/5d6a84b6f37f2400016eed40/1567261881934/2018+AHSA+Program.pdf|title=African Heritage Studies Association 49th annual conference|publisher=African Heritage Studies Association|date=October 2018|accessdate=11 March 2020|archivedate=10 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221110222515/https://static1.squarespace.com/static/5ab91fc3cef372bf6644569c/t/5d6a84b6f37f2400016eed40/1567261881934/2018+AHSA+Program.pdf}}</ref> bụkwa onye guzobere ma ọ bụ onye ndú mbụ nke National Council of Negro Women na African Studies Association, <ref name="wallace" /> onye nduzi nke African Heritage Studies Association, [2] na osote onye isi oche nke International Association of Black Professionals in International Affairs.
King kwagara na 1975 na Naijiria, wee banye na ngalaba sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Benin. Ọ hapụrụ ngalaba ahụ na 1989 wee sonye na ngalaba sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Howard, ebe ọ kụziriburu ihe.
N'afọ 1996, King bipụtara akwụkwọ Basic currents of Nigerian foreign policy . <ref name="belk"/> na-ekwu na nke a bụ otu n'ime ọrụ mbụ nke sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji mụọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mba Afrịka, na ọrụ mba Afrịka na usoro mba ụwa. King dere akwụkwọ ahụ iji dozie enweghị ọmụmụ zuru oke <ref>{{Cite journal|first=Sandy|author=B.A. Gow|title=Reviewed Work: Basic Currents of Nigerian Foreign Policy by Mae C. King|journal=The International Journal of African Historical Studies|volume=32|issue=2–3|year=1999|pages=579–580|doi=10.2307/220445}}</ref> isiokwu nke iwu mba ọzọ nke Naijiria na ọnọdụ Naijiria nwere na mmekọrịta mba ụwa, ọkachasị maka ụmụ akwụkwọ na-agụsị akwụkwọ na afọ mbụ na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. <ref name="belk" />'afọ 2020, Adolphus G. Belk, Jr., Robert C. Smith, na Sherri L. Wallace tinyere isi ihe gbasara iwu mba ọzọ nke Naijiria na ndepụta nke "mgbalị ndị ọsụ ụzọ" nke "kwalite profaịlụ nke nyocha Black Politics ma kpalie ndị Black academicians n'ọdịnihu", nke nyere aka mee ka a mata Black Politics dị ka mpaghara ziri ezi nke nyocha sayensị.
Eze mụọ banyere akụkọ ihe mere eme nke Congressional Black Caucus, na maka ihe Sherri L. Wallace et al. kpọpụtara "ntụgharị aka ọ na-eme n'ebe ụmụ nwanyị ojii nọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị".
== Nnabata ==
King <ref name="asbwp">{{Cite web|url=https://www.asbwp.org/awards.html|title=Award Descriptions|publisher=Association for the Study of Black Women in Politics|year=2019|accessdate=11 March 2020}}</ref> bụ aha maka ihe nrite nke Association for the Study of Black Women in Politics nyere. Kwa afọ, Mae C. King Distinguished Paper Award on Women, Gender na Black Politics na-amata "akwụkwọ kacha mma nke onye ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị gosipụtara na ụmụ nwanyị, okike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ojii na ogbako ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mba ma ọ bụ mpaghara na afọ agụmakwụkwọ gara aga".
<ref name="wallace" /> nyocha nke Jenụwarị 2020 nke akụkọ ihe mere eme nke National Conference of Black Political Scientists, nke edere maka mbipụta mbụ nke National Review of Black Politics, Sherri L. Wallace et al. dere na King "akwadebewo ụzọ maka ọgbọ nke ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ojii n'ozuzu ya, ''na ndị ọzọ.'' mmụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị Black nke oge a", nakwa na ọ "nyere aka dị ukwuu na mpaghara ọmụmụ ihe ndị ọzọ, gụnyere ọmụmụ Africa, ọmụmụ Black, ọmụmụ ihe, na ọmụmụ Black women".
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
* "Mmetụta na Ike: Ọnọdụ pụrụ iche nke nwanyị ojii na American Political System", ''Social Science Quarterly'' (1975)
* "The Politics of Sexual Stereotypes", ''Journal of Black Studies and Research'' (1982)
* ''Ụzọ Ndị Isi nke Iwu Mba Ọzọ nke Naijiria'' (1996)
== Edensibia ==
<references group="" responsive="1"></references>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5sidg6mze25h3vess80f8u0e7jcie55
Mohamed Hag Ali Hassan
0
34977
638279
515653
2026-05-18T11:35:27Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638279
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mohamed H.A. Hassan.jpg|thumb|Mohamed Hag Ali Hassan]]
[[Category:Articles with hCards]]
Mohamed Hag Ali Hag el Hassan OMRI GCONMC FAAS FIAS FTWAS (Arabic: محمد حاج علي حاج الحسن, amụrụ 21 Nọvemba 1947) bụ onye Sudan-Italian mathematician na ọkà mmụta physicist onye mebere ọtụtụ kansụl sayensị. Ọ bụ Onye isi oche nke World Academy of Sciences na Sudanese National Academy of Sciences.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Hassan na Elgetina, Sudan, na 21st nke Nọvemba 1947.<ref name=":6">{{Cite web|title=Mohamed H.A. Hassan - Mohamed Yassin|url=https://www.yumpu.com/en/document/view/31701420/mohamed-ha-hassan-mohamed-yassin|work=yumpu.com|accessdate=2023-12-17|language=en|author=Yumpu.com}}</ref>
O nwetara nzere bachelọ (B.Sc.) na nkwanye ugwu pụrụ iche site na Mahadum Newcastle N'elu Tyne na 1968, sochiri M.Sc na Advanced Mathematics na Mahadum Oxford na 1969.<ref>{{Cite web|title=Mohamed H.A. Hassan - Mohamed Yassin|url=https://www.yumpu.com/en/document/view/31701420/mohamed-ha-hassan-mohamed-yassin|work=yumpu.com|accessdate=2023-12-17|language=en|author=Yumpu.com}}</ref>
O nwetara DPhil ya na Plasma Physics na Mahadum Oxford na 1974.<ref>{{Cite web|title=59. Self Presentation {{!}} Mohamed H A Hassan|url=https://www.youtube.com/watch?v=NoCbi5tEL_c|accessdate=2023-12-17|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Hassan laghachiri Sudan mgbe e mesịrị ghọọ Prọfesọ na Dean nke School of Mathematical Sciences, Mahadum nke Khartoum site na 1985 ruo 1986.
N'ịbụ onye nwere nkụda mmụọ site na nkwụsị sayensị na Sudan, na arịrịọ nna ya, Hassan gara Italy, ma kpalie ya ịmaliteghachi sayensị ọzọ site na Nobel Prize laureate, Abdus Salam onye (n'oge) na-arụ ọrụ na International Center for Theoretical Physics. (ICTP), Triste. Abdus Salam nyere Hassan otu onye otu na ICTP iji nye ọnọdụ dị mma maka nyocha.
Hassan nwere ndepụta dị ogologo nke akwụkwọ na physics nke plasma na ike njikọta, nhazi gburugburu ebe obibi nke mbuze ala na ala kpọrọ nkụ, na geophysics, astrophysics na physics mbara igwe. <ref>{{Cite web|title=Mohamed H. A. Hassan|url=https://scholar.google.com/citations?user=2nelb8UAAAAJ&hl=en|accessdate=2022-11-07|work=scholar.google.com}}</ref> bipụtakwala ọtụtụ isiokwu gbasara sayensị na teknụzụ na mba ndị na-emepe emepe.
Hassan bụ onye guzobere onye isi nchịkwa nke Academy of Science for the Developing World (TWAS) na 1983, <ref>{{Cite web|title=Mohamed Hassan: The Early Years of TWAS|url=https://www.youtube.com/watch?v=jZKNDKLTU1Y|accessdate=2023-12-17|language=en}}</ref> Onye isi oche nke African Academy of Sciences na 2000, Onye isi oche of the Network of Academies of Science in Africa (NASAC) na 2001 na Onye isi oche, Onye isi oche ya nke Sudanese National Academy of Sciences, <ref>{{Cite web|title=Mohamed H. A. Hassan|url=https://scholar.google.com/citations?user=2nelb8UAAAAJ&hl=en|work=scholar.google.com|accessdate=2023-12-17}}</ref> Onye isi nke Secretariat of InterAcademy Partnership (IAP) na 2001, <ref>{{Cite web|title=Mohamed H. A. Hassan|url=https://www.interacademies.org/person/mohamed-h-hassan|accessdate=2022-11-07|work=InterAcademy Partnership (IAP)|language=en-GB}}</ref> Onye isi oche Honorary Presidential Advisory Council for the United Nations Technology Bank for the Least Developed Countries. <ref>{{Cite web|title=Hassan, Mohamed Hag Ali|url=https://twas.org/directory/hassan-mohamed-hag-ali|work=TWAS|accessdate=2023-12-17|language=en|author=The World Academy of Sciences (TWAS)}}</ref> bụkwa onye guzobere Lebanese Academy of Sciences .<ref name=":6" />
<ref>{{Cite web|title=Mohamed Hag Ali Hassan {{!}} PALAST|url=https://palast.ps/en/profile/mohamed-hag-ali-hassan|accessdate=2022-11-08|work=The Palestine Academy for Science and Technology|language=en|archivedate=2023-10-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231010122814/https://palast.ps/en/profile/mohamed-hag-ali-hassan}}</ref> bụ onye otu ọtụtụ ụlọ akwụkwọ sayensị, gụnyere TWAS, <ref name=":0">{{Cite web|title=Mohamed Hassan|url=https://twas.org/directory/hassan-mohamed-hag-ali|accessdate=2022-11-07|work=TWAS|language=en}}</ref> African Academy of Sciences, Islamic World Academy of Sciences , <ref>{{Cite web|url=https://iasworld.org/fellows-cpt/prof-mohamed-h-a-hassan/|title=Archive copy|accessdate=2023-12-17|archivedate=2022-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221107214758/https://iasworld.org/fellows-cpt/prof-mohamed-h-a-hassan/}}</ref> Academia Colombiana de Ciencias Exactas, Fisicas y Naturales, Académie Royale des Sciences d'Outre-Mer, Pakistan Academy of Sciences; Lebanese Academy of Sciences، <ref name=":5">{{Cite web|title=Members F-H|url=https://www.asduliban.org/members-f-h|accessdate=2022-11-07|work=Academie Des Sciences Du Liban|language=en}}</ref> Cuban Academy of Sciences (Pontifical Academy of Sciences), <ref>{{Cite web|title=Mohamed H.A. Hassan|url=https://www.pas.va/en/academicians/ordinary/hassan.html|accessdate=2022-11-07|work=www.pas.va|language=en}}</ref> Grand challenges Canada, <ref>{{Cite web|title=Mohamed H.A. Hassan|url=https://www.grandchallenges.ca/people/mohamed-h-a-hassan/|accessdate=2022-11-07|work=Grand Challenges Canada|language=en-US|archivedate=2022-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221107220827/https://www.grandchallenges.ca/people/mohamed-h-a-hassan/}}</ref> na Academy of Sciences of South Africa.
Hassan bụ onye isi oche nke onye bi na InterAcademy Partnership (IAP), na onye isi oche of the Council of the United Nations University (UNU). <ref>{{Cite web|title=Mr. Mohamed H. A. Hassan {{!}} Department of Economic and Social Affairs|url=https://sdgs.un.org/panelists/mr-mohamed-h-hassan-32975|accessdate=2022-11-07|work=sdgs.un.org}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Advisory Board|url=https://globalyoungacademy.net/senior-advisory-board/|accessdate=2022-11-07|work=Global Young Academy|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Speaker Information|url=http://www.bibalex.org/bioalex2006conf/SpeakerInfo.aspx?ID=204|accessdate=2022-11-07|work=www.bibalex.org}}</ref> na-ejekwa ozi n'ọtụtụ bọọdụ nke òtù mba ụwa n'ụwa niile, gụnyere Board of Trustees nke Bibliotheca Alexandrina, Egypt, Council of Science and Technology in Society (STS) Forum, Japan, Board of the International Science Programme, Sweden, Board of The Science Initiative Group (SIG), USA, International Advisory Board of the Centre for International Development (ZEF), Germany, otu ndụmọdụ nke Global Young Academy.
== Onyinye na nsọpụrụ ==
Hassan bụ Comendador (1996) na Grand Cross (2005) nke Brazilian National Order of Scientific Merit, Officer of the Order of Merit of the Italian Republic (2003), ọ bụkwa onye natara G77 Leadership Award na nke Abdus Salam Medal for Science and Technology.<ref name=":1">{{Cite web|title=Hassan, Mohamed Hag Ali|url=https://twas.org/directory/hassan-mohamed-hag-ali|accessdate=2022-11-07|work=TWAS|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=CV|url=https://www.g77.org/mmst/Mohamad_resume.pdf}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mr. Mohamed H. A. Hassan {{!}} Department of Economic and Social Affairs|url=https://sdgs.un.org/panelists/mr-mohamed-h-hassan-32975|accessdate=2022-11-16|work=sdgs.un.org}}</ref>
Hassan bụ onye guzobere African Academy of Sciences (1985), onye otu The World Academy of Sciences (The World Academy of Science) (1985), <ref>{{Cite web|title=Hassan Mohamed H. A. {{!}} The AAS|url=https://www.aasciences.africa/fellow/hassan-mohamed-h|accessdate=2022-11-07|work=www.aasciences.africa|archivedate=2022-10-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221030082816/https://www.aasciences.africa/fellow/hassan-mohamed-h}}</ref> onye otu Islamic World Academy of Sciences (1992), <ref name=":3">{{Cite web|title=Prof. Mohamed H A Hassan – IAS|url=https://iasworld.org/fellows-cpt/prof-mohamed-h-a-hassan/|accessdate=2022-11-07|language=en-US|archivedate=2022-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221107214758/https://iasworld.org/fellows-cpt/prof-mohamed-h-a-hassan/}}</ref> onye otu nsọpụrụ nke Academia Colombiana de Ciencias Exactas, Fisicas y Naturales (1996), na onye mba ọzọ nke Pakistan Academy of Sciences (2002).
== Ndụ onwe onye ==
Hassan lụrụ <ref name=":4">{{Cite web|author=Yumpu.com|title=Mohamed H.A. Hassan - Mohamed Yassin|url=https://www.yumpu.com/en/document/view/31701420/mohamed-ha-hassan-mohamed-yassin|accessdate=2022-11-07|work=yumpu.com|language=en}}</ref> ma nwee ụmụ atọ.
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
* {{Cite journal|author=Hassan|first=Mohamed H. A.|title=Small Things and Big Changes in the Developing World|journal=Science|volume=309|issue=5731|year=2005|issn=0036-8075|doi=10.1126/science.1111138|pages=65–66|pmid=15994516}}
* {{Cite journal|author=Hassan|first=Mohamed H. A.|title=Can Science Save Africa?|journal=Science|volume=292|issue=5522|year=2001|issn=0036-8075|doi=10.1126/science.292.5522.1609|pages=1609|pmid=11387443}}
* {{Cite book|author=El-Baz|first=Farouk|title=Physics of desertification|publisher=Springer Netherlands|date=1986|isbn=978-94-009-4388-9|oclc=840305558}}
* {{Cite journal|author=Hassan|first=Mohamed H.A.|title=Building Capacity in the Life Sciences in the Developing World|journal=Cell|volume=131|issue=3|year=2007|issn=0092-8674|doi=10.1016/j.cell.2007.10.020|pages=433–436|pmid=17981107}}
* {{Cite book|chapter=Novel Fire Retardant Backcoatings for Textiles|pages=341–358|first=M.A.|author=Hassan|editor=Hull|title=Fire retardancy of polymers : new strategies and mechanisms|publisher=Royal Society of Chemistry|date=2009|isbn=978-1-84755-921-0|oclc=319518106|doi=10.1039/9781847559210}}
== Hụkwa ==
* Ahmed Hassan Fahal
* Sultan Hassan
* Nashwa Eassa
{{Reflist}}
<references group=""></references>
== Njikọ mpụga ==
* Mohamed Hag Ali Hassanmbipụta ndị edepụtara site naOnye Ọkà mmụta Google
{{authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fu9fo171rsvcky894simoioiyrnxvhj
Larry Kent
0
37087
638205
151638
2026-05-17T15:58:38Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638205
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}<ref name="MontrealGazette">{{Cite news|work=Montreal Gazette|url=https://news.google.com/newspapers?id=U8QqAAAAIBAJ&sjid=YLkFAAAAIBAJ&pg=948%2C1601173|date=April 7, 1973|accessdate=January 31, 2017|title=Veteran Filmmaker Determined to Make Canadians Laugh|author=Dane Lanken}}</ref>'''Laurence Lionel "Larry" Kent''' (amụrụ na Mee 16, 1933, na Johannesburg, South Africa) bụ onye na-eme ihe nkiri Ndị Canada, onye a na-ewere dị ka onye ọsụ ụzọ dị mkpa nke ime ihe nkiri onwe ya na Canada.
== Akụkọ ndụ ==
Larry Kent si South Africa kwaga Vancouver, British Columbia, Canada na 1957 iji mụọ nkà mmụta akparamàgwà mmadụ na ihe nkiri na Mahadum British Columbia . <ref name="canenc">Jim Leach, [https://web.archive.org/web/20230923001547/https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/laurence-l-kent "Laurence L. Kent"]. ''[[The Canadian Encyclopedia]]'', October 14, 2010.</ref>
Onye na-eme ihe nkiri na onye ọkà mmụta, Kent mere mgbanwe site na ikpo okwu gaa na ihuenyo na mbido afọ 1960. <ref name="canenc"/> Kent dere <ref name="tiff">"TIFF movie review: The Bitter Ash". ''[[The Globe and Mail]]'', September 6, 2012.</ref> duzie ihe nkiri indie nke Canada, post-beatnik, pre-hippie classic The Bitter Ash na 1962 ma na-agagharị na fim ahụ n'agbanyeghị esemokwu ọ nwetara na mba niile. N'ịbụ nke jupụtara na okwu mkparị na mkpụmkpụ ọtọ, e mepụtara ihe osise ahụ n'elu akpụkpọ ụkwụ, nke a gbara n'enweghị ụda na ụda nke a na-akpọ mgbe e mesịrị ma gosipụta Egwú jazz.
Ihe nkiri <ref name="gutsy">"Caressed: gutsy view of teen lust". ''[[The Globe and Mail]]'', June 24, 1967.</ref> na-esote, Sweet Substitute (1964) nwetara ego na United States, nke mbụ maka ihe nkiri ọ bụla nwere onwe ya na Canada. Tinyere foto <ref>Eric Wilson, [https://www.newspapers.com/clip/103105507/ "Larry Kent Starts 3rd Film Venture"]. ''[[Red Deer Advocate]]'', August 5, 1965.</ref> nke atọ, ihe nkiri proto-feminist When Tomorrow Dies, ihe nkiri atọ a mejupụtara "Vancouver Trilogy" nke Kent.
<ref name="wilson">Eric H. Wilson, "Larry's At It Again: Movie-maker Kent reels opinions and talks about High, his new banned film". ''[[Vancouver Sun]]'', August 11, 1967.</ref> kwagara Montreal na ngwụcha afọ 1960, na-arụ ọrụ nwa oge maka National Film Board of Canada tupu ọ kwụsị ime ihe nkiri nke gosipụtara mmụọ ọjọọ, nke ọgwụ ọjọọ nke ndị ntorobịa na-akpali counterculture. ''Elu'' mere atụmatụ na ihe nkiri ya nke afọ 1967 bụ High ga-egosi na Montreal International Film Festival, mana ụlọ ọrụ Quebec Censor Board machibidoro ya iwu na nkeji ikpeazụ, <ref name="wilson" /> ebe The Apprentice (1971) bụ otu n'ime ihe nkiri mbụ na-ekwu maka esemokwu asụsụ na ọdịbendị n'etiti ndị na-asụ Bekee na ndị na-ekwu okwu na Montreal n'oge ahụ.
Ọ bụ ezie na ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ihe nkiri ndị a e kesara n'ụzọ sara mbara, <ref name="canenc"/> nkwanye ùgwù ọdịbendị ya na nke nkatọ malitere ịbawanye mgbe etinyechara ọtụtụ n'ime ha na Front & Centre, mmemme nyocha nke ihe nkiri ndị dị mkpa na akụkọ ihe mere eme nke Canada nke gosipụtara na 1984 Toronto International Film Festival. <ref>[[Jay Scott]], "Mon Oncle Antoine No. 1 with critics". ''[[The Globe and Mail]]'', August 2, 1984.</ref> <ref name="hays">[[Matthew Hays]], "Catch up on your Kent". ''[[The Globe and Mail]]'', February 1, 2003.</ref> Bitter Ash, Sweet Substitute, When Tomorrow Dies na High gosipụtakwara dị ka ihe ngosi Kent n'ọtụtụ ''Elu'' na 2002 na 2003, gụnyere Cinematheque Ontario na Toronto, Pacific Cinémathèque na Vancouver na Canadian Film Institute na Ottawa.
Ọ na-arụkwa ọrụ ime ihe nkiri mgbe ụfọdụ na ihe nkiri ndị nduzi ndị ọzọ, gụnyere Q-Bec My Love (Un succès commercial) na One Man . <ref name="cfe">[https://cfe.tiff.net/canadianfilmencyclopedia/content/bios/larry-kent "Larry Kent"]. ''Canadian Film Enyclopedia''.</ref>
N'ime afọ 1970 na n'ime afọ 1980, Kent gara n'ihu na-enyocha akụkụ dị iche iche nke ọnọdụ mmadụ n'ọrụ ya. <ref name="cfe"/> bụ ezie na ọ belatara n'afọ ndị 1990, ọ laghachiri na 2005 na The Hamster Cage, ihe ọchị ojii / psychodrama nke meriri ihe nrite ndị ọka ikpe na 2005 Austin Fantastic Fest.
<ref name="cfe"/>'afọ 2007, Kent rụchara ọrụ mmepụta na ''Hastings Street'', ihe nkiri Vancouver nke nkeji iri abụọ nke o mere n'ezie na 1962 dị ka ihe nkiri mbụ ya mana ọ rụchabeghị n'ihi enweghị ego.
N'afọ 2023, a na-eme atụmatụ na ọ ga-anata onyinye Trailblazer nke Fantasia Film Festival maka ọrụ pụrụ iche. <ref>J. Hurtado, [https://screenanarchy.com/2023/05/fantasia-2023-the-first-wave-is-here-premieres-galore-from-gans-the-adams-family-and-more-larry-kent-gallery.html "Fantasia 2023: The First Wave is Here! Premieres Galore From Gans, The Adams Family, and More. Larry Kent to Receive Trailblazer Award"]. ''[[Screen Anarchy]]'', May 11, 2023.</ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
* Ọka Dị ilu (1963)
* ''Ihe Na-anọchi Anya'' (1964)
* Mgbe echi nwụrụ (1965)
* ''Elu'' (1967)
* ''Ihu ya''(1968)
* ''Onye Mmụta'' (1971)
* ''Debe Ya n'Ezinụlọ'' (1973)
* ''Ndị Ohu'' (1977)
* ''Ụnyaahụ (a.k.a. Oge a ruo mgbe ebighi ebi<nowiki><i id="mwdg">) </i></nowiki> (1981) ''
* Nnukwu ihe (1986)
* ''Nne na Ụmụ nwanyị'' (1992)
* Ụlọ Hamster (2005)
* ''Hastings Street'' (1962 foto / 2007 post-production) 20:28
* ''Onye Ọ Ga-ere Ọkụ'' (2015)
* Ihe nkiri dị mkpirikpi No. 6 (2020) <ref name="wilner">Norman Wilner, [https://nowtoronto.com/movies/features/canadian-directors-making-films-in-self-isolation/ "Canadian directors are making films in self-isolation"]. ''[[Now (newspaper)|Now]]'', May 12, 2020.</ref>
== Edensibia ==
n'agbanyeghị esemokwu ọ nwetara na mba niile. N'ịbụ nke jupụtara na okwu mkparị na mkpụmkpụ ọtọ, e mepụtara ihe osise ahụ n'elu akpụkpọ ụkwụ, nke a gbara n'enweghị ụda na ụda nke a na-akpọ m{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0448791|Larry Kent}}
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
e2kamvicgpkxq2w0g78lz8tep938vhi
Thembi Mtshali-Jones
0
38280
638247
153512
2026-05-18T02:12:06Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
638247
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|image=|caption=}}
'''Thembi Mtshali-Jones''' (amụrụ 7 Nọvemba 1949), bụ [[Actor|onye omere]] South Africa. <ref name="Karavan">{{Cite web|url=https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/|title=Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona|publisher=Karavan Press|accessdate=17 October 2020}}</ref> N'ịbụ onye a na-ewere dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe na South Africa, a ma ama Thembi maka ọrụ dị na ọtụtụ usoro telivishọn a ma ama gụnyere ''Sgudi 'Snaysi'', ''Stokvel'', ''Silent Witness'' na ''Imbewu'' . <ref name="news24">{{Cite web|url=https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101|title=Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much"|publisher=news24|accessdate=17 October 2020}}</ref> Ewezuga ime ihe nkiri, ọ bụkwa onye ama ama na-agụ egwu, onye na-ede egwuregwu na onye nkuzi nkuzi na Global Arts Corps na Kosovo yana onye nkuzi na Cambodia.
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ ya na 7 Nọvemba 1949 na Sabhoza, obodo dị nso na Ulundi, Durban, South Africa . <ref name="Karavan">{{Cite web|url=https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/|title=Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona|publisher=Karavan Press|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/ "Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona"]. Karavan Press<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref> Ndị mụrụ ya gbara alụkwaghịm obere oge ka a mụsịrị ya. <ref name="news24">{{Cite web|url=https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101|title=Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much"|publisher=news24|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101 "Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much""]. news24<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref> O mechara tolite na KwaMashu Township ebe ọ gụsịrị akwụkwọ. <ref name="globalartscorps">{{Cite web|url=https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones|title=Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}</ref> N'oge akwụkwọ, ọ tụrụ ime, ya mere a manyere ya ịhapụ ụlọ akwụkwọ. <ref name="bio">{{Cite web|url=https://briefly.co.za/38595-thembi-mtshali-biography-age-children-family-tv-shows-movies-songs-albums-record-label-nominations-instagram.html|title=Thembi Mtshali biography|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}</ref>
Na 1998, o nwere obibi na Mahadum Gallaudet dị na Washington DC, USA ma mesịa na Mahadum Louisville, USA na 2004. Site na ntinye aka na ngalaba nka, onye isi obodo mere ya nwa amaala nke Louisville ma nweta votu ekele site n'aka ndị Senate Kentucky . Mgbe e mesịrị, Gọvanọ nke Kentucky nyere ya aha Honorary Kentucky Colonel, nsọpụrụ kacha elu na Kentucky. <ref name="globalartscorps">{{Cite web|url=https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones|title=Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones "Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa"]. Global Arts Corps<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref>
O nwere otu nwa nwanyị, Phumzile sitere na alụmdi na nwunye mbụ ya nke kwụsịrị na ịgba alụkwaghịm. E mesịa, ọ lụrụ Emrys Jones, bụ́ onye dị afọ 10 tọgbọrọ n'efu karịa Thembi. Ọ zutere Emrys, mgbe ọ bịara ikiri otu nwanyị Thembi gosiri ''otu nwanyị nọ na-echere'' . Ha nwere mmekọrịta ọnwa asatọ ma mesịa lụọ. Emrys rụrụ ọrụ dị ka onye nyocha azụmaahịa maka ụlọ ọrụ mmanụ dị na [[London]]. Ha biri ọnụ ruo afọ 17, ruo mgbe ọ nwụrụ na 2016 mgbe nkụchi obi gasịrị. <ref name="news24">{{Cite web|url=https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101|title=Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much"|publisher=news24|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101 "Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much""]. news24<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Nnọọ Msomi chọtara nkà ime ihe nkiri ya ebe Thembi mere na mbụ ''Umabatha'' ya. O wee sonye na 'Musical Ipi Tombi', wee bụrụ onye isi nwanyị dịka 'Mama Tembu'. Ọ mere ọtụtụ njegharị mba ụwa gụnyere West End na Broadway . Mgbe e mesịrị ọ gara USA maka ịkwalite ọrụ egwu ya ebe ọ zutere ndị egwu egwu ama ama [[Hugh Masekela]] na [[Miriam Makeba]] . <ref name="Karavan">{{Cite web|url=https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/|title=Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona|publisher=Karavan Press|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/ "Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona"]. Karavan Press<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref> Ha gara Europe na Africa ruo ọtụtụ afọ. N'afọ 1987, Thembi laghachiri South Africa wee sonye na Ụlọ ihe nkiri Ahịa. N'ebe a na-eme ihe nkiri, o nwetara ohere iji soro Janice Honeyman rụọ ọrụ na Black And White Follies. <ref name="globalartscorps">{{Cite web|url=https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones|title=Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones "Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa"]. Global Arts Corps<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref>
Kemgbe 1970, ọ rụrụ na ogbo maka ọnụ ọgụgụ nke ejije. Ya na [[Gcina Mhlophe]] na Maralin Vanrenen, o so dee ma mee egwuregwu egwuregwu ahụ ''Have You Seen Zandile'' . Ọ meriri Fringe First na Edinburgh Festival Fringe maka ọrụ ya na egwuregwu ahụ. Site na ihe ịga nke ọma ahụ, ya na Barney Simon dekọrọ egwuregwu ''Eden na Ebe Ndị Ọzọ na Ụmụ nwanyị Africa'' . <ref name="Karavan">{{Cite web|url=https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/|title=Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona|publisher=Karavan Press|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/ "Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona"]. Karavan Press<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref> Ka ọ dị ugbu a, ọ gara UK na USA na egwu Malcom Purkey' Marabi '. N'afọ 1998, o nwetara ohere ịbụ abụ "Happy Birthday" maka onye isi ala mgbe ahụ [[Nelson Mandela]] na ụbọchị ọmụmụ 80th ya na Washington DC. A na-agbasa egwu a na CNN . <ref name="globalartscorps">{{Cite web|url=https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones|title=Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones "Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa"]. Global Arts Corps<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref>
Agbanyeghị, ọ ghọrọ onye ama ama na sitcom telivishọn 1986 ''Sgudi 'Snaysi'' nwere ọrụ 'Thoko'. <ref name="bio">{{Cite web|url=https://briefly.co.za/38595-thembi-mtshali-biography-age-children-family-tv-shows-movies-songs-albums-record-label-nominations-instagram.html|title=Thembi Mtshali biography|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://briefly.co.za/38595-thembi-mtshali-biography-age-children-family-tv-shows-movies-songs-albums-record-label-nominations-instagram.html "Thembi Mtshali biography"]. Global Arts Corps<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref> Na 1988, o mere ka sinima nwa agbọghọ ya pụta dị ka onye isi nwanyị na ''Mapantsula'' . Enyere ihe nkiri a dị ka ihe nkiri kachasị mma na Ememme Ihe nkiri Cannes n'afọ ahụ. N'afọ 1999, o dekọrọ ihe nkiri otu nwanyị bụ ''A Woman in Waiting'' . Ejije a gbadoro ụkwụ na ndụ Thambi n'ezie wee kpọọ ya na Ụlọ ihe nkiri Joseph Paps na New York. Egwuregwu ahụ mechara merie Fringe First na Ememme Edinburgh. Na 2001, e mere egwuregwu ahụ na New Ambassador Theater, London na mgbe e mesịrị na South Africa, Tunisia, Canada, US na Bermuda Island. <ref name="globalartscorps">{{Cite web|url=https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones|title=Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones "Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa"]. Global Arts Corps<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 1999, Thembi nwetara ihe nrite kacha mma na Ememme Carthage na Tunisia. O mechara mee ụdị egwuregwu redio maka BBC 4, wee nweta ihe nrite Sony Gold na 2002. <ref name="apm">{{Cite web|url=https://www.apm.co.za/artiste/thembi-mtshali-jones-129/|title=Thembi Mtshali Jones profile|publisher=apm|accessdate=17 October 2020}}</ref>
Na 2002, o sonyeere na telivishọn sitcom ''Stokvel'' na ọrụ 'Hazel'. E mechara họpụta ya maka International Emmy Award na 2004 maka ọrụ a. <ref name="apm">{{Cite web|url=https://www.apm.co.za/artiste/thembi-mtshali-jones-129/|title=Thembi Mtshali Jones profile|publisher=apm|accessdate=17 October 2020}}</ref> N'afọ 2002, a họpụtara ya n'ụdị nke African Excellence in Entertainment & Arts na mmemme onyinye onyinye nke Tribute Achievers . <ref name="bio">{{Cite web|url=https://briefly.co.za/38595-thembi-mtshali-biography-age-children-family-tv-shows-movies-songs-albums-record-label-nominations-instagram.html|title=Thembi Mtshali biography|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}</ref> Na 2006, Thembi sonyeere na mmepụta mba ofesi ''Ezi Na Ntụgharị'' nke onye nduzi America bụ Michael Lessac duziri. Emepere egwuregwu a na Rwanda ma mechaa mee na US, Europe na Africa yana na Baxter Theatre Center na 2007. N'afọ 2009, ọ nwetara onyinye nrite Lifetime Achievement Award nke City of Durban na KwaZulu-Natal Province. Ọ nwetara onyinye ndụ ndụ site na Arts and Culture Trust na 2015. <ref name="news24">{{Cite web|url=https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101|title=Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much"|publisher=news24|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101 "Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much""]. news24<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref> <ref name="globalartscorps">{{Cite web|url=https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones|title=Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones "Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa"]. Global Arts Corps<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 October</span> 2020</span>.</cite></ref>
N’ọnwa Nọvemba afọ 2019, e nwetara Thembi nkwanye ugwu na The Living Legend Award na National Black Theater Festival na North Carolina, USA iji mata ọrụ ya na sinima South Africa. <ref name="Karavan">{{Cite web|url=https://karavanpress.com/2019/10/03/karavan-press-title-a-biography-of-thembi-mtshali-jones-theatre-road-my-story-as-told-to-sindiwe-magona/|title=Karavan Press title: a biography of Thembi Mtshali-Jones – THEATRE ROAD: MY STORY as told to Sindiwe Magona|publisher=Karavan Press|accessdate=17 October 2020}}</ref> N'otu afọ ahụ, ọ gbara n'ime ihe nkiri a ma ama ''nke nne na nne'' na National Black Theater Festival. Egwuregwu ahụ gbadoro ụkwụ na akwụkwọ akụkọ Sindiwe Magona . <ref name="news24">{{Cite web|url=https://www.news24.com/drum/Advice/veteren-actress-thembi-mtshali-jones-on-the-pain-of-losing-her-husband-i-miss-him-so-much-20191101|title=Veteren actress Thembi Mtshali-Jones on the pain of losing her husband: "I miss him so much"|publisher=news24|accessdate=17 October 2020}}</ref> <ref name="globalartscorps">{{Cite web|url=https://globalartscorps.org/who-we-are/team/thembi-mtshali-jones|title=Thembi Mtshali-Jones: Associate Teaching Artist, South Africa|publisher=Global Arts Corps|accessdate=17 October 2020}}</ref> Magona mechara dee akwụkwọ akụkọ ndụ 'Theatre Road: My Story bụ akụkọ na-akpali akpali nke Thembi Mtshali-Jones', nke ewepụtara ka ọ dabara na ụbọchị ọmụmụ Mtshali-Jones' 70th. <ref>{{Cite web|url=http://www.capetalk.co.za/articles/368365/sindiwe-magona-tells-thembi-mtshali-jones-remarklable-life-story-in-new-book|title=Theatre Road: My Story is an inspiring account of Thembi Mtshali-Jones' life as told by her dear friend and writer Sindiwe Magona|publisher=capetalk|accessdate=17 October 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Ihe nkiri
! Ọrụ
! Ụdị
! Ref.
|-
| 1986
| ''Sgudi 'Snaysi''
| Thoko
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|
|-
| 1988
| ''Mapantsula''
| Pat
| Ihe nkiri
|
|-
| 2002
| ''Stokvel''
| Hazel
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|
|-
| 2003
| ''Igwefoto Osisi''
| Nne Madiba
| Ihe nkiri
|
|-
| 2004
| ''N'obodo m''
| Lizzie
| Ihe nkiri
|
|-
| 2004
| ''Cape of Good Hope''
| Nwada Silemani
| Ihe nkiri
|
|-
| 2010
| ''Onyeàmà gbachiri nkịtị''
| Zali Silongo
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|
|-
| 2010
| ''Themba''
| Nwanne eze nwanyị
| Ihe nkiri
|
|-
| 2011
| ''Buschpiloten küsst man nicht''
| N'Nanga
| Ihe nkiri TV
|
|-
| 2012
| ''Ngwakọta''
| Constance Ralapele
| Ihe nkiri
|
|-
| 2013
| ''Ọ dị mma na Horizont''
| Desi
| Ihe nkiri TV
|
|-
| 2014
| ''Konfetti''
| Lerato Cwele
| Ihe nkiri
|
|-
| 2015
| ''Mgbe Ị Na-adịghị Anya''
| Gogo nke Shado
| Ihe nkiri
|
|-
| 2015
| ''Oziọma na-agba ọbara''
| Theresa
| Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
| 2018
| ''Imbewu''
| MaNdlovu Bhengu
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|
|-
| 2019
| ''Nne nye Nne''
| Nne
| Ihe nkiri
|
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0610780}}
* [https://www.discogs.com/artist/1324936-Thembi-Mtshali Discography of Thembi Mtshali]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
eks4cpm5ha77gmjaz9dkk974jcsm3o1
Meena Ally
0
39096
638257
155357
2026-05-18T06:12:52Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638257
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person||name=Meena Ally|nationality=Tanzanian|occupation=[[Actress]] <br> [[TV presenter]]|birth_place=[[Zanzibar Island]]|organization=Clouds Media}}
'''Meena Ally''' bụ onye na-eme ihe ngosi na redio na telivishọn Ndị Tanzania na onye na-eme ihe nkiri ama ama maka mmemme redio ya Niambie, nke BBC Media Action kwadoro, nke na-ekwu maka nsogbu ndị ntorobịa na mmetụta itinye aka na ndị ntorobịa na mmepe.Ọ bụ onye na-akwado ikike ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị na Tanzania. <ref>{{Cite news|date=21 May 2021|title=Meena Ally anayetumia habari kusaidia vijana|work=DW|url=https://www.dw.com/sw/meena-ally-anayetumia-habari-kusaidia-vijana/av-57622590|accessdate=28 July 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://chitchat.co.ke/2018/09/28/meena-ally-kuanza-rasmi-kupasha-wakenya-habari-za-burudani-za-tanzania/|title=Meena Ally Kuanza Rasmi Kupasha Wakenya Habari Za Burudani Za Tanzania|date=28 September 2018|accessdate=15 March 2024|archivedate=19 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190719182827/http://chitchat.co.ke/2018/09/28/meena-ally-kuanza-rasmi-kupasha-wakenya-habari-za-burudani-za-tanzania/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/blogs/bbcmediaaction/authors/d285eb1e-4c06-41a7-ac14-7bd1ec7f6c3c|title=BBC Blogs - BBC Media Action - Meena Ally}}</ref>
Ọ rụrụ ọrụ na ihe ngosi mgbede ntụrụndụ "Amplifaya" yana onye mgbasa ozi ama ama na onye nta akụkọ Millard Ayo.Ọ na-arụ ọrụ ugbu a maka mmemme ntụrụndụ ntorobịa na Clouds "XXL" nke o jisiri ike ruo ndị na-ege ntị na-eto eto na ajụjụ ọnụ dị iche iche nke mba ụwa dịka Rema, Joe Boy, Korede Bello,John Amos si na-abịa America,Patoranking,Dj Maphorisa na ọtụtụ Tanzania A-ndepụta nka nka.Ọ na-akwado ihe ngosi telivishọn na Cloud TV "Washa Kideo" nke na-enwekarị ndị na-ese ihe Tanzania dị iche iche na-eme mkparịta ụka na ndụ na Meena Ally na ndị na-akwado Kenedy the Remedy. <ref>{{Cite news|date=14 February 2021|title=Meena Ally Mtangazaji anayewanasa vijana|work=Habari Leo|url=https://habarileo.co.tz/habari/2021-02-14602933f0d317a.aspx#|accessdate=14 February 2021}}</ref>
N'afọ 2020, Meena meriri ndị ọkachamara mgbasa ozi kachasị mma n'afọ na Tanzania Consumer Choice Awards.
N'ọrụ ime ihe nkiri ya, Ally mere nke mbụ ya na telivishọn site n'ịrụ ọrụ na ihe nkiri na-atọ ọchị "M Messenger" ma ugbu a ọ na-eme ihe nkiri animation a ga-ewepụta na 20 Ọgọst 2021 n'okpuru aha "Mbuland"
A kpọtụrụ Ally aha na The Citizen Magazine na ndepụta 2021- nke ụmụ nwanyị na-emetụta oghere dijitalụ. <ref>{{Cite web|title=Tanzanian women who influence the digital space|url=https://www.thecitizen.co.tz/tanzania/magazines/woman/-tanzanian-women-who-influence-the-digital-space-2714920|accessdate=2021-01-25|work=The Citizen|language=en}}</ref>
Ally sonyere na ọrụ ọchụnta ego nke Tanzania nke inye ụmụ nwanyị ike nke akpọrọ "Malkia wa Nguvu", nke pụtara "eze nwanyị dị ike na-alụ ọgụ", nke ebumnuche ya bụ ịrata ụmụ nwanyị maka ọrụ onwe onye na ịlụ ọgụ maka ikike ha. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2021)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ọrụ ==
'''Ahụmahụ ọrụ Ọrụ'''
{| class="wikitable"
!Afọ
!Nkọwa
!Nhazi
|-
|2011 - 2014
|RADIO Onye isi - Olu karịa Artista / RADIO onye isi - EATV
|EATV (East AFRICA TELEVISION)
|-
|2014-2020
|RADIO PRESENTER - BBC Mediation Act (NIAMBIE)
|Ọrụ mgbasa ozi BBC
|-
|2015-Ugbu a
|Onye isi oche RADIO/TV - CLOUDS Media GROUP
|Ìgwè ndị dị n'etiti <ref>{{Cite web|url=https://nukta.co.tz/read/sababu-za-kufanya-unachokifanya-sasa-.html|title=Nukta | Sababu za kufanya unachokifanya sasa|accessdate=2024-03-15|archivedate=2024-03-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240315120654/https://nukta.co.tz/read/sababu-za-kufanya-unachokifanya-sasa-.html}}</ref>
|-
|2007-2011
|Nnukwu SPEAKING - M.C
|Obodo
|-
|2020-Ugbu a
|Onye na-eme ihe nkiri - MJUMBE COMIC Series
|AZAMTV
|-
|2021
|Onye na-eme ihe nkiri - ihe nkiri MBULAND
|TAI Tanzania
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
q0nqi2a6o34y5ujom7x6n3wp0i3m1ju
Michaela Abam
0
39442
638268
157399
2026-05-18T08:19:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638268
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Michaela-Batya Bisi Abam''' (<ref>{{Cite web|url=http://www.skybluefc.com/player/michaela-abam/|title=MICHAELA ABAM|accessdate=August 1, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180801220918/http://www.skybluefc.com/player/michaela-abam/|archivedate=August 1, 2018}}</ref> <ref name="k442-linko">{{Cite news|url=https://kick442.com/transfer-michaela-abam-leaves-houston-dash-as-she-returns-to-europe/|title=Transfer: Michaela Abam leaves Houston Dash as she returns to Europe|date=4 April 2023|accessdate=3 May 2023|work=Kick 442}}</ref>amuru 12 June 1997) bu onye ama ama onye Cameroon nke America na-agba egwu dika egwuregwu egwuregwu La Liga MX Femenil n'maka Deportivo Toluca na otu mba Cameroon . [1] Ọ gbara mbụ maka Houston Dash na Sky Blue FC na American National Women's Soccer League, Real Betis na Spanish Primera División, Paris FC na Division 1 Féminine na Mahadum West Virginia .
== Ndụ mbido ==
A Ozi Abam na Houston, Texas . Ọ gara ụlọ akwụkwọ Harmony Science Academy wee soro Texas Rush gbaa mkpuchi, nke mechara bụrụ nke Houston Dynamo / Dash Youth Academy. <ref name="hc-2021">{{Cite news|url=https://www.houstonchronicle.com/texas-sports-nation/dynamo/article/Houston-Dash-s-Michaela-Abam-has-happy-16386574.php|title=Houston Dash's Michaela Abam has happy homecoming|date=13 August 2021|accessdate=3 May 2023|work=Texas Sports Nation|publisher=[[Houston Chronicle]]|first=Corey|author=Roepken}}</ref>
== Ọrụ kọleji ==
=== Mahadum West Virginia, 2014-2017 ===
. <ref>{{Cite web|url=https://equalizersoccer.com/2016/12/02/michaela-abam-goal-advances-wvu-to-college-cup-final/|title=Michaela Abam goal advances WVU to College Cup final|accessdate=August 1, 2018|date=December 2, 2016}}</ref>Abam gbara egwuregwu 95 ụlọ akwụkwọ maka ndị ugwu, nyere goolu iri a anọ na abụọ na-eme iri na isii. N'afọ 2016, o meri naanị goolu na 1-0 meri mahadum North Carolina na ọkara ikpeazụ nke College Cup, na-eduga WVU na njedebe ikpeazụ nke mbụ mbụ ha
== Ọrụ klọb ==
=== Sky Blue FC, 2018 ===
Ọ bụ Sky Blue FC họpụtara Abam ka ọ bụrụ 4th n'ozuzu oke na 2018 NWSL College Draft . <ref>{{Cite web|url=https://www.sbnation.com/soccer/2018/1/18/16904980/2018-nwsl-college-draft-picks-results-all-selections-tracker|title=NWSL draft results: All the picks from all 4 rounds|accessdate=August 1, 2018|date=January 18, 2018}}</ref> N'ọnwa Maachị, a kpọrọ ya aha n'akwụkwọ akụkọ ikpeazụ maka oge 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.onceametro.com/2018/3/19/17141194/sky-blue-fc-announces-official-2018-season-roster-carli-lloyd-savannah-mccaskill-denise-reddy|title=Sky Blue FC announces official 2018 season roster|accessdate=August 1, 2018|date=March 19, 2018|archivedate=September 27, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220927141424/https://www.onceametro.com/2018/3/19/17141194/sky-blue-fc-announces-official-2018-season-roster-carli-lloyd-savannah-mccaskill-denise-reddy}}</ref> Mgbe ọ pụtasịrị na egwuregwu anọ maka Sky Blue, ndị otu gbahapụrụ ya na Julaị 25. <ref>{{Cite web|url=https://equalizersoccer.com/2018/07/25/wednesday-roundup-sky-blue-fc-waive-thaisa-and-michaela-abam/|title=Wednesday Roundup: Sky Blue FC waive Thaisa and Michaela Abam|accessdate=August 1, 2018|date=July 25, 2018}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Michaela Abam at Liga MX Femenil (archive) (in Spanish)
* Michaela Abam at Soccerway
* Michaela Abam at FBref.com
* [http://www.wvustats.com/sport/wsoccer/player/92858 West Virginia Mountaineers profile]
* [https://web.archive.org/web/20230929100109/https://www.linkopingfc.com/spelare/michaela-abam/ Linköping FC profile]
* [https://web.archive.org/web/20180801220918/http://www.skybluefc.com/player/michaela-abam/ Sky Blue FC profile]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hg0t7f1d2m9izijv2q8w5b5ibpltbq0
Millennium Star
0
40784
638272
158346
2026-05-18T09:07:30Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638272
wikitext
text/x-wiki
The Millennium Star bụ diamond nke De Beers nwe. na 203.04 carats (40.608 g), ọ bụ agba nke abụọ nti n'ụwa ama ama (ọkwa D, ntụgharị ntụ agba), n'ime na obere ihe, diamond nwere ụdị ube.
Achọpụta diamond ahụ na mpaghara Mbuji-Mayi nke Zaire na 1990 na nkwụnye ego; Ebipụghị ya, ọ bụ carats 777 (155.4 g). De Beers ndịra ya n'oge oke agha obodo nke mere nabeghị ruo etiti afụ iri ndụ. O were ihe afụ atọ maka ndị ọrụ Steinmetz Diamond Group ụdị ube mara mma. A na-eji lasers mee nwere ahụ.
.E sere ya nke mbụ na Ọktoba 1999 dị ka ebe etiti nke mkpokọta diamond De Beers Millennium. Akọ ahụ gụ́ ola diamond iri na otu na-acha eze-eze 118 carats (23.6 g) na obi ibu ebi . E sere ha na Millennium Dome nke London ụmụaka 2000. Enwere mbọ na 7 Nọvemba 2000 izu ohi mkpokọta (lee Millennium Dome raid ), mana ndị uwe ojii obodo mepere emepe emepe ụgbọ ahụ ahụ wee jide ndị ohi tupu ha agbapụ. [1] Onye nta ndị mpụ Kris Hollington dere akwụkwọ akwụkwọ Diamond Geezers ( ) gbasara nwara izu ohi. Akwụkwọ edemede zuru ezu ezu ihe mere eme nke Millennium Star.
