Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.47.0-wmf.12
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Stephanie Coker
0
10926
692056
596116
2026-07-28T22:51:28Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692056
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Stephanie Coker''' (onye a mụrụ '''Stephanie Omowunmi Eniafe Coker''' ; 28 Nọvemba 1988), <ref name="fullname">{{Cite news|title=MTV VJ, STEPHANIE COKER IN A CHAT WITH WANNA|date=July 17, 2013|url=http://rhodiesworld.com/mtv-vj-stephanie-coker-in-a-chat-with-wanna-i-enjoy-working-with-denrele-edun/}}</ref> <ref name="birthyear">{{Cite news|title=I can't kill myself over a man|date=March 30, 2014|work=The Nigerian Punch|url=http://www.punchng.com/spice/essence/i-cant-kill-myself-over-a-man-stephanie-coker/}}</ref> <ref name="birthday">{{Cite news|title=It's Stephanie Coker's Birthday Today!|date=November 28, 2014|url=http://onobello.com/stephanie-cokers-birthday-today-check-super-glam-plans-day/#sthash.j3duOBXV.dpbs}}</ref> bụ onye Naijiria nọ kwuo kwu n'ikuku na onye na-egosi ihe onyonyo maka MTV Base Africa na Ebony Life TV <ref name="birthyear" /> <ref name="MTVbaseOAP">{{Cite news|title=360Chat With MTV Base's Stephanie Coker|date=July 26, 2013|url=http://www.360nobs.com/2013/07/360chat-with-mtv-bases-stephanie-coker/}}</ref> Ọ gosiputara dị ka 'Feke' na usoro onyonyo nke ''Naịjirịa'' a ma ama ''Tinsel''. <ref>{{Cite web|title=Tinsel Cast|url=https://tinseltoday.wordpress.com/2013/08/22/tinsel-cast-august-2013|work=Tinsel Today|date=22
August 2013|accessdate=5 May 2015}}</ref> na mmemme sitcom a ma ama ''Hustle'' "Cindy".
[[Usòrò:Stephanie Coker 22 Sept 2015 NdaniTV.png|thumb|áká_ịkẹngạ|Stephanie Coker]]
== Ndụ mbido ==
Coker was born in [[Lagos]], but moved to North London, in the [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] at the age of 1.<ref name="birthyear"/><ref name="UKmove">{{Cite web|title=10 Questions For TV Host & Actress Stephanie Coker|url=http://twmagazine.net/2014/09/10-questions-for-tv-host-actress-stephanie-coker/|work=TWMagazine|date=22 September 2014|accessdate=5 May 2015|archivedate=17 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170317061330/http://twmagazine.net/2014/09/10-questions-for-tv-host-actress-stephanie-coker/}}</ref> She attended St Mary’s Church of England Primary school in North London, a place she described as ''"a really small school where Christianity was taken very seriously"''.<ref name="MTVbaseOAP"/><ref name="pryschl"/> She later graduated from Brunel University with a degree in Media and Communications.<ref name="fullname"/><ref name="UKmove" /><ref name="presenter">{{Cite web|title=Next To Blow: I Strive To Be The Ultimate Presenter – Stephanie Coker|url=http://omobaswagz.blogspot.com/2013/01/next-to-blow-i-strive-to-be-ultimate.html/|work=Aloteda's Blogzine”|accessdate=5 May 2015|archivedate=6 July 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200706054716/http://omobaswagz.blogspot.com/2013/01/next-to-blow-i-strive-to-be-ultimate.html}}</ref><ref>{{Cite news|title=MTV Base VJ signs management deal|url=http://pulse.ng/celebrities/stephanie-coker-mtv-base-vj-signs-management-deal-id3543224.html|accessdate=5 May 2015|publisher=Pulse NG|date=March 5, 2015}}</ref>
Mgbe ọ nọ na Brunel, ọ na -arụ ọrụ na MTV, Channel Four na Media Moguls PR. <ref name="pryschl"/> <ref name="London360">{{Cite web|title=London 360 (Community Channel) :Meet the Team|url=http://www.communitychannel.org/london360/meet-the-team/profile/18/stephanie-e-coker/|accessdate=5 May 2015|work=CommunityChannel.Org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304042312/http://www.communitychannel.org/london360/meet-the-team/profile/18/stephanie-e-coker/|archivedate=4 March 2016}}</ref>
== Ọrụ ==
=== London ===
Na 2010, Stephanie meriri MTV Freederm Presenter Competition, nke hụrụ ka ọ na -eme mkpọsa na mgbasa ozi TV. <ref name="UKmove"/> <ref>{{Cite web|title=15 females to watch out for in 2015|url=http://pulse.ng/celebrities/15-females-to-watch-out-for-in-2015-id3405042.html|publisher=The Pulse NG|accessdate=5 May 2015|archivedate=12 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170312130642/http://pulse.ng/celebrities/15-females-to-watch-out-for-in-2015-id3405042.html}}</ref>
N'otu afọ ahụ (2010), OHTV, (UK) nyere ya ọrụ maka akwụkwọ nyocha ya na ''-eto eto ndị Naijiria akpọrọ Christmas na Lagos'' .
Na 2011, Stephanie zụrụ azụ na Media Trust na mmemme ihe nkiri TV ha dị iche iche London 360, Community Channel (UK), ihe ngosi akụkọ ụdị magazin, nyere ya ọrụ dị ka onye ngosi. <ref name="pryschl">{{Cite web|title=The Pop Culture Diva Stephanie Coker|url=http://talks.friendite.com/the-pop-culture-diva-stephanie-coker/|accessdate=5 May 2015|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304074455/http://talks.friendite.com/the-pop-culture-diva-stephanie-coker/}}</ref>
=== Naịjirịa ===
Stephanie Coker laghachiri Naịjirịa na 2011 <ref name="pryschl"/> <ref name="presenter"/> wee nweta ọrụ mbụ ya na MTV Base Africa dị ka arịlịka nke ngosi ngụkọ ngosi ''Street Request'' . <ref name="MTVbaseOAP"/>
Kemgbe ahụ, ọ rụọla ọrụ dị iche iche yana ihe ngosi dịka Cool FM Midday Oasis Show, MTV Big Friday Show (ya na Basketmouth ), ''Tinsel'' na Africa Magic . <ref>{{Cite web|title=Honestly, Stephanie Coker is an Amazing Presenter and Interviewer|url=http://zenmagazineafrica.com/culture/stephanie-coker/|work=Zen Magazine Africa|accessdate=5 May 2015|archivedate=7 July 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170707011301/http://zenmagazineafrica.com/culture/stephanie-coker/}}</ref>
Na 2013, n'akụkụ Bovi na Pearl, ọ so bụrụ onye nnabata World Guinness Colorful nke ihe egwu ọzọ, ihe omume nke Bow Wow ga-akwado . <ref>{{Cite web|title=How Bow Wow missed his flight after being paid to host #Colourfulworldofmore concert|url=http://dailystar.ng/2013/11/06/bow-wow-missed-flight-paid-host-colourfulworldofmore-concert/|work=Daily Star|accessdate=5 May 2015}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Photos from the Guinness colourful World of more Star Studded Concert in Lagos|url=http://enquizzle.blogspot.com/2013/11/photos-from-guinness-colourful-world-of.html|accessdate=5 May 2015|publisher=Enquizzle|date=November 5, 2013}}</ref>
Na 2015, Ọ gosiputara na ihu mkpuchi peeji nke Exquisite Magazine "Love<nowiki>''</nowiki> Edition".<ref>{{Cite news|title=TV Beauty! Stephanie Coker Covers New Edition of Exquisite Magazine jaguda.com/2015/02/13/tv-beauty-stephanie-coker-covers-new-edition-exquisite-magazine/ © Jaguda.com|url=http://jaguda.com/2015/02/13/tv-beauty-stephanie-coker-covers-new-edition-exquisite-magazine/|accessdate=5 May 2015|publisher=Jaguda}}</ref><ref>{{Cite news|title=TV host is picture perfect on the cover of Exquisite Magazine|url=http://pulse.ng/fashion/stephanie-coker-tv-host-is-picture-perfect-on-the-cover-of-exquisite-magazine-id3482233.html|accessdate=5 May 2015|publisher=Pulse Nigeria}}</ref><ref>{{Cite news|title=Subtle Chic! Stephanie Coker Covers the 77th Issue of Exquisite Magazine|url=http://www.bellanaija.com/2015/02/13/subtle-chic-stephanie-coker-covers-the-77th-issue-of-exquisite-magazine/|accessdate=5 May 2015|publisher=Bella Naija|date=February 2015}}</ref>
Na 2016 ọ ghọrọ onye n'afu maka Voice Nigeria. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2016/04/ik-osakioduwa-stephanie-coker-host-voice-nigeria/|title=IK Osakioduwa, Stephanie Coker to host The Voice Nigeria - Vanguard News|work=Vanguard News|date=5 April 2016|language=en-US|accessdate=2016-04-21}}</ref>
=== Redio ===
Na 6 Disemba 2013, Baileys Nigeria kwupụtara Stephanie Coker na Veronica Ebie-Odeka ka ha bụrụ ndị nnabata nke ihe ngosi ọhụrụradio: ''Baileys Boutique'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/BaileysNigeria|publisher=BaileysNigeria|title=Baileys Nigeria Official Facebook Page}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Photos: Veronica Odeka & Stephanie Coker Debut New Radio Show… Baileys Boutique|url=http://www.ladunliadinews.com/2013/12/photos-vivian-odeka-stephanie-coker.html|publisher=Ladun Liadi|accessdate=5 May 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Meet the Hosts of Baileys Boutique: Stephanie and Veronica|date=6 December 2013|url=http://lindaikeji.blogspot.com/2013/12/meet-hosts-of-baileys-boutique.html|publisher=Linda Ikeji|accessdate=5 May 2015}}</ref>
== Onyinye na nhoputa ==
Na 2014, a họpụtara Stephanie Coker maka ma emesịa nweta onye ngosi TV nke Afọ mara mma (ELOY). <ref>{{Cite news|title=BN Red Carpet Glam: The 2014 Exquisite Lady of the Year (ELOY) Awards|url=http://www.bellanaija.com/2014/12/01/red-carpet-glam-funke-akindele-stephanie-coker-osas-ighodaro-more-attend-the-2014-eloy-awards/|accessdate=5 May 2015|publisher=Bella Naija}}</ref> <ref>{{Cite web|title=All the winners from the 2014 ELOY awards|date=December 2014|url=http://pulse.ng/lifestyle/omoni-oboli-funke-akindele-omawumi-all-the-winners-from-the-2014-eloy-awards-id3316786.html|publisher=Pulse NG|accessdate=5 May 2015|archivedate=20 December 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161220183558/http://pulse.ng/lifestyle/omoni-oboli-funke-akindele-omawumi-all-the-winners-from-the-2014-eloy-awards-id3316786.html}}</ref>
A họpụtakwara ya maka 2014 Nigerian Broadcasters Merit Awards (NBMA) dị ka onye mgbasa ozi Nigeria nke afọ. [[Helen Paul|E mechara Helen Paul]] nweta ihe nrite ahụ. <ref>{{Cite web|title=Here Is Authentic List Of Nominees For Nigerian Broadcasters Merit Awards (NBMA) 2014. jaguda.com/2014/10/03/authentic-list-nominees-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/ © Jaguda.com|url=http://jaguda.com/2014/10/03/authentic-list-nominees-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/|work=Jaguda|date=3 October 2014|accessdate=5 May 2015|archivedate=4 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161104204559/http://jaguda.com/2014/10/03/authentic-list-nominees-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=BEHOLD! WINNERS AT NIGERIAN BROADCASTERS MERIT AWARDS (NBMA) 2014|url=http://www.nigeriafilms.com/news/30058/22/behold-winners-at-nigerian-broadcasters-merit-awar.html|accessdate=5 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141120063308/http://www.nigeriafilms.com/news/30058/22/behold-winners-at-nigerian-broadcasters-merit-awar.html|archivedate=20 November 2014}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
N'August 12, 2017, Stephanie Coker lụrụ Olumide Aderinokun, na Greek Island nkeMykonos . <ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/lifestyle/relationships-weddings/stephanie-coker-is-married-somykonos-id7137162.html|title=Presenter & Olumide Aderinokun tie the knot on Greek Island|date=12 August 2017|accessdate=13 October 2021|archivedate=28 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180928002439/https://www.pulse.ng/lifestyle/relationships-weddings/stephanie-coker-is-married-somykonos-id7137162.html}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/08/stephanie-coker-olumide-aderinokuns-white-wedding-saturday/|title=Stephanie Coker & Olumide Aderinokun's White Wedding is this Saturday! - BellaNaija|work=www.bellanaija.com|date=9 August 2017|language=en-US|accessdate=2017-09-08}}</ref> Ọ mụrụ nwa nwanyị na Nọvemba 2019. <ref>{{Cite web|url=http://motherhoodinstyle.net/2020/03/05/new-mum-stephanie-coker-dismisses-stigma-as-she-reveals-she-conceived-via-ivf/|title=New Mum, Stephanie Coker Dismisses Stigma As She Reveals She Conceived Via IVF|author=Wale|first=Kaffy|date=5 March 2020|work=Motherhood In-Style Magazine|accessdate=19 March 2020|archivedate=8 March 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200308070347/http://motherhoodinstyle.net/2020/03/05/new-mum-stephanie-coker-dismisses-stigma-as-she-reveals-she-conceived-via-ivf/}}</ref>
Ọ bidoro ịrụ ọrụ na Arise TV na 2018 ebe{{when|date=October 2018}} ọ naebe ọ na -eso ndị ọkachamara ụlọ ọrụ na -ekwu maka azụmahịa, Nkà na ụzụ na ntụrụndụ..<ref>{{Cite web|date=2018-02-06|title=Media personality is the new host of "The Morning Show" on Arise TV|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/stephanie-coker-media-personality-is-the-new-host-of-the-morning-show-on-arise-tv/y9sfwlt|accessdate=2021-09-30|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
== Nsidee ==
=={{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
mm3pde7lluv44klo9ysw8zivrn1voh7
Sandra "Alexandrina" Don-Arthur
0
12653
692037
654101
2026-07-28T12:20:59Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692037
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Sandra Don-Arthur''' (amụrụ 22 Eprel 1980) makwaara dị ka '''''Alexandrina''''' na ụlọ ọrụ showbiz bụ ọkachamara etemeete na Vlogger si Ghana.<ref name=":2" /> Ọ bụ onye tọrọ ntọala ma bụrụ onye isi oche nke Alexiglam Studio, <ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2015/04/worlds-leading-makeup-brand-launches-in-ghana-on-friday/|title=World's leading makeup brand launches in Ghana on Friday|author=|first=|date=|work=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230419172258/https://citifmonline.com/2015/04/worlds-leading-makeup-brand-launches-in-ghana-on-friday/|archivedate=2023-04-19|accessdate=2019-08-02}}</ref> ụlọ ọrụ etemeete na ịma mma Ghana nke na-enye ndị inyom Ghana ọrụ ịma mma. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/May-2nd/sandra-don-arthur-wins-top-ghana-makeup-award.php|title=Sandra Don-Arthur wins top Ghana Makeup Award|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2019-08-02|archivedate=2018-05-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180502050958/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/May-2nd/sandra-don-arthur-wins-top-ghana-makeup-award.php}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sandra-Don-Arthur-makes-Ghana-proud-at-New-York-Fashion-Week-683663|title=Sandra Don-Arthur makes Ghana proud at New York Fashion Week|work=www.ghanaweb.com|date=10 September 2018|language=en|accessdate=2019-08-04}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya nye nna onye Ghana na-ese ụkpụrụ ụlọ, Dr. Eric George Alexander Don-Arthur <ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/205635/nkrumah-mausoleum-decays.html|title=Nkrumah Mausoleum decays}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.culturalencyclopaedia.org/an-architectural-history-of-ghana-entry|title=An Architectural History of Ghana • the Cultural Encyclopaedia}}</ref> na nne Russia, Oriakụ Natalia Don-Arthur bụ onye na-ahụ maka biochemist. O tolitere na Ghana na Russia ya na ụmụnne ya anọ ma bụrụ nwanne nwanyị nta nke Eric Don-Arthur, onye zọrọ ọkwa n'ụlọ omebe iwu n'afọ 2016 n'otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke National Democratic Congress inọchite anya Effutu Constituency. <ref name="Online">{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201511/261531.php|title=Former TV3 Man Eric Don- Arthur Wins ...|first=Peace FM|author=Online|work=www.peacefmonline.com|accessdate=2019-08-02|archivedate=2023-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231021113427/https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201511/261531.php}}</ref>
Don-Arthur gara Morning Star School na Cantonments wee mechaa kwaga ụlọawụkwọ St. Roses Senior High School nke dị na Akwatia. Mgbe e mesịrị, ọ hapụrụ United Kingdom wee gụọ akwụkwọ na West London College na 2011 wee gaa na Mink College ebe ọ gụsịrị akwụkwọ wee nweta asambodo na nka etemeete, idozi ntutu isi na mmetụta pụrụ iche. Ọ bụkwa onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ashesi dị na Ghana.
== Ọrụ ==
Na 2011, Alexandrina malitere etemeete ọkachamara mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na UK. Ọrụ ya dị ka onye na-ese etemeete bịara pụta ìhè mgbe onye isi etemeete gwara ya ka o mee etemeete maka onye isi ''njikwa MNET Africa'', [[Biola Alabi]] dị ka ọbịa na ihe ''ngosi TV '@ Home With…''' na London. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Makeup artiste Sandra Don Arthur partners Maybelline New York|url=https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/makeup-artiste-sandra-don-arthur-partners-maybelline-new-york.html#|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-08-02|work=www.graphic.com.gh}}</ref>
Don-Arthur na ọtụtụ ndị a ma ama arụwo ọrụ n'ụlọ ọrụ ntụrụndụ Ghana na Nigeria dịka [[Omotola Jalade Ekeinde|Omotola Jalade Ekehinde]], Efya, [[Joselyn Dumas]], [[Juliet Ibrahim]], [[Nadia Buari]], [[Jackie Appiah]], [[Jim Iyke]], Yvonne Okoro na DJ Cuppy . <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/omotola-jalade-ekehinde-actress-retained-as-ambassador-for-bo16/89wj9cz|title=Actress retained as Ambassador for BO16|date=2016-02-05|work=www.pulse.ng|language=en-US|accessdate=2019-08-02|archivedate=2022-03-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220316044930/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/omotola-jalade-ekehinde-actress-retained-as-ambassador-for-bo16/89wj9cz}}</ref>
Maybelline New York, Ghana họpụtara ya ka o soro na ndị na-akwalite ihe nkiri ha iji nyere aka metụta ọrụ Maybelline na Ghana. Maybelline New York nyekwara ya ohere ịme ihe nkiri etemeete mbụ na TV e megoro n'Afrịka, ''"Mekeup Diaries,"'' nke na-agbasa na DSTV na mba iri anọ na isii. <ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/32041/top-makeup-artiste-tells-her-success-story.html|title=Top Makeup Artiste Tells Her Success Story|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-08-02}}</ref>
Ọ bụkwa onye ọbịa oge niile na onye ndu etemeete na oge mbụ nke ihe ngosi "Keeping It Real" ihe ngosi nke onye Ghana na-eme ihe nkiri na onye ọbịa, Joselyn Dumas kwadoro ebe ụmụ nwanyị Ghana nke oge a na-ekerịta echiche ha banyere isiokwu dị iche iche na-emetụta ha na 2017. <ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/103574-joselyn-dumas-plastic-surgery.html|title=Joselyn Dumas reveals how far she nearly went in the name of beauty|author=Baruti|first=J.|date=2018-01-03|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2019-08-02}}</ref> O mepụtara akwụkwọ akụkọ etemeete maka Glitz Africa Magazine, Debonair Afrik Magazine, Magazine Wedding Dream na Haute Canoe Magazine <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Frema-Opare-Ursula-Owusu-others-cover-2017-Glitz-Africa-Magazine-532871|title=Frema Opare, Ursula Owusu, others cover 2017 Glitz Africa Magazine|author=|first=|date=2014-09-08|work=www.pulse.ng|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-08-02}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.magzter.com/share/mag/11368/|title=HAUTE CANOE Magazine - Get your Digital Subscription|work=Magzter|accessdate=2019-08-11}}</ref>
Ọtụtụ ndị ndọrọndọrọ ọchịchị Ghana bu ndi aka ọkachamara Alexandrina metuworo. Ha gụnyere Nwunye onye ịsị ala Ghana, Nana Konadu Agyeman-Rawlings, Ursula Owusu, Nana Oye Lithur, nwanyị mbụ rụrụ ọrụ dika onye isi ndị ọrụ na Ghana, <ref>{{Cite web|url=https://www.adomonline.com/chief-of-staff-honoured-as-model-african-woman/|title=Chief of Staff honoured as model African woman|author=Agyeman|first=Adwoa|date=2019-07-24|work=Adomonline.com|language=en-US|accessdate=2019-08-04}}</ref> Frema Osei Opare na Minista na-ahụ maka mmetụta ndị mba ọzọ, Shirley Ayorkor Botchway <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/09/womeninspiringwomen-glitz-africa-magazine-features-ghanaian-power-women-ursula-owusu-ekuful-hanna-tetteh-nana-oye-lithur-more-in-the-latest-issue/|title=#WomenInspiringWomen: Glitz Africa Magazine features Ghanaian Power Women – Ursula Owusu-Ekuful, Hanna Tetteh, Nana Oye Lithur & More in the Latest issue|author=BellaNaija.com|date=2016-09-06|work=BellaNaija|language=en-US|accessdate=2019-08-04}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage//Frema-Opare-Ursula-Owusu-others-cover-2017-Glitz-Africa-Magazine-532871|title=Frema Opare, Ursula Owusu, others cover 2017 Glitz Africa Magazine|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-08-04}}</ref>
N'afọ 2015, o gosipụtara nsọpụrụ nye Kofi Ansah nwụrụ anwụ na mmekorita ya na Maybelline New York site na nchịkọta Haute Avant Garde ya nke gosipụtara uwe sitere n'aka ụlọọrụ na-emepụta ihe na Ghana nakwa onye na-emepụta ihe dị iche iche iji gosipụta ụdị ngwaahịa dị iche iche nke ụlọọrụ Maybelline New York nwerw. <ref>{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/photos/1428/56627.php|title=Sandra Don Arthur {{!}} Peace Fm Online - Photo Gallery|work=www.peacefmonline.com|accessdate=2019-08-02|archivedate=2022-03-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220316044926/https://www.peacefmonline.com/pages/photos/1428/56627.php}}</ref>
A họpụtara ya dị ka nanị onye na-ete etemete na Ghana na onye nnọchiteanya West Africa iji sonye na New York Fashion Week <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sandra-Don-Arthur-makes-Ghana-proud-at-New-York-Fashion-Week-683663|title=Sandra Don-Arthur makes Ghana proud at New York Fashion Week|work=www.ghanaweb.com|date=10 September 2018|language=en|accessdate=2019-08-02}}</ref> wee rụọ ọrụ, ya na Victoria Secret, [[Mayowa Nicholas]], Sabah Koj n'oge ngosi nke Fall / Winter. <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/safeejutt/docs/sandra_don-arthur_appears_at_new_yo|title=Sandra Don-Arthur appears at New York Fashion Week|work=Issuu|language=en|accessdate=2019-08-03|archivedate=2022-03-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220316044927/https://issuu.com/safeejutt/docs/sandra_don-arthur_appears_at_new_yo}}</ref> N'afọ 2019, ọ malitere ụlọọrụ na ụlọakwụkwọ ịma mma ya nke a kpọrọ Alexiglam Studios iji nyere aka kwalite akụkọ ịma mma nke Africa ma zụọ ndị na-ete ihe etemeete na-eto eto. <ref>{{Cite web|url=https://starrfm.com.gh/2019/10/celebrity-make-up-artist-alexandrina-don-arthur-opens-studio-in-ghana/|title=Celebrity Make-up artist Alexandrina Don-Arthur opens studio in Ghana — Starr Fm}}</ref>
O kwuru na uto ya dị ka onye na-ese ihe etemeete bu n'ihi ọdịdị ya na-achọgharị dị ka nwata na ịhụnanya o nwere maka inwale na ịchọpụtagasi ihe ọhụrụ. Pat McGrath na Bimpe Onakoya so n'ime ndị ndụmọdụ ya na ụlọ ọrụ ịma mma.
== Ọrụ ya ndị ama ama ==
N'oge nleta eze nke Charles, Onye isi ala Wales na nwunye ya, Camilla, Duchess nke Cornwall nke ọ bịara na Ghana na Nọvemba 2018, e mere obere oriri na ọṅụṅụ steeti na ihe ngosi ejiji maka nsọpụrụ ha, e wee họpụta Alexandrina ka ọ bụrụ onye isi ndi na-eme etemete maka ihe ngosi ahu. <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-46110610|title=A royal visit to a land of princes|date=2018-11-07|accessdate=2019-08-11|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Prince-Charles-gets-Ghana-s-Star-honour-698373|title=Prince Charles gets Ghana's Star honour|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-08-11|archivedate=2019-08-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190811231502/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Prince-Charles-gets-Ghana-s-Star-honour-698373}}</ref> Ọrụ nchịkọta akụkọ ya gbasara onye nlereanya mba ụwa nke Ghana na Naijiria aha ya bu Victoria Michaels bụ nke e gosipụtara na akwụkwọ akụkọ dị na Paris, nke a kpọrọ Magazin Roots. <ref>{{Cite web|url=http://rootsmagazine.fr/|title=Roots Magazine|author=|first=|date=|work=Roots Magazine|language=fr-FR|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190803190155/http://rootsmagazine.fr/|archivedate=2019-08-03|accessdate=2019-08-11}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
Ọ bụkwa onye so wee tọọ ntọala nke ''Sickle Strong Warriors Foundation'', otu òtù na-adịghị akwụ ụgwọ nke na-achọ ịkwalite mmata banyere ọrịa sickle cell na ịkwalite ịdị n'otu n'etiti ndị ọrịa sickle cell na Ghana. <ref name=":1">{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/06/the-telling-journey-of-a-sickle-strong-warrior/|title=The telling journey of a Sickle Strong Warrior!|date=2017-06-19|work=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|accessdate=2019-08-02|archivedate=2023-04-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230420024147/https://citifmonline.com/2017/06/the-telling-journey-of-a-sickle-strong-warrior/}}</ref>
Dịka ihe sonyeere na CSR na ọrụ enyemaka ya, ọ mụtakwara nka ya na oru ngo Fair Justice Initiative, nke a kpọrọ '''<nowiki/>'Remember Me'.''' <ref>{{Cite web|url=https://fairjusticegh.com/remember-me|title=The Fair Justice Initiative|author=Initiative|first=The Fair Justice|work=The Fair Justice Initiative|language=en-GB|accessdate=2019-08-11|archivedate=2019-08-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190811233033/https://fairjusticegh.com/remember-me}}</ref> Ọ bụ ọrụ nkwado n'etiti onye na-ese foto Ghana, Francis Kokoroko, Rania Odaymat, The Fair Justice Initiative lekwasịrị anya na ụmụ nwanyị iri na abụọ ndị a tụrụ ikpe ndụ n'ụlọ mkpọrọ nke Nsawam . Ejiri uwe ọdịnala dochie anya uwe ụmụ nwanyị ụlọ mkpọrọ wee dee ha foto nke e gosiri na ngosi 'Make Be' na La Maison na Ọktoba 2018. Kemgbe e mepụtara ya ka ọ bụrụ akwụkwọ kọfị iji kwalite nkwado.
== Ndụ onwe ==
Ya na ụmụ ya abụọ bi na Accra, Ghana. <ref name=":1"/>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
|+
!Afọ
! Ihe omume
! Ihe nrite
| '''Nsonaazụ'''
|-
| 2016
| Ghana Makeup Awards
| Kachasị mma Editorial etemeete
| meriri <ref>{{Cite web|url=https://thebftonline.com/2019/lifestylesports/face-of-make-up-blogging-nominated-for-makeup-blog-of-the-year/|title=Face of Make-up Blogging nominated for Makeup Blog of the Year {{!}} Business & Financial Times Online|author=Otoo|first=Lilipearl Baaba|language=en-US|accessdate=2019-08-04|archivedate=2020-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200517024250/https://thebftonline.com/2019/lifestylesports/face-of-make-up-blogging-nominated-for-makeup-blog-of-the-year/}}</ref>
|-
| 2018
| Ghana Makeup Awards
| Kachasị mma etemeete Artist
| meriri <ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/49627/sandra-don-arthur-wins-top-ghana-makeup-award.html|title=Sandra Don-Arthur Wins Top Ghana Makeup Award|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-08-04}}</ref>
|-
| 2018
| Onyinye ndị ọchụnta ego na-eto eto
| Ọkachamma na Artistry etemeete
| meriri
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.maybelline.com/new-york-fashion-week Izu Ejiji New York]
* [https://www.youtube.com/watch?v=Ym25WZNivI4 Mkparịta ụka Alexandrina na Best of Africa]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
3nc95rygfw4sofzugva3liosu9jx5yh
Theo Baloyi
0
13627
692069
153853
2026-07-29T06:26:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692069
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Theo Baloyi''' bụ onye ọchụnta ego South Africa, na onye guzobere na onye isi ọrụ nke Bathu Shoes.<ref>{{Cite web|title=5 minutes with Bathu founder, Theo Baloyi|url=https://www.sowetanlive.co.za/s-mag/2020-11-25-5-minutes-with-bathu-founder-theo-baloyi/|accessdate=2022-03-30|work=SowetanLIVE|language=en-ZA}}</ref> Ọ malitere ụdị akpụkpọ ụkwụ ya na 2015, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka Senior Associate na PwC na Dubai.<ref>{{Cite web|date=2021-12-11|title=Q&A Sessions: 'I am a product of opportunities' — Theo Baloyi|url=https://mg.co.za/news/2021-12-11-qa-sessions-i-am-a-product-of-opportunities-theo-baloyi/|accessdate=2022-03-30|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|title=Theo Baloyi on Twitter: I worked at PwC for 5 years.|url=https://twitter.com/theo_baloyi01/status/1443238473910075396|accessdate=2022-03-30|work=Twitter|language=en}}</ref> E gosipụtara ya na ndepụta ''Forbes'' 30 Under 30 na 2019.<ref>{{Cite web|date=2019-07-01|title=#30Under30: Business Category 2019|url=https://www.forbesafrica.com/under-30/2019/07/01/30under30-business-category-2019/|accessdate=2022-03-30|work=Forbes Africa|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Staff Reporter|title=Forbes Africa announces 30 Under 30 list for 2019|url=https://www.iol.co.za/business-report/economy/forbes-africa-announces-30-under-30-list-for-2019-27882556|accessdate=2022-03-30|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref> N'afọ 2021, o meriri GQ's Business Leader of the Year.<ref>{{Cite web|title=Everything you need to know about the 2021 GQ Men of The Year Awards Winners|url=https://www.gq.co.za/more/men-of-the-year/everything-you-need-to-know-about-the-2021-gq-men-of-the-year-awards-winners-379e4bc6-0374-46d9-9033-ba8ae4521e43|accessdate=2022-03-30|work=www.gq.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-11-29|title=Entrepreneur Theo Baloyi Wins GQ Business Leader Of The Year Award At The Men Of The Year Awards 2021|url=https://startupmag.co.za/2021/11/entrepreneur-theo-baloyi-wins-gq-business-leader-of-the-year-award-at-the-men-of-the-year-awards-2021/|accessdate=2022-03-30|work=StartUp Magazine South Africa|language=en-ZA}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Baloyi ma zụlite ya na Hammanskraal, Gauteng ebe ọ nọrọkwa na nwata.<ref>{{Cite web|author=Tau|first=Poloko|title=Bathu's footprint among Africa's top 10 most admired brands|url=https://www.news24.com/citypress/trending/bathus-footprint-among-africas-top-10-most-admired-brands-20210604|accessdate=2022-03-30|work=Citypress|language=en-US}}</ref> Nna ya, Solly Baloyi, kwụsịrị ọrụ nọọsụ ya ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka ala na ụlọ ma ọ nwụrụ n'afọ 2014 Nne ya, Tshidi Baloyi, bụ onye Zulu.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ngwadla|first=Nkosazana|title=Entrepreneur Theo Baloyi on making over R18m selling sneakers|url=https://www.news24.com/drum/Inspiration/hitting-his-stride-20190628|accessdate=2022-03-30|work=Drum|language=en-US}}</ref> O nwere nwanne nwanyị a na-akpọ Goitsimang Baloyi.<ref name=":0" /> Baloyi gụrụ akwụkwọ na Shalom Primary School mgbe nke ahụ gasịrị, ọ debara aha ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. N'afọ 2009, Baloyi kwagara Johannesburg ma gụọ BCom Accounting na Mahadum South Africa.<ref>{{Cite web|title=Meet a 29 years old, Theo Baloyi, the founder and director of Bathu (sneakers) Collection. - Opera News|url=https://za.opera.news/za/en/business/f1814aaf32f82473f4272aaa406c410c|accessdate=2022-03-30|work=za.opera.news|archivedate=2022-03-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220331171327/https://za.opera.news/za/en/business/f1814aaf32f82473f4272aaa406c410c}}</ref><ref>{{Cite web|title=Put your best foot forward with Bathu|url=https://www.sowetanlive.co.za/business/2016-11-20-put-your-best-foot-forward-with-bathu/|accessdate=2022-03-30|work=SowetanLIVE|language=en-ZA}}</ref>
== Ọrụ ==
Tupu ọ hapụ Mahadum nke South Africa, Baloyi malitere njem azụmaahịa ya site n'ịbanye n'ire ihe na-esi ísì ụtọ site n'ụlọ ruo n'ụlọ.<ref>{{Cite web|author=ADVERTORIAL|title=Celebrating the Success that is the GOMORA founded Sneaker, iBathu|url=https://www.news24.com/news24/partnercontent/celebrating-the-success-that-is-the-gomora-founded-sneaker-ibathu-20200327|accessdate=2022-03-30|work=News24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=ENTREPRENEUR: Theo Baloyi, founder of Bathu Shoes|url=https://www.businesslive.co.za/fm/fm-fox/entrepreneurs/2020-01-30-entrepreneur-theo-baloyi-founder-of-bathu-shoes/|accessdate=2022-03-30|work=BusinessLIVE|language=en-ZA}}</ref> A họpụtara Baloyi ka ọ rụọ ọrụ na PwC South Africa n'okpuru mmemme gụsịrị akwụkwọ ha mechara rụọ ọrụ nke ọma nke mere ka ụlọ ọrụ ahụ were ya n'ọrụ oge niile ma bufee ya na PwC Middle East na Dubai.<ref>{{Cite web|title=PressReader.com - Digital Newspaper & Magazine Subscriptions|url=https://www.pressreader.com/south-africa/true-love/20210401/281621013125751|accessdate=2022-03-30|work=www.pressreader.com}}</ref>
N'afọ 2015, Baloyi hiwere Bathu, ụlọ ọrụ akpụkpọ ụkwụ. Ụlọ ọrụ ahụ nwere ma na-arụ ọrụ karịa ụlọ ahịa iri atọ na South Africa na mpaghara SADC.<ref>{{Cite web|title=Stores|url=https://www.bathu.co.za/pages/stores|accessdate=2022-03-30|work=Bathu|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Buthelezi|first=Londiwe|title=30 stores without funding: How Bathu Shoes soared and opened 24 branches during a pandemic|url=https://www.news24.com/fin24/companies/retail/30-stores-without-funding-how-bathu-shoes-soared-and-opened-24-branches-during-a-pandemic-20211006|accessdate=2022-03-30|work=Fin24|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Baloyi bi na Eye of Africa, Johannesburg.<ref>{{Cite web|title=Bathu Sneaker Founder Shows Off Snaps Of His New Luxurious House - Opera News|url=https://za.opera.news/za/en/entertainment/18f8449c111eca3e5f35daed56f3279d|accessdate=2022-03-30|work=za.opera.news}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-03-16|title=Bathu's founder Theo Baloyi's privilege hour with Kgalema Motlanthe!|url=https://mgosi.co.za/bathus-founder-theo-baloyis-privilege-hour-with-kgalema-motlanthe/|accessdate=2022-03-30|work=Mgosi|language=en-GB|archivedate=2024-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240221071648/https://mgosi.co.za/bathus-founder-theo-baloyis-privilege-hour-with-kgalema-motlanthe/}}</ref>{{Clear}}
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jabmtzq9ub2n0hhnts42uwqr79ryu7x
Spinall
0
14210
692054
632607
2026-07-28T21:55:23Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692054
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Oluseye Desmond Sodamola''', onye a maara dịka Spinall (nke bụbu DJ '''Spinall'''), bụ onye na-egwu egwu na Naijiria, onye na-emepụta ihe ndekọ, onye na-ede egwu, onye isi labelụ, na onye mgbasa ozi. O bu ụzọ bụrụ onye a ma ama na afo 2004, mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka DJ redio na Raypower 100.5 FM.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall speaks to Pulse on his journey, losing out at the SMWA's and meeting Killertunes|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-on-wizkid-losing-out-on-smvas-and-career-pulse-exclusive-interview/m3c981m|work=Pulse Nigeria|accessdate=16 January 2020|date=21 March 2019}}</ref> O mechara sonye na Industry Nite ebe ọ kwalitere talent n'okpuru ala na ikpo okwu kwa izu.<ref>{{Cite web|author=Magazine|first=Tush|title=DJ SPINALL: Spinning Around the World|url=http://tushmagazine.com.ng/dj-spinall-spinning-around-the-world/|work=[[Tush Magazine]]|accessdate=14 January 2020|date=25 November 2015|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192022/http://tushmagazine.com.ng/dj-spinall-spinning-around-the-world/}}</ref> Ọ bụ onye isi DJ na [[Wande Coal]] mgbe ọ na-arụkọ ọrụ na [[Mavin Records]].<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/02/06/activated-dj-spinall-joins-mavin-records/|title=Dj Spinall joins mavin's|publisher=bellanija|accessdate=}}</ref> O mepụtara ụdị ejiji ya nke a maara dị ka TheCAP, na-achọpụta mgbọrọgwụ ya na omenala ya. TheCAP, nke ndị Fans na-akpọ "TheCrazyAzzParty" kemgbe ahụ bụ ike ya na njirimara ya.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall, Ajebutter 22 are a year older today|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthday-dj-spinall-ajebutter-22-are-a-year-older-today/yg2ess9|work=Pulse Nigeria|accessdate=15 January 2020|date=2 June 2015|archivedate=15 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200115064430/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/celebrity-birthday-dj-spinall-ajebutter-22-are-a-year-older-today/yg2ess9}}</ref> Tupu Eprel afọ 2021, ọ na-akpọ aha DJ Spinall. N'otu ọnwa ahụ, ọ malitere usoro Afromix na Apple Music, na 15 Eprel afọ 2021, Spinall wepụtara Afromix, EP 1 ma kwado ihe ngosi telivishọn, Smirnoff Infamous Mix na MTV Base, Soundcity TV na usoro podcast na Audiomack na ụlọ ọrụ redio dị iche iche.<ref>{{Cite web|title=Afromix, Ep. 1 (DJ Mix) by Spinall|url=https://music.apple.com/ng/album/afromix-ep-1-dj-mix/1561009000|work=Apple Music|accessdate=18 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title="Women Are More Talented Than Men", Niniola on Smirnoff InfamousMix|url=https://notjustok.com/article/niniola-brags-on-smirnoff-infamousmix-with-djspinall/|work=NotjustOk|accessdate=18 May 2021|date=17 April 2021}}</ref> Na 6 Eprel afọ 2021, Smirnoff Infamous Mix ihe omume mbụ gosipụtara onye ọbịa si [[Wurld (musician)|Wurld]].<ref>{{Cite web|author=Nwankpa|first=Adaugo|title=Smirnoff InfamousMix pilot episode hits airwaves & You should look out for It|url=https://www.bellanaija.com/2021/04/smirnoff-infamous-mix/|work=BellaNaija|accessdate=18 May 2021|date=12 April 2021}}</ref>
N'afọ 2014, ọ malitere TheCAPMusic, ụlọ ọrụ ndekọ / njikwa. N'afọ sochirinụ, ọ bịanyere aka na ndị na-emepụta ihe na TheCAPMusic.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall speaks to Pulse on his journey, losing out at the SMWA's and meeting Killertunes|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-on-wizkid-losing-out-on-smvas-and-career-pulse-exclusive-interview/m3c981m|work=Pulse Nigeria|accessdate=14 January 2020|date=21 March 2019}}</ref> Top Boy dị ka a na-akpọkarị ya, wepụtara egwu mbụ ya "GbaGbe E" na afọ 2014 nke gosipụtara [[Burna Boy]].<ref>{{Cite web|author=S|first=Deji|title=New Video: DJ Spinall Feat. Burna Boy – Gba Gbe è|url=https://www.bellanaija.com/2014/06/new-video-dj-spinall-feat-burna-boy-gba-gbe-e/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=16 January 2020|date=5 June 2014}}</ref> Ya na ndị ọzọ dịka; 2Baba, [[Wizkid]], [[Wande Coal]], Davido, Mr Eazi, Tiwa Savage, [[Kizz Daniel]], na ọtụtụ ndị ọzọ.
Abọm izizi nke Spinall bụ My Story: The Album (2015) ya na egwu "Oluwa", "Gba Gbe E", na "Money".<ref>{{Cite web|title=Album Review: DJ Spinall – My Story|url=https://www.360nobs.com/2016/08/album-review-dj-spinall-story/|work=360Nobs|accessdate=14 January 2020|date=9 August 2016|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192114/https://www.360nobs.com/2016/08/album-review-dj-spinall-story/}}</ref> N'afọ sochirinụ, na 10 Ọktoba afọ 2016, DJ Spinall wepụtara abọm nke abụọ ya akpọrọ ''TEN'' .<ref>{{Cite web|title=Religion and science inspired my new "Ten" album|url=https://www.pulse.ng/dj-spinall-religion-and-science-inspired-my-new-ten-album/wq86djj|work=Pulse Nigeria|accessdate=14 January 2020|date=11 October 2016|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192054/https://www.pulse.ng/dj-spinall-religion-and-science-inspired-my-new-ten-album/wq86djj}}</ref> Abọm ahụ nwere Davido, Sauti Sol, Mr Eazi, n'etiti ndị ọzọ, na ndị isi egwu "Package" nke gosipụtara Davido & "Ohema" nke gosipụtara Mr Eazi. E wepụtara abọm studio ya nke atọ, Dreams na 8 Ọktoba 2017 na egwu "Opoju", "Calm Down", na "Gimme Luv".<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Features Top Nigerian Artistes For Third Album ‘Dreams’|url=https://guardian.ng/life/whatsnew/dj-spinall-features-top-nigerian-artistes-for-third-album-dreams/|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardia]]|accessdate=14 January 2020|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192054/https://guardian.ng/life/whatsnew/dj-spinall-features-top-nigerian-artistes-for-third-album-dreams/}}</ref> Na 26 Ọktoba afọ 2018, ọ wepụtara abọm studio nke anọ ya ''Iyanu'' .<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Drops Tracklist For "Iyanu" Album|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/10/24/dj-spinall-drops-tracklist-for-iyanu-album/|work=[[P.M. News]]|accessdate=14 January 2020|date=24 October 2018}}</ref> Abọm ahụ nwere egwu abụọ gụnyere "Nowo", OkayAfrica na-ezo aka dị ka otu n'ime egwu iri na ise kachasị egwu Naịjirịa nke afọ 2018 nke gosipụtara [[Wizkid]], nke tokwara na MTV Base Official Naija Top 10 Countdown na "Baba" nke gosipụtara [[Kizz Daniel]], nke mere ya na MTV Base Top 20 Hottest Naija tracks nke afọ 2018.<ref>{{Cite web|title=The 15 Best Nigerian Songs of the Year So Far|url=https://www.okayafrica.com/nigerian-songs-music-2018-best-download/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=16 January 2020|date=21 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Official Naija Top 10 Countdown|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/official-naija-top-10-countdown/|work=[[The Guardian (Nigeria)|Saturday Magazine]]|accessdate=16 January 2020|archivedate=16 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116070537/https://guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/official-naija-top-10-countdown/}}</ref><ref>{{Cite web|title=MTV Base Top 20 Hottest Naija Tracks of 2018|url=https://www.informationng.com/2018/12/mtv-base-top-20-hottest-naija-tracks-of-2018-full-list.html|work=Information Nigeria|accessdate=16 January 2020}}</ref> Na 11 Disemba afọ 2020, o wepụtara abọm studio nke ise ya bụ ''Grace'', n'okpuru TheCAP Music na abụ ise mepụtara onwe ya.<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall drops Star-Studded Album "Grace" featuring Tiwa Savage, Minz & Omah Lay|url=https://www.bellanaija.com/2020/12/dj-spinall-grace-album/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=11 December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=DJ Spinall’s ‘Grace’ feels like a playlist [Pulse Album Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-grace-album-review/tbzt73f|work=Pulse Nigeria|accessdate=5 February 2021|date=17 December 2020|archivedate=6 January 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210106233311/https://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-grace-album-review/tbzt73f}}</ref><ref>{{Cite web|title=Here’s the Star-Studded Tracklist for DJ Spinall’s forthcoming Album "Grace"|url=https://www.bellanaija.com/2020/12/dj-spinall-grace/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=7 December 2020}}</ref> Abọm ahụ nwere egwu isii kachasị elu, "Dis Love" nke gosipụtara [[Wizkid]] & Tiwa Savage, "Sere" nke gosipụtara [[Fireboy DML]], "Pressure" nke gosipụtara Dice Ailes, "Everytime" nke gosipụtara Kranium, "Tonight" nke gosipụtara [[Omah Lay]], na "EDI" nke gosipụtara Reminisce.
N'afọ 2015, Spinall ghọrọ onye DJ Afrịka mbụ na-eme ihe nkiri na SXSW festival na Austin, [[Texas]], ya na ndị ọzọ na-akwado isonyere Spinall na ogbo gụnyere; Davido, Sarkodie, R2Bees na onye nnabata Eddie Kadi .<ref>{{Cite web|title=Photos of African stars at SXSWest Africa, Texas|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/ice-prince-dj-spinall-sarkodie-photos-of-african-stars-at-sxswest-africa-texas/zp1jbv8|work=Pulse Nigeria|accessdate=14 January 2020|date=25 March 2015|archivedate=2 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200202194800/https://www.pulse.ng/entertainment/music/ice-prince-dj-spinall-sarkodie-photos-of-african-stars-at-sxswest-africa-texas/zp1jbv8}}</ref> Ọ bụkwa onye DJ mbụ nke Naijiria gara obodo ise na United States, gụnyere [[New York City]], Miami, Houston, Austin, na Washington, D.C. N'afọ 2017, ọ bụ DJ gọọmentị maka BET Awards na Los Angeles, California.<ref>{{Cite web|title=‘DJ Spinall’ Official DJ For BET International Awards 2017|url=https://www.channelstv.com/2017/06/23/dj-spinall-official-dj-bet-international-awards-2017/|publisher=[[Channels TV|Channels Television]]|accessdate=14 January 2020}}</ref> E gosipụtara onyinye ahụ n'ụwa niile, nke mekwara ka ọ nweta nlebara anya n'ụwa niile dị ka Disc Jockey na-asụ ụzọ Afrobeat n'ụwa. N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Eprel afọ 2019, Spinall ghọrọ onye DJ mbụ nke Naijiria na-eme ihe ngosi na XOYO na London na DJ mbụ nke Naijiria na-eme ihe nkiri na Glastonbury Festival na 29 June afọ 2019.<ref>{{Cite web|title=Complex Sessions 033: DJ Spinall|url=https://www.complex.com/music/2019/04/complex-sessions-033-dj-spinall|work=[[Complex (magazine)|Complex]]|accessdate=14 January 2020|archivedate=14 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114192013/https://www.complex.com/music/2019/04/complex-sessions-033-dj-spinall}}</ref><ref><nowiki>{{Cite web|url=</nowiki>https://guardian.ng/saturday-magazine/dj-spinall-to-perform-at-glastonbury-festival-today/%7Ctitle=DJ<nowiki> Spinall to perform at Glastonbury festival today|date=29 June 2019|website=[[The Guardian {Nigeria)|The Guardian]]|access-date=30 June 2019}}</nowiki></ref>
=== Mmalite ndụ na TheCAP Music ===
A mụrụ Oluseye Desmond Sodamola na June 2, na afọ 1984, na [[Lagos]] ma ọ bụ onye nke atọ n'ime ụmụnne ise.<ref>{{Cite web|author=Kool|first=C. J.|title=Colourful Radio|url=https://www.colourfulradio.com/content/guest/39587|work=[[Colourful Radio]]|accessdate=15 January 2020|archivedate=15 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200115064436/https://www.colourfulradio.com/content/guest/39587}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị na [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]], wee kwaga [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]], iji mụọ Electrical and Electronics Engineering na Mahadum Olabisi Onabanjo, ebe ọ natara nzere BSc ya.<ref>{{Cite news|title=Educational Background – DJ Spinall|url=http://thenet.ng/2016/07/10-things-you-didnt-know-about-nigerias-fast-rising-jockey-dj-spinall/|accessdate=1 August 2016|work=Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|date=29 July 2016}}</ref>
Ahụmahụ egwu mbụ nke Spinall dị ka nwata, bụ ige ntị na ụfọdụ ihe ndekọ vinyl nke nne na nna ya na-akpọ ma dị ka ya si kwuo "N'ụtụtụ, papa m ga-eteta, ma mepee akwa, wee malite ịkpọ ụfọdụ [[Fela Kuti]], na King Sunny Adé ndekọ. "<ref>{{Cite web|title=The Artist Is Present: DJ Spinall Wants to Push Afrobeats to the World, Without Forgetting the Culture|url=https://www.okayafrica.com/dj-spinall-artist-is-present/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=9 June 2017}}</ref> Nke a kpụrụ ya ma kpalie mmasị ya maka egwu mgbe ọ kirisịrị DJ ọ goro ka ọ kpọọ egwu na ụlọ akwụkwọ sekọndrị.
=== 2017–18: ''Nrọ'', na ''Iyanu'' ===
TheCAP Music wepụtara abọm studio ya nke atọ bụ Dreams n'onwe ya na 8 Ọktoba afọ 2017. Abọm ahụ gosipụtara ndị ọbịa sitere na [[Niniola]], [[Wurld (musician)|Wurld]], [[Ycee]], [[Wizkid]], [[Simi (singer)|Simi]], Mr Eazi, [[Harrysong]], Davido, [[Wande Coal]], [[Reekado Banks]], na Olamide. Ndị isi egwu abọm ahụ gụnyere: "Opoju" nke gosipụtara [[Wizkid]], "Calm Down" nke gosipụtara Mr Eazi, na "Gimme Luv" nke gosipụtara Olamide. Na 18 Nọvemba afọ 2017, Spinall kwupụtara Party Of Your Dreams album launch na 26 Nọvemba na Grand Ballroom nke Oriental Hotel, Victoria Island, Lagos na afọ 2018, Spinall kwupụtara mbipụta nke abụọ nke Party of Your Dreams na [[Lagos]] na 7 Disemba afọ 2018, ya na ndị na-akwado DJs; DJ Big N, DJ Consequence, [[DJ Enimoney]], [[DJ Lambo]], na ndị ọzọ ga-egwu egwu na mmemme ahụ.<ref>{{Cite web|title=#PartyOfYourDreams: We’ve got the Juice on how you can attend DJ Spinall’s Album Launch Party|url=https://www.bellanaija.com/2017/11/dj-spinalls-album-launch/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=15 January 2020|date=18 November 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Idowu|first=Tomi|title=Your Definitive Event Guide to Christmas 2018 in Lagos|url=http://culturecustodian.com/your-definitive-event-guide-to-christmas-2018-in-lagos/|work=The Culture Custodian|accessdate=15 January 2020|date=3 December 2018}}</ref> N'afọ 2019, Sodamola nwere egwu mbụ ya na UK na London nke akpọrọ Party of Your Dreams na 21 Eprel afọ 2019 na XOYO!<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Presents: Party Of Your Dreams, London – Notjustok|url=https://notjustok.com/news/dj-spinall-presents-party-of-your-dreams-london/|work=[[NotJustOk]]|accessdate=15 January 2020|date=24 February 2019}}</ref>.
Na 24 Ọktọba afọ 2018, DJ Spinall kesara ihe nkiri na ndị na-emepụta ihe na abọm studio nke anọ ya Iyanu .<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Drops Tracklist For "Iyanu" Album|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/10/24/dj-spinall-drops-tracklist-for-iyanu-album/|work=[[P.M. News]]|accessdate=15 January 2020|date=24 October 2018}}</ref> Ndị ọbịa na abọm ahụ bụ [[Wizkid]], [[Kizz Daniel]], Davido, [[Burna Boy]], Tekno, Nonso Amadi, [[Wurld (musician)|Wurld]], Dotman, na ndị ọzọ. Ọ bụ naanị DJ Spinall mepụtara abọm ahụ ma Killertunes, CKAY, Nonso Amadi, Benie Macaulay na Stg mepụtara ya. Ndị isi egwu abọm ahụ gụnyere: "Nowo" nke gosipụtara [[Wizkid]] na "Baba" nke gosipụtara [[Kizz Daniel]].<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall's New Album 'Iyanu' Is Here|url=https://www.okayafrica.com/listen-stream-dj-spinall-iyanu/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=15 January 2020|date=26 October 2018}}</ref> TheCAP Music wepụtara abọm ahụ n'onwe ya na 26 Ọktoba afo 2018.
