Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.47.0-wmf.5 first-letter Midia Ọpụrụiche Ńkàtá Ojiarụ Ńkàtá ojiarụ Wikipedia Ńkàtá Wikipedia Faịlụ Ńkàtá faịlụ MidiaWiki Ńkàtá MidiaWiki Templeeti Ńkàtá templeeti Enyemaka Ńkàtá enyemaka Otú Ńkàtá otú Édēchághị́ Ńkàtá Édēchághị́ TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Ịjịpt 0 7261 654518 200322 2026-06-08T13:26:50Z Wikipedian12512(alt) 61413 Wikipedian12512(alt) moved page [[Egypt]] to [[Ịjịpt]]: Misspelled title 200322 wikitext text/x-wiki '''Ịjịpt''' (Asụsụ Arabù: مصر Miṣr [mesˁr] ⓘ, Okwuọnụ Arabù nke Ịjịpt: [mɑsˤr]), ogologo aha '''Ọ̀hànézè Arabù nke Ịjịpt''', bu otu obodo nọ na Afrịka. Ọ bu mbà bidoro na akụkụ mgbago-ọwụwanyanwụ Afrịka rue Sinai Peninsula dị na ndịda-ọdidanyanwu Esia. Òkè ala ya bidoro na Anyim Mediterranean dị na mgbago, Gaza strip na Izrelu dị ya na mgbago-ọwụwanyanwụ, Osimiri uhie dị ya na ọwụwa anyanwụ, Sudan dị ya na ndịda, ya na Libya dị ya na ọwụwa anyanwụ. Gulf nke Aqaba dị na mgbago-ọwụwanyanwụ na ekewa Ịjịpt, Jordan na Saudi Arabia. Isi obodo ya bụ Cairo. A maara Ịjịpt nke ọma maka ihe ncheta oge ochie ya, dịka Pyramids na Sphinx. Ọ nwere mmadụ nde 170 bi na ya mere ọ ji bụrụ mba nke atọ kachasị nwe ọgụ isi mmadụ bi na ya. {{Infobox country | conventional_long_name = Ọ̀hànézè Arabù nke Ịjịpt | name = جمهورية مصر العربية<br />Jumhūriyyat Miṣr al-ʻArabiyyah | common_name = Egypt | image_flag = Flag of Egypt.svg | image_coat = Coat of arms of Egypt (Official).svg | coa_size = 75 |national_motto = <!--in inverted commas and wikilinked if link exists--> |englishmotto = <!--English language version of motto--> |national_anthem = {{ubl|''[[Bilady, Bilady, Bilady]]''|{{lang|ar|"بلادي، بلادي، بلادي"}}|({{lang|en|italic=yes|Mbà m, mbà m, mbà m}})|[[File:Bilady, Bilady, Bilady.ogg]]}} |image_map = EGY_orthographic.svg |loctext = Ebe Ịjịpt nọ na Afrịka |alt_map = Ebe Ịjịpt nọ na Afrịka |map_caption = Ebe Ịjịpt nọ na Afrịka |capital = Cairo |coordinates = <!-- Coordinates for capital, using {{tl|coord}} --> |largest_city = Cairo |official_languages = Asụsụ Arabù Izugbe |national_languages = Asụsụ Arabù nke Ịjịpt |regional_languages = <!--Languages recognised or associated with particular regions within the country/territory--> |languages_type = <!--Use to specify a further type of language, if not official, national or regional--> |languages = <!--Languages of the further type--> |languages_sub = <!--Is this further type of language a sub-item of the previous non-sub type? ("yes" or "no")--> |languages2_type = <!--Another further type of language--> |languages2 = <!--Languages of this second further type--> |languages2_sub = <!--Is the second alternative type of languages a sub-item of the previous non-sub type? ("yes" or "no")--> |ethnic_groups = <!--List/breakdown of ethnic groups within the country/territory--> |ethnic_groups_year = <!--Year of ethnic groups data (if provided)--> |ethnic_groups_ref = <!--(for any ref/s to associate with ethnic groups data)--> |religion = <!--Religion--> |religion_year = <!--Year of religion data (if provided)--> |religion_ref = <!--(for any ref/s to associate with religion data)--> |demonym = <!--Term/s describing those associated with the country/territory (e.g. "Belgian" for the country Belgium)--> |government_type = <!--Wikilinked if link exists--> |leader_title1 = <!--(for a country, usually the head of state's (wikilinked) title, e.g. "President", "Monarch")--> |leader_name1 = |leader_title2 = <!--(could be "Vice President", otherwise "Prime Minster", etc, etc)--> |leader_name2 = |leader_title14 = <!--(up to 14 distinct leaders may be included)--> |leader_name14 = |legislature = <!--Name of the country/territory's governing body, e.g. "Parliament", "Congress", etc--> |upper_house = <!--Name of governing body's upper house, if given (e.g. "Senate")--> |lower_house = <!--Name of governing body's lower house, if given (e.g. "Chamber of Deputies")--> |sovereignty_type = <!--Brief description of country/territory's status ("Independence [from...]", "Autonomous province [of...]", etc)--> |sovereignty_note = |established_event1 = <!--First key event in history of country/territory's status or formation--> |established_date1 = <!--Date of first key event--> |established_event2 = <!--Second key event--> |established_date2 = <!--Date of second key event--> |established_event13 = <!--(up to 13 distinct events may be included)--> |established_date13 = |area_rank = |area = <!--Major area size (in [[Template:convert]] either km2 or sqmi first)--> |area_km2 = <!--Major area size (in square km)--> |area_sq_mi = <!--Area in square mi (requires area_km2)--> |area_footnote = <!--Optional footnote for area--> |percent_water = |area_label = <!--Label under "Area" (default is "Total")--> |area_label2 = <!--Label below area_label (optional)--> |area_data2 = <!--Text after area_label2 (optional)--> |population_estimate = |population_estimate_rank = |population_estimate_year = |population_census = |population_census_year = |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_density_rank = |nummembers = <!--An alternative to population for micronation--> |GDP_PPP = <!--(Gross Domestic Product from Purchasing Power Parity)--> |GDP_PPP_rank = |GDP_PPP_year = |GDP_PPP_per_capita = |GDP_PPP_per_capita_rank = |GDP_nominal = |GDP_nominal_rank = |GDP_nominal_year = |GDP_nominal_per_capita = |GDP_nominal_per_capita_rank = |Gini = <!--(Gini measure of income inequality; input number only; valid values are between 0 and 100)--> |Gini_ref = <!--(for any ref/s to associate with Gini number)--> |Gini_rank = |Gini_year = |HDI_year = <!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year--> |HDI = <!--(Human Development Index; input number only; valid values are between 0 and 1)--> |HDI_change = <!--increase/decrease/steady; rank change from previous year--> |HDI_rank = |HDI_ref = <!--(for any ref/s to associate with HDI number)--> |currency = <!--Name/s of currency/ies used in country/territory--> |currency_code = <!--ISO 4217 code/s for currency/ies (each usually three capital letters)--> |time_zone = <!--e.g. GMT, PST, AST, etc, etc (wikilinked if possible)--> |utc_offset = <!--in the form "+N", where N is number of hours offset--> |time_zone_DST = <!--Link to DST (Daylight Saving Time) used, otherwise leave empty--> |utc_offset_DST = <!--in the form "+N", where N is number of hours offset--> |DST_note = <!--Optional note regarding DST use--> |antipodes = <!--Place/s exactly on the opposite side of the world to country/territory--> |date_format = <!--all-numeric date format and era, such as [[Common Era|CE]], [[Anno Domini|AD]], [[Hijri year|AH]], etc.; e.g. {{abbr|yyyy|year}}-{{abbr|mm|month}}-{{abbr|dd|day}} ([[Anno Domini|AD]]) --> |drives_on = <!--"right" or "left" (side of road)--> |cctld = <!--Internet country code top-level domain identifier (e.g. [[.br]], [[.de]], etc)--> |iso3166code = <!--ISO code only; no extra text. Use to override default from common_name parameter above; omit using "omit".--> |calling_code = <!--e.g. [[+1]], [[+531]], [[+44]], etc--> |image_map3 = <!--Optional third map position, e.g. for use with reference to footnotes below it--> |alt_map3 = <!--alt text for third map position--> |footnote_a = <!--For any footnote <sup>a</sup> used above--> |footnote_b = <!--For any footnote <sup>b</sup> used above--> |footnote_h = <!--For any footnote <sup>h</sup> used above--> |footnotes = <!--For any generic non-numbered footnotes--> }} [[Usòrò:LocationEgypt.png|thumb|250px|right|Ebe Egypt no n'ime Afrịka.]] [[Usòrò:Flag of Egypt.svg|thumb|250px|right|Flag ndi Egypt]] [[File:Coat_of_arms_of_Egypt_(Official).svg|thumb|250px|right|Coat of Arms nke Obodo Egypt.]] ==Lee nke ozo== * [[Afrịka]] {{Ala no n'ime Afrịka}} [[Òtù:Ala no n'ime Afrịka]] {{ÉdéNtạ}} f7vit26pnbodajsen66s5nj81e3dlmq 654520 654518 2026-06-08T13:27:16Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654520 wikitext text/x-wiki '''Ịjịpt''' (Asụsụ Arabù: مصر Miṣr [mesˁr] ⓘ, Okwuọnụ Arabù nke Ịjịpt: [mɑsˤr]), ogologo aha '''Ọ̀hànézè Arabù nke Ịjịpt''', bu otu obodo nọ na [[Afrịka]]. Ọ bu mbà bidoro na akụkụ mgbago-ọwụwanyanwụ Afrịka rue Sinai Peninsula dị na ndịda-ọdidanyanwu Esia. Òkè ala ya bidoro na Anyim Mediterranean dị na mgbago, Gaza strip na Izrelu dị ya na mgbago-ọwụwanyanwụ, Osimiri uhie dị ya na ọwụwa anyanwụ, Sudan dị ya na ndịda, ya na Libya dị ya na ọwụwa anyanwụ. Gulf nke Aqaba dị na mgbago-ọwụwanyanwụ na ekewa Ịjịpt, Jordan na Saudi Arabia. Isi obodo ya bụ Cairo. A maara Ịjịpt nke ọma maka ihe ncheta oge ochie ya, dịka Pyramids na Sphinx. Ọ nwere mmadụ nde 170 bi na ya mere ọ ji bụrụ mba nke atọ kachasị nwe ọgụ isi mmadụ bi na ya. {{Infobox country | conventional_long_name = Ọ̀hànézè Arabù nke Ịjịpt | name = جمهورية مصر العربية<br />Jumhūriyyat Miṣr al-ʻArabiyyah | common_name = Egypt | image_flag = Flag of Egypt.svg | image_coat = Coat of arms of Egypt (Official).svg | coa_size = 75 |national_motto = <!--in inverted commas and wikilinked if link exists--> |englishmotto = <!--English language version of motto--> |national_anthem = {{ubl|''[[Bilady, Bilady, Bilady]]''|{{lang|ar|"بلادي، بلادي، بلادي"}}|({{lang|en|italic=yes|Mbà m, mbà m, mbà m}})|[[File:Bilady, Bilady, Bilady.ogg]]}} |image_map = EGY_orthographic.svg |loctext = Ebe Ịjịpt nọ na Afrịka |alt_map = Ebe Ịjịpt nọ na Afrịka |map_caption = Ebe Ịjịpt nọ na Afrịka |capital = Cairo |coordinates = <!-- Coordinates for capital, using {{tl|coord}} --> |largest_city = Cairo |official_languages = Asụsụ Arabù Izugbe |national_languages = Asụsụ Arabù nke Ịjịpt |regional_languages = <!--Languages recognised or associated with particular regions within the country/territory--> |languages_type = <!--Use to specify a further type of language, if not official, national or regional--> |languages = <!--Languages of the further type--> |languages_sub = <!--Is this further type of language a sub-item of the previous non-sub type? ("yes" or "no")--> |languages2_type = <!--Another further type of language--> |languages2 = <!--Languages of this second further type--> |languages2_sub = <!--Is the second alternative type of languages a sub-item of the previous non-sub type? ("yes" or "no")--> |ethnic_groups = <!--List/breakdown of ethnic groups within the country/territory--> |ethnic_groups_year = <!--Year of ethnic groups data (if provided)--> |ethnic_groups_ref = <!--(for any ref/s to associate with ethnic groups data)--> |religion = <!--Religion--> |religion_year = <!--Year of religion data (if provided)--> |religion_ref = <!--(for any ref/s to associate with religion data)--> |demonym = <!--Term/s describing those associated with the country/territory (e.g. "Belgian" for the country Belgium)--> |government_type = <!--Wikilinked if link exists--> |leader_title1 = <!--(for a country, usually the head of state's (wikilinked) title, e.g. "President", "Monarch")--> |leader_name1 = |leader_title2 = <!--(could be "Vice President", otherwise "Prime Minster", etc, etc)--> |leader_name2 = |leader_title14 = <!--(up to 14 distinct leaders may be included)--> |leader_name14 = |legislature = <!--Name of the country/territory's governing body, e.g. "Parliament", "Congress", etc--> |upper_house = <!--Name of governing body's upper house, if given (e.g. "Senate")--> |lower_house = <!--Name of governing body's lower house, if given (e.g. "Chamber of Deputies")--> |sovereignty_type = <!--Brief description of country/territory's status ("Independence [from...]", "Autonomous province [of...]", etc)--> |sovereignty_note = |established_event1 = <!--First key event in history of country/territory's status or formation--> |established_date1 = <!--Date of first key event--> |established_event2 = <!--Second key event--> |established_date2 = <!--Date of second key event--> |established_event13 = <!--(up to 13 distinct events may be included)--> |established_date13 = |area_rank = |area = <!--Major area size (in [[Template:convert]] either km2 or sqmi first)--> |area_km2 = <!--Major area size (in square km)--> |area_sq_mi = <!--Area in square mi (requires area_km2)--> |area_footnote = <!--Optional footnote for area--> |percent_water = |area_label = <!--Label under "Area" (default is "Total")--> |area_label2 = <!--Label below area_label (optional)--> |area_data2 = <!--Text after area_label2 (optional)--> |population_estimate = |population_estimate_rank = |population_estimate_year = |population_census = |population_census_year = |population_density_km2 = |population_density_sq_mi = |population_density_rank = |nummembers = <!--An alternative to population for micronation--> |GDP_PPP = <!--(Gross Domestic Product from Purchasing Power Parity)--> |GDP_PPP_rank = |GDP_PPP_year = |GDP_PPP_per_capita = |GDP_PPP_per_capita_rank = |GDP_nominal = |GDP_nominal_rank = |GDP_nominal_year = |GDP_nominal_per_capita = |GDP_nominal_per_capita_rank = |Gini = <!--(Gini measure of income inequality; input number only; valid values are between 0 and 100)--> |Gini_ref = <!--(for any ref/s to associate with Gini number)--> |Gini_rank = |Gini_year = |HDI_year = <!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year--> |HDI = <!--(Human Development Index; input number only; valid values are between 0 and 1)--> |HDI_change = <!--increase/decrease/steady; rank change from previous year--> |HDI_rank = |HDI_ref = <!--(for any ref/s to associate with HDI number)--> |currency = <!--Name/s of currency/ies used in country/territory--> |currency_code = <!--ISO 4217 code/s for currency/ies (each usually three capital letters)--> |time_zone = <!--e.g. GMT, PST, AST, etc, etc (wikilinked if possible)--> |utc_offset = <!--in the form "+N", where N is number of hours offset--> |time_zone_DST = <!--Link to DST (Daylight Saving Time) used, otherwise leave empty--> |utc_offset_DST = <!--in the form "+N", where N is number of hours offset--> |DST_note = <!--Optional note regarding DST use--> |antipodes = <!--Place/s exactly on the opposite side of the world to country/territory--> |date_format = <!--all-numeric date format and era, such as [[Common Era|CE]], [[Anno Domini|AD]], [[Hijri year|AH]], etc.; e.g. {{abbr|yyyy|year}}-{{abbr|mm|month}}-{{abbr|dd|day}} ([[Anno Domini|AD]]) --> |drives_on = <!--"right" or "left" (side of road)--> |cctld = <!--Internet country code top-level domain identifier (e.g. [[.br]], [[.de]], etc)--> |iso3166code = <!--ISO code only; no extra text. Use to override default from common_name parameter above; omit using "omit".--> |calling_code = <!--e.g. [[+1]], [[+531]], [[+44]], etc--> |image_map3 = <!--Optional third map position, e.g. for use with reference to footnotes below it--> |alt_map3 = <!--alt text for third map position--> |footnote_a = <!--For any footnote <sup>a</sup> used above--> |footnote_b = <!--For any footnote <sup>b</sup> used above--> |footnote_h = <!--For any footnote <sup>h</sup> used above--> |footnotes = <!--For any generic non-numbered footnotes--> }} [[Usòrò:LocationEgypt.png|thumb|250px|right|Ebe Egypt no n'ime Afrịka.]] [[Usòrò:Flag of Egypt.svg|thumb|250px|right|Flag ndi Egypt]] [[File:Coat_of_arms_of_Egypt_(Official).svg|thumb|250px|right|Coat of Arms nke Obodo Egypt.]] ==Lee nke ozo== * [[Afrịka]] {{Ala no n'ime Afrịka}} [[Òtù:Ala no n'ime Afrịka]] {{ÉdéNtạ}} 430b9d3cj6x5pjffavmqt6651mkt0zi Etighi 0 9747 654561 92045 2026-06-08T16:02:12Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654561 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Etighi''' bụ egwu ndi Naijiria. Ọ bụ ndị [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]] bidoro egwu Etighi. Egwu a metụtara mmadụ ịmegharị ụkwụ ya na ukwu ya. A maara egwu n'obodo Naijiria niile , Ndị ọzọ na-etekarị egwu a bụ ndị [[:en:Ibibio_people|Ibibio]] na [[:en:Efik_people|Efik people]] bụ ebe egwu a malitere.<ref>{{Cite web|url=https://www.africa.com/top-dance-styles-africa/|title=Top Dance Styles in Africa - Africa.com|language=en-US}}</ref> == Egwu na-ewu ewu == Ejirila egwu a mee ọtụtụ ihe nkiri egwu vidio na [[Naijiria|Nigeria]] nakwa ụwa niile. Egwu a bidroo iwu ewu mgbe oti egwu bụ .[[:en:Iyanya|Iyanya]] tere ya na vidio egwu ya . <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201706270125.html|title=Nigeria: Iyanya – In Kenya You Feel Like You Are in Europe|last=Kimuyu|first=Hilary|date=2017-06-27|work=The Nation (Nairobi)}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://venturesafrica.com/five-things-ciara-picked-up-in-nigeria/|title=Besides learning the Etighi and Shoki dance, here are a few things Ciara picked up in Nigeria - Ventures Africa|date=2016-03-02|work=Ventures Africa}}</ref> == Ebe nsi nweta == {{Reflist}} [[Òtù:Ȯra Cross River]] [[Òtù:Ȯra Akwa Ibom]] 0e8d3f75b6b6s9lmhl23dci1q4005c6 Bola Kuforiji-Olubi 0 9886 654536 208605 2026-06-08T13:34:04Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654536 wikitext text/x-wiki {{databox}} Chief '''Bola Kuforiji-Olubi''' (Septemba 28, 1936 - Disemba 3, 2016) bụbu onye ọchịchị ọdịnala na Naijiria, onye oru ụlọ kụ na mịnịsta nke azụmahịa na gọọmenti etiti.<ref name="Aka2012">{{Cite book|last=Aka|first=Jubril Olabode|title=Nigerian Women of Distinction, Honour and Exemplary Presidential Qualities: Equal Opportunities for All Genders (White, Black Or Coloured People)|url=https://books.google.com/books?id=A0I5gsKiDasC&pg=PA61|accessdate=19 October 2014|date=2012-02-01|publisher=Trafford Publishing|isbn=9781466915541|pages=61–62}}</ref> Na mgbakwunye na ọtụtụ aha ndị isi ọzọ, o nwere nke '''Otunba Ayora''' nke Ijebu-Ode. == Ndụ == === Mmụta na otu ndị o so === Kuforiji-Olubi gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke [[London]] n'afọ 1963 ebe o ji nzere bachelọ na Ekọnọmiksi pụta. N'oge ọrụ ya, ọ ghọọrọ onye otu nke Institute of Charted Accountants, nke England na Wales n'afọ 1977, ICAN [[Naijiria|Nigeria]] n'afọ 1976, nakwazi British chartered institute of company secretaries (ACIS) n'afọ 1964. Ọ bụbukwa onye otu ndi Nigeria Institute of Management (FMIN) na ndị British Institute of Directors. === Nsopụrụ === Kuforiji-Olubi bụ onye natara nsọpụrụ na onyinye ndị a: * Doctor of Business administration na Enugu State University of Science and Technology, 1997 * [[:en:Doctor_of_Laws|Doctor of Laws]], LLD [[:en:Honorary_degree|honoris causa]] ([[:en:Latin|Latin]]: "for the sake of the honor"). [[:en:Bayero_University|Bayero University]], Kano, 2004 * Doctor of letters ([[:en:Honorary_Degree|Honoris Causa]]), [[:en:Olabisi_Onabanjo_University|Olabisi Onabanjo University]], Ago Iwoye, [[Ȯra Ogun|Ogun State]], 2006. * The [[:en:Nigerian_National_Honours|National award]] of member of the [[:en:Order_of_the_Niger|Order of the Niger]] in 1979 for her contributions to management education and socio-economic advancement of [[:en:Nigeria|Nigeria]] * The certificate of merit by the [[:en:United_Nations_Decade_for_Women|United Nations Decade for Women]] in 1980 * The award for excellence from the University of Benn's Skonit Club in 1988 * The position of Honorary Grammarian of the CMS by the CMS grammar school in 1988 * The award of excellence by the Brigade of Nigeria in 1992 * The international award of excellence for outstanding entrepreneurial achievements, [[:en:Massachusetts_Institute_of_Technology|Massachusetts Institute of Technology]], [[:en:Cambridge,_Massachusetts|Cambridge, Massachusetts]], United States. * A recipient of the 2002 conferment award for a woman of achievement under the auspices of the Woman Development Centre, [[Abuja]], 2005. === Ọkwa ndị o jibu === Kuforiji-Olubi jere ozi n'ọtụtụ ikike dị iche iche ma na Naijiria ma na mba ụwa. Ọ bụ onye isi nke iri abụọ na ise nke Institute of Chartered Accountants of Nigeria; nwanyị mbụ ghọọrọ onye isi oche nke otu ahụ, ka ọ nọ n'ọchịchị, ọ malitere usoro nkuzi ndị na-ahụ maka mgbakọ ego. Ọ bụ nwanyị mbụ nke Naịjirịa ghọọrọ onye isi ụlọ ọrụ na-ahụ maka ọtụtụ mba (VYB Industries Limited, nwere ndị mmekọ Britain ( Inchcape plc ) na nwanyị mbụ Onye isi oche nke ụlọ ọrụ ndị ọha na eze so nwere bụ (Bewac Plc). Kufuriji-Olubi bụ onye isi oche ma ọ bụ na-ọrụrụ ọrụ n'otu ndị ntuzi aka ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ. Ọ bụ onye isi oche mbụ nke Osun River basin development (site n'afọ 1976 ruo n'afọ 1980) na onye otu kansụl na-achị achị nke Institute of Social and Economic Research (NISER) nke Naijiria (site n'afọ 1981 ruo n'afọ 1983). A họpụtara ya ị bụ onye isi oche nke otu ụlọ ọrụ na-ahụ maka ego, United Bank for Africa Plc n'afọ 1984, were rụọ ọrụ ruo n'afọ 1990 dị ka nwanyị mbụ jidere ọkwa ahụ n;Afrịka na ndịda Sahara. Ọ bụkwa mgbe e mesịrị,osote onye isi oche nke National conference on Nigerian foreign policy (ruo n'afọ 2000), bụrụkwa onye otu National Sport Commission (site n'afọ 1986 ruo n'afọ 1989). Dịka otu onye na ndị tọrọ ntọala na onye isi oche nke Lagos State Education endowment fund, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye o dee akwụkwọ (ma ọ bụ ''Mịnịsta'' ) a na-asọpụrụ maka azụmahịa na njem nlegharị anya na gọọmentị etiti nke Naijiria n'afọ 1983. Na mgbakwunye na nke a, ọ bụkwazị onye osote onye isi oche ma kọmishọna gọọmenti etiti na Ogun steeti na mkpokọta ego ha na-akpata. === Mbipụta === * ''The Female Entrepreneur and Financial Management for Survival'' (1987) * ''Civil service reform in a developing economy (1988)'' * ''The Corporate Woman: a marginalised group, problem and strategies for success, via public enlightenment programmes of the institute of directors'' (1989) * ''Technical education as a catalyst for technical cooperation and economic growth in developing countries'' (1992) * ''Changing Course'' - as a co-author. == Ebem si dee == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * https://web.archive.org/web/20130702135607/http://igclm.org/Board%20member2.html [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyi nọ na ndọrọ ndọrọ ọchichi]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-eme edemede]] [[Òtù:Ụmụ nyanyị Naijiria rụrụ ọrụ ụlọ akụ]] bbxie869k5wzcstv1m2yzx32gyeruk7 Uzamat Akinbile Yussuf 0 11438 654563 198005 2026-06-08T16:19:17Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654563 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Uzamat Akinbile Yussuf''' onye amaakwara dị ka ''Uzamat Folashayo Akinbile Yussuf'' (amụrụ n'afọ 1976),<ref>{{Cite web|author=Ogunleye|first=Titilope|date=2019-06-17|title=LAGOS Commissioner, Pharm AKINBILE-YUSSUF, Celebrates 45th Birthday In Style|url=http://www.citypeopleonline.com/lagos-commissioner-pharm-akinbile-yussuf-celebrates-45th-birthday-in-style/|accessdate=2020-11-11|work=City People Magazine|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye na-ere ọgwụ, onye na akwado ntorobịa, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye enyemaka obi ebere.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MRS UZAMAT AKINBILE YUSSUF-HONOURABLE COMMISSIONER|url=https://wealthcreation.lagosstate.gov.ng/2016/12/17/mrs-yetunde-adefolahan-odejayi-permanent-secretary/|accessdate=2020-11-11|work=Ministry Of Wealth Creation And Employment – Lagos State Government|language=en-US|archivedate=2020-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201117193248/https://wealthcreation.lagosstate.gov.ng/2016/12/17/mrs-yetunde-adefolahan-odejayi-permanent-secretary/}}</ref> Ọ bụ onye kọmishọna ugbu a maka Ministrị nke Njem Nleghari Anya [[Ȯra Lagos|Legọs Steeti]], agbanwere Pọtụfoliyo ya site na Ministrị Ihe Gbasara Ụlọ Legos ma tinye ya na Ministrị Njem Nleghari Anya nke Legọs Steeti. <ref name=":1">{{Cite web|date=2020-01-18|title=Lagos State reshuffles cabinet, appoints Akinbile-Yusuf tourism commissioner|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/lagos-state-reshuffles-cabinet-appoints-akinbile-yusuf-tourism-commissioner/|accessdate=2020-11-11|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2020-09-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200923233151/https://guardian.ng/saturday-magazine/lagos-state-reshuffles-cabinet-appoints-akinbile-yusuf-tourism-commissioner/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Akomolafe|first=Jesutomi|date=2019-06-18|title=Nigeria: Ex-Lagos Commissioner Marks Birthday With Book Launch On Stewardship|url=https://allafrica.com/stories/201906180498.html|accessdate=2020-11-11|work=allAfrica.com|language=en}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Ansar-ud-deen, Ile ife n'ihe dịka afọ 1980 ruo 1986. Ka e mesịrị, a nabatara ya na Ụlọ Akwụkwọ Ụtọ Asụsụ Nke Ụbọchị Asaa, Ile Ife site n'afọ 1987 ruo n'afọ 1992. A nabatara ya na Mahadum Legọs, ebe ọ noo gụchaa akwụkwọ n'afọ 2006. <ref name=":0" /> Ọ bụ onye otu Nzukọ Ụmụ Nwanyị Na-ere Ọgwụ N'obodo(ALPS), Nzukọ Ndị Ọrụ Na-elekọta Mmadụ nke Mba Naijiria (NASOW) na Nzukọ Ndị Na-ere Ọgwụ na Naijiria. <ref name=":1" /> O bipụtara akwụkwọ akpọrọ Oku Ọrụ <ref>{{Cite web|date=2019-06-22|title=Ex-Lagos commissioner launches book on stewardship|url=https://thenationonlineng.net/ex-lagos-commissioner-launches-book-on-stewardship/|accessdate=2020-11-11|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> == Ndụ nkeonwe == Ọ lụọla di ma jirikwa ụmụ. <ref name=":0" /> == Leekwa == * Ndepụta ministri gọọmentị Legọs steeti . == Ebensidee == == Nweta Mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e03ruzdmvrunwv604mupgqs7wep3k65 Onuora Nzekwu 0 11514 654568 654502 2026-06-08T18:27:20Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added Citation #1Lib!Ref #1Lib1RefNG 654568 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965) * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 72r2emhynjp8wasni39esf2tvnnf55w 654569 654568 2026-06-08T18:28:28Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654569 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965) * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] apne07vhkj3ls5a32r4y57ta2vxcknv 654570 654569 2026-06-08T18:28:55Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654570 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965) * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] muipms0bwy9sy3ezuoems0eqj0mhuiu 654571 654570 2026-06-08T18:29:56Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654571 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965) * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 1yakazrfdb35f831uaa3u6p6a02wx5r 654572 654571 2026-06-08T18:33:16Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654572 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] rnen5twqjodt1h4bhjc7iianmq6224v 654573 654572 2026-06-08T18:33:50Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654573 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 0ntnbvgxtvug0gavlerbajx1xh49cv9 654574 654573 2026-06-08T18:36:00Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654574 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] p3hncrs2eugqido6l6hr7gullvc8y3g 654575 654574 2026-06-08T18:36:30Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654575 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty inOnitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] ri9j5yputj7evqhuqtju3l5js3cbqps 654576 654575 2026-06-08T18:36:52Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654576 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977) * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 4iufj68xwyewmwrvc9zuifh7i7eiket 654577 654576 2026-06-08T18:38:57Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654577 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 3cpfmarb9dstc41qcmuiwd4et9tiuny 654578 654577 2026-06-08T18:39:26Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654578 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers''(2003) * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 2ub40cn15k78l5jf0n5txjjc07f8io7 654579 654578 2026-06-08T18:42:07Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654579 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers''(2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref> * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] kxpiopngvjhcxajp61125x1drln8x7d 654580 654579 2026-06-08T18:42:39Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654580 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers''(2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] jyb5wu6z9m40fviibk05kee1tk7pnnl 654581 654580 2026-06-08T18:43:28Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654581 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012) * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] khxccdtazk2u2ndmjo0f1lckelhs3fi 654582 654581 2026-06-08T18:45:28Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654582 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] ni8el9buyig770vqjh0br9h1yygp2lf 654583 654582 2026-06-08T18:46:11Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654583 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled Dust|url=https://www.goodreads.com/book/show/15997831-troubled-dust|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 9pqb4nu0wyyb2qll8vq7ewgbu4gi5s9 654584 654583 2026-06-08T18:46:51Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654584 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled Dust|url=https://www.goodreads.com/book/show/15997831-troubled-dust|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust by Onuora Nzekwu {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL32211525W/Troubled_dust?edition=key:/books/OL43953635M|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 34hv7g7saz35j4435i325srkchf2zfu 654585 654584 2026-06-08T18:47:51Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654585 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled Dust|url=https://www.goodreads.com/book/show/15997831-troubled-dust|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust by Onuora Nzekwu {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL32211525W/Troubled_dust?edition=key:/books/OL43953635M|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/811321169|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016) == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 5z4uhnk3ipsif657d9wsrq6rvnr88f7 654586 654585 2026-06-08T18:50:32Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654586 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled Dust|url=https://www.goodreads.com/book/show/15997831-troubled-dust|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust by Onuora Nzekwu {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL32211525W/Troubled_dust?edition=key:/books/OL43953635M|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/811321169|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref> == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] jpou6b9iiuhjfw9j5zx1ffqnef9m9je 654587 654586 2026-06-08T18:51:17Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654587 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled Dust|url=https://www.goodreads.com/book/show/15997831-troubled-dust|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust by Onuora Nzekwu {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL32211525W/Troubled_dust?edition=key:/books/OL43953635M|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/811321169|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu (1928-2017)|url=https://thesun.ng/onuora-nzekwu-1928-2017/|work=The Sun Nigeria|date=2017-05-12|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] rljdhvk4wx83onffr9x1vxnapq7rf9m 654588 654587 2026-06-08T18:51:53Z Timzy D'Great 12485 /* Ọrụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654588 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] , n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled Dust|url=https://www.goodreads.com/book/show/15997831-troubled-dust|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust by Onuora Nzekwu {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL32211525W/Troubled_dust?edition=key:/books/OL43953635M|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/811321169|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu (1928-2017)|url=https://thesun.ng/onuora-nzekwu-1928-2017/|work=The Sun Nigeria|date=2017-05-12|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref><ref>{{Cite news|title=Onuora Nzekwu (1928 – 2017) - The Nation Nigeria|url=http://thenationonlineng.net:80/onuora-nzekwu-1928-2017/|work=The Nation Nigeria|date=2017-05-04|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref> == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 5wsx4em1aa68xknknjjqu7mmxtxjuma 654589 654588 2026-06-08T18:53:27Z Timzy D'Great 12485 /* Akụkọ ndụ ya */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654589 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Onuora Nzekwu''' ( OON ) nke a makwaara dị ka '''Joseph Onuora Nzekwu''' (19 February 1928 – 21 April 2017) bụ onye prọfesọ, ode akwụkwọ na onye nchịkọta akụkọ sitere n'aka ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Wand of Noble Wood'' n'afọ 1961 na akwụkwọ akụkọ ''Eze Goes to School'' n'afọ 1963 nke so na usoro akwụkwọ e dere n'Africa .<ref name=":2">{{Cite news|title=Onuora Nzekwu {{!}} African Literature, Igbo Culture & Novelist {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Eze goes to school|url=https://www.goodreads.com/book/show/3751331|publisher=Ginn|date=1971|location=London|isbn=978-0-602-21935-2|series=African reader's library|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder, Adebayo Ajayi}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229298-author-eze-goes-school-onuora-nzekwu-dies-89.html?tztc=1|work=www.premiumtimesng.com|accessdate=2026-06-08|title=Onuora Nzekwu Dies at 89}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Nzekwu na Kafanchan, na steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]], n'ezinụlọ Maazị . Obiese Nzekwu na Oriakụ Mary Ogugua Nzekwu (née Aghadiono) nke [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]].<ref name=":0" /><ref>[https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Nigerians Don't Read as Expected - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"]. Bivne's Space, 3 March 2012.</ref> N'ọnwa Jenụwarị 1956, Nzekwu sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nchịkọta akụkọ na ngalaba 'Nigerian Magazine' nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi, site na 1956 ruo 1958. N'afọ 1958, ọ weghaara ọnọdụ nke onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ozi ahụ. Nzekwu gara n'ihu na-elekọta ngalaba na-ahụ maka akwụkwọ akụkọ nke minịsịta ozi na nzikọrịtaozi ''Naijiria'' ruo n'afọ 1966, mgbe nsogbu Naijiria mere ka ọ nyefee ọrụ ya n'ọrụ obodo nke odịda anyanwụ Naijiria. Ọ malitere dị ka onyeisi mgbasa ozi n'odịda anyanwụ Naijiria, ọkwa nke jikọtara ọrụ nke Ozi Ozi nakwa omenala. N'afọ 1968, a kwalitere ya dị ka osote onyeisi ngalaba nke omenala e kepụtara ọhụrụ. N'ọgwụgwụ ọgụ ahụ n'ọnwa Jenụwarị 1970, Nzekwu laghachiri na Mịnịstrị na-ahụ maka mgbasa ozi nke etiti na May nke e mere onye isi mgbasa ozi nke ngalaba ahụ . Nzekwu rụrụ ọrụ dị ka onyeisi nke News Agency of Nigeria (NAN) ruo ụbọchị mbụ nke ọnwa Julaị 1979, mgbe ọ weghaara ọkwa onyeisi nchịkwa. Ọ lara ezumike nka na ụlọ ọrụ ọhanaeze Naijiria n'afọ 1985, ka ọ na-elekọta ụlọ ọrụ NAN ihe fọrọ obere ka ọ bụrụ afọ asatọ ma rụọ ọrụ obodo ya afọ iri atọ na itoolu. == Ihe nrite == Onuora Nzekwu nwetara Rockefeller Foundation Fellowship n'afọ 1961, nke nyere ya aka ịmụ usoro akwụkwọ ozi ndị American nakwa nka Horizons na New York. N'afọ 1964, e nyere ya ugo UNESCO Fellowship, nke nyere ya ohere ịgụ akwụkwọ nchịkwa ọnwa atọ na Geneva, Prague, Paris, London, New York na Washington.<ref name=":0" /> Na 8 August 2006, News Agency of Nigeria mere ncheta iri atọ ya n'oge ememe na [[Abuja]] . Ndị NAN nyere Nzekwu ihe odide, nke nwere ihe osise "Maker of NAN", nye Nzekwu . N'ọnwa Disemba afọ 2008, e nyere Nzekwu ugo n'ala Naijiria nke Officer of the Order of the Niger (OON). == Mbipụta == Nzekwu edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Michael Crowder ''dekọrọ Eze Goes to school'' na ''Eze Goes to college'' . ụlọ ỌRỤ African University Press bu ndị bipụta akwụkwọ ndị a n'afọ 1964 na 1988 n'otu n'otu. N'afọ 1977, Nzekwu bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya na-abụghị akụkọ ifo, ''The Chima Dynasty in Onitsha'', bụ nke o ji gosi akụkọ banyere [[Onịchạ|Onitsha]] site n'akụkọ banyere ọchịchị ndị eze ya. Akwụkwọ akụkọ Nzekwu, ''Faith of Our Fathers'', bụ nke jupụtara na nka, nkwenye, ụlọọrụ ọha na eze na ụkpụrụ akparamagwa nke e ji mara obodo Onitsha, ka e bipụtara na 2003. == Ndụ ya == Nzekwu lụrụ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, ada Chifuu Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II nke [[Onịchạ|Onitsha]], na June 1960 nke e dubanyere ya n'ime otu Agbalanze nke Onitsha na May 1991. Ọ nwụrụ na 21 Eprel 2017.<ref name=":0" /> == Ọrụ ya == * ''Wand of Noble wood'' (1961)<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Wand of Noble Wood / by Onuora Nzekwu by Nzekwu, Onuora: (1961) First Edition. {{!}} MW Books Ltd.|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Wand-Noble-Wood-Onuora-Nzekwu-Hutchinson/31770791135/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|edition=Reprint|title=Wand of noble wood|url=https://www.goodreads.com/book/show/3873378-wand-of-noble-wood|publisher=Heinemann|date=1977|location=London|isbn=978-0-435-90085-4|series=African writers series|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wand of Noble Wood {{!}} work by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Wand-of-Noble-Wood|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Wand of Noble Wood|url=https://books.google.com/books/about/Wand_of_Noble_Wood.html?id=G5PSAAAAIAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1971|isbn=978-0-435-90085-4|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Blade among the boys'' (1962)<ref>{{Cite web|title=Blade Among the Boys by Nzekwu (Onuora): Very good Hardcover (1962) First edition. {{!}} Lycanthia Rare Books|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Blade-Among-Boys-Nzekwu-Onuora-Hutchinson/32373385180/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade among the boys|url=https://openlibrary.org/books/OL22337224M/Blade_among_the_boys|publisher=Heinemann Educational|date=1972|location=London|isbn=978-0-435-90091-5|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blade Among the Boys {{!}} novel by Nzekwu {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Blade-Among-the-Boys|work=Encyclopedia Britannica|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Blade Among the Boys|url=https://books.google.com/books/about/Blade_Among_the_Boys.html?id=6X9JAAAAMAAJ|publisher=Heinemann Educational|date=1972|isbn=978-0-435-90091-5|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref> * ''Highlife for Lizards'' (1965)<ref>{{Cite book|title=Highlife for Lizards|url=https://books.google.co.in/books?id=MjtLAAAAIAAJ&source=gbs_book_other_versions_r&cad=3|publisher=Hutchinson|date=1965|isbn=978-90-200-3704-3|language=en|author=Onuora Nzekwu}}</ref><ref>{{Cite web|title=Highlife For Lizards by Nzekwu, Onuora: Very Good in Dustjacket hardcover (1965) First Edition. {{!}} zenosbooks|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Highlife-Lizards-Nzekwu-Onuora-Hutchinson-Company/22630853172/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Eze Goes to school'' (1966)<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Eze goes to school {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/655015080|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Eze Goes to School|url=https://books.google.com/books/about/Eze_Goes_to_School.html?id=XdwIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Onuora Nzekwu, Michael Crowder}}</ref> * ''The Chima Dynasty in Onitsha'' (1977)<ref>{{Cite web|title=The Chima Dynasty in Onitsha {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/47140803|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Onuora Nzekwu (Author of Eze Goes to School)|url=https://www.goodreads.com/author/list/379755.Onuora_Nzekwu|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-08}}</ref> * ''Faith of our fathers'' (2003)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Author of Eze Goes to School, Onuora Nzekwu, dies at 89|url=https://thesun.ng/author-of-eze-goes-to-school-onuora-nzekwu-dies-at-89/|work=The Sun Nigeria|date=2017-04-23|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref> * ''Troubled dust (''2012)<ref>{{Cite web|title=Hausa-Igbo… Nzekwu’s vision of a binding North-South Nigerian Union|url=https://guardian.ng/art/hausa-igbo-nzekwus-vision-of-a-binding-north-south-nigerian-union/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2017-06-25|accessdate=2026-06-08|language=en-GB|author=Guardian Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled Dust|url=https://www.goodreads.com/book/show/15997831-troubled-dust|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust by Onuora Nzekwu {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL32211525W/Troubled_dust?edition=key:/books/OL43953635M|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|title=Troubled dust {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/811321169|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Ahmad Daggash (story of the true)'' (2016)<ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu - Igbo Genealogy And Biographies|url=https://biography.igbopeople.org/biography/onuora-nzekwu/|work=biography.igbopeople.org|date=1928-02-19|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onuora Nzekwu (1928-2017)|url=https://thesun.ng/onuora-nzekwu-1928-2017/|work=The Sun Nigeria|date=2017-05-12|accessdate=2026-06-08|author=sunnews}}</ref><ref>{{Cite news|title=Onuora Nzekwu (1928 – 2017) - The Nation Nigeria|url=http://thenationonlineng.net:80/onuora-nzekwu-1928-2017/|work=The Nation Nigeria|date=2017-05-04|accessdate=2026-06-08|language=en-US}}</ref> == Edensibia == <references /> * Nzekwu, Onuora. (2006). Na ''Encyclopædia Britannica'' . Eweghachitere 20 Ọgọst 2006, site na Encyclopædia Britannica Premium Service: https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu * [https://bivnze.wordpress.com/2012/03/03/nigerians-dont-read-as-expected-onuora-nzekwu-eze-goes-to-school-author/ "Ndị Naijiria anaghị agụ ka a tụrụ anya ya - Onuora Nzekwu (Eze Goes to School Author)"] . Oghere nke Bivne, Maachị 3, 2012. == Njikọ mpụga == * [https://www.britannica.com/biography/Onuora-Nzekwu Onuora Nzekwu na Encyclopædia Britannica] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] lbpw1bszf93g6zh37ob6gi87x5v0idy Carmine Falcone 0 12220 654543 208696 2026-06-08T15:13:48Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654543 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Character pop|Carmine Falcone]] [[Category:Converting comics character infoboxes|Carmine Falcone]] '''Carmine Falcone''' bụ agwa akụkọ ifo na DC Comics, gosipụtara dị ka onye isi ndị na-eme ihe ike, onye iro nke Batman, na enyi ezinụlọ Wayne. N'ime omume ndụ, Tom Wilkinson gosipụtara agwa a na ihe nkiri na ''Batman Begins'' (2005) na John Turturro na ''The Batman'' (2022), yana John Doman na usoro telivishọn ''Gotham'' (2014). == Publication history == Carmine Falcone mere mpụta mbụ ya na akụkọ nwere akụkụ anọ ''Batman: Year One'' nke Frank Miller na David Mazzucchelli dere na 1987. <ref name="Guide">{{Cite book|author=Cowsill|first=Alan|title=The DC Comics Encyclopedia: The Definitive Guide to the Characters of the DC Universe|date=2016|publisher=DK Publishing|isbn=978-1-4654-5357-0}}</ref> N'ime ihe nkiri ahụ, Falcone bụ onye isi Mafia dị ike nke akpọrọ "Onye Rome ", ebe a na-akpọ njigide ya na mpụ ahaziri ahazi nke Gotham City dị ka "Alaeze Ukwu Rom" ọbụlagodi otu ugboro. Na ''Batman: Afọ Mbụ'', e mere ụlọ ya pent ụlọ n'ụdị ụkpụrụ ụlọ Rome. Falcone pụtara na miniseries ''Batman: The Long Halloween'' site Jeph Loeb na Tim Sale . Omume a dabere na ihe ngosi [[Marlon Brando]] nke Don Vito Corleone sitere na ihe nkiri 1972 ''The Godfather'' . Loeb kwuru na N'ajụjụ ọnụ ya na ya na ezinụlọ Falcone yiri nke ezinụlọ Corleone : Ike na amamihe Falcone dị ka Vito Corleone, àgwà nwa ya nwoke Alberto na ọdịdị nke Fredo Corleone, na nwa ya nwanyị Sofia na-ewe iwe kwekọrọ na nke. Sonny Corleone . N'ikpeazụ, nchụpụ nwa ya nwoke nke okenye Mario na Sicily, ọdịdị anụ ahụ na ọchịchọ ịkwado ezinụlọ Falcone bụ àgwà niile na-eso Michael Corleone . == Akụkọ ndụ akụkọ ifo == Na mgbagha na ''Long Halloween'', onye omempụ Vincent Falcone na-ewetara nwa ya nwoke na-anwụ anwụ, Carmine (onye gbagburu ọtụtụ ugboro site n'aka onye iro ya, Luigi Maroni), na Thomas Wayne . N'ịtụ egwu Maroni ga-arụcha ọrụ ahụ n'ụlọ ọgwụ ọha, ọ na-arịọ Wayne, otu n'ime ndị dọkịta kacha mma nke obodo, ka ọ rụọ ọrụ ịwa ahụ na Wayne Manor . Otu nwa okorobịa bụ Bruce Wayne na-ekiri nna ya na-azọpụta ndụ Falcone. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị na olili ozu Thomas na Martha Wayne, Carmine Falcone, na ekele maka Thomas zọpụtara ndụ ya na ugbu a akụkụ nke ezinụlọ mpụ nke nna ya, na-agwa Bruce na ọ nwere ike ịrịọ ya ihu ọma mgbe ọ bụla ọ chọrọ ya. Na ''Batman: Afọ Mbụ'', Falcone gosipụtara na ọ bụ onye kachasị ike na Gotham City, na onyeisi obodo a na-amaghị ama, ndị isi obodo, GCPD Commissioner Gillian B. Loeb, Detective Arnold Flass, na ọtụtụ ndị uwe ojii Gotham n'akpa ya na ihe niile. nke uwe ndị omekome obodo n'okpuru ya. <ref>{{Cite book|author=Greenberger|first=Robert|title=The Essential Batman Encyclopedia|date=2008|publisher=Del Rey|isbn=9780345501066|pages=132–133}}</ref> Ike ya na-abịa n'okpuru agha na mbata nke ihe omimi vigilante Batman, onye bụ n'ezie Bruce n'onwe ya. N'otu ihe nkiri, Batman n'ihu ọha kụpịara oriri nri abalị Falcone iji kwusaa na a ga-ebuga ndị niile bịara nrụrụ aka n'ikpe ziri ezi. <ref>''Batman'' #404. DC Comics.</ref> N'agbanyeghị mbọ Loeb na-agbasi mbọ ike ịkwụsị ya, mwakpo Batman na nzukọ Falcone na-aghọwanye ihe efu; N'otu oge, mgbe o were ụgbọ ala ndị omempụ ahụ tụba ya n'ime osimiri ahụ, Batman wakporo ụlọ Falcone, yipụ ya uwe ime ya ma hapụ ya ka ọ nọrọ n'ihe ndina ya. N'ịbụ onye e wedara n'ala, Falcone kpebiri igbu Batman. Otú ọ dị, Batman bụ ihe siri ike, ma na-emechu Falcone ihere site n'ịgbapụta onye ohi na-akpọ onwe ya Catwoman mgbe onye na-eme ihe ọjọọ na ndị ọrụ ya jidere ya na-agbalị ịpụnara ha ihe. N'ime usoro a, Catwoman na-ahapụ Falcone na-ata ahụhụ na-adịgide adịgide mgbe o jiri mkịrịka ọla nke ejiji ya kpụrụ ya. N'ikpeazụ, Falcone nyere nwa nwanne ya Johnny Viti iwu ka ọ tọọrọ ezinụlọ nke Detective Jim Gordon, enyi Batman, ma mgbalị ahụ emezughị. Mgbe nyocha Gordon na District Attorney Harvey Dent malitere iyi ike ya egwu, Falcone nyere iwu ka Johnny nwee ihe ịga nke ọma n'ihi ụjọ na ọ nwere ike ikwu okwu. The dara hit results na Falcone ezinụlọ na-embroiled na a ìgwè mmadụ agha na Viti si onyeisi Carla na [[Chicago]], onye n'agbanyeghị na ọ bụ Carmine nwanne na-ewe iwe site na nwanne ya nwoke. Agha ahụ na-eje ozi naanị iji belata mmetụta Falcone na Gotham. N'oge ''The Long Halloween'', ezinụlọ Falcone na-esighị ike na-ezubere maka onye na-egbu egbu aha ya bụ Holiday . Falcone na-egosipụta ịdị ọcha ya site n'iji nlezianya na-agwakọta igbu ọchụ na mmetụta iji chebe ezinụlọ ya na nyocha ndị uwe ojii. <ref>''Batman: The Long Halloween'' #3</ref> Ọnọdụ ahụ gbanwere mgbe Batman na Dent chọtara otu n'ime ụlọ nkwakọba ihe nke Falcone, nke nwere nde kwuru nde ego. Ha na-ere ego ahụ ọkụ, na-eti Falcone ihe ọ na-apụghị ileghara anya. Nke a na-akpali ya ime ihe na-enweghị atụ, na-ewe ndị "freaks" a na-akwụ ụgwọ n'ụdị ihe na-aghọ Batman's Rogues Gallery . N'ịbụ onye na-ewe iwe site na mbọ Dent gbara iji mebie ọrụ ya (ma kwenye na Dent bụ ezumike nzuzo) ọ na-eme ka onye na-agba ọsọ mbụ ya bụ Sal Maroni gbuo Dent mgbe a na-ekpe ikpe maka igbu ọchụ. Falcone na-ahazi ka Maroni nweta vial acid, nke ọ tụbara na Dent n'oge a na-eme n'ụlọikpe na August 2, Falcone ụbọchị ọmụmụ. Acid ahụ na-emebi akụkụ aka ekpe nke ihu Dent, na-eduga ya ịghọ ihu abụọ . Na njedebe akụkọ ahụ, ihu abụọ na-eduga ndị fọdụrụ na Batman's Rogues Gallery (nke nwere Catwoman, Joker, Mad Hatter, Penguin, Poison Ivy, Scarecrow, na Solomon Grundy ) na mwakpo nke ụlọ nzuzo Falcone. Ihu abụọ wee gbuo Falcone n'onwe ya na-eso mpịakọta mkpụrụ ego nke dara n'akụkụ ahụ tụrụ ya. <ref>''Batman: The Long Halloween'' #11. DC Comics.</ref> Nwa nwoke Falcone Alberto n'ikpeazụ kwuputara ogbugbu niile nke ezumike n'ịgbalị ịnakwere na azụmahịa ezinụlọ. <ref>''Batman: The Long Halloween'' #8. DC Comics.</ref> Na ''Batman: Ọchịchị Ọchịchịrị'', a na-ezu ohi ili Falcone na ozu ya na-efu. A na-ebipụ mkpịsị aka ya ma zigara nwa ya nwanyị, Sofia Gigante, onye ndu ọhụrụ nke ezinụlọ Falcone. Ọ ghọtara nke a dị ka "ozi nke ochie", na-egosi na mmadụ ga-ewepụ ihe niile na Falcones. A tụrụ Alberto n'ụlọ mkpọrọ iji chebe ya, ma malite ịnụ olu nna ya n'ụlọ. N'ikpeazụ, ozu ozu nke onye ọka iwu mpaghara rụrụ arụ Janice Porter, onye bụbu onye Carmine, na-ejedebe n'àkwà Alberto mgbe ọ na-ehi ụra. Nna ya pụtara n'enyo, kpọọ ya onye dara ada, ma gwa ya ka o gbuo onwe ya. N'ịmara na nna ya kpọrọ igbu onwe ya asị, Alberto na-achọpụta na olu ahụ bụ akụkụ nke aghụghọ, na-agbapụkwa enyo: Olu nna ya na-eme ka ọ bụrụ Kalenda Man, bụ onye na-agbapụ ya ka ọ na-agbalị ịgbapụ. Mgbe Batman na Gordon nyochara, ha na-achọta akụkụ nzuzo maka Kalịnda Man ka ọ na-agagharị n'ụlọ ahụ kpamkpam. Ha wee mata na Scarecrow ejirila nsi egwu tinye sịga Alberto. Ọ bụghị ruo na njedebe ka ekpughere na ihu abụọ nwere ahụ Falcone dị n'aka ya, ebe ọ na-eji teknụzụ cryogenic nke Mr. Freeze mee ka oyi kpọnwụrụ ya. Selina Kyle na-eleta ili nkenke na njedebe nke akụkọ ahụ, bụ ebe e gosipụtara na ọ kwenyere na Falcone bụ nna mụrụ ya ma kpebisie ike ịmụta eziokwu. <ref>''Batman: Dark Victory'' #10. DC Comics.</ref> === Ọhụrụ 52 === N'afọ 2011, " The New 52 " maliteghachiri ọganihu nke ụwa DC Comics. Carmine Falcone pụtara na mbipụta nke abụọ nke ''Batman Ebighị Ebi'' . A kọwara ya dị ka onye bụbu onye na-eme ihe ike kpebisiri ike ịnaghachi alaeze ya mgbe Kọmishọna Gordon, bụ onye napụrụ ihe niile n'aka ya, ka ahaziri maka igbu ọchụ. <ref>''Batman Eternal'' #2. DC Comics.</ref> Atụmatụ Falcone iji weghachi ọchịchị Gotham City gara n'ihu nke ọma, dịka egosiri na ọ na-achịkwa onye isi obodo Gotham, Sebastian Hardy (onye jisiri ike nọrọ n'ọfịs ruo afọ ise n'ihi mmetụta Falcone), ebe ọ na-ejikwa ohere ọdịda Gordon na-enye ndị òtù nke iri ngo. GCPD ịrụ ọrụ ruru unyi ya. Mgbe Falcone na Mayor Hady na-agwa ndị uwe ojii ka ha chụtuo Batman, ndị agha ezinụlọ Falcone na-amalite ịwakpo ebe nchekwa ogwe aka nke Penguin onye iro ya. <ref>''Batman Eternal'' #3. DC Comics.</ref> Mgbe Jason Bard na Vicki Vale nwetara ihe akaebe nke onye uwe ojii ọhụrụ Jack Forbes njikọ na Falcone, ha na-akpaghasị Hady ka ọ hapụ Falcone, na n'ihi ejidere Forbes maka mpụ ya, ọ na-enyekwa GCPD ohere ijide Falcone. <ref>''Batman Eternal'' #14. DC Comics.</ref> A na-ekpughe na njedebe nke akụkọ ahụ na Falcone amaghị banyere nkata buru ibu megide Batman, ma gwa ya naanị na ọ ga-enwe ohere ịkụ ya site na akwụkwọ ozi na-amaghị aha zitere ya site n'aka ezi onye isi . === DC Mmụgharị === Na "DC ịlọ ụwa", dị ka akụkụ nke akụkọ akụkọ "Agha nke Jokes na Riddles", nke na-eme mgbe ihe omume nke <nowiki><i id="mweg">Afọ Zero</i></nowiki> gasịrị, Falcone na-akpọtụrụ Joker na ntụziaka siri ike iji gbuo Riddler n'ime otu awa. Ndị ikom ya mechara kwụsị ọrụ ahụ, na-eduga ndị Joker ka e gbuo ndị ikom Falcone. Penguin wee weghara ọdịmma azụmahịa ya n'aha Joker. <ref>''Batman'' (vol. 3) #26 (July 5, 2017). DC Comics.</ref> == Ezinụlọ == Ndị a bụ ndị ikwu Carmine Falcone: * '''Vincent Falcone''' – Nna Carmine na onye guzobere ezinụlọ mpụ Falcone. * '''Carla Viti''' – Nwanne Carmine na onye isi ezinụlọ mpụ Viti na Chicago. * '''Louisa Falcone''' - Nwunye Carmine na nne nke ụmụ ya atọ. Amabeghị ebe ọ nọ ugbu a. * '''Johnny Viti''' – Nwa Carla na nwa nwanne Carmine. Akụkụ nke ezinụlọ Viti na Chicago. * '''Lucia Viti''' - ada Carla na nwa nwanne Carmine. * '''Sofia Falcone Gigante''' – ada Carmine onye weghaara onye isi ezinụlọ Falcone. Mario mechara gbanwee aha nwanne ya nwanyị n'ụzọ iwu ka ọ bụrụ Sofia Gigante ka o nwee ike sachapụ aha ezinụlọ nke mpụ ya. * '''Alberto Falcone''' – Nwa nwoke Carmine na-adịghị mma, onye na-achọsi ike ịnakwere n'ime ezinụlọ. * '''Mario Falcone''' - Nwa Carmine na onye ọchụnta ego na-aga nke ọma nke na-achọ ịkwado ezinụlọ Falcone, ọ bụrụgodị na ọ pụtara ịgbanye ụmụnne ya. * '''Selina Kyle''' - Nwa nwanyị Carmine boro ebubo, n'agbanyeghị na egosipụtaghị n'ezie nna nna ya. * '''Kitrina Falcone''' – Nwa nwa Carmine na onye nwere nka mgbanarị nke ghọrọ onye na-ahụ maka akụkụ Catwoman na onye nkuzi. == Na mgbasa ozi ndị ọzọ == === Igwe onyonyo === * Carmine Falcone pụtara na usoro TV ''Gotham'' nke John Doman gosipụtara. <ref>{{Cite web|url=http://www.flickeringmyth.com/2014/08/gotham-city-nice-guys-new-tv-spot.html|title=Gotham is 'Not A City For Nice Guys' in new TV spot - Flickering Myth|work=Flickering Myth|accessdate=15 October 2014|archivedate=24 August 2014|archiveurl=https://archive.today/20140824015928/http://www.flickeringmyth.com/2014/08/gotham-city-nice-guys-new-tv-spot.html}}</ref> A na-egosi ya dị ka onye agha Mafia Don nke nwere onyeisi obodo James Aubrey ( Richard Kind ), Kọmishọna Gillian B. Loeb ( Peter Scolari ), na ndị otu kpọmkwem nke ndị uweojii na -ahụ maka ndị uwe ojii Gotham City n'akpa ya yana Victor Zsasz dị ka ịga-na. hitman. Ọ na-ekwukwa na Detective Jim Gordon 's ( Ben McKenzie ) Peter nwụrụ anwụ, onye na-arụbu ọrụ dị ka onye ọka iwu mpaghara Gotham, nọkwa na-akwụ ụgwọ ya. Ezinụlọ mpụ nke Falcone gụnyere ndị mmekọ dị ka onye na-akwụ ụgwọ Arthur Penn (Andrew Sellon) na hitman Victor Zsasz ( Anthony Carrigan ). <ref>{{Cite web|url=http://gothamchronicle.com/post/92597151276/rumors-of-mob-war-swirl-source-alleged-mob-boss|title=Gotham Chronicle|accessdate=15 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006085212/http://gothamchronicle.com/post/92597151276/rumors-of-mob-war-swirl-source-alleged-mob-boss|archivedate=6 October 2014}}</ref> N'ime oge mbụ, Falcone na-eche ọtụtụ egwu ike ya ihu: onye agha ya Fish Mooney ( Jada Pinkett Smith ) na-eme atụmatụ na nzuzo ịkwatu ya; Gordon kwere nkwa iweda ya ala; na onye isi ndoro-ndoro ochichi ya, Sal Maroni ( David Zayas ), na-abanye n'ókèala ya. Falcone na-enye ndị omempụ obere oge Oswald Cobblepot ( Robin Lord Taylor ), otu n'ime ndị ikom Fish, dị ka onye nledo. Falcone na-enwekwa mmasị na otu nwa agbọghọ aha ya bụ Liza (Makenzie Leigh) bụ onye na-arụ ọrụ na nzuzo maka Mooney. O mechara nyagburu Liza ka ọ chọpụtara ebe nkwenye ya dị. Dị ka ntaramahụhụ maka ịgba ọchịchị mgba okpuru ya, ọ tụrụ Mooney mkpọrọ ma nye njikwa ụlọ oriri na ọṅụṅụ ya na ndị otu ya fọdụrụ na Cobblepot. N'ịchịkwa Gotham n'onwe ya, Cobblepot na-ebute agha agha n'etiti Falcone na Maroni. N'ime oge ikpeazụ, " Ezinụlọ niile nwere obi ụtọ dị ka ", ndị ikom Maroni merụrụ Falcone, na Cobblepot na onye na-akwado ya Butch Gilzean ( Drew Powell ) na-aga ụlọ ọgwụ iji mebie ya. Gordon kwụsịrị mbọ igbu ọchụ, ma were Falcone, Cobblepot na Gilzean gaa n'ụlọ nchekwa Falcone - ebe Mooney na Maroni na-eche, ebe ha mebere njikọ. N'oge nzukọ ahụ, Mooney gafere Maroni ugboro abụọ site n'ịgba ya n'isi, nke na-eduga n'ọgụ n'etiti ndị ikom Maroni na ndị otu Mooney. Mgbe ndị omempụ na-adọpụ uche, Gordon, Bullock na Falcone jisiri ike gbapụ n'ụlọ Gordon. Falcone kwuputara ebumnuche ya ịla ezumike nka wee hapụ Gotham, ma nye Gordon mma nke nna Gordon nyere ya. Na oge nke abụọ, Falcone na-apụta site na ezumike nká iji nyere Gordon aka ịgbapụ ụlọ mkpọrọ Blackgate, bụ ebe a tụrụ ya mkpọrọ na ebubo ụgha. Ọ na-ejikwa ndị omekome ya na-akpọpụ Gordon na Gotham ka o nwee ike ikpochapụ aha ya. Na oge nke atọ, nwa Falcone Mario Calvi ( James Carpinello ) na-etinye aka na Gordon's ex, Dr. Leslie Thompkins ( Morena Baccarin ). Mgbe e mere mgbalị na ndụ Mario, Falcone na-ata otu n'ime ndị na-egbu ọchụ ejidere ma mara na Ụlọikpe Owls haziri ihe ọkụkụ ahụ. Ọ na-ezute onye nnọchi anya otu ahụ, Kathryn Monroe, wee rịọ ka ha hapụ Mario naanị ya, na-ekwu na otu ahụ ji ya ụgwọ maka ikwe ka ha jiri ihe onwunwe India Hill mee nnwale ha. Kathryn debere nzuzo nzuzo banyere Mario ma kwuo na ya na ndị nọ n'akụkụ ya agaghị emeri n'Ụlọikpe Owls ma ọ bụrụ na ha abịa n'azụ ha na mmegwara. Mgbe agbamakwụkwọ nwa ya nwoke gasịrị, ọ mụtara n'aka Gordon na Mario bu nje Tetch na ọ dị njikere igbu Leslie. Ọ gwara Gordon ka ọ kpọta nwa ya nwoke na ndụ. Na "Mad City: Ghosts", Carmine Falcone na-aga olili ozu nwa ya nwoke mgbe ọ nwụsịrị n'aka Gordon. N'okwu ya na Leslie Thompkins na-akparịta, Carmine gwara Leslie ka ọ hapụ ya ka o buru ibu nke mfu Mario dịka o ji ibu ndị ọzọ mee. Nke a na-eduga na Carmine Falcone na-enye Victor Zsasz, onye ka na-eguzosi ike n'ihe nye ya, ka ọ mee ihe na Gordon. Mgbe ọ gachara GCPD Captain Nathaniel Barnes na Arkham Asylum, Leslie gwara Carmine Falcone ka ọ kwụsị ịkụ egwu ebe Mario ga-eme otu ihe ahụ onye mbụ ya mere. Carmine kwuru na ya maara na Leslie ka hụrụ Gordon n'anya. Mgbe Zsasz gbagoro ụlọ Gordon, Carmine bịarutere wee gwa ya na a kagbuola ihe ọkụkụ ahụ. Mgbe Gordon rịọrọ ya mgbaghara maka igbu Mario, Carmine zara "Ọ bụrụ na ọ dị m n'aka, ị ga-anwụ" tupu ọ pụọ. Gordon mechara chee Carmine ihu na-ekwenye na o nyere iwu ka a kụgbuo nna ya. Carmine na-ekpughe na ọ bụ nwanne nna Gordon bụ Frank Gordon mere ya n'aha Ụlọikpe nke Owls. Na oge nke anọ, Gordon ga-aga ụlọ ezumike nka Carmine na Miami iji rịọ enyemaka ya iji wepụ Penguin n'ike, mana Carmine jụrụ ka ọ na-anwụ n'ọrịa na-egbu egbu. Nwa nwanyị Carmine Sofia na-eso Gordon laghachi Gotham, ebe ọ na-enyere ya aka iweda Penguin. Mgbe agha otu na-eyi egwu ịgbawa na-enweghị onye isi iji mee udo, Carmine laghachiri na Gotham mgbe Penguin kpọtụrụ ya ma na-ezube ịkpọta Sofia n'ụlọ iji chebe ya. Tupu o nwee ike, ndị ogbu mmadụ gbagburu Carmine, bụ ndị Sofia goro ọrụ iji gosi na ọ na-achịkwa ụwa dị n'ime obodo ahụ. E mechara gbaa Sofia n'isi wee hapụ ya comatose site na Leslie mgbe ọ na-eso Gordon. Ebe Carmine na Mario nwụrụ, Sofia nwere nkwarụ, yana onye omekome ọhụrụ aha ya bụ Jeremiah Valeska ghọrọ onye isi ọhụrụ Gotham, ezinụlọ mpụ Falcone ezutela njedebe ya. * Carmine Falcone pụtara na ihe omume ''Justice League Action'' "Oge Share", nke Jason J. Lewis kwuru. Chronos, Batman na Blue Beetle laghachiri azụ n'oge mbụ Batman na-alụ ọgụ megide Carmine Falcone na ndị ikom ya, nke bụkwa ikpe mbụ ya dị ka Ọchịchịrị Ọchịchịrị. Chronos jisiri ike tụpụ Falcone, nke butere ya na ndị ikom ya na-ezute Batman. Batman na Blue Beetle na-akwụsị Chronos site n'ịgbanwe ihe ga-esi na ya pụta na igbu Batman mgbe ọ na-enyere aka na nzuzo Batman gara aga ijide Carmine Falcone, na-edebe onwe ha na-adịghị ahụ anya iji zere ịgbanwe ọdịnihu. Ndị uwe ojii jidere Carmine Falcone na ndị ikom ya n'ikpeazụ, na-echekwa oge. === Ihe nkiri === ==== Omume ndụ ==== ===== ''The Dark Knight Trilogy'' ===== * Carmine Falcone pụtara na ''Batman Begins'' nke Tom Wilkinson na-akpọ. Ọ na-achịkwa ndị omempụ Gotham City n'okpuru ụwa, na-eji ọgwụ na mpụ na-eju obodo ahụ, ma na-eje ozi dị ka ihe nnọchianya nke ire ere na nrụrụ aka nke Gotham. Ebe ọtụtụ ndị isi obodo na ndị uwe ojii na-akwụ ụgwọ ya ma ọ bụ na-atụ egwu ịgafe ya, Falcone dị n'elu iwu nke ọma, ebe ole na ole n'ime obodo dị njikere ịgbagha ike ya. O nwere Joe Chill ( Richard Brake ), onye gburu Thomas na Martha Wayne, gburu n'ihu ọha maka iyi egwu ịgba akaebe megide ya, na-anapụ Bruce Wayne ( Christian Bale ) ohere ya iji megwara. Mgbe Chill nwụsịrị, Bruce chere Falcone ihu ma gwa ya na ọ bụghị onye ọ bụla nọ na Gotham na-atụ ya egwu. Falcone na-enye ndị ikom ya iwu ka ha merie onye na-eto eto billionaire, ma gwa ya na ezigbo ike na-abịa site n'ịtụ egwu; ọ tụtụrụ Bruce egbe efu ma gwa ya na ya nwere ike igbu ya mgbe ahụ, ọ nweghịkwa onye, gụnyere ọtụtụ ndị ọrụ ọha na eze ọ na-ekpori ndụ, ga-akwụsị ya. Nke a na-akpali Bruce ịga ụwa na njem na-ejedebe na mgbanwe ya na Batman. N'oge ọ na-anọghị ya, Falcone na-aga ahịa na Dr. Jonathan Crane ( Cillian Murphy ) na onye enyemaka ya dị omimi bụ Ra's al Ghul ( Liam Neeson ), na-eji mmetụta ya na-eme ka ihe na-emepụta ihe na-emepụta ihe na-emepụta hallucinogen na Gotham. Na nloghachi, Crane, onye na-agba ọsọ Arkham Asylum, na- achọpụta ụgha na ndị henchmen Falcone dị ka ndị ara mgbe ejidere ha, na-edebe ha n'ụlọ mkpọrọ ma na-echebe Falcone. Batman tiwara otu n'ime ụgbọ mmiri ọgwụ Falcone ma nyefee ya n'aka ndị uwe ojii. Mgbe ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ, Falcone na-anwa imebi Crane ka o wepụrụ ya ihe ọ kwenyere na ọ bụ uru sitere na ọrụ mbupụ. Na nzaghachi, Crane na-efesa Falcone nsi egwu ya, na-eme ya ara. Ọ kpọbakwara Falcone n'ụlọ mkpọrọ na Arkham Asylum, ebe ọ dina catatonic, na-echeghị echiche na-atụgharị okwu ahụ bụ "Scarecrow". * Na ''Ọchịchịrị Ọchịchịrị'', a na-akpọ ya na Falcone ka nọ na Arkham nakwa na Sal Maroni ( Eric Roberts ) ewerewo ezinụlọ mpụ ya. ===== ''Onye Batman'' ===== * Carmine Falcone appeared in Matt Reeves' ''The Batman'' portrayed by John Turturro. <ref>{{Cite web|author=N'Duka|first=Amanda|title='The Batman' Casts John Turturro as Crime Boss Carmine Falcone|url=https://www.hollywoodreporter.com/heat-vision/batman-casts-john-turturro-as-crime-boss-carmine-falcone-1257437|publisher=The Hollywood Reporter|accessdate=November 22, 2019|date=November 22, 2019}}</ref> Like his comic book counterpart, Falcone was saved by Thomas Wayne after getting shot which was witnessed by Thomas' young son, Bruce. When a reporter later threatened to expose the mental illness of Thomas Wayne’s wife Martha, Wayne asked Falcone to intimidate the reporter. When Falcone kills the reporter instead, Wayne wracked with guilt intended to tell the authorities, but he and Martha are murdered that night, possibly on Falcone’s orders. Years later, Falcone personally strangles Iceberg Lounge waitress Annika Koslov after mayor Don Mitchell Jr. let slip to her that Falcone ratted out Salvatore Maroni to take control of his drug trading operation. Selina Kyle, who is unambiguously Falcone’s daughter as well as Annika’s roommate and girlfriend, learns of Falcone’s involvement and tries but fails to kill him. Falcone then tries to kill Selina but is apprehended by Batman. Falcone’s right-hand man Oswald "Oz" Cobblepot tries to shoot him for being a rat, but in the ensuing panic Riddler kills Falcone with a sniper rifle. ==== Anụmanụ ==== * Carmine Falcone pụtara na ''Batman: Year One'' kwuru Alex Rocco . <ref>{{Cite web|url=http://larryfire.wordpress.com/2011/04/19/bruce-timm-discusses-the-batman-year-one-animated-movie/|title=Archived copy|accessdate=2011-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110724093934/http://larryfire.wordpress.com/2011/04/19/bruce-timm-discusses-the-batman-year-one-animated-movie/|archivedate=2011-07-24}}</ref> A na-ahụ ya nke mbụ ka ya na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ nke Gotham City na ndị isi mpụ ibe ya na-eme oriri abalị, nke Batman dara iji kwusaa ọnụnọ ya nye ndị omempụ nọ n'okpuru ụwa. Ka oge na-aga, Batman jidere Falcone, yipụ ya ọtọ, ma kechie ya n'ihe ndina ya mgbe ọ tụfuru ụgbọ ala ya n'ime osimiri. Mgbe Falcone na-eme atụmatụ ịchụpụ Lt. James Gordon maka nyocha ọrụ mpụ ya, Batman na Catwoman kwụsịrị nzukọ ha, bụ ndị meriri ndị nche Falcone ma nyefee ya n'aka ndị uwe ojii. Mgbe ọ nọ n'ụlọ ọgwụ na-agbake, Carmine nyere nwa nwanne ya nwoke, Johnny Viti iwu ka e gbuo Barbara Eileen-Gordon na James Gordon Jr., nke Batman kwụsịrị. Onye uwe ojii rụrụ arụ Arnold Flass mechara weta ọdịda Falcone mgbe ọ kwụsịrị nkwekọrịta ya na ndị ọka iwu ịgba akaebe megide onye isi otu ahụ. * Carmine Falcone na-egosi na ihe nkiri abụọ nke animated ''Batman: The Long Halloween'' kwupụtara nke Titus Welliver . <ref>{{Cite web|date=2021-03-31|title='Batman: The Long Halloween, Part One' Sets Voice Cast (Exclusive)|work=[[The Hollywood Reporter]]|url=https://www.hollywoodreporter.com/amp/heat-vision/batman-the-long-halloween-part-one-sets-voice-cast-exclusive|language=en|accessdate=2021-03-31}}</ref> === Egwuregwu vidiyo === * Tom Wilkinson weghachiri ọrụ ya dị ka Carmine Falcone na ụdị egwuregwu vidiyo 2005 nke <nowiki><i id="mwASE">Batman amalite</i></nowiki> . N'ime egwuregwu ahụ, Batman na-emebi ọrụ Falcone ọgwụ ọjọọ na Gotham Docks iji gosi ya na ọ dị ugbu a ihe dị n'okporo ámá dị njọ karịa alaeze ndị omempụ ya, tupu ya ejiri kreen bulie ụgbọ ala Falcone n'ikuku (ya na Falcone dị na ya) iji jide ya. ya ma hapụ ya maka ndị uwe ojii. N'ọkwa ọzọ ka Batman na-abanye n'ụlọ ndị ezinaụlọ mpụ Falcone ji dị ka ụzọ maka ire ngwaahịa ndị ezuru ohi na nke ebufetara. * A na-egosipụta ezinụlọ mpụ nke Carmine Falcone na ''DC Universe Online'' . Na mkpọsa ọjọọ ahụ, Killer Croc kwuru na ndị Falcones goro ya ọrụ iji kwụsị ọrụ ịzụ ahịa ọgwụ ọjọọ nke Bane nke asọmpi ha. A na-ahụ ụfọdụ n'ime Falcones na cutscene na Penguin na Iceberg Lounge ebe ọ na-eme atụmatụ iji nweta uru nke agha otu na-aga n'ihu na Gotham. * Akpọrọ ezinụlọ Falcone Crime (kpọmkwem Carmine) ọtụtụ oge na ''Batman: Arkham City'' . Ịnyocha ọtụtụ ihe metụtara ezinụlọ Falcone na Maroni na-enye akụkọ gbasara ha. Ngosipụta a gosiri na ndị Falcones meriri n'agha ha na ezinụlọ Maroni bu ụzọ nye ha ka ha na ha nwee nnọkọ n'ụlọ oriri na ọṅụṅụ ha, naanị ka ndị oji egbe gbagbuo ụlọ ahụ. Ndị dị ndụ ole na ole gbagara na Bludhaven, na-ahapụ ndị Falcones na-elekọta Gotham n'okpuru ụwa. Otu n'ime teepu ajụjụ ọnụ nke Hugo Strange na-ekpughe na ezinụlọ Falcone nyere nwoke ahụ ga-abụ Joker Red Hood uwe ọ na-eyi n'oge mbụ ya na Batman zutere. Ihe nkiri ọzọ na-ekpughe na Harvey Dent, n'oge ọ dị ka onye ọka iwu mpaghara, gbara onye agha ezinụlọ Falcone ebubo nke kpuchiri ya acid, mee ya ka ọ bụrụ ihu abụọ. Enwere ike ịchọta ụgbọ mmiri mgbe ị na-achọ Amusement Mile, nke nwere akwụkwọ ọnụahịa sitere na ụlọ ọrụ na-ebufe ụgbọ mmiri Falcone maka Dr. J. Crane, na-ekwu na nke mbụ n'ime iri na ise nke ụgbọ mmiri "Live Insects for Medical Purposes" erutela. Ọ bụrụ na onye ọkpụkpọ ahụ na-eleta Nwoke Calendar dị ka Catwoman, ọ na-egosi na Carmine bụ nna ya. * A na-akpọkwa ezinụlọ Falcone Crime (kpọmkwem Carmine) ugboro ole na ole na ''Batman: Arkham Origins'' . Otu n'ime teepu npụpụ nke Edward Nygma, kpọmkwem gbasara Alberto Falcone, na-ekpughe na Black Mask na Carmine Falcone bụ ndị maara ochie. Na mgbakwunye, a na-ekpughe site na mkparịta ụka na a manyere Carmine Falcone ịhapụ itinye aka ya na mbupụ ngwá agha mgbe Oswald Cobblepot tọọrọ na mekpaa Alberto dị ka ịdọ aka ná ntị. Ọ pụtakwara na a ga-agwa Carmine maka okwu gbasara mmụọ gbasara Alberto site n'aka ọkà n'akparamàgwà mmadụ Harleen Quinzel dị ka ihe iyi egwu iji hụ na Alberto gara n'ihu na nnọkọ ọgwụgwọ Hugo Strange . * Carmine Falcone pụtara na egwuregwu mkpanaka ''Batman: Arkham Underworld'', nke Jon Polito kwuru. Ọ bụ ezie na ọ pụtaghị n'anụ ahụ, Falcone kwuru na ọ nọ na-ekpo ọkụ site n'aka onye ọka iwu mpaghara a họpụtara ọhụrụ Harvey Dent na ọ ga-apụta mgbe ụfọdụ mgbe ọ rụchara ọrụ (kpọmkwem ndị gụnyere ịwakpo azụmahịa ya iji wuo alaeze ndị omempụ nke onye ọkpụkpọ) iji gosipụta mmasị ya. nke "moxie" onye ọkpụkpọ ma ọ bụ nye egwu egwu na-ekpuchi anya na-adọ onye ọkpụkpọ aka na ntị ka ọ laghachi azụ. * Carmine Falcone pụtara na ''Batman: The Telltale Series'', nke Richard McGonagle kwuru. E gosipụtara ya ịbụ akụkụ nke clique nke gụnyere Mayor Hamilton Hill, Thomas Wayne, na Martha Wayne . N'ịbụ onye na-arụ ọrụ dị ka ahụ ike maka otu ahụ, Falcone na-achịkwa ndị omempụ nke obodo ahụ n'oge na-adịghị anya mgbe e gbusịrị Waynes. Nke mbụ pụtara n'oge nkwado ego maka mkpọsa onyeisi obodo Harvey Dent na Wayne Manor, Falcone na-ezute Bruce wee gbalịa wulite mmekọrịta ya na ya iji dobe Dent na nlele, na-atụgharị n'etiti mkparịta ụka dị jụụ na iyi egwu tupu emechaa hapụ ma pụọ. Dị ka Batman, Bruce na-akwali ịkwatu Falcone site n'ịwakpo ụlọ ya na imeri ndị ikom ya, tupu ya agbaa Falcone n'onwe ya ajụjụ banyere agbapụ n'akụkụ ọdụ ụgbọ mmiri. Ọ bụ ezie na Falcone na-ekweta na ọ bụ ụlọ ahụ o mere na ndị ọrụ kemịkalụ echekwara n'ebe ahụ, ọ gọnarịrị na ọ nweghị ihe jikọrọ ya na égbè ahụ, na-ekwu na onye ọzọ na-emegharị ya. Ọ na-akwadokwa ebubo ndị e boro ezinụlọ Wayne n'oge na-adịbeghị anya tupu Batman hapụ ya ka GCPD nwụde ya ma ọ bụ na-ahụ maka ndị uweojii na-eti ihe ọjọọ. Akpọrọ Falcone n'ụlọ mkpọrọ, ebe GCPD na-anata ihe akaebe zuru oke na alaeze mpụ ya iji tụpụ ya maka ndụ. Bruce letara ya n'ụlọ ọgwụ, onye chọrọ ịchọpụta ma o nwere ihe jikọrọ ya na ogbugbu nne na nna ya. Falcone na-ekweta na Joe Chill bụ otu n'ime ndị omempụ ya, mana ọ gọnarị inye iwu ịkụ ọkpọ na Waynes, na-azọrọ na ọ tụlere ha na ezinụlọ Bruce. GCPD Sajan Renee Montoya batara wee gbagbuo ya tupu ọ kpughee onye mere mpụ. E mechara kpughe na ụmụ Arkham haziri ọnwụ ya. == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị iro ezinụlọ Batman * ''Batman na Monster Men'' * Carl Grissom == Ntụaka == <references /> 1.cowsil,Alan,Irvine,Alex,Korte,Steve,manning,Matt,Wiacek,win,Wilson,Sven(2006). The DC Comics Encyclopedia:The Definitive Guide to the Characters of the DC Universe. DK Publishing. p. 104. IsBN978-1-4654-5357-0 [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] kune1y1esgxl3ukjql2wxmeff1fu9b1 654544 654543 2026-06-08T15:13:51Z KiranBOT 25138 removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v2.2.9s 654544 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Character pop|Carmine Falcone]] [[Category:Converting comics character infoboxes|Carmine Falcone]] '''Carmine Falcone''' bụ agwa akụkọ ifo na DC Comics, gosipụtara dị ka onye isi ndị na-eme ihe ike, onye iro nke Batman, na enyi ezinụlọ Wayne. N'ime omume ndụ, Tom Wilkinson gosipụtara agwa a na ihe nkiri na ''Batman Begins'' (2005) na John Turturro na ''The Batman'' (2022), yana John Doman na usoro telivishọn ''Gotham'' (2014). == Publication history == Carmine Falcone mere mpụta mbụ ya na akụkọ nwere akụkụ anọ ''Batman: Year One'' nke Frank Miller na David Mazzucchelli dere na 1987. <ref name="Guide">{{Cite book|author=Cowsill|first=Alan|title=The DC Comics Encyclopedia: The Definitive Guide to the Characters of the DC Universe|date=2016|publisher=DK Publishing|isbn=978-1-4654-5357-0}}</ref> N'ime ihe nkiri ahụ, Falcone bụ onye isi Mafia dị ike nke akpọrọ "Onye Rome ", ebe a na-akpọ njigide ya na mpụ ahaziri ahazi nke Gotham City dị ka "Alaeze Ukwu Rom" ọbụlagodi otu ugboro. Na ''Batman: Afọ Mbụ'', e mere ụlọ ya pent ụlọ n'ụdị ụkpụrụ ụlọ Rome. Falcone pụtara na miniseries ''Batman: The Long Halloween'' site Jeph Loeb na Tim Sale . Omume a dabere na ihe ngosi [[Marlon Brando]] nke Don Vito Corleone sitere na ihe nkiri 1972 ''The Godfather'' . Loeb kwuru na N'ajụjụ ọnụ ya na ya na ezinụlọ Falcone yiri nke ezinụlọ Corleone : Ike na amamihe Falcone dị ka Vito Corleone, àgwà nwa ya nwoke Alberto na ọdịdị nke Fredo Corleone, na nwa ya nwanyị Sofia na-ewe iwe kwekọrọ na nke. Sonny Corleone . N'ikpeazụ, nchụpụ nwa ya nwoke nke okenye Mario na Sicily, ọdịdị anụ ahụ na ọchịchọ ịkwado ezinụlọ Falcone bụ àgwà niile na-eso Michael Corleone . == Akụkọ ndụ akụkọ ifo == Na mgbagha na ''Long Halloween'', onye omempụ Vincent Falcone na-ewetara nwa ya nwoke na-anwụ anwụ, Carmine (onye gbagburu ọtụtụ ugboro site n'aka onye iro ya, Luigi Maroni), na Thomas Wayne . N'ịtụ egwu Maroni ga-arụcha ọrụ ahụ n'ụlọ ọgwụ ọha, ọ na-arịọ Wayne, otu n'ime ndị dọkịta kacha mma nke obodo, ka ọ rụọ ọrụ ịwa ahụ na Wayne Manor . Otu nwa okorobịa bụ Bruce Wayne na-ekiri nna ya na-azọpụta ndụ Falcone. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị na olili ozu Thomas na Martha Wayne, Carmine Falcone, na ekele maka Thomas zọpụtara ndụ ya na ugbu a akụkụ nke ezinụlọ mpụ nke nna ya, na-agwa Bruce na ọ nwere ike ịrịọ ya ihu ọma mgbe ọ bụla ọ chọrọ ya. Na ''Batman: Afọ Mbụ'', Falcone gosipụtara na ọ bụ onye kachasị ike na Gotham City, na onyeisi obodo a na-amaghị ama, ndị isi obodo, GCPD Commissioner Gillian B. Loeb, Detective Arnold Flass, na ọtụtụ ndị uwe ojii Gotham n'akpa ya na ihe niile. nke uwe ndị omekome obodo n'okpuru ya. <ref>{{Cite book|author=Greenberger|first=Robert|title=The Essential Batman Encyclopedia|date=2008|publisher=Del Rey|isbn=9780345501066|pages=132–133}}</ref> Ike ya na-abịa n'okpuru agha na mbata nke ihe omimi vigilante Batman, onye bụ n'ezie Bruce n'onwe ya. N'otu ihe nkiri, Batman n'ihu ọha kụpịara oriri nri abalị Falcone iji kwusaa na a ga-ebuga ndị niile bịara nrụrụ aka n'ikpe ziri ezi. <ref>''Batman'' #404. DC Comics.</ref> N'agbanyeghị mbọ Loeb na-agbasi mbọ ike ịkwụsị ya, mwakpo Batman na nzukọ Falcone na-aghọwanye ihe efu; N'otu oge, mgbe o were ụgbọ ala ndị omempụ ahụ tụba ya n'ime osimiri ahụ, Batman wakporo ụlọ Falcone, yipụ ya uwe ime ya ma hapụ ya ka ọ nọrọ n'ihe ndina ya. N'ịbụ onye e wedara n'ala, Falcone kpebiri igbu Batman. Otú ọ dị, Batman bụ ihe siri ike, ma na-emechu Falcone ihere site n'ịgbapụta onye ohi na-akpọ onwe ya Catwoman mgbe onye na-eme ihe ọjọọ na ndị ọrụ ya jidere ya na-agbalị ịpụnara ha ihe. N'ime usoro a, Catwoman na-ahapụ Falcone na-ata ahụhụ na-adịgide adịgide mgbe o jiri mkịrịka ọla nke ejiji ya kpụrụ ya. N'ikpeazụ, Falcone nyere nwa nwanne ya Johnny Viti iwu ka ọ tọọrọ ezinụlọ nke Detective Jim Gordon, enyi Batman, ma mgbalị ahụ emezughị. Mgbe nyocha Gordon na District Attorney Harvey Dent malitere iyi ike ya egwu, Falcone nyere iwu ka Johnny nwee ihe ịga nke ọma n'ihi ụjọ na ọ nwere ike ikwu okwu. The dara hit results na Falcone ezinụlọ na-embroiled na a ìgwè mmadụ agha na Viti si onyeisi Carla na [[Chicago]], onye n'agbanyeghị na ọ bụ Carmine nwanne na-ewe iwe site na nwanne ya nwoke. Agha ahụ na-eje ozi naanị iji belata mmetụta Falcone na Gotham. N'oge ''The Long Halloween'', ezinụlọ Falcone na-esighị ike na-ezubere maka onye na-egbu egbu aha ya bụ Holiday . Falcone na-egosipụta ịdị ọcha ya site n'iji nlezianya na-agwakọta igbu ọchụ na mmetụta iji chebe ezinụlọ ya na nyocha ndị uwe ojii. <ref>''Batman: The Long Halloween'' #3</ref> Ọnọdụ ahụ gbanwere mgbe Batman na Dent chọtara otu n'ime ụlọ nkwakọba ihe nke Falcone, nke nwere nde kwuru nde ego. Ha na-ere ego ahụ ọkụ, na-eti Falcone ihe ọ na-apụghị ileghara anya. Nke a na-akpali ya ime ihe na-enweghị atụ, na-ewe ndị "freaks" a na-akwụ ụgwọ n'ụdị ihe na-aghọ Batman's Rogues Gallery . N'ịbụ onye na-ewe iwe site na mbọ Dent gbara iji mebie ọrụ ya (ma kwenye na Dent bụ ezumike nzuzo) ọ na-eme ka onye na-agba ọsọ mbụ ya bụ Sal Maroni gbuo Dent mgbe a na-ekpe ikpe maka igbu ọchụ. Falcone na-ahazi ka Maroni nweta vial acid, nke ọ tụbara na Dent n'oge a na-eme n'ụlọikpe na August 2, Falcone ụbọchị ọmụmụ. Acid ahụ na-emebi akụkụ aka ekpe nke ihu Dent, na-eduga ya ịghọ ihu abụọ . Na njedebe akụkọ ahụ, ihu abụọ na-eduga ndị fọdụrụ na Batman's Rogues Gallery (nke nwere Catwoman, Joker, Mad Hatter, Penguin, Poison Ivy, Scarecrow, na Solomon Grundy ) na mwakpo nke ụlọ nzuzo Falcone. Ihu abụọ wee gbuo Falcone n'onwe ya na-eso mpịakọta mkpụrụ ego nke dara n'akụkụ ahụ tụrụ ya. <ref>''Batman: The Long Halloween'' #11. DC Comics.</ref> Nwa nwoke Falcone Alberto n'ikpeazụ kwuputara ogbugbu niile nke ezumike n'ịgbalị ịnakwere na azụmahịa ezinụlọ. <ref>''Batman: The Long Halloween'' #8. DC Comics.</ref> Na ''Batman: Ọchịchị Ọchịchịrị'', a na-ezu ohi ili Falcone na ozu ya na-efu. A na-ebipụ mkpịsị aka ya ma zigara nwa ya nwanyị, Sofia Gigante, onye ndu ọhụrụ nke ezinụlọ Falcone. Ọ ghọtara nke a dị ka "ozi nke ochie", na-egosi na mmadụ ga-ewepụ ihe niile na Falcones. A tụrụ Alberto n'ụlọ mkpọrọ iji chebe ya, ma malite ịnụ olu nna ya n'ụlọ. N'ikpeazụ, ozu ozu nke onye ọka iwu mpaghara rụrụ arụ Janice Porter, onye bụbu onye Carmine, na-ejedebe n'àkwà Alberto mgbe ọ na-ehi ụra. Nna ya pụtara n'enyo, kpọọ ya onye dara ada, ma gwa ya ka o gbuo onwe ya. N'ịmara na nna ya kpọrọ igbu onwe ya asị, Alberto na-achọpụta na olu ahụ bụ akụkụ nke aghụghọ, na-agbapụkwa enyo: Olu nna ya na-eme ka ọ bụrụ Kalenda Man, bụ onye na-agbapụ ya ka ọ na-agbalị ịgbapụ. Mgbe Batman na Gordon nyochara, ha na-achọta akụkụ nzuzo maka Kalịnda Man ka ọ na-agagharị n'ụlọ ahụ kpamkpam. Ha wee mata na Scarecrow ejirila nsi egwu tinye sịga Alberto. Ọ bụghị ruo na njedebe ka ekpughere na ihu abụọ nwere ahụ Falcone dị n'aka ya, ebe ọ na-eji teknụzụ cryogenic nke Mr. Freeze mee ka oyi kpọnwụrụ ya. Selina Kyle na-eleta ili nkenke na njedebe nke akụkọ ahụ, bụ ebe e gosipụtara na ọ kwenyere na Falcone bụ nna mụrụ ya ma kpebisie ike ịmụta eziokwu. <ref>''Batman: Dark Victory'' #10. DC Comics.</ref> === Ọhụrụ 52 === N'afọ 2011, " The New 52 " maliteghachiri ọganihu nke ụwa DC Comics. Carmine Falcone pụtara na mbipụta nke abụọ nke ''Batman Ebighị Ebi'' . A kọwara ya dị ka onye bụbu onye na-eme ihe ike kpebisiri ike ịnaghachi alaeze ya mgbe Kọmishọna Gordon, bụ onye napụrụ ihe niile n'aka ya, ka ahaziri maka igbu ọchụ. <ref>''Batman Eternal'' #2. DC Comics.</ref> Atụmatụ Falcone iji weghachi ọchịchị Gotham City gara n'ihu nke ọma, dịka egosiri na ọ na-achịkwa onye isi obodo Gotham, Sebastian Hardy (onye jisiri ike nọrọ n'ọfịs ruo afọ ise n'ihi mmetụta Falcone), ebe ọ na-ejikwa ohere ọdịda Gordon na-enye ndị òtù nke iri ngo. GCPD ịrụ ọrụ ruru unyi ya. Mgbe Falcone na Mayor Hady na-agwa ndị uwe ojii ka ha chụtuo Batman, ndị agha ezinụlọ Falcone na-amalite ịwakpo ebe nchekwa ogwe aka nke Penguin onye iro ya. <ref>''Batman Eternal'' #3. DC Comics.</ref> Mgbe Jason Bard na Vicki Vale nwetara ihe akaebe nke onye uwe ojii ọhụrụ Jack Forbes njikọ na Falcone, ha na-akpaghasị Hady ka ọ hapụ Falcone, na n'ihi ejidere Forbes maka mpụ ya, ọ na-enyekwa GCPD ohere ijide Falcone. <ref>''Batman Eternal'' #14. DC Comics.</ref> A na-ekpughe na njedebe nke akụkọ ahụ na Falcone amaghị banyere nkata buru ibu megide Batman, ma gwa ya naanị na ọ ga-enwe ohere ịkụ ya site na akwụkwọ ozi na-amaghị aha zitere ya site n'aka ezi onye isi . === DC Mmụgharị === Na "DC ịlọ ụwa", dị ka akụkụ nke akụkọ akụkọ "Agha nke Jokes na Riddles", nke na-eme mgbe ihe omume nke <nowiki><i id="mweg">Afọ Zero</i></nowiki> gasịrị, Falcone na-akpọtụrụ Joker na ntụziaka siri ike iji gbuo Riddler n'ime otu awa. Ndị ikom ya mechara kwụsị ọrụ ahụ, na-eduga ndị Joker ka e gbuo ndị ikom Falcone. Penguin wee weghara ọdịmma azụmahịa ya n'aha Joker. <ref>''Batman'' (vol. 3) #26 (July 5, 2017). DC Comics.