Ola diamond kacha egbuchapụ (D) n'ịdị arọ bụ 1991 ụdị obi 273.85 carats (54.770 g) diamond Centenary
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke diamond
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20240519170001/https://famousdiamonds.tripod.com/millenniumstardiamond.html Foto ụfọdụ nke diamond]
[[Òtù:Aha]]
dfxzgf8bcrg7rc5rj5w3tk1efq0yy0l
MissingMoney.com
0
41687
638274
159634
2026-05-18T09:51:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638274
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox website|caption=}}
{{Databox}}'''MissingMoney.com''' ọnụ ụzọ webụ emepụtara site na steeti US na-abụghị iji nye ndị mmadụ ikike iwu ego, aham . [1] E hiwere ya na Nọvemba 1999, [2] dị ka njikọ aka n'etiti National Association of Unclaimed Property Adminstrators (NAUPA) na onye na-ahụ maka ọrụ ego CheckFree . [3] N'ọnwa Disemba nke afọ ahụ, steeti iriabanyela. <ref name="U.S. News">''[[U.S. News & World Report]]'' (December 6, 1999), Vol. 127, Issues 17-25, p. 574. Note that CheckFree was acquired by [[Fiserv]] in 2007.</ref> <ref>{{Cite web|url=https://money.cnn.com/2010/07/20/pf/saving/find_missing_money/index.htm|title=Find lost assets|date=July 20, 2010|first=Jennie|author=Bragg|publisher=[[CNNMoney]]|accessdate=April 11, 2024|archivedate=May 17, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170517003003/http://money.cnn.com/2010/07/20/pf/saving/find_missing_money/index.htm}}</ref>
Kelmar Associates, LLC na-arụ webụsaịtị a n'aha NAUPA. <ref name=":0">{{Cite web|title=NAST and NAUPA Relaunch MissingMoney.com – National Association of Unclaimed Property Administrators (NAUPA)|url=https://unclaimed.org/nast-and-naupa-relaunch-missingmoney-com/|accessdate=2022-12-02|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://unclaimed.org/nast-and-naupa-relaunch-missingmoney-com/ "NAST and NAUPA Relaunch MissingMoney.com – National Association of Unclaimed Property Administrators (NAUPA)"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-12-02</span></span>.</cite></ref>
{{As of|2017}}, 39 states were participating in the program.<ref name="WP-12-22">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/home/how-to-find-and-claim-cash-you-didnt-know-you-had/2016/12/22/a8b8eedc-be59-11e6-91ee-1adddfe36cbe_story.html|title=How to find and claim cash you didn't know you had|first=Elisabeth|author=Leamy|date=December 22, 2016|work=[[The Washington Post]]}}</ref>
Nzukọ nke 2022, steeti 48 nọ na mmemme a. Steeti ahụ ahụ eji MissingMoney.com bụ Hawaii na Georgia, mana webụsaịtị ahụ nwere ozi gbasara otu esi achọ ihe ihe mmetụta na steeti ọ llaba. [1] taka Alberta dị na Canada na US Territory nke Puerto Rico sokwa na ya.
Ngalaba ihe onwunwe ọ bụla akwụghị ụgwọ na-edobe webụsaịtị nke ha ka ha chọọ, mana MissingMoney.com bụ naanị webụsaịtị NAUPA kwadoro iji nyere ndị nwe ya aka ijikọ ego ha na-efu efu. <ref name=":0"/>
N'ihe dị ka 2022, mgbe Kelmar Associates malitere ịrụ ọrụ saịtị ahụ, enweghị mgbasa ozi achọtara na MissingMoney.com, ọ nweghịkwa ego iji chọọ ihe onwunwe. <ref name=":0"/>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
c672s01f2bb3qurh145q8d07y8xu9yc
Mgbaghara nke ndị na-ahụ maka ahụike
0
42929
638265
162225
2026-05-18T07:02:54Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638265
wikitext
text/x-wiki
Wall Waiver Medicaid na-enyere aka ịnyị ndị mmadụ ga-anọ na ụlọ ọrụ, ebe a na-elekọta ndị agadi, ọ bụ ụlọ ọgwụ iji njikọ ogologo oge na obodo. Tupu 1991, mmemme Medicaid Federal ekiri maka ọrụ ma ọ bụrụ na mmadụ bi na ụlọ ọrụ. Nkwenye nke mmemme Medicaid Federal Waiver nyere ikike ịnya ndị ọrụ n'iche ha na n'ime obodo ha. <ref>{{Cite web|url=http://www.medicaid.gov/Medicaid-CHIP-Program-Information/By-Topics/Waivers/Waivers.html|title=Waivers|work=Medicaid.gov|publisher=[[Centers for Medicare & Medicaid Services]]|accessdate=January 10, 2014|archivedate=September 30, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160930144646/https://www.medicaid.gov/Medicaid-CHIP-Program-Information/By-Topics/Waivers/Waivers.html}}</ref>
== Ụdị Mmemme Mwepu Medicaid ==
* [[Katie Beckett Mgbaghara nke ndị na-ahụ maka ọgwụ|Katie Beckett]] ma ọ bụ [[Katie Beckett Mgbaghara nke ndị na-ahụ maka ọgwụ|TEFRA waivers]] : kwe ka ụmụaka na-erubeghị afọ iri na itoolu nweta nlekọta ahụike n'ụlọ ha n'agbanyeghị ọkwa ego nke nne na nna ha, ma ọ bụrụhaala na ọnụ ahịa nlekọta ụlọ dị obere ma ọ bụ hà nhata nke inye nlekọta ahụ n'ụlọ ọgwụ. ntọala.
* Nkeji 1115 Nnyocha na ihe ngosi: Steeti nwere ike itinye akwụkwọ maka mgbanwe mmemme iji nwalee ụzọ ọhụrụ ma ọ bụ dị adị maka itinye ego na ịnye Medicaid na CHIP.
* Nkeji 1915(b) Nkwụsị Nlekọta achịkwa: Steeti nwere ike itinye akwụkwọ maka ịwepụ iji nye ọrụ site na sistemụ nnyefe nlekọta jisiri ike ma ọ bụ kpachie nhọrọ nke ndị na-enye ndị mmadụ.
* Nkebi 1915 (c) [[Medicaid Home na Community-Based Services Waivers|Ụlọ na Ọrụ Ndị dabeere na obodo]] : Steeti nwere ike itinye akwụkwọ maka nkwụsị iji nye ọrụ nlekọta ogologo oge na ụlọ na ntọala obodo karịa ntọala ụlọ ọrụ.
* Nkebi nke 1915 (b) na 1915 (c) Waivers: Steeti nwere ike itinye n'otu oge mejuputa ụdị nkwụghachi ụgwọ abụọ iji nye ndị agadi na ndị nwere nkwarụ ọrụ na-aga n'ihu, ọ bụrụhaala na achọrọ ihe niile Federal chọrọ maka mmemme abụọ ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://medicaidwaiver.org/|title=MedicaidWaiver.org|work=medicaidwaiver.org}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Aha]]
jhfoogm9yj3l9appiuoxuh9bswvoo91
Lydia Babirye
0
43436
638223
163156
2026-05-17T21:21:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638223
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lydia Babirye''' (amụrụ ya na onwa Nọvemba nke ubochi iri abuo na otu n’afo 2004) bụ onye egwuregwu [[basketball]] nke mba Uganda nke na-egwuri egwu dịka onye nche maka Evangel University Athletics na otu egwuregwu basketball ụmụ nwanyị nke obodo Uganda . <ref>{{Cite web|title=Lydia Babirye, Basketball Player, News, Stats|url=https://www.eurobasket.com/index.aspx|accessdate=2024-04-14|work=Eurobasket}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Babirye gara Victory Christian Center na obodo Charlotte, North Carolina, ebe ọ gbara basketball site na oge afo 2018 ruo afo 2019 rukwa oge 2022-2023.<ref>{{Cite web|title=Lydia Babirye's Victory Christian Center High School Bio|url=https://www.maxpreps.com/nc/charlotte/victory-christian-center-kings/athletes/lydia-babirye/?careerid=no11iq6oa48bb|accessdate=2024-04-14|work=www.maxpreps.com}}</ref>
Ọ sonyeere Mahadum Evangel maka oge afo 2023-2024.<ref>{{Cite web|title=Lydia Babirye - 2023-24 - Women's Basketball|url=https://evangelathletics.com/sports/womens-basketball/roster/lydia-babirye/7924|accessdate=2024-04-14|work=Evangel University of the Assemblies of God}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị otu Evangel University na-egwuri egwu megide Mahadum Ottawa na ubochi iri abuo Na otu n’onwa Febụwarị nke afo 2024. <ref>{{Cite web|title=Women's Basketball vs Evangel University (Mo.) on 2/21/2024 - Box Score|url=https://ottawabraves.com/sports/womens-basketball/stats/2023-24/evangel-university-mo-/boxscore/9179|accessdate=2024-04-14|work=Ottawa University}}</ref>
== Ndị otu mba Uganda ==
Babirye bu ụzọ nọchite anya [[Uganda]] na afo 2019 n'oge FIBA U16 African women's championship ma kpọọ ya na ndị otu mba dị elu n’afo 2023 n'oge Afrobasket ụmụ nwanyị nke 2023.<ref>{{Cite web|title=Lydia Babirye - Player Profile|url=https://www.fiba.basketball/en/player/270247/Lydia-Babirye|accessdate=2024-04-14|work=FIBA.basketball}}</ref> Babirye so na ndị otu mba Uganda meriri Senegal na Kigali na Afrobasket ụmụ nwanyị nke afọ 2023.<ref>{{Cite web|date=2023-07-29|title=2023 FIBA Women AfroBasket: Uganda stun Senegal in Kigali {{!}} The Touchline Sports|url=https://thetouchlinesports.com/2023-fiba-women-afrobasket-uganda-stuns-senegal-in-kigali/|accessdate=2024-04-14}}</ref><ref>{{Cite web|author=Kawalya|first=Brian|date=2023-07-31|title=Lydia Babirye: Gazelles Guard Oozing Confidence|url=https://sportsnation.co.ug/2023/07/31/lydia-babirye-gazelles-guard-oozing-confidence/|accessdate=2024-04-14|work=Live from ground|archivedate=2024-04-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240419002821/https://sportsnation.co.ug/2023/07/31/lydia-babirye-gazelles-guard-oozing-confidence/}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mczl6granxbk36nxng7rnwsfqz66alu
Pascal Kenfack
0
44343
638241
177329
2026-05-18T02:10:41Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
638241
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Pascal KENFACK.jpg|áká_èkpè|thumb|Pascal Kenfack]]
'''Pascal Kenfack''' (amụrụ n'afọ 1950, Dschang, [[Kameroon|Cameroon]]) bụ onye na-ese ihe na onye na-akpụ ihe nke mba ụwa.<ref>Nicole Guez, L’art africain contemporain, Paris, 1992</ref> N'ịbụ onye na-anụ ọkụ n'obi na-etinye aka na mweghachi nke nka bi na Cameroon, o mere ihe site n'ịmepụta ngwakọta nke ebe ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ akwụkwọ na Yaoundé, nke bụzi ụlọ ọrụ maka mmụta na okike.<ref>Revue Noire. La création au Cameroun, (13), Paris, 1994</ref>
== Akụkọ ndụ ==
N'inwe mmasị na nka mgbe ọ dị obere, Pascal Kenfack kpebiri ịmalite ọzụzụ nka ya na njedebe nke ọ nwetara na 1975 nzere na History of Art site na École Nationale des Beaux-Arts nke Paris. Mgbe ahụ ọ gara n'ihu na ọmụmụ ya maka PhD na Fine Arts na Mahadum Paris VIII afọ iri ka e mesịrị. Taa, a na-eto ya na ihe karịrị ihe osise 600 na ihe ọkpụkpụ, ọtụtụ n'ime ha egosila gburugburu ụwa: Cameroon, [[Senegal]], [[Gabon]], Cuba, France, Denmark, South Korea, na Canada.A na-egosipụta mkpebi ya nye ndị na-eto eto karịsịa site na nkuzi ọzụzụ nka nke ọ na-eme kemgbe 1992 na Yaoundé dị ka akụkụ nke ọrụ "Culture de quartier" (omenala distrikti). N'agbata afọ 1987 na afọ 2005, ọ bụ onye nyocha na akụkọ ihe mere eme nke nka na Institute of Human Science na Yaoundé na onye nkuzi na Mahadum nke Yaoundée I na Ngalaba nke nka na nkà mmụta ihe ochie. Ọ kụzikwaara na Institute of Artistic Education na Mbalmayo, mgbe ahụ na Institute of Fine Arts na Foumban. Taa, e nwere ihe karịrị ụmụ akwụkwọ 200 ọ zụrụ na eserese, ihe ọkpụkpụ na akụkọ nka.
== Ihe gbara ya gburugburu ==
Ruo n'afọ 1992, enweghị ụlọ akwụkwọ nka na Cameroon nke na-ewelite ajụjụ ma gọọmentị enweghị mmasị na ngalaba a kpamkpam. N'ezie, Institute of Artistic Training nke Mbalmayo dabere na ụlọ akwụkwọ Katọlik nkeonwe. Ebumnuche ya bụ ịkụziri nka nka, na-eme dị ka ngosipụta nke omenala ndị mmadụ na mba. Obi abụọ adịghị ya na site na mmetụta dị egwu na na 1993, Mahadum Yaoundé nke Mbụ mepere ngalaba maka Arts Visual na Art History. Mgbe ahụ na 2009, Mahadum Dschang na Mahadum Douala emeghela otu Institute of Fine Arts, n'otu n'otu na Foumban na Nkongsamba. Ka ọ dị ugbu a, ọrụ ndị ọzọ sitere na ndị mmadụ onwe ha pụtara dị ka ebe etiti maka nka Doual'art dị na Douala, na-atụ aro ịkpọ ndị na-ese ihe ka ha gosipụta ọrụ nka n'akụkụ dị iche iche nke obodo na ọrụ nke onye na-ese ihe na onye na-ese ihe Pascal Kenfack na-eri nri afọ ole na ole iji wuo ya. ezigbo obodo nka nke dị na mpụga Yaoundé. Ụlọ ihe ngosi nka-ụlọ akwụkwọ, dị ka ọ na-akpọ ya, nke na-aga n'ihu na-esi n'ala dị ka ero. Ma ebe nzukọ ọmụmụ ihe na ọzụzụ ma ọ bụ kama esemokwu, obodo Kenfack a na-eche n'echiche na-ezube ịghọ mkpokọta nka. Ọ bụ n'ọgbakọ a ka ụfọdụ ndị nka dịka Goddy Leye, Louis Epée na Emile Youmbi, ndị mba ụwa matara ugbu a, agụchaala ọzụzụ ha..
== Usoro ==
Pascal Kenfack mepụtara usoro nka dabere na semiotics - ojiji na nkọwa nke akara: "Echiche echiche na-egbochi echiche na nkwupụta n'efu ma ọ bụrụ na, n'otu oge ahụ, anyị anaghị etinye ihe ize ndụ nke ịtụba akara, agba na akara pensụl na akwụkwọ. na-aghọ ebe nchekwa iji chọpụta echiche ihu igwe dị anya karịa." Mgbe ịhọrọ isiokwu, onye na-ese ihe na-eji akara na akara na-anọchite anya azụ azụ n'ihe gbasara okike nka. A na-egosipụta echiche n'ụdị onyonyo na agba. Ya mere, nka na-eme ka njikọ dị n'etiti echiche na oyiyi. Banyere isiokwu a, ọ bụ nkwubi okwu nke mmetụta mmetụta, mmetụta ma ọ bụ nchegbu na-ama onye na-ese ihe aka. Dịka ọmụmaatụ, alụmdi na nwunye, ọmụmụ, ọnwụ na agụmakwụkwọ bụ isiokwu Pascal Kenfack na-ekpuchikarị. Na nchịkọta, usoro a na-enye uru iji chepụta ihe n'ụdị echiche, akara na agba..
=== Ihe ngosi ndị dị mkpa ===
* ''Ihe mkpuchi: Art Across Oceans'', Copenhagen, Denmark, 1996.
* ''Dak"Art 1992'', Dakar Biennale, Dakar, Senegal, 1992.
* Ebe e bipụtara ya na Korea, City Hall, Yaoundé, Cameroon, 1989.
* Egwuregwu nka, Seoul, South Korea, 1988.
* 2nd Havana Biennial, Havana, Cuba, 1986.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
=== Akwụkwọ ndị e bipụtara ===
* Pascal Kenfack, Ahụmahụ plastik sitere na ofufe nke ndị nna nna n'etiti ndị nọ n'otu ala na mba Bamileke, thesis nke 3rd cycle nke Mahadum Paris-VII, 1985.
* Pascal Kenfack, Site na nka ochie ruo na nka nke oge a na Cameroon, Actes du colloque Africréation, Paris, 1980.
== Hụkwa ==
* [[Goddy Leye]]
* Ihe osise Doual
* Ihe osise Africa
* Nkà plastik
== Ebem si dee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cplf8gcosxdc8mhhzb4dt0qfr4irz0s
Kobie van Rensburg
0
44399
638191
211469
2026-05-17T12:33:35Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638191
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Kobie_van_Rensburg_Passau_2009.jpg|thumb|Kobie van Rensburg na Passau, 2009]]
== Ndụ ==
Van Rensburg mụụrụ Werner Nel ịbụ abụ na Mahadum Northwest nke South Africa, <ref name="NCA">[https://web.archive.org/web/20160304051227/http://www.ncamusic.com/presse/texte/Kobie_van_Rensburg.rtf ''New Classical Adventure''] retrieved 12 December 2010 (german)</ref> na iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba ụwa na Mahadim Potchefstroom maka agụmakwụkwọ dị elu. <ref name="Augstein">[https://web.archive.org/web/20240512154240/https://www.augstein.info/en/kuenstler/biographie/kobie_van_rensburg/ ''Artist Management Augstein & Hahn''] retrieved 12 December 2010</ref>O mere nke mbụ ya na 1991 mgbe ọ dị afọ 20 dị ka Belmonte na Mozart's ''Die Entführung aus dem Serail'' maka Roodepoort City Opera . [2] N'afọ 1996, ọ malitere ọrụ na Gärtnerplatztheater na Munich. Kemgbe afọ 2000 van Rensburg na-arụ ọrụ mgbe niile na Lautten Compagney Berlin (onye nduzi: Wolfgang Katschner). Ya na ndị otu a mere ihe nkiri Monteverdi's L'''Orfeo'' ma bipụta egwu atọ. Kemgbe afọ 2011 van Rensburg na-arụkọ orụ ǹkà na iwu n'ụlọ mkpọrọ pụta maka ómeka nke ọbọdọ na ahụ na-erizi na otu egwu na udo nke ọbọdọ ynke ebe ịchụàjà dị iche iche maka egwu oge ochie na nke ọhụrụ, nke a na-akpọ "così middel". Ya na ha mere ihe nkiri Handel's ''Ariodante'' . <ref>[https://web.archive.org/web/20171003025819/http://www.cosifacciamo.de/Hauptauswahl/Opern/Ariodante/ariodante.html ''Website of "così facciamo"''] retrieved 16 May 2011 (german).</ref> Ọ bụrụ abụ mbụ ya na ''Idomeneo'' nke Mozart na 2006 maka [[New York City|New York]] Metropolitan Opera. Egwú Van Rensburg na-elekwasị anya na Egwú Baroque.[2]<ref name="Augstein" />
Otú ọ dị, o mekwara akara ya n'abụ na ntụgharị Uche gụnyere Uche gụnyere Lied, na-elekwasị anya na ndị na-ede na egwu Baroque Bekee (ya bụ Dowland, Byrd, Purcell), yana ndị na-agụ na me egwu German [[Ludwig van Beethoven|Beethoven]], Schumann na Schubert, n'etiti ndị ọzọ.
== Onye nduzi nke ihe nkiri opera ==
Na Munich Gärtnerplatztheater van Rensburg mere, ya na Onye na-ede akwụkwọ Peer Boysen pasticcio ''Ein Theater nach der Mode'' na 2002, na-egosi ihe ndị Handel na ndị ọzọ na-ede egwu Baroque dere.<ref name="NCA"/> N'afọ 2006, o mere nke mbụ ya dị ka onye nduzi na Opernhaus Halle na Monteverdi's L'''Orfeo'', ebe ọ bụrụkwara akụkụ áhà ozọr na ahụ. Ọ bụ van Rensburg mere ihe nkiri mbụ nke Handel bụ ''Il Trionfo del Tempo e del Disinganno'' na 2009 na Passau. Ọrụ nduzi ọhụrụ ya gụnyere ihe nkiri Handel bụ ''Ariodante'', nke ọbọdọ na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ n'ala nke ekwere emere na Febụwarị 2011 na Munich Cuvilliés-Theater . <ref name="ard_mediathek">[http://www.ardmediathek.de/ard/servlet/content/3517136?documentId=6375500 ''ARD Mediathek''] retrieved 16 May 2011, BR Klassik Radio (German).</ref> Dị nnọọ ka ọ dị na mmepụta nke mbụ ya Il pianto d'Orfeo van Rensburg jikọtara ngosipụta nke ịgba egwú na egwu nke ihe osise ahụ.<ref>[http://www.berlinonline.de/berliner-zeitung/archiv/.bin/dump.fcgi/2007/0910/berlinheute/0131/index.html ''E-Paper of the Berliner Zeitung from 10.09.2007''] retrieved 16 May 2011 (German)</ref> Onye na-agba egwú na-eje ozi dị ka onye na-agụ egwú ma si otú a gosipụta mmetụta nke onye ọ na-eme.[2]
== Ihe omuma (ọrụ) ==
* Pan na La ''Calisto'' (Francesco Cavalli)
* Acis na ''Acis na Galatea'' (Georg Friedrich Händel)
* Grimoaldo na ''Rodelinda'' (Georg Friedrich Händel)
* Jupiter na Semele (Georg Friedrich Händel)
* Jupiter na La divisione del mondo (Giovanni Legrenzi)
* ''Orfeo'' na L'Orfeo (Claudio Monteverdi)
* ''Bastien na Bastienne'' und Bastienne (Wolfgang Amadeus Mozart)
* Don Ottavio na ''Don Giovanni'' (Wolfgang Amadeus Mozart)
* ''Idomeneo'' na Idomeneo (Wolfgang Amadeus Mozart)
* Tito na La ''Clemenza di Tito'' (Wolfgang Amadeus Mozart)
* Tamino na Die Zauberflöte (Wolfgang Amadeus Mozart)
* Ubaldo na ''Armida'' (Gioachino Rossini)
* Nightingale na ''[[Ein Theater nach der Mode]]'' (Kobie van Rensburg & Peer Boysen)
== Nkọwapụta ==
=== CD ===
2009: ''Rodrigo'' (Georg Friedrich Händel, Eduardo Lopéz Banzo, Al Ayre Español) 2009: Bach Cantatas - Vol.4 ([[Johann Sebastian Bach]], John Eliot Gardiner, English Baroque Soloists) 2009: ''Alcina'' (Georg Frederick Händel), Alan Curtis, Il Complesso Barocco) 2008: ''Sọl'', Messiah (Georg Richard Händel) 2000: Concerto Köln & Freiburger, Friedrich Friedrich Friedrich Friedrich Freibler, Friedrich Friedrich Fre Freiblerie, Robert, Robert, Friedrich Friedrich Fuld, Robert Robert Robert Robert, Robert Robert, Fr Fr Fr Frédé, Robert, Frédé, Fr Frédé Fr Fr Frené Händer, Fr Frené Fre Fre Fre Freest, Fr Fr, Fr Frer, Frédé; Robert, Fr, Frédé Frédé, German, Fr Frede, Fr Frentne, Fr Frelt, Fr Fr Count, Fr Freri, Fr Frén, Fr Fré, Fr Fr4, Fr Fr Fr, Robert, German, Robert, Paul, Fr Fr.[de]
2008: Il ritorno d'Ulisse in patria, na-ebi na Teatro Real Madrid (Claudio Monteverdi, Pier Luigi Pizzi, Les Arts Florissants) 2005: L'''Orfeo'' (Claudioonteverdi, Kobie van Rensburg, Lautten Compagney Berlin)
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cxwwssjyzzpm6dzyebyxvm2hclbj426
Lee Harrington
0
45564
638206
580373
2026-05-17T16:45:35Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638206
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Lee Harrington.jpg|thumb|Lee Harrington.]]
Lee Harrington ( About 28 Nọvemba 1979) bụ onye nkuzi mmụta na-agụ, onye ode akwụkwọ ihe dabere 28 Nọvemba 1979 Amụrụ na Lowell, Massachusetts, ọ pụtara site na echere gaa na nwoke na 2007
== Onye ode akwụkwọ na onye nkuzi ==
Lee Harrington apụtala ihe odide ya na uri ya n'ọtụtụ akwụkwọ, akwụkwọ, na akwụkwọ akụkọ nke ịgba ohu, egwuregwu afọ, ọnọdụ ime ikike, ikike transgender, ihe arụsị na erotica . Akwụkwọ ya Shibari Ị nwere ike iji: Japanese Rope Bondage and Erotic Macrame natara National Leather Association International 's Geoff Mains Book Award for 2008, na akwụkwọ ya Playing Well With Others: Your Field Guide to Discovering, Exploring and Navigating the Kink, Akpụkpọ anụ na Obodo BDSM (nke e dere ya na Mollena Williams ) na Shibari ndị ọzọ ị nwere ike iji: Mgbochi Mgbochi Mgbochi & ngwaọrụ chiri anya natara National Leather Association International 's Geoff Mains akwụkwọ akwụkwọ na- akwụkwọ maka 2013 na 2016 n'otu n'otu. <ref>{{Cite web|url=http://www.livinginleather.net/list-of-winners-8.html|title=List of winners - Living In Leather|work=www.livinginleather.net|accessdate=2024-05-27|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127125526/http://www.livinginleather.net/list-of-winners-8.html}}</ref>
== Model na foto ==
Site na 1999 ruo 2006, Harrington bụ onye na-eme ihe nkiri toro eto, onye na-ese foto, na onye na-ede blọgụ ọgụ. O mara na 2005 SIGNY Award for Best Bondage Model, wee pụta na ihe ụmụaka 70 ebe nrụọrụ weebụ ndị agadi (gụnyere Kink.com), ihe ngosi dị iche iche (dị ka Playboy's Sexcetera), na ihe ngosi dị iche iche-ogologo. ihe nkiri okenye.
== Akwụkwọ akụkọ ==
=== Edere akwụkwọ ===
Ndepụta akwụkwọ Harrington dere: <ref name="Bibliography"/>
* ''Bụrụ onye ị hụrụ n'anya: Nduzi maka inwe obi ụtọ na njikọta nke onwe'' (2023)
* ''Na-agafe Gender: Ịghọta Eziokwu Transgender'' (2016)
* ''On Starry Thighs: Abụ dị nsọ na nke anụ ahụ'' (2015)
* ''Shibari ndị ọzọ ị nwere ike iji: Njikọ ụdọ nwere mmasị na njikọ chiri anya'' (2015)
* ''Soro ndị ọzọ na-egwu nke ọma: Ntuziaka ubi gị maka ịchọpụta, nyocha na ịnyagharị Kink, Akpụkpọ anụ na BDSM Communities'' (2012) (nke Mollena Williams dere)
* ''Kink dị nsọ: Ụzọ okpukpu asatọ nke BDSM na gafere'' (2010)
* ''Skins Shed: Njem njem na eserese onwe'' (2010)
* ''Ntuziaka akpa Toybag maka egwuregwu afọ'' (2007)
* ''Shibari Ị nwere ike iji: Njikọ ụdọ Japanese na Macramé erotic'' (2006)
=== Edeziri akwụkwọ ===
Ndepụta akwụkwọ Harrington dere: <ref name="Bibliography">{{Cite web|url=http://passionandsoul.com/books|title=Books|publisher=PassionAndSoul|accessdate=2024-02-04}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://passionandsoul.com/books "Books"]. PassionAndSoul<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-02-04</span></span>.</cite></ref>
* ''Ime Anwansi nke Queer: Ike gafere ókè'' (2018)
* ''Mmụọ nke Ọchịchọ: Nnyocha nkeonwe nke Kink dị nsọ'' (2011)
* ''Ụdọ, Agbụ, na Ike'' (2009)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.PassionAndSoul.com Blog nkeonwe]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3pig5wszu7roofw9cbp3d1krit9ao1j
Krista Franklin
0
45920
638194
205404
2026-05-17T13:12:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638194
wikitext
text/x-wiki
<ref name="krista">{{Cite web|url=http://www.poetryfoundation.org/poems-and-poets/poets/detail/krista-franklin|title=Profile: Krista Franklin|date=4 June 2023|publisher=[[Poetry Foundation]]}}</ref>Krista Franklin bụ onye America na-ede uri na onye na-ese ihe na-ahụ anya, onye isi nka na- isi anya bụ mkpokọta. Ikpe ya, nke na-ekwu okwu okwukwe, okike, na klaas, àmà ihe onyonyo nke onwe, omenala pop na ihe mere eme.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.tidalbasinpress.org/spr10issue.html|title=Featured Visual Artist|publisher=Tidal Basin Press}}</ref>Franklin sitere na Dayton, [[Ohaïyo|Ohio]] . Ọ natara BA ya na Mahadum Kent State, [1] [2] na MFA ya na Interdisciplinary Book & Paper Arts si Columbia College Chicago ebe, na 2013, o dere edemede ya esere The Thousand Two & Thirteen Narrative(s) nke Naima Brown [3] nke mere ka otu nwa ndụ na-agbanwe ndụ n'oge mmetụta wee nkwado maka ọrụ ya site na mmemme ndị a ma dị ka Arts Incubator [4] na Mahadum Chicago . [1] [5] [6] Ọ dabere na Chicago, Illinois, ebe na 2007 ọ bụ onye nna nke Chicago Artist Assistance Program Grant maka akwụkwọ nka ya SEED (ahụ nke Eve), nke o kwuru dabere na nna dystopic nke Africa na -emeri ihe nrite. Onye edemede edemede America Octavia E. Butler <ref>{{Cite web|url=http://www.chicagoartistsresource.org/resource-links/chicago-department-cultural-affairs-special-events-community-arts-assistance-program|title=Chicago Artist Assistance Program Grant|publisher=chicagoartistsresource.org}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.blancchicago.com/index.php/artists/krista-franklin|title=Krista Franklin|publisher=Blanc Chicago Art Gallery}}</ref>
== Art ==
<ref name="Munson">{{Cite web|author=Steed, Munson|date=August 30, 2014|url=http://rollingout.com/2014/08/30/couple/|title=Meet artists Stephen Flemister and Krista Franklin|work=Rolling Out}}</ref>Ihe nka nke Franklin isiokwu nke surrealism na utopic na- dystopic, nke nwere obere ederede nke ịma mma ojii, ntụgharị uche onwe onye, na ndị mba Africa . [1] Ọ kọwapụtala ụzọ dị ka Afro-Futurist na Afro-Surrealist . [2] [3] O kwupụtala, "Mkpalite ike bụ mmekọahụ ifo e kere iji nye nri n'ụdị ndị na-ese ihe na nka. Art bụ echiche na ọrụ."
Ela ebe ihe osise ya na usoro ihe onyonyo nke foto Ukwu . [1] A na- ihe nchịkọta ya na ahịa nke ọtụtụ nchịkọta uri, [2] John Murillo's Up Jumps the Boogie (2010) [3] na Lita Hooper's Thunder in her Voice (2010). [4] O mewokwa ka epụta ọrụ ya na American Studies, [5] Callaloo, [6] na Ecotone. . <ref>{{Cite journal|author=Franklin|first=Krista|title=Seven Mixed Medium Collages|journal=Ecotone|volume=3|issue=2|pages=44–52|doi=10.1353/ect.2008.0081|issn=2165-2651|year=2008}}</ref>
Banyere talent ya na nkà nke collage, Franklin kwuru, sị, "Amụtara m nkà nke collage site na ikiri ezinụlọ m na-eme ihe n'ime ihe ọ bụla," ka o kwuru, "Nke ahụ bụ n'ezie ebe m collage aesthetic si bịa. Ọ na-abịa site n'echiche nke mkpa ọ dị mkpa. Ị mara, otú i si eme ihe mara mma site na iberibe. <ref>{{Cite web|url=http://dailynorthwestern.com/2015/05/21/campus/nu-arts-night-brings-chicago-artists-to-northwestern/|title=NU Arts Night brings Chicago artists to Northwestern|author=Go, Kimberly|work=The Daily Northwestern|date=May 21, 2015|accessdate=April 25, 2016}}</ref> N'ime otu usoro ya na-enyocha agbụrụ na okike, ọkachasị n'ihe gbasara oke egwu, o jiri ntutu mmadụ mee ihe dị ka isi ihe. <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=j1yAeEm46Sc|title=Krista Franklin and the Grotesque|work=[[YouTube]]}}</ref>
== Poetry ==
Ndị na-ede uri nke Black Arts Movement gụnyere Nikki Giovanni na Sonia Sanchez na-emetụta ihe odide Franklin. <ref name="krista"/>
. Agụnyere uri ya na akwụkwọ ihe mere eme The Bust Guide to the New Girl Order ( Penguin Books, 1999) [1] na Bum Rush Page: A Def Poetry Jam (Penguin Books, 2001). [2] [3] O meela ka mmekọrịta uri ya na njikọ ojii . [4] Na 2011, ọ bụ onye na-eme ihe ngosi yana onye ọka ikpe ama na Gypsy Poetry Slam nke e mere na Lexington, Kentucky<ref>{{Cite web|url=http://uknow.uky.edu/content/poetry-slam-returns-new-award-headliner-krista-franklin|title=Poetry Slam Returns With New Award, Headliner Krista Franklin - UKNow|work=uky.edu|date=23 November 2015|accessdate=April 25, 2016}}</ref>
== Ihe ngosi ==
Nrọ na Jay Z Minor bụ fim ya na Amanda Williams (onye na-ese ihe) na ebe gburugburu iji ọnụ ọgụgụ nwoke dị ka ihe egwu. Ọ webatara egwu rap, nhota [[Akwụkwọ Nsọ]], na, na ile mbụ, ihe onyonyo na-atọ ụtọ. Emere ihe ngosi na Blanc Gallery na Chicago site na October 5 ruo Disemba 29, 2012 <ref>{{Cite web|url=http://www.chicagonow.com/and-the-ordinary-people-said/2012/11/bronzevilles-new-blanc-gallery-featured-by-writer-kylie-zane-for-latest-exhibit-dreams-in-jay-z-minor-by-amanda-williams-and-krista-franklin/|title=Bronzeville's New Blanc Gallery featured by writer Kylie Zane for latest exhibit "Dreams In Jay Z Minor" by Amanda Williams and Krista Franklin - And The Ordinary People Said|work=chicagonow.com|date=November 23, 2012|accessdate=April 25, 2016|archivedate=September 23, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210923010803/https://www.chicagonow.com/and-the-ordinary-people-said/2012/11/bronzevilles-new-blanc-gallery-featured-by-writer-kylie-zane-for-latest-exhibit-dreams-in-jay-z-minor-by-amanda-williams-and-krista-franklin/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://today.iit.edu/?p=7525|title=Architecture Adjunct Associate Professor Amanda Williams Featured In "New Dreams in Jay-Z Minor" Exhibit|work=today.iit.edu|accessdate=2019-06-09}}</ref>
Ọbá akwụkwọ nke ihu bụ ihe ngosi, nke a ka dị ka "akwụkwọ ozi na-ahụ anya na Chicago", nke e akwụkwọ na edemede ya na Stephen Flemister, Norman Teague, na Raub Welch . Ọ na- teepu mix-tepe mere maka ihe omume site na Perpetual Rebel . A na-elele na Arts Incubator na Washington Park na Chicago, 2014 <ref name="afropunk.com">{{Cite web|url=http://www.afropunk.com/profiles/blogs/feature-required-intelligence-punk-artistry-in-the-midwest-krista|title=FEATURE: Required Intelligence, Punk Artistry In The Midwest - Krista Franklin|work=afropunk.com|date=12 March 2014|accessdate=April 25, 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://arts.uchicago.edu/library-love|title=Library of Love {{!}} UChicago Arts {{!}} The University of Chicago|work=arts.uchicago.edu|accessdate=2019-06-09}}</ref>
''Dị ka mmiri'' bụ ihe ngosi na Center for Race, Politics, and Culture (CSRPC), nke Dara Epison chepụtara, wee malite na Ọktoba-December 2015. . Ihe ngosi ahụ gosipụtara agwa akụkọ ifo bụ onye na-agbanwe ọdịdị na nwanyị ojii, aha ya bụ Naima Brown. Omume ahụ na-agbanye ntutu isi ya na mgbanwe ọ bụla. Franklin sitere n'ike mmụọ nsọ mepụta agwa ahụ site na akwụkwọ akụkọ Octavia Butler ''Wildseed'' . E gosipụtara kọlụm ndị ọzọ. Franklin nyere okwu omenkà metụtara ya na Ọktoba 23, 2015. . <ref>{{Cite web|url=https://arts.uchicago.edu/event/water-solo-exhibition-works-krista-franklin|title="Like Water": A Solo Exhibition of Works by Krista Franklin|publisher=}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Aolie, Peyton|url=http://chicagomaroon.com/2015/10/15/krista-franklins-like-water-exhibit-explores-female-ability-to-shapeshift/|title=Krista Franklin's Like Water exhibit explores female ability to shapeshift|work=[[The Chicago Maroon]]|date=October 15, 2015|accessdate=April 25, 2016}}</ref>
.Franklin bụ onye ndu okike maka FEAR na White Box Gallery na Mahadum Dayton . Ọ akara site na Nọvemba 10, 2015 ruo December 17, 2015. Ọ amụ nrụnye mbụ, ibelata Consumption, ka ọ bụrụ ihe ọhụrụ FEAR iteration. Na njikọ, Franklin kwadokwara nkuzi n'efu nke ikiri “Egwu Ịgbanwe: Igbanwe Akwụkwọ Agbanwere” na Satọde, Nọvemba 7, 2015 site na 2-4 <ref>{{Cite web|url=http://www.daytoncitypaper.com/face-it/|title=Face it|work=daytoncitypaper.com|accessdate=April 25, 2016|archivedate=November 8, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171108151251/http://www.daytoncitypaper.com/face-it/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.udayton.edu/blogs/arts/15-10-23-fear.php|title=FEAR Makes Its Way Into ArtStreet's IAN Installation Series : University of Dayton, Ohio|work=www.udayton.edu|accessdate=2019-06-09|archivedate=2019-04-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190418042505/https://udayton.edu/blogs/arts/15-10-23-fear.php}}</ref>
Site na Febụwarị 12, 2016 ruo Maachị 4, 2016, emere ngosi Franklin ''Heavy Rotation'' na Lacuna Artist Lofts na Chicago. Ihe ngosi ahụ gụnyere, n'otu akụkụ, nke ọrụ akwụkwọ ndị sitere na mkpuchi album amịpụtara. <ref name="jstor.org">{{Cite web|url=http://daily.jstor.org/and-also-too-krista-franklin/|author=Lee Ann Norman|title=Afrofuturist Artist Krista Franklin: And, Also, Too|work=JSTOR Daily|date=March 1, 2016|accessdate=April 25, 2016}}</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20240528155005/https://www.eventbrite.com/e/art-party-presents-krista-franklin-heavy-rotation-tickets-20533615597 "ART PARTY presents Krista Franklin: Heavy Rotation"]. Eventbrite.</ref>
''A na-eme mgbọrọgwụ n'etiti kpakpando'' na Poetry Foundation site na Septemba 27, 2018 - Jenụwarị 24, 2019 wee kwekọọ na mbipụta nke ''N'okpuru Knife'' <ref>{{Cite web|url=https://www.poetryfoundation.org/exhibitions/147546/krista-franklin-to-take-root-among-the-stars|title=Krista Franklin: "...to take root among the stars."|date=2019-06-09|work=Poetry Foundation|language=en|accessdate=2019-06-09}}</ref>
<ref>{{Cite web|url=https://www.salina.com/news/20190606/passion-for-papermaking|title=Passion for Papermaking|author=Demuth|first=Gary|work=Salina Journal|language=en|accessdate=2019-06-09}}</ref>Ntu njem Speculative na Salina Art Center bụ ihe ngosi otu nke na-aga na June 7-July 28, 2019 ma ikekwa ọrụ Julia Goodman na Sahar Khouri, ndị bụkwa ndị na-ese akwụkwọ. Franklin kwuru okwu onye omenka na mmeghe. Franklin bụkwa onye na-ese ihe na ụlọ nkwakọba ihe nke Salina Art Center ruo June 23, 2019. Na mgbakwunye na mmemme ndị ọzọ, Franklin na-ezube ịga n'ihu na-arụ ọrụ na usoro ya "Eke Rotation
== Akwụkwọ ==
* ''SEED (Akwụkwọ nke Eve) maka Octavia Butler'' (2006) <ref>{{Cite web|author=D. Denenge Akpem|date=July 2, 2011|title='Are you ready to alter your destiny?': Chicago and Afro-Futurism, Part 1 of 2|url=http://chicagoartmagazine.com/2011/07/are-you-ready-to-alter-your-destiny-chicago-and-afro-futurism-part-1-of-2/|accessdate=April 26, 2016|work=chicagoartmagazine.com}}</ref>
* ''Ọmụmụ nke Ịhụnanya & Isi ojii: abụ'', Akwụkwọ willow (2012) <ref>{{Cite web|url=https://www.wbez.org/shows/wbez-news/on-blackness-reimagined-a-performance-and-conversation-with-krista-franklin-and-michael-warr/404f2f09-e71c-4ab8-b0d0-132b86ffb764|title=On Blackness Re-imagined: A Performance and Conversation with Krista Franklin and Michael Warr|publisher=WBEZ|date=May 19, 2012}}</ref>
* ''N'okpuru mma'', Candor Arts (2018) <ref>{{Cite web|url=https://lit.newcity.com/2019/01/01/stitched-together-krista-franklin-discusses-under-the-knife/|title=Stitched Together: Krista Franklin Discusses "Under the Knife"|date=2019-01-01|work=Newcity Lit|language=en-US|accessdate=2019-06-09}}</ref>
* ''Oke etiti abalị'', Akwụkwọ Haymarket (2020) <ref>{{Cite web|author=Franklin|first=Krista|title=Too Much Midnight|url=https://www.haymarketbooks.org/books/1460-too-much-midnight|accessdate=2023-06-17|work=haymarketbooks.org}}</ref>
== Onyinye na mkpakọrịta ==
* Mmekọrịta Cave Canem Foundation <ref name="superuser">{{Cite web|url=http://www.blancchicago.com/index.php/artists/krista-franklin|title=Krista Franklin|publisher=}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Derricotte|first=T.|title=Gathering Ground: A Reader Celebrating Cave Canem's First Decade|publisher=University of Michigan Press|year=2006|isbn=978-0-472-06924-8|url=https://books.google.com/books?id=dWCKQ6CDG4MC&pg=PA197|accessdate=April 25, 2016}}</ref>
* 2018 - Joan Mitchell Foundation Ndị na-ese ihe na ndị na-ese ihe <ref>{{Cite web|url=https://joanmitchellfoundation.org/artist-programs/artist-grants/painter-sculptors/2018/krista-franklin|title=Artist Programs » Artist Grants|author=Foundation|first=Joan Mitchell|work=joanmitchellfoundation.org|date=12 December 2018|language=en|accessdate=2019-06-09}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.colum.edu/news-and-events/announcements/2018/two-alums-named-recipients-of-2018-joan-mitchell-foundation-grants.html#.XP1Z09NKiL8|title=Two Alums Named Recipients of 2018 Joan Mitchell Foundation Grants}}</ref>
* 2020 - Helen na Tim Meier Foundation for Arts Achievement Award <ref>{{Cite web|title=KRISTA FRANKLIN – The Helen Coburn Meier and Tim Meier Charitable Foundation For the Arts|url=https://meierfoundation.org/award_recipients/krista-franklin/|accessdate=2023-06-17|language=en-US}}</ref>
== Nkwuta okwu ==
* "N'ike mmụọ nsọ bụ akụkọ ifo e kere iji na-eri nri ịhụnanya n'akụkụ ndị na-ese ihe na nka. Art na-eche echiche na ọrụ." <ref name="Munson"/>
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.kristafranklin.com/ Webụsaịtị gọọmentị]
* https://soundcloud.com/perpetualrebelgroup/krista-franklin-library-of
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ns3tt0jync1ofhzgcvl1ja3gweihvoj
Maher Sabry
0
45956
638230
170830
2026-05-17T23:02:12Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638230
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Maher Sabry</div>
|- class="infobox-data"
! class="infobox-label" scope="row" | Amụrụ
| class="infobox-data" | Eprel 11, 1967
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Obodo
| class="infobox-data category" | Ijipt
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Ọrụ(ọrụ)
| class="infobox-data role" | onye nduzi ihe nkiri, onye na-ede egwuregwu, onye ntụzi ihe nkiri, onye na-emepụta ihe, onye na-ese ihe, onye na-ede uri, onye edemede na onye na-ese foto.
|- class="infobox-label" scope="row"
! class="infobox-label" scope="row" | <span style="white-space:nowrap;">Ọrụ ama ama</span>
| class="infobox-data" | Ndụ M Nile
|}
{{Databox}}'''Maher Sabry''' ( Arabic ; amụrụ 11 Eprel 1967) bụ onye ntụzi ihe nkiri Egypt, onye na-ede egwuregwu, onye ntụzi ihe nkiri, onye na-emepụta ihe na onye na-ese ihe, onye na-ede uri, onye edemede na onye na-ese ihe.
== Akụkọ ndụ ==
Onye na-akwado nwoke nwere mmasị nwoke, ọ bụ onye nduzi mbụ gosipụtara ịhụnanya nwoke nwere mmasị nwoke na nwanyị nwere mmasị n'ụdị abụ na ọmịiko na ọkwa Egypt. Ọ duruzi ihe nkiri Egypt mbụ nwere nwoke nwere mmasị nwoke na-emeri ihe nkiri ''niile ndụ m'' <ref>{{Cite web|url=http://www.menassat.com/?q=en%2Fnews-articles%2F4117-probably-not-coming-theater-anywhere-near-you|title=Alexandra Sandels article in ''Menassat'': Probably not coming to a theater anywhere near you|accessdate=2020-07-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180818052317/http://www.menassat.com/?q=en%2Fnews-articles%2F4117-probably-not-coming-theater-anywhere-near-you|archivedate=2018-08-18}}</ref> (na [[Arabic]] طول عمري, ntụgharị asụsụ Toul Oumry). O bipụtakwara uri n'akwụkwọ dị iche iche nke asụsụ Arabik na ''Marionette'' bụ nchịkọta uri mbụ ya, nke Garad Books bipụtara na Cairo na 1998.
N'afọ 2005, ọ bụkwa onye ntọala nke Egypt Underground Film Society (EUFS) (na [[Arabic]] الجمعية المصرية للأفلام المهمّشة) dị ka ebe mgbasa ozi maka ịkwalite ihe nkiri nnwere onwe nke Egypt na ịkwado nnwere onwe ikwu okwu pụọ na mmachi iwu, nyocha na ụkpụrụ amachibidoro ọdịnala. .
== Mgbati nwoke nwere mmasị nwoke ==
Dị ka onye na-akwado nwoke nwere mmasị nwoke, Maher Sabry, so ndị ọzọ sụrụ ụzọ maka ndị LGBT Egypt na ịntanetị, na-eji pseudonym "Horus".
Na May 10, 2001 mgbe ejidere ụmụ nwoke nwoke nwere mmasị nwoke 52 na Queen Boat Discothèque merenụ nke a maara dị ka Cairo 52, Sabry malitere mgbasa ozi na-elekwasị anya na mmegide mmegide nwoke na nwanyị na ikpe ahụ ma rịọ maka nkwado sitere n'aka òtù mba ụwa na òtù ndị na-edina ụdị onwe. Ọ kpọkọtakwara ndị enyemaka gbasara iwu na ndị otu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ ka ha weta ndị nnọchite anya n'ụlọ ikpe maka ndị ihe metụtara. <ref>{{Cite web|url=http://www.alternet.org/story/13109/|title=AlterNet: Activist Fights for Gay Rights in Egypt|accessdate=2010-07-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080518230655/http://www.alternet.org/story/13109/|archivedate=2008-05-18}}</ref>
Na 2003, ọ pụtara na akwụkwọ akụkọ John Scagliotti nke isiokwu ya ''dị ize ndụ ibi ndụ: Na-apụta n'ime ụwa na-emepe emepe'' . Akwụkwọ akụkọ ahụ lekwasịrị anya na ikpe Cairo 52 yana ajụjụ ọnụ Maher Sabry, na mgbakwunye na nghọta dị iche iche sitere na ndị na-eme ihe si Brazil, Honduras, Namibia, Uganda, Malaysia, Pakistan, India, Vietnam, Fiji na Philippines.