=== 2019-2020: Beyonce Presents: Making The Gift, na The Recording Academy ===
N'afọ 2019, Beyonce wepụtara ihe nkiri pụrụ iche nke were otu awa nke akpọrọ [[Beyoncé Knowles|Beyonce]] Presents: Making The Gift .<ref>{{Cite web|title=Watch "Beyoncé Presents: Making The Gift" {{!}} ABC Updates|url=https://abc.com/news/insider/watch-beyonce-presents-making-the-gift-on-abc-and-the-abc-app|work=[[American Broadcasting Company|ABC]]|accessdate=16 January 2020}}</ref> E mere ihe nkiri telivishọn a na Egypt, Nigeria, South Africa, na United States. E gosipụtara ihe nkiri ahụ na 16 Septemba na ABC, ebe DJ Spinall pụtara ma kwuo banyere abọm The Lion King: The Gift, ntọala nke ihe nkiri ahụ.<ref>{{Cite web|title=Beyoncé Making The Gift – Documentary 2019|url=https://www.youtube.com/watch?v=cZDVZJX4FDQ|accessdate=16 January 2020}}</ref>
N'afọ 2020, Spinall so na ndị isi egwu 2,300 sonyere na klas The Recording Academy nke afọ 2020, ya na Bankulli, Lil Nas X, Gunna, Victoria Monét, Juls, n'etiti ndị ọzọ maka 63rd Annual Grammy Awards.<ref>{{Cite web|title=Nigeria: Bankulli, DJ Spinall join Recording Academy|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/nigeria-bankulli-dj-spinall-join-recording-academy|work=Music In Africa|accessdate=5 February 2021|language=en|date=15 July 2020}}</ref> Na 26 Julaị afọ 2020, Spinall kwuru banyere Grammy Award na This Sunday show na [[DJ Cuppy]] na Africa Now Radio site na Apple Music.<ref>{{Cite web|author=Gitau|first=Susan|title=Apple Music's Africa Now Radio With Cuppy Features DJ Spinall This Sunday|url=https://africa.com/apple-musics-africa-now-radio-with-cuppy-features-dj-spinall-this-sunday/|work=Africa.com|accessdate=5 February 2021|date=29 July 2020}}</ref> O sokwa n'ọtụtụ ndị ama ama dịka D'banj, Praiz na Olisa ịga nnọkọ pụrụ iche nke MTN kwadoro maka ọrụ egwu MusicTour.<ref>{{Cite web|date=2020-01-11|title=D’Banj, DJ Spinall, Praiz, Olisa, others turned up for MTN’s MusicTime|url=https://www.vanguardngr.com/2020/01/dbanj-dj-spinall-praiz-olisa-others-turned-up-for-mtns-musictime/|accessdate=2021-02-26|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
=== Ndekọ, mbipụta na nkesa ===
Na 11 Septemba afọ 2018, Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta mba ụwa na Atlantic Records UK<ref>{{Cite web|title=DJ Spinall Signs Deal With Atlantic Records, UK|url=http://thenet.ng/dj-spinall-signs-deal-atlantic-records-uk/|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|accessdate=27 September 2018|date=11 September 2018}}</ref> na nkwekọrịta mbipụta na Warner Chappell Music UK.<ref>{{Cite web|title=Amber Davis Promoted to Head of A&R at Warner Chappell Music U.K.|url=https://www.billboard.com/articles/news/8526029/amber-davis-promoted-warner-chappell-music-uk|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|accessdate=14 January 2020}}</ref>
=== Nkwenye ===
Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta na Guinness Nigeria dị ka Smirnoff<ref>{{Cite news|title=DJ Spinall Becomes A Smirnoff Brand Ambassador|url=http://thenet.ng/2015/06/dj-spinall-becomes-a-smirnoff-brand-ambassador/|accessdate=2 August 2016|date=17 June 2015}}</ref> Brand Ambassador na afọ 2015 ma megharịa nkwekọrịta ahụ na afọ 2016, 2017, 2018 na afọ 2019.<ref>{{Cite news|title=DJ SPINALL RENEWS CONTRACT WITH SMIRNOFF|url=http://thenationonlineng.net/dj-spinall-renews-contract-smirnoff/|accessdate=2 August 2016|date=23 July 2016}}</ref> Na 20 Machị afọ 2018, Spinall bịanyere aka na nkwekọrịta ọtụtụ nde naira na Pepsi Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Pepsi Signs DJ Cuppy, DJ Spinall, DJ Xclusive, DJ Obi As Ambassadors – INFORMATION NIGERIA|url=http://www.informationng.com/2018/03/pepsi-signs-dj-cuppy-dj-spinall-dj-xclusive-dj-obi-as-ambassadors.html|work=INFORMATION NIGERIA|accessdate=10 August 2018|date=20 March 2018}}</ref>
== Ihe ngosi a ma ama ==
O meela ọtụtụ ihe omume na ihe ngosi a ma ama kemgbe ọ ghọrọ onye a ma ama, na-eme ihe omume dịka:
* Otu Lagos Brand Launch (2016)<ref>{{Cite web|author=Adesanya|first=Adedayo|title=One Lagos Brand Launch Bar Beach Day 2|url=http://pulse.ng/events/one-lagos-brand-launch-bar-beach-day-2-id5321762.html|accessdate=2 August 2016|archivedate=2 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160802073432/http://pulse.ng/events/one-lagos-brand-launch-bar-beach-day-2-id5321762.html}}</ref>
* One Africa Music Fest New York (2017)<ref>{{Cite web|author=Akan|first=Joey|title=DJ Spinall: Disc jockey thinks One Africa Music Fest was wrongly reported, he is the wrong one|url=https://www.pulse.ng/buzz/dj-spinall-disc-jockey-thinks-one-africa-music-fest-was-wrongly-reported-he-is-the-wrong-one-id6730745.html|work=Pulse Ghana|accessdate=27 September 2018|archivedate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927125131/https://www.pulse.ng/buzz/dj-spinall-disc-jockey-thinks-one-africa-music-fest-was-wrongly-reported-he-is-the-wrong-one-id6730745.html}}</ref>
* BET Awards 2017 Official DJ (2017)<ref>{{Cite web|title='DJ Spinall' Official DJ For BET International Awards 2017 • Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2017/06/23/dj-spinall-official-dj-bet-international-awards-2017/|publisher=[[Channels TV]]|accessdate=27 September 2018|date=23 June 2017}}</ref>
* Mixmag New York Gig (2017)<ref>{{Cite web|author=Mix|first=Pulse|title=DJ Spinall, DJ Tgarbs to perform at New York's The Lab NYC gig|url=https://www.pulse.ng/gist/dj-spinall-dj-tgarbs-to-perform-at-new-yorks-the-lab-nyc-gig-id6594102.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=27 September 2018|archivedate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927125210/https://www.pulse.ng/gist/dj-spinall-dj-tgarbs-to-perform-at-new-yorks-the-lab-nyc-gig-id6594102.html}}</ref>
* MixMag "The LAB" New York (2018)<ref>{{Cite web|url=https://mixmag.net/read/dj-spinall-in-the-lab-nyc-dj-lab|title=DJ Spinall in The Lab NYC|work=Mixmag|accessdate=31 May 2019}}</ref>
* Africa All Star Music Fest Toronto (2018)<ref>{{Cite web|author=Mawuli|first=David|title=Yemi Alade, Alikiba Falz others for Africa All Star Music Fest|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/yemi-alade-alikiba-falz-others-for-africa-all-star-music-fest-id8672556.html|work=Pulse Ghana|accessdate=27 September 2018|archivedate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180927125119/https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/yemi-alade-alikiba-falz-others-for-africa-all-star-music-fest-id8672556.html}}</ref>
* One Africa Music Fest, London (2018)
* One Africa Music Fest, Dubai (2019)<ref>{{Cite web|title=Why are all Nigerian artists in Dubai? [Explainer]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/here-is-why-davido-wizkid-burna-boy-teni-are-in-dubai/xylb5fy|work=Pulse Nigeria|accessdate=16 January 2020|date=14 November 2019}}</ref>
* Emume Glastonbury (2019)<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/dj-spinall-to-perform-at-glastonbury-festival-today/|title=DJ Spinall to perform at Glastonbury festival today|date=29 June 2019|work=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|accessdate=30 June 2019|archivedate=30 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190630022821/https://guardian.ng/saturday-magazine/dj-spinall-to-perform-at-glastonbury-festival-today/}}</ref>
* Ememe Ọgwụgwụ (2019) [https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/06/10/the-ends-festival-showcases-dj-spinall-at-londons-lloyd-park/]
* Afro Nation, Portugal (2019)
== Njem ==
TheCAPUS Tour 3.0 2018, malitere na 4 August na Washington, DC Njem ahụ malitere na obodo 9, obodo gụnyere [[Washington, D.C.|Washington]], DC, [[Minésótạ|Minnesota]], [[New York City]], Miami, Toronto, Dallas, Atlanta, [[Ndiánà|Indiana]] na Jacksonville, Florida.<ref>{{Cite web|title=DJ SPINALL set to commence US & Canada Tour – Olori Supergal|url=https://olorisupergal.com/2018/07/13/dj-spinall-set-to-commence-us-canada-tour/|work=Olori Supergal|accessdate=10 August 2018|date=13 July 2018|archivedate=10 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180810142640/https://olorisupergal.com/2018/07/13/dj-spinall-set-to-commence-us-canada-tour/}}</ref>
Ndị ọzọ
* TheCAPSouthAfrican Tour
* Njem TheCAPUS
* Party Of Your Dreams London
* Party Of Your Dreams Lagos
* Njem TheCAPUK
== Discography ==
=== Albọm ===
{| class="wikitable"
!Aha abọm
!Nkọwapụta abọm
|-
|''Akụkọ m: The Album''
|
* A tọhapụrụ ya: 28 Ọktoba 2015
* Label: TheCAP Music
* Formats: Digital download
|-
|''Iri''
|
* A tọhapụrụ ya: 10 Ọktoba 2016
* Label: TheCAP Music
* Formats: Digital download, CD
|-
|''Nrọ''<ref>{{Cite web|author=Akan|first=Joey|title=DJ Spinall: disc jockey plans for third compilation album "Dreams"|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-disc-jockey-plans-for-third-compilation-album-dreams-id7228963.html|accessdate=5 September 2017|archivedate=4 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170904100708/http://www.pulse.ng/entertainment/music/dj-spinall-disc-jockey-plans-for-third-compilation-album-dreams-id7228963.html}}</ref>
|
* A tọhapụrụ ya: 8 Ọktoba 2017
* Label: TheCAP Music
* Formats: Digital download, CD
|-
|''Iyanu''
|
* A tọhapụrụ ya: 26 Ọktoba 2018
* Label: TheCAP Music
* Formats: Digital download, CD
|-
|''Grace''
|
* A tọhapụrụ ya: 11 Disemba 2020
* Label: TheCAP Music
* Formats: Digital download, CD
|}
=== Ndị otu a họọrọ ===
* "Oluwa" (<small>feat</small>. M.I Abaga) (2014)
* "Excuse Me" (<small>feat</small>. <small>Timaya</small>) (2015)
* "Ịga" (<small>feat</small>. <small>Olamide</small>) (2015)
* "Ọ dịghị iru újú" (<small>feat</small>. <small>[[Pheelz]]</small>) (2015)
* "Package" (<small>feat</small>. <small>Davido</small> <small>na</small> <small>Del B</small>) (2016)
* "Ohema" (<small>feat</small>. <small>Mr Eazi</small>) (2016)
* "Pepe Dem" (feat. [[Yemi Alade]]) 2017
* "Nowo" (<small>feat</small>. <small>[[Wizkid]]</small>) (2018)
* "Baba" (<small>feat</small>. <small>[[Kizz Daniel|Kiss Daniel]]</small>) (2018)
* "Omoge" (<small>feat</small>. <small>Dotman</small>) (2018)
* "What Do You See?" (<small>feat</small> Kojo Funds) (2019)
* "[https://www.youtube.com/watch?v=EAcXCdMiuEo Dis Love]" (<small>feat</small> <small>[[Wizkid]]</small> & <small>Tiwa Savage</small>) (2019)
* "When it comes to you Remix" (<small>feat</small> <small>Sean Paul</small> & DJ Spinall ft Tiwa Savage) (2019)
* "EDI" (<small>feat</small> Reminisce) (2019)
* "Nrụgide" (<small>feat</small> <small>Dice Ailes</small>) (2020)
* "Everytime" (<small>feat</small> <small>Kranium</small>) (2020)
* "Tonight" (<small>feat</small> <small>[[Omah Lay]]</small>) (2020)
* "Sere" (<small>feat</small> <small>[[Fireboy DML]]</small>) (2020)
* "Cloud 9" (feat Adekunle Gold) (2021)
* "PALAZZO" (<small>na</small>. <small>Asake</small>) (2022)
== Videography ==
{| class="wikitable"
|+
!Afọ
!Aha
!Onye isi
!Ref
|-
|2014
|"Gba Gbe E" nke gosipụtara [[Burna Boy]]
|Duks
|
|-
| rowspan="3" |2015
|"Oluwa" nke gosipụtara M.I Abaga, Byno
| rowspan="2" |AJE Filmworks
|
|-
|"Excuse Me" nke gosipụtara Timaya
|
|-
|"No Sorrow" nke gosipụtara Pheelz
|EOVisuals
|
|-
| rowspan="3" |2016
|"Package" nke gosipụtara Davido, Del'B
|Ndvdual Pictures
|
|-
|"Money" nke gosipụtara 2Baba, [[Wande Coal]]
| rowspan="2" |UA. Ihe oyiyi
|
|-
|"Ohema" nke gosipụtara Mr Eazi
|
|-
| rowspan="4" |2017
|"Gimme Luv" nke Olamide gosipụtara
|Mattmax
|
|-
|"Ojukokoro" nke gosipụtara [[Niniola]]
| rowspan="2" |Adams Gud
|
|-
|"Olowo" nke gosipụtara Davido, [[Wande Coal]]
|
|-
|"On The Low" featuring [[Ycee|YCEE]]
|HG2 Filmworks
|<ref>{{Cite web|url=http://tooxclusive.com/videos/dj-spinall-low-ft-ycee-new-video/|title=DJ Spinall – On A Low ft. Ycee [New Video] » tooXclusive|date=8 November 2017|work=tooXclusive|accessdate=20 February 2019|archivedate=20 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190220181326/http://tooxclusive.com/videos/dj-spinall-low-ft-ycee-new-video/}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2018
|"Nowo" nke gosipụtara [[Wizkid]]
| rowspan="2" |Onye isi Q
|<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-wizkid-nowo/|title=VIDEO: DJ Spinall & Wizkid – Nowo -|date=26 February 2018|accessdate=20 February 2019}}</ref>
|-
|"Baba" nke gosipụtara [[Kizz Daniel]]
|<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-ft-kizz-daniel-baba/|title=VIDEO: DJ Spinall ft. Kizz Daniel – Baba -|date=23 May 2018|accessdate=20 February 2019}}</ref>
|-
|"Omoge" nke gosipụtara Dotman
|Mex
|<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-omoge-ft-dotman/|title=VIDEO: DJ Spinall – Omoge ft. Dotman -|date=6 November 2018|accessdate=19 February 2019}}</ref>
|-
| rowspan="4" |2019
|"What Do You See" featuring Kojo Funds
| rowspan="2" |Meji Alabi
|<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-dj-spinall-ft-kojo-funds-what-do-you-see/|title=VIDEO: DJ Spinall ft. Kojo Funds – What Do You See – Notjustok|date=28 February 2019|work=Latest Naija Nigerian Music, Songs & Video – Notjustok|accessdate=28 May 2019}}</ref>
|-
|"Dis Love" nke gosipụtara [[Wizkid]], Tiwa Savage
|<ref>{{Cite web|title=New Music/Video: DJ Spinall Feat. Wizkid & Tiwa Savage – Dis Love|url=https://rhythm937.com/new-music-video-dj-spinall-feat-wizkid-tiwa-savage-dis-love/|work=[[Rhythm 93.7 FM Lagos]]|accessdate=18 January 2020|archivedate=19 December 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191219051404/https://rhythm937.com/new-music-video-dj-spinall-feat-wizkid-tiwa-savage-dis-love/}}</ref>
|-
|"Pepe Dem" nke gosipụtara [[Yemi Alade]]
|Paul Gambit
|<ref>{{Cite web|author=Kamunya|first=Mercy|title=DJ Spinall - Pepe Dem featuring Nigerian songtress Yemi Alade|url=https://www.legit.ng/1261589-dj-spinall-pepe-dem-ft-yemi-alade-video-lyrics-reactions.html|work=Legit.ng|accessdate=5 February 2021|language=en|date=26 September 2019}}</ref>
|-
|"EDI" nke gosipụtara Reminisce
|TG Omori
|<ref>{{Cite web|author=Okafor|first=Tokunbo|title=DJ Spinall - Edi: The catchy tune that you cannot resist|url=https://www.legit.ng/1262198-dj-spinall-edi-ft-reminisce-video-lyrics-reactions.html|work=Legit.ng|accessdate=5 February 2021|language=en|date=19 August 2020|archivedate=5 December 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201205182419/https://www.legit.ng/1262198-dj-spinall-edi-ft-reminisce-video-lyrics-reactions.html}}</ref>
|-
|2020
|"Mgbe ọ bụla" gosipụtara Kranium
| rowspan="2" |Dalia Dias
|<ref>{{Cite web|title=New Video: DJ Spinall feat. Kranium – Everytime|url=https://www.bellanaija.com/2020/07/dj-spinall-kranium-everytime/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=26 July 2020}}</ref>
|-
| rowspan="1" |2021
|"Sere" nke gosipụtara [[Fireboy DML]]
|<ref>{{Cite web|title=New Video: DJ Spinall feat. Fireboy DML – Sere|url=https://www.bellanaija.com/2021/01/dj-spinall-fireboy-dml-sere-2/|work=BellaNaija|accessdate=5 February 2021|date=21 January 2021}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2022
|"Cloud 9" nke gosipụtara Adekunle Gold
|Dammy Twitch
|<ref>{{Cite web|date=2021-12-03|title=LISTEN: Spinall and Adekunle Gold Deliver New Single 'Cloud 9'|url=https://notjustok.com/mp3-songs/spinall-adekunle-gold-cloud-9/|accessdate=2022-05-30|work=NotjustOk|language=en-US|archivedate=2022-05-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220530201238/https://notjustok.com/mp3-songs/spinall-adekunle-gold-cloud-9/}}</ref>
|-
|"Palazzo" nke gosipụtara Asake
|TG Omori
|<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2022-05-14|title=DJ Spinall & Asake’s “Palazzo” Is A Certified Party Starter|url=https://www.bellanaija.com/2022/05/dj-spinall-asake-palazzo/|accessdate=2022-05-30|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref>
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Emume onyinye
!Nkọwa onyinye (s)
!Onye natara ya
!Nsonaazụ
!Ref
|-
| rowspan="1" |2013
|Nigeria Entertainment Awards
|World DJ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=Nea Awards 2013 Full Nominees List|url=http://notjustok.com/2013/06/02/nigerian-entertainment-awards-2013-view-full-nominees-list/|publisher=Notjustok|accessdate=|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304044109/http://notjustok.com/2013/06/02/nigerian-entertainment-awards-2013-view-full-nominees-list/}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2014
|Nigeria Entertainment Awards
|World DJ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=NEA Awards 2014 Winners List|url=http://tooxclusive.com/news/nea-awards-2014-winners-list/|publisher=Tooxclusive|accessdate=}}</ref>
|-
|Islander International Awards
|Best Nigerian DJ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=He has been nominated and won|url=http://djspinall.com/about/|publisher=Tooxclusive|accessdate=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150816120130/http://djspinall.com/about/|archivedate=16 August 2015}}</ref>
|-
|Nigerian Broadcasters Merit Awards
|Best Nigeria VDJ
|Ya onwe ya (Channel O)
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Winners at Nigerian Broadcasters Merit Awards (NBMA) 2014|url=http://jaguda.com/2014/11/16/winners-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/|publisher=Jaguda|accessdate=|archivedate=2017-02-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170204232626/http://jaguda.com/2014/11/16/winners-nigerian-broadcasters-merit-awards-nbma-2014/}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2015
|Nigeria Entertainment Awards
|Nwoke Disc Jockey nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=NEA Awards 2015 nominees List|url=http://thenet.ng/2015/06/full-list-of-nominees-for-nigerian-entertainment-awards-2015/|publisher=The Net|accessdate=}}</ref>
|-
|City People Entertainment Awards
|DJ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=NotJustOk, Mavins, YBNL Nominated for City People Entertainment Awards 2015|url=http://notjustok.com/2015/07/14/notjustok-mavins-ybnl-nominated-for-city-people-entertainment-awards-2015/|publisher=Notjustok|accessdate=|archivedate=2016-05-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160503000002/http://notjustok.com/2015/07/14/notjustok-mavins-ybnl-nominated-for-city-people-entertainment-awards-2015/}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2016
|Ihe nrite Beatz
|Best DJ Male
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Thank You BellaNaijarians; We Won at the Beatz Awards 2.0! Kiss Daniel, DJ Cuppy, Cobhams Asuquo & More also Emerge Winners – See Full List|url=https://www.bellanaija.com/2016/12/thank-you-bellanaijarians-we-won-at-the-beatz-awards-2-0-kiss-daniel-dj-cuppy-cobhams-asuquo-more-also-emerge-winners-see-full-list/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=18 January 2020|date=20 December 2016}}</ref>
|-
|City People Entertainment Awards
|DJ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite news|title=Full List Of Winners at 2016 City People Entertainment Awards – Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|url=http://thenet.ng/2016/07/full-list-of-winners-at-2016-city-people-entertainment-awards/|accessdate=5 September 2017|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|date=26 July 2016}}</ref>
|-
|Nigeria Entertainment Awards
|Mmekọrịta Disk Jockey nke Afọ
|"Pepe Dem" (<small>gosipụtara</small> <small>[[Yemi Alade]]</small>)
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite news|title=FULL nominee list for 2016 Nigerian Entertainment Awards (NEA) – Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|url=http://thenet.ng/2016/06/full-nominee-list-for-2016-nigerian-entertainment-awards-nea/|accessdate=5 September 2017|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|date=17 June 2016}}</ref><ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=NEA 2016: Adekunle Gold, Olamide, Kiss Daniel, others win big|url=http://www.pulse.ng/buzz/nea-2016-adekunle-gold-olamide-kiss-daniel-others-win-big-id5460429.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=5 September 2017|archivedate=3 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180703162917/http://www.pulse.ng/buzz/nea-2016-adekunle-gold-olamide-kiss-daniel-others-win-big-id5460429.html}}</ref>
|-
| rowspan="4" |2017
|Ihe nrite Beatz
|Best DJ Male
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=2017 Beatz Awards! Soundcity Africa is Best Entertainment TV / Radio Station Brand!|url=https://soundcity.tv/news/2017-beatz-awards-soundcity-africa-is-best-entertainment-tv-radio-station-brand/|publisher=[[Soundcity TV]]|accessdate=18 January 2020}}</ref>
|-
|City People Entertainment Awards
|DJ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=#CPMA2017: Full List Of Winners at the City People Music Awards {{!}} City People Magazine|url=http://www.citypeopleonline.com/cpma2017-full-list-winners-city-people-music-awards/|work=City People Magazine|accessdate=5 September 2017|date=7 August 2017}}</ref>
|-
|Nigeria Entertainment Awards
|Best Disc Jockey
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=Wizkid, Tekno, Davido nominated for Best Single NEA 2017|url=http://www.pulse.ng/buzz/wizkid-tekno-davido-nominated-for-best-single-nea-2017-id6960379.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=5 September 2017|archivedate=3 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180703162920/http://www.pulse.ng/buzz/wizkid-tekno-davido-nominated-for-best-single-nea-2017-id6960379.html}}</ref>
|-
|Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival (AFRIMMA)
|Best DJ Africa
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=AFRIMMA 2017 WINNERS – AFRIMMA|url=http://afrimma.com/afirimma2017nomination-polls/|work=Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival|accessdate=27 September 2018|archivedate=15 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180915061129/http://afrimma.com/afirimma2017nomination-polls/}}</ref>
|-
| rowspan="8" |2018
|Ihe nrite Beatz
|Best DJ Male
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Johnny Drille, DJ Cuppy, DJ Spinall, Killertunes win top awards at #TheBeatzAwards 2018 (PHOTOS) » YNaija|url=https://ynaija.com/johnny-drille-dj-cuppy-dj-spinall-killertunes-take-top-awards-at-thebeatzawards-2018/|work=[[YNaija]]|accessdate=18 January 2020|date=22 November 2018}}</ref>
|-
| rowspan="3" |All Africa Music Awards
|Best DJ Africa
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web|title=FULL LIST: Simi, Nasty C among top contenders as AFRIMA unveils nominees|url=https://lifestyle.thecable.ng/full-list-afrima-nominees-for-2018/|work=[[TheCable]] Lifestyle|accessdate=27 September 2018|date=29 August 2018}}</ref>
|-
|Mmekọrịta kacha mma nke Afrịka
|"Nowo" (<small>featuring</small>. <small>[[Wizkid]])</small>
|{{Nom}}
|-
|Onye egwu nwoke kachasị mma na Western Africa
|"Nowo" (<small>featuring</small>. <small>[[Wizkid]])</small>
|{{Nom}}
|-
| rowspan="2" |Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival (AFRIMMA)
|Mmekọrịta kacha mma
|"Nowo" (<small>featuring</small>. <small>[[Wizkid]])</small>
|{{Nom}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|title=2018 Nominees – AFRIMMA|url=http://afrimma.com/2018-nominees/|work=African Muzik Magazine Awards|accessdate=27 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180926170427/http://afrimma.com/2018-nominees/|archivedate=26 September 2018}}</ref>
|-
|Best Dj Africa
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|-
|Abryans Style and Fashion Awards
|Most Stylish Male Celebrity of the Year
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=Most Stylish Male Celebrity of the Year|url=https://abryanzstyleandfashionawards.com/most-stylish-male-celebrity-of-the-year/|work=Abryanz Style and Fashion Awards|accessdate=17 January 2019|archivedate=19 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190119122348/https://abryanzstyleandfashionawards.com/most-stylish-male-celebrity-of-the-year/}}</ref>
|-
| rowspan="2" |Soundcity MVP Awards Festival
| rowspan="2" |African DJ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=Full list of winners at the 2018 SOUNDCITY MVP awards – Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/304307-full-list-of-winners-at-the-2019-soundcity-mvp-awards.html|work=[[Premium Times]]|accessdate=14 January 2020|date=6 January 2019}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2019
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Burna Boy, Tiwa Savage, Rema, Teni & More Win Big at 2020 Soundcity MVP Awards|url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-2020-soundcity-mvp-award-winners-nigerian-music/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=13 January 2020}}</ref>
|-
|Ihe nrite Beatz
|Best DJ Male
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Thank You BellaNaijarians! We WON at The Beatz Awards 2019 & So Did Kel P Vibes, Johnny Drille {{!}} See Full List|url=https://www.bellanaija.com/2019/11/beatz-awards-2019-winners/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=18 January 2020|date=26 November 2019}}</ref>
|-
|Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival (AFRIMA)
|Best DJ Africa
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Here are the 2019 AFRIMMA Nominees|url=https://www.okayafrica.com/here-are-the-2019-afrimma-nominees-burna-boy-wizkid/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=7 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Here Are All of the Winners at the 2019 AFRIMMA Awards|url=https://www.okayafrica.com/afrimma-2019-awards-winners-list/|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=14 January 2020|date=28 October 2019}}</ref>
|-
| rowspan="1" |2020
|Africa Muzik Magazine Awards & Music Festival
|Best DJ Africa
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=African Muzik Magazine Awards 2020: All the winners|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/african-muzik-magazine-awards-2020-all-winners|work=Music In Africa|accessdate=11 November 2021|language=en|date=16 November 2020}}</ref>
|-
| rowspan="4" |2021
|Africa Muzik Magazine Awards &amp; Music Festival
|Best DJ Africa
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|
|-
|Ihe nrite Beatz
|Nwoke DJ nke Afọ
|Ya onwe ya
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Here’s the Full List of Nominees For The Beatz Awards 2021|url=https://www.bellanaija.com/2021/10/heres-the-full-list-of-nominees-for-the-beatz-awards-2021/|work=BellaNaija|accessdate=11 November 2021|date=29 October 2021}}</ref>
|-
|African Entertainment Awards USA
|DJ kacha mma
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|
|-
|All Africa Music Awards
|Best African DJ
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=All Africa Music Awards 2021: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/all-africa-music-awards-2021-all-nominees|work=Music In Africa|accessdate=11 November 2021|language=en|date=23 September 2021}}</ref>
|}
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị DJ Naịjirịa
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
mctbpebe4xwllqm6h5pvhln75mvp2nz
Sidede Onyulo
0
14903
692047
645494
2026-07-28T18:46:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692047
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}''
'Sidede Onyulo''' (1955–2008) bụ onye Kenya na-eme ihe nkiri, onye ama ama maka ọrụ ya dịka Owour na ihe nkiri Oscar-winning Nowhere in Africa .
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Sidede Onyulo '''Peter Sidede Onyulo'''<ref name="old" /> na Kajulu (Kenya), ọ gara ụlọ akwụkwọ na Muthaiga Primary (1965–1968) na Nairobi School (1969–1976) tupu ọ debanye aha na Mahadum Nairobi ebe ọ gụrụ akwụkwọ iwu n'etiti afọ 1975 na 1978. N'afọ 1979, Onyulo kwụsịrị ọrụ iwu ya wee kpebie ịnabata ihe nkiri, mkpebi nke ndị enyi ya na ezinụlọ ya katọrọ.
Onyulo kọwara n'ajụjụ ọnụ ihe mere ime ihe nkiri ji nwee ọnụ ọgụgụ dị nta nke ndị na-akwado ya na Kenya: “Ha chere na nke a bụ ọrụ a na-ekwesịghị iji kpọrọ ihe ma na-eleda ndị na-eme ihe nkiri anya. Ha na-eche na anyị bụ ndị ara dịka ndị Kafira chere na Jasper Wendo nọ na Betrayal of the city.”<ref name="old">{{Cite web|url=http://www.oldcambrians.com/Obituary-Onyulo,PeterSidede.html|title=Peter Sidede Onyulo - Obituary|work=www.oldcambrians.com|accessdate=2018-04-27}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.oldcambrians.com/Obituary-Onyulo,PeterSidede.html "Peter Sidede Onyulo - Obituary"]. ''www.oldcambrians.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-04-27</span></span>.</cite></ref>
== Ụlọ ihe nkiri na ihe nkiri ==
Ya na Jero mere ihe nkiri izizi ha na [[Wole Soyinka|Wole Soyinka's]] play Trials of Brother Jero . Ọ gbasoro nke a na ọrụ dị iche iche na Micere Githae Mugo na Ngũg· wa Thiong'o's Trial of Dedan Kimathi na Francis Imbuga's Betrayal in the City nke e gosipụtara na All Africa Festival of Arts and Culture (FESTAC) na Nigeria n'afọ 1977.
Onyulo mere ihe nkiri mbụ ya n'afọ 1987 mgbe ọ natara ọrụ nke nwa nwoke ụlọ na ''Shadow on the Sun'' .
A na-ekwu na ndị ọkachamara n'ihe nkiri Kenya tụrụ ya aro na mbido maka ọrụ Owour, na Nowhere in Africa, mana a hụghị ya, ebe o si Nairobi kwaga Kisumu, na mpaghara ọdịda anyanwụ nke Kenya. Otu onye na-ahụ maka nhazi obodo chọtara ya n'obodo ya dị nso na Ọdọ Mmiri Victoria ma nye ya ọrụ nke mere ka ọ bụrụ onye ama ama na ọkwa mba ụwa.<ref name="old"/><ref>[https://web.archive.org/web/20241208074301/http://www.nationaudio.com/News/DailyNation/Supplements/lifestyle/current/story300311.htm Actor Sidede's hour of glory: The reluctant lawyer whose love was always in theatre and on stage] By Shem Suchia.</ref> E kwuru na ọ bụ nwoke dị umeala n'obi, n'amaghị na o ritere ihe nrite Best Supporting Actor na Dublin Film Festival maka ọrụ ya dịka Owour. Onye na-emepụta ihe nkiri bụ Peter Herrman mechara nye ya onyinye ahụ.<ref name="old" />
''Ọ'' nọwo na ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere Ivory Hunters (aka "The Last Elephant") (1990), Eyes of a Witness (1991), Nowhere in Africa (2003), King Solomon's Mines (2004), na The Constant Gardener (2005).<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0648943/|title=Sidede Onyulo|work=IMDb|accessdate=2018-04-27}}</ref>
== Ọrụ ndị ọzọ ==
Onyulo tinyere aka na nhazi nke ụlọ ọrụ ihe nkiri na Kenya, na-arụ ọrụ na ndị otu dị iche iche na-eme ihe nkiri. Ọ rụkwara ọrụ na òtù ndị na-abụghị nke gọọmentị, na-enyefe talent ya na ihe nkiri Swahili na-emegide ụmụ nwanyị-egbu ụmụ nwanyị Price of a Daughter .
== Ọnwụ ==
Onyulo dara ọrịa mgbe ọ nọ n'ụlọ ime obodo ya dị n'okpuru ugwu Kajulu ma gbaga n'ụlọ ọgwụ onwe ya ma nwụọ otu izu mgbe e mesịrị.<ref name="old"/>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cite web|url=http://www.abeingo.org/HTML_files/news_culture.html|author=John Oywa|title=Actor, lawyer Sidede passes on|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081210153034/http://www.abeingo.org/HTML_files/news_culture.html|archivedate=2008-12-10}}
bclna9zhpey7257rn1rq9jk1pobtlwl
Trix Vivier
0
15424
692078
688017
2026-07-29T10:53:42Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692078
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Trix Vivier''' (a mụrụ na 28 June 1988) bụ onye na-eme ihe nkiri, telivishọn na ihe nkiri South Africa, onye a maara maka igosipụta ọrụ Flea van Jaarsveld na usoro telivisheneng nke 2019 Trackers, nke o nwetara ama ama na nkwado mba, yana maka ọrụ ya dịka Kate Myburgh na kykNet na Showmax na-emepụta Waterfront.
Ọrụ mbụ ya bụ nke Vicky Ferreira na usoro ''ndị'' ntorobịa kykNET Sterlopers . Vivier gosipụtara ọrụ a site n'afọ 2014 na 2016 n'ime oge abụọ.
Vivier sonyeere ndị isi nke usoro TV Legacy, maka oge mbụ dịka otu n'ime ndị isi nwanyị, Petra Potgieter, n'afọ 2020.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Vivier na Melkbosstrand, Cape Town, nne ya Adri Vivier, onye nkuzi na nna ya Pieter Vivier, bụ onye ọkàiwu zụlitere ya. Vivier si n'agbụrụ Afrikaans ma nwee ụmụnne atọ. Nwanne ya nwanyị nke obere Lea Vivier bụkwa onye na-eme ihe nkiri.
Nne na nna ya chọpụtara ma gbaa ya ume ka ọ na-enwe mmasị n'ihe nkiri site na nwata ma o mere ihe nkiri mbụ ya mgbe ọ dị afọ 15 na Annie Get Your Gun (Gilbert and Sullivan Society, 2004) na mgbe ọ dị dingwaga 16 na Die Ander Marta (KKNK, Baxter Theatre 2005) Vivier Matriculated na Jan van Riebeeck High School wee gaa n'ihu na-amụ ma gụsịrị akwụkwọ na Waterfront Theater School na Cape Town n'afọ 2009.
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Trix-Vivier.jpg|thumb|350x350px|Trix Vivier (n'aka ekpe) na ndị na-eme ihe nkiri nke Trackers na onye isi na ihe ngosi ahụ.]]
Ọrụ ihe nkiri mbụ Vivier kwụrụ ụgwọ bụ nke Pippi na mmepụta ihe nkiri National Children's Theater nke ''Pippi Longstocking'' (2009)
Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ dịka onye na-agba egwu na onye na-eme ihe nkiri site n'afọ 2009 ruo 2013 na-eme n'egwuregwu dịka Reza de Wet's ''MIS'', ihe nkiri ihe nkiri agụmakwụkwọ ma na mpaghara ma na mba ofesi na ọtụtụ Children's Theater Productions tupu ọ banye ọrụ telivishọn mbụ ya na usoro ihe nkiri ''ndị'' ntorobịa nke kykNET Sterlopers (2013 化 2016).<ref>{{Cite web|archiveurl=https://ghostarchive.org/iarchive/facebook/1968249653400794/2016997158526043|archivedate=2022-04-30|url=https://www.facebook.com/andrestolzproductions/photos/mis-deur-reza-de-wet-naledi-theatre-awards-2016-beste-produksie-vir-jeug-nominas/2016997158526043/|title=Andre Stolz Productions on Facebook|work=[[Facebook]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=34782|title=Artslink.co.za - It's Your Life - Aids programme with NCT|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143013/https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=34782}}</ref><ref name="apm.co.za">{{Cite web|url=https://www.apm.co.za/artiste/trix-vivier-836/|title=APM|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-05-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210514012724/https://www.apm.co.za/artiste/trix-vivier-836/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31147|title=Artslink.co.za - Peter Rabbit enthrals yet another generation|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143013/https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31147}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/innercitygazette/docs/gazette13_september2_web|title=Inner City Gazette|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143010/https://issuu.com/innercitygazette/docs/gazette13_september2_web}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31100|title=Artslink.co.za - Peter Rabbit and other Tales|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211113143015/https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=31100}}</ref><ref name="apm.co.za" /><ref>{{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Nuus/nuwe-sa-ster-bieg-ek-was-n-pynlike-presteerder-20171103|title=Nuwe SA ster bieg: 'Ek was 'n pynlike presteerder'}}</ref>
O mechara gaa n'ihu na-egosipụta ọrụ ndu na usoro telivishọn dịka Trackers .<ref>{{Cite web|url=https://stories.showmax.com/whos-who-in-trackers/|title=Who's who in Trackers|date=22 October 2019|accessdate=17 June 2022|archivedate=28 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200928015628/https://stories.showmax.com/whos-who-in-trackers/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://itmunch.com/warnermedias-latest-streaming-service-hbo-max-appears-youtube-tv-along-hbo-cinemax/|title=WarnerMedia's latest streaming service HBO Max appears on YouTube TV, along with HBO & Cinemax|publisher=iTMunch|date=24 February 2020|accessdate=2022-05-06|archivedate=2021-03-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210301154511/https://itmunch.com/warnermedias-latest-streaming-service-hbo-max-appears-youtube-tv-along-hbo-cinemax/}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
|+
!Aha ya
!Ọrụ
!Afọ
!Ụdị
!Ihe edeturu
|-
|''Fynskrif'' [ihe e dere n'ala]
|Bianca
|2018 China 2020
|Usoro
|Oge 1 na 3
|-
|American Monster [ihe e dere n'ala]
|Rebecca Fenton
|2019
|Usoro
|Oge nke 4
|-
|''Projek Dina''<ref>{{Cite web|url=https://www.son.co.za/Alles-wat-mal-is/Gossip/nuwe-reeks-projek-dina-beloof-lekker-baie-drama-20191205|title=Archived copy|accessdate=1 March 2021|archivedate=6 December 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191206142643/https://www.son.co.za/Alles-wat-mal-is/Gossip/nuwe-reeks-projek-dina-beloof-lekker-baie-drama-20191205}}</ref>
|Megan
|2019
|Usoro
|
|-
|Die Spreeus [ehota ihe dị mkpa]
|Anita Erasmus
|2019
|Usoro
|
|-
|''Osimiri''
|Kate Myburgh
|2017
|Usoro
|
|-
|''Die Boekklub 2'' [ihe odide dị mkpa]
|Jana
|2017
|Usoro
|
|-
|''Die Boland Moorde 2'' [ihe odide dị mkpa]
|Isabel
|2016
|Usoro
|
|-
|''Laan nke asaa''<ref>{{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Vir-die-lekker/TV/hokaai-sorg-trix-vivier-vir-nog-drama-in-7de-laan-20180817|title=Hokaai! Sorg Trix Vivier vir nóg drama in 7de Laan?}}</ref>
|Tineke
|2018
|Usoro
|
|-
|''Suidooster'' [citation needed]
|Yolandi
|2018
|Usoro
|
|-
|Cowboy Dan [ihe e dere n'akwụkwọ]
|Joline
|2018
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|Versnel [ihe e dere n'ala]
|Nadia
|2017
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|''Van der Merwe''<ref>{{Cite web|url=https://www.atlanticsun.co.za/news/sky-is-the-limit-for-vredehoek-actress-10723694|title=Sky is the limit for Vredehoek actress|date=10 August 2017|accessdate=17 June 2022|archivedate=21 February 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240221094149/https://www.atlanticsun.co.za/news/sky-is-the-limit-for-vredehoek-actress}}</ref>
|Onye na-anabata ndị ọbịa
|2017
|Ihe nkiri
|
|-
|The Dating Game Killer [ihe odide dị mkpa]
|Enyi Susan
|2017
|Ihe nkiri TV
|
|-
|''Ihe Nketa''
|Petra Potgieter
|2020-2021
|Usoro
|
|-
|''Ndị na-agba ọsọ''
|Akpịrịkpa
|2019
|Usoro
|
|}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* https://www.pressreader.com/south-africa/rooi-rose/20190101/281775630215840
* https://www.pressreader.com/south-africa/huisgenoot/20191121/283893049859680
* https://www.vrouekeur.co.za/bekendes/10-vrae-aan-trix-vivier
* https://web.archive.org/web/20191220144231/https://stories.showmax.com/deon-meyers-trackers-is-top-on-showmax/
* [https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Bekendes/lea-trix-en-moeder-adri-ma-en-dogters-bekoor-sa-op-tv-20210219 https://www. Florida24.com/huisgenoot/Bekendes/lea-trix-en-moeder-adri-ma-en-dogters-bekoor-sa-op-tv-20210219]
== Edemsibịa ==
{{Reflist|
<ref>{{Cite web|url=https://www.news24.com/life/new-local-series-explores-a-dark-side-to-the-waterfront-20171002|title=New local series explores a dark side to the Waterfront|website=Life}}</ref>
<ref name="latimes">{{cite web|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/tv/story/2020-06-11/whats-on-tv-friday-trackers-on-cinemax-coronavirus|title = What's on TV Friday: 'Trackers' on Cinemax; coronavirus|website = [[Los Angeles Times]]|date = 12 June 2020}}
<ref name="iol">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/tv/local/all-the-glitz-and-glam-at-the-premiere-of-trackers-35271166|title = All the glitz and glam at the premiere of 'Trackers'}}</ref>
<ref name="vrouekeur">{{In lang|af}} https://www.pressreader.com/south-africa/vrouekeur/20191101/281556587600088</ref>
<ref name="m-net">{{cite web|url=https://m-net.dstv.com/show/trackers/characters/cornel-flea-van-jaarsveld/profile|title=M-Net}}</ref>
<ref name="netwerk24-20171103">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Nuus/nuwe-sa-ster-bieg-ek-was-n-pynlike-presteerder-20171103</ref> <!-- paywalled -->
<ref name="showmax-waterfront">{{cite web|url = https://stories.showmax.com/va-waterfront-finally-gets-series/|title = The V&A Waterfront finally gets its own series|date = 19 September 2017|accessdate = 17 June 2022|archivedate = 21 February 2024|archiveurl = https://web.archive.org/web/20240221094111/https://stories.showmax.com/za/va-waterfront-finally-gets-series}}</ref>
<ref name="netwerk24-20171019">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/Vermaak/Tv/sy-doen-dit-al-van-kleins-af-20171019</ref> <!-- paywalled -->
<ref name="tvsa-16646">{{cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=16646|title = Trix Vivier | TVSA}}</ref>
<ref name="tvsa-2260">{{cite web|url=https://www.tvsa.co.za/shows/viewshowcast.aspx?showid=2260&season=2|title = Sterlopers | Starring Cast | TVSA}}</ref>
<ref name="iol-legacy">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/tv/local/trix-vivier-is-proud-of-legacy-despite-covid-19-challenges-b63e3710-5e41-41d2-b681-7a14bcfbd466|title = Trix Vivier is proud of 'Legacy' despite Covid-19 challenges}}</ref>
<ref name="stageandscreen.co.za">{{cite web|url=https://www.stageandscreen.co.za/legacy-potgieters/|title=Legacy: The Modest Family | Stage and Screen|date=22 June 2020|accessdate=17 June 2022|archivedate=7 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201107161148/https://www.stageandscreen.co.za/legacy-potgieters/}}</ref>
<ref name="netwerk24-legacy">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Bekendes/lea-trix-en-moeder-adri-ma-en-dogters-bekoor-sa-op-tv-20210219</ref> <!-- paywalled -->
<ref name="pressreader-283347589536278">{{In lang|af}} https://www.pressreader.com/south-africa/sarie/20200901/283347589536278</ref>
<ref name="netwerk24-20191115">{{In lang|af}} https://www.netwerk24.com/huisgenoot/Bekendes/hg-kuier-by-2-stersussies-fynskrif-se-lea-en-trackers-se-trix-20191115</ref> <!-- paywalled -->
<ref name="iol-923460">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/whats-on/cape-town/annie-get-your-gun-at-artscape-923460|title = Annie Get Your Gun at Artscape}}</ref>
<ref name="iol-927127">{{cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/whats-on/cape-town/abused-woman-play-to-preview-at-bat-927127|title = Abused-woman play to preview at BAT}}</ref>
<ref name="jvralumni.co.za">https://web.archive.org/web/20180902211524/http://jvralumni.co.za/downloads/JvR%20Alumni%20Nuusbrokkies%202de%20Uigawe%20Oktober%202017%20.pdf {{Bare URL PDF|date=March 2022}}</ref>
<ref name="janvanriebeeck.co.za-kultuur">{{cite web |url=https://janvanriebeeck.co.za/kultuur/ |title=Kultuur | Hoërskool Jan van Riebeeck |publisher=Janvanriebeeck.co.za |date= |accessdate=2022-05-06 |archivedate=2023-12-04 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20231204161507/https://janvanriebeeck.co.za/kultuur/ }}</ref>
<ref name="wts-prospectus">https://f24c9a80-dbdd-4c88-89be-1182fab6ac8c.filesusr.com/ugd/03b688_ee7efc92aa094fd5a5ba3c88c3a37745.pdf {{Bare URL PDF|date=March 2022}}</ref>
<ref name="artlink-7889">[https://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=7889 ]{{dead link|date=May 2022}}</ref>
<ref name="joburg-pippi">{{cite web|url=https://www.joburg.org.za/media_/Newsroom/Pages/2013%20articles/2011%20&%202012%20%20Articles/Pippi-to-delight-children.aspx |title=Pippi to delight children |publisher=Joburg.org.za |date= |accessdate=2022-05-06}}</ref>}}
== Njikọ mpụga ==
* https://www.imdb.com/name/nm6366742/
* https://web.archive.org/web/20210514012724/https://www.apm.co.za/artiste/trix-vivier-836/
* https://www.instagram.com/trixvivier
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nwb1koig5ohp5vbhmjldo140ibewfpc
Samuel Prophask Asamoah
0
16151
692036
452430
2026-07-28T12:11:34Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692036
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Samuel Prophask Asamoah''' (amụrụ n'afọ 1981) bụ onye na-ese ihe na [[Ghana]]. E gosipụtara ọrụ ya n'ọtụtụ obodo na mba ụwa na ọtụtụ n'ime nchịkọta nka.<ref>{{Cite web|url=https://www.novica.com/artistdetail/?faid=6854|title=Samuel Asamoah {{!}} NOVICA|work=www.novica.com|accessdate=2019-06-15}}</ref><ref name="auto11">{{Cite web|url=http://www.spla.pro/en/file.person.samuel-asamoah-prophask.39186.html|title=SPLA {{!}} Samuel Asamoah (Prophask)|work=www.spla.pro|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.artcosmos.com/profile/samuel-prophask-asamoah-u26/|title=Samuel Prophask Asamoah profile page|work=Unique Art Platform - ARTCOSMOS|language=en|accessdate=2019-06-14|archivedate=2020-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200920175036/https://www.artcosmos.com/profile/samuel-prophask-asamoah-u26/}}</ref><ref name="auto9">{{Cite web|url=http://www.accraexpat.com/events/?story=2507&type=event|title=accraexpat.com - The website of Ghana's expatriate community : Activities & Events|work=www.accraexpat.com|accessdate=2019-06-14|archivedate=2016-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160730013539/http://www.accraexpat.com/events/?story=2507&type=event}}</ref> Ọ na-anọdụ ala n'ụzọ dị mma n'ọrụ nke eserese na mkpali ya maka isiokwu ya site na [[Ílú|ilu]], ihe omume kwa ụbọchị, na nrọ. Ihe na-akpali ya bụ ịchọta ọṅụ mgbe ọ na-ese ihe na inwe ihe mgbu mgbe ọ na'eseghị ihe.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://fineartamerica.com/profiles/samuelprophask-asamoah.html|title=Samuel Prophask Asamoah - Artwork for Sale - ACCRA, ACCRA - Ghana|work=Fine Art America|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref name="auto12">{{Cite web|url=https://pixels.com/art/paintings/definition|title=Definition Paintings (Page #4 of 4)|work=Pixels|language=en|accessdate=2019-06-14}}</ref> Aha brush ya bụ Prophask ma ọ na-ewere ụwa dị ka ala nke agba.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/business/business-news/painting-industry-needs-attention-artist.html|title=painting industry needs attention- artist|work=www.graphic.com.gh|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref name="auto14">{{Cite web|url=https://issuu.com/enjoyaccra.com/docs/p56_enjoy_no63_oct2011|title=Enjoy No63 October 2011|work=Issuu|language=en|accessdate=2019-06-14|archivedate=2022-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220620141255/https://issuu.com/enjoyaccra.com/docs/p56_enjoy_no63_oct2011}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Samuel Prophask Asamoah na 14 Febụwarị 1981 na Apenimadi nke dị nso Hwediem na mpaghara Brong Ahafo nke [[Ghana]].<ref name="auto13">{{Cite web|url=https://www.nubukefoundation.org/artist.php?artist=SHllQzhzbEllSDZiVlNDc0FwdDZJdz09|title=Nubuke - Artists|work=www.nubukefoundation.org|accessdate=2019-06-14|archivedate=2025-08-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250810011859/https://www.nubukefoundation.org/artist.php?artist=SHllQzhzbEllSDZiVlNDc0FwdDZJdz09}}</ref><ref name="auto2">{{Cite web|url=http://www.tradefairgh.com/tenants|title=Tradefair Company LTD - tenants|work=www.tradefairgh.com|accessdate=2019-06-14|archivedate=2019-06-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190611153953/http://tradefairgh.com/tenants}}</ref> Ọ si n'ezinụlọ Bretuo ma bụrụ onye ezinụlọ Bosompra. Nna ya, Akwasi Appiah, ọ bụ ezie na ọ bụ onye ọrụ ugbo, bụ onye ọrụ aka nwere ahụmahụ. Asamoah malitere agụmakwụkwọ praịmarị ya na Asuoyeboa M / A Primary na Junior High School ebe a chọpụtara nkà ya site na ọrụ pensụl ya na ọrụ agba.<ref name="auto1"/><ref name="auto"/> N'afọ 1999, ọ malitere agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Kumasi Secondary Technical School ebe ọ gụrụ maka Visual Arts.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/business/business-news/painting-industry-needs-attention-artist.html|title=painting industry needs attention-artist|work=www.graphic.com.gh|accessdate=2019-06-14}}</ref> Ọ malitere iziga ọrụ ya na ụlọ ngosi nke Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah (KNUST) wee malite ikere òkè na ihe ngosi nke ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.myjcr.com/news/knust-news/tratech-gives-life-to-students-project-and-thesis-works/|title=TRATECH gives life to students’ project and thesis works|author=myJCR|date=2014-03-06|work=myJCR|language=en-US|accessdate=2019-06-15}}</ref> N'ememe ncheta nke iri n'ụlọ akwụkwọ ahụ, e nyere Asamoah nwa akwụkwọ kachasị mma na General Knowledge in Art n'ihi ngosipụta ya nke mgbanwe n'ịmepụta ọrụ nka na usoro dị iche iche.<ref name="auto6">{{Cite web|url=https://www.novica.com/artistdetail/?faid=6854|title=Samuel Asamoah {{!}} NOVICA|work=www.novica.com|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref name="auto9"/><ref name="auto5">{{Cite web|url=http://pikord.com/media/497507090064787400|title='Market Center I'|work=pikord.com|accessdate=2019-06-14|archivedate=2023-11-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231119052933/http://pikord.com/media/497507090064787400}}</ref> N'afọ 2003, ọ gara Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah iji mụọ Integrated Rural Art and Industry. Na K.N.U.S.T., o sonyere na ngosi Tratech na 2004 na 2005 yana ngosi nkwa udo na 2006.<ref name="auto1" /><ref>{{Cite web|url=https://www.pinterest.com/ridewithme2com/ride-with/|title=Ride With...|work=Pinterest|language=en|accessdate=2019-06-14}}</ref>
A na-achikọta ọrụ ya na Ministry of Culture, Tourism and Creative Art, Regimanuel Hotel Gray Estate Limited, Ghana, ''Stanbic Bank'', Ghana, Vodafone Ghana, [[Nestle Naịjirịa|Nestle]] Ghana Limited na ọtụtụ nchịkọta ndị ọzọ na nke ọha. Ọ bụ onye na-ese ihe oge niile na onye isi ọrụ nke Prophask Ghana Limited.<ref name="auto11"/><ref name="auto"/><ref name="auto2"/><ref name="auto10">{{Cite web|url=https://www.bhg.com/shop/decor/home-accents-a1005131136.html|title=Hot New Prices for Home Accents {{!}} BHG.com Shop|work=www.bhg.com|accessdate=2019-06-14|archivedate=2019-07-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190712012249/https://www.bhg.com/shop/decor/home-accents-a1005131136.html}}</ref>
== Ụdị ==
Asamoah na-arụ ọrụ n'ụdị dị iche iche: Ọ na-emepụta ihe osise abstract, semi-abstract, realistic, na surrealistic.<ref name="auto9"/><ref name="auto7">{{Cite web|url=https://www.worthpoint.com/worthopedia/original-cubist-painting-african-art-1784761688|title=Original Cubist Painting African Fine Art 'Soul Food' NOVICA Ghana {{!}} #1784761688|work=Worthpoint|language=en|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref name="auto1"/><ref>{{Cite web|url=https://www.wantedinmilan.com/news/un-choose-art-crowdsourcing-for-expo.html|title=UN choose art crowdsourcing for Expo|author=Milan|first=Wanted in|date=2015-01-19|work=Wanted in Milan|language=en|accessdate=2019-06-14}}</ref> Na mgbakwunye, ọ na-eji ụdị cubism, expressionism, impressionism, na fauvism na njikọta pụrụ iche iji wee sụọ asụsụ nka ya, nke ọ kọwara dị ka otu ihe na egwu.<ref name="auto6"/><ref name="auto14"/> Ihe kachasị amasị ya maka eserese bụ ákwà na ihe ọ na-ewu ewu bụ ákwụ acrylic.<ref name="auto13"/><ref name="auto12"/> Ọ na-eji agba eme ihe n'ụzọ zuru oke na ihe osise ya.<ref name="auto11"/><ref name="auto7" /> Ọ na-etinye agba dị ọkụ na nke dị jụụ iji mee ka echiche ya dị ndụ na eserese.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/business/business-news/painting-industry-needs-attention-artist.html|title=Painting industry needs attention – Artist|work=www.graphic.com.gh|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref name="auto"/> Isiokwu maka ihe osise ya na-elekwasị anya na ndụ ime obodo na nke oge a nke Ghana, [[Culture|ọdịbendị]] Ghana, epistemologies nke [[Ákọ na Uche|nkà ihe ọmụma]] na ilu ndị Afrịka, isiokwu okpukpe, nrọ, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nsogbu okike, yana inye ụmụ nwanyị ike na mmepe. Ihe kachasị amasị ya bụ ọdịdị nwanyị, nke ọ na-ekwu na ọ na-egosi amara na izu oke na okike.<ref name="auto11" /><ref name="auto3">{{Cite web|url=https://www.villagesofafrica.com/products/flute-tunes-original-painting-by-samuel-asamoah|title=Flute Tunes Original Painting by Samuel Asamoah|work=Villages of Africa|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref name="auto5"/>
== Ihe ngosi ndị a họọrọ ==
* New Directions, Ankara, Turkey, 2015<ref name="auto3"/>
* New Trend, Berlin, Germany, 2015<ref name="auto8">{{Cite web|url=https://www.market.unicefusa.org/artistdetail/?faid=6854|title=Handcrafted Artwork from Samuel Asamoah {{!}} UNICEF Market|work=www.market.unicefusa.org|accessdate=2019-06-14}}</ref>
* ''Ihe nketa'', Lisbon, Portugal, 2015<ref name="auto"/>
* ''Ihe osise maka Ụlọ Ọ bụla'', Malabo, Equatorial Guinea, 2015<ref name="auto6"/>
* ''Ihe'' achọrọ, Centre for National Culture, Accra, Ghana, 2015<ref name="auto8" />
* Redefinition, Freetown, Sierra Leone, 2013 <ref name="auto8" />
* Na-ekwu okwu, Dubai, 2013<ref name="auto3" />
* ''Agba ndị na-ekwu okwu'', South Africa, 2013<ref name="auto4">{{Cite web|url=https://africanartinlondon.wordpress.com/2011/07/06/seth-nii-clottey-issa-issifou-red-gate-gallery/|title=Seth Nii Clottey & Issa Issifou @ Red Gate Gallery|author=africanartinlondon|date=2011-07-06|work=African Art in London|language=en|accessdate=2019-06-14}}</ref>
* ''Ghana'' na Korea, Moree Gallery, Yeosu, South Korea, 2012
* ''Ndụ'', Lagos, Nigeria, 2012
* ''Ezigbo agba'', Lome, Togo, 2012<ref name="auto6" />
* ''Ndụ'', Cotonou, Benin, 2012<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/504094/abidjan-exhibition-shows-ghanas-commitment-to-sub-regional.html|title=Abidjan exhibition shows Ghana's commitment to sub-regional trade - GEPA|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-06-14}}</ref>
* ''Nnwere onwe'', Alliance Francoise, Kumasi, Ghana 2007
* Gold Coast Artist, View from the Top, United Kingdom, 2006<ref name="auto6" /><ref name="auto4" />
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nvp1gwiey0c9z91y8aoatgpuqgwfd9j
Sat Bir Singh Khalsa
0
18495
692040
451638
2026-07-28T13:50:50Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692040
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Sat Bir Singh Khalsa''' bụ onye nchọpụta na ngalaba nke ọgwụgwọ uche ahụ, ọkachamara na ọgwụgwọ yoga. O sitere na Toronto, ọ nwetara Ph.D. ya na Mahadum Toronto, ebe ọ malitekwara ọrụ Kundalini Yoga n'okpuru nkuzi nke Yogi Bhajan. Ọ bụ (site na afọ 2006) onye enyemaka Prọfesọ nke Ọgwụ na Harvard Medical School na Associate Neuroscientist (site na afọ 1998) na Division of Sleep and Circadian Disorders, na Ngalaba Ọgwụ na Neurology, Brigham na Ụlọ Ọgwụ Ụmụ nwanyị, na Boston Massachusetts. Kemgbe na afọ 2007, Sat Bir Singh Khalsa jere ozi dị ka onye nduzi nyocha na Kripalu Center for Yoga and Health na Massachusetts na Kundalini Research Institute na New Mexico.
== Nnyocha Nnyocha ya ==
Sat Bir Singh Khalsa esonyewo n'ọtụtụ ọmụmụ uche-ahụ. E bipụtara ọrụ ya n'ihe karịrị akwụkwọ iri atọ. Ọrụ ya a kpọtụrụ aha n'ọtụtụ ebe na-enyocha usoro ụra mmadụ.<ref>{{Cite journal|doi=10.1113/jphysiol.2003.040477|volume=549|issue=Pt 3|title=A Phase Response Curve to Single Bright Light Pulses in Human Subjects|journal=The Journal of Physiology|pages=945–952|pmid=12717008|author=Khalsa|first=SB|year=2003}}, (1999) EEG and ocular correlates of circadian melatonin phase and human performance decrements during sleep loss https://web.archive.org/web/20170629163244/http://ajpregu.physiology.org/content/277/3/R640, {{Cite journal|doi=10.1016/S0006-8993(97)00337-5|pmid=9200759|volume=757|issue=2|title=Circadian rhythms in mouse suprachiasmatic nucleus explants on multimicroelectrode plates|journal=Brain Research|pages=285–290|date=1997-05-23|author=Herzog|first=Erik D.}}, {{Cite journal|doi=10.1210/jc.2010-2098|pmid=21193540|volume=96|issue=3|title=Exposure to Room Light before Bedtime Suppresses Melatonin Onset and Shortens Melatonin Duration in Humans|journal=The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism|pages=E463–E472|year=2010|author=Gooley|first=J. J.}}</ref>
Ọtụtụ n'ime akwụkwọ ya ndị ọzọ na-enyocha itinye yoga n'ọrụ dị ka ọgwụgwọ maka ehighị ụra nke ọma, nchegbu arụmọrụ, ahụike uche n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ịṅụ ọgwụ ọjọọ, ịda mbà n'obi, yana dị ka onye na-ebu amụma nke ịdị arọ dị ala na obere ọgwụ.<ref>(2004) Treatment of chronic insomnia with yoga: a preliminary study with sleep-wake diaries {{Cite journal|doi=10.1007/s10484-004-0387-0|pmid=15707256|volume=29|issue=4|title=Treatment of Chronic Insomnia with Yoga: A Preliminary Study with Sleep?Wake Diaries|journal=Applied Psychophysiology and Biofeedback|pages=269–278|year=2004|author=Khalsa|first=Sat Bir S.}}, (2012) Evaluation of the mental health benefits of yoga in a secondary school: a preliminary randomized control trial https://link.springer.com/article/10.1007/s11414-011-9249-8#page-1, (2008) Evaluation of a residential kundalini yoga lifestyle pilot program for addiction in India {{Cite journal|doi=10.1080/15332640802081968|pmid=19842301|volume=7|issue=1|title=Evaluation of a Residential Kundalini Yoga Lifestyle Pilot Program for Addiction in India|journal=Journal of Ethnicity in Substance Abuse|pages=67–79|year=2008|author=Khalsa|first=Sat Bir S.|url=https://semanticscholar.org/paper/cbe51f5e869476d77bcc2c33e1a090f53ae2147c}}, (2011) Increased Hatha yoga experience predicts lower body mass index and reduced medication use in women over 45 years {{Cite journal|pmid=22022126|doi=10.4103/0973-6131.85490|volume=4|issue=2|title=Increased Hatha yoga experience predicts lower body mass index and reduced medication use in women over 45 years|year=2011|journal=Int J Yoga|pages=77–86|author=Moliver|first=N}}</ref>
== Mgbasa ozi na ikwu okwu n'ihu ọha ya ==
A na-akwụkarị Sat Bir Singh Khalsa ụgwọ ka ọ kwuo maka nyocha ya n'ụwa niile, iji kesaa nchọpụta ya na ọha na eze, gọọmentị na NGO, ụlọ akwụkwọ, mahadum na ụlọ ọrụ.
