Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.47.0-wmf.2 first-letter Midia Ọpụrụiche Ńkàtá Ojiarụ Ńkàtá ojiarụ Wikipedia Ńkàtá Wikipedia Faịlụ Ńkàtá faịlụ MidiaWiki Ńkàtá MidiaWiki Templeeti Ńkàtá templeeti Enyemaka Ńkàtá enyemaka Otú Ńkàtá otú Édēchághị́ Ńkàtá Édēchághị́ TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Simi (singer) 0 9760 638484 205289 2026-05-20T10:39:23Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638484 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Simisola Kosoko''' {{Audio|Yo-Simisola Bolatito Kosoko.ogg|Audio }} (nee '''Ogunleye;''' amụrụ ya ka ọnwa April di na mkpụrụ ụbọchi iri na itenani, n'afo 1988), bụ onye eji aha o ji eti egwu bụ '''Simi nwe mara bụ''' onye Naijiria na- agụ egwu, ede egwu ma ne-emekwa ihe nkiri. <ref name="P.M News">{{Cite web|title=Adekunle Gold pens romantic message to mark Simi’s birthday|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/04/19/adekunle-gold-pens-romantic-message-to-mark-simis-birthday/|publisher=P.M News|accessdate=19 April 2019|date=April 19, 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://nationaldailyng.com/2015/12531-2/|title=I started with gospel music – Simi|date=April 18, 2016|accessdate=April 21, 2016}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-abụ abụ ozioma, nwe wepụta egwu izizi ọ n'ụlọ ọbọ egwu ọ kpọrọ ''Ogaju n'afọ 2008'' . <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201512282415.html|title=Nigeria: Even the Silliest Things Inspire Me – Simi|publisher=allAfrica|date=December 25, 2015|accessdate=April 21, 2016}}</ref>Amatara ya nke n,afọ 2014 mgbe O weputasiri egwu ya nke ọ kpọrọ "[[:en:Tiff_(song)|Tiff]]" , abụ a họpụtara dika Best Alternative Song na [[:en:The_Headies_2015|The Headies 2015]] . <ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/buzz/headies-2015-check-out-the-complete-nomination-list-id4215323.html|title=Headies 2015: Check out the complete nomination list|date=September 30, 2015|accessdate=April 21, 2016}}</ref> Simi na ndị ụlọ egwu a kpọrọ X3M Music binyere aka n'akwụkwọ n,afọ 2014, mana ọ hapụrụ ha n'ọnwa May afọ 2019 ka oge mbinye aka n'akwukwọ ahụ gwụrụ. <ref>{{Cite web|title=Nigeria's Simi leaves record label|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigerias-simi-leaves-record-label|publisher=Music in Africa|accessdate=3 May 2019|date=2 May 2019}}</ref> O wepụtara alụbọm ụlọ egwu nke abụọ ya bụ ''[[:en:Simisola_(album)|Simisola]]'' na kpụrụ ụbọchi asatọ n'ọnwa Septemba , n'afọ 2017. <ref>{{Cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2014/04/02/simi-sammy-join-x3m-music/|title=Simi, Sammy Join X3M Music|date=April 2, 2014|accessdate=April 21, 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2017/09/its-here-simi-releases-her-debut-album-titled-simisola/|title=It's here! Simi releases her debut album, 'Simisola'|date=September 8, 2017|accessdate=September 13, 2017}}</ref> Alụbọm nke atọ ya bụ ''[[:en:Omo_Charlie_Champagne,_Vol._1|Omo Charlie Champagne, Vol. 1]]'' ''pụtara'' ka o dabaa na ubochi ọ di afọ iri atọ na otu nke bụ mkpụrụ ụbọchi iri na itolu n'afọ 2019. O bidoro ụlọ egwu ya ọ kpọrọ Studio Brat n'ọnwa Jun afọ 2019. <ref name="Pulse Nigeria 1212">{{Cite web|title=Simi launches her record company, Studio Brat|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/simi-launches-her-record-company-studio-brat/d70pneq|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=30 June 2019|date=June 20, 2019}}</ref> == Mmalite ndu na mmuta == A mụrụ Simi na [[:en:Ojuelegba,_Lagos|Ojuelegba]], nke dị na [[:en:Surulere|Surulere]] , dịka nwa ikpeazụ n’ime ụmụ anọ. <ref>{{Cite news|url=https://www.punchng.com/i-fantasise-about-working-with-ebenezer-obey-simi/|title=I fantasise about working with Ebenezer Obey –Simi|work=[[The Punch]]|last=Olonilua|first=Ademola|date=April 2, 2016}}</ref> Na mkparịtaụka ya na Juliet Ebirim nke akwụkwọ akụkọ ''[[:en:Vanguard_(Nigeria)|Vanguard]]'', Simi gosipụtara na ndị mụrụ ya kewara mgbe ọ dị afọ itolu. O kpughekwara na o tolitere dị ka [[:en:Tomboy|tomboy]]. <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/03/why-i-do-love-songs-simi/|title=Why I do love songs – Simi|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|last=Ebirim|first=Juliet|date=March 17, 2016}}</ref> Simi gara Stars International College, ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị na Ikorodu, Lagos State. <ref>https://www.youtube.com/watch?v=7fbczH4KCYQ</ref> Ọ gara akwụkwọ na mahadum [[:en:Covenant_University|Covenant University]] , ebe ọ nwetara nzere na [[:en:Mass_communication|mass communication]]. <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/simii-dont-feel-threatened-anybody/|title=SIMI:I DON’T FEEL THREATENED BY ANYBODY|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation Newspaper]]|last=Medeme|first=Ovwe|date=March 27, 2016}}</ref> == Ọrụ == === 2006–13: ''Mbido ọrụ'' na ''Ogaju'' === Simi tolitere ịgba egwu na ịbụ abụ dịka onye otu ukwe ukwe nke ụka dị na mpaghara ya. O dere abụ izizi ya mgbe ọ dị afọ iri. <ref>{{Cite news|url=http://www.goldmyne.tv/2015/08/why-i-sang-ma-bi-mi-ni-jamb-question-song-afro-pop-singer-simi/|title=WHY I SANG ‘‘MA BI MI NI JAMB QUESTION SONG’’- AFRO POP SINGER, SIMI|work=Goldmyne Entertainment|last=Odigie|first=McDonald|date=August 12, 2015}}</ref> Ọlụ aka nka ya bidoro n’afọ 2008 ka e wepụtara album album ya bụ ''Ogaju nke izizi'', nke nwere ọtụtụ egwu dịka “Iya Temi” na “Ara Ile”. Ọ bụ Samklef mepụtara album ahụ. <ref>{{Cite news|url=http://theyesng.com/jamb-question-crooner-simi-shares-her-story/|title=JAMB QUESTION CROONER, SIMI SHARES HER STORY|work=YES INTERNATIONAL! Magazine|last=Ikeokwu|first=Juliet|date=June 12, 2015}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == {| class ="wikitable" |- !Year !Award ceremony !Prize !Recipient/Nominated Work !Result ! Ref |- |rowspan="5"|2015 |[[2015 Nigeria Entertainment Awards]] |Most Promising Act to Watch |rowspan="2"|Herself |{{won}} |<ref>{{cite news|url=https://thenet.ng/kiss-daniel-simi-and-dj-cuppy-win-big-at-nea-2015/|title=Kiss Daniel, Simi, and Dj Cuppy win big at NEA 2015|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|last=Badmus|first=Kayode|date=September 7, 2015|access-date=April 22, 2016}}</ref> |- |2015 City People Entertainment Awards |Most Promising Act of The Year |{{won}} |<ref>{{cite news|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/entertainment/simi-thrills-in-new-video/121616.html|title=Simi thrills in new video|work=[[Media Trust|Daily Trust Newspaper]]|last=Offiong|first=Vanessa Adie|date=November 27, 2015|access-date=April 26, 2016}}</ref> |- |rowspan="3"|2015 Nigerian Music Video Awards |Best RnB Video |rowspan="2"|"[[Tiff (song)|Tiff]]" |{{nom}} |<ref name="too">{{cite news|url=http://tooxclusive.com/news/nigerian-music-video-awards-nmva-2015-nominees-list/|title=Nigerian Music Video Awards (NMVA) 2015 Nominees List|publisher=[[tooXclusive]]|author=Tyler|date=November 17, 2015|access-date=April 26, 2016}}</ref> |- |Music Video of The Year |{{nom}} |<ref name="too"/> |- |Best Soft Rock/Alternative Video |"[[Jamb Question]]" |{{nom}} |<ref>{{cite news|url=http://sounds.ng/uncategorized/who-will-win-nmva-best-soft-rockalternative-video|title=WHO WILL WIN NMVA BEST SOFT ROCK/ALTERNATIVE VIDEO?|publisher=sounds ng|date=November 27, 2015|access-date=April 26, 2016}}</ref> |- |rowspan="9"|2016 |rowspan="2"|[[The Headies 2015]] |Best Alternative Song |"Tiff" |{{nom}} |<ref name="tv">{{cite news|url=http://www.channelstv.com/2016/01/02/headies-awards-2015-full-list-of-winners/|title=Headies Awards 2015: Full List of Winners|publisher=[[Channels TV]]|date=January 2, 2016|access-date=April 22, 2016}}</ref> |- |Best Vocal Performance (Female) |rowspan="4"|Herself |{{nom}} |<ref name="tv"/> |- |2016 City People Entertainment Awards |Female Artiste of the Year |{{won}} |<ref>{{cite news|url=https://thenet.ng/full-list-of-winners-at-2016-city-people-entertainment-awards/|title=Full List of Winners at 2016 City People Entertainment Awards|work=Nigerian Entertainment Today|first=Adedayo|last=Showemimo|date=July 26, 2016|access-date=July 26, 2016|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20161208102412/http://thenet.ng/2016/07/full-list-of-winners-at-2016-city-people-entertainment-awards/|archive-date=December 8, 2016}}</ref> |- |Nigerian Teen Choice Awards 2016 |Choice Upcoming Female Artist |{{won}} |<ref>{{cite news|url=http://www.premiumherald.com/2016/08/11/nigerian-teen-choice-awardsntca2016-full-list-winners/|title=Nigerian teen choice awards (#NTCA2016) full list of winners|work=Premium Herald|first=Lucky|last=Freeman|date=August 11, 2016|access-date=January 1, 2017}}</ref> |- |2016 MTV African Music Awards |Best Breakthrough Act |{{nom}} |<ref>{{cite news|url=http://www.okayafrica.com/in-brief/mtv-africa-music-awards-2016-nominees-mtvmama2016/|title=Here's the Full List of Nominees at the 2016 MTV Africa Music Awards in Johannesburg|work=Okay Africa|first=Alyssa|last=Klein|date=October 22, 2016|access-date=January 1, 2017}}</ref> |- |rowspan="4"|[[The Headies 2016]] |Best Recording of the Year |rowspan="2"|"Love Don't Care" |{{nom}} |<ref name="headiesnea"/> |- |Best R&B Single |{{nom}} |<ref name="headiesnea">{{cite news|url=https://thenet.ng/headies-2016-complete-winners-list/|title=Headies 2016: The complete winners list|work=Nigerian Entertainment Today|first=Hassan|last=Sanusi|date=December 23, 2016|access-date=January 1, 2017}}</ref> |- |Best Collaboration |"Soldier" <small>(with Falz)</small> |{{won}} |<ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/12/full-list-headies-2016-winners/|title=Full list of Headies 2016 winners|work=Vanguard Nigeria|date=December 23, 2016|access-date=January 1, 2017}}</ref> |- |Best Vocal Performance (Female) |"Love Don't Care" |{{won}} |<ref>{{cite news|url=https://thenet.ng/headies2016-simi-and-shaydee-win-1st-major-award/|title=#Headies2016: Simi and Shaydee each win their 1st major award|work=Nigerian Entertainment Today|first=Hassan|last=Sanusi|date=December 22, 2016|access-date=January 1, 2016}}</ref> |- | rowspan="7" |2017 |2017 City People Entertainment Awards |Best Collabo of the Year |"No Forget" <small>(with [[Adekunle Gold]])</small> |{{won}} |<ref>{{cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/cpma2017-full-list-winners-city-people-music-awards/|title=#CPMA2017: Full List of Winners at the City People Music Awards – City People Magazine|date=August 7, 2017|website=citypeopleonline.com|access-date=September 13, 2017}}</ref> |- |rowspan="2"|2017 Nigeria Entertainment Awards |Best Afropop Female Artist |Herself |{{nom}} |<ref>{{cite web|url=http://punchng.com/full-list-rmd-funke-akindele-wizkid-davido-efe-nominated-for-nigerian-entertainment-awards/|title=FULL LIST: RMD, Funke Akindele, Wizkid, Davido, Efe nominated for Nigerian Entertainment Awards|date=July 11, 2017|website=The Punch|access-date=September 17, 2017}}</ref> |- |Best Album |''[[Chemistry (Falz and Simi EP)|Chemistry]]'' {{small|(with [[Falz]])}} |{{nom}} |<ref>{{cite web|url=https://www.36ng.ng/2017/07/09/nigerian-entertainment-awards-2017-nea-full-list-nominees/|title=Nigerian Entertainment Awards 2017 (NEA) Full List of Nominees|last=Oleniju|first=Segun|date=July 9, 2017|website=36ng.ng|access-date=September 17, 2017|accessdate=March 23, 2025|archivedate=September 12, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170912144623/https://www.36ng.ng/2017/07/09/nigerian-entertainment-awards-2017-nea-full-list-nominees/}}</ref> |- |[[All Africa Music Awards|AFRIMA Awards]] |Songwriter of the Year |rowspan="4"|Herself |{{won}} |<ref>{{cite web |title=AFRIMA 2017: Full list of winners |url=https://www.musicinafrica.net/magazine/afrima-2017-full-list-winners |publisher=Music in Africa |access-date=18 April 2019 |date=13 November 2017}}</ref> |- | rowspan="3" |[[Soundcity MVP Awards Festival]] |Song of the Year |{{nom}} |rowspan="3"|<ref>{{cite web |first1=Marcus |last1=Brown |title=Soundcity MVP Awards Festival 2017 - Full Winners List |url=https://tooxclusive.com/news/soundcity-mvp-awards-festival-2017-full-winners-list/ |publisher=TooXclusive |access-date=18 April 2019 |date=January 12, 2018}}</ref> |- |Best Female MVP |{{nom}} |- |Best Pop |{{nom}} |- | rowspan="7" |2018 | rowspan="6" |[[The Headies]] |Best Recording of the Year |"Joromi" |{{Won}} | rowspan="6" |<ref>{{cite web|title=Headies releases nominees for 2018 awards [FULL LIST] – Daily Post Nigeria|url=http://dailypost.ng/2018/04/13/headies-releases-nominees-2018-awards-full-list/|website=Daily Post Nigeria|access-date=April 14, 2018|date=April 13, 2018}}</ref> |- |Best R&B/Pop album |''[[Simisola (album)|Simisola]]'' |{{Nom}} |- |Best R&B single |"Smile For Me" |{{Won}} |- |Best Vocal Performance (female) |"Gone For Good" |{{Nom}} |- |[[The Headies Award for Album of the Year|Album of the Year]] |''[[Simisola (album)|Simisola]]'' |{{Won}} |- |Artiste of the Year | rowspan="4" |Herself |{{Nom}} |- |[[The Future Awards Africa|Future Awards Africa]] |Prize for Music |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/check-out-the-full-list-of-winners-at-2018-future-awards/|title=Check Out The Full List of Winners at 2018 Future Awards|date=December 17, 2018|website=The Guardian Nigeria Newspaper – Nigeria and World News|access-date=December 18, 2018}}</ref> |- | rowspan="5" |2021 | rowspan="5" |[[Net Honours]] |Most Popular Musician |{{won}} | rowspan="5" |<ref>{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|access-date=2021-07-21|website=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> |- |Most Searched Musician (female) |{{won}} |- |Most Played Pop Song |"[[Duduke]]" |{{nom}} |- |Most Played Hip Hop song |"Know you" {{Small|([[Ladipoe]]<nowiki> featuring Simi]]</nowiki>}} |{{nom}} |- |Most Played RnB Song |"Running to You" {{Small|([[Chike (singer)|Chike]] featuring Simi)}} |{{nom}} |- | rowspan="5" |2023 | rowspan="5" |[[The Headies]] |SONGWRITER OF THE YEAR |“Loyal” |{{nom}} | |- |Best R&B Single |“Loyal” – Simi ft Fave |{{nom}} | |- |Best Vocal Performance (Female) |“Loyal” |{{nom}} | |- |Best R&B Album |To Be Honest (Tbh) |{{nom}} | |- |Best Female Artiste |Herself |{{nom}} | |} == Edemsibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q0nmk5r5kg1g2cd57xgu4e2buox7yzk Rattlesnake: The Ahanna Story 0 11179 638437 210048 2026-05-19T22:19:45Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638437 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''''Rattlesnake: Akụkọ Ahanna''''' makwaara dị ka '''''The Armadas''''' bụ ihe nkiri 2020 Nigerian nke ime ihe obi mkpali nke onye isi Charles Okpaleke mepụtara ma Ramsey Nouah duziri ya. <ref>{{Cite web|date=2020-11-03|title='Rattlesnake: The Ahanna Story' trailer is finally here!|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/watch-the-official-trailer-for-rattlesnake-the-ahanna-story/ckv4900|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ọ bụ meghari emume 1995 ihe nkiri ''Rattlesnake na-'' nke [[Amaka Igwe]] duziri. <ref>{{Cite web|date=2020-09-16|title=Omotola Jalade-Ekeinde to star in upcoming 'Rattle Snake: The Ahanna Story'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/omotola-jalade-ekeinde-to-star-in-upcoming-rattle-snake-the-ahanna-story/y2gn9ph|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ihe nkiri a bụ [[Stan Nze]], [[Chiwetalu Agu]], [[Osas Ighodaro]], [[Omotola Jalade Ekeinde]] na Ayo Makun rụrụ ndị isi ọrụ. <ref>{{Cite web|date=2020-09-02|title=Osas Ighodaro, Efa Iwara, Stan Nze to star in 'Rattle Snake' remake directed by Ramsey Nouah|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/osas-ighodaro-efa-iwara-stan-nze-to-star-in-rattle-snake-directed-by-ramsey-nouah/qmlkcrm|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ọ wepụtara ihe nkiri ya na 13 Nọvemba 2020. <ref name=":0">{{Cite web|date=2020-09-25|title='Rattlesnake: The Ahanna Story' to premiere in cinemas November 13|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/rattlesnake-the-ahanna-story-to-premiere-in-cinemas-november-13/g0e9x8w|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ọ natara nlebanya dị iche iche site n'aka ndị nkatọ wee bụrụ nke iri abụọ na anọ n'ozuzu ya na ndepụta nke ihe nkiri Naijiria kacha enweta ego n'oge niile na njedebe nke usoro ihe nkiri ya. <ref>{{Cite web|date=2020-11-16|title='Rattlesnake: The Ahanna Story' does everything but rattle [Pulse movie review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/rattlesnake-the-ahanna-story-does-everything-but-rattle-pulse-movie-review/why9z87|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> A na-ewere ya dị ka otu n'ime ihe nkiri Nigeria kacha mma na 2020. <ref>{{Cite web|date=2020-12-18|title=These Are The Best Nigerian Films of 2020|url=https://www.okayafrica.com/best-nigerian-movies-2020/|accessdate=2020-12-22|work=OkayAfrica|language=en}}</ref> == Nkọwa okwu == Ahanna (Stan Nze), nwa amadi na-ekpebi ịpụnara ndụ ọ na-achọ mgbe niile bu ebum n'obi ya. Ya mere, ọ na-achịkọta otu ìgwè ndị ikom a na-akpọ "Armadas" nwere nkà dị iche iche, na-eme usoro nke heists dị egwu. Mana ihe na-aga ngwa ngwa na ndị otu ahụ na-ahụ onwe ha na ndị iro ka mma n'akụkụ abụọ. <ref>{{Cite web|date=2020-11-13|title='A Remake for a New Generation': Rattlesnake, The Ahanna Story Premieres in Cinemas|url=https://www.arise.tv/a-remake-for-a-new-generation-rattlesnake-the-ahanna-story-premieres-in-cinemas/|accessdate=2020-12-22|work=Arise News|language=en-US}}</ref> == Ndi gosiputara na ihe nkiri == * [[Stan Nze]] di ka Ahanna Okolo * [[Chiwetalu Agu]] di ka Odinaka * [[Osas Ighodaro]] di ka Amara * [[Omotola Jalade Ekeinde]] di ka Maimuna Atafo * Ayo Makun di kaTimi Phillips * Bucci Franklin dị ka Nzenozo * Emeka Nwagbaraocha di ka Sango * Efa Iwara di ka Bala * Tobi Bakre dika Ike * Brutus Richards dị ka anwụrụ ọkụ * Odera Adimorah di ka Egbe * Elma Mbadiwe di ka Adaugo * Rebecca Nengi Hampson dị ka Boma George * Norbert Young dị ka Ali Mahmood * Sonny McDon dị ka Louis * [[Gloria Young]] dị ka Madam Ngozi Maduako * Ejike Asiegbu dị ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị * Chinyere Wilfred di ka Nancy == Mmepụta == Ihe nkiri a bụ ọrụ ntụzịaka nke abụọ maka onye isi Ramsey Nouah mgbe ibibi ''Living in Bondage: Breaking free'' (2019). <ref>{{Cite web|author=nollywoodreinvented|date=2020-09-16|title=COMING SOON: RattleSnake - The Ahanna Story|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2020/09/coming-soon-rattlesnake-the-ahanna-story.html|accessdate=2020-12-22|work=Nollywood Reinvented|language=en-US|archivedate=2023-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230615042425/https://www.nollywoodreinvented.com/2020/09/coming-soon-rattlesnake-the-ahanna-story.html}}</ref> Nke a gosikwara mmekorita nke abụọ n'etiti onye ntụzi Ramsey Nouah na onye na-emepụta ihe Charles Okpaleke mgbe ihe nkiri Naijiria 2019 gachara Living in Bondage: ''Breaking Free'' . Emere ihe nkiri a na-esochi ihe ịga nke ọma nke Living in Bondage'': Breaking Free'' na a mara ọkwa ihe nkiri ahụ dị ka ihe nkiri nke oge a nke 1995 kpochapụwo ''Rattlesnake'' . <ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=Play Network, Ramsey Nouah remake Nollywood classic Rattlesnake: The Ahanna story|url=https://www.vanguardngr.com/2020/10/play-network-ramsey-nouah-remake-nollywood-classic-rattlesnake-the-ahanna-story/|accessdate=2020-12-22|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Onye nrụpụta kpughere ọkwa banyere nrụpụta ihe nkiri ahụ na Machị 2020. <ref>{{Cite web|date=2020-03-19|title=Charles Okpaleke & Filmone sign production & distribution deal for 'Rattle Snake' remake|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/charles-okpaleke-and-filmone-sign-production-and-distribution-deal-for-rattle-snake/6gx4mm2|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> A na-eche na mbụ na ọ bụ ihe na-esote ''Rattlesnake'' mana onye na-emepụta ihe nkiri jụrụ ịkọ nkọ na-ekwu na ọ bụ mmegharị ihe nkiri nke afọ gara aga n'oge a. <ref>{{Cite web|date=2020-09-26|title=How Charles Okpaleke picks classic Nollywood films to remake|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/how-charles-okpaleke-picks-classic-nollywood-films-to-remake/rhjs9k3|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Play Network Studios kpughere akwụkwọ mmado nlele mbụ nke ihe nkiri ahụ na 1 Septemba 2020 site na Instagram . <ref>{{Cite web|date=2020-09-01|title=Here's a first look at 'Rattle Snake The Ahanna Story'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/heres-a-first-look-at-rattle-snake-the-ahanna-story/w3cbx6x|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ọtụtụ n'ime akụkụ ihe nkiri a bụ ndị a kacha mee na [[Lagos]], [[Abuja]] na Capetown, South Africa . Esere ihe nkiri a n'ime naanị izu anọ n'etiti [[Ọrịa nje korona n'afọ 2020 na Naijirịa|ọrịa COVID-19 na Naịjirịa]] . <ref name=":1">{{Cite web|date=2020-09-26|title=Veteran actor, Sonny McDon, buzzed to reprise role in Rattlesnake remake|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/rattlesnake-the-ahanna-story-sonny-mcdon-buzzed-for-return/3mps0e0|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US|archivedate=2020-10-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201028075312/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/rattlesnake-the-ahanna-story-sonny-mcdon-buzzed-for-return/3mps0e0}}</ref> <ref name=":0"/> == Ụda egwu == Egwu maka ihe nkiri a bụ Larry Gaaga gbara . <ref>{{Cite web|date=2020-04-08|title=Larry Gaaga begins production of 'RattleSnake' soundtrack|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/386667-larry-gaaga-begins-production-of-rattlesnake-soundtrack.html|accessdate=2020-12-22|language=en-GB}}</ref> Edepụtara mkpokọta egwu asatọ maka ọba egwu na-egosi ndị nka A-list Afrobeats. Ndekọ ụda meghere maka nnabata dị oke mma. <ref>{{Cite web|date=2020-12-04|title=With his 'Rattle Snake: The Ahanna Story' soundtrack album, Larry Gaaga hits the bulls eye yet again [Pulse Album Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/album-review-larry-gaaga-rattle-snake-the-ahanna-story-soundtrack/zs9ctkr|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> == Mwepụta na ụlọ ọrụ igbe == Emere ihe nkiri a na FilmHouse cinemas dị na Lagos na 11 Nọvemba 2020 tupu ewepụtara ihe nkiri. <ref>{{Cite web|date=2020-11-19|title=The Rattlesnake movie premiere draws out the fiercest of us all|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/the-rattlesnake-movie-premiere-draws-out-the-fiercest-of-us-all/2kj7fw2|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> A tọhapụrụ ya n'ihe nkiri n'abalị 13 nke ọnwa Nọvemba 2020 dabara na ngagharị iwe ịkwụsị ndị SARS na-eme na Naịjirịa megide ndị uwe ojii SARS. <ref name=":0" /> Ihe nkiri a nwetere ihe karịrị nde ₦13 (₦13,567,700) n’izu mmalite kemgbe ewepụtara ihe nkiri. <ref>{{Cite web|date=2020-11-18|title='Rattlesnake: The Ahanna Story' earns over N13 million in opening week|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/rattlesnake-the-ahanna-story-earns-over-n13-million-in-opening-week/6g8eerw|accessdate=2020-12-22|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ngụkọta ikpeazụ bụ ₦70,381,550 n’ụlọ ọrụ igbe. <ref name="Top 20 films 1st 3rd January 2020 - Cinema Exhibitors Association of Nigeria">{{Cite web|url=https://www.ceanigeria.com/box-office/179-top-20-films-report-1st-3rd-january-2021|title=Top 20 Films Report 1st 3rd January 2020|accessdate=2021-11-27|archivedate=2021-10-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211008115425/https://www.ceanigeria.com/box-office/179-top-20-films-report-1st-3rd-january-2021}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ ! Ihe nrite ! Udi ! onye nnata ! Nsonaazụ ! Nsidee |- | rowspan="2" | 2021 | rowspan="2" | Africa Movie Academy Awards | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ nkwado | [[Glory Alozie|Gloria Anozie-Young]] |{{pending}} | rowspan="2" | <ref name=":02">{{Cite web|author=Banjo|first=Noah|date=2021-10-29|title=FULL LIST: Ayinla, Omo Ghetto: The Saga bag multiple nominations at AMAA 2021|url=https://punchng.com/full-list-ayinla-omo-ghetto-the-saga-bag-multiple-nominations-at-amaa-2021/|accessdate=2021-10-30|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> |- | Ihe nkiri Naijiria kacha mma | ''Rattlesnake: Akụkọ Ahanna'' |{{pending}} |} == Nsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official trailer on YouTube 1r74nmq990vwvus16zsxx0lm2v2wb9f Pamela Happi 0 11243 638398 125245 2026-05-19T15:45:20Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638398 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|img_captionPamela Happi]] [[Category:Articles with hCards]] '''Pamela Happi''' bụ onye telivishọn Cameroon. A maara ya maka ''Miss P Show'', bụ nke Orange Cameroon na-akwado ma na-achọ ịkwalite ndị ntorobịa ka ha nwee ntụkwasị obi onwe na ha. <ref>{{Cite web|url=https://www.cameroonweb.com/CameroonHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=321280|title=The Miss P Show by Pamela Happi to air soon|publisher=Cameroonweb.com|date=2015-03-25|accessdate=2018-01-13|archivedate=2018-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180115184722/https://www.cameroonweb.com/CameroonHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=321280}}</ref> <ref name="fabafriq">{{Cite web|url=http://www.fabafriq.com/articles/new-talk-show-on-stv-cameroon-miss-p-show-by-pamela-happi|work=fabafriq.com|title=New Talk Show on STV Cameroon, Miss P Show by Pamela Happi|accessdate=2018-01-15|archivedate=2018-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180115193231/http://www.fabafriq.com/articles/new-talk-show-on-stv-cameroon-miss-p-show-by-pamela-happi}}</ref> <ref name="ambaland">{{Cite web|url=https://ambaland.com/every-end-is-a-new-beginning-join-pamela-happi-the-loftmates-as-they-talk-severing-ties/|title=Every end is a new beginning; Join Pamela Happi & the Loftmates as they talk "Severing Ties"|work=AMBALAND|accessdate=2018-01-15|archivedate=2018-08-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180812213536/https://ambaland.com/every-end-is-a-new-beginning-join-pamela-happi-the-loftmates-as-they-talk-severing-ties/}}</ref> == ndabere == Happi bụ onye Cameroon mụrụ, mana o nwebeghị ozi gbasara nzụlite ya na ụbọchị ọmụmụ ya. Ụfọdụ akwụkwọ kwuru na a mụrụ ya na 1989.  == Ọrụ == Happi malitere ọrụ ọkachamara ya dị ka onye na-egosi ihe ngosi TV na Douala, na ihe ngosi okwu a maara dị ka ''Miss P Show'', malitere na April 2015 na Orange Cameroon . "Anyị anọghị n'usoro iwu. Anyị ga-eme mgbanwe maka mkpa ndị na-ege anyị ntị mana DNA anyị na-enye ozi na ntụrụndụ nye ndị ọgbọ anyị (m), "Pamela gwara Camerounweb. <ref>{{Cite web|url=https://www.cameroonweb.com/CameroonHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=321280|title=The Miss P Show by Pamela Happi to air soon|publisher=Camerounweb.com|date=2015-03-25|accessdate=2018-01-14|archivedate=2018-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180115184722/https://www.cameroonweb.com/CameroonHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=321280}}</ref> <ref name="irepcamer">{{Cite web|url=http://irepcamer.com/2015/06/19/inspired-my-237-round-up-on-www-2/|title=#INSPIRED: MY +237 ROUND UP ON THE WWW...|work=I Rep Camer|accessdate=2018-01-15|archivedate=2018-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180115184449/http://irepcamer.com/2015/06/19/inspired-my-237-round-up-on-www-2/}}</ref> <ref name="fabafriq" /> Echiche mbụ ya bụ iwulite ntụkwasị obi nke ntorobịa ka ọ bụrụ mmalite nke ụwa ha site na ihe ngosi okwu ya. Na Septemba 2015 ọ gara na ụlọ mgbe ochie nke Chukwu mbụ na ndị otu ya, gụnyere [[Naijiria|Nigeria]] star [[Alexx Ekubo]] <ref name="betatinz">{{Cite web|url=http://www.betatinz.com/2015/09/miss-p-pays-visit-to-god-first.html|title=Miss P pays a visit to God First orphanage to round off season 1 of her show!|work=BETA TINZ|accessdate=2018-01-15|archivedate=2018-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180115184630/http://www.betatinz.com/2015/09/miss-p-pays-visit-to-god-first.html}}</ref> <ref name="jewanda-magazine">{{Cite web|url=https://www.jewanda-magazine.com/2015/05/t-v-miss-p-show-le-nouveau-talk-show-jeune-de-stv/|title=T.V. : Miss P Show, le nouveau talk show jeune de STV|work=Je Wanda Magazine|accessdate=2018-01-15}}</ref> == Ihe nrite na nnabata == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu ! onye nnata ! Nsonaazụ |- | 2016 | Onye Kamerun kacha emetụta ya bụ (Avance Media & COSDEF Group) | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma | Onwe ya | {{Nom}} |- |} == Nsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{Cite web|url=https://twitter.com/misspmbelle|work=twitter.com|title=Pam Happi (@MissPmBelle) on Twitter|accessdate=2018-01-15}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r6kpqb0lx25m1h2ks0ehg7axzomib6y Right to disconnect 0 13302 638446 452339 2026-05-20T00:34:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638446 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ikike ịhapụ njikọ bụ ikike mmadụ a tụrụ aro banyere '''ikike nke''' ndị mmadụ ịhapụ ọrụ na n'ụzọ bụ isi ịghara itinye aka na nkwukọrịta kọmputa metụtara ọrụ dịka ozi-e ma ọ bụ ozi n'oge awa na-abụghị ọrụ.<ref name="Independent">{{Cite web|author=Staufenberg|first=Jess|title=France may pass a law on the 'right to disconnect' from work emails at home|url=https://www.independent.co.uk/news/world/europe/france-may-pass-a-law-on-right-to-disconnect-from-work-emails-at-home-a6878571.html|work=The Independent|accessdate=25 May 2016|date=2016-02-17}}</ref><ref name="BBC">{{Cite news|author=Schofield|first=Hugh|title=The plan to ban work emails out of hours|url=https://www.bbc.com/news/magazine-36249647|accessdate=25 May 2016|date=2016-05-11}}</ref> Ọnọdụ ọrụ nke oge a agbanweela nke ukwuu site na nkwukọrịta ọhụrụ na teknụzụ ozi. Ókè dị n'etiti ndụ ọrụ na ndụ ụlọ ebelatawo site na iwebata ngwá ọrụ dijitalụ n'ime ọrụ. Ọ bụ ezie na ngwá ọrụ dijitalụ na-eweta mgbanwe na nnwere onwe nye ndị ọrụ ha nwekwara ike ịmepụta enweghị oke, na-eduga na ntinye aka gabigara ókè na ndụ nzuzo nke ndị ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.soulier-avocats.com/en/is-the-right-to-disconnect-about-to-become-an-effective-right-for-employees-in-france/|title=Is the right to disconnect about to become an effective right for employees in France? - Soulier AARPI|author=Ducorops-Prouvost|first=Emilie|date=December 2016|work=www.soulier-avocats.com|accessdate=2017-09-10}}</ref> Ọtụtụ mba, ọkachasị na mba [[Obodo Békè|Europe]], nwere ụdị ikike ịhapụ njikọ gụnyere na iwu ha, ebe n'ọnọdụ ụfọdụ ọ dị na iwu nke ọtụtụ nnukwu ụlọ ọrụ. N'ọnwa Julaị 24, afọ 2018, arịrịọ 1057 kpọrọ oku ka e webata ikike ịhapụ ma ọ bụ dị ka a na-akpọ ya na French "Le droit à la déconnexion" na Iwu Ọrụ na mba Luxembourg.<ref>{{Cite web|url=https://chd.lu/wps/portal/public/Accueil/TravailALaChambre/Petitions/RoleDesPetitions?action=doPetitionDetail&id=1249|title=Petition 1057|work=Chambre des députés du Grand Duché du Luxembourg}}</ref> == France == === Mmalite === Ikike ịhapụ njikọ pụtara na mba France na mkpebi na Ụlọ Ọrụ nke Ụlọikpe Kasị Elu nke [[France]]. Mkpebi ahụ n'ụbọchị 2 Ọktoba n'afọ 2001 kwuru na "onye ọrụ ahụ enweghị ọrụ ọ bụla ma ọ bụ ịnakwere ịrụ ọrụ n'ụlọ ma ọ bụ iweta faịlụ ya na ngwá ọrụ ya. "<ref>Labor Chamber of the Cour de Cassation, October 2, 2001 n°99-42.727</ref> N'afọ 2004, Ụlọikpe Kasị Elu kwadoro mkpebi a ma kpebie na "eziokwu ahụ bụ na [onye ọrụ] enweghị ike iru na ekwentị ya n'èzí oge ọrụ enweghị ike iwere ya dị ka omume rụrụ arụ."<ref>Labor Chamber of the Cour de Cassation, February 17, 2004 n°01-45.889</ref> === Iwu El Khomri === Gọọmentị France nyere iwu El Khomri iji gbanwee ọnọdụ ọrụ maka ndị mba France. Nkeji edemede nke iri ise na ise 55) n'okpuru Isi nke abụọ "Adapting the Labour Law to the Digital Age" (<span lang="fr" dir="ltr">''Adaptation du droit du travail à l'ère du numérique''</span>) gụnyere ndokwa iji gbanwee Iwu Ọrụ French iji tinye ikike ịhapụ (''<span lang="fr" dir="ltr">le droit de la déconnexion</span>''). Isiokwu 55(1) gbanwere Isiokwu L. 2242-8 nke Iwu Ọrụ site n'ịgbakwunye paragraf (7);<ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/eli/loi/2016/8/8/ETSX1604461L/jo#JORFSCTA000032983228|title=LOI n° 2016-1088 du 8 août 2016 relative au travail, à la modernisation du dialogue social et à la sécurisation des parcours professionnels {{!}} Legifrance|work=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|accessdate=2017-09-06}}</ref> <blockquote>"(7) Usoro maka mmega zuru oke nke onye ọrụ nke ikike ya iji kpochapụ na nguzobe site n'aka ụlọ ọrụ nke usoro iji chịkwaa ojiji nke ngwá ọrụ dijitalụ, iji hụ na a na-akwanyere oge ezumike na ezumike yana ndụ onwe onye na nke ezinụlọ. Agbanyeghị nkwekọrịta, onye were ya n'ọrụ ga-edepụta akwụkwọ iwu, mgbe ya na kansụl ọrụ ma ọ bụ, ọ bụrụ na-emezughị nke ahụ, ya na ndị nnọchi anya ndị ọrụ. Akwụkwọ iwu a na-akọwa usoro ndị a maka iji ikike ịhapụ ma na-enyekwa maka mmejuputa, maka ndị ọrụ na ndị njikwa na ndị ọrụ njikwa, nke ọzụzụ na ọrụ mmata na iji ngwá ọrụ dijitalụ eme ihe n'ụzọ ezi uche dị na ya. "</blockquote><blockquote>''<span lang="fr" dir="ltr">"7° Usoro maka mmega ahụ zuru oke site n'aka onye ọrụ nke ikike ya ịkwụsị na nguzobe nke ụlọ ọrụ nke usoro maka ịhazi iji ngwaọrụ dijitalụ, na-ele anya iji hụ na nrube isi na oge ezumike na ịhapụ yana ndụ onwe onye na ezinụlọ. . Nkwekọrịta na-ada ada, onye were gị n'ọrụ na-ewepụta akwụkwọ ikike, mgbe ọ gachara nyocha kansụl ọrụ ma ọ bụ, na-emeghị nke ahụ, ndị nnọchi anya ndị ọrụ. Akwụkwọ ikike a na-akọwapụta usoro ndị a maka igosipụta ikike ịkwụpụ ma na-enyekwa maka mmejuputa ya, maka ndị ọrụ na ndị ọrụ nlekọta na ndị ọrụ njikwa, ọzụzụ na nzụlite omume maka iji ezi uche eme ihe nke ngwaọrụ dijitalụ ""</span>''</blockquote> Dị ka e kwuru na Nkeji edemede 55(2), Nkeji edemede 55(1) malitere ịrụ ọrụ n'ọnwa Jenụwarị 1, afọ 2017. === Ọnọdụ === Gọọmentị mba France nakweere ikike ahụ n'ime Iwu Ọrụ ya na nzaghachi na akụkọ ọnwa Septemba n'afọ 2015 banyere mmetụta nke teknụzụ dijitalụ na ndị ọrụ nke kwadoro ikike nke "nkwụsị ọkachamara".<ref name="Droit à la déconnexion">{{Cite news|url=http://travail-emploi.gouv.fr/archives/archives-courantes/loi-travail-2016/les-principales-mesures-de-la-loi-travail/article/droit-a-la-deconnexion|title=Droit à la déconnexion|date=2017-05-31|work=Ministère du Travail|accessdate=2017-09-10|language=fr-FR}}</ref> E nyere Mịnịsta na-ahụ maka ọrụ na mba France bụ Myriam El Khomri akụkọ ahụ mgbe onye ozi gara aga chọtara ozi gbasara mmetụta nke mgbanwe dijitalụ na ndị ọrụ.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.ladocumentationfrancaise.fr/var/storage/rapports-publics/154000646.pdf|title=Report on Digital Transformation and Work Life|author=Mettling|first=Bruno|date=September 2015}}</ref> Akụkọ ahụ tụrụ aro ihe dị otú ahụ na-ekwu na nguzozi ziri ezi n'etiti ọrụ na ndụ onwe onye dị mkpa iji kwe ka mgbanwe dijitalụ nwee mmetụta dị mma na ndụ ndị ọrụ nakwa na ịmara otu esi ewepụ njikọ bụ nkà nke ndị ọrụ kwesịrị ịkwado. Akụkọ ahụ chọpụtara oke nghọta na mmetụta uche nke nwere ike ibute mmetụta nke ike ọgwụgwụ dị ka ihe ize ndụ nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke inwe njikọ mgbe niile.<ref name=":0" /> Gọọmentị lere ya anya dị mkpa ịnakwere iwu dị otú ahụ iji kwekọọ n'ọdịdị na-agbanwe agbanwe nke ebe ọrụ, na-aghọta na teknụzụ dijitalụ emeela ka akara dị n'etiti ọrụ na ndụ onwe onye. Ọ na-ele mmeghe nke ikike ịhapụ njikọ dị mkpa maka ahụike nke ndị ọrụ mba French.<ref name="Droit à la déconnexion"/> Iwebata iwu a sochiri nyocha nke afọ 2016 nke chọpụtara na 37% nke ndị ọrụ na-eji ngwá ọrụ dijitalụ ọkachamara (dịka ekwentị mkpanaaka ọrụ) n'èzí oge ọrụ nakwa na 62% nke ndị ọrụ chọrọ njikwa na iwu ndị ọzọ iji chịkwaa nke a.<ref>{{Cite web|url=http://www.eleas.fr/app/uploads/2016/10/CP-Eleas-Enqu%C3%AAte-Pratiques-num%C3%A9riques-2016.pdf|title=Digital Asset Practices in France in 2016|accessdate=2022-05-02|archivedate=2017-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170910174257/http://www.eleas.fr/app/uploads/2016/10/CP-Eleas-Enqu%C3%AAte-Pratiques-num%C3%A9riques-2016.pdf}}</ref> === Ngwa === A na-etinye ikike ịhapụ ụlọ ọrụ ọ bụla n'ụzọ nke ya. Iwu El Khomri na-ewebata ma ọ dịghị akọwa ikike ahụ, na-enye ụlọ ọrụ ohere ịhọrọ ụzọ kachasị dị irè iji mejuputa ikike ahụ na-atụle ọdịdị nke azụmahịa ahụ (dịka ma ọ na-arụ ọrụ na mba ndị dị na mpaghara oge mba ọzọ ma ọ bụ ma ndị ọrụ na-arụ ọrụ abalị ma ọ bụ na ngwụsị izu).<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.bersay-associes.com/en/2017-01/the-right-to-disconnect/|title=The right to disconnect {{!}} Bersay Associés|work=www.bersay-associes.com|language=en-US|accessdate=2017-09-10|archivedate=2017-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170910220225/http://www.bersay-associes.com/en/2017-01/the-right-to-disconnect/}}</ref> Maka ụlọ ọrụ nwere ihe karịrị ndị ọrụ iri ise, a ga-etinye ikike ahụ na mkparịta ụka kwa afọ ha (MAN) banyere ịha nhata nwoke na nwanyị na ọdịdị nke ndụ dị mma n'ọrụ. Iwu El Khomri achọworị mgbakwunye a site n'ịtụle ụzọ ndị a pụrụ isi chịkwaa iji ngwá ọrụ dijitalụ na ụzọ isi mee nke a.<ref name=":1" /> Na enweghị nke a, a ga-eso ndị nnọchi anya otu na-ekwurịta okwu banyere "charter of good conduct" na-akọwapụta oge ndị ọrụ nwere ike ịhapụ ngwá ọrụ dijitalụ ha na mgbe a na-agaghị atụ anya na ha jikọọ na ekwentị dị oge elu ma ọ bụ igwe Kọmputa bụ laptọọpụ ha. A na-atụ anya na ụlọ ọrụ ndị nwere ihe na-erughị ndị ọrụ iri ise ga-ewepụta akwụkwọ nye ndị ọrụ ha na-akọwa iwu maka ụlọ ọrụ ha.<ref>{{Cite news|url=http://www.ctvnews.ca/business/key-measures-in-france-s-contested-labour-reform-1.2900757|title=Key measures in France's contested labour reform|date=2016-05-13|work=CTVNews|accessdate=2017-09-10|language=en-CA}}</ref> Ikike dị ka ọ dị na Iwu El Khomri agbasaghị ndị ọrụ nọọrọ onwe ha bụ ndị so n'ọchịchị ndị na-arụ ọrụ n'ịntanetị.<ref name=":2">{{Cite journal|author=Donini Forlivesi Rota Tullini|first=Annamaria Michele Anna Patrizia|date=2017|title=Janus and the trade union challenge of digital technology|journal=Transfer: European Review of Labour and Research|volume=23|issue=2|pages=207–223|doi=10.1177/1024258916688863}}</ref> Iwu ahụ enyeghị nduzi ọ bụla banyere ụzọ ndị nwere ike isi jikwaa ojiji nke ngwá ọrụ dijitalụ ma ọ bụ ụzọ iji zụọ ma ọ bụ mee ka ndị ọrụ mara.<ref name=":1"/> Ọzọkwa, ọ bụ ezie na iwu ọhụrụ ahụ na-enye nnukwu ụlọ ọrụ ọrụ ikwurịta okwu ọ dịghị ọrụ iru nkwekọrịta, ya mere ọ bụrụ na enweghị nkwekọrịta ọ bụla n'etiti ụlọ ọrụ na ndị ọrụ, a pụghị itinye ikike ahụ n'ọrụ ma mee ka ọ dị irè. A na-eche na ọrụ nke metụtara obere ụlọ ọrụ, maka ndị were mmadụ n'ọrụ idepụta akwụkwọ ikike, ga-emetụta. Ọzọ, ọ dịghị ntaramahụhụ maka ụlọ ọrụ ndị na-emeghị nke a. Ọzọkwa, akwụkwọ iwu dị otú ahụ enweghị uru iwu na mba France, ọ gwụla ma o nwere okwu inye ma ọ bụ mmachibido iwu megide ndị ọrụ nke na-enye ohere ka e were ya dị ka ihe mgbakwunye na iwu ime ụlọ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.soulier-avocats.com/en/is-the-right-to-disconnect-about-to-become-an-effective-right-for-employees-in-france/|title=Is the right to disconnect about to become an effective right for employees in France? - Soulier AARPI|author=Ducorps-Prouvost|first=Emilie|date=2016-12-26|work=www.soulier-avocats.com|accessdate=2017-09-10}}</ref> Ndị ọrụ na-adịghị agụnye ikike ịhapụ njikọ na MAN bụ ndị ikpe mpụ maka igbochi ikike nke otu, nke a na-ata ahụhụ site na 1 afọ n'ụlọ mkpọrọ na ụgwọ € 3,750.<ref>Article L.2243-2 of the French Labor Code</ref> === Dị ka ihe atụ maka mba ndị ọzọ === O yikarịrị ka mba ndị ọzọ dị na mba European Union ga-agbaso ihe nlereanya nke mba France ma mee iwu yiri nke ahụ n'onwe ha. N'èzí ikike a kwadoro, o yikarịrị ka ndị ọrụ na ndị otu nwere ike ikwurịta maka ndokwa ndị yiri ya iji tinye ikike ịhapụ ebe ọrụ ha, na-eme ka ikike ahụ bụrụ ihe a na-ahụkarị site na njikwa akụ na ụba mmadụ, omume ụlọ ọrụ, ma ọ bụ ụkpụrụ nkwekọrịta.<ref name=":1"/> == Germany == Ọ bụ ezie na enweghị iwu n'ezie metụtara ikike ịhapụ, ụlọ ọrụ ndị mba [[Jémanị|Germany]] nwere akụkọ ihe mere eme nke mmejuputa atumatu n'otu mmetụta ahụ. Volkswagen mejuputara iwu n'afọ 2011 na-ekwu na ọ ga-akwụsị sava email site na iziga ozi ịntanetị na ekwentị mkpanaaka nke ndị ọrụ n'etiti 6pm na 7am. Ụlọ ọrụ ndị ọzọ mba Germany dị ka Allianz, Telekom, Bayer na Henkel niile nwere iwu yiri nke ahụ iji belata ọnụ ọgụgụ nke ndị ọrụ njikọ dijitalụ nwere mgbe awa ọrụ gasịrị.<ref>{{Cite web|url=https://www.globalhrlaw.com/resources/anti-stress-legislation-in-germany--how-realistic-is-the-prospect|title=Anti-stress legislation in Germany – how realistic is the prospect? - Ius Laboris Knowledge Base|author=Verhoek|first=Corinna|date=30 September 2014|work=www.globalhrlaw.com|language=en|accessdate=2017-09-10|archivedate=2017-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170910220018/https://www.globalhrlaw.com/resources/anti-stress-legislation-in-germany--how-realistic-is-the-prospect}}</ref> N'afọ 2013, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ọrụ na mba Germany machibidoro ndị isi ya ịkpọtụrụ ndị ọrụ mgbe awa gasịrị dịka akụkụ nke nkwekọrịta sara mbara banyere ịrụ ọrụ dịpụrụ adịpụ. Emere ya iji chebe ahụike uche nke ndị ọrụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/germany/10276815/Out-of-hours-working-banned-by-German-labour-ministry.html|title=Out of hours working banned by German labour ministry|author=Vasagar|first=Jeevan|date=30 August 2013|work=Telegraph.co.uk|accessdate=2017-09-10|language=en}}</ref> N'afọ 2014, ụlọ ọrụ ụgbọ ala Daimler webatara ngwanrọ a na-akpọ "Mail on Holiday" nke ndị ọrụ ya nwere ike iji kpochapụ ozi ịntanetị na-abata na-akpaghị aka mgbe ha nọ ezumike. Emere nke a iji nye ndị ọrụ Daimler ohere ịnweta ezumike ma laghachi ọrụ na-enwe ume ọhụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://time.com/3116424/daimler-vacation-email-out-of-office/|title=The most radical way to end vacation email overload ever|author=Gibson|first=Megan|work=Time|accessdate=2017-09-10|archivedate=2017-09-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170919192314/http://time.com/3116424/daimler-vacation-email-out-of-office/}}</ref> Onye ozi na-ahụ maka ọrụ na mba Germany n'afọ 2014, Andrea Nahles, chọrọ iwebata "iwu megide nrụgide" iji meghachi omume na ịrị elu nke nrụgide na nsogbu ahụike uche na mba Germany. Iwu dị otú ahụ ga-amachibido ụlọ ọrụ ịkpọtụrụ ndị ọrụ n'oge ọrụ. Nahles nyere Federal Institute for Occupational Safety and Health ọrụ iji mepụta akụkọ na-eme nnyocha banyere ahụike uche n'ebe ọrụ na ike nke iwu iji lekwasị ya anya.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/technology/2014/aug/29/germany-anti-stress-law-ban-on-emails-out-of-office-hours|title=German minister calls for anti-stress law ban on emails out of office hours|author=Stuart|first=Keith|date=2014-08-29|work=The Guardian|accessdate=2017-09-10|language=en-GB}}</ref> Emechara akụkọ ahụ ma bipụta ya n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://www.baua.de/EN/Service/Publications/Report/Mental-Health.html|title=BAuA - Publications - Mental Health in the Working World - Determining the current state of scientific evidence|author=publisher|work=www.baua.de|language=en|accessdate=2017-09-10|archivedate=2017-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170910173520/https://www.baua.de/EN/Service/Publications/Report/Mental-Health.html}}</ref> == Italy == Ikike ịhapụ njikọ abanyela n'iwu [[Italy|Ịtali]] n'oge na-adịbeghị anya site na Iwu Senate no 2233-B "Nzọụkwụ iji chebe ọrụ onwe onye na-abụghị nke onye ọchụnta ego na ihe ndị a ga-eme ka nkwuputa okwu dị mfe n'oge na ebe ọrụ dị n'okpuru." Nkebi nke 19(1) nke Iwu ahụ na-achịkwa mmejuputa maka Nkwekọrịta na Ọrụ Nchịkọta ma na-agụnye ụdị ikike ụfọdụ nke ịhapụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.senato.it/japp/bgt/showdoc/17/DDLMESS/1022243/index.html|title=senato.it - Legislatura 17ª - Disegno di legge n. 2233-B|work=www.senato.it|language=it|accessdate=2017-09-10}}</ref><blockquote>"A ga-edepụta nkwekọrịta banyere ọrụ nchịkọta n'akwụkwọ maka ebumnuche nke nchịkwa na nyocha mgbe niile ma na-achịkwa arụmọrụ nke ọrụ a rụrụ n'èzí ụlọ ọrụ ahụ, gụnyere banyere ụdị mmega nke ikike ndị ọrụ na ngwá ọrụ na-eji. ''Nkwekọrịta ahụ na-egosipụtakwa oge ezumike nke onye ọrụ yana usoro nkà na ụzụ na nhazi dị mkpa iji hụ na onye ọrụ ahụ enweghị njikọ na ngwá ọrụ teknụzụ''. " [mesi gbakwunyere]</blockquote><blockquote><span lang="it" dir="ltr">''"Nkwekọrịta metụtara usoro ọrụ agile ka edebere n'akwụkwọ maka ebumnuche nhazi oge na nnwale, ma na-achịkwa mmezu nke ọrụ a na-arụ n'èzí ụlọ ọrụ ahụ, yana gbasara ụdị nke iji ikike njikwa nke onye were ya n'ọrụ. ọrụ na ngwá ọrụ ndị ọrụ na-eji. Nkwekọrịta ahụ na-egosipụtakwa oge ezumike onye ọrụ yana usoro teknụzụ na nhazi dị mkpa iji hụ na nkwụsị nke onye ọrụ na ngwa ọrụ teknụzụ.".''</span></blockquote> == Slovakia == N'ọnwa Febụwarị 19, afọ 2021, National Council of the [[Slovakia|Slovak Republic]] mere mgbanwe na Slovak Labor Code (Act No. 311/2001 Coll.), nke na-ewebata ikike ịhapụ ndị ọrụ na-arụ ọrụ dịpụrụ adịpụ.<ref>{{Cite web|title=Latest changes in employment law in Slovakia|url=https://www.taylorwessing.com/en/insights-and-events/insights/2021/02/latest-changes-in-employment-law-in-slovakia|accessdate=2021-03-09|work=www.taylorwessing.com|language=en}}</ref> N'ịdị irè n'ọnwa Machị 1, 2021, mmezigharị ahụ na-akọwa ụdị ọrụ atọ: ọrụ ụlọ ("domácka práca"), ọrụ dịpụrụ adịpụ ("telepráca"), na ịrụ ọrụ n'ụlọ mgbe ụfọdụ ma ọ bụ n'ọnọdụ pụrụ iche.<ref name=":3">{{Cite web|title=311/2001 Z. z.|url=https://www.slov-lex.sk/pravne-predpisy/SK/ZZ/2001/311/20210301.html#paragraf-52.odsek-10|work=www.slov-lex.sk/|language=sk}}</ref> N'okpuru Nkebi nke 52(10) nke Iwu Ọrụ mba Slovak a gbanwere, ndị ọrụ na-adaba n'okpuru ụdị ndị akọwapụtara ọhụrụ nwere ikike izere iji ngwá ọrụ n'oge ezumike ha họpụtara, gụnyere ezumike, ezumike ọha na eze na ihe mgbochi n'ọrụ.<ref name=":3" /> Ndokwa ahụ gara n'ihu kwuo na ọ bụrụ na onye ọrụ na-eji ikike ha nwere ike ịhapụ njikọ, onye were ya n'ọrụ nwere ike ọ gaghị ewere omume a dị ka mmebi nke ọrụ ọkachamara.<ref name=":3" /> == Philippines == E webatara House Bill 4721 na Congress nke iri na asaa nke Ụlọ Ndị Nnọchiteanya nke mba Philippines n'ọnwa Jenụwarị afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=http://www.congress.gov.ph/legisdocs/basic_17/HB04721.pdf|title=H.B 4721|accessdate=2022-05-02|archivedate=2021-05-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210516205809/https://www.congress.gov.ph/legisdocs/basic_17/HB04721.pdf}}</ref> Ogologo aha nke Iwu a tụrụ aro bụ "Ọrụ na-enye ndị ọrụ ikike ịhapụ nkwukọrịta kọmputa metụtara ọrụ mgbe awa ọrụ gasịrị" ma na-achọ imezi Iwu Ọrụ nke mba Philippines (Iwu Onye isi ala No.442).<ref>{{Cite web|url=http://www.lawphil.net/statutes/presdecs/pd1974/pd_442_1974.html|title=P.D. No. 442|work=www.lawphil.net|accessdate=2017-09-10}}</ref> Nke mbụ, ọ na-ezube ime ka oge eji etinye aka na ngwá ọrụ eletrik metụtara ọrụ n'èzí awa ọrụ na-abata n'okpuru nkọwa nke 'awa arụ ọrụ' n'okpuru Isiokwu 48, nke abụọ ọ ga-etinye Isiokwu 48-A na 48-B nke na-agụ;<blockquote>" Ikike ịhapụ njikọ - A gaghị baara onye ọrụ mba, taa ya ahụhụ, ma ọ bụ mee ya ihe ịdọ aka ná ntị ma ọ bụrụ na ọ leghaara nkwurịta okwu metụtara ọrụ anya mgbe oge ọrụ gasịrị, n'okpuru usoro na ọnọdụ nke iwu nke onye ọrụ ga-eguzobe dị ka achọrọ na Nkeji edemede 84-B nke ebe a"</blockquote><blockquote>"Nchịkwa banyere iji teknụzụ eme ihe mgbe awa gasịrị - Ọ ga-abụ ọrụ nke onye ọrụ ọ bụla ịmepụta awa mgbe ndị ọrụ na-ekwesịghị iziga ma ọ bụ zaa ozi ịntanetị metụtara ọrụ, ederede, ma ọ bụ oku. Onye were ya n'ọrụ ga-ekpebi ọnọdụ na nnwere onwe ya, n'okpuru iwu na ụkpụrụ ndị dị otú ahụ dịka odeakwụkwọ nke ọrụ na ọrụ nwere ike inye"</blockquote>Iwu a amalitelarị ịrụ ọrụ. N'ọnwa Febụwarị afọ 2017, Ngalaba na-ahụ maka ọrụ na ọrụ na mba Philippines kwuru na ndị ọrụ nwere ikike ịhapụ ọrụ mgbe awa gasịrị site na ileghara nkwukọrịta metụtara ọrụ anya n'echeghị ịdọ aka ná ntị.<ref>{{Cite web|url=http://www.manilatimes.net/workers-right-disconnect-dole/310057/|title=Workers have right to 'disconnect' - DOLE - The Manila Times Online|work=www.manilatimes.net|language=en-US|accessdate=2017-09-10|date=February 2017}}</ref> Iwu ahụ enwetawo nkwado nke General Alliance of Workers Association (GAWA), otu ndị ọrụ na mba Philippines. GAWA na-akwado mmezigharị nke Nkeji edemede 48 na-akpọ ya ọrụ a na-akpọghị aha. GAWA hotara ihe ize ndụ nke njikọ mgbe niile dị ka ihe mere ụgwọ ahụ ga-eji gafee, na-ezo aka n'ihe ize ndụ nke ọkụ ọkụ ma ọ bụ nrụgide anụ ahụ na nke uche kpatara enweghị ike izu ike. Ọzọkwa, ha kwuru na ndị were ha n'ọrụ ga-ahụ uru dịka ndị ọrụ ha ga-arụpụta ihe.<ref>{{Cite news|url=http://www.sunstar.com.ph/bacolod/business/2017/02/03/labor-group-supports-workers-right-disconnect-523687|title=Labor group supports workers’ ‘right to disconnect’|author=Nicavera|first=Erwin P.|date=2017-02-03|work=SunStar|accessdate=2017-09-10|language=en}}</ref> Mpaghara Ontario gafere Bill 27, Working for Workers Act, 2021, nke chọrọ ka ụfọdụ ndị ọrụ kọwaa atụmanya gburugburu ịhapụ ọrụ. Iwu ahụ na-akọwa ịhapụ ọrụ dị ka "ịghara itinye aka na nkwukọrịta metụtara ọrụ, gụnyere ozi ịntanetị, oku ekwentị, oku vidiyo ma ọ bụ iziga ma ọ bụ nyochaa ozi ndị ọzọ, ka o wee nweere onwe ya n'ịrụ ọrụ. " Naanị obere ndị ọrụ na-ahapụ ihe a chọrọ; ndị ọrụ nwere ihe karịrị ndị ọrụ iri abụọ na ise n'onwa Jenụwarị 1 nke otu afọ ga-emejuputa iwu site na Machị 1 nke otu afọ ahụ. Ka ọ na-agafe, ọ dịghị ihe doro anya achọrọ n'iwu banyere ihe iwu ga-enwe. Iwu ahụ na-echekwa ohere maka gọọmentị ịchọ ozi kpọmkwem n'ọdịnihu.   == Njikọ na ikike mmadụ mba ụwa dị ugbu a == Ikike nke nkewa nwere myirịta na ọtụtụ ikike mmadụ dị adị. Ihe kachasị ama n'ime ndị a bụ ikike izu ike na ntụrụndụ dị n'isiokwu 24 nke UDHR.<ref>{{Cite web|url=http://www.ichrp.org/en/article_24_udhr|title=Article 24|work=www.ichrp.org|language=en|accessdate=2017-10-15|archivedate=2009-04-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090427033623/http://www.ichrp.org/en/article_24_udhr}}</ref> Ikike a na-etinye n'ụzọ doro anya mmachi na oge ndị mmadụ nwere ike ịrụ ọrụ, ihe ikike ịhapụ na-aga n'ihu ma tinye n'ime oge a. Ikike ịhapụ njikọ na-abanyekwa n'isiokwu nke 23 nke UDHR, na onye ọ bụla nwere [[ikike ịrụ ọrụ]] na ịnata ụgwọ ọrụ ziri ezi na isonyere òtù ndị ọrụ iji chebe ọdịmma ha. Òtù Na-ahụ Maka Ọrụ Mba Nile bụkwa isi iyi dị mkpa nke usoro na ikike na-agbakwunye ikike ịhapụ. Nnyocha e mere n'oge na-adịbeghị anya nke ILO kwadoro ekwenyela mkpa ọ dị ka ndị ọrụ nwee ike ịhapụ teknụzụ iji zere mgbagwoju anya nke akara dị n'etiti ndụ ọrụ na ndụ onwe onye.<ref>{{Cite news|url=http://www.ilo.org/global/about-the-ilo/newsroom/news/WCMS_544108/lang--en/index.htm|title=New report highlights opportunities and challenges of expanding telework|date=2017-02-15|accessdate=2017-10-15|language=en}}</ref> == Leekwa == * Ihe Ndị Ruuru Mmadụ * Ikike ichefu * Iwu El Khomri * Iwu ọrụ == Njikọ mpụga == * [http://www.ilo.org/global/lang--en/index.htm Òtù Na-ahụ Maka Ọrụ Mba Nile] * [http://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/ Nkwupụta Ụwa nke Ihe Ndị Ruuru Mmadụ] == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pwgpv58fl78nokybkwqtkk2cqc9q3g5 Sofiane Feghouli 0 14363 638491 541007 2026-05-20T11:41:41Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638491 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Algérie - Arménie - 20140531 - Sofiane Feghouli.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] '''Sofiane Feghouli''' ( Arabic ; amụrụ ya na 26 Disemba 1989) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] nke na-agbara otu Süper Lig nke [[Turkéy|Turkey]] Galatasaray na ndị otu mba Algeria. Ọ na -arụ ọrụ dị ka onye etiti aka nri, mana ọ pụkwara igwu egwu dị ka winger na dị ka onye na-awakpo etiti. Feghouli mere egwuregwu izizi ya na mba Algeria na Febụwarị 2012. Ọ nọchitere anya Algeria na 2013, 2015, 2019 na 2021 Africa Cup of Nations (mmeri asọmpi 2019), yana 2014 FIFA World Cup, ebe o nyere goolu mbụ nke Algeria na asọmpi ahụ kemgbe 1986. == Ndụ onwe ya == A mụrụ Feghouli na Levallois-Perret ebe nne na nna ya bụ dị Algeria. Nna ya si Tiaret, ebe nne ya si Ghazaouet. O nwere ụmụnne nwoke anọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/lebuteur/45539|title=Exclusif : Sofiane Feghouli|work=Le Buteur|publisher=Nacym Djender|date=5 November 2011|accessdate=8 June 2022|archivedate=8 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220608184415/https://www.djazairess.com/fr/lebuteur/45539}}</ref> == Ọrụ klọb == === Grenoble === Feghouli malitere ọrụ ya na Grenoble, mgbe ndị otu France Paris Saint-Germain kpebiri ịghara ịbanye ya mgbe ikpe gasịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/footballeurope/news/kind=2/newsid=753534.html|title=Spirited Feghouli rewards Grenoble belief|publisher=UEFA.com|date=26 September 2008|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081210093647/http://www.uefa.com/footballeurope/news/kind%3D2/newsid%3D753534.html|archivedate=10 December 2008}}</ref> Maka akụkụ ikpeazụ nke oge 2006–2007 , a kwalitere ya na ndị otu egwuregwu mbụ ma nye ya uwe nọmba 33. O mere egwuregwu izizi ya nke a tụrụ anya ya nke ukwuu, mgbe ọ dị afọ iri na asaa, maka klọb ahụ na 27 Eprel 2007 na egwuregwu Ligue 2 megide Reims, na-apụta dị ka onye nnọchi. Grenoble meriri egwuregwu ahụ 1–0.<ref>{{Cite web|url=http://www.espn.co.uk/football/match?gameId=207989|title=Stade de Reims vs. Grenoble|publisher=ESPN|date=27 April 2007|accessdate=17 July 2016}}</ref> Ọ pụtara ugboro abụọ ọzọ n'oge ahụ, gụnyere mmalite mbụ ya n'ụbọchị egwuregwu ikpeazụ nke oge ahụ megide Montpellier na 25 Mee 2007. Montpellier meriri egwuregwu ahụ 1–0 na Feghouli na-egwu nkeji iri ise na isii tupu ewepụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://racingstub.com/games/20565/|title=Montpellier&nbsp;— Grenoble 1–0|publisher=Racingstub.com|date=25 May 2007|accessdate=17 July 2016}}</ref> Na 31 Mee 2007, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ọkachamara mbụ ya na Grenoble, na-edebe ya n'akụkụ ahụ ruo 2010.<ref>{{Cite web|url=http://mercato-blog.football.fr/2007/05/31/507-feghouli-signe-pro|title=Grenoble : Feghouli signe pro|date=31 May 2007|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070920072153/http://mercato-blog.football.fr/2007/05/31/507-feghouli-signe-pro|archivedate=20 September 2007}}</ref> N'oge na-esonụ, e nyere ya uwe ọnụ ọgụgụ asatọ ma, n'agbanyeghị na ọ dị afọ iri na asaa, e nyere ya ọrụ dị mkpa na ndị otu egwuregwu mbụ. N'agbanyeghị na enwere nrụgide nke ịbụ onye a kpọrọ "Zidane ọhụrụ", onyinye ya nye ndị otu ahụ gara nke ọma, na-apụta na egwuregwu iri abụọ na asaa ma na-enye goolu atọ, na-enyere Grenoble aka inweta nkwalite na Ligue 1.<ref>{{Cite web|url=http://unprofessionalfoul.com/2008/10/03/im-the-new-zidane-no-i-am|title=I'm the 'new Zidane'... No I am!|publisher=Unprofessional Foul|date=3 October 2008|accessdate=8 June 2022|archivedate=31 August 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110831231410/http://unprofessionalfoul.com/2008/10/03/im-the-new-zidane-no-i-am}}</ref> Ihe mgbaru ọsọ mbụ ya bịara na 18 Jenụwarị 2008 na mmeri 4-3 megide Reims, klọb ọ chere ihu na mbido ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.lfp.fr/ligue2/feuilleMatch.asp?saison=2007/2008&code_evt=D2&code_jr_tr=J21&num_ordre=9|title=Reims v. Grenoble Match Report|date=18 January 2008|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080429140338/http://www.lfp.fr/ligue2/feuilleMatch.asp?saison=2007%2F2008&code_evt=D2&num_ordre=9&code_jr_tr=J21|archivedate=29 April 2008}}</ref> Feghouli laghachiri maka oge 2009-10, na-eme nke mbụ ya na 29 August 2009 na mmeri 1–0 nke Rhône-Alpes rivals Saint-Étienne . Mgbe ọ pụtara na egwuregwu ise ọzọ, ndị isi Grenoble chọpụtara na Feghouli adọwaala meniscus n'ikpere aka nri ya. A wara ikpere ahụ nke ọma n'ọnwa Ọktoba. Mgbe ịwa ahụ gasịrị, ndị isi Grenoble, ọkachasị onye isi ụlọ ọrụ Pierre Wantiez, katọrọ onye ọkpụkpọ ahụ nke ukwuu. Wantiez jụrụ ogologo oge Feghouli na-egbu oge n'ịlaghachi na otu ahụ na ebumnobi onye ọkpụkpọ ahụ banyere mbugharị dịka Feghouli ga-apụ na nkwekọrịta n'oge ọkọchị ma na-agwa ọtụtụ klọb okwu, ọkachasị klọb Valencia nke Spain. Wantiez kwuru na ọ bụ "ndụmọdụ ọjọọ" sitere n'aka onye ọrụ onye ọkpụkpọ ahụ mere ihe Feghouli mere n'oge na-adịbeghị anya.<ref>{{Cite web|url=http://sport.gentside.com/sofiane-feghouli/grenoble-sofiane-feghouli-et-son-pretendu-agent-dans-le-collimateur_art432.html|title=Sofiane Feghouli et son "prétendu agent" dans le collimateur|publisher=Gentside Sport|date=4 February 2010|language=fr}}</ref> === Valencia === [[Usòrò:Zenit-Valencia_(3).jpg|áká_èkpè|thumb|192x192px|Feghouli na-agbara Valencia CF bọọlụ n'afọ 2015]] Na 20 Mee 2010, Feghouli bịanyere aka na nkwekọrịta afọ anọ na Valencia CF. O mere La Liga mbụ ya na 25 Septemba, dochie Juan Mata na mmeri 2–0 megide Sporting de Gijón . N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Jenụwarị afọ 2011, mgbe ọ pụtara obere maka ndị otu Valencian, a gbazinyere Feghouli na otu egwuregwu UD Almería, ruo ọnwa Juun. Ọ na-apụta mgbe niile maka ndị Andalusia, mana ha kwụsịrị na njedebe nke oge ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.thehardtackle.com/2011/the-spanish-weekend-review-episode-35-the-relegation-battle-gets-interesting/|title=The Spanish Weekend Review&nbsp;– Episode 35: Relegation Battle Gets Interesting|publisher=TheHardTackle.com|date=9 May 2011|accessdate=17 July 2016}}</ref> Mgbe o si mba Almería lọta, ma rite uru site na ọpụpụ Mata na Vicente, Feghouli ghọrọ onye mbido, ma nye goolu mbụ ya maka ''Los Che'' na 29 Ọktoba 2011, na-enweta ihe nkedo na mmeri 3-1 n'ụlọ megide Getafe CF . Ngosipụta ya maka Valencia n'afọ 2012 mere ka ọ nweta ihe nrite abụọ nke onye egwuregwu Algeria nke afọ, Le Buteur's Algerian Ballon d'Or na DZFoot d'Or .<ref>{{Cite web|url=http://www.sofoot.com/feghouli-ballon-d-or-algerien-164917.html|title=Feghouli Ballon d'or algérien|author=GM|publisher=So Foot|date=18 December 2012|accessdate=26 December 2012|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.dzfoot.com/article-2376-dzfoot-d-or-2012-sofiane-feghouli-elu-meilleur-joueur-algerien-par-les-internautes.php|title=DZFOOT D'OR 2012 : Sofiane Feghouli élu meilleur joueur algérien par les internautes|publisher=DZFoot|language=fr|date=25 December 2012|accessdate=26 December 2012|author=Ait-Ouaret, Nabil|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121230233423/http://www.dzfoot.com/article-2376-dzfoot-d-or-2012-sofiane-feghouli-elu-meilleur-joueur-algerien-par-les-internautes.php|archivedate=30 December 2012}}</ref> Na 11 Eprel 2016, klọb ahụ kwụsịrị Feghouli n'etiti akụkọ ọ jụrụ isonye na ikpo ọkụ mgbe mmeri 2–1 meriri Sevilla n'ụlọ n'ụbọchị gara aga. A kọkwara na ọ tụfuru ọzụzụ ụbọchị ole na ole gara aga.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/36019030|title=Algerian Sofiane Feghouli suspended by Valencia|publisher=BBC Sport|date=11 April 2016|accessdate=17 July 2016}}</ref> Ọ kwụsịrị ọrụ Valencia ya na egwuregwu 202, na-enye goolu ugboro 31 ma na-enye aka 40.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/36729248|title=Premier League transfers: Lowdown on summer signings|publisher=BBC Sport|date=13 July 2016|accessdate=17 July 2016}}</ref> [[Usòrò:Feghouli_West_Ham.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|215x215px|Feghouli na West Ham United na 2017]] Na 14 June 2016, a mara ọkwa na Feghouli ga-esonyere West Ham United na 1 July 2016 na nkwekọrịta afọ atọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.whufc.com/News/Articles/2016/June/13-June/Hammers-catch-winger-Feghouli|title=Hammers catch winger Feghouli|publisher=West Ham United F.C.|date=14 June 2016|accessdate=14 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160617111312/http://www.whufc.com/News/Articles/2016/June/13-June/Hammers-catch-winger-Feghouli|archivedate=17 June 2016}}</ref> O mere nke mbụ ya na West Ham na 28 Julaị na mmeri 2–1 na NK Domžale na agba nke atọ nke Europa League .<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/36898501|title=Nk Domzale 2-1 West Ham|publisher=BBC Sport|accessdate=29 July 2016}}</ref> O nyere goolu asọmpi mbụ ya maka West Ham n'izu sochirinụ na nlọghachi megide Domžale, egwuregwu mbụ West Ham na [[London]] Stadium nke West Ham meriri 3–0, na-aga n'ihu na UEFA Europa League play-offs.<ref>{{Cite news|author=Steinberg|first=Jacob|title=Cheikhou Kouyaté sets West Ham's Olympic record in win over Domzale|url=https://www.theguardian.com/football/2016/aug/04/west-ham-domzale-europa-league-match-report|accessdate=20 September 2020|work=The Guardian|date=4 August 2016}}</ref> Feghouli malitere Premier League mbụ ya na egwuregwu mbụ nke West Ham n'afọ 2017, na-anata kaadị uhie siri ike mgbe nkeji iri na ise gasịrị maka ịma aka na onye na-agbachitere Manchester United bụ Phil Jones na mmeri 2–0 n'ụlọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/38433519|title=West Ham 0-2 Manchester United|publisher=BBC Sport}}</ref> Mgbe West Ham rịọrọ arịrịọ megide kaadị ahụ, a kagburu ya na 4 Jenụwarị.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/38497190|title=Sofiane Feghouli: West Ham midfielder's red card rescinded|date=4 January 2017|publisher=BBC Sport|accessdate=4 January 2017}}</ref> === Galatasaray === N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2017, Feghouli bịanyere aka na nkwekọrịta afọ ise na Galatasaray. Galatasaray kwụrụ West Ham nde euro 4.25 maka mbufe.<ref>{{Cite web|url=https://www.galatasaray.org/haber/gs-sportif-a-s/feghouli-galatasarayda/36188|title=Feghouli Galatasaray'da|work=www.galatasaray.org|accessdate=14 August 2017}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == === France === Feghouli tozuru oke maka Algeria na France. Feghouli ekwuola na mmasị ya bụ igwu egwu maka France ma pụta n'ọtụtụ ndị otu ndị ntorobịa France.<ref name="loranaise.com">{{Cite web|url=http://loranaise.com/2008/11/19/sofiane-feghouli-joue-sur-tous-les-tableauxs|title=Sofiane Feghouli joue sur tous les tableaux|publisher=L'Oranaise|date=19 November 2008|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091010202930/http://www.loranaise.com/2008/11/19/sofiane-feghouli-joue-sur-tous-les-tableaux/|archivedate=10 October 2009}}</ref> N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Nọvemba afọ 2008, onye njikwa otu mba Raymond Domenech depụtara onye ọkpụkpọ ahụ maka ndị otu ya tupu ahọpụtara tupu egwuregwu enyi na enyi megide Uruguay.<ref>{{Cite news|url=http://www.ladepeche.fr/article/2008/11/12/490866-equipe-de-france-douchez-comme-carrasso.html|title=Equipe de France. Douchez comme Carrasso|work=[[La Dépêche du Midi]]|date=12 November 2008|language=fr}}</ref> N'agbanyeghị nke a, onye njikwa otu mba Algeria bụ Rabah Saadane kpọtụrụ Feghouli site na ekwentị iji mee ka ọ gbara mba Algeria bọọlụ na egwuregwu enyi na enyi nke otu ahụ na 19 November megide Mali. Onye isi otu Yazid Mansouri kpọtụkwara onye ọkpụkpọ ahụ.<ref name="loranaise.com" /> === Algeria === N'ụbọchị iri abụọ na ise nke ọnwa Mee afọ 2011, a kọrọ na, mgbe ọ na-agbazinye ego na Almeria, Feghouli zutere Onye isi oche nke Algeria Football Federation Mohamed Raouraoua . Feghouli kwetara igwu egwu maka Algeria ma kpọọ ya ka ọ gaa n'ogige ọzụzụ a na-eme na Spain maka egwuregwu megide Morocco. O nweghị ike ịga nnọkọ ahụ, mana mmegharị ahụ metụrụ ya n'ahụ, na-ekweta na ọ ga-adị maka egwuregwu [[Tanzania]] kama.<ref name="lebuteur.com">{{Cite web|url=http://www.lebuteur.com/en/actualites/au-cours-dune-rencontre-avec-raouraoua-a-paris-feghouli-dit-oui-a-lalgerie|title=Au cours d'une rencontre avec Raouraoua à Paris : Feghouli dit oui à l'Algérie|accessdate=21 August 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120613075622/http://www.lebuteur.com/en/actualites/au-cours-dune-rencontre-avec-raouraoua-a-paris-feghouli-dit-oui-a-lalgerie|archivedate=13 June 2012}}</ref> N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Ọktọba afọ 2011, ndị Algeria Football Federation kwupụtara na FIFA nabatara arịrịọ Feghouli ka ọ gbanwee ntụkwasị obi site na France gaa Algeria, nakwa na o ruru eru ịnọchite anya Algeria na asọmpi mba ụwa na ụbọchị ahụ. Ụbọchị abụọ ka e mesịrị, na 25 Ọktoba, onye nkuzi Algeria Vahid Halilhodžić kpọrọ Feghouli maka egwuregwu enyi na enyi megide Tunisia na Cameroon na Nọvemba.<ref>[https://web.archive.org/web/20140201204112/http://www.dzfoot.com/news-10130/en-31-joueurs-pour-le-stage-de-novembre/ EN : 31 joueurs pour le stage de Novembre]; DZFoot.com, 25 October 2011.</ref> N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Febụwarị afọ 2012, Feghouli mere nke mbụ ya maka ndị otu mba Algeria na mmeri 2–1 Africa Cup of Nations ruru eru megide Gambia, na-enye goolu mmeri.<ref name="fifa">{{Cite news|url=https://www.fifa.com/worldcup/players/player=319358/profile-detail.html|title=Sofiane FEGHOULI|accessdate=18 June 2014|work=FIFA}}</ref> N'oge iru eru maka 2014 FIFA World Cup, o nyere goolu atọ na mpụta asaa maka ''Les Fennecs'' .<ref name="fifa" /> N'egwuregwu mmeghe nke otu ahụ na 2014 World Cup, mmeri 2–1 nke Belgium na Belo Horizonte, Feghouli nyere goolu ntaramahụhụ - goolu mbụ nke Algeria na World Cup n'ime afọ 28.<ref>{{Cite news|author=Grohmann|first=Karolos|title=Algeria end 28-year wait for World Cup goal|date=17 June 2014|url=http://uk.reuters.com/article/uk-soccer-world-m15-bel-alg-goal-idUKKBN0ES23K20140617|work=Reuters|accessdate=17 June 2014}}</ref> N'ụzọ dị ịtụnanya, e wepụrụ ya na ndị otu iko mba Afrịka nke afọ 2017.<ref>{{Cite news|url=https://sports.yahoo.com/news/soccer-feghouli-surprise-omission-algeria-nations-cup-squad-154206095--sow.html|title=Soccer-Feghouli surprise omission from Algeria Nations Cup squad|accessdate=31 December 2016}}</ref> == Ọnụọgụgụ ọrụ == === Klọb === {| class="wikitable" style="text-align: center" |+Ọdịdị na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko Mba ! colspan="2" |Iko Njikọ ! colspan="2" |Europe ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="5" |Grenoble |2006–07 | rowspan="3" |Ligue 2 |3 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |3 |0 |- |2007–08 |26 |3 |1 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |27 |3 |- |2008–09 |26 |0 |2 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |28 |0 |- |2009–10 |Ligue 1 |5 |0 |0 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |6 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !60 !3 !3 !0 !1 !0 ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !64 !3 |- | rowspan="7" |Valencia |2010–11 | rowspan="6" |La Liga |3 |0 |1 |1 | colspan="2" | - |1<ref group="lower-alpha" name="UCL">Appearance(s) in [[UEFA Champions League]]</ref> |0 | colspan="2" | - |5 |1 |- |2011–12 |30 |6 |6 |0 | colspan="2" | - |13<ref group="lower-alpha">Seven appearances in UEFA Champions League, six appearances in [[UEFA Europa League]]</ref> |0 | colspan="2" | - |49 |6 |- |2012–13 |27 |3 |2 |0 | colspan="2" | - |8<ref group="lower-alpha" name="UCL" /> |3 | colspan="2" | - |37 |6 |- |2013–14 |32 |4 |3 |0 | colspan="2" | - |10<ref group="lower-alpha" name="UEL">Appearance(s) in UEFA Europa League</ref> |3 | colspan="2" | - |45 |7 |- |2014–15 |33 |6 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |33 |6 |- |2015–16 |21 |1 |2 |0 | colspan="2" | - |10<ref group="lower-alpha">Seven appearances and three goals in UEFA Champions League, three appearances and one goal in UEFA Europa League</ref> |4 | colspan="2" | - |33 |5 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !146 !20 !14 !1 ! colspan="2" |- !42 !10 ! colspan="2" |- !202 !31 |- |Almería (loan) |2010–11 |La Liga |9 |2 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - |10 |2 |- |West Ham United |2016–17 |Premier League |21 |3 |1 |0 |3 |0 |2<ref group="lower-alpha" name="UEL" /> |1 | colspan="2" | - |27 |4 |- | rowspan="6" |Galatasaray |2017–18 | rowspan="5" |Süper Lig |27 |6 |4 |1 | colspan="2" | - |0 |0 | colspan="2" | - |31 |7 |- |2018–19 |29 |9 |5 |3 | colspan="2" | - |5<ref group="lower-alpha">Three appearances and one goal in UEFA Champions League, two appearances in UEFA Europa League</ref> |1 |1<ref group="lower-alpha" name="TSC">Appearance in [[Turkish Super Cup]]</ref> |0 |40 |13 |- |2019–20 |27 |6 |3 |1 | colspan="2" | - |5<ref group="lower-alpha" name="UCL" /> |0 |1<ref group="lower-alpha" name="TSC" /> |0 |36 |7 |- |2020–21 |22 |2 |0 |0 | colspan="2" | - |3<ref group="lower-alpha" name="UEL" /> |0 | colspan="2" | - |25 |2 |- |2021–22 |16 |2 |0 |0 | colspan="2" | - |8<ref group="lower-alpha">One appearance in UEFA Champions League, seven appearances and three goals in UEFA Europa League</ref> |3 | colspan="2" | - |24 |5 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !121 !25 !12 !5 ! colspan="2" |- !21 !4 !2 !0 !156 !34 |- ! colspan="3" |Ngụkọta ọrụ !357 !53 !31 !6 !4 !0 !66 !15 !2 !0 !458 !74 |}   {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Ngosipụta na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="11" |Algeria |2012 |8 |2 |- |2013 |9 |3 |- |2014 |12 |2 |- |2015 |8 |2 |- |2016 |5 |2 |- |2017 |3 |0 |- |2018 |4 |0 |- |2019 |13 |1 |- |2020 |3 |1 |- |2021 |8 |6 |- |2022 |3 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !76 !19 |} {| class="wikitable sortable" |+Ndepụta nke goolu mba ụwa nke Sofiane Feghouli nyere ! scope="col" |Mba. ! scope="col" |Ụbọchị ! scope="col" |Ebe ! scope="col" |Onye mmegide ! scope="col" |Akara ! scope="col" |Nsonaazụ ! scope="col" |Asọmpi |- | align="center" |1 |29 Febụwarị 2012 |Independence Stadium, Bakau, Gambia | Gambia | align="center" |2–1 | align="center" |2–1 |2013 Africa Cup of Nations qualification |- | align="center" |2 |2 June 2012 |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria | Rwanda | align="center" |1–0 | align="center" |4–0 |2014 FIFA World Cup qualification |- | align="center" |3 |30 Jenụwarị 2013 |Royal Bafokeng Stadium, Phokeng, South Africa | Ivory Coast | align="center" |1–0 | align="center" |2–2 |2013 Africa Cup of Nations |- | align="center" |4 |23 Machị 2013 |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria | Benin | align="center" |1–0 | align="center" |3–1 |2014 FIFA World Cup qualification |- | align="center" |5 |12 Ọktoba 2013 |Stade du 4 Août, Ouagadougou, Burkina Faso | Burkina Faso | align="center" |1–1 | align="center" |2–3 |2014 FIFA World Cup qualification |- | align="center" |6 |7 June 2014 |Estádio Mineirão, Belo Horizante, Brazil | Belgium | align="center" |1–0 | align="center" |1–2 |2014 FIFA World Cup |- | align="center" |7 |15 Nọvemba 2014 |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria | Ethiopia | align="center" |1–1 | align="center" |3–1 |2015 Africa Cup of Nations qualification |- | align="center" |8 | rowspan="2" |30 Machị 2015 | rowspan="2" |Suheim Bin Hamad Stadium, Doha, Qatar | rowspan="2" | Oman | align="center" |2–0 | rowspan="2" style="text-align:center" |4–1 | rowspan="2" |Enyi |- | align="center" |9 | align="center" |3–0 |- | align="center" |10 | rowspan="2" |25 Machị 2016 | rowspan="2" |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria | rowspan="2" | Ethiopia | align="center" |1–0 | rowspan="2" style="text-align:center" |7–1 | rowspan="2" |2017 Africa Cup of Nations qualification |- | align="center" |11 | align="center" |3–0 |- | align="center" |12 |11 Julaị 2019 |Suez Stadium, Suez, Egypt | Ivory Coast | align="center" |1–0 | align="center" |1 1 (a.e.t.<span>)</span> |2019 Africa Cup of Nations |- | align="center" |13 |12 Nọvemba 2020 |Stade du 5 Juillet, Algiers, Algeria | Zimbabwe | align="center" |2–0 | align="center" |3–1 |2021 Africa Cup of Nations qualification |- | align="center" |14 |29 Machị 2021 |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria | Botswana | align="center" |2–0 | align="center" |5–0 |2021 Africa Cup of Nations qualification |- | align="center" |15 | rowspan="2" |3 Juun 2021 | rowspan="2" |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria | rowspan="2" | Mauritania | align="center" |1–0 | rowspan="2" align="center" |4–1 | rowspan="2" |Enyi |- | align="center" |16 | align="center" |2–1 |- | align="center" |17 |7 Septemba 2021 |Stade de Marrakech, Marrakesh, Morocco | Burkina Faso | align="center" |1–0 | align="center" |1–1 |2022 FIFA World Cup qualification |- | align="center" |18 |12 Nọvemba 2021 |Cairo International Stadium, Cairo, Egypt | Djibouti | align="center" |3–0 | align="center" |4–0 |2022 FIFA World Cup qualification |- | align="center" |19 |16 Nọvemba 2021 |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria | Burkina Faso | align="center" |2–1 | align="center" |2–2 |2022 FIFA World Cup qualification |} == Nsọpụrụ == '''Galatasaray''' * Süper Lig: 2017–18, 2018–19<ref name="tgr">{{Cite web|url=http://www.tff.org.tr/default.aspx?pageID=438&kulupID=3604|title=TFF Galatasaray Roster|publisher=TFF.org|language=tr|accessdate=20 May 2019|archivedate=5 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180705151647/http://www.tff.org.tr/default.aspx?pageID=438&kulupID=3604}}</ref><ref name="tgr" /> * Turkish Cup: 2018–19<ref>{{Cite web|url=http://www.tff.org.tr/default.aspx?pageID=267&ftxtID=31305|title=57. Ziraat Türkiye Kupası Galatasaray'ın|date=15 May 2019|publisher=TFF.org|language=tr|accessdate=20 May 2019|archivedate=6 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190606182256/http://www.tff.org.tr/default.aspx?pageID=267&ftxtID=31305}}</ref> * Turkish Super Cup: 2019 '''Algeria''' * Iko mba Afrịka: 2019<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/live/football/49048899|title=Algeria hold on against Senegal to win Afcon|work=BBC Sport|date=19 July 2019}}</ref> '''Otu Onye''' * LFP Awards Onye egwuregwu Afrịka kacha mma: 2014–15<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/34978065|title=Algerian Feghouli named best African player in Spain|publisher=BBC Sport|date=1 December 2015}}</ref> * DZFoot d'Or: 2012 [citation needed] * Onye egwuregwu bọọlụ Algeria nke afọ: 2012<ref>{{Cite web|url=http://www.lebuteur.com/ballon-d-or/actualites/12e-edition-du-ballon-dor-feghouli-en-or|title=Feghouli :"Le Hollandais volant en guest star à la cérémonie du Ballon d'Or"|publisher=lebuteur.com|accessdate=7 December 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121221103410/http://www.lebuteur.com/ballon-d-or/actualites/12e-edition-du-ballon-dor-feghouli-en-or|archivedate=21 December 2012}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] <references /> mw7c17hmax2ypc4407kj4pix0f9pjz1 Rudeboy (singer) 0 14752 638455 131261 2026-05-20T03:18:31Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638455 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Paul Okoye''' (amụrụ na 18 Nọvemba 1981), onye a maara nke ọma dị ka '''Rudeboy''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu.<ref>{{Cite web|title=I Have Suffered – Paul Okoye Remembers His Days of Struggle|first=Adekunle|author=Aliyu|date=9 May 2008|url=https://guardian.ng/life/i-have-suffered-paul-okoye-remembers-his-days-of-struggle/|accessdate=30 June 2020}}</ref> Ọ ghọrọ onye ama ama na 2000s dị ka onye otu [[P-Square]] duo ya na ejima ya nwoke bụ [[P-Square|Peter Okoye]]. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Paul gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị St. Murumba na [[Jos]], ya na nwanne ya nwoke, Peter nke a makwaara dị ka Mr P. Paul sonyeere ụlọ akwụkwọ egwu na ihe nkiri ebe ọ malitere ịgba egwu ma na-eme egwu mkpuchi nke MC Hammer, Bobby Brown na [[Michael Jackson]] na nwanne ya nwoke Peter mepụtara.<ref>{{Cite web|author=Okoye|first=Peter|title=Mr P|url=https://naijabuzz300.com/mr-p-i-do-ft-tiwa-savage/|work=Celebrity Profiles By NaijaBuzz300|accessdate=5 March 2021|archivedate=22 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210222014504/https://naijabuzz300.com/mr-p-i-do-ft-tiwa-savage/}}</ref><ref>{{Cite web|title=P-SQUARE: BETTER TOGETHER OR GREATER APART? BY JAZMINE ROY|date=1 June 2019|url=https://www.theavalondaily.com/blog/2019/6/1/p-square-better-together-or-greater-apart-by-jazmine-roy|publisher=The Avalon Daily|accessdate=30 June 2020|archivedate=1 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200701065627/https://www.theavalondaily.com/blog/2019/6/1/p-square-better-together-or-greater-apart-by-jazmine-roy}}</ref> == Ọrụ naanị ya == Mgbe a gbasasịrị P-Square na 2017, ndị otu egwu abụọ ahụ chọrọ ọrụ egwu dị iche iche. Rudeboy wepụtara egwu izizi ya nke akpọrọ 'Fire Fire' na 'Nkenji Keke' n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|title=Paul Okoye Releases First Solo Song Since Psquare Split|first=Akashat|author=Ochuwa|date=16 November 2017|url=https://www.concise.ng/2017/11/16/paul-okoye-releases-first-solo-song-since-psquare-split/|publisher=Concise News|accessdate=30 June 2020|archivedate=1 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200701052114/https://www.concise.ng/2017/11/16/paul-okoye-releases-first-solo-song-since-psquare-split/}}</ref> Egwu ya bụ "Reason With Me" mepụtara echiche kachasị elu na YouTube na Africa na 2019.<ref>{{Cite web|title=Rudeboy celebrates as Reason With Me becomes 2019's most viewed African video on YouTube|first=Simbiat|author=Ayoola|date=12 December 2019|url=https://www.legit.ng/1288491-rudeboy-celebrates-reason-with-me-2019s-viewed-african-video-youtube.html|publisher=Legit.ng|accessdate=30 June 2020}}</ref> Ọ bụ onye guzobere Fire Department Inc, akara ndekọ ọ guzobere na 2019.<ref>{{Cite web|title=Rudeboy launches record label "Fire Department Inc"|date=20 September 2019|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/09/20/rudeboy-launches-record-label-fire-department-inc/|publisher=PM News|accessdate=30 June 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na 22 Machị 2014 Okoye lụrụ Anita Isama, onye ọ zutere na 2004 n'oge ọ na-agụ akwụkwọ na Mahadum Abuja.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/03/24/loves-testimony-bellanaija-weddings-presents-paul-okoye-of-p-square-anita-isamas-traditional-wedding|title="Love's Testimony!" BellaNaija Weddings presents Paul Okoye of P-Square & Anita Isama's Traditional Wedding|publisher=Bella Naija|date=24 March 2014|accessdate=28 March 2014}}</ref><ref name="The Sowetan">{{Cite web|url=http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2014/03/25/p-square-s-paul-okoye-weds-his-longtime-love-photos|title=P-square's Paul Okoye weds his longtime love (PHOTOS)|publisher=[[The Sowetan]]|date=25 March 2014|accessdate=25 March 2014|archivedate=20 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140620052628/http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2014/03/25/p-square-s-paul-okoye-weds-his-longtime-love-photos}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/03/24/loves-testimony-bellanaija-weddings-presents-paul-okoye-of-p-square-anita-isamas-traditional-wedding/|title="Love's Testimony!" BellaNaija Weddings presents Paul Okoye of P-Square & Anita Isama's Traditional Wedding|publisher=Bella Naija|date=24 March 2014|accessdate=28 March 2014}}</ref> N'afọ 2013, a mụrụ nwa ha nwoke Andre na Atlanta, Georgia, United States.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2013/04/bn-exclusive-p-squares-paul-okoye-and-girlfriend-anita-welcome-their-baby-andre-into-the-world/|title=Paul Okoye of P-Square & Girlfriend Anita Welcome Baby Boy Andre|date=11 April 2013|accessdate=30 June 2020}}</ref> Di na nwunye a nwekwara ụmụ ejima ndị a mụrụ na Atlanta, USA.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/paul-okoye-pop-singer-welcomes-twins/0zzv61k|title=Paul Okoye pop singer welcomes twins|date=9 September 2017|accessdate=30 June 2020|archivedate=2 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200702171347/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/paul-okoye-pop-singer-welcomes-twins/0zzv61k}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/236438-psquares-paul-okoye-welcomes-twins.html|title=Psquare's Paul Okoye welcomes twins|date=10 September 2017|accessdate=30 June 2020}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021, nwunye ya gbara akwụkwọ maka ịgba alụkwaghịm n'ihi esemokwu na-enweghị nkwekọrịta ya na ya.<ref>{{Cite web|date=20 August 2021|title=END OF THE ROAD: Rudeboy's Lawyer speaks as wife files for divorce|url=https://www.vanguardngr.com/2021/08/end-of-the-road-rudeboys-lawyer-speaks-as-wife-files-for-divorce/|accessdate=27 August 2021|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Ndetu == {{Reflist}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bijx25p3klzkhzz04y036dw2og6vuiu Shona Ferguson 0 15173 638479 195360 2026-05-20T10:01:14Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638479 wikitext text/x-wiki {{Databox}} == Ọrụ mmalite == Ferguson malitere njem ya n'ime ụwa ntụrụndụ na [[Lesotho]] dịka onye DJ klọb na The Palace Hotel Night Club n'afọ 1992. Mgbe ọ laghachiri [[Botswana]], ọ tụgharịrị uche ya gaa n'ụwa ụlọ ọrụ ma ọ mechie na azụmahịa IT. Ebe ọ malitere dịka a onye na-ere ahịa, ọ rụrụ ọrụ ya ruo mgbe ọ ghọrọ onye ọchụnta ego a na-akwanyere ùgwù ebe ọ meriri ọtụtụ ihe nrite, gụnyere Top Sales Manager Award 1998 Xia99 mgbe ọ na-arụ ọrụ na EDUTECH.<ref>{{Cite web|url=https://mzansimagic.dstv.com/show/our-perfect-wedding/the-wild-shona-ferguson/character|title=Shona Ferguson – Mzansi Magc|work=Mzansi Magic|language=en|accessdate=5 April 2020|archivedate=1 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210801124740/https://mzansimagic.dstv.com/show/our-perfect-wedding/the-wild-shona-ferguson/character}}</ref> == Ọrụ ime ihe nkiri == Ọrụ mbụ Ferguson rụrụ bụ Dr Leabua na South African Venda language soap opera ''Muvhango'' . Ọ hapụrụ ihe ngosi ahụ n'ọnwa Machị afọ 2007. Mgbe ahụ, ọ pụtara dịka Itumeleng site n'afọ 2011 na 2013 na The Wild, ihe nkiri ncha nke M-Net. Ya, ya na nwunye ya Connie Ferguson, guzobere Ferguson Films ma ha abụọ gosipụtara na usoro ihe nkiri mbụ nke mmepụta ihe nkiri ha ''Rockville''. Ọ pụtara dịka JB site n'afọ 2013 ruo ihe omume ikpeazụ ya n'afọ 2016. O mekwara ihe nkiri na 2014's The Gift, usoro Ferguson Films, ma mee ihe nkiri dịka Jerry Maake na The Queen, nke bụkwa usoro Ferguson Filmes nke malitere n'afọ 2016. ''[[Isidingo|Ihe]]'' ngosi TV ndị ọzọ ya gụnyere Isidingo: The Need dịka Tyson na Scandal! dịka Alex.<ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=3690|title=Shona Ferguson TV Roles|work=TVSA|language=en|accessdate=5 April 2020}}</ref> == Ihe nkiri Ferguson == N'afọ 2010, ya na nwunye ya na onye na-eme ihe nkiri, Connie Ferguson malitere Ferguson Films. Ihe ha mepụtara gụnyere ''Rockville'', ''iGazi'', The Gift, The Throne, The Herd, The Queen, The River na The Imposter. N'afọ 2020, ha mepụtara usoro Netflix nke isii akpọrọ Kings of Joburg . == Ihe nkiri == A tụbara Ferguson na ihe nkiri 2010 Mrs. ''Mandela''<ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt1409776/?ref_=m_nm_knf_act_i4|title=Mrs. Mandela (2010) Cast|work=IMDb|language=en|accessdate=5 April 2020}}</ref> == Ndụ onwe == Ferguson zutere onye na-eme ihe nkiri Connie Masilo na 31 Julaị 2001.<ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/CSAWe3YMlTT|archiveurl=https://ghostarchive.org/iarchive/instagram/connie_ferguson/2630201060453668051_2630201057324668569|archivedate=26 December 2021|title=Connie Ferguson pens tribute to late husband|work=instagram|date=31 July 2021}}</ref> Ha lụrụ na Nọvemba nke afọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://afromuziki.com/shona-ferguson-and-wife-connie-ferguson-celebrates-17-years-of-marriage/|title=Shona Ferguson and wife Connie Ferguson celebrate 17 years of marriage|work=afromuziki|language=en|accessdate=5 April 2020|archivedate=3 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200703080044/https://afromuziki.com/shona-ferguson-and-wife-connie-ferguson-celebrates-17-years-of-marriage/}}</ref> == Onyinye na nhọpụta == Ọ natara Golden Horn Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na TV Soap na Golden Horn Award for Best Achievement by a Lead Actor in a Made for TV Movie.<ref>{{Cite web|url=http://www.brandarcsa.co.za/Shona%20Ferguson.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210305103749/http://www.brandarcsa.co.za/Shona%20Ferguson.html|archivedate=5 March 2021|title=Shona Ferguson Awards|work=Brandarcsa|language=en|accessdate=5 April 2020}}</ref> == Ọnwụ == N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Juun afọ 2021, a nabatara Ferguson n'ụlọ ọgwụ Pinehaven na COVID-19. Ka ọnọdụ ya na-akawanye njọ, e bugara ya n'etiti ụbọchị nke July na Milpark Hospital na Johannesburg, ebe ọ nwụrụ na 30 July 2021, mgbe ọ dị afọ 47.<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/lifestyle/health/shona-ferguson-reportedly-in-icu-after-undergoing-heart-surgery-ec3b940e-f9c1-4692-ab46-d2853ce69c14|title=Shona Ferguson reportedly in ICU after undergoing heart surgery|date=27 July 2021|accessdate=30 July 2021|work=[[Independent Online (South Africa)|IOL]]|author=Ndongeni-Ntlebi|first=Viwe}}</ref><ref>{{Cite news|author=Baloyi|first=Thabo|date=30 July 2021|title=BREAKING: TV producer Shona Ferguson DIES from COVID-19|url=https://www.thesouthafrican.com/lifestyle/celeb-news/breaking-tv-producer-shona-ferguson-passes-away/|work=thesouthafrican.com|accessdate=6 August 2021}}</ref> E liri ya na Fourways Memorial Park, mgbe emesịrị olili ozu onwe onye.<ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/CR9Io3yqMKG|archiveurl=https://ghostarchive.org/iarchive/instagram/ferguson_films/2629295750511116934|archivedate=26 December 2021|title=Shona Ferguson confirmed deceased on Instagram profile|work=[[instagram]] @ferguson_films|date=30 July 2021}}</ref> E mere emume ncheta ụbọchị abụọ ka e mesịrị, ebe ndị bịara naanị 50 n'ihi iwu mkpọchi COVID-19.<ref>{{Cite web|url=https://m.youtube.com/watch?v=-tx55HWqM2M|title=Shona Ferguson Funeral Service|work=[[YouTube]]|date=8 August 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://m.youtube.com/watch?v=HwnZN_Mu5-c|title=Shona Ferguson Memorial Service|work=[[YouTube]]|date=8 August 2021}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|3948104|Shona Ferguson}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 71xcrsly1cxdb587n0f6w8nvrcowgaa Slimane Azem 0 15384 638490 94832 2026-05-20T11:27:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638490 wikitext text/x-wiki {{databox}}   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Slimane Azem''' (September 19, 1918 ̊ January 31, 1983) bụ onye Algeria na-agụ egwu na onye na-ede uri, amụrụ ya na Agouni Gueghrane (mpaghara Kabylie), nke dere ọtụtụ narị abụ n'ihe karịrị afọ iri anọ nke ndụ nka. Onye maara nke ọma ma nwee mmasị na onye na-ede uri Si Mohand, Slimane Azem gụnyere n'abụ ya isefra dị iche iche (abụ ọdịnala) site n'aka onye edemede a. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Slimane Azem na Septemba 19, 1918 na Agouni Gueghrane, obere obodo dị na ala ugwu Djurdjura. Ọ dịghị ihe mere ka nwa a nke onye ọrụ ugbo dara ogbenye bụrụ onye ọrụ egwu. Nwa akwụkwọ na-adịghị mma, o nwere mmasị na La Fontaine's Fables nke ga-emesị metụta ihe odide ya na ihe ndị o dere. Mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ ghọrọ onye ọrụ ugbo maka onye na-achị ala na Staouéli, obere ebe ezumike dị nso na Algiers (n'ụsọ osimiri ahụ bụ ebe ndị agha France rutere na 1830). N'afọ 1937, ọ rutere Longwy dị ka akụkụ nke Service du travail obligatoire ma chọta ọrụ n'ụlọ ọrụ igwe ihe tupu a kpọọ ya n'oge "Phoney War" na Issoudun. N'afọ 1940, a tọhapụrụ ya wee gaa Paris ebe e were ya n'ọrụ dị ka onye enyemaka eletrik na Paris Métro. N'afọ 1942, Slimane nọ na Paris. Isi obodo ahụ masịrị ya mana ọrụ ahụ bu nke siri ike. Ọ maara ndụ n'ime obodo dị n'èzí, mana ugbu a, a na-etinye ya n'ime ọwa mmiri na n'okpuru ala awa asatọ n'ụbọchị na obodo mepere emepe. Afọ abụọ ka e mesịrị, ndị agha Germany chụpụrụ ya na Rhineland ma nọrọ ebe ahụ ruo mgbe ndị America tọhapụrụ ya na 1945. N'ịbụ onye natara egwu ọnwụ n'oge nnwere onwe nke Algeria, onye na-agụ egwu ahụ gbagara France na 1962. Mgbe ahụ, ọ ghọrọ olu a ma ama nke ndị Kabyle si mba ọzọ nwere ike ige ntị na Redio Paris na quart d'heure kabyle (nke Kabyle ''nkeji iri na ise'' kwa ụbọchị). N'ezie, a machibidoro Azem ka ọ ghara igosi ya na mba nke ya na egwu ya na-agagharị naanị na nzuzo, a pụrụ ịgụ aha ya na obere mkpụrụ akwụkwọ na mkpirikpi, kwa ụbọchị nke mba ya. N'afọ 1970, e nyere ya diski ọla edo ya na onye na-agụ egwu Noura, na-eme ka ọ bụrụ otu n'ime ahịa kacha mma na France. N'otu oge ahụ, ọ ghọrọ onye otu SACEM, klọb nke ndị ama ama na France. Na Paris, ọ meriri kọfị stewardship na 15th arrondissement. O jiri ohere ahụ kọwaa ihe ndị mbụ o dere n'ebe ahụ. N'ịbụ onye Mohamed El Kamel, onye bụbu onye otu Bachtarzi (nke aha ya bụ [[Mahieddine Bachtarzi]]) hụrụ ma gbaa ume, ọ nọgidere na-agu egwu. Slimane mechara dekọọ abọm mbụ ya na egwu ''A muh muh has''. Maka ndị Kabyle niile na-ahụ maka agụụ ụlọ, a na-achọ ihe ndekọ ya nke ukwuu na Madame Sauviat, naanị ụlọ ahịa ndekọ nke na-ere n'oge ahụ abọm nke Maghrebi na ndị na-agu egwu n'ebe ọwụwa anyanwụ. Nwanyị a, nke sitere na Auvergne, onye ndị nketa ya na-elekọta ụlọ ahịa ahụ ugbu a na Boulevard de la Chapelle, nyere Slimane ụlọ ọrụ ndekọ Pathé-Marconi. N'ime afọ ndị 1979, ya na Cheikh Nouredine a ma ama mere ihe ọchị ma bụọ Algérie, mon beau pays (''Algeria'', obodo m mara mma) na Carte de Résidence (Residence Card) na French. N'ime ihe ndekọ ahụ, Slimane Azem meriri ndị na-ege ntị n'obodo dị iche iche site na ilu okwu ya ebe ọ na-eme ụmụ anụmanụ ma na-ebili dị ka onye na-agụ egwu na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Mgbe ahụ mkpali ya kwụsịrị. Ọ ga-emecha dee abụ iji kwanyere Berber Spring ùgwù, nke a na-akpọ Teq déta yuli (On Kabylia rises the day). Ọ dịghị mgbe ọ gọnahụrụ agbụrụ ya dị ka onye ọrụ ugbo ma jiri ọtụtụ n'ime ego ọ na-enweta zụta ugbo na Moissac (Tarn-et-Garonne), ebe ọ na-anọ ọnwa isii n'afọ na-azụlite nostalgia ya n'ugbo osisi fig na osisi oliv ya. Slimane tụrụ egwu ọnwụ n'ebe a chụgara ya. O mechara mee na Jenụwarị 28, 1983 na ugbo ya. [[Usòrò:Plaque_Place_Slimane_Azem_-_Paris_XIV_(FR75)_-_2021-07-30_-_2.jpg|thumb|Slimane-Azem Square na Paris]] Kemgbe afọ 2008, obodo Moissac kpebiri ịsọpụrụ onye na-agụ egwu Berber ochie na-enye ilo obodo nke bu aha ya.<ref>[[Max Lagarrigue]],[http://www.ladepeche.fr/article/2008/11/03/486184-Moissac-Pres-de-250-personnes-ont-honore-le-chanteur-Slimane-Azem.html Près de 250 personnes ont honoré le chanteur Slimane Azem], La Dépêche du Midi, 3 novembre 2008.</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2013, obodo Paris kpebiri ịjị ilo obodo wee sọpụrụ ya na 14th arrondissement. Otú ọ dị, a hụghị efere ahụ ruo n'afọ 2014. Ọ bụ nwanne Ouali Azem, onye omeiwu site na 1958 ruo 1962 n'okpuru French Fifth Republic. == Nkọwapụta == * Awine yelane dhel fahem (1970) == Abụ == * 173 egwu edere (lee: ndepụta nke ọrụ ndị e bipụtara na SACEM) * ''A Muh A Muh'' * ''Awine yelane dhel fahem''<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=r70NCypOjZM|title=- YouTube|work=[[YouTube]]}}</ref> * ''Effɤ ay'' ajrad n'oyi (Grasshoppers na-ahapụ mba m), nke Lounès Matoub kpuchiri na 1995. * ''Ihe osise nke Teq déta yuli bụ'' * ''Kaadị obibi'' * ''Algeria Obodo m mara mma'' == Akwụkwọ == * {{Cite book|title=Slimane Azem Le poète|author=Nacib|first=Youssef|year=2002|publisher=PUBLISUD|location=Paris|language=fr}} * {{Cite book|title=Izlan – Recueil De Chants Kabyles|author=Azem|first=Slimane|year=1984|publisher=Numidie Music|location=Paris|language=fr}} * {{Cite book|title=Slimane Azem, Le maître de la chanson berbère|author=Ahmed|first=Mehdi|year=2002|publisher=Édition Mehdi|location=Tizi Ouzou|language=fr}} == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://slimane-azem.com/ slimane-azem.com] * [https://web.archive.org/web/20200129230831/http://www.kbmusique.com/113-slimane-azem Gee egwu diski zuru ezu nke Slimane Azem] ru0rjan0juqb11mbkhdiiowi1xbaa97 Rezki Zerarti 0 15402 638444 516014 2026-05-19T23:49:05Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638444 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Rezki Zerarti''' (amụrụ na Taourga na 24 Julaị 1938) bụ onye Algeria na-ese ihe.<ref>{{Cite web|title=Rezki Zerarti, un peintre touché par la grâce par Ali Silem|work=founoune art média|date=2020-05-31|url=https://www.founoune.com/index.php/rezki-zerarti-un-peintre-touche-par-la-grace-par-ali-silem/|language=fr|accessdate=2021-03-24|archivedate=2023-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230402232215/https://www.founoune.com/index.php/rezki-zerarti-un-peintre-touche-par-la-grace-par-ali-silem/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rezki Zerarti exposera bientôt à Oran: Toute l'actualité sur liberte-algerie.com|work=www.liberte-algerie.com|url=https://www.liberte-algerie.com/culture/rezki-zerarti-exposera-bientot-a-oran-194834|language=fr|accessdate=2021-03-24|archivedate=2023-01-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230114171213/https://www.liberte-algerie.com/culture/rezki-zerarti-exposera-bientot-a-oran-194834}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Rezki Zerarti na 1938 na Taourga n'ime ala Kabylia n'oge French Algeria, ọ hapụrụ n'oge Agha Algeria na 1959 gaa n'obodo Aix-en-Provence na [[France]] ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-edozi ihe, tupu ọ malite ịgbaso nkuzi ise ihe ole na ole. Ọ malitere ise ihe n'otu afọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.ader-paris.fr/lot/24466/5522155|title=Rezki ZERARTI &#91;algérien&#93; (Né en 1938)}}</ref> Ọ laghachiri [[Algeria]] mgbe nnwere onwe gasịrị n'ọgọst afọ 1962, wee biri na mpaghara Pointe-Pescade (Raïs Hamidou) na Algiers, wee mepee ụlọ ọrụ ya na-ese ihe n'akụkụ ebe obibi nke onye na-ede uri Jean Sénac onye zutere ya na 1963.