== Ihe nkiri ==
* 2008: ''Ndụ m niile''
== Ihe nrite ==
* Na 2002, ọ natara Felipa de Souza Award site na International Gay na Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC). <ref name="Awards">{{Cite web|title=Awards|url=https://outrightinternational.org/events/awards-2017|work=OutRight Action International|accessdate=9 July 2020|language=en|date=19 October 2016|archivedate=13 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200713024643/https://outrightinternational.org/events/awards-2017}}</ref>
== Isi mmalite ==
* [https://web.archive.org/web/20120101101051/http://www.pinknews.co.uk/news/articles/2005-12196.html Omar Hassan na saịtị PinkNews: Ajụjụ ọnụ: Onye na-eme ihe nkiri Arabik Maher Sabry]
* [https://web.archive.org/web/20081216161335/http://nsrc.sfsu.edu/article/homophobia_oppression_egypt_film_queen_boat David Khalili na National Equality Resource Center: Na-ekpughe mmegbu na Egypt]
== Ntụaka ==
elekwasị anya na mmegide mmegide nwoke na nwanyị na ikpe ahụ ma rịọ maka nkwado sitere n'aka òtù mba ụwa na òtù ndị na{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Maher Sabry at IMDb
* [[imdbtitle:1334617|IMDB ''All My Life'' page]]
** [https://web.archive.org/web/20161030215539/http://www.maraiafilm.com/eufs/allmylife.html ''All My Life'' website] Archived 2016-10-30 at the Wayback Machine
* [[imdbtitle:1334617|IMDB ''Dangerous Living: Coming Out in the Developing World'' page]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ctwhpig67a60gaa1myvqnlvxqytwrmk
Mary Morten
0
46057
638252
178625
2026-05-18T04:10:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638252
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Mary Morten</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:MaryMorten.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Morten na-ekwu okwu na Equality Rally na [[Daley Center]], [[Chicago]] (1999).</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ
| class="infobox-data role" |Onye na-eme ngagharị iwe
|}
'''Mary Morten''', onye na-eme ihe ike na [[Chicago]], etinyela olu ya n'ịkwado obodo ndị a na-akparaghị ókè.A nabatara Morten na Chicago Gay and Lesbian Hall of Fame na 1996. <ref>{{Cite web|url=http://www.glhalloffame.org/index.pl?page%3Dinductees%26todo%3Dyear|title=Chicago Gay and Lesbian Hall of Fame|accessdate=2016-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151017032241/http://www.glhalloffame.org/index.pl?page=inductees&todo=year|archivedate=2015-10-17}}</ref> Morten jere ozi dị ka onye isi oche Africa America mbụ nke Chicago nke National Organization for Women (NOW), bụ onye edemede na onye na-eme ihe nkiri na ahụmịhe ụmụ nwanyị Africa America, ma duzie òtù ndị dị ka Chicago Abortion Fund na Chicago Foundation for Women. N'ụzọ dị ịrịba ama, Morten duziri City of Chicago's Advisory Council on Gay and Lesbian issues na 1996. <ref>[https://web.archive.org/web/20240622090822/https://chicagolgbthalloffame.org/morten-mary/ Mary F. Morten] at The Chicago LGBT Hall of Fame.</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Morten na-ekwu na ọrụ ya dị ka onye na-eme ihe ike sitere n'aka nne ya, onye kwenyere na Call to Action nke oge ikike obodo: ''Ọ bụrụ na ị bụghị akụkụ nke ngwọta, ị bụ akụkụ nke nsogbu ahụ.'' Ihe a ma ama n'ọrụ Morten bụ ọrụ afọ ofufo ya na Geraldine Ferraro na 1984 maka osote onye isi ala. N'oge ahụ, Morten banyere n'isi ụlọ ọrụ National Organization for Women (NOW) wee hụ enweghị ụmụ nwanyị na-acha ọbara ọbara, wee kpebie na nke ahụ ga-agbanwe. "M batara ma ọ dịghị mgbe m hapụrụ", ka Morten kwuru. Morten mechara bụrụ onye isi oche nke NOW ma bụrụkwa onye duziri otu ndị gụnyere Women's Self-Employment Project na Chicago Abortion Fund.<ref>http://www.chicagobusiness.com/cgi-bin/article.pl?portal_id=35&page_id=112, February 8, 2010</ref>
N'afọ 1996, Morten ghọrọ onye otu A Real Read, otu ndị Africa America Les Abigailtrans Performance Ensemble nke Chicago. Ụlọ ọrụ ihe nkiri a bu n'uche ịnọchite anya obodo bi n'okpuru ọnọdụ abụọ dị ala metụtara agbụrụ na mmekọahụ. A Real Read lekwasịrị anya n'okwu ndị dị ka: mgbochi HIV na AIDS, homophobia, okpukpe, ụmụ nwanyị na nsogbu transgender. Site na uri ha, okwu, egwu, na vignettes, otu ahụ nyere otu olu na obodo na-agbachi nkịtị mgbe niile, ka ha na-enye ihe ngosi nke gosipụtara ụwa.<ref>https://web.archive.org/web/20240530071956/http://www.arealread.org/index_text.html, February 9, 2010</ref>
N'ọrụ ya n'ọfịs onye isi obodo, Morten duziri njikọ aka nke obodo maka ihe nkiri ahụ, Ọ bụ Elementary, ihe nkiri nkuzi maka iji ya na ọzụzụ mmepe ndị ọrụ maka ụlọ akwụkwọ ọha na eze Chicago ma mepụta ọrụ mgbochi ịkpa ókè agbụrụ, The Color Triangle, maka Obodo LGBT. Na mgbakwunye, Morten nyere aka guzobe Illinois Safe Schools Alliance ma bụrụkwa onye bụbu onye otu Chicago's Center on Halsted na nke National Gay and Lesbian Task Force . <ref>http://www.equalityillinois.org/mary.html, February 8, 2010</ref>
N'afọ 2000, a họpụtara Mary Morten dịka onye nduzi nke ụlọ ọrụ mgbochi ime ihe ike maka Ngalaba Ahụike Ọha nke Chicago (CDPH). Morten haziri mbọ CDPH na-eme iji gbochie ime ihe ike n'obodo niile ma bụrụkwa onye na-ahụ maka mmejuputa ihe ike mgbochi! Chicago, atụmatụ mgbochi ime ihe ike nke obodo ahụ.<ref>http://www.encyclopedia.com/doc/1P3-540616021.html, February 8, 2010</ref>
Malite n'afọ 2007, Morten jere ozi dị ka onye mmekọ na onye isi nchịkwa nke Chicago Foundation for Women . <ref>http://www.equalityillinois.org/mary.html, February 8, 2010</ref>Morten na Barack Obama arụkọwo ọrụ kemgbe ọ bụ onye omeiwu steeti na ngwụcha afọ 1990."Barack nwere ahụ iru ala n'ebe ndị na-eme enyi nwoke nọ...ọ kpọtụrụ ndị na-edina nwoke n'okwu ọkwa ya na Springfield, I11., nke ọ na-enweghị ihe ọ ga-eme. Mana ọ bụghị naanị ohere mgbasa ozi ya. " Ọ bụ akụkụ nke obodo. "<ref>http://rodonline.typepad.com/Articles/Advocate20070410ClintonObama.pdf, ''The Advocate'', February 9, 2010</ref>
Mary Morten rụkwara ọrụ na mkpọsa onye isi ala Obama <ref>https://web.archive.org/web/20120920061046/https://my.barackobama.com/page/community/post/jcitron/gGgFmv, February 9, 2010</ref> ma bụrụkwa onye na-eleta Obama White House mgbe niile. Mgbe White House kwadoro oriri iji mee emume ọnwa Gay Pride na 2009, Morten so na ndị Chicago na-eme emume na Onye isi ala na Onye isi nwanyị.<ref>https://web.archive.org/web/20140704174719/http://blogs.suntimes.com/sweet/2009/06/chicagoans_at_lgbt_white_house.html, February 9, 2010</ref>
== Ọrụ ọ na-arụ ugbu a ==
Ka ọ dị ugbu a, Morten bụ onye isi oche nke Morten Group, nke Mary Morten bụ ọkachamara na mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya site na mmepe nkà, iwu ọha na eze na nkwado maka imeziwanye ụmụ nwanyị, ndị na-acha ọbara ọbara na ndị LGBT.<ref name="activist">{{Cite web|url=http://www.windycitymediagroup.com/ARTICLE.php?AID=21134|title=Mary Morten: Putting the 'active' in 'activist'|date=February 8, 2010|first=Paul|author=Marinkovich|accessdate=May 30, 2024|archivedate=March 4, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304054617/http://www.windycitymediagroup.com/ARTICLE.php?AID=21134}}</ref>
Morten na-emepụta ihe ngosi ugbu a nke sitere na nyocha nke ọrụ Cathy Cohen na Black Youth Project, na Mahadum Chicago. A na-akpọ ihe nkiri ahụ, "Woke Up Black" ma na-enyocha àgwà, omume, na mkpebi nke ndị ntorobịa Africa-America. Banyere ihe ngosi a ọ na-emepụta, Morten na-ekwu "Echere m na mgbasa ozi bụ ngwá ọrụ dị ike nke bụ ihe na-adịchaghị mma. Oge ọ bụla anyị nwere ike ikwu maka nsogbu, ma anyị na-agba ajụjụ ọnụ na redio, na-ese ihe nkiri ma ọ bụ na-eji redio eme ihe ngosi nye ndị na-eme iwu, echere m na anyị na-akọ akụkọ ahụ n'ụzọ dị ukwuu ma echere m ka ọtụtụ ndị ọzọ nụ ya. <ref name="activist"/>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tfih19nzoszwjfcb1dbvsfufdksao6p
Mel Edwards
0
46959
638258
188792
2026-05-18T06:24:12Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638258
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Melvin “Mel” Edwards''' (amụrụ Mee 4, 1937) <ref name="encyclopedia.com">Lisa S. Weitzman, [https://www.encyclopedia.com/people/history/historians-miscellaneous-biographies/melvin-edwards#A "Edwards, Melvin 1937–"], [[encyclopedia.com]].</ref> bụ onye omenkà America, onye nkuzi na onye na -akpụ ọla nchara . Ọzọkwa, ọ rụrụ ọrụ n'ịse na mbipụta . Ihe osise ya nwere ọdịnaya ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-ekwukarị akụkọ ihe mere eme [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|nke Africa-American]], yana nyocha nke isiokwu n'ime ịgba ohu. <ref name="Lewis" /> <ref name=":10"/> A na-ahụ anya ọrụ ya bụ iji ụdị triangular nwere ihu kwụ ọtọ na nke rectilinear na ọla. Ọ bi n'etiti Upstate New York na na Plainfield, [[Nú Jezị|New Jersey]] . <ref name=":0">{{Cite web|title=Sculptor Mel Edward's 50 Years of Work on View at Zimmerli|url=https://princetoninfo.com/sculptor-mel-edwards-50-years-of-work-on-view-at-zimmerli/|author=Kauffman|first=Aubrey J.|date=2015-09-30|work=U.S. 1 Newspaper, Princeton Info|language=en-US|accessdate=May 9, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKauffman2015">Kauffman, Aubrey J. (September 30, 2015). [https://princetoninfo.com/sculptor-mel-edwards-50-years-of-work-on-view-at-zimmerli/ "Sculptor Mel Edward's 50 Years of Work on View at Zimmerli"]. ''U.S. 1 Newspaper, Princeton Info''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 9,</span> 2020</span>.</cite></ref>
O nweela ihe ngosi ihe ngosi ihe karịrị iri na abuo otu onye ma nọrọkwa na ihe ngosi otu iri na abuo. Edwards enweela ihe ngosi solo na Whitney Museum of American Art na New York City, Los Angeles County Museum of Art (LACMA), na New Jersey State Museum, Trenton, New Jersey .
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Melvin Eugene Edwards, Jr., mụrụ na Mee 4, 1937, na Houston, Texas, nye Thelmarie Edwards na Melvin Edwards Sr, <ref name="encyclopedia.com"/> ma bụrụ ọkpara n'ime ụmụ anọ nne na nna ya mụrụ. <ref name=":10"/> Nna ya rụrụ ọrụ maka Houston Lighting &amp; Power na ndị mụrụ ya gbara alụkwaghịm na nwata. <ref name=":0"/> A zụlitere ya na Dayton, Ohio, afọ ise, mana mgbe ọ dị n'etiti ụlọ akwụkwọ, ezinụlọ ahụ laghachiri na Houston, <ref name=":0" /> <ref name=":10" /> ebe Edwards tolitere n'oge nkewa agbụrụ . Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị EO Smith Junior na Phillis Wheatley High School . <ref name=":4">{{Cite news|author=Kino|first=Carol|date=2012-10-17|title=Rediscovering Someone Recognized|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2012/10/21/arts/design/the-sculptor-melvin-edwards-prepares-for-now-dig-this.html|accessdate=May 6, 2020}}</ref> <ref name=":10" /> Ọ bụ onye okike site na nwata ma ndị mụrụ ya gbara ya ume na nna ya na-arụ ọrụ mbụ ya mgbe ọ dị afọ 14. <ref name=":10" /> Onye nkuzi ụlọ akwụkwọ sekọndrị webatara Edwards ka ọ bụrụ nka . <ref name=":4" /> Mgbe ọ na-aga ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Edwards malitere ịga klas nka na Museum of Fine Arts, Houston . <ref name=":10" />
N'afọ 1955, ọ kwagara n'ebe ndịda California ịga mụọ akwụkwọ na kọleji Los Angeles City . <ref name=":3">{{Cite web|title=Melvin Edwards|url=https://hammer.ucla.edu/now-dig-this/artists/melvin-edwards|work=Hammer Museum, UCLA|language=en|accessdate=May 6, 2020}}</ref> Edwards bufere ụlọ akwụkwọ ka ọ mụọ nka na ịgba bọọlụ na Mahadum Southern California (USC), ebe ọ nwetara nzere BFA na 1965. <ref name=":10">{{Cite book|author=Jegede|first=Dele|url=https://books.google.com/books?id=dWdFCQAAQBAJ|title=Encyclopedia of African American Artists|publisher=ABC-CLIO|year=2009|isbn=9780313080609|pages=77–80}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJegede2009">Jegede, Dele (2009). [https://books.google.com/books?id=dWdFCQAAQBAJ ''Encyclopedia of African American Artists'']. ABC-CLIO. pp. 77–80. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9780313080609|<bdi>9780313080609</bdi>]].</cite></ref> <ref name=":3" /> Mgbe ọ na-aga USC, Edwards weere usoro akụkọ ihe mere eme nke gbanyere mkpọrọgwụ n'echiche nke Europe, nke kpasuru ya iwe ma kpalie ya ịmụtakwu banyere akụkọ ntolite Africa. Nke a kpaliri njem ọ gara Africa ka afọ ise gachara. <ref name=":10" />
Ọ gara Los Angeles County Art Institute (nke a maara dị ka Otis College of Art and Design ) n'oge ezumike site na USC iji soro Renzo Fenci mụọ ihe ọkpụkpụ. <ref name=":3"/> Na mgbakwunye, Edwards bụ onye onye Hungarian-American onye na-ese ihe bụ Francis de Erdely, ma mụọ n'okpuru Hal Gebhardt, Hans Burkhardt, na Edward Ewing. <ref name=":9">{{Cite web|title=Melvin Edwards Exhibition|url=https://slash-paris.com/en/evenements/melvin-edwards|date=2014|work=Slash Paris|language=en|accessdate=August 2, 2019}}</ref> <ref name=":4"/> <ref>{{Cite web|title=Man of Steel: The Welded Transfigurations of Melvin Edwards|first=Tim|author=Keane|url=https://hyperallergic.com/163313/man-of-steel-the-welded-transfigurations-of-melvin-edwards/|date=November 22, 2014|work=Hyperallergic|language=en-US|accessdate=May 9, 2020}}</ref>
== Nkuzi ==
Na 1965, ọ gara n'ihu na-akụzi na Chouinard Art Institute (nke a maara ugbu a dị ka California Institute of Arts ) ruo 1967. <ref name=":3"/> Ọ kwagara New York City na 1967. <ref name=":6">{{Cite web|title=Melvin Edwards: Crossroads|url=https://ogdenmuseum.org/exhibition/melvinedwardscrossroads/|work=Ogden Museum of Southern Art|language=en-US|accessdate=May 7, 2020|quote=In 1965 the Santa Barbara Museum of Art organized Edwards' first solo exhibition, which launched his professional career.}}</ref> Ọzọkwa ọ kuziri na Orange County Community College na New York (1967–1969), na Mahadum Connecticut (1970–1972). <ref name="encyclopedia.com"/> <ref name="AlexanderGray">[[Joan Marter|Marter, Joan]] (May 31, 2016), [https://web.archive.org/web/20240605035550/https://www.alexandergray.com/attachment/en/594a3c935a4091cd008b4568/Press/594a5ddf5a4091cd008b9604 "Melvin Edwards: Liberation and Remembrance"], ''[[Sculpture (magazine)|Sculpture]]'', 35.4, via AlexanderGray.com.</ref>
Na 1972, ọ malitere ịkụzi klaasị nka na Mahadum Livingston nke Mahadum Rutgers (nke bụ akụkụ nke Rutgers School of Arts and Sciences ugbu a). <ref name=":2">{{Cite web|title=Melvin Edwards · Experimental Printmaking Institute|url=https://epi.lafayette.edu/2017/04/03/melvin-edwards/|date=April 3, 2017|work=[[Lafayette College]]|accessdate=May 9, 2020}}</ref> Site na 1980, ọ bụ onye prọfesọ zuru oke na nkuzi na Mason Gross School of Creative and Performing Arts na Mahadum Rutgers . <ref name=":2" /> N'afọ 2002, ọ lara ezumike nká na nkuzi.
== Ọrụ nka ==
Emere ihe ngosi mbụ ya nke otu onye na 1965 na Santa Barbara Museum of Art na Santa Barbara, California. <ref name=":6"/> Edwards zoro aka na egwu jazz dị ka mmetụta na ọrụ ya. <ref name=":5">{{Cite book|author=Widener|first=Daniel|url=https://books.google.com/books?id=ZVV9h3Uz2vQC|title=Black Arts West: Culture and Struggle in Postwar Los Angeles|publisher=Duke University Press|year=2010|isbn=9780822392620|pages=173–174}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWidener2010">Widener, Daniel (2010). [https://books.google.com/books?id=ZVV9h3Uz2vQC ''Black Arts West: Culture and Struggle in Postwar Los Angeles'']. Duke University Press. pp. 173–174. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9780822392620|<bdi>9780822392620</bdi>]].</cite></ref>
N'afọ 1969, Edwards zutere onye na-ese ihe [[Frank Bowling|bụ Frank Bowling]], onye na-ese ihe na-ekerịta mmasị ya n'ịme nka nke bụ isi ihe na-adịghị ahụkebe, ọnọdụ nke ga-abụ nke a na-asọ mpi dị ka ndị otu omenala na nka nke ojii na-akpọ oku ka ọ rụọ ọrụ dị ka saịtị nke ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị. . Bowling rụrụ ọrụ zoro aka na Edwards, akpọrọ ''Mel Edwards Decides (1968)'' . <ref name="Keefe">{{Cite journal|author=Keefe|first=Alexander|title=Frank Bowling|url=https://www.artforum.com/events/frank-bowling-215388/|journal=ArtForum|date=January 2016|volume=54|issue=5|accessdate=10 November 2023}}</ref>
Na 1970, Edwards mere njem nke mbụ ya na Africa, na-eleta mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Africa nke Nigeria, Togo, Benin, na Ghana. <ref name=":10"/> Njem a metụtara ọrụ ya, na nleta ndị ọzọ na Africa sochiri ya kemgbe ọtụtụ afọ. <ref name=":10" /> N'ime 1970s, ọ sonyere na oghere nka obodo akpọrọ Communications Village, nke onye na-ebi akwụkwọ Benjamin Leroy Wigfall na-arụ na Kingston, NY . Andrews mere mbipụta site n'enyemaka nke ndị na-enyere ndị na-ebi akwụkwọ bụ ndị Wigfall kụziiri ka e si ebi akwụkwọ, na Edwards gosipụtara ebe ahụ. <ref>{{Cite web|author=Fendrich|first=Laurie|date=2022-10-20|title=When an artist becomes a community: The life and work of Benjamin Wigfall|url=https://twocoatsofpaint.com/2022/10/when-an-artist-becomes-a-community-the-life-and-work-of-benjamin-wigfall.html|accessdate=2023-05-17|work=Two Coats of Paint}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ụlọ anwụrụ ọkụ (1968-1970) ===
Smokehouse (nke a makwaara dị ka Smokehouse Associates, Smokehouse Collective, Smokehouse Painters) bụ atụmatụ "mgbidi eserese" nke obodo New York, nke Melvin Edwards na [[William T. Williams]] kere n'akụkụ ya, sitere na 1968 ruo 1970. <ref>{{Cite web|title=Smokehouse, 1968-1970|url=https://studiomuseum.org/article/smokehouse-1968-1970|date=2017-09-12|work=The Studio Museum in Harlem|language=en|accessdate=May 6, 2020|archivedate=2021-10-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211013110719/https://studiomuseum.org/article/smokehouse-1968-1970}}</ref> <ref name=":7">{{Cite web|title=MELVIN EDWARDS with Choghakate Kazarian|url=https://brooklynrail.org/2019/11/art/MELVIN-EDWARDS-with-Choghakate-Kazarian|author=Kazarian|first=Choghakate|date=November 6, 2019|work=The Brooklyn Rail|language=en-US|accessdate=May 6, 2020}}</ref> The oru ngo dị ka a na-elekọta mmadụ nnwale na-ajụ ajụjụ a: "nwere ike abstraction dozie mmadụ ikpe ziri ezi?" <ref name=":3"/> Ihe osise mgbidi ahụ nwere eserese ndị siri ike na ụkpụrụ geometric, <ref name=":3" /> na-eme n'etiti 120th Street na 125th Street nke Harlem . A mụrụ oru a site n'ịtụgharị uche n'otú ọdịnala narị afọ nke 19 nke ikpokọta ụlọ si metụta psyche mmadụ na Edwards kwenyere na a ga-enwe mmekọrịta siri ike n'etiti ebe obibi na ndụ ndị mmadụ. O kwuru nke a na N'ajụjụ ọnụ na ''Soul of a National Symposium'' na 2018, na-ekwu, sị: "Ọ bụrụ na ị gbanwee ebe, ị nwere ike ịgbanwe ndụ ndị mmadụ." <ref name=":1">{{Cite web|title=Artist Conversation: Melvin Edwards and William T. Williams|url=https://www.youtube.com/watch?v=_kJc-tR7XHw|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240605035551/https://www.youtube.com/watch?v=_kJc-tR7XHw&feature=youtu.be|archivedate=June 5, 2024|date=March 12, 2018|work=Youtube|accessdate=June 5, 2024}}</ref> Edwards chọrọ ka ọha na eze sonye n'ụzọ obodo na-emepe emepe. N'ime ọrụ ọ bụla, Smokehouse ga-ewe onye agadi nọ n'ime obodo yana onye na-eto eto. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2020)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
== Ihe ngosi ==
Edwards esonyela n'ọtụtụ ihe ngosi solo na United States na mba ụwa. Ihe ngosi solo ya gụnyere ''Melvin Edwards'' (1965), Santa Barbara Museum of Art, [[California]] ; ''Melvin Edwards: Ọkpụkpụ'' (1978), Studio Museum na Harlem, [[New York City|New York]] ; ''Ihe oyiyi nke Melvin Edwards'', Ụlọ ihe nkiri, [[New York City|New York]] ; ''Mel Edwards: Lynch Fragment Series'' (1985), Robeson Gallery, Mahadum Rutgers, New Brunswick, New Jersey ; na ''Melvin Edwards'' (2022), Dia Beacon, Beacon, New York . <ref name="Alexander Gray CV">{{Cite web|title=Melvin Edwards CV|url=https://www.alexandergray.com/attachment/en/594a3c935a4091cd008b4568/TextTwoColumnsWithFile/594a3c945a4091cd008b462e|work=Alexander Gray|accessdate=June 30, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220630011752/https://www.alexandergray.com/attachment/en/594a3c935a4091cd008b4568/TextTwoColumnsWithFile/594a3c945a4091cd008b462e|archivedate=June 30, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.alexandergray.com/attachment/en/594a3c935a4091cd008b4568/TextTwoColumnsWithFile/594a3c945a4091cd008b462e "Melvin Edwards CV"]. ''Alexander Gray''. [https://web.archive.org/web/20220630011752/https://www.alexandergray.com/attachment/en/594a3c935a4091cd008b4568/TextTwoColumnsWithFile/594a3c945a4091cd008b462e Archived] from the original on June 30, 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 30,</span> 2022</span>.</cite></ref>
Emere afọ 30 na-atụgharị ihe ọkpụkpụ ya na 1993 na Neuberger Museum of Art, Purchase, New York, na afọ 50 nke aha ya bụ ''Melvin Edwards: A na-eme afọ iri ise'' na 2015 na Nasher Sculpture Center, Dallas . <ref>Jerome Weeks, [http://artandseek.net/2015/01/31/melvin-edwards-at-the-nasher-nice-guy-with-some-wicked-steel/ "Melvin Edwards At The Nasher: Man of Steel"], ''Art & Seek'', January 31, 2015.</ref> <ref>Lance Esplund, [https://www.wsj.com/articles/review-of-melvin-edwards-five-decades-at-the-nasher-sculpture-center-1427839226 "Review of 'Melvin Edwards: Five Decades' at the Nasher Sculpture Center"], ''[[The Wall Street Journal]]'', March 31, 2015.</ref> <ref name=":12">{{Cite book|author=Otfinoski|first=Steven|url=https://books.google.com/books?id=BcWHdpRoDkUC|title=African Americans in the Visual Arts|publisher=Facts on File, Inc|year=2014|isbn=9781438107776|series=A to Z of African Americans, Facts on File library of American history|location=New York City, NY|pages=74}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOtfinoski2014">Otfinoski, Steven (2014). [https://books.google.com/books?id=BcWHdpRoDkUC ''African Americans in the Visual Arts'']. A to Z of African Americans, Facts on File library of American history. New York City, NY: Facts on File, Inc. p. 74. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9781438107776|<bdi>9781438107776</bdi>]].</cite></ref> <ref>Lucinda H. Gedeon; Melvin Edwards; [https://www.worldcat.org/oclc/28161746 ''Melvin Edwards sculpture : a thirty-year retrospective, 1963–1993''], Neuberger Museum of Art, State University of New York at Purchase; Seattle: distributed by the University of Washington Press, 1993. World Cat.</ref> ''Melvin Edwards: Crossroads'', ihe ngosi nke ihe osise 23 na nrụnye, na-enyocha njikọ ọdịnala na ọrụ onye na-ese ihe, gosipụtara na Baltimore Museum of Art site na Septemba 29, 2019 ruo Jenụwarị 12, 2020. <ref>Edwards, Mel (January 9, 2020), [https://sculpturemagazine.art/object-lessons-melvin-edwards/ "Object Lessons: Melvin Edwards"], ''Sculpture''.</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20240725170115/https://artbma.org/about/press/release/bma-presents-melvin-edwards-crossroads "BMA Presents Melvin Edwards: Crossroads"], Baltimore Museum of Art, 15 August 2019.</ref>
Ọ sonyela na ọtụtụ ihe ngosi otu, gụnyere 56th Venice Biennale (2015), Havana Biennial (2019), na ''Afro-Atlantic Histories'' (2018, 2021 – 2022). <ref name="Alexander Gray CV"/>
== Ndụ onwe onye ==
Edwards lụrụ na 1960 na Karen Hamre; ha mụrụ ụmụ atọ ọnụ. <ref name=":10"/> Na 1969, di na nwunye ahụ kewara; Hamre na ụmụaka ahụ nọrọ na Los Angeles ebe Edwards akwagalarị [[New York City]] . <ref name=":8">{{Cite web|title=William T. Williams by Mona Hadler|url=https://bombmagazine.org/articles/william-t-williams-by-mona-hadler/|author=Hadler|first=Mona|date=February 19, 2018|work=BOMB Magazine|accessdate=May 6, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHadler2018">Hadler, Mona (February 19, 2018). [https://bombmagazine.org/articles/william-t-williams-by-mona-hadler/ "William T. Williams by Mona Hadler"]. ''BOMB Magazine''. The Oral History Project<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 6,</span> 2020</span>.</cite></ref>
Na 1976, Edwards lụrụ onye na-ede uri [[Jayne Cortez]] . <ref>''Encyclopedia of African American Women Writers'', vol. 1, p. 121.</ref> Cortez na Edwards rụkọrọ ọrụ ọnụ: o gosipụtara akwụkwọ mbụ ya ''Pissstained Stairs and the Monkey Man's Wares'' (1969), o wee dee usoro uri iji soro ọrụ di ya ''Lynch Fragments'' . <ref name=":5"/> <ref name=":8"/>
Ụlọ ihe nkiri nka ya dị na mgbago ugwu New York na na Plainfield, New Jersey, ọ na-agakarịkwa na Dakar, [[Senegal]] . <ref name=":0"/>
== Ihe nrite na nkwanye ugwu ==
* 1975 - enyere onyinye Guggenheim Fellowship .
* 1984 - onyinye sitere na National Endowment for Arts (NEA). <ref name=":12"/>
* 1988 - Mmekọrịta Fulbright na [[Zimbabwe]] site na 1988-1989. <ref name=":12" />
* 1992 - ahọpụtara na National Academy of Design dị ka onye mmekọ, wee bụrụ onye mmụta zuru oke na 1994.
* 2000 – Mmemme obibi ndị nka nka ụlọ nyocha, Dieu Donné, Brooklyn, New York <ref>{{Cite web|title=Melvin Edwards|url=https://www.dieudonne.org/mel-edwards-2015|work=Dieu Donné|language=en-US|accessdate=May 9, 2020}}</ref>
* Ọ nwetara nzere Doctorate nke Fine Arts site na Massachusetts College of Art and Design (MassArt) na 2014.
* Ọ bụ isiokwu nke ihe nkiri 2016 akwụkwọ akụkọ Lydie Diakhaté, nke isiokwu ya bụ ''Ụfọdụ Bright Morning: The Art of Melvin Edwards'' . <ref>[https://www.africanfilmny.org/2016/some-bright-morning-the-art-of-melvin-edwards/ "Some Bright Morning: The Art Of Melvin Edwards"] at [[African Film Festival]], New York, 2016.</ref>
== Ọrụ ndị a ma ama na mkpokọta ọha ==
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-ese ihe nkiri Africa-American
== Ntụaka ==
oge [[Ihe ngosi|Symbolist]] . <ref name="Miller">{{Cite book|first=Theresa A.|author=Leininger-Miller|title=New Negro Artists in Paris: African American Painters and Sculptors in the City of Light, 1922–1934|url=https://archive.org/details/isbn_9780813528113|publisher=Rutgers University Press|year=2001}}</ref> N'oge dị iche iche, ọ bụ onye na-ese akwụkwọ, na ndị ọzọ bụ onye kere ihe osise - nke ọ gụrụ n'okpuru [[Charles Grafly]] na [[Pennsylvania Academy nke Fine Arts|Pennsylvania Academy of the Fine Arts]] . Ọ bụ ezie na o kwuru na ya apụghị ọkachamara na ụdị African-American, Fuller ghọrọ otu n'ime ndị kasị dị irè na-ede akụkọ banyere nwa ojii na Unitedoge [[Ihe ngosi|Symbolist]] . <ref name="Miller2">{{Cite book|first=Theresa A.|author=Leininger-Miller|title=New Negro Artists in Paris: African American Painters and Sculptors in the City of Light, 1922–1934|url=https://archive.org/details/isbn_9780813528113|publisher=Rutgers University Press|year=2001}}</ref> N'oge dị iche iche, ọ bụ onye na-ese akwụkwọ, na ndị ọzọ bụ onye kere ihe osise - nke ọ gụrụ n'okpuru [[Charles Grafly]] na [[Pennsylvania Academy nke Fine Arts|Pennsylvania Academy of the Fine Arts]] . Ọ bụ ezie na o kwuru na ya apụghị ọkachamara na ụdị African-American, Fuller ghọrọ otu n'ime ndị kasị dị irè na-ede akụkọ banyere nwa ojii na United{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20160215111136/http://www.meledwards08.com/ Ebe nrụọrụ weebụ Melvin Edwards.]
* Carol Kino, [https://www.nytimes.com/2012/10/21/arts/design/the-sculptor-melvin-edwards-prepares-for-now-dig-this.html?pagewanted=all&_r=0 "Ịchọpụtaghachi Onye Aghọtara"], ''New York Times'', Ọktoba 17, 2012.
* Michael Brenson, [https://web.archive.org/web/20160222230718/http://bombmagazine.org/article/2000025/melvin-edwards "Melvin Edwards"], ''akwụkwọ akụkọ BOMB'' – Ndị nka na mkparịta ụka, Nọvemba 24, 2014.
* Catherine Craft, [http://www.nashersculpturecenter.org/art/artists/melvin-edwards-interview "Mkparịta ụka ya na Melvin Edwards"], Nasher Sculpture Center.
* [http://manpodcast.com/portfolio/no-170-melvin-edwards-gohar-dashti/ "NO. 170: Melvin Edwards, Gohar Dashti"], Pọdkastị ndetu nka nke oge a.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
l1f8jia448xnu7o5xk1ahl059lmquge
M. K. Asante
0
47646
638226
174491
2026-05-17T21:46:41Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638226
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''VMK Asante''' (amuru na Nọvemba 3, 1982) bu onye odee America, onye na-ese ihe nkiri, onye na-ese ihe, na prọfesọ. Ọ bụ onye edemede nke 2013 kacha ere ihe ncheta ''Buck: A Memoir'' and the 2024 memoir ''Nwanne: A Memoir in Four- Part Harmony'' . <ref name="r1">{{Cite web|url=http://articles.baltimoresun.com/2014-02-15/entertainment/bs-ae-asante-profile-20140214_1_buck-malo-naacp-image-award|title=Morgan State professor's memoir, Buck makes big splash|author=McCauley|first=Mary Carole|work=The Baltimore Sun|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141026105342/http://articles.baltimoresun.com/2014-02-15/entertainment/bs-ae-asante-profile-20140214_1_buck-malo-naacp-image-award|archivedate=October 26, 2014}}</ref> <ref name="r2">{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2011/WORLD/africa/04/05/mk.asante/|title=Master storyteller M.K. Asante keeps it real in the classroom|first=Amanda|author=Sealy|publisher=CNN|date=April 5, 2011|accessdate=June 23, 2017}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Asante mụrụ na Harare, Zimbabwe, ma zụlite na Philadelphia . Ọ bụ nwa ọkà mmụta Molefi Kete Asante na onye na-egwu egwu Kariamu Welsh .
Asante bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Crefeld School na ngalaba Chestnut Hill nke Philadelphia.
Ọ gụrụ ihe nkiri na akwụkwọ na SOAS University of London . O nwetara BA na Africana Studies na English si Lafayette College na Easton, Pennsylvania, na a MFA na screenwriting si UCLA School of Theater Film na Television . <ref>[https://web.archive.org/web/20200214033116/https://www.admission.ucla.edu/OurPastMeetsYourFuture/Our_Past_Meets_Your_Future.pdf "Our Past Meeta Your Future"], UCLA</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ ===
[[Usòrò:BUCK-BY-MK-ASANTE.jpg|thumb| Mkpuchi nke ''Buck: Memoir'', nke Random House bipụtara na 2013.]]
Asante bụ onye edemede nke akwụkwọ ise, karịsịa ''Buck: A Memoir'', ihe ncheta 2013 banyere ntorobịa ya na-agba aghara na Philadelphia .
Ahọpụtara ''Buck'' dịka Barnes &amp; Noble Discover Great New Writers nhọrọ ka akpọrọ aha ya na listi ndị ahịa kacha mma ' ''Washington Post'' na 2014 na 2015. <ref>{{Cite web|url=http://www.barnesandnoble.com/s/?category_id=2628740|title=Barnes & Noble Discover Great New Writers 2013|publisher=[[Barnes & Noble]]|accessdate=November 14, 2014}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/opinions/2014/10/24/d5431af6-59f5-11e4-9d6c-756a229d8b18_story.html|title=The Washington Post Bestseller List|date=October 24, 2014|work=The Washington Post|accessdate=October 24, 2014}}</ref> E tinyere ya na Ndekọ Akwụkwọ nke Margins na 2014. <ref>{{Cite web|date=2018-09-02|title=2014 In the Margins Top Ten|url=https://inthemarginssite.blog/2015-in-the-margins-social-justice-advocacy-award-nominations/|accessdate=2022-01-31|work=In the Margins Book Awards|language=en}}</ref> Onye na-ede uri Maya Angelou, bụ onye nyere ndụmọdụ Asante, kọwara ''Buck'' dị ka "akụkọ nke ịlanarị ma na-enwe ọganihu na mmasị, ọmịiko, amamihe, na ụdị." <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Q2eMDQAAQBAJ&q=a+story+of+surviving+and+thriving+with+passion%2C+compassion%2C+wit%2C+and+style.&pg=PP4|title=Buck: A Memoir|author=Asante|first=Molefi K.|date=2014|publisher=Spiegel & Grau|isbn=978-0-8129-8362-3|language=en}}</ref>
[[Usòrò:Nephew_by_MK_Asante.jpg|thumb| Mkpuchi ''Nwanne: Ihe Memoir na akụkụ anọ nke Harmony'', nke HarperCollins / Amistad Press bipụtara na 2024.]]
''Ndị mbipụta kwa izu'' kwuputara na ncheta nke abụọ nke Asante, ''Nwa nwanne: A Memoir in Four- Part Harmony'', ga-ebipụta HarperCollins / Amistad Press na ụbọchị ire ere nke Mee 21, 2024. <ref>{{Cite web|url=https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/new-titles/on-sale-calendar/article/94379-the-on-sale-calendar-may-2024.html|title=The On-Sale Calendar: May 2024|work=[[Publishers Weekly]]|accessdate=2024-02-24}}</ref> Na-enyocha ''Nephew'', Kirkus Reviews dere, sị: "Ihe ncheta ọhụrụ a na-enye nkọwa na-akpali akpali banyere otú ndị Black America si bụrụ abụ-ma nwee ike bụrụ abụ-ụzọ ha na-enweta nnwere onwe. Ntụgharị uche na-akpali akpali, na-akpali akpali, nke mmụọ na ikike ọgwụgwọ nka. " <ref>{{Cite web|url=https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/mk-asante-jr/nephew/|title=NEPHEW|work=kirkusreviews.com|publisher=[[Kirkus Reviews]]|accessdate=2024-02-24}}</ref> ''Akwụkwọ akụkọ Library'' nyere ''Nephew'' ntụlegharị nwere kpakpando, na-ekwu:<blockquote>"Ihe ncheta a na-emetụ n'ahụ banyere imeri nsogbu ndị na-agbawa obi bụ akụ na ọ ga-abụ ihe ochie. Ọgụgụ dị mkpa maka imewanye nghọta nke ọha mmadụ, ụwa, mmekọrịta ezinụlọ, na ihe nka na ndụ pụtara." <ref>{{Cite web|url=https://www.libraryjournal.com/review/nephew-a-memoir-in-4part-harmony-1806131|title=NEPHEW|work=libraryjournal.com|publisher=[[Library Journal]]|accessdate=2024-04-24}}</ref></blockquote>
=== Ihe nkiri ===
Asante bụ onye na-ahụ maka ihe nkiri nke Sundance Institute maka mmegharị ihe nkiri nke ihe ncheta ya ''Buck'' .
Asante dere ma mepụta akwụkwọ akụkọ 2005 ''afọ 500 ka e mesịrị'', akwụkwọ akụkọ gbasara ịgba ohu nke natara onyinye nturu ugo Breaking the Chains site na UNESCO .
Asante na-eduzi ma mepụta ''Black Candle'' (2012), akwụkwọ akụkọ banyere Kwanzaa, nke Maya Angelou dere ma kọwaa ya.
=== Nkuzi na edemede ===
Asante ewepụtala nkuzi pụrụ iche na [[Yale University|Mahadum Yale]], Mahadum Vanderbilt, na Mahadum Southern Methodist . O nyela adreesị mmalite na UCLA, Mahadum Wisconsin, Mahadum steeti Arizona, kọleji Vassar na Mahadum Harvard .
A na-egosipụta Asante na ''Ịgbanwe America: 1968 na Beyond'', ihe ngosi na-adịgide adịgide na Smithsonian's National Museum of African American History and Culture .
Asante edewo edemede na nka, Hip Hop, teknụzụ, na omenala maka ''USA Today'', <ref>Asante Jr., M.K. (October 25, 2004), [http://usatoday30.usatoday.com/news/opinion/2004-10-25-rap-music_x.htm "Enough disrespect: Return rap to its artistic roots"], '''USA Today'''. </ref> ''Huffington Post'', <ref>{{Cite web|url=https://www.huffingtonpost.com/mk-asante-jr/celebrating-kwanzaa-with_b_390375.html|title=Celebrating Kwanzaa With Maya Angelou (VIDEO)|work=[[The Huffington Post]]|first=M.K.|author=Asante, Jr.|date=March 18, 2010|accessdate=June 23, 2017}}</ref> ''San Francisco Chronicle'', <ref>{{Cite web|author=Asante|first=MK|title=We are the post hip-hop generation|url=http://www.sfgate.com/opinion/openforum/article/We-are-the-post-hip-hop-generation-2504977.php|work=SFGate|date=February 7, 2006}}</ref> na ''New York Times'' . <ref>{{Cite news|author=Asante|first=MK|title='Accidental Racist' and Lyrical Provocation|url=https://www.nytimes.com/roomfordebate/2013/04/10/accidental-racist-and-lyrical-provocation/racism-is-part-of-our-countrys-past-and-present-history-and-we-should-never-forget-it|work=The New York Times}}</ref>
=== Egwu ===
A na-egosipụta Asante na egwu "Bangers", yana Halo, site na album ''Indie 500'' nke Talib Kweli na 9th Wonder . Na nyocha ha nke album ahụ, Pitchfork kwuru na "Asante na-ejide vibe nke ọma." <ref>https://pitchfork.com/reviews/albums/21215-indie-500/</ref>
== Ọmụmụ ==
Mgbe ọ dị afọ 23, Asante sonyeere ngalaba nke Mahadum Morgan State . Ọ natara ikike afọ atọ ka e mesịrị, mgbe ọ dị afọ 26. <ref>{{Cite web|url=https://www.today.com/video/mk-asante-gets-candid-about-his-rise-struggles-and-gift-for-language-79529541739|title=MK Asante gets candid about his rise, struggles and gift for language|work=Today|date=February 27, 2020}}</ref> Ugbu a ọ bụ onye prọfesọ na-akpakọrịta nke ide ihe na ihe nkiri na Ngalaba English na Arts Asụsụ. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://media.www.msuspokesman.com/media/storage/paper270/news/2007/10/13/WorldNews/Fear-The.Bear.The.Awakening.Of.A.Once.Powerful.Force-3030043-page2.shtml|title=Fear The Bear: The Awakening Of A Once Powerful Force|author=Gordon|first=Stanley|date=October 13, 2007|work=Spokesman|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110714125723/http://media.www.msuspokesman.com/media/storage/paper270/news/2007/10/13/WorldNews/Fear-The.Bear.The.Awakening.Of.A.Once.Powerful.Force-3030043-page2.shtml|archivedate=July 14, 2011|accessdate=January 10, 2010}}</ref> Na 2017, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Prọfesọ na-ahụ maka obibi na MICA (Institute of Strategic Marketing and Communication) na India. <ref>[https://web.archive.org/web/20240610085509/https://www.mica.ac.in/press-release/mica-s-4th-international-conference-in-january-2017 MICA], 2017.</ref>
=== Ihe ngosi TV ===
Asante bụ onye ọbịa na onye na-emepụta ihe na-emepụta ''mgbe Black na MK Asante'', docuseries mepụtara site na Snapchat . <ref>Petski, Denise (April 4, 2019), [https://deadline.com/2019/04/snapchat-sets-10-new-original-series-from-buzzfeed-bunim-murray-new-form-more-1202588637/ "Snapchat Sets 10 New Original Series From Buzzfeed, Bunim/Murray, New Form, More"], ''Deadline Hollywood''.</ref> ''Ọ bụ ezie na Black na MK Asante'' na-ewere akụkọ banyere ndị ntorobịa ojii America wee nye ha ikpo okwu na smartphones nke ọtụtụ nde ndị ntorobịa America. <ref>[https://web.archive.org/web/20231208213610/https://shortyawards.com/12th/while-black-with-mk-asante "While Black with MK Asante"], The Shorty Awards.</ref> ''Ebe Black nwere MK Asante'' nwere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nde mmadụ iri na asaa. <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2021/digital/news/snap-50-percent-annual-revenue-growth-1234913390/|title=Snap Projects 50% Annual Revenue Growth for Next Several Years, Stock Hits an All-Time High|first=Todd|author=Spangler|date=February 23, 2021|work=[[Variety (magazine)|Variety]]}}</ref>
== Ihe nrite na nkwanye ugwu ==
* 2002: Jean Corrie Poetry Prize – Academy of American Poets
* 2005: Akwụkwọ kacha mma ( ''afọ 500 ka e mesịrị'' ) - Pan African Film Festival
* 2006: Best Int'l Documentary ( ''afọ 500 ka e mesịrị'' ) - Harlem Int'l Film Festival
* 2006: Akwụkwọ kacha mma ( ''afọ 500 ka e mesịrị'' ) - Bridgetown Film Festival
* 2007: Ịgbaji Chains Award ( ''afọ 500 ka e mesịrị'' ) - UNESCO nke United Nations
* 2008: Akwụkwọ kacha mma ( ''The Black Candle'' ) - Africa World Documentary Film Festival
* 2009: Onyinye Langston Hughes sitere na Society Langston Hughes
* 2009: Igodo nke obodo Dallas, Texas
* 2010: Board of director's Best Documentary ( ''Motherland'' ) - Pan African Film Festival
* 2011: Best Documentary ( ''Motherland'' ) - Zanzibar International Film Festival
* 2012: Onye nduzi kacha mma ( ''The Black Candle'' ) - Arkansas Black Film Festival
* 2012: Onye ode akwụkwọ na-eto eto pụtara ìhè - Middle Atlantic Writers Association
* 2013: Chọpụta nnukwu ndị ode akwụkwọ ọhụrụ ( ''Buck: A Memoir'' ) - Barnes &amp; Noble
* 2013: Akwụkwọ kacha mma nke 2013 ( ''Buck: A Memoir'' ) - Baltimore Magazine
* 2013: Inspirational Memoir finalist ( ''Buck: A Memoir'' ) - Akwụkwọ maka onyinye ndụ ka mma
* 2014: Washington Post Bestseller List - Akwụkwọ akụkọ na-abụghị akụkọ #6 ( ''Buck: A Memoir'' )
* 2014: Alex Award finalist ( ''Buck: A Memoir'' ) - American Library Association
* 2014: TheGrio 100 Ndepụta – MSNBC The Grio
* 2014: Feature Film Program Fellow – Sundance Institute
* 2014: Ọrụ edemede pụtara ìhè - onye ikpeazụ na-agụ akụkọ gbasara onwe ya ( ''Buck: A Memoir'' ) - NAACP Image Awards
* 2014: N'ime ihe nrite Akwụkwọ Margin ( ''Buck: A Memoir'' )
* 2015: Washington Post Bestseller List - Akwụkwọ akụkọ na-abụghị akụkọ #3 ( ''Buck: A Memoir'' )
* 2016: Chancellor's Medallion - Fayetteville State University
* 2017: Prọfesọ-na-ebi - MICA (Institute of Strategic Marketing and Communication)
* 2018: Nnukwu Akụkọ Club – American Library Association ( ''Buck: A Memoir'' )
* 2019: Award Achievement Award – Muslim-Christian Alliance of Philadelphia
* 2020: Kachasị mma na Social Activism (Onye ikpeazụ) - Shorty Awards ( ''Mgbe Black nwere MK Asante'' )
* 2020: Mpempe Ụdị Ụdị (Nhọpụta) Nhọrọ Ndị nkatọ Real TV Awards ( ''Mgbe Black nwere MK Asante'' )
* 2021: Ntụle Onye isi ala - MSU Achievement Achievement Award – Morgan State University
* 2024: Egwuregwu EMMY maka mmeghe/mmepe pụtara ìhè - "N'ikuku" Mọnde abalị bọọlụ - Egwuregwu Emmy Awards - National Academy of Television Arts and Sciences
== Akwụkwọ ==
* ''Dị ka mmiri na-agbapụ n'azụ m'' (Africa World Press, 2002)
* ''[[Beautiful. And Ugly Too|Mara mma.]]'' ''[[Beautiful. And Ugly Too|Na jọrọ njọ kwa]]'' (Africa World Press, 2005)
* ''Ọ Kari Hip Hop'' (St. Martin's Press, 2008)
* ''Buck: A Memoir'' (Spiegel & Grau / Penguin Random House, 2013)
* ''Nwa nwanne: Ihe ncheta na nkwekọrịta akụkụ anọ'' (Amistad / HarperCollins, 2024)
== Ihe nkiri ==
* ''Afọ 500 ka e mesịrị'' (2005)
* ''The Black Candle'' (2008)
* ''Buck'' (na mmepe)
== Ihe ngosi TV ==
* ''Mgbe Black nwere MK Asante'' (2019-)
* ''MK Asante nkuzi efu'' (2020-)
== Egwu ==
=== Onye na-ede abụ ===
* 2023: "N'ime ikuku n'abalị a" - Snoop Dogg, Chris Stapleton, Cindy Blackman Santana (nke Dave Cobb mepụtara) (nke Phil Collins na MK Asante dere)
=== Albums ===
* 2015: ''Buck: Mpempe akwụkwọ izizi'' nke MK Asante
=== Ndị na-alụbeghị di ===
* 2013: "The Agba Grey" - Bishop Lamont ft. Mykisha Thomas na MK Asante (nke Chris Noxx mepụtara)
* 2014: "Mmeri M" - MK Asante ft. Maya Angelou (nke J Dilla mepụtara)
* 2014: "Bulletin" - MK Asante ft. Uzi (nke Faze Miyake mepụtara)
* 2015: "Ndị na-eto eto" - MK Asante ft. Mez (nke J-Mac na Commissioner Gordon mepụtara)
* 2020: "Anyị bụ Ugo" - MK Asante (Mez mepụtara)
* 2021: "Skate ma ọ bụ DIE" - MK Asante (nke The Brightness mepụtara)
*
=== Atụmatụ ===
* 2013: "Godz N The Hood" - Ras Kass ft. Bishop Lamont, MK Asante na Talib Kweli (nke Chris Noxx mebere)
* 2015: "Abụ Ọma Rap" - MK Asante ft. Narcy (Ekele Joey mepụtara)
* 2015: "Bangers" - MK Asante na Halo (nke Nottz mepụtara)
* 2016: "Runnin" - Ace Clark ft. MK Asante (nke Scarecrow Beats mepụtara)
== Ntụaka ==
akwụkwọ na SOAS University of London . O nwetara BA na Africana Studies na English si Lafayette College na Easton, Pennsylvania Kweli na 9th Wonder . Na nyocha ha nke album ahụ, Pitchfork kwuru na "Asante na-ejide[[Talib Kweli|Kweli]] na [[Ihe ịtụnanya 9th|9th Wonder]] . Na nyocha ha nke album ahụ, [[Pitchfork]] kwuru na "Asante na-ejide{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ixvzrw5to3oxus7af8ynxbntd8i879h
Kuje
0
51074
638195
580206
2026-05-17T13:30:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638195
wikitext
text/x-wiki
[[File:Kuje.jpg|thumb|Kuje]]
Kuje bụ okpuru ọchịchị ime obodo dị na Federal kapịtal Territory nke Naijiria . <ref>{{Cite web|url=https://www.villaafrika.com/kuje-district-guide/|title=Kuje District Guide {{!}} Land & Houses|work=Villa Afrika Realty|language=en-US|accessdate=2019-03-31}}</ref>
O nwere mpaghara dị otu puku, narị isii na iri anọ na anọ km <sup>2</sup> na ọnụ ọgụgụ mmadụ dị Puku narị iri iteghete na asaa, narị atọ na iri isii na asaa na ngụkọ nke afọ 2006.
Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị iteghete na ise . <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=2012-11-26}}</ref>
== Ebe nkiri ==
Kuje bụ obodo ahịa na-ekwo ekwo nke nwere ọtụtụ ụlọ ahịa dị n'akụkụ okporo ụzọ na-ere ọgwụ, ihe oriri, ihe owuwu ụlọ, igwe igwe, ngwá ọrụ, kaadị ekwentị, CD egwu. Ọ bụkwa ebe obibi nke ọtụtụ ọdụ mmanụ ụgbọala "nwere onwe".
== Agụmakwụkwọ ==
Kuje nwere ọtụtụ ụlọ akwụkwọ na nkeonwe nke ụlọ akwụkwọ sekọndịrị Gọọmenti, Ụlọ akwụkwọ sayensị praịmarị Kuje, Ụlọ mmụta Kapịtal sayensị, ụlọ mmụta (DFGS) Glorious Shining Star na Kọleji mbà ofesi Naijiria-Ghana, Ụlọ akwụkwọ Kingdom Heritage Model, ụlọ akwụkwọ, ụlọ mmụta New Hope, ụlọ akwụkwọ ọrụ aka nke ọgụgụ isi, ụlọ akwụkwọ Astute Monttesorri na ụlọ mmụta Allon Digital. Ọ bụkwa ụlọ nke ụlọ akwụkwọ ole na ole dị ka mahadum Prime, mahadum Philomath, Illa Kọleji nke ahụike Sayensị na Teknụzụ, n'etiti ndị ọzọ.
== Ahịa ==
[[Usòrò:Kuje_Market.jpg|thumb| Ahịa Kuje, Kuje, Nigeria]]
[[Usòrò:Almat_farm_in_kuje.jpg|thumb| Almat Farms in Kuje, Abuja.]]
[[Usòrò:Huge_expanse_of_Vegetation_in_Kuje.jpg|thumb| mbara ahịhịa na Kuje]]
[[Usòrò:A_Farmland_in_Kuje,_the_Food_Basket_of_the_Federal_Capital_Territory,_Nigeria.jpg|thumb| Ala ugbo dị na Kuje, nkata nri nke Federal Capital Territory, Nigeria]]
N'etiti Kuje bụ aha mara mma a na-eme kwa ụbọchị anọ nke nwe ụlọ, na-ere osisi, akwụkwọ nri, anụ ọhụrụ, ihe oriri ndị ọzọ, ngwa ụlọ, akpụkpọ ụkwụ, uwe, azụ na-ese akwụkwọ na akwụkwọ mmado na-egosi ndị ọgba aghara Europe na-ese n'akwụkwọ ụlọ ha, ndị na-ebu na ụgbọ ala. [3] Ụbọchị ugbo bụ ọrụ akụ na ụzo dị mkpa. akụ a na-akụ ihe dị ka ọka, poteto, egyịm, na mgba. Ịme nka na iji osisi ọrụ bụ ọrụ akụ na-ama abụọ dị iche ama nke ụmụ amaala okpuru ọchịchị ime obodo gọọmenti Kuje na-arụ. Na mgbakwunye, ọchịchị ime obodo Kuje bụ ụlọ nke ọtụtụ ụlọ, ụlọ oriri na mmeri, na ụlọ akụ. <ref name=":1" />{{Cite web|title=Kuje Local Government Area|url=https://www.manpower.com.ng/places/lga/316/kuje#google_vignette|accessdate=2024-08-25|work=www.manpower.com.ng}}</ref>
== Mgbasawanye ==
Kuje na-ahụ mgbasawanye ngwa ngwa na ụlọ obibi n'ihi na ọ dị nso na Abuja nakwa n'ihi mwepụ nke ebe obibi ''ndị na-adịghị mma'' n'akụkụ okporo ụzọ ọdụ ụgbọ elu. Enwere ụzọ okporo ụzọ tara akpụ nke ọma na-eje ozi na mpaghara ụlọ ndị a na-ewubeghị ewu ebe ebe obibi <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">] [ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2016)">adị</span>]]''</sup> na-ejikọta ya na okporo ụzọ uzuzu na-adịghị agafe agafe.
== Geography ==
[[Usòrò:Silhouette_of_leaves_and_Hills,_accompanied_by_beautiful_clouds_and_a_sweet_tone_of_sunset,_viewed_from_a_road_leading_to_1000_Unit_Estate,_Kuje.jpg|thumb| Osisi, ígwé ojii na mbara igwe mara mma, nke nwere agba na-egbuke egbuke sitere na ntọala Sun, Kuje, FCT, Nigeria.]]
Ọchịchị ime obodo gọọmenti Kuje nwere nkezi okpomọkụ nke dị iri atọ degrees Celsius na mkpokọta dị otu puku, narị isii na iri anọ na anọ square kilomita. Oge ọkọchị na mmiri ozuzo bụ oge abụọ dị iche iche okpuru ọchịchị ime obodo a na-ezute. Na ọchịchị ime obodo Kuje, a na-eche na mkpokọta mmiri ozuzo kwa afọ bụ otu puku, narị abụo nà iri ise mm, yana nkezi iru mmiri nke pacenti iri anọ na otu. <ref name=":1">{{Cite web|title=Kuje Local Government Area|url=https://www.manpower.com.ng/places/lga/316/kuje#google_vignette|accessdate=2024-08-25|work=www.manpower.com.ng}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.manpower.com.ng/places/lga/316/kuje#google_vignette "Kuje Local Government Area"]. </cite></ref>
== Ihu igwe ==
[[Usòrò:Topography.jpg|thumb| Topography nke mpaghara Lanto na Kuje Area Council,FCT-Abuja]]
Oge abụọ bụ isi na Kuje bụ oge anwụ na-ekpo ọkụ ọnwa Juune ruo Ọktoba, na nkezi ọ dị elu n'okpuru iri asatọ nà anọ°F, na oyi oyi ọnwa Ọctoba ruo Disemba, na-agbada n'okpuru iri isii na atọ°F. <ref name=":0" />{{Cite web|title=Kuje Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark|url=https://weatherspark.com/y/55088/Average-Weather-in-Kuje-Nigeria-Year-Round#:~:text=The%20hottest%20month%20of%20the,high%20of%2089%C2%B0F.|accessdate=2023-09-10|work=weatherspark.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Kuje climate: Temperature Kuje & Weather By Month|url=https://en.climate-data.org/africa/nigeria/federal-capital-territory/kuje-395479/|accessdate=2023-09-10|work=en.climate-data.org}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Atlas|first=Weather|title=Yearly & Monthly weather - Kuje, Nigeria|url=https://www.weather-atlas.com/en/nigeria/kuje-climate|accessdate=2023-09-10|work=Weather Atlas|language=en}}</ref>
== Nkezi okpomọkụ ==
[[Usòrò:Silhouette_of_leaves_and_Hills,_accompanied_by_beautiful_clouds_and_a_sweet_tone_of_sunset,_viewed_from_a_road_leading_to_1000_Unit_Estate,_Kuje.jpg|thumb| '''Silhouette nke akwụkwọ na ugwu, jikọtara ya na igwe ojii mara mma na ụda dị ụtọ nke ọdịda anyanwụ, a na-ele ya n'okporo ụzọ na-eduga 1000 Unit Estate Kuje Local Government Area''']]
[[Usòrò:More_Trees,_Clouds,_and_a_Beautiful_Sky,_toned_with_vibrant_colours_from_a_setting_Sun,_Kuje,_F.C.T.,_Nigeria.jpg|thumb| Osisi, ígwé ojii na mbara igwe mara mma, nke nwere agba na-egbuke egbuke sitere na ntọala Sun, Kuje, FCT, Nigeria.]]
[[Usòrò:South_Eastern_view_of_Kuje_Landscape_from_top_of_Mount_Sinai,_Bamishi_Village.jpg|thumb| Obodo Bamishi, bụ ime obodo dị n'ime obere obodo mepere emepe gburugburu Kuje, FCT, Nigeria]]
[[Usòrò:North_Eastern_view_of_Kuje_Landscape_from_top_of_Mount_Sinai,_Bamishi_Village.jpg|thumb| Obodo Bamishi, bụ ime obodo dị n'ime obere obodo mepere emepe gburugburu Kuje, FCT, Nigeria]]
Nkezi echere kwa ụbọchị n'oge oge ọkụ nke ọnwa abụọ mara ụma isii , nke na-amalite site n'abalị irí abụọ na asaa nke ọnwa Jenụwarị ruo iri na anọ dị n'elu iri iteghete na asaa °F. Ma achị bụ ụnwayọ kacha ewu na Kuje nke nwere oke oke dị irí iteghete nà anọ°F yana obere akwụkwọ nke dị iri asaa na atọ °F. Nkezi mmalite kwa ụbọchị n'oge oyi nke ọnwa atọ na ụma anọ , nke na-agba site n'abalị irí abụọ na atọ nke n'ọnwa Juun ruo abalị anọ nke ọnwa Ọktoba nọ n'okpuru iri asatọ na anọ°F. Disemba bụ ọnwa kacha na Kuje na nkezi ana dị iri asatọ na iteghete°F yana obere akwụkwọ nke iri isii na atọ°F. <ref name=":0">{{Cite web|title=Kuje Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark|url=https://weatherspark.com/y/55088/Average-Weather-in-Kuje-Nigeria-Year-Round#:~:text=The%20hottest%20month%20of%20the,high%20of%2089%C2%B0F.|accessdate=2023-09-10|work=weatherspark.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://weatherspark.com/y/55088/Average-Weather-in-Kuje-Nigeria-Year-Round#:~:text=The%20hottest%20month%20of%20the,high%20of%2089%C2%B0F. "Kuje Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark"]. </cite></ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category}}
* [https://web.archive.org/web/20240824133834/https://fcta.gov.ng/ Weebụsaịtị gọọmentị]
{{LGAs and communities of Federal Capital Territory}}
ngi1a2hgc7x354jfcmzsbxrjsfklzrr
Kwali
0
51075
638196
184696
2026-05-17T13:43:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638196
wikitext
text/x-wiki
Kwali bụ ọchịchị ime obodo dị na Federal kapital Territory na Naijiria .
Ọ nwèrè mpaghara dị otu puku, narị abụọ na isii km 2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ dị puku iri asatọ na ise, narị asatọ na iri atọ na asaa na ngụkọ nke afọ 2006.
Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ puku narị iteghete na anọ, otu narị na ise. <ref>{{Cite web|title=Rural Post Code Finder|work=Welcome to Nigeria Postal Service|publisher=Nigeria Postal Service (NIPOST)|url=http://www.nigeriapostcodes.com/index.php/welcome/getRuralPostCode|accessdate=2016-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140220182435/http://www.nigeriapostcodes.com/index.php/welcome/getRuralPostCode|archivedate=2014-02-20}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E mepụtara Kwali n'abalị mbụ nke ọnwa Ọktoba afọ 1996 site n'aka iche ndị agha nke General Sani Abacha .<ref>{{Cite web|title=Kwali, FCT, Nigeria. - Home|url=http://kwaliareacouncil.com.ng/|work=kwaliareacouncil.com.ng|accessdate=2016-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160109220350/http://kwaliareacouncil.com.ng/|archivedate=2016-01-09}}</ref>
== Ndụ mmekọrịta ọha na eze ==
[[Usòrò:Kwali_Abuja.jpg|thumb| Kwali farm, Abuja Nigeria]]
Otu aka ọrụ e ji mara ndị Kwali bụ ịkpụ ite. N'ezie, ọ bụ nke obodo nta ọkpụite ama ama n'ụwa, Dọkịta Ladi Kwali nke onyonyo ya na-achọ ịchọta ego Naira iri abụọ a. [3] Ihe ọzọ bụ ime ihe. Mana taa, onye ọrụ ndị ọzọ dị ka ọrụ ugbo, ntakiri nta na "apaha" bụkwa ndị bi na mpaghara Kwali. <ref>{{Cite book|title=Local government administration in Nigeria|url=https://books.google.com/books?id=kSYkAQAAIAAJ|publisher=Pure Language Communications|date=2001-01-01|first=Tayo|author=Orekoya|isbn=9789783544901}}</ref>
== Iwu ==
Dị ka ndị kansụl mpaghara ndị ọzọ na Naijiria, Kwali bụ onye isi oche a họpụtara ahọpụta ma kee ya na mpaghara mpaghara. ward iri mejuru kansụl mpaghara Kwali bụ Ashara, Dafa, Gumbo, Kilankwa, Kundu, Kwali, Pai, Wako, Yangoji na Yebu. Otu onye kansụl na-achị Ward ọ bụla. Mana n'adịghị ka otu kansụl mpaghara na Naịjirịa, Kwali nwere ụdị nkewa dị iche na mpaghara nke ndị isi mpaghara na-achị. <ref>{{Cite web|title=INEC releases list of wards centres in FCT - News|url=http://dailyindependentnig.com/2014/08/inec-releases-list-wards-centres-fct/|work=Independent Newspapers Limited|accessdate=2016-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304193325/http://dailyindependentnig.com/2014/08/inec-releases-list-wards-centres-fct/|archivedate=2016-03-04}}</ref>
== Ihu igwe ==
N'ihe na-ekpo ọkụ kwa afọ nke dị iri atọ na otu màrà ụma iri anọ na abụọ °C, ógbè Kwali nwere ihu igwe na-ekpo ọkụ na mmiri kpọrọ nkụ, nke dị otu pacenti na ụma iri iteghete na isii na-ekpo ọkụ karịa nkezi obodo maka Naijiria. <ref>{{Cite web|title=Kwali, Abuja Federal Capital Territory, NG Climate Zone, Monthly Averages, Historical Weather Data|url=https://tcktcktck.org/nigeria/abuja-federal-capital-territory/kwali|accessdate=2023-09-10|work=tcktcktck.org}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Kwali Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark|url=https://weatherspark.com/y/55087/Average-Weather-in-Kwali-Nigeria-Year-Round#:~:text=In%20Kwali,%20the%20wet%20season,it%20is%20hot%20year%20round.|accessdate=2023-09-10|work=weatherspark.com|language=en}}</ref>
== Ihe ncheta ndị dị mkpa ==
Kwali, Kansụl na-egwu ọtụtụ ihe na-ahụ mkpa dị mkpa na-akpọrọ etiti [8]Ebe mgbakọ na mwepụ mba etiti Sheda Kwali, [9] Sheda ụlọ sayensị na Teknụzụ, [10] ụlọ mkpokọta mmepe achọpụta agụmakwụkwọ Naịjiria, [11] ụlọ mmụta ihe gbásárá ọkụ mba nke Sheda [19],mba mmekọrịta mmanụ ọkụ naijiria (NNPC)ebe mgbapụta Awawa na ndị ọzọ.
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category}}
* [https://web.archive.org/web/20240824133834/https://fcta.gov.ng/ Weebụsaịtị gọọmentị]
{{LGAs and communities of Federal Capital Territory}}
48js4xj01vp0e046u214w1y28qwu7mh
Matteo Pessina
0
51280
638253
187164
2026-05-18T04:51:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638253
wikitext
text/x-wiki
[[File:Matteo Pessina (cropped).jpg|thumb|Matteo Pessina]]
'''Matteo Pessina''' Cavaliere OMRI</link> (amụrụ 21 Eprel 1997) bụ onye [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ]] Italy nke na-egwu egwu dị ka onye ọkpọ egwuregwu Serie A Monza, onye ọ na-achị, yana otu mba Italy .
Na-abịa site na usoro ntorobịa, Pessina malitere ọrụ ya na Monza. O sonyeere AC Milan na 2015, onye zitere ya na mbinye ego na Lecce, Catania na Como . Na 2017, ọ kwagara Atalanta, na mbinye ego ugboro abụọ na Spezia na mgbe ahụ Hellas Verona . Pessina ghọrọ onye mmalite maka Atalanta mgbe ọ lọtara na mbinye ego na 2020. Ọ laghachiri na klọb obodo ya Monza na 2022 wee bụrụ onye isi klọb.
Pessina nọchitere anya Italytali mba ụwa n'okpuru-19, n'okpuru-20 na n'okpuru-21 ọkwa, tupu ọ mee mpụta mbụ ya na 2020. Ọ bụ akụkụ nke ndị otu Italy na UEFA Euro 2020, ebe o meriri ihe mgbaru ọsọ abụọ iji nyere ndị otu ya aka imeri asọmpi ahụ.
== Ọrụ klọb ==
=== Monza ===
Amụrụ na Monza, Italy, Pessina malitere ọrụ ntorobịa ya na ụlọ ọgbakọ La Dominante dị afọ ise. <ref>{{Cite web|date=2022-07-06|title=Calcio monza: Pessina ha firmato, è il nuovo capitano. Galliani "Adesso l'obiettivo è il 10° posto"|url=https://www.mbnews.it/2022/07/calcio-monza-capitano-simone-pessina-adriano-galliani/|accessdate=2022-07-07|work=MBNews|language=en-US}}</ref> Na 2007, gbara afọ 10, Pessina sonyeere ngalaba ndị ntorobịa Monza . <ref name=":0">{{Cite web|title=Bentornato Matteo Pessina - Associazione Calcio Monza S.p.A.|url=https://www.acmonza.com/it/news/3732/|accessdate=2022-07-06|work=www.acmonza.com|language=it}}</ref> <ref>{{Cite web|author=CRIPPA|first=DARIO|date=2021-06-06|title=Matteo, gli anni del Monza, la Nazionale Papà Pessina racconta l'ascesa del figlio - Cronaca|url=https://www.ilgiorno.it/monza-brianza/cronaca/matteo-gli-anni-del-monza-la-nazionale-papa-pessina-racconta-lascesa-del-figlio-1.6450606|accessdate=2022-07-05|work=Il Giorno|language=it|archivedate=2022-07-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220705191401/https://www.ilgiorno.it/monza-brianza/cronaca/matteo-gli-anni-del-monza-la-nazionale-papa-pessina-racconta-lascesa-del-figlio-1.6450606}}</ref> O mere nnukwu mpụta mbụ ya maka Monza na 2 October 2013, na egwuregwu Coppa Italia Lega Pro megide AlbinoLeffe . <ref name=":1">{{Cite web|author=Belotti|first=Marina|date=2021-08-17|title=Nerazzurri. Otto cose che non sapete di Matteo Pessina|url=https://bergamo.corriere.it/atalanta/21_agosto_17/nerazzurri-otto-cose-che-non-sapete-matteo-pessina-9a62dfba-ff35-11eb-afac-f8935f82f718.shtml|accessdate=2022-07-07|work=Corriere della Sera|language=it}}</ref>
E mere Pessina ka ọ bụrụ onye otu mbụ na-adịgide adịgide na oge 2014–15 ; <ref>{{Cite web|title=Pessina si presenta: "Al Milan perché c'è un progetto migliore dell'Inter. Pronto per giocarmi le mie carte"|date=30 June 2015|url=https://www.spaziomilan.it/2015/06/pessina_milan_inter_monza/|accessdate=2020-10-25|publisher=www.spaziomilan.it|language=Italian}}</ref> o mere egwuregwu mpụta mbụ ya na 6 Jenụwarị 2015, nke ọ gbakwara ihe mgbaru ọsọ, megide Pro Patria . <ref>{{Cite web|date=2015-01-07|title=Monza-Pro Patria 2-2. I calciatori "fanno le valigie" (oltre a comprarsi il cibo!)|url=https://www.mbnews.it/2015/01/monza-pro-patria-2-2-i-calciatori-fanno-le-valigie/|accessdate=2022-07-05|work=MBNews|language=en-US}}</ref> Pessina gụchara oge ahụ na ihe mgbaru ọsọ atọ na 20 pụtara na oge oge niile nke Lega Pro, yana ihe mgbaru ọsọ atọ na egwuregwu abụọ na relegation play-outs, meriri Pordenone .
=== AC Milan ===
N'agbanyeghị na ọ na-ezere mgbada, a manyere Monza ka ọ maliteghachi na Serie D n'ihi enweghị ego: Pessina ghọrọ onye nweere onwe ya, AC Milan bịanyere aka na ya na 30 June 2015. <ref>{{Cite web|title=Milan: Galliani aiuta gli ex dipendenti del Monza, versando 20mila euro per lo svincolato Pessina|url=https://calcio.fanpage.it/milan-galliani-aiuta-gli-ex-dipendenti-del-monza-versando-20mila-euro-per-lo-svincolato-pessina/|accessdate=2022-07-05|work=Calcio Fanpage|date=30 June 2015|language=it}}</ref>
==== Ego mgbazinye na Lecce, Catania na Como ====
E zigara Pessina ozugbo na mbinye ego na Lecce na Lega Pro n'August 2015. <ref>{{Cite web|title=UFFICIALE: Pessina in prestito al Lecce|url=https://www.milannews.it/calciomercato-milan/ufficiale-pessina-in-prestito-al-lecce-184245|accessdate=2022-07-05|work=Milan News|language=it}}</ref> N'ime oge 2015-16, a na-eji Pessina eme ihe ugboro ugboro: ọ bụ naanị otu pụtara na Coppa Italia Lega Pro na atọ na otu.
Na Jenụwarị 2016, a kwụsịrị mbinye ego ahụ wee gbazinye Pessina na Catania . <ref>{{Cite news|date=19 January 2016|title=Il centrocampista Matteo Pessina dal Milan al Catania, a titolo temporaneo|language=Italian|work=calciocatania.it|publisher=[[Calcio Catania]]|url=http://calciocatania.it/article.php?id=32224&l=|accessdate=19 January 2016}}</ref> Ọbụna n'oge mbinye ego nke abụọ ya, a na-eji ya eme ihe ugboro ugboro, na-egwu naanị otu egwuregwu egwuregwu na ọkara nke abụọ nke oge.
'''Iwu'''
:* [[Usòrò:ITA_OMRI_2001_Cav_BAR.svg|áká_èkpè|50x50px]] Klas nke ise / Knight: ''Cavaliere Ordine al Merito della Repubblica Italiana'' : 2021 <ref>{{Cite web|url=https://quirinale.it/elementi/59113|title=Mattarella ha conferito onorificenze motu proprio ai giocatori e allo staff della Nazionale vincitrice del campionato europeo|publisher=quirinale.it|date=16 July 2021|language=Italian|accessdate=29 August 2024|archivedate=16 July 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210716185328/https://quirinale.it/elementi/59113}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Matteo Pessina FIGC Italy U19 profile (in Italian)
* Matteo Pessina FIGC Italy U20 profile (in Italian)
* Matteo Pessina FIGC Italy U21 profile (in Italian)
* Matteo Pessina FIGC Italy profile (in Italian)
* Matteo Pessina at National-Football-Teams.com
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4ft2d3gm1mkqsz7awsvvxiqo9lq8zvy
Krismas jọgburu onwe ya
0
52995
638193
580198
2026-05-17T13:11:45Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638193
wikitext
text/x-wiki
ekeresimesi Savage bụ ihe nkiri ihe nkiri ihe nkiri na-atọ ọchị Australia 2023 nke Madeleine Dyer duziri, yana Darren Gilshenan na Helen Thomson mere.
== Atụmatụ ==
Mgbe ọtụtụ afọ nkewa gasịrị, nwanyị transgender Davina Savage na enyi nwoke ọhụrụ ya laghachiri n'ụlọ maka Krismas. N'ịtụ anya na mgbanwe ya ga-abụ ihe a na-elekwasị anya, ihe nzuzo na ụgha ezinụlọ kpuchiri ya nke na-eyi ọ bụghị naanị ndụ ha egwu, kamakwa nri ehihie Krismas ọzọ.
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* Darren Gilshenan dị ka Uncle Dick
* Helen Thomson dị ka Brenda Savage
* Ryan Morgan dị ka Jimmy Jnr
* David Roberts dị ka James Savage
* Thea Raveneau dị ka Davina Savage
* Max Jahufer dị ka Kane Lowry
* Rekha Ryan dị ka Leia Savage
* Gary Sweet dị ka Peter
* Rachel Griffiths dị ka Dr. Gabrielle
== Mmepụta ==
A Savage Christmas bụ ihe ngosi izizi nke onye nduzi Australia bụ Madeleine Dyer . <ref>{{Cite web|url=https://www.filmink.com.au/trailer-a-savage-christmas/|title=Trailer: A Savage Christmas|work=www.filmink.com.au|date=3 September 2023|accessdate=30 Sep 2023}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.screenaustralia.gov.au/the-screen-guide/t/a-savage-christmas-2023/40788/|title=A Savage Christmas (2023) – the Screen Guide|work=Screen Australia|accessdate=29 July 2023|archivedate=29 July 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230729020951/https://www.screenaustralia.gov.au/the-screen-guide/t/a-savage-christmas-2023/40788/}}</ref>
Ben McNeill na Daniel Mulvihill nke Roaring Entertainment mepụtara ihe nkiri ahụ, <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2023/film/news/trans-drama-film-a-savage-christmas-australia-1235504203/|title=Trans Drama Film 'A Savage Christmas' Under Way in Australia|work=www.variety.com|date=27 January 2023|accessdate=30 Sep 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://screenqueensland.com.au/sq-news/latest-news/aussie-feature-a-savage-christmas-filming-now-in-queensland/|title=Aussie Feature A Savage Christmas Filming Now in Queensland|work=www.screenqueensland.com.au|date=22 January 2023|accessdate=29 July 2023}}</ref> nke malitere imepụta A Savage Christmas na ngwụcha afọ 2022.<ref name=":1" />{{Cite news|url=https://www.screenaustralia.gov.au/sa/media-centre/news/2023/01-23-savage-christmas-filming-now|title=Aussie feature a Savage Christmas filming now in Queensland – Screen Australia|date=29 January 2023|work=Screen Australia|accessdate=29 July 2023|language=en-US}}</ref>
E sere ihe nkiri ahụ na Brisbane, Queensland. Dị ka ndị na-emepụta ihe si kwuo, "Akụkọ a bụ (sic) nke otu ndị obodo Queensland mepụtara n'ime ọtụtụ afọ ma na-anọchite anya ọtụtụ akụkọ onwe onye na ahụmịhe nke ndị isi ihe nkiri ahụ".<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.screenaustralia.gov.au/sa/media-centre/news/2023/01-23-savage-christmas-filming-now|title=Aussie feature a Savage Christmas filming now in Queensland – Screen Australia|date=29 January 2023|work=Screen Australia|accessdate=29 July 2023|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20241007145133/https://www.screenaustralia.gov.au/sa/media-centre/news/2023/01-23-savage-christmas-filming-now "Aussie feature a Savage Christmas filming now in Queensland – Screen Australia"]. ''Screen Australia''. 29 January 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">29 July</span> 2023</span>.</cite></ref>
== Ntọhapụ ==
A Savage Christmas malitere na CinefestOZ n'ọnwa Ọgọstụ 2023, <ref name=":0">{{Cite web|url=https://if.com.au/bring-him-to-me-a-savage-christmas-jules-headline-cinefestoz-lineup/|title=Bring Him to Me, A Savage Christmas, Jules headline CinefestOZ lineup|work=Inside Film|date=20 July 2023|language=en-US|accessdate=29 July 2023}}</ref> na Queensland premiere na 2023 Brisbane International Film Festival na Nọvemba 2023. <ref>{{Cite web|url=https://concreteplayground.com/brisbane/arts-entertainment/brisbane-international-film-festival-2023-lineup|title=BIFF's Full 2023 Lineup Is here with a Paul Mescal-Starrign Romance and Taika Waititi's New Movie|work=Concrete Playground|date=20 September 2023|language=en-US|accessdate=30 Sep 2023}}</ref>
E wepụtara ihe nkiri ahụ na sinima Australia-wide na 15 Nọvemba 2023, <ref>{{Cite web|url=https://if.com.au/a-savage-christmas-trailer/|title=A Savage Christmas (Trailer)|work=Inside Film|date=10 November 2023|language=en-US|accessdate=17 Nov 2023}}</ref> ma gosipụta ya na ikpo okwu Australia Binge na 15 Disemba 2023. <ref>{{Cite web|url=https://tvblackbox.com.au/page/2023/11/28/everything-new-streaming-this-december-2023-on-binge/|title=Everything new streaming this December 2023 on Binge|work=TV Blackbox|date=28 November 2023|language=en-US|accessdate=9 Dec 2023}}</ref>
== Nzaghachi ==
=== Mmeghachi omume ===
Peter Walkden nke Walkden Entertainment toro ihe nkiri ahụ wee nye ya kpakpando asaa, na-ekwupụta na "Site na mmalite, ahụrụ m onwe m ka m na-achị ọchị dị ka nwatakịrị ma na-anụ ụtọ ọtụtụ oge jọgburu onwe ya na-ekerịta n'etiti ọtụtụ ihe nkiri", na-agbakwụnye na ihe nkiri ahụ "na-eburu ihe na-atọ ụtọ. oge esemokwu na ihe nkiri mgbe ị na-egwu egwu na obere egwu, ọbụna karịa mgbe ọ bụla ndị na-eme ihe nkiri Darren Gilshenan na Gary Sweet pụtara na ihuenyo." nke ahụ na-adị ka iku ume nke ikuku ọhụrụ, na-akọwapụta na "akụkọ akụkọ ihuenyo David Roberts, Helen Thomson, na Darren Gilshenan na-edozi ihe ndị ahụ na-adabere na ya.. <ref>{{Cite web|url=https://www.walkdenentertainment.com/a-savage-christmas-2023/|title=A SAVAGE CHRISTMAS (2023)|work=Walkden Entertainment|date=14 November 2023|language=en-US|accessdate=17 Nov 2023}}</ref><ref>{{Cite news|author=Peirce|first=Andrew|url=https://www.thecurb.com.au/author/andrew/|title=A Savage Christmas Director Madeleine Dyer Talks About Crafting a Comedic Aussie Christmas in This Interview|work=[[The Curb (website)|The Curb]]|date=15 Nov 2023|accessdate=17 November 2023}}</ref>
N'ide maka City Hub Sydney, Mark Morellini nyere ihe nkiri ahụ kpakpando atọ, na-ekwu "Nke a abụghị ihe nkiri mmefu ego dị elu, mana ọ na-etu ọnụ na ụkpụrụ mmepụta dị elu. Mgbawa nke mmetụta uche na ihe nkiri ikpeazụ bụ ihe na-atọ ọchị na isiokwu ndị na-emetụ n'ahụ, nke gụnyere mkpa mgbaghara na ezinụlọ, nwere ike ịmetụta ndị na-ege ntị. " <ref>{{Cite web|url=https://cityhub.com.au/a-savage-christmas-review/|title=A Savage Christmas – REVIEW|work=City Hub|date=14 November 2023|language=en-US|accessdate=17 Nov 2023}}</ref> Carla Huyssen nke Theatre Haus chịkọtara ihe nkiri ahụ dị ka "A little slow at times and punch on its only only the gender members, 'A Savage's even even even even at the publicity's, 'A savage'<ref>{{Cite web|url=https://www.theatrehaus.com/2023/10/a-savage-christmas-bonsai-films/|title=A Savage Christmas – Bonsai Films|work=TheatreHaus|date=23 October 2023|language=en-US|accessdate=17 Nov 2023}}</ref>
N'agbanyeghị na-eto ihe nkiri ahụ maka inwe obi ya n'ebe kwesịrị ekwesị, ma na-achọpụta na ihe nkiri ahụ na-edozi ọtụtụ ihe gbasara mmekọrịta ọha na eze na nke na-adọrọ mmasị, FilmInk's Robert D'Ottavi katọrọ ihe nkiri ahụ, na-ede "Ọ bụ ihe ị hụla otu nde ugboro gara aga, ewezuga. oge a, anwụ na-acha, bogan Queensland".
=== Ndị a nabatara ===
A Savage Christmas natara nhọpụta maka 2023 AACTA Award maka Best Indie Film na 13th kwa afọ AACTA Awards. <ref>{{Cite web|url=https://www.aacta.org/aacta-awards/winners-and-nominees/|title=Winners & Nominees AACTA Awards|work=www.aacta.org|accessdate=9 December 2023}}</ref>
== Ebem si dee ==
e7h0emac21f3lwqgjn0ovezhmsmravd
Mercy Kainobwisho
0
53509
638264
209459
2026-05-18T06:47:08Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638264
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mercy Kyomugasho Kainobwisho''' (amụrụ c.1979), bụ onye ọka iwu [[Uganda]], onye nchịkwa azụmahịa na onye isi ụlọ ọrụ, onye na-eje ozi dị ka onye na-edeba aha izugbe na onye isi nchịkwa nke Uganda Registration Services Bureau (URSB), dị irè na Disemba 2020. Tupu ọkwá ya ugbu a, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke akụ ọgụgụ isi na URSB. <ref name="1R">{{Cite web|title=Kainobwisho appointed new URSB boss|date=8 December 2020|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/kainobwisho-appointed-new-ursb-boss-3221970|accessdate=11 December 2020|author=Amos Ngwomoya}}</ref> <ref name="2R">{{Cite web|url=https://www.ceo.co.ug/who-is-mercy-kainobwisho-the-new-ursb-registrar-general/|title=Who is Mercy Kainobwisho, the new URSB Registrar General?|date=8 December 2020|publisher=CEO Magazine Uganda|author=CEO Magazine Uganda|accessdate=11 December 2020|archivedate=12 April 2026|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260412164929/https://www.ceo.co.ug/who-is-mercy-kainobwisho-the-new-ursb-registrar-general/}}</ref>
== Nzụlite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Kaiobwisho na Uganda ihe dịka 1979. O nwere nzere bachelọ nke iwu, nke enwetara na Mahadum Makerere, mahadum ọha na eze kacha ukwuu na Uganda. Ọ gara n'ihu nweta diploma na Legal Practice site na Law Development Center, na Kampala, isi obodo Uganda. Mahadum Turin dị n'Ịtali nyere ya nzere Master of Laws . O nwekwara nzere [[Master nke Nchịkwa Azụmaahịa|Master of Business Administration]] nke enwetara n'ụlọ akwụkwọ azụmahịa nke Mahadum Makerere . <ref name="2R"/>
== Ọrụ ==
Na 2004, mgbe ịbanye na Bar na Uganda, Kainobwisho sonyeere ''Shonubi Musoke & Ụlọ ọrụ Advocates'', dị ka onye enyemaka iwu, na-eje ozi ebe ahụ otu afọ. Ọ gafere na Uganda Ministry of Justice and Constitutional Affairs, dị ka onye ọka iwu steeti, na-arụ ọrụ ebe ahụ ruo afọ isii ruo October 2011. <ref name="2R"/> <ref name="3R">{{Cite web|date=25 August 2020|url=https://entrepreneurship.ieee.org/speaker/mercy-kyomugasho-kainobwisho/|publisher=[[Institute of Electrical and Electronics Engineers]] (IEEE)|title=Biography of Mercy K. Kainobwisho|accessdate=11 December 2020|author=IEEE|archivedate=1 November 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241101195151/https://entrepreneurship.ieee.org/speaker/mercy-kyomugasho-kainobwisho/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFIEEE2020">IEEE (25 August 2020). . New York City: [[Institute of Eletriki na Eletrọnịkị Injinia|Institute of Electrical and Electronics Engineers]] (IEEE)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">11 December</span> 2020</span>.</cite></ref>
Na Nọvemba 2011, ọ sonyeere URSB dị ka onye njikwa, ihe onwunwe ọgụgụ isi, na-eje ozi na ikike ahụ ruo June 2013. A kwaliteziri ya ka ọ bụrụ onye isi, ndebanye aha azụmahịa, na-eje ozi ebe ahụ ruo February 2017, mgbe ọ ghọrọ onye isi, ihe onwunwe ọgụgụ isi na URSB. <ref name="2R"/> <ref name="3R"/> <ref name="4R">{{Cite web|url=https://www.linkedin.com/in/mercy-k-kainobwisho-9424331b/detail/treasury/position:813252361/?entityUrn=urn%3Ali%3Afsd_profileTreasuryMedia%3A(ACoAAAQoLIIB8LFoE7BoJhRyVwpr07mwQteHTRw%2C51212418)§ion=position%3A813252361&treasuryCount=1|title=Profile of Mercy Kyomugisha Kainobwisho|publisher=[[Linkedin.com]]|date=2017|author=Mercy Kyomugisha Kainobwisho|accessdate=11 December 2020}}</ref>
Na Disemba 2020, na-esochi ntuli aka nke Bemanya Twebaze dị ka onye isi oche nke African Regional Intellectual Property Organisation (ARIPO), Board of Directors of URSB gbara ajụjụ ọnụ maka nnọchi ya na Mercy Kainobwisho ahọpụtara dị ka onye kacha mma. Ọ malitere ọrụ na Disemba 22, 2020. <ref name="5R">{{Cite web|date=8 December 2020|url=https://thebrinknews.com/ms-mercy-kainobwisho-is-the-new-ursb-registrar-general/|title=Ms. Mercy Kainobwisho Is the New URSB Registrar General|publisher=The Brink News|author=Peter Mukalazi|accessdate=6 March 2021}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qy15jf5tdhm8g1p8004kinsh4h6yxzt
Luluwah bint Abdulaziz Al Saud
0
54406
638218
194278
2026-05-17T21:07:29Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638218
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Luluwah bint Abdulaziz Al Saud''' ( Arabic ; 1928 – 17 Septemba 2008) bụ onye otu ụlọ Saud na ada Eze Abdulaziz na Hassa bint Ahmad Al Sudairi .
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Luluwah bint Abdulaziz na 1928. <ref name="owla">{{Cite web|title=Luluwah bint Abdulaziz Al Saud|url=http://www.owlapps.net/owlapps_apps/articles?id=3138480&lang=ar|publisher=Owl apps|accessdate=9 March 2021|language=ar|archivedate=25 November 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231125025232/https://www.owlapps.net/owlapps_apps/articles?id=3138480&lang=ar}}</ref> Ndị mụrụ ya bụ Eze Abdulaziz na Hassa bint Ahmad Al Sudairi. <ref name="owla" /> Ọ bụ nwanne nwanyị zuru oke nke Sudairi asaa . <ref name="backman">{{Cite news|author=Karen Hedwig Backman|title=Born of Hassa bint Ahmad Al Sudairi|url=http://www.dailykos.com/story/2012/06/16/1100600/-Born-of-Hassa-bint-Ahmad-al-Sudairi|accessdate=24 October 2012|work=Daily Kos|date=16 June 2012}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Princess Luluwah lụrụ nwa nwanne nne ya nke abụọ ozugbo ewepụrụ, Faisal bin Turki bin Abdullah bin Saud Al Saud, onye sitere na narị afọ nke 19 Saudi onye ọchịchị Saud bin Faisal bin Turki, onye bụ nwanne nna nna nke Princess Luluwah Abdul Rahman bin Faisal . <ref>{{Cite book|title=The house of Saud in commerce: A study of royal entrepreneurship in Saudi Arabia|author=Sabri Sharaf|year=2001|publisher=I.S. Publications|isbn=8190125400|location=New Delhi|oclc=47863742}}</ref> Princess Luluwah na Prince Faisal nwere ụmụ asaa, ụmụ nwoke anọ na ụmụ nwanyị atọ, gụnyere Abdullah bin Faisal . <ref name="alwatan15">{{Cite news|title=حفيد الملك المؤسس سفيراً لخادم الحرمين بالأردن الأمير خالد بن فيصل آل سعود يستعد لاستلام مهام عمله الجديد المزيد على دنيا الوطن|url=https://www.alwatanvoice.com/arabic/news/2015/10/21/797583.html|accessdate=24 September 2020|work=Al Watan|date=21 October 2015}}</ref>
Ada Luluwah Abeer bụ nwunye Saud bin Nayef . <ref name="alwatan15"/> <ref>{{Cite news|title=About the Bin Laden family|url=https://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/binladen/who/family.html|accessdate=26 February 2013|work=PBS}}</ref> Nwa ya nwanyị nke ọzọ, Al Jawhara, lụrụ Prince Sultan bin Fahd na nke atọ, Nouf, bụ nwunye nke Abdul Rahman bin Abdullah Al Faisal. <ref name="alwatan15" /> Nwa Luluwah, Mohammed bin Faisal, bụ onye ndụmọdụ na Ministry of Foreign Affairs . <ref name="alwatan15" /> Nwa nwoke ọzọ, Sultan, bụ onye ọrụ ụgbọ elu na onye ọchụnta ego. <ref name="alwatan15" /> Egburu ya n'ihe mberede ụgbọ ala mgbe ọ dị afọ 41 na 23 July 2002 mgbe ọ na-abịa site na Jeddah ruo Riyadh iji gaa ekpere olili ozu maka Prince Ahmed, nwa nwanne nwanne Luluwah Prince Salman bin Abdulaziz (eze mechara). <ref>{{Cite news|title=Prince Ahmed's cousin killed on way to funeral|url=https://www.usatoday.com/sports/horses/stories/2002-07-23-salman-funeral_x.htm|accessdate=9 August 2012|work=USA Today|date=23 July 2002}}</ref> Nwa Princess Luluwah Khalid ka akpọrọ onye nnọchi anya Saudi Arabia na [[Jọdan|Jordan]] na Ọktoba 2015. <ref name="alwatan15" />
== Ọnwụ na ihe nketa ==
Princess Luluwah nwụrụ na 17 Septemba 2008 mgbe ọ dị afọ 80. <ref name="backman"/> <ref>{{Cite news|title=Death of Princess Luluwah bint Abdulaziz|url=http://www.spa.gov.sa/English/details.php?id=591029|accessdate=29 July 2012|work=Saudi Press Agency|date=17 September 2008}}</ref> Ekpere olili ozu ya bụ Eze Abdullah nke nwanne ya nwoke na-abịa, ya na ọtụtụ ndị ezinaụlọ eze na ụmụ amaala Saudi, na nnukwu ụlọ alakụba dị na Mecca na 18 Septemba 2008. <ref>{{Cite news|title=King attends funeral prayer|url=http://www.arabnews.com/node/316380|accessdate=10 August 2012|work=Arab News|date=19 September 2008}}</ref> Otu n'ime ụmụnne ya zuru oke, Crown Prince Sultan, natara nkasi obi maka ọnwụ ya n'obí ya na mpaghara Al Khaldiah na Jeddah na 18 na 19 September 2008. <ref>{{Cite web|title=Crown Prince receives condolences on the death of Princess Luluwah bint Abdulaziz|url=http://www.sauress.com/en/spaen/591294|work=Sauress|accessdate=5 May 2012|date=18 September 2008|archivedate=26 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160426195359/http://www.sauress.com/en/spaen/591294}}</ref>
Na 2015 Kọmitii Women's na Council of Saudi Chambers butere Award Princess Luluwah bint Abdulaziz iji mata ụmụ nwanyị na-aga nke ọma na ngalaba ezinụlọ, azụmahịa na ndị isi ntorobịa. <ref>{{Cite news|title=CSC's Women Department Organizes 1st Women Investors Meeting, Honors Winners of Princess Lolowah Award|url=https://go.gale.com/ps/retrieve.do?tabID=T004&resultListType=RESULT_LIST&searchResultsType=SingleTab&hitCount=960&searchType=BasicSearchForm¤tPosition=134&docId=GALE%7CA434977443&docType=Awards+list%2C+Brief+article&sort=Relevance&contentSegment=ZNEW-FullText-Exclude-FT&prodId=STND&pageNum=7&contentSet=GALE%7CA434977443&searchId=R1&userGroupName=wikipedia&inPS=true|accessdate=19 May 2021|work=Targeted News Agency|date=18 November 2015}}</ref>
== Ntụaka ==
.{{Reflist|33em}}
ou27fh6dqmz2htd98ogj2277wpc44nu
Susannah Constantine
0
59481
638244
449844
2026-05-18T02:11:24Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
638244
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Susannah Caroline Constantine''' <ref>{{Cite web|url=https://www.bertrams.com/BertWeb/public/itemLookup.do?method=list&ITEM=9781841882369|title=9781841882369-What Not to Wear Part 2|publisher=Bertrams.com|accessdate=6 June 2014}}</ref> (amụrụ 3 June 1962) <ref>{{Cite news|url=https://www.pressreader.com/uk/sunday-express-1070/20080927/283609576006347|title=Susannah Constantine: The Upfront Uptown Girl|work=[[Sunday Express]]|first=Virginia|author=Blackburn|date=27 September 2008}}</ref> bụ onye England bụbu onye nta akụkọ ejiji TV, onye edemede, onye ndụmọdụ ụdị, onye na-egosi ihe onyonyo, onye ode akwụkwọ na onye nrụpụta uwe . Akwụkwọ ya nke abụọ, ''Gịnị na-agaghị eyi'', nke ya na onye mmekọ ejiji ya bụ Trinny Woodall dere, meriri ya akwụkwọ nrite nke Britain ma ree 670,000.
A mụrụ Constantine n'ezinụlọ bara ọgaranya; nna ya nwere ihe ịga nke ọma na ngalaba ihe onwunwe na mbupu. Ọ gụrụ akwụkwọ na nzuzo mgbe ọ bụ nwata wee soro David Armstrong-Jones, Viscount Linley, n'oge 1980s. Constantine etinyela aka na ejiji ogologo oge, na-arụ ọrụ na America maka Giorgio Armani na John Galliano na London. Ọ zutere Trinny Woodall na 1994, onye ọ gara n'ihu na-edekọ kọlụm ejiji kwa izu, ''Njikere iyi'' . Ha tọrọ ntọala Ready2shop.com, azụmahịa ndụmọdụ ndụmọdụ dot-com, wee dee akwụkwọ ndụmọdụ ndụmọdụ mbụ ha na 2000, ''Njikere 2 Dress'', ha abụọ dara. Site n'ebe ahụ, e nyere ha ọrụ na BBC abụọ ka ha nọrọ n'usoro ụdị, ''Gịnị na-agaghị eyi'', site na 2001 ruo 2005. Ọ na-eme ka ọ pụta ìhè mgbe niile dị ka onye ndụmọdụ ụdị na ''The Oprah Winfrey Show'' na-esochi ọganihu ya na ihe nkiri ahụ, ọ gara n'ihu na-akwado ''Trinny &amp; Susannah Undress ...'' na ITV na 2006 na ''Undress the Nation'' na 2007.
Ya na Woodall ejikọtala akwụkwọ ndụmọdụ ejiji ejiji, ụfọdụ n'ime ha aghọwo ndị kacha ere ahịa na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]]. A na-eme atụmatụ na akwụkwọ ndụmọdụ ụdịdị ya dị iche iche rerela 2.5 nde nde na Britain na United States. Constantine na Woodall haziri uwe nke ha maka Littlewoods nke mere mpụta mbụ ya na 2007, sochiri mwepụta nke akwụkwọ ndụmọdụ ejiji kachasị ọhụrụ, ''The Body Shape Bible'' .