Na afọ 2013 ọ duziri mkparịta ụka n'ịntanetị banyere mmetụta yoga na ahụike.<ref>{{Cite web|url=https://www.curetalks.com/event/rsvp/Benefits-of-Yoga-with-Harvard-Researcher/80/|title=Benefits of Yoga with Harvard Researcher|work=Curetalks.com|accessdate=23 August 2018|archivedate=21 November 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171121051538/http://www.curetalks.com/event/rsvp/Benefits-of-Yoga-with-Harvard-Researcher/80/}}</ref> N'ihe atụ ọzọ, e debere ya ka ọ kesaa nka ya na usoro mkparịta ụka redio n'ịntanetị na onye ọzọ ọkachamara yoga a ma ama Dashama Konah Gordon<ref>{{Cite web|url=http://trialx.com/curetalk/2013/04/25/dr-sat-bir-singh-khalsa-in-conversation-with-dashama-on-the-cure-panel-talk-show-on-yoga/|title=Dr.Sat Bir Singh Khalsa In Conversation With Dashama on The Cure Panel Talk Show on YOGA|work=Trialx.com|accessdate=23 August 2018|archivedate=22 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180822214106/http://trialx.com/curetalk/2013/04/25/dr-sat-bir-singh-khalsa-in-conversation-with-dashama-on-the-cure-panel-talk-show-on-yoga/}}</ref>
Na afọ 2017, e bugara Sat Bir Singh Khalsa na Coventry, [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] maka mkparịta ụka nkwadebe banyere yoga na nyocha ụlọ ọrụ na Dr Haley Beer, prọfesọ nyocha na Mahadum Warwick na Dashama Konah Gordon onye guzobere Pranashama Yoga Institute.<ref>{{Cite web|url=https://www.wbs.ac.uk/events/view/5449|title=Yoga - Its Benefits in the Workplace|work=Wbs.ac.uk|accessdate=23 August 2018}}</ref> A kpọrọ Sat Bir ka ọ nye ya nka ndụmọdụ ya site na nzụlite ya na nyocha ahụike na Harvard iji mepụta ọrụ nyocha yoga iji gosipụta site na nyocha dị mma otu yoga na ogbugbo nwere ike isi nyere ndị mmadụ nọ na ntọala ụlọ ọrụ aka ịnweta Flow State iji nweta ọdịmma ka ukwuu, ihe okike na mmepụta ihe.<ref>{{Cite web|url=https://www.wbs.ac.uk/wbs2012/assets/PDF/downloads/yoga-class-and-lecture-flier-v2.pdf|title=Warwick Business School Teams Up with Harvard and Pranashama Yoga Institute|work=wbs.ac.uk|accessdate=30 August 2018|archivedate=31 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180831002415/https://www.wbs.ac.uk/wbs2012/assets/PDF/downloads/yoga-class-and-lecture-flier-v2.pdf}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a na-ebipụta na ozuzu ==
* Sat Bir Singh Khalsa (2009). "Kundalini Yoga as Therapy: A Research Perspective," isi na Kundalini Rising: Exploring the Awakening of Kundalini. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Sat Bir Singh Khalsa na Jodie Gould (2012). Ụbụrụ gị na Yoga. Akwụkwọ Rosetta.
== Ebensidee ya ==
* https://sleep.med.harvard.edu/people/faculty/240/sat+bir+singh+khalsa+phd
* http://www.kripalu.org/presenter/V0005180/sat_bir_s_khalsa
* [https://web.archive.org/web/20140408112835/http://www.kundaliniresearchinstitute.org/meet%20the%20staff.htm https://web.archive.org/web/201408112835/http://www.kundaliniresearchinstitute.org/meet%20the%20staff.htm]
== Njikọ na Isiokwu Nnyocha ya ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://brighamandwomens.org/Departments_and_Services/medicine/Services/oshercenter/default.aspx Ụlọ Ọgwụ Brigham na Ụmụ nwanyị]
* [http://www.iayt.org/ Òtù Mba Nile nke Ndị Na-agwọ Ọgwụ Yoga]
* [http://www.kripalu.org/be_a_part_of_kripalu/407 Kripalu Center for Yoga and Health]
* [http://www.kundaliniresearchinstitute.org/ Ụlọ Ọrụ Nnyocha Kundalini]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dwfry9rhzugk5r2amivngsnox6yo6gp
Shinasha language
0
20771
692045
687045
2026-07-28T18:04:48Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692045
wikitext
text/x-wiki
[[Category:ISO language articles citing sources other than Ethnologue]]
Shinasha, makwaara dị ka Boro (Borna, Bworo) bụ asụsụ North Omotic nke ndị Shinasha na-asụ na ọdịda anyanwụ [[Ethiopia|Etiopia]]. Ndị na-asụ ya bi na mpaghara gbasasịrị n'ebe ugwu nke osimiri Abay: na mpaghara Dangur, Bullen, Dibate na Wenbera, nke bụ akụkụ nke mpaghara Benishangul-Gumuz.{{Reflist}}
== Ihe odide ==
* Lamberti, Marcello (1993) Die Shinassha-Sprache Materialien zum Boro. Heidelberg Mahadum C. Winter.
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Franz Rottland (1990), "A sketch of Shinasha morphology", Omotic Language Studies, Richard Hayward (editor), pp. 185209. [[London]]: SOAS.
* Idar Bergfjord (2013), Issues in Borna Phonology, MA thesis, Mahadum nke Oslo
* World Atlas of Language Structures ozi gbasara [http://wals.info/languoid/lect/wals_code_ssh Shinassha]
* [https://web.archive.org/web/20231001225626/https://www.boro-shinasha.com/ Ebe nrụọrụ weebụ nke ndị na-asụ asụsụ na-elekọta, na akwụkwọ ndị e bipụtara, gụnyere akwụkwọ ọkọwa okwu n'ịntanetị]
{{Languages of Ethiopia}}
im6e7lf5zl9gdcpaqunx6864clr2qnv
Sophia Williams-De Bruyn
0
23004
692052
672393
2026-07-28T21:27:04Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692052
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sophia Theresa Williams-de Bruyn''' (Amụrụ n'afọ 1938) bụ onye na-emegide ịkpa ókè agbụrụ na [[South Africa]]. Ọ bụ onye mbụ natara onyinye ụmụ nwanyị maka ọrụ mba pụrụ iche. Ọ bụ onye ndu ikpeazụ dị ndụ nke Women's March.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.highbeam.com/doc/1G1-149253549.html|title=Memories of the Long March to Freedom|author=Ndaba|first=Baldwin|date=9 August 2006|work=The Star|accessdate=13 September 2016}}</ref>
A mụrụ Sophia Theresa Williams-De Bruyn na Villageboard, mpaghara nke bụ ebe obibi nke ndị si n'ọtụtụ mba dị iche iche.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.sahistory.org.za/people/sophia-theresa-williams-de-bruyn|title=Sophia Theresa Williams de Bruyn|date=17 February 2011|work=South African History Online|accessdate=13 September 2016}}</ref> Ọ bụ nwa Frances Elizabeth na Henry Ernest Williams.<ref name="Sophia" />
Mgbe nna ya sonyeere ndị agha iji lụọ agha n'Agha Ụwa nke Abụọ, nne Sophia kpọgara ezinụlọ ahụ na mmepe ụlọ ọhụrụ, nke e wuru maka ndị na-acha ọbara ọbara, nke a na-akpọ Schauder. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Saint James Catholic School.<ref name="Sophia">{{Cite news|url=http://www.sahistory.org.za/people/sophia-theresa-williams-de-bruyn|title=Sophia Theresa Williams de Bruyn|author=sahoboss|date=2011-02-17|work=South African History Online|accessdate=2018-05-23|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFsahoboss2011">sahoboss (17 February 2011). [http://www.sahistory.org.za/people/sophia-theresa-williams-de-bruyn "Sophia Theresa Williams de Bruyn"]. ''South African History Online''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 May</span> 2018</span>.</cite></ref> Ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ wee malite ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ akwa.<ref name=":0" />{{Cite news|url=https://www.highbeam.com/doc/1G1-149253549.html|title=Memories of the Long March to Freedom|author=Ndaba|first=Baldwin|date=9 August 2006|work=The Star|accessdate=13 September 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNdaba2006">Ndaba, Baldwin (9 August 2006). [https://web.archive.org/web/20161008194328/https://www.highbeam.com/doc/1G1-149253549.html "Memories of the Long March to Freedom"]. ''The Star''. Archived from <span class="cs1-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://web.archive.org/web/20161008194328/https://www.highbeam.com/doc/1G1-149253549.html the original]</span> on 8 October 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 September</span> 2016</span> – via HighBeam Research.</cite></ref> Ndị ọrụ na ụlọ ọrụ Van Lane Textile gwara ya ka o nyere aka "dozie nsogbu ha na ndị isi ụlọ ọrụ ahụ," ma mesịa ghọọ onye na-elekọta ụlọ ahịa.<ref name=":1" />{{Cite web|url=http://www.sahistory.org.za/people/sophia-theresa-williams-de-bruyn|title=Sophia Theresa Williams de Bruyn|date=17 February 2011|work=South African History Online|accessdate=13 September 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.sahistory.org.za/people/sophia-theresa-williams-de-bruyn "Sophia Theresa Williams de Bruyn"]. ''South African History Online''. 17 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 September</span> 2016</span>.</cite></ref> O mechara bụrụ onye isi nke Textile Workers Union na Port Elizabeth.<ref name=":1" />
N'abalị itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1956, ọ duziri ngagharị nke ụmụ nwanyị 20,000 na Union Buildings nke Pretoria ya na Lilian Ngoyi, Rahima Moosa, Helen Joseph, Albertina Sisulu na Bertha Gxowa iji mee mkpesa maka ihe achọrọ na ụmụ nwanyị ga-ebu akwụkwọ gafere dịka akụkụ nke iwu gafere.<ref name="blue">[http://commons.wikimedia.org/wiki/File:JoburgPediA_-_Rahima_Moosa_House.png Blue plaque on the front of Rahima Moosa House mounted in 2013 as part of Johannesburg Heritage].</ref><ref name=":0" />{{Cite news|url=https://www.highbeam.com/doc/1G1-149253549.html|title=Memories of the Long March to Freedom|author=Ndaba|first=Baldwin|date=9 August 2006|work=The Star|accessdate=13 September 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNdaba2006">Ndaba, Baldwin (9 August 2006). [https://web.archive.org/web/20161008194328/https://www.highbeam.com/doc/1G1-149253549.html "Memories of the Long March to Freedom"]. ''The Star''. Archived from <span class="cs1-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://web.archive.org/web/20161008194328/https://www.highbeam.com/doc/1G1-149253549.html the original]</span> on 8 October 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 September</span> 2016</span> – via HighBeam Research.</cite></ref> Sophia dị naanị afọ iri na asatọ, na-eme ka ọ bụrụ onye kacha nta n'ime ndị isi anọ ahụ.<ref name="Kathrada">{{Cite web|url=https://www.kathradafoundation.org/2017/06/12/sophia-williams-de-bruyn-a-lifetime-of-activism/|title=Sophia Williams-De Bruyn – a lifetime of activism – AHMED KATHRADA FOUNDATION|work=www.kathradafoundation.org|language=en-ZA|accessdate=2018-05-23|archivedate=2017-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170828190900/https://www.kathradafoundation.org/2017/06/12/sophia-williams-de-bruyn-a-lifetime-of-activism/}}</ref> Ụmụ nwanyị ndị a na-agafe ndị nche nọ n'ọnụ ụzọ iji nye arịrịọ ha n'èzí ọnụ ụzọ ndị minista.<ref name="Women">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=xX-vhZQ1QpIC&q=sophie+williams|title=Women and Resistance in South Africa|author=Walker|first=Cherryl|date=1991|publisher=New Africa Books|isbn=9780864861702|language=en}}</ref> Mgbe e weputara Iwu Ndị Na-acha Ọcha, ndị Coloured People's Congress kenyere Williams-De Bruyn ka ya na Shulamith Muller rụọ ọrụ n'okwu metụtara iwu.<ref name=":1" />
Ka ọ na-erule n'afọ 1963, a manyere di ya ịgba ọsọ ndụ na Lusaka, Zambia ebe a họpụtara ya dịka onye isi oche nke Kọmitii ndọrọ ndọrọ ọchịchị mpaghara nke ANC.<ref name="Benny">{{Cite web|url=http://www.bennynato-onlus.org/henry-benny-nato-de-bruyn-2/|title=Henry Benny Nato De Bruyn – Centro Benny Nato Onlus|work=www.bennynato-onlus.org|language=it-IT|accessdate=2018-05-23|archivedate=2021-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210122185220/http://www.bennynato-onlus.org/henry-benny-nato-de-bruyn-2/}}</ref> Ọ sonyeere ya afọ isii ka e mesịrị wee gaa n'ihu mezue ọmụmụ ya wee nweta diplọma onye nkuzi ya n'afọ 1977, mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkwa maka ANC na Lusaka.<ref name="Benny" /> Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere ndị otu agụmakwụkwọ nke ANC guzobere n'afọ 1980. Kansụl ahụ setịpụrụ usoro mmụta maka Solomon Mahlangu Freedom College. E guzobere kọleji ahụ n'afọ 1978 site n'aka ndị African National Congress (ANC) na Mazimbu, [[Tanzania]].
Ya na di ya laghachiri South Africa mgbe a machibidoro ANC iwu. Di ya jere ozi dị ka onye nnọchi anya South Africa na Jọdan ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 1999.<ref name="Kathrada" /><cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''www.kathradafoundation.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 May</span> 2018</span>.</cite></ref><ref name="Benny" />{{Cite web|url=http://www.bennynato-onlus.org/henry-benny-nato-de-bruyn-2/|title=Henry Benny Nato De Bruyn – Centro Benny Nato Onlus|work=www.bennynato-onlus.org|language=it-IT|accessdate=2018-05-23|archivedate=2021-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210122185220/http://www.bennynato-onlus.org/henry-benny-nato-de-bruyn-2/}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20210122185220/http://www.bennynato-onlus.org/henry-benny-nato-de-bruyn-2/ "Henry Benny Nato De Bruyn – Centro Benny Nato Onlus"]. ''www.bennynato-onlus.org'' (in Italian)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 May</span> 2018</span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> Ọ bụ onye otu Commission of Gender Equality tupu ọ banye na Gauteng Legislature n'afọ 2004 wee bụrụ osote ọkà okwu ya site n'afọ 2005 ruo afọ 2009, tupu ọ kwaga na ụlọ omebe iwu mba.<ref name="Kathrada" />
Ọ bụ onye omeiwu mpaghara ugbu a na Gauteng Province maka ANC.<ref name=":0" />
== Ebenside ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bbly1thdprdoma2qrzmp09vhh2hh7mg
Tourism in the central African Republic
0
26809
692077
136582
2026-07-29T10:05:04Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692077
wikitext
text/x-wiki
[[Central African Republic]]<nowiki/>enweela mbelata nke njem nlegharị anya n'ihi esemokwu na ọgba aghara ya na nso nso a, yana enweghị nchekwa na mpaghara ụfọdụ nke mba ahụ, ọkachasị ugwu na ugwu ọdịda anyanwụ.
Njem nlegharị anya na Central African Republic (CAR) emetụtala n'ihi agha obodo na esemokwu dị na mba ndị gbara ya gburugburu.
CAR bụ mba na-enweghị mmiri na Central Africa nke nwere mmadụ 6,100,000 [https://web.archive.org/web/20230603010055/https://icasees.org/index.php/regions/region-7-grand-bangui-1-425-276-hbts] n'ime mpaghara nke 623,000 km2.
CAR gbara [[Chad]] gburugburu n'ebe ugwu, Sudan n'ebeebe ugwu, South [[Sudan]] n'akụkụ ọwụwa anyanwụ, [[Democratic Republic of the Congo]] na [[Republic of the Congo|Republic]] of the Kongo n'ebe ndịda, na [[Kameroon|Cameroon]] n'ebe ọdịda anyanwụ.
Kemgbe mmalite afọ 2000, agha obodo na ọgba aghara na mpaghara ahụ emeela ka ọgba agha na enweghị nchebe na mpaghara ahụ, na-eme ka ọ bụrụ ihe na-adịghị mma maka njem nleta.
Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị US nwere ndụmọdụ njem na-egbochi njem na CAR maka ụmụ amaala US n'ihi ihe ize ndụ nke ọgba aghara obodo na mpụ ime ihe ike.<ref>{{Cite web|title=Central African Republic Travel Advisory|url=https://travel.state.gov/content/travel/en/traveladvisories/traveladvisories/central-african-republic-travel-advisory.html|accessdate=2022-05-17|work=travel.state.gov|archivedate=2019-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190126124602/https://travel.state.gov/content/travel/en/traveladvisories/traveladvisories/central-african-republic-travel-advisory.html}}</ref> N'ọnwa Eprel afọ 2007, a wakporo otu ndị na-achụ nta dị nso n'obodo Ndele ma gbuo onye na-achụrụ nta na France ma merụọ mmadụ atọ ndị ọzọ ahụ.<ref>[https://web.archive.org/web/20110706051718/http://travel.state.gov/travel/cis_pa_tw/tw/tw_940.html Travel Warning Central African Republic], United States Department of State, 25 March 2008.</ref>
N'afọ 2019, mba ahụ dekọrọ ngụkọta nke ndị njem nleta 87,000 nke nọ n'ọnọdụ 174 n'ụwa.
Esemokwu mpaghara metụtakwara CAR, dịka agha obodo South Sudan na ọgụ na mba ndị gbara agbata obi. Nchekwa na mba ahụ anaghị akwụsi ike, ọkachasị na ugwu na ugwu ọdịda anyanwụ ya.
N'ime afọ ndị na-adịbeghị anya, gọọmentị emeela ihe iji meziwanye ọnọdụ nchekwa na mba ahụ ma nwee ọganihu ụfọdụ n'ịzụlite ụlọ ọrụ njem nlegharị anya ya. Agbanyeghị, n'ihi agha obodo na-aga n'ihu na esemokwu mpaghara, njem nlegharị anya na CAR ka dị oke.
''Njem nleta na Central African Republic''' enweela mmetụta na-adịghị mma site na akụkọ ihe mere eme ya na ọgụ na mba ndị gbara ya gburugburu.<ref name="euro">[http://www.euromonitor.com/Travel_And_Tourism_in_Central_African_Republic Travel And Tourism in Central African Republic], March 2007, Euromonitor.</ref> Nchekwa na mba ahụ anaghị akwụsi ike, ọkachasị na ugwu na ugwu ọdịda anyanwụ ya.
Enweghị ohere ikuku nke Central Africa Republic na-eme ka ọ bụrụ njem dị oke ọnụ.<ref name="euro"/>Nanị ọdụ ụgbọ elu mba ụwa bụ Bangui M'poko International Airport. Ebe ndị dị na mba ahụ na-adọrọ mmasị ndị njem gụnyere Chutes De Boali, nsụda mmiri nke ịdị elu nke 50 m (164 ft).<ref>[http://www.lonelyplanet.com/worldguide/central-african-republic/sights/106106?list=true Chutes de Boali], Lonely Planet</ref>
[[Dzanga-Sangha National Park|Ogige Ntụrụndụ Dzanga-Sangha]] dị na ndịda ọdịda anyanwụ nke mba ahụ nwere ndị gorilla na enyí. Ndị Baka bi n'ógbè a. Bayanga n'akụkụ Osimiri Sangha bụ isi obodo dị nso na ogige ntụrụndụ. Obodo nta a nwere obere ụlọ ndị ọbịa na ụlọ obibi.<ref>[http://www.lonelyplanet.com/worldguide/central-african-republic/sights/106118?list=true Dzanga-Sangha National Park], Lonely Planet</ref> Oge kachasị mma ileta ọtụtụ n'ime mba ahụ bụ site na Nọvemba ruo Eprel.<ref>[https://web.archive.org/web/20080915173424/http://www.lonelyplanet.com/worldguide/central-african-republic/when-to-go Central African Republic: When to Go], Lonely Planet</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}<div class="reflist">
<references group="" responsive="1"></references>
</div>
1vp0q64nhgb4k37dvxl67i79v5j6hij
Smallgod
0
27245
692049
580591
2026-07-28T20:19:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692049
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Nana Kwame Appiasei''' (amuru na Maachị 12 1977) onye amara dika Smallgod, bu onye omuru egwu Ghana, omenaala na ihe nleba anya n'uwe okporo ámá ruo otutu afo onye mechara were okwukwe buru ibu. nka Ntụnye aka ya na ụlọ ọrụ egwu Ghana enwetala ya ọtụtụ nkwanye ugwu, nke kacha pụta ìhè bụ,'Abonten Father .<ref>{{Cite web|title=GQ Exclusive: Smallgod, the Pan-African artist is building bridges through music|url=https://www.gq.co.za/culture/entertainment/gq-exclusive-smallgod-the-pan-african-artist-is-building-bridges-through-music-112ceef3-e4a9-48e3-b0a9-894b31eb5db3|accessdate=2022-08-08|work=www.gq.co.za|language=en}}</ref><ref name=":0" /><ref name=":1" />
== Ndụ mbido ==
Smallgod n'oge ọ bụ nwata aghaghị ịgagharị gburugburu A zụlitere ya n'etiti London, Ghana na Netherlands Omenala ndị a dị iche iche jikọtara ọnụ iji mepụta ụtọ dị iche iche na egwu nke gafere omenala na ụdị ma na-egosi ọrụ egwu dị iche nke Smallgod taa. .<ref>{{Cite web|title=Smallgod Is Connecting The Dots Through Music And Fashion|url=https://culart.blog/smallgod-is-connecting-the-dots-through-music-and-fashion/|accessdate=2023-06-10|archivedate=2023-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230610155525/https://culart.blog/smallgod-is-connecting-the-dots-through-music-and-fashion/}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ malitere itinye aka na egwu site na imeghe klọb abalị a na-akpọ 'Basement' na 2003 nke ọ na-agba ọsọ ruo afọ 4. Site na nke ahụ, ọ zutere ọtụtụ ndị na-ese ihe n'oge ahụ wee malite ijikwa ọrụ Reggae nke Ghana Black Prophet, wee gaa n'ihu ịbịanye aka na onye na-eti egwu nke Ghana J-Town. N'oge a, ọ na-ejikọ ma na-enyere ọtụtụ ndị na-ese ihe na Ghana aka na-apụta n'oge ahụ. Afọ ole na ole n'ahịrị, ọ chịkọtara onye na-ese ihe Alté nke Naijiria bụ Wavy The Creator na onye na-eti egwu na onye na'agụ egwu nke Ghana-UK bụ Eugy.
O nwekwara ụlọ ọrụ ndekọ na ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ a na-akpọ Nasecworld na onye na-eti egwu na London Lp2loose dị ka onye na-etinye aka ugbu a.
Smallgod bụkwa nnukwu onye na-anụ ọkụ n'obi n'ihe ejiji, ebe ọ na-arụkọ ọrụ na ụfọdụ ụdị ejiji dị n'ógbè na nke dị iche iche dị ka 'FREE THE YOUTH,' 'Daily Paper,' 'FILLING PIECES,' 'STEELO,' 'ụmụ nwoke mpaghara,' 'BIKERZ SUNDAYS,' 'THE NEW ORIGINALS' na 'Xpltcstudio'<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-07-15|title=The Culture List: Smallgod, the Man Building Bridges Through African Music, Serves Up an Eye-opening Album Debut • EBONY|url=https://www.ebony.com/entertainment/the-culture-list-smallgodthe-man-building-bridges-through-african-music-serves-up-an-eye-opening-album-debut/|accessdate=2022-08-08|work=EBONY|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ebony.com/entertainment/the-culture-list-smallgodthe-man-building-bridges-through-african-music-serves-up-an-eye-opening-album-debut/ "The Culture List: Smallgod, the Man Building Bridges Through African Music, Serves Up an Eye-opening Album Debut • EBONY"]. ''EBONY''. 2021-07-15<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-08-08</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web |last=Awal |first=Mohammed |date=2022-06-12 |title=Chris Koney’s column: Music mogul, Smallgod, talks about African talents and music going global |url=https://thebftonline.com/2022/06/12/chris-koneys-column-music-mogul-smallgod-talks-about-african-talents-and-music-going-global/ |access-date=2022-08-22 |website=The Business & Financial Times |language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Awal|first=Mohammed|date=2022-06-12|title=Chris Koney’s column: Music mogul, Smallgod, talks about African talents and music going global|url=https://thebftonline.com/2022/06/12/chris-koneys-column-music-mogul-smallgod-talks-about-african-talents-and-music-going-global/|accessdate=2022-08-08|work=The Business & Financial Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-05-05|title=Smallgod stays 'Connecting The Dots' on highly anticipated sophomore album - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/smallgod-stays-connecting-the-dots-on-highly-anticipated-sophomore-album/|accessdate=2022-08-22|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=bmensah|date=2022-04-29|title=My debut project ‘Building the Bridge’ describes me best- Smallgod|url=https://yfmghana.com/my-debut-project-building-the-bridge-describes-me-best-smallgod/|accessdate=2022-08-22|work=YFM Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Archibald-Powell|first=Naimah|date=2022-07-17|title=Premiere: Smallgod, Headie One, Eugy & Medikal Link Up For "My Way"|url=https://grmdaily.com/smallgod-headie-one-eugy-medikal-my-way/|accessdate=2022-08-22|work=GRM Daily|language=en-GB}}</ref>
== Nkwado ==
Smallgod abụwo onye mmadụ mgbe niile, na n'ìhè. Nke a emeela ka a kpọọ ya 'President Accra'. Ọ bụ ebe mbụ ndị na-ese ihe si mba ọzọ na-abata na Ghana, na ndị na-eme ihe nkiri si Ghana na-aga na diaspora. A na-ejikọta Smallgod na ndị dị ka [[Wizkid]], [[Tiwa Savage]], Tory Lanez, [[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]], Headie One, King Promise, Black Sherif na ndị ọzọ. Nke a, na mgbakwunye na egwu ya na mbọ ndị ọzọ emeela ka ọ bụrụ onye a ma ama; ịhụ ya na magazin GQ ugboro abụọ, yana VOGUE, EBONY na INDUSTRIE AFRICA.<ref>{{Cite web|author=Boss|first=T. M.|date=2021-06-18|title=Download MP3: Smallgod – Gats To Let Them Know Ft Tiwa Savage x Kwesi Arthur|url=https://tmmotiongh.com/smallgod-gats-to-let-them-know-ft-tiwa-savage-x-kwesi-arthur/|accessdate=2022-08-08|work=Tmmotiongh.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=9ERRARD|date=2022-05-12|title=Small God's "Connecting The Dot" album focuses on emerging artists whose success dismantles old hierarchies|url=https://gbafrica.net/small-gods-connecting-the-dot-album-focuses-on-emerging-artists-whose-success-dismantles-old-hierarchies/|accessdate=2022-08-08|work=GBAfrica|language=en-US}}</ref>
== Ihe ngosi ==
=== Abọm ===
==== Iwu àkwà mmiri. (2021) ====
* Intro (In The Line) ft Eddie Kadi
* Ntuziaka Dị Mfe ft R2Bees
* Ọ dịghị mgbe ọ hapụrụ m naanị ya ft Amartey & Terri
* Ka ha mara ft Tiwa Savage, Kwesi Arthur
* Nye m ya ft 2Baba
* Interlude (Still In Line pt. 1) ft Eddie Kadi
* Nke a bụ Ịhụnanya ft Efya, Henry X
* Ezigbo Ndụ ft Busiswa
* Lingo ft Ọgaranya2Gether
* Salam Aleikum ft Jayboogz, Darkovibes
* I Go Give ft Shatta Wale, DJ Tunez, Eugy
* Interlude (Still In Line pt. 2) ft Eddie Kadi
* Fa Ma Mi ft Kwamz & Flava, Eze Nkwa, Eugy
* Alụọ M ft Harmonize
* Ọ hụrụ Ego n'anya ft Kojo Funds, Lp2loose, Di-Meh, OB, Diztortion
* Amaara m ft DYSTINCT
* Onye na-eme mkpọtụ Onye Okike, Samini, T'neeya
* E gburu m ft Lp2loose, Kojo Funds
* Onye mmehie ft Headie One, O'Kenneth, Kwaku DMC, Lp2loose
* Outro (Ọ dịghị mgbe ọ batara) ft Eddie Kadi
==== Ịjikọ Dots. (2022) ====
* Ọ na-ada n'elu KiDi, Darkoo
* Ụzọ m ft Headie One, Eugy, Medikal
* A nwalere ya na A nwalụrụ ya ft NSG, Darkovibes
* Tonight ft Efya, WES7AR 22, Kofi Mole
* Do You ft Teezee, Nonso Amadi, Acebergtm
* Ya mere Amsterdam ft Boj, Mugeez, Diquenza
* 2000 ft Major League Djz, GuiltyBeatz, WES7AR 22, Uncle Vinny
* Paradaịs ft Alpha P
* Biou Biou ft Oxlade
* Holy F4k ft Black Sherif, VIC MENSA, Ivorian Doll, Kwaku DMC
* Amaara m ft Kuami Eugene, BNXN fka Buju
* Africa ft Mzvee, Terry Africa
* Holy F4k - Remix ft Yssi SB, Adje, Black Sherif
==== Ndị na-alụbeghị di ====
* GIDI GIDI ft Black Sherif, Tory Lanez (2022)
* Velletjes (Amapiano Remix) - Smallgod, Major League Djz, Rich2Gether (2022)
* Ụzọ m ft Headie One, Eugy, Medikal (2022)
* Holy F4k - Remix ft Yssi SB, Adje, Black Sherif (2022)
* Falling ft KiDi, Darkoo (2022)
* Holy F4k ft Black Sherif, VIC MENSA, Ivorian Doll, Kwaku DMC (2021)
* 2000 ft Major League Djz, GuiltyBeatz, WES7AR 22, Uncle Vinny (2021)
* Onye mmehie ft Headie One, O'Kenneth, Kwaku DMC, Lp2loose (2021)
* Ntuziaka Dị Mfe ft R2Bees (2021)
* Alụọ M ft Harmonize (2021)
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Smallgod}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dpa6eckpw0vnio7s4nj4z93hy710ej7
Shephaerd's Hotel
0
27295
692044
193530
2026-07-28T17:51:26Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692044
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Shepheards_hotel.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ọnụ ụzọ Shepheard's Hotel, c. 1920s]]
[[Usòrò:Johan_Adam_Rennebaum,_Architect_of_Shepheard's_Hotel.jpg|thumb|Johann Adam Rennebaum, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke Shepheard's Hotel]]
Shepheard's Hotel bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ kachasị na Cairo na otu n'ime ụlọ oriri na ọṅụṅụ kachasị ewu ewu na ụwa site na etiti narị afọ nke 19 ruo mgbe mbibi ya na 1952 n'oge ọkụ Cairo. Afọ ise ka e bibichara ụlọ oriri na ọṅụṅụ mbụ, e wuru nke ọhụrụ dị nso ma kpọọ ya Shepheard Hotel.
[[Usòrò:Ibrahim_Pasha_St,_Cairo,_Egypt,_1920s.png|thumb|Ụlọ nkwari akụ Shepheard, n'afọ ndị 1920]]
[[Usòrò:Shepheards_Hotel_Floor_Plan.jpg|thumb|Johann Adam Rennebaum, Shepheard's Hotel, Ground Floor/ Mezzanine, 1891]]
Samuel Shepheard hibere ụlọ oriri na ọṅụṅụ na 1841 n'okpuru aha "Hotel des Anglais" (Bekee Hotel), [1] [2] ma emesịa degharịa aha ya "Shepheard's Hotel".[3] Shepheard, onye Bekee a kọwara n'otu oge dị ka "onye nkuzi achịcha achịcha na-enweghị isi",[4] sitere na Preston Capes, Northamptonshire. Ya na Mr. Hill, onye isi nchịkwa Mohammed Ali Pasha, nwere ụlọ oriri na ọṅụṅụ ahụ, ma gosi na ọ bụ onye ọchụnta ego na-eme nke ọma na onye ọchụnta ego. N'otu oge, mgbe ndị agha nọ n'ụlọ nkwari akụ ahụ kwagara na Crimea na mberede, na-ahapụ ụgwọ ndị a na-akwụghị ụgwọ, Shepheard gara n'onwe ya na Sevastopol iji nweta ụgwọ.<ref name="Hotel Des Anglais and Debt Collection">{{Cite book|author=Denby|first=Elaine|title=Grand Hotels: Reality and Illusion|date=March 27, 2002|publisher=Reaktion Books|isbn=9781861891211|url=https://books.google.com/books?id=NhLyGME7734C&dq=Shepheard&pg=PA186|accessdate=21 November 2016}}</ref><ref>Elaine Denby - ''Grand Hotels: Reality & Illusion'' (New York: McGraw-Hill; London: Reaktion Books, 1998)</ref><ref>Michael Bird - ''Samuel Shepheard of Cairo: A Portrait'' (London: Michael Joseph, 1957)</ref>.<ref name="Helnan, guests, history">{{Cite book|author=Wharton|first=Annabel Jane|title=Building the Cold War: Hilton International Hotels and Modern Architecture|date=July 1, 2001|publisher=University of Chicago Press|isbn=9780226894195|pages=43, 211–220|url=https://books.google.com/books?id=LKrB7njVSe0C&dq=Nina+Nelson+-+Shepheard%27s+Hotel&pg=PA212|accessdate=21 November 2016}}</ref>.<ref name="Hotel Des Anglais and Debt Collection" />
N'afọ 1845, Hill hapụrụ mmasị ya na họtel ahụ, Shepheard ghọkwara naanị onye nwe ya. Shepheard rere họtel ahụ na 1861 maka £ 10,000 nye onye na-elekọta họtel Bavaria Philip Zech (ma ọ bụ Zeck) wee laa ezumike nká na Eathorpe Hall, Eathorbe, Warwickshire, England.<ref name="History of ownership" /><ref name=":0">{{Cite book|author=Ibrahim|first=Tarek|title=Shepheard's of Cairo. The Birth of the Oriental Grand Hotel|publisher=Reichert Verlag|year=2019|isbn=9783954903689|location=Wiesbaden|pages=20–21}}</ref> Richard Burton, ezigbo enyi Shepheard, hapụrụ nkọwa zuru ezu banyere àgwà mmesapụ aka ya na ọrụ na-aga nke ọma, na-akọwa ya dị ka "nwoke dị ịrịba ama n'ọtụtụ ihe, na ihe niile ihe nlereanya John Bull".<ref name="History of ownership">{{Cite book|author=Sattin|first=Anthony|title=Lifting the Veil: Two Centuries of Travellers, Traders and Tourists in Egypt|date=30 April 2011|publisher=Tauris Parke Paperbacks|isbn=9780857719966|url=https://books.google.com/books?id=lt8BAwAAQBAJ&dq=Shepheard%27s+Hotel+guests&pg=PA275|accessdate=21 November 2016}}</ref><ref>Richard F. Burton, ''The Gold-Mines of Midian'' (C.Kegan Paul & Co, London, 1878), pp. 43-46</ref>
A rụzigharịrị họtel ahụ na 1869 mgbe ọkụ gbara n'akụkụ ndịda nke ụlọ ahụ. Ka ọ na-erule afọ iri ikpeazụ nke narị afọ nke iri na itoolu, o doro anya na ụlọ mbụ ahụ bụ nke e dere; ka ọ bụrụ nke na-asọmpi, a ga-ewu ihe owuwu ọhụrụ ''ex novo''. Zech were ọrụ nke onye na-eto eto na-ese ụkpụrụ ụlọ na Nuremberg, Johann Adam Rennebaum, iji chepụta họtel n'otu ogige ahụ nke ga-akarị ndị bu ya ụzọ n'ibu na okomoko.<ref name=":0"/> Ihe owuwu ikpeazụ a, nke e wuchara na 1891, bụ ihe a ma ama na nke edere nke ọma nke họtel ahụ. N'afọ 1898, a gbakwunyere Arab Hall (nke Rennebaum mekwara) n'ogige etiti nke ụlọ ahụ, na mmụba ndị ọzọ mere na 1904, 1909 na 1927.<ref name=":0" /> Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ aha Rennebaum na akwụkwọ nke họtel ahụ nwere ike imetụta mgbalị ndị ọchịchị Britain na-eme mgbe Agha Ụwa Mbụ gasịrị iji kpochapụ ihe ọ bụla metụtara mmetụta Germany na Ijipt.<ref name=":0" /> Onye nwe họtel ahụ gafere n'aka nwa nwanyị Zech na di ya, Maazị na Oriakụ. Kemmerich N'afọ 1896, ndị Kemmerichs rere họtel ahụ na Egyptian Hotels Ltd., ụlọ ọrụ Britain nke mechara nye ya Compagnie Internationaldes Grands Hôtels. Onye isi ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke [[Switzerland]] bụ Karl (Charles) Baehler zụrụ ụlọ ọrụ a.<ref name=":0" /> Shepheard's Hotel bụ nke a ma ama maka ịdị ukwuu ya, maka ndị ọbịa ya, na dị ka isi ụlọ ọrụ maka ndị agha. A maara ya nke ọma maka ọgaranya ya, ya na ugegbe na-acha odo odo, kapet ndị Peshia, ogige, ala, na nnukwu ogidi granite yiri nke ụlọ nsọ ndị [[Ijipùtù Ọkpụ|Ijipt oge ochie]]. Ọ bụghị naanị ndị America na ndị isi French na ndị Britain na-agakarị American Bar ya. E nwere ịgba egwú abalị ebe ndị ikom na-eyi uwe agha na ndị inyom na-eyi akwa mgbede.
"Okporo ogologo" ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị kansụl nke gọọmentị Gris na-agba ọsọ, Harold Macmillan dere n'akwụkwọ akụkọ ya na 21 Ọgọst 1944 na gọọmentị Greece na-agbapụ kwesịrị ịkwaga [[Italy|Ịtali]] iji gbanahụ "ọnọdụ na-egbu egbu nke aghụghọ nke na-achị na Cairo. Gọọmentị niile gara aga na-agba ọsọ agbaala n'ụlọ mmanya nke Shepheard.<ref>Clogg, Richard "The Greek Government-in-Exile 1941-4" pages 376-398 from ''The International History Review'', Volume 1, No. 3, July 1979 pages 378-379.</ref>
N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1952, e bibiri họtel ahụ n'oge ọkụ ọkụ nke Cairo, oge ọgba aghara megide ndị Britain na ọgba agha obodo dị egwu nke dugara na Mgbanwe Ijipt nke afọ 1952.<ref name="WWI">{{Cite book|author=Woodward|first=David R.|title=Hell in the Holy Land: World War I in the Middle East|date=December 1, 2006|publisher=University Press of Kentucky|isbn=9780813171449|url=https://books.google.com/books?id=uI5Osq9_WKkC&dq=Shepheard%27s+Hotel&pg=PA25|accessdate=21 November 2016}}</ref><ref>Nina Nelson - ''Helnan Shepheard Hotel Cairo-Egypt'' (Cairo: Al Ahram, 1992)</ref>
Họtel ahụ enweela ọtụtụ ndị ọbịa a ma ama. E gosipụtara ya na ihe nkiri Britain nke 1934 The Camels are Coming .<ref name="Camels are Coming Movie">{{Cite web|title=The Camels Are Coming (1934) Movie on Youtube|work=[[YouTube]]|url=https://www.youtube.com/watch?v=YDuABIATHrc|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170723095723/https://www.youtube.com/watch?v=YDuABIATHrc|archivedate=2017-07-23|accessdate=21 November 2016}}</ref> Ụlọ nkwari akụ ahụ bụ ebe ọtụtụ ihe nkiri dị na ihe nkiri 1996 The English Patient mana ihe nkiri nke ihe nkiri ahụ mere na The Grand Hotel des Bains na Venice Lido, Ịtali.<ref name="The English Patient">{{Cite web|title=The English Patient film locations|url=http://www.movie-locations.com/movies/e/engpatient.html#.WDL1pn3zOio|work=Movie Locations|accessdate=21 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160318170548/http://www.movie-locations.com/movies/e/engpatient.html#.WDL1pn3zOio|archivedate=18 March 2016}}</ref> A na-eji họtel ahụ eme ihe dị ka isi ọrụ na usoro The Race Colonization nke Harry Turtledove, dị ka ebe dị na [[Agatha Christie|Agatha Christie's]] Crooked House, a kpọtụrụ ya aha na Death on the Nile na akụkọ mkpirikpi nke Anthony Trollope, An Unprotected Female at the Pyramids (1861).<ref name="preview of Colonization book">{{Cite web|author=Turtledove|first=Harry|title=Down to Earth - Colonization Book 2|url=http://www.e-reading.club/chapter.php/81027/0/Turtledove_2_Down_to_Earth.html|work=e reading club|accessdate=21 November 2016|archivedate=21 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161121235840/http://www.e-reading.club/chapter.php/81027/0/Turtledove_2_Down_to_Earth.html}}</ref><ref name="Crooked House">{{Cite book|author=Christie|first=Agatha|title=Crooked House|date=August 19, 2002|publisher=William Morrow Paperbacks|isbn=978-0062073532}}</ref><ref name="Book Unprotected Female">{{Cite book|author=Trollope|first=Anthony|title=An Unprotected Female at the Pyramids|date=1861|url=https://ebooks.adelaide.edu.au/t/trollope/anthony/tales/chapter7.html|accessdate=21 November 2016}}</ref> Ọ na-egosipụtakwa mgbe niile na akwụkwọ akụkọ Amelia Peabody nke Elizabeth Peters.<ref name="Peters2011">{{Cite book|author=Elizabeth Peters|title=Crocodile on the Sandbank|url=https://books.google.com/books?id=q2wcBQAAQBAJ|date=1 September 2011|publisher=Little, Brown Book Group|isbn=978-1-78033-446-2}}</ref><ref name="Peters2009">{{Cite book|author=Elizabeth Peters|title=Lion in the Valley: An Amelia Peabody Novel of Suspense|url=https://books.google.com/books?id=1MuZLQNr64MC|date=17 March 2009|publisher=HarperCollins|isbn=978-0-06-179837-5}}</ref><ref>{{Cite book|author=Elizabeth Peters|title=Seeing a Large Cat|url=https://books.google.com/books?id=wOeoN6_AvmAC|date=29 November 2009|publisher=Grand Central Publishing|isbn=978-0-446-57119-7}}</ref>
== Ụlọ oriri Shepheard nke Oge A ==
"Shepheard Hotel" nke oge a bụ nke Egyptian Hotels Ltd. wuru na 1957 na Garden City, Cairo, ihe dị ka 0.8 kilomita (0.50 mi) site na saịtị họtel mbụ. Ụlọ nkwari akụ ọhụrụ ahụ, na ala ọ guzo, bụ nke E.G.O.T.H. (Egyptian General Company for Tourism & Hotels). Ọ bụ Helnan International Hotels na-elekọta họtel ahụ ma mara ya dị ka Helnan Shepheard Hotel.<ref name="Helnan, guests, history"/> Na Septemba 29, 2009, a mara ọkwa na Rocco Forte Hotels ga-emezigharị ihe onwunwe ahụ kpamkpam ma meghee ya ọzọ n'okpuru njikwa nke ha na 2012.<ref>{{Cite web|url=https://hospitalitydesign.com/news/main/rocco-forte-signs-the-shepheard-hotel-in-cairo/|title=Rocco Forte Signs the Shepheard Hotel in Cairo}}</ref> Mgbanwe ahụ emeghị, ụlọ nkwari akụ ahụ mechikwara n'afọ 2014.<ref name="History">{{Cite web|title=Shepheard Hotel|url=http://www.egoth.com.eg/en/shepheard.htm|work=E.G.O.T.H.|accessdate=21 November 2016|archivedate=21 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161121165956/http://www.egoth.com.eg/en/shepheard.htm}}</ref> Na Machị 2020, E.G.O.T.H. bịanyere aka na nkwekọrịta ya na AlSharif Group Holding nke Saudi Arabia iji kwado mmepe na inye mmezigharị ahụ ruru nde $ 90.<ref>{{Cite web|title=Egypt partners with Saudi AlSharif to develop Shepheard Hotel|url=https://www.zawya.com/mena/en/business/story/Egypt_partners_with_Saudi_AlSharif_to_develop_Shepheard_Hotel-SNG_169498569|accessdate=2021-02-11|work=www.zawya.com|language=en}}</ref> N'afọ 2021, a mara ọkwa na ahọpụtara Mandarin Oriental Hotel Group ka ọ rụọ ọrụ na họtel ahụ a rụzigharịrị.<ref>{{Cite web|date=2021-02-07|title=«قطاع الأعمال» تكشف خطة تطوير الفنادق القائمة التابعة واحياء التاريخية|url=https://amwalalghad.com/2021/02/07/قطاع-الأعمال-تكشف-خطة-تطوير-الفنادق/|accessdate=2021-02-11|work=أموال الغد|language=ar}}</ref> N'afọ 2022, e setịpụrụ ụbọchị mmeghe ọzọ maka afọ 2024.<ref>{{Cite web|url=https://www.hotelnewsresource.com/article120077.html|title=Mandarin Oriental Shepheard Cairo Hotel Announced for 2024}}</ref>
== Hụkwa zie ==
* Hotels portal
== Edensibia ==
<references responsive="0"></references>
== Njiko mpụga ==
elwu17do5iz0xhkceg8ez0ykv4bk8zm
Tanzanian shilling
0
27440
692064
125912
2026-07-29T03:35:24Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692064
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox"
|+ class="infobox-title" id="5" |Tanzania shilling
! colspan="2" class="infobox-above" |<span title="Swahili (macrolanguage)-language text"><span lang="sw" style="font-style: normal;">Shilingi za Kitanzania</span></span> <span class="languageicon" style="font-size:small; font-weight:normal">([[Swahili language|Swahili]])</span> 
|-
| colspan="2" class="infobox-image" style="padding: 0.3em 0.6em 0.3em 0.6em" |
{| style="display:table; margin:0 auto; background:none"
| style="vertical-align: middle; text-align: center;" |[[File:1000_tz_shillings_front.jpg|126x126px]]
| style="vertical-align: middle; text-align: center;" |[[File:Bank_of_Tanzania_golden_hour.jpg|126x126px]]
|-
| style="text-align: center" |1,000/<small><big>=</big></small> note
| style="text-align: center" |The [[Bank of Tanzania]] headquarters in [[Dar es Salaam]]
|}
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: lightskyblue" |[[ISO 4217]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Code
| class="infobox-data" |TZS (numeric: <templatestyles src="Mono/styles.css" /><span class="monospaced">834</span>)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Obere Obere Obodo
| class="infobox-data" |<span class="nowrap">0.01</span>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: lightskyblue" |Okpukpe
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Obere Obere Obodo
| class="infobox-data" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<templatestyles src="Nobold/styles.css" /> <span class="nobold"><span class="frac" role="math"><span class="num">1⁄100</span></span></span>
| class="infobox-data" |otu narị
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Akwụkwọ ego
| class="infobox-data" |500/=, 1,000/=, 2,000/=, 5,000/=, 10,000/=
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mkpụrụ ego
| class="infobox-data" |50/=, 100/=, 200/=, 500/=
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: lightskyblue" |Ọnụ ọgụgụ mmadụ
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ndị ọrụ
| class="infobox-data" |<span class="datasortkey" data-sort-value="Tanzania"> [[Tanzania]]<span class="flagicon">[[Usòrò:Flag_of_Tanzania.svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span></span>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: lightskyblue" |Ebe e si nweta ya
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Ụlọ akụ etiti</span>
| class="infobox-data" |Ụlọ Akụ̀ nke Tanzania
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nobold"> Ebe nrụọrụ weebụ</span>
| class="infobox-data" |<span class="url">[https://web.archive.org/web/20101018050738/http://www.bot.go.tz/ Ebe nrụọrụ weebụ Bank of Tanzania]</span>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: lightskyblue" |Ọnụ ọgụgụ
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ịdị elu nke ọnụ ahịa
| class="infobox-data" |5.6%
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nobold"> Ebe e si nweta ya</span>
| class="infobox-data" |The World Factbook, 2015 bụ.
|}
[[Category:Currencies with ISO 4217 code]]
Shilling ([[Swahili language|Swahili]]: '''shilingi'''; mkpirisi: '''TSh'''; koodu: '''TZS''') bụ ego nke [[Tanzania]]. A na-ekewa ya na narị ''cents'' (senti na Swahili).
Shilling nke Tanzania nọchiri shilling nke East Africa na ubochi 14 ọnwa June n'afọ 1966 na par.<ref>{{Cite book|author=Linzmayer|first=Owen|title=The Banknote Book|chapter=Tanzania|publisher=www.BanknoteNews.com|year=2012|location=San Francisco, CA|url=http://www.banknotebook.com}}</ref>
A na-ede ọnụahịa na shilling Tanzania n'ụdị x / y, ebe x bụ ego dị n'elu 1 shilling, ebe y bụ ego dị na cents. Ihe ịrịba ama hà nhata ma ọ bụ akara na-anọchite anya ọnụ ọgụgụ efu. Dịka ọmụmaatụ, a na-ede cents dị ka "-/50" na narị shilling dị ka "100/=" ma ọ bụ "100/-". Mgbe ụfọdụ, a na-ebu ụzọ tinye mkpirisi ''TSh'' maka ọdịiche. Ọ bụrụ na edere ego ahụ site na iji okwu na nọmba, a na-eji naanị prefix (dịka. TSh nde iri).
A na-eṅomi usoro a na akara nke sterling, nke a na-ede ego na ngwakọta ụfọdụ nke pound (£), shillings (s), na pence (d, maka denarius). N'ime akara ahụ, a na-ede ego dị n'okpuru otu pound naanị na shilling na pence.
N'afọ 1966, e webatara mkpụrụ ego na -/5, -/10, -/20 na -/50 na 1/=, na -/5 na-acha nchara nchara, -/10 na nickel-brass (copper-nickel-zinc) na -/50 da 1/= na cupro-nickèl. E webatara mkpụrụ ego Cupro-nickel 5/= n'afọ 1972, nke scalloped, nickel-brass -/10 sochiri n'afọ 1977. Mkpụrụ ego nke mbụ a, nke a na-ekesa site na afọ 1966 wee ruo afọ 1984, bụ nke Christopher Ironside OBE mepụtara.<ref name="bot-tz">{{Cite web|url=http://www.bot-tz.org/bankingoperations/currency/coins.asp|title=Bank of Tanzania: Banking Operations - Currency Museum: Coins|publisher=bot-tz.org|accessdate=2015-09-03|archivedate=2009-06-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090601201821/http://www.bot-tz.org/BankingOperations/Currency/coins.asp}}</ref>
N'afọ 1987, [[Nickel-plated steel|ígwè]] nickel-plated dochie cupro-nickel na -/50 na 1/=, na cupro-nackel 5/= na 10/= mkpụrụ ego, na 5/= decagonal na ọdịdị. N'afọ 1990, e webatara mkpụrụ ego nickel-clad-steel ise/=, iri/= na ịrị abụọ/=, na-esote mkpụrụ ego ọla nchara maka narị/= na afọ 1993, 50/= na afọ 1996 na ọla kọpa-nickel-zinc 200/= na afọ 1998.
d8kziptkj1zbhmmu0opywwh06cwijdj
Sierra Club
0
29703
692048
687959
2026-07-28T18:53:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692048
wikitext
text/x-wiki
[[File:Sierra Club logo as published 1909.png|thumb|Sierra Club]]
Sierra Club bụ ọgbakọ gburugburu ebe obibi America nwere isiakwụkwọ na steeti 50 US niile, Washington D.C. na Puerto Rico. E hiwere klọb ahụ na Mee 28, 1892, na San Francisco, California, site n'aka onye nchekwa nchekwa Scottish-American John Muir, onye ghọrọ onye isi ala mbụ yana onye isi oche kachasị ogologo oge, n'ihe dịka afọ 20 n'ọkwa ndu a. Sierra Club na-arụ ọrụ naanị na United States ma na-ejide ọkwa iwu nke 501(c)(4) ọgbakọ ọdịmma ọha na-anaghị akwụ ụgwọ. Sierra Club Canada bụ ụlọ ọrụ dị iche.
Omenala jikọtara ya na ngagharị na-aga n'ihu, klọb ahụ bụ otu n'ime ụlọ ọrụ nchekwa gburugburu ebe obibi izizi buru ibu n'ụwa, ma na-etinye aka ugbu a n'ịkwado ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji kwalite amụma gburugburu ebe obibi. Ihe agbadoro anya n'oge na-adịbeghị anya klọb ahụ gụnyere ịkwalite ike na-adigide yana ibelata okpomoku zuru ụwa ọnụ, yana mmegide maka iji coal, ike mmiri na ike nuklia. Nzukọ ahụ na-ewere ọnọdụ siri ike na okwu ndị na-ebute esemokwu, nkatọ, ma ọ bụ mmegide ma ọ bụ n'ime ma ọ bụ n'èzí ma ọ bụ abụọ. A maara klọb ahụ maka nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya n'ozuzu na-akwado ndị na-emesapụ aka na ndị na-aga n'ihu na ntuli aka.
Na mgbakwunye na nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Sierra Club na-ahazi ihe omume ntụrụndụ n'èzí, ma bụrụkwa ọgbakọ ama ama maka ịgba ugwu na ugwu ugwu na United States. Ndị otu Sierra Club sụrụ ụzọ na Yosemite Decimal Sistemu nke ịrị elu, ma bụrụkwa ndị na-ahụ maka nnukwu ego nke mmalite mmalite nke ịrị elu. Ọtụtụ n'ime ọrụ a mere n'aha otu ahụ, Sierra Nevada.
== Nchịkọta ==
Ebumnuche nke Sierra Club kwuru bụ "Iji nyocha, ịnụ ụtọ, na ichekwa ebe dị n'ọhịa nke ụwa; Ime na ịkwalite ojiji nke gburugburu ebe obibi na ihe onwunwe nke ụwa; Ịkụzi na itinye ndị mmadụ aka ichebe na iweghachi àgwà nke ihe okike na gburugburu ụmụ mmadụ, na iji ụzọ niile iwu kwadoro iji mezuo ebumnuche ndị a."
Otu bọọdụ ndị isi mmadụ iri na ise na-achị ọgbakọ Siera. Kwa afọ, a na-ahọpụta ndị nduzi ise ka ha bụrụ afọ atọ, na ndị otu klọb niile tozuru oke ịtụ vootu. Ndị Board na-ahọpụta onye isi ala kwa afọ site na ndị otu ya. Onye isi nchịkwa na-arụ ọrụ nke otu ahụ kwa ụbọchị. Michael Brune, onye bụbu Rainforest Action Network, jerela ozi dị ka onye isi ụlọ ọrụ otu kemgbe 2010. Brune nọchiri Carl Pope. Pope rituru n'ọkwa n'enweghi afọ ojuju na otu a esila n'ụkpụrụ ya pụta.
A haziri Sierra Club na ọkwa mba na steeti nwere isiakwụkwọ aha maka steeti iri ise na ókèala US abụọ (Puerto Rico na Washington D.C.) California bụ naanị steeti nwere ọtụtụ isiakwụkwọ aha maka mpaghara California. Isi klọb na-enye ohere maka otu mpaghara na kọmitii, ụfọdụ n'ime ha nwere ọtụtụ puku ndị otu. Isiakwụkwọ ndị a na-enye ohere maka ngalaba mmasị pụrụ iche (dịka Igwefoto, Ọpụpụ), kọmitii (nchekwa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị), na ndị ọrụ ọrụ n'otu mbipụta nwere ụdị ọdịdị ala. Ọ bụ ezie na a na-ahazi ọtụtụ ọrụ n'ọkwa mpaghara, ụlọ ọgbakọ ahụ bụ ọgbakọ jikọtara ọnụ; mkpebi ndị e mere na ọkwa mba na-ebute ụzọ, gụnyere iwepụ na ịmepụta Isi, yana iweta na iwepụ ndị òtù.
A maara klọb ahụ maka itinye aka na isi ihe omume abụọ: ịkwalite na iduzi ihe omume ntụrụndụ n'èzí, nke a na-eme na United States niile mana nke kachasị na California (karịsịa Southern California), na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji kwalite ihe kpatara gburugburu ebe obibi. Akọwala Sierra Club dị ka otu n'ime "otu ndị isi na gburugburu ebe obibi" United States. Ndị otu Sierra Club na-akwado nkwado nke ndị otu n'otu n'otu maka ọkwa a họpụtara ahọpụta.
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Usòrò:Petition_and_map_from_John_Muir_and_other_founders_of_Sierra_Club.djvu|thumb|Arịrịọ na map sitere n'aka John Muir na ndị ọzọ guzobere Sierra Club]]
=== Ntọala ===
Onye nta akụkọ bụ Robert Underwood Johnson na John Muir rụkọrọ ọrụ na mgbasa ozi na-aga nke ọma iji mepụta nnukwu ogige ntụrụndụ nke Yosemite nke gbara ogige ntụrụndụ dị ntakịrị nke e kere na 1864. Mgbasa ozi a gara nke ọma na 1890. N'ihe dị ka 1889, Johnson gbara Muir ume ka ọ guzobe. otu "otu" iji nyere aka chebe Sierra Nevada, na nzukọ mbụ e mere iji hazie otu ahụ. Ndị ọzọ tinyere aka na nhazi mbụ gụnyere omenkà William Keith, Willis Linn Jepson, Warren Olney, Willard Drake Johnson, Joseph LeConte na David Starr Jordan.
Na Mee 1892, onye prọfesọ na-eto eto, Willis Linn Jepson sitere na Mahadum California, Berkeley nyeere Muir na onye ọka iwu Warren Olney aka hiwere nzukọ ọhụrụ a kpụrụ akpụ nke ọwụwa anyanwụ Appalachian Mountain Club. Ndị otu Charter nke Sierra Club họpụtara Muir onyeisi oche, ụlọ ọrụ ọ nọrọ ruo mgbe ọ nwụrụ na 1914.
Ihe mgbaru ọsọ mbụ nke klọb ahụ gụnyere iguzobe ogige ntụrụndụ mba Glacier na Mount Rainier, ime ka ndị omebe iwu California kwenye inye Ndagwurugwu Yosemite n'aka gọọmentị etiti US, na ichekwa oke ọhịa redwood nke California.