<ref>{{Cite web|title=Un vibrant hymne à la femme|work=Djazairess|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/55056|language=fr|accessdate=2021-03-24|archivedate=2023-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230402233236/https://www.djazairess.com/fr/letemps/55056}}</ref> == Ihe ngosi == Reski Zérarti na-ekere òkè n'ihe ngosi abụọ nke Algeria a haziri na Algiers maka nke 1 Nọvemba 1963 mgbe ahụ na Paris na 1964.<ref>{{Cite web|title=Rezki ZERARTI &#91;algérien&#93; (né en 1938)|work=Ader|url=https://www.ader-paris.fr/lot/22343/5105323|language=fr|accessdate=2021-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|title=ZERARTI AREZKI, Galerie-Creation|work=GALERIE-CREATION|url=https://zerarti.galerie-creation.com/zerarti-arezki-r-757715.htm|language=fr|accessdate=2021-03-24}}</ref> E gosipụtara ihe ngosi nke mbụ ya na Galerie 54 n'afọ 1964, Sénac bu ụzọ.<ref>{{Cite web|title=Vente aux enchères Rezki ZERARTI &#91;algérien&#93; (né en 1938) De bon c?ur,…|work=Gazette Drouot -L'hebdo des ventes aux enchères|url=https://www.gazette-drouot.com/lots/5105323|language=fr|accessdate=2021-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|title=ZERARTI AREZKI, Galerie-Creation|work=GALERIE-CREATION|url=https://zerarti.galerie-creation.com/zerarti-arezki-r-757715.htm|language=fr|accessdate=2021-03-24}}</ref> Ọ ghọrọ onye otu UNAP, o sonyere na salons ya ma site na 1967 ruo 1971 na ihe omume nke otu "Aouchem" (Tattoo) nke kpọkọtara ndị omenkà iri na abụọ, ndị na-ede uri na ndị na-ese ihe, ọkachasị Baya, Denis Martinez na Choukri Mesli.<ref>{{Cite web|title=Auction Rezki ZERARTI &#91;algérien&#93; (né en 1938) La Femme qui…|work=Gazette Drouot -L'hebdo des ventes aux enchères|url=https://www.gazette-drouot.com/en/lots/5105322|accessdate=2021-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|title=Eternels trentenaires|work=El Watan|date=2015-05-03|url=https://www.elwatan.com/pages-hebdo/arts-et-lettres/eternels-trentenaires-18-11-2017|language=ht|accessdate=2021-03-24|archivedate=2023-01-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230114171216/https://www.elwatan.com/pages-hebdo/arts-et-lettres/eternels-trentenaires-18-11-2017}}</ref> == Ihe nrite == N'afọ 1972, ọ natara ihe nrite mbụ maka ncheta nke iri nke nnwere onwe na n'afọ 1979, ihe nrite nke abụọ maka ncheta afọ iri abụọ na ise nke Nọvemba 1, 1954. N'afọ 2003, ọ nwetara ihe nrite nke mbụ na asọmpi nke ntọala Asselah haziri.<ref>{{Cite web|title=Rezki ZERARTI &#91;algérien&#93; (né en 1938) - Personnages, 1974 - Huile sur toile. -&#91;...&#93; - lot 165|work=Auction.fr|date=1970-01-01|url=https://www.auction.fr/_fr/lot/rezki-zerarti-ne-en-1938-personnages-1974-huile-sur-toile-9082095|language=fr|accessdate=2021-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rezki Zerarti expose chez «Lotus»: Un autodidacte aux compositions très justes|work=Djazairess|url=https://www.djazairess.com/fr/lqo/5150643|language=fr|accessdate=2021-03-24|archivedate=2023-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230402234631/https://www.djazairess.com/fr/lqo/5150643}}</ref> == Mmaliteghachi ọrụ == Mgbe ogologo oge ọ na-anọghị n'ihe nkiri nka ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri abụọ, Zerarti maliteghachiri igosi ihe osise ya na 1999.<ref>{{Cite web|url=https://www.artland.com/artists/rezki-zerarti|title=Bio|work=www.artland.com|accessdate=2021-03-24|archivedate=2023-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230402234726/https://www.artland.com/artists/rezki-zerarti}}</ref><ref>{{Cite web|title=zerarti rezki|work=Peintres ALGÉRIENS|url=http://peintresdumonde.centerblog.net/rub-zerarti-rezki-.html|language=fr|accessdate=2021-03-24}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị Algeria * Ndepụta nke ndị na-ese ihe Algeria == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Rezki Zerarti on Facebook * Painter Rezki Zerarti (2014) on YouTube * Painter Rezki Zerarti (2011) on YouTube [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tafic7kv1xccxu47ehg45lx990o5hyj Pieter Hugo 0 15733 638423 143029 2026-05-19T18:59:36Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638423 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Pieter Hugo''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé na-ese foto na South Africa nke na-arụ ọrụ na foto.<ref name="http://www.pieterhugo.com">{{Cite web|title=Pieter Hugo|url=http://www.pieterhugo.com/|publisher=Pieter Hugo|accessdate=1 February 2016}}</ref><ref name="independent.co.uk">{{Cite news|author=Hugh Montgomery|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/art/features/africa-united-photographer-pieter-hugo-casts-a-new-light-on-tired-stereotypes-of-his-home-continent-2264048.html|title=Africa united: Photographer Pieter Hugo casts a new light on tired stereotypes of his home continent {{pipe}} Features {{pipe}} Culture|work=[[The Independent]]|date=9 April 2011|accessdate=1 February 2016}}</ref> Ọ bi na Cape Town.<ref name="articles.latimes.com">Leah Ollman (9 February 2007), [http://articles.latimes.com/2007/feb/09/entertainment/et-galleries9 Photography that goes only skin deep] ''[[Los Angeles Times]]''.</ref> Hugo ebipụtala akwụkwọ anọ. O nweela ihe ngosi onwé ya na Museu Coleção Berardo, Lisbon (2018), Museum für Kuns und Kulturgeschichte, Dortmund, Kunstmuseum Wolfsburg, Germany, National Portrait Gallery, London, Ludwig Museum, Budapest, Institute of Modern Art, Brisbane, Multimedia Art Museum, Moscow na South African National Gallery, Cape Town. [citation needed] A gụnyere ya na ngosi otu na National Museum of Modern and Contemporary Art na Seoul, Rijksmuseum, Netherlands, Tate Modern, London, DeVosette Art Museum, Michigan. == Oge ọ malitere == A mụrụ Hugo na Johannesburg, South Africa.<ref name="http://www.pieterhugo.com"/> == Ọrụ == Ọ bịdọrọ ọrụ ya na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ ihe nkiri na Cape Town, tupu ọ malite obibi afọ abụọ na ụlọ ọrụ nyocha Fabrica, Treviso, Ịtali.<ref>{{Cite web|title=Pieter Hugo on artnet|url=http://www.artnet.com/artists/pieter-hugo/|work=Artnet.com|accessdate=1 February 2016}}</ref> Hugo ebipụtala akwụkwọ anọ: Pieter Hugo: The Hyena and Other Men (2008), ''Pieter Hugo'', Selected Works (2009), This Must Be the Place (2012), na Pieter Hugo. O mepụtara ihe osise ejiji màkà ''Arena Homme Plus'', Re-Edition Magazine, Document Journal, System ''Magazine'' na AnOther Man.<ref>{{Cite web|title=Arena Homme + – Pieter Hugo|url=https://www.wefolk.com/news/2016/04/arena-homme|accessdate=5 July 2019|work=We Folk|language=en-GB|archivedate=5 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190705093355/https://www.wefolk.com/news/2016/04/arena-homme}}</ref><ref>{{Cite web|title=Re-Edition Magazine with Ellie Grace Cumming – Pieter Hugo|url=https://www.wefolk.com/news/2019/02/re-edition|accessdate=5 July 2019|work=We Folk|language=en-GB|archivedate=5 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190705093356/https://www.wefolk.com/news/2019/02/re-edition}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pieter Hugo Archives|url=https://www.documentjournal.com/tag/pieter-hugo/|accessdate=5 July 2019|work=Document Journal|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=System Magazine issue No. 5|url=http://system-magazine.com/issue5/|accessdate=5 July 2019|work=System Magazine|language=en-GB|archivedate=5 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190705093356/http://system-magazine.com/issue5/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Another Man X Nike- Pieter Hugo – Morocco|url=https://bakerkent.com/work/another-man-pieter-hugo-morocco/|accessdate=5 July 2019|work=Baker Kent|language=en-US}}</ref> Ya na Louis Vuitton na Hood By Air rụkọkwara ọrụ na mbipụta.<ref>{{Cite web|title=We Folk|url=https://www.wefolk.com/recent-work/pieter-hugo-ph-amp-hba|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160822112518/https://www.wefolk.com/recent-work/pieter-hugo-ph-amp-hba|archivedate=22 August 2016|accessdate=30 July 2016}}</ref> == Ọrụ == Ọrụ Hugo na-achịkwa usoro nkuzi onwé ónyé màkà foto.<ref>{{Cite web|url=https://www.widewalls.ch/artist/pieter-hugo|title=Pieter Hugo|work=Widewalls|accessdate=10 July 2019|archivedate=10 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190710104742/https://www.widewalls.ch/artist/pieter-hugo/}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2008/jul/20/photography.southafrica|title=Africa as you've never seen it|author=O'Hagan|first=Sean|date=19 July 2008|work=The Observer|accessdate=5 July 2019|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ọgbọ nke ndị na-ese foto mgbè ịkpa ókè agbụrụ gasịrị nke na-achọ ịlụso akụkọ ihe méré eme' nke foto nke na-anọchite ányá ndị a na-akparaghị ókè na ndị na-enweghị ike. Ọrụ ya na-ezube ịma echiche ndị dị na nnọchiteanya nke ìgwè ndị mmadụ 'ndị ọzọ' aka na ụkpụrụ Western Europe.<ref name="guardian.co.uk">{{Cite news|author=Sean O'Hagan|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2008/jul/20/photography.southafrica|title=Africa as you've never seen it {{pipe}} Art and design|work=[[The Guardian]]|accessdate=1 February 2016}}</ref> Ọrụ mbụ Hugo bụ Looking Aside (2006) na-egosi foto nké ndị mmadụ "nke ọdịdị ha na-eme ka anyị lelee ányá n'akụkụ" ndị kpuru ìsì, ndị nwere albinism, ndị agadi, ezinụlọ ya na onwé ya.<ref name="ReferenceA">{{Cite web|url=http://www.pieterhugo.com/looking-aside/|title=Looking Aside|accessdate=7 June 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110606090339/http://www.pieterhugo.com/looking-aside/|archivedate=6 June 2011}}</ref><ref name="ReferenceA" /> Nke ọ bụla n'ime ihe osise ndị a nwèrè isiokwu a na-etinye n'ime ụlọ ihe nkiri na-enweghị ihe ọ bụla, n'okpuru ìhè na-egbuke egbuke na ndabere na-enweghị ntụpọ.<ref name="articles.latimes.com"/> == Ndụ onwe onye == Ka ọ na-erule afọ 2013, Hugo lụrụ ónyé nchịkọta ihe nkírí bụ Tamsyn Reynolds, ónyé ya na ya nwèrè ụmụ abụọ.<ref>{{Cite web|accessdate=14 July 2020|title=Pieter Hugo: Melancholy etched in the flesh|url=https://mg.co.za/article/2013-10-17-p12-fri-hugo/|date=17 October 2013}}</ref><ref>{{Cite web|accessdate=14 July 2020|title=KIN – Pieter Hugo|url=https://pieterhugo.com/KIN|work=pieterhugo.com}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == === Akwụkwọ Hugo bipụtara === * ''Ịle anya n'akụkụ''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]ISBN . * The ''Hyena'' & Other Men Munich: Prestel, 2007.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3791339603|978-3791339603]]. Site na edemede nke Adetokunbo Abiola. * Messina/Musina. [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-88-95410-03-6|978-88-95410-03-6]]. Site na akụkọ dị mkpirikpi nke [[Stacy Hardy]], "The Donkey Fuckers", na mkparịta ụka n'etiti Hugo na Joanna Lehan. * ''Nollywood'' [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3791343129|978-3791343129]]. Na ederede nke [[Chris Abani]], Stacy Hardy na [[Zina Saro-Wiwa]]. * Rwanda 2004: Ihe ncheta nke Mgbukpọ agbụrụ. [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-9570389-0-5|978-0-9570389-0-5]]. Mbipụta nke 500. Site na edemede nke Linda Melvern. * ''Njehie na-adịgide adịgide''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3791345208|978-3791345208]]. * Nke a ga-abụ ebe: Ọrụ ahọpụtara. [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3791346892|978-3791346892]] Na edemede nke TJ Demos na Aaron Schuman. * ''J-SEK''. London: One League, 2012. Hugo na Louis Vuitton mepụtara ya na edemede nke Montle Moorosi. * ''Enwere ebe na Hel maka m na ndị enyi m''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-095703-892-9|978-095703-892-9]]. * ''Ndị ikwu''. New York: Aperture, 2014.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1597113014|978-1597113014]] Na akụkọ dị mkpirikpi nke Ben Okri. * ''Njem ahụ''. E bipụtara ya n'onwe ya, 2015. Ụdị akwụkwọ akụkọ. * ''Flat Noodle Soup Talk''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/979-10-91406-48-2|979-10-91406-48-2]]. Mbipụta nke 500. Foto ndị e mere na Beijing. * ''PH&HBA. Pieter Hugo na njikọ aka ya na Hood site na AIr.'' 2016.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780955084089|9780955084089]]. London: Lee W. * ''1994''. [Ihe e dere n'ala ala peeji]  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-7913-8273-9|978-3-7913-8273-9]]. Site na ederede nke Ashraf Jamal. * ''Pieter Hugo N'etiti Ekwensu na Oké Osimiri Blue.'' 2017.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-7913-8384-2|978-3-7913-8384-2]] Ralf Beil & Uta Ruhkamp (ed.) Munich: Prestel * ''Cucaracha'' Barcelona: RM, 2019.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-84-17975-15-9|978-84-17975-15-9]]. Na edemede nke Mario Bellatin na Ashraf Jamal. Mbipụta nke 1500 mbipụta. == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4d3kmnksgzfhv33eps7g0q2iclyz6od Sam Doyle 0 16124 638465 631440 2026-05-20T05:28:28Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638465 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Thomas''' "'''Sam'''" '''Doyle''' (1906-1985), bụ ónyé Africa-America na-ese ihe si Saint Helena Island, South Carolina.<ref>{{Cite web|url=https://www.lacma.org/art/exhibition/sam-doyle-minds-eye-works-gordon-w-bailey-collection|title=Sam Doyle: The Mind's Eye — Works from the Gordon W. Bailey Collection &#124; LACMA|first=|author=|work=lacma.org|year=2016|accessdate=18 March 2016}}</ref> Ihe osise ya márá mmá na mpempe ígwè na osisi dekọrọ akụkọ ihe mere eme na ndị ọbọdọ St. Helenaş Gullah. == Oge ọ malitere == A mụrụ Sam Doyle na 1906 na nso Frogmore, na St. Helena Island.<ref name="NGA">{{Cite web|url=https://www.nga.gov/features/exhibitions/outliers-and-american-vanguard-artist-biographies/sam-doyle.html|title=Sam Doyle|accessdate=2022-06-20|archivedate=2022-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620133401/https://www.nga.gov/features/exhibitions/outliers-and-american-vanguard-artist-biographies/sam-doyle.html}}</ref> Ọ gàrà ụlọ akwụkwọ elementrị na Penn School, ụlọ akwụkwọ màkà ndị Africa America a tọhapụrụ nke ndị Unitarians na Quakers si [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]] guzobere.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Coker|first=Gylbert Garvin|date=2001|title=Souls Grown Deep: African American Vernacular Art of the South|journal=African American Review|volume=35|issue=4|pages=660|doi=10.2307/2903291|issn=1062-4783}}</ref> Ọ bụ na Penn School ka ndị nkụzi Doyle matara na mbụ nkà nka ya ma ha gbàrà yá ume ka ọ gaa n'ihu n'ọrụ ya.<ref name=":1" /><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=0fxMzYkMwqoC&dq=thomas+sam+doyle&pg=PA165|title=Encyclopedia of American Folk Art|first=Gerard C.|author=Wertkin|date=2 August 2004|publisher=Routledge|isbn=9781135956158}}</ref> Doyle hapụrụ ụlọ akwụkwọ Penn na klas nke itoolu wee chọta ọrụ n'ụzọ dị íchè íchè dị ka ónyé na-ere ahịa, ónyé na-ebugharị ụgbọ mmiri, ónyé na'ala na n'ikpeazụ dị ka ónyé ọrụ ịsa ákwà.<ref name="Cardinal">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=L3aL4OEUJQoC&dq=thomas+sam+doyle+born+Frogmore,+South+Carolina&pg=PA56|title=Pictured in My Mind: Contemporary American Self-taught Art from the Collection of Kurt Gitter and Alice Rae Yelen|first=Roger|author=Cardinal|date=24 June 1995|publisher=Univ. Press of Mississippi|isbn=9780878058778}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.islandpacket.com/entertainment/arts-culture/article33531765.html|title='Long overlooked' Lowcountry artist Sam Doyle to be celebrated at ARTworks, Penn Center|author=packet.com|work=islandpacket}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yourislandnews.com/red-piano-too-art-gallery-penn-center-to-host-sam-doyle-art-exhibit-and-festival-march-11-12/|title=Red Piano Too Art Gallery & Penn Center to host Sam Doyle Art Exhibit and Festival March 11 & 12 – Beaufort South Carolina the Island News|accessdate=2022-06-20|archivedate=2021-10-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211022182530/https://yourislandnews.com/red-piano-too-art-gallery-penn-center-to-host-sam-doyle-art-exhibit-and-festival-march-11-12/}}</ref> Ọ lụrụ Maude Brown na 1931 ma ọ bụ 1932; ha abụọ gbara alụkwaghịm na 1949.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=MYUuFDEHmlsC&dq=porter+sam+doyle&pg=PA172|title=American Folk Art: A Regional Reference|first=Kristin G.|author=Congdon|date=24 June 2019|publisher=ABC-CLIO|isbn=9780313349362}}</ref> Doyle nwụrụ na 1985 na Beaufort, South Carolina.<ref name="NGA"/> == Ọrụ nka == Doyle gàrà n'ihu na nka ya n'afọ 1940, na-egosi ihe osise ya na mpempe ígwè na mbụ n'ogige ya nkè ọ kpọrọ "Outdoor World-Wide-International Gallery".<ref>{{Cite web|url=https://www.islandpacket.com/opinion/opn-columns-blogs/david-lauderdale/article33534201.html|title=Sam Doyle's funky artwork comes full circle on St. Helena Island|author=packet.com|work=islandpacket}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Eyy5F58fypMC&dq=sam+doyle+outdoor+world+wide+gallery&pg=PA265|title=The New Encyclopedia of Southern Culture: Volume 23: Folk Art|isbn=9781469607993|author=Crown|first=Carol|date=2013-06-03}}</ref> Doyle ga-eji ihe ndị a tụfuru atụfu dị ka elu ụlọ ígwè, plywood, na ágbá ụlọ màkà nka ya, na-egosipụta ụdị nka pụrụ iche, mana ọ bụ ihe pụrụ iche.<ref>{{Cite web|author=Gordon|first=Bailey|date=|title=Sam Doyle.|url=https://www.outsiderartfair.com/artists/sam-doyle|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=Outside Art Fair}}</ref> Mgbè ọ lara ezumike nká, ọ malitere ọrụ nka ya n'ụzọ zuru okè na 1968.<ref name="Cardinal"/><ref>{{Cite web|url=http://collection.folkartmuseum.org/objects/details/3029|title=ABE. KANE|work=collection.folkartmuseum.org/|accessdate=2022-06-20|archivedate=2022-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620133401/http://collection.folkartmuseum.org/objects/details/3029}}</ref> Doyle nwere mmetụta dị ukwuu site na ọdịbendị Gullah nké St. Helena Island, nke a maara màkà ọkwa dị elu nke njigide Africa.<ref>{{Cite web|author=Bailey|first=Gordon|date=2014|title=Sam Doyle: Self-Taught Genius.|url=http://selftaughtgenius.org/reads/sam-doyle-a-biographical-essay|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=American Folk Art Museum}}</ref> Doyle dere ike, adịghị ike, ule, na mmejọ nke ndị bi na St. Helena ibe ya site na ise foto ha. Doyle dekwara ndị ama ama nke ọbọdọ ndị Africa America. E gosipụtara akụkọ ifo dị ka Ray Charles, [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr]], na Jackie Robinson na nchịkọta Doyle.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/sam-doyle|title=Sam Doyle {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-06-10}}</ref> E tinyere ọrụ Doyle na ''ihe'' ngosi Black Folk Art na America na 1982 na Corcoran Gallery of Art.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=lO1PAAAAMAAJ&q=black+folk+art+in+america+doyle|title=American self-taught: paintings and drawings by outsider artists|first=Frank|author=Maresca|date=26 October 1993|publisher=Knopf|isbn=9780394582122}}</ref> == Nchịkọta == A na-edebe ihe osise na ihe ọkpụkpụ Doyle na nchịkọta na-adịgide adịgide nke American Folk Art Museum, High Museum of Art, Smithsonian American Art Museum, Gibbes Museum of Art na Los Angeles County Museum of Art. na Penn Center (Penn School na St. Helena Island).<ref>{{Cite web|url=http://collection.folkartmuseum.org/people/1040/sam-doyle;jsessionid=BF92ED5924CDFF14C1BF313CD3DEB4F7|title=Sam Doyle – Artists – eMuseum|accessdate=2022-06-20|archivedate=2019-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190625002125/http://collection.folkartmuseum.org/people/1040/sam-doyle;jsessionid=BF92ED5924CDFF14C1BF313CD3DEB4F7}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artist/sam-doyle-7400|title=Sam Doyle}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.gibbesmuseum.org/news/artist-spotlight-sam-doyle-american-1906-1985/1983-02-02_500/|title=Ike, ca. 1982, by Sam Doyle|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://collections.lacma.org/node/2110465|title=Sam Doyle &#124; LACMA Collections|accessdate=2022-06-20|archivedate=2022-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620133401/https://collections.lacma.org/node/2110465}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://artdaily.com/news/69916/Works-by-Sam-Doyle-from-the-Gordon-W--Bailey-Collection-on-view-at-LACMA|title=Works by Sam Doyle from the Gordon W. Bailey Collection on view at LACMA}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20160303202325/http://northbysouth.kenyon.edu/1998/art/pages/galdoyle.htm Foto nke ihe osise Doyle] * [https://web.archive.org/web/20071216013210/http://www.rawvision.com/articles/61/doyle/doyle.html Akụkọ ndụ sitere na Raw Vision] 42ip5752debtwlyco58ig86dzn6shy8 Rowena Cooper 0 16186 638454 125556 2026-05-20T03:01:15Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638454 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Rosemary Rowena Cooper''' (a mụrụ n'afọ 1935) bụ onye na-eme ihe nkiri na Britain. Ọ malitere ọrụ ya n'afọ 1956, sonye na Radio Drama Company site na mmeri Carlton Hobbs Bursary.<ref>[http://www.bbc.co.uk/soundstart/roll.shtml Carlton Hobbs Bursary winners] at BBC.co.uk, accessed 23 January 2018</ref> N'afọ 1959, ọ sonyeere ụlọ ọrụ Dundee Repertory Theatre Company ma gaa n'ihu na-arụ ọrụ dị ukwuu, ọkachasị na telivishọn Britain, ruo ihe karịrị afọ 50.<ref>{{Cite web |url=http://uk-tv-guide.com/celebrity/Rowena+Cooper/5144/ |title=UK TV Guide |accessdate=2022-06-20 |archivedate=2020-09-04 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20200904164628/https://uk-tv-guide.com/ }}</ref> Cooper pụtara na The Rag Trade dịka Mrs Fenner . == Họrọ ihe nkiri na telivishọn == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |1974 afọ 78 |''Ụlọikpe Crown'' | | |- |197592 |''Ogwe Rumpole nke Bailey'' |Marguerite "Matey" Ballard<ref>{{Cite web |url=http://www.britmovie.co.uk/forums/actors-actresses/90130-who-actress.html |title=Brit Movie |accessdate=2022-06-20 |archivedate=2015-09-23 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923221522/http://www.britmovie.co.uk/forums/actors-actresses/90130-who-actress.html }}</ref> |Usoro nke 5 na 7 |- |1978 |''Ịga N'ụzọ ziri ezi'' |Shirley Chapman |Onye Ọrụ Nnyocha |- |1982 |''Blọlọlọlọ'' |Oriakụ Mak |Ihe omume 6 |- |1983 |''Goodnight na Chineke gọzie'' |Audrey |Ihe omume 2 |- |1984 |''Akụ na-esi ísì ụtọ'' |Masha Barrington-Pyke |1 ihe omume |- |1987 |[https://www.imdb.com/title/tt1534923/fullcredits Nwee ozu ya] |Oriakụ Weldon |Ihe omume 4 |- |1987 |''Onye Ọchịchị Ọhụrụ'' |Norman/Norma Bormann | |- |1987 |''Victoria Wood dị ka A Na-ahụ ya na TV'' | |1 ihe omume |- |1991 |''Dr Finlay'' |Oriakụ McKinney |1 ihe omume |- |1997 |''Onye Nwanyị Na-ahụ N'anya'' |Oriakụ Bamford | |- |1998 |''Jinnah'' |Lady Willingdon | |- |2001 |''Nkewa'' |Oriakụ Topp, nne Brian | |- |2001 |''A bụ maka Acid'' |Henrietta Helen Olive Robarts Durand-Deacon | |- |2010 |''Ihe omume Sarah Jane'' |Angela Price<ref>{{IMDb name|0178357}}</ref> |Ihe furu efu n'oge |} == Ndụ onwe == Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri Terrence Hardiman n'afọ 1964.<ref>{{Cite web |url=http://dragonsfield.tripod.com/sitebuildercontent/sitebuilderpictures/.pond/cap064.jpg.w560h420.jpg |title=Photo of Hardiman and Cooper in role |accessdate=2022-06-20 |archivedate=2025-01-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20250120062024/https://dragonsfield.tripod.com/sitebuildercontent/sitebuilderpictures/.pond/cap064.jpg.w560h420.jpg }}</ref> == Ihe edeturu == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0178357}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ly9i2yt7bobdeve05ro501wqg9ydmvt Rashid Diab 0 16728 638435 93017 2026-05-19T22:09:32Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638435 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:RashidDiab_RomanDeckert20022015.jpg|thumb|Rashid Diab na-esote foto onwe ya n'oge mbụ na ụlọ ọrụ ya na Khartoum]] '''Rashid Diab''' (Wad Madani, Sudan, 1957) bụ onye [[Sudan]] na-ese , onye na-ese foto na onye na-akọ akụkọ ihe mere eme.<ref>{{Cite web|date=8 February 2015|title=Rashid Diab|url=http://africanah.org/rashid-diab/|work=AFRICANAH.ORG|publisher=}}</ref> == Ndụ na ọrụ nka == [[Usòrò:RashidDiabArtsCentreKhartoum_RomanDeckert_23022015.jpg|áká_èkpè|thumb|Elu steepụ na Rashid Diab Arts Center]] Diab gụrụ akwụkwọ na School of Fine and Applied Arts na Khartoum, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1978 na nsọpụrụ.<ref>{{Cite book|title=New Visions: Recent Works by Six African Artists: Rashid Diab, Angèle Etoundi Essamba, David Koloane, Wosene Kosrof, Houria Niati, Olu Oguibe|author=Hassan|first=Salah M.|publisher=Zora Neale Hurston National Museum of Fine Arts|year=1995|isbn=|location=Eatonville|pages=11}}</ref> N'ịbụ onye gọọmentị Spain kwadoro, ọ gara n'ihu na ọmụmụ ihe ya na Mahadum Complutense nke Madrid, wee nyefee akwụkwọ edemede PhD ya na nkà ihe ọmụma nke Sudanese Art na 1991.<ref>{{Cite web|title=Rashid Diab Painting|url=https://www.saatchiart.com/art/Painting-Rashid-Diab/1154546/4621157/view|accessdate=2020-07-20|work=Saatchi Art|language=en|archivedate=2024-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240718143937/https://www.saatchiart.com/art/Painting-Rashid-Diab/1154546/4621157/view}}</ref> Dika ọ laghachiri azụ na Khartum kemgbe 1999, Diab anọwo na-arụsi ọrụ ike dị ka onye na-ese ihe, onye nkuzi nka na onye nduzi nke ụlọ ọrụ nka nke ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.koreatimes.co.kr/www/news/art/2009/04/148_43376.html|title=Sudanese Painter Holds Exhibition in Korea|date=17 April 2009|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lavanguardia.com/cultura/20151014/54438087001/rashid-diab-el-pintor-sudanes-que-explica-espana-mas-alla-del-futbol.html|title=Rashid Diab, el pintor sudanés que explica España más allá del fútbol|date=14 October 2015|publisher=}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=11808202|title=Sudanese Artist Draws from a Nation's Agony|work=NPR.org|accessdate=2017-08-16|language=en}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya n'ọtụtụ ebe ma tinye ya na nchịkọta onwe onye.<ref>{{Cite web|author=al-Soudeir|first=Zaki|date=2020-01-12|title=Sudanese artist brings lifelong experience to Manama|url=https://thearabweekly.com/sudanese-artist-brings-lifelong-experience-manama|accessdate=2021-05-02|work=AW|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Hassan|first=S. M.|title=Fragments of Poetic Memory: The Art of Rashid Diab|date=1994-09-01|journal=Nka: Journal of Contemporary African Art|volume=1994|issue=1|pages=19–23|doi=10.1215/10757163-1-1-19|issn=1075-7163}}</ref> The Encyclopedia of African History na-akọwa ụdị Diab mara mma dị ka ihe atụ nke ọgbọ nke ndị na-ese ihe na-eso ndị ọsụ ụzọ Sudan dị ka Ibrahim El Salahi nke ụlọ akwụkwọ Khartoum ma "mepụta ihe mara mma zuru ụwa ọnụ, nke na-ejikọta mmetụta ọdịda anyanwụ, Afrịka, na nke Alakụba ma gosipụta ọdịbendị ọdịbendị n'ọnọdụ ụwa".<ref>{{Cite book|title=Encyclopedia of African History|url=https://archive.org/details/encyclopediaafri13shil|author=Shillington|first=Kevin|publisher=Fitzroy Dearborn|year=2005|isbn=978-1579584559|location=New York / London|pages=[https://archive.org/details/encyclopediaafri13shil/page/n147 109]}}</ref> == Hụkwa == * O nwere ụmụ ụmụ abụọ a na-akpọ Juwana na Jumana juwana ha bụ ụmụaka abụọ hụrụ n'anya ma ọ hụrụ ha n'anya!Ihe osise nke Sudan == Ebensidee == <references /> O nwere ụmụ ụmụ abụọ otu n'ime ha bụ Juwana na nke ọzọ bụ Jumana nke na-eso == Ọgụgụ ọzọ == * Daum, Werner na Rashid Diab, Modern Art in Sudan, In Hopkins, Peter G. (ed.) (2009) Kenana Handbook of Sudan. New York: Routledge, peeji nke 453 Xi516 == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mygaubn4p1iovsyggr19ewiwvsw6fgk Sam Hopkins (artist) 0 16927 638466 196000 2026-05-20T05:30:28Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638466 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Sam Hopkins''' (amụrụ n'afọ 1979 na Rome) bụ onye na-ese ihe nke ọrụ ya gbanyere mkpọrọgwụ na [[Kenya]].<ref>{{Cite web|title=This Exhibit Will Permanently Redefine Your Idea of Art From Africa|url=https://bedfordandbowery.com/2015/07/this-exhibit-will-permanently-redefine-your-idea-of-art-from-africa/|date=2015-07-17|work=Bedford + Bowery|language=en-US|accessdate=2020-05-06}}</ref> A na-eji ụzọ ndị na-arụkọ ọrụ ọnụ mara ọrụ ya, dị ka imekọ ihe ọnụ, itinye aka na mmepụta. Enwere ike ịkọwa ọrụ nka Hopkins, nke na-adabere na ọrụ ma na-emetụta ndị mmadụ dị ka ihe na ihe onwunwe nke ọrụ ahụ, dị ka Social Practice.<ref>{{Cite journal|author=Bajorek|first=Jennifer|date=2016-06-01|title=Beyond the "NGO Aesthetic"|url=https://read.dukeupress.edu/social-text/article-abstract/34/2%20(127)/89/31110/Beyond-the-NGO-Aesthetic|journal=Social Text|language=en|volume=34|issue=2 (127)|pages=89–107|doi=10.1215/01642472-3467990|issn=0164-2472}}</ref> N'afọ 2014, Foreign Policy Magazine kpọrọ ya otu n'ime ndị 100 Global Thinkers.<ref>{{Cite web|title=The Exchange: Sam Hopkins and Michela Wrong on Africa's New Missionaries|url=https://foreignpolicy.com/2015/12/10/the-exchange-sam-hopkins-and-michela-wrong-on-africas-new-missionaries/|author=Staff|first=F. P.|work=Foreign Policy|language=en-US|accessdate=2020-05-06}}</ref> == Ndụ == A zụlitere Hopkins na Britain na Kenya. O nwere nzere na Mahadum Edinburgh (MA), Mahadum Oxford Brookes (MA) na Mahadim nke Arts London (PhD). Ọ na-arụ ọrụ ugbu a dị ka onye nyocha nka na Academy of Media Arts na Cologne.<ref>{{Cite web|title=Sam Hopkins – KHM|url=https://www.khm.de/lehrende/id.29231.sam-hopkins/|work=www.khm.de|language=de|accessdate=2020-05-06}}</ref> == Ọrụ ndị a họọrọ == * Slum TV (2007 na-aga n'ihu) N'afọ 2007, Hopkins malitere ''Slum TV'', ya na Julius Mwelu, Fred Otieno, Alex Nikolic na Lukas Pusch. Slum TV bụ òtù mgbasa ozi na-ekere òkè nke na-azụ ụmụ okorobịa na ụmụ nwanyị na agbata obi Mathare na mmepụta ihe oyiyi dijitalụ.<ref>{{Cite web|title=Featured Project Slum TV – The local station – Making Africa|url=http://makingafrica.net/2015/03/television-with-a-twistslum-tv/|language=en-US|accessdate=2020-05-06|archivedate=2020-04-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200407152649/http://makingafrica.net/2015/03/television-with-a-twistslum-tv/}}</ref> Ndị otu Slum TV na-eme nchọpụta, na-eme ihe nkiri ma na-edezi akụkọ sitere na obodo, nke a na-egosi na ngosipụta ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=Slum TV presents the other half of the Kenyan story|url=https://www.independent.co.uk/news/world/africa/slum-tv-presents-the-other-half-of-the-kenyan-story-769127.html|author=Bloomfield|first=Steve|date=9 January 2008|work=The Independent|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> * ''Logos'' of Non Profit Organisations working in Kenya (ụfọdụ n'ime ha bụ ihe e chepụtara echepụta) (2010 - 14) bụ ntinye nke mmadụ iri abụọ na anọ, silk-screen prints nke na-egosipụta ngwakọta nke ezigbo na ihe e cheburu echepụta nke ndị otu na-abụghị gọọmentị (NGOs) na-arụ ọrụ na Kenya. Ọrụ ahụ na-emeghe ajụjụ banyere ọdịdị mara mma, ụzọ ndị ọrụ enyemaka si na-anọchite anya onwe ha.<ref>{{Cite web|title=Deconstructing Logos|url=https://www.contemporaryand.com/magazines/deconstructing-logos-of-non-profit-organisations/|work=Contemporary And|language=de|accessdate=2020-05-06}}</ref> * ''Mashup'' the Archive bụ ọrụ nyocha afọ 2 nke a raara nye ime ka ebe nchekwa nka Africa nke Iwalewahaus rụọ ọrụ.<ref>{{Cite web|title=Sam Hopkins – Fellow Me! Die Mobile Akademie im Programm Fellowship Internationales Museum|url=http://www.fellow-me.de/fellows/sam-hopkins/|work=www.fellow-me.de|accessdate=2020-05-06}}</ref> Hopkins na onye na-ahụ maka ya bụ Dr. Nadine Siegert kpọrọ ndị omenkà iri bi na kọntinent Afrịka na ndị mba ofesi ka ha chegharịa ma mepụta nka [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|Afrịka]] nke nchịkọta ahụ.<ref>{{Cite web|title=Stedelijk Studies-The Iwalewahaus: displaying works of African Modernism|url=https://stedelijkstudies.com/journal/iwalewahaus-displaying-works-african-modernism/|work=Stedelijk Studies|language=en-GB|accessdate=2020-05-06}}</ref> Site na Mashup, ihe ngosi ikpeazụ nke ọrụ nyocha ahụ, Iwalewahaus meghere ọzọ maka ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=Mashup – Neueröffnung des Iwalewahaus Bayreuth|url=http://kunstnuernberg.de/mashup-neueroeffnung-des-iwalewahaus-bayreuth/|author=Redaktion|first=Kunstnürnberg|date=2015-03-18|work=kunstnuernberg.de|language=de-DE|accessdate=2020-05-06|archivedate=2020-04-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200407155707/http://kunstnuernberg.de/mashup-neueroeffnung-des-iwalewahaus-bayreuth/}}</ref> * ''Akwụkwọ ozi e degaara Lagat'' (2015) (ya na Simon Rittmeier) bụ akwụkwọ na-ese ihe nke na-enyocha ụlọ ọrụ nke ihe na nchịkọta Postcolonial nke Global North.<ref>{{Cite web|title=Kunst|url=https://www.strzelecki-books.com/kunst/store-produkte-kunst-2017/|work=StrzeleckiBooks|language=de-DE|accessdate=2020-05-06|archivedate=2020-04-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200407154151/https://www.strzelecki-books.com/kunst/store-produkte-kunst-2017/}}</ref> Hopkins na Rittmeier na-enyocha ihe ndị ihe ngosi nka hapụrụ n'azụ mgbe ihe efu nke nchịkọta nka Africa si na ebe ngosi nka Europe.<ref>{{Cite web|title=Unanchored, Destabilized: About Some Artists' Books Using Photography – Q&A with Katja Gentric, part #2|url=https://fotota.hypotheses.org/4779|author=fotota|work=FOTOTA - Perspectives africaines en photographie|language=fr-FR|accessdate=2020-05-06}}</ref> * The Bike Gang (ya na John Kamicha) bụ ọrụ gbasara ịnyịnya ígwè na ihe onwunwe na Nairobi. Hopkins na Kamicha na-eji usoro nke ime ihe nkiri jikọrọ aka iji gosipụta ọdịbendị ịnyịnya ígwè pụrụ iche nke na-eme ka akụkọ ndị na-achịkwa banyere njirimara ndị Kenya.<ref>{{Cite web|title=The Bike Gang Sam Hopkins & John Kamicha – Akademie der Künste der Welt|url=https://www.adkdw.org/en/article/985_the_bike_gang|work=www.adkdw.org|accessdate=2020-05-06}}</ref> * The Qilin (2017ī19) (ya na David Lalé) bụ ọrụ nyocha na ihe nkiri nke na-enyocha ụwa nke ''ndị'' ahịa Afrịka bi ma na-arụ ọrụ na Guangzhou.<ref>{{Cite web|title=British Council Film: The Qilin|url=http://film-directory.britishcouncil.org/the-qilin|work=film-directory.britishcouncil.org|accessdate=2020-05-06}}</ref> Ọrụ ahụ rụpụtara ọtụtụ nsonaazụ nka. GZ Calling (2017) bụ ntinye vidiyo nke ọwa atọ nke na-enyocha ahịa ahịa labyrinthine nke Guangzhou.<ref>{{Cite news|author=Siemons|first=Mark|title=China und Afrika: Der Westen liefert nur noch die Logos|language=de|work=FAZ.NET|url=https://www.faz.net/1.5127696|accessdate=2020-05-06}}</ref> The Qilin (2019) bụ ihe nkiri na-eme ihe nkiri banyere ndị ọchụnta ego Afrịka na-arụ ọrụ na Guangzhou.<ref>{{Cite web|title=The Qilin · DOK Leipzig|url=https://www.dok-leipzig.de/en/film/2019726/qilin|work=DOK Leipzig|language=en|accessdate=2020-05-06}}</ref> * ''Die Dauercamperin'' (2019) (ya na Jens Mühlhoff) bụ ntinye nke jikọtara iberibe ọdịyo na imewe ihe nkiri iji mee emume obodo na-abụghị nke DEZENT.<ref>{{Cite web|title=Sam Hopkins: Die Dauercamperin – VISIT|url=https://visit.innogy-stiftung.com/en/activities/sam-hopkins-die-dauercamper|work=visit.innogy-stiftung.com|language=en-US|accessdate=2020-05-06}}</ref> Ọrụ ahụ na-enyocha ụlọ ọrụ nke onye ọ bụla na echiche nke nnwere onwe n'ime ụwa netwọk<ref>{{Cite web|title=Sam Hopkins: "Die Dauercamperin"|url=https://www1.wdr.de/fernsehen/west-art/sendungen/sam-hopkins-104.html|date=2019-05-13|work=www1.wdr.de|language=de|accessdate=2020-05-06}}</ref> == Ihe odide ndị a họọrọ == * 2011. Hopkins, Sam na Johannes Hossfeld. Sam Hopkins: Contact Zones (Mpịakọta 2). Nairobi: Native Intelligence. * 2012. Hopkins, Sam na Vincenzo Cavallo, na-akọwa ihe ndị na-akpata ime ihe ike na Heidenreich_Seleme, Lien na Sean O'Toole (ed), Ueber(W)unden: Art in Troubled Times.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1431404971|978-1431404971]] * 2015. Maasai Mbili: Mpaghara Mmekọrịta (Mpịakọta 13). Nairobi: Native Intelligence.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-9966-071-05-7|978-9966-071-05-7]] * 2015. Hopkins, Sam na Simon Rittmeier. Akwụkwọ ozi e degaara Lagat, Cologne: Strzelecki Books.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-942680-72-1|978-3-942680-72-1]] * 2017. Hopkins, Sam na Nadine Siegert (ed), MASHUP The Archive, Berlin: Revolver Books == Ihe ngosi ndị a họọrọ == * Nairobi: Ọnọdụ Uche (2012)<ref>{{Cite web|title=Aktuelles Programm|url=https://www.kunsthaus-bregenz.at/fileadmin/ehtml/ewelcome00.htm?k_kubarena_goetheinstitut_nairobi.htm|author=|first=|date=|work=www.kunsthaus-bregenz.at|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-05-06}}</ref> * Ihe Omume Abụọ nke Dakar (2014) (20)<ref>{{Cite web|title=Sam Hopkins – DAK'ART 2014|url=https://biennaledakar.org/2014/spip.php?article140|work=biennaledakar.org|accessdate=2020-05-06}}</ref> * Chọpụta onye na-abịa nri abalị (2015)<ref>{{Cite web|title=Understanding Contemporary African Art's Hard-won Rise to the Art World Main Stage|url=https://www.artsy.net/article/artsy-editorial-understanding-contemporary-african-art-s-hard-won-rise-to-the-art-world-main-stage|author=Baumgardner|first=Julie|date=2015-07-21|work=Artsy|language=en|accessdate=2020-05-06}}</ref> * Post African Futures (2015)<ref>{{Cite web|title=Goodman Gallery|url=http://www.goodman-gallery.com/exhibitions/560|work=www.goodman-gallery.com|accessdate=2020-05-06|archivedate=2020-02-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200215151349/http://www.goodman-gallery.com/exhibitions/560}}</ref> * Lagos Biennale (2017)<ref>{{Cite web|title=LAGOS BIENNIAL 2017|url=https://www.lagos-biennial.org/lagos-biennial-2017/|work=The Lagos Biennial|language=en|accessdate=2020-05-06|archivedate=2020-09-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200919080755/https://www.lagos-biennial.org/lagos-biennial-2017/}}</ref> * Nzukọ Ezigbo (2017)<ref>{{Cite web|title=Precariat's Meeting – Announcements – e-flux|url=https://www.e-flux.com/announcements/159830/precariat-s-meeting/|work=www.e-flux.com|language=en|accessdate=2020-05-06}}</ref> * Urbane Kunst Ruhr (2019)<ref>{{Cite web|title=Urbane Künste Ruhr|url=https://www.urbanekuensteruhr.de/de/|work=Urbane Künste Ruhr|language=de|accessdate=2020-05-06}}</ref> == Akwụkwọ == * N'azụ ọdịdị ọdịdị ọdịnala' Social Text (2016) 34 (2 (127)): 89107. * 'Archive, Art and Anarchy: From the Topological Archive to the Anarchic Archive', African Arts. (2016) 48 (2): 121525 == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ebe nrụọrụ weebụ Sam Hopkins [http://www.samhopkins.org] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Articles with hCards]] 1fx9jazhpdj9gbo36okkofe0sxiglzq Raven B. Varona 0 17160 638438 214128 2026-05-19T22:20:45Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638438 wikitext text/x-wiki   {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] Raven B. Varona (amụrụ n'afọ 1990), nke a makwaara dị ka Ravie B., bụ onye Amerịka na-ese foto.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thefader.com/2016/01/27/meet-ravieb-instagram-future|title=Meet Ravie B, Future's New Favorite Photographer|work=The FADER|language=en|accessdate=2020-03-10}}</ref> A maara ya nke ọma maka ije ozi dị ka onye na-ese foto maka Beyoncé na Jay-Z's 2018 On the Run II Tour, nke a họpụtara ya maka onyinye iHeartRadio.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://coveteur.com/2019/03/15/raven-b-varona-getting-ready-2019-iheartradio/|title=We Got Ready with Jay-Z and Beyoncé’s Tour Photographer, Raven B. Varona, Last Night|date=2019-03-15|work=Coveteur|accessdate=2020-03-10|archivedate=2020-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200201232148/https://coveteur.com/2019/03/15/raven-b-varona-getting-ready-2019-iheartradio/}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|author=Dwyer|first=Kate|url=https://www.nytimes.com/2019/11/30/style/Raven-B-Varona-Beyonce-Jay-Z-photographer.html|title=A Photographer Who Toured With Beyoncé and Jay-Z|date=2019-11-30|work=The New York Times|accessdate=2020-03-10|language=en-US}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Varona ma zụlite ya na Bronx.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.essence.com/feature/photographer-ravie-b-speak-everything-into-existence/|title=Photographer Ravie B. Speaks Everything Into Existence|author=Scott|first=Sydney|work=Essence|language=en-US|accessdate=2020-03-09}}</ref> Ọ bụ onye isi ojii na onye Ịtali.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.heremagazine.com/articles/ravieb-photographer-weekender|title=10 Things This Bronx-Bred Tour Photographer Never Travels Without|work=www.heremagazine.com|accessdate=2020-03-10|archivedate=2020-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200201232147/https://www.heremagazine.com/articles/ravieb-photographer-weekender}}</ref> Ọ zụlitere mmasị ya na foto mgbe ọ gachara klas na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ma gaa n'ihu na-ese foto dị ka ihe ntụrụndụ n'oge kọleji.<ref name=":4" /> Varona nwetara nzere bachelọ ya na Mahadum New York .<ref name=":3"/> == Ọrụ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji, Varona malitere ịrụ ọrụ oge niile dị ka onye na-anabata ndị ọbịa na ụlọ ọrụ na-ahụ maka ụlọ, ma ọ na-arụ ọrụ foto n'akụkụ.<ref name=":1"/><ref name=":0"/> N'afọ 2015 ọ hapụrụ ọrụ ya iji chụsoo ọrụ oge niile na foto.<ref name=":1" /> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ zutere Future site na njikọ ọkachamara ma were ya n'ọrụ ka ọ bụrụ onye na-ese foto ndụ ya.<ref name=":1"/> Ọ gbara njem Purple Reign ya. Varona anọwo na-ese foto ndị rapa dịka Kanye West, Drake, Rick Ross, Cardi B, na Migos.<ref name=":1" /><ref name=":3"/> Ọ rụkwara ọrụ na Bombay Sapphire.<ref name=":0"/> N'afọ 2018, Varona ghọrọ onye a ma ama mgbe ọ ghọrọ onye na-ese foto maka Beyoncé na Jay-Z's On the Run II Tour. Mgbe o zigara Jay-Z Tweet na-arịọ ka ọ see ya foto, otu n'ime ndị na-emepụta Jay-Z kpọtụrụ ya, nke mere ka e were ya n'ọrụ maka OTRII.<ref name=":3"/> Ọ bụ ezie na ọ na-eme atụmatụ ịmalite ihe ngosi nke mbụ ya n'ọnwa Maachị afọ 2020, ọ na-egbu oge imeghe n'ihi ọrịa COVID-19.<ref name=":5">{{Cite web|author=Yates|first=Shanique|date=2020-12-03|title=Photographer Raven B. Varona Pens Love Letter to The Bronx Through Her New Virtual Art Gallery|url=https://afrotech.com/photographer-raven-b-varona-pens-love-letter-to-the-bronx-through-her-new-virtual-art-gallery|accessdate=2021-05-05|work=AfroTech}}</ref><ref name=":3"/> O gosipụtara ihe ngosi nka, And The ''B'' is For, na ngwụcha afọ 2020.<ref name=":5" /> Ka ọ na-erule ọnwa Juun afọ 2021 ọ na-eme atụmatụ mpịakọta nke 2 nke ihe ngosi ahụ.<ref name=":6">{{Cite web|author=Blanco|first=Lydia T.|title=Celebrity Photographer Raven B. Varona Shares What It Takes To Thrive As A Creative Entrepreneur|url=https://www.forbes.com/sites/lydiatblanco/2021/06/24/celebrity-photographer-raven-b-varona-shares-what-it-takes-to-thrive-as-a-creative-entrepreneur/|accessdate=2021-09-30|work=Forbes|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBlanco">Blanco, Lydia T. [https://www.forbes.com/sites/lydiatblanco/2021/06/24/celebrity-photographer-raven-b-varona-shares-what-it-takes-to-thrive-as-a-creative-entrepreneur/ "Celebrity Photographer Raven B. Varona Shares What It Takes To Thrive As A Creative Entrepreneur"]. ''Forbes''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-09-30</span></span>.</cite></ref> == Ihe osise == Varona kwuru n'ajụjụ ọnụ na ọ na-enweta mkpali site na ihe nkiri.<ref name=":1"/> N'ihe gbasara nka ya, ọ na-achọ "ịme emume obodo ahụ na ndị mmadụ na ebe ndị kpụrụ ya" site n'ọrụ ya ma na-ese foto nke ọṅụ ugboro ugboro.<ref name=":0"/> Lydia T. Blanco nke ''Forbes'' kọwara ọrụ ya dị ka "onye obi ike, nwanyị, na ọdịbendị".<ref name=":6"/> Varona ekwuola banyere ụkọ nke ndị inyom ojii na-ese foto na ọchịchọ ya ije ozi dị ka ihe nlereanya.<ref name=":0"/> == Ndụ onwe onye == Varona bi na Bronx.<ref name=":2"/> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sba3qpkle6n2s0eqsugq2l2hb5qzxuu Purvis Young 0 17379 638429 628616 2026-05-19T20:18:08Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638429 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Purvis Young''' (n'ubochí anọ n'ọnwa Febụwarị, 1943 rụo ụbọchị irí abụọ n'ọnwa Eprel, 2010) bụ ónyé America na-ese ihe site na mpaghara Overtown nke Miami, Florida. Ọrụ Young, nke na-abụkarị ngwakọta nke collage na eserese, na-eji ihe ndị a chọtara na ahụmịhe nke [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]] nọ na ndịda. Young nwetara nkwado dị ka ónyé na-ese ihe n'oge a, yana ndị na-anakọta ihe gụnyere Jane Fonda, Damon Wayans, Jim Belushi, Dan Aykroyd, na ndị ọzọ. N'afọ 2006, e mepụtara ihe ngosi akpọrọ ''Purvis'' of Overtown banyéré ndụ ya na ọrụ ya.<ref>{{Cite web|title=Purvis Young {{!}} Souls Grown Deep|url=https://www.soulsgrowndeep.org/artist/purvis-young|accessdate=2021-04-06|work=www.soulsgrowndeep.org}}</ref> A na-ahụ ọrụ ya na nchịkọta nke American Folk Art Museum, Corcoran Gallery of Art, High Museum of Art, National Museum of African American History and Culture, Philadelphia Museum of Art. N'afọ 2018, a nabatara ya na Florida Artists Hall of Fame.<ref>{{Cite web|url=https://dos.myflorida.com/cultural/programs/florida-artists-hall-of-fame/purvis-young/|title=Purvis Young - Division of Arts and Culture - Florida Department of State|work=dos.myflorida.com}}</ref> == Mbido ndụ na ọrụ == A mụrụ Purvis Young na Liberty City, mpaghara Miami, Florida, n'ubochí abụọ n'ọnwa Febụwarị, 1943.<ref name="LaLuz">{{Cite web|title=Purvis Young: Simply Iconic|publisher=La Luz de Jesus Gallery|url=http://www.laluzdejesus.com/shows/2011/Simply-Iconic/Young2011.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110926041553/http://www.laluzdejesus.com/shows/2011/Simply-Iconic/Young2011.htm|archivedate=26 September 2011|accessdate=26 September 2011}}</ref> Dị ka nwata nwoke, nwanne nnà ya mèrè ka ọ márá ise ihe, mana Young enweghị mmasị ngwa ngwa.<ref name="Obit">{{cite web | title=Purvis Young| work=Obituaries | publisher=Art in America | url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=aph&AN=51362751&site=ehost-live | accessdate=26 September 2011}}{{subscription required}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref name="NYTObit">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2010/04/24/arts/24young.html?scp=1&sq=%22Purvis%20Young%22&st=cse|title=Purvis Young, Folk Artist Who Peppered Miami with Images, Dies at 67|author=Bruce Weber|date=24 Apr 2010|work=Arts|publisher=[[The New York Times]]|accessdate=4 September 2011}}</ref> Dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma, Young nọrọ afọ atọ (1961), n'ụlọ mkpọrọ na North Florida's Raiford State Penitentiary maka imebi na ịbanye.<ref name="Greaves">{{Cite web|title=Purvis Young.|publisher=Foundation for Self-Taught American Artists|url=http://www.foundationstaart.org/artist_single.aspx?artist=12|accessdate=26 September 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090813075337/http://www.foundationstaart.org/artist_single.aspx?artist=12|archivedate=13 August 2009}}</ref> Mgbè ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ, ọ ga-enwetaghachi mmasị ya na nka wee malite ise ihe na ịmụ akwụkwọ nka. Mgbè a tọhapụrụ ya, ọ malitere imepụta ọtụtụ puku obere ihe osise, nke ọ debere n'ụgbọ ahịa ma mesịa tinye ya n'ime akwụkwọ na magazin ndị a tụfuru atụfu nke ọ hụrụ n'okporo ámá.<ref name="A388">Arnett, 388.</ref> Ọ gàrà n'ihu kwaga n'ógbè Overtown nke Miami.<ref name="A389">Arnett, 389.</ref> Young dọtara mmasị n'otu okporo ụzọ tọgbọrọ n'efu a na-akpọ Goodbread Alley, nke akpọrọ aha ụlọ ọrụ na-eme achịcha na Jamaica nke bi n'okporo ámá ahụ; ọ malitere ibi n'ebe ahụ na 1971.<ref name="A388" /><ref>Arnett, 392.</ref> == N'etiti ọrụ == Na mbido afọ 1970, Young nwetara mkpali na mmegharị mural nké Chicago na Detroit, wee kpebie ịmepụta mural nke Overtown.<ref name="A389">Arnett, 389.</ref><ref name="A390">Arnett, 390.</ref> Ọ dịghị mgbè ọ na-ese ihe, mana mmụọ kpaliri ya wee malite ịmepụta ihe osise ma kpọgide ha n'ihu ụlọ ahịa ndị e ji osisi rụọ nke mejupụtara okporo ụzọ ahụ.<ref name="SunObit">{{Cite news|url=http://articles.sun-sentinel.com/2010-04-21/entertainment/sfl-ent-purvis-young-obit-042010_1_purvis-young-urban-storyteller-suzanne-khalil|title=South Florida folk artist Purvis Young dead at 67|author=Robert Nolin & Ben Crandell|date=21 April 2010|work=[[Sun-Sentinel]]|accessdate=25 September 2011}}</ref><ref name="A390" /> Ọ na-ese ihe na osisi ọ hụrụ n'okporo ámá na mgbe ụfọdụ ihe osise ga-apụ na mgbidi, mana Young enweghị mmasị. Ihe dị ka afọ abụọ mgbè ha malitere mgbidi ahụ, ndị njem nleta malitere ileta okporo ụzọ ahụ, ọkachasị ndị njem nlegharị ányà ọcha. Site n'oge ruo n'oge, Young na-ere ihe osise nye ndị ọbịa - ndị njem nleta na ndị na-anakọta ihe - ozugbo na mgbidi.<ref name="A393">Arnett, 393.</ref> Ihe osise ahụ dọtara uche ndị mgbasa ozi, gụnyere uche nke ónyé ọgaranya Bernard Davis, ónyé nwé Miami Art Museum. Davis ghọrọ ónyé nkwado nke Young, na-enyekwa ya ihe osise. Davis nwụrụ na 1973, na-ahapụ Young ka ọ bụrụ ónyé ama ama na Miami. == Ọrụ ikpeazụ na ọnwụ == Na ngwụcha afọ 1990 na mmalite afọ 2000, ọ nyochara ihe ndị ọzọ sitere n'ike mmụọ nsọ site n'ile ihe ndekọ akụkọ ihe mere eme banyéré agha, Great Depression, azụmahịa, na esemokwu na ọgụ ndị American Indian na United States.<ref name="A390">Arnett, 390.</ref> N'afọ 1999, ezinụlọ Rubell, ndị a ma ama na-anakọta ihe osise na New York, zụrụ ihe niile dị na ụlọ ọrụ Young, nchịkọta nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ puku atọ.<ref name="Rubell">{{Cite web|title=Inside the Rubell Family|publisher=[[Art in America]]|url=http://www.artinamericamagazine.com/news-opinion/conversations/2009-12-04/rubell-family/|accessdate=26 September 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120405115718/http://www.artinamericamagazine.com/news-opinion/conversations/2009-12-04/rubell-family/|archivedate=5 April 2012}}</ref><ref name="NYTObit"/> N'afọ 2008, Rubells nyere ọrụ 108 na Morehouse College<ref name="Morehouse">{{Cite web|url=http://www.purvisyoungny.com/news/rubell-family-grants-purvis-young-collection-to-morehouse-college/|title=Rubell Family Grants Purvis Young Collection to Morehouse College|author=Catherine Fox|date=14 August 2008|publisher=Purvis Young New York|accessdate=25 September 2011|archivedate=21 February 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160221130104/http://www.purvisyoungny.com/news/rubell-family-grants-purvis-young-collection-to-morehouse-college/}}</ref> Na Jenụwarị 2007, a họọrọ Purvis dị ka ihe ngosi Art Miami Fair's Director's Choice Exhibition, nke Grace Cafe na Galleries na Bergman Collection kwadoro, na Miami Beach Convention Center. Young nyekwara aka guzobe ọtụtụ ngosi nka n'èzí na South Florida nke na-aga n'ihu taa. Young na-arịa ọrịa shuga, na n'afọ ndị ikpeazụ nke ndụ ya, o nwèrè nsogbụ ahụike ndị ọzọ, a na-etinye ya akụrụ n'afọ 2007. Ọ nwụrụ na Eprel 20, 2010 na Miami, site na nkwụsị obi na ọzịza nke akpa ume. Onye mmekọ ya Eddie Mae Lovest; ụmụnne ya nwanyị abụọ Betty Rodriguez na Shirley Byrd, nwanne ya nwoke Irvin Byrd, ụmụ nwanyị anọ, na ụmụ nwanyị irí na atọ.<ref name="NYTObit"/> === Nchịkọta ọha na eze === * Ebe Obibi Pompidou<ref>{{Cite web|title=purvis young {{!}} Centre Pompidou|url=https://www.centrepompidou.fr/en/ressources/oeuvre/TpXsvzg}}</ref> * Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Los Angeles County<ref>{{Cite web|title=purvis young {{!}} Los Angeles County Museum of Art|url=https://collections.lacma.org/node/2114138|accessdate=2022-06-26|archivedate=2025-08-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250812151250/https://collections.lacma.org/node/2114138}}</ref> * Metropolitan Museum of Art<ref>{{Cite web|title=purvis young {{!}} Metropolitan Museum of Art|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/653760?sortBy=Relevance&amp;ft=Purvis+Young&amp;offset=0&amp;rpp=40&amp;pos=2}}</ref> * Ụlọ Ọrụ Nkà nke Minneapolis<ref>{{Cite web|title=purvis young {{!}} Minneapolis Institute of Art|url=https://collections.artsmia.org/search/purvis%20young|accessdate=2021-02-06|work=collections.artsmia.org}}</ref> * Smithsonian<ref>{{Cite web|title=purvis young {{!}} Smithsonian|url=https://americanart.si.edu/artist/purvis-young-6327}}</ref> * Whitney<ref>{{Cite web|title=purvis young {{!}} Whitney|url=https://whitney.org/artists/8186}}</ref> == Ihe edeturu == {{Reflist|2}} == Edensibia == * Arnett, Paul, na William S. Arnett. Souls Grown Deep, Mpịakọta 1: African American Vernacular Art of the South. Tinwood Books: Atlanta (2000).  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-9653766-0-5|0-9653766-0-5]] 53lbqn2wsvsfqxgkn9hjqncfsf3kfca Shahnez Boushaki 0 17556 638474 632591 2026-05-20T08:54:38Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638474 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Shahnez Boushaki''' (Ọktoba 22, 1985, Algiers) bụ onye egwuregwu basketball nke [[Algeria]] nke na-agba bọọlụ Mouloudia Club nke Algiers, Ụlọ ọrụ Club Petroleum Sports Group na otu egwuregwu basketball ụmụ nwanyị Algeria.<ref>[https://www.fiba.basketball/fr/afrobasketwomen/2015/player/Shahnez-Boushaki Shahnez BOUSHAKI (ALG)'s profile — Afrobasket Women 2015 — FIBA.basketball]</ref><ref>[https://basketball.afrobasket.com/player/Shahnez-Boushaki/Algeria/GS-Petroliers-Alger/228958 Shahnez Boushaki Player Profile, GS Petroliers Alger, News, Stats — AfroBasket]</ref><ref>[https://play.fiba3x3.com/players/60a075a6-69cd-4eb8-8436-e3fc920b3ae2 Shahnez Boushaki]</ref> == Ọrụ klọb == Boushaki gbara egwuregwu oge asatọ maka Mouloudia Club nke Algiers (MCA) kemgbe 2002, wee kpuchie oge izizi ya ebe ahụ.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/424110 |title=Djazairess : Basketball/Coupe d’Algérie (Dames): le GS Pétroliers remporte le trophée face à l’OC Alger (73-55) |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217104229/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/424110 }}</ref> Ọ malitere ọrụ ọkachamara ya na GS Pétroliers nke Algerian Women's Basketball Cup na 2010. Boushaki meriri asọmpi basketball nke ụmụ nwanyị Algeria na 2015 ya na ndị otu ya GS Pétroliers bụ ndị meriri ndị ha na ha na-asọmpi Olympic Club nke Algiers na egwuregwu ikpeazụ na akara 73-55.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/179295 |title=Djazairess : Basket-Ball : Coupe D’Algerie Seniors Dames |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217091721/https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/179295 }}</ref> Ya na ndị otu GS Pétroliers sonyela n'ọtụtụ asọmpi basketball n'ime usoro nke Arab Club Basketball Championship, ya bụ: * "Asọmpi basketball nke ụmụ nwanyị Arab nke 2014" na Egypt.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/latribune/109326 |title=Djazairess : Le GSP premier qualifié pour les demies |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217092258/https://www.djazairess.com/fr/latribune/109326 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/412577 |title=Djazairess : Basket/Championnat arabe (Dames) : le GS Pétroliers premier qualifié pour les demi-finales |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217104737/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/412577 }}</ref> * "Asọmpi basketball 3x3 nke ụmụ nwanyị Arab nke 2014" na Sharjah.<ref>[https://play.fiba3x3.com/events/915a56d8-b057-4cfc-bfc9-8bf7a7972fab/teams The Arab Clubs 3x3 Championship For Women]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/448403 |title=Djazairess : Championnat arabe de basket-ball dames (3x3) : le GS Pétroliers remporte le trophée |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217091225/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/448403 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/204252 |title=Djazairess : Basket-ball |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217091416/https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/204252 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/aps/435621 |title=جزايرس : البطولة العربية للأندية لكرة السلة سيدات (3x3): تتويج المجمع البترولي باللقب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101504/https://www.djazairess.com/aps/435621 }}</ref> == Ọrụ mba ụwa == [[File:Logo MCA 1921.png|thumb|Mouloudia Club nke Algiers (MCA)]] Boushaki bụ onye otu egwuregwu basketball nke mba Algeria kemgbe afọ 2010. N'afọ 2017, ọ bụ onye otu egwuregwu bọọlụ mba Algeria nke ruru eru maka asọmpi iko FIBA Africa Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị Afrịka.<ref>[https://radioalgerie.dz/news/fr/article/20150420/37727.html Afrobasket 2015 — Eliminatoires (Z1) : les basketteuses algériennes en stage | Radio Algérienne]</ref><ref>[https://afrique444.rssing.com/chan-34688798/article304-live.html ALGERIE : finale de coupe d’Algérie (Dames) GSP — OCA (73-55) : le plein pour les Pétrolières]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/horizons/10875 |title=Djazairess : Supporteurs algériens : Arrivée du premier groupe |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-22 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220222111809/https://www.djazairess.com/fr/horizons/10875 }}</ref> === FIBA === O sonye na mmemme mpaghara FIBA Afrika anọ na ọkwa ọkwa: * "2013 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị" na Mozambique.<ref>[http://www.dknews-dz.com/article/33345-basket-ball-equipe-nationale-dames-les-basketteuses-algeriennes-en-preparation-a-alger.html Sports : Basket-ball / Equipe nationale (dames) : Les basketteuses algériennes en préparation à Alger]</ref><ref>[http://www.newsbasket-beafrika.com/article-afrobasket-2013-les-algeriennes-sont-a-maputo-120149417.html Afrobasket 2013: Les Algériennes sont à Maputo — NEWS BASKET BEAFRIKA]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/428533 |title=Djazairess : Le basket-ball national féminin se cherche |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217102537/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/428533 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/elwatan/1436223 |title=Djazairess : Le basket-ball national féminin se cherche |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217104949/https://www.djazairess.com/fr/elwatan/1436223 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lemidi/1309191302 |title=Djazairess : La sélection algérienne quitte Alger pour Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217092833/https://www.djazairess.com/fr/lemidi/1309191302 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elkhabar/355955 |title=جزايرس : تجديد العهد مع المنافسة القارية بعد 10 سنوات من الغياب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101443/https://www.djazairess.com/elkhabar/355955 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/alseyassi/15196 |title=جزايرس : بعد 10 سنوات من الغياب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101453/https://www.djazairess.com/alseyassi/15196 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/algeriapress/12734 |title=جزايرس : المنتخب الجزائري يجدد العهد مع المنافسة القارية بعد 10 سنوات من الغياب |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101445/https://www.djazairess.com/algeriapress/12734 }}</ref> * "2015 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị" na Cameroon.<ref>{{Cite web |url=https://www.elwatan.com/archives/sports-archives/le-basket-ball-national-feminin-se-cherche-20-09-2013 |title=Le basket-ball national féminin se cherche {{!}} El Watan |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-15 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220215111040/https://www.elwatan.com/archives/sports-archives/le-basket-ball-national-feminin-se-cherche-20-09-2013 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/177836 |title=Djazairess : Basket-ball : éliminatoires de l’Afrobasket-2015 dames |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-15 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220215110956/https://www.djazairess.com/fr/lesoirdalgerie/177836 }}</ref><ref name="auto">{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/241620 |title=Djazairess : Les Algériennes en préparation à Alger |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217083829/https://www.djazairess.com/fr/lnr/241620 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/421853 |title=Djazairess : Afrobasket-2015 (éliminatoires): les Algériennes visent la qualification |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217090113/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/421853 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.basketmali.com/en/diarra-se-distingue-dans-la-victoire-du-senegal-face-a-lalgerie/ |title=Diarra se distingue dans la victoire du Sénégal face à l’Algérie — BasketMali |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220220162447/https://www.basketmali.com/en/diarra-se-distingue-dans-la-victoire-du-senegal-face-a-lalgerie/ }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.africansportsmonthly.com/1/post/2015/09/diarra-stands-out-as-senegal-beat-algeria.html |title=News — African Sports Monthly |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217095619/http://www.africansportsmonthly.com/news/diarra-stands-out-as-senegal-beat-algeria }}</ref> * "2016 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka" na Mozambique.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/259879 |title=Djazairess : Coupe d’Afrique des clubs champions de basket-ball (dames) |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085953/https://www.djazairess.com/fr/lnr/259879 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/latribune/122699 |title=Djazairess : Mission difficile pour le GS Pétroliers à Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085544/https://www.djazairess.com/fr/latribune/122699 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/449489 |title=Djazairess : Basket/Coupe d’Afrique des clubs champions dames: mission difficile pour le GS Pétroliers à Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085345/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/449489 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/horizons/197681 |title=Djazairess : Les Pétrolières peaufinent leur préparation en Tunisie |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217103156/https://www.djazairess.com/fr/horizons/197681 }}</ref><ref>[https://www.vitaminedz.com/fr/Algerie/coupe-d-afrique-des-clubs-champions-de-4462193-Articles-0-0-1.html Coupe d’Afrique des clubs champions de basket-ball (dames) ALGERIE | vitaminedz]</ref><ref>[https://www.thefreelibrary.com/Les+Petrolieres+peaufinent+leur+preparation+en+Tunisie-a0470939408 Les Petrolieres peaufinent leur preparation en Tunisie. — Free Online Library]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/aps/436492 |title=جزايرس : كرة السلة — كأس إفريقيا للأندية البطلة (سيدات): مهمة عسيرة للمجمع البترولي في مابوتو |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101448/https://www.djazairess.com/aps/436492 }}</ref> * "2017 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka" na Angola.<ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/271023 |title=Djazairess : Le GS Pétroliers vise le dernier carré |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085345/https://www.djazairess.com/fr/lnr/271023 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lexpression/279525 |title=Djazairess : Les Dames du GSP visent le dernier carré |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217085541/https://www.djazairess.com/fr/lexpression/279525 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/465217 |title=Djazairess : Basket/Championnat d’Afrique des clubs champions (dames): le GS Pétroliers vise le dernier carré |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217103209/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/465217 }}</ref> === Egwuregwu Afrịka === Ya na ndị otu GS Pétroliers sonyela n'asọmpi basketball dị iche iche n'ime usoro egwuregwu Afrịka, ya bụ: * "Egwuregwu Afrịka 2011" na Mozambique.<ref>{{Cite web |url=https://wikioes.icu/wiki/Basketball_at_the_2011_All-Africa_Games_%E2%80%93_Women%27s_team_rosters#_Algeria |title=Archive copy |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217095438/https://wikioes.icu/wiki/Basketball_at_the_2011_All-Africa_Games_%E2%80%93_Women%27s_team_rosters#_Algeria }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/lnr/203466 |title=Djazairess : Les basketteuses algériennes à Istanbul |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217083832/https://www.djazairess.com/fr/lnr/203466 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elmassa/51003 |title=جزايرس : أحمد لوباشرية (المدير الفني الوطني لكرة السلة) ل ''المساء'':‏ |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101408/https://www.djazairess.com/elmassa/51003 }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elmassa/50659 |title=جزايرس : المنتخب الوطني النسوي لكرة السلة |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101424/https://www.djazairess.com/elmassa/50659 }}</ref> * "Egwuregwu Afrịka 2015" na Republic of the Congo.<ref name="auto"/><ref>[http://www.todor66.com/basketball/Africa/Women_AG_2015.html Women Basketball XI Africa Games 2015 Brazzaville (CGO) Wednesday 09.09 — Friday 18.09 — Winner Mali]</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/elmassa/108883 |title=جزايرس : استعدادات مكثفة للبطولة والألعاب الإفريقية |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-17 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220217101504/https://www.djazairess.com/elmassa/108883 }}</ref> == Nsonaazụ egwuregwu == <center> {| class="wikitable" |+ Nsonaazụ egwuregwu nke Shahnez Boushaki<ref>[https://archive.fiba.com/pages/eng/fa/p/rpp//q//pid/95216/_//players.html archive.fiba.com: Players]</ref> |- ! scope="col" style="background-color: pink;" | # ! scope="col" style="background-color: pink;" | Ihe omume egwuregwu ! scope="col" style="background-color: pink;" | Nkewa ! scope="col" style="background-color: pink;" | Isi ihe kwa Egwuregwu ! scope="col" style="background-color: pink;" | Nghaghachi kwa egwuregwu ! scope="col" style="background-color: pink;" | Enyemaka kwa Egwuregwu |- | style="text-align:left; " | 1 | style="text-align:left; " | '''2013 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị'''<ref>{{Cite web |url=http://www.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/9643/tid/233/_/2013_FIBA_Africa_Championship_for_Women_Final_Round/index.html |title=Shahnez Boushaki's profile {{!}} 2013 FIBA Africa Championship for Women {{!}} ARCHIVE.FIBA.COM |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-19 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220219130717/http://www.fiba.basketball/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/9643/tid/233/_/2013_FIBA_Africa_Championship_for_Women_Final_Round/index.html }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.djazairess.com/fr/apsfr/321166 |title=Djazairess : Afrobasket 2013 (dames) : la sélection algérienne quitte Alger pour Maputo |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-04 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220204170649/https://www.djazairess.com/fr/apsfr/321166 }}</ref> | style="text-align:center;" | 11-й | style="text-align:center;" | 1,4 | style="text-align:center;" | 1,8 | style="text-align:center;" | 0,0 |- | style="text-align:left; " | 2 | style="text-align:left; " | '''2015 FIBA Afrịka Asọmpi maka ụmụnwaanyị'''<ref>{{Cite web |url=http://www.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/11380/tid/233/_/2015_Afrobasket_Women_Final_Round/index.html |title=Shahnez Boushaki's profile {{!}} 2015 Afrobasket Women {{!}} ARCHIVE.FIBA.COM |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-20 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220220122939/http://www.fiba.basketball/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/11380/tid/233/_/2015_Afrobasket_Women_Final_Round/index.html }}</ref> | style="text-align:center;" | 11 | style="text-align:center;" | 5,1 | style="text-align:center;" | 3,4 | style="text-align:center;" | 2,3 |- | style="text-align:left; " | 3 | style="text-align:left; " | '''2016 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka'''<ref>{{Cite web |url=http://www.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/12764/_/2016_FIBA_Africa_Champions_Cup_for_Women_Final_Round/index.html |title=Shahnez Boushaki's profile {{!}} 2016 FIBA Africa Champions Cup for Women {{!}} ARCHIVE.FIBA.COM |accessdate=2022-06-28 |archivedate=2022-02-19 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220219103010/http://www.fiba.basketball/pages/eng/fa/player/p/pid/95216/sid/12764/_/2016_FIBA_Africa_Champions_Cup_for_Women_Final_Round/index.html }}</ref> | style="text-align:center;" | 10 | style="text-align:center;" | 3,9 | style="text-align:center;" | 1,7 | style="text-align:center;" | 1,0 |- | style="text-align:left; " | 4 | style="text-align:left; " | '''2017 Iko iko bọọlụ ụmụnwaanyị FIBA Afrịka'''<ref>https://www.aps.dz/sport/65217-basket-championnat-d-afrique-des-clubs-champions-dames-le-gs-petroliers-vise-le-dernier-carre</ref> | style="text-align:center;" | adịghị adị | style="text-align:center;" | adịghị adị | style="text-align:center;" | adịghị adị | style="text-align:center;" | adịghị adị |- | style="text-align:left; " | | style="text-align:left; " | | style="text-align:left; background-color: pink; " | '''Ngụkọta nkezi kwa mmemme:''' | style="text-align:center; background-color: pink; " | '''3,5''' | style="text-align:center; background-color: pink; " | '''2,3''' | style="text-align:center; background-color: pink; " | '''1,1''' |} </center> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{Commons|Category:Shahnez Boushaki}} * [https://www.facebook.com/shahnez.boushaki Profaịlụ na Facebook] * [https://archive.fiba.com/pages/eng/fa/p/rpp//q//pid/95216/_//players.html Profaịlụ na FIBA.] * [https://basketball.afrobasket.com/player/Shahnez-Boushaki/Algeria/GS-Petroliers-Alger/228958?Women=1 Profaịlụ na AfroBasket.] * [https://play.fiba3x3.com/players/60a075a6-69cd-4eb8-8436-e3fc920b3ae2 Profaịlụ na FIBA ​​3x3.] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Algeria]] [[Òtù:Egwuregwu]] [[Òtù:Nwaanyi oso-egwuregwu]] 1ue1wbehuw9av9s3ehg5rq9v4v9z7yr Serkalem Biset Abrha 0 18565 638472 94271 2026-05-20T08:33:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638472 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Serkalem Biset Abrha''', nke a makwaara dị ka ''Abrha Serkalem biset'', (amụrụ na ụbọchi March 8, 1987) bụ onye na-agba ọsọ si [[Ethiopia|Etiopia]] nke na-asọ mpi na ọsọ ọsọ ogologo ma merie ọtụtụ nnukwu marathons mba ụwa.<ref name="arrs">{{Cite web|title=Serkalem Biset Abrha|publisher=Association of Road Racing Statisticians|date=5 May 2019|url=http://arrs.auguszt.in/runner/22266/1/date/desc|accessdate=10 March 2021|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220718153150/http://arrs.auguszt.in/runner/22266/1/date/desc|archivedate=18 July 2022}}</ref><ref name="worldathletics">{{Cite web|title=Abrha Serkalem Biset|publisher=World Athletics|date=1 March 2021|url=https://www.worldathletics.org/athletes/ethiopia/serkalem-biset-14378666|accessdate=10 March 2021|language=en|archiveurl=|archivedate=}}</ref> == Ọrụ ịgba ọsọ == Nnukwu agbụrụ mbụ Abrha na-abụghị Etiopia bụ na India's Delhi International Half Marathon na Standard Chartered Lahore 10K site na 2005 ruo 2007. Ọ bụ onye nke abụọ na ọkara marathon na afọ 2006, merie $ 1,000.<ref name="arrs"/> Na afọ 2008, Abrha meriri Maas [[:nl:Maasmarathon|Marathon]] (Dutch:Maasmarathon of the Basse-Meuse) n'ime ime obodo Visé, [[Belgium]].<ref name="arrs"/> Ka e mesịrị na afọ ahụ, ọ gbara ọsọ Hartford Marathon na [[Kónétíkùt|Connecticut]]. Ihe karịrị ndị na-agba ọsọ 5,000 malitere site na Bushnell Park n'elekere asatọ nke ụtụtụ maka asọmpi nke iri na ise kwa afọ. Ndị na-agba ọsọ gafere Osimiri Connecticut, gaa n'ebe ugwu site na East Hartford na South Windsor tupu ha agafee okpukpu abụọ ma gafee Founders Bridge ọzọ. Ka Abrha na-agba ọsọ laghachi na Bushnell Park na n'okpuru Soldiers and Sailors Memorial Arch na njedebe, o doro anya na ọ bụ onye mmeri kachasị. Oge ya bụ 2:38:37.<ref>{{Cite news|title=ING Hartford Marathon|date=10 October 2008|work=The Hartford Courant|pages=1–3|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|first=Lori|author=Riley|title=Bonding Experience: Women's Race Makes Friends|date=12 October 2008|work=The Hartford Courant|pages=E1, E10|language=en}}</ref> Na afọ 2009, ọ gara [[Jorjiạ (state)|Georgia]] maka Atlanta Marathon . Ihe karịrị mmadụ 15,000 debanyere aha ka ha gbaa ọsọ, mmalite ahụ kwere nkwa oge ngwa ngwa ka okpomọkụ na-efe n'etiti ogo 40. Abrha duziri ụmụ nwanyị niile wee merie ihe nrite ego $ 3,000.<ref>{{Cite news|first=Leon|author=Stafford|title=ING Marathon and Half Marathon: For runners, 'cool is what you want'|date=30 March 2009|work=The Atlanta Constitution|page=C3|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=ING Georgia Marathon and Half Marathon - Serkalem Abrha|date=29 March 2009|work=resultsui.active.com|publisher=Active Network|url=https://resultscui.active.com/participants/28610363|accessdate=10 March 2021|language=en}}</ref> Ọ bịara New York n’afọ 2009, ebe ọ chere asọmpi siri ike ihu na [[New York City|New York]] City Marathon . N'agbanyeghị nke ahụ, ọ gbara ọsọ 2:37:20. Ọ mechara nke asatọ, merie $ 5,000. Ọ nọ n'azụ onye Etiopia Bizunesh Deba, otu n'ime ndị mmekọ ọzụzụ ya.<ref>{{Cite news|first=Timothy|author=Carlson|title=Flicker 10th at NY Marathon|work=Slow Twitch|date=1 November 2009|url=https://www.slowtwitch.com/News/Ficker_10th_at_NY_Marathon_1099.html}}</ref> Na afọ 2010, ọ mechara nke atọ na Las Vegas Marathon, na-etinye ya na mmeri na $ 4,000 na ọkwa mba siri ike. Ọ sochiri nke ahụ site na ịmecha nke atọ (2:33:52) na Barcelona Marathon na [[Spain]]. Ụmụ nwanyị anọ kachasị elu na-agba ọsọ bụ ndị Etiopia, ha gwụkwara ọtụtụ nkeji tupu onye ọzọ si [[Kenya]].<ref>{{Cite news|title=7 March 2010: Marato De Barcelona, Spain|url=https://aims-worldrunning.org/results-new/2006_04.htm|work=aims-worldrunning.org|date=March 2010|publisher=Association of International Marathons and Road Races|accessdate=10 March 2020}}</ref> Na afọ 2011, ọ meriri California International Marathon na Sacramento, California. Ọ ga-emegharị mmeri ahụ ọzọ na 2015, na-emeri $ 10,000 maka oge ya nke 2:31:29.<ref>{{Cite news|title=Elisha Barno, Serkalem Abrha Winners of CIM|date=6 December 2015|work=Capital Public Radio|url=https://www.capradio.org/articles/2015/12/04/scheduled-street-closures-for-the-california-international-marathon/}}</ref> Laa azụ n’afọ 2010, ọ tụrụ ndị Canada n'anya site na mmeri nke 20 nke Marathon Oasis de Montreal.<ref name="montreal">{{Cite news|first=Arpon|author=Basu|title=Montreal Marathon: Long Distance Photo Finish|work=The Gazette|date=6 September 2010|page=A1, B1, B3}}</ref> Ọ laghachiri na 2011 iji nweta aha ahụ ọzọ, n'oge a na 2:33:21. Na akụkọ agbụrụ nke afọ 2011, Montreal Gazette kwuru na ọ dị afọ iri na asaa, ọ bụ ezie na World Athletics gosipụtara ụbọchị ọmụmụ ya na 1987, ha kọwakwara otu afọ tupu mgbe ahụ na ọ dị iri abụọ na atọ.<ref>{{Cite news|first=Randy|author=Phillips|title=Montreal Oasis Marathon: Kenyan Chelimo sets scorching pace|work=The Gazette|date=26 September 2011|page=}}</ref><ref name="montreal" /> NYC marathon na 2011 hụrụ ndị na-agba ọsọ Etiopia Firehiwot Dado na Deba na-emecha nke mbụ na nke abụọ na-eme ka ọ bụrụ nke iri na ise na oge nke 2:33:22.<ref>{{Cite news|first=Jason|author=Jett|title=A First, a Second, a Third and a Fourth: Ethiopia Leaves Its Imprint on NYC Marathon|work=Tadias Magazine|date=8 November 2011|url=http://www.tadias.com/index.php?s=sheba}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2015, ọ bịara Midwest maka Twin Cities Marathon site na Minneapolis ruo St. Paul. Obodo ndị ahụ anọwo na-eme ngagharị iwe ruo ọtụtụ izu na ngagharị iwe Black Lives Matter n'ihi nnukwu ọdịiche mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'etiti obodo Black na ndị ọzọ niile nọ na mpaghara ahụ.<ref>{{Cite news|first=Mary Lynn|author=Smith|title=Black Lives Matter marathon protest plan stirs fear, spurs backlash|work=Star Tribune|date=30 September 2015|url=https://www.startribune.com/black-lives-matter-protest-plan-stirs-fear-spurs-backlash/330034841/}}</ref> Ndị isi ngagharị iwe yiri egwu ịkpaghasị marathon ahụ n'akụkụ akara njedebe, na-akpali nchegbu maka ndị na-ahazi asọmpi na ndị na-agba ọsọ 15,000. Otú ọ dị, e ruru nkwekọrịta, na otu St. Paul Black Lives Matter kwetara ịhazi "ọnwụ-in" n'akụkụ akara njedebe kama igbochi ọsọ ọsọ.<ref>{{Cite news|title=Marathon and Black Lives Matter protest both go off as planned|work=Minnesota Public Radio|date=4 October 2015|url=https://www.mprnews.org/story/2015/10/04/marathon-goes-as-planned-black-lives-matter-protest-remains-peaceful}}</ref> Abrah butere ụmụ nwanyị ma merie na 2:31:39, naanị sekọnd ole na ole n'ihu [[Kenya|onye Kenya]] Jane Kibii.<ref>{{Cite news|title=Dominic Ondoro, Serkalem Abraha Win Twin Cities Marathon|work=WCCO|date=4 October 2015|url=http://minnesota.cbslocal.com/?p=600090|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Black Lives Holds Peaceful Protest At Twin Cities Marathon|work=WCCO|date=4 October 2015|url=https://minnesota.cbslocal.com/2015/10/04/black-lives-plans-peaceful-protest-at-twin-cities-marathon/|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Twin Cities Marathon top finishers|work=KARE-11|date=4 October 2015|url=https://www.kare11.com/article/sports/twin-cities-marathon-top-finishers/89-13706241|language=en}}</ref> Na ngwụcha afọ 2010, ụfọdụ n'ime ihe ndị ọzọ a ma ama ọ rụzuru bụ mmeri mbụ na Staten Island Half Marathon na October 8, 2017, na oge 1:16:26; mmeri nke atọ na ụmụ nwanyị maka France Run 8K na August 20, 2017, na Central Park na oge 32:01; na mmeri nke abụọ na Hope & Possibility 4K Race na June 25, 2017, (nakwa na Central Park) na oge 22:20.<ref name="arrs"/> Ọ gwụchara n'elu atọ n'ọtụtụ nnukwu marathons, gụnyere njedebe nke abụọ ya na 2016 LA Marathon.<ref>{{Cite news|title=Kenyan Winns in Los Angeles Marathon|date=15 February 2016|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2016/02/15/sports/kenyan-wins-in-los-angeles-marathon.html}}</ref> Otu n'ime ihe ndị kasị ukwuu ọ rụzuru bụ mmeri mbụ na 2018 Philadelphia Marathon na 2:14:47, nke setịpụrụ ihe ndekọ.<ref>{{Cite news|first=Clay|author=Shaw|title=Yae, Abrha Top Philly Marathon|date=19 January 2019|work=Runners Gazette|url=https://runnersgazette.com/2019/01/19/yae-abrha-top-philly-marathon/}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ zụrụ na Bizunesh Deba, Genna Tufa, na Atalelech Asfaw na New York na n'ebe dị elu nke Albuquerque, New Mexico.<ref>{{Cite news|first=Jason|author=Jett|title=Update: Interview with Buzunesh Deba: Eying the 2012 NYC Marathon|work=Tadias Magazine|date=25 October 2012|url=http://www.tadias.com/10/23/2012/interview-with-buzunesh-deba-eyeing-the-2012-nyc-marathon/}}</ref> Akụkụ nke ọzụzụ ya gụnyere njem oge n'oge oyi na [[Addis Ababa]], Ethiopia, iji gbaa ọsọ n'ebe dị elu na ndị mmekọ ọzụzụ ya.<ref>{{Cite news|first=Jason|author=Jett|title=Ethiopian Runners in U.S. Vying for a Level Field With Athletes from Ethiopia|work=Tadias Magazine|date=25 October 2012|url=http://www.tadias.com/06/07/2011/ethiopian-runners-in-the-u-s-vie-for-a-level-field-with-athletes-from-ethiopia/}}</ref> == Ihe ndị ọ rụzuru == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- |2006 |[[Delhi Half Marathon]] |[[New Delhi]], [[India]] |bgcolor="silver" | 2nd |Half Marathon |1:15:06 |- |2008 |[[:nl:Maasmarathon|Marathon of the Basse-Meuse]] |[[Vise]], [[Belgium]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:58:23 |- |2008 |[[ING Group#Sponsorships|Hartford Marathon]] |[[Hartford, Connecticut]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:38:37 |- |2009 |[[Atlanta Marathon]] |[[Atlanta, Georgia]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:41:31 |- |2011 |[[Montreal Marathon]] |[[Montreal]], [[Canada]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:35:45 |- |2011 |[http://arrs.auguszt.in/race/147563/1/position/asc/2/position/asc IAAF World Cross-Country Championships] |[[Punta Umbria]], [[Spain]] |96th |8K |30:47 |- |2011 |[[California International Marathon]] |[[Sacramento, California]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:33:40 |- |2015 |[[National Marathon to Finish Breast Cancer|26.2 with Donna]] |[[Jacksonville Beach, Florida]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:39:11 |- |2015 |[[Twin Cities Marathon]] |[[St. Paul, Minnesota]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:31:40 |- |2015 |[[California International Marathon]] |[[Sacramento, California]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:31:50 |- |2016 |[[Grandma's Marathon]] |[[Duluth, Minnesota]] |bgcolor="silver" | 2nd |Marathon |2:34:20 |- |2017 |[[Cleveland Marathon]] |[[Cleveland, Ohio]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:42:08 |- |2017 |[[Pikes Peak Marathon|Pikes Peak Ascent]] |[[Manitou Springs, Colorado]] |bgcolor="gold" | 1st |21.4K |2:42:22 |- |2018 |[[Philadelphia Marathon]] |[[Philadelphia, Pennsylvania]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:32:53 |- |} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20220718153150/http://arrs.auguszt.in/runner/22266/1/date/desc Serkalem Biset Association of Road Racing Profaịlụ onye na-ahụ maka ọnụ ọgụgụ] * [https://www.worldathletics.org/athletes/ethiopia/serkalem-biset-14378666 Serkalem Biset World Athletics Profile] == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8p8wqrwg4ipbx3i0svmrybmkwmfdd3p Remi Babalola 0 20532 638442 149393 2026-05-19T23:24:33Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638442 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aderemi Waheed Babalola''' bụ onye na-echekwa ego na onye bụbu onye ozi nke Federal Republic of Nigeria . == Ezinụlọ na agụmakwụkwọ ya == A mụrụ ya na Ibadan, Oyo State, ọ malitere agụmakwụkwọ sekọndrị ya na Prospect High School, Ibadan, Yango State nke Nigeria n'afọ 1975, nweta asambodo ụlọ akwụkwọ West African (Division 1) n'afọ 1980. Ọ gara Oyo State College of Arts & Science (OSCAS) maka ụlọ akwụkwọ dị elu ya na agụmakwụkwọ dị elu n'afọ 1980. Ka ọ na-erule n'afọ 1982, ọ gụsịrị akwụkwọ HSC na Cambridge na-agafe atọ na nke ọ bụla. Remi gụrụ akwụkwọ na Mahadum Ibadan, Oyo State n'etiti afọ 1982 n'afọ 1986 dugara n'inye nzere bachelọ (nke nwere nsọpụrụ) na akụ na ụba ugbo. N'agbata afọ 1991 na afọ 1993, ọ gara [[University of Lagos|Mahadum Lagos]], Akoka Lagos ebe ọ nwetara nzere masta na Banking na Finance. Onye gụsịrị akwụkwọ na Lagos Business School (LBS), Remi gụsịrị akwụkwọ Advance Management Programme na LBS n'afọ 2000. Na mgbakwunye, Remi sonyere na ụlọ ọrụ, ọmụmụ ihe, nzukọ ọmụmụ ihe na mmemme n'oge ọrụ onwe ya na nke ọha na eze. == Ahụmahụ Ọrụ na Omume == Remi arụwo ọrụ n'ọhịa dị iche iche dị ka nyocha ego na ụgwọ, ego azụmaahịa, ụlọ akụ itinye ego, njikwa ego, ọrụ ụlọ akụ mba ụwa na mpaghara. N'oge gara aga, onye na-ahụ maka ego na onye isi atụmatụ nke Zenith Bank, Remi bụ onye na-elekọta atụmatụ na usoro mmefu ego zuru oke, akụ na ụba ụlọ na nkwado nchịkwa mgbanwe mba ọzọ, yana ịmepụta na nhazi nke echiche ụlọ ọrụ uru. Ahụmahụ ọrụ ya ndị ọzọ gara aga gụnyere ịnọ afọ anọ na Arthur Andersen. Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, ọ bụ onye na-ahụ maka nyocha, ndụmọdụ, ọzụzụ na ọrụ mmepe na Ụlọ ọrụ otu Ụlọ akụ na ego. Ọ rụkwara ọrụ na Price Waterhouse ruo ọnwa iri na asatọ. == Mmekọrịta ọkachamara == Remi bụ onye otu West African Insurance Institute, Chartered Institute of Taxation of Nigeria, Institute of Chartered Accountants of Nigeria, Instituto of Directors of Nigeria, na ụlọ ọrụ ndị ọkachamara ndị ọrụ banki Nigeria == Omume Onwe na Omume Ọha == Remi bụ ugbu a Pro-chancellor na Onye isi oche nke Kansụl Na-achịkwa nke Mahadum KolaDaisi, Ibadan, Oyo Steeti, mahadum nke onwe kwadoro site na National Universities Commission of Nigeria na Nọvemba 2016.<ref>{{Cite web|author=KolaDaisi|first=University|title=Governing Council|url=https://koladaisiuniversity.edu.ng/governing-council/|work=Koladaisi University|accessdate=8 August 2022}}</ref> Ọ nọkwa na Board of Trustees nke ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|author=KolaDaisi|first=University|title=Board of Trustees|url=https://koladaisiuniversity.edu.ng/board-of-trustees/|work=Koladaisi University|accessdate=8 August 2022}}</ref> Remi nọkwa na Bọd Ndụmọdụ nke Apis Partners, onye ESGI-native global private equity and venture capital asset manager nke na-akwado ọrụ ego na azụmaahịa akụrụngwa ego site n'inye ha ego na-akpali uto uto uto.<ref>{{Cite web|title=Remi Babalola|url=https://apis.pe/team/remi-babalola/|work=Apis Partners|accessdate=9 March 2022|archivedate=9 March 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220309102056/https://apis.pe/team/remi-babalola/}}</ref> Remi bụ onye isi oche / onye isi atụmatụ nke ụlọ ọrụ bụ Alternative Capital Partners Limited, ụlọ ọrụ Securities and Exchange Commission ([[SEC) nke edebanyere aha Advisory and Fund / Portfolio Management site na Febụwarị 2011 ruo Febụwarụ 2022.<ref>{{Cite web|title=Our People – Alternative Capital Partners|url=https://acapng.com/our-people/|work=acapng.com|accessdate=9 March 2022|archivedate=2 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221002133422/https://acapng.com/our-people/}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ na Swede Control Limited, nwetara ọtụtụ òkè na Law Union na Rock Insurance PLC n'afọ 2012.<ref>{{Cite web|title=ACAP/Swede Control acquire Law Union & Rock Insurance {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/business/3749-acap_swede-acquire-law-union-and-rock-insurance.html|work=premiumtimesng.com|accessdate=9 March 2022|date=13 February 2012}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa na-abụghị onye isi oche, osote onyeisi oche ma mesịa bụrụ onyeisi oche nke ụlọ ọrụ ịnshọransị (nke bụzi Tangerine General) ruo mgbe ọ hapụrụ n'afọ 2020. N'April 30, 2021, Central Bank of Nigeria họpụtara ya dị ka onye isi nchịkwa na onye isi oche nke ụlọ ọrụ bu FBN Holdings PLC, ọkwá ọ nọ na ya ruo mgbe ọ gbara arụkwaghịm na Disemba 17, 2021.<ref>{{Cite web|title=Governance Issues in FBNH: Remi Babalola Resigns as Chairman of FBN Holdings|url=https://www.proshareng.com/news/People/Governance-Issues-in-FBNH--Remi-Babalola-Resigns-as-Chairman-of-FBN-Holdings/60507|work=Governance Issues in FBNH: Remi Babalola Resigns as Chairman of FBN Holdings|accessdate=9 March 2022|language=en}}</ref> Ọ bụ Minista nke State maka ego nke Federal Republik nke Naijiria, site na July 26, 2007 ruo September 16, 2010. N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2008, a họpụtara Remi ka ọ bụrụ minista na-ahụ maka isi obodo gọọmentị etiti, na mgbakwunye na ọrụ ya dị ka minista na ụtụ isi; ọ rụrụ ọrụ n'ọkwa mbụ ruo na ngwụcha afọ 2008.<ref>{{Cite web|title=Finance Ministry & Remi Babalola (July 2007 - August 2010) - A Post Mortem.|url=https://www.modernghana.com/news/291135/finance-ministry-amp-remi-babalola-july-2007.html|work=Modern Ghana|accessdate=9 March 2022|language=en}}</ref> Ọ gbara arụkwaghịm dị ka onye ozi n'ihi ọrụ aka n'ihi iwe nke nkwupụta ya na ikike mmanụ ala steeti mebiri.<ref>{{Cite web|title=Remi Babalola Leaves Jonathan’s Cabinet Amid Political Intrigues|url=http://saharareporters.com/2010/09/16/remi-babalola-leaves-jonathan%E2%80%99s-cabinet-amid-political-intrigues|work=Sahara Reporters|accessdate=9 March 2022|language=en|date=16 September 2010}}</ref> N'ịgbaso nkwupụta ya banyere enweghị ego nke mmanụ, a kpọpụrụ Remi na ngalaba na-ahụ maka ego gaa na ngalaba na'ọrụ pụrụ iche, mmepe nke dugara n'ịgba arụkwaghịm ozugbo dị ka minista nke mba etiti. Oge Remi nọ n'ụlọ ọrụ ọha na ndị nọ na ikike ochichi gosipụtara nchegbu banyere nghọta nke malitere na ya bụ otu n'ime ndị ọrụ gọọmentị etiti mbụ na nchịkwa Umar Yar'Adua (2007/2011) iji kwupụta akụ ya.<ref>{{Cite web|title=RB: Welcome to Remi Babalola Website|url=http://remibabalola.com/Profile.aspx|work=remibabalola.com|accessdate=9 March 2022}}</ref> Ilekwasị anya a n'imeziwanye usoro nchịkwa mmefu ego ọha na eze mere ka o guzobe ihe mgbochi na mwepụ na-ezighị ezi site na isi iyi ego sitere na gọọmentị mpaghara na nke obodo.<ref>{{Cite web|title=Finance Ministry & Remi Babalola (July 2007 - August 2010) - A Post Mortem.|url=https://www.modernghana.com/news/291135/finance-ministry-amp-remi-babalola-july-2007.html|work=Modern Ghana|accessdate=9 March 2022|language=en}}</ref> Remi bụ onye isi nchịkwa nke First Bank of Nigeria na-ahụ maka azụmahịa Lagos na odida anyanwu yana ụlọ akụ ndị ahịa na ịkwụ ụgwọ eletrọniki ruo mgbe a họpụtara ya dị ka Minista Na-asọpụrụ maka ego na July 26, 2007. Remi bụ osote onye isi njikwa (DGM) na onye isi nke ụlọ ọrụ na-eme atụmatụ na nhazi otu nke ụlọ akụ ahụ tupu nhọpụta ya na Board. Ihe kachasị mkpa nke ọrụ ya bụ itinye aka n'ịtụgharị First Bank ka ọ bụrụ "Onye ndu doro anya" nke Naịjirịa Odida obodo ego. Remi bụ onye isi njikwa na Zenith Bank Limited tupu FirstBank achụ ya isi. Na Zenith Bank, ọ rịgooro site na osote onye njikwa ruo onye isi njikwa, ihe karịrị afọ iri nke ọrụ ụlọ akụ. == Ọrụ ebere Ya == Ọ na-etinye aka nke ukwuu na ọrụ ebere, ntụziaka na inye ikike / mmepe nke obere ụlọ ọrụ na nke dị n'etiti site na Remi Babalola Initiatives Incorporated. N'afọ 2009, Remi nwetara US $ 1 nde iji wuo ụlọ ọgwụ ọkaibe (nke a maara dị ka Remi Babalola Red Cross Medical Centre) maka ndị otu Nigerian Red Cross na Ibadan, isi obodo Oyo State. Ebe ahụ akwadowo nnyefe nke ọrụ ahụike isi na Ibadan.<ref>{{Cite web|title=Patients relive experience with Remi Babalola Red Cross Medical Centre|url=https://www.sunnewsonline.com/patients-relive-experience-with-remi-babalola-red-cross-medical-centre/|work=The Sun Nigeria|accessdate=9 March 2022|date=2 February 2017}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 1h6yr6owcc6st7nrbl6115dc8lqfl2s Phumeza Mpushe 0 22955 638420 139040 2026-05-19T18:45:49Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638420 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Phumeza Theodora Mpushe''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa bụ onye bụ onye African National Congress Member nke National Assembly of South Africa kemgbe August 2020. Ọ bụbu onye otu ndị omeiwu nke Eastern Cape Provincial Legislature. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == A họpụtara Mpushe ka ọ bụrụ onye omeiwu nke Eastern Cape Provincial na ntuli aka mpaghara 2014 dị ka onye otu African National Congress.<ref>{{Cite web|title=2014 elections: Members of Eastern Cape legislature - DOCUMENTS {{!}} Politicsweb|url=https://www.politicsweb.co.za/documents/2014-elections-members-of-eastern-cape-legislature|accessdate=2022-03-29|work=www.politicsweb.co.za|language=en}}</ref> N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Febụwarị afọ 2018, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke kọmitii ọrụ ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=#ANC Caucus announces the following appointments of new Chairpersons: MPL Mzoleli Mrara as the Education Committee Chairperson; MPL Nonkosi Mvana is acting Chairperson of the Legislature Oversight Committee; MPL Phumeza Mpushe is acting Chairperson of the Public Works Committee|url=https://twitter.com/eclegislature/status/968482699538305028|accessdate=2022-03-29|work=Twitter|language=en}}</ref> Mpushe bụ onye nke iri abụọ na ndepụta ANC nke ndị omeiwu si Eastern Cape maka ntuli aka 2019 .<ref>{{Cite web|title=ANC rejects candidates ‘of questionable character’|url=https://www.heraldlive.co.za/news/politics/2018-12-14-anc-rejects-candidates-of-questionable-character/|accessdate=2022-03-29|work=HeraldLIVE|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|title=ANC national and provincial lists for 2019 elections - DOCUMENTS {{!}} Politicsweb|url=https://www.politicsweb.co.za/documents/anc-national-and-provincial-lists-for-2019-electio|accessdate=2022-03-29|work=www.politicsweb.co.za|language=en}}</ref> O nwetaghị oche na ntuli aka ahụ, n'ihi arụmọrụ ntuli aka nke ANC na Eastern Cape.<ref>{{Cite web|author=News|first=Eyewitness|title=Who's nominated for the National Assembly & provincial legislatures?|url=https://ewn.co.za/2019/05/15/who-s-nominated-for-the-national-assembly-and-provincial-legislatures|accessdate=2022-03-29|work=ewn.co.za|language=en}}</ref> Mgbe ọnwụ nke Eastern ANC MP Zamuxolo Peter na July 2020, ANC họọrọ Mpushe ka ọ nọrọ n'oche ya na National Assembly.<ref>{{Cite web|title=National Assembly Members|url=https://static.pmg.org.za/220309_NA_MEMBERS_ALPHABETIC.pdf|accessdate=29 March 2022|work=Parliamentary Monitoring Group}}</ref> A ṅụrụ ya iyi na 14 Ọgọst 2020. Kemgbe ọ ghọrọ onye omeiwu, Mpushe jere ozi na Kọmitii Portfolio na Tourism na Standing Committee on Auditor General.