</ref> == Ezinụlọ == Ndị a bụ ndị ikwu Carmine Falcone: * '''Vincent Falcone''' – Nna Carmine na onye guzobere ezinụlọ mpụ Falcone. * '''Carla Viti''' – Nwanne Carmine na onye isi ezinụlọ mpụ Viti na Chicago. * '''Louisa Falcone''' - Nwunye Carmine na nne nke ụmụ ya atọ. Amabeghị ebe ọ nọ ugbu a. * '''Johnny Viti''' – Nwa Carla na nwa nwanne Carmine. Akụkụ nke ezinụlọ Viti na Chicago. * '''Lucia Viti''' - ada Carla na nwa nwanne Carmine. * '''Sofia Falcone Gigante''' – ada Carmine onye weghaara onye isi ezinụlọ Falcone. Mario mechara gbanwee aha nwanne ya nwanyị n'ụzọ iwu ka ọ bụrụ Sofia Gigante ka o nwee ike sachapụ aha ezinụlọ nke mpụ ya. * '''Alberto Falcone''' – Nwa nwoke Carmine na-adịghị mma, onye na-achọsi ike ịnakwere n'ime ezinụlọ. * '''Mario Falcone''' - Nwa Carmine na onye ọchụnta ego na-aga nke ọma nke na-achọ ịkwado ezinụlọ Falcone, ọ bụrụgodị na ọ pụtara ịgbanye ụmụnne ya. * '''Selina Kyle''' - Nwa nwanyị Carmine boro ebubo, n'agbanyeghị na egosipụtaghị n'ezie nna nna ya. * '''Kitrina Falcone''' – Nwa nwa Carmine na onye nwere nka mgbanarị nke ghọrọ onye na-ahụ maka akụkụ Catwoman na onye nkuzi. == Na mgbasa ozi ndị ọzọ == === Igwe onyonyo === * Carmine Falcone pụtara na usoro TV ''Gotham'' nke John Doman gosipụtara. <ref>{{Cite web|url=http://www.flickeringmyth.com/2014/08/gotham-city-nice-guys-new-tv-spot.html|title=Gotham is 'Not A City For Nice Guys' in new TV spot - Flickering Myth|work=Flickering Myth|accessdate=15 October 2014|archivedate=24 August 2014|archiveurl=https://archive.today/20140824015928/http://www.flickeringmyth.com/2014/08/gotham-city-nice-guys-new-tv-spot.html}}</ref> A na-egosi ya dị ka onye agha Mafia Don nke nwere onyeisi obodo James Aubrey ( Richard Kind ), Kọmishọna Gillian B. Loeb ( Peter Scolari ), na ndị otu kpọmkwem nke ndị uweojii na -ahụ maka ndị uwe ojii Gotham City n'akpa ya yana Victor Zsasz dị ka ịga-na. hitman. Ọ na-ekwukwa na Detective Jim Gordon 's ( Ben McKenzie ) Peter nwụrụ anwụ, onye na-arụbu ọrụ dị ka onye ọka iwu mpaghara Gotham, nọkwa na-akwụ ụgwọ ya. Ezinụlọ mpụ nke Falcone gụnyere ndị mmekọ dị ka onye na-akwụ ụgwọ Arthur Penn (Andrew Sellon) na hitman Victor Zsasz ( Anthony Carrigan ). <ref>{{Cite web|url=http://gothamchronicle.com/post/92597151276/rumors-of-mob-war-swirl-source-alleged-mob-boss|title=Gotham Chronicle|accessdate=15 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006085212/http://gothamchronicle.com/post/92597151276/rumors-of-mob-war-swirl-source-alleged-mob-boss|archivedate=6 October 2014}}</ref> N'ime oge mbụ, Falcone na-eche ọtụtụ egwu ike ya ihu: onye agha ya Fish Mooney ( Jada Pinkett Smith ) na-eme atụmatụ na nzuzo ịkwatu ya; Gordon kwere nkwa iweda ya ala; na onye isi ndoro-ndoro ochichi ya, Sal Maroni ( David Zayas ), na-abanye n'ókèala ya. Falcone na-enye ndị omempụ obere oge Oswald Cobblepot ( Robin Lord Taylor ), otu n'ime ndị ikom Fish, dị ka onye nledo. Falcone na-enwekwa mmasị na otu nwa agbọghọ aha ya bụ Liza (Makenzie Leigh) bụ onye na-arụ ọrụ na nzuzo maka Mooney. O mechara nyagburu Liza ka ọ chọpụtara ebe nkwenye ya dị. Dị ka ntaramahụhụ maka ịgba ọchịchị mgba okpuru ya, ọ tụrụ Mooney mkpọrọ ma nye njikwa ụlọ oriri na ọṅụṅụ ya na ndị otu ya fọdụrụ na Cobblepot. N'ịchịkwa Gotham n'onwe ya, Cobblepot na-ebute agha agha n'etiti Falcone na Maroni. N'ime oge ikpeazụ, " Ezinụlọ niile nwere obi ụtọ dị ka ", ndị ikom Maroni merụrụ Falcone, na Cobblepot na onye na-akwado ya Butch Gilzean ( Drew Powell ) na-aga ụlọ ọgwụ iji mebie ya. Gordon kwụsịrị mbọ igbu ọchụ, ma were Falcone, Cobblepot na Gilzean gaa n'ụlọ nchekwa Falcone - ebe Mooney na Maroni na-eche, ebe ha mebere njikọ. N'oge nzukọ ahụ, Mooney gafere Maroni ugboro abụọ site n'ịgba ya n'isi, nke na-eduga n'ọgụ n'etiti ndị ikom Maroni na ndị otu Mooney. Mgbe ndị omempụ na-adọpụ uche, Gordon, Bullock na Falcone jisiri ike gbapụ n'ụlọ Gordon. Falcone kwuputara ebumnuche ya ịla ezumike nka wee hapụ Gotham, ma nye Gordon mma nke nna Gordon nyere ya. Na oge nke abụọ, Falcone na-apụta site na ezumike nká iji nyere Gordon aka ịgbapụ ụlọ mkpọrọ Blackgate, bụ ebe a tụrụ ya mkpọrọ na ebubo ụgha. Ọ na-ejikwa ndị omekome ya na-akpọpụ Gordon na Gotham ka o nwee ike ikpochapụ aha ya. Na oge nke atọ, nwa Falcone Mario Calvi ( James Carpinello ) na-etinye aka na Gordon's ex, Dr. Leslie Thompkins ( Morena Baccarin ). Mgbe e mere mgbalị na ndụ Mario, Falcone na-ata otu n'ime ndị na-egbu ọchụ ejidere ma mara na Ụlọikpe Owls haziri ihe ọkụkụ ahụ. Ọ na-ezute onye nnọchi anya otu ahụ, Kathryn Monroe, wee rịọ ka ha hapụ Mario naanị ya, na-ekwu na otu ahụ ji ya ụgwọ maka ikwe ka ha jiri ihe onwunwe India Hill mee nnwale ha. Kathryn debere nzuzo nzuzo banyere Mario ma kwuo na ya na ndị nọ n'akụkụ ya agaghị emeri n'Ụlọikpe Owls ma ọ bụrụ na ha abịa n'azụ ha na mmegwara. Mgbe agbamakwụkwọ nwa ya nwoke gasịrị, ọ mụtara n'aka Gordon na Mario bu nje Tetch na ọ dị njikere igbu Leslie. Ọ gwara Gordon ka ọ kpọta nwa ya nwoke na ndụ. Na "Mad City: Ghosts", Carmine Falcone na-aga olili ozu nwa ya nwoke mgbe ọ nwụsịrị n'aka Gordon. N'okwu ya na Leslie Thompkins na-akparịta, Carmine gwara Leslie ka ọ hapụ ya ka o buru ibu nke mfu Mario dịka o ji ibu ndị ọzọ mee. Nke a na-eduga na Carmine Falcone na-enye Victor Zsasz, onye ka na-eguzosi ike n'ihe nye ya, ka ọ mee ihe na Gordon. Mgbe ọ gachara GCPD Captain Nathaniel Barnes na Arkham Asylum, Leslie gwara Carmine Falcone ka ọ kwụsị ịkụ egwu ebe Mario ga-eme otu ihe ahụ onye mbụ ya mere. Carmine kwuru na ya maara na Leslie ka hụrụ Gordon n'anya. Mgbe Zsasz gbagoro ụlọ Gordon, Carmine bịarutere wee gwa ya na a kagbuola ihe ọkụkụ ahụ. Mgbe Gordon rịọrọ ya mgbaghara maka igbu Mario, Carmine zara "Ọ bụrụ na ọ dị m n'aka, ị ga-anwụ" tupu ọ pụọ. Gordon mechara chee Carmine ihu na-ekwenye na o nyere iwu ka a kụgbuo nna ya. Carmine na-ekpughe na ọ bụ nwanne nna Gordon bụ Frank Gordon mere ya n'aha Ụlọikpe nke Owls. Na oge nke anọ, Gordon ga-aga ụlọ ezumike nka Carmine na Miami iji rịọ enyemaka ya iji wepụ Penguin n'ike, mana Carmine jụrụ ka ọ na-anwụ n'ọrịa na-egbu egbu. Nwa nwanyị Carmine Sofia na-eso Gordon laghachi Gotham, ebe ọ na-enyere ya aka iweda Penguin. Mgbe agha otu na-eyi egwu ịgbawa na-enweghị onye isi iji mee udo, Carmine laghachiri na Gotham mgbe Penguin kpọtụrụ ya ma na-ezube ịkpọta Sofia n'ụlọ iji chebe ya. Tupu o nwee ike, ndị ogbu mmadụ gbagburu Carmine, bụ ndị Sofia goro ọrụ iji gosi na ọ na-achịkwa ụwa dị n'ime obodo ahụ. E mechara gbaa Sofia n'isi wee hapụ ya comatose site na Leslie mgbe ọ na-eso Gordon. Ebe Carmine na Mario nwụrụ, Sofia nwere nkwarụ, yana onye omekome ọhụrụ aha ya bụ Jeremiah Valeska ghọrọ onye isi ọhụrụ Gotham, ezinụlọ mpụ Falcone ezutela njedebe ya. * Carmine Falcone pụtara na ihe omume ''Justice League Action'' "Oge Share", nke Jason J. Lewis kwuru. Chronos, Batman na Blue Beetle laghachiri azụ n'oge mbụ Batman na-alụ ọgụ megide Carmine Falcone na ndị ikom ya, nke bụkwa ikpe mbụ ya dị ka Ọchịchịrị Ọchịchịrị. Chronos jisiri ike tụpụ Falcone, nke butere ya na ndị ikom ya na-ezute Batman. Batman na Blue Beetle na-akwụsị Chronos site n'ịgbanwe ihe ga-esi na ya pụta na igbu Batman mgbe ọ na-enyere aka na nzuzo Batman gara aga ijide Carmine Falcone, na-edebe onwe ha na-adịghị ahụ anya iji zere ịgbanwe ọdịnihu. Ndị uwe ojii jidere Carmine Falcone na ndị ikom ya n'ikpeazụ, na-echekwa oge. === Ihe nkiri === ==== Omume ndụ ==== ===== ''The Dark Knight Trilogy'' ===== * Carmine Falcone pụtara na ''Batman Begins'' nke Tom Wilkinson na-akpọ. Ọ na-achịkwa ndị omempụ Gotham City n'okpuru ụwa, na-eji ọgwụ na mpụ na-eju obodo ahụ, ma na-eje ozi dị ka ihe nnọchianya nke ire ere na nrụrụ aka nke Gotham. Ebe ọtụtụ ndị isi obodo na ndị uwe ojii na-akwụ ụgwọ ya ma ọ bụ na-atụ egwu ịgafe ya, Falcone dị n'elu iwu nke ọma, ebe ole na ole n'ime obodo dị njikere ịgbagha ike ya. O nwere Joe Chill ( Richard Brake ), onye gburu Thomas na Martha Wayne, gburu n'ihu ọha maka iyi egwu ịgba akaebe megide ya, na-anapụ Bruce Wayne ( Christian Bale ) ohere ya iji megwara. Mgbe Chill nwụsịrị, Bruce chere Falcone ihu ma gwa ya na ọ bụghị onye ọ bụla nọ na Gotham na-atụ ya egwu. Falcone na-enye ndị ikom ya iwu ka ha merie onye na-eto eto billionaire, ma gwa ya na ezigbo ike na-abịa site n'ịtụ egwu; ọ tụtụrụ Bruce egbe efu ma gwa ya na ya nwere ike igbu ya mgbe ahụ, ọ nweghịkwa onye, gụnyere ọtụtụ ndị ọrụ ọha na eze ọ na-ekpori ndụ, ga-akwụsị ya. Nke a na-akpali Bruce ịga ụwa na njem na-ejedebe na mgbanwe ya na Batman. N'oge ọ na-anọghị ya, Falcone na-aga ahịa na Dr. Jonathan Crane ( Cillian Murphy ) na onye enyemaka ya dị omimi bụ Ra's al Ghul ( Liam Neeson ), na-eji mmetụta ya na-eme ka ihe na-emepụta ihe na-emepụta ihe na-emepụta hallucinogen na Gotham. Na nloghachi, Crane, onye na-agba ọsọ Arkham Asylum, na- achọpụta ụgha na ndị henchmen Falcone dị ka ndị ara mgbe ejidere ha, na-edebe ha n'ụlọ mkpọrọ ma na-echebe Falcone. Batman tiwara otu n'ime ụgbọ mmiri ọgwụ Falcone ma nyefee ya n'aka ndị uwe ojii. Mgbe ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ, Falcone na-anwa imebi Crane ka o wepụrụ ya ihe ọ kwenyere na ọ bụ uru sitere na ọrụ mbupụ. Na nzaghachi, Crane na-efesa Falcone nsi egwu ya, na-eme ya ara. Ọ kpọbakwara Falcone n'ụlọ mkpọrọ na Arkham Asylum, ebe ọ dina catatonic, na-echeghị echiche na-atụgharị okwu ahụ bụ "Scarecrow". * Na ''Ọchịchịrị Ọchịchịrị'', a na-akpọ ya na Falcone ka nọ na Arkham nakwa na Sal Maroni ( Eric Roberts ) ewerewo ezinụlọ mpụ ya. ===== ''Onye Batman'' ===== * Carmine Falcone appeared in Matt Reeves' ''The Batman'' portrayed by John Turturro. <ref>{{Cite web|author=N'Duka|first=Amanda|title='The Batman' Casts John Turturro as Crime Boss Carmine Falcone|url=https://www.hollywoodreporter.com/heat-vision/batman-casts-john-turturro-as-crime-boss-carmine-falcone-1257437|publisher=The Hollywood Reporter|accessdate=November 22, 2019|date=November 22, 2019}}</ref> Like his comic book counterpart, Falcone was saved by Thomas Wayne after getting shot which was witnessed by Thomas' young son, Bruce. When a reporter later threatened to expose the mental illness of Thomas Wayne’s wife Martha, Wayne asked Falcone to intimidate the reporter. When Falcone kills the reporter instead, Wayne wracked with guilt intended to tell the authorities, but he and Martha are murdered that night, possibly on Falcone’s orders. Years later, Falcone personally strangles Iceberg Lounge waitress Annika Koslov after mayor Don Mitchell Jr. let slip to her that Falcone ratted out Salvatore Maroni to take control of his drug trading operation. Selina Kyle, who is unambiguously Falcone’s daughter as well as Annika’s roommate and girlfriend, learns of Falcone’s involvement and tries but fails to kill him. Falcone then tries to kill Selina but is apprehended by Batman. Falcone’s right-hand man Oswald "Oz" Cobblepot tries to shoot him for being a rat, but in the ensuing panic Riddler kills Falcone with a sniper rifle. ==== Anụmanụ ==== * Carmine Falcone pụtara na ''Batman: Year One'' kwuru Alex Rocco . <ref>{{Cite web|url=http://larryfire.wordpress.com/2011/04/19/bruce-timm-discusses-the-batman-year-one-animated-movie/|title=Archived copy|accessdate=2011-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110724093934/http://larryfire.wordpress.com/2011/04/19/bruce-timm-discusses-the-batman-year-one-animated-movie/|archivedate=2011-07-24}}</ref> A na-ahụ ya nke mbụ ka ya na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ nke Gotham City na ndị isi mpụ ibe ya na-eme oriri abalị, nke Batman dara iji kwusaa ọnụnọ ya nye ndị omempụ nọ n'okpuru ụwa. Ka oge na-aga, Batman jidere Falcone, yipụ ya ọtọ, ma kechie ya n'ihe ndina ya mgbe ọ tụfuru ụgbọ ala ya n'ime osimiri. Mgbe Falcone na-eme atụmatụ ịchụpụ Lt. James Gordon maka nyocha ọrụ mpụ ya, Batman na Catwoman kwụsịrị nzukọ ha, bụ ndị meriri ndị nche Falcone ma nyefee ya n'aka ndị uwe ojii. Mgbe ọ nọ n'ụlọ ọgwụ na-agbake, Carmine nyere nwa nwanne ya nwoke, Johnny Viti iwu ka e gbuo Barbara Eileen-Gordon na James Gordon Jr., nke Batman kwụsịrị. Onye uwe ojii rụrụ arụ Arnold Flass mechara weta ọdịda Falcone mgbe ọ kwụsịrị nkwekọrịta ya na ndị ọka iwu ịgba akaebe megide onye isi otu ahụ. * Carmine Falcone na-egosi na ihe nkiri abụọ nke animated ''Batman: The Long Halloween'' kwupụtara nke Titus Welliver . <ref>{{Cite web|date=2021-03-31|title='Batman: The Long Halloween, Part One' Sets Voice Cast (Exclusive)|work=[[The Hollywood Reporter]]|url=https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-news/batman-the-long-halloween-part-one-sets-voice-cast-exclusive-4158484|language=en|accessdate=2021-03-31}}</ref> === Egwuregwu vidiyo === * Tom Wilkinson weghachiri ọrụ ya dị ka Carmine Falcone na ụdị egwuregwu vidiyo 2005 nke <nowiki><i id="mwASE">Batman amalite</i></nowiki> . N'ime egwuregwu ahụ, Batman na-emebi ọrụ Falcone ọgwụ ọjọọ na Gotham Docks iji gosi ya na ọ dị ugbu a ihe dị n'okporo ámá dị njọ karịa alaeze ndị omempụ ya, tupu ya ejiri kreen bulie ụgbọ ala Falcone n'ikuku (ya na Falcone dị na ya) iji jide ya. ya ma hapụ ya maka ndị uwe ojii. N'ọkwa ọzọ ka Batman na-abanye n'ụlọ ndị ezinaụlọ mpụ Falcone ji dị ka ụzọ maka ire ngwaahịa ndị ezuru ohi na nke ebufetara. * A na-egosipụta ezinụlọ mpụ nke Carmine Falcone na ''DC Universe Online'' . Na mkpọsa ọjọọ ahụ, Killer Croc kwuru na ndị Falcones goro ya ọrụ iji kwụsị ọrụ ịzụ ahịa ọgwụ ọjọọ nke Bane nke asọmpi ha. A na-ahụ ụfọdụ n'ime Falcones na cutscene na Penguin na Iceberg Lounge ebe ọ na-eme atụmatụ iji nweta uru nke agha otu na-aga n'ihu na Gotham. * Akpọrọ ezinụlọ Falcone Crime (kpọmkwem Carmine) ọtụtụ oge na ''Batman: Arkham City'' . Ịnyocha ọtụtụ ihe metụtara ezinụlọ Falcone na Maroni na-enye akụkọ gbasara ha. Ngosipụta a gosiri na ndị Falcones meriri n'agha ha na ezinụlọ Maroni bu ụzọ nye ha ka ha na ha nwee nnọkọ n'ụlọ oriri na ọṅụṅụ ha, naanị ka ndị oji egbe gbagbuo ụlọ ahụ. Ndị dị ndụ ole na ole gbagara na Bludhaven, na-ahapụ ndị Falcones na-elekọta Gotham n'okpuru ụwa. Otu n'ime teepu ajụjụ ọnụ nke Hugo Strange na-ekpughe na ezinụlọ Falcone nyere nwoke ahụ ga-abụ Joker Red Hood uwe ọ na-eyi n'oge mbụ ya na Batman zutere. Ihe nkiri ọzọ na-ekpughe na Harvey Dent, n'oge ọ dị ka onye ọka iwu mpaghara, gbara onye agha ezinụlọ Falcone ebubo nke kpuchiri ya acid, mee ya ka ọ bụrụ ihu abụọ. Enwere ike ịchọta ụgbọ mmiri mgbe ị na-achọ Amusement Mile, nke nwere akwụkwọ ọnụahịa sitere na ụlọ ọrụ na-ebufe ụgbọ mmiri Falcone maka Dr. J. Crane, na-ekwu na nke mbụ n'ime iri na ise nke ụgbọ mmiri "Live Insects for Medical Purposes" erutela. Ọ bụrụ na onye ọkpụkpọ ahụ na-eleta Nwoke Calendar dị ka Catwoman, ọ na-egosi na Carmine bụ nna ya. * A na-akpọkwa ezinụlọ Falcone Crime (kpọmkwem Carmine) ugboro ole na ole na ''Batman: Arkham Origins'' . Otu n'ime teepu npụpụ nke Edward Nygma, kpọmkwem gbasara Alberto Falcone, na-ekpughe na Black Mask na Carmine Falcone bụ ndị maara ochie. Na mgbakwunye, a na-ekpughe site na mkparịta ụka na a manyere Carmine Falcone ịhapụ itinye aka ya na mbupụ ngwá agha mgbe Oswald Cobblepot tọọrọ na mekpaa Alberto dị ka ịdọ aka ná ntị. Ọ pụtakwara na a ga-agwa Carmine maka okwu gbasara mmụọ gbasara Alberto site n'aka ọkà n'akparamàgwà mmadụ Harleen Quinzel dị ka ihe iyi egwu iji hụ na Alberto gara n'ihu na nnọkọ ọgwụgwọ Hugo Strange . * Carmine Falcone pụtara na egwuregwu mkpanaka ''Batman: Arkham Underworld'', nke Jon Polito kwuru. Ọ bụ ezie na ọ pụtaghị n'anụ ahụ, Falcone kwuru na ọ nọ na-ekpo ọkụ site n'aka onye ọka iwu mpaghara a họpụtara ọhụrụ Harvey Dent na ọ ga-apụta mgbe ụfọdụ mgbe ọ rụchara ọrụ (kpọmkwem ndị gụnyere ịwakpo azụmahịa ya iji wuo alaeze ndị omempụ nke onye ọkpụkpọ) iji gosipụta mmasị ya. nke "moxie" onye ọkpụkpọ ma ọ bụ nye egwu egwu na-ekpuchi anya na-adọ onye ọkpụkpọ aka na ntị ka ọ laghachi azụ. * Carmine Falcone pụtara na ''Batman: The Telltale Series'', nke Richard McGonagle kwuru. E gosipụtara ya ịbụ akụkụ nke clique nke gụnyere Mayor Hamilton Hill, Thomas Wayne, na Martha Wayne . N'ịbụ onye na-arụ ọrụ dị ka ahụ ike maka otu ahụ, Falcone na-achịkwa ndị omempụ nke obodo ahụ n'oge na-adịghị anya mgbe e gbusịrị Waynes. Nke mbụ pụtara n'oge nkwado ego maka mkpọsa onyeisi obodo Harvey Dent na Wayne Manor, Falcone na-ezute Bruce wee gbalịa wulite mmekọrịta ya na ya iji dobe Dent na nlele, na-atụgharị n'etiti mkparịta ụka dị jụụ na iyi egwu tupu emechaa hapụ ma pụọ. Dị ka Batman, Bruce na-akwali ịkwatu Falcone site n'ịwakpo ụlọ ya na imeri ndị ikom ya, tupu ya agbaa Falcone n'onwe ya ajụjụ banyere agbapụ n'akụkụ ọdụ ụgbọ mmiri. Ọ bụ ezie na Falcone na-ekweta na ọ bụ ụlọ ahụ o mere na ndị ọrụ kemịkalụ echekwara n'ebe ahụ, ọ gọnarịrị na ọ nweghị ihe jikọrọ ya na égbè ahụ, na-ekwu na onye ọzọ na-emegharị ya. Ọ na-akwadokwa ebubo ndị e boro ezinụlọ Wayne n'oge na-adịbeghị anya tupu Batman hapụ ya ka GCPD nwụde ya ma ọ bụ na-ahụ maka ndị uweojii na-eti ihe ọjọọ. Akpọrọ Falcone n'ụlọ mkpọrọ, ebe GCPD na-anata ihe akaebe zuru oke na alaeze mpụ ya iji tụpụ ya maka ndụ. Bruce letara ya n'ụlọ ọgwụ, onye chọrọ ịchọpụta ma o nwere ihe jikọrọ ya na ogbugbu nne na nna ya. Falcone na-ekweta na Joe Chill bụ otu n'ime ndị omempụ ya, mana ọ gọnarị inye iwu ịkụ ọkpọ na Waynes, na-azọrọ na ọ tụlere ha na ezinụlọ Bruce. GCPD Sajan Renee Montoya batara wee gbagbuo ya tupu ọ kpughee onye mere mpụ. E mechara kpughe na ụmụ Arkham haziri ọnwụ ya. == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị iro ezinụlọ Batman * ''Batman na Monster Men'' * Carl Grissom == Ntụaka == <references /> 1.cowsil,Alan,Irvine,Alex,Korte,Steve,manning,Matt,Wiacek,win,Wilson,Sven(2006). The DC Comics Encyclopedia:The Definitive Guide to the Characters of the DC Universe. DK Publishing. p. 104. IsBN978-1-4654-5357-0 [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] mv0o2gvv4eomrs6motryj5wngpzxwgu Kate Addo 0 13562 654624 214731 2026-06-09T00:34:00Z Wikipedian12512 61424 Removing duplicated image 654624 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Kate Addo''' (amụrụ na 23 Julaị 1972) bụ onye nta akụkọ [[Ghana]], onye mgbasa ozi n,ihu oha na onye na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze. Ugbu a, ọ bụ onye isi na-ahụ maka ihe gbasara ọha na eze nke nzuko omeiwu nke Ghana.<ref>{{Cite web|date=2019-03-16|title=Efforts ongoing to demystify Parliament – Kate Addo|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Efforts-ongoing-to-demystify-Parliament-Kate-Addo-730842|accessdate=2021-05-19|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=1970-01-01|title=Kate Addo showers praise on staff as he retires from Parliamentary Service|url=https://www.ghanaweb.com/region/harrygraphic/Kate-Addo-showers-praise-on-staff-as-he-retires-from-Parliamentary-Service-1898|accessdate=2022-03-23|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2022-03-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220323193307/https://www.ghanaweb.com/region/harrygraphic/Kate-Addo-showers-praise-on-staff-as-he-retires-from-Parliamentary-Service-1898}}</ref> Kate addo bu nwa William Schovel Addo na Juliana Ahimah Aryee, ha abụọ bu ndị Greater Accra Region na Ghana. Ọ gara Ebenezer Senior High School n'afọ 1985, nweta asambodo ọkwa nkịtị n'afọ 1990. Ọ gara Accra High School maka asambodo ọkwa ya n'afọ 1992. Ọ garanihu ịgụ akwụkwọ na Ghana Institute of Journalism n'afọ 1996 ebe ọ nwetara diplọma nke Journalism, na 2003, na Mahadum nke Leeds, ọ nwetara MA na International Communication.<ref>{{Cite web|title=GIJ Alumna Returns To Mentor Current Students|url=https://www.modernghana.com/news/808121/gij-alumna-returns-to-mentor-current-students.html|accessdate=2021-05-19|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> N'afọ 2010, ọ nwetakwara Master of Public Administration (MPA) na Ghana Institute of Management and Public Administration, na 2016, nzere LLB na Ghana Institute of Management and Public Administration. Kate Addo lụrụ di ma nwee ụmụ abụọ. Ọ tọrọ ntọala Duo Concept Foundation, nke na-akwado ụmụaka sitere na obodo ndị na-enweghị ihe ọ bụla.<ref>{{Cite web|author=Starrfm.com.gh|date=2021-04-06|title=Orphanage Homes should be safe haven for children – Duo Concept appeals|url=https://starrfm.com.gh/2021/04/orphanage-homes-should-be-safe-haven-for-children-duo-concept-appeals/|accessdate=2021-05-19|work=Starr Fm|language=en-US|archivedate=2021-05-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210519135615/https://starrfm.com.gh/2021/04/orphanage-homes-should-be-safe-haven-for-children-duo-concept-appeals/}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] eadazmqyc2m3l20u79fbjggqpi9vs0c Abdullah S. Jum'ah 0 13626 654531 495681 2026-06-08T13:31:08Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654531 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdallah S. Jum'ah''' (Arabic ; amụrụ ya n'afọ 1941) bụ onye isi azụmahịa Saudi a ma ama na onye bụbu onye isi oche nke Saudi Aramco, ọkwá ọ nọrọ site na Jenụwarị 1995 ruo Disemba 2008.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref> Ọ na-eje ozi dị ka onye nduzi nke Saudi Investment Bank ma bụrụ onye nduzi nke Halliburton kemgbe 15 Julaị 2010.<ref name="ASJ-03">[https://archive.today/20130123071716/http://people.forbes.com/profile/abdallah-s-jumah/145107 Forbes executive Profile- Abdallah S. Jum'ah]</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Jum'ah na al-Khobar, nnukwu obodo dị na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Saudi Arabia, na 1941.<ref name="ASJ-02" /> Ọ gụrụ sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Amerịka nke Cairo yana Mahadum Amerịka nke Beirut, ebe ọ nwetara B.A. ya na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1968. Ọ gụsịrị HBS Executive Program na Management Development na Mahadum Harvard, mgbe ọ na-arụ ọrụ maka Saudi Aramco.<ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref><ref>{{Cite web|url=https://us-sabc.org/team/abdallah-s-jumah/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191008023033/https://us-sabc.org/team/abdallah-s-jumah/|archivedate=8 October 2019|title=Abdallah S. Jum'ah – USSABC}}</ref> Mahadum Hankuk, Seoul nyere Jum'ah nzere doctorate n'ọnwa Eprel afọ 2007. == Ndụ ọkachamara == === Afọ mbụ na Aramco: 1968 - 1995 === Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1968, Jum'ah sonyeere Aramco (ugbu a, Saudi Aramco), na mbụ na ngalaba ihe gbasara gọọmentị ma mesịa na ngalaba mmekọrịta ọha na eze dị ka onye nlekọta nke mbipụta. E nyere ya ọkwa dika onye njikwa ngalaba na 1975.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref><ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref> Ọ kwagara na ngalaba Aramco's Power Systems na 1977, ebe ọ malitere usoro ọrụ ndu ma rụọ ọrụ nke ọma na mmepe nke Saudi Consolidated Electric Company (SCECO) maka mpaghara ọwụwa anyanwụ - SCECO-East. A họpụtara ya n'ọkwa mbụ ya na Aramco n'afọ 1981 dị ka osote onye isi oche nke ngalaba usoro ike ma n'otu oge ahụ rụọ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa Saudi mbụ nke SCECO-East. N'afọ 1984, ọ ghọrọ osote onye isi oche nke Aramco nke ihe gbasara gọọmentị wee bụrụ osote onye isi oche nke mmekọrịta ụlọ ọrụ na 1988. N'otu afọ ahụ, a gbanwere aha ụlọ ọrụ ahụ ka ọ bụrụ Saudi Arabian Oil Company (ma ọ bụ, Saudi Aramco) iji gosipụta mgbanwe iwu na njikwa na njikwa ọrụ nke ụlọ ọrụ ahụ na gọọmentị Saudi. N'afọ 1991, ọ kwagara Saudi Arabian Oil Company's International Operations ma kpọọ ya osote onye isi oche ya otu afọ mgbe e mesịrị. N'ọnọdụ a, ọ nwetara ahụmịhe dị ukwuu na ahịa, mmekọrịta ụlọ ọrụ, na mkparịta ụka na ọkwa mba ụwa.<ref name="IEF">{{Cite news|url=http://www.ief.org/CEO/Pages/PresidentandChiefExecutiveOfficerofSaudiAramco.aspx|title=By Mr. Abdallah S. Jum'ah, President And Chief Executive Officer of Saudi Aramco|publisher=International Energy Forum|accessdate=24 April 2010}}</ref> O duziri mgbasa ụlọ ọrụ ahụ, ma ọ bụ nkesa mba ụwa nke ngwaahịa Saudi Aramco; ihe mgbaru ọsọ ya bụ "ichebe ma nwee ike ịbanye òkè ahịa nke mmanụ ala Arabia, mee ka ego sitere na ire mmanụ ala Arabia, ma nye ebe nchekwa site na njikọ aka na ụlọ ọrụ na-edozi ihe na nnukwu ahịa anyị". O nyere aka n'ịmepụta ụlọ ọrụ nkwonkwo ya na ụlọ ọrụ mba ụwa na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] (1988), South Korea (1991), Philippines (1994), na [[Greece|Gris]] (1995). A kpọrọ ya na ndị isi ụlọ ọrụ ahụ n'afọ 1994.<ref name="IEF" /> === Onye isi oche nke Saudi Aramco: 1995 - 2009 === Na Disemba 1995, site na iwu eze, a kpọrọ Jum'ah Onye isi oche na onye isi oche nke Saudi Aramco, mgbe a họpụtara dika onye isi oche n'oge ahụ - Ali Al-Naimi, onye ozi nke mmanụ ala na akụ na ụba maka Alaeze Saudi Arabia. N'ọrụ ọhụrụ ya, Jum'ah nọgidere na-enwe ụdị njikwa nke America, na-elekwasị anya na ihe ọhụrụ, ma dozie ihe ịma aka nke ụwa hụrụ na post 9/11.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref><ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref> Mgbe afọ iri anọ gasịrị na Saudi Aramco na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri na anọ dị ka onye isi oche ya na onye isi ọrụ ya, o kpebiri ịla ezumike nká na ụlọ ọrụ ahụ na 1 Jenụwarị 2009.<ref name="SA-L-03">{{Cite web|work=aramcoexpats.com|title=Saudi Aramco Announces CEO & President|url=http://www.aramcoexpats.com/articles/category/pipeline/page/135/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150320022949/http://www.aramcoexpats.com/articles/category/pipeline/page/135|archivedate=20 March 2015}}</ref> Khalid A. Al-Falih nọchiri ya. == Ndị otu Board == Jum'ah na-eje ozi ugbu a dị ka onye nduzi nke Saudi Investment Bank na nke Saudi Arabian Supreme Council of Petroleum and Mineral Affairs. Na 15 Julaị 2010, a họpụtara ya dị ka onye isi, onye otu Kọmitii Nhọpụta na Ọchịchị Ụlọ Ọrụ na onye otu Kọmitii Ahụike, Nchebe na Gburugburu nke Halliburton.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref><ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke Motiva Enterprises, ụlọ ọrụ nkwonkwo nke Saudi Aramco, Shell, na Texaco nke dị na Houston, Texas ma nọrọ na bọọdụ nke US-Saudi Arabian Business Council, Aramco Services Company, Saudi Refining, S-Oil, Petron Corporation, Motor Oil Hellas, na Saudi Petroleum International.<ref name="ASJ-03">[https://archive.today/20130123071716/http://people.forbes.com/profile/abdallah-s-jumah/145107 Forbes executive Profile- Abdallah S. Jum'ah]</ref> Jum'ah bụ onye nlekọta nke Mahadum America dị na Cairo kemgbe 1998. A họpụtara ya dị ka onye mmeri nke Petroleum Executive of the Year Award maka afọ 2005. == Ndetu == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20070311111720/http://www.worldenergysource.com/articles/text/jumah_WE_v9n2.cfm World Energy Magazine - Global Energy Security and Market Conditions: Nkwa nke Asia-Pacific Region] * [https://web.archive.org/web/20070311111540/http://www.worldenergysource.com/articles/text/jumah_WE_v8n1.cfm World Energy Magazine - Na-ebili n'ihe ịma aka: Inweta Ọdịnihu Ike] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] {{DEFAULTSORT:Jum'ah, Abdullah S.}} 0i9i6ld8in2n88kw57yqnf50nfhzdd7 Amr el-Nasharty 0 13730 654631 87680 2026-06-09T01:04:52Z Wikipedian12512 61424 Ce 654631 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amr el-Nasharty''' bụ onye ọchụnta ego Ijipt na onye guzobere na onye isi nke Egyptian Distribution Group, nke a maara dị ka Edge.<ref>{{Cite web|author=Sean Farrell|url=https://www.theguardian.com/world/2015/apr/29/sainsburys-mike-coupe-prison-sentence-egypt-amr-el-nasharty|title=Sainsbury's rejects claims against chief executive sentenced to jail in Egypt &#124; World news|publisher=Theguardian.com|date=2015-04-29|accessdate=2015-05-03}}</ref> == Ịzụ ahịa na ịzụta Edge == N'afọ 1999, el-Nasharty rere 80% nke Edge nye onye na-ere nri na [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] J. Sainsbury plc maka nde £ 50 dịka akụkụ nke mgbalị Sainsbury iji banye na Middle East. Ọrụ ahụ kụrụ afọ n'ala mgbe a kwụsịrị ụlọ ahịa ndị ahụ n'ihi njikọ ha na [[Israel]] na Sainsburys si n'Ijipt pụọ n'afọ 2001, na-ere ahịa ahụ azụ na el-Nasharty. Ndị otu a tinyere aka na esemokwu iwu siri ike banyere usoro nke ịzụta azụ nke mere ka onye isi ụlọ ọrụ Sainsbury bụ Mike Coupe boro ebubo mpụ site n'ụlọ ikpe Ijipt.<ref>{{Cite web|author=Finance|url=https://www.telegraph.co.uk/finance/2867247/Sainsburys-hit-by-claim-over-failed-Egyptian-foray.html|title=Sainsbury's hit by claim over failed Egyptian foray|publisher=Telegraph.co.uk|date=|accessdate=2015-05-03}}</ref> Na June 2015, a tọhapụrụ Coupe na ebubo ndị ahụ.<ref>[https://www.reuters.com/article/idUSFWN0YW05A20150611 BRIEF-Sainsbury says CEO Mike Coupe acquitted by Egyptian court.] Reuters, 11 June 2015. Retrieved 13 June 2015.</ref> == Ndetu == <references /> {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * [http://www.amwalalghad.com/en/?tmpl=component&option=com_content&id=2306 Amwalalghad.com] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] m2hd6slpr6bo8fmx3na2gcljq1q7oit Karabo Dhlamini 0 13809 654507 92543 2026-06-08T13:20:36Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654507 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Karabo Dhlamini''' (a mụrụ n'abalị iri na asatọ n'ọnwa Septemba n'afọ 2001) bụ onye egwuregwu bọọlụ [[South Africa]] nke na-agbara Mamelodi Sundowns FC na ndị otu ụmụ nwanyị South Africa bọọlụ. == Ọrụ mba ụwa == Dhlamini nọchitere anya South Africa na 2018 FIFA U-17 Women's World Cup . O gbara egwuregwu ogo sịnịọ mbụ ya N'abalị iri na iteghete nke ọnwa Jenụwarị 2019 na mmeri enyi na enyi 1–2 nye ndị Netherlands. == Edensibia == {{Reflist}}{{South Africa squad 2019 FIFA Women's World Cup}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rczso2lcj58iiaa9kw1wq1kezx02fqe Desiree Ellis 0 13814 654533 623937 2026-06-08T13:31:46Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654533 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Desiree Ellis''' (amụrụ n'abalị iri na anọ nke ọnwa Maachị afọ 1963) bụ onye njikwa [[Footbọl|bọọlụ]] South Africa na onye n'agbabu egwuregwu bọọlụ. Ọ na-azụ ndị otu ụmụ nwanyị South Africa ugbu a. Ọ bụ onye guzobere ''Banyana Banyana'' na onye isi nke abụọ nke otu mba ahụ.<ref name="iol.co.za">{{Cite web|url=http://www.iol.co.za/capeargus/for-love-of-the-game-1.1281968?ot=inmsa.ArticlePrintPageLayout.ot|title=For love of the game - IOL Cape Argus|publisher=}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/football/48285572|title=Women's World Cup: From meat-packer to South Africa coach|date=2019-06-12|accessdate=2019-06-13|language=en-GB}}</ref> E nyere ya Confederation of African Football Women's Coach of the Year n'afọ 2018 mgbe ndị otu ya gbara ndị nke abụọ na African Women Cup of Nations ma ruo n'isi ịma aka mmeri nke mbụ ha na Women's World Cup.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://mg.co.za/article/2019-01-09-desiree-ellis-wins-caf-womens-coach-of-the-year/|title=Desiree Ellis wins CAF Women's Coach of the Year|author=Agency|work=The M&G Online|language=en|accessdate=2019-06-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://mg.co.za/article/2019-01-04-00-preparing-for-life-after-victory/|title=Preparing for life after victory|author=Ngcangisa|first=Siyabonga|work=The M&G Online|language=en|accessdate=2019-06-13}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2019/may/30/womens-world-cup-2019-team-guide-no-8-south-africa|title=Women's World Cup 2019 team guide No 8: South Africa|author=Crann|first=Joe|date=2019-05-30|work=The Guardian|accessdate=2019-06-13|language=en-GB}}</ref> N'oge ọrụ klọb ya, ọ gbara bọọlụ dị ka onye egwuregwu n'anọ n'etiti maka Spurs Ladies n'etiti ndị otu ndị ọzọ. == Mmalite ndụ == Ellis tolitere na Salt River n'afọ ndị 1970. Nọrọ n'ụlọ nne nne ya mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ dịka nne na nna ya, nna ya Ernest, (nwụrụ, 1989) na nne Natalie na-arụ ọrụ n'ubochi. Enweghị klọb ụmụ nwanyị n'oge ahụ ma ya na ụmụ nwoke na ụmụ nwanne ya na-agba bọọlụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ tụfuru akpa ụlọ akwụkwọ ya, gbanwee uwe ya ma gbaga n'èzí gakwuru ndị otu ya na-eche. Nna ya na-eyi egwu iziga ya ụlọ akwụkwọ n'eyighi akpụkpọukwu n'ihi na ọ mebiela ọtụtụ akpụkpọ ụkwụ ya site na ọgbugba egwuregwu bọọlụ.<ref name="iol.co.za" /> == Ọrụ klọb == Ellis mechara chọta klọb ụmụ nwanyị ọzọ (Athlone Celtic bụ klọb mbụ ọ gbara bọọlụ) Spurs Ladies mgbe ọ ka na-arụ ọrụ na ebe a na-egbu anụ na Lansdowne dị ka onye na-agwakọta ihe na-esi ísì ụtọ. O nwere mgbe ọ hapụrụ ebe ọrụ ya ma soro klọb ahụ ga njem n'ime ngwụsị izu, ma kwe ndị were ya n'ọrụ nkwa na ọ ga-alọghachi n'oge maka ọrụ mana ụgbọala ndị otu ahụ ji eme njem mebiri n'ụzọ na-nlọta ha nke mere ka ọ ghara ịbịa n'oge. N'ihi ya, a chụrụ Ellis n'ọrụ.<ref name="iol.co.za" /> == N'èzí bọọlụ == Ọ rụkwara ọtụtụ ọrụ nchịkwa n'oge ọrụ egwuregwu ya. Ọ bụ osote onye isi oche nke Western Province Women's Football Association site n'afọ 1994 ruo afọ 1995 ma mesịa bụrụ PRO nke otu ahụ site na 1996 ruo 1997. Ọ rụkwara ọrụ dị ka Chief Librarian na ụlọ ọrụ foto, Touchline n'afọ 2001.<ref name="1.87">{{Cite web|url=http://152.111.1.87/argief/berigte/citypress/2001/04/08/12/3.html|title=Archived copy|accessdate=15 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140819082502/http://152.111.1.87/argief/berigte/citypress/2001/04/08/12/3.html|archivedate=19 August 2014}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Ellis gara maka ule maka ndị otu mba ahụ ma gafee ma gosipụta na egwuregwu mba ụwa mbụ nke otu ahụ. Ọ gbara bọọlụ megide [[Eswatini|Swaziland]] mgbe ọ dị afọ iri atọ, na abalị iri atọ nke ọnwa Mee afọ 1993 na-mmeri ọkpụ iri na anọ na asataghị ma otu. Ellis nyere goolu pụrụ iche ma tinyere nke ndị egwuregwu abụọ ndị ọzọ.<ref name="rsssf.com">{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesz/zaf-wom-intres.html|title=South Africa - Women - International Results|work=www.rsssf.com}}</ref> N'oge asọmpi iko mba ụwa nke afọ 1995, South Africa meriri [[Zimbabwe]], [[Zambia]] na [[Angola]] na nchịkọta, ọkpụ goolu iri asatọ otu, ọkpụ goolu iri na otu asatara ise na ọkpụ goolu isii asatara anọ mana [[Naijiria|Naịjirịa]] meriri ha site n'ọkpụ goolu iri na otu asatara abụọ .<ref name="rsssf.com" /> Mgbe [[South Africa|South Afrịka]] kwadoro 2000 African Women's Championship, ọ bụ onye isi ndị otu ahụ ruo onye nke abụọ. N'afọ 2000, a họpụtara Ellis tinyere [[Mercy Akide]] na [[Florence Omagbemi]] maka African Woman Footballer of the Year.<ref name="1.87" /> E nyere Ellis nkwanye ùgwù maka ọrụ ya na bọọlụ n'otu afọ ahụ mgbe ọ natara Silver Presidential Sports Award. O duru ndị otu ahụ gaa mmeri Cosafa Cup n'afọ 2002. N'ime egwuregwu iri atọ na abụọ ọ gbara na South Africa, o meriri egwuregwu iri abụọ na atọ, merie naanị asaa ma gbaa abụọ. Ọ lara ezumike nká na Eprel 2002 mgbe ọ dị afọ iri atọ na asatọ.<ref name="laureus.co.za">{{Cite web|url=http://www.laureus.co.za/desiree-ellis.html|title=Archived copy|accessdate=15 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140819085308/http://www.laureus.co.za/desiree-ellis.html|archivedate=19 August 2014}}</ref> == Ọrụ ezumike nká == A pụrụ ịhụ Ellis na TV dị ka onye na-akọwa bọl na onye na-ahụ maka telivishọn egwuregwu nke mpaghara e-TV. Ọ bụ onye nnọchi anya maka 2010 FIFA World Cup .<ref name="laureus.co.za" /> Ọ rụkwara ọrụ na Gallo Images dị ka onye ndoziharị foto.<ref>{{Cite web|url=http://m.whoswho.co.za/desiree-ellis-8350|title=Desiree Ellis - Who's Who SA|work=m.whoswho.co.za|accessdate=2022-06-02|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304073543/http://m.whoswho.co.za/desiree-ellis-8350}}</ref> == Ọrụ nkuzi bọọlụ == A họpụtara Ellis ka ọ bụrụ onye njikwa oge nke otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị South Africa n'afọ 2016 mgbe Vera Pauw gbara arụkwaghịm mgbe ndị otu ahụ si n'otu egwuregwu ahụ pụta na 2016 Olympics.<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/sport/opinion/safa-should-go-local-with-new-banyana-coach-2070476|title=Safa should go local with new Banyana coach {{!}} IOL|work=www.iol.co.za|language=en|accessdate=2019-06-13}}</ref> A họpụtara Ellis ka ọ bụrụ onye isi nchịkwa na n'ọnwa Febụwarị 2018 ma zụọ ndị otu ahụ, mgbe ahụ ọ nọ n'ọkwa nke iri ise na ngụkọ ndị egwuregwu bọọlụ nke mba ụwa,ma ruo n'ọkwa nke abụọ na Africa Women Cup of Nations, ma ndị mmeri merielanụ ugboro iri na otu bụ Nigeria meriri ha na mgbapụ penariti n'oge ikpeazụ ịma Onye mmeri; n'agbanyeghị nke ahụ, site n'ịpụta dị ndị nke abụ, South Africa meritere imaaka ịmara ndị mmeri na FIFA Women's World Cup nke mbụ ya na 2019.<ref>{{Cite web|url=http://www.cafonline.com/en-us/competitions/totalwomenafconghana2018/matches/matchdetails?matchId=755a94af-d805-465a-a522-a669291d66cc|title=CAF - Match Details|work=www.cafonline.com|accessdate=2019-06-13}}</ref> E nyere ya Confederation of African Football Women's Coach of the Year n'afọ 2018.<ref name=":0" /> == Ihe nrite == * '''Mobil Achievement Award nke WP Sportswriters''': 1980 * '''Safa Women's Inter-provincials''': 1986, 1989, 1992 * '''Foschini Cape Woman Football Player of the Year''': 1989, 1993 * '''WP Player nke Afọ''': 1983, 1993 * Sanlam Sports Star of the Month (November): 2000 * '''Safa Special Recognition Gold Award''': 2001 * Presidential Sports Silver Award: 2001 * '''Mandisa Shiceka Role Model Award nke ANC Youth League''': 2001 * '''Confederation of African Football''' Women's Coach of the Year: 2018, 2019 == Edensibia == {{Reflist}}{{Navboxes colour|bg=#F7EB29|fg=#006400|bordercolor=#006400|title=South Africa Squads|list1={{South Africa squad 2016 Africa Women Cup of Nations}} {{South Africa squad 2018 Africa Women Cup of Nations}} {{South Africa squad 2019 FIFA Women's World Cup}}}} {{DEFAULTSORT:Ellis, Desiree}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Umunwanyi ndị n'agba egwuregwu bọọlụ]] [[Òtù:Umu nwanyi South Africa n'egwuregwu]] kxko9s49vdq1waih5a349nny46k5duo Muthoni Gathecha 0 14783 654511 190201 2026-06-08T13:22:21Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654511 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Muthoni Gathecha <!-- include middle initial, if not specified in birth_name -->|image=<!-- just the filename, without the File: or Image: prefix or enclosing [[brackets]] -->|alt=|caption=|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date={{Birth date and age|1962|4|8}}|birth_place=[[Nairobi]], [[Kenya]]|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} -->|death_place=|nationality=|other_names=|occupation={{Flatlist| *Actress *Lecturer }}|years_active=2012-present|known_for=|notable_works=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Muthoni Gathecha''' (a mụrụ na Eprel 8, 1962) bụ onye [[Kenya]] na-eme ihe nkiri. O meela ọtụtụ ihe nkiri telivishọn nke Kenya.<ref name="Muthoni">{{Cite web|url=http://www.actors.co.ke/en/mer/articledetail/605|title=Muthoni Gathecha's biography|accessdate=October 30, 2015|work=actors.co.ke}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ ya na Eprel 8, afọ 1962, Muthoni bụ onye nkuzi na onye nchịkwa agụmakwụkwọ na Mahadum Kenyatta . Ọ zụrụ dịka ọkà n'akparamàgwà mmadụ na United States International University .<ref name="Muthoni"/> == Ọrụ == N'afọ 2013, ọ bụ otu n'ime ndị isi na telenovela Kenya, ''Kona'' . Ya na ndị otu [[Nini Wacera]], Janet Sision, na Lwanda Jawar gbara egwu.<ref>{{Cite web|url=http://velasign.com/news/kona-a-new-series-on-africa-magic-comes/|title=Kona new series|accessdate=October 29, 2015|work=velasign.com|archivedate=March 4, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304125520/http://velasign.com/news/kona-a-new-series-on-africa-magic-comes/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.kenyabuzz.com/lifestyle/muthoni-gathecha-profile|title=Muthoni Gathecha in Kona|accessdate=October 30, 2015|work=kenyabuzz.com|archivedate=March 10, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160310215517/http://www.kenyabuzz.com/lifestyle/muthoni-gathecha-profile}}</ref> O mechara laghachi na TV n'afọ 2014 mgbe ọ pụtara na Pray and Prey dịka onye ọjọọ Margaret, nne ọjọọ na onye na-echebiga onwe ya ókè. Ọrụ ya kachasị ọhụrụ bụ na ihe nkiri soap opera, ''Skandals kibao'', nke ọ na-eme nne na-ahụ n'anya nke ụmụ nwanyị abụọ. Ya na ndị na-eme ihe nkiri dịla Avril na Janet Sision.<ref>{{Cite web|url=http://www.talenteastafrica.com/2015/08/show-premier-skandals-kibao-starts.html?m=1|title=Skandals kibao|accessdate=October 30, 2015|work=talenteastafrica.com|archivedate=October 2, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151002111930/http://www.talenteastafrica.com/2015/08/show-premier-skandals-kibao-starts.html?m=1}}</ref> Ọ pụtara na ihe nkiri ndị a na-emepụta n'okpuru Africa Magic Movie Franchise . Ha gụnyere Shortlist, ''Close Knit Group'', Get Me a Job, The Black Wedding, The Next Dean, na I Do. == Ndụ onwe == Muthoni bụ nne nke ụmụ atọ. Nwa mbụ ya bụ onye na-eti egwu rap na onye na-eti egwu nke aha ya bụ Mchizi Gaza. Nwa ya nke abụọ bụ Rowzah, onye na-emepụta ejiji. Nwa ya nke ikpeazụ bụ Mizen.<ref name="Muthoni"/> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Project !Ọrụ !Aha |+Television |2013 |''Kona'' |Ariya Oyange |Ọrụ bụ isi |<ref>{{Cite web|url=http://beta.iol.co.za/tonight/tv-radio/kenya-telenovela-packs-a-punch-1574830|title=Kenya telenovela panks a punch|accessdate=October 29, 2015|work=beta.iol.co.za}}</ref> |- |2014–15 |''Ekpere na Prey'' |Margaret |Onye isi na-emegide ya |<ref>{{Cite web|url=http://www.socializeltd.com/the-social-client-pray-prey-tv-series/|title=The social client pray and prey|accessdate=October 30, 2015|work=socializeltd.com|archivedate=November 5, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221105093517/http://socializeltd.com/the-social-client-pray-prey-tv-series/}}</ref> |- |2015–ugbua |''Skandals kibao'' |Mama |Ọrụ bụ isi | |- |2015–ugbua |"Mama digital" |mama dijitalụ |Ọrụ ndu | |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{IMDb name|5990355}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k24jj0uk24sbxgb35bztq7j74j2ikcl Akua Lezli Hope 0 14944 654554 88377 2026-06-08T15:22:23Z Wikipedian12512(alt) 61413 link 654554 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Akua Lezli Hope''' bụ nwanyị [[Eluàlà|Afrika]]-[[Njikọ̀taọ̀hà|Amerika]] na-ese ihe, na-ede abụ na [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|onye]] edemede. == Akụkọ ndụ ya == === Mmalite ndụ ya === Hope zụlitere na [[New York City]] site n'aka nne "onye na-akwa ákwà na onye na-akwa ákwà" nke kụziiri ya ịkpụ mgbe ọ dị obere na nna ya nke ji ịnụ ọkụ n'obi gbaa ya ume inwe mmasị na akụkọ sayensị.<ref name=":0">{{Cite web|author=Hopkins|first=Darleen|date=November 27, 2016|title=Crochet Designer Interview: Akua Lezli Hope|url=https://crochetbydarleenhopkins.com/2016/11/27/crochet-designer-interview-akua-lezli-hope/|work=Crochet By Darleen Hopkins}}</ref> Ọ na-echeta na "ndị okenye na-agwa [ya okwu, na-akọ akụkọ, na-akụziri [ya] abụ," na-akpali mmasị na akwụkwọ. Tupu ọ mara otú e si agụ na ide ihe, ọ na-agwa nne ya uri mbụ ka ọ sụgharịa.<ref name=":1">{{Cite web|date=3 February 2017|title=Ancestors and Inspiration: An Interview with Akua Lezli Hope|url=https://specpo.wordpress.com/2017/02/03/ancestors-and-inspiration-an-interview-with-akua-lezli-hope/|work=SPECPO}}</ref> Hope sonyere na mmemme egwu na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, na-amụta ịkpọ violin, cello, na bassoon. O sonyekwara dị ka onye na-abụ abụ na ukwe ndị ntorobịa.<ref name=":1" /> === Agụmakwụkwọ ya na ọrụ ya === Hope nwere B.A. na akparamaagwa site na Williams College, M.B.A. na ahịa site na Columbia University Graduate School of Business, na M.S.J. na mgbasa ozi mgbasa ozi site na Mahadum Columbia Graduate School of Journalism. Mmepụta nka nke Hope gụnyere uwe na ngwa ndị a kpara akpa, ọla ntị ejiri aka rụọ, na ọrụ ndị e mepụtara site na "ịkpa ákwà, ịkpụ, ime akwụkwọ aka, ịwụnye iko, ọkụ na-arụ ọrụ, na ịrụ ọrụ waya. " O bipụtala ihe karịrị otu narị ụkpụrụ crochet mbụ maka iji ndị na-ese ihe ndị ọzọ.<ref name=":0" /> Ọ bụ onye guzobere Black Writers Union na New Renaissance Writers Guild . Ọ bụ onye nhazi mpaghara maka Amnesty International .<ref name=":1" /> Abụ Hope na obere akụkọ ifo, ọtụtụ n'ime ha metụtara ụdị akụkọ ifo sayensị na echiche efu, apụtawo n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na anthologies ma jikọta ya na nchịkọta abụ ya.<ref name=":3">{{Cite web|date=November 6, 2021|title=Interview with Akua Lezli Hope, editor of NOMBONO: Speculative Poetry by BIPOC Poets|url=https://sundressblog.com/2021/11/06/interview-with-akua-lezli-hope-editor-of-nombono-speculative-poetry-by-bipoc-poets-sd/|work=The Sundress Blog}}</ref> N'afọ 2021, Hope deziri anthology NOMBONO: Abụ ntule nke BIPOC Poets maka Sundress Publications.<ref name=":3" /> N'otu afọ ahụ, ọ dekwara mbipụta nke akwụkwọ akụkọ uri n'ịntanetị Eye to the Telescope .<ref name=":2">{{Cite web|title=Summary Bibliography: Akua Lezli Hope|url=http://www.isfdb.org/cgi-bin/ea.cgi?Akua_Lezli_Hope|work=ISFDB}}</ref> === Ahụike === N'afọ 2005, Hope nwere ọrịa transverse myelitis, ọrịa na-adịghị ahụkebe nke idiopathic auto-immune disease, wee bụrụ onye nwere nkwarụ.<ref name=":1" /> == Ọrụ ya ndị e bipụtara == === Nchịkọta urụi === NOMBONO: An Anthology of Speculative Poetry by BIPOC Creators From Around the World (Sundress Publications, 2021)[1]<ref>{{Cite book|author=Hope|first=Akua Lezli|url=https://www.worldcat.org/title/nombono-speculative-poetry-by-bipoc-poets/oclc/1287025531|title=NOMBONO: Speculative Poetry by BIPOC Poets|date=2021|isbn=978-1-951979-24-9|language=English|oclc=1287025531}}</ref> ''Ndị ọzọ'' (2020)<ref>{{Cite web|title=Akua Lezli Hope|url=http://www.sundresspublications.com/authors/akua-lezli-hope/|accessdate=2022-05-04|work=Sundress Publications|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite book|author=Hope|first=Akua Lezli|url=https://books.google.com/books?id=48X8zQEACAAJ|title=Otherwheres: Speculative Poetry|date=2020-10-31|publisher=ArtFarm Press|isbn=978-0-9647876-3-6|language=en}}</ref> ''Ha Gara'' (The Word Works, 2018)<ref>{{Cite book|author=Hope|first=Akua Lezli|url=https://www.worldcat.org/title/them-gone/oclc/1054105499|title=Them gone|date=2018|isbn=978-1-944585-25-9|language=English|oclc=1054105499}}</ref> Embouchure, abụ na Jazz n'egwu ndị ọzọ (ArtFarm Press,1995)<ref>{{Cite book|author=Hope|first=Akua Lezli|url=https://www.worldcat.org/title/embouchure-poems-on-jazz-and-other-musics/oclc/1037528725|title=Embouchure: poems on jazz and other musics|date=1995|publisher=ArtFarm Press|isbn=978-0-9647876-0-5|location=New York|language=English|oclc=1037528725}}</ref> == Nkwenye == N'afọ 1987 ya n'afọ 2003, Hope meriri na Artists Fellowship site na New York Foundation for the Arts. N'afọ 1990, e nyere ya Creative Writing Fellowship site na National Endowment for the Arts na n'afọ 1993, ọ bụ onye natara Ragdale mmekọrịta ndị Afrịka na U.S.<ref name=":1" /> Hope nwere ọkwa nke Poet-in-Residence na Chautauqua Institution n'afọ 1997 na nke Artist-in-Residence na Women's Studio Workshop n'afọ 2001. Nakwa n'afọ 2001, ọ bụ onye natara Hurston-Wright Mmekọrịta izu ndị ode akwụkwọ.. Nchịkọta Hope bụ Embouchure, abụ na Jazz on n'egwu ndị ọzọ meriri na Akwụkwọ abụ nke Writer's Digest nke afọ1995. uri ya "METIS EMITS" meriri na 2015 SFPA Poetry Contest na Short category, na 2021, nchịkọta ya Otherwheres debere nke mbụ na Chapbook category nke Elgin Awards kwa afọ maka akwụkwọ uri kachasị mma.<ref>{{Cite web|title=2015 Poetry Contest Winners|url=http://sfpoetry.com/contests/15contest.html|work=Science Fiction & Fantasy Poetry Association}}</ref><ref>{{Cite web|title=2021 Elgin Awards|url=https://www.sfpoetry.com/el/21elgin.html|work=Science Fiction & Fantasy Poetry Association}}</ref> Dark Matter: A Century of Speculative Fiction from the African Diaspora, nke gụnyere akụkọ Hope "The Becoming," ka a họpụtara ka ọ bụrụ akwụkwọ ama ama na New York Times. == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] rwcqqtq1z3x24m3oz0cq3ia3z351bfc Albertine N'Guessan 0 15745 654684 99116 2026-06-09T09:28:38Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654684 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|image=|caption=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Albertine N'Guessan Zebou Lou''' (nwụrụ n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Eprel afọ 2016) bụ onye na-eme ihe nkiri na Ivorian. == Akụkọ ndụ == A zụrụ N'Guessan na National Institute of Arts (INA) na Abidjan. N'afọ 1972, ya na Bitty Moro, Aboubakar Cyprien Touré na Noël Guié na-eme ihe nkiri Les gens des marais, nke [[Wole Soyinka|Wolé Soyinka]] dere ma Jean Favarel duziri. N'afọ 1977, N'Guessan pụtara na The Tragedy of King Christophe nke Aimé Césaire, nke Bitty Moro duziri. N'agbata afọ 1986 nakwa afọ 1987, ọ rụrụ ọrụ na mmepụta ihe nkiri nke Kodjo Ébouclé nke Une femme à rent, egwuregwu nke François Campeaux.<ref>{{Cite web|author=Messou|first=Charles|title=Albertine N'guessan et Thérèse Taba|url=https://www.cairn.info/revue-africultures-2015-3-page-200.htm#|work=Africultures|accessdate=6 November 2020|date=2015}}</ref> N'afọ 1984, N'Guessan pụtara na ''Ablakon'', nke Désiré Ecaré duziri. N'afọ sochirinụ, ọ rụrụ ọrụ na Visages de femmes nke otu onye nduzi ahụ.<ref name="appena">{{Cite news|author=Appena|first=Marcel|title=Deuil : Rideau pour l’actrice Albertine N’Guessan !|url=http://live.ci/index.php?page=article&id_article=795|accessdate=6 November 2020|work=Live.ci|date=27 April 2016|language=French}}</ref> N'afọ 2000, N'Guessan mere nne Ossei na ''Adanggaman'', nke Roger Gnoan Mbala duziri.<ref>{{Cite news|author=Lumenick|first=Lou|title=AN AFRICAN’S TAKE ON THE SHAMEFUL ‘TRADE’|url=https://nypost.com/2001/07/11/an-africans-take-on-the-shameful-trade/|accessdate=6 November 2020|work=[[New York Post]]|date=11 July 2001}}</ref> Ọ pụtara na usoro TV ''Sah Sandra'' n'afọ 2009, na-eme nne nne Sassi. N'Guessan kụziri na National Institute of Arts and Cultural Action na Abidjan tupu o kpebie ịla ezumike nká.<ref>{{Cite web|title=Deuil/Cinéma : L’actrice ivoirienne Albertine N’Guessan est décédée|url=https://news.abidjan.net/h/589862.html|work=Abidjan.net|accessdate=6 November 2020|language=French|date=26 April 2016|archivedate=13 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201113012231/https://news.abidjan.net/h/589862.html}}</ref> A na-ewere ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri na Côte d'Ivoire. N'ọnwa Juun afọ 2015, e nyere N'Guessan ihe nrite nke ọdịbendị na nka na Côte d'Ivoire.<ref name="appena" /> N'Guessan nwụrụ n'abalị 22 ọnwa Eprel afọ 2016 na Oumé, mgbe ọ rịasịrị ọrịa ogologo oge.<ref name="appena" /> == Ihe nkiri == * 1981 : ''Adja Tio'' : N'ihi ihe nketa * 1984 : ''Ablakon'' * 1985 : ''Ihu ụmụ nwanyị'' * 2000 : ''Adanggaman'' * 2007 : ''Nafi'' (ihe nkiri TV) * 2009 : ''Sah Sandra'' (ihe nkiri TV) == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[imdbname:0618477|Albertine N'Guessan]] na Internet Movie Database. 6ci97aud7b8yj2dkqidlk8tnymistm4 Sharon Farmer 0 15901 654551 639003 2026-06-08T15:17:25Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654551 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox officeholder|image=|office=[[Chief Official White House Photographer]]|termstart=September 1998|termend=January 20, 2001|president=[[Bill Clinton]]|predecessor=[[Bob McNeely]]|successor=[[Eric Draper]]}} '''Sharon Camille''' '''Farmer''' (amụrụ n'ọnwa Juun 10, afọ 1951) bụ onye Amerịka na-ese foto.<ref>{{Cite web|url=http://www.otesa.com/pdfs/profilesandbios/Profile%20Sharon%20Farmer%20African-American%20National%20Biography.pdf|title=Profile Sharon Farmer African-American National Biography|first=Henry Louis|author=Gates|authorlink=Henry Louis Gates Jr.|accessdate=September 30, 2017}}</ref> Ọ bụ nwanyị Afrịka-Amerịka mbụ e were n'ọrụ dị ka onye na-ese foto White House<ref>{{Cite book|title=Rugged Waters: Black Journalists Swim the Mainstream|url=https://archive.org/details/ruggedwatersblac00dawk|publisher=August Press LLC|date=January 1, 2003|isbn=9780963572073|language=en|first=Wayne|author=Dawkins}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Complete Encyclopedia of African American History|url=https://books.google.com/books?id=UsKHCgAAQBAJ|publisher=Visible Ink Press|date=June 1, 2015|isbn=9781578595839|language=en|first=Jessie Carney|author=Smith}}</ref> na nwanyị Afrịka-Amerịka nke mbụ na nwanyị mbụ ịbụ onye nduzi nke ụlọ ọrụ foto White House.<ref>{{Cite web|title=Meet White House Photographer, Sharon Farmer|url=http://clinton4.nara.gov/WH/kids/inside/html/fall99/html/farmer.html|work=clinton4.nara.gov|accessdate=November 12, 2015}}</ref><ref>{{Cite news|title=Ellsworth J. Davis, first black photographer for The Washington Post, dies at 86|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/ellsworth-j-davis-first-black-photographer-for-the-washington-post-dies-at-86/2013/08/19/89241e36-08de-11e3-b87c-476db8ac34cd_story.html|work=The Washington Post|date=August 19, 2013|accessdate=November 20, 2015|language=en-US|first=Emily|author=Langer}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Farmer ma zụlite ya na Washington, D.C. ma gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ohio State n'afo 1974 na nzere na foto.<ref>{{Cite news|title=Black photographers tell their stories|url=https://www.washingtonpost.com/blogs/therootdc/post/black-photographers-tell-their-stories/2011/11/22/gIQATij64N_blog.html|work=The Washington Post|date=November 22, 2011|accessdate=November 20, 2015|language=en-US|first=Macy L.|author=Freeman}}</ref> Mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ ọ ghọrọ onye otu Delta Sigma Theta sorority, osote onye isi oche nke gọọmentị ụmụ akwụkwọ, ma rụọ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ ụlọ akwụkwọ, Our Choking Times .<ref>{{Cite web|title=Sharon Farmer|url=http://lgbthistorymonth.com/sharon-farmer?tab=biography|work=LGBTHistoryMonth.com|accessdate=November 12, 2015}}</ref> [[Usòrò:Prime Minister Ehud Barak of Israel and Chairman Yasser Arafat of the Palestinian Authority shake hands at a trilateral meeting at the U.S. Ambassador's residence in Oslo, Norway - DPLA - fc56152fbb8cd5a11e698f338a8304d0.jpg|alt=Palestinian Authority chairman Yasser Arafat, U.S. President Bill Clinton and Israeli Prime Minister Ehud Barak came together for peace negotiations in 2000. Photograph by Sharon Farmer|thumb|Sharon Onye ọrụ ugbo foto nke onye isi oche Palestinian Authority Yasser Arafat, Onye isi ala US Bill Clinton na Praịm Minista Israel Ehud Barak bụ ndị gbakọtara maka mkparịta ụka udo n'afọ 2000.]] == Ọrụ == Farmer malitere ọrụ ya n'afọ 1974 na-agbapụ mkpuchi albọm. Foto onwe ya toro na foto ''akụkọ'' ma rụọ ọrụ maka Smithsonian Institution, The Washington Post na American Association for the Advancement of Science.<ref name=":0">{{Cite web|title=Sharon Farmer|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/sharon-farmer-41|work=The HistoryMakers|accessdate=November 19, 2015}}</ref> N'afọ 1993, e goro Sharon Farmer ka ọ see foto maka White House na-ekpuchi Onye isi ala Bill Clinton na nwanyị mbụ Hillary Rodham Clinton.<ref>{{Cite web|title=Photographer Spotlight {{!}} Sharon Farmer|url=http://thephotographer4you.com/photography/photographer-spotlight-sharon-farmer|work=thephotographer4you.com|accessdate=November 19, 2015|archivedate=November 17, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117214224/http://thephotographer4you.com/photography/photographer-spotlight-sharon-farmer/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Minor Rift Between First Pets - 01-06-98|url=http://www.cnn.com/ALLPOLITICS/1998/01/06/vxtreme/pets.rift/|publisher=CNN|work=AllPolitics|accessdate=November 20, 2015}}</ref> Mgbe e mesịrị, e buliri Farmer ka ọ bụrụ onye nduzi nke White House Photography wee bụrụ onye Afrịka-Amerịka mbụ na nwanyị mbụ nwere ọnọdụ a.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|title=Tuason presents award to Sharon Farmer|url=http://www.glaa.org/archive/2011/tuason2farmer0420.shtml|work=www.glaa.org|date=April 20, 2011|accessdate=November 20, 2015}}</ref> A gụnyere ọrụ Farmer n'ọtụtụ ihe ngosi, gụnyere: "Songs of My People," "Art against AIDS," "Gospel in the Projects," "Twenty Years on the Mall," "Washington, DC-Beijing Exchange," na "Our View of Struggle".<ref name=":0"/> == Ụlọ akwụkwọ == Sharon Farmer gụrụ akwụkwọ na foto ma mechaa na egwu na Mahadum Ohio State dị na Columbus, Ohio, ebe ọ nwetara nzere Bachelor of Arts.<ref>{{Cite web|title=Sharon Farmer|url=https://focusonthestory.org/festival/bios/sharon-farmer/|work=Focus On The Story|accessdate=11 December 2020|archivedate=15 May 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210515113958/https://focusonthestory.org/festival/bios/sharon-farmer/}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] og3t1180uw7kvyp95gpyrlgro8wdx4e Clare Ezeakacha 0 17054 654545 644480 2026-06-08T15:14:06Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654545 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Clare Ezeakacha''' (amụrụ na Mee 26, 1985) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri Naijiria, onye mgbasa ozi na [[Actor|onye]] na-ahụ maka ụmụaka nke a maara maka ihe nkiri ya ''Arima'' na Gone Grey.<ref>{{Cite web|title=Actress, Clare Ezeakacha Exposes ‘The Employee’|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/248790/actress-clare-ezeakacha-exposes-the-employee.html|work=thenigerianvoice.com|accessdate=7 August 2021|date=12 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Charming Nollywood Movie Producer, Clare Ezeakacha Celebrates Birthday With Darling Photos|url=https://diamondcelebrities.org/2017/05/26/charming-nollywood-movie-producer-clare-ezeakacha-celebrates-birthday-with-darling-photos/|work=diamondcelebrities.org|accessdate=7 August 2021|date=26 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=I Was Supposed to be a Reverend Sister…Nollywood Producer, Clare Ezeakacha|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/249858/i-was-supposed-to-be-a-reverend-sisternollywood-producer-c.html|work=thenigerianvoice.com|accessdate=7 August 2021|date=29 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=After 5years at The Convent, My Parents Were Asked to Take me Away…Producer, Clare Ezeakacha|url=https://www.nollywoodgists.com/news/46325/after-5years-at-the-convent-my-parents-were-asked-.html|work=nollywoodgists.com|accessdate=9 August 2021|date=4 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=ARIMA|url=https://worldfilmfair.com/film/arima|work=worldfilmfair.com|accessdate=9 August 2021|date=20 July 2017|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809181017/https://worldfilmfair.com/film/arima}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Clare Ezeakacha na [[Lagos]] mana ọ bu onye Anambra State, Nigeria. Ọ gara Charles Heery Memorial Junior na Secondary maka agụmakwụkwọ ya dị ala. Ezeakacha nwere BSc na Computer Science site na [[University of Nigeria|Mahadum]] Madonna, Elele na diplọma postgraduate site na Machịum Nigeria Nsukka. == Ọrụ == Clare malitere ọrụ ya na 2011 dị ka onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Moviemaking, a whole new experience – Clare Ezeakacha|url=https://dailytrust.com/amp/moviemaking-a-whole-new-experience-clare-ezeakacha|work=dailytrust.com|accessdate=7 August 2021|date=4 May 2016|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809184013/https://dailytrust.com/amp/moviemaking-a-whole-new-experience-clare-ezeakacha}}</ref> N'afọ 2016, ọ banyere n'ime ihe nkiri ma mepụta ma duzie ọtụtụ ihe nkiri [[nollywood]], gụnyere: "Jack of All Trade", "Two Wrongs", "Arima" na "Smoke" nke a họpụtara maka asọmpi kacha mma na 2018 Africa International Film Festival.<ref>{{Cite web|title=final selection 2018|url=https://afriff.com/final-selection-2018/|work=afriff.com|accessdate=7 August 2021|date=12 November 2018|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809182512/https://afriff.com/final-selection-2018/}}</ref> == Ihe nkiri ndị ahọpụtara (dị ka onye nduzi) == * ''Anwụrụ ọkụ'' (2018) * ''Arima'' (2017)<ref>{{Cite web|title=Arima|url=https://www.imdb.com/title/tt7298372/|work=imdb.com|accessdate=7 August 2021|date=17 July 2017}}</ref> * Ordinary Fellow (2018) (onye na-enyere ''onye'' nduzi aka) == Ihe nkiri ndị ahọpụtara (dị ka onye na-emepụta) == * ''Ọ'' bụ Grey Gone (2016)<ref>{{Cite web|title=Kidnappers Turn Against Their Leader After Kidnapping Millionaire|url=https://www.nigeriafilms.com/movie-news/76-behind-the-scene/36359-kidnappers-turn-against-their-leader-after-kidnapping-millionaire|work=nigeriafilms.com|accessdate=7 August 2021|date=2 March 2016|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809181008/https://www.nigeriafilms.com/movie-news/76-behind-the-scene/36359-kidnappers-turn-against-their-leader-after-kidnapping-millionaire}}</ref><ref>{{Cite web|title=Xplore Reviews: Gone Grey|url=https://xplorenollywood.com/xplore-reviews-gone-grey/|work=xplorenollywood.com|accessdate=7 August 2021|date=1 July 2016}}</ref> * ''Arima'' (2017) * ''Onye Ọrụ'' (2017) * Mystified (2017) (onye na-emepụta ihe)<ref>{{Cite web|title=Clare Ezeakacha|url=https://www.imdb.com/name/nm9229615/?ref_=tt_ov_dr|work=imdb.com|accessdate=7 August 2021|date=5 September 2017}}</ref> * JOAT, Jack nke Azụmaahịa Nile (2017)<ref>{{Cite web|title=Actor, Rotimi Salami is now Jack of all Trade ‘JOAT’|url=https://www.modernghana.com/nollywood/31709/actor-rotimi-salami-is-now-jack-of-all-trade.html|work=modernghana.com|accessdate=7 August 2021|date=5 June 2017}}</ref> * ''Ihe Ọjọọ Abụọ'' (2019)<ref>{{Cite web|title=Two Wrongs|url=https://www.kinopoisk.ru/film/4496849/cast/|work=kinopoisk.ru|accessdate=7 August 2021|date=2 December 2019}}</ref> * ''Naanị Ndị Enyi'' (2020) == Ihe nrite == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ihe nkiri !Nsonaazụ |- ! scope="row" |2018 |Emume ihe nkiri mba ụwa nke Afrịka |''Nke kacha mma mkpirikpi'' |Anwụrụ ọkụ<ref>{{Cite web|title=AFRIFF 2018: 30 Nigerian films made it to final selection|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/afriff-2018-30-nigerian-films-made-it-to-final-selection/490z9w7|work=pulse.ng|accessdate=7 August 2021|date=14 November 2018|archivedate=29 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211029175321/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/afriff-2018-30-nigerian-films-made-it-to-final-selection/490z9w7}}</ref> | {{Nom}} |- |} == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe nkiri Naijiria == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|9229615|name=Clare Ezeakacha}} * [https://web.archive.org/web/20231103055827/https://omalivingshow.com/2020/12/04/clare-ezeakacha-wins-the-oma-living-show-unsung-heroes-award-2020-in-the-regional-spirit-category/ CLARE EZEAKACHA meriri OMA na-ebi ndụ na-ahọrọ ndị dike na-enweghị ihe nrite 2020 na mpaghara ahụ na-eme egwuregwu.] * [https://www.hbeonline.com/single-post/clare-ezeakacha-nigeria-speaking-up Clare Ezeakacha na-ekwu okwu na Naịjirịa] {{DEFAULTSORT:Ezeakacha, Clare}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 88sc1wmg4rufif5zjt73m59ydxvaswl 654546 654545 2026-06-08T15:14:18Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654546 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Clare Ezeakacha''' (amụrụ na Mee 26, 1985) bụ onye [[Naijiria]] na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri Naijiria, onye mgbasa ozi na [[Actor|onye]] na-ahụ maka ụmụaka nke a maara maka ihe nkiri ya ''Arima'' na Gone Grey.<ref>{{Cite web|title=Actress, Clare Ezeakacha Exposes ‘The Employee’|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/248790/actress-clare-ezeakacha-exposes-the-employee.html|work=thenigerianvoice.com|accessdate=7 August 2021|date=12 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Charming Nollywood Movie Producer, Clare Ezeakacha Celebrates Birthday With Darling Photos|url=https://diamondcelebrities.org/2017/05/26/charming-nollywood-movie-producer-clare-ezeakacha-celebrates-birthday-with-darling-photos/|work=diamondcelebrities.org|accessdate=7 August 2021|date=26 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=I Was Supposed to be a Reverend Sister…Nollywood Producer, Clare Ezeakacha|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/249858/i-was-supposed-to-be-a-reverend-sisternollywood-producer-c.html|work=thenigerianvoice.com|accessdate=7 August 2021|date=29 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=After 5years at The Convent, My Parents Were Asked to Take me Away…Producer, Clare Ezeakacha|url=https://www.nollywoodgists.com/news/46325/after-5years-at-the-convent-my-parents-were-asked-.html|work=nollywoodgists.com|accessdate=9 August 2021|date=4 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=ARIMA|url=https://worldfilmfair.com/film/arima|work=worldfilmfair.com|accessdate=9 August 2021|date=20 July 2017|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809181017/https://worldfilmfair.com/film/arima}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Clare Ezeakacha na [[Lagos]] mana ọ bu onye Anambra State, Nigeria. Ọ gara Charles Heery Memorial Junior na Secondary maka agụmakwụkwọ ya dị ala. Ezeakacha nwere BSc na Computer Science site na [[University of Nigeria|Mahadum]] Madonna, Elele na diplọma postgraduate site na Machịum Nigeria Nsukka. == Ọrụ == Clare malitere ọrụ ya na 2011 dị ka onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Moviemaking, a whole new experience – Clare Ezeakacha|url=https://dailytrust.com/amp/moviemaking-a-whole-new-experience-clare-ezeakacha|work=dailytrust.com|accessdate=7 August 2021|date=4 May 2016|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809184013/https://dailytrust.com/amp/moviemaking-a-whole-new-experience-clare-ezeakacha}}</ref> N'afọ 2016, ọ banyere n'ime ihe nkiri ma mepụta ma duzie ọtụtụ ihe nkiri [[nollywood]], gụnyere: "Jack of All Trade", "Two Wrongs", "Arima" na "Smoke" nke a họpụtara maka asọmpi kacha mma na 2018 Africa International Film Festival.<ref>{{Cite web|title=final selection 2018|url=https://afriff.com/final-selection-2018/|work=afriff.com|accessdate=7 August 2021|date=12 November 2018|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809182512/https://afriff.com/final-selection-2018/}}</ref> == Ihe nkiri ndị ahọpụtara (dị ka onye nduzi) == * ''Anwụrụ ọkụ'' (2018) * ''Arima'' (2017)<ref>{{Cite web|title=Arima|url=https://www.imdb.com/title/tt7298372/|work=imdb.com|accessdate=7 August 2021|date=17 July 2017}}</ref> * Ordinary Fellow (2018) (onye na-enyere ''onye'' nduzi aka) == Ihe nkiri ndị ahọpụtara (dị ka onye na-emepụta) == * ''Ọ'' bụ Grey Gone (2016)<ref>{{Cite web|title=Kidnappers Turn Against Their Leader After Kidnapping Millionaire|url=https://www.nigeriafilms.com/movie-news/76-behind-the-scene/36359-kidnappers-turn-against-their-leader-after-kidnapping-millionaire|work=nigeriafilms.com|accessdate=7 August 2021|date=2 March 2016|archivedate=9 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210809181008/https://www.nigeriafilms.com/movie-news/76-behind-the-scene/36359-kidnappers-turn-against-their-leader-after-kidnapping-millionaire}}</ref><ref>{{Cite web|title=Xplore Reviews: Gone Grey|url=https://xplorenollywood.com/xplore-reviews-gone-grey/|work=xplorenollywood.com|accessdate=7 August 2021|date=1 July 2016}}</ref> * ''Arima'' (2017) * ''Onye Ọrụ'' (2017) * Mystified (2017) (onye na-emepụta ihe)<ref>{{Cite web|title=Clare Ezeakacha|url=https://www.imdb.com/name/nm9229615/?ref_=tt_ov_dr|work=imdb.com|accessdate=7 August 2021|date=5 September 2017}}</ref> * JOAT, Jack nke Azụmaahịa Nile (2017)<ref>{{Cite web|title=Actor, Rotimi Salami is now Jack of all Trade ‘JOAT’|url=https://www.modernghana.com/nollywood/31709/actor-rotimi-salami-is-now-jack-of-all-trade.html|work=modernghana.com|accessdate=7 August 2021|date=5 June 2017}}</ref> * ''Ihe Ọjọọ Abụọ'' (2019)<ref>{{Cite web|title=Two Wrongs|url=https://www.kinopoisk.ru/film/4496849/cast/|work=kinopoisk.ru|accessdate=7 August 2021|date=2 December 2019}}</ref> * ''Naanị Ndị Enyi'' (2020) == Ihe nrite == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ihe nkiri !Nsonaazụ |- ! scope="row" |2018 |Emume ihe nkiri mba ụwa nke Afrịka |''Nke kacha mma mkpirikpi'' |Anwụrụ ọkụ<ref>{{Cite web|title=AFRIFF 2018: 30 Nigerian films made it to final selection|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/afriff-2018-30-nigerian-films-made-it-to-final-selection/490z9w7|work=pulse.ng|accessdate=7 August 2021|date=14 November 2018|archivedate=29 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211029175321/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/afriff-2018-30-nigerian-films-made-it-to-final-selection/490z9w7}}</ref> | {{Nom}} |- |} == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe nkiri Naijiria == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|9229615|name=Clare Ezeakacha}} * [https://web.archive.org/web/20231103055827/https://omalivingshow.com/2020/12/04/clare-ezeakacha-wins-the-oma-living-show-unsung-heroes-award-2020-in-the-regional-spirit-category/ CLARE EZEAKACHA meriri OMA na-ebi ndụ na-ahọrọ ndị dike na-enweghị ihe nrite 2020 na mpaghara ahụ na-eme egwuregwu.] * [https://www.hbeonline.com/single-post/clare-ezeakacha-nigeria-speaking-up Clare Ezeakacha na-ekwu okwu na Naịjirịa] {{DEFAULTSORT:Ezeakacha, Clare}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a3opfvp1q4lqbog375sxn887chlsujp Ukum 0 17595 654556 93657 2026-06-08T15:55:42Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654556 wikitext text/x-wiki {{databox}} Ukum bụ ọchịchị ime obodo na Benue State, [[Naijiria|Nigeria]]. O nwere mpaghara 1,514 square kilomita (585 sq mi) yana ọnụ ọgụgụ mmadụ 216,930 na ngụkọ 2006. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 980.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} acjbttfgxjl50gnya8evxjgwa4ex5s5 Ọmụgwọ 0 18329 654517 538025 2026-06-08T13:25:04Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654517 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ọmụgwọ''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Olugold-Ọmụgwọ.wav|gee ntị}} bụ okwu ndị [[Igbo]] nke Ndịda-Ọwụwa anyanwụ [[Naijiria]] na-eji akọwa omume nke onye ezinaụlọ ga na-elekọta nne mụrụ nwa ohụrụ na nwa ya, n'obere oge ọ mụchara nwa. Oge ọmụgwụ nwere ike ị bụ ụbọchị iri anọ mbụ nke ndụ nwatakịrị ma ọ bụ karia.<ref>{{Cite web|title=BBC World Service - Focus on Africa, Omugwo: Igbo's postpartum cultural practice|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/p080npbh|work=BBC|accessdate=2022-07-12|language=en-GB}}</ref> N'ọtụtụ ọnọdụ, ọ bụ nne ma ọ bụ nne di ọhụrụ na-aga anọ nyèrè ya. N'ọnọdụ ebe ha na-anọghị, onye ezinaụlọ nwanyị ọzọ ga anochi anya nne di ma ọ bụ nne nwanyị mụrụ nwa ohụrụ. Ihe dị mkpa nke omume a bụ na ọ na-enyere nne ọhụrụ aka ime ka ọrụ ya dị mfe site na ahụmahụ nke nne (di ma ọ bụ nwunye), iji nyere ha aka ịghọ nne, site n'inye ihe ọmụma na nkwado.<ref name=":0">{{Cite web|title=Unpaid postpartum care, 'Omugwo', affecting women empowerment|url=https://newswirengr.com/2022/04/12/how-unpaid-postpartum-care-omugwo-is-affecting-women-empowerment-in-nigeria/|work=NewsWireNGR|date=2022-04-12|accessdate=2022-07-12|language=en-US|author=Claire Mom}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=OMUGWO|url=https://refinedng.com/omugwo/|work=RefinedNG|date=2020-08-01|accessdate=2022-07-12|language=en-US|author=RefinedNG}}</ref> == Óménàlà ndị Igbo == [[Igbo|Agbụrụ Igbo]] bụ ndị malitere omenala ọmụgwọ nke a na-eme ugbu a n'ọtụtụ ebe na [[Naijiria]]. Omenala a na-enye nlekọta pụrụ iche nye ndị nne mụrụ nwa ọhụrụ na ndị na-enye nwa ara.<ref>{{Cite web|title=10 Things About Igbo Tribe 10 Interesting Things We Know About the Igbo|url=https://refinedng.com/10-interesting-things-we-know-about-the-igbo-tribe/|work=RefinedNG|date=2022-06-25|accessdate=2022-07-12|language=en-US}}</ref> Nlekọta mgbe amuchara nwa (ọmụgwụ), di mkpa ka nne ohuru wee zuru ike nke oma, ka o nwetaghachi ike ya.<ref name=":2">{{Cite web|title=Omugwo: Understanding The Culture Behind Igbo's Traditional Postpartum Care|url=https://guardian.ng/life/omugwo-understanding-the-culture-behind-igbos-traditional-postpartum-care/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2018-11-07|accessdate=2022-07-12|language=en-US|archivedate=2022-07-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220712045016/https://guardian.ng/life/omugwo-understanding-the-culture-behind-igbos-traditional-postpartum-care/}}</ref> Omugwo bu otu n'ime ihe kachasi mkpa ma bụrụ kwa óménàlà ochie ndi Igbo.<ref name=":1" /> == Otu esi eme ọmụgwọ == Ọtụtụ oge, mgbe amuchara nwa bụ mgbe omugwo na-amalite. Ọ bụ ọrụ nne (nke di ma ọ bụ nwunye) ịkụziri ma ọ bụ ịduzi nne mụrụ nwa ọhụrụ na ụdị nri ọ ga na-eri iji nyere aka na ịmepụta mmiri ara ka nwa na-aṅụ, a ga ahịa ya aka n'ahụ na má kwa ya mmiri ọkụ.<ref>{{Cite web|title=Omugwo: When a new mother is pampered|url=https://www.vanguardngr.com/2018/08/omugwo-when-a-new-mother-is-pampered/|work=Vanguard News|date=2018-08-22|accessdate=2022-07-12|language=en-GB}}</ref> Mgbe amuchara nwa, nne nne ga-enyere nne ọhụrụ aka ịmá mmiri ọkụ na ahụ. Usoro ịma mmiri na-ekpo ọkụ gụnyere ịtinye akwa na mmiri ọkụ na iji ya na-má n'afọ nne ọhụrụ. Ịnọdụ na mmiri ọkụ bụ omume dị mkpa ma ọ bụrụ na nne ọhụrụ mụrụ ji ikpu mụọ nwa ka mkpụkọ ọbara dị n'afọ ya wee pụta ka o wee gwọọ ime ahu ya nke ọma.<ref name=":0" /><ref name=":2" /> Nne ma ọ bụ nne di nwanyị mụrụ nwa ọhụrụ na-arụ ọtụtụ ọrụ ụlọ, na-elekọta ma nne ọhụrụ na nwa ọhụrụ.<ref name=":1" /> A ga-enye nne ọhụrụ ahụ ihe oriri na-afụ ose dị ka ofe ose na ụda iji nyere aka wepụ mkpụkọ ọbara nke achọghị na ahụ ya ma nyere aka ịkwalite mmepụta mmiri ara. Akamu bụkwa nhọrọ nri ọzọ a na-enye nne ọhụrụ ka ọ na-enyere aka ịmepụta mmiri ara ya.<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Omugwo: The Igbo practice of caring for the new mother and baby…. – Ibiene Magazine|url=https://ibiene.com/culture/omugwo-the-igbo-practice-of-caring-for-the-new-mother-and-baby/|accessdate=2022-07-12|language=en-GB}}</ref> Na ngwụcha ọmugwo, a na-ezila/nye nne ma ọ bụ nwunye di nne mụrụ nwa ọhụrụ onyinye ịji gosipụta ekele site n'aka nne na nna ọhụrụ. Onyinye ekele nwere ike ị bụ ihe ndị dị ka akwa, ncha, ihe oriri, ego, na ihe ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Omugwo also known as igbo traditional after birth care|url=https://sincerelyonyi.com/omugwo/|work=Sincerely Onyi|date=2017-10-10|accessdate=2022-07-12|language=en-US|author=Sincerelyonyi}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Óménàlà]] eiv3w184nzhvg51l03eqxz9rkkddwi4 Ofe Ujuju 0 18749 654552 628232 2026-06-08T15:17:56Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654552 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ofe Ujuju''' bụ nri obodo sitere na mpaghara odịda ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria]]. Soup ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị ika na agbor nke [[Ȯra Delta|Delta]] State.<ref>{{Cite web|author=oguntayo|first=gbenga|date=2021-12-28|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/nlmq89g|accessdate=2022-06-30|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> A na-eji akwụkwọ Ujuju, anụ, azụ, ose ojii na ihe na-atọ ụtọ eme ofe ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ashimedua|date=2021-08-07|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/|accessdate=2022-06-30|work=Vanguard Allure|language=en-US}}</ref> A na-enye Ofe Ujuju na Eba, fufu, semovita na Pounded yam.<ref name=":0" /> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] szor8a3ltsaowvfbriv1fpt3mqelv19 Admiralty Circle Plaza 0 19512 654560 96937 2026-06-08T16:01:46Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654560 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Lekki Toll Gate.jpg|thumb| Lekki Toll Gate.jpg]] '''Admiralty Circle''' plaza dị na Eti-Osa Local Government Area nke [[Ȯra Lagos|Lagos]] State na [[Nigeria]]. E guzobere ya iji nakọta ụgwọ n'okporo ụzọ 49 kilomita na LekkiʹEti-Osa Expressway. Ọ bụ nkwekọrịta Public Private Partnership (PPP) n'etiti gọọmentị Lagos State na Messrs ikeja Concession Company Limited LCC.<ref>{{Cite web|author=Innocent Anaba|title=Tension as Lagos govt insists on toll collection|url=http://www.vanguardngr.com/2011/12/tension-as-lagos-govt-insists-on-toll-collection/|publisher=Vanguard|accessdate=21 October 2016}}</ref> Ọrụ malitere n'ọma ahịa ahụ n'ụbọchị nke 5 nke ọnwa Jenụwarị , 2011.<ref>{{Cite web|author=The Administrator|title=Lekki-Epe Expressway: LASG Advises Motorists|url=http://www.pmnewsnigeria.com/tag/admiralty-circle-plaza/|publisher=PM News|accessdate=21 October 2016}}</ref><ref>{{Cite web|author=Clifford|first=Ndujihe|title=Nigeria: Toll Collection Begins On Lekki Road|url=http://allafrica.com/stories/201012160351.html|publisher=All Africa|accessdate=21 October 2016}}</ref> == Edensibia == f9hg6lgjpszc3q0txtrp35twn5av2wm AgriBank 0 21910 654672 100771 2026-06-09T05:38:23Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654672 wikitext text/x-wiki     {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="4" style="font-size: 125%;" |AgriBank, FCB | colspan="2" class="infobox-image logo" |[[File:AgriBank-logo.png|frameless]] |- | colspan="2" class="infobox-image logo" |[[File:AgriBank_District_Map.png|alt=A map highlighting, in various colors and patterns, most of the states of Arkansas, Illinois, Indiana, Iowa, Michigan, Minnesota, Missouri, Nebraska, North Dakota, South Dakota, Tennessee, Wisconsin, Wyoming, Kentucky, and Ohio.|frameless]]<div class="infobox-caption">Charter territory</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Type | class="infobox-data category" style="line-height: 1.35em;" |<div class="plainlist"> * [[Bank]] * [[Government-sponsored enterprise]] </div> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Industry | class="infobox-data category" style="line-height: 1.35em;" |<div class="plainlist"> * [[Agribusiness]] * [[Financial services]] </div> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Headquarters | class="infobox-data adr" style="line-height: 1.35em;" |<div class="locality" style="display: inline;">[[Saint Paul, Minnesota|St. Paul, Minnesota]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0;">Key people</div> | class="infobox-data agent" style="line-height: 1.35em;" |Jeff Swanhorst, CEO |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0;">[[Net income]]</div> | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |[[File:Increase2.svg|link=|11x11px|Increase]] US$ 577 million&nbsp;(2018) |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |<span class="nowrap">[[Asset|Total assets]]</span> | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |[[File:Increase2.svg|link=|11x11px|Increase]] US$ 109.7 billion&nbsp;(2018) |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |<span class="nowrap">[[Equity (finance)|Total equity]]</span> | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |[[File:Increase2.svg|link=|11x11px|Increase]] US$ 5.9 billion&nbsp;(2018) |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Website | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |<span class="url">[https://web.archive.org/web/20140208190949/http://info.agribank.com/ agribank.com]</span> |} '''AgriBank''', akụkụ nke US Farm Credit System, na-eje ozi dị ka onye binye ego na ụlọ akụ akwụmụgwọ ugbo (FCB) na netwọk steeti iri na ise nke njikọ akwụmụgwọ ọrụ ugbo na mpaghara nke sitere na [[Ohaïyo|Ohio]] ruo [[Waịómịn|Wyoming]] na [[Minésótạ|Minnesota]] ruo [[Arkinsọ|Arkansas]].<ref name=":0">{{Cite web|title=About banks & associations {{!}} Farm Credit Administration|url=https://www.fca.gov/bank-oversight/about-banks-and-associations|accessdate=2022-05-23|work=www.fca.gov}}</ref> AgriBank bụ nke abụọ kachasị n'ime ụlọ akụ anọ dị na Farm Credit System ma nwee ihe karịrị ijeri dollar narị otu na akụ.<ref name=":0" /> Dị ka AgFirst Farm Credit Bank na Farm Credit Bank nke Texas, a na-ahazi Agribank dị ka FCB ebe CoBank, ụlọ akụ nke anọ na usoro ahụ, a na'ahazi ya dị ka ụlọ akụ akụ akụ ugbo (ACB).<ref name=":0" /> AgriBank bụ nke ndị otu, nke ndị binye ego n'ọrụ ugbo.<ref>{{Cite web|author=Kohn|first=Natalie McGarry and Donald|date=2012-11-06|title=Farm Credit System Liquidity and Access to a Lender of Last Resort|url=https://www.brookings.edu/research/farm-credit-system-liquidity-and-access-to-a-lender-of-last-resort/|accessdate=2022-05-23|work=Brookings|language=en-US}}</ref> N'afọ 2011, ọ kwagara isi ụlọ ọrụ ya na Wells Fargo Place na etiti St. Paul, Minnesota.<ref>{{Cite web|author=Black|first=Sam|date=January 7, 2011|title=AgriBank relocating in downtown St. Paul to Wells Fargo Place|url=https://www.bizjournals.com/twincities/print-edition/2011/01/07/agribank-relocating-in-downtown-st.html|accessdate=2022-05-23|work=www.bizjournals.com}}</ref> Ndị nduzi gụnyere ndị nduzi oche iri na asatọ na ndị isi otu dị na St. Paul. Ndị nduzi na-eje ozi afọ anọ. == Akụkọ ihe mere eme == AgriBank bụ ngwaahịa nke njikọta nke ọtụtụ mpaghara Farm Credit Banks: * 1992 njikọta nke Farm Credit Bank nke Saint Louis na Farm Credit Bank of Saint Paul iji guzobe AgriBank. * 1994 njikọta na Farm Credit Bank nke Louisville. * 1994 njikọta nke Farm Credit Bank nke Spokane na Farm Credit Bank of Omaha iji guzobe AgAmerica Farm Credit Bank.<ref>{{Cite web|title=Agamerica To Leave Spokane After 73 Years, Farm Credit Bank Moves To Sacramento In March - Spokesman.com - Dec. 7, 1996|accessdate=2015-01-08|url=http://www.spokesman.com/stories/1996/dec/07/agamerica-to-leave-spokane-after-73-years-farm/}}</ref> * 2003 njikọta na AgAmerica Farm Credit Bank. == Edensibia == {{Reflist}} * Alaeze St. Paul's AgriBank: Ọ bụghị aha ezinụlọ, mana ụlọ akụ St. Paul nwere ogologo oge. Nke Tom Webb dere. [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Official website * Farm Credit Administration na Federal Register hbu5iqlqwxu0siug0jjlr2xclveu8s7 Ifeanyi Ararume 0 22669 654547 138169 2026-06-08T15:14:49Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654547 wikitext text/x-wiki {{Databox}} A mụrụ '''Senator Ifeanyi Godwin Araraume''' na 16 Disemba, 1958 na Late Mr. Marcus Araraume and Mrs. Adaezi Grace Araraume (Nee Anyiam) na Isiebu, Umuduru na Isiala Mbano Local Government Area nke Imo State, [[Nigeria]]. == Agụmakwụkwọ == Ọ malitere ọrụ agụmakwụkwọ ya na Saint Christopher Primary School, Umuluwe, Ajirija na Isiala Mbano, Imo State. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị, ọ debara aha ya na Sapele Technical College, nke dị ugbu a na Delta State, Nigeria. O mechara gaa ụlọ akwụkwọ sekọndirị Dick Tiger Memorial, Amaigbo na Nwangele Local Government Area nke Imo State, Nigeria ebe o mechara agụmakwụkwọ sekọndiri ya. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndirị ya, ọ gara Mahadum Liberty dị na Lynchburg, Virginia, United States of America ebe o nwetara nzere Bachelor of Science (B.SC) na Business Administration. O mechara nweta nzere masters nke sayensị (M.SC) na International Relations na Mahadum Benin, Naịjirịa. == Azụmaahịa == Mgbe ọ nwetasịrị agụmakwụkwọ dị mma, Senator Araraume banyere na azụmaahịa onwe ya wee ghọọ onye isi na ngalaba ahụ. Ọ bụ onye were ndị ọrụ n'ọrụ nwere mmasị na Real Estate, Insurance, Retail Trade na Construction. Ọ bụ onye isi oche nke Exclusive Stores Limited, Climax Insurance Brokers Ltd, Harmony Properties Limited na onye nduzi otu oge, Inland Bank Plc (nke bụzi akụkụ nke FCMB) n'etiti ndị ọzọ. == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ọ bụ onye isi oche steeti nke All Peoples Party (APP); mgbe e mesịrị (ANPP) na Imo Steeti site na 1998 意 1999.  Onye na-ahụ maka akụ na ụba steeti, Nzukọ Liberal na steeti Imo ochie site na 1988 na 1989, Onye otu, Kọmitii Ego Mba nke Nzukọ Republican National (NRC) site na 1990 na 1993, Onye isi oche, NRC Onye isi ala maka Kwara na Delta States. A họpụtara ya na Senate na 1999 ma họpụta ya ọzọ na 2003. Mgbe ọ nọ na Senate, ọ bụ: Onye isi oche, Kọmitii Senate na Ike na Steel na osote Onye isi oche، Kọmitii Senator na Ọdịbendị na Njem. Ọ bụkwa osote onye isi oche nke kọmitii Senate na Niger Delta Development Commission (NDDC) na onye isi oche, Kọmitii Na-ege ntị ọha maka mpaghara South-West na mmezi Iwu 1999. Ọ bụ onye isi oche nke Southern Senators Forum na onye otu National Assembly Joint Constitution Review Committee (JCRC); onye otu, kọmitii Senate na Petroleum Resources, Works, Finance na Appropriation. Senator Araraume bụkwa onye isi oche nke Kọmitii Senate na ụgwọ obodo na nke mba ọzọ. == Ndị otu Professional Bodies == Ọ bụ onye otu ndị ọkachamara na-esonụ: # Institute of Chartered Insurance, London. # Ụlọ Ahịa, Ụlọ Ọrụ, Mmanụ ala na Ọrụ Ugbo nke Benin. # Nigerian Institute of Management (NIM). == Nhọpụta == Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] GCFR họpụtara ya dị ka Kọmishọna Mba na Board of Nigerian Communications Commission na-anọchite anya mpaghara South East na 2016 ruo taa. == Ọnọdụ ndị omeiwu e nwere na Senate n'etiti 1999 na 2007 == * Onye isi oche, Kọmitii Senate na Power na Steel Development * Onye isi oche, Kọmitii Senate na Ọdịbendị na Njem * Onye isi oche, Kọmitii Senate na ụgwọ obodo na nke mba ọzọ * Onye isi oche, Kọmitii Senate na Niger Delta * Onye isi oche, Kọmitii Senate na-ahụ maka ihe gbasara gọọmentị * Onye isi oche, South East Caucus nke National Assembly * Onye isi oche, Southern Senators Forum * Onye otu, Kọmitii Senate na Ọrụ, Ego & Nkwado & Ngwongwo Petroleum * Onye isi oche, National Assembly Constitution Review Public Hearing Committee for South West * Onye otu, na-anọchite anya Imo State na Kọmitii Nnyocha Iwu nke National Assembly * Onye isi oche, Kọmitii South-East Caucus nke National Assembly maka Okike nke Steeti Mgbakwunye na South-Eastern * Onye isi oche nke ndị ọsụ ụzọ, Southern Senators Forum (2003 na 2007) == Ihe nrite Merit == * Fellow, Institute of Sales Management of Nigeria (FNISM) * Fellow, Institute of Corporate Administration (FICA) * Honorary Fellowship nke Institute of Internal Auditors of Nigeria (Hon. FICA) * Onye isi ụwa, ịkwụwa aka ọtọ na àgwà mmadụ nke ndị na-enyocha ihe n'ime Nigeria (WFLHQ) * Onye isi, Nigeria Association of Women Journalists (NAWOJ) * Nnukwu Achiever, Field of Science, Faculty of Science Students Association, Obafemi Awolowo University, Ife (GAFS) * Onye Nata, Onye Ikpe nke Udo * Onyinye maka arụmọrụ pụtara ìhè site na Umuduru Development Union, Lagos Branch * Onyinye maka arụmọrụ magburu onwe ya site na Nigerian Youth Movement (NYM) * Onyinye maka ọchịchị onye kwuo uche ya na ezi ọchịchị site na Nigerian Union of Journalists (NUJ), Abuja Council * Onye omeiwu kacha mma nke South East (2003 ン 2007) onyinye site na Encomium Magazine == Ihe ndị ọ rụzuru mgbe ọ nọ na Senate == * Ọ na-emepụta ma na-ewepụta Iwu Ọbá Akwụkwọ Onye isi ala na Senate * Ọ na-emepụta ma na-ewepụta Bill maka nguzobe nke ndị nche n'ụsọ oké osimiri na ngwá agha nke Nigeria Security Civil Defence Corps (NSCDC) * O sonyere na ngwọta nke ụfọdụ nnukwu esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, agbụrụ na okpukpe na mba ahụ karịsịa na Niger Delta n'etiti 1999 na 2007 * Ọ dụrụ ndị omeiwu ọdụ nke ukwuu banyere ịnakwere usoro iwu maka idozi esemokwu * O sonyere n'ọtụtụ nnọkọ ma n'ime obodo ma na mba ụwa iji gbaa mbọ ka a kagbuo ụgwọ mba ọzọ nke Naịjirịa site na mba ndị na-akwụ ụgwọ * Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi otu ndị omeiwu na-arụ ọrụ ma na-etinye usoro maka nkwekọrịta n'etiti ndị omeiwu da ndị isi * O sonyere n'ịgafe nnukwu iwu, nkwenye nke nkwekọrịta na nkwekọrịta site na Senate n'etiti 1999 na 2007 * O sonyere na Local na International Workshops / Seminars na omume na usoro ndị omeiwu * O sonyere n'ụzọ siri ike n'ịmepụta na ịgafe iwu nke mụrụ Niger Delta Development Commission (NDDC) * O keere òkè dị mkpa na itinye [[Ọ̀hà Ímò|Imo]] na Abia States na NDDC == Utu aha ọdịnala == # Ugwumba Okigwe # Chinyereugo nke Amandugba, Orlu # Ohamadike nke Ngor-Okpala # Ugwumba Mbano == Mmekọrịta Okpukpe/Mmekọrịta Mmekọrịta == Nwoke nwere ọtụtụ akụkụ, Senator Araraume bụ Onye Nlekọta Ndụ nke Catholic Men's Organization, Okigwe Diocese na Imo State na Knight of Saint John International, Award of Exemplary Catholic Man of Honour; site na Catholic Men Organisation, Our Lady Queen of Nigeria, PRO Cathedral Abuja. Onyinye nke Onye Na-ewu Chọọchị; site na Church of Nigeria Anglican Communion, Okigwe Diocese. Ọ bụ onye otu Ikoyi Club, Lagos, Benin Country Club, IBB Golf Club na Owerri Sports Club. Ezigbo nwoke nwere ụmụ, ọ lụrụ Barr. Lolo Gladys Araraume Ọ bụ onye otu All Progressive Congress (APC) ugbu a. O nwekwara mmetụta dị ịrịba ama na egwuregwu na ọrụ mmekọrịta ndị ọzọ site na ndị otu Ikoyi Club Lagos, Benin Country Club, na IBB Golf Club, Patron Orlu Country Club na Onye isi oche Araraume Destiny Foundation. E nyela ya ihe nrite ndị a na nso nso a: Fellow, Institute of sales Management of Nigeria (FNISM) Fellow Institute of Corporate Administration (FICA) wdg. Ọ bụ onye natara Justice of Peace na onye omeiwu kachasị mma site na South-East (2003-2007) site na Encomium Magazine.                  == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 79occ02auizx6we1wu14vffkwnlwe7j Nemat Abdullah Khair 0 22676 654506 182677 2026-06-08T13:19:57Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654506 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nemat Abdullah Mohamed''' K কৰ্shhair (Arabic; transliterations ndị ọzọ: ''Neemat'', Nimat, ''Abdallah''; amụrụ n'afọ 1957) bụ onye ọka ikpe Sudan nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Sudan onye ghọrọ Chief Justice of Sudan (isi nke [[Sudan|ndị]] ọka ikpe Sudan) na 10 Ọktoba 2019. N'ihi ya, n'okpuru Nkeji edemede 29.3) nke August 2019 Draft Constitutional Declaration, ọ bụkwa onye isi oche nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Sudan ma bụrụkwa "onye na-ahụ maka ijikwa ikike ikpe n'ihu Kansụl Ikpe Kasị Elu". Khair bụ nwanyị mbụ bụ Chief Justice nke Sudan. == Nwatakịrị na agụmakwụkwọ == Khair si al-Kamleen na Gezira, ma nweta BA na iwu na Mahadum Cairo.<ref name="Al Houkoul">{{Cite web|author=أماني|first=الطويل|title=السودان اختار نعمات خير لرئاسة القضاء، لماذا ومن هي؟|url=https://www.alhoukoul.com/alswdan-akhtar-namat-kher-lraeastt-alqdtaaa-lmathza-wmn-he/|work=Al Houkoul|accessdate=6 November 2019|language=ar|date=18 October 2019|archivedate=6 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191106052934/https://www.alhoukoul.com/alswdan-akhtar-namat-kher-lraeastt-alqdtaaa-lmathza-wmn-he/}}</ref> == 2018-2019 ngagharị iwe ndị Sudan == Khair sonyere na ngagharị iwe ndị Sudan nke afọ 2018-2019, na ngagharị nke ndị ọkàikpe na n'ịnọ n'ihu isi ụlọ ọrụ ndị agha Khartoum, nke e kewara na 3 June Khartous massacre. A na-ele ya anya dị ka onye na-emegide ọchịchị al-Bashir ruo ọtụtụ afọ tupu ngagharị iwe ahụ. == Ọrụ ikpe == Khair ghọrọ onye otu ndị ọka ikpe Sudan na mbido afọ 1980. Ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ikpe mkpegharị ikpe, ụlọ ikpe nke mbụ, wee bụrụ onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu. Khair guzobere Sudanese Judges Club dị ka nzukọ nwere onwe ya na gọọmentị. Khair kpebiri megide gọọmentị al-Bashir na 2016 na ikpe metụtara ụka Anglican. == Nnọpụiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Khair esoghị na otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọ bụla. Dị ka ''Sudan'' Daily si kwuo, a "mara ya maka ikike ya, iguzosi ike n'ezi ihe na ahụmịhe ya". Muez Hadra nke Forces for Freedom and Change (FFC) kọwara Nemat dị ka "onye na-eme ihe n'eziokwu na onye siri ike" na onye nweere onwe ya kpamkpam na gọọmentị al-Bashir. === Onye isi ikpe nke Sudan === N'abalị iri n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2019, a kwadoro Khair dị ka onye isi ikpe Sudan mgbe a họpụtara ya site na nkwekọrịta n'etiti Kansụl Ndị Agha Transitional (TMC) na ndị agha nke nnwere onwe na mgbanwe (FFC). N'okpuru Nkeji edemede 29.(3) nke August 2019 Draft Constitutional Declaration, ọ bụkwa onye isi oche nke Ụlọikpe Kasị Elu ma bụrụkwa "onye na-ahụ maka ijikwa ikike ikpe n'ihu Kansụl Ikpe Kasị Elu". A tụrụ anya na Khair ga-abụ Chief Justice na 20 ma ọ bụ 21 August 2019, dị ka ''Khartoum Star'' na ''Sudan'' Daily si kwuo. Khair bụ nwanyị mbụ bụ Chief Justice nke Sudan, na otu n'ime obere ọnụ ọgụgụ nke ụmụ nwanyị Chief Justices na Africa (na-esote Kaïta Kayentao Diallo, 2006; Umu Hawa Tejan-Jalloh, [[Sierra Leone]], 2008; Mathilda Twomey Xia [[Seychelles]], 2011; Nthomeng Majara, 2014; Irene Mambilima Xia [[Zambia]], 2015; Sophia Akuffo Xia [[Ghana]], 2017; Meaza Ashenafi Xia [[Ethiopia]], 2018). Na 12 Septemba 2019, tupu nkwenye Khair n'October 10, ọtụtụ puku ndị na-eme ngagharị iwe na Khartoum na obodo ndị ọzọ dị na Sudan kpọrọ ka a họpụta Abdelgadir Mohamed Ahmed dị ka Chief Justice na Mohamed el-Hafiz dị ka Attorney General. Iwu ọzọ nke 10 Ọktoba kwupụtara Tag el-Sir el-Hibir dị ka Attorney-General. == Hụkwa == * 2019 Mgbanwe Sudan na ọchịchị onye kwuo uche ya * Onye isi ikpe == Ebensidee == {{Reflist}}  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bi2oyv2b9wzs26kaf618aa1o2g1xrxp Aïda Mbaye 0 23485 654535 102813 2026-06-08T13:33:29Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654535 wikitext text/x-wiki '''Aïda Mbaye''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Senegal]]. N'akụkụ Arame Diène na Ramatoulaye Seck, a họpụtara Mbaye ka ọ bụrụ onye omebe iwu nke mba ahụ n'afọ 1983; ụmụ nwanyị atọ ahụ niile ghọrọ ndị a ma ama maka ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha n'agbanyeghị enweghị agụmakwụkwọ.<ref name="Sheldon2016">{{Cite book|author=Kathleen Sheldon|title=Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa|url=https://books.google.com/books?id=HwqQCwAAQBAJ&pg=PA76|date=4 March 2016|publisher=Rowman & Littlefield|isbn=978-1-4422-6293-5|pages=76–}}</ref> A mụrụ ya na Saint-Louis, ọ bụ onye otu Socialist Party nke Senegal, ma jee ozi dị ka onye ọrụ maka otu mpaghara nke Tambacounda n'oge nhọpụta na nhọpụta ya.<ref name="WhiteMiescher2001">{{Cite book|author=Luise White|title=African Words, African Voices: Critical Practices in Oral History|url=https://books.google.com/books?id=LdpugMCegewC&pg=PA216|year=2001|publisher=Indiana University Press|isbn=0-253-21468-8|pages=216–}}</ref> == Ebenside == 74h05dvtzz5fh3y6ypeii647sis2jm6 Ụmụ nwanyị na egwu 0 24442 654508 193802 2026-06-08T13:21:15Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654508 wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Billie_Holiday,_Downbeat,_New_York,_N.Y.,_ca._Feb._1947_(William_P._Gottlieb_04251).jpg|thumb|209x209px|Onye America na-agụ egwu jazz na onye na-ede egwu Billie Holiday na New York City na 1947]] [[Usòrò:Bonnie_Raitt_at_John_Edwards_presidential_campaign.jpg|thumb|200x200px| Bonnie Raitt bụ onye America na-agụ egwu, onye na-akpọ ụbọ akwara na onye na-egwu piano. Onye mmeri nke onyinye Grammy iri, a makwaara ya maka egwu egwu ya.]] [[Usòrò:Ashaji.jpg|thumb|200x200px|Asha Bhosle bụ onye na-agụ egwu India nke a maara nke ọma dị ka onye na-abụ abụ na ihe nkiri Hindi. N'afọ 2011, ''Guinness Book of World Records'' nabatara ya dị ka onye na-ese ihe kachasị edere na akụkọ egwu.<ref name="indiatoday.intoday.in">{{Cite news|url=http://indiatoday.intoday.in/story/asha-bhosle-enters-guinness-world-records/1/156966.html|title=Singer Asha Bhosle enters Guinness World Records for most single studio recordings|date=21 October 2011|work=India Today|accessdate=12 March 2016}}</ref>]]'''Ụmụ nwanyị na egwu''' gụnyere ụmụ nwanyị dị ka ndị na-ede egwu, ndị na-agụ egwu, ndị-agụ egwu egwu, ndị nduzi, ndị ọkà mmụta egwu, ndị nkuzi egwu, ndị nkatọ egwu / ndị nta akụkọ egwu, na ọrụ egwu ndị ọzọ. Ọzọkwa, ọ na-akọwa òtù egwu (dịka, egwu ụmụ nwanyị, nke bụ egwu ụmụ nwanyị dere ma mee maka ụmụ nwanyị), ihe omume na ụdị ndị metụtara ụmụ nwanyị, nsogbu ụmụ nwanyị, na ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|title=Tugharịa ihuakwukwọ - Wikipedia, Njikotá édémédé nke onyobulạ|url=https://ig.wikipedia.org/wiki/Special:ContentTranslation?from=en&page=Women+in+music&targettitle=%E1%BB%A4m%E1%BB%A5+nwany%E1%BB%8B+na+egwu&title=Special:ContentTranslation&to=ig|work=ig.wikipedia.org|accessdate=2023-03-10|language=ig}}</ref> N'afọ 2010, ọ bụ ezie na ụmụ nwanyị mejupụtara ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ndị na-agụ egwú na ndị na-abụ abụ oge ochie, na ọnụ ọgụgụ dị mkpa nke ndị na'ede egwu (ọtụtụ n'ime ha bụ ndị na-ede egwu), e nwere ụmụ nwanyị ole na ole na-emepụta ihe ndekọ, ndị nkatọ rock na ndị na'ihe egwu rock. Ụmụ nwanyị na-ese egwu na egwu pop, dị ka [[Björk]], [[Lady Gaga]] na [[Madonna]], ekwuola maka ịkpa ókè nwoke na nwanyị na ụlọ ọrụ egwu.<ref name="people.com">{{Cite web|author=Mizoguchi|first=Karen|date=12 December 2015|title=Lady Gaga Calls Music Industry a 'F—king Boys Club'|url=http://www.people.com/article/lady-gaga-music-industry-boys-club-billboard|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211109004119/https://people.com/celebrity/lady-gaga-calls-music-industry-a-f-king-boys-club/|archivedate=9 November 2021|work=People}}</ref><ref name="Madonnasex">{{Cite web|date=9 December 2016|title=Madonna blasts music industry sexism: 'If you're a girl, you have to play the game'|url=https://www.usatoday.com/story/life/people/2016/12/09/madonna-blasts-music-industry-sexism-billboard-women-in-music-awards/95220036/|first=Maeve|author=McDermott|accessdate=12 December 2022|work=[[USA Today]]}}</ref> Tụkwasị na nke a, nnyocha Dr. Smith mere n'oge na-adịbeghị anya mara ọkwa na "...n'ime afọ isii gara aga, nnọchiteanya ụmụ nwanyị na ụlọ ọrụ egwu adịla ala".<ref>{{Cite journal|author=Smith|first=Stacy L.|date=January 2018|title=Inclusion in the Recording Studio? Gender and Race/Ethnicity of Artists, Songwriters & Producers across 600 Popular Songs from 2012-2017|url=https://assets.uscannenberg.org/docs/inclusion-in-the-recording-studio.pdf|journal=|pages=1–31}}</ref><ref>{{Cite news|author=Sisario|first=Ben|date=25 January 2018|title=Gender Diversity in the Music Industry? The Numbers Are Grim|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/01/25/arts/music/music-industry-gender-study-women-artists-producers.html|accessdate=18 May 2018}}</ref> N'egwú oge ochie, ọ bụ ezie na e nwere ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ụmụ <ref>{{Cite web|title=Tugharịa ihuakwukwọ - Wikipedia, Njikotá édémédé nke onyobulạ|url=https://ig.wikipedia.org/wiki/Special:ContentTranslation?from=en&page=Women+in+music&targettitle=%E1%BB%A4m%E1%BB%A5+nwany%E1%BB%8B+na+egwu&title=Special:ContentTranslation&to=ig|work=ig.wikipedia.org|accessdate=2023-03-10|language=ig}}</ref>nwanyị na-ede egwu site n'oge Medieval ruo taa, ụmụ nwanyị na na-ede egwú na-anọchite anya nke ukwuu n'egwú egwú oge ochie a na-emekarị, akwụkwọ akụkọ egwu na encyclopedias egwu; dịka ọmụmaatụ, na Concise Oxford History of Music, Clara Schumann bụ otu n'ime naanị ụmụ nwanyị na'ede egwú a kpọtụrụ aha. [[Usòrò:Navneet-Aditya-Waiba-Live.jpg|thumb|194x194px|'''Navneet Aditya Waiba''' bụ onye na-agụ egwú ọdịnala nke asụsụ Nepali nke India na naanị onye na-ese ihe na ụdị egwu ọdịnala Nepali nke na-abụ abụ ma na-emepụta ezigbo abụ ọdịnala Nepale n'enweghị ịkwa iko ma ọ bụ mmelite ọgbara ọhụrụ na-eji ọtụtụ ngwá egwu ọdịnala na ọdịnala Nebali.]] Ụmụ nwanyị mejupụtara ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ndị na-egwu egwu na egwu oge ochie na pasentị ụmụ nwanyị na ndị na-akụ egwú na-abawanye. Akụkọ 2015 banyere ndị na-eme ihe nkiri na ndị isi ndị egwu Canada, gosipụtara na pasent 84 nke ndị na-egwu egwu na Orchestre Symphonique de Montreal bụ ụmụ nwoke. N'afọ 2012, ụmụ nwanyị ka mejupụtara naanị 6% nke ndị Vienna Philharmonic orchestra kachasị elu. Ụmụ nwanyị anaghị adịkarị ka ndị na-egwu egwu na ụdị egwu a ma ama dị ka rock na heavy metal, ọ bụ ezie na e nweela ụmụ nwanyị dị iche iche na-egwu ngwá egwu na ụmụ nwanyị niile. Ụmụ nwanyị na-anọchite anya nke ọma na ụdị egwu egwu.<ref>{{Cite journal|first=Julian|author=Schaap|title=Grunting Alone? Online Gender Inequality in Extreme Metal Music|journal=IASPM Journal|volume=4|year=2014|doi=10.5429/2079-3871(2014)v4i1.8en}}</ref> Ụmụ nwanyị na-anọchite anya nke ọma na iduzi egwu, nkatọ egwu / akụkọ egwu, mmepụta egwu, na injinia ụda. Ọ bụ ezie na a na-akụda ụmụ nwanyị ume ide egwu na narị afọ nke iri na itoolu, e nwekwara ụmụ nwanyị ole na ole na-agụ egwú, ụmụ nwanyị malitere itinye aka na agụmakwụkwọ egwu "ruo n'ókè nke na ụmụ nwanyị na-achịkwa [ọhịa a] n'oge ọkara ikpeazụ nke narị afọ nke 19 na narị afọ na nke 20".<ref name="parlorsongs.com">{{Cite web|url=http://parlorsongs.com/issues/2002-9/thismonth/feature.php|title=Women Composers in American Popular Song, Page 1|publisher=Parlorsongs.com|date=25 March 1911|accessdate=20 January 2016}}</ref> Dị ka Jessica Duchen, ''onye'' na-ede egwu maka The Independent nke [[London]], si kwuo, ụmụ nwanyị na-agụ egwú na egwu oge ochie "na-ekpe ikpe ugboro ugboro maka ọdịdị ha, karịa nkà ha" ma ha na-eche nrụgide ihu "ịdị ka ihe na-adọrọ mmasị n'elu ikpo okwu na foto".<ref name="music.cbc.ca">{{Cite web|url=http://music.cbc.ca/#!/blogs/2014/3/Classical-musics-shocking-gender-gap|title=CBC Music|publisher=Canadian Broadcasting Corporation|accessdate=7 April 2018}}</ref> Duchen na-ekwu na ọ bụ ezie na "[ebe a] bụ ụmụ nwanyị na-eti egwu na-ajụ igwu egwu na ọdịdị ha... ndị na-eme ya na-enwekarị ihe ịga nke ọma n'ụzọ ihe onwunwe. "<ref name="music.cbc.ca" /> Dị ka onye nchịkọta akụkọ Radio 3 nke UK, Edwina Wolstencroft, si kwuo, ụlọ ọrụ egwu anọwo na-emeghe ka ụmụ nwanyị nwee ọrụ arụmọrụ ma ọ bụ ntụrụndụ, mana ụmụ nwanyị nwere ike ọ gaghị enwe ọkwa ikike, dị ka ịbụ onye nduzi nke ndị egwú, ọrụ a kpọrọ "otu n'ime elu ụlọ iko ikpeazụ na ụlọ ọrụ egwu".<ref name="theguardian.com">{{Cite news|first=Jessica|author=Duchen|url=https://www.theguardian.com/music/2015/feb/28/why-male-domination-of-classical-music-might-end|title=Why the male domination of classical music might be coming to an end|work=The Guardian|date=28 February 2015|accessdate=20 January 2016}}</ref><ref name="motherjones.com">{{Cite web|first=Hannah|author=Levintova|url=https://www.motherjones.com/media/2013/09/women-conductors-gap-charts-marin-alsop-proms|title=Here's Why You Seldom See Women Leading a Symphony|work=Mother Jones|date=n.d.|accessdate=20 January 2016}}</ref> N'egwú a ma ama, ọ bụ ezie na e nwere ọtụtụ ụmụ nwanyị na-agụ egwú na-edekọ egwu, e nwere ụmụ nwanyị ole na ole n'azụ njikwa ọdịyo na-arụ ọrụ dị ka ndị na-emepụta egwu, ndị na-eduzi ma na-elekọta usoro ndekọ.<ref name="ReferenceB">{{Cite journal|author=Ncube|first=Rosina|title=Sounding Off: Why So Few Women In Audio?|url=http://www.soundonsound.com/sos/sep13/articles/sounding-off-0913.htm|journal=Sound on Sound|date=September 2013}}</ref> Otu n'ime ndị na-ese ihe kachasị edere bụ nwanyị, Asha Bhosle, onye na-agụ egwu India nke a maara nke ọma dị ka onye na-abụ abụ na ihe nkiri Hindi.<ref name="indiatoday.intoday.in">{{Cite news|url=http://indiatoday.intoday.in/story/asha-bhosle-enters-guinness-world-records/1/156966.html|title=Singer Asha Bhosle enters Guinness World Records for most single studio recordings|date=21 October 2011|work=India Today|accessdate=12 March 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://indiatoday.intoday.in/story/asha-bhosle-enters-guinness-world-records/1/156966.html "Singer Asha Bhosle enters Guinness World Records for most single studio recordings"]. ''India Today''. 21 October 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 March</span> 2016</span>.</cite></ref> [[Usòrò:Ani_Difranco_Ancienne_Belgique.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|206x206px|Onye na-ede egwu, onye na-agụ egwu na onye na-eji ọtụtụ ngwá egwu egwu bụ Ani DiFranco enweela nnwere onwe nka n'oge ọrụ ya, n'akụkụ ụfọdụ n'ihi na o guzobere akara ndekọ nke ya, Righteous Babe. Ọ ghọwo ihe oyiyi ụmụ nwanyị ma bụrụ onye na-akwado ọtụtụ ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya.]]   Onye na-ede egwu bụ onye na-ede okwu, melodies na chord progressions maka egwu, nke a na-ahụkarị maka ụdị egwu a ma ama dịka pop, rock ma ọ bụ egwu obodo. A pụkwara ịkpọ onye na-ede egwu onye na-agụ egwú, ọ bụ ezie na a na-ejikarị okwu nke ikpeazụ eme ihe maka ndị mmadụ si n'ụdị egwu oge ochie. "Ọ bụ naanị mmadụ ole na ole n'ime ọtụtụ ụmụ nwanyị [ndị na-ede egwu] na America bipụtara egwu ha ma nụ ya na ngwụcha narị afọ nke 19 na mmalite narị afọ nke 20. "<ref name="parlorsongs.com"/> Dị ka Richard A. Reublin na Richard G. Beil si kwuo, "enweghị aha ụmụ nwanyị [ndị na-ede egwu] bụ ihe na-eme ihere na ihe nketa egwu anyị. "<ref name="parlorsongs.com" /> Ụmụ nwanyị "gbalịsi ike ide ma bipụta egwu n'ụwa nwoke nke narị afọ nke 20 Tin Pan Alley. Tupu 1900 na ọbụna mgbe nke ahụ gasịrị, a tụrụ anya na "ụmụ nwanyị ga-eme egwu, ọ bụghị ime egwu".<ref name="parlorsongs.com" /> N'afọ 1880, onye na-enyocha egwu na Chicago bụ George P. Upton dere akwụkwọ Women in Music, ebe o kwuru na "ndị inyom enweghị ikike okike iji mepụta ezigbo egwu" n'ihi "ọdịdị ndụ" nke ụmụ nwanyị.<ref name="parlorsongs.com" /> Ka e mesịrị, a nabatara na ụmụ nwanyị ga-arụ ọrụ na agụmakwụkwọ egwu, ha wee tinye aka na mpaghara a "ruo n'ókè nke na ụmụ nwanyị na-achịkwa agụmakwụkwọ abụ n'oge ọkara ikpeazụ nke narị afọ nke 19 na narị afọ nke 20. "<ref name="parlorsongs.com" /> Dị ka akụkụ nke ọrụ ụmụ nwanyị na agụmakwụkwọ egwu, ụmụ nwanyị dere ukwe na egwu ụmụaka. "Egwuregwu ụwa e bipụtara na America tupu 1825 na-egosi naanị ihe dị ka ọrụ 70 nke ụmụ nwanyị. " N'etiti narị afọ nke 19, ụmụ nwanyị na-ede egwu pụtara, gụnyere Faustina Hasse Hodges, Susan Parkhurst, Augusta Browne na Marion Dix Sullivan. Ka ọ na-erule afọ 1900, e nwere ọtụtụ ụmụ nwanyị na-ede egwu, mana "ọtụtụ ka na-amanye iji pseudonyms ma ọ bụ initials" iji zoo eziokwu ahụ bụ na ha bụ ụmụ nwanyị.<ref name="parlorsongs.com" /> Carrie Jacobs-Bond bụ "nwanyi a ma ama na-ede egwu na ngwụcha afọ 1800 na n'etiti narị afọ nke iri abụọ... [na-eme ka ọ bụrụ] onye edemede egwu nwanyị mbụ na-ere ahịa".<ref name="parlorsongs.com"/> Maude Nugent (1877-1958) dere "Sweet Rosie O'Grady" n'afọ 1896. O dekwara "Down at Rosie Reilly's Flat", "My Irish Daisy" na "Mary From Tipperary".<ref name="parlorsongs.com" /> Charlotte Blake (1885-1979) bụ onye edemede na Whitney Warner Publishing Co., na Detroit, Michigan. Na mbido, ụlọ ọrụ ahụ kpọrọ ya "C. Blake" iji zoo okike ya, mana site na 1906 mgbasa ozi jiri aha ya zuru ezu.<ref name="parlorsongs.com" /> Caro Roma (1866ī 1937) bụ aha nzuzo na-amaghị nwoke ma ọ bụ nwanyị maka Carrie Northly. Ọ bụ "otu n'ime ndị America a ma ama na ndị na-ede egwu nke oge Tin Pan Alley". Abụ ya gụnyere "Can't Yo' Heah Me Calling", "Faded Rose", "The Angelus", "Thinking of Thee" na "Resignation".<ref name="parlorsongs.com" /> Ihe dị ka 95% nke ndị na-ede egwu na ụlọ egwu Britain n'oge mmalite afọ 1900 bụ ụmụ nwoke; Otú ọ dị, ihe dị ka 30% nke ndị na'agụ egwu bụ ụmụ nwanyị.<ref name="ReferenceA">John Mullen. The Show Must Go On! Popular Song in Britain During the First World War. Ashgate Publishing, Ltd., 2015</ref> === Jazz na narị afọ nke 20 === [[Usòrò:Lil_Armstrong_Billboard.jpg|áká_èkpè|thumb|236x236px|Lil Hardin Armstrong (1898-1971) bụ onye na-ede egwu jazz.]] Ọ bụ ezie na ide egwu jazz abụwo ihe ụmụ nwoke na-achịkwa, e nwekwara ụmụ nwanyị na-ede egwu jazz. N'afọ ndị 1930, Ann Ronell dere egwu "Willow Weep for Me" na "Who's Afraid of the Big Bad Wolf?".<ref name="blog.oup.com" /> Irene Higginbotham (1918-1988) dere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ abụ 50, nke a kacha mara ya bụ "Good Morning Heartache".<ref name="blog.oup.com">{{Cite web|url=http://blog.oup.com/2013/03/jazz-women-songwriters-gioia/|title=Ụmụ nwanyị ise na-ede abụ bụ ndị nyere aka ịkpụzi ụda jazz. OUPblog. A na-eji edensibịa a ugboro 5 na ibe a.|work=OUPblog|date=12 Maachị 2013|first=Ted|author=Gioia}}</ref> Dorothy Fields (1905-1974) dere okwu maka ihe karịrị abụ 400, ụfọdụ n'ime ha bụ Duke Ellington. O so Jerome Kern dee "The Way You Look Tonight", nke meriri 1936 Oscar maka Best Song. Ya na Jimmy McHugh dere ọtụtụ ụkpụrụ jazz, dị ka "Exactly Like You", "On the Sunny Side of the Street" na "I Can't Give You Anything but Love".<ref name="blog.oup.com" /> Lil Hardin Armstrong (1898-1971) na-akpọ piano na King Oliver's Creole Jazz Band. E dekọrọ egwu ya "Struttin' na Some Barbecue" ugboro 500. Armstrong dekwara "Doin' the Suzie Q", "Just for a Thrill" na "Bad Boy".<ref name="blog.oup.com" /> Billie Holiday (1915-1959) bụ onye na-agụ egwú nke ya na Arthur Herzog, Jr. dere "God Bless the Child" na "Don't Explain" ma dee egwu blues "Fine and Mellow".<ref name="blog.oup.com" /> Egwú jazz bụ ike na-akwalite iji nyere ụmụ nwanyị aka na nnwere onwe na mmalite narị afọ nke 20. Egwú jazz nyekwara aka kwadebe ụzọ maka ọrụ ndị ọzọ maka ụmụ nwanyị. Mmụba a nke ọrụ nwoke na-achịkwa ruo n'afọ 1920 nyere ohere ka ọtụtụ ụmụ nwanyị nọrọ n'ọrụ nka. N'ihi mmụba a, e mepụtara Showboat, egwu jazz Broadway mbụ. Showboat na-atụle ihe isi ike nke ezinụlọ na Mississippi na njikọta ezinụlọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.rnh.com/show/89/Show-Boat|title=Show Boat|work=rnh.com|accessdate=26 March 2019|archivedate=26 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190326184721/https://www.rnh.com/show/89/Show-Boat}}</ref> Egwú jazz nwere mmetụta n'inyere ụmụ nwanyị aka inweta ọrụ ndị ọzọ, ebe mepere emepe maka ịha nhata mgbe agha gasịrị, na mmekọahụ mepere emebi na mmalite narị afọ nke iri abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.d.umn.edu/cla/faculty/tbacig/studproj/is3099/jazzcult/20sjazz/jazzlib.html|title=jazzlib|work=d.umn.edu|accessdate=20 March 2019}}</ref> Ọtụtụ n'ime ụmụ nwanyị na egwu jazz n'oge ahụ nyere aka imetụta ụdị ahụ na ọtụtụ ụmụ nwanyị na-egwu egwu jazz bụ ndị na-acha. Ihe ndị a nyere aka mee ka ụdị egwu jazz bụrụ ọ bụ taa. [citation needed] Ọtụtụ ụmụ nwanyị nwere mmetụta na egwu jazz site na ịmepụta, ide na ịme egwu jazz. Otu nwanyị nwere mmetụta na egwu jazz bụ Bessie Smith, nke a makwaara dị ka Empress of the Blues. Ọ biri site na 1894 ruo 1937. Ọ bụ onye a ma ama na-eme ihe nkiri rock and roll, na 1989 e nyere Smith Grammy Lifetime Achievement Award.<ref>{{Cite web|url=https://www.rockhall.com/inductees/bessie-smith.|title=Inductee Explorer|work=Rock & Roll Hall of Fame|accessdate=20 March 2019}}</ref> Nwanyị ọzọ mere akụkọ ihe mere eme na ụlọ ọrụ jazz bụ Dolly Jones. Ọ bụ nwanyị mbụ na-afụ opi jazz ka edere.<ref>{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/dolly-jones-mn0001009002/biography|title=Dolly Jones {{!}} Biography & History|publisher=AllMusic|accessdate=20 March 2019}}</ref> Ọtụtụ ụmụ nwanyị anaghị enweta otuto na ụdị a dịka ndị nwoke ibe ha. Ụmụ nwanyị dị ka Sweet Emma Barrett, onye rụrụ ọrụ na Original Tuxedo Orchestra gara njem n'ime obodo na mba ụwa. Otu n'ime egwu egwu Barrett bụ "A Good Man is Hard to Find". Ụmụ nwanyị ndị ọzọ dị ka Billie Pierce, Lovie Austin, Jeanette Kimball, Mary Lou Williams, Alice Coltrane, na Hazel Scott, niile nwere mmetụta na ụdị jazz.<ref>{{Cite web|url=http://projectrevolver.org/features/articles/women-jazz-10-ladies-changed-music-forever/|title=Women in Jazz: 10 Ladies Who Changed Music Forever|author=Alexandra Daoud|date=26 September 2017|work=Project Revolver|accessdate=20 March 2019}}</ref> Ụmụ nwanyị ndị a mere akara ha karịsịa site n'ịbụ ụmụ nwanyị n'ụdị nwoke na-achịkwa. Ọtụtụ n'ime ụmụ nwanyị ndị a a maara nke ọma n'ụwa jazz anaghị ahụ ka ha na-enweta nkwanye ùgwù dị ka ha kwesịrị n'ihi ndị asọmpi nwoke ha. Ọ bụghị naanị na ụmụ nwanyị nwere mmetụta dị ka ndị na-agụ egwu jazz, kamakwa enwere ọtụtụ ndị na-egwu egwu jazz na-enwetaghị otuto ha. Otu nwanyị bụ Ingrid Monson, onye mere ka a mara na mgbe ụmụ nwanyị malitere ịkpọ piano, ha nwetakwara nkwenye ọha na eze na ụlọ ọrụ egwu. A ga-ahụkarị ụmụ nwanyị ka ha na-egwuri egwu n'òtù jazz ụmụ nwanyị niile, mana mgbe ha ga-abanye na "ụwa jazz ọkachamara" ha ga-abụ ihe na-ewu ewu ozugbo.<ref>{{Cite book|date=1 January 2003|title=The NPR curious listener's guide to jazz}}</ref> Otu nwanyị, nke aha ya bụ Valaida Snow ka a makwaara dị ka "eze nwanyị nke opi".<ref name=":0">Saur, Kirsten (20 April 2016). "Swing It Sister: The Influence of Female Jazz Musicians on Music and Society". The Research and Scholarship Symposium.</ref> Nwanyị ọzọ, Nona Gendryx, bụ onye na-agụ egwú jazz nke na-akpọkwa ọtụtụ ngwá egwu ma nweta ohere iso ọtụtụ ndị na-ese egwu Hip Hop dị ka Prince rụọ ọrụ.<ref name=":0" /> E'nwere ọtụtụ ụmụ nwanyị dị otú ahụ nke anyị na-amaghị aha ha.. Ụmụ nwanyị ndị a nwere ihe ịga nke ọma dị ukwuu, mana maka ụfọdụ ọ dị mkpụmkpụ. Ụmụ nwanyị ndị a ghọrọ ndị a ma ama mgbe a kpọrọ ndị ikom n'Agha Ụwa nke Abụọ. Otú ọ dị, ozugbo ndị ikom a lọtara n'ụlọ site na itinye ha n'ọrụ, ndị na-agụ egwú jazz bụ ụmụ nwanyị chere ihe isi ike ihu. A hụrụ nsogbu ndị dị ka iyi egwu mmekọahụ na nkatọ siri ike site n'aka ndị otu ha ndị ọzọ na ndị egwu jazz ibe ha. [citation needed] === Pop n'afọ ndị 1960 === N'ihe nkiri egwu pop nke afọ 1960, "[dị ka ọtụtụ akụkụ nke azụmahịa egwu [n'afọ ndị 1960], ide egwu bụ mpaghara nwoke na-achịkwa. Ọ bụ ezie na e nwere ọtụtụ ụmụ nwanyị na-abụ abụ na redio, a na-ahụ ụmụ nwanyị ... dị ka ndị na-azụ ahịa:.. Ịbụ abụ bụ ihe ntụrụndụ dị mma maka nwa agbọghọ mgbe ụfọdụ, mana ịkpọ ngwá egwu, ide egwu, ma ọ bụ mepụta ndekọ emeghị.<ref name="rebeatmag.com">{{Cite web|first=Erika|author=White|url=http://www.rebeatmag.com/music-history-primer-3-pioneering-female-songwriters-of-the-60s/|title=Music History Primer: 3 Pioneering Female Songwriters of the '60s|work=REBEAT Magazine|date=28 January 2015}}</ref> Ụmụ agbọghọ "anaghị emekọrịta ihe iji hụ onwe ha dị ka ndị na-emepụta [egwú].<ref name="rebeatmag.com" /> Carole King "nwere mmekọrịta na-aga nke ọma na di Gerry Goffin, na-ede egwu dịka "The Loco-Motion," "Will You Love Me Tomorrow", "Up on the Roof" na "Natural Woman". "King bụ nwanyị mbụ natara 2013 Gershwin Prize for Popular Song".<ref name="rebeatmag.com" /> Ellie Greenwich na di ya Jeff Barry dere "Mgbe ahụ ọ na-esusu m ọnụ", "Be My Baby" na "River Deep, Mountain High". Laura Nyro dere "Wedding Bell Blues", "Eli's Coming" na "And When I Die". O kwuru na "Enweghị m mmasị na njedebe nkịtị mgbe ọ na-abịa n'ide egwu m....Enwere m ike iweta echiche ụfọdụ nke ụmụ nwanyị na ederede abụ m. "<ref name="rebeatmag.com" /> N'ime afọ 1960, ma King na Goffin gosipụtara ọdịdị na-agbanwe agbanwe nke egwu America yana mpụta nke usoro ịhụnanya na mmekọahụ ọhụrụ. "Ndị na-agụ egwú nọchitere anya otu n'ime ndị isi nke mgbanwe mmekọahụ na ịhụnanya na ọha mmadụ America", na-emetụta ma na-agbanwe ụkpụrụ mmekọrịta ndị ntorobịa.<ref name="auto2">{{Cite book|title=After Aquarius Dawned: How the Revolutions of the 1960s Became the Popular Culture of the 1970s|author=Kutulas|first=Judy|date=2017|publisher=University of North Carolina Press}}</ref> N'ime ngwụcha afọ 1940 na 1950, ndị na-eto eto malitere ịlụ di na nwunye na ibu ọrụ ndị okenye n'oge ha dị obere.<ref name="auto2" /> Otú ọ dị, Eze mara ụbọchị, alụmdi na nwunye, usoro mmekọahụ aka site n'igosi na mmekọahụ mgbe alụmdi na nwanyị gasịrị na omume omenala nke mkpakọrịta nwoke na nwanyị, abụghị ihe na-adọrọ mmasị. Ọ kwalitere mmekọrịta dị n'etiti ndị mmadụ ma gosipụta omume nke ndị nwoke na nwanyị "na-aghọ ndị enyi" na abụ ya You've Got a Friend.<ref name="auto2" /> [[Usòrò:Lotti_Golden,_Lower_East_Side_c.1968.jpg|alt=Lotti Golden, Lower East Side c.1968 text|áká_èkpè|thumb|245x245px|Lotti Golden, Lower East Akụkụ c. 1968]] === Afọ 1960: Ọganiru ọhụrụ nke ụmụ nwanyị na-agụ egwú ma na-ede egwú === Ka ọ na-erule ngwụsị afọ 1960, ebili mmiri ọhụrụ nke ndị nwanyị na-abụ abụ-ndị na-ede abụ kwụsịrị site na mmachi nke pop, na-ede abụ nke onwe karịa n'ụdị nkwupụta nke ndị na-ede uri dị ka Anne Sexton na Sylvia Plath. E gosipụtara ndị na-ese ihe na-eduzi mmegharị a na Newsweek, Julaị 1969, "The Girls: Letting Go": "Ihe na-emekarị ha - nye Joni Mitchell na Lotti Golden, nye Laura Nyro, Melanie, Janis Ian na Elyse Weinberg. abụ ahaziri onwe ha na-ede, dị ka njem nlegharị anya nke nchọpụta onwe onye." Mgbe ha na-emepụta ihe ọhụrụ, ụmụ nwanyị ndị a cherekwa ọtụtụ mgba dị ka ịkpa oke ihu. N'ụwa nke ndị nwoke na-ebi akwụkwọ, ndị inyom na-ede abụ dị ka Joni Mitchell chọrọ ka a hụ ya n'èzí agbụrụ na okike, na n'ime ụdị nka dị ọcha. N'ajụjụ ọnụ 1994 ya na Alice Echol, Joni Mitchell jụrụ ịlụ nwanyị mana kwupụta oke iwe ya megide ịkpa oke, mwepu dabere na mmekọahụ, na inwe mmekọahụ na-enweghị isi. Echol na-etinye "ahụ erughị ala nke Mitchell na akara nwanyị n'ime ọnọdụ nka ya". Ụmụ nwanyị ndị na-ede abụ na-achọ ka a na-ahụ ha dị ka ezigbo ndị egwu egwu na-enweghị ikepụrụ nkà ha n'ihi okike ha. Ọzọkwa, Grace Slick bụ onye bụbu ihe nlereanya, bụ onye ama ama na akụkọ ihe mere eme nke akụkọ ihe mere eme nke akụkọ ihe mere eme nke San Francisco na-eto eto na egwu psychedelic na etiti 1960. Okwu – ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọgwụ ọjọọ, ndakpọ olileanya, ikewapụ nke ndị na-eme njem, na ndụ obodo mepere emepe.Native New Yorker, Lotti Golden, na ya Atlantic mpụta mbụ album Motor-Cycle, kọọ akụkọ ndụ ya na NYC's East Village na ngwụcha 60s counterculture, nleta. isiokwu ndị dị ka njirimara nwoke na nwanyị (The Space Queens-Silky is Sad) na ịṅụ ọgwụ ike gabigara ókè (Gonna Fay's) Ụmụ nwanyị ndị dị n'akwụkwọ akụkọ Newsweek 1969 webatara ọgbọ ọhụrụ nke onye na-agụ egwú na-agụ egwú, na-agwa ọgbọ ndị inyom na-agụ egwú na-ede egwú. === Egwuregwu egwú === N'ihe nkiri egwu egwu, "ndị na-ede egwú nwanyị na-adịkarị ụkọ na ụlọ ọrụ nke ụmụ nwoke na-achịkwa na njedebe okike. A na-emepụtakarị ọrụ nke ndị na-ede egwú na-arụ ọrụ, ọ bụkwa nanị [na 2015] ka otu nwoke na-ede akwụkwọ na-ede akụkọ ihe mere eme site n'inweta Tony. Award maka akara kacha mma." Na 2015, maka oge mbụ, otu nwanyị na-ede akwụkwọ Lisa Kron (Best Book) na Jeanine Tesori na Kron (Best Original Score) meriri Tony Award maka Best Score for Fun Home, ọ bụ ezie na ọrụ nke nwoke na-ede egwú na-anọgide na-abụ. emepụtara ọtụtụ mgbe. Na 2013, Cyndi Lauper bụ "onye na-ede egwú mbụ nke nwanyị meriri [Tony for] Best Score na-enweghị onye na-emekọ ihe ọnụ" maka ide egwu na egwu maka Kinky Boots. Ndị na-ede abụ nwanyị na ụlọ ihe nkiri egwu gụnyere onye na-agụ egwú na onye na-eme ihe nkiri Lauren Pritchard, onye dere Songbird; Zoe Sarnak, onye dere A Lasting Impression na The Years Between; na Katie Thompson, onye ga-achọ "ịhụ ụmụ nwanyị agwa ... ndị dị mgbagwoju anya na ndị siri ike na ndị na-adịghị ike." Thompson kwuru na na ụlọ ọrụ ihe nkiri egwu, "mgbe ị na-alụ ọgụ maka ihe dị ka nwanyị, karịsịa ihe nka .. a na-ahụta gị dị ka anụ ọhịa ma ọ bụ na a na-ahụta gị [dị ka] 'mmetụta uche<nowiki>''</nowiki>, akara nke na-enyere ndị ọzọ aka. ịchụpụ gị. Enweghị ahaghị nhata nwoke na nwanyị na ụlọ ihe nkiri egwu dị n'ime narị afọ nke iri abụọ na mbụ ebe ụmụ nwanyị bụ naanị 3% nke ndị na-egwu egwu ikuku yana 12% nke ndị na-agụ egwu egwu. N'agbanyeghị m'kparị na enweghị ụmụ nwanyị na ụlọ ihe nkiri egwu, ihe karịrị ụmụ nwanyị iri ise enwetala amara nka nka nke mba ụwa maka ịdepụta akara egwu zuru oke na ụlọ ihe nkiri Broadway na elu-Broadway. [[Usòrò:Abbey_Lincoln_in_1966.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|260x260px|Abbey Lincoln (1930 2010), bụ onye America na-agụ egwú jazz, onye na-ede egwu, na onye na-eme ihe nkiri, onye dere ma mee ihe nke ya. Ọ bụ onye na-akwado ikike obodo n'afọ ndị 1960.<ref name="InstituteofJazz-Rutgers-Papers-2012">{{Cite web|author=Griffen|first=Anders|title=The Abbey Lincoln Collection, 1949–2008 (MC 101)|url=http://newarkwww.rutgers.edu/IJS/collections/lincolnb.html|work=[[Institute of Jazz Studies]], [[Rutgers University]] Libraries|accessdate=30 May 2015|date=December 2012}}</ref><ref name="NYT">{{Cite news|author=Chinen|first=Nate|title=Abbey Lincoln, Jazz Singer and writer, Dies at 80|url=https://www.nytimes.com/2010/08/15/arts/music/15lincoln.html|accessdate=14 August 2010|work=The New York Times|date=14 August 2010}}</ref>]] === Ụmụ nwanyị ojii === Dị ka LaShonda Katrice Barnett, onye nkuzi kọleji na mahadum na onye dere akwụkwọ gbasara ụmụ nwanyị ojii na-ede egwu, si kwuo, n'ime "ihe karịrị ndị otu 380 nke Songwriters Hall of Fame, naanị abụọ bụ ụmụ nwanyị ojii (Sylvia Moy na Valerie Simpson). === Ndị na-ede abụ === A na-edepụta ndị na-ede egwu na Rolling Stone's 100 Greatest Songwriters of All Time. Ọtụtụ n'ime ndị a bụ ndị na-agụ egwú na ndị na-ede egwú bụ ndị a ma ama maka abụ ha na / ma ọ bụ nkà ha na-arụ ọrụ, mana edepụtara ha ebe a maka ihe ha rụzuru n'ide egwú:<ref>{{Cite web|url=https://www.axs.com/taylor-swift-makes-her-mark-on-rolling-stone-s-100-greatest-songwriter-63965|title=Taylor Swift makes her mark on Rolling Stone's 100 Greatest Songwriters list|first=Lori|author=Melton|publisher=[[AXS (company)|AXS]]|date=August 18, 2015|accessdate=June 8, 2018}}</ref> * Carole Eze * Joni Mitchell * Dolly Parton * Stevie Nicks * [[Madonna]] * Chrissie Hynde * Loretta Lynn * Lucinda Williams * [[Björk]] * Taylor Swift * Patti Smith == Ndị na-ede egwú n'Ebe Ọdịda Anyanwụ == [[Usòrò:Julius_Giere_-_Clara_Wieck_im_Alter_von_15_Jahren_(Lithographie_1835).jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|257x257px|Onye na-ede egwú na narị afọ nke iri na itoolu Clara Schumann]] Onye America na-ahụ maka egwu bụ Marcia Citron ajụọla "[w]hy bụ egwu ụmụ nwanyị dere nke na-adịghị mma na ọkọlọtọ 'nke oge ochie'?"<ref name="Citron, Marcia J 1993">Citron, Marcia J. Gender and the Musical Canon. CUP Archive, 1993.</ref> Citron "na-enyocha omume na àgwà ndị dugara n'iwepụ ụmụ nwanyị na-ede egwu na 'canon' nke ọrụ egwu a na-eme. " Ọ na-ekwu na n'afọ 1800, ndị inyom na-ede egwu na-edekarị egwu nka maka ịrụ ọrụ na obere recitals karịa symphonies e bu n'obi maka ịrụ ọrụ ya na ndị egwú n'ime nnukwu ụlọ nzukọ, ebe a na-ahụ ọrụ ndị ikpeazụ dị ka ụdị kachasị mkpa maka ndị na-ede egwú; ebe ọ bụ na ndị inyom ndị na-agụ egwú edeghị ọtụtụ symphoni, a na-ewere ha dị ka ndị a na-amaghị ama dị ka ndị na-ede egwú.<ref name="Citron, Marcia J 1993" /> Dị ka Abbey Philips si kwuo, "ndị inyom na-egwu egwu enweela oge siri ike ịbanye na inweta otuto kwesịrị ekwesị". N'ime oge ochie, ọtụtụ n'ime egwu nka ka e kere maka ebumnuche okpukpe (okpukpe) na n'ihi echiche banyere ọrụ ụmụ nwanyị nke ndị isi okpukpe na-enwe, ụmụ nwanyị ole na ole dere ụdị egwu a, onye nọn Hildegard von Bingen bụ n'etiti ndị ọzọ. Ọtụtụ akwụkwọ ọgụgụ mahadum na akụkọ ihe mere eme nke egwu na-atụle ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nanị ọrụ ndị nwoke na-agụ egwú. N'otu aka ahụ, ọrụ ole na ole nke ụmụ nwanyị ndị na-ede egwú bụ akụkụ nke usoro egwu oge gboo. Na Concise Oxford History of Music, Clara Schumann bụ otu n'ime ụmụ nwanyị na-ede egwú a kpọtụrụ aha. Philips na-ekwu na "[d] n'ime narị afọ nke 20, ụmụ nwanyị ndị na-edepụta / na-egwu egwu enwetachaghị nlebara anya karịa ndị nwoke ibe ha". === Oge Oge Ụwa Na-emepechabeghị Anya === Hildegard von Bingen (1098 na 1179) bụ onye German Benedictine abbess, onye na-ede egwu, onye edemede, onye ọkà ihe ọmụma, na onye ọhụụ.<ref name="Bennett, Judith M 2001">Bennett, Judith M. and Hollister, Warren C. ''Medieval Europe: A Short History'' (New York: McGraw-Hill, 2001), p. 317.</ref> Otu n'ime ọrụ ya dị ka onye na-ede egwu, ''Ordo Virtutum'', bụ ihe atụ mbụ nke ihe nkiri liturgical na egwuregwu omume ọma mbụ. Ụfọdụ ndị edemede ekwuola na ọ bụ ebe dị anya maka opera na mpempe akwụkwọ a, ọ bụ ezie na enweghị ihe akaebe ọ bụla.<ref>{{Cite web|url=http://www.m-w.com/dictionary|title=Dictionary by Merriam-Webster: America's most-trusted online dictionary}}</ref><ref>[http://www.medieval.org/emfaq/misc/opera.html alt Opera, see Florentine Camerata in the province of Milan, Italy].</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.kitbraz.com/gen/rev/1998nytmirapaulHild.html|title=1998 New York Times art-at-large Matt Mirapaul Hildegurls feature|work=kitbraz.com|accessdate=2023-03-10|archivedate=2016-06-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160612233614/http://www.kitbraz.com/gen/rev/1998nytmirapaulHild.html}}</ref> Egwú iri isii na itoolu, nke ọ bụla nwere ederede uri nke ya, ka dị. Nke a bụ otu n'ime repertoires kachasị n'etiti ndị na-ede egwu oge ochie. Hildegard dere ọtụtụ abụ liturgical nke a chịkọtara n'ime okirikiri a na-akpọ ''Symphonia armoniae celestium revelationum''. A na-etinye abụ ndị sitere na Symphonia na ederede nke Hildegard ma malite na antiphons, hymns, na usoro, na responsories.<ref>Maddocks, Fiona. ''Hildegard of Bingen: The Woman of Her Age'' (New York: Doubleday, 2001), p. 194.</ref> A na-akọwa egwu ya dị ka monophonic, na-eji ụda olu na-arị elu nke na-ebugharị ókèala nke abụ ọdịnala Gregorian. === Oge Renaissance === Maddalena Casulana (1544-1590) bụ onye Itali na-ede egwu, onye na-agụ egwú na onye na-abụ abụ.<ref>Alternative names: Madalena Casulana di Mezarii, Madalena Casula.</ref> Ọrụ mbụ ya malitere na 1566: madrigals anọ na nchịkọta, ''Il Desiderio'', nke o mepụtara na Florence. Afọ abụọ ka e mesịrị, o bipụtara na Venice akwụkwọ mbụ ya nke madrigals maka olu anọ, ''Il primo libro di madrigali'', nke bụ nke mbụ e bipụtara, bipụtara ọrụ nke nwanyị na akụkọ ihe mere eme nke egwu ọdịda anyanwụ. Ọ nọ nso Isabella de 'Medici ma nyefee ụfọdụ egwu ya. N'afọ 1570, 1583 na 1586 o bipụtara akwụkwọ ndị ọzọ nke madrigals. N'ime nraranye ya n'akwụkwọ mbụ ya nke madrigals, ọ na-egosi mmetụta ya banyere ịbụ nwanyị na-ede egwu n'oge nke a dị ụkọ: "[Achọrọ m] igosi ụwa, dịka m nwere ike na ọrụ egwu a, njehie efu nke ụmụ nwoke na naanị ha nwere onyinye nke ọgụgụ isi na nka, nakwa na anaghị enye ụmụ nwanyị onyinye dị otú ahụ. " Ụdị ya bụ contrapuntal na chromatic na ahịrị abụ ya bụ singable ma na-elebara ederede anya. Ndị ọzọ na-ede egwu n'oge ahụ, dị ka Philippe de Monte, chere echiche nke ọma banyere ya. Caterina Assandra (1590-1618) bụ onye Itali na-ede egwu na onye nọn Benedictine. Ọ ghọrọ onye a ma ama dị ka onye na-akpọ ụbọ akwara ma bipụta ọrụ dị iche iche.<ref>''Women Composers: Music Through the Ages.''</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.earlywomenmasters.net/midi/mid/assand2.mid|title=Archived copy|accessdate=19 October 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303165459/http://www.earlywomenmasters.net/midi/mid/assand2.mid|archivedate=3 March 2016}}</ref> Assandra dere ọtụtụ motets na organ pieces. Ọ gụrụ counterpoint na Benedetto Re, otu n'ime ndị nkuzi na Pavia Cathedral. O dere nchịkọta nke motets n'ụdị concertato ọhụrụ na Milan na 1609, otu olu asatọ Salve Regina na 1611, na motet, Audite verbum Dominum, maka olu anọ na 1618. O dere egwu ọdịnala na ọrụ ọhụrụ ndị ọzọ. Otu n'ime ndị nke ikpeazụ bụ ''Duo seraphim''. Motet ya ''O Salutaris hodie'', nke gụnyere na ''Motetti'' op. 2, bụ otu n'ime ihe ndị mbụ gụnyere violone, ngwá egwu nwere eriri. === Oge Baroque === [[Usòrò:Orazio_Gentileschi_-_Il_suonatore_di_liuto_(National_Gallery_of_Art).jpg|áká_èkpè|thumb|236x236px|Onye n'eti lute nke Orazio Gentileschi, nke a na-eche na ọ bụ onyinyo Francesca Caccini]] Francesca Caccini (15871641) bụ onye Itali na-ede egwu, na-agụ egwu, onye na-ede uri, na onye nkuzi egwu. Henry toro abụ ya maka agbamakwụkwọ Henry nke anọ nke [[France]] na Maria de Medici na 1600, onye kpọrọ ya "onye na-agụ egwú kachasị mma na France niile". Ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ikpe Medici dị ka onye nkuzi, onye na-agụ egwú, onye na'azụ ndị na-eme ihe nkiri na onye na-ede egwú nke ụlọ na nke ihe nkiri ruo 1627. Ka ọ na-erule afọ 1614, ọ bụ onye na-agụ egwú a na-akwụ ụgwọ kachasị elu n'ụlọ ikpe ahụ, n'ihi na nkà egwu ya gosipụtara echiche nke ịdị mma nwanyị nke onye na-achị Tuscany, Granduchess Christina nke Lorraine. E dere ọtụtụ n'ime egwu ya maka ịrụ ọrụ na comedies. N'afọ 1618 o bipụtara nchịkọta nke egwu iri atọ na isii na soprano / bass duets. N'afọ 1625, o dere "comedy-ballet" nke nkeji iri asaa na ise. N'ozuzu, o dere ọrụ iri na isii. Ọ bụ onye na-ahụ maka ihe ijuanya dị egwu: na egwu ya ọ bụ mgbanwe nkwekọrịta, karịa counterpoint, nke kachasị ike na-ekwurịta mmetụta mmetụta uche. Barbara Strozzi (16191677) bụ onye na-ede egwu na onye na-agụ egwu Baroque nke Ịtali. Dị ka nwatakịrị, e gosipụtara nnukwu nkà olu ya n'ihu ndị na-ege ntị. O nwekwara onyinye n'ihe osise, nna ya mekwara ndokwa ka ya na onye na-ede egwu Francesco Cavalli mụọ. A na-ekwu na Strozzi bụ "onye na-ede egwu kachasị mma nke a na-ebipụta na Venice n'etiti narị afọ".<ref name="Glixon">{{Cite journal|author=Glixon|first=Beth L.|title=More on the life and death of Barbara Strozzi|journal=The Musical Quarterly|year=1999|volume=83|issue=1|pages=134–141|doi=10.1093/mq/83.1.134}}</ref> Ihe ọ na-emepụta bụkwa ihe pụrụ iche n'ihi na ọ nwere naanị egwu olu, ma e wezụga otu mpịakọta nke abụ dị nsọ.<ref>{{Cite book|author=Heller|first=Wendy|year=2006|chapter=Usurping the place of the muses: Barbara Strozzi and the female composer in seventeenth-century Italy|title=The World of Baroque Music: New Perspectives|editor=Stauffer|location=Bloomington|publisher=Indiana University Press|pages=145–168|isbn=978-025334798-5}}</ref> A maara ya nke ọma maka ikike uri ya yana nkà ide ihe. Okwu ya na-abụkarị abụ ma na-ekwu nke ọma.<ref name="Glixon" /> E dere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụzọ atọ n'ụzọ anọ nke ọrụ ya maka soprano, mana o bipụtakwara ọrụ maka olu ndị ọzọ.<ref>{{Cite journal|author=Kendrick|first=Robert|year=2002|title=Intent and intertextuality in Barbara Strozzi's sacred music|journal=Recercare|volume=14|pages=65–98}}</ref> Ihe ndị o dere gbanyesiri mkpọrọgwụ ike na omenala seconda pratica. Egwú Strozzi na-echetara mmụọ nke Cavalli, onye nketa nke Monteverdi. Otú ọ dị, ụdị ya bụ nke na-abụ abụ, ma na-adabere na ụda olu.<ref>{{Cite book|author=Rosand|first=Ellen|authorlink=Ellen Rosand|year=1986|chapter=The voice of Barbara Strozzi|title=Women Making Music: The Western Art Tradition, 1150–1950|editor=Bowers|location=Urbana, Illinois|publisher=University of Illinois Press|isbn=978-025201204-4}}</ref> Nna ya Giulio dere ọtụtụ n'ime ihe odide maka ihe odide mbụ ya. Ndị ọrụ ibe nna ya dere ihe odide ndị ọzọ, maka ọtụtụ ihe o dere, ọ nwere ike ide ihe odide nke ya. Élisabeth Jacquet de La Guerre (16651729) bụ onye France na-ede egwu, onye na-eti egwu na onye na-akpọ ụbọ akwara. A mụrụ ya n'ezinụlọ ndị na-agụ egwú na ndị na-emepụta ngwá egwú. Nwatakịrị mara mma, ọ rụrụ ọrụ na ụbọ akwara n'ihu Eze Louis nke iri na anọ. Ọ ghọrọ onye na-agụ egwú na Royal Court ma kụzie, dee, ma nye kọntaktị n'ụlọ na Paris dum, na nnukwu otuto. Ọ bụ otu n'ime ụmụ nwanyị ole na ole a ma ama na-ede egwu n'oge ya, n'adịghị ka ọtụtụ ndị ọgbọ ya, o dere n'ụdị dịgasị iche iche.<ref>Mary Cyr. "Elisabeth Jacquet de La Guerre: Myth or Marvel? Seeking the Composer's Individuality." The Musical Times. Vol. 149, No. 1905 (Winter, 2008), pp. 79–87.</ref> Titon du Tillet kwetara na ọ nwere nkà na ihe ọ rụzuru, onye nyere ya ọnọdụ n'Ugwu Parnassus ya mgbe ọ dị naanị afọ 26, n'akụkụ Lalande na Marais na kpọmkwem n'okpuru Lully. Ọrụ ya gụnyere ballet, opera (Céphale et Procris), sonatas atọ, ụbọ akwara, ''Sonates'' pour le viollon et pour le clavecin na ọrụ olu dị ka ''Cantates'' françoises sur des sujets tirez de l'Ecriture. === Oge ochie === [[Usòrò:Elisabeth_Olin_-_SBH.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|205x205px|Onye na-agụ egwu opera na onye na-ede egwu na Sweden bụ Elisabeth Olin n'afọ 1780]] <ref>{{Cite web|title=Tugharịa ihuakwukwọ - Wikipedia, Njikotá édémédé nke onye'bulạ|url=https://ig.wikipedia.org/wiki/Special:ContentTranslation?from=en&page=Women+in+music&targettitle=%E1%BB%A4m%E1%BB%A5+nwany%E1%BB%8B+na+egwu&title=Special:ContentTranslation&to=ig|work=ig.wikipedia.org|accessdate=2023-03-10|language=ig}}</ref>Harriett Abrams (1758 Xi1821) bụ onye Bekee na-ede egwu na soprano. Dị ka onye na-agụ egwu, e toro ya maka arụmọrụ ya nke George Frideric Handel. Ọ gụrụ egwu, echiche egwu, na ihe osise na onye na-ede egwu Thomas Arne tupu ya emee opera mbụ ya na 1775 na Theatre Royal, Drury Lane na London. Abrams ghọrọ onye isi na-abụ abụ na kọntaktị na-ewu ewu na London na ememme mpaghara, na-apụta mgbe niile site na 1780 ruo 1790. Abrams dere ọtụtụ egwu, abụọ n'ime ha, "The Orphan's Prayer" na "Crazy Jane", ghọrọ ndị a ma ama. O bipụtara usoro abụọ nke Italian na English canzonets, nchịkọta nke egwu Scottish na glees kwekọrọ maka olu abụọ na atọ, na ihe karịrị abụ iri na abụọ, ọkachasị ballads mmetụta uche. Harriett raara nchịkọta abụ ndị e bipụtara na 1803 nye Queen Charlotte. Maria Teresa Agnesi (17201795) bụ onye Itali na-ede egwu. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye a ma ama maka ihe ndị o dere, ọ bụkwa onye na-akpọ ụbọ akwara na onye na-agụ egwú. E dere ọtụtụ n'ime ihe ndị ọ na-ede maka keyboard, olu, ma ọ bụ ha abụọ. Ọrụ ya mere ka ọ nwee ike site na Austrian Lombardy, nke na-aga n'ihu ma na-enwu gbaa na ikike ụmụ nwanyị. Onye na-akwado ya bụ Maria Theresia, eze nwanyị Rom dị nsọ na onye na-achị Lombardy, na Maria Antonia Walpurgis, onye na-ede egwu nwere onyinye na onye oge ya. Ọrụ mbụ ya dị mfe ma dị ọcha, ebe ọrụ ya ndị ọzọ dị mma, dị mgbagwoju anya, na melodramatic. O dere ihe nkiri, gụnyere ihe nkiri dike na ụdị ihe nkiri siri ike. O dekwara arias, concerto na sonatas maka keyboard, obere ìgwè na olu. Princess Anna Amalia (17231787) bụ onye Prussian na-ede egwu na onye na-ahụ maka egwu. Ọ mụtara ịkpọ ụbọ akwara, ọjà, na violin mgbe ọ bụ nwa agbọghọ. Ọ ghọrọ Abbess nke Quedlinburg na 1755.<ref name="huberty">{{Cite book|title=L'Allemagne Dynastique, Tome V – Hohenzollern-Waldeck|publisher=Laballery|author=Huberty, Michel|year=1989|location=France|pages=162, 172|isbn=978-2-901138-05-1}}</ref> Ọ nọrọ ọtụtụ oge ya na Berlin, ebe o tinyere onwe ya n'egwú, wee ghọọ onye na-akwado egwu na onye na-ede egwu. Dị ka onye na-ede egwu, ọ nwetara aha ọma ma bụrụ onye a maara nke ọma maka obere ọrụ ụlọ ya, nke gụnyere trios, marches, cantatas, abụ na fugues. N'afọ 1758, ọ mụrụ usoro egwu na nhazi ya na Johann Philipp Kirnberger, nwa akwụkwọ nke [[Johann Sebastian Bach]]. O dere egwu ụlọ dị ka sonatas flute. Ọzọkwa, o setịpụrụ ederede nke Ramler's Passion cantata ''Der Tod Jesu'' ("Ọnwụ Jizọs") na egwu. Ọ bụkwa onye na-anakọta egwu, na-echekwa ihe karịrị 600 mpịakọta nke ọrụ Johann Sebastian Bach, George Frideric Handel, Georg Philipp Telemann, Karl Heinrich Graun na Carl Philipp Emanuel Bach, n'etiti ndị ọzọ. Ọrụ ọgwụgwọ ya bụ onyinye dị mkpa na ọdịbendị ọdịda anyanwụ. [[Usòrò:Antoine_Pesne_hofdame_;_Prinzessin_Amalia_von_Preussen_als_Amazone.jpg|thumb|Princess Anna Amalia (17231787) bụ onye Prussian na-ede egwu na onye na-ahụ maka ihe ngosi nke a maara maka ọrụ ụlọ ya, nke gụnyere trios, marches, cantatas, abụ na fugues.]] Elisabeth Olin (1740-1828) bụ onye na-agụ egwu opera na onye na-ede egwu na Sweden. Ọ malitere dị ka Alfhild na ''Syrinx'' nke a na-akpọ Opera comique mbụ nke Sweden, na ''Bollhuset'' na 1747. Ọ ghọrọ onye a ma ama na-agụ egwú na kọntaktị ọha na eze na ''Riddarhuset'' na [[Stockholm]], ma bipụta egwu nke ya; ọ bụ otu n'ime ndị na-ede egwu Sweden dere otu egwu ọ bụla maka nchịkọta ''Gustaviade''. N'ime ihe na-eme n'ụzọ na-adịghị mma ('Gustaviade. A heroic poem of twelve songs') from 1768; ebe o dere ihe osise nke asatọ.<ref>Anna Ivarsdotter Johnsson och Leif Jonsson: Musiken i Sverige. Frihetstiden och Gustaviansk tid 1720–1810 (Music in Sweden. The age of Liberty and the Gustavian age 1720–1810) (Swedish), page 373</ref> N'oge emere ihe ngosi na ntọala nke Royal Swedish Opera na 18 Jenụwarị 1773, ọ bụrụ ọrụ nke Chi nwanyị Oké Osimiri Thetis na opera Francesco Uttini Thetis och Pélée . Ọ nọgidere bụrụ onye isi nke Swedish opera ruo afọ iri. N'afọ 1773, ọ ghọrọ nwanyị mbụ e nyere aha ''Hovsångare'', na 1782, a nabatara ya dị ka nwanyị mbụ so na Royal Swedish Academy of Music.<ref>Anna Ivarsdotter Johnsson och Leif Jonsson: Musiken i Sverige. Frihetstiden och Gustaviansk tid 1720–1810 (Music in Sweden. The age of Liberty and the Gustavian age 1720–1810) (Swedish)</ref> [[Usòrò:Henriette_Beaumesnil.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|270x270px|Onye France na-ede egwu na onye na-agụ egwu opera Henriette Adélaïde Villard de Beaumesnil]] <ref>{{Cite web|title=Tugharịa ihuakwukwọ - Wikipedia, Njikotá édémédé nke onye'obula|url=https://ig.wikipedia.org/wiki/Special:ContentTranslation?from=en&page=Women+in+music&targettitle=%E1%BB%A4m%E1%BB%A5+nwany%E1%BB%8B+na+egwu&title=Special:ContentTranslation&to=ig|work=ig.wikipedia.org|accessdate=2023-03-10|language=ig}}</ref>Henriette Adélaïde Villard de Beaumesnil (1748[[1813) bụ onye France na-ede egwu na onye na-agụ egwu opera. Ọ malitere ịrụ ọrụ na obere ọrụ na-atọ ọchị site na mgbe ọ dị afọ asaa wee malite dị ka onye na-eme ihe nkiri na Paris Opera na 1766.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=IvoQQU1QL_QC&q=Henriette+Ad%C3%A9la%C3%AFde+Villard+Beaumesnil&pg=PA54|title=The Norton/Grove dictionary of women composers|first=Julie Anne|author=Sadie|year=1994|accessdate=13 October 2010|isbn=9780393034875}}</ref> Ọ bụ nwanyị nke abụọ nwere ihe egwu a na-eme na Paris Opéra.<ref>{{Cite web|url=http://www.dolmetsch.com/cdefsv.htm|accessdate=13 October 2010|title=Composers biography:V – Vz}}</ref> N'oge gara aga, Paris Opera emeela ihe nkiri Céphale et Procris nke Élisabeth Jacquet de La Guerre, na 1694. ''Anacréon'', opera mbụ ya, nwetara ihe ngosi onwe onye na ebe obibi nke Count of Provence na 1781. N'afọ 1784, e mere ihe nkiri ya bụ ''Tibulle'' et Délie na Paris Opera . N'afọ 1792, e mere ihe nkiri opera comique ya abụọ, Plaire, c'est commander na Théâtre Montansier. Anna Bon (17391767?) bụ onye Itali na-ede egwu na onye na-eme ihe nkiri. Ọ gara Ospedale della Pietà na Venice, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na maestra di viola, Candida della Pièta.<ref name="Berdes">Jane L. Berdes, "Anna Bon," Norton/Grove Dictionary of Women Composers (New York: Norton, 1995).</ref> O nwere ọkwa ọhụrụ nke 'chamber music virtuosa' n'ụlọ ikpe nke Margrave Friedrich nke Brandenburg Kulmbach. Ọ raara sonatas flauta isii ya, nke e bipụtara na Nürnberg na 1756, nye Friedrich.<ref name="Berdes" /> N'afọ 1762, ọ kwagara n'ụlọ ikpe Esterházy na Eisenstadt, ebe ọ nọrọ ruo 1765. Ọ raara usoro e bipụtara nke sonatas ụbọ akwara isii, op. 2 (1757), nye Ernestina Augusta Sophia, Princess of Saxe-Weimar, na usoro nke divertimenti isii (trio sonatas), op. 3 (1759), nye Charles Theodore, Elector of Bavaria.<ref>More extensive biography is found in Barbara Garvey Jackson's introduction to her edition of the op. 2 sonatas (Fayetteville, AR: ClarNan Editions, 1989).</ref> O dekwara divertimenti isii maka ọjà abụọ na basso continuo; otu aria, "Astra coeli", maka soprano, violin abụọ, viola, na basso continu; otu onyinye, "Ardete amore", maka ndị na-agụ egwú, ngwá egwú na basso continua; otu motet, "Eia in preces et veloces", maka alto, violin 2, viola, na bass continuo na opera. Jane Mary Guest (1762 Xi 1846) bụ onye England na-ede egwu na onye na-akpọ piano. Nwa akwụkwọ nke Johann Christian Bach, na mbụ na-ede egwu n'ụdị galante, o dere sonatas keyboard, ọrụ keyboard ndị ọzọ na ọrụ olu na keyboard. Ọ bụ onye nkuzi piano nke Princess Amelia na Princess Charlotte nke Wales. Ọ rụrụ ọrụ na London site na 1779, na-enye ndenye aha kọntaktị n'ebe ahụ na 1783/84.<ref name="Guest" /> A maara ya maka ụdị egwu ya.<ref name="Guest" /> N'oge a, o bipụtara Six Sonatas, Op. 1, nke nwetara ndenye aha dị ukwuu, gụnyere site n'aka ndị eze, nke e bipụtara na Paris na 1784 na Berlin na 1785.<ref name="Pandora">{{Cite book|author=Fuller|first=Sophie|title=Pandora Guide to Women Composers|publisher=Pandora|location=London|year=1994|pages=[https://archive.org/details/pandoraguidetowo00full/page/143 143–144]|isbn=978-0-04-440897-0|url=https://archive.org/details/pandoraguidetowo00full/page/143}}</ref><ref name="ODNB" /> Na mgbakwunye na sonatas keyboard ya, o dekwara ihe ndị ọzọ keyboard, dị ka Introduction na March site na Rossini's ''Ricciardo'' e Zoraide (1820) na ọtụtụ egwu na keyboard. <ref>{{Cite web|title=Tugharịa ihuakwukwọ - Wikipedia, Njikotá édémédé nke onyobulạ|url=https://ig.wikipedia.org/wiki/Special:ContentTranslation?from=en&page=Women+in+music&targettitle=%E1%BB%A4m%E1%BB%A5+nwany%E1%BB%8B+na+egwu&title=Special:ContentTranslation&to=ig|work=ig.wikipedia.org|accessdate=2023-03-10|language=ig}}</ref>Marianne von Martínez (1744-1812) bụ onye Austria na-ede egwu, na-agụ egwu na onye na-akpọ piano. Metastasio chọpụtara nkà ya n'oge ọ dị obere wee bịa lekọta agụmakwụkwọ egwu ya, nke gụnyere nkuzi keyboard site na Haydn, nkuzi ịbụ abụ na Porpora na nkuzi ide egwu na Johann Adolph Hasse na onye na-ede egwu n'ụlọ ikpe Imperial Giuseppe Bonno. Ọ bụ onye na-asụ asụsụ Italian na German ma mara French na Bekee.<ref>Godt, 541</ref> Dị ka nwatakịrị, ọ na-egwuri egwu maka ụlọ ikpe Imperial, ebe ọ "na-adọta uche ya na olu ya mara mma na ịpị keyboard ya". Ka ọ na-etolite, a na-arịọkarị ya ka ọ rụọ ọrụ n'ihu Empress Maria Theresa.<ref>Godt 1995, 538</ref> A na-etinye ọtụtụ n'ime ọrụ ndị Marianna dere maka olu solo. O dere ọtụtụ cantatas ụwa na oratorios abụọ na ederede Italian. Ihe ndị dị ndụ gụnyere masses anọ, motets isii, na litanies atọ maka ndị ukwe. O dere n'ụdị Italian, dị ka ọ dị na mmalite oge Classical na Vienna. E jiri usoro ịgba ụbọ akwara ya tụnyere ụdị C.P.E. Bach. Ọ bụ nnukwu ndị agha gosipụtara oratorio ya n'Italian ''Isacco'' figura del redentore n'afọ 1782.<ref>Pohl (1856:60)</ref> === Oge ịhụnanya === [[Usòrò:Fanny_Hensel_1842.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Fanny Mendelssohn, 1842, nke Moritz Daniel Oppenheim dere]] Maria Szymanowska (1789 Tian 1831) bụ onye [[Poland]] a ma ama na-ede egwu na onye na-akpọ piano. O dere n'ọtụtụ n'ime otu ụdị dị ka onye Pole Frederic Chopin (18101849). Szymanowska na ọtụtụ ndị ama ama na narị afọ nke iri na itoolu nwere njikọ, gụnyere Gioacchino Rossini, Johann Wolfgang von Goethe, na Adam Mickiewicz, onye na-ede uri kachasị ukwuu na Poland. Fanny Mendelssohn (1805X1847) bụ otu n'ime ụmụ nwanyị a ma ama na-ede egwu na 1800s. O gosipụtara ikike egwu dị egwu dị ka nwatakịrị wee malite ide egwu. Ọ bụ ezie na ndị ọbịa a ma ama n'ụlọ ezinụlọ ya nwere mmasị Fanny na nwanne ya nwoke Felix Mendelssohn, àgwà ndị dị n'oge ahụ n'ebe ụmụ nwanyị nọ na-egbochi Fanny. Nna ya na-anabata, kama ịkwado, ọrụ ya dị ka onye na-ede egwu. Nna ya degaara ya akwụkwọ ozi na 1820, na-agwa ya na "[m]usic ga-abụ nke ya [ya bụ. Ọrụ Felix, ebe ọ bụ na maka gị ọ nwere ike ma ga-abụ naanị ihe ịchọ mma [na ndụ gị]".<ref>Letter of 16 July 1820, in Hensel (1884), I 82</ref> Felix dọrọ ya aka na ntị ka ọ ghara ibipụta ọrụ ya n'aha nke ya ma chọọ ọrụ na egwu. O dere, sị:<blockquote>'Site na ihe ọmụma m banyere Fanny, m kwesịrị ikwu na ọ nweghị ọchịchọ ma ọ bụ ọrụ maka onye edemede [egwú]. Ọ bụ ihe niile nwanyị kwesịrị ịbụ maka nke a. Ọ na-achịkwa ụlọ ya, ọ naghị echebara ọha na eze ma ọ bụ ụwa egwu echiche, ma ọ bụ ọbụna egwu ọ bụla, ruo mgbe ọrụ mbụ ya mezuru. Mbipụta ga-enye ya nsogbu na ndị a, enweghị m ike ikwu na m kwadoro ya.<ref>Letter to Lea Mendelssohn-Bartholdy,24 June 1837. Mendelssohn (1864), p. 113 </ref> </blockquote>Clara Schumann (18191896) bụ onye Germany na-ede egwu na onye na-eme egwu piano nke nwere ọrụ egwu egwu afọ iri isii na otu, nke gbanwere usoro na usoro nke egwu piano na mmasị nke ndị na-ege ntị. Site n'oge ọ dị obere, ọ nwere nkuzi otu awa na piano, violin, ịbụ abụ, echiche, nkwekọrịta, nhazi, na counterpoint. N'afọ 1830, mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ ghọrọ onye na-eme ihe nkiri nke ọma ma ọ hapụrụ njem egwu nke obodo ndị Europe. Na ngwụcha afọ 1830, ọ rụrụ ọrụ maka ìgwè mmadụ na-ere ahịa na nyocha nkatọ. Frédéric Chopin kọwara egwu ya na Franz Liszt, onye bịara ịnụ otu n'ime egwu ya ma mesịa "na-eto ya nke ukwuu" n'akwụkwọ ozi e bipụtara na Parisian Revue et Gazette Musicale .<ref name="Nancya250">Reich (1986), 250.</ref> A kpọrọ ya ''Königliche'' und Kaiserliche Kammervirtuosin ("Royal and Imperial Chamber Virtuoso"), nsọpụrụ egwu kachasị elu nke [[Austria]].<ref name="Nancya250" /> O nyekwara aka n'ịgbanwe ụdị mmemme a na-atụ anya ya n'aka ndị na-eme piano. N'oge mbụ ọ na-arụ ọrụ, tupu ya alụọ Robert Schumann, ọ na-eme ihe bụ omenala n'oge ahụ, ọkachasị egwu egwu iji gosipụta usoro onye na-ese ihe, mgbe mgbe n'ụdị nhazi ma ọ bụ ọdịiche na isiokwu ndị a ma ama site na opera, nke ndị virtuosos dị ka Thalberg, Herz, ma ọ bụ Henselt dere. Dị ka ọ bụkwa omenala ịkpọ egwu nke onwe ya, ọ gụnyere ma ọ dịkarịa ala otu n'ime ọrụ nke ya na mmemme ọ bụla, ọrụ dịka Variations on a Theme nke Bellini (Op. 8) na Scherzo ya a ma ama (Op. 10). Ọrụ ya gụnyere abụ, piano pieces, piano concerto, piano trio, choral pieces, na atọ Romances maka violin na piano. === Narị afọ nke 20 na nke 21 === [[Usòrò:Lili_Boulanger.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|257x257px|Onye na-ede egwú bụ Lili Boulanger (1893-1918)]] Katherine Hoover (1937-2018) gụrụ egwu na Mahadum Rochester na Eastman School of Music, ebe ọ nwetara asambodo arụmọrụ na Flute na Bachelor's of Music na Music Theory na 1959.<ref>{{Cite web|author=Tu|first=Mary-Ann|title=About Katherine|url=http://www.katherinehoover.com/KatherineHoover/about_Katherine.html|work=Katherine Hoover|accessdate=4 May 2017|archivedate=27 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161127130358/http://katherinehoover.com/KatherineHoover/about_Katherine.html}}</ref> Ọ malitere ibipụta ọrụ ọkachamara na 1965, na Duet for Two Violins. Hoover bụ onye mmeri nke National Flute Association's Newly Published Music Competition ugboro abụọ, nke mbụ na 1987 na mpempe Medieval Suite ya na nke abụọ na 1991 na mpempe ''Kokopelli'' maka ọjà solo. Egwú ndị a na-eji ọtụtụ usoro gbasaa maka ọjà, dị ka ịgbanye ụda. Ọtụtụ n'ime ọrụ ya ka ndị egwu a ma ama dekọrọ ma rụọ ya na Carnegie Hall.<ref name="Gray">{{Cite book|author=Gray|first=Anne K.|title=The World of Women in Classical Music|date=2007|publisher=WordWorld|location=La Jolla, California|isbn=978-1-59975-320-1|pages=[https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/252 252–253]|url=https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/252}}</ref> Joan Tower (amụrụ n'afọ 1938) dere akwụkwọ ya nke 1976 Black ''Topaz'', nke gosipụtara ọtụtụ ụda olu na nkwekọrịta.<ref>{{Cite book|author=Von Glahn|first=Denise|title=Music and the Skillful Listener|date=2013|publisher=Indiana University Press|location=Bloomington|url=https://muse.jhu.edu/|accessdate=4 May 2017|format=eBook}}</ref> Ọ natara DMA ya na Mahadum Columbia n'afọ 1978. Ọ bụ American Composers Orchestra nyere ya ọrụ n'afọ 1979, nke mere ka ọ rụọ ọrụ mbụ ya, ''Sequoia'' . Ọtụtụ ndị na-akụ egwú emeela nke a n'ụwa niile. Site na 1985 ruo 1988 Tower bụ onye na-ede egwu na St. Louis Symphony. N'afọ 1990 ọ bụ nwanyị mbụ meriri Grawemeyer Award for Music Composition, nke gụnyere ihe nrite nke $ 150,000. Kemgbe ahụ, Tower abụwo onye na-ede egwu na ọtụtụ ememme egwu, gụnyere Norfolk Chamber Music Festival na Tanglewood Contemporary Music Festival. Tower abụwo prọfesọ nke egwu na Bard College na New York kemgbe 1982 ma a na-ewere ya dịka otu n'ime ụmụ nwanyị na-ede egwu kachasị emetụta na narị afọ nke 20.<ref name="Gray 2">{{Cite book|author=Gray|first=Anne K.|title=The World of Women in Classical Music|date=2007|publisher=WordWorld|location=La Jolla, California|isbn=978-1-59975-320-1|pages=[https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/278 278–280]|url=https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/278}}</ref> Ellen Taaffe Zwilich (amụrụ n'afọ 1939) natara nzere doctorate ya na Juilliard ma bụrụ nwanyị mbụ nwetara nke a. N'otu afọ ahụ, o ritere ihe nrite ọla edo na asọmpi International Composition na Ịtali. N'afọ 1983, Zwilich mere akụkọ ihe mere eme ọzọ, na-aghọ nwanyị mbụ meriri Pulitzer Prize na egwu maka Symphony No. 1. Kemgbe ihe ịga nke ọma a, ọ natala ọtụtụ ọrụ. Egwú ya bụ Millennium abụwo nke ndị egwú iri abụọ na asaa kemgbe emere ya na 2000. Ọ bụ Francis Eppes Prọfesọ nke Egwú na Mahadum Steeti Florida kemgbe 1999.<ref>{{Cite book|author=Gray|first=Anne K.|title=The World of Women in Classical Music|date=2007|publisher=WordWorld|location=La Jolla, California|isbn=978-1-59975-320-1|pages=[https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/288 288–290]|url=https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/288}}</ref> A maara Zwilich ka o nwere 'olu puku afọ' n'ihe ndị o dere, na-eji nhazi doro anya na ụda olu bara ọgaranya. Ọ bụ ezie na egwu ya na mbụ bụ nke na-adịghị mma ma nwee mmetụta nke ụlọ akwụkwọ nke abụọ nke Vienna, ụdị ya bịara nwekwuo mmetụta uche mgbe ọnwụ di ya gasịrị.<ref>{{Cite book|author=Von Glahn|first=Denise|title=Music and the Skillful Listener|date=2013|publisher=Indiana University Press|location=Bloomington|pages=179|chapterurl=https://muse.jhu.edu/|accessdate=4 May 2017|chapter=7}}</ref> Libby Larsen (amụrụ n'afọ 1950) nwetara MM ya na 1975 site na Mahadum Minnesota na PhD ya site n'otu ụlọ akwụkwọ ahụ na 1978. N'afọ 1973, o guzobere Minnesota Composers Forum, nke a maara ugbu a dị ka American Composer's Forum.<ref>{{Cite web|author=Larsen|first=Libby|title=Libby Larsen: About|url=https://libbylarsen.com/index.php?contentID=216|work=Libby Larsen|accessdate=4 May 2017|archivedate=20 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170820203309/https://libbylarsen.com/index.php?contentID=216}}</ref> Larsen bụ onye na-ede egwu na Minnesota Orchestra site na 1983 ruo 1987. Larsen dere ihe karịrị ọrụ 220, gụnyere ndị egwú, ịgba egwú, opera, ndị ukwe, ihe nkiri, ụlọ, na solo repertoire. A na-eme ihe nkiri ya na United States na Europe. Larsen bụ onye nkwado siri ike nke egwu nke oge a na ndị inyom na-agụ egwú, ọ nwetakwara onyinye Grammy maka CD ya The Art of Arleen Auger na 1994. Larsen meriri Lifetime Achievement Award site na Academy of Arts and Letters na 2000 wee bipụta akwụkwọ ya The Concert Hall That Fell Asleep and Woke Up as a Car Radio na 2007.<ref>{{Cite book|author=Von Glahn|first=Denise|title=Music and the Skillful Listener|date=2013|publisher=Indiana University Press|location=Bloomington|pages=242–253|chapterurl=https://muse.jhu.edu/|accessdate=4 May 2017|chapter=9}}</ref><ref>{{Cite book|author=Gray|first=Anne K.|title=The World of Women in Classical Music|date=2007|publisher=WordWorld|location=La Jolla, California|isbn=978-1-59975-320-1|pages=[https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/256 256–258]|url=https://archive.org/details/worldofwomenincl00gray/page/256}}</ref> 0giyq0s5j3cbuozg3d6npivw0vaxn8q Ebenezer Andrews 0 24726 654628 163611 2026-06-09T00:35:04Z Wikipedian12512 61424 Link 654628 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ebenezer Andrews''' (amụrụ na 21 Mee 2000) bụ onye [[Ghana]] na-egwu badminton.<ref>{{Cite web|title=Ebenezer Andrews live scores, results, fixtures {{!}} Flashscore.com / Badminton|url=https://www.flashscore.com/player/andrews-ebenezer/W0XTdpV3/|accessdate=2023-03-01|work=www.flashscore.com|language=en}}</ref> N'ọnwa Eprel 2019, ọ bụ otu n'ime ndị otu Ghana nke meriri ọla nchara naAsọmpi otu egwuregwu ndị Afrika niile nke emere na Port Harcourt, naijiria.<ref name=":0">{{Cite web|author=llc|first=Online media Ghana|title=Ghana wins bronze at 2019 All Africa Badminton Mixed Team Champs :: Ghana Olympic Committee|url=https://ghanaolympic.org/index.php?item=4009|accessdate=2023-03-01|work=ghanaolympic.org|language=en-US|archivedate=2023-03-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230301121345/https://ghanaolympic.org/index.php?item=4009}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Andrews si Winneba na Mpaghara Central na Ghana.<ref>{{Cite web|author=Afful|first=Henrietta|date=2022-03-15|title=Ghana Badminton cracks whip: Expels 6, suspends 4|url=https://www.gbcghanaonline.com/sport/ghana-badminton-cracks-whip-expels-6-suspends-4/2022/|accessdate=2023-03-01|work=GBC Ghana Online - The Nation's Broadcaster {{!}} Breaking News from Ghana, Business, Sports, Entertainment, Fashion and Video News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=GNA|title=BAG prepares for Africa Games Qualifiers {{!}} News Ghana|url=https://newsghana.com.gh/bag-prepares-for-africa-games-qualifiers/|accessdate=2023-03-01|work=newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref> Ọ bụ nwa akwụkwọ nke Mahadum nke Mmụta, Winneba .<ref name=":1">{{Cite web|date=2022-06-05|title=University of Education to Compete in 10th FASU Games in Kenya - Athleticshour.com|url=https://athleticshour.com/university-of-education-to-compete-in-10th-fasu-games-in-kenya/,%20https://athleticshour.com/university-of-education-to-compete-in-10th-fasu-games-in-kenya/|accessdate=2023-03-01|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Andrews sonyere na 2013 Asọmpi Badminton Junior nke Afrika niile(U-19) nke emere na [[Algeria]].<ref>{{Cite web|date=2013-03-15|title=Ghana to compete in Africa Badminton Junior Championships - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/ghana-to-compete-in-africa-badminton-junior-championships/|accessdate=2023-03-01|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O sonyekwara na 10th Egwuregwu Afrika niile na Mahadum Kenyatta na Nairobi, Kenya.<ref name=":1"/> == Ihe ndị ọ rụzuru == Andrews na di ya abụọ Eyram Migbodzi meriri ndị Ivorian ibe ha Doulo Lou Annick na Ousmane Ovedroogo site na 21h12, 21h13 iji merie na nkewa abụọ nke ụmụ nwoke.<ref name=":0"/> Na 2018 Egwuregwu Commonwealth nke emere na Australia, Andrews na di ya abụọ Daniel Doe meriri ọla edo na 2-1 nke atọ set megide Emmanuel Botwe na Abraham Ayittey na ngwụcha abụọ.<ref>{{Cite web|title=Ghana Badminton team sweeps victory at Under 19 Championship|url=https://ghanaguardian.com/ghana-badminton-team-sweeps-victory-19-championship|accessdate=2023-03-01|work=The Ghana Guardian News|language=en}}</ref> == Arụmụka == Na Machị 2022, ndị Ndị otu Badminton nke Ghana kwụsịtụrụ Andrews na ndị egwuregwu Badminton ndị ọzọ ma kwado na ha erughị eru.