Muir kpọgara Onye isi ala Theodore Roosevelt site na Yosemite na 1903, na afọ abụọ ka e mesịrị, ndị omebe iwu California nyefere Yosemite Valley na Mariposa Grove n'aka gọọmentị etiti. Sierra Club meriri mmeri mbuso agha nke mbu ya site na okike nke ogige mba nke abuo nke obodo, ka Yellowstone gasịrị na 1872.
N'afọ 2020, n'ihi ngagharị iwe George Floyd na mkpezi ọha na-esote nke ịkpa ókè agbụrụ na akụkọ ihe mere eme ọha, Sierra Club kọwara akụkọ mmalite nke ha dị ka ihe jikọrọ ya na ịkpa ókè agbụrụ. Karịsịa, Sierra Club mbụ kwadoro mkpa nke ndị ọcha na-ewepụ ndị na-acha agba, na Muir na ụfọdụ n'ime ndị enyi ya, dị ka Joseph LeConte, David Starr Jordan, na Henry Fairfield Osborn nwere njikọ chiri anya na mmegharị eugenics nke mbụ. na United States. Osborn kwadoro American Eugenics Society, nke kpọrọ ndị Juu na ndị ọzọ na-abụghị ndị ọcha dị ka agbụrụ dị ala karịa ndị ọcha.
=== Omume gburugburu ebe obibi na Hetch Hetchy Reservoir ===
[[Usòrò:Theodore-Roosevelt-and-John-Muir_1906.jpg|thumb|Theodore Roosevelt na John Muir na Yosemite National Park, c. 1906]]
N'ime afọ iri mbụ nke 1900s, ndị Sierra Club batara na agha Hetch Hetchy Reservoir nke kewara ndị nchekwa na ndị nchekwa "njikwa akụrụngwa". N'ọgwụgwụ narị afọ nke 19, obodo San Francisco nọ na-eto ngwa ngwa na oke mmiri ya, nke dabere na isi iyi na iyi mpaghara. N'afọ 1890, onye isi obodo San Francisco, James D. Phelan tụrụ aro ka e wuo mmiri mmiri na ọwa mmiri n'Osimiri Tuolumne, bụ́ otu n'ime osimiri Sierra ndịda kasị ukwuu, dị ka ụzọ isi mụbaa na ime ka mmiri dị n'obodo ahụ kwụsie ike.
Gifford Pinchot, onye na-aga n'ihu na-akwado ọrụ ọha na eze na onye isi nke US Forest Service, nke nwere ikike na ogige ntụrụndụ mba, kwadoro ịmepụta mmiri mmiri Hetch Hetchy. Muir rịọrọ enyi ya onye isi ala US Roosevelt, onye na-agaghị etinye onwe ya megide dam ahụ, n'ihi na ọ na-ewu ewu na ndị San Francisco (referendum na 1908 kwadoro ọtụtụ mmadụ asaa na otu kwadoro mmiri mmiri na mmiri obodo). Muir na onye ọka iwu William Edward Colby malitere mkpọsa mba megide dam ahụ, na-adọta nkwado nke ọtụtụ ndị nchekwa ọwụwa anyanwụ. Na ntuli aka 1912 nke Onye isi ala US Woodrow Wilson, onye bu San Francisco, ndị na-akwado dam nwere enyi na White House.
Ụgwọ ahụ iji gbochie Hetch Hetchy gafere Congress na 1913, ya mere Sierra Club meriri nnukwu agha mbụ ya. Na mmegwara, klọb ahụ kwadoro imepụta National Park Service na 1916, iji wepụ ogige ntụrụndụ na nlekọta ọrụ ọhịa. Stephen Mather, onye otu klọb si Chicago na onye mmegide nke dam Hetch Hetchy, ghọrọ onye ntụzi ọrụ National Park Service nke mbụ.
=== Afọ 1920-1940 ===
[[Usòrò:01485_Grand_Canyon_Historic-_Sierra_Club_Hikes_to_Phantom_Ranch_c.1948_(4762103894).jpg|alt=Members socially gathered|thumb|Ndị otu Sierra Club na-eme ihe ọchị maka ntụrụndụ ọha na eze, c. 1948]]
N'ime 1920s na 1930s, Sierra Club rụrụ ọrụ dị ka ọha mmadụ na ntụrụndụ, na-eme njem ọpụpụ, na-ejigide ụzọ na-ewu ụlọ na ebe obibi na Sierra. Mgbasa ozi nchekwa gụnyere mgbalị ọtụtụ afọ iji gbasaa Sequoia National Park (mere na 1926) na ihe karịrị afọ iri atọ nke ọrụ iji chebe ma chekwaa Parks Canyon National Park (nke e guzobere na 1940). Ọkọ akụkọ ihe mere eme Stephen Fox na-ekwu, "N'afọ ndị 1930, ihe ka ọtụtụ n'ime puku mmadụ atọ bụ ndị Republican."
New Deal wetara ọtụtụ ndị nchekwa na Democratic Party, na ọtụtụ ndị Democrats banyere n'ọkwa nke nchekwa. Ndị na-edu ọgbọ nke ndị Turks na-eto eto bụ ndị megharịrị Sierra Club mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị bụ ndị ọka iwu Richard Leonard na Bestor Robinson, onye na-ese foto okike Ansel Adams, na David Brower.
Adams kwadoro Brower maka isonye na klọb ahụ, a họpụtakwara ya na bọọdụ nchịkọta akụkọ nke Sierra Club Bulletin. Mgbe Agha IIwa nke Abụọ gasịrị Brower laghachiri n'ọrụ ya na Mahadum California Press, wee malite idezi akwụkwọ akụkọ Sierra Club na 1946.
=== Mmetụta mba ===
[[Usòrò:1953_Sierra_Club_Green_River_Canyon_Trip._Sierra_Club_members_beach_the_13-ton_inflatable_pontoon_boat_raft_at_Dinosaur_(e63bbea7dd514e039f7bf9013d4e079b).jpg|thumb|Njem ndagwurugwu Green River na Dinosaur National Monument's Bull Park na 1953.]]
Na 1950, Sierra Club nwere ihe dị ka ndị òtù 7,000, ọtụtụ n'ime ha na West Coast. N'afọ ahụ, isi Atlantic ghọrọ nke mbụ e guzobere na mpụga California. Otu òtù ndị nduzi afọ ofufo na-arụsi ọrụ ike na-elekọta nzukọ ahụ, bụ́ ndị otu obere ndị ụkọchukwu na-enyere aka. A họpụtara Brower ka ọ bụrụ onye isi nchịkwa mbụ na 1952, klọb ahụ wee malite ịchụkwute ndị otu nchekwa nchekwa dị ka National Audubon Society, National Wildlife Federation, Wilderness Society, na Izaak Walton League, nke nwere ndị ọrụ ọkachamara ogologo oge.
Sierra Club nwetara aha obodo ya n'agha megide Echo Park Dam na Dinosaur National Monument na Utah, nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Mkpesa mara ọkwa na 1950. Brower duuru ọgụ ahụ, na-akwado nkwado sitere n'aka otu nchekwa nchekwa ndị ọzọ. Nzụlite Brower n'ime mbipụta bịara bụrụ nke siri ike; site n'enyemaka nke onye nkwusa Alfred Knopf, Nke a bụ Dinosaur e mere ngwa ngwa n'ime ndị nta akụkọ. N'ịkpọku ndị na-ekiri Hetch Hetchy, ndị na-ahụ maka nchekwa na-agbachitere Congress nke ọma, bụ nke kpochapụrụ Echo Park dam na ọrụ Colorado River dị ka a kwadoro na 1955. Nkwenye maka ọrụ Sierra Club na mmeri Echo Park na mmeri 10,000 na 1956 kwalitere ndị otu site na 10,000 na 1956 ruo 15,000 na 1960 .
Sierra Club bụzi ọgbakọ nchekwa obodo n'ezie, ndị nchekwa wee were atụmatụ ọzara were iwe were iwe. Nzukọ Ọhịa Biennial nke klọb ahụ, nke ewepụtara na 1949 na mmekorita ya na The Wilderness Society, ghọrọ ike dị mkpa na mkpọsa ahụ nwetara ikike nke Iwu Wilderness na 1964, na-akara oge izizi na ala ọha ( nde acres 9.1) na-echebe kpamkpam site na mmepe. . Grand Teton National Park na Ogige Ogige Olimpik ka agbasakwara na agbamume ndị Sierra Club.
=== Usoro akwụkwọ ===
Na 1960, Brower ji This Is the American Earth wepụta usoro akwụkwọ ngosi ihe ngosi, na na 1962 In Wildness Is the Preservation of the World, nwere foto agba nke Eliot Porter. Akwụkwọ tebụl kọfị ndị a, nke ngalaba akwụkwọ ha Siera Club bipụtara, webatara ndị na-ege ntị na Sierra Club. E rere puku puku iri ise n'ime afọ anọ mbụ, ma ka ọ na-erule 1960 ahịa karịrị nde $10. N’oge na-adịghị anya Brower nọ na-ebipụta aha ọhụrụ abụọ n’afọ n’usoro ihe ngosi Format, mana ọ bụghị ihe niile mere nke ọma dị ka n’ime ọhịa. Ọ bụ ezie na akwụkwọ ndị ahụ nwere ihe ịga nke ọma n'iwebata ọha na eze na nchekwa ọzara na Sierra Club, ego ha na-efu maka nzukọ ahụ, ihe dị ka $60,000 otu afọ mgbe 1964 gasịrị. Nlekọta ego ghọrọ ihe esemokwu n'etiti Brower na ndị isi ya.
=== Mgbasa ozi Grand Canyon ===
Mkpesa agha nke Sierra Club kacha kwusara na 1960 bụ mbọ iji kwụsị Bureau of Reclamation iwu dams abụọ nke ga-eju akụkụ nke Grand Canyon. E bipụtara akwụkwọ bụ Time and the River Flow: Grand Canyon nke Francois Leydet dere n'usoro akwụkwọ Ngosipụta. Na-emegide ọrụ mgbochi mmiri nke Bridge Canyon na Marble Canyon, mgbasa ozi zuru ezu nke ụlọ ọgbakọ ahụ etinyere na The New York Times na The Washington Post na 1966 tiri mkpu, "Oge a ọ bụ nnukwu Canyon ka ha chọrọ iju mmiri," wee jụọ, "anyị kwesịkwara. Ijuju na Sistine Chapel ka ndị njem nlegharị anya wee bịaruo elu ụlọ nso nso? Mgbasa ozi ndị ahụ welitere oke ngagharị iwe na Congress, na-akpali ndị ọrụ ntinye ego nke ime obodo ikwuwapụta na ọ na-akwụsịtụ ọkwa 501(c)(3) nke Sierra Club na-eche nyocha. Ndị ụlọ ọrụ ahụ kpachara anya maka ịtọlite Sierra Club Foundation dị ka nzukọ (c) (3) na 1960 maka onyinye na ntinye aka maka agụmakwụkwọ na ihe omume ndị ọzọ na-adịghị anabata. N'agbanyeghị nke ahụ, onyinye a na-enye klọb ahụ kwụsịrị, na-akawanye ụkọ ọrụ ya kwa afọ. Otú ọ dị, ndị otu rịgoro nke ọma na nzaghachi na nyocha banyere izi ezi nke ụtụ isi obodo site na IRS site na 30,000 na 1965 ruo 57,000 na 1967 na 75,000 na 1969.
Mmeri a na-enwe na ọrụ mgbochi mmiri na ihe ịma aka sitere na IRS abịaghị n'efu. Iji mejuo ike nke ihe mgbochi mmiri ga-emepụta, ndị Sierra Club kwadoro n'ezie maka ụlọ ọrụ ọkụ ọkụ. Nsonaazụ nke mkpọsa ahụ na azụmaahịa ya bụ, n'okwu onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Andrew Needham, na "Grand Canyon wee chekwaa, oghere dị nsọ," ebe "Ndoputa Navajo" - nke nwere ụfọdụ ụlọ ọrụ ike na-ebuli elu. slack — "ghọrọ ụlọ ọrụ mmepụta ihe."
=== Ọgwụgwụ nke oge Brower ===
N'agbanyeghị ihe ịga nke ọma klọb ahụ na igbochi atụmatụ maka dams Grand Canyon na igbanwe mgbanwe site na 501 (c) (3) ruo 501 (c) (4), esemokwu tolitere maka ego n'etiti Brower na ndị isi oche. Mwepu nke ụlọ ọgbakọ ahụ kwa afọ bilitere site na $100,000 na 1967 na 1968 ruo ihe dị ka $200,000 na 1969. Esemokwu ọzọ mere n'ihi amụma klọb ahụ banyere ụlọ ọrụ ike nuklia nke Pacific Gas and Electric (PG&E) ga-arụ na Diablo Canyon dị nso na San Luis Obispo, California. Ọ bụ ezie na klọb ahụ rụrụ ọrụ na-eduga igbochi ụlọ ọrụ nuklia PG&E chọrọ maka Bodega Bay, California, na mmalite 1960s, e wuru ikpe ahụ gburugburu mmetụta gburugburu ebe obibi na ihe egwu ala ọma jijiji sitere na mmejọ San Andreas dị nso, ọ bụghị site na mmegide nke nuklia. ike n'onwe ya. N'ịgbanwe maka ịkwaga saịtị ọhụrụ ahụ a tụrụ aro site na Nipomo Dunes nwere mmetụta gburugburu ebe obibi gaa na Diablo Canyon, ndị isi oche kpebiri ịkwado atụmatụ PG&E maka ụlọ ọrụ ọkụ. Ntụgharị aka ndị otu na 1967 kwadoro mkpebi kọmiti ahụ.
Mana Brower kwubiri na ike nuklia n'ebe ọ bụla bụ mmejọ, ma kwupụta mmegide ya megide ụlọ ọrụ ahụ, megidere iwu gọọmentị nke klọb ahụ. Dị ka otu ndị na-akwado na ndị na-emegide Browser na-agbakọta, ntuli aka nke ndị nduzi ọhụrụ kwa afọ gosipụtara esemokwu ahụ. Ndị na-akwado Brower meriri ọtụtụ n'ime 1968, mana na nhoputa ndi ochichi nke April 1969, ndi ndoro-ndoro ochichi na-emegide Brower meriri n'ọkwa ise mepere emepe. Ansel Adams na onye isi oche Richard Leonard, abụọ n'ime ezigbo ndị enyi ya na bọọdụ ahụ, dugara ndị mmegide Brower, na-ebo ya ebubo enweghị ego na enweghị isi na ịkpọ oku ka achụpụ ya dị ka onye isi nchịkwa. Ndị bọọdụ ahụ tụrụ vootu iri ruo ise ịnakwere arụkwaghịm Brower. N'ikpeazụ, ya na klọb ahụ dịghachi ná mma, a họpụtara Brower ka ọ bụrụ ndị isi oche maka oge site na 1983 ruo 1988, na ọzọ site na 1995 ruo 2000. Brower gbara arụkwaghịm na bọọdụ na 2000.
=== Afọ McCloskey ===
[[Usòrò:SIERRA_CLUB_NATURE_HIKE_-_NARA_-_543236.jpg|thumb|Njem okike na Point Lobos State Reserve na 1972.]]
Michael McCloskey, nke Brower goro na 1961 dị ka onye nnọchi anya mpaghara ugwu mbụ nke klọb ahụ, ghọrọ onye isi ụlọ ọrụ nke abụọ na 1969. Onye nchịkwa lebara nkọwa zuru ezu, McCloskey hiwere ngalaba nchekwa klọb na 1965 wee duzie mkpọsa iji chekwaa Grand Canyon. ma guzobe Redwoods National Park na North Cascades National Park. N'ime 1970s, McCloskey duuru ọrụ omebe iwu nke klọb ahụ-ichekwa ala Alaskan na mpaghara ọzara ọwụwa anyanwụ, yana ịkwado ebumnuche gburugburu ebe obibi ọhụrụ: Iwu njikwa ihe na-egbu egbu nke 1976, mmezi iwu ikuku dị ọcha, yana njikwa Ngwuputa Ngwuputa na Mweghachi nke 1977. , gafere n'oge ọchịchị nke President Jimmy Carter. Mbọ nke Sierra Club na ndị ọzọ—gụnyere ndị nhazi obodo ojii bụ ndị lụrụ ọgụ megide ọrụ “mmeghari mmeghari obodo” na-emebi emebi—dugara na ngafe nke iwu iwu gbasara gburugburu ebe obibi na mba na iwu njikwa mmetọ mmiri.
Sierra Club hibere kọmitii ndọrọ ndọrọ ọchịchị wee mee nkwado onye isi ala mbụ ya na 1984 iji kwado mkpọsa Walter Mondale na-enweghi nke ọma iji wetuo Ronald Reagan. McCloskey gbara arụkwaghịm dị ka onye isi nchịkwa na 1985 mgbe 16+1⁄2 afọ (otu oge ahụ Brower duziri nzukọ a), wee weghara aha onye isi oche, wee bụrụ onye isi atụmatụ ụlọ ọgbakọ, na-etinye oge ya na amụma nchekwa karịa ịhazi atụmatụ mmefu ego. na nchịkwa. Mgbe ya na Douglas Wheeler nwechara mkparịta ụka afọ abụọ, onye nzere Republican ya na-agbakasị ndị otu na-emesapụ aka, ụlọ ọrụ ahụ goro Michael Fischer, onye bụbu onye isi California Coastal Commission, onye jere ozi dị ka onye isi nchịkwa site na 1987 ruo 1992. Carl Pope, bụbu onye otu klọb ahụ. Onye isi omebe iwu, a họpụtara onye isi nchịkwa na 1992.
=== Nkwado n'ime klọb ahụ ===
Na 1990s, ndị otu klọb Jim Bensman, Roger Clarke, David Dilworth, Chad Hanson na David Orr tinyere ihe dị ka ndị otu 2,000 hibere John Muir Sierrans (JMS), otu n'ime ụlọ ọgbakọ, iji kwalite mgbanwe n'ọkwa klọb. Ha kwadoro amụma ọhịa efu na ala ọha na, afọ ole na ole ka e mesịrị, iwepụ Glen Canyon Dam. JMS nwere ihe ịga nke ọma n'ịgbanwe ọkwa klọb n'akụkụ abụọ ahụ.
=== Narị afọ nke 21 ===
[[Usòrò:Senator_Stabenow_meets_with_representatives_of_the_Sierra_Club._(37077987870).jpg|thumb|Senator Stabenow zutere ndị nnọchi anya Sierra Club na 2017.]]
Na 2008, ọtụtụ ndị ọrụ Sierra Club kwụsịrị na mkpesa mgbe Sierra Club kwetara ịkwalite ngwaahịa Clorox, bụ nke akpọrọ otu n'ime ụlọ ọrụ kemịkalụ "dị ize ndụ" nke Òtù Na-ahụ Maka Mmasị Ọha na eze na 2004. Dị ka Carl Pope si kwuo, Sierra Onye isi oche otu, nkwekọrịta ahụ wetara klọb US $1.3 million n'ime afọ anọ nke nkwekọrịta ahụ. Na Nọvemba 2011, onye isi oche Sierra Club Carl Pope rituru n'ihi enweghị afọ ojuju maka nkwekọrịta Clorox na okwu ndị ọzọ. N'agbata 2007 na 2010, Sierra Club nakweere ihe karịrị US $25 nde na onyinye sitere na ụlọ ọrụ gas, nke ka ukwuu sitere n'aka Aubrey McClendon, onye isi oche nke Chesapeake Energy, nnukwu ụlọ ọrụ na-egwupụta gas na-etinye aka na fracking.
Na Jenụwarị 2013, onye isi nchịkwa Michael Brune kwupụtara na Sierra Club ga-esonye n'ihu ọha na nnupụisi obodo mbụ na akụkọ ihe mere eme nke afọ 120 dị ka akụkụ nke mkpesa na-aga n'ihu na-akpọku ọchịchị Obama ka ọ jụ pipeline Keystone XL tar sands pipeline, na-ekwu, "Anyị na-ekiri ka nsogbu zuru ụwa ọnụ na-apụta n'ihu anyị, na iguzo n'akụkụ ma hapụ ya ka ọ mee - n'agbanyeghị na anyị maara otú e si akwụsị ya - ga-abụ ihe na-enweghị isi." Na 13 February 2013, e jidere Brune yana mmadụ iri anọ na asatọ, gụnyere onye ndu obodo Julian Bond na ọkà mmụta sayensị ihu igwe NASA James Hansen. Na Mee 2015, Sierra Club họpụtara onye isi ojii mbụ nke ndị isi oche, Aaron Mair. Ndị Sierra Club kwadoro Hillary Clinton na ntuli aka onye isi ala US 2016. Ọ kwadoro Joe Biden na ntuli aka onye isi ala US 2020, na-ekwu maka mmegide ya megide iwu gburugburu ebe obibi Donald Trump.
Na Jenụwarị 2023, onye bụbu onye isi NAACP Ben Jealous ghọrọ onye isi ụlọ ọrụ ọhụrụ nke otu ahụ, na-eme ka ọ bụrụ onye Africa mbụ nke America rụzuru ọrụ ahụ.
== Ihe omume ndị dị n'èzí ==
=== Ịnya Ugwu ===
N'afọ 1901, William Colby haziri njem nleta mbụ nke Sierra Club na ndagwurugwu Yosemite. Ndị na-agba ugwu dịka Francis P. Farquhar, Joseph Nisbet LeConte, Norman Clyde, Walter A. Starr, Jr., Jules Eichorn, Glen Dawson, Ansel Adams, na David R. Brower na-eduzi njem ndị dị elu kwa afọ. Emere ọtụtụ mgbago mbụ na Sierra Nevada na ọpụpụ Sierra Club. Ndị otu Sierra Club bụkwa ndị na-anụ ọkụ n'obi nke ịrị elu nkume. N'afọ 1911, e hiwere isiakwụkwọ nke mbụ, Angeles, ma malite ime njem nlegharị anya n'ugwu ndị gbara Los Angeles na gburugburu West. Steve Roper's Fifty Classic Climbs of North America, nke ndị Sierra Club na-akwado ma bipụta ya, ka a na-ewere dịka otu n'ime akwụkwọ ntuziaka na-arị elu nkume na United States. Agụmakwụkwọ Njem Ọzara bụ klaasị mgbago ugwu nke ndị Sierra Club na-elekọta.
Ndị otu Sierra anaghị ewepụta ụkpụrụ maka ma ọ bụ na-ahazi alpinism, mana ọ na-ahazi nkuzi ọzara, njem nlegharị anya na njem mgbagharị ugwu maka ndị otu. Na California, a na-ewere klọb ahụ, site na otu egwuregwu ya dị n'èzí, dịka analog nke steeti na klọb ugwu steeti ndị ọzọ dị ka Mazamas, The Mountaineers, ma ọ bụ Colorado Mountain Club. N'ihi mmụba na-elekwasị anya na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nchegbu gbasara ụgwọ ego, ọrụ ịnya ugwu na Sierra Club ebelatala kemgbe 1980s. Isiakwụkwọ ụfọdụ, ọkachasị na California, na-aga n'ihu na-ejigide nnukwu mmemme ịgba ugwu. Ụlọ ọgbakọ ahụ na-enye ndị na-agba ugwu pụtara ìhè onyinye Francis P. Farquhar Mountaineering Award.
=== Ịga ije na njem ===
N'Agha Ụwa nke Abụọ, ọtụtụ ndị isi Sierra Club sonyeere 10th Mountain Division. Otu n'ime ha bụ David R. Brower, onye jikwaa mmemme High Trip site na 1947 ruo 1954, mgbe ọ na-eje ozi dị ka onye isi na Reserve Army.
N'ọtụtụ ebe nke mba ahụ, Sierra Club na-ahazikwa njem nlegharị anya. Webụsaịtị Sierra Club nwere ọrụ "ịga n'akụkụ m". Ngalaba "Sierra Club N'akụkụ Gị" na-egosi njem niile na-abịa na mpaghara dị nso.
Njem njem dị elu nke akụkọ ihe mere eme, mgbe ụfọdụ nnukwu njem nwere ihe karịrị otu narị ndị sonyere na ndị ọrụ ụgbọ mmiri, ewepụtala njem nlegharị anya dị nta na karịa nke emere n'ofe United States na mba ofesi. Ọpụpụ ndị a bụ akụkụ bụ isi nke omenala Sierra Club, na n'isiakwụkwọ ụfọdụ, bụ ihe ka ọtụtụ n'ime ndị otu. Isiakwụkwọ ndị ọzọ, agbanyeghị, nwere ike ịkwado obere ihe omume n'èzí ma ọ bụ ihe ntụrụndụ, na-elekwasị anya naanị na nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'ozuzu, isiakwụkwọ na California na-arụsi ọrụ ike karịa ihe omume n'èzí.
=== Ihe nrite Sierra Club ===
[[Usòrò:Ladybug,_Ready_for_Takeoff.jpg|thumb|''Ladybug'', Ready for Takeoff - Onye mmeri Grand Prize na Sierra Club's April 2010 Trails Photo Contest]]
Ndị otu Sierra Club na-enye ọtụtụ ihe nrite kwa afọ, dị ka ihe nrite Sierra Club John Muir, Award Ansel Adams for Conservation Photography, Francis P. Farquhar Mountaineering Award, Edgar Wayburn Award maka ndị ọrụ ọha, onyinye Rachel Carson maka ndị nta akụkọ na Ndị ode akwụkwọ, ihe nrite William O. Douglas maka ọrụ iwu, yana onyinye EarthCare maka nchekwa na nchekwa gburugburu ụwa.
== Ọnọdụ iwu ==
=== Nchịkwa ala ===
A na-ewere njikwa ala, ịnweta, nchekwa dị ka mpaghara nkwado nke Sierra Club. N'ụzọ pụrụ iche maka nzukọ na-aga n'ihu, Sierra Club nwere nzukọ ntọala siri ike n'ime ime obodo, na-arụ ọrụ dị ukwuu na-elekwasị anya n'ịhụ na ojiji nke ala ọha na eze ziri ezi na gburugburu ebe obibi. Nke a na-emesi ike karịsịa na klọb ahụ na-adọta ọtụtụ ndị na-esonyere klọb ahụ maka ntụrụndụ na iji ala ọha na eze mee njem.
Ụfọdụ ndị otu Sierra Club agwala ọgbakọ ahụ ka ha gbasie ike n'ịkwado maka nchekwa nke oke ọhịa na ala ọha ndị ọzọ nke gọọmenti etiti nwere. Dịka ọmụmaatụ, n'afọ 2002, a katọrọ klọb ahụ maka ịbanye na Wilderness Society na ikwenye na nkwekọrịta nke ga-enye ohere ịbanye na Black Hills na South Dakota.
Na 2023, Sierra Club gbara gọọmentị Puerto Rico akwụkwọ maka ọrụ ume ọhụrụ iri na asatọ na ala karịa hectare 2,000. Ndị otu Sierra Club rụrụ ụka na ala ahụ nwere mmetụta na gburugburu ebe obibi yana uru ọrụ ugbo dị elu. Ndị otu Sierra Club kwuru na iwulite ọrụ ike mmeghari ohuru na ala ugbo bụ "mwakpo siri ike na nchekwa nri nke Puerto Rico."
=== Mmegide megide coal ===
[[Usòrò:People's_Climate_March_2017_in_Washington_DC_40.jpg|thumb|Sierra Club na People's Climate March na Washington DC na 2017.]]
Ebumnuche nke ụlọ ọgbakọ Sierra bụ iji ike ndị ọzọ dochie coal. Site na mgbasa ozi ya "Beyond Coal", Sierra Club ewepụtala ihe mgbaru ọsọ imechi ọkara nke osisi coal na US n'afọ 2017. Onye ọchụnta ego America na onye bụbu onye isi obodo New York City Michael Bloomberg nyere $50 nde maka ọrụ mgbochi coal nke Sierra Club. na 2011, ma kwupụta onyinye ọzọ $30 million na mgbasa ozi Sierra Beyond Coal na 2015. Mgbasa ozi Beyond Coal na-ekwu na emechiela osisi coal 187 kemgbe 2010. Ndị ọzọ na-akwado mgbasa ozi mgbochi coal nke Sierra Club gụnyere William na Flora Hewlett Foundation na John D. na Catherine T. MacArthur Foundation. Onye isi oche nke Chesapeake Energy, ụlọ ọrụ gas sitere n'okike, nyere $26 nde na mkpọsa Beyond Coal n'etiti 2007 na 2010.
=== Mmegide megide ike nuklia ===
Ndị otu Sierra Club "na-emegide n'ụzọ doro anya" maka ike nuklia.
=== Mmegide maka mmiri na ihe mgbochi mmiri ===
Sierra Club agbaala mbọ megide ọrụ ike mmiri na nnukwu mmiri mmiri. N'ịgbaso ọgụ megide ọrụ ike mmiri, Sierra Club ekwupụtala mmegide na eriri ọkụ ma kwuo na ọrụ ike mmiri na-akpaghasị ebe obibi anụmanụ.
Ndị otu Sierra Club na-emegide mgbochi mmiri ọ chere na ha ezighi ezi, gụnyere ụfọdụ mmiri mgbochi gọọmentị wuru na ogige ntụrụndụ mba. Na mmalite narị afọ nke 20, nzukọ ahụ lụsoro ọgụ na idei mmiri nke Hetch Hetchy Valley na Yosemite National Park. N'agbanyeghị mkparị a, Congress nyere ikike iwu O'Shaughnessy Dam na Osimiri Tuolumne. Ndị otu Sierra Club na-aga n'ihu na-akwado iwepụ mmiri mmiri ahụ.
Ndị otu Sierra Club na-akwado mwepu nke Glen Canyon Dam na igbapu nke Ọdọ Powell. Klọb ahụ na-akwadokwa iwepụ, imebi ma ọ bụ ịchụpụ ọtụtụ dams ndị ọzọ, gụnyere dams anọ na obere Osimiri Snake dị n'ebe ọwụwa anyanwụ Washington. Ndị otu Sierra Club na-emegide mbubata ike sitere na ụlọ ọrụ ike mmiri Quebec na New York, na-arụ ụka na ibubata ike ike site na osisi Quebec ga-akpata mmebi gburugburu ebe obibi wee bute obere ọrụ ume ọhụrụ na steeti New York.
=== Echiche dị iche iche banyere ọrụ anyanwụ ===
Isiakwụkwọ ụfọdụ nke Sierra Club agbachitere aka megide ọrụ ike anyanwụ, ebe isiakwụkwọ ndị ọzọ agbachitere ọrụ ike anyanwụ. Ndị otu Saerra megidere Agha Born Solar Project, bụ ọrụ anyanwụ kacha ukwuu na U.S., na-ekwu maka mmetụta ọ nwere na ebe mbe ọzara. Ndị otu Sierra Club gbara gọọmentị etiti akwụkwọ ka ha kwụsị ọdụ anyanwụ Calico dị 663.5 megawatt dị na Desert Mojave na California, na-ekwu na ọ ga-emebi anụ ọhịa echedoro.
=== Mmegide megide ikike dị mfe ===
Na nzaghachi maka mgbanwe ndị a tụrụ aro iji kwalite usoro inye ohere maka ọrụ gburugburu ebe obibi n'agbanyeghị nchegbu na nyocha na-enye ohere gburugburu ebe obibi na-egbu oge ma na-egbochi ọrụ ndị nwere mmetụta gburugburu ebe obibi bara uru, Sierra Club kwupụtara mmegide megide mgbanwe ndị dị otú ahụ, na-arụrịta ụka "Ihe ọ bụla a tụrụ anya ọrụ bụ - ma ọ bụ pipeline ma ọ bụ okporo ụzọ ma ọ bụ ugbo nke anyanwụ - ọ kwesịrị ịdị n'okpuru otu usoro nyocha nke nkịtị. Ọ bụrụ na anyị chọrọ ka ọrụ ndị a na-aga n'ihu ngwa ngwa, anyị ekwesịghị ịda mbà n'iwu gburugburu ebe obibi, ma na-etinyekwu ego n'ime ụlọ ọrụ na ndị ọrụ. "
=== Njikọ ya na ndị ọrụ a haziri ahazi ===
[[Usòrò:Fight_for_$15_on_4-15_(17160504492).jpg|thumb|Ndị otu na New York City Fight maka ihe omume $ 15 na 2015.]]
Sierra Club bụ onye otu BlueGreen Alliance, njikọta nke otu gburugburu ebe obibi na otu ndị ọrụ. E hiwere BlueGreen Alliance na 2006 wee tolite site na mmekorita na-adịchaghị mma n'etiti Sierra Club na United Steelworkers. Na 2012, Laborers' International Union of North America hapụrụ njikọ aka n'ihi Sierra Club na ndị ọzọ gburugburu ebe obibi megidere Keystone Pipeline.
=== Ọnụ ọgụgụ mmadụ na mbata ===
Mbata na ọpụpụ bụ akụkọ ihe mere eme otu n'ime ihe na-akpata nkewa na klọb. Na 1996, ka ọtụtụ afọ nke arụmụka gasịrị, Sierra Club nakweere ọnọdụ nnọpụiche na ọkwa mbata na ọpụpụ. Dika klọb ahụ na-atụgharị gaa n'aka ekpe kemgbe ọtụtụ afọ, emezigharịrị ọnọdụ a na 2013 iji kwado "ụzọ ziri ezi maka ịbụ nwa amaala maka ndị kwabatara na-enweghị akwụkwọ".
Ọ bụ ezie na ọnọdụ nke Sierra Club na-adịkarị mma kwupụta mbata na ọpụpụ, ụfọdụ ndị nkatọ nke Sierra Club boro ebubo na mbọ ụfọdụ ndị otu klọb igbochi mbata na ọpụpụ, bụ a n'ihu nke akụkụ nke ụmụ mmadụ na-achịkwa bi na eugenics ije. Na 1969, Sierra Club bipụtara akwụkwọ Paul R. Ehrlich, The Population Bomb, nke o kwuru na mmụba nke ọnụ ọgụgụ mmadụ na-akpata ọdịda gburugburu ebe obibi ma kwadoro usoro mmanye iji belata ya. Ụfọdụ ndị na-ekiri ihe na-arụ ụka na akwụkwọ ahụ nwere "agbụrụ agbụrụ" na omenala nke Eugenics ije, na na ọ "kwughachiri ọtụtụ n'ime Osborn jeremiads."
N'ime 1980s, ụfọdụ ndị otu Sierra Club, gụnyere nwunye Paul Ehrlich Anne, chọrọ ibuga klọb ahụ n'ọgba aghara nke mbata na ọpụpụ na United States. Ọnọdụ klọb ahụ bụ na ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ karịrị akarị bụ ihe dị mkpa na-ebute mbibi nke gburugburu ebe obibi. N'ihi ya, klọb ahụ kwadoro ịkwado na ibelata ọnụ ọgụgụ US na ụwa. Ụfọdụ ndị otu rụrụ ụka na, dị ka ihe bara uru, a pụghị ime ka ọnụ ọgụgụ ndị United States guzosie ike, ma ọ bụghị naanị ibelata, na ọkwa mbata na-adị ugbu a. Ha gwara klọb ka ọ kwado mbelata mbata na ọpụpụ mbata na ọpụpụ. Klọb ahụ ekwubuola okwu banyere “mmigration of mass” na 1988, kọmitii na-ahụ maka ọnụọgụgụ mmadụ na kọmitii na-ahụ maka nchekwa nke nzukọ ahụ kwuru na mbata na ọpụpụ mbata na United States kwesịrị inwe oke, iji nweta nkwụsi ike nke ọnụ ọgụgụ mmadụ.
Ndị otu Sierra Club ndị ọzọ chere na okwu mbata na ọpụpụ dị oke anya site na isi ebumnuche gburugburu ebe obibi ọgbakọ, ma na-enwekwa nchegbu na itinye aka na ya ga-emebi ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nzukọ a ịchụso ebumnuche ya ndị ọzọ. N'etiti 1990s, klọb ahụ malitere nke nta nke nta na-apụ na ọnọdụ mgbochi mbata na ọpụpụ, na-ejedebe na ụlọ ọrụ ahụ nakweere ọnọdụ nnọpụiche na amụma mbata na ọpụpụ na 1996. amụma mbata na ọpụpụ, ebe 39.2% kwadoro usoro na-akpọ maka mgbochi siri ike na mbata na ọpụpụ na United States.
Mgbe nkuchi bọọdụ 1996 gasịrị, ụfọdụ ndị otu bụ ndị na-akwado mbelata mbata na ọpụpụ haziri onwe ha dị ka "SUSPS", aha sitere na "Sierrans for US Population Stabilization", nke pụtara ugbu a maka "Support US Population Stabilization". SUSPS na-akwado ịlaghachi na “ọdịnala” nke Sierra Club (1970–1996) ụkpụrụ iwu mbata na ọpụpụ. SUSPS akpọọla oku ka emechie oke ala United States n'ụzọ zuru oke, yana maka ịlaghachi na ọkwa mbata na ọpụpụ nke Iwu mbata na ọpụpụ nke 1924 guzobere, nke gụnyere oke agbụrụ siri ike. David Brower kwukwara na ọnọdụ klọb na mbata na ọpụpụ bụ otu n'ime ihe mere ọ gbara arụkwaghịm na bọọdụ na 2000. Ndị na-akwado mbelata mbata na ọpụpụ n'ime ụlọ ọgbakọ ahụ boro ebubo na ụlọ ọrụ ahụ agbahapụla ọnọdụ mgbochi na mbata na ọpụpụ n'ihi onyinye sitere n'aka onye na-achụ ego David Gelbaum. , onye kọrọ na o nyere klọb ahụ $200 nde n'etiti etiti 1990s na mmalite 2000s wee yie Carl Pope egwu n'etiti 1990s ka ọ kwụsị inye onyinye ma ọ bụrụ na ha agbanweghị ọnọdụ ha na mbata na ọpụpụ nakweere na 1988.
Esemokwu ahụ bilitere mgbe otu atọ ndị na-akwado mbelata mbata na ọpụpụ gbara ọsọ na ntuli aka ndị isi ụlọ ọrụ Sierra Club nke 2004, na-atụ anya ịkwaga ọnọdụ klọb ahụ n'ọnọdụ nnọpụiche na mbata na ọpụpụ, na iweghachi ọnọdụ ahụ e nwere na mbụ. Otu dị iche iche na-abụghị klọb etinyere aka, dị ka South Poverty Law Center na MoveOn. N'ime mmadụ atọ a, abụọ (Frank Morris na David Pimentel), nọ na bọọdụ nke otu mgbochi mbata na ọpụpụ Diversity Alliance for a Sustainable America na abụọ (Richard Lamm na Frank Morris) nọ na bọọdụ ndị isi ma ọ bụ ndị ndụmọdụ ndụmọdụ. nke Federation for American Immigration Reform; Ha abụọ enweela ọkwa iduzi n'ime NAACP. Onye ndoro-ndoro ochichi nke anọ, Morris Dees nke SPLC katọrọ ntuli aka ha dị ka "mgbalị imegide" nke "ndị na-akwado ndị na-emegide ndị mbata ọzọ". Ndị na-akwado mbelata mbata na ọpụpụ meriri 7% nke votu niile emere na ntuli aka ahụ. N'afọ 2005, ndị otu tozuru oke 102,455 ruo 19,898 megide mgbanwe a tụrụ aro iji "ghọta mkpa ọ dị ịnweta oke ala na ịkwaga United States."
N'ịbawanye ọnụ ọgụgụ nke ndị na-eme ihe na-aga n'ihu na-abanye na klọb n'afọ ndị na-adịbeghị anya, Sierra Club agbanweela n'ụzọ dị egwu na ọnọdụ ya na mbata na ọpụpụ na-aga n'ihu n'eziokwu. Taa, Sierra Club na-akwado ụzọ nke ịbụ nwa amaala maka ndị na-akwaga akwụkwọ na-enweghị akwụkwọ, na-emegide mgbidi ókèala ma na-arụkọ ọrụ na ndị otu mba ọzọ iji kwalite ikpe ziri ezi gburugburu ebe obibi.
Ndị otu mgbochi mbata na ọpụpụ mbata na ọpụpụ dị ka Center for Immigration Studies na Federation for American Immigration Reform (nke SPLC họpụtara ha abụọ dị ka otu ịkpọasị) katọrọ ọgbakọ Sierra Club maka imegide atụmatụ Trump nke imepụta mgbidi na United States. 'ókè ndịda. Otu ndị a na-ekwu na ndị otu Sierra Club katọrọ atụmatụ a n'ihi na ọ bụ naanị akụkụ nke akụkụ na ọ bụghị n'ihi nsogbu gburugburu ebe obibi.
== Mmekọrịta na enyemaka ==
David R. Brower tọrọ ntọala Sierra Club Foundation na 1960. Otu 501(c)(3) nzukọ, e hiwere ya ka ndị ọrụ Internal Revenue Service wepụrụ ọkwa enweghị ụtụ isi nke Sierra Club n'ihi mmemme ndọrọ ndọrọ ọchịchị otu. Sierra Club gbakwunyere isi nke mbụ Canada na 1963 na na 1989 mepere ụlọ ọrụ mba na Ottawa. Ndị mmekọ Canada nke Sierra Club na-arụ ọrụ n'okpuru Sierra Club Canada.
Na 1971, ndị ọka iwu afọ ofufo bụ ndị ha na Sierra Club rụkọrọ ọrụ hiwere Sierra Club Legal Defence Fund. Nke a bụ ọgbakọ dị iche nke jiri aha "Sierra Club" n'okpuru ikike nke klọb ahụ; ọ gbanwere aha ya na Earthjustice na 1997. Sierra Student Coalition (SSC) bụ ogwe aka ụmụ akwụkwọ na-agba ọsọ nke Sierra Club. Adam Werbach tọrọ ntọala na 1991, o nwere ndị otu 30,000. Mmemme Summer (SPROG) bụ mmemme ọzụzụ onye ndu otu izu nke na-akụziri ndị na-eto eto n'ofe mba ahụ ngwá ọrụ maka gburugburu ebe obibi na ikpe ziri ezi. Nzukọ a na-edobe akara nbipụta, Akwụkwọ Sierra Club. Ha na-ebipụtakwa ọbá akwụkwọ John Muir, nke gụnyere ọtụtụ aha onye malitere ha.
Sierra Club Voter Education Fund bụ otu 527 malitere ọrụ na ntuli aka onye isi ala nke afọ 2004 site n'ikusa mgbasa ozi telivishọn gbasara ọnọdụ ndị isi otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ihe gbasara gburugburu ebe obibi. Site na Mgbasa Ozi Environmental Voter Education Campaign (EVEC), klọb ahụ chọrọ ịchịkọta ndị ọrụ afọ ofufo maka ụlọ akụ ekwentị, ịkwọ ụgbọ mmiri n'ọnụ ụzọ na ide akwụkwọ ozi iji mesie okwu ndị a ike na mkpọsa ahụ.
== Mmefu ego na ego ==
Ego mmefu nke Sierra Club kwa afọ bụ $88 million na 2011 yana $100 million na 2012. N'afọ 2013, mmefu ego otu ahụ bụ $97.8 million.
N'afọ 2008, Clorox nyere ndị Sierra Club onyinye $1.3 million maka ikike igosipụta akara Sierra Club n'ahịrị ngwaahịa nhicha.
N'ọnwa Febụwarị 2012, a kọrọ na Sierra Club anabatala ihe karịrị nde $26 na nzuzo sitere na ụlọ ọrụ gas sitere n'okike, ọkachasị n'aka Aubrey McClendon, onye isi Chesapeake Energy. Ndị otu Sierra Club ji ego Chesapeake Energy maka mgbasa ozi Beyond Coal iji gbochie ụlọ ọrụ ọkụ ọhụrụ na-agba ọkụ na nke ochie. Michael Brune kọrọ na ọ mụtara banyere onyinye ndị ahụ mgbe ọ nọchiri anya Carl Pope dị ka onye isi nchịkwa nke Sierra Club na 2010. Brune kọrọ na ọ kwụsịrị nkwekọrịta ego na mmasị ụlọ ọrụ gas.
N'afọ 2013, Naomi Klein dere na klọb ahụ na-anata nnukwu ego ọtụtụ nde dollar sitere na mmasị mmanụ ọkụ, amalitela ịkpalite "nnukwu esemokwu" n'ime ya na ndị otu "gburugburu" ndị ọzọ nọ na nnata ego fosil.
Na 2014, Energy and Environment Legal Institute gbara akwụkwọ ntinye aka na Ọrụ Internal Revenue Service na-arụtụ aka na Sierra Club na Sierra Club Foundation anaghị akwụ ụtụ isi na-akpata site na ire ọkụ anyanwụ maka ndị mmekọ ha n'ofe US.
Sierra Club nwere nnukwu PAC nwere mmekọ. O jiri $ 1,000,575 mee ihe na ntuli aka 2014, ha niile na-emegide ndị Republican maka ọfịs. Sierra Club bụ onye mmekọ America Votes, ọgbakọ na-ahazi ma na-akwalite okwu na-aga n'ihu.
Ndị nyere aka na Sierra Club gụnyere David Gelbaum, Michael Bloomberg, William na Flora Hewlett Foundation na John D. na Catherine T. MacArthur Foundation. Ndị otu Sierra Club enwetakwala ego n'aka otu Democracy Alliance na Tides Foundation Advocacy Fund.
Na 2015, otu PR, nke a maara dị ka Environmental Policy Alliance, kwuru na Sierra Club na ndị otu gburugburu US ndị ọzọ nwetara ego sitere n'aka otu ndị nwere njikọ na ụlọ ọrụ mmanụ nke Russia.
== Nkatọ ==
=== Ọnọdụ banyere ụlọ ===
Ndị otu Sierra Club abatala nkatọ maka imegide ọrụ mmepe ụlọ dị elu na California, bụ nke e bu n'obi belata ụkọ ụlọ na steeti ahụ yana ibelata ikuku ikuku griin. Ethan Elkind, onye nduzi nke mmemme ihu igwe na Center for Law, Energy and Environment (CLEE) na UC Berkeley Law, kwuru na mmegide nke Sierra Club megide California Senate Bill 827-nke ga-achọ ka obodo kwe ka ụlọ denser na ogologo ụlọ dị nso na ọha mmadụ. ebe a na-ebuga njem ma mee ka ihe ndị obodo ahụ na-adọba ụgbọala na-adọba ụgbọala dị mfe nke nwere ike itinye maka mmepe ụlọ - bụ "ihe ijuanya". O dere, sị, "Sierra Club bụ nzukọ nke ndị nwe ụlọ bara ọgaranya bụ ndị na-achọ ime ka ndị ọhụrụ ghara ịbanye n'ebe ha dị elu, ebe ndị na-agafe agafe? Ma ọ bụ na ha na-agba mbọ n'ezie ịlụ ọgụ maka mgbanwe ihu igwe site n'inye ụlọ zuru ezu maka Californians na obere carbon carbon, na-ejuputa ebe? N'ihi na mmegide ha megide SB 827 dị mwute ikwu na-egosi karịa nke mbụ karịa nke ikpeazụ."
Na 2023, Sierra Club nke Hawaii katọrọ Gọvanọ Josh Green maka iwepụta nkwupụta mberede na ụkọ ụlọ Hawaii na inye iwu onye isi nke meziri iwu ụlọ na Hawaii ma kwụsịtụrụ ụkpụrụ iji ala dị iche iche.
=== Mmetụta mba ọzọ nwere ike inwe ===
N'ọgwụgwụ 2020, onye nnọchi anya Liz Cheney nke Wyoming rịọrọ Ngalaba Ikpe Ziri Ezi nke United States (DOJ) ka ha nyochaa otu gburugburu ebe obibi dị ka Sierra Club, na-ekwu na "mgba ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke ikpe siri ike - jikọtara ya na eziokwu ahụ bụ na otu ndị a na-akwadokarị echiche ndị kwekọrọ. ya na ndị mmegide anyị - na-eme ka ọ bụrụ ihe dị oke egwu na Ngalaba ahụ maara mmetụta ọ bụla nke mba ọzọ nwere ike ime n'ime ma ọ bụ na-ezubere otu ndị a."
=== Njem E Mere Ịbụ Izrel ===
Na mbido 2021, otu dị iche iche na-akwado ndị Palestine chọrọ ka Sierra Club kagbuo njem "ịcha ahịhịa" na "apartheid" Israel. N'ihi nke a, ndị otu Sierra Club kwuputara ịkagbu njem abụọ na-abịa, mana ọ gbanwere mkpebi ya ngwa ngwa, na-ekwu na ọ "na-eme ngwa ngwa" na-enweghị nyocha nke ndị otu siri ike. O mechara kwupụta njem hazigharịrị, nke gụnyere nleta na Golan Heights na ókèala Palestine, mana ọ kagbughị njem ahụ.
== Ịdu ==
=== Ndị isi ala ===
Ndị isi otu ọgbakọ Siera agụnyela:
=== Ndị nduzi ===
Ndị isi otu ọgbakọ Siera agụnyela:
=== Ndị nduzi ===
== Hụkwa ==
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* David Brower, For Earth's Sake: The Life and Times of David Brower (Salt Lake City: Peregrine Smith Books, 1990)
* Michael McCloskey, In the Thick of It: My Life in the Sierra Club (Washington, DC: Island Press, 2005)
* Tom Turner, Sierra Club: 100 Years of Protecting Nature (New York: Harry N. Abrams, Inc., 1991)
* Holt-Atherton Special Collections John Muir Papers Archived at the Wayback Machine
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://web.archive.org/web/20181209221534/https://addup.org/ Sierra Club's Addup.org]
* [https://web.archive.org/web/20090525015951/http://tscf.org/ Ntọala Sierra Club]
* [http://www.oac.cdlib.org/findaid/ark:/13030/tf4j49n7st/?query=Sierra%2520Club Ntuziaka maka] ndị otu Sierra Club Akwụkwọ na The Bancroft Library
* Ịchọta Enyemaka na Sierra Club Southwest Office ndekọ, 1900-2000, The Bancroft Library
* Ịchọta Enyemaka na Sierra Club Board of Directors nzukọ nkeji, 1892-1995, The Bancroft Library
* [https://scholarlycommons.pacific.edu/muir/ Ịchọta Enyemaka maka John Muir Papers]
{{U.S. anti-nuclear|state=collapsed}}{{Authority control}}
ijg286aa6moli7j8mvjkvnett2lbpkr
Tolullah Oni
0
31082
692075
452668
2026-07-29T08:52:28Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692075
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
<ref>{{Cite web|title=Tolu Oni – Global Gathering 2020|url=https://gg2020.nef.org/speaker/tolu-oni/|accessdate=2022-04-23|work=gg2020.nef.org|archivedate=2023-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002103739/https://gg2020.nef.org/speaker/tolu-oni/}}</ref>Tolullah " Tolu " Oni (amuru na 1980) bu onye okachamara oria ojoo nke obodo Naijiria na ngalaba oria ojoo nke Medical Research Council na Mahadum Cambridge . [1] Ọ bụ onye na-esoteEinstein Forum Fellow [2] na World Economic Forum Young Global Leader
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.ucl.ac.uk/population-health-sciences/alumni/profiles/tollulah|title=Tollulah Oni|author=UCL|date=2018-06-27|work=UCL Faculty of Population Health Sciences|language=en|accessdate=2019-06-26|archivedate=2022-04-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220425173104/https://www.ucl.ac.uk/population-health-sciences/alumni/profiles/tollulah}}</ref>Ajụjụ Oni na Lagos . [1] Mgbe Ọni dị afọ asaa lere akwụkwọ gbasara ịwa ahụ obi ma achọpụta na-awa obi . [2] [3] Ọ gara ụlọ akwụkwọ obibi. [4] Ọ rụchara ọrụ ụlọ na United Kingdom na Australia ma nwee ndụ na HIV . [2] E mere ya Louis nke otu ụmụ akwụkwọ. [4] Ọnị bụ nwa akwụkwọ doctoral na Imperial College London, ebe ọ pụta ihe ngosi. [5] [6] Ọyọra otú ndị na-ahụ maka ndị mmadụ na ibe ya si achụ ekiri, ma gụchaa PhD ya na 2012. [7] [8] Enyere Oni onunu Royal Society of Tropical Medicine and Hygiene Medical Student Elective Prize, wee kwaga South Africa
== Nnyocha na ọrụ ==
<ref name=":1">{{Cite journal|author=Watts|first=Geoff|date=2016-04-23|title=Tolullah Oni: public health specialist with a global ambition|journal=The Lancet|volume=387|issue=10029|pages=1712|doi=10.1016/S0140-6736(16)30267-7|pmid=27116269|issn=0140-6736}}</ref>Onye ọrụ na South Africa, ebe o hibere mmemme mmemme maka Cities Health and Equity (RICHE) na Mahadum Cape Town na 2007. [1] RICHE na-arụ ọrụ na-emepụta obodo, na-achị iji me ngwaọrụ atumatu iwu nsogbu na eze na obodo na-eto ngwa ngwa. [2] Ọ bụ ọrụ dị ka onye na-edeba aha na Ngalaba Western Cape . [3] Ọ nwere ngwaọrụ na nke aka nke ike ijikwa ọrịa na-egosi ala ala na ọrịa ndị na-adịghị agbasa . [4] [5] E mere Oni ka ọ nnukwu onye nkuzi na Mahadum Cape Town . [6] N'ebe a, ọ mkpọsa akara akara mahadum mbụ nke Cape Town na ndị ụwa, nke akụkọ na 2014. [7] Usoro nke Oni kere bụ otu n'ime ndị mbụ na-azụ ndị zuru ụwa ọnụ site n' echiche nke Global South .
. <ref>{{Cite web|url=http://www.mrc-epid.cam.ac.uk/research/global-public-health/gdar/|title=The Global Diet and Activity Research Group and Network (GDAR)|work=MRC Epidemiology Unit|language=en-US|accessdate=2019-06-26|archivedate=2019-06-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190626203001/http://www.mrc-epid.cam.ac.uk/research/global-public-health/gdar/}}</ref>Ọ kwagara na Mahadum Cambridge, ebe o sonyeere Ngalaba Na-ahụ Maka ihe onyonyo Epidemiology Unit dị ka onye isi nchacha. [1] [2] N'ebe a, ọ bụ onye otu Global Diet and Activity Research Group and Network (GDAR), nke na-arụ ọrụ iji ọrịa ndị na-adịghị agbasa na mba ndị nwere obere ego.
=== Ntinye aka na iwu ọha ===
. <ref>{{Cite web|url=https://www.nature.com/collections/jcpghfmqlz/judges|title=Judges {{!}} Nature Research Awards for Inspiring Science and Innovating Science|work=www.nature.com|accessdate=2019-06-26}}</ref>Ọ egosila na United Nations, World Health Organisation na World Economic Forum . [1] [2] [3] Ọnu bụ bọọdụ nke Future Earth na ụlọ akwụkwọ Academy of Sciences nke Africa maka egwuregwu mepere emepe. [4] Oni bu onye otu nke African Academy of Sciences, a hoputara ya onye otu nke NextEinstein na 2015 na Stellenbosch University Institute for Advanced Study na 2017. [5] [6] [7] [8] A nchọpụta ya otu n' ime ndị isi oche nke Global Young Academy na 2018. [9] Oni na-eje ozi na bọọdụ nchịkọta nke Journal of Urban Health na The Lancet's Planetary Health . [4] [10] O dere maka Mkparịta ụka ahụ . [11] Oni na-eje ozi dị ka onye ọka ikpe maka ihe nrite Sayensị Nature Inspiring
=== Ihe nrite na nkwanye ugwu ===
* 2013 A họpụtara na South African Young Academy of Science <ref>{{Cite web|url=http://www.publichealth.uct.ac.za/news/south-african-young-academy-science|title=South African Young Academy of Science {{!}} School of Public Health and Family Medicine|work=www.publichealth.uct.ac.za|language=en|accessdate=2019-06-26}}</ref>
* Mmemme Nduzi ndị dibia bekee na-eto eto nke 2014 site na ngalaba ahụike Inter-Academy <ref>{{Cite web|date=2019-03-22|title=TOLU ONI IS ONE OUT OF THE 127 YOUNG GLOBAL LEADERS FOR THE CLASS OF 2019|url=https://flourishafrica.com/tolu-oni-is-one-out-of-the-127-young-global-leaders-for-the-class-of-2019/|accessdate=2022-04-23|language=en-US|archivedate=2023-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002103738/https://flourishafrica.com/tolu-oni-is-one-out-of-the-127-young-global-leaders-for-the-class-of-2019/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Tolullah Oni: Young Nigerian with a global vision. - Free Online Library|url=https://www.thefreelibrary.com/Tolullah+Oni:+Young+Nigerian+with+a+global+vision-a0526405955|accessdate=2022-04-23|work=www.thefreelibrary.com}}</ref>
* 2019 World Economic Forum Onye Ndu Ntorobịa zuru ụwa ọnụ <ref>{{Cite web|url=https://www.weforum.org/people/tolu-oni/|title=Tolu Oni|work=World Economic Forum|accessdate=2019-06-26}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h5brncyes3d3vmikk17hswt570sdv30
Susanna Braund
0
33819
692060
452589
2026-07-29T00:56:56Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692060
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
<ref>{{Cite journal|author=Keane|first=Catherine|title=Bryn Mawr Classical Review 97.2.20|journal=Bryn Mawr Classical Review|url=http://bmcr.brynmawr.edu/1997/97.02.20.html|accessdate=20 September 2018|date=February 1997}}</ref>'''Susanna H. Morton Braund''' (amụrụ na 6 Febụwarị 1957) bụ prọfesọ nke uri Latin na nnabata ya na Mahadum nke British Columbia . <ref name=":0">{{Cite web|title=Susanna Braund|url=https://cnrs.ubc.ca/people/susanna-braund/|work=University of British Columbia|accessdate=2023-11-05|archivedate=2022-03-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220331165325/https://cnrs.ubc.ca/people/susanna-braund/}} Retrieved 20 September 2018.</ref>
== Mmụta ==
Braund nwetara <ref name=":0"/> ya na Classics na Mahadum Cambridge na 1978, sochiri PhD na 1984 site n'otu ụlọ ọrụ ahụ.
== Ọrụ ==
<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.humanities.org.au/fellows/fellows/|title=Fellows|work=Australian Academy of the Humanities|language=en-AU|accessdate=2019-07-22|archivedate=2018-07-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180719233504/https://www.humanities.org.au/fellows/fellows/}}</ref> nwere nhọpụta <ref>{{Cite web|url=https://entitledopinions.stanford.edu/susanna-braund-virgils-aeneid|title=Susanna Braund on Virgil's Aeneid {{!}} Entitled Opinions|work=entitledopinions.stanford.edu|accessdate=2019-07-22|archivedate=2019-07-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190722162213/https://entitledopinions.stanford.edu/susanna-braund-virgils-aeneid}}</ref> Mahadum Exeter, Mahadum Bristol, Royal Holloway, Mahadim London, [[Yale University|Mahadum Yale]] na Mahadum Stanford tupu ọ banye na prọfesọ ya ugbu a.