<ref>{{Cite web|title=Phumeza Theodora Mpushe|url=http://www.pa.org.za/person/phumeza-mpushe/|accessdate=2022-03-29|work=People's Assembly|language=en}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20220814164330/https://www.parliament.gov.za/person-details/3726 Profaịlụ] na Nzukọ Ndị Omeiwu nke South Africa {{Current MPs of South Africa}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r49vjrcd8yghaqt0pzrgp5ryxipp4nj Phindisile Xaba-Ntshaba 0 22991 638419 140307 2026-05-19T18:41:38Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638419 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox officeholder|honorific-prefix=|name=Phindisile Xaba-Ntshaba|honorific-suffix=MP|image=|image_size=|caption=|office1=[[Member of the National Assembly of South Africa]]|term_start1=22 May 2019<ref>{{Cite web |last=Seleka |first=Ntwaagae |title=Parliament ready for new MPs to be sworn in |url=https://www.news24.com/news24/elections/news/parliament-ready-for-new-mps-to-be-sworn-in-20190510 |access-date=2022-04-17 |website=News24 |language=en-US}}</ref>|term_end1=|predecessor1=|successor1=|birthname=|birth_date=<!-- {{birth date and age|YYYY|MM|DD|df=y}} -->|birth_place=|death_date=|death_place=|nationality=South African|party=[[African National Congress]]|otherparty=|spouse=|partner=<!--For those with a domestic partner and not married-->|relations=|children=|residence=|education=|alma_mater=|occupation=|profession=|known_for=|committees=|awards=|website=}} '''Phindisile''' Pretty Xaba-Ntshaba bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa nke a họpụtara na National Assembly of South Africa na ntuli aka 2019 dị ka onye otu African National Congress .<ref>{{Cite web|title=SEE: These are the people who will represent you in Parliament, provincial legislatures|url=https://www.news24.com/news24/elections/news/see-these-are-the-people-who-will-represent-you-in-parliament-provincial-legislatures-20190515|accessdate=2022-04-17|work=News24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=News|first=Eyewitness|title=Who's nominated for the National Assembly & provincial legislatures?|url=https://ewn.co.za/2019/05/15/who-s-nominated-for-the-national-assembly-and-provincial-legislatures|accessdate=2022-04-17|work=ewn.co.za|language=en}}</ref> Kemgbe ọ ghọrọ onye omeiwu, Xaba-Ntshaba jere ozi na Kọmitii Portfolio na Cooperative Governance na Traditional Affairs.<ref>{{Cite web|date=27 June 2019|title=Announcements, tablings and committee reports|url=https://www.parliament.gov.za/storage/app/media/Docs/atc/b15cfe21-ab17-4cf6-a638-3d164e752c63.pdf|accessdate=17 April 2022|work=Parliament of South Africa}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ms Phindisile Pretty Xaba-Ntshaba at People's Assembly * [https://web.archive.org/web/20220924202119/https://www.parliament.gov.za/person-details/383 Profaịlụ] na Nzukọ Ndị Omeiwu nke South Africa {{Current MPs of South Africa}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q43ibir1ssqf2fb4q1qprpl4j5bf9ph Sharome van Schalkwyk 0 22997 638475 156922 2026-05-20T09:14:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638475 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Sharome Renay van Schalkwyk''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa na onye omeiwu maka African National Congress . == Ọrụ omeiwu == Van Schalkwyk nọ n'ọnọdụ nke anọ na ndepụta mpaghara Northern Cape nke African National Congress maka ntuli aka n'ozuzu na 8 Mee 2014.<ref name="PA">{{Cite web|title=Ms Sharome Renay Van Schalkwyk|url=https://www.pa.org.za/person/sharome-renay-van-schalkwyk/|work=People's Assembly|accessdate=8 September 2020}}</ref> Mgbe ntuli aka ahụ gasịrị, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omebe iwu nke South Africa.<ref>{{Cite web|title=2014 elections: List of ANC MPs elected to the National Assembly|url=https://www.politicsweb.co.za/documents/2014-elections-list-of-anc-mps-elected-to-the-nati|work=Politicsweb|accessdate=24 October 2020}}</ref> A ṅụrụ Van Schalkwyk iyi dị ka onye omeiwu na 21 Mee 2014. N'ọnwa Juun afọ 2014, ọ ghọrọ onye otu Portfolio Committee on Labour.<ref name="PA" /> Van Schalkwyk ghọrọ onye otu Portfolio Committee on Communications na 28 Mee 2015.<ref name="PA"/> Ọ rụrụ ọrụ na kọmitii ahụ ruo 20 Ọktoba 2016, mgbe ọ ghọrọ onye otu Kọmitii Portfolio na Azụmaahịa na Ụlọ Ọrụ. A họpụtara ya dị ka onye na-ahụ maka otu ANC Study Group on Public Service and Administration na 2018.<ref>{{Cite web|title=Appointment of Chairpersons and Whips|url=https://ancparliament.org.za/content/appointment-chairpersons-and-whips|work=ANC Parliament|accessdate=24 October 2020|archivedate=29 March 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220329190105/https://ancparliament.org.za/content/appointment-chairpersons-and-whips}}</ref> Van Schalkwyk guzoro n'enweghị ihe ịga nke ọma maka nhọpụta ọzọ na ntuli aka nke Mee 2019 n'ihi eziokwu ahụ bụ na aha ya dị ala na ndepụta mba ANC.<ref name="PA"/> Otú ọ dị, Collen Maine gbara arụkwaghịm na nzuko omeiwu na 5 Julaị 2019 ma ANC họọrọ Van Schalkwyk iji mejupụta oche ya.<ref>{{Cite news|author=Van Diemen|first=Ethan|title=Collen Maine, Zukisa Faku resign as MPs|url=https://www.news24.com/news24/southafrica/news/collen-maine-zukisa-faku-resign-as-mps-20190705|accessdate=8 October 2020|date=5 July 2019}}</ref> A ṅụrụ ya iyi dị ka onye omeiwu n'otu ụbọchị ahụ. N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Julaị, Van Schalkwyk ghọrọ onye otu Kọmitii Portfolio na Ọrụ Ọha na Infrastructure. Ọ ghọrọ onye otu Standing Committee on Auditor General na 20 August 2019.<ref name="PA" /> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20220814150511/https://www.parliament.gov.za/person-details/526 Ms Sharome Renay van Schalkwyk] na Nzukọ Ndị Omeiwu nke South Africa * [https://web.archive.org/web/20221018200551/https://www.ancparliament.org.za/content/sharome-renay Van Schalkwyk, Sharome Renay] {{Current MPs of South Africa}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pado1iemb1ba07gk7voxa296mnltauf Sbuyiselwe Angela Buthelezi 0 23058 638471 192095 2026-05-20T07:42:17Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638471 wikitext text/x-wiki   {{Databox}}'''Sibuyiselwe Angela Buthelezi''' (amụrụ n'afọ 1969 wee nwụọ October 21, 2024) bụ onye otu mba South Africa nke National Assembly nke South Africa site na Inkatha Freedom Party .<ref>{{Cite web|title=Ms Sbuyiselwe Angela Buthelezi - Parliament of South Africa|url=https://www.parliament.gov.za/person-details/3807|accessdate=2021-04-01|work=www.parliament.gov.za|archivedate=2021-05-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210512073405/https://www.parliament.gov.za/person-details/3807}}</ref> == Ndụ onwe onye == Nna ya bụ Mangosuthu Buthelezi. == Ebenside == {{Reflist}} == Hụkwa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ọmụmụ 1969]] o8iwk4s48o0xbmjn2d9xt7lyw8d2s9j Michelle Alozie 0 23447 638462 140522 2026-05-20T04:55:16Z EzigboOmenana 7568 638462 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Michelle Chinwendụ Alọzie''' (onye amụrụ n'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Eprelụ n'afọ 1997) bụ onye Naijiria a mụrụ n'America nke na-agba bọọlụ nke na-eme egwuregwu dị ka onye na-agba ọsọ maka otu egwuregwu bọọlụ National Women's Soccer League Houston Dash na otu egwuregwu ụmụ nwanyị nke Naijiria. == Oge ọ malitere == A zụlitere Alozie na Apple Valley, California. == Ọrụ kọleji == Alozie gara Granite Hills High School n'obodo ya, [[Yale University|Mahadum Yale]] na New Haven, Connecticut na Mahadum Tennessee.<ref name="YU">{{Cite web|url=https://yalebulldogs.com/sports/womens-soccer/roster/michelle-alozie/7940|title=Michelle Alozie - 2018 - Women's Soccer|work=Yale University|accessdate=19 June 2021}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Alozie mere nke mbụ ya na Naijiria na 10 June 2021 dị ka onye nnọchi anya nkeji nke 65 na mmeri enyi na enyi na Jamaica.<ref name="GSA-Debut">{{Cite web|url=https://globalsportsarchive.com/match/soccer/2021-06-10/jamaica-vs-nigeria/2375811/|title=Match Report of Jamaica vs Nigeria - 2021-06-10 - FIFA Friendlies - Women|work=Global Sports Archive|accessdate=19 June 2021}}</ref> == Ihe odide == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pjw1wvmqcpnidnx6rnce80f9bur0zn0 Ńkàtá ojiarụ:Chinemeremprince 3 24335 638478 541074 2026-05-20T09:57:46Z King ChristLike 13051 /* Quality translations */ nkeji ohúrù 638478 wikitext text/x-wiki == Ihe nrite Onye Ntinyeaka == {| style="background-color: #CEF2D4; border: 10px solid Green;" |rowspan="2" style="vertical-align: middle; padding: 5px;" | [[File:Bronzewiki 2 za zásluhy.png|100px]] |style="font-size: x-large; padding: 3px 3px 0 3px; height: 1.5em;" | '''Onye ntụgharị Ukwu nke afọ 2022''' |- |style="vertical-align: middle; padding: 3px;" | Anyị n'ekele gị maka ọrụ ị na-arụ na <span class="plainlinks">[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 Wikipidia Igbo]</span>. '''Daalụ maka ịtụgharị edemede karịrị otu nari'''. Ị mere nke ọma, jisie ike! [[Ọbanife:Tochiprecious|Tochiprecious]] ([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|ṅkátá]]) 11:04, 28 Disemba 2022 (UTC) |} == Ihe nrite maka gị! == {| style="border: 1px solid gray; background-color: #ffffff;" |rowspan="2" style="vertical-align:middle;" | [[File:Cleanup Barnstar Hires.png|100px]] |rowspan="2" | |style="font-size: x-large; padding: 0; vertical-align: middle; height: 1.1em;" | '''The Cleanup Barnstar''' |- |style="vertical-align: middle; border-top: 1px solid gray;" | Daalụ nke ukwuu maka ị dị uchu na ntinye aka gị n'ihe omume '''72 Hours Marathon Edit-a-thon.''' Ndezigharị gị na-enye aka idozi Igbo Wikipedia. Nrite a bụ ekele maka nnukwu ntinye aka gị. Gaa n’ihu na-achakepụ! [[Ojiarụ:King ChristLike|King ChristLike]] ([[Ṅkàtá ojiarụ:King ChristLike|ṅkátá]]) 09:33, 2 Jụn 2025 (UTC) |} ==Thank you== [[file:(L-R) Justice Agnes Patemba; Hon Vera Kamtukule; Christina McKelvie MSP at the SMP’s 2023 Annual Gathering(1).png|thumb|(L-R) [[Agnes Patemba]]; [[Vera Kamtukule]]; [[Christina McKelvie]]]] Thank you for your creation of [[Vera_Kamtukule]] [[Ojiarụ:Victuallers|Victuallers]] ([[Ṅkàtá ojiarụ:Victuallers|ṅkátá]]) 07:05, 10 Julaị 2025 (UTC) == Translation improvement == Ndewo! Your recent article translation on [[Orisadipe Obasa]] had a wrong title of "Hon Dr Prince Jeremiah Adamu Tanko", but I've done a page move to fix that. However, kindly add the references which you probably omitted to the article to ensure quality and accuracy. [[Ojiarụ:King ChristLike|King ChristLike]] ([[Ṅkàtá ojiarụ:King ChristLike|ṅkátá]]) 17:00, 18 Disemba 2025 (UTC) == Quality translations == Daalu maka translations gi. But there are a lot of omissions. Take a look at your recent translations [https://ig.wikipedia.org/w/index.php?title=%E1%BB%8Cp%E1%BB%A5r%E1%BB%A5iche%3AContributions&target=Chinemeremprince&namespace=all&tagfilter=&newOnly=1&start=2026-05-01&end=2026-05-20&limit=1000 here], kindly add the omitted references from the enwiki page to the igwiki article to ensure that content integrity is maintained. While translating, do well to proofread and be sure that there are no omissions or incorrectly translated words before finally publishing. And after publishing, go through the article again to verify the references and if there are areas to improve or correct. [[Ojiarụ:King ChristLike|King ChristLike]] ([[Ńkàtá ojiarụ:King ChristLike|ṅkátá]]) 09:57, 20 Mee 2026 (UTC) 2aelkik7c9vs8d8t3owuk3o69djvh44 Samuel Adesina 0 24391 638467 125634 2026-05-20T06:00:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638467 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|name=Samuel Adesina|image=|birth_date=|birth_place=[[Ondo State, Nigeria]]|nationality=Nigerian|party=[[Labour Party (Nigeria)|Labour Party]]|residence=|alma_mater=|occupation=[[Lawmaking]]|term_start=May 2011|term_end=February 2014|constituency=Odigbo Constituency II}} '''Samuel Adesina''' (1958 ruo Febụwarị 24, 2014) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye bụbu onye isi oche nke ụlọ omebe iwu nke Ondo Steeti.<ref>{{Cite web|url=http://africanspotlight.com/2014/02/25/ondo-state-house-speaker-samuel-adesina-dies/|title=Ondo State House Speaker Samuel Adesina Dies|work=African Spotlight|accessdate=21 April 2015|archivedate=1 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160701222750/http://africanspotlight.com/2014/02/25/ondo-state-house-speaker-samuel-adesina-dies/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.tvcontinental.tv/article/ondo-speaker-samuel-adesina-dead|title=Ondo Speaker Samuel Adesina is dead - TV CONTINENTAL|work=tvcontinental.tv|accessdate=21 April 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140707182114/http://tvcontinental.tv/article/ondo-speaker-samuel-adesina-dead|archivedate=7 July 2014}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == N'ọnwa Eprel afọ 2011, ọ gbara ọsọ maka oche nke mpaghara ya, Odigbo Constituency II ma merie na ikpo okwu nke Labour Party. Na Mee 29, 2011, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke nzukọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/news/ondo-state-speaker-samuel-adesina-dies/|title=Ondo Assembly speaker, Adesina, dies|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=21 April 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140225125944/http://www.punchng.com/news/ondo-state-speaker-samuel-adesina-dies/|archivedate=25 February 2014}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ a afọ atọ ruo mgbe ọ nwụrụ na Febụwarị 24, 2014, mgbe ọ dị afọ iri ise na isii site na ọrịa kansa afọ.<ref>[http://ynaija.com/sad-news-ondo-state-house-speaker-dies/ Sad news: Ondo state House Speaker dies]</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.cecpng.org/?p=1497 |title=BLADDER CANCER IN NIGERIA: WHY SNAILS MATTER |accessdate=2023-02-04 |archivedate=2022-12-13 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221213153553/https://www.cecpng.org/?p=1497 }}</ref> == Edensibia == <references group="" responsive="1"></references> ju2wwx188q99niy1sbzl1ims6tnjcxi Ouafae Nachâ 0 24910 638396 131072 2026-05-19T14:47:05Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638396 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ouafae Nachâ''' bụ onye Morocco bụbu onye na agba bọọlụ nke na agba dịka [[Footbọl|onye]] na eme egwuregwu n'etiti. Ọ bụ onye otu ụmụ nwanyị nke mba Morocco. == Ọrụ klọb == Nachâ agbaala bọọlụ maka CA Khénifra na Morocco na Abu Dhabi Country Club na United Arab Emirates.<ref>{{Cite web|url=https://lematin.ma/journal/2006/Football-feminin_Stage-de-preparation-de-l-equipe-marocaine-feminine/68999.html|title=Stage de préparation de l'équipe marocaine féminine|date=9 September 2006|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.avmaroc.com/actualite/eliminatoires-2008-a69764.html|title=Eliminatoires JO-2008: La sélection marocaine en préparation à Maâmora|language=fr|date=17 February 2007}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lematin.ma/express/2008/Selection-marocaine-feminine-de-football-_23-joueuses-en-stages-de-preparation-a-Casablanca-/85734.html|title=23 joueuses en stages de préparation à Casablanca|language=fr|date=16 February 2008}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://preprod.sport360.com/article/football/uae-football/26667/abu-dhabi-country-club-retain-ladies-title-close-victory|title=Abu Dhabi Country Club retain ladies title with close victory|accessdate=2023-04-04|archivedate=2023-04-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230405194642/https://preprod.sport360.com/article/football/uae-football/26667/abu-dhabi-country-club-retain-ladies-title-close-victory}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Nachâ gbara Morocco n'ọkwa dị elu na 8 Maachị 2008 n'ụlọ enyi 0–6 nke France meriri. == Hụkwa == * Ndepụta nke ụmụ nwanyị Morocco na agba bọọlụ mba ụwa == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{Cite web|url=https://www.maghress.com/fr/lionsdelatlas/6079|title=Trois Lionnes partent chasser aux EAU !|language=fr|work=Maghress|publisher=Lions De l'Atlas|date=12 October 2011|accessdate=4 April 2023|archivedate=4 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230404224320/https://www.maghress.com/fr/lionsdelatlas/6079}} * Ouafae Nachâ on Instagram [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mhqvmoqd7p519zmzevjk70uhknesh00 Rasheed Sulaimon 0 24989 638434 449807 2026-05-19T22:08:19Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638434 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rasheed Wesley Sulaimon''' (amụrụ ya na Machị 9, 1994) bụ onye America-Nigeria ọkachamara [[basketball]] player maka Konyaspor nke BSL. A họpụtara ya dị ka McDonald's All-American nakwa dị ka Jordan Brand Classik All-American n'afọ 2012. Ọ bụ onye isi na-echekwa n'elu oche maka otu egwuregwu basket bọọlụ ụmụ nwoke Duke Blue Devils n'oge afọ 2014 - 15 tupu a chụpụ ya na Jenụwarị 29, 2015.<ref name="standards">{{Cite web|title=Coach K: Didn't live up to standards|publisher=espn.com|date=January 29, 2015|url=https://www.espn.com/mens-college-basketball/story/_/id/12249502|accessdate=March 21, 2023}}</ref> O mechara kwaga Maryland maka oge kachasị elu ya.<ref>[http://www.foxsports.com/college-basketball/story/maryland-terrapins-duke-blue-devils-rasheed-sulaimon-transferring-051115 Sulaimon headed to Maryland after dismissal at Duke]</ref> == Ntinye aha na kọleji == Ịnata onyinye sitere na ọtụtụ kọleji na mba ahụ, gụnyere North Carolina, Arizona, Baylor, Texas na Texas A&M, Sulaimon kwadoro Duke na February 10, 2011 n'oge nleta na-akwadoghị, na-edebanye aha na National Letter of Intent na November 9, 2011.<ref>{{Cite web|url=https://www.espn.com/college-sports/basketball/recruiting/player/_/id/67405|title=ESPN Basketball Recruiting - Rasheed Sulaimon|publisher=espn.com|date=|accessdate=March 21, 2023}}</ref>{{College Athlete Recruit Start|15=no|collapse=no|year=2013}} {{College Athlete Recruit Entry|recruit=Rasheed Sulaimon|position=SG|hometown=Houston, TX|highschool=Strake Jesuit College Prep|feet=6|inches=4|weight=185|commitdate=February 10, 2011|scout stars=5|rivals stars=5|247 stars=5|espn stars=5}} |} == Ọrụ kọleji == A chụpụrụ Sulaimon na mmemme basketball Duke na Jenụwarị 29, 2015, mgbe ọ pụtara na egwuregwu 90 n'ime oge atọ.<ref name="standards"/> Ọ bụ onye ọkpụkpọ mbụ onye nkuzi Mike Krzyzewski chụpụrụ maka ịghara izute ụkpụrụ e debere maka onye ọkpịsị basketball Duke.<ref>[https://www.washingtonpost.com/news/early-lead/wp/2015/01/29/rasheed-sulaimon-is-first-player-ever-kicked-off-duke-team-by-mike-krzyzewski/ Rasheed Sulaimon is first player ever kicked off Duke team by Mike Krzyzewski]</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.goduke.com/ViewArticle.dbml?SPSID=22724&SPID=1845&DB_LANG=C&ATCLID=209868811&DB_OEM_ID=4200 |title=Sulaimon Dismissed from Duke Basketball Program |accessdate=2023-04-10 |archivedate=2018-10-31 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20181031174029/http://www.goduke.com/ViewArticle.dbml?SPSID=22724&SPID=1845&DB_LANG=C&ATCLID=209868811&DB_OEM_ID=4200 }}</ref>E mechara kpughe na ụmụ nwanyị abụọ boro Sulaimon ebubo maka mwakpo mmekọahụ n'ọnwa ndị bu ụzọ chụpụrụ ya n'ikpeazụ.<ref>[https://www.washingtonpost.com/news/early-lead/wp/2015/03/02/duke-reportedly-knew-of-sexual-assault-allegations-against-rasheed-sulaimon-since-march-2014/ Duke reportedly had known of sexual assault allegations against Rasheed Sulaimon since March 2014]</ref> Sulaimon gafere na Maryland maka oge kachasị elu ya, ebe n'egwuregwu 36, ọ nwetara akara 11.3 na .425 na-agbapụ site na akara atọ, 3.5 rebounds na 3.5 nyere aka na nkeji 32.9 kwa egwuregwu, na-enweta aha nsọpụrụ All-Big Ten n'afọ 2015. == Ọrụ ọkachamara ya == Mgbe ọ gachara na 2016 NBA draft, Sulaimon sonyeere Chicago Bulls maka 2016 NBA Summer League.<ref>{{Cite web|author=Stubbs|first=Roman|url=https://www.washingtonpost.com/news/terrapins-insider/wp/2016/06/24/rasheed-sulaimon-will-join-chicago-bulls-summer-league-team/|title=Rasheed Sulaimon will join Chicago Bulls' summer league team|work=WashingtonPost.com|date=June 24, 2016|accessdate=June 24, 2016}}</ref> Na Septemba 7, 2016, ọ bịanyere aka na Charlotte Hornets, mana a hapụrụ ya na Ọktoba 22 mgbe ọ pụtara na egwuregwu anọ tupu oge ezumike.<ref>{{Cite news|url=http://www.nba.com/hornets/press-releases/charlotte-hornets-sign-andrew-andrews-and-rasheed-sulaimon|title=Charlotte Hornets Sign Andrew Andrews and Rasheed Sulaimon|work=NBA.com|date=September 7, 2016|accessdate=September 7, 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.nba.com/hornets/press-releases/charlotte-hornets-waive-three-players|title=Charlotte Hornets Waive Three Players|work=NBA.com|date=October 22, 2016|accessdate=October 22, 2016}}</ref> Na Ọktoba 31, Greensboro Swarm nke NBA Development League nwetara ya dị ka onye egwuregwu mmekọ nke Hornets.<ref>{{Cite web|url=http://greensboro.dleague.nba.com/news/greensboro-swarm-announce-2016-training-camp-roster/|title=Greensboro Swarm Announce 2016 Training Camp Roster|work=NBA.com|date=October 31, 2016|accessdate=November 20, 2016}}</ref> Na Julaị 3, 2020, ọ bịanyere aka na Casademont Zaragoza nke Liga ACB.<ref>{{Cite web|url=https://sportando.basketball/en/rasheed-sulaimon-inks-two-year-deal-with-casademont-zaragoza/|title=Rasheed Sulaimon inks two-year deal with Casademont Zaragoza|author=|first=|date=July 3, 2020|work=|publisher=Sportando|language=En|accessdate=July 4, 2020}}</ref> N'October 8, a chụpụrụ Sulaimon n'etiti izu isii na asatọ ka ọ merụsịrị ụkwụ ya..<ref>{{Cite web|title=Casademont Zaragoza's Rasheed Sulaimon out for 6-8 weeks|url=https://sportando.basketball/en/casademont-zaragozas-rasheed-sulaimon-out-for-6-8-weeks/|work=Sportando|accessdate=October 8, 2020|date=October 8, 2020}}</ref> Na Julaị 1, 2021, ọ bịanyere aka na JL Bourg nke LNB Pro A.<ref>{{Cite web|url=https://sportando.basketball/en/jl-bourg-sign-eric-mika-rasheed-sulaimon/|title=JL Bourg sign Eric Mika, Rasheed Sulaimon|author=|first=|date=July 1, 2021|work=|publisher=Sportando|language=En|accessdate=July 2, 2021}}</ref> Na Julaị 15, 2022, ọ bịnyere aka na Konyaspor nke Turkish Basketbol Süper Ligi (BSL).<ref>{{Cite web|url=https://www.basketfaul.com/haber?haber=102229|title=Fransa Ligi'nden Konyaspor'a|author=|first=|date=July 15, 2022|work=|publisher=basketfaul|language=tr|accessdate=August 5, 2022}}</ref> == Ọrụ ndị otu mba == A họpụtara Sulaimon maka otu egwuregwu basket bọọlụ nke mba Naịjirịa na Nọvemba 2020, ka ọ turu bọọlụ na AfroBasket 2021 qualification. A manyere ya ịhapụ egwuregwu ahụ n'ihi mmerụ ahụ ụkwụ, Otú ọ dị.<ref>{{Cite news|title=Injury knocks Rasheed Sulaimon out of 2021 Afrobasket qualifiers|url=https://guardian.ng/sport/injury-knocks-rasheed-sulaimon-out-of-2021-afrobasket-qualifiers/|accessdate=20 May 2022|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=18 November 2020}}</ref> == Onyinye na nsọpụrụ == === Klọb === ; JDA Dijon * LNB Pro A Leaders Cup: (2020) * LNB Pro A Leaders Cup MVP: (2020) === Ụlọ akwụkwọ sekọndrị === * 2011 All American Championship<ref>{{Cite web|url=http://www.gazellegroup.com/events/aac/teams.htm|title=All American Championship – Teams|publisher=allamericanchampionship.com|accessdate=February 4, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120304030956/http://www.gazellegroup.com/events/aac/teams.htm|archivedate=March 4, 2012}}</ref> * 2011 Nike Global Challenge<ref>{{Cite web|url=http://nikeglobalchallenge.com/ngc11_teams/usa_west.htm|title=Nike Global Challenge – 2011 Team USA West|publisher=nikeglobalchallenge.com|date=|accessdate=February 4, 2012}}</ref> * 2011 ESPN Boost Mobile Elite 24<ref>{{Cite web|url=http://rise.espn.go.com/boys-basketball/events/2011/08/Elite-24/Rosters.aspx?pursuit=BoysBasketball|title=ESPN Boost Mobile Elite 24 – 2011 Roster & Player Bios|publisher=rise.espn.go.com|accessdate=February 4, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110609072902/http://rise.espn.go.com/boys-basketball/events/2011/08/Elite-24/Rosters.aspx?pursuit=BoysBasketball|archivedate=June 9, 2011}}</ref> * 2012 McDonald's All-American<ref>{{Cite web|url=https://www.espn.com/high-school/boys-basketball/story/_/id/7549076|title=2012 McDonald's All-American Game Boys Roster|publisher=espn.com|date=February 7, 2012|accessdate=March 21, 2023}}</ref> * 2012 Jordan Brand Classic All American<ref>{{Cite web|url=http://www.jordanbrandclassic.com/Teams/2012-jbc-west-roster.html|title=Jordan Brand Classic – 2012 JBC West Team Roster|publisher=jordanbrandclassic.com|accessdate=February 4, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120206182823/http://www.jordanbrandclassic.com/Teams/2012-jbc-west-roster.html|archivedate=February 6, 2012}}</ref> * 2012 Ndị otu mbụ Parade All-American * 2012 Guy V. Lewis Award onye mmeri [https://guyvlewisaward.org/] == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20170109023635/http://www.umterps.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=29700&ATCLID=210305592 Maryland Akụrụngwa Terrapins] * [https://web.archive.org/web/20161011210235/http://www.goduke.com/ViewArticle.dbml?ATCLID=205700718 Akụkọ ndụ Duke Blue Devils] {{Konyaspor (basketball) current roster}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ofq5rldpumxz11q49zg5n25zd61kis4 Pea soup fog light 0 25610 638402 208120 2026-05-19T17:26:27Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638402 wikitext text/x-wiki Anwụrụ ọkụ ofe pea (nke a makwaara dị ka ofe pea, '''anwụrụ ojii''' ma ọ bụ '''anwụrụ ọkụ''' na-egbu egbu) bụ anwụrụ '''igwe ojii''' dị oke arọ ma na-acha odo odo, na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ ma ọ bụ na-acha oji nke [[mmetọ ikuku]] nke nwéré ihe ndị na-esi ísì ụtọ na gas sulphur dioxide na-egbu mgbu kpatara. Anwụrụ ọkụ a siri ike na-eme n'obodo úkwú ma na-esite na anwụrụ ọkụ nke ọkụ na-ere ọkụ màkà okpomọkụ ụlọ na usoro ụlọ ọrụ. Anwụrụ ọkụ nke ike a na-egbukarị ndị na-adịghị ike dịka ndị agadi, ndị na-eto eto (ụmụ ọhụrụ) na ndị nwéré nsogbu iku ume. A maara nsonaazụ nkè ihe omume ndị a dị ka London ma ọ bụ London fog; na ntụgharị nke okwu ahụ, "'''London''' particular" ghọrọ aha màkà nnukwu ofe pea na ham.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/londoncompanion0000swin|date=1 October 2004|title=The London Companion|publisher=Pavilion Books|isbn=978-1-86105-799-0|author=Jo Swinnerton}}</ref> == Ihe ndị e mere n'akụkọ ihe mere eme == Site na mmalite n'ebe afọ 1200s, mmetọ ikuku bịara na-arịwanye elu, na nghọta kachasị na narị afọ nke irí na atọ bụ na anwụrụ ọkụ ga-emetụta ahụike mmadụ.<ref>P. Brimblecombe, "Industrial air pollution in thirteenth century Britain", Weather 30:388 (1975).</ref><ref>Peter Brimblecombe (1976) "Attitudes and Responses Towards Air Pollution in Medieval England", ''Journal of the Air Pollution Control Association'', 26:10, 941–945, DOI: 10.1080/00022470.1976.10470341</ref><ref>{{Cite book|author=Cantril|first=T. C.|title=Coal Mining|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1914|pages=3–10|oclc=156716838}}</ref><ref>Calendar of Close Rolls, 35 Ed. 1. m6d</ref><ref>Calendar of Patent Rolls, 13 Ed. 1.ml8d.</ref> Site n'etiti afọ ébé 1600, n'obodo ndị Britain, ọkachasị [[London]], a na-ekwu na ọ bụ anwụrụ ọkụ coal sitere na anwụrụ ọkụ ụlọ na ụlọ ọrụ na-ejikọta na anwụrụ na alụlụ nke Ndagwurugwu Thames. Luke Howard, onye ọsụ ụzọ na ọmụmụ ihu igwe obodo, bipụtara The Climate of London na 18181820, ébé o ji okwu ahụ bụ "obodo igwe ojii" ma kọwaa mmetụta agwaetiti okpomọkụ nke lekwasịrị ányà na mkpokọta anwụrụ ọkụ n'elu obodo ahụ.<ref>Landsberg, Helmut Erich (1981). ''The urban climate''. Academic Press, New York, p.3.</ref> Ihe kachasị egbu egbu nkè anwụrụ ọkụ a na London mere na 1952 ma mee ka Iwu Mmiri Dị Ọcha 1956 na Iwu Mmiri Ịcha afọ 1968, nké a kagburu ugbu a ma jikọta ya na Iwu Mmụ Dị Ọcha afọ 1993, nké dị irè n'iwepụ sulphur dioxide na anwụrụ ọkụ, ihe kpatara anwụrụ ọkụ na-esi ísì ụtọ, ọ bụ ezie na a ejirila mmetọ ndị a na-adịghị ahụ ányà nke sitere na ụgbọala n'obodo ukwu dochie ha.<ref>Brimblecombe, P. (2006). "The clean air act after 50 years". ''Weather'', 61(11), 311–314.</ref> == Mmalite nke okwu a == A na-achọta ntinye aka na isi iyi nke anwụrụ ọkụ, ya na ojiji mbụ nke "peas-soup" dị ka ónyé nkọwa, na akụkọ John Sartain bipụtara n'afọ 1820 banyéré ndụ dị ka ónyé na-ese ihe na-eto eto, na-akọ ihe ọ dị ka<blockquote>Swee n'ụlọ site na alụlụ dị arọ ma na-acha odo odo dị ka ofe pea nke ụlọ iri nri; laghachi n'ime ụlọ ihe osise gị ... mgbe ị meghere windo gị mgbè ị na-apụ, iji hụ ísì nke ihe osise ahụ ka njọ, ma ọ bụrụ na o Kwèrè omume, site n'ọnụ ụzọ alụlụ, nke, ebe ọ bụ ihe sitere na nsị gas, oghere, anwụrụ ọkụ, ndị na-acha ihe na-acha ọbara, ụlọ ihe osisi, ụlọ ihe ọṅụṅụ, ụlọ ihe na-eme, nwéré ike iche n'echiche na ọ gaghị emezi ísì ụtọ!<ref name=":0">John Sartain (1820). ''Annals of the fine arts''. London, Sherwood, Neely, and Jones, digitised by Moore College of Art, Philadelphia, p.80</ref></blockquote>Akụkọ ''New York Times'' nke afọ 1871 na-ezo ákà na "London, ọkachasị, ébé a na-etinye ndị mmadụ n'ime anwụrụ ọkụ nke ịdị n'otu nkè ofe pea". Anwụrụ ọkụ ahụ kpatara ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ọnwụ site na nsogbu iku ume.<ref name="Imperial_2001">{{Cite book|url=http://www3.imperial.ac.uk/pls/portallive/docs/1/7294722.PDF|publisher=[[Imperial College]] Centre for Energy Policy and Technology|title=External Cost and Environmental Policy in the UK and the EU|date=June 2001|isbn=1-903144-02-7|author=Fouquet, Roger}}</ref> == Mgbanwe == [[Usòrò:GRAUNT,_John._(1620-1674)._Natural_and_political_observations.png|thumb|Tebụl na peeji isiokwu nke John Graunt's (16201674) Natural and political observations ... upon ... ọnwụ (1662) nke na-ekwu ọnwụ a na-ekwu maka mmetọ ikuku na London<ref>{{Cite web|title=GRAUNT, John. (1620-1674). Natural and political observations mentioned in a following index and made upon the bills of mortality...|url=https://www.christies.com/en/lot/lot-5888433|publisher=Christies|language=en}}</ref>]] Eze Edward nke Mbụ nke England machibidoro ọkụ nke coal-oké osimiri site na nkwupụta na [[London]] n'afọ 1272, mgbè anwụrụ ọkụ ya ghọrọ nsogbu.<ref name="Pea-souper">{{Cite web|url=https://archive.epa.gov/epa/aboutepa/londons-historic-pea-soupers.html|title=London's Historic "Pea-Soupers"|accessdate=6 October 2021|author=David Urbinato|date=Summer 1994|publisher=[[United States Environmental Protection Agency]]}}</ref><ref name="Deadly">{{Cite web|url=http://www.shoppbs.pbs.org/now/science/smog.html|title=Deadly Smog|accessdate=6 October 2021|date=17 January 2003|publisher=[[PBS]]|archivedate=6 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211006195526/http://www.shoppbs.pbs.org/now/science/smog.html}}</ref> Ka ọ na-erule na narị afọ nke iri na asaa, mmetọ nke London aghọwo nnukwu nsogbu, ka n'ihi, karịsịa, ọkụ nke coal dị ọnụ ala, nke dị mfe. John Evelyn, onye ndụmọdụ Eze Charles nke Abụọ, kọwara nsogbu ahụ na mpempe akwụkwọ ya, Fumifugium: Ma ọ bụ, Inconvenience of the Aer and Smoak of London Dissipated nke e bipụtara na 1661, na-ebo coal, "ihe na-agbanye n'okpuru" nke nwéré "ụdị ikuku na-egbu egbu ma ọ bụ arsenical nké na-esite na ya" màkà igbu ọtụtụ.<ref>{{Cite web|url=http://archive.org/details/fumifugium00eveluoft|title=Fumifugium|first=John|author=Evelyn|date=9 September 1976|publisher=Exeter, Eng. : University of Exeter, the Rota|accessdate=9 September 2022}}</ref><ref>[http://www.gyford.com/archive/2009/04/28/www.geocities.com/Paris/LeftBank/1914/fumifug.html HTML text of ''Fumifugium''].</ref><ref>"He shewes that 't is the seacoale smoake That allways London doth Inviron, Which doth our Lungs and Spiritts choake, Our hanging spoyle, and rust our Iron. Lett none att Fumifuge be scoffing Who heard att Church our Sundaye's Coughing." from; "[[wikisource:Ballad of Gresham College|Ballad of Gresham College]]". Original text.</ref> Ọ tụrụ aro ka a kpọpụ ụlọ ọrụ ahụ n'obodo ahụ ma kụọ nnukwu ogige nke "flowers dị íchè ichè" iji "na-eme ka ikuku dị mmá" ma si otú a kpuchie mmetọ ahụ. === Iwu Mmiri Dị Ọcha === Ihe kachasị njọ e dekọrọ bụ Great Smog nkè afọ 1952, mgbè a kọrọ na mmadụ puku anọ nwụrụ n'obodo ahụ n'ime ụbọchị ole na ole, na ọnwụ puku asatọ metụtara ya, na-eduga n'ịgafe Iwu Mmiri Dị Ọcha nke 1956, nke machibidoro iji coal maka ọkụ ụlọ n'obodo ụfọdụ.<ref name="Imperial_2001"/> A na-ekwere ugbu a na ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ n'ihe omume ahụ dị ka puku iri na abụọ.<ref name="EHP_112_1">{{Cite journal|author=Bell|first=Michelle L.|date=January 2004|title=A retrospective assessment of mortality from the London smog episode of 1952: the role of influenza and pollution|journal=[[Environmental Health Perspectives|Environ Health Perspect]]|volume=112|issue=#1|pages=6–8|doi=10.1289/ehp.6539|url=http://www.ehponline.org/members/2003/6539/6539.html|pmid=14698923}}</ref><ref>"Counting the Cost of London's Killer Smog" Richard Stone ''Science'' 13 December 2002: Vol. 298, Issue 5601, pp. 2106-2107 DOI: 10.1126/science.298.5601.2106b</ref> == Hụkwa == * Nnukwu anwụrụ ọkụ nke London * [[Nnyocha Fog na Ọrụ Mgbasa Ozi|Nnyocha na]] Mgbasa Ozi (FIDO) bụ ihe enyemaka ụgbọelu na-ada iji nye ohere ịnya ụgbọ elu n'enweghị nsogbu n'oge oke nke 'sorepe' igwe ojii == Edensibia == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Cavert, William M. (2016) The Smoke of London: Energy and Environment in the Early Modern City. Cambridge University Press. * Corton, Christine L. (2015) ''London Fog'': The Biography. Harvard University Press. Ihe E wepụtara Ihe kpatara ya bụ na [https://web.archive.org/web/20211002041742/http://theculturetrip.com/europe/united-kingdom/england/london/articles/london-fog-the-biography/ a maara London maka ịbụ Foggy] * ''New York Times'', 2 Eprel 1871, pg. 3: "London... fog the consistency of pea-soup..." 11nr2xwnqy882ngqr24jghsc5f93fid Phantom Plague 0 26539 638418 431960 2026-05-19T18:22:31Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638418 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Phantom Plague: How Tuberculosis Shaped our History''' bụ akwụkwọ edemede na-abụghị akụkọ ifo nke afọ 2022 banyere akụkọ ihe mere eme nke ụkwara nta sitere n'aka onye nta akụkọ ahụike Vidya Krishnan.<ref>{{Cite web|author=Tinsley|first=Orla|title=Two books on death and disease, but only one of them hits the mark|url=https://www.irishtimes.com/culture/books/two-books-on-death-and-disease-but-only-one-of-them-hits-the-mark-1.4792012|accessdate=2022-02-13|work=The Irish Times|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Harper|first=Kyle|date=18 Feb 2022|title=‘Phantom Plague’ Review: Tuberculosis Past, and Future|work=[[The Wall Street Journal]]|url=https://www.wsj.com/articles/phantom-plague-book-review-epidemic-disease-tuberculosis-past-and-future-11645211017}}</ref> Ọ na-ekpuchi akụkọ ihe mere eme nke ụkwara nta sitere na narị afọ nke iri na itoolu, iri abụo, na mmalite nke iri abụọ na otu, site n'ịghọta mmalite ọrịa ahụ ruo na ahụike ọha na-eze nke oge a na ntinye aka ọgwụ. Akwụkwọ ahụ na-enyocha etu ọrụ ebere na'ụzọ na na - adịghị mma, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ịkpa ókè agbụrụ, na okwu na "ịkpa oke agbamume". Akwụkwọ ahụ etoola ya site na New York Times, na nyocha nke Kirus. == Mmepụta == Krishnan dere akwụkwọ bụ Phantom Plague ''ihe'' karịrị afọ asaa, ya mere tupu na n'oge ọrịa COVID-19.<ref name=":3">{{Cite news|author=Mandavilli|first=Apoorva|date=2022-02-05|title=Battling an Ancient Scourge|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2022/02/05/books/review/phantom-plague-vidya-krishnan.html|accessdate=2022-02-10}}</ref> == Nchịkọta == Phantom Plague na-ekpuchi akụkọ ''ihe'' mere eme nke ụkwara nta na narị afọ nke iri na itoolu na mba New York City slums ruo n'oge India.<ref name=":0">{{Cite web|author=Irwin|first=Victoria|date=2022-01-09|title='The Phantom Plague' Looks at How Tuberculosis is Again a Threat Due to Unequal Medical Care|url=https://fangirlnation.com/2022/01/09/the-phantom-plague-looks-at-how-tuberculosis-is-again-a-threat-due-to-unequal-medical-care/|accessdate=2022-01-17|work=FangirlNation Magazine|language=en-US|archivedate=2022-01-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220117132816/https://fangirlnation.com/2022/01/09/the-phantom-plague-looks-at-how-tuberculosis-is-again-a-threat-due-to-unequal-medical-care/}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=30 Best Epidemic Books of All Time|url=https://bookauthority.org/books/best-epidemic-books|accessdate=2022-01-17|work=BookAuthority|language=en|archivedate=2022-01-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220118182856/https://bookauthority.org/books/best-epidemic-books}}</ref> Ọ na-emegide mgbasa nke ụkwara nta site na obodo ndị jupụtara n'obodo ukwu, mana ọ na'ekwukwa banyere ndị ọrịa ụgbụgbọ ụbụrụ bara ọgaranya dị ka Mazi George Orwell, Franz Kafka, Eleanor Roosevelt, Frédéric Chopin, na ụmụnne nwanyị Brontë.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/vidya-krishnan/phantom-plague/|title=PHANTOM PLAGUE {{!}} Kirkus Reviews|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Brink|first=Susan|date=2022-02-13|title=Before COVID, TB was the world's worst pathogen. It's still a 'monster' killer|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2022/02/13/1079505737/before-covid-tb-was-the-worlds-worst-pathogen-its-still-a-monster-killer|accessdate=2022-02-13}}</ref> Akwụkwọ ahụ na-edekọta ọgwụgwọ ndị mmadụ n'oge gara aga, ịnwa usoro ahụike ọha na eze, na ịrị elu nke ngwọta sayensị.<ref name=":2"/><ref name=":1"/> Ọ kpọtụrụ ọrụ Ignaz Semmelweis, Robert Kock, Joseph Lister, na Louis Pasteur aha iji kwalite nghọta mmadụ banyere ọrịa ndi na efe efe.<ref name=":3"/> Ọ na-edekọ ịrị elu nke echiche nje, ojiji na iji ọgwụ nje eme ihe n'ụzọ na'ezighị ezi na mmetụta ọrịa na ọnọdụ ụlọ jupụtara na mgbasa ọrịa dị iche iche.<ref name=":2" /> Ọ na-ekwu na atụmatụ nke World Health Organization na 25% nke ụwa nwere ụkwara nta.<ref name=":2" /> Akwụkwọ ahụ na-ekwu maka ihe ize ndụ nke ụkwara nta n'eguzogide ọgwụ ọjọọ na mgbalị ndị na - dara ada iji belata mgbasa ngwa nke ọrịa ụgbụgbọ.<ref name=":0"/><ref name=":1" /> n7mr5ji0qv3kbmy0h1td2o7pamdf85l Plastic Soup Foundation 0 28791 638424 577545 2026-05-19T19:09:16Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638424 wikitext text/x-wiki Plastic Soup Foundation bụ ụlọ ọrụ na-enweghị uru na-echekwa mmiri nke na-achọ ibelata [[mmetọ plastik]].<ref>{{Cite web|author=beveragedaily.com|title=Plastic Soup Foundation & VU University Amsterdam to analyse effects of microplastics|url=https://www.beveragedaily.com/Article/2018/09/26/Plastic-Soup-Foundation-VU-University-Amsterdam-to-analyse-effects-of-microplastics|accessdate=2021-03-12|work=beveragedaily.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Microplastic Soup: The State of Our Oceans|url=https://theecologist.org/2013/oct/29/microplastic-soup-state-our-oceans|accessdate=2021-03-12|work=theecologist.org|language=en}}</ref> N'ịbụ onye guzosiri ike na 2011, Plastic Soup Foundation na-akwado ịkwado mmachibido iwu na / ma ọ bụ usoro afọ ofufo nke microbeads na ihe ịchọ mma n'ogo zuru ụwa ọnụ na mgbasa ozi Beat the Microbead.<ref>{{Cite web|title=Plastic Soup Foundation: UK microbeads ban first step to implementing plastic circular economy|url=https://www.edie.net/news/5/Plastic-Soup-Foundation--UK-microbeads-ban-an--important-step--to-creating-plastic-circular-economy/|accessdate=2021-03-12|work=edie.net|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Shackell|first=James|date=2021-02-14|title=Down the tubes: should you brush your teeth with toothpaste tablets?|url=http://www.theguardian.com/fashion/2021/feb/15/down-the-tubes-should-you-brush-your-teeth-with-toothpaste-tablets|accessdate=2021-03-12|work=the Guardian|language=en}}</ref> == Usoro Ọrụ == === Mgbasa ozi Microbead === Malite na 2012, mkpọsa ahụ emeela ka ndị mmadụ mara ma tinye aka, ndị na-emepụta ihe ntecha na ụlọ ọrụ na-achịkwa n'ihe gbasara microbeads.<ref>{{Cite web|title=Nieuwe app om producten te testen op microplastics {{!}} Witte Weekblad Nieuw-Vennep {{!}} Nieuws uit de regio Nieuw-Vennep|url=https://www.witteweekbladnieuw-vennep.nl/nieuws/beauty-lifestyle/344795/nieuwe-app-om-producten-te-testen-op-microplastics-705810|accessdate=2021-03-12|work=www.witteweekbladnieuw-vennep.nl|archivedate=2021-01-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210125002709/https://www.witteweekbladnieuw-vennep.nl/nieuws/beauty-lifestyle/344795/nieuwe-app-om-producten-te-testen-op-microplastics-705810}}</ref><ref>{{Cite news|author=Harris|first=Kathleen|title=Naturally . . . how to avoid microbead products|url=https://www.irishtimes.com/life-and-style/fashion/beauty/naturally-how-to-avoid-microbead-products-1.2314940|accessdate=2021-03-12|work=The Irish Times|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nederlanders omarmen massaal de Beat the Microbead-app om plastic te detecteren in cosmetica|url=https://www.emerce.nl/wire/nederlanders-omarmen-massaal-beat-the-microbeadapp-om-plastic-detecteren-cosmetica|accessdate=2021-03-12|work=Emerce|language=nl}}</ref> Kemgbe mkpọsa ahụ, mba iri na ise emeela ihe iji machibido microbeads iwu.<ref>{{Cite web|title=Plastic in make-up; Weet jij wat je op je huid en lippen smeert? {{!}} Houtens Nieuws {{!}} Nieuws uit de regio Houten|url=https://www.houtensnieuws.nl/nieuws/beauty-lifestyle/356518/plastic-in-make-up-weet-jij-wat-je-op-je-huid-en-lippen-smeert-|accessdate=2021-03-12|work=www.houtensnieuws.nl}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2015-09-24|title=In the name of beauty|journal=Nature News|language=en|volume=525|issue=7570|pages=425|doi=10.1038/525425a|pmid=26399790}}</ref> Beat the Microbead ewebatala ngwa nke na-achọpụta ihe karịrị 500 microplastic ingredients ka ndị ahịa jiri mee ihe dị ka ngwá ọrụ iji mata ma zere ngwaahịa nwere microbeads, mgbe ọ na-emepụta nchekwa data.<ref>{{Cite web|author=cosmeticsdesign-europe.com|title=Latest app detects presence of plastic micro-beads|url=https://www.cosmeticsdesign-europe.com/Article/2013/10/16/Latest-app-detects-presence-of-plastic-micro-beads|accessdate=2021-03-12|work=cosmeticsdesign-europe.com|language=en-GB|archivedate=2023-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002003340/https://www.cosmeticsdesign-europe.com/Article/2013/10/16/Latest-app-detects-presence-of-plastic-micro-beads}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-01-09|title=Find Out if Your Facial Scrub Has Plastic Microbeads With New App|url=https://www.ecowatch.com/find-out-if-your-facial-scrub-has-plastic-microbeads-with-new-app-1881848830.html|accessdate=2021-03-12|work=EcoWatch|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=DuFault|first=Amy|date=2014-05-05|title=The microbead battle and the search for a greener replacement|url=http://www.theguardian.com/sustainable-business/microbeads-cosmetics-gyres-plastics-pollution-makeup|accessdate=2021-03-12|work=the Guardian|language=en}}</ref> oru ngo ewebata akara ngosi “Zero Plastic Inside” iji kpalie ma mata ndi na-emepụta ihe na-eji uzo ozo enyi na enyi maka microbeads na ngwaahịa ha.<ref>{{Cite web|title=Microplastics, microbeads: What you did not know about self-care products|url=https://www.downtoearth.org.in/blog/environment/microplastics-microbeads-what-you-did-not-know-about-self-care-products-71619|accessdate=2021-03-12|work=www.downtoearth.org.in|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-07-14|title=The Ocean Cleanup, Part 1: Alternatives to reduce ocean plastic {{!}} Deep Sea News|url=http://www.deepseanews.com/2014/07/the-ocean-cleanup-part-1-alternatives-to-reduce-ocean-plastic/|accessdate=2021-03-12|language=en-US}}</ref> === Mgbasa ozi dị ọcha n'Oké Osimiri === Kemgbe afọ 2016, Ocean Clean Wash na-ezube ibelata mmetọ eriri aka site na 80% n'ime afọ ndị na-abịanụ site n'ịkpali na ịkwalite ihe ngwọta ọhụrụ maka nzacha microfiber na itinye nrụgide na uwe na ndị na-emepụta igwe ịsa iji mepụta ngwaahịa ndị na-egbochi eriri na-aga na usoro mmiri.<ref>{{Cite web|author=Mark Tutton and Katie Pisa|date=2019-11-14|title=Washing your clothes is causing plastic pollution, but a simple filter could help|url=https://www.cnn.com/2019/11/14/world/microfiber-filter-plastic-pollution-intl/index.html|accessdate=2021-03-12|work=CNN|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2018-10-06|title=Is my washing to blame for the plastic problem?|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/uk-45770358|accessdate=2021-03-12}}</ref><ref>{{Cite web|title=Microfibres may stop lungs mending in COVID patients|url=https://www.innovationintextiles.com/microfibres-may-stop-lungs-mending-in-covid-patients/|accessdate=2021-03-12|work=www.innovationintextiles.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220105223253/https://www.innovationintextiles.com/microfibres-may-stop-lungs-mending-in-covid-patients/|archivedate=5 January 2022}}</ref> Mgbasa ozi a ewepụtala usoro na akara ọhụrụ maka ụdị ejiji na akwa akwa iji nwalee uwe ha maka ọnụọgụ mwepụta microfiber ebe a ga-ekenye ihe ndị a nwalere akara dịka ntọhapụ ahụ si dị.<ref>{{Cite web|author=Mowbray|first=John|title=Danish Fashion Institute joins ocean plastic campaign|url=https://www.ecotextile.com/2016051322122/materials-production-news/danish-fashion-institute-joins-ocean-plastic-campaign.html|accessdate=2021-03-12|work=Ecotextile News|language=en-GB|archivedate=2021-04-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210421115958/https://www.ecotextile.com/2016051322122/materials-production-news/danish-fashion-institute-joins-ocean-plastic-campaign.html}}</ref><ref>{{Cite web|author=News|first=Mirage|date=2021-03-08|title=Plastic soup detectives analyse sources of beach litter in West Greenland and find it is of local origin {{!}} Mirage News|url=https://www.miragenews.com/plastic-soup-detectives-analyse-sources-of-524732/,%20https://www.miragenews.com/plastic-soup-detectives-analyse-sources-of-524732|accessdate=2021-03-12|work=www.miragenews.com|language=en-AU}}</ref> === Njikọ Ahụike Plastic === Plastic Soup Foundation malitere mmekọrịta dị n'etiti mba na gburugburu ebe obibi na ụlọ ọrụ nyocha iji kwalite nyocha ọzọ banyere mmetụta ahụike mmadụ nke plastik.<ref>{{Cite web|author=Neill|first=Pippa|date=2020-06-26|title=Microplastics are contaminating fruit and veg|url=https://environmentjournal.online/articles/microplastics-contaiminating-fruit-and-veg/|accessdate=2021-03-12|work=Environment Journal|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Reijmerink|first=Martin|date=2021-03-12|title=Dagelijks ommetje benutten tijdens de Landelijke Opschoondag op 20 maart|url=https://www.pen.nl/artikel/dagelijks-ommetje-benutten-tijdens-de-landelijke-opschoondag-op-20-maart|accessdate=2021-03-12|work=De Digitale Stad Nieuwegein|language=nl}}</ref><ref>{{Cite web|author=Straver|first=Frank|date=2021-02-15|title=Bospaden worden verhard met plastic bouwafval|url=https://www.trouw.nl/gs-b70548d6|accessdate=2021-03-12|work=Trouw|language=nl-NL}}</ref><ref>{{Cite web|author=Foundation|first=Plastic Soup|title=Children Exposed to Toxic Microplastics, Experts Warn in New Research by the Plastic Soup Foundation|url=https://www.prnewswire.co.uk/news-releases/children-exposed-to-toxic-microplastics-experts-warn-in-new-research-by-the-plastic-soup-foundation-850349457.html|accessdate=2021-03-12|work=www.prnewswire.co.uk|language=en}}</ref> === Mmụta === Plastic Soup Foundation mepụtara usoro nyocha a na-akpọ Plastic Supu Footprint ebe ụlọ ọrụ nwere ike ịlele akara plastik ha.<ref>{{Cite web|title=Industry activists: How superyacht companies are helping save the oceans|url=https://www.boatinternational.com/luxury-yacht-life/marine-life/industry-activists-how-superyacht-companies-are-helping-save-the-oceans--36571|accessdate=2021-03-12|work=www.boatinternational.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Valenti|first=Lauren|title=5 Big Beauty Brands That Are Tackling the Industry's Plastic Problem|url=https://www.vogue.com/article/beauty-brands-companies-sustainable-packaging-plastic-earth-day-waste-pollution|accessdate=2021-03-12|work=Vogue|date=22 April 2019|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|author=Kraaijenbrink|first=Jeroen|title=How This Dutch Startup Plans To Disrupt The Supermarket Landscape|url=https://www.forbes.com/sites/jeroenkraaijenbrink/2021/01/20/how-this-dutch-startup-is-going-to-disrupt-the-supermarket-landscape/|accessdate=2021-03-12|work=Forbes|language=en}}</ref> Nzukọ ahụ na-eme asọmpi ndị na-emepụta ihe iji chọta ihe ngwọta ọhụrụ maka mmetọ plastik dịka The Young Plastic Pollution Challenge.<ref>{{Cite web|title=Amsterdam has a bubble barrier to catch canal plastic|url=https://www.weforum.org/agenda/2019/11/bubble-barrier-amsterdam-canal-plastic-pollution-waste-river-ocean-sea/|accessdate=2021-03-12|work=World Economic Forum|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=There's a single-use plastic you throw away without realising|url=https://www.weforum.org/agenda/2020/09/there-s-a-single-use-plastic-you-ll-throw-away-today-without-realising/|accessdate=2021-03-12|work=World Economic Forum|language=en}}</ref> Nzukọ ahụ bipụtakwara ihe nkuzi ma na-eduzi ndị nkuzi ọbịa banyere mmetọ plastik na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ.<ref>{{Cite web|date=2020-11-09|title=Plastic in je crème: zo verweven zijn de chemische en cosmetische industrie|url=https://www.nu.nl/ondernemen/6089257/plastic-in-je-creme-zo-verweven-zijn-de-chemische-en-cosmetische-industrie.html|accessdate=2021-03-12|work=NU|language=nl}}</ref> == Hụkwa == * [[Mmetọ plastik mmiri|Soup plastik]] * Microbead == Edensibia == {{Reflist}} dhumeoqvddul10aibr5xo7echysg75o Pia Klemp 0 29131 638422 595963 2026-05-19T18:53:54Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638422 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Usòrò:5_neugebauer_seawatch3_20180407_(cropped).jpg|thumb|Klemp na àkwà mmiri nke Sea-Watch 3 na {{Érèkọbalà|7 April 2018}}.]] Pia Klemp (amụrụ 10 Ọktoba 1983) bụ ọkà mmụta ihe ọmụmụ German na onye na-akwado ihe ndị ruuru mmadụ, bụ onye, ​​n'etiti 2011 na 2017, rụrụ ọrụ maka ọgbakọ Ọzụzụ Atụrụ Oké Osimiri isonye n'ọtụtụ ọrụ mba ụwa iji chebe anụ ọhịa. N'agbata 2016 na 2018 ọ nyere iwu ụgbọ mmiri nnapụta abụọ n'Oké Osimiri Mediterenian maka ndị otu German na-abụghị ndị gọọmentị (NGO) Jugend Rettet na Sea-Watch n'oge ọgba aghara ndị na-akwaga mba Europe na-aga n'ihu. Ụgbọ mmiri ya napụtara ihe dị ka puku mmadụ iri na anọ na-akwaga n'iyi mmiri. Klemp bụ ọrụ maka nnapụta ihe karịrị otu puku n'ime ha. Ndị ọchịchị [[Italy|Ịtali]] jidere otu n'ime ụgbọ mmiri ya, Iuventa, na 2017, ndị boro ya ebubo na ọ na-akwado ndị na-azụ ahịa mmadụ, ma kwuo na ọtụtụ n'ime ndị a zọpụtara enweghị ihe ize ndụ nke ọnwụ. Ọ bụrụ na a mara ya ikpe, a ga-anọ ya mkpọrọ afọ iri abụọ. Ndị ọchịchị Maltese gbochiri ụgbọ mmiri ọhụrụ ya, Sea-Watch 3 ịpụ n'ọdụ ụgbọ mmiri ya ruo ọtụtụ ọnwa na 2018. == Ndụ na ọrụ == A mụrụ Klemp na 1983 na Bonn-Beuel, Germany. Ọ gụrụ biology na Bonn, mana ọ kwụsịrị tupu ya agụchaa. Ruo afọ abụọ ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi mmiri mmiri wee soro na ọtụtụ ọrụ nchekwa ihe okike na Germany, Thailand na Indonesia. NN'afọ 2011, ọ sonyeere ọgbakọ nchekwa mmiri nke Sea Shepherd, na-arụ ọrụ n'ime MY Steve Irwin, MY Bob Barker, MY Sam Simon na MV Brigitte Bardot, afọ isii n'ọkwa dị iche iche dị ka esi nri, onye na-agbapụta ihe, onye na-anya ụgbọ mmiri, onye njikwa ụgbọ mmiri na onye nke abụọ. mgbe ọ na-enweta akwụkwọ ikike onye isi ụgbọ mmiri ya. N'oge a, o so na ọtụtụ ọrụ gụnyere Operation Relentless na Operation Milagro. Na 9 June 2015, o guzobere Aquascope e.V., otu nzukọ iji mepụta ma jiri teknụzụ nlekota iji gbochie igbu azụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị, na-enweghị akụkọ na nke a na-achịkwaghị (IUU). Site na nsogbu ndị na-akwaga mba Europe na-apụta kemgbe 2015, ọ gbanwere na 2017 iji napụta ọrụ ụgbọ mmiri na Oké Osimiri Mediterenian, na-enye iwu Iuventa site na nzukọ German Jugend Rettet na ọrụ abụọ ruo mgbe ndị ọchịchị Ịtali jidere ụgbọ mmiri na 2 August 2017. E gosipụtara na Manifesta 12 , onye Goldsmiths, Mahadum [[London]] nke dabeere na Forensic Oceanography na Forensic Architecture otu ndị nyocha bịara na nkwubi okwu na ndị ọrụ ụgbọ mmiri nke Iuventa agwaghị ya ma ọ bụ weghachite ụgbọ mmiri efu laghachikwuru ndị na-ere ahịa. Kemgbe mmalite Nọvemba 2017 ọ bụ onye na-ahụ maka ọrụ nnapụta anọ mbụ nke Sea-Watch 3 dị nso n'ụsọ ''oké osimiri'' [[Libya]], mgbe ụlọ ọrụ German Sea-Watch weghaara ụgbọ mmiri ahụ site na Médecins Sans Frontières Spain. Na 1 June 2018, ndị ọchịchị Maltese gbochiri Sea-Watch 3 ịhapụ ọdụ ụgbọ mmiri Valletta ruo n'ọnwa Ọktoba 2018. Ikpe na-abịanụ n'ụlọ ikpe Iuventa manyere Klemp ịkwụsị ọrụ nnapụta ya n'oké osimiri ma laghachi Germany n'ọnwa Ọgọstụ 2018. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, o guzobere otu "Solidarity at Sea". Klemp bụ onye dere akwụkwọ akụkọ Allmende und Schrebergarten (English: "Commons and allocation") na Lass uns mit den Toten tanzen (English): "Ka anyị na ndị nwụrụ anwụ na-agba egwu"). O dekwara Entlarvung (English: "Exposure"), Wutschrift: Wände einreißen, anstatt sie hochehen (English): "Rage-Manuscript: Tearing down walls instead of climbing them") na Les vivants, les morts et les marins (English, "The living, the dead, and the sailors"). Dị ka ''The Guardian'' si kwuo, Klemp nabatara onyinye nke onye na-ese ihe n'okporo ámá na onye na-eme ihe ike Banksy iji nye iwu ụgbọ mmiri NGO Louise Michel, nke hapụrụ maka ọrụ mbụ ya na ngwụcha Ọgọst 2020. N'akụkọ ahụ, ọ gwara ''The Guardian'', "Ahụghị m nnapụta n'oké osimiri dị ka ọrụ enyemaka, kama dị ka akụkụ nke ọgụ megide ndị Fascist". == Mgbasa ozi == Na 13 Jenụwarị 2017, Michael Steinbrecher [de] kwadoro Klemp na ndị ọbịa ndị ọzọ na ''Nachtcafé'' ya 90 nkeji okwu na Südwestrundfunk (SWR) na-atụle nchedo ndụ mmiri ya na ọrụ mgbochi igbu whale na Sea Shepherd. Na 10 June 2018, Biografilm Festival [ya] na Bologna, Ịtali, gosipụtara ihe nkiri ihe nkiri nke Michele Cinque nkeji 86 bụ Iuventa [de]. Na 7 Septemba 2018, Alfred Schier gbara Klemp ajụjụ ọnụ maka ọkara awa na Phoenix Scrutlich, na Phoenix. [[Usòrò:Bregenz-19th_Sunday_Demo_Bregenz-Pia_Klemp-17ASD.jpg|thumb|Pia Klemp na-ekwu okwu na ngagharị iwe na Bregenz na 5 Mee 2019]] Na 5 Machị 2019, Katja Kipping kwuru banyere Klemp na ihe ngosi Bedeutende Frauen der Weltgeschichte - Pia Klemp (English: "Important women of world history - Pia Klimp") nke Julia Menger na Kerstin Hermes dere na "Der schöne Morgen" nke radioeins, Rundfunk Berlin-Brandenburg (RBB). Ọzọkwa na Machị 2019 Moritz Gathmann gbara Klemp ajụjụ ọnụ maka ọkara awa maka usoro ''OstWest''. N'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Eprel 2019, Westdeutscher Rundfunk (WDR) gbasaa ihe ngosi nkeji asatọ banyere Klemp nke Iris Toussaint. Na 29 Mee 2019, Joko & Klaas [de] nke Joko Winterscheidt na Klaas Heufer-Umlauf ProSieben gosipụtara ya na nkeji iri na ise. Na 8 Julaị 2019, Bayerischer Rundfunk (BR) gbasaa ajụjụ ọnụ ekwentị nkeji iri na otu site na Knut Cordsen. == Onyinye == * Na 1 Machị 2019 e nyere Klemp onyinye Clara Zetkin Women's Award (German: Clara-Zetkin-Frauenpreis). * Na 10 Mee 2019 e nyere Klemp na ndị ọrụ Iuventa onyinye Swiss Paul Grüninger Award (German: Paul Grüningen Preis). * Kansụl nke Obodo Paris na 12 Julaị 2019 mara ọkwa na ndị isi abụọ nke Sea-Watch 3, Klemp na Carola Rackete, ga-anata Grand Vermeil Medal, ihe nrite kachasị elu nke Obodo París, maka ịzọpụta ndị mbịarambịa n'oké osimiri, n'ihi na ndị isi ụgbọ mmiri abụọ ahụ gosipụtara "ịdị n'otu maka nkwanye ùgwù nke ndụ mmadụ". Klemp jụrụ onyinye ahụ, na-ewepụta nkwupụta na-akatọ gọọmentị Paris maka omume nke ha na-ekwu na nkwupụta "Ndị uwe ojii gị na-ezu ohi blanket n'aka ndị mmadụ ị na-amanye ibi n'okporo ámá, ka ị na-awakpo ngagharị iwe ma na-eme mpụ ndị na-eguzo maka ikike nke ndị mbịarambịa na ndị na-achọ ebe mgbaba. Ị chọrọ inye m ihe nrite maka omume ị na-alụ ọgụ na mgbidi gị. " == Ihe ndị na-adịghị mkpa == N'afọ 2019, Henning May, onye na-agụ egwu nke otu egwu rock German AnnenMayKantereit, dere abụ Ein Mensch mehr auf dem Meer (English: "Otu mmadụ ọzọ n'oké osimiri") banyere Pia Klemp. Ndị omenkà ndị ọzọ dere abụ ahụ. Iji nyere aka kwado ndị ọka iwu maka ikpe Iuventa nke Klemp, a kpọrọ biya dị n'ógbè ahụ "Pia-Bier" n'obodo ya bụ Bonn. == Hụkwa == * Ọrụ nke Sea Shepherd Conservation Society * Carola Rackete == Ihe odide == {{Reflist|refs=<ref name="LaTrobe_2013">{{cite web |title=Event – Captains Table, a Sea Shepherd talk |author=<!-- staff writer --> |date=2013-09-02 |work=Dive La Trobe |publisher=Dive La Trobe Inc. |location=Bundoora, Victoria, Australia |url=http://divelatrobe.org.au/event-captains-table-a-sea-shepherd-talk/ |access-date=2019-07-08}}</ref> <ref name="Docklands_2013">{{cite news |title=Popular ship visits Docklands |author=<!-- staff writer --> |date=2013-10-01 |newspaper=Docklands News |location=Melbourne, Victoria, Australia |url=https://www.docklandsnews.com.au/editions/article/popular-ship-visits-docklands_9112/ |access-date=2019-07-05}}</ref> <ref name="Sydney_2014">{{cite news |title=Sea Shepherd 'vindicated' after court upholds whaling ban |author-first=Jessica |author-last=Wright (Howard) |date=2014-04-01 |newspaper=[[The Sydney Morning Herald]] |location=Sydney, Australia |url=https://www.smh.com.au/national/sea-shepherd-vindicated-after-court-upholds-whaling-ban-20140401-35vt0.html |access-date=2019-07-05}}</ref> <ref name="Age_2014">{{cite news |title=Years of anti-whaling campaign worth it, says Sea Shepherd |author-first=Jessica |author-last=Wright (Howard) |date=2014-04-02 |newspaper=[[The Age]] |location=Melbourne, Victoria, Australia |url=https://www.theage.com.au/politics/federal/years-of-antiwhaling-campaign-worth-it-says-sea-shepherd-20140401-35wgt.html |access-date=2019-07-05 }} [https://web.archive.org/web/20220120053716/https://jessicaehoward.com/published-articles/the-age/years-of-anti-whaling-campaign-worth-it-says-sea-shepherd/]</ref> <ref name="Mounster_2014">{{cite news |title=Sea Shepherd flagship Steve Irwin docks in Launceston ahead of much-needed overhaul (Overhaul for whale war weary ship) |author-first=Bruce |author-last=Mounster |newspaper=[[The Mercury (Hobart)|The Mercury]] |date=2014-07-11 |location=Hobart, Tasmania, Australia |url=https://www.themercury.com.au/news/tasmania/sea-shepherd-flagship-steve-irwin-docks-in-launceston-ahead-of-muchneeded-overhaul/news-story/383815822f6fe75b47a855df321b8d1d?nk=724837f23dfcd05a5af50a62641f3879-1562586750 |access-date=2019-07-08}}</ref> <ref name="Examiner_2014">{{cite news |title=Steve Irwin departs Launceston today |author=<!-- staff writer --> |date=2014-08-13 |newspaper=[[The Examiner (Tasmania)|The Examiner]] |location=Launceston, Tasmania, Australia |url=https://www.examiner.com.au/story/2484581/steve-irwin-departs-launceston-today/ |access-date=2019-07-05}}</ref> <ref name="ABC_2014">{{cite news |title=Sea Shepherd's Steve Irwin returns to the water 'stronger, faster and more effective' |author=<!-- staff writer --> |date=2014-08-13 |newspaper=[[ABC News Online]] |location=Tasmania, Australia |url=https://www.abc.net.au/news/2014-08-13/steve-irwin-gets-a-facelift/5668854 |access-date=2019-07-08}}</ref> <ref name="Aquascope_2015">{{cite web |title=About: Who we are |publisher=Aquascope e.V. |author-first=Pia |author-last=Klemp |author-link=Pia Klemp |location=Bonn, Germany |url=http://aquascope.org/about/#who |access-date=2019-07-08 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2018-08-31 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20180831190747/http://aquascope.org/about/#who }}</ref> <ref name="Steinbrecher_2017">{{cite web |title=Was im Leben wirklich zählt |language=de |editor-first=Michael |editor-last=Steinbrecher |editor-link=:de:Michael Steinbrecher |series=[[Nachtcafé (talkshow)|Nachtcafé]] |date=2017-01-13 |publisher=[[SWR Fernsehen]] |issue=781 |url=https://www.fernsehserien.de/nachtcafe/episodenguide/30/28728 |access-date=2019-07-08}} [90&nbsp;min]</ref> <ref name="SWR_2017">{{cite web |title=SWR Fernsehen Programmhinweise und -änderungen von Freitag, 13.01.17 (Woche 2) bis Montag, 20.02.17 (Woche 8) |at=Freitag, 13. Januar 2017 (Woche 2)/13.01.2017 22.00 Nachtcafé |author=ots |language=de |date=2017-02-04 |orig-date=2017-01-13 |publisher=[[SWR Fernsehen]] |location=Baden-Baden, Germany |work=Presseportal |url=https://www.presseportal.de/pm/7169/3534225 |access-date=2019-07-08 |quote=Karriere, Geld oder Statussymbole waren Pia Klemp nie wichtig. Auf den Schiffen einer Umweltorganisation kämpft sie weltweit gegen Walfangflotten und die Zerstörung der Meere. Die 33-Jährige sieht das inzwischen als ihre Lebensaufgabe: "Der Tag, an dem ich aufhöre mich für den Schutz der Meere zu engagieren, ist der Tag, an dem ich endgültig die Augen zumache."}}</ref> <ref name="Klemp_2017">{{cite web |title=Pia Klemp - Second Mate - Germany |author-first=Pia |author-last=Klemp<!-- The MV Sam Simon --> |date=2017-02-13 |work=[[Facebook]] |url=https://www.facebook.com/seashepherdsamsimon/photos/pia-klemp-second-mate-germany-my-name-is-pia-and-im-from-germany-when-im-not-on-/1750821941610743/ |access-date=2019-07-08 |quote=When I'm not on the [[Sea Shepherd]] ships I work with my own organization Aquascope on improved monitoring and surveillance systems that allow for more effective control of IUU fishing. I am currently the 2nd Officer on the ''[[MV Sam Simon|Sam Simon]]''.}}</ref> <ref name="Reuters_2017">{{cite web |title=Italy seizes NGO rescue boat for allegedly aiding illegal migration |author-first1=Wladimiro |author-last1=Pantaleone |author-first2=Isla |author-last2=Binnie |editor-first1=Crispian |editor-last1=Balmer |editor-first2=Alison |editor-last2=Williams |work=[[Reuters]] |date=2017-08-02 |url=https://www.reuters.com/article/us-europe-migrants-italy-ngo/italy-seizes-ngo-rescue-boat-for-allegedly-aiding-illegal-migration-idUSKBN1AI21B}}</ref> <ref name="Jakob_2017">{{cite news |title="Sea Watch"-Kapitänin über ihren Einsatz - "Die Blockade der EU wird wanken" - Trotz Drohungen von libyischer Seite lassen sich Seenotretter nicht einschüchtern. Kapitänin Pia Klemp sticht jetzt mit der "Sea Watch III" in See. |language=de |author-first=Christian |author-last=Jakob |author-link=:de:Christian Jakob |date=2017-11-03 |newspaper=[[Die Tageszeitung]] (taz) |location=Berlin, Germany |url=https://taz.de/Sea-Watch-Kapitaenin-ueber-ihren-Einsatz/!5460061/}}</ref> <ref name="Heller-Pezzani_2018">{{cite web |author-first1=Charles |author-last1=Heller |author-first2=Lorenzo |author-last2=Pezzani |title=The Crime of Rescue - The Iuventa Case - An investigation by Forensic Oceanography and Forensic Architecture |location=[[Forensic Oceanography]] and [[Forensic Architecture]], [[Goldsmiths, University of London]], London, UK |work=The Seizure of the Iuventa |date=2018-04-20 |url=https://forensic-architecture.org/investigation/the-seizure-of-the-iuventa |access-date=2019-07-02 }} [https://web.archive.org/web/20201112013435/https://blamingtherescuers.org/iuventa/] [33:45&nbsp;min]<!-- With support by {{ill|borderline-europe|de}}, {{ill|WatchTheMed|de|Alarm-Phone-Initiative}}, [[Transmediale]]. --></ref> <ref name="Iuventa_2018">{{cite AV media |title=Iuventa |title-link=:de:Iuventa (Film) |editor-first1=Michele |editor-last1=Cinque<!-- director, producer 2, camera 1 --> |editor-first2=Christof |editor-last2=Brüning<!-- producer 1 --> |editor-first3=Ognjen |editor-last3=Dizdarevic<!-- producer 3 --> |editor-first4=René |editor-last4=Frotscher<!-- producer 4 --> |editor-first5=Thomas |editor-last5=Jeschner<!-- producer 5 --> |editor-first6=Volker |editor-last6=Zobelt<!-- producer 6 --> |editor-first7=Luca |editor-last7=Pancaldi<!-- producer 7 --> |editor-first8=Martina |editor-last8=Cocco<!-- camera 2 --> |editor-first9=Piero |editor-last9=Lassandro<!-- cutter --> |publisher=Lazy Film<!-- it --> / Bright frame<!-- it --> / [[:it:Rai Cinema|Rai Cinema]] / Sunday Filmproduktions GmbH<!-- de --> / [[ZDF]] / [[3Sat]] |type=documentary film |location=Italy / Germany |orig-date=2018-06-10 |date=2018-07-09 |language=de, en, ar}} [http://farbfilm-verleih.de/filme/iuventa/] [https://www.iuventa-film.de/] [86&nbsp;min]</ref> <ref name="Schröder_2018">{{cite news |title=Schiff vor Malta festgesetzt - Bonner Kapitänin rettet mit Sea-Watch Flüchtlinge |language=de |author-first=Felix |author-last=Schröder |date=2018-07-17 |newspaper=[[General-Anzeiger]] |location=Bonn, Germany |url=http://www.general-anzeiger-bonn.de/bonn/stadt-bonn/Bonner-Kapit%C3%A4nin-rettet-mit-Sea-Watch-Fl%C3%BCchtlinge-article3901641.html |access-date=2019-07-06}}</ref> <ref name="Wassermann_2018">{{cite news |title=Mittelmeer: Italien ermittelt gegen Flüchtlingsretter |author-last1=Knobbe |author-first1=Martin |author-last2=Wassermann |author-first2=Andreas |language=de |date=2018-07-28 |work=[[Der Spiegel]] |url=http://www.spiegel.de/politik/ausland/italien-ermittelt-gegen-fluechtlingsretter-aus-deutschland-a-1220498.html |access-date=2018-07-31}}</ref> <ref name="Volkskrant_2018">{{cite news |title=Italië stelt strafrechtelijk onderzoek in naar bemanning Duits reddingsschip |work=[[de Volkskrant]] |language=nl |author=<!-- staff writer --> |location=Amsterdam, Netherlands |date=2018-07-30 |url=https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/italie-stelt-strafrechtelijk-onderzoek-in-naar-bemanning-duits-reddingsschip~b555eda4/ |access-date=2018-07-31}}</ref> <ref name="Riepe_2018">{{cite news |title=Doku über Flüchtlingsschiff "Iuventa" - Vom Schüler-Projekt zum Politikum |language=de |author-first=Manfred |author-last=Riepe |newspaper=[[Der Tagesspiegel]] |location=Berlin, Germany |date=2018-08-13 |url=https://www.tagesspiegel.de/medien/doku-ueber-fluechtlingsschiff-iuventa-vom-schueler-projekt-zum-politikum/22905098.html |access-date=2019-07-06}}</ref> <ref name="Schier_2018">{{cite web |title=Pia Klemp |language=de |series=phoenix persönlich |publisher=[[Phoenix (German TV station)|phoenix]] |author-first=Alfred |author-last=Schier |author-link=:de:Alfred Schier |date=2018-09-07 |url=https://www.youtube.com/watch?v=HdPE1z_AxGY}} [29:23&nbsp;min]</ref> <ref name="RL_2018">{{cite web |title=Deutscher Verlag gibt ersten Roman von NGO-Kapitänin heraus |language=de |author-first=R. |author-last=L. |work=[[:de:Riviera Zeit|Riviera Zeit]] |date=2018-09-06 |location=Biot, France |url=http://www.riviera-press.fr/zeit/content/deutscher-verlag-gibt-ersten-roman-von-ngo-kapit%C3%A4nin-heraus |access-date=2019-07-06 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2018-09-07 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20180907130108/http://www.riviera-press.fr/zeit/content/deutscher-verlag-gibt-ersten-roman-von-ngo-kapit%C3%A4nin-heraus }}</ref> <ref name="Klemp_2018">{{cite book |title=Allmende und Schrebergarten |language=de |author-first=Pia |author-last=Klemp |author-link=Pia Klemp |trans-title=Commons and allotment |publisher=Edition Contra-Bass |location=Hamburg, Germany |date=2018-10-01 |edition=1 |isbn=978-3-94344635-7 |id=. {{DNB-IDN|1164992848}} |type=novel}} (264 pages)</ref> <ref name="Stange_2018">{{cite book |title=Leseinsel der unabhängigen Verlage – E-Reader zur Frankfurter Buchmesse 2018 |publisher=[[:de:CulturBooks|CulturBooks Verlag]] |date=2018-10-12 |isbn=978-3-95988124-1 |chapter=Fr., 13:00 Uhr: Edition Contra-Bass präsentiert Pia Klemp. Allmende und Schrebergarten |editor-first=Gerd |editor-last=Stange |language=de |pages=238–243 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=i3xxDwAAQBAJ&pg=PT238 |access-date=2019-07-08}} (400 pages)</ref> <ref name="Leisgang_2018">{{cite web |title=Kapitänin Pia Klemp: Schuldig der Solidarität |language=de |author-first=Theresa |author-last=Leisgang |date=2018-12-20 |work=mosaik - politik neu zusammensetzen |location=Berlin, Germany |url=https://mosaik-blog.at/klemp-seenotrettung-mittelmeer-italien/ |access-date=2019-07-06 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2019-06-25 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190625115328/https://mosaik-blog.at/klemp-seenotrettung-mittelmeer-italien/ }}</ref> <ref name="Notizia_2019">{{cite web |title=Tempi duri per le navi delle ONG: il capitano Pia Klemp nel mirino della giustizia italiana |language=it |author=<!-- staff writer --> |date=2019-01-11 |publisher=Associazione La Nuova |location=Rome, Italy |url=https://www.la-notizia.net/2019/01/11/pia-klemp-ong-migranti/ |access-date=2019-07-02 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2021-11-27 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20211127181154/https://www.la-notizia.net/2019/01/11/pia-klemp-ong-migranti/ }}</ref> <ref name="Freispruch_2019">{{cite book |title=ist das strafrecht oder kann das weg? |chapter=was hier geschieht, ist politikgemachtes sterben - Im Gespräch: Kapitänin Pia Klemp |language=de |author=<!-- staff writer --> |magazine=freispruch |issue=14 |date=March 2019 |publisher=Organisationsbüro der Strafverteidigervereinigungen GbR |location=Berlin, Germany |issn=2196-9868 |pages=33–36 |chapter-url=http://strafverteidigervereinigungen.de/freispruch/texte/klemo14_seawatch.pdf |access-date=2019-07-08 |url=http://strafverteidigervereinigungen.de/freispruch/freispruch%20heft%2014%20web.pdf}}</ref> <ref name="Frielinghaus_2019">{{cite web |title=Clara-Zetkin-Frauenpreis - Mit Empathie und Courage - Zwei außergewöhnliche Persönlichkeiten sind am Freitag mit dem Clara-Zetkin-Frauenpreis geehrt worden: Linda Rennings und Pia Klemp. |language=de |author-first=Jana |author-last=Frielinghaus |date=2019-03-02 |series=Politik & Ökonomie |work=[[Neues Deutschland]] (nd) |location=Berlin, Germany |url=https://www.neues-deutschland.de/artikel/1113471.clara-zetkin-frauenpreis-mit-empathie-und-courage.html |access-date=2019-07-05}}</ref> <ref name="Kipping_2019">{{cite web |title=Bedeutende Frauen der Weltgeschichte: Pia Klemp – Gespräch mit Katja Kipping |trans-title=Important women of world history - Pia Klemp |editor-first1=Julia |editor-last1=Menger |editor-first2=Kerstin |editor-last2=Hermes |author-first=Katja |author-last=Kipping |author-link=Katja Kipping |date=2019-03-05 |series=Der schöne Morgen - Die radioeins Morgenshow |work=[[radioeins]] |publisher=[[Rundfunk Berlin-Brandenburg]] (RBB) |location=Berlin, Germany |type=radio broadcast |url=https://www.radioeins.de/programm/index.htm/from=05-03-2019_05-00/psdoc=%21content%21rbb%21rad%21programm%21sendungen%21sendungen%214%211903%21190305_05_00_der_sch_ne_morgen_mo_fr_4173/to=06-03-2019_05-00.html |access-date=2019-07-08 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2019-07-08 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190708211105/https://www.radioeins.de/programm/index.htm/from=05-03-2019_05-00/psdoc=%21content%21rbb%21rad%21programm%21sendungen%21sendungen%214%211903%21190305_05_00_der_sch_ne_morgen_mo_fr_4173/to=06-03-2019_05-00.html }}</ref> <ref name="Fahrendholz_2019">{{cite web |title=HiK – Heimatlos in Köln e.V. hat den Clara-Zetkin-Preis 2019 gewonnen |language=de |author-first=Guido |author-last=Fahrendholz |date=2019-03-07 |location=Cologne, Germany |url=http://hik-koeln.de/2019/03/07/hik-heimatlos-in-ko%CC%88ln-e-v-hat-den-clara-zetkin-preis-2019-gewonnen/ |access-date=2019-07-05}}</ref> <ref name="Gathmann_2019">{{cite web |title=Seenotrettung von Flüchtlingen, Sexismus an Bord, Einwanderung nach Europa / Kapitänin Pia Klemp |language=de |author-first=Moritz |author-last=Gathmann |series=OstWest |publisher=RTV Broadcast & Content Management GmbH |location=Berlin, Germany |date=2019-03-14 |url=https://www.youtube.com/watch?v=V3CfaORJlXk}} [31:22&nbsp;min]</ref> <ref name="Toussaint_2019">{{cite web |title=Kapitänin Pia Klemp rettete Flüchtlinge aus Seenot – Jetzt wird der Bonnerin in Italien der Prozess gemacht, es droht ihr Gefängnis |language=de |date=2019-04-04 |publisher=[[Westdeutscher Rundfunk]] (WDR) |work=[[Frau tv]] |author-first=Iris |author-last=Toussaint |url=https://www1.wdr.de/mediathek/video/sendungen/frau-tv/video-kapitaenin-pia-klemp-rettete-fluechtlinge-aus-seenot--jetzt-wird-der-bonnerin-in-italien-der-prozess-gemacht-es-droht-ihr-gefaengnis-100.html}} [https://www.youtube.com/watch?v=72pYFZfAFHs] [7:39&nbsp;min]</ref> <ref name="Dernbach_2019">{{cite news |title=Kampf einer Kapitänin gegen die italienische Justiz: "Das würde das Ende der zivilen Seenotrettung bedeuten" |language=de |author-first=Andrea |author-last=Dernbach |work=[[Der Tagesspiegel]] |location=Berlin, Germany |date=2019-04-04 |url=https://www.tagesspiegel.de/politik/kampf-einer-kapitaenin-gegen-die-italienische-justiz-das-wuerde-das-ende-der-zivilen-seenotrettung-bedeuten/24180112.html |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Oschmann_2019">{{cite news |author-first=Roswitha |author-last=Oschmann |title=Pia Klemp aus Bonn: Sea-Watch-Kapitänin spricht in Bad Honnef |language=de |newspaper=[[General-Anzeiger]] |location=Bonn, Germany |date=2019-04-05 |url=http://www.general-anzeiger-bonn.de/region/siebengebirge/bad-honnef/Sea-Watch-Kapit%C3%A4nin-spricht-in-Bad-Honnef-article4081022.html |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Grüninger_2019">{{cite web |title=Leben retten statt die Helfenden kriminalisieren – Paul Grüninger Preis für ein Rettungsschiff |language=de |author-first=Paul |author-last=Rechsteiner |author-link=:de:Paul Rechsteiner |publisher=Paul Grüninger-Stiftung |location=St. Gallen, Switzerland |date=2019-04-10 |url=http://www.paul-grueninger.ch/pagine/stiftung/paul-grueninger-preis-2019.html |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="WannWo_2019">{{cite web |date=2019-05-01 |title=Fürs Retten geehrt und verfolgt - Pia Klemp ist Kapitänin der "Iuventa", dem Rettungsschiff von Sea-Watch - Pia Klemp rettete als Kapitänin bei Sea-Watch 10.000 Flüchtende aus dem Mittelmeer. Dafür wird sie nun angeklagt. Am Sonntag spricht sie in Bregenz. |language=de |author=<!-- staff writer --> |work=Wannundwo |url=https://www.wannundwo.at/interview/2019/04/30/fuers-retten-geehrt-und-verfolgt.wawo |access-date=2019-07-05}}</ref> <ref name="Hug_2019">{{cite news |title=Pia Klemp (36) rettete Tausenden das Leben - Nun drohen der Kapitänin 20 Jahre Gefängnis |language=de |author-first=Ralph |author-last=Hug |author-link=:de:Ralph Hug |date=2019-05-17 |newspaper=work - die Zeitung der Gewerkschaft Unia |location=Bern, Switzerland |url=https://www.workzeitung.ch/2019/05/nun-drohen-der-kapitaenin-20-jahre-gefaengnis/ |access-date=2019-07-05}}</ref> <ref name="Hess_2019">{{cite magazine |title=Liebe Pia Klemp |language=de |author-first=Stephanie |author-last=Hess |date=2019-05-24 |series=Das Kompliment |magazine=[[Annabelle (magazine)|Annabelle]] |url=https://www.annabelle.ch/leben/gesellschaft/liebe-pia-klemp-49329 |access-date=2019-07-06}}</ref> <ref name="Joko-Klass_2019">{{cite AV media |title=Joko & Klaas Live – 15 Minuten {{!}} ProSieben |language=de |publisher=Joko & Klaas |date=2019-05-29 |url=https://www.youtube.com/watch?v=S76hI3tjb4Y |access-date=2019-07-06 |via=YouTube}} [15&nbsp;min]</ref> <ref name="Singer_2019">{{cite web |title=Ernst statt Klamauk: Joko und Klaas sorgen mit Sondersendung für Überraschung |language=de |author-first=Tobias |author-last=Singer |date=2019-05-29 |work=[[FOCUS Online]] / [[GQ]] |url=https://www.focus.de/kultur/kino_tv/ernst-statt-klamauk-joko-und-klaas-sorgen-mit-sondersendung-fuer-ueberraschung_id_10775336.html |access-date=2019-07-05 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2019-07-05 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190705234330/https://www.focus.de/kultur/kino_tv/ernst-statt-klamauk-joko-und-klaas-sorgen-mit-sondersendung-fuer-ueberraschung_id_10775336.html }} [15:08&nbsp;min]</ref> <ref name="Körber-Werner_2019">{{cite web |title=Überwältigende Reaktionen auf die Botschaften von Pia Klemp, Dieter Puhl und Birgit Lohmeyer bei "Joko & Klaas LIVE" auf ProSieben |language=de |work=Presseportal |publisher=[[ProSiebenSat.1 TV Deutschland GmbH]] |author-first1=Kevin |author-last1=Körber |author-link1=:de:Kevin Körber |author-first2=Tabea |author-last2=Werner |date=2019-05-30 |location=Unterföhring, Germany |url=https://www.presseportal.de/pm/25171/4284524 |access-date=2019-07-06}}</ref> <ref name="Scheuch_2019">{{cite news |title=Pia Klemp - Joko und Klaas bringen Bonner Kapitänin ins TV |language=de |author-first=Laszlo |author-last=Scheuch |newspaper=[[General-Anzeiger]] |location=Bonn, Germany |date=2019-05-30 |url=http://www.general-anzeiger-bonn.de/bonn/stadt-bonn/Joko-und-Klaas-bringen-Bonner-Kapitänin-ins-TV-article4116675.html |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Stern_2019">{{cite web |title=Live auf Pro Sieben: Joko und Klaas liefern die 15 überraschendsten Minuten des deutschen Fernsehens - Die beiden TV-Moderatoren Joko und Klaas sind immer für einen Lacher gut. Am Mittwochabend überraschten die beiden aber ihren Sender und ganz Fernseh-Deutschland mit einer gelungenen Aktion. |language=de |author=<!-- staff writer --> |work=[[Stern (magazine)|Stern]] |location=Hamburg, Germany |date=2019-05-30 |url=https://www.stern.de/kultur/tv/joko-und-klaas--die-15-ueberraschendsten-minuten-des-deutschen-fernsehens-8733120.html |access-date=2019-07-09}}</ref> <ref name="RTL_2019">{{cite web |title=Coole Geste - Joko & Klaas lassen in gewonnener Sendezeit auf wichtige Themen aufmerksam machen - Von Seenotrettung bis Neo-Nazis |language=de |author=<!-- staff writer --> |date=2019-06-01 |work=[[RTL.de]] |publisher=[[RTL interactive GmbH]] |url=https://www.rtl.de/cms/joko-klaas-lassen-in-gewonnener-sendezeit-auf-wichtige-themen-aufmerksam-machen-4348134.html |access-date=2019-07-09 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2019-07-09 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190709032713/https://www.rtl.de/cms/joko-klaas-lassen-in-gewonnener-sendezeit-auf-wichtige-themen-aufmerksam-machen-4348134.html }}</ref> <ref name="KONTEXT_2019">{{cite magazine |title=Verkehrte Welt |language=de |author=<!-- staff writer --> |issue=427 |date=2019-06-05 |magazine=KONTEXT Wochenmagazin |publisher=KONTEXT:Verein für ganzheitlichen Journalismus e.V. |location=Stuttgart, Germany |url=https://www.kontextwochenzeitung.de/editorial/427/verkehrte-welt-2-5973.html |access-date=2019-07-09}}</ref> <ref name="Jagoda_2019">{{cite news |title=Mut zur Verletzlichkeit - Endlich wird Unrecht wieder zum Politikum |language=de |author-first=Jagoda |author-last=Marinić |author-link=Jagoda Marinić |work=[[Deutschlandfunk Kultur]] |location=Berlin, Germany |date=2019-06-05 |url=https://www.deutschlandfunkkultur.de/mut-zur-verletzlichkeit-endlich-wird-unrecht-wieder-zum.1005.de.html?dram:article_id=450494 |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Schumacher_2019">{{cite web |title=German boat captain Pia Klemp faces prison in Italy for migrant rescues |date=2019-06-08 |author-first=Elizabeth |author-last=Schumacher |publisher=[[Deutsche Welle]] (DW) |location=Bonn, Germany |url=https://www.dw.com/en/german-boat-captain-pia-klemp-faces-prison-in-italy-for-migrant-rescues/a-49112348 |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Higgins_2019">{{cite web |title='Sea Rescues Have Been Criminalized' as German Boat Captain Faces 20 Years in Prison For Saving Refugees |author-last=Higgins |author-first=Eoin |date=2019-06-11 |publisher=[[Common Dreams]] |location=Portland, Maine, USA |url=https://www.commondreams.org/news/2019/06/11/sea-rescues-have-been-criminalized-german-boat-captain-faces-20-years-prison-saving}}</ref> <ref name="DaSilva_2019">{{cite web |title=Viral #Freepia Campaign for German Biologist Boat Captain Pia Klemp Facing Prison for Helping Stranded Refugees |author-last=Da Silva |author-first=Chantal |author-link=Chantal Da Silva |date=2019-06-12 |work=[[Newsweek]] |location=New York, USA |url=https://www.newsweek.com/pia-kemp-boat-captain-migrants-mediterranean-1443525}}</ref> <ref name="Prengel_2019">{{cite web |title=Pia Klemp: 5 Fast Facts You Need to Know |author-first=Kate |author-last=Prengel |date=2019-06-12 |work=heavy. Breaking News |publisher=[[Heavy, Inc.]] |location=New York, USA |url=https://heavy.com/news/2019/06/pia-klemp/ |access-date=2019-06-12}}</ref> <ref name="Squires_2019">{{cite news |title=Captain of rescue boat faces 20 years in jail if convicted of illegally aiding migration in the Mediterranean |author-first=Nick |author-last=Squires |location=Rome, Italy |date=2019-06-12 |work=[[The Telegraph (Telegraph Media Group)|The Telegraph]] |url=https://www.telegraph.co.uk/news/2019/06/12/captain-rescue-boat-faces-20-years-jail-convicted-illegally/ |access-date=2019-06-16}}</ref> <ref name="Cooney_2019">{{cite web |title=German boat captain faces 20 years in jail for rescuing 1,000 migrants |author-first=Christy |author-last=Cooney |work=[[New York Post]] / [[The Sun (United Kingdom)|The Sun]] |date=2019-06-12 |url=https://nypost.com/2019/06/12/german-boat-captain-faces-20-years-in-jail-for-rescuing-1000-migrants/ |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Boffey_2019">{{cite web |title=Captain of migrant rescue ship says Italy 'criminalising solidarity' |author-first=Daniel |author-last=Boffey |newspaper=[[The Guardian]] |date=2019-06-15 |location=Brussels, Belgium; Palermo, Italy |url=https://www.theguardian.com/world/2019/jun/15/captain-of-migrant-rescue-ship-says-italy-criminalising-solidarity |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Neon_2019">{{cite news |title=Straffreiheit für Seenotrettung: Nach Auftritt bei Joko und Klaas: Kapitänin Pia Klemp bekommt prominente Unterstützung |language=de |author=<!-- staff writer --> |work=NEON / [[Stern (magazine)|Stern]] |date=2019-06-21 |location=Hamburg, Germany |url=https://www.stern.de/neon/wilde-welt/politik/straffreiheit-fuer-seenotrettung--henning-may-singt-fuer-kapitaenin-pia-klemp-8764202.html |access-date=2019-07-06}} [https://www.stern.de/lifestyle/jwd/themen/pia-klemp-8120130.html]</ref> <ref name="Klemp_2019">{{cite book |title=Lass uns mit den Toten tanzen |language=de |author-first=Pia |author-last=Klemp |author-link=Pia Klemp |trans-title=Let us dance with the dead |publisher=[[:de:MaroVerlag|MaroVerlag]] |date=2019-09-02 |edition=1 |isbn=978-3-87512491-0 |type=novel}} (240 pages)</ref> <ref name="Brinkmann_2019">{{cite web |url=http://www.literaturagentur-brinkmann.de/Autoren/pia-klemp.html |title=Pia Klemp |language=de |location=Munich, Germany |publisher=Literaturagentur Brinkmann |date=2019 |access-date=2019-07-02}}</ref> <ref name="Cordsen_2019_1">{{cite web |title=Sea Watch Kapitänin Pia Klemp "Lass uns mit den Toten tanzen" |language=de |author-first=Knut |author-last=Cordsen |date=2019-07-08 |series=kulturWelt |work=[[Bayern 2]] |publisher=[[Bayerischer Rundfunk]] (BR) |url=https://www.br.de/radio/bayern2/sendungen/kulturwelt/pia-klemp-lass-uns-mit-den-toten-tanzen-100.html |access-date=2019-07-09}} [10:52&nbsp;min]</ref> <ref name="Cordsen_2019_2">{{cite web |title=Kapitänin Pia Klemp über Seenotrettung und ihren neuesten Roman |language=de |author-first=Knut |author-last=Cordsen |date=2019-07-08 |series=kulturWelt |work=[[Bayern 2]] (BR) |url=https://player.fm/series/series-1833347/kapitanin-pia-klemp-uber-seenotrettung-und-ihren-neuesten-roman |access-date=2019-07-09 |accessdate=2023-08-17 |archivedate=2019-07-09 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190709021525/https://player.fm/series/series-1833347/kapitanin-pia-klemp-uber-seenotrettung-und-ihren-neuesten-roman }}</ref> <ref name="Cordsen_2019_3">{{cite web |title="Dass man diese Menschen dort wissentlich ertrinken lässt" - Die Kapitänin Pia Klemp war als Seenotretterin auf dem Mittelmeer unterwegs. Ihre Erlebnisse dort verarbeitet sie derzeit zu dem Roman "Lass uns mit den Toten tanzen". Im Gespräch erklärt sie, warum sie sich gegen ein Sachbuch entschieden hat. |language=de |author-first=Knut |author-last=Cordsen |date=2019-07-08 |series=kulturWelt |work=[[Bayern 2]] (BR) |url=https://www.br.de/nachrichten/kultur/seenotrettung-pia-klemp-buch-lass-uns-mit-den-toten-tanzen,RVd91xl |access-date=2019-07-09}}</ref> <ref name="ANSA_2019">{{cite news |title=Rackete files suit against Salvini - German migrant rescue skipper gets Paris' top prize |author=<!-- staff --> |work=[[Agenzia Nazionale Stampa Associata]] (ANSA) |date=2019-07-12 |url=http://www.ansa.it/english/news/2019/07/12/rackete-files-suit-against-salvini_ebef7238-ca54-400d-82e5-3b8bd668ba1e.html |access-date=2019-07-13}}</ref> <ref name="Dixon_2019">{{cite web |author-last1=Dixon |author-first1=Emily |author-last2=Wojazer |author-first2=Barbara |title=Ship captain who faces prison time for migrant rescues refuses Paris bravery medal |date=2019-08-22 |publisher=[[CNN]] |url=https://www.cnn.com/2019/08/22/europe/france-pia-klemp-bravery-medal-scli-intl/index.html |access-date=2019-08-23}}</ref> <ref name="SZ-Magazin_2019">{{cite web |title=Süddeutsche Zeitung, SZ-Magazin, Rubrik 'Sagen Sie jetzt nichts', Pia Klemp, aus Heft 37/2019 |language=de |author-first=Julia | author-last=Photos: Sellmann |date=2019-09-12 |series=SZ-Magazin |work=[[Süddeutsche Zeitung]] |url=https://sz-magazin.sueddeutsche.de/sagen-sie-jetzt-nichts/pia-klemp-interview-salvini-seenotrettung-87751 |access-date=2020-09-08}}</ref> <ref name="Tondo-Stierl_2020">{{cite web |author-first1=Lorenzo |author-last1=Tondo |author-first2=Maurice |author-last2=Stierl |title=Banksy funds refugee rescue boat operating in Mediterranean |newspaper=[[The Guardian]] |date=2020-08-27 |url=https://www.theguardian.com/world/2020/aug/27/banksy-funds-refugee-rescue-boat-operating-in-mediterranean}}</ref> <ref name="KlempAuthorAmazonList">{{cite web |url=https://www.amazon.co.uk/Pia-Klemp/e/B07Z85VZK5/ref=aufs_dp_mata_dsk |title=Books By Pia Klemp |work=www.amazon.co.uk |date= |access-date=8 January 2023}}</ref>}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite news|title="Ich war noch nie zum Spass auf See" Sie hat Tausende Menschen aus dem Meer gerettet – nun drohen ihr 20 Jahre Haft: Pia Klemp über Werte und Normalität|language=de|work=[[Basler Zeitung]]|date=2019-06-07|url=https://www.bazonline.ch/ich-war-noch-nie-zum-spass-auf-see/story/31855284|accessdate=2019-07-02}} * {{Cite book|title=Spielverderber: Mein Leben zwischen Rap & Antifa|language=de|chapter=Chapter 9: Kritische Konstrukte - Exkurs: Gewalt|author=Chaoze One|authorlink=:de:Chaoze One|date=2019-05-03|edition=1|publisher=Polarise / [[:de:dpunkt.verlag|dpunkt.verlag]]|location=Heidelberg, Germany|isbn=978-3-94761917-7|chapterurl=https://books.google.com/books?id=GF2UDwAAQBAJ&pg=PT166}} (200 pages) * {{Cite book|title=Laila weint nicht mehr: Das Ende der NGOs?<!-- actual title contains typo: "NGO's" -->|language=de|chapter=Chapter 4.6. Personen, die helfen - Pia Klemp<!-- actual chapter title erroneously does not contain the comma -->|first=Harald|author=Fuchs|location=Schwandorf, Germany|publisher=tredition|pages=303–309|date=August 2018|edition=1|isbn=978-3-74696821-6|url=https://books.google.com/books?id=QSNwDwAAQBAJ|chapterurl=https://books.google.com/books?id=QSNwDwAAQBAJ&pg=PT303}} (448 pages) == Njikọ mpụga ==   * 2019-02-24 okwu nke Pia Klemp [11:08 min] {{SSCS}}{{authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] acayljzqeoq2dukp5425rvzxk13gkbp Simon Fraser, Lord Lovat nke iri na anọ 0 29682 638486 632594 2026-05-20T10:45:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638486 wikitext text/x-wiki  [[File:Simon Joseph Fraser, 14th Lord Lovat.jpg|thumb|]] Major-General '''Simon Joseph Fraser''', 14th Lord Lovat na 3rd Baron Lovat, KT, GCVO, KCMG, CB, DSO (25 Nọvemba 1871 - 18 Febụwarị 1933), bụ onye ọrụ ndị agha Britain, aristocrat, onye nwe ala, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 23rd Chief of Clan Fraser.<ref name="1933Obit">{{Cite news|author=TIMES|first=Special Cable to THE NEW YORK|title=LORD LOVAT DIES AT 61.; Brilliant Soldier in Two Wars Succumbs to Heart Disease.|url=https://www.nytimes.com/1933/02/19/archives/lord-lovat-dies-at-61-brilliant-soldier-in-two-wars-succumbs-to.html?searchResultPosition=3|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=19 February 1933}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTIMES1933">TIMES, Special Cable to THE NEW YORK (19 February 1933). [https://www.nytimes.com/1933/02/19/archives/lord-lovat-dies-at-61-brilliant-soldier-in-two-wars-succumbs-to.html?searchResultPosition=3 "LORD LOVAT DIES AT 61.; Brilliant Soldier in Two Wars Succumbs to Heart Disease"]. ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ bụ ezie na iwu kwadoro 14th Lord Lovat (na 3rd Baron Lovat), a kpọrọ ya dị ka 16th Lord, n'ihi na abụọ gara aga Lord Lovats na-efu aha ahụ.<ref>{{Cite book|title=The Highland Clans|date=1967|url=https://books.google.com/books?id=mE2bnqIfNlkC|accessdate=11 August 2021|language=en}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ ya n'ezinụlọ Roman Katọlik na 25 Nọvemba 1871, ọ bụ nwa mbụ dị ndụ n'ime ụmụ itoolu Simon Fraser, 13th Lord Lovat, na Alice Maria Weld-Blundell mụrụ. N'etiti ụmụnne ya bụ Mary Laura Fraser (nwunye John Scott, Viscount Encombe na nne John Scott, 4th Earl of Eldon), Alice Mary Charlotte Fraser (nwa Bernard Constable-Maxwell na nne Gerald Maxwell), Etheldreada Mary Fraser (nwanyị nke onye nnọchi anya mba ọzọ Sir Francis Oswald Lindley), Hugh Joseph Fraser, onye isi na ndị nche Scotland nke e gburu na Agha Mbụ nke Ypres n'oge Agha Ụwa Mbụ), Alastair Joseph Fraser (di nke Lady Grylston, nwa nwanyị nke James Grimston, Mary Grimston nke Grimrd Earl (nwall).<ref name="EarlEldon">{{Cite web|title=Eldon, Earl of (UK, 1821)|url=http://www.cracroftspeerage.co.uk/eldon1821.htm|work=cracroftspeerage.co.uk|publisher=Heraldic Media Limited|accessdate=18 August 2020|archivedate=14 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210114001733/http://www.cracroftspeerage.co.uk/eldon1821.htm#ELDON_1821_4}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''cracroftspeerage.co.uk''. Heraldic Media Limited<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Houses of Parliament War Memorials — Royal Gallery, First World War|url=http://www.parliament.uk/documents/War-Memorial-Lists/War-Memorial-Royal-Gallery-WW1.pdf|publisher=[[Parliament of the United Kingdom|parliament.uk]]}}</ref>-Onye. Archibald Stirling na nne Sir David Stirling) na Muriel Mary Rose Fraser, onye ghọrọ onye nọn Katọlik. Nna ya jere ozi dị ka Lord Lieutenant nke Inverness na aide-de-camp nke Queen Victoria site na 1883 ruo 1887.<ref name="LordLovat"/> Ọ gụrụ akwụkwọ na Fort Augustus Abbey na Magdalen College, Oxford, ọ bụ onye otu egwuregwu polo nke Mahadum Oxford ma soro MA pụọ.<ref>{{Cite book|author=Lindley|first=Sir Francis|title=Lord Lovat, A Biography|date=1935|publisher=Hutchinson & Co.|location=London}}</ref> == Ọrụ == E nyere Lord Lovat ọrụ n'ime Queen's Own Cameron Highlanders ma bulie ya n'ọkwa lieutenant n'afọ 1890, mana a kpọfere ya dị ka Lieutenant n'ime 1st Life Guards n'afọ 1844.<ref>{{Cite journal|title=Polo Monthly|date=June 1918|url=http://www.hpa-polo.co.uk/yearbooks/1918%20Jun%20-%201919%20Sep.pdf|accessdate=10 August 2013}}</ref> N'afọ 1897, ọ gbara arụkwaghịm na Regular Army wee sonye n'òtù ndị ọrụ afọ ofufo nke Queen's Own Cameron Highlanders. === Agha Boer na ndị Lovat Scouts === Na ngwụcha afọ 1899, ọ zụlitere ndị Lovat Scouts maka ọrụ na Agha nke Abụọ nke Boer na South Africa, ma site na Febụwarị 1900 jere ozi dị ka onye nke abụọ na-achịkwa ha na ọkwa nke onyeisi, na-elekọta ndị agha na-agba ịnyịnya. Maka ndị Lovat Scouts, ọ họọrọ ndị na-agba égbè kachasị mma ọ nwere ike ịchọta na onye isi zuru oke na Andrew David Murray. Ndị agha ahụ rutere South Africa na mbido 1900, ma sonye na Black Watch, mana a gbasara ha na July 1901 mgbe e guzobere ụlọ ọrụ abụọ (nke 113 na nke 114 maka Imperial Yeomanry. Lord Lovat gara n'ihu dị ka onye nke abụọ na-achịkwa ụlọ ọrụ abụọ ahụ ruo mgbe Col. E gburu Murray n'agha abalị ya na ndị Boer Commando na 19/20 Septemba 1901, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ghọrọ onye isi nke ndị agha ahụ n'onwe ya (nke dị afọ 29 ugbu a), ma nọgide na-achị ruo mgbe agha ahụ biri.<ref>{{Cite book|author=Leslie Melville|first=Michael|title=The Story of the Lovat Scouts 1900-1980|date=1981|publisher=The Saint Andrew Press|location=Edinburgh|isbn=0715204742}}</ref> Agha ahụ kwụsịrị na June 1902, Lord Lovat hapụrụ ọrụ ya na Imperial Yeomanry ma nye ya ọkwa nsọpụrụ nke onye isi na ndị agha na 11 July 1902. Ọ laghachiri na United Kingdom na ndị agha na SS Tintagel Castle n'ọnwa na-esote, na-abata na nnabata ọha na eze na Inverness na ngwụcha Ọgọst. Maka ozi ya n'agha ahụ, a kpọtụrụ ya aha na ozi (gụnyere ozi ikpeazụ nke Lord Kitchener dere na 23 June 1902), e nyere ya Distinguished Service Order (DSO) na 1900, ma họpụta ya ka ọ bụrụ onye ibe nke Order of the Bath (CB) n'ọnwa Ọktoba 1902. Mgbe Agha nke Abụọ nke Boer gasịrị, ụlọ ọrụ abụọ fọdụrụnụ (nke e jikọtara ya na Imperial Yeomanry maka akụkụ ikpeazụ nke agha ahụ) laghachiri na United Kingdom ma gbasaa. A gbanwere otu ahụ n'afọ sochirinụ, nke nwere '''ndị''' agha abụọ, '''nke''' akpọrọ 1st na 2nd Lovat Scouts. Site na ndị nledo a, e guzobere otu ndị na-agba égbè ma bụrụ ndị na-achụ égbè mbụ nke ndị agha Britain. Eze Edward VII họpụtara Lord Lovat ka ọ bụrụ Commander nke Royal Victorian Order (CVO) n'afọ 1903.