<ref>{{Cite news|title=Badminton: BAG cracks whip on officials, players|language=en-gb|work=Graphic Online|url=https://www.graphic.com.gh/sports/sports-news/badminton-bag-cracks-whip-on-officials-players.html|accessdate=2023-03-01}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1uqamve6htbq0m42scvryyyccthyncv Environmental toxicology 0 26656 654553 197990 2026-06-08T15:21:39Z Wikipedian12512(alt) 61413 Redlink 654553 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Branches_of_Environmental_Toxicology_-_Entox-fields_lrg.png|áká_ịkẹngạ|thumb|450x450px|Nchịkọta nke interdisciplinarity nke toxicology gburugburu ebe obibi]] [[Usòrò:Categories_of_organisms_that_are_used_in_standard_guidelines_for_ecotoxicity_assessment_-_Nanomaterials-10-00610-g004.png|áká_ịkẹngạ|thumb|450x450px|Ụdị ihe ndị dị ndụ a na-ejikarị eme ihe maka ịtụle nsị gburugburu ebe obibi]] Environmental toxicology bụ ngalaba sayensị multidisciplinary metụtara ọmụmụ nke mmetụta ọjọọ dị iche iche nke kemịkalụ, ndu na anụ ahụ na ihe ndị dị ndụ. Ecotoxicology bụ usoro ntụzịaka nke toxicology gburugburu ebe obibi metụtara ịmụ ihe na-emerụ ahụ nke ndị na-egbu egbu na ọkwa ọnụọgụ mmadụ na gburugburu ebe obibi. A na-ewere Rachel Carson dị ka nne nke toxicology gburugburu ebe obibi, ebe o mere ka ọ bụrụ ubi pụrụ iche n'ime toxicology na 1962 site na mbipụta nke akwụkwọ ya Silent Spring, nke kpuchiri mmetụta nke iji ọgwụ nje eme ihe na-achịkwaghị achịkwa. Akwụkwọ Carson gbadoro ụkwụ na ọtụtụ akụkọ nke Lucille Farrier Stickel gbasara mmetụta gburugburu ebe obibi nke pesticide DDT. Enwere ike ikpughe ihe ndị dị ndụ na ụdị nsị dị iche iche n'oge usoro ndụ ọ bụla, ụfọdụ n'ime ha na-enwe mmetụta karịa ndị ọzọ. Nsi nwekwara ike ịdịgasị iche site n'itinye akụkụ ahụ n'ime webụ nri ya. Bioaccumulation na-eme mgbe akụkụ ahụ na-echekwa ihe na-egbu egbu n'ime anụ ndị nwere abụba, nke nwere ike mechaa guzobe trophic cascade na biomagnification nke ụfọdụ ihe na-egbu egbu. Biodegradation na-ahapụ carbon dioxide na mmiri dị ka ngwaahịa sitere na gburugburu ebe obibi. Usoro a na-amachikarị na mpaghara ihe nsi gburugburu ebe obibi metụtara. Mmetụta ndị na-emerụ ahụ nke kemịkalụ na ihe ndị dị ndụ dị ka ihe na-egbu egbu sitere na mmetọ, ọgwụ ụmụ ahụhụ, ọgwụ pesticides, na fatịlaịza nwere ike imetụta akụkụ ahụ na obodo ya site n'ibelata ụdị dịgasị iche iche na ụbara ya. Mgbanwe dị otú ahụ na mgbanwe ndị mmadụ na-emetụta gburugburu ebe obibi site na ibelata mmepụta na nkwụsi ike ya. Ọ bụ ezie na iwu etinyere kemgbe mmalite 1970 bu n'obi ibelata mmetụta ọjọọ nke nsị gburugburu ebe obibi n'ụdị niile, McCarty (2013) adọwo aka na ntị na "oke ogologo oge na mmejuputa usoro echiche dị mfe nke bụ ihe ndabere nke ụkpụrụ ule nyocha mmiri mmiri ugbu a" nwere ike. na-eduga na toxicology gburugburu ebe obibi na-abịanụ "oge ọchịchịrị". == Iwu nchịkwa maka nsị gburugburu ebe obibi == === Iwu US === Iji chebe gburugburu ebe obibi, e dere iwu [[:en:National_Environmental_Policy_Act|National Environmental Policy Act]] (NEPA). Isi ihe NEPA na-eme ka a pụta ìhè bụ na ọ "na-emesi obi ike na ngalaba gọọmentị niile na-eleba anya na gburugburu ebe obibi tupu ha emee nnukwu ihe ọ bụla gọọmenti etiti na-emetụta gburugburu ebe obibi." Emere iwu a na 1970 ma guzobe Council on Environmental Quality (CEQ). Mkpa CEQ bụ na o nyere aka n'ihu ịkwanye mpaghara amụma. CEQ mepụtara mmemme gburugburu ebe obibi gụnyere Federal Water Pollution Control Act (RCRA), [[:en:Toxic_Substances_Control_Act_of_1976|Toxic Substance Control Act]], Resources Conservation and Recovery Act (RCRA and the Safe). CEQ dị mkpa n'ịmepụta ntọala maka ọtụtụ "iwu gburugburu ebe obibi dị ugbu a ma e wezụga maka Superfund na iwu nchịkwa asbestos." Ụfọdụ mmetụta mbụ nke NEPA metụtara nkọwa n'ime ụlọ ikpe. Ọ bụghị naanị na ụlọikpe tụgharịrị NEPA ka ọ gbasaa mmetụta gburugburu ebe obibi kpọmkwem site na ọrụ ọ bụla, kpọmkwem gọọmenti etiti, kamakwa omume na-apụtaghị ìhè sitere na ọrụ gọọmenti etiti. ==== Toxic Substance Control Act ==== TSCA, nke a makwaara dị ka Toxic Substance Control Act, bụ iwu gọọmenti etiti na-achịkwa kemịkalụ ụlọ ọrụ nwere ike imerụ mmadụ na gburugburu ebe obibi. TSCA na-elekwasị anya kpọmkwem "mmepụta, mbubata, nchekwa, ojiji, mkpofu, na mmebi nke kemịkalụ na iji azụmahịa." EPA na-enye ohere ka eme ihe ndị a: "1. Tupu mmepụta nke kemịkalụ iji chọpụta ahụike ma ọ bụ ihe ize ndụ gburugburu ebe obibi 2. Nyochaa kemịkalụ maka nnukwu ihe ize ndụ tupu mmalite nke mmepụta azụmahịa 3. Mgbochi ma ọ bụ mmachibido mmepụta ma ọ bụ mkpofu nke ụfọdụ chemicals 4. Mbubata na mbupụ njikwa kemịkalụ tupu ha abanye ma ọ bụ pụọ na USA." ==== Iwu Mmiri Dị Ọcha ==== Enyere aka na Iwu Ikuku Dị ọcha site na ntinye aka na mmezi nke 1990. Ndozigharị ndị a chebere ibelata acid, oyi akwa ozone, na-eme ka ịdị mma ikuku na ihe ndị na-emerụ emerụ. The Clean Air Act e n'ezie revised na na, nkwado nke President George H.W Bush, ọ bịanyere aka na. The nnukwu isi iyi egwu na nke a omume zaa bụ: obodo mepere emepe ikuku mmetọ, toxic air emissions, stratospheric ozone, acid mmiri ozuzo wdg E wezụga iche iche. mpaghara ndị a kapịrị ọnụ, o guzobekwara otu mba na-arụ ọrụ nke "na-enye ohere mmemme iji mee ka iwu na-arụ ọrụ nke ọma, ma mee ka mmanye sie ike iji nyere aka hụ na nnabata nke Iwu ahụ dị mma." === Iwu na mmanye na PCBs === Dị ka e kwuru n'elu, ọ bụ ezie na [[United States]] amachibidoro iji PCBs eme ihe, enwere ike na ha nọ na ngwaahịa ndị e mere tupu mmachibido PCB na 1979. [[:en:United_States_Environmental_Protection_Agency|Environmental Protection Agency]](EPA) wepụtara mmachibido iwu ya na PCB na Eprel 19, 1979. Dị ka EPA si kwuo, "Ọ bụ ezie na a naghị emepụta PCB na mba a, anyị ga-achịkwa ọtụtụ PCB ndị a ka na-eji eme ihe," ka onye nchịkwa EPA Douglas M. Castle kwuru. "Nke a ga-enyere aka gbochie mmetọ ọzọ nke ikuku, mmiri na nri anyị sitere na kemịkalụ na-egbu egbu na nke mmadụ mere." A nwalere PCB n'anụmanụ ụlọ nyocha wee bute ọrịa kansa na ntụpọ nwa. A na-enyo PCB anya na ọ nwere mmetụta ụfọdụ na imeju na akpụkpọ mmadụ. A na-enyo enyo na ha na-ebutekwa ọrịa kansa. EPA "na-ekwu na 150 nde pound nke PCB na-agbasasị gburugburu gburugburu ebe obibi, gụnyere ikuku na mmiri; ọzọ 290 nde pound dị na landfills na mba a." Ọzọkwa, n'agbanyeghị na amachibidoro ha, a ka nwere nnukwu PCB na-ekesa n'ime gburugburu ebe obibi ma nwee ike ịkpata mmetụta na akpụkpọ ahụ na imeju mmadụ. Enwere ụfọdụ ikpe ndị mmadụ ma ọ bụ ụlọ ọrụ tụfuru PCB ezighi ezi. Ruo ugbu a, enweela ikpe anọ nke EPA ga-eme ihe gbasara iwu megide ndị mmadụ/ụlọ ọrụ maka ụzọ mkpofu ha. Okwu abụọ metụtara ụlọ ọrụ ahụ, a tara $28,600 maka mkpofu na-ekwesịghị ekwesị. A maghị ihe ntaramahụhụ e boro mmadụ atọ ahụ maka "ịtụfu PCB n'ụzọ iwu na-akwadoghị n'okporo ụzọ dị kilomita 210 na [[Nort Kárólínạ|North Carolina]]." Ọ bụ ezie na amachibidoro PCBs, enwere ụfọdụ ewepu ebe a na-eji ha. Mpaghara nke amachibidoro ya kpam kpam bụ "mmepụta, nhazi, nkesa na azụmahịa, yana "enweghị emechi" (emeghe na gburugburu ebe obibi) iji PCB ọ gwụla ma EPA nyere ikike ma ọ bụ wepụ ya. , ya mere ikpughe na PCB agaghị ekwe ka ọ gaa n'ihu maka ndụ akụrụngwa." N'ihe gbasara ngwa eletriki nwere PCB, a na-anabata ya n'okpuru ọnọdụ a na-achịkwa. N'ime nde 750 nke PCB, akụrụngwa eletrik na-anọchi anya nde pound 578. Amachibidoro imepụta PCB ọhụrụ ọ bụla. == Isi iyi nke nsị gburugburu ebe obibi == Enwere ọtụtụ isi mmalite nke nsị gburugburu ebe obibi nke nwere ike iduga ọnụnọ nke nsị na nri, mmiri na ikuku anyị. Ebe ndị a na-agụnye ihe ndị na-emerụ emerụ na organic na inorganic, pesticides na ndị na-ahụ maka ihe ndị dị ndụ, nke niile nwere ike imerụ ihe ndị dị ndụ. Enwere ike inwe ihe a na-akpọ isi mmalite nke mmetọ, dịka ọmụmaatụ, drains sitere na ụlọ ọrụ mmepụta ihe, kamakwa isi mmalite ndị na-adịghị agwụ agwụ (isi mmalite) dị ka rọba sitere na taya ụgbọ ala nke nwere ọtụtụ chemicals na ọla dị arọ na-agbasa na gburugburu ebe obibi. === PCBs === Polychlorinated biphenyls (PCBs) bụ ihe ndị na-emetọ ikuku nke ka dị na gburugburu anyị taa, n'agbanyeghị na amachibidoro ya n'ọtụtụ mba, gụnyere United States na [[Kánada|Canada]]. N'ihi ọdịdị na-adịgide adịgide nke PCB na gburugburu ebe obibi mmiri, ọtụtụ ụdị mmiri nwere oke kemịkalụ a. Dịka ọmụmaatụ, egosiri na salmon ọhịa (Salmo salar) dị na Oké Osimiri Baltic nwere ọkwa PCB dị elu karịa salmon nke a na-akọ ugbo ka azụ anụ ọhịa na-ebi na gburugburu ebe mmetọ nke ukwuu. PCB metụtara otu " kemịkalụ organic nke a maara dị ka Chlorinated hydrocarbons" nke mmadụ mepụtara. Ngwa kemịkalụ na anụ ahụ nke PCS na-ekpebi ọnụọgụ na ọnọdụ chlorine na n'adịghị ka kemịkalụ ndị ọzọ, ha enweghị ụdị njirimara. Oke nke nsi na-adịghị agbanwe agbanwe na n'ihi na PCB nwere ụfọdụ Njirimara (kemịkalụ nkwụsi ike, non-flammability) a na-eji ha na nnukwu ego nke azụmahịa na ulo oru omume. Ụfọdụ n'ime ndị ahụ gụnyere, "Electrical, okpomọkụ nnyefe na hydraulic akụrụngwa, plasticizers na agba, plastic na ngwaahịa rọba na pigmenti, e ji esiji na carbonless oyiri akwụkwọ" ịkpọ ole na ole. === Ọla dị arọ === Ọla dị arọ a na-achọta n'ebe nri, dị ka azụ, nwekwara ike ịkpata mmerụ ahụ. Ọla ndị a nwere ike ịgụnye mercury, lead na cadmium. E gosiputara na azụ (ya bụ trout egwurugwu) kpughere ọkwa cadmium dị elu ma na-eto nwayọ nwayọ karịa azụ ekpughere na ọkwa dị ala ma ọ bụ ọ nweghị. Ọzọkwa, cadmium nwere ike gbanwee mmepụta na omume nke azụ ndị a. Ọla dị arọ nwekwara ike gbanwee mkpụrụ ndụ ihe nketa n'ime ihe ndị dị n'ime mmiri. Na Canada, otu nnyocha nyochara ụdị mkpụrụ ndụ ihe nketa dị iche iche na perch edo edo dị iche iche tinyere gradients dị arọ dị arọ n'ime ọdọ mmiri ndị ọrụ Ngwuputa metọsịrị. Ndị nchọpụta chọrọ ịchọpụta mmetụta mmetọ ígwè nwere na nzaghachi evolushọn n'etiti ndị bi na perch odo. N'akụkụ gradient ahụ, ụdị mkpụrụ ndụ ihe nketa dị iche iche na mpaghara niile nwere mmetọ imeju cadmium na-adịghị mma. Na mgbakwunye, enwere mmekọrịta na-adịghị mma a hụrụ n'etiti mmetọ ọla kọpa na ụdị mkpụrụ ndụ ihe nketa dị iche iche. Ụfọdụ ụdị mmiri ewepụtala nnabata ọla dị arọ. N'ịzaghachi na mkpokọta ọla dị arọ, ụdị Dipteran, Chironomus riparius, nke ezinụlọ midge, Chironomidae, etolitela ka ọ bụrụ ihe na-anagide toxicity cadmium na gburugburu mmiri. Akụkọ ndụ gbanwere, mmụba cadmium na-abawanye, na uto na-aga n'ihu n'okpuru mkpughe cadmium bụ ihe akaebe na-egosi na C. riparius na-egosipụta nnabata dị arọ nke sitere na mkpụrụ ndụ ihe nketa. === Radiation === A na-ewepụ ụzarị ọkụ site na ihe dị ka ma ọ bụ ụzarị ọkụ ma ọ bụ ebili mmiri nke ike dị ọcha ma ọ bụ ihe dị elu. Ụzarị ma ọ bụ ebili mmiri nke ume, nke a makwaara dị ka radieshon electromagnetic, gụnyere ìhè anyanwụ, X-ray, radar, na ebili mmiri redio. Ihe radieshon na-agụnye alfa na beta particles na neutrons. Mgbe mmadụ na anụmanụ na-enweta ọkwa dị elu nke radieshon, ha nwere ike ịmalite ọrịa kansa, nkwarụ ọmụmụ, ma ọ bụ ọkụ akpụkpọ ahụ. Osisi na-echekwa nsogbu ihu ma ọ bụrụ na ekpughere ya na ọkwa dị ukwuu nke radieshon. Mgbe ọdachi Chernobyl gasịrị na 1986, radieshon nuklia mebiri anụ ahụ nke osisi ndị gbara ya gburugburu, o werekwa ihe dị ka afọ atọ tupu atụmatụ ndị a nwetaghachi ikike ịmụ nwa. Ọmụmụ nke radieshon na mmetụta ya na gburugburu ebe obibi bụ nke a maara dị ka redioecology. === Toxicity Ọla === Ụdị ọla arọ ndị a kacha mara ma ọ bụ nke a na-ahụkarị gụnyere zinc, arsenic, ọla kọpa, lead, nickel, chromium na cadmium. Ụdị ndị a niile na-ebute ụfọdụ ihe egwu na ahụike mmadụ na gburugburu ebe obibi. Ọ bụ ezie na ụfọdụ n'ime ọla ndị a nwere ike ịrụ ọrụ dị mkpa na, dịka ọmụmaatụ, ịnọgide na-enwe ụfọdụ biochemical na physiological, "ọrụ dị n'ime ihe ndị dị ndụ mgbe ọ dị ntakịrị ntakịrị, Otú ọ dị, ha na-afụ ụfụ ma ọ bụrụ na ha gafere ụfọdụ nkwụsịtụ." Igwe dị arọ bụ akụkụ buru ibu nke mmetọ gburugburu ebe obibi na nsí ha "bụ nsogbu nke ịba ụba uru maka gburugburu ebe obibi, evolushọn, nri na gburugburu ebe obibi." [[Usòrò:Arsenic_Poisoning.jpg|thumb|A na-ahụ onye ahụ na nsị arsenic site na mmiri emetọ]] ==== Arsenic ==== Arsenic, otu n'ime ọla dị arọ kachasị mkpa, na-akpata nsogbu gburugburu ebe obibi na nsogbu ahụike na mmadụ. Ọ bụ "ihe onwunwe nke semimetallic, bụ nke na-egbu egbu na carcinogenic, ma dị ukwuu n'ụdị oxides ma ọ bụ sulfide ma ọ bụ dị ka nnu nke ígwè, sodium, calcium, copper, etc." Ọ bụkwa otu n'ime ihe ndị kasị ukwuu n'ụwa na ụdị inorganic ya kpọmkwem dị ize ndụ nye ihe ndị dị ndụ (anụmanụ, osisi, na ụmụ mmadụ) na gburugburu ebe obibi. N'ime mmadụ, arsenic nwere ike ibute ọrịa kansa na eriri afọ, akpụkpọ ahụ, ngụgụ na imeju. Otu n'ime isi ihe na-esi ekpughe arsenic n'ime mmadụ bụ mmiri mmetọ, nke bụ nsogbu n'ihe karịrị mba 30 n'ụwa. Ụmụ mmadụ na-enwekarị arsenic site na "ụzọ okike, ebe mmepụta ihe, ma ọ bụ site na isi mmalite ndị a na-atụghị anya ya." Mmiri nwere ike imerụ ya site na ọgwụ na-egbu egbu ma ọ bụ kemịkalụ arsenical eke. Enwere ụfọdụ ebe ejirila arsenic mee ihe n'ịgbalị igbu onwe ya ma nwee ike ịkpata nsi dị ukwuu. Arsenic "bụ nsi protoplastic ebe ọ bụ na ọ na-emetụta akụkụ nke sulphydryl nke mkpụrụ ndụ na-akpata mmebi nke iku ume cell, enzymes cell na mitosis." ==== Lead ==== Ọla ọzọ na-egbu egbu nke ukwuu, led nwere ike na nke amarala na ọ na-ebute "oke mmetọ gburugburu ebe obibi na nsogbu ahụike n'ọtụtụ akụkụ ụwa." Ọdịdị anụ ahụ nke ndu na-egbuke egbuke na ọla ọla ọcha. Ụfọdụ ebe ndị mmadụ na-esi na-emetọ ihe ndị dị na gburugburu ebe obibi gụnyere ịsa ígwè na ọrụ ịkụ azụ, mkpofu ala, ụlọ ọrụ mmepụta ihe, ịgbaze mmanụ, ihe mkpofu sitere na ụlọ ọrụ batter, fatịlaịza na ọgwụ pesticides na ọtụtụ ndị ọzọ. N'adịghị ka, ọla ndị ọzọ dị ka ọla kọpa, ndu naanị na-arụ akụkụ physiological na enweghị ọrụ ndu. Na US, "ihe karịrị tọn 100 ruo 200,000 nke ndu kwa afọ ka a na-ahapụ site na iyuzucha ụgbọ ala" na ụfọdụ nwere ike ibubata site na osisi, na-asọba na mmiri ma ọ bụ nhazi n'ime ala. Ụmụ mmadụ na-enwe mmekọrịta na lead site na ngwuputa ihe, mmanụ ọkụ na-ere ọkụ. N'ịkụ ọkụ, a na-ekpuchi ụzọ ya na ogige ya n'ikuku, ala, na mmiri. Lead nwere ike inwe mmetụta dị iche iche na ahụ ma na-emetụta sistemu ụjọ nke etiti. Onye batara na ndu nwere ike inwe nsi ndu siri ike ma ọ bụ nke na-adịghị ala ala. Ndị na-enwe nnukwu nsi na-enwe mgbaàmà dị ka agụụ, isi ọwụwa, ọbara mgbali elu, mgbu afọ, arụ ọrụ gbasara akụrụ, ike ọgwụgwụ, ehighị ụra nke ọma, ọrịa ogbu na nkwonkwo, ịhụ anya na vertigo. , nkwarụ ọmụmụ, akparamàgwà akparamàgwà mmadụ, autism, allergies, dyslexia, ịbelata ibu arọ, ime ihe ike, ahụ mkpọnwụ, adịghị ike nke anụ ahụ, mmebi ụbụrụ, mmebi akụrụ na nwedịrị ike ịkpata ọnwụ." ==== Mercury ==== Mercury, ọlaọcha na-acha ọcha na-egbuke egbuke, nwere ike gbanwee ka ọ bụrụ gas na-enweghị isi na enweghị isi mgbe ọ dị ọkụ. Mercury na-emetụta oke mmiri na gburugburu ebe obibi na e nweela ọtụtụ nchọpụta e mere na mmetụta na gburugburu mmiri. Isi mmalite kachasị na mmetọ mercury gụnyere "ọrụ ugbo, mmiri mkpofu nke ime obodo, ngwuputa ihe, igba ọkụ, na mwepu nke mmiri mkpofu ụlọ ọrụ" niile jikọtara ya na mmiri. Mercury dị n'ụdị atọ dị iche iche ma atọ ahụ nwere ọkwa dị iche iche nke bioavailability na nsi. Ụdị atọ a gụnyere ogige organic, ihe ọla na nnu inorganic. Dịka ekwuru n'elu, ha nọ na akụrụngwa mmiri dịka oke osimiri, osimiri na ọdọ mmiri. A na-etinye ha site na microorganism, wee gafee, "biomagnification na-akpata nnukwu nsogbu na ndụ mmiri." Mercury na-emerụ ndụ mmiri mana ọ nwekwara ike na-ewute sistemu ụjọ mmadụ. Ọkwa dị elu nke mkpughe mercury nwere ike ịgbanwe ọtụtụ ọrụ ụbụrụ. Ọ nwere ike "eduga n'ihere, ịma jijiji, nsogbu ncheta, mgbakasị ahụ, na mgbanwe n'ọhụụ ma ọ bụ ịnụ ihe." ==== Cadmium ==== Dị ka, ATSDR ogo, cadmium bụ 7th kasị nsi arọ metal. Cadmium na-adọrọ mmasị na ozugbo ọ na-ekpughere ụmụ mmadụ (na-arụ ọrụ) ma ọ bụ anụmanụ na gburugburu ebe obibi ha, ọ ga-agbakọta n'ime ahụ n'oge ndụ mmadụ / anụmanụ. Ọ bụ ezie na a na-eji cadmium dochie tin na WWI na pigmenti na ụlọ ọrụ agba laa azụ n'oge ahụ, ugbu a, a na-ahụ ya na batrị enwere ike ịgbanye, anwụrụ ụtaba na ụfọdụ mmepụta alloys. Dị ka Agency for Toxic Substance and Disease Registry kwuru, na "US, ihe karịrị ndị ọrụ 500,000 na-enweta cadmium na-egbu egbu kwa afọ." A na-ekwukwa na enwere ike ịhụ ihe kachasị elu na cadmium na China na [[Japan]]. Mmetụta nke cadmium na akụrụ na ọkpụkpụ dị ukwuu. Ọ nwere ike ime ka ọkpụkpụ ọkpụkpụ nke "bụ usoro ịtọba mineral na matrix nke ọkpụkpụ". Nke a nwere ike ime site na arụrụ ọrụ gbasara akụrụ ma ọ bụ mmebi ọkpụkpụ. ===== Chromium ===== Ihe nke asaa kachasị ukwuu, [[chromium]], nwere ike ime n'onwe ya mgbe mmadụ na-ere mmanụ na kol wee wepụta ya na gburugburu ebe obibi site na nsị na fatịlaịza. Enwere ike ịhụ ojiji Chromium na, "ụlọ ọrụ ndị dị ka metallurgy, electroplating, mmepụta nke agba na pigmenti, tanning, nchekwa osisi, mmepụta kemịkalụ na pulp na mmepụta akwụkwọ." Chromium toxicity na-emetụta "usoro ndu na osisi dị iche iche dị ka ọka, ọka wit, ọka bali, kọlịflawa, citrullus na akwụkwọ nri. chromium toxicity na-akpata chlorosis na necrosis na osisi." === Ọgwụ ahụhụ === Ọgwụ nje bụ isi ihe na-akpata nsị gburugburu ebe obibi. Amara ndị a na-emepụta kemịkalụ ka ha na-adịgide na gburugburu ebe obibi ogologo oge ka ha nwesịrị. Adịghị mma biodegradability nke pesticides nwere ike ịkpata bioaccumulation nke kemịkalụ dị iche iche ntule tinyere biomagnification n'ime a nri webụ. Enwere ike ịhazi ọgwụ ndị na-egbu egbu dịka ụmụ ahụhụ ndị ha lekwasịrị anya si dị. A na-eji ọgwụ ahụhụ eme ihe iji kpochapụ ụmụ ahụhụ ndị ọrụ ugbo na-awakpo mkpụrụ osisi na ihe ọkụkụ dị iche iche. Ọgwụ herbicides na-elekwasị anya na ụmụ ahụhụ ahịhịa dị ka ahịhịa na ahịhịa ndị ọzọ na-achọghị nke na-ebelata mmepụta ihe ọkụkụ. ==== DDT ==== Dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT) bụ ọgwụ ahụhụ organochlorine nke amachibidoro n'ihi mmetụta ọjọọ ya na ma mmadụ ma anụ ọhịa. Achọpụtara ihe ndị DDT nwere na-akpata ahụhụ n'afọ 1939. Mgbe nchọpụta a gasịrị, ndị ọrụ ugbo ji DDT mee ihe n'ọtụtụ ebe iji gbuo ụmụ ahụhụ ndị na-arụ ọrụ ugbo dị ka ebe nduku, nla na-agba agba na ntị oka. Na 1962, Rachel Carson kọwapụtara mmetụta ọjọọ nke ojiji DDT juru ebe niile na nke a na-achịkwaghị achịkwa n'akwụkwọ ya bụ Silent Spring. Ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke DDT na metabolite dichlorodiphenyldichlorethylene (DDE) nke ewepụtara na gburugburu ebe obibi bụ ndị na-egbu egbu nye ma anụmanụ ma ụmụ mmadụ. DDT anaghị adị mfe nbibi ma si otú ahụ kemịkalụ na-agbakọba n'ime ala na mpụta mmiri sedimenti. Usoro mmiri na-aghọ nke emetọọ, ndụ mmiri dị ka azụ na azụ azụ na-akwakọba DDT n'anụ ahụ ha. Ọzọkwa, mmetụta a na-abawanye mgbe anụmanụ ndị na-eri azụ na-erikwa kemịkalụ ahụ, na-egosipụta biomagnification n'ime webụ nri. Usoro nke biomagnification nwere mmetụta na-emerụ ahụ n'ụdị nnụnụ dị iche iche n'ihi na DDT na DDE na-agbakọba n'anụ ahụ ha na-eme ka ọkpụkpụ akwa dị nro. A hụla mbelata ngwa ngwa nke ọnụ ọgụgụ nnụnụ na Europe na North America n'ihi nke a. Ụmụ mmadụ ndị na-eri anụmanụ ma ọ bụ osisi ndị DDT metọọ na-enweta mmetụta ahụike dị njọ. Nnyocha dị iche iche egosila na DDT nwere mmetụta na-emebi emebi na imeju, usoro ụjọ na usoro ọmụmụ ụmụ mmadụ. Ka ọ na-erule 1972, United States Environmental Protection Agency (EPA) machibido iji DDT na United States. N'agbanyeghị iwu nke pesticide a na North America, a ka na-eji ya n'akụkụ ụfọdụ nke ụwa. Achọpụtara kemịkalụ a n'ọ̀tụ̀tụ̀ a na-ahụ anya n'osimiri Yangtze dị na China, na-egosi na a ka na-eji ọgwụ nje eme ihe na mpaghara a. Ọ bụ ezie na amachibidoro DDT na 1972, ụfọdụ n'ime ọgwụ pesticide (yana kemịkalụ ndị ọzọ) dịgidere na gburugburu ebe obibi. Nke a na-adịte aka nke ihe na-egbu egbu mere ka ọ dị nso na njedebe nke peregrine falcon. Enwere nnukwu ọkwa DDT dị n'ọtụtụ ebe dịka "àkwá, abụba na anụ ahụ nke nnụnụ." Ọchịchị. soro ndị otu nchekwa rụọ ọrụ n'inyere ha aka ka ha pụta n'ebe ahụ emetọọ. N'ikpeazụ, n'afọ 1999, e wepụrụ nnụnụ ndị ahụ na ndepụta ụdị ndị US nọ n'ihe ize ndụ. ==== Sulfuryl fluoride ==== Sulfuryl fluoride bụ ụmụ ahụhụ na-agbaji n'ime fluoride na sulfate mgbe a na-ahapụ ya na gburugburu ebe obibi. Amara fluoride ka ọ na-emetụta anụ ọhịa dị n'ime mmiri na-adịghị mma. Achọpụtala ọkwa dị elu nke fluoride na-emebi arụmọrụ nri na uto nke carp nkịtị (Cyprinus carpio). Ngosipụta nke fluoride na-agbanwe nguzozi nke ion, ngụkọta protein na ọkwa lipid n'ime azụ ndị a, nke na-agbanwe nhazi ahụ ha ma na-akpaghasị usoro biochemical dị iche iche. === Cyanobacteria na cyanotoxins === Cyanobacteria, ma ọ bụ algae-acha anụnụ anụnụ, bụ nje bacteria na-ese foto. Ha na-eto n'ọtụtụ ụdị mmiri. Ọganihu ha ngwa ngwa ("oge ntoju") metụtara oke okpomọkụ nke mmiri yana eutrophication (nke sitere na ịba ụba nke mineral na ihe ndị na-edozi ahụ na-emekarị n'ihi mmiri na-asọpụta n'ala nke na-ebute oke ibu nke algae ndị a). Ọtụtụ mkpụrụ ndụ cyanobacteria na-emepụta ọtụtụ nsị. Cyanotoxins nwere ike ịbụ dermatotoxic, neurotoxic, na hepatotoxic, n'agbanyeghị na ọnwụ metụtara mkpughe ha dị ụkọ. Cyanotoxins na ihe ndị ha na-adịghị egbu egbu nwere ike ịkpata mmeghachi ahụ nfụkasị ahụ, mana nke a aghọtachaghị nke ọma.: 589  N'agbanyeghị toxicities ha mara, ịmepụta otu biomarker nke ikpughe siri ike n'ihi usoro mgbagwoju anya nke nsị ndị a nwere. ==== Cyanotoxins na mmiri ọṅụṅụ ==== Ihe omume nke nsị a na mmiri ọṅụṅụ na-adabere n'ihe abụọ. Otu, bụ ọkwa mmiri ọñụnụ n'ime mmiri a na-emepụtaghị ihe na nke abụọ, ọ dabere na ịdị irè nke iwepụ nsị ndị a na mmiri mgbe a na-emepụta mmiri ọṅụṅụ n'ezie. N'ihi enweghị data na enweghị / ọnụnọ nke nsị ndị a na mmiri ọṅụṅụ, ọ na-esiri ike nyochaa n'ezie ọnụọgụ ndị dị na mmiri agwụla. Nke a bụ n'ihi na US enweghị mmemme steeti ma ọ bụ gọọmentị etiti na-enyocha n'ezie ọnụnọ nke nsị a na ụlọ ọrụ ọgwụgwọ mmiri ọ drinkingụ. ==== Mmetụta ọ na-enwe n'ahụ ụmụ mmadụ ==== Ọ bụ ezie na data na mmetụta nke nsị abụọ a dị oke, site na ihe dị na ya na-egosi na nsị na-awakpo imeju na akụrụ. E nwere ọrịa hepatoenteritis dị ka ntiwapụ na Palm Island, [[Ostraliya|Australia]] (1979), n'ihi oriri nke mmiri dị n'ime ya, "C. raciborskii, cyanobacteria nke nwere ike ịmepụta cylindrospermopsin." Ọtụtụ ikpe (nke metụtara ụmụaka) chọrọ ka ebuga ha n'ụlọ ọgwụ. Nsonaazụ nke ile ọbịa gụnyere: vomiting, mmebi akụrụ (n'ihi ụkọ mmiri, protein na electrolytes) ahụ ọkụ, [[afọ ọsịsa]] ọbara, na isi ọwụwa. == Ndị mmadụ == * American College of Toxicology ([https://web.archive.org/web/20110325141232/http://www.actox.org/Home/tabid/726/Default.aspx ACT]) * Society of Environmental Toxicology and Chemistry ([https://www.setac.org/ SETAC]) * Society of Toxicology ([https://www.toxicology.org/index.asp SOT]) == Akwụkwọ akụkọ == * ''Atụmatụ Ahụike Gburugburu Ebe Obibi'' * ''[[Environmental Toxicology (journal)|Mmetụta Ọgwụ Na-egbu Mpaghara]]'' * ''Toxicology na Ọgwụ Na-emetụta Gburugburu Ebe Obibi'' * ''[[Journal of Environmental Science and Health]]'' * ''Journal of Toxicology and Environmental Health'' * ''[[Toxicological & Environmental Chemistry|Ọgwụ na gburugburu ebe obibi]]'' == Hụkwa == * Ecotoxicology * Ọdịdị gburugburu ebe obibi * Sayensị gburugburu ebe obibi * Ọgwụ ọjọọ * Uncceptable Levels (ihe nkiri nke afọ 2013) == Ihe odide == === Ihe edeturu === {{Reflist}} afrxs76gbmb8ztqkn9dy9zpwmqs9jmw Òtù Ndị Ọrụ Na-emepụta Ihe na Nchịkọta Ihe nke Botswana 0 26737 654559 113360 2026-06-08T16:01:21Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654559 wikitext text/x-wiki  Ndị otu ndị ọrụ na-emepụta ihe na nkwakọ ngwaahịa Botswana (BW&PWU) bụ otu ndị ọrụ na-arụkọ ọrụ nke Botswana federation nke ndị otu azụmaahịa na [[Botswana]]. == ntụaka == * {{Cite book|year=2005|title=Trade Unions of the World|editor=ICTUR|series=etal|edition=6th|publisher=John Harper Publishing|location=London, UK|isbn=0-9543811-5-7}}  b6jdqqkdtkpt3wnkkyli747utcp4p5s Mgbanyụ ọkụ n'elu 0 28973 654626 117976 2026-06-09T00:34:27Z Wikipedian12512 61424 Ce 654626 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Thunder_Over_The_Empire_Airfest_2012_120519-F-EI671-001.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|A DC-10 Tanker na-arụ ọrụ site na onye ọrụ nkwekọrịta onwe onye maka U.S. Forest Service na-egosi na mmiri dara n'oge "Thunder Over The Empire Air Fest" na March Air Reserve Base, [[California|Calif]].]] .<ref> {{Cite web|url=http://www.fs.fed.us/rm/fire/wfcs/index.htm|title=USDA Forest Service Wildland Fire Chemicals|accessdate=2008-11-13}}</ref>Ọkụ ọkụ nke ikuku, nke a makwaara dị ka ogbunigwe mmiri, bụ iji ụgbọ elu na akụrụngwa ikuku ndị ọzọ na-alụso ọkụ ọgụ ọgụ. Ụdị ụgbọ elu eji agụnye ụgbọ elu nwere nku na helikopta. A na-ekewakwa ndị na-ese anwụrụ ọkụ na ndị na-akụ ụgbụ a dị ka ndị na-agbanyụ ọkụ ikuku, ndị a na-ebuga n'ọkụ ahụ site na parachute dị iche iche nke ụgbọ elu nwere nku dị iche iche, ma ọ bụ ndị na-esi n'ụgbọelu helikọpta na-apụ. Chemical ndị a na-eji alụso ọkụ ọgụ nwere ike ịgụnye mmiri, ihe na-eme ka mmiri dị ka foams na gels, na ihe ndị pụrụ iche na-egbochi ọkụ dị ka Phos-Chek.[1]. A na-eji ọtụtụ okwu eme ihe na mgbasa ozi a ma ama maka ụgbọelu (na usoro) eji eme ihe na ọkụ ọkụ. Okwu air'''tanker''' ma ọ bụ air tanker na-ezo aka n'ụgbọelu na-akwụsi ike na United States; a na-eji "airtanker" eme ihe na akwụkwọ gọọmentị.<ref name="9th">{{Cite web|url=http://caselaw.lp.findlaw.com/cgi-bin/getcase.pl?court=9th&navby=case&no=9810173|title=FindLaw's United States Ninth Circuit case and opinions.|accessdate=19 November 2016}}</ref> A na-eji okwu ahụ bụ "waterbomber" mee ihe na ụfọdụ akwụkwọ gọọmentị Canada maka otu ụdị ụgbọ ala ahụ, ọ bụ ezie na mgbe ụfọdụ ọ na-ekwu maka anụ ndị bi na mmiri.<ref>{{Cite web|url=http://www.mnr.gov.on.ca/en/Business/AFFM/2ColumnSubPage/STEL02_165883.html|title=Aviation Services - Aviation, Forest Fire and Emergency Services|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140410162208/http://www.mnr.gov.on.ca/en/Business/AFFM/2ColumnSubPage/STEL02_165883.html|archivedate=2014-04-10|publisher=Ontario Ministry of Natural Resources}}</ref><ref name="redbook17">{{Cite web|url=http://www.nifc.gov/red_book/2007/Chapter17.pdf|title=Interagency Standards for Fire and Aviation Operations 2007, Chapter 17|accessdate=2007-08-31|quote=The popular media also frequently use the terms '''water bomber''', '''fire bomber''' or '''borate bomber'''. Helicopters often are used to drop retardant or water on a wildfire, whether they're functioning as helitankers (a heavy helicopter outfitted with a belly tank for dropping water or retardant on a fire), or medium- or light-weight helicopters equipped with buckets for smaller drops on fires). Some helicopters are used on fires for cargo (helitack) delivering supplies to firefighters, usually with netted cargo slung under a helicopter, and other helicopters are certified for and used for personnel transport -- ferrying wildland firefighters to remote locations where ground transport is either difficult or impossible.|publisher=National Interagency Fire Center|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070928013524/http://www.nifc.gov/red_book/2007/Chapter17.pdf|archivedate=2007-09-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.casr.ca/so-wildfire-air-tanker-approaches.htm|title=Wildfire Fighting: Provincial & Territorial Approaches to Air Tankers|date=May 2016|publisher=Canadian American Strategic Review|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160611013711/http://www.casr.ca/so-wildfire-air-tanker-approaches.htm|archivedate=2016-06-11}}</ref> 219ss4g5iz006pmwzjdcnj3yrqlw8k4 Kola Onadipe 0 31654 654590 142877 2026-06-08T19:04:42Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654590 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}} * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282 * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] mkumrmh3nq39vvtu0t9ilne3fm6tyv3 654591 654590 2026-06-08T19:08:05Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654591 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282 * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 08pv3vz2x2icn0g9l7drzkyd7ya9ws1 654592 654591 2026-06-08T19:08:36Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654592 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282 * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] re27lat1esdo27m82jnrf3boaxv6j9w 654593 654592 2026-06-08T19:09:09Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654593 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282 * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 5y538pxtrsbb8o72xtcn25p6q8ssdy6 654594 654593 2026-06-08T19:09:54Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654594 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282 * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] mwo30a9aoh1c6etk8pl89e2ozaiot8t 654595 654594 2026-06-08T19:11:51Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654595 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 4r36i1ewe1jogxhvlymvhblvqwx2u9f 654596 654595 2026-06-08T19:12:20Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654596 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 9mk3s4btk7c3v4iqstzi3ktx2p0adsj 654597 654596 2026-06-08T19:13:03Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654597 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] cqb3dvbctvfk71im62a8hgei9vux4b5 654598 654597 2026-06-08T19:14:04Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654598 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639 * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] elnmiwzeu2d7gai881nmovo6un43gxf 654599 654598 2026-06-08T19:18:53Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654599 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] mdbdegqq0mze3bu92e3qnl5jo5dpc2w 654600 654599 2026-06-08T19:19:41Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654600 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] cplg4h4w28z5wyiqef7dudlnd7bwq5t 654601 654600 2026-06-08T19:20:10Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654601 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] ikciqv9rva6nobypuiefi161e4ndew7 654602 654601 2026-06-08T19:20:51Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654602 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260 * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] f2baorpg8cuzf9phscsk1frcx46ycbs 654603 654602 2026-06-08T19:22:51Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654603 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] q9deh9ze8bqq1mnewabzwxye6bzgefh 654604 654603 2026-06-08T19:23:20Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654604 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] lviuqcmv394ox4aaw7hngq0k3vrb2u7 654605 654604 2026-06-08T19:23:53Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654605 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510 * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 63gasini2k0s7urhux961mgtnnrhea3 654606 654605 2026-06-08T19:25:54Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654606 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] i4bfd28jbq1efsn9ay09v1uang4e8i1 654607 654606 2026-06-08T19:26:25Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654607 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 8ds6dqgwhqln5zvrwrkdwya42qdk0dk 654608 654607 2026-06-08T19:26:53Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654608 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] iqbtolnewuu4vos7djshpgd9qp5oeme 654609 654608 2026-06-08T19:27:26Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654609 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640 * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 7jd2od350xfje2z2ncnbpmxpwizc8c4 654612 654609 2026-06-08T19:34:35Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654612 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] pk51rtcrlul43v0250d9xhcfld9tcvh 654613 654612 2026-06-08T19:35:22Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654613 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 7kb2q865yo2libhl11qbzu4tpnpkfbk 654615 654613 2026-06-08T19:36:04Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654615 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 73e7intcf6tufdqxy9ul8923rwkdn9v 654616 654615 2026-06-08T19:36:37Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654616 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}} * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] krgburbpe4qidi3oc3y13f9j2eu26ec 654632 654616 2026-06-09T01:07:43Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654632 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] jjefzeb5rkkby97psk7n8h28wuniw9c 654633 654632 2026-06-09T01:08:56Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654633 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 5hjlauilxoc24hb748rgfmgzm2ncjoa 654634 654633 2026-06-09T01:09:56Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654634 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] lzmyw86ls1ybbnu7aogjau8lutnig7l 654635 654634 2026-06-09T01:10:46Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654635 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}} * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] oa06hq1pm7wcw3irbekmhxnhczupmsg 654636 654635 2026-06-09T01:13:07Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654636 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] lxkvew6jvi6lmiwv7srhfdohsfgcffk 654637 654636 2026-06-09T01:14:29Z Timzy D'Great 12485 /* Ihe odide */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654637 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] set97pwrt1scfcaxdcnatre1tv2k2sl 654638 654637 2026-06-09T01:15:19Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654638 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828 * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 05e289v0yu16zjryp6l3p7vvx73ibts 654639 654638 2026-06-09T01:19:34Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654639 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 6pxpqra4oowaupmf740z6ojww3zi6hd 654640 654639 2026-06-09T01:20:12Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654640 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] o0rwf5c6wpd4jtq7qpoe8xn3hq8w6ep 654641 654640 2026-06-09T01:20:47Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654641 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}} * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] jun9fbm2bqbu0x9y9v7850zdvgi0289 654642 654641 2026-06-09T01:22:35Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654642 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] e3uf9nufjbe8fmr4j2pwf6fpxa3artw 654643 654642 2026-06-09T01:23:05Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654643 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 6adpz2ia7lbbdetk2olpvvevuu75yji 654644 654643 2026-06-09T01:24:29Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654644 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] gbjonckid4rh3zi4sysbec6vhnjjdty 654645 654644 2026-06-09T01:25:13Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654645 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}} * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 5kh6hnpywukf8lvmgjrzqbjz356zct0 654646 654645 2026-06-09T01:27:13Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654646 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}}<ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://www.worldofbooks.com/en-gb/products/around-nigeria-in-thirty-days-book-onadipe-kola-9789781780271|work=World of Books|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 29gdvh0uowsru1mmlst7klye6opmvhb 654647 654646 2026-06-09T01:27:55Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654647 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}}<ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://www.worldofbooks.com/en-gb/products/around-nigeria-in-thirty-days-book-onadipe-kola-9789781780271|work=World of Books|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria Thirty Days by Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/title/around-nigeria-thirty-days/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] filay331jtfzjwxk1dqrw80w6pbhatd 654651 654647 2026-06-09T01:29:33Z Timzy D'Great 12485 /* Ihe odide */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654651 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}}<ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://www.worldofbooks.com/en-gb/products/around-nigeria-in-thirty-days-book-onadipe-kola-9789781780271|work=World of Books|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria Thirty Days by Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/title/around-nigeria-thirty-days/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://openlibrary.org/books/OL3262136M/Around_Nigeria_in_thirty_days&ved=2ahUKEwi0wMWKgPmUAxUsUkEAHSjQO-MQFnoECGkQAQ&usg=AOvVaw3H_i3tq-XHLL2jdu0x6Cbj|publisher=Natona Press|date=1981|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-027-1|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 8z35q7e1sulshljh0u7uwwuq7rerpcp 654653 654651 2026-06-09T01:31:14Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654653 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}}<ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://www.worldofbooks.com/en-gb/products/around-nigeria-in-thirty-days-book-onadipe-kola-9789781780271|work=World of Books|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria Thirty Days by Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/title/around-nigeria-thirty-days/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://openlibrary.org/books/OL3262136M/Around_Nigeria_in_thirty_days&ved=2ahUKEwi0wMWKgPmUAxUsUkEAHSjQO-MQFnoECGkQAQ&usg=AOvVaw3H_i3tq-XHLL2jdu0x6Cbj|publisher=Natona Press|date=1981|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-027-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days - Onadipe, Kola: 9789781780271 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780271/Around-Nigeria-thirty-days-Onadipe-9781780274/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}} * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] cp5i9yjg1o3zidy346xsk0dzy76s4e3 654654 654653 2026-06-09T01:35:54Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654654 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}}<ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://www.worldofbooks.com/en-gb/products/around-nigeria-in-thirty-days-book-onadipe-kola-9789781780271|work=World of Books|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria Thirty Days by Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/title/around-nigeria-thirty-days/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://openlibrary.org/books/OL3262136M/Around_Nigeria_in_thirty_days&ved=2ahUKEwi0wMWKgPmUAxUsUkEAHSjQO-MQFnoECGkQAQ&usg=AOvVaw3H_i3tq-XHLL2jdu0x6Cbj|publisher=Natona Press|date=1981|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-027-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days - Onadipe, Kola: 9789781780271 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780271/Around-Nigeria-thirty-days-Onadipe-9781780274/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}}<ref>{{Cite web|title=404 Not Found|url=https://bpl.bibliocommons.com/v2/record/S75C2505998&ved=2ahUKEwimhvLcgfmUAxXgWEEAHdZkKtwQFnoECFoQAQ&usg=AOvVaw1B6EMQK6ywl9aLjr0AwNSM|work=Boston Public Library|accessdate=2026-06-09|language=en-US}}</ref> * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] q77m124dskzumkhksmufat4xi1b3hyp 654655 654654 2026-06-09T01:37:44Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654655 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}}<ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://www.worldofbooks.com/en-gb/products/around-nigeria-in-thirty-days-book-onadipe-kola-9789781780271|work=World of Books|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria Thirty Days by Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/title/around-nigeria-thirty-days/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://openlibrary.org/books/OL3262136M/Around_Nigeria_in_thirty_days&ved=2ahUKEwi0wMWKgPmUAxUsUkEAHSjQO-MQFnoECGkQAQ&usg=AOvVaw3H_i3tq-XHLL2jdu0x6Cbj|publisher=Natona Press|date=1981|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-027-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days - Onadipe, Kola: 9789781780271 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780271/Around-Nigeria-thirty-days-Onadipe-9781780274/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}}<ref>{{Cite web|title=404 Not Found|url=https://bpl.bibliocommons.com/v2/record/S75C2505998&ved=2ahUKEwimhvLcgfmUAxXgWEEAHdZkKtwQFnoECFoQAQ&usg=AOvVaw1B6EMQK6ywl9aLjr0AwNSM|work=Boston Public Library|accessdate=2026-06-09|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite book|title=Call me Michael|url=https://www.goodreads.com/book/show/116659622-call-me-michael&ved=2ahUKEwimhvLcgfmUAxXgWEEAHdZkKtwQFnoECCgQAQ&usg=AOvVaw2RQjHMVZUaGSNOOBJOQnBf|publisher=Natona Pr|date=1981|location=Ijebu-Ode|isbn=978-978-178-017-2|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] o8ubqp5ji0xioyy86ms676stg0pm9gf 654656 654655 2026-06-09T01:40:16Z Timzy D'Great 12485 /* Akwụkwọ ndị e bipụtara */ Added citation #1Lib1Ref #1Lib1RefNG 654656 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Nathaniel Kolawole Onadipe (14 Julaị 1922 - 4 Disemba 1988), nke a maara nke ọma dị ka Kola Onadipe, bụ onye edemede Naijiria nke a maara maka akwụkwọ ụmụaka ya. Nathaniel Kolawole Onadipe Kola Onadipe Onye edemede Naijiria<ref>{{Cite journal|author=Odejide|first=Abiola|date=1997-04-26|title=The Nigerian Children's Literary Scene A View from Inside|url=https://brill.com/view/journals/mata/17-18/1/article-p177_14.xml|journal=Matatu|language=en|volume=17-18|issue=1|pages=177–189|doi=10.1163/18757421-90000223|issn=1875-7421}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Kola Onadipe na Ijebu-Ode, Ogun steeti, Naịjirịa. Ijebu-Ode Ogun steeti A mụrụ ya n'ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị ma bụrụ nwa nwoke nke abụọ nke nne ya. Ịlụ karịa otu nwanyị Onadipe gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum nke London na 1949 ma mesịa mepee ụlọ ọrụ iwu na ezigbo enyi ya Abraham Adesanya. Mahadum nke London O nwere ụmụ iri na ise, ụmụ nwoke asaa na ụmụ nwanyị asatọ, bụ ndị o nyefere ndụ ya ma hụ na ha mere nke ọma n'inweta ọnọdụ agụmakwụkwọ a na-anabata. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri isii na isii mgbe ọ rịara ọrịa strok na 4 Disemba 1988. E liri ya n'ụlọ ya dị na Oyat, Ijebu-Ode, Naijiria.<ref>{{Cite web|date=2017-09-14|title=Life, Career & Death of Kola Onadipe, Author of Sugar Girl & Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|accessdate=2022-03-12|work=OldNaija|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Olu-Iwa College (otu n'ime nnukwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị anọ dị na Ijebu-Ode na ngwụcha afọ 1940, 1950 na mmalite afọ 1960). Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ siri ike ma mee ka ụlọ akwụkwọ ahụ dị n'ọkwa agụmakwụkwọ na omume ọma. Okwu ya a ma ama bụ "Ị na-aga" nke pụtara na ọ bụrụ na o jide gị ka ị bụ onye na-aga ezumike nká, a ga-achụpụ gị n'agbanyeghị onye nne na nna gị nwere ike ịbụ. Onye nwe ụlọ akwụkwọ ahụ, Chief Timothy Adeola Odutola, na-akwanyere ya ùgwù.<ref>{{Cite web|title=The life, career and death of Kola Onadipe, author of Sugar Girl and Koku Baboni|url=https://oldnaija.com/2017/09/14/the-life-career-and-death-of-kola-onadipe-author-of-sugar-girl-and-koku-baboni/|date=2017-09-14|work=OldNaija|language=en-GB|accessdate=2020-05-27}}</ref> == Akwụkwọ ndị e bipụtara == O tinyere ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya na agụmakwụkwọ na ide akwụkwọ maka ụmụaka. O dere ọtụtụ akwụkwọ ụmụaka nke gụnyere: akwụkwọ ụmụaka * ''The Adventures of Souza.'' [[Ibadan]]: African Universities Press, 1963. {{ISBN|0-410-80038-4}}<ref>{{Cite web|title=The Adventures Of Souza: The Village Lad (African Reade…|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221776-the-adventures-of-souza|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza, the village lad {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654186068|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Adventures of Souza|url=https://books.google.com/books/about/The_Adventures_of_Souza.html?id=jB_vzwEACAAJ|publisher=Ginn & Company|date=1963|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The adventures of Souza by Kola Onadipe {{!}} Open Library|url=https://openlibrary.org/works/OL4843212W/The_adventures_of_Souza|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''The Boy Slave.'' [[Lagos]]: African Universities Press, 1966. [[Online Computer Library Center|OCLC]] number 623440282<ref>{{Cite book|title=The Boy Slave (Shettima Dan Gatta)|url=https://books.google.com/books/about/The_Boy_Slave_Shettima_Dan_Gatta.html?id=w5bpoAEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola onadipe|url=https://onlinebookclub.org/shelves/book.php?id=192539|work=onlinebookclub.org|accessdate=2026-06-08|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Boy Slave (African Readers' Library)|url=https://www.goodreads.com/book/show/7968811-the-boy-slave|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=The boy slave by Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/books/OL15567020M/The_boy_slave|work=Open Library|accessdate=2026-06-08|language=ig}}</ref> * ''Koku Baboni.'' Ibadan: African Universities Press, 1965. OCLC number 26910639<ref>{{Cite web|title=Koku Baboni - Kola Onadipe: 9780410800186 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800186/Koku-Baboni-Kola-Onadipe-041080018X/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni.: Illustrated by Frances Effiong.|url=https://openlibrary.org/books/OL5715463M/Koku_Baboni.|publisher=African Universities Press|date=1970|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Koku Baboni|url=https://books.google.com/books/about/Koku_Baboni.html?id=O9gG0QEACAAJ|publisher=Timble & Bleu|date=2024-12-03|isbn=979-8-89693-000-6|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koku Baboni|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994917-koku-baboni|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''[[Sugar Girl (novel)|Sugar girl]].'' [[Nairobi]]: East African Pub, 1964. OCLC number 731260<ref>{{Cite book|edition=[3d ed.]|title=Sugar girl.|url=https://openlibrary.org/books/OL5468758M/Sugar_girl.|publisher=African Universities Press|date=1969|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sugar Girl|url=https://books.google.com/books/about/Sugar_Girl.html?id=2E8RkAEACAAJ|publisher=East African Publishing House|date=1968|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Girl|url=https://www.goodreads.com/book/show/40994981-sugar-girl|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref> * ''The Magic land of the Shadows.'' Lagos: African University Press, 1970. OCLC number 32497510<ref>{{Cite web|title=Magic Land of Shadows - Kola Onadipe: 9780410800933 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9780410800933/Magic-Land-Shadows-Kola-Onadipe-0410800937/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Magic Land of the Shadows|url=https://www.goodreads.com/book/show/40995736-magic-land-of-the-shadows|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title="Magic Land of the Shadows"|url=https://buybooks.ng/product/magic-land-of-the-shadows/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-08|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Magic Land of the Shadows|url=https://books.google.com/books/about/The_Magic_Land_of_the_Shadows.html?id=dVsdAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1970|isbn=978-0-410-80093-3|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''The Forest is our Playground.'' Lagos, Nigeria: Africa Universities Press, 1972. OCLC number 1736920 * ''The Return of Shettima.'' Lagos: University Press, 1972. OCLC number 1747640<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The return of Shettima|url=https://openlibrary.org/books/OL21978486M/The_return_of_Shettima|publisher=African Universities Press|date=1972-11-05|location=Lagos|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Return of Shettima|url=https://www.goodreads.com/book/show/5221778-return-of-shettima|work=Goodreads|accessdate=2026-06-08|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=“The” Return of Shettima|url=https://books.google.com/books/about/The_Return_of_Shettima.html?id=LFZe0AEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1989|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Builders of Africa.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-004-5}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bookfinder.com/author/kola-onadipe/|work=www.bookfinder.com|accessdate=2026-06-09|title=Kola Onadipe's Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=Builders of Africa|url=https://openlibrary.org/books/OL3230560M/Builders_of_Africa&ved=2ahUKEwicw_OB-_iUAxVIUkEAHeivOfoQFnoECCMQAQ&usg=AOvVaw0QT8Ps_gUkf8xrrOpRpOw0|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-004-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Onadipe, Kola books - All books by Onadipe, Kola author {{!}} BookScouter.com|url=https://bookscouter.com/author/onadipe-kola|work=bookscouter.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Footprints on the Niger''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-006-1}}<ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite book|title=Footprints on the Niger|url=https://openlibrary.org/books/OL2927195M/Footprints_on_the_Niger&ved=2ahUKEwj78PTr_PiUAxWaVkEAHbphIYEQFnoECCAQAQ&usg=AOvVaw3NIekKvF1Q5ZWZGqgn8e1H|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-006-6|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Footprints on the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/10859954|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Sunny Boy''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1980. OCLC number 9633828<ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Books by Kola Onadipe (Author of Sugar Girl)|url=https://www.goodreads.com/author/list/1613351.Kola_Onadipe|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kola Onadipe|url=https://openlibrary.org/authors/OL1026340A/Kola_Onadipe|work=Open Library|accessdate=2026-06-09|language=ig}}</ref> * ''Sweet Mother.'' Ijebu-Ode [Nigeria]: Natona Press, 1980. {{ISBN|978-178-001-0}}<ref>{{Cite web|title=10 Books From Our Childhood That We Miss|url=https://www.zikoko.com/general/10-books-from-our-childhood-that-we-miss/|work=Zikoko!|date=2020-01-17|accessdate=2026-06-09|language=en-US|author=Kunle Ologunro}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers) - Onadipe, Kola: 9789781780011 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780011/Sweet-mother-Natona-junior-readers-9781780010/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Sweet mother|url=https://openlibrary.org/books/OL2342966M/Sweet_mother&ved=2ahUKEwiN-viM__iUAxWaQkEAHU_CL7AQFnoECCUQAQ&usg=AOvVaw0lfrHd4oozW_Fin9RmzbsW|publisher=Natona Press|date=1980|location=Ijebu-Ode [Nigeria]|isbn=978-978-178-001-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet mother (Natona junior readers)|url=https://www.goodreads.com/book/show/116652436-sweet-mother|work=Goodreads|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Around Nigeria in Thirty days.'' Nigeria:Natona, 1981. {{ISBN|978-178-027-4}}<ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://www.worldofbooks.com/en-gb/products/around-nigeria-in-thirty-days-book-onadipe-kola-9789781780271|work=World of Books|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria Thirty Days by Kola Onadipe - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/book-search/title/around-nigeria-thirty-days/author/kola-onadipe/|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Around Nigeria in thirty days|url=https://openlibrary.org/books/OL3262136M/Around_Nigeria_in_thirty_days&ved=2ahUKEwi0wMWKgPmUAxUsUkEAHSjQO-MQFnoECGkQAQ&usg=AOvVaw3H_i3tq-XHLL2jdu0x6Cbj|publisher=Natona Press|date=1981|location=Ijebu-Ode, Nigeria|isbn=978-978-178-027-1|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite web|title=Around Nigeria in thirty days - Onadipe, Kola: 9789781780271 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781780271/Around-Nigeria-thirty-days-Onadipe-9781780274/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-09|language=en}}</ref> * ''Call Me Michael.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-017-7}}<ref>{{Cite web|title=404 Not Found|url=https://bpl.bibliocommons.com/v2/record/S75C2505998&ved=2ahUKEwimhvLcgfmUAxXgWEEAHdZkKtwQFnoECFoQAQ&usg=AOvVaw1B6EMQK6ywl9aLjr0AwNSM|work=Boston Public Library|accessdate=2026-06-09|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite book|title=Call me Michael|url=https://www.goodreads.com/book/show/116659622-call-me-michael&ved=2ahUKEwimhvLcgfmUAxXgWEEAHdZkKtwQFnoECCgQAQ&usg=AOvVaw2RQjHMVZUaGSNOOBJOQnBf|publisher=Natona Pr|date=1981|location=Ijebu-Ode|isbn=978-978-178-017-2|author=Kola Onadipe}}</ref><ref>{{Cite book|title=Call Me Michael|url=https://books.google.com/books/about/Call_Me_Michael.html?id=EoDPAAAAMAAJ&ved=2ahUKEwimhvLcgfmUAxXgWEEAHdZkKtwQFnoECCYQAQ&usg=AOvVaw2m3xK7JxBGTfLrFycmp3xP|publisher=Natona Press|date=1981|isbn=978-978-178-017-2|language=en|author=Kola Onadipe}}</ref> * ''Halima Must Not Die : and other plays for schools''. Ijebu-Ode: Natona Press, 1981. {{ISBN|978-178-026-6}} * ''Happy Birthday : Gueen for a day.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1982. {{ISBN|978-178-005-3}} * ''Mothers-In-Law''. 1982 * ''[[The Other Woman (Nathaniel Kolawole Onadipe novel)|The Other Woman]]''. 1982 * ''A Pot of Gold.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press Publishers, 1984. {{ISBN|978-178-008-8}} * ''Beloved Daughters''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-022-3}} * ''The King is Naked : and other stories''. Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1985. {{ISBN|978-178-025-8}} * ''The Mysterious Twins.'' Ijebu-Ode: Natona, 1986. OCLC number 633642923 * ''Binta : The Beautiful Bride.'' Ijebu-Ode, Nigeria: Natona Press, 1988. {{ISBN|978-978-178-041-7}} == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] gtg5mfi71x8n7mp7pe09rbwourmskfd Temba Ma Progresso 0 31842 654529 139248 2026-06-08T13:30:23Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654529 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Temba Maqubela (amụrụ 1958) bụ onye nkuzi na onye nchịkwa South Africa. Na Julaị 2013 ọ malitere dị ka onye isi nke asatọ na Ụlọ Akwụkwọ Groton. Ọ rụrụ ọrụ mbụ dị ka Dean of Faculty and Assistant Head for Academics na Phillips Academy, Andover. Ọ jere ozi dị ka onye isi (MS)2, mmemme nke na-eleba anya mkpa mgbakọ na mwepụ na sayensị maka ụmụ akwụkwọ sekọndrị Africa America, Latino na ụmụ amaala America. N'ime afọ 26 ọ nọrọ na Phillips Academy, Maqubela jere ozi dị ka onye so na kọmitii ndụmọdụ, dịka onye isi oche ngalaba Chemistry, yana onye nkuzi kemistri. Maqubela malitere Mmemme Ọkachamara ACE, nke na-ahụ maka oghere nkwadebe n'etiti ụmụ akwụkwọ nwere nkà, wee bute ụzọ na Andover's Global Perspectives Group, nke gbadoro anya na agụmakwụkwọ zuru ụwa ọnụ maka ụmụ akwụkwọ na ngalaba. [[Category:Articles with hCards]] == Agụmakwụkwọ na onyinye == Maqubela bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ibadan (B.S.), na Mahadum Kentucky (MS). Enyere ya onyinye nturu ugo onye nkuzi di iche na White House na 1993 wee weba ya n'ime Ụlọ Nzukọ nke Fame maka mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ nke American Chemical Society na 2002. == Onye ọ bụla == Na 1976, mgbe Maqubela dị nanị afọ 17, ọ gbapụrụ South Africa gaa biri n'ala ọzọ. O biri na Africa dum tupu ya na nwunye ya na nwa ya nwoke gaa United States na 1986. Ọ kụziiri ihe na ụlọ akwụkwọ ọha na eze na New York City tupu ya akụzi ihe na Phillips Academy. Dịka nke 2013, ewebatala Maqubela dị ka onye isi nke asatọ nke ụlọ akwụkwọ Groton yana onye nkuzi kemịkalụ organic. Maqubela na-eje ozi na bọọdụ South Africa Partners, nke na-ewulite mmekọrịta bara uru n'etiti United States na South Africa n'akụkụ ahụike na agụmakwụkwọ. Ọ bụ onye nchoputa na onye isi oche nke Masibumbane Development Organisation, otu NGO emebere ọhụrụ dabere na ọdịnala bara ụba ma mụọ site na ọtụtụ iri afọ nke ọrụ dị ike na Eastern Cape nke South Africa. Ọ bụkwa onye ndụmọdụ ụlọ ọrụ ugbu a maka Ụlọ Akwụkwọ Nduzi nke Africa, ụlọ akwụkwọ sekọndrị pan-African nke na-achọ ịkụziri na ịzụlite ụmụ akwụkwọ pụtara ìhè ka ha bụrụ ndị isi ụkpụrụ, ụkpụrụ omume maka Africa. Nwunye Maqubela Vuyelwa Maqubela, bụ ada R.L. Peteni, onye nkuzi na onye edemede nke Hill of Fools; akwụkwọ akụkọ mbụ e dere na bekee na Xhosa. Ọ bụ onye nkuzi bekee na Phillips Academy ruo mgbe di na nwunye ahụ kwagara Groton School, ọ bụkwa onye isi oche na Grassroot Soccer, ọgbakọ anaghị akwụ ụgwọ na-akwalite mmụta na mgbochi HIV/AIDS na Africa. Vuyelwa na-akụzizi Bekee na Groton School. Ọ bụ nwa nwa Z.K. Matthews, onye ọkà mmụta South Africa a ma ama, onye nkuzi na onye na-akwado ya. Nwa nwanne nna ya mbụ bụ Naledi Pandor, onye minista na-ahụ maka ime ụlọ na South Africa. == Ihe edeturu == {{Reflist|30em}} == Ihe odide ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] htltoi09r325aehggcvbtqra5osq5gd Anezi Okoro 0 31964 654558 320086 2026-06-08T15:56:27Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654558 wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Anezi Okoro''' bụ onye edemede [[Naijiria]] na onye ọrụ ahụike (1929-2024). Anezi Okoro dọkịta A maara ya nke ọma maka akwụkwọ akụkọ ya nke afọ 1972 One Week One Trouble . Otu Izu Otu Nsogbu<ref>{{Cite web|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/05/17/renowned-author-prof-anezi-okoro-celebrated-at-90/|title=Renowned author, Prof Anezi Okoro celebrated at 90|work=P.M. News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803100247877|title=Anezi Okoro|work=Oxford Reference}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://independent.ng/ana-others-celebrate-prof-anezi-okoro-at-91/|title=ANA, Others Celebrate Prof Anezi Okoro at 91}}</ref><ref name="ENC">{{Cite web|url=https://www.encyclopedia.com/arts/culture-magazines/okoro-anezi|title=Okoro, Anezi|work=Encyclopedia.com}}</ref> [[Category:Articles with hCards]] == Mbido ndụ na ọrụ == A mụrụ Anezi na Arondizuogu nke Imo Steeti, Naịjirịa na 1929. Arondizuogu Imo Steeti Nigeria Dr. Okoro gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Methodist College, Uzuakoli, Abia State, Nigeria. Anezi rụrụ ọrụ dị ka dọkịta na-awa ahụ n'ụlọ, University College Hospital, Ibadan, site na 1957 ruo 1959. Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nkuzi na 1975 dị ka prọfesọ nke ọgwụ, Mahadum Naịjirịa, Nsukka. Mahadum nke Naijiria Ọ bụ onye isi oche nke African Association for Dermatology site na 1986 ruo 1991. Onye nduzi, Nigerian National Petroleum Corporation na Lagos site na 1977 ruo 1981. Ụlọ Ọrụ Naịjirịa Naịjirị Ọ bụ prọfesọ nleta, Medical College of Georgia, Augusta na 1987, na Mahadum Minnesota, Minneapolis, 1988, Mahadum King Faisal, Dammam Saudi Arabia dị ka prọfesor nke dermatology site na 1989 ruo 1995. Medical College of Georgia Mahadum nke Minnesota Minneapolis King Faisal Mahadum Dammam Saudi Arabia<ref name="ENC" /> == Akwụkwọ == * Ụlọ Akwụkwọ Obodo (1966) Ụlọ Akwụkwọ Ob Obodo * Onye isi obodo (1967) Onye isi obodo * Febechi gbadaa Niger (1971) Febechi agbadaa Niger * Febechi na Cave Adventure (1971) Febechi in Cave Adventure * Otu izu otu nsogbu (1973) Otu izu otu Nsogbu * ''Ihe edere Dr. Amadi (1975) '' * Akwụkwọ ntuziaka nke ọrịa akpụkpọ ahụ nkịtị (1981) Akwụkwọ ntuzi aka nke ọrịa akpụkọ nkịtị * Agụmakwụkwọ Dị Ukwuu (1986) Agụmakụ Dị Ukwuu * Nsogbu Abụọ (1990) *Pariah Ụwa na Akụkọ Ndị Ọzọ (1994) Nsogbu Abụrụ Pariah Ụwa na Akụkụ Ndị Ọzọ * Iju Mmiri nke Abụọ (1999) Iju Mmidi nke Abụọ * Mkpụrụ ọhụrụ na Amanzu (1963) Mkpụrụ ọhụrụ == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 1t6eyibwrrhtudtpxr519d04e3z90ck Fødselsstiftelsen 0 32204 654513 206702 2026-06-08T13:22:57Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654513 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Thurahs_house_01_2006.jpg|thumb|200x200px|Foto e sere n'oge na-adịbeghị anya n'ụlọ ochie a na-amụ nwa na Amaliegade]] Fødselsstiftelsen, nke a na-akpọkwa Fødsels- og Plejestiftelsen (spelling antiquated: Fødsels - og Pleiestiftelsen; Literal translation: Maternity and Caring Institution), bụ obodo nke ụwa na ụdị nke na mmepe ngwaọrụ ụlọ ọrụ ịmụ nwa nke Denmark na Amaliegade na Copenhagen, Denmark. Fødselsstiftelsen Fødsels- og Plejestiftelsen ụlọ ọrụ ịmụ nwa Amaliegade Copenhagen Denmark E guzobere ụlọ ọrụ ahụ maka ụmụ nwanyị ịmụ nwa n'amaghị aha ha ma nata nlekọta ahụike n'efu. Ebumnuche ya bụ iji zere igbu ụmụaka. Ogbugbu ụmụaka E nyere nwanyị ahụ aha ebighi ebi, agbanyeghị na a gbanwere mkpebi a na 2007, ebe nchekwa ihe ochie ahụ dịkwa ugbu a, ọkachasị maka ebumnuche usoro ọmụmụ. usoro ọmụmụ na-enweghị aha ruo mgbe ebighị ebi.<ref>{{Cite web|url=http://www.sa.dk/content/dk/mest_brugte_arkivalier/sadan_bruger_du_de_mest_brugte_arkivalier/fodselsstiftelsen_-_en_vejledning|title=Fødselsstiftelsen - en vejledning<!-- Bot generated title -->|accessdate=2008-05-27|archivedate=2013-12-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230234215/http://www.sa.dk/content/dk/mest_brugte_arkivalier/sadan_bruger_du_de_mest_brugte_arkivalier/fodselsstiftelsen_-_en_vejledning}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == Frederick V guzobere ụlọ ịmụ nwa na Gothersgade na 1750. Gothersgade Frederick nke Ise A kwagara ya n'ụlọ ọgwụ Frederiks n'afọ 1759. Ụlọ Ọgwụ nke dọkịta nke nwere ike ịbelata ọtụtụ ndị mmadụ n'ihe Frederiks Queen Juliane Marie guzobere Royal Maternity House na 9 Eprel 1785 site na ịkwaga ya n'ụlọ ọhụrụ dị n'akụkụ ụlọ ọhụrụ dị n"akụkụ ụlọ ọgwụ ahụ. Eze Nwanyị Juliane Marie<ref>{{Cite web|url=http://denstoredanske.dk/Krop,_psyke_og_sundhed/Sundhedsvidenskab/Sygehuse/F%C3%B8dselsstiftelsen|title=Fødselsstiftelsen|language=Danish|publisher=Gyldendal|accessdate=11 October 2016}}</ref> Ihe owuwu ọhụrụ ya bụ ụlọ mbụ nke onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Lauritz de Thurah. Lauritz nke Thurah Fødselsstiftelsen bụ akụkụ nke Rigshospitalet site na 1910. Ụlọ Ọgwụ Ọ ji nwayọọ nwayọọ ghọọ ngalaba maka ọmụmụ dị mgbagwoju anya. N'afọ 1994, ọ ghọrọ akụkụ nke Rigshospitalet's Juliane Marie Center. == Hụkwa == * Carl Edvard Marius Levy == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ihe ndekọ Fødselsstiftelsensen na National Archives of Denmark Ihe ndekọ Födselsstiftelsenson * [https://www.mestertidende.dk/article/view/285256/kobenhavnske_palaeer_ombygges_til_liebhaverlejligheder Ebe e si nweta ya] * [https://slaegtsbibliotek.dk/910430.pdf Ebe e si nweta ya] ln4h7excw7isjahoogem2b3fpvqdioq Ókè Benin na Naịjirịa 0 32924 654540 141998 2026-06-08T15:12:57Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654540 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Dahomey-Nigeria_boundary._LOC_76696106.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Map nke oke ala Benin-Nigeria]] Ókèala Benin-Nigeria bụ 809 km (503 m) n'ogologo wee si na tripoint na Niger na ugwu gbadaa Bight nke Benin na ndịda. == Nkọwa == . <ref name="Brownlie, I.">{{Cite book|title=African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia|author=Brownlie|first=Ian|authorlink=Ian Brownlie|publisher=Institute for International Affairs, Hurst and Co.|year=1979|pages=164–89}}</ref>Ókè-ala ahụ na-amalite n'ebe ugwu na tripoint ya na Niger dị n'osimiri Niger wee gaa n'ihu na mpaghara ndịda-na ndị òtù egwuregwu, tupu eruo osimiri Okpara dị nso na egwuregwu nke Waria.  Ókèala ahụ gakwara n’ebe ndịda, na-eji Okpara mee ihe dị ka otu kilomita, obere iyi dị iche iche, na iche dị iche iche nke dị n’elu ala, tupu ya echere na Bight of Benin. == Akụkọ ihe mere eme == . <ref name="Brownlie, I." />N'ime ọkara nke abụọ nke mfe awụ nke 19 France eserese obere ụlọ n'ọhụụ egwu egwu egwu Africa.  N'afọ 1851, e binyere aka na ekere nke enyi n'etiti France na nwa Dahomey n'ebe dị ugbu a n'ebe ndịda Benin, sochiri ya mkpa nchekwa na Porto Novo na 1863. [1] [2] Ekwuputara putara Dahomey  (nke bụbu aha Benin) na 1894 ma iko tinye ya n'ime obodo etiti buru ibu nke French West Africa ( Afrique occidentale française, nke ihuenyo AOF) na 1899. [1] [2] Ka ọ dị ugbu a, Briten nwere  (site na Royal Niger Company ) na-elekọta mpaghara dị na Lagos ikpe 1861 na Nchekwa ịhụnanya  na Northern Nigeria Protectorate .  N'afọ 1900, e bufere ụmụaka nke mpaghara ndị a n'aka ụdị Britain, ebe ndị ugwu na ndịda (gụnyere Lagos na Calabar) Mkpa dị n'otu dị ka nsogbu Nigeria na 1914 Oke siri ike n'etiti mpaghara abụọ ahụ ruo n'ebe ugwu dịka nke 9th myirịta ka a kparịtara ụka na 10 Ọgọst 1889; A kọwakwuru nke a n'ụzọ zuru ezu site na nkwekọrịta nke 12 October 1896. <ref name="Brownlie, I.">{{Cite book|title=African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia|author=Brownlie|first=Ian|authorlink=Ian Brownlie|publisher=Institute for International Affairs, Hurst and Co.|year=1979|pages=164–89}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrownlie1979">[[Ian Brownlie|Brownlie, Ian]] (1979). ''African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia''. Institute for International Affairs, Hurst and Co. pp.&nbsp;164–89.</cite></ref> Nkwekọrịta nke Anglo-French nke 14 June 1898 kwadoro ókè-ala a, ma gbasaa ya n'ebe ugwu ruo n'osimiri Niger. <ref name="IBS091" /> <ref name="Brownlie, I." /> E kwadoro ókè a site na nkwekọrịta nke 19 October 1906, na ụfọdụ obere mgbanwe mere na 1912 na-esote n'elu-ala nke e mesịrị mechaa n'ihu ọha site na mgbanwe nke ndetu na 1914. <ref name="Brownlie, I." /> <ref name="IBS091" /> Akụkụ dị n'etiti osimiri Atlantic na osimiri Okpara ka ejiri akara mgbịrịgba 142 mara n'ala, nke a na-eji akara kwụ ọtọ n'etiti ha kpụrụ ókè ahụ. <ref name="Brownlie, I." /> . <ref name="Brownlie, I.">{{Cite book|title=African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia|author=Brownlie|first=Ian|authorlink=Ian Brownlie|publisher=Institute for International Affairs, Hurst and Co.|year=1979|pages=164–89}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrownlie1979">[[Ian Brownlie|Brownlie, Ian]] (1979). ''African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia''. Institute for International Affairs, Hurst and Co. pp.&nbsp;164–89.</cite></ref>Ka-iche dị iche na-eto n'oge Agha nke egwu gachara, Briten na France ji ozi nyekwuo ikike njikere ndị na-egosi anya mba Africa ha na-achị.  [1] Dahomey sere onwe zuru oke na 1 Ọgọst 1960, Nigeria sochiri ya na 1 October 1960, oke oke ha wee bụrụ nke mba ụwa n'etiti steeti abụọ. Ka ọ na-erule afọ 2004-05, ọtụtụ n'ime akara ókèala sitere na mbido mbụ na-efu efu, nke mere ka Benin na Nigeria gbanwee akụkụ ụfọdụ nke oke. <ref name="HoungnikpoDecalo2013">{{Cite book|author=Houngnikpo|first=Mathurin C.|title=Historical Dictionary of Benin|year=2013|publisher=The Scarecrow Press|location=Lanham|isbn=978-0-8108-7171-7}}</ref> == Ebe obibi dị nso na oke == === Benin === * Mandécali * Segbana * Nneganzi * Basso * Wara * Adékambi * Pobè * Porto-Novo === Nigeria === * Bani * Samia * Swate * Babana * Yashikera * Suya * Orieke * [[Benin-Nigeria relations|Mmekọrịta Benin na Nigeria]] == Ntụaka == {{Reflist}} 75guh4j304d3d2lxlpyxgp0i9gxv7uy 654541 654540 2026-06-08T15:13:11Z Wikipedian12512(alt) 61413 link 654541 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Dahomey-Nigeria_boundary._LOC_76696106.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Map nke oke ala Benin-Nigeria]] Ókèala Benin-Nigeria bụ 809 km (503 m) n'ogologo wee si na tripoint na Niger na ugwu gbadaa Bight nke [[Benin]] na ndịda. == Nkọwa == . <ref name="Brownlie, I.">{{Cite book|title=African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia|author=Brownlie|first=Ian|authorlink=Ian Brownlie|publisher=Institute for International Affairs, Hurst and Co.|year=1979|pages=164–89}}</ref>Ókè-ala ahụ na-amalite n'ebe ugwu na tripoint ya na Niger dị n'osimiri Niger wee gaa n'ihu na mpaghara ndịda-na ndị òtù egwuregwu, tupu eruo osimiri Okpara dị nso na egwuregwu nke Waria.  Ókèala ahụ gakwara n’ebe ndịda, na-eji Okpara mee ihe dị ka otu kilomita, obere iyi dị iche iche, na iche dị iche iche nke dị n’elu ala, tupu ya echere na Bight of Benin. == Akụkọ ihe mere eme == . <ref name="Brownlie, I." />N'ime ọkara nke abụọ nke mfe awụ nke 19 France eserese obere ụlọ n'ọhụụ egwu egwu egwu Africa.  N'afọ 1851, e binyere aka na ekere nke enyi n'etiti France na nwa Dahomey n'ebe dị ugbu a n'ebe ndịda Benin, sochiri ya mkpa nchekwa na Porto Novo na 1863. [1] [2] Ekwuputara putara Dahomey  (nke bụbu aha Benin) na 1894 ma iko tinye ya n'ime obodo etiti buru ibu nke French West Africa ( Afrique occidentale française, nke ihuenyo AOF) na 1899. [1] [2] Ka ọ dị ugbu a, Briten nwere  (site na Royal Niger Company ) na-elekọta mpaghara dị na Lagos ikpe 1861 na Nchekwa ịhụnanya  na Northern Nigeria Protectorate .  N'afọ 1900, e bufere ụmụaka nke mpaghara ndị a n'aka ụdị Britain, ebe ndị ugwu na ndịda (gụnyere Lagos na Calabar) Mkpa dị n'otu dị ka nsogbu Nigeria na 1914 Oke siri ike n'etiti mpaghara abụọ ahụ ruo n'ebe ugwu dịka nke 9th myirịta ka a kparịtara ụka na 10 Ọgọst 1889; A kọwakwuru nke a n'ụzọ zuru ezu site na nkwekọrịta nke 12 October 1896. <ref name="Brownlie, I.">{{Cite book|title=African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia|author=Brownlie|first=Ian|authorlink=Ian Brownlie|publisher=Institute for International Affairs, Hurst and Co.|year=1979|pages=164–89}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrownlie1979">[[Ian Brownlie|Brownlie, Ian]] (1979). ''African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia''. Institute for International Affairs, Hurst and Co. pp.&nbsp;164–89.</cite></ref> Nkwekọrịta nke Anglo-French nke 14 June 1898 kwadoro ókè-ala a, ma gbasaa ya n'ebe ugwu ruo n'osimiri Niger. <ref name="IBS091" /> <ref name="Brownlie, I." /> E kwadoro ókè a site na nkwekọrịta nke 19 October 1906, na ụfọdụ obere mgbanwe mere na 1912 na-esote n'elu-ala nke e mesịrị mechaa n'ihu ọha site na mgbanwe nke ndetu na 1914. <ref name="Brownlie, I." /> <ref name="IBS091" /> Akụkụ dị n'etiti osimiri Atlantic na osimiri Okpara ka ejiri akara mgbịrịgba 142 mara n'ala, nke a na-eji akara kwụ ọtọ n'etiti ha kpụrụ ókè ahụ. <ref name="Brownlie, I." /> . <ref name="Brownlie, I.">{{Cite book|title=African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia|author=Brownlie|first=Ian|authorlink=Ian Brownlie|publisher=Institute for International Affairs, Hurst and Co.|year=1979|pages=164–89}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrownlie1979">[[Ian Brownlie|Brownlie, Ian]] (1979). ''African Boundaries: A Legal and Diplomatic Encyclopedia''. Institute for International Affairs, Hurst and Co. pp.&nbsp;164–89.</cite></ref>Ka-iche dị iche na-eto n'oge Agha nke egwu gachara, Briten na France ji ozi nyekwuo ikike njikere ndị na-egosi anya mba Africa ha na-achị.  [1] Dahomey sere onwe zuru oke na 1 Ọgọst 1960, Nigeria sochiri ya na 1 October 1960, oke oke ha wee bụrụ nke mba ụwa n'etiti steeti abụọ. Ka ọ na-erule afọ 2004-05, ọtụtụ n'ime akara ókèala sitere na mbido mbụ na-efu efu, nke mere ka Benin na Nigeria gbanwee akụkụ ụfọdụ nke oke. <ref name="HoungnikpoDecalo2013">{{Cite book|author=Houngnikpo|first=Mathurin C.|title=Historical Dictionary of Benin|year=2013|publisher=The Scarecrow Press|location=Lanham|isbn=978-0-8108-7171-7}}</ref> == Ebe obibi dị nso na oke == === Benin === * Mandécali * Segbana * Nneganzi * Basso * Wara * Adékambi * Pobè * Porto-Novo === Nigeria === * Bani * Samia * Swate * Babana * Yashikera * Suya * Orieke * [[Benin-Nigeria relations|Mmekọrịta Benin na Nigeria]] == Ntụaka == {{Reflist}} 1m2s60dbsrr60toi5a1hvwyaq206zs8 Magazin nke Association Geologique Argentina 0 33190 654562 136224 2026-06-08T16:18:56Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654562 wikitext text/x-wiki {{Infobox journal|title=Revista de la Asociación Geológica Argentina|cover=|discipline=[[Geology]]|abbreviation=Rev. Asoc. Geol. Argent.|language=English, Spanish|publisher=Asociación Geológica Argentina|country=[[Argentina]]|history=1946-present|frequency=Irregularly|openaccess=Yes|license=[[Creative Commons license|CC-BY-NC 2.5]]|website=http://ppct.caicyt.gov.ar/raga|link1=http://www.scielo.org.ar/scielo.php/script_sci_serial/pid_0004-4822/lng_en/nrm_iso|link1-name=Journal page|link1-at=[[SciELO]]|ISSN=0004-4822|eISSN=1851-8249|OCLC=85449374|LCCN=gs47000261}} The Revista de la Asociación Geológica Argentina bụ akwụkwọ sayensị na-emeghe ohere nke ndị ọgbọ na-enyocha nke Asociación Geológica Argentine bipụtara. A tọhapụrụ akwụkwọ akụkọ ahụ n'okpuru ikikere CC-BY-NC 2.5.<ref>[https://web.archive.org/web/20210517121819/https://ppct.caicyt.gov.ar/raga Revista de la Asociación Geológica Argentina] - official website</ref> == Hụkwa == * ''Ọdịdị ala nke Andes'' * ''Akwụkwọ akụkọ Geology'' == Ihe odide == {{Reflist}} h6u0lnz7r98279hs1h0j457ppqu9mi9 Abiodun Alabi 0 34007 654550 596483 2026-06-08T15:17:09Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654550 wikitext text/x-wiki <ref name=":1">{{Cite web|author=Salami|first=Oluwadamilare|date=2022-05-11|title=How I Have Found My Job As LAGOS Commissioner – CP Abiodun Alabi|url=https://www.citypeopleonline.com/how-i-have-found-my-job-as-lagos-commissioner-cp-abiodun-alabi/|accessdate=2022-08-07|work=City People Magazine|language=en-US}}</ref>'''Abiodun Sylvester Alabi''' (amụrụ na 31 Disemba 1964 na Ilawe Ekiti) bụ onye uwe ojii Naijiria.<ref name=":0">{{Cite news|author=Alao|first=Abiodun|date=2022-01-22|title=Eight Things to Know About New Lagos CP Abiodun Alabi|work=The Nation|url=https://thenationonlineng.net/eight-things-to-know-about-new-lagos-cp-abiodun-alabi/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria Police Force {{!}} Contacts of Senior Police Officers|url=https://www.npf.gov.ng/info/contacts_mgt.php|accessdate=2022-08-07|work=www.npf.gov.ng|archivedate=2022-08-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220806233839/https://www.npf.gov.ng/info/contacts_mgt.php}}</ref><ref>{{Cite web|author=Erezi|first=Dennis|date=2022-01-21|title=IGP replaces Odumosu with Abiodun Alabi as Lagos police commissioner|url=https://editor.guardian.ng/news/igp-replaces-odumosu-with-abiodun-alabi-as-lagos-police-commissioner/|accessdate=2022-08-07|work=The Guardian Nigeria|language=en-US|archivedate=2022-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220920171402/https://editor.guardian.ng/news/igp-replaces-odumosu-with-abiodun-alabi-as-lagos-police-commissioner/}}</ref> bụ Kọmishọna nke ndị uwe ojii nke Lagos State Police Command, na ọkwa nke Assistant Inspector General of Police. {{Infobox person|name=Abiodun Sylvester Alabi|birth_date=31 December 1964|birth_place=Ilawe Ekiti|nationality=Nigeria|education=University of Lagos|occupation=Commissioner of Police|employer=Nigerian Police Force}} [[Category:Articles with hCards]] {{Databox}} == Agụmakwụkwọ na Ọrụ == Alabi nwetara nzere bachelọ <ref name=":0"/> Sociology na [[University of Lagos|Mahadum Lagos]] na 1986, na nzere masta n'otu nkuzi ahụ na [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]], Ile-Ife na 1989. <ref name=":1"/><ref name=":2">{{Cite web|date=2022-01-21|title=Abiodun Alabi to take over as Lagos CP as IGP orders posting of senior officers|url=https://www.thecable.ng/abiodun-alabi-to-take-over-as-lagos-cp-as-igp-orders-posting-of-senior-officers|accessdate=2022-08-07|work=TheCable|language=en-US}}</ref> debanyere aha ya na [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii Naịjirịa]] na Machị 1990 dị ka onye uwe ojii. Na Jenụwarị 2022, Alabi nọchiri [[Hakeem Odumosu]] dị ka Kọmishọna ndị uwe ojii nke Lagos State. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-01-21|title=Lagos gets new police commissioner|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/507131-lagos-gets-new-police-commissioner.html|accessdate=2022-08-07|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Onyegbula|first=Esther|date=2022-01-21|title=Abiodun Alabi replaces Odumosu as new Commissioner of Police, Lagos|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/abiodun-alabi-replaces-odumosu-as-new-commissioner-of-police-lagos/|accessdate=2022-08-07|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|author=Joseph|first=Titilope|date=2022-01-22|title=Meet New Lagos State Commissioner Of Police, Abiodun Alabi|url=https://independent.ng/meet-lagos-state-new-commissioner-of-police-abiodun-alabi/|accessdate=2022-08-07|work=Independent Newspaper Nigeria|language=en-GB}}</ref> rụburu ọrụ dị ka Kọmishọna nke ndị uwe ojii maka Bauchi State, yana Kọmishọna ndị uwe ojii na-ahụ maka Central Criminal Registry, Force Criminal Investigation Department Annex, Alagbon, Lagos. <ref name=":3" /> bụbu osote Onye isi ndị uwe ojii na [[Ȯra Taraba|Taraba]] na [[Ȯra Ekiti|Ekiti Steeti]], na onye bụbu osota onye isi ndị agha nke ndị uwe ojii. N'afọ 2001, ọ rụkwara ọrụ na United Nations Mission na Kosovo (UNMIK). Alabi bụ onye otu Nigerian National Defence College na onye otu Nigeria Institute of Management . <ref name=":2"/> <ref>{{Cite web|title=CP Abiodun Sylvester Alabi psc, mnin, fdc|url=https://www.securexwestafrica.com/whats-on/speakers/speaker-detail/cp-abiodun-sylvester-alabi-psc-mnin-fdc|accessdate=2022-08-07|work=Securex West Arica|language=en|archivedate=2022-09-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220930061912/https://www.securexwestafrica.com/whats-on/speakers/speaker-detail/cp-abiodun-sylvester-alabi-psc-mnin-fdc}}</ref> bụkwa onye otu International Association of Chiefs of Police . [1] == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] {{DEFAULTSORT: Arabic Abiodun Sylvester}} q8152rqylep2l3q3o8gwh8ybncd1ffy Tunde Oladimeji 0 34192 654549 452676 2026-06-08T15:16:45Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654549 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|honorific_prefix=|name=Tunde Oladimeji|image=|imagesize=|alt=|caption=|birth_name=Babatunde Oladimeji|birth_date=|birth_place=[[Iseyin]]|othername=|nationality=Nigerian|citizenship=Nigerian|alma_mater=University of Ibadan|occupation={{flatlist |*Actor *Director }}|parents=|relatives=|yearsactive=|known for=|notable_works=Aajiirebi|website=}} [[Category:Articles with hCards]] <ref name="Independent Newspaper 2020">{{Cite web|title=Venture More Into Indigenous Documentary Films To Promote Culture- Filmmaker|work=www.independent.ng|url=https://www.independent.ng/venture-more-into-indigenous-documentary-films-to-promote-culture-filmmaker/|accessdate=2020-08-24}}</ref><ref name="Prompt News 2021">{{Cite web|title=Maintain technical quality, Documentary Filmmaker urges stakeholders|work=Prompt News|date=2021-01-04|url=https://promptnewsonline.com/maintain-technical-quality-documentary-filmmaker-urges-stakeholders/|accessdate=2021-01-22}}</ref>'''Tunde Oladimeji''' {{Audio|Yo-Tunde Oladimeji.ogg|audio}} bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emeeme ihe nkiri na onye na-egosi ihe nkiri telivishọn, nke a maara maka ịmepụta ihe nkiri na asụsụ ụmụ amaala na Naijiria.<ref name="Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics 2017">{{Cite web|title=Aajiirebi enters new season, gets new presenter|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|date=2017-09-24|url=https://thenationonlineng.net/aajiirebi-gets-new-presenter/|language=la|accessdate=2021-01-22}}</ref> bụ onye nduzi nke ''Aajiirebi'', ihe ngosi nri ụtụtụ na-egosi na Africa magic Yoruba . [1] == Ndụ == A mụrụ Oladimeji na [[Iseyin]], Oyo State, Nigeria. Nne <ref name="Tribune Online 2020">{{Cite web|title=Being nominated for AMVCA is an achievement —Oladimeji|work=Tribune Online|date=2020-02-23|url=https://tribuneonlineng.com/being-nominated-for-amvca-is-an-achievement-oladimeji/|accessdate=2021-01-22}}</ref> bụ onye nkuzi na nna ya bụ onye nyocha ala.Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya na Mahadum nke Ibadan ebe ọ gụsịrị akwụkwọ ma soro mepụta ihe nkiri mbụ ya, nke sitere n'akwụkwọ Oladejo Okediji dere n'afọ 1972 nke akpọrọ ''Agbalagba akan'''.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2022)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> <ref name="Mix 2019">{{Cite web|author=Mix|first=Pulse|title=DSTV shuts down the internet with Borokini|work=Pulse Nigeria|date=2019-04-13|url=https://www.pulse.ng/news/metro/dstv-shuts-down-the-internet-with-borokini/dbjmyqz|accessdate=2021-01-22}}</ref> rụrụ ọrụ dị mkpa na [[Borokini]], a Yoruba Telenovela na ọrụ dị mkpa n'''Akekaka'', ihe nkiri nke Jaiye Kuti mepụtara nke gosipụtara Femi Adebayo, Mercy Aigbe na Ebun Oloyede. <ref name="Mercy Aigbe pictured with Olaiya Igwe, Femi Adebayo on movie set 2018">{{Cite web|title=Mercy Aigbe pictured with Olaiya Igwe, Femi Adebayo on movie set|work=Mercy Aigbe pictured with Olaiya Igwe, Femi Adebayo on movie set|date=2018-03-05|url=https://theworldnews.net/ng-news/mercy-aigbe-pictured-with-olaiya-igwe-femi-adebayo-on-movie-set|accessdate=2021-01-22}}</ref> <ref name="Odejimi 2018">{{Cite web|author=Odejimi|first=Segun|title=Rare Edge Media Set To Break Records With "Borokini The Telenovela" Starring Antar Laniyan, Alex Osifo, Olaiya Igwe & Bimbo Oshin|work=TNS|date=2018-02-24|url=https://tns.ng/rare-edge-media-set-to-break-records-with-borokini-the-telenovela-starring-antar-laniyan-alex-osifo-olaiya-igwe-bimbo-oshin/|accessdate=2021-01-22|archivedate=2021-01-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210129072215/https://tns.ng/rare-edge-media-set-to-break-records-with-borokini-the-telenovela-starring-antar-laniyan-alex-osifo-olaiya-igwe-bimbo-oshin/}}</ref> Ọ bụkwa osote onye na-emepụta Amstel Malta Box Office Season 5 na onye nduzi nke ''Aajiirebi''. <ref name="Nigerian CommunicationWeek 2020">{{Cite web|title=Meet Tunde Oladimeji: Versatile Documentary Filmmaker and Actor|work=Nigerian CommunicationWeek|date=2020-07-22|url=https://www.nigeriacommunicationsweek.com.ng/meet-tunde-oladimeji-versatile-documentary-filmmaker-and-actor/|accessdate=2021-01-22}}</ref> kwadoro ''''Arambara'''' ma soro duzie ''Eleyinju aani'', Arambara. Oladimeji bụ onye na-emepụta usoro ihe omume Yoruba Heritage. Otu n'ime usoro ihe omume ahụ, a họpụtara ''Ibadan'' na ụdị ihe omume kachasị mma na 2020 Africa Magic Viewers' Choice Awards. Ihe ndekọ n<ref name="Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics 2021">{{Cite web|title=Documentary films: Tools for preserving historical records|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|date=2021-01-15|url=https://thenationonlineng.net/documentary-films-tools-for-preserving-historical-records/|language=la|accessdate=2021-01-22}}</ref> ọzọ dị na usoro ahụ gụnyere Eko àkéte, Abeokuta plasma, Ife Ooye, na Oshogbo Oroki. == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2wohpibasiuheym30mt6nc3p9zusj2w Jenifa's Diary 0 36325 654622 152613 2026-06-09T00:33:05Z Wikipedian12512 61424 Ce 654622 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''''Jenifa's Diary''''' bụ usoro ihe nkiri onyonyo onyonyo Naijiria, nke [[Funke Akindele]] mebere.<ref>{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2016/08/irokoworld-global-ambassador-funke-akindele-hold-meet-and-greet-with-fans-across-lagos-photos/|title=irokoWorld Global Ambassador Funke Akindele hosts Meet-and-Greet with Fans across Lagos {{!}} Photos|work=BellaNaija|accessdate=2017-01-03}}</ref> Usoro a bụ akụkụ nke aha aha Jenifa, dabere na àgwà efu na nke na-atọ ọchị nke otu aha. ''Akwụkwọ akụkọ Jenifa'' nwere oge iri abụọ na asatọ ma dị ugbu a na-arụ ọrụ ma na-aga n'ihu. <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/05/tired-jenifas-diary-funke-akindele/|title=I am tired of Jenifa’s Diary — Funke Akindele - Vanguard News|date=2016-05-08|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2017-01-03}}</ref> == Mmalite == Okwu Jenifa nwere ma okwu 'nke doro anya' na 'nke na-apụtaghị ìhè'. Usoro a na-akọ akụkọ banyere nwa agbọghọ obodo Jenifa (nke [[Funke Akindele]] na-eme) nke na-achọsi ike ịpụ n'ụzọ ndụ ya. N'enweghị olileanya ya, ọ hapụrụ obodo ya wee gaa n'obodo Lagos iji nweta agụmakwụkwọ kwesịrị ekwesị. Toyosi, enyi ochie enweghị ihe ọzọ ọ ga-eme ma ọ bụghị ịnabata ya n'agbanyeghị na a maghị ya. Jenifa enweghị ihe ịga nke ọma <ref>{{Cite news|url=https://www.naij.com/1079633-2016inreiview-11-overused-words-by-nigerians.html|title=2016InReiview: 11 most overused words Nigerians don't want to hear in 2017|author=Ikeke|first=Nkem|work=Naij.com - Nigeria news.|language=en-US|accessdate=2017-01-03}}</ref> agụmakwụkwọ ya mana ọ nwetara ọrụ na Nikki'o salon na Island site n'enyemaka nke enyi ya Kiki, na-enwe ihe ịga nke ukwuu n'ọrụ ntutu isi ya. Na Nikki'o salon, ọ zutere onye ọzọ na-emepụta ejiji, Segun (nke [[Falz|Folarin 'Falz' Falana]] na-eme), onye nwere mmasị ịhụnanya n'ebe ọ nọ. Jenifa na-eguzogide ihe niile ọ na-eme na-ekwu na ọ ga-amasị ya ka ya na onye karịrị ya n'ọnọdụ na agụmakwụkwọ nwee mmekọrịta. Mgbe e mesịrị, Jenifa matara atụmatụ ya ileta United States. Ọ gwara ya na ọ na-anwa ịgwa ya ebumnuche ya ọbụnakwa nyere ya aka ịpụ na Naijiria. Mgbe Segun lara, ọrụ na Nikki'o salon maliteghachiri. Na mmemme izizi nke oge 5, Jenifa zutere Marcus, onye ọchụnta ego bara ọgaranya. Marcus na-ewe ya n'ọrụ dị ka onye njikwa na ụlọ ịwụ ọhụrụ ya. Jenifa gwara Toyosi ka o dee akwụkwọ ịgba arụkwaghịm ebe ọ ga-ahapụ Nikki'O. Otu ụbọchị, nwunye Marcus, bụ́ Tiana, pụtara ihe na-adịghị mma. Marcus agwaghị Jenifa ndụ alụmdi na nwunye ya. Mgbe Jenifa tinyere Adaku na Benny bụ ndị hapụrụ Nikki'O na Jenifa na-achọ ebe ịta ahịhịa ndụ enweghị ike iguzo Tiana ọzọ, ha kpebiri ịgbagaghachi na Nikki'O. Jenifa amaghi, Adaku na Benny edeela akwụkwọ ozi maka ngọpụ ka ha nọrọ nwa oge kama ịgba arụkwaghịm. Jenifa hapụrụ na-enweghị nhọrọ laghachi Nikki'O ịrịọ Randy, onye njikwa ka ọ were azụ. N'ụzọ tụrụ ya n'anya, a nabatara ya n'obi ọma na ozi na e mezuru ihe ọ chọrọ na agbagorokwa ụgwọ ọnwa ya ka ọ jụrụ. Kama ide akwụkwọ ozi arụkwaghịm, Toyosi dere akwụkwọ ozi maka mmụba ụgwọ ọnwa kama. Jenifa maliteghachiri ọrụ na Nikki'O. Otu ụbọchị, onye isi oche nke Nikki'O kpọrọ nzukọ wee mee ka a chụrụ Jenifa, Adaku na Benny n'ọrụ maka akwụwaghị aka ọtọ ha. Onye ozi ahụ wụfuru agwa ndị ahụ ekpughere na ọ bụ Pelumi, onye mgba Jenifa na onye na-edozi ntutu isi na Nikki'O. == Ndị mere ihe nkiri a == * [[Funke Akindele]] dị ka Jenifa * [[Falz|Folarin "Falz" Falana]] dị ka Segun * Lolo dị ka Adaku * [[Juliana Olayode]] dị ka Toyosi * [[Lota Chukwu]] dị ka Kiki * [[Paschaline Alex Okoli]] dị ka Cordelia * [[Aderounmu Adejumoke]] dị ka Esther * Michael Uba dị ka James * Jide Awobona dị ka Sam * JJC Skillz dị ka Marcus * Tobi Makinde dị ka Timini * Jerry Smart Ordu dị ka Randy * Tope Adebayo dị ka Waheed, nwanne Jenifa nke obere * Chukwuebuka Anyaduba dị ka Chima * Tomike Adeoye As Tania * Joy Nice dị ka Pelumi, onye isi na-emegide na onye na-asọmpi Jenifa. * [[Tiwa Savage]] dị ka onwe ya (ọdịdị caméo). * [[Nosa Rex]] dị ka Terwase == Mgbanwe == A malitere ime ihe nkiri a na-akpọ Aiyetoro Town na 21st nke June 2019. O nwere ihe omume iri na asatọ ma wepụta ya naanị na [[YouTube]]. A na-eme ya n'obodo Jenifa, obodo Aiyetoro nke a gbanwere ka ọ bụrụ obodo. Ọ na-egosi [[Funke Akindele]] na-ejigide ọrụ ya dị ka Jenifa na ụfọdụ n'ime ndị na-eso ya na Jenifa's Diary dị ka Tope Adebayo dị ka Waheed (nwanne Jenifa nke obere), Tobi Makinde dị ka Timini na Femi Branch, [[Deyemi Okanlawon]], Nkechi Blessing, [[Ireti Osayemi]], Funmi Awelewa, Etherjai Kaleye na ndị ọzọ na-esonyere ndị na-eme ihe nkiri. E mere ihe ọhụrụ a na-akpọ Jenifa na Lockdown nke emere na 13 nke Mee 2021. Ọ bụ usoro na-aga n'ihu ma wepụta ya na [[YouTube]]. A na-etinyekwa ya na Aiyetoro Town na ebe ntutu isi Jenifa. Ọ na-egosi [[Funke Akindele]] dị ka Jenifa, na [[Paschaline Alex Okoli]], Tope Adebayo, Tobi Makinde na-emegharị ọrụ ha na Mustapha Sholagbade, [[OlaJumoke Odetola|Jumoke Odetola]] na ndị ọzọ sonyere na ndị na-eme ihe nkiri. == Edensibia == {{Reflist}} * {{Cite web|title=Humor and Pragmatics of Jenifa’s Diary|url=https://www.projecttopics.org/humor-and-pragmatics-of-jenifas-diary.html|work=Projecttopics.org|publisher=Project Topics|accessdate=29 August 2019|archivedate=30 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190830050822/https://www.projecttopics.org/humor-and-pragmatics-of-jenifas-diary.html}} * {{Cite web|title=A Critical Discourse Analysis Of Nigerian Television Series – Jenifa’s Diary|url=http://projectstore.com.ng/a-critical-discourse-analysis-of-nigerian-television-series-jenifas-diary/|work=Projectstore.com.ng|publisher=ProjectStore|accessdate=31 May 2020}} a372pykwjek8mjowylr36p8e5cyzkaf Alain Kassanda 0 37853 654683 309183 2026-06-09T09:00:17Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654683 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Alain Kassanda''' bụ Onye na-eme ihe nkiri na France, Onye nduzi ihe nkiri na Onye na-ese ihe nkiri, na onye guzobere Ajímatí Films . <ref>{{Cite web|title=Alain Kassanda - Unifrance|url=https://en.unifrance.org/directories/person/452365/alain-kassanda|accessdate=2023-10-01|work=en.unifrance.org}}</ref> A maara ya maka ihe nkiri ya a ma ama Trouble Sleep (2020), Colette & Justin (2022), na Coconut Head Generation (2023). == Oge ọ malitere == A mụrụ ya na [[Kinshasa]], Kassanda hapụrụ [[Democratic Republic of the Congo]] gaa France mgbe ọ dị afọ 11. Mgbe ọ gụsịrị nkwurịta okwu, ọ malitere ịme ihe nkiri na ọtụtụ mmemme ihe nkiri na ụlọ ihe nkiri dị iche iche nke Paris na 2003, ọ bụkwa onye na-eme ihe nkiri maka ụlọ ihe nkiri Les 39 Marches na Sevran, nso Paris, ruo afọ ise. Ọ kwagara [[Ibadan]] n'afọ 2015, ebe ọ gbara ihe nkiri mbụ ya. == Ọrụ, Nkwado na Onyinye == <ref>{{Cite web|title=Coconut Head Generation|url=https://opencitylondon.com/events/coconut-head-generation/|accessdate=2023-10-01|work=Open City Documentary Festival|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Carbajosa|first=Ana|date=2023-04-30|title=20 años de cine africano en Tarifa|url=https://elpais.com/planeta-futuro/2023-04-30/20-anos-de-cine-africano-en-tarifa.html|accessdate=2023-10-01|work=El País|language=es}}</ref> gosipụtara ọrụ Kassanda na nnukwu mmemme [[Biografilms|Ihe nkiri ndụ]]'ụwa niile, gụnyere International Documentary Film Festival Amsterdam (IDFA), International Film Festival and Form on Human Rights (FIFDH Geneva), New York African Film Festival, Jean Rouch International Film Festival, Paris; Etats généraux du film documentaire na Lussas, Afrika Film Festival, Cologne; Festival of African Cinema (FCAT), Biografilms na Bologna, Open City Documenary Festivalin [[London]], Columbia University Maison Française Film Festival na ndị ọzọ <ref>{{Cite web|title=Across Generations: Colette and Justin {{!