Kemgbe afọ 2007, Braund anọwo na Tier 1 Canada Research Chair na Latin Poetry na nnabata ya, nke e mere ka ọ dị ọhụrụ na 2014. <ref name=":0"/> Nnyocha <ref>{{Cite web|url=http://www.chairs-chaires.gc.ca/chairholders-titulaires/profile-eng.aspx?profileId=2137|title=Canada Research Chair - Susanna Braund|author=|first=|date=5 May 2019|work=Canada Research Chairs|archiveurl=|archivedate=|accessdate=22 July 2019}}</ref> bụ na akụkọ ihe mere eme nke nsụgharị nke uri Latin.
<ref>{{Cite web|url=https://cnrs.ubc.ca/2014/04/05/susanna-braund-honoured-by-the-college-de-france/|title=Susanna Braund Honoured by the College de France {{!}} CNERS|work=cnrs.ubc.ca|language=en-US|accessdate=2018-09-20|archivedate=2018-05-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180508144908/https://cnrs.ubc.ca/2014/04/05/susanna-braund-honoured-by-the-college-de-france/}}</ref> họpụtara Braund dị ka onye nkuzi na-ebi na Collège de France maka June 2014. <ref>{{Cite web|url=https://www.college-de-france.fr/site/en-john-scheid/guestlecturer-2014-06-02-14h30.htm|title=Le cas étrange du livret latin d'Œdipe Roi de Stravinsky|work=www.college-de-france.fr|language=fr|accessdate=2018-09-20}}</ref>
N'afọ 2016, e nyere Braund Killam Research Fellowship maka afọ 2016-2018, <ref name=":0"/> maka ọrụ na nsụgharị nke Virgil's Aeneid, Georgics na Eclogues. <ref>{{Cite web|title=Virgil Translated - Killam Laureates|url=http://killamlaureates.ca/scholar-profile/virgil-translated|accessdate=20 September 2018}}</ref>
N'afọ 2018, a họpụtara Braund dị ka onye nnọchi anya na Australian Academy of the Humanities . <ref name=":1"/>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
=== Nsụgharị na mbipụta ===
* Seneca, ''De Clementia: Edited with Text, Translation and Commentary'' (Oxford: Oxford University Press 2009) .
* ''Juvenal na Persius'' (Loeb Classical Library mpịakọta nke 91) (Cambridge, MA: Harvard University Press 2004) Nkọwa Latin na nsụgharị Bekee nke ọrụ ndị edemede abụọ ahụ, na mmeghe. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-674-99612-0|978-0-674-99612-0]].
* Juvenal, Satires Book I (Cambridge: Cambridge University Press 1996). Ihe odide nwere mmeghe na nkọwa. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-316-52980-5|978-1-316-52980-5]].
* Lucan, Civil War: A sụgharịrị ya na mmeghe na ihe edeturu (Oxford: Oxford University Press 1992) E bipụtara ya ọzọ dị ka akụkụ nke Oxford World's Classics.
=== Akwụkwọ na mpịakọta edepụtara ===
* ''Virgil na ndị nsụgharị ya,'' ed. na Zara Martirosova Torlone (Oxford: Oxford University Press 2018), .
* Latin Literature (London na New York: Routledge 2002) . Mbipụta nke abụọ: Understanding Latin Literature (London and New York: Routledge 2017) ).
* The Roman Satirists and their Masks (London: Bristol Classical Press/Duckworth 1996) .
* Satire and Society in Ancient Rome (Exeter Studies in History 23), (Liverpool: Liverpool University Press 1989) .
* ''Beyond Anger: A Study of Juvenal's Third Book of Satires'' (Cambridge: Cambridge University Press 1988) .
=== Mpụta Podcast ===
* Aha ya bụ Opinions: 'Susanna Braund on Virgil's ''Aeneid'''. 25 Ọktoba 2005.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Peeji ngalaba, Mahadum nke British Columbia
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h6e2rhxptfgrxgir65l9ps8v2bxtt13
Tunde Akinsola
0
34196
692079
166134
2026-07-29T11:31:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692079
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Babatunde Jimoh "Tunde" Akinsola''' (amụrụ na 10 Machị 2003) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agbachitere Real Valladolid Promesas nke Spain.
== Ọrụ klọb ==
<ref>{{Cite web|url=https://www.marca.com/primera-plana/2023/04/12/64357801ca474154378b45f3.html|title=De Lagos a Pucela buscando un sueño|publisher=[[Marca (newspaper)|Marca]]|language=es|date=12 April 2023}}</ref> mụrụ ya na Lagos, Akinsola malitere ọrụ ya na Valiant FC nke Naijiria, otu egwuregwu na-abụghị nke league site n'obodo ya. N'afọ 2020, ọ sonyeere ndị ntorobịa nke Vasalunds IF nke Sweden, wee mee nke mbụ ya na klọb ahụ na 4 Ọgọstụ 2021, na-abịa dị ka onye nnọchi anya na 1-0 Superettan na-emeri Helsingborgs IF.
Na Septemba 2022, mgbe ọ laghachiri na Valiant, Akinsola kwagara Real Valladolid nke La Liga na ikpe, <ref>{{Cite web|url=https://www.pulsesports.ng/football/story/nigeria-babatunde-makes-laliga-debut-for-real-valladolid-2023051709270360709|title=7 months after leaving Nigeria, Babatunde makes LaLiga debut for Real Valladolid|publisher=Pulse Sports|date=17 May 2023|accessdate=29 June 2023}}</ref> wee bịanye aka na nkwekọrịta ọnwa 18 na-adịgide adịgide na klọb ahụ na 26 Jenụwarị 2023; e kenyere ya na mbụ na Segunda Federación. <ref>{{Cite web|url=https://www.realvalladolid.es/noticias/el-promesas-ficha-a-tunde|title=El Promesas ficha a Tunde|publisher=Real Valladolid|language=es|date=26 January 2023|accessdate=29 June 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://as.com/futbol/primera/tunde-el-debutante-nigeriano-que-vino-del-frio-n/|title=Tunde, el debutante nigeriano que vino del frío|publisher=[[Diario AS]]|language=es|date=17 May 2023|accessdate=29 June 2023|archivedate=17 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230617061213/https://as.com/futbol/primera/tunde-el-debutante-nigeriano-que-vino-del-frio-n/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.footballlive.ng/tunde-akinsola-makes-laliga-debut-with-real-valladolid/|title=Tunde Akinsola makes LaLiga debut with Real Valladolid|publisher=FootballLive.ng|date=15 May 2023|accessdate=29 June 2023|archivedate=29 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230629204213/https://www.footballlive.ng/tunde-akinsola-makes-laliga-debut-with-real-valladolid/}}</ref> mere otu mbụ ya - na La Liga - nke mbụ na 14 Mee, na-anọchi Cyle Larin n'ime 3-0 n'ụlọ Sevilla FC; [1] site n'ime nke a, ọ ghọrọ onye Naijiria nke abụọ na-egwuri egwu maka klọb ahụ, mgbe Bartholomew Ogbeche gasịrị. [2]
== Ọrụ mba ụwa ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.valiantfc.com/highlight-video-tunde-akinsola-nigeria-u17-winger/|title=Highlight Video: Tunde Akinsola – Nigeria U17 Winger|publisher=Valiant FC|date=19 October 2018|accessdate=29 June 2023|archivedate=30 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230630015759/http://www.valiantfc.com/highlight-video-tunde-akinsola-nigeria-u17-winger/}}</ref> nọchitere anya [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] n'okpuru afọ iri na asaa.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Tunde Akinsolana BDFutbol
* Tunde Akinsolan'okporo ụzọ bọọlụ
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pvqqg6z68w4hkl4k5w6efyl1zcwudbl
The Therapist
0
36157
692067
149954
2026-07-29T06:07:03Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692067
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''The Therapist''''' bụ ihe nkiri ihe nkiri Naijiria 2021 nke Kayode Kasum duziri. <ref>{{Cite web|date=2021-03-02|title=Watch the official trailer for 'The Therapist' starring Rita Dominic, Chidi Mokeme, Anthony Monjaro|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/watch-the-official-trailer-for-the-therapist/9f8km87|accessdate=2021-04-05|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ihe nkiri a gosiputara [[Rita Dominic]], [[Michelle Dede]], [[Toyin Abraham]]. <ref>{{Cite web|date=2021-02-12|title=Rita Dominic is a woman on a quest in 'The Therapist' directed by Kayode Kasum [Teaser]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/watch-the-teaser-for-the-therapist-directed-by-kayode-kasum/pcqnv0v|accessdate=2021-04-05|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> E wepụtara ihe nkiri a na 26 Maachị 2021. <ref name=":0">{{Cite web|author=Adekanye|first=Modupeoluwa|date=2021-02-12|title=Genesis Pictures Sets To Release "The Therapist" On 26th Of March|url=https://m.guardian.ng/life/genesis-pictures-sets-to-release-the-therapist-on-26th-of-march/|accessdate=2021-04-05|work=m.guardian.ng}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-02-22|title='Ponzi', 'La Femme Anjola', here is a list of Nigerian movies coming to cinemas in March|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/nigerian-movies-in-cinemas-this-march/32yg1he|accessdate=2021-04-05|work=Pulse Nigeria|language=en-US|archivedate=2021-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210222131316/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/nigerian-movies-in-cinemas-this-march/32yg1he}}</ref>
== Nkọwa ==
Akụkọ ahụ dabeere n’otu nwanyị nke tụfuru obi ụtọ ná ndụ ya mgbe ọ lụsịrị di na nwunye ma mesịa gbaa di ya na-akparị ya alụkwaghịm. Ọ na-enye aka afọ ofufo nye ụmụ nwanyị ndị ọzọ nọ na obodo ndị na-achọkwa ịgba alụkwaghịm site n'aka di ha na-akparị ha, ndị na-adịghị eguzosi ike n'ihe na ndị na-ekwesịghị ntụkwasị obi.<ref>{{Cite web|date=2020-09-02|title=Toyin Abraham, Rita Dominic return to set for The Therapist|url=https://thenationonlineng.net/toyin-abraham-rita-dominic-return-to-set-for-the-therapist/|access-date=2021-04-05|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref><ref name=":02">{{Cite web|last=Adekanye|first=Modupeoluwa|date=2021-02-12|title=Genesis Pictures Sets To Release "The Therapist" On 26th Of March|url=https://m.guardian.ng/life/genesis-pictures-sets-to-release-the-therapist-on-26th-of-march/|access-date=2021-04-05|website=m.guardian.ng}}</ref>
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* [[Rita Dominic]]
* [[Michelle Dede]]
* [[Toyin Abraham]]
* [[Shafy Bello]]
* [[Tope Tedela]]
* Anthony Monjaro
* [[Saheed Balogun|Saeed Balogun]]
* Anee Icha
== Edensibia ==
{{Reflist}}
fln5u2xohny3m2tdfqmetnxf7ndc2jo
The Postcard (ihe nkiri nke afọ 2020)
0
36453
692066
228702
2026-07-29T06:00:03Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692066
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox film|native_name=في زاوية أمي|director=Asmae El Moudir|writer=Asmae El Moudir|producer=Al Jazeera Documentary|cinematography=Amine Belhouchat, Merouane Tiriri, Asmae El Moudir|editing=Maria Mocpat|released={{film date|2020}}|runtime=83 minutes|country=[[Morocco]], [[Qatar]]}}{{Databox}}The Postcard <ref>{{Cite web|author=Ouiddar|first=Nadia|date=2021-09-02|title=Le Matin - Le film «Postcard» d'Asmae El Moudir distingué en Italie|url=https://lematin.ma/journal/2021/film-postcard-dasmae-el-moudir-distingue-italie/363804.html|accessdate=2021-11-27|work=Le Matin|language=fr}}</ref> ihe nkiri ihe nkiri nke afọ 2020 nke Asmae El Moudir duziri. <ref>{{Cite web|title=film-documentaire.fr - Portail du film documentaire|url=http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/61248_1|accessdate=2021-11-27|work=www.film-documentaire.fr|archivedate=2023-10-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231018083752/http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_fiche_film/61248_1}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Carte postale (La)-[Asmae El Moudir]|url=http://africultures.com/films/?no=21628|accessdate=2021-11-27|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
== Nkọwa ==
Mgbe ọ chọtara akwụkwọ ozi ochie n'ime ihe onwunwe nne ya, onye nduzi Asmae El Moudir malitere njem gaa Zawia, na n'oge gara aga. Ọ na-atụle otú ndụ ga-esi dị iche ma ọ bụrụ na nne ya ahapụghị obodo ugwu dịpụrụ adịpụ.
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* Oum El Eid Oulkadi
* Touda Oulkadi
* Aicha Farid
* Fatma Farid
* Mohammed Oulkadi
== Ememme ==
* 2021 Stockholm Arab Film Festival<ref>{{Cite web|date=2021-10-27|title=Two Moroccan films at the Stockholm Arab Film Festival|url=https://en.hespress.com/28882-two-moroccan-films-at-the-stockholm-arab-film-festival.html|accessdate=2021-11-27|work=HESPRESS English - Morocco’s leading digital media|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Attaq|first=Amal El|title=Two Moroccan Films Participate in the Stockholm Arab Film Festival|url=https://www.moroccoworldnews.com/2021/10/345238/two-moroccan-films-participate-in-the-stockholm-arab-film-festival|accessdate=2021-11-27|work=Morocco World News|language=en}}</ref>
* 2021 International Documentary Film Festival Amsterdam
* 2021 Malmo Arab Film Festival<ref>{{Cite web|date=2021-03-26|title=THE POSTCARD {{!}} Malmo Arab Film Festival|url=https://www.maffswe.com/the-postcard/|accessdate=2021-11-27|work=www.maffswe.com|language=en-GB}}</ref>
* <ref>{{Cite web|author=L'ODJ|first=Publié par Rokia Dhibat /|title=Le film «Postcard» d'Asmae El Moudir distingué en Italie|url=https://www.lodj.ma/Le-film-Postcard-d-Asmae-El-Moudir-distingue-en-Italie_a18289.html|accessdate=2021-11-27|work=Portail L'ODJ|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Film {{!}} FFDL|url=https://www.ffdl.it/it/film/scheda/1358/the_postcard|accessdate=2021-11-27|work=www.ffdl.it|archivedate=2023-10-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231018083747/https://www.ffdl.it/it/film/scheda/1358/the_postcard}}</ref> Lessinia Film Festival [1] [2]
* Emume ihe nkiri mba ụwa nke Durban
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|14033768}}
p4jjy5yr6tf627m3dgmwubl7xdpyzww
The Eagle's Nest (ihe nkiri)
0
38189
692074
155440
2026-07-29T08:47:25Z
OAssoua
64869
692074
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
The Eagle's Nest bụ ihe nkiri na-akpali akpali nke Cameroon nke 2020 nke onye na-eme ihe.nkiri na Britain na Cameroon bụ Olivier Assoua duziri ma onye nduzi ya na Magno Assoua Adeline na Sybile Aline Njoke akwụkwọ. Ndị <ref>{{Cite web|title=DIFF - The Eagle's Nest|url=https://www.durbanfilmfest.com/film/the-eagles-nest/|accessdate=2021-10-01|language=en|archivedate=2021-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210921182629/https://www.durbanfilmfest.com/film/the-eagles-nest/}}</ref>-eme ihe nkiri bụ Claude S Mbida Nkou na Felicity Asseh na-eduzi ọrụ, ebe Axel Abessolo, Richard Essame na-akwado ọrụ. Ihe nkiri ahụ<ref>{{Cite web|author=|title=70 Out Of 100 – The Eagle’s Nest is a funny, cynical take on the tired trope of African desires of migration|work=The British Blacklist|url=http://thebritishblacklist.co.uk/70-out-of-100-the-eagles-nest-is-a-funny-cynical-take-on-the-tired-trope-of-african-desires-of-migration/|accessdate=2021-10-01|language=en-GB}}</ref>agba gburugburu ndị ọrụ egwuregwu abụọ na-amalite mmalite ha site na-ịkwaga mba ọzọ. bụ Arthur & The Invicibles na Andy Payne dere egwu ahụ.
<ref>{{Cite web|title=THE EAGLE’S NEST|url=https://montrealblackfilm.com/en/movie/the-eagles-nest-2/|accessdate=2021-10-01|work=Festival International du Film black de Montréal|language=en-US}}</ref> ihe nkiri ahụ n'ihe mmemme ihe nkiri mba dị ka: Austin Film Festival 2020, Raindance Film Festival 2020 Ememe ihe nkiri ojii nke Montreal International 2020 na ihe Ihe nkiri Hollywood International Diversity Festival 2021 . <ref>{{Cite web|title=Raindance Film Festival 2020 - The Eagle's Nest|url=https://cinema.raindance.org/film/the-eagles-nest/|accessdate=2021-10-01|language=en|archivedate=2021-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210921182749/https://cinema.raindance.org/film/the-eagles-nest/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=The Eagle's Nest|url=https://mubi.com/films/the-eagle-s-nest|accessdate=2021-10-01|language=en-US}}</ref> nkiri ahụ nwetara otuto <ref>{{Cite web|title=The Eagle's Nest|url=https://filmfreeway.com/TheEaglesNest|accessdate=2021-10-01|work=FilmFreeway|language=en}}</ref> mma site n'aka ndị nkatọ ma nweta ọtụtụ nri.
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* Claude S Mbida Nkou dị ka Paris Ewane
* Felicity Asseh dị ka Samantha Penne
* Axel Abessolo dị ka Otam
* Richard Essame dị ka Jean-Pierre Obama
== Onyinye na otuto ==
* Ihe nrite ndị ọka ikpe: Ihe nkiri Afrịka kacha mma - Toronto International Nollywood International Film Festival 2021 - meriri
* Onye nduzi kacha mma na Hollywood International Diversity Film Festival 2021 - meriri
* Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na Hollywood International Diversity Film Festival 2021 - meriri
* Onye nduzi kacha mma na Silk Road Film Awards Cannes. Ọktoba, 2020 - meriri
* Onye ikpeazụ: Wales International Film Festival 2020
* Onye na-esote: Cannes International Independent Film Festival - CIIFF 2020
* Dark Maters category na Austin Film Festival 2020 - ahọpụtara
* Ihe nkiri kachasị mma na Raindance Film Festival 2020 - ahọpụtara
* Ihe nkiri kachasị mma site n'aka onye Africa bi na mba ọzọ na African Movie Academy Awards (AMAA) 2020 - ahọpụtara
* Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri asụsụ mba ọzọ na 9th Nice International Film Festival 2021 - meriri
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
Cameroon bụ Olivier Assoua duziri ma onye nduzi ya na Magno Assoua Adeline na Sybile Aline
* {{IMDb title|tt13045832}}
k1mei9v61zsa8wm4h9tngnncrqtu44w
Stanlee Ohikhuare
0
38326
692055
594948
2026-07-28T22:21:03Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692055
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Stanlee Ohikhuare|birth_name=Stanlee Aideloje Ohikhuare|nationality=Nigerian|citizenship=Nigerian|occupation=Filmmaker,Cinematographer, and Writer|known_for=producing short films.|notable_works=Tunnel|awards=2013 Africa Magic Viewers' Choice Awards, Best Cinematographer}}
'''Stanlee Aideloje Ohikhuare''' nke ama ama dị ka '''Stanlee Oikhuare''' bụ onye na-eme ihe nkiri Naijiria, <ref>{{Cite web|date=2019-07-15|title=SPAR rewards Mariam Kayode as Best Child Actor at Real Times Film Festival|url=https://www.vanguardngr.com/2019/07/spar-rewards-mariam-kayode-as-best-child-actor-at-real-times-film-festival/|accessdate=2022-07-19|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> onye na-ese ihe nkiri, na onye edemede. <ref name=":0">{{Cite web|author=Abumere|first=Princess|date=2016-01-29|title=5 films by the cinematographer|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/stanlee-ohikhuare-5-films-by-the-cinematographer/tvb2647|accessdate=2021-09-17|work=Pulse Nigeria|language=en|archivedate=2021-09-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210917221533/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/stanlee-ohikhuare-5-films-by-the-cinematographer/tvb2647}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|date=2017-11-11|title=Charles Okafor plays late Benson Idahosa in ' Idahosa Trails'|url=https://tribuneonlineng.com/charles-okafor-plays-late-benson-idahosa-in-idahosa-trails/|accessdate=2021-09-17|work=[[Nigerian Tribune|Tribune Online]]|language=en-US}}</ref> A maara ya maka imepụta obere ihe nkiri. <ref name=":2">{{Cite web|date=2016-01-29|title="Common Man" director to hold film clinic|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/stanlee-ohikhuare-common-man-director-to-hold-film-clinic/7yg20kl|accessdate=2021-09-17|work=Pulse Nigeria|language=en|archivedate=2021-09-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210917223037/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/stanlee-ohikhuare-common-man-director-to-hold-film-clinic/7yg20kl}}</ref> O nwetara diplọma n'ụlọ akwụkwọ nka nka . <ref>{{Cite web|date=2021-07-16|title=Le cinéma d'auteur africain se réinvente – Jeune Afrique|url=https://www.jeuneafrique.com/1195431/culture/le-cinema-dauteur-africain-se-reinvente/|accessdate=2021-09-22|work=JeuneAfrique.com|language=fr-FR}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
! rowspan="2" |Afọ
! rowspan="2" | Aha
! colspan="5" | Ọrụ
! rowspan="2" | Ihe ndetu
! rowspan="2" | Ref
|-
! Onye nduzi
! Onye nrụpụta
! Odee
! Onye na-ese ihe nkiri
! Onye nchịkọta akụkọ
|-
| rowspan="3" | 2014
| ''Ọwara'' |{{yes}}
|
|
|
|
| Ihe nkiri mkpirisi mbụ nke Ohikhuare
| <ref name=":0"/>
|-
| ''Ndi Kpis: oriri nke nkpuru obi''
|
|
|
|
|
|
| <ref name=":3" />
|-
| ''Mkpebi: Mkpebi igbu ọchụ nke LaVena Johnson''
|
|
|
|
|
|
|
|-
| rowspan="3" | 2015
| ''Ihe nkiri nzuzu'' |{{yes}}
|
|
|
|
| Kpakpando [[Kiki Omeili]]
| rowspan="3" | <ref name=":2"/>
|-
| ''Ntụgharị'' |{{yes}}
|
|
|
|
|
|-
| ''Dị mma'' |{{yes}}|{{yes}}
|
|
|
|
|-
| 2016
| ''Iterum'' |{{yes}}
|
|
|
|
| Edere ya na Ememme Nkiri Cannes nke afọ 69
| <ref>{{Cite web|author=Izuzu|first=Chibumga|date=2016-05-11|title=4 Nigerian films screening at 69th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/2016-cannes-film-festival-4-nigerian-films-screening-at-69th-edition/7b66eqk|accessdate=2021-09-17|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
|-
| rowspan="2" | 2017
| ''Ụzọ ụzọ Idahosa'' |{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}|{{yes}}
| Dabere na akụkọ otu onye nta akụkọ zutere onye ụkọchukwu Naijiria, [[Benson Idahosa]]
| <ref name=":1"/> <ref>{{Cite web|author=Okechukwu|first=Daniel|date=2019-06-13|title=Five Nollywood Films Based on Real Life Events.|url=https://culturecustodian.com/five-nollywood-films-based-on-real-life-events/|accessdate=2021-09-17|work=The Culture Custodian (Est. 2014)|language=en-US}}</ref>
|-
| ''Uwe nke Harms'' |{{yes}}
|
|
|
|
| Emere ya na mmemme ihe nkiri Cannes nke afọ 70
| <ref>{{Cite web|author=Izuzu|first=Chibumga|date=2017-05-17|title=Stanlee Ohikhuare's short film to premiere at 2017 Cannes Film Festival|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/coat-of-harm-stanlee-ohikhuares-short-film-to-premiere-at-2017-cannes-film-festival/8yg4rmj|accessdate=2021-09-22|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
|-
| 2020
| ''[[Lady Buckit and the Motley Mopsters|Nwanyị Buckit na ndị Motley Mopsters]]''
|
||{{yes}}
|
|
| Ihe ngosi ogologo ihe ngosi izizi nke Nigeria
| <ref>{{Cite web|date=2020-11-27|title=Nigeria's first feature-length animated film cost $1m|url=https://www.theafricareport.com/50939/nigerias-first-feature-length-animated-film-aims-to-entertain-educate-young-and-old/|accessdate=2020-12-14|work=The Africa Report.com|language=en-US}}</ref>
|-
|
| ''Nwoke nkịtị'' |{{yes}}
|
||{{yes}}
|
|
| <ref name=":3">{{Cite web|date=2016-09-25|title=8 Nollywood directors Nigerians should be very proud of|url=https://thenet.ng/8-nollywood-directors-nigerians-should-be-very-proud-of/|accessdate=2021-09-17|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref>
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Ọrụ
! Nsonaazụ
! Ref
|-
| 2013
| rowspan="6" | [[Africa Magic Viewers' Choice Awards|Nhọrọ nke Africa Magic Viewers' Choice Awards]]
| Mgbasa ozi ọhụụ kachasị mma - Vidiyo dị n'ịntanetị
| ''Ndi: Mkpu''|{{Nom}}
| <ref>{{Cite web|date=2014-03-09|title=2014 AMVCA: Desmond Elliot, Funke Akindele and Rita Dominic win big + Full List of Winners|url=https://thenet.ng/2014-amvca-desmond-elliot-funke-akindele-and-rita-dominic-win-big-full-list-of-winners/|accessdate=2021-09-17|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="10" | 2015
| Kacha mma etemeete
||{{Nom}}
| rowspan="5" | <ref>{{Cite web|author=Ejiofor|first=Clement|date=2015-03-07|title=AMVCA 2015: October 1, The Meeting Win Big|url=https://www.legit.ng/398102-amvca-2015-full-list-of-winners.html|accessdate=2021-09-18|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en|archivedate=2025-04-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250414223719/https://www.legit.ng/398102-amvca-2015-full-list-of-winners.html}}</ref>
|-
| Onye isi ihe nka kacha mma
||{{Nom}}
|-
| Onye isi ihe nkiri kacha mma
||{{Nom}}
|-
| Ihe nkiri sinima kacha mma
||{{Won}}
|-
| Onye nrụpụta ọkụ kacha mma
||{{Nom}}
|-
| rowspan="3" | Golden Icon Academy Awards
| Ụda kacha mma
| rowspan="2" | ''Ndi Kpis: oriri nke nkpuru obi''|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|date=2015-10-20|title=Full list of winners at GIAMA 2015|url=https://thenet.ng/full-list-of-winners-at-giama-2015/|accessdate=2021-09-17|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="2" | Ndezi kacha mma |{{Nom}}
|
|-
| rowspan="3" | ''Mkpebi'' |{{Nom}}
|
|-
| Nigerian Entertainment Awards
| Onye nduzi kacha mma|{{Nom}}
| <ref>{{Cite web|date=2015-06-12|title=Olamide, Ice Prince, Wizkid grab multiple nominations at 10th NEA|url=https://thenet.ng/olamide-ice-prince-wizkid-grab-multiple-nominations-at-10th-nea/|accessdate=2021-09-17|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="9" | [[Africa Magic Viewers' Choice Awards|Nhọrọ nke Africa Magic Viewers' Choice Awards]]
| Ihe nkiri sinima kacha mma|{{Won}}
| <ref>{{Cite web|author=Tadeniawo|first=Collins|date=2015-03-07|title=Full list of winners at AMVCA 2015|url=https://thenet.ng/full-list-of-winners-at-amvca-2015/|accessdate=2021-09-17|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="5" | 2016
| rowspan="2" | Onye nrụpụta ọkụ kacha mma
| ''Nwoke nkịtị''|{{Won}}
| <ref>{{Cite web|author=Sanusi|first=Hassan|date=2016-03-05|title=AMVCA 2016: See the full WINNERS list|url=https://thenet.ng/amvca-2016-see-the-full-winners-list/|accessdate=2021-09-17|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref>
|-
| ''Ndi Kpis: oriri nke nkpuru obi''|{{Nom}}
| rowspan="4" | <ref>{{Cite web|author=Badmus|first=Kayode|date=2015-12-12|title=Full list of nominees for AMVCA 2016|url=https://thenet.ng/full-list-of nominees-for-amvca-2016|accessdate=2021-09-17|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref>
|-
| Ihe nkiri sinima kacha mma
| rowspan="3" | ''Nwoke nkịtị'' |{{Nom}}
|-
| Ihe nkiri kacha mma - West Africa |{{Nom}}
|-
| rowspan="2" | Onye isi ihe nka kacha mma |{{Nom}}
|-
| rowspan="3" | 2018
| rowspan="3" | ''Ụzọ ụzọ Idahosa''|{{Nom}}
| rowspan="3" | <ref>{{Cite web|date=2018-09-02|title=AMVCA 2018: Full list of winners|url=https://punchng.com/amvca-2018-full-list-of-winners/|accessdate=2021-09-17|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
|-
| Onye ndezi ụda kacha mma |{{Nom}}
|-
| Ihe nkiri/ihe onyonyo odee kacha mma |{{Nom}}
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|id=6461706}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
f0bv0iy8hyt2jkan9bqq00fiun2yo59
Soraya Degheidy
0
40057
692053
687967
2026-07-28T21:33:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692053
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Soraya Degheidy''' (amụrụ ya na onwa Julaị n’abali iri na isii, nke afo 1995, na Cairo) <ref>{{Cite web|author=Eurobasket|title=Soraya Degheidy, Basketball Player, News, Stats - Eurobasket|url=https://www.eurobasket.com/index.aspx|accessdate=2024-04-01|work=Eurobasket LLC}}</ref> bụ onye na-atu egwuregwu basketball nke Ijipt na-anọchite anya otu egwuregwu basketball ụmụ nwanyị na Al Ahly Sporting Club. Ọ na-egwuri egwu dịka onye nche. Ọ na-eguzo n'ịdị elu nke 5 feet 8 inches (172 cm). <ref name=":0">{{Cite web|title=Soraya DEGHEIDY at the FIBA Women's AfroBasket 2021|url=https://www.fiba.basketball/womensafrobasket/2021/player/Soraya-Degheidy|accessdate=2024-04-01|work=FIBA.basketball|language=en}}</ref>
== Ihe Ndị Dị Mkpa n'Oge <ref name=":1">{{Cite web|title=Soraya Degheidy (Degheidy S.) - Player Profile - Basketball24.com|url=https://www.basketball24.com/player/degheidy-soraya/phOnslie/|accessdate=2024-04-01|work=www.basketball24.com|language=en|archivedate=2024-04-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240401210025/https://www.basketball24.com/player/degheidy-soraya/phOnslie/}}</ref> ==
=== Ndị otu mba <ref name=":1" />
* Na 2023 FIBA Women's AfroBasket, ọ gbara egwuregwu atọ, na-enweta akara asaa, rebounds abụọ, 2.7 assists, na ọkwa arụmọrụ nke 3.3.
* N'oge asọmpi AfroBasket nke ụmụ nwanyị nke FIBA nke afọ 2023, ọ sonyere n'egwuregwu ise, na-enweta akara 13.6, 2.2 rebounds, 3.6 assists, na ọkwa arụmọrụ nke 11.8.
* Na 2021 FIBA Women's AfroBasket, ọ turu egwuregwu isii, na-enweta akara 15.2, 3.2 rebounds, 2.7 assists, na ọkwa arụmọrụ nke 13.8.
* Na 2021 FIBA Women's Afrobasket - Qualifiers - Zone 5, ọ sonyeere n'egwuregwu ise, na-enweta nkezi 12.8, 0.8 rebounds, 3.6 assists, na ọkwa arụmọrụ nke iri na otu.
* Na 2019 FIBA Women's Afrobasket, ọ gbara egwuregwu isii, na-enweta akara 14.2, 3.3 rebounds, 1.7 assists, na ọkwa arụmọrụ nke 11.5.
* N'oge 2019 FIBA Women's Afrobasket qualifiers, ọ sonyere na egwuregwu ise, na-enweta nkezi 12.2, 1.6 rebounds, assists ato, na ọkwa arụmọrụ nke iteghete.
* Na 2017 FIBA Women's Afrobasket, ọ gbara egwuregwu iri na abụọ, na-enweta nkezi 15.3, 4.2 rebounds, 4.3 assists, na arụmọrụ nke 13.5.
* Na 2015 Afrobasket Women, ọ gbara egwuregwu asato, na-enweta akara 9.4, 1.1 rebounds, 2.5 assists, na ọkwa arụmọrụ nke 5.6.
* N'ozuzu, nkezi ya maka ọkwa kachasị elu nke otu mba bụ 12.8, 2.3 rebounds, assists ato, na ọkwa arụmọrụ nke 10.4.
=== Ndị Ntorobịa Mba <ref name=":1" /><cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''www.basketball24.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-04-01</span></span>.</cite></ref> ===
* N'oge 2011 Afrobasket U16 Championship for Women, ọ gbara egwuregwu asaa, na-enweta akara iri na asato, na-enweghị rebounds, assists, maọbụ arụmọrụ.
* N'ozuzu, nkezi ya maka ọkwa ndị ntorobịa nke mba ahụ bụ akara iri na asato, na-enweghị rebounds, assists, maọbụ arụmọrụ.
=== Njikọ<ref name=":0" />
== Edensibia ==
om7u1z6ebk0b5glbm7bq6sa85fqxkqj
Snowball Earth (manga)
0
42067
692050
687962
2026-07-28T20:23:39Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 5 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692050
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Snowball Earth (Japanese: スノウボールアース, Hepburn: Sunoubōru Āsu) is a Japanese [[manga]] series written and illustrated by Yuhiro Tsujitsugu. It has been serialized in [[Shogakukan]]'s [[Ngwa manga|''seinen'' manga]] magazine ''[[Nnukwu mmụọ ọchị ọchị kwa ọnwa|Monthly Big Comic Spirits]]'' since January 2021.
== Mbipụta ==
Yuhiro Tsujitsugu dere ma gosipụta ya, ''Snowball Earth'' ka edoberela usoro na akwụkwọ akụkọ Shogakukan <nowiki><i id="mwHA">seinen</i></nowiki> manga ''Monthly Big Comic Spirits'' kemgbe Jenụwarị 27, 2021. <ref>{{Cite web|url=https://natalie.mu/comic/news/413943|work=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|accessdate=June 11, 2023|language=ja|date=January 27, 2021|archivedate=January 4, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220104224826/https://natalie.mu/comic/news/413943}}</ref> Shogakukan achịkọtala isiakwụkwọ ya n'ime {{Lang|ja-latn|[[tankōbon]]}} nke ọ bụla mpịakọta. E wepụtara mpịakọta mbụ na Jenụwarị 30, 2021. <ref name="Vol1-Natalie">{{Cite web|url=https://natalie.mu/comic/news/438946|work=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|accessdate=June 11, 2023|language=ja|date=January 30, 2021|archivedate=December 5, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221205015334/https://natalie.mu/comic/news/438946}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://natalie.mu/comic/news/438946 <bdi lang="ja">庵野秀明も「続きが楽しみです」と称賛、新鋭・辻次夕日郎の近未来SFサバイバル1巻</bdi>]. ''[[Natalie (webụsaịtị)|Comic Natalie]]'' (in Japanese). Natasha, Inc. January 30, 2021. [https://web.archive.org/web/20221205015334/https://natalie.mu/comic/news/438946 Archived] from the original on December 5, 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 11,</span> 2023</span>.</cite>
[[Category:CS1 uses Japanese-language script (ja)]]
[[Category:CS1 Japanese-language sources (ja)]]</ref> Ruo Ọktoba 30, 2023, ewepụtara mpịakọta isii.
Na June 2023, Viz Media kwuputara na ha enyela ikike manga maka mmepụta Bekee na North America, malite na Q2 2024. <ref>{{Cite web|author=Hodgkins|first=Crystalyn|title=Viz Reveals 18 New Releases for Spring 2024 Including Tokyo These Days, Gokurakugai, Snowball Earth Manga, More|url=https://www.animenewsnetwork.com/news/2023-06-10/viz-reveals-18-new-releases-for-spring-2024-including-tokyo-these-days-gokurakugai-snowball-earth-/.198999|work=[[Anime News Network]]|accessdate=June 11, 2023|date=June 10, 2023|archivedate=July 16, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230716051441/https://www.animenewsnetwork.com/news/2023-06-10/viz-reveals-18-new-releases-for-spring-2024-including-tokyo-these-days-gokurakugai-snowball-earth-/.198999}}</ref>
=== Mpịakọta ===
{{Graphic novel list/header|OneLanguage=no|Language=Japanese}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=1|RelDate=July 30, 2021<ref>{{cite web|script-title=ja:【7月30日付】本日発売の単行本リスト|url=https://natalie.mu/comic/news/438699|website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|access-date=June 11, 2023|language=ja|date=July 30, 2021|archive-date=February 23, 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230223011315/https://natalie.mu/comic/news/438699|url-status=live|title=Archive copy|accessdate=April 13, 2024|archivedate=February 23, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230223011315/https://natalie.mu/comic/news/438699}}</ref>|ISBN=978-4-09-861107-2|LicensedRelDate=April 16, 2024<ref>{{cite web|title=Snowball Earth, Vol. 1|url=https://www.viz.com/read/manga/snowball-earth-volume-1/product/7817|publisher=[[Viz Media]]|access-date=January 5, 2024}}</ref>|LicensedISBN=978-1-9747-4377-3}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=2|RelDate=November 30, 2021<ref>{{cite web|script-title=ja:【11月30日付】本日発売の単行本リスト|url=https://natalie.mu/comic/news/455426|website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|access-date=June 11, 2023|language=ja|date=November 30, 2021|archive-date=December 1, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211201054538/https://natalie.mu/comic/news/455426|url-status=live|title=Archive copy|accessdate=April 13, 2024|archivedate=December 1, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211201054538/https://natalie.mu/comic/news/455426}}</ref>|ISBN=978-4-09-861187-4|LicensedRelDate=July 16, 2024<ref>{{cite web|title=Snowball Earth, Vol. 2|url=https://www.viz.com/read/manga/snowball-earth-volume-2/product/7910|publisher=[[Viz Media]]|access-date=March 29, 2024}}</ref>|LicensedISBN=978-1-9747-4615-6}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=3|RelDate=March 30, 2022<ref>{{cite web|script-title=ja:【3月30日付】本日発売の単行本リスト|url=https://natalie.mu/comic/news/471636|website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|access-date=June 11, 2023|language=ja|date=March 30, 2022|archive-date=July 29, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220729015847/https://natalie.mu/comic/news/471636|url-status=live|title=Archive copy|accessdate=April 13, 2024|archivedate=July 29, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220729015847/https://natalie.mu/comic/news/471636}}</ref>|ISBN=978-4-09-861263-5|LicensedRelDate=—|LicensedISBN=}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=4|RelDate=August 30, 2022<ref>{{cite web|script-title=ja:【8月30日付】本日発売の単行本リスト|url=https://natalie.mu/comic/news/490761|website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|access-date=June 11, 2023|language=ja|date=August 30, 2022|archive-date=September 2, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220902153855/https://natalie.mu/comic/news/490761|url-status=live|title=Archive copy|accessdate=April 13, 2024|archivedate=September 2, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220902153855/https://natalie.mu/comic/news/490761}}</ref>|ISBN=978-4-09-8613960|LicensedRelDate=—|LicensedISBN=}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=5|RelDate=February 28, 2023<ref>{{cite web|script-title=ja:【2月28日付】本日発売の単行本リスト|url=https://natalie.mu/comic/news/514440|website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|access-date=June 11, 2023|language=ja|date=February 28, 2023|archive-date=March 20, 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230320065124/https://natalie.mu/comic/news/514440|url-status=live|title=Archive copy|accessdate=April 13, 2024|archivedate=March 20, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230320065124/https://natalie.mu/comic/news/514440}}</ref>|ISBN=978-4-09-861589-6|LicensedRelDate=—|LicensedISBN=}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=6|RelDate=October 30, 2023<ref name="vol6">{{cite web|script-title=ja:【10月30日付】本日発売の単行本リスト|url=https://natalie.mu/comic/news/544932|website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|access-date=November 25, 2023|language=ja|date=October 30, 2023|archive-date=November 21, 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20231121100231/https://natalie.mu/comic/news/544932|url-status=live|title=Archive copy|accessdate=April 13, 2024|archivedate=November 21, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231121100231/https://natalie.mu/comic/news/544932}}</ref>|ISBN=978-4-09-862646-5|LicensedRelDate=—|LicensedISBN=}}
{{Graphic novel list/footer}}
== nnabata ==
Nke manga kwadoro site animator na director Hideaki Anno, <ref name="Vol1-Natalie"/> video egwuregwu Onye kere Hideo Kojima, <ref>{{Cite web|url=https://realsound.jp/book/2021/12/post-921376.html|work=Real Sound|publisher=Blueprint Co., Ltd.|accessdate=June 11, 2023|language=ja|date=December 9, 2021|archivedate=January 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230128071755/https://realsound.jp/book/2021/12/post-921376.html}}</ref> na manga artist One . <ref>{{Cite web|url=https://natalie.mu/comic/news/471885|work=[[Natalie (website)|Comic Natalie]]|publisher=Natasha, Inc.|accessdate=June 11, 2023|language=ja|date=March 30, 2022|archivedate=August 8, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220808173913/https://natalie.mu/comic/news/471885}}</ref>
== Edensibia ==
kwuputara na ha enyela ikike manga maka mmepụta Bekee na North America, malite na Q2 2024kwuputara na ha enyela ikike manga maka mmepụta Bekee na North America, malite na Q2 2024{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website at Big Comic Bros (in Japanese)
* Snowball Earth at Anime News Network's encyclopedia
lbf2qwb9w0bvgld899isnzdoa70aim4
Suzanne Blier
0
44870
692062
422273
2026-07-29T01:19:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692062
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Suzanne Preston Blier''' bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nka nke America nke na-eje ozi ugbu a dị ka Allen Whitehill Clowes Prọfesọ nke Fine Arts na Prọfesọ nke African na African American Studies na Mahadum Harvard nwere nhọpụta na ngalaba akụkọ ihe mere eme nke Art na Architecture na ngalaba ọmụmụ Africa na African American. . Ọ bụkwa onye otu [[Institute for Quantitative Social Science]] na onye otu ngalaba na Weatherhead Center for International Affairs . Ọrụ ya lekwasịrị anya n'ụzọ bụ isi na nka, ihe owuwu na omenala ndị Africa.
== Ọrụ ==
Mmasị Blier nwere n'ihe osise Africa malitere mgbe ọ jere ozi dị ka onye ọrụ afọ ofufo nke Peace Corps, site na 1969 ruo 1971 na Savé, ụlọ ọrụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] dị na Dahomey (ugbu a [[Benin|Benin Republic]] ). <ref>Suzanne Preston Blier "Autobiography and Art History: The Imperative of Peripheral Vision," RES: Anthropology and Aesthetics No. 39 (Spring, 2001), pp. 24-40.</ref> <ref>{{Cite web|title=The Volunteer Who’s Professional Career Focused on African Art, Architecture & Culture {{!}} Suzanne Preston Blier (Dahomey {{!}} Benin) – Peace Corps Worldwide|url=https://peacecorpsworldwide.org/the-volunteer-whos-professional-career-focused-on-african-art-architecture-culture-suzanne-preston-blier-dahomey-benin/|accessdate=2023-12-03|work=peacecorpsworldwide.org}}</ref>
Ọ malitere ọrụ prọfesọ ya na Vassar College na-eje ozi dị ka onye nkuzi site na 1979 ruo 1981. Ọ nọrọ afọ ndị na-esonụ na Northwwest University dị ka osote prọfesọ. Na 1983, ọ malitere ịrụ ọrụ na [[Alma mater|onye nkụzi]] ya, Mahadum Columbia dị ka onye inyeaka na prọfesọ na-akpakọrịta tupu e kwalite ya na prọfesọ zuru oke. Ọ nọrọ na Columbia ruo 1993, mechaa nyefee nkuzi na Mahadum Harvard . Na 1988, e nyere ya Guggenheim Fellowship . Mmekọrịta ndị ọzọ gụnyere American Council of Learned Societies, National Endowment for Humanities, na Institute for Advanced Study na Princeton New Jersey yana Getty Research Institute na Los Angeles, Ca. (ugboro abụọ), [[Center for Advanced Study in the Visual Arts]] (CASVA) na Washington, DC, na Clark Art Institute na Williamstown, Ma. Na 2022, a kpọrọ ya onye otu ibe nke American Academy of Arts and Sciences . <ref>{{Cite web|date=2023-12-03|title=Suzanne Preston Blier|url=https://www.amacad.org/person/suzanne-preston-blier|accessdate=2023-12-03|work=American Academy of Arts & Sciences|language=en}}</ref>
Na 2023, Blier bipụtara ''History of African Art'', nke na-ekwu maka nka n'ofe kọntinent ahụ n'usoro nke usoro nhazi oge maka onye mbipụta Thames na usoro ihe nka nke Hudson. Ndị nta akụkọ kọwara akwụkwọ a dị ka "nduzi mmalite mmalite dị mkpa na-enyocha nka nke kọntinent Africa site na mmalite ya kemgbe ihe karịrị afọ 150,000 gara aga ruo ugbu a." <ref>{{Cite book|author=Blier|first=Suzanne Preston|url=https://www.amazon.com/History-African-Art-Essentials/dp/0500296251/ref=sr_1_1?adgrpid=1338106212853831&hvadid=83631877551277&hvbmt=bp&hvdev=c&hvlocphy=51740&hvnetw=o&hvqmt=p&hvtargid=kwd-83631973251733:loc-190&hydadcr=22342_13325100&keywords=history+of+african+art&qid=1697564715&sr=8-1|title=The History of African Art|date=2023-11-14|publisher=Thames & Hudson|isbn=978-0-500-29625-7|language=English}}</ref> Akwụkwọ 2023 ọzọ nke Blier, ''The Streets of Newtowne: A Story of Cambridge, MA'' (Imagine and Wonder Publications) edere maka ndị na-eto eto na ndị okenye na-ekwu maka obodo a dị iche iche nke ndị bi na akụkọ ihe mere eme site na ụmụ amaala obodo ruo taa. Akwụkwọ a gụnyere akụkụ nke ya na onye otu Massachusett Tribal Council kwadoro ya. Maka wor a, Blier nwetara onyinye nchekwa 2023 site na Cambridge Historical Commission nke "na-eme mmemme pụtara ìhè na ndị ama ama na-echekwa ma chebe ụlọ na akụkọ ihe mere eme obodo." [https://www.cambridgema.gov/historic/aboutchc/preservationawards]
Akwụkwọ Blier's 2019, ''Picasso's Demoiselles, Untold Origins of a Modern Masterpiece'', meriri 2020 Robert Motherwell Award maka mbipụta pụtara ìhè na akụkọ ihe mere eme na nkatọ nke modernism na nka site na Dedalus Foundation. Ntụle ahụ na-agụ na akụkụ: "Akwụkwọ a na-ekpughe akụkọ ihe mere eme nke Pablo Picasso's Les Demoiselles d'Avignon nke a na-amaghị na mbụ, otu n'ime narị afọ nke iri abụọ kachasị mkpa, na-eme ememe ma na-amụ ihe osise .... N'ime ọrụ a nwere nghọta miri emi, Blier na-agbanwe agbanwe ihe. anyị maara banyere ọrụ mgbanwe a na akara ngosi. " Akwụkwọ a bụkwa nhọrọ akwụkwọ nka ezumike 2019 ''Wall Street Journal'' ma kwanyere ya ugwu dị ka otu n'ime akwụkwọ kacha mma nke 2020 site na Art Forum. Na mgbakwunye, akwụkwọ ahụ bụ onye ikpeazụ maka 2020 [https://proseawards.com/winners/ PROSE Award] in Art History and Criticism, nke a na-enye kwa afọ maka nkwado kacha mma na mbipụta ọkachamara na nke ndị ọkà mmụta. Akwụkwọ Blier's 2019 gosikwara na 2023 ''Art na nyocha America'' "Akwụkwọ 8 kachasị mkpa ịgụ banyere Pablo Picasso" site n'aka onye nkatọ na onye nchịkọta akụkọ, Alex Greenberger. Ndị ode akwụkwọ anọ ndị ọzọ e zoro aka na nkọwa a gụnyere onye na-ede uri na onye edemede Gertrude Stein, Artist na onye mmekọ Picasso Françoise Gilot (na onye na-ede akwụkwọ Carlton Lake), onye na-ede akwụkwọ akụkọ Picasso John Richardson (akwụkwọ anọ <ref>{{Cite web|author=Greenberger|first=Alex|date=2023-09-19|title=The 8 Most Essential Books to Read About Pablo Picasso|url=https://www.artnews.com/list/art-in-america/columns/essential-books-pablo-picasso-1234679306/|accessdate=2023-10-17|work=ARTnews.com|language=en-US}}</ref> ), ọkọ akụkọ ihe mere eme Annie Cohen-Solal. Greenberger na-akọwa na Blier's "na ''Les Demoiselles d'Avignon'' enweghị ike iwere nanị ihe osise nke ndị inyom ise na-arụ ọrụ mmekọahụ. N'igosi na masks Africa kpaliri Picasso nkọwa nke ụmụ nwanyị ndị a, Blier na-ede na Picasso's ''Demoiselles d'Avignon'' bụ " .. .dakọtara na nnukwu colonial ụwa nke Picasso na ndị enyi ya bi na ya nyocha nke nwanyị na-agụnye ile titular ''demoiselles'' ka ihe karịrị mmekọahụ Ọ na-enyocha ihe African art pụtara na-acha ọcha Europe dị ka Picasso, onye zutere na-arụ ọrụ site n'ebe dị anya site na mgbidi nke ụlọ ngosi ihe mgbe ochie nke na-elebara obere ihe gbasara ihe mbụ ha nwere." <ref>{{Cite web|author=Greenberger|first=Alex|date=2023-09-19|title=The 8 Most Essential Books to Read About Pablo Picasso|url=https://www.artnews.com/list/art-in-america/columns/essential-books-pablo-picasso-1234679306/|accessdate=2023-10-17|work=ARTnews.com|language=en-US}}</ref>
Na 2017, akwụkwọ Blier ''Art and Risk in Ancient Yoruba: Ife History, Politics, and Identity c.1300'', nwetara ihe nrite PROSE a n'otu ụdị nka nka nka na nkatọ. Akwụkwọ ya n'afọ 2004, ''Butabu: Adobe Architecture nke West Africa,'' nke James Morris sere foto, bụ ''Washington Post'' họpụtara akwụkwọ "Kasị Mma nke Afọ" ma ''New York Times Book Review'' họpụtara ya maka itinye ya na Nhọrọ ezumike n'afọ ahụ. . Akwụkwọ ọzọ nke Blier, ''The Royal Arts of Africa'' (1998), onye meriri nturu ugo nhọrọ, ka a tụgharịrị n'asụsụ ise ma bụrụ akwụkwọ ọgụgụ isi n'ọhịa; eweghachiri ya na 2012. Akwụkwọ ya 1995 akpọrọ ''African Vodun: Art, Psychology, and Power'' nwetara ihe nrite akwụkwọ 1997 Charles Rufus Morey nke College Art Association nyere maka akwụkwọ pụtara ìhè na akụkọ ihe mere eme nka wee bụrụ onye ikpeazụ maka Melville J. Herskovits Award nke African Studies Association. . <ref>{{Cite web|url=http://www.collegeart.org/awards/moreypast|title=Awards for Distinction | Programs | CAA|accessdate=2024-05-22|archivedate=2016-01-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160108012244/http://www.collegeart.org/awards/moreypast}}</ref> Akwụkwọ Blier's 1987, ''The Anatomy of Architecture: Ontology and Metaphor in Batammaliba Architectural Expression'', nwetara 1989 Arnold Rubin Outstanding Publication Award nke ACASA (Arts Council of the African Studies Association) nyere. <ref>{{Cite web|title=Book awards: Arnold Rubin Outstanding Publication Award {{!}} LibraryThing|url=https://www.librarything.com/|accessdate=2022-10-06|work=LibraryThing.com|language=en}}</ref> Ihe nkwado sitere n'aka CAA's [https://web.archive.org/web/20160830020859/http://www.collegeart.org/meiss/pastwinners '''Millard Meiss Publication Fund'''] kwadoro mmepụta nke ma ''African Vodun'' na ''The Anatomy of Architecture'' .
Nkà mmụta Blier apụtawo n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ akụkọ, na mpịakọta edezi, gụnyere ''African Arts'', ''Journal of African History'', ''American Journal of Semiotics'', ''Res:'' ''Anthropology and Art'', na ''Journal of the Society of Architectural Historians'' na ''The Art Bulletin'' . Na 2018 isi ya, "Obodo obodo Africa gara aga: Echiche akụkọ ihe mere eme na obodo ukwu," nke pụtara na David Adjaye's ''African Metropolitan Architecture'' (2011 na 2018 Rizzoli) ka ahọpụtara maka ntinye na mbipụta Getty Conservation Institute: Obodo akụkọ ihe mere eme: Okwu na nchekwa obodo (2011 na 2018 Rizzoli). N'oge opupu ihe ubi 2019), mpịakọta amatara dị ka nchịkọta ederede "oge gboo" nwere mmetụta na akụkọ ihe mere eme nke echiche na omume n'ihe gbasara nchekwa obodo. Na 2015 ''Homme Blanc/Homme Noir: Mmetụta d'Afrique'' nke gụnyere Blier's "L'Afrique et l'Occident: une mmeghe," natara [[Prix International du Livre d'Art Tribal]] .
Na 2011, abụọ n'ime edemede ya, "Imaging Otherness in Ivory: African Portrayals of the Portuguese ca. 1492" <ref>Suzanne Preston Blier "Imaging Otherness in Ivory: African Portrayals of the Portuguese ca. 1492" The Art Bulletin Vol. 75, No. 3 (Sep., 1993), pp. 375-396</ref> na "Ndị Eze, Crowns and Rights of Succession: Obalufon Arts in Ife and Other Yoruba Centre" <ref>Suzanne Preston Blier "Kings, Crowns, and Rights of Succession: Obalufon Arts at Ife and Other Yoruba Centers," The Art Bulletin, Vol. 67, No. 3 (Sep., 1985), pp. 383-401.</ref> ahọpụtara. maka nsonye na [https://web.archive.org/web/20170311115229/http://www.collegeart.org/artbulletin/centennial The Centennial Anthology of the Art Bulletin] nwere akụkọ iri atọ na atọ n'elu akụkọ ihe mere eme otu narị afọ nke akwụkwọ akụkọ ahụ. Blier bụ otu n'ime ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme nka atọ (ya na Meyer Shapiro na Leo Steinberg) nwere isiokwu abụọ gụnyere. N'afọ 2014 Blier bipụtara edemede gbasara mkpa nka nke Africa dị na ihe ngosi nka nke akpọrọ " [http://www.thecrimson.com/article/2014/12/5/harvard-african-art-matters Art Matters] ."
Mmasị nke Blier na nkewa mere ka e mepụta ọrụ mgbasa ozi eletrọnịkị, Baobab: Sources and Studies in African Visual Culture (nke a makwaara dị ka "The Baobab Project"). <ref name="16 January 2013">{{Cite web|author=Liu|first=Alan|date=September 14, 2022|title="The Baobab Project"|url=http://vos.ucsb.edu/browse.asp?id=3636|accessdate=September 14, 2022|work=General Resources for African Art|publisher=University of California, Santa Barbara}}</ref> Emebere oru a na Harvard na 1993 ma kwadoro ya site na Seaver Institute. Ọ nọchitere anya otu n'ime ihe ọmụmụ agụmakwụkwọ kacha ukwuu nke nka Africa. <ref>{{Cite web|author=Hutchins Center|date=2007|title=African Art Database|url=https://hutchinscenter.fas.harvard.edu/files/dubois-annual-report-2007_0.pdf|accessdate=September 14, 2022|work=Hutchins Center|archivedate=March 3, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230303114203/https://hutchinscenter.fas.harvard.edu/files/dubois-annual-report-2007_0.pdf}}</ref> Ebe nrụọrụ weebụ na-emekọrịta ihe gụnyere ihe oyiyi na nchekwa data ethnographic nke dabeere na GIS, tinyere akwụkwọ akụkọ-ụdị akụkọ gbasara ajụjụ gbasara mgbọrọgwụ mmekọrịta nke okike. Isiokwu gụnyere ịdị n'otu nke nka ọdịnala na Islam, mgbasawanye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Africa n'ihe gbasara ụdị, na mgbanwe nka na obodo Yoruba oge ochie. Ihe oru Baobab a mere ka e mepụta AfricaMap na 2007, webụsaịtị na-achọ ikpokọta data eserese kacha mma dị na kọntinent na usoro GIS mmekọrịta. <ref>{{Cite journal|title=Mapping Africa|journal=Harvard Magazine|date=March–April 2009|url=http://harvardmagazine.com/2009/03/mapping-africa}}</ref> Na 2011, webụsaịtị AfricaMap, nke dị na Harvard's Center for Geographic Research, gbasaara na WorldMap yana ọtụtụ ụdị maapụ ndị ọzọ. <ref>{{Cite journal|author=Lawson|first=Konrad|title=Using the WorldMap Platform|journal=The Chronicle of Higher Education|date=14 March 2012|url=http://chronicle.com/blogs/profhacker/using-the-worldmap-platform/38992}}</ref> Na 2013, Blier na Peter Bol nwetara onyinye onyinye ntinye aka nke Digital Humanities Implementation Grant iji kwalite webụsaịtị a na oru ngo ha, "Na-agbatị WorldMap iji mee ka ọ dị mfe maka ndị mmadụ na ndị ọzọ ịchọta, jiri, na bipụta ozi Geospatial."