<ref>Burke's Peerage (2003), volume 2, p.2415</ref> O mechara bụrụ ''onye na-enyere'' Eze George nke Ise aka.<ref name="1946Engagment">{{Cite news|author=Times|first=Wireless To the New York|title=Mrs. Veronica Phipps Is Betrothed to M.p.|url=https://www.nytimes.com/1946/01/08/archives/mrs-veronica-phipps-is-betrothed-to-mp.html?searchResultPosition=20|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=8 January 1946}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTimes1946">Times, Wireless To the New York (8 January 1946). [https://www.nytimes.com/1946/01/08/archives/mrs-veronica-phipps-is-betrothed-to-mp.html?searchResultPosition=20 "Mrs. Veronica Phipps Is Betrothed to M.p."] ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref> === Agha Ụwa Mbụ === [[Usòrò:The_Official_Visits_To_the_Western_Front,_1914-1918_Q9117.jpg|áká_èkpè|thumb|General Simon Fraser, 14th Lord Lovat na 3rd Baron Lovat, na-anabata ndị nta akụkọ Canada na nleta ha na No. 14 Company Canadian Forestry Corps na Conches Forest, 22 July 1918.]] N'Agha Ụwa nke Mbụ, ọ bụ onye isi nke Highland Mounted Brigade nke 2nd Mounted Division, a kwalitere ya Brigadier-General na Septemba 1914. A họpụtara ya ka ọ bụrụ Knight of the Thistle na 1915 maka idu ndú na obi ike.<ref name="LordLovat"/> Na Machị 1916, ọ ghọrọ onye isi nke 4th Mounted Division wee ghọọ Major General ọnwa abụọ ka e mesịrị.<ref>Becke, A.F. (1945). ''History of the Great War: Order of Battle of Divisions: Territorial Force & Mounted Divisions Pt. 2A''. London HMSO.</ref> Ọ ghọrọ Rhodes Trustee na 1917, n'otu afọ ahụ dị ka Rudyard Kipling. N'afọ 1919, e nyere Lovat Knight Commander of the Order of St Michael and St George ma họpụta ya dịka Onye isi oche nke Army Forestry Commission, na-eje ozi site na 1919 ruo 1927.<ref name="LordLovat">{{Cite web|title=Lovat, Lord (S, 1458/64)|url=http://www.cracroftspeerage.co.uk/lovat1457.htm|work=cracroftspeerage.co.uk|publisher=Heraldic Media Limited|accessdate=18 August 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.cracroftspeerage.co.uk/lovat1457.htm "Lovat, Lord (S, 1458/64)"]. ''cracroftspeerage.co.uk''. Heraldic Media Limited<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 August</span> 2020</span>.</cite></ref> === Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị === Ewezuga ọrụ agha, Lovat bụkwa Onye isi oche nke Forestry Commission site na 1919 ruo 1927 ma jee ozi na nchịkwa Conservative nke Stanley Baldwin dị ka Under-Secretary of State for Dominion Affairs site na 1927 ruo 1929.<ref>Burke's Peerage (2003) vol.2, p.2415</ref> == Ndụ onwe onye == [[Usòrò:John_Singer_Sargent_-_The_Honourable_Laura_Lister_-_FM_1943.156.jpg|thumb|Foto nwata nke Laura Lister nke John Singer Sargent sere]] Na Febụwarị 1910, a nụrụ na Lord Lovat ga-ekwe onye nketa America, Edith Clark, nwa nwanyị nke Charles S. Clark nke New York na Grosvenor Square, London nkwa ọlụlụ.<ref name="1910EngagementRumor">{{Cite news|author=TIMES|first=Special Cable to THE NEW YORK|title=MISS CLARK TO WED A PEER?; London Expects Announcement of Her Engagement to Lord Lovat.|url=https://www.nytimes.com/1910/02/27/archives/miss-clark-to-wed-a-peer-london-expects-announcement-of-her.html?searchResultPosition=5|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=27 February 1910}}</ref> Otú ọ dị, na 15 Ọktoba 1910, Lovat lụrụ Hon. Laura Lister (1892-1965), nwa nwanyị nke abụọ nke Thomas Lister, 4th Baron Ribblesdale na, nwunye mbụ ya, Charlotte Monkton Tennant (nwa nwanyị nke Sir Charles Tennant, 1st Baronet, MP maka Peebles na Selkirk). N'etiti ala ezinụlọ Fraser bụ Beaufort Castle na Scotland (nke nna ya wughachiri na ngwụcha afọ 1870) na 181,800 acres nke ala.<ref name="1933Obit"/> Ha abụọ bụ nne na nna nke ụmụ ise, anọ n'ime ha biri ndụ ruo mgbe ha tozuru oke:<ref name="LordLovat"/> * <nowiki><i id="mwlw">Simon</i></nowiki> Christopher Joseph Fraser, 15th Lord Lovat (1911-1995), onye lụrụ Rosamond Delves Broughton, naanị nwa nwanyị nke Sir Henry Broughton.<ref name="LordLovat"/> * <nowiki><i id="mwnQ">Magdalen</i></nowiki> Mary Charlotte Fraser (1913-1969), onye lụrụ nwa nwanne ya nwoke John Scott, 4th Earl of Eldon, onye ọrụ Royal Auxiliary Air Force ma bụrụ nne John Scott, 5th Earl of eldon.<ref name="LordLovat" /> * Sir <nowiki><i id="mwpQ">Hugh</i></nowiki> Charles Patrick Joseph Fraser (1918-1984), onye omeiwu maka Stafford na Stone, Under-Secretary of State for the Colonies, na Secretary of State for Air onye lụrụ onye edemede Lady Antonia Margaret Caroline Pakenham, nwa nwanyị nke Frank Pakenham.<ref name="1945Resignation">{{Cite news|author=Times|first=Wireless To the New York|title=LORD LOVAT RESIGNS; Leader of Commandos at Dieppo Leaves Foreign Office|url=https://www.nytimes.com/1945/07/14/archives/lord-lovat-resigns-leader-of-commandos-at-dieppo-leaves-foreign.html?searchResultPosition=1|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=14 July 1945}}</ref> Ha gbara alụkwaghịm na 1977.<ref name="LordLovat" /> * <nowiki><i id="mwsw">Veronica</i></nowiki> Nell Fraser (1920-2005), onye edemede nri na onye na-elekọta ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke lụrụ Lt. Alan Phipps nke Royal Navy na 1940.<ref name="1940Wedding">{{Cite news|title=VERONICA FRASER A BRIDE; Daughter of Late Lord Lovat Is Wed to Son of Sir Eric Phipps|url=https://www.nytimes.com/1940/08/07/archives/veronica-fraser-a-bride-daughter-of-late-lord-lovat-is-wed-to-son.html?searchResultPosition=2|accessdate=18 August 2020|work=[[The New York Times]]|date=7 August 1940}}</ref> Mgbe ọ nwụsịrị na 1944, ọ lụrụ Sir Fitzroy Maclean, 1st Baronet na 1946.<ref name="LordLovat" /><ref name="1946Engagment"/> * Mary Diana ''Rose'' Fraser (1926-1940), onye nwụrụ mgbe ọ dị afọ 14.<ref name="LordLovat" /> Lovat nwụrụ site na nkụchi obi na London na Febụwarị 1933, mgbe ọ dị afọ 61, nwa ya nwoke nke okenye Simon nọchiri ya dị ka Lord Lovat nke iri na ise (nke a maara dị ka Lord nke iri na asaa), onye gosipụtara onwe ya n'oge D-Day landings na Normandy na June 1944.<ref name="1933Obit"/><ref name="LordLovat"/> === Ụmụ ya === Site n'aka nwa ya nwoke nke okenye Simon, ọ bụ nna nna nke ụmụ isii, gụnyere Simon Fraser, Master of Lovat (1939-1994), Fiona Mary Fraser (b. 1941) (nwunye Robin Richard Allen), Annabel Thérèse "Tessa" Fraser (m. 1942) (nwunye Hugh Mackay, 14th Lord Reay na Sir Henry Keswick), Kim Ian Maurice Fraser (1946-2020), Hugh Alastair Joseph Fraser (1947-2011) (di nke Drusilla Jane Montomerie), Andrew Roy Matthew Fraser (1952-1994) (di nke Anneville).<ref>[http://www.scotsman.com/news/obituaries/obituary_the_rt_hon_hugh_fraser_farmer_1_1503018 "Obituary: The Rt. Hon. Hugh Fraser, farmer (1947-2011)"] ''[[The Scotsman]]'' </ref><ref name="Obituaries: Lady Lovat">{{Cite web|title=Obituaries: Lady Lovat|url=http://www.heraldscotland.com/comment/obituaries/lady-lovat.16952376|publisher=Herald Scotland}}</ref> Site na nwa ya nwanyị Magdalen, ọ bụ nna nna nke atọ, gụnyere John Joseph Nicholas Scott, 5th Earl of Eldon (1937-2017) na Simon Peter Scott (b. 1939).<ref name="EarlEldon"/> Site n'aka nwa ya nwoke Sir Hugh, ọ bụ nna nna nke ụmụ isii, gụnyere Rebecca Rose Fraser (b. 1957), Flora Fraser (d. 1958), Benjamin Hugh Fraser (m. 1961), Natasha Fraser (n. 1963), Damian Fraser (nw. 1964), na Orlando Fraser (mm. 1967).<ref name="LordLovat"/> == Ihe odide == {{Reflist|30em}} === Akwụkwọ === * {{Cite book|author=Kidd|first=Charles|title=Debrett's Peerage and Baronetage|publisher=New York: St Martin's Press|date=1990}} * ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke akụkọ ndụ mba'' == Njikọ mpụga == * Leigh Rayment's Peerage Pages * [http://www.thepeerage.com/p4326.htm#i43255 ThePeerage.com] {{s-start}} {{s-gov}} {{s-new}} {{s-ttl|title=Chairman of the<br/>[[Forestry Commission]]|years=1919–1927}} {{s-aft|after=[[Charles Hepburn-Stuart-Forbes-Trefusis, 21st Baron Clinton|The Lord Clinton]]}} {{s-off}} {{succession box|title=[[Under-Secretary of State for Dominion Affairs]]|years=1926–1927|before=[[George Villiers, 6th Earl of Clarendon|The Earl of Clarendon]]|after=[[Ivor Windsor-Clive, 2nd Earl of Plymouth|The Earl of Plymouth]]}}\ {{s-hon}} {{succession box|title=[[Chiefs of Clan Fraser|MacShimidh]]|before=[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]|after=[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]|years=1887–1933}} {{s-reg|sct}} {{succession box|title=[[Lord Lovat]]|before=[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]|after=[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]|years=1887–1933}} {{s-reg|uk}} {{succession box|title=[[Baron Lovat]]|before=[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]|after=[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]|years=1887–1933}} {{s-end}} {| class="wikitable succession-box noprint" style="margin:0.5em auto; font-size:95%;clear:both;" ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #bebebe;" |Government offices |- | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |'''New title''' | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''Chairman of the<br /><br /><br /><br />[[Forestry Commission]]''' <br /><br /><br /><br />1919–1927 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Charles Hepburn-Stuart-Forbes-Trefusis, 21st Baron Clinton|The Lord Clinton]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #ccccff;" |Political offices |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[George Villiers, 6th Earl of Clarendon|The Earl of Clarendon]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Under-Secretary of State for Dominion Affairs]]''' <br /><br /><br /><br />1926–1927 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Ivor Windsor-Clive, 2nd Earl of Plymouth|The Earl of Plymouth]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #FFF157;" |Honorary titles |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Chiefs of Clan Fraser|MacShimidh]]''' <br /><br /><br /><br />1887–1933 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #ACE777;" |[[Peerage of Scotland]] |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Lord Lovat]]''' <br /><br /><br /><br />1887–1933 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> |- ! colspan="3" style="border-top: 5px solid #ACE777;" |[[Peerage of the United Kingdom]] |- style="text-align: center;" |- style="text-align:center;" | rowspan="1" style="width:30%;" |Preceded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 13th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> | rowspan="1" style="width: 40%; text-align: center;" | '''[[Baron Lovat]]''' <br /><br /><br /><br />1887–1933 | rowspan="1" style="width: 30%; text-align: center;" |Succeeded&nbsp;by<div style="font-weight: bold">[[Simon Fraser, 15th Lord Lovat|Simon Fraser]]</div> |} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] c9xl18vve8048yfmotb3qdhwbk0ivas Paul Beatty 0 32654 638400 452222 2026-05-19T16:49:38Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638400 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Paul Beatty''' (amụrụ na June 9, 1962) bụ onye edemede America na osote prọfesọ nke edemede na Mahadum Columbia. <ref>[https://arts.columbia.edu/profiles/paul-beatty Paul Beatty faculty page, Columbia University School of the Arts]</ref>N'afọ 2016, ọ meriri National Book Critics Circle Award na Booker Prize maka akwụkwọ akụkọ ya The Sellout . Ọ bụ oge mbụ a na-asọpụrụ onye edemede si United States na Man Booker. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na Los Angeles, California, n'afọ 1962. Beatty nwetara akara ugo mmụta [[Master of Arts|MA]]_of_Fine_Arts" id="mwEg" rel="mw:WikiLink" title="Master of Fine Arts">MFA na edemede okike na Brooklyn College na akara ugo mmụta MA na nkà mmụta akparamàgwà mmadụ na Mahadum Boston. Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1980 na El Camino Real High School na Woodland Hills, California.Beatty lụrụ onye na-eme ihe nkiri Althea Wasow, nwanne nwanyị nke onye guzobere BlackPlanet Omar Wasow.<ref>Millen, Robbie, , ''The Times'', October 25, 2016.</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.eileenmwasow.com/page3|title=Bio|accessdate=2023-10-29|archivedate=2023-10-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231029062912/https://www.eileenmwasow.com/page3}}</ref> == Ọrụ == N'afọ 1990, e chiri Beatty okpueze nke mbụ Grand Poetry Slam Champion nke Nuyorican Poets Cafe. Otu n'ime ihe nrite maka mmeri nke asọmpi ahụ bụ nkwekọrịta akwụkwọ nke dugara na mpịakọta mbụ nke uri ya, Big Bank Take Little Bank (1991). <ref name="wiyf2">Aptowicz, p. 46.</ref>Akwụkwọ ọzọ nke uri, ''Joker, Joker, Deuce'' (1994), sochiri nke a, na ngosipụta na-eme uri ya na MTV na PBS (na usoro The United States of Poetry). <ref name="wiyf3">Aptowicz, p. 80.</ref>N'afọ 1993, e nyere ya onyinye site na Foundation for Contemporary Arts Grants to Artists Award.<ref>[http://www.foundationforcontemporaryarts.org/recipients/paul-beatty "Grants to artists, Poetry 1993 | Paul Beatty"], Foundation for Contemporary Arts.</ref> Akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Oge'' ''White Boy Shuffle'' (1996), nwetara nyocha dị mma na ''[[The New York Times]]''">The New York Times site n'aka onye nyocha Richard Bernstein, onye kpọrọ akwụkwọ ahụ "oké okpomọkụ satirical site na obi nwere nkà nke ndụ ndị Black American. " Akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ, ''Tuff'' (2000), nwetara ọkwa dị mma na magazin Time, ebe a kọwara ya dị ka "dị ka abụ rap gbasaa, ihe odide ya na-akọwa ọgụ na ndụ na bravado nke ndị hip-hoppers" N'afọ 2006, Beatty dezigharịrị otu isiokwu nke African-American kpọrọ ''Hokum'' na New York Times. <ref name="Bernstein">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1996/05/31/books/books-of-the-times-black-poet-s-first-novel-aims-the-jokes-both-ways.html|title=BOOKS OF THE TIMES; Black Poet's First Novel Aims the Jokes Both Ways|author=Bernstein|first=Richard|date=May 31, 1996|work=The New York Times|accessdate=August 5, 2016}}</ref><ref>Philadelphia, Desa, [https://web.archive.org/web/20231029102707/https://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,996793,00.html "Books: Tuff By Paul Beatty"], ''Time Magazine'', May 1, 2000.</ref><ref>{{Cite news|author=Beatty|first=Paul|url=https://www.nytimes.com/2006/01/22/books/review/22beatty.html|title=Black Humor|work=The New York Times|date=January 22, 2006}}</ref>Akwụkwọ akụkọ ya nke afọ 2008 bụ Slumberland bụ maka onye American DJ na Berlin, onye nyocha Patrick Neate kwuru, sị: "N'ụzọ kachasị mma, ihe odide Beatty bụ ihe na-awụ akpata oyi n'ahụ, ihe na-adịghị mma ma na-atọ ọchị. "<ref>{{Cite news|first=Patrick|author=Neate|url=https://www.theguardian.com/books/2008/dec/06/fiction-slumberland-paul-beatty-patrick-neate|title=Jukebox sommelier|work=The Guardian'|date=December 6, 2008}}</ref> N'akwụkwọ akụkọ ya nke afọ 2015 The Sellout, Beatty na-akọ akụkọ banyere onye ọrụ ugbo nọ n'obodo ukwu nke na-anwa ibute ụzọ n'ịgbanwe ịgba ohu na ịkpa ókè n'ógbè Los Angeles. Na ''The Guardian'', Elisabeth Donnelly kọwara ya dị ka "ọrụ magburu onwe ya nke na-eme ka Beatty bụrụ onye edemede kachasị ọchị na America", ebe onye nyocha Reni Eddo-Lodge kpọrọ ya "ihe na-atọ ọchị", na-aga n' na-ekwu, sị: "Ihe niile gbasara atụmatụ The Sellout na-emegiderịta onwe ya. Ngwaọrụ ndị ahụ bụ ihe dị adị iji bụrụ ihe kwere omume, ma ọ bụ ihe na-eju anya gị. " Akwụkwọ ahụ were ihe karịrị afọ ise iji mezue.<ref>Donnelly, Elisabeth, [https://www.theguardian.com/books/2015/mar/10/paul-beatty-interview-the-sellout "Paul Beatty on writing, humor and race: 'There are very few books that are funny'"], ''The Guardian'', March 10, 2015.</ref><ref>Eddo-Lodge, Reni, [https://www.theguardian.com/books/2016/may/11/the-sellout-by-paul-beatty-review "The Sellout by Paul Beatty review – a whirlwind satire about racial identity"], ''The Guardian'', May 11, 2016.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books/21709260-first-american-winner-man-booker-prize-swiftian-hero "A Swiftian hero"], ''[[The Economist]]'', October 29, 2016. Article withdrawn for similarities with other articles, with apology.</ref> E nyere Sellout 2015 National Book Critics Circle Award maka akụkọ ifo, na 2016 Man Booker Prize. <ref>Sandhu, Sukhdev, [https://www.theguardian.com/books/2016/jun/24/paul-beatty-interview-the-sellout "Paul Beatty: 'Slam poetry, TED talks: they're for short attention spans'"], ''The Guardian'', June 24, 2016.</ref><ref>Alter, Alexandra, [https://www.nytimes.com/2016/10/26/business/media/paul-beatty-wins-man-booker-prize-with-the-sellout.html "Paul Beatty Wins Man Booker Prize With 'The Sellout'"], ''The New York Times'', October 25, 2016. Retrieved October 25, 2016.</ref>Beatty bụ onye America mbụ meriri Man Booker Prize, nke akwụkwọ akụkọ Bekee niile ruru eru na 2014.<ref>{{Cite web|author=Masters|first=Tim|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-37770363|title=Man Booker Prize: Paul Beatty becomes first US winner for The Sellout|publisher=BBC News|date=October 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite news|first=Charlotte|author=Higgins|authorlink=Charlotte Higgins|url=https://www.theguardian.com/books/2016/oct/26/man-booker-prize-winner-paul-beatty-the-sellout-interview|title=Turned down 18 times. Then Paul Beatty won the Booker …|work=The Guardian|date=October 26, 2016}}</ref> == Onyinye na nsọpụrụ == * 2009 Creative Capital Award maka Slumberland''Obodo dị n'okpuru ala'' * 2015 National Book Critics Circle Award (Fiction), onye mmeri maka The Sellout.<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2016/03/18/business/the-sellout-wins-national-book-critics-circles-fiction-award.html|title='The Sellout' Wins National Book Critics Circle's Fiction Award|work=The New York Times|author=Alter, Alexandra|date=March 17, 2016|accessdate=March 18, 2016}}</ref> * 2016 Booker Prize onye mmeri maka The Sellout. * 2017 International Dublin Literary Award long-list maka The Sellout''Ihe a na-etinye n'akwụkwọ'' == Ọrụ == === Abụ uri === * Big Bank Take Little Bank (1991). Ndị na-ede uri na Nuyorican Cafe Press.   * ''Joker, Joker, Deuce'' (1994).   [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-14-058723-3|0-14-058723-3]] === Akụkọ ifo === * The ''White Boy Shuffle'' (1996).   [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-312-28019-X|0-312-28019-X]]<ref name="Bernstein"/> * ''Tuff'' (2000). Alfred A. Knopf   [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-375-40122-9|0-375-40122-9]] * Slumberland (2008). Bloomsbury USA,   * The Sellout (2015). New York: Farrar Straus Giroux. London: Oneworld Publications, 2016.   [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1786071477|978-1786071477]] (n'azụ akwụkwọ), 978-17870159 (n'akwụkwọ) &nbsp; === Mpịakọta edepụtara === * Hokum: Anthology of African-American Humor (2006). Bloomsbury USA   [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1596911482|978-1596911482]] == Ihe odide == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * [https://web.archive.org/web/20050826231359/http://authors.aalbc.com/paulbeatty.htm African American Literature Book Club maka Paul Beatty] * [http://www.bookbrowse.com/excerpts/index.cfm?book_number=2148 Ihe si na Slumberland na BookBrowse] * [http://www.full-stop.net/2015/06/30/interviews/max/paul-beatty/ Ajụjụ ọnụ na Full Stop], June 30, 2015. * Gatti, Tom, [http://www.newstatesman.com/culture/books/2016/11/paul-beatty-i-invented-richter-scale-racism "Paul Beatty: 'M chepụtara ihe ọ̀tụ̀tụ̀ Richter maka ịkpa ókè agbụrụ'".] New Statesman, November 2, 2016. * Oscar Villalon, [https://lithub.com/paul-beatty-on-los-angeles-lit-the-sellout-and-life-after-the-man-booker/ "Paul Beatty na Los Angeles Lit, The Sellout, na Life After the Man Booker"], ''Zyzzyva'', June 4, 2018, site na LitHub. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7n3y09feqb3z20yvjdmyqmbjtsklsc5 Robert dos Santos 0 37057 638451 363787 2026-05-20T01:32:46Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638451 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Robert dos Santos|image=Robert Dos Santos.png|birth_date={{birth date and age|1988|3|14}}|birth_place=Gauteng, South Africa|occupation=Director}} <ref name="auto">{{Cite web|author=Morkel|first=Graye|title=Cape Town lawyer turned filmmaker proves it's never too late to follow your dreams|url=https://www.news24.com/channel/the-juice/news/cape-town-lawyer-turned-filmmaker-proves-its-never-too-late-to-follow-your-dreams-20220401|accessdate=2022-05-18|work=Channel|language=en-US}}</ref>'''Robert dos Santos''' (amụrụ na 14 Machị 1988 ) bụ onye nduzi Portuguese a mụrụ na South Africa.  Dos Santos <ref>{{Cite web|author=ISR|first=The|date=2021-05-17|title=An Interview with Filmmaker Robert Dos Santos|url=https://www.movie-blogger.com/an-interview-with-filmmaker-robert-dos-santos/|accessdate=2022-05-18|work=Movie-Blogger.com|language=en-GB}}</ref> ịmụ ma rụọ ọrụ iwu tupu ọ hapụ ọrụ ahụ iji chụsoo ime ihe nkiri. == Ndụ onwe onye == A mụrụ Robert dos Santos na Johannesburg, South Africa. <ref>{{Cite web|author=Naik|first=Sameer|title=#aTypicalInterview: Robert dos Santos on ditching the court robe to become a director|url=https://www.iol.co.za/saturday-star/news/atypicalinterview-robert-dos-santos-on-ditching-the-court-robe-to-become-a-director-fb5a7e60-0e48-4011-8569-4c88ed6388cd|accessdate=2022-05-18|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=From lawyer to award-winning director|url=https://www.jacarandafm.com/shows/moremusicyoulove-love-too/lawyer-award-winning-director/|accessdate=2022-05-18|work=Jacaranda FM|archivedate=2023-03-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230315212924/https://www.jacarandafm.com/shows/moremusicyoulove-love-too/lawyer-award-winning-director/}}</ref> malitere ịmụ nkà ihe ọmụma na iwu tupu a nabata ya ma na-arụ ọrụ iwu dị ka onye ọka iwu nke Republic of South Africa tupu ọ tụgharịa na nduzi. Ọ bụ nwanne onye nduzi Christopher-Lee dos Santos. <ref>{{Cite web|title=A Moment - Action // Daily Short Pick|url=https://filmshortage.com/dailyshortpicks/a-moment/|accessdate=2022-05-18|work=Film Shortage|language=en-US}}</ref> kọrọ na ọ gara ụlọ akwụkwọ ihe nkiri. == Ọrụ == Robert dos Santos hapụrụ iwu wee duzie azụmahịa mbụ <ref>{{Cite web|title=ASFF - Light|url=https://www.asff.co.uk/light/|accessdate=2022-05-18|work=Aesthetica Short Film Festival|language=en-GB|archivedate=2021-10-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211027065102/https://www.asff.co.uk/light/}}</ref>, nke akpọrọ Light, nke a họpụtara maka BAFTA qualifying Aesthetica Awards. Dos Santos eduziwo ọtụtụ vidiyo egwu maka Warner Music Group <ref>{{Cite web|title=Platinum-selling Sketchy Bongo presents the cinematic companion visual for his current single ‘Melody’ (feat Kyle Deutsch) {{!}} Warner Music South Africa|url=https://www.warnermusic.co.za/platinum-selling-sketchy-bongo-presents-the-cinematic-companion-visual-for-his-current-single-melody-feat-kyle-deutsch/|accessdate=2022-05-18|language=en-ZA|archivedate=2022-05-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220518230305/https://www.warnermusic.co.za/platinum-selling-sketchy-bongo-presents-the-cinematic-companion-visual-for-his-current-single-melody-feat-kyle-deutsch/}}</ref> ndị na-ese ha. [1] Ihe nkiri mkpirikpi akụkọ mbụ <ref>{{Cite web|author=Morkel|first=Graye|title=This 90-second SA short film was filmed with the same technology used to assemble cars|url=https://www.news24.com/channel/movies/news/this-90-second-sa-short-film-was-filmed-with-the-same-technology-used-to-assemble-cars-20210629-2|accessdate=2022-05-18|work=Channel|language=en-US}}</ref>, nke akpọrọ A Moment, bụ nke a gbara site na iji igwefoto na-achịkwa mmegharị pụrụ iche iji kwado maka ihe nkiri na-aga n'ihu nke chọrọ mmegharị igwefoto na ihe nkiri. === Onyinye === <ref name="auto"/> dos Santos enwetala ihe karịrị <ref>{{Cite web|title=Robert Dos Santos Goes BIG, And Then Home!|url=https://echocastserverstorage.blob.core.windows.net/99c3bba9-11e1-4735-9e11-44050de2f95f/0f5504e5-3856-4e94-bbdd-5235e24cda8a/echocast/e75bbe0c-a707-4bb6-a4a2-ef1985265fff.m4a|accessdate=2022-05-18|work=echocastserverstorage.blob.core.windows.net|language=en-US}}</ref> nrite nhọpụta n'ụwa niile gụnyere na United States, United Kingdom, [[France]], Germany, Croatia, South Africa, Brazil, na [[Ostraliya|Australia]]. Ihe nkiri mkpirikpi akụkọ mbụ <ref>{{Cite web|date=2021-06-18|title=SA director Robert dos Santos' 90-sec film accepted into LA Film Awards|url=https://www.thesouthafrican.com/culture/entertainment/robert-dos-santos-a-moment-los-angeles-film-awards/|accessdate=2022-05-18|work=The South African|language=en-ZA}}</ref>, A Moment, meriri ihe nkiri kachasị mma na Los Angeles Film Awards . [1] <ref>{{Cite web|title=Top SA film and Commercial Director Goes Big on Latest Concept|url=https://www.apnnews.com/top-sa-film-and-commercial-director-goes-big-on-latest-concept/|accessdate=2022-05-18|language=en-US}}</ref> natara aha nsọpụrụ site na Hollywood New Directors na 2021. == Edensibia == Kingdom, France, Germany, Croatia, South Africa, Brazil, na Australia. Ihe nkiri mkpirikpi akụkọ mbụ , A Moment, meriri ihe nkiri{{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7g6oaag1fq6kvtwzb19kutq9zvjek9k Sisanda Henna 0 37070 638488 594936 2026-05-20T11:08:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638488 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  '''Sisanda Henna''' (amụrụ na 18 Machị 1982 <ref name="briefly">{{Cite web|author=Tiffany Akwasi|url=https://briefly.co.za/amp/37650-sisanda-henna-biography-age-wife-brother-bonnie-mbuli-instagram.html|title=Sisanda Henna biography: age, wife, brother, Bonnie Mbuli, and Instagram|work=briefly.co.za|date=27 September 2019}}</ref>) bụ onye mmepụta, onye nduzi, na onye na-eme ihe nkiri. Ọrụ ime ihe nkiri ya gbawara na ihe nkiri South Africa na 2003, na usoro TV ''Tsha Tsha'' . <ref name="tvsa">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=4665|title=Sisanda Henna profile|work=tvsa.co.za|accessdate=12 September 2018}}</ref> O meriri ihe nrite Duku Duku Best Actor n'afọ 2004, ma malite ịrụ ọrụ na mmepụta kemgbe afọ 2003. Dị ka onye na-agba ọsọ, PA, onye nhazi, AD na onye na-emepụta ihe, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ, gụnyere ịrụ ọrụ dị ka onye na'ịzụ ọrụ n'okpuru Genevieve Hofmeyr na Clint Eastwood's <nowiki><i id="mwEw">Invictus</i></nowiki>. Henna kwagara Los Angeles iji chụsoo ọrụ na Hollywood na 2007. <ref name="tvsa"/> rụrụ ọrụ na Pan African Film & Arts Festival, na-enyere onye nduzi mmemme aka n'ọtụtụ ihe. Ọ malitere ọrụ nduzi ọkachamara ya, na-eduzi mgbasa ozi maka Ngalaba Okporo ụzọ, South Africa na 2010. <ref>{{Cite web|url=https://www.nfvf.co.za/home/|title=The NFVF|work=www.nfvf.co.za}}</ref> zụrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ akụkọ na edemede na ọkwa Masters site na South African National Film Video Foundation (NFVF). [1] <ref>{{Cite web|url=http://www.kleinkaroofilm.co.za/sisanda-henna.html|title=kleinkaroofilm.co.za|work=www.kleinkaroofilm.co.za|accessdate=2024-02-26|archivedate=2016-10-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161012194713/http://kleinkaroofilm.co.za/sisanda-henna.html}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20160820030935/http://www.destinyman.com/2013/05/14/sisanda-henna-makes-his-directorial-debut-2013-05-14/] https://web.archive.org/web/20160820030935/http://www.destinyman.com/2013/05/14/sisanda-henna-makes-his-directorial-debut-2013-05-14/</ref> gwụchara mmemme International Financing nke NFVF nyere. Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri dị ka Sisansa Nkosi na usoro MNet Inconceivable na 2020 ebe agwa ya lụrụ Busi, nke Refilwe Madumo gosipụtara. [https://web.archive.org/web/20210829124957/https://m-net.dstv.com/show/inconceivable/the-men-of-inconceivable/news] <ref name="briefly"/> bụkwa ọkà okwu, onye a kpọrọ ka ọ kwuo okwu n'ọtụtụ ihe omume na nnọkọ, n'ihi ọnọdụ ya a ma ama na South Africa. == Onyinye na nhọpụta == * Henna meriri ihe nrite Duku Duku maka ịbụ onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na usoro ihe nkiri a a ma ama. <ref name="briefly"/> == Ihe nkiri == * ''Tsha Tsha'' dị ka Andile (2003-2005) * ''Ndụ A'' dị ka Jabu (2004) * Einmal ya mere ọ ga-abụ Tobi (2005) * Far Cry 2 (Egwuregwu Vidio) olu maka Sisandra Henna (2008) * ''Invictus'' dị ka onye enyemaka ndị ọrụ (2009) * ''Gauteng Maboneng'' dị ka onye na-emepụta ihe nkiri (2011) * ''Klein Karoo'' dị ka Bongi (2013) * ''Donkerland'' dị ka Mtonga (2013) * Intersexions dị ka onye nduzi (2013) * Gold Diggers dị ka onye nduzi (2015) * ''Anyaukwu & Ọchịchọ'' dị ka onye nduzi (2016) <ref>{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/shows/viewshow.aspx?showid=3383|title=Greed & Desire {{!}} TVSA|work=www.tvsa.co.za|language=en|accessdate=12 September 2018}}</ref> * ''Hustle'' dị ka Moruti Samson (2016) * ''Emjindini'' (2018) * Onye aghụghọ (2020) * Ndị na-agba ọsọ (TV Series) dị ka Nkunzi Shabangu (2020) == Edensibia == == Njikọ mpụga == * Y{{IMDb name|1549573|Sisanda Henna}}  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e5uj94xftnlknll9ak3oitwx1zxk473 Ousmane Sembène 0 37887 638397 623286 2026-05-19T14:59:47Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638397 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Ousmane Sembène''' (   [usman sɑ̃ спон]; 1 Jenụwarị 1923 ma ọ bụ 8 Jenụwarụ 1923<ref name="Gadjigo2010">{{Cite book|author=Samba Gadjigo|title=Ousmane Sembène: The Making of a Militant Artist|url=https://books.google.com/books?id=8vOxxoBXTVcC&pg=PA7|date=6 May 2010|publisher=Indiana University Press|isbn=978-0-253-00426-0|pages=7}}</ref> - 9 June 2007), nke a na-ekwukarị na ụdị French dị ka '''Sembène Ousmane''' nke o yiri ka ọ na-akwado dị ka ụzọ isi mesie "mmanye ọchịchị" nke emume aha a ike ma mebie ya, <ref>{{Cite journal|author=Jonassaint|first=Jean|date=2010|title=Le cinéma de Sembène Ousmane, une (double) contre-ethnographie : (Notes pour une recherche)|url=https://www.erudit.org/fr/revues/ethno/2010-v31-n2-ethno3691/039372ar/|journal=Ethnologies|language=fr|volume=31|issue=2|pages=241–286|doi=10.7202/039372ar|issn=1481-5974}}</ref> bụ onye nduzi ihe nkiri Senegalese, onye mmepụta na onye edemede.  <ref name="LA">{{Cite web|url=http://www.latimes.com/news/obituaries/la-me-sembene14jun14,1,4130153.story?track=rss|title=Ousmane Sembene, 84; Senegalese hailed as 'the father of African film'|work=[[Los Angeles Times]]|date=2007-06-14|accessdate=2017-11-11}}</ref> ''Los Angeles Times'' weere ya dị ka otu n'ime ndị edemede kachasị ukwuu n'Africa ma a na-akpọkarị ya "nna nke ihe nkiri Afrịka". [1] sitere n'ezinụlọ Serer site n'akara nne ya sitere n'agbụrụ Matar Sène, Ousmane Sembène dọtara mmasị ya karịsịa na ememme okpukpe Serer karịsịa ''Ememme Tuur''. == Oge ọ malitere == A mụrụ nwa nwoke nke onye ọkụ azụ, Ousmane Sembène na Ziguinchor na Casamance n'ezinụlọ Lebou. Site n'oge ọ bụ nwata, ọ matara okpukpe Serer karịsịa ''Ememme Tuur'', ebe e mere ya "ohu ofufe". bụ ezie na ndị ''Tuur'' na-achọ ka mmụọ ndị nna ha (Pangool) nye ha mmiri ara ehi, Sembène ejighị ọrụ ya dị ka onye na-ejere okpukpe ozi kpọrọ ihe ma bụrụ onye a maara maka ịṅụ onyinye ndị e nyere ndị nna nna ha. Ụfọdụ n'ime ọrụ ya ndị toro eto na-adabere na isiokwu Serer. Nne nne ya zụlitere ya ma nwee mmetụta dị ukwuu n'ebe ọ nọ. Ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ dị mkpa n'ọrụ ya. <ref name="Sem"> {{in lang|en}} Gadjigo, Samba, "Ousmane Sembène: The Making of a Militant Artist", Indiana University Press, (2010), p 16, {{ISBN|0253354137}} [https://books.google.com/books?id=8vOxxoBXTVcC&dq=serer+maternal+clans&pg=PA16] (Retrieved : 10 August 2012)</ref> Ihe ọmụma Sembène banyere French na [[Arabic]] bụ isi ma e wezụga Wolof, asụsụ nne ya, sochiri ịga ya na madrasa, dị ka ọ na-adịkarị n'ọtụtụ ụmụ nwoke Alakụba, na ụlọ akwụkwọ French ruo 1936, mgbe ya na onye isi ụlọ akwụkwọ ahụ sere okwu. Sembène <ref>{{Cite web|url=http://www.newsreel.org/articles/ousmanesembene.htm|title=Ousmane Sembene: The Life of a Revolutionary Artist|work=newsreel.org|accessdate=2016-10-04}}</ref> nna ya rụọ ọrụ - ọ na-arịa ọrịa n'oké osimiri - ruo 1938, mgbe ahụ ọ kwagara Dakar, ebe ọ rụrụ ọrụ aka dị iche iche. N'afọ 1944, e debara aha Sembène n'akwụkwọ na Senegalese Tirailleurs (otu ndị agha nke Ndị agha France). <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=cRGFSuCDDWwC&q=ousmane+sembene&pg=PR9|title=Ousmane Sembène: Interviews|author=Busch|first=Annett|date=2008|publisher=University Press of Mississippi|isbn=9781934110867|language=en}}</ref> Ọrụ ya na [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] mechara bụrụ na ndị Free French Forces. Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ laghachiri n'ala nna ya ma na 1947 sonye na ogologo oge ụgbọ okporo ígwè, nke o mechara dabere na akwụkwọ akụkọ ya bụ God's Bits of Wood (1960). Ná ngwụsị afọ 1947, ọ gara France, ebe ọ rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ Citroën na Paris wee gaa n'ọdụ ụgbọ mmiri na Marseilles, na-arụsi ọrụ ike na òtù ndị ọrụ France. Ọ sonyeere CGT nke ndị Kọmunist na-eduzi na ndị Kọmunisti, na-enyere aka iduzi ọgbaghara iji gbochie mbupu ngwá agha maka agha ndị France na Vietnam. N'oge a, ọ chọpụtara onye edemede Harlem Renaissance Claude McKay na onye edemede Marxist nke Haiti Jacques Roumain. == Ọrụ edemede mbụ == Sembène kụziiri onwe ya ịgụ na ide na French ma mesịa jiri ọtụtụ ahụmahụ ndụ ya mee ihe na akwụkwọ akụkọ mbụ ya n'asụsụ French, Le Docker Noir (The Black Docker, 1956), <ref name="LA"/> akụkọ Diaw, onye Africa na-eme njem nke na-eche ịkpa ókè agbụrụ na mmeso ọjọọ ihu na ọdụ ụgbọ mmiri na Marseilles. Diaw dere akwụkwọ akụkọ, nke nwanyị ọcha mechara zuo ma bipụta ya n'aha ya; ọ na-eche ya ihu, gbuo ya na mberede, ma kpee ya ikpe ma gbuo ya n'ihe nkiri ndị na-echetara Albert Camus The Stranger (1942, nke a sụgharịrị dị ka The Outsider). Ọ bụ ezie na akwụkwọ ahụ na-elekwasị anya karịsịa na mmeso ọjọọ nke ndị mbịarambịa Africa, Sembène kọwakwara mmegbu nke ndị ọrụ Arab na Spanish, na-eme ka o doo anya na okwu ndị ahụ metụtara xenophobia dịka ha na-eme agbụrụ. Dị ka ọtụtụ n'ime akụkọ ifo ya, a na-ede ya n'ụzọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ọ malitere aha Sembène n'akwụkwọ ma nye ya nkwado ego iji gaa n'ihu na-ede akwụkwọ. Akwụkwọ akụkọ nke abụọ nke Sembène,''Mba, ndị mara mma m!'' (Oh mba, ndị m mara mma!, 1957), na-akọ akụkọ banyere Oumar, onye ọrụ ugbo ojii nwere oké ọchịchọ na-alaghachi n'obodo ya bụ Casamance na nwunye ọhụrụ na echiche maka imeziwanye ọrụ ugbo nke mpaghara ahụ. Otú ọ dị, Oumar na-alụ ọgụ megide ma gọọmentị French na usoro mmekọrịta obodo, ma mesịa gbuo ya. ''Mba, ndị mara mma m!'' bụ ihe ịga nke ọma mba ụwa, na-enye Sembène akwụkwọ ịkpọ òkù site na gburugburu ụwa, ọkachasị site na mba Ndị Kọmunist dị ka China, Cuba, na Soviet Union. Akwụkwọ akụkọ nke atọ na nke a ma ama nke Sembène bụ Les Bouts de Bois de Dieu (God's Bits of Wood, 1960); <ref name="LA"/> ọtụtụ ndị nkatọ na-ewere ya dị ka ọrụ nka ya, naanị ''Xala'' na-asọ mpi. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-akọ akụkọ ndụ nke ụgbọ okporo ígwè na-eme ngagharị iwe n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè Dakar-Niger nke were site na 1947 ruo 1948. Ọ bụ ezie na onye na-ekwuchitere ndị otu ahụ, Ibrahima Bakayoko, bụ onye kachasị mkpa, akwụkwọ akụkọ ahụ enweghị ezigbo dike ma e wezụga obodo ahụ n'onwe ya, nke na-agbakọta ọnụ n'ihu ihe isi ike na mmegbu iji kwado ikike ha. N'ihi ya, akwụkwọ akụkọ ahụ gosipụtara ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe odide iri ise na Senegal na [[Mali]] agbata obi ya, na-egosi ọgbaghara ahụ site n'akụkụ niile enwere ike; na nke a, a na-ejikarị akwụkwọ akụkọ ahụ tụnyere Germinal nke Emile Zola. Sembène sochiri Les Bouts de Bois de Dieu na (1962) nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi Voltaïque (Tribal Scars). Nchịkọta ahụ nwere akụkọ dị mkpirikpi, akụkọ, na akụkọ ifo, gụnyere "La Noire de..." nke ọ ga-emecha mee ka ọ bụrụ ihe nkiri mbụ ya. N'afọ 1964, o wepụtara l'''Harmattan'' (The Harmattan), akwụkwọ akụkọ dị egwu banyere ntuli aka maka nnwere onwe n'isi obodo Afrịka. Site na 1962 ruo 1963, Sembène mụrụ ime ihe nkiri otu afọ na Gorky Film Studio, Moscow, n'okpuru onye nduzi Soviet Mark Donskoy. == Ọrụ edemede mgbe e mesịrị == Site na mbipụta 1965 nke Le mandat, nke Vehi-Ciosane (The Money Order and White Genesis) bu ụzọ, nkwenye Sembène malitere ịgbanwe. Dị nnọọ ka o ji ike wakpo mmegbu agbụrụ na akụ na ụba nke gọọmentị France, ya na akwụkwọ akụkọ abụọ a, ọ tụgharịrị anya ya na ndị isi Africa rụrụ arụ nke sochiri. <ref>{{Cite news|author=Firoze Manji|title=The Rise and Significance of Lotus|url=https://codesria.org/spip.php?article1976|accessdate=24 October 2021|work=CODESRIA|date=3 March 2014}}</ref> bụ otu n'ime ndị nyere aka na ''Lotus'' nke a malitere na Cairo na 1968 ma bụrụ nke Egypt na Soviet Union kwadoro. Sembène gara n'ihu n'isiokwu a na akwụkwọ akụkọ 1973 ''Xala'', akụkọ nke El Hadji Abdou Kader Beye, onye ọchụnta ego bara ọgaranya nke ihe o kwenyere na ọ bụ ọbụbụ ọnụ nke Enweghị ike ("xala" na Wolof) n'abalị agbamakwụkwọ ya na nwunye ya mara mma, nke atọ. El Hadji na-echegbu onwe ya maka iwepụ ọbụbụ ọnụ ahụ site na ileta Marabouts, mana ọ bụ naanị mgbe ọ tụfuru ọtụtụ ego ya na aha ya ka ọ chọpụtara na isi iyi ahụ bụ onye arịrịọ bi n'èzí ọfịs ya, onye o mejọrọ n'inweta akụ ya. == Ihe nkiri == Dị ka onye edemede na-echegbu onwe ya banyere mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, Sembène chọrọ imetụ ndị na-ege ntị aka. Ọ ghọtara na ọrụ ya ga-eru naanị ndị isi ọdịbendị, mana na ihe nkiri bụ "ụlọ akwụkwọ abalị ndị mmadụ" <ref name="LA"/> ma nwee ike iru ọtụtụ ndị na-ege ntị n'Afrịka. N'afọ 1963, Sembène mepụtara ihe nkiri mbụ ya, obere ihe a na-akpọ ''Barom Sarret'' (The Wagoner). N'afọ 1964, o mere obere ihe ọzọ akpọrọ ''Niaye''. N'afọ 1966, o mepụtara ihe nkiri mbụ ya, La Noire de...''Onye Ojii nke ...'', dabere na otu n'ime akụkọ mkpirikpi nke ya; ọ bụ ihe nkiri mbụ nke onye nduzi mpaghara Sahara Africa wepụtara. Ọ bụ ezie na ọ bụ naanị nkeji iri isii, ihe nkiri asụsụ French meriri Prix Jean Vigo, <ref name="LA"/> na-eweta uche mba ụwa ozugbo na ihe nkiri Afrịka n'ozuzu ya na Sembène kpọmkwem. Sembène sochiri ihe ịga nke ọma a na 1968 ''Mandabi'', na-emezu nrọ ya nke imepụta ihe nkiri n'asụsụ obodo ya bụ Wolof. <ref name="LA" /> Ihe nkiri ndị e mechara jiri asụsụ Wolof gụnyere ''Xala'' (1975, nke dabeere na akwụkwọ akụkọ nke ya), ''Cedar'' (1977), Camp de Thiaroye (1987), na ''[[Guelwaar]]'' (1992). <ref>Busch, Annett, and Max Annas (eds), (2008). [https://books.google.com/books?id=cRGFSuCDDWwC&pg=PA135 ''Ousmane Sembène: Interviews'']. University Press of Mississippi, p. 135.</ref><ref>Berridan, Brenda F. (2004), [https://books.google.com/books?id=kjqh7O99pv0C&pg=PA151 Manu Dibango and Ceddo's Transatlantic Soundscape], in ''Focus on African Films''. Indiana University Press, p. 151.</ref><ref name="Emitai Ceddo">{{Cite web|url=http://www.ejumpcut.org/archive/onlinessays/JC36folder/Emitai-Ceddo.html|title=Emitai Ceddo|accessdate=2013-10-17}}</ref> machibidoro mbipụta nke ''Cedar'' na Senegal nke ukwuu, n'ihi nsogbu na akwụkwọ Sembène, ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị nkatọ na-atụ aro na nyocha a nwere ihe jikọrọ ya na ihe a ga-akọwa dị ka ihe na-emegide ndị Alakụba na fim ahụ. Otú ọ dị, Sembène kesara akwụkwọ mpịakọta na ụlọ ihe nkiri na-akọwa ihe ndị a na-enyocha ma wepụta ihe nkiri ahụ na-enweghị mbelata maka ahịa mba ụwa. N'afọ 1971, Sembène mekwara ihe nkiri na French na Diola nke akpọrọ ''Emitaï'', nke a banyere na 7th Moscow International Film Festival, ebe ọ meriri Silver Prize. <ref name="Moscow1971">{{Cite web|url=http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1971|title=7th Moscow International Film Festival (1971)|accessdate=2012-12-24|work=MIFF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140403094201/http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1971|archivedate=3 April 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://articles.baltimoresun.com/1998-02-02/features/1998033013_1_ceddo-emitai-ousmane-sembene|title=Ceddo Emitai Ousmane Sembene|date=2 February 1998|accessdate=17 October 2013|archivedate=5 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161005153040/http://articles.baltimoresun.com/1998-02-02/features/1998033013_1_ceddo-emitai-ousmane-sembene}}</ref> machibidoro ya iwu na French West Africa niile. <ref name="Emitai Ceddo" /> [2] [3] <ref name="Moscow1975">{{Cite web|url=http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1975|title=9th Moscow International Film Festival (1975)|accessdate=2013-01-06|work=MIFF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130116194905/http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1975|archivedate=16 January 2013}}</ref> tinyere ihe nkiri ya nke 1975 ''Xala'' n'ime 9th Moscow International Film Festival. [1] == Ọnwụ == Ousmane Sembène nwụrụ na 9 June 2007, mgbe ọ dị afọ 84. na-arịa ọrịa kemgbe Disemba 2006, ma nwụọ n'ụlọ ya na Dakar, Senegal, ebe e liri ya n'ime ákwà mkpuchi e ji amaokwu koranic chọọ mma. Sembè<ref>{{Cite news|author=Macnab|first=Geoffrey|work=The Independent|date=13 June 2007|accessdate=2009-11-14|title=Obituaries – 'Ousmane Sembene'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/ousmane-sembene-452880.html}}</ref> nwere ụmụ nwoke atọ site n'alụmdi na nwunye abụọ. Seipati Bulane Hopa, odeakwụkwọ ukwu nke Pan African Federation of Filmmakers (FEPACI), kọwara Sembène dị ka "onye na-enwu ọkụ nke na-enwe ọkụ maka ndị nkịtị ka ha na-aga n'ụzọ nke ìhè... olu na-ekwu okwu n'egbughị oge, nwoke nwere nkà na-enweghị ntụpọ nke na-ejide ụkpụrụ nka ya ma jiri iguzosi ike n'ezi ihe na ùgwù mee nke ahụ" Pallo Jordan nke South Africa, Minista nke nka na ọdịbendị, gara n'ihu n'ịkwalite Sembène dị ka "onye nwere ọgụgụ isi nke ọma na onye nwere ọdịbendị pụrụ iche... onye nkatọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya [onye] nyere ụwa ihe ọmụma ọzọ banyere Africa". == Ọrụ == === Akwụkwọ === * Ọzọkwa mbipụta ọhụrụ site n'aka onye na-ebipụta Présence Africaine nke 2002. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụgbọ mmiri ojii Ndị edemede Africa. [[London]]: Heinemann. <nowiki>ISBN 9780435908966</nowiki> OCLC 16084389. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụgbọ mmiri ojii Ndị edemede Africa. Oxford: Heinemann. <nowiki>ISBN 9780435908973</nowiki> OCLC 476822988.{{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Le Docker noir|location=Paris|publisher=Debresse|date=1956}} ** {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Black docker|publisher=Heinemann|location=London|date=1987|isbn=9780435908966|oclc=16084389|series=African writers}} ** {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Black docker|publisher=Heinemann|location=Oxford|date=1989|isbn=9780435908973|oclc=476822988|series=African writers}} * {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=O Pays, mon beau peuple!|date=1957|publisher=Amiot Dumont, 1957|oclc=1009422560}} * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Akụkụ osisi nke Chineke: Banty mam yall. [Paris]: Akwụkwọ Contemporain. OCLC 62109468. Mbipụta nke mbụ nke 1960. ** {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=God's Bits of Wood|publisher=Heinemann|location=London|date=1995|isbn=|oclc=562242510}} {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Les bouts de bois de Dieu : Banty mam yall|date=1988|publisher=Le Livre Contemporain|location=[Paris]|oclc=62109468}} * Akụkọ dị mkpirikpi. ** {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Tribal scars and other stories|publisher=INSCAPE|location=Washington|date=1974|isbn=9780879530150|oclc=763705}} {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Voltaïque ([[w:fr:Voltaïque (recueil)|fr]])|date=1962|oclc=312515053|location=Paris|publisher=Présence Africaine}} * Sembène, Ousmane (1964). L'Harmattan (akwụkwọ akụkọ) Paris: Ọnụnọ Africa. OCLC 460661419. E bipụtaghachiri ya na 1973.{{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=L'Harmattan (novel)|location=Paris|publisher=Présence Africaine|date=1964|oclc=460661419}} * {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Vehi-Ciosane ou Blanche-Genèse, suivi du Mandat|location=Paris|publisher=Présence Africaine (Ligugé, impr. Aubin)|date=1965|oclc=460661424}} ** {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=The Money-Order with White Genesis|location=London|publisher=Heinemann|date=1987|isbn=9780435900922|oclc=572500}} * {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Xala|location=Paris|publisher=Présence africaine|date=1973}} ** {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Xala|date=1976|oclc=470084596}} ** {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Xala|publisher=Heinemann|location=London|date=1980|isbn=9780435901752|oclc=974104373}} * {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Le dernier de l'Empire|location=Paris|publisher=L'Harmattan|date=1981|isbn=9782858021697|oclc=405576233}} ** [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nke ikpeazụ nke Alaeze Ukwu ahụ: akwụkwọ akụkọ Senegalese. Ọ bụ Adams, Adrian sụgharịrị ya. London: Heinemann. <nowiki>ISBN 9780435902506</nowiki>. OCLC 10030343. "A key for Senegalese politics" - Werner Glinga.{{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=The last of the Empire : a Senegalese novel|location=London|publisher=Heinemann|date=1983|isbn=9780435902506|oclc=10030343}} * {{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Niiwam : nouvelles|location=Paris|publisher=Présence africaine|date=1987|isbn=9782708704862|oclc=631337297}} ** Ọzọkwa Oxford na Portsmouth, N.H.: Heinemann, 1992.{{Cite book|first=Ousmane|author=Sembène|title=Niiwam and Taaw [two novellas]|isbn=9780864861221|oclc=24360778|publisher=D. Philip|location=[Cape Town]|date=1991}} === Ihe nkiri ndị a họọrọ === <ref name="africanfilmny">{{Cite web|url=https://africanfilmny.org/directors/ousmane-sembene/|title=Ousmane Sembène Director|publisher=African Film Festival, Inc. (AFF)|accessdate=8 October 2023}}</ref><ref name="imdb">{{IMDb name|0783733}}</ref> nkiri Sembène gụnyere:<ref name="africultures">{{Cite web|url=https://africultures.com/personnes/?no=3495|title=Ousmane Sembène. Réalisateur/trice, Ecrivain/ne, Acteur/trice, Producteur/trice, Scénariste, Personne concernée. Sénégal|work=africultures.com|publisher=Africultures. Les mondes en relation|accessdate=8 October 2023|date=2023|language=French}}</ref><ref name="africine">{{Cite web|url=http://www.africine.org/personne/ousmane-sembene/3495|accessdate=8 October 2023|work=africine.org|title=Ousmane Sembène Film director, Writer, Actor, Producer, Screenwriter, Person concerned|date=2020|publisher=Fédération africaine de la critique cinématographique (FACC)}}</ref> {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ụdị !Ọrụ !Ogologo oge (min) |- |1963 |''Borom Sarret'' |Ihe nkiri dị mkpirikpi nke nwoke Senegalese dara ogbenye. Ihe nkiri mbụ nke onye isi ojii mere. <ref name="imdb">{{IMDb name|0783733}}</ref><br /><br /> |Onye nduzi na onye edemede |20m |- |1964 |''Niaye'' |Ihe nkiri dị mkpirikpi Ihe ihere nke nwa agbọghọ dị ime<br /> |Onye nduzi na onye edemede |35 mita |- |1966 |''Onye Ojii nke ...'' |Ihe nkiri A Senegalese girl becomes a servant in France<br /> |Onye nduzi na onye edemede |65 mita |- |1968 |''Mandabi'' |Ihe nkiri A Senegalese nwoke ga-anagide iwu ego si Paris<br /> |Onye nduzi na onye edemede |92 mita |- |1970 |''[[Tauw]]'' |Ihe nkiri dị mkpirikpi Nwa okorobịa na-eme ụlọ maka enyi ya nwanyị dị ime<br /> |Onye nduzi na onye edemede |24 mita |- |1971 |''Emitaï'' |Ihe nkiri ndị mmadụ na-eme mkpesa maka [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] French<br /> |Onye nduzi na onye edemede |103 mita |- |1975 |''Xala'' |Akụkụ na-atọ ọchị A na-akọ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ n'enweghị ike<br /> |Onye nduzi na onye edemede |123 mita |- |1977 |''Cedar'' |Ihe nkiri na-eme ngagharị iwe ndị si n'èzí (Ceddo, ndị na-abụghị ndị Alakụba) na-atọrọ nwa eze ojii<br /> |Onye nduzi na onye edemede ya na Carrie Sembene |120m |- |1988 |''Ogige nke Thiaroye'' |Ihe nkiri akụkọ ihe mere eme Na 1944 Thiaroye massacre ndị agha France gburu ndị agha ojii na-enupụ isi<br /> |Onye nduzi na onye edemede ya na Thierno Faty Sow |147 mita |- |1992 |''[[Guelwaar]]'' |Ihe nkiri na-eme ihe nkiri na-atọ ọchị na okpukpe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị banyere olili ozu na-ezighị ezi<br /> |Onye nduzi na onye edemede |115 mita |- |2000 |''Faat Kiné'' |Ihe nkiri Otu nne na-alụbeghị di na-enwe ihe ịga nke ọma n'ọrụ<br /> |Onye nduzi na onye edemede |120m |- |2004 |''[[Moolaadé]]'' |Ihe nkiri Ndị inyom na-eme mkpesa maka igbu ọkpụkpụ nwanyị<br />[[Ibe nwaanyị ugwu|Mkpịsị akụkụ ahụ nwanyị]] |Onye nduzi na onye edemede |124 mita |} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite journal|author=Adeniyi|first=Idowu Emmanuel|date=2019|title=Male Other, Female Self and Post-feminist Consciousness in Sembène Ousmane's ''God's Bits of Wood'' and [[Flora Nwapa]]'s ''Efuru''|url=|journal=Ibadan Journal of English Studies|volume=7|issue=|pages=57–72|doi=|accessdate=}} * {{Cite book|author=Busch|first=Annett|authorlink=|date=2008|title=Ousmane Sembène interviews|url=|location=[Jackson]|publisher=University Press of Mississippi|isbn=9781934110850|oclc=778204000}} ** {{Cite web|url=http://www.upress.state.ms.us/books/1092|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090918190523/http://www.upress.state.ms.us/books/1092|archivedate=2009-09-18|title=Ousmane Sembène: Interviews. Edited by Annett Busch and Max Annas|author=|first=|date=|work=upress.state.ms.us|publisher=University Press of Mississippi|accessdate=7 October 2023|quote="Culture is political, but it's another type of politics. In art, you are political, but you say, 'We are' and not 'I am.'"}} * {{Cite book|title=Ousmane Sembène : dialogues with critics and writers|editor=Gadjigo|isbn=9780870238895|oclc=28339413|publisher=University of Massachusetts Press|location=Amherst|date=1993}} * {{Cite book|title=Ousmane Sembène : the making of a militant artist|first=Samba|author=Gadjigo|isbn=9780253354136|oclc=313659212|publisher=Indiana University Press|location=Bloomington|date=2010}} * {{Cite web|url=https://www.indiewire.com/2013/10/cameras-dafrique-elvis-mitchell-on-west-african-cinema-and-the-need-for-diverse-film-criticism-interview-164704/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181029112241/https://www.indiewire.com/2013/10/cameras-dafrique-elvis-mitchell-on-west-african-cinema-and-the-need-for-diverse-film-criticism-interview-164704/|archivedate=2018-10-29|title=Caméras d'Afrique: Elvis Mitchell On West African Cinema and The Need for Diverse Film Criticism (Interview)|author=Mumin|first=Nijla|date=October 4, 2013|work=IndieWire|publisher=Penske Business Media, LLC|accessdate=7 October 2023|quote=}} * {{Cite book|author=Murphy|first=David|authorlink=|date=2001|title=Imagining Alternatives in Film and Fiction – Sembene'|url=|location=Oxford|publisher=Africa World Press Inc.|isbn=9780852555552|oclc=254943835}} * {{Cite journal|author=Niang|first=Sada|date=Fall 1995|title=Interview with Ousmane Sembene|url=|journal=Research in African Literatures|volume=26|issue=3|pages=174–178|doi=|accessdate=}} * {{Cite book|author=Niang|first=Sada|authorlink=|date=1996|title=Littérature et cinéma en afrique francophone: Ousmane Sembène et Assia Djebar|url=|location=Paris|publisher=L’Harmattan|isbn=9782738448750|oclc=917569861}} * {{Cite book|author=Pfaff|first=Françoise|authorlink=|date=1984|title=The Cinema of Ousmane Sembene: A Pioneer of African Film|url=|location=Westport, Connecticut|publisher=Greenwood Press|isbn=9780313244001|oclc=10605185}} * Rubaba, Protas Pius (2009). "Mmetụta nke nkwurịta okwu ụmụ nwanyị n'ịmepụta mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya: nyocha nke ihe nkiri Moolaade (Ousmane Sembene) na Mmiri (Deepa Mehta) " (PDF). vital.seals.ac.za. South East Academic Libraries System (SEALS). peeji nke 132. Master thesis na Applied Media Studies, [[Nelson Mandela]] Metropolitan University.{{Cite web|url=https://vital.seals.ac.za/vital/access/manager/PdfViewer/vital:8397/SOURCEPDF?viewPdfInternal=1|author=Rubaba|first=Protas Pius|title=The influence of feminist communication in creating social transformation: an analysis of the films Moolaade (Ousmane Sembene) and Water (Deepa Mehta)|publisher=South East Academic Libraries System (SEALS)|date=2009|format=PDF|work=vital.seals.ac.za|pages=132|accessdate=2024-03-04|archivedate=2023-10-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231008094153/https://vital.seals.ac.za/vital/access/manager/PdfViewer/vital:8397/SOURCEPDF?viewPdfInternal=1}} * {{Cite book|author=Vieyra|first=Paulin Soumanou|authorlink=|date=1972|title=Ousmane Sembène cineaste: première période, 1962–1971|url=|location=Paris|publisher=Présence Africaine|isbn=|oclc=896779795}} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == === Vidio === * ","href":"./Template:YouTube"},"params":{"id":{"wt":"9ipcync79CI"},"title":{"wt":"Ceddo (1977), with English and French Subtitles (**enable Closed Caption for English subtitles**)"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" href="<nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=9ipcync79CI</nowiki>" id="mwAuY" rel="mw:ExtLink nofollow" typeof="mw:Transclusion"><span class="plainlinks">Ceddo (1977), na Bekee na French Subtitles (**enable Closed Caption for English subtitles**) </span> na YouTube. Oge vidiyo 1h:51m:41s. Onye na-ebudata XMusicMusicX 2013. * FILM GUELEWAR Ousmane Sembene 1992 (n'asụsụ French) . Oge vidiyo 1h:29m:38s. Onye na-ebudata Roomnart 2022. === Ọchịagha === * {{Cite web|url=https://scholarblogs.emory.edu/postcolonialstudies/2014/06/11/sembene-ousmane/|title=Authors & Artists. Sembene, Ousmane|quote=As far as I am concerned, I no longer support notions of purity. Purity has become a thing of the past. . .|accessdate=7 October 2023|work=scholarblogs.emory.edu|publisher=Postcolonial Studies, Emory University|archivedate=8 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231008094150/https://scholarblogs.emory.edu/postcolonialstudies/2014/06/11/sembene-ousmane/}} * {{IMDb name|0783733}} * {{Cite web|url=http://www.newsreel.org/articles/OusmaneSembene.htm|title=Ousmane Sembene: the life of a revolutionary artist|author=Gadjigo|first=Samba|date=|work=newsreel.org|publisher=California Newsreel, San Francisco|accessdate=7 October 2023|quote=Crossing the geographical and national borders of his native Senegal, Ousmane Sembene's literary and cinematographic output places him today as the "father" of African films and as one of the most prolific "French-speaking" African writers in this first century of "creative" writing in francophone Africa.}} * {{Cite web|url=http://www.socialistworker.co.uk/article.php?article_id=6654|title=Interview with Ousmane Sembène — father of African film|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120204175447/http://www.socialistworker.co.uk/article.php?article_id=6654|archivedate=4 February 2012|author=|first=|date=11 June 2005|work=socialistworker.co.uk|publisher=Socialist Worker|accessdate=7 October 2023|quote=}} * {{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2007/06/11/world/africa/11sembene.html|title=An Appraisal: A Filmmaker Who Found Africa's Voice|author=Scott|first=A.O.|date=2007-06-11|work=[[The New York Times]]|accessdate=7 October 2023|quote=}} * {{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2007/06/12/movies/12semb.html|title=Ousmane Sembène, 84, Dies; Led Cinema's Advance in Africa|author=Scott|first=A.O.|date=2007-06-12|work=[[The New York Times]]|accessdate=7 October 2023|quote=}} * {{Cite web|url=https://africultures.com/personnes/?no=3495|title=Ousmane Sembène. Réalisateur/trice, Ecrivain/ne, Acteur/trice, Producteur/trice, Scénariste, Personne concernée. Sénégal|author=|first=|date=|work=africultures.com|publisher=Africultures. Les mondes en relation|accessdate=7 October 2023|quote=|language=French}} * {{Cite web|url=http://missingimage.com/book/export/html/250569|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080806102441/http://missingimage.com/book/export/html/25056|title=Ousmane Sembene Interviews|archivedate=2008-08-06|author=Busch|first=Annett|date=|work=missingimage.com|publisher=|accessdate=7 October 2023|quote=}} * "Ousmane Sembene". wnyc.org. New York Public Radio, WNYC. 12 Ọktoba 2004. E nwetara ya na 7 Ọktoba 2023. Onye Senegal na-eme ihe nkiri bụ Ousmane Sembene na ọrụ ya pụrụ iche na nke na-arụpụta ihe, yana ihe nkiri ọhụrụ ya: Moolaadé . Ogologo oge 31 min 20 sekọnd. faịlụ ọdịyo nke ajụjụ ọnụ na ihe ngosi Leonard Lopate.{{Cite web|url=http://www.wnyc.org/shows/lopate/episodes/2004/10/12/segments/37154|title=Ousmane Sembene|author=|first=|date=October 12, 2004|work=wnyc.org|publisher=New York Public Radio, [[WNYC]]|accessdate=7 October 2023|quote=Senegalese filmmaker Ousmane Sembene on his distinguished and prolific career, as well as his latest film: Moolaadé.}} * {{Cite web|url=http://blog.cineafrique.org/2009/10/23/selected-lines-of-the-book-ousmane-sembene-interviews/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101121052028/http://blog.cineafrique.org/2009/10/23/selected-lines-of-the-book-ousmane-sembene-interviews/|archivedate=2010-11-21|title=Selected lines of the book "Ousmane Sembène Interviews"|author=Amekudji|first=Anoumou|date=23 October 2009|work=blog.cineafrique.org/|publisher=|accessdate=7 October 2023|quote=I interviewed Sembène Ousmane on July 25, 2006. We were supposed to meet again to continue the discussion and talk about other elements of his Cinema but he passed away at the beginning of June 2007.|language=}} * {{Cite web|url=http://www.iupress.indiana.edu/catalog/product_info.php?isbn=978-0-253-22151-3|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110506212522/http://www.iupress.indiana.edu/catalog/product_info.php?isbn=978-0-253-22151-3|archivedate=2011-05-06|title=Ousmane Sembène. The Making of a Militant Artist. Samba Gadjigo. Translated by Moustapha Diop. Foreword by Danny Glover|author=|first=|date=2010|work=iupress.indiana.edu|publisher=Indiana University Press|accessdate=7 October 2023|quote=}} * Nnyocha nke ihe nkiri ahụ site na [[Manthia Diawara]] na Ngũgĩ wa Thiong'o.{{Cite web|url=https://maumaus.org/Films/Sembene.html|title=Sembène: The Making of African Cinema (1994)|author=|first=|date=|work=maumaus.org|publisher=Associação Maumaus - Centro de Contaminação Visual|accessdate=7 October 2023|quote=In this rich documentary, legendary Senegalese filmmaker Ousmane Sembène reminisces about his career and discusses the craft of his films and novels.}} ==== N'asụsụ French ==== * Amekudji, Anoumou "Nleba anya na Sembène Ousmane, onye edemede na onye na-eme ihe nkiri na Senegal". blog.cineafrique.org (n'asụsụ French). E debere ya na nke mbụ na 7 Mee 2011. E nwetara ya na 7 Ọktoba 2023. Akụkọ pụtara na akwụkwọ akụkọ kwa izu nke Senegal, Weekend, Quotidien, izu nke August 2 ruo 8, 2007. Otu n'ime ajụjụ ọnụ ikpeazụ nke Sembene Ousmane.{{Cite web|url=http://blog.cineafrique.org/2009/08/27/rencontre-avec-sembene-ousmane-ecrivain-cineaste-senegalais|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110507030026/http://blog.cineafrique.org/2009/08/27/rencontre-avec-sembene-ousmane-ecrivain-cineaste-senegalais|archivedate=2011-05-07|title=Rencontre avec Sembène Ousmane, écrivain-cinéaste sénégalais|author=Amekudji|first=Anoumou|date=|work=blog.cineafrique.org|publisher=|quote=Article paru dans l’hebdomadaire sénégalais, Weekend, l’hebdo du Quotidien, Semaine du 2 au 8 aout 2007|language=French|accessdate=7 October 2023}} * {{Cite web|url=http://www.africultures.com/index.asp?menu=affiche_article&no=3854|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061123050837/http://www.africultures.com/index.asp?menu=affiche_article&no=3854|archivedate=2006-11-23|first=Olivier|author=Barlet|title=La leçon de cinéma d'Ousmane Sembène au festival de Cannes 2005|date=27 May 2005|language=French|accessdate=7 October 2023}} * {{Cite web|url=http://www.africultures.com/index.asp?menu=affiche_article&no=5967|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110519185756/http://www.africultures.com/index.asp?menu=affiche_article&no=5967|archivedate=2011-05-19|title=Sembène, le mécréant|author=Barlet|first=Olivier|date=11 June 2007|work=africultures.com|publisher=africultures. Les mondes en relation|accessdate=7 October 2023|quote=|language=French}} * {{Cite web|url=http://www.africultures.com/index.asp?menu=affiche_article&no=2506|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070926215656/http://www.africultures.com/index.asp?menu=affiche_article&no=2506|archivedate=26 September 2007|title=Entretien avec Ousmane Sembène|author=Barlet|first=Olivier|date=15 August 2007|work=africultures.com|publisher=africultures. Les mondes en relation|quote=|language=French|accessdate=7 October 2023}} * Ebe e si nweta ya: International Herald Tribune.{{Cite web|url=https://www.courrierinternational.com/article/2004/12/16/ousmane-sembene-le-dakarois-en-perpetuelle-revolte|title=LE PÈRE DU CINÉMA AFRICAIN. Ousmane Sembène, le Dakarois en perpétuelle révolte|date=15 December 2004|work=courrierinternational.com|publisher=Courier International|accessdate=7 October 2023|quote=|language=French}} * {{Cite web|url=http://www.senegalaisement.com/senegal/ousmane_sembene.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070915070255/http://www.senegalaisement.com/senegal/ousmane_sembene.html|archivedate=2007-09-15|title=Cinéma > Ousmane SEMBENE|work=senegalaisement.com|publisher=|accessdate=7 October 2023|quote=|language=French}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] r8jkm97reu53l2l9p4rexicogy13mqv Qing Madi 0 38832 638432 205286 2026-05-19T20:28:13Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638432 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Chimamanda Pearl Chukwuma''' (amuru 1 Julaị 2006), <ref>{{Cite web|url=https://starlogue.com/person/qing-madi|title=Chimamanda Pearl Chukwuma, aka Qing Madi, real age and origin|work=Starlogue|accessdate=February 20, 2024|archivedate=November 3, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231103023352/https://starlogue.com/person/qing-madi}}</ref> nke amara dika '''Qing Madi''', bu onye Naijiria na-abụ abụ na onye edemede. <ref name=":0">{{Cite web|title=Emerging Nigerian Singer/Songwriter Qing Madi Releases Melodic New Single "Why"|url=https://flaunt.com/post/qing-madi-why|accessdate=2023-06-27|work=flaunt.com}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Eze|first=Chinelo|date=2023-05-08|title=Qing Madi: A Tale of Feminity and Independence|url=https://guardian.ng/life/qing-madi-a-tale-of-feminity-and-independence/|accessdate=2023-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Qing is Queen: a Young Starlet's Rise to Fame|url=https://www.theteenmagazine.com/qing-is-queen-a-young-starlet-s-rise-to-fame|accessdate=2023-06-27|work=The Teen Magazine|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2023-04-07|title=Exclusive: Qing Madi Opens Up About Her Journey As An Artist And Representing Nigeria|url=https://www.thethings.com/exclusive-qing-madi-opens-up-about-her-journey-as-an-artist-and-representing-nigeria/|accessdate=2023-06-27|work=TheThings|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2023-08-14|title=QING MADI ON 49TH STREET'S SPOTLIGHT MONDAY|url=https://the49thstreet.com/spotlight-monday-qing-madi/|accessdate=2023-09-16|work=The49thStreet|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Marvelous|first=Kanyio|date=2023-03-14|title=UPPER SPOTLIGHT: Qing Madi|url=https://www.theupperent.com/blog/upper-spotlight-qing-madi/|accessdate=2023-09-16|work=The Upper Entertainment|language=en-US}}</ref> Ọ nwetara nnabata mbụ ka ewepụtara otu egwu egwu ya "Lee Finish" na 2022. <ref>{{Cite web|title=Qing Madi Bares it All in New Single - THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/03/25/qing-madi-bares-it-all-in-new-single|accessdate=2023-06-27|work=www.thisdaylive.com|language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|author=Tv|first=Bn|date=2023-06-20|title=Qing Madi Opens Up About the Experience that led to 'See Finish' on the 'Jenni Speaks' Podcast|url=https://www.bellanaija.com/2023/06/qing-madi-on-jenni-speaks-podcast/|accessdate=2023-06-27|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2023-06-26|title=Rising Songstress Qing Madi talks Nigeria, Kendrick Lamar, Depression & New Music|url=https://fomoblog.com/2023/03/22/rising-songstress-qing-madi-talks-nigeria-kendrick-lamar-depression-new-music/|accessdate=2023-06-27|language=en-US}}</ref> Ọ nwetara nkwanye ùgwù sara mbara maka otu "Ole" ya nke 2023 nke na-egosi [[Bnxn|BNXN]], na-arị elu na nọmba nke mbụ na atọ na Uganda na Nigeria Top 100 Apple Music n'otu n'otu. <ref name=":3">{{Cite web|date=2023-08-12|title=TCL radio picks: Qing Madi's 'Ole' takes 3rd spot as Asake tops chart|url=http://lifestyle.thecable.ng/tcl-radio-picks-qing-madis-ole-debuts-as-asake-retains-top-spot/|accessdate=2023-09-16|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> <ref name=":4">{{Cite web|title=Qing Madi Chart Positions on Spotify, Apple Music and Other Streaming Services|url=https://kworb.net/itunes/artist/qingmadi.html|accessdate=2023-09-16|work=kworb.net}}</ref> <ref name=":5">{{Cite web|title=Uganda Apple Music Top Songs|url=https://kworb.net/charts/apple_s/ug.html|accessdate=2023-09-16|work=kworb.net}}</ref> <ref name=":6">{{Cite web|title=Top 100: Uganda|url=https://music.apple.com/us/playlist/top-100-uganda/pl.b9e553253ed24c2a829c9c08209e5f67|accessdate=2023-09-16|work=Apple Music|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Top 100: Nigeria|url=https://music.apple.com/bh/playlist/top-100-nigeria/pl.2fc68f6d68004ae993dadfe99de83877|accessdate=2023-09-16|work=Apple Music|language=en-GB}}</ref> == Ndụ mmalite na ọrụ == Chukwuma zụlitere nne ya, ya na ụmụnne ya. Ọ malitere ime ihe nkiri mgbe ọ ka dị obere, na-ekere òkè na ihe ngosi nka ụlọ akwụkwọ na ịbụ abụ n'òtù ukwe ndị okenye nke ụka ya. <ref>{{Cite web|author=Abiosun|first=Anjolaoluwa|date=2023-05-01|title=Qing Madi: How 16-Year-Old Artiste Tells Her Teenage Struggles With Music|url=https://thenet.ng/qing-madi-how-the-16-year-old-artiste-tells-her-teenage-struggles-with-music/|accessdate=2023-06-27|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|date=2023-03-17|title=Fast-rising talent Qing Madi drops new single 'Why'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/fast-rising-talent-qing-madi-drops-new-single-why/vb7ffrd|accessdate=2023-06-27|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Abiosun|first=Anjolaoluwa|date=2023-05-01|title=Qing Madi: How 16-Year-Old Artiste Tells Her Teenage Struggles With Music|url=https://thenet.ng/qing-madi-how-the-16-year-old-artiste-tells-her-teenage-struggles-with-music/|accessdate=2023-09-16|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> . <ref>{{Cite web|author=Ju|first=Shirley|date=2023-03-22|title=Rising Songstress Qing Madi talks Nigeria, Kendrick Lamar, Depression & New Music|url=http://www.sheenmagazine.com/rising-songstress-qing-madi-talks-nigeria-kendrick-lamar-depression-new-music/|accessdate=2023-06-27|work=Sheen Magazine|language=en-US}}</ref>Ihe mbụ Qing Madi mere, "Lee Finish" (2022), mere ngosi ya bụ isi na TikTok .  [1] N'ihe dị ka afọ 2023, ọ tọhapụrụ ndị otu atọ [2] ma bụrụ ndị a ma na ụlọ ọrụ egwu;  ebe ọ bụ na mmemme ịbịbịa na Lagos, Nigeria.  [3] [4] Ụdị egwu Qing Madi Afrobeat, Pop, Soul, na R&B <ref>{{Cite web|date=2023-04-15|title=Qing Madi, home coming and spectacular show - Starconnect Media|url=https://starconnectmedia.com/qing-madi-home-coming-and-spectacular-show/|accessdate=2023-06-27|language=en-GB|archivedate=2023-06-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230627153803/https://starconnectmedia.com/qing-madi-home-coming-and-spectacular-show/}}</ref> . <ref>{{Cite web|author=BrandIconImage|first=BrandIconImage|title=Brand Icon Image - Latest Brand, Tech and Business News: Qing Madi Steps into Spotify EQUAL Africa Spotlight|url=https://www.brandiconimage.com/2023/06/qing-madi-steps-into-spotify-equal.html|accessdate=2023-06-27|work=Brand Icon Image - Latest Brand, Tech and Business News}}</ref>Na 2023, Spotify kwupụtara na ahọpụtara Qing Madi ka ọ bụrụ onye nnọchi anya Spotify Africa Equal maka ọnwa June. <ref>{{Cite web|author=Adebayo|first=Segun|date=2023-06-11|title=Qing Madi emerges Spotify Africa Equal ambassador|url=https://tribuneonlineng.com/?p=688213|accessdate=2023-06-27|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2023-06-10|title=Qing Madi Named Spotify Africa Equal Ambassador For June – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/qing-madi-named-spotify-africa-equal-ambassador-for-june/|accessdate=2023-06-27|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2023-06-07|title=Spotify inducts 17 year old singer Qing Madi into its EQUAL Africa programme|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/qing-madi-steps-into-the-spotify-equal-africa-spotlight/p35l7v5|accessdate=2023-06-27|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Spotify names Qing Madi EQUAL Africa artiste for June - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2023/06/07/spotify-names-qing-madi-equal-africa-artiste-for-june/|accessdate=2023-06-27|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Online|first=The Eagle|date=2023-06-07|title=Nigerian musician becomes Spotify's 'EQUAL Africa' artiste for June -|url=https://theeagleonline.com.ng/nigerian-musician-becomes-spotifys-equal-africa-artiste-for-june/|accessdate=2023-06-27|work=The Eagle Online|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Nigerian Rising Star Qing Madi Joins Spotify's Equal Africa Music Programme - The Sauce|url=https://www.capitalfm.co.ke/thesauce/nigerian-rising-star-qing-madi-joins-spotifys-equal-africa-music-programme/|accessdate=2023-06-27|work=www.capitalfm.co.ke}}</ref> <ref>{{Cite web|date=10 September 2023|title=Official Afrobeats Charts|url=https://www.officialcharts.com/charts/afrobeats-chart/|work=Official Chart}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Ole by Qing Madi|url=https://www.officialcharts.com/songs/qing-madi-ft-bnxn-ole/|work=Official Charts}}</ref>[1] [2]Na Julaị 21, 2023, Qing Madi otu "Ole" nke mkpa Bnxn .  Egwu ahụ abanyela n'ọtụtụ ihe egwu Apple [1] [2] [3] [4] wee banye na ọnụ ọgụgụ 12 na Turntable Official Nigeria Top 100 [5] Na August 19, o mere ya na Charts Charts Afrobeats Chart.  ọnụ ọgụgụ kasị elu na nọmba 16 <ref>{{Cite web|author=Udoh|first=Ukpeme|date=2024-01-16|title=Qing Madi: The Afrobeats Woman King|url=https://africanfolder.com/qing-madi-the-afrobeats-woman-king/|accessdate=2024-01-17|work=African Folder|language=en-GB}}</ref>Na Jenụwarị 2024, n'ụdị OdumoduBlvck, Blood Civilian, Tyla, wdg, ewebatara Qing Madi na klaas Apple Music's Rising nke 2024. [1] [2] [3] N'ajụjụ ya na nchekwa nchekwa Afrịka, Madi nwere na o  dere egwu abụọ n'akwara njọ aha mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri na anọ == Nkọwapụta == ===Studio albums=== {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align: center;" |+ ! scope="col"| Title ! scope="col"| EP details |- ! scope="row"| I am the Blueprint<ref>{{cite news |last1=Adebiyi |first1=Adeayo |title=I love making Afrobeats, but I’m more comfortable with R&B - Qing Madi |url=https://www.pulse.ng/articles/entertainment/music/i-love-making-afrobeats-but-im-more-comfortable-with-randb-qing-madi-2025013115110127179 |access-date=3 February 2025 |work=31 January 2025 |agency=Pulse Nigeria |publisher=Pulse.ng}}</ref><ref>{{cite web |last1=McNab |first1=Kaitlyn |title=Qing Madi on Her Debut Album I Am the Blueprint, Making Nigerian Girls ‘Feel Heard,’ and Predicting Kendrick Lamar’s Super Bowl Setlist |url=https://www.teenvogue.com/story/qing-madi-debut-album-i-am-the-blueprint-interview-2025 |website=www.teenvogue.com |publisher=Teen Vogue |access-date=3 February 2025}}</ref> | * Released: January 31, 2025 * Label: JTON Music * Format: [[music download|Digital download]] |} ===Extended plays=== {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align: center;" |+ ! scope="col"| Title ! scope="col"| EP details |- ! scope="row"| ''[[Qing Madi (EP)|Qing Madi]]<ref>{{Cite web |last=Adebiyi |first=Adeayo |date=2023-11-21 |title=Qing Madi displays impressive talent on her debut EP |url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-of-qing-madi-ep-by-rising-nigerian-singer-qing-madi/xedqdms |access-date=2024-01-15 |website=Pulse Nigeria |language=en}}</ref>'' | * Released: November 17, 2023 * Label: JTON Music * Format: [[music download|Digital download]] |} === Singles === * "See Finish" (2022)<ref name=":1" /> * "Why" (2023)<ref name=":0" /><ref name=":2" /> * "Ole (featuring [[Bnxn]])" (2023)<ref>{{Cite web |last=Bukola |date=2023-08-05 |title=Qing Madi Releases Visual Of New Single 'Ole' Ft. BNXN |url=https://newtelegraphng.com/qing-madi-releases-visual-of-new-single-ole-ft-bnxn/ |access-date=2023-09-16 |website=New Telegraph |language=en-US}}</ref> * “American Love” (2023)<ref>[https://tunesloaded.com/music/qing-madi-american-love-acoustic/ Amererican Love Acoustic]</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p1jkbqd9e2ps8sd9g5vfrkg28wb7rr3 Ruschell Boone 0 39206 638457 159679 2026-05-20T03:39:00Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638457 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ruschell Boone''' (née West; 1975 - 3 Septemba 2023) bụ onye nta akụkọ Amerika a amụrụ na Jamaika na onye nta akụkọ bi na New York City. <ref name="NY1 obit">{{Cite news|title=Ruschell Boone, 1975-2023: Beloved, award-winning NY1 anchor|url=https://ny1.com/nyc/all-boroughs/news/2023/09/05/ruschell-boone--1975-2023--beloved--award-winning-ny1-anchor|work=Spectrum News|publisher=[[NY1]]|date=5 September 2023|accessdate=5 September 2023}}</ref> rụrụ ọrụ maka akụkọ telivishọn NY1 site na 2002 ruo mgbe ọ nwụrụ na 2023. == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ruschell West na [[Kingston|Kingston, Jamaica]]. Ọ kwagara Bronx na 1986 mgbe ọ dị afọ iri na otu, <ref name="cooking">{{Cite web|author=Jackson|first=Kevin|title=Jamaican-born Ruschell Boone wins Jerk Festival celebrity cook-off|url=https://www.jamaicaobserver.com/news/jamaican-born-ruschell-boone-wins-jerk-festival-celebrity-cook-off/|work=Jamaica Observer|accessdate=11 July 2022|date=5 August 2018}}</ref> ebe ọ chetara na a na emegbu ya maka ụda olu ya na Jamaika. <ref name=":1">{{Cite news|title=Ruschell Boone: making her mark on journalism|first=Njeri|author=McPherson|url=https://amsterdamnews.com/news/2019/10/31/ruschell-boone-making-her-mark-journalism/|date=31 October 2019|accessdate=11 July 2022|work=Amsterdam News}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.tcarrillofuneralservice.com/obituary/faithlyn-scott|title=Obituary: Faithlyn J. Scott|publisher=T. Carrillo Funeral Service|date=1 December 2021|accessdate=22 November 2022|archivedate=22 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221122122756/https://www.tcarrillofuneralservice.com/obituary/faithlyn-scott}}</ref> bụ otu n'ime ụmụ ise n'ezinụlọ ya na nne ya Faithlyn (Swaby) na nna nna Duke Scott. Boone nwetara akara ugo mmụta na ndekọ ego na Mahadum City nke New York (CUNY) Baruch College . <ref name=":0">{{Cite web|title=DA Brown Presents Garvin Public Service Award to NY1 Reporter Ruschell Boone|url=https://queenseagle.com/all/2019/2/25/da-brown-presents-garvin-public-service-award-to-ny1-reporter-ruschell-boone|date=25 February 2019|accessdate=21 June 2020|first=Jonathan|author=Sperling}}</ref> N'agbanyeghị na ọ họọrọ ndekọ ego iji hụ na ọ na-ebi ndụ dị mma, ọ chọpụtara mmasị ya maka akwụkwọ akụkọ n'afọ agadi ya mgbe ọ weghaara ngalaba redio mahadum maka onye ọbịa na-efu efu. Onye ndụmọdụ agụmakwụkwọ Boone nwara ime ka ọ kwụsị ịgbanwe ọrụ ya, na-ekwu na oge agafeela maka ya ịgbanwe ụzọ nakwa na ọ 'dabaraghị usoro ahụ'.<ref name=":1"/> == Ọrụ == <ref name=":0"/>arụ ọrụ na akụkọ telivishọn cable kemgbe 1998, Boone bụ onye mmekọ akụkọ azụmahịa maka CNBC ma bụrụkwa onye na emepụta ihe na onye nchịkọta ọrụ maka CNN. <ref name="cooking"/> <ref name=":0" /> sonyeere NY1 na 2002. Dị ka onye nta akụkọ maka NY1, ọ kọrọ akụkọ ndị na akpali akpali dị ka bọmbụ bọmbụ na Manhattan na Ntuli aka onye isi ala nke afọ 2016. <ref name=":0"/> <ref>{{Cite web|title=Arthur Ashe Institute For Urban Health Announces 2019 Honorees For 25th Annual Black Tie & Sneakers Sports Ball|url=https://www.broadwayworld.com/article/Arthur-Ashe-Institute-For-Urban-Health-Announces-2019-Honorees-For-25th-Annual-Black-Tie-Sneakers-Sports-Ball-20190902|work=Broadway World|accessdate=22 June 2020|date=2 September 2019}}</ref> ghọrọ onye nta akụkọ n'ozuzu maka NY1's Bi na mgbasa ozi iri na 2018. [1] 'afọ 2019, a họpụtara Boone maka New York Emmy Awards atọ maka akụkọ akụkọ na ọrụ na ihe ngosi okwu NY1, [1] na 2020 a họpụtara ya ọzọ dị ka onye nta akụkọ. [2] <ref name="memorial">{{Cite news|url=https://ny1.com/nyc/all-boroughs/news/2023/09/12/memorial-service-to-be-held-for-beloved-colleague-ruschell-boone|title=NY1's Ruschell Boone celebrated at memorial service|work=Spectrum News|date=12 September 2023|accessdate=6 December 2023}}</ref> kwagara n'ọfịs anchor na 2021. == Ndụ onwe onye na ọnwụ == Na 24 Septemba 2005, Ruschell West lụrụ Todd Boone, onye na emepụta ihe na NY1. <ref>{{Cite web|url=https://www.ny1.com/nyc/all-boroughs/on-air/2017/08/31/ruschell-boone|title=Ruschell Boone – Anchor, 'News All Day'|work=Spectrum News|date=8 August 2022|accessdate=6 November 2022}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Ruschell West and Todd Boone|url=https://www.nytimes.com/2005/09/25/fashion/weddings/ruschell-west-and-todd-boone.html|work=The New York Times|date=25 September 2005|accessdate=22 June 2020}}</ref> gara n'ihu mụọ ụmụ nwoke abụọ. <ref>{{Cite news|url=https://www.ny1.com/nyc/all-boroughs/news/2022/07/11/ruschell-boone|title=NY1's Ruschell Boone undergoing treatment for cancer|work=Spectrum News|date=11 July 2022|accessdate=11 July 2022}}</ref>'afọ 2022, ọ malitere ezumike ahụike site na NY1 maka ọgwụgwọ ọrịa kansa pancreatic. <ref name="NY1 obit"/> mechara laghachi na tebụl anchor NY1, mana ọ nwụrụ n'ihi nsogbu ahụike na 3 Septemba 2023, mgbe ọ dị afọ 48. [1] Ndị ọkà okwu <ref name="memorial"/> ememe ncheta ya gụnyere ndị ọrụ New York a họpụtara Letitia James, Eric Adams, Adrienne Adams, na Donovan Richards. == Onyinye == * New York Press Club Award maka Best Feature Reporting - 2013<ref name=":0"/> * New York Association of Black Journalists onyinye maka Best Spot News Reporting - 2014<ref name=":0" /> * <ref>{{Cite news|title=Queens Power 50|url=https://www.cityandstateny.com/power-lists/2020/07/queens-power-50/175813/|work=City & State|date=13 July 2020|accessdate=11 July 2022}}</ref> ''Obodo na Steeti'' nke Queens Ndị isi kachasị emetụta - 2016, [1] 2019, <ref>{{Cite news|title=Queens Borough 50|url=https://www.cityandstateny.com/personality/2016/10/queens-borough-50/178870/|work=City & State|date=25 October 2016|accessdate=11 July 2022}}</ref> 2020 <ref>{{Cite news|title=The 2019 Queens Power 100|url=https://www.cityandstateny.com/articles/special-list/boroughs/2019-queens-power-100-51-100.html|work=City & State|date=4 August 2019}}</ref> * Onyinye Ọrụ Ọkaiwu nke Queens District William Tucker Garvin - 2019<ref name=":0" /> == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20240319195306/https://ruschellboone.com/ RuschellBoone.com] - ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị gzrmdgjrbk68liwtg045s6hj4quvfu2 Ritah Imanishimwe 0 39609 638448 156310 2026-05-20T00:51:47Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638448 wikitext text/x-wiki   {{Databox}}'''Ritah Imanishimwe''' (amụrụ ya na ubochi 12 n’onwa June nke afo 1996) bụ onye egwuregwu [[basketball]] nke obodo Uganda maka otu ụmụ nwanyị nke mba Uganda na JKL Lady Dolphins . <ref name="FIBA.basketball 1996 w349">{{Cite web|title=Ritah Imanishimwe|work=FIBA.basketball|date=1996-06-12|url=https://www.fiba.basketball/en/player/209573/Ritah-Imanishimwe|accessdate=2024-03-22}}</ref><ref>{{Cite web|title=Antuña names final Gazelles roster for AfroBasket|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/NV_165084|accessdate=2024-03-22|work=New Vision|language=en}}</ref> == Mbido ndu == A mụrụ Ritah na ubochi 12 n’onwa June nke afo 1996 ndi muru ya bù Jackson Rugwiza ya na Evans Nyirakubanza na Karusandara, Kasese.<ref name="Hidula 2017 v220">{{Cite web|author=Hidula|first=Fred|title=Talent has paid for Ritah’s education|work=The Observer - Uganda|date=2017-10-30|url=https://observer.ug/lifestyle/55674-talent-has-paid-for-ritah-s-education|accessdate=2024-03-22}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị ya na Kiwuliriza, Kisugu tupu ọ gaa Crane High School maka ma O ya na A-level nke agụmakwụkwọ. O ji nzere bachelọ na Journalism ya na Mass Communication site na Mahadum Ndị Kraịst nke Uganda <ref name="Ndyamuhaki 2022 o301">{{Cite web|author=Ndyamuhaki|first=Emanzi|title=Imanishimwe eyes sixth crown|work=Monitor|date=2022-03-12|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/imanishimwe-eyes-sixth-crown-3745334|accessdate=2024-03-22}}</ref> == Ọrụ == Njem ya na egwuregwu basketball bidoro n'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị mgbe Julius Lutwana matara ya. N'afọ 2014, a nabatara ya n'ime ndị otu UCU Lady Canons mgbe a chọpụtara arụmọrụ ya n'oge asọmpi mba nke afo 2013 nke e mere na obodo Mbarara. Ọ na-gbazikwara JKL Lady Dolphins . <ref name="Kawalya 2020 t191">{{Cite web|author=Kawalya|first=Brian|title=Rita Imanishimwe: A Day In Life Of A Basketball Star|work=Live from ground|date=2020-05-06|url=https://sportsnation.co.ug/2020/05/06/rita-imanishimwe-a-day-in-life-of-a-basketball-star/|accessdate=2024-03-22|archivedate=2024-03-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240322025855/https://sportsnation.co.ug/2020/05/06/rita-imanishimwe-a-day-in-life-of-a-basketball-star/}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lfxbblzgey941z1u7dzaiesyvuk47yu Rania Elwani 0 39621 638433 156333 2026-05-19T21:58:05Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638433 wikitext text/x-wiki {{Databox}}    Dr. '''Rania Elwani''' ( Arabic </link> ; amuru 14 Ọktoba 1977) <ref name="IOC">[http://www.olympic.org/dr-rania-elwani Elwani's bio page] from the website of the International Olympic Committee; retrieved 2011-07-30.</ref> bu [[Egwuregwu Olympic|onye olimpik]] nke Egypt na onye bubu ihe ndekọ Afrika na-ejide onye na-egwu mmiri. Ọ gwuru maka Egypt na 1992, 1996 na 2000 Olympics. == Agụmakwụkwọ == Ọ gara wee gwuo mmiri maka Mahadum Southern Methodist nke USA site na 1997 ruo 1999. O mechara nweta nzere bachelọ nke ọgwụ na ịwa ahụ na Mahadum Misr maka Sayensị na Teknụzụ na 2004, yana Master of Obstetrics and Gynecology na Mahadum Ain Shams na 2014. <ref name="almentor" /> O nwekwara diploma Management Sports si International Center for Sports Studies, Switzerland na September 2009, na a Healthcare and Hospital Management Diploma si American University na Cairo na 2015. <ref name="almentor">{{Cite web|url=https://www.almentor.net/en/mentor/Rania-Elwani#|title=Rania Elwani|work=almentor.net}}</ref> == Ọrụ == Na 2004, ọ ghọrọ onye so na International Olympic Committee . <ref name="IOC"/> N'afọ 2010, ọ ghọrọ onye so na Kọmitii Athlete nke World Anti-Doping Agency (WADA). Ọ bụ onye otu 'Champions for Peace' club, otu nke ihe karịrị 90 a ma ama elite kere site Peace and Sport, a [[Monako|Monaco]] -based international organization enịm n'okpuru High Patronage nke HSH Prince Albert II . Otu a nke ndị mmeri nke ọkwa kachasị elu, na-achọ ime egwuregwu ka ọ bụrụ ngwá ọrụ maka mkparịta ụka na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.peace-sport.org/our-champions-of-peace/|title=The Champions for Peace|work=peace-sport.org|accessdate=2024-03-24|archivedate=2024-04-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240418235418/https://www.peace-sport.org/our-champions-of-peace/}}</ref> == Ihe nrite == * [[Usoro nkwanye ugwu (Ijipt)|Order of Merit]] of First Class for Sports * Egypt's Athlete of the year: 1991–1998 * Arab Athlete of the Games, Jordan: 1999 * The Arab Sports Federations Order of Merit for Sport: 1997 * The Sheikh [[Mohammed bin Rashid Al Maktoum|Mohammed Bin Rashid]] Award for Sports Excellence: 2014 * The International Fairplay Award, Italy: 2010 : <small>isi mmalite: <ref name="almentor"/></small> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bq796yi25wfmnk4awbge6nsvstnec82 Robin Givhan 0 39851 638452 163943 2026-05-20T01:43:25Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638452 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Robin Givhan''' (amụrụ na Septemba 11, 1964) bụ onye nchịkọta ejiji Amerika na onye edemede na emeri Pulitzer Prize. Givhan bụ onye nchịkọta ejiji maka [[The Washington Post|''The Washington Post'']]. Ọ sonyeere Post na 1995, wee hapụ na 2010 ka ọ bụrụ onye na-enyocha ejiji na onye na-ede akụkọ ejiji maka anụ ọhịa ụbọchị na ''Newsweek''. Ọ laghachiri na "Post" na 2014. <ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/pr/wp/2014/04/29/robin-givhan-returns-to-the-washington-post/|title=Robin Givhan returns to The Washington Post|work=Washington Post|date=April 29, 2014|accessdate=March 8, 2017}}</ref> Givhan meriri [[Pulitzer Prize for Criticism]] na 2006, oge mbụ e nyere onye edemede ejiji ihe nrite ahụ. Kọmiti Pulitzer zoro aka na edemede Givhan na-amachaghị nke ọma na-agbanwe nkatọ ejiji ka ọ bụrụ nkatọ omenala.". <ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.pulitzer.org/citation/2006-Criticism|title=The Pulitzer Prizes - Citation|publisher=|accessdate=September 27, 2014|archivedate=August 21, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140821083550/http://www.pulitzer.org/citation/2006-Criticism}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Ọ bụ nwa afọ [[Detroit]], Michigan. Ọ bụ onye na-ekwu okwu ikpeazụ na Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Renaissancel na 1982, gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Princeton na 1986, ma nwee nzere masta na akwụkwọ akụkọ na Mahadim Michigan, Ann Arbor. Mgbe ọ rụchara ọrụ na ''Detroit Free Press'' ruo ihe dị ka afọ asaa, ọ rụrụ ọrụ na San Francisco Chronicle na ''Vogue'' magazin. Givhan pụtara dị ka ọbịa na The Colbert Report na Jenụwarị 2006. N'afọ 2009, ọ si na New York City kwaga Washington, D.C., ebe ejiji ya gbasaa iji kpuchie Nwanyị mbụ Michelle Obama.<ref>{{Cite web|url=http://nymag.com/daily/fashion/2009/03/robin_givhan_feels_disgruntled.html|title=Robin Givhan Feels 'Disgruntled' by Fall's Eighties Comeback|work=The Cut|accessdate=September 27, 2014}}</ref> == Echiche == Givhan kpalitere ọgba aghara na Julaị 20, 2007, mgbe o dere akwụkwọ echiche Washington Post nke dọọrọ uche gaa na uwe onye ndoro-ndoro ochichi onye isi ala na-eyi. Hillary Clinton n'oge okwu July 18 ya na ala Senate. Givhan kwuru na olu olu Sen. Clinton dị ntakịrị V dị ka "na-adịghị ahụkebe" na "na-atụ egwu," karịsịa maka nwanyị "bụ onye na-eme ihe n'ihu ọha banyere ụdị, oyiyi na ibu nke abụọ." Ọ gbakwụnyere, "[Ọ dị m ka ọ dịghị m ka ijide mmadụ ka ewepụghị ijiji ya. Naanị lepụ anya!" <ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/07/19/AR2007071902668.html|title=Hillary Clinton's Tentative Dip Into New Neckline Territory|author=Givhan|first=Robin|date=July 20, 2007|work=The Washington Post|accessdate=March 22, 2017}}</ref> Givhan emeela aha ọma maka ịbụ onye na-adịghị ekwu okwu. N'ajụjụ ọnụ banyere ndị edemede na-akọwa ụlọ ọrụ ejiji, Givhan gwara [[CBS News]], "Enwere ọtụtụ ndị na-ekwu na ihe dị mma ma ọ bụ ihe dị mkpa ma ọ bụ na-aga n'ihu ma ọ bụ na-adịghị mma mgbe n'eziokwu, ọ bụ naanị crappy. Ọ dịghịkwa onye ga-asị na ọ bụ crappy." Ọ gbakwụnyere, "M ga-ekwukwa mgbe m chere na ihe dị oke mma. "<ref>{{Cite news|url=http://www.cbsnews.com/news/you-are-what-you-wear/|title=You Are What You Wear|first=Sean|author=Alfano|date=May 14, 2006|publisher=CBS News|accessdate=March 8, 2017|language=en}}</ref> N'ikwu okwu banyere parka dị arọ, nke na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke osote onye isi ala Dick Cheney N'ememe na 2005 nke na-echeta ncheta afọ 60 nke ntọhapụ nke Auschwitz, Givhan dere, sị, "Ọ bụ ụdị uwe a na-eyikarị iji rụọ ihe na-afụ snow. larịị nke solemnity na nkwanye ùgwù na m chere na a ọrụ dị ka nke a chọrọ... Ọ na-anọchite anya ndị America Achọghị m ka onye nọchiri anya m, ị maara, ogige ntụrụndụ dị ka ọ nọ na Green Bay Packer egwuregwu..<ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A43247-2005Jan27.html|title=Dick Cheney, Dressing Down|work=www.washingtonpost.com|first=Robin|author=Givhan|date=January 28, 2005|accessdate=March 8, 2017}}</ref> O mekwara ka uwe nwunye ya na ụmụ ya na-eyi nke onye a họpụtara n'Ụlọikpe Kasị Elu bụ John Roberts N'oge ọ na-aṅụ iyi dị ka Onyeikpe Kasị Elu nke Ụlọikpe Kasị Elu, na-ekwu na ha yiri "otu atọ nke àkwá Ista, obere afọ jelii, obere obere Necco atọ." <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2005/07/21/AR2005072102347.html|title=An Image a Little Too Carefully Coordinated|author=Givhan|first=Robin|date=July 22, 2005|work=The Washington Post|accessdate=March 8, 2017|language=en-US}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009, ọ katọrọ First Lady Michelle Obama maka iyi uwe mkpirisi mgbe ị nọ ezumike ezinụlọ. "Izere ọdịdị nke omume eze nwanyị bụ amamihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ma ọ dịghị mma n'ọdịbendị America ma ọ bụrụ na nwanyị mbụ na-agba mbọ ka ọ bụrụ nkezi nke na ọ na-eme ka ọ dị ka ihe nkịtị," Givhan dere n'okwu banyere uwe nwanyị mbụ ahụ..<ref>Givhan, Robin (August 23, 2009), [https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/08/20/AR2009082004464.html "A Judgment Call That Comes Up a Bit Short"], ''Washington Post''.</ref> Givhan gara n'ihu na nkatọ ya na ''Washington Post'' nke Jenụwarị 3, 2010, na-eme mkpesa na nwanyị mbụ ahụ enweghị "ntinye uche" na nkwado ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/12/31/AR2009123103000.html|title=First lady Michelle Obama has lacked focus in her advocacy in her first year|first=Robin|author=Givhan|date=January 3, 2010|publisher=|accessdate=September 27, 2014}}</ref> == Nkwado na mbipụta == N'afọ 2013, a nabatara Robin Givhan na Mahadum nke Michigan's Detroiter Hall of Fame. Akwụkwọ Givhan banyere [[The Battle of Versailles Fashion Show|Agha nke Versailles Ejiji Show]], nke isiokwu ya bụ ''[[The Battle of Versailles|Agha nke Versailles]]'': The Night American Fashion Stumbled into the Spotlight and Made History, bụ nke bipụtara ya. [[Flatiron Books|Akwụkwọ Flatiron]] bipụtara na 2015. <ref>{{Cite web|url=http://nymag.com/thecut/2013/09/robin-givhan-on-jumping-back-into-fashion-week.html|title=Robin Givhan on Jumping Back Into Fashion Week|first=Kurt|author=Soller|work=The Cut|accessdate=September 27, 2014}}</ref><ref>[https://www.amazon.co.uk/Battle-Versailles-American-Stumbled-Spotlight-ebook/dp/B00NKB9U7A ''The Battle of Versailles: The Night American Fashion Stumbled into the Spotlight and Made History''] at Amazon.