}} Event|url=https://sofheyman.org/events/colette-and-justin|accessdate=2023-10-01|work=SOF/Heyman|language=en}}</ref> . <ref>{{Cite web|author=Carbajosa|first=Ana|date=2023-08-21|title=Decolonising African cinema in the time of Netflix|url=https://africanarguments.org/2023/08/decolonizing-african-cinema-in-the-time-of-netflix/|accessdate=2023-10-01|work=African Arguments|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-03-20|title=Armenian production 'Aurora's Sunrise' wins Grand Prize at FIFDH|url=https://www.euronews.com/culture/2023/03/20/armenian-production-auroras-sunrise-wins-grand-prize-at-fifdh|accessdate=2023-10-01|work=euronews|language=en}}</ref> FIFDH Geneva 2023, ọrụ nke abụọ nke Kassanda na ihe nkiri mbụ zuru oke, ''Colette na Justin'' (2022), nke na-echeta ahụmịhe nne na nna ya ochie nke ọchịchị Belgian na ọgụ mba maka nnwere onwe Congo, meriri Gilda Vieira De Mello Award na Creative Documentary Competition. <ref>{{Cite web|date=2023-03-20|title=Aurora's Sunrise and Beyond the Wall emerge victorious at FIFDH|url=https://cineuropa.org/en/newsdetail/440072/|accessdate=2023-10-01|work=Cineuropa - the best of european cinema|language=en}}</ref> Ihe nkiri ahụ gosipụtara <ref>{{Cite web|author=www.oberon.nl|first=Oberon Amsterdam|title=Colette and Justin 2022 {{!}} IDFA Archive|url=https://www.idfa.nl/en/film/744ebc0f-2816-4982-b79d-a3f70e1f4f59/colette-and-justin|accessdate=2023-10-01|work=IDFA|language=en}}</ref> IDFA, a họpụtakwara ya maka onyinye IDFA maka Best First Feature na Beeld en Geluid IDFA ReFrame Award . [1] Ihe nkiri ahụ nwetakwara aha pụrụ iche nke ndị ọka ikpe <ref>{{Cite web|title=Biografilm Festival {{!}} Biografilm 2023 Award Winners|url=https://www.biografilm.it/en/2023/biografilm-2023/biografilm-2023-award-winners/|accessdate=2023-10-01|work=www.biografilm.it|archivedate=2023-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002081043/https://www.biografilm.it/en/2023/biografilm-2023/biografilm-2023-award-winners/}}</ref> Biografilms. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2023-09-29|title=2023 ASA Awardees & Finalists|url=https://africanstudies.org/awards-prizes-asa/2023-asa-awardees-finalists/|accessdate=2023-10-01|work=African Studies Association Portal - ASA|language=en-US}}</ref> Septemba 2023, a mara ọkwa Colette & Justin dị ka onye mmeri nke 2023 African Studies Association Film Prize, a ga-egosikwa ya na nzukọ kwa afọ nke njikọ ahụ'''.''' [1] <ref>{{Cite web|author=Film-documentaire.fr|title=Alain Kassanda|url=http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_liste_generique/C_113890_F|accessdate=2023-10-01|work=www.film-documentaire.fr|language=fr|archivedate=2024-11-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241120154704/https://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_liste_generique/C_113890_F}}</ref> mbụ Kassanda, Trouble Sleep, natara Golden Dove maka Best Short Film na DOK Leipzig international festival maka ihe ngosi na ihe nkiri animated na 2020 na aha pụrụ iche nke ndị ọka ikpe na Cinéma du Réel. <ref>{{Cite web|date=2020-11-01|title="Downstream to Kinshasa" wins Golden Dove in International Competition Long Film at DOK Leipzig · DOK Leipzig|url=https://www.dok-leipzig.de/en/presse/1604232000-142020|accessdate=2023-10-01|work=DOK Leipzig|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Trouble Sleep · DOK Leipzig|url=https://www.dok-leipzig.de/en/film/trouble-sleep/archive|accessdate=2023-10-01|work=DOK Leipzig|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Trouble Sleep with Alain Kassanda {{!}} DUSP|url=https://dusp.mit.edu/events/trouble-sleep-alain-kassanda|accessdate=2023-10-03|work=dusp.mit.edu}}</ref> gosipụtara ihe nkiri ahụ na Urban Planning Film Series na Massachusetts Institute of Technology n'ọnwa Ọktoba afọ 2022. <ref>{{Cite web|date=2023-04-03|title=Cinéma du réel crowns Coconut Head Generation and Up the River With Acid as its champions|url=https://cineuropa.org/en/newsdetail/440559/|accessdate=2023-10-01|work=Cineuropa|language=en}}</ref> họọrọ ọrụ ọhụrụ nke Kassanda, Coconut Head Generation (2023), maka ndị nduzi ọhụrụ / New Films na Lincoln Center na Museum of Modern Art. Na 2023 Cinéma du Réel, ihe nkiri ahụ meriri Grand Prize na Mention pụrụ iche maka Clarens Prize for Humanist Documentary Filmmaking. <ref>{{Cite web|title=New Directors/New Films 2023|url=https://www.filmlinc.org/ndnf-2023-splash/|accessdate=2023-10-01|work=Film at Lincoln Center|language=en|archivedate=2023-10-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231003180755/https://www.filmlinc.org/ndnf-2023-splash/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|date=2023-04-02|title=Award list {{!}} 45th edition • Cinéma du Réel|url=https://www.cinemadureel.org/en/awards-45e-edition/|accessdate=2023-10-01|work=Cinéma du Réel|language=en-GB|archivedate=2023-10-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231003180756/https://www.cinemadureel.org/en/awards-45e-edition/}}</ref> == Edensibia == ihe nkiri na ọtụtụ mmemme ihe nkiri na ụlọ ihe nkiri dị iche iche nke Paris na 2003, ọ bụkwa onye na-eme ihe nkiri maka ụlọ{{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 823kn05elcvpgyqlhbbh10zr1pdt6jj The Loss of Sexual Innocence 0 38239 654524 153451 2026-06-08T13:28:41Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654524 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''''Ọnwụ nke Innocence Mmekọahụ''''' bụ ihe nkiri 1999 ihe nkiri nke Mike Figgis dere ma duzie ya.<ref name="figgis20000107">{{Cite news|first=Mike|author=Figgis|date=January 7, 2000|title=Hollywood Beyond|url=https://www.theguardian.com/film/2000/jan/07/1|work=[[The Guardian]]}}</ref> Ọ na-akọ akụkọ banyere mmepe mmekọahụ nke onye na-ese ihe nkiri site na nkebi atọ nke ndụ ya, n'ụzọ na-abụghị nke kwụ ọtọ na nkewa. <ref>Plot summary of the [https://www.imdb.com/title/tt0126859/plotsummary film]. </ref> Ihe nkiri a bụ onye na-eme ihe nkiri Britain Saffron Burrows, <ref name="figgis20000107" /> onye Figgis mere ụbọchị ruo ọtụtụ afọ. <ref>{{Cite news|first=Tim|author=Cooper|date=May 5, 2002|title=A hint of Saffron|url=https://www.theguardian.com/film/2002/may/05/features.magazine|work=[[The Guardian]]}}</ref> == Atụmatụ == Akụkọ dị n'etiti ihe nkiri ahụ bụ ndụ ọgba aghara nke Nic (Julian Sands), onye nduzi Britain na-amalite ọrụ ihe nkiri ọhụrụ na [[Tunisia]] . == Nkedo == * Julian Sands dị ka okenye Nic ** Jonathan Rhys Meyers dị ka Nic, dị afọ 16 * Saffron Burrows dị ka ejima Bekee/Italian * Stefano Dionisi dị ka Luca * Kelly Macdonald dị ka Susan * Gina McKee dị ka nne Susan * Bernard Hill dịka Nna Susan * Rossy de Palma dị ka nwanyị ìsì * Justin Chadwick dị ka onye Flash * [[Femi Ogunbanjo]] as Adam * [[Hanne Klintoe]] dị ka Eve == Mmepụta == ''Ọnwụ nke Innocence Mmekọahụ'' dabere na edemede a na-akpọ " Akụkọ Mkpirisi," nke Figgis dere na 1982. <ref>[https://www.indiewire.com/1999/05/interview-mike-figgis-loss-of-sexual-innocence-82228/ Kaufman, Anthony. ]</ref> Echiche mbụ ya bụ ịbụ ihe ngosi mgbasa ozi nke na-egosipụta ihe nkiri, ịrụ ọrụ ndụ na egwu. Ọganihu nke ''ịhapụ Las Vegas'' nyere ya ohere itinye ego maka imepụta ihe nkiri sinima ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri abụọ. <ref name="dhowethomsontwp">[https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1999/06/25/at-a-loss-with-sexual-innocence/9a19f594-7f09-4a30-beec-aac7bd09d7d1/ Howe, Desson. ]</ref> == nnabata == Stephen Holden nke ''New York Times'' dere, sị, "Ndị na-enweghị ndidi maka ihe nkiri avant-garde ga-achọ izere ''The Loss of Sexual Innocence'' ... Onye ọ bụla ọzọ ga-ahụ oge mara mma nke ukwuu na ihe nkiri a nwere obi ike, nke nwere ntụpọ." Ọ bụ ihe na-atọ ụtọ na otuto ya maka Figgis na-emepụta ikuku ihe nkiri ahụ "site na ngwakọta egwu ya, ihe nkiri nkiri mara mma n'èzí na somber, ịgbachi nkịtị." Ihe ọ tụlere adịghị mma bụ akụkọ akụkọ Adam na Iv na ihe nkiri abụọ nke o chere na ọ dịghị mkpa metụtara njikọ ọdụ ụgbọ elu n'etiti ejima yiri nke kewara mgbe a mụrụ ya na mmechuihu nke Nic dị afọ 12 buru ibu site n'aka onye nkuzi mgbatị ahụ. <ref>[https://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/library/film/052899loss-film-review.html Holden, Stephen. ]</ref> Dị ka Holden, Roger Ebert kọwapụtara ụdị ihe nkiri ọ bụ site n'ịkọwa ya dị ka "ihe nkiri nka," nke pụtara na ọ na-agbalị ime ihe dị elu karịa ọtụtụ ihe nkiri azụmahịa (nke na-akọ akụkọ dị mfe maka ụmụaka, na ihe oyiyi na-awụ akpata oyi n'ahụ nke ukwuu maka. okenye)." O gosiri ya atọ na ọkara n'ime kpakpando anọ, na-agbakwụnye na ọ "na-egwu dị ka ihe egwu egwu, na isiokwu na-abanye ma na-apụ, na mkparịta ụka na-eji ụda karịa okwu .... Ọ bụghị ihe niile na-arụ ọrụ, ma ị na-egwu egwu. n'ihi na ọ dị ụkọ ịhụ ihe nkiri nke a oké ọchịchọ." <ref>[https://www.rogerebert.com/reviews/the-loss-of-sexual-innocence-1999 Ebert, Roger. ]</ref> N'ịbụ onye na-eme egwuregwu na-egwu egwu na nyocha ya, Jeff Millar nke ''Houston Chronicle'' bịara na nkwubi okwu yiri nke ahụ dị ka Holden na Ebert ma kọwaa, "Ọ bụrụ na ị bụ onye na-ekiri ihe nkiri na-akpali akpali, nwere mmasị na usoro, n'ezie na-aga. Ọ bụrụ na-amasị gị akụkọ na 'akụkọ, ' nke na-esi na Point A ruo Point B na esemokwu n'ụzọ, ihe nkiri a nwere ike ịbụrụ gị ntakịrị ihe." <ref>[https://www.chron.com/entertainment/movies/article/The-Loss-of-Sexual-Innocence-1972353.php Millar, Jeff. ]</ref> Emanuel Levy nke ''dị iche iche'' na-akatọ ihe nkiri ahụ dị ka nkọwa banyere ọnwụ Nic nke ịdị ọcha na ọnọdụ mmepeanya dum, na-ekwu na "ọ bụ n'echiche a ka ihe nkiri ahụ na-adaba nke ọma, na-enye ndị na-arụ ụka na Figgis ngwa agha kachasị ike iji wepụ ọrụ ya dị ka ihe efu. na imebiga ihe ókè." Desson Howe nke ''Washington Post'' na-akpasu iwe na nyocha ya wee kwupụta, "Nye m, opekata mpe, ''Ọnwụ nke Innocence Mmekọahụ'' bụ ihe nkiri sinima nke ukwuu nke ọrụ anwụrụ ọkụ na-enyo enyo." <ref name="dhowethomsontwp">[https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1999/06/25/at-a-loss-with-sexual-innocence/9a19f594-7f09-4a30-beec-aac7bd09d7d1/ Howe, Desson. ]</ref> == Ụda ụda ==   ; Ndekọ egwu egwu  == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|title=The Loss of Sexual Innocence}} * The Loss of Sexual Innocence at Rotten Tomatoes . 6ci7mhr5a29u1v5vpym90fraqh7y7hi Barakat (2020 film) 0 38293 654515 450734 2026-06-08T13:23:51Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654515 wikitext text/x-wiki  {{Databox}}   '''''Barakat''''' bụ ihe nkiri ezinụlọ [[South Africa]] nke 2020 nke [[Amy Jephta]] duziri wee bụrụ Ephraim Gordon mebere ya.<ref>{{Cite web|title=Barakat|url=https://nataal.com/barakat|accessdate=2021-10-05|work=nataal.com|language=en-US}}</ref> Ọ bụ ihe nkiri Muslim izizi n'asụsụ Afrịka emere na South Africa. <ref name="Barakat">{{Cite web|author=Libby18|title=Award-winning film Barakat has an out-of-the-ordinary premiere in Cape Town|url=http://www.gautengfilm.org.za/2021-news/293-april/1993-award-winning-film-barakat-has-an-out-of-the-ordinary-premiere-in-cape-town|accessdate=2021-10-05|work=Gauteng Film Commission|language=en-gb|archivedate=5 October 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211005050655/http://www.gautengfilm.org.za/2021-news/293-april/1993-award-winning-film-barakat-has-an-out-of-the-ordinary-premiere-in-cape-town}}</ref> <ref>{{Cite web|title=South Africa’s first Muslim-Afrikaans film, Barakat, scheduled for theatrical release in May 2021|url=https://ladima.africa/south-africas-first-muslim-afrikaans-film-barakat-scheduled-for-theatrical-release-in-may-2021/|accessdate=2021-10-05|work=ladima.africa}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Khan|first=By: Atiyyah|date=2021-05-15|title=‘Barakat’ holds Cape Muslim culture up to the light|url=https://www.newframe.com/barakat-holds-cape-muslim-culture-up-to-the-light/|accessdate=2021-10-05|work=New Frame|archivedate=28 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220128125421/https://www.newframe.com/barakat-holds-cape-muslim-culture-up-to-the-light/}}</ref> Ihe nkiri a bụ [[Vinette Ebrahim]] na onye ndu yana Joey Rasdien, Mortimer Williams, [[Quanita Adams]] na Keeno Lee Hector na ọrụ nkwado. <ref>{{Cite web|date=2021-08-23|title=Barakat: First South African film in Cape Town's Afrikaans dialect|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-58189393|accessdate=2021-10-05|work=BBC News|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|title=BARAKAT (2020) at New African Film Festival|url=https://watch.eventive.org/naff/play/6050cb53227f7600306e1990|accessdate=2021-10-05|work=watch.eventive.org|language=en}}</ref> == <small>Atụmatụ</small> == Ihe nkiri a na-ekwu maka nsogbu ezinụlọ ebe onye agadi nwanyị na-achịkọta ezinụlọ ya gbajiri agbaji, nke na-adịghị arụ ọrụ n'ime Eid-al-Fitr iji webata onye ọlụlụ ọhụrụ ya, mgbe di ya nwụsịrị afọ ole na ole gara aga. <ref>{{Cite web|author=Bond|first=Dave|date=2020-11-05|title=Barakat - Film Africa 2020|url=https://setthetape.com/2020/11/05/barakat-film-africa-2020/|accessdate=2021-10-05|work=Set The Tape|language=en-GB}}</ref> == <small>Nkedo</small> == * [[Vinette Ebrahim]] dị ka Aisha Davids * Joey Rasdien dị ka Zunaid * Mortimer Williams dị ka Zaid * [[Quanita Adams]] dị ka Ra-eesah * Keeno Lee Hector dị ka Yaseen * Danny Ross dị ka Nur * June van Merch dị ka Fadielah * [[Bonnie Mbuli]] as Gwen == <small>Mmepụta</small> == A gbara ihe nkiri a na na gburugburu Lansdowne na Athlone na Cape Flats, [[Cape Town]], [[South Africa]] . <ref>{{Cite web|author=Dercksen|first=Daniel|date=2021-05-09|title=Barakat – A story about celebrating life, culture, and the importance of family.|url=http://writingstudio.co.za/barakat-a-story-about-celebrating-life-culture-and-the-importance-of-family/|accessdate=2021-10-05|work=The Writing Studio|language=en-GB|archivedate=2021-10-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211005050433/http://writingstudio.co.za/barakat-a-story-about-celebrating-life-culture-and-the-importance-of-family/}}</ref> == <small>Hapụ</small> == Ihe nkiri a mere ihe ngosi ihe nkiri ya na 28 Mee 2021 na [[Cape Town]], nke Vangate Mall kwadoro. Ihe nkiri ahụ nwetara nyocha dị mma site n'aka ndị nkatọ ma gosipụta ya n'ọtụtụ ememe ihe nkiri ụwa. <ref>{{Cite web|date=2021-07-08|title=Review: "Barakat" Tells Touching And Rare Story of a Cape Muslim Family|url=https://www.cinemaescapist.com/2021/07/review-barakat-movie/|accessdate=2021-10-05|work=Cinema Escapist|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=BARAKAT|url=https://torontoblackfilm.com/event/barakat/|accessdate=2021-10-05|work=Toronto Black Film Festival|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Parker (@bparks_)|first=Bashiera|title=Barakat|url=https://www.news24.com/channel/movies/reviews/barakat-20210512-2|accessdate=2021-10-05|work=Channel|language=en-US}}</ref> Ahọpụtara ihe nkiri a ka ọ bụrụ ihe nkiri mmechi maka [https://www.filmafrica.org/film-africa-2020/ Film Africa 2020] na [[London]], mana emechara kagbuo nke a n'ihi mkpọchi nke abụọ na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] . <ref>{{Cite web|date=2020-09-28|title=Closing Film: BARAKAT (European Premiere)|url=https://www.filmafrica.org/film-africa-2020/barakat/|accessdate=2021-10-05|work=FILM AFRICA 2020|language=en-GB|archivedate=21 September 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210921132048/https://www.filmafrica.org/film-africa-2020/barakat/}}</ref> Ahọpụtara ihe nkiri ahụ n'ihu ọha maka 2020 Urbanworld, <ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2020/09/urbanworld-film-festival-lineup-stacey-abrams-all-in-the-fight-for-democracy-1234579258/|title=Urbanworld Film Festival Adds Spotlight Conversation On 'All In: The Fight for Democracy' And More Events To Bolster Civic Engagement|work=Deadline|first=Dino-Ray|author=Ramos|date=18 September 2020|accessdate=9 October 2021}}</ref> [https://web.archive.org/web/20220216032321/https://www.blackfilm.com/read/2021/09/tiff-2021-a-list-of-black-films-to-watch-in-person-virtually/ Black TIFF 2021] yana 2021 Pan African Film Festival . <ref>{{Cite web|title=Barakat|url=https://saff.org.au/film/barakat/|accessdate=2021-10-05|work=SAFF|language=en-AU}}</ref> <ref>{{Cite web|title=BARAKAT (2020) {{!}} New African Film Festival|url=https://watch.eventive.org/naff/play/6050cb53227f7600306e1990|accessdate=2021-10-05|work=watch.eventive.org|language=en}}</ref> ''Barakat'' nwetara ọtụtụ ihe nrite. Na 2020, na [https://mopiff.festivee.com/ Motion Pictures International Film Festival], ihe nkiri ahụ meriri ihe nrite maka njirimara akụkọ kacha mma, ndezi kacha mma na mmepụta kacha mma. N'otu afọ ahụ na Idyllwild International Festival of Cinema, ''Barakat'' nwetara ihe nrite anọ ọzọ: Mary Austin Award Excellence in Directing, Best Ensemble Cast, Best International Feature and Best Support Actor as well as win the Runner Up award for the Best Original Score as nke ọma. <ref name="Barakat"/> A họpụtara ihe nkiri ahụ dị ka ntinye South Africa maka ihe nkiri kachasị mma nke mba ụwa na 94th Academy Awards, <ref name="South Africa">{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-news/oscars-2022-south-africa-international-feature-category-1235044037/|title=Oscars: South Africa Picks 'Barakat' for International Feature Category|first=Georg|author=Szalai|work=The Hollywood Reporter|date=8 November 2021|accessdate=8 November 2021}}</ref> ma ọ kwụsịghị ịnata nhọpụta. == Hụkwa == * Ndepụta ntinye aka na 94th Academy Awards maka ihe nkiri njiri mara mba ụwa kacha mma * Ndepụta nke ntinye akwụkwọ South Africa maka ihe nrite Academy maka ihe nkiri kacha mma nke mba ụwa == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|11564468}} ncwpnbizv8kzg61n5s55ssakco0uham Sharon Ezeamaka 0 38453 654523 363829 2026-06-08T13:28:23Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654523 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Sharon Ezeamaka|other_names=|image=Sharon Ezeamaka (cropped).png|image_size=|alt=|caption=|birth_date=|birth_name=|birth_place=|death_date=|death_place=|resting_place=|resting_place_coordinates=<!-- {{coord|LAT|LONG|display=inline,title}} -->|nationality=[[Nigeria]]n|alma_mater=|education=|height=|years_active=1997–present|party=|spouse=|children=|awards=|father=|mother=|relatives=Thelma Ezeamaka (sister)|signature=|website=|footnotes=|occupation=Actress, model, feminist, producer}} Sharon Chisom Ezeamaka bụ onye na - eme ihe nkiri na onye na-ahụ maka mmetụta .  [1] Malite dị ka map na-ese ihe, ọ nọ na ike Shuga, Kala & Jamal, na Dorathy My Love. == Ndụ onwe onye == <ref>{{Cite web|author=sunnews|date=29 October 2017|title=I don’t have time for men – Sharon Ezeamaka, actress|url=https://www.sunnewsonline.com/i-dont-have-time-for-men-sharon-ezeamaka-actress/|accessdate=2 August 2022|work=The Sun Nigeria|language=en-us}}</ref>Ezeamakakwara arịrị n'afọ 2012, njụ ọnụ ya na Showtime Celebrity na ndị mmadụ ka na-emeso ya dị ka nwa ọhụrụ n'agbanyeghị na ọ dị afọ iri abụọ.  O kwuru, sị: "M na-eme ihe m dị afụ 5, n'agbanyeghị na m dị afọ iri abụọ ugbu a, ndị mmadụ ka na-ahụ m dị ka obere nwa anụmanụ ahụ. N'ihi ya, m na  - ezumike afọ abụọ iji mee ihe ndị ọzọ, na-eto eto, na M na-arụ ọrụ na magazin ejiji ihe dị ka otu afọ, akwụkwọ FAB, mgbe nke ahụ ebere, apụrụ m ezumike tupu m arụ ọrụ na M-  net show, The Johnsons . Na Johnsons, m na-egwu ezigbo nwata. agwa onye dị iri na ise".  [1] O kwuru na mgbe oge maka ụmụ nwoke == Ihe nkiri == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] i2ye8q3ualsq2i9xoztn0eri7h98kvb Josie Duffy Rice 0 39753 654537 638162 2026-06-08T13:34:22Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654537 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Josie '''Duffy''' Rice''' (née Duffy) bụ onye edemede Amerika na onye na akọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'oge na-adịbeghị anya, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke Mkpegharị ahụ, ụlọ ọrụ mgbasa ozi nke na ahụ maka usoro ikpe mpụ. Duffy Rice sokwa kwado podcast ikpe ziri ezi na Amerika. ''The New York Times'' depụtara ọrụ ya.<ref name="nprjuly2020">{{Cite web|author=Demby|first=Gene|date=July 8, 2020|title=An Immune System: Code Switch|url=https://www.npr.org/2020/06/12/876212065/an-immune-system|archiveurl=|archivedate=|work=NPR|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref><ref name="motherjones2020">{{Cite web|author=Schwartz|first=Molly|date=June 17, 2020|title=De-funding the police is only the beginning. A radical re-imagining must come next.|url=https://www.motherjones.com/anti-racism-police-protest/2020/06/podcast-episode-defunding-police-abolishing-josie-duffy-rice/|archiveurl=|archivedate=|work=Mother Jones|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|author=Chaney|first=Jen|date=September 15, 2021|title=The Premise is an Anthology Series|url=https://www.vulture.com/article/the-premise-anthology-fx-on-hulu-bj-novak.html|work=Business Insider|accessdate=September 22, 2021}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Duffy Rice Josie Duffy, ada Eugene na Norrene Duffy, ma zụlitere ya na Atlanta..<ref name="wabe2019">{{Cite web|author=Wheeler|first=Candice|date=February 28, 2019|title=Closer Look: 3 Generations of Family History; National Trends In Non-Traditional Education|url=https://www.wabe.org/podcasts/closer-look/closer-look-3-generations-of-family-history-national-trends-in-non-traditional-education/|work=WABE|accessdate=August 21, 2020}}</ref> O nwere otu nwanne nwanyị, onye nwe ụlọ ahịa akwụkwọ For Keeps bụ Rosa Duffy . <ref name="atlmag">{{Cite web|author=Wicker|first=Jewel|date=November 16, 2018|title=For Keeps, a shop for rare and classic black books, opens on Auburn Avenue|url=https://www.atlantamagazine.com/news-culture-articles/for-keeps-a-shop-for-rare-and-classic-black-books-opens-on-auburn-avenue/|work=Atlanta Magazine|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> Nne nne ya bụ Josie Johnson, onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ nke haziri nke ọma na Minneapolis.<ref>{{Cite web|date=October 29, 2020|title=A multi-generational plea for social justice activism from Josie Johnson and her granddaughter|url=https://www.mprnews.org/story/2020/10/29/a-multigenerational-plea-for-social-justice|archiveurl=|archivedate=|work=Minnesota Public Radio|accessdate=December 23, 2020}}</ref> Duffy Rice nwetara nzere bachelọ ya na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Columbia . <ref>{{Cite web|author=MacKenzie|first=Blake|title=Meet Josie Duffy Rice, Racial Justice Activist|url=https://www.tchabitat.org/blog/josie-duffy-rice-racial-justice-activist|work=Twin Cities Habitat for Humanity|language=en-US|accessdate=December 23, 2020}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka onye isi maka otu ndị na-agbachitere ọha na eze na Bronx kpọmkwem site na kọleji, nke metụtara mkpebi ya ịga ụlọ akwụkwọ iwu.<ref name="pen2020">{{Cite web|author=Cammell|first=Kate|date=April 7, 2020|title=Works of Justice Podcast: Temperature Check with Josie Duffy Rice of The Appeal|url=https://pen.org/works-of-justice-josie-duffy-rice/|work=PEN America|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> Ọ natara akara ugo mmụta Juris Doctor na Ụlọ akwụkwọ Iwu Harvard . <ref name="newsone2020">{{Cite web|author=Wright|first=Bruce C. T.|date=July 8, 2020|title=Amid Push For Reforming Law Enforcement, Should Amy Cooper Have Been Charged?|url=https://newsone.com/3972685/should-amy-cooper-have-been-charged/|work=NewsOne|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> Duffy Rice họọrọ ide ihe na ọrụ iwu, na mgbe ụlọ akwụkwọ iwu, ọ malitere ịrụ ọrụ na mpaghara nke amụma na ime ihe ike..[2]<ref name="pen2020" /> == Ọrụ == Ọrụ Duffy Rice na-elekwasị anya n'okwu ikpe ziri ezi nke mpụ dịka Obi ọjọọ ndị uwe ojii na ego mgbapụta.<ref name="motherjones2020"/> Duffy Rice na akwado ka ndị uwe ojii wepụ ego na ngalaba ndị uwe ojii dị ka otu atụmatụ maka ebumnuche ahụ.[1] Ọ pụtara dị ka onye ọbịa na Ihe ngosi kwa ụbọchị iji kwurịta echiche a ma kwurịta okwu metụtara ikpe ziri ezi mpụ maka ụlọ ọrụ dịka <nowiki><i id="mwSA">Slate</i></nowiki>, ''NPR'', na ''Late Night na Seth Meyers''.<ref name="nprjuly2020"/><ref>{{Cite web|date=June 17, 2020|title=Late Night with Seth Meyers S7 E117 Hank Azaria, Josie Duffy Rice|url=https://www.nbc.com/late-night-with-seth-meyers/video/hank-azaria-josie-duffy-rice/4183262|archiveurl=|archivedate=|work=NBC|accessdate=August 20, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Slate Political Gabfest {{!}} WNYC {{!}} New York Public Radio, Podcasts, Live Streaming Radio, News|url=https://www.wnyc.org/articles/politicalgab|work=WNYC|language=en-US|accessdate=August 21, 2020|archivedate=September 26, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200926114353/https://www.wnyc.org/articles/politicalgab}}</ref> Duffy Rice rụrụ ọrụ na Project ntaramahụhụ ziri ezi dị ka onye na-eme atụmatụ.<ref name="abcnews2018">{{Cite web|author=McMurry|first=Evan|date=May 30, 2018|title=#WhereAreTheChildren showcases the power and the pitfalls of social media|url=https://abcnews.go.com/US/wherearethechildren-showcases-power-pitfalls-social-media/story?id=55507540|archiveurl=|archivedate=|work=ABC News|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> N'afọ 2017, ọ sonyeere Jikpe ziri ezi Mmekọrịta, nke nwere Mkpegharị ahụ, ebe nrụọrụ weebụ nke na-elekwasị anya na iwu, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ikpe ikpe mpụ. <ref name="pen2020"/> A họpụtara Duffy Rice dịka onye isi oche nke Mkpegharị ahụ na 2019 ma jee ozi ruo 2021.   <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2022)">citation needed</span>]]''&#x5D;</sup> Duffy Rice sokwa kwado Ikpe ziri ezi Podcast na Amerika na ndị ọbịa dị iche iche Darnell Moore, Donovan X. Ramsey, Derecka Purnell, na Zak Cheney-Rice.<ref>{{Cite web|author=Crowder|first=Chaya|date=June 9, 2020|title=Dear White People: Keep that same energy when the protests are over|url=https://thegrio.com/2020/06/09/dear-white-people-protests/|work=The Grio|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> Ihe ngosi ahụ na-ekpuchi isiokwu ikpe mpụ dịka ịtụ ọtụtụ mmadụ mkpọrọ.<ref name="npr-2019">{{Cite web|author=Inskeep|first=Steve|date=July 17, 2019|title=NYPD Officer Involved In Eric Garner's Death Won't Face Federal Charges|url=https://www.npr.org/2019/07/17/742534886/nypd-officer-involved-in-eric-garners-death-wont-face-federal-charges|work=NPR|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|author=Leonhardt|first=David|date=June 3, 2020|title=When Jail Becomes Normal|url=https://www.nytimes.com/2020/06/03/briefing/protests-steve-king-coronavirus-your-wednesday-briefing.html|work=The New York Times|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> E bipụtara Duffy Rice n'oge na-adịbeghị anya na mbipụta Septemba 2020 nke Ihe ngosi efu nke Ta-Nehisi Coates dezigharịrị.<ref>{{Cite web|author=Flynn|first=Kerry|date=August 4, 2020|title=Ta-Nehisi Coates is guest editing the September issue of Vanity Fair|url=https://www.cnn.com/2020/08/04/media/ta-nehisi-coates-vanity-fair/index.html|archiveurl=|archivedate=|work=CNN|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> N'afọ 2021, Duffy Rice bụ onye edemede nke ihe omume mbụ na usoro akụkọ ihe mere eme ''nke Hulu Ụlọ'' . <ref>{{Cite web|author=Ryan|first=Danielle|date=July 27, 2021|title=The Premise First Look at B.J. Novak's Comedy Anthology Series|url=https://www.slashfilm.com/582901/the-premise-first-look-b-j-novaks-comedy-anthology-series-arrives-soon/|work=/Film|language=en-US|accessdate=October 3, 2021}}</ref> Ọzọkwa na 2021, Duffy Rice sonyeere ndị ọrụ nke Crooked Media's Kedu ihe bụ ụbọchị pọdkastị dị ka otu n'ime ndị na-agbanwe agbanwe atọ maka onye guzobere ihe nkedo nke Kedu otu ụbọchị Gideon Resnick . <ref name="InsideRadio">{{Cite web|title=Crooked Media Expands Host Roster For Its Flagship 'What A Day' Series|url=http://www.insideradio.com/podcastnewsdaily/crooked-media-expands-host-roster-for-its-flagship-what-a-day-series/article_9f25b980-fc4e-11eb-926d-633018d1528c.html|work=Inside Radio|date=August 13, 2021|accessdate=August 14, 2022}}</ref> Duffy Rice, ya na ndị enyi Tre'vell Anderson na Priyanka Aribindi, nọchiri Akilah Hughes na July 30, 2021. [2] N'afọ 2022, Duffy Rice jere ozi dị ka onye nta akụkọ na mmemme Al Jazeera Ahịrị mmejọ, ebe ọ nyochara iwu ikpe ikpe siri ike nke [[Tennessee]] maka ụmụaka.<ref>{{Cite web|title=51 Years Behind Bars|url=https://www.aljazeera.com/program/fault-lines/2022/6/8/51-years-behind-bars|work=Al Jazeera|language=en-US|accessdate=February 22, 2020}}</ref> N'afọ 2023, Duffy Rice bụ onye ọbịa na onye isi mmepụta nke Unreformed: Akụkọ nke [[Alabama]] Ụlọ ọrụ mmepụta ihe maka ụmụaka Negro , obere usoro podcast na-enyocha ụlọ ikpe ụmụaka na Alabama. <ref>{{Cite web|title=iHeartPodcasts and School of Humans Announce ''Unreformed: The Story of the Alabama Industrial School for Negro Children''|url=https://www.iheartmedia.com/press/iheartpodcasts-and-school-humans-announce-unreformed-story-alabama-industrial-school-negro|work=iHeart Media|language=en-US|accessdate=February 22, 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na Mee 2016, Duffy Rice lụrụ onye nta akụkọ Zak Cheney-Rice na Atlanta n'otu ebe ahụ nne na nna ya lụrụ afọ 30 gara aga. <ref name="Mackey 2022">{{Cite web|author=Mackey|first=Jaimie|date=May 2, 2017|title=A Family-Focused Wedding in Atlanta|url=https://www.brides.com/story/real-wedding-atlanta|work=Brides|accessdate=August 14, 2022|archivedate=August 11, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220811000335/https://www.brides.com/story/real-wedding-atlanta}}</ref><ref name="nymag2020">{{Cite web|author=Osnos|first=Corinne|date=July 24, 2020|title=A New York Minute With: Zak Cheney-Rice|url=https://nymag.com/article/2020/07/a-new-york-minute-with-zakcheneyrice.html|work=New York Magazine|language=en-US|accessdate=August 21, 2020}}</ref> Ha nwere ụmụ abụọ, nwa nwoke (b. 2017) na nwa nwanyị (b. 2020). <ref name="pen2020"/> Ha bi na Atlanta. <ref name="motherjones2020"/> == Nsọpụrụ na onyinye == * 2020 - <nowiki><i id="mwnw">Ọgaranya</i></nowiki>, 40 N'okpuru 40 <ref>{{Cite web|title=Josie Duffy Rice {{!}} 2020 40 under 40 in Government and Politics|url=https://fortune.com/40-under-40/2020/josie-duffy-rice/|work=Fortune|language=en-US|accessdate=December 23, 2020}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.josieduffyrice.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] * {{IMDb name|nm11649974}} * [https://theappeal.org/ ''Mkpesa Mkpesa''] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] i7dg494nah7scuh4py8sjauy5k38fno Akwụkwọ ikike ire ere 0 40442 654682 157870 2026-06-09T08:19:42Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654682 wikitext text/x-wiki   Ire akwụkwọ ikike bụ ụzọ iwu ikike iji nakọta na Scotland ruo 2001. Usoro iwu maka ire akwụkwọ ikike bụ nke ndị ji ozi (Scotland) Act 1987 na-achị.  Omume a bụ isi, ndị na-anya ya na-eche na ọ na-emetụta ọrịa ndị kasị daa ogbenye nke ọha na eze bụ ndị n'ezie mkpụrụ ike payinging, ndị ọzọ na-ekwu na ihe iwu iji hụ  na ndị mmadụ igbochi ha. <ref>{{Cite web|author=Detention|first=c=AU; o=The State of Queensland; ou=Department of Justice and Attorney-General; ou=Independent Review of Yourth|title=Warrant of seizure and sale|url=https://www.courts.qld.gov.au/going-to-court/money-disputes/enforcement-warrants/warrant-of-seizure-and-sale|work=www.courts.qld.gov.au|accessdate=12 September 2020|language=en|archivedate=25 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200925133453/https://www.courts.qld.gov.au/going-to-court/money-disputes/enforcement-warrants/warrant-of-seizure-and-sale}}</ref>furu okwu ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-ese okwu na-eche 1980s, mgbe ndị kansụl Scotland jiri iwu megide ọnụ ọgụgụ na-ibu nke ndị na- echere .  Nke a na-akpọ ndị kansụl na- ndị na-ede akwụkwọ ikike n'aka ụlọ ikpe obodokọta ego ndị na-etinye na-etinye ji.  Ndị ọrụ Sheriff ( , onye ọrụ nkeonwe, n'agbanyeghị na aha ha na-egosi na ha bụ ndị ọrụ ụlọ ikpe) nhọrọ nke ndị mmadụ obodo na-enye ndị mmadụ ozi.  N'okpuru iwu 1987, a na-ahapụ ndị na-anakọtata ka ha banye n'okpuru onye ji echere wee tinye ihe (tinye uru na) ihe, nke a ga-edobe na mgbe e mail, okushon n'okpuru akwụkwọ ikike  ( akwụkwọ ikike ire ere). A kagburu omume ahụ mgbe Tommy Sheridan, MSP, nke Scottish Socialist Party, webatara onye otu onwe na 2001, na ndị omeiwu Scottish tozuru oke mmiri iwu na iwu Scots n'okpuru Abolition of Poindings and Warrant Sales Act 2001 <ref>{{Cite news|title=MSPs abolish warrant sales|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/scotland/1058426.stm|work=news.bbc.co.uk|date=6 December 2000|accessdate=22 April 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Brawn|first=Steph|title='Disgraceful': Lawyers slam Jackie Baillie for claiming warrant sales are returning|url=https://www.thenational.scot/news/20578439.lawyers-slate-jackie-baillie-claiming-scotland-bringing-back-warrant-sales/|accessdate=28 July 2022|work=The National|date=26 July 2022|language=en}}</ref>Na Julaị 2022, MSP Jackie Baillie boro ebubo Scotland ebubo na ha na-anwa iweghachi akwụkwọ akwụkwọ ikike dịka nke Iwu Mgbanwe Azụmahịa == Ntụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Aha]] 9fugcwwcij94erjvkpjm08kxz0y9s8w Ọrụ Ọwụwa Anyanwụ 0 40758 654522 207146 2026-06-08T13:28:08Z Wikipedian12512(alt) 61413 Redlink 654522 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="4" |Mission East ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.6em;" | tọrọ ntọala | class="infobox-data note" | 1991 |- class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.6em;" ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.6em;" | Onye malitere | class="infobox-data" | Rene Hartzner |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.6em;" | Lekwasị anya | class="infobox-data" | Enyemaka mberede, nhazigharị na mmepe |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.6em;" | Ebe | class="infobox-data label" | |} '''Mission East''' bụ enyemaka Danish na mmepe NGO nke na-achọ inyere ndị na-adịghị ike aka na Eastern Europe, Middle East na [[Asia]] ma kwado ikike nke ndị obodo iji hazie ma nyere onwe ha aka site na ihe omume sitere na enyemaka mberede n'oge ọdachi na enyemaka mmepe ogologo oge. Ọtụtụ n'ime mba ebe East Mission nwere mmemme ka a na-ewere dị ka 'ọnọdụ adịghị ike', ebe East Mission na-arụ ọrụ na nexus mmepe mmekọrịta mmadụ na ibe ya . Nzukọ a na-elekwasịkwa anya n'ịkwalite ikike maka otu ndị a kpapụrụ agbahapụ, gụnyere ụmụ nwanyị na ndị nwere nkwarụ, na nsonye ha na ọha mmadụ. Mission East na-arụ ọrụ ozugbo yana ọnụ yana ndị mmekọ obodo na nke mba ụwa iji wusie mkpa, mmetụta na nkwado nke mmemme ahụ ike. Mission East nwere ụlọ ọrụ na [[Afghanistan]], Armenia, Iraq, [[Lebanon]], Myanmar, [[Nepal]], North Korea, Syria na Tajikistan . E hiwere Mission East na 1991 site n'aka [[Rene Hartzner]] na nwa ya nwoke Dr. Kim Hartzner, onye na-elekọta onye isi otu nzukọ ruo Julaị 2020. Mission East bụ isi ụlọ ọrụ na Hellerup, Denmark na Brussels, [[Belgium]]. == Onye isi njikwa ọhụrụ 2021 == Na Jenụwarị 1, 2021, Mission East nabatara onye isi njikwa ọhụrụ. Betina Golander-Jensen sitere n'ọkwá dị ka onye njikwa mba ụwa na Caritas Denmark ma nwee ogologo ọrụ na mmepe na enyemaka mberede. Betina Gollander-Jensen nwere nzere bachelọ na Danish site na Mahadum Copenhagen yana nzere masta na International Studies na Social Science na Mahadum Roskilde. Ndị otu United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) kwadoro ya na South Africa, [[Uganda]] na Sudan na ndị Ministry of Foreign Affairs na Danish dị ka onye ndụmọdụ dị elu na Ụlọ ọrụ Embassy Danish na ndị ọrụ na-ahụ maka ndị gbara ọsọ ndụ nke Kenya. == Nhazigharị 2020 == Na June 2020, nzukọ a mere nhazigharị nke metụtara ịchụpụ onye odeakwụkwọ ukwu Kim Hartzner n'ihi nghọtahie dị n'etiti njikwa na bọọdụ. Na ọgbakọ izugbe nke otu ahụ na June 21, 2020, a tụbara votu nke enweghị ntụkwasị obi maka bọọdụ n'ihi nchụpụ Kim Hartzner. A họpụtara bọọdụ ọhụrụ na Kim Hartzner bụ ndị bọọdụ ọhụrụ họpụtara ọzọ. Na mbido Julaị 2020, Kim Hartzner họọrọ ịgba arụkwaghịm n'ọkwa ya dị ka odeakwụkwọ ukwu ka ọ were were dị ka onye nchoputa na onye na-achịkọta ego maka nzukọ a na nyocha. Na 1 Jenụarị 2021, Betina Golander-Jensen weghaara ọkwa dịka onye isi njikwa ọhụrụ nke Mission East. N'ịgbaso ọmụmụ n'onwe ya nke Mission East nke Deloitte mere na Febụwarị 2021, nzukọ a na-agbanwe amụma ndekọ ego ya, nke a ga-egosipụta na akaụntụ Mission East maka 2020. == Ọkachamara ngalaba == Mission East lekwasịrị anya na: * Mmepe obodo ime obodo * Nzaghachi ọdachi Ndị isi ọrụ bụ: * Mmiri, ịdị ọcha na ịdị ọcha (WASH) * Nchekwa nri * Ihe eji ebi ndụ * Nkwarụ na nsonye * Mbelata Ihe ize ndụ Ọdachi == Ego ụlọ ọrụ == * Ministri nke mba ofesi Danish * Ngalaba mmepe Council Mission Danish * CISU (Civil Society in Development) * ECHO (Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ọha Mmadụ na Obodo Europe) * EuropeAid * German Ministry of Foreign Affairs * Ministry of Foreign Affairs Norwegian * Òtù nri na ọrụ ugbo (FAO) * UNDP (United Nations Development Programme) * UNOCHA (Ụlọ ọrụ UN maka nhazi nke enyemaka mmadụ) * PATRIP == nzere ntozu == * CHS (Ọkọlọtọ mmadụ nke isi) - nkwado nkwado [https://web.archive.org/web/20200810154559/http://www.hqai.org/certified.html kemgbe 2017] * SPHERE (Charter Humanitarian & Ụkpụrụ kacha nta na nzaghachi ọdachi) * Usoro omume nke Red Cross * ECHO FPA (European Commission Agreement Partnership Framework Department of Humanitarian Aid) == Mmekọrịta == * EU-CORD * Ngalaba mmepe Council Mission Danish * CISU * olu * ISOBRO * CONCORD * Globalt Fokus * Integral Alliance * [https://missioneast.org/en Weebụsaịtị ọrụ East East na Bekee] rpi1glglpyhb9bty2ri6jjt8t8c49zw Niki Tobi 0 43392 654542 162921 2026-06-08T15:13:25Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654542 wikitext text/x-wiki <ref name="scn">{{Cite web|url=http://www.scn.gov.ng/portal/detail.php?link=niki|title=Hon. Justice Niki Tobi|accessdate=2007-07-10|work=Scn.gov.ng|publisher=[[Supreme Court of Nigeria]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070908215435/http://www.scn.gov.ng/portal/detail.php?link=niki|archivedate=September 8, 2007}} </ref>Niki Tobi, CON (July 14, 1940 – June 19, 2016) bụ onye ọkaikpe na-ahụ maka ụlọ ikpe kacha elu nke Nigeria.  [1] A mmetụta Tobi na Esanma, Bomadi LGA nke dị ugbu a Delta State .  Tupu ọ ụfọdụ ọrụ na bench, ọ bụ onye isi ngalaba nke Iwu na osote onye isi oche (nwere njikọ), Mahadum Maiduguri.  A nsogbu ya ka ọ bụrụ onye nwe ikpe Kasị Elu na 2002. A maara ya maka ọkaibe n'iwu ya na ịmara ụkpụrụ iwu. Ọ nwụrụ na June 19, 2016. <ref>[http://ynaija.com/supreme-court-justice-dead-niki-tobi/ Supreme Court Justice Dead]</ref> == Ntụaka == <references /> cnzzz7dz33x75t853pk192hnpar9zhm George Quaintance 0 45547 654526 213242 2026-06-08T13:29:19Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654526 wikitext text/x-wiki   <ref name="glbtq-2" />George Quaintance (June 3, 1902 - Nọvemba 8, 1957) bụ onye omenkà America, ama ama maka “ihe ngosi ya nke dabara adaba, nke siri ike nke nwoke na-enwe mmekọahụ ” [1] nke ụmụ nwoke na akwụkwọ foto etiti Add  afã nke 20. [2] N'iji ntọala ihe mere eme na-akwado ịgba ịgba ma ọ bụ mee ka ihe ndị a na-eme n'ebe ọha mmadụ nọ n'oge a pụta ìhè, nka ya oyiyi ihe oyiyi.   muscular, ọkara gba ɔtɔ ma ọ bụ gba ɔtɔ nwoke;   Ntọala Wild West bụ ihe a na-ahụ.   [3] Ihe ndị ọrụ ya nyere aka guzobe echiche nke "macho stud" bụ onye na-edina ụdị onwe, [4] na-eduga ya ka ọzụzụ ya "ọsụ ụzọ nke mma nwoke nwere nwa nwoke".   [5] Ọ bụ onye na-emetụta ọtụtụ ndị na-ese ihe nkiri homoerotic, dị ka Tom nke Finland. == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:George_Quaintance-Red_Dust.jpg|áká_èkpè|thumb| "Uhie Uhie nwere", ihe osise Quaintance akara mbinye aka ike ike, nke e edi na ike 1955 nke Physique Pictorial .]] <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=406CCTn4AAQC&pg=PA1108|title=Gay histories and cultures: an encyclopedia|first=George E.|author=Haggerty|publisher=Taylor & Francis|year=2000|isbn=0-8153-1880-4}}</ref>A Nwanna George Quaintance na Page County, Virginia, [1] nye George H. na Ella Belle Quaintance, ya na nwanne roora Nannie.  [2] O tolitere n'ugbo, na- nyere ikike maka nka.  [3] ide dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma, a kọwawo Quaintance dị ka "n'ụzọ doro anya na nwoke idina nwoke na-arụsi ọrụ ike", n'agbanyeghị na ọ na- akpachi anya .  Mgbe ọ dị afọ 18 ọ akwụkwọ akwụkwọ na Art Student League na New York City, ebe, yana ọgụ na ịse, ọ ịgba ịgba egwu, nke mere ka ọ zute ma lụo Miriam Chester nkenke.  [1] N'afọ ndị 1930, ọ stran onye na-edozi ntutu isi . <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.pulpartists.com/Quintana.html|title=Catalog|work=pulpartists.com|accessdate=2 February 2019}}</ref> Ọrụ nkà mbụ ya bụ ọrụ mgbasa ozi na-amaghị aha, ma na 1934 ọ malitere ire ihe atụ mkpuchi onwe onye na akwụkwọ akụkọ pulp dị iche iche "ose", dị ka ''Gay French Life'', ''Ginger'', ''Movie Humor'', ''Movie Merry Go-Round'', ''Snappy Detective Mysteries'', ''Akụkọ Snappy'', ''Ụtọ Ezuru'', na ''Akụkọ Ọnwụnwa'' . A na-ere ihe ndị a n’ụlọ ezumezu ndị a na-ere ere nakwa n’ebe a na-ere ihe n’ebe a na-ere akwụkwọ akụkọ nwere akọ. Ihe atụ ndị a, bụ́ ndị Inọk Bolles nwere mmetụta n’ụzọ doro anya. </link> edenyekarị aka na "Geo. Quintana". Na 1938, ọ la LED n'iche ya na onye ibe ya Victor Garcia, nke a irọ dị ka "ihe ihe, onye mmekọ ndụ, na onye azụmahịa" nke Quaintance, bụ isiokwu nke ọtụtụ foto Quaintance na 1940. [1] N'  oge ahụ, ọ bụ onye nchịkọta akwụkwọ maka Joe Bonomo, onye bụ onye akwụkwọ akwụkwọ ụmụ dị ka Glorify Your Figure, Mma mma gị, na ihe oyiyi gị mara mma .  [2] [3] Na 1951, a na-eji nkà nke Quaintance mee ihe maka mbụ mbụ nke Physique Pictorial, nke Bob Mizer nke Guild Model na-eme egwuregwu deziri.  [4] A ga-emesị́ ihe nka ya n'ụdị akwụkwọ ozi anụ ahụ dị iche n'ime afọ 1950 niil <ref name="Foundlings" /> Na mmalite 1950s, Quaintance na Garcia kwagara Rancho Siesta, <ref name="glbtq-2">{{Cite web|url=http://www.glbtq.com/arts/quaintance_g,2.html|title=Quaintance, George (1902–1957) p.2|accessdate=29 August 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110604140519/http://www.glbtq.com/arts/quaintance_g,2.html|archivedate=2011-06-04}}</ref> na Phoenix, Arizona, nke ghọrọ ebe obibi nke Studio Quaintance, azụmahịa azụmahịa dabere na gburugburu Quaintance's artworks. <ref>{{Cite web|url=http://findarticles.com/?noadc=1|title=FindArticles.com {{!}} CBSi|accessdate=2 February 2019}}</ref> Na 1953, Quaintance dechara usoro eserese atọ gbasara matador, nke Angel Avila mere, onye ọzọ hụrụ ya n'anya. Ka ọ na-erule 1956, azụmahịa ahụ aghọwo ihe ịga nke ọma nke na Quintance enweghị ike ịnọgide na-achọ ọrụ ya. <ref name="glbtq-3" /> Quaintance nwere njikọ njikọ chiri anya na Randolph Benson na John Bullock, ndị rụpụtara akwụkwọ ọmụmụ Grecian Guild Pictorial .  [1] O dere edemede nkeonwe maka akara mmiri 1956 nke magazin ahụ bụ nke o nyere nke ndụ ya na ọrụ ya, ma zaa faili ndị na-agụ ya. <ref name="Foundlings">{{Cite book|url=https://archive.org/details/foundlingslesbia00neal_0|pages=[https://archive.org/details/foundlingslesbia00neal_0/page/132 132]–135|title=Foundlings: lesbian and gay historical emotion before Stonewall|author=Christopher Shaun Nealon|publisher=Duke University Press|year=2001|isbn=0-8223-2697-3}}</ref> Quaintance nwụrụ site na nkụchi obi na 8 November 1957. <ref name="Gay News">{{Cite web|url=http://www.gay-news.com/article04.php?sid=2489|title=George Quaintance's Photos in Paris' Exhibition|work=gay-news.com|accessdate=2 February 2019}}</ref> <ref name="glbtq-3">{{Cite web|url=http://www.glbtq.com/arts/quaintance_g,3.html|title=Quaintance, George (1902–1957) p. 3|accessdate=29 August 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110604140550/http://www.glbtq.com/arts/quaintance_g,3.html|archivedate=2011-06-04}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == * {{Cite book|author=Furtado|first=Ken|title=Quaintance : The Short Life of an American Art Pioneer|date=2013|publisher=P & Q Press|isbn=978-1893068193|url=http://product.half.ebay.com/Quaintance-The-Short-Life-of-an-American-Art-Pioneer-by-John-Waybright-and-Ken-Furtado-2013-Paperback/171878600&tg=info|accessdate=July 16, 2016}} * {{Cite book|title=Complete Reprint of Physique Pictorial, 1951–1964|editor=Mizer, Bob|publisher=Taschen|location=Cologne|date=1997}} * {{Cite book|author=Quaintance|first=George|title=The Art of George Quaintance|publisher=Janssen Verlag|date=August 2003|edition=3rd|isbn=978-1-919901-10-7}} pbdog4wh4hldnimuh97ycvte47mze65 Ahmed Emad Eldin 0 45947 654673 433385 2026-06-09T06:05:19Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654673 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmed Emad Eldin''' ( Arabic > <ref name="native">{{Cite news|url=http://www.filfan.com/news/details/43020|title=صورة- مصري يصمم غلاف أحدث ألبومات فريق Pink Floyd|accessdate=2018-02-28}}</ref> ) bụ onye na-ese ihe dijitalụ Egypt nke bịara bụrụ onye a ma ama dị ka onye nrụpụta aka nke album Pink Floyd 2014 ''The Endless River'' . <ref>{{Cite web|url=http://egyptianstreets.com/2014/09/23/egyptian-teenager-designs-pink-floyds-new-album-cover/|title=Egyptian teenager designs Pink Floyd’s new album cover {{!}} Egyptian Streets|work=egyptianstreets.com|language=en-US|accessdate=2018-02-28}}</ref> N'afọ 2015, Adobe họpụtara Emad Eldin maka ndepụta "25 Under 25" ha. <ref>{{Cite web|url=https://create.adobe.com/2015/8/7/meet_the_new_creatives_25_under_25_update.html|title=Meet the New Creatives: 25 Under 25 Update {{!}} Adobe Create Magazine|work=create.adobe.com|language=en-US|accessdate=2018-09-13|archivedate=2019-11-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191128182755/https://create.adobe.com/2015/8/7/meet_the_new_creatives_25_under_25_update.html}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://egyptianstreets.com/2015/06/17/egyptian-teenager-selected-among-the-best-25-visual-artists-worldwide/|title=Egyptian Teenager Selected Among Best 25 Visual Artists Worldwide {{!}} Egyptian Streets|work=egyptianstreets.com|language=en-US|accessdate=2018-09-13}}</ref> A kọwawo Emad Eldin dị ka "onye na-ese ihe dijitalụ a ma ama na onye na-ese foto nke egosipụtara ọrụ ya n'oge niile, site na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ruo na aka nke album Pink Floyd ''The Endless River'' " na onye "merela onwe ya aha na dijitalụ zuru ụwa ọnụ. oghere nka" na-arụpụtakarị "ọrụ azụmahịa" ọ bụ ezie na "ọtụtụ ihe osise ya sitere na nrọ nke ya." <ref>{{Cite web|url=https://theblog.adobe.com/creative-layover-cairo/|title=Creative Layover: Cairo {{!}} Adobe Blog|work=theblog.adobe.com|language=en-US|accessdate=2018-09-13|archivedate=2019-07-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190709152226/https://theblog.adobe.com/creative-layover-cairo/}}</ref> Emad Eldin bụ onye meriri ihe nkiri Oniros. <ref name="Oniros">{{Cite web|url=https://onirosfilmawards.com/wp-content/uploads/sites/4/2018/09/ONIROS_JULY_2018.pdf|title=Oniros Film Awards: FINALISTS AND WINNERS - JULY 2018 MONTHLY EDITION|publisher=Orinos Film Awards|format=PDF|accessdate=13 September 2018}}</ref> Ọrụ ya abụrụla akụkụ nke ihe ngosi, gụnyere ihe ngosi "Ndị na-eri ihe ọjọọ" na Doge's Palace, Genoa na "Kahlil Gibran: Guide for our Times" na Sotheby's Gallery na [[London]], "nke na-egosi ndị na-ese ihe itoolu nke Egypt, tinyere 38 ndị ọzọ si n'ofe Middle East. East." <ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/25/309152/Arts--Culture/Visual-Art/Egyptian-and-Arab-artists-featured-in-Sotheby%E2%80%99s-Ka.aspx|title=Egyptian and Arab artists featured in Sotheby’s Kahlil Gibran-themed exhibition|work=ahram.org.eg|language=en-US|accessdate=2018-09-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.avantionline.it/2018/07/bad-consumers-mostra-di-paolo-tarsi-con-illustratori-dei-kraftwerk-e-pink-floyd/#.W5rca_YpBrT|title=Bad Consumers, mostra di Paolo Tarsi con illustratori dei Kraftwerk e Pink Floyd|work=avantionline.it|language=it|accessdate=2018-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180914030209/http://www.avantionline.it/2018/07/bad-consumers-mostra-di-paolo-tarsi-con-illustratori-dei-kraftwerk-e-pink-floyd/#.W5rca_YpBrT|archivedate=2018-09-14}}</ref> == Ndụ == A mụrụ Emad Eldin n'October 23, 1996, ma tolite na Jeddah, [[Saudi Arabia]] (ewezuga afọ atọ ya na ezinụlọ ya nọrọ na Egypt); nne na nna ya abụọ bụ ndị Ijipt. <ref name="independent.co.uk">{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/news/the-endless-river-pink-floyd-unveil-cover-art-for-their-first-new-album-in-20-years-9749012.html|title=Pink Floyd new album: Band unveil cover art for first record in 20|date=2014-09-22|work=The Independent|accessdate=2018-02-28|language=en-GB}}</ref> <ref name="Ahmed-Emad-Eldin-Interview-brain-damage.co.uk">{{Cite web|author=Lopez-Reyes|first=Ed|title=Ahmed Emad Eldin interview: designer of ''The Endless River'' cover|url=http://www.brain-damage.co.uk/other-related-interviews/ahmed-emad-eldin-interview-designer-of-the-endless-river.html|work=Brain Damage - Pink Floyd News Resource|publisher=Matt Johns|date=17 November 2014|accessdate=22 November 2014}}</ref> Emad Eldin bụ onye na-ese ihe kemgbe ọ dị afọ 13, na-ekwu na ọ bụ "onwe ya kụziiri ya na ... mụtara na YouTube na ọtụtụ weebụsaịtị ndị ọzọ." <ref name="Ahmed-Emad-Eldin-Interview-brain-damage.co.uk" /> Ọ na-akpọ [[Salvador Dalí]] dị ka mmetụta. <ref name="Ahmed-Emad-Eldin-Interview-brain-damage.co.uk" /> Emad Eldin bụ nwa akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ na Pharmacy na Mahadum Ọdịnihu na Egypt . <ref name="Ahmed-Emad-Eldin-Interview-brain-damage.co.uk"/> == Ọrụ == === ''Osimiri na-adịghị agwụ agwụ'' === Ndị otu ihe okike Pink Floyd, nke Aubrey Powell duziri, chọpụtara Ahmed na weebụsaịtị Pọtụfoliyo nka Behance . <ref>{{Cite web|url=http://ultimateclassicrock.com/pink-floyd-endless-river-cover/|title=Meet the Teenage Artist Behind Pink Floyd's 'Endless River' Cover Art|work=Ultimate Classic Rock|language=en|accessdate=2018-02-28}}</ref> A họọrọ otu n'ime atụmatụ Ahmed dị ka mkpuchi maka album ''The Endless River'' nke otu ahụ. Powell, onye mmekọ Storm Thorgerson nwụrụ na Hipgnosis imewe studio, kwuru na mgbe ha "hụrụ onyogho Ahmed na ọ nwere ụda Floydian ozugbo," na-ehota àgwà ya "ihe egwu" yana ka ọrụ Emad Eldin si ghe oghe maka nkọwa." <ref name="independent.co.uk"/> N'akwụkwọ akụkọ dị na [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] 's ''The Independent'', Ahmed kọwara ihe kpaliri imewe Powell họọrọ maka mkpuchi album ''The Endless River'' : "Iche echiche banyere ndụ na ọdịdị na ihe karịrị ụwa nke ọmarịcha ihe ndị anyị na-ahụtụbeghị zuru ezu iji mepụta ọtụtụ nde mmadụ. mmetụta dị ịtụnanya dị iche iche." <ref name="independent.co.uk"/> Ahmed ekwuola na o kere ihe oyiyi ahụ na mkpuchi nke ''Osimiri Na-adịghị agwụ agwụ'' na 3 October 2013 nakwa na a na-akpọ ya na mbụ "Beyond the Sky." <ref name="Ahmed-Emad-Eldin-Interview-brain-damage.co.uk"/> Dị ka ekwuru na mgbasa ozi mgbasa ozi nke ìgwè ahụ, ozugbo ahọpụtara, echiche Ahmed maka ihe osise dị ike nke nwoke na-akwọ ụgbọ mmiri n'osimiri nke ígwé ojii bụ ... Stylorouge, [the] na-enweta ihe nrite UK na-emepụta ụlọ ọrụ mmepụtaghachi ya, " na-agbakwụnye na "Ihe osise album nke Pink Floyd, nke Storm Thorgerson nke Hipgnosis mere bụ nke a ma ama dị ka egwu egwu" mana na "na Storm na-agafe na 2013, ọrụ ịchọta ihe oyiyi nke na-ebu ihe nketa Storm gafere Aubrey" Powell, onye mbụ Storm na Hipgnosis. " <ref>{{Cite web|url=http://www.brooklynvegan.com/archives/2014/09/pink_floyd_anno.html|title=Pink Floyd announce new 'The Endless River' album details|work=BrooklynVegan|language=en-US|accessdate=2018-02-28|archivedate=2015-09-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923225406/http://www.brooklynvegan.com/archives/2014/09/pink_floyd_anno.html}}</ref> === Albums ndị ọzọ === Emad Eldin nwere ihe osise mkpuchi mkpuchi dome maka Massar Egbari (2015), Hamza Namira (2018), na Basata (2018). <ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/33/121996/Arts--Culture/Music/After-shooting-to-fame-with-Pink-Floyd,-Eldin-desi.aspx|title=After shooting to fame with Pink Floyd, Eldin designs Massar Egbari's latest album cover|work=AhramOnline|language=en-US|accessdate=2018-09-13}}</ref> <ref name="Vice">{{Cite web|url=https://www.vice.com/ar/article/3ky59j/%D8%A3%D9%83%D8%AA%D8%A8-%D9%85%D8%B0%D9%83%D8%B1%D8%A7%D8%AA%D9%8A-%D9%81%D9%8A-%D8%B4%D9%83%D9%84-%D8%B5%D9%88%D8%B1|title=أكتب مذكراتي في شكل صور|work=vice.com|language=ar|accessdate=2018-09-13}} [[Òtù:CS1 Arabic-language sources (ar)]]</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.anawelfan.com/2018/03/09/%D8%AD%D9%85%D8%B2%D8%A9-%D9%86%D9%85%D8%B1%D8%A9-%D9%8A%D9%86%D8%B4%D8%B1-%D8%A8%D9%88%D8%B3%D8%AA%D8%B1-%D8%A3%D9%84%D8%A8%D9%88%D9%85%D9%87-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF-%D9%88%D9%8A%D9%83/|title=حمزة نمرة ينشر بوستر ألبومه الجديد ويكشف عن موعد طرحه|work=anawelfan.com|language=ar|accessdate=2018-09-13|archivedate=2018-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180913164211/https://www.anawelfan.com/2018/03/09/%D8%AD%D9%85%D8%B2%D8%A9-%D9%86%D9%85%D8%B1%D8%A9-%D9%8A%D9%86%D8%B4%D8%B1-%D8%A8%D9%88%D8%B3%D8%AA%D8%B1-%D8%A3%D9%84%D8%A8%D9%88%D9%85%D9%87-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF-%D9%88%D9%8A%D9%83/}}</ref> Emad Eldin sokwa onye na-ese ihe Juno Records rụkọọ ọrụ Tim Green, na-emetụta echiche mkpokọta nke ọba ya "Ghosts Ọdịnihu Ya" (2018). <ref>{{Cite web|url=https://www.xlr8r.com/news/tim-green-lines-up-debut-album-her-future-ghost|title=Tim Green Lines Up Debut Album, Her Future Ghost|work=xlr8r.com|language=en-US|accessdate=2018-09-14}}</ref> === Ihe nkiri akwụkwọ mmado nka === Emad Eldin ewepụtala nka akwụkwọ mmado maka ihe nkiri Clash (2016), Stray (2017), na Heavy Rain (2018). <ref name="Vice"/> <ref>{{Cite web|url=https://www.filfan.com/news/details/55517|title=صورة- محمد دياب يستعين بمصمم ملصقات ألبوم Pink Floyd من أجل "اشتباك"|work=filfan.com|language=ar|accessdate=2018-09-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.sharpmagazineme.com/ar/article/aee|title=أحمد عماد الدين عندما يبدع العبقري فناً|work=sharpmagazineme.com|language=ar|accessdate=2018-09-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.shafaff.com/article/59225|title=رحلة صيدلي برتبة فنان يصل للعالمية بتصاميمه لـ "Pink Floyd" و"Adobe"|work=shafaff.com|language=ar|accessdate=2018-09-13|archivedate=2018-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180913112237/http://www.shafaff.com/article/59225}}</ref> Emad Eldin nwetara nzere Orinos Film Awards na 2018 na udi nke "Best Poster" maka "oke mmiri ozuzo." <ref name="Oniros"/> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.aeeart.com Ahmed Emad Eldin] * [http://www.brain-damage.co.uk/other-related-interviews/ahmed-emad-eldin-interview-designer-of-the-endless-river.html ''Mmebi Ụbụrụ Akụkọ'' Akụkọ UK Nọvemba 2014 nke Ed Lopez-Reyes dere] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8kgmba8uoqpqyqmct3f88q934cswgpt Dul Johnson 0 46437 654679 621438 2026-06-09T08:07:07Z CommonsDelinker 87 Removing [[:c:File:Melancholia_Cover.jpg|Melancholia_Cover.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Túrelio|Túrelio]] because: [[:c:COM:L|Copyright violation]]: Book cover artwork. 654679 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Dul_Johnson.png|thumb|Dul, Septemba 2014]] '''Dul Johnson''' (amụrụ na 16 Septemba 1953) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri na onye edemede. Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nduzi ihe nkiri na Nigerian Television Authority, [[Jos]], ma rụọ ọrụ ọtụtụ afọ tupu ọ laa ezumike nká na imepụta ihe nkiri na ịbụ onye nkuzi onwe ya. Ihe nkiri ya a ma ama gụnyere There is Nothing Wrong with my Uncle (ihe ngosi ọdịbendị), The Widow's Might (ihe nkiri), Against the Grain, Wasting for the West, na Basket of Water. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Johnson na 1953 na obere obodo Zamlaka dị na mpaghara bụzi okpuru ọchịchị Langtang North nke [[Ȯra Plateau|Plateau State]] ugbua. A mụrụ ya n'ezinụlọ ụbara mkpuke, onye bụ nwa nke anọ n'ime ụmụ iri Kongdak mụrụ. Ezinụlọ ahụ kwapụrụ mgbe Johnson dị afọ ise site na Zamlaka n'ebe ugwu gaa Gina n'ebe ndịda Langtang, ebe ọ mụtara ọzụzụ atụrụ na ịkpụ ihe. Otú ọ dị, Johnson laghachiri na mpaghara mgbago ugwu ịga ụlọ akwụkwọ praịmarị site n'afọ1961 ruo 1965. A kpọghachiri ya n'ụlọ n'afọ 1965 n'ihi ọrịa, ọ hapụrụ otu afọ agụmakwụkwọ. Mgbe ọ laghachiri n'ụlọ akwụkwọ n'afọ 1967, nna ya zigara ya gaa na nke nne nne ya bi n'okpuru ugwu Timwat, bụ oge ndụ ya nke Johnson mechara kọwaa n'obere akụkọ ya, "Living with Shadows". A kpaliri Johnson ịmalite ide banyere ndụ ya mgbe ọ nọ n'ụdị nke abụọ nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị, mgbe ọ gụrụ The African Child site Camara Laye, onye dị ka Johnson bụ nwa nke onye na-eji oji, na-edekwa isiokwu ndị ọ nwere ike ịkọ. N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị Johnson malitekwara ime ihe na ogbo, na-ekere òkè na mmepụta nke otu n'ime egwuregwu mbụ Ngugi na Shakespeare's The Merchant of Venice. Mmasị a mụbara mgbe ọ banyere mahadum, ebe ọ malitekwara ide na iduzi egwuregwu egwuregwu. == Ọrụ == N'afọ 2010, Johnson meriri na Mahadum Brown na United States, <ref>{{Cite web|title=Dul Johnson - IWP Fellow 2010-2011 {{!}} Literary Arts Program|url=https://www.brown.edu/academics/literary-arts/international-writers-project/iwp-fellows/dul-johnson-iwp-fellow-2010-2011|work=www.brown.edu|accessdate=20 January 2022}}</ref> ebe o dere ọtụtụ n'ime akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Deeper into the Night . Na Brown, Johnson nwere ike izute ndị edemede ama ama gụnyere George Lamming, [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]], John Edgar Wideman, Ama Ata Aidoo na onye edemede na onye nduzi nke INP. O mekwara obere emume Naijiria dị ka akụkụ nke o nyere ọrụ akụkọ ifo ya na ihe nkiri na-aga n'ihu. O mechara biri na Ebedi na steeti Oyo, Nigeria, gaa Goa maka International Film Festival of India na 2012, wee gaa Edinburgh, Scotland, n'afọ 2013 ebe ihe nkiri ya enweghị ihe ọjọọ na nwanne nna m nọ na mmemme. == Ọrụ == Johnson ebipụtala ọrụ ise dị mkpa: Shadows and Ashes, Why Women Won't make it to Heaven (nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi), Ugba Uye: The Living Legend (akụkọ ndụ), Deeper into the Night (akwụkwọ akụkọ) na ''Melancholia'' (egwuregwu). E gosipụtara abụọ ikpeazụ n'ihu ọha na 28 Ọktoba 2014. Na mgbakwunye na ide ihe nkiri, Johnson emeela uri, edemede akụkọ na akụkọ mkpirikpi. N'afọ ndị 1970 o dere ihe nkiri maka redio (Rima Radio, Sokoto) na maka ikpo okwu, ụfọdụ n'ime ha bụ ndị e mepụtara mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ. Otu n'ime mmepụta ya nwetara nyocha dị egwu site n'aka otu n'ime ndị nkuzi ya nke na ọ zoro onwe ya n'ime ụlọ ya ruo ụbọchị abụọ ma jụ ịga klas onye nkuzi ahụ ruo otu izu. Ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ihe nkiri mbụ ya site n'oge a ka dị. Dị ka nwa akwụkwọ, Johnson dekwara maka magazin asịrị ụlọ akwụkwọ a maara dị ka The Spark, na-arụ ọrụ dị ka onye njikwa mmepụta. == Ihe nketa na nsọpụrụ == Mgbe ọ na-arụ ọrụ na NTA, Johnson ritere ọtụtụ ihe nrite na ihe nkiri TV ya. Ihe nkiri ya onwe ya The Widow's Might nwetakwara ihe nrite na 2002 Pyonyang International Film Festival, ebe a họpụtara ihe ngosi ya There is Nothing Wrong with my Uncle maka ihe ngosi kachasị mma na mmemme ihe nkiri mba ụwa, gụnyere 8th Africa Movie Academy Awards. E nyere Johnson ihe nrite nke 2017 Association of Nigerian Authors prose fiction maka akwụkwọ akụkọ ya Across The Gulf . <ref>{{Cite web|title=ANA releases literary shortlists for 2017|url=https://thenationonlineng.net/ana-releases-literary-shortlists-2017/|work=The Nation Newspaper|format=PDF|date=7 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Association of Nigeria authors 2017 literary prizes award night|url=https://ananigeria.org/files/ANA_2017_LITERARY_PRIZES.pdf|work=ananigeria.org|accessdate=20 January 2022|archivedate=20 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120220040/https://ananigeria.org/files/ANA_2017_LITERARY_PRIZES.pdf}}</ref>A họpụtara ''Melancholia'' maka 2018 Nigeria Prize for Literature . <ref>{{Cite web|author=Nwakunor|first=Gregory Austin|title=Literary prizes and their overweening impact on Nigerian writers|url=https://guardian.ng/art/literary-prizes-and-their-overweening-impact-on-nigerian-writers/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=20 January 2022|date=29 July 2018|archivedate=20 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120220041/https://guardian.ng/art/literary-prizes-and-their-overweening-impact-on-nigerian-writers/}}</ref> Johnson nwere PhD na Literature, asambodo na Drama Direction sitere na ụlọ akwụkwọ ọzụzụ BBC, yana asambodo na Advanced Drama Directing sitere na kọleji NTA Television. Ọ bụ onye otu Association of Nigerian Authors (ANA), Nigerian Popular Theater Alliance (NPTA), na Independent Television Producers' Association of Nigeria (ITPAN), ma na-anọdụ na Board of Trustees nke Motion Picture Practitioners' Association of Nigeria. (MOPPAN). == Ihe nkiri == * ''Ọdịnihu'': Usoro ihe omume banyere ọrụ TETFUND * Ọ dịghị ihe na-ezighi ezi na nwanne nna m; ihe nkiri ihe nkiri banyere nkwenkwe Tarok na ofufe ndị nna nna, 2012. A họpụtara ya maka Best Documentary Award I AMAA 2012. Ugbu a, Royal Anthropological Institute of Great Britain na-ekesa ya. * The Commission: A Season's Serial Drama Production nke Code of Conduct Bureau kwadoro, 2008. (Onye edemede/Onye nduzi) * The Widow's Might: Ihe nkiri nke nkeji iri itoolu na anọ gbasara nsogbu ndị inyom di ha nwụrụ na obodo anyị - onye edemede, onye mmepụta na onye nduzi. E nyere ihe nkiri a ihe nrite mba ụwa na Pyongyang Film Festival na 2002. * Of Rocks and Jos: Ihe ngosi banyere ihe ndị na-adọrọ mmasị na Jos Plateau; maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Naịjirịa, Jos, Disemba "99. (Onye edemede, Onye Mmepụta / Onye nduzi) * For the Good of All: Ihe nkiri celluloid nke ọkara awa na ọhụụ 2010; maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Naịjirịa, Jos, 1997. (Onye edemede/Onye mmepụta/Onye nduzi) * Akara Mmiri: NTA Jos Ntinye ihe nkiri maka TELEFEST "96. (Onye edemede, Onye Mmepụta / Onye nduzi) * Painted Mirror: Ihe nkiri telivishọn nke ọkara awa nke e mere maka ịgụ na ide, maka Dangana Educational Theatre, Minna, 1995. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Ntinye maka West: NTA Jos Drama entry maka TELEFEST "93. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Against the Grain: NTA Jos Drama entry maka TELEFEST "92. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Mgbawa nke ọnụ ọgụgụ mmadụ: N.T.A Festival Production pụrụ iche nke na-elekwasị anya n'ihe ize ndụ nke enweghị atụmatụ ezinụlọ. (Onye edemede/Onye mmepụta/Onye nduzi) * NIPSS: The Foundation Years: A Documentary on ten years of the National Institute for Policy and Strategic Studies, Kuru, and the steps the institute were in its ten years of existence (1979-89). (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Ọtụtụ ihe ngosi na mmepụta onwe onye maka ndị mmadụ n'otu n'otu na ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ. == Akwụkwọ ndị e bipụtara == [[Usòrò:Deeper_into_the_Night_Cover.jpg|thumb|N'ime N'ime Akụkọ N'abalị]] [[Usòrò:Why_wo_px.jpg|thumb|Ihe mere ụmụ nwanyị na-agaghị eme ya n'eluigwe]] === Akwụkwọ === * ''Across The Gulf'', , Benue, Nigeria: Savhage Books, 2017 {{ISBN|978-978-537-99-5-2}} * ''Deeper into the Night'', Benue, Nigeria: Savhage Books, 2014, {{ISBN|978-978-525-95-4-4}} * ''Melancholia'', Benue, Nigeria: Savehage Books, 2014 * ''Ugba Uye: The Living Legend'', Jos, Nigeria: Kraftbooks, 2012 * ''Shadows and Ashes'', Jos : Arrowhead Publications, 1998, {{ISBN|978-978-525-95-9-9}}, Kraftbooks, 2012 * ''Why Women Won’t Make it to Heaven'', Jos: Topshots Productions, 2002; [[Ibadan]]: Kraftbooks, 2011 {{ISBN|978-978-047-93-7-4}} === Isiakwụkwọ ndị nyere aka n'akwụkwọ === * "Nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akwụkwọ akụkọ Afrịka: Ngugi wa Thiong'o's Militant Perspective", na Mala Pandurang (ed). Ngugi wa Thiong'o: An Anthology of Recent Criticism, New Delhi: Pencraft International, 2007, peeji nke 41-62.&nbsp; * "The Unexploited Power of Film: Contemporary Nigerian Society and the Mass Media", na M. J. Sokomba na Edward Ossai (ed.). ''Beyond the Screen: A Journal of the National Film Institute'', Vol. 1, Nke 1, 2006, Jos: National Film Institute, 2006, peeji nke 148-161.&nbsp; * "The Gaze is Veiled: The Portrayal of Women in Hausa Films", na Abdullahi Uba Adamu (et al.) (ed), Hausa Home Videos: Technology, Economy and Society, Kano: Center for Hausa Cultural Studies, 2004, pp. 187-193.&nbsp; * "Poetry as the Expression of Anger: A study of Tanure Ojaide's Fate of Vultures and other poems" in Okome, Onookome (ed). Writing the Homeland: The poetry and politics of Tanure Ojaide, Bayereuth: African Studies series No. 62, 2002, pp. 209-221.&nbsp; * "Art and Culture in Hausa Video Films" na Haynes, Jonathan (ed). Nigerian Video Films, [[Ohaïyo|Ohio]]: Ohio University Center for international Studies, 2002, peeji nke 200-208.&nbsp; * "Art for National Unity: A Reading of Emman Usman Shehu's 'Questions for Big Brother'" in Azuike, Macpherson (ed). Studies in Language and Literature, Jos: Department of English, University of Jos, 2001, pp. 188-197.&nbsp; == Edensibia == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Mala Pandurang (ed). Ngugi wa Thiong'o: An Anthology of Recent Criticism, New Delhi: Pencraft International, 2007, peeji nke 41 - 62. * M. J. Sokomba na Edward Ossai (ed.). ''Beyond the Screen: A Journal of the National Film Institute'', Vol. 1, Nke 1, 2006, Jos: National Film Institute, 2006, peeji nke 148-161.&nbsp; * Abdullahi Uba Adamu (et al.) (ed), Hausa Home Videos: Technology, Economy and Society, Kano: Center for Hausa Cultural Studies, 2004, pp. 187-193. &nbsp;Okomeokome (ed). Writing the Homeland: The Poetry and Politics of Tanure Ojaide, Bayreuth: African Studies series No. 62, 2002, pp. 209-221.&nbsp; * H Jonathan Nigerian Video Films, Ohio: Ohio University Center for international Studies, 2002, peeji nke 200 - 208. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Sts in Language and Literature, Jos: Department of English, University of Jos, 2001, pp188 - 197. {{DEFAULTSORT:Johnson, Dul}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hivflm1a0p7ftbzjiftdx2zr9zd7p2n 654680 654679 2026-06-09T08:07:11Z CommonsDelinker 87 Removing [[:c:File:Why_wo_px.jpg|Why_wo_px.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Túrelio|Túrelio]] because: [[:c:COM:L|Copyright violation]]: Book cover artwork. 654680 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Dul_Johnson.png|thumb|Dul, Septemba 2014]] '''Dul Johnson''' (amụrụ na 16 Septemba 1953) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri na onye edemede. Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nduzi ihe nkiri na Nigerian Television Authority, [[Jos]], ma rụọ ọrụ ọtụtụ afọ tupu ọ laa ezumike nká na imepụta ihe nkiri na ịbụ onye nkuzi onwe ya. Ihe nkiri ya a ma ama gụnyere There is Nothing Wrong with my Uncle (ihe ngosi ọdịbendị), The Widow's Might (ihe nkiri), Against the Grain, Wasting for the West, na Basket of Water. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Johnson na 1953 na obere obodo Zamlaka dị na mpaghara bụzi okpuru ọchịchị Langtang North nke [[Ȯra Plateau|Plateau State]] ugbua. A mụrụ ya n'ezinụlọ ụbara mkpuke, onye bụ nwa nke anọ n'ime ụmụ iri Kongdak mụrụ. Ezinụlọ ahụ kwapụrụ mgbe Johnson dị afọ ise site na Zamlaka n'ebe ugwu gaa Gina n'ebe ndịda Langtang, ebe ọ mụtara ọzụzụ atụrụ na ịkpụ ihe. Otú ọ dị, Johnson laghachiri na mpaghara mgbago ugwu ịga ụlọ akwụkwọ praịmarị site n'afọ1961 ruo 1965. A kpọghachiri ya n'ụlọ n'afọ 1965 n'ihi ọrịa, ọ hapụrụ otu afọ agụmakwụkwọ. Mgbe ọ laghachiri n'ụlọ akwụkwọ n'afọ 1967, nna ya zigara ya gaa na nke nne nne ya bi n'okpuru ugwu Timwat, bụ oge ndụ ya nke Johnson mechara kọwaa n'obere akụkọ ya, "Living with Shadows". A kpaliri Johnson ịmalite ide banyere ndụ ya mgbe ọ nọ n'ụdị nke abụọ nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị, mgbe ọ gụrụ The African Child site Camara Laye, onye dị ka Johnson bụ nwa nke onye na-eji oji, na-edekwa isiokwu ndị ọ nwere ike ịkọ. N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị Johnson malitekwara ime ihe na ogbo, na-ekere òkè na mmepụta nke otu n'ime egwuregwu mbụ Ngugi na Shakespeare's The Merchant of Venice. Mmasị a mụbara mgbe ọ banyere mahadum, ebe ọ malitekwara ide na iduzi egwuregwu egwuregwu. == Ọrụ == N'afọ 2010, Johnson meriri na Mahadum Brown na United States, <ref>{{Cite web|title=Dul Johnson - IWP Fellow 2010-2011 {{!}} Literary Arts Program|url=https://www.brown.edu/academics/literary-arts/international-writers-project/iwp-fellows/dul-johnson-iwp-fellow-2010-2011|work=www.brown.edu|accessdate=20 January 2022}}</ref> ebe o dere ọtụtụ n'ime akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Deeper into the Night . Na Brown, Johnson nwere ike izute ndị edemede ama ama gụnyere George Lamming, [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]], John Edgar Wideman, Ama Ata Aidoo na onye edemede na onye nduzi nke INP. O mekwara obere emume Naijiria dị ka akụkụ nke o nyere ọrụ akụkọ ifo ya na ihe nkiri na-aga n'ihu. O mechara biri na Ebedi na steeti Oyo, Nigeria, gaa Goa maka International Film Festival of India na 2012, wee gaa Edinburgh, Scotland, n'afọ 2013 ebe ihe nkiri ya enweghị ihe ọjọọ na nwanne nna m nọ na mmemme. == Ọrụ == Johnson ebipụtala ọrụ ise dị mkpa: Shadows and Ashes, Why Women Won't make it to Heaven (nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi), Ugba Uye: The Living Legend (akụkọ ndụ), Deeper into the Night (akwụkwọ akụkọ) na ''Melancholia'' (egwuregwu). E gosipụtara abụọ ikpeazụ n'ihu ọha na 28 Ọktoba 2014. Na mgbakwunye na ide ihe nkiri, Johnson emeela uri, edemede akụkọ na akụkọ mkpirikpi. N'afọ ndị 1970 o dere ihe nkiri maka redio (Rima Radio, Sokoto) na maka ikpo okwu, ụfọdụ n'ime ha bụ ndị e mepụtara mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ. Otu n'ime mmepụta ya nwetara nyocha dị egwu site n'aka otu n'ime ndị nkuzi ya nke na ọ zoro onwe ya n'ime ụlọ ya ruo ụbọchị abụọ ma jụ ịga klas onye nkuzi ahụ ruo otu izu. Ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ihe nkiri mbụ ya site n'oge a ka dị. Dị ka nwa akwụkwọ, Johnson dekwara maka magazin asịrị ụlọ akwụkwọ a maara dị ka The Spark, na-arụ ọrụ dị ka onye njikwa mmepụta. == Ihe nketa na nsọpụrụ == Mgbe ọ na-arụ ọrụ na NTA, Johnson ritere ọtụtụ ihe nrite na ihe nkiri TV ya. Ihe nkiri ya onwe ya The Widow's Might nwetakwara ihe nrite na 2002 Pyonyang International Film Festival, ebe a họpụtara ihe ngosi ya There is Nothing Wrong with my Uncle maka ihe ngosi kachasị mma na mmemme ihe nkiri mba ụwa, gụnyere 8th Africa Movie Academy Awards. E nyere Johnson ihe nrite nke 2017 Association of Nigerian Authors prose fiction maka akwụkwọ akụkọ ya Across The Gulf . <ref>{{Cite web|title=ANA releases literary shortlists for 2017|url=https://thenationonlineng.net/ana-releases-literary-shortlists-2017/|work=The Nation Newspaper|format=PDF|date=7 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Association of Nigeria authors 2017 literary prizes award night|url=https://ananigeria.org/files/ANA_2017_LITERARY_PRIZES.pdf|work=ananigeria.org|accessdate=20 January 2022|archivedate=20 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120220040/https://ananigeria.org/files/ANA_2017_LITERARY_PRIZES.pdf}}</ref>A họpụtara ''Melancholia'' maka 2018 Nigeria Prize for Literature . <ref>{{Cite web|author=Nwakunor|first=Gregory Austin|title=Literary prizes and their overweening impact on Nigerian writers|url=https://guardian.ng/art/literary-prizes-and-their-overweening-impact-on-nigerian-writers/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=20 January 2022|date=29 July 2018|archivedate=20 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120220041/https://guardian.ng/art/literary-prizes-and-their-overweening-impact-on-nigerian-writers/}}</ref> Johnson nwere PhD na Literature, asambodo na Drama Direction sitere na ụlọ akwụkwọ ọzụzụ BBC, yana asambodo na Advanced Drama Directing sitere na kọleji NTA Television. Ọ bụ onye otu Association of Nigerian Authors (ANA), Nigerian Popular Theater Alliance (NPTA), na Independent Television Producers' Association of Nigeria (ITPAN), ma na-anọdụ na Board of Trustees nke Motion Picture Practitioners' Association of Nigeria. (MOPPAN). == Ihe nkiri == * ''Ọdịnihu'': Usoro ihe omume banyere ọrụ TETFUND * Ọ dịghị ihe na-ezighi ezi na nwanne nna m; ihe nkiri ihe nkiri banyere nkwenkwe Tarok na ofufe ndị nna nna, 2012. A họpụtara ya maka Best Documentary Award I AMAA 2012. Ugbu a, Royal Anthropological Institute of Great Britain na-ekesa ya. * The Commission: A Season's Serial Drama Production nke Code of Conduct Bureau kwadoro, 2008. (Onye edemede/Onye nduzi) * The Widow's Might: Ihe nkiri nke nkeji iri itoolu na anọ gbasara nsogbu ndị inyom di ha nwụrụ na obodo anyị - onye edemede, onye mmepụta na onye nduzi. E nyere ihe nkiri a ihe nrite mba ụwa na Pyongyang Film Festival na 2002. * Of Rocks and Jos: Ihe ngosi banyere ihe ndị na-adọrọ mmasị na Jos Plateau; maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Naịjirịa, Jos, Disemba "99. (Onye edemede, Onye Mmepụta / Onye nduzi) * For the Good of All: Ihe nkiri celluloid nke ọkara awa na ọhụụ 2010; maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Naịjirịa, Jos, 1997. (Onye edemede/Onye mmepụta/Onye nduzi) * Akara Mmiri: NTA Jos Ntinye ihe nkiri maka TELEFEST "96. (Onye edemede, Onye Mmepụta / Onye nduzi) * Painted Mirror: Ihe nkiri telivishọn nke ọkara awa nke e mere maka ịgụ na ide, maka Dangana Educational Theatre, Minna, 1995. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Ntinye maka West: NTA Jos Drama entry maka TELEFEST "93. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Against the Grain: NTA Jos Drama entry maka TELEFEST "92. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Mgbawa nke ọnụ ọgụgụ mmadụ: N.T.A Festival Production pụrụ iche nke na-elekwasị anya n'ihe ize ndụ nke enweghị atụmatụ ezinụlọ. (Onye edemede/Onye mmepụta/Onye nduzi) * NIPSS: The Foundation Years: A Documentary on ten years of the National Institute for Policy and Strategic Studies, Kuru, and the steps the institute were in its ten years of existence (1979-89). (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Ọtụtụ ihe ngosi na mmepụta onwe onye maka ndị mmadụ n'otu n'otu na ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ. == Akwụkwọ ndị e bipụtara == [[Usòrò:Deeper_into_the_Night_Cover.jpg|thumb|N'ime N'ime Akụkọ N'abalị]] === Akwụkwọ === * ''Across The Gulf'', , Benue, Nigeria: Savhage Books, 2017 {{ISBN|978-978-537-99-5-2}} * ''Deeper into the Night'', Benue, Nigeria: Savhage Books, 2014, {{ISBN|978-978-525-95-4-4}} * ''Melancholia'', Benue, Nigeria: Savehage Books, 2014 * ''Ugba Uye: The Living Legend'', Jos, Nigeria: Kraftbooks, 2012 * ''Shadows and Ashes'', Jos : Arrowhead Publications, 1998, {{ISBN|978-978-525-95-9-9}}, Kraftbooks, 2012 * ''Why Women Won’t Make it to Heaven'', Jos: Topshots Productions, 2002; [[Ibadan]]: Kraftbooks, 2011 {{ISBN|978-978-047-93-7-4}} === Isiakwụkwọ ndị nyere aka n'akwụkwọ === * "Nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akwụkwọ akụkọ Afrịka: Ngugi wa Thiong'o's Militant Perspective", na Mala Pandurang (ed). Ngugi wa Thiong'o: An Anthology of Recent Criticism, New Delhi: Pencraft International, 2007, peeji nke 41-62.&nbsp; * "The Unexploited Power of Film: Contemporary Nigerian Society and the Mass Media", na M. J. Sokomba na Edward Ossai (ed.). ''Beyond the Screen: A Journal of the National Film Institute'', Vol. 1, Nke 1, 2006, Jos: National Film Institute, 2006, peeji nke 148-161.&nbsp; * "The Gaze is Veiled: The Portrayal of Women in Hausa Films", na Abdullahi Uba Adamu (et al.) (ed), Hausa Home Videos: Technology, Economy and Society, Kano: Center for Hausa Cultural Studies, 2004, pp. 187-193.&nbsp; * "Poetry as the Expression of Anger: A study of Tanure Ojaide's Fate of Vultures and other poems" in Okome, Onookome (ed). Writing the Homeland: The poetry and politics of Tanure Ojaide, Bayereuth: African Studies series No. 62, 2002, pp. 209-221.&nbsp; * "Art and Culture in Hausa Video Films" na Haynes, Jonathan (ed). Nigerian Video Films, [[Ohaïyo|Ohio]]: Ohio University Center for international Studies, 2002, peeji nke 200-208.&nbsp; * "Art for National Unity: A Reading of Emman Usman Shehu's 'Questions for Big Brother'" in Azuike, Macpherson (ed). Studies in Language and Literature, Jos: Department of English, University of Jos, 2001, pp. 188-197.&nbsp; == Edensibia == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Mala Pandurang (ed). Ngugi wa Thiong'o: An Anthology of Recent Criticism, New Delhi: Pencraft International, 2007, peeji nke 41 - 62. * M. J. Sokomba na Edward Ossai (ed.). ''Beyond the Screen: A Journal of the National Film Institute'', Vol. 1, Nke 1, 2006, Jos: National Film Institute, 2006, peeji nke 148-161.&nbsp; * Abdullahi Uba Adamu (et al.) (ed), Hausa Home Videos: Technology, Economy and Society, Kano: Center for Hausa Cultural Studies, 2004, pp. 187-193. &nbsp;Okomeokome (ed). Writing the Homeland: The Poetry and Politics of Tanure Ojaide, Bayreuth: African Studies series No. 62, 2002, pp. 209-221.&nbsp; * H Jonathan Nigerian Video Films, Ohio: Ohio University Center for international Studies, 2002, peeji nke 200 - 208. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Sts in Language and Literature, Jos: Department of English, University of Jos, 2001, pp188 - 197. {{DEFAULTSORT:Johnson, Dul}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2ffs3u0fmzr3no1ecogxdp1wdq1w9vn 654681 654680 2026-06-09T08:07:54Z CommonsDelinker 87 Removing [[:c:File:Deeper_into_the_Night_Cover.jpg|Deeper_into_the_Night_Cover.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Túrelio|Túrelio]] because: [[:c:COM:L|Copyright violation]]: Book cover artwork. 654681 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Dul_Johnson.png|thumb|Dul, Septemba 2014]] '''Dul Johnson''' (amụrụ na 16 Septemba 1953) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri na onye edemede. Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nduzi ihe nkiri na Nigerian Television Authority, [[Jos]], ma rụọ ọrụ ọtụtụ afọ tupu ọ laa ezumike nká na imepụta ihe nkiri na ịbụ onye nkuzi onwe ya. Ihe nkiri ya a ma ama gụnyere There is Nothing Wrong with my Uncle (ihe ngosi ọdịbendị), The Widow's Might (ihe nkiri), Against the Grain, Wasting for the West, na Basket of Water. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Johnson na 1953 na obere obodo Zamlaka dị na mpaghara bụzi okpuru ọchịchị Langtang North nke [[Ȯra Plateau|Plateau State]] ugbua. A mụrụ ya n'ezinụlọ ụbara mkpuke, onye bụ nwa nke anọ n'ime ụmụ iri Kongdak mụrụ. Ezinụlọ ahụ kwapụrụ mgbe Johnson dị afọ ise site na Zamlaka n'ebe ugwu gaa Gina n'ebe ndịda Langtang, ebe ọ mụtara ọzụzụ atụrụ na ịkpụ ihe. Otú ọ dị, Johnson laghachiri na mpaghara mgbago ugwu ịga ụlọ akwụkwọ praịmarị site n'afọ1961 ruo 1965. A kpọghachiri ya n'ụlọ n'afọ 1965 n'ihi ọrịa, ọ hapụrụ otu afọ agụmakwụkwọ. Mgbe ọ laghachiri n'ụlọ akwụkwọ n'afọ 1967, nna ya zigara ya gaa na nke nne nne ya bi n'okpuru ugwu Timwat, bụ oge ndụ ya nke Johnson mechara kọwaa n'obere akụkọ ya, "Living with Shadows". A kpaliri Johnson ịmalite ide banyere ndụ ya mgbe ọ nọ n'ụdị nke abụọ nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị, mgbe ọ gụrụ The African Child site Camara Laye, onye dị ka Johnson bụ nwa nke onye na-eji oji, na-edekwa isiokwu ndị ọ nwere ike ịkọ. N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị Johnson malitekwara ime ihe na ogbo, na-ekere òkè na mmepụta nke otu n'ime egwuregwu mbụ Ngugi na Shakespeare's The Merchant of Venice. Mmasị a mụbara mgbe ọ banyere mahadum, ebe ọ malitekwara ide na iduzi egwuregwu egwuregwu. == Ọrụ == N'afọ 2010, Johnson meriri na Mahadum Brown na United States, <ref>{{Cite web|title=Dul Johnson - IWP Fellow 2010-2011 {{!}} Literary Arts Program|url=https://www.brown.edu/academics/literary-arts/international-writers-project/iwp-fellows/dul-johnson-iwp-fellow-2010-2011|work=www.brown.edu|accessdate=20 January 2022}}</ref> ebe o dere ọtụtụ n'ime akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Deeper into the Night . Na Brown, Johnson nwere ike izute ndị edemede ama ama gụnyere George Lamming, [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]], John Edgar Wideman, Ama Ata Aidoo na onye edemede na onye nduzi nke INP. O mekwara obere emume Naijiria dị ka akụkụ nke o nyere ọrụ akụkọ ifo ya na ihe nkiri na-aga n'ihu. O mechara biri na Ebedi na steeti Oyo, Nigeria, gaa Goa maka International Film Festival of India na 2012, wee gaa Edinburgh, Scotland, n'afọ 2013 ebe ihe nkiri ya enweghị ihe ọjọọ na nwanne nna m nọ na mmemme. == Ọrụ == Johnson ebipụtala ọrụ ise dị mkpa: Shadows and Ashes, Why Women Won't make it to Heaven (nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi), Ugba Uye: The Living Legend (akụkọ ndụ), Deeper into the Night (akwụkwọ akụkọ) na ''Melancholia'' (egwuregwu). E gosipụtara abụọ ikpeazụ n'ihu ọha na 28 Ọktoba 2014. Na mgbakwunye na ide ihe nkiri, Johnson emeela uri, edemede akụkọ na akụkọ mkpirikpi. N'afọ ndị 1970 o dere ihe nkiri maka redio (Rima Radio, Sokoto) na maka ikpo okwu, ụfọdụ n'ime ha bụ ndị e mepụtara mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ. Otu n'ime mmepụta ya nwetara nyocha dị egwu site n'aka otu n'ime ndị nkuzi ya nke na ọ zoro onwe ya n'ime ụlọ ya ruo ụbọchị abụọ ma jụ ịga klas onye nkuzi ahụ ruo otu izu. Ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ihe nkiri mbụ ya site n'oge a ka dị. Dị ka nwa akwụkwọ, Johnson dekwara maka magazin asịrị ụlọ akwụkwọ a maara dị ka The Spark, na-arụ ọrụ dị ka onye njikwa mmepụta. == Ihe nketa na nsọpụrụ == Mgbe ọ na-arụ ọrụ na NTA, Johnson ritere ọtụtụ ihe nrite na ihe nkiri TV ya. Ihe nkiri ya onwe ya The Widow's Might nwetakwara ihe nrite na 2002 Pyonyang International Film Festival, ebe a họpụtara ihe ngosi ya There is Nothing Wrong with my Uncle maka ihe ngosi kachasị mma na mmemme ihe nkiri mba ụwa, gụnyere 8th Africa Movie Academy Awards. E nyere Johnson ihe nrite nke 2017 Association of Nigerian Authors prose fiction maka akwụkwọ akụkọ ya Across The Gulf . <ref>{{Cite web|title=ANA releases literary shortlists for 2017|url=https://thenationonlineng.net/ana-releases-literary-shortlists-2017/|work=The Nation Newspaper|format=PDF|date=7 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Association of Nigeria authors 2017 literary prizes award night|url=https://ananigeria.org/files/ANA_2017_LITERARY_PRIZES.pdf|work=ananigeria.org|accessdate=20 January 2022|archivedate=20 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120220040/https://ananigeria.org/files/ANA_2017_LITERARY_PRIZES.pdf}}</ref>A họpụtara ''Melancholia'' maka 2018 Nigeria Prize for Literature . <ref>{{Cite web|author=Nwakunor|first=Gregory Austin|title=Literary prizes and their overweening impact on Nigerian writers|url=https://guardian.ng/art/literary-prizes-and-their-overweening-impact-on-nigerian-writers/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=20 January 2022|date=29 July 2018|archivedate=20 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220120220041/https://guardian.ng/art/literary-prizes-and-their-overweening-impact-on-nigerian-writers/}}</ref> Johnson nwere PhD na Literature, asambodo na Drama Direction sitere na ụlọ akwụkwọ ọzụzụ BBC, yana asambodo na Advanced Drama Directing sitere na kọleji NTA Television. Ọ bụ onye otu Association of Nigerian Authors (ANA), Nigerian Popular Theater Alliance (NPTA), na Independent Television Producers' Association of Nigeria (ITPAN), ma na-anọdụ na Board of Trustees nke Motion Picture Practitioners' Association of Nigeria. (MOPPAN). == Ihe nkiri == * ''Ọdịnihu'': Usoro ihe omume banyere ọrụ TETFUND * Ọ dịghị ihe na-ezighi ezi na nwanne nna m; ihe nkiri ihe nkiri banyere nkwenkwe Tarok na ofufe ndị nna nna, 2012. A họpụtara ya maka Best Documentary Award I AMAA 2012. Ugbu a, Royal Anthropological Institute of Great Britain na-ekesa ya. * The Commission: A Season's Serial Drama Production nke Code of Conduct Bureau kwadoro, 2008. (Onye edemede/Onye nduzi) * The Widow's Might: Ihe nkiri nke nkeji iri itoolu na anọ gbasara nsogbu ndị inyom di ha nwụrụ na obodo anyị - onye edemede, onye mmepụta na onye nduzi. E nyere ihe nkiri a ihe nrite mba ụwa na Pyongyang Film Festival na 2002. * Of Rocks and Jos: Ihe ngosi banyere ihe ndị na-adọrọ mmasị na Jos Plateau; maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Naịjirịa, Jos, Disemba "99. (Onye edemede, Onye Mmepụta / Onye nduzi) * For the Good of All: Ihe nkiri celluloid nke ọkara awa na ọhụụ 2010; maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Naịjirịa, Jos, 1997. (Onye edemede/Onye mmepụta/Onye nduzi) * Akara Mmiri: NTA Jos Ntinye ihe nkiri maka TELEFEST "96. (Onye edemede, Onye Mmepụta / Onye nduzi) * Painted Mirror: Ihe nkiri telivishọn nke ọkara awa nke e mere maka ịgụ na ide, maka Dangana Educational Theatre, Minna, 1995. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Ntinye maka West: NTA Jos Drama entry maka TELEFEST "93. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Against the Grain: NTA Jos Drama entry maka TELEFEST "92. (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Mgbawa nke ọnụ ọgụgụ mmadụ: N.T.A Festival Production pụrụ iche nke na-elekwasị anya n'ihe ize ndụ nke enweghị atụmatụ ezinụlọ. (Onye edemede/Onye mmepụta/Onye nduzi) * NIPSS: The Foundation Years: A Documentary on ten years of the National Institute for Policy and Strategic Studies, Kuru, and the steps the institute were in its ten years of existence (1979-89). (Onye na-emepụta ihe/Onye nduzi) * Ọtụtụ ihe ngosi na mmepụta onwe onye maka ndị mmadụ n'otu n'otu na ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ. == Akwụkwọ ndị e bipụtara == === Akwụkwọ === * ''Across The Gulf'', , Benue, Nigeria: Savhage Books, 2017 {{ISBN|978-978-537-99-5-2}} * ''Deeper into the Night'', Benue, Nigeria: Savhage Books, 2014, {{ISBN|978-978-525-95-4-4}} * ''Melancholia'', Benue, Nigeria: Savehage Books, 2014 * ''Ugba Uye: The Living Legend'', Jos, Nigeria: Kraftbooks, 2012 * ''Shadows and Ashes'', Jos : Arrowhead Publications, 1998, {{ISBN|978-978-525-95-9-9}}, Kraftbooks, 2012 * ''Why Women Won’t Make it to Heaven'', Jos: Topshots Productions, 2002; [[Ibadan]]: Kraftbooks, 2011 {{ISBN|978-978-047-93-7-4}} === Isiakwụkwọ ndị nyere aka n'akwụkwọ === * "Nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akwụkwọ akụkọ Afrịka: Ngugi wa Thiong'o's Militant Perspective", na Mala Pandurang (ed). Ngugi wa Thiong'o: An Anthology of Recent Criticism, New Delhi: Pencraft International, 2007, peeji nke 41-62.&nbsp; * "The Unexploited Power of Film: Contemporary Nigerian Society and the Mass Media", na M. J. Sokomba na Edward Ossai (ed.). ''Beyond the Screen: A Journal of the National Film Institute'', Vol. 1, Nke 1, 2006, Jos: National Film Institute, 2006, peeji nke 148-161.&nbsp; * "The Gaze is Veiled: The Portrayal of Women in Hausa Films", na Abdullahi Uba Adamu (et al.) (ed), Hausa Home Videos: Technology, Economy and Society, Kano: Center for Hausa Cultural Studies, 2004, pp. 187-193.&nbsp; * "Poetry as the Expression of Anger: A study of Tanure Ojaide's Fate of Vultures and other poems" in Okome, Onookome (ed). Writing the Homeland: The poetry and politics of Tanure Ojaide, Bayereuth: African Studies series No. 62, 2002, pp. 209-221.&nbsp; * "Art and Culture in Hausa Video Films" na Haynes, Jonathan (ed). Nigerian Video Films, [[Ohaïyo|Ohio]]: Ohio University Center for international Studies, 2002, peeji nke 200-208.&nbsp; * "Art for National Unity: A Reading of Emman Usman Shehu's 'Questions for Big Brother'" in Azuike, Macpherson (ed). Studies in Language and Literature, Jos: Department of English, University of Jos, 2001, pp. 188-197.&nbsp; == Edensibia == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Mala Pandurang (ed). Ngugi wa Thiong'o: An Anthology of Recent Criticism, New Delhi: Pencraft International, 2007, peeji nke 41 - 62. * M. J. Sokomba na Edward Ossai (ed.). ''Beyond the Screen: A Journal of the National Film Institute'', Vol. 1, Nke 1, 2006, Jos: National Film Institute, 2006, peeji nke 148-161.&nbsp; * Abdullahi Uba Adamu (et al.) (ed), Hausa Home Videos: Technology, Economy and Society, Kano: Center for Hausa Cultural Studies, 2004, pp. 187-193. &nbsp;Okomeokome (ed). Writing the Homeland: The Poetry and Politics of Tanure Ojaide, Bayreuth: African Studies series No. 62, 2002, pp. 209-221.&nbsp; * H Jonathan Nigerian Video Films, Ohio: Ohio University Center for international Studies, 2002, peeji nke 200 - 208. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Sts in Language and Literature, Jos: Department of English, University of Jos, 2001, pp188 - 197. {{DEFAULTSORT:Johnson, Dul}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6lldw1hqlpy2o1zbivwdwt06t5mm1xj Ivan Monforte 0 46740 654625 199385 2026-06-09T00:34:13Z Wikipedian12512 61424 Ce 654625 wikitext text/x-wiki  Ivan Monforte ( <Ịkpọ okwu Spanish: [ ˈiβam moɱˈfoɾte ]/link> ; amuru na 1973) bu onye omenka mexico nke dabere na New York.  Ọrụ ya na-achọ okpukpe ụka maka ndị otu LGBT, ọchịchị ikike ikike, ndọrọ ndọrọ, ndọrọ ndọrọ, na mfu. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.visualaids.org/projects/detail/play-smart-2012|title=Play Smart III|work=Visual AIDS|accessdate=April 4, 2016|archivedate=April 5, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160405023255/https://www.visualaids.org/projects/detail/play-smart-2012}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Monforte na Merida, Yucatan, Mexico .  Ɔ bi na New York City, New York . Ọka nzere bachelọ nke Arts na Mahadum California, Los Angeles na 1996, yana Master of Fine Arts na Mahadum New York na 2004. Ọ gara Skowhegan School of Painting and Sculpture na Skowhegan, Maine na 2004. Na-arụ ọrụ, Monforte oriọna ọrụ nka onwe ya maka ụlọ ngozi ihe ngosi nka na ebe ngwere nka dika onye na-ahụ maka nka, onye na-ese foto na onye na-ese vidiyo . == Ọrụ == Ivan Monforte gosirila ọrụ na ụlọ ihe ochie mgbe dị iche iche na New York, ngosi Bronx Museum of Arts, El Museo del Barrio na Queens Museum .  Ọrụ ya na ihe nkiri ahụ na ndị dị mfe, yana mmebe egwuregwu uche, dị ka ngwá ọrụ iji dozie isiokwu nke ọnwụ na iru újú, ihe ihe nke klas, okike, mmepụta na ike, yana sereso.  "<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.tides.org/news-and-resources/single-news-item/archive/2007/article/tides-foundation-recognizes-innovative-new-york-artists-with-2007-lambent-fellowship/?tx_ttnews%5BbackPid%5D=190&cHash=d6ffc67b377a7c80cf44ca64bb845e37|title=News from Tides|date=August 28, 2007|work=Tides|accessdate=April 4, 2016|archivedate=April 22, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160422111844/http://www.tides.org/news-and-resources/single-news-item/archive/2007/article/tides-foundation-recognizes-innovative-new-york-artists-with-2007-lambent-fellowship/?tx_ttnews%5BbackPid%5D=190&cHash=d6ffc67b377a7c80cf44ca64bb845e37}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.visualaids.org/blog/detail/office-hours-oh-and-the-museum-as-a-testing-ground|title=Office Hours (OH) and the Museum as a Testing Ground|author=Fiahlo|first=Alex|date=January 15, 2015|work=Visual AIDS|accessdate=April 3, 2016}}</ref>Monforte na-arụkwa ọrụ dị ka onye na-elekọta mmadụ .  [1] Ọrụ nkà ya na ọrụ ndị na-emetụta ibe ya.  Monforte arụwo ọrụ na nkuzi, HIV, ule, na ahahaaha na eze na-achọ anya na obodo ndị na- ikike ikike, dị ka ndị ọrịa na- Mal ebe obibi, ndị kwabatara, na ndị inyom nwera nwoke, nwoke nwere ikike.  ọkọlọtọ nwoke, nwoke na nwoke, na ndị iro transgender.  [1] Ihe ngosi nke ihuenyo There But For Grace of God Go I (2007) na-ịhụ nje HIV na obodo Bronx.  Otu afọ tupu ọrụ mbụ a, ọ na-abụ ọrụ na ọrụ ọrụ AIDS na ndị nọ n'afọ iri na ụma LGBTQ na South Bronx dị ka onye nkuzi nkuzi na-amụ anya na nkuzi HIV na STI.  Ọ bụ onye ọhụrụ HIV nke ngwaọrụ ihe ngosi ya nke nwalere ndịdị maka nje HIV.  Ụbọchị ya na-abụ "Play Smart" mmetụta trading na fim ya na Amos Mac, Richard Renaldi na Christopher Schulz na-amalite ụka maka ndị si Mexico kwabatara, eje ndị mmekọ nwoke na enyo. Na 2006, Monforte haziri ihe ngosi na Buzzer Thirty, gallery na Astoria, Queens .  Ihe ngosi ahụ I Never Meant to Hurt You (2006) ihe osise na-ama ma ọ bụ na-ekiri anya mgbu, ana ekiri site na ndị na-ese ihe asaa.  Ihe osise ahụ nwere vidiyo na ike.  [1] Na 2011, na La MaMa Galleria, o nyere aka na egosi nke eze Mixed: A(I) DS, Art + Words (2011).  Ihe ngosi a bụ Visual AIDS, bụ otu ụlọ ọrụ nke Monforte rụpụtara ikekwara ike Play Smart (2012).  Ndị na-ese ihe n'otu n'otu nyere aka ọrụ nka nke ji okwu weta ngwa ngwa na nzi mmekọrịta nka nka.  Monforte kenyere okwu ndị a "Ị mara mma" maka ibe ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2011/06/24/arts/design/mixed-messages-aids-art-words.html?_r=0|title='Mixed Messages': 'A(I)DS, Art + Words'|author=Cotter|first=Holland|date=June 23, 2011|work=The New York Times|accessdate=April 5, 2016}}</ref> === ''N’ebe ahụ mana n’ihi amara nke Chineke na-aga m, 2007'' === Ivan Monforte nke ihe oyiyi kpatara nsogbu na eze na 2007 na Longwood Art Gallery na Bronx, New York, bụ nke a na-enye ule HIV n'efu na-eche.  Echichi ahụ wepụrụ aha ya site na egwu nke otu aha nke disco band, Machine .  Ihe ngosi a lekwasịrị anya na ụgbọ disco na omenala;  n'oge disco, nje HIV na-ebunye na feed na obodo.  Bronx nwere ụfọdụ mpaghara ndị kacha daa ogbenye na NYC, yana otu n'ime ọnụ ọgụgụ nje HIV.  ngosi nke ihe ngosi ahụ bụ izi ozi ụka gbasara HIV na Bronx.  Monforte kwuru na oru ngo a na "ọ na- Aha ndị ikwu okwu gbasara nka, akwụkwọ mgbasa, ime ihe ike, na ọrịa AIDS, na-enyere ha na ibe ha, yana ihe ndị na-ama akara, ihe na-enyere HIV."  Na mbụ, onye ọrụ na kichin gallery na Longwood Art Gallery.  Otú ọ dị, n'oge ugboro abụọ nke ọrụ ahụ, onye nche mechiri ya.  [1] E onye isi nchekwa nchekwa nke ụlọ akwụkwọ ọmụmụ nke ule ndị ahụ.  N'oge a, otu kọmitii na- map aha na ule ndị ahụ ike ime na kichin "ebe a na-egosi nri ma nwee ike ibute ihe ize ndụ."  [1] Otú ọ dị, dị ka ọnụ ọgụgụ, ọnụ ọgụgụ nke na-eme ihe ize ndụ ndị.  Ọrụ a gara n'ihu na klas.  Ozi na-akụzi ezi ule nje HIV nke mere ka ihe ngosi ahụ ikike ibi "HIV ka na-agụ dị ka ihe na-atụ egwu na ọ dị mkpa ka ọ dị n'ime ya, n'agbanyeghị ihe àmà dị ndụ.  na-agụ ya."<ref name=":2" /> === ''Nkeji, 2008'' === N'ime ihe ngosi otu, nke onye nlekọta ọbịa gbakọtara, Christopher Y. Lew, onye njikwa ihe omume curatorial na New York's PS.  1 Contemporary Art Center, "Ivan Monforte na-arụ ọrụ na ụdị ihe dị iche iche a chọtara -- okwu mkparị na ntinye nke ọ nụworo ma ọ bụ ahụmahụ ya. Mpempe ya "Pụtara" (2008) mejupụtara ọtụtụ mkparị ndị e bipụtara na akwụkwọ ma kwụgidere gburugburu.  Mgbidi ihe ngosi ahụ bụ n'ezie esemokwu. <ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2008/08/24/nyregion/nyregionspecial2/24artsnj.html/|title=Beguiled by Fresh Talent|work=www.nytimes.com|accessdate=2018-02-03}}</ref> === ''Gwuo Smart, 2012'' === Na 2012, Ivan Monforte nyere aka ndị ọzọ iji kwalite ihe enyemaka nje HIV.  E jiri foto Monforte, Amos Mac, Richard Renaldi na Christopher Schulz, ihe ejikere Smart Play .  Ọ bụ John Chaich mere ike ndị ahụ.  [1] Ezubere ka a kesaa ike ndị ahụ n'efu iji mee ka ozi ihe egwu HIV, ngwa na prophylaxis mgbe m njikere.  [1] Monforte nyere foto ya nke luchadores Mexico ka o lekun anya "na ezigbo uru onwe ya na mmekọahụ maka ndị si Mexico kwabatara na- akwụkwọ akwụkwọ."  [2] Ndị na-ese ihe ndị ọzọ ji foto nke ndị obodo ndị ọzọ na-edina ụdị onwe . === Omenala ụlọ na bọọlụ === Na 2010, Ivan Monforte dere edemede nke isiokwu ya bụ "ikiri na Ball Culture Go Wide" maka Nlebaanya Gay & Lesbian n'ụwa nile .  [1] N'edemede a, ọ na-ede asụsụ nkenke nke ụlọ na omenala bɔ .  Akụkọ ihe mere eme nke obodo a na- ọrụ nke ya, n'ihi na isiokwu ya na-amị ndị otu LGBTQ bụ ndị a napụrụ ma ọ bụ ndị na-azọ ikike nke ọha.  Omenala nweta bụkwa isiokwu nke oru ngo nke o nyere aka nke ya bụ The B Sides na 2008. [2] Ụbọchị ọrụ kaadị ndị dị n'etiti egwu ụlọ na nka nke oge a.  Ihe ngosi a bụ Aljira, Center for Contemporary Art na fim nke Ndị Jourdan-Zion.  Ọ na-arụkọkwa ọrụ na ụmụ ụmụ nwere ikike nwoke iji nyere aka n'inye ndị ụlọ na-edu nkuzi HIV wee hazie Latex kwa afọ iri abụọ na otu na Roseland Ballroom. <ref name=":3">{{Cite web|url=http://archive.newmuseum.org/index.php/Detail/Occurrence/Show/occurrence_id/1361|title=RE: NEW RE: PLAY - How to Cut a Queen: A Conversation with Jonathan Oppenheim, Ivan Monforte, and Wu Tsang|date=June 10, 2011|work=New Museum Digital Archive|accessdate=April 7, 2016}}</ref> Na 2011, Monforte aha na otu esi ebipụ ụka Queen na New Museum bi Wu Tsang na Jonathan Oppenheim, onye nchịkọta nke 1990 akwụkwọ akụkọ " Paris na-ere ọkụ ."  Mkparịta ahụ ahụ "na-azụghachi azụ na ike nke Paris na-ere ọkụ ma ọrụ nke edezi na-arụ na ihe na-alụso ụdị nke ndị." <ref name=":3"/> === Video ọrụ === Ivan Monforte na-ebe ọrụ vidiyo nke ọ na-ama na ọtụtụ nyiwe, YouTube, na Xtube .  Na 2009, o bulitere vidiyo na YouTube nke isiokwu ya bụ "M bụ nke Gị."  Vidiyo na ndị ọzọ n'usoro isiokwu a na-egosi Monforte n'elu tankị ọcha, guzo n'ihu oghere oghere.  Na vidiyo a, onye na-egosi aha susuru ya ọnụ, ebe egwu 1974 nke otu aha nke otu nwa , Love Unlimited, na-egwu.  [1] Vidiyo na-esote n'usoro isiokwu a bụ "Que Te Vaya Bonito" ka Chavela Vargas gụchara otu aha.  Na vidiyo a, o so na ọ na-ewute ya ruo mgbe otu nwoke na-egosi aha makụrụ ya.  Ọ nkiri ibe ákwá n’aka nwoke ahụ.  [2] Na vidiyo ọzọ nke otu ụdị nke abụọ gara aga, ọ na-enweta mmekọ ọnụ site n'aka ndị ikom atọ na-egosi aha.  A na-akpọ vidiyo ahụ "Tres Veces" nke nne "ugboro atɔ."  Vidio ndị ọzọ na-egosi na ọ na-akpụ afụ ọnụ ya ma ọ bụ na-egbu egbugbu.  Mgbe ọ nọ na Samoa, ọ gbara Fa'afafines onye ọnụ.  [3] Ọ natakwara egbugbu Lima mgbe ọ nọ ebe ahụ, usoro nke ọ na-ese foto <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=LdpDjk2nhdc|title=Lima|author=Monforte|first=Ivan|date=December 11, 2009|work=YouTube|accessdate=April 13, 2016}}</ref> == Ebe obibi == === Ihe nrite === * UCLA Art Council Award * Mmekọrịta Lambent na Arts sitere na Tides Foundation <ref name=":1"/> === Ebe obibi === * Sidestreet Projects * Ụlọ ahịa Mbipụta nke Lower East Side * Smack Mellon <ref>{{Cite web|url=http://smackmellon.org/index.php/contact/previous_studio_artists/ivan_monforte_/|title=Ivan Monforte|work=Smack Mellon|accessdate=April 4, 2016|archivedate=March 29, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160329064325/http://smackmellon.org/index.php/contact/previous_studio_artists/ivan_monforte_/}}</ref> * Center maka nka akwụkwọ == Ntụaka == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/user/ivanmonforte/ Ivan Monforte] na YouTube * [https://vimeo.com/user12144218/ Ivan Monforte] na Vimeo * Page Artist [https://web.archive.org/web/20170815015458/http://smackmellon.org/index.php/contact/previous_studio_artists/ivan_monforte_/ Smack Mellon] * [https://web.archive.org/web/20160928014847/https://hivdatf.files.wordpress.com/2011/03/history-of-balls.pdf Omenala ụlọ na bọọlụ na-aga n'ọhịa] {{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5147v0uean2j1feiz4fkundnd16hww7 Harold Balazs 0 47454 654611 199350 2026-06-08T19:28:35Z Wikipedian12512 61424 Ce 654611 wikitext text/x-wiki Harold Balazs (1928 - Disemba 30, 2017) bụ onye America na-akpụ akpụ na onye na-ese ihe nke ozira ọrụ ya na ihe ngosi na nrụnye nka ọha na Northwwest United States niile.  A mara ya maka nnukwu ihe ọkpụkpụ metal, ma enyemakakwara murals, ọla, ngwá ụlọ, ihe ọrụ, iko nwere ikike na ụgbọ osisi mmirika. == Ndụ == Balazs bi na Mead, Washington wee zoo aka na studio n'ọba ya dị ka Mead Art Works. <ref>{{Cite web|author=Lindley|first=Robin|url=http://crosscut.com/2011/07/08/arts/21024/The-wildly-unfettered-imagination-NW-artist-Harold/|title=The wildly unfettered imagination of NW artist Harold Balazs|publisher=Crosscut - News of the great nearby|date=2011-07-08|accessdate=2012-10-19|archivedate=2012-10-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121017052722/http://crosscut.com/2011/07/08/arts/21024/The-wildly-unfettered-imagination-NW-artist-Harold/}}</ref> A mụrụ Balazs na 1928 wee tolite na Westlake, Ohio n'oge oge ịda mbà n'obi . Mgbe nne ya kwadoro mmasị ya na nka, ọ kwalitere nkà ya na azụmahịa nke nna ya na igwe oyi akwa . <nowiki></link></nowiki>Ya na nne [ ] ya kwagara Spokane, Washington, ma mesịa mechaa nkà na Mahadum Washington State, ebe o zutere nwunye ya n'ọdịnihu, Rosemary. <nowiki></link></nowiki> onye mbụ maka ọrụ ya bụ ihe ọrụ na Ridpath Hotel na Spokane, nke ya na Patrick Flammia ozi na 1951. Ọ na-enye onye na-eme ihe nkiri na-edu ndú, nke nwere ihe mgbagwoju, ike, iko nwere ikike, na  ihe nwe n'ime ụlọ ụka 200 na ụlọ dị na Pacific Northwest, ihe ahụ ọkpụkpụ ngosi bas n'ikiri mmalite nke First United Methodist Church na Eugene, Oregon . <ref name="Style">{{Cite book|title=Style & Vernacular: A Guide to the Architecture of Lane County, Oregon|publisher=Western Imprints, The Press of the [[Oregon Historical Society]]|year=1983|isbn=0-87595-085-X}}</ref> Balazs jere ozi ugboro atọ dị ka Kọmishọna nka nka na steeti Washington wee nye aka depụta iwu nka steeti ahụ. <ref>{{Cite web|author=Lindley|first=Robin|url=http://crosscut.com/2011/07/08/arts/21024/The-wildly-unfettered-imagination-NW-artist-Harold/|title=The wildly unfettered imagination of NW artist Harold Balazs|publisher=Crosscut - News of the great nearby|date=2011-07-08|accessdate=2012-10-19|archivedate=2012-10-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121017052722/http://crosscut.com/2011/07/08/arts/21024/The-wildly-unfettered-imagination-NW-artist-Harold/}}</ref> Balazs nwụrụ na Disemba 30, 2017, afọ 89. <ref>{{Cite news|author=Lamberson|first=Carolyn|title=Harold Balazs, a titanic figure on the Northwest art scene, dies at 89|url=http://www.spokesman.com/stories/2017/dec/31/harold-balazs-a-titanic-figure-on-the-northwest-ar/#/0|accessdate=December 31, 2017|publisher=The Spokesman-Review|date=December 31, 2017}}</ref> == Ihe ngosi == Na 2002, Washington State History Museum mkpari "Stuff na Junk: Akụkọ nke Bricoleur," ihe ngosi nke ihe ọkpụkpụ nke Harold Balazs.  Ndị ọchị ihe ngosi nka nke Arts na Culture nke Northwest dị na Spokane kwalitere ọrụ azụ azụ nke ọrụ Balazs na 2010. [1] A na- nyerekwa ọrụ ya na Art Spirit Gallery of Fine Art na Coeur d'Alene, Idaho ebe ozira ọrụ ya  Afọ afọ 16. Na September 2013, gallery a akwụkwọ "Harold Balazs: Ndụ na 85 & Mel McCuddin: N'oge na-adịbeghị anya 80".  Balazs gosikwara ya na Timothy C. Ely na "Illuminating the Subconscious" na 2010. <ref>{{Cite web|author=The Art Spirit Gallery of Fine Art Exhibitions|url=http://www.theartspiritgallery.com/html/exhibresults.asp?exnum=6853exname=---Harold+Balazs%2C+Timothy+C%2E+Ely+and+Robert+Grimes+--%22Illuminating+the+Subconscious%22|title=Harold Balazs, Timothy C. Ely and Robert Grimes -"Illuminating the Subconscious"|publisher=Theartspiritgallery.com|date=|accessdate=2012-02-14|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304100233/http://www.theartspiritgallery.com/html/exhibresults.asp?exnum=6853exname=---Harold+Balazs,+Timothy+C.+Ely+and+Robert+Grimes+--%22Illuminating+the+Subconscious%22}}</ref> Ọ bụ onye na-ese ihe osise nke Tinman Gallery na Spokane. <ref>{{Cite web|author=The Tinman Gallery|url=http://www.tinmanartworks.com|title=Featured Artist Harold Balazs|publisher=Tinmanartworks.com|date=|accessdate=2012-10-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120724145902/http://www.tinmanartworks.com/|archivedate=2012-07-24}}</ref> == Nkà ọha == [[Usòrò:Centennial_Sculpture_Harold_Balazs_1978_Spokane.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| ''Centennial Sculpture'', ihe ọkpụkpụ aluminom nke na-ese n'elu Osimiri Spokane]] Balazs enyela nnukwu aka na mpaghara obodo Spokane, yana ọtụtụ ọrụ ya nke ọma na Riverfront Park .  Ihe ọkpụkpụ ọkpụkpụ Rotary Riverfront Fountain, Centennial Sculpture, na Untitled (aka '"Lantern").  [1] Enwere ike ọrụ ndị ọzọ na Spokane dum, Wildflowers nke Northwest, [2] ihe ọkpụkpụ, Canoe na Lewis na Clark High School, [3] na facade nke Hennessy Funeral Home.. <ref>{{Cite web|author=Photo|url=https://www.flickr.com/photos/anton1974/2421530558/in/pool-318291@N20|title=Tree by Harold Balazs|publisher=Anton1974, Flickr|date=2008-04-17|accessdate=2012-10-19}}</ref> Na Idaho, etinyere ihe ọkpụkpụ ọla Balazs na-ahụ maka.  Ọrụ arụnyere na North Idaho College, egwu m ga-agbada n'oké osimiri ọzọ [1] na ntụgharị uche .  [2] Ụbọchị na Mahadum Idaho egwu Hartung Theatre Sculpture [3] na Theophilus Tower Sculpture. <ref>{{Cite web|author=Photo|url=https://www.flickr.com/photos/geko1973/4798698193/in/pool-318291@N20|title=Theophilus Tower Sculpture by Harold Balazs|publisher=geko1973, Flickr|date=2010-07-08|accessdate=2012-10-20}}</ref> Ụbọchị ndị ọzọ na-egwu Seattle Project, [1] dị na Henry M. Jackson Federal Building . Ọtụtụ n'ime ọrụ ya elele nke ndị ahụ "Gafere Bullshit".  [1] Otu ihe akpụrụ akpụ nke akara aha, mana ikiri Lantern, [2] enwetala ama ama n'ihi na mmadụ ga-arrịgoro n'elu ihe ahụ iji lelee ozi zoro ezo.  [3] Ịrịgoro ya, n'agbanyeghị, bụ iwu na-akwadoghị ma nwee ike dị ize ndụ. == Mbipụta == "Harold Balazs na Enyi”, nke nwere okwu ezi nke Tom Kundig, nke Mahadum Washington Press na 2010 <ref>{{Cite web|url=http://www.washington.edu/uwpress/search/books/BALHAR.html|title=University of Washington Press - Books - Harold Balazs|publisher=Washington.edu|date=|accessdate=2012-02-14}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20240609125522/http://haroldbalazsart.com/ Harold Balazs webụsaịtị gọọmentị] * [http://www.theartspiritgallery.com/artist/Harold_Balazs/works/ Harold Balazs na Art Spirit Gallery] * [https://www.flickr.com/groups/318291@N20/ Ọdọ mmiri Flickr maka foto nka ọha nke Harold Balazs dere] * [https://web.archive.org/web/20100704002213/http://www.northwestmuseum.org/index.cfm?CollectionID=5296&query=spokaneartists&Artist=111201 Northwest Museum of Arts and Culture atụmatụ] * [https://my.spokanecity.org/riverfrontpark/highlights/sculpture-walk/ Riverfront Park Sculpture Walk] * [https://web.archive.org/web/20110728045407/http://www.spokanearts.org/highlights.aspx Isi ihe nlegharị anya Ọkpụrụkpụ Spokane] cavx41jiioh5jj9c5muoax4b8h0crvj John Alvin 0 47577 654555 515428 2026-06-08T15:22:41Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654555 wikitext text/x-wiki   John Henry Alvin (November 24, 1948 [1] - Febụwarị 6, 2008) [2] bụ onye na-ese ihe nkiri na onye na-ese ihe nkiri America nke ebi ebi akwụkwọ mmado ihe nkiri .  [2] Alvin akwụkwọ akwụkwọ mmado na nka isi [3] maka ihe nkiri fim 135, asụsụ na akwụkwọ mmado maka Mel Brooks 's Blazing Saddles (1974).  [2] Ndị enyi ya na ndị ọrụ ibe ya na ụlọ ọrụ mara ụdị nka ya dị ka Alvinesque.<ref name="lat" /> Ụbọchị Alvin akwụkwọ akwụkwọ mmado ihe nkiri maka ET Extra-terrestrial, Blade Runner, Gremlins, The Goonies, Spies Like Anyị, The Agba Purple, The Little Mermaid, Batman Returns, Mma na anụ anụ, Aladdin, The Lion King, Space Jam,  The Emperor's New Groove, Harry Potter na Nkume Ọkà Ihe Ọmụma, na Looney Tunes: Back in Action .  [1] O mekwara akwụkwọ akwụkwọ maka Star Wars . <ref name="lat" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.cinematerial.com/artists/john-henry-alvin-i261|title=CineMaterial.com: John Henry Alvin|accessdate=March 22, 2022}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ John Alvin na November 24, 1948 na Hyannis, [[Másáchusẹts|Massachusetts]] . [1] Nne na nna ya nọ na ndị agha United States, a na-ebugharị ezinụlọ ya ọtụtụ mgbe. <ref name="lat" /> Ndị Alvin biri na-adịgide na mpaghara Monterey, [[California]], ebe Alvin akwụkwọ akwụkwọ na Pacific Grove High School na 1966. <ref>{{Cite web|url=http://www.pacificgrovehighschoolclassof1966.com/classmates/alvinjohn.htm|title=In Memory of John Alvin|year=2013|publisher=Pacific Grove High School Class of 1966|accessdate=May 18, 2014}}</ref> A kọkwara na mbụ mbụ o nwera na akwụkwọ mmado ihe nkiri nkiri site na mgbasa ozi ihe nkiri n'arịrị Sunday. Alvin akwụkwọ akwụkwọ na Art Center College of Design na Los Angeles na 1971 [1] wee malite ọrụ dị ka onye na-ese ihe nwere onwe ya . O biri na mpaghara Linda Mar nke Pacifica, California, site na 1958 ruo 1961, wee kwa Monterey, California, Jenụwarị 1, 1961.</link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2019)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' &#x5D;</sup> == Ọrụ == Mgbasa nka ihe nkiri izizi nke Alvin bụ akwụkwọ mmado maka Blazing Saddles, nke Mel Brooks duziri, na 1974. [1] Alvin, onye na-arụ ọrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri na ụlọ ihe nkiri n'oge ahụ, otu  enyi mbụ ya ka onye ọrụ na akwụkwọ mmado Blazing Saddles. Alvin weere ụzọ iche mgbe ọ na-akwụkwọ akwụkwọ mmado ihe nkiri ahụ.  O chepụtara akwụkwọ mmado ihe nkiri siri ike, bụ nke webatara ihe ndị na-ahụ ahụkebe na ndị dị egwu na fim ahụ.  [1] ihe atụ, na akwụkwọ mmado ahụ, Alvin na-egosi Mel Brooks, bụ onye na-egwu onye isi obodo America na-asụ Yiddish na fim ahụ, na-eyi uwe isi nke e dere okwu ahụ, Kosher for Passover .  [2] Nwunye Alvin, Andrea ozi aro egwuregwu ahụ. <ref name="lat" /> Ọrụ Alvin na Blazing Saddles nwere ike na Mel Brooks, yana ndị ọzọ nọ na ụlọ ọrụ ahụ.  Ọ gara n'ihu ọrụ na ọtụtụ ihe nkiri Brooks mechara, gburu Young Frankenstein, nke ewepụtara na 1974. Alvin mekwara akwụkwọ mmado maka ihe nkiri Steven Spielberg nke 1982, ET the Extra-terrestrial .  [1] Ọ na-egosi onye aka ET na-egosi aka enyi ya mmadụ, Elliott, onye aka aka ruo n'ọnụ onye aka.  [2] Mkpịsị aka na-ahụ ọkụ ebe ha na-emetụta aka.  A kọrọ na ọ bụ Spielberg tụpụtara echiche maka akwụkwọ mmado ahụ, ọ bụkwa ihe ọrụ Michelangelo, Okike nke Adam sitere n'ike nsasị.  [2] Alvin ji nwa ya dị ihe ka ihe ihe aka ụmụ maka akwụkwọ mmado. <ref name="lat" /> Alvin ụgbọ ihe osise maka ihe nkiri egwu ihe nkiri 135 n'ime afọ iri atọ.  [1] Ụbọchị ya maka ụlọ ihe nkiri dị otú ahụ dị ka New Line Cinema, Warner Bros., Disney Studios na Lucasfilm, agụ Blade Runner, Cocoon, The Lost Boys, Predator, The Princess Bride, Gremlins, The Goonies, The Lion  Eze, Mma na anụ ọhịa .  Batman na-nù, Batman ruo mgbe echiche ebi, Jurassic Park, na Space Jam .  O mekwara akwụkwọ ịma ọkwa ọkwa na ihe ndị ọrụ ndị ọzọ maka emume 30th nke Star Wars Celebration <ref name="lat" /> N'afọ ndị ọzọ, o akwụkwọ akwụkwọ mma maka Peter Jackson 's Lord of the Rings trilogy, usoro ihe nkiri Harry Potter na ihe nkiri Walt Disney 's Pirates of the Caribbean .  [1] Dị ka John Sabel si kwuo, onye na-ahụ maka mgbasa ozi na Walt Disney Pictures bụ onye na-arụkọ ọrụ na Alvin mgbe mgbe, "Enwere ihe mere Ezem ji mee ọnụ ọgụgụ nke ọ mere ...  ihe mere 'Hunchback [nke Notre Dame]' ji ihe. nnukwu ihe ịga nke ọma Ọ bụ n'ihi ihe oyiyi ndị e mere, na ọtụtụ n'ime ndị ahụ bụ ihe osise John Alvin." National Collection of Fine Arts na Smithsonian Institution na Museum of Modern Art akwụkwọ mmado Alvin maka ihe nkiri 1974 Phantom nke Paradaịs ka etinye ya na "Images of an Era (1945-1975)", nchịkọta akwụkwọ mmado na gara Europe dị ka nke nke  US Bicentennial. N'afọ ndị sochirinụ, Alvin lekwasịrị anya ihe na nka nka nke sinima n'ihi na ụdị mgbasa ozi ọhụrụ na-eji dị mkpa nke akwụkwọ mmado ihe nkiri.  [1] Pọtụfoliyo nka mara mma nke Alvin gbadoro ụkwụ na ihe nkiri n'ụzọ nka, mgbasa ozi . <ref name="lat" /> The Art of John Alvin, akwụkwọ na-anakọta nnukwu Pọtụfoliyo nke ọrụ ya site na Andrea Alvin, akwụkwọ na August 26, 2014, site na Titan Books <ref>{{Cite web|author=Sciretta, Peter|url=https://www.slashfilm.com/unused-jurassic-park-posters-john-alvin|title=Unused 'Jurassic Park' Posters Designed by John Alvin|publisher=slashfilm.com|date=August 7, 2014|accessdate=September 30, 2014}}</ref> Akwụkwọ ahụ ngosi ihe atụ nke ihe osise ndị na-ahụ naeji eme ihe, yana mgba na ndị na-ahụta na mbụ, [1] nwere okwu nke Jeffrey Katzenberg na nwa nke ihe di ya gburu Alvin. <ref>{{Cite web|author=Watercutter, Angela|url=https://www.wired.com/2014/08/alvin-movie-poster-art|title=The Man Behind the Most Iconic Movie Posters of the '80s and '90s|publisher=wired.com|date=August 8, 2014|accessdate=September 30, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Nguyen, Vi-An|url=http://parade.condenast.com/325199/viannguyen/exclusive-never-before-seen-alternate-movie-posters-for-e-t-jurassic-park-the-goonies-and-more|title=Exclusive: Never-Before-Seen Alternate Movie Posters for E.T., Jurassic Park, The Goonies, and More|publisher=parade.com|date=August 7, 2014|accessdate=September 30, 2014}}</ref> ArtInsights, onye ọrụ mbụ Alvin na-ere aha maka nsogbu. <ref>{{Cite web|author=Combemale, Leslie|url=http://www.artinsights.com/artinsights-thrilled-art-john-alvin-book-gets-love-online/|title=Unused ARTINSIGHTS SHOWS ART AND PRESS FOR THE ART OF JOHN ALVIN!|publisher=artinsights.com|date=August 31, 2014|accessdate=September 30, 2014}}</ref> == Ndụ onwe na ọnwụ == Alvin jikọtara ya Andrea na Art Center College of Design na Los Angeles, ebe abụọ ha bụ ụmụ akwụkwọ.  Andrea gara n'enwe ndidi onye na-ese ihe nke ọma.  [1] Ha nwere otu nwa, onye na-eme ihe nkiri Farah Alvin .  E mkpa aka nwa ha na akwụkwọ mmado ihe nkiri maka ET the Extra-terrestrial . <ref>{{Cite web|author=Combemale|first=Leslie|date=2016-10-17|title=John-Alvin-ET-art-auction-movie-poster-artist-artinsights|url=https://artinsights.com/john-alvin-e-t-traditional-illustration-art-sells-for-auction-record/|accessdate=2023-12-17|work=Artinsights Film Art Gallery|language=en-US}}</ref> Na Febụwarị 6, 2008, Alvin gburu n'ibu ya na Rhinebeck, New York site na nkụchi obi. == Ihe nkiri ==   == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://johnalvinart.com/us/andrea-alvin/ Andrea Alvin - John Alvin Art] * [http://www.johnalvinart.com Ibe ebe obibi John Alvin] * {{IMDb name|23570}} * [http://www.impawards.com/designers/john_alvin.html Mpempe akwụkwọ ihe nkiri ịntanetị (ụlọ ihe nkiri)] * [http://www.learnaboutmovieposters.com/newsite/INDEX/ARTISTS/artists-alvin.asp Ndepụta akwụkwọ mmado ihe nkiri John Alvin, 1974–1999] * {{Memory Alpha}}{{Authority control}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ar48vss6q6ww4wipqo2dneczv8g5vyz George Albert Gale 0 48969 654610 175589 2026-06-08T19:28:20Z Wikipedian12512 61424 Ce 654610 wikitext text/x-wiki George Albert Gale (1893-1951) was an American artist, shipwright, and sailor who painted nautical scenes and created etchings with marine themes. <ref name="AskART">{{Cite web|url=http://www.askart.com/askart/g/george_albert_gale/george_albert_gale.aspx|title=George Albert Gale|publisher=AskART|accessdate=June 21, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.mutualart.com/Artist/George-Albert-Gale/68808E05EA62EFDD|title=George Albert Gale (American, 1893 - 1951) on|publisher=Mutualart.com|date=|accessdate=June 21, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.blouinartinfo.com/artist/391493/lots|title=George Albert Gale|publisher=Blouin Artinfo|date=|accessdate=June 21, 2014|archivedate=November 14, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181114224116/https://www.blouinartinfo.com/artist/391493/lots}}</ref> <ref>{{Cite web|author=fifi321|url=https://www.flickr.com/photos/11118614@N06/5188720392/|title=George Albert Gale (1893-1951) &#124; Flickr - Photo Sharing!|publisher=Flickr|date=2011-05-26|accessdate=June 21, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://northeastauctions.com/product/george-albert-gale-american-1893-1951-the-british-ship-carmanian/|title=Marine, China Trade & Sporting Art Auction, August 21-22, 2010 / GEORGE ALBERT GALE (AMERICAN 1893-1951). THE BRITISH SHIP "CARMANIAN."|publisher=Northeast Auctions|accessdate=June 21, 2014|archivedate=March 9, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150309044119/http://northeastauctions.com/product/george-albert-gale-american-1893-1951-the-british-ship-carmanian/}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} pxz6xxullfwj7cvptelf45zfu0d2sto Charles P. Gruppé 0 49212 654510 199683 2026-06-08T13:22:04Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654510 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Gruppe.jpg|thumb|Gruppe]]   Charles Paul Gruppé (3 September 1860, Picton, Canada West - 30 September 1940, Rockport, [[Másáchusẹts|Massachusetts]] ) [1] [2] bụ onye Canada, onye na-ese ihe America.<ref>[https://web.archive.org/web/20221129111635/http://charlesgruppe.com/ Welcome to the Art of Charles C. Gruppé] "Charles C. Gruppé comes from one of America's most respected families of artists. His grandfather, Charles Paul Gruppé (1860–1940), studied and painted in ..."</ref><ref name=":0">{{Cite book|title=Gruppe, Charles Paul|publisher=Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press|year=2011|doi=10.1093/benz/9780199773787.article.b00080009}}</ref> == Ihe gbasara == Charles Paul Gruppé na 3 Septemba 1860 na Picton, Ontario, Canada.  [1] [2] Ọ kwagara Rochester mgbe ọ dị afọ atọ ya na nne ya Albertina Gruppe (1822–1900) na nwanne Herman na nwanne Clara, mgbe nna ya Henry W. Gruppe nwụsịrị.  [3] [4] Ọ bụ onye na-ese ihe na-ahụ onwe ya ihe.  [4] Na 1872, mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, ọ bụ onye nna Rochester Art Club <ref name=":1">{{Cite news|date=1940-10-01|title=C.P. Gruppe Death Announcement|pages=12|work=Democrat and Chronicle of Rochester, New York|url=https://www.newspapers.com/clip/7191482/cp-gruppe-death-announcement-oct-1/|accessdate=2020-08-24}}</ref> N'agbata 1897 na 1913, Gruppé bi na [[Netherlands]], bụ ebe ọ na-ese ihe na akwụkwọ Hague ma ọrụ dị ka onye na-ere akara maka ndị na-ese Dutch na United States.  Ya, Chris ya Elizabeth (née Mi Helentchell) na ụmụ ha la ike America na-adịgide na 1913 tupu Agha Mbụ Mbụ .  Gruppe nwere ụlọ ahịrị ụdị Queen Annes site na Julaị 1912 ruo 1972, na 138 Manhattan Avenue, New York City, New York. <ref>{{Cite news|author=Gray|first=Christopher|date=1999-11-28|title=Streetscapes/Manhattan Avenue Between 104th and 106th Streets; 1880's Brick Row Houses With a Bostonian Air|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1999/11/28/realestate/streetscapes-manhattan-avenue-between-104th-106th-streets-1880-s-brick-row.html|accessdate=2020-08-24}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Miller|first=Tom|date=2014-09-03|title=C.P.H. Gilbert's Queen Anne Row at 122-140 Manhattan Ave|url=http://daytoninmanhattan.blogspot.com/2014/09/cph-gilberts-queen-anne-row-at-122-138.html|accessdate=2020-08-24|work=Daytonian in Manhattan}}</ref> Ụmụ Gruppé niile na-arụsi ọrụ ike n'ime nka;  Paulo Mesdag (1891–1979) bụ onye na-ese ihe, Karl Heinrich (1893–1982) bụ onye na-ese ihe, Virginia Helena Gruppé ọrụ na agba mmiri, na Emile Albert Gruppé bụ onye na-ese ihe.. <ref>American Artists in Photographic Portraits: From the Peter A. National Museum of American Art (U.S.), Nat'l Museum American Art, Joan Stahl – 1995 "EMILE ALBERT GRUPPE (1896–1978), painter. His paintings of sailboats and fishing vessels were often Dramatically composed. Gruppe was from a family of painters— his father, brother, sister and nephew were artists. He painted in and ..."</ref> <ref>L. M. Vincent -In Search of Motif No. 1: The History of a Fish Shack 2011 – Page 62 "According to the Gloucester Daily Times, Charles P. Gruppé's charming pictures Wharf at Rockport and Fishing Shacks were the pictures perhaps attracting the most attention."</ref> Ọrụ ya bụ nke ihe ndị ọrụ na-ahụ nka na 1932 Summer Olympics. <ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/921516|title=Charles P. Gruppé|work=Olympedia|accessdate=2 August 2020}}</ref> Ọ bụ onye otu Rochester Art Club, Pulchri Studio, American Watercolor Society, New York Agba Club, National Arts Club, Art Club nke Philadelphia, na Salmagundi Club .  [1] [2] Ọ nwụrụ na 30 September 1940, n'laha nke ya na Rockport, Massachusetts . <ref name=":1" /> Ụbọchị ya n'ọtụtụ ngosi ihe ngosi ngosi na eze Smithsonian American Art Museum, [1] [[Detroit]] Institute of Arts (DIA), [2] n'etiti ndị ọzọ. == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.aaa.si.edu/collections/charles-paul-gruppe-papers-8292 Akwụkwọ Charles Paul Gruppe, 1903–1940], sitere na Archives of American Art, Smithsonian Institution * Works by or about Charles P. Gruppé * Charles P. Gruppé 2mvixvbrqp5fnoid8neagq59zs13n86 Stephen Cartwright 0 49283 654530 174349 2026-06-08T13:30:53Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654530 wikitext text/x-wiki   {{Databox}}'''Stephen Cartwright''' (28 Disemba 1947 – 12 Febrụwarị 2004) bụ onye na-akọwa akwụkwọ ụmụaka Britain nke gosipụtara ihe karịrị akwụkwọ 150 nke rere nde nde n'ụwa niile. A na-ahụ ihe atụ ya maka ịbụ ndị a na-amata ozugbo ma na-egosipụtakarị ụmụaka na anụmanụ nwere ihu mepere emepe, ndị aka ha dị ọcha. A mụrụ Cartwright na Bolton, England, ma mụọ na Rochdale College of Art tupu ọ kwaga London ebe ọ zụrụ azụ na Saint Martin's School of Art wee na Royal College of Art.<ref name="obituary" /> N'ime afọ 27 nke ihe atụ akwụkwọ ya, ọ na-ejikọta ya na Usborne Publishing, onye usoro ''puku okwu mbụ'' ya bụ ihe ịga nke ọma nke mba ụwa mbụ nke Cartwright ma sụgharịa ya n'asụsụ 55. <ref name="obituary">{{Cite news|title=Stephen Cartwright|author=Phil Roxbee Cox|work=[[The Guardian]]|date=21 February 2004|url=https://www.theguardian.com/news/2004/feb/21/guardianobituaries.booksobituaries|accessdate=13 May 2013}}</ref> == Akwụkwọ ahọpụtara nke Stephen Cartwright gosipụtara == * Civardi, Anne; Graham-Campbell, James (2003). ''Ndị njem oge Usborne Viking Raiders'' . Usborne. . * Rawson, Christopher; Stephen, Cartwright (1979). ''Akwụkwọ Usborne nke Dragons'' . Usborne. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-86020-336-0|0-86020-336-0]] . * Rawson, Christopher; Stephen, Cartwright. ''Akwụkwọ Usborne nke ndị amoosu'' . Usborne. * Rawson, Christopher; Stephen, Cartwright. ''Akwụkwọ Usborne nke Giants'' . Usborne. * Rawson, Christopher; Stephen, Cartwright. ''Akwụkwọ Usborne nke ndị isi na ndị eze'' . Usborne. * Rawson, Christopher; Stephen, Cartwright. ''Akwụkwọ Usborne nke Gnomes, Goblins & Fairies'' . Usborne. * Rawson, Christopher; Stephen, Cartwright (1980). ''Akwụkwọ Ọkachamara Usborne'' . Usborne. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-86020-380-8|0-86020-380-8]] . * Rawson, Christopher; Stephen, Cartwright (1981). ''Akwụkwọ Usborne nke ndị ohi'' . Usborne. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-86020-569-X|0-86020-569-X]] . == Ntụaka == na-ahụ ihe atụ ya maka ịbụ ndị a na-amata ozugbo ma na-egosipụtakarị ụmụaka na{{Reflist}} gtg8vqhcvgm33v9uam3oa2wpdakbewa Ụlọ mposi kemịkal 0 50067 654565 213779 2026-06-08T16:20:03Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654565 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Porta_Potty_by_David_Shankbone.jpg|thumb| Ahịrị ụlọ mposi kemịkalụ obere]] Ụlọ mposi kemịkal na-anakọta excreta mmadụ n'ime tankị ma na-eji kemịkalụ agha isi.  Ha njikọ njikọ na nke mmiri ma jiri ya mee ihe n'ụdị dị iche iche.  Ụdị mposi ndị a na-egwu, ma ọ bụghị mgbe niile, nwere onwe ya na ibugharị.  A na-hazi ụlọ mposi kemịkal n' onyonyo obere tankị dịtụ egwu, nke na-achọ ịsapụ ya mgbe niile.  Ejikọtaghị ya na oghere dị n'ime ala dị ka ụlọ mposi olulu, ma ọ bụ na tankị septik, ma ọ bụ tinye ya n'ime usoro obodo na-eduga n'ebe a na-ekpocha akwụkwọ.  [1] Mgbe a na-ekpochapụ tankị ahụ, a na-akpa ihe dị n'ime ya n'ime ebe a na-ekpocha ọcha ma ọ bụ na ụlọ ọrụ ngwaọrụ. Ezinụlọ mposi ndị a na-Mpaselị na-eji n'ebe a na-ewu ihe owuwu na n'ebe nnukwu ibu dị ka ego egwu bụ ụdị ụlọ mposi kemịkal a ma ama.  Dị ka ihe ndị na-eme ihe maka obere oge na n'ihi ọnụ ahịa ha dị elu, a na- akitiyan echere ojiji, na-agụnye ọrụ na-ama.  [2] Enwere ike iji ụdị mposi kemịkalụ dị mfe n'ụkọ okporo ụzọ na-adokpụ (carvans) na n'obere ụgbọ mmiri.. <ref>{{Cite web|title=Caravan toilets: the ultimate guide|url=https://www.outandaboutlive.co.uk/caravans/articles/practical-advice/caravan-toilets-the-ultimate-guide|accessdate=2024-05-13|work=www.outandaboutlive.co.uk|language=en}}</ref> Ọtụtụ ụlọ mposi kemịkal na-eji agba njikọ na mmiri mmiri.  N'oge gara aga, a na-eme ọgwụ nje site na ịgwakọta formaldehyde, ịcha ọcha, ma ọ bụ kemịkalụ yiri ya na mmiri mposi mgbe a na-asacha ya.  Usoro nke oge a sitere na nitrate ma na-arụ ọrụ na usoro ndu. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://onsiteco.com/what-is-the-blue-stuff-in-porta-potties/|title=What is the Blue Liquid in Porta Potties?|date=2016-06-29|work=On Site|language=en-US|accessdate=2019-08-10}}</ref> == Aha == [[Usòrò:Portable_toilet01a.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| N'ime anya ụlọ mposi kemịkalụ na Baghdad, Iraq]] Ụlọ mposi kemịkalụ bụ ụdị ụlọ mposi a na- madabere, a na-ahụ aha ụgbọ dị iche iche mara, dị ka Port-a-John na Porta-Potty Amerikan Bekee, Portaloo ( British English ), bọket ego,  ma ọ bụ sanican .  ebe ikpeazụ bụ aha ụlọ ọrụ [5] [6] na "Portaloo" bụ akara akara edebanyere aha obodo British na European . <ref>{{Cite web|url=http://www.ipo.gov.uk/tmcase/Results/4/EU000870667|title=Intellectual Property Office - By number results|first=Intellectual Property Office, Concept House, Cardiff Road, Newport, NP10 8QQ.|author=information@ipo.gov.uk}}</ref> == Nhazi == A na-ejikarị ụlọ mposi kemịkal mee ihe dị ka ihe ngwọta nwa oge, dịka ọmụmaatụ na ebe a na-ewu ihe owuwu ma ọ bụ nnukwu nnọkọ, n'ihi ogologo oge na ịdị mma. Ọtụtụ ụlọ mposi kemikal nwere oche mposi nwere ọdịdị ojii mepere emepe nwere mkpuchi. A na-ejikarị plastik akpụzi dị arọ na arụ ya . Ụdị ụlọ mposi kemịkal buru ibu maka otu onye ibi, na-ahụ ihe dịka otu narị na iri cm, irí anọ na atọ square site na narị abụọ na iri cm irí asatọ na atọ na elu.  Ọ bụ ebe na ndị ahụ ahụ na-akwụ ụlọ kwụpụta, nkwụsi ike ha na- Brit site n'ịdị arọ nke tankị mkpofu, nke na-enwekarị ihe na-ekesa mmiri na-ekpo ọkụ na deodorizer .  Ụfọdụ na-agụnye ma ụlọ mposi nọ na ụlọ mposi .  Ọnụ ụzọ ndị nwere ike igbachi, ikuku ikuku dị nso n'elu, na ọkpọkọ ikuku maka tankị njide.  Mgbe ifufe na-efefe n'elu ọkpọkọ ikuku, ọ na-ahụ ebe dị ka ala na-amịpụta.  Ị hapụ ụlọ mposi ghere oghe ga- mgbanwe nke ikuku ikuku nke tankị. Nkọwapụtakarị: * Mkpokọta arọ: 90–110 n'arọ (200-240 lb) * Mkpokọta obosara: 1,166 mm (45.9 n'ime) * Mkpokọta omimi: 1,215 mm (47.8 n'ime) * ngụkọta elu: 2,316 mm (91.2 n'ime) * Ọnụ ụzọ dị elu: 1,975 mm (77.8 n'ime) * Ogologo ọnụ ụzọ: 639 mm (25.2 n'ime) === Chemicals === Ụlọ mposi kemịkal enwere ike ibugharị na-ejikarị ngwakọta nke ọtụtụ kemịkalụ dị iche iche na tankị ejidere. A na-agbakwunye ihe na-acha anụnụ anụnụ iji zoo ihe dị n'ime tankị ahụ n'aka onye ọrụ, yana iji nye ihe ngosi nke ike. <ref name=":1"/> Mgbe a na-edobe mmamịrị zuru oke ma ọ bụ nsị acha odo odo na agba aja aja, ngwakọta n'ozuzu na-ewere agba akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke na-egosi na tank ahụ jupụtara, na ekwesịrị ịwụpụ ya. A na-etinyekarị ihe na-esi ísì ụtọ na ihe ndị metụtara ya. <ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.nilodormsds.com/msds/pdf/msds_id/726|title=SDS for Product: DEEP BLUE Portable Toilet Additive (Nilodor)|date=2017-12-08|work=Nilodor|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181202200221/http://www.nilodormsds.com/msds/pdf/msds_id/726|archivedate=2018-12-02}}</ref> A na-azụ biocides na mbọ iji chịkwaa isi site na ụzọ uto microbial (karịsịa nje bacteria gram-positive ).  Ụdị dị nro ethanol na mgbochi ammonium quaternary na nke uche dị ala. <ref name=":2"/> Eji kemịkalụ dabere na formaldehyde maka ebumnuche a n'oge gara aga, mana ihe gbasara gburugburu ebe obibi na ahụike emeela ka ọ kwụsịchaa n'ụlọ mposi kemịkal. <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.surco.com/blog/portable-toilet-blue-chemical-explained/|title=The Mysterious Blue Chemical In Porta-Potties Explained|date=2018-06-18|work=Surco|language=en-US|accessdate=2019-08-10}}</ref> Formaldehyde na-akpasu anya, ntị, akpụkpọ ahụ, imi, na akpịrị, na mgbakwunye na ikuku ume, ọgwụ kemịkalụ nwere ike fesa azụ n'ebe onye ọrụ nọ mgbe nsị ha dara. Formaldehyde bụkwa ihe na-egbu egbu nke ukwuu maka ndụ mmiri ma nwee ike isiri ụlọ ọrụ ọgwụgwọ mmiri na-ekpofu ihe n'enweghị nsogbu. Na ụlọ mposi nke oge a, microbial na enzymatic agents na-arịwanye elu. Ndị a na-ebelata isi nke ọma site n'ịkwalite mgbaze na mmebi nke ihe mkpofu, na-adabereghị na mgbakwunye na-egbu egbu ma ọ bụ ikpuchi naanị ya. Ụfọdụ nwekwara ike ịkụda akwụkwọ mposi. Ngwa ndị a niile dị n'elu nwere ike ịnwe ogologo ndụ nwere oke (dịka, ụbọchị 7), na-achọ nnọchi ugboro ugboro iji nọgide na-arụ ọrụ. <ref name=":3"/> <ref name=":1"/> Ụdị kemịkalụ ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị bụ lye . A na-eji lye mee ihe n'oge ochie "ụbọchị ụlọ osisi" iji gbochie ísì. Mgbe mmadụ mechara iji ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị, ọ ga-efesa ntakịrị lyed n'ime tank nke a na-ejide ya. </link>Lye nwere ike imebi akpụkpọ ahụ n'ụzọ dị egwu, ọ naghị adịkarịkwa eji <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5D; ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (July 2014)">eme</span>]]'' &#x5B;</sup> taa. === Ebe === A na-ahụkarị ha n'ebe a na-arụ ọrụ n'èzí, karịsịa ebe a na-ewu ihe owuwu, ugbo, ebe a na-azụ anụ, ebe ndị mara ụlọ ikwuu na nnukwu ụlọ akụ nke ọtụtụ ụlọ mposi nwere ike ime ka ịdị ọcha dị njikere na nnukwu nnọkọ dị ka ememme egwu n'èzí. A na-akpọ ọtụtụ ụlọ mposi ndị a na-ebugharị ebugharị na nnukwu ụlọ akụ ndị a dị ka 'nọdụ ala' nke ụlọ mposi nwere ike ibugharMgbazinye ụlọ mposi <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2015)">nwere</span>]]'' &#x5B; &#x5D;</sup>, dị oke mkpa maka idobe ịdị ọcha na ịdị mma na saịtị ndị a, na-enye nhọrọ dị iche iche sitere na ụdị isi ruo na ngalaba okomoko, na-egbo mkpa akọwapụtara nke mmemme na ebe dị iche iche. <ref>{{Cite web|title=Construction Portable Toilet Rentals|url=https://primedumpster.com/porta-potty-rental/|accessdate=2023-12-25|work=Prime Dumpster|language=en-US}}</ref> === Nha ahịa === Na United States, ụlọ ọrụ mposi kemịkalụ bụ azụmahịa ijeri $abụọ kwa afọ yana ụdị ọkọlọtọ na-agbazite maka $225 kwa ụbọchị yana otu ụlọ mposi ụlọ ezumike okomoko nwere ụlọ mposi na-awụpụ na-aga puku mmadụ ole na ole kwa ụbọchị. <ref>{{Cite news|author=Gauvey Herbert|first=David|url=http://nymag.com/intelligencer/2019/02/charles-howard-porta-potty-king-of-nyc.html|title=The Five Families of Feces|work=[[New York (magazine)|New York]]|date=2019-02-07|accessdate=2019-02-07}}</ref> === Ụdị dị iche iche === [[Usòrò:KA_Schloss_Dixi.jpg|thumb| Ogologo ahịrị ụlọ mposi kemịkalụ na Karlsruhe Palace, Germany]] Ụdị ọhụrụ na-agụnye akwụkwọ mposi na, mgbe ụfọdụ, ihe na-ekesa aka ihe n'achụ njé ọsọ sanitaiza.  Ọ bụrụla ihe a na-ama na ụlọ mposi ndị a na- mada- na ebe ịsa aka dị iche.  Ọdụ ụgbọ ndị mmiri a na-enye ụkwụ na-ebunye mmiri na-adịghị mma iji were ihe ncha ewepụtara ma ọ bụ ebe a na-asachapụ aka na-asa aka mgbe o mechara ụlọ mposi, yana akwa ak akwa. . <ref name=":0">{{Cite web|url=http://portapottyrentalhouston.net/|title=Account Suspended|accessdate=2015-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150224005053/http://portapottyrentalhouston.net/|archivedate=2015-02-24}}</ref> Njikọ ọzọ a na-ahụkarị bụ ụlọ mposi nwere ike ibugharị na ụgbọala na-adọkpụ nke a na-akpọkarị "ụgbọ ala mposi". A na-ahụkarị ụgbọala na-adọkpụ ndị a na nhazi ụlọ mposi otu rue abụọ nwere ikike ịsacha aka na-eji ma ọ bụ ebe ịsa aka ma ọ bụ gbọmgbọm rọba jupụtara na mmiri. A na-ahụkarị ụgbọala ndị a n'ubi a na-arụ ọrụ ugbo ma ọ bụ n'ebe a na-ewu okporo ụzọ. Ụlọ mposi ndị a dị mma maka ọnọdụ ebe ndị ọrụ (ndị ọrụ) na-agagharị agagharị. Otú ọ dị, nhazi a egosila na ọ nwere nsogbu; Ọtụtụ ihe eji ebu ihe mkpofu ụlọ mposi nke ọgbara ọhụrụ egosila na ezughị oke iji gboo nsogbu a na-enwekarị n'ịfesa site na ebe a na-ekpofu ahịhịa mgbe a na-adọkpụ ya n'okporo ụzọ dị warara. Ọzọkwa, mgbe a na-adọkpụ, ifufe dị elu na-esi na ikuku ikuku na-abata, na-emepụta mmetụta ifufe n'ime ma na-ewepụ akwụkwọ mposi ọ bụla na ụlọ mposi nwere ike ibugharị ma ọ bụrụ na echekwaghị ya. Ụdị ụlọ mposi a nwere ike ibugharị "okomoko" atụmatụ.  A na-etinye ha n'elu nnukwu ụgbọ ala "onye ọrụ yiri" ma ọ bụ mee ya site na arịa mbupu agbanwere.  Ha nwere ihe eji ndụ aka nke ụlọ mposi ọha na eze ga-enwe dị ka mmiri pọmpụ, ụlọ mposi, ụlọaja, urinal, enyo, ọkụ, na atụrụ ntụ oyi na mmiri ọkụ n'aka ụfọdụ.  [2] Otú ọ dị, ihe ndị a okomoko na-ọnụ n'ọnụ akara n'ihi na ọkwọ ụgbọala ndị a na-adokpụ na-eri ọtụtụ ugboro ugboro ụlọ ụlọ mposi nwere ike dhee ma ọ bụ ịgbazite.  A na- nha n'agbam akwụkwọ, mmemme njedebe/akwa ebere, na ihe nkiri nkiri A na-akpọ ụlọ mposi mmiri ọgwụ ndị a na-eji eme ihe nkiri vidio dị ka ntụgharị mmiri . Ọ bụ ebe na ọ dị oke ọnụ ụlọ mposi na-adịgide adịgide na-adịgide adịgide, ụlọ mposi ndị nwere ike ibu nnwera ọtụtụ uru dị mma nke ama nke obere ibu ha;  ebe ọ bụ na nwere onwe ha, ọrụ ike idobe ha ihe omume nke nta ka ọ bụrụ ebe ọ elala.  Enwere ike ibuba ụlọ mposi ndị nwere ike ibu ụzọ n'azụ gwongworo ndị na-ebu ibu, ụfọdụ ụlọ ọrụ na-arụkwa gwongworo iche iche nke a. Ụmụ nwanyị mposi ndị a na-Mpanelị na- mama ịsa ụlọ na-akpa ma na-enye ụmụ ekiri ihe na-egosi iji nabata mkpa ụlọ mposi niile.  Ụmụ nwoke na-enwekarị ike akara aka mmamịrị n'ebe ọzọ maka onye onwe onye, ​​ịzere nje nje, ime ka kwụ n'ahịrị dị ukwu, imeziwanye ntakiri n'akwụkwọ, ma ọ bụ onye ụlọ mposi ka ọ ghara i bri ngwa ngwa.. == Ọdịmma == N'ihi na ụlọ mposi ndị a na-ebugharị ebugharị anaghị etinye mmiri, ha na-edobe ihe mkpofu n'ime tank; nke a nwere ike ibute isi mmiri nsị ma ọ bụrụ na emeghị ka ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị nke ọma ma ọ bụ jiri ya mee ihe gabiga ókè. Enwere ike ịhụ ha dị ka ihe anya n'ọtụtụ obodo, ụfọdụ n'ime ha machibidoro iji ụlọ mposi nwere ike ibugharị na-enweghị ikike pụrụ iche n'obodo ma ọ bụ obodo. Ihe ọghọm ọzọ bụ na ụlọ mposi ndị a na-ebugharị mgbe niile anaghị enweta oche nkwagharị, nke pụtara na ndị nwere nkwarụ na-eji oche nkwagharị nwere ike ịhụ na iji ụlọ mposi nwere obere ike sie ike ma ọ bụ agaghị ekwe omume. Agbanyeghị, ọtụtụ ụlọ ọrụ ọgbara ọhụrụ na-enye oche mposi enwere ike ịnweta ụlọ mposi mgbe a rịọrọ ya. == Obodo na omenala == === Jiri na mgbasa ozi n'èzí === Enwere ike iji ụlọ mposi nwere ike ibugharị gosi mgbasa ozi n'èzí. Ụfọdụ ndị mgbasa ozi na-eji ihe vinyl kechie ụlọ mposi ndị a na-ebugharị ebugharị yiri nke a na-ejikarị n'ụgbọ ala na bọs. == Akụkọ ihe mere eme == [[Usòrò:Χημικες_τουαλετες_Δημος_Αθηναιων_(1996).png|thumb| Ụlọ mposi ndị America na Gris na 1996]] Enyere akwụkwọ ikike mbụ US maka ụlọ mposi nwere ike ibugharị polyethylene n'afọ 1950 ka Harvey Heather, onye guzobere mkpocha na nzacha nke mba United. <ref>{{Cite web|title=History|url=https://www.polyjohn.com/history|accessdate=2022-04-25|work=www.polyjohn.com}}</ref> Nke a "igbe siri ike" bụ ụlọ mposi kemịkal siri ike, nke a kpụrụ akpụ, nke guzoro naanị ya. Patent US nke abụọ maka ụlọ mposi nwere ike ibugharị polyethylene dị n'afọ 1960 na George Harding, onye rụpụtara PolyJohn Corporation ya na Ed Cooper na George Hiskes. N'etiti 1960s PolyJohn na-ebubata ụlọ mposi ndị a na UK n'okpuru aha Portaloo na mmalite afọ 1970s ha ghọtara na ha chọrọ onye na-emepụta kemịkalụ UK maka ụlọ mposi ha. Na-arụ ọrụ na mmekorita ya na Doug Holt & Robert Frazer, ndị nwe Repclif Chemical Services Ltd ugbu a Qualkem Ltd, a mụrụ akara Destrol. <ref>{{Cite web|date=2018-10-26|title=Portable Toilet: Blue Liquid Unraveled|url=https://www.worldofchemicals.com/643/chemistry-articles/portable-toilet-blue-liquid-unraveled.html|accessdate=2022-04-25|work=worldofchemicals.com|language=en-US|archivedate=2022-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220718221828/https://www.worldofchemicals.com/643/chemistry-articles/portable-toilet-blue-liquid-unraveled.html}}</ref> Destrol ghọrọ akara mbụ nke ngwaahịa a na-ere n'ụwa niile, na-eji Destrol Bio-Concentrate & Destrol isii rụọ ụlọ mposi. Ndị bu ya ụzọ igbe Victoria thunderbox, ụlọ mposi ịwụ na ụlọ mposi olulu .  yiri nke ihe owuwu ahụ ihe ihe ( n' akara), ma ọ dịghị oghere e gwuru n'okpuru ya. == Hụkwa == * Ụlọ mposi ịwụ * Ụlọ mposi composting * Pollee, obere mmamịrị maka ụmụ nwanyị * Ịdị ọcha == Ntụaka == {{Reflist|30em}} 6i9xd2q04rozs1r7q1awqa2zturmvc6 Ịhi ụra na-ihu ọrụ 0 51174 654623 184979 2026-06-09T00:33:39Z Wikipedian12512 61424 Removing premature reflist 654623 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Bank-Security-Guard-Sleeping-Cropped.jpeg|thumb|334x334px|Onye ọrụ nchekwa na-ehi ụra n'ọrụ]] Ịrahụ ụra mgbe ị na-arụ ọrụ ma ọ bụ '''ihi ụra n'ọrụ''' - ihi ụra mgbe mmadụ na-ekwesịghị - a na-ahụ ya dị ka ajọ omume na ihe ndabere maka ịdọ aka ná ntị, gụnyere ịkwụsị ọrụ, n'ọrụ ụfọdụ.<ref>[https://books.google.com/books?id=ezRwOzXhUxkC&dq=%22sleeping+on+the+job%22&pg=PA67 Where do all the paperclips go- and ... - Google Books]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20130529030127/http://books.google.com/books?id=AAkcCTJj-yEC&pg=PA325&dq=%22sleeping+while+on+duty%22&as_brr=3&ie=ISO-8859-1&output=html Streetwise restaurant management: a ... - Google Books]</ref> Otú ọ dị, n'oge na-adịbeghị anya, e nweela mmegharị iji kwado ihi ụra, ma ọ bụ ihi ụra n'ọrụ, na ọmụmụ sayensị na-egosipụta uru ahụike na mmepụta ihe, na ihe karịrị 6% nke ndị were mmadụ n'ọrụ na mba ụfọdụ na-enye ụlọ ọrụ iji mee ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.inc.com/zoe-henry/google-uber-and-other-companies-where-you-can-nap-at-the-office.html|title=6 Companies (Including Uber) Where It's OK to Nap|author=Henry|first=Zoe|date=September 4, 2015|work=Inc.|accessdate=May 12, 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/06/23/smarter-living/take-naps-at-work-apologize-to-no-one.html|title=Take Naps at Work. Apologize to No One.|author=Herrera|first=Tim|date=June 23, 2017|work=The New York Times|accessdate=May 12, 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.forbes.com/sites/kaytiezimmerman/2018/02/01/time-start-taking-naps-work/#46b1fcd178b6|title=It's Time To Start Taking Naps At Work|author=Zimmerman|first=Kaytie|date=February 1, 2018|work=Forbes|accessdate=May 12, 2018}}</ref> N'ụdị ọrụ ụfọdụ, dị ka mgbanyụ ọkụ ma ọ bụ nlekọta, ihi ụra ma ọ idina ala akụkụ nke ọrụ nwere ike ịbụ akụkụ a tụrụ anya ya nke oge ọrụ a na-akwụ ụgwọ. Ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị ọrụ na-ehi ụra mgbe ha na-arụ ọrụ na-eme ya n'amaghị ama ma na-atụ anya na a gaghị ejide ha, ndị ọzọ na-ezube n'ezi obi ka ha nọrọ na-amụ anya, ma na mberede na-ada. Ihi ụra mgbe ị na-arụ ọrụ bụ okwu dị mkpa nke na a na-ekwu maka ya n'akwụkwọ ntuziaka ndị ọrụ n'ebe ọrụ ụfọdụ.<ref>[https://books.google.com/books?id=YSXMk1BaBTMC&dq=%22sleeping+on+the+job%22&pg=PA176 Effectively managing troublesome ... - Google Books]</ref> Nchegbu ndị were mmadụ n'ọrụ nwere ike ịgụnye enweghị arụpụta ihe, ọdịdị na-abụghị nke ọkachamara, na ihe ize ndụ nke nwere ike ime mgbe ọrụ onye ọrụ ahụ gụnyere ikiri iji gbochie ọnọdụ dị ize ndụ.<ref>[https://books.google.com/books?id=lmsPn7wiI94C&dq=%22sleeping+on+the+job%22&pg=PA203 Create your own employee handbook: a ... - Google Books]</ref> N'ọrụ ụfọdụ, dị ka ndị ọkwọ ụgbọ ala, ndị ọkwọ ụgbọala gwongworo na ndị ụgbọ ala, ma ọ bụ ndị na-arụ ọrụ igwe dị arọ, ihi ụra mgbe ha na-arụ na-etinye ndụ n'ihe ize ndụ. Otú ọ dị, n'ọtụtụ mba, ndị ọrụ a kwesịrị izu ike na izu ike kwa awa ole na ole. == Ugboro ole a na-eme ya == Ugboro ole ma ole ị na-ehi ụra mgbe ị na-arụ ọrụ na-adịgasị iche dabere na oge nke ụbọchị. Ndị ọrụ ehihie nwere ike ihi ụra dị mkpirikpi, ebe ndị ọrụ na-arụ ọrụ n'ebe a na-eli ozu nwere ohere dị elu nke ihi ụra maka akụkụ dị ukwuu nke ọrụ ha, mgbe ụfọdụ n'amaghị ama. Nnyocha nke National Sleep Foundation achọpụtala na pasent iri atọ nke ndị sonyere ekwetawo na ha na-ehi ụra mgbe ha nọ n'ọrụ.<ref>[http://chronicle.com/jobs/blogs/onhiring/488 On Hiring: Sleeping on the Job - Chronicle.com]</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.cnn.com/2008/US/03/03/sleep.job.ap/index.html|title=Survey: One-third of workers catching zzz's on job - CNN.com}}</ref> Ihe karịrị pasent 90 nke ndị America enweela nsogbu n'ọrụ n'ihi ụra abalị na-adịghị mma. Otu onye n'ime mmadụ anọ kwetara na ọ na-arụ ọrụ n'ọrụ ahụ n'ihi otu ihe ahụ, ma ọ bụ na-akpọ ndị ọrịa ma ọ bụ ụra n'oge ọrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.robesonian.com/pages/full_story?page_label=ara_hot&id=2530996-Top+job+for+today-+better+sleep&article-Top%20job%20for%20today-%20better%20sleep%20=&widget=push&instance=Hot&open|title=Tempur-Pedic 2009 Wellness Survey|accessdate=2009-05-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110526020254/http://www.robesonian.com/pages/full_story?page_label=ara_hot&id=2530996-Top+job+for+today-+better+sleep&article-Top%20job%20for%20today-%20better%20sleep%20=&widget=push&instance=Hot&open|archivedate=2011-05-26}}</ref> == Ihe echere/echereche == Ndị were mmadụ n'ọrụ nwere echiche dịgasị iche iche banyere ihi ụra mgbe ha nọ n'ọrụ. Ụfọdụ ụlọ ọrụ ewepụtala iwu iji kwe ka ndị ọrụ na-ehi ụra n'oge ọrụ iji melite mmepụta ihe ebe ndị ọzọ siri ike mgbe ha na ndị ọrụ na'ụra na-ewute mgbe ha na-arụ ọrụ ma na-eji usoro teknụzụ dị elu, dị ka nlekota vidiyo, iji jide ndị ọrụ ha nwere ike na-e ụra n'ọrụ.<ref>{{Cite web|title=Sleeping on the Job|url=https://www.psychologytoday.com/gb/articles/199811/sleeping-the-job|work=Psychology Today|accessdate=20 February 2019}}</ref> Ndị e jidere na mmebi iwu nwere ike ịnwe ntaramahụhụ dịka nkwụsị ma ọ bụ ịchụpụ ha. Ụfọdụ ndị ọrụ na-ehi ụra, na-ebili, ma ọ bụ na-aṅụ ọkụ naanị n'oge ezumike ha nyere ha n'ọrụ. Nke a nwere ike ma ọ bụ na ọ gaghị ekwe, dabere na iwu onye were ya n'ọrụ. Ụfọdụ ndị were mmadụ n'ọrụ nwere ike ịmachibido ihi ụra, ọbụlagodi n'oge ezumike a na-akwụghị ụgwọ, maka ihe dị iche iche, dị ka ọdịdị na-enweghị ọrụ nke onye ọrụ na-ehi ụra, mkpa onye ọrụ dị n'oge ọnọdụ mberede, ma ọ bụ iwu iwu. Ndị ọrụ nwere ike itinye ndị ọzọ n'ihe ize ndụ site n'ịrahụ ụra n'ọrụ nwere ike ịnagide ihe siri ike karị, dị ka ntaramahụhụ iwu. Dịka ọmụmaatụ, ndị na-anya ụgbọelu nọ n'ihe ize ndụ nkè ịla n'iyi n'akwụkwọ ikike ha.<ref>{{Cite news|url=http://www.abc.net.au/news/health/2016-10-24/why-employers-need-to-help-workers-get-good-sleep/7941886|title=Why employers need to help workers get good sleep|author=Hales|first=Lydia|date=2016-10-24|work=ABC News|accessdate=2018-08-13|language=en-AU}}</ref> N'ụlọ ọrụ ụfọdụ na omenala ọrụ, a na-ekwe ka ị na-ehi ụra n'ebe ọrụ ma na-agba ya ume. Omenala ọrụ dị otú ahụ na-enwekarị usoro ihe omume na-agbanwe agbanwe, na ọrụ dịgasị iche iche nwere oge siri ike ebe ndị ọrụ na-eche na ha enweghị ike iji oge na-agagharị. N'ebe ndị dị otú ahụ, ọ bụ ihe a na-ahụkarị maka ndị were mmadụ n'ọrụ inye ndị ọrụ ihe ihi ụra, dị ka sofa na / ma ọ bụ matarasị na blanket. Omume a bụ a na-ahụkarị na mmalite na n'oge mkpọsa ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite news|url=http://www.instigatorblog.com/sleeping-under-your-desk/2011/11/30/|title=Sleeping Under Your Desk|author=Yoskovitz|first=Ben|date=November 30, 2011|publisher=Instigator Blog|accessdate=28 March 2014}}</ref> Na omenala ọrụ ndị ahụ, a na-ahụ ụra n'ọfịs dị ka ihe akaebe nke nraranye. N'afọ 1968, ndị uwe ojii nọ na New York kwetara na ihi ụra mgbe ha na-arụ ọrụ bụ omenala.<ref>{{Cite news|url=https://news.google.com/newspapers?id=VjIaAAAAIBAJ&pg=4930,3923549&dq=sleeping+on+duty&hl=en|title=Sleeping on Duty is Customary, New York Policemen admit|author=Burnham|first=David|date=December 16, 1968|work=The Milwaukee Journal|page=1|accessdate=17 April 2011}}</ref> Na Japan, omume nke ihi ụra n'ihu ọha, nke a na-akpọ inemuri (居眠り, lit. "ọnụ mgbe ị na-ehi ụra"), nwere ike ime na nzukọ ọrụ ma ọ bụ klas. Brigitte Steger, onye ọkà mmụta nke na-elekwasị anya na ọdịbendị ndị Japan, na-ede na a na-ewere ihi ụra n'ọrụ dị ka ihe ịrịba ama nke nraranye n'ọrụ ahụ, nke mere na mmadụ anọgidewo na-arụ ọrụ ma ọ bụ rụọ ọrụ ruo n'ókè nke ike ọgwụgwụ zuru oke, ya mere enwere ike ịgbaghara ya.<ref>{{Cite news|publisher=BBC|url=http://www.bbc.com/future/story/20160506-the-japanese-art-of-not-sleeping|title=The Japanese art of (not) sleeping|date=6 May 2016|first=Brigitte|author=Steger}}</ref><ref>{{Cite news|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/cities/2015/jul/07/urban-nap-stigma-snoozing-stay-awake-work|date=7 July 2015|title=The art of the urban nap: let's lose the stigma of public snoozing|first=Leo|author=Benedictus}}</ref> == Ihe omume ndị a ma ama == === Ndị na-anya ụgbọelu === Febụwarị 2008 - ndị na-anya ụgbọ elu na-aga! A kwụsịtụrụ ụgbọ elu ụgbọ elu n'oge nyocha mgbe a na-enyo enyo na ha dara n'etiti ụgbọ elu si Honolulu, Hawaii gaa Hilo, Hawaii, nke mere ka ha gbaba n'ọdụ ụgbọ elu Hilo n'ihe dịka kilomita 24 (kilomita 15) tupu ha atụgharịa n'ala n'enweghị nsogbu.[17] Jenụwarị 2024 - A kwụsịtụrụ ndị na-anya ụgbọ elu Batik Air n'oge nyocha mgbe a na-enyo enyo na ha dara n'ụra n'etiti ụgbọ elu Haluoleo International Airport na ọdụ ụgbọ elu International Soekarno-Hatta, nke butere nnukwu ihe karịrị 210 nautical kilomita site na ndekọ ikpeazụ nke ọrụ SIC. Onye na-akwọ ụgbọ mmiri ahụ nwere ụmụ ejima dị ọnwa n'ụlọ ma na-arụsi ọrụ ike ka ya na ezinụlọ ya kwaga n'ụlọ ọhụrụ n'oge ezumike.[18] === Ndị na-ahụ maka ụgbọelu === * Ọktoba 1984 - Ụgbọelu Aeroflot 3352 kụrụ ụgbọala na-arụzi ihe n'okporo ụzọ ụgbọ elu mgbe ọ na-anwa ịdakwasị na Omsk, Russia. Onye na-ahụ maka ala, onye na-ehi ụra n'abalị n'ihi na ọ ghọrọ nna ụmụ abụọ n'oge na-adịbeghị anya, hapụrụ ndị ọrụ ka ha kpọọ nkụ n'okporo ụzọ n'oge nnukwu mmiri ozuzo wee hie ụra n'ọrụ. Mmadụ 178 nwụrụ n'ihe mberede ahụ; onye na-ahụ anya mechara gbuo onwe ya n'ụlọ mkpọrọ. * Ọktọba 2007 - A kwụsịtụrụ ndị na-ahụ maka ụgbọelu anọ n'Ịtali mgbe ha na-ehi ụra mgbe ha na ya na-arụ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.uk-airport-news.info/luton-airport-news-191007.htm|title=Italian air traffic controllers suspended for sleeping on duty: Luton Airport News Stories<!-- Bot generated title -->|accessdate=2008-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071028110333/http://www.uk-airport-news.info/luton-airport-news-191007.htm|archivedate=2007-10-28}}</ref> * Machị 2011 - onye na-ahụ maka ụgbọelu n'abalị na Ronald Reagan Washington National Airport dara n'ụra n'ọrụ. N'oge ọ na-ehi ụra, ụgbọelu abụọ dara n'enweghị nsogbu.<ref>{{Cite web|url=http://articles.cnn.com/2011-03-24/travel/dc.air.traffic.suspension_1_air-traffic-controller-controller-errors-ntsb?_s=PM:TRAVEL|title=NTSB: Air traffic controller fell asleep, leaving planes on their own|accessdate=2011-03-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110326144437/http://articles.cnn.com/2011-03-24/travel/dc.air.traffic.suspension_1_air-traffic-controller-controller-errors-ntsb?_s=PM:TRAVEL|archivedate=2011-03-26}}</ref> N'ime izu ndị sochirinụ, e nwere ihe ndị ọzọ yiri ya ma kpughere na ndị ọzọ na-ahụ maka ụgbọelu na-arụ ọrụ na-ehi ụra n'ụlọ elu ahụ. Nke a mere ka onye isi ụgbọelu United States Hank Krakowski gbaa arụkwaghịm ma setịpụ iwu ọhụrụ nke chọrọ ka ndị nchịkwa abụọ nọrọ n'ọrụ n'oge niile.<ref>{{Cite news|url=http://www.cbsnews.com/stories/2011/04/14/national/main20053903.shtml?tag=contentMain;contentBody|title=Air traffic chief resigns after series of lapses|date=14 April 2011|work=CBS NEWS|accessdate=15 April 2011}}</ref> === Ndị ọkwọ ụgbọala === * Machị 2011 - onye ọkwọ ụgbọ ala na-eme njem na-ada mgbe ọ na-alọta site na cha cha na [[Kónétíkùt|Connecticut]] na New York City. Mmadụ iri na ise nwụrụ na ọtụtụ ndị ọzọ merụrụ ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.ctpost.com/news/article/14-dead-in-NYC-tour-bus-accident-1091579.php|title=14 dead in NYC tour bus accident|date=March 12, 2011|work=CT Post|accessdate=15 April 2011}}</ref> Ọ bụ ezie na onye ọkwọ ụgbọala ahụ, onye a chọpụtara na ọ dị ọcha, gọnahụrụ ihi ụra, otu onye lanarịrị nke hụrụ ihe mberede ahụ kọrọ na ọ na-agba ọsọ ma na-ehi ụra.<ref>{{Cite news|url=http://www.ctpost.com/news/article/Lawyer-NYC-bus-driver-sober-awake-before-crash-1287392.php|title=Lawyer: NYC bus driver sober, awake before crash|date=March 24, 2011|work=CT Post|accessdate=15 April 2011}}</ref> === Ndị uwe ojii / ndị ọrụ nchekwa === * Disemba 1947 - a kwụrụ onye uwe ojii Washington, D.C. ụgwọ $ 75 maka ihi ụra mgbe ọ nọ n'ọrụ.<ref>{{Cite news|url=https://pqasb.pqarchiver.com/washingtonpost_historical/access/293256262.html?dids=293256262:293256262&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&date=DEC+14%2C+1947&author=&pub=The+Washington+Post&desc=Policeman+Fined+%2475+for+Sleeping+While+on+Duty&pqatl=google|title=Policeman Fined $75 for Sleeping While on Duty|date=1947-12-14}}</ref> * Ọktoba 2007 - akụkọ CBS kpughere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị nche iri na abụọ na ụlọ ọrụ nuklia bụ ndị e tinyere na vidio na-ehi ụra mgbe ha na-arụ ọrụ.<ref>[http://rawstory.com/news/2007/Nuclear_plant_security_fears_after_guards_1004.html The Raw Story | Video shows nuclear plant guards sleeping on the job]</ref> * Disemba 2009 - The ''New York Post'' bipụtara foto nke onye nche ụlọ mkpọrọ na-ehi ụra n'akụkụ onye mkpọrọ na ụlọ mkpọrọ Rikers Island. A na-ekwu na e jidere foto ahụ na igwefoto ekwentị nke onye nche ọzọ. A dụrụ ndị nche abụọ ahụ aka ná ntị maka omume a, onye ọrụ na-ehi ụra maka ihi ụra na onye ọrụ na'ọrụ nke weere foto ahụ maka imebi iwu ụlọ mkpọrọ machibidoro ekwentị mkpanaaka mgbe ọ nọ n'ọrụ. A maghị onye mkpọrọ ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.foxnews.com/us/2009/12/29/photo-catches-ny-prison-guard-sleeping-job-inmate/|title=Photo Catches N.Y. Prison Guard Sleeping on Job in Front of Inmate|date=December 29, 2009|work=Fox News|publisher=AP|accessdate=17 April 2011}}</ref> === Ndị ọzọ === * Machị 1987 - Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Nchịkwa Nuklia nyere iwu ka a mechie Ụlọ Ọrụ Na'Oké Mkpụrụ Mkpụrụ Mikwa Mkpụrụ Mmetụta Mmetụta N'Oké Nchịkwa Mmetụta Mgbe a chọtara ndị ọrụ anọ na-ehi ụra mgbe ha nọ n'ọrụ.<ref>{{Cite news|url=https://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F40714FF39550C728CDDAD0894DF484D81|title=SLEEPING ON THE JOB LEADS TO SHUTDOWN OF REACTOR|date=April 1, 1987|work=New York Times|accessdate=17 April 2011}}</ref> == Hụkwa == * Mmiri ara * Ike ụra == Edensibia == <references responsive="0"></references> {{Employment}}Ọrụ{{SleepSeries2}} kzpmv4yf6iiohfoqnmive5vikqrziql Namita Saha 0 52080 654548 188151 2026-06-08T15:15:04Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654548 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|name=Namita Saha|image=|imagesize=|alt=|caption=|nationality=Indian|office=Member of [[West Bengal Legislative Assembly]]|term_start=May 2011|constituency=[[Magrahat Purba (Vidhan Sabha constituency)|Magrahat Purba]]|predecessor=Bansari Mohan Kanji|office1=|term_start1=|term_end1=|predecessor1=|successor1=|birth_name=|birth_date=|birth_place=|residence=|website=|spouse=|children=|party=[[All India Trinamool Congress|Trinamool Congress]]|profession=|alma_mater=|date=|year=|signature=|bodyclass=}} Namita Saha bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị India. A họpụtara ya na West Bengal Legislative Assembly site na Magrahat Purba ka onye otu Trinamool Congress.<ref>{{Cite web|url=https://www.financialexpress.com/india-news/west-bengal-assembly-election-2021-full-list-of-winners/2243718/|title=West Bengal assembly election 2021: Full list of winners|publisher=Financial Express|date=3 May 2021|accessdate=8 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.news18.com/news/politics/magrahat-purba-election-result-2021-live-updates-magrahat-purba-winner-loser-leading-trailing-mla-margin-3695054.html|title=Magrahat Purba Election Result 2021 Live Updates: Namita Saha of TMC Secures Victory|publisher=News18|date=2 May 2021|accessdate=8 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.timesnownews.com/elections/magrahat-purba-west-bengal-election-result-2021|title=Magrahat Purba Election Result 2021|publisher=Times Now|accessdate=8 May 2021}}</ref> == Ebem si dee == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] s4u05oos4v119z8iwx000dio1tq8e55 Eva C. Doughty 0 53267 654534 540929 2026-06-08T13:33:01Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654534 wikitext text/x-wiki [[File:EVA CRAIG GRAVES DOUGHTY..jpg|thumb|Eva C. Doughty]] '''Eva C. Doughty''' (née, Graves; Disemba 1, 1852 - Nọvemba 4, 1929) bụ onye nta akụkọ America, onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ, na onye nkwuputa okwu. Ọ bụ onye nchoputa nke [[Michigan]] Women's Press Association na Mt. Pleasant Library, Literary and Musical Association. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke Grand Rapids Equal Suffrage Association. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Eva Craig Graves na Warsaw, Kentucky, na Disemba 1, 1852. Nna ya, Judge Lorenzo Graves, bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọka iwu. Nne ya bụ Virginia Hampton-Graves. [1][2] Doughty gụrụ akwụkwọ na Oxford Female College, Oxford, [[Ohaïyo|Ohio]], na-ahapụ ụlọ [[Kentórkị|Kentucky]] ya n'oge [[Agha Obodo America|agha obodo]] site na 1860 ruo 1864, nke ya na ụmụnne ya nwanyị abụọ ndị ọzọ nọrọ na kọleji.Tupu oge ahụ, ndị nkuzi onwe ya kụziiri ya ihe. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ afọ anọ na Oxford, ọ banyere na Academy of the Holy Rosary, na Louisville, Kentucky, nke ụmụnna nwanyị Dominican Order duziri, bụ́ ebe ọ gụrụ akwụkwọ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ, ma pụọ nanị ọnwa abụọ tupu ọ gụchaa ya. , iso nwanna nwanyị sonyere, onye di ya nọ na ndị agha mgbe niile, gaa na post Front. == Ọrụ == Na Mee 24, 1874, ọ lụrụ John R. Doughty, mgbe ahụ onye nchịkọta akụkọ na onye nwe Mount Pleasant, Michigan, Enterprise.[2] A họpụtara ya ozugbo dị ka onye nchịkọta akụkọ ya na di ya. Ọ rụrụ ọrụ akwụkwọ akụkọ mgbe niile na akwụkwọ akụkọ ahụ ruo afọ iri na anọ, na-edebe oge ọfịs ma na-eme ihe ọ bụla metụtara ọrụ ọfịs, site na nyocha-agụ na ide edemede ruo na ide maka ngalaba ọ bụla nke akwụkwọ ahụ ebe a kpọrọ "ịdepụtaghachi". N'ikpeazụ, Maazị Doughty rere Enterprise ma ''Ụlọ ọrụ'' afọ atọ na Grand Rapids, Michigan, ebe ezinụlọ ahụ hapụrụ.[1] N'ebe ahụ, Doughty na-arụ ọrụ ọha. Doughty, Etta S. Wilson, nke Telegram-Herald, na Oriakụ Fleming (emesịa jikọọ ya na onye ndu Gladwin), nwere nzukọ mbụ wee hazie nzukọ nke Michigan Women's Press Association (M.W.P.A.).[1] M.W.P.A. A haziri na Traverse City, Michigan na July 1890 ya na ndị otu 27 Charter, nke gụnyere Doughty, na nhoputa ndi ochichi na-esote, Doughty ka ahọpụtara na kọmitii Executive.[1] A họpụtara ya onye isi oche nke Grand Rapids Equal Suffrage Association, bụ ọnọdụ ọ gbara arụkwaghịm mgbe e wepụrụ ezinụlọ ya na Gladwin, Michigan. N'afọ 1890, di ahụ malitere ibipụta Gladwin Leader, ebe ọ bụ onye guzobere na onye nwe ụlọ ọrụ ahụ. Nwunye ahụ na-agba akwụkwọ mgbe niile. [1] Na mgbakwunye na idezi akwụkwọ ahụ, ọ gụrụ ihe akaebe, setịpụ ụdị, ma nwee ike ịrụ ọrụ obibi akwụkwọ, n'ihi ihe ndị a, o kwesịrị otuto dị ukwuu maka ihe ịga nke ọma nke Gladwin Leader.<ref name="TimesHer-14sep1891">{{Cite news|title=NEWSPAPER WOMEN.|url=https://www.newspapers.com/image/323638946/?terms=Eva%20Doughty&match=1|accessdate=23 February 2022|work=The Times Herald|date=14 September 1891|page=2|language=en}}</ref> Ebe ọ rere Gladwin Gladwin Leader na Jenụwarị 1892, di na nwunye ahụ zụrụ Post, nke Port Austin, Michigan, na Mee nke otu afọ ahụ, ebe ọ na-arụ ọrụ kwa ụbọchị dị ka osote onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ahụ.[1] Na mgbakwunye na ọrụ akwụkwọ akụkọ n'ozuzu ya, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya pụrụ iche nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị n'obodo ma bụrụ onye na-enye aka na ''Sunny South'' ruo oge ụfọdụ, na-ede akụkọ dị mkpirikpi, eserese na uri oge ụfọdụ.[1] N’ọgọstu 1892, M.W.P.A. mere atụmatụ maka ọtụtụ akwụkwọ ka etinyere na ngosi Columbian nke na-abịa na-abịa (1893, [[Chicago]]) na Doughty na-ewere, "Women as Engineers, Pilots, Lighthouse Keepers, etc." [1] Na May 1893, o wepụtara akwụkwọ na Mgbakọ kwa afọ nke Huron County Sunday School Association. == Mmekọrịta == Doughty was an active member of the Woman's Christian Temperance Union (WCTU), serving as secretary of the Eighth Congressional District for four years. She belonged to the Good Templars, the Royal Templars, and the Golden Rod Lodge, Daughters of Rebekah. Doughty was a member of the Michigan Historical Society, and for several years, she was the secretary of the Mt. Pleasant Library, Literary and Musical Association, an organization of which she was one of the founders. In July 1896, she was appointed to the committee on credentials of the Ladies of the Maccabees (L. O. T. M.) of Michigan. == Ndụ onwe onye == N'okpukpe, Doughty na-arụ ọrụ ụlọ akwụkwọ Sunday ma bụrụ onye otu Presbyterian Church. O nwere ụmụ atọ, ụmụ nwoke abụọ (Lorenzo G. na Ole W.) na nwa nwanyị (Virgaline).[1][2] Ọ nwụrụ na Washington, D.C., na Nọvemba 4, 1929. E liri ya na Riverside Cemetery, Mount Pleasant, Michigan. == Edensibia == {{Reflist|30em}} === Onye e nyere ya === * <nowiki>Isiokwu a gụnyere ederede sitere na isi iyi a, nke dị nangalaba ọha na eze:{Ụmụnne Chapman (1884). Foto na akụkọ ndụ nke Osceola County: nke nwere foto na akụkọ ndụ ndị ama ama na ndị nnọchi anya obodo ahụ; tinyere foto na akụkọ ihe mere eme nke ndị gọvanọ niile nke Michigan na ndị isi ala nke United States; nwekwara akụkọ ihe mere anya nke obodo ahụ, site na mbido mbụ ya ruo n'oge a (Public domain ed.). Chicago: Ụmụnne Chapman. </nowiki> * <nowiki>Isiokwu a gụnyere ederede sitere na isi iyi a, nke dị nangalaba ọha neze: Fuller, George Newman; Beeson, Lewis (1922). Michigan History (Public domain ed.). Michigan Historical Commission. a neze</nowiki> * <nowiki>Isiokwu a gụnyere ederede sitere na isi iyi a, nke dị nangalaba ọha na eze: .