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Constantine na Hammersmith, ma zụlite ya na Knipton, obere obodo dị na Leicestershire . Nna ya, Joseph Constantine, bụ onye Etonian ochie bụ onye jere ozi dịka onye isi na Coldstream Guards . Ọ bụ onye ezinụlọ gentry nke Yorkshire gbagoro onwe ya laa azụ na 1100s. Site na nne nne ya, Marie Leonie Francoise (née van Haaren), o sitere na onye isi ala Dutch William the Silent . <ref name="Burke's Landed Gentry 1952, p. 515" />
== Agụmakwụkwọ ==
Constantine gụrụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ abanye gụnyere Queen's Gate School na South Kensington, London na St Mary's School na Wantage, Oxfordshire nke ndị nọn Anglican na-elekọta. Ebu ụzọ ziga ya n'ụlọ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị afọ 11, wee cheta n'abalị mbụ ya n'ebe ọ nọ pụọ: "Ewere m ohiri isi m ákwá nke ukwuu."
N'etiti afọ 2007, Constantine kwuru banyere otu o si nweta akwụkwọ ozi sitere na St Mary's School, na-akpọ ya òkù ka ọ bịaghachi n'ụlọ akwụkwọ ahụ ikwu banyere ọrụ ya na ihe ịga nke ọma n'ebe ụmụ akwụkwọ nọ ugbu a. Constantine jụrụ ozugbo onyinye ahụ wee dee "Ọ dịghị ụzọ aghụghọ" na leta ọ natara.
== Ọrụ mmalite ==
Constantine mere otu afọ nke ọzụzụ Montessori mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ mana ọ gara n'ihu na ọrụ ndị ọzọ dị ka ịmụ ihe ọkpụkpụ na Brussels . O mesịrị kwuo banyere oge a na ọ "efunahụ [ya] na-amaghị nwoke ma ọ bụ nwanyị, were ntakịrị iwe." Constantine kụziiri ụmụaka ihe afọ atọ, ma rụọkwa ọrụ dịka nwa agbọghọ ụlọ ahịa maka Harrods . <ref name="therapists" /> O dere akwụkwọ gbasara inye ihe ugbu a, bụ́ nke kpaliri ''Daily Telegraph'' dee akụkọ na-egosi na ọ rụbeghị ọrụ otu ụbọchị ná ndụ ya, ihe kpasuru ya iwe nke ukwuu. O kwupụtala "M na-arụ ọrụ ''mgbe niile'' ."
Ọ rụrụ ọrụ dị ka nwa agbọghọ ụlọ ahịa na America maka Giorgio Armani . O mechara laghachi London na-arụ ọrụ maka ndị na-emepụta Richard James, Patrick Cox, Alistair Blair na John Galliano nke nwetara ya nghọta nke ejiji. <ref name="Partner" /> Ọ malitere ịrụ ọrụ na British Brain na Spine Foundation wee zute onye nchịkọta akụkọ egwuregwu nke ''Daily Telegraph'' . <ref name="Partner" /> Mgbe ọ na-eme otu mpempe maka ''GMTV'', ọ gwara Constantine ka ọ kọọ akụkọ ikpeazụ iko mba ụwa nke ụmụ nwanyị na cricket . Ọ gara n'ihu dee banyere ụgbọ ala na mgbe ahụ ejiji. <ref name="Partner" />
Na 1994, ọ zutere Trinny Woodall na mbụ na oriri nke David Armstrong-Jones, Viscount Linley kwadoro. Ụmụ nwanyị abụọ ahụ dere ''Njikere na-eyi'', ntuziaka ụdị kwa izu maka ''Daily Telegraph'' maka afọ asaa. <ref name="Swells" /> Kọlụm ahụ kwalitere ejiji n'okporo ámá dị ọnụ ala ma ha jiri onwe ha mee ihe atụ nke uwe dabara adaba. Constantine na Woodall ghọrọ ndị na-arụkọ ọrụ nke Ready2shop.com, ma azụmahịa azụmahịa dara, na ndị na-achụ ego furu efu £ 10. nde.
Constantine mere ihe ngosi telivishọn mbụ ya mgbe Granada Sky Broadcasting bịanyere aka na ya na Woodall ka ha gosipụta ihe ngosi ịzụ ahịa ụbọchị ehihie a na-akpọ ''Njikere na-eyi'', na ha wepụtara akwụkwọ ndụmọdụ ejiji mbụ ha, ''Njikere 2 Dress'' na 2000. Akwụkwọ ahụ enweghị ihe ịga nke ọma wee rụpụta mkpụrụ 13,000. N'oge na-adịghị ka mmalite nke ọrụ telivishọn ha, ha nwetara ohere mgbanwe ugboro ugboro na ihe nkiri ''Richard &amp; Judy'' . O mere ka o doo anya na ha nwekwuru ikpughe na telivishọn wee nweta nlebara anya site n'aka Jane Root, onye na-ahụ maka BBC Abụọ, bụ onye debanyere aha ha mgbe akwụkwọ ha na-azụ ahịa na ịntanetị ha dara nke ọma. <ref name="Swells" />
== Igwe onyonyo ==
=== 2001–03 ===
Constantine malitere ịkwado ''ihe na-agaghị eyi'' na Trinny Woodall na 2001, nke ha katọrọ ọdịdị ndị sonyere na ụdị ejiji. Constantine na Woodall kwadoro ''Ihe na-agaghị eyi'' ruo 2005 wee bụrụ onye a ma ama maka omume ha na ndị sonyere ya, ndụmọdụ kpọmkwem, na-ekwukarị na [[Arã|ara]] dị ka nnụnnụ tit. Oge a ma ama bilitere mgbe Constantine dọpụrụ uwe ime nwanyị nke nwa agbọghọ n'otu ntabi anya mgbe ọ na-ese foto ka a na-ahụ ahịrị knicker ya. Ndị nkatọ nke ''Ihe Na-agaghị eyi'' na-arụ ụka na duo ahụ na-akwado ndị ha na-achị, nkwupụta nke ha ekwetaghị nke ọma. Constantine na-ekwusi ike na ndị ha na-achị "hụ na anyị nwere ezi ịhụnanya maka ụmụ nwanyị. Anyị hụrụ ụmụ nwanyị n'anya ma ha nwere ike ịhụ nke ahụ. Ụmụ nwanyị mara nnọọ." <ref name="God‘sgift" /> O kwukwara na "N'ikpeazụ, ihe anyị na-eme na-eme ka ndị mmadụ nwee obi ike. Ma eleghị anya, anyị bụ naanị ndị nwere echiche, na-eche banyere otú ndị nkịtị si eji ejiji. Ọ dịghị onye na magazin ''Vogue'' na-enye ihe ọ bụla. Ha na-arụ ọrụ na ndị na-emepụta ihe, ọ bụ ihe okike na nkà - ha na-emepụta ihe mara mma. Ma ha anaghị eche banyere otú ndị na-agụ akwụkwọ ha si ejedebe na-ele anya - ebe anyị na-eme! " <ref name="God‘sgift" /> Ihe ngosi ahụ mere Constantine na Woodall aha ezinụlọ ma mara ha ugbu a dị ka Trinny na Susannah . Otu onye nta akụkọ akpọtụla Constantine dị ka “onye nwere 'oke nnụnnụ tit'." <ref name="mia" />
Constantine nwere nkwenye na "onye ọ bụla nwere ike nweta ụdị. Ọ dịghị mkpa onye ị bụ ma ọ bụ ebe ị si." Ọ na-ekwukwa na ọ na-esiri ya ike iyi uwe ụmụ nwanyị ndị ọzọ, mana ọ na-esiri ya ike mgbe ọ na-eji ejiji. Constantine na Woodall na-ekerịta nkwenye na uwe ejiji ka ọ dị nro dị mkpa, na-ekwu na "Nye anyị, ọ bụ maka ọdịdị, na otú nke ahụ ga-esi gwọọ ntụpọ anụ ahụ. Anyị dị ka ndị dọkịta uwe."
N'oge ya na-akwado ''ihe na-agaghị eyi'', ya na Woodall meriri Royal Television Society Award na 2002 maka ịbụ ndị na-egosi eziokwu kachasị mma. Na 2002, Constantine dụrụ Jeremy Clarkson ọdụ na ụdị ihe a ma ama nke ''Ihe Na-agaghị eyi'' . Mgbe Clarkson pụtara na ihe nkiri ahụ, Nasir Khan kwuru "Ọ ga-akara m mma iri ntutu isi m karịa ịzụ ahịa abụọ a [Constantine na Woodall] ọzọ". A họpụtara ihe ngosi ahụ maka onyinye onyinye na BAFTAS na 2002 na 2003. Na ihe ngosi ''Big Impression'', onye na-eche echiche bụ Ronni Ancona weere usoro ihe ngosi Constantine na-egosi ''ihe na-agaghị eyi'' .
Maka ọrụ ebere, na 2002 n'oge mmemme BBC's ''Children in Need'', ma Constantine na Woodall rụrụ ụdị nke ha nke [[Madonna]] 's hit single " Vogue ". Ha ghọrọ ihu Nescafé na 2003 wee gosipụta na mgbasa ozi telivishọn na-akwalite ụdị kọfị. Dị ka akụkụ nke nkwekọrịta ha, Constantine na Woodall nyere onye meriri asọmpi Nescafé £ 10,000.
=== 2004–05 ===
N'ịgbaso ọganiihu ọkwa ya, ''Ihe agaghị eyi'' bụ ebuliri site na BBC Abụọ gaa na BBC Otu na 2004. A gbanwere usoro ahụ ntakịrị, gaa na ihe ngosi 60 nkeji na-eme mgbanwe abụọ kama ịme ihe ngosi 30 nkeji na-enwe nanị otu mgbanwe ma hụkwa na Constantine na-emefu otu ụbọchị dị ka otu n'ime isiokwu ya. A na-agbasakwa ''ihe na-agaghị eyi'' na mba ndị dị ka Spain na Portugal nakwa na [[Amerikas|kọntinent America]] .
Constantine pụtara na ''Children in Need'' na 2004, nke gụnyere akụkụ pụrụ iche nke o nyere ndị akụkọ ifo ''EastEnders'' obere Mo na Mo Harris mgbanwe n'ụdị nke ''Ihe Na-agaghị eyi'', na-ekwu banyere ha na ụzọ ya na-emebu "enweghị nzuzu". Na 2005, Constantine kwupụtara ụdị robot nke onwe ya na usoro akụkọ sayensị, ''Dọkịta Onye'' .
''Ihe ngosi Oprah Winfrey'' ahụwokwa Constantine na Woodall na-apụta ugboro abụọ dị ka ndị na-eme mgbanwe na ndị ọkachamara ụdị. Ha mekwara "Oprah bra na swimsuit intervention". N'ịtụgharị uche na ọdịiche dị na ụdị ụmụ nwanyị na ịdị njikere ido onwe ha n'okpuru ime mgbanwe n'etiti UK na America, o kwuru na ọ bụ ezie na ọ dịghị ihe dị iche iche, "Ndị America na-adịtụ ntakịrị ihe na-akpali akpali," nakwa na "ụmụ nwanyị America na-emeghe ka ha gbanwee na ntakịrị ndị na-anabata ihe."
=== 2006 - dị ugbu a ===
Na 2006, Constantine na Woodall si na BBC kwaga ITV ka ha malite ihe ngosi ọhụrụ, ''Trinny &amp; Susannah Undress ...'' , na 3 October. Usoro nke abụọ nke ''Trinny & Susannah Undress ...'' bufere ya na June 2007, ma o debere usoro nke otu nke hụrụ Constantine na Woodall na-adụ ndị di na nwunye na-achọta nsogbu n'ime alụmdi na nwunye ha ndụmọdụ. Constantine kwuru na N'ajụjụ ọnụ a gbara na ịse ihe nkiri ahụ na-agbawa obi nke ukwuu, n'ihi ya, ọ na-alakarị n'ụlọ na-ebe ákwá. Usoro ihe omume ahụ abịaghị n'enweghị ndị nkatọ ya bụ ndị jụrụ ajụjụ omimi nke Constantine na Woodall nwere ike ịnagide okwu ndị siri ike e welitere n'oge mmemme ahụ. <ref name="therapists" /> Na 16 Ọktoba 2006, ha abụọ pụtara na NBC 's ''The Today Show'' wee mee ihe ndozi na ụmụ nwanyị atọ ọkachasị maka ihe ngosi. <ref>''[https://web.archive.org/web/20071109110641/http://video.msn.com/?mkt=en-us&fg=rss&vid=5dea75b0-f096-437f-8eb8-fe297eb3a45d&from=05 The Today Show] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071109110641/http://video.msn.com/?mkt=en-us&fg=rss&vid=5dea75b0-f096-437f-8eb8-fe297eb3a45d&from=05|date=9 November 2007}}'' – video.msn.com. Retrieved 4 November 2007.</ref>
Usoro ọhụrụ na ITV hụrụ mgbanwe na usoro. N'otu ihe omume nke na-enyocha isiokwu afọ, Constantine ghọrọ onye dị afọ iri asaa na-eji ihe prosthetics na etemeete mee ihe. O kwuru na o were ya ụbọchị anọ iji chefuo anya onwe ya mere agadi nke ukwuu, ma jiri mmetụta ahụ tụnyere inwe "ụja ọkụ eletrik". E mere ndokwa ịgbasa ozi maka 7 Nọvemba 2007 na usoro ihe omume a bụ aha ọhụrụ ''Trinny &amp; Susannah Undress The Nation'' . Na 5 Nọvemba na 28 Disemba 2007 Constantine na Woodall pụtara na ''Good Morning America'' wee mee mgbanwe na ụmụ nwanyị atọ maka ihe ngosi ahụ wee nye ndụmọdụ ụdị dị ka ụdị ụmụ nwanyị si dị. Ha kọkwara banyere ejiji na 80th Academy Awards karịsịa maka ihe ngosi na 2008. Constantine na Woodall ejirila ejiji karịa ụmụ nwanyị 5,000 dịka nke 2007. <ref>Editors at MSN. ''[https://web.archive.org/web/20080103004818/http://style.uk.msn.com/fashionandbeauty/celebritychic/article.aspx?cp-documentid=6240055 Trinny and Susannah reveal all] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071103000236/http://style.uk.msn.com/fashionandbeauty/celebritychic/article.aspx?cp-documentid=6240055|date=3 November 2007}}'' – style.uk.msn.com. Retrieved 6 October 2007.</ref>
{| class="wikitable" style="width:65%;"
!Afọ
! style="width:40%;" | Mmemme
! Ihe ndetu ndị ọzọ
|-
| 2001-2005
| ''Ihe na-agaghị eyi''
| Onye ngosi
|-
| 2005
| ''Dọkịta Onye''
| Ihe nkiri " Bajo Wolf ", olu Zu-Zana
|-
| 2006-2007
| ''Trinny &amp; Susannah Yipụ''
| rowspan="5" | Onye ngosi
|-
| 2007
| ''Trinny &amp; Susannah yipụsịa Nation''
|-
| 2009
| ''Na-eme ka America''
|-
| 2010
| ''Trinny & Susannah: Missie Vlaanderen''
|-
| 2011
| ''Trinny & Susannah: Na-eme Israel''
|-
| 2015
| ''A bụ m onye ama ama...'' ''Wepụ m n'ebe a!''
| Onye asọmpi ( usoro 15 )
|-
| 2018
| ''Kpamkpam bịa na-agba egwu''
| Onye asọmpi ( usoro 16 )
|-
| 2020
| ''[[How's Your Head Hun?|Kedu ka isi Hun mere?]]''
| Ọdịdị ọbịa
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
* [http://www.trinnyandsusannah.com/ Weebụsaịtị Trinny na Susannah] Archived
* Susannah Constantine
* [https://web.archive.org/web/20061017012536/http://www.itv.com/page.asp?partid=6606 ''Trinny & Susannah Yipu uwe''] na itv.com
* [https://web.archive.org/web/20250323103355/http://www.trinnyandsusannahwhattheydidnext.com/ Trinny na Susannah: Ihe Ha Mere Ọzọ]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
74i054o0ko1l4pyztuah7u2d9v1v5tr
Mandisa Mfeka
0
59757
638231
205721
2026-05-18T00:10:52Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638231
wikitext
text/x-wiki
'''Mandisa Mfeka''' bụ onye na-anya ụgbọelu South Africa. A maara ya dị ka onye isi ojii mbụ na-anya ụgbọelu agha na South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/news/south-africa/2019-05-27-four-things-you-need-to-know-about-sas-first-black-female-fighter-pilot-mandisa-mfeka/|title=Four things you need to know about SA's first black female fighter pilot, Mandisa Mfeka|work=TimesLIVE|language=en-ZA|accessdate=2020-01-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.subaru.co.za/mandisa-mfeka-pilots-the-forester/|title=Subaru: Subaru South Africa {{!}} New & Used Subaru Cars|date=2019-07-08|work=Subaru|language=en|accessdate=2020-01-26}}</ref>
A mụrụ Mfeka na Ntuzuma na KwaZulu-Natal. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Queensburgh Girls High School.[1] Na 2008, o sonyeere South African Air Force wee debanye aha ya na Central Flying School na Langebaan, Western Cape. Ọ nwetara nku ya na 2011.[2] N'oge nraranye Onye isi ala Cyril Ramaphosa, ya na ndị na-anya ụgbọ elu ndị ọzọ, gara na mbara igwe na ngosipụta ikuku nke Hawks. A maara na ọ gbagoro otu n'ime ụgbọ elu SA Airforce Hawk Mk 120 ise n'ọgbọ egwuregwu Loftus Versveld dị na Pretoria n'oge nraranye onye isi ala.<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/pretoria-news/major-mandisa-mfeka-flying-high-at-inauguration-24180047|title=Major Mandisa Mfeka flying high at inauguration {{!}} Pretoria News|work=www.iol.co.za|language=en|accessdate=2020-01-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://ewn.co.za/2019/05/28/jet-set-mandisa-mfeka-on-being-sa-s-first-black-female-combat-fighter-pilot|title=Jet set: Mandisa Mfeka on being SA's first black female combat fighter pilot|author=News|first=Eyewitness|work=ewn.co.za|language=en|accessdate=2020-01-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://uncensoredopinion.co.za/meet-major-mandisa-nomcebo-mfeka-the-worlds-first-african-female-fighter-pilot/|title=Meet Major Mandisa Nomcebo Mfeka, the world's first African female fighter pilot|date=2019-05-27|work=Uncensored Opinion|language=en-US|accessdate=2020-01-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2019-08-23-major-mandisa-mfeka-urges-women-to-aim-high/|title=Major Mandisa Mfeka urges women to aim high|work=SowetanLIVE|language=en-ZA|accessdate=2020-01-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ecr.co.za/shows/east-coast-drive-with-bongani-and-mags/sas-first-black-female-combat-fighter-pilot-talks-childhood-and-making-history-with-east-coast-drive-/|title=SA's first black female combat fighter pilot talks making history with East Coast Drive|work=ECR|accessdate=2020-01-26|archivedate=2020-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200126101012/https://www.ecr.co.za/shows/east-coast-drive-with-bongani-and-mags/sas-first-black-female-combat-fighter-pilot-talks-childhood-and-making-history-with-east-coast-drive-/}}</ref>
== Edemsibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
ju8k7ptt9x3uppesej52eezj1hq1ulj
Ann El Safi
0
60466
638240
345843
2026-05-18T02:10:29Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
638240
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:AnnFeb2016.jpg|thumb|Ann El Safi]]
Ann El Safi (Arabic), aha zuru oke Ann Adil Ya"Seen Hajj El Safi) bụ onye odeakụkọ Sudan, onye edemede, ụdị mgbasa ozi na injinia. Dị ka nke 2019, o bipụtala uri na akwụkwọ akụkọ yana akụkọ na mgbasa ozi ọha na eze na ọha oge a n'asụsụ Arabic.
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ El Safi na [[Sudan]]. Ọ bi n'etiti [[Abu Dhabi]] na [[Kánada|Canada]] ma na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ, yana onye nkuzi na onye na-enye ọzụzụ na ngalaba mmepe na njikwa akụ mmadụ.<ref>{{Cite web|date=27 December 2019|title=الروائية السودانية آن الصافي في حوار مع (ألوان)|url=http://www.alwandaily.com/?p=9047|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191223085550/http://www.alwandaily.com/?p=9047|archivedate=23 December 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Interview With Novelist Ann Al-Safi{{!}} Sudanow Magazine|url=https://sudanow-magazine.net/page.php?Id=360|accessdate=2022-07-29|work=sudanow-magazine.net}}</ref>
Na 1996, ọ gụsịrị akwụkwọ na Bachelor of Science in Computer Engineering na Eastern Mediterranean University, ma mesịa rụọ ọrụ na ngalaba Abu Dhabi nke Lucent Technologies afọ asaa. El Safi gụrụ akwụkwọ ma gụchaa akwụkwọ na Poetry Academy na Abu Dhabi. Ọ bụ onye otu nzukọ nke Oké Osimiri Omenala na Abu Dhabi. [1][2]
El Safi ebipụtala akụkọ na abụ n'ọtụtụ akwụkwọ Arabic na Sudanese. Dị ka ihe atụ, e bipụtara edemede ya bụ́ “Breath of Words” na “Cultural Attaché” n’akwụkwọ akụkọ Sudanese Al-Sahafa. O bipụtala akụkọ na akwụkwọ n'akwụkwọ akụkọ Egypt Al-Hilal. Na mgbakwunye, ọ na-enye aka na kọlụm kwa ọnwa nke isiokwu ya bụ "Sayensị na Akwụkwọ Ozi" na magazin Dar Al Hilal Publishing House. N'oge dị iche iche, El Safi ebipụtawokwa akụkọ na ibe ọdịnala nke akwụkwọ akụkọ Saudi Al-Jazeera, na akụkọ mgbe niile n'okpuru kọlụm "Ide maka Ọdịnihu" na akwụkwọ akụkọ Algerian Ech-Chaab.[1]
El Safi esonyela n'ọtụtụ ogbako na ihe omume na-elekwasị anya na akwụkwọ Arabic na omenala Africa na akwụkwọ nyocha ya. Na Ememme Ọdịbendị nke Afọ 25 nke Al-Qareen, o wepụtara akwụkwọ akpọrọ Modern Media and the Public Opinion: Olee otú Media na Modern Societies si emetụta echiche ọha. N'afọ 2019, o sonye na [[Morocco|Moroccan]] Oyoon Arabic Literature Forum na ogbako ozo nke akpọrọ "Ndigide dika ihe owuwu ulo maka ide maka odinihu"
N'afọ 2014, El Safi bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya akpọrọ The Ark of Seduction (Arabic). Mgbe nke ahụ gasịrị, o bipụtara akwụkwọ akụkọ asatọ ọzọ. E bipụtara akwụkwọ akụkọ ya bụ The Bread of Gypsies (Arabic) n'afọ 2019. N'ebe ahụ, ọ tụlere isiokwu ndị dị ka ọha mmadụ na akụ na ụba, mmekọrịta dị n'etiti ọdịbendị na obodo dị iche iche, yana mkpa nnagide, nnabata, na imekọ ihe ọnụ na ọha mmadụ.<ref>{{Cite web|date=26 November 2020|title=آن الصافي: الثقافة السودانية انتصرت على ثلاثة عقود من الخراب {{!}} حنان عقيل {{!}} صحيفة العرب|url=https://alarab.co.uk/%D8%A2%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%A7%D9%81%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%88%D8%AF%D8%A7%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D8%A7%D9%86%D8%AA%D8%B5%D8%B1%D8%AA-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%AB%D9%84%D8%A7%D8%AB%D8%A9-%D8%B9%D9%82%D9%88%D8%AF-%D9%85%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%AE%D8%B1%D8%A7%D8%A8|accessdate=18 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201126180443/https://alarab.co.uk/%D8%A2%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%A7%D9%81%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%88%D8%AF%D8%A7%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D8%A7%D9%86%D8%AA%D8%B5%D8%B1%D8%AA-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%AB%D9%84%D8%A7%D8%AB%D8%A9-%D8%B9%D9%82%D9%88%D8%AF-%D9%85%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%AE%D8%B1%D8%A7%D8%A8|archivedate=26 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|author=حسن|first=أيمن عبدالسميع|date=14 October 2020|title=آن الصافي تعترف بتأثير جدتها في كتاباتها {{!}} أيمن عبدالسميع حسن|url=https://middle-east-online.com/%D8%A2%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%A7%D9%81%D9%8A-%D8%AA%D8%B9%D8%AA%D8%B1%D9%81-%D8%A8%D8%AA%D8%A3%D8%AB%D9%8A%D8%B1-%D8%AC%D8%AF%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D9%81%D9%8A-%D9%83%D8%AA%D8%A7%D8%A8%D8%A7%D8%AA%D9%87%D8%A7|accessdate=18 February 2021|work=MEO|language=ar}}</ref> Na ndepụta nke ndị edemede Sudanese dị mkpa na magazin ArabicLit, onye edemede Sudan [[Abdelaziz Baraka Sakin]] tụrụ aro akwụkwọ akụkọ El Safi nke afọ 2016 ''Kama al-Ruh (Dị ka mmụọ) ''. <ref>{{Cite web|author=Lynx Qualey|first=Marcia|date=2019-08-31|title=#TranslateThis: 10 Arab Authors Recommend Books by Women Writers|url=https://arablit.org/2019/08/31/we-recommend-women/|accessdate=2022-07-29|work=ARABLIT & ARABLIT QUARTERLY|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
* ''Igbe Ịdọrọ!'' (aha mbụ: ''Fulk Al-Ghawaya!''), 2014
* ''Jameel Nadawand'', 2015
* ''Onye nọchiri ya'' (aha mbụ: ''Tawali''), 2015
* The Narrator's Rhyme (aha mbụ: ''Kafiyat Al-Rawi''), 2015
* Dị ka mmụọ (aha mbụ: ''Kama al-Ruh''), 2016
* Ide maka Ọdịnihu - Akụkụ nke Mbụ (aha mbụ: ''Al-Kitaba Lil-Mustaqbal - Al Juz" Al-Awal''), 2016
* Ide maka Ọdịnihu - Akụkụ nke Abụọ (aha mbụ: ''Al-Kitaba Lil-Mustaqbal - Al Juz" Al-Thani'')
* ''Ọ bụ Ya'' (aha mbụ: ''Inaho Huwa''), 2017
* ''Mirha'', 2018
* The Bread of Gypsies, (aha mbụ: ''Khubz al-Gajr''), 2019<ref>{{Cite web|title=آن الصافي: الكتابة للمستقبل تحررنا من التكرار|url=https://www.alittihad.ae/article/59113/2015/|accessdate=18 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191223085553/https://www.alittihad.ae/article/59113/2015/|archivedate=23 December 2019}}</ref>
* Walking On Glass, (aha mbụ: ''Al mashi ala al zujaj''), 2022
== Onyinye ==
El Safi sonyere n'ihe omume edemede, gụnyere:
* Abu Dhabi International Book Festival maka afọ (2012-2017)
* Nzukọ Nsụgharị Mba Nile nke Abu Dhabi, akụkụ nke Ememme Akwụkwọ Mba Nile maka afọ (2012-2017) <ref>{{Cite web|date=3 August 2018|title=آن الصافي {{!}} جائزة كتارا للرواية العربية|url=http://www.kataranovels.com/novelist/%D8%A2%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%A7%D9%81%D9%8A/|accessdate=18 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180803010749/http://www.kataranovels.com/novelist/%D8%A2%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%A7%D9%81%D9%8A/|archivedate=3 August 2018}}</ref>
* Sea of Culture Institution, Abu Dhabi maka afọ (2012-2017)
* Al-Khartoum International Book Festival (2014)
* Ememme Akwụkwọ Mba Nile nke Bahrain
* Cairo International Book Fair (2017)
* O kwuru okwu na Salon Fatima Al-Oliani na Oman (2016)
* O sonyere na ihe omume ndị General Permanent Office of Arabic Writers na Arabic Novel kwadoro maka afọ (2014-2015)
* Nkwurịta okwu na-akọ akụkọ Sharjah maka afọ ndị a (2016-2015)
* Nzukọ nnọkọ na Buthaina Khudr Mekki Center for Innovation and Enlightenment (2016)
* Al Fada'at Publishing Forum na [[Jọdan]] (2014)
* Ọ gara dị ka onye ọbịa n'ọtụtụ nnọkọ nke Emirati Writers Union haziri na Sharjah na Dubai maka afọ ndị a (2012-2017)
* O meriri Al-Tayeb Salih International Creative Writing award n'ọnọdụ nke abụọ (2022) <ref>{{Cite web|author=الاتحاد|first=صحيفة|date=2022-03-10|title="المشي على الزجاج" في "بحر الثقافة"|url=https://www.alittihad.ae/news/4269512/-المشي-على-الزجاج--في--بحر-الثقافة|accessdate=2022-03-18|work=صحيفة الاتحاد|language=ar-AR}}</ref>
== Hụkwa ==
* Akwụkwọ Sudanese - Isiokwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị
== Edensibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
9sfoliou097jbq9vt51ev4ppmbe2h8a
Madeleine Albright
0
73600
638227
632314
2026-05-17T22:18:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638227
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Madeleine Jana Korbel Albright''' <ref>{{Cite news|author=Sciolino|first=Elaine|title=Dukakis's Foreign Policy Adviser: Madeleine Jana Korbel Albright|url=https://www.nytimes.com/1988/07/26/us/woman-dukakis-s-foreign-policy-adviser-madeleine-jana-korbel-albright.html|work=The New York Times|accessdate=July 19, 2015|date=July 26, 1988}}</ref> (amụrụ '''Marie Jana Körbelová''', Mee 15, 1937 - Maachị 23, 2022)<ref>{{Cite news|url=http://www.cnn.com/2013/05/27/us/madeleine-albright-fast-facts|title=Madeleine Albright Fast Facts|publisher=CNN|date=May 8, 2014|accessdate=December 31, 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://newrepublic.com/article/books-and-arts/90326/memory-goes-war|title=Memory Goes to War|first=Roger|author=Cohen|work=[[The New Republic]]|accessdate=December 31, 2014}}</ref> bụ onye nnọchi anya mba Amerịka na [[:en:Political_scientist|ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị]] nke a mụrụ na [[Czeck Republic]], onye dịka onye otu [[:en:Democratic_Party_(United_States)|Democratic Party]].
O jere ozi dịka odeakwụkwọ nke iri isii na anọ nke mba Amerịka n'okpuru onyeisiala [[:en:Bill_Clinton|Bill Clinton]] site na 1997 ruo 2001,<ref>{{Cite journal|author=Dumbrell|first=John|date=December 2008|title=President Clinton's Secretaries of State: Warren Christopher and Madeleine Albright|url=http://dro.dur.ac.uk/5598/1/5598.pdf|journal=Journal of Transatlantic Studies|volume=6|issue=3|pages=217–227|doi=10.1080/14794010802548016|accessdate=September 20, 2019}}</ref> bụrụ nwanyị mbụ nọ n'ọkwa ahụ.
==Mbido ndụ ya==
A mụrụ Albright Marie Jana Körbelová na 1937 na [[:en: Prague|Prague]], {{ill|Czechoslovakia|en}}.[12] Ndị mụrụ ya bụ {{ill|Josef Korbel|en}} onye mba Czech, na Anna Korbel.<ref name="birth">{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/politics/govt/admin/albright.htm |title=Biography at The Washington Post |newspaper=[[The Washington Post]] |date=December 15, 1999 |access-date=June 22, 2009 |archive-date=May 17, 2008 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080517072535/http://washingtonpost.com/wp-srv/politics/govt/admin/albright.htm |url-status=live }}</ref>
Nne na nna ya tụgharịrị site n'okpukpe [[Judaism|ndị Juu]] gaa n'okpukpe [[Katọlik]] wee kwaga na [[United Kingdom]] na 1939 ebe ha laghachiri na Prague ka [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] gasịrị.<ref name="Tablet">{{cite magazine|url=http://tabletmag.com/podcasts/97886/madeleine-albrights-war-years|title=Madeleine Albright's War Years|magazine=[[Tablet (magazine)|Tablet Magazine]]|date=April 26, 2012|access-date=December 31, 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130310182057/https://www.tabletmag.com/podcasts/97886/madeleine-albrights-war-years |archive-date=March 10, 2013}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.independent.co.uk/voices/profile-she-who-knows-tyranny-madeleine-albright-1143508.html|title=Profile: She who knows tyranny; Madeleine Albright|first=John|last=Carlin|work=[[The Independent]]|date=February 8, 1998|access-date=November 3, 2014|archive-date=November 20, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141120075129/http://www.independent.co.uk/voices/profile-she-who-knows-tyranny-madeleine-albright-1143508.html|url-status=live}}</ref>
Ezinụlọ ya kwagara [[United States]] na 1948.<ref>{{cite web|url=http://libertyellisfoundation.org/passenger-details/czoxMzoiOTAxMTg2NjE2MTgwOSI7/czo5OiJwYXNzZW5nZXIiOw==|archive-url=https://archive.today/20141231081937/http://libertyellisfoundation.org/passenger-details/czoxMzoiOTAxMTg2NjE2MTgwOSI7/czo5OiJwYXNzZW5nZXIiOw==|archive-date=December 31, 2014|title=Passenger Manifest|work=The Statue of Liberty – Ellis Island Foundation|access-date=December 31, 2014|accessdate=March 16, 2026|archivedate=December 31, 2014|archiveurl=https://archive.today/20141231081937/http://libertyellisfoundation.org/passenger-details/czoxMzoiOTAxMTg2NjE2MTgwOSI7/czo5OiJwYXNzZW5nZXIiOw==}}</ref>
== Ọrụ ==
Ezinụlọ ya biri na [[:en:Denver|Denver]], [[Colorado]], wee ghọọ nwa amaala America na 1957.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2003/oct/30/usa.emmabrockes|title=Interview: Madeleine Albright|last=Brockes|first=Emma|date=October 30, 2003|work=The Guardian|access-date=March 20, 2019|language=en-GB|issn=0261-3077|archive-date=January 29, 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170129140029/https://www.theguardian.com/world/2003/oct/30/usa.emmabrockes|url-status=live}}</ref>Albright gụsịrị akwụkwọ na {{ill|Wellesley College|en}} na 1959 wee nweta PhD na {{ill|University Columbia|en}} na 1975.<ref>{{Cite news|url=https://www.thenation.com/article/albrights-state-deportment/|title=Albright's State Deportment|last=Williams|first=Ian|journal=The Nation|date=February 25, 1999|access-date=March 20, 2019|language=en-US|issn=0027-8378|archive-date=April 26, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190426213651/https://www.thenation.com/article/albrights-state-deportment/|url-status=live}}</ref>
N'agbata 1976 ruo 1978, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka nke Senator {{ill|Edmund Muskie|en}}, tupu ọ rụọ ọrụ dị ka onye ọrụ na National Security Council n'okpuru {{ill|Zbigniew Brzezinski|en}}. Ọ jere ozi n'ọkwa ahụ ruo n'afọ 1981 mgbe Onye isi ala [[Jimmy Carter]] hapụrụ ọrụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1996/09/22/magazine/madeleine-albright-s-audition.html|title=Madeleine Albright's Audition|last=Sciolino|first=Elaine|date=September 22, 1996|work=The New York Times|access-date=March 20, 2019|language=en-US|issn=0362-4331|archive-date=April 26, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190426214807/https://www.nytimes.com/1996/09/22/magazine/madeleine-albright-s-audition.html|url-status=live}}</ref>
Mgbe ọ hapụsịrị {{ill| National Security Council|en}}, Albright sonyeere ngalaba agụmakwụkwọ nke {{ill|Georgetown University|en}} na 1982 wee dụọ ndị na-eme ntuli aka Democratic ndụmọdụ gbasara amụma mba ofesi. Na-esochi ntuli aka onye isi ala nke 1992, Albright nyere aka kpọkọta Onye isi ala Bill Clinton's National Security Council. A họpụtara ya onye nnọchi anya United States na United Nations, ọnọdụ ọ nọrọ ruo mgbe e buliri ya dị ka odeakwụkwọ steeti na 1997 ghọrọ nwanyị mbụ jere ozi ahụ ruo [[Condoleezza Rice]] na 2001.<ref>{{cite web
|url = http://secretary.state.gov/www/albright/albright.html
|title = Biography: Madeleine Korbel Albright
|publisher = Office of the US Secretary of State
|access-date = July 9, 2010
|archive-url = https://web.archive.org/web/20160204185811/http://secretary.state.gov/www/albright/albright.html
|archive-date = February 4, 2016
|accessdate = March 16, 2026
|archivedate = February 4, 2016
|archiveurl = https://web.archive.org/web/20160204185811/http://secretary.state.gov/www/albright/albright.html
}}</ref>
Albright jere ozi dị ka onye isi oche nke Albright Stonebridge Group, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ndụmọdụ. Onye isi ala Barack Obama nyere ya nrite onye isi ala nke nnwere onwe na Mee 2012.<ref>{{cite news |last1=Cohen |first1=Tom |title=Albright, Dylan among recipients of Presidential Medal of Freedom |url=https://www.cnn.com/2012/05/29/us/medal-of-freedom/index.html |access-date=March 24, 2022 |publisher=CNN |date=May 29, 2012 |archive-date=September 2, 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210902180736/https://www.cnn.com/2012/05/29/us/medal-of-freedom/index.html |url-status=live}}</ref>Albright jere ozi na bọọdụ Council on Foreign Relations.<ref name="board_of_directors">{{cite web |url=http://www.cfr.org/about/people/board_of_directors.html |title=Board of Directors |publisher=[[Council on Foreign Relations]] |access-date=June 1, 2009 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101103055948/http://www.cfr.org/about/people/board_of_directors.html |archive-date=November 3, 2010 |accessdate=March 16, 2026 |archivedate=June 5, 2009 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20090605205816/http://www.cfr.org/about/people/board_of_directors.html }}</ref>
==Ndụ onwe ya==
Albright lụrụ [[:en:Joseph Albright|Joseph Albright]] na 1959. Di na nwunye ahụ nwere ụmụ nwanyị n'atọ tupu ha agbaa alụkwaghịm na 1982. A zụlitere ya ndị Katọlik, mana ọ ghọrọ onye {{ill|Episcopal Church|en}} n’oge alụmdi na nwunye ya na 1959.<ref>{{cite news|last=Dobbs|first=Michael|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/magazine/1999/05/02/becoming-madeleine-albright/00193605-9959-442a-9f80-a6a8fd55a8bf/|title=Becoming Madeleine Albright|newspaper=The Washington Post|date=May 2, 1999|access-date=August 14, 2008|archive-date=August 28, 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170828044532/https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/magazine/1999/05/02/becoming-madeleine-albright/00193605-9959-442a-9f80-a6a8fd55a8bf/|url-status=live}}</ref><ref name="Tablet/>
Albright nwụrụ site na ọrịa kansa na [[Washington, D.C.]], na Machị 23, 2022, mgbe ọ dị afọ 84 na e mere olili ya na Eprel 27 yana ọtụtụ ndị isi bịara.<ref name="episcopal-funeral">{{cite web|title=Funeral service for Madeleine Albright held at Washington National Cathedral |url=https://www.episcopalnewsservice.org/2022/04/27/funeral-service-for-madeleine-albright-held-at-washington-national-cathedral/ |website=Episcopal News Service |date=April 27, 2022 |access-date=June 24, 2025}}</ref>
==Ntụaka==
{{reflist}}
o2rq0upstqwf7d4xqjhiymzcop9v0wk
Lucy Sichone
0
74885
638216
630539
2026-05-17T20:56:31Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638216
wikitext
text/x-wiki
'''xLucy Banda-Sichone''' (1954-1998) bụ onye na-akwado ikike mmadụ na Zambia nke rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịnọchite anya ndị Zambia bụ ndị ọchịchị mebiri ikike ha n'oge ahụ. A mụrụ ma zụlite ya na obodo nke abụọ kachasị ukwuu na Zambia, Kitwe, ọ ghọrọ nwanyị Zambia mbụ natara agụmakwụkwọ Rhodes, nakwa nwanyị mbụ e sere foto ya n'elu mgbidi Rhodes Hous a ma ama nke Mahadum Oxford.<ref>{{Cite web|author=Austin|first=Henry|title=Zambian activist Lucy Banda becomes first female Rhodes scholar to have portrait displayed at Oxford University|work=[[Independent.co.uk]]|date=2015|url=https://www.independent.co.uk/news/people/zambian-activist-lucy-banda-becomes-first-female-rhodes-scholar-to-have-portrait-displayed-at-oxford-a6766946.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.some.ox.ac.uk/news/somervillian-becomes-the-first-female-rhodes-scholar-to-have-portrait-displayed-at-rhodes-house/|title=Somervillian becomes the first female Rhodes Scholar to have portrait displayed at Rhodes House|date=14 December 2015|work=[[Somerville College, Oxford]]}}</ref>
Mgbe ọ nwetasịrị BA na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nkà ihe ọmụma na akụ na ụba na Somerville College, Oxford, <ref>{{Cite web|url=http://rhodesproject.com/lucy-banda-sichone-profile/|title=Lucy Banda Sichone Profile|work=rhodesproject.com|accessdate=7 September 2018}}</ref> Sichone laghachiri Zambia ebe ọ malitere ọrụ dịka ọkaiwu lekwasịrị anya n'okwu gbasara ikike mmadụ. Ọ nọchitere anya ọtụtụ ndị obodo a chụpụrụ n'obodo ndị a na-ebo ebubo ịkwatu ala, ma nọchitere ha anya n'ụlọikpe dị ka ndị ahịa pro bono. Na 1993, Shichone hiwere Zambia Civic Education Association (ZCEA). Ebumnuche nke otu ahụ bụ ịgbasa ozi ọma nke ikike mmadụ na nke onye kwuo uche ya na ichetara ndị Zambia na ọ bụghị naanị inwe ọchịchị onye kwuo uche ya n'akwụkwọ, kama ọ ga-abụrịrị na a ga-eme ya. Òtù ahụ hiwere ọtụtụ klọb agụmakwụkwọ obodo n'ime ụlọ akwụkwọ sekọndrị gburugburu mba ahụ - echiche ya bụ ijide echiche nke ndị ntorobịa ebe ha ka nwere ike nrọ..<ref>{{Cite web|author=Chelwa|first=Grieve|title=Remembering Zambia's Lucy Sichone, conscience of the nation|date=2015|url=http://africasacountry.com/2015/12/remembering-zambias-lucy-sichone-conscience-of-the-nation/}}</ref>
Sichone sokwa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. O sonyeere United National Independence Party (UNIP) obere oge ka ha meriri na Movement for Multiparty Democracy (MMD) na ntuli aka onyeisiala nke afọ 1991. Ọ bụ ezie na o nwere ọtụtụ ọkwa n'ọchịchị, ọ na-akatọkarị ya n'ihi na ọ bụghị ihe mgbaru ọsọ ya bụ ọkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ hapụrụ UNIP na 1994.<ref>{{Cite web|title=Lucy Sichone - IWMF|url=https://www.iwmf.org/community/lucy-sichone/|accessdate=2021-12-02|work=www.iwmf.org|language=en}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Lucy Sichone na 15 Mee 1954. Ọ tolitere na nna nke siri ike maka agụmakwụkwọ ya. Ebe ọ bụ na ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-elekọta ezinụlọ ndị Britain, o nwere mmasị dị ukwuu n'ime ka ụmụ ya nwanyị gụọ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|title=Lucy Banda Sichone Profile|date=2015|url=http://rhodesproject.com/lucy-banda-sichone-profile/|work=Rhodes Project}}</ref> Lucy gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ nwanyị. N'afọ 1978, a nabatara ya na Mahadum Zambia iji mụọ maka nzere iwu. O nwetara akara ugo mmụta ya na 1981 wee nweta Rhodes scholarship iji mụọ maka akara ugo mmụta nkà ihe ọmụma na akụ na ụba na Mahadum Oxford na England.
Sichone lụrụ di mbụ ya na 1979, mgbe nwa ha nwanyị, Martha, gbara afọ ise. Mgbe di ya nwụsịrị, ọ hụrụ ihe a na-akpọ "iwere ihe onwunwe," omume nke ka bụ ihe a na'Africa na ihe onwunwa ụlọ nke ndị enyi di ya nwụrụ anwụ na-ewere. <ref>{{Cite web|title=Stop Violence Against Women|date=2014|url=http://www.stopvaw.org/definition_of_property_grabbing_and_adverse_possession_3}}</ref> <ref>{{Cite journal|url=https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13552070601178823?journalCode=cgde20|doi=10.1080/13552070601178823|title=Gender-based violence and property grabbing in Africa: A denial of women's liberty and security|year=2007|author=Izumi|first=Kaori|journal=Gender & Development|volume=15|pages=11–23}}</ref> "Ụzọ a hapụrụ m n'enweghị ihe ọ bụla," Lucy degaara onye isi nke Somerville College na Mahadum Oxford akwụkwọ mgbe ọ nwetasịrị Rhodes Scholarship, "enyewo m echiche nke ihe m chọrọ ime... ịmalite ụlọ ọgwụ iwu maka ndị inyom di ha nwụrụ na ụmụ mgbei. "
Tụkwasị na nke a, n'ihi na ọ bụ onye otu Nna ya, ụmụ ya bụ ndị di ya n'ezinụlọ. Otú ọ dị, n'ihi ihe ọmụma na ahụmịhe iwu ya, o jisiri ike nweta ikike ilekọta ụmụ ya anọ. Afọ iri mgbe di mbụ ya nwụsịrị, Sichone lụrụ di ya nke abụọ.
== Mgbalị ọha na eze ==
Lucy Sichone nọchitere anya ọtụtụ ndị ahịa na-ekpuchi ọtụtụ okwu gụnyere esemokwu ala gọọmentị na nsogbu onwe onye yiri nke ọ nwere dị ka nwanyị di ya nwụrụ. N'afọ 1993, o guzobere The Zambia Civic Education Association (ZCEA), otu na-enweghị uru na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ nke e bu n'obi inye ụmụ amaala Zambia ike ịnagide ikike na ibu ọrụ obodo.<ref>{{Cite web|title=Netzkraft Movement|url=https://www.netzkraft.net/profil.php?teilnehmer=880&lg=en|accessdate=2021-12-02|work=www.netzkraft.net}}</ref> E guzobere ZCEA iji kwalite mmepe nke usoro ọchịchị onye kwuo uche ya na Zambia yana ịkwalite ikpe ziri ezi site n'ịbawanye mmata n'etiti ụmụ amaala niile banyere ọrụ na ibu ọrụ ha n'okpuru Iwu. Sichone kwenyere na ọ bụ mmezu nke ọrụ na ibu ọrụ na-enye ikike, ihe ùgwù na nha nhata maka mmadụ niile n'ihu iwu.<ref>{{Cite web|title=Women for Change|date=2014|url=http://www.zla.org.zm/2014/07/zambia-civic-education-association-zcea/|accessdate=2026-04-13|archivedate=2018-09-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180909121122/http://www.zla.org.zm/2014/07/zambia-civic-education-association-zcea/}}</ref>
Sichone kpebiri ịbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Mgbe ọtụtụ ndị kwadoro Movement for Multi-Party Democracy (MMD), otu nke ka meriri na ntuli aka dị mkpa nke 1991 nke wepụrụ Kenneth Kaunda n'ọchịchị, Sichone kpebiri isonyere United National Independence Party (UNIP). UNIP, ebe ọ chịrị Zambia ruo afọ 27 ma merie na ntuli aka 1991, nọ na-ebelata. Otú ọ dị, mgbe ọ hapụrụ pati ahụ na 1994, ọ malitere inwe nsogbu na ndị otu kọmitii etiti.
4N'afọ 1993, ọ malitere inye aka na akwụkwọ akụkọ onwe ya The Post. Ka ogidi ya na-ama gọọmentị MMD aka na njikwa ya nke ndokwa iwu, ihe abụọ a na-agaghị echefu echefu mere nke mere ka ọ bụrụ onye a ma ama ma kwado ọnọdụ ya. Na Febụwarị 1996, Sichone dere edemede akpọrọ "Miyanda echefuola mkpa ikpe ziri ezi". Godfrey Miyanda bụ osote onye isi ala na onye ndú nke azụmahịa gọọmentị na ndị omeiwu. <ref>{{Cite web|title=Remembering Zambia's Lucy Sichone, conscience of the nation|date=2015|url=http://africasacountry.com/2015/12/remembering-zambias-lucy-sichone-conscience-of-the-nation/}}</ref> E nyere iwu ijide Sichone tinyere onye nchịkọta akụkọ na onye isi nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ahụ. A manyere Sichone na mmadụ abụọ n'ime ndị ọrụ ibe ya, onye nchịkọta akụkọ na onye isi nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ahụ, izo ezo iji zere ịtụ mkpọrọ maka ebubo nke nlelị nke Nzukọ Ndị Omeiwu mgbe Nzukọ Mba Zambia gasịrị. Mgbe iwu ahụ gasịrị, enwere nrụgide dị ukwuu nke mba ụwa site n'aka ndị otu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, ndị nta akụkọ na ndị otu iwu ka ha gbaghara ya n'ihi na o nwere nwa dị ọnwa atọ n'oge ahụ.