</ref> O nyewokwa aka n'ọtụtụ akwụkwọ, gụnyere nkọwa okwu maka onye na-ese foto Lucian Perkins bụ Runway Madness na akwụkwọ ncheta akpọrọ Michelle: ''Afọ Mbụ ya dị ka First Lady'' . <ref>{{Cite news|author=Conlin|first=Jennifer|title=Robin Givhan on 'The Washington Post,' Her Detroit Childhood, More|url=https://www.hourdetroit.com/fashion-topics/robin-givhan-on-writing-for-the-washington-post-her-detroit-childhood-more/|work=Hour Detroit Magazine|date=16 May 2022}}</ref> == Onyinye == == Edebsibia == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [http://www.robingivhanwriter.com Ebe nrụọrụ weebụ Robin Givhan] * [[Bloggingheads.tv]]/search/?participant1=Givhan,%20Robin" id="mwwg" rel="mw:ExtLink nofollow">Ajụjụ ọnụ vidio / mkparịta ụka na Ann Althouse na Bloggingheads.tv * [http://blog.washingtonpost.com/fashion/ "Off the Runway" blog site na Givhan] na ''Washington Post'' * {{Twitter}} * [http://www.thedailybeast.com/contributors/robin-givhan.html Givhan] na anụ ọhịa a na-ahụ kwa ụbọchị * [https://web.archive.org/web/20170428012843/http://detroitcenter.umich.edu/hall-of-fame Mahadum nke Michigan Detroit Center; Detroiter Hall of Fame] {{PulitzerPrize Criticism 2001–2025}}{{authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qzh0llxi65j21wq2jr2j49pe0zslofa Nchịkọta ndụ 0 42127 638421 160239 2026-05-19T18:53:18Z Amherst99 11225 /* */ 638421 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Modified_keyboard_(16372763).jpg|thumb| Mpempe akwụkwọ K'Nex ji mkpirisi mbanye anataghị ọnụ iji mee ka onye na-arụ ọrụ na-ata ahụhụ mgbu aka ịpịa ya  ,  na  na mkpịsị aka]] {{Databox}}'''Mbanye anataghị ikike ndụ''' (ma ọ bụ '''hacking ndụ''') bụ aghụghọ ọ bụla, ụzọ mkpirisi, nka, ma ọ bụ usoro ọhụụ nke na-abawanye nrụpụta na arụmọrụ, n'akụkụ niile nke ndụ. Ndị ọkachamara kọmpụta bụ ndị na-ata ahụhụ site na ibu ibu ozi ma ọ bụ ndị nwere mmasị ịmata egwuregwu bụ ụzọ ha nwere ike isi mee ka usoro ọrụ ha dịkwuo elu n'ụzọ na-abụghị mmemme ji okwu ahụ mee ihe. == Akụkọ ihe mere eme == Nkọwa izizi nke okwu ahụ bụ " mbanye anataghị ikike " bụ "iji egbutu ihe siri ike ma ọ bụ nke dị arọ". N'asụsụ asụsụ ọgbara ọhụrụ a na-ejikarị akọwa ihe ngwọta na-adịghị mma ma dị irè maka otu nsogbu mgbako, dị ka scripts shei ngwa ngwa na nke ruru unyi na ngwa ahịrị ndị ọzọ na-edozi, na-edozi na nhazi data dị ka e-mail na RSS. na-enye nri . E mechara gbasaa okwu ahụ na ''mbanye anataghị ikike ndụ,'' na-ekwu maka ngwọta maka nsogbu na-enweghị njikọ na kọmputa nke nwere ike ime na ndụ mmemme kwa ụbọchị. ><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2020)">Ọmụmaatụ</span>]]'' &#x5D; &#x5B;</sup> mbanye anataghị ikike ndụ ndị a nwere ike ịgụnye akụrụngwa iji mekọrịta faịlụ, soro ọrụ, ichetara onwe ya ihe omume, ma ọ bụ nzacha ozi-e. </link> == Mmasị ewu ewu == Okwu ''ndụ mbanye anataghị ikike'' e chepụtara na 2004 n'oge O'Reilly Emerging Technology Conference na San Diego, California site technology nta akụkọ Danny O'Brien na-akọwa "ihere" scripts na ụzọ mkpirisi na-arụpụta IT ọkachamara na-eji na-arụ ọrụ ha. O'Brien na onye na-ede blọgụ Merlin Mann mechara kwado nnọkọ a na-akpọ "Life Hacks Live" na 2005 O'Reilly Emerging Technology ogbako. Ha abụọ na-edekọ otu kọlụm isiokwu ya bụ "Life Hacks" maka magazin O'Reilly's <nowiki><i id="mwNw">Make</i></nowiki> nke arụpụtara na February 2005. American Dialect Society tozuru oke ''lifehack'' (otu okwu) dị ka onye na-agba ọsọ maka "okwu bara uru nke 2005" n'azụ ''pọdkastị'' . E tinyekwara okwu a na Oxford Dictionaries Online na June 2011. == Hụkwa == * Mbanye anataghị ikike kichin * Jugaad * Kludge * Urawaza * Enyemaka onwe onye * MacGyverisms == Edensibia == okwu ahụ na mbanye anataghị ikike ndụ, na-ekwu maka ngwọta makaokwu ahụ na ''mbanye anataghị ikike ndụ,'' na-ekwu maka ngwọta maka{{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20090221015615/http://ask.metafilter.com/51717/Other-examples-of-antitechnology-lifehacks Ihe atụ ndị ọzọ nke mgbochi teknụzụ ndụ hacks?] [https://web.archive.org/web/20090221015615/http://ask.metafilter.com/51717/Other-examples-of-antitechnology-lifehacks | Jụọ MetaFilter] * [https://web.archive.org/web/20110114062304/http://www.oblomovka.com/entries/2003/10/22 Ndụ Hacks okwu] sitere na Danny O'Brien's Oblomovka mnbszvbzn82yyy76v0tvdp4706f2srd Peter-Lee Vassell 0 44710 638407 166629 2026-05-19T17:55:47Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638407 wikitext text/x-wiki   '''Peter-Lee Vassell''' (amụrụ n'ụbọchị nke atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 1998) bụ [[Footbọl|onye na-agba bọọlụ]] na Jamaika nke na-agba ọsọ dị ka onye na-eme egwuregwu n'etiti Hartford Athletic na Ndị otu mba Jamaika. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Vassell tolitere na St. James parish na Jamaica n'ezinụlọ na-agba bọọlụ. Ọ gara Ụlọ Akwụkwọ Howard Cooke Praịmarị na Kọleji Cornwall . <ref>{{Cite news|url=http://jamaica-star.com/article/sports/20190115/more-reasons-smile-peter-lee-vassell-makes-sick-dad-feel-better|title=More reasons to smile ... Peter-Lee Vassell makes sick dad feel better|date=15 January 2019|work=The Star|accessdate=9 March 2020}}</ref> == Ọrụ == === Klọb === Vassell bidoro ọru na Faulkland FC na Montego Bayna na Western Super League,<ref>{{Cite web|url=http://www.jamaicaobserver.com/sports/Vassell-double-spurs-Faulkland-in-Western-Confed-Super-League_91527?profile=1498|title=Vassell double spurs Faulkland in Western Confed Super League|date=5 March 2017|accessdate=25 January 2019|publisher=Jamaica Observer}}</ref> tupu ya na Montego Bay United nọrọ oge ụfọdụ na RSPL.[3] Ọ kwagara na Harbor View tupu oge 2017-18 RSPL.<ref>{{Cite web|url=http://www.jamaicaobserver.com/sports/mbu-rally-to-edge-harbour-view_120322?profile=15?profile=15|title=MBU rally to edge Harbour View|date=19 December 2017|accessdate=25 January 2019|publisher=Jamaica Observer}}</ref> Na Jenụwarị 2019, Los Angeles FC dere Vassell ma bịanye aka na ya.<ref>{{Cite web|url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20190112/peter-lee-vassell-signed-la-fc|title=Peter-Lee Vassell Signed By LA FC|date=12 January 2019|accessdate=25 January 2019|publisher=Jamaica Gleaner}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ 2019, a gbazinyere Vassell n'aka Phoenix Rising FC nke USL Championship.<ref>{{Cite web|url=https://www.phxrisingfc.com/news_article/show/1041921|title=PHOENIX RISING FC ACQUIRES MIDFIELDER PETER-LEE VASSELL ON LOAN FROM LAFC|date=15 August 2019|accessdate=15 August 2019|publisher=Phoenix Rising FC|archivedate=15 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190815192945/https://www.phxrisingfc.com/news_article/show/1041921}}</ref> N'ọnwa Eprel 2021, Vassell sonyeere Indy Eleven na USL Championship tupu oge 2021. <ref>{{Cite web|url=https://www.indyeleven.com/news_article/show/1160310|title=INDY ELEVEN SIGNS JAMAICAN INTERNATIONAL PETER-LEE VASSELL|date=26 April 2021|accessdate=26 April 2021|publisher=Indy Eleven}}</ref> Mgbe oge 2021 gasịrị, a mara ọkwa na Indy Eleven jụrụ nhọrọ nkwekọrịta Vassell.<ref>{{Cite web|url=https://www.uslchampionship.com/news_article/show/1197022-indy-announces-arrival-of-rebellon-jerome-for-2022-season|title=Indy Announces Arrival of Rebellon, Jerome for 2022 Season|author=USLChampionship com Staff|date=December 3, 2021|work=USL Championship}}</ref> Na Jenụwarị 2022, Vassell sonyeere Hartford Athletic na USL Championship tupu oge 2022. <ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/Nutmeg_State/status/14809326234174914630|title=PETER-LEE VASSELL TO HARTFORD|date=11 January 2022|accessdate=11 January 2022|publisher=Nutmeg State}}</ref> === Mba Nile === A na-ejide Vassell n'okpuru afọ iri na asaa, <ref>{{Cite web|url=http://www.jamaicaobserver.com/news/U17-Boyz-defeat-Cuba-3-0--advance-to-CFU-final|title=U17 Boyz defeat Cuba 3-0, advance to CFU final|date=24 October 2014|accessdate=25 January 2019|publisher=Jamaica Observer}}</ref> n'okpuru iri abụọ, n'okpuru iri abụọ na atọ <ref>{{Cite web|url=https://www.sportsmax.tv/index.php/football/regional/item/14900-jamaica-u23-squad-selected-for-late-aug-st-vincent-matches|title=Jamaica U23 squad selected for late Aug. St. Vincent matches|date=3 August 2018|accessdate=25 January 2019|publisher=Sports Max|archivedate=9 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180909074003/https://www.sportsmax.tv/index.php/football/regional/item/14900-jamaica-u23-squad-selected-for-late-aug-st-vincent-matches}}</ref> na ọkwa ndị okenye maka Jamaika. <ref>{{Cite web|url=http://hvfc.net/news/ricardo-bibi-gardner-lists-invitees-for-national-under-20-squad/#.XEuXBVX7SUl|title=Ricardo 'Bibi' Gardner lists invitees for National Under 20 squad|date=10 January 2016|accessdate=25 January 2019|publisher=Harbour View F.C.|archivedate=9 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180909074020/http://hvfc.net/news/ricardo-bibi-gardner-lists-invitees-for-national-under-20-squad/#.XEuXBVX7SUl}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb === {{updated|25 January 2019.}}<ref>{{Soccerway|peter-lee--vassell/471315|accessdate=7 September 2018}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align: center" ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko ! colspan="2" |Kọntinent ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="2" |Ebe Ọdụ Ụgbọ Mmiri Na-ahụ |2017–18 | rowspan="2" |Njikọ Premier nke Mba |30 |2 |0 |0 |0 |0 |0 |0 |30 |2 |- |2018–19 |14 |1 |0 |0 |0 |0 |0 |0 |14 |1 |- ! colspan="3" |'''Ngụkọta''' !44 !3 !0 !0 !0 !0 !0 !0 !44 !3 |} ; Ihe edeturu === Mba Ụwa === {{updated|match played 25 January 2019.}}<ref name="NFT">{{NFT player|id=70881|accessdate=7 September 2018}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align:center" !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="4" |Jamaica |2018 |9 |5 |- |2019 |7 |1 |- |2020 |0 |0 |- |2021 |1 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !17 !6 |} === Ihe mgbaru ọsọ mba ụwa === : ''Akara na nsonaazụ depụtara ihe mgbaru ọsọ Jamaica na mbụ.'' {| class="wikitable" style="font-size:85%;" !Mba !Ụbọchị !Ebe a na-anọ !Onye mmegide !Ihe ruru !Nsonaazụ !Ịsọ mpi |- |1. |29 Eprel 2018 |Sir Vivian Richards Stadium, North Sound, Antigua na Barbuda | Antigua na Barbuda | align="center" |1–0 | align="center" |2–0 | rowspan="4" |Ndị nwere omume enyi |- |2. | rowspan="2" |17 Ọgọst 2018 | rowspan="2" |Kirani James Athletic Stadium, Saint George's, Grenada | rowspan="2" | Grenada | align="center" |2–0 | rowspan="2" align="center" |5–1 |- |3. | align="center" |3–0 |- |4. |20 Ọgọst 2018 |Wildey Turf, Bridgetown, [[Barbados]] | Barbados | align="center" |2–2 | align="center" |2–2 |- |5. |14 Ọktoba 2018 |Ergilio Hato Stadium, Willemstad, Curaçao | Bonaire | align="center" |5–0 | align="center" |6–0 |2019-20 CONCACAF Nations League iru eru |- |6. |6 Septemba 2019 |[[Montego Bay]] Sports Complex">Montego Bay Sports Complex, Montego Bay, [[Jamaikạ|Jamaica]] | Antigua na Barbuda | align="center" |6–0 | align="center" |6–0 |2019-20 CONCACAF Nations League B |} == Ebe m si dee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Peter-Lee VassellnaEgwuregwu bọọlụ nke Major League * [https://web.archive.org/web/20180907183240/http://caribbeanfootballdatabase.com/jamaica/players/peterleevassell.html Peter-Lee Vassell] na Caribbeanfootballdatabase.com [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k0qa2fvwyvpgntl8syn61ruw7w3mtd1 Prince Demah 0 45160 638426 169890 2026-05-19T19:48:25Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638426 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Usòrò:Portrait_of_William_Duguid_MET_DP232807.jpg|thumb|''Foto nke William Duguid'', (1773), Metropolitan Museum of ArtEbe Ngosi Ihe Ochie nke Metropolitan]] '''Prince Demah''' (ihe dị ka --ignore="true" id="mwDw" style="white-space:nowrap;"> 1745&#x2009; - Machị 1778) bụ onye America na-ese ihe nke ndị nna nna Africa bụ onye bụbu ohu ma na-arụsi ọrụ ike na Boston na ngwụcha afọ 1700. Dị ka The Metropolitan Museum of Art si kwuo, Demah bụ "naanị onye na-ese ihe a maara dị ka ohu na-arụ ọrụ na America nke ihe osise ya dị. " == Ndụ na ọrụ == Nne Demah bụ nwanyị ohu aha ya bụ Daphney. E mere ya na nne ya baptizim na Trinity Church, Boston, na 1745. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://outofthearchives.org/2015/01/10/prince-demah-portrait-painter/|title=Prince Demah, Portrait Painter|date=January 10, 2015|work=Out of the Archives: Exploring the Archives of the Hingham Heritage Museum|publisher=Hingham Historical Society|accessdate=February 18, 2017}}</ref> Henry Barnes, onye ahịa Boston, zụrụ Demah na Nọvemba 1769. <ref>{{Cite book|title=Beyond the face: new perspectives on portraiture|date=2018|publisher=National Portrait Gallery, Smithsonian Institution|isbn=978-1-911282-20-4|editor=Reaves|location=Washington, DC}}</ref> Barnes kwuru na ọ zụrụ Demah na ebumnuche nke "melite ọgụgụ isi ya na eserese".<ref name=":0"/> N'ọnwa Ọktoba 1770, Barnes kpọọrọ Demah gaa London. N'ọnwa Febụwarị nke afọ sochirinụ, Barnes dere na Demah natara nkuzi site n'aka "Maazị Pine onye weere ya naanị maka ọgụgụ isi ya". A na-eche na nke a bụ onye Britain na-ese ihe osise Robert Edge Pine, onye na-arụ ọrụ na London n'oge ahụ ma mesịa biri na Philadelphia. E nwere foto atọ a ma ama nke Demah. Ihe osise ya nke William Duguid, onye na-ere ákwà na-akwaga na Scotland nke bi na Boston, dị na nchịkọta nke Metropolitan Museum of Art na New York City.<ref>{{Cite web|url=https://metmuseum.org/art/collection/search/20517|title=Prince Demah Barnes {{!}} Portrait of William Duguid {{!}} The Met|work=The Metropolitan Museum of Art|accessdate=2024-05-23|archivedate=2024-05-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240523155136/https://www.metmuseum.org/art/collection/search/20517}}</ref> Onye na-ese ihe bịanyere aka na onyinyo Duguid "Prince Demah Barnes" ma dee ya na 1773.<ref name=":1">{{Cite news|url=http://www.themagazineantiques.com/article/prince-demah-barnes-1/|title=Prince Demah Barnes: Portraitist and slave in colonial Boston - The Magazine Antiques|date=2015-02-13|work=The Magazine Antiques|accessdate=2018-01-21|language=en-US}}</ref> Ihe osise nke ndị nwe ya Henry na Christian Barnes nke Marlborough, Massachusetts, nke Susan Barker Willard nyere Hingham Historical Society, ọ bụ ezie na ọ bịaghị aka, a na-eche na ọ bụ Demah.[2]<ref name=":1" /> Demah nwụrụ n'afọ sochirinụ site na ọrịa a na-amaghị ama, ma eleghị anya kịtịkpa.<ref>{{Cite web|url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/20517|title=Portrait of William Duguid|date=1773|work=The Metropolitan Museum of Art|publisher=|accessdate=February 18, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://thememorypalace.us/2017/02/a-portrait-the-met-residency-episode-4/|title=A Portrait|date=February 15, 2017|work=The Memory Palace|publisher=Nate DiMeo|accessdate=February 18, 2017|archivedate=February 19, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170219113803/http://thememorypalace.us/2017/02/a-portrait-the-met-residency-episode-4/}}</ref> Na Machị 11, 1778, o dere akwụkwọ testament ya, nke ọ bịanyere aka na ya dị ka "Prince Demah nke Boston...a limner" na "Negro nweere onwe ya". Demah nyere "Nne Daphne Demah" ya ihe onwunwe ya. E dekọrọ olili ya otu izu ka e mesịrị na Trinity Church, Boston . <ref name=":1"/> == Edensibia == {{Reflist}} 480se5awamryi47yqq27bjpal5x7xjg Robert Abban 0 45612 638449 495854 2026-05-20T01:04:49Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638449 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Robert Augustus Abban''' (amụrụ 29 Maachị 1989) nke a na-akpọ '''Rob Photography''' bụ onye [[Ghana]] na-ese foto na onye na-ese sinima . <ref>{{Cite web|date=2019-12-18|title=Robert Abban: Meet Ghanaian photographer who has worked with the top celebrities in Ghana|url=https://yen.com.gh/141191-robert-abban-meet-ghanaian-photographer-worked-top-celebrities-ghana.html|accessdate=2022-08-22|work=yen.com.gh|language=en-US|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822172218/https://yen.com.gh/141191-robert-abban-meet-ghanaian-photographer-worked-top-celebrities-ghana.html}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-05-22|title=Passion and professionalism: Winning formula for Rob Photography|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/features/passion-and-professionalism-winning-formula-for-rob-photography.html|accessdate=2022-08-22|work=yen.com.gh|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-08-31|title=Stonebwoy's Resident Photographer, Rob Photography Wins Best Event Photographer of the Year Award At Ghana Events Awards, 2019|url=https://www.ghgossip.com/stonebwoys-resident-photographer-rob-photography-wins-best-event-photographer-of-the-year-award-at-ghana-events-awards-2019/|accessdate=2022-08-22|work=ghgossip.com|language=en-US|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822172221/https://www.ghgossip.com/stonebwoys-resident-photographer-rob-photography-wins-best-event-photographer-of-the-year-award-at-ghana-events-awards-2019/}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-01-06|title=Ghanaian Photographer Calls Out Millionaire Nana Kwame Bediako|url=https://www.nydjlive.com/ghanaian-photographer-calls-out-millionaire-nana-kwame-bediako/|accessdate=2022-08-22|work=nydjlive.com|language=en-US}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Amụrụ ya na Saltpond na Central Region nke South [[Ghana]] . Ọ malitere agụmakwụkwọ mbụ ya na SS Peter na Paul Anglican School, Mfantsiman Basic DA School na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na National Vocational and Technical Institute, Biriwa, Cape Coast. Ọ nwetara diplọma na Media Studies site na Zepto Professional Training Institute, Accra. <ref>{{Cite web|date=2019-05-14|title=Meet Rob Photography; Ghanaian event and travel photographer|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Meet-Rob-Photography-Ghanaian-event-and-travel-photographer-746191|accessdate=2022-08-22|work=www.ghanaweb.com|language=en-US}}</ref> Robert malitere ịse foto ezinaụlọ ya mgbe ọ dị afọ iri na ụma na nchịkọta foto nke ndụ ya kwa ụbọchị. O buru ụzọ bata na ihe nkiri Ghana okike, ọkachasị, dịka onye na-ese foto mmemme. Ọrụ foto Robert gụnyere ịse foto dị iche iche nke ndị ama ama Ghana, gụnyere [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]], [[Stonebwoy]], [[Shatta Wale]], Kuami Eugene . <ref>{{Cite web|title=Ghanaian celebs are stingy, they don't pay photographers their due – Rob Photography alleges|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghanaian-celebs-are-stingy-they-don-t-pay-photographers-their-due-Rob-Photography-alleges-741949|accessdate=2022-08-22|work=ghanaweb.com|date=28 April 2019|language=en}}</ref> Ọrụ ya egosila na Ghana Music Awards UK, Ghana Music Awards USA, 3Music Awards, n'etiti ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|title=Rob Photography in partnership with Alordia Promotions announces Summer Tour for UK, Europe!|url=https://beeniewords.com/rob-photography-in-partnership-with-alordia-promotions-announces-summer-tour-for-uk-europe/|accessdate=2022-08-22|work=beeniewords.com|date=23 May 2022|language=en|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822172201/https://beeniewords.com/rob-photography-in-partnership-with-alordia-promotions-announces-summer-tour-for-uk-europe/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Ghana Music Awards USA Honours Rob Photography|url=https://www.kobbykyeinews.com/news/ghana-music-awards-usa-honours-rob-photography/|accessdate=2022-08-22|work=kobbykyeinews.com|date=18 December 2020|language=en|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822172202/https://www.kobbykyeinews.com/news/ghana-music-awards-usa-honours-rob-photography/}}</ref> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == * 2019, Onye Mmeri Ihe Omume Ihe Omume Kachasị Mma - Mmemme Mmemme Ghana <ref>{{Cite web|title=GEA: Rob Photography wins 'Best Event Photographer of the year'|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/GEA-Rob-Photography-wins-Best-Event-Photographer-of-the-year-778018|accessdate=2022-08-22|work=ghanaweb.com|date=3 September 2019|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Ghana Event Awards 2019: Full List Of Winners|url=https://www.nydjlive.com/ghana-event-awards-2019-full-list-of-winners/|accessdate=2022-08-22|work=ghanaweb.com|date=September 2019|language=en}}</ref> * 2020, Onye na-ese foto nke afọ, Nominee - Ghana National Communications Awards <ref>{{Cite web|title=Full 2020 National Communications Awards Nominees List – Kuulpeeps.com, Others Included|url=https://kuulpeeps.com/2020/09/03/full-2020-national-communications-awards-nominees-list-kuulpeeps-com-others-included/trending/news|accessdate=2022-08-22|work=kuulpeeps.com|language=en}}</ref> * 2021, Edepụtara dị ka onye nhọpụta - 50 ndị Ghana na-eto eto kacha nwee mmetụta, Avance Media <ref>{{Cite web|title=Top 50 Ghanaian Influencers in Africa Announced by ICS Africa and Avance Media|url=https://avancemedia.org/top-50-event-influencers-in-ghana-announced-by-ics-africa-and-avance-media/|accessdate=2022-08-22|work=avancemedia.org|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Bola Ray, Claudia Lumor, Jerry Adjorlolo among 2021 top 50 event influencers in Africa|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Bola-Ray-Claudia-Lumor-Jerry-Adjorlolo-among-2021-top-50-event-influencers-in-Africa-1343263|accessdate=2022-08-22|work=ghanaweb.com|date=28 August 2021|language=en|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822172201/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Bola-Ray-Claudia-Lumor-Jerry-Adjorlolo-among-2021-top-50-event-influencers-in-Africa-1343263}}</ref> * 2022, Onye na-ese foto kacha mma, Edepụtara dị ka Nominee - Ghana Entertainment Awards, USA <ref>{{Cite web|title=Check out the full list of winners at the Ghana Entertainment Awards, USA|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Check-out-the-full-list-of-winners-at-the-Ghana-Entertainment-Awards-USA-1579928|accessdate=2022-08-22|work=ghanaweb.com|date=11 July 2022|language=en|archivedate=2022-08-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220808202115/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Check-out-the-full-list-of-winners-at-the-Ghana-Entertainment-Awards-USA-1579928}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Full List Of Nominees For The 2022 Ghana Entertainment Awards USA|url=https://www.ghgossip.com/full-list-of-nominees-for-the-2022-ghana-entertainment-awards-usa/|accessdate=2022-08-22|work=ghgossip.com|date=23 May 2022|language=en|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822172219/https://www.ghgossip.com/full-list-of-nominees-for-the-2022-ghana-entertainment-awards-usa/}}</ref> * 2022, Onye na-ese ihe omume kacha mma, onye mmeri – Ghana Style Awards <ref>{{Cite web|title=Rob photography wins best event photographer 2022|url=https://attractivemustapha.com/rob-photography-wins-best-event-photographer-2022/|accessdate=2022-08-22|work=attractivemustapha.com|date=24 May 2022|language=en|archivedate=2022-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220822172201/https://attractivemustapha.com/rob-photography-wins-best-event-photographer-2022/}}</ref> == Ntụaka == mmemme. Ọrụ foto Robert gụnyere ịse foto dị iche iche nke ndị ama ama Ghana, gụnyere Sarkodie{{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 70kb53lgphegeireyxsla8dm1pokwcd Seth Kwame Boateng 0 45627 638473 182960 2026-05-20T08:38:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638473 wikitext text/x-wiki   {{Databox}}'''Seth Kwame Boateng''' bụ onye nta akụkọ Ghana, ama ama maka ọrụ nta akụkọ ya nwere mmetụta, dịka WHO ghọtara, <ref>{{Cite web|date=2022-02-28|title=2 journalists from the Multimedia Group win WHO's Road Safety Reporting Contest – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/2-journalists-from-the-multimedia-group-win-whos-road-safety-reporting-contest/|accessdate=2024-01-23|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị US, <ref>{{Cite web|title=4 Results Are Tagged With "Ghana" {{!}} International Exchange Alumni|url=https://alumni.state.gov/taxonomy/term/131|accessdate=2024-01-23|work=alumni.state.gov}}</ref> International Center for Journalist (ICFJ), <ref name=":7">{{Cite web|title=Journalists from Six Countries Honored for Outstanding Health Reporting|url=https://www.icfj.org/news/journalists-six-countries-honored-outstanding-health-reporting|accessdate=2024-01-17|work=International Center for Journalists|language=en}}</ref> na Media Foundation for West Africa . <ref name=":1">{{Cite web|title=Seth Kwame Boateng – User Profile|url=https://agln.aspeninstitute.org/profile/5621|accessdate=2024-01-12|work=AGLN – Aspen Global Leadership Network|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|author=Agyeman|first=Adwoa|date=2019-12-16|title=JoyNews' Seth Kwame Boateng grabs 3rd Master's degree from University of Leeds|url=https://www.adomonline.com/joynews-seth-kwame-boateng-grabs-3rd-masters-degree-from-university-of-leeds/|accessdate=2024-01-12|work=Adomonline.com|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAgyeman2019">Agyeman, Adwoa (2019-12-16). [https://www.adomonline.com/joynews-seth-kwame-boateng-grabs-3rd-masters-degree-from-university-of-leeds/ "JoyNews' Seth Kwame Boateng grabs 3rd Master's degree from University of Leeds"]. ''Adomonline.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-01-12</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|author=info@theghanareport.com|first=Aba Asamoah /|date=2021-10-22|title=How can 3,213 lawyers serve a country of over 30 million? – Yoni Kulendi wonders|url=https://www.theghanareport.com/how-can-3213-lawyers-serve-a-country-of-over-30-million-yoni-kulendi-wonders/|accessdate=2024-01-12|work=The Ghana Report|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Seth Kwame Boateng|url=https://www.mfwa.org/wameca/winners/seth-kwame-boateng-2/|accessdate=2024-01-13|work=WAMECA – Media Foundation For West Africa|language=en-GB|archivedate=2024-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240113192131/https://www.mfwa.org/wameca/winners/seth-kwame-boateng-2/}}</ref> Na 2015, ọ pụtara dị ka onye nta akụkọ GJA nke afọ. <ref>{{Cite web|author=Desk|first=Publishing|date=2015-08-15|title=Seth Kwame Boateng is Journalist of the year; TV3's Wendy Laryea wins 2 awards {{!}} 3News|url=https://3news.com/news/seth-kwame-boateng-is-journalist-of-the-year-tv3s-wendy-laryea-wins-2-awards/|accessdate=2024-01-22|work=3news.com|language=en-US}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Boateng na Asokwa dị na Kumasi n'ime ezinụlọ na-ama aka, ebe ọ bụ ọdụdụ n'ime ụmụaka iri na asaa. <ref name=":3">{{Cite web|author=admin|date=2020-09-07|title=From receptionist to reporter: The Seth Kwame Boateng component|url=https://liveghanatv.com/2020/09/07/from-receptionist-to-reporter-the-seth-kwame-boateng-component/|accessdate=2024-01-12|work=Live Ghana TV|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2020">admin (2020-09-07). [https://liveghanatv.com/2020/09/07/from-receptionist-to-reporter-the-seth-kwame-boateng-component/ "From receptionist to reporter: The Seth Kwame Boateng component"]. ''Live Ghana TV''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-01-12</span></span>.</cite></ref> O nwetala akara ugo mmụta Master atọ. <ref name=":0"/> Enwetara akara ugo mmụta ya kacha ọhụrụ na Mahadum Leeds na 2019, <ref>{{Cite web|author=Tagoe|first=Alex|date=2021-04-19|title=Seth Kwame Boateng's view on road accidents must be a national agenda|url=https://skyypowerfm.com/seth-kwame-boatengs-view-on-road-accidents-must-be-a-national-agenda/|accessdate=2024-01-12|work=Skyy Power FM|language=en-GB|archivedate=2024-01-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240112154029/https://skyypowerfm.com/seth-kwame-boatengs-view-on-road-accidents-must-be-a-national-agenda/}}</ref> ebe ọ gụrụ ahụike ọha, atụmatụ njikwa ahụike na amụma. Tupu mgbe ahụ, ọ nwetara nzere masta na ọmụmụ nzikọrịta ozi na Mahadum Ghana na 2016 na onye ọzọ na Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC) na esemokwu udo na nchekwa. <ref name=":4">{{Cite web|date=2017-07-07|title=Ghana's Seth Kwame Boateng named "journalist of the month" by free expression group|url=https://ifex.org/ghanas-seth-kwame-boateng-named-journalist-of-the-month-by-free-expression-group/|accessdate=2024-01-12|work=IFEX|language=en-US}}</ref> Maka agụmakwụkwọ mahadum ya, Boateng gụrụ akụnụba na mmekọrịta ọha na eze na [[University of cape coast|Mahadum Cape Coast]], na-emecha akara ugo mmụta bachelor ya site na 2003 ruo 2007. <ref name=":5">{{Cite web|author=|date=2015-08-21|title=UCC Alumnus Crowned Best Journalist of the Year|url=https://choicism.com/news/ucc-alumnus-crowned-best-journalist-of-the-year/|accessdate=2024-01-12|work=Choicism|language=en-US}}</ref> Ọzụzụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị mere na Kumasi Anglican Senior High School . <ref>{{Cite web|author=Fuseini|first=Hajara|date=2022-03-24|title=Seth Kwame Boateng Solves Child's Mobility Challenge With Electric WheelChair|url=https://opemsuo.com/seth-kwame-boateng-solves-childs-mobility-challenge-with-electric-wheelchair/|accessdate=2024-01-12|work=Opemsuo|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Boateng malitere ọrụ ya dị ka onye isi oche oche n'ihu na Luv FM, onye enyemaka nke Multimedia Ghana Limited, na 2003. <ref name=":2">{{Cite web|date=2020-09-07|title=From receptionist to reporter: The Seth Kwame Boateng factor – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/from-receptionist-to-reporter-the-seth-kwame-boateng-factor/|accessdate=2024-01-12|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Samson's Take: World Press Freedom Day – Give me RTI Law and a Seth Kwame Boateng {{!}} A-Partners@Law|url=http://a-partnerslaw.com/samsons-take-world-press-freedom-day-give-me-rti-law-and-seth-kwame-boateng|accessdate=2024-01-12|work=a-partnerslaw.com|archivedate=2024-01-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240112210551/http://a-partnerslaw.com/samsons-take-world-press-freedom-day-give-me-rti-law-and-seth-kwame-boateng}}</ref> Ọ batara n'ọrụ nta akụkọ mgbe ọ kọrọ site na Cape Coast, na Luv Fm, site na mkparịta ụka ekwentị na redio dị ndụ, akụkọ banyere otu nwa agbọghọ onye enyi ya nwoke mara mma n'ụlọ nzukọ Kwame Nkrumah na Mahadum Cape Coast na 2003. Nke a dọọrọ mmasị onye nchịkọta akụkọ akụkọ n'oge ahụ, Saeed Ali Yaqub nwụrụ anwụ bụ onye gwara ya ka o sonye na ndị otu akụkọ mgbe ọ hapụrụ ụlọ ọrụ laghachiri na Luv FM ka ọ gaa n'ihu n'ọrụ oche ya. <ref name=":3"/> Mgbe ọ na-aga n'ihu na ọmụmụ ihe ọmụmụ ya na Mahadum Cape Coast, Boateng wepụtara onwe ya na redio redio dabeere na campus, ''Radio Valco'' . O sitere n'ọkwa wee bụrụ onye isi akụkọ. <ref name=":5"/> == Ọrụ ndị ama ama == Boateng ewepụtala usoro dị iche iche nwere mmetụta na akwụkwọ akụkọ na-aga nke ọma, na-adọta uche nke ndị ọka ikpe, <ref>{{Cite web|title=Prisoners are citizens too' :President Mahama to visit inmates|url=https://www.modernghana.com/news/608665/prisoners-are-citizens-too-president-mahama-to-visit-inma.html|work=Modern Ghana}}</ref> ụmụ nwanyị mbụ, <ref>{{Cite web|author=Ampomah|first=Samuel|date=2018-01-20|title=First Lady commissions Mother and Baby Unit at KATH|url=https://www.moh.gov.gh/first-lady-commissions-mother-and-baby-unit-at-kath/|accessdate=2024-01-17|work=Ministry Of Health|language=en-US}}</ref> ndị osote onye isi ala, ndị ụkọchukwu, ndị ọchịchị ọdịnala na agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|author=Segbefia|first=Sedem|date=2020-09-09|title=Bawumia hands over house to 82-yr old abandoned, cured leper|url=https://thebftonline.com/2020/09/09/bawumia-hands-over-house-to-82-yr-old-abandoned-cured-leper/|accessdate=2024-01-17|work=The Business & Financial Times|language=en-GB}}</ref> Ụfọdụ n’ime ha bụ; === Azọpịara ya === Boateng mere ya, akwụkwọ akụkọ ahụ na-ekerịta akụkọ na-agbawa obi nke ezinaụlọ na-anagide ọnwụ nke ndị ha hụrụ n'anya n'ihe mberede okporo ụzọ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-12|title=Playback: Hotline Documentary 'CRUSHED' premieres on JoyNews – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/playback-hotline-documentary-crushed-premieres-on-joynews/|accessdate=2024-01-17|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Ọ na-enyocha mmetụta uche na ihe ịma aka ndị ezinụlọ ndị a na-edi, na-elebakwu anya na mmetụta dị ukwuu nke ihe mberede okporo ụzọ na-enwe na ndụ ndị mmadụ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-12|title=Playback: Hotline Documentary 'CRUSHED' premieres on JoyNews – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/playback-hotline-documentary-crushed-premieres-on-joynews/|accessdate=2024-01-17|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-08-16|title=Broken down vehicles on roads account for surge in accidents – Seth Kwame Boateng – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/broken-down-vehicles-on-roads-account-for-surge-in-accidents-seth-kwame-boateng/|accessdate=2024-01-17|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> === Akpọchiri ma chefuo === Akwụkwọ akụkọ a, akpọchie na echefuru echefu bụ akwụkwọ akụkọ ewepụtara na 2015 nke lere anya n'ihe ịma aka nke ndị mkpọrọ na Ghana chere ihu. Mgbe ewepụtara akwụkwọ akụkọ a, onye ọka ikpe Ghana n'oge ahụ, Justice Georgina Wood mejuputa usoro nke butere ntọhapụ nke narị ndị ejidere tupu ikpe ikpe bụ ndị darabu n'ụlọ mkpọrọ ruo ogologo oge. <ref>{{Cite web|date=2015-03-11|title=Paralyzed inmate dies as Chief Justice summons judges over remand crisis – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/paralyzed-inmate-dies-as-chief-justice-summons-judges-over-remand-crisis/|accessdate=2024-01-22|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Na mgbakwunye, onye isi ala Ghana n'oge ahụ, John Mahama mere nleta mbụ ya n'ụlọ mkpọrọ iji nweta nghọta n'onwe ya banyere ọnọdụ na-eme. <ref>{{Cite web|date=2015-04-01|title=President Mahama moved to visit prisons – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/president-mahama-moved-to-visit-prisons/|accessdate=2024-01-22|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2015-02-25|title="Locked and Forgotten" man spends 8 years on remand without trial – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/locked-and-forgotten-man-spends-8-years-on-remand-without-trial/|accessdate=2024-01-17|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Mahama visits Nsawam Prisons today|url=https://kessbenonline.com/2015/07/03/mahama-visits-nsawam-prisons-today/|accessdate=2024-01-22|work=Kessben Online|language=en-GB}}</ref> === Hapụ ire ere === Seth Kwame Boateng mere akwụkwọ akụkọ iji gosi ka ọ siri sie ike n'ụlọ mkpọrọ Ghana ma chọọ ka ndị mmadụ kwado mbọ iji mee ka ihe ka mma. Ọ na-ekwu maka ọnọdụ ndị siri ike ndị mkpọrọ na-eche ihu ma nwee olileanya na akwụkwọ akụkọ ahụ na-agba onye ọ bụla ume ịrụkọ ọrụ ọnụ maka mgbanwe dị mma na usoro ụlọ mkpọrọ Ghana. == Ihe nrite na nkwanye ugwu == Boateng emeriela ọtụtụ ihe nrite, ma na Ghana ma na mba ụwa. Ụfọdụ n’ime ha bụ: <ref>{{Cite web|author=Desk|first=Publishing|date=2015-08-15|title=Seth Kwame Boateng is Journalist of the year; TV3's Wendy Laryea wins 2 awards {{!}} 3NEWS.COM|url=https://3news.com/news/seth-kwame-boateng-is-journalist-of-the-year-tv3s-wendy-laryea-wins-2-awards/|accessdate=2024-01-12|work=3news.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Kasapa|date=2015-08-16|title=Seth Kwame Boateng is Journalist of the Year – SEE FULL LIST OF WINNERS — Kasapa102.5FM|url=https://kasapafmonline.com/?p=12607|accessdate=2024-01-12|language=en-US|archivedate=2024-01-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240112221212/https://kasapafmonline.com/?p=12607}}</ref> <ref>{{Cite web|author=info@theghanareport.com|first=Seth Bokpe /|date=2019-11-24|title=Doreen Hammond wins GJA/PAV Ansah Journalist of the Year award|url=https://www.theghanareport.com/doreen-hammond-wins-gja-pav-ansah-journalist-of-the-year-award/|accessdate=2024-01-12|work=The Ghana Report|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2018-08-30|title=Rewarding Stories of Impact: How WAMECA is Providing Inspiration for Excellent Journalism in West Africa|url=https://www.mfwa.org/issues-in-focus/rewarding-stories-of-impact-how-wameca-is-providing-inspiration-for-excellent-journalism-in-west-africa/|accessdate=2024-01-12|work=Media Foundation For West Africa|language=en-US|archivedate=2024-01-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240112212255/https://www.mfwa.org/issues-in-focus/rewarding-stories-of-impact-how-wameca-is-providing-inspiration-for-excellent-journalism-in-west-africa/}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2017-10-29|title=Seth Kwame Boateng adjudged West African Journalist of the Year|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/seth-kwame-boateng-adjudged-west-african-journalist-of-the-year.html|accessdate=2024-01-12|work=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Agyeman|first=Adwoa|date=2017-06-26|title=VIDEO: Joy News' Seth Kwame Boateng wins EMY's Man of the Year Award|url=https://www.adomonline.com/joy-news-seth-kwame-boateng-wins-emys-man-year-award/|accessdate=2024-01-17|work=Adomonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Abedu-Kennedy|first=Dorcas|date=2017-09-19|title=Photos: Seth Kwame Boateng receives prestigious ICFJ Award|url=https://www.adomonline.com/photos-seth-kwame-boateng-receives-prestigious-icfj-award/|accessdate=2024-01-17|work=Adomonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2023-11-27|title=JoyNews' Seth Kwame Boateng awarded GAM Award for Excellence in Media and Journalism – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/joynews-seth-kwame-boateng-awarded-gam-award-for-excellence-in-media-and-journalism/|accessdate=2024-01-23|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> {| class="wikitable" |+ !Afọ ! Ihe nrite ! Nsonaazụ |- | 2023 | George Ayittey Memorial (GAM) Award for Excellence in Media and Journalism. | meriri |- | 2019 | Onye nta akụkọ ihe ruuru mmadụ kacha mma GJA GJA Kachasị Mma na atụmatụ na ngalaba TV | meriri meriri |- | 2018 | Onye nta akụkọ WAMECA nke afọ na West Africa Onye nta akụkọ WAMECA kacha mma maka mkpesa ikike mmadụ | meriri meriri |- | 2017 | Onye nta akụkọ WAMECA nke afọ na West Africa Nwoke nke afọ na ngalaba nzikọrịta ozi na 2017 EMY Africa Awards ICFJ Global Health Reporting Award | meriri meriri |- | 2015 | GJA PAV Ansah Onye nta akụkọ nke afọ Award Ihe kacha mma GJA na ngalaba TV Ihe kacha mma GJA na ngalaba redio | meriri meriri meriri |} * Humanitarian Awards Global nyere Boateng dị ka 2022 Honorary Humanitarian/Onye nta akụkọ na Ghana <ref>{{Cite web|title=Humanitarian Awards Global {{!}} 2022 Honorary Awardees Announced-Humanitarian Awards Global|url=https://humanitarianawardsglobal.org/blog/1060b257-1d04-4eb6-81d8-3794ec58fab6|accessdate=2024-01-17|work=humanitarianawardsglobal.org|archivedate=2024-01-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240117032828/https://humanitarianawardsglobal.org/blog/1060b257-1d04-4eb6-81d8-3794ec58fab6}}</ref> * Na 2022, enwetara ya site na Innovation and Initiative Award in Journalism of the Year site na onyinye ndi ndu Ghana <ref>{{Cite web|date=2022-12-19|title=Seth Kwame Boateng honoured at Ghana Leadership Awards – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/seth-kwame-boateng-honoured-at-ghana-leadership-awards/|accessdate=2024-01-17|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> * N'afọ 2019, ewebatara Boateng n'ụlọ nzukọ ndị isi Ghana ama ama mgbe ọ nwetasịrị ụdị anọ nke onyinye onyinye ndị isi Ghana <ref>{{Cite web|date=2019-12-30|title=Seth Kwame Boateng inducted into Ghana Leadership hall of fame – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/seth-kwame-boateng-inducted-into-ghana-leadership-hall-of-fame/|accessdate=2024-01-17|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> * Boateng nwetara onyinye nturu ugo ikpe ikpe maka ịkwalite ịga nke ọma nke Justice For All Program (JFAP) na 2018 <ref>{{Cite web|date=2018-10-15|title=Multimedia Group's Seth Kwame Boateng to be awarded by Judicial Service – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/multimedia-groups-seth-kwame-boateng-to-be-awarded-by-judicial-service/|accessdate=2024-01-24|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> * Ihe Nlereanya Ndị Ọkachamara Ndị Na-eto Eto Maka 2018 <ref>{{Cite web|date=2018-10-10|title=Five to receive 2018 Young Professional Role Model awards|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/five-to-receive-2018-young-professional-role-model-awards.html|accessdate=2024-01-24|work=Graphic Online}}</ref> * Na 2018, ọ meriri MTN Heroes of Change <ref>{{Cite web|author=Tigo|first=Joshua|date=2018-05-18|title=Seth Kwame Boateng, Opoku Gakpo up for MTN Heroes of Change Award|url=https://www.adomonline.com/seth-kwame-boateng-opoku-gakpo-up-for-mtn-heroes-of-change-award/|accessdate=2024-01-24|work=Adomonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2018-05-19|title=Naomi Amoah wins MTN Heroes of Change season 4|url=https://citibusinessnews.com/2018/05/naomi-amoah-wins-mtn-heroes-of-change-season-4/|accessdate=2024-01-24|work=Citi Business News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2018-05-21|title=Yvonne Nelson, Yvonne Okoro others pick MTN special awards|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Yvonne-Nelson-Yvonne-Okoro-others-pick-MTN-special-awards-653596|accessdate=2024-01-24|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> * Ihe nrite pụrụiche Onye isi ala CIMG na 2017 <ref>{{Cite web|date=2017-09-24|title=MTN, UBA CEOs win CIMG Marketing Man, Woman of the year – MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/mtn-uba-ceos-win-cimg-marketing-man-woman-of-the-year/|accessdate=2024-01-24|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> * MFWA kpọrọ Seth Kwame Boateng na June, 2017 dị ka onye mmeri mbụ nke usoro nta akụkọ nke ọnwa <ref name=":4"/> <ref name=":6">{{Cite web|date=2017-07-07|title=MFWA Unveils Journalist of the Month|url=https://www.mfwa.org/impact-stories/mfwa-unveils-journalist-of-the-month/|accessdate=2024-01-12|work=Media Foundation For West Africa|language=en-US|archivedate=2024-01-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240112202802/https://www.mfwa.org/impact-stories/mfwa-unveils-journalist-of-the-month/}}</ref> == Ndụ onwe onye == Boateng lụrụ di ma ụmụ atọ. <ref name=":1"/> == Ntụaka == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 71zb3ic9pkgm0ap8u6a7n6hasqotk9d Ruth Miller (onye na-ese ihe) 0 46028 638458 632538 2026-05-20T03:52:08Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638458 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Ruth Miller|image=|caption=|other_names=Ruth Miller Kempster,<br> Ruth Blanchard Miller Kempster|birth_name=Ruth Blanchard Miller|birth_date={{birth date|1904|1|17}}|birth_place=Chicago, Illinois, U.S.|death_date={{death date and age|1978|5|21|1904|1|17}}|death_place=Santa Barbara, California U.S.|nationality=American|education=[[Kansas City Art Institute]], Stickney Memorial Art School, Otis Art Institute, [[Art Students League of New York]]|known_for=[[Painting]]|alt=Ruth Miller (artist)}}{{MedalTableTop|name=no|medals={{MedalSport | [[Art competitions at the Summer Olympics|Art competitions]] }} {{MedalCountry | {{USA}} }} {{MedalCompetition | [[Olympic Games]] }} {{MedalSilver | [[1932 Summer Olympics|1932 Los Angeles]] | [[Art competitions at the 1932 Summer Olympics|Paintings]] }}}} <ref name="askART" />Ruth Blanchard Miller, nke dị ka Ruth Miller Kempster, Ruth Blanchard Miller Kempster (January 17, 1904 - Mee 21, 1978) bụ onye omenkà America == Akụkọ ndụ == Akwụkwọ Miller nye Kempster Blanchard Miller na Antha (Knowlton) Miller [1] na Chicago, Illinois .  Nwanne nna ya bụ Azariel Blanchard Miller, onye adi obodo Fontana, California Miller ji akwụkwọ ozi sitere na Kansas City Art Institute igbu ya.  Ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Stickney Memorial Art School na Pasadena, California, na-enwekwu klaasi na Otis Art Institute na Los Angeles .  [1] Miller ihe ihe ọkpụkpụ, ụzọ, na lithography na Art Students League of New York . <ref name="CalART" /> N'afọ 1930, Miller kuziri nka na Pasadena n'ụlọ akwụkwọ nke Fine Arts. <ref name="CalART">{{Cite web|title=Ruth Kempster|url=http://www.calart.com/Data/Artists/Ruth_Kempster.asp|work=CalART|accessdate=6 December 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.calart.com/Data/Artists/Ruth_Kempster.asp "Ruth Kempster"]. ''CalART''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 December</span> 2017</span>.</cite></ref> N'afọ 1932, ọ meriri ihe nrite ọlaọcha na asọmpi nkà nke Olympic Games maka eserese ya "Mgbalị". <ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/921576|title=Ruth Miller|work=Olympedia|accessdate=2 August 2020}}</ref> Miller nwụrụ na Mee 21, 1978, na Santa Barbara, California, mgbe ọ dị afọ 74<ref name="askART">{{Cite web|title=Ruth Blanchard Miller Kempster (1904 - 1978)|url=http://www.askart.com/artist_bio/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster/120780/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster.aspx|work=askART|accessdate=6 December 2017|archivedate=6 December 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171206145437/http://www.askart.com/artist_bio/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster/120780/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster.aspx}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''askART''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 December</span> 2017</span>.</cite></ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.askart.com/artist/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster/120780/Ruth_Blanchard_Miller_Kempster.aspx Foto Ruth Blanchard Miller] na-ajụ ajụjụ  fg4klx12yzy0ohaw8h61onurijjvexc Pedro Bell 0 46036 638403 169875 2026-05-19T17:35:16Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638403 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Pedro Bell|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date={{birth date|1950|6|11}}|birth_place=[[Chicago]], [[Illinois]] U.S.|death_date={{Death date and age|2019|08|27|1950|6|11}}|death_place=[[Evergreen Park, Illinois]], U.S.|other_names=Sir Lleb<br/>Captain Draw|occupation={{hlist|Artist|illustrator|writer}}|years_active=1973–1995}} '''Pedro Bell''' (June 11, 1950 - August 27, 2019) bụ onye America na-ese ihe na onye na-ese onyinyo, nke a maara nke ọma maka atụmatụ mkpuchi [[Album|abọm]] ya na ọrụ nka ndị ọzọ maka ọtụtụ Funkadelic na George Clinton solo albums. Bell dekwara ọtụtụ ihe edeturu n'okpuru aha '''Sir Lleb''' (aha nna ya sụgharịrị azụ). <ref name="SECONDS-Interview-Page22-1987">{{Cite news|author=West|first=David|title=Pedro Bell (page 22)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/377021866/|work=[[Seconds (magazine)|SECONDS]]|date=1987|pages=20–26}}</ref>: 22 Ihe edeturu n'ime ya nyere aka na akụkọ ifo P-Funk <ref name="ChiSunTimes-Struggles-2009">{{Cite news|author=Spak|first=Kara|title=Artist behind Parliament Funkadelic art struggles to get by|url=http://www.suntimes.com/news/metro/1872981,CST-NWS-pfunk09.article|work=[[Chicago Sun-Times]]|date=November 9, 2009}}</ref>:: 238  - ihe atụ nke onyinye ya gụnyere "Thumpasaurus", "Funkapus", "Queen Freakalene", "Bop Gun", na "Zone of Zero Funkativity".<ref name="Funk-1996">{{Cite book|author=Vincent|first=Rickey|title=Funk: The Music, The People, and The Rhythm of The One|url=https://archive.org/details/funkmusicpeopler00vinc|year=1996|publisher=St. Martin's Griffin|location=New York|isbn=978-0-312-13499-0|oclc=893908844}}</ref> Sun Ra bu ụzọ rụọ ọrụ Bell ma bụrụkwa onye na-ebute ụzọ na akwụkwọ akụkọ eserese nke oge a na Afro-punk movement.<ref name="Lodown-Feature-2018">{{Cite news|author=Grünhäuser|first=Amber|title=Pedro Bell: Funkadelical Vibrations|url=http://lodownmagazine.com/features/pedro-bell|work=[[Lodown magazine]]|date=January 10, 2018|language=en}}</ref><ref name="Afropunk-BlackUtopia-2019">{{Cite news|author=Gonzales|first=Michael|title=Black Utopia: The Funkadelic Art of Pedro Bell|url=https://afropunk.com/2019/04/black-utopia-the-funkadelic-art-of-pedro-bell/|work=Afropunk|date=April 29, 2019}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Bell na June 11, 1950, a mụrụ ya ma zụlite ya na [[Chicago]], [[Ilinoi|Illinois]] . <ref name="nyt">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/08/30/arts/music/pedro-bell-dead.html|title=Pedro Bell, Whose Wild Album Covers Defined Funkadelic, Dies at 69|work=The New York Times|date=August 30, 2019|author=Genzlinger|first=Neil}}</ref><ref name="Juxtapoz-OneNation-1998">{{Cite news|author=Timble|first=Steve|title=Pedro Bell "One Nation Under a Dude"|url=https://www.juxtapoz.com/news/pedro-bell-one-nation-under-a-dude-1998/|work=[[Juxtapoz]]|date=Fall 1998|language=en-gb}}</ref> Ezinụlọ ya ji okpukpe kpọrọ ihe.<ref name="LATimes-Obit-2019">{{Cite news|author=Roberts|first=Randall|title=Pedro Bell, artist who created Funkadelic's cosmic album covers, dies at 69|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/music/story/2019-08-28/pedro-bell-funkadelic-george-clinton-album-covers-obit|work=[[Los Angeles Times]]|date=August 28, 2019}}</ref> Bell nwere ụmụnne ndị okenye.<ref name="MisstraKnowitall-Part1-2009">{{Cite news|author=Shakur|first=Abdel|title=The Natural Way To Dro (Part I)|url=http://misstraknowitall.blogspot.com/2009/06/natural-way-to-dro-part-i.html|work=Misstra Knowitall|date=June 30, 2009}}</ref> Ọ na-arịa ọrịa mgbe ọ bụ nwatakịrị, Bell na-agụ akwụkwọ na ihe ọchị, ọkachasị Ace Comics.<ref name="SECONDS-Interview-Page20-1987">{{Cite news|author=West|first=David|title=Pedro Bell (page 20)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/377025815/|work=[[Seconds (magazine)|SECONDS]]|date=1987|pages=20–26}}</ref>: 20 Bell kwuru na ọ nwetara nkà nka ya site n'aka nna ya, onye ọ kọwara dị ka onye na-ese ihe nwere nkụda mmụọ; na nne ya, onye dere ma kpọọ piano.<ref name="Juxtapoz-OneNation-1998"/> Bell gara Mahadum Bradley na Peoria, Illinois, ebe o kwuru na ọ kpughere Black Power ma zute onye na-eme ihe ike Mark Clark. Bell nyere onyinye ihe osise na Black Panther Party ma sonye na ngagharị iwe, nke mere ka a chụpụ ya n'ụlọ akwụkwọ.<ref name="MisstraKnowitall-Part3-2009">{{Cite news|author=Shakur|first=Abdel|title=The Natural Way To Dro (Part III)|url=http://misstraknowitall.blogspot.com/2009/07/natural-way-to-dro-part-iii.html|work=Misstra Knowitall|date=July 5, 2009}}</ref> Bell gakwara Mahadum Roosevelt dị na [[Chicago]], ebe ọ gara nkuzi nka ma soro Don Baum mụọ ihe.<ref name="SECONDS-Interview-Page20-1987"/>: 20 <ref name="SECONDS-Interview-Page21-1987">{{Cite news|author=West|first=David|title=Pedro Bell (page 21)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/377021870/|work=[[Seconds (magazine)|SECONDS]]|date=1987|pages=20–26}}</ref>: 21  == Ọrụ == === Funkadelic === N'etiti ngwụcha afọ 1969 na mmalite afọ 1970, Bell nụrụ Funkadelic na ụlọ ọrụ redio Chicago WXFM maka oge mbụ.<ref name="SECONDS-Interview-Page22-1987"/>: 22 Ọ malitere ide akwụkwọ ozi ndị nwere ihe osise nye òtù ahụ wee kpọtụrụ onye njikwa ha, Rod Scribner, iji zigara ya ihe osise na akwụkwọ akụkọ kọleji. Bell gbakwunyere ma zipụ ihe ọ kpọrọ "envelopu psychedelic", mana ebe ọ bụ na onye ndú Funkadelic George Clinton nọ n'okpuru nyocha n'oge ahụ site na RCMP maka itinye aka na Process Church of the Final Judgment, a chọpụtakwara envelopu ndị ahụ.<ref name="SECONDS-Interview-Page4-1987">{{Cite news|author=West|first=David|title=Pedro Bell (page 23)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/377021862/|work=[[Seconds (magazine)|SECONDS]]|date=1987|pages=20–26}}</ref>: 23  E goro Bell ka ọ mepụta ihe osise maka òtù ahụ, malite na ihe ngosi mpaghara, ihe nkwalite, na ihe mgbasa ozi. <ref name="Motorbooty-Page3-1989" /> Ọ gara n'ihu na-ese ihe na album, ebe o wuru akụkọ ifo nke gụnyere slang, aha njirimara, na echiche ụwa ndị ọzọ nke mesịrị ghọọ akụkụ nke ihe osise na ihe ederede nke ndekọ Funkadelic.<ref name="SECONDS-Interview-Page22-1987"/>: 22 Bell na-enwekarị aha njirimara, nke ọ kpọrọ "tags", maka ndị mmadụ.<ref name="Motorbooty-Page4-1989">{{Cite journal|author=Michaels|first=Rob|title=Pedro Bell: Drawnamic Maestro of Optical Infotainment (page 4)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/363181145/|journal=Motorbooty|date=1989}}</ref> A na-akọwa ihe osise nke mkpuchi abọm ahụ n'okpuru aha Bell, mana ihe edeturu n'ime ya kwuru na ọ bụ Sir Lleb rụrụ ọrụ ya.[1] Bell rụrụ ọrụ iji gosipụta ọnọdụ egwu ya na ihe ngosi ya n'ọrụ ya, nke o ji akara na pensụl felt-tipped n'ihi na anwụrụ ọkụ nke ihe osise o ji mee ihe na-egbu egbu, ọ na-ejikarị acrylic achọpụta akara ndị ahụ n'ihi nsogbu na nkewa nke agba site na usoro obibi akwụkwọ.<ref name="GeorgeClinton-Memoir-2014">{{Cite book|author=Clinton|first=George|title=Brothas Be, Yo Like George, Ain't That Funkin' Kinda Hard on You?|date=2014|publisher=Atria Books|location=New York|isbn=978-1-476-75109-2|pages=116–118, 184|oclc=893679213}}</ref><ref name="Motorbooty-Page5-1989">{{Cite journal|author=Michaels|first=Rob|title=Pedro Bell: Drawnamic Maestro of Optical Infotainment (page 5)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/363181142/|journal=Motorbooty|date=1989}}</ref> Ọrụ ndị a rụchara arụcha na-abụkarị okpukpu 300 nke mkpuchi ndekọ n'ezie maka ogo obibi akwụkwọ dị elu.<ref name="SECONDS-Interview-Page24-1987">{{Cite news|author=West|first=David|title=Pedro Bell (page 24)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/377021860/|work=[[Seconds (magazine)|SECONDS]]|date=1987|pages=20–26}}</ref>: 24 Ọ bụ ezie na ọ gara kọleji, Bell weere onwe ya dị ka onye na-akụziri onwe ya. Bell kwuru na o mepụtara ihe ndị mbụ na ogwe ụkwụ atọ, ọ na-enwekarị naanị aha ndekọ, ọ gaghị anụ egwu ahụ tupu o mepụta ihe osise nke abọm ahụ.[1]<ref name="Motorbooty-Page3-1989">{{Cite journal|author=Michaels|first=Rob|title=Pedro Bell: Drawnamic Maestro of Optical Infotainment (page 3)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/363181148/|journal=Motorbooty|date=1989}}</ref> Dị ka akụkọ ndụ ya si kwuo site na ebe nrụọrụ weebụ George Clinton, "ihe odide na-emetụta nje nke Bell dere egwuregwu ahụ dum. Ọ kọwapụtara P-Funk n'onwe ya dị ka ndị dike sayensị na-alụ ọgụ na nsogbu nke obi, ọha mmadụ, na cosmos... Dị ka okwu Clinton, okwu nzuzu Pedro Bell mepụtara akụkọ ifo nke òtù ahụ ma jikọta ndị na-ege ntị ọnụ. <ref name="GeorgeClinton-PedroBell">{{Cite web|author=Hito|first=Ben|title=Pedro Bell|url=https://georgeclinton.com/family/pedro-bell/|work=GeorgeClinton.com|accessdate=March 25, 2013}}</ref> Otú ọ dị, a na-akwụkarị obere ụgwọ maka ọrụ ya, ma ọ bụrụ na ọ bụghị site na akara ndekọ, ma ọ bụ ụgwọ ihu.<ref name="Motorbooty-Page5-1989"/><ref name="SECONDS-Interview-Page25-1987">{{Cite news|author=West|first=David|title=Pedro Bell (page 25)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/377021858/|work=[[Seconds (magazine)|SECONDS]]|date=1987|pages=20–26}}</ref>: 25 Ya mere, ọ na-arụ ọrụ mgbe niile, gụnyere ịrụ ọrụ na ụlọ akụ na mgbe ahụ n'ọfịs post, mana ọ nọgidere na-ejikọta ya na ezinụlọ P-Funk site n'iyakarị wig na uwe ndị na-akpali akpali.<ref name="ChiSunTimes-Struggles-2009"/><ref name="Lodown-Feature-2018"/> Bell sokwa Clinton rụkọọ ọrụ na ihe osise mkpuchi abọm maka mbipụta solo nke Clinton n'afọ 1980, mana mmekọrịta ha bịara sie ike mgbe Clinton malitere iso Prince rụkọọ ihe. <ref name="NYTimes-RnBSkeletons-1986">{{Cite news|author=Palmer|first=Robert|title=The Pop Life; Clinton's Satire Has a Bite|url=https://www.nytimes.com/1986/05/07/arts/the-pop-life-clinton-s-satire-has-a-bite.html|work=[[The New York Times]]|date=May 7, 1986}}</ref><ref name="Motorbooty-Page1-1989">{{Cite journal|author=Michaels|first=Rob|title=Pedro Bell: Drawnamic Maestro of Optical Infotainment (page 1)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/363213052/|journal=Motorbooty|date=1989}}</ref> === Ọrụ ndị ọzọ === Bell nwere ụlọ ọrụ nke ya nke ọ kpọrọ Splankwerks, <ref name="ChicagoTrib-AfricanAmericanDesigners-2018">{{Cite news|author=Johnson|first=Steve|title=How the look of the 20th century came from Chicago and its African-American designers. Have a 7UP?|url=https://www.chicagotribune.com/entertainment/museums/ct-ent-african-american-design-chicago-1206-story.html|work=[[Chicago Tribune]]|date=December 5, 2018}}</ref> na 1988, o mepụtara ihe nkiri maka MTV nke a na-akpọ ''Larry Lazer''. <ref name="MTV-LarryLazer-1988">{{Cite web|author=Bell|first=Pedro|title=Pedro Bell cartoon: Larry Lazer|work=[[YouTube]]|url=https://www.youtube.com/watch?v=phwODVKQ9X0|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240529223535/https://www.youtube.com/watch?v=phwODVKQ9X0&feature=youtu.be|archivedate=2024-05-29|language=en|date=1988|accessdate=2024-05-29}}</ref> Na mgbakwunye na ịrụ ọrụ na akwụkwọ ndị na-atọ ọchị (gụnyere nchịkọta akpọrọ Artusi Tribe) na edemede, Bell malitere otu egwu a na-akpọ Tripzilla.<ref name="Motorbooty-Page6-1989">{{Cite journal|author=Michaels|first=Rob|title=Pedro Bell: Drawnamic Maestro of Optical Infotainment (page 6)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/363181139/|journal=Motorbooty|date=1989}}</ref><ref name="Roctober-Interview-1994">{{Cite news|author=Austen|first=Jake|title=P-FUNK (Pedro Bell Interview): Return of the Crazoid: Roctober Brings Artist Extraordinaire Pedro Bell Back to the Scene of the Crime Where He First Met Funkadelic|url=http://www.roctober.com/roctober/greatness/pfunk.html|work=[[Roctober]]|date=1994}}</ref> N'afọ 1997, o bipụtara zine akpọrọ ZEEP Magazine. <ref name="Juxtapoz-OneNation-1998"/><ref name="StozoClown-ZEEP-1997">{{Cite web|title=Stozo's Land Souvenirs: ZEEP Magazine !?(1997 issue)|url=http://stozodaklown.tripod.com/SUPOZOindex.html|work=Stozo The Clown|accessdate=2024-05-29|archivedate=2024-05-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240529223534/https://stozodaklown.tripod.com/SUPOZOindex.html}}</ref> Dị ka Bell si kwuo, okwu ahụ bụ P-Funk slang maka "dị omimi karịa omimi".<ref name="SECONDS-Interview-Page22-1987"/>: 22  == Nnyocha == Warner Brothers Music nyochara ọrụ nka mbụ nke Bell maka album Funkadelic nke 1981 The Electric Spanking of War Babies . <ref name="Motorbooty-Page1-1989"/><ref name="Motorbooty-Page2-1989">{{Cite journal|author=Michaels|first=Rob|title=Pedro Bell: Drawnamic Maestro of Optical Infotainment (page 2)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/363181149/|journal=Motorbooty|date=1989}}</ref> A na-ewere ya dị ka ihe na-ekwesịghị ekwesị n'ihi mkpuchi ya nke gosipụtara ụgbọ elu ihu na ihu nke bu nwanyị gba ọtọ, edezigharịrị ọrụ ahụ, n'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na Funkadelic "na-agbaso ndekọ nde abụọ na-ere ahịa," mgbe ọ bịanyere aka na Warner Bros.<ref name="Funk-1996"/> :: 249  Bell dezigharịrị The Electric Spanking of War Babies ka e wee gosipụta onyinyo ahụ na ihe osise na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-ekpuchi ọtụtụ n'ime ihe osise mkpuchi, nke na-ekwu, "Oh Look! The Cover that 'Ha' were TOO-SCARED to print!" == Mmetụta == Bell kwuru na n'etiti mmetụta nka ya bụ onye na-ese ihe Ed Roth, ọkachasị otu o si etinye ụgbọala n'ime ọrụ nka ya, na ọrụ nke onye na-eme ihe nkiri Robert Williams na mgbasa ozi nke pụtara na magazin Hot Rod.<ref name="Juxtapoz-OneNation-1998"/> O kwukwara na Frank Zappa, Harlan Ellison, Hunter S. Thompson, Iceberg Slim na Tom Wolfe nwere mmetụta.<ref name="Motorbooty-Page3-1989"/><ref name="SECONDS-Interview-Page26-1987">{{Cite news|author=West|first=David|title=Pedro Bell (page 26)|url=https://www.flickr.com/photos/88058737@N00/377021854/|work=[[Seconds (magazine)|SECONDS]]|date=1987|pages=20–26}}</ref>: 26  Ka ọ na-etolite, Bell gụrụ Bible ma akwụkwọ Jenesis na Mkpughe nwere mmetụta dị ukwuu n'ebe ọ nọ. Nke a mere ka o nwee mmasị na akụkọ sayensị, ígwè ọrụ, teknụzụ ụgbọala, na nka surrealistic nke [[Salvador Dalí]].<ref name="MisstraKnowitall-FunkyDrawers-2009">{{Cite news|author=Shakur|first=Abdel|title=George Clinton's Funky Drawers: Pedro Bell|url=http://misstraknowitall.blogspot.com/2008/06/george-clintons-funky-drawers-pedro.html|work=Misstra Knowitall|date=June 12, 2009}}</ref> Bell gụrụ nke ọma banyere dinosaur na Godzilla, ma mụọkwa Latịn.<ref name="MisstraKnowitall-Part1-2009"/> == Ndụ onwe onye == N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1996, a mara Bell kpuru ìsì n'ụzọ iwu.<ref name="Juxtapoz-OneNation-1998"/> Ọ lụsoro nsogbu ahụike na ịda ogbenye ọgụ maka ọtụtụ n'ime ndụ ya.<ref name="ChiSunTimes-Struggles-2009"/> Na Jenụwarị 2010, Black Rock Coalition mere nchịkọta ego akpọrọ "Miracle for a Maggot: Funkraiser for P-Funk Graphic Artist Pedro Bell" iji nyere Bell aka.<ref name="BoldAsLove-MiracleForAMaggot-2009">{{Cite news|author=McClain|first=Sierra|title='Miracle For A Maggot": Fundraiser for Funkadelic graphic artist Pedro Bell|url=http://boldaslove.us/2009/12/31/miracle-for-a-maggot-fundraiser-for-funkadelic-graphic-artist-pedro-bell/|work=Bold As Love Magazine|date=December 31, 2009}}</ref> N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2019, Bell nwụrụ na Evergreen Park, Illinois mgbe ọ dị afọ iri isii na itoolu. <ref name="nyt"/> <ref name="Pitchfork-Obit-2019">{{Cite news|author=Minsker|first=Evan|title=Pedro Bell, Artist of Funkadelic's Iconic Album Covers, Has Died|url=https://pitchfork.com/news/pedro-bell-artist-of-funkadelics-iconic-album-covers-has-died|work=[[Pitchfork (website)|Pitchfork]]|date=August 28, 2019|language=en}}</ref><ref name="ChicagoSunTimes-Obit-2019">{{Cite news|author=O'Donnell|first=Maureen|title=Chicago artist Pedro Bell, designer of trippy album covers for George Clinton, Funkadelic, has died|url=https://chicago.suntimes.com/2019/8/28/20837264/pedro-bell-artist-george-clinton-parliament-funkadelic-album-cover-designer|work=[[Chicago Sun-Times]]|date=August 28, 2019}}</ref> O nwere nwa nwoke.<ref name="Juxtapoz-OneNation-1998"/> == Ihe osise nke album == * 1973: Funkadelic, Cosmic Slop (Westbound Records) * 1974: Funkadelic, Standing on the Verge of Getting It On (Westbound Records) * 1975: Funkadelic, Ka anyị were ya gaa n'ihu (Westbound Records / 20th Century Records) * 1976: Funkadelic, Hardcore Jollies (Warner Bros. Records) * 1976: Funkadelic, Tales of Kidd Funkadelic (Westbound Records) * 1978: Funkadelic, One Nation Under a Groove (Warner Bros. Records) * 1979: Funkadelic, Uncle Jam Wants You (Warner Bros. Records) * 1981: Funkadelic, The Electric Spanking of War Babies (Warner Bros. Records) * 1982: George Clinton, Computer Games (Capitol Records) * 1982: George Clinton, ''Atomic Dog' ' (12 inch) (Capitol Records) '' * 1983: George Clinton, You Shouldn't-Nuf Bit Fish (Capitol Records) * 1985: George Clinton, Ụfọdụ n'ime My Best Jokes Are Friends (Capitol Records) * 1985: Jimmy G And The Tackhead, Federation of Tackheads (Capitol Records) * 1986: George Clinton, R&B Skeletons in the Closet (Capitol Records) * 1988: INCorporated Thang Band, Lifestyles of the Roach and Famous (Warner Bros. Records) * 1989: Ndị omenkà dị iche iche, George Clinton Presents Our Gang Funky (MCA Records) <ref name="Motorbooty-Page1-1989"/> * 1991: Maggotron, Maggotron: Bass Man of the Acropolis (Pandisc) <ref name="ROCKSex-BeyondCool-2010">{{Cite web|author=Stevens|first=Tym|title=Beyond Cool: Pedro Bell, Funkadelic's visionary!|url=http://tymstevens.blogspot.com/2010/01/beyond-cool-pedro-bell-funkadelics.html|work=ROCK Sex|date=January 27, 2010}}</ref> * 1994: George Clinton, Dope Dogs (P-Vine) [2]<ref name="ROCKSex-BeyondCool-2010" /> * 1995: Axiom Funk, ''Funkcronomicon'' (Axiom) * 1996: George Clinton na The P-Funk Allstars, ''T.A.P.O.A.F.O.M. (The Awesome Power of a Fully Operational Mothership) '' (Sony 550) [2]<ref name="ROCKSex-BeyondCool-2010" /> * 1996: George Clinton, Greatest Funkin' Hits (Capitol Records) [2]<ref name="ROCKSex-BeyondCool-2010" /> * 1998: Ndị iro Squad, ''United State of Mind'' (Tufamerica Records) [2]<ref name="ROCKSex-BeyondCool-2010" /> * 2005: George Clinton & the P-Funk All-Stars, Olee mgbe ị na-anọghị 2BB4UR? (The C Kunspyruhzy) [2]<ref name="ROCKSex-BeyondCool-2010" /> * 2007: Funkadelic, By Way of the Drum (Hip-O Select) [1]<ref name="Motorbooty-Page1-1989" /> == Edensibia == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ibfmyhgslkhfitbtimhyzzt1vf7q9r2 Robert E. Paige 0 47429 638450 171534 2026-05-20T01:16:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638450 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Robert Paige''' (amuru na Nọvemba 27, 1936) bu onye nka nka na onye nkuzi nka na-aru oru n’ofe akwa akwa, eserese, ihe osise, na ihe sculpture dabere na Woodlawn, Chicago. Dị ka onye na-ese ihe na onye na-emepụta akwa na-ejikọta ya na Black Arts Movement, Robert E. Paige zụrụ azụ na Ụlọ Akwụkwọ nke Art Institute of Chicago ma rụọ ọrụ na ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ Skidmore, Owings &amp;amp; Merrill, Sears Roebuck &amp;amp; Company na Fiorio Milano imewe ụlọ na Italy. . <ref name=":0">{{Cite web|title=Robert E. Paige — Black Arts Movement School Modality|url=https://bam-school.com/Robert-E-Paige|accessdate=2022-11-14|work=bam-school.com|language=en}}</ref> A zụlitere Paige na Chicago's South Side ebe ọ na-aga n'ihu na-ebi ndụ ma na-arụ ọrụ, na-emepewanye ọrụ ogologo oge ya na nka ịchọ mma. Ọrụ ya n'anya na n'echiche na-ajụ ajụjụ gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na omenala nke na-egosipụta ma akụkọ ihe mere eme na nke oge a na nkà mmụta nkà nke Africa America, yana omume textile nke West Africa. == Ọrụ == Ọtụtụ n'ime ọrụ ya Paige weere onwe ya dị ka "onye na-ese mmụọ", n'ihi na ọtụtụ n'ime ọrụ ya gara n'ihu na-enweghị aha ya dị ka onye mmepụta, n'agbanyeghị na "Kool-Aid Color" ya na-emepụta ihe na-eme ka ọ bụrụ ndị na-azụ ahịa America. . </link>Paige buru ụzọ rụọ ọrụ dị ka onye mmebe ime ụlọ na ụlọ ọrụ ihe owuwu Skidmore, Owings &amp;amp; Merrill tupu ya agụọ imepụta akwa akwa na Schoollọ Akwụkwọ nke Art Institute of Chicago n'okpuru <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5D; ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2022)">na</span>]]'' &#x5B;</sup> eme ihe mkpuchi bụ Grace Earl. <ref>{{Cite web|date=2022-09-22|title=Curated by Duro Olowu, an Exhibition About the Artist Robert Earl Paige Sparks Joy|url=https://www.vogue.com/article/curated-by-duro-olowu-an-exhibition-about-the-artist-robert-earl-paige-sparks-joy|accessdate=2022-11-14|work=Vogue|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ nọ na SAIC, ọ nwetara mmụọ nsọ site na ọdịdị nkịtị na ihe atụ nke nkà Africa na Art Institute of Chicago, wee malite ịchịkọta foto na ihe nkiri nke ihe ọkpụkpụ nke Africa na ụlọ ihe ngosi nka, nke ga-emesị kpalie ọtụtụ ọrụ ọkachamara ya. Mgbe ọ natachara BFA ya na 1964, Paige chọtara onwe ya na etiti Chicago's Black Arts Movement, na-enyere aka ịmepụta ọhụụ ọhụrụ Black design aesthetic nke jikọtara ọtụtụ akụkụ nke nkà na mmepụta omenala taa. <ref name=":0"/> Paige bụkwa onye na-ekere òkè nke AfriCOBRA, otu ndị na-ese ihe ojii na Chicago bụ nke agbakwunyere na omenala Black Chicago - na-anọchite anya obodo ha bi na ya yana ịzụlite nnukwu ihe ịchọ mma Black nke na-anọghị na ihe ngosi nka na echiche. N'ajụjụ ọnụ 2022 ya na Architectural Digest, o kwuru banyere oge ahụ "Chicago nwere nnukwu ihe okike, mmekorita, na mmekorita. Anyị na-agba ọkụ. " <ref>{{Cite web|date=2022-09-15|title=Robert Earl Paige Presents His First New York City Solo Exhibition|url=https://www.architecturaldigest.com/story/robert-earl-paige-presents-his-first-new-york-city-solo-exhibition|accessdate=2022-11-14|work=Architectural Digest|language=en-US}}</ref> AfriCOBRA kọwara ọrụ ha dị ka "ụzọ a ga-esi mee ihe oyiyi nke ga-egosipụta ma gosipụta ọnọdụ, àgwà, na ezi uche nke ndị America America na-adabere na nkà na ụzụ na ihe ịchọ mma nke usoro ihe omume Euro-centric." Na 1973, Sears Roebuck &amp;amp; Company kpọrọ Paige ka ọ bịa na West Coast of Africa, ebe ọ bụ na ha chọrọ iru ndị ahịa Africa America. Ya mere, a mụrụ ''mkpokọta Dakkabar'' ma mesịa kesaa na 126 Sears, Roebuck na-echekwa na obodo 56 na United States dum, nke sitere na oge ya na Dakar, Senegal. <ref name=":2" /> Mgbe ọ nọ n'Africa, Paige gara n'ihu na ụlọ ọrụ mmepụta akwa nke gụnyere usoro nyocha silk na ụlọ ihe nkiri ha. A na-ere nchịkọta akwa na ihe eji eme ụlọ na obodo 56 na ụlọ ahịa 130 gburugburu mba ahụ. Dị ka a gbara ajụjụ ọnụ na 1973 na New York Times, nzube nke nchịkọta ahụ, dị ka Paige kwuru, bụ itinye aka na omenala ndị ojii n'ime ihe eji eme ihe n'ụlọ "ya mere onye nwe ụlọ ojii nwere ike ịchọta ihe na-agwa ya okwu. " <ref name=":2">{{Cite news|author=Morris|first=Bernice|date=March 3, 1973|title=Household Linens, with Bold Primitive Look|pages=20|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1973/03/03/archives/household-linens-with-bold-primitive-look-shop-talk.html}}</ref> N'oge na-adịghị anya, Paige ga-aga Milan, Ịtali ka ọ ree ụkpụrụ maka ịmepụta ịchafụ na akwa akwa maka ụlọ Fiorio Milano, nke nyere aka gbasaa ọrụ ya na ndị na-ege ntị zuru ụwa ọnụ. Mgbe ọ laghachiri na United States ọ na-esochi aka n'ihe ngosi, nkuzi na nkuzi site na ọkwa ụlọ akwụkwọ elementrị ruo mahadum na mahadum. Paige bụkwa onye omenkà bi na mpaghara Cabrini Green, ma soro ya na ụlọ ọrụ Chicago anaghị akwụ ụgwọ 37. <ref>{{Cite web|title=Artist Profile: Robert Paige — Ruckus|url=https://ruckusjournal.org/Artist-Profile-Robert-Paige|accessdate=2022-11-14|work=ruckusjournal.org|language=en|archivedate=2022-11-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221114193156/https://ruckusjournal.org/Artist-Profile-Robert-Paige}}</ref> Ugbu a ọ bụ onye na-ese ihe na ebe obibi na Dusable Museum, ma gbasaa ọrụ okike ya karịa textiles ma na-anwale eserese, eserese, na ceramik. Egosiputala ọrụ ya na nnukwu ụlọ ọrụ nka na ihe ngosi nka gụnyere Art Institute of Chicago, Salon 94 Design Gallery na New York, The Hyde Park Art Center, na Kavi Gupta Gallery na Chicago. == Ihe nrite na akụkọ ihe ngosi == === Akụkọ ihe ngosi === ''United Colors of Earl Paige'' nke Terra Museum na Art Design Chicago na-akwado, na Hyde Park Art Center, Eprel 6 - Ọktoba 27, 2024 ''Lemme Mara Mgbe Ị Mere Ya'', Ihe Ngosipụta Otu, Ụlọ Ọrụ Art Hyde Park, June 20, 2022 - Septemba 30, 2022 <ref name=":1"/> ''Ike Ndị Mmadụ'', Ihe ngosi Solo nke Duro Oluwu chepụtara, Salon 94 Design, New York City, New York, Septemba 2022- Nọvemba 2022 <ref name=":1"/> ''AfriCOBRA 50'', Otu ihe ngosi, Kavi Gupta, Chicago, IL, Septemba 29, 2018 - Nọvemba 3, 2018 <ref name=":1"/> Ihe ngosi Solo, The Parish Gallery, Georgetown, Washington DC, 2009 <ref name=":1"/> ''"Ihe Mbipụta ojii"'', Ihe ngosi otu, South Side Community Center, Chicago, IL, 1992 <ref name=":1">{{Cite news|title=Robert Earl Paige - Hyde Park Art Center|language=en-US|work=Hyde Park Art Center|url=https://www.hydeparkart.org/directory/robert-earl-paige/|accessdate=2022-11-14}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.hydeparkart.org/directory/robert-earl-paige/ "Robert Earl Paige - Hyde Park Art Center"]. ''Hyde Park Art Center''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-11-14</span></span>.</cite></ref> Nrụpụta & Nhazi ''"Nkà nke Muppets"'', Chicago Museum of Science and Industry, Chicago, IL, 1980 <ref name=":1"/> Ihe ngosi Solo, Oakland Art Museum, Oakland, California, 1976 <ref name=":1"/> Ihe ngosi Solo, St. Louis Art Museum, St. Louis, Missouri 1976 <ref name=":1"/> Frederick Douglas Museum of African American Art, Washington DC, 1976 <ref name=":1"/> ''"Ọnọdụ Black Solidarity"'', Pittsburgh Civic Arena, Pittsburgh, Pennsylvania, 1976 <ref name=":1"/> Ihe ngosi otu, Mahadum Howard, Washington, DC, 1975 <ref name=":1"/> Ihe ngosi otu, Ụlọ Ọrụ Nkà na Ụzụ Illinois, Chicago, Illinois, 1964 <ref name=":1"/> Ihe ngosi otu, Young American US Museum of Contemporary Crafts, New York City, New York, 1952 <ref name=":1"/> === Onyinye na onyinye === Chicago Council on Fine Arts Grant, 1984 <ref name=":1"/> Enyemaka mba maka ihe ngosi nka nka, 1975-1976 <ref name=":1"/> == Ntụaka == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 7osydmjt1ys9q2llu8txiajdecvbz6w Shay Youngblood 0 48450 638476 452480 2026-05-20T09:30:45Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638476 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Shay Youngblood''' (amụrụ 1959; nwụrụ June 11, 2024) bụ onye edemede America, onye na-ede egwuregwu, na onye ode akwụkwọ akụkọ mkpirisi. Youngblood arụwo ọrụ dị ka onye inyeaka ozi ọha maka WPBA na Atlanta na dịka onye ọrụ afọ ofufo Peace Corps na [[Dominika|Dominica]] . == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Shay Youngblood na Columbus, Georgia na 1959. Ọtụtụ ihe na ndụ Youngblood pụtara n'ime akụkọ ifo ya. Dị ka ọtụtụ ndị dike ya, Youngblood n'onwe ya bụ nwa mgbei mgbe ọ dị obere. Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị ihe dị ka afọ abụọ, ọ bụkwa ezinụlọ obodo zụlitere ya: ndị nna nna, ndị nne na nna na ọtụtụ ụmụ nwanyị ndị yiri nke a kọwara n'akwụkwọ na egwuregwu ya. Youngblood bụ otu n'ime ndị mbụ n'ime ezinụlọ ya gara mahadum. Mgbe ọ na-enweta akara ugo mmụta bachelor ya na nzikọrịta ozi na Mahadum Clark-Atlanta, ọ sonyere na ọrụ ọrụ na Haiti . Ọrụ ọ rụrụ na Haiti mere ka ọ mara banyere ikpe na-ezighị ezi nke ndị ogbenye na-ata n’ọtụtụ ebe gburugburu ụwa. Ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ sonyeere Peace Corps, na 1981 ọ jere ozi dị ka onye ọrụ mgbasa ozi ọrụ ugbo na Dominica, na Eastern Caribbean. Mgbe e mesịrị, na 1993, Shay nwetara MFA ya na Creative Writing form University Brown . == Ọrụ == A maara Youngblood dị ka onye na-ede uri, onye na-ede egwuregwu, onye edemede akụkọ ifo, ma deekwa, mepụta ma duzie vidiyo abụọ dị mkpirikpi. A maara ya nke ọma maka ederede atọ ya, ''The Big Mama Stories'', ''Soul Kiss'' na akwụkwọ akụkọ ya kacha ọhụrụ, ''Nwa nwanyị ojii na Paris'' . Youngblood na-ekwu na ederede mbụ ya bipụtara, ''The Big Mama Stories'', bụ nke kacha nso na akwụkwọ akụkọ ihe mere eme nke ọrụ ya niile. Nchịkọta akụkọ mkpirisi a na-elekwasị anya na ọbịbịa nke otu nwa agbọghọ dara ogbenye, nwa agbọghọ Africa-American aha ya bụ Chile. Nne Chileke, bụ Fannie Mae, anwụọla, ya mere Chile na nwanne ya nwoke na-aga ibi na otu nwanyị a na-akpọ "Big Mama," onye na-azụ ụmụaka site n'enyemaka nke obodo dum. Ebipụtala akụkọ ifo ya, akụkọ na edemede ya na ''magazin Oprah'', ''Ezi Ụlọ Nche'', Akwụkwọ ''BlackBook'' na ''Essence'', n'etiti ọtụtụ akwụkwọ ndị ọzọ. Ejije ya - ''Amazing Grace'', ''Shakin' the Mess Outta Misery'' and ''Talking Bones'' - ka emepụtara n'ọtụtụ ebe. Egwuregwu ndị ọzọ nke Youngblood gụnyere ''Black Power Barbie'' na ''Communism Killed My Dog'' . Ọ mechakwara egwu egwu redio, ''Kọwaa M na Blues'', maka WBGO Public Radio's Jazz Play Series. Youngblood bụ onye otu bọọdụ nke mpaghara ndị nka Yaddo na ndị ode akwụkwọ Guild . Ọ kuziri ihe odide okike na NYU ma bụrụ 2002-03 John na Renee Grisham Ode akwụkwọ na obibi na Mahadum Mississippi . Ọ kụzikwaara ihe odide na Syracuse Community Writer's Project yana ihe nkiri na Rhode Island Adult Institution for Women and Brown University . Ọ bi ugbu a na [[Texas]] ebe ọ na-akụzi ihe okike na Mahadum Texas A&amp;amp;M . == Ihe nrite == Shay Youngblood abụrụla onye nnata nke ọtụtụ onyinye na onyinye gụnyere ihe nrite Pushcart maka obere akụkọ ya, "Born With Religion." Ọ natakwala onyinye Lorraine Hansberry Playwriting Award, Astaea Writes' Award for Fiction, 2004 New York Foundation for Arts Sustained Achievement Award, onye Edward Albee sọpụrụ na ọtụtụ NAACP Theater Awards. == Ntụaka == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == Hans Ostrom. "Shay Youngblood," na ''Greenwood Encyclopedia of African American Literature.'' Ed. Hans Ostrom na J. David Macey. Westport, CT: Greenwood Publishers, 2005. Mpịakọta 5, 1803-1804. == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20240616155622/http://www.shayyoungblood.com/ Webụsaịtị gọọmentị, nwere ndepụta zuru oke nke ọrụ ya ebipụtara] * [http://www.answers.com/topic/shay-youngblood Shay Youngblood] * [https://web.archive.org/web/20070407152020/http://authors.aalbc.com/shay.htm Shay Youngblood] * [http://voices.cla.umn.edu/vg/Bios/entries/youngblood_shay.html VG: Akụkọ ndụ onye na-ese ihe: Youngblood, Shay] * [https://archive.today/20010129053200/http://www.scils.rutgers.edu/~cybers/youngblood2.html Womenmụ nwanyị nwere agba ụmụ nwanyị nwere okwu—ndị na-ede egwuregwu nwanyị nke Amerịka – Shay Youngblood] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4mv18m9ph3nsndt75r57f7rb6secw2z Sal Barbier 0 48870 638463 176069 2026-05-20T04:57:54Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638463 wikitext text/x-wiki   {{Databox}}'''Salvador Lucas Barbier''' ma ọ bụ '''SLB''' (amuru July 12, 1969) bu onye mmebe America na onye isi ihe okike, nke amara nke oma maka oru skateboarding ohuru ya na ntughari. <ref>{{Cite web|url=http://www.sk8shoesba.com/notas-x-sal-barbier-reediciones/|title=Notas: éS x Sal Barbier - Reediciones|date=2017-11-30|work=sk8shoesba|language=es-ES|accessdate=2019-06-04|archivedate=2019-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190604205100/http://www.sk8shoesba.com/notas-x-sal-barbier-reediciones/}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2011-11-09|title=Lost & Found: Sal Barbier Full Interview|url=https://www.mensjournal.com/adventure/salbarbier/|accessdate=2021-02-22|work=Men's Journal|language=en-US}}</ref> == Ndụ mbido == A mụrụ Barbier ma zụlite na Baton Rouge, Louisiana . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.adventuresportsnetwork.com/sport/skateboarding/salbarbier/|title=Lost & Found: Sal Barbier Full Interview|date=2011-11-09|work=Adventure Sports Network|language=en-US|accessdate=2019-06-04}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|title=SAL BARBIER -- The Nine Club|url=https://theberrics.com/sal-barbier-the-nine-club|accessdate=2021-02-22|work=The Berrics|date=24 July 2017|archivedate=2020-08-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200813031044/https://theberrics.com/sal-barbier-the-nine-club}}</ref> == Ọrụ == Onye ọsụ ụzọ oge mbụ nke ahịa akpụkpọ ụkwụ skate mbinye aka, Barbier haziri ma kwado Etnies SLB 23, akpụkpọ ụkwụ a na-ewere dị ka "otu n'ime akpụkpọ ụkwụ skate kachasị mma nke oge niile." <ref>{{Cite web|title=éS BRINGS BACK THE SAL 23|url=https://theberrics.com/news-es-sal-barbier|accessdate=2022-09-08|work=The Berrics|date=2 October 2015|archivedate=2022-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220908133940/https://theberrics.com/news-es-sal-barbier}}</ref> Akpụkpọ ụkwụ akpụkpọ ụkwụ, nke ewepụtara na mbụ na 1993, eweghachila ọtụtụ ugboro n'ihi na ọ na-achọsi ike. N'ịgbaso SLB 23 na mbinye aka ya MID na mbipụta 97 sitere na ES Footwear, mmepụta ihe ọhụrụ nke Barbier nyere aka na ọganihu na evolushọn nke akpụkpọ ụkwụ skateboarding nke oge a. <ref>{{Cite web|author=admin|date=2016-11-11|title=Sal Barbier Interview|url=https://blog.slamcity.com/sal-barbier-interview/|accessdate=2022-09-08|work=Slam City Skates Blog|language=en-GB}}</ref> Na mgbakwunye na imewe ọhụrụ, akpụkpọ ụkwụ ndị a ghọkwara ụkpụrụ maka azụmahịa nkwado akpụkpọ ụkwụ skateboarding. <ref>{{Cite web|date=2004-12-17|title=Paycheck - Sal Barbier and his Sal 23s.|url=https://skateboarding.transworld.net/photos/paycheck-sal-barbier-and-his-sal-23s/|accessdate=2022-09-08|work=Transworld SKATEboarding|language=en-US}}</ref> Dị ka onye ọkachamara skateboarder, Sal bụ otu n'ime ndị otu isii nke nhazi atụmatụ B mbụ. Otu n'ime azụmaahịa ya, "Sal Flip" gbanyere mkpọrọgwụ na omenala skateboard nke oge a, ma gosipụta ya na egwuregwu vidiyo skateboarding ewu ewu, ntuziaka nkuzi na ngwa ọzụzụ. <ref>{{Cite web|title=Sal Flip Trick Description|url=https://www.skateboardhere.com/sal-flip.html|accessdate=2021-02-23|work=skateboardhere}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=Sal Flip Trick Description|url=https://www.skateboardhere.com/sal-flip.html|work=skateboardhere}}</ref> Ọ bụ onye mbụ ọkachamara skateboarder na-emegharị kickflip ka ọ banye slide n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè ma mee nnukwu n'akụkụ ihu n'akụkụ okporo ụzọ aka. Nkà akụkọ ya bụ anwụghị anwụ na vidiyo skate nke 1989 ''Hokus Pokus. <ref name=":2">{{Cite web|title=Sal Barbier skater profile. Online skate videos and video parts by Sal Barbier. {{!}} Skatevideosite|url=http://www.skatevideosite.com/skaters/1035/sal+barbier|accessdate=2019-06-04|work=www.skatevideosite.com|archivedate=2019-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190604204937/http://www.skatevideosite.com/skaters/1035/sal+barbier}}</ref>'' Barbier tọrọ ntọala ma duzie ọtụtụ ụlọ ọrụ skate ndị na-emepụta ahịa nke 90, ma ka na-enwe mmetụta na ọtụtụ ụdị taa. <ref>{{Cite web|author=Journal|first=Men's|title=Lost & Found: Sal Barbier Full Interview|url=https://www.mensjournal.com/adventure/salbarbier/|accessdate=2022-09-08|work=Men's Journal|date=5 December 2019|language=en-US}}</ref> N'ọrụ ya dị ka onye nduzi ihe okike, Sal na-aga n'ihu na-arụ ọrụ na obere mbipụta Aesthetics Skateboards, wee họrọ mmekorita. <ref>{{Cite web|date=2021-10-14|title=Life Lessons: Sal Barbier (from issue #6)|url=https://www.skateism.com/life-lessons-sal-barbier/|accessdate=2022-09-08|work=Skateism|language=en-GB}}</ref> === Akụkụ vidiyo skate === oge a. Na mgbakwunye na imewe ọhụrụ * 1989: ''Hokus Pokus'' - H-Street Skateboards <ref name=":2"/> * 1991: ''Nke a abụghị vidiyo H-Street Ọhụrụ'' - H-Street Skateboards <ref>{{Cite web|title=H-Street – This Is Not The New H-Street Video – Skatevideosite|url=https://www.skatevideosite.com/h-street-this-is-not-the-new-h-street-video/|accessdate=2021-02-23|language=en-US|archivedate=2022-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220908131628/https://www.skatevideosite.com/h-street-this-is-not-the-new-h-street-video/}}</ref> * 1991: Schlossbach - Tụgharịa ntì nke ọzọ * 1991: Vidiyo dị n'ihu - oke mmiri ozuzo * 1992: ''Ajuju'' - Atụmatụ B Skateboards <ref>{{Cite web|title=Plan B – Questionable – Skatevideosite|url=https://www.skatevideosite.com/plan-b-questionable/|accessdate=2024-06-17|archivedate=2022-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220908131618/https://www.skatevideosite.com/plan-b-questionable/}}</ref> * 1993: ''Reality Virtual'' - Atụmatụ B Skateboards - vidiyo raara nye Salvador Lucas Barbier <ref>{{Cite web|title=Plan B – Virtual Reality – Skatevideosite|url=https://www.skatevideosite.com/plan-b-virtual-reality/|accessdate=2021-02-23|language=en-US|archivedate=2022-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220908131627/https://www.skatevideosite.com/plan-b-virtual-reality/}}</ref> * 1994: ''Anwụrụ ọkụ aka nke abụọ'' - Atụmatụ B Skateboards <ref name=":2" /> * 1996: ''Ọwụwa Anyanwụ ekpughere efu'' - [[Dan Wolfe]] <ref>{{Cite web|title=Eastern Exposure Zero – Skatevideosite|url=https://www.skatevideosite.com/eastern-exposure-zero/|accessdate=2021-02-23|language=en-US|archivedate=2022-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220908131633/https://www.skatevideosite.com/eastern-exposure-zero/}}</ref> * 2019: ''Ụmụ nwoke nke Summer'' 2 - Logan Lara <ref>{{Cite web|title=Boys Of Summer 2 – Skatevideosite|url=https://www.skatevideosite.com/boys-of-summer-2/|accessdate=2021-02-23|language=en-US|archivedate=2022-09-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220908131617/https://www.skatevideosite.com/boys-of-summer-2/}}</ref> == Ntụaka == omenala skateboard nke oge a, ma gosipụta ya na egwuregwu vidiyo skateboarding ewu ewu, ntuziaka nkuzi na ngwa ọzụzụ.{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://skateboarding.transworld.net/photos/paycheck-sal-barbier-and-his-sal-23s/ Paycheck - Sal Barbier na Sal 23s - Transworld, 2004] * [https://www.adventuresportsnetwork.com/sport/skateboarding/salbarbier/ Echefuru ma chọta: Sal Barbier Full Interview - Skateboarder, 2011] * [https://web.archive.org/web/20240303033155/https://theberrics.com/sal-barbier-the-nine-club Sal Barbier - Club nke itoolu - 2017]  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] adwzlaw17qtn69pcyd7wrafg7kfqfmw Paule Marshall 0 48995 638401 173949 2026-05-19T17:15:16Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638401 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Paule Marshall''' (Eprel 9, 1929 - Ọgọst 12, 2019) bụ onye odee America, mara amara maka akwụkwọ akụkọ mpụta mbụ ya na 1959 ''Brown Girl, Brownstones'' . Na 1992, mgbe ọ dị afọ 63, e nyere Marshall onyinye MacArthur Fellowship . == Ndụ na ọrụ == A mụrụ Marshall Valenza Pauline Burke na Brooklyn, New York. <ref name="Innes">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/aug/19/paule-marshall-obituary|title=Paule Marshall obituary|work=[[The Guardian]]|first=Lyn|author=Innes|authorlink=Lyn Innes|date=August 19, 2019}}</ref> Adriana Viola Clement Burke na Sam Burke na Eprel 9, 1929. Nna Marshall esiwo n'agwaetiti Caribbean nke [[Barbados]] kwaga New York na 1919 na, n'oge ọ bụ nwata, gbahapụrụ ezinụlọ ahụ ịbanye n'òtù okpukpe dị iche iche, na-ahapụ nwunye ya ka ọ zụọ ụmụ ha naanị ya. <ref>[[Daryl Cumber Dance|Dance, Daryl Cumber]]. "An Interview of Paule Marshall", ''[[The Southern Review]]'' 28, no. 1 (Winter 1992).</ref> Marshall dere banyere otú ọrụ ya si bụrụ mmụọ site n'ikiri mmekọrịta nne ya na asụsụ: "Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọgwụgwọ, ụdị dị ọnụ ala nke nne m na ndị enyi ya nwere. O weghachiri ha n'echiche nke onwe ha ma mee ka ha nwekwuo ùgwù. Site n'asụsụ. ha nwere ike imeri mmechuihu nke ụbọchị ọrụ n'ihu ụwa ha na-enweghị ike ịgbachitere, ha gbabara n'asụsụ." <ref>[https://www.nytimes.com/2018/03/20/books/review/paule-marshall-language.html "Notes From the Book Review Archives"], ''The New York Times'', March 20, 2018, reprinting excerpt from 1983 essay by Marshall.</ref> N'ịbụ onye na-ede uri [[Paul Laurence Dunbar]], Marshall gbanwere aha ya site na Pauline ka ọ bụrụ Paule (na nkịtị e) mgbe ọ dị afọ 12 ma ọ bụ 13. <ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2009/03/12/books/12paul.html?_r=1&|title=Voyage of a Girl Moored in Brooklyn|author=Lee|first=Felicia R.|date=March 11, 2009|work=[[The New York Times]]}}</ref> Ọ gara [[Bushwick High School|ụlọ akwụkwọ sekọndrị Bushwick]] wee debanye aha na Hunter College, Mahadum City nke New York, na atụmatụ nke ịghọ onye ọrụ mmekọrịta. Ọ rịara ọrịa n'oge mahadum wee were ezumike otu afọ, n'oge nke o kpebiri ịga akwụkwọ na English Literature, <ref>{{Cite web|url=http://www.blackpast.org/aah/marshall-paule-1929|title=Marshall, Paule (1929–2019)|author=Hoffman|first=Brian Gene|work=BlackPast|date=12 March 2008|accessdate=August 18, 2019}}</ref> mechara nweta nzere bachelọ nke Arts na kọleji Brooklyn na 1953 na nzere nna ya ukwu na Hunter College na 1955. <ref name="Postcolonial Studies @ Emory">{{Cite web|url=https://scholarblogs.emory.edu/postcolonialstudies/2014/06/11/marshall-paule/|title=Postcolonial Studies @ Emory|author=Timar|first=Eszter|accessdate=2024-06-18|archivedate=2024-06-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240618082238/https://scholarblogs.emory.edu/postcolonialstudies/2014/06/11/marshall-paule/}}</ref> <ref>Cardwel,Candace, [https://books.google.com/books?id=6gbQHxb_P0QC&dq=%22paule+marshall%22+hunter+college+1955&pg=RA2-PA263 "Marshall, Paule"], in [[Paul Finkelman]], ''Encyclopedia of African American History, 1896 to the Present'', [[Oxford University Press]], USA, 2009, p. 263.</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji, Marshall dere maka ''World Anyị'', akwụkwọ akụkọ a na-ekesa nke mba a na-edezi maka ndị na-agụ akwụkwọ America-American, bụ nke o kwuru na ọ kụziiri ịdọ aka ná ntị ya na ederede ma mesịa nyere ya aka n'ịde akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Brown Girl, Brownstones'' . <ref>{{Cite journal|title=A MELUS Interview: Paule Marshall|journal=[[MELUS]]|volume=17, No. 4, Black Modernism and Post-Modernism (Winter 1991–Winter 1992)|author=Pettis|first=Joyce|year=1991|issue=4|pages=117–129|doi=10.2307/467272}}</ref> Na 1950, ọ lụrụ onye ọkà n'akparamàgwà mmadụ bụ Kenneth Marshall; ha gbara alụkwaghịm na 1963. N'afọ ndị 1970, ọ lụrụ Nourry Menard, onye ọchụnta ego Haiti . <ref name="Voices from the Gaps">[https://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/166265/Marshall%2c%20Paule.pdf?sequence=1&isAllowed=y "Paule Marshall"], Voices from the Gaps – [[University of Minnesota]].</ref> == Na-arụ ọrụ ==   mmụọ site n'ikiri mmekọrịta nne ya na asụsụ: "Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọgwụgwọ, ụdị dị ọnụ ala nke nne m na ndị enyi ya nwere. O weghachiri ezumike otu afọ, n'oge nke o kpebiri ịga akwụkwọ na English Literature, mechara * ''Nwa agbọghọ Brown, Brownstones'' (Ụlọ Random, 1959; The Feminist Press, 1981) * ''[[Soul Clap Hands and Sing|Aka na-akụ mkpụrụ obi na-abụ abụ]]'' (akwụkwọ akụkọ anọ dị mkpụmkpụ; Atheneum, 1961) * ''Ebe ahọpụtara, ndị na-adịghị agafe agafe'' (Harcourt, 1969) * ''[[Reena and Other Stories|Reena na Akụkọ Ndị Ọzọ]]'' (The Feminist Press na CUNY, 1983) * ''Abụ otuto maka nwanyị di ya nwụrụ'' (Putnam, 1983 ) (Ewegharịrị 2021, McSweeney's; mkpuchi siri ike  ), na mmalite nke Opal Palmer Adisa .) * ''Merle: A Novella, na Akụkọ Ndị Ọzọ'' (Virago Press, 1985) * ''[[Daughters (novel)|Ụmụ nwanyị]]'' (Atheneum, 1991) * ''[[The Fisher King (novel)|Eze Fisher]] : Akwụkwọ akụkọ'' (2001) * ''[[Triangular Road|Ụzọ Triangular]] : A Memoir'' (Akwụkwọ ndị bụ isi nke Civitas, 2009) == Kwuo okwu == "Aghọtara m na ọ bụ ihe ejiji ugbu a ịchụpụ akwụkwọ akụkọ ọdịnala dị ka ihe anachronism, mana m ka ọ ka bụ ụdị dị mkpa. Ọ bụghị nanị na ọ na-enye ohere maka ụdị ederede zuru oke, nke zuru oke nke m hụrụ n'anya ... ọ na-enye m ohere ịrụ ọrụ n'ọtụtụ ọkwa yana ịchọpụta ma ọnọdụ ime nke ndị m na-agụ, yana ụwa ndị gafere ha." <ref>[[Alexis De Veaux|De Veaux, Alexis]], "Paule Marshall: In Celebration of Our Triumph", ''[[Essence (magazine)|Essence]]'', May 1979.</ref> == Ntụaka == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20160508043001/http://www.wiredforbooks.org/paulemarshall/ Ajụjụ ọnụ ọdịyo 1991 na Paule Marshall na Wired for Books.org] nke Don Swaim. * "Paule Marshall – Triangular Road – Part 1", Connie Martinson Talks Books . * "Paule Marshall: Coming of Age" . * Felicia R. Lee, [https://www.nytimes.com/2009/03/12/books/12paul.html?_r=0 "Njem njem nke nwa agbọghọ na Brooklyn"], ''The New York Times'', Maachị 11, 2009. 0azwjoer6gu5hv2fwblol7x1flcaxh9 Simon Burton (onye na-ese ihe) 0 49277 638485 452492 2026-05-20T10:43:59Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638485 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Simon Burton|birth_place=[[Yorkshire]], England|occupation=Artist}} {{Databox}}A mụrụ '''Simon Burton''' na Yorkshire, England na 1973 wee nweta akara ugo mmụta bachelor nke mbụ na Mahadum Brighton na 1995, tupu ọ gụchaa MA na 1997 na Royal College of Art . <ref name="contemporary british painting">{{Cite web|title=Simon Burton|work=contemporary british painting|url=http://www.contemporarybritishpainting.com/wordpress/?page_id=2592|accessdate=May 30, 2016}}</ref> Lucian Freud kọwara na 1997 dị ka, "onye na-eto eto na-ese ihe na Britain taa," <ref name="the-saleroom 2014">{{Cite web|title=Artist: Simon Burton, Title: Untitled, (2014), Medium: Oil on linen, (framed), Dimensions: 46.|work=the-saleroom|date=May 29, 2014|url=http://www.the-saleroom.com/en-gb/auction-catalogues/donal-parsons-trust/catalogue-id-srdon10000/lot-0614235e-2e51-4aa1-8878-a425000fe953|accessdate=May 30, 2016}}</ref> Burton nwetara ihe nrite Birtle maka eserese (1995), ihe nrite njem na ụlọ ọrụ ARCO na Lisbon, Portugal (1996), The John Minton Travel award (1996), The Jenny Hall Scholarship (1996) wee rụọ ọrụ na USA n'okpuru nkwado nke Robert na Susan Kasen-Summer (1997-98). <ref name="Aldrich Collection 2014">{{Cite web|title=Simon Burton - Arts and Humanities|work=Aldrich Collection|date=July 28, 2014|url=http://arts.brighton.ac.uk/collections/aldrich/simon-burton|accessdate=May 30, 2016|archivedate=February 15, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170215181214/http://arts.brighton.ac.uk/collections/aldrich/simon-burton}}</ref> == Ihe ngosi solo ahọpụtara == * 2014 - ''Ndị na-eme echiche 2'', nke Lubomirov-Easton kwadoro, Londonewcastle Project Space, London <ref>{{Cite web|url=http://insight.lancaster.ac.uk/?p=797|title=The Opinion Makers 2|date=2014-11-18|work=Insight|accessdate=2016-05-30}}</ref> * 2014 - ''Mkpọchi, ebe ọzọ'' na ebe ngosi nka ọdụm na atụrụ <ref>{{Cite web|url=http://lionandlambgallery.com/exhibitions/past/enclosures-elsewhere.html|title=Enclosures, Elsewhere|work=lionandlambgallery.com|accessdate=2016-05-30|archivedate=2016-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160207003023/http://lionandlambgallery.com/exhibitions/past/enclosures-elsewhere.html}}</ref> * 2014 – ''Ụfọdụ agba m'' na ụlọ osisi ugo <ref>{{Cite web|url=http://www.emmahilleagle.com/exhibitions/selected-past-exhibitions/|title=SELECTED PAST EXHIBITIONS|date=2015-01-01|work=emmahilleagle|language=en-GB|accessdate=2016-05-30}}</ref> * 2014 - ''Banyere Face'' Swindon Museum na Art Gallery <ref>{{Cite web|url=http://www.contemporarybritishpainting.com/wordpress/?page_id=2592|title=Burton, Simon|publisher=|date=|accessdate=2016-05-30}}</ref> * 2011 - ''Ụdị abalị n'uche,'' ARTary Gallery, Stuttgart <ref>{{Cite web|url=http://www.artslant.com/ber/events/show/192964-a-sort-of-night-to-the-mind-a-kind-of-night-for-our-thoughts|title=ArtSlant - April 11th, 2011, Artary Gallery,|work=ArtSlant|accessdate=2016-05-30|archivedate=2017-02-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170216002531/https://www.artslant.com/ber/events/show/192964-a-sort-of-night-to-the-mind-a-kind-of-night-for-our-thoughts}}</ref> == Nchịkọta ahọpụtara == * Nchịkọta Aldrich, Mahadum nke Brighton, England <ref>{{Cite web|url=http://arts.brighton.ac.uk/collections/aldrich/simon-burton|title=Simon Burton|publisher=University of Brighton|date=|accessdate=2016-05-29|archivedate=2017-02-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170215181214/http://arts.brighton.ac.uk/collections/aldrich/simon-burton}}</ref> * Nchịkọta Louis-Dreyfus, USA <ref>{{Cite web|url=http://ld-collection.org/artist/works.php?code=BURT&worknum=0&thumbset=0|title=Simon Burton|publisher=|date=|accessdate=2016-05-29|archivedate=2016-07-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160701185519/http://ld-collection.org/artist/works.php?code=BURT&worknum=0&thumbset=0}}</ref> * Ụlọ ihe ngosi nka Falmouth, England <ref>{{Cite web|url=http://www.falmouthartgallery.com/Collection/2013.8.5|title=Burton, Simon (b.1973)|publisher=|date=|accessdate=2016-05-29}}</ref> * Nchịkọta Priseman Seabrook, UK <ref>{{Cite web|url=http://www.priseman-seabrook.org/|title=Priseman Seabrook Collection of 21st century British Painting|publisher=|date=|accessdate=2016-07-13}}</ref> * Ụlọ ihe ngosi nka Swindon na ihe ngosi nka, England * Royal College of Art, London == Ntụaka == tupu ọ gụchaa MA na 1997 na Royal College{{Reflist}} * [https://web.archive.org/web/20170215233916/http://www.simonburton.org/index.htm/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị Simon Burton] * [http://www.contemporarybritishpainting.com/wordpress/?page_id=2592/ Eserese Britain nke oge a] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] okst5okv6jnpdk7ztacy1fatoih76pu Osimiri Côa 0 50351 638395 180884 2026-05-19T13:56:14Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638395 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Rio Côa Castelo Bom.jpg|thumb|Rio Côa Castelo Bom.]] ike Côa ( <Mkpọ okwu Portuguese: [ ˈkoɐ ]/link> ) bụ isi iyi nke osimiri Douro, nke dị na etiti na igwu egwuregwu Portugal .  [1] [2] Ọ bụ otu n'ime osimiri Portuguese ole na ole na-awụga na ndịda ruo n'ebe ugwu.  Ọ na-agafe na obodo Sabugal, Almeida, Pinhel, Figueira de Castelo Rodrigo na Vila Nova de Foz Côa, ha niile dị na mpaghara Guarda .  [3] Ihe ụmụaka 100,000 ha (247,105 acres) nke ala dị na Greater Côa Valley polisala maka ọgwụgwọ na nchekwa dị ka mpaghara Natura 2000 <ref>{{Cite web|title=Greater Côa Valley|url=https://rewildingeurope.com/areas/greater-coa-valley/|work=Rewilding Europe|accessdate=31 May 2022}}</ref> Achọpụtara puku kwuru puku ihe ndị ọrụ ochie na Ndagwurugwu Côa na 1980 na 1990. Ndị a bụ ihe na-ahịkọ ihikọ n'ihi foto elu nke nkà Paleolithic, na n'ihi na a na-ahụ ihe ndị ọrụ ndị a n'akụkọ n'ihi  'ọgba, n'elu dị nkume: Jean Clottes, onye French prehistorian a ma ama, na "bụ nnukwu oghere ikuku nke paleolithic. nka na Europe, ma ọ bụrụ na ọ bụghị n'ụwa."  Nchọpụta ndị sochirinụ ebutela ekerera na foto ndị dị n'ebe ahụ bụ nke otu abụọ: ọnụ ọgụgụ Gravetti a na-ahụ anya nke ukwuu na ihe ọrụ Magdalenia na-ahụ ahụ anya.. <ref name="Bahn">{{Cite book|editor=Bueno-Ramírez|author=Bahn|first=Paul|chapter=Open-air Ice Age art: The history and reluctant acceptance of an unexpected phenomenon|title=Prehistoric Art as Prehistoric Culture: Studies in Honour of Professor Rodrigo de Balbín-Behrmann|date=30 November 2015|publisher=Archaeopress Publishing Ltd|isbn=978-1-78491-223-9|pages=79–92|chapterurl=https://books.google.com/books?id=YxteEAAAQBAJ&pg=PA86|accessdate=31 May 2022|language=en}}</ref> Eserese ndị a dọtara uche zuru ụwa ọnụ mgbe, iwu mmiri mmiri ọkụ n'ofe ihe Côa na-eyi egwu ọkụnye ha.  Ọ bụ ebe na ọkụ eletrọnịlị nke ọma, mkpu sitere n'aka ndị obodo, ndị na-akpa mbọ na ụlọ ọrụ mgbasa ozi mere ka a ọrụ ọrụ mmiri na 1995 mgbe mkpebi mfe mba ahụ mgbe njikere aka ebere.  dị mfe ama nke ụzọ na mpaghara Canada do Inferno adịlarị n'okpuru mmiri n'oge ahụ.  Ogige ihe ochie nke Côa Valley, nke meghere na 1996, ka ekwuputara dịka ebe nchekwa ụwa nke UNESCO ngwa na 1998 <ref>{{Cite web|author=Portuguese Tourist Office|title=World Heritage Sites in Portugal: Foz Coa|url=http://www.manorhouses.com/unesco/whfozc.html|publisher=Manor Houses of Portugal|year=2014|accessdate=6 October 2014|archivedate=2 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120502105350/http://www.manorhouses.com/unesco/whfozc.html}}</ref> Pịa Côa bụkwa ebe a na-alụ agha Côa n'oge Agha Peninsular.   [7] Were ụlọ n'ụdị Terrace of Riba-Côa, dị ka Castle of Sabugal na Castle nke Pinhel <ref>{{Cite book|author=Evans|first=David J. J.|title=Cadogan Guides Portugal|date=2004|publisher=Cadogan Guides|isbn=978-1-86011-126-6|url=https://books.google.com/books?id=QRzevAEACAAJ|language=en}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} m28c1prrzyk9g5ebhzl23upywlw95oq Ondo steeti 0 50604 638394 452091 2026-05-19T12:05:57Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638394 wikitext text/x-wiki Ondo Town bụ obodo abụọ nke ikwu na Ondo State, Nigeria.  Obodo Ondo bụ ebe nchekwa maka mpaghara gbara ya gburugburu;  A na-akụ ihe mmetụta dị ka ji, akpu, ọka, ụtaba na owu, nke a na-a-akpa akpa akwa dị mkpa omenala a na-akpọ Aso Oke akwa, bụ nke a na-eme eme uwe n'etiti ndị obodo.  Obodo Ondo bụ nnukwu ndị na-ahụ koko na mpaghara ahụ. <ref name="britannica">{{Cite web|title=Encyclopædia Britannica|url=http://www.britannica.com/ebc/article-9057116|accessdate=2007-04-06}}</ref> Aha eze ahụ, bụ onye na-achị dị ka onye si n'agbụrụ Eze Ukwu Oduduwa a kọrọ war ya kpọmkwem bụ "Osemawe".  Aha Osamawe sitere n'alụiche dị ka Nigerian Punch siri kọọ na mgbe eze ozi mbụ nwera n'ụmụ ejima, ihere mere eze n'ihi na ọ bụ mgbe ahụ ihe arụ.  O juru ya anya n’ihi ọkụ ejima ahụ nke mere o ji tie, ‘Ese omo re’ (nke ọma ndị a bụ ihe arụ).  A na-ekwu na mkpu a sitere na akara ọbụbụ 'Osemawe', nke bụ aha eze Ondo taa.  [2] Onye eze na-achị ugbu a bụ Dr. Adesimbo Victor Kiladejo, onye e chiri okpueze na September 2006 ka eze mbụ, Dr. Festus Ibidapo Adesanoye nwụsịrị. [[Usòrò:Short_oral_history_of_Ondo_in_Ondo_dialect_by_a_native_speaker_(non-subtitled))_.webm|thumb|350x350px| Mkpirisi mmalite mmalite nke obodo Ondo dị na olumba Ondo site n'ọnụ onye na-asụ asụsụ obodo]] == Ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ == * Ondo State University of Medical Sciences bụ mahadum nke sayensị ahụike nke [[Ȯra Ondo|gọọmentị Ondo steeti]] nwere, hiwere na 2015. Ọ bụ mahadum pụrụiche nke atọ [[Afrịka|n'Afrịka]], yana mahadum izizi pụrụiche nke Naijiria nke National Universities Commission ga- enweta nzere . <ref>{{Cite web|title=University of Medical Sciences, Ondo|url=https://www.unimed.edu.ng/|accessdate=2022-04-07|work=www.unimed.edu.ng}}</ref> * [[National Institute for Educational Planning and Administration, NIEPA Ondo]] hiwere na 1992 site n'aka Federal Ministry of Education, na mmekorita ya na UNESCO / IIEP Paris, dị ka kọleji ndị ọrụ mpaghara mpaghara maka West Africa . Ọ na-achọ ịghọta ya ozi site ikike ewu, na-aga n'ihu ọzụzụ, consulting, edinam nnyocha na izi atụmatụ, ozi dissemination na inye akụ center ọrụ. <ref>{{Cite web|title=NIEPA – National Institute for Educational Planning And Administration (NIEPA)|url=https://niepa.gov.ng/|accessdate=2022-04-07|language=en-US|archivedate=2021-06-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210616140045/https://niepa.gov.ng/}}</ref> * '''Mahadum Wesley''' bụ mahadum nkeonwe nke Methodist Church of [[Naijiria|Nigeria]] nwere. <ref>{{Cite web|title=Wesleyuni|url=https://www.wesleyuni.edu.ng/wesley/history.php|accessdate=2022-08-30|work=www.wesleyuni.edu.ng|archivedate=2022-08-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220830135534/https://www.wesleyuni.edu.ng/wesley/history.php}}</ref> <ref>{{Cite web|title=NIEPA – National Institute for Educational Planning And Administration (NIEPA)|url=https://niepa.gov.ng/|accessdate=2021-06-16|language=en-US|archivedate=2021-06-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210616140045/https://niepa.gov.ng/}}</ref> * Adeyemi College of Education bụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ gọọmentị etiti dị na Ondo Town, [[Ȯra Ondo|Ondo State]], Nigeria. Ọ bụ ụlọ akwụkwọ na-enye akara ugo mmụta jikọtara na [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]], a na-ahọpụta ya dị ka kọleji agụmakwụkwọ kacha mma. <ref>{{Cite web|title=History – Adeyemi College of Education|url=http://www.aceondo.edu.ng/history/|accessdate=2021-06-16|language=en-US|archivedate=2021-06-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210624202931/http://www.aceondo.edu.ng/history/}}</ref> * [[Ondo City Polytechnic]] bụ polytechnic na-akwụ ụgwọ na nzuzo nke dị na Ondo Town, Ondo steeti, Nigeria. </link> . <ref>{{Cite web|date=2018-04-12|title=The Federal Polytechnic, Ile-Oluji, Ondo State|url=https://www.netacad.com/academy/41359|accessdate=2021-06-16|work=Networking Academy|language=en}}</ref> E hiwere polytechnic na 2017 </link> * John Bosco Institute of [[Nka na Uzu|Technology]], [[Ȯra Ondo|Ondo]] City * Adeyemi College of Education, Demonstration Secondary School. * Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Homaj International. Ondo Boys' High School, nke hiwere na 1919, bụ otu n'ime ụlọ akwụkwọ 50 kacha ochie n'Africa. <ref name="africaalmanac">{{Cite web|title=AfricaAlmanac.com|url=http://www.africaalmanac.com/top20highschools.html|accessdate=2007-04-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070114052056/http://www.africaalmanac.com/top20highschools.html|archivedate=14 January 2007}}</ref> Ndị a bụ ole na ole n'ime ihe karịrị narị abụọ ụlọ akwụkwọ ọha na nke onwe na Obodo. ===Akpa ego maka agu m Akwụkwọ=== Gọvanọ Lucky Aiyedatawa akwadoo la i kwụ gwọ ego naira dị nde narị atọ na iri ise bu maka ikwado akpa ego agu m akwụkwọ nke afọ 2025. Ego bursary a bu maka ụmụ akwụkwọ ndị sitere ná Steeti Ondo nọ na Mahadum niile dị na Naijiria. Gọvanọ kwuru na ụgwọ nke a bu maka ụzọ umu akwụkwọ dị ise; nke gụnyere ụmụ akwụkwọ ndị nọ ná ihe ọmúmú nke ahu íke ndi nke nọ na ihe omúmú nke ome iwu, na ndị nke nwere nkwarụ.<ref>{{Cite web|title=Ondo approves N350m for student scholarships, bursaries|url=https://punchng.com/ondo-approves-n350m-for-student-scholarships-bursaries/|work=Punch Newspapers|date=2025-09-02|accessdate=2025-09-05|language=en-US|author=Agency Report}}</ref> === Steeti Pension Departmenti === Ngalaba steeti Pension nke Ondo ekwuputa woo banyere mmalite nke nyochaa nke ndi Pension, malite na ndị afọ ọrụ 2016 ruo na ndị afọ ọrụ 2025. Onye Permanent secretary kwuru na nyochaa a bú maka ezi nguzi nke ndi Pension, tinyere iwepu ndi Pensioner nwụrụ anwụ. O kwuru na nke a bu ka enwee ezi nguzi na ịkwụ ụgwọ nke ndi Pensioners na gratuities maka ndị tozuru i nweta nke a. Ndi Pensionerga eweta mpekere akwụkwọ ndị a : Letter of approval of retirement, payment voucher, Bank verification Number (BVN), tinyere Pensioner's Identity Card(ma ọ bu any means of identification). Nyochaa ga-adi na ọnwa Septemba 2 na Septemba 3 maka ndị Pensioner sitere na ilaje,Okitipupa, Irele, Ese-Odo, tinyere Odigbo Local Govermenti Areas. Na Septemba 4 na 5, ndị Pensioner sitere na Ondo West, Ondo East, na ile-Oluji/Okeigbo ga-abia maka nyocha ha. Na Septemba 8 rue na Septemba 9, ndi Pensioner sitere na Ákoko North East, Akoko North -West, Akoko south East, na Akoko South - West, ga abịa maka nke ha. Ndi Pensioner sitere na Owo na Ose Local Government Area ga eme nyochaa ha na Septemba 10 na Septemba 11, ndi Pensioner sitere na Ifedore na Idanre geme na Septemba 12. Ndi Pensioner sitere na Akure North na Akure South g'eme nyochaa ha na Septemba 15 na Septemba 16. A geme nyochaa na isi ụlọ ọrụ nke Local Governmenti .<ref>{{Cite web|title=Ondo begins verification of pensioners|url=https://punchng.com/ondo-begins-verification-of-pensioners/|work=Punch Newspapers|date=2025-08-29|accessdate=2025-09-05|language=en-US|author=Agency Report}}</ref> == Ihu igwe == {{Weather box|width=auto|collapsed=yes|metric first=yes|single line=yes|location=Ondo (1991–2020)|Jan record high C=38|Feb record high C=39.1|Mar record high C=39|Apr record high C=38|May record high C=35.5|Jun record high C=35|Jul record high C=36|Aug record high C=32|Sep record high C=33|Oct record high C=34|Nov record high C=35.5|Dec record high C=36.5|year record high C=39.1|Jan high C=33.0|Feb high C=34.2|Mar high C=33.6|Apr high C=32.1|May high C=31.2|Jun high C=29.8|Jul high C=28.3|Aug high C=27.7|Sep high C=28.9|Oct high C=30.3|Nov high C=32.2|Dec high C=33.0|year high C=31.2|Jan mean C=27.5|Feb mean C=28.7|Mar mean C=28.7|Apr mean C=27.7|May mean C=27.1|Jun mean C=26.1|Jul mean C=25.2|Aug mean C=24.7|Sep mean C=25.4|Oct mean C=26.3|Nov mean C=27.6|Dec mean C=27.7|year mean C=26.9|Jan low C=22.0|Feb low C=23.2|Mar low C=23.7|Apr low C=23.4|May low C=23.0|Jun low C=22.3|Jul low C=22.0|Aug low C=21.8|Sep low C=22.0|Oct low C=22.2|Nov low C=23.1|Dec low C=22.4|year low C=22.6|Jan record low C=12|Feb record low C=16|Mar record low C=18|Apr record low C=17|May record low C=18|Jun record low C=19|Jul record low C=19|Aug record low C=18.5|Sep record low C=19|Oct record low C=19|Nov record low C=19|Dec record low C=15|year record low C=12.0|precipitation colour=green|Jan precipitation mm=11.2|Feb precipitation mm=38.0|Mar precipitation mm=87.8|Apr precipitation mm=147.6|May precipitation mm=179.3|Jun precipitation mm=268.0|Jul precipitation mm=258.0|Aug precipitation mm=188.0|Sep precipitation mm=293.0|Oct precipitation mm=183.6|Nov precipitation mm=54.9|Dec precipitation mm=8.3|year precipitation mm=1717.8|unit precipitation days=1.0 mm|Jan precipitation days=1.1|Feb precipitation days=3.0|Mar precipitation days=7.0|Apr precipitation days=9.3|May precipitation days=11.8|Jun precipitation days=15.3|Jul precipitation days=16.0|Aug precipitation days=14.9|Sep precipitation days=18.0|Oct precipitation days=15.0|Nov precipitation days=4.1|Dec precipitation days=0.6|year precipitation days=116.1|Jan humidity=75.9|Feb humidity=80.7|Mar humidity=86.8|Apr humidity=89.9|May humidity=91.2|Jun humidity=91.9|Jul humidity=91.5|Aug humidity=90.7|Sep humidity=91.5|Oct humidity=91.2|Nov humidity=86.8|Dec humidity=78.8|year humidity=87.2|source=[[National Oceanic and Atmospheric Administration|NOAA]]<ref name="WMONormals">{{cite web |url = https://www.nodc.noaa.gov/archive/arc0216/0253808/2.2/data/0-data/Region-1-WMO-Normals-9120/Nigeria/CSV/Ondo_65222.csv |title = World Meteorological Organization Climate Normals for 1991-2020 — Ondo |publisher = National Oceanic and Atmospheric Administration |access-date = January 7, 2024}}</ref>}} == Ndị ama ama == * Brigadier Samuel Ademulegun, first Brigadier of the [[Nigerian Army]]. He was killed in the [[1966 Nigerian coup d'état]]. His statue stands at the Ife Roundabout, overlooking Brigadier Ademulegun Road, named after him, in Ondo Town<ref>{{Cite web|date=2019-06-22|title=Death didn't stop Ojukwu, Ademulegun|url=https://www.vanguardngr.com/2019/06/death-didnt-stop-ojukwu-ademulegun/|accessdate=2021-06-30|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> * [[King Sunny Adé]], also known as King of Juju music; Nigerian musician, singer-songwriter, multi-instrumentalist, and a pioneer of modern world music; been classed as one of the most influential musicians of all time<ref>{{Cite web|date=2019-07-01|title=Nigeria's King Sunny Adé: 'I see myself as a freelance'|url=https://www.theafricareport.com/14697/nigerias-king-sunny-ade-i-see-myself-as-a-freelance/|accessdate=2021-06-30|work=The Africa Report.com|language=en-US}}</ref> * [[Adewale Akinnuoye-Agbaje]] (born 1967), British actor and former fashion model; born in Islington, London to Nigerian parents of Yoruba, Ondo Town origin; he is fluent in several languages including Yoruba, Italian, and Swahili<ref>{{Cite web|date=2012-05-12|title=Adewale Akinnuoye-Agbaje: 'I didn't want to be black. So I joined the skinheads…'|url=http://www.theguardian.com/film/2012/may/13/adewale-akinnuoye-agbaje-interview|accessdate=2021-06-30|work=the Guardian|language=en}}</ref> * [[Chinwe Chukwuogo-Roy]] [[Order of the British Empire|MBE]] (born 1952), royal portrait painter; born in Ondo Town; in 2001 she painted the official portrait of [[Elizabeth II|Queen Elizabeth II]] for her Golden Jubilee<ref>{{Cite web|author=Wilkins|first=Verna|date=2013-01-30|title=Chinwe Chukwuogo-Roy obituary|url=http://www.theguardian.com/artanddesign/2013/jan/30/chinwe-chukwuogo-roy-obituary|accessdate=2021-06-30|work=the Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Adeyemi College of Education, P.M.B. 520 Ondo, Ondo State.|url=https://nigeriaschoolinfo.com/schools/adeyemi-college-of-education-pmb-520-ondo-ondo-state|accessdate=2021-06-30|work=nigeriaschoolinfo.com|language=en|archivedate=2021-07-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210709181640/https://nigeriaschoolinfo.com/schools/adeyemi-college-of-education-pmb-520-ondo-ondo-state}}</ref> * [[Mo Abudu]], Nigerian media mogul, media personality, philanthropist, and former human resources management consultant.<ref>{{Cite web|date=2021-06-02|title=GIANT IN THE TROPIC OF AFRICA: Mosunmola Abudu (Mo Abudu)|url=https://tribuneonlineng.com/giant-in-the-tropic-of-africa-mosunmola-abudu-mo-abudu/|accessdate=2021-06-30|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> * [[Omotola Jalade Ekeinde]], actress, singer, philanthropist and former model of Ondo Town descent from [[Lagos]]; since her [[Nollywood]] film debut in 1995, she was honoured in ''Time'' magazine's list of the 100 most influential people in the world alongside Michelle Obama, [[Beyoncé Knowles|Beyoncé]] and Kate Middleton<ref>{{Cite news|first=Richard|author=Corliss|title=The 2013 Time 100: Omotola Jalade Ekeinde|url=http://time100.time.com/2013/04/18/time-100/slide/omotola-jalade-ekeinde/|work=TIME 100|date=18 April 2013|accessdate=5 June 2013}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-05-18|title=Omotola Jalade-Ekeinde celebrates 25 years in entertainment industry|url=https://thenationonlineng.net/omotola-jalade-ekeinde-celebrates-25-years-in-entertainment-industry/|accessdate=2021-06-30|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> * Frederick Fasehun (born 1938), medical doctor, hotel owner, and leader of the [[Nzukọ Ndị Oodua|Oodua Peoples Congress]] (OPC); born in Ondo Town<ref name="thisday">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/frederick-isiotan-fasehun-at-77/125719/|date=23 September 2012|publisher=ThisDay Live|title=Frederick Isiotan Fasehun at 77|accessdate=18 March 2015}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-12-01|title=OPC founder, Frederick Fasehun, dies at 83|url=https://punchng.com/breaking-opc-founder-fasehun-is-dead/|accessdate=2021-06-30|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> * [[Gani Fawehinmi]], SAN, activist and philanthropist<ref>{{Cite web|date=2011-10-22|title=Gani Fawehinmi: Lawyer and activist who fought for human rights in|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/gani-fawehinmi-lawyer-and-activist-who-fought-human-rights-nigeria-1783425.html|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220524/https://www.independent.co.uk/news/obituaries/gani-fawehinmi-lawyer-and-activist-who-fought-human-rights-nigeria-1783425.html|archivedate=24 May 2022|accessdate=2021-06-30|work=The Independent|language=en}}</ref> * Olu Maintain, born Olumide Edwards Adegbulu; rose to prominence in 2007 with the release of the hit song "Yahooze" from his debut studio album ''Yahooze'', the song won the Nigeria Entertainment Award in 2008 for Hottest Single of the Year;<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/02/sex-is-like-breathing-olu-maintain/|title=Sex is like breathing - Olu Maintain - Vanguard News|work=Vanguard News|accessdate=15 June 2015}}</ref> in 2008, he performed "Yahooze" at the Royal Albert Hall, [[London]] and brought on stage Colin Powell, the former United States Secretary of State<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/e-punch/save-the-last-dance/|title=Save the last dance|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=15 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120704111534/http://www.punchng.com/entertainment/e-punch/save-the-last-dance/|archivedate=4 July 2012}}</ref><ref>{{Cite web|author=NellyBillz|date=2019-03-06|title='We've become older, we've truly become big boys' – Olu Maintain responds after Eldee called him a 'shameless nigga'|url=https://akpraise.ng/weve-become-older-weve-truly-become-big-boys-olu-maintain-responds-after-eldee-called-him-a-shameless-nigga/|accessdate=2021-06-30|work=AkPraise|language=en-US|archivedate=2021-07-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210709181453/https://akpraise.ng/weve-become-older-weve-truly-become-big-boys-olu-maintain-responds-after-eldee-called-him-a-shameless-nigga/}}</ref> * [[Olusegun Mimiko]], former Governor of Ondo State; former Nigerian minister of housing and urban development * Godfrey Oboabona (born 1990), international [[Footbọl|footballer]], as a defender; born in Ondo * [[Ifedayo Oladapo]], OON, NNOM (1932-2010), academic and professor of civil engineering at the [[University of Lagos]]<ref>{{Cite web|title=OLADAPO Olawole Ifedayo {{!}} GCI Museum|url=http://www.gcimuseum.org/content/oladapo-olawole-ifedayo|accessdate=2021-06-30|work=www.gcimuseum.org|archivedate=2020-01-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200131092805/http://gcimuseum.org/content/oladapo-olawole-ifedayo}}</ref> * Archbishop [[Timothy Olufosoye]] ({{circa|1907}}–1992) was the first African Primate of the [[Ụka nke Naijiria|Church of Nigeria]]<ref>{{Cite web|title=Synopsis Of Archbishop Timothy Omotayo Olufosoye JP, OON – Ondo Connects New Era|url=http://www.ekimogundescendant.org/synopsis-of-archbishop-timothy-omotayo-olufosoye-jp-oon/|accessdate=2021-06-30|language=en-US|archivedate=2021-07-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210709183050/http://www.ekimogundescendant.org/synopsis-of-archbishop-timothy-omotayo-olufosoye-jp-oon/}}</ref> * [[Wale (rapper)|Wale]] (born 1984), [[Njikọ̀taọ̀hà|American]] rapper of Maybach Music Group; born Olubowale Victor Akintimehin in Northwest, Washington, D.C.;<ref name="Great Rap Hope">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/10/19/AR2007101900655_pf.html|title=The Great Rap Hope|author=Wiltz|first=Teresa|date=21 October 2007|work=The Washington Post|accessdate=25 November 2009}}</ref> his parents are of the [[Ndi Yoruba|Yoruba]] Ondo Town ethnic group of south-western Nigeria and came to the US from Austria in 1979<ref>{{Cite web|author=Omotayo|first=Joseph|date=2019-09-10|title=9 things to know about American-Nigerian Wale, 'world's greatest rapper'|url=https://www.legit.ng/1258808-wale-american-nigerian-rapper-claims-greatest-time.html|accessdate=2021-06-30|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref> * [[Bimbo Oshin]], Nollywood thespian<ref>{{Cite web|date=2020-07-24|title=Photos: Nollywood actress Bimbo Oshin clocks 49 with shining beauty|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/07/24/veteran-nollywood-actress-bimbo-oshin-clocks-49-with-shining-beauty/|accessdate=2021-06-30|work=P.M. News|language=en-US}}</ref> * [[Yemi Blaq]], Nollywood actor<ref>{{Cite news|date=January 20, 2016|title=Mimiko unveils Sunny Ade, Yemi Blaq, others as Ondo’s cultural ambassadors|url=https://www.vanguardngr.com/2016/01/602866/|accessdate=July 1, 2024|work=Vanguard Nigeria}}</ref>{{citation needed|date=July 2021}} * [[Teni (singer)|Teniola Apata]], musician * [[Niniola]], musician<ref>{{Cite web|author=Earl Nurse and Arit Okpo|title=A polygamous upbringing and a tragic loss contribute to Niniola's music|url=https://www.cnn.com/2020/11/04/africa/niniola-apata-polygamy-upbringing-music-nigeria-afro-beat-spc-intl/index.html|accessdate=2021-06-30|work=CNN}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * ondocityvision2015.org * ekimogundescendant.org * monarch-osemawe44th.org [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] 8qz5g7jv3gdnzeb5lsvd0m8efi1m62b Pydikondala Manikyala Rao 0 52183 638430 188427 2026-05-19T20:21:31Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638430 wikitext text/x-wiki   Pydikondala Manikyala Rao (1 Nọvemba 1961 - 1 Ọgọst 2020) [1] bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India. Ọ bụ onye otu ọgbakọ omebe iwu maka Tadepalligudem na onye bụbu Minista Endowment maka Andhra Pradesh (site na 2014 - Maachị 2018). == Ndụ == Ọ bụ onye otu Bharatiya Janata Party.[2][3][4] Rao nwụrụ na 1 Ọgọst 2020, n'ụlọ ọgwụ dị na Vijayawada mgbe ọ rịara ọrịa COVID-19 otu izu tupu mgbe ọrịa COVID-19 na India. <ref>{{Cite web|title=Senior BJP leader and former Andhra minister P Manikyala Rao succumbs to COVID-19|url=https://www.newindianexpress.com/amp/story/states/andhra-pradesh/2020/aug/01/senior-bjp-leader-and-former-andhra-minister-p-manikyala-rao-succumbs-to-covid-19-2177784.html|publisher=[[The New Indian Express]]|date=1 August 2020|accessdate=1 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Former Andhra Minister P Manikyala Rao succumbs to Covid-19|url=https://www.netindian.in/news/people/former-andhra-minister-p-manikyala-rao-succumbs-to-covid-19|publisher=NetIndian|date=1 August 2020|accessdate=1 August 2020|archivedate=9 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200809174034/https://www.netindian.in/news/people/former-andhra-minister-p-manikyala-rao-succumbs-to-covid-19}}</ref> == Ebem si dee == 665e1co8kc8qzb57nfs4954meoh9k98 638431 638430 2026-05-19T20:21:32Z KiranBOT 25138 removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v2.2.9s 638431 wikitext text/x-wiki   Pydikondala Manikyala Rao (1 Nọvemba 1961 - 1 Ọgọst 2020) [1] bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India. Ọ bụ onye otu ọgbakọ omebe iwu maka Tadepalligudem na onye bụbu Minista Endowment maka Andhra Pradesh (site na 2014 - Maachị 2018). == Ndụ == Ọ bụ onye otu Bharatiya Janata Party.[2][3][4] Rao nwụrụ na 1 Ọgọst 2020, n'ụlọ ọgwụ dị na Vijayawada mgbe ọ rịara ọrịa COVID-19 otu izu tupu mgbe ọrịa COVID-19 na India. <ref>{{Cite web|title=Senior BJP leader and former Andhra minister P Manikyala Rao succumbs to COVID-19|url=https://www.newindianexpress.com/states/andhra-pradesh/2020/Aug/01/senior-bjp-leader-and-former-andhra-minister-p-manikyala-rao-succumbs-to-covid-19-2177784.html|publisher=[[The New Indian Express]]|date=1 August 2020|accessdate=1 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Former Andhra Minister P Manikyala Rao succumbs to Covid-19|url=https://www.netindian.in/news/people/former-andhra-minister-p-manikyala-rao-succumbs-to-covid-19|publisher=NetIndian|date=1 August 2020|accessdate=1 August 2020|archivedate=9 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200809174034/https://www.netindian.in/news/people/former-andhra-minister-p-manikyala-rao-succumbs-to-covid-19}}</ref> == Ebem si dee == 9zmz3or8sr0gbq384krur1vznqrdr3e Sarah Cardell 0 53953 638470 194658 2026-05-20T06:59:01Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638470 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sarah Francesca Louise Cardell''' (amuru na Nọvemba 1973) bu onye isi oche nke Asọmpi na Ahịa nke Britain (CMA). == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Cardell na November 1973. Ọ gụrụ akwụkwọ nkà ihe ọmụma, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụnụba na Exeter College, University of Oxford. == Ọrụ == Cardell rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ iwu Slaughter na May ebe e mere ya onye mmekọ na mmalite 30s ya. Ọ bụ onye mmekọ iwu na ngalaba ahịa na Ofgem. <ref>[https://www.womenat.com/user/sarah-cardell Sarah Cardell.] Womenat. Retrieved 3 May 2023.</ref> A họpụtara Cardell onye isi oche nke Asọmpi na Ahịa site Kwasi Kwarteng na June 2022, na-eweghara n'aka onye bụbu CEO Andrea Coscelli.<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/business-65407005 Furious Microsoft boss says confidence in UK 'severely shaken'.] Tom Espiner & Will Harris, [[BBC News|BBC]], April 2023. Retrieved 3 May 2023.</ref> <ref name="gov">{{Cite web|title=Sarah Cardell appointed as interim CEO of the Competition and Markets Authority|url=https://www.gov.uk/government/news/sarah-cardell-appointed-as-interim-ceo-of-the-competition-and-markets-authority|work=GOV.UK|accessdate=7 October 2022|language=en}}</ref><ref>[https://www.reuters.com/world/uk/britain-appoints-sarah-cardell-ceo-competition-regulator-2022-12-19/ Britain appoints Sarah Cardell as CEO of competition regulator.] Paul Sandle, [[Reuters]], 19 December 2022. Retrieved 3 May 2023.</ref> Ọ bụbu onye ndụmọdụ n'ozuzu na CMA kemgbe Septemba 2013. <ref name="gov" /> N'ọnwa Disemba afọ 2022, o kwuru okwu dị mkpa na British Institute of International and Comparative Law (BIICL), gbasara asọmpi na ahịa dijitalụ. <ref>[https://www.biicl.org/newsitems/16474/keynote-speech-by-sarah-cardell-at-biicl-roundtable?cookiesset=1&ts=1683016008 Keynote speech by Sarah Cardell at BIICL roundtable.] British Institute of International and Comparative Law, 6 December 2022. Retrieved 3 May 2023.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230504112436/https://www.public-sector.co.uk/article/523af79320c32f11887097cd681bb37e Sarah Cardell: Ensuring digital market outcomes that benefit people, businesses and the wider UK economy.] Public Sector Network. Retrieved 3 May 2023.</ref> Ọ bụ onye isi oche nke bọọdụ Antitrust Writing Awards na 2023.<ref>[https://web.archive.org/web/20230528091059/https://awards.concurrences.com/en/awards/2023/2023-antitrust-writing-awards-jury 2023 Antitrust Writing Awards - Jury.] Antitrust Writing Awards. Retrieved 3 May 2023.</ref> == Ndụ onwe onye == Cardell lụrụ di ma nwee ụmụ atọ. == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] irdrgksdhx6el6d71iddbf3luybj02m Solo Darling 0 54786 638492 364802 2026-05-20T11:57:01Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638492 wikitext text/x-wiki [[File:Solo Darling vs Amy Love (14389937679).jpg|thumb|Solo Darling]] '''Christina Solomita''' (amuru Febụwarị 19, 1987), [1] nke amara aha ya bụ Solo Darling, bụ onye mgba mgba ama ama ama ama maka oge ọ nọ n'ọkwa ya na nkwalite dị iche iche dị ka Game Changer Wrestling na Shimmer Women Athletes. <ref>{{Cite web|url=http://www.profightdb.com/wrestlers/solo-darling-8068.html|title=Solo Darling • Profile & Match Listing|work=profightdb.com|author=Internet Wrestling Database (IWD)|accessdate=March 20, 2021}}</ref> == Ọrụ ịgba mgba == === Mpaghara nwere onwe ya (2009-2021) === Darling mere mgba mgba mbụ ya ọkachamara na OVW TV #615 na June 1, 2011, na egwuregwu gbara ọchịchịrị, meriri Lady JoJo.[1] Na Game Changer Wrestling's Joey Janela's Spring Break 4 site na Ọktọba 10, 2020, ọ sonyere na agha mmadụ iri atọ ebe ọ na-asọ mpi megide ndị mgba dị iche iche dịka onye mmeri Nate Webb, Shark Boy, JTG, Flash Flanagan na Marko Stunt. <ref>{{Cite web|url=https://www.voicesofwrestling.com/2020/10/12/gcw-joey-janelas-spring-break-4-october-10-results-review/|title=GCW JOEY JANELA'S SPRING BREAK 4 (OCTOBER 10) RESULTS & REVIEW|work=voicesofwrestling.com|first=Kevin|author=Hare|date=October 12, 2020|accessdate=March 20, 2021}}</ref> O meriri n'ọgụ knockout royal na Impact # 774 nke Impact Wrestling, ebe ya na ndị mgba ndị ọzọ a ma ama dị ka Jordynne Grace, Tessa Blanchard, Scarlett Bordeaux na Madison Rayne zutere.<ref>{{Cite web|url=https://wrestlingsc.com/2020/05/13/tasha-steelz-signs-with-impact-wrestling/|title=Tasha Steelz Signs With Impact Wrestling|work=wrestlingsc.com|first=Steph|author=Franchomme|date=May 13, 2020|accessdate=March 21, 2021}}</ref> === Chikara (2016-2020) === A maara ya nke ọma maka oge ya na Chikara, nke o mere nke mbụ ya na National Pro Wrestling Day 2016 na Febụwarị 6, 2016, na mgbalị mmeri megide Heidi Lovelace.<ref>{{Cite web|url=https://chikarapro.com/events/season-16/02-06-2016_national-pro-wrestling-day-2016|title=National Pro Wrestling Day 2016 – The Goodwill Beneficial Association Hall|work=chikarapro.com|author=Chikara|date=February 6, 2016|accessdate=March 20, 2021}}</ref> O sonyere na Chikara King of Trios 2016 Tournament, ebe ya na Candice LeRae na Crazy Mary Dobson sonyeere dị ka Team Shimmer iji daa na Team Original Divas Revolution (Jazz, Mickie James na Victoria) na egwuregwu nke mbụ. <ref>{{Cite web|url=https://411mania.com/wrestling/100-percent-fordifiedchikara-king-of-trios-2016-night-1/?__cf_chl_jschl_tk__=80eb76e534b806dc0fa1e9c276bad846d5c123b6-1616274749-0|title=100 Percent Fordified: CHIKARA King of Trios 2016 Night 1|work=411mania.com|first=Kevin|author=Ford|date=November 9, 2016|accessdate=March 20, 2021}}</ref> Na CHIKARA Every Man For Himself na Disemba 22, 2016, Darling sonyere na egwuregwu gauntlet nke mmadụ 34 ebe ọ na-asọ mpi megide ndị mgba dịka onye mmeri Dasher Hatfield, Hallowicked na Ophidian.<ref>{{Cite web|url=https://chikarapro.com/events/season-17/02-04-2017_every-man-himself|title=Every Man For Himself|work=chikarapro.com|author=Chikara|date=December 22, 2016|accessdate=March 20, 2021}}</ref> Na CHIKARA The Lodger na July 8, 2017, ya na Travis Huckabee jikọrọ aka dị ka The Rumblebees iji merie Cornelius Crummels na Sonny Defarge (2-1) na egwuregwu 2-nke-3 maka Chikara Campeonatos de Parejas. Ha tụfuru utu aha n'otu abalị ahụ na Los Ice Creams (El Hijo del Ice Cream na Ice Cream Jr.) na egwuregwu 2-n'ime-3-da.<ref>{{Cite web|url=https://chikarapro.com/events/upcoming/07-08-2017_thelodger|title=The Lodger – The New Mid-Atlantic Sportatorium|work=chikarapro.com|author=Chikara|date=July 8, 2017|accessdate=March 20, 2021}}</ref> Na CHIKARA Tug Of War na Nọvemba 9, 2019, Darling sonyeere ya The Bird and the Bee ogologo oge tag team Willow Nightingale iji merie FIST (Tony Deppen na Travis Huckabee) iji merie Chikara Campeonatos de Parejas na egwuregwu 2-nke-3 dara, akara (2-1). Ha nwere utu aha ahụ ruo June 24, 2020, mgbe Chikara mechiri.<ref>{{Cite web|url=https://chikarapro.com/events/season-20/11-09-2019_tug-war|title=Tug of War – The Wrestle Factory|work=chikarapro.com|author=Chikara|date=November 9, 2019|accessdate=March 20, 2021}}</ref> O meriri ugboro abụọ maka Chikara Grand Championship, oge mbụ megide Juan Francisco De Coronado na CHIKARA Egg Monsters From Mars na July 28, 2018, na oge nke abụọ megide Dasher Hatfield onye bụ onye mmeri na-anọchi Mark Angelosetti na ''Young Lions Cup XV - 2nd Stage'' na March 16, 2019. <ref>{{Cite web|url=https://chikarapro.com/events/season-19/07-28-2018_egg-monsters-mars|title=Egg Monsters From Mars – The Wrestle Factory|work=chikarapro.com|author=Chikara|date=July 28, 2018|accessdate=March 20, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lastwordonsports.com/prowrestling/2019/03/12/preview-chikara-young-lions-cup-xv-stages-1-2-3-16-19/|title=Preview: CHIKARA Young Lions Cup XV Stages 1 & 2 (3/16/19)|work=lastwordonsports.com|first=Brandi|author=Wagner|date=March 12, 2019|accessdate=March 21, 2021}}</ref> === Shine Wrestling (2013-2015) === Darling lụrụ ọgụ mbụ ya maka Shine Wrestling na Eprel 19, 2013, na Shine 9, ebe ọ lụrụ Rhea O'Reilly na Brittney Savage na egwuregwu atọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.diva-dirt.com/2014/01/24/live-coverage-shine-wrestling-presents-shine-16/|title=Live Coverage: SHINE Wrestling Presents SHINE 16|work=diva-dirt.com|author=Diva-Dirt|date=January 25, 2014|accessdate=March 20, 2021|archivedate=June 18, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210618115019/http://www.diva-dirt.com/2014/01/24/live-coverage-shine-wrestling-presents-shine-16/}}</ref> Na Shine 10 na Mee 24, 2013, ya na Heidi Lovelace na Luscious Latasha sonyeere, na-erughị Jessie Belle, Sassy Stephie na Sojournor Bolt na Egwuregwu ụmụ nwanyị isii.<ref>{{Cite web|url=https://www.pwponderings.com/2013/05/24/shine-10-05-24-13-ippv-results/|title=SHINE 10 05.24.13 iPPV results|work=pwponderings.com|author=Chris GST|date=May 24, 2013|accessdate=March 20, 2021|archivedate=June 4, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220604085906/https://www.pwponderings.com/2013/05/24/shine-10-05-24-13-ippv-results/}}</ref> Na Shine 12 na August 23, 2013, ya na Nikki Roxx jikọrọ aka dị ka akụkụ nke Daffney's All Star Squad stable iji merie The West Coast Connection (Su Yung na Tracy Taylor). <ref>{{Cite web|url=https://www.pwponderings.com/2014/01/21/shine-12-review/|title=Shine 12 Review|work=pwponderings.com|first=Jerome|author=Cusson|date=January 21, 2014|accessdate=March 20, 2021|archivedate=January 31, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140131195659/http://www.pwponderings.com/2014/01/21/shine-12-review/}}</ref> Na Shine 13 na Septemba 27, 2013, Darling chere Mercedes Martinez ihu na mbọ efu.[1] Ọ sonyere na asọmpi egwuregwu Shine Tag Team, ebe ya na Heidi Lovelace jikọrọ aka na Jenụwarị 24, 2014, na Shine 17 dị ka Sistemụ Buddy iji merie Brandi Wine na Malia Hosaka. Ha meriri egwuregwu ọkara ikpeazụ na Made in Sin (Allysin Kay na Taylor Made) n'otu abalị ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.diva-dirt.com/2014/02/28/live-coverage-shine-wrestling-presents-shine-17/|title=Full Results: SHINE Wrestling Presents SHINE 17|work=diva-dirt.com|author=Diva-Dirt|date=January 24, 2014|accessdate=March 20, 2021|archivedate=March 1, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140301231922/http://www.diva-dirt.com/2014/02/28/live-coverage-shine-wrestling-presents-shine-17/}}</ref> === Beyond Wrestling (2018-2021) === [[Usòrò:Solo_Darling_(14389931459)_(cropped).jpg|áká_èkpè|thumb|200x200px|Ịhụnanya na 2013]] [[Usòrò:Solo_Darling_places_Wheeler_Yuta_in_a_Rivera_Cloverleaf.jpg|thumb|293x293px|Ebe ịhụnanya Wheeler Yuta na SharpStinger (a Rivera cloverleaf) n'oge egwuregwu maka Beyond Wrestling]] Darling nọrọ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ na Beyond Wrestling. Ọ gbara mgba ikpeazụ ya na Beyond Project Reality na Mee 6, 2021, ebe ọ dabara na Aaron Rourke n'ihi asọmpi otu. Ọ nọwo na nkwụsị aka mgba ọkachamara kemgbe ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://411mania.com/wrestling/hamiltons-beyond-wrestling-project-reality-05-06-2021-review/|title=Hamilton's Beyond Wrestling Project Reality 05.06.2021 Review|work=411mania.com|first=Ian|author=Hamilton|date=May 9, 2021|accessdate=February 22, 2023}}</ref> == Ndụ onwe onye == Solomita na-akọwa onwe ya dị ka Pansexual. Ọ pụtara na ngwụcha afọ 2020 n'oge ọnwa mpako.<ref>{{Cite web|url=https://www.listennotes.com/fil/podcasts/outsports/lgbt-in-the-ring-ep-54-solo-X48jQURheE6/|title=LGBT In The Ring Ep. 54: Solo Darling|author=Outsports|date=October 1, 2020|accessdate=March 20, 2021}}</ref> == Mmeri na ihe ndị ọ rụzuru == * '''Mgbe E Kwụsịrị Ịgba Agha''' ** Ememme asọmpi ịgba mgba (1 oge) <ref>{{Cite web|url=https://www.cagematch.net/?id=5&nr=5069|title=Feast Championship Wrestling Championship « Titles Database « CAGEMATCH - The Internet Wrestling Database|work=www.cagematch.net|accessdate=2024-10-29|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127230847/https://www.cagematch.net/?nr=5069&id=5}}</ref> * '''Chikara''' ** Chikara Campeonatos de Parejas (2 ugboro, nke ikpeazụ) - ya na Willow Nightingale na Travis Huckabee <ref>{{Cite web|url=https://www.wrestling-titles.com/us/pa/e/chikara/chikara-t.html|title=CHIKARA Tag Team Title "Campeonatos de Parejas"|work=wrestling-titles.com|author=Wrestling Titles History|date=June 24, 2020|accessdate=March 20, 2021}}</ref> * '''''Ihe osise maka ịgba mgba''''' ** Nọkwa nke 72 n'ime 100 ụmụ nwanyị na-alụ ọgụ na PWI Women's 100 na 2020 <ref>{{Cite web|author=|first=|title=Pro Wrestling Illustrated (PWI) Female 50/100 for 2020|url=http://www.profightdb.com/pwi-female-50/2020.html|work=The Internet Wrestling Database|accessdate=December 12, 2020}}</ref> * '''Ndị Agha Mkpịsị Aka''' ** Battling Bombshells Tag Team Championship (1 oge) - ya na Brittney Savage <ref>{{Cite web|url=https://louiswrestling.proboards.com/thread/246|title="STARS, STRIPES & BOMBSHELLS" in FL on July 20th|work=louiswrestling.proboards.com|author=L.O.U.I.S. WRESTLING Forum|date=July 2, 2013|accessdate=March 20, 2021}}</ref> * '''World Xtreme Wrestling''' ** WXW Women's Championship (oge 1) == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Mgbasa ozi metụtaraOnye Na-ahụ N'anyana Wikimedia Commons [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tibvfaqzykcrc7lz0k8utl9lk0kbyq0 Salah El-Ouadie 0 55675 638464 368592 2026-05-20T05:00:10Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638464 wikitext text/x-wiki [[File:Salah El Ouadie.jpg|thumb|Salah El-Ouadie]] Salah ed-Dine El-Ouadie (Arabic: صلاح الدين الوديع Salah ed-Diin el-Wadii) bụ onye Moroccan na-ede uri na onye na-akwado ikike mmadụ. Ọ bụ onyeisi oche na onye nchoputa nke Damir. <ref>{{Cite web|url=https://telquel.ma/2019/09/30/le-president-du-mouvement-damir-salah-el-ouadie-on-ne-baissera-pas-les-bras_1652483/|title=Le président du mouvement Damir Salah El Ouadie : "On ne baissera pas les bras"|work=Telquel.ma|language=fr|accessdate=2019-12-12}}</ref> == Ọmụmụ ihe == Amụrụ ya na Ọgọst, 1952 na Asfi[1] ma ọ bụ Rabat.[2][3] O nwetara akara ugo mmụta na nkà ihe ọmụma na 1982, wee nweta akararị na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Montpellier na 1987.[3] A tụrụ ya mkpọrọ n'ụlọ mkpọrọ nzuzo Derb Moulay Sherif dị na Hay Mohammadi, Casablanca n'oge afọ ndị ndu n'okpuru ọchịchị Hassan II..<ref>{{Cite web|url=https://ahdath.info/170981|title=صلاح الوديع: المتصالح مع الذات والتجارب|work=أحداث.أنفو|language=ar|accessdate=2019-12-12|archivedate=2019-12-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191212034407/https://ahdath.info/170981}}</ref> == Ihe ndị ruuru mmadụ == Onye otu Equity and Reconciliation Commission na onye bụbu onye e jidere n'Ụlọ Mkpọrọ Derb Mulay Sherif, Salah el-Ouadie kpughere Qadour el-Youssfi - onye otu ndị nnọchi anya Morocco nke kwupụtara n'ihu UN na Geneva na enweghị mmekpa ahụ na Morocco <ref>{{Cite web|url=https://www.maghress.com/almassae/210256|title=عندما أرسل الحسن الثاني وفدا إلى جنيف لإنكار وجود "تازمامارت"|work=مغرس|accessdate=2020-01-04}}</ref> - dị ka onye isi na-ata ahụhụ na nwoke na-elekọta ụlọ mkpọrọ Derb mulay Sherif mgbe el-Ouadia nọ n'ebe ahụ.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=VXZ0BAAAQBAJ&pg=PA223|title=The Performance of Human Rights in Morocco|author=Slyomovics|first=Susan|date=2005-02-09|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-1904-3|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bibliomonde.com/livre/lettre-ouverte-mon-tortionnaire-88.html|title=Lettre ouverte à mon tortionnaire par Salah El-Ouadie|work=www.bibliomonde.com|accessdate=2020-01-04|archivedate=2020-01-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200117040113/http://www.bibliomonde.com/livre/lettre-ouverte-mon-tortionnaire-88.html}}</ref> N'ikwekọ na iwu gọọmentị nke Equity and Reconciliation Commission nke na-ekwu maka ihe isi ike nke ndị ahụ merụrụ ahụ n'emeghị ndị mwakpo ahụ, el-Ouadie ekpugheghị aha onye ọrụ ahụ n'ihu ọha, ọ bụ ezie na ọ gwara ya okwu n'akwụkwọ ozi a ma ama, Lettre ouverte à mon tortionnaire . <ref>{{Cite news|url=https://www.lemonde.fr/archives/article/1999/04/22/quand-un-marocain-interpelle-son-tortionnaire_3556611_1819218.html|title=Quand un Marocain interpelle son tortionnaire|date=1999-04-22|accessdate=2020-01-04|language=fr}}</ref> == Ọrụ == N'afọ 1997, e were ya n'ọrụ dị ka prọfesọ na Upper School of Management and Entrepreneurship na Casablanca . <ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.ier.ma/article.php3?id_article=113|title=السيد صلاح الوديع|work=www.ier.ma|accessdate=2019-12-12|archivedate=2019-12-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191212034405/http://www.ier.ma/article.php3?id_article=113}}</ref> Ọ kwụsịghị ọrụ edemede ya, wee malite ịhazi ma gosipụta mmemme Moment of Poetry (ظةلح شعر ''Lahdhat Shi3r'') na 2M TV channel site na 2000 ruo 2002.<ref name=":1" /> Ọ nọgidere bụrụ onye otu ọha na eze na-arụsi ọrụ ike, site n'ịrụ ọrụ na njikọ na NGO dị ka Moroccan Organization for Human Rights, nke o guzobere na 1988, yana Moroccan Forum for Truth and Justice . <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.pwf.cz/archivy/autori/salah-el-ouadie/en/|title=Salah El Ouadie|author=s.r.o|first=Sabre|work=PWF.cz|language=cs|accessdate=2019-12-12}}</ref> Ọ natakwara nsọpụrụ site n'aka Eze Muhammad VI n'aha nwanne ya nwanyị nwụrụ anwụ, onye ọka ikpe na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ bụ Assia El-Ouadie. [ar]<ref>{{Cite web|url=http://www.mapnews.ma/en/activites-royales/hm-king-chairs-casablanca-reception-occasion-throne-day|title=HM the King chairs in Casablanca reception on occasion of Throne Day {{!}} MapNews|work=www.mapnews.ma|accessdate=2019-12-12}}</ref> == Ọrụ == ''Mmerụ nke Obi'' Dị N'Eche A ka nwere ihe n'obi nke Nlebara anya مازال في القلب__wol____wol____wol__ 1988 == Ihe odide == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] ncfewibtfcovijekaoynnyh4w68vcyc Rebecca Enonchong 0 57492 638440 214130 2026-05-19T22:39:06Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638440 wikitext text/x-wiki Rebecca Enonchong FREng[1] (amụrụ na Julaị 14, [2] 1967) bụ onye ọchụnta ego nka na Cameroon yana onye nchoputa na onye isi oche nke AppsTech. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na-akwalite teknụzụ na Africa. Enonchong abụrụla onye nnata ihe nrite dị iche iche sitere na otu dị ka Nzukọ Akụ na ụba Ụwa. Forbes depụtara ya dị ka otu n'ime 10 Female Tech Founders To Watch In Africa n'oge 2014. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Enonchong na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ nke Cameroon na 1967.[1] Nna ya bụ Dr. Henry Ndifor Abi Enonchong, bụ onye ọka iwu ama ama na Cameroon. Mgbe Enonchong na-etolite na Cameroon, nna ya nyere aka mepụta Federal Cameroon Bar Association na onye nọchiri ya, Cameroon Bar Association. <ref>{{Cite web|date=2017-07-21|title=The Giant Strides of Women in Tech|url=https://www.amazonswatchmagazine.com/heroine-of-the-week/giant-strides-women-tech/|accessdate=2020-11-25|work=Amazons Watch Magazine|language=en}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, Enonchong na ezinụlọ ya kwagara [[Njikọ̀taọ̀hà|US]].<ref name="wsj">{{Cite web|title=Tech Entrepreneur Works to Push Internet Use in Her Native Africa|url=https://online.wsj.com/news/articles/SB979745680350625976?mg=reno64-wsj|publisher=[[The Wall Street Journal]]|accessdate=14 April 2014}}</ref> Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ, ọ malitere ọrụ na-ere akwụkwọ akụkọ site n'ọnụ ụzọ ruo n'ọnụ ụlọ site na afọ 15. O mechara bụrụ onye njikwa n'otu ụlọ ọrụ ahụ mgbe ọ dị afọ iri na asaa.<ref>{{Cite web|title=20 kickass African tech entrepreneurs worth your time|url=http://ventureburn.com/2014/03/20-kickass-african-tech-entrepreneurs-worth-your-time/|publisher=Venture Burn|accessdate=14 April 2014}}</ref> Enonchong gara Mahadum Katọlik nke America, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Science na nzere Master of Science na Economics.<ref>{{Cite web|title=Profile: Rebecca Enonchong – founder and CEO of AppsTech|url=http://www.thehabarinetwork.com/profile-rebecca-enonchong-founder-and-ceo-of-appstech|publisher=The Habari Network|accessdate=14 April 2014}}</ref> == Ọrụ == [[Faịlụ:Re_publica_Accra_18_–_Day_1_(31411945657)_(cropped).jpg|thumb|Enonchong na 2018]] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Enonchong gara n'ihu na-arụ ọrụ maka ọtụtụ ụlọ ọrụ gụnyere Inter-American Development Bank (IaDB) na Oracle Corporation.<ref name="thisisafrica">{{Cite web|title=Exclusive interview: Rebecca Enonchong, CEO AppsTech|url=http://www.thisisafricaonline.com/News/Exclusive-interview-Rebecca-Enonchong-CEO-AppsTech?ct=true|publisher=This is Africa|accessdate=14 April 2014}}</ref> N'afọ 1999, Enonchong guzobere ụlọ ọrụ AppsTech, onye na-eweta ngwa ụlọ ọrụ zuru ụwa ọnụ na Bethesda, [[Mérílạnd|Maryland]].<ref name="forbes">{{Cite web|title=10 Female Tech Founders To Watch In Africa|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/03/25/10-female-tech-founders-to-watch-in-africa/|work=[[Forbes]]|accessdate=14 April 2014}}</ref> AppsTech bụ onye mmekọ Oracle Platinum ma nwee ndị ahịa n'ihe karịrị mba 40. <ref name="forbes" /> AppsTech meghere ọfịs n'ọtụtụ mba, gụnyere obodo Enonchong bụ [[Kameroon|Cameroon]].<ref>{{Cite web|title=Information Technology from the United States to Cameroon: Rebecca Enonchong and AppsTech|url=http://www1.gsb.columbia.edu/mygsb/faculty/research/pubfiles/91/Cameroon_AppsTech.pdf|publisher=[[Columbia Business School]]|accessdate=14 April 2014|archivedate=3 February 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230203212457/https://www0.gsb.columbia.edu/mygsb/faculty/research/pubfiles/91/Cameroon_AppsTech.pdf}}</ref> Ọ kọwara ahụmịhe ahụ dị ka ihe siri ike ma mee ka mmechi nke ụlọ ọrụ enyemaka AppsTech.<ref>{{Cite web|title=Taking on Africa, a Cameroonian businesswoman's journey|url=http://www.howwemadeitinafrica.com/taking-on-africa-a-cameroonian-businesswomans-journey/26706/|publisher=How We Made it in Africa|accessdate=14 April 2014}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-05-06|title=Founder, Investor, Activist: Rebecca Enonchong's Multi-Lane Road as a Tech Powerhouse|url=https://techcabal.com/2019/05/06/founder-investor-activist-rebecca-enonchongs-multi-lane-road-as-a-tech-powerhouse/|accessdate=2021-02-18|work=TechCabal|language=en-US}}</ref> N'afọ 2002, The World Economic Forum nke Davos, [[Switzerland]] kpọrọ Enonchong onye ndu ụwa maka echi (GLT) yana ndị ọchụnta ego teknụzụ ndị ọzọ dịka onye guzobere [[Google]] Larry Page na onye isi oche Salesforce.com Marc Benioff . <ref>{{Cite web|title=Class of 2002|url=http://www3.weforum.org/docs/WEF_GLT_ClassOf2002.pdf|publisher=WE Forum|accessdate=14 April 2014|archivedate=9 October 2022|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20221009/http://www3.weforum.org/docs/WEF_GLT_ClassOf2002.pdf}}</ref> N'afọ 2013, a matara Enonchong dị ka onye ikpeazụ maka onyinye ụmụ nwanyị dijitalụ nke Africa. <ref name="digitalwomanaward">{{Cite web|title=Finalists Africa 2013|url=http://www.digitalwomanaward.com/2013/11/12/finalists-african-digital-woman-announced/|publisher=Digital Woman Award|accessdate=14 April 2014|archivedate=12 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140512224536/http://www.digitalwomanaward.com/2013/11/12/finalists-african-digital-woman-announced/}}</ref> N'ọnwa Machị afọ 2014, Forbes depụtara ya dị ka otu n'ime '10 Female Tech Founders to Watch in Africa".<ref name="forbes"/><ref>{{Cite web|title=Rebecca Enonchong: a Heavyweight in African Tech|url=https://www.worldbank.org/en/news/feature/2019/03/08/rebecca-enonchong-a-heavyweight-in-african-tech|accessdate=2021-02-11|work=World Bank|language=en}}</ref> Enonchong enwetala aha ọjọọ dị ka otu n'ime ndị ọzọ na-esote akụkọ teknụzụ Afrịka na Twitter, nwere ihe karịrị ndị na-eso ụzọ 200, 000 na 2023. Aka ya, @Africatechie, aghọwo aha njirimara maka Enonchong na gburugburu IT. <ref>{{Cite news|author=Financial Times This Is Africa|title=Exclusive interview: Rebecca Enonchong, CEO AppsTech|url=http://www.thisisafricaonline.com/Analysis/Exclusive-interview-Rebecca-Enonchong-CEO-AppsTech|accessdate=March 13, 2014}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ 2021, e jidere Rebecca Enonchong ma jide ya na Douala. Ndị ọka iwu ya katọrọ "iji ikike eme ihe n'ụzọ siri ike" n'akụkụ usoro ikpe.<ref>{{Cite web|url=https://qz.com/africa/2046701/cameroon-has-detained-rebecca-enonchong-on-unknown-charges|title=Cameroon detained an influential tech figure for African entrepreneurs|work=qz.com|date=12 August 2021|accessdate=22 May 2023}}</ref> == Ọrụ na-abụghị uru == Enonchong ejirila ọtụtụ oge n'ọrụ ya na-akwalite teknụzụ n'[[Afrịka]]. Ọ rụrụ ọrụ ahụ na US na Africa. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke Africa Technology Forum, otu na-enweghị uru nke raara onwe ya nye inyere ụlọ ọrụ teknụzụ aka n'Africa.<ref name="wsj"/> Ọ bụ onye ọka ikpe maka Africa Prize For Engineering Innovation na 2020 mgbe Charlette N'Guessan ghọrọ nwanyị mbụ meriri ihe nrite ahụ maka teknụzụ nke na-akwado njirimara nke ndị Africa.<ref name="cnn">{{Cite web|author=Salaudeen|first=Aisha|date=2020-09-07|title=A 26-year-old is first woman to win the Royal Academy of Engineering’s Africa Prize|url=https://edition.cnn.com/2020/09/07/africa/africa-engineering-prize-intl/index.html|accessdate=2024-11-10|work=CNN|language=en}}</ref> Enonchong bụ onye otu ndị nduzi maka Salesforce.com Foundation . <ref>{{Cite web|title=África no es un país|url=http://blogs.elpais.com/africa-no-es-un-pais/2014/03/african-techie.html|publisher=El Pais|accessdate=14 April 2014|archivedate=12 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140512221001/http://blogs.elpais.com/africa-no-es-un-pais/2014/03/african-techie.html}}</ref> Ọ nọ na bọọdụ nke VC4Africa, nke bụ otu n'ime obodo ndị kachasị n'ịntanetị n'Africa nke a raara nye ndị ọchụnta ego na ndị na-etinye ego.<ref>{{Cite web|title=Rebecca '@africatechie' Enonchong: "Don't lower your requirements because it's Africa"|url=http://vc4africa.biz/blog/2013/05/24/rebecca-africatechie-enonchong-you-simply-have-to-be-good/|publisher=VC4A Africa|accessdate=14 April 2014|archivedate=12 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140512232050/http://vc4africa.biz/blog/2013/05/24/rebecca-africatechie-enonchong-you-simply-have-to-be-good/}}</ref> Ọ bụ onye otu UK Department for International Development's Digital Advisory Panel, ma soro na [[Mba Ndị Dị n'Otu|UN]]'s Women Global Advisory Committee na United Nations ICT Task Force. <ref>{{Cite web|title=Introducing DFID's digital advisory panel|url=https://dfid.blog.gov.uk/2013/10/25/introducing-dfids-digital-advisory-panel/|publisher=Gov.uk|accessdate=14 April 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title=International Influence: 10 Power Women in Africa to Follow on Twitter|url=http://www.blackenterprise.com/technology/10-power-women-in-africa-to-follow-on-twitter/|publisher=Black Enterprise|accessdate=14 April 2014}}</ref> == Nkwado == * A họpụtara ya dị ka International Fellow, UK Royal Academy of Engineering, 2022. * Forbes - 50 Ihe karịrị 50: EMEA Award (2022) <ref>{{Cite web|author=McGrath|first=Maggie|title=50 Over 50: EMEA 2022|url=https://www.forbes.com/sites/maggiemcgrath/2022/01/18/50-over-50-emea-2022/|accessdate=2022-08-25|work=Forbes|language=en}}</ref> * Business Insider - Onye ndu nwanyị nke Afọ n'Africa (2022) <ref>{{Cite web|author=Africa|first=B. I.|date=2022-04-12|title=Here are the winners of the inaugural Business Insider Africa Awards|url=https://africa.businessinsider.com/local/leaders/here-are-the-winners-of-the-inaugural-business-insider-africa-awards/hjz4cq5|accessdate=2022-08-25|work=Business Insider Africa|language=en}}</ref> * Black Enterprise - 2014 Women of Power <ref>{{Cite web|title=Women of Power|url=http://www.onlinedigitalpubs.com/publication/?i=193691&p=32|publisher=Black Enterprise|accessdate=14 April 2014}}</ref> * [[Akụkọ IT Africa|IT News Africa]] - 10 Africans na-eme ebili mmiri na teknụzụ (2014) <ref>{{Cite web|title=10 Africans making waves|url=http://www.itnewsafrica.com/2014/05/10-africans-making-waves-in-technology/|publisher=IT News Africa|accessdate=10 May 2014}}</ref> * Forbes - 10 Ụmụ nwanyị guzobere Tech iji lelee n'Africa (2014) <ref>{{Cite web|title=Female Tech Founders|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/03/25/10-female-tech-founders-to-watch-in-africa/|work=Forbes|accessdate=25 March 2014}}</ref> * Digital Women - African Digital Woman of the Year Finalist (2013) <ref name="digitalwomanaward"/> * WIE (Women, Inspiration and Enterprise Network) - 2013 WIE Africa Power Woman <ref>{{Cite web|title=The 2013 WIE Africa Power List! Find Out Which 60 Exceptional African Women Made the List|url=http://www.bellanaija.com/2013/05/08/the-2013-wie-africa-power-list-find-out-which-60-exceptional-african-women-made-the-list/|accessdate=14 April 2014|publisher=Bella Naija}}</ref> * New African - 50 Leading Women in Business na 2013 <ref>{{Cite web|title=Women mean Business|url=http://belindaotas.com/wp-content/uploads/Leading-Women-In-Business-5.pdf|accessdate=14 April 2014|publisher=New African}}</ref> * World Economic Forum - Onye ndu ụwa maka echi (2002) <ref>{{Cite book|author=Benioff|first=Marc|url=https://books.google.com/books?id=yeXjy8xSN5MC&q=African+Entrepreneurship+Award+enonchong&pg=PA72|title=Compassionate Capitalism: How Corporations Can Make Doing Good an Integral Part of Doing Well|date=9 January 2009|isbn=9781442956810|accessdate=14 April 2014}}</ref> * African Folder - African Female Founders You Should Know in 2023 <ref>{{Cite web|title=15 African Female Founders You Should Know In 2023|url=https://africanfolder.com/15-african-female-founders-2023/|work=African Folder|accessdate=12 March 2023}}</ref> == Edemsibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] bsia37hj7cxb9qc70kp4j1f8xnes9qs Rita Jeptoo 0 60220 638447 206496 2026-05-20T00:49:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638447 wikitext text/x-wiki {{Databox}}{| {{AchievementTable|Event=yes}} |- !colspan="6"|Representing {{KEN}} |- |rowspan=2|2004 |[[Stockholm Marathon]] |[[Stockholm]], [[Sweden]] |bgcolor=gold|1st |Marathon |2:35:14 |- |[[Milan Marathon]] |[[Milan]], [[Italy]] |bgcolor=gold|1st |Marathon |2:28:11 |- |2005 |[[2005 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Helsinki]], [[Finland]] |7th |Marathon |[[2005 World Championships in Athletics – Women's Marathon|2:24:22]] |- |rowspan=2|2006 |[[Paris Half Marathon]] |Paris, France |bgcolor=gold|1st |Half marathon |1:09:56 |- |[[Boston Marathon]] |[[Boston|Boston, United States]] |bgcolor=gold|1st |Marathon |2:23:38 |- |2007 |[[Lisbon Half Marathon]] |[[Lisbon]], [[Portugal]] |bgcolor=gold|1st |Half marathon |1:07:05 |- |rowspan=2|2013 |[[2013 Boston Marathon|Boston Marathon]] |Boston, United States |bgcolor=gold|1st |Marathon |2:26:25 |- |[[2013 Chicago Marathon|Chicago Marathon]] |[[Chicago|Chicago, United States]] |bgcolor=gold|1st |Marathon |2:19:57 |- |rowspan=2|2014 |[[2014 Boston Marathon|Boston Marathon]] |Boston, United States |bgcolor=pink| DSQ (1st) |Marathon |<s>2:18:57 (CR)</s> |- |[[2014 Chicago Marathon|Chicago Marathon]] |Chicago, United States |bgcolor=pink| DSQ (1st) |Marathon |<s>2:24:35</s> |- |} [[Faịlụ:2005_WC_Marathon_Women_449_Rita_Sitienei_Jeptoo.jpg|thumb|Jeptoo na-asọmpi na Marathon na 2005 World Championships]] [[Faịlụ:Rita_jeptoo_2013_boston_marathon.jpg|thumb|Jeptoo, na-agba ọsọ na 2013 Boston Marathon, nke ọ meriri, gosipụtara na ọ na-eru nso n'etiti Wellesley]] '''Rita Jeptoo''' (amụrụ na 15 Febụwarị 1981) bụ onye Kenya na-agba ọsọ marathon. Tinyere mmeri nke Boston Marathon ugboro abụọ, ọ nwetakwala mmeri na marathons na Chicago, Stockholm, na Milan. Jeptoo Jeptoo bụ onye nwetara ọla nchara na 2006 IAAF World Road Running Championship na-anọchite anya Kenya. Na 2014, Jeptoo nwetara mmachibido iwu doping asọmpi afọ abụọ, bụ nke mechara mụbaa ruo afọ anọ, mgbe ọ nwesịrị nyocha nke ọma maka EPO na ule asọmpi na-apụtaghị na 25 Septemba 2014.<ref>{{Cite news|url=https://www.espn.com/sports/endurance/story/_/id/11814692/rita-jeptoo-tested-positive-epo-officials-say|title=Rita Jeptoo tested positive for EPO|publisher=[[ESPN]]|date=3 November 2014|accessdate=10 February 2015}}</ref> <ref name="Kaduk">{{Cite news|first=Kevin|author=Kaduk|url=https://sports.yahoo.com/blogs/the-turnstile/marathon-champ-rita-jeptoo-receives-two-year-ban-for-positive-drug-test-141220783.html|title=Marathon champ Rita Jeptoo receives two-year ban for positive drug test|date=30 January 2015|accessdate=10 February 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKaduk2015">Kaduk, Kevin (30 January 2015). [https://sports.yahoo.com/blogs/the-turnstile/marathon-champ-rita-jeptoo-receives-two-year-ban-for-positive-drug-test-141220783.html "Marathon champ Rita Jeptoo receives two-year ban for positive drug test"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 February</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="IAAF list Feb 2015">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=ad3b75a2-47df-4d74-b322-30eda316049e.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20Anti-Doping%20Rule%20Violation%20under%20IAAF%20Rules|title=Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.03.15|publisher=IAAF|accessdate=7 March 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.iaaf.org/download/download?filename=ad3b75a2-47df-4d74-b322-30eda316049e.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20Anti-Doping%20Rule%20Violation%20under%20IAAF%20Rules "Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.03.15"]. IAAF<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="IAAF News 160">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=5bc35605-c12a-4119-8f7e-74cc561b21ea.pdf&urlslug=NEWS%20160%20-%20February%202015|title=IAAF News Issue 160, 24 February 2015|publisher=IAAF|accessdate=24 February 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.iaaf.org/download/download?filename=5bc35605-c12a-4119-8f7e-74cc561b21ea.pdf&urlslug=NEWS%20160%20-%20February%202015 "IAAF News Issue 160, 24 February 2015"]. IAAF<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 February</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="jeptoocas">{{Cite web|url=http://www.tas-cas.org/fileadmin/user_upload/Media_Release_3979__final_.pdf|title=IAAF appeal upheld - Rita Jeptoo suspended for four years by the court of arbitration for sport (CAS)}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tas-cas.org/fileadmin/user_upload/Media_Release_3979__final_.pdf "IAAF appeal upheld - Rita Jeptoo suspended for four years by the court of arbitration for sport (CAS)"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref> == Ọrụ == Jeptoo meriri 2004 Stockholm Marathon, asọmpi marathon mbụ ya, [1] wee nweta mmeri n'usoro na Marathon Milan.[2] Ọ gụchara nke atọ na 2005 Turin Marathon na nke asaa na 2005 World Championships. N'afọ 2006, o setịpụrụ oge kachasị mma nke onwe ya nke 2:23:38 na-emeri Boston Marathon, ọ nwetara aha na Paris Half Marathon, <ref>{{Cite web|url=https://www.arrs.run/HP_ParisHM.htm|title=untitled|work=www.arrs.run|accessdate=2018-05-02|archivedate=2018-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181209124603/https://www.arrs.run/HP_ParisHM.htm}}</ref> ọ meriri ọla nchara na 2006 World Road Running Championship, ọ bụ onye nke anọ na New York City Marathon n'otu afọ ahụ. N'afọ 2007, ọ mechara nke anọ na Boston, na-anwa ịgbachitere aha ya, e hotara ya ka ọ na-ekwu, "Enweghị m mmetụta dị mma na oyi. Enweghị m ike inweta ahụ m na rhythm. " Ọ meriri Lisbon Half Marathon n'afọ ahụ, mgbe e mesịrị gaa n'ihu na-ewere ọnọdụ nke asaa na marathon na 2007 World Championships in Athletics. Ọ mechiri 2007 ya na ndekọ ọhụrụ na Obudu Ranch International Mountain Race, na-enweta US $ 50,000 n'ihi ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/jeptoo-awash-cruise-to-obudu-mountain-victori|title=Jeptoo, Awash cruise to Obudu Mountain victories|author=Hughes|first=Danny|date=24 November 2007|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016}}</ref> Ọ meriri Portugal Half Marathon na 2008. O so na ndị na-agba ọsọ na Boston na New York marathon n'oge ahụ, gụchara nke atọ na anọ n'otu n'otu.O wepụrụ oge ịgba ọsọ maka ezumike ọmụmụ site na njedebe 2008 gaa n'ihu, laghachi na asọmpi na 2011.[1]  Marathon Rotterdam bụ ọpụpụ marathon ọ ga-eji bịa na nke ise wee jiri oge elekere 2:28:09 bịa.[2]  Ọ gbara ọsọ marathon ya kacha ọsọ kemgbe 2005 na Marathon Frankfurt, na-ewere ọnọdụ nke ise ka elekere 2:25:44 gachara.<ref>{{Cite news|author=Butcher|first=Pat|date=30 October 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/kipsang-tantalises-with-20342-world-record-as|title=Kipsang tantalises with 2:03:42 World record assault in Frankfurt|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016}}</ref> N'ịlaghachi na saịtị nke mmeri 2006 ya, ọ bịara nke isii na 2012 Boston Marathon.[1] Ọ bịara nke anọ na Beach ruo Beacon 10K na Falmouth Road Race, mana wepụtara arụmọrụ ya kacha mma n'ime ọkara afọ iri na Marathon Chicago 2012. Mkparịta ụka siri ike ya na Atsede Baysa na agba ikpeazụ nke asọmpi ahụ mere ka ọ gụsịa n'ike n'ike dị ka onye na-agba ọsọ, mana oge ya nke 2:22:04 awa kụpụrụ ihe karịrị otu nkeji na ọkara n'ime ihe kacha mma ya dị afọ isii.<ref>{{Cite news|author=Gugala|first=Jon|date=7 October 2012|url=http://www.iaaf.org/news/report/course-record-for-kebede-baysa-dethrones-shob|title=Course record for Kebede, Baysa dethrones Shobukhova – Chicago Marathon report|publisher=IAAF|accessdate=2 February 2013}}</ref> 2013 RAK Half Marathon dị ngwa nke na Jeptoo meziwanyere ihe kachasị mma ya ruo nkeji 66:27 - na-eme ka ọ bụrụ onye nke ise kachasị ọsọ - mana ọ hapụrụ ya n'ọnọdụ nke atọ na ọsọ ahụ.<ref>{{Cite news|publisher=IAAF|title=Kabuu and Kipsang triumph in high-quality races at Ras al-Khaimah Half|url=http://www.iaaf.org/news/report/kabuu-and-kipsang-triumph-in-high-quality-rac|date=15 February 2013|accessdate=2 March 2013}}</ref> N'afọ 2013, ọ meriri ma Boston Marathon na oge nke 2:26:25, <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/2014-boston-marathon-ethiopia-lelisa-desisa-k|title=Desisa and Jeptoo will defend their Boston Marathon titles|publisher=IAAF|date=13 December 2013}}</ref> na Chicago Marathon na mgbe nke 2:19:57 (nke kacha mma). <ref>{{Cite news|publisher=IAAF|date=13 October 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/kimetto-smashes-course-record-jeptoo-cracks-2|title=Kimetto smashes course record, Jeptoo cracks 2:20 in Chicago}}</ref> Jeptoo sonyere na Marathon Boston na 2014 wee dekọọ ya na mbụ dị ka onye mmeri.[1] Agbanyeghị, na-esochi mmachibido iwu doping ya, ewepụrụ ya ma wepụ aha ya na ndekọ ndekọ. === Ikpe ọgwụ ọjọọ === Jeptoo gbachitere ihe nrite ya na Chicago Marathon n'afọ 2014, jiri oge 2:24:35. Otú ọ dị, o nwere ule doping dị mma na "A" sample ya, nke e nyere na Kenya izu abụọ tupu asọmpi ahụ. Onye nnọchi anya ya [[Federico Rosa]], aha a ma ama na ịgba ọsọ marathon, kwadoro eziokwu ahụ mana ọ jụrụ ikpughe ihe kpatara ya. E mechara kpughee na ihe a machibidoro iwu bụ EPO, na asọmpi Kenya machiri ya iwu afọ abụọ.<ref name="Kaduk"/> <ref name="IAAF list Feb 2015"/><ref name="IAAF News 160"/> N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Eprel afọ 2015, Ụlọikpe Arbitration for Sport kwupụtara na ọ natara arịrịọ abụọ dị iche iche gbasara mmachibido iwu ahụ. Otu, nke sitere na Jeptoo, rịọrọ ka ewepụ mkpebi ahụ a na-ama aka, ma wepụ nkwụsị afọ abụọ ahụ. Nke abụọ sitere na International Association of Athletics Federation (IAAF) , bụ ndị rịọrọ ka a mụbaa mmachibido iwu Jeptoo ruo afọ anọ, n'ihi "..ọnọdụ na-akawanye njọ nke ọ na-ekwu na ọ na-eme ka a ghara iru eru ruo ogologo oge. "<ref name="Daily Nation Kenya Ban Appeal">{{Cite web|url=http://www.nation.co.ke/sports/athletics/Kenya-marathon-star-Rita-Jeptoo-facing-increased-doping-ban/-/1100/2693758/-/qu2x07/-/index.html|title=Jeptoo facing increased doping ban|publisher=Daily Nation Kenya|date=22 April 2015|accessdate=22 April 2015}} The Court in its statement announced that both appeals were currently in progress, with no decision date given.</ref> N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2016, ụlọ ikpe Arbitration for Sport kwadoro arịrịọ sitere n'aka IAAF megide mmachi afọ abụọ nke Athletics Kenya nyere, ma kama ịtọ mmachibido iwu afọ anọ, na nkwụsị nke nsonaazụ niile mgbe 17 Eprel 2014, gụnyere mmeri ya na 2014 Boston na Chicago marathon, na-ezo aka na "omume aghụghọ ya na nke mgbochi n'oge usoro ahụ niile" dị ka ihe na-akawanye njọ na-egosi na ntaramahụhụ kacha njọ.<ref name="jeptoocas"/> <ref>{{Cite web|url=https://www.wbur.org/news/2016/10/26/rita-jeptoo-boston-marathon|title=Rita Jeptoo Stripped Of 2014 Boston Marathon Win|author=Dunbar|first=Graham|date=October 26, 2016|publisher=WBUR|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201026224204/https://www.wbur.org/news/2016/10/26/rita-jeptoo-boston-marathon|archivedate=2020-10-26}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ Noah Busienei, onye na-agba ọsọ n'etiti.<ref>{{Cite web|url=http://www.boston.com/marathon/runners/2007_runners/jeptoo.htm|publisher=Boston Marathon Runner|title=Profile – Rita Jeptoo|accessdate=10 August 2007}}</ref> == Ihe ndị ọ rụzuru == == Edensibia == == Njikọ mpụga == * Rita JeptoonaEgwuregwu Ụwa [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] n4mfwagtf0z4ubuyv3k6jn8roilwrgp Sheilah Gashumba 0 60345 638477 628709 2026-05-20T09:39:12Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638477 wikitext text/x-wiki Sheilah Gashumba bụ onye mgbasa ozi Ugandan, onye ọbịa TV, DJ na ihe mmetụta dijitalụ.<ref name="auto22">{{Cite web|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/1327090|title=Sheilah Gashumba is living a teen's dream|website=New Vision}}{{dead link|date=February 2023}}</ref><ref name="softpower.ug2">{{cite web|url=https://www.softpower.ug/sheila-gashumba-joins-nbs-tv/|title=Sheila Gashumba Joins NBS TV - SoftPower News}}</ref><ref name="auto3">{{Cite web|url=https://nbs.ug/2021/11/sheila-gasbumba-joins-next-media-services/|title=Sheila Gasbumba Joins Next Media Services|accessdate=2025-04-29|archivedate=2024-03-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240302043140/https://nbs.ug/2021/11/sheila-gasbumba-joins-next-media-services/}}</ref> Ọ na-akwadobu NBS After5 ihe ngosi ihe nkiri na NBS Television ma ugbu a, onye na-egosi redio na NRG Uganda na onye ọbịa nke DSTV 'House of Chefs' na South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://cyclonetimes.com/sheilah-gashumba-joins-nbs-tv-for-the-nbs-after-5-show/|title=Sheilah Gashumba Joins NBS TV for the NBS After 5 show|first=Brian|last=Tasamba|date=6 November 2021|accessdate=29 April 2025|archivedate=12 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211112115611/https://cyclonetimes.com/sheilah-gashumba-joins-nbs-tv-for-the-nbs-after-5-show/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.theugandandaily.com/former-ntv-tnations-presenter-sheila-gashumba-finally-joins-the-fantastic-4-on-nbs-after-5/|title=Former NTV TNation's Sheila Gashumba Finally joins NBS After 5|date=5 November 2021}}</ref><ref name="auto12">{{Cite web|url=https://mugibson.com/sheilah-gashumba-nbs-after5/|title=NBS After5 Gets A Revamp With Sheilah Gashumba Addition - MUGIBSON|first=Mugibson|last=Mugisha|date=5 November 2021}}</ref> == Dị ka onye ọdịbendị == Gashumba na-eji usoro mgbasa ozi mgbasa Snapchat, Instagram, Twitter, Threads na Facebook iji kwado iwu ọrụ kacha nta maka Ndị nta mgbasa na Ndị mgbasa ozi na Uganda. Ọ rụkwara ọrụ na mgbasa ozi maka ụdị ụdị Africell, Uber, Coca-Cola na Tecno Mobile. Ọ bụ onye mgbasa ozi mbụ kpuchiri Common Wealth Heads of Government Meeting (CHOGM) nke Queen Elizabeth II duziri na 2007. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Gashumba gara Taibah International School, Galaxy International School Kampala, Kabojja International School, City Varsity Media & Creative Arts na Cape Town, South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://campusbee.ug/news/gossip/sheilah-gashumba-enrolls-for-a-certificate-course-in-south-african-university/|title=Sheilah Gashumba Enrolls for Certificate Course in South African University|date=5 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://campasstv.com/2021/11/06/sheilah-gashumba-officially-unveiled-as-nbs-after-5-member/|title=Sheilah Gashumba officially unveiled as NBS after 5 member|date=6 November 2021|accessdate=29 April 2025|archivedate=15 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230415215955/https://campasstv.com/2021/11/06/sheilah-gashumba-officially-unveiled-as-nbs-after-5-member/}}</ref> == Ọrụ == Gashumba gosiri ihe ngozi ibu na WBS TV n'afọ 2007. <ref>{{Cite web|url=https://pearltimes.co.ug/sheila-gashumba-joins-nbs-after5/|title=Sheila Gashumba Joins NBS After5|first=Pearl Times|author=Reporter|date=6 November 2021|accessdate=29 April 2025|archivedate=29 April 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250429130026/https://www.pearltimes.co.ug/sheila-gashumba-joins-nbs-after5/}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=https://mugibson.com/sheilah-gashumba-nbs-after5/|title=NBS After5 Gets A Revamp With Sheilah Gashumba Addition - MUGIBSON|first=Mugibson|author=Mugisha|date=5 November 2021}}</ref> Sheila mechara sonye na NTV ebe ọ gosipụtara T-Nation na mgbe e mesịrị NTV The Beat na Douglas Lwanga.<ref>{{Cite web|url=https://mbu.ug/2021/11/09/huge-upgrade-sheilah-gashumbas-new-salary-at-nbs-tv-leaked/|title=Huge Upgrade: Sheilah Gashumba's new salary at NBS TV leaked|date=9 November 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://campusbee.ug/news/just-in-sheilah-gashumba-joins-nbs-tv/|title=JUST IN: Sheilah Gashumba Joins NBS TV|date=5 November 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.boom.ug/entertainment/15304/official-sheila-gashumba-joins-nbs-tv/|title=OFFICIAL: Sheila Gashumba joins NBS TV – Boom UG|first=Liam|author=Nathan|date=5 November 2021|accessdate=29 April 2025|archivedate=12 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211112115610/https://www.boom.ug/entertainment/15304/official-sheila-gashumba-joins-nbs-tv/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lifestyleug.com/sheilah-gashumba-nbs-after5/|title=Sheilah Gashumba Makes Comeback With NBS After5|date=7 November 2021|accessdate=29 April 2025|archivedate=29 April 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250429130023/https://lifestyleug.com/sheilah-gashumba-nbs-after5/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://observer.ug/lifestyle/entertainment/28384-sheila-my-life-their-dream|title=Sheila: my life, their dream|first=Felix|author=Eupal|work=The Observer - Uganda|accessdate=2025-04-29|archivedate=2023-04-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230415214452/https://observer.ug/lifestyle/entertainment/28384-sheila-my-life-their-dream}}</ref>N'ọnwa Nọvemba 2021, ọ sonyeere NBS Television ebe ọ na-akwado NBS After5 ugbu a, ihe ngosi ntụrụndụ nke na-egosi site na Mọnde ruo Fraịde site na 5:00pm ruo 7:00pm na MC Kats, Douglas Lwanga, DJ Mercy Pro na DJ Roja site na duo Slick Stuart & Dj Roja. <ref name="auto1" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.watchdoguganda.com/entertainment/20211107/124364/here-is-sheilah-gashumba-douglas-lwanga-and-mc-kats-monthly-salary-at-nbs-tv.html|title=Here is Sheilah Gashumba, Douglas Lwanga and MC Kats' monthly salary at NBS TV|date=7 November 2021}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://nbs.ug/2021/11/sheila-gasbumba-joins-next-media-services/|title=Sheila Gasbumba Joins Next Media Services|accessdate=2025-04-29|archivedate=2024-03-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240302043140/https://nbs.ug/2021/11/sheila-gasbumba-joins-next-media-services/}}</ref><ref name="softpower.ug">{{Cite web|url=https://www.softpower.ug/sheila-gashumba-joins-nbs-tv/|title=Sheila Gashumba Joins NBS TV - SoftPower News}}</ref> == Nsọpụrụ == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ndị a họpụtara !Nsonaazụ !Ihe mgbochi. |- |2013 |Ihe nrite Buzz Teeniez |Onye na-eme ihe ngosi telivishọn nke ndị ntorobịa |Sheilah Gashumba| {{Won}} ! align="center" |,<ref>{{Cite web|url=https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1319436/artistes-rock-buzz-teenies-awards|title=Artistes rock Buzz Teenies Awards|date=13 May 2013}}</ref>[2] <ref>{{Cite web|url=https://chimpreports.com/9994-buzz-teens-awards-2013-the-full-list/|title=Buzz Teens Awards 2013: The Full List|date=11 May 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://observer.ug/component/content/article?id=24690:buzz-teeniez-goes-to-lubiri|title=Buzz Teeniez goes to Lubiri|date=11 April 2013|accessdate=29 April 2025|archivedate=11 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230411222158/https://observer.ug/component/content/article?id=24690:buzz-teeniez-goes-to-lubiri}}</ref> |- |2014 |Ihe nrite Abryanz Style na Fashion |Ihe nrite nke nwanyị kacha ejiji na TV |Sheilah Gashumba| {{Nom}} ! align="center" |,[4] <ref>{{Cite web|url=https://campusbee.ug/news/sheila-gashumba-bettinah-lose-abryanz-fashion-awards/|title=Sheila Gashumba, Bettinah Lose Out at Abryanz Fashion Awards|date=15 December 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/abryanz-style-fashion-awards-2014-nominees-announced/|title=The Abryanz Style & Fashion Awards 2014 Nominees Announced|date=10 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://chano8.com/photos-2014-abryanz-style-fashion-awards/|title=Photos!! The 2014 Abryanz Style And Fashion Awards|date=17 December 2014|accessdate=29 April 2025|archivedate=16 August 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220816195924/https://chano8.com/photos-2014-abryanz-style-fashion-awards/}}</ref> |- |2015 |Ihe nrite Abryanz Style na Fashion |Onye Nwanyị Na-eyi Uwe Kasị Mma nke Afọ |Sheilah Gashumba| {{Nom}} ! align="center" |<ref>{{Cite web|url=http://chano8.com/official-abryanz-style-and-fashion-awards-2015-nominees-list/|title=Official Abryanz Style And Fashion Awards 2015 Nominees List|date=13 October 2015|accessdate=29 April 2025|archivedate=18 May 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220518172722/https://chano8.com/official-abryanz-style-and-fashion-awards-2015-nominees-list/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.observer.ug/lifestyle/41681-a-night-of-celebrating-fashion|title=A night of celebrating fashion|date=16 December 2015|accessdate=29 April 2025|archivedate=16 April 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230416233946/https://www.observer.ug/lifestyle/41681-a-night-of-celebrating-fashion}}</ref> |- |2016 |Starqt Fashion Awards |Onye mgbasa ozi nke afọ |Sheilah Gashumba| {{Nom}} ! align="center" |<ref>{{Cite web|url=https://www.bukedde.co.ug/bukedde/kasalabecca/1435498/mc-ronnie-awangudde-engule-sausi-ne-yeewaana|title=MC Ronnie awangudde engule e Sausi ne yeewaana|date=15 December 2014|accessdate=29 April 2025|archivedate=26 March 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200326011200/https://www.bukedde.co.ug/bukedde/kasalabecca/1435498/mc-ronnie-awangudde-engule-sausi-ne-yeewaana}}</ref> |- |2017 |PAFA |Onye na-emepụta ejiji kacha mma |Sheilah Gashumba| {{Won}} ! align="center" |<ref>{{Cite web|url=https://pearlofafricafashionawards.com/2017-winners/|title=2017 Winners Winners in the First Edition of the Pearl of Africa Fashion Awards in 2017|date=15 December 2017|accessdate=29 April 2025|archivedate=26 March 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200326193159/https://pearlofafricafashionawards.com/2017-winners/}}</ref> |- |2018 |Ihe nrite Abryanz Style na Fashion |Nwanyị a ma ama n'afọ |Sheilah Gashumba| {{Nom}} ! align="center" |<ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/abryanz-style-and-fashion-awards-2018-full-list-of-nominees/|title=Abryanz Style and Fashion Awards 2018: Full list of nominees|date=1 November 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.pmldaily.com/features/celebrity/2018/12/pictorial-pomp-glamour-as-abryanz-style-and-fashion-awards-harangue-art.html|title=PICTORIAL: Pomp, Glamour as Abryanz Style and Fashion Awards harangue art|date=8 December 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://chimpreports.com/full-list-of-winners-at-abryanz-stlye-fashion-awards-2018/|title=Full List Of Winners at Abryanz Style & Fashion Awards 2018|date=12 December 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.softpower.ug/photos-what-you-missed-at-abryanz-style-and-fashion-awards-2018/|title=PHOTOS: What You Missed at Abryanz Style and Fashion Awards 2018 - SoftPower News|date=8 December 2018}}</ref> |} == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://chimpreports.com/sheila-gashumba-to-host-new-south-african-tv-show/ Sheila Gashumba ka ọ bụrụ onye na-eme ihe ngosi TV ọhụrụ nke South Africa] * [https://www.softpower.ug/sheila-gashumba-joins-nbs-tv/ Sheila Gashumba sonyeere NBS TV - SoftPower News] * [https://mbu.ug/2021/11/09/huge-upgrade-sheilah-gashumbas-new-salary-at-nbs-tv-leaked/ Nnukwu nkwalite: Ụgwọ ọrụ ọhụrụ Sheilah Gashumba na NBS TV gbawara] * [https://www.watchdoguganda.com/entertainment/20211107/124364/here-is-sheilah-gashumba-douglas-lwanga-and-mc-kats-monthly-salary-at-nbs-tv.html Nke a bụ ụgwọ ọnwa Sheilah Gashumba, Douglas Lwanga na MC Kats na NBS TV] * [https://web.archive.org/web/20250429130023/https://lifestyleug.com/sheilah-gashumba-nbs-after5/ Sheilah Gashumba Na-alaghachi na NBS After5] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 783yi282q91pkfxe39gi14cbn5ygz3q Rough Collie 0 64013 638453 450814 2026-05-20T02:59:42Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638453 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Faịlụ:AmericanCollie2.jpg|thumb|Rough Collie]] {{Infobox|name=Rough Collie|altname=Collie, Long-Haired Collie|image=Rough-Collie-japan08 (cropped).jpg|image_caption=Sable and white Rough Collie|country=[[Scotland]]|maleweight={{convert|20|-|34|kg|lb|abbr=on}}|femaleweight={{convert|15.8|-|29|kg|lb|abbr=on}}|maleheight=55.8 to 66 cm (22 to 26 in)|femaleheight=50.8 to 61 cm (21 to 26 in)|coat=long double coat|colour=sable, mahogany sable, shaded sable, tri-coloured, blue merle, sable merle, colour headed white, double merle.|litter_size=8-12 up to 16|life_span=11 to 14+ years <!-----Kennel club standards----->|kc_name=[[The Kennel Club|KC]]|kc_std=https://www.thekennelclub.org.uk/services/public/breed/display.aspx?id=5119|kc2_name=<!-- if required for dual-national breeds -->|kc2_std=|notrecognised=|extinct=|fcistd=http://www.fci.be/Nomenclature/Standards/156g01-en.pdf}}Rough Collie (nke a makwaara dị ka Long-Haired Collie) bụ ụdị nkịta na-enwe ajị ogologo ogologo ma na-adị n'ụdị buturu ibu nakwa nke buru ibu ọfụma, nke n'ụdị mbụ ya, bụ ụdị collie nke a na-eji ma na-azụkwa maka ịzụ atụrụ na Scotland. Nzụlite ọhụrụ na-adịbeghị anya lekwasịrị anya na Collie dị ka nkịta ihe ngosi, yana onye ibe. Nkọwapụta ụdịdị a na-akpọ maka imi dị ogologo dị warara nke nwere ntị na ntị (semiprick), yabụ ụfọdụ nkịta na-enweta ntị ha mgbe ha na-eto eto. Rough Collies na-abịakarị na ndò nke sable na ọcha (mgbe ụfọdụ mahogany), merle blue, agba atọ na agba ọcha. Malite na narị afọ nke iri na itoolu, <ref name="NZKC">{{Cite web|title=NZKC Breed Standard|url=http://www.nzkc.org.nz/br520.html|publisher=New Zealand Kennel Club|accessdate=18 May 2011|archivedate=18 August 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110818094024/http://www.nzkc.org.nz/br520.html}}</ref>A maara ụdị a ugbu a nke ọma site na akụkọ nke onye ode akwụkwọ Albert Payson Terhune banyere nkịta ya Lad, na emesịa ya na omume Eric Knight nke Lassie na akwụkwọ akụkọ ya, ihe nkiri na ihe nkiri telivishọn. E nwere ụdị dị nro nke a maara dị ka Smooth Collie; ụfọdụ òtù agbụrụ, gụnyere ma American na Canadian Kennel Clubs, na-ewere uwe dị nro na uwe siri ike dị ka ụdị dị iche iche nke otu ụdị ahụ. Rough Collies yiri obere Shetland Sheepdogs ma ọ bụ "Shelties", mana ụdị abụọ ahụ enweghị mmekọrịta pụrụ iche. == Akụkọ ihe mere eme == [[Faịlụ:Collie_(rough)_from_1915.JPG|alt=|thumb|Rough Collie, n'ihe dị ka afọ 1915]] Ma Rough na Smooth collies sitere na ụdị nkịta na-azụ anụ nke sitere na Scotland na Wales.<ref name="Wharton"/> Ụdị dị iche iche nke Scotland bụ nkịta buru ibu, siri ike, na-eme ihe ike, nke a zụrụ ka ọ na-azụ atụrụ ugwu. Ụdị dị iche iche nke Welsh dị obere ma mara mma, ndị nwere ụlọ na enyi na enyi, nakwa ewu anụ. Mgbe ndị Bekee hụrụ nkịta ndị a n'ahịa Birmingham, ha na-ejikọta ha na nkịta atụrụ dị iche iche, na-emepụta ngwakọta nke ụdị dị mkpụmkpụ na ogologo ntutu. Mgbe mgbanwe mgbanwe nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe, inwe nkịta ghọrọ ihe ejiji, a kwenyere na a gafeworo ndị na-agba ọsọ mbụ na Borzoi (Wolfhound nke Russia) iji nweta isi "dị mma" (ogologo ogologo), nke bụ taa otu n'ime njirimara nke Rough Collie.<ref name="IED">{{Cite book|editor=Clark, Anne Rogers|title=The International Encyclopedia of Dogs|edition=1st (American)|date=October 1995|publisher=[[Howell Book House]]|location=New York, New York|isbn=978-0-87605-624-0|oclc=32697706|pages=188–190|chapter=The Breeds: Collies - Rough Collie}}</ref> A maghị nke ọma ma ọ bụrụ na Borzoi cross mere ka ọ bụrụ isi nke ụdị ahụ. Mgbe Queen Victoria nwetara Rough Collie, mgbe ọ hụchara otu na Balmoral Castle, a gbanwere ha ka ha bụrụ ihe ejiji.<ref name="Wharton"/> Ịga n'ihu na-amụ maka ebumnuche ngosi gbanwere ọdịdị nkịta ahụ nke ukwuu; na 1960s, ọ bụ nkịta dị ogologo karịa ka ọ dị taa (na UK; na US, a gbanwebeghị ụkpụrụ nha ahụ ala ma nkịta nọgidere n'etiti 24 na 26"). Nkịta ndị gara aga sikwara ike karị ma kọọ na ha nwere ike ịgafe kilomita 100 n'otu ụbọchị. Na UK, a naghịzi eji Rough Collie eme ihe maka ịkpa anụ siri ike, ebe ọ bụ na Border Collie nọchiri ya, ọ bụ ezie na na United States na ọtụtụ mba Europe, e nweela mmeghachi omume n'iji Collie dị ka nkịta na-arụ ọrụ ma na-arụsi ọrụ ike.<ref>{{Cite book|author=Dorsten, Cindy M.|title=A Celebration of the Working Collie|edition=first|year=2002|publisher=Alpine Publications, [[Loveland, Colorado]]|isbn=1-57779-001-4}}</ref> Collie Club of America bụ otu n'ime klọb kachasị ochie dị na United States (nke e guzobere na 1886). Collie Club dị na England malitere na 1881.<ref name="Wharton">{{Cite book|title=Collies|first=Alice|author=Wharton|year=1998|publisher=T.F.H. Publications|isbn=0-7938-2800-7|url=https://archive.org/details/newownersguideto0000whar}}</ref> E hotara ya na Collie Club of America:<blockquote>N'ụzọ dị mwute, a na-ekpuchi kpọmkwem mmalite Collie n'amaghị ama. Ọ bụ isiokwu nke ọtụtụ nnyocha na ịkọ nkọ. Okwu ahụ bụ "Collie" bụ ihe a na-amaghị ama dịka ụdị ahụ n'onwe ya. A na-asụpụta aha ahụ n'ọtụtụ ụzọ dị iche iche: Coll, Colley, Coally na Coaly. N'ozuzu, mmalite a nabatara nke okwu ahụ bụ "Coll" - okwu Anglo-Saxon maka "ọcha". Na narị afọ nke iri na asatọ, ebe obibi Rough Collie dị n'ugwu Scotland, ebe ejirila ya mee ihe ruo ọtụtụ narị afọ dị ka nkịta atụrụ. A zụlitere nkịta ndị ahụ n'ụzọ dị ukwuu iji nyere ndị nwe ha aka n'ịkpa anụ na ichebe ìgwè atụrụ ha. O doro anya na ọ bụ n'ihi echiche ndị Bekee nke ngwụcha afọ 1800 ka ụdị ahụ ji mmepe ya dị ka nkịta ngosi a ma ama. E gosipụtara Rough Collies na 1860 na Birmingham, England nkịta ngosi, na klas "Scotch Sheep-Dogs".</blockquote><blockquote>N'afọ 1879, a na-ebubata Rough Collie nke mbụ na mba a. Ọ bụ site na England ka anyị na-ahụ ogidi ndị a ma ama nke ụdị ahụ, nke ndị America na-achọ ọ bụghị naanị nnukwu onye mmeri ha ọzọ, kamakwa ntọala ha.</blockquote><blockquote>Ka ọ na-erule mmalite nke narị afọ ahụ, American Rough Collie nọ n'ọnọdụ na-aga n'ihu. Ụdị ahụ nọgidere na-eto eto na England. Ihe nrite ngosi America bụ nke ndị Britain na-ebubata. N'ihi mbubata, ụdị ahụ nwere ọganihu ngwa ngwa n'etiti 1900 na 1920. Nkịta ndị a wuru ntọala nke Rough Collie nke oge a dabeere na ya ma dozie ụzọ maka mpụta nke nnukwu ụlọ nkịta America nke afọ 1920 na 1930</blockquote> == Ọdịdị == [[Faịlụ:1Dog-rough-collie-portrait.jpg|thumb|Ájá]] * Sable na ọcha, ebe "sable" sitere na tan na mahogany * Tricolour, nke na-abụkarị oji na-acha nchara nchara * merle, Blue ma ọ bụ Sable merle, nke nwere ntụpọ. * Isi na-acha ọcha, nke bụ uwe na-acha odo odo, ma e wezụga isi, nke nwere ike ịbụ tri-, sable ma ọ bụ acha anụnụ anụnụ. Ha niile nwere ebe uwe na-acha ọcha, na olu akwa, akụkụ nke ụkwụ, na-abụkarị n'ọnụ ọdụ. Ụfọdụ nwere ike inwe ọkụ na-acha ọcha na ihu ha. Rịba ama na American Kennel Club na-anabata agba ọcha nke nwere isi, ebe nkịta na-achacha ọcha nke nwere akara agba nke sable, tricolour, ma ọ bụ blue merle n'isi na mgbe ụfọdụ patches ahụ.<ref>{{Cite web|title=Collie Colours|url=http://pages.videojug.com/pages/353-Collie-Colours-the-whole-story|archiveurl=https://archive.today/20120715083315/http://pages.videojug.com/pages/353-Collie-Colours-the-whole-story|archivedate=2012-07-15}}</ref> A na-ekpuchi uwe elu ahụ dị nro site na uwe elu dị ogologo, nke siri ike, nke nwere ihe dị ịrịba ama n'olu, ábụ́bà n'ụkwụ, uwe elu n'afọ, na ihe mkpuchi n'azụ azụ.<ref name="AKCStandard"/><ref name="UKStandard">{{Cite web|url=http://www.thekennelclub.org.uk/item/132|publisher=The Kennel Club|title=Collie (Rough) Breed Standard|date=2006-05-12|accessdate=2008-02-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080212031034/http://www.thekennelclub.org.uk/item/132|archivedate=2008-02-12}}</ref>Otu n'ime ihe ndị e ji mara Rough Collie bụ isi ya. <ref name="Wharton"/><ref name="UKStandard" /> Nke a dị mfe ma e jiri ya tụnyere ahụ ndị ọzọ, ọ dịkwa ka ọkpụkpụ na-adịghị mma nke na-agbadata site na ntị ruo n'imi ojii, yana nkwụsịtụ pụrụ iche na ihu isi dị n'otu. Ọnụ ya dị gburugburu nke ọma, ọ dịghịkwa mgbe ọ bụla square. Otú ọ dị, enwere nnukwu ọdịiche na agba nke isi. Anya ya dị n'etiti ma nwee ọdịdị almond. Ntị ndị ahụ ga-abụ ndị na-agbaji, ma ọ bụ ndị na-agbadata, na nke atọ dị n'elu. Ntị ndị na-adịghị "tip" n'ụzọ kwesịrị ekwesị, Otú ọ dị, bụ ihe a na-ahụkarị, ọtụtụ collies na-enwekwa ntị ha dị ka ụmụ nkịta (na-eji ihe na-arapara n'ahụ ma ọ bụ ''teepu'' akwụkwọ) iji gbaa ha ume ka ha dina n'ụzọ ziri ezi - ọ dịghị ịwa ahụ ma ọ bụ ịwa ahụ metụtara. Rough Collies nwere ihu na-adịghị mma, nke na-eji nwayọ nwayọ, na-eche ihu karịa nke nta, mana Shetland Sheepdog yiri ya, nke sitere na Rough Collie. Ụgbọ elu nke muzzle na elu okpokoro isi kwesịrị ịdị n'otu n'otu na collies, na-enwe ntakịrị nkwụsị ma dị iche. (N'ime ebe nchekwa, ụgbọ elu adịghị ejikọta.) Ntị nke Rough Collie yiri Shetland Sheepdog's, ma buru ibu. Ọzọkwa, ozugbo a hụrụ, ọdịiche dị n'etiti isi Rough Collie na nke Border Collie pụtara ozugbo, nke ikpeazụ nwere oke mkpuchi dị mkpụmkpụ yana nkwụsị dị iche n'etiti mkpuchi na ọkpọiso. Ruff ahụ dịkwa iche iche n'ịmata ụdị abụọ ahụ. Nha na ibu dị iche iche n'etiti ụkpụrụ ụdị; ụmụ nwoke nwere ike iguzo 55.8 ruo 66 cm (22 ruo 26 in) n'ubu; Nkezi nwanyị 5 cm (2 in) dị mkpụmkpụ. Ụmụ nwoke na-anọkarị n'ịdị arọ (50–70 lbs), na ụmụ nwanyị na-adịkarị obere 5 ruo 10 lbs. A na-akọ mgbe ụfọdụ collies na US karịrị otu narị paụnd, mana nnukwu collie na-atụkarị ihe karịrị kilogram 70. Ụkpụrụ US na UK nwere ike ịdị iche. Ụkpụrụ UK na-akpọ maka nkịta ka ọ dị obere karịa ndị nọ n'okpuru American Kennel Club.<ref name="AKCStandard"/><ref name="UKStandard"/> == Obi ọjọọ == [[Faịlụ:Blue_Merle_Rough_Collie.jpg|thumb|Blue Merle]] Rough collies ekwesịghị igosi ụjọ ma ọ bụ ime ihe ike, ha na-adịkwa mma n'ebe ụmụaka na anụmanụ ndị ọzọ nọ.<ref name="AKCStandard">{{Cite web|url=http://www.akc.org/breeds/collie/index.cfm|publisher=American Kennel Club|title=Collie Breed Standard|date=1977-05-10|accessdate=2008-02-08}}</ref><ref name="UKStandard"/> Otú ọ dị, ha ga-abụrịrị ndị na-emekọrịta ihe nke ọma iji gbochie ihere. Ha bụ nkịta dị n'etiti ruo nnukwu, ha na-achọkarị ụlọ kama ịnọ n'obere ụlọ. Dị ka ọtụtụ nkịta na-azụ atụrụ, collies nwere ike ikwu okwu nke ọma, ụfọdụ na-azụkwa n'ụzọ dị mfe ka ha ghara ịgbọ ụja. Ọnụ ọgụgụ nke anụ ụlọ na-akpa anụ dịgasị iche, ebe ụfọdụ nkịta na-adọkpụ ma ndị ọzọ na-adị jụụ. Rough Collies na-eguzosi ike n'ihe ma nwee ike ịbụ nkịta otu ezinụlọ (ọ bụ ezie na ọtụtụ na-eme ihe pụrụ iche maka ụmụaka), mana ha anaghị eme ihe ike ma ọ bụ na-echebe karịa ịsụ ude ma na-enye ihe mgbochi anya. Ha na-adịkarị mma n'ebe ụmụaka nọ. Ha na-achọsi ike ịmụta ma meghachi omume nke ọma na aka dị nro. Ogologo uwe elu nke collie siri ike emeela ka ụdị ahụ nwee ihe ịga nke ọma n'ugbo ndị dị n'ebe ugwu Midwest dị ka onye na-azụ atụrụ na onye na-elekọta ugbo ahụ n'oge oyi. Ọ dị nkịta mkpa ka e jiri nwayọọ nwayọọ na-amabata oyi ma a ga-enye nkịta ebe obibi dị mma n'èzí yana nri dị mma na isi iyi nke mmiri na-enweghị ice. Collie siri ike na-enwekwa mmasị igwu egwu na snow na ụmụaka n'oge ọnwa oyi. Ha na-echebe ugbo ahụ mgbe onye nwe ya na-apụ ma na-echepụta obere ụmụaka. == Ahụike == [[Faịlụ:AmericanCollie3.jpg|alt=|áká_èkpè|thumb|Isi na-acha ọcha]] Ọ bụ ezie na Rough Collies na-enwekarị ume ma nwee ahụike, enwere nsogbu ahụike ụfọdụ nwere ike imetụta ụdị ahụ. Collie eye anomaly (CEA), Ọrịa mkpụrụ ndụ ihe nketa nke na-akpata mmepe anya na-ekwesịghị ekwesị na ikpu ìsì, bụ ọrịa a na-ahụkarị n'ụdị ahụ.<ref>{{Cite web|title=Inherited Retinopathies|work=The Merck Veterinary Manual|year=2006|url=http://www.merckvetmanual.com/mvm/index.jsp?cfile=htm/bc/30114.htm|accessdate=2008-02-14|archivedate=2008-06-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080607212148/http://www.merckvetmanual.com/mvm/index.jsp?cfile=htm/bc/30114.htm}}</ref> Karịsịa, Rough Collies nwere ike imetụta site na [[retina]]_atrophy" id="mwqw" rel="mw:WikiLink" title="Progressive retinal atrophy">retinal atrophy na-aga n'ihu (PRA), ọrịa ọzọ nke mkpụrụ ndụ ihe nketa nke retina abụọ na-eme ka ọ ghara ịhụ ụzọ nke na-emebi anya.<ref name="Gelatt_1999">{{Cite book|editor=Gelatt|title=Veterinary Ophthalmology|edition=3rd|publisher=Lippincott Williams & Wilkins|year=1999|isbn=0-683-30076-8}}</ref> Site na Nnyocha mkpụrụ ndụ ihe nketa na usoro nyocha nke ọma ọ ga-ekwe omume ikpochapụ nsogbu abụọ a n'usoro, Otú ọ dị, n'ezie na UK, Kennel Club anaghị achọ ka a mee ule ndị a ma ọ bụ maka ndebanye aha ma ọ bụ igosi. CEA jupụtara nke ukwuu nke na iwepụ nkịta ndị metụtara ma e wezụga site na mkpebi ịzụlite ngwa ngwa na nke ọma iji zere ibelata nchịkọta mkpụrụ ndụ ihe nketa karịa ka ọ dị mkpa. A ga-enyocha ụmụ nkịta Rough Collie na nwata (izu 6-8) site n'aka onye na-ahụ maka anya anụmanụ iji chọpụta maka CEA. PRA nwere mmalite mgbe e mesịrị ma nwee ike ịchọpụta ya site na nyocha DNA, mana ọ bụghị nke a na-ahụkarị (na US) karịa CEA. (Na UK, PRA bụ ihe a na-ahụkarị.) <ref>{{Cite web|url=http://www.colliehealth.org/eyes.html|publisher=Collie Health Foundation|title=Eye Disease in Collies|accessdate=2008-02-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071012002624/http://www.colliehealth.org/eyes.html|archivedate=2007-10-12}}</ref> Rịba ama, UK Kennel Club "Accredited Breeder Scheme" chọrọ nyocha anya ma ''na-atụ aro'' nyocha mkpụrụ ndụ ihe nketa maka klas a nke ndị otu. <ref name="UK Kennel club">{{Cite web|url=http://www.thekennelclub.org.uk/download/1100/abshealthreqs.pdf|publisher=UK Kennel club|title=Accredited Breeder Recommendationas and Requirements|accessdate=2008-02-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130811091533/http://www.thekennelclub.org.uk/download/1100/abshealthreqs.pdf|archivedate=2013-08-11}}</ref> Canine cyclic neutropenia bụ nsogbu ọbara nke na-egbu ụmụ nkịta na-emetụta. A na-akpọkwa ọrịa ahụ "ọrịa collie na-acha ntụ ntụ", n'ihi na ụmụ nkịta na-emetụta ya nwere ụcha na-acha odo odo, pinkish / ntụ ma ọ bụ beige, ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ha bụ ụcha Rough Collie. Ụmụ nkịta ndị na-adị ndụ site na ntolite na-enwe nsogbu nke usoro ahụ ji alụso ọrịa ọgụ n'oge ndụ ha niile ma na-adịkarịghị ndụ karịa afọ atọ. Nnyocha DNA nwere ike inyere aka ịchọpụta ndị na-ebu recessive gene nke na-akpata ọrịa ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.colliehealth.org/gray.html|publisher=Collie Health Foundation|title=Canine Cyclic Neutropenia|accessdate=2008-02-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080514152012/http://www.colliehealth.org/gray.html|archivedate=2008-05-14}}</ref> Hip dysplasia: Dị ka ọtụtụ n'ime ụdị ndị buru ibu, hip dysplasia bụ nchegbu nwere ike ịbụ maka Rough Collies. Ọ bụ ezie na ọrịa a yiri ka ọ bụ "multigene", nhọrọ nke ọma site n'aka ọtụtụ ndị na-azụ anụ na-ebelata nsogbu a. UK Kennel Club "Accredited Breeder Scheme" chọrọ akara hip-scores nke klas a nke ndị otu, <ref name="UK Kennel club" /> Otú ọ dị, a na-azụ obere òkè nke ụmụ nkịta UK debanyere aha n'okpuru atụmatụ a. Ọrịa hip dysplasia bụ ihe a na-adịghị ahụkebe na collies ma e jiri ya tụnyere ndị ikwu ha kacha nso na ụdị ndị ọzọ yiri ya. [[Faịlụ:AmericanCollie.jpg|thumb|Mahogany ájá Rough Collie]] Rough Collies nwere ike ibu mutant Mdr1 gene nke na-eme ka Ivermectin na ọgwụ ndị yiri ya nwee mmetụta. A na-eji ule nyocha iji chọpụta ma ọ bụrụ na achọrọ ọgwụ ndị ọzọ. Ijubiga ọgwụ ókè sitere na ọgwụ ndị a machibidoro iwu nwere ike ibute nkwarụ ma ọ bụ ọbụna ọnwụ, mana ọgwụ mgbochi na-adịkarị mma. Mkpụrụ ndụ ihe nketa a na-adịghị mma dị n'ọtụtụ ụdị, mana a maara ya nke ọma n'etiti collies.