}Willard, Frances Elizabeth; Livermore, Mary Ashton Rice (1893). "Eva Craig Graves Doughty". A Woman of the Century: Iri na anọ Hundred-seventy Biographical Sketches Accompanied by Portraits of Leading American Women in All Walks of Life (Public domain ed.). Moulton </nowiki> == Njikọ mpụga == * Ọrụ ndị metụtaraNwanyị nke Narị Afọ / Eva Craig Graves Doughtyna Wikisource ajxc9f6y3yposlfpzmwgt7eu3u2vl4o Ai Iino 0 53586 654674 364016 2026-06-09T06:38:19Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654674 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ai Iino bụ [[Onye na-eme egwuregwu shogi|Onye na-eme egwuregwu shogi nke ụmụ nwanyị]] Japan nke nọ n'ọkwa 1-[[Dan (ọkwá)|dan]]. == Mbido ndụ na mmụta == A mụrụ Iino na November 17, 1986, na Setagaya, Tokyo.[1] Ebe nna ya Kenji [ja] bụ onye ọkachamara shogi, ekpughere ya na egwuregwu ahụ mgbe ọ dị obere ma tolite na mpaghara shogi.[2][3] N'agbanyeghị nke ahụ, o kpebiri n'ezie ịchụso ọrụ dị ka onye egwuregwu shogi ọkachamara nke ụmụ nwanyị mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ sekọndrị nke afọ nke abụọ..<ref>{{Cite web|url=https://times.abema.tv/posts/3443356|title=Shōgi・Iino Ai Joryū Ikkyū, Kōkō Ninen kara Puro Shibō ni Chichi・Kenji Shichidan mo Odoroki: 「E? tte Iimashita」|language=ja|date=December 26, 2017|work=Abema Times|publisher=AbemaTV|accessdate=August 29, 2019}}</ref> Na Fall nke 2005, Iino banyere Women's Apprentice Professional League n'okpuru nduzi nke nna ya, ma a kwagara na Training Group D2 na April 2009 ka JSA kwụsịrị Women's Apprentice Professional League usoro na njedebe nke March 2009.[1] ] A kwalitere Iino na Ọzụzụ Group C1 na June 2013. Nke a mere ka ọ nweta ikike ịrịọ ka ebuli ya gaa n'ọkwa egwuregwu shogi nke ụmụ nwanyị na ọkwa nke 3-kyū.[1] Iino nyefere arịrịọ ya na JSA, nke kwuputara obere oge ka e mesịrị na a kwadoro ya na nke ahụ na a ga-enye ya ọkwa ọkwa ọkachamara na nwa oge nke ụmụ nwanyị na October 1, 2013.[2]. Na Ọgọst 2013, Otú ọ dị, Iino—onye a ka na-ewere dị ka onye na-amu amu—meriri otu mmalite ya nke 7th MyNavi Women's Open Tournament [ja].[3] Nsonaazụ ya pụtara na ọ bụghị naanị na ọ gara n'asọmpị isi, kamakwa na o mejuru ụkpụrụ maka nkwalite n'ọkwa ọkachamara ụmụ nwanyị 1-kyū. JSA kwuputara ụbọchị ole na ole ka e mesịrị na Ọgọst 19, 2013, na a ga-enye Inino ọkwa ọkwa nke ọkachamara ụmụ nwanyị 2-kyū na ọkwa ọkachamara ụmụ nwanyị oge niile na October 1, 2013. <ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/news/2013/07/103_2.html|title=Iino Ai-san ga Jugatsu kara Joryū Kishi Nikyū ni|language=ja|date=August 19, 2013|publisher=Japan Shogi Association|accessdate=September 1, 2019|archivedate=March 31, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180331134450/https://www.shogi.or.jp/news/2013/07/103_2.html}}</ref> == Ọrụ shogi ụmụ nwanyị == === Akụkọ nkwalite === Akụkọ nkwalite Iino dị ka ndị a: <ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/player/lady/48.html#jsTabE04_02|title=Joryū Kishi Dētabēsu: Iino Ai Shōdan Rireki|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|accessdate=August 29, 2019|archivedate=September 21, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190921172901/https://www.shogi.or.jp/player/lady/48.html#jsTabE04_02}}</ref> * 2-kyū: Ọktoba 1, 2013 * 1-kyū: Mee 9, 2014 * 1-dan: Eprel 1, 2018 == Ndụ onwe onye == Nna Iino bụ Kenji bụ onye ọrụ shogi lara ezumike nká.<ref name="Okuno">{{Cite web|author=Okuno|first=Daiji|url=https://abematimes.com/posts/3527405|title=Shōgikai no Oyako, Kyōdaishimai Puro Ryōshin and Ko ga Puro no Shogi Ikka mo|language=ja|date=January 12, 2018|work=Abema Times|publisher=[[AbemaTV]]|accessdate=August 29, 2019|archivedate=June 17, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190617073810/https://abematimes.com/posts/3527405}}</ref><nowiki><ref aha="3k /"></nowiki> == Ihe odide == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sppx37r2h53mx0zqp6kga6u9a8k8lh9 Aiko Takahama 0 53660 654675 364769 2026-06-09T06:42:58Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654675 wikitext text/x-wiki [[File:Female SHOGI Professional Aiko Takahama.jpg|thumb|Aiko Takahama]] Aiko Takahama (高浜 愛子, Takahama Aiko, amụrụ Ọktoba 2, 1984) bụ onye ọkpụkpọ shogi nke ụmụ nwanyị Japan nwere ọkwa 1-kyū .<ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/player/lady/54.html|title=Joryū Kishi Dētabēsu|language=ja|publisher=[[Japan Shogi Association]]|accessdate=September 23, 2019|archivedate=May 5, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190505113409/https://www.shogi.or.jp/player/lady/54.html}}</ref> == Ọrụ shogi ụmụ nwanyị == === Akụkọ nkwalite === * 3-kyū: Eprel 1, 2014 * 2-kyū: Febụwarị 5, 2016 * 1-kyū: Septemba 17, 2021 [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] binvu3epnc855l2k3yrtcwev6vvxsnl Akemi Yamada 0 53703 654676 190986 2026-06-09T07:27:33Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654676 wikitext text/x-wiki   Akemi Yamada (山田 朱未, Yamada Akemi, amuru May 18, 1980) bu onye okachamara umunwanyi Japan nke shogi gbara 2-dan.<ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/player/lady/25.html|title=Joryū Kishi Dētabēsu: Yamada Akemi|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|accessdate=September 30, 2019}}</ref> == Ọrụ shogi ụmụ nwanyị == === Akụkọ nkwalite === Akụkọ nkwalite Yamada dị ka ndị a:<ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/player/lady/25.html#jsTabE04_02|title=Joryū Kishi Dētabēsu: Yamada Akemi Shōdan Rireki|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|accessdate=September 30, 2019|archivedate=October 16, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191016064859/https://www.shogi.or.jp/player/lady/25.html#jsTabE04_02}}</ref> * 2-kyū: Eprel 1, 2000 * 1-kyū: Eprel 1, 2001 * 1-dan: Eprel 1, 2003 * 2-dan: March 5, 2009 Rịba ama: Ọkwá niile bụ ọkwa ọkachamara ụmụ nwanyị. == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jgi1vktq55r1fhh1apsv4amw6zqzges Aki Wada 0 53716 654677 190999 2026-06-09T07:29:43Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654677 wikitext text/x-wiki   Aki Wada (和田 あき, Wada Aki, amuru Nọvemba 14, 1997) bu onye okachamara umunwanyi shogi nke Japan n’agba 2-dan.<ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/player/lady/50.html|title=Joryū Kishi Dētabēsu: Wada Aki|language=ja|publisher=[[Japan Shogi Association]]|accessdate=April 9, 2020|archivedate=June 29, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200629084209/https://www.shogi.or.jp/player/lady/50.html}}</ref> == Ọrụ shogi ụmụ nwanyị == === Akụkọ nkwalite === Akụkọ nkwalite Wada dị ka ndị a: <ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/player/lady/50.html#jsTabE04_02|title=Joryū Kishi Dētabēsu: Wada Aki Shōdan Rireki|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|accessdate=June 7, 2023|archivedate=June 5, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230605073414/https://www.shogi.or.jp/player/lady/50.html#jsTabE04_02}}</ref> * 3-kyū: Eprel 1, 2014 * 2-kyū: August 9, 2014 * 1-dan: November 6, 2014 * 2-dan: June 5, 2023 [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l0l61pjj6j9b74jz8os8ace84fdu6f7 Akiko Takojima 0 53719 654678 206997 2026-06-09T07:31:51Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654678 wikitext text/x-wiki   Akiko Takojima (蛸島 彰子, Takojima Akiko, amuru Maachị 19, 1946) bu onye okachamara shogi nwanyi lara ezumike nka nke Japan weputara 6-dan.[1] Ọ bụ nwanyị mbụ anabatara n'ụlọ akwụkwọ mmụta mmụta nke Japan Shogi Association ma bụrụkwa onye jibu aha Meijin ụmụ nwanyị na Ōsho [ja].. == Ịmụta ihe == Takojima was the first female to be accepted into the Japan Shogi Association's apprentice school.<ref name="AK">{{Cite news|author=Kitano|first=Arata|url=https://hochi.news/articles/20180121-OHT1T50179.html|title=Intai Kimeta Takojima Joryū Rokudan no Onegai... Joryū Kikai wo Mōichido Hitotsu ni|language=ja|date=January 22, 2018|work=[[Sports Hochi]]|accessdate=August 15, 2019}}</ref> === Akụkọ nkwalite ọkachamara nke mmụta === * 1961: 7-kyū * 1966: 1-dan Rịba ama: Ihe ndị dị n'elu bụ ọkwa ọkachamara na-amụ ọrụ. == Ọrụ shogi ụmụ nwanyị == Takojima nwere ihe ndekọ maka ịbụ onye ọkachamara ụmụ nwanyị kachasị ogologo iji merie egwuregwu gọọmentị mgbe ọ dị afọ 71 na ọnwa 9. <ref>{{Cite news|author=<!--Staff writer(s); no by-line-->|url=https://hochi.news/articles/20180116-OHT1T50069.html|title=Kyōgō Gekiha Intai Hyōmei no Nanajūissai・Takojima Joryū Rokudan ga Sainenchō Shōri|language=ja|date=January 16, 2018|work=Sports Hochi|accessdate=August 15, 2019}}</ref> === Akụkọ nkwalite === Takojima's promotion history is as follows.{{Cite web|url=http://www.shogi.or.jp/syoukai/zyoryuu/takozima.html|title=Takojima Akiko Joryū Godan (Joryū Kishi Bangō 1)|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070311233543/http://www.shogi.or.jp/syoukai/zyoryuu/takozima.html|archivedate=March 11, 2007|accessdate=August 16, 2018}}{{Cite web|url=http://joshi-shogi.com/8431/|title=Takojima Akiko Joryū Rokudan Shōdan no Oshirase|language=ja|publisher=[[Ladies Professional Shogi-players' Association of Japan]]|accessdate=August 15, 2019}}</ref> * 2-dan: 1967 * 3-dan: October 31, 1974 * 4-dan: November 26, 1976 * 5-dan: November 17, 1988 * 6-dan: Mee 21, 2017 === Utu aha ndị dị mkpa === Takojima pụtara na nnukwu asọmpi aha ugboro iri na otu wee nweta mkpokọta aha asaa.[1][2] Ọ meriri aha Meijin ụmụ nwanyị ugboro anọ (1974–76, 1981) na aha ụmụ nwanyị Ōsho [ja] ugboro atọ (1978–1980).<ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/match/jo_meijin/#jsTabE01_04|title=Joryū Meijin: Kako no Kekka|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|accessdate=August 15, 2019|archivedate=November 7, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107031845/https://www.shogi.or.jp/match/jo_meijin/#jsTabE01_04}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.shogi.or.jp/match/jo_oushou/#jsTabE01_04|title=Joryū Ōshōsen: Kako no Kekka|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|accessdate=August 15, 2019|archivedate=June 24, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190624160442/https://www.shogi.or.jp/match/jo_oushou/#jsTabE01_04}}</ref> === Onyinye na nsọpụrụ === Takojima meriri Japan Shogi Association's "Women's Professional" Annual Shogi Award na 1980 na 1981. <ref name="JSAprofile">{{Cite web|url=http://www.shogi.or.jp/syoukai/zyoryuu/takozima.html|title=Takojima Akiko Joryū Godan (Joryū Kishi Bangō 1)|language=ja|publisher=Japan Shogi Association|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070311233543/http://www.shogi.or.jp/syoukai/zyoryuu/takozima.html|archivedate=March 11, 2007|accessdate=August 16, 2018}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20070311233543/http://www.shogi.or.jp/syoukai/zyoryuu/takozima.html "Takojima Akiko Joryū Godan (Joryū Kishi Bangō 1)" <bdi lang="ja">蛸島彰子 女流五段 (女流棋士番号1)</bdi>] &#x5B;Akiko Takojima Women's Professional 5d (Women's Professional Badge Number 1)&#x5D; (in Japanese). </cite></ref><ref name="LSPAprofile">{{Cite web|url=http://joshi-shogi.com/8431/|title=Takojima Akiko Joryū Rokudan Shōdan no Oshirase|language=ja|publisher=[[Ladies Professional Shogi-players' Association of Japan]]|accessdate=August 15, 2019}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://joshi-shogi.com/8431/ "Takojima Akiko Joryū Rokudan Shōdan no Oshirase" <bdi lang="ja">蛸島彰子 女流六段昇段のお知らせ</bdi>] &#x5B;Promotion Information for Women's professional Akiko Takojima 6d&#x5D; (in Japanese). </cite></ref> == Ebem si dee == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r0o4dkd92vj2ukcf8chl6bdasepphin Alice Herz-Sommer 0 53952 654686 452253 2026-06-09T11:07:25Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654686 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alice Herz-Sommer, nke a makwaara dị ka Alice Herz (26 Nọvemba 1903 – 23 Febụwarị 2014), bụ onye pianist oge ochie nke Israel, onye nkuzi egwu na onye isi narị afọ nke lanarịrị ogige ịta ahụhụ Theresienstadt. Ọ dịrị ndụ afọ 40 n'Izrel, tupu ọ kwaga London na 1986, bụ ebe o biri ruo mgbe ọ nwụrụ, na mgbe ọ dị afọ 110, ọ bụ onye lanarịrị Oké Mgbukpọ a kacha mara amara n'ụwa ruo mgbe a ghọtara Yisrael Kristal dị ka nke a.<ref>Tom Gross, [http://www.tomgrossmedia.com/mideastdispatches/archives/001149.html "The Lady In Number 6"], 12 November 2010; accessed 13 November 2014.</ref><ref>[https://www.nytimes.com/2014/02/28/world/europe/alice-herz-sommer-pianist-who-survived-holocaust-dies-at-110.html Obituary], ''The New York Times'', 28 February 2014; accessed 13 November 2014.</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Alice Herz na Prague, na ala eze Bohemia (akụkụ nke Austria-Hungary) na Czech Republic nke oge a, nye Friedrich na Sofie "Gigi" Herz. Ezinụlọ Herz so na obere ndị Juu na-asụ German na Prague, ọ bụ ezie na Herz kwuru na ya na-asụkwa Czech. Nna ya bụ onye ahịa na nne ya gụrụ akwụkwọ nke ukwuu ma banye n'òtù ndị edemede a ma ama. O nwere ụmụnne nwanyị abụọ, gụnyere ejima, Mariana, na ụmụnne abụọ. Nne na nna ya na-agba ọsọ ebe a na-eme omenala ebe Herz, mgbe ọ bụ nwata, zutere ndị edemede gụnyere Franz Kafka na Franz Werfel, ndị na-ede egwú gụnyere Gustav Mahler, ndị ọkà ihe ọmụma, na ndị ọkà mmụta dị ka Sigmund Freud. Herz kwuru n'otu oge na "Kafka bụ nwoke dịtụ iche. Ọ na-abịa n'ụlọ anyị, soro nne m nọdụ na-ekwurịta okwu, karịsịa banyere ihe odide ya. Ọ naghị ekwu ọtụtụ okwu, kama ọ hụrụ n'anya jụụ na ọdịdị. Anyị na-aga n'ihu ugboro ugboro. M na-echeta na Kafka kpọgara anyị n'ebe mara mma na mpụga Prague, anyị nọdụrụ n'oche ma kọọrọ anyị akụkọ." Ọkà ihe ọmụma ndị Juu a ma ama n’asụsụ German, odeakụkọ, onye na-agụ akwụkwọ, na onye Zayọn bụ́ onye mesịrị rụọ ọrụ dị ka onye na-agụ akwụkwọ na Jerusalem mgbe ọ si Austria pụọ..<ref name="Newyork"/><ref name="Haaretz"/> Nwanne Herz nke okenye bụ Irma kụziiri ya otu esi akpọ piano, nke ọ mụrụ nke ọma, onye Austria-Jewish pianist Artur Schnabel, enyi ezinụlọ ahụ, gbara ya ume ịchụso ọrụ dị ka onye na-agụ egwú oge ochie, nhọrọ o kpebiri ime.<ref name="Gazette">[https://web.archive.org/web/20140221223322/http://www.montrealgazette.com/news/Bill+Brownstein+Lady+Number+takes+refuge+music/9449206/story.html "The Lady in Number 6 takes refuge in music"], ''The Gazette'', 31 January 2014.</ref> Ọ gara n'ihu na-amụ ihe n'okpuru onye na-akpọ piano Czech Václav Štěpán (1889-1944) na German Academy of Music na Prague, ebe ọ bụ nwa akwụkwọ kachasị nta.<ref name="Haaretz"/> Herz lụrụ onye ọchụnta ego na onye na-egwu egwu Leopold Sommer na 1931; di na nwunye ahụ mụrụ nwa nwoke, Stephan (nke e mechara mara dị ka Raphael, 1937-2001). <ref name="Daily News">{{Cite news|url=http://www.nydailynews.com/news/world/oldest-holocaust-survivor-alice-herz-sommer-110-dies-london-article-1.1699386|title=Alice Herz-Sommer, said to be oldest Holocaust survivor, dies at age 110 in London|work=[[New York Daily News]]|date=23 February 2014|accessdate=24 February 2014}}</ref><ref name="Obit">Greenberg, Louise. {{Cite web|url=https://www.theguardian.com/news/2001/nov/28/guardianobituaries.arts1|title=''The Guardian'' obituary for Raphael Sommer, "Cellist whose musical flair survived a concentration camp"|work=[[The Guardian]]|date=28 November 2001|accessdate=1 November 2014}}</ref> Ọ malitere inye egwu ma mee onwe ya aha gafee Europe ruo mgbe ndị Nazi weghaara Prague, ebe ọ bụ na ha ekweghị ka ndị Juu rụọ ọrụ n'ihu ọha, sonye na asọmpi egwu ma ọ bụ kụziere ụmụ akwụkwọ na-abụghị ndị Juu.<ref name="Haaretz" /> == Agha Ụwa nke Abụọ == Mgbe mwakpo nke Czechoslovakia gasịrị, ọtụtụ ndị ezinụlọ Herz-Sommer na ndị enyi si na Romania kwaga Israel, gụnyere Max Brod na ọgọ nwoke Felix Weltsch, mana Herz-Sommer nọrọ na Prague ilekọta nne ya na-arịa ọrịa, Sofie, dị afọ 72. ; E jidere ụmụ nwanyị abụọ ahụ ma gbuo Sofie Herz n'ogige ịta ahụhụ.[1] Na July 1943 Herz zigara Theresienstadt, ebe ọ na-egwuri egwu n'ihe karịrị 100 concerts tinyere ndị ọzọ na-egwu egwú, na-eme iberibe site Beethoven, Bach, Brahms, Schumann, na Chopin n'etiti ndị ọzọ Czech composers[2] maka ndị mkpọrọ na ndị nche.[3] O kwuru maka mmemme ya na ogige ahụ:<blockquote>Anyị ga-egwuri egwu n'ihi na Red Cross na-abịa ugboro atọ n'afọ. Ndị Germany chọrọ igosi ndị nnọchi anya ya na ọnọdụ ndị Juu nọ na Theresienstadt dị mma. Mgbe ọ bụla m maara na enwere m egwu, enwere m obi ụtọ. Egwú bụ anwansi. Anyị rụrụ ọrụ n'ụlọ nzukọ ahụ n'ihu ndị okenye 150, ndị na-enweghị olileanya, ndị ọrịa na ndị agụụ na-agụ. Ha biri ndụ maka egwu. Ọ dị ka nri nye ha. Ọ bụrụ na ha abịaghị [ị nụ anyị], ha gaara anwụ ogologo oge tupu mgbe ahụ. Dị ka anyị ga-enwe.<ref name="Haaretz"/></blockquote>Herz-Sommer na nwa ya nwoke biri n'oge ha nọ n'ogige ahụ; ọ bụ otu n'ime ụmụaka ole na ole lanarịrị Theresienstadt. Di ya nwụrụ na ọrịa typhus na Dachau, izu isii tupu a tọhapụ ogige ahụ.<ref name="Newyork"/><ref name="Obit"/> [[Usòrò:2010-_Alice_Herz-Sommer_and_Luiza_Borac_in_London.tif|thumb|Ndị na-akpọ piano Alice Herz-Sommer (n'aka ekpe) na Luiza Borac 2010 na London]] Mgbe nnwere onwe Soviet nke Theresienstadt na 1945, ya na Raphael laghachiri Prague, na Machị 1949 kwagara Israel, ka ya na ụfọdụ n'ime ezinụlọ ya dị ndụ, gụnyere ejima ya, Mariana.<ref name="Haaretz"/> Herz biri na Israel ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ 40, na-arụ ọrụ dị ka onye nkuzi egwu na Jerusalem Academy of Music, ruo mgbe ọ kwagara London na 1986. Na London, Herz-Sommer biri nso n'ezinụlọ ya n'otu ụlọ dị na Belsize Park, ndị enyi ya kacha nso, nwa nwa ya Ariel Sommer, na nwunye nwa ya Genevieve Sommer na-eleta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ kwa ụbọchị. Ọ na-amụta ịkpọ piano awa atọ n'ụbọchị ruo ọgwụgwụ ndụ ya. O kwuru na nchekwube bụ isi ihe kpatara ndụ ya:<blockquote>Ana m ele ihe ọma anya. Mgbe ị na-ezu ike, ahụ gị na-eju ike mgbe niile. Mgbe ị na-enweghị nchekwube, ahụ gị na-akpa àgwà n'ụzọ na-ekwesịghị ekwesị. Ọ dị anyị n'aka ma anyị na-ele ihe ọma ma ọ bụ ihe ọjọọ anya. Mgbe ị dị mma n'ebe ndị ọzọ nọ, ha dị mma n"ebe ị nọ. Mgbe ị na-enye, ị na-enweta.<ref name="Haaretz">[http://www.haaretz.com/jewish-world/jewish-world-news/.premium-1.575973 "Oldest Holocaust survivor, Alice Herz-Sommer, dies at 110"], ''[[Haaretz]]'', 23 February 2014; accessed 13 November 2014.</ref></blockquote>O kwupụtakwara nkwenye siri ike n'ike nke egwu: "Egwuregwu zọpụtara ndụ m na egwu zọpụtara m ka... Abụ m onye Juu, mana Beethoven bụ okpukpe m. "<ref name="Telegraph-24Feb2014">{{Cite news|author=News agencies|title=Oldest Holocaust survivor dies aged 110|url=https://www.telegraph.co.uk/history/world-war-two/10657323/Oldest-Holocaust-survivor-dies-aged-110.html|accessdate=24 February 2014|work=The Daily Telegraph}}</ref> Nwa ya nwoke Raphael, onye na-eme ihe nkiri cello na onye nduzi, nwụrụ n'afọ 2001, mgbe ọ dị afọ 64, site na aneurysm na Israel na njedebe nke njem egwu. Nwunye ya na ụmụ nwoke abụọ hapụrụ ya.<ref name="Newyork">[https://www.newyorker.com/online/blogs/culture/2013/11/alex-ross-meeting-alice-herz-sommer-oldest-holocaust-survivor.html "The Woman Who Remembers Mahler"] by [[Alex Ross]], ''[[The New Yorker]]'', 26 November 2013</ref><ref name="Obit"/> Alice Herz-Sommer nwụrụ n'ụlọ ọgwụ dị na London na 23 Febụwarị 2014, mgbe ọ dị afọ 110, mgbe a nabatara ya ụbọchị abụọ gara aga. <ref name="ABC">[https://abcnews.go.com/Entertainment/wireStory/family-alice-herz-sommer-believed-worlds-oldest-holocaust-22640451 "Family: Alice Herz-Sommer, Believed World's Oldest Holocaust Survivor, Dies at Age 110"], 23 February 2014, ''ABC News''</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230524193713/https://www.ctvnews.ca/world/alice-herz-sommer-believed-to-be-world-s-oldest-holocaust-survivor-dies-at-110-1.1700183 CTV News], "Alice Herz-Sommer, believed to be world's oldest Holocaust survivor, dies at 110"; 23 February 2014.</ref> Nwa nwa ya, Ariel Sommer, kwadoro ọnwụ ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.nst.com.my/latest/world-s-oldest-holocaust-survivor-alice-herz-sommer-dies-in-uk-1.491824|work=New Straits Times|title=World's Oldest Holocaust survivor, Alice Herz-Sommer, dies in UK|date=24 February 2014|accessdate=24 February 2014}}</ref> E liri ya na St Pancras na Islington Cemetery na East Finchley, n'ebe ugwu London. N'oge ndụ ya niile, Alice Herz-Sommer nọgidere na-akpọsa:<blockquote>Ana m ekele maka ndụ. Ndụ bụ onyinye.<ref>{{Cite book|author=Brown|first=Kellie D.|title=The sound of hope: Music as solace, resistance and salvation during the holocaust and world war II|publisher=McFarland|year=2020|isbn=978-1-4766-7056-0|pages=120}}</ref></blockquote> == Mgbasa ozi == A Century of Wisdom: Lessons From the Life of Alice Herz-Sommer the World's Oldest Living Holocaust Survivor (2012), na mmeghe nke Onye isi ala Václav Havel, e dere banyere ndụ ya ma sụgharịa ya na mba 26. <ref>Stoessinger, Caroline, ''A Century of Wisdom: Lessons From the Life of Alice Herz-Sommer, the World's Oldest Living Holocaust Survivor'', New York, Spiegel & Grau/Random House, 2012.</ref> <ref>Stoessinger, Caroline. "Never Too Old: Words of Wisdom from Alice Herz-Sommer, The World's Oldest Living Holocaust Survivor", ''Huffington Post'', 19 April 2012.</ref><ref>Stoessinger, Caroline. "If Only Dad Had Read This", ''Huffington Post'', 16 June 2012.</ref> Herz-Sommer bụ isiokwu nke A Garden of Eden in Hell, nke mbụ e bipụtara na German na 2005 (e bipụtaghachiri na Bekee dị ka Alice's Piano). Ihe ngosi BBC TV Alice Sommer Herz na 106: Everything Is a Present, nke Christopher Nupen dere ma mepụta, bụ nke mbụ a na-agbasa na BBC Four.<ref>[http://www.bbc.co.uk/programmes/b00qgpyj ''Alice Sommer Herz at 106: Everything Is a Present''], BBC documentary by Christopher Nupen</ref> E gosipụtara ya na BBC Radio 4's Woman's Hour na 2004 na The Times, <ref>[http://www.bbc.co.uk/radio4/womanshour/2006_04_fri_04.shtml "Surviving the Holocaust"] BBC Radio 4 ''Woman's Hour'' programme. 27 January 2006.</ref> na ''The Guardian''. <ref>[https://web.archive.org/web/20110615170128/http://women.timesonline.co.uk/tol/life_and_style/women/the_way_we_live/article3257335.ece "A Life in the Day: Alice Herz-Sommer"] ''The Sunday Times'', 27 January 2008</ref><ref>[https://www.theguardian.com/world/video/2010/jun/13/alice-herz-sommer-terezin-video ''Guardian'' video] (3 mins) "Holocaust survivor Alice Herz Sommer playing piano", 13 June 2010.</ref> Ọ bụ otu n'ime isiokwu abụọ gosipụtara na ihe nkiri Refuge in Music . <ref>[https://web.archive.org/web/20200125173646/https://www.deutschegrammophon.com/en/cat/0735077 ''Refuge in Music – Terezin {{pipe}} Theresienstadt''], A Film by Dorothee Binding and Benedict Mirow. Deutsche Grammophon, 25 October 2013; accessed 23 February 2014.</ref> The Lady in Number 6, nke e mere mgbe Herz dị afọ 109, na-edekọ ndụ ya ma merie Academy Award maka Best Short Documentary. <ref>[https://www.theguardian.com/world/2014/feb/23/alice-herz-sommer-oldest-known-holocaust-survivor-dies "Oldest known Holocaust survivor dies aged 110"], ''The Guardian'', 23 February 2014.</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.haaretz.com/culture/arts-leisure/1.577630|title=Documentary on oldest Holocaust survivor wins Oscar, a week after her death|date=3 March 2014|work=[[Haaretz]]|accessdate=21 October 2024|archivedate=24 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924052329/http://www.haaretz.com/culture/arts-leisure/1.577630}}</ref> Abụ "Dancing Under the Gallows", nke Chris While na Julie Matthews, sitere na abọm ha nke afọ 2014 bụ Who We Are, na-eme emume ndụ Alice Herz-Sommer.<ref>{{Cite web|url=http://www.yorkpress.co.uk/leisure/music/11482762.Chris_While_and_Julie_Matthews_mark_20th_anniversary_with_new_album|title=Chris While and Julie Matthews mark 20th anniversary with new album|work=York Press|date=18 September 2014|accessdate=13 November 2014}}</ref> == Ihe odide == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 47gs1wsl7ldcsssdg4sgu3nnunsbpkx Alpha Lambda Omega 0 54165 654521 192394 2026-06-08T13:27:39Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654521 wikitext text/x-wiki  Alfa Lambda Omega Christian Sorority, Incorporated (ΑΛΩ) bụ ọgbakọ Ndị Kraịst na-emekọrịta ihe n'etiti ndị America. E hiwere ya na Eprel 9, 1990, ụmụ akwụkwọ anọ na Mahadum Texas dị na Austin. Ihe sorority nwere isi iri na isii na steeti Texas, Pennsylvania, Michigan na Oklahoma. Ndị isi ụlọ ọrụ mba na-achị ya n'isi ụlọ ọrụ dị na Houston, Texas. == Akụkọ ihe mere eme == Alpha Lambda Omega tọrọ ntọala na Eprel 9, 1990, site na ụmụ akwụkwọ anọ na Mahadum Texas na Austin. <ref>{{Cite book|author=Torbenson|first=Craig LaRon|url=https://books.google.com/books?id=lJ0hFQlKx4oC&pg=PA15|title=Brothers and Sisters: Diversity in College Fraternities and Sororities|date=2009|publisher=Farleigh Dickinson University Press|isbn=978-0-8386-4194-1|location=Madison, New Jersey|accessdate=15 July 2022}}</ref> Ndị guzobere ya gụnyere Terra Delaney, Tyesha Elam, Amanda Tezeno, na Dawn Walton.<ref>{{Cite web|year=1990|title=The History of Alpha Lambda Omega Christian Sorority, Inc.|url=http://www.shsu.edu/~org_alo/alo.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304053446/http://www.shsu.edu/~org_alo/alo.html|archivedate=2016-03-04|accessdate=2015-05-07}}</ref> Ndị otu Christina a na-abụghị ndị ụka malitere gbasaa na mahadum ndị ọzọ dị na Texas. Ka ọ na-erule afọ 2018, ọ tolitere ịgụnye isi iri na isii na Texas, Pennsylvania, Michigan, na Oklahoma. Ọ na-achịkwa site na ụlọ ọrụ mba na isi ụlọ ọrụ dị na Houston, Texas. Gamma Phi Delta Christian Fraternity bụ òtù nwanne nwanyị ahụ. <ref>{{Cite web|title=Gamma Phi Delta Christian Fraternity, Inc.|url=http://www.shsu.edu/~org_alo/gphid.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100603013747/http://www.shsu.edu/~org_alo/gphid.html|archivedate=2010-06-03|accessdate=2011-04-14}}</ref> == Ihe nnọchianya == ho9by7meouxwpc5exhw8gdpk45as9ka Ahmed Ali (onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Bangladesh) 0 56261 654516 206937 2026-06-08T13:24:45Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654516 wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Ahmed Ali|image=|birth_date={{birth date|1932|03|01|df=y}}|birth_place=[[Nabinagar Upazila|Nabinagar]], [[Brahmanbaria District|Brahmanbaria]], [[Bangladesh]]|death_date={{death date and age|2020|01|11|1932|03|01|df=y}}|death_place=[[Dhaka]], [[Bangladesh]]|occupation=Lawyer, politician|alma_mater=[[University of Dhaka]]|party=[[Bangladesh Awami League]]}} Ahmed Ali (1 Machị 1932 - 11 Januarị 2020) bụ onye agha ndị na onye ọka iwu Bangladesh Ndị Bangladesh Awami League.  A ahụmahụ ya dị ka onye otu East Pakistan Provincial Assembly site na Comilla-5.  Ka e ịhụ, a mgbaàmà ya dị ka onye otu onye Iwu nke Bangladesh.  O ada na Language Movement.  Ọ bụkwa onye nhazi nke Agha Nnwere Onwe nke Bangladesh. == Akụkọ ndụ == A egwuregwu Ali na 1 Machị 1932 n' Brazil Bengali nobodo nta Kajalia na Nabinagar, Tipperah District (nke bụzi Brahmanbaria District, Bangladesh).  Ezinpụtara ahụ ahụ mechara n'ahụ Bagichagaon na obodo Comilla.[1]  O ada na Language Movement .  [2] Ọ ozizi nzere Bachelor nke Iwu na Mahadum nke Dhaka . {{Cite web|url=https://www.bd-pratidin.com/first-page/2019/06/23/433655|title=অনেক মার খেয়ে প্রতিষ্ঠিত এ দল|date=23 June 2019|accessdate=11 January 2020|language=bn}}</ref> Ali bụ osote onye isi oche nke Central Chhatra League.onye otu Central Committee of Bangladesh Awami league, onye isi oche na mgbaàmà nke cumilla zilla Awami legue [1] O ngwaọrụ na mmegide ọ megide ọrịa Pakistan site na 1952 ruo 1971. [2] A ihe ya dị ka onye otu East Pakistan Provincial Assembly site na Comilla-5 na 1970 Bangladesh nke ike.  [1] Ọ bụ onye mbụ nke Comilla mgbe Nnwere Onwe nke Bangladesh nchebe.<ref>{{Cite web|url=https://www.jamuna.tv/news/119220|title=ভাষা সৈনিক এ্যাড. আহমেদ আলী আর নেই|date=11 January 2020|accessdate=11 January 2020|language=bn|work=Jamuna Television}}</ref> Ali bụ onye nhazi nke Agha Nnwere Onwe nke Bangladesh .  [1] O welitere ọkọlọtọ Bangladesh na Comilla Town Hall na 8 Disemba 1971 mgbe e wepụrụ Comilla n'aka Ndị agha Pakistan. <ref name="a">{{Cite web|url=https://www.bd-pratidin.com/country/2019/12/08/481863|title=নিজের উঠানে কুমিল্লা মুক্ত দিবসের পতাকা উত্তোলন করলেন অ্যাড. আহমেদ আলী|date=8 December 2019|accessdate=11 January 2020|language=bn|work=Bangladesh Pratidin}}</ref> Ali bụ onye mbụ a họpụtara dịka osote onyeisi oche nke Kansụl Ndị Ọkaiwu Bangladesh . <ref name="c">{{Cite web|url=https://www.kalerkantho.com/online/national/2020/01/11/861205|title=ভাষা সৈনিক ও মুক্তিযুদ্ধের সংগঠক আহমেদ আলী আর নেই|date=11 January 2020|accessdate=11 January 2020|language=bn|work=Kaler Kantho}}</ref> O dekwara akwụkwọ ụfọdụ.<ref name="d">{{Cite web|url=https://www.bd-pratidin.com/first-page/2019/06/23/433655|title=অনেক মার খেয়ে প্রতিষ্ঠিত এ দল|date=23 June 2019|accessdate=11 January 2020|language=bn}} [[Category:CS1 Bengali-language sources (bn)]]</ref> Ali nwụrụ n'ọrịa cancer prostate na Apollo Hospital, Dhaka na 11 Jenụwarị 2020 mgbe ọ dị afọ 87. <ref>{{Cite web|url=https://m.somoynews.tv/pages/details/192354|title=ভাষাসৈনিক আহমেদ আলী আর নেই|date=11 January 2020|accessdate=11 January 2020|language=bn|work=Somoy TV}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.jagonews24.com/m/national/news/551767|title=ভাষাসৈনিক আহমেদ আলী আর নেই|date=11 January 2020|accessdate=11 January 2020|language=bn|work=Jagonews24.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.daily-sun.com/post/453238/Language-hero-Ahmed-Ali-passes-away|title=Language hero Ahmed Ali passes away|date=11 January 2020|accessdate=11 January 2020|work=Daily Sun}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} 8spy8v7mtobyhubh3hlhgcxt8wnjt5i Asụsụ Wailapa 0 57936 654650 540189 2026-06-09T01:29:13Z Wikipedian12512 61424 Ce 654650 wikitext text/x-wiki  '''Wailapa''', ma ọ bụ '''Moiso''' ma ọ bụ '''Ale''', bụ asụsụ Oceanic <ref name=":0">{{Cite web|title=Glottolog 5.1 - Ale|url=https://glottolog.org/resource/languoid/id/wail1242|accessdate=2025-02-08|work=glottolog.org}}</ref> <ref name=":2">{{Cite news|title=Wailapa {{!}} Ethnologue Free|url=https://www.ethnologue.com/language/wlr|accessdate=2025-02-08|work=Ethnologue (Free All)|language=en-US}}</ref> ma ọ bụ olumba <ref name=":1">{{Cite book|author=Lynch|first=John|url=https://openresearch-repository.anu.edu.au/server/api/core/bitstreams/7a13bcf9-f23f-449d-aa05-0f418f998a92/content|title=Languages of Vanuatu: A New Survey and Bibliography|year=2001|pages=51–52}}</ref> a na-asụ n'agwaetiti Espiritu Santo dị na [[Vanuatu]] . Ọ nwere ike nọrọ n'ihe egwu, <ref>{{Cite web|title=Did you know Wailapa is endangered?|url=https://endangeredlanguages.com/lang/3338|accessdate=2025-02-08|work=Endangered Languages|language=en|archivedate=2025-03-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250325075206/https://endangeredlanguages.com/lang/3338}}</ref> na ọkwa ya kọwara dị ka "ịgbanwe". <ref>{{Cite web|title=Glottolog 5.1 - Ale|url=https://glottolog.org/resource/languoid/id/wail1242|accessdate=2025-02-08|work=glottolog.org}}</ref> A na-akọwakwa ya dị ka "kwụsiri ike". <ref name=":2"/> == Nhazi == A na-akọwakarị Wailapa dị ka asụsụ, <ref name=":0"/> <ref name=":2"/> kamakwa dị ka olumba nke a tụrụ anya, asụsụ Southwest Santo akọwapụtara nke ọma yana [[Asụsụ Araki|Araki]], Tangoa na Akei . <ref>{{Cite journal|author=Lynch|first=John|date=2019|title=The Bilabial-to-Linguolabial Shift in Southern Oceanic: A Subgrouping Diagnostic?|url=https://www.jstor.org/stable/26905160|journal=Oceanic Linguistics|volume=58|issue=2|pages=304|doi=10.1353/ol.2019.0010|issn=0029-8115}}</ref> <ref name=":1"/> == Okwu ahọpụtara == Ndepụta dị n'okpuru bụ ihe atụ nke okwu na Wailapa. <ref name=":3">{{Cite book|author=Tryon|first=D. T. (Darrell T. )|url=https://archive.org/details/newhebrideslangu0000tryo|title=New Hebrides languages : an internal classification|date=1976|publisher=Canberra : Dept. of Linguistics, Research School of Pacific Studies, Australian National University|others=Internet Archive|isbn=978-0-85883-152-0}}</ref> {| class="wikitable" |+ !Wailapa !English |- |{{Lang|wlr|patu-ku}} |head |- |{{Lang|wlr|umʷi-ku}} |beard |- |{{Lang|wlr|tamanpatu-ku}} |belly |- |{{Lang|wlr|laso-ku}} |testicles |- |{{Lang|wlr|marau-ku}} |left hand |- |{{Lang|wlr|tˢino-ima}} |door |- |{{Lang|wlr|tikinoβu}} |centipede |- |{{Lang|wlr|lano}} |fly (n) |- |{{Lang|wlr|moɂi}} |mosquito |- |{{Lang|wlr|paɂeo}} |shark |- |{{Lang|wlr|apa-na}} |wing |- |{{Lang|wlr|tˢio}} |grasshopper |- |{{Lang|wlr|aβua}} |turtle |- |{{Lang|wlr|korui niu}} |dry coconut |- |{{Lang|wlr|pioro}} |sandalwood |- |{{Lang|wlr|matˢoe}} |star |- |{{Lang|wlr|βusiβusi}} |sand |- |{{Lang|wlr|βaliβali tasi}} |foam |- |{{Lang|wlr|paka}} |bow |- |{{Lang|wlr|soɂo}} |digging stick |- |{{Lang|wlr|βuro}} |fight |- |{{Lang|wlr|tˢoriɂa}} |yellow |- |{{Lang|wlr|mo tolu}} |three |- |{{Lang|wlr|raβurua}} |seven |- |{{Lang|wlr|mo-βisa}} |how many |- |{{Lang|wlr|taun}} |year |- |{{Lang|wlr|inia}} |he |- |{{Lang|wlr|inira}} |they |- |{{Lang|wlr|atia}} |bite |- |{{Lang|wlr|ɂaniɂan}} |eat |- |{{Lang|wlr|sisia apu}} |blow |- |{{Lang|wlr|kunu}} |run |} == Ntụaka == olumba nke a tụrụ anya, asụsụ Southwest Santo akọwapụtara{{Reflist}} kmqua1pfkot4mptvlg693nxufii8pcp Asụsụ Alyutor 0 58059 654527 203342 2026-06-08T13:29:39Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654527 wikitext text/x-wiki '''Alyutor''' ma ọ bụ '''Alutor''' bụ [[asụsụ]] [[Mpaghara Russia|Russia]] nke sitere na ngalaba Chukotkan nke asụsụ Chukotko-Kamchatkan, nke ndị Alyutors. Ọ na-awụ akpata oyi n'ahụ, ebe ọ bụ na ọ bụ naanị ndị na-ekwu okwu 25 ka akọọrọ na ọnụ ọgụgụ ndị Russia 2010. == Ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya == Alutor bụ ụmụ amaala bi n'ebe ugwu nke Kamchatka Peninsula . Asụsụ ahụ edeghị ya ma ọlị; N'afọ ndị 1970, ndị bi n'obodo ukwu Alutor nke Vyvenka na-erubeghị afọ 25 amaghị asụsụ ahụ. N'afọ ndị na-adịbeghị anya, ụlọ akwụkwọ obodo Vyvenka amalitela ịkụzi asụsụ ahụ. Ruo n'afọ 1958, a na-ewere asụsụ ahụ dị ka "obodo" (dị ka) olumba nke asụsụ Koryak, ma ọ bụghị ihe mgbagwoju anya na ụdị Koryak nke omenala na-akwagharị. Aha njirimara {{IPA|[ˈnəməlʔən]}} pụtara "onye obodo". == fonology == === Udaume === Alyutor nwere ụdaume isii, ise n'ime ha nwere ike ịdị ogologo ma ọ bụ mkpụmkpụ. The schwa {{IPA|/ə/}} enweghị ike ịdị ogologo. {| class="wikitable" style="text-align:center;" ! ! N'ihu ! Central ! Azu |- ! Mechie | i iː | | u uː |- ! N'etiti | eeː | ə | o oː |- ! Mepee | | a aː | |} === Consonants === Enwere consonants 18 na Alyutor. <ref>{{Cite book|author=Nagayama|first=Yukari|title=Ocherk grammatiki aljutorskogo jazyka|publisher=Osaka: Osaka Gakuin University.|year=2003}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align:center;" ! rowspan="2" | ! rowspan="2" |Labial ! colspan="2" | Alveolar ! rowspan="2" | Palatal ! rowspan="2" | Velar ! rowspan="2" | Uvula ! rowspan="2" | Pharyngeal ! rowspan="2" | Glottal |- ! plain ! palatalized |- ! Ihu imi | m | n | nʲ | | ŋ | | | |- ! Plosive | p | t | | | k | q | | ʔ |- ! Nke na-ese okwu | v | s | | | ɣ | | ʕ | |- ! Odika | w | l | lʲ | j | | | | |- ! Trill | | r | | | | | | |} === Nchegbu === Nchegbu na-adabakarị na syllable nke abụọ nke okwu polysyllabic, yana n'ime mkpụrụokwu nke mbụ nke okwu dissyllabic, dịka: === Ọnụọgụ === Alyutor nwere ọnụọgụgụ dị mfe maka ọnụọgụgụ nke mbụ ruo ise, iri na iri abụọ. Ọnụọgụ ndị ọzọ niile bụ mkpokọta dabere na ọnụọgụgụ ndị a. {| class="wikitable" |ịnnan | otu |- | ikpe | abuo |- | zọ '''gị''' qq | atọ |- | zọr '''a''' qq | anọ |- | malləŋin | ise |- | nannam (in) | isii (otu na ise) |- | mmuo (in) | asaa (abụọ na ise) |- | agụmrịll (in) | asatọ (atọ na ise) |- | agụmrịll (in) | itoolu (anọ na ise) |- | mənɣətkin | iri |- | mənkatək nnan | iri na otu |- | dị egwu | iri abụọ (a akara) |- | qịlik ịnnan | iri abụọ na otu |- | ŋəraqmənɣətkin | iri anọ (iri anọ) |- | ŋəraqmənɣətkin ŋəraqqə | iri anọ na anọ |- | ŋitaqməlləŋin mənɣətkin | iri asaa (iri asaa) |- | mənɣətək mənɣətkin | narị iri (iri iri) |} === Ngwaa === Enwere ngwaa nwere oke (njikọ) na enweghị oke. Enwere ọtụtụ conjugations. ==== Njikọta mmadụ ==== Ngwaa na-enweghị njedebe na-ekwenye na mmadụ na ọnụọgụ na arụmụka nuklia ha; nkwekọrịta bụ site na ma prefixes na suffixes. Ngwaa ndị na-agbanwe agbanwe na-ekwenye na arụmụka abụọ ahụ (ergative na asolutive), ebe ngwaa ndị na-atụgharị uche na-ekwenye na arụmụka naanị ha (absolutive). Ngwaa na-akọwapụta akụkụ abụọ, nke zuru oke, nke na-adịghị ahụkebe, na nke na-ezughị okè, na-eji suffix ''-tkə / -tkəni'' . Enwere ọnọdụ ise, egosi, mkpa, nhọrọ, ikike (nke sekọmfix akara ''ta…(ŋ)'' ), na njikọ (njikere ''ʔ-/a-'' ). ==== Mkpakọrịta mmadụ ==== Ngwaa otu onye  gụnyere njikọ abụọ, otu nwere otu onye nke atọ na ''ɣa-...'' ''-lin,'' na nke ọzọ na ''n-...'' ''- qin'' . ==== Njikọ na-abụghị nke onwe ==== Maka ụdị njikọta nke na-abụghị nke mmadụ gụnyere okwu ọnụ (nke e ji sekọpfix a...ka) na mkpa (nke sekọmfix ɣa...a/ta mere). Ụdị na-enweghị ngwụcha Ụdị na-abụghị nke onwe gụnyere okwu ọnụ  na sekọmfix ''a…ka,'' na ihe dị mkpa na ''ɣa…a/ta.'' ==== Ụdị na-enweghị njedebe ==== Ndị a na-agụnye infinitive, azụ azụ, gerunds, na participles. == Ntụaka == suffixes inflectional. Ihe nrịbama ikpe na-ejikọta naanị na akụkụ ikpeazụ nke nkebiokwu aha, belụsọ na nnọchiaha ere akara ngosipụta dị, mgbe ahụ okwu ọ bụla n'ime nkebiokwu ahụ na-ew{{Reflist}} == Akwụkwọ akụkọ == * Kibrik, AE, SV Kodzasov, IA Murav'eva. 2000. ''Jazyk na fol'klor aljutorcev.'' Moscow: IMLI RAN Nasledie. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/5-9208-0035-6|5-9208-0035-6]] * Nagayama, Yukari. 2003. ''Ocherk grammatiki aljutorskogo jazyka'' ( [https://web.archive.org/web/20110326002402/http://www.elpr.bun.kyoto-u.ac.jp/index_e.html ELPR] Publication Series A2-038). Osaka: Mahadum Osaka Gakuin . == Njikọ mpụga == * [http://www.eki.ee/books/redbook/aliutors.shtml Ndị Aliutors] * [https://web.archive.org/web/20060714081303/http://lingsib.unesco.ru/en/languages/aliutor.shtml.htm Asụsụ Aliutor] * [https://web.archive.org/web/20110526032352/http://www.l.u-tokyo.ac.jp/~kmatsum/kaken/Rusbiblio/Alutor.html Alutor: Akwụkwọ ntuziaka] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] 5zmwl9s7nvxsppiga1qkvm2fvw686ku Asụsụ Yalahatan 0 58170 654528 203457 2026-06-08T13:29:59Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654528 wikitext text/x-wiki  Yalahatan bụ akara Austronesian a na-asụ na Seram Island (Indonesia) n'obodo nta Yalahatan na Hauru, na obodo nta Awaiya n'obodo Tananahu.<ref>{{Cite web|title=Change Request Documentation: 2011-086|url=https://iso639-3.sil.org/request/2011-086|accessdate=2021-01-16|work=ISO 639-3|publisher=SIL International}}</ref> O nwere olumba atọ, Yalahatan, Hauru, na Awaiya. == Ihe odide == {{Reflist}}{{Central Malayo-Polynesian languages}}{{Languages of Indonesia}} j26yjgm62tux0791x4afybxi5zbauad Martha Chizuma 0 59169 654557 631039 2026-06-08T15:56:11Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654557 wikitext text/x-wiki [[File:Martha Chizumat US embassy (sq cropped).jpg|thumb|Martha Chizuma]] Martha Chizuma bụ onye isi ụlọ ọrụ na-ahụ maka mgbochi nrụrụ aka nke [[Malawi]]. A họpụtara ya na 29 Eprel 2021 ka ọ rụchara ọrụ dị ka onye nnọchi anya nwanyị mbụ Malawi kemgbe 2015.[1] Emegharịrị nkwekọrịta ya ka ọ kwụsịrị na 31 Maachị 2024.[2] Tupu mgbe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu Senior Resident Magistrate n'ụlọikpe Malawi. == Ndụ == Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ iri na otu a mụrụ na [[Nkula Falls]] n'ihe dị ka afọ 1989. Nne na nna ya si Nkhotakota.<ref name=":0">{{Cite web|title=Pioneer African Women in Law|url=https://www.africanwomeninlaw.com/african-women-in-law/martha-chizuma|accessdate=2025-01-19|work=African Women in Law|language=en}}</ref> == Mmụta == Chizuma gụrụ akwụkwọ na Chancellor College dị na Zomba wee nwee ntozu iwu.[1] O nwere Masters of Laws in International Economic Law si Mahadum East London na Bachelor of Laws with Honors (LLB) sitere na Mahadum Malawi, Chancellor College. Mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi obodo, ọ bụ nwanyị kachasị nta na naanị nwanyị nọ n'ọrụ ahụ na mpaghara ugwu Malawi.<ref name=":0" /> Ọ gara n'ihu n'ụzọ ahụ, n'afọ 2015 ọ bụ onye ombudsman kacha nta n'Africa mgbe ọ dị afọ 36.<ref name=":0" /> == Arụmụka == N'ọnwa Jenụwarị afọ 2022, a tọhapụrụ oku ekwentị n'etiti Chizuma na nwoke a na-amaghị aha ya.<ref>{{Cite web|date=2022-01-23|title=Martha Chizuma exposes herself|url=https://malawi24.com/2022/01/23/martha-chizuma-exposes-herself/|accessdate=2022-08-08|work=Malawi 24|language=en-US}}</ref> N'ịkpọ oku ekwentị, o kwuru na ndị ọka ikpe na ndị majie so n'òtù nrụrụ aka. E boro ya ebubo na ọ bụ onye na-amaghị nke a na-ekwu maka mkparịta ụka ahụ.<ref>{{Cite web|date=2022-04-28|title=MLS says Chizuma broke oath of office when she talked to Orama Namalomba in leaked audio|url=https://www.nyasatimes.com/mls-says-chizuma-broke-oath-of-office-when-she-talked-to-orama-namalomba-in-leaked-audio/|accessdate=2022-08-08|work=www.nyasatimes.com|language=en-GB}}</ref> N'ọnwa Jenụwarị afọ 2022, ndị otu ndị nnọchi anya mba Malawi katọrọ Martha Chizuma maka iwebata ụlọ ọrụ [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] ka ha mee nchọpụta maka ụlọ ọrụ na-emegide nrụrụ aka.<ref>{{Cite web|date=2022-01-10|title=Chizuma faulted over UK agency 'capture'|url=https://malawi24.com/2022/01/10/chizuma-faulted-over-uk-agency-capture/|accessdate=2022-08-07|work=Malawi 24|language=en-US}}</ref> N'abalị isii n'ọnwa Disemba afọ 2022, e jidere Chizuma n'ihe gbasara ihe nkiri a na-eme na ya na onye ọzọ kwurịtara okwu banyere ọgụ megide nrụrụ aka na mba ahụ.<ref>{{Cite web|date=2022-12-06|title=Malawi Anti-Corruption director Chizuma arrested|url=https://malawi24.com/2022/12/06/malawi-anti-corruption-director-chizuma-arrested/|work=Malawi24|accessdate=2022-12-06}}</ref> A tọhapụrụ ya na mgbapụta n'otu ụbọchị e jidere ya.<ref>{{Cite web|title=Malawian anti-corruption head detained as graft scandal escalates|url=https://www.ft.com/content/6c87a9f9-b8d6-42cb-9673-9fe387786fb5|accessdate=2022-12-07|work=Malawi24}}</ref> N'ịgbaso nrụgide sitere n'aka onye isi, Chizuma's nkwekọrịta dị ka onye isi ụlọ ọrụ mgbochi nrụrụ aka nke Malawi emezigharịghị. Onye osote onye isi ụlọ ọrụ Hillary Chilomba bụ onye na-eme ihe nchịkwa site na 5 June 2024.[1] Ekwesịrị ịmalitegharị usoro ajụjụ ọnụ ahụ mgbe Grace Malera na Office of the Ombudsman chọpụtara ya na mmadụ abụọ nọ na ndepụta ACB (gụnyere Chiloma) emezughị ihe achọrọ maka ọkwa ahụ..<ref>{{Cite web|author=Pembamoyo|first=Steven|date=2025-01-25|title=Chilomba, Taulo fail on ACB boss race|url=https://mwnation.com/chilomba-taulo-fail-on-acb-boss-race/|accessdate=2025-01-25|work=Nation Online|language=en-US}}</ref> == Edemsibia == [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] fpobzbah50d1d7z829nwk1cht2lysw6 Here be dragons 0 59734 654617 205686 2026-06-08T21:11:52Z Geoffroi 59899 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Anfuorin.png]] → [[File:Anfuroin.png]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · identification of Latin capital 'V' with modern lowercase 'u' is well known, but the placement of the 'o' on the wrong side of the 'r' is clearly just a typo 654617 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Anfuroin.png|thumb| Ederede {{Lang|la|Hic Sunt Dracones}} na Hunt-Lenox Globe, malitere na 1504]] " '''Lee dragons''' " ( Latin ) pụtara ókèala dị ize ndụ ma ọ bụ nke a na-enyochabeghị, na-eṅomi omume ochie nke itinye ihe atụ nke dragons, nnukwu anụ mmiri na ihe ndị ọzọ e kere eke n'akụkọ ifo na mpaghara map ndị a na-akọwaghị ebe a na-eche na ihe egwu nwere ike ịdị. <ref>{{Cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/science-nature/the-enchanting-sea-monsters-on-medieval-maps-1805646/|title=The Enchanting Sea Monsters on Medieval Maps|author=Waters|first=Hannah|publisher=[[Smithsonian Institution]]|date=2013-10-15|accessdate=2017-01-19}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Van Duzer|first=Chet|title=Sea Monsters on Medieval and Renaissance Maps|publisher=British Library Publishing|year=2013|isbn=978-0712357715}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == Ọ bụ ezie na ọtụtụ maapụ mbụ, dị ka {{Lang|la|[[Theatrum Orbis Terrarum]]}}, nwee ihe atụ nke ihe e kere eke akụkọ ifo maka ịchọ mma, nkebi ahịrịokwu ahụ n'onwe ya bụ ihe anachronism . <ref>{{Cite web|first=Erin C.|author=Blake|year=1999|title=Where Be "Here be Dragons"?|work=MapHist Discussion Group|url=http://www.maphist.nl/extra/herebedragons.html|accessdate=2005-10-14|archivedate=2018-04-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180401000111/http://www.maphist.nl/extra/herebedragons.html}}</ref> Ruo mgbe e nyere Ostrich Egg Globe maka ọrịre na 2012 na London Map Fair nke e mere na Royal Geographical Society, <ref name=":1">{{Cite news|author=Kim|first=Meeri|date=2013-08-19|title=Oldest globe to depict the New World may have been discovered|language=en-US|work=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/national/health-science/oldest-globe-to-depict-the-new-world-may-have-been-discovered/2013/08/19/503b2b4a-06b4-11e3-a07f-49ddc7417125_story.html|accessdate=2020-08-21}}</ref> naanị ihe a maara nke akụkọ ihe mere eme nke okwu a n'ụdị Latin "HIC SVNT DRACONES" (ie, {{Lang|la|hic sunt dracones}}, 'ebe a bụ dragons') bụ Hunt-Lenox Globe malitere na 1508. <ref>{{Cite web|date=April 27, 2024|title=Hunt-Lenox Globe|url=https://www.nypl.org/events/exhibitions/galleries/explorations/item/4095}}</ref> Maapụ ndị gara aga nwere nrụtụ aka dị iche iche gbasara akụkọ ifo na ihe e kere eke n'ezie, mana Ostrich Egg Globe na ejima ya bụ Lenox Globe bụ naanị ụwa na-adị ndụ ama ama nwere nkebi ahịrịokwu a. Okwu a na-egosi na ụwa abụọ a na mpụta, oke njedebe nke kọntinent Eshia. Nkebi ahịrịokwu oge ochie nke ndị na-ese foto oge ochie ji bụ ''HIC SVNT LEONES'' (n'ụzọ nkịtị, "ebe a bụ [[Odúm|ọdụm]] ") mgbe ọ na-egosi mpaghara amaghi ama na maapụ. <ref>{{Cite journal|author=Van Duzer|first=Chet|date=2014-06-04|title=Bring on the Monsters and Marvels: Non-Ptolemaic Legends on Manuscript Maps of Ptolemy's Geography|journal=Viator|volume=45|issue=2|pages=303–334|doi=10.1484/J.VIATOR.1.103923|issn=0083-5897}}</ref> == Dragons na maapụ == [[Faịlụ:Psalter_World_Map,_c.1265.jpg|thumb| Map ụwa nke Psalter nwere dragons na ala]] Dragons pụtara na maapụ akụkọ ihe mere eme ole na ole ndị ọzọ: * Map ụwa TO Psalter ( c. 1250 AD) nwere dragons, dị ka akara nke mmehie, na a ala "oku" n'okpuru ụwa, itule [[Jisọs Kraịst|Jesus]] na [[Mmụọ ozi|ndị mmụọ ozi]] n'elu, ma dragons adịghị apụta na map kwesịrị ekwesị. * Map Borgia (ihe dị ka 1430), n'ọ́bá akwụkwọ Vatican, na-ekwu, n'elu ihe oyiyi dragọn dị [[Asia|n'Eshia]] (n'akụkụ akụkụ aka ekpe nke elu {{Lang|la|Hic etiam homines magna cornua habentes longitudine quatuor pedum, et sunt etiam serpentes tante magnitudinis, ut unum bovem comedant integrum}} map ahụ), " ". (“Lekwa, e nwere ndị ikom nwere nnukwu mpi ukwu anọ, ma e nwere ọbụna agwọ buru ibu nke na ha nwere ike iri otu ehi.”) * The Fra Mauro Map (c. 1450) na-egosi "Agwaetiti Dragons" ( Italian ), àgwàetiti a na-eche n'echiche dị n'Oké Osimiri Atlantic. N'ihe odide dị nso na Herat na [[Afghanistan]] nke oge a, Fra Mauro na-ekwu na n'ugwu ndị dị nso na "e nwere ọtụtụ dragons, nke n'egedege ihu ya bụ nkume nke na-agwọ ọtụtụ ọrịa", ma kọwaa ụzọ ndị obodo si achụ nta dragons ndị ahụ iji nweta nkume. A na-eche na nke a dabere na akwụkwọ Albertus Magnus ''De mineralibus'' . N'ihe e dere n'ebe ọzọ na map ahụ, onye na-ese foto ahụ na-egosipụta obi abụọ ya banyere "agwọ, dragons na basiliks " nke "ụfọdụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme kwuru". * Map Japan nke narị afọ nke 19, ''Jishin-no-ben'', nke dị n'ụdị ouroboros, na-egosi dragọn nke metụtara ịkpata ala ọma jijiji. [[Faịlụ:Psalter_World_Map,_c.1265_dragons.jpg|áká_èkpè|thumb| Echiche dị nso nke dragons na maapụ ụwa 1265 Psalter]] {{Clear}} == Ihe ndị ọzọ e kere eke na maapụ == * [[Faịlụ:PtolemyWorldMap.jpg|alt=Ptolemy's Geography, world map in 1st projection (modified conic projection).|thumb| Map ụwa nke etiti narị afọ nke 15 dabere na nsụgharị Latin nke Jacobus Angelus nke 1406 nke Maximus Planudes nke narị afọ nke 13 nke ihe odide Grik ndị achọpụtaraghachi nke ''Geography'' nke narị afọ nke abụọ nke Ptolemy . Ntụle Ptolemy nke mbụ (conic agbanweela).]] Ptolemy 's atlas in ''Geographia'' (mbụ narị afọ nke abụọ, ewelitere ọzọ na narị afọ nke 15) na-adọ aka ná ntị banyere enyí, hippos na anụ anụ . * ''Tabula Peutingeriana'' (ihe odide maapụ Rome mgbe ochie) nwere " {{Lang|la|in his locis elephanti nascuntur}} "," {{Lang|la|in his locis scorpiones nascuntur}} "na" {{Lang|la|hic cenocephali nascuntur}} " ("N'ebe ndị a ka a na-amụ enyí, n'ebe ndị a ka a na-amụ akpị, ebe a ka a mụrụ Cynocephali "). * Owu MS. Taịbiriọs BV fol. 56v (narị afọ nke 10), Nchịkọta Akwụkwọ edemede nke British Library, nwere "leones dị egwu" ("ebe a ọdụm juru"), yana foto ọdụm, n'akụkụ ụsọ oké osimiri ọwụwa anyanwụ nke Asia (n'elu map ahụ n'aka ekpe); Map a nwekwara ihe odide naanị agwọ dị n'ebe ndịda [[Afrịka|Africa]] (n'okpuru aka ekpe nke map): "Zugis regio ipsa est et Africa. est enim fertilis. sed ulterior bestiis et serpentibus plena" ("Nke a na mpaghara Zugis dị n'Africa; ọ bụ ihe na-eme nri, ma n'aka nke ọzọ) jupụtara na ya." * Map Ebstorf (narị afọ nke 13) nwere dragọn na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Africa, yana asp na basilisk . * Map Giovanni Leardo (1442) nwere, n'ebe ndịda Africa, "Dixerto dexabitado p. chaldo e p. agwọ". * Martin Waldseemüller 's ''Carta marina navigatoria'' (1516) nwere "ihe e kere eke dị ka elephant dị na ugwu [[Norway]], tinyere akụkọ akụkọ na-akọwa na 'morsus' a nwere ogologo ezé abụọ dị ogologo na akụkụ anọ gbakọtara n'ebe ahụ", ya bụ walrus, nke gaara adị ka ihe dị egwu n'oge ahụ. * Waldseemüller's ''Carta marina navigatoria'' (1522), nke Laurentius Fries degharịrị, ka morsus kwagara na Davis Strait . * Bishop Olaus Magnus 's ''Carta Marina'' map nke Scandinavia (1539) nwere ọtụtụ nnukwu anụ mmiri na ugwu oke osimiri, yana anụ nwere nku, bipedal, anụ ọhịa na-eri anụ nke yiri dragọn na ugwu Lapland. * Na map ndị Europe nke Africa, ruo mgbe Nzukọ Berlin na Scramble maka Africa na-esote wepụta ihe ngosi eserese ziri ezi nke Africa, enyí nọchiri anya dragons dị ka ndị na-edebe ebe ndị a na-amaghị. Ihe odide sitere na ''On Poetry: Rhapsody'' nke onye satirist Irish bụ Jonathan Swift na-ekwu, sị: " ''Ya mere, ndị na-ese geographers, na map Afric, na foto ndị na-adịghị mma na-ejupụta oghere ha, na ala ndị na-adịghị ebi ebi, Debe enyí maka enweghị obodo'' ". <ref>{{Cite book|author=Swift|first=Jonathan|title=On Poetry: a Rapsody|publisher=And sold by J. Huggonson, next to Kent's Coffee-house, near Serjeant's-inn, in Chancery-lane; [and] at the bookseller's and pamphletshops|year=1733|edition=1st|location=Irland|pages=12|language=en}}</ref> == Hụkwa == * Mappa mundi – Medieval European maps of the world * Terra incognita – "Unknown land", area not mapped by cartographers == Ntụaka == {{Reflist}} c1gqz7xj9v9qxaxcovzjyhjb5sxbt2w John Ernest Ekuban 0 59972 654564 209152 2026-06-08T16:19:35Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654564 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|website=}} John Ernest Ekuban (23 Febụwarị 1937 - 17 ụgbọ 2021) bụ onye ike ike Ghana na onye otu Ndị Omeiwu Mbụ nke Republic nke Anọ na-anya anya Cape Coast Constituency na mpaghara Central nke Ghana. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Njikọ Ekuban na 23 Febụwarị 1937 na Cape Coast na mpaghara Central nke Ghana.  Ọ gara Mahadum nke Cape Coast wee nweta nzere Bachelor of Arts. == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Aha ya na mbụ n'ime ụlọ omebe iwu na tiketi nke National Democratic Congress maka Cape Coast Constituency na Central Region nke Ghana.  S. Valis-Akyianu meri ya n'oge mbụ aka ndị omeiwu.  Christine Churcher nke New Patriotic Party meri Valis n'oge mbụ aka Ghana nke afọ 1996. <ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 1996 Results – Cape Coast South Constituency|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/1996/central/72/index.php|accessdate=20 February 2021|work=Ghana Elections – Peace FM|archivedate=11 November 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231111003500/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/1996/central/72/index.php}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ bụ Onye Kraịst. == Ọrụ == Ọ bụ onye nkuzi na onye otu ndị omeiwu maka mpaghara Cape Coast na mpaghara Central nke Ghana. == Ihe odide == {{Reflist}} 1crxdnsixn6r1emwfhak6cwxlacpaph Joan Fubbs 0 59990 654525 211255 2026-06-08T13:28:56Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654525 wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|website=}} Fubbs bụ onye nchoputa na onye isi oche nke Center for Education in Economics and Finance Africa.<ref name="Bedford"/> Onye so na African National Congress, a hoputara ya dika onye otu ndi omebe iwu nke Gauteng Provincial omebe iwu na ntuli aka izugbe 1994 . <ref name="Bedford" /> N'oge ọ nọ n'ụlọ omebe iwu, ọ bụ onyeisi oche nke Kọmitii Na-ahụ Maka Ego yana kọmitii Economic Affairs mgbe ọ ghọrọ kọmitii dị iche iche na 2001. Ọ bụkwa onye so na kọmitii na-ahụ maka akaụntụ ọha, osote onye isi oche nke kọmitii nyocha nke ime ụlọ nke ndị omebe iwu na onye isi oche kọmitii na-ahụ maka ọrụ nke Premier. <ref name="PA">{{Cite web|title=Joanmariae Louise Fubbs|url=http://www.pa.org.za/person/joanmariae-louise-fubbs/|accessdate=13 December 2022|work=People's Assembly|language=en}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Fubbs na 30 Nọvemba 1944. <ref name="PA"/> Ọ ghọrọ onye na-eme ihe n'oge ụbọchị akwụkwọ ya. Ọ gụsịrị akwụkwọ Bachelor of Arts na Sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Psychology na Mahadum South Africa na 1980 wee nweta akara ugo mmụta BA Honors na Clinical Psychology na 1990 <ref name="PA" /> <ref name="Polity">{{Cite web|title=Accomplished politician authors second poetry work|url=https://www.polity.org.za/article/accomplished-politician-authors-second-poetry-work-2018-12-05|accessdate=13 December 2022|work=www.polity.org.za|language=en}}</ref> na-esote nzere Master of Science in Development and Planning site na Mahadum Witwatersrand na 1993. <ref name="PA" /> Site na Mahadum SOAS nke London, Fubbs nwetara Diploma Postgraduate na ụkpụrụ akụ na ụba na 2000 wee gụchaa ya dị ka Master of Science in Public Policy and Management na 2013. <ref name="Bedford"/> == Ọrụ nkuzi == Fubbs akụziburula na St Benedict's College, ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Bekee nkeonwe maka ụmụ nwoke na Bedfordview . Mgbe ọ bụ onye nkuzi ebe ahụ, ụlọ akwụkwọ ahụ nabatara ụmụ akwụkwọ ojii asatọ sitere na Soweto n'oge ọgba aghara mgbochi ịkpa ókè agbụrụ na 1970 nke Fubbs kwere ka ọ nọrọ n'ụlọ ya. <ref name="Bedford"/> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == A họpụtara Fubbs onye otu ANC nke National Assembly na 2004 . <ref name="Bedford"/> N'ime oge mbụ ya, ọ jere ozi dị ka ụtarị nke Kọmitii Na-ahụ Maka Mmefu ego nke mechara bụrụ Kọmitii Na-ahụ Maka Nhazi, na ọ bụ onye so na kọmitii Pọtụfoliyo ego. Fubbs chịziri ụyọkọ mgbanwe akụ na ụba. <ref name="PA"/> == Ọrụ ndị omeiwu == A họpụtara Fubbs onye otu ANC nke National Assembly na 2004 . <ref name="Bedford"/> N'ime oge mbụ ya, ọ jere ozi dị ka ụtarị nke Kọmitii Na-ahụ Maka Mmefu ego nke mechara bụrụ Kọmitii Na-ahụ Maka Nhazi, na ọ bụ onye so na kọmitii Pọtụfoliyo ego. Fubbs chịziri ụyọkọ mgbanwe akụ na ụba. <ref name="PA"/> Na-esochi ntuli aka ya na ntuli aka izugbe nke 2009, ANC họpụtara Fubbs ka ọ bụrụ onye isi oche kọmitii Pọtụfoliyo na azụmaahịa na ụlọ ọrụ. <ref>{{Cite web|title=Presidential Advisors and Counsellor Named; ANC Lists its Committee Chairpersons|url=https://legal.sabinet.co.za/articles/presidential-advisors-and-counsellor-named-anc-lists-its-committee-chairpersons/|accessdate=13 December 2022|work=SabinetLaw|archivedate=13 December 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221213220820/https://legal.sabinet.co.za/articles/presidential-advisors-and-counsellor-named-anc-lists-its-committee-chairpersons/}}</ref> A họpụtara ya n'enweghị mgbagha na 27 Mee 2009. <ref>{{Cite web|title=Election of Chairperson {{!}} PMG|url=https://pmg.org.za/committee-meeting/10403/|accessdate=13 December 2022|work=pmg.org.za|language=en}}</ref> Na 2012, na-esote votu na Pọtụfoliyo Kọmitii na Trade na Industry nke gbochiri ntọhapụ nke a akụkọ site Ferrostaal, German-nwere ogwe aka emeputa, na-ekwu na ụlọ ọrụ nwere nanị nyekwara 63 nde euro na ọ bụghị na 3 ijeri euro ọ na-amanye na-emefu na arụmụka Arms Deal, Fubbs kwuru na Democratic Alliance ziri ezi nke na-akpọ maka ndị òtù nke kọmitii, ma ọ natara ndụmọdụ ọ bụla nke Democratic Alliance. ewepụtara akụkọ ahụ, ọ gaara emegide iwu nkịtị yana iwu mba ụwa . <ref>{{Cite web|title=Arms deal report kept under wraps as DA MPs are outvoted|url=https://www.timeslive.co.za/news/south-africa/2012-03-08-arms-deal-report-kept-under-wraps-as-da-mps-are-outvoted/|accessdate=13 December 2022|work=TimesLIVE|language=en-ZA}}</ref> A họpụtara Fubbs ka ọ bụrụ onye isi oche kọmitii Pọtụfoliyo na azụmaahịa na ụlọ ọrụ na-esochi ntuli aka izugbe nke afọ 2014 . <ref>{{Cite web|title=ANC announces committee chairs|url=https://www.news24.com/news24/anc-announces-committee-chairs-20150429|accessdate=13 December 2022|work=News24|language=en-US}}</ref> N'oge nleta ya na South African Pavilion na Havana International Fair (FIHAV) na November 2017, Fubbs kwuru na South Africa nwere ọtụtụ ngwaahịa mpaghara na ọ nwere ike ịzụ ahịa na Cuba iji mee ka mmekọrịta azụmahịa sikwuo ike nakwa na Cuba nwere ike ịbụ ọnụ ụzọ mba ahụ na ahịa Caribbean na South America. <ref>{{Cite news|title=SA to share content with Cuba to cement trade relations|url=https://www.iol.co.za/pretoria-news/business-report/sa-to-share-content-with-cuba-to-cement-trade-relations-11840425|accessdate=13 December 2022|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref> Ka Jacob Zuma kwụsịrị arụkwaghịm dị ka onye isi ala South Africa n'abalị iri na anọ nke ọnwa Febụwarị 2018, ndị omeiwu mba ahụ zukọrọ n'echi ya ịhọpụta onye isi ala ọhụrụ. Ka onye ọka ikpe Mogoeng Mogoeng kwuputara oku maka nhọpụta, onye isi otu pati ANC a họpụtara ọhụrụ bụ Cyril Ramaphosa bụ onye backbencher ANC MP [[Patrick Maesela]] họpụtara ka ọ bụrụ onye nhọpụta pati ahụ maka onye isi ala na ntuli aka ndị omeiwu na-esote. Fubbs kwadoro nhọpụta Ramaphosa, emesịa Ramaphosa nabatara nhọpụta ahụ. <ref>{{Cite web|title=Parliament elects Cyril Ramaphosa as president|url=https://www.news24.com/news24/parliament-elects-cyril-ramaphosa-as-president-20180215|accessdate=15 December 2022|work=News24|language=en-US}}</ref> A họpụtara Ramaphosa ka ọ bụrụ onyeisi oche na-enweghị mgbagha n'ihi na ọ nweghị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-ewepụta onye ga-azọ ọkwa. <ref>{{Cite web|title=Ramaphosa formally elected as President|url=https://www.engineeringnews.co.za/article/ramaphosa-formally-elected-as-president-2018-02-15/rep_id:4136|accessdate=13 December 2022|work=www.engineeringnews.co.za|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Cyril Ramaphosa has been elected president of South Africa|url=https://www.timeslive.co.za/politics/2018-02-15-cyril-ramaphosa-has-been-elected-president-of-south-africa/|accessdate=13 December 2022|work=TimesLIVE|language=en-ZA}}</ref> <ref>{{Cite web|title=The winds of change set to blow cabinet|url=https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2018-02-16-the-winds-of-change-set--to-blow-cabinet/|accessdate=13 December 2022|work=SowetanLIVE|language=en-ZA}}</ref> N'oge arụmụka ndị omeiwu ka emechara na February, Fubbs nwara ịtụ ụtụ Ramaphosa na [[Venda language|Venda]], asụsụ obodo ya. Ramaphosa chịrị ọchị ma too Fubbs, agbanyeghị, onye ntụgharị asụsụ ogbi nke ndị omeiwu na ndị ọrụ mgbasa ozi enweghị ike ịkọwa ihe Fubbs nwara ikwu. <ref>{{Cite web|title=WATCH: MP floors Twitter with broken Venda tribute to Ramaphosa|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2018-02-21-watch-mp-floors-twitter-with-broken-venda-tribute-to-ramaphosa/|accessdate=13 December 2022|work=TimesLIVE|date=20 February 2018|language=en-ZA}}</ref> <ref>{{Cite web|date=21 February 2018|title=WATCH: ANC MP pays tribute to Ramaphosa in 'broken' Venda|url=https://www.citizen.co.za/news/watch-anc-mp-pays-tribute-to-ramaphosa-in-broken-venda/|accessdate=13 December 2022|work=The Citizen|language=en}}</ref> Fubbs kwuru na nkwado nke National Credit Amendment Bill na September 2018, na-ekwu na nkwupụta: "Ụgwọ a ga-ewusi Iwu Ndezigharị Ebe E Si Nweta nke Mba nke nyere South Africa aka iguzogide mmetụta kachasị njọ nke ndakpọ ego zuru ụwa ọnụ na 2008." <ref>{{Cite web|title=New credit bill to bring relief to over-indebted consumers|url=https://www.news24.com/fin24/new-credit-bill-to-bring-relief-to-over-indebted-consumers-20180907|accessdate=13 December 2022|work=Business|language=en-US}}</ref> Fubbs anọghị na ndepụta ntuliaka ndị ANC maka ntuli aka izugbe nke afọ 2019 wee hapụ ụlọ omeiwu n'ihi nke a. <ref>{{Cite web|author=Gerber|first=Jan|title=The sixth Parliament: Out with the old, in with the new|url=https://www.news24.com/news24/elections/voices/the-sixth-parliament-out-with-the-old-in-with-the-new-20190516|accessdate=13 December 2022|work=News24|date=9 August 2017|language=en-US}}</ref> == Ọrụ post-ụlọ omebe iwu == Na Nọvemba 2020, a họpụtara Fubbs onye osote onye isi oche nke otu South Africa Sugar Association na-esote nhọpụta ya site n'aka otu South Africa Farmers Development Association. <ref>{{Cite web|author=Parker|first=Darren|title=New female vice chairperson for sugar association|url=https://www.engineeringnews.co.za/article/new-female-vice-chairperson-for-sugar-association-2020-12-04/rep_id:4136|accessdate=13 December 2022|work=www.engineeringnews.co.za|language=en}}</ref> == Abụ == Fubbs buru ụzọ dee abụ n'ebe a na-egwupụta diamond Orapa na mpụga Orapa, [[Botswana]] . E bipụtara uri abụọ mbụ ya site na akwụkwọ akụkọ edemede ugbu a ''Staffrider'' . <ref name="Bedford">{{Cite web|date=24 December 2018|title=Member of Parliament shares her passion through poetry|url=https://bedfordviewedenvalenews.co.za/347197/print-exclusive-member-of-parliament-to-author-of-poetry/|accessdate=13 December 2022|work=Bedfordview Edenvale News|language=en-ZA}}</ref> Ọ na-ede abụ banyere ọrụ ya na Johannesburg, n'okporo ámá [[Cape Town]] na ezinụlọ ya. E wepụtara akwụkwọ uri ya nke abụọ, ''A New Dawn for Humanity,'' na Disemba 2018. Ọrịa strok di ya kpaliri ya dee ''ụnyaahụ furu efu taa nọ ebe'' a na ''Gịnị bụ abụ ịhụnanya'' . <ref name="Bedford" /> == Ndụ onwe onye == Fubbs lụrụ John Leslie Fubbs. <ref name="Bedford"/> Ha nwere ụmụ anọ na ụmụ ụmụ iri na otu ọnụ. <ref name="Polity"/> Fubbs bi na Bedfordview. <ref name="Bedford" /> Mgbawa bọmbụ na 1994 mere ka Fubbs ghara ịhụ ụzọ n'anya aka nri ya. <ref name="Bedford"/> == Ọrụ ebipụtara == * Fubbs, Joanmariae (Decemba 2017). ''Ọgbụgba ndụ mmadụ na ndụ'' . Ndị njikwa n'ọdịnihu. <nowiki>ISBN 9781775819523</nowiki> * Fubbs, Joanmariae (Decemba 2018). ''Ụtụtụ Ọhụrụ Maka Mmadụ'' . Ndị njikwa n'ọdịnihu. <nowiki>ISBN 9780639100005</nowiki> == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://sasa.org.za/meet-sasa-leadership/ Zute ndị ndu SASA] . Ndị otu South Africa Sugar Association. [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Otú:Pages with unreviewed translations]] h5ft27dl0itj6xz0jd6efh3ohz852yt Candice Boucher 0 60021 654539 495565 2026-06-08T13:35:04Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654539 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Candice_boucher.jpg|thumb|Candice Boucher]] '''Candice Boucher''' bụ onye nlere anya na onye na-eme ihe nkiri South Africa. Na 2010, Boucher nọ na mkpuchi nke ''Playboy'' na ''Sports Illustrated'' . Na 2011, ọ gbara na ihe nkiri Bollywood ''Aazaan''. == Ndụ mmalite na ịme ngosi == A mụrụ Candice Boucher na Durban, South Africa . Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, o sonyeere na mmemme afọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya site n'ịgba ndị enyi ya ume. <ref name="Muhlenberg"/> Ọ meriri asọmpi ahụ na ịse foto ya na onye na-ese foto mpaghara. Onye na-ese foto zigara Boucher foto na Models International, ụlọ ọrụ na-emepụta ihe na South Africa. Ụlọ ọrụ ahụ ruru Boucher ma nye ya nnọchite anya ya. == Ọrụ == Mgbe Boucher gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Boucher kwagara [[Cape Town]] ịchụso ịme ihe ngosi. <ref name="Muhlenberg">{{Cite news|author=Muhlenberg|first=Dylan|title=Candice Boucher chats about beauty {{!}} IOL|url=https://www.iol.co.za/lifestyle/style-beauty/fashion/candice-boucher-chats-about-beauty-1071663|accessdate=13 January 2020|work=[[Independent Online (South Africa)|Independent Online]]|date=20 May 2011|language=en}}</ref> Boucher abụrụla ihe mkpuchi mkpuchi maka ''Cosmopolitan'' ma meekwa ya maka ''FHM'', ''GQ'', Fila, Speedo, ''Egwuregwu Illustrated'' na ''Elle'' . <ref name="Muhlenberg" /> Boucher ghọrọ ihe nlereanya ọhụrụ maka Guess na 2009. N'April 2010, Boucher nọ na mkpuchi nke, ma nwee ihe osise na, ''Playboy'' . Ihe ịse foto a mere na [[Kenya]] ma akpọrọ ya "Ejighị uwe n'Africa." Ọnwa ole na ole ka e mesịrị, na October, ọ nọ na mkpuchi nke ''Egwuregwu Illustrated'' . <ref name="BC">{{Cite news|title=Candice Boucher: Sports Illustrated's Swimwear cover|url=https://www.bizcommunity.com/Article/196/430/53342.html|accessdate=13 January 2020|work=Biz Community|language=en}}</ref> Na 2011, ọ rụkọrọ ọrụ na fim ''Aazaan'' na Sachiin J Joshi . <ref name="Khan">{{Cite news|author=Khan|first=Rubina A.|title=She did it at Cannes, but can Candice Boucher sizzle up Bollywood|url=https://www.firstpost.com/entertainment/she-did-it-at-cannes-but-can-candice-boucher-sizzle-up-bollywood-11071.html|accessdate=13 January 2020|work=Firstpost|date=17 May 2011|language=en}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- | 2011 | azaan | Afreen | Mpụta ihe nkiri |- |} == Ndụ onwe onye == Boucher bi na [[New York City]] . <ref name="Ndebele">{{Cite news|author=Ndebele|first=Gabisile|title=SA model on Playboy cover|url=http://www.timeslive.co.za/entertainment/article371849.ece|accessdate=13 January 2020|work=Times Live|date=24 March 2010}}</ref> == Ntụaka == mpaghara. Onye na-ese foto zigara Boucher foto na Models International, ụlọ ọrụ na-emepụta ihe na {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 8b4baf5sq2thrj3s5lmydxwynu6fc15 Asụsụ Betsileo 0 61253 654629 452437 2026-06-09T00:35:22Z Wikipedian12512 61424 Ce 654629 wikitext text/x-wiki  Betsileo bụ olumba asụsụ Madagascar a na-asụ n'ala nna ndị Betsileo.<ref>{{Cite web|url=https://motmalgache.org/bins/ethnicLists|title=ethnicLists – Dictionnaire et Encyclopédie malgaches|work=motmalgache.org|accessdate=29 April 2025}}</ref> == Nhazi ọkwa == Betsileo bụ asụsụ Austronesia nke ngalaba Plateaux nke asụsụ Madagasxar . == Ebe nkesa ala == A na-asụ olumba Betsileo na mpaghara Amoron'i Mania na Matsiatra Ambony. <ref>{{Cite web|url=https://islands-mission.org/translations/|title=Translations - Islands Mission}}</ref> == Okwu == {| class="wikitable sortable" !Bekee !Ụkpụrụ Madagascar !Ebe a na-anọghị n'ụlọ ọgwụ |- |Otu |Iray |Iraika |- |Otu |Iray halina |Iray haligna |- |M/M |N'ihi ya |Aho/A |- |Ya/Ya/Ya/Yụ |Izy |Izy |- |Anyị |Izahay/Isika |Agnay/Atsika |- |Ị |Anao/Anareo |Agnao/Agnareo |- |Ihe nile |Avy |Aby |- |Ọ bụghị |Tsy |Tsa |- |N'ezie/Ezi |Tena |Tegna |- |Nke ahụ |na |ro |- |Ọtụtụ ihe |Ịbụ onye na-agagharị agagharị |Be loatsa |- |Ezinụlọ |Ụzọ e si eme ya |Fianakavena |- |Ajụjụ |Onye na-akwado ya |Fanontanena |- |Ịsị |Miteny |Mitarogna |- |Egwu |Tahotra |Tahotsa |- |} == Edensibịa == {{Reflist}}{{Languages of Madagascar}} mi78vaf73198t8olwbm3n7pidlm33dz 654630 654629 2026-06-09T00:35:34Z Wikipedian12512 61424 Link 654630 wikitext text/x-wiki  Betsileo bụ olumba asụsụ [[Madagascar]] a na-asụ n'ala nna ndị Betsileo.<ref>{{Cite web|url=https://motmalgache.org/bins/ethnicLists|title=ethnicLists – Dictionnaire et Encyclopédie malgaches|work=motmalgache.org|accessdate=29 April 2025}}</ref> == Nhazi ọkwa == Betsileo bụ asụsụ Austronesia nke ngalaba Plateaux nke asụsụ Madagasxar . == Ebe nkesa ala == A na-asụ olumba Betsileo na mpaghara Amoron'i Mania na Matsiatra Ambony. <ref>{{Cite web|url=https://islands-mission.org/translations/|title=Translations - Islands Mission}}</ref> == Okwu == {| class="wikitable sortable" !Bekee !Ụkpụrụ Madagascar !Ebe a na-anọghị n'ụlọ ọgwụ |- |Otu |Iray |Iraika |- |Otu |Iray halina |Iray haligna |- |M/M |N'ihi ya |Aho/A |- |Ya/Ya/Ya/Yụ |Izy |Izy |- |Anyị |Izahay/Isika |Agnay/Atsika |- |Ị |Anao/Anareo |Agnao/Agnareo |- |Ihe nile |Avy |Aby |- |Ọ bụghị |Tsy |Tsa |- |N'ezie/Ezi |Tena |Tegna |- |Nke ahụ |na |ro |- |Ọtụtụ ihe |Ịbụ onye na-agagharị agagharị |Be loatsa |- |Ezinụlọ |Ụzọ e si eme ya |Fianakavena |- |Ajụjụ |Onye na-akwado ya |Fanontanena |- |Ịsị |Miteny |Mitarogna |- |Egwu |Tahotra |Tahotsa |- |} == Edensibịa == {{Reflist}}{{Languages of Madagascar}} k0iovkfqn7r8a9g1zfsr9hc6roxq7f5 Leslie Codd 0 68019 654652 525410 2026-06-09T01:29:40Z Wikipedian12512 61424 Shouldn’t be at the top 654652 wikitext text/x-wiki '''Leslie Edward Wostall Codd''' (16 Septemba afọ 1908 na Vants Drift, Dundee, District, Natal - 2 Machị afọ 1999 na Pretoria), bụ onye South Afrika na-ahụ maka nhazi osisi. == Ndụ == A mụrụ Codd na afọ 1908. Ọ gụrụ na Mahadum Natal ebe ọ nwetara M.Sc na afọ 1928. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Cambridge na afọ 1929, na Imperial College of Tropical Agriculture na Trinidad na afọ 1930, ebe ọ hụrụ nwunye ya na ọdịnihu, Cynthia. Ọ rụrụ ọrụ na Ngalaba Ọrụ Ugbo na British Guiana n'etiti afọ 1931 na 1936. Na afọ 1937, a họpụtara ya na ngalaba nyocha ịta ahịhịa nke Ngalaba Ọrụ Ugbo na Pretoria. Na afọ 1941, Mahadum nke South Africa nyere ya nzere D.Sc. Na afọ 1945, ọ bara ọchịchị nke onye isi na-ahụ maka ọrụ na Prinshof Experiment Station na Division of Botany, ebe ọ na-etinye aka na nhọpụta, na-eto eto na nnwale nke ahịhịa ahịhịhịa. N'otu oge ahụ, ọ bụ onye na-ahụ maka ''Nnyocha Botanical nke South Afrika.''. Mgbe ọ nọ na Prinshof, ọ na jé afukari Ogige Ntụrụndụ Kruger ugboro ugboro na njem nchịkọta osisi. Ọ hụrụ mkpa ọ dị maka nduzi botanical na-abụghị nke iwu kwadoro maka ebe nchekwa ahụ ma na 1951 mepụta "osisi na osisi nke Kruger National Park", otu n'ime ihe kachasị ewu ewu na usoro Memoirs of the Botanical nnyocha nke South Afrika. Ya na onye na-ahụ maka ọbá akwụkwọ Mary Gunn, o so dee Botanical Exploration of Southern Afrika na 1981, akụkọ ihe mere eme nke nchịkọta osisi nke mba ahụ, ndị na-anakọta ihe na ihe osise botanical mbụ, na-esote na 1985. [a] A maara Gunn maka ọkachamara na ndị ọkà mmụta ihe ọkụkụ na-abụghị nke oge a. Otu nwa akwụkwọ jụrụ ya otu ajụjụ banyere onye ọkà mmụta ihe ọkụkụ nke oge a nke ọ zara "...M na-emeso ndị ọkà mmụta ihe osisi nwụrụ anwụ, ma ọ bụ gbuo ya ma ọ bụ jụọ Codd n'ụlọ ọzọ!" Ọ nọchiri anya [[Robert Allen Dyer]] dị ka onye nduzi nke Botanical ụlọ nnyocha site na afọ 1963 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na afọ 1973, ma rụkwara ọrụ na Flora Research Section mgbe nke ahụ gasịrị. A na-echeta Codd na ọtụtụ aha ndị a kapịrị ọnụ gụnyere Brachystelma coddii [[Robert Allen Dyer|Diar]], ''Agapanthus coddii'' Leighton wdg. Ihe atụ ya karịrị 10,000 (PRE, K, SRGH) ma bụrụ ndị South Afrika, ọtụtụ dị ka 500 sitere na Caprivi na Barotseland na 1952.   == Onyinye na nsọpụrụ == * 1957-58 Onye isi oche nke ngalaba B nke SA Assoc. maka Adv. nke Sc. * 1961 Onye isi oche nke SA Biological Soc. * 1977 SA Medal site na SA Assoc. maka Adv. nke Sc. * 1979 Ihe nrite SA maka Botany * 1982 Senior Captain Scott Memorial Medal site na South African Biological Society. == Ihe edeturu == <nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki> == Edemsibia == {{Reflist|refs=<ref name="BHLBlog">{{cite web|last1=Fourie|first1=Anne-Lise|title=Celebrating Mary Gunn and 100 Years of Library Excellence in South Africa|url=http://blog.biodiversitylibrary.org/2016/01/celebrating-mary-gunn-and-100-years-of.html|website=Biodiversity Heritage Library|publisher=Biodiversity Heritage Library|accessdate=28 January 2016}}</ref> <ref name="glenetal">{{citation|last1=Glen|first1=H F|last2=Germishuizen|first2=G|title=Botanical Exploration of Southern Africa|page=132|url=http://biodiversityadvisor.sanbi.org/wp-content/uploads/2015/11/Strelitzia_26_2010.pdf|accessdate=1 April 2016|location=Pretoria|publisher=South African National Biodiversity Institute|year=2010|isbn=978-1-919976-54-9|work=Strelitzia|edition=2nd|volume=26|archive-url=https://web.archive.org/web/20170128025222/http://biodiversityadvisor.sanbi.org/wp-content/uploads/2015/11/Strelitzia_26_2010.pdf|archive-date=28 January 2017|url-status=dead}}</ref> <ref name="AutoTN-1">[http://www.sabonet.org.za/downloads/newsletter/4.1/c_news4.1_pages51-80.pdf LEW Codd obituary] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20111003093308/http://www.sabonet.org.za/downloads/newsletter/4.1/c_news4.1_pages51-80.pdf |date=2011-10-03 }}</ref> <ref name= CoddandGunn>{{cite journal|last1=Codd|first1=L. E.|last2=Gunn|first2=M|authorlink1=L. E. Codd|authorlink2=Mary Gunn|title=Additional biographical notes on plant collectors in southern Africa|url=https://archive.org/stream/bothaliavolume1515unse#page/647/mode/2up|journal=[[Bothalia]]|date=15 December 1984|volume=15|issue=3/4|pages=631–654|doi=10.4102/abc.v15i3/4.1832|doi-access=free}} </ref>}} == Akwụkwọ ==   * Akụkọ Ndụ Leslie CoddnaS2A3Base data nke Sayensị Ndịda Afrịka {{Authority control}} [[Otú:Ndị amụrụ na afọ 1908]] 8tam5cffbmqefvw3jxdrgf8afcvyg6h Akara Spanish 0 72594 654514 595513 2026-06-08T13:23:27Z Wikipedian12512(alt) 61413 Redlink 654514 wikitext text/x-wiki Binyere aka Spanish na Binyere aka nke ọmaSpanish bụ nke ọ mgbasa n'ime ọtụtụ ụdị Spanish eji aka dee nke na-etinye okwu (ihe ọmụmụ ama) nke Asụsụ ndị ogbi mba na usoro ma ọ bụ mma Spanish. Na [[Mexico]], Signed Spanish na-eji ihe ụzọ ama nke Asụsụ Ogbi nke Mexico; [1] na Spain, ọ na-eji akara nke Asụsụ Ogbi nke Spanish, ma akara Katalan nke na-eji Ihe Ihe ama Catalan na okwu Catalan. A na-eji Spanish eme ihe na ntụgharị na ntụgharị n'otu oge, ọ bụghị dị ka ụdị n kpọ okwu n'etiti ndị ntĩ chiri. Ihe dị iche n'etiti Signed Spanish na Signed Exact Spanish bụ na ọ bụ ebe na Signed Spanish jiri akara (ma ọ bụghị nhọrọ) nke Spanish Sign Language, ma jiri akara maka Spanish dị ka -dor na -ción, yana akara aka maka isiokwu naaha, Signed Exact Spain (na Signed Exact Catalan) nwere akara ndị ọzọ maka mụta ịhụnanya nke Spanish.[2] Ụdị akara niile nke Spanish na-ahapụ mmeri nke nhọrọ nke ndị ogbi ha na-ewere okwu ha. * Asụsụ Bekee a bịanyere aka na Asụsụ Bishọn ziri eziNtinye aka ziri ezi n'asụsụ Bekee == Edensede == {{Reflist}} g4l36q2tjxb6w3nyumbqbec5otqs4lt Abazashta 0 72641 654619 595643 2026-06-08T23:48:17Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654619 wikitext text/x-wiki   '''''[[Asụsụ Abaza|Abaza]]''''' (Abaza: Абазашта) bụ naanị akwụkwọ akụkọ (na mgbasa ozi n’ozuzu ya) nke e bipụtara n'asụsụ Abaza na Karachay-Cherkess Republic nke Russian Federation. A na-ebiputa ya ugboro abụọ n'izuuka. E bipụtara ihe odide Abazin na mbụ n'akwụkwọ akụkọ Asụsụ Cherkess bụ Черкес плъыж. N'ụbọchị nke iri abụọ na atọ n'ọnwa Julaị 1938, e hiwere akwụkwọ akụkọ Abazin bụ Черкес плъыж, nke e mechara kpọwa Komмунизм алашара (Ìhè nke Kọmunist). <ref>{{Cite book|author=Minahan|first=James|url=https://books.google.com/books?id=NwvoM-ZFoAgC|title=One Europe, Many Nations: A Historical Dictionary of European National Groups|date=2000|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-30984-7|pages=4|language=en}}</ref>O nwetara aha ọ na-aza ugbu a n’afọ 1991. A na-eme emume ụbọchị omenaala Abaza kwa afọ na ncheta ụbọchị e hiwere ''Abazashta,'' nke na-adaba n’otu ụbọchị a na-eme emume ụbọchị ọkọlọtọ steeti Abkhazia.<ref>{{Cite web|date=31 July 2018|title=A holiday that is waiting|url=http://alashara.org/news/prazdnik_kotoryiy_jdut?language=en|accessdate=2023-01-27|work=alashara.org|archivedate=2023-01-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230127204649/http://alashara.org/news/prazdnik_kotoryiy_jdut?language=en}}</ref> == Edensibia == == Njikọ mpụga == ibm1xocuvwt40n5gfsyd75755450604 Byron Fija 0 72726 654512 595941 2026-06-08T13:22:39Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654512 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Byron Fija''' ( Okinawan; amụrụ ya na 1 Septemba 1969 na Naha ) bụ onye nkuzi na onye na-akwalite asụsụ Okinawan . Ọ na-akwado mmemme redio nke asụsụ Okinawan ma a na-egosikarị ya na telivishọn Japan iji kụzie asụsụ ahụ. A mụrụ Fija na 1 Septemba 1969 na Naha, nne ya bụ onye Okinawa na nna ya bụ onye America . E hapụrụ ya na nwanne nna ya nwoke na nwanne nne ya obere oge ka a mụsịrị ya. <ref name="auto1">{{Cite news|author=Tomita|first=Tomomi|date=2 June 2015|title=American-Okinawan working to keep Ryukyu language alive|url=https://www.japantimes.co.jp/news/2015/06/23/national/american-okinawan-working-keep-ryukyu-language-alive/|accessdate=1 February 2020|work=The Japan Times Online|language=en-US}}</ref> O tolitere n'obodo ya bụ Okinawa, ụmụ klas ya na-akparị ya mgbe ọ bụ nwata, ndị kpọrọ ya "America" n'ihi ọdịdị ya. Mgbe ọ dị afọ 22, ọ gara United States mana ọ chọpụtara na ndụ ebe ahụ na-enye nsogbu, n'ihi na ndị obodo chere na ọ nwere ike ịsụ Bekee n'ihi ọdịdị ya. <ref name="auto1" /> Mgbe ọ lọghachiri Okinawa mgbe ọ dị afọ 24, ọ nọrọ n'ụlọ nkwari akụ ochie ebe ọ nụrụ ka a na-abụ egwu ọdịnala Okinawa . Site n'ike mmụọ nsọ nke ihe nkiri ahụ, Fija kpebiri ịmụta asụsụ Okinawa ma kwalite omenala na njirimara Okinawa. <ref name="auto">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-11406969|title=Wannabe rockstar keeping Okinawan language alive|author=Fogarty|first=Philippa|date=9 October 2010|work=BBC News|accessdate=1 February 2020|language=en-GB}}</ref> Fija na-amata ugbu a dị ka "American-Uchinanchu" (American-Okinawan). <ref name="auto1" /> == Agụmakwụkwọ na omume == N'oge Fija bụ nwata, enweghị klaasị ma ọ bụ ụlọ akwụkwọ na-akụzi asụsụ Okinawa. N'ihi ya, Fija mụtara Okinawan site n'ịgwa ndị agadi bi n'ógbè ahụ okwu bụ ndị ka nwere ike ịsụ asụsụ ahụ. Onye nkuzi ya bụ isi bụ onye ome ihe nkiri a ma ama, Makishi Kochu (1923–2011), onye ọ na-eleta kwa izu iji mụta ihe n'aka ya. <ref name="auto">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-11406969|title=Wannabe rockstar keeping Okinawan language alive|author=Fogarty|first=Philippa|date=9 October 2010|work=BBC News|accessdate=1 February 2020|language=en-GB}}</ref> Fija malitere ịkụzi ndị Okinawa mgbe ọ mụtachara asụsụ ahụ. Ruo ọtụtụ afọ, ọ na-akwado mmemme redio nke ọ na-eduzi kpamkpam n'asụsụ Okinawan na asụsụ Ryukyuan ndị ọzọ. Ndị bi n'ógbè ahụ, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị agadi niile, na-akpọ oku ka ha rịọ maka abụ na mkparịta ụka. Ọ pụtakwara na ihe ngosi telivishọn site n'enyemaka nke gọọmentị obodo Naha iji kụziere ndị obodo asụsụ Okinawa. <ref name="auto">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-11406969|title=Wannabe rockstar keeping Okinawan language alive|author=Fogarty|first=Philippa|date=9 October 2010|work=BBC News|accessdate=1 February 2020|language=en-GB}}</ref> Fija bụ onye na-akwado asụsụ obodo nke ọma n'ihe gbasara ndụ kwa ụbọchị ma na-agba ndị mmadụ na Okinawa ume ka ha mụta asụsụ Okinawa. <ref>{{Cite web|url=https://apjjf.org/-Patrick-Heinrich/2586/article.html|title="Wanne Uchinanchu – I am Okinawan." Japan, the US and Okinawa's Endangered Languages {{!