Blier bụ onye so na kọmitii mba maka akụkọ ihe mere eme nke nka ma bụrụ onye isi 43rd nke College Art Association (CAA), otu mba nke Artists, Art Historians, and Designers from 2016-2018. Ọ bụ onye isi oche kọmitii nke mmụta na nyocha nke CAA (2020-). Onye so na bọọdụ CAA site na 2012 ruo 2018, Blier jere ozi dị ka osote onye isi oche maka mbipụta (2013 – 15) na osote onye isi oche ọgbakọ kwa afọ (2015–16), ma jee ozi na ndị ọrụ ọrụ maka mmepe CAA's ''Code of Best Practices na Ojiji nke ọma maka nka ihe onyonyo,'' ''ntuziaka maka nyocha nke mmụta mmụta dijitalụ na nka nka na nka nka'' na ''ntuziaka maka mkpa ọ dị idekọ akụkọ ihe mere eme nke ihe na saịtị.'' Ọ chịkwara ndị ọrụ 2015-16 na Nzukọ Ọgbakọ nke weputara mgbanwe ndị dị mkpa na mmemme a na-eme ugboro ugboro ma durukwa ndị ọrụ 2016-2018 na ọchịchị nke butere mgbanwe dị mkpa n'aha otu, akara ngosi, na usoro nhọpụta Board. Ntinye aka Blier na CAA were ọtụtụ iri afọ. Ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ site na 1989 ruo 1994. Ọ bụ onye otu akwụkwọ akụkọ ''Art Bulletin'' Editorial site na 2003 ruo 2007, na-eje ozi otu afọ dị ka oche, wee sonye na ndị juri maka CAA's [http://www.collegeart.org/awards/writing '''Distinguished Lifetime Achievement Award for Writing on Art'''] (2004 – 6) na [http://www.collegeart.org/awards/morey '''Charles Rufus Morey Book Award'''] (2009– 11). Blier nyekwara aka n'ịkpụzi [https://web.archive.org/web/20210416213808/https://www.collegeart.org/about/plan '''''atụmatụ Strategic CAA 2015–2020'''''] na, n'ọrụ ya dị ka osote onye isi oche, duru ma [http://www.collegeart.org/committees/annualconference '''kọmitii ọgbakọ ọgbakọ kwa afọ'''] yana ndị ọrụ 2016 nke wetara mgbanwe dị ukwuu na nhazi na nhazi nke ọgbakọ kwa afọ. Blier na-ejekwa ozi na ndị isi oche nke Society of Architectural Historians . Na 2022 ka ahọpụtara na American Academy of Arts and Sciences.
== Agụmakwụkwọ ==
Blier gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Burlington . Ọ natara BA na akụkọ ihe mere eme nka na Mahadum Vermont na 1973. O mechara nweta MA (1976) na Ph.D. na akụkọ ihe mere eme nka na nkà mmụta ihe ochie (1981), ha abụọ sitere na Mahadum Columbia .
== Na-arụ ọrụ ==
* ''Mma na anụ ọhịa: Ọmụmụ ihe dị iche iche, 1976'' ,
* ''Africa Cross River (Nkà nke Nigeria Cameroon Border Redefined), 1980'', ISBN B000N90BM0
* ''Mmegharị ahụ na Art Africa, 1982'', ISBN B0006EBIHE
* ''The Anatomi of Architecture: Ontology and Metaphor in Batammaliba Architectural Expression'', 1987,
* ''African Vodun: Art, Psychology, and Power'', 1995,
* ''Royal Arts nke Africa: Ebube nke Ụdị'', 1998,
* ''A History of Art in Africa, onye na-ede akwụkwọ, 2000'' ,
* ''Butabu: Adobe Architecture nke West Africa'', 2003,
* ''Art of the Senses'', ya na Edmund Gaither na Michael Kan, 2004,
* ''Royal Arts nke Africa'', 2012,
* ''Nkà na ihe ize ndụ na Yoruba Ochie: Ife History, Power, and Identity, c.1300'', 2015,
* ''Onyonyo nke Black na Africa na Eshia Art, ya na David Bindman na Henry Louis Gates, Jr.'', 2017,
* ''Nkà nke Jazz: Ụdị / arụmọrụ / ndetu'', ya na David Bindman na Vera Ingrid Grant, 2017,
* ''Asen: Mémoires de fer forgé: Art vodun du Danhomè'', 2019,
* ''Picasso's Demoiselles: Mmalite a na-akọghị nke ọmarịcha ọmarịcha ọgbara ọhụrụ'', 2019, <ref>{{Cite web|author=Wallace|first=Michele|date=2020-12-01|title=SUZANNE PRESTON BLIER’S PICASSO’S DEMOISELLES: THE UNTOLD ORIGINS OF A MODERN MASTERPIECE|url=https://www.artforum.com/columns/suzanne-preston-bliers-picassos-demoiselles-the-untold-origins-of-a-modern-masterpiece-248826/|accessdate=2023-12-03|work=Artforum|language=en-US}}</ref>
* ''Akụkọ ihe mere eme nke Art Africa.'' 2023. <nowiki>ISBN 978-0500296257</nowiki>
* ''Okporo ámá nke Newtowne: Akụkọ nke Cambridge, MA'', 2023,
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20150226110352/http://aaas.fas.harvard.edu/people/suzanne-p-blier Profaịlụ Mahadum Harvard]
* [https://web.archive.org/web/20130528054715/http://www.iq.harvard.edu/people/suzanne-blier IQSS profaịlụ]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
1d3bsvc2zrir9i0caygzvkohcd4nub4
Susan Bright
0
45141
692058
452586
2026-07-29T00:41:27Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692058
wikitext
text/x-wiki
Susan Bright bụ onye ode akwụkwọ Britain na onye na-ahụ maka ịse foto, ngwaahịa na otu esi ese foto, kesaa na nchọpụta ya. Ọ chịkọtala ihe ngosi nke mba ụwa na ụlọ ọrụ: Tate Britain, National Portrait Gallery na London na Museum of Contemporary Photography na Chicago n'etiti ndị ọzọ.
Ihe ngosi otú anyị dị: Ịse foto Britain bụ ihe mbụ nke foto Britain na Tate Britain . Ihe ngosi nke Eziokwu Home ( The Photographers' Gallery and the Foundling Museum and Travel to the Museum of Contemporary Photography, Chicago na Belfast Exposed ) ka ikiri otu n'ime ihe ngosi ngosi nke 2013/2014 site na The Guardian na Chicago Tribune . <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/culture/2013/dec/22/best-photography-2013-sean-ohagan|title=The best photography of 2013: Sean O'Hagan's choice|first=Sean|author=O'Hagan|date=22 December 2013|accessdate=4 March 2019|work=Theguardian.com}}</ref>
Ihe ngosi ka anyị dị: Ịse foto Britain bụ nnukwu ihe ngosi mbụ nke foto Britain na Tate Britain. Ihe ngosi nke Eziokwu Home (The Photographers' Gallery and the Foundling Museum na ịgagharị na Museum of Contemporary Photography, Chicago na Belfast Exposed) ka akpọrọ aha otu n'ime ihe ngosi kachasị elu nke 2013/2014 nke The Guardian na Chicago Tribune.
<ref>{{Cite web|url=https://www.gold.ac.uk/art/research/past-mphil--phd-research/bright-susan/|title=Susan Bright|work=Goldsmiths, University of London|accessdate=4 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306044729/https://www.gold.ac.uk/art/research/past-mphil--phd-research/bright-susan/}}</ref>Akara Ph.D na Curating si Goldsmiths, University of London .
== Ngosi ihe ngosi echekwabara ==
* ''Akara ngosi nke Pop'' [nke jikọtara ya na Terence Pepper na Philip Hoare], National Portrait Gallery, London, June - Septemba 1999
* ''Ndị nka nke 1990s'' National Portrait Gallery, London, Jenụwarị – June 1999
* Eserese ''Eserese ebipụtara'' nke Ụlọ ihe osise foto, London, Jenụarị 2001
* ''Okwukwe & Brazil n'ime: Mike Abrahams & Christopher Pillitz'' Association of Photographers Gallery, London, Eprel 2001
* ''Mba egbe: Zed Nelson'' Association of Photographers Gallery, London, June 2001;
* ''Ụlọ ihe nkiri: London Architectural Photography'' Association of Photographers Gallery, London, Septemba 2001; wee soro British Council gaa Lithuania na Estonia;
* ''Eziokwu na Ụgha: Jillian Edelstein'' Association of Photographers Gallery, London, February 2002;
* ''Ọrụ Enterprise,'' [[Barge House]], London, Nọvemba 2004; wee gaa na igbe ozi Birmingham ; Nchọpụta ihe ngosi nka, Newcastle; Royal Scottish Academy, Edinburgh, 2005. </link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2018)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
* ''1+1=3: Imekọ ihe n'ime ihe osise Britain nke oge a,'' Fremantle Arts Center, Western Australia, Maachị–Eprel 2006; <ref>{{Cite web|url=https://www.fac.org.au/whats-on/post/collaboration-recent-british-portraiture/|title=1 + 1 = 3 - Collaboration in Recent British Portraiture|work=fAc.org|accessdate=4 March 2019}}</ref> Ụlọ Ọrụ Ọstrelia Maka Foto, Sydney, Eprel– Mee 2007. <ref>{{Cite web|url=http://www.realtimearts.net/article/issue79/8614|title=RealTime Arts - Magazine - issue 79 - conversation in slow time|work=Realtimearts.net|accessdate=4 March 2019|archivedate=19 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180619213858/http://www.realtimearts.net/article/issue79/8614}}</ref>
* ''Ihu Ejiji: Ụbọchị Corinne, Mert & Marcus, Steven Klein, Paolo Roversi & Mario Sorrenti,'' National Portrait Gallery, London, February-May 2007. <ref>{{Cite web|url=https://www.npg.org.uk/fashion/|title=National Portrait Gallery - Face of Fashion|work=Npg.org.uk|accessdate=4 March 2019|archivedate=22 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190222114910/https://www.npg.org.uk/fashion/}}</ref>
* ''Otú Anyị Si Dị: Ịse foto Britain,'' onye ya na Val Williams kwadoro, Tate Britain, London, May–September 2007. <ref>{{Cite web|url=https://www.tate.org.uk/whats-on/tate-britain/exhibition/how-we-are-photographing-britain|title=How We Are: Photographing Britain – Exhibition at Tate Britain|author=Tate|work=Tate.org|accessdate=4 March 2019}}</ref>
* ''Ihe na-enweghị ihe ọ bụla,'' [[Fotogalleriet]] ( [[:no:Fotogalleriet|mba]] ), Oslo, Norway, Ọktoba–November 2007. <ref>{{Cite web|url=http://www.fotogalleriet.no/om-oss/1990-2010|title=Oppsummering 1990-2009|work=Fotogalleriet.no|accessdate=4 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306043631/http://www.fotogalleriet.no/om-oss/1990-2010}}</ref>
* ''Eziokwu nke ụlọ: Foto na ịbụ nne,'' Ụlọ ihe nkiri nke ndị na-ese foto, London; Ntọala ntọala, London, Ọktoba 2013 – Jenụwarị 2014; <ref>{{Cite web|url=https://thephotographersgallery.org.uk/whats-on/exhibitions/home-truths-photography-motherhood-and-identity|title=Home Truths: Photography, Motherhood and Identity|date=6 November 2017|work=The Photographers' Gallery|accessdate=4 March 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://foundlingmuseum.org.uk/events/home-truths/|title=Home Truths: Photography, Motherhood & Loss|work=Foundling Museum|accessdate=4 March 2019}}</ref> Museum of Contemporary Photography, Chicago, Eprel–July 2014; <ref>{{Cite web|url=http://www.mocp.org/exhibitions/2014/04/home-truths-photography-and-motherhood.php|title=Home Truths: Photography and Motherhood - Museum of Contemporary Photography|work=Mocp.org|accessdate=4 March 2019|archivedate=6 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190306042853/http://www.mocp.org/exhibitions/2014/04/home-truths-photography-and-motherhood.php}}</ref> Belfast ekpughere, Belfast, Northern Ireland, Ọktoba 2014–January 2015. <ref>{{Cite web|url=http://www.belfastexposed.org/exhibition/Home_Truths_Photography_Motherhood_and_Identity|title=Archived copy|accessdate=2018-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180224113016/http://www.belfastexposed.org/exhibition/Home_Truths_Photography_Motherhood_and_Identity|archivedate=2018-02-24}}</ref>
== Mbipụta ==
* ''Foto nka ugbu a'' . New York: Aperture, 2005. .
** London: Thames &amp; Hudson, 2006.
** ''Foto nka ugbu a: mbipụta edegharịrị na gbasaa'' . Thames & Hudson, 2011. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0500289426|978-0500289426]] .
* ''Otú Anyị Si Dị: Ịse foto Britain site na 1840 ruo ugbu a.'' Edoziziri yana ederede sitere na Bright na Val Williams . London: Tate, 2007. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-85437-714-2|978-1-85437-714-2]] . Site na edemede [[Gerry Badger]] na Martin Parr, na nke Kevin Jackson .
* ''Ihu Ejiji: Foto nke Mert Alas & Marcus Piggott, Corinne Day, Steven Klein, Paolo Roversi na Mario Sorrenti.'' New York: Aperture, 2007. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1597110396|978-1597110396]] . Site na ọrụ Mert na Marcus, Corinne Day, Steven Klein, Paolo Roversi, na Mario Sorrenti .
* ''Nlekwasị anya na akpaaka: Eserese nke onwe na foto nke oge a'' . London: Thames & Hudson, 2010. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0500543894|978-0500543894]] .
* ''Eziokwu ụlọ: Foto na ịbụ nne.'' 2013. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-908970-10-7|978-1-908970-10-7]] . Bright deziri. Site na edemede nke Bright, Stephanie Chapman, Nick Johnstone na Simon Watney na foto Janine Antoni, Elina Brotherus, Elinor Carucci, Ana Casas Broda, Ann Fessler, Tierney Gearon, Miyako Ishiuchi, Fred Hüning, Leigh Ledare, Annu Palakunnathu Matthew, Katie Murray, Katie. na Hanna Putz,
* ''Oriri maka Anya.'' New York: Aperture, 2017. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-59711-361-8|978-1-59711-361-8]] .
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [http://www.1000wordsmag.com/susan-bright/ Interview with 1000 Words Mag about ''Feast for the Eyes'']
* [http://www.urbanautica.com/interview/susan-bright-autobiographical-turn/520 Interview with Urbanautica]
* [https://photocurating.net/?p=65 Interview with Photo Curating]
* [https://web.archive.org/web/20240523144359/https://nigelwarburton.typepad.com/art_and_allusion/2007/02/interview_with_.html Interview with Nigel Warburton]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
e5i85g9zvk940xerg9x5ulknttgatzo
Sungi Mlengeya
0
45496
692057
496482
2026-07-29T00:28:04Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692057
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Afriart_Gallery_at_Art_X_Lagos_2022.jpg|thumb| Sungi Mlengeya nke Afriart Gallery nọchitere anya ya na Art X Lagos 2022]]
Sungi Mlengeya ( opera 1991) bụ onye Tanzania nkuzi onwe ya onye na-ese ihe osise pere mpe, na-ama ndị eji ojii na oghere ada mma .
== Ndụ mbido ==
Amụrụ ma zụlite na Tanzania, Mlengeya tolitere n'otu akụkụ n'ogige ntụrụndụ mba nke ndị dibia bekee zụlitere. O gosipụtara mmasị na nka na eserese na ụlọ akwụkwọ praịmarị, n'agbanyeghị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya enyeghị klas nka. <ref>{{Cite web|author=Kabwe|first=Suwi|date=2021-05-10|title=African Women and Their Stories Through the Eyes of Tanzanian Painter Sungi Mlengeya|url=https://10and5.com/2021/05/10/african-women-and-their-stories-through-the-eyes-of-tanzanian-painter-sungi-mlengeya/|accessdate=2021-10-26|work=Between 10 and 5|language=en-ZA|archivedate=2021-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211026173123/https://10and5.com/2021/05/10/african-women-and-their-stories-through-the-eyes-of-tanzanian-painter-sungi-mlengeya/}}</ref>
<ref name=":0">{{Cite web|author=Angelos|first=Ayla|date=12 August 2020|title="I'm painting women into a space of fairness, equity and freedom": Introducing the work of Sungi Mlengeya|url=https://www.itsnicethat.com/articles/sungi-mlengeya-art-120820|accessdate=2021-10-24|work=www.itsnicethat.com|language=en}}</ref>Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na 2013, Mlengeya nke ọrụ na ụlọ akụ, na-ese n'ከል. [1] N'afọ 2018, ọ na-arụ ọrụ ya na-edeso ọrụ, iwu na-eso usoro ọhụrụ. Site n'ebe nke ezigbo enyi ya, o rere ihe mbụ ya n'obodo ya, Arusha . Ọ gara n'Ebe Ọwụwa ọgbụgba Africa dum iji mgba na ndị na-ese ihe na veranda, egwu Afriart Gallery, bụ nke mere ka ọ mata ụwa nkà ụwa.
Ọ bụ ezie na ọrụ mbụ Mlengeya <ref>{{Cite web|title=Early Works|url=https://sungimlengeya.com/earlyworks|accessdate=2021-10-19|work=Sungi Mlengeya|language=en-US}}</ref> na-ekerịta isiokwu, isiokwu, na ndị na-ajụ ajụjụ n'ibe ya na nso nso a, ụdị ya etolitela kemgbe ọtụtụ afọ. </link>Otu <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">] [ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2022)">,</span>]]''</sup> ''Strips'' dị iche na ụdị ọ na-adịbeghị anya site n'itinye eriri uhie na edo edo juru eju n'ime ibe ahụ. Mlengeya etinyela uche karịa na nzụlite ojii na ọcha n'ime mpekere ndị na-adịbeghị anya. <ref>{{Cite web|author=Kayem|first=Matt|date=23 November 2019|title=Sungi Mlengeya: bold art that pops ... {{!}} People's Stories Project|url=https://www.psp-culture.com/art/bold-black-art-that-pops/|accessdate=2021-10-19|work=www.psp-culture.com}}</ref>
== Ihe ngosi ==
N'ọnwa Febụwarị 2020, Mlengeya nwere ụlọ ntu nke nwere ọtụtụ iberibe na Investec Cape Town Art Fair.
Mgbe ahụ nke ọrịa COVID-19 nchebe, Mlengeya ihe na ihe ngosi onyonyo, na-egosi ibe ya, enyi ya na Unit London Drawn Together, nke sitere na June ruo Julaị 2020. [1] Ihe ngosi ahụ ihe onyonyo nke ndị nka mba ụwa 150, na ego ha ikike na-aga Medicins Sans Frontieres na World Vision .
Na Julaị 2021, Mlengeya sonyeere ụmụ nwanyị 25 ndị nka sitere na agbụrụ Africa maka ''A Force for Change'' na [[New York City]], na-egosi mpempe ya, ''Elu'' . <ref>{{Cite web|author=UN Women|date=July 2021|title=UN Women presents 'A Force for Change', an art exhibition and auction featuring work by 26 Black women artists, benefitting Black women|url=https://www.unwomen.org/en/news/stories/2021/7/press-release-a-force-for-change-art-exhibition-and-auction|accessdate=7 November 2022|work=UN Women.org}}</ref>
=== Naanị nkwụsịtụ ===
N'afọ 2021, ihe ngosi solo mbụ nke Mlengeya, Just Disruptions, mepere na Afriart Gallery, na Kampala, Uganda . [1] Just Disruptions bụ nchịkọta nke eserese nke ụdị nka dị iche iche nke Mlengeya ma ihekwara uto nke ụmụ ojii na ụzọ ha iji ike ka esi enyo ha, nke n'aka nke ya, "na-agbagha akụ na-arụ ọrụ. anyị dị ndị oge". [2] Isi fim nke ọrụ Mlengeya bụ ,pò nke egosiri site n'ahụ ndị na-egbochi ya na ndị gbara ya na ọrụ ndị a, n'ikpeazụ na-eke anya na "ịhapụ" ụmụ ojii na-ahụ ọha mmadụ
==== Ihe ngosi 2022 ====
Na June 2022, ihe ngosi solo ya nke abụọ, (Un) Choreographed mepere na Africa Center na Southwark, London. Ihe ngosi solo ọzọ, A ịgbala, A ịgbala imeghe na B.LA Art Foundation na Vienna, Austria na September 2022. Ego ole sitere na ihe ngosi ahụ ngosi Vienna ọzọ, Ụmụ nwanyị oke oke. <ref>{{Cite web|author=B LA Art Foundation|title=B LA Art Foundation|url=https://www.b-la.com/exhibitions/|accessdate=7 November 2022|work=B LA Art Foundation|archivedate=7 November 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221107183929/https://www.b-la.com/exhibitions/}}</ref>
== Ntụaka ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hllklawpl9n4ec6msj7eplk29usr1ej
Tarek Naga
0
46004
692065
171145
2026-07-29T03:48:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692065
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Tarek Naga''' (amuru June 24, 1953) (nwuru na Nọvemba 23, 2023) bu onye n’ese ụkpụrụ Egypt.
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Tarek Naga na 1953 na Cairo, [[Egypt]] nwụrụ na 20 Nọvemba 2023. Ọ bụ nwanne okenye nke onye na-eme ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri nke Egypt [[Kal Naga|Khaled Abol Naga]] . O nwetara nzere bachelọ nke Architecture na Mahadum Ain Shams na 1975 yana Master's na Mahadum Minnesota na 1982. Ọ dabeere na America, ebe o bi kemgbe 1979. <ref name="ahram">{{Cite news|url=http://weekly.ahram.org.eg/2001/529/profile.htm|title=Tarek Naga: Living rooms|work=Al-Ahram Weekly|first=Pascale|author=Ghazaleh|date=2001-04-12|accessdate=2011-01-23}}</ref> O bipụtala ọrụ gbasara ụkpụrụ ụlọ wee kuziere ya na America wee bụrụ onye nkuzi ọbịa na Mahadum America dị na Cairo. Ọ na-abanyekarị asọmpi imewe. O mepụtara nrụnye maka ihe ngosi ma tinye aka n'ọtụtụ ọrụ nhazi na-aga n'ihu na Egypt na Dubai .
== Nrụpụta ihe owuwu ==
N'ịbụ onye a zụrụ azụ n'ụdị ụkpụrụ ụlọ ọdịnala, Naga chọpụtara na ihe ndị a adịghị mma ma chọọ "si na igbe a pụta, chọọ ohere ndị ọzọ - ihe dị oke mkpa karịa nanị n'ihu n'ihu nke otu ụdị ụdị, ọdịiche na abstractions nke ụfọdụ ọdịiche, Eastern. ma ọ bụ Western, islam ma ọ bụ na ọ bụghị, Mies van der Rohe ma ọ bụ onye ọ bụla bụ trendiest…" <ref name="ahram"/>
N'Ijipt n'etiti 1970s, Naga chọtara onwe ya na gburugburu ebe obibi na ọnọdụ mgbanwe na nkà ihe ọmụma ya na-agbagha site n'aka ndị ahịa ahịa nke mkpa ụlọ. Mgbe ohere ahụ dapụtara, ọ tinyere akwụkwọ ịga America na ndị gụrụ akwụkwọ abụọ ọzọ ma ka ha gbachara ajụjụ ọnụ a nabatara ya. Mgbe ọ gachara na US ma zute ndị isi ụlọ akwụkwọ, ịga mahadum na ụlọ ọrụ ụkpụrụ ụlọ, enyere ya ọkwa nkuzi na Mahadum Minnesota. O nwetara akara ugo mmụta nna ya ukwu wee kwaga na Mahadum Pennsylvania ebe ọ nọrọ afọ atọ na-arụ ọrụ na dissertation maka nzere doctorate. Ọ mechaghị akara mmụta doctorate mana jiri usoro nyocha na ntụgharị uche kpọrọ ihe na mgbakwunye na ohere izi ihe. <ref name="ahram"/>
O weghaara ọkwá na Architects' Collaborative na Boston mana ọ chọpụtara na ọ yiri omenala ndị ọ jụrụ n'Ijipt ebe "ọdịnala dị oke arọ ị pụghị ịtọhapụ onwe gị na ya." <ref name="ahram"/>
Naga hibere ụlọ ọrụ nke ya na 1991, nke dabere na Los Angeles. O gosipụtala atụmatụ mba ụwa na mmemme na France, Japan na America.
Ọ kọwara Architecture dị ka "ịdọ aka ná ntị na-etinye ọtụtụ isiokwu ndị metụtara ọha mmadụ na usoro evolushọn, dị ka nkà ihe ọmụma, nka, sayensị ..." Nkà ihe ọmụma ya na-agụnye ọchịchọ ịmepụta "ihe owuwu nke ga-agafe omenala akụkọ ihe mere eme. evolushọn nke 'style' ụkpụrụ ụlọ, nke na-aghọ, n'ezie, na-esiwanye ike. " <ref name="ahram"/>
=== Ọrụ na Egypt ===
[[Usòrò:Panoramica_Dahshur.jpg|thumb| Panoramica Dahshur]]
Na 2010 Naga na-arụ ọrụ na nkwonkwo atumatu nke dị iche iche nke International na Egypt ụlọ ọrụ gụnyere "United Nations Development Programme (UNDP), World Tourism Organisation (WTO), United Nations Industrial Development Organisation (UNIDO), International Labour Organisation. ILO), na otu United Nations Educational, Sayensị na Ọdịbendị (UNESCO)." <ref name="dahshour">{{Cite news|url=http://www.thedailynewsegypt.com/archive/development-project-in-dahshour-aims-to-preserve-local-culture-heritage-dp1.html|title=Development project in Dahshour aims to preserve local culture, heritage|work=Daily News Egypt|date=2010-04-11|first=William F.|author=Zeman|accessdate=2011-01-24}}</ref> na Dahshur, Egypt.
Ihe oru ngo a bu n'obi ichekwa na ịzụlite saịtị Dahshur akụkọ ihe mere eme ka ọ na-emepụta atụmatụ nlekọta na-adịgide adịgide maka mpaghara na ọrụ maka obodo. Naga na ndị otu ya dekọtara ihe akaebe akụkọ ihe mere eme na saịtị ahụ, wee mepụta nchekwa data nke ihe ncheta ọ bụla na ebe ahụ. <ref name="dahshour"/>
Naga sonyeere na TEDxCairo mbụ, na-enye ihe ngosi nke isiokwu ya bụ: "Nke Phantom limbs: Sycamores, Towers, and the Return of Prodigal Son" na Mahadum America dị na Cairo. <ref>{{Cite web|url=http://tedfellows.posterous.com/tedxcairo-a-summary-and-a-podcast|title=TEDxCairo: A summary and a podcast - TED Fellows|accessdate=2011-01-23|archivedate=2010-11-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101129192843/http://tedfellows.posterous.com/tedxcairo-a-summary-and-a-podcast}}</ref>
Na 2010 o haziri a "Muramid" maka [[Art Miles Project]] na-echeta International Day of Peace . "Muramid" ahụ nwere ihe owuwu pyramid na-ese n'elu mmiri. Emebere ya ka ọ na-ese n'elu mmiri Naịl ka ọ na-egosipụta eserese digitized nke ụmụaka sitere n'akụkụ ụwa niile mepụtara n'ụdị isiokwu dị iche iche. <ref>{{Cite news|url=http://weekly.ahram.org.eg/2010/1016/fe1.htm|title=Miles of murals for peace|work=Al-Ahram Weekly|date=2010-09-23|accessdate=2011-01-23}}</ref>
== Ihe ngosi ==
* 1986 "Ịbịaru n'Ebe Ihe Ngosipụta Ụlọ", Academy of Fine Arts, Philadelphia, PA, USA
* 1991 "Ọnụ ụzọ, akwụkwọ mpịakọta na ladders" Art Show, Avenue Gallery, Venice, CA
* 1993 "Domesticating Modernity", UIA Congress, Chicago, Illinois, USA
* 1998 UCLA/AAAI - Art & Aesthetic of Artificial Intelligence Conference, UCLA, CA
* 2000 "Project 2000 ngosi", Global Architecture, GA Gallery, Tokyo, Japan
* 2000 "Archilab 2000", Mgbakọ na Ngosipụta Mba Nile, Orleans, France
* 2000 "Venice Biennale 2000", Egypt Pavilion ngosi, Venice, Italy
* 2001 "Research Architecture", Pratt Institute/Storefront Gallery, New York, USA
* 2003 "Architectures Expérimentales 1950-2000", Orléans, France
* 2004 "Edobere: Mbipụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị", ihe ngosi otu, ihe mgbochi 7 Gallery, Denver, Colorado
== Ihe oru ngo ==
* 1995 Yokohama International Port Terminal Asọmpi, Yokohama, Japan
* Ụlọ 2000 nke nkwusioru mberede, Ụlọ ESK, Cairo, Egypt
* 2000 Venice Biennale nke Architecture 2000, Pavilion Egypt, Venice, Italy
* 2000 - Ugbu a Giza Pyramid Plateau Master Plan, Giza, Egypt
* 2001 Marina International Hotel, Marina Del Rey, California, USA
* 2001 Science City asọmpi, Egypt
* 2002 The Grand Egypt Museum Competition (GEM)
* 2002 Requiem / Multi-Media nwụnye Mahadum America na Cairo, Egypt
* 2003 World Trade Center Memorial Asọmpi
* 2004 - Obodo Phantom Limbs / Ihe nkiri Docuceptual dị ugbu a
* 2005 - Sistemụ nkwụsị ụgbọ ala ugbu a, Obodo Cairo ọhụrụ, Egypt
* 2006 Hikari Tobari nwụnye, Tokyo Designers Week, Tokyo, Japan
* 2006 - OQYANA dị ugbu a, Ụwa mbụ, mmepe, Dubai, UAE
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
* ''Architecture Dijitalụ Ugbu a'' nke Neil Spiller
* Global Architecture (GA), FRAC, Perspecta 36, SITE, L'Arca, Zoo, Amkenah, L'Architettura, Medina, Beaux-Arts, Ryuko Tsushin, New Art Examiner, Futur(e) s na Archilab 2000
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.ted.com/profiles/1313 Profaịlụ Tarek Naga] na TED
* https://web.archive.org/web/20081120061029/http://www.thyssenkrupp-elevator-architecture.com/jurado_tarek.aspx
* https://web.archive.org/web/20240420225730/http://www.archilab.org/public/2000/catalog/naga/nagaen.htm
* https://web.archive.org/web/20240412154001/http://www.archilab.org/public/2000/textes/archisen.htm
* https://web.archive.org/web/20120311112229/http://www.thedailynewsegypt.com/archive/creative-edge-dp1.html
* https://web.archive.org/web/20100821111758/http://www.multiculti.fr/doc/Tarek_Naga.pdf
* [https://web.archive.org/web/20150709164518/http://www.wtcsitememorial.org/ent/entI=409268.html http://www.wtcsiteememorial.org/ent/entI=409268.html]
* [https://web.archive.org/web/20190804160857/http://designophy.com/newslog/article.php?UIN=1000001474 http://www.designophy.com/newslog/article.php?] [http://www.designophy.com/newslog/article.php?UIN=1000001474 UIN=1000001474]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
fh4fq2t21o9l5pvu0m64l3jc4tsi4ph
Shawn Short
0
47369
692043
628706
2026-07-28T17:28:48Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692043
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Shawn Short''' (amuru Eprel 1, 1978 <ref name="auto1">{{Cite web|url=https://beenhere.org/2018/04/02/shawn-short/|title=Shawn Short|date=April 2, 2018|accessdate=June 8, 2024|archivedate=June 8, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131718/https://beenhere.org/2018/04/02/shawn-short/}}</ref> ) bu onye egwu egwu America, onye na-agba egwu, onye na-ese foto, <ref>{{Cite web|url=https://www.lensculture.com/projects/522756-dance-meets-photography|title=Shawn Short - Dance Meets Photography|first=Shawn|author=Short|work=LensCulture}}</ref> na onye isi ihe nkiri. O guzobekwara Ngoma Center for Dance na mmemme ya bụ Dissonance Dance Theatre. <ref name="m">{{Cite news|url=https://www.metroweekly.com/2020/02/dissonance-dances-shawn-short-is-cementing-his-place-within-dcs-storied-legacy-of-dance/|title=Dissonance Dance's Shawn Short is ensuring his place within DC's storied legacy of dance|first=André|author=Hereford|date=February 20, 2020|work=Metro Weekly}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/ddtsummerintensive/docs/summer_dancelab_2022/s/15093137|title=Faculty Bios|work=issuu|accessdate=2024-06-08|archivedate=2024-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131717/https://issuu.com/ddtsummerintensive/docs/summer_dancelab_2022/s/15093137}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya na nna mmiri mmiri na nne na-arụ ọrụ, Short mụrụ na Cheraw, South Carolina, ma mesịa kwaga [[Washington, D.C.|Washington, DC]] tupu ọ dị afọ ise. Nwa a mụrụ n'oge njedebe nke oge disco, Shawn Short kwadoro egwu na mmegharị. N'ịbụ onye tolitere na mpaghara [[Washington, D.C.|Washington, DC]], ma mesịa banye n'ime obodo maka nnwere onwe na agụmakwụkwọ ka elu, Short's mmalite n'ịrụ ọrụ nka gbanyere mkpọrọgwụ na egwu oge ochie na ịgba egwu, na-amụ ọrụ ya na Washington, DC's art scene. Onye na-eto eto ojii na-agba egwu n'oge ọdịda nke Washington, DC's Black dance gold age (1932 - 2000), Short na-anọchite anya otu n'ime ndị na-egwu egwu Africa-American ikpeazụ ka ha na Mike Malone mụọ ihe (onye guzobere ngalaba Ụlọ ihe nkiri Musical University Howard ), na ndị na-agba egwu DC na ndị nkuzi dịka Tyrone Murray, Assane Konte, Adrian Bolton, Katherine Smith, Sandra Fortune-Green, Adrian Vincent James, Fabian Barnes, na Miya Hisaka. <ref>{{Cite web|url=https://www.shortshawn.com/about/|title=About – Shawn Short, MFA}}</ref>
Short gụchara BFA Undergraduate ya na ihe nkiri egwu na Mahadum Howard <ref>{{Cite web|url=https://www.blackenterprise.com/modern-man-meet-dance-maker-shawn-short/|title=BE Modern Man - BE 100: Shawn Short|date=May 20, 2016}}</ref> na agụmakwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Wisconsin-Milwaukee . <ref name="m"/> <ref>{{Cite web|url=https://www.linkedin.com/in/shawn-short|title=Shawn Short|work=LinkedIn}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Short malitere nleba anya ọrụ ya maka ihe ngosi ejiji na ụlọ ọrụ ihe nkedo mpaghara. N'oge ahụ na DC, Shawn kpebiri isonye na oku nlereanya maka onye na-emepụta ihe ngosi ejiji Harvey Star Washington. Washington nabatara Shawn ma nye ya nduzi. Short rụrụ ọrụ na Caesar Photography. Ọ natara oku n'aka John Casablancas ụlọ ọrụ na-emepụta ihe ngosi, na-ezute ma na-arụ ọrụ na Ean Williams (onye na-eduzi DC Fashion Week ugbu a ma bụrụkwa onye isi mmepụta nke Corjor International). Short rụkwara ọrụ na Shaka King NYC, Eric Finn, Andrew Nowell, Reiss, Barney's NYC, Roy Cox, John Finegersh, Liang Zhang, Universal Gear, na ụlọ ahịa ngalaba Hechts. Short ghọkwara ihe nlere mkpuchi mbụ maka mbipụta ejiji izizi nke ''Metro Weekly'' Magazine. <ref name="auto">{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/shawn-short/|title=Shawn Short|date=25 December 2017}}</ref>
=== Egwu ===
Short malitere ọrụ egwu ya mgbe ọ bi na Prince George's County, Maryland . Malite n'òtù ukwe ntorobịa nke ndị obodo na-akwado, ndị nkenke a na-eme mgbe nile na mmemme obodo na Kennedy Center for the Performing Arts. Mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ malitere ọzụzụ ya dị ka onye na-ahụ maka ngwá ọrụ, na-azụlite nkà ya dị ka onye na-agba ọsọ. Ya na ndị otu ọdụm Honors gagharịa n'okpuru Dr. Sparks, onye bụbu onye ngalaba egwu Mahadum Maryland College Park . N'oge na-adịghị anya ka ọ gụsịrị akwụkwọ, yana dịka onye gụsịrị akwụkwọ na ngalaba ụda na ngwá ọrụ Duval High School, Short gara kọleji dị ka egwu egwu na-eme ka mmepe ya dị ka onye na-egwu egwu. N'inwe mmasị na nhazi egwu na ngwanrọ egwu, Short rụrụ n'ofe ụlọ akwụkwọ kọleji, yana mpaghara Appalachian. Ihe egwu egwu izizi ya na nrụpụta Dissonance Dance Theatre's New York City "Ihe Anya Na-ahụ" rụpụtara na 2010. <ref name="auto1"/>
=== Ụlọ ihe nkiri na ịgba egwu ===
Short arụkọ ọrụ ọnụ ma soro ndị na-ese ihe dị iche iche mụọ ihe, gụnyere ngalaba na ndị na-agba egwu sitere na Alvin Ailey American Dance Center, Dance Theater of Harlem, Dance Alloy, Lines Ballet, Philadanco, na ọtụtụ ndị ọzọ. Dịka nwa akwụkwọ mmụta ballet, Shawn agụọla Margarita De Saa, John White, na onye bụbu Washington School of Ballet Director Kee Juan Han - onye ntorobịa America Grand Prix "Onye nkuzi nke afọ" nwetara ihe nrite. <ref name="s">{{Cite web|url=https://ssphotosdc.com/about/|title=About – Shawn Short, MFA Photographer|accessdate=2024-06-08|archivedate=2024-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131717/https://ssphotosdc.com/about/}}</ref>
Short emeela na ndị ọkachamara dị ka El Teatro de Danza Contemporanea de El Salvador, Bolton / Smith Dance Company, na Dance Alloy ma na-elegharị anya na K2 Dance ugbu a. <ref name="s"/>
Short guzobekwara Dissonance Dance Theatre (DDT) <ref>{{Cite web|url=https://www.atlasarts.org/events/ddt-diaspora/|title=Diaspora|date=November 14, 2019|work=Atlas Performing Arts Center|accessdate=June 8, 2024|archivedate=June 8, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131717/https://www.atlasarts.org/events/ddt-diaspora/}}</ref> na 2007. <ref>{{Cite web|url=https://criticaldance.org/dissonance-dance-theatre-habibi/|title=Dissonance Dance Theatre: Habibi|first=Morgan|author=Carmel|date=December 13, 2017|work=CriticalDance}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://culturaldata.org/learn/case-studies/ngoma-center-for-dance/|title=Ngoma Center for Dance Case Study. DataArts|work=DataArts|accessdate=2024-06-08|archivedate=2024-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131717/https://culturaldata.org/learn/case-studies/ngoma-center-for-dance/}}</ref> Mgbe e mesịrị, na 2012 ọ tọrọ ntọala Ngoma Center for Dance dị ka nzukọ nne na nna maka DDT. <ref>{{Cite web|url=https://www.buzzfile.com/business/Dissonance-Dance-Theatre-202-540-8338|title=Ngoma Center For Dance|work=www.buzzfile.com}}</ref> Short na-ejekwa ozi dị ka onye na-agụ egwú bụ isi n'ebe ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://dcdancejournalismproject.org/2020-reviews-1/tag/Shawn+Short|title=Shawn Short — 2020 Reviews|work=DC Dance Journalism Project|accessdate=2024-06-08|archivedate=2024-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131717/https://dcdancejournalismproject.org/2020-reviews-1/tag/Shawn+Short}}</ref> O mepụtala ihe karịrị egwu egwu 120 nke DDT's classical and contemporary repertoire. Dissonance Dance Theater ewepụtala ndị na-agba egwu ugbu a na Philadanco, Garth Fagan, Virginia Ballet Theatre, UniverSoul Circus, Phoenix Dance Theatre, na ụlọ ọrụ ịgba egwu na ihe nkiri ndị ọzọ.
Ụlọ akwụkwọ egwu nke Mahadum Katọlik nke America Benjamin T. Rome enyela ya ọrụ ka ọ choreograph ''nne's Blood (2008)'', <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/mothers-blood/|title=Mother's Blood|date=6 January 2018}}</ref> VF Dance Theatre maka Kennedy Center of the Performing Arts ka ọ bụrụ choreograph ''Genotype Called Love for their Terrace Theater Production nke Futurology'' (2012). <ref name="auto"/>
Short bụ naanị onye omenkà nke New York Foundation for Arts kwadoro site na 2009 ruo 2013. <ref name="auto"/> Shawn emeela choreographed maka The Dance Institute of Washington, Washington Ballet School of Ballet na THEARC. E gosipụtara ọrụ ya na Capital Fringe Festival, Greater Washington Urban League National Conference, Southeast University, Artists 'Bloc 12X6 Series, Harke Theatre, Jack Guidone Theatre Space, Atlas Performing Arts Center, Ụlọ ihe nkiri TheARC, Joe's Movement Emporium, DC Parks na Ntụrụndụ, Sidney Harman Hall, Kennedy Center for the Performing Arts, PBS Broadcasting, VelocityDC, na Brooklyn Arts Exchange, Alliance for New Music-Theatre, Jazz na Lincoln Center, na WTTG (FOX 5) telivishọn. <ref>{{Cite web|title=Outreach|url=https://ngcfddt.org/outreach/|work=Ngoma Center for Dance & Dissonance Dance Theatre|date=28 December 2017|quote=Artistic Director Shawn Short and Dancers appear on FOX 5 WTTG}}</ref> Short sokwa Cynthia Geffon rụkọọ ọrụ, onye na-egwu egwu Super Bowl . <ref>{{Cite web|url=https://www.shortshawn.com/works/|title=Works – Shawn Short, MFA|accessdate=2024-06-08|archivedate=2024-06-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240620062755/https://www.shortshawn.com/works/}}</ref>
=== Nkuzi nka ===
Short bụ onye ntụzi mmemme maka Ahụmahụ ihe nkiri ụmụaka nke Kelsey E. Collie (KECCTE) – Ụlọ ihe nkiri ụmụaka Africa kacha ochie nke DC – site na 2001 – 2007. <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/ddtsummerintensive/docs/summer_dancelab_2022|title=Summer DanceLab 2022 by Dissonance Dance Theatre - Issuu|work=issuu.com|accessdate=2024-06-08|archivedate=2024-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240608131717/https://issuu.com/ddtsummerintensive/docs/summer_dancelab_2022}}</ref> Short bụkwa onye nkuzi ntọala nke ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ndịda Washington Ballet na ndịda ọwụwa anyanwụ DC, WSB <nowiki>@</nowiki> THEARC.<sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (July 2022)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
Ụmụ akwụkwọ Short gụnyere onye na-eme ihe nkiri na onye na-ede egwuregwu Asia Martin, onye na-eme ihe nkiri Maya Allicock, Broadway 2015 Matilda-performer Cole Edelstein, Equity Actress/onye na-ede egwuregwu Melissa Victors, "Dolly" 2019 onye na-eme njem nlegharị anya mba (Barnaby) Sean Burn, na ndị ọzọ. Shawn Short bụkwa onye isi ojii mbụ nke Mahadum Katọlik nke America na ballet oge gboo (2008–2015). <ref name="visual">{{Cite web|url=https://issuu.com/sshort49/docs/shawn_short_extended_visual_resume|title=Shawn Short extended visual resume by Ngoma Center for Dance - Issuu|work=issuu.com}}</ref>
=== Ngoma Center for Dance ===
Short tọrọ ntọala Ngoma Center for Dance <ref>{{Cite web|url=https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/454864757|title=Ngoma Center For Dance - Nonprofit Explorer|first=Ken Schwencke, Mike Tigas, Sisi Wei, Alec Glassford, Andrea Suozzo, Brandon|author=Roberts|date=May 9, 2013|work=ProPublica}}</ref> na 2012. O guzobekwara Ụlọ Akwụkwọ Ngoma n'afọ 2014 iji wepụta echiche ịgba egwu ọrụ aka nye ụmụ akwụkwọ ya na-aka ọtụtụ ndị ojii. <ref>{{Cite web|url=https://www.lensculture.com/shawn-short|title=Shawn Short|first=Shawn Short|author=LensCulture|work=LensCulture}}</ref> Ụmụ akwụkwọ nke mmemme abanyela na DDT site na mmemme ọzụzụ na ọzụzụ ọzụzụ. <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/|title=Home|work=Ngoma Center for Dance & Dissonance Dance Theatre}}</ref>
Short bụkwa onye na-emepụta ihe okike nke ''Black Dance Festival DMV'', <ref>{{Cite web|url=https://www.dance.nyc/for-artists/listings/2019/07/Black-Dance-Festival-DMV-Washington-DC|title=Black Dance Festival DMV - Washington, DC|work=www.dance.nyc}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.blackdancedmv.com/timeline/shawn-short-mfa/|title=Shawn Short, MFA – Black Dance Festival: DMV|accessdate=2024-06-08|archivedate=2022-07-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220714223241/http://www.blackdancedmv.com/timeline/shawn-short-mfa/}}</ref> ''Black to Silver: A Black LGBT Ahụmahụ'', na ''Ngoma Reader Magazine'', akwụkwọ akụkọ nta akụkọ. <ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/ngomareader|title=Ngomareader Publisher Publications - Issuu}}</ref>
Na 2020, Short hibere Ngoma Film Works (NFW) na Dog Bark Media, ụlọ ọrụ mgbasa ozi dabere na DC. NFW na-egosipụta obodo ịgba egwu obodo mepere emepe na nke ama ama, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akụkọ ọdịnala, yana nka "visual-choreo" site na akwụkwọ akụkọ na ihe nkiri akụkọ. <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/ngoma-film-works/|title=Ngoma Film Works|date=13 January 2021}}</ref>
=== Ihe nkiri ===
Short emeputala ihe nkiri dịka ''Eyes Saw Dance'' (2020), <ref>{{Cite web|url=https://ngcfddt.org/hiseyes/|title=His Eyes Saw Dance|date=27 January 2020}}</ref> na ''Mute'' (2021), nke o duziri. <ref>{{Cite web|url=https://www.pgsuite.com/calendar/2021/10/17/mute-dance-silenced-by-covid|title=Mute: Dance Silenced by COVID|work=Prince George's Suite}}</ref> Ihe nkiri ya enwetala ihe nrite maka ihe nkiri ịgba egwu kacha mma na Cannes World Film Festival, yana nhọrọ na ihe nkiri American Dance Festival nke Movers Film Festival.
== Ntụaka ==
Lines Ballet, Philadanco, na ọtụtụ ndị ọzọ. Dịka nwa akwụkwọ mmụta ballet, Shawn agụọla Margarita De Saa, John White, na Washington Ballet School of Ballet na THEARC. E gosipụtara ọrụ ya na Capital Fringe Festival, Greater Washington Urban League ihe nrite maka ihe nkiri ịgba egwu kacha mma Cole Edelstein, Equity Actress/onye na-ede egwuregwu Melissa Victors, "Dolly" 2019 onye na-eme njem nlegharị anya mba ({{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
p9i3de6k9uqi3b3p7fsk3c3kcrek967
Thomas Chimes
0
48065
692072
541050
2026-07-29T06:58:51Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692072
wikitext
text/x-wiki
<ref>{{Cite web|url=http://www.artnews.com/2007/01/09/two-new-exhibits-frame-the-art-of-thomas-chimes/|title=ARTnews Magazine|date=9 January 2007}}</ref> Thomas Chimes (1921–2009) bụ onye na-ese ihe na onye na-ese ihe si Philadelphia . Ọrụ ya dị na mkpokọta mkpa, egwu nke Philadelphia Museum of Art, [1] Museum of Contemporary Art, Los Angeles, [2] Museum of Modern Art [3] na New York, National Gallery of Art na Washington, DC, [4] The Phillips Collection na Washington, DC, [5] Corcoran Gallery na Washington, DC, [6] Ringling Museum of Art na Sarasota, FL, [7] Pennsylvania Academy of Fine Arts, [8]] [9] na Wadsworth Atheneum na Hartford, Connecticut, na Yale University Art Gallery na New Haven, Connecticut, n'etiti ndị ọzọ.
[[Usòrò:ThomasChimes_FaustrollFire_1988.jpg|thumb| Thomas Chimes ''Faustroll/Fire'' 1988, mmanụ na akwaaji, 34 x 54 sentimita asatọ]]
== ndabere ==
Thomas James Chimes [1] njikwa na ndị nne na nna kwagara Gris na Philadelphia na 1921. Na 1939 ọ debanyere aha na Pennsylvania Academy of Fine Arts. Ndị na-ebu ndị aka na Agha alụ ọgụ nke alụ ọgụ ya, bụ́ ebe o sonyeere ndị agha ikuku US. Mgbe Agha Agha nke nchọpụta, Thomas gosiri akwụkwọ akwụkwọ ọzọ, na New York: nkà ihe na Mahadum Columbia na ike na ọkpụkpụ na Art Student League. Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, ọ na-ese ọtụtụ nna ndị dabara na usoro New York nke oge ahụ. map, o gosiri na Filadelfia na 1953 wee bụrụ onye otu National Endowment of Arts wee guzobe ụlọ ihe nkiri ya n'ebe ahụ. [2] Na Filadelfia, ọ ga-a aha nke ya, ụdị nke onwe ya.
== Nzụlite Stylistic ==
N'ime ọtụtụ iri afọ, Chimes ga-aga n'ihu na-eji oge ọrụ anọ dị mkpa na-ahụghachi ụdị ya. [1] Ụbọchị nke onye na-ese ihe na-egosikwa nzọụkwụ siri ike maka ihe oyiyi na-akpali akpali nke na-- መሪ ya na ọtụtụ ndị edemede nke ukwu nke ruo n'etiti afọ nke afọ nke iri abụọ, Alfred Jarry, Antonin Artaud, na James Joyce. echiche, echiche Jarry nke "pataphysics" na-akụkọ onye na-ese ihe.
=== Ọrụ mbụ na ịkpọgide n'obe ===
Ọ na-ese ihe a bịara mara dị ka ihe osise Crucifixion site na 1958 ruo 1965 nke bụ egwuregwu abụọ na ncheta nke ya na ihe atụ nke eserese ya na ikike okike iji ikike ime ikike, ns ahụ, na ọnọdụ mmadụ. <ref name="Philamuseum.org">{{Cite web|url=http://www.philamuseum.org/exhibitions/2007/107.html?page=2|title=Philadelphia Museum of Art - Exhibitions - Thomas Chimes: Adventures in 'Pataphysics|publisher=Philamuseum.org|date=|accessdate=2013-11-21|archivedate=2013-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131113193648/http://www.philamuseum.org/exhibitions/2007/107.html?page=2}}</ref>
=== Igbe ígwè ===
Site na 1965 ruo 1973 Chimes kwuru iji ihe ọhụrụ nwalee, na-eme igbe igwe mgbasa ozi agwakọta nke a na-akpa na ike. Ọrụ ndị a bụ egwuregwu nke mbụ nke Chimes nke pataphysics, na-achọ akara ya na ezi usoro uche na-edozi ụwa nke na-achị ụwa, ihe ndị na-akpali agụụ mmekọahụ na-ezo aka na ahụ na igwe, na akara akara omenala dị ka Mick Jagger, Marcel Duchamp, John Lennon, na Greta Garbo n'ime ihe ha maara ọnụ. <ref name="Philamuseum.org"/>
=== Eserese panel ===
N'agbata 1973 na 1978, Chimes dechara ụzọ ụzọ 48 n'ime okpokolo agba emere nke atụnyere akara ngosi nke oge a. Eserese ndị a gbadoro ụkwụ na foto ndị ama na ndị na-ahụahụ ahụkebe, wee malite na Alfred Jarry na agụ agụmagụ na omenala ya. aha ọnụ ọgụgụ dị ka proto-surrealist onye na-egwu egwuregwu Alfred Jarry, onye na-ede uri Arthur Rimbaud, na onye edemede Oscar Wilde . Chimes ga- ndị na-eso satịlaịtị nke oge a na ndị mmadụ mere eme nke o chere na ha na ndị ha, ndị na-eche echiche, ma ọ bụ echiche pseudoscientific na-akpa rịta ụka, na-eme katalọgụ nke ntụnyere na ike. <ref name="ReferenceA">{{Cite web|url=http://www.philamuseum.org/exhibitions/2007/107.html?page=3|title=Philadelphia Museum of Art - Exhibitions - Thomas Chimes: Adventures in 'Pataphysics|publisher=Philamuseum.org|date=|accessdate=2013-11-21|archivedate=2013-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131113193712/http://www.philamuseum.org/exhibitions/2007/107.html?page=3}}</ref>
=== Ọrụ oge gwụchara na eserese ọcha ===
N'afọ ndị 1980, Chimes malitere ịrụ ọrụ n'ụdị eserese ọcha nke e ji obere elu igwe ojii mara ya. Ọtụtụ agbakwunyere onyonyo n'ígwé nke agba, ma ọ bụ elu elu nke eserese, igwe kpakpando, na ederede. N'iji ma okwu Grik, French na Bekee sitere na ederede alchemical na Jarry, o mere ọrụ ndị na-enyocha 'pataphysics, psyche nke mmadụ, na akụkọ ifo ndị Hellenic, akara, na akara ngosi. Ihe osise ndị a malitere dị ka ọrụ mmanụ na akwa akwa na linen ma emesịa ghọọ mmanụ na-esiwanye ike n'ọrụ panel osisi nke mechara bụrụ nanị sentimita atọ na atọ n'ogo. Ọ gara n'ihu na-ese ihe osise ọcha ruo mgbe ọ nwụrụ na 2009. <ref name="ReferenceA"/>
== Ihe ngosi Solo ==
Chimes nwere ọtụtụ ihe ngosi solo. Dị ka akwụkwọ ozi ndị Philadelphia Museum of Art 2007 si kwuo, "Ka ọ na-erule mmepụta 1960s Chimes enweela ihe nkiri solo na-aga nke ọma na Avant-Garde na Bodley Galleries na New York." [1] Ọtụtụ ihe ngosi dị mkpa sochiri, "Thomas Chimes: Ihe Ngosipụta Nleghachi", na Ringling Museum of Art, Sarasota, na 1968; Tom Chimes, A Compendium: 1961–1986, na Moore College of Art na Philadelphia na 1986; na Thomas Chimes: ndị na-eje ozi na ndị ohu Alexander Onassis nke Mahadum New York na 1994. Na 1975, onye ọrụ na Whitney Biennial, na n'afọ sochiri ya, ọchiri anya ya na ihe ngosi akara nke Philadelphia Museum of Art's Centuries Atọ nke American Art.
Isi nlegharị anya n'oge na-adịbeghị anya bụ "Thomas Chimes: Adventures na 'Pataphysics" (February 27 - Mee 6, 2007) na Philadelphia Museum of Art . Ọ bụ zuru oke nke ndụ nka ya nke ịkpọ ihe ụmụaka 100 መስኮት ya. [1] Ihe ngosi European na-eme njem na 2013 "N'ime White" na otu monograph so ya pụta ike ya emechara wee si na Galerie der Stadt Tuttlingen na Germany [2] gaa na ebe ngwere nka Benaki na Athens, Greece. <ref>{{Cite web|url=http://www.benaki.gr/index.asp?lang=en&id=202020001&sid=1348|title=Into the White at the Benaki Museum|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141101234120/http://www.benaki.gr/index.asp?lang=en&id=202020001&sid=1348|archivedate=2014-11-01}}</ref>
== Nchịkọta ihe ngosi nka ==
Ọrụ Thomas Chimes gụnyere n'ọtụtụ nnukwu mkpokọta ihe ngosi nka America gụnyere:
* Corcoran Gallery dị na [[Washington, D.C.|Washington, DC]], zụtara nnukwu eserese nke Chimes na 2004. <ref name="corcoran1">{{Cite web|url=http://www.corcoran.org/collection/chimes.php|title=Collection Highlights|publisher=Corcoran|accessdate=2013-11-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110102084726/http://www.corcoran.org/collection/chimes.php|archivedate=2011-01-02}}</ref>
* Delaware Art Museum
* Museum of Contemporary Art, Los Angeles
* Museum of Modern Art na New York
* Ụlọ ihe ngosi nka nke mba
* Pennsylvania Academy nke Fine Arts
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Philadelphia . <ref>{{Cite web|url=http://www.tfaoi.com/aa/7aa/7aa110b.htm|title=Thomas Chimes: Adventures in 'Pataphysics - Page 3|publisher=Tfaoi.com|date=2007-05-06|accessdate=2013-11-21}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Phoenix
* Smithsonian American Art Museum <ref>{{Cite web|title=Thomas Chimes|url=http://americanart.si.edu/collections/search/artwork/?id=4743|publisher=Smithsonian American Art Museum|accessdate=3 August 2012}}</ref>
* Nchịkọta Phillips
* Wadsworth Atheneum na Hartford, Connecticut
* [[Ụlọ ngosi nka nke Mahadum Yale|Ụlọ ihe ngosi nka nke Mahadum Yale]]
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.artnet.com/artist/424325183/thomas-chimes.html Artnet.com]
* [https://web.archive.org/web/20240614132830/https://www.theartblog.org/2009/04/tom-chimes-died-monday/ Theartblog.org]
* [http://designtaxi.com/news/8371/Thomas-Chimes-Adventures-in-Pataphysics/ Thomas Chimes: Ihe omume na 'Pataphysics]
mgi6375g0ic1847blsvr2e08vh51s3m
Thelma Golden
0
48315
692068
645388
2026-07-29T06:22:25Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692068
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Thelma Golden''' (amụrụ 1965 na St. Albans, Queens <ref name="WSJ15">{{Cite news|url=https://www.wsj.com/articles/thelma-golden-steering-the-studio-museum-ahead-1437175341|title=Thelma Golden: Steering the Studio Museum Ahead|author=Smith|first=Jennifer|date=2015-07-17|work=The Wall Street Journal|accessdate=2018-06-09|language=en-US}}</ref> ) bụ onye na-ahụ maka ihe nka nke America, bụ onye isi na onye isi nchịkwa nke Studio Museum na Harlem, [[New York City]], United States. A na-ahụta ya dị ka otu n'ime ndị malitere okwu post-blackness . <ref>Taylor, Paul C. [https://www.jstor.org/stable/25426981 "Post-Black, Old Black."] ''African American Review'' 41.4 (2007): 625-640.</ref> Site na 2017 ruo 2020, ''ArtReview'' họọrọ ya kwa afọ ka otu n'ime mmadụ iri kacha nwee mmetụta na ụwa nka ọgbara ọhụrụ. <ref>{{Cite web|url=https://artreview.com/artist/thelma-golden/|title=Thelma Golden|author=|first=|date=August 12, 2020|work=[[ArtReview]]|publisher=|accessdate=August 12, 2023|quote=}}</ref>
Site na 1991 ruo 1998, Golden bụ onye nlekọta na Whitney Museum of American Art, bụ ebe ọ nwetara aha ọma maka ịkwalite ndị na-eto eto na-ese ihe na-ese ojii. Na 1993 biennial na ihe ngosi 1994 ya ''Black Male'', o webatara ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na arụmụka n'ime mkpokọta Whitney. Golden sonyeere Studio Museum dị ka osote onye isi maka ihe ngosi na mmemme na 2000 tupu ọ ga-aga nke ọma [[Lowery Stokes Sims]], onye bụbu onye isi na onye isi ụlọ ihe ngosi nka, na 2005.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Thelma Golden tolitere na Queens, New York, <ref name="nyt6">{{Cite news|author=Pogrebin|first=Robin|title=Studio Museum in Harlem Unveils Design for Expansion|url=https://www.nytimes.com/2015/07/06/arts/design/studio-museum-in-harlem-unveils-design-for-expansion.html?ref=arts&_r=0|accessdate=July 6, 2015|work=The New York Times|date=July 6, 2015}}</ref> ada Arthur Golden na Thelma (née Eastmond) Golden. <ref>{{Cite journal|author=Tompkins|first=Calvin|date=February 12, 2024|title=Profiles: The Art of Change: Thelma Golden's Role in Desegregating the Art World|url=https://www.newyorker.com/magazine/2024/02/12/the-art-world-before-and-after-thelma-golden|journal=[[The New Yorker]]|volume=100|issue=1|pages=50-61|issn=0028792X}}</ref> O nwere mmasị na nka site na nwata ma HW Janson 's ''History of Art'' nwere mmetụta karịsịa. <ref name="NYT17"/> O nwere ọzụzụ aka mbụ ya dị ka onye isi na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na New Lincoln School, ọzụzụ dị ka onye na-amụ akwụkwọ na Metropolitan Museum of Art . Mkpebi ya ịghọ onye nlekọta sitere n'ike mmụọ nsọ [[Lowery Stokes Sims]], onye mbụ na-elekọta ndị America-American nke ihe ngosi nka. <ref name="WSJ15"/> Golden gụsịrị akwụkwọ na Buckley Country Day School na 1980 wee nweta BA na Art History na African-American Studies na Smith College na 1987. <ref name="Obama">{{Cite news|url=https://obamawhitehouse.archives.gov/the-press-office/president-obama-announces-members-committee-preservation-white-house|title=President Obama Announces Members of the Committee for the Preservation of the White House|date=February 3, 2010|work=whitehouse.gov|accessdate=2018-08-28|language=en}}</ref>
== Whitney Museum nke American Art ==
Ọnọdụ mbụ nke Golden bụ na Studio Museum na Harlem na 1987. Ọ bụbu onye nlekọta na Whitney Museum of American Art site na 1988 ruo 1998. Ọ bụ onye isi ihe ngosi nka na Jamaica Arts Center dị na Queens <ref name="NYT91">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1991/05/08/style/chronicle-430791.html|title=Chronicle|author=Anderson|first=Susan Heller|accessdate=2018-06-12|work=[[The New York Times]]|date=May 8, 1991|language=en}}</ref> tupu ya aghọọ onye ntụzi ọdụ ọdụ ụgbọ mmiri Whitney na etiti Manhattan (ebe emechiri ya) na 1991. <ref name="NYT91"></ref> Na 1993, ọ haziri biennial nke ihe ngosi nka yana Elisabeth Sussman, Lisa Phillips, na John Hanhardt . <ref name="LAT18">{{Cite web|url=https://www.latimes.com/entertainment/arts/miranda/la-et-cam-thelma-golden-wins-getty-medal-20180924-story.html|title=From 125th Street in Harlem, Thelma Golden has changed the face of art all over the U.S.|author=Miranda|first=Carolina A.|date=September 4, 2018|work=[[The Los Angeles Times]]|publisher=|accessdate=August 13, 2023|quote=}}</ref> Ụfọdụ katọrọ ihe ngosi a maka isiokwu mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị wee bụrụ "otu n'ime ihe ngosi Whitney na-arụrịta ụka nke ukwuu". <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1996/04/07/nyregion/art-how-a-curator-temporarily-turns-into-a-judge.html|title=How a Curator Temporarily Turns Into a Judge|author=Zimmer|first=William|date=April 7, 1996|work=The New York Times|publisher=|accessdate=August 12, 2023|quote=}}</ref> <ref name="NYT94">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/1994/12/12/arts/black-images-stir-up-strong-emotions.html|title=Black Images Stir Up Strong Emotions|author=Richardson|first=Lynda|date=December 12, 1994|work=The New York Times|publisher=|accessdate=August 12, 2023|quote=}}</ref> Golden mechara leghachi anya na ihe ngosi ahụ dị ka "ahụmahụ mgbanwe" nke nyeere ya aka ịhụ otú "nkà na ndị na-ese ihe nwere ike isi dịrị na ebe ngosi ihe ngosi nka n'ụzọ dị egwu ma dị ike ma nwee ike ịmepụta mgbanwe n'ihi ọrụ ahụ." <ref name="LAT18"/>
N'afọ na-esote, Golden chepụtara ihe ngosi nke ga-abụ nke na-esekarị okwu: ''Nwa nwoke ojii: Nnọchite anya nke oke nwoke n'ime nka nke America'' (1994-95). Ihe ngosi a nyochara echiche na-adịghị mma nke oke nwoke ojii, gụnyere enweghị ebe obibi na mpụ. <ref name="NYT94"/> Ọ gụnyere ọrụ nka nke [[Jean-Michel Basquiat]], Robert Mapplethorpe, [[Glenn Ligon]], Dawn DeDeaux, na [[David Hammons]], yana ihe nkiri dịka [[Gordon Parks]] ' ''Shaft'' na [[Marlon Riggs]] ' ''Tongues Untied'' . <ref name="LAT95"> {{Cite web|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1995-04-23-ca-57939-story.html|title=As Defiant as Always : Thelma Golden, curator of the L.A.-bound 'Black Male,' has been caught in a firestorm of criticism and protest. It's OK; she can stand the heat.|author=Haithman|first=Diane|date=April 23, 1995|work=[[The Los Angeles Times]]|publisher=|accessdate=August 13, 2023|quote=}}</ref>
Ụfọdụ ndị na-ese ihe merela agadi kọwara nchọgharị ihe ngosi a na-eche echiche dị ka "enweghị ọrụ" <ref name="nytfear">{{Cite news|author=Richardson|first=Lynda|title=The art of plunging in without fear|url=https://www.nytimes.com/2001/05/01/nyregion/public-lives-the-art-of-plunging-in-without-fear.html|accessdate=July 6, 2015|work=The New York Times|date=May 1, 2001}}</ref> ma katọọ ihe ha hụrụ dị ka nnochite anya nke ndị na-abụghị ndị oji. <ref name="LAT95"/> Na nlebanya dị mma ma na-adịghị ahụkebe, onye ọkọ akụkọ ihe mere eme bụ Linda Nochlin kọwara ya na ''ARTnews'' dị ka "otu n'ime ihe ngosi kachasị ndụ na nke na-ahụ anya" nke oge. <ref name="Nochlin">{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-in-america/features/from-the-archive-linda-nochlin-on-black-male-63243/|title=From the Archives: Linda Nochlin on Black Male|author=Nochlin|first=Linda|date=February 6, 2017|work=[[ARTnews]]|publisher=|accessdate=August 12, 2023|quote=}}</ref> ''Akwụkwọ akụkọ New York Times'' kwuru na ihe nkiri ahụ na-ebute nnukwu ndị ojii na-ege ntị na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie, mana na ihe osise ahụ mere ka ha kwenye na mmeghachi omume ha. <ref name="NYT94"/> N'agbanyeghị na a "na-akparị ya nke ukwuu", aha ngosi ihe nkiri ahụ abawanyela n'afọ ndị sochirinụ. <ref name="NYT00">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2000/02/28/arts/shaking-up-a-harlem-museum-new-leaders-want-new-definitions-and-goals.html|title=Shaking Up a Harlem Museum; New Leaders Want New Definitions and Goals|author=Cotter|first=Holland|date=February 28, 2000|work=The New York Times|publisher=|accessdate=August 12, 2023|quote=}}</ref> N'ime afọ iri, ''Times'' na-akọwa ya dị ka "ihe ngosi dị mkpa", <ref name="NYT00"/> na afọ iri abụọ ka e mesịrị, ma ''ARTnews'' na Whitney n'onwe ya kọwara ya dị ka "ihe ngosi dị ịrịba ama". <ref name="Nochlin"></ref> <ref> {{Cite web|url=https://whitney.org/education/education-blog/looking-back-at-black-male1|title=Looking Back at ''Black Male''|author=|first=|date=January 20, 2015|work=|publisher=[[Whitney Museum of American Art]]|accessdate=August 12, 2023|quote=}}</ref>
== Ụlọ ihe nkiri Studio na Harlem ==
Golden bụ onye na-ahụ maka ọrụ pụrụ iche maka ndị na-anakọta nka n'oge a Peter Norton na Eileen Harris Norton site na 1998 ruo 2000. O sonyezie na Studio Museum na Harlem - n'oge ahụ bụ naanị ụlọ ngosi ihe ngosi nka nke Africa-American nke obodo - na 2000 dị ka osote onye isi ihe ngosi. <ref name="WSJ15"/> <ref name="NYT00"/> A họpụtara onye bụbu onye nlekọta MoMA [[Lowery Stokes Sims]] n'otu oge dịka onye isi ụlọ ihe ngosi nka ọhụrụ. <ref name="NYT00" />
N'ebe ngosi nka, Golden haziri ihe ngosi gụnyere [[Isaac Julien]] : ''Vagabondia'' (2000); [[Martin Puryear]] : ''The Cane Project'' (2000); [[Glenn Ligon]] : ''Onye ọbịa'' (2001); Ihunanya Ojii: Mmetụta ihe atụ na nka nke oge a (2002); harlemworld: Obodo ukwu dị ka ihe atụ (2004); [[Chris Ofili]] : ''Afro Muses'' (2005); <ref>{{Cite web|url=http://www.luxlotus.com/lux_lotus/2005/06/chris_ofili_afr.html|title=Chris Ofili Afromuses 1995-2005 @ The Studio Museum in Harlem - Lux Lotus|work=www.luxlotus.com|accessdate=2018-06-09|archivedate=2018-06-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180612162125/http://www.luxlotus.com/lux_lotus/2005/06/chris_ofili_afr.html}}</ref> ''Ugboro'' (2005–06), <ref name="WSJ15"/> ya na Christine Y. Kim; ''Ihe nkiri Africa'' (2006–07); na ''Kori Newkirk: 1997–2007'' (2007–08). Ọ kwadoro ọrụ ndị nka dịka [[Kehinde Wiley]], [[Glenn Ligon]], na [[Njideka Akunyili Crosby]] . <ref name="NYT17">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/09/26/arts/design/studio-museum-thelma-golden-david-adjaye.html|title=The Studio Museum Has a Vision for Its Home. And a Power Player at the Helm.|first=Robin|author=Pogrebin|work=The New York Times|date=September 26, 2017|accessdate=2018-08-28|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPogrebin2017">Pogrebin, Robin (September 26, 2017). [https://www.nytimes.com/2017/09/26/arts/design/studio-museum-thelma-golden-david-adjaye.html "The Studio Museum Has a Vision for Its Home. And a Power Player at the Helm"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 28,</span> 2018</span>.</cite></ref> Ihe ngosi 2001 ya ''bụ Freestyle'' bụ nke a ma ama maka inye aka guzobe okwu ahụ bụ " post-blackness " na maka inye aka ịmalite ọrụ nke ndị na-ese ihe LA [[Eric Wesley]] na Mark Bradford, n'etiti ndị ọzọ. <ref name="LAT18"/>
N'afọ 2005, Golden ghọrọ onye nduzi na onye isi nchịkwa nke Studio Museum. <ref>{{Cite news|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-03-19/thelma-golden-knows-that-showing-great-art-means-nurturing-new-artists|title=Thelma Golden Knows That Showing Great Art Means Nurturing New Artists|date=March 19, 2018|work=Bloomberg.com|accessdate=2018-06-15|language=en}}</ref> Ọ gbanwere usoro ihe ngosi nka nke mere na Wednesde na-etinye aka na njem ụlọ akwụkwọ na ihe omume nzuzo, mana Thursday na Fraịdee, ụlọ ngosi nka na-emeghe ruo mgbede ka ọtụtụ ndị ọbịa nwee ike ịga. <ref name="WSJ11">{{Cite web|url=https://www.wsj.com/articles/SB10001424052748704504404576184623226413908|title=Headed Uptown for a Harlem Renaissance|author=Catton|first=Pia|date=March 7, 2011|work=[[The Wall Street Journal]]|publisher=|accessdate=August 13, 2023|quote=}}</ref> Ụlọ ihe ngosi nka malitekwara inye ndị ọbịa niile akwụkwọ ozi nke ọrụ ndị nka. <ref name="WSJ11" /> Ọbịbịa ya mụbara 27% n'ime afọ iri mbụ nke Golden dị ka onye nduzi, <ref name="WSJ15"/> na ụlọ ngosi nka gbakwunyere ihe karịrị ọrụ ọhụrụ 2000 na mkpokọta ya. <ref name="AN16">{{Cite news|url=https://news.artnet.com/art-world/thelma-golden-award-curatorial-excellence-439184|title=Curator Thelma Golden Wins Audrey Irmas Award for Curatorial Excellence|first=Henri|author=Neuendorf|date=2016-03-02|work=[[Artnet]]|accessdate=2017-03-09|language=en-US}}</ref>
Ihe ngosi nke Golden haziri maka ihe ngosi nka Studio malitere ịgagharị mba ụwa na obodo gụnyere Boston, Houston, PPhiladelphia Toronto, na Chicago. <ref name="LAT18"/> N'afọ 2011, ụlọ ihe ngosi nka nyere onye na-ese ihe nkiri [[Njideka Akunyili Crosby]] onye na-ese ihe otu afọ, nke nyere aka ịmalite ọrụ ya. <ref> {{Cite web|url=https://www.wsj.com/articles/the-art-market-pounces-on-its-next-big-star-now-she-has-to-hold-on-1537539884|title=Art World's Newest Star Makes $3 Million Paintings. Is the Crash Next?|author=Crow|first=Kelly|date=September 21, 2018|work=[[The Wall Street Journal]]|publisher=|accessdate=August 22, 2023|quote=}}</ref> Golden mekwara ka onye ndụmọdụ nye ndị nduzi ihe ngosi nka na ndị na-ahụ maka ihe ngosi nka dịka [[Christine Y. Kim]] na Jamillah James . <ref name="LAT18"></ref>
Na 2017, onye isi Met Glenn D. Lowry kwuru na Golden mere ụlọ ihe ngosi nka Studio "ụlọ ọrụ mba". <ref name="NYT17"></ref> N'okpuru ọchịchị Golden, a malitere mgbasawanye $125 na 2017. <ref>{{Cite news|url=https://www.theatlantic.com/politics/archive/2015/08/four-ways-thelma-golden-might-make-obamas-presidential-library-different/432474/|title=Four Ways Thelma Golden Might Make Obama's Presidential Library Different|author=DeRuy|first=Emily|work=The Atlantic|date=August 4, 2015|accessdate=2018-03-17|language=en-US}}</ref> Haziri site [[David Adjaye|Adjaye Associates]] na Cooper Robertson, ọ bụ ihe ngosi nka mbụ ebumnobi-wuru mgbasa. <ref name="TSM">{{Cite web|url=https://www.studiomuseum.org/thelma-golden|title=Thelma Golden {{!}} The Studio Museum in Harlem|work=[[The Studio Museum]]|date=September 25, 2017|accessdate=2018-03-17}}</ref> <ref name="NYT17"/>NYT17
[[Usòrò:P092111CK-0220_(6218342009).jpg|thumb| First Lady Michelle Obama na Thelma Golden n'oge njem nke Studio Museum na Harlem, 2011]]
Na 2010, a họpụtara Golden na Kọmitii maka Nchekwa White House . <ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-03-19/thelma-golden-knows-that-showing-great-art-means-nurturing-new-artists|title=Thelma Golden Knows That Showing Great Art Means Nurturing New Artists|work=Bloomberg|date=March 19, 2018|accessdate=2018-09-01}}</ref> N'oge ọchịchị [[Barack Obama]], na 2015, <ref name=":3" /> Golden sonyeere na bọọdụ ndị isi na Obama Foundation dịka a gwara ya ka ọ hazie nhazi na atụmatụ nke ọba akwụkwọ onye isi ala. <ref>{{Cite book|title="Thelma Golden" Modern Painter|author=Siegal|first=Nina|publisher=EBSCOhost|year=2017|pages=42}}</ref> Golden jere ozi na Kọmitii maka Nchekwa White House ruo 2016. <ref name="TSM"/>
== Ihe nrite na nnabata ama ama ==
Na 2014, Artnet kpọrọ Golden na nọmba 33 na ndepụta ya nke "100 Kasị IIkeWomen in Art". <ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/the-100-most-powerful-women-in-art-part-two-124710|title=The 100 Most Powerful Women In Art: Part II|date=October 19, 2014|work=[[Artnet]]|language=en-US|accessdate=2020-04-08}}</ref> Na 2016, Golden meriri Audrey Irmas Award maka Curatorial Excellence. <ref name="AN16"/> Onye nnọchiteanya maka ihe nrite, Tom Eccles, toro Golden maka "ịkwalite okwu na ịmepụta echiche ndị bụ isi n'oge anyị". <ref name="AN16"></ref>
J. Paul Getty Trust nyere Golden the J. Paul Getty Medal na 2008. Onye isi ala ya, James Cuno, zoro aka na ntinye aka ya na nka ndị America America:<blockquote>Echeghị m na ị nwere ike ikwu "Aka American American" n'ekwughị "Thelma Golden." Ị pụghị ịsị "nkà nke oge a" n'ekwughị "Thelma Golden." Ị nweghị ike ịsị "Harlem" n'ekwughị "Thelma Golden." ... Ọ dịghị onye nduzi ihe ngosi nka nke meworo ụlọ ọrụ ya karịa ka Thelma meere ya. "</blockquote>Golden pụtara na ndepụta ''ArtReview'' nke 100 ndị kacha nwee mmetụta na ụwa nka ụwa kwa afọ site na 2003 ruo 2009 yana site na 2015 ruo 2020. Site na 2017 ruo 2020, o debere na 10 kacha elu. <ref>{{Cite web|url=https://artreview.com/artist/thelma-golden/|title=Thelma Golden|author=|first=|date=August 12, 2020|work=[[ArtReview]]|publisher=|accessdate=August 12, 2023|quote=}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Thelma Golden at TED
{{DEFAULTSORT:Golden, Thelma}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
kuxjsshbllpw6i2ag8anb1w0l80tc7b
Shonga Farms
0
49560
692046
180016
2026-07-28T18:20:45Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692046
wikitext
text/x-wiki
Shonga Farms bụ ndị ọrụ ugbo 13 na-azụ ndị egwuregwu nke Kwara State, Nigeria hụ oku ka ha ọrụ ugbo na steeti ahụ yana ọrụ ike, kwalite ma kwalite nri. [1] Ndị ọrụ Assets Management Corporation of Nigeria (AMCON) weghaara Ugbo Shonga n'ihi ihe dị ka ike naira 1.7 nke Ugbo ahụ ji <ref>{{Cite web|title=Nigeria: Shonga Farms Sold With No Trace of Remittance - Kwara Govt|url=https://allafrica.com/stories/202202110096.html|accessdate=10 February 2022}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Usòrò:Shonga_farm.jpg|thumb| Ugbo Shonga]]
Gọọmenti Dọkịnta Bukola Saraki n'ịgba mbọ ime ka ngalaba ọrụ ugbo dị na Kwara steeti guzobe ọrụ azụ azụ n'ugbo. Ọrụ a bụ iji kwalite ọrụ ugbo azụmahịa na steeti ahụ. Gọọmenti wepụrụ nnukwu hectare ala, weta ihe eji arụ ọrụ ugbo dị ka fatịlaịza, mgbanaka na ọgwụ, ma kesaa ndị ọrụ ugbo ala. Ọrụ Back-to-Farm depụtara ihe ịga nke ọma n'ụlọ 14, n'ihi ihe dị iche iche, iche iche ọkụ ọkụ ọrụ ugbo n'azụmahịa n'azụ ndị ọrụ ugbo. . <ref>{{Cite web|author=Momohi|first=Siaka|title=Shonga Farms: Farming Project that leaves novel first impression|url=http://www.businessdayonline.com/ARCHIVE/index.php?option=com_content&view=article&id=4442:shonga-farms-farming-project-that-leaves-a-novel-first-impression-&catid=117:news&Itemid=544|publisher=Business Day|accessdate=20 March 2011|date=14 August 2009|archivedate=28 September 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110928150931/http://www.businessdayonline.com/ARCHIVE/index.php?option=com_content&view=article&id=4442:shonga-farms-farming-project-that-leaves-a-novel-first-impression-&catid=117:news&Itemid=544}}</ref>
Ọ bụ መብራቶች maka kwara State nke nhọrọ iji nhọrọ nke ọnọdụ dị na Zimbabwe, ebe mgbaka Zimbabwe na-pụ ndị ọrụ ugbo ọcha, inye ndị ọrụ ugbo mgbochi ugbo na Kwara. Ọtụtụ ndị ọrụ ugbo na Zimbabwe zutere nnukwu obi ike wee mee ka pilot, Shonga Farms ndị ọrụ ugbo iri na atọ, bụ ndị kwapụrụ ugbu a ma biri na Shonga, Kwara State . Enyere ndị ọrụ ugbo a otu puku hectare ala n'okpuruokpuru awụ 25 nwere ike imeghari maka mmepụta ọrụ ugbo. <ref>{{Cite web|author=Osodo|first=Hannington|title=Zimbabwe Farmers a boon for Nigerian agriculture|url=http://www.commercialpressuresonland.org/press/zimbabwe-farmers-boon-nigerian-agriculture|accessdate=15 March 2011|publisher=International Land Coalition|date=19 November 2009|archivedate=22 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120322103619/http://www.commercialpressuresonland.org/press/zimbabwe-farmers-boon-nigerian-agriculture}}</ref>
Gọọmenti steeti ahụ wetara ngwa ọrụ mbụ maka mkpocha ala yana ụlọ ọrụ kredit mbụ maka ndị ọrụ ugbo. Gọọmenti kwụrụ ndị obodo ahụ ụgwọ ma nyekwa ha ihe mkpali, na mgbakwunye na ịkwaga ha n'ala ndị ọzọ ka ha rụọ ọrụ ugbo. <ref>{{Cite web|title=Shonga Farms: Farming project that leaves novel first impression|url=http://www.businessdayonline.com/ARCHIVE/index.php?option=com_content&view=article&id=4442:shonga-farms-farming-project-that-leaves-a-novel-first-impression-&catid=117:news&Itemid=544|publisher=Business Day|accessdate=2024-07-12|archivedate=2011-09-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110928150931/http://www.businessdayonline.com/ARCHIVE/index.php?option=com_content&view=article&id=4442:shonga-farms-farming-project-that-leaves-a-novel-first-impression-&catid=117:news&Itemid=544}}</ref>
Steeti Kwara mmetụta ndị ọrụ ugbo Zimbabwe ka ha wee gboo nri steeti ahụ, rụpụtapụta maka ụlọ ọrụ ha na-arụkọ ọrụ ugbo, ma na-ahụ maka mbupụ. Steeti kwarakwara ọrụ a n'ihi nnukwu ọrụ ike ya </link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2023)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
== Ụgwọ nke ụlọ ọrụ Shonga Farms Holding Limited ==
Eji ụzọ Shonga Farms Holding Limited (SFH) dị ka ụgbọ ala, calaamad iche iji kwado ọha na eze na nkeonwe n'ihe gbasara azụmahịa nke ngwaahịa nke Kwara State nokpuruokpuru nke Gọvanọ, Dr. Bukola Saraki . E hiwere SFH ka ọ bụrụ ego maka mmemme n'ugbo. akụ ise aka na ego nke mmeri a bụ Guaranty Trust Bank, Intercontinental Banks, Unity Bank, Fin Bank na Bank PHB. akụ ahụ nwere ikike iri asaa na ise ebe steeti steeti nwere ikike iri abụọ na ise. Shonga Farms Holding n'aka nke ọzọ nwere ike iri isii na nke ọ ella n'ime ugbo iri na atọ ahụ, na-ahapụ ndị ọrụ ugbo nwere ikike iri anọ. <ref>{{Cite web|title=Official Website|url=http://www.shongafarmsholding.com/|accessdate=2024-07-12|archivedate=2011-02-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110202055130/http://shongafarmsholding.com/}}</ref>
Shonga Farms Holding Nigeria Limited, saịtị na ndị ọbịa ya na-arụ ọrụ agwakọta, mmiri ara ehi na anụ ọkụkọ. Ọ na-amịpụta ihe dị ka ọka, osikapa, akpu, ginger, agwa soy, mmiri ara ehi na anụ ọkụkọ. Onye ọrụ ahụ bụ ụlọ ọrụ kwụụrụ onwe ya, dị iche na steeti steeti </link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2023)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
== Mmetụta ==
Ugbo Shonga isila iwu nri na Kwara Steeti . Ugbu a, ụlọ ọrụ na-edozi ọkụkọ nke Farm na-ahụ ọkụkọ 2,500 emechara kwa ụbọchị, mana na ike ọrụ zuru oke ga-ebe ọkụkọ 10,000 kwa ụbọchị. Ọzọkwa ugbo mmiri ara ehi nwere ikike ikike ihe ruru lita 50,000 nke mmiri ara ehi kwa ụbọchị. [1] Ihe kacha mkpa n'ugbo ahụ bụ ile ise anya n'ijere aha obodo Kwara steeti ozi tupu ndị ọzọ.</link><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2023)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
Ugbo a na-enye WAMCO [1] (ndị na-ahụ PEAK MILK) lita 2500 nke mmiri ara ehi kwa ụbọchị. [2] Ugbo anụ ọkụkọ, nke ihe owuwu ya nwere ikike maka ọkụkọ broiler nde 12 kwa afọ, na-enye ụlọ ọrụ nri ngwa ngwa bụ Kentucky Fried Chicken (KFC) dị na Lagos ogbugbu a. [3] Ọ na-ebunye banana n'iche na-ere akara Shoprite <ref>{{Cite news|title=Celebrating Shonga's Silent Revolution|work=Leadership}}</ref>
Ihe ịga nke ọma nke Shonga Farms ebutela otutu ọhụrụ na Kwara State . Site n'ugbo naanị, ihe ruru 3,000-4,000 na-arụ ọrụ n'oge oge owuwe ihe ubi. [1] Ndị bi n'ime obodo ndị agbata obi na-enweta ọkụ, mmiri na ụlọ ọrụ ọrụ. Ọtụtụ ndị na-etinye ego dị ka WAMCO na Olam na-arụ ọrụ ugbu a na Kwara State, na-ekepụta ọkụ ọrụ maka ndị bi na ya, ebe ọtụtụ ndị ọzọ na-egosi àmà ego na mpaghara ọrụ nke Kwara <nowiki></link></nowiki><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2023)">a chọrọ nkọwa</span>]]'' ]</sup>
== Ngwaahịa ==
[[Usòrò:State-of-the-art_mechanized_equipment_at_the_dairy_farm.jpg|thumb| Ngwa igwe eji arụ ọrụ ọgbara ọhụrụ n'ugbo mmiri ara ehi]]
Ọrụ Shonga gbadoro ụkwụ na ọrụ ugbo atọ; agwakọta ugbo, <ref>{{Cite web|title=Mixed Farms|url=http://www.shongafarmsholding.com/index.php?option=com_content&task=view&id=19&Itemid=33|accessdate=2024-07-12|archivedate=2023-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230828111212/http://www.shongafarmsholding.com/index.php?option=com_content&task=view&id=19&Itemid=33}}</ref> ugbo mmiri ara ehi <ref>{{Cite web|title=Dairy Farm|url=http://www.shongafarmsholding.com/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Itemid=32|accessdate=2024-07-12|archivedate=2023-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230828111212/http://www.shongafarmsholding.com/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Itemid=32}}</ref> na ugbo okuko. <ref>{{Cite web|title=Poultry Farm|url=http://www.shongafarmsholding.com/index.php?option=com_content&task=view&id=17&Itemid=31|accessdate=2024-07-12|archivedate=2023-08-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230828111212/http://www.shongafarmsholding.com/index.php?option=com_content&task=view&id=17&Itemid=31}}</ref>
{| class="wikitable"
!Ugbo
! Ọpụrụiche/ikike
! Mepụta
|-
| Ụlọ ọrụ Hatty Farms Ltd
| ugbo akpu
|
|-
| Ụlọ ọrụ Hellam
| ịkụ na nhazi akpu
| fufu, ntụ ọka, garri
|-
| Ụgwọ nke ụlọ ọrụ Mafunzario Farms Ltd
| ọka ọka
| ọka, soy, ginger
|-
| Ụlọ ọrụ Wona Farms Ltd
| ọka ọka
| ọka, agwa soy, ginger, osikapa
|-
| Ụlọ ọrụ Helton Estate Farms
| ikike nke ihe karịrị 1800 l nke mmiri ara ehi raw kwa ụbọchị
| mmiri ara ehi raw
|-
| Ụgwọ nke ụlọ ọrụ Pine Leigh Farms Ltd
| ikike nke ihe karịrị 1800 l nke mmiri ara ehi raw kwa ụbọchị
| mmiri ara ehi raw
|-
| Ụlọ ọrụ Danjen Farms Ltd
| ikike nke ihe karịrị 1800 l nke mmiri ara ehi raw kwa ụbọchị
| mmiri ara ehi raw
|-
| Ụgwọ nke ụlọ ọrụ New Ventured Ltd
| ikike nke ihe karịrị 1300 l nke mmiri ara ehi raw kwa ụbọchị
| mmiri ara ehi raw
|-
| Ụgwọ nke ụlọ ọrụ Rosedale Farms Ltd
| ikike nke ihe karịrị 2000 l nke mmiri ara ehi raw kwa ụbọchị
| mmiri ara ehi raw
|-
| Ụlọ ọrụ Carpe Diem Farms Ltd
|
| anụ ọkụkọ, soy agwa
|-
| Ụgwọ nke ụlọ ọrụ Dixie Farms Ltd
|
| anụ ọkụkọ, soy agwa
|-
| Ụlọ ọrụ Rihunt Farms Ltd
|
| anụ ọkụkọ, soy agwa
|-
| Time-P Farms Ltd
|
| anụ ọkụkọ, soy agwa
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ȯra Kwara]]
goa4it1u1r60qfgpg0vpuuq5fybv9w6
Takane na Hana
0
52953
692063
189934
2026-07-29T02:59:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692063
wikitext
text/x-wiki
Takane and Hana bụ usoro manga nke Japan nke Yuki Shiwasu dere ma gosipụta. A na-eme usoro ihe omume ahụ na Hana to Yume kemgbe afọ 2014. Akụkọ ahụ na-agbaso mmekọrịta nke Hana Nonomura dị afọ iri na isii na Takane Saibara dị afọ iri abụọ na isii mgbe Hana weghaara ọnọdụ nwanne ya nwanyị na nzukọ alụmdi na nwunye a haziri na Takane. Usoro ihe omume ahụ nwetara usoro ihe nkiri telivishọn <ref>{{Cite web|url=https://www.animenewsnetwork.com/news/2019-01-30/takane-and-hana-live-action-series-unveils-new-cast-visual/.142750|title=Takane & Hana Live-Action Series Unveils New Cast, Visual - News|publisher=Anime News Network|date=January 30, 2019|accessdate=January 16, 2020}}</ref> na CD ihe nkiri na 2019. <ref>{{Cite web|author=Natasha, Inc.|url=https://natalie.mu/comic/news/320701|title=「高嶺と花」ドラマCDが花ゆめ&最新巻に!花役は久保ユリカ、高嶺役は興津和幸 - コミックナタリー|publisher=Natalie.mu|date=|accessdate=January 16, 2020|archivedate=April 27, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200427183056/https://natalie.mu/comic/news/320701}}</ref>
== Akụkọ ==
Hana Nonomura na-anọchi nwanne ya nwanyị nke tọrọ ya na nzukọ alụmdi na nwunye a haziri na Takane Saibara, onye nketa nke ụlọ ọrụ Takaba ebe nna ya na-arụ ọrụ. N'agbanyeghị akụ na ụba ya na ọdịdị mara mma, Takane bụ onye na-enweghị isi na onye mpako n'ezie, nke na-eduga Hana ka ọ kwụsị nzukọ ahụ ozugbo site na ịtụba uwe ya n'ihu ya. Otú ọ dị, Takane nwere mmasị n'ihi ndakpọ olileanya Hana nwere n'ebe ọ nọ, ma nọgide na-achụso ya ọbụna mgbe ọ matara na ọ bụghị n'ezie nwanne ya nwanyị toro eto. Takane na-agbalị ịrata Hana site n'ịkpọga ya mgbe niile n'ụlọ nri ndị mara mma, njem ndị siri ike, na ịzụrụ onyinye dị ụtọ ka ọ na-arụ ọrụ nke ọma iji mee ka ọ banye n'ime ya na ụdị ndụ ya. Takane na Hana na-abịa na-ekpori ndụ "nhazi" ha na site na agha na-ese okwu mgbe nile, bịa mụta ihe na ilekọta ibe ha.
== Ndị mere ya ==
; Hana Nonomura (野々村 花, Nonomura Hana)
: Onye kwuru ya: Yurika Kubo (Drama CD), Onye na-eme ya: Aisa Takeuchi
: Hana bụ nwa akwụkwọ sekọndrị dị afọ iri na isii. Ọ zutere Takane mgbe ọ na-anọchi nwanne ya nwanyị Yukari na nzukọ alụmdi na nwunye a haziri ahazi ya. Hana na-ahụ ozugbo na àgwà mpako na nke mebiri emebi nke Takane bụ ihe na-adịghị mma, ruo n'ókè ebe ọ tụbara wig ya n'ihu ya na nzukọ alụmdi na nwunye a haziri. Hana malitere iso Takane na-anọkọ mgbe ụlọ akwụkwọ gachara na n'oge ezumike ya, mana o mechara nwee mmasị na mmekọrịta ha.
; Takane Saibara (Shinị, Saibara Takane)
: Onye kwuru ya: Kazuyuki Okitsu (Drama CD), Onye na-eme ya: Mahiro Takasugi
: Takane bụ onye dị afọ iri abụọ na isii, ma mesịa dị afọ iri asaa, onye ọchụnta ego na nwa nwa nke onye isi ụlọ ọrụ Takaba Soten Takaba. Takane na-eme ka Hana nọrọ gburugburu mgbe ha zutere na mbụ n'ihi na ọ na-amasị ya na Hana anaghị amasị ya maka akụ na ụba ya ma ọ bụ ọdịdị ya. Ọ na-akpakarị ya na ụlọ oriri na ọṅụṅụ dị oke ọnụ, buru ya n'ụgbọala egwuregwu ya na Europe, ma weta ya ọtụtụ roses. Nke a abụghị n'ihi na o nwere mmetụta ịhụnanya n'ebe ọ nọ, kama iji mee ka ọ bụrụ ọgba iji nwee ndụ bara ọgaranya ma nwee obi ụtọ na Takane. N'agbanyeghị àgwà mpako ya, Takane dị mma n'ezie n'ọrụ ya ma ndị ọrụ ibe ya na-eto ya mgbe niile, na-ekwu na ụlọ ọrụ ahụ ga-ada na-enweghị ya. Takane na-eteta n'isi ụtụtụ, n'ihe dị ka elekere ise nke ụtụtụ, ọ na-amasịkwa ịgba ọsọ n'ụtụtụ. Ọ na-anọkwa n'azụ oge na-arụ ọrụ n'ihe metụtara ọrụ.
; Nicola Luciano (ニコラ・ルチアーノ, Nicola Luciano)
: Onye kwuru ya: Takahiro Sakurai (Drama CD), Onye na-eme ya: Asahi Ito
: Nicola bụ enyi kọleji Takane na onye nketa nke ụlọ ọrụ ejiji a ma ama n'Ịtali. Mgbe a kpọbatara ya, ọ kwagara Japan dị ka onye isi oche nke alaka Japan nke azụmahịa ezinụlọ ya, ka ọ na-amụ na Japan ma mara asụsụ ahụ. Nicola mechara gaa n'ụlọ oriri na ọṅụṅụ ezinụlọ Okamon, ebe nwanne Okamon nwere mmasị n'ebe ọ nọ. A na-ahụkarị ya na ọtụtụ ụmụ nwanyị gbara ya gburugburu ma nwee àgwà dị iche iche na nke na-atọ ọchị. N'agbanyeghị na o yiri ka ọ nweghị nchegbu, ọ na-elekọta Takane ma na-elebara ya anya mgbe niile. Ọ na-emekarị enyi Hana bụ Mizuki, ma mesịa yie ka ọ na-enwe ezigbo mmetụta maka ya.
; Soma Okamoto (Okamoto Souma)
: Onye kwuru ya: Yuma Uchida (Drama CD), Onye na-eme ya: Kenshin Endō
: Hana na ụmụ klas ya kpọrọ ya "Okamon", ọ bụ enyi Hana site na nwata. Ezinụlọ ya na-elekọta ụlọ oriri na ọṅụṅụ okonomiyaki. Ọ na-ewe ya iwe mgbe niile maka Takane, n'akụkụ ụfọdụ maka àgwà Takane nakwa n'ihi ịdị nso ya na Hana. Okamon mechara kwupụta mmetụta ịhụnanya ya maka Hana. <ref>Chapter 51</ref> Ọ nọ na klọb bọọlụ.
; Yukari Nonomura (野々村 留, Nonomura Yukari) )
: Onye kwuru ya: Mai Nakahara (Drama CD), Onye na-eme ya: Arisa Deguchi
: Nwanne nwanyị Hana bụ nwa okorobịa na-enweghị isi, onye na-abanye na nzukọ alụmdi na nwunye a haziri ahazi na Takane mgbe ọ na-enye nri ehihie n'ọfịs nna ya n'otu n'ime ụlọ ọrụ enyemaka nke ụlọ ọrụ Takaba. Soten Takaba, nna nna Takane na onye isi nke ụlọ ọrụ Takaba, hụrụ ịma mma Yukari ma mee ka ya na ya nọrọ. Otú ọ dị, n'oge ahụ Yukari enweela enyi nwoke ma jụ ịga, ya mere Hana ji dochie ya. Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye na-anabata ndị ọbịa na ụlọ ahịa ngalaba.
; Mizuki Ogawa (Onye nta川水希, Ogawa Mizuki) )
: Onye kwuru ya: Ayaka Asai (Drama CD), Onye na-eme ya: Yū Miyazaki
: Enyi Hana site n'ụlọ akwụkwọ. O nwere ntụpọ na ntutu dị mkpụmkpụ, ma nwee ụmụnne nwoke abụọ na-enweghị isi. O nwere àgwà obi ọjọọ mana o nweghị obi ike banyere ịbụ nwanyị ya, ọ na-enwekwa nchegbu n'ịkwado mmasị ya na Luciano, ebe ọ na-eche na ọ bụ nwa okorobịa na-eme mfegharị na nwa agbọghọ ọ bụla ọ zutere.
; Hikaruko Fujiwara (藤原 光子, Fujiwara Hikaruko)
: Onye kwuru ya bụ: Miyuri Shimabukuro (Drama CD), Onye na-eme ya bụ: Rea Nagami
: Enyi Hana site n'ụlọ akwụkwọ. Ọ na-eyi iko ma nwee ntutu isi ojii ọ na-eyi na eriri, ma nwee àgwà na-enweghị obi ebere ma nwee omume enyi. N'otu oriri na ọṅụṅụ n'ụlọ Luciano, ọ na-eme enyi ma malite iso Take Jun, onye otu ụmụ nwoke a ma ama Soyokaze, na-akpọtụrụ ya, ọ bụ ezie na o yiri ka ọ na-emenye ya obi ụtọ banyere ya.
; Eiji Kirigasaki (霧ヶ崎 ̆ ̆ ♡ , Kirigasaki Eiji) )
: Onye na-eme ya: Junki Tozuka
: A na-ebu ụzọ mara Eiji dị ka onye ọrụ maka ụlọ ọrụ Takaba nke nwanne nna Takane zitere iji hụ ma onye alụmdi na nwunye Takane bụ onye ọ na-ekwu na ọ bụ n'ezie. Eiji mechara rịọ mgbaghara ma ghọọ onye na-enyere Takane aka yana onye na-edebe ihe nzuzo ya na Hana.
; Shigeru Nonomura
: Onye na-eme ya: Ryō Nishihori
: Nna Hana, ọ na-arụ ọrụ n'otu n'ime obere ọfịs nke ụlọ ọrụ Takaba.
; Emi Nonomura
: Onye na-eme ya: Yūko Nitō
: Nne Hana, onye na-elekọta ụlọ. Ọ na-enwe ọmịiko maka ọnọdụ Hana na Takane ma na-akwanyere ya ùgwù.
; Soten Takaba (鷹羽 蒼天, Takaba Souten)
: Onye na-eme ya: Toru Shinagawa
: Nna nna Takane meworo agadi na onye isi oche nke ụlọ ọrụ Takaba. N'agbanyeghị na ya onwe ya na-azọrọ na ndị agadi na-akpa àgwà dị ka anya ọjọọ (ọ pụghị ịkọwa Yukari na Hana iche), o yiri ka ọ dị mma na-eme ihe omume anụ ahụ dị ka ịgba golf. Ọ na-ajụkarị Takane maka alụmdi na nwunye ya na Yukari ma na-amanye ya ka ọ gaa n'ihu, n'ikpeazụ ruo n'ókè nke ịghọgbu ya ka ya na Hana na ezinụlọ Nonomura dum biri.
; Hiromi Takaba (鷹羽 大海, Takaba Hiromi) )
: Nwa nwanne nne Takane nke nwere mmasị na Takane. Ọ dịlarị ka Takane (ma ọ bụ karịa obere ụdị Takane "Hikune") mana ọ na-eme ka ntutu isi ya dị ka nke Takane.
; Rino Inokuma (N'ihi ya, Inokuma Rino)
: Nkwupụta site na: Romi Park (Drama CD)
: Nwa klas Takane n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ bụ transgender ma nwee mmetụta ịhụnanya maka Takane. Ọ na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ n'ihi na ọ gwara ya otu oge ka ọ bụrụ eziokwu n'onwe ya ma nabata njirimara nwoke na nwanyị ya.
; Yakumo Takaba
: Nwa nwanne nne Takane nke anyaụfụla Takane ogologo oge. O yiri ka ọ chọrọ ka ya na Takane na-emekọrịta ihe mgbe ha toro eto mgbe ha na-ahụbeghị ibe ha ọtụtụ afọ, mana n'ezie o nwere atụmatụ ọjọọ imerụ Hana ahụ ma kpughee ndokwa alụmdi na nwunye Takane na ya.
== Mgbasa ozi ==
A mara ọkwa na Jenụwarị 19, 2019, na usoro ahụ ga-enweta usoro telivishọn na-eme ihe nkiri. Usoro ihe omume ahụ bụ nke mbụ a na-ahụ na Fuji Television on Demand (FOD), ma mesịa na-agba ọsọ na oghere oge ugboro ugboro.<ref>{{Cite web|url=https://www.animenewsnetwork.com/news/2019-01-18/takane-and-hana-manga-gets-live-action-show/.142201|title=Takane & Hana Manga Gets Live-Action Show - News|publisher=Anime News Network|date=January 18, 2019|accessdate=January 16, 2020}}</ref> Usoro a malitere na Machị 18, 2019. E jikọtara CD ihe nkiri na mpịakọta nke iri na atọ nke manga na Febụwarị 20, 2019. Viz Media nyere akwụkwọ ikike na Bekee n'okpuru akara Shojo Beat ha. <ref>{{Cite web|url=https://www.animenewsnetwork.com/press-release/2018-01-25/opposites-attract-in-the-new-shojo-manga-series-takane-and-hana/.126874|title=Opposites Attract in the New Shojo Manga Series TAKANE & HANA|publisher=Anime News Network|date=January 25, 2018|accessdate=January 16, 2020}}</ref>
Mpịakọta 18 pụrụ iche na-agụnye akwụkwọ nta nwere isiakwụkwọ epilogue setịpụrụ afọ 7 ka isi akụkọ gasịrị.
== Nnakwere ==
Ihe omuma a bu nke Takarajimasha's Kono Manga ga Sugoi! 2016 ndepụta nke manga kachasị mma maka ndị na-agụ akwụkwọ nwanyị. <ref>{{Cite web|url=https://www.animenewsnetwork.com/news/2015-12-10/kono-manga-ga-sugoi-reveals-2016-series-ranking-for-female-readers/.96323|title=Kono Manga ga Sugoi! Reveals 2016's Series Ranking for Female Readers - News|publisher=Anime News Network|date=December 10, 2015|accessdate=January 16, 2020}}</ref> Usoro ahụ nwere ihe karịrị nde 2 na mbipụta ka ọ na-erule Septemba 2019.
== Hụkwa ==
* Tamon's B-Side, usoro manga ọzọ nke otu onye edemede ahụ
== Edensibia ==
{{Reflist}}
l68efh7l6njh1gtjtc24kwxnj5crpwl
Suteki na Kareshi
0
53232
692061
687988
2026-07-29T01:09:56Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 9 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692061
wikitext
text/x-wiki
Suteki na Kareshi (Japanese) bụ usoro manga Japanese nke Kazune Kawahara dere ma gosipụta ya. Edebere ya n'usoro na akwụkwọ akụkọ Shueisha's Bessatsu Margaret site na Jenụwarị 2016 ruo Ọktọba 2020, ebe anakọtara isiakwụkwọ ya n'ime mpịakọta iri na anọ.
Usoro a meriri 64th Shogakukan Manga Award na ụdị shojo na 2019.
== Mbipụta ==
Kazune Kawahara dere ma gosipụta ya, Suteki na Kareshi malitere serialization na akwụkwọ akụkọ Shueisha's shōjo manga Bessatsu Margaret na Jenụarị 13, 2016.[1] Na Julaị 2017, e bipụtara isiakwụkwọ mgbakwunye na Betsuma Spin-off, akwụkwọ akụkọ mgbakwunye Bessatsu Margaret.[2] Usoro a kwụsịrị usoro nsonye ya na Ọktoba 13, 2020.[3] Shueisha chịkọtara isiakwụkwọ manga n'ime mpịakọta iri na anọ nke tankōbon, nke ebipụtara site na Mee 2016 ruo Nọvemba 2020.
=== Mpịakọta ===
{{Graphic novel list/header|OneLanguage=yes|Language=Japanese|Width=70%}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=1|OriginalRelDate=May 25, 2016<ref name="vol1">{{cite web |script-title=ja:【5月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/188367 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=May 25, 2016 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=October 25, 2022 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221025164611/https://natalie.mu/comic/news/188367 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-845589-1}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=2|OriginalRelDate=September 23, 2016<ref>{{cite web |script-title=ja:【9月23日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/202598 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=September 23, 2016 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=April 4, 2024 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20240404143834/https://natalie.mu/comic/news/202598 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-845640-9}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=3|OriginalRelDate=February 24, 2017<ref>{{cite web |script-title=ja:【2月24日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/221915 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=February 23, 2017 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=October 25, 2022 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221025164557/https://natalie.mu/comic/news/221915 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-845720-8}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=4|OriginalRelDate=June 23, 2017<ref>{{cite web |script-title=ja:【6月23日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/237755 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=June 23, 2017 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=January 8, 2022 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220108023759/https://natalie.mu/comic/news/237755 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-845775-8}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=5|OriginalRelDate=October 25, 2017<ref>{{cite web |script-title=ja:【10月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/253957 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=October 25, 2017 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=February 21, 2023 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230221045945/https://natalie.mu/comic/news/253957 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-845838-0}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=6|OriginalRelDate=February 23, 2018<ref>{{cite web |script-title=ja:【2月23日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/270589 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=February 23, 2018 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=November 29, 2021 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20211129171934/https://natalie.mu/comic/news/270589 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-845892-2}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=7|OriginalRelDate=June 25, 2018<ref>{{cite web |script-title=ja:【6月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/287823 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=June 25, 2018 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=June 15, 2025 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20250615000334/https://natalie.mu/comic/news/287823 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844056-9}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=8|OriginalRelDate=November 22, 2018<ref>{{cite web |script-title=ja:【11月22日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/308811 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=November 22, 2018 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=January 26, 2021 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20210126003826/https://natalie.mu/comic/news/308811 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844124-5}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=9|OriginalRelDate=February 25, 2019<ref>{{cite web |script-title=ja:【2月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/320992 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=February 25, 2019 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=December 9, 2023 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20231209065528/https://natalie.mu/comic/news/320992 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844173-3}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=10|OriginalRelDate=July 25, 2019<ref>{{cite web |script-title=ja:【7月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/340902 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=July 25, 2019 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=March 30, 2023 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230330201649/https://natalie.mu/comic/news/340902 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844223-5}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=11|OriginalRelDate=November 25, 2019<ref>{{cite web |script-title=ja:【11月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/356497 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=November 25, 2019 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=April 17, 2022 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220417132648/https://natalie.mu/comic/news/356497 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844265-5}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=12|OriginalRelDate=March 25, 2020<ref>{{cite web |script-title=ja:【3月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/372430 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=March 25, 2020 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=December 11, 2023 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20231211132700/https://natalie.mu/comic/news/372430 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844315-7}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=13|OriginalRelDate=July 22, 2020<ref>{{cite web |script-title=ja:【7月22日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/388564 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=July 22, 2020 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=November 4, 2022 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20221104141850/https://natalie.mu/comic/news/388564 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844361-4}}
{{Graphic novel list|VolumeNumber=14|OriginalRelDate=November 25, 2020<ref name="vol14">{{cite web |script-title=ja:【11月25日付】本日発売の単行本リスト |url=https://natalie.mu/comic/news/405912 |website=[[Natalie (website)|Comic Natalie]] |publisher=Natasha, Inc. |date=November 25, 2020 |access-date=June 23, 2022 |language=ja |title=Archive copy |accessdate=October 12, 2024 |archivedate=January 3, 2022 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220103014646/https://natalie.mu/comic/news/405912 }}</ref>|OriginalISBN=978-4-08-844425-3}}
{{Graphic novel list/footer}}
== Nnakwere ==
Ka ọ na-erule n'ọnwa Disemba 2020, ''Suteki na Kareshi'' nwere ihe karịrị nde atọ e kesara.
Usoro ahụ bụ nke iri na asaa na mbipụta 2017 nke Takarajimasha's ''Kono Manga ga Sugoi!'' ndepụta nke manga kachasị mma maka ndị na-agụ akwụkwọ nwanyị. <ref>{{Cite web|author=Ressler|first=Karen|title=Kono Manga ga Sugoi! Reveals 2017's Series Ranking for Female Readers|url=https://www.animenewsnetwork.com/news/2016-12-09/kono-manga-ga-sugoi-reveals-2017-series-ranking-for-female-readers/.109677|work=[[Anime News Network]]|date=December 9, 2016|accessdate=June 23, 2022}}</ref> N'afọ 2018, a họpụtara ya na 42nd Kodansha Manga Award na ngalaba shōjo. <ref>{{Cite web|author=Pineda|first=Rafael Antonio|title=42nd Annual Kodansha Manga Awards' Nominees Announced|url=https://www.animenewsnetwork.com/news/2018-04-05/42nd-annual-kodansha-manga-awards-nominees-announced/.129986|work=[[Anime News Network]]|date=April 5, 2018|accessdate=June 23, 2022}}</ref> N'afọ sochirinụ, usoro ahụ meriri 64th Shogakukan Manga Award n'otu ụdị ahụ.<ref>{{Cite web|author=Sherman|first=Jennifer|title=Dr. Stone, Age 12, More Win 64th Shogakukan Manga Awards|url=https://www.animenewsnetwork.com/news/2019-01-21/dr-stone-age-12-more-win-64th-shogakukan-manga-awards/.142363|work=[[Anime News Network]]|date=January 21, 2019|accessdate=June 23, 2022}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị na Bessatsu Margaret (n'asụsụ Japanese)
* Suteki na Kareshi (manga) naAnime News Networkencyclopedia
5c9h4g0demfdkn38achcis7z5uxs2f6
Solomon Adun Asemota
0
55324
692051
672382
2026-07-28T20:52:02Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692051
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|image=|caption=}}
'''Solomon Adun Asemota''' SAN (amụrụ na Disemba 8, 1938) bụ onye ọka iwu Naijiria na Onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.edostate.gov.ng/blog/2017/12/31/obaseki-celebrates-asemota-at-80/|title=Obaseki celebrates Asemota at 80|author=Akpomudje|first=About Efe|date=2017-12-31|work=Edo State Government|language=en-US|accessdate=2019-01-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2016/08/discriminatory-appointments-against-non.html|title=Discriminatory Appointments against Non-muslims in Nigeria - by Solomon Asemota, SAN|date=2016-08-10|work=Linda Ikeji's Blog|language=en|accessdate=2019-01-17}}</ref> Ọ bụ onye guzobere na onye isi mmekọ nke ụlọ ọrụ iwu nke Solomon Asemota & Co.<ref>{{Cite web|url=https://newtonarbitration.com/Arbitration/solomon-asemota-co/|title=Solomon Asemota & Co.|date=2015-07-21|work=Newton Arbitration|language=en-US|accessdate=2019-01-17|archivedate=2019-01-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190119121329/https://newtonarbitration.com/Arbitration/solomon-asemota-co/}}</ref> Ọ lụrụ irene Asemota ma nwee ụmụ abụọ. Ọ ghọrọ Onye Nnọchiteanya Ukwu nke Naijiria (SAN) n'afọ 1986. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianlawguru.com/information/SENIOR%20ADVOCATES%20OF%20NIGERIA.pdf|title=Senior Advocates of Nigeria|author=Nigerian Law Guru|work=Nigerian Law Guru}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://philipilenbarenemen.wordpress.com/2012/08/29/philip-ilenbarenemen-reports-on-mr-solomon-asemota-san-led-discussion-at-the-nigerian-observatory-in-london/|title=Philip Ilenbarenemen reports on Mr Solomon Asemota SAN led discussion at the Nigerian Observatory in London|date=2012-08-29|work=philipilenbarenemen|language=en|accessdate=2019-01-17}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Solomon Adun Asemota na Disemba 8, 1938, na Benin City, isi obodo Edo State, Southern Nigeria . <ref>{{Cite web|url=https://blerf.org/index.php/biography/asemota-chief-solomon-adun/|title=ASEMOTA, Chief Solomon Adun|author=Admin|date=2016-11-15|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|accessdate=2019-01-17}}</ref> Agụmakwụkwọ mbụ ya malitere na 1945 na St. Luke School, Jos, tupu ọ gụchaa akwụkwọ sekọndrị ya na 1948 na Immaculate Conception College, Benin City . <ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2013/05/02/issues-religion-politics-and-socio-economic-violence-nigeria-catholic-response|title=Issues of Religion, Politics And Socio-Economic Violence In Nigeria: A Catholic Response|date=2013-05-02|work=Sahara Reporters|accessdate=2019-01-17}}</ref> Ọ gara Southern Police College, Ikeja, Lagos (1959-1960) (Cadet Sub-Inspectors" Course) tupu ọ gaa Wakefield Police College, Yorkshire, England, na 1962 maka Advanced Police Training na Scottish Police College, Kincardine, Scotland, na 1969 maka Senior Officers Training na nhazi na njikwa.
Ọ gara [[University of Lagos|Mahadum Lagos]] n'etiti afọ 1964 na 1969, ebe ọ nwetara nzere Bachelor of Law (Honours) na 1969. N'afọ 1970, a kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye ọka iwu ma ghọọ onye ọka iwu na Law mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Nigerian Law School . <ref>{{Cite web|date=2022-09-05|title=A List of Notable Senior Advocates of Nigeria: Part 2 - Welcome To InlandTown Online {{!}} Get hot information on Onitsha|url=https://www.inlandtown.com/a-list-of-notable-senior-advocates-of-nigeria-part-2/|accessdate=2023-01-16|language=en-US}}</ref>
== Ọrụu ==
Ndị uwe ojii Naijiria <ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/solomon-asemota-wishing-you-many-more-years-of-national-service/|title=Solomon Asemota: Wishing you many more years of national service – The Sun Nigeria|work=www.sunnewsonline.com|date=3 January 2018|language=en-US|accessdate=2019-01-17}}</ref>
Edebara ya aha na ndi uwe ojii Naijiria dika onye nleba anya nke Cadet: (course no. 6) na 1959. Mgbe o nwechara ọzụzụ, e zigara ya na mpaghara Ikeja ebe o buru uzo jee ozi dika onye okaiwu n’ulo ikpe majisteet, Ikeja, n’Isi. Ụlọikpe Mason Begho. Na 1961, ọ ghọrọ onye ọrụ nkuzi na Man O'War Bay na Victoria, Cameroons. Ọ laghachiri Naịjiria, na-eje ozi dịka onye ọka iwu n'ụlọ ikpe Chief Magistrate Sapele, n'okpuru Chief Magistrate Olayinka Odumosu na Sikiru Abina. Ka e mesịrị na 1961, ọ ghọrọ onye Inspector, Administrator, Second-in-Command Traffic Division, ma mesịa banye na ngalaba mpụ na ngalaba ndị uwe ojii mpaghara Ikeja.
N'afọ 1962, e buliri ya gaa n'ọkwa nke Assistant Superintendent of Police, ma họpụta onye isi ndị uweojii na mpaghara Ondo North nke gụnyere Ekiti, Akoko, na Owo Divisions, (nke dị ihe dị ka ọkara Ondo steeti), bụ ebe ọ rụrụ ọrụ. Onye uwe ojii ngalaba, onye na-ahụ maka 800 L.S. ndị uwe ojii na ụlọ ọrụ uwe ojii 26. A họpụtara ya (nke ọnwa isii na 1963) na United Nations Operation na Congo (ONUC) ugbu a Democratic Republic of Congo. O jere ozi na Leopoldville (nke bụ́ Kinshasa ugbu a), ma mesịa jee ozi dị ka Onye Ọchịchị nke Abụọ (Ndị uwe ojii) na Luluaburg (nke bụzi Katanga).
Ọ ghọrọ onye enyemaka nke Gọvanọ Mbụ nke Midwest Region, Chief [[Jereton Mariere]], site na 1963 ruo 1964. Mgbe e mesịrị, ọ hapụrụ Southern Police College na Ikeja ebe ọ ghọrọ onye isi ọmụmụ maka Cadet Sub-Inspector na Sergeants promotion courses na Advanced Training Wing, site na 1964 ruo 1966. Otu n'ime ụmụ akwụkwọ ya, Ibrahim Coomassie, mechara bụrụ Inspector General of Police, ebe mmadụ ise ndị ọzọ ruru ọkwa nke Assistant Inspector General nke Police (AIGs). <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (August 2022)">citation needed</span>]]'']</sup>
Ọ bụ onye nke abụọ na-achị site na 1966 ruo 1968 na National Bureau of the Interpol, Central C.I.D. Alagbon Close, [[Ikoyi]], Lagos, ọ bụkwa, n'otu oge, onye nyocha nke ụlọ ikpe nyocha na E.C.N. na Ports Authority. A kwalitere ya ka ọ bụrụ osote Onye isi ndị uwe ojii ma bụrụ onye otu ndị uwe ojii Naịjirịa na nzukọ Interpol na [[Addis Ababa]], [[Ethiopia|Etiopia]] na 1967. E mechara nyefee ya na Ngalaba Mpụ dị ka onye nke abụọ na-achị.
N'afọ 1969, e buliri ya n'ọkwa Superintendent ma họpụta ya dịka onye isi na-ahụ maka ọzụzụ ndị uwe ojii, Ikoyi, Lagos.
Ọ gbara arụkwaghịm na [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii Naịjirịa]] n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1970 iji rụọ ọrụ iwu.
=== Iwu ===
A họpụtara ya ka ọ bụrụ odeakwụkwọ nke otu ndị ọka iwu nke Naijiria, Alaka Benin, site na 1974 ruo 1978. Ọ ghọrọ onye na-echekwa ego nke otu ndị ọka iwu nke Naijiria wee jee ozi site na 1978 ruo 1980. O wee bụrụ odeakwụkwọ, kọmitii ego, ọgbakọ iwu Commonwealth nke isii na 1980. Ọ bụkwa onye otu General Council of the Bar site na 1978 ruo 1984. Ọ ghọrọ onye nkuzi nleta maka nkuzi na usoro iwu obodo na Institute of Advanced Legal Studies na 1985.
Site na 1979 ruo 1985, ọ bụ onye otu Council of Legal Education. Ọ ghọkwara onye otu, Kọmitii Ịdọ Aka ná Ntị, nke General Council of the Bar, site na 1990 ruo 1995 na onye otu, Legal Practitioners Privileges Committee site na 1991 ruo 1993 (komiti nke na-enye ọkwa nke Senior Advocate of Nigeria on Lawyers).
Ọ ghọrọ Onye Nnukwu Ọkaiwu nke Naịjirịa (SAN) n'afọ 1986.
N'oge dị iche iche n'ọrụ ya, ọ nọchitere anya Elf Petroleum Nigeria Ltd., Dumez Nigeria Ltd., Elf Oil Nig. Ltd., Bight Engineering Ltd., Life Flour Mill Ltd., Sapele, Nigeria Police Force, State Security Services, University of Benin, Oil Mineral Producing Area Development Commission (OMPADEC).
Ọ bụ onye guzobere na onye isi mmekọ nke ụlọ ọrụ iwu Solomon Asemota & Co. (site na 1970), Barristers na Solicitors, nwere ọfịs na Benin City, Lagos, Port Harcourt, [[Abuja]] na [[London]].<ref>{{Cite web|url=http://lawnigeria.com/Legalservices/LawFirmswithSeniorAdvocatesofNigeria(SAN)2.html|title=NIGERIAN LAW FIRMS with Senior Advocate of Nigeria (SAN)|work=lawnigeria.com|accessdate=2019-01-17}}</ref>
== Nkwado ==
* Ihe nrite nnwere onwe, 1960
* Ihe nrite ONUC (Congo), 1962
* Ihe nrite nke Republican, 1963
* Ihe nrite nke Agha Obodo, 1970
=== Nsọpụrụ ===
* Jubilee Alumnus Award, Law Faculty, University of Lagos, maka ihe ịga nke ọma dị ịrịba ama na ọha mmadụ na 1987
* Ihe nrite Distinguished Merit, Edo State University, Ekpoma, 1996
* Onyinye CAN Merit, November 1999
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* "Nigerian's Securities and Exchange Commission Act 1979" (N'ime International Business Lawyer, Journal of the Section on Business Law of the International Bar Association, October 1981, Vol. 9).
nke Naịjirịa na nzukọ nke ndị nnọchi anya ndị nkịtị, Archdiocese nke Lagos na IWOPIN na Fraịde, July 14, 2006.
* Ojukwu and the Ethnic Nationalities Movement of Nigeria by Solomon Asemota, SAN, November 28, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://www.arisenigeria.org/peoples-news/277-ojukwu-and-the-ethnic-nationalities-movement-of-nigeria-by-solomon-asemota-san?format=pdf|title=Ojukwu and the Ethnic Nationalities Movement of Nigeria|author=Asemota|first=Solomon|date=2011-11-28|work=www.arisenigeria.org|accessdate=2019-01-17|archivedate=2025-01-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250124091927/http://www.arisenigeria.org/peoples-news/277-ojukwu-and-the-ethnic-nationalities-movement-of-nigeria-by-solomon-asemota-san?format=pdf}}</ref>
* Constitutional Development Options for Sustainable Development in Nigeria, January 2017.<ref>{{Cite journal|author=Asemota|first=Solomon|date=January 2017|title=CONSTITUTIONAL DEVELOPMENT OPTIONS FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT IN NIGERIA|url=https://csmnigeria.org/images/docs/Constitutional_development_options_for_sustainable_development_in_Nigeria.pdf|journal=Nigerian National Political Summit}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
4znn65tioh8r3gu8imp93863ul5ikgd
Tofazzal Hossain (onye ọrụ obodo)
0
56306
692073
516118
2026-07-29T08:39:56Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692073
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Tofazzal Hossain|image=|birth_date={{birth date|1935|10|09|df=y}}|death_date={{death date and age|2015|12|05|1935|10|05|df=y}}|awards=[[Ekushey Padak]] (2013)|alma_mater=[[Dhaka University]]}}
Tofazzal Hossain (5 Ọktoba 1935 - 5 Disemba 2015) bụ onye na-eme eme maka iwe maka Bangladesh, onye ọrụ, onye nta, onye na-ede uri, onye na'ede abụ na onye edemede. Ekushey Padak na 2013 nyere nyere ya na Language Movement . <ref>{{Cite web|url=https://moca.portal.gov.bd/sites/default/files/files/moca.portal.gov.bd/page/7e22de29_5250_4bed_bd62_a032ea740a55/Ekushe%20Padak%20list%20up%20to%2018.pdf|title=একুশে পদকপ্রাপ্ত সুধীবৃন্দ|accessdate=16 January 2020|language=bn|work=Ministry of Cultural Affairs|archivedate=5 January 2020|archiveurl=https://archive.today/20200105102005/https://moca.portal.gov.bd/sites/default/files/files/moca.portal.gov.bd/page/7e22de29_5250_4bed_bd62_a032ea740a55/Ekushe%20Padak%20list%20up%20to%2018.pdf}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A matsa Hossain na 9 Ọktoba 1935 na Rameshwar na Daudkandi nke Comilla . [1] Ọ natara akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Dhaka . [2] E wezụga ọrụ ike ya, o dekwara akwụkwọ.
Hossain akwụkwọ akụkọ akwụkwọ na The Daily Ittefaq dị ka onye nchịkọta akụkọ. O mechara sonye n'ahụ ọrịa 1967.[1] Ọ bụ onye isi ọrụ ozi ọzọ nke Ngalaba Ozi. <ref name="b">{{Cite web|url=https://m.banglanews24.com/national/news/bd/757061.details|title=ভাষাসংগ্রামী তোফাজ্জল হোসেনের মৃত্যুবার্ষিকী ৫ ডিসেম্বর|date=4 December 2017|accessdate=16 January 2020|work=Banglanews24.com|language=bn|archivedate=16 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116101835/https://m.banglanews24.com/national/news/bd/757061.details}}</ref>
Hossain ngwaọrụ na Language Movement dị ka onye na-ede uri na onye na-agụagụ. [1] O so na-iwe iwe, akwụkwọ ozi na ederede akwụkwọ.[2] E abụ abụ abụọ na anthology Ekushey February nke Hasan Hafizur Rahman dezi iso. Hossain dere otu abụ n'ime ndị a.[1] Aha abụ ahụ bụ "Rokto Sorone Tomra Ajike Tomake Soron Kori". [3] Ọ natara Ekushey Padak na 2013 maka nhọrọ ya na Language Movement. Ọ bụ onye otu Bangla Academy. <ref>{{Cite web|url=https://banglaacademy.org.bd/?page_id=1543|title=ফেলোবৃন্দ|accessdate=13 January 2020|work=Bangla Academy|language=bn|archivedate=10 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190410154813/https://banglaacademy.org.bd/?page_id=1543}}</ref>
Hossain nwụrụ na 5 Disemba 2015 mgbe ọ dị afọ 80. <ref>{{Cite web|url=https://www.bd-pratidin.com/news/2015/12/06/113791|title=ভাষা সৈনিক তোফাজ্জল হোসেনের ইন্তেকাল|date=6 December 2015|accessdate=16 January 2020|language=bn|archivedate=16 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116101836/https://www.bd-pratidin.com/news/2015/12/06/113791}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
=== Abụ uri ===
* ''Hridoy Roktorage''<ref name="f">{{Cite web|url=https://www.ekushey-tv.com/ভাষাসংগ্রামী-তোফাজ্জল-হোসেনের-মৃত্যুবার্ষিকী-আজ/57829|title=ভাষাসংগ্রামী তোফাজ্জল হোসেনের মৃত্যুবার্ষিকী আজ|date=5 December 2015|accessdate=16 January 2020|work=Ekushey Television|language=bn}}</ref>
* ''Ekush Vubonmoy''<ref name="a">{{Cite web|url=https://www.bhorerkagoj.com/print-edition/2017/12/05/168437.php|title=কবি ও ভাষাসৈনিক তোফাজ্জল হোসেনের মৃত্যুবার্ষিকী আজ|date=5 December 2017|accessdate=16 January 2020|work=Bhorer Kagoj|language=bn|archivedate=16 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200116101835/https://www.bhorerkagoj.com/print-edition/2017/12/05/168437.php}}</ref>
* ''Notun Juder Vore''<ref name="f" />
* ''Kobita Somogro''<ref name="a" />
=== Akwụkwọ nyocha ===
* ''Jonosongkhya Bisforon Ma ọ bụ Agami Prithibi''<ref name="f"/>
* ''Shishu: Bishwa O Bangladesh Prekshapoth ''<ref name="a"/>
* ''Biponno Prithibi Bipon no Jonopod''<ref name="f" />
* ''Kashmir: Itihas Kotha Koy ''<ref name="a" />
* ''Safolyer Sondhane''<ref name="f" />
* ''Jatisongho Ebong Lyndon Johnson''<ref name="a" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
kr9ba4x007nkx1bwywbdj31z62qh0p6
Thierno Abdourahmane Bah
0
56402
692071
643804
2026-07-29T06:42:10Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692071
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Thierno-a-bah-1916.jpg|thumb|Thierno Abdourahmane Bah]]
Thierno Abdourahmane Bah (1916 - 22 September 2013) bụ onye edemede Guinea, onye na-ede uri, onye ọka-enye Muslim na onye agha ndị Fula nke Futa Djallon . [1] A na-ewere ya dị ka n'ime ndị mere ụfọdụ anya ngosi na omenala Fula nke Futa Djallon.
== Akụkọ ndụ ==
=== Mbido ndụ: 1916-1927 ===
Njikọ Thierno Abdourahmane Bah na 1916 na Donghol Thiernoya, Labe, Guinea. Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ nwoke ịlụ nke Thierno Aliou Boûbha Ndiyan. Thierno Abdourahmane bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ anọ sitere na Nênan Maryama Fadi Diallo, onye nwụrụ na 1978 mgbe ọ dị afọ 102.[1] N'ime ahụ, a na-akpọ ụmụ nwoke e mere bapupu dị ka ya Thierno, n'ihi HDR maka nna nna Thierno Abdourahmane Nduyeejo, nwa Thierno Malal Jafounanke, onye mbụ Imam nke Labé.[2] Ọ na-ebo ya ebubo na Karamoko Alpha Mo Labé nyere ya, ma ekiri ahụ, ụmụ ya na-eburu ya ihe nke nta ka ọ bụrụ mgbe niile..
=== Oge ọ bụ nwata ===
[[Faịlụ:Case-thierno-aliou.jpg|thumb|Ụlọ Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan na Labe]]
Thierno Abdourahmane biri ndụ ya mgbe ọ bụ nwata mgbe nna ya Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan bụ onye a ma ama ma nabata dị ka otu n'ime ndị isi nke iwe na eze na Fouta-Djallon, [1] onye otu aristocracy nke akwụkwọ ahụ na ihe apụ nke 18 na nke 19. Paul Marty, onye ji amụ gaa ma "55 na Fouta-Djallon" Thiero nwere ihe 19. ọbịbịa nke ọka ahụ. Ọ na-ewere ya dị ka "onye nchịkọta Arabic nke bara uru, nke akwụkwọ akwụkwọ nke ọma na na-amụ Arabic na nke Islam," onye "na-emetụta mmadụ niile site na n'ịsịsụ ya, ya na-ekiri ya... ", wdg... Paul Marty na " ሊቀ ike Karamokos ejirila oge nwata ha n'ibu akwụkwọ ya".[1] O kwuru ọtụtụ, na-ekwu na "ndị a bụ ndị agụ akwụkwọ, o dere, sị:<blockquote>Thierno Aliou yiri ka ọ lekwasịrị anya n'ibuli ụfọdụ n'ime usoro nkuzi nke Foula na inye ụmụ akwụkwọ ya ụfọdụ ihe ndị dị mkpa Arabic, </blockquote> Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan Nwepụ iche iche nke akwụkwọ nke ndị bụ isi, onye nkuzi ọhụrụ, ọ bụkwa onye na-ede uri na Arabic na Poular, nke Paul Marty kwuru na Islam na Guinea 1917.[1]Dị ka Ibrahima Caba Bah si kwuo, ụmụ ya kọrọ na mgbede ụfọdụ, mgbe ọkụ nke izi akwụkwọ ka akwụkwọ n gbasiri, onye nkuzi, ọ bụkwa onye na-ede uri na Arabic na Poular, nke Paul Marty kwuru na Islam na Guinea 1917. uri ya site n'otu n'ime akwụkwọ ya (Maqaliida-As-Sa'aadati) . Ọ na-ege ntĩ n'ime ụlọ ya ka o guzo n'okpuru osisi oroma n'ogige ahụ, nke a na-enwu gbaa site na icheku ọkụ nke Doudhal.
Ndị nọ n'afọ iri na ụma, na-amata nlebara anya nke ihe ha na-egosi nna ha ukwu a na- ike, ga-esi otú ahụ gaa n'obi, na-etinye ihe nkuzi mma nke nkà ha. N'ebughị ụzọ chee echiche, ha nwere egwuregwu n'abụ uri, ọbụ abụ Arabic na, site na nọmba. Eziokwu bụ na ọtụtụ n'ime ụmụ akwụkwọ ndị a hapụrụla ezigbo mma ma ọ bụrụ na ọ bụghị abụ mara mma, na Pular, nke na-ama ihe bụ Thierno Jawo Pellel..
Ya mere, ọ bụ n'ime obodo ezinụlọ ebe ọmụmụ akwụkwọ na mmega ahụ nke uche bụ isi ọrụ Thierno Abdourahmane malitere ịchọpụta ụwa. Mgbe ọtụtụ ụmụaka na ndị nọ n'afọ iri na ụma, na-anọdụ ala gburugburu n'èzí, gburugburu nnukwu ọkụ maka ọmụmụ nke mgbede, mkpụrụedemede ma ọ bụ amaokwu Koranic edere na bọọdụ ha, ihe ngosi "Sound and Light" na-ewepụta uri nke na-enweghị ike ichefu onye ọ bụla biri ma ọ bụ naanị na-ahụ. Ejila anya n'ebe ọzọ maka isi iyi nke Thierno Abdourahmane na-adọta mmasị maka okwu edere, na uri karịsịa.
Thierno Abdourahmane, ya na nwanne ya nwoke Thierno Habibou, bu Koran n'isi n'okpuru nduzi nke nna ha, o dechara Bur-hanu na Sulaymi, akwụkwọ nta abụọ, nke Islam. Ụmụnne ahụ abụọ dechara akwụkwọ nke Shaykh Abu Zayd, imam nke Kairouan na Tunisia, Ricalat, akwụkwọ ozi a buru ibu ma iwu na emee emee, eseri n' akwụkwọ akwụkwọ Koranic niile nke Fouta-Djallon. Ya na nwa nwanne ha nwoke Dai, nwa Alfa Bakar Diari, gosiri ahụ ahụ nọ na nkwụsị nke Muhayyibi, uri na-eto Muhammad.[1]Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan ikike isi dị mma nke nwa ya, nke ọ gbara ume n'ụzọ, n'agbanyeghị ahụ eziokwu bụ na ọ ndụ awụ iri na otu na nwa nke Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno Alioux Thierno. okwu. Mana isi naeche ya nche, nkwado ekele maka njikọ nke Thierno Aliou, onye dere na Maqaliida -As- Saaadati:
Nwa ahụ ga-eme ka okwu a pụta ìhè n'akwụkwọ ya, Wasiyyat-tu Al-Walidi. E nwere na doudhal, mgbe ọnwụ Thierno Aliou n'nanọ Machị 1927, ụmụ akwụkwọ gara n'ihu, ndị bụ ndị na-ama na ndị na-enyere aka. Thierno Mamadou Sow, nwa Thierno Oumarou Perejo, Thierno Abdoullahi Rumirgo, nwa Salli Ouri, Thierno Oomarou Kana nke Taranbali, nwoke obi ike, "onye na-eso ụzọ dị iche iche" nke Thierno Aliou, Thierno Jawo Pellel, onye na-ede uri, onye mechara dee onye ọrụ ya na ya na ya ibe.:
[[Faịlụ:T.Aburahmane.jpg|thumb|192x192px|Thierno Abdourahmane Bah n'oge okwuchukwu tupu ekpere Fraịdee na ụlọ alakụba nke Karamoko Alpha Mo Labé na 1989]]
E nwere na njedebe, na Thierno Aliou Doudhal n'Ọnọ Machị 1927, ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ dị elu na-arụ ọrụ dị ka ndị nkuzi na ndị nkuzi nkuzi. Thierno Mamadou sow, nwa Thierno Oumar Perejo, na Thierno Abdoullahi Roumirgo, nwa Salli Ouri. E mmetụta Thierno Oumar Kaana nke Taranbaali, onye na-eso ụzọ Thierno Aliou kacha hụ n'anya. E hụ Thierno Jawo Pellel, onye na-ede uri, onye mechara dee onye ọrụ ibe ya na okenye ya.:
=== Agụmakwụkwọ: 1927-1935 ===
Mgbe nna ya nwụsịrị na 1927, Thierno Abdourahmane Bah, onye dị awụ iri na otu esila ịgụ na ide Koran usoro mbụ nke nkuzi ọdịnala Fouta-Djallon. Ọ debanyere aha na Thierno Oumar Pereedjo Dara - Labe, [1] ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ site na 1927 ruo 1935. Thierno Oumar bụ onye na-eso ụzọ n'ibu akwụkwọ Thierno Aliou Bhoubha Ndiyan, onye ọ bụ nwa nwanne ya.[2] Thierno Abdourahmane Bah ,ama site n'aka nwa nwanne ya nwoke: Grammar (nahaw) , Law (fiqh) , theology (Tawhid) , yana nka ndị ọzọ (Fannu, bayan, Tasrif, Maani) . Tafsir (N agbata Annotated nke Koran) Ozi oge Mgbu ahụ, ma nye ya, dị ka omenala si dị, utu aha Thierno. N'ime awụ mbụ ọ na-amụ ihe, Thierno Bah Abdourahmane ụgwọ ezigbo nri uri ọ na-agụ n'ime ihe ndị dị na Arabic na Pular. Ọ gara n'ihu na-ede akwụkwọ a n'asụsụ abụọ ahụ.<ref name="la vie pereedjo">La Vie et L'Époque de Thierno Abdourahmane | Ecole de Thierno Oumar Peredjo, Ibrahima Caba Bah, 1998, link: https://web.archive.org/web/20250216075925/http://thiernoabdourahmane.org/vie-epoque-de-thierno/L-ecole-de-thierno-oumarou-pereedjo.html</ref>
=== Ihe odide ===
Thierno Abdourahmane emeela ọtụtụ ihe odide, na Arabic na Pular (caakal na gimi) . [1] Ihe odide Arabic nasụsụ nke ndị bụ okwuchukwu o nwere tupu ekperee na ụlọ alakụba nke Alpha Karamoko Mo Labé . [2] nwere ụdị nke abụọ nke okwu ndị Arab njikọ na onye isi ndị a na-enye ndị mmadụ site na ndụ nke oge a na ihe nke ụlọ akwụkwọ iwu nke ọ bụ onye otu na osote onye isi oche. ndepụta ndị e ibu bụ: ịrọ òtù na Islam, nchoputa, mmezu nke mmetụta, ikike mmadụ, na ndị nne n'chiri anya, akara, Aids, wdg.
==== Abụ Arabic ====
Ihe odide Arabic mgbe Thierno Abdourahmane, onye dị afọ iri na atọ na-agụ akwụkwọ na Thierno Oumarou Pereejo Dara-Labe. A chị ndepụta ndepụta n'okpuru aha Banatu Afkaarii, The Fruits of My Thinkers, na Kpọrọ nke Al-Hajj Hanafiyou Kompayya dere. Anna nwere ekele nwa akwụkwọ Thierno Abdourahmane degaara nna ya ukwu na iwe ya, na nzaghachi Thierno Oumarou Pereejo, otuto sitere n'aka ndị Arab dị elu nke onye edemede ahụ nwere nchekwa: Gamal Abdel Nasser nke Egypt, Saudi Arabia">Eze Fahd nke Saudi Arabia, Emir nke Kuwait, wdg... [2] abalị abụọ ndị ọzọ: Maqalida -As, ugodi nke Mada Jiigodi. Hizbi Al - Qahhar, ọrụ abụọ a na-okpuru nke omume oge ochie na akwụkwọ Arabic.Ụdị mbụ mbụ ahụ labo nke ọ ibu n'ime stanzas nke ndepụta, na-ejigide rhyme na nkọwa zuru nke ederede mbụ. Miftahu-Al-Masarrati, The Keys of Happiness, Waciyyatu-Al- Walidi, nke Al Hajj Hanafiyyou dere, Carlo na Conakry. <ref name="defte 98 72-78">Defte Cernoya 1998 | Ibrahima Caba Bah, page 72-78</ref>
==== Foutanke na-ede uri ====
Akwụkwọ akwụkwọ edemede na Pular n'ụzọ ka ukwuu n' akwụkwọ akwụkwọ ndị na- Mal isi n'ihe odide. Onye edemede ahụ n'onwe ya ntụgharị nchekwa nke ọrụ ya ruo mgbe ọ ga-adị ndụ nke mere ka ọtụtụ ihe odide funahụ n'iche obi abụọ.[1] Nwa akwụkwọ Talib nke Maaci na Pita, Guinea pụtara ya otu ụbọchị akwụkwọ edemede Amicale Gilbert Viellard (Agv) nke Thierno Abdourahmane na-MAN na-egosi ya.[1]Apha I. Sow ikanla, na "Nwanyị, Ehi na Okwukwe" (1966) uri atọ: Fuuta hettii bhuttu,[23] Kaawu na-ahụhụ ya. Sagale.[4] Boubacar B. Diallo kwala otu anthology, Gimi Pular, nke nwere abụọ n'ime ederede ndị Alpha Ibrahima Sow depụtara na uri njikọ onwe nke Guinea, Lagine Rindhii (1974). [5] E nchịkọta mbụ nke onye edemede ahụ nkere n'onwe ya na Guinea; Conakry nke ihuenyo Gimi Pular (1987). E nwere ndepụta nke Almamis na ndị nchịkọta dị mkpa nke Futa Djallon, ukwe na Fouta (Futa hettii bhuttu) , uri usoro nkuzi mba ahụ, akwụkwọ ahụ Guinea, ihe nkiri nke oge anyị, na ụtụ nye Cherif Sagale, ukwe nye onye ọrụ Onye Amụma.Thierno Abdourahmane kparawo ịgbasa dị ka ọrụ nke isiokwu na-ede, na ọrụ nke egwuregwu na-ede, bụ onye ọrụ nke egwuregwu na-ede. Otú ọ dị, ọ bụghị ihe doro anya omume omume, omume na omume. Otú ọ dị, ọ hapụghị omume ọma, ụmụ na omume ọma. Thierno Abdourahmane na-edozi okwu nke iwu nke akara Afrịka n'ụzọ mma site n'ịnakwere aha ndị e ji wetara ihe ma ọ bụ omume. Omume a iwu na Ogirde Malal nke Thierno Mamadou Samba Mombeya. Mgbe akwụkwọ akụkọ a nke nchebe, onye na-ede uri na-agafe n' ike gaa n'ihe dị iche, nkatọ siri ike nke iji ike eme ihe n'ụzọ na-ibu ezi site n'aka ndị isi canton. ụzọ a bụ ume satirical, ebe maka ndị na- ike ike, iwe eto ikpe na- ezi na edidi aka ike na- ike..
==== Agv na mbọ agha ====
Ndụ na-aga jụụ ma dị mfe nye Thierno Abdourahmane n'etiti ụmụnne ya, ndị nwunye ya na ndị enyi ya, na-arụ ọrụ n'onwe ya nke anyị na-eme n'echeghị echiche. A ga-akpaghasị ya na mberede mgbe [[Adolf Hitler|Hitler]] malitere [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]]. <poem style="margin-left: 1em;">
Hitler declared that war of his,
while people strutting in ease,
until then, going about their business,
abandon that and put themselves in state of combat.<ref>La Poésie Foutanke | Fuuta Hettii Bhuttu, link: https://web.archive.org/web/20250216081941/http://thiernoabdourahmane.org/poesie-foutanke/fouta-hettii-bhuttu.html</ref>
</poem>Thierno Abdourahmane, onye nwere ọgụgụ isi nke ọma, malitere ịhụ ihe isi ike na-arịwanye elu na-emetụta ndị mmadụ, ụmụ amaala ibe ya. Ọ biri na nhụjuanya siri ike, onye na-ede uri nke na-amata onwe ya dị ka enyo nke ndị ya, dịka o mechara dee: <poem style="margin-left: 1em;">
It is the poet who enthusiasm the people, who doubles their efforts;
it is also the poet who shakes the hearts that revivify.
</poem>Mgbe agha ahụ gasịrị, onye Fulani nwere ọgụgụ isi nke Futa Djallon mepụtara njikọ ọdịbendị, Amicale Gilbert Viellard (agv) maka Renaissance na mmepe nke Healthy foulanite.Thierno Abdourahmane ịnụ ọkụ n'obi maka Agv; o dere otu n'ime uri ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ ya iji gbaa Fula ume ịkwado njikọ ahụ.<poem style="margin-left: 1em;">
As for Foulbhe, their cause was lost since mount years;
none of us debating what he was doing.
We were driven like cattle to pasture,
employees to all sorts of “taches”,
rising, falling, without knowing why or how.<ref name="defte 98 p40">Defte Cernoya 1998 | Ibrahima Caba Bah, page 40</ref>
</poem><poem style="margin-left: 1em;">
O president, be an honest, loving his
country and his men, that alone leads to the goal;
O members, be united behind this
leader, watch what he does.<ref name="defte 98 p40"/>
</poem>Ndị isi Gilbert Viellard (AGV) nabatara ederede ahụ nke ọma, ndị Maazị Yacine Diallo.E mere ka uri ahụ mụbaa ma kesaa n'ọtụtụ ebe na Futa. A mgba Thierno Abdourahmane ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba Agv na Labé, o dere, n'oge nke Association na obodo ahụ, Hymn to Peace na Futa Djallon, nke a nabatara na ihe ịga nke ọma a na-ahụ ngwaọrụ mbụ. [1]N'adịghị ka mfe nke agha na mmegbu, a na-eme ka ndị mmadụ na ndị na-aga nke Fouta-Djallon dị elu, iji gbaa ima maka mba, na-ama ihe ngosi a bụ. maka ala nna: ndepụta ndị na-eme ka onye kwuo uche ya, ndị otu agha agha ma ọ bụ ma ọ mbu ala ndị ọrụ ebere na ọ ga-amaliteghachi ọzọ otu ugboro ugboro..<ref name="la vie ecrivain">La Vie et L'Époque de Thierno Abdourahmane | L'Ecrivain, Ibrahima Caba Bah, 1998, link: https://web.archive.org/web/20250216101945/http://thiernoabdourahmane.org/vie-epoque-de-thierno/l-ecrivain.html</ref>
=== Ndụ ọha na eze ===
Thierno eduzokwa ọtụtụ ọrụ ọha na eze, ma rụọ ọrụ nchịkwa, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na okpukpe.
==== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ====
* 1945: A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba nke Amicale Gilbert Vieillard (Agv) na Labé
* 1956-1959: osote onye isi obodo nke Labé
* 1963-1966: Ọchịagha nke Arrondissement nke Thiangel-Boori (Labé)
* 1967-1969: Commander of Arrondissement of Timbi-Madiina (pita)
* 1971-1973: Onye isi nke Arrondissement nke Kona (Koin)
* 1974-1976: Ọchịagha nke Arrondissement nke Daara-Labé (Labé)
* 1975-1983: Onye nyocha nke madrasas (Ecole Franco-Arabe)
* 1984-1987: Minista nke Ikpe Okpukpe nke Guinea
==== Ọrụ Okpukpe ====
* 1950: Cherif Boun Oumar họpụtara Khalife general nke Brotherhood Tidjania maka ọdịda anyanwụ Afrịka
* 1950: A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka akụ na ụba nke ụlọ alakụba Karamoko Alfa Mo Labé.
* 1976-1984: Onye otu National Islamic Council Guinea, ikike na-ahụ maka njem ala nsọ na Mecca
* 1981: osote onye isi oche nke International Academy of Islamic law (Majmau-al-Fiqh)
* 1973-1983: Imam nke nnukwu ụlọ alakụba Karamoko Alpha Mo Labé
* 1984-1987: Imam Ratib nke nnukwu ụlọ alakụba nke Faisal Conakry, Guinea
* 1987-2010: Imam Ratib nke nnukwu ụlọ alakụba nke Karamoko Alpha Mo Labé
=== Ọnwụ ===
{{Commons category|Thierno Abdourahmane Bah}}
Thierno Abdourahmane agbasa apụta ikpeazụ nke ndụ ya na Labe, ebe ọ nwụrụ na 22 September 2013 mgbe ọ dị afọ 97; e liri ya na 23 Sept 2013 na ego nke nna ya, nso Grand Mosque Karamoko Alpha Mo Labe.
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
mmqzsl6963ykxcssmp5mfch1019rnqn
Tomislav Jakić
0
56895
692076
628907
2026-07-29T09:08:32Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692076
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Tomislav Jakić</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1943-03-23</span>) </span>23 Machị 1943 (afọ 81) <br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Zagreb]], Croatia</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data category" |[[Croat|Onye Croatia]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Alma mater
| class="infobox-data" |[[University of Zagreb|Mahadum nke Zagreb]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ (s)
| class="infobox-data role" |Onye nta akụkọ, onye nta akụkọ telivishọn
|}
Tomislav Jakić (amuru March 23, 1943, Zagreb) bu onye nta akụkọ Croatia, onye nta akụkọ TV na onye bụbu onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Croatia Stjepan Mesić..
== Afọ ndị mbụ ==
Tomislav Jakić mụrụ na Machị 23, 1943 na Zagreb, steeti nọọrọ onwe ya nke Croatia. Nne m bụ onye nkuzi steeti na nne m bụ onye nkuzi asụsụ German. Amụrụ ya na Zagreb wee gụchaa na ngalaba iwu, Mahadum Zagreb . <ref name="'ljevak.hr">{{Cite web|author=Izrada web trgovine dimedia.hr|url=http://www.ljevak.hr/knjige/knjiga-8046/|title=Nisam zavijao s vukovima - Tomislav Jakić - Knjiga | Knjižara Ljevak|work=Ljevak.hr|accessdate=15 September 2016}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, o kpebiri isonyere ọrụ mgbasa ozi nke Yugoslav Radio Television (JRT) na 1966. Na mbụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ akụkọ obere oge, ma jiri nwayọọ nwayọọ ghọọ onye na-ekiri TV ma mesịa ghọọ onye nta akụkọ. Ọrụ mbụ m mere bụ akụkọ gbasara Agha Yom Kippur na 1973, mgbe ọ gara Egypt ma bụrụ onye nta akụkọ TV mbụ gara Saịnaị..
Na 1980s, ọ bụ nzukọ nke ndị nta akụkọ nke United States na onye nta akụkọ TV mbụ banyere ụlọ ọrụ NORAD dị n'okpuru Ugwu Rocky. Na 1979, n'oge mkparịta ụka na Vienna, ohere ịkọ akụkọ banyere ntinye aka nke nkwekọrịta SALT II bụ naanị maka ndị ọrụ TV America Soviet, ma Jakić nwere ike ịgụnye ndị ọrụ Yugoslavia. Enwere m ọmarịcha ihe ọmụma banyere asụsụ German, ọ bụ ya bụ onye nọworo na Austria, West Germany na East Germany.<ref name="'ljevak.hr"/>
Na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ maka JRT na 1960, Jakić jụrụ ịbanye na Njikọ nke Communists nke Croatia, nke na-abụghị ihe a na-ahụkarị. Ọ na-eche banyere ọrụ ya. Na Makisidoro ọ kọrọ akụkọ banyere ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Yugoslavia n'ụwa (karịsịa Tito) ma wepụ ya na akụkọ metụtara ọpụpụ nke mba ahụ. Mgbe afọ ole na ole gachara, e nyere ya ohere ime akụkọ sitere na mpụga, ma e kweghị ka o mee ihe ọ bụla gbasara Tito..
E kwere ka Jakić kwuo banyere Tito naanị ugboro abụọ. Ozugbo ọ kwagara Austria, nke abụọ bụ Netherlands. Na 1970s, ndị uwe ojii nzuzo Yugoslav UDBA bịara Jakić. Mgbe ọ gwara m ka m kọọrọ ya banyere alụmdi na nwunye ya, ọ jụrụ. Ruo oge ụfọdụ, ọ nọ ná nrụgide ma mesịa gbakee.
== Ọrụ ya mgbe e mesịrị ==
N'ọgwụgwụ 1980s, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ mmemme akụkọ JRT. N'afọ 1990, mgbe ntuli aka Croatia nke mbụ gasịrị, Franjo Tuđman bịara n'ọchịchị dịka onyeisi oche ọhụrụ. A gwara Jakić na ọ bụ isi akụkọ nke njem Tuđman si United States gaa Canada na ọdịda nke afọ ahụ. Jakić kesara ọtụtụ akụkọ banyere ndị na-akwado Ustaše n'oge njem ahụ, gụnyere Franjo Tuđman fọrọ nke nta ka ọ bụrụ okwu n'okpuru foto nke Canada Ante Pavelić..<ref name="'jutarnji.hr">{{Cite web|url=http://www.jutarnji.hr/vijesti/hrvatska/tudman-je-trazio-da-uz-pavelica-stave-sliku-tita/1891029/|title=Tuđman je tražio da uz Pavelića stave sliku Tita|work=Jutarnji.hr|date=6 November 2010|accessdate=3 April 2017}}</ref>
Mgbe ntuli aka ya gasịrị, Jakić malitere ịhụ mmebi nke ụlọ ọrụ TV n'okpuru ọchịchị ọhụrụ ma mesịa kwaga HRT. Nke mbụ, a machibidoro ndị ọrụ niile sitere na agbụrụ Serbia ma ọ bụ ndị di na nwunye iwu ịbanye n'ụlọ ọrụ ahụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, a chụpụrụ onye ọrụ ọ bụla na-akwadoghị Tuđman na gọọmentị ọhụrụ. Jakić megidere gọọmentị ọhụrụ ahụ. Na 1992 ọ hapụrụ HRT .
Na 1995, ọ kwagara Prague wee malite ịrụ ọrụ na Radio Free Europe.[1] He told about Croatia by Agha Nnwere Onwe nke Croatia. O dere isiokwu banyere Croatian agha ọrụ nke Operation Storm. N'oge na-adịghị anya, ọ laghachiri Croatia, ọ pụghịkwa ịhụ ọrụ ruo oge ụfọdụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, Silvije Degen sonyeere Social Democratic Action nke Croatia wee ghọọ odeakwụkwọ nke otu ahụ maka afọ ole na ole sochirinụ.. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2016)">citation needed</span>]]'']</sup>
N'afọ 1999, ọ laghachiri na TV maka oge ikpeazụ. A kpọrọ ya na Rijeka ka ọ bụrụ onye nduzi TV na Channel Rijeka nke nọ n'okpuru nchịkwa nke otu ndị isi na-emegide ya, Social Democratic Party of Croatia. Ọ haziri ihe ngosi mbụ nke Rijeka Carnival omenala ma hazie arụmụka maka ntuli aka onye isi ala Croatia, 2000. N'afọ 2001, ọ gbara arụkwaghịm mgbe a jụrụ echiche ya.<ref name="'ljevak.hr"/>
== Onye ndụmọdụ Stjepan Mesić ==
Mgbe Tuđman nwụsịrị na 1999 na mmeri nke njikọ Ntuli na ndị Croatian na 2000, Jakić gbalịrị iweghachite ọrụ ochie ya na HRT, ma e nyere ya ọrụ dịka onye nduzi TV maka HRT Split. Ọ jụrụ onyinye ahụ.
N'afọ 2000, o zigara onye isi ala Stjepan Mesić akwụkwọ ọrụ, onye meriri ntuli aka onye isi ala na mbido afọ ahụ. Mgbe oge na nrụgide gasịrị, a nabatara Jakić wee bụrụ onye ndụmọdụ onye isi ala na iwu mba ọzọ. Ọ bụghị naanị na ọ bụ onye ndụmọdụ ya kamakwa o dere ọtụtụ okwu ya. Jakić bụ onye na-ahụ maka iwulite mmekọrịta ọhụrụ na Federal Republic of Yugoslavia.
Ọ bụ na Belgrade na 2001 ka e debanyere akwụkwọ ahụ bụ mmalite nke mmekọrịta dị n'etiti Federal Republic of Yugoslavia na Croatia. Mgbe mwakpo nke Septemba 11 gasịrị, Jakić na Mesić bụ ndị na-akwado ndị na-emegide ndị na-eyi ọha egwu gburugburu ụwa. Aghọtabeghị echiche ahụ. N'afọ 2002, Jakić gwara Stjepan Mesić okwu, onye kwupụtara n'ụzọ doro anya echiche nke itinye aka na ndị agha US na Iraq, ọ bụkwa onye nnọchiteanya America. Nke a bụ n'ihi mkpebi Mesić ka ọ ghara iziga ndị agha Croatia na Iraq na-enweghị nkwado UN.
Jakić gbara arụkwaghịm dị ka Mesić na 2003 wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ nke Slobodna Dalmacija, wee bụrụ kọlụm akpọrọ Parallels. O dere about iwu mba again na kolụm ọu were ihe dị ka otu age. Ọ dụrụ Mesić ọdụ na mkpọsa 2005 Mgbe Mesić meriri okwu nke abụọ ya, Jakić laghachiri n'ọrụ ndụmọdụ ochie ya..
Jakić bụ onye nhazi ogbako 2007 na Zagreb, ebe otu n'ime ndị ọbịa bụ Vladimir Putin. Atụmatụ bụ ịnye saịtị South Stream na Croatia mana anyị emebeghị nke ọma.<ref name="'ezadar.hr">{{Cite web|url=http://www.ezadar.hr/clanak/putin-na-energetskom-summitu|title=Putin na Energetskom summitu|work=Ezadar.hr|accessdate=10 September 2016|archivedate=22 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160322033335/http://www.ezadar.hr/clanak/putin-na-energetskom-summitu///}}</ref>
N'afọ 2010, ihe mgbaru ọsọ nke abụọ na nke ikpeazụ Mesić bụ ihe mgbaru ọsọ mbụ ya. N'oge na-adịghị anya Jakić mere nzọụkwụ maka ezumike nká ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'afọ 2016, ọ bụ onye edemede nke akwụkwọ maka Novosti. O bipụtara akụkọ ndụ ya na 2010 nke aha ya bụ Nadeji zavijao s vuk Columbia (Adiịị m iti mớp na nới ải ọặi). <ref>{{Cite news|url=http://arhiva.nacional.hr/clanak/94722/predstavljena-knjiga-nisam-zavijao-s-vukovima-tomislava-jakica|title=Predstavljena knjiga 'Nisam zavijao s vukovima' Tomislava Jakića|date=2 November 2010|work=[[Nacional (weekly)|Nacional]]|language=hr|accessdate=31 March 2021}}</ref>
Na 2017, Jakić bịanyere [[Nkwuputa N'asụsụ Dị N'Otu|aka na nkwupụta Croatian, Serbian, Bosnian na Montenegrin]].
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
*
* {{Cite web|url=https://obljetnica.hrt.hr/leksikon/j/jakic-tomislav/|title=Jakić, Tomislav|work=Leksikon radija i televizije|language=hr|accessdate=1 January 2019|archivedate=1 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190101195306/https://obljetnica.hrt.hr/leksikon/j/jakic-tomislav/}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ]]
[[Òtù:Ndị bịanyere aka na Nkwupụta N'asụsụ Dị N'Otu]]
1e9wba2egggkycfqpqkj6jq3jtqxbcr
Seven Fairies
0
56956
692042
201944
2026-07-28T16:16:10Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692042
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:2017-04-20_Shouguang_Vegetable_SciTech_Fair_3.003a_anagoria.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|300x300px|Ihe osise nke Fairies asaa (nke niile e ji ihe ọkụkụ mee) na ngosi n'oge 2017 China (Shouguang) International Vegetable Sci-Tech Fair, Shouguang, Shandong Province.]]
[[Faịlụ:Havoc_in_Heaven_Peking_Opera_20.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|300x300px|The Seven Fairies pụtara na Peking opera Havoc in Heaven, nke dabeere na Journey to the West .]]
[[Faịlụ:悟空桃園逢七仙女.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|300x300px|Sun Wukong eze enwe zutere ndị fada asaa, ihe osise nke narị afọ nke 19 nke Ōhara Tōya (大原東野).]]
Chinese_mythology" id="mwFw" rel="mw:WikiLink" title="Chinese mythology"> akụkọ ifo ndị China, Fairies asaa (Chinese: 七仙女) bụ ụmụ nwanyị nke Jade Emperor na Queen Queen of West.
N'oge a, a maara Fairies asaa nke ọma maka akụkụ ha na Dong Yong na akụkọ ifo nke asaa.
== "Ụmụ nnụnụ" ==
"The Bird Maidens" (毛衣女), akụkọ sitere na nchịkọta narị afọ nke anọ In Search of the Supernatural (nke nwere akụkọ dị iche maka Dong Yong), kwuru otu nwoke si Xinyu (nke Jiangxi Province) bụ onye chọpụtara "ụmụ agbọghọ isii ma ọ bụ asaa n'ime ọhịa, ha niile na-eyi uwe na-adịghị mma". Ọ hapụrụ nwa agbọghọ ahụ mgbe ọ gara ịhụ ya, ma otu ụbọchị ọ hụrụ ya. O mesịrị laghachi n'ụlọ elu maka nwunye ya.[1] Enwere ike ịchọta akaụntụ yiri nke ahụ na Guo Pu's Mythical Tales (玄中記) n'otu saịtị ahụ.[2] Akụkọ banyere "quasi-Swan Maiden" nwere ike ịbụ na a gwara ya ka ọ kọwaa ihe mere e ji mụọ ụfọdụ nnukwu nnụnụ.a.<ref>{{Cite book|title=Ballads and Stories from Tung-huang: An Anthology|author=Waley|first=Arthur|authorlink=Arthur Waley|publisher=[[George Allen & Unwin]]|year=1960|url=https://archive.org/details/in.gov.ignca.29627/page/5/mode/2up}}</ref>
Ee, Xinyu nwere ọdọ mmiri ndị njem nlegharị anya nke a na-akpọ Fairy Lake (仙女湖) nke a na-ekwu na ọ bụ "ebe obibi nke ihe ngosi asaa nke China"..<ref>{{Cite web|url=https://www.xiannvhu.com/?pages_54/|title=Fairy Lake Double Seventh Cultural Tourism Resort|date=2 September 2021|accessdate=9 August 2023|archivedate=10 August 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230810231739/https://www.xiannvhu.com/?pages_54/}}</ref>
== Njem Njem N'Ebe Ọdịda Anyanwụ''Njem E Mere n'Ebe Ọdịda Anyanwụ'' ==
Na Journey to the West, Queen Mother of the West chọrọ ịnabata oriri peach ka o wee zigara Fairies asaa n'ogige peach: <ref>{{Cite book|title=The Language of Color in China|author=Zhou|first=Jun|url=https://books.google.com/books?id=tjaEDwAAQBAJ&pg=PA119|isbn=1-5275-1122-7|publisher=[[Cambridge Scholars Publishing]]|accessdate=9 August 2023}}</ref>
Mgbe ọ gbasịrị ọtụtụ peaches, otu n'ime ndị fada na mberede kpọtere Sun Wukong (Monkey King), "Great Sage, Equal of Heaven" ugbu a na-elekọta ubi ahụ. Sun Wukong jụrụ ha ma a kpọrọ ya ka ọ bịa nnọkọ ahụ. Mgbe ha zaghachiri na-adịghị mma, Sun Wukong nwere nkụda mmụọ na-eme ka ndị fada na-aga n'ebe ahụ, tupu ọ gawa n'obí eze nwanyị.<ref>{{Cite book|title=[[Monkey (novel)|Monkey]]|author=[[Wu Ch'êng-ên]]|origyear=16th century|publisher=[[Grove Press]]|year=1984|isbn=978-0-8021-3086-0|pages=54–56}}</ref>
== Dong Yong na Fairy nke asaa ==
Akụkọ a ma ama nke Eluigwe na-eme ka otu nwanyị si n'elu mee ka ọ mụọ nwa ya nwoke Dong Yong ka e bipụtara na mbụ n'akwụkwọ nke narị afọ nke atọ. Ruo ihe karịrị 100 afọ ka narị afọ nke 40 gasịrị, a maara nwa agbọghọ ahụ - onye ga-abı nwêne Dong Yong - dì ka Weaver Girl (zhinü): n'ezie ó ga-enyere ya aka nịkpa kakpa! N'otu oge ahụ, akụkọ ifo nke Nwa agbọghọ na-akpa ákwà bụ otu ihe ahụ dị ka akụkọ ifo, The Cowherd na Women Weaver. (Agbalịrị m igosi Dong Yong dị ka onye n'azụ m. <ref>{{Cite book|title=The Metamorphosis of ''Tianxian pei'': Local Opera under the Revolution (1949–1956)|url=https://books.google.com/books?id=oM89EAAAQBAJ|year=2015|isbn=978-962-996-593-8|author=Idema|first=Wilt L.|authorlink=Wilt L. Idema|publisher=[[The Chinese University Press]]}}</ref> )
N'ikpeazụ, ndị fada isii ndị ọzọ ghọkwara akụkụ nke atụmatụ ahụ: dịka ọmụmaatụ, ha na-enye nwanne ha nwanyị nke nta ihe nsure ọkụ na-esi ísì ụtọ tupu njem ya gaa n'ụwa ọnwụ: <ref>{{Cite book|title=Filial Piety and Its Divine Rewards: The Legend of Dong Yong and Weaving Maiden, with Related Texts|author=Idema|first=Wilt L.|authorlink=Wilt L. Idema|publisher=[[Hackett Publishing Company]]|isbn=978-1-60384-135-1|year=2009}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
hbdf2km1qg3h5245w8djqynh9o3r33x
Susan E. Alcock
0
67020
692059
537968
2026-07-29T00:44:29Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692059
wikitext
text/x-wiki
'''Susan Ellen Alcock''' bu onye America na-amụ banyere ihe mgbe ochie bu ọkachamara na nyocha ihe mgbe ochie na ihe mgbe ochie nke ncheta na mpaghara nke Alaeze Ukwu Rom. Alcock toro na [[Másáchusẹts|Massachusetts]] ma gụọ akwụkwọ na [[Yale University|Yale]] na Mahadum Cambridge . <ref>{{Cite web|url=https://vivo.brown.edu/display/salcock|title=Alcock, Susan|work=vivo.brown.edu|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150401192410/https://vivo.brown.edu/display/salcock|archivedate=2015-04-01}}</ref> Alcock bu onye ndụmọdụ pụrụ iche maka mgbasa ozi na itinye aka na Professor nke Classical Archaeology na Classics na Mahadum Michigan wee ghọọ onye isi nchịkwa na osote Onye isi ala ihe ọmụmụ na Mahadum Michigan - Flint na Julaị 2018. Ọ bu ugbu a onye mbụ na achịkwa Barnett Family Professor nke Classical Archaeology na Mahadum Oklahoma-Norman, ebe ọ na akụzi ihe ọmụmụ na Ngalaba nke Classics & Letters.<ref>{{Cite web|title=Sue Alcock|url=http://www.ou.edu/cas/classicsandletters/people/sue-alcock.html|accessdate=2024-02-06|work=www.ou.edu|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Site na 1979 ruo 1983, Alcock gụrụ akwụkwọ na Mahadum Yale, na-gụsị akwụkwọ ''summa cum laude'' na nzere Bachelor of Arts na Archaeology na History. Mgbe ahụ, ọ gụrụ akwụkwọ ochie na Mahadum Cambridge, gụsịrị akwụkwọ na Klas mbụ BA na 1985; dịka omenala si dị, a kwalitere BA ka ọ bụrụ nzere Master of Arts (MA Cantab) na afọ 1989. <ref name="CV">{{Cite web|title=CURRICULUM VITAE: Susan E. Alcock|url=https://lsa.umich.edu/classics/people/departmental-faculty/susan-alcock/_jcr_content/file.res/Alcock_CV_September_2015.pdf|work=College of Literature, Science, and the Arts|publisher=University of Michigan|accessdate=8 July 2016|date=2015|archivedate=30 October 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151030031114/http://lsa.umich.edu/classics/people/departmental-faculty/susan-alcock/_jcr_content/file.res/Alcock_CV_September_2015.pdf}}</ref> Ọ nọgidere na Cambridge ja ọ malite nyocha nke postgraduate, wee mechaa PhD ya na 1989 site na akara mmụta doctoral akpọrọ "Greek society na mgbanwe na ọchịchị Rome".<ref name="CV" />
== Ọrụ ==
Alcock jere ozi dị ka onye nduzi nke Joukowsky Institute for Archaeology and the Ancient World na Professor nke Classics na Mahadum Brown site na Jenụwarị 2006 ruo 2015. Tupu nke ahụ, ọ bu John H. D'Arms Professor nke Classical Archaeology na Mahadum Michigan. Ọ bu onye nduzi nke Pylos Regional Archaeological Project na ndịda ọdịda anyanwụ Gris, mgbe ahụ onye ndozi Vorotan Project na ndịдoro Armenia, ma bụrụkwa onye ndozi nke Brown University Petra Archaeological project. N'afọ 2000 e nyere ya MacArthur Fellowship.<ref>{{Cite web|url=https://www.macfound.org/fellows/class/july-2000/|title=MacArthur Foundation|accessdate=2025-10-18|archivedate=2020-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201026100152/https://www.macfound.org/fellows/class/july-2000/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.archaeology.org/0507/etc/conversations.html|title=Conversations: Monuments and Memory - Archaeology Magazine Archive}}</ref>
* Graecia Capta: Ọdịdị ala nke Gris Rom (Cambridge 1993)
* (onye nchịkọta akụkọ na Robin Osborne) Ntinye chi: Ebe Nsọ na Ebe Nsọ na Gris oge ochie (Oxford 1994)
* (onye nchịkọta akụkọ) ''Alaeze Ukwu Rom Mbụ n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ'' (Oxford 1997)
* Archaeologies nke Greek gara aga: Landscape, Monuments and Memory (Cambridge 2001)
* (nke ya na John Cherry na Jas Elsner dezigharịrị) Pausanias: Travel and Memory in Roman Greece (New York 2001)
* (onye nchịkọta akụkọ ya na Terence D'Altroy, Kathleen Morrison na Carla Sinopoli) Empires: Perspectives from History and Archaeology (Cambridge 2001)
* (onye nchịkọta akụkọ na Ruth Van Dyke) The Archaeology of Memory (Oxford 2003)
* (onye nchịkọta akụkọ na John Cherry) ''Nnyocha n'akụkụ n'akụkụ: Nnyocha mpaghara Comparative na mpaghara Mediterenian'' (Oxford 2004)
* (onye nchịkọta akụkọ na Lauren Talalay) N'ọhịa: The Archaeological Expeditions of the Kelsey Museum of Archaeology (Ann Arbor 2006)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://vivo.brown.edu/display/salcock Peeji ngalaba na Brown]
* [https://brown.edu/Departments/Joukowsky_Institute/fieldwork/bupap Mahadum Brown Petra Archaeological Project (BUPAP)]
* [https://web.archive.org/web/20180428142519/https://president.umich.edu/leadership-team/direct-reports/susan-e-sue-alcock/ Mahadum nke Michigan, Onye ndụmọdụ pụrụ iche maka mgbasa ozi na itinye aka, Ọfịs nke Onye isi ala]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
tjytppq989v6mh6j5vrwbzjizyys9q7
Theresa Onuorah
0
73225
692070
596987
2026-07-29T06:35:44Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
692070
wikitext
text/x-wiki
'''Theresa Onuorah''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Vivian Amalachukwu-Theresa Onuorah.wav|Listen}} (amụrụ na 9 Jenụwarị 1942) bụ onye egwu na onye na-agba egwu na Naịjirịa, a maara ya maka nnukwu ọrụ ya na Egedege, ụdị egwu na egwu ọdịnala Igbo a ma ama.<ref>{{Cite web|title=Queen Theresa Onuorah|url=https://biography.igbopeople.org/biography/queen-theresa-onuorah/|work=Igbo People Biography|accessdate=7 May 2025|publisher=IgboPeople.org|language=en}}</ref> Ọ bụ onye guzobere Egedege Dance troupe nke Unubi . <ref name=":2" /> N'ịbụ onye sitere na Unubi na Anambra Steeti, Naịjirịa, Onuorah nwetara nlebara anya ọhụrụ n'ọnwa Ọktoba 2021 na-esote ihe ngosi ya na abụ "Egedege" nke Larry Gaaga, n'akụkụ Flavour na [[Phyno]]. <ref name=":0" /><ref name=":1" />
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Theresa Onuorah na 1942 na Unubi, obodo dị na Nnewi South Local Government Area nke Anambra State, Nigeria . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/308815/egedege-the-journey-of-ijele.html|title=Egedege: The Journey Of Ijele|date=June 3, 2022|author=Ifeanyi Ndukwe|work=The Nigerian Voice Entertainment}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFIfeanyi_Ndukwe2022">Ifeanyi Ndukwe (June 3, 2022). [https://www.thenigerianvoice.com/movie/308815/egedege-the-journey-of-ijele.html "Egedege: The Journey Of Ijele"]. ''The Nigerian Voice Entertainment''.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Queen Theresa Onuorah|url=https://biography.igbopeople.org/biography/queen-theresa-onuorah/|work=Igbo People Biography|accessdate=7 May 2025|publisher=IgboPeople.org|language=en}}</ref> Nna ya bụ onye egwu 'Egwu Ekpili', a na-ekwukwa na ọ bụ ya kpaliri mmasị ya n'egwú.<ref>{{Cite web|title=Queen Theresa Onuorah|url=https://biography.igbopeople.org/biography/queen-theresa-onuorah/|work=Igbo People Biography|accessdate=7 May 2025|publisher=IgboPeople.org|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=keetu|date=2022-11-05|title=Theresa Onuorah: Biography, Age, Family, House, Music And Net Worth 2024|url=https://schoolings.org/theresa-onuorah-biography-age-family-house-music-and-net-worth/|accessdate=2024-10-07|language=en-US|archivedate=2024-10-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241007160900/https://schoolings.org/theresa-onuorah-biography-age-family-house-music-and-net-worth/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFkeetu2022">keetu (2022-11-05). [https://web.archive.org/web/20241007160900/https://schoolings.org/theresa-onuorah-biography-age-family-house-music-and-net-worth/ "Theresa Onuorah: Biography, Age, Family, House, Music And Net Worth 2024"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-10-07</span></span>.</cite></ref> Onuorah malitere ime ihe nkiri mgbe ọ dị afọ iri na ụma, na-aga obodo dị iche iche iji bụrụ abụ ma gbaa egwu na mmemme mpaghara. Ka ọ na-erule afọ 20, o guzobere aha dị ka onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Queen Theresa Onuorah|url=https://biography.igbopeople.org/biography/queen-theresa-onuorah/|work=Igbo People Biography|accessdate=7 May 2025|publisher=IgboPeople.org|language=en}}</ref> A kọrọ na nraranye ya n'oge ọ bụ nwata n'egwú gbochiri ohere ya maka agụmakwụkwọ.<ref name=":1" />
== Ọrụ ==
Onuorah malitere ọrụ egwu na ịgba egwu mgbe ọ dị obere, n'agbanyeghị na ọ wepụtara album mbụ ya mgbe ọ dị afọ 34 (ihe dị ka 1976). Some of her notable albums include Oba Egwu, Onwanwa mu na Chimo, and Ogene Ekwubego mu na Onye ga-agba Egwu. N'afọ 1985, o hiwere otu egwu egwu Egedege nke Unubi. <ref name=":2">{{Cite news|author=Wangethi|first=Isaac|date=2022-04-15|title=Queen Theresa Onuorah’s biography: age, children, net worth|url=https://www.legit.ng/ask-legit/biographies/1463910-queen-theresa-onuorahs-biography-age-children-net-worth/|accessdate=2024-10-07|work=[[Legit.ng]]|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFWangethi2022">Wangethi, Isaac (2022-04-15). [