<ref>{{Cite web|url=http://www.colliehealth.org/ivermectin.html|publisher=Collie Health Foundation|title=The Ivermectin Story|accessdate=2008-04-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080514151355/http://www.colliehealth.org/ivermectin.html|archivedate=2008-05-14}}</ref> Na mgbakwunye na nsogbu ndị a, nke a nwere ike ịnwale, enwere ọtụtụ nsogbu ndị a na-eche na ha bụ mkpụrụ ndụ ihe nketa mana enweghị nyocha maka ha. Ihe ndị a gụnyere epilepsy, bloat, na-enwekarị allergies, na nsogbu thyroid (karịsịa hypothyroidism). N'ihi na ọ dịghị ule DNA dị maka nsogbu ndị a (ma ha niile nwere ike ịnwe ihe kpatara ya karịa mmalite mkpụrụ ndụ ihe nketa), ndị na-azụ anụ nwere ike ime ihe niile ha niile iji zere ịmepụta ha site n'iwepụ nkịta ndị metụtara ya na ọdọ mmiri mkpụrụ ndụ ihe mere eme. Ulcerative dermatosis nke Shetland sheepdog na rough collie (UDSSC) bụ ọrịa a kwenyere na ọ bụ ụdị vesicular nke diskoid lupus erythematosus. Ọ bụ ọrịa akpụkpọ ahụ na-emetụta apata ụkwụ, ọkpụkpụ azụ, axillae, na afọ ventral.<ref>{{Cite book|author=Rhodes|first=Karen Helton|title=Blackwell's Five-Minute Veterinary Consult Clinical Companion|publisher=Wiley-Blackwell|date=2011-01-25|isbn=978-0-8138-1596-1}}</ref> == Ndụ ọrụ == === Ìgwè atụrụ === [[Faịlụ:Rough_collie_Panaca.JPG|thumb|Na narị afọ nke iri na asatọ, ebe obibi Collie dị n'ugwu ScotlandUgwu ndị dị na Scotland]] Na narị afọ nke 18, ebe obibi sitere n'okike nke Collie dị na ugwu ugwu Scotland, bụ ebe ejirila ya mee ihe kemgbe ọtụtụ narị afọ dị ka nkịta atụrụ. E ji nlezianya zụọ nkịta ndị ahụ iji nyere ndị nna ha ukwu aka ịzụ atụrụ na ichekwa atụrụ ha. Collies nwere ike ịbụ ndị na-azụ atụrụ nke ọma mgbe ha na-anọgide na-enwe ezi uche, ndị enyi ezinụlọ na-agbanwe agbanwe, ma ọ bụ dị ka nkịta na-arụ ọrụ n'ugbo ma ọ bụ ugbo ma ọ bụ na-enyere onye nwe obodo aka nke na-azụ ụmụ atụrụ, ewu, ma ọ dị ka ihe ntụrụndụ. Ntinye aka n'ịkpa anụ na-enyere aka ichekwa ihe nketa pụrụ iche nke Collie ma na-emeghe ohere ọhụrụ maka onye nwe ya na nkịta. Àgwà ndị na-eme ka ezigbo nkịta na-azụ atụrụ - ọzụzụ, mgbanwe, iguzosi ike n'ihe, ịdị mma nke ahụ na àgwà, ịdị nkọ, amara - dị mkpa n'ọtụtụ ebe, ma nye aka nke ukwuu n'ime ka nkịta bụrụ ezigbo enyi. N'ime obodo niile enwere ụlọ ọgbakọ ọzụzụ atụrụ na-enye ụlọọgwụ, ụbọchị ọrụ, ule na ule. Ọtụtụ ụlọ ọrụ na-enye mmemme aha ọzụzụ anụ ụlọ nke Collies na-esonye mgbe niile. Nnwale mmuo nke anụ ụlọ na-ewebata Collies na ndị na-elekọta ha ka ha na-azụ anụ n'ọkwa. Emebere ya iji gosi ma Collie, onye nwere ike na-enwetụbeghị ụdị anụ ụlọ ma ọ bụ na ọ nweghị, ka nwere mmuo ebumpụta ụwa iji rụọ ọrụ nke ebu ụzọ kee ụdị ahụ. Ọ bụ mmeghe na-enweghị asọmpi maka anụ ụlọ nke ejiri nlezianya họrọ na nke a na-edozi ngwa ngwa n'okpuru ọnọdụ a na-achịkwa nke ọma.<ref>{{Cite web|url=http://www.collieclubofamerica.org/herding.html|title=Herding|publisher=Collie Club Of America|accessdate=2015-10-16|archivedate=2015-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151026042339/http://www.collieclubofamerica.org/herding.html}}</ref> === Ihe omume === Rough Collies nwere ike ịsọ mpi na ule ike nkịta, nrube isi, ngbanwe, bọọlụ ofufe, nsuso, na mmemme ịzụ anụ. Enwere ike tụọ mmuo anụ ụlọ na ọzụzụ ọzụzụ n'ule ọzụzụ ehi na-enweghị asọmpi. Rough Collies na-egosipụta mmuo anụ ụlọ bụ isi nwere ike ịzụ ya ịsọ mpi n'ule ọzụzụ anụ ụlọ.<ref name="Hartnagle-Taylor and Ty Taylor">{{Cite book|first=Jeanne Joy|author=Hartnagle-Taylor|year=2010|title=Stockdog Savvy|publisher=Alpine Publications|isbn=978-1-57779-106-5}}</ref> A makwaara ụdị ahụ ka ọ na-arụ ọrụ dị ka nkịta na-achọ ma na-azọpụta, nkịta na nkịta na'ịduzi ndị ìsì.<ref name="Mitchell">{{Cite web|author=Mitchell|first=P.|title=Rough Collie|url=http://www.canadasguidetodogs.com/collierough.htm|publisher=Canada's Guide to Dogs|accessdate=18 May 2011}}</ref> == Collies Rough Ndị A Ma Ama == [[Faịlụ:Lassie.jpg|thumb|225x225px|Usoro ihe nkiri <nowiki><i id="mwAQQ">Lassie</i></nowiki> TV (1954-1973), ihe nkiri na Florida (1965) ]] * Lassie, akara nke Rough Collies nke Rudd Weatherwax nwere na mbụ nke gosipụtara na ọtụtụ ihe nkiri, ọtụtụ usoro telivishọn, mmemme redio, ma bụrụ isiokwu nke akwụkwọ akụkọ dị iche iche na ọrụ ndị na-abụghị akụkọ ifo. Otu n'ime ụmụ anụmanụ ole na ole nwere kpakpando na Hollywood Walk of Fame. * Reveille bụ aha mascot nke ugbu a nke Mahadum Texas A&amp;amp;M. Kemgbe Reveille III ghọrọ mascot na 1966, nkịta ọ bụla na-ebu aha ahụ bụ Rough Collie; mascot ugbu a bụ Reveille X. Ọ malitere ọrụ ya na 2021, ndị na-azụ Rough Colie Julie Hinrichsen na Russell Dyke nke Juell Collies nyere ya.<ref>{{Cite web|url=https://today.tamu.edu/2021/04/30/reveille-x-takes-over-helm-as-texas-ams-next-mascot/|title=Reveille X Takes Over Helm As Texas A&M's Next Mascot|date=April 30, 2021|work=Texas A&M Today|accessdate=2023-01-27|archivedate=2024-01-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240104151527/https://today.tamu.edu/2021/04/30/reveille-x-takes-over-helm-as-texas-ams-next-mascot/}}</ref> * Dylan, nkịta nke Onye isi ala Argentina Alberto Fernández. * Lad, onye isi dike nke akwụkwọ akụkọ Albert Payson Terhune nke mmalite narị afọ nke 20 banyere Sunnybank Rough Collies ya. * Wolf, onye isi dike nke akwụkwọ akụkọ Albert Payson Terhune nke mmalite narị afọ nke 20 banyere Sunnybank Rough Collies ya. * '''Gray Dawn''', akwụkwọ ọzọ nke Albert Payson Terhune dere na mmalite narị afọ nke 20 banyere Sunnybank Rough Collies. * Pal, onye mbụ Rough Collie gosipụtara Lassie. * Ch. Laund Loyalty nke Bellhaven, Rough Collie dị ọnwa itoolu bụ nkịta kachasị nta meriri Westminster Kennel Club Dog Show.<ref>{{Cite web|url=http://www.westminsterkennelclub.org/history/biswinners.html|publisher=Westminster Kennel Club|title=WKC Dog Show - Past Winners of Best in Show|accessdate=2008-02-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071225033923/http://westminsterkennelclub.org/history/biswinners.html|archivedate=2007-12-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.westminsterkennelclub.org/history/bisrecords.html|publisher=Westminster Kennel Club|title=WKC Dog Show - Best in Show Records|accessdate=2008-02-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100317135346/http://www.westminsterkennelclub.org/history/bisrecords.html|archivedate=2010-03-17}}</ref> == Hụkwa == * Portal nkịta * Ndepụta nke ụdị nkịta == Edemsibia == {{Reflist}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] pwhgv65ll46yzk6p4g74p33gjldrcji Skals 0 65536 638489 450432 2026-05-20T11:19:56Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638489 wikitext text/x-wiki '''Skals''' bụ obodo dị na Viborg Municipality, [[Denmark]] .'''Skals''' bụ obodo dị na Viborg Municipality, [[Denmark]]. Skal International Efterskole dị na Skals.<ref>{{Cite web|title=The Mobile Statbank - Population 1. January by urban and rural areas, population area and population density and time|url=https://m.statbank.dk/TableInfo/BY3?lang=en|work=m.statbank.dk|accessdate=2025-08-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=Skals Efterskole, An Academic Cambridge IGCSE school|url=https://www.skals-efterskole.dk/english/|work=Skals|accessdate=2025-08-13|language=da-DK|archivedate=2025-08-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250806025152/https://www.skals-efterskole.dk/english/}}</ref> {{Infobox settlement | name = Skals | settlement_type = Town | image_skyline = Skals kirke (Viborg).JPG | image_caption = Skals Church | pushpin_map = Denmark#Denmark Central Denmark Region | coordinates = | subdivision_type = Country | utc_offset1 = +1 | timezone1_DST = [[Central European Summer Time]] | postal_code_type = Postal code | postal_code = DK-8832 Skals }} == Edemsibịa == 30etlc67m8jv1e0ueqee1sihb2d4vt6 Regina Barzilay 0 67064 638441 621528 2026-05-19T23:04:25Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638441 wikitext text/x-wiki   '''Regina Barzilay''' (Hibru: רגינה ברזילי; amuru 1970) bu onye sayensi komputa komputa nke Israel-Amerika. Ọ bụ prọfesọ na Massachusetts Institute of Technology na onye ndu ngalaba maka ọgụgụ isi na MIT Jameel Clinic. Mmasị nyocha ya bụ nhazi asụsụ eke yana ngwa mmụta miri emi na kemistri na oncology == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Barzilay na Chișinău, Moldova wee soro nne na nna ya kwaga Israel mgbe ọ dị afọ 20.[1] Ọ nwetara nzere bachelọ na nna ukwu na Mahadum Ben-Gurion nke Negev na 1993 na 1998, n'otu n'otu. O nwetara PhD na sayensị kọmputa na Mahadum Columbia na 2003 maka nyocha nke Kathleen McKeown na-elekọta.<ref name="bengurion">{{Cite web|title=Regina Barzilay, a BGU CS Alumna and an MIT Professor, wins MacArthur "genius grant"|url=https://in.bgu.ac.il/en/natural_science/cs/pages/news/ff.aspx|work=Ben-Gurion University Dept. of Computer Science|accessdate=24 September 2020|archivedate=10 June 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250610023706/https://in.bgu.ac.il/en/natural_science/cs/pages/news/ff.aspx}}</ref> == Ọrụ na nyocha == Mgbe ọ nwetasịrị PhD, ọ nọrọ otu afọ dị ka onye nyocha postdoctoral na Mahadum Cornell . <ref>{{Cite web|url=https://www.timesofisrael.com/genius-grants-to-israeli-computer-linguist-opera-kingpin-with-israeli-parents/|title='Genius grants' to Israeli computer linguist, opera kingpin with Israeli parents|work=Times of Israel}}</ref> A họpụtara ya dị ka Delta Electronics Prọfesọ nke Injinia Eletrik na Sayensị Kọmputa na MIT na 2016. <ref>{{Cite news|url=https://news.mit.edu/2016/barzilay-named-delta-electronics-professor-0523|title=Regina Barzilay named Delta Electronics Professor|work=MIT News|accessdate=2017-11-23}}</ref> A chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa kansa ara n'afọ 2014, nke kpaliri ya ime nnyocha na oncology.<ref>{{Cite web|url=http://www.wbur.org/radioboston/2017/10/11/mit-professor-macarthur-genius|title=MIT Professor, MacArthur Genius Fellow, Uses Computer Learning To Predict Cancer Risks|date=11 October 2017|publisher=WBUR|accessdate=2017-11-21}}</ref> Barzilay meriri MacArthur Fellowship na 2017. <ref name="MacArthur">{{Cite web|url=https://www.macfound.org/fellows/983/|title=Regina Barzilay|accessdate=2017-11-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.macfound.org/fellows/983/ "Regina Barzilay"]<span class="reference-accessdate">. </span></cite></ref> Maka akwụkwọ akwụkwọ doctoral ya na Mahadum Columbia, o duuru mmepe nke Newsblaster, bụ nke ghọtara akụkọ sitere na isi mmalite akụkọ dị iche iche dịka otu isi okwu, wee kọwapụta ihe ndị sitere na akụkọ ahụ iji mepụta nchịkọta. Na mgbakọ asụsụ, Barzilay mepụtara algọridim nke mụtara nkọwa site na asụsụ ndị a na-ahụkarị (ya bụ Bekee) iji nyochaa asụsụ ndị a ghọtachaghị. Site n'ahụmahụ ya nwere ọrịa kansa ara, Barzilay na-etinye mmụta igwe na oncology. Ya na ndị dibịa na ụmụ akwụkwọ na-arụkọ ọrụ iji chepụta ụdị mmụta mmụta miri emi nke na-eji onyonyo, ederede, na data ahaziri ahazi iji chọpụta usoro na-emetụta nchọpụta mmalite, ọgwụgwọ na mgbochii ọrịa.<ref>{{Cite news|url=https://news.mit.edu/2017/putting-data-in-the-hands-of-doctors-regina-barzilay-0216|title=Putting data in the hands of doctors|work=MIT News|accessdate=2017-11-21}}</ref> '''Ihe nkiri ihu na ihu''' N'ịgbaso ọgụ ya na ọrịa kansa ara na 2014, na nyocha ya banyere itinye ọgụgụ isi aka iji melite usoro nchọpụta n'oge, ya na Dr. Connie Lehman rụkọtara ọrụ na Massachusetts General Hospital.N'ebe ahụ Barzilay mepụtara usoro dabeere na AI nke nwere ike ibu amụma maka ọrịa cancer ara ruo afọ ise tupu oge eruo. Usoro a na-eji usoro mmụta miri emi iji nyochaa mammograms na ndetu nyocha, karịa nnabata ọdịnala sitere n'aka ndị ọkà mmụta redio mmadụ. Ọganihu a, mgbe ọ ka na-emepe emepe, nwere ike ịkwalite nchoputa oge mbụ yana nsonaazụ ọgwụgwọ. [https://www.pbs.org/wgbh/frontline/article/how-an-ai-scientist-turned-her-breast-cancer-diagnosis-into-a-tool-to-save-lives/?utm_source=chatgpt.com] E gosipụtara ọrụ Barzilay na mpaghara a na ihe ngosi FRONTLINE In the Age of AI, nke na-enyocha mmetụta sara mbara nke ọgụgụ isi na ọha mmadụ. === Ụlọ Ọgwụ MIT Jameel === N'afọ 2018, a họpụtara Barzilay ka ọ bụrụ onye isi ngalaba maka AI na MIT Jameel Clinic ọhụrụ, ebe nyocha na ngalaba sayensị ahụike AI, gụnyere nchọpụta ọrịa, Nchọpụta ọgwụ, na mmepe nke Ngwaọrụ ahụike.<ref>{{Cite web|title=Regina Barzilay, James Collins, and Phil Sharp join leadership of new effort on machine learning in health|url=https://news.mit.edu/2018/mit-barzilay-collins-sharp-lead-j-clinic-machine-learning-health-1003|accessdate=2020-11-13|work=MIT News {{!}} Massachusetts Institute of Technology|date=3 October 2018|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=People|url=https://www.jclinic.mit.edu/people|accessdate=2020-11-13|work=J-Clinic|language=en|archivedate=2021-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211130200807/https://www.jclinic.mit.edu/people}}</ref> N'afọ 2020, ọ bụ otu n'ime ndị otu - ya na onye isi ngalaba MIT Jameel Clinic Prọfesọ James J. Collins - nke kwupụtara nchọpụta ahụ site na mmụta miri emi nke halicin, ihe ọhụrụ ọgwụ nje mbụ maka afọ 30, nke na-egbu ihe karịrị nje 35 dị ike, gụnyere ọrịa ụkwara nta na-eguzogide nje, superbug C. difficile, na abụọ n'ime nje atọ kachasị njọ nke World Health Organization.<ref>{{Cite journal|author=Stokes|first=Jonathan M.|date=20 February 2020|title=A Deep Learning Approach to Antibiotic Discovery|journal=Cell|volume=180|issue=4|pages=688–702.e13|doi=10.1016/j.cell.2020.01.021|issn=1097-4172|pmid=32084340}}</ref><ref>{{Cite web|title=Artificial Intelligence Yields New Antibiotic|url=https://betterworld.mit.edu/artificial-intelligence-yields-new-antibiotic/|accessdate=2020-11-13|work=The MIT Campaign for a Better World|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Marchant|first=Jo|date=2020-02-20|title=Powerful antibiotics discovered using AI|url=https://www.nature.com/articles/d41586-020-00018-3|journal=Nature|language=en|doi=10.1038/d41586-020-00018-3|pmid=33603175}}</ref> N'afọ 2020, e nyekwara Collins, Barzilay na MIT Jameel Clinic ego site na The Audacious Project iji gbasaa nchọpụta nke halicin n'iji AI mee ihe iji meghachi omume na nsogbu mgbochi ọgwụ nje site na mmepe nke klas ọhụrụ nke ọgwụ nje. <ref>{{Cite web|title=Jim Collins receives funding to harness AI for drug discovery|url=https://news.mit.edu/2020/jim-collins-receives-funding-harness-ai-drug-discovery-0422|accessdate=2020-11-13|work=MIT News {{!}} Massachusetts Institute of Technology|date=23 April 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Plato|first=Republished by|title=짐 콜린스, 약물 발견을 위해 AI를 활용하기위한 자금 지원 {{!}}|date=22 April 2020|url=https://zephyrnet.com/ko/%EC%A7%90-%EC%BD%9C%EB%A6%B0%EC%8A%A4-%28Jim-Collins%29%EA%B0%80-%EB%A7%88%EC%95%BD-%EB%B0%9C%EA%B2%AC%EC%9D%84-%EC%9C%84%ED%95%B4-AI%EB%A5%BC-%ED%99%9C%EC%9A%A9%ED%95%98%EA%B8%B0%EC%9C%84%ED%95%9C-%EC%9E%90%EA%B8%88%EC%9D%84-%EB%B0%9B%EB%8A%94%EB%8B%A4/|accessdate=2020-11-13|language=ko|archivedate=2023-10-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231010063013/https://zephyrnet.com/ko/%EC%A7%90-%EC%BD%9C%EB%A6%B0%EC%8A%A4-(Jim-Collins)%EA%B0%80-%EB%A7%88%EC%95%BD-%EB%B0%9C%EA%B2%AC%EC%9D%84-%EC%9C%84%ED%95%B4-AI%EB%A5%BC-%ED%99%9C%EC%9A%A9%ED%95%98%EA%B8%B0%EC%9C%84%ED%95%9C-%EC%9E%90%EA%B8%88%EC%9D%84-%EB%B0%9B%EB%8A%94%EB%8B%A4/}}</ref> == Ihe nrite na mmata == N'afọ 2017, Barzilay meriri MacArthur Fellowship, nke a maara dị ka "Genius Grant", maka "ịmepụta usoro mmụta igwe nke na-enyere kọmputa aka ịhazi ma nyochaa ọtụtụ data asụsụ mmadụ. " <ref name="MacArthur" /> Ọ bụkwa onye natara onyinye dị iche iche gụnyere NSF Career Award, MIT Technology Review TR-35 Award, Microsoft Faculty Fellowsship na ọtụtụ Best Paper Awards na NAACL na ACL. <ref name=":0" /> MIT makwaara nkuzi ya ka ọ meriri Jamieson Teaching Award na 2016. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://people.csail.mit.edu/regina/|title=Regina Barzilay|work=people.csail.mit.edu|accessdate=2017-11-23}}</ref> A họpụtara ya ka ọ bụrụ AAAI Fellow na 2018 site na Association for the Advancement of Artificial Intelligence. Na 2020, ọ ghọrọ onye mbụ nnata $1 nde AAAI Squirrel AI Award maka ọgụgụ isi Artificial maka Uru nke Mmadụ.[1] Na 2023, a họpụtara ya na National Academy of Medicine [2] na National Academy of Engineering. <ref>{{Cite news|title=National Academy of Medicine Elects 100 New Members|url=https://nam.edu/national-academy-of-medicine-elects-100-new-members-2023/|accessdate=9 October 2023|work=National Academy of Medicine|date=9 October 2023}}</ref><ref>{{Cite news|title=National Academy of Engineering Elects 106 Members and 18 International Members|url=https://www.nae.edu/289843/NAENewClass2023/|accessdate=22 March 2024|work=National Academy of Engineering|date=7 February 2023}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] gt7161b5nwzhubr4b12gjwsdk0k1wx5 Renaissance University 0 72551 638443 595356 2026-05-19T23:28:58Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638443 wikitext text/x-wiki '''Mahadum Renaissance''' bụ mahadum onwe onye nke gọọmentị etiti nke [[Naijiria|Naịjirịa]] nyere ikike na 2005. <ref>{{Cite web|url=https://nuc.edu.ng/nigerian-univerisities/private-univeristies/|title=National Universities Commission (NUC) - Private Universities|accessdate=12 April 2019}}</ref> Isi ụlọ akwụkwọ ya dị na Ugbawka (Igbo: Ugbuoka) na Enugu Steeti, Naijiria. <ref>{{Cite web|url=https://www.thenews.ng/education-news/renaissance-university/|title=Renaissance University|date=26 August 2015|publisher=thenews.ng|work=Opemipo Adeniyi|accessdate=30 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160222041625/https://thenews.ng/education-news/renaissance-university/|archivedate=22 February 2016}}</ref> == Ebe == Mahadum Renaissance dị na Ugbawka (n'akụkụ Enugu-Port Harcourt Express Road n'ụzọ Ebonyi State) na Mpaghara Ọchịchị Obodo Nkanu East nke Enugu Steeti na Igboland.. A pụrụ iru ogige ahụ n'ime nkeji iri atọ site n'okporo ụzọ site na isi obodo Enugu. Ọ dị ihe dị ka otu awa site na Mahadum Steeti Abia (Uturu), Mahadum Steeti Ebonyi (Abakaliki) na Mahadum Naịjirịa, Nsukka. Obodo azụmaahịa Aba na Port Harcourt dị n'etiti awa abụọ na awa abụọ na ọkara site na ụgbọala. Ọ bụ otu n'ime mahadum abụọ dị na ala Nkanu nke Enugu Steeti. Nke ọzọ bụ [[Enugu State University of Science and Technology]] (ESUT) - mahadum mbụ nke teknụzụ na Naịjirịa, nke dị na Agbani <ref>{{Cite web|url=https://www.esut.edu.ng/|title=Enugu State University of Science and Technology (ESUT)|accessdate=12 April 2019|archivedate=4 June 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200604145855/https://www.esut.edu.ng/}}</ref> na [[Nkanu West]] Local Government Area. == Kọleji == Mahadum ahụ nwere kọleji atọ: <ref>{{Cite web|url=https://www.rnu.edu.ng/colleges.html|title=The Colleges, Renaissance University|accessdate=12 April 2019}}</ref> * '''Kọleji nke Sayensị Okike na nke A Na-etinye n'Ọdịdị''' College of Natural and Applied Sciences nwere ngalaba ise. Ha bụ Microbiology, Biochemistry, Industrial Chemistry, Computer Science na Industrial [[Ọ̀mụ̀ntụdị|Physics]].<ref>{{Cite web|url=https://www.rnu.edu.ng/collegedetail.html|title=College of Natural and Applied Sciences, Renaissance University|accessdate=12 April 2019}}</ref> * '''Kọleji nke Nchịkwa na Sayensị Ọha''' College of Management and Social Sciences nwere ngalaba asatọ. Ha bụ Economics, Mass Communication, Industrial Business Administration, Accountancy, History & International Relations, Psychology, Political Science na Banking & Finance.<ref>{{Cite web|url=https://www.rnu.edu.ng/collegedetail2.html|title=College of Management and Social Sciences, Renaissance University|accessdate=12 April 2019}}</ref> * '''Kọleji nke Iwu <ref>{{Cite web|url=https://www.rnu.edu.ng/colleges.html|title=College of Law, Renaissance University|accessdate=12 April 2019}}</ref>''' == Edemsibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20091129120745/http://www.rnu.edu.ng/ Ebe nrụọrụ weebụ nke Mahadum Renaissance] {{Universities in Nigeria}} j9812h7831qaxtwrsv88llje1lfabqj Kafaru Alabi 0 75340 638413 632370 2026-05-19T18:07:27Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1352732489|Kafaru Alabi]]" 638413 wikitext text/x-wiki '''Kafaru Alabi''' (nwụrụ na 9 Jenụwarị 2008) Ọ bụ onye egwuregwu bọọlụ na onye nkuzi otu egwuregwu Naịjirịa. N'afọ 1980, ọ gbara bọọlụ dịka onye etiti na klọb Naịjirịa, Shooting Stars S.C., ma mechaa chịkwaa ọtụtụ klọb Naịjirịa dịka Shooting Stars na Kwara United. <ref>{{Cite web|url=https://mathematical7.com/m7/nigerias-greatest-right-winger-in-60-years-of-nigerian-football/|title=Nigeria's football greats|date=10 March 2020|publisher=Mathematical7}}</ref> == Ọrụ nkuzi == Mgbe Alabi lara ezumike nka n'egwuregwu, ọ banyere n'ọkwa nkuzi ma nwee ọrụ nchịkwa na bọọlụ klọb Naịjirịa. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nkuzi nke Shooting Stars S.C. na 2005 na 2006, wee were ọkwa ahụ mgbe a chụpụrụ onye nkuzi German bụ Siegfried Bahner na June 2006.. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/5036732.stm|title=Shooting Stars sack Bahner|publisher=[[BBC Sport]]}}</ref><ref>{{Cite news|author=Okeleji|first=Oluwashina|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/4440427.stm|title=Shooting Stars sack Bahner|publisher=[[BBC Sport]]|date=1 June 2006}}</ref> Alabi zụkwara Kwara United F.C. n'etiti afọ 2000. Ọ zụkwara El-Kanemi Warriors F.C., otu klọb o mesiri ndị na-eso ụzọ ya obi ike na 17 Eprel 2007 na ọ gaghị ahapụ ya mgbe nsogbu ego ya gasịrị.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/200704170321.html|title=Alabi Sticks With El-Kanemi|publisher=AllAfrica|accessdate=5 May 2026}}</ref> == Ọrụ ya mgbe e mesịrị == Dị ka ọtụtụ ndị nkuzi Naijiria nke oge ya, Alabi rụrụ ọrụ n'oge a na-ahụ maka ihe ịma aka nchịkwa na asọmpi na bọọlụ mpaghara, gụnyere nyocha nke arụmọrụ nkuzi na asọmpi kọntinent. Mgbe ọ zụchara SSC, ọ sonyeere Kwara United F.C.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/200311130704.html|title=Kafaru Alabi Set to Rejoin Kwara United|publisher=AllAfrica}}</ref> == Ọnwụ == Alabi nwụrụ na 9 Jenụwarị 2008 na [[Ilorin]], Kwara Steeti. Ọ nọ na-anata ọgwụgwọ na Mahadum nke Ilorin Teaching Hospital tupu ọnwụ ya, a kọrọ na ọ bụ n'ihi nsogbu ndị metụtara ọrịa obi.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/200801090203.html|title=Kwara Coach, Kafaru Alabi is Dead|publisher=[[AllAfrica]]}}</ref> == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} 34iugifvm8l7uojrlvlqjhtphxa3a0y Rukayat Shittu 0 75399 638456 632528 2026-05-20T03:26:38Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638456 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder | name = Rukayat Shittu | honorific_suffix = | image = | caption = | alt = | office = [[-elect|Member]] Owode/Onire constituency, [[Kwara State House of Assembly]]. | term_start = June 2023 | term_end = | succeeding = Ambali Olatunji Ibrahim | office2 = | governor = | termstart2 = | termend2 = | predecessor2 = | successor2 = | birth_date = {{birth date and age|1996|06|06|df=y}} | birth_place = Manyan, [[Asa, Kwara State|Asa]], Kwara State | party = [[All Progressives Congress]] | spouse = | children = | alma_mater = | occupation = {{hlist|Journalist|Politician}} | website = }} '''Rukayat Motunrayo Shittu''' (amụrụ na 6 June 1996) bụ onye nta akụkọ Naijiria na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-anọchite anya mpaghara Owode / Onire, mpaghara Gọọmentị ime obodo [[Asa, Kwara State|Asa]] na Kwara State House of Assembly . <ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-year-old Rukayat Shittu wins house of assembly seat in Kwara|url=https://www.thecable.ng/26-year-old-rukayat-shittu-wins-house-of-assembly-seat-in-kwara|accessdate=2023-03-22|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-03-22|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=19 March 2023|title=26-Year-Old Rukayat Shittu Wins Kwara Assembly Seat|url=https://www.channelstv.com/2023/03/19/26-year-old-rukayat-shittu-wins-kwara-assembly-seat/amp/|accessdate=2023-03-22}}</ref><ref>{{Cite news|author=Online|first=Tribune|date=19 March 2023|title=26-year-old journalist wins Kwara Assembly seat|url=https://tribuneonlineng.com/26-year-old-journalist-wins-kwara-assembly-seat/|accessdate=2023-04-02|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Rukayat Shittu na 6 Juun 1996 na Manyan, na mpaghara gọọmenti ime obodo[[Asa, Kwara State|Asa]] nke Kwara Steetiel. <ref>{{Cite news|title=Meet Rukayat Shittu, 26-year-old who won a seat in Kwara Assembly|url=https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/meet-rukayat-shittu-26-year-old-who-won-a-seat-in-kwara-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]}}</ref> Ọ gara Baptist Primary School LGEA n'etiti afọ 1998 na 2004 na [[Ilorin]] na Government Girls Day Secondary School, Oko Erin ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na 2011. <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref name="Punch">{{Cite news|date=19 March 2023|title=Meet 26-year-old Kwara assembly member-elect|url=https://punchng.com/meet-26-year-old-kwara-assembly-member-elect/|accessdate=2023-03-22|work=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|author=Akinlotan|first=Olasunkanmi|date=31 January 2023|title=How I emerged candidate, finance my campaign – 'Youngest' APC candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/579041-how-i-emerged-candidate-finance-my-campaign-youngest-apc-candidate.html|accessdate=2023-03-22|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gara Kwara State College of Arabic and Islamic Legal Studies ebe ọ nwetara asambodo diplọma na Nzikọrịta ozi na Ọmụmụ Islam na 2015. <ref>{{Cite web|title=2023 Election: 26-year-old Woman, Rukayat Shittu Wins Assembly Seat In Kwara {{!}} Sahara Reporters|url=https://saharareporters.com/2023/03/19/2023-election-26-year-old-woman-rukayat-shittu-wins-assembly-seat-kwara|accessdate=2023-03-22|work=saharareporters.com}}</ref><ref name=":0" /> N'afọ 2017, a nabatara ya na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN) iji mụọ Nzikọrịta Ozi ma gụsịa akwụkwọ na 2022.<ref>{{Cite news|author=Editorial|date=20 March 2023|title=Rukayat Shittu's Victory|url=https://leadership.ng/rukayat-shittus-victory/|accessdate=2023-03-22|language=en-US|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=26 Years Rukayat Shittu Don Win Chair For Inside Kwara State Assembly|url=https://www.wazobiafm.com/news/hottori/26-years-rukayat-shittu-don-win-chair-for-inside-kwara-state-assembly/|accessdate=2023-03-22|work=Wazobia FM|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=WFM|date=27 August 2023|title=Remi Tinubu meets Nigeria's youngest lawmaker, Rukayat Shittu*|url=https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/|accessdate=2024-06-18|work=WFM 91.7|language=en-US|archivedate=2025-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250222125825/https://wfm917.com/2023/08/27/remi-tinubu-meets-nigerias-youngest-lawmaker-rukayat-shittu/}}</ref> == Ọrụ == Shittu bụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ndị omeiwu na Congress of NOUN Students (CONS), òtù ụmụ akwụkwọ gọọmentị na [[National Open University of Nigeria]] (NOUN). <ref name=":0"/> '''Ntinye aka na ọzụzụ''' Rukayat etinyela aka na seminar dị iche iche na nkuzi. N'afọ 2020, o sonye na Ogbako Ọzụzụ Mgbasa Ozi Mba Nile wee gụchaa nkuzi na Okwu Mmalite nke Akwụkwọ akụkọ. Na 2021, o sonyere na ọzụzụ nkuzi ụmụ nwanyị na-apụta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Ọzụzụ Africa IT na Fellowship Motion Youth. Ọganihu ọkachamara ya gara n'ihu na 2022 site na ịga na Cyber Naija na Hashim Project na Ụlọ Akwụkwọ Ọmụmụ Womenmụ nwanyị na-aga n'ihu. . <ref name=":1">{{Cite web|title=HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO|url=https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/|accessdate=2024-06-18|work=Kwara State House of Assembly|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://hoa.kw.gov.ng/hon-shittu-rukayat-motunrayo/ "HON. SHITTU RUKAYAT MOTUNRAYO"]. ''Kwara State House of Assembly''18 June 2024 == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 8k4kgev4b7ucxwff1rg55ab9tbewqur Princess Asha Okojie 0 75412 638428 632599 2026-05-19T19:54:18Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638428 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder | name = Princess Asha Okojie | country = Nigeria | birth_place = Uromi, Edo State, Nigeria | alma_mater = [[Southern New Hampshire University]] | occupation = Politician | education = Ebenezer Primary School {{!}} Adesuwa Grammar School }} '''Princess Asha Okojie (nke a makwaara dị ka Asha Okojie-Odigie) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye na-akwado ihe gbasara ọha. O so na Labour Pati ma bụrụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ na ntuliaka gọvanọ Edo steeti n'afọ 2024.''' <ref>{{Cite web|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archivedate=2024-03-17|accessdate=2026-04-12|work=nigerianobservernews.com|language=en}}</ref> == Mmalite ndụ na mmalite == Princess Asha Okojie bụ nwa afọ [[Uromi]] na Edo Steeti, Naịjirịa. Ọ si n'ezinụlọ Okojie, agbụrụ metụtara ikike ọdịnala na itinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mpaghara ahụ. Nna ya, Prince Albert Okojie, bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama na onye guzobere Action Congress . <ref name="afriq">{{Cite web|author=|date=2024-01-08|title=Becoming Asha: 2024 A New Voice, A New Direction, A New Thinking By Hope Adeniyi|url=https://afriqtalkdiaspora.com/2024/01/07/becoming-asha-a-new-voice-a-new-direction-a-new-thinking-by-hope-adeniyi/|accessdate=2026-04-12|work=AfriQtalk Diaspora|language=en}} </ref> == Mmụta == Okojie malitere njem mmụta ya na Ebenezer Primary School wee gaa ụlọ akwụkwọ Grammar Adesuwa, ha abụọ nọ na Benin City, Edo steeti. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na United States, ebe ọ nwetara nzere bachelọ sayensị na Health Information Management na Master of Business Administration (MBA) na Mahadum South New Hampshire. . <ref name="vanguard1">{{Cite web|author=Bankole|first=Idowu|date=2023-11-16|title=Amb Princess Asha aka Ine Edo: A Gem of A Woman|url=https://www.vanguardngr.com/2023/11/amb-princess-asha-aka-ine-edo-a-gem-of-a-woman/|accessdate=2026-04-12|work=Vanguard News|language=en-GB}} </ref> == Ọrụ == Okojie ewulitela ọrụ n'ofe mgbasa ozi, ndụmọdụ, na itinye aka na ọha. Ọrụ ya gụnyere itinye aka na atụmatụ itinye ego na mba ofesi ozugbo na mmekọrịta ndị si mba ọzọ. O tinyekwala aka na mbọ ndị obodo lekwasịrị anya na ọchịchị, mmepe akụ na ụba, na imekọ ihe ọnụ ụlọ ọrụ.<ref name="vanguard2">{{Cite web|author=Bankole|first=Idowu|date=2023-11-16|title=Civil Society is pivotal to economic development says Asha Okojie|url=https://www.vanguardngr.com/2023/11/civil-society-is-pivotal-to-economic-development-says-asha-okojie/|accessdate=2026-04-12|work=Vanguard News|language=en-GB}} </ref> '''Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị''', ọ nwere njikọ na Labour Pati ma pụta dị ka onye na-achọ ịbụ gọvanọ na ntuli aka Edo Steeti 2024. <ref>{{Cite news|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|work=Nigerian Observer|date=12 March 2024}}</ref> Mgbasa ozi ya kwusiri ike na ọchịchị na-agụnye, nghọta, na itinye aka na ndị nkịtị. <ref name="observer">{{Cite web|title=UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer|url=https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/|archivedate=2024-03-17|accessdate=2026-04-12|work=nigerianobservernews.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20240317054822/https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/ "UN Amb. Okojie-Odigie advocates inclusivity within LP – Nigerian Observer"]. ''nigerianobservernews.com''. Archived from [https://nigerianobservernews.com/2024/03/un-amb-okojie-odigie-advocates-inclusivity-within-lp/ the original] on 2024-03-17<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2026-04-12</span></span>.</cite></ref><ref name="observer" /> O mechara pụọ n'asọmpi ahụ ma kwado onye ọzọ.<ref name="independent">{{Cite web|author=Onoiribholo|first=Francis|date=2024-09-09|title=Edo 2024: Asue Ighodalo Stands For Brighter Future, Says Former LP Aspirant|url=https://independent.ng/edo-2024-asue-ighodalo-stands-for-brighter-future-says-former-lp-aspirant/|accessdate=2026-04-12|work=Independent Newspaper Nigeria|language=en-GB}} </ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 56v76nke7a8fwplkx7lq9tso0e5az3a Régine Pernoud 0 75507 638459 632787 2026-05-20T04:10:46Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638459 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Régine Pernoud''' (17 June 1909, Château-Chinon, Nièvre - 22 April 1998, Paris) Eprel 1998, Paris) bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye France.<ref>{{Cite news|author=Chiappalone|first=Stefano|date=2023-04-22|title=Régine Pernoud: il Medioevo oltre i pregiudizi|url=https://lanuovabq.it/it/regine-pernoud-il-medioevo-oltre-i-pregiudizi|accessdate=2023-11-04|work=La Nuova Bussola Quotidiana|language=it}}</ref> Pernoud bụ otu n'ime ndị ọkà mmụta kacha nwee nkà mmụta n'oge ochie na France na narị afọ nke 20; karịa onye ọ bụla ọzọ na-amụ ihe n'oge ya, ọrụ ya gara n'ihu ma gbasaa ọmụmụ [[:en:Joan_of_Arc|Joan nke Arc]].<ref>{{Cite book|author=Chance|first=Jane|url=https://books.google.com/books?id=5QrnjT2NT5MC|title=Women Medievalists and the Academy|publisher=[[University of Wisconsin Press]]|year=2005|isbn=978-0-299-20750-2|pages=711–721|language=en}}</ref> == Ọrụ == N'afọ 1929, ọ nwetara ''nzere bachelọ na mahadum'' nke Aix-en-Provence. Ọ kwagara Paris ebe ọ banyere na École nationale des chartes nke ọ hapụrụ na 1933 na diplọma dị ka onye na-edebe ihe ochie. N'afọ 1935, e nyere ya nzere doctorate na akụkọ ihe mere eme nke oge ochie site na Sorbonne. Ebe ọ bụ na ọ tolitere n'ezinụlọ dara ogbenye, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ (gụnyere dịka onye nkụzi, onye nkuzi, na onye na-ahụ maka ihe mgbe ochie) ka ọ na-agụcha akwụkwọ mahadum ya ma na-eche ọkwa n'ụlọ ihe mgbe ochie. O mechara bụrụ onye nlekọta na Museum of Fine Arts, Reims, na 1947, na Museum of the History of France na 1949, na National Archives, na Centre of Joan of Arc (nke o guzobere na 1974 na arịrịọ nke André Malraux). A maara ya maka ide ọtụtụ ihe banyere [[Joan nke Arc]] na ọnọdụ ụmụ nwanyị na Middle Ages (500 - 1500), dịka Robert nke Arbrissel onye na 1099 guzobere ebe obibi ndị mọnk abụọ - otu ya na ndị nọn, na otu ya na ụmụ mọnk - nke Fontevraud, ebe o tinyere onye nọnk, Petronille nke Chemillé, onye dị afọ 22, na-elekọta. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nke oge ochie, mana o bipụtakwara ọtụtụ akwụkwọ ndị ama ama. Ọ bụ onye hiwere otu ndị mmụta, [[:en:Académie_du_Morvan|Académie du Morvan]], na 1967. Ọ bụ nwanne nne Georges Pernoud, onye na-egosi usoro TV ''Thalassa''. == Onyinye == O nwetara ihe nrite ukwu nke Obodo Paris n'afọ 1978, na 1997, Académie Française nyere ya onyinye maka ọrụ ya niile. == Akwụkwọ == <templatestyles src="Refbegin/styles.css" />  == Ihe odide == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite web|language=fr-FR|author=Babelon|first=Jean-Pierre|date=2009|title=Archives de France Célébration nationale Régine Pernoud, Château-Chinon, 17 juin 1909 – Paris, 22 avril 1998|url=http://www.archivesdefrance.culture.gouv.fr/action-culturelle/celebrations-nationales/2009/litterature-et-sciences-humaines/regine-pernoud|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160609214834/http://www.archivesdefrance.culture.gouv.fr/action-culturelle/celebrations-nationales/2009/litterature-et-sciences-humaines/regine-pernoud#federation=archive.wikiwix.com&tab=url|archivedate=2016-06-09|work=Archives de France|accessdate=2026-05-12}} * {{cite web|lang=fr-FR|last=Babelon|first=Jean-Pierre|date=2009|title=Archives de France Célébration nationale Régine Pernoud, Château-Chinon, 17 juin 1909 – Paris, 22 avril 1998|url=http://www.archivesdefrance.culture.gouv.fr/action-culturelle/celebrations-nationales/2009/litterature-et-sciences-humaines/regine-pernoud|url-status=dead|archive-url=https://archive.wikiwix.com/cache/index2.php?url=http%3A%2F%2Fwww.archivesdefrance.culture.gouv.fr%2Faction-culturelle%2Fcelebrations-nationales%2F2009%2Flitterature-et-sciences-humaines%2Fregine-pernoud#federation=archive.wikiwix.com&tab=url|archive-date=2014-08-03|website=Archives de France}} {{cite conference|lang=fr|last=Benoit|first=Jean-Louis|title=Défendre le Moyen-âge : Les combats de Régine Pernoud.|trans-title=Defending the Middle Ages: the Struggles of Régine Pernoud|website=HAL.science|number=hal-00955672|publisher=[[HAL open science]]|location=Lausanne|date=October 2010|url=https://halshs.archives-ouvertes.fr/hal-00955672/document|pages=121–135}} *  {{cite encyclopedia|lang=fr|last=Clin|first=Marie-Véronique|title=Pernoud Régine (1909-1998)|encyclopedia=Encyclopædia Universalis [on line]|publisher=|location=|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/regine-pernoud/|access-date=2023-03-09}} {{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Pernoud, Regine}} [[Otú:Articles with hCards]] pt2is3p3x5i08651o19ryxkdpkbmmi8 Élisabeth Du Réau 0 75585 638480 632990 2026-05-20T10:06:40Z Eboms Divinefavour 24818 Fixed ref error 638480 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Reflist/styles.css" />Élisabeth du Réau, née '''nke Chateauvieux''' (6 Febụwarị 1937 - 6 Febụwarụ 2021), bụ onye France na-akọ akụkọ ihe mere eme na prọfesọ nke mmekọrịta mba ụwa na akụkọ ihe mere n'oge a. A maara ya nke ọma maka akụkọ ndụ ya banyere Praịm Minista France bụ Édouard Daladier,na ọrụ ya n'iwulite njirimara ndị Yuropu. O nwere ọrụ afọ iri abụọ dịka onye nkuzi akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị tupu ọ malite ọrụ agụmakwụkwọ nke karịrị afọ iri atọ. == Akụkọ ndụ == === Oge ọ bụ nwata na agụmakwụkwọ === A mụrụ ya Élisabeth de Chateauvieux n'afọ 1937, ọ malitere agụmakwụkwọ mahadum ya na Angers n'afọ 1956, wee gaa n'ihu na Mahadum Rennes.<ref name="Frank2021" /> Ọ gụsịrị nzere bachelọ ya na akụkọ ihe mere eme na Paris, na Sorbonne, na 1961.<ref name="Frank2021" /> Alụmdi na nwunye na ụmụ kwụsịrị ọmụmụ ya ruo n'afọ 1965.<ref name="Frank2021">{{Cite news|author=Frank|first=Robert|title=La mort d'Elisabeth du Réau, historienne des relations internationales|url=https://www.lemonde.fr/disparitions/article/2021/02/10/la-mort-d-elisabeth-du-reau-historienne-des-relations-internationales_6069475_3382.html|accessdate=11 February 2021|date=10 February 2021}}</ref> She was awarded a master's with highest honors (''mention très bien'') in 1968, then passed the competitive agrégation exam in history-geography in 1969.<ref name=":0">{{Cite web|title=Université Sorbonne Nouvelle - Paris 3 - MME DU REAU Elisabeth|url=http://www.univ-paris3.fr/mme-du-reau-elisabeth-14115.kjsp|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130501001633/http://www.univ-paris3.fr:80/mme-du-reau-elisabeth-14115.kjsp?|archivedate=2013-05-01|accessdate=2021-02-10|work=www.univ-paris3.fr|language=fr-FR}}</ref> She earned her doctorate in contemporary history from the University of Paris 1 Pantheon-Sorbonne in 1987, again with highest honors (''mention très honorable'').<ref name=":0" /> Her dissertation, an eight-volume study of Édouard Daladier called “Edouard Daladier et la sécurité de la France 1933-1940”, was supervised by Jean-Baptiste Duroselle.<ref>{{Cite journal|author=Watt|first=Donald Cameron|date=1995-09-01|title=Édouard Daladier, 1884-1970 . Élisabeth du Réau|url=https://www.journals.uchicago.edu/doi/abs/10.1086/245206|journal=The Journal of Modern History|volume=67|issue=3|pages=734–736|doi=10.1086/245206|issn=0022-2801}}</ref><ref name=":0" /><ref name=":1">{{Cite web|title=Élisabeth du Réau|url=https://www.theses.fr/032162308|work=theses.fr|accessdate=12 February 2021}}</ref> In 1993 she published a condensed version as a biography of Daladier, ''Édouard Daladier, 1884-1970''. This, as well as her 1996 book, ''Histoire de l’idée européenne au XX<sup>e</sup> siècle (''transl. History of the idea of Europe in the 20th century), became the works for which she is best known.<ref name="ahcesr">{{Cite web|title=Hommage à Élisabeth du Réau|url=https://ahcesr.hypotheses.org/2175|work=Historiens contemporanéistes|date=2021|doi=10.58079/auv0|accessdate=10 February 2021|language=fr-FR|author=articlecollectif}}</ref> === Ọrụ === Malite na 1960, Du Réau kụziri na ụlọ akwụkwọ onwe onye ruo afọ iri.<ref name="Frank2021">{{Cite news|author=Frank|first=Robert|title=La mort d'Elisabeth du Réau, historienne des relations internationales|url=https://www.lemonde.fr/disparitions/article/2021/02/10/la-mort-d-elisabeth-du-reau-historienne-des-relations-internationales_6069475_3382.html|accessdate=11 February 2021|date=10 February 2021}}</ref> Site na 1970 ruo 1979 Du Réau kụziri azụmahịa na akụkọ ihe mere eme na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Laon na Lycée Janson-de-Sailly na Paris.<ref name="Frank2021" /> A họpụtara ya dị ka onye nkuzi na akụkọ ihe mere eme nke oge a na Mahadum Le Mans na 1980 ma bulie ya ka ọ bụrụ prọfesọ na 1989. <ref name="Frank2021" /> Ọ kwagara na Mahadum Sorbonne Nouvelle Paris 3 na 1993.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://data.bnf.fr/fr/12324677/elisabeth_du_reau/|title=Élisabeth du Réau|work=BnF Data|language=French}}</ref><ref name="ahcesr">{{Cite web|title=Hommage à Élisabeth du Réau|url=https://ahcesr.hypotheses.org/2175|work=Historiens contemporanéistes|date=2021|doi=10.58079/auv0|accessdate=10 February 2021|language=fr-FR|author=articlecollectif}}</ref> O ji oche Jean Monnet mee ihe site na 1998 ruo 2004. Ọrụ ya lekwasịrị anya na akụkọ ihe mere eme nke amụma mba ofesi nke France, mana ọ gụnyekwara akụkọ ihe mere eme nke njikọta Yuropu, itinye aka ọhụrụ n'ihe gbasara oge agha dị n'etiti, arụmụka n'etiti ndị ọkà mmụta, na nchekwa Yuropu mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị.<ref name="ahcesr" /> Ọ duru ọtụtụ mmemme doctorate na ọrụ nyocha. Otu bụ mmemme mmekorita n'etiti mahadum French, Central na Eastern Europe na-atụle ma mmepe agụmakwụkwọ na nchịkwa. Du Réau ghọrọ osote onyeisi oche nke Mahadum Sorbonne Nouvelle Paris 3 site na 1993 ruo 2005. Ọ bụ osote onyeisi oche nke Institute for the History of Contemporary International Relations na onyeisi oche nke Association des historiens contemporanéistes de l'enseignement supérieur et de la recherche site na 1997 ruo 2006.<ref>{{Cite web|author=articlecollectif|title=Hommage à Élisabeth du Réau|url=https://ahcesr.hypotheses.org/2175|accessdate=2021-04-15|work=Historiens contemporanéistes|date=2021|doi=10.58079/auv0|language=fr-FR}}</ref> Du Réau nwetara ọkwa emerita na 2005 mana ọ gara n'ihu na-eduzi seminarị doctorate ma na-ahụ maka edemede, na-elekọta ihe karịrị iri na abụọ n'oge ezumike nka ya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Université Sorbonne Nouvelle - Paris 3 - MME DU REAU Elisabeth|url=http://www.univ-paris3.fr/mme-du-reau-elisabeth-14115.kjsp|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130501001633/http://www.univ-paris3.fr:80/mme-du-reau-elisabeth-14115.kjsp?|archivedate=2013-05-01|accessdate=2021-02-10|work=www.univ-paris3.fr|language=fr-FR}}</ref> N'ozuzu ya, o duziri akwụkwọ edemede doctoral iri abụọ na itoolu ma duzie nyocha nke akwụkwọ edemede doctoral asatọ n'ọrụ ya.<ref name="ahcesr" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=Élisabeth du Réau|url=https://www.theses.fr/032162308|work=theses.fr|accessdate=12 February 2021}}</ref> Élisabeth du Réau nwụrụ n'abalị isii nke ọnwa Febụwarị afọ 2021, ụbọchị ọmụmụ ya nke afọ 84.<ref name="ahcesr" />{{Cite web|title=Hommage à Élisabeth du Réau|url=https://ahcesr.hypotheses.org/2175|work=Historiens contemporanéistes|date=2021|doi=10.58079/auv0|accessdate=10 February 2021|language=fr-FR|author=articlecollectif}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFarticlecollectif2021">articlecollectif (2021). [https://ahcesr.hypotheses.org/2175 "Hommage à Élisabeth du Réau"]. ''Historiens contemporanéistes'' (in French). [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.58079/auv0|10.58079/auv0]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 February</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/fred_sallee/status/1358467883261718541|title=L'historienne Elisabeth du Réau vient de nous quitter, à l'âge de 83 ans. Son œuvre sur la construction européenne, ainsi que sur Édouard Daladier, a nourri et inspiré des générations d'étudiants et d'historiens. Nous lui devons beaucoup. Pensées.|date=7 February 2021|work=Twitter|language=French}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == Du Réau bụ onye dere ọtụtụ akwụkwọ gụnyere: <ref name=":2">{{Cite web|url=https://data.bnf.fr/fr/12324677/elisabeth_du_reau/|title=Élisabeth du Réau|work=BnF Data|language=French}}</ref> * ''Édouard Daladier, 1884-1970'' (1993) * Echich''<sup>e</sup> nke Europe na narị afọ nke iri abụọ, site na akụkọ ifo gaa na eziokwu'' (1996) * ''Usoro Ụwa, site na Versailles ruo San Francisco, June 1919-June 1945'' (2007) * Ihe owuwu Europe na narị afọ nke iri abụọ: ntọala, ihe ịma aka, ihe ịma mma (2007) Ọ dezigharịrị ma ọ bụ soro dezigharịa ọtụtụ mpịakọta edezigharịrị, gụnyere: * ''Ọ̀ Bụ Ndị A Ma Ama na Europe? Ndị Europe? Ihe owuwu nke oghere Europe (1945-1960) '' (1997) * ''Ọganihu ndị Europe. Ebe ọhụrụ, ndị na-eme ihe nkiri ọhụrụ: 1969-1981'' (ya na Robert Frank , 2003) * ''Ọganihu na nguzogide ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mpaghara ọhụrụ nke Europe'' (ya na Christine Manigand, 2005) * N'ihe gbasara njikọta Europe, ntinye na njedebe nke usoro Helsinki site na 1975 ruo taa (na Christine Manigand, 2005) * ''Arụmụka banyere iwu maka Europe, ihe mgbochi na atụmanya 2005-2008'' (na Alain Laquièze, 2007) * Maréchal Jean de Lattre - Ọ dịghị Subir, E dere 1914-1952 (ya na André Kaspi, Marc Michel, Guy Pedroncini, 1984) <ref>{{Cite web|title=Ne pas subir - Écrits, 1914-1952 PDF - tersprogitmipernews1|url=https://sites.google.com/a/dt.books-now.com/en27/9782259290579-71diamiGEeccin66|accessdate=2021-04-15|work=sites.google.com}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}}{{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Du Réau, Élisabeth}} [[Otú:Articles with hCards]] dg5fu36uor7rbyec0xvjlvigj6ixr09 Sandra Laugier 0 75599 638469 633016 2026-05-20T06:27:28Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638469 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Sandra Laugier''' bụ onye ọkà ihe ọmụma nke France, onye na-arụ ọrụ na nkà ihe ọmụma omume, nkà ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nkà ihe ọmụma nke asụsụ, ọmụmụ ihe gbasara okike, na omenala ndị mmadụ. Ọ bụ prọfesọ zuru oke nke nkà ihe ọmụma (classe exceptionnelle, prọfesor mahadum) na Mahadum Paris 1 Panthéon-Sorbonne na onye isi otu Institut Universitaire de France. Ọ na-eje ozi ugbu a dị ka osote onye nduzi nke Institut des sciences juridique et philosophique de la Sorbonne (Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne/CNRS). N'afọ 2014, ọ natara utu aha Chevalier de la Légion d'honneur. N'afọ 2022, Académie française nyere ya Grand Prix Moron. N'afọ 2024, a họpụtara ya na American Philosophical Society.<ref>{{Cite web|url=https://www.amphilsoc.org/blog/american-philosophical-society-welcomes-new-members-2024|title=The American Philosophical Society Welcomes New Members for 2024}}</ref> == Ọrụ == Laugier nwetara Habilitation à Diriger des Recherches (HDR) site na Université Paris I Panthéon-Sorbonne n'afo 1997 na PhD sitere na Mahadum Paris-Sorbonne n'afo 1990. Ọ bụ nwa akwụkwọ gụchara akwụkwọ na Mahadum Harvard, ma burukwa nwa akwụkwọ mahadum na Ecole Normale Supérieure. Laugier nwere ọtụtụ ọkwa na Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS), gụnyere osote onye nduzi nke Division for Humanities and Social Sciences (INSHS) site na 2010 ruo 2017 na onye ndụmọdụ pụrụ iche "Science in Society" nye onye isi oche nke CNRS site na 2016 ruo 2017. Otu n'ime ndị guzobere Institut du Genre na CNRS, Laugier jere ozi dị ka onye isi oche ya site na 2012 ruo 2018 na dị ka onye nduzi nke Kansụl Sayensị site na 2018 ruo 2022. Ọ rụkwara ọrụ dị ka ọkachamara maka European Commission na dị ka onye otu maka European Research Council (ERC). Laugier bụ onye dere ọtụtụ akwụkwọ gbasara Nkà ihe ọmụma asụsụ nkịtị (Ludwig Wittgenstein, [[J. L. Austin|John L. Austin]]), Nkà ihe ọmụma omume (omume zuru oke, ụkpụrụ omume nke nlekọta), nkà ihe mere eme nke America (Stanley Cavell, Henry David Thoreau, Ralph Waldo Emerson), ọmụmụ nwoke na nwanyị, ọdịbendị a ma ama (usoro TV ), na, n'oge na-adịbeghị anya, ọchịchị onye kwuo uche ya na nnupụisi obodo. Ọ bụ onye nsụgharị French nke ọtụtụ ọrụ Stanley Cavell ma bụrụkwa otu n'ime ndị na-eme ihe onwunwe ya. Laugier akụziwo na mahadum dị iche iche gburugburu ụwa, gụnyere dị ka prọfesọ nleta na Mahadum Toronto (2022), Mahadum Boston (2019) na Mahadum Sapienza nke Rom (2019), onye na-eme nchọpụta nleta na Max Planck Institute (Berlin), prọfesor nleta na Johns Hopkins University, prọfesụ nleta na Pontifical University (Lima), na prọfesị nleta "Chaire invitée" na Facultés Saint-Louis (Bruxelles). Kemgbe afọ 2019, ọ bụ onye isi nchọpụta nke mmemme ERC ''Demoseries'' nke raara onwe ya nye nkà ihe ọmụma nke usoro TV.<ref>{{Cite web|url=https://www.demoseries.eu/team|title=demoseries.eu|accessdate=2020-12-08|archivedate=2022-03-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220331075959/https://www.demoseries.eu/team}}</ref> Laugier bụ onye nchịkọta akụkọ nke usoro akwụkwọ abụọ: ''TV-Philosophy'', nke Exeter Press bipụtara (ya na Robert Sinnerbrink na Martin Shuster) na ''Philoséries'', nke Vrin bipụtara (ye na Sylvie Allouche). Ọ bụ onye so na bọọdụ nchịkọta akụkọ / sayensị nke ''Archives de Philosophie, British Journal for the History of Philosophy, European Journal of Pragmatism and American Philosophy, Iride, Revue de Métaphysique et de Morale, na Multitudes''. Ọzọkwa, ọ bụ onye so na kọmitii sayensị nke Vocabulaire européen des philosophies, dictionnaire des intraduisibles, ed. Barbara Cassin (Le Seuil/Le Robert, 2004). Ọ bụkwa onye otu kansụl sayensị nke "Citéphilo" (Lille), "PHILOSOPHIA" (St Emilion) na La fondation Maison des sciences de l'homme (FMSH) (Paris). Tụkwasị na nke a, ọ na-eje ozi dị ka onye otu ndị ọka ikpe nke Monaco Philosophy Prize. Laugier bụ onye edemede na akwụkwọ akụkọ French ''Libération''. == Ndekọ Akwụkwọ == === Akwụkwọ === * ''L'Anthropologie logique de Quine'', Paris, Vrin, 1992 * ''Onye nkwado la philosophie: La philosophie américaine aujourd'hui'', Paris, PUF, 1999 (mbipụta ọhụrụ agbasawanye, Vrin, 2014) * ''Du réel à l'ordinaire: Quelle philosophie du langage aujourd'hui ?'', Paris, Vrin, 1999 (a sụgharịrị ya n'asụsụ Bekee, Mahadum Chicago Press, 2013) * ''Faut-il encore écouter les intellectuels?'', Paris, Bayard, 2003 * ''Une autre pensée politique américaine: La démocratie radiale, de RW Emerson à S. Cavell'', Paris, Michel Houdiard, 2004 * ''Gịnị ga-abara gị uru?'' (ya na Patricia Paperman na Pascale Molinier), Paris, Payot, 2009 * ''Wittgenstein: Les sens de l'usage'', Paris, Vrin, 2009 * ''Wittgenstein: Le mythe de l'inexpressivité'', Paris, Vrin, 2010 * ''Kedu otu esi ahọrọ democratie?'' (ya na Albert Ogien), Paris, La Découverte, 2010 * ''Ihe Mere Anyị Ji Kwesịa Nkà Ihe Ọmụma Asụsụ Nkịtị'', Chicago, Mahadum Chicago Press, 2013 * ''Face aux désastres: Une mkparịta ụka à quatre voix sur la folie, le care et les grandes détresses mkpokọta'' (ya na Anne M. Lovell, Stefania Pandolfo, Veena Das), Paris, Ithaque, 2013 * ''Le Principe démocratie'' (ya na Albert Ogien), Paris, La Découverte, 2014 * ''Onye na-akwado nkà ihe ọmụma: Stanley Cavell et la philosophie en Amérique'', Paris, Vrin, 2014 * ''Etica e politica dell'ordinario'', Milano, LED Edizioni, 2015 * ''Antidémocratie'', (ya na Albert Ogien), Paris, La Découverte, 2017 * ''Nos vies na usoro'', Paris, Climats, 2019 * ''La société des vulnéables. Leçons féministes d'une ọgba aghara'' (ya na Najat Vallaud-Belkacem), Paris, Gallimard, 2020 * ''Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nkịtị. Nlekọta, Ụkpụrụ Omume, na Ụdị Ndụ'', Leuven, Peeters, 2020 * ''Eloge de l'ordinaire, entretiens avec Philippe Petit'', Le Cerf, 2021 * ''Mkpọchi/La seconde vague des séries féministes'', AOC livres, 2021 * ''Reinventer l'espace ọha'' (ya na Yves Cohen, Nilüfer Göle, na Richard Rechtman), mbipụta CNRS, 2022 * ''[https://www.exeterpress.co.uk/products/tv-philosophy Nkà ihe ọmụma TV: Otu usoro TV si agbanwe echiche anyị]'', Exeter Press, 2023 * [https://www.exeterpress.co.uk/products/tv-philosophy-in-action ''Nkà ihe ọmụma TV n'ọrụ: Ụkpụrụ na Ndọrọndọrọ Ọchịchị nke Usoro TV''], Exeter Press, 2023 === Akwụkwọ edeziri === * ''Physique et réalité'' (nke e jikọtara ya na Michel Bitbol ), Paris, mbipụta Diderot, Paris, 1997 * ''Les mots de l'esprit: Wittgenstein et la philosophie de la psychologie'' (nke Christiane Chauviré na Jean-Jacques Rosat jikọtara), Paris, Vrin, 2001 * ''Carnap et la Construction logique du monde'', Paris, Vrin, 2001 * ''Stanley Cavell, cinéma na philosophie'' (nke Marc Cerisuelo dekọtara), Paris, Presses de la Sorbonne Nouvelle, 2001 * ''Wittgenstein: Métaphysique et jeu de langage'', Paris, PUF, 2001 * ''Wittgenstein, dernières pensées'' (nke Jacques Bouveresse na Jean-Jacques Rosat jikọtara), Marseille, Agone, 2002 * ''Husserl et Wittgenstein: De la description de l'expérience à la phénoménologie linguistique'' (nke Jocelyn Benoist jikọtara ya), Hildesheim, Olms, 2004 * ''Textes-clés de philosophie des sayensị'' (nke Pierre Wagner deziri), mpịakọta 2, Paris, Vrin, 2004 * ''Langage ordinaire et métaphysique – Strawson'' (nke Jocelyn Benoist jikọtara ya), Paris, Vrin, 2005 * ''Akwụkwọ ọkọwa okwu de la pornographie'' (nke Philippe Di Folco deziri), Paris, PUF, 2005 * ''Le souci des autres – éthique et politique du care'' (nke Patricia Paperman jikọtara ya), Paris, Éditions de l'EHESS, 2006 * ''L'ordinaire na ndọrọ ndọrọ ọchịchị'' (nke Claude Gautier jikọtara ya), Paris, PUF, 2006 * ''Ethique, litterature, vie humaine'', Paris, PUF, 2006 * ''Lire les Recherches Philosophiques de Wittgenstein'' (nke e jikọtara ya na Christiane Chauviré), Paris, Vrin, 2006 * ''Kwuru penser l'autonomie? Entre compétences et dépendances'' (nke Marlène Jouan jikọtara), Paris, PUF, 2008 * ''Normativités du sens commun'' (nke Claude Gautier jikọtara ya), Paris, PUF, 2009 * ''Textes-clés de philosophie du langage'' (nke Bruno Ambroise deziri), mpịakọta 2, Paris, Vrin, 2009, 2010 * ''Qu'est-ce que le care ('' ya na P. Paperman na P. Molinier dere ya), Payot, Paris, 2009. * ''La voix et la vertu: Variétés du perfectionnisme moral'', Paris, PUF, 2010 * ''JL Austin et la philosophie du langage ordinaire'' (nke Christophe Al-Saleh jikọtara ya), Hildesheim, Olms, 2011 * ''Tous adịghị ike? Ethique du care, les animaux et l'environnement'', Paris, Payot, 2012 * ''La philosophie analytique'' (nke emechiri ya na Sabine Plaud), Paris, Ellipses, 2012 * ''Nkà ihe ọmụma: Buffy – Tueuse de vampires'' (nke ya na Sylvie Allouche dekọtara), Paris, Bragelonne, 2014 * ''Formes de vie'' (nke Estelle Ferrarese jikọtara ya), mbipụta CNRS, 2018 * ''Le pouvoir des liens faibles'' (nke Alexandre Gefen jikọtara ya), mbipụta CNRS, 2020 * ''Concepts de l'ordinaire'' (nke ya na Pierre Fasula jikọtara), mbipụta de la Sorbonne, 2021 * ''Perlocutoire'' (nke Daniele Lorenzini deziri), mbipụta Mare et Martin, 2021 * ''Des enjeux publics de la pandémie'' (nke Christine Noiville na Xavier Philippe dekọtara), mbipụta Mare et Martin, 2021 * ''Akwụkwọ Cavell nke a kpọrọ "Must We Pụtara Ihe Anyị Na-ekwu?" na Fifty'' (ya na Juliet Floyd na Greg Chase jikọrọ aka), Cambridge University Press, 2022 * ''Les usages de l'usage'' (nke Béatrice Godart-Wendling jikọtara ya), ISTE, Londres, 2022 * ''[https://archive-ouverte.vrin.fr/item/allouche_24_heures_chrono_naissance_du_genre_securitaire_2021 24h oge. Aux origines du genre sécuritaire]'' (nke ejiri Sylvie Allouche dezie), Vrin, ohere mepere emepe, 2022 * ''Series TV, Laboratoire d'éveil ndọrọ ndọrọ ọchịchị'', mbipụta CNRS, Paris 2023 * ''[https://www.exeterpress.co.uk/products/television-with-stanley-cavell-in-mind Televishọn nke Stanley Cavell nọ n'uche]'' (ya na David LaRocca jikọrọ aka), Exeter Press, 2023 === Edeziri mbipụta akwụkwọ akụkọ pụrụ iche === * "Laghachi azụ n'omume ọma?” (nke ya na Laurent Jaffro dekọtara), ''Cités'', 2001 * "Moritz Schlick et le tournant de la philosophie", ''Etudes Philosophiques'', 2001 * "Wittgenstein 1889-1951", ''Archives de philosophie'', 2001 * "Ralph Waldo Emerson: L'autorité du scepticisme", ''Revue Française d'Etudes Américaines'', 2002 * "Naturalisme(s): Héritages contemporains de Hume", ''Revue de métaphysique et de morale'', 2003 * "Politiques de la pornographie" (nke Michela Marzano deziri), ''Cités'', 2003 * "Après la structure: Kuhn et les révolutions scientifiques", ''Archives de philosophie'', 2003 * "Usages d'Austin" (nke Isabelle Thomas-Fogiel dekọtara), ''Revue de métaphysique et de morale'', 2004 * "Morale et métaphysique chez GE Moore" (nke Emmanuel Picavet jikọtara ya), ''Revue de métaphysique et de morale'', 2006 * "La contrainte", ''Actes de savoirs.'' ''Revue de l'IUF'', 2007 * "Quine et l'analyticite", ''Archives de philosophie'', 2009 * "Wittgenstein ndọrọ ndọrọ ọchịchị" (nke Marie-Anne Lescourret jikọtara), ''Cités'', 2009 * "Politiques du care" (nke Pascale Molinier dekọtara), ''Multitudes'', 2009 * "Ịchọkarị izu okè, Ịgbanwe Ndụ, Ịkwalite Ndụ" (ya na Piergiorgio Donatelli haziri ya), ''Akwụkwọ akụkọ European Journal of Pragmatism and American Philosophy'', 2011 * "Grammaires de la vulnérabilité" (nke Marie Gaille jikọtara ya), ''Raison Publique'', 2011 * "Stanley Cavell", ''akwụkwọ akụkọ International de philosophie'', 2011 * "Le retour à la vie ordinaire", ''Raison Publique'', 2013 * "Nlekọta na Nchekwa Mmadụ", ''Iride'', 2013 * "Nlekọta, ọdachi, capabilités", ''Raison Publique'', 2014 * "Nouveaux vivants" na "Le care des robots", ''Multitudes'', 2015 * "Genre na gburugburu", ''Cahiers du Genre'', 2015 * "Politique des formes de vie", ya na E. Ferrarese, ''ndọrọ ndọrọ ọchịchị Raisons'', 2015 * "Robotik Ọhụrụ, Ihe Ndị Dị Ndụ Ọhụrụ", ''Iride'', 2016 * "Scepticisme, pragmatisme na philosophie du langage ordinaire", ya na D. Zapero, ''Raison Publique'', 2016. * "L'invention des forms de vie", ''Multitudes'', ọ dịghị 71, 2018 * "Symposia - Democrazia e scienze partecipative", ''Iride'', mba 3, 2019 * "Onye na-eme ihe n'echeghị echiche na onye na-eme ihe n'echeghị echiche", onye nduzi ya na D. Lorenzini, ''Ajụjụ'', 2019 * "Le patriarcat Bouge encore", ''Multitudes'', ọ dịghị 78, 2020 * "L'autre société des séries (ya na A. Kyrou)", ''Multitudes'', ọ dịghị 84, 2021 * "Ụkpụrụ na Ndọrọndọrọ Ọchịchị nke Usoro Ihe nkiri TV", ''Nkà Ihe Ọmụma Mepee'', 2021 * "100 ans de Tractatus logico-philosophicus", ''Revue internationale de philosophie'', 2022 * "Les séries télévisées pensent-elles?", ''Revue internationale de philosophie'', 2022 === Ntụgharị asụsụ === * S. Cavell, ''Une nouvelle Amérique encore inapprochable, de Wittgenstein à Emerson'' (''America a na-apụghị ịbịaru nso''), Combas, L'éclat, 1991 * S. Cavell, ''Statuts d'Emerson: Constitution, philosophie, politique'', olu na-agụnye ihe ngosi na nsụgharị nke Cavell's na Emerson's edemede, Combas, L'éclat, 1992 * S. Cavell, ''A la recherche du bonheur: Hollywood et la comedie du remariage'' (''Nchụso obi ụtọ''), Paris, Cahiers du Cinéma, 1993 (ya na Christian Fournier) * S. Cavell, ''Conditions nobles et ignobles: La constitution du perfectionnnisme moral émersonien'' (''Ọnọdụ Handsome and Unhandsome''), Combas, L'éclat, 1993 (ya na Christian Fournier) * S. Cavell, ''Les Voix de la raison'' (''The Claim of Reason''), Paris, Seuil, 1996 (ya na Nicole Balso) * A. Gibbard, ''Sagesse des choix, justesse des sentiments: Une théorie du ikpe normatif'' (''Nhọrọ amamihe, Apt Feelings''), Paris, PUF, 1996 * S. Cavell, ''Un ton pour la philosophie'' (''A Pitch of Philosophy''), Paris, Bayard, 2003 (ya na Elise Domenach) * WV Quine, ''D'un point de vue logique'' (''Site n'echiche ezi uche''), Paris, Vrin, 2003 (nsụgharị mkpokọta) * RW Emerson, ''Essais: Histoire, Destin, Expérience, Compensation'', Paris, Michel Houdiard, 2005 (ya na Christian Fournier) * S. Cavell, ''Dire et vouloir dire'' (''Must Anyị Pụtara Ihe Anyị Na-ekwu?''), Paris, Éditions du Cerf, 2009 (ya na Christian Fournier) * S. Cavell, ''Qu'est-ce que la philosophie américaine?'', Paris, Folio Gallimard, 2009 (ya na Christian Fournier) * S. Cavell, ''Si j'avais su…'' (''Obere m maara''), Paris, Éditions du Cerf, 2014 (ya na Jean-Louis Laugier) * S. Cavell, ''A la recherche du bonheur, Hollywood et la comedie du remariage'' (''Nchụso obi ụtọ''), Vrin, Paris, mbipụta ọhụrụ, nwere ihe ngosi ọhụrụ. * S. Cavell, ''Ebe a na Ebe ahụ'' (ndepụta ya na N. Bauer na A. Crary), Harvard University Press, 2022 * S. Cavell, ''A la recherche de l'ordinaire'', Vrin, na-abia 2023 === Edemede === * E nwere ike ịchọta akwụkwọ na akwụkwọ ndị a họọrọ na [https://web.archive.org/web/20220805205539/https://univ-paris1.academia.edu/SandraLaugier ibe Academia] nke onye dere ya. Archived na ibe [https://hal.science/search/index/?q=%2A&rows=30&authIdPerson_i=1150569&sort=producedDate_tdate+desc HAL] * Ndepụta zuru oke nke mbipụta dị na [https://sandralaugier.wordpress.com/english/ weebụsaịtị] nke onye dere ya * A na-akpọsa akwụkwọ na mgbasa ozi ya n'oge na-adịbeghị anya na [https://www.facebook.com/sandralaugierP1 ibe Facebook] nke onye dere ya. === Akwụkwọ ndị ahọpụtara n'asụsụ Bekee dị n'ịntanetị === * "[https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/opphil-2022-0198/html Ịnara Usoro Ihe Omume TV nke Ọma]", ''Nkà Ihe Ọmụma Mepee'', mpịakọta nke 5, mbipụta nke 1, 2022, peeji nke 250–253. https://doi.org/10.1515/opphil-2022-0198 * "[https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/opphil-2020-0165/html Usoro Ndị Dị n'Iyi Egwu]", ''Nkà Ihe Ọmụma Mepee'', mpịakọta nke 5, mbipụta nke 1, 2022, peeji nke 155–167. https://doi.org/10.1515/opphil-2020-0165 * "[https://academic.oup.com/monist/article-abstract/103/4/391/5905787 Necroology of Ontology: Putnam, Ethics, Realism] ", ''The Monist'', mpịakọta 103, mbipụta nke 4, Ọktoba 2020, peeji nke 391–403 * "[https://web.archive.org/web/20220530103214/https://www.academia.edu/38017645/Disobedience_as_Resistance_to_Intellectual_Conformity Nnupụisi Dị Ka Nguzogide Nkwenye Uche] Archived", ''Ajụjụ Dị Mkpa'' 45, 2019 * "[https://www.pdcnet.org/gfpj/content/gfpj_2018_0039_0002_0367_0401 Nsogbu nke Nkịtị: Goffman, onye na-agụ Austin] ", 2018 * "[https://www.nordicwittgensteinreview.com/article/view/3364 Olu Dị Ka Ụdị Ndụ na Ụdị Ndụ] ", 2015 * [https://sandralaugier.files.wordpress.com/2015/03/normativity-of-the-ordinary.pdf "Nhazi nke Nkịtị: Okwu Mmezu na Eziokwu Mmekọrịta Mmadụ"] * [https://web.archive.org/web/20191101183029/https://sandralaugier.files.wordpress.com/2015/03/laugier-romanticism-democracy.pdf "Ịhụnanya nke Ọchịchị Onye Ochịchị: Emerson, Thoreau, Cavell, Malick"] Archived * "[https://www.jstor.org/stable/43611278 Omenala Ndị A Ma Ama, Nkatọ Nkịtị: Nkà Ihe Ọmụma nke Ụdị Obere]", Akwụkwọ Akụkọ MLN | Johns Hopkins University Press, 2012 * "[https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/phin.12197 Nke a bụ anyị. Wittgenstein na mmekọrịta mmadụ na ibe ya] ", 2012 * [https://sandralaugier.files.wordpress.com/2015/03/mwm-ci.pdf "Okwu Mmalite nke mbipụta French nke ''Must We Mean What We Say?'' "], ''Nnyocha Dị Mkpa'', mpịakọta nke 37 (2011), nke 4, pp.&nbsp;627–651 * [https://sandralaugier.files.wordpress.com/2015/03/the-will-to-see.pdf "Uche Ịhụ"] , ''Akwụkwọ akụkọ Nkà Ihe Ọmụma nke Ndị Mmụta Gụsịrị Akwụkwọ'', mpịakọta 34 (2013), nke 2, pp.263–281 * [https://muse.jhu.edu/article/589904/pdf "Ụkpụrụ Nlekọta Dị Ka Ndọrọndọrọ Ọchịchị nke Nkịtị"] * [http://www.materialifoucaultiani.org/en/materiali/altri-materiali/55-intervista-a-sandra-laugier-e-albert-ogien/113-laugier-ogien-intervista-1.html Ajụjụ ọnụ ya na Sandra Laugier na Albert Ogien gbasara nnupụisi obodo] * [http://olponline.wordpress.com/2010/09/28/oct-14-sandra-laugiers-passages/ Ihe ndị e dere gbasara Stanley Cavell] === N'asụsụ French === * [https://www.cairn.info/publications-de-Laugier-Sandra--636.htm Akwụkwọ Sandra Laugier na Cairn.info] * [http://www.liberation.fr/auteur/6377-sandra-laugier Akụkọ Sandra Laugier na ''Libération''] * [https://blogs.mediapart.fr/sandra-laugier/blog Akụkọ Sandra Laugier na ''Mediapart''] * [http://www.multitudes.net/author/sandra-laugier/ Akụkọ Sandra Laugier na ''Multitudes''] == Ntụaka == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] b8tudvgumq8t28pht4iltkjf2dtioja Prince Ihekwoaba 0 75847 638427 637982 2026-05-19T19:49:24Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 638427 wikitext text/x-wiki   '''Prince Ihekwoaba''' // i (amụrụ na Nọvemba 9, 1989) bụ onye bụbu onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa. == Ọrụ == Ihekwoaba bụ onye mmeri nke Canadian Soccer League na Serbian White Eagles FC. <ref name="Team roster">{{Cite web|url=http://www.serbianwhiteeagles.ca/updates/|author=Serbian White Eagles FC|title=Team roster|accessdate=2008-08-25|date=2008-07-24|archivedate=2008-08-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080809011917/http://www.serbianwhiteeagles.ca/updates/}}</ref> == Nsọpụrụ == === White Eagles nke Serbia === * CSL Championship: 2008 == Edemsibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] n35q8pe1zve4z7hu3d0iraoehqnnmey Ụlọ Isii 0 75901 638460 638303 2026-05-20T04:45:20Z EzigboOmenana 7568 638460 wikitext text/x-wiki Ụlọ Isii bụ ejije ntọọchị emepụtara n’ahọ 2016.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt21744644/|title=Ụlọ Isii|author=IMDB|work=IMDB}}</ref> Ọ gbasara otu ezinaụlọ nụrụ na nna ha ga-enweta ego ezumike ya. Ebidoro igosi ya na YouTube n'ahọ 2022.<ref>{{Cite web|title=ULO ISII|url=http://www.youtube.com/playlist?list=PLZ7WS_P8K1zDXidDrfd8P3NTYDP0WTHBn|work=YouTube|accessdate=2026-05-20|language=en}}</ref> Onye kepụtara ya bụ Paul Igwe.<ref name=":0" /> [[Stan Nze]] na Chinenye Uyanna bụ ụfọdụ ndị so n'ejije nke a. <big>Maka ya</big> <big>Ndị so</big> * Stan Nze bụ Obinna. * Emma Ayalogu bụ Ọsọndụ. * Florence Onuma bụ Magaret. * Chinenye Uyanna bụ Adaobi. * Deborah Anugwa bụ Ifeọma. * Isaac C. Kingsley bụ Iheanachọ.<ref name=":0" /> <big>Mmepụta</big> <big>Ihe ekwuru maka ya</big> 19p83bbvbt0cw5y42muzxrz0hk1kbuf 638461 638460 2026-05-20T04:48:56Z EzigboOmenana 7568 638461 wikitext text/x-wiki ''Ụlọ Isii'' bụ ejije ntọọchị emepụtara n’ahọ 2016.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt21744644/|title=Ụlọ Isii|author=IMDB|work=IMDB}}</ref> Ọ gbasara otu ezinaụlọ nụrụ na nna ha ga-enweta ego ezumike ya. Ebidoro igosi ya na YouTube n'ahọ 2022.<ref>{{Cite web|title=ULO ISII|url=http://www.youtube.com/playlist?list=PLZ7WS_P8K1zDXidDrfd8P3NTYDP0WTHBn|work=YouTube|accessdate=2026-05-20|language=en}}</ref> Onye kepụtara ya bụ Paul Igwe.<ref name=":0" /> [[Stan Nze]] na Chinenye Uyanna bụ ụfọdụ ndị so n'ejije nke a. <big>Maka ya</big> <big>Ndị so</big> * Stan Nze bụ Obinna. * Emma Ayalogu bụ Ọsọndụ. * Florence Onuma bụ Magaret. * Chinenye Uyanna bụ Adaobi. * Deborah Anugwa bụ Ifeọma. * Isaac C. Kingsley bụ Iheanachọ.<ref name=":0" /> <big>Mmepụta</big> <big>Ihe ekwuru maka ya</big> r77jtxtd5i4ndsdxcklkz6vrbq7x296 Catherine nke Etchea 0 75921 638399 2026-05-19T15:49:26Z Chigozirim2005 19722 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1336728090|Catherine d'Etchéa]]" 638399 wikitext text/x-wiki   Catherine d'Etchéa, pen aha Paulette Boudet, (1920 – 2 Maachị 2007) bụ onye odee France, onye mmeri nke Prix du Livre Inter na 1975. == Ọrụ ndị a họọrọ == * 1975: ''Ebe obibi na ndị mmadụ'', akụkọ mkpirikpi, Mbipụta Gallimard, Prix du Livre Inter * 1976: ''Ndị mmadụ n'ihu ọha, ndụ onwe onye'', Mbipụta nke Round Table * 1988: ''Agha a abụghị nke gị'', Fayard,   == Njikọ mpụga == * Catherine d'Etchéa na saịtị nke Éditions Gallimard * ''Obe'' edemede Paulette Boudet nwụrụ na 22 Febụwarị Archived 2016-12-30 at the Wayback Machine on La Croix (2 Machị 2007) * [http://www.editions-beatitudes.com/f/index.php?sp=livAut&auteur_id=59 Paulette Boudet] na mbipụta nke Béatitudes qgrrd58m4919f05tizmb0tbbcbsttbs Renee Marie Gouraud nke Ablancourt 0 75922 638404 2026-05-19T17:50:36Z Chigozirim2005 19722 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1333560750|Renée Marie Gouraud d'Ablancourt]]" 638404 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Reflist/styles.css" />  Renée Marie Gouraud d'Ablancourt, née '''Marie Renée Joséphine Meslet''' ((1853-10-01) October 1, 1853 - (1941-05-13) May 13, 1941), <ref>{{Cite web|title=Renée Gouraud D'Ablancourt|url=https://www.noosfere.org/livres/auteur.asp?numauteur=2147211186&Niveau=bio|accessdate=2024-07-19|work=www.noosfere.org|language=fr}}</ref> bụ onye France na-ede Akwụkwọ akụkọ ịhụnanya, akụkọ ifo mere eme na akụkọ sayensị. Ọ na-eji aha mkpịsị akwụkwọ bụ Renée Marie Gouraud d'Ablancourt, na-eji aha di ya (di na nwunye ya bụ Georges François Marie Lucien Gouraud en 1872) na akụkụ nke nne ya (Julie Clotilde Emerance Perrot d'Ablancourt). Odekwara n'okpuru aha mkpịsị akwụkwọ dị iche iche dị ka René d'Anjou, Pierre d'Anjou ma ọ bụ Perrot d'Blancourt, dịka ntụaka maka mmalite ya na mpaghara Anjou ochie. == Akụkọ ndụ == [[Faịlụ:Véga_la_magicienne.jpg|thumb|Véga la magicienne, onye dike nke L'Oiselle <ref>{{Cite journal|author=Reyns-Chikuma|first=Chris|date=2015-05-09|title=Xavier Fournier, Super-héros: une histoire française|url=https://journals.openedition.org/belphegor/566|journal=Belphégor. Littérature populaire et culture médiatique|language=fr|issue=13–1|doi=10.4000/belphegor.566|issn=1499-7185}}</ref> na mkpuchi mbụ nke mbipụta 1912.]] Renée Marie Gouraud d'Ablancourt, onye aha amụrụ ya bụ Marie Renée Joséphine Meslet, mụrụ na 1 October 1853 na Angers, na 3 de la Rue Belle-Poignée. Ndị mụrụ ya bụ René François Meslet, onye nwe ala sitere na Savennières, na Julie Perrot d'Ablancourt, ada nke onye isi ndị agha Anjou, Jean Perrot d'Ablancourt.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Nicolas-Delavigne|first=Françoise|date=2 April 2022|title=Renée Marie Gouraud d'Ablancourt (1853-1941), une romancière angevine|url=https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/|journal=Feuilles d'Ardoise|language=fr}}</ref> Renée d'Anjou malitere ide akụkọ mgbe ọ dị afọ iri na anọ ma ọ bụ iri na ise ma o yiri ka o chepụtara usoro ọmụmụ aristocratic maka Iwe ya.<ref name=":1">{{Cite news|author=Croquet|first=Pauline|date=2022-04-01|title=Oubliée pendant un siècle, L'Oiselle, première superhéroïne française, reprend son envol|url=https://www.lemonde.fr/pixels/article/2022/04/01/oubliee-pendant-un-siecle-l-oiselle-premiere-superheroine-francaise-reprend-son-envol_6120153_4408996.html|accessdate=2024-07-19|work=Le Monde.fr|language=fr}}</ref> Na 17 Julaị 1872, Renée lụrụ Georges Gouraud (onye nwe Papeteries de Chantenay), onye ọrụ mmepụta ihe bara ọgaranya si Nantes. Di na nwunye a buru ụzọ biri na Limoges tupu ha alọghachi ibi na Anjou, na Château de La Filotière, nke Renée nwere mmasị na ya na ebe ọ ga-emecha nọrọ oge ndụ ya niile. Ha mụrụ ụmụ anọ: Renée (1873), Paul (1874), Marie Clotilde (1876) na Marie Cécile (1878).<ref name=":0">{{Cite journal|author=Nicolas-Delavigne|first=Françoise|date=2 April 2022|title=Renée Marie Gouraud d'Ablancourt (1853-1941), une romancière angevine|url=https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/|journal=Feuilles d'Ardoise|language=fr}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFNicolas-Delavigne2022">Nicolas-Delavigne, Françoise (2 April 2022). [https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/ "Renée Marie Gouraud d'Ablancourt (1853-1941), une romancière angevine"]. ''Feuilles d'Ardoise'' (in French).</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> [[Faịlụ:Castle_Plessis_Mace_2007_04.jpg|thumb|Castle Plessis Macé na 2007.]] N'afọ 1888, di na nwunye ahụ zụrụ Château du Plessis-Macé, ebe ha biri ruo n'afọ 1908. <ref>{{Cite web|author=Nicolas-Delavigne|first=Françoise|title=Renée Marie Gouraud d'Ablancourt (1853-1941), une romancière angevine|url=https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240802063738/https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/#federation=archive.wikiwix.com&tab=url|archivedate=2 August 2024|accessdate=17 July 2024|work=feuillesdardoise.fr|date=April 2022|language=fr}}</ref> Ezinụlọ ahụ nwekwara pied-à-terre na Paris na Renée ghọrọ onye a ma ama na ndụ ọha na eze Paris. N'ihi nkwado nke ndị edemede Henri de Bornier na [[Eugène Muller]], Renée Gouraud d'Ablancourt ghọrọ onye otu Société des Gens de Lettres na 1899. <ref>{{Cite book|author=Constans|first=Ellen|title=Ouvrières des lettres|date=2007|publisher=PULIM|isbn=978-2-84287-440-7|series=Médiatextes|location=Limoges|language=fr}}</ref> Renée Gouraud d'Ablancourt nwụrụ na 13 Mee 1941 na Château de La Filotière na La Meignanne. == Akụkọ ifo a ma ama == Renée Gouraud d'Ablancourt bipụtara ọtụtụ akụkọ mkpirikpi na akwụkwọ akụkọ a ma ama, na ndị na-ebipụta akwụkwọ Christian, akwụkwọ akụkọ mpaghara na magazin ejiji. Ọ bụ Hirt, La Librairie des saints pères, J. Siraudeau bipụtara ya na Angers.<ref>{{Cite book|author=Ryner|first=Han|url=http://archive.org/details/lemassacredesama00ryne|title=Le massacre des amazones : études critiques sur deux cents bas-bleus contemporains|date=1890|publisher=Paris : Chamuel|others=University of Ottawa|language=fr}}</ref> === L'Oiselle, dike France === N'afọ 1909, o bipụtara akụkọ L'Oiselle, ma ọ bụ Véga de Ortega, na La Mode du Petit Journal (mgbakwunye).[8] A gbanwere ya ka ọ bụrụ dike site na uwe Lady-Bird ya, uwe nwere nku aka nke nyere ya ohere ifefe Paris, ebe ọ na-eme njem ya. O nwere ọtụtụ ngwaọrụ, gụnyere usoro ọhụụ abalị na ọgwụ ndị na-eme ka ọ teta n'abalị.<ref>{{Cite news|author=Monnery|first=Romain|date=7 December 2016|title=Super français : les héros qui attendent leur série|url=https://medium.com/episodemagazine/super-fran%C3%A7ais-les-h%C3%A9ros-qui-attendent-leur-s%C3%A9rie-972ba63c64fe|accessdate=17 July 2024|work=Medium and Arte|language=fr}}</ref> E bipụtara akụkọ ya ọzọ na 1912 n'okpuru aha Véga la magicienne.<ref name=":1">{{Cite news|author=Croquet|first=Pauline|date=2022-04-01|title=Oubliée pendant un siècle, L'Oiselle, première superhéroïne française, reprend son envol|url=https://www.lemonde.fr/pixels/article/2022/04/01/oubliee-pendant-un-siecle-l-oiselle-premiere-superheroine-francaise-reprend-son-envol_6120153_4408996.html|accessdate=2024-07-19|work=Le Monde.fr|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCroquet2022">Croquet, Pauline (2022-04-01). [https://www.lemonde.fr/pixels/article/2022/04/01/oubliee-pendant-un-siecle-l-oiselle-premiere-superheroine-francaise-reprend-son-envol_6120153_4408996.html "Oubliée pendant un siècle, L'Oiselle, première superhéroïne française, reprend son envol"]. ''Le Monde.fr'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-07-19</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|date=15 January 2022|title=Rhône. Lyon, place forte des super-héros français|url=https://www.leprogres.fr/culture-loisirs/2022/01/15/lyon-place-forte-des-super-heros-francais|accessdate=2024-07-19|work=www.leprogres.fr|language=FR-fr}}</ref> == Hụkwa == == Edemside == [[Otú:Articles with hCards]] mkhkptax5jxz77lwr9l6yeqjpp97y02 638405 638404 2026-05-19T17:54:26Z Chigozirim2005 19722 638405 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Reflist/styles.css" />  Renée Marie Gouraud d'Ablancourt, née '''Marie Renée Joséphine Meslet''' ((1853-10-01) October 1, 1853 - (1941-05-13) May 13, 1941), <ref>{{Cite web|title=Renée Gouraud D'Ablancourt|url=https://www.noosfere.org/livres/auteur.asp?numauteur=2147211186&Niveau=bio|accessdate=2024-07-19|work=www.noosfere.org|language=fr}}</ref> bụ onye France na-ede Akwụkwọ akụkọ ịhụnanya, akụkọ ifo mere eme na akụkọ sayensị. Ọ na-eji aha mkpịsị akwụkwọ bụ Renée Marie Gouraud d'Ablancourt, na-eji aha di ya (di na nwunye ya bụ Georges François Marie Lucien Gouraud en 1872) na akụkụ nke nne ya (Julie Clotilde Emerance Perrot d'Ablancourt). Odekwara n'okpuru aha mkpịsị akwụkwọ dị iche iche dị ka René d'Anjou, Pierre d'Anjou ma ọ bụ Perrot d'Blancourt, dịka ntụaka maka mmalite ya na mpaghara Anjou ochie. == Akụkọ ndụ == [[Faịlụ:Véga_la_magicienne.jpg|thumb|Véga la magicienne, onye dike nke L'Oiselle <ref>{{Cite journal|author=Reyns-Chikuma|first=Chris|date=2015-05-09|title=Xavier Fournier, Super-héros: une histoire française|url=https://journals.openedition.org/belphegor/566|journal=Belphégor. Littérature populaire et culture médiatique|language=fr|issue=13–1|doi=10.4000/belphegor.566|issn=1499-7185}}</ref> na mkpuchi mbụ nke mbipụta 1912.]] Renée Marie Gouraud d'Ablancourt, onye aha amụrụ ya bụ Marie Renée Joséphine Meslet, mụrụ na 1 October 1853 na Angers, na 3 de la Rue Belle-Poignée. Ndị mụrụ ya bụ René François Meslet, onye nwe ala sitere na Savennières, na Julie Perrot d'Ablancourt, ada nke onye isi ndị agha Anjou, Jean Perrot d'Ablancourt.<ref name=":0" />Renée d'Anjou malitere ide akụkọ mgbe ọ dị afọ iri na anọ ma ọ bụ iri na ise ma o yiri ka o chepụtara usoro ọmụmụ aristocratic maka Iwe ya.<ref name=":1" /> Na 17 Julaị 1872, Renée lụrụ Georges Gouraud (onye nwe Papeteries de Chantenay), onye ọrụ mmepụta ihe bara ọgaranya si Nantes. Di na nwunye a buru ụzọ biri na Limoges tupu ha alọghachi ibi na Anjou, na Château de La Filotière, nke Renée nwere mmasị na ya na ebe ọ ga-emecha nọrọ oge ndụ ya niile. Ha mụrụ ụmụ anọ: Renée (1873), Paul (1874), Marie Clotilde (1876) na Marie Cécile (1878).<ref name=":0">{{Cite journal|author=Nicolas-Delavigne|first=Françoise|date=2 April 2022|title=Renée Marie Gouraud d'Ablancourt (1853-1941), une romancière angevine|url=https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/|journal=Feuilles d'Ardoise|language=fr}}<cite class="citation journal cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFNicolas-Delavigne2022">Nicolas-Delavigne, Françoise (2 April 2022). [https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/ "Renée Marie Gouraud d'Ablancourt (1853-1941), une romancière angevine"]. ''Feuilles d'Ardoise'' (in French).</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> [[Faịlụ:Castle_Plessis_Mace_2007_04.jpg|thumb|Castle Plessis Macé na 2007.]] N'afọ 1888, di na nwunye ahụ zụrụ Château du Plessis-Macé, ebe ha biri ruo n'afọ 1908. <ref>{{Cite web|author=Nicolas-Delavigne|first=Françoise|title=Renée Marie Gouraud d'Ablancourt (1853-1941), une romancière angevine|url=https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240802063738/https://feuillesdardoise.fr/2022/04/02/renee-marie-gouraud-dablancourt-1853-1941-une-romanciere-angevine/#federation=archive.wikiwix.com&tab=url|archivedate=2 August 2024|accessdate=17 July 2024|work=feuillesdardoise.fr|date=April 2022|language=fr}}</ref> Ezinụlọ ahụ nwekwara pied-à-terre na Paris na Renée ghọrọ onye a ma ama na ndụ ọha na eze Paris. N'ihi nkwado nke ndị edemede Henri de Bornier na [[Eugène Muller]], Renée Gouraud d'Ablancourt ghọrọ onye otu Société des Gens de Lettres na 1899. <ref>{{Cite book|author=Constans|first=Ellen|title=Ouvrières des lettres|date=2007|publisher=PULIM|isbn=978-2-84287-440-7|series=Médiatextes|location=Limoges|language=fr}}</ref> Renée Gouraud d'Ablancourt nwụrụ na 13 Mee 1941 na Château de La Filotière na La Meignanne. == Akụkọ ifo a ma ama == Renée Gouraud d'Ablancourt bipụtara ọtụtụ akụkọ mkpirikpi na akwụkwọ akụkọ a ma ama, na ndị na-ebipụta akwụkwọ Christian, akwụkwọ akụkọ mpaghara na magazin ejiji. Ọ bụ Hirt, La Librairie des saints pères, J. Siraudeau bipụtara ya na Angers.<ref>{{Cite book|author=Ryner|first=Han|url=http://archive.org/details/lemassacredesama00ryne|title=Le massacre des amazones : études critiques sur deux cents bas-bleus contemporains|date=1890|publisher=Paris : Chamuel|others=University of Ottawa|language=fr}}</ref> === L'Oiselle, dike France === N'afọ 1909, o bipụtara akụkọ L'Oiselle, ma ọ bụ Véga de Ortega, na La Mode du Petit Journal (mgbakwunye).[8] A gbanwere ya ka ọ bụrụ dike site na uwe Lady-Bird ya, uwe nwere nku aka nke nyere ya ohere ifefe Paris, ebe ọ na-eme njem ya. O nwere ọtụtụ ngwaọrụ, gụnyere usoro ọhụụ abalị na ọgwụ ndị na-eme ka ọ teta n'abalị.<ref>{{Cite news|author=Monnery|first=Romain|date=7 December 2016|title=Super français : les héros qui attendent leur série|url=https://medium.com/episodemagazine/super-fran%C3%A7ais-les-h%C3%A9ros-qui-attendent-leur-s%C3%A9rie-972ba63c64fe|accessdate=17 July 2024|work=Medium and Arte|language=fr}}</ref> E bipụtara akụkọ ya ọzọ na 1912 n'okpuru aha Véga la magicienne.<ref name=":1">{{Cite news|author=Croquet|first=Pauline|date=2022-04-01|title=Oubliée pendant un siècle, L'Oiselle, première superhéroïne française, reprend son envol|url=https://www.lemonde.fr/pixels/article/2022/04/01/oubliee-pendant-un-siecle-l-oiselle-premiere-superheroine-francaise-reprend-son-envol_6120153_4408996.html|accessdate=2024-07-19|work=Le Monde.fr|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFCroquet2022">Croquet, Pauline (2022-04-01). [https://www.lemonde.fr/pixels/article/2022/04/01/oubliee-pendant-un-siecle-l-oiselle-premiere-superheroine-francaise-reprend-son-envol_6120153_4408996.html "Oubliée pendant un siècle, L'Oiselle, première superhéroïne française, reprend son envol"]. ''Le Monde.fr'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-07-19</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|date=15 January 2022|title=Rhône. Lyon, place forte des super-héros français|url=https://www.leprogres.fr/culture-loisirs/2022/01/15/lyon-place-forte-des-super-heros-francais|accessdate=2024-07-19|work=www.leprogres.fr|language=FR-fr}}</ref> == Hụkwa == == Edemside == [[Otú:Articles with hCards]] n44wiz5hfywshaiqf4k67b9l0c3zr6d Ibraheem Mahfus Ajasa 0 75923 638406 2026-05-19T17:55:08Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1324299091|Ibraheem Mahfus Ajasa]]" 638406 wikitext text/x-wiki   '''Ibraheem Mahfus Ajasa''' (amụrụ na 25 Mee 2005) bụ onye Naijiria na-agba [[Footbọl|bọọlụ]] nke na-agba ọsọ dị ka onye na-agbachitere aka ekpe maka klọb Rostov nke Russia. == Ọrụ klọb == Na 11 Julaị 2025, Ajasa bịanyere aka na nkwekọrịta ya na klọb Rostov nke Russian Premier League . <ref>{{Cite web|publisher=FC Rostov|url=https://vk.com/wall-33352573_1272711|title=Ибрагим Мафус Аджаса перешел в "Ростов"|date=11 July 2025|accessdate=11 July 2025|language=ru}}</ref>Ọ gbara asọmpi mbụ ya na Rostov na 2 Ọgọst 2025 n'egwuregwu megide Krylia Sovetov Samara. . <ref>{{Cite web|publisher=Russian Premier League|url=https://premierliga.ru/matches/15987/?category=lineups|title=Rostov v Krylia Sovetov game report|date=2 August 2025|language=ru}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == {{updated|26 November 2025}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] b0s2tjziiszghw2v6fdjvaef8ron6bp Tijjani Mohammed 0 75924 638408 2026-05-19T17:57:56Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1342811188|Tijjani Mohammed]]" 638408 wikitext text/x-wiki   '''Tijjani Mohammed''' (amụrụ na 7 Julaị 2006) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka onye na-agbachitere Veikkausliiga club VPS . == Ọrụ == N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2024, Mohammed sonyeere otu egwuregwu Hammarby nke Sweden, nke mbụ a na-agbazinye ego. E debanyere aha ya na otu egwuregwu ha. N'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2025, ọ bịanyere aka na klọb Veikkausliiga nke Finland bụ Vaasan Palloseura . == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 7vbqu2ml7zbtmtd4tn3yctx9ht2eu3h Abubakar Bonni Idris 0 75925 638409 2026-05-19T17:59:33Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1350983893|Abubakar Bonni Idris]]" 638409 wikitext text/x-wiki   '''Abubakar Bonni Idris''' bụ ọkachamara bọọlụ Naịjirịa nke na-agba bọọlụ dịka onye etiti na Enyimba F.C. na asọmpi bọọlụ Naịjirịa.. <ref>{{Cite web|author=SPORTS|first=BSN|title=NPFL Transfer: Enyimba Snaps Young Sensation To Bolster Squad|url=https://bsnsports.com.ng/post/NPFL-Transfer--Enyimba-Snaps-Young-Sensation-To-Bolster-Squad|accessdate=2026-03-30|work=NPFL Transfer: Enyimba Snaps Young Sensation To Bolster Squad}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Enyimba Signs Abubakar Boni to Strengthen Midfield in NPFL {{!}} Africa Sport Network|url=https://www.africasport.net/news/2025-2026-npfl-mid-season-transfer-enyimba-int-l-fc-unveils-abubakar-boni|accessdate=2026-03-30|work=www.africasport.net}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Adebayo|first=Olusola|date=2026-01-29|title=Seamorriow Midfielder Abubakar Boni Completes Enyimba FC Move|url=https://www.sports247.ng/seamorriow-midfielder-abubakar-boni-completes-enyimba-fc-move/|accessdate=2026-03-30|work=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Enyimba Secure Midfield Boost with Abubakar Boni Signing|url=https://radio.nigeriasoccernet.com/enyimba-secure-midfield-boost-with-abubakar-boni-signing|accessdate=2026-03-30|work=Nigeriasoccernet|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Bonni Abubakar (Enyimba) stats - Player Profile - Flashscore.com.ng|url=https://www.flashscore.com.ng/player/abubakar-bonni/I5l4l0qH/|accessdate=2026-03-30|work=www.flashscore.com.ng|language=en-NG}}</ref> == Edemsibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] co890vvxb5f0az4f5kf7vfsunxtyxib Babatunde Bright 0 75926 638410 2026-05-19T18:01:43Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1352883088|Babatunde Bright]]" 638410 wikitext text/x-wiki '''Babatunde Bright''' (amụrụ na 11 Machị 1998) bụ ọkachamara bọọlụ Naịjirịa nke na-agba bọọlụ dịka onye na-aga n'ihu maka Kwara United F.C. na Nigeria Professional Football League (NPFL)<ref>{{Cite web|author=Adebayo|first=Olusola|date=2025-08-22|title=NPFL: Kwara United Unveil 18 New Signings Ahead of 2025/26 Season|url=https://www.sports247.ng/npfl-kwara-united-unveil-18-new-signings-ahead-of-2025-26-season/|accessdate=2026-04-03|work=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Babatunde Bright Profile & Stats {{!}} Attacker {{!}} Goal.com Nigeria|url=https://www.goal.com/en-ng/player/b-bright/XOLkIRUJD3AkncShO_9JE|accessdate=2026-04-03|work=www.goal.com|language=en-NG}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kwara United Defeat Bayelsa United 2–0 in NPFL Match Day 18 {{!}} Africa Sport Network|url=https://www.africasport.net/article/football/2025-2026-npfl-match-day-18-babatunde-emmanuel-fire-kwara-united-past-bayelsa-united|accessdate=2026-04-03|work=www.africasport.net}}</ref><ref>{{Cite web|author=Micheal|first=Tosh|date=2025-12-22|title=Babatunde Bright, Ini Emmanuel Fire Kwara United Past Bayelsa United|url=https://owosports.com.ng/babatunde-bright-ini-emmanuel-fire-kwara-united-past-bayelsa-united/|accessdate=2026-04-03|work=OwoSports|language=en-US}}</ref> == Ọrụ klọb == Bright malitere ọrụ bọọlụ ọkachamara ya na Naịjirịa, na-arụ ọrụ maka klọb dịka Shooting Stars S.C. na Nigeria Professional Football League. Na Ọgọst 2025, ọ sonyeere Kwara United F.C. dị ka onye nweere onwe ya tupu oge NPFL nke 2025–26. N'oge oge 2025–26, ọ na-eme ihe mgbe niile maka klọb ahụ dị ka onye na-aga n'ihu, na-enye aka na goolu na ngosipụta na egwuregwu otu egwuregwu. <ref>{{Cite web|title=Kwara Utd reorganise playing personnel with 18 additions – Nigeria Premier Football League|url=https://npfl.com.ng/2025/08/23/kwara-utd-reorganise-playing-personnel-with-18-additions/|accessdate=2026-04-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Adesanya|first=Taiwo|date=2025-08-22|title=NPFL: Kwara United sign 18 new players for 2025-26 season|url=https://dailypost.ng/2025/08/22/npfl-kwara-united-sign-18-new-players-for-2025-26-season/|accessdate=2026-04-04|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Adebayo|first=Olusola|date=2025-08-22|title=NPFL: Kwara United Unveil 18 New Signings Ahead of 2025/26 Season|url=https://www.sports247.ng/npfl-kwara-united-unveil-18-new-signings-ahead-of-2025-26-season/|accessdate=2026-04-04|work=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa otu n'ime ndị otu na-etinye aka na egwuregwu league megide klọb ndị dị ka Rangers International na Nasarawa United n'oge mkpọsa ahụ. <ref>{{Cite web|title=Babatunde Bright - stats, career and market value|url=https://www.fotmob.com/players/1842702/babatunde-bright|accessdate=2026-04-03|work=FotMob|language=en}}</ref> <ref name="BeSoccer">{{Cite news|title=Babatunde Bright – Player profile|url=https://www.besoccer.com/player/b-bright-292760|accessdate=3 April 2026|work=BeSoccer}}</ref><ref>{{Cite news|date=26 October 2025|title=Kwara United Get Triple Boost For Rangers Clash|url=https://leadership.ng/kwara-united-get-triple-boost-for-rangers-clash/|accessdate=3 April 2026|work=Leadership}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb === Ka ọ na-erule oge 2025-26 * '''Kwara United''' ** Ebe ọ pụtara: 20 ** Ihe mgbaru ọsọ: 3 * '''Ọrụ ya niile''' ** Ebe ọ pụtara: 22 ** Ihe mgbaru ọsọ: 4 == Edemsibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] bqpgjx9mw3nfpy8rvrjsr5lgfnkoy88 Solange nke Ayen 0 75927 638411 2026-05-19T18:03:43Z Chigozirim2005 19722 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1312004753|Solange d'Ayen]]" 638411 wikitext text/x-wiki '''Solange Marie Christine Louise de Labriffe, Duchess of Ayen''' (5 Eprel 1898 - 3 Nọvemba 1976), <ref name="bio">{{Cite web|date=1976|title=Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise {{!}} Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976|url=https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A|accessdate=2024-02-22|work=matchID - Moteur de recherche des décès|archivedate=26 November 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A}}</ref> nke a maara dị ka Solange d'Ayen, <sup class="mw-ref reference" mwpg="">Vogue.com/issue/19401015<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;website<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;<nowiki>[[Vogue (magazine)|Vogue]]</nowiki><nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;pages<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;114–115<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;quote<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;This is a letter from the Duchesse d'Ayen, fashion editor of French Vogue, who is temporarily living in Unoccupied France.<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;access-date<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;22 August 2023<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;archive-date<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;22 August 2023<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;archive-url<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;<nowiki>https://web.archive.org/web/20230822213829/https://archive.vogue.com/issue/19401015&amp;quot;},&amp;quot;url-status&amp;quot;:{&amp;quot;wt&amp;quot;:&amp;quot;live&amp;quot;}},&amp;quot;i&amp;quot;:0}}</nowiki>]}\" data-ve-no-generated-contents=\"true\" id=\"mwAcU\"><nowiki>&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki><nowiki><cite about=\"#mwt26\" class=\"citation web cs1\" id=\"CITEREFd'Ayen1940\" data-ve-ignore=\"\">d'Ayen, Solange (15 October 1940). <a class=\"external text\" href=\"https://archive.vogue.com/issue/19401015\" id=\"mwAcY\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">\"Letter from France\"</a></nowiki>. <nowiki><i id=\"mwAcc\"><a class=\"cx-link\" data-linkid=\"196\" href=\"./Vogue_(magazine)\" id=\"mwAcg\" rel=\"mw:WikiLink\" title=\"Vogue (magazine)\">Vogue</a></nowiki><nowiki></i></nowiki>. pp.<nowiki><span id=\"mwAck\" typeof=\"mw:Entity\">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki><nowiki><span class=\"nowrap\" id=\"mwAco\">114–</span></nowiki>115. <nowiki><a class=\"external text\" href=\"https://web.archive.org/web/20230822213829/https://archive.vogue.com/issue/19401015\" id=\"mwAcs\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">Archived</a></nowiki> from the original on 22 August 2023<nowiki><span class=\"reference-accessdate\" id=\"mwAcw\">. Retrieved <span class=\"nowrap\" id=\"mwAc0\">22 August</span></nowiki> 2023<nowiki></span></nowiki>. <nowiki><q id=\"mwAc4\">This is a letter from the Duchesse d'Ayen, fashion editor of French Vogue, who is temporarily living in Unoccupied France.