}} The Asia-Pacific Journal: Japan Focus|work=apjjf.org|accessdate=1 February 2020}}</ref> Dịka otu n'ime mmadụ ole na ole na-asụ asụsụ ahụ nke ọma, ndị mgbasa ozi obodo na nke mba ụwa na-akpọtụrụ ya mgbe niile ma na-agakarị mmemme mba na nke mba ụwa gbasara asụsụ Ryukyuan ma ọ bụ asụsụ ndị nọ n'ihe ize ndụ n'ozuzu. <ref>{{Cite web|url=https://mainichi.jp/articles/20160623/ddm/008/070/090000c|title=ひと:比嘉光龍さん=「うちなーぐち」の復活を提唱する|work=毎日新聞|language=ja|accessdate=1 February 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/world/in-japans-okinawa-saving-local-languages-is-about-more-than-words/2014/11/26/f1b8e2d0-7023-11e4-a2c2-478179fd0489_story.html|title=Washington Post}}</ref> Vidiyo nke gosiri Fija ka ọ na-abụ abụ ọdịnala Okinawa n'asụsụ Okinawan dị n'ime nchịkọta dị na [[Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Berlin|Ethnological Museum Berlin]] nke onye omenkà Okinawa bụ Yuken Teruya chịkọtara dịka akụkụ nke nchịkọta ọhụrụ na-akọ akụkọ ihe mere eme Okinawa ruo taa. <ref>{{Cite web|url=http://www.humboldt-lab.de/en/project-archive/probebuehne-4/yuken-teruya-on-okinawa/credits-imprint/index.html|title=Credits / Imprint – Humboldt-Forum|work=www.humboldt-lab.de|accessdate=1 February 2020}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] e1ei8wz60cz4ggu6kbu51i44lfju6r3 Jennifer Ephraim 0 73650 654538 597799 2026-06-08T13:34:46Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654538 wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Jennifer Chisom Ephraim</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya | class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Jennifer Chisom Ephraim</div> <span style="display:none">(<span class="bday">2001-08-23</span>)</span> 23 Ọgọst 2001 (afọ 24) <br /><span class="noprint ForceAgeToShow"> (Ọ dị afọ 24) &nbsp;</span> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Ụmụ amaala | class="infobox-data category" |[[Nigeria|Naịjirịa]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Mmụta | class="infobox-data" |Mahadum Adonai |- ! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ | class="infobox-data role" |Onye na-eme ihe nkiri |- ! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike&nbsp; | class="infobox-data" |2013-dị ugbu a |} '''Jennifer Chisom Ephraim''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Jennifer Chisom Ephraim.wav|Listen}} (amụrụ n'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2001) bụ [[Ndị Naijiria|Onye Naijiria]] na-eme ihe nkiri. O meela ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere Love and Desperation, Second Wives, Odogwu Finds a Wife na The Waiter.<ref>{{Cite news|author=Okogba|first=Emmanuel|date=2021-09-18|title=Ex-beauty queen, Jennifer Ephraim ups the ante|url=https://www.vanguardngr.com/2021/09/ex-beauty-queen-jennifer-ephraim-ups-the-ante/|accessdate=2025-08-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Our|date=2023-10-26|title=Queen Jennifer Ephraim receives Human Rights, Justice number plate|url=https://thenationonlineng.net/queen-jennifer-ephraim-receives-human-rights-justice-number-plate/|accessdate=2025-08-19|work=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ephraim na Ebonyi Steeti, Naijiria ma zụlite ya na Lagos. Ọ bụ onye agbụrụ [[Ndị Ìgbò|Igbo]] nke Anambra Steeti. Ephraim bụ onye gụsịrị akwụkwọ na mmekọrịta mba ụwa na French na [[Adonai University|Mahadum Adonai]], ma mesịa zụọ ya na ime ihe nkiri na High Definition Film Academy na [[Abuja]] . <ref name=":0">{{Cite web|author=Rapheal|date=2020-03-25|title=How entrepreneur Queen Jennifer Ephraim is showcasing her giant strides|url=https://thesun.ng/how-entrepreneur-queen-jennifer-ephraim-is-showcasing-her-giant-strides/|accessdate=2025-08-19|work=The Sun Nigeria|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Akinsanmi|first='Sola|date=2025-07-21|title=Fast-rising actress, Jennifer Ephraim, wins Most Influential Queen of the Year award|url=https://guardian.ng/life/fast-rising-actress-jennifer-ephraim-wins-most-influential-queen-of-the-year-award/|accessdate=2025-08-19|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Ephraim malitere ọrụ ime ihe nkiri kemgbe oge ọ bụ nwata site n'ime ihe n'ime otu ihe nkiri ụka ya na ihe ngosi egwuregwu ndị ọzọ na-adịghị adị. O mere mpụta izizi ọkachamara ya mgbe ọ dị afọ iri na abụọ. <ref>{{Cite web|author=Abuchi|first=Joe|date=2025-08-14|title=Telling Stories Through Acting Has Always Been My Passion — Jennifer Ephraim|url=https://authorityngr.com/2025/08/14/telling-stories-through-acting-has-always-been-my-passion-jennifer-ephraim/|accessdate=2025-08-19|work=THE AUTHORITY NEWS|language=en-US}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://leadership.ng/queen-jennifer-ephraims-book-dilemma-of-the-nigeria-girl-child-now-on-amazon-store/|title=Queen Jennifer Ephraim's Book 'Dilemma Of The Nigeria Girl Child' Now On Amazon Store|date=March 11, 2023}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ex Beauty Queen Set To Unveil Jennifer Ephraim Foundation To SupportWomen Rights, Child Education|url=https://www.modernghana.com/nollywood/35642/ex-beauty-queen-set-to-unveil-jennifer-ephraim.html|accessdate=2025-08-19|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> Ephraim emeela ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere Love and Desperation, Second Wives, Odogwu Finds a Wife na The Waiter. Ọ bụ onye dere akwụkwọ "Dilemma Of The Nigeria Girl Child" na onye mmeri nke 2018 Face of Democracy Nigeria South-East. Ephraim bụ onye nnọchi anya akara nke Glow by Nessa.<ref>{{Cite news|date=2025-07-21|title=Fast Rising Actress, Jennifer Ephraim Wins Most Influential Queen of the Year Award|url=https://www.thisdaylive.com/2025/07/22/fast-rising-actress-jennifer-ephraim-wins-most-influential-queen-of-the-year-award/|accessdate=2025-08-19|work=[[This Day]]|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Rapheal|date=2020-03-25|title=How entrepreneur Queen Jennifer Ephraim is showcasing her giant strides|url=https://thesun.ng/how-entrepreneur-queen-jennifer-ephraim-is-showcasing-her-giant-strides/|accessdate=2025-08-19|work=The Sun Nigeria|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRapheal2020">Rapheal (2020-03-25). [https://thesun.ng/how-entrepreneur-queen-jennifer-ephraim-is-showcasing-her-giant-strides/ "How entrepreneur Queen Jennifer Ephraim is showcasing her giant strides"]. ''The Sun Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-08-19</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Okogba|first=Emmanuel|date=2023-03-11|title=2023IWD: New book makes case for holistic growth, devt of Nigerian girl-child|url=https://www.vanguardngr.com/2023/03/2023iwd-new-book-makes-case-for-holistic-growth-devt-of-nigerian-girl-child/|accessdate=2025-08-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> == Ọrụ ebere == Ephraim bụ onye guzobere Jennifer Ephraim Foundation nke chọrọ inye ụmụ nwanyị na ụmụaka ike. Ọ na-enyere ndị nwere obere ohere aka ma kwalite agụmakwụkwọ na ike site na ntọala ya. N'afọ 2022, ntọala ya nyere ụmụ akwụkwọ nke Government Day Secondary School, Wuse 2 Abuja agụmakwụkwọ n'afọ 2023, ntọala ahụ rụzigharịrị ụlọ klas LEA Primary School na [[Jikwoyi]] Phase 1 Abuja. <ref name=":0">{{Cite web|author=Rapheal|date=2020-03-25|title=How entrepreneur Queen Jennifer Ephraim is showcasing her giant strides|url=https://thesun.ng/how-entrepreneur-queen-jennifer-ephraim-is-showcasing-her-giant-strides/|accessdate=2025-08-19|work=The Sun Nigeria|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFRapheal2020">Rapheal (2020-03-25). [https://thesun.ng/how-entrepreneur-queen-jennifer-ephraim-is-showcasing-her-giant-strides/ "How entrepreneur Queen Jennifer Ephraim is showcasing her giant strides"]. ''The Sun Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-08-19</span></span>.</cite></ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://leadership.ng/queen-jennifer-ephraims-book-dilemma-of-the-nigeria-girl-child-now-on-amazon-store/|title=Queen Jennifer Ephraim's Book 'Dilemma Of The Nigeria Girl Child' Now On Amazon Store|date=March 11, 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://leadership.ng/queen-jennifer-ephraims-book-dilemma-of-the-nigeria-girl-child-now-on-amazon-store/ "Queen Jennifer Ephraim's Book 'Dilemma Of The Nigeria Girl Child' Now On Amazon Store"]. March 11, 2023.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Nwafor|date=2020-08-23|title=Jennifer Ephraim foundation flags off "Feeding Widows" programme|url=https://www.vanguardngr.com/2020/08/jennifer-ephraim-foundation-flags-off-feeding-widows-programme/|accessdate=2025-08-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Jennifer Ephraim Foundation meriri Equality na Advocate Foundation of the Year na Nigeria Humanitarian Award and Magazine 2023 yana NGO nke Year na Regal Award 2023.<ref>{{Cite web|author=Nda-Isaiah|first=Solomon|date=2023-12-23|title=More Honours As Jennifer Ephraim Foundation Bags Multiple Awards In 2023|url=https://leadership.ng/more-honours-as-jennifer-ephraim-foundation-bags-multiple-awards-in-2023/|accessdate=2025-08-19|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2023-12-21|title=Amidst Excitement, Jennifer Ephraim Foundation Unveils Renovated School in Abuja|url=https://www.thisdaylive.com/2023/12/22/amidst-excitement-jennifer-ephraim-foundation-unveils-renovated-school-in-abuja/|accessdate=2025-08-19|work=[[This Day]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=Okogba|first=Emmanuel|date=2022-06-17|title=Int'l Day of African Girl Child: Foundation awards scholarship to students|url=https://www.vanguardngr.com/2022/06/intl-day-of-african-girl-child-foundation-awards-scholarship-to-students/|accessdate=2025-08-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|author=Nwafor|date=2019-12-27|title=Ex-Beauty Queen set to unveil "Jennifer Ephraim Foundation"|url=https://www.vanguardngr.com/2019/12/ex-beauty-queen-set-to-unveil-jeniffer-ephraim-foundation/|accessdate=2025-08-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ == * ''Ịhụnanya na Enweghị olileanya''<ref name=":2">{{Cite web|author=Akinsanmi|first='Sola|date=2025-07-21|title=Fast-rising actress, Jennifer Ephraim, wins Most Influential Queen of the Year award|url=https://guardian.ng/life/fast-rising-actress-jennifer-ephraim-wins-most-influential-queen-of-the-year-award/|accessdate=2025-08-19|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAkinsanmi2025">Akinsanmi, 'Sola (2025-07-21). [https://guardian.ng/life/fast-rising-actress-jennifer-ephraim-wins-most-influential-queen-of-the-year-award/ "Fast-rising actress, Jennifer Ephraim, wins Most Influential Queen of the Year award"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-08-19</span></span>.</cite></ref> * ''Ndị inyom nke Abụọ'' * ''Odogwu Chọtara Nwunye'' * ''Onye Na-ere Ahịa'' * ''Ịhụnanya Na-edozi'' * ''Ịga Ụzọ Ya'' * ''N'akụkụ m'' * ''Ịchọta Nwunye Zuru Okwe Maka Nna'' * ''Di Dị Mma'' * ''Ọkụ nke Ịhụnanya'' == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Jennifer EphraimnaInstagram * [https://www.youtube.com/watch?v=c_MKUjzMGdI Ịhụnanya na Nchegbu - ụgbọala na-adọkpụ na YouTube] * [https://www.youtube.com/watch?v=iltv90EaGO4 Freaky Bestie - ihe nkiri na YouTube] * [https://www.youtube.com/watch?v=x-ZIdtcWR2g Ndị Ọtụrụ n'Ịhụnanya - ihe nkiri na YouTube] * [https://www.youtube.com/watch?v=SQXjzm8hWPc The Chef's Crush - ihe nkiri na YouTube]  [[Otú:Ndị na-eme ihe nkiri Naijiria narị afọ nke 21]] [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] jj4n35f0w9ek3r34cdql741osq3xizj Abia Warriors F.C. 0 75760 654621 637741 2026-06-09T00:31:19Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654621 wikitext text/x-wiki {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="6" |Abia Warriors F.C. | colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Abia_Warriors_Logo.svg|frameless]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Ntọala | class="infobox-data" |1993<span class="noprint">; Afọ 33 gara aga&#x20;&nbsp;</span> <span style="display:none"> (<span class="bday dtstart published updated">1993</span>)&nbsp;</span> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Ala | class="infobox-data label" |[[Umuahia Township Stadium|Ogige Egwuregwu Umuahia Township]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Ikike | class="infobox-data" |5,000 |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Onye nwe ya | class="infobox-data" |[[Abia State|Gọọmentị Abia Steeti]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Onye isi oche | class="infobox-data agent" |John Sam Obuh<ref><cite class="citation web cs1"><span class="cx-segment" data-segmentid="438">[https://web.archive.org/web/20140201141551/http://www.futaa.com/football/article/abia-warriors-fc-unveil-new-patrons "Abia Warriors FC unveil new patrons"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="439">Archived from [http://www.futaa.com/football/article/abia-warriors-fc-unveil-new-patrons the original] on 1 February 2014<span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="440"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">20 January</span> 2014</span>.</span></cite></ref> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Onye njikwa | class="infobox-data agent" |[[Imama Amapakabo]]<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20250916005809/https://theathletic.com.ng/abia-warriors-announce-imama-amapakabo-return/ "Abia Warriors announce Imama Amapakabo return"]. </cite></ref> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Njikọ | class="infobox-data" |[[Nigeria Premier Football League|Njikọ bọọlụ Premier nke Nigeria]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |[[2024–25 Nigeria Premier Football League|2024–25]] | class="infobox-data" |Nke atọ |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; text-align:left" |Ebe nrụọrụ weebụ | class="infobox-data" |<span class="url">[http://abiawarriorsfc.com ayawarriorsfc.com]</span> |- | colspan="2" class="infobox-full-data" | |- | colspan="2" style="padding: 0; background: #fff; color:#000; text-align: center; border: 1px solid #D3D3D3;" | {| role="presentation" style="width:100%; text-align:center;" | style="padding:0" |<div style="width: 100px; margin: 0 auto; padding: 0;"><div style="position: relative; left: 0px; top: 0px; width: 100px; height: 135px; margin: 0 auto; padding: 0;"><div style="position: absolute; left: 0px; top: 0px; width: 31px; height: 59px; background-color: #FFFFFF;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 0px; width: 31px; height: 59px;">[[File:Kit_left_arm.svg|link=|alt=|élú|Team colours]]</div><div style="position: absolute; left: 31px; top: 0px; width: 38px; height: 59px; background-color: #FF0000;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 31px; top: 0px; width: 38px; height: 59px;">[[File:Kit_body.svg|link=|alt=|élú]]</div><div style="position: absolute; left: 69px; top: 0px; width: 31px; height: 59px; background-color: #FFFFFF;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 69px; top: 0px; width: 31px; height: 59px;">[[File:Kit_right_arm.svg|link=|alt=|élú]]</div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 59px; width: 100px; height: 36px; background-color: #FF0000;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 59px; width: 100px; height: 36px;">[[File:Kit_shorts.svg|link=|alt=|élú]]</div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 95px; width: 100px; height: 40px; background-color: #FF0000;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 95px; width: 100px; height: 40px;">[[File:Kit_socks_long.svg|link=|alt=|élú]]</div></div><div style="padding-top: 0.6em; text-align: center;">'''[[Kit (association football)|Agba ụlọ]]'''</div></div> | style="padding:0" |<div style="width: 100px; margin: 0 auto; padding: 0;"><div style="position: relative; left: 0px; top: 0px; width: 100px; height: 135px; margin: 0 auto; padding: 0;"><div style="position: absolute; left: 0px; top: 0px; width: 31px; height: 59px; background-color: #FF0000;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 0px; width: 31px; height: 59px;">[[File:Kit_left_arm.svg|link=|alt=|élú|Team colours]]</div><div style="position: absolute; left: 31px; top: 0px; width: 38px; height: 59px; background-color: #FFFFFF;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 31px; top: 0px; width: 38px; height: 59px;">[[File:Kit_body.svg|link=|alt=|élú]]</div><div style="position: absolute; left: 69px; top: 0px; width: 31px; height: 59px; background-color: #FF0000;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 69px; top: 0px; width: 31px; height: 59px;">[[File:Kit_right_arm.svg|link=|alt=|élú]]</div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 59px; width: 100px; height: 36px; background-color: #FFFFFF;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 59px; width: 100px; height: 36px;">[[File:Kit_shorts.svg|link=|alt=|élú]]</div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 95px; width: 100px; height: 40px; background-color: #FFFFFF;color:inherit;"></div><div style="position: absolute; left: 0px; top: 95px; width: 100px; height: 40px;">[[File:Kit_socks_long.svg|link=|alt=|élú]]</div></div><div style="padding-top: 0.6em; text-align: center;">'''[[Away colours|Agba ndị dịpụrụ adịpụ]]'''</div></div> |} |} '''Abia Warriors Football Club''' bụ klọb [[Footbọl|bọọlụ]] ọkachamara nke Naijiria nke dị n'obodo [[Umuahia]], steeti Abia. Na mbụ na-egwu dị ka NEPA FC, klọb ahụ nabatara aha Ejoor Babes na 1994 iji sọpụrụ onye bụbu onye nchịkwa agha nke steeti ahụ, Navy Captain Temi Ejoor. Klọb ahụ gbanwere ka ọ bụrụ Abia Warriors na 1996 na Basil Udwogu dị ka Onye isi oche. N'agbata afọ 2005 na 2010, ha gbara egwu dịka "Orji Uzor Kalu FC" iji sọpụrụ Gọvanọ Abia Orji Uzor Kalu bụ onye nyeere ọgbakọ ahụ aka inweta nkwado steeti mgbe e buliri ya n'ọkwa ọkachamara. Ha laghachiri n'aha ochie ha n'oge okpomọkụ nke afọ 2010. == Ndị otu == == Ndị egwuregwu ama ama == == Edensibia == {{Reflist}} * [https://web.archive.org/web/20100313213911/http://www.rsssf.com/tablesn/nig05.html 2005 Nkewa 1 tebụl] * Abia Warriors FC Nsonaazụ - nsonaazụ dị ugbu a nke Abia Warriores FC {{Nigerian Premier League}} [[Otú:Ȯra Abia]] [[Otú:Short description is different from Wikidata]] [[Otú:Articles with short description]] t6h3whtbdm4wguk7159xnqx2u4ihd33 Sophie Huet 0 75854 654532 643734 2026-06-08T13:31:31Z Wikipedian12512(alt) 61413 Link 654532 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>  '''Sophie Huet''' (20 Jenụwarị 1953 – 29 Julaị 2017) bụ onye nta akụkọ France. Ọ bụ onye nta akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka Le Figaro, ọ bụkwa nwanyị mbụ jere ozi dịka onyeisi oche nke Association of Parliamentary Journalists. == Ndụ mbido == A mụrụ Sophie Huet na 20 Jenụwarị 1953 na [[Paris]].<ref name="europe1obit">{{Cite news|title=Sophie Huet, présidente de l'Association des journalistes parlementaires, est morte à 64 ans|url=http://www.europe1.fr/medias-tele/sophie-huet-presidente-de-lassociation-des-journalistes-parlementaires-est-decedee-a-64-ans-3400595|accessdate=31 July 2017|publisher=[[Europe 1]]|date=31 July 2017}}</ref><ref name="france24obit">{{Cite news|title=Décès de Sophie Huet, présidente de l'Association des journalistes parlementaires|url=http://www.france24.com/fr/20170730-deces-sophie-huet-presidente-lassociation-journalistes-parlementaires|accessdate=31 July 2017|publisher=France 24|date=30 July 2017}}</ref> == Ọrụ == Huet malitere ọrụ ya dịka onye nta akụkọ maka ''L'Aurore'' na 1976.<ref name="europe1obit" />{{Cite news|title=Sophie Huet, présidente de l'Association des journalistes parlementaires, est morte à 64 ans|url=http://www.europe1.fr/medias-tele/sophie-huet-presidente-de-lassociation-des-journalistes-parlementaires-est-decedee-a-64-ans-3400595|accessdate=31 July 2017|publisher=[[Europe 1]]|date=31 July 2017}}<nowiki></ref></nowiki><ref name="france24obit" />{{Cite news|title=Décès de Sophie Huet, présidente de l'Association des journalistes parlementaires|url=http://www.france24.com/fr/20170730-deces-sophie-huet-presidente-lassociation-journalistes-parlementaires|accessdate=31 July 2017|publisher=France 24|date=30 July 2017}}<nowiki></ref></nowiki> Ọ kọrọ akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1977 na Palịament nke France na 1978.<ref name="europe1obit" /><ref name="france24obit" /> Ọ sonyeere ''Le Figaro'' na 1980.<ref name="europe1obit" /><ref name="france24obit" /> Huet rụrụ ọrụ dịka onyeisi oche nke [[Association of Parliamentary Journalists]] site na 2006 ruo 2017.<ref name="europe1obit" />{{Cite news|title=Sophie Huet, présidente de l'Association des journalistes parlementaires, est morte à 64 ans|url=http://www.europe1.fr/medias-tele/sophie-huet-presidente-de-lassociation-des-journalistes-parlementaires-est-decedee-a-64-ans-3400595|accessdate=31 July 2017|publisher=[[Europe 1]]|date=31 July 2017}}<nowiki></ref></nowiki><ref name="france24obit" />{{Cite news|title=Décès de Sophie Huet, présidente de l'Association des journalistes parlementaires|url=http://www.france24.com/fr/20170730-deces-sophie-huet-presidente-lassociation-journalistes-parlementaires|accessdate=31 July 2017|publisher=France 24|date=30 July 2017}}<nowiki></ref></nowiki> Ọ bụ nwanyị mbụ jere ozi n'ọkwa a.<ref name="europe1obit" /><ref name="france24obit" /> Huet bụ onye dere akwụkwọ atọ, otu n'ime ha ka ya na Philippe Langenieux-Villard dere. Ọ ghọrọ onye isi nke Legion of Honor na 2010.<ref name="legifrancedecret">{{Cite web|title=Décret du 13 juillet 2010 portant promotion et nomination|url=https://www.legifrance.gouv.fr/affichTexte.do?cidTexte=JORFTEXT000022496905|work=Legifrance|publisher=Republic of France|accessdate=1 August 2017}}</ref> == Ndụ onwe onye na ọnwụ == Huet lụrụ ugboro abụọ. O bu ụzọ lụọ François Montrognon de Salvert, Lucien Neuwirth sochiri ya.<ref name="france24obit" /> Huet nwụrụ na 29 Julaị 2017 mgbe ọ dị afọ 64.<ref name="europe1obit" /> == Ọrụ == * {{Cite book|author=Huet|first=Sophie|title=Tout ce que vous direz pourra être retenu contre vous : ou les petites phrases du septennat|date=1981|publisher=J. Picollec|location=Paris|isbn=9782864770206|oclc=8628135}} * {{Cite book|author=Huet|first=Sophie|title=La Communication politique|date=1982|publisher=Presses universitaires de France|location=Paris|isbn=9782130378730|oclc=251608514}} * {{Cite book|author=Huet|first=Sophie|title=Quand ils faisaient la guerre|date=1993|publisher=Plon|location=Paris|isbn=9782259026130|oclc=243770657}} == Ntụaka == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist|30em}} [[Otú:Articles with hCards]] 9xi1f3uqd4ygwyz4tnxmp9min4ab22t Hélène Frappat 0 75998 654627 638984 2026-06-09T00:34:44Z Wikipedian12512 61424 Link 654627 wikitext text/x-wiki '''Hélène Frappat''' (2 Septemba 1969 na [[Paris]]) bụ onye edemede French, onye ntụgharị na onye nkatọ nke ihe nkiri. [[Faịlụ:Hélène_Frappat_(2018).jpg|thumb|Foto nke Hélène Frappat]] == Akụkọ ndụ == Onye bụbu nwa akwụkwọ nke École Normale Supérieure (klas 1989), <ref>{{Cite web|url=http://www.archicubes.ens.fr/lannuaire#annuaire_chercher?identite=H%C3%A9l%C3%A8ne+Frappat.|title=L'Annuaire &#124; a-Ulm}}</ref> O nwere nchịkọta nke nkà ihe ọmụma na akwụkwọ ozi PhD. Ọ bụ ya dere ọtụtụ nsụgharị, gụnyere The Origins of Totalitarianism nke Hannah Arendt dere, Études sur la personnalité autoritaire nke Theodor W. Adorno dere, Amitié nke Samson Raphaelson dere). Na France Culture, o mepụtara magazin sinima kwa ọnwa "Rien à voir", site na 2004 ruo 2009, tinyere ọtụtụ ihe nkiri. Ọ bụ ya dere akwụkwọ akụkọ itoolu nke Éditions Allia na Actes Sud bipụtara. Ọ na-asụgharị akwụkwọ akụkọ Ann Patchett yana nke Laura Lippman kemgbe afọ 2019.. N'afọ 2016, o sonyere na Assises Internationales du Roman na Lyon . <ref>{{Cite web|language=fr|title=Les jeunes romanciers philosophes|url=http://www.villagillet.net/portail/air/details/article/phenomene-de-generation-les-jeunes-romanciers-philosophes/|year=2016|accessdate=15 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160611053016/http://www.villagillet.net/portail/air/details/article/phenomene-de-generation-les-jeunes-romanciers-philosophes/|archivedate=11 June 2016}}</ref> Akwụkwọ akụkọ ikpeazụ ya, Trois femmes disparaissent, dabeere na ndụ Tippi Hedren, nwa ya nwanyị Melanie Griffith na nwa nwa ya nwanyị Dakota Johnson. Akwụkwọ akụkọ ahụ enwetala otuto dị egwu <ref>{{Cite web|title=Trois femmes disparaissent {{!}} Actes Sud|url=https://www.actes-sud.fr/catalogue/litterature/trois-femmes-disparaissent|accessdate=2023-02-19|work=www.actes-sud.fr}}</ref> ma IRCAM na-emezi ya ugbu a. == Akwụkwọ == ; Akwụkwọ akụkọ * 2004: ''Sous réserve'', Paris, Éditions Allia, 124 p.  .<ref>{{Cite web|url=http://www.lexpress.fr/culture/livre/sous-reserve_809417.html|title=Kant dans un jeu de piste|author=Baptiste Liger (Lire), 1 September 2004|date=September 2004|accessdate=15 January 2017}}</ref> * 2007: '' L'Agent de liaison'', Paris, Éditions Allia, 142 p.  .<ref>{{Cite book|url=http://www.telerama.fr/livres/l-agent-de-liaison,20451.php|title=L'Agent de liaison. Roman – Hélène Frappat|author=Erwan Desplanques, Télérama n° 3013 – 13 October 2007|accessdate=15 January 2017}}</ref> * 2009: ''Par effraction'', Paris, Éditions Allia, 128 p.   : - Ihe nrite Wepler-Foundation La Poste - Mention Spéciale, 2009.<ref>{{Cite web|url=http://www.prix-litteraires.net/prix/144,prix-wepler-fondation-la-poste-mention-speciale.html|title=Prix Wepler-Fondation La Poste – Mention Spéciale|accessdate=15 January 2017|archivedate=5 December 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111205050221/http://www.prix-litteraires.net/prix/144,prix-wepler-fondation-la-poste-mention-speciale.html}}</ref> * 2011: ''Inverno'', Arles, France, Éditions Actes Sud, series "Un endroit où aller", 140 p.  .<ref>{{Cite book|url=http://www.telerama.fr/livres/inverno,72103.php|title=Inverno. Hélène Frappat|author=Christine Ferniot, Télérama n° 3215 – 27 August 2011|date=27 August 2011|accessdate=15 January 2017}}</ref> then Actes Sud, series "Babel", 2016 ''Lady Hunt'', Arles, France, Éditions Actes Sud, series "Domaine français", 2013, 320 p.  , then Actes Sud, series "Babel", 2016  . : - Nhọrọ Prix Mauvais genres 2013. : - Nhọrọ Franz-Hessel-Preis 2014. * 2014: ''N'oublie pas de respirer'', Arles, France, Éditions Actes Sud, series "Essence", 64 p.   : - Nhọrọ Franz-Hessel-Preis 2015. : - Nhọrọ Ihe nrite nke ụmụ akwụkwọ sekọndrị na ndị mmụta nke Île de France * 2019: ''Osimiri Ikpeazụ'', Ọrụ Ndịda * 2021: ''Ugwu Fuji adịghị'', Actes Sud * 2023: Ụmụ nwanyị atọ na-apụ n'anya, Actes Sud : ; Ihe odide * 2000: ''La Violence'', Paris, Flammarion, series "Corpus", 251 p.   * 2001: ''Jacques Rivette, secret compris'', Paris, Cahiers du cinéma, 255 p.  .<ref>{{Cite web|url=http://www.lesinrocks.com/cine/cinema-article/t/30011/date/2001-11-30/article/jacques-rivette-secret-compris-jacques-rozier-le-funambule/|title=Jacques Rivette, secret compris|accessdate=15 January 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lalibre.be/culture/divers/article/22409/dans-le-secret-de-jacques-rivette.html|title=Dans le secret de Jacques Rivette|author=Jean-François Pluijgers|date=17 May 2001|accessdate=15 January 2017}}</ref> * 2008: ''Roberto Rossellini'', Paris, Cahiers du cinéma, 94 p.   * ''Trois films fantômes de Jacques Rivette'', Paris, Cahiers du cinéma, 2002, 110 p.  . == Edensibia == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.franceinter.fr/personnes/helene-frappat Hélène Frappat] na France Inter * [https://www.franceculture.fr/personne/helene-frappat Hélène Frappat] na France Culture * [http://www.actes-sud.fr/contributeurs/frappat-helene-0 Hélène Frappat] na Ọrụ Ndịda * [http://www.babelio.com/auteur/Helene-Frappat/5253 Hélène Frappat] na Babelio * [http://www.m-e-l.fr/,ec,539 Hélène Frappat] na MEL * Hélène Frappat isiokwu banyere Les Inrockuptibles''Ihe Ndị Na-enweghị Nkwekọrịta'' * Nkwurịta okwu Hélène Frappat Gburugburu Jacques Rivette na YouTube * [https://www.youtube.com/watch?v=YEstgd2VCvQ Hélène Frappat: ''Ọ bụ nwanyị na-abanye n'ụgbọ okporo ígwè...''] na YouTube {{Authority control}} [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] 1r09ud3qbktk82nk5uls5zptl7dgage Anna Gréki 0 76377 654509 653531 2026-06-08T13:21:40Z Wikipedian12512(alt) 61413 ce 654509 wikitext text/x-wiki '''Colette Anna Grégoire''' (nke a maara dịka '''Anna Gréki'''; 14 Machị 1931 - 6 Jenụwarị 1966) bụ onye na-ede uri Algeria nke sitere na French. Ọ lụrụ onye Algeria, were onwe ya dịka onye Algeria, ma tinye aka mgba maka nnwere onwe Algeria na France. Ọrụ ya na-egosi ịhụnanya ya maka Ugwu Aurès ebe ọ tolitere, na nkwenye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya siri ike. == Ndụ == Amụrụ Colette Anna Grégoire na ụbọchị 14 Machị 1931 na Batna, Algeria. Ọ tolitere na Menaâ, obere obodo dị na Ugwu Aurès, na obodo Chaoui Berber.[1] O sitere n'ezinụlọ Pied-Noir nke atọ na Algeria, ọ bụkwa naanị nwa n'ezin ụlọ ndị nkuzi na-aga n'ihu bụ ndị sonyere na omenala ndị Alakụba.[2] Nna ya na-akụzi ụlọ akwụkwọ elementrị.[3] Ọ matara nke ọma banyere ịkpa ókè na ikpe na-ezighị ezi nke usoro ọchịchị.[2] Dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma, ọ dara ogbenye nke ukwuu, mana obodo nyeere ya aka.[1] Colette Grégoire gara mahadum na Paris, mana ọ laghachiri Algeria tupu ọ gụchaa iji nyere aka n'ọgụ maka nnwere onwe.[3] Ọ sonyeere Parti Communiste Algérien (PCA). [4] N'afọ 1955, ọ bụ onye ọchịchị Kọmunist n'oge a machibidoro òtù ndị Kọmunist iwu.[5] Ọ na-alụkwa ọgụ maka nha maka ụmụnwanyị.[6] E jidere Grégoire n'ọnwa Eprel afọ 1957 wee tụọ ya mkpọrọ na Algiers n'Ụlọ Mkpọrọ Barberousse.[2][3] A na-eti ụmụnwanyị ihe, na-emegbu ha ma na-ata ha ahụhụ site na mmiri na ọkụ eletrik.[7] E zigara ya n'ogige ndị mkpọrọ, afọ 1958 a chụpụrụ ya, ma eleghị anya n'ihi mmalite ya na France. [1][4] Colette Grégoire lụrụ na 1960. [2] Di ya bụ onye Algeria aha ya bụ Melki. A na-akpọ aha mkpịsị aka ya Anna Gréki site na aha ikpeazụ ha abụọ.[1] Mgbe nnwere onwe na 1962 Colette Grégoire laghachiri Algeria.[2] N'afọ 1963, ọ bụ otu n'ime ndị Europe ole na ole gosipụtara ịkpa ókè na iwu nke 1963 nke kwuru na nne na nna abụọ kwesịrị isi n'agbụrụ nna a mụrụ na Algeria ma bụrụ ndị Alakụba.[8] N'afọ 1965, ọ nwetara BA ya na French Literature wee ghọọ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Algiers . [2] Ọ kụziri na Lycée Abdelkader . [4] == Ọnwụ == Colette Grégoire nwụrụ na ụbọchị isi na ọnwa Jenụwarị 1966 mgbe ọ na-amụ nwa, mgbe ọ dị afọ 34.[2][3] == Ọrụ == Abụ Anna Gréki gosipụtara ịhụnanya o nwere n'ebe ala nna ya, Aurès, na nkwenkwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya.[3] O dere banyere obodo ya.   Edemede Anna Gréki so na ndị kacha mma e mepụtara n'oge agha nnwere onwe nke Algeria. [4] Ọ toro ụmụnwanyị ndị nwere obi ike isonye na mgba maka nnwere onwe, ma nwee nchekwube maka ọdịnihu.[3] Ọ naghị ekwusi ike na nsogbu ọ nwetara n'ụlọ mkpọrọ, kama ọ gbalịrị ịkwalite mmụọ nke ụmụnwanyị ndị ọzọ. O dere.    Anna Gréki bipụtara otu mpịakọta nke uri n'oge ndụ ya, Algérie capitale Alger, bipụtara na afọ 1963 na Tunisia. Ọ bụ Mostefa Lacheraf dere okwu mmalite nke ọrụ a.[12] Ọrụ ndị ọzọ, ndị e bipụtara mgbe ọ nwụsịrị, bụ: * Elements pour un art nouveau (na [[Mohammed Khadda]]) Galerie Pilote (Edmond Charlot), Algiers, 1966. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] == Ebensibịa == [[Otú:Articles with hCards]] 4v5rzxag6ctxj9u1yshfq59p6nsoyiw Agnès Jaoui 0 76472 654671 653975 2026-06-09T05:33:39Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654671 wikitext text/x-wiki {{Infobox person | name = Agnès Jaoui | image = Agnes Jaoui Cannes 2017.jpg | caption = Agnès Jaoui na [[2017 Cannes Film Festival]] | birth_date = {{Birth date and age|mf=yes|1964|10|19|df=y}} | birth_place = [[Antony, Hauts-de-Seine|Antony]], France | occupation = Onye ome ihe nkiri, onye na-ede ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri, onye ọbụ abụ | years_active = 1983–present | alma_mater = [[Théâtre Nanterre-Amandiers]] | partner = [[Jean-Pierre Bacri]] (1987{{nbnd}}2012) | children = 2 | mother = | awards = }} '''Agnès Jaoui''' (amụrụ na 19 Ọktoba 1964) bụ onye France bụ onye ome ihe nkiri, onye na-ede ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri na onye ọbụ abụ.<ref>{{Cite web |title=Agnès Jaoui |url=https://www.tvguide.com/celebrities/agnes-jaoui/credits/3000579626/ |access-date=2022-12-31 |website=TVGuide.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=AlloCine |title=Agnès Jaoui |url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=8400.html |access-date=2022-12-31 |website=AlloCiné |language=fr}}</ref> Jaoui enwetala ihe nrite [[César Awards]] isii,<ref name=":0">{{Cite web |title=Agnès Jaoui |url=https://www.academie-cinema.org/personnes/agnes-jaoui/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20221231120200/https://www.academie-cinema.org/personnes/agnes-jaoui/ |archive-date=Dec 31, 2022 |access-date=2022-12-31 |website=Cesar Awards |language=fr-FR |accessdate=2026-06-05 |archivedate=2022-12-31 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221231120200/https://www.academie-cinema.org/personnes/agnes-jaoui/ }}</ref> ihe nrite [[Lumière Awards]] atọ,<ref name=":1">{{Cite web |last=AlloCine |title=Awards And Nominations For Agnès Jaoui |url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-8400/palmares/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20221231121921/https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-8400/palmares/ |archive-date=Dec 31, 2022 |access-date=2022-12-31 |website=AlloCiné |language=fr}}</ref> yana ihe nrite [[Best Screenplay Award (Cannes Film Festival)|Best Screenplay Award]] na [[Cannes Film Festival]].<ref name=":2">{{Cite web |title=Agnès JAOUI - Festival de Cannes 2023 |url=https://www.festival-cannes.com/en/artist/agnes-jaoui |archive-url=https://web.archive.org/web/20221231122529/https://www.festival-cannes.com/en/artist/agnes-jaoui |archive-date=Dec 31, 2022 |access-date=2022-12-31 |website=www.festival-cannes.com |language=en}}</ref> O nwetakwara ọtụtụ ihe nrite ndị ọzọ na nhọpụta, gụnyere nhọpụta maka [[Academy Award for Best Foreign Language Film]].<ref name=":3">{{Cite web |title=Academy Awards Database Search {{!}} Academy of Motion Picture Arts & Sciences |url=https://awardsdatabase.oscars.org/search/getresults?query=%7B%22FilmTitle%22:%22The%20Taste%20of%20Others%22,%22Sort%22:%222-Film%20Title-Alpha%22,%22AwardShowNumberFrom%22:0,%22AwardShowNumberTo%22:0,%22Search%22:30%7D |archive-url=https://web.archive.org/web/20221231121345/https://awardsdatabase.oscars.org/search/getresults?query=%7B%22FilmTitle%22%3A%22The%20Taste%20of%20Others%22%2C%22Sort%22%3A%222-Film%20Title-Alpha%22%2C%22AwardShowNumberFrom%22%3A0%2C%22AwardShowNumberTo%22%3A0%2C%22Search%22%3A30%7D |archive-date=Dec 31, 2022 |access-date=2022-12-31 |website=awardsdatabase.oscars.org}}</ref> ==Ndụ na ọrụ== A mụrụ Jaoui na [[Antony, Hauts-de-Seine]], ma ọ bụ onye sitere na agbụrụ [[Tunisian Jew]]ish descent.<ref name=ThierryKlifa>{{cite journal|last=Klifa|first=Thierry|title=Agnès Jaoui: L'art de vivre|journal=[[Studio magazine]]|date=February 2000|issue=153|pages=124–129|issn=0982-8354}}</ref> Ọ bụ nwa Hubert Jaoui na Gyza Jaoui, ndị abụọ bụ ndị ode akwụkwọ.<ref name="ThierryKlifa"/> Ha kwagara [[Paris]] mgbe ọ dị afọ 8. Ọ malitere ihe nkiri (theatre) mgbe ọ nọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na [[Lycée Henri-IV]] na Paris.<ref name="ThierryKlifa"/> Ọ banyere na [[Cours Florent]] mgbe ọ dị afọ 15.<ref name="ThierryKlifa"/> [[Patrice Chéreau]], onye nduzi nke [[Théâtre des Amandiers]] na [[Nanterre]] ebe ọ malitere ịga klas ihe nkiri na 1984, nyere ya ọrụ na fim ''[[Hôtel de France]]'' na 1987. N'otu afọ ahụ, ọ pụtara na egwuregwu Harold Pinter ''[[The Birthday Party (play)|L'anniversaire]]'' na [[Jean-Pierre Bacri]], onye mechara bụrụ onye ọrụ ibe na onye mmekọ ya mgbe e mesịrị.<ref name=lepoint.fr>{{cite news|last=Lorrain|first=François-Guillaume|title=Jaoui ne se laisse pas faire|url=http://www.lepoint.fr/actualites-cinema/2008-09-11/jaoui-ne-se-laisse-pas-faire/903/0/273209|access-date=31 March 2014|newspaper=[[Le Point]]|date=11 September 2008|archive-url=https://web.archive.org/web/20140317182201/http://www.lepoint.fr/actualites-cinema/2008-09-11/jaoui-ne-se-laisse-pas-faire/903/0/273209|archive-date=17 March 2014|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref> Jaoui na Bacri dere egwuregwu ''Cuisine et dépendances'', nke Philippe Muyl gbanwere ka ọ bụrụ fim na 1992. Na 1993, onye nduzi [[Alain Resnais]] jụrụ ha ka ha mee ntụgharị (adaptation) nke egwuregwu akụkụ asatọ nke [[Alan Ayckbourn]] ''[[Intimate Exchanges]]'', nke ghọrọ fim nwere akụkụ abụọ ''[[Smoking/No Smoking]]''. Fim a nke na-egosi echiche banyere [[free will]] na [[destiny]] meriri [[César Award for Best Original Screenplay or Adaptation]] na 1994. Na 1996, ha nwetara ihe ịga nke ọma ka ukwuu na mmegharị nke [[Cédric Klapisch]] nke egwuregwu ha ''[[Family Resemblances]]'' (''Un air de famille''), nke gosiri ikike ha ileba anya ma kọwaa ndụ kwa ụbọchị, yana ịkatọ ụkpụrụ ọha site na ọchị na okwu dị ilu. Ha meriri ọzọ César Award for Best Original Screenplay or Adaptation na 1997, n'otu afọ ahụ ha soro Resnais rụọ ọrụ ọzọ na ''[[On connaît la chanson|Same Old Song]]'' (''On connaît la chanson''), nke ha dere ma mee. Ha meriri César nke atọ maka Best Original Screenplay or Adaptation, ma Jaoui meriri César mbụ ya maka Best Supporting Actress. Jaoui duziri fim mbụ ya, ''[[The Taste of Others]]'' (''Le Goût des autres'', 2000, nke ya na Bacri dere), nke na-ajụ ajụjụ gbasara njirimara mmekọrịta na omenala. Fim ahụ ghọrọ nnukwu ihe ịga nke ọma na France ma dọta nde mmadụ 4 ndị na-ekiri ya. Ọ merikwara César Awards 4 na 2001 gụnyere Best Film na César Award for Best Original Screenplay or Adaptation, ma bụrụkwa onye a họpụtara maka [[Academy Award for Best Foreign Language Film]]. Na 2004, fim nke abụọ Jaoui dịka onye nduzi, ''[[Look at Me (2004 film)|Look at Me]]'' (''Comme une image''), nke ya na Bacri dere, a họpụtara ya maka [[Cannes Festival]] ma merie ihe nrite maka Best Screenplay Award (Cannes Film Festival). Ọ pụtara na fim ikpeazụ nke [[Richard Dembo]], ''[[La maison de Nina]]'' (2005) wee tụgharịa uche ya na egwu, wepụta album Latin ya ''[[Canta (album)|Canta]]'' (2006). Ọ laghachiri na sinima na 2008 na ''[[Let's Talk About the Rain]]'' (''Parlez-moi de la pluie''), ya na onye na-eme ọchị French [[Jamel Debbouze]] na ọrụ dị iche na nke ọ na-emekarị. Na 2012, Jaoui duziri ''[[Under the Rainbow (2013 film)|Under the Rainbow]]'' (''Au bout du conte''), nke ya na Bacri dere. Ọ na-enyocha ọtụtụ akụkọ ifo dịka [[Cinderella]], [[Snow White]], na [[Little Red Riding Hood]]. Ọ natara otuto site n'aka ndị nkatọ na ndị na-ekiri maka mmalite na ọchị dị na ederede na mkparịta ụka.<ref name="Télérama.fr">{{cite news|title="Au bout du conte", d'Agnès Jaoui, une comédie piquante très Jaoui-Bacri|url=http://www.telerama.fr/cinema/au-bout-du-conte-d-agnes-jaoui-et-les-autres-films-de-la-semaine,94444.php|access-date=31 March 2014|newspaper=[[Télérama.fr]]|date=3 June 2013}}</ref> ===Egwu=== Jaoui mụrụ egwu na [[conservatoire]] mgbe ọ dị afọ 17, mana ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-abụ abụ naanị na 2006 mgbe e wepụtara album mbụ ya ''Canta''. Ọ jikọtara ụdị egwu Latin dị iche iche ([[Latin music (genre)|Latin music]]), dịka [[flamenco]], [[bolero]], na [[bossa]], ma na-abụ naanị n'asụsụ [[Spanish language|Spanish]] na [[Portuguese language|Portuguese]].<ref name=Linternaute.com>{{cite news|title="Canta" ou la délicatesse d'Agnès Jaoui|url=http://www.linternaute.com/musique/disques/06/agnes-jaoui/canta.shtml|access-date=31 March 2014|newspaper=[[Linternaute.com]]|date=February 2006}}</ref> Na 2007, o meriri onyinye [[Victoire de la Musique]] maka "best traditional music album". Album nke abụọ Jaoui, ''Dans Mon Pays'', wepụtara na 2009. Ọ gụnyekwara ụda Latin na egwu e dere n’asụsụ Spanish na Portuguese, ewezuga egwu abụọ n’asụsụ French.<ref name=Cosmopolitan>{{cite news|title="Dans mon pays", Agnès Jaoui y El Quintet Oficial|url=http://www.cosmopolitan.fr/,el-quintet-oficial-album-de-agnes-jaoui,2151,1067054.asp|access-date=31 March 2014|newspaper=[[Cosmopolitan (magazine)|Cosmopolitan]]}}</ref> Na November 2024, Jaoui duziri mmalite dị ụkọ nke opera Baldassare Galuppi nke 1762 ''L'uomo femina'' na [[Opéra de Dijon]], nke mesịrị kwaga na [[Opéra Royal de Versailles|Opéra Royal du Château de Versailles]].<ref>Blanmont, Nicolas. Report from Dijon. ''[[Opera (British magazine)|Opera]]'', March 2025, Vol.76 No.3 p.370-371.</ref> ==Ndụ onwe== [[File:Bacri Jaoui avp 2013.jpg|thumb|Jaoui na [[Jean-Pierre Bacri]] na 2013 na mmalite nke ''[[Au bout du conte]]''.]] Jaoui bụ nwa nwanyị Gyza Jaoui; onye bụ onye ọsụ ụzọ n’ihe a na-akpọ [[transactional analysis]], ụdị [[psychotherapy]] nke [[Eric Berne]] malitere. Jaoui nwere nwanne nwoke, {{Interlanguage link|Laurent Jaoui|fr}}, onye bụkwa onye na-ede ihe nkiri na onye nduzi. Jaoui nọ na mmekọrịta ịhụnanya na [[Jean-Pierre Bacri]] site na 1987 ruo 2012.<ref name="lepoint.fr"/> Mgbe ha kewasịrị, ha abụọ gara n’ihu ịnọ n’udo ma nọgidekwa na-arụkọ ọrụ ọnụ.<ref name=Nice-Matin>{{cite news|last=Amalric|first=Laurent|title=Le conte est bon à Six-Fours pour le duo Bacri-Jaoui|url=http://www.nicematin.com/people/le-conte-est-bon-a-six-fours-pour-le-duo-bacri-jaoui.1129783.html|access-date=31 March 2014|newspaper=[[Nice-Matin]]|date=31 January 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20140326220502/http://www.nicematin.com/people/le-conte-est-bon-a-six-fours-pour-le-duo-bacri-jaoui.1129783.html|archive-date=2014-03-26|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web |last=Williams |first=Michael |date=1998-08-31 |title=Agnes Jaoui & Jean-Pierre Bacri |url=https://variety.com/1998/film/news/agnes-jaoui-jean-pierre-bacri-1117792817/ |access-date=2022-12-31 |website=Variety |language=en-US}}</ref> Jaoui kuchiri ụmụ abụọ si [[Brazil]] nakweere (adopt) na 2012.<ref name=ParisMatch>{{cite news|last=Karelle|first=Fitoussi|title=Agnès Jaoui, la douceur de vivre|url=http://www.parismatch.com/People/Cinema/Agnes-Jaoui-la-douceur-de-vivre-158807|access-date=31 March 2014|newspaper=[[Paris Match]]|date=26 August 2012}}</ref> Jaoui bụ onye otu 50/50 collective, nke na-achọ ịkwalite nha anya nwoke na nwanyị na ịdị iche iche n’ụlọ ọrụ ihe nkiri.<ref>{{Cite web |title="Mains baladeuses", sexisme et âgisme : Agnès Jaoui tacle le monde du cinéma |url=https://www.terrafemina.com/article/sexisme-au-cinema-agnes-jaoui-tacle-les-discriminations_a352840/1 |access-date=2023-06-12 |website=www.terrafemina.com |language=fr}}</ref> Ụfọdụ ndị ezinụlọ Jaoui, n’akụkụ nna ya,bụ ndị atoro ma gbụo n’oge [[Hamas]] [[October 7 attacks]].<ref>{{Cite web|title=Guerre Israël-Hamas : le bouleversant témoignage d’Agnès Jaoui, frappée par les attaques du 7 octobre |url=https://www.lepoint.fr/monde/guerre-israel-hamas-le-bouleversant-temoignage-d-agnes-jaoui-frappee-par-les-attaques-du-7-octobre-19-11-2023-2543707_24.php |website=Le Point |date=2023-11-19}}</ref> ==Ihe nkiri== ===Dịka onye na-eme fim=== {| class="wikitable" ! align="center" |Year ! align="left" |English Title !Original Title !Notes |- ! align="center" | 2000 | align="left" | ''[[The Taste of Others]]'' |''Le goût des autres'' | rowspan="4" |Ya na [[Jean-Pierre Bacri]] sọrọ were dee ya |- ! align="center" | 2004 | align="left" | ''[[Look at Me (2004 film)|Look at Me]]'' |''Comme une image'' |- ! align="center" | 2008 | align="left" | ''[[Let It Rain (2008 film)|Let It Rain]]'' / ''Let's Talk About the Rain'' |''Parlez-moi de la pluie'' |- ! align="center" | 2013 | align="left" | ''[[Under the Rainbow (2013 film)|Under the Rainbow]]'' |''Au bout du conte'' |- ! align="center" | 2018 | colspan="2" align="left" | ''Place publique'' |<ref name=":4">{{Cite web |last=Keslassy |first=Elsa |date=2017-05-19 |title=Director Agnes Jaoui and SBS Films Team With Le Pacte for 'Place Publique' (EXCLUSIVE) |url=https://variety.com/2017/film/global/director-agnes-jaoui-and-sbs-films-team-with-le-pacte-for-place-publique-exclusive-1202433648/ |access-date=2022-12-31 |website=Variety |language=en-US}}</ref><ref name=":5">{{Cite web |last=Hoeij |first=Boyd van |date=2018-04-23 |title='Place Publique': Film Review |url=https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-reviews/place-publique-1104046/ |access-date=2022-12-31 |website=The Hollywood Reporter |language=en-US}}</ref> |- !2026 |''[[Crescendo (2026 film)|Crescendo]]'' |''L'Objet du Délit'' | |} ==== Naanị onye edemede ==== {| class="wikitable" ! align="center" |Year ! align="left" |English Title !Original Title !Notes |- ! rowspan="2" align="center" | 1993 | colspan="2" align="left" | ''Cuisine et Dépendances'' | |- | colspan="2" align="left" |''[[Smoking/No Smoking]]'' |Ya na [[Jean-Pierre Bacri]] sọrọ were dee ya |- ! align="center" |1996 | align="left" |''[[Family Resemblances]]'' |''Un air de famille'' |Ya na [[Cédric Klapisch]] na [[Jean-Pierre Bacri]] sọrọ were dee ya |- ! align="center" |1997 | align="left" |''[[Same Old Song]]'' |''On connaît la chanson'' |Ya na [[Jean-Pierre Bacri]] sọrọ were dee ya |- ! align="center" |2014 | align="left" |''[[The Easy Way Out]]'' |''L'Art de la fugue'' |Ya na Brice Cauvin na Raphaëlle Desplechin sọrọ were dee ya |} ===Dịka onye ome ihe nkiri=== {| class="wikitable" |- ! Year !! English title !! Original title !! Role !! class="unsortable" |Notes |- ! 1983 | colspan="2" |''[[Le Faucon (film)|Le Faucon]]'' || Sandra || |- ! rowspan="2" | 1987 | colspan="2" |''[[Hôtel de France]]'' || Madame Bouguereau || |- | colspan="2" |''L'Amoureuse'' || Agathe || |- ! 1990 | colspan="2" |''Ivanov'' || Babakina || |- ! 1991 | colspan="2" |''Canti'' || || |- ! 1993 | colspan="2" |''Cuisine et Dépendances''|| Charlotte || |- ! 1996 | ''[[Family Resemblances]]'' || ''Un air de famille'' || Betty Ménard || |- ! rowspan="2" | 1997 | colspan="2" |''Le Déménagement'' || Claire || |- | ''[[Same Old Song]]'' || ''On connaît la chanson''|| Camille || |- ! 1998 | colspan="2" |''[[Le Cousin]]'' || Claudine Delvaux || |- ! 1999 | colspan="2" |''On The Run'' || Kristin || |- ! rowspan="2" | 2000 | colspan="2" |''Une femme d'extérieur'' || Françoise || |- | ''[[The Taste of Others]]'' || ''Le Goût des autres''|| Mani || |- ! 2003 | ''[[24 Hours in the Life of a Woman (2002 film)|24 Hours in the Life of a Woman]]'' || ''24 heures dans la vie d'une femme'' || Marie Collins Brown || |- ! rowspan="3" | 2004 | ''[[The Role of Her Life]]'' || ''Le Rôle de sa vie'' || Elisabeth Baker || |- | ''[[Nina's House]]'' || ''La Maison de Nina'' || Nina || |- | ''[[Look at Me (2004 film)|Look at Me]]'' || ''Comme une image''|| Sylvia Millet || |- ! 2008 | ''[[Let It Rain (2008 film)|Let It Rain]]'' || ''Parlez-moi de la pluie'' || Agathe Villanova ||<ref>{{Cite news |last=Holden |first=Stephen |date=2010-06-17 |title=You Have Issues? So Does Everybody |language=en-US |work=The New York Times |url=https://www.nytimes.com/2010/06/18/movies/18let.html |access-date=2022-12-31 |issn=0362-4331}}</ref><ref>{{Cite news |last=Dupont |first=Joan |date=2008-10-10 |title=Modern French society, through Agnès Jaoui's lens |language=en-US |work=The New York Times |url=https://www.nytimes.com/2008/10/10/arts/10iht-dupont.4.16826004.html |access-date=2022-12-31 |issn=0362-4331}}</ref> |- ! 2012 |''The Dandelions'' || ''Du vent dans mes mollets'' || Colette Gladstein || |- ! 2013 | ''[[Under the Rainbow (2013 film)|Under the Rainbow]]'' || ''Au bout du conte'' || Marianne || |- ! 2014 |''[[The Easy Way Out (film)|The Easy Way Out]]'' || ''L'Art de la fugue'' || Ariel || |- ! rowspan="2" | 2015 | ''[[The Sweet Escape (film)|The Sweet Escape]]'' || ''Comme un avion'' || Laëtitia || |- | ''[[I'm All Yours (film)|I'm All Yours]]'' || ''Je suis à vous tout de suite'' || Simone Belkacem || |- ! 2017 | colspan="2" | ''[[Aurore (2017 film)|Aurore]]'' || Aurore ||<ref>{{Cite web |last=Byrnes |first=Paul |date=2018-05-18 |title=Aurore review: Agnes Jaoui in role of her life in achingly real film |url=https://www.smh.com.au/entertainment/movies/aurore-review-agnes-jaoui-in-role-of-her-life-in-achingly-real-film-20180514-h100zz.html |access-date=2022-12-31 |website=The Sydney Morning Herald |language=en}}</ref> |- !2018 | colspan="2" align="left" |''Place publique'' |Helene |<ref name=":4" /><ref name=":5" /> |- ! 2018 | ''Best Intentions'' || Les Bonnes Intentions || Isabelle || |- ! rowspan="2" | 2021 | colspan="2" |''À l'ombre des filles'' |Catherine | |- | colspan="2" |''Compagnons'' | Hélène | |- ! 2024 | colspan="2" | ''Kaiser Karl'' |[[Gaby Aghion]] |} ==Ihe nkiri egwu== {| class="wikitable" |- ! Year !! Title |- ! 2006 | ''Canta'' |- ! 2009 | ''Dans Mon Pays'' |- ! 2015 | ''Nostalgias'' |} ==Ihe nrite na nhọpụta== {| class="wikitable" |- ! Year !! Award !! Nominated work !! Original title !! Result !Notes |- | 1994 || [[César Award for Best Original Screenplay or Adaptation]] || colspan="2"| ''[[Smoking/No Smoking]]'' || {{won}} |<ref name=":0" /> |- | 1997 || [[César Award for Best Original Screenplay or Adaptation]] || rowspan="3"| ''[[Family Resemblances]]'' || rowspan="3"| ''Un air de famille'' || {{won}} |<ref name=":0" /> |- | 1997 || [[César Award for Best Supporting Actress]] ||{{nom}} |<ref name=":0" /> |- | 1997 || [[Lumière Award for Best Screenplay]] ||{{won}} |<ref name=":1" /> |- | 1997 || [[César Award for Best Original Screenplay or Adaptation]] || rowspan="2"|''[[Same Old Song]]'' || rowspan="2"|''On connaît la chanson'' ||{{won}} |<ref name=":0" /> |- | 1998 || [[César Award for Best Supporting Actress]] ||{{won}} |<ref name=":0" /> |- | 2000 || [[Lumière Award for Best Film]] || rowspan="13"|''[[The Taste of Others]]'' || rowspan="13"|''Le Goût des autres'' || {{won}} |<ref name=":1" /> |- | 2000 || [[Lumière Award for Best Director]] || {{won}} |<ref>{{Cite web |last=AlloCine |title=Meilleur mise en scène - Lumières de la presse étrangère |url=https://www.allocine.fr/festivals/festival-132/palmares/prix-18350690/ |access-date=2022-12-31 |website=AlloCiné |language=fr}}</ref> |- | 2000 || [[Lumière Award for Best Screenplay]] || {{won}} |<ref name=":1" /> |- | 2000 || [[European Film Award for Best Film]] || {{nom}} | |- | 2000 || [[European Film Award for Best Screenwriter]] || {{won}} | |- | 2000 || [[Montreal World Film Festival|Montreal World Film Festival - Grand Prix des Amériques]] || {{won}} | |- | 2001 || [[César Award for Best Film]] ||{{won}} |<ref name=":0" /> |- | 2001 || [[César Award for Best Original Screenplay or Adaptation]] || {{won}} |<ref name=":0" /> |- | 2001 || [[César Award for Best Supporting Actress]] || {{nom}} |<ref name=":0" /> |- | 2001 || [[César Award for Best Director]]|| {{nom}} |<ref name=":0" /> |- | 2001 || [[Academy Award for Best Foreign Language Film]] || {{nom}} |<ref name=":3" /> |- | 2001 || [[British Independent Film Award for Best International Independent Film|BIFA for Best Foreign Independent Film]]|| {{nom}} | |- | 2001 || [[Guldbagge Award for Best Foreign Film]] || {{nom}} | |- | 2001 || [[René Clair Award]] || colspan="2"|with Bacri || {{won}} | |- | [[2004 Cannes Film Festival|2004]] || [[Cannes Film Festival]] - [[Best Screenplay Award (Cannes Film Festival)|Best Screenplay]] || rowspan="6"|''[[Look at Me (2004 film)|Look at Me]]'' || rowspan="6"|''Comme une image'' || {{won}}<ref name="festival-cannes.com">{{cite web|url=http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/4201580/year/2004.html |title=Festival de Cannes: Look at Me |access-date=31 March 2014 |work=festival-cannes.com |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20131221012057/http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/4201580/year/2004.html |archive-date=21 December 2013 }}</ref> |<ref name=":2" /> |- |2004 || [[European Film Award for Best Screenwriter]]|| {{won}} | |- |2004 || [[European Film Award for Best Director]] || {{nom}} | |- |2004 || [[London Film Critics' Circle Award for Screenwriter of the Year]]|| {{nom}} | |- |2005|| [[César Award for Best Original Screenplay or Adaptation]] || {{nom}} |<ref name=":0" /> |- |2005|| [[Bodil Award for Best Non-American Film]]|| {{won}} | |- | 2007 || [[Victoires de la Musique#World Music Album of the Year|Victoires de la Musique — World music album of the year]] || colspan="2"| ''Canta'' ||{{won}} | |- |2016|| [[César Award for Best Supporting Actress]] || ''[[The Sweet Escape (film)|The Sweet Escape]]'' || ''Comme un avion'' || {{nom}} |<ref name=":0" /> |- |2024 |Honorary César |Herself | |{{Honored}} |[https://www.academie-cinema.org/personnes/agnes-jaoui-175693/] |} ==Edensibia== {{Reflist|2}} ==Njikọ mpụga== {{Commons category}} *{{IMDb name|id=0418450|name=Agnès Jaoui}} *{{in lang|fr}} [https://web.archive.org/web/20061028055557/http://www.oositoo.com/blog/index.php/2006/03/10/229-agnes-jaoui-sa-biographie-ses-films Agnès Jaoui Biography] *[http://filmlinc.wordpress.com/2008/10/12/film-comment-presents-a-podcast-interview-with-agnes-jaoui.html Film Comment interviews Agnes Jaoui] (Podcast) {{Authority control}} {{DEFAULTSORT:Jaoui, Agnes}} [[Category: Ụmụ nwanyị]] [[Category:Living people]] sn0q033bvsgiesvrregguvztdyaydqj Alcopop 0 76479 654685 653987 2026-06-09T09:34:42Z InternetArchiveBot 11600 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 654685 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Bacardibreezer.jpg|thumb|Lime na Grapefruit Bacardi Breezers, nke e ji rum Bacardi mee]] '''Alcop''' (ma ọ bụ cooler) bụ ụdị Ihe ọṅụṅụ na-aba n'anya nke nwere obere mmanya (dịka, 3-7% mmanya na-aba na-abaghị n'anya).<ref>{{Cite web|url=http://www.marininstitute.org/alcopops/resources/Alcopop_QA.pdf|title=Archived copy|access-date=2008-09-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20080511223144/http://www.marininstitute.org/alcopops/resources/Alcopop_QA.pdf|archive-date=2008-05-11|url-status=dead|accessdate=2026-06-05|archivedate=2008-05-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080511223144/http://www.marininstitute.org/alcopops/resources/Alcopop_QA.pdf}}</ref> o616lullwz2nyaw4czzxdm7wg2oy6oo Stefan Bringezu 0 76555 654505 2026-06-08T12:01:43Z NiferO 20385 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1306745351|Stefan Bringezu]]" 654505 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>  '''Stefan Bringezu''' bụ ọkà mmụta sayensị gburugburu ebe obibi nke Germany. O meela nnyocha mbụ n'ihe gbasara nyocha usoro mmiri ihe onwunwe.<ref>{{Cite journal|author=Fischer-Kowalski|first=M.|date=2011-08-31|title=Methodology and Indicators of Economy-wide Material Flow Accounting|journal=Journal of Industrial Ecology|volume=15|issue=6|pages=855–876|doi=10.1111/j.1530-9290.2011.00366.x|issn=1088-1980}}</ref> na ihe ngosi ndị metụtara iwu nke ojiji nke ihe onyonyo, <ref>{{Cite book|author=Bringezu|first=Stefan|title=Ressourcennutzung in Wirtschaftsräumen: Stoffstromanalysen für eine nachhaltige Raumentwicklung ; mit 11 Tabellen|date=2000|publisher=Springer|isbn=978-3-540-66886-2|location=Berlin Heidelberg}}</ref> nke nyere aka na ụkpụrụ ọnụ ọgụgụ na EU, <ref>{{Cite journal|author=Aoki-Suzuki|first=Chika|date=2012-06-07|title=International Comparison and Suggestions for Capacity Development in Industrializing Countries|url=http://dx.doi.org/10.1111/j.1530-9290.2012.00480.x|journal=Journal of Industrial Ecology|volume=16|issue=4|pages=467–480|doi=10.1111/j.1530-9290.2012.00480.x|issn=1088-1980}}</ref> OECD, <ref>{{Cite web|author=OECD|title=Environmental indicators, modelling and outlooks|url=https://www.oecd.org/environment/indicators-modelling-outlooks/|accessdate=2023-10-01|work=OECD}}</ref> na [[Ihe Omume Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi nke Mba Ndị Dị n'Otu|UNEP]] <ref>{{Cite web|title=Economy-wide material flow accounts and derived indicators - A methodological guide (PDF)|url=https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-manuals-and-guidelines/-/ks-34-00-536|accessdate=2023-10-01|work=ec.europa.eu|language=en-GB}}</ref> na akara gburugburu ebe obibi gafee ihe. [4]<ref>{{Cite journal|date=2021-06-25|title=A Global Manual on Economy Wide Material Flow Accounting|url=https://www.resourcepanel.org/reports/global-manual-economy-wide-material-flow-accounting|journal=[[UNEP]]. International Resource Panel|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Egenolf|first=Vincent|date=2022-07-29|title=The timber footprint of German bioeconomy scenarios compared to the planetary boundaries for sustainable roundwood supply|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2352550922002044|journal=Sustainable Production and Consumption|language=en|volume=33|pages=686–699|doi=10.1016/j.spc.2022.07.029}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Bringezu|first=Stefan|date=2021-05-31|title=Environmental and socioeconomic footprints of the German bioeconomy|journal=Nature Sustainability|language=en|volume=4|issue=9|pages=775–783|doi=10.1038/s41893-021-00725-3|issn=2398-9629}}</ref> A họpụtara ya dị ka onye otu mbụ nke International Panel for Sustainable Resource Management (ugbu a: International Resource Panel ) ma duzie ya na atọ n'ime akụkọ ha.<ref>{{Cite journal|author=|date=2017-02-14|title=Stefan Bringezu|url=https://www.resourcepanel.org/the-panel/stefan-bringezu|journal=[[UNEP]]. International Resource Panel|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Bringezu|first=S.|date=2017|title=Assessing Global Resource Use. A systems approach to resource efficiency and pollution reduction|url=https://resourcepanel.org/reports/assessing-global-resource-use|journal=A Report of the International Resource Panel|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Bringezu|first=S.|title=Assessing Global Land Use: Balancing Consumption with Sustainable Supply|journal=A Report of the Working Group on Land and Soils of the International Resource Panel.}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Bringezu|first=S.|title=Assessing biofuels: towards sustainable production and use of resources|url=http://www.unep.fr/scp/rpanel/pdf/Assessing_Biofuels_Full_Report.pdf|journal=Report of the International Panel for Sustainable Resource Management}}</ref> Ọ bụ onye nduzi sayensị nke Center for Environmental Systems Research na Mahadum Kassel , Germany.<ref>{{Cite web|title=Stefan Bringezu (Prof. Dr.) (Sprecher des CESR im Kassel Institute for Sustainability)|url=https://www.uni-kassel.de/forschung/cesr/personen/bringezu|accessdate=2023-10-01|work=www.uni-kassel.de|language=de-DE}}</ref> == Edensibia == <references /> [[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]] rtge7l0wke98sops4znk6491dpj4drh Egypt 0 76556 654519 2026-06-08T13:26:50Z Wikipedian12512(alt) 61413 Wikipedian12512(alt) moved page [[Egypt]] to [[Ịjịpt]]: Misspelled title 654519 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Ịjịpt]] gnigpeff6tv72il1sxzj8s16t72jtth James Conway Farley 0 76557 654566 2026-06-08T16:21:49Z Wikipedian12512(alt) 61413 Redirect 654566 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[James C. Farley]] Filler qpo0yfmm9b4loq933yv41s6x0dh0s6z Blessed Body 0 76558 654567 2026-06-08T17:48:42Z SafariScribe 18560 ntụgharị 654567 wikitext text/x-wiki '''''Sacrament of Bodies''''' bụ nchịkọta abụ uri nke afọ 2020 nke onye ode uri na onye edemede Naịjirịa bụ [[Romeo Oriogun]] dere. E bipụtara ya site na {{ill|University of Nebraska Press|en}} dịka akụkụ nke ''African Poetry Book Series''. Akwụkwọ a na-atụle isiokwu dịka ịdị adị ndị {{ill|LGBTQ|en}} na ọgụ maka ịdị ndụ na Nigeria.<ref name="Open Country Mag">{{cite web | last=Esomnofu | first=Emmanuel | title=Sacrament of Bodies by Romeo Oriogun Review—An Originative Work by an Epochal Poet | website=[[Open Country Mag]] | date=15 April 2021 | url=https://opencountrymag.com/sacrament-of-bodies-by-romeo-oriogun-review-an-originative-work-by-an-epochal-poet/ | access-date=7 June 2026}}</ref> ==Ihe ndị ozi kwuru== Emmanuel Esomnofu, onye na-edere ''{{ill|Open Country Mag|en}}'', kọwara akwụkwọ a dịka "ọrụ pụrụ iche e kere eke" ma too usoro Oriogun si gosipụta ahụmahụ ndị otu LGBTQ. O kwuru na akwụkwọ ahụ nyere aka n'ịgbasa mkparịta ụka gbasara ndị queer n'ime akwụkwọ ọgụgụ Afrịka.<ref name="Open Country Mag" /> ''Africa in Words'' toro akwụkwọ a maka aka ọ na-enye n'ichepụ mmadụ n'akụkụ ọha mmadụ, site n'igosi ndị LGBTQ dịka ndị kwesiri nsọpụrụ na ịdị ùgwù na Obodo.<ref>{{cite web | title=Here's My Body, Take it! A Review of Romeo Oriogun's 'A Sacrament of Bodies' | website=africainwords.com | date=9 November 2020 | url=https://africainwords.com/2020/11/09/heres-my-body-take-it-a-review-of-romeo-orioguns-a-sacrament-of-bodies/ | access-date=7 June 2026}}</ref> Naza Amaeze Okoli nke ''AfricanWriter.com'' kọwara akwụkwọ a dịka "ọrụ mgbake na mmekọrịta mmadụ na ibe ya". Ọ toro ụzọ akwụkwọ a siri nyochaa njirimara ndị otu LGBTQ, ma gbakwunye na "abụ uri ndị a na-agba akaebe ma banyere ahụhụ ma banyere ọṅụ, ebe ha na-emepụta ndekọ jikọrọ ọnụ nke ahụmahụ ndị a na-etinye n'akụkụ".<ref>{{cite web | last=Okoli | first=Naza Amaeze | title=Reclamation, Communion: On Romeo Oriogun's Sacrament of Bodies | website=African Writer| date=31 March 2020 | url=https://www.africanwriter.com/reclamation-communion-on-romeo-orioguns-sacrament-of-bodies/ | access-date=7 June 2026}}</ref> ''Sacrament of Bodies'' bụ otu n'ime akwụkwọ ahọpụtara maka {{ill|Lambda Literary Award|en}} nke afọ 2021.<ref>{{cite web | last=Saka | first=Rasheeda | title=Here are the finalists for the 2021 Lambda Literary Award | website=Literary Hub | date=15 March 2021 | url=https://lithub.com/here-are-the-finalists-for-the-2021-lambda-literary-award/ | access-date=7 June 2026}}</ref><ref>{{cite web | title=Romeo Oriogun & Sulaiman Addonia Shortlisted for 2021 Lambda Awards | website=Open Country Mag | date=15 March 2021 | url=https://opencountrymag.com/romeo-oriogun-sulaiman-addonai-shortlisted-for-the-2021-lambda-awards/ | access-date=7 June 2026}}</ref> ==Ntụaka== {{Reflist}} {{authority control}} [[Category:Nchịkọta abụ uri nke 2020]] [[Category:Nchịkọta abụ uri ndị Naịjirịa]] [[Category:Abụ uri LGBTQ]] [[Category:Abụ uri Afrịka]] [[Category:Akwụkwọ Bekee]] [[Category:Ọrụ edemede LGBTQ nke 2020]] [[Category:Akwụkwọ University of Nebraska Press]] hjp5uobwd2z4mi3kr287a7klmdskwk1 Greenland 0 76559 654614 2026-06-08T19:35:38Z Wikipedian12512 61424 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1355317570|Greenland]]" 654614 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Flag of Greenland.svg|thumb|Greenland]] '''Greenland''' bụ ókèala nwere ọchịchị nke ya n’ime Alaeze [[Denmark]]<ref>{{cite news|url=https://denmark.dk/people-and-culture/greenland|title=Greenland: The world's largest island|publisher=Ministry of Foreign Affairs of Denmark|access-date=14 January 2024|archive-date=20 December 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231220232126/https://denmark.dk/people-and-culture/greenland|url-status=live}}</ref><ref>Multiple sources:</ref> ma bụrụ nke kachasị ukwuu n’ime akụkụ atọ mejupụtara alaeze ahụ n’ihe gbasara ịdị ukwuu ala, ebe ndị ọzọ bụ Denmark n’onwe ya na Agwaetiti Faroe. Ndị bi na Greenland bụ ụmụ amaala Denmark. Ya mere, ha bụ ụmụ amaala nke European Union (EU), n’agbanyeghị na Greenland abụghị akụkụ nke EU. Ọ bụ agwaetiti kachasị ukwuu n’ụwa ma dị n’etiti Oké Osimiri Arctic na Oké Osimiri Atlantic, n’akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Agbakọta Agwaetiti Arctic nke [[Kánada|Canada]]. Ọ na-ekerịta obere ókèala dị kilomita 1.2 (0.75 mi) na Canada n’Agwaetiti Hans. Isi obodo na obodo kachasị ukwuu bụ Nuuk.<ref name="worldfactbook">{{cite web|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/greenland/|title=Greenland|work=The World Factbook|publisher=CIA|access-date=13 January 2021|archive-date=9 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210109162939/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/greenland/}}</ref> Agwaetiti Kaffeklubben, nke dị n’akụkụ ụsọ oké osimiri ugwu, bụ ebe ala kachasị nso n’Ugwu Ugwu n’ụwa nke a na-enweghị esemokwu banyere ya – a na-eche na Cape Morris Jesup, nke dị n’agwaetiti bụ isi, bụ ya ruo n’afọ ndị 1960. N’ihe gbasara akụ na ụba, Greenland na-adabere nke ukwuu na enyemaka sitere na Denmark, nke ruru nkezi ijeri kr. 5.4 (€724 nde) kwa afọ n’etiti afọ 2019 na 2023, nke karịrị pasent 20 nke mkpokọta ngwaahịa ime obodo nke ókèala ahụ.<ref>{{Cite news|date=20 January 2025|title=Pressure on Greenland for more Danish aid, U.S. presence|url=https://www.financialmirror.com/2025/01/20/pressure-on-greenland-for-more-danish-aid-u-s-presence/|access-date=13 January 2026|website=Financial Mirror|language=en-GB}}</ref> [[Otú:Short description is different from Wikidata]] [[Otú:Articles with short description]] gsy2fx0710849z1qx793dxzoq05kjvi Òtù Biomass nke Czech 0 76560 654618 2026-06-08T21:54:46Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1325370833|Czech Biomass Association]]" 654618 wikitext text/x-wiki The '''Czech Biomass Association''' (CZ Biom - Czech: České sdružení pro biomasu) bụ otu NGO, nke na-akwado mmepe nke phytoenergetics (ike sitere na ihe osisi) na Czech Republic. Ndị otu CZ BIOM bụ ndị ọkà mmụta sayensị, ndị ọkachamara, ndị ọchụnta ego, na ndị na-akwado ọrụ nwere mmasị iji biomass dị ka ihe onwunwe ike. CZ BIOM bụ onye otu European Biomass Association. <ref>{{Cite web|title=Mezinárodní týden kompostování otevře veřejnosti provoz kompostáren. Nakopat si mohou i pytel kompostu|url=https://ekolist.cz/cz/zelena-domacnost/rady-a-navody/mezinarodni-tyden-kompostovani-otevre-verejnosti-provoz-kompostaren.nakopat-si-mohou-i-pytel-kompostu|accessdate=2021-10-08|work=Ekolist.cz|language=cs}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Hosnedlová|first=Pavla|date=2021-02-26|title=Unie se chystá na další zdanění uhlíku. Ve Švédsku už uhlíková daň funguje 30 let|url=https://euractiv.cz/section/energetika/news/unie-se-chysta-na-dalsi-zdaneni-uhliku-ve-svedsku-uz-uhlikova-dan-funguje-30-let/|accessdate=2021-10-08|work=euractiv.cz|language=cs}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Slavit může i Kateřina Jacques: Na spotřebu Česku by do konce roku stačila jen biomasa|url=https://www.blesk.cz/clanek/zpravy-udalosti/659571/slavit-muze-i-katerina-jacques-na-spotrebu-cesku-by-do-konce-roku-stacila-jen-biomasa.html|accessdate=2021-10-08|work=[[Blesk]]|language=cs}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Zachová|first=Aneta|date=2021-03-04|title=Německo uvalilo daň na topení zemním plynem. Měla by ji zavést celá EU, říká německý expert|url=https://euractiv.cz/section/energetika/interview/nemecko-uvalilo-dan-na-topeni-zemnim-plynem-mela-by-ji-zavest-cela-eu-rika-nemecky-expert/|accessdate=2021-10-08|work=euractiv.cz|language=cs}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * [https://biom.cz/ Biom.cz] * [https://web.archive.org/web/20020219192601/http://www.vurv.cz/czbiom/engl/index.html Ebe nrụọrụ weebụ nke CZ BIOM], 2002 archive [[Otú:Pages with unreviewed translations]] ngjf7c0degxtuuktmgxn2hfiag0f6qx Ńkàtá ojiarụ:Geoffroi 3 76561 654620 2026-06-09T00:00:46Z DolphybBot 61063 Nabata onye ohuru na Igbo Wikipedia! (bot) 654620 wikitext text/x-wiki {{Nnọọ|username=Geoffroi|bot=[[Ojiarụ:DolphybBot|DolphybBot]] ([[Ńkàtá ojiarụ:DolphybBot|ṅkátá]]) 00:00, 9 Jụn 2026 (UTC)}} id6nslovsimj21475d86abai3hfl5ji Ụmụnne nwanyị Grimké 0 76562 654648 2026-06-09T01:28:34Z Wikipedian12512 61424 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1358491263|Grimké sisters]]" 654648 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Sarah Moore Grimke.jpg|thumb|Sarah Moore Grimké]] [[Faịlụ:Angelina Emily Grimke.jpg|thumb|Angelina Emily Grimké]]   '''Ụmụnne''' '''nwanyị''' '''Grimké''', Sarah Moore Grimké (1792–1873) na Angelina Emily Grimké<ref name="NPS">United States National Park Service. "Grimke Sisters." U.S. Department of the Interior, October 8, 2014. Accessed: October 14, 2014.</ref> (1805–1879), bụ ndị odee America, ndị nkụzi, na ndị na-ekwu okwu n’ihu ọha, ndị a kacha mara amara maka nkwado ha maka mkpochapụ ịgba ohu na ikike ụmụ nwanyị.<ref name="Birney">Birney, Catherin H. ''The Grimké Sisters''. Kessinger Publishing, LLC (June 17, 2004).</ref><ref>{{Cite web|last=Falls|first=Mailing Address: 136 Fall Street Seneca|last2=Us|first2=NY 13148 Phone: 315 568-0024 Contact|title=Grimke Sisters - Women's Rights National Historical Park (U.S. National Park Service)|url=https://www.nps.gov/wori/learn/historyculture/grimke-sisters.htm|access-date=2025-01-09|website=www.nps.gov|language=en}}</ref> 3l0tugo0bqrgiva3g3si275vqa0zcfw 654649 654648 2026-06-09T01:28:44Z Wikipedian12512 61424 Ce 654649 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Sarah Moore Grimke.jpg|thumb|Sarah Moore Grimké]] [[Faịlụ:Angelina Emily Grimke.jpg|thumb|Angelina Emily Grimké]] '''Ụmụnne''' '''nwanyị''' '''Grimké''', Sarah Moore Grimké (1792–1873) na Angelina Emily Grimké<ref name="NPS">United States National Park Service. "Grimke Sisters." U.S. Department of the Interior, October 8, 2014. Accessed: October 14, 2014.</ref> (1805–1879), bụ ndị odee America, ndị nkụzi, na ndị na-ekwu okwu n’ihu ọha, ndị a kacha mara amara maka nkwado ha maka mkpochapụ ịgba ohu na ikike ụmụ nwanyị.<ref name="Birney">Birney, Catherin H. ''The Grimké Sisters''. Kessinger Publishing, LLC (June 17, 2004).</ref><ref>{{Cite web|last=Falls|first=Mailing Address: 136 Fall Street Seneca|last2=Us|first2=NY 13148 Phone: 315 568-0024 Contact|title=Grimke Sisters - Women's Rights National Historical Park (U.S. National Park Service)|url=https://www.nps.gov/wori/learn/historyculture/grimke-sisters.htm|access-date=2025-01-09|website=www.nps.gov|language=en}}</ref> llpv1pfnqhc5eu955i40avxunlsvdik Venetian Arsenal 0 76563 654657 2026-06-09T02:13:07Z Wikipedian12512 61424 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1355786820|Venetian Arsenal]]" 654657 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Arsenale di Venezia towers.jpg|thumb|Venetian Arsenal]]   '''Arsenal''' '''Venetian''' (Italian: Arsenale di Venezia) bụ ogige gbakọtara ọnụ nke ebe a na-arụ ụgbọ mmiri na ebe a na-echekwa ngwá agha n’obodo [[Venice]] dị n’ebe ugwu [[Ịtali]]. N’ịbụ nke steeti nwe, Arsenal bụ isi ebe e si akwado ọtụtụ ike ụgbọ mmiri nke Venetian Republic site na ngwụcha Middle Ages ruo mmalite oge ọgbara ọhụrụ. Ọ bụ “otu n’ime nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe mbụ n’akụkọ ihe mere eme”.<ref>{{cite book|title=A Concise Economic History of the World: From Paleolithic Times to the Present|author=Rondo Cameron|author2=Larry Neal|year=2003|publisher=Oxford University Press|page=161}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Hanson|first=Victor Davis|url=https://books.google.com/books?id=XGr16-CxpH8C|title=Carnage and Culture: Landmark Battles in the Rise to Western Power|date=2007-12-18|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=978-0-307-42518-8|language=en}}</ref> qt8vgvv6v70xxk4spodgma2v4mi2xuh 654658 654657 2026-06-09T02:13:26Z Wikipedian12512 61424 Ce 654658 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Arsenale di Venezia towers.jpg|thumb|Venetian Arsenal]] '''Arsenal''' '''Venetian''' (Italian: Arsenale di Venezia) bụ ogige gbakọtara ọnụ nke ebe a na-arụ ụgbọ mmiri na ebe a na-echekwa ngwá agha n’obodo [[Venice]] dị n’ebe ugwu [[Ịtali]]. N’ịbụ nke steeti nwe, Arsenal bụ isi ebe e si akwado ọtụtụ ike ụgbọ mmiri nke Venetian Republic site na ngwụcha Middle Ages ruo mmalite oge ọgbara ọhụrụ. Ọ bụ “otu n’ime nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe mbụ n’akụkọ ihe mere eme”.<ref>{{cite book|title=A Concise Economic History of the World: From Paleolithic Times to the Present|author=Rondo Cameron|author2=Larry Neal|year=2003|publisher=Oxford University Press|page=161}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Hanson|first=Victor Davis|url=https://books.google.com/books?id=XGr16-CxpH8C|title=Carnage and Culture: Landmark Battles in the Rise to Western Power|date=2007-12-18|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=978-0-307-42518-8|language=en}}</ref> 5v3d4q6t96tlhtorwcxn0bebvvjggz0 654659 654658 2026-06-09T02:14:59Z Wikipedian12512 61424 Wikipedian12512 moved page [[Arsenal nke Venice]] to [[Venetian Arsenal]]: …I think this should be in English? I’ll leave a redirect for Italian. 654658 wikitext text/x-wiki [[Faịlụ:Arsenale di Venezia towers.jpg|thumb|Venetian Arsenal]] '''Arsenal''' '''Venetian''' (Italian: Arsenale di Venezia) bụ ogige gbakọtara ọnụ nke ebe a na-arụ ụgbọ mmiri na ebe a na-echekwa ngwá agha n’obodo [[Venice]] dị n’ebe ugwu [[Ịtali]]. N’ịbụ nke steeti nwe, Arsenal bụ isi ebe e si akwado ọtụtụ ike ụgbọ mmiri nke Venetian Republic site na ngwụcha Middle Ages ruo mmalite oge ọgbara ọhụrụ. Ọ bụ “otu n’ime nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe mbụ n’akụkọ ihe mere eme”.<ref>{{cite book|title=A Concise Economic History of the World: From Paleolithic Times to the Present|author=Rondo Cameron|author2=Larry Neal|year=2003|publisher=Oxford University Press|page=161}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Hanson|first=Victor Davis|url=https://books.google.com/books?id=XGr16-CxpH8C|title=Carnage and Culture: Landmark Battles in the Rise to Western Power|date=2007-12-18|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=978-0-307-42518-8|language=en}}</ref> 5v3d4q6t96tlhtorwcxn0bebvvjggz0 Arsenal nke Venice 0 76564 654660 2026-06-09T02:14:59Z Wikipedian12512 61424 Wikipedian12512 moved page [[Arsenal nke Venice]] to [[Venetian Arsenal]]: …I think this should be in English? I’ll leave a redirect for Italian. 654660 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Venetian Arsenal]] kf9zctu6a4tl890ge6r8x6zttyeprfj Arsenale di Venezia 0 76565 654661 2026-06-09T02:15:47Z Wikipedian12512 61424 Italian redirect 654661 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Venetian Arsenal]] Filler e006339otrqeyxig2jby5vbrvmj446c John Sebastian Bach 0 76566 654662 2026-06-09T02:17:11Z Wikipedian12512 61424 Other common name 654662 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Johann Sebastian Bach]] Filler p824wslqk16j4aeeg2bgqjo9peosmt3 Johann Bach 0 76567 654663 2026-06-09T02:17:53Z Wikipedian12512 61424 Also correct 654663 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Johann Sebastian Bach]] Filler p824wslqk16j4aeeg2bgqjo9peosmt3 John Bach 0 76568 654664 2026-06-09T02:18:40Z Wikipedian12512 61424 This feels so wrong, but it works. 654664 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Johann Sebastian Bach]] Filler p824wslqk16j4aeeg2bgqjo9peosmt3 Johannes Sebastian Bach 0 76569 654665 2026-06-09T02:19:34Z Wikipedian12512 61424 Also correct 654665 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Johann Sebastian Bach]] Filler p824wslqk16j4aeeg2bgqjo9peosmt3 Johannes Bach 0 76570 654666 2026-06-09T02:20:08Z Wikipedian12512 61424 Again, it’s correct 654666 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Johann Sebastian Bach]] Filler p824wslqk16j4aeeg2bgqjo9peosmt3 J.S. Bach 0 76571 654667 2026-06-09T02:20:37Z Wikipedian12512 61424 Also heard this 654667 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Johann Sebastian Bach]] Filler p824wslqk16j4aeeg2bgqjo9peosmt3 Athaliah Maoka Lesiba Molokomme 0 76572 654668 2026-06-09T02:23:10Z Wikipedian12512 61424 Full name 654668 wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Athaliah Molokomme]] Filler q04jxrojf7ziz3ynv8kvlt913raoiu4 Ego anyanwụ a na-enweta ugbu a 0 76573 654669 2026-06-09T02:27:07Z Philip Emeka 16124 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351843139|Current solar income]]" 654669 wikitext text/x-wiki '''Ego anyanwụ''' ana-enweta ugbu a nke [[Àlà|ụwa]] , ma ọ bụ mpaghara ọ bụla dị n'ụwa, bụ oke ike anyanwụ nke na-adakwasị ya dị ka ìhè anyanwụ. A na-ewere nke a dị ka ihe dị mkpa n'ụfọdụ ngalaba akụ na ụba akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, dị ka ihe kachasị mma nke [[ike mmeghari ohuru]] . Buckminster Fuller onye nke bu ụzọ kọwaa echiche a n'akwụkwọ ya nke afọ 1970 ''[[Cosmic Costing|bụ́ Cosmic Costing]]'', nke gosipụtara ọdịiche dị n'etiti fotosynthesis nke isi obodo eke na isi obodo akụrụngwa na-adịgide adịgide na-adabere na ya, yana kemosynthesis nke iwepụta na iji mmanụ ọkụ fosil . Paul Hawken bụ onye nkwado echiche a n'oge na-adịbeghị anya, ọ na-elekwa ya anya dị ka ihe dị mkpa n'echiche ya banyere akụnụba na-agbanwe agbanwe . Ọ ka bụ echiche ama ama di n'etiti ndị kwenyere na a ga-emeri nsogbu ihe mkpofu nsi na mmezi nke ngwaọrụ ike anyanwụ kpọmkwem, ma ọ bụ na a pụrụ ime ka ihe ndị na-adịghị mma ma ọ bụ nke ihe ndị dị ndụ nke iji ike a eme ihe dị ka [[Mmanụ ala|mmanụ ọkụ]] dị ka ihe atụ nke mmanụ ọkụ ndị dị n'ime ala. == Ọnọdụ sayensị == N'ihe gbasara sayensị nke ụwa, a na-ewere obibia nke ìhè anyanwụ na-abata dị ka akụkụ nke [[mmefu ego ike nke ụwa]], nke na-akọwa nguzozi dị n'etiti nmgbadata anyanwụ na-abata na ike na nke na-apụta mpụta. NASA na-akọwa na radieshon na-abata fọrọ nke nta ka ọ bụrụ radieshon anyanwụ kpamkpam, nakwa na ihu igwe nke ụwa dabere na nguzozi dị n'etiti ike enwetara site na anyanwụ na ike eweghachiri na mbara igwe. <ref>{{Cite web|title=The Earth's Radiation Budget|url=https://science.nasa.gov/ems/13_radiationbudget/|work=NASA|accessdate=30 April 2026}}</ref> NASA kọwapụtara Anyanwụ dịka isi iyi ike maka oke osimiri, ikuku, ala, na mpara nke ụwa si puta, na-eme atụmatụ na nkezi ihe dị ka watt 342 nke ike anyanwụ na-ada na square mita ọ bụla nke Ụwa n'ime otu afọ. <ref>{{Cite web|title=The Balance of Power in the Earth-Sun System|url=https://www.nasa.gov/wp-content/uploads/2015/03/135642main_balance_trifold21.pdf|work=NASA|accessdate=30 April 2026}}</ref> N'echiche sayensị a, echiche nke "ego anyanwụ ana enweta ugbu a" kwekọrọ na ike anyanwụ na-aga n'ihu dị na sistemụ ụwa kama ike sitere na nchekwa ala echekwara dịka mmanụ ọkụ fosil. == Leekwa == == Edensibịa == 1d6i2dwwlejqk9tlofjnst41lkf1ic0 Okwukwe Maasai 0 76574 654670 2026-06-09T04:14:28Z Philip Emeka 16124 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1269708460|Maasai Creed]]" 654670 wikitext text/x-wiki '''Okwukwe Maasai''' bụ ozizi e dere n'afọ 1960 site n'aka ndị Maasai nke Ọwụwa Anyanwụ mba Afrịka na ndị ozi ala ọzọ sitere na Nzukọ nke Mmụọ Nsọ . Mbipụta mbụ nke Okwukwe Maasai pụtara n' ime Fr. Vincent J. Donovan, "Nweghachite Iso Ụzọ Kraịst", ebe Donovan na-akọ akụkọ banyere ọrụ ya n'etiti ndị Maasai nke ha ji zụlite nghọta nke Iso Ụzọ Kraịst. == Ederede == <blockquote>Anyị kwere na otu Chineke kachasị di elu nke ịhụnanya, onye kere ụwa mara mma na ihe niile dị n'ime ya. O kekwara mmadụ ma chọọ ka mmadụ nwee obi ụtọ n'ụwa. Chineke hụrụ ụwa na mba na ebo niile dị n'ụwa n'anya. Anyị amatala Chineke a n' ime ọchịchịrị, anyị amatakwa Chineke ugbu a n' ìhè. Chineke kwere nkwa n'akwụkwọ ya na Baịbụl na ya ga-azọpụta ụwa na mba na ebo niile. Anyị kwenyere na Chineke mezuru nkwa ya nke ọma site n'izite nwa ya nwoke, Jizọs Kraịst, nwoke site n'anụ ahụ, onye Juu site n'agbụrụ, onye a mụrụ n'ogbenye n' ime obodo nta, onye hapụrụ ụlọ ya ma na-anọ mgbe niile na safari, na-eme ihe ọma, na-agwọ ndị mmadụ site n'ike nke Chineke, na-akụzi banyere Chineke na mmadụ, na-egosi na ihe okpukpe pụtara bụ ịhụnanya. Ndị nke ya jụrụ ya, taa ya ahụhụ ma kpọgide aka na ụkwụ ya n'obe, wee nwụọ. O dina n'ili, mana hyenas emetụghị ya aka, n'ụbọchị nke atọ o biliri n'ili. Ọ rịgoro n'eluigwe. Ọ bụ onyenweanyi. Anyị kwenyere na agbagharala mmehie anyị niile site n'aka ya. Ndị niile nwere okwukwe na ya aghaghị inwe mwute maka mmehie ha, e mee ha mmiri chukwu na Mmụọ Nsọ nke Chineke, bie ndụ dịka iwu ịhụnanya si dị ma kesaa achịcha ọnụ, iji kwusaa ozi ọma nye ndị ọzọ ruo mgbe Jizọs ga-abịa ọzọ. Anyị na-eche ya. Ọdindụ. Ọ dị ndụ. Nke a ka anyị kwenyere. Amen. <ref name="CECColumbia">{{Cite web|url=http://www.christchurchcolumbia.org/parish-life/meditation-the-masai-creed/|title=Meditation: The Maasai Creed|author=Christ Episcopal Church|accessdate=}}</ref></blockquote> == Edensibịa == 0ff8jq33g7nsn5exi38bvwj0oz60rxk