Abụọ ndị ọzọ nyefere onwe ha n'aka ndị ọchịchị, mana Sichone emeghị ya ma nọgide na-ezo. Mgbe ọ nọ n'ozuzu ya, ọ gara n'ihu na-ede kọlụm maka The Post, ma kwuo na ọ gaghị edo onwe ya n'okpuru iwu nke onye isi oche nke National Assembly Robinson Nabulyato. O dere, "Nnwere onwe ndị e debere na Bill of Rights na-eme ka ọ bụrụ ọrụ dị nsọ nye m iji chebe ha ruo ọnwụ. " <ref>{{Cite web|title=iwmf.org|date=1996|url=http://www.iwmf.org/blog/1996/10/16/lucy-sichone-1996-courage-in-journalism-award/}}</ref> Ọ mechara bụrụ onye Zambia mbụ meriri International Women Media Foundation Courage in Journalism Award na 1996 maka otu isiokwu ahụ. <ref>{{Cite web|title=Courage in journalism Award|date=2015|url=http://rhodesproject.com/lucy-banda-sichone-profile/}}</ref> O mechara nyefee onwe ya ma nwee ụdị nkwekọrịta n'etiti ya na ndị ọchịchị. N'ọnwa Disemba afọ 1998, mgbe ọ nwụsịrị, e wepụrụ mkpesa steeti megide ndị nchịkọta akụkọ na onye nwụrụ anwụ Sichone mgbe Ụlọikpe Kasị Elu na-enweghị ike ịmepụta ndị otu.<ref>{{Cite web|title=Zambia: Appeal Against Post Editors Adjourned|url=https://allafrica.com/stories/199812110035.html|work=[[All Africa]]}}</ref>
== Ọnwụ na ihe nketa ==
Lucy Sichone nwụrụ mgbe ọ dị afọ 44 na Mahadum nkuzi Hospital (UTH) na Lusaka, na August 24, 1998. Onye isi nchịkọta akụkọ nke The Post, Fred M'membe, onye bụkwa ezigbo enyi, kwuru na Zambia tụfuru otu n'ime ụmụ ya nwanyị.<ref>{{Cite web|author=The Post|title=Zambia Mourns Sichone|date=1998|url=http://allafrica.com/stories/199808250065.html}}</ref>
N'ụtụ ya, onye nta akụkọ Bright Mwape kwuru banyere ya otu afọ tupu ọnwụ ya na 1999, "Lucy mere onwe ya ihe ngosi maka ndị na-enweghị mmasị na-akụ aka ma na-eju anya na obi ike ya n'enweghị ume zuru ezu iji nye aka. Ọ lụrụ ọgụ iji chebe ndụ ndị ọzọ ọbụlagodi mgbe nke ya na-akụ ya. Anyị bụ ndị na-ekwu okwu na nke ahụ bụ ihe Lucy na-abụghị. Olee mgbe Lucy ọzọ ga-adị ndụ? ”<ref>{{Cite web|date=1999-01-01|title=Chola Bright Mwape Dies in Car Crash|url=https://cpj.org/1999/01/chola-bright-mwape-dies-in-car-crash/|accessdate=2021-12-02|work=Committee to Protect Journalists|language=en-US}}</ref>
Grieve Chelwa dere na 2015, "Enwere m ihe ùgwù pụrụ iche nke izute Lucy Sichone na 1998, afọ ọ nwụrụ, n'oge emume inye onyinye maka ụmụ akwụkwọ mere ọtụtụ ihe iji kwalite agụmakwụkwọ obodo n'ụlọ akwụkwọ ha. O nyere m asambodo bu akara aka ya na-adịghị anwụ anwụ ma gwa ndị niile natara ya n'ụbọchị ahụ ka ha bulie nrọ ya. "
Na 2015, enyi Lucy na ọkaiwu ya bụ Dr. Ann Olivarius nyere iwu ka e see foto Lucy n'ụlọ Rhodes, ebe a na-enweta agụmakwụkwọ na Oxford. Rhodes Project bipụtakwara akụkọ ncheta Lucy nke ada ya, Martha Sichone Cameron dere.
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
lg60unnn1k9v7dvem147nwt2rfa4hf3
Skarone
0
75309
638236
632279
2026-05-18T02:08:46Z
Goodymaraj
21567
638236
wikitext
text/x-wiki
'''Marwan Abobakr''', onye a maara aha ya dụ Skarone, bụ onye [[Egypt]] na-ede abụ na onye na-ege egwú.<ref>{{Cite web|title=كافيه شو - skarone : نحو جيل جديد من موسيقى الراب العربي|url=https://www.mc-doualiya.com/%D8%A8%D8%B1%D8%A7%D9%85%D8%AC/%D9%83%D8%A7%D9%81%D9%8A%D9%87-%D8%B4%D9%88/20260422-%D8%B3%D9%83%D8%A7%D8%B1-%D9%86%D8%AD%D9%88-%D8%AC%D9%8A%D9%84-%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF-%D9%85%D9%86-%D9%85%D9%88%D8%B3%D9%8A%D9%82%D9%89-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A7%D8%A8-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%B1%D8%A8%D9%8A|work=مونت كارلو الدولية / MCD|date=2026-04-22|accessdate=2026-05-08|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|title=المغني Skarone يضع اللمسات الأخيرة على ألبومه الجديد "سما وأرض"|url=https://www.masrawy.com/arts/zoom/details/2022/12/19/2341910/%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%BA%D9%86%D9%8A-skarone-%D9%8A%D8%B6%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D9%84%D9%85%D8%B3%D8%A7%D8%AA-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%AE%D9%8A%D8%B1%D8%A9-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%A3%D9%84%D8%A8%D9%88%D9%85%D9%87-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF-%D8%B3%D9%85%D8%A7-%D9%88%D8%A3%D8%B1%D8%B6-|work=مصراوي.كوم|accessdate=2026-05-08|language=ar}}</ref>Na 2019, o kọrọ akụkọ banyere ''Urbanice Talent Battle'' nke MNM Radio haziri.<ref>{{Cite web|title=Radio station MNM joins the search for new talent|url=https://www.essers.com/news/article/radio-station-mnm-joins-the-search-for-new-talent/|work=H.Essers|accessdate=2026-05-08|language=en-US|author=H.Essers}}</ref><ref>{{Cite web|title=Skarone .. كل ما تريد معرفته عن سكاروان متصدر التريند "فيديوجراف"|url=https://www.elbalad.news/5557658|work=صدى البلد|date=2022-12-07|accessdate=2026-05-08|language=ar-eg}}</ref><ref>{{Cite web|title=VDL NEWS|url=https://www.vdlnews.com/Default.aspx|work=www.vdlnews.com|accessdate=2026-05-08}}</ref><ref>{{Cite web|title=Skarone يستعد لإطلاق ألبوم «سما وأرض» وإحياء حفل فني في الأردن خلال يونيو المقبل|url=https://roya.tv/articles/20782/Skarone-%D9%8A%D8%B3%D8%AA%D8%B9%D8%AF-%D9%84%D8%A5%D8%B7%D9%84%D8%A7%D9%82-%D8%A3%D9%84%D8%A8%D9%88%D9%85-%D8%B3%D9%85%D8%A7-%D9%88%D8%A3%D8%B1%D8%B6-%D9%88%D8%A5%D8%AD%D9%8A%D8%A7%D8%A1-%D8%AD%D9%81%D9%84-%D9%81%D9%86%D9%8A-%D9%81%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%B1%D8%AF%D9%86|work=roya.tv|accessdate=2026-05-18|language=ar}}</ref>
{{Databox|useImage=Skarone}}
Na 2022, ikpo okwu egwu zuru ụwa ọnụ Spotify kpughere kpakpando ọhụrụ nke RADAR na Middle East na North Africa.<ref>{{Cite web|title=الرابر Skarone: أعبر عن جيل الراب بالموسيقى والبوم «يا دنيا» حقق نجاحًا باهرا|url=https://www.ngmisr.com/arab-news/opinion/skarone|work=www.ngmisr.com|date=2022-08-13|accessdate=2026-05-08|language=ar}}</ref> Gụnyere onye na-agụ egwú ljipt Skarone, Ya Donya bụ otu n'ime egwu ya kacha aga nke ọma.<ref>{{Cite web|title=سكاروان Skarone يستعد لطرح ألبومه الجديد "سما وأرض"|url=https://addiyar.com/article/2063982-%D8%B3%D9%83%D8%A7%D8%B1%D9%88%D8%A7%D9%86-skarone-%D9%8A%D8%B3%D8%AA%D8%B9%D8%AF-%D9%84%D8%B7%D8%B1%D8%AD-%D8%A3%D9%84%D8%A8%D9%88%D9%85%D9%87-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF-%D8%B3%D9%85%D8%A7-%D9%88%D8%A3%D8%B1%D8%B6|work=Addiyar|date=2023-01-03|accessdate=2026-05-08}}</ref><ref>{{Cite web|title=سكاروان يكشف تفاصيل ألبومه الجديد "سما وأرض"|url=https://www.alwatanvoice.com/arabic/news/2023/01/07/1505580.html|work=دنيا الوطن|date=2023-01-07|accessdate=2026-05-08|language=ar}}</ref>
Ọ gara n'ihu wepụta ọtụtụ ndị otu, gụnyere El Donya De Nar na Mesh Fayek, ha abụọ ghọrọ abụ iri ise kacha ewu ewu na Ultratop 50.<ref>{{Cite web|title=Skarone Biography, Music, Videos, Booking|url=https://profileability.com/skarone/|work=ProfileAbility|date=2023-07-10|accessdate=2026-05-08|language=en-GB|author=ProfileAbility}}</ref><ref>{{Cite web|title=بعد فترة غياب.. مطرب الراب مروان أبوبكر يكشف تفاصيل ألبومه الجديد|url=https://www.almasryalyoum.com/news/details/2747229|work=المصري اليوم|date=2022-11-20|accessdate=2026-05-08|language=ar|author=بسام رمضان}}</ref><ref>{{Cite web|title=بعد فترة غياب.. مطرب الراب مروان أبوبكر يكشف تفاصيل ألبومه الجديد|url=https://gate.ahram.org.eg/News/3834730.aspx|work=بوابة الأهرام|accessdate=2026-05-08|language=ar}}</ref>
== Discography ==
=== Albums ===
* Ya Donya
* Sama W Arad
=== Singles ===
* Darbaka
* Servayvl
* C.P.R
* Al Donya De Nar
* LAHAB
* MESH FAYIQ
* The Capital
* 17 Sama
== Edemsibja ==
<references />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
h2jjbei68ajinuodsknokzy26rk72ty
Louise Compain
0
75389
638214
632499
2026-05-17T20:15:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
638214
wikitext
text/x-wiki
'''Louise Compain''' (nke a makwaara dị ka '''Louise Massebiau-Compain'''; 23 Eprel 1869 - 7 Disemba 1941) bụ onye France na-ede akwụkwọ akụkọ, onye nta akụkọ, onye na-ede ihe n'onwe ya, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụmụ nwanyị, onye na'ịgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na onye na-akwado ụmụ nwanyị.[1][2] Ọ bụ onye malitere òtù ụmụ nwanyị na France na ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu na mmalite narị afọ nke abụọ.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Mélanie Louise Massebiau na Vierzon, France, <ref name="archives18.fr">{{Cite web|title=Visionneuse|url=http://www.archives18.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo3OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMTktMDEtMzEiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO3M6MToiMSI7czo0OiJyZWYyIjtzOjQ6IjgzNDYiO3M6MjI6ImZvcmNlX251bV9pbWFnZV9kZXBhcnQiO2k6NDM7czoxNjoidmlzaW9ubmV1c2VfaHRtbCI7YjoxO3M6MjE6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWxfbW9kZSI7czo0OiJwcm9kIjt9#uielem_move=246.78334045410156%2C74&uielem_islocked=0&uielem_zoom=64&uielem_brightness=0&uielem_contrast=0&uielem_isinverted=0&uielem_rotate=F|publisher=Archives Départementales du Cher|accessdate=30 January 2019|language=French}}</ref> na 23 Eprel 1869. Ọ bụ nwa nwanyị nke Jean Louis Adolphe Massebieau, prọfesọ na Faculty of Protestant Theology na Paris, na Louise Françoise Marie Boissier.
Compain bụ onye otu French Union for Women's Suffrage. Onye edemede na onye nta akụkọ, a bịara mara ya na mmalite nke òtù ụmụ nwanyị site n'ịde akwụkwọ akụkọ nwanyị na-aga nke ọma. Compain bụ onye mgbanwe mmekọrịta ọha na eze kwadoro ihe ndị metụtara ịhọpụta ụmụ nwanyị, otu ụmụ nwanyị, na mgba ọrụ ụmụ nwanyị.[4] Dị ka Charity Organisation Society (London, England, 1899) si kwuo: - [5]
Na Paris, Ọktoba 1888, ọ lụrụ Luc Compain (1864-1889), <ref name="archives.paris.fr">{{Cite web|title=Accueil|url=http://archives.paris.fr/a/1/|publisher=Archives de Paris|accessdate=30 January 2019|language=French|archivedate=3 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303205016/http://canadp-archivesenligne.paris.fr/archives_etat_civil/1860_1902_actes/aec_visu_img.php?registre=V4E_02688&type=AEC&&bdd_en_cours=actes_ec_1871_1882&vue_tranche_debut=AD075EC_V4E_02688_0005&vue_tranche_fin=AD075EC_V4E_02688_0031&ref_histo=13252&cote=V4E}}</ref> Onye mmekọ Prọfesọ na Lycée de Chaumont onye nwụrụ na mberede na 17 Nọvemba 1889<ref name="gallica.bnf.fr1892">{{Cite web|author=Association des anciens élèves de lettres et sciences humaines des universités de Paris Auteur du|title=Bulletin|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5679707g/f65.image.r=COMPAIN%201889%20LUC%20PULIGNY.langFR|work=Gallica|accessdate=30 January 2019|language=French|date=1892}}</ref> ka ọ na-akwado akụkọ akụkọ Geoffrey nke Vendôme, nke e bipụtara n'afọ 1891 mgbe ọ nwụsịrị.
Compain bụ nwanne nne [[Georgette Hammel]] (née Roustain; Righteous Among the Nations), nwanne nne nke onye na-ahụ maka mmekọrịta ụmụ nwanyị na onye edemede Evelyn Sullerot, na onye na-eguzogide, [[Élisabeth Quintenelle|Elizabeth Quintenelle]].
== Onyinye ==
* Ihe nrite Academy maka L'un vers l'autre (1903) [8]
== Ọrụ ==
* ''Nwanyị n'ime òtù ndị ọrụ'', 1910
* ''Ndụ Ọdachi nke Geneviève'', 1912
* ''Ịhụnanya Claire'', 1915
* Nnukwu ọmịiko nke ime obodo France, 1917
* Ọnụ ụzọ nke Ndụ Mmụọ, 1927
* ''Uwe a dọwara adọka'', 1929
* ''Kalenda nke ndụ ime mmụọ ma ọ bụ nzọụkwụ nke mkpụrụ obi'', 1938
== Edemside ==
{{Reflist|30em}}
=== Onye e nyere ya ===
=== Akwụkwọ ===
== Njikọ mpụga ==
{{authority control}}
qr1ij4vpbuuwhb8a3wq0wzti0t82axj
Event:Igbo Wikisource Cleanup Project
1728
75730
638199
638059
2026-05-17T14:56:21Z
Lebron jay
12508
/* Expectations */
638199
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Wikisource Cleanup Flyer.png|thumb|Flyer for the Wikisource Cleanup event in the Igbo Community]]
=='''Igbo Wikisource Cleanup Project'''==
The Igbo Wikisource Cleanup Project is an initiative focused on improving the quality, organization, and accessibility of texts on Igbo Wikisource ahead of the Wiki Loves Proofreading campaign. The project will bring together experienced editors to identify and fix formatting issues, remove duplicate pages, improve proofreading quality, and properly organize texts across the platform. Through collaborative cleanup activities and quality-focused contributions, the project aims to strengthen the overall structure and readability of Igbo Wikisource while encouraging effective participation, collaboration, and sustainable content maintenance within the Igbo Wikimedia community.
== Project timeline ==
*Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 16th May, 2026
**Time - ''' 5:00 PM UTC+1([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone])
*Contest start date - ''' Saturday, 16th May 2028
**Time - ''' 11:00AM ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone])
*Contest end date - ''' Saturday, 30th, May 2026
**Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone])
==Project launch details==
The launch of this campaign will take a virtual form.
*Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1
== Facilitators ==
# [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Project Lead/Trainer
# [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Co-Lead
== Expectations ==
At the end of this project, the following should be achieved:
# Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group
# Delete duplicate pages, and books
# Proofread pages in the Igbo Wikisource
==To do List==
The list below contains index pages that needs to be worked on:
# [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu]
# [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu]
# [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu]
# [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu]
==Contest Prizes==
1st Prize - ₦25,000<br>
2nd Prize - ₦20,000<br>
3rd Prize - ₦15,000
All prizes will be disbursed as shopping vouchers
== Outcome ==
==Contest Results==
The following users emerges as top contributors:<BR>
* [[User:?????]] - 1st Position
* [[User:?????]] - 2nd Position
* [[User:?????]] - 3rd Position
== Gallery ==
{| align=center style="font-family:Optima, Trebuchet MS, sans-serif; background:transparent; text-align:center; margin:auto;"
<gallery>
File:Wikisource Training in Awka - 006.jpg
</gallery>
[[Òtù:Mmemme]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
e79afj7x17dr3vub8yem9e2kaqsjb4w
638200
638199
2026-05-17T14:56:56Z
Lebron jay
12508
/* Gallery */
638200
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:Wikisource Cleanup Flyer.png|thumb|Flyer for the Wikisource Cleanup event in the Igbo Community]]
=='''Igbo Wikisource Cleanup Project'''==
The Igbo Wikisource Cleanup Project is an initiative focused on improving the quality, organization, and accessibility of texts on Igbo Wikisource ahead of the Wiki Loves Proofreading campaign. The project will bring together experienced editors to identify and fix formatting issues, remove duplicate pages, improve proofreading quality, and properly organize texts across the platform. Through collaborative cleanup activities and quality-focused contributions, the project aims to strengthen the overall structure and readability of Igbo Wikisource while encouraging effective participation, collaboration, and sustainable content maintenance within the Igbo Wikimedia community.
== Project timeline ==
*Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 16th May, 2026
**Time - ''' 5:00 PM UTC+1([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone])
*Contest start date - ''' Saturday, 16th May 2028
**Time - ''' 11:00AM ([https://zonestamp.toolforge.org/1774692000 Check your local time zone])
*Contest end date - ''' Saturday, 30th, May 2026
**Time - ''' 12:00AM UTC+1 ([https://zonestamp.toolforge.org/1776466800 Check your local time zone])
==Project launch details==
The launch of this campaign will take a virtual form.
*Virtual meeting link: https://us06web.zoom.us/j/87224917910?pwd=J0daM9eUuIf1N3qTl8NYGlRdMnqLk7.1
== Facilitators ==
# [[User:Lebron jay|Lebron jay]] - Project Lead/Trainer
# [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] - Co-Lead
== Expectations ==
At the end of this project, the following should be achieved:
# Recruit new members into the Igbo Wikimedians User Group
# Delete duplicate pages, and books
# Proofread pages in the Igbo Wikisource
==To do List==
The list below contains index pages that needs to be worked on:
# [https://wikisource.org/wiki/Index:Igbo_Book_of_Enoch.djvu Index:Igbo Book of Enoch.djvu]
# [https://wikisource.org/wiki/Index:English,_Igbo_and_French_Dictionary_by_The_Fathers_of_the_Holy_Ghost.djvu Index:English, Igbo and French Dictionary by The Fathers of the Holy Ghost.djvu]
# [https://wikisource.org/wiki/Index:The_Story_of_Ahikar,_the_Grand_Vizier_of_Assyria_-_Igbo.djvu Index:The Story of Ahikar, the Grand Vizier of Assyria - Igbo.djvu]
# [https://wikisource.org/wiki/Index:Nkwuputa_uwa_nile_banyere_ikike_mmadu_nwegasiri.djvu Index:Nkwuputa uwa nile banyere ikike mmadu nwegasiri.djvu]
==Contest Prizes==
1st Prize - ₦25,000<br>
2nd Prize - ₦20,000<br>
3rd Prize - ₦15,000
All prizes will be disbursed as shopping vouchers
== Outcome ==
==Contest Results==
The following users emerges as top contributors:<BR>
* [[User:?????]] - 1st Position
* [[User:?????]] - 2nd Position
* [[User:?????]] - 3rd Position
== Gallery ==
{| align=center style="font-family:Optima, Trebuchet MS, sans-serif; background:transparent; text-align:center; margin:auto;"
<gallery>
?????
</gallery>
[[Òtù:Mmemme]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
bzm6l9qpbxo3bnrp105px20i2uypfpf
Ńkàtá ojiarụ:Nephellium
3
75849
638202
638112
2026-05-17T15:24:51Z
Wikipedian12512(alt)
61413
/* Greetings and salutations! */ Zaghachi
638202
wikitext
text/x-wiki
{{Nnọọ|username=Nephellium|bot=[[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 00:01, 16 Mee 2026 (UTC)}}
== Greetings and salutations! ==
If we keep translating from the English version of [https://en.wikipedia.org/Alhambra Alhambra], I think we can bring the Igbo version up to GA or, with some work, FA. Would you want to continue? [[Ojiarụ:Wikipedian12512(alt)|Wikipedian12512(alt)]] ([[Ńkàtá ojiarụ:Wikipedian12512(alt)|ṅkátá]]) 14:33, 16 Mee 2026 (UTC)
:Yeah. Looking at "today's featured article," translating all of Alhambra might make Alhambra one of the best pages on the Igbo wikipedia. [[Ojiarụ:Wikipedian12512(alt)|Wikipedian12512(alt)]] ([[Ńkàtá ojiarụ:Wikipedian12512(alt)|ṅkátá]]) 14:42, 16 Mee 2026 (UTC)
::That seems like a good idea! For some reason, I can translate articles to Igbo. I don't know why. I'm assuming we'll continue translating at school, perhaps?
::By the way, "today's featured article" has been up since October 2022, in case you didn't already know. [[Ojiarụ:Nephellium|Nephellium]] ([[Ńkàtá ojiarụ:Nephellium|ṅkátá]]) 18:55, 16 Mee 2026 (UTC)
:::I think that if we manage to translate all of Alhambra, it might be the best article in the entire Igbo Wikipedia, and will almost certainly pass a GA or FA review. "Today's" featured article has no more than nine sources. [[Ojiarụ:Wikipedian12512(alt)|Wikipedian12512(alt)]] ([[Ńkàtá ojiarụ:Wikipedian12512(alt)|ṅkátá]]) 15:24, 17 Mee 2026 (UTC)
4mt6o0714m6a0jh6t3my01tgahrocrn
Dengo Ebinipere
0
75874
638219
638134
2026-05-17T21:11:26Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1256731893|Dengo Ebinipere]]"
638219
wikitext
text/x-wiki
'''Denigo Ebinipere''' (amụrụ na 10 June 1990 na Brass) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agbachitere [[Bayelsa United F.C.|Bayelsa United]] ugbu a.
== Ọrụ ==
Onye na-agbachitere ya gbara bọọlụ n'afọ 2009/2010 maka Ocean Boys F.C. na CAF Confederation Cup, mgbe ha meriri iko FA nke Naịjirịa na 2008.[1] Mgbe afọ asatọ gachara na Ocean Boys F.C., ọ bịanyere aka na 10 Mee 2012 ya na ndị otu ya na Dolphins F.C...
== Nsọpụrụ ==
* 2008: Onye mmeri FA Cup
== Edensibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
6jmuj5yi7ml3oa6aivpgvjehsv25gw9
Nathalie Handal
0
75887
638190
2026-05-17T12:29:13Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1337218119|Nathalie Handal]]"
638190
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Nathalie Handal''' (amụrụ na Julaị 29, n'afo 1969) bụ onye na-ede uri, onye ode akwukwo na prọfesọ na Mahadum New York. O bipụtala akwụkwọ iri, gụnyere ''Life in a Country Album.''
== Akụkọ Ndụ ==
Nathalie Handal bụ onye na-ede uri na onye edemede French-American, amụrụ na Haiti site na ezinụlọ Palestine Mediterenian si Bethlehem.[1][2][3][4] O bi na France, Italy, United States, Latin America, Caribbean, Asia na Arab. Mgbe o nwetasịrị MFA na Creative Writing na Bennington College, Vermont na MPhil na Bekee na Drama na Mahadum London, Handal malitere ide na ịtụgharị akwụkwọ ụwa na 1990s.[5][6] Ọ bi ugbu a na New York City, Rome na Paris[7][8] ma na-akụzi na Mahadum New York.[7][4][8][9]
== Ọrụ akwụkwọ ==
[[Faịlụ:PalFest_2008_-_Roddy_Doyle,_Andrew_O'Hagan_and_Nathalie_Handal_in_Bethlehem.jpg|thumb|Handal na Roddy Doyle na Andrew O'Hagan na PalFest 2008 na Betlehem.]]
Handal edeela akwụkwọ uri, egwuregwu, na edemede, ma deziekwa akwụkwọ akụkọ abụọ ma ọ sonyekwara dika onye edemede, onye nduzi, ma ọ bụ onye na-emepụta ihe n'ọtụtụ ihe nkiri ogbo na ihe nkiri fim. A sụgharịala ọrụ ya n'asụsụ karịrị iri na ise. Ọ bụ onye natara onyinye site na National Endowment for the Arts, PEN Foundation, Pen International Croatia, Lannan Foundation, Fondazione di Venezia, Centro Andaluz de las Letras, Africa Institute, ọ bukwa ọnye ikpeazụ maka ihe nrite Gift of Freedom, onye meriri Alejo Zuloaga Order in Literature, ma e gosipụtara ya na United Nations for Outstanding Contributors in literature, tinyere ndị ọzọ. Ọrụ ya apụtala na akwụkwọ akụkọ na magazin dịka ''Vanity Fair,'' ''The New York Times'', ''The Guardian'', ''The Irish Times'', ''World Literature Today'', ''The Virginia Quarterly Review'', ''Poetry New Zealand'', ''Guernica Magazine'', na ''The Nation''.
Akwụkwọ ya bụ́ The Lives of Rain ka a họpụtara maka ihe nrite Agnes Lynch Starrett Poetry Prize[1] ma nweta ihe nrite Menada Literary Award. Love and Strange Horses meriri ihe nrite Gold Medal Independent Publisher Book Award (IPPY Award) nke afọ 2011, ọ bụkwa ihe a na-akwanyere ùgwù na San Francisco Book Festival na New England Book Festival. A kowara nchịkọta flash The Republics dika "otu n'ime akwụkwọ kachasị emepụta ihe site n'aka otu n'ime ndị edemede kachasị dị iche iche taa" ma o meriri Virginia Faulkner Award for Excellence in Writing na Arab American Book Award. Ma Life in a Country Album meriri ihe nrite Palestine Book Award na burukwa finalist maka Foreword Indies Book Award.
Handal edezila akwụkwọ akụkọ bụ́ The Poetry of Arab Women, nke webatara ndị na-ede uri ụmụ nwanyị Arab nye ọtụtụ ndị mmadụ na West. Ọ bụ otu n'ime akwụkwọ kacha ere ahịa na Academy of American Poets, nke a kpọrọ otu n'ime akwụkwọ iri kachasị elu nke The Guardian dere, o meriri ihe nrite PEN Oakland/Josephine Miles Literary Award. O tinyere aka na Tina Chang na Ravi Shankar bụ Language for a New Century: Contemporary Poetry from the Middle East, Asia & Beyond. Ọ kụziela ma ọ bụ bụrụ onye edemede nleta na La Sorbonne na Paris, Ca' Foscari University of Venice, John Cabot na Rome, The American University na Beirut, Picador Guest Prọfesọ na Leipzig University, Germany, Visiting Writer na The American University of Rome, akụkụ nke Low-Residency MFA na Sierra Nevada University,[1] na prọfesọ na Columbia University.[2] Handal bụ prọfesọ na New York University ugbu a.
Ọ na-ede akwụkwọ njem akwụkwọ, "Obodo na Onye dere ya", maka magazin Words Without Borders,<ref>{{Cite web|author=Handal|first=Nathalie|url=http://wordswithoutborders.org/dispatches/article/new-blog-series-nathalie-handals-the-city-and-the-writer/|title=New Blog Series: Nathalie Handal's 'The City and the Writer'|date=2010-09-22|work=Words Without Borders|accessdate=2011-09-13}}</ref> na "Eat: Everywhere a Tale", maka Popula.<ref>{{Cite web|author=Handal|first=Nathalie|url=https://popula.com/category/eat-everywhere-a-tale/|title=Eat: Everywhere a Tale|date=2018-07-19|work=Popula|accessdate=2018-07-19|archivedate=2020-05-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200513093856/https://popula.com/category/eat-everywhere-a-tale/}}</ref>
== Mbipụta ==
; Abụ
* ''Abụ Neverfield'' (1999)<ref name="KC">{{Cite web|url=http://www.kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE|title=Nathalie Handal|publisher=[[Kennedy Center]]|accessdate=2009-05-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090214223940/http://kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE|archivedate=2009-02-14}}</ref>
* ''Ndụ Mmiri ozuzo'' (2005)<ref name="KC" />
* ''Ịnyịnya Ịhụnanya na Ịnyịnya Dị Iche'' (Mahadum Pittsburgh Press, 2010)
* ''Onye na-ede uri na Andalucía'' (Mahadum Pittsburgh Press, 2012)
* ''Kpakpando a na-adịghị ahụ anya/La estrella adịghị ahụ anya'' (Valparaíso Ediciones, 2014)
* ''Ndị Republics'' (Mahadum Pittsburgh Press, 2015)
* ''Abọm Ndụ n'ime Obodo'' (Mahadum Pittsburgh Press, 2019)
* ''Volo'' (Mbipụta Diode, akwụkwọ isi nke 2022)
; Abụ / Mbipụta Mba Ọzọ
* ''Las horas suspendidas: poemas escogidos'' (Valparaíso Ediciones, 2012)
* ''Poeta en Andalucía'' (Visor, España, 2013)
* ''La estrella adịghị ahụ anya'' (Valparaíso Ediciones, 2014)
* ''Riflessi, Akwụkwọ nka, Illustrazioni di Lucio Schiavo'' (Damocle Edizioni, Venezia, 2016)
* ''Pjesnik na Andaluziji'' (Druga prica, Zagreb, 2017)
* ''Al-Talhamiyah'' (Jordan, 2017)
* ''Canto Mediterraneo'' (Ronzani Editore, Italy, 2018)
* ''Le vite della pioggia'' (Iacobelli Editore, Rome, Italy, 2018)
* ''Onye na-ede uri n'asụsụ Andalusia - Arabic'' (Takween, Damaskọs, 2019)
* ''Abọm Ndụ n'ime Obodo - UK'' (anya gbapụrụ agbapụ, United Kingdom 2020)
* ''Abụ Ndị A Họọrọ: 2005-2019'' (Ụlọ Mbipụta Fawasel, Siria, 2022)
* ''De l'amour des étranges chevaux'' (Mémoire Encrier, Montreal na Paris, 03/03/2023)
; Nkọwa Okwu
* ''Abụ nke Ụmụ Nwanyị Arab'' (2001, nke Handal bipụtara)<ref name="KC">{{Cite web|url=http://www.kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE|title=Nathalie Handal|publisher=[[Kennedy Center]]|accessdate=2009-05-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090214223940/http://kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE|archivedate=2009-02-14}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20090214223940/http://kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE "Nathalie Handal"]. [[Kennedy Center]]. Archived from [http://www.kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE the original] on 2009-02-14<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2009-05-15</span></span>.</cite></ref>
* ''Asụsụ maka narị afọ ọhụrụ: Abụ nke oge a sitere na Middle East, Asia na Beyond'' (WW Norton, 2008, nke Handal, Tina Chang na Ravi Shankar dere)<ref name="KC" />
; Egwuregwu
* ''N'etiti Egbugbere Ọnụ Anyị''<ref name="T&F">{{Cite web|url=http://www.nathaliehandal.com/theatreAndFilm.htm|title=Nathalie Handal: Theatre and Film|publisher=Nathalie Handal|accessdate=2011-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111003101146/http://www.nathaliehandal.com/theatreAndFilm.htm|archivedate=2011-10-03}}</ref>
* ''La Cosa Dei Sogni''<ref name="T&F" />
* ''Ndị Na-egbu Nkume''<ref name="T&F" />
* ''Nkọwa nke Ịgbachi Ntị''<ref name="PEN">{{Cite web|url=http://www.pen.org/page.php/prmID/1279|title=PEN American Center - Nathalie Handal|accessdate=2008-03-19|publisher=PEN American Center|archivedate=2012-10-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121019004654/http://pen.org/page.php/prmID/1279}}</ref>
* ''Ụkwụ anọ nke Oklahoma''<ref>{{Cite web|url=http://inclusioninthearts.org/projects/middle-eastern-american-theatre-history-playwrights-and-plays/|title=Middle Eastern American Theatre: History, Playwrights and Plays|author=Hill|first=Holly|year=2009|publisher=Alliance for Inclusion in the Arts|accessdate=2011-09-13}}</ref>
* ''Hakawatiyeh''
* ''Ndị ikom n'amaokwu''<ref name="Bush-66Writers">{{Cite web|url=http://www.bushtheatre.co.uk/biography/writers/|title=Writers|publisher=The Alternative Theatre Company Ltd (The Bush Theatre)|accessdate=2011-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110704090950/http://www.bushtheatre.co.uk/biography/writers/|archivedate=2011-07-04}}</ref><ref name="Bush-66Books">{{Cite web|url=http://www.bushtheatre.co.uk/sixtysix/|title=Sixty-Six Books|publisher=The Alternative Theatre Company Ltd (The Bush Theatre)|accessdate=2011-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120510062223/http://www.bushtheatre.co.uk/sixtysix/|archivedate=2012-05-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bushtheatre.co.uk/sixtysix/writers/bio/nathalie-handal|title=Nathalie Handal: Men in Verse in response to 2 John|publisher=The Alternative Theatre Company Ltd (The Bush Theatre)|accessdate=2011-09-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111001225757/http://www.bushtheatre.co.uk/sixtysix/writers/bio/nathalie-handal|archivedate=2011-10-01}}</ref>
; Akụkọ (ihe nkiri na-abụghị akụkọ ifo, akụkọ ifo)
* Magazin Guernica nke akpọrọ "Abalị na Abalị", Machị 2017<ref>{{Cite web|url=https://www.guernicamag.com/the-night-and-nightingale/|title=The Night and Nightingale|date=March 2017|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2017-03-01}}</ref>
* "Ọwụwa Anyanwụ m na Venice" Magazin Guernica, Eprel 2017<ref>{{Cite web|url=https://www.guernicamag.com/my-east-in-venice/|title=My East in Venice|date=April 2017|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2017-04-03}}</ref>
* Magazin Guernica nke "Mgbe Kaddish gasịrị", Septemba 2018<ref>{{Cite web|url=https://www.guernicamag.com/after-kaddish/|title=After Kaddish|date=September 2018|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2018-09-27}}</ref>
; CD
* ''Ụlọ Njem''<ref name="KC">{{Cite web|url=http://www.kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE|title=Nathalie Handal|publisher=[[Kennedy Center]]|accessdate=2009-05-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090214223940/http://kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE|archivedate=2009-02-14}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20090214223940/http://kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE "Nathalie Handal"]. [[Kennedy Center]]. Archived from [http://www.kennedy-center.org/programs/millennium/artist_detail.cfm?artist_id=HNDLNTHLIE the original] on 2009-02-14<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2009-05-15</span></span>.</cite></ref>
* ''Nsụpe''<ref name="KC" />
; Ajụjụ ọnụ na Nyocha
* "Mahmoud Darwish: Onye Na-ede Uri nke Palestine nke Mbugharị", ''The Progressive'', Mee 2002<ref>{{Cite web|url=http://progressive.org/node/1575|title=Mahmoud Darwish: Palestine's Poet of Exile|author=Handal|first=Nathalie|date=May 2002|work=[[The Progressive]]|accessdate=2011-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110927212014/http://progressive.org/node/1575|archivedate=2011-09-27}}</ref>
* "Onyinyo nke Ume Àkwà Mmiri", ''Àkwà mmiri a anyị na-akpọ ebe obibi: ọhụụ dị egwu maka mgbanwe'', ndị nchịkọta akụkọ. Gloria E. Anzaldúa na Analouise Keating (Routledge, 2002).
* "Ụmụnne nwanyị nke Olileanya", ajụjụ ọnụ ya na Zainab Salbi, ''Saudi Aramco World'', Septemba/Ọktoba 2010<ref>{{Cite web|url=http://www.saudiaramcoworld.com/issue/201005/sisterhood.of.hope.htm|title=Sisterhood of Hope|work=Saudi Aramco World|publisher=Aramco Services Company|accessdate=2011-09-13|archivedate=2011-07-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110708141955/http://www.saudiaramcoworld.com/issue/201005/sisterhood.of.hope.htm}}</ref>
* "Anyị Niile Ga-anwụ", ajụjụ ọnụ ya na Edwidge Dandicat, Guernica Magazine, Jenụwarị 2011<ref>{{Cite web|url=http://www.guernicamag.com/interviews/2272/danticat_1_15_11/|title=We Are All Going to Die|date=January 2011|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2011-09-13}}</ref>
* "Ihu nke Ịdị Njị Oyi", ajụjụ ọnụ ya na Elia Suleiman, Magazin Guernica, Mee 2011<ref>{{Cite web|url=http://www.guernicamag.com/interviews/2628/suleiman_5_1_11/|title=The Other Face of Silence|date=May 2011|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2011-09-13}}</ref>
* "Ọ bụghị ihe a na-ahụ anya nke ukwuu", Nathalie Handal gbara Mark Strand, Magazin Guernica, Eprel 2012 ajụjụ ọnụ<ref>{{Cite web|author=Virtua Design|url=http://www.guernicamag.com/interviews/not-quite-invisible|title=Not Quite Invisible, Nathalie Handal Interviews Mark Strand - Guernica / A Magazine of Art & Politics|publisher=Guernicamag.com|date=15 April 2012|accessdate=2013-06-17}}</ref>
* "Against the Line", ajụjụ ọnụ ya na Jonathan Galassi, Guernica Magazine, June 2012<ref>{{Cite web|url=http://www.guernicamag.com/interviews/against-the-line/|title=Against the Line|date=June 2012|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2012-06-01}}</ref>
* “Elisa Biagini: Ụwa nke e ji uri megharịa,” Magazin Guernica, Febụwarị 7, 2014<ref>{{Cite web|url=https://www.guernicamag.com/daily/elisa-biagini-a-world-reinvented-through-poetry/|title=Elisa Biagini: A World Reinvented Through Poetry|date=February 2014|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2014-07-02}}</ref>
* “Kareem James Abu-Zeid: Nchọgharị maka Ikpe Ziri Ezi na njirimara sara mbara,” Magazin Guernica, Ọgọst 2014 <ref>{{Cite web|url=https://www.guernicamag.com/daily/kareem-james-abu-zeid-a-search-for-justice-and-expansive-identities/|title=Kareem James Abu-Zeid: A Search for Justice and Expansive Identities|date=August 2014|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2014-08-21}}</ref>
* “Isabella Hammad’s The Parisian”, Akwụkwọ Elektrọnik, Mee 7, 2019<ref>{{Cite web|url=https://electricliterature.com/the-parisian-weaves-family-stories-and-palestinian-history-into-a-debut-novel/|title=The Parisian" Weaves Family Stories and Palestinian History Into a Debut Novel|date=May 7, 2019|accessdate=2019-05-07}}</ref>
* "Mmalite nke Edwidge Danticat", 92Y, Septemba 2019<ref>{{Cite web|url=https://www.92y.org/archives/edwidge-danticat-everything-inside-ann-patchett-the-dutch-house|title=Edwidge Danticat and Ann Patchett Reading|date=September 25, 2019|accessdate=2019-09-25}}</ref>
* “Awam Amkpa: A ga-ahụ ihe na-efu,” Magazin Guernica, Ọktoba 2024<ref>{{Cite web|url=https://www.guernicamag.com/awam-amkpa-whats-missing-will-be-found/|title=Awam Amkpa: What's Missing Will be Found|date=October 2024|publisher=Guernica Magazine|accessdate=2024-10-27}}</ref>
== Ntụaka ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
== Njikọ mpụga ==
<templatestyles src="Module:Side box/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Sister project/styles.css"></templatestyles>{{Commons category}}
* Official website
{{Authority control}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
319ll0oneuxo4bgxtgkx6j4gg6yez1r
Kingsley Akpososo
0
75888
638220
2026-05-17T21:13:24Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1296324184|Kingsley Akpososo]]"
638220
wikitext
text/x-wiki
'''Kingsley Akpososo''' (amụrụ na 12 June 1990 na Brass) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agbachitere Niger Tornadoes ugbu a.
== Ọrụ ==
Akpososo malitere ọrụ ya na Ocean Boys F.C, onye meriri iko ahụ n'oge 2008/2009. ọ bịanyere aka na 5 Septemba 2009 maka onye na-asọmpi League Niger Tornadoes
== Nsọpụrụ ==
* 2008: Onye mmeri FA Cup
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
rgzvt1ij6ablxrhx1tnp54a8oehcfwr
Okon Flo Essien
0
75889
638221
2026-05-17T21:16:08Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1256769684|Okon Flo Essien]]"
638221
wikitext
text/x-wiki
'''Okon Flo Essien''' (amụrụ na Disemba 31, 1981) bụ [[Footbọl|onye na-agba bọọlụ]] na Naijiria.
== Ọrụ klọb ==
Ọ gbara bọọlụ mbụ ya na Russian Premier League n'afọ 2001 maka FC Spartak Moscow. wee gbaa egwuregwu 2 na 2002-03 UEFA Champions League .
== Nsọpụrụ ==
* Onye mmeri nke Naịjirịa FA Cup: 2001.
* Onye mmeri nke Russian Premier League: 2001.
* Onye mmeri nke Russian Cup: 2003.
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
c0dfaic95omk9j68d9m73f9ervk0w4r
Ugo Okoye
0
75890
638222
2026-05-17T21:16:53Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1339379477|Ugo Okoye]]"
638222
wikitext
text/x-wiki
'''Ugochukwu "Ugo" Okoye''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Ugochukwu "Ugo" Okoye.wav|Listen}} (amụrụ na 13 Septemba 1981) bụ onye Naijiria bụbu [[Footbọl|onye na-agba bọọlụ]] nke na-agba dịka onye na-eme egwuregwu n'etiti.
== Ọrụ ==
A mụrụ Okoye na Steeti Anambra, ọ gbara bọọlụ na mba Amerịka maka Charleston Battery, wee nye goolu otu n'ime egwuregwu iri atọ na anọ n'ime oge egwuregwu 2005 na 2006.<ref>{{Cite web|url=http://www.charlestonbattery.com/history_pregister.asp?pid=1363|title=Player profile|accessdate=27 November 2010|publisher=Charleston Battery official website|archivedate=25 February 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110225124255/http://www.charlestonbattery.com/history_pregister.asp?pid=1363}}</ref>
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
95rstnyp4r7xlbiyqwtnxddsr6jtr9o
Michèle Causse
0
75891
638224
2026-05-17T21:33:34Z
Ginikanwachimamkpa
61353
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1335704492|Michèle Causse]]"
638224
wikitext
text/x-wiki
'''Michèle Causse''' (29 Julaị 1936 - 29 Julaị 2010) bụ onye France na-eme ihe ike, onye edemede, na onye na-akpọ onwe ya nwanyị na-edina nwoke.
== Oge ọ malitere ==
Njikọ Causse na mpaghara Martel nke Lot na France. O mechara kụzie na [[Tunisia]], wee biri afọ iri na Rom, ebe ọ gụrụ Chinese.<ref>{{Cite web|year=2009|title=Michèle Causse|url=http://michele-causse.com/|publisher=Causse|accessdate=4 October 2009}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kwagara Martinique wee gaa [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] tupu ọ kwaga [[Kánada|Canada]].<ref>{{Cite web|url=http://www.michele-causse.com/biographie.shtml|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080515021105/http://michele-causse.com/biographie.shtml|title=Michèle Causse|archivedate=15 May 2008}}</ref>
== Echiche ==
Onye Canada na-agụ akwụkwọ Clive Thompson zoro aka na Causse dị ka "onye na-ede akwụkwọ nke ụmụ na-edina nwoke".. N'akwa ya, ọ na-akatọ nwoke na-enwe, na-ekwu na "ọ na-akọrọ na ụdị ime ka nwoke nwee obi ụtọ, ọ bụ onye na-achọta eziokwu... Ọ nweghị iguzosi ike n'ezi ihe, akara nrụrụ aka nke na-ahụ na ngwaọrụ imeju".
Causse katọkwara ma Women's Movement na echiche nke òtù nwoke idina nwoke, na-ekwu, "Ụdị m onye na-ahụ maka ụmụ , USB m onye na'ahụ maka nwoke idina , abụ m onye na na-ama anụmanụ". O See na "ndị na-ahụ n'anya na mba ọ blea na-akwado òtù ịdị na-aghota; ọ bụ òtù ụmụ, nke ọtụtụ ụmụ anụmanụ idina nwoke. Ọ katọrọ" na-akwado ndị inyom na 1980s.
== Nsụgharị ==
Causse sụgharịrị n'etiti asụsụ [[Asụsụ French|French]], English, na Italian ma nwee ike ikwu asụsụ atọ ahụ. Nsụgharị nke ọrụ ya gụnyere ederede Herman Melville, Gertrude Stein, Ti-Grace Atkinson, [[Djuna Barnes]], Jane Bowles, Willa Cather, Mary Daly, Ignazio Silone, na Alice Munro.
== Afọ ndị ikpeazụ na ọnwụ ==
N'afọ ndị ikpeazụ ya, ọ biri na ndịda ọdịda anyanwụ nke France. Causse họọrọ igbu onwe ya n'ụbọchị ncheta ọmụmụ ya nke afọ 74, site n'enyemaka nke Dignitas, otu ụlọ ọrụ na-enweghị uru na [[Switzerland]] maka igbu onwe onye nke dọkịta nyere aka.<ref>{{Cite web|title=La mort de Michèle Causse | France Soir|url=http://www.francesoir.fr/litterature/la-mort-de-michele-causse|accessdate=12 July 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100806110132/http://www.francesoir.fr/litterature/la-mort-de-michele-causse|archivedate=6 August 2010}} France Soir</ref><ref>{{Cite web|url=http://michele-causse.com/|title=Michèle Causse une vie-à-l'œuvre|work=michele-causse.com}}</ref>
Ọ bụ ezie na Causse enweghị Ọrịa na-egbu egbu, o depụtara ọtụtụ nsogbu ahụike dị ka ihe kpatara ọnwụ ya na-enyere aka na ahụike, gụnyere nkwarụ mkpakọ ọkpụkpụ azụ nke osteoporosis, ọnwụ nke akụrụ, na ụkwara ume ọkụ.
Ọ nwụrụ na 29 Julaị 2010. <ref>{{Cite web|date=2010-07-30|title=Suisse. Décès de Michèle Causse, écrivain et militante lesbienne|url=https://www.letelegramme.fr/france/spansuissespan-deces-de-michele-causse-ecrivain-et-militante-lesbienne-959338.php|accessdate=2024-06-09|work=Le Télégramme|language=fr}}</ref> E mere ihe nkiri banyere ọnwụ ya ma gosipụta ya na ihe nkiri Dignitas - la mort sur ordonnance, nke gosipụtara na telivishọn Switzerland. <ref>{{Cite web|date=2011-02-17|title=Dignitas, la mort sur ordonnance|url=https://www.rts.ch/emissions/temps-present/2011/video/dignitas-la-mort-sur-ordonnance-26372790.htmlhttps://www.rts.ch/emissions/temps-present/2011/video/dignitas-la-mort-sur-ordonnance-26372790.html|accessdate=2025-01-17|work=rts.ch|language=fr}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* Dé/figures nke onwe, (nke a na-ebipụtaghị)
* N'èzí n'ime ''...'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ahla/Bagdam, Montreal/Toulouse, 2006
* Echiche nke ịhụnanya sitere na edemede nke (), Bagdam Espace Lesbien, Toulouse, 2006
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Ụlọikpe mkpegharị ikpe'', akụkọ n'asụsụ bekee, Revue Tessera, Montreal, 1996, na Anthologie Orlanda Frauenverlag, Berlin, 1997
* ''Olee onye na-edina nwoke ibe ya? '' [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Atọ, Laval, Quebec, 1993
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Atọ, Laval, Quebec, 1991
* Ụwa dị ka uche na nnọchiteanya na Lesbian Philosophies and cultures, Ed. Jeffner Allen, 1990, peeji nke 259-274
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Olee oge e nwere n'ọzara? '' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Atọ, Laval, Quebec, 1990
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Ụwa dị ka ọchịchọ na nnọchiteanya'' na Emergence d'une culture au féminin, Ed. St Martin, Montreal, 1986
* ''Akwụkwọ ozi e degaara Omphale'', Ed. Denoël-Gonthier, Paris, 1984
* Izute Djuna Barnes na L'almanach des dames, Ed. Flammarion, Paris, 1982, Amsterdam, 1983, peeji nke 139-160
* ''Berthe ma ọ bụ ọkara narị afọ n'akụkụ Amazon'', Ed. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Onye mbịarambịa, uri, Ed. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Nwaanyị na-edina nwoke ibe ya Foto asaa'', Ed. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Okwu ahụ, ahụ nke okwu na Journal d'une femme soumise nke Mara, Ed. Flammarion, Paris, 1979, Amsterdam, 1981
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ụmụ nwanyị, Paris, 1977
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ụmụ nwanyị, Paris, 1975
== Mgbasa ozi ==
* Akụkọ na-ewute, ọgụgụ, Otu narị afọ nke Violette Leduc, vidiyo, Arras, 2007
* Otu onye edemede n'ala ndị e bi na ha, ihe nkiri nke Michel Garcia-Luna, DVD 47mn20, Ed. Lunaprod, 2005
* Corps de paroles, ihe nkiri nke Suzanne Vertue na Dianne Heffernan, 37mn, Video-elles, Montreal, 1989
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Anne-Marie Alonzo, Montreal
== Isiokwu ==
* Nomen est omen, post-face na "Defigures du soi", (enuburu)
* ''Claude Cahun ma ọ bụ onye na-agbanwe agbanwe'', Maka anthologie nke ndị na-emepụta ihe na Résistance, a cura di Paola Guazzo, Bagdam Espace Lesbien, Eprel 2008
* Akụkọ na-ewute, Centenaire de Violette Leduc, Revue Trésors à prendre, dir. Elisabeth Seys, 2007
* Inside Deep throat, nkọwa banyere ihe nkiri Deep Throat, na mmekorita ya na Katy Barasc, [http://sisyphe.org/article.php3?id_article=2277&var_recherche=causse Sysiphe], 2006
* ''N'ihi gịnị ka ndị na-edina nwoke ibe ha na-enweghị ike ịbụ ndị na-akwado ụmụ nwanyị na-edine nwanyị? '' [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Black dessein (akwụkwọ ozi e degaara Nicolas Hulot) '', Bagdam Espace Lesbien, 2006
* Ụdị dị ka ebe mgbochi, Mahadum Beirut, 2005
* Banyere Lynndie England: Ọdachi nke mimesis ma ọ bụ otu esi agbanwe ihe ahụ ka ọ bụrụ ihe a na-ata ụta, na njikọ aka na Katy Barasc, Sysiphe, 2004
* ''Ònye na-atụ egwu Valerie Solanas? '' , Bagdam Espace Edition, Toulouse, 2004, peeji nke 19-35
* Ekele nye Monique Wittig, Ekele nyeMonique Wittig. Site n'isi "La grande Pérégrine" na Voyages de la Grande Naine en Androssie (Ed. Trois, Montreal, 1993), mbipụta pụrụ iche, Labrys-études féministes, [[Brasilia|Brasília]]-Montreal-Paris, September 2003
* ''N'elu ákwà ifufe'', Sisyphus, 2003
* Otu iwu ederede a na-ahụtụbeghị mbụ: alphalecte na Lesbianisme na feminisme. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Osimiri Harmattan, 2002
* ''Mahadum: Alma mater ma ọ bụ nna na-ekwesịghị ekwesị? '' , 2nd International Colloque d'études lesbiennes: La grande dissidence et le grand peur, Actes du colloque Espace lesbien n° 2, Bagdam Espace Edition, Toulouse, 2001
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
[[Otú:Articles with hCards]]
syj0g6v6gdu8wfxvwk3kwb5w6rnlbj5
Louise Hervieu
0
75892
638255
2026-05-18T05:41:11Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340821408|Louise Hervieu]]"
638255
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Louise Hervieu''' (26 Ọktoba 1878 - 11 Septemba 1954) bụ onye French na-ede akwukwo, onye na-ese ihe, onye na-ese ihe, onye na-ese eserese, draftsman na lithographer.
== Akụkọ Ndụ ==
Louise Hervieu, onye na- sere onwe ya n'anya, ihe ngosi maka ise ihe site na nwata ya. N'ịbụ onye dara mbà n'obi mgbe ihe ngosi iche iche nke ụdị isiokwu dara na 1910, ọ ndị ise ihe iji họrọ ise ihe na lithography. O sere ihe osise les Fleurs du mal na le Spleen de Paris nke Baudelaire dere. O nkọwa nchịkọta na akwụkwọ nke o ji ihe osise ya pụtara mma. Ọ dị nso na onye na-ese ihe osise Edmond-Marie Poullain [fr], onye ya na ya gara Bréhal ọtụtụ ugboro. Na 1915, ike ike nke anya ya mere ka ọ ori agba gaa na oji na ọcha. nọ onye-eme ihe ike nke ọma, usoro nke ise ihe n'ime ihe e ji asa ihe ma ọ bụ kol mee ka e jiri mee ihe site n'iwepụ ụfọdụ ụfọdụ nke elu ọrụ iji nweta doro anya site n'ime ka ọcha nke akwụkwọ ahụ pụta ọzọ.
Otu n'ime ọrụ ya, le Bon Vouloir, nwetara ọkwá dị elu site n'aka Académie French, ebe nke ọzọ, Sangs, nwetara prix Femina na 1936. Ihe nrite a nyere ya ohere ịkọwa agha ọ lụrụ n'oge ndụ ya niile megide ihe isi ike a nke mere ka ọ na-ata ahụhụ mgbe niile.
Ọ bụkwa Louise Hervieu ka a na-akwu ugwo maka inweta ahụ, nke e nwetara site n'ọgụ siri ike na 1938, nke "akwụkwọ ndekọ ahụike", site n'aka ndị ọchịchị, nye nwa ọ bụla amụrụ ọhụrụ, nke a ga-edekwa ihe ndị mere n'oge ndị mụrụ ya, wee dekọọ nlekọta niile, ọrịa niile nke nwatakịrị ahụ, wee dekọọ nke onye toro eto ruo mgbe ọ nwụrụ, ka e wee jiri ya nyere aka chekwa ahụike ụmụ ya na ụmụ ụmụ ya.
E hiwere Association Louise Hervieu maka ebumnuche ịmepụta akwụkwọ ndetu ahụike. Na 1 Juun 1939, n'ikpeazụ, iwu minista wepụtara kaadị ahụike maka ojiji ụmụ amaala France. N'ụzọ dị mwute, akwụkwọ ndetu a dị naanị obere oge.
E hiwere ọrụ ahu ya na Suzanne Valadon na Marie-Anne Camax-Zoegger n'Ụlọ Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Paris, na 1961.
[[Faịlụ:Plaque_Louise_Hervieu,_55_rue_du_Cherche-Midi,_Paris_6.jpg|thumb|Plaque dị na nọmba 55 rue du Cherche-Midi na mpaghara 6th nke Paris .]]
Louise Hervieu, otu okporo ámá dị n'ógbè nke iri na abụọ nke Paris, na-asọpụrụ ya. E tinyere ihe ncheta n'elu rue du Cherche Midi [fr] n'ógbè nke isii nke Paris, na nọmba 55, ebe o bi.
== Ọrụ akwụkwọ ==
* 1921: ''Entretiens sur le dessin avec Geneviève'', Bernheim-Jeune, Paris
* 1927: ''Le Bon Vouloir'', Librairie de France, Paris, nke Académie française mara.
* 1924: ''L'Âme du cirque'', ihe atụ nke Edmond Heuzé [ fr ], Librairie nke France
* 1928: ''Montsouris'', Emile-Paul frères, Paris
* 1936: ''Sangs'', Editions Denoël na Steele, Paris, prix Femina .
* 1937: ''Le Crime'', Denoël
* 1942: ''Lettres à Lucy Krohg'', Association
* 1943: ''Le malade vous parle'', Denoël
* 1953: ''La Rose de bụrụ abụ, ou Le Printemps de la jeune Heredote'', P. Cailler, Geneva
== Ọrụ eserese ==
; Ihe osise
* ''Vingt nus'', Librairie de France, Paris
* ''Les Fleurs du mal'', Ollendorff, Paris, 1920
* ''Poèmes de Baudelaire'', ihe atụ na okwu mmalite nke Louise Hervieu, Textes Prétextes, Paris, 1946
* ''Ihe ngosi nka'', Compagnie française des arts graphiques, Paris, 1946
* ''Liturgies intimes'', Paul Verlaine, ihe atụ nke Louise Hervieu, Éditions Manuel Bruker, 1948
* ''Dédié à Baudelaire'', tupu 1922
* ''Le Christ enchainé de Suippes'', tupu 1922
* ''Nu dans un intérieur renaissance'', tupu 1925
* ''La madeleine et le philosophe'', tupu 1927
* ''Nu dans un intérieur de style'', tupu 1927
* ''Choix de coquillages'', tupu 1931
* ''Mkpụrụ akwụkwọ nri'', 1934
* ''Tete de clown'', 1934
* ''Noir sur noir'', 1934
* ''Mkpụrụ osisi'', 1934
* ''Vieux dieux chinois'', 1934
* ''Mgbuchapụ nke Cerf'', 1934
* ''Pendule'', tupu 1939
* ''Les pommes'', ihe dị ka afọ 1941
* ''Les poires'', ihe dị ka afọ 1941
* ''Ụlọ ịsa ahụ nke Santé''
* ''Plums''
* ''Ọrịa femme''
; Musée du Louvre, departement des arts graphiques
* ''Coquillages et colliers'', RF 36812, recto
* ''Nœud noir et plume d'autruche blanche'', RF 40961, recto
* ''Vieille paysanne assise, de face, en train de coudre'', RF 28788, recto
== Ndekọ Akwụkwọ ==
* Pierre Courthion, ''Panorama de la peinture française contemporaine'', Simon Kra, 1927, (p.142–145)
* Claude Roger-Marx, ''Éloge de Louise Hervieu'', Manuel Bruker Éditeur, 1953
* Guillaume d'Enfert, ''Louise Hervieu na Bretteville-sur-Ay.'' ''Hommage à Louise Hervieu'', publié à l'occasion du 2e Salon des écrivains du terroir de Bretteville-sur-Ay, Éditions du Jardin d'Eden, 2004
* Sanchez Nelly, "Prix Femina 1936: Sangs de Louise Hervieu», ''Akwụkwọ akụkọ New Zealand nke Ọmụmụ French'', 2013, n°2, mpịakọta 34, (pp.41–54)
* Sanchez Nelly, "Louise Hervieu, dessinatrice et littératrice», ''La Corne de Brume'', 2013, n°10, (p.41–46)
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.louisehervieu.fr Weebụsaịtị gọọmentị nke Louise Hervieu]
* [https://www.cairn.info/revue-les-tribunes-de-la-sante-2012-1-page-117.htm ''Louise Hervieu, du dessin au carnet de santé'' par Guillaume d'Enfert] na CAIRN
* [https://www.wikimanche.fr/Louise_Hervieu Louise Hervieu] na WikiManche
* [http://www.stephenongpin.com/DesktopDefault.aspx?tabid=45&artistid=202747 Louise HERVIEU (1878 - 1954)] na Stephen Ongpin Fine Art
* [http://www.artprecium.com/catalogue/vente_8_tableaux-anciens-et-modernes-sculptures/lot_101_hervieu-louise-jeanne-aime-1878-1964#.WGFgeX3THIU HERVIEU Louise Jeanne Aimee (1878-1964)] na Artprecium
{{Prix Femina}}{{Authority control (arts)}}<templatestyles src="Module:Portal bar/styles.css"></templatestyles>
[[Otú:Articles with hCards]]
2inj7dxwpw4x85dsafun8983ahwxe18
Alice Halicka
0
75893
638256
2026-05-18T06:10:58Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1323153854|Alice Halicka]]"
638256
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Alice Halika''' ma ọ bụ '''Alicja Halika''' (20 Disemba 1895 – 1 January 1975) bụ onye Poland a muru bu na-ese ihe nke biri ọtụtụ afọ ndụ ya na France'''.'''
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Alicja Halika na Kraków ma mụọ ihe ya na Józef Pankiewicz ebe ahụ. Ọ gara n'ihu muta ihe n'aka Simon Hollósy na Munich[1] tupu ọ kwaga Paris na 1912, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Académie Ranson n'okpuru Paul Sérusier na Maurice Denis. N'ebe ahụ ka ọ zutere ma lụọ onye na-ese ihe osise Cubist bụ Louis Marcoussis na 1913. Na 1921, o gosiri ọrụ cubist ya na di ya na Société des Artistes Indépendants. O gosiputakwara ọrụ ya na Galerie Georges Petit, Paris (1930–31), Le Centaure, Brussels, Leicester Galleries, London (1934),[2] Marie Harriman Gallery, New York (1936), na Julian Levy Gallery, New York (1937).[3] Halika sere ihe n'ụdị dị iche iche mana ọ rụkwara ọrụ n'ákwà, gụnyere Romances capitonnées,[2] ma mekwaa set designs maka ballet ndi e gosiputara na Metropolitan Opera nke New York na Covent Garden, London.[4][5]
O biri n'oge Agha Ụwa nke Abụọ na Frans ma dee akwụkwọ ncheta nke a kpọrọ ''Hier'', ''souvenirs'', nke e bipụtara na 1946. Halika nwụrụ na Paris na 1975.[1]
== Ọrụ ==
Ọrụ Alice Halika nwere ọtụtụ ihe owuwu siri ike (ọtụtụ isiokwu ụlọ) yana ụdị dị iche iche, echiche efu na mmụọ nsọ uri. Ọ gụnyere ọtụtụ eserese mmanụ, ala, ihe ndị dị ndụ, gouaches, eserese, ihe osise, agba mmiri, ihe osise, ihe ịchọ mma na ákwà, ihe mkpuchi ịchọ mma (maka Helena Rubinstein), ihe ịchọ mma maka ballet (dịka Le Baiser nke Stravinsky 's Fairy na 1937, nke emere na Metropolitan Opera) na ihe osise nke ọrụ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|title=SHALOM|url=https://archive.wikiwix.com/cache/index2.php?url=http://www.shalom-magazine.com/|accessdate=2023-04-25|work=archive.wikiwix.com}}</ref><ref>{{Cite web|author=Librizzi|first=Jane|title=The Blue Lantern: Alice Halicka: Something cool|url=https://archive.wikiwix.com/cache/index2.php?url=https://thebluelantern.blogspot.com/2020/05/alice-halicka-something-cool.html|accessdate=2023-04-25|work=archive.wikiwix.com}}</ref>
A na-ahụ ọrụ Alice Halika n'ọtụtụ nchịkọta nkeonwe na n'ime nchịkọta na-adịgide adịgide nke ụlọ ihe ngosi nka, dịka Ụlọ ihe ngosi nka nke nka na akụkọ ihe mere eme nke ndị Juu na Ụlọ ihe ngosi nka nke ọgbara ọhụrụ na New York.[1]
== Ntụaka ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
== Ntụaka ==
* Birnbaum, Paula J. (1999). “Mwepụ Onwe Alice Halicka.” N'akwụkwọ akụkọ mba ofesi na omenala anya nke oge a: Ịnọchite anya ndị Afrịka na ndị Juu, nke Nicholas Mirzoeff deziri, 207–23. London/New York: Routledge, 1999.
* Birnbaum, Paula J. (2011) ''Ụmụ nwanyị Ndị Omenkà na Agha Mba France: Ịkọwa Ụmụ nwanyị'' . Aldershot: Ashgate, 2011. Mbipụta.
* Troy, Nancy J. (2006). "'Aha Societe: modernism for America'; UCLA Hammer Museum, Los Angeles." ''Artforum International'' 45.2 (2006) : 255–256. Bipụta.
* Cailler, Pierre, ed. (1962). Alice Halicka: Akwụkwọ. Geneva: Mbipụta Pierre Cailler (Les Cahiers d'Art - Usoro akwụkwọ).
* Halika, Alice. Hier (Ihe ncheta) (1946). Paris: Mbipụta nke Pavois.
* Warnod, Jeanine. "Alice Halicka na ihe ncheta." Terre d'Europe 48 (Mee 1974).
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.artnet.com/artists/alice-halicka/past-auction-results Alice Halika] na artnet
* (in Polish) [http://culture.pl/pl/tworca/alicja-halicka Alicja Halicka - Życie i twórczość], biography na Culture.pl
{{Authority control (arts)}}{{DEFAULTSORT:Halicka, Alice}}
[[Otú:Articles with hCards]]
q9m3gh6gjz1j9da9z59iq2ans1u94aq
Julia Kristeva
0
75894
638259
2026-05-18T06:26:28Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1345227952|Julia Kristeva]]"
638259
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Hlist/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Sidebar/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Plainlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Plainlist/styles.css" /><templatestyles src="Plainlist/styles.css" /><templatestyles src="Plainlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Plainlist/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Sidebar/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" />'''Julia Kristeva''' (a mụrụ dika '''Yuliya Stoyanova Krasteva''', Bulgarian: Юлия Стоянова Кръстева; na 24 June 1941) bụ onye [[Ákọ na Uche|ọkà ihe ọmụma]] Bulgarian-French, onye nkatọ akwụkwọ, semiotician, psychoanalyst, onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị, na onye edemede nke biri na France kemgbe etiti afọ 1960. Ọ kụziri na Mahadum Columbia, ma bụrụzi prọfesọ emerita na Mahadum Paris Cité. Dịka onye dere ihe karịrị akwụkwọ iri atọ, gụnyere Powers of Horror, Tales of Love, Black Sun: Depression and Melancholia, Proust and the Sense of Time, na usoro ihe nkiri atọ Female Genius, enyela ya Commander of the Legion of Honor, Commander of the Order of Merit, Holberg International Memorial Prize, Hannah Arendt Prize, na Vision 97 Foundation Prize, nke Havel Foundation nyere.
Kristeva ghọrọ onye nwere mmetụta dị ukwuu na nyocha echiche mba ụwa, ọmụmụ ọdịbendị na echiche nkwado ikike ụmụ nwanyị mgbe o bipụtara akwụkwọ mbụ ya, ''Semeiotikè'', n'afo 1969. Ọrụ ya dị ukwuu gụnyere akwụkwọ na edemede ndị na-ekwu maka mmekọrịta dị n'etiti ederede, semiotic, na abjection, n'ọhịa nke asụsụ, ozizi na nkatọ akwụkwọ, nyocha uche, akụkọ ndụ na akụkọ ndụ onwe onye, nyocha ndọrọ ndọrọ ọchịchị na omenala, nka na akụkọ ihe mere eme nke nka . Ọ bụ onye a ma ama n'echiche nhazi na poststructuralist.
Kristeva bụkwa onye hiwere kọmitii ihe nrite Simone de Beauvoir.[1]
== Ndụ ==
A mụrụ Kristeva na Sliven, Bulgaria site n'aka ndị mụrụ ya bụ́ Ndị Kraịst, ọ bụkwa ada nke onye na-ahụ maka akaụntị na chọọchị. N'akụkụ nne ya, ọ bụ onye Juu dị anya.[1] Kristeva na nwanne ya nwanyị gara ụlọ akwụkwọ Francophone nke ndị nọn Dominican na-achịkwa. Kristeva matara ọrụ Mikhail Bakhtin n'oge a na Bulgaria. Kristeva gara n'ihu gụọ akwụkwọ na Mahadum Sofia, ebe ọ bụ na ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum ahụ nwetara agụmakwụkwọ nyocha nke mere ka o nwee ike ịkwaga France na Disemba 1965, mgbe ọ dị afọ 24.[2] Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na EPHE, na-amụ ihe n'okpuru Lucien Goldmann na Roland Barthes, tinyere ndị ọkà mmụta ndị ọzọ.[3][4] Na Ọgọst 2, 1967, Kristeva lụrụ onye na-ede akwụkwọ akụkọ bụ́ Philippe Sollers, [5] a mụrụ Philippe Joyaux.
Kristeva kụziri na Mahadum Columbia n'isi mbido afọ 1970, ma burukwa onye ọbịa na-akụzi ebe ahụ.[1] O bipụtakwala akwụkwọ n'aha di ya bụ Julia Joyaux.[2][3][4]
== Ọrụ ==
Mgbe ọ sonyeere 'otu Tel Quel' nke Sollers hiwere, Kristeva lekwasịrị anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị asụsụ wee bụrụ onye otu na-arụsi ọrụ ike na otu ahụ. Ọ zụrụ ọzụzụ na psychoanalysis, wee nweta akara ugo mmụta ya na 1979. N'ụzọ ụfọdụ, a pụrụ ịhụ ọrụ ya dị ka ịnwa ịgbanwe ụzọ psychoanalytic na nkatọ poststructuralists. Dịka ọmụmaatụ, echiche ya banyere isiokwu ahụ, na nhazi ya, yiri nke Sigmund Freud na Jacques Lacan. Agbanyeghị, Kristeva jụrụ nghọta ọ bụla gbasara isiokwu ahụ n'echiche nhazi; kama, ọ na-akwado isiokwu mgbe niile "na-arụ ọrụ" ma ọ bụ "na-anwale".[1] N'ụzọ dị otu a, ọ na-enye aka na nkatọ poststructuralists nke ihe owuwu dị mkpa, ebe ọ na-echekwa ozizi nke psychoanalysis. Ọ gara China na 1970s wee dee Banyere Ụmụ Nwanyị China (1977).[2][3][4][5][6][7]
=== "Semiotic" na "ihe nnọchianya" ===
Otu n'ime ihe Kristeva nyere bụ na ihe abụọ mejupụtara ihe nnọchianya na ihe ndị ọzọ, nke ikpeazụ dị iche na ihe ndị ọzọ dị iche na ihe ndị ọzọ dị iche na nke Ferdinand de Saussure hiwere. Dịka Augustine Perumalil si kọwaa, "semiotic" nke Kristeva nwere njikọ chiri anya na ihe ndị ọzọ dị ka "oedipal" nke ụmụaka e kwuru okwu ha n'akwụkwọ Freud, Otto Rank, Melanie Klein, British Object Relation psychoanalysis, na ihe ndị ọzọ dị ka "ogidi enyo" nke Lacan. Ọ bụ mpaghara mmetụta uche, nke ejikọtara na ihe ndị dị ndụ, nke bi na mgbawa na ihe ndị ọzọ dị na asụsụ kama ịkọwa okwu ndị ọzọ.[1] Ọzọkwa, dịka Birgit Schippers si kwuo, ihe ndị ọzọ dị ka "ogidi" bụ ebe e jikọtara ya na egwu, uri, ụda olu, na ihe na-enweghị nhazi na ihe ọ pụtara. O jikọtara ya na "nwanyị", ma na-anọchite anya ọnọdụ enweghị ọdịiche nke nwa ọhụrụ dị na "ogidi enyo".[2]
Mgbe ọ banyere n'elu ihe ngosi enyo, nwatakịrị ahụ na-amụta ịmata ọdịiche dị n'etiti onwe ya na onye ọzọ, wee banye n'ọkwa nke ihe ọdịbendị a na-ekerịta, nke a maara dị ka ihe nnọchianya. N'akwụkwọ ''Ọchịchọ n'Asụsụ'' (1980), Kristeva kọwara ihe nnọchianya dị ka oghere ebe mmepe asụsụ na-eme ka nwa ahụ bụrụ onye "onye na-asụ asụsụ," ma na-etolite mmetụta nke njirimara dị iche na nke nne. A maara usoro nkewa a dị ka abjection, nke mere na nwatakịrị ga-ajụ ma pụọ n'ebe nne ya nọ iji banye n'ụwa nke asụsụ, omenala, ihe ọ pụtara, na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. A na-akpọ mpaghara asụsụ a ihe nnọchianya ma tụnyere semiotic n'ihi na ejikọtara ya na nwoke, iwu, na nhazi. Kristeva si Lacan pụọ n'echiche na ọbụlagodi mgbe ọ banyere n'ihe nnọchianya ahụ, ihe nlereanya ahụ na-aga n'ihu na-agbagharị n'etiti semiotic na ihe nnọchianya. Ya mere, kama irute njirimara edobere, ihe nlereanya ahụ na-adịgide "na usoro". N'ihi na ụmụaka nwanyị na-anọgide na-amata onwe ha ruo n'ókè ụfọdụ na ihe nlereanya nne, ha nwere ike ịnọgide na-enwe njikọ chiri anya na semiotic. Ịmata onye nne a na-aga n'ihu nwere ike ibute ihe Kristeva kpọrọ "melancholia" na ''Black Sun'' (1989), ebe ọ bụ na ụmụ nwanyị na-ajụ ma na-amata onwe ha dịka nne ha.
A tụkwara aro (dịka ọmụmaatụ, Creed, 1993) na mmebi nke ahụ ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị n'ọdịnala ama ama (karịsịa, dịka ọmụmaatụ, na ihe nkiri slasher) na-apụta n'ihi ihe iyi egwu nke njirimara nke ahụ nne na-eweta: ọ bụ ihe ncheta nke oge ejiri mee ihe n'ọnọdụ enweghị ọdịiche nke semiotic, ebe mmadụ enweghị echiche nke onwe ma ọ bụ njirimara. Mgbe ọ kwusịrị nne ahụ, ndị a na-eme ihe nkiri na-anọgide na-enwe mmasị n'amaghị ama na semiotic, na-achọ ijikọghachi na nne, ebe n'otu oge ahụ na-atụ egwu mfu nke njirimara nke na-eso ya. Ya mere, ihe nkiri Slasher na-enye ụzọ maka ndị na-ekiri ihe nkiri iji megharịa usoro nke mwepu site n'ịchụpụ na ibibi ọdịdị nne ahụ n'ụzọ doro anya.
A makwaara Kristeva maka ịnakwere echiche Plato banyere chora, nke pụtara "ebe nne na-azụlite" (Schippers, 2011). Echiche Kristeva banyere chora apụtala n'ọtụtụ ụzọ: dịka ntụaka maka akpanwa, dị ka ihe atụ maka mmekọrịta dị n'etiti nne na nwa, na dị ka oge dị n'ihu Mirror Stage. N'edemede ya bụ Nne Dịka Giovanni Bellini si kwuo site na Desire in Language (1980), Kristeva kpọrọ chora "njupụta na-abụghị nke a na-egosipụta site na draịva na ọnọdụ ha n'ime mmegharị nke jupụtara na mmegharị dịka e si achịkwa ya." Ọ gara n'ihu na-atụ aro na ọ bụ ahụ nne na-eme ka chora na mpaghara ihe atụ dị n'etiti: nne nwere ohere ịnweta omenala na ihe ọ pụtara, ma na-emekwa ka njikọ zuru oke na nwa ahụ.
A makwaara Kristeva maka ọrụ ya gbasara echiche nke intertextuality.
=== Anthropology na psychology ===
Kristeva na-arụ ụka na nkà mmụta mmadụ na akparamaagwa, ma ọ bụ njikọ dị n'etiti mmekọrịta mmadụ na ibe ya na onye ahụ, anaghị anọchite anya ibe ha, kama ọ na-agbaso otu echiche ahụ: nchwkwa na ịdịgide nke otu mmadụ na nke isiokwu ahụ n'onwe ya. Ọzọkwa, na nyocha ya nke Oedipus, ọ na-ekwu na onye ahụ na-ekwu okwu enweghị ike ịdị ndụ n'onwe ya, kama na ọ "na-eguzo n'ọnụ ụzọ dị nro dị ka a ga-asị na ọ gbachiri n'ihi ókèala na-agaghị ekwe omume" (Ike nke Egwu, p. 85).
[[Faịlụ:Julia-Kristeva-Island-Of-Re-2005.jpg|thumb|Julia Kristeva na 2005]]
N'ịtụnyere ya n'etiti usoro mmụta abụọ ahụ, Kristeva kwuru na ụzọ mmadụ si ewepụ nne dị ka onye a na-eme ihere dị ka ụzọ isi mepụta njirimara, bụ otu ụzọ e si ewulite ọha mmadụ. N'ọtụtụ ebe, omenala na-ewepụ nne na nwanyị, site na nke a na-amalite ịdị.
== Nkwado ikike ụmụ nwaanyị ==
A na-ahụ Kristeva dị ka onye na-akwado echiche ụmụ nwanyị French yana Simone de Beauvoir, Hélène Cixous, na Luce Irigaray.[1][2] Kristeva enweela mmetụta dị egwu na ọmụmụ akwụkwọ ụmụ nwanyị na ọmụmụ ihe gbasara ụmụ nwanyị[3][4] na US na UK, yana ịgụ ihe n'ihe osise nke oge a[5][6] ọ bụ ezie na mmekọrịta ya na ndị otu na mmegharị ụmụ nwanyị na France abụrụla ihe arụmụka. Kristeva mere ka a mata ụdị echiche ụmụ nwanyị atọ a ma ama na "Oge Ụmụ nwanyị" na New Maladies of the Soul (1993); ebe ọ na-ajụ ụdị abụọ mbụ, gụnyere nke Beauvoir, a na-ewere ọnọdụ ya mgbe ụfọdụ dị ka ịjụ echiche ụmụ nwanyị kpamkpam. Kristeva tụrụ aro echiche nke ọtụtụ njirimara mmekọahụ megide koodu ejikọtara ọnụ nke "asụsụ nwanyị jikọtara ọnụ".
=== Nkwupụta nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara ===
Kristeva na-arụ ụka na ndị ọkà mmụta feminist nke Amerịka aghọtahiela ihe odide ya n'ọdịnala ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara. N'uche Kristeva, ọ bụghị naanị ịchọpụta nhazi asụsụ iji chọta ihe zoro ezo ọ pụtara. E kwesịkwara ilele asụsụ site na ihe ndị mere n'akụkọ ihe mere eme na ahụmịhe nke onwe na nke mmekọahụ. Ụzọ a nke ndị na-eme ihe mgbe ha na-ahazi ihe mere eme mere ka otu ọha mmadụ nwee ike ịchọpụta isi iyi nke mmegbu ha na asụsụ ha ji eme ihe. Agbanyeghị, Kristeva kwenyere na ọ dị njọ itinye njirimara otu n'elu njirimara nke onye ọ bụla, nakwa na nkwupụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị a nke njirimara mmekọahụ, agbụrụ, na okpukperechi bụ ọchịchị aka ike.[1]
== Onye edemede akụkọ ==
Kristeva edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ndị yiri akụkọ ndị nchọpụta mpu. Ọ bụ ezie na akwụkwọ ndị ahụ na-ejide akụkọ na-enweghị isi ma na-emepụta ọdịdị pụrụ iche, ndị na-agụ ya na-enwetakwa echiche ndị dị n'ọrụ ozizi ya. Ndị dike ya na-ekpughe onwe ha karịsịa site na ngwa uche, na-eme ka ụdị akụkọ ifo ya yie ọrụ [[Fyodor Dostoevsky|Dostoevsky]] mechara. Akụkọ ifo ya, nke gụnyere ''The Old Man and the Wolves'', ''Murder in Byzantium'', na ''Possessions'', ọ bụ ezie na ọ na-abụkarị ihe atụ, na-abịarukwa akụkọ ndụ onwe onye n'ụfọdụ akụkụ, karịsịa na otu n'ime ndị isi akụkọ nke ''Possessions'', Stephanie Delacour - onye nta akụkọ France - onye a pụrụ ịhụ dị ka alter ego Kristeva. ''Igbu ọchụ na Byzantium'' na-emetụta isiokwu sitere na Iso Ụzọ Kraịst na ndọrọ ndọrọ ọchịchị; ọ kpọrọ ya "ụdị koodu megide- Da Vinci ".<ref name="sutherland">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/ideas/story/0,,1730437,00.html|title=The ideas interview: Julia Kristeva; Why is a great critic ashamed of being fashionable?|first=John|author=Sutherland|work=[[The Guardian]]|date=14 March 2006|accessdate=23 November 2014}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
N'ihi "nnyocha ọhụụ ya gbasara ajụjụ ndị dị n'etiti asụsụ, ọdịbendị na edemede", e nyere Kristeva ihe nrite Holberg International Memorial Prize na 2004. O meriri ihe nrite Hannah Arendt nke 2006 maka echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị. E nyekwara ya Commander of the Legion of Honor, Commander of the Order of Merit, na ihe nrite Vaclav Havel.<ref>{{Cite web|url=http://www.holbergprisen.no/en/julia-kristeva/french-order|title=Archived copy|accessdate=2017-06-14|archivedate=2020-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201002163830/https://holbergprisen.no/en/julia-kristeva/french-order/}}</ref> Na Ọktoba 10, afo 2019, o nwetara ''akara ugo mmụta'' doctorate nke Mahadum Católica Portuguese.
== Nnabata agụmakwụkwọ ==
Roman Jakobson kwuru na "Ma ndị na-agụ akwụkwọ ma ndị na-ege ntị, ma hà kwenyere ma ha ekwetaghị Julia Kristeva ma ọ bụ ndị na-ekwenyeghị n'okwu ya siri ike, na-enwe mmetụta nke ịbụ olu ya na-efe efe na onyinye ya nke ịjụ ajụjụ 'axioms' a na-ejikarị eme ihe, na onyinye ya nke iwepụ ọtụtụ 'ajụjụ a mara mma' site na akara ajụjụ ọdịnala ha."
Roland Barthes kwuru na "Julia Kristeva na-agbanwe ebe ihe dị: ọ na-ebibi ajọ mbunobi ikpeazụ mgbe niile, nke i chere na enwere ike ime ka obi sie gị ike, enwere ike iji ya [sic] nganga; ihe ọ na-ewepụ bụ ihe ekwurula, déja-dit, ya bụ, ihe atụ nke ihe a na-ekwu, ya bụ, nzuzu; ihe ọ na-agbanwe bụ ikike - ikike nke sayensị monologic, nke njikọ."
Ian Almond katọrọ echiche Kristeva gbasara agbụrụ mmadụ. O kwuru na nkwubi okwu Gayatri Spivak na akwụkwọ Kristeva ''Banyere Ụmụ Nwanyị China'' "bụ nke narị afọ nke iri na asatọ [nke] Kristeva na-akwa emo" mgbe o kwuchara "ụzọ dị mkpirikpi, sara mbara, nke na-enweghị isi nke o ji dee ihe dị ka puku afọ abụọ nke omenala ọ na-amaghị". Almond kwuru na enweghị nghọta dị na okwu Kristeva gbasara ụwa ndị Alakụba na okwu ndị na-anaghị asọpụrụ ya nke o ji akọwa omenala na ndị kwere ekwe ya. Ọ katọrọ mmegide Kristeva nke jikọtara "obodo ndị Alakụba" megide "ọchịchị onye kwuo uche ya ebe ndụ ka dị mma" site n'igosi na Kristeva anaghị ama maka arụmụka dị mgbagwoju anya na nke dị mgbagwoju anya na-aga n'ihu n'etiti ndị ọkà mmụta echiche ụmụ nwanyị n'ụwa ndị Alakụba, nakwa na ọ naghị ezo aka na ihe ọ bụla ọzọ ma e wezụga fatwa Rushdie n'ịkatọ okwukwe ndị Alakụba dum dị ka "mmeghachi omume na mmegbu".
N'akwụkwọ ''Impostures intellectuelles'' (1997), ndị prọfesọ physics bụ Alan Sokal na Jean Bricmont tinyere otu isiakwụkwọ na ojiji Kristeva maka mgbakọ na mwepụ n'ihe odide mbụ ya. Ha na-arụ ụka na Kristeva egosighi mkpa echiche mgbakọ na mwepụ ọ na-atụle bara na asụsụ na ngalaba ndị ọzọ ọ na-amụ, nakwa na ọ dịghị mkpa dị otú ahụ.
== E boro ebubo na ha na ọchịchị Kọmunist na Bulgaria jikọrọ aka ==
Na 2018, Kọmishọna Dossier nke steeti Bulgaria kwupụtara na Kristeva bụ onye nnọchi anya Kọmitii Nchebe Steeti n'okpuru aha koodu "Sabina". A na-ekwu na a na-ewe ya n'ọrụ na June 1971, afọ ise tupu mgbe ahụ ọ hapụrụ Bulgaria ịga akwụkwọ na France.<ref>{{Cite web|date=28 March 2018|title=Julia Kristeva avait été recrutée par les services secrets communistes bulgares|url=https://bibliobs.nouvelobs.com/actualites/20180328.OBS4308/julia-kristeva-avait-ete-recrutee-par-les-services-secrets-communistes-bulgares.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180329054334/https://bibliobs.nouvelobs.com/actualites/20180328.OBS4308/julia-kristeva-avait-ete-recrutee-par-les-services-secrets-communistes-bulgares.html|archivedate=29 March 2018|accessdate=29 March 2018|work=Bibliobs}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sofia|first=Reuters in|date=March 28, 2018|title=Julia Kristeva was communist secret agent, Bulgaria claims|url=http://www.theguardian.com/world/2018/mar/28/julia-kristeva-communist-secret-agent-bulgaria-claims|work=the Guardian}}</ref> N'okpuru Republic of Bulgaria, onye Bulgaria ọ bụla chọrọ ịga mba ọzọ ga-etinye akwụkwọ maka visa ọpụpụ ma nweta nkwado site na Ministri nke Ime Obodo. Usoro a dị ogologo ma sie ike n'ihi na onye ọ bụla rutere n'ọdịda anyanwụ nwere ike ịkpọsa ebe mgbaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/redriviera01ghod|quote=declare political asylum.|title=The Red Riviera: Gender, tourism, and postsocialism on the Black Sea|publisher=Duke University Press|author=Ghodsee|first=Kristen Rogheh|date=November 2005}}</ref> Kristeva akpọọla ebubo ndị a "ihe jọgburu onwe ya na ụgha".<ref>{{Cite web|url=https://balkaninsight.com/2018/03/29/julia-kristeva-denies-being-communist-state-security-spy-03-29-2018/|title=Julia Kristeva Denies Being Bulgarian Security Agent|date=March 29, 2018|accessdate=July 14, 2020|archivedate=July 14, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200714140040/https://balkaninsight.com/2018/03/29/julia-kristeva-denies-being-communist-state-security-spy-03-29-2018/}}</ref> Na 30 Maachị, Kọmishọna Dossier nke steeti malitere ibipụta akwụkwọ niile dị n'ịntanetị na-egosi ọrụ Kristeva dịka onye na-agwa Kọmitii Nchebe Steeti mbụ. Ọ gọnarịrị ebubo ndị ahụ nke ukwuu.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2018/04/01/arts/julia-kristeva-bulgaria-communist-spy.html|title=Bulgaria Says French Thinker Was a Secret Agent. She Calls It a 'Barefaced Lie.'|author=Schuessler|first=Jennifer|date=2018-04-01|work=The New York Times|accessdate=2018-04-02|language=en-US}}</ref>
Neal Ascherson dere, sị: "...okwu gbasara Julia Kristeva n'oge na-adịbeghị anya abụghị ihe dị ukwuu, n'agbanyeghị na ụfọdụ gbarịrị ime ya ka ọ bụrụ nnukwu scandal... Mana eziokwu dị na faịlụ ya abụghị ihe dị mfe. Mgbe ọ biri na Paris na 1965, ndị Bulgarian na-awakpo ya gwara ya na ọ ka nwere ezinụlọ na-adịghị ike n'obodo ha. Ya mere, o kwetara ịga nzukọ oge niile ruo ọtụtụ afọ, nke o yiri ka ọ gwaghị ndị na-elekọta ya ihe ọ bụla karịa asịrị gbasara Aragon, Bataille & Co. site na ụlọ oriri na ọṅụṅụ Left Bank - ihe ha gaara agụ na ''Le Canard enchaîné'' ... uru ọgụgụ isi nke ngwaahịa ya na akụkọ ya fọrọ nke nta ka ọ bụrụ efu. Ndị nche Bulgarian yiri ka ha maara na a na-egwu ha. Mana echefula: ha nwere ike ime ka onyeisi ha nwee mmasị site n'igosi ya onye ama ama mba ụwa n'akwụkwọ ha..."
== Ihe odide ahọpụtara ==
=== Asụsụ na akwụkwọ ===
* ''Séméiôtiké: recherches pour une sémanalyse,'' Paris, Seuil, 1969 (trans. in ''Desire in Language: A Semiotic Approach to Literature and Art,'' New York, Columbia University Press, Blackwell, London, 1980)
* ''Le langage, cet inconnu: Une mmalite à la linguistique,'' SGPP, 1969; ọhụrụ ed., kọl. Points, Seuil, 1981 (trans. na 1981 dị ka ''Asụsụ. Amaghị: ihe mmalite n'ime asụsụ asụsụ'', Columbia University Press, Harvester Wheatsheaf, London, 1989)
* ''La révolution du langage poétique: L'avant-garde à la fin du 19e siècle: Lautréamont et Mallarmé,'' Seuil, Paris, 1974 (abridged trans. nwere naanị ụzọ atọ nke mbụ nke mbipụta French mbụ, ''Revolution in Poetic Language,'' Columbia University Press, New York, 1984)
* ''Polylogue'', Seuil, Paris, 1977 (nsụgharị na ''Ọchịchọ n'asụsụ: Ụzọ Semiotic maka Akwụkwọ na Nka,'' New York, Columbia University Press, Blackwell, London, 1980)
* ''Histoires d'amour'', Denoël, Paris, 1983 (trans. ''Tales of Love,'' Columbia University Press, New York, 1987)
* ''Le temps ezi uche.'' Proust et ''l'expérience littéraire, Gallimard, Paris, 1994 (trans. Time and Sense: Proust'' ''and the experience of books ,'' Columbia University Press, New York, 1996)
* ''Dostoïevski'', Buchet-Chastel, Paris, 2020
=== Nkà ihe ọmụma na nkà ihe ọmụma ===
* ''Pouvoirs de l'horreur. Essai sur l'abjection'' (trans. ''Powers of Horror: An Essay on Abjection'', Columbia University Press, New York, 1982)
* ''Au mmalite était l'amour. Psychanalyse et foi'', Hachette, Paris, 1985 (trans. ''Na mmalite bụ ịhụnanya. Psychoanalysis and Faith'', Columbia University Press, New York, 1987)
* ''Soleil Noir. Dépression et mélancolie'', Gallimard, Paris, 1987 (trans. ''The Black Sun: Depression and Melancholia,'' Columbia University Press, New York, 1989)
* ''Etrangers à nous-mêmes'', Fayard, Paris, 1988 (''Strangers to Ourselves'', Columbia University Press, New York, 1991)
* ''Lettre ouverte à Harlem Désir'', Rivages, Paris, 1990, (trans. ''Nations without Nationalism'' . Columbia University Press, New York, 1993
* ''Les'' ''Nouvelles maladies de l'âme, Fayard, Paris, 1993 (trans. New Maladies of the Soul.'' Columbia University Press, New York, 1995)
* ''Sens et non sens de la'' ''révolte, Fayard, Paris, 1996 (trans. The Sense of Revolt'', Columbia University Press, 2000)
* ''La Révolte intime'', Fayard, 1997 (trans. ''Intimate Revolt'', Columbia University Press, 2002)
* ''Le'' ''Génie féminin'' : la ''vie, la folie, les mots, Fayard, Paris, 1999–2002 (trans. Genius Female Genius : Life, Madness, Words'', Columbia University Press, New York, 2001–2004):
** 1. ''Hannah Arendt ou l'action comme naissance et comme étrangeté'', vol. 1, Fayard, Paris, 1999
** ''2. Melanie Klein ou le matricide comme douleur et comme créativité: la folie'', vol. 2, Fayard, Paris, 2000
** ''3. Colette ou la oche du monde'', vol. 3, Fayard, Paris, 2002
* ''Vision capitales'', Réunion des musées nationalaux, 1998 (trans. ''The Severed Head: isi obodo ọhụụ,'' Columbia University Press, New York, 2012)
=== Edemede akụkọ ndụ onwe onye ===
* ''Des Chinoises'', mbipụta des Femmes, Paris, 1974 ( ''Banyere ụmụ nwanyị China,'' Marion Boyars, London, 1977
* ''Du mariage considéré comme un des Beaux-Arts'', Fayard, Paris, 2015 (''Marriage as a Fine Art'' (with Philippe Sollers) Columbia University Press, New York 2016
* ''Njem m. Ihe ncheta. Entretien avec Samuel Dock'', Fayard, Paris, 2016 (''Njem Gafere Ókèala na Site na njirimara. Mkparịta ụka ya na Samuel Dock'', na ''Nkà Ihe Ọmụma nke Julia Kristeva'', ed. Sara Beardsworth, Ọbá Akwụkwọ nke Ndị Ọkà Ihe Ọmụma Dị Ndụ, v. 36, Open Cort, Chicago, 2020)
=== Nchịkọta edemede ===
* ''Onye na-agụ akwụkwọ Kristeva'', onye nchịkọta akụkọ Toril Moi, Columbia University Press, New York, 1986
* Akwụkwọ akụkọ ''The Portable Kristeva'', onye edemede Kelly Oliver, Columbia University Press, New York, 1997
* ''Nsogbu nke Isiokwu Ndị Yuropu'', Ndị Akụkọ Ndị Ọzọ, New York, 2000
* ''La Haine na mgbaghara'', onye edemede ya na okwu mmalite nke Pierre-Louis Fort, Fayard, Paris, 2005 (trans. ''Ịkpọasị na mgbaghara'', Columbia University Press, New York, 2010)
* ''Pulsions du temps'', okwu mmalite, mbipụta na ihe ndetu nke David Uhrig, Fayard, Paris, 2013 (trans. ''Passions of Our Time'', ed. with a preview by Lawrence D. Kritzman, Columbia University Press, New York, 2019)
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Les Samouraïs'', Fayard, Paris, 1990 (trans. ''The Samurai: A Novel'', Columbia University Press, New York, 1992)
* ''Le Vieil homme'' ''et les loups, Fayard, Paris, 1991 (trans. The Old'' Man and the Wolves, Columbia University Press, New York, 1994)
* ''Ihe onwunwe'', Fayard, Paris, 1996 (trans. ''Ihe onwunwe: Akwụkwọ akụkọ'', Columbia University Press, New York, 1998)
* ''Meurtre à Byzance'', Fayard, Paris, 2004 (trans. ''Murder in Byzantium'', Columbia University Press, New York, 2006)
* ''Therèse mon amour : récit. Sainte Thérèse d'Avila'', Fayard, 2008 (trans. ''Teresa, onye m hụrụ n'anya. Ndụ E chepụtara echepụta nke Onye Nsọ nke Avila'', Columbia University Press, New York, 2015)
* ''L'Horloge enchantée'', Fayard, Paris, 2015 (trans. ''The Enchanted Clock,'' Columbia University Press, 2017)
== Hụkwa ==
{{Continental philosophy}}
== Ntụaka ==
{{Feminist theory}}{{The VIZE 97 Prize}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Beardsworth, Sara, ''Nkà Ihe Ọmụma nke Julia Kristeva'', Ọbá Akwụkwọ nke Ndị Ọkà Ihe Ọmụma Dị Ndụ, mpịakọta nke 36, Mahadum Southern Illinois Carbondale, Ụlọikpe Oghe, Chicago, 2020
* Jardine, Alice, ''Nọ n'ihe ize ndụ nke iche echiche.'' ''Akụkọ ndụ ọgụgụ isi nke Julia Kristeva'', Bloomsbury, New York, 2020
* Ivantcheva-Merjanska, Irene, ''Ecrire dans la langue de l'autre.'' ''Assia Djebar et Julia Kristeva,'' L'Harmattan, Paris, 2015.
* Kelly Ives, ''Julia Kristeva: nka, ịhụnanya, mwute, nkà ihe ọmụma, semiotics na psychoanalysis'', Crescent Moon, Maidstone, 2013
* Becker-Leckrone, Megan, ''Julia Kristeva na Akwụkwọ Odide'', Palgrave Macmillan, 2005
* Beardsworth, Sara, ''Psychoanalysis na Modernity'', Suny Press, Albany, 2004
* Radden, Jennifer, ''Ọdịdị nke Mwute: Site na Aristotle ruo Kristeva'', Oxford University Press, 2000
* Lechte, John, na Margaroni, Maria, ''Julia Kristeva: Theory Live'', Continuum, 2004
* McAfee, Noëlle, ''Julia Kristeva'', Routledge, London, 2004
* Smith, Anna, ''Julia Kristeva: Akwụkwọ nke Ịpụ na Mbugharị'', St. Martin's Press, New York, 1996.
* Oliver, Kelly, ''Ụkpụrụ Omume, Ndọrọndọrọ Ọchịchị, na Ihe Dị Iche na Ide Ihe Julia Kristeva dere'', Routledge Edition, New York, 1993
* Crownfield, David, ''Ahụ/Ederede na Julia Kristeva: Okpukperechi, Ụmụnwaanyị, na Nnyocha Uche'', Mahadum Steeti nke New York Press, 1992
* Oliver, Kelly, ''Reading Kristeva.'' ''Unraveling the Double-bind'', Indiana University Press, Bloomington, 1983
== Njikọ mpụga ==
{{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Kristeva, Julia}}<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
* Official website
* [https://web.archive.org/web/20170801171230/http://www.holbergprisen.no/julia-kristeva/holbergprisens-symposium-2004-julia-kristeva.html Holberg Prize]
* [http://www.exberliner.com/articles/%22one-needs-to-believe%2C-but-what%27s-more-important-is-to-question-what-we-believe%22/index.html Interview with Julia Kristeva in Exberliner Magazine] Archived 2012-07-17 at the Wayback Machine
* [http://hvolat.com/Kristeva/kristeva.htm Julia Kristeva: A Bibliography] Archived 2019-04-21 at the Wayback Machine by Hélène Volat
* Goodnow, Katherine J.(2015). ''[http://www.berghahnbooks.com/title.php?rowtag=GoodnowKristeva Kristeva in Focus: From Theory to Film Analysis] Archived 2015-03-19 at the Wayback Machine''. Berghahn Books.
{{Reflist}}<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}<templatestyles src="Module:Side box/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Sister project/styles.css"></templatestyles>
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
2bfd9h60y6uicmcpyd1ql167nkygk1h
Lucie Julia
0
75895
638261
2026-05-18T06:37:37Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340959205|Lucie Julia]]"
638261
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Lucie Julia''' bụ aha mkpịsi akwukwo nke '''Huguette Danithe''' (1927 – 23 Septemba 2023) onye bụ onye ode akwukwo Guadeloupe, onye ogu maka ikike ụmụ nwanyị, na onye ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Julia dere akwụkwọ n'asụsụ Creole na French ma bụrụkwa onye natara ihe nrite L'Hibiscus d'Or site na Institute Jeux Foraux de la Guadeloupe maka uri ya, tinyere Prix littéraire des Caraïbes maka akwụkwọ akụkọ ya bụ Mélody des faubourgs. Ọ bụkwa caseworker mbu na Ngalaba Ahụike Guadeloupe, ruo ọtụtụ afọ ọ bụkwa otu n'ime ndị ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ole na ole a zụrụ azụ n'agwaetiti ahụ.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Huguette Manette[3][4] na 16 Febụwarị 1927 na Morne-à-l'Eau, na Grande-Terre Island, na ngalaba mba ofesi nke France na Guadeloupe. Ndị mụrụ ya sitere n'agbụrụ ndị ohu Afrịka a kpọbatara n'agwaetiti ahụ ịrụ ọrụ n'ugbo okpete.[5] Manette bụ otu n'ime ụmụ asaa amụrụ site n'aka onye agha agha ụwa nke mbụ bụ́ onye ghọrọ onye ọrụ ugbo na nwunye ya bụ́ onye na-ere nri a kwadebere ma zụlite ụmụ ya. Mgbe ọ bụ nwata, Manette na-ahapụ obodo ya bụ́ Esperance ma buru nri gaa n'aka ndị na-egbutu okpete na-arụ ọrụ n'ime ime obodo. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị a na-akwụ ụgwọ ruo afọ abụọ, wee gaa ụlọ akwụkwọ praịmarị a na-akwụ ụgwọ ruo afọ asaa, mgbe ọ dị afọ asaa, a kpọgara ya n'ụlọ akwụkwọ Communale, ebe maka oge mbụ ná ndụ ya, ọ mụtara asụsụ French. Ọ bụ ezigbo nwa akwụkwọ ma hụ agụmakwụkwọ ya dị ka ụzọ isi nweta ọrụ ka mma.[6]
Mgbe ọ dị ihe dị ka afọ 9 ma ọ bụ 10, Manette malitere ide uri, onye agbata obi ya, Jeanne de Kermadec, onye na-ede uri nke kụziiri ya uri uri ya gbara ya ume.[6] Ọ mụkwara egwu na uri nke egwu na egwu ọdịnala Guadeloupean, dị ka ''gwoka'', nke e ji ịgbà aka mepụta ma na-egwuri egwu mgbe niile n'egwuregwu egwu ime obodo, nke a maara dị ka swarés léwoz. E bipụtara ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ ya na akwụkwọ akụkọ Guadeloupean.[5] Mgbe ọ gụchara akwụkwọ na Guadeloupe, ọ gara mba ofesi wee mụọ ọrụ nọọsụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na France.[5][6]
== Ọrụ ==
Ọ bụ ezie na ọ bụ ngalaba nke France, a naghị ele mmemme ọdịmma ọha na eze nke enyere ụmụ amaala bi na France anya dị ka nke metụtara ókèala mba ofesi ruo 1948. Ọgba aghara ọrụ na ntinye aka nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, dịka Gerty Archimède na Rosan Girard, bụ maka ndị omeiwu France ịmata ma guzobe otu Kọmishọna Nchekwa Ọha na 1949.[7] Mgbe ọ laghachiri Guadeloupe wee biri na Pointe-à-Pitre,[6] Ngalaba Ahụike were Manette n'ọrụ na 1952 dị ka onye ọrụ ikpe mbụ nwetara akara ugo mmụta.[5][8] Ebe ọ bụ na a kpọbatara ya ka ọ hazie ma mepụta mmemme ọdịmma ọha na eze nke gọọmentị, ndị ọrụ ibe ya guzogidere mgbanwe ya, ruo afọ ise mbụ, ọ bụ naanị ya bụ ọkachamara ọrụ mmekọrịta ọha na eze nke sistemụ ahụ na-etinye aka. Mana, nwayọ nwayọ, o guzobere ebe ahụike obodo nke na-enye ọrụ dị ka ịgba ọgwụ mgbochi, nlekọta nwa, na ebe ahụike ọha na eze n'akụkụ niile nke agwaetiti Guadeloupe.[5][8]
Manette lụrụ [[Guy Daninthe|Guy Danithe]], onye ọkaiwu, onye ghọrọ odeakwụkwọ ukwu nke Guadeloupean Communist Party na onye guzobere otu ndị ọrụ nke otu ndị ọrụ nke Guadeloupe.[7] Di na nwunye ahụ mụrụ ụmụ nwoke abụọ, Guy-Marie na Ernest,[8][9] bụ ndị ha zụlitere na Pointe-à-Pitre, mana site na mmalite afọ 1960, ha na-aga ọrụ kwa izu ụka iji rụọ ala ha zụtara na Barbotteau-Vernou na ógbè Petit-Bourg dị n'agwaetiti Basse-Terre.[6] Na 1958, ọ ghọrọ onyeisi oche mbụ nke [[Union des Femmes Guadeloupéennes]] (Union of Guadeloupean Women) ma bụrụkwa onye na-akwadosi ike maka nha anya na ike ụmụ nwanyị, yana mmepe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na akụ na ụba na ikike ichebe ezinụlọ na ụmụ ha.[8]
Mgbe Danithe gbara afọ iri anọ, ọ laghachiri n'ide ihe, na-akpọ aha mkpịsị akwụkwọ Lucie Julia. Na-agụ akwụkwọ ndị o dere, Julia rụrụ ọrụ n'akwụkwọ nke ọ kpọrọ ''De ce petit coin d'Espérance'' (Site n'akụkụ obere nke Olileanya a). Mgbe e mechara bipụta akwụkwọ ahụ, na 1982, aha ya gbanwere ka ọ bụrụ ''Les gens de Bonne-Espérance'' (Ndị Olileanya Ọma). O dere ''Mélody des faubourgs'' (Melody nke Ndịda Obodo), mgbe ọ ka bi na Pointe-à-Pitre ma na-ele ndị ogbenye ọ na-arụ ọrụ ma bi n'etiti ha anya.[6] Na ngwụcha afọ 1960, ezinụlọ ahụ kwagara Barbotteau-Vernou, ọ gara ọrụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1987 site na Ngalaba Ahụike.[5][6] Na 1988, Julia bipụtara nchịkọta uri ''Chants, sons et cris pour Karukéra'' ma Institute Jeux Foraux de la Guadeloupe nyere ya onyinye ''L'Hibiscus d'Or'' maka uri kacha mma e dere na Creole. N'afọ sochirinụ, e bipụtara ''Mélody des faubourgs'' ma nye ya onyinye nke 1990 Prix literaire des Caraïbes site na Association of Writers of the French Language.[5]
Na 1992, Julia bipụtara akwụkwọ Mon ''trésor à Mantidou:'' Tim tim - bwa sek!, akwụkwọ ụmụaka nke asụsụ abụọ e dere na Creole na French. N'afọ sochirinụ, o bipụtara nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi, Kaïbo: conte de bonne maman (Kaïbo: Akụkọ nne ọma) na na 1994, o bipụtara egwuregwu Jean-Louis: Un nègre pièce d’Inde (Jean-Louis: A Negro "Indian coin"[1]. Ọrụ Julia na-egosi emume ya na nkwalite ya nke ọdịnala omenala Guadeloupean, ọtụtụ mgbe ndị isi ya na-egosi ndị na-alụ ọgụ maka ikpe ziri ezi ọha na eze.[5] Na 1996, o dere akụkọ ndụ nke otu n'ime ndị dike ya, Gerty Archimède: fleur et perle de Guadeloupe, nwanyị Guadeloupe mbụ jere ozi na Chamber of Deputies.[6][8] Na 2006, o bipụtara mpịakọta nke abụọ nke uri Au fil des ans (Over the Years) nke enyi ya na onye edemede ibe ya, Maryse Condé dere okwu mmalite ya. Ebe a jụrụ ya ọtụtụ afọ ihe mere agwa ya bụ Mélody, na 2007, Julia bipụtara nke abụọ, ''Le Destin d'Aimely''.[6]
== Ọnwụ ==
Julia nwụrụ na Septemba 23, n'afo 2023, mgbe ọ dị afọ 96.<ref>{{Cite news|title=L'auteur guadeloupéenne Lucie Julia s'est éteinte à l'âge de 96 ans|url=https://caraibe.orange.fr/info-mag/actualites/lauteur-guadeloupeenne-lucie-julia-sest-eteinte-lage-de-96-ans|accessdate=11 October 2023|publisher=Orange|date=24 September 2023}}</ref>
== Ọrụ ndị ahọpụtara ==
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Les gens de Bonne-Espérance: roman|date=1982|publisher=Temps Actuels|location=Paris, France|isbn=978-2-201-01595-3|language=French}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Chants, sons et cris pour Karukéra: poèmes|year=1988|publisher=Les Éditions La Bruyère|location=Paris, France|language=French|oclc=462002164}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Mélody des faubourgs: roman|date=1989|publisher=Éditions l'Harmattan|location=Paris, France|isbn=978-2-738-40261-5|language=French}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Montrésor à Mantidou: Tim tim - bwa sek!|year=1992|publisher=Éditions l'Harmattan|location=Paris, France|series=(in [[Antillean Creole]] and French)|oclc=634494366}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Kaïbo: conte de bonne maman|date=1993|publisher=Éditions L.D.|location=Pointe-à-Pitre, Guadeloupe|isbn=978-2-950-76350-1|language=French}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Jean-Louis: un nègre pièce d'inde|date=1994|publisher=Les Éditions de l'Amandier / Théâtre|location=Paris, France|language=French|isbn=978-2-907-64908-7}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Gerty Archimède: fleur et perle de Guadeloupe|date=1996|publisher=Éditions Jasor|location=Pointe-à-Pitre, Guadeloupe|language=French|isbn=978-2-950-21957-2}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Au fil des ans: poèmes et textes poétiques|date=2006|publisher=Les Éditions de l'Amandier|location=Paris, France|language=French|isbn=978-2-915-69567-0}}
* {{Cite book|author=Julia|first=Lucie|title=Le destin d'Aimely: roman|date=2007|publisher=Éditions Jasor|location=Pointe-à-Pitre, Guadeloupe|language=French|isbn=978-2-912-59463-1}}
== Ntụaka ==
=== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist|30em}}
=== Akwụkwọ ===
<templatestyles src="Refbegin/styles.css" /> {{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Julia, Lucie}}
[[Otú:Articles with hCards]]
4bt8grnrampcattdhwg4d3hlj0cchi9
Andrée Jacob
0
75896
638266
2026-05-18T07:02:56Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1331680286|Andrée Jacob]]"
638266
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Andrée Jacob''' (22 Julaị 1906 - 6 Febụwarị 2002) bụ onye otu French Resistance n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. Na mbụ ọ na-arụ ọrụ n'akwụkwọ mbipụta, ọ rụrụ ọrụ nke ọma na French Resistance n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. Mgbe agha gasịrị, ọ ghọrọ onye nta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ Le Monde, ma rụọ ọrụ iji chekwaa ihe nketa omenala Paris. Ọ bụ onye mmekọ nke onye otu Resistance ibe ya bụ Éveline Garnier na nwanne nna nke onye na-ese ihe bụ Max Jacob.[1]
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Andrée Madeleine Jacob na 22 Julaị 1906[1] na arrondissement nke atọ nke Paris n'ime ezinụlọ ndị na-azụ ahịa bụ ndị si n'okpukpe ndị Juu gbanwe gaa na Katọlik n'ọgbọ gara aga. Nwa nwanne nna ya bụ onye omenkà bụ Max Jacob, onye mechara ghọọ Katọlik.[2]
O zutere onye ya na ya bi, Éveline Garnier, site na ndị Katọlik gbara gburugburu ọkà ihe ọmụma bụ Jacques Maritain, onye bụ nwanne nna Garnier.[1] Jacob rụrụ ọrụ dịka onye ọrụ gọọmentị na Palais de Chaillot Museum.[2]
== Agha Ụwa nke Abụọ ==
Mgbe ọdịda nke France gasịrị n'oge Agha Ụwa nke Abụọ, Jacobs biri n'okpuru aha ozo, a na-akpọ Marie-Thérèse Bourdon, iji zere iyi kpakpando odo na mkpagbu megide ndị Juu, ịchụpụ na igbu ọchụ ndị mmadu nwere mgborogwu Jewish tara ahụhụ n'okpuru ọchịchị Vichy.[1] E jidere ndị ezinụlọ ya gbatịrị agbatị, tụọ ha mkpọrọ ma chụpụ ha n'ogige ịta ahụhụ. E jidere ụmụnne ya nwoke bụ́ Gaston na Myrthe-Lea Jacob na Jenụwarị 1944, ma chụpụ ha n'ogige ịta ahụhụ Auschwitz, nwanne ha nwoke bụ́ Max Jacob nwụkwara n'ogige ịta ahụhụ Drancy na Machị 1944. Jacob jisiri ike chụpụ ndị mụrụ ya na Paris gaa na mpaghara Free French, ebe ha biri n'ezinulọ Éveline Garnier.
Jacob nyere aka zọpụta ndị Juu site na Mgbukpọ Ndị Juu na France ma na-arụsi ọrụ ike na netwọk NAP (Noyautage des administrations publiques), otu akụkụ nke ndị agha French Resistance nke bu n'obi ịbanye n'ime Gọọmentị Vichy.[1][2] NAP dị na Palais de Chaillot, ebe ọ rụrụ ọrụ, Jacob rụkwara ọrụ dị mkpa n'ọrụ ya. N'ime mmadụ iri na anọ dị na netwọk NAP mbụ, naanị mmadụ anọ gbapụrụ na ndị Gestapo, Andrée Jacob (aha koodu Danielle) na Éveline Garnier (aha koodu Anne)[3] so na ha.
Ihe Jacob mere nke a kacha mara amara ma mara n'oge agha ahụ bụ n'oge ntọhapụ nke Bibliothèque nationale de France na ngwụcha Ọgọst 1944 n'oge Nnwere Onwe nke Paris, ebe o jidere onye nduzi Vichy bụ Bernard Faÿ n'isi otu ndị agha French Forces of the Interior ma chekwaa ebe nchekwa ọbá akwụkwọ ahụ.[1] E mechara kpee Faÿ ikpe na mba Degradation.[2]
== Mgbe agha gasịrị ==
[[Faịlụ:Tombe_Andrée_JACOB,_2022.jpg|thumb|130x130px|Ili Andrée Jacob na 2022.]]
Andrée Jacob ghọrọ onyeisi ngalaba ebe a na-edebe ihe ochie na ministère des Anciens combattants (Ministry of Veterans' Affairs). Na 1963, a họpụtara ya dika osote onyeisi obodo nke mpaghara nke abụọ nke Paris. Site na 1965 ruo 1985, ọ rụrụ ọrụ dịka onye nta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ Le Monde, ebe o dere otu akụkọ Chronique sur le vieux Paris gbasara akụkọ ihe mere eme nke Paris n'oge gara aga na atụmatụ mmepe obodo Paris.[1]
Ọ sonyeere Société historique du VIe arrondissement na 1974, ọ bụkwa onye nduzi nke Society site na 1978 ruo 2002. <ref name=":1">{{Cite web|title=CTHS - JACOB Andrée Madeleine|url=https://cths.fr/an/savant.php?id=120408|accessdate=2023-03-04|work=cths.fr}}</ref> N'afọ 1986, Jacob ghọrọ onye otu Commission du vieux Paris, otu nzukọ obodo nwere ebumnuche ịgakwuru ma kwado nchedo nke ihe nketa n'ime atụmatụ obodo nke obodo Paris. O dere ọtụtụ akwụkwọ banyere ihe nketa nke isi obodo tupu afọ 1991.<ref>{{Cite web|date=|title=Andrée Jacob|url=https://data.bnf.fr/fr/11908373/andree_jacob/|accessdate=|work=Site de la BNF|language=}}.</ref>
Andrée Jacob nwụrụ na 6 Febụwarị 2002 na 7th arrondissement nke Paris. E liri ya na ili ozu Montparnasse, n'ili nke 97 CC 1907 (24th division - 5th row from the north - 20th row from east). E weghachiri ili ya n'oge opupu ihe ubi 2022.
== Nsọpụrụ ==
[[Faịlụ:Square_Louvois_Paris_23-05.jpg|thumb|230x230px|Square Louvois Paris, 'allée Andrée-Jacob dị n'aka ekpe na l'allée Éveline-Garnier dị n' aka nri]]
* Ihe nrite nke nnupụisi nke France (1945)
* Obe agha 1939-1945 (1945)
* Chevalier de la Légion d'honneur (1946)
* Onye isi nke Legion of Honor (1965)
* Onye nkuzi ọha na eze
* Onye isi nke Ordre du Mérite du Benin
* Onye na-agba ọsọ nke nka na akwụkwọ
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* ''Ndepụta nke ihe ngosi "La Presse à Paris: 1851-1981"'' Paris, BHVP, (1983)
* Ntuziaka nke ihe ngosi "Paris vécu, Paris rêvé": victor Hugo 1885-1985" Paris, (1985)
* ''Ndụ na akụkọ ihe mere eme nke VIe arrondissement'' Paris, Hervas, (1986)
* ''Ndụ na akụkọ ihe mere eme nke VIIIe arrondissement'' (1987).<ref>{{Cite book|author=Jacob|first=Andrée.|title=Vie et histoire du VIIIe arrondissement : Champs Elysées, Faubourg du Roule, Madeleine, Europe --|date=1987|publisher=Editions Hervas|others=Jean-Marc Léri|isbn=2-903118-28-0|location=Paris|oclc=19060005}}</ref>
* ''Ndụ na akụkọ ihe mere eme nke IIe Arrondissement'' (1988).<ref>{{Cite book|author=Jacob|first=Andrée.|title=Vie et histoire du IIe Arrondissement : Gaillon, Vivienne, Mail, Bonne Nouvelle : histoire, anecdotes, curiosités, monuments, musées, jardins, promenades, dictionnaire des rues, vie pratique|date=1988|publisher=Hervas|others=Jean Pierre Babelon, Jacqueline Monfrin|isbn=2-903118-39-6|location=Paris|oclc=23146459}}</ref>
* Otu narị afọ gara aga, mgbe ụmụ nwanyị nwere salon Paris, A. Seydoux, 1991<ref>{{Cite book|author=Jacob|first=Andrée.|title=Il y a un siècle-- quand les dames tenaient salon|date=1991|publisher=Editions A. Seydoux|isbn=2-905429-05-4|location=Paris|oclc=24871360}}</ref>
== Ememe ncheta ==
N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2019, emume ncheta afọ iri asaa na ise nke Nnwere Onwe nke Paris, e meghere okporo ụzọ abụọ, l'allée Andrée-Jacob na l'allées Éveline-Garnier na Mpaghara nke abụọ nke Paris iji cheta Jacob na Garnier na mmekọrịta ha nke ihe karịrị ọkara narị afọ. <ref>{{Cite news|date=2019-09-19|title=A Paris, les voies de la Résistance|language=fr|work=Le Monde.fr|url=https://www.lemonde.fr/idees/article/2019/09/19/a-paris-les-voies-de-la-resistance_5512356_3232.html|accessdate=2023-01-30}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Des places et des rues en hommage aux militants LGBTQI+|url=https://www.paris.fr/pages/des-places-et-des-rues-en-hommage-aux-militants-lgbtqi-6903|accessdate=2019-08-24|work=www.paris.fr|language=fr}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Besnard|first=Anne V.|date=2019-06-05|title=25 lieux parisiens inaugurés en hommage à des personnalités et événements LGBTQI ou friendly|url=https://www.stophomophobie.com/25-lieux-parisiens-inaugures-en-hommage-a-des-personnalites-et-evenements-lgbtqi-ou-friendly/|accessdate=2019-08-24|work=Association STOP HOMOPHOBIE {{!}} Information - Prévention - Aide aux victimes|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bonnet|first=Marie-Jo|title=Inauguration des allées Andrée Jacob et Eveline Garnier square Louvois, Paris 2e|url=https://mariejobon.net/2019/09/inauguration-des-allees-andree-jacob-et-eveline-garnier-square-louvois-paris-2e/|accessdate=2019-09-24|work=La page de [[Marie-Jo Bonnet]]|language=fr-FR}}</ref>
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}<templatestyles src="Module:Portal bar/styles.css"></templatestyles> {{Authority control}}
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
6o9rub1eo15385iqpch5c9elqeut0io
Sorana Gurian
0
75897
638270
2026-05-18T08:41:02Z
Confidence24
24524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1341068049|Sorana Gurian]]"
638270
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Sorana Gurian''' (amụrụ dika '''Sara Gurfinchel'''; Ọktoba 18, 1913[1] – Juun 10, 1956) bụ onye edemede Romania, onye nta akụkọ, na onye ntụgharị okwu dere ma n'asụsụ Romanian ma n'asụsụ French.
A mụrụ ya na Russian Empire, na Comrat, Bessarabia, nne na nna ya abụọ nwụrụ mgbe ọ ka dị obere. Mgbe nke ahụ gasịrị, ya na ụmụnne ya nwanyị abụọ nke obere, Lia na Isabela, nwunye nna ha ohuru lekọtara ha.[1] Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Bender, gafere ule Baccalauréat ya na 1931, wee mụọ akwụkwọ na Ngalaba Akwụkwọ Ozi nke Mahadum Chernivtsi na Mahadum Iași na-agụghị akwụkwọ.
Ọ ghọrọ onye so na ogbako edemede Eugen Lovinescu's Sburătorul guzobere na 1937, mgbe ọ laghachiri site na Berck, [[France]], ebe ọ gara maka ọgwụgwọ ọrịa ụkwara nta ya na-anaghị apụta n'ime akpa ume. O yiri ka ọ gụrụ akwụkwọ na Sorbonne mgbe ọ nọ na France.<ref>{{Cite book|author=Sasu|first=Aurel|title=Dictionar biografic al literaturii romana|language=Romanian|pages=702–703|publisher=Editura 45|location=Pitesti|year=2006}}</ref> Mgbe ọ laghachiri Romania, ọ malitere ibipụta akụkọ, nke mbụ na magazin "Lumea" na Iași, nke doro anya na ọ bụ onye kwuo uche ya, onye na-emegide mba, onye na-emegide ọchịchị aka ike na onye na-emegide mgbanwe n'ụdị.<ref name="CL">{{Cite web|url=http://convorbiri-literare.dntis.ro/DURNEAmai5.html|title=ÎNCEPUTURILE SORANEI GURIAN|language=Romanian|publisher=Convorbiri literare|author=Durnea|first=Victor|accessdate=October 29, 2014}}</ref>
N'ịhi mmetụta nke iwu megide ndị Juu, o sonyeere ndị mmegide nzuzo, nke ndị Kọmunist sokwa na ya. Ndị Gestapo malitere inwe mmasị n'ebe ọ nọ na 1942, o wee zoo onwe ya ruo afọ abụọ n'ime ụlọ dị n'okpuru ụlọ, na-adị ndụ site n'enyemaka nke onye ụkọchukwu nke ndị agha France na onyeisi ụlọ akwụkwọ ụmụ agbọghọ Katọlik dị na Bucharest.<ref name="Durnea">{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/misterioasa_via_a_soranei_gurian|title=Misterioasa viaţă a Soranei Gurian|author=Durnea|first=Victor|language=Romanian|publisher=Romania literara|date=2003}}</ref> N'okpuru mmetụta nke Vladimir Ghika, ọ gbanwere okpukpe ya site na [[Judaism|Juu]] gaa na Katọlik.<ref name="RL">{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/sorana_gurian|title=Sorana Gurian|author=Dimisianu|first=Gabriel|language=Romanian|publisher=[[Romania literara]]|date=2002}}</ref>
Mgbe Romania gbanwere akụkụ ya na Ọgọst 23, 1944, n'ihi na ọ maara ndị Kọmunist site n'oge ọ nọ n'okpuru mmegide nzuzo, a họpụtara ya onye nduzi nke Universul.<ref>{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/jurnalul_meu_din_romnia|title=Jurnalul meu din România|author=Popovici|first=Iulia|language=Romanian|publisher=Romania libera|date=2003}}</ref> N'ime afọ atọ mbụ mgbe agha ahụ gasịrị, ọ sonyeere ọtụtụ akwụkwọ ndị otu aka ekpe, dee akwụkwọ mgbasa ozi, dịka ọ maara asụsụ Russian, rụọ ọrụ dị ka onye ntụgharị okwu maka Allied Commission.<ref name="RL">{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/sorana_gurian|title=Sorana Gurian|author=Dimisianu|first=Gabriel|language=Romanian|publisher=[[Romania literara]]|date=2002}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFDimisianu2002">Dimisianu, Gabriel (2002). [http://www.romlit.ro/sorana_gurian "Sorana Gurian"] (in Romanian). [[Romania literara]].</cite>
[[Category:CS1 Romanian-language sources (ro)]]</ref> Mana mgbe obere oge gasịrị, ndị ọchịchị Kọmunist chere na ọ bụ onye nledo French, ma ghọta na ọchịchị ọhụrụ ahụ tinyere otu mmachi mgbe nke ọzọ malitere ọchịchị ụjọ, na 1949, o nwere ike ịgbapụ na Romania site n'ịbanye n'alụmdi na nwunye nke onye obodo Itali nke onye nnọchi anya Itali nyere aka. Mgbe ọ gbasịrị di ya alụkwaghịm, ọ gara [[Israel]], ebe ọ nọrọ ruo 1950, wee kwaga France, biri na Paris.
Ọrịa kansa gburu ya na Paris n'afọ 1956.<ref>{{Cite book|title=Narcotice in cultura romana|author=Oisteanu|first=Andrei|publisher=Polirom|year=2010|url=https://books.google.com/books?id=QW3nAQAAQBAJ&pg=PT269}}</ref>
== Ọrụ ==
* ''Zilele nu se întorc niciodată'', Bucharest, 1945
* ''Ụlọ akwụkwọ sekọndrị'', Bucharest, 1946
* ''Les mailles du filet. Mon journal de Roumanie'', Paris, 1950
* ''Akwụkwọ akụkọ bụ reviennent jamais'', Paris, 1952
* ''Ndị na-enweghị atụ'', Paris, 1953
* ''Akụkọ banyere ọgụ'', Paris, 1956
* ''Ochiurile reţelei. Jurnalul meu na Romania'', Bucharest, 2002
== Ntụgharị asụsụ ==
Ọ sụgharịrị ọrụ ndị Alexander Griboyedov, J. B. Priestley, Hans Prager, Franz Ludwig Neher, wdg dere.
== Ọrụ ndị gosipụtara Gurian ==
* ''Ụmụnne nwanyị Virginia: Nchịkọta nke Ide Ihe Ụmụnwaanyị'', Aurora Metro Books, 2023,
== Ntụaka ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
[[Otú:Articles with hCards]]
3b51lj9j7ms3rcwavofclk184m37v8d
638271
638270
2026-05-18T08:42:35Z
Quinlan83
12227
+
638271
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Sorana Gurian''' (amụrụ dika '''Sara Gurfinchel'''; Ọktoba 18, 1913[1] – Juun 10, 1956) bụ onye edemede Romania, onye nta akụkọ, na onye ntụgharị okwu dere ma n'asụsụ Romanian ma n'asụsụ French.
A mụrụ ya na Russian Empire, na Comrat, Bessarabia, nne na nna ya abụọ nwụrụ mgbe ọ ka dị obere. Mgbe nke ahụ gasịrị, ya na ụmụnne ya nwanyị abụọ nke obere, Lia na Isabela, nwunye nna ha ohuru lekọtara ha.[1] Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Bender, gafere ule Baccalauréat ya na 1931, wee mụọ akwụkwọ na Ngalaba Akwụkwọ Ozi nke Mahadum Chernivtsi na Mahadum Iași na-agụghị akwụkwọ.
Ọ ghọrọ onye so na ogbako edemede Eugen Lovinescu's Sburătorul guzobere na 1937, mgbe ọ laghachiri site na Berck, [[France]], ebe ọ gara maka ọgwụgwọ ọrịa ụkwara nta ya na-anaghị apụta n'ime akpa ume. O yiri ka ọ gụrụ akwụkwọ na Sorbonne mgbe ọ nọ na France.<ref>{{Cite book|author=Sasu|first=Aurel|title=Dictionar biografic al literaturii romana|language=Romanian|pages=702–703|publisher=Editura 45|location=Pitesti|year=2006}}</ref> Mgbe ọ laghachiri Romania, ọ malitere ibipụta akụkọ, nke mbụ na magazin "Lumea" na Iași, nke doro anya na ọ bụ onye kwuo uche ya, onye na-emegide mba, onye na-emegide ọchịchị aka ike na onye na-emegide mgbanwe n'ụdị.<ref name="CL">{{Cite web|url=http://convorbiri-literare.dntis.ro/DURNEAmai5.html|title=ÎNCEPUTURILE SORANEI GURIAN|language=Romanian|publisher=Convorbiri literare|author=Durnea|first=Victor|accessdate=October 29, 2014}}</ref>
N'ịhi mmetụta nke iwu megide ndị Juu, o sonyeere ndị mmegide nzuzo, nke ndị Kọmunist sokwa na ya. Ndị Gestapo malitere inwe mmasị n'ebe ọ nọ na 1942, o wee zoo onwe ya ruo afọ abụọ n'ime ụlọ dị n'okpuru ụlọ, na-adị ndụ site n'enyemaka nke onye ụkọchukwu nke ndị agha France na onyeisi ụlọ akwụkwọ ụmụ agbọghọ Katọlik dị na Bucharest.<ref name="Durnea">{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/misterioasa_via_a_soranei_gurian|title=Misterioasa viaţă a Soranei Gurian|author=Durnea|first=Victor|language=Romanian|publisher=Romania literara|date=2003}}</ref> N'okpuru mmetụta nke Vladimir Ghika, ọ gbanwere okpukpe ya site na [[Judaism|Juu]] gaa na Katọlik.<ref name="RL">{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/sorana_gurian|title=Sorana Gurian|author=Dimisianu|first=Gabriel|language=Romanian|publisher=[[Romania literara]]|date=2002}}</ref>
Mgbe Romania gbanwere akụkụ ya na Ọgọst 23, 1944, n'ihi na ọ maara ndị Kọmunist site n'oge ọ nọ n'okpuru mmegide nzuzo, a họpụtara ya onye nduzi nke Universul.<ref>{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/jurnalul_meu_din_romnia|title=Jurnalul meu din România|author=Popovici|first=Iulia|language=Romanian|publisher=Romania libera|date=2003}}</ref> N'ime afọ atọ mbụ mgbe agha ahụ gasịrị, ọ sonyeere ọtụtụ akwụkwọ ndị otu aka ekpe, dee akwụkwọ mgbasa ozi, dịka ọ maara asụsụ Russian, rụọ ọrụ dị ka onye ntụgharị okwu maka Allied Commission.<ref name="RL">{{Cite web|url=http://www.romlit.ro/sorana_gurian|title=Sorana Gurian|author=Dimisianu|first=Gabriel|language=Romanian|publisher=[[Romania literara]]|date=2002}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFDimisianu2002">Dimisianu, Gabriel (2002). [http://www.romlit.ro/sorana_gurian "Sorana Gurian"] (in Romanian). [[Romania literara]].</cite>
[[Category:CS1 Romanian-language sources (ro)]]</ref> Mana mgbe obere oge gasịrị, ndị ọchịchị Kọmunist chere na ọ bụ onye nledo French, ma ghọta na ọchịchị ọhụrụ ahụ tinyere otu mmachi mgbe nke ọzọ malitere ọchịchị ụjọ, na 1949, o nwere ike ịgbapụ na Romania site n'ịbanye n'alụmdi na nwunye nke onye obodo Itali nke onye nnọchi anya Itali nyere aka. Mgbe ọ gbasịrị di ya alụkwaghịm, ọ gara [[Israel]], ebe ọ nọrọ ruo 1950, wee kwaga France, biri na Paris.
Ọrịa kansa gburu ya na Paris n'afọ 1956.<ref>{{Cite book|title=Narcotice in cultura romana|author=Oisteanu|first=Andrei|publisher=Polirom|year=2010|url=https://books.google.com/books?id=QW3nAQAAQBAJ&pg=PT269}}</ref>
== Ọrụ ==
* ''Zilele nu se întorc niciodată'', Bucharest, 1945
* ''Ụlọ akwụkwọ sekọndrị'', Bucharest, 1946
* ''Les mailles du filet. Mon journal de Roumanie'', Paris, 1950
* ''Akwụkwọ akụkọ bụ reviennent jamais'', Paris, 1952
* ''Ndị na-enweghị atụ'', Paris, 1953
* ''Akụkọ banyere ọgụ'', Paris, 1956
* ''Ochiurile reţelei. Jurnalul meu na Romania'', Bucharest, 2002
== Ntụgharị asụsụ ==
Ọ sụgharịrị ọrụ ndị Alexander Griboyedov, J. B. Priestley, Hans Prager, Franz Ludwig Neher, wdg dere.
== Ọrụ ndị gosipụtara Gurian ==
* ''Ụmụnne nwanyị Virginia: Nchịkọta nke Ide Ihe Ụmụnwaanyị'', Aurora Metro Books, 2023,
== Ntụaka ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
[[Otú:Articles with hCards]]
rvvsum8dnnv6jd677no99n70hn2rhfk
Florence Delaporte
0
75898
638275
2026-05-18T10:55:33Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1316357974|Florence Delaporte]]"
638275
wikitext
text/x-wiki
'''Florence Delaporte''' (amụrụ n'afọ 1959) bụ onye odee na onye ntụgharị asụsụ France.
== Ọrụ ==
* 1996: ''Sœur Sourire. Brûlée aux feux de la rampe '', Paris, Plon, 244 p.
* 1998: ''Je n’ai pas de château'', Paris, Éditions Gallimard, Collection Blanche, 177 p.
:: - Ihe nrite Wepler 1998
* 2001: ''Le Poisson dans l’arbre'', Éditions Gallimard, series "Haute Enfance", 184 p.
* 2002: ''Les enfants qui tombent dans la mer'', Éditions Gallimard, Collection Blanche, 271 p.
* 2005: ''La Chambre des machines'', Éditions Gallimard Collection Blanche, 152 p.
* 2016: ''Deux livres de chair'', François Bourin Éditeur, 282 p.
=== Akwụkwọ ụmụaka ===
* 2012: ''À quoi rêve Crusoé ?'', Rodez, Éditions du Rouergue [fr], series "Dacodac", 119 p.
* 2013: ''Amour ennemi'', Paris, Éditions Oskar, 133 p.
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.babelio.com/auteur/Florence-Delaporte/57235 Florence Delaporte] na Babelio
* [http://www.gallimard.fr/Contributeurs/Florence-Delaporte Florence Delaporte] na Gallimard
* [http://www.lespetitesfugues.fr/auteurs/florence-delaporte Florence Delaporte] na obere ihe ndị na-agba ọsọ''Obere Fugues''
* [http://www.ricochet-jeunes.org/auteurs/recherche/9860-florence-delaporte Florence Delaporte] E debere ya na Wayback Machine na Ricochet-Jeunes.org
{{Authority control}}<templatestyles src="Module:Portal bar/styles.css"></templatestyles>
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
pn0opbyxs9pgfgtjht50rucgyw0wh3f
Anne de Tinguy
0
75899
638277
2026-05-18T11:21:13Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1341254946|Anne de Tinguy]]"
638277
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Anne de Tinguy''' (amụrụ n'afọ 1950) bụ onye French ọkọ akụkọ ihe mere eme na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Kemgbe afọ 2005 ọ bụbu Prọfesọ Mahadum nke akụkọ ihe mere eme nke oge a na Institut national des langues et civilizations orientale. Ọ na-amụ mmekọrịta mba ụwa, ọkachamara na mba ọzọ amụma nke Russia na Ukraine, nakwa dị ka Mbugharị ọmụmụ.
== Ọrụ ==
Anne de Tinguy gụsịrị akwụkwọ na Institut national des langues et civilisations orientales (National Institute of Oriental Languages and Civilizations), ebe o nwetara nzere doctorate na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1981, <ref>{{Cite web|url=http://www.sudoc.fr/041408845|title=Anne de Tinguy SUDOC|accessdate=13 April 2020|language=fr}}</ref> na 2003 ọ nwetara ikike onye nduzi nyocha ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.sciences-po.asso.fr/profil/anne.detinguy81.|title=Anne de Tinguy|publisher=Sciences Po|language=fr|accessdate=13 April 2020}}</ref>
Mgbe ọ nwetasịrị akara mmụta doctorate, Tinguy ghọrọ prọfesọ na Center de recherches internationales ([[:fr:Centre de recherches internationales|fr]]). <ref name="profile">{{Cite web|url=http://www.inalco.fr/enseignant-chercheur/anne-tinguy|language=fr|title=Anne de Tinguy Profile|publisher=INALCO|accessdate=13 April 2020}}</ref> Site n'afọ 1989 ruo afọ 1990 ọ kụziri ihe na Institut des hautes études de la défense nationale, ọ kụzikwaara na Instituts d'études politiques . <ref>{{Cite web|url=https://www.sciencespo.fr/ceri/en/content/anne-de-tinguy|title=Anne de Tinguy|publisher=Sciences Po Centre for International Studies|accessdate=13 April 2020}}</ref>
N'afọ 2000, Tinguy ghọrọ osote onye isi oche nke French Association of Ukrainian Studies . <ref>{{Cite web|url=https://www.afr-russe.fr/spip.php?article197|title=(75) PARIS : Association Française des Etudes Ukrainiennes (AFEU)|publisher=Ceriscope|accessdate=13 April 2020}}</ref> Ọ na-eduzi nzere masta abụọ nke France na Russia na International Affairs na IEP na Paris na Moscow State Institute of International Relations . <ref name="profile">{{Cite web|url=http://www.inalco.fr/enseignant-chercheur/anne-tinguy|language=fr|title=Anne de Tinguy Profile|publisher=INALCO|accessdate=13 April 2020}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://www.inalco.fr/enseignant-chercheur/anne-tinguy "Anne de Tinguy Profile"] (in French). INALCO<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 April</span> 2020</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
A kpọtụrụ ọrụ Anne de Tinguy na mmekọrịta mba ụwa metụtara Russia na Ukraine aha, ma ọ bụ a gbara ya ajụjụ ọnụ, na ụlọ ọrụ mgbasa ozi dị ka Libération, <ref>{{Cite news|url=https://www.liberation.fr/planete/2014/04/16/ukraine-comment-sanctionner-la-russie_998579|title=Ukraine : comment sanctionner la Russie ?|language=fr|date=16 April 2014|work=[[Libération]]|author=Bonal|first=Cordélia|accessdate=13 April 2020}}</ref> RFI, <ref>{{Cite news|url=http://www.rfi.fr/fr/emission/20150405-russie-gorbatchev-poutine-ouverture-repli|title=De Gorbatchev à Poutine, de l’ouverture au repli|date=3 April 2015|work=RFI|author=Desesquelle|first=Daniel|language=fr|accessdate=13 April 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.liberation.fr/planete/2014/03/03/poutine-la-crimee-avec-premeditation_984312|title=Poutine : la Crimée avec préméditation|date=3 March 2014|work=The Conversation|author=Despic-Popovic|first=Hélène|language=fr|accessdate=13 April 2020}}</ref> The Conversation, <ref>{{Cite news|url=https://theconversation.com/vers-un-essoufflement-du-storytelling-de-vladimir-poutine-84449|title=Vers un essoufflement du storytelling de Vladimir Poutine ?|date=4 October 2017|work=The Conversation|author=LaMonica|first=Martin|language=fr|accessdate=13 April 2020}}</ref> Vatican News, <ref>{{Cite news|url=https://www.vaticannews.va/fr/monde/news/2019-03/annexion-crimee-ukraine-russie-europe-geopolitique.html|title=Cinq ans plus tard, ce qu'a changé l'annexion de la Crimée|date=21 March 2019|work=Vatican News|language=fr|accessdate=13 April 2020}}</ref> na HuffPost.<ref>{{Cite news|url=https://www.huffingtonpost.fr/entry/macron-format-normandie-a-paris-un-format-efficace-pour-la-crise-en-ukraine_fr_5ded0ddfe4b00563b852c94c|title=Le format Normandie à Paris, un outil efficace pour la crise en Ukraine?|date=12 September 2019|work=HuffPost|author=Lucie Oriol|language=fr|accessdate=13 April 2020}}</ref>
== Ọrụ ndị a họputara ==
* ''USA-URSS, la détente'', Complexe ([[:fr:Éditions Complexe|fr]]), 1985
* ''Les relations soviéto-américaines'', Presses Universitaires de France, Volume 2348 in the collection ''Que sais-je ?'', 1987,
* ''Les années Gorbatchev. L'URSS de 1985 à 1991'', with Marie-Agnès Crosnier and Jean Gueit, Documentation française, 1993,
* ''L'Effondrement de l'empire soviétique'', Bruylant ([[:fr:Éditions Bruylant|fr]]), 1998,
* ''L'Ukraine, nouvel acteur du jeu international'', Bruylant ([[:fr:Éditions Bruylant|fr]]), 2001,
* ''Contribution à l'étude de la puissance dans le monde de l'après-Guerre froide. Le cas de la Russie'', Institut d'études politiques de Paris, 2003
* ''Moscou et le monde'', 2008,
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{Authority control}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
k16nv6lbni49bj3y45x21jtfe4gskvq
Diane de Margerie
0
75900
638280
2026-05-18T11:39:22Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1333798883|Diane de Margerie]]"
638280
wikitext
text/x-wiki
'''Diane Jacquin de Margerie''' (24 n'ọnwa Disemba afọ 1927 - 25 Ọgọst afọ 2023) bụ nwanyị French nke akwụkwọ ozi na Onye ntụgharị si [[Asụsụ Bekee|Bekee]].
== Akụkọ ndụ ==
Diane de Margerie bụ nwa nwanyị nke Jenny Fabre-Luce (1896-1991) na Roland de Margerie (1899-1990). Nna ya bụ nwa nwanne onye edemede Edmond Rostand na nwa nwanne Gérard Mante, onye lụrụ nwa nwanne Marcel Proust. Rainer Maria Rilke hụrụ nne ya n'anya.
Diane de Margerie bụ nwanne Bertrand de Margerie [fr] (1923–2003), onye Jesuit na ọkà mmụta okpukpe, na Emmanuel Jacquin de Margerie (1924–1991), onye nnọchi anya France na United States.
de Margerie lụrụ Prince Ricardo Pignatelli della Leonessa (1927-1985). A mụrụ nwa nwoke na 1952, Fabrizio Pignatelli della Leonessa, onye ga-aga n'ihu bụrụ onye nnọchi anya mba ọzọ ma bụrụ onye nnọchiteanya Ịtali na Guatemala na Honduras. Alụmdi na nwunye nke abụọ ya bụ onye edemede Dominique Fernandez; di na nwunye ahụ nwere nwa nwoke, Ramon Fernandez , na nwa nwanyị, Laetitia Fernandez.
Onye edemede, onye nkatọ agụmagụ, onye edemede akụkọ dị mkpirikpi, onye na-ede akụkọ ndụ na onye ntụgharị, de Margerie bụ onye dere ọrụ dị iche iche.
Ozugbo ọ bụ onye otu ndị ọka ikpe Prix Femina, ọ natara ọtụtụ onyinye. Ọ biri na China na Ịtali.
Na La Femme en pierre (1989), de Margerie na-eme emume Katidral Chartres, obodo ebe ọ bi. Ya na Isola, Retour des îles Galapagos, ọ na-akọ, n'ụdị uri, mmetụta ya nke njem.
Diane de Margerie nwụrụ na Paris na 25 n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2023, mgbe ọ dị afọ iri itoolu na ise (95). <ref>{{Cite news|title=Mort de la romancière Diane de Margerie|url=https://www.lefigaro.fr/flash-actu/mort-de-la-romanciere-diane-de-margerie-20230825|accessdate=26 August 2023|work=[[Le Figaro]]|date=25 August 2023}}</ref>
== Ọrụ ==
* 1974: Le Détail révélateur, akwụkwọ akụkọ, Flammarion, Paris
* 1976: Le Paravent des enfers, akwụkwọ akụkọ, Flammarion
* 1979: L'Arbre de Jessé, akwụkwọ akụkọ, Flammarion
* 1979: La Volière, akụkọ, Éditions Balland , Paris
* 1980: N'ebe ọzọ na n'ụzọ ọzọ, akụkọ mkpirikpi, Flammarion
* 1982: Duplicités, akụkọ mkpirikpi, Flammarion
* 1985: Ihe ncheta, Flammarion
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Otu na nke ọzọ, Paris
* 1992: ''Marcel Proust (Marcel na Léonie) '', Christian Pirot
* 1994: Le Jardin secret de Marcel Proust, album, foto nke André Martin, Albin Michel, Paris
* 1996: ''N'ime ihe na-agba gburugburu'', Gallimard, coll. Nwatakịrị dị elu, Paris
* 1997: ''Ebe a na-edebe anụmanụ na Japan'', Albin Michel
* 1998: ''Gburugburu Gustave Moreau'', Christian Pirot
* 2000: Edith Wharton, ọgụgụ nke ndụ, akụkọ ndụ
* 2001: ''Ugbu a'', Mercury nke France, Paris
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* 2004: ''Aurore na George'', akụkọ ndụ, Albin Michel
* 2006: L'Étranglée, akwụkwọ akụkọ, Mercure de France
* 2007: ''Agbamakwụkwọ ink'', edemede, Philippe Rey
* 2010: ''Proust na ọchịchịrị'', edemede, Albin Michel
* 2012: Passion de l'énigme, Mercure de France
* 2013: ''Nsogbu ehighị ụra'' nke ọma, Mbipụta Grasset
* 2016: ''Site na mbàrá gaa na urukurubụba'', Arlea
* 2016: ''Na-achọ Robert Proust'', Flammarion
== Ihe nrite na ọdịiche ==
* 1985: Ihe nrite Marcel Proust maka Le Ressouvenir''Ịcheta Ihe''
* 1994: Commandeurs of the Ordre des Arts et des Lettres
* 1996: Prix Jacques-Chardonne na ihe nrite nke Pen club French, maka Dans la spirale''N'ime ihe na-agba gburugburu''
* 2000: Prix Marcel-Thiébaut, prix France-Amérique, maka Edith Wharton, ọgụgụ nke ndụ''Edith Wharton, onye na-agụ otu ndụ''
* 2001: Prix littéraire Prince-Pierre-de-Monaco, maka ọrụ ya niile
* 2004: Ihe nrite Médicis maka ''Aurore na George''
* 2008: Commander nke National Order of Merit (France) <ref>{{Cite web|title=Décret du 16 mai 2008 portant promotion et nomination|work=Légifrance|url=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|accessdate=26 September 2023}}</ref>
* 2009: Prix Contrepoint maka La passion Brando''Mmasị Brando''
* 2013: Ihe nrite Cazes maka ''Nsogbu ehighị ụra''
* 2015: Onye isi nke Legion of Honour <ref>{{Cite web|language=fr|title=Décret du 3 avril 2015 portant promotion et nomination|url=http://legifrance.gouv.fr/affichTexte.do;jsessionid=?cidTexte=JORFTEXT000030440152&dateTexte=&oldAction=dernierJO&categorieLien=id|accessdate=4 January 2017}}</ref>
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.babelio.com/auteur/Diane-de-Margerie/118239 Diane de Margerie] na Babelio
* [http://www.livreshebdo.fr/article/diane-de-margerie-quitte-le-jury-du-femina ''Diane de Margerie hapụrụ ndị ọka ikpe nke Femina''] on LivresHebdo (13 Nọvemba 2014)
* [https://www.franceculture.fr/personne-diane-de-margerie.html Diane de Margerie] na France CultureỌdịbendị France
* [[Arléa|Arlea]].fr/Diane-De-Margerie" id="mw0w" rel="mw:ExtLink nofollow">Diane de Margerie na saịtị Arléa
* [https://www.youtube.com/watch?v=drtpv_9g9_E Diane de Margerie na-akọ banyere mmasị ya n'ide akwụkwọ] na YouTube
[[Otú:Articles with hCards]]
2j2heb1ah9ab80hrndt6potfipuv7p6