</q></nowiki><nowiki></cite></nowiki>"}}" id="cite_ref-letter_4-0" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Solange_d'Ayen#cite_note-letter-4 <span class="mw-reflink-text"><span class="cite-bracket">[</span>2<span class="cite-bracket"><nowiki>]</nowiki></span></span>]</sup> Solange de Noailles, na Solange de Labrifve, bụ onye isi France na onye nta akụkọ, nke a maara maka ịbụ Onye nchịkọta ejiji nke magazin French Vogue site na 1920 ruo 1940s. O dekwara maka American <nowiki><i id="mwQQ">Vogue</i></nowiki>. A mụrụ ya n'ime ụlọ Labriffe ma kpọọ ya Duchess of Ayen site n'ịlụ Jean Maurice Paul Jules de Noailles, Duke nke isii nke Ayen na 1919, onye ya na ya mụrụ ụmụ abụọ. Ọ lanarịrị mkpọrọ n'okpuru ọchịchị Nazi na France mgbe ndị Nazi jidere ya na 1942. Ọ nwụrụ na Paris na 3 November 1976 mgbe ọ dị afọ 78. == Oge ọ malitere == A mụrụ Solange Marie Christine Louise de Labriffe na Amiens, n'ebe ugwu France, na 5 Eprel 1898. <ref name="bio">{{Cite web|date=1976|title=Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise {{!}} Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976|url=https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A|accessdate=2024-02-22|work=matchID - Moteur de recherche des décès|archivedate=26 November 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A "Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise | Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976"]. ''matchID - Moteur de recherche des décès''. 1976. [https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A Archived] from the original on 26 November 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2024</span>.</cite></ref> Amụrụ na oflọ Labriffe, nna ya bụ Camille, Count of Labriffe, na nne ya bụ Countess Anne-Marie Vassart d'Hozier..<ref name="racineshistoire">{{Cite web|date=18 November 2022|title=Maison de Labriffe|url=http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf|work=Racines & Histoire|language=fr|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf}}</ref> O nwere nwanne nwanyị tọrọ ya, Marie de Labriffe (1893-1985). <ref>{{Cite web|title=Famille de Labriffe|url=https://man8rove.com/fr/blason/qmdgga3-labriffe|language=fr|accessdate=23 August 2023|archivedate=21 December 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221221175854/https://man8rove.com/fr/blason/qmdgga3-labriffe}}</ref> == Ọrụ == N'ọgwụgwụ 1920s, [1] [2] Solange malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ejiji [3] [4] wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ ejiji [5] nke akwụkwọ akụkọ French Vogue n'okpuru aha Solange de Noailles.[6] [7] [1] Ka ọ na-erule Ọktoba 1928, ọ na-edebanye aha n'akwụkwọ ya dị ka Solange d'Ayen.[8] O dekwara akwụkwọ maka American Vogue.[8][5][9][10] Onye nta akụkọ Irish Carmel Snow, onye na-arụ ọrụ na Vogue n'oge ahụ, kwuru banyere Solange, sị: "Ọ bụ ya bụ onye m kacha chọọ n'oge ahụ iji ejiji onwe m."[4] Solange nwere njikọ chiri anya nke ọma na okirikiri mmekọrịta ọha na eze nke Paris a maara dị ka "le tout Paris" wee webatara Snow ọtụtụ ndị otu ndị ọkachamara na Paris.[4] N'afọ 1935, o nyeere onye isi nchịkọta akụkọ ''Vogue'' bụ Edna Woolman Chase aka ime ka onye France na-ese ihe Christian Bérard - ezigbo enyi ya - rụọ ọrụ maka magazin ahụ dị ka onye na-ese onyinyo ejiji.<ref name="Bérard">{{Cite book|first=Penelope|author=Rowlands|title=A Dash of Daring: Carmel Snow and Her Life In Fashion, Art, and Letters|publisher=[[Atria Books]]|isbn=9780743480451|url=https://books.google.com/books?id=aD_q00HcIBkC&pg=PT203|quote=Chase snatched up Bérard, luring him away from ''Bazaar'' in 1935 with the help of his great friend Solange d'Ayen.|accessdate=21 October 2023}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta ejiji nke French ''Vogue'' ruo n'afọ 1940. <ref name="letter">{{Cite web|author=d'Ayen|first=Solange|date=15 October 1940|title=Letter from France|url=https://archive.vogue.com/issue/19401015|work=[[Vogue (magazine)|Vogue]]|pages=114–115|quote=This is a letter from the Duchesse d'Ayen, fashion editor of French Vogue, who is temporarily living in Unoccupied France.|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822213829/https://archive.vogue.com/issue/19401015}}</ref> N'afọ 1949, ọ na-elekọta ụlọ ejiji nke Robert Piguet.<ref>{{Cite news|author=Deambrosis-Martins|first=Simone|date=3 April 1949|title=La Elegancia|language=es|pages=12|work=[[La Opinión]]|url=https://books.google.com/books?id=DldDAAAAIBAJ&pg=PA12|accessdate=22 October 2023}}</ref> N'afọ 1951, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke magazin {{Lang|fr|Maison & Jardin}} . <ref>{{Cite book|author=Bouhours|first=Jean-Michel|title=Man Ray: directeur du mauvais movies|publisher=[[Centre Georges Pompidou]]|year=1997|isbn=9782858509430|pages=109–113|language=fr}}</ref> Ka ọ na-erule ngwụcha ndụ ya, a maara ya dị ka Solange de Labriffe . <ref name="bio">{{Cite web|date=1976|title=Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise {{!}} Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976|url=https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A|accessdate=2024-02-22|work=matchID - Moteur de recherche des décès|archivedate=26 November 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A "Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise | Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976"]. ''matchID - Moteur de recherche des décès''. 1976. [https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A Archived] from the original on 26 November 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2024</span>.</cite></ref> == Ndụ onwe onye == === Mmekọrịta === Solange lụrụ Jean Maurice Paul Jules de Noailles, Duke nke isii nke Ayen, na 16 June 1919 ma kpọọ ya Duchess nke Ayen . <ref>{{Cite web|title=Annuaire de la noblesse de France et des maisons souveraines de l'Europe|url=http://catoiredebioncourt.free.fr/telecharger/Annuaire_de_la_noblesse_de_France_et_des_maisons_souveraines-vol77_p125.pdf|work=Catoire de Bioncourt|language=fr|accessdate=17 September 2025|archivedate=3 September 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240903203653/http://catoiredebioncourt.free.fr/telecharger/Annuaire_de_la_noblesse_de_France_et_des_maisons_souveraines-vol77_p125.pdf}}</ref><ref name="racineshistoire">{{Cite web|date=18 November 2022|title=Maison de Labriffe|url=http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf|work=Racines & Histoire|language=fr|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf "Maison de Labriffe"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Racines & Histoire'' (in French). 18 November 2022. p.&nbsp;11. [https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on 22 August 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ha biri na Château de Maintenon ma nwee ụmụ abụọ; nwa nwanyị, Geneviève Hélène Anne Marie Yolande de Noailles (1921-1998), na nwa nwoke, Adrien Maurice Edmond Marie Camille de Noailles (afọ 1925-1944), onye agha nwụrụ na Rupt-sur-Moselle n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] mgbe ọ dị afọ 19. <ref>{{Cite web|title=Maintenon Après les Cottereau Noailles|url=http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Maintenon|work=Racines & Histoire|language=fr|accessdate=23 August 2023|archivedate=23 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230823032613/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Maintenon}}</ref><ref>{{Cite book|first=Susan|author=Ronald|title=Condé Nast: The Man and His Empire|publisher=[[St. Martin's Publishing Group]]|isbn=9781250180025}}</ref><ref name="Cassan1989">{{Cite book|author=Cassan|first=Maurice|title=Ayen en Bas-Limousin et les Noailles pendant la Révolution|date=1989|publisher=R. Dessagne|isbn=978-2-85521-085-8|url=https://books.google.com/books?id=oZtGAAAAMAAJ|language=fr|accessdate=22 August 2023}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dossier individuel de personnel de Noailles de / Adrien Maurice Edmond Marie Camille|url=https://www.servicehistorique.sga.defense.gouv.fr/ark/790242|accessdate=22 August 2023|work=[[Minister of the Armed Forces (France)|Ministère des Armées {{!}} Service historique de la Défense]]|language=fr|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822215334/https://www.servicehistorique.sga.defense.gouv.fr/ark/790242}}</ref> Ọ bụ ezigbo enyi nke ọtụtụ ndị na-ese ihe dịka onye na-ese ejiji French Coco Chanel, <ref>{{Cite book|first=Linda|author=Simon|title=Coco Chanel|date=October 2011|pages=86–88|publisher=Reaktion Books|isbn=9781861899651|url=https://books.google.com/books?id=ZdiOhGHASEQC&pg=PT86|accessdate=22 August 2023}}</ref> onye na-emepụta ejiji Switzerland Robert Piguet, <ref name="Colton">{{Cite web|author=Colton|first=Sarah|date=September 2004|title=Robert Piguet: As Remembered by An Eighteen Year Old Apprentice Designer, Hubert de Givenchy|url=https://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf|work=Beauty Fashion Magazine|accessdate=22 October 2023|archivedate=6 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160406201753/http://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf}}</ref> onye na-ise ihe French Christian Bérard, <ref name="Bérard">{{Cite book|first=Penelope|author=Rowlands|title=A Dash of Daring: Carmel Snow and Her Life In Fashion, Art, and Letters|publisher=[[Atria Books]]|isbn=9780743480451|url=https://books.google.com/books?id=aD_q00HcIBkC&pg=PT203|quote=Chase snatched up Bérard, luring him away from ''Bazaar'' in 1935 with the help of his great friend Solange d'Ayen.|accessdate=21 October 2023}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRowlands2008">Rowlands, Penelope (12 November 2008). [https://books.google.com/books?id=aD_q00HcIBkC&pg=PT203 ''A Dash of Daring: Carmel Snow and Her Life In Fashion, Art, and Letters'']. [[Atria Books]]. p.&nbsp;203. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9780743480451|<bdi>9780743480451</bdi>]]. [https://web.archive.org/web/20231021193751/https://books.google.com/books?id=aD_q00HcIBkC&pg=PT203#v=onepage&q&f=false Archived] from the original on 21 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 October</span> 2023</span>. <q>Chase snatched up Bérard, luring him away from ''Bazaar'' in 1935 with the help of his great friend Solange d'Ayen.</q></cite></ref> na onye America na-ese foto Lee Miller. <ref>{{Cite book|first=Carolyn|author=Burke|title=Lee Miller: A Life|date=6 October 2010|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=9780307766632|url=https://books.google.com/books?id=PVmJOWev0p8C&pg=PA231|accessdate=22 August 2023}}</ref> <ref name="deadline">{{Cite web|author=Fleming|first=Mike Jr.|title=Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller|url=https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=22 August 2023|date=21 October 2021|archivedate=21 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/}}</ref> === Mkpọrọ n'oge Agha Ụwa nke Abụọ === Di ya, Jean de Noailles, bụ onye otu French Resistance n'oge Agha Ụwa nke Abụọ ma Ndị Gestapo jidere ya na 22 Jenụwarị 1942, n'ihi ebubo a na-amaghị aha ya.<ref name="lemonde">{{Cite web|date=18 November 1952|title=Le tribunal militaire de Paris condamne à vingt ans de réclusion une collaboratrice de la Gestapo accusée d'avoir dénoncé le duc d'Ayen|url=https://www.lemonde.fr/archives/article/1952/11/18/le-tribunal-militaire-de-paris-condamne-a-vingt-ans-de-reclusion-une-collaboratrice-de-la-gestapo-accusee-d-avoir-denonce-le-duc-d-ayen_2000965_1819218.html|work=[[Le Monde]]|language=fr|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022091441/https://www.lemonde.fr/archives/article/1952/11/18/le-tribunal-militaire-de-paris-condamne-a-vingt-ans-de-reclusion-une-collaboratrice-de-la-gestapo-accusee-d-avoir-denonce-le-duc-d-ayen_2000965_1819218.html}}</ref><ref name="martin">{{Cite book|author=Martin|first=Georges|title=Histoire et généalogie de la maison de Noailles|year=1993|publisher=Imprimerie Mathias|language=fr}}</ref> Ọ nwụrụ n'Ogige ịta ahụhụ Bergen-Belsen na 14 Eprel 1945,<ref name="racineshistoire">{{Cite web|date=18 November 2022|title=Maison de Labriffe|url=http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf|work=Racines & Histoire|language=fr|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf "Maison de Labriffe"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Racines & Histoire'' (in French). 18 November 2022. p.&nbsp;11. [https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on 22 August 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> ụbọchị ole na ole tupu njedebe nke agha ahụ.<ref name="martin" /> Ndị Nazi jidekwara Solange na 1942 ma ziga ya n'Ụlọ Mkpọrọ Fresnes, ebe ezinụlọ ya na ndị enyi ya dị ka Miller amaghị ihe merenụ ya.<ref name="deadline">{{Cite web|author=Fleming|first=Mike Jr.|title=Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller|url=https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=22 August 2023|date=21 October 2021|archivedate=21 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFFleming2021">Fleming, Mike Jr. (21 October 2021). [https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ "Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller"]. ''[[Deadline Hollywood]]''. [https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ Archived] from the original on 21 October 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite></ref> A na-ekwu na Solange bụ "onyinyo nke onwe ya" mgbe Miller chọtara ya mgbe agha ahụ gasịrị. <ref name="deadline" /><ref>{{Cite web|author=Maxwel|first=Elsa|authorlink=Elsa Maxwell|date=16 January 1945|title=Innocents Abroad|url=https://books.google.com/books?id=05JRAAAAIBAJ&pg=PA17|work=[[Pittsburgh Post-Gazette]]|quote=In what category would Mr. Crawford place the Duc d'Ayen, a prisoner in Germany, and his beautiful young wife, Solange, who emerged almost unrecognizable from a Nazi concentration camp?|accessdate=21 October 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022092020/https://books.google.com/books?id=05JRAAAAIBAJ&pg=PA17&dq=solange#v=onepage&q=solange&f=false}}</ref> N'afọ 1952, ụlọ ikpe ndị agha nke Paris mara Suzanne Provost, onye na-arụkọ ọrụ na Gestapo nke a na-ebo ebubo na ọ katọrọ Jean de Noailles, ikpe ịga mkpọrọ afọ 20.<ref name="lemonde" /> N'afọ 1954, Solange boro Onye ọrụ SS Helmut Knochen ebubo na ọ tọọrọ di ya.<ref>{{Cite web|author=Théolleyre|first=Jean-Marc|date=1 October 1954|title=M. Paul Reyanud a relaté les circonstances de sa déportation et la duchesse d'Ayen a formellement accusé Knochen d'avoir séquestré son mari|url=https://www.lemonde.fr/archives/article/1954/10/01/m-paul-reyanud-a-relate-les-circonstances-de-sa-deportation-et-la-duchesse-d-ayen-a-formellement-accuse-knochen-d-avoir-sequestre-son-mari_2015090_1819218.html|work=[[Le Monde]]|language=fr|accessdate=25 October 2023|archivedate=25 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231025223136/https://www.lemonde.fr/archives/article/1954/10/01/m-paul-reyanud-a-relate-les-circonstances-de-sa-deportation-et-la-duchesse-d-ayen-a-formellement-accuse-knochen-d-avoir-sequestre-son-mari_2015090_1819218.html}}</ref> A mara Knochen ikpe ọnwụ site n'ụlọ ikpe ndị agha nke Paris na 1954, mana Onye isi ala de Gaulle mechara gbaghara ya ma tọhapụ ya na 1962.<ref>{{Cite book|author=Wistrich|first=R.S.|title=Who's Who in Nazi Germany|publisher=[[Taylor & Francis]]|year=2013|isbn=978-1-136-41381-0|url=https://books.google.com/books?id=nT-psA9fj_AC&pg=PA65|pages=152–153}}</ref> Onye France na-emepụta ejiji Hubert de Givenchy, onye zutere Solange mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye mmụta nke Robert Piguet, kọwara ya dị ka "onye mara mma", onye nwere "ọdịdị ochie", ma kwuo na ọ na-eyi oji mgbe niile n'ihi na di ya na nwa ya nwoke nwụrụ n'agha.<ref name="Colton">{{Cite web|author=Colton|first=Sarah|date=September 2004|title=Robert Piguet: As Remembered by An Eighteen Year Old Apprentice Designer, Hubert de Givenchy|url=https://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf|work=Beauty Fashion Magazine|accessdate=22 October 2023|archivedate=6 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160406201753/http://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFColton2004">Colton, Sarah (September 2004). [https://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf "Robert Piguet: As Remembered by An Eighteen Year Old Apprentice Designer, Hubert de Givenchy"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Beauty Fashion Magazine''. p.&nbsp;3. [https://web.archive.org/web/20160406201753/http://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on 6 April 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 October</span> 2023</span>.</cite></ref> == Ọnwụ == Solange nwụrụ na Paris mgbe ọ dị afọ 78 na 3 Nọvemba 1976. <ref name="bio">{{Cite web|date=1976|title=Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise {{!}} Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976|url=https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A|accessdate=2024-02-22|work=matchID - Moteur de recherche des décès|archivedate=26 November 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A "Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise | Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976"]. ''matchID - Moteur de recherche des décès''. 1976. [https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A Archived] from the original on 26 November 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2024</span>.</cite></ref> E liri ya na Château de Maintenon na France.<ref>{{Cite web|title=Solange de Labriffe|url=https://man8rove.com/fr/profile/utd5g02t-solange-de-labriffe|language=fr|accessdate=23 August 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022091945/https://man8rove.com/fr/profile/utd5g02t-solange-de-labriffe}}</ref> == N'omenala a ma ama == N'afọ 1939, onye France na-ede egwu bụ Francis Poulenc raara abụ ya "Fleurs" nye Solange.<ref>{{Cite web|title=[Fleurs. FP 101, no 6] Francis Poulenc (1899-1963)|url=https://data.bnf.fr/fr/14800856/francis_poulenc_fleurs__fp_101__no_6/|work=[[Bibliothèque nationale de France]]|date=September 1939|accessdate=20 October 2023|language=fr|archivedate=25 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190325215642/https://data.bnf.fr/fr/14800856/francis_poulenc_fleurs__fp_101__no_6/}}</ref><ref>{{Cite book|first=Caroline|author=Seebohm|title=The Man who was Vogue: The Life and Times of Condé Nast|publisher=[[Viking Press]]|isbn=9780670453665|quote=Solange d'Ayen, the aristocratic and beautiful fashion editor (to whom Poulenc once dedicated a song)}}</ref> N'afọ 2023, onye France na-eme ihe nkiri Marion Cotillard gosipụtara Solange na ''Lee'' Miller biopic Lee, nke onye America na-eme fim bụ Ellen Kuras duziri.<ref name="deadline">{{Cite web|author=Fleming|first=Mike Jr.|title=Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller|url=https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=22 August 2023|date=21 October 2021|archivedate=21 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFFleming2021">Fleming, Mike Jr. (21 October 2021). [https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ "Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller"]. ''[[Deadline Hollywood]]''. [https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ Archived] from the original on 21 October 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|first=PJ|author=Cresswell|title=Marion Cotillard shoots first scenes of Lee biopic in Dubrovnik|url=https://www.timeout.com/croatia/news/marion-cotillard-shoots-first-scenes-of-lee-miller-biopic-in-dubrovnik-092622|work=[[Time Out (magazine)|Time Out]]|date=26 September 2022|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022091944/https://www.timeout.com/croatia/news/marion-cotillard-shoots-first-scenes-of-lee-miller-biopic-in-dubrovnik-092622}}</ref> == Hụkwa == * Duke nke Ayen == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite book|author=Snow|first=Carmel|title=The World of Carmel Snow|publisher=[[McGraw Hill Education|McGraw-Hill]]|oclc=547124|pages=55, 108, 148}} * {{Cite book|first=Valentine|author=Lawford|title=Horst: His Work and His World|publisher=[[Knopf]]|isbn=978-0394521718|pages=54, 152, 193}} * {{Cite book|title=The Lives of Lee Miller|publisher=[[Thames & Hudson]]|isbn=978-0-03-005833-2|author=Penrose|first=Antony|authorlink=Antony Penrose}} * {{Cite book|first=Marie-France|author=Pochna|title=Christian Dior: The Man who Made the World Look New|publisher=[[Arcade Publishing]]|isbn=978-1559703406}} * {{Cite book|first=Penelope|author=Rowlands|authorlink=Penelope Rowlands|title=A Dash of Daring: Carmel Snow and Her Life In Fashion, Art, and Letters|publisher=[[Atria Books]]|isbn=9780743480451}} * {{Cite book|first=Carolyn|author=Burke|title=Lee Miller: A Life|pages=100, 231|publisher=Knopf|isbn=9780375401473}} * {{Cite book|first=Linda|author=Simon|title=Coco Chanel|publisher=[[Reaktion Books]]|isbn=9781861898593}} * {{Cite book|first=Lynn|author=Hilditch|title=Lee Miller, Photography, Surrealism and the Second World War: From Vogue to Dachau|publisher=[[Cambridge Scholars Publishing]]|isbn=9781527500174}} * {{Cite book|first=Susan|author=Ronald|title=Condé Nast: The Man and His Empire|publisher=[[St. Martin's Publishing Group]]|isbn=9781250180025}} * {{Cite book|first=Lou|author=Taylor|title=Paris Fashion and World War Two: Global Diffusion and Nazi Control|publisher=[[Bloomsbury Publishing]]|isbn=9781350000261}} * {{Cite book|first=Christopher|author=Othen|title=The King of Nazi Paris: Henri Lafont and the Gangsters of the French Gestapo|url=https://books.google.com/books?id=bS_wDwAAQBAJ&pg=PT82|publisher=[[Biteback Publishing]]|isbn=978-1785906596|pages=82–83}} * {{Cite book|first=Nina-Sophia|author=Miralles|title=Glossy: The Inside Story of Vogue|publisher=Quercus|isbn=9781529402773|url=https://books.google.com/books?id=u3bBDwAAQBAJ&pg=PT80}} * {{Cite book|first=Justine|author=Picardie|title=Miss Dior: A Story of Courage and Couture|publisher=[[Faber and Faber]]|isbn=9780374210359}} == Edemside == {{Reflist}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] pzxyk4zp2g2s4mq713i3z0k4ot2pw6h 638436 638411 2026-05-19T22:18:56Z Chigozirim2005 19722 638436 wikitext text/x-wiki '''Solange Marie Christine Louise de Labriffe, Duchess of Ayen''' (5 Eprel 1898 - 3 Nọvemba 1976), <ref name="bio">{{Cite web|date=1976|title=Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise {{!}} Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976|url=https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A|accessdate=2024-02-22|work=matchID - Moteur de recherche des décès|archivedate=26 November 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A}}</ref> nke a maara dị ka Solange d'Ayen, <sup class="mw-ref reference" mwpg="">Vogue.com/issue/19401015<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;website<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;<nowiki>[[Vogue (magazine)|Vogue]]</nowiki><nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;pages<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;114–115<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;quote<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;This is a letter from the Duchesse d'Ayen, fashion editor of French Vogue, who is temporarily living in Unoccupied France.<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;access-date<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;22 August 2023<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;archive-date<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;22 August 2023<nowiki>&</nowiki>quot;},<nowiki>&</nowiki>quot;archive-url<nowiki>&</nowiki>quot;:{<nowiki>&</nowiki>quot;wt<nowiki>&</nowiki>quot;:<nowiki>&</nowiki>quot;<nowiki>https://web.archive.org/web/20230822213829/https://archive.vogue.com/issue/19401015&amp;quot;},&amp;quot;url-status&amp;quot;:{&amp;quot;wt&amp;quot;:&amp;quot;live&amp;quot;}},&amp;quot;i&amp;quot;:0}}</nowiki>]}\" data-ve-no-generated-contents=\"true\" id=\"mwAcU\"><nowiki>&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki><nowiki><cite about=\"#mwt26\" class=\"citation web cs1\" id=\"CITEREFd'Ayen1940\" data-ve-ignore=\"\">d'Ayen, Solange (15 October 1940). <a class=\"external text\" href=\"https://archive.vogue.com/issue/19401015\" id=\"mwAcY\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">\"Letter from France\"</a></nowiki>. <nowiki><i id=\"mwAcc\"><a class=\"cx-link\" data-linkid=\"196\" href=\"./Vogue_(magazine)\" id=\"mwAcg\" rel=\"mw:WikiLink\" title=\"Vogue (magazine)\">Vogue</a></nowiki><nowiki></i></nowiki>. pp.<nowiki><span id=\"mwAck\" typeof=\"mw:Entity\">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki><nowiki><span class=\"nowrap\" id=\"mwAco\">114–</span></nowiki>115. <nowiki><a class=\"external text\" href=\"https://web.archive.org/web/20230822213829/https://archive.vogue.com/issue/19401015\" id=\"mwAcs\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">Archived</a></nowiki> from the original on 22 August 2023<nowiki><span class=\"reference-accessdate\" id=\"mwAcw\">. Retrieved <span class=\"nowrap\" id=\"mwAc0\">22 August</span></nowiki> 2023<nowiki></span></nowiki>. <nowiki><q id=\"mwAc4\">This is a letter from the Duchesse d'Ayen, fashion editor of French Vogue, who is temporarily living in Unoccupied France.</q></nowiki><nowiki></cite></nowiki>"}}" id="cite_ref-letter_4-0" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Solange_d'Ayen#cite_note-letter-4 <span class="mw-reflink-text"><span class="cite-bracket">[</span>2<span class="cite-bracket"><nowiki>]</nowiki></span></span>]</sup> Solange de Noailles, na Solange de Labrifve, bụ onye isi France na onye nta akụkọ, nke a maara maka ịbụ Onye nchịkọta ejiji nke magazin French Vogue site na 1920 ruo 1940s. O dekwara maka American <nowiki><i id="mwQQ">Vogue</i></nowiki>. A mụrụ ya n'ime ụlọ Labriffe ma kpọọ ya Duchess of Ayen site n'ịlụ Jean Maurice Paul Jules de Noailles, Duke nke isii nke Ayen na 1919, onye ya na ya mụrụ ụmụ abụọ. Ọ lanarịrị mkpọrọ n'okpuru ọchịchị Nazi na France mgbe ndị Nazi jidere ya na 1942. Ọ nwụrụ na Paris na 3 November 1976 mgbe ọ dị afọ 78. == Oge ọ malitere == A mụrụ Solange Marie Christine Louise de Labriffe na Amiens, n'ebe ugwu France, na 5 Eprel 1898. <ref name="bio" />[https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A "Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise | Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976"]. ''matchID - Moteur de recherche des décès''. 1976. [https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A Archived] from the original on 26 November 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2024</span>.</cite></ref> Amụrụ na oflọ Labriffe, nna ya bụ Camille, Count of Labriffe, na nne ya bụ Countess Anne-Marie Vassart d'Hozier..<ref name="racineshistoire" /> == Ọrụ == N'ọgwụgwụ 1920s, [1] [2] Solange malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ejiji [3] [4] wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ ejiji [5] nke akwụkwọ akụkọ French Vogue n'okpuru aha Solange de Noailles.[6] [7] [1] Ka ọ na-erule Ọktoba 1928, ọ na-edebanye aha n'akwụkwọ ya dị ka Solange d'Ayen.[8] O dekwara akwụkwọ maka American Vogue.[8][5][9][10] Onye nta akụkọ Irish Carmel Snow, onye na-arụ ọrụ na Vogue n'oge ahụ, kwuru banyere Solange, sị: "Ọ bụ ya bụ onye m kacha chọọ n'oge ahụ iji ejiji onwe m."[4] Solange nwere njikọ chiri anya nke ọma na okirikiri mmekọrịta ọha na eze nke Paris a maara dị ka "le tout Paris" wee webatara Snow ọtụtụ ndị otu ndị ọkachamara na Paris.[4] N'afọ 1935, o nyeere onye isi nchịkọta akụkọ ''Vogue'' bụ Edna Woolman Chase aka ime ka onye France na-ese ihe Christian Bérard - ezigbo enyi ya - rụọ ọrụ maka magazin ahụ dị ka onye na-ese onyinyo ejiji.<ref name="Bérard" /> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta ejiji nke French ''Vogue'' ruo n'afọ 1940. <ref name="letter">{{Cite web|author=d'Ayen|first=Solange|date=15 October 1940|title=Letter from France|url=https://archive.vogue.com/issue/19401015|work=[[Vogue (magazine)|Vogue]]|pages=114–115|quote=This is a letter from the Duchesse d'Ayen, fashion editor of French Vogue, who is temporarily living in Unoccupied France.|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822213829/https://archive.vogue.com/issue/19401015}}</ref> N'afọ 1949, ọ na-elekọta ụlọ ejiji nke Robert Piguet.<ref>{{Cite news|author=Deambrosis-Martins|first=Simone|date=3 April 1949|title=La Elegancia|language=es|pages=12|work=[[La Opinión]]|url=https://books.google.com/books?id=DldDAAAAIBAJ&pg=PA12|accessdate=22 October 2023}}</ref> N'afọ 1951, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke magazin {{Lang|fr|Maison & Jardin}} . <ref>{{Cite book|author=Bouhours|first=Jean-Michel|title=Man Ray: directeur du mauvais movies|publisher=[[Centre Georges Pompidou]]|year=1997|isbn=9782858509430|pages=109–113|language=fr}}</ref> Ka ọ na-erule ngwụcha ndụ ya, a maara ya dị ka Solange de Labriffe . <ref name="bio" />[https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A "Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise | Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976"]. ''matchID - Moteur de recherche des décès''. 1976. [https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A Archived] from the original on 26 November 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2024</span>.</cite></ref> == Ndụ onwe onye == === Mmekọrịta === Solange lụrụ Jean Maurice Paul Jules de Noailles, Duke nke isii nke Ayen, na 16 June 1919 ma kpọọ ya Duchess nke Ayen . <ref>{{Cite web|title=Annuaire de la noblesse de France et des maisons souveraines de l'Europe|url=http://catoiredebioncourt.free.fr/telecharger/Annuaire_de_la_noblesse_de_France_et_des_maisons_souveraines-vol77_p125.pdf|work=Catoire de Bioncourt|language=fr|accessdate=17 September 2025|archivedate=3 September 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240903203653/http://catoiredebioncourt.free.fr/telecharger/Annuaire_de_la_noblesse_de_France_et_des_maisons_souveraines-vol77_p125.pdf}}</ref><ref name="racineshistoire">{{Cite web|date=18 November 2022|title=Maison de Labriffe|url=http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf|work=Racines & Histoire|language=fr|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf "Maison de Labriffe"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Racines & Histoire'' (in French). 18 November 2022. p.&nbsp;11. [https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on 22 August 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ha biri na Château de Maintenon ma nwee ụmụ abụọ; nwa nwanyị, Geneviève Hélène Anne Marie Yolande de Noailles (1921-1998), na nwa nwoke, Adrien Maurice Edmond Marie Camille de Noailles (afọ 1925-1944), onye agha nwụrụ na Rupt-sur-Moselle n'oge [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] mgbe ọ dị afọ 19. <ref>{{Cite web|title=Maintenon Après les Cottereau Noailles|url=http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Maintenon|work=Racines & Histoire|language=fr|accessdate=23 August 2023|archivedate=23 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230823032613/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Maintenon}}</ref><ref>{{Cite book|first=Susan|author=Ronald|title=Condé Nast: The Man and His Empire|publisher=[[St. Martin's Publishing Group]]|isbn=9781250180025}}</ref><ref name="Cassan1989">{{Cite book|author=Cassan|first=Maurice|title=Ayen en Bas-Limousin et les Noailles pendant la Révolution|date=1989|publisher=R. Dessagne|isbn=978-2-85521-085-8|url=https://books.google.com/books?id=oZtGAAAAMAAJ|language=fr|accessdate=22 August 2023}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dossier individuel de personnel de Noailles de / Adrien Maurice Edmond Marie Camille|url=https://www.servicehistorique.sga.defense.gouv.fr/ark/790242|accessdate=22 August 2023|work=[[Minister of the Armed Forces (France)|Ministère des Armées {{!}} Service historique de la Défense]]|language=fr|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822215334/https://www.servicehistorique.sga.defense.gouv.fr/ark/790242}}</ref> Ọ bụ ezigbo enyi nke ọtụtụ ndị na-ese ihe dịka onye na-ese ejiji French Coco Chanel, <ref>{{Cite book|first=Linda|author=Simon|title=Coco Chanel|date=October 2011|pages=86–88|publisher=Reaktion Books|isbn=9781861899651|url=https://books.google.com/books?id=ZdiOhGHASEQC&pg=PT86|accessdate=22 August 2023}}</ref> onye na-emepụta ejiji Switzerland Robert Piguet, <ref name="Colton" />content/uploads/2013/05/Piguet.pdf}}</ref> onye na-ise ihe French Christian Bérard, <ref name="Bérard">{{Cite book|first=Penelope|author=Rowlands|title=A Dash of Daring: Carmel Snow and Her Life In Fashion, Art, and Letters|publisher=[[Atria Books]]|isbn=9780743480451|url=https://books.google.com/books?id=aD_q00HcIBkC&pg=PT203|quote=Chase snatched up Bérard, luring him away from ''Bazaar'' in 1935 with the help of his great friend Solange d'Ayen.|accessdate=21 October 2023}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRowlands2008">Rowlands, Penelope (12 November 2008). [https://books.google.com/books?id=aD_q00HcIBkC&pg=PT203 ''A Dash of Daring: Carmel Snow and Her Life In Fashion, Art, and Letters'']. [[Atria Books]]. p.&nbsp;203. [[ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9780743480451|<bdi>9780743480451</bdi>]]. [https://web.archive.org/web/20231021193751/https://books.google.com/books?id=aD_q00HcIBkC&pg=PT203#v=onepage&q&f=false Archived] from the original on 21 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 October</span> 2023</span>. <q>Chase snatched up Bérard, luring him away from ''Bazaar'' in 1935 with the help of his great friend Solange d'Ayen.</q></cite></ref> na onye America na-ese foto Lee Miller. <ref>{{Cite book|first=Carolyn|author=Burke|title=Lee Miller: A Life|date=6 October 2010|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=9780307766632|url=https://books.google.com/books?id=PVmJOWev0p8C&pg=PA231|accessdate=22 August 2023}}</ref> <ref name="deadline" /> === Mkpọrọ n'oge Agha Ụwa nke Abụọ === Di ya, Jean de Noailles, bụ onye otu French Resistance n'oge Agha Ụwa nke Abụọ ma Ndị Gestapo jidere ya na 22 Jenụwarị 1942, n'ihi ebubo a na-amaghị aha ya.<ref name="lemonde">{{Cite web|date=18 November 1952|title=Le tribunal militaire de Paris condamne à vingt ans de réclusion une collaboratrice de la Gestapo accusée d'avoir dénoncé le duc d'Ayen|url=https://www.lemonde.fr/archives/article/1952/11/18/le-tribunal-militaire-de-paris-condamne-a-vingt-ans-de-reclusion-une-collaboratrice-de-la-gestapo-accusee-d-avoir-denonce-le-duc-d-ayen_2000965_1819218.html|work=[[Le Monde]]|language=fr|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022091441/https://www.lemonde.fr/archives/article/1952/11/18/le-tribunal-militaire-de-paris-condamne-a-vingt-ans-de-reclusion-une-collaboratrice-de-la-gestapo-accusee-d-avoir-denonce-le-duc-d-ayen_2000965_1819218.html}}</ref><ref name="martin">{{Cite book|author=Martin|first=Georges|title=Histoire et généalogie de la maison de Noailles|year=1993|publisher=Imprimerie Mathias|language=fr}}</ref> Ọ nwụrụ n'Ogige ịta ahụhụ Bergen-Belsen na 14 Eprel 1945,<ref name="racineshistoire">{{Cite web|date=18 November 2022|title=Maison de Labriffe|url=http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf|work=Racines & Histoire|language=fr|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf "Maison de Labriffe"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Racines & Histoire'' (in French). 18 November 2022. p.&nbsp;11. [https://web.archive.org/web/20230822213834/http://racineshistoire.free.fr/LGN/PDF/Labriffe.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on 22 August 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> ụbọchị ole na ole tupu njedebe nke agha ahụ.<ref name="martin" /> Ndị Nazi jidekwara Solange na 1942 ma ziga ya n'Ụlọ Mkpọrọ Fresnes, ebe ezinụlọ ya na ndị enyi ya dị ka Miller amaghị ihe merenụ ya.<ref name="deadline">{{Cite web|author=Fleming|first=Mike Jr.|title=Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller|url=https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=22 August 2023|date=21 October 2021|archivedate=21 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFFleming2021">Fleming, Mike Jr. (21 October 2021). [https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ "Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller"]. ''[[Deadline Hollywood]]''. [https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ Archived] from the original on 21 October 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite></ref> A na-ekwu na Solange bụ "onyinyo nke onwe ya" mgbe Miller chọtara ya mgbe agha ahụ gasịrị. <ref name="deadline" /><ref>{{Cite web|author=Maxwel|first=Elsa|authorlink=Elsa Maxwell|date=16 January 1945|title=Innocents Abroad|url=https://books.google.com/books?id=05JRAAAAIBAJ&pg=PA17|work=[[Pittsburgh Post-Gazette]]|quote=In what category would Mr. Crawford place the Duc d'Ayen, a prisoner in Germany, and his beautiful young wife, Solange, who emerged almost unrecognizable from a Nazi concentration camp?|accessdate=21 October 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022092020/https://books.google.com/books?id=05JRAAAAIBAJ&pg=PA17&dq=solange#v=onepage&q=solange&f=false}}</ref> N'afọ 1952, ụlọ ikpe ndị agha nke Paris mara Suzanne Provost, onye na-arụkọ ọrụ na Gestapo nke a na-ebo ebubo na ọ katọrọ Jean de Noailles, ikpe ịga mkpọrọ afọ 20.<ref name="lemonde" /> N'afọ 1954, Solange boro Onye ọrụ SS Helmut Knochen ebubo na ọ tọọrọ di ya.<ref>{{Cite web|author=Théolleyre|first=Jean-Marc|date=1 October 1954|title=M. Paul Reyanud a relaté les circonstances de sa déportation et la duchesse d'Ayen a formellement accusé Knochen d'avoir séquestré son mari|url=https://www.lemonde.fr/archives/article/1954/10/01/m-paul-reyanud-a-relate-les-circonstances-de-sa-deportation-et-la-duchesse-d-ayen-a-formellement-accuse-knochen-d-avoir-sequestre-son-mari_2015090_1819218.html|work=[[Le Monde]]|language=fr|accessdate=25 October 2023|archivedate=25 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231025223136/https://www.lemonde.fr/archives/article/1954/10/01/m-paul-reyanud-a-relate-les-circonstances-de-sa-deportation-et-la-duchesse-d-ayen-a-formellement-accuse-knochen-d-avoir-sequestre-son-mari_2015090_1819218.html}}</ref> A mara Knochen ikpe ọnwụ site n'ụlọ ikpe ndị agha nke Paris na 1954, mana Onye isi ala de Gaulle mechara gbaghara ya ma tọhapụ ya na 1962.<ref>{{Cite book|author=Wistrich|first=R.S.|title=Who's Who in Nazi Germany|publisher=[[Taylor & Francis]]|year=2013|isbn=978-1-136-41381-0|url=https://books.google.com/books?id=nT-psA9fj_AC&pg=PA65|pages=152–153}}</ref> Onye France na-emepụta ejiji Hubert de Givenchy, onye zutere Solange mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye mmụta nke Robert Piguet, kọwara ya dị ka "onye mara mma", onye nwere "ọdịdị ochie", ma kwuo na ọ na-eyi oji mgbe niile n'ihi na di ya na nwa ya nwoke nwụrụ n'agha.<ref name="Colton">{{Cite web|author=Colton|first=Sarah|date=September 2004|title=Robert Piguet: As Remembered by An Eighteen Year Old Apprentice Designer, Hubert de Givenchy|url=https://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf|work=Beauty Fashion Magazine|accessdate=22 October 2023|archivedate=6 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160406201753/http://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFColton2004">Colton, Sarah (September 2004). [https://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf "Robert Piguet: As Remembered by An Eighteen Year Old Apprentice Designer, Hubert de Givenchy"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Beauty Fashion Magazine''. p.&nbsp;3. [https://web.archive.org/web/20160406201753/http://sarahcolton.com/wp-content/uploads/2013/05/Piguet.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on 6 April 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 October</span> 2023</span>.</cite></ref> == Ọnwụ == Solange nwụrụ na Paris mgbe ọ dị afọ 78 na 3 Nọvemba 1976. <ref name="bio" />[https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A "Fichier des personnes décédées - De Labriffe Solange Marie Christine Louise | Amiens 05/04/1898 - Paris 03/11/1976"]. ''matchID - Moteur de recherche des décès''. 1976. [https://web.archive.org/web/20241126110641/https://deces.matchid.io/id/ZaMQ-EaLrz9A Archived] from the original on 26 November 2024<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2024</span>.</cite></ref> E liri ya na Château de Maintenon na France.<ref>{{Cite web|title=Solange de Labriffe|url=https://man8rove.com/fr/profile/utd5g02t-solange-de-labriffe|language=fr|accessdate=23 August 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022091945/https://man8rove.com/fr/profile/utd5g02t-solange-de-labriffe}}</ref> == N'omenala a ma ama == N'afọ 1939, onye France na-ede egwu bụ Francis Poulenc raara abụ ya "Fleurs" nye Solange.<ref>{{Cite web|title=[Fleurs. FP 101, no 6] Francis Poulenc (1899-1963)|url=https://data.bnf.fr/fr/14800856/francis_poulenc_fleurs__fp_101__no_6/|work=[[Bibliothèque nationale de France]]|date=September 1939|accessdate=20 October 2023|language=fr|archivedate=25 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190325215642/https://data.bnf.fr/fr/14800856/francis_poulenc_fleurs__fp_101__no_6/}}</ref><ref>{{Cite book|first=Caroline|author=Seebohm|title=The Man who was Vogue: The Life and Times of Condé Nast|publisher=[[Viking Press]]|isbn=9780670453665|quote=Solange d'Ayen, the aristocratic and beautiful fashion editor (to whom Poulenc once dedicated a song)}}</ref> N'afọ 2023, onye France na-eme ihe nkiri Marion Cotillard gosipụtara Solange na ''Lee'' Miller biopic Lee, nke onye America na-eme fim bụ Ellen Kuras duziri.<ref name="deadline">{{Cite web|author=Fleming|first=Mike Jr.|title=Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller|url=https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=22 August 2023|date=21 October 2021|archivedate=21 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFFleming2021">Fleming, Mike Jr. (21 October 2021). [https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ "Kate Winslet Joined By Marion Cotillard, Jude Law, Andrea Riseborough & Josh O'Connor For Film On Model-Turned-WWII Photographer Lee Miller"]. ''[[Deadline Hollywood]]''. [https://web.archive.org/web/20211021185235/https://deadline.com/2021/10/kate-winslet-lee-miller-wwii-film-marion-cotillard-jude-law-andrea-riseborough-josh-oconnor-1234859103/ Archived] from the original on 21 October 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 August</span> 2023</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|first=PJ|author=Cresswell|title=Marion Cotillard shoots first scenes of Lee biopic in Dubrovnik|url=https://www.timeout.com/croatia/news/marion-cotillard-shoots-first-scenes-of-lee-miller-biopic-in-dubrovnik-092622|work=[[Time Out (magazine)|Time Out]]|date=26 September 2022|accessdate=22 August 2023|archivedate=22 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231022091944/https://www.timeout.com/croatia/news/marion-cotillard-shoots-first-scenes-of-lee-miller-biopic-in-dubrovnik-092622}}</ref> == Hụkwa == * Duke nke Ayen == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite book|author=Snow|first=Carmel|title=The World of Carmel Snow|publisher=[[McGraw Hill Education|McGraw-Hill]]|oclc=547124|pages=55, 108, 148}} * {{Cite book|first=Valentine|author=Lawford|title=Horst: His Work and His World|publisher=[[Knopf]]|isbn=978-0394521718|pages=54, 152, 193}} * {{Cite book|title=The Lives of Lee Miller|publisher=[[Thames & Hudson]]|isbn=978-0-03-005833-2|author=Penrose|first=Antony|authorlink=Antony Penrose}} * {{Cite book|first=Marie-France|author=Pochna|title=Christian Dior: The Man who Made the World Look New|publisher=[[Arcade Publishing]]|isbn=978-1559703406}} * {{Cite book|first=Penelope|author=Rowlands|authorlink=Penelope Rowlands|title=A Dash of Daring: Carmel Snow and Her Life In Fashion, Art, and Letters|publisher=[[Atria Books]]|isbn=9780743480451}} * {{Cite book|first=Carolyn|author=Burke|title=Lee Miller: A Life|pages=100, 231|publisher=Knopf|isbn=9780375401473}} * {{Cite book|first=Linda|author=Simon|title=Coco Chanel|publisher=[[Reaktion Books]]|isbn=9781861898593}} * {{Cite book|first=Lynn|author=Hilditch|title=Lee Miller, Photography, Surrealism and the Second World War: From Vogue to Dachau|publisher=[[Cambridge Scholars Publishing]]|isbn=9781527500174}} * {{Cite book|first=Susan|author=Ronald|title=Condé Nast: The Man and His Empire|publisher=[[St. Martin's Publishing Group]]|isbn=9781250180025}} * {{Cite book|first=Lou|author=Taylor|title=Paris Fashion and World War Two: Global Diffusion and Nazi Control|publisher=[[Bloomsbury Publishing]]|isbn=9781350000261}} * {{Cite book|first=Christopher|author=Othen|title=The King of Nazi Paris: Henri Lafont and the Gangsters of the French Gestapo|url=https://books.google.com/books?id=bS_wDwAAQBAJ&pg=PT82|publisher=[[Biteback Publishing]]|isbn=978-1785906596|pages=82–83}} * {{Cite book|first=Nina-Sophia|author=Miralles|title=Glossy: The Inside Story of Vogue|publisher=Quercus|isbn=9781529402773|url=https://books.google.com/books?id=u3bBDwAAQBAJ&pg=PT80}} * {{Cite book|first=Justine|author=Picardie|title=Miss Dior: A Story of Courage and Couture|publisher=[[Faber and Faber]]|isbn=9780374210359}} == Edemside == {{Reflist}} [[Otú:Pages with unreviewed translations]] d2ka8sf2qvqymdy9v7akps82uqmwwy1 Victor Gidado 0 75928 638412 2026-05-19T18:05:06Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351579548|Victor Gidado]]" 638412 wikitext text/x-wiki '''Victor Ntino-Emo Gidado''' (amụrụ n'abalị iri na anọ n'ọnwa Eprel afọ 2004)bụ ọkachamara n'egwuregwu bọọlụ Naịjirịa nke na-agba bọọlụ dịka onye na-agba bọọlụ n'etiti ndị na-awakpo egwuregwu na klọb Süper Lig bụ Gaziantep. . == Ọrụ klọb == Gidado bụ ngwaahịa nke ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ Naijiria KSM Sport FA . Ọ kwagara na klọb PrvaLiga nke Slovenia NK Bravo na 2023. <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/sport/victor-gidado-nigerian-youngster-eyeing-stardom-from-slovenias-nk-bravo/|title=Victor Gidado: Nigerian youngster eyeing stardom from Slovenia's NK Bravo|first=Dennis|author=Erezi|date=16 November 2023}}</ref> Na 10 Jenụwarị 2026, ọ gafere na klọb Süper Lig Gaziantep na nkwekọrịta afọ 3.5.<ref>{{Cite web|date=10 January 2026|url=https://gaziantepfk.org/haberler/transfer-victor-gidado-gazi-antep-te|title=VICTOR GIDADO GAZİANTEP'TE!|publisher=[[Gaziantep F.K.|Gaziantep]]}}</ref>[4]<ref>{{Cite web|date=10 January 2026|url=https://www.sabah.com.tr/spor/futbol/2026/01/10/victor-ntino-emo-gidado-gaziantep-fkda|title=Victor Ntino-Emo Gidado, Gaziantep FK’da!|work=sabah.com.tr}}</ref> == Edemsibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] t2669uqf6epd70ltyfbmp5081pb3rv4 Philip Obhafuoso 0 75929 638414 2026-05-19T18:12:08Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1334731084|Philip Obhafuoso]]" 638414 wikitext text/x-wiki   '''Philip Obhafuoso''' (amụrụ na 3 Machị 1982 na [[Uromi]] ) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ, onye na-agbachitere USV Eschen / Mauren ugbu a. == Ọrụ == Obhafuoso gbara bọọlụ site n'August 2002 ruo June 2006 site na [[Vaduz]]" id="mwGg" rel="mw:WikiLink" title="FC Vaduz">FC Vaduz na 2003 na UEFA Cup ya na Vaduz, ọ gbara otu oge na mgbazinye ego na SC Kriens site na Julaị 2004 ruo Juun 2005.. N'ọnwa Julaị afọ 2006, ọ hapụrụ Europe na [[Liechtenstein]], ọ laghachiri [[Naijiria|Naịjirịa]] na Heartland F.C. Onye ọkpọ ọkpọ hapụrụ n'oge ọkọchị 2011 Heartland FC. wee bịanye aka na Liechtensteiner n'akụkụ USV Eschen/Mauren. == Ndụ onwe onye == Nwanne ya nwoke Uline sooro ya gbaa bọọlụ na Liechtenstein site na USV Eschen/Mauren.<ref>{{Cite web|url=http://www.sportzeit.li/sportmeldungen/usv-verstaerkung-aus-afrika.aspx|title=Ein ganz grosses Kaliber|accessdate=2012-04-15|archivedate=2015-04-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150418013440/http://www.sportzeit.li/sportmeldungen/usv-verstaerkung-aus-afrika.aspx}}</ref> Ya na nwanne ya nwoke na Andreas Gerster guzobere 2010 na Naịjirịa otu ụlọ akwụkwọ bọọlụ ndị ntorobịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.sportzeit.li/sportmeldungen/andy-gerster-ende-einer-leidenszeit.aspx|title=Andy Gerster: Ende einer Leidenszeit?|accessdate=2012-04-15|archivedate=2015-04-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150418005300/http://www.sportzeit.li/sportmeldungen/andy-gerster-ende-einer-leidenszeit.aspx}}</ref><templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] h5woek4too6pgdx6sguobykgqvu5xua Uche Agbo 0 75930 638415 2026-05-19T18:13:55Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1324824674|Uche Agbo]]" 638415 wikitext text/x-wiki ''' Uche Agbo ''' (born 4 April 1975)  is a retired [[Naijiria|Nigerian]] professional [[Footbọl|football]] midfielder. He played for several clubs in Europe. == Ọrụ == Agbo gbara bọọlụ na FR Yugoslavia maka klọb abụọ Belgrade FK Obilić na FK Rad tupu ọ kwaga klọb dị na [[France]] na [[Turkéy|Turkey]]. O nyere otu goolu maka Obilić na First League nke FR Yugoslavia, na 26 Nọvemba 1995, na mmeri ha meriri FK Sloboda Užice site na 1-2.. Ọ gbara bọọlụ maka Montpellier HSC na [[France|French]] Ligue 1 n'oge 1997-98 na Adanaspor na [[Turkéy|Turkish]] Süper Lig n'oge 1998-99. <ref>[http://www.lfp.fr/joueur/index.asp?no_joueur=12009 Profile at LFP.fr {{in lang|fr}}]</ref> == Edemsibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] pgb3820i3180mypsl9jqikuk3jy3nhn Solomon Owello 0 75931 638416 2026-05-19T18:16:14Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1256812519|Solomon Owello]]" 638416 wikitext text/x-wiki '''Solomon James Owello''' (amụrụ na 25 Disemba 1988) bụ onye bụbu onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa nke gbara bọọlụ dịka onye etiti. == Ọrụ == Ọ bịara na Start na 2008 site na klọb Naijiria Niger Tornadoes F.C. N'afọ 2016, Owello laghachiri Naijiria wee sonye na Niger Tornadoes.<ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/search?kgmid=/m/04mznzh&hl=en-NG&q=Solomon+Owello&kgs=50a56dda9352dde5&shndl=0&source=sh/x/kp&entrypoint=sh/x/kp|title=Solomon Owello - Google Search}}</ref> Ọ sonyeere Kwara United F.C. na 25 Nọvemba 2018. === Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ === {{updated|match played 24 August 2015}} {| class="wikitable" style="text-align: center;" ! rowspan="2" |Oge ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Nkewa ! colspan="2" |Njikọ ! colspan="2" |Iko ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- |2008 | rowspan="8" valign="center" |Mmalite |1. nkewa |14 |0 |0 |0 |14 |0 |- |2009 | rowspan="3" valign="center" |Tippeligaen |21 |0 |1 |0 |22 |0 |- |2010 |26 |1 |3 |0 |29 |1 |- |2011 |28 |0 |6 |0 |34 |0 |- |2012 |1. nkewa |30 |6 |2 |0 |32 |6 |- |2013 | rowspan="3" valign="center" |Tippeligaen |27 |0 |2 |0 |29 |0 |- |2014 |28 |1 |4 |0 |32 |1 |- |2015 |19 |0 |2 |0 |21 |0 |- |2015 | rowspan="1" valign="center" |Sandnes Ulf | rowspan="1" valign="center" |1. nkewa |10 |0 |0 |0 |10 |0 |- ! colspan="3" |Ọrụ zuru ezu !203 !8 !19 !0 !222 !8 |} == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] qfmy7yf4gz11ztcl7n4nreh4khzx4l6 Jonas Okétola 0 75932 638417 2026-05-19T18:18:09Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1290339843|Jonas Okétola]]" 638417 wikitext text/x-wiki '''Jonas Okétola''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1983) bụ onye bụbu ọkachamara n'ịgba bọọlụ nke na-agba bọọlụ dịka onye etiti. A mụrụ ya na Naịjirịa, ọ gbara bọọlụ maka otu mba Benin n'ọkwa mba ụwa. == Ọrụ klọb == A mụrụ ya na Naijiria, Okétola gbara bọọlụ ọkachamara n'otu Kwara United tupu ya abịanye aka na klọb South Africa Thanda Royal Zulu n'afọ 2008. <ref>{{Cite news|publisher=[[Kick Off (magazine)|Kick Off]]|title=Thanda to sign Benin national captain|url=https://www.kickoff.com/news/articles/south-africa-news/categories/news/news/thanda-to-sign-benin-national-team-captain/510756|date=3 January 2008|accessdate=7 October 2019}}</ref> Òtù Soccer nke South Africa tụlere mmachibido iwu Okétola ruo afọ abụọ na Jenụwarị 2009, n'ihi mmebi iwu ọgwụ ike. Nnyocha na-enweghị isi mgbe egwuregwu league gasịrị gosipụtara nsonaazụ dị mma maka amphetamines, ihe a machibidoro iwu.<ref name="doping" /> == Ọrụ mba ụwa == Okétola so n'òtù mba Benin na 2004 African Nations Cup, nke mechara n'ala nke otu ya na agba nke mbụ nke asọmpi ahụ, si otú a ghara iru eru maka nkeji iri na ise nke ikpeazụ. [Ihe e dere n'ala ala peeji] <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2023)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> == Njikọ mpụga == * Jonas Okétolana National-Football-Teams.com == Edemsibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{Benin Squad 2004 Africa Cup of Nations}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] kb8vh6ym59vrl4jwmrmz83cc5sro53s Ina Césaire 0 75933 638425 2026-05-19T19:13:31Z Ginikanwachimamkpa 61353 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1336074746|Ina Césaire]]" 638425 wikitext text/x-wiki   '''Ina Césaire''' ( [ina sezɛʁ]; 13 October 1942 - 24 June 2025) bụ onye France na-ede egwuregwu na onye na-ede akụkọ ihe mere eme. <ref>{{Cite web|title=Ina Césaire, la fille d'Aimé Césaire, est morte à l'âge de 83 ans|date=24 June 2025|url=https://la1ere.franceinfo.fr/martinique/fort-france/ina-cesaire-la-faille-d-aimee-cesaire-est-morte-a-l-age-de-83-ans-1598805.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/cesaire_ina.html|title=Ina Césaire|date=23 November 2002}}</ref> N'isiokwu ya nke afọ 1981 "Littérature orale et contes", "ọ na-atụle etu akụkọ Caribbean si bụrụ ezigbo 'revélateur' nke mmụọ [Caribbean] ma kwado na ọrụ nke akụkọ ọdịnala Caribbean bụ ịnọchite anya ọdịbendị". <ref>{{Cite journal|author=Césaire|first=Ina|date=1981|title=Littérature orale et contes|journal=L'Historial Antillais, Guadeloupe et Martinique. Des Îles Aux Homes|volume=1|pages=479–490}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Vété-Congolo|first=Hanétha|date=June 2007|title=Caribbean Storytales: a Methodology for Resistance|url=https://scholarlyrepository.miami.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1131&context=anthurium|journal=[[Anthurium: A Caribbean Studies Journal]]|volume=5|doi=10.33596/anth.93}}</ref>{{IPA|fr|ina sezɛʁ|lang}}{{IPA|fr|ina sezɛʁ|lang}}{{IPA|fr|ina sezɛʁ|lang}} == Ihe ndị mere n'oge gara aga == A mụrụ Ina Césaire na 13 Ọktoba 1942, dị ka nwa nwanyị nke onye edemede na onye ndọrọ ndọrọ Ọchịchịrị Aimé Césaire. Nne ya, Suzanne Césaire, bụ onye edemede French si Martinique onye ọrụ ya jikọtara ya na òtù Francophone Negritude . <ref>{{Cite journal|author=Kent|first=Alicia|date=2011|title=Race, Gender, and Comparative Black Modernism: Suzanne Lacascade, Marita Bonner, Suzanne Césaire, Dorothy West (review)|journal=Legacy: A Journal of American Women Writers|volume=28|pages=143–145}}</ref> Césaire nwụrụ na 24 June 2025, mgbe ọ dị afọ 82. == Onye na-ede ihe nkiri == <ref>{{Cite book|author=Lee|first=Vanessa|title=Four Caribbean Women Playwrights|date=2021|doi=10.1007/978-3-030-83364-0|isbn=978-3-030-83363-3|url=https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-030-83364-0}}</ref>Ụrụ ndọdị Egwu Nke Césaire Sitere N’Ọkụ Akọkụ ụnụ. “Ọrụ Ihe Nkiri ya Sitere N’Akụkị Sitere N’ike Mmụ́ Nsụ na-Egosi Ị Garaịt N’Ịgbanwe Akụkị zuru oke na ihe nkiri mbù ya, itinye ihe ndì dụ n'akuziri ma ùkù kpàkùkù. Akọcha n'ọrụrụ n'ọzọ, iji melite akịkụ ụfọdụnhẹ n'ime ha ka ha Kwekịọ na ịdụdụ nke Oge a na Egwuregwu Ndọ na-Adịbegh ị Anya.Egwuregwu mbù ya. L"Enfant des passes ou la geste de ti-jean (1987), dụka wụmaatụrụ, bọ mesochi dụ Egwu Nke Nkem Nke Onye Na-akụ akịkọ ifo mere eme ti-jean. == Ọrụ == === Egwuregwu === * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * L'Enfant des Passages ma ọ bụ Geste de Ti-Jean. [Ihe e dere n'ala ala peeji] * La Maison fermée (nke a na-ebipụtabeghị). Okike 1991. * Rosanie Soleil Paris: Soc. Ndị edemede na ndị na-ede ihe nkiri, 1992. Okike 1992. === N'asụsụ Bekee === * "Island Memories". Nsụgharị, Christiane Makward na J. Miller. Egwuregwu nke ụmụ nwanyị French na Francophone. Ann Arbor: Mahadum nke Michigan Press, 1994: 49-74.   * "Fire's Daughters (Rosanie Soleil) ". Nsụgharị. Judith G. Miller: ''Egwuregwu Asụsụ French Ọhụrụ''. New York: Ubu Repertory Theatre, 1993: 1-53. === Akwụkwọ akụkọ === * ''Zonzon Tête Carrée''. Monaco: Ed. du Rocher, 1994  ; Monaco: Alphée/Le Serpent à Plumes, 2004. * Aimé Césaire, 10 ans déjà, éditions L'Esprit du Temps, 2018  , with Patrick Singaïny == Ntụle == * {{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1993/10/20/theater/theater-in-review-155493.html|title=Theater in Review|work=[[The New York Times]]|first=D. J. R.|author=Bruckner|date=20 October 1993}} * Miyasaki, June, "Writing the Landscape of Memory: Ina Cesaire's Memoires d'Isles", Journal of Caribbean Literatures, 22 June 2009. <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> [[Otú:Articles with hCards]] rlidppif4k1egobc0p4uxj13e3r3qas Jocelyne Dakhlia 0 75934 638439 2026-05-19T22:26:54Z Chigozirim2005 19722 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1344630455|Jocelyne Dakhlia]]" 638439 wikitext text/x-wiki '''Jocelyne Naïma Dakhlia''' <ref name="ae">{{Cite web|title=Jocelyne Naïma Dakhlia|url=https://www.ae-info.org/ae/Member/Dakhlia_Jocelyne_Naïma|work=Member|publisher=Academia Europaea|accessdate=2024-09-12}}</ref> (amụrụ n'afọ 1959) bụ onye France na-akọ akụkọ ihe mere eme na onye na-amụ banyere ụmụ mmadụ. Onye nduzi ọmụmụ na École des hautes études en sciences sociales, ọrụ ya na-emetụta akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọdịbendị nke Islam na mba Maghreb ndị dị n'ókè Oké Osimiri Mediterenian.<ref name="udl">{{Cite web|url=https://jamiatalhurriyat.org/fr/figures/presentation.php?IDfiche=37|title=Jocelyne Dakhlia|publisher=Université des Libertés|date=November 2010|accessdate=11 February 2017|language=French|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413131616/http://jamiatalhurriyat.org/fr/figures/presentation.php?IDfiche=37|archivedate=13 April 2014}}</ref><ref name="unesco">{{Cite web|url=http://www.delegfrance-unesco.org/Biographie-Jocelyne-Dakhlia|title=Biographie Jocelyne Dakhlia|publisher=Commission nationale Française pour l’UNESCO|date=4 August 2015|accessdate=11 February 2017|language=French|archivedate=21 July 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240721225551/http://www.delegfrance-unesco.org/Biographie-Jocelyne-Dakhlia}}</ref> == YAkụkọ ndụ == Nwa nwanyị nke nne French na nna Tunisian, a mụrụ Dakhlia na Bourg-en-Bresse ma zụlite ya na Tunisia.<ref name="udl">{{Cite web|url=https://jamiatalhurriyat.org/fr/figures/presentation.php?IDfiche=37|title=Jocelyne Dakhlia|publisher=Université des Libertés|date=November 2010|accessdate=11 February 2017|language=French|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413131616/http://jamiatalhurriyat.org/fr/figures/presentation.php?IDfiche=37|archivedate=13 April 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.agentsdentretiens.fr/index.php?option=com_content&view=article&id=202:entretien-avec-jocelyne-dakhlia-historienne-et-anthropologue-du-maghreb&catid=47&Itemid=87|title=Entretien avec Jocelyne Dakhlia, historienne et anthropologue du Maghreb|author=Valiadis, Nicolas|publisher=Agents d'Entretiens|date=5 January 2012|accessdate=11 February 2017|language=French|archivedate=21 July 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240721225550/http://www.agentsdentretiens.fr/index.php?option=com_content&view=article&id=202:entretien-avec-jocelyne-dakhlia-historienne-et-anthropologue-du-maghreb&catid=47&Itemid=87}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akụkọ ihe mere eme na École normale supérieure de Fontenay-aux-Roses, ọ bụ ọkachamara na akụkọ ihe mere eme nke Maghreb. O nwetara akara ugo mmụta doctorate na École des hautes études en sciences sociales (EHESS) nke o sonye na 1990, emesia buru onye isi ihe omumu. Ọ nọ na bọọdụ njikwa nke Annales. Histoire, Sciences Sociales, ma na-enye aka na edezi na Arabica na Revue du monde musulman et de la Méditerranée. Otu onye otu Conseil scientifique de l'Institut d'études de l'Islam, Dakhlia ahaziela ọmụmụ ihe gbasara imepụta nka na mba ndị Alakụba.<ref>{{Cite web|url=http://unesdoc.unesco.org/images/0013/001329/132906fo.pdf|title=Les civilisations dans le regard de l'autre II|editor=Weber, Olga|publisher=UNESCO|date=30 January 2003|accessdate=11 February 2017|language=French}}</ref> Kemgbe 1990, Dakhlia ebipụtala ọtụtụ akwụkwọ na akụkọ gbasara mmepe na mba ndị Alakụba na nso nso a enyochala mmetụta nke mgbanwe mgbanwe Tunisian.<ref>{{Cite web|url=https://enseignements-2016.ehess.fr/2016/ue/10//|title=Histoire et sciences sociales en révolution: en paradigme tunisien?|publisher=EHESS: baobab|accessdate=11 February 2017|language=French}}</ref> Dakhlia bụ onye otu Kọmitii Unesco nke France ma bụrụkwa onye otu ụlọ ọrụ nke Museum of European and Mediterranean Civilisations . <ref name="unesco">{{Cite web|url=http://www.delegfrance-unesco.org/Biographie-Jocelyne-Dakhlia|title=Biographie Jocelyne Dakhlia|publisher=Commission nationale Française pour l’UNESCO|date=4 August 2015|accessdate=11 February 2017|language=French|archivedate=21 July 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240721225551/http://www.delegfrance-unesco.org/Biographie-Jocelyne-Dakhlia}}</ref> == Ọrụ ndị a họọrọ == * ''L'Oubli de la cité'', Paris, La Découverte, 1990   * ''Le Divan des Rois. Le politique et le religieux dans l'Islam'', Paris, Aubier, 1998   * ''L’empire des passions. L’arbitraire politique en Islam'', Paris, Aubier, 2005   * ''Islamicités'', Paris, Presses universitaires de France, 2005   * ''Lingua franca : histoire d'une langue métisse en Méditerranée'', Arles, Actes Sud, 2008   * ''Tunisie, le pays sans bruit'', Arles, Actes Sud, 2011,   * ''Les musulmans dans l'histoire de l'Europe : passages et contacts en Méditerranée'', Paris, Albin Michel, 2013,   * ''Les musulmans dans l'histoire de l'Europe : une intégration invisible'', Paris, Albin Michel, 2016,   * {{Cite book|url=|title=Harems et Sultans : Genre et despotisme au Maroc et ailleurs, XIVe-XXe siècle: Coffret en 3 volumes : Tome 1, Le temps des gynécées ; Tome 2, Le temps des sérails ; Tome 3, Le temps des harems|publisher=Anacharsis|year=2024|isbn=979-10-279-0477-8}} == Edemside == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] kee629hxvvykboqiig0qulhdwa242bc Ńkàtá ojiarụ:Amherst99 3 75935 638445 2026-05-20T00:00:41Z DolphybBot 61063 Nabata onye ohuru na Igbo Wikipedia! (bot) 638445 wikitext text/x-wiki {{Nnọọ|username=Amherst99|bot=[[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 00:00, 20 Mee 2026 (UTC)}} 34lf6fw8b5mr8amh85p8u9h0k15jygd Suzanne Césaire 0 75936 638468 2026-05-20T06:14:05Z Ginikanwachimamkpa 61353 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1349501770|Suzanne Césaire]]" 638468 wikitext text/x-wiki '''Suzanne Césaire''' (/seɪˈzɛər/; [sezɛʁ]; née '''Roussi'''; 11 August 1915 - 16 May 1966) bụ onye edemede French, onye nkuzi, ọkà mmụta, onye na-emegide ọchịchị na onye na-akwado ụmụ nwanyị, na Surrealist. O guzobere akwụkwọ akụkọ ọdịbendị Martinique Tropiques, nke ọ bụkwa onye nchịkọta akụkọ ya, ya na di ya, Aimé Césaire, na René Ménil, ha abụọ bụ ndị na-ede uri French a ma ama si Martinique. Ọ nwụrụ na 1966 mgbe ọ dị afọ 50 site na ọrịa kansa ụbụrụ. {{IPA|fr|sezɛʁ|lang}}{{IPA|fr|sezɛʁ|lang}}{{IPA|fr|sezɛʁ|lang}} == Oge ọ malitere == A match Césaire (née Roussi) na Poterie des Trois-Ilets na 11 August 1915 na Flore Roussi (née William), onye nkuzi ụlọ akwụkwọ, na Benoït Roussi, onye ọrụ ụlọ.<ref name=":2">{{Cite journal|first=Gilles|author=Bounoure|url=http://www.contretemps.eu/wp-content/uploads/01-160-CT6-SYLLEPSE-126-139-1-6.pdf|title=Suzanne Césaire et la question de la civilisation|journal=ContreTemps|date=May 2010}}</ref> Ọ akara akwụkwọ ya na ụlọ akwụkwọ praịmarị ya dị na Rivière-Salée na Martinique (nke ka nwewe nke mpaghara French n'oge ahụ), tupu ọ gaa ụlọ akwụkwọ akwụkwọ na-isi obodo, Fort-de-France. Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ ya, ọ gara akwụkwọ akwụkwọ na Toulouse wee gaa Paris na prestigious École normale supérieure site na 1936-1938. == Mahadum na alụmdi na nwunye ya na Aimé Césaire == N'afọ 1933, Suzanne Roussi gara Toulouse maka afọ mbụ ya n'ibu akwụkwọ akwụkwọ na 1934, ọ kwagara Paris iji gaa n'ihu na igbu ya. N’ebe ahụ, ọ zutere Léopold Sédar Senghor, onye mere ka ọ mata Aimé Césaire na 1936.. <ref name=":1">{{Cite book|author=Curtius|first=Anny-Dominique|url=https://www.fnac.com/a15096553/Anny-Dominique-Curtius-Suzanne-Cesaire#omnsearchpos=2|title=Suzanne Césaire. Archéologie littéraire et artistique d'une mémoire empêchée|publisher=Karthala|year=2020|isbn=2811127941|location=Paris}}</ref><ref name="azmartinique.com">{{Cite web|url=https://azmartinique.com/fr/tout-savoir/personnages-celebres/suzanne-roussi-cesaire|title=Suzanne Roussi-Césaire|work=AZ Martinique|language=French|accessdate=2021-05-18}}</ref> . <ref name="Levisalles">{{Cite news|first=Natalie|author=Levisalles|url=https://www.liberation.fr/livres/2009/04/23/suzanne-l-aimee-de-cesaire_554226/|title=Suzanne l'aimée de Césaire|work=[[Libération]]|language=French|date=2009-04-23|accessdate=2021-05-18}}</ref> N'oge ọmụmụ ha, Césaires bụ akụkụ nke otu nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ agha L'Étudiant noirN'oge mkpa ha, Césaires bụ nke nke otu nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi agha L'Étudiant noirbe hrN'oge mkpa, Césaires bụ nke nke otu nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi agha L'Étudiant noirbe ha abụọ akụkọ ọrụ na Lycée Schoelchị.<ref name=":1" />u nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi agha L'Étudiant noirbe ha abụọ ọrụ na Lycée Schoeedemede. E bipụtara edemede asaa ndị a niile n'etiti afọ 1941 na 1945 na Tropiques. Ihe odide ya nyochara isiokwu ndị dị ka njirimara Caribbean, mmepeanya, na surrealism. Ọ bụ ebe na ndị na-agụ akwụkwọ na ihe odide ya, ihe ike ihe ndị sitere na edemede ya "Leo Frobenius na Nsogbu nke Mmepeanya", "A Civilisation's Discontent", "1943: Surrealism and Us", na "The Great Camouflage" asụsụ Bekee na anthology The Refusal of the Shadow: Surrealism na 1943 Michael Richardson, Caribbean (1943). Césaire nwere njikọ pụrụ iche na surrealism, nke ọ kọwara dị ka "ụdọ siri ike nke olileanya anyị".<ref name="Richardson">{{Cite book|first=Michael|author=Richardson|title=The Refusal of the Shadow: Surrealism and the Caribbean|publisher=Verso|date=1996}}</ref> N'akwụkwọ edemede ya "1943: Surrealism and Us", ọ kpọrọ oku maka surrealism nke Martinican: "Surrealism anyị ga-eweta ya nchekwa nke omimi ya. N'ikpeazụ, a ga-eme ka ndị ndị ahụ na-ahụ mma nke oge a nke ojii / ọcha, Europe / Africa, mepere emepe / obi ndị ga-agafe. A ga-enweta ike ike nke mahoulis, nke sitere na isi iyi dị ndụ. A ga'ime ka ndị nke ndị mmadụ dị ọcha na ọkụ ọkụ na-acha ọkụ. uru dị ka aha, ọnụ ọnụ aha anyị, a ga' ekiri , a so nà okwu dị otú " <ref name="Richardson">{{Cite book|first=Michael|author=Richardson|title=The Refusal of the Shadow: Surrealism and the Caribbean|publisher=Verso|date=1996}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRichardson1996">Richardson, Michael (1996). ''The Refusal of the Shadow: Surrealism and the Caribbean''. Verso. p.&nbsp;7.</cite></ref> Césaire zụlitere mmekọrịta chiri anya na André Breton mgbe ọ gachara Martinique na 1941. Ọ raara ya nye edemede ("André Breton, onye na-ede uri", 1941) ma nata uri a raara nye ya ("For madame Suzanne Césaire", 1941). Nzukọ a na André Breton meghere ụzọ maka mmepe nke Afro-Surrealism. Ihe odide ya na-ese nke di ya, onye a mara nke ọma. Otú ọ dị, na mgbakwunye na edemede ya dị mkpa, a mgbakwunye iwere ọrụ ya dị ka onye nchịkọta nke Tropiques dị ka nri dị oke mkpa (ma ọ bụrụ na a na- teepu ya anya) na akwụkwọ Caribbean. Tropiques bụ akwụkwọ ntụziaka Caribbean emetụta n'oge ya ma bụrụ nke a na-anabata nke ọma ebe maka ọrụ ntọala ọ na-egosi nke akwụkwọ.Martiniquan.<ref name="azmartinique.com">{{Cite web|url=https://azmartinique.com/fr/tout-savoir/personnages-celebres/suzanne-roussi-cesaire|title=Suzanne Roussi-Césaire|work=AZ Martinique|language=French|accessdate=2021-05-18}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://azmartinique.com/fr/tout-savoir/personnages-celebres/suzanne-roussi-cesaire "Suzanne Roussi-Césaire"]. ''AZ Martinique'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 May</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Césaire rụrụ ọrụ ọgụgụ isi na nchịkwa na ihe ịga nke ọma nke akwụkwọ akụkọ ahụ.<ref name="Bounoure128">{{Cite journal|first=|author=Bounoure|url=http://www.contretemps.eu/wp-content/uploads/01-160-CT6-SYLLEPSE-126-139-1-6.pdf|title=Suzanne Césaire et la question de la civilisation|journal=ContreTemps|date=2010}}</ref> Ọ na-elekọta mmekọrịta akwụkwọ akụkọ ahụ na onye nyocha - ọrụ siri ike karịsịa n'ihi nguzo mmegide nke Tropiques n'ebe gọọmentị Vichy nọ n'oge agha - yana iwere ọrụ maka obibi akwụkwọ.<ref name="azmartinique.com" /> Mmetụta ọgụgụ isi o nwere na akwụkwọ akụkọ ahụ gosipụtara site na edemede ya "The Great Camouflage", nke bụ isiokwu mmechi nke mbipụta ikpeazụ.<ref name="Bounoure128" /> N'agbanyeghị nnukwu akwụkwọ edemede na nchịkọta akụkọ ya na akwụkwọ akụkọ ahụ, ọrụ Tropiques, nke Jean-Michel Place bipụtara na 1978, na-ekwu na Aimé Césaire na René Ménil bụ ndị na-akwalite akwụkwọ akụkọ ahụ. Tropiques bipụtara mbipụta ikpeazụ ya na Septemba 1945, na ngwụcha Agha Ụwa nke Abụọ. Site na mmechi nke akwụkwọ akụkọ ahụ, Suzanne Césaire kwụsịrị ide ihe. A maghị ihe kpatara nke a. Otú ọ dị, onye nta akụkọ Natalie Levisalles na-atụ aro na Suzanne Césaire gaara eme nhọrọ dị iche iche ma ọ bụrụ na o nweghị ọrụ nke ịmụ ụmụ isii, ịkụzi, na ịbụ nwunye onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-ede uri, Aimé Césaire.<ref name="Levisalles">{{Cite news|first=Natalie|author=Levisalles|url=https://www.liberation.fr/livres/2009/04/23/suzanne-l-aimee-de-cesaire_554226/|title=Suzanne l'aimée de Césaire|work=[[Libération]]|language=French|date=2009-04-23|accessdate=2021-05-18}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="" id="CITEREFLevisalles2009">Levisalles, Natalie (23 April 2009). [https://www.liberation.fr/livres/2009/04/23/suzanne-l-aimee-de-cesaire_554226/ "Suzanne l'aimée de Césaire"]. ''[[Libération]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 May</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> N'ezie, nwa ya nwanyị mbụ, Ina Césaire, na-echeta ya na-ekwu mgbe niile: "Ndị gị ga-abụ ọgbọ mbụ nke ụmụ nwanyị na-ahọrọ".<ref name="Bounoure128">{{Cite journal|first=|author=Bounoure|url=http://www.contretemps.eu/wp-content/uploads/01-160-CT6-SYLLEPSE-126-139-1-6.pdf|title=Suzanne Césaire et la question de la civilisation|journal=ContreTemps|date=2010}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFBounoure2010">Bounoure (2010). [http://www.contretemps.eu/wp-content/uploads/01-160-CT6-SYLLEPSE-126-139-1-6.pdf "Suzanne Césaire et la question de la civilisation"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''ContreTemps'' (6): 128.</cite></ref> <ref name="azmartinique.com">{{Cite web|url=https://azmartinique.com/fr/tout-savoir/personnages-celebres/suzanne-roussi-cesaire|title=Suzanne Roussi-Césaire|work=AZ Martinique|language=French|accessdate=2021-05-18}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="">[https://azmartinique.com/fr/tout-savoir/personnages-celebres/suzanne-roussi-cesaire "Suzanne Roussi-Césaire"]. ''AZ Martinique'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 May</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ọ bụkwa onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị ma sonye na Union des Femmes Françaises . <ref name="azmartinique.com" />Mgbe ọ dị ide ihe, ọ gara n'ihu n'ahụ ya dị ka onye nkuzi, na-arụ ọrụ na Martinique na Haiti. == Mmeghachi omume na mmetụta == Césaire was a pioneer in the search for a distinct Martiniquan literary voice. Though she was attacked by some Caribbean writers, following an early edition of ''Tropiques'', for copying traditional French styles of poetry as well as supposedly promoting "The Happy Antilles" view of the island advanced by French colonialism, her essay of 1941, "Misère d'une poésie", condemned what she termed "Littérature de hamac. Littérature de sucre et de vanille. Tourisme littéraire" (Literature of the hammock, of sugar and vanilla. Literary tourism). Her encounter with André Breton opened the way for her development of Afro-Surrealism, which followed in the footsteps of her use of surrealist concepts to illuminate the colonial dilemma. Her dictum - "La poésie martiniquaise sera cannibale ou ne sera pas" (Cannibal poetry or nothing) - was an anti-colonial appropriation of a surrealist trope. Suzanne Césaire's repudiation of simple idealised answers - whether assimilationist, Africanist, or creole - to the situation of colonialism in the Caribbean has proved increasingly influential in later postcolonial studies. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (December 2023)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> Ọkà mmụta na-adịbeghị anya Joseph-Gabriel na-ekwu na Césaire nyere ntọala dị mkpa maka akwụkwọ ndị na-emegide ndị eze ukwu na Caribbean na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ bụ ezie na Césaire bipụtara edemede ole na ole, enwere ike ịchọta mmetụta ya na-aga n'ihu site na akwụkwọ ozi onwe onye yana ncheta sitere n'aka ụmụ akwụkwọ Haiti. N'akwụkwọ ozi o degaara Gauclére, Césaire kọwara ọrụ ya na Haiti dị ka onye ozi nke nyere ọzụzụ ndị nkuzi, dee nyocha akwụkwọ, ma dezie edemede maka ebumnuche nke ịkwado nkuzi Aime. Ndị na-eme ngagharị iwe maka ụmụ akwụkwọ Haiti Gérald Bloncourt na Michael Löwy chetara okwu Breton kwuru n'ihu ọha banyere surrealism dị ka ihe enyemaka n'ịkpali iwepu onye isi ala Haiti na-abụghị onye ọchịchị onye kwuo uche ya Lescot.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Joseph-Gabriel|first=Annette K.|title=Beyond the Great Camouflage: Haiti in Suzanne Césaire's Politics and Poetics of Liberation|journal=Small Axe|date=2016|volume=20|issue=2|pages=1–13|doi=10.1215/07990537-3626716|id={{Project MUSE|622465}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Ọrụ Suzanne Cesaire mere emume ọtụtụ agbụrụ na ọdịbendị dị iche iche nke guzobere ọdịbendị Caribbean nke oge ya. Ọ bụ ezie na a katọrọ ya nke ukwuu maka iji echiche ndị isi ojii mee ihe, o jiri ha mee ihe n'ihe odide ya iji kpasuo ma onye na-achị ala ma ndị na-achị achị ka ha nyochaa echiche ha banyere agbụrụ. O dere "Ihe kachasị enye nsogbu bụ nke anyị. Anyị ga-eme ihe. Ala a, ala anyị, nwere ike ịbụ naanị ihe anyị chọrọ ka ọ bụrụ".<ref name=":0" /> == Ọrụ == === edemede ndị e bipụtara na Tropiques''Ebe Okpomọkụ'' === * "Leo Frobenius na nsogbu nke mmepeanya" (April 1941) * "Alain na ịma mma" (July 1941) * "André Breton, onye na-ede uri" (Ọktoba 1941) * "Ọdachi nke uri" (Jenụwarị 1942) * "Ọrịa nke mmepeanya" (April 1942) * "1943: Anyị na Surrealism" (Ọktoba 1943) * "The Great Camoflage" (1945) === Akwụkwọ === * <cite class="citation book cs1" id="CITEREFMaximin2009">''Suzanne Césaire - nnukwu ihe nzuzo ''[Ihe e dere n'ala ala peeji] </cite> <cite class="citation book cs1" id="CITEREFMaximin2009">Paris: Le Seuil.</cite> Akwụkwọ a bụ nchịkọta edemede asaa ya.{{Cite book|author=Maximin|first=Daniel|title=Suzanne Césaire: le grand camouflage. Écrits de dissidence (1941-1945), Daniel Maximin (éd.)|publisher=Le Seuil|location=Paris|year=2009}} * The Great Camouflage: Writings of Dissent (1941-1945), Daniel Maximin (ed.), Keith L. Walker (tr.). <cite class="citation book cs1" id="CITEREFMaximin2012">Middletown: Wesleyan University Press.</cite> Nsụgharị nke edemede asaa ya.{{Cite book|author=Maximin|first=Daniel|title=The Great Camouflage: Writings of Dissent (1941-1945), Daniel Maximin (éd.), Keith L. Walker (tr.)|publisher=Wesleyan University Press|location=Middletown|year=2012}} === Nsụgharị Bekee === * "The Malaise of a Civilization" na "The Great Camouflage" na <cite class="citation book cs1" id="CITEREFSharpley-Whiting2002"><span class="id-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:negritudewomen00shar|''Ụmụ nwanyị ojii'']]</span>. Ọ bụ Sharpley-Whiting, T. Denean sụgharịrị ya; Van Den Abbeele, Georges. Minneapolis: Mahadum nke Minnesota. peeji nke [[iarchive:negritudewomen00shar/page/130|130]]-140).&nbsp;</cite>{{Cite book|title=Negritude Women|url=https://archive.org/details/negritudewomen00shar|first=T. Denean|author=Sharpley-Whiting|location=Minneapolis|publisher=University of Minnesota|year=2002|pages=[https://archive.org/details/negritudewomen00shar/page/130 130]–140)}} * "Surrealism and Us" na "The Domain of the Marvelous" (nke sitere na edemede ahụ bụ ŌAlain et l'esthétique) na Caws, Mary Ann, ed. (2001). Manifesto: Otu narị afọ nke isms. Nke Gibson, Erin sụgharịrị. Lincoln: U. nke Nebraska. peeji nke 488-492. <nowiki>ISBN 9780803264076</nowiki>.{{Cite book|title=Manifesto: A Century of isms|url=https://archive.org/details/manifestocentury00caws|editor=Caws|location=Lincoln|publisher=U. of Nebraska|year=2001|pages=[https://archive.org/details/manifestocentury00caws/page/488 488–492]|isbn=9780803264076}}<cite class="citation book cs1" id="CITEREFCaws2001">(2001). <span class="id-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:manifestocentury00caws|''Manifesto: Otu narị afọ nke isms'']]</span>. Nke Gibson, Erin sụgharịrị. Lincoln: U. nke Nebraska. peeji nke 488-492. &nbsp;[[ISBN]] [[Special:BookSources/9780803264076|<bdi>9780803264076</bdi>]].&nbsp;</cite> * "The Domain of the Marvelous" (nke sitere na edemede ahụ) na Caws, Mary Ann, ed. <cite class="citation book cs1" id="CITEREFCaws2001">(2001). <span class="id-lock-limited" title="Free access subject to limited trial, subscription normally required">[[iarchive:surrealistpainte00caws|''Ndị na-ese ihe na ndị na-ede uri: Anthology'']]</span>. Nke Gibson, Erin sụgharịrị. Cambridge: MIT Press. peeji nke [[iarchive:surrealistpainte00caws/page/n191|157]].&nbsp;</cite>{{Cite book|title=Surrealist Painters and Poets: An Anthology|url=https://archive.org/details/surrealistpainte00caws|editor=Caws|location=Cambridge|publisher=MIT Press|year=2001}} * "André Breton, Poet", Guy Ducornet na Franklin Rosemont, ndị nsụgharị; "Enweghị afọ ojuju nke Mmepeanya", Penelope Rosemont، onye ntụgharị; "1943: Surrealism na Anyị" na "The Domain of the Marvelous" (nke sitere na edemede "Alain et l'esthétique"), Erin Gibson, onye ntụgharị. <cite class="citation book cs1" id="CITEREFRosemont1998">(1998). Surrealist Women: An International Anthology. Austin: Mahadum nke Texas Press. peeji nke 127-137.&nbsp;</cite>{{Cite book|title=Surrealist Women: An International Anthology|url=https://archive.org/details/surrealistwomeni00rose|editor=Rosemont|location=Austin|publisher=University of Texas Press|year=1998|pages=[https://archive.org/details/surrealistwomeni00rose/page/127 127–137]}} * "Leo Frobenius na Nsogbu nke Mmepeanya", "A Civilization's Discontent", "1943: Surrealism and Us" na "The Great Camouflage", Krzysztof Fijalkowski na Michael Richardson, ndị nsụgharị; na Richardson, Michael, ed. <cite class="citation book cs1" id="CITEREFRichardson1997">(1997). ''Ịjụ nke onyinyo: Surrealism na Caribbean''. London: N'ụzọ ziri ezi. peeji nke 82-87, 96-100, 123-126, 156-161.&nbsp;</cite> {{Cite book|title=Refusal of the Shadow: Surrealism and the Caribbean|editor=Richardson|location=London|publisher=Verso|year=1997|pages=82–87, 96–100, 123–126, 156–161}} == Hụkwa == * ''Antilles'' * ''Ihe odide Creole'' * Leo Frobenius * [[Maryse Condé]] * V. S. Naipaul * Octave Mannoni == Ihe odide == [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 27rjx9xdjy3gmwn58r1g317lx1jndju Corinne Debaine-Francfort 0 75937 638481 2026-05-20T10:18:58Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1340949890|Corinne Debaine-Francfort]]" 638481 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Corinne Debaine-Francfort''' bụ ọkà mmụta ihe ochie nke France na sinologist, onye nyocha na CNRS ọkachamara na nkà mmụta ihe ochie na Eastern Central Asia (Sinkiang ma ọ bụ East Turkestan) na protohistory nke ugwu ọdịda anyanwụ China.<ref name="SAC">{{Cite book|author=Debaine-Francfort|first=Corinne|date=1999|title=The Search for Ancient China|series='New Horizons' series|url=https://books.google.com/books?id=8W6jQgAACAAJ|location=London|publisher=[[Thames & Hudson]]|isbn=978-0-500-30095-4|quote=About the author}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thamesandhudson.com/authors/corinne-debaine-francfort-69676|title=Corinne Debaine-Francfort|author=<!--Not stated-->|work=thamesandhudson.com|publisher=Thames & Hudson|accessdate=25 October 2018}}</ref> == Ọrụ == Debaine-Francfort abụrụla Dọkịta nke ọmụmụ Far Eastern na Mahadum Paris Diderot (Paris 7) kemgbe afọ 1989 na onye isi nyocha na CNRS kemgbe afọ 1995.<ref>{{Cite web|url=https://www.persee.fr/authority/163168|title=Debaine-Francfort, Corinne|author=<!--Not stated-->|work=[[Persée (web portal)|persee.fr]]|language=fr|accessdate=25 October 2018}}</ref> Ọ bụ onye otu na-eme nchọpụta na Central Asia. O sonyere na njem nchọpụta ihe ochie dị iche iche na mpaghara a, yana nchọpụta mbụ nke ndị China na mba ọzọ nke China nyere ikike kemgbe 1949.<ref name="SAC">{{Cite book|author=Debaine-Francfort|first=Corinne|date=1999|title=The Search for Ancient China|series='New Horizons' series|url=https://books.google.com/books?id=8W6jQgAACAAJ|location=London|publisher=[[Thames & Hudson]]|isbn=978-0-500-30095-4|quote=About the author}}</ref> Kemgbe afọ 1995 ọ bụ onye nduzi nke ọrụ nchọpụta ihe ochie nke Franco-Chinese na Sinkiang . <ref>{{Cite web|url=https://www.diplomatie.gouv.fr/en/french-foreign-policy/scientific-diplomacy/archaeology-humanities-and-social-sciences/french-archaeological-missions-are-key-actors-in-international-scientific/a-rundown-on-archaeological-discoveries-in-recent-years-13-january-2017/article/focus-on-china-before-the-desert-the-taklamakan-mummies|title=Focus on China: before the desert, the Taklamakan Mummies|author=<!--Not stated-->|work=diplomatie.gouv.fr|accessdate=25 October 2018}}</ref> N'afọ 2014, ọ natara nnukwu ihe nrite nke Archaeology [de] site na Simone na Cino Del Duca Foundation maka ọrụ ihe ochie na Sinkiang.<ref name="C.D-F">{{Cite web|url=http://www.arscan.fr/archeologie-asie-centrale/corinne-debaine-francfort/|title=Corinne DEBAINE-FRANCFORT|author=<!--Not stated-->|work=arscan.fr|language=fr|accessdate=25 October 2018}}</ref> == Ihe nrite na nsọpụrụ == * 1997: Ihe nrite Clio maka nchọpụta ihe ochie nke France na mba ofesi<ref name="C.D-F">{{Cite web|url=http://www.arscan.fr/archeologie-asie-centrale/corinne-debaine-francfort/|title=Corinne DEBAINE-FRANCFORT|author=<!--Not stated-->|work=arscan.fr|language=fr|accessdate=25 October 2018}}</ref> * 2004: Ihe nrite Hirayama nke Academy of Inscriptions and Fine Letters<ref name="C.D-F" /> * 2013: Ihe nrite La Recherche, aha 'Archaeology', maka mmemme Bio-archaeology nke French-Chinese Archaeological Mission na Sinkiang <ref>{{Cite web|url=http://www.cnrs.fr/inshs/recherche/prix-larecherche2013.htm|title=Prix La Recherche 2013 décerné à Corinne Debaine-Francfort et à son équipe (ArScAn)|author=<!--Not stated-->|date=4 November 2013|work=cnrs.fr|language=fr|accessdate=25 October 2018}}</ref> * 2014: Nnukwu ihe nrite nke ihe mgbe ochie nke Fondation Simone na Cino del Duca * 2015: Chevalier na Ordre national du Mérite <ref name="C.D-F" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/affichTexte.do?cidTexte=JORFTEXT000028933511|title=Décret du 14 mai 2014 portant promotion et nomination : PROTOCOLE – Au grade de chevalier|author=<!--Not stated-->|date=15 May 2014|work=[[Légifrance|legifrance.gouv.fr]]|language=fr|accessdate=25 October 2018}}</ref> == {{Lang|fr|La redécouverte de la Chine ancienne}} ==  <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Infobox book/styles.css"></templatestyles>{{Lang|fr|La redécouverte de la Chine ancienne}} (lit. 'The Rediscovery of Ancient China'; mbipụta asụsụ Bekee: The Search for Ancient China) bụ akwụkwọ dị n'akpa uwe na nkà mmụta ihe ochie nke China nke Éditions Gallimard bipụtara na 1998 na usoro {{Lang|fr|Archéologie}} nke nchịkọta {{Lang|fr|[[Découvertes Gallimard|Découvertes]]}} ha. Debaine-Francfort malitere njem nchọpụta ihe ochie a na "Ọmụmụ nke Archaeology na China" (isi nke mbụ), na-esochi isiakwụkwọ ndị raara onwe ha nye ihe ndị e ji mee na nchọpụta ndị ọzọ nke Neolithic Age (isi nke abụọ, "The Chinese Neolithic: From Singular to Plural"), Shang dynasty (isi nke atọ, "The Shang: The Emergence of a Civilization"), Zhou dynasty ("isi nke anọ, narị asatọ nke akụkọ ihe mere eme"), Qin (isi nke Han), "Qad na nke mbụ"). Akụkụ "Documents" dị n'azụ nwere nchịkọta nke ihe ndị e kewara n'akụkụ anọ: 1, Oge ndị na-anakọta; 2, Eze Ukwu mbụ; 3, ederede na ncheta; 4, mkparịta ụka na [[Kwang-chih Chang|K. C. Chang]]. Na mgbakwunye na ihe ndị e wepụrụ, ọ na-egosipụtakwa na ngalaba a usoro iheomume, tebụl nke ihe ngosi akụkọ ihe mere eme, ndepụta nke ihe osise na ndepụta. A sụgharịrị akwụkwọ ahụ n'asụsụ American na British English, Italian, Japanese, Russian, South Korean, Swedish na Turkish. Ná mmalite nke narị afọ nke 20, China meghere ọnụ ụzọ ya nye ndị ọzọ nke ụwa: esemokwu nke omenala, nzute nke East na West. N'agbanyeghị oge a nke ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, e mere nchọpụta dị mkpa ma guzobe òtù sayensị maka nyocha n'ihi mmalite nke ụzọ ubi ọhụrụ nke ndị ọkà mmụta ihe ochie nke ọdịda anyanwụ mere. Mgbe ndị Kọmunist weghaara China, site na 1949 ruo 1973, nkà mmụta ihe ochie nke China gara n'oge ọchịchịrị wee laghachi azụ. Taa a na-ekpughe ọmarịcha na mmezu nke China oge ochie na anya nke oge a: ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke nchọpụta, isi mba ụwa na-eso ibe ha. Site na mmalite Neolithic e sere ite, Shang na Zhou bronzes, mgbịrịgba ọla nchara nke Marquis Yi nke Zeng, ndị agha dị egwu nke Emperor Mbụ, ruo n'ili mara mma nke Marquise nke Dai; site na Osimiri Yellow ruo Osimiri Blue, site na North ruo South, a kpughere mmalite China. == Akwụkwọ ndị a họputara == * Site na Neolithic ruo n'oge ọla nchara na Northwest China: Ọdịbendị nke Qijia na njikọ ya, nchịkọta Memoires de la Mission Archéologique Française en Asia Centrale (nke 6). [Ihe e dere n'ala ala peeji] * ''Nchọpụta ọzọ nke China oge ochie'', nchịkọta nke Chọọ nchọpụta Gallimard (nke 360), usoro Archaeology. Paris: Éditions Gallimard, 1998 (mbipụta ọhụrụ na 2008) <ref>{{Cite web|url=http://www.gallimard.fr/Catalogue/GALLIMARD/Decouvertes-Gallimard/Decouvertes-Gallimard/Archeologie/La-redecouverte-de-la-Chine-ancienne|title=''La redécouverte de la Chine ancienne'', collection Découvertes Gallimard (n° 360)|publisher=Éditions Gallimard|accessdate=25 October 2018|language=fr}}</ref> mbipụta UK - The Search for Ancient China, 'New Horizons' usoro. London: Thames & Hudson, 1999 (e bipụtaghachiri na 2010) mbipụta US - The Search for Ancient China, "Abrams Discoveries" usoro. New York: Harry N. Abrams, 1999 ** Mbipụta UK - The Search for Ancient China, usoro 'New Horizons'. London: Thames & Hudson, 1999 (e bipụtaghachiri na 2010) ** Mbipụta US - The Search for Ancient China, "Abrams Discoveries" usoro. New York: Harry N. Abrams, 1999 * With [[Abduressul Idriss]], Keriya, ncheta nke osimiri: Archaeologie et civilisation des oasis du Taklamakan, Paris: Éditions Findakly, 2001 == Akwụkwọ akụkọ == The Mummies of Taklamakan (French: Les Momies du Taklamakan), ihe nkiri 2003 banyere ''Ndị a gbasiri agbasi nke Taklamakan'' chọpụtara site na mkpọsa nyocha nke Corinne Debaine-Francfort na Abduressul Idriss duziri. Ọ bụ akụkụ nke ihe ngosi DVD {{Lang|fr|Le Mystère des momies}} site na nchịkọta ihe ngosi Arte The Human Adventure . Ọ bụ [[Olivier Horn]] duziri ihe nkiri ahụ ma dị na Bekee. <ref>{{Cite web|url=http://www.dvdcritiques.com/Dvd/1021|title=Le mystère des Momies|author=<!--Not stated-->|work=dvdcritiques.com|accessdate=25 October 2018|language=fr}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://boutique.arte.tv/detail/momiesdutaklamakan|title=Les Momies du Taklamakan|author=<!--Not stated-->|work=boutique.arte.tv|language=fr|accessdate=25 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181026025126/https://boutique.arte.tv/detail/momiesdutaklamakan|archivedate=26 October 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://videotheque.cnrs.fr/doc=1159?langue=EN|title=Mummies of Taklamakan (The)|author=<!--Not stated-->|work=videotheque.cnrs.fr|accessdate=25 October 2018}}</ref> Debaine-Francfort pụtakwara na Loulan : les princesses endormies, dị ka onye nkọwa, akwụkwọ akụkọ Serge Tignères duziri, ewepụtara n'afọ 2006. == Hụkwa == * Jean-Pierre Drège == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{Authority control}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Articles with hCards]] p1x4v7c7a3461xtlor2mypmw5z4670p Michael Omoh 0 75938 638482 2026-05-20T10:28:51Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1256768914|Michael Omoh]]" 638482 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Reflist/styles.css" />  '''Michael Junior Omoh''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1991) bụ onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa nke na-agba egwu dị ka onye ọkpọ egwuregwu bọọlụ La Liga II CSM Alexandria. == Ọrụ klọb == N'oge ọkọchị nke afọ 2019 Omoh si n'òtù egwuregwu mbụ Örebro SK kwaga na klọb egwuregwu nke abụọ nke Sweden Mjällby AIF . <ref>{{Cite web|url=https://oskfotboll.se/osk/aktuellt/nyheter-2019/2019-07-24-michael-omoh-lamnar-osk-fotboll.html|title=Michael Omoh lämnar ÖSK Fotboll}}</ref> == Nsọpụrụ == ; Mjällby * Superettan: 2019 == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Michael Junior OmohnaÒtù Egwuregwu Egwuregwu Egwú nke Sweden (n'asụsụ Swedish) * Michael Omohn'okporo ụzọ bọọlụ  [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] r9ysxjddnfmac01mq7eoei8rkcptsdw Amaobi Uwuruzo 0 75939 638483 2026-05-20T10:31:17Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346122119|Amaobi Uzowuru]]" 638483 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Reflist/styles.css" />  ''''''Amaobi''' Honest Uzowuru''' {{Audio|Ig-Amaobi Honest Uzowuru.ogg|Listen}} (amụrụ na 19 n'ọnwa Septemba afọ 1981), nke a makwaara dị ka '''Đặng Amaobi''' ma ọ bụ nke a maara dị ka Amaobi, bụ onye Naijiria bụbu onye egwuregwu bọọlụ. == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}{{V-League top scorers}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] gk456snbz0eea4l3lfbjpgo4ninyxa1 Elijah Odede 0 75940 638487 2026-05-20T10:46:27Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1354802348|Elijah Odede]]" 638487 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Elijah Olaniyi Odede''' (amụru 12 n'ọnwa Jenuwarị afọ 2007) bu onye okacha amara n’egwuregwu ndi Naijiria nke na-egwu egwu dika winger maka klọb Ligue 1 Troyes. == Ọrụ == Onye sitere na ụlọ akwụkwọ ndị ntorobịa nke Castle Football Academy, Odede sonyeere klọb Moldovan Super Liga Sheriff Tiraspol na 18 n'ọnwa Febụwarị afọ 2025.<ref>{{Cite web|url=https://cheeronnigeria.blogspot.com/2025/02/elijah-odede-nigerian-academy-striker.html|title=Elijah Odede: Nigerian Academy Striker Impress at Moldovan Top Flight, FC Sheriff - Contract Sealed!}}</ref> Na 1 Septemba afọ 2025, ọ sonyeere otu Ligue 2 Troyes na nkwekọrịta afọ ise.<ref>{{Cite web|url=https://nigeriasportsnews.ng/transfer-elijah-odede-joins-french-club-troyes-ac/|title=Transfer: Elijah Odede Joins French Club Troyes AC|first=Chigozie|author=Nwosu|date=1 September 2025}}</ref> O nyeere klọb ahụ aka imeri Ligue 2 nke 2025-26, na-enweta nkwalite na Ligue 1.<ref>{{Cite web|url=https://www.futbalgallore.com/2026/04/27/odede-gozzi-seal-ligue-1-promotion-as-troyes-record-dominant-win-over-saint-etienne/|title=Odede, Gozzi Seal Ligue 1 Promotion as Troyes Record Dominant Win Over Saint Etienne}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == A kpọrọ Odede ka ọ gaa Nigeria U20s maka egwuregwu enyi na enyi n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2025.<ref>{{Cite web|url=https://recaptcha.cloud/?template=cpg&server=198.251.84.200:443&ip=208.80.155.118&http=&host=scorenigeria.com.ng&real_ip=&proto=&url=/flying-eagles-call-up-new-sheriff-hero-odede/|title=Human verification|work=recaptcha.cloud}}</ref> == Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb === {{updated|match played 9 May 2026}}<ref>{{Soccerway|new_id=odede-elijah/j9ohofP7}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko mba[a] ! colspan="2" |Kọntinent ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="3" |Onye uwe ojii Tiraspol |2024–25 |Super League |8 |0 |4 |2 |0[b] |0 | colspan="2" | - |12 |2 |- |2025–26 |Super League |9 |4 |0 |0 |5[c] |0 | colspan="2" | - |14 |7 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !17 !4 !4 !2 !5 !3 !- !- !26 !9 |- |ES Troyes |2025–26 |Njikọ nke 2 |10 |0 |3 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |13 |1 |- ! colspan="3" |Ọrụ ya niile !27 !4 !7 !3 !5 !3 !0 !0 !39 !8 |} <templatestyles src="Reflist/styles.css" />  == Nsọpụrụ == ; Onye uwe ojii Tiraspol * Iko Moldova: 2024-252024–25 ; Troyes * Njikọ nke abụọ: 2025-262025–26 == Edensibia == == Njikọ mpụga == * Elijah Odeden'okporo ụzọ bọọlụ {{ES Troyes AC squad}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] gy20i5h13m7lqtm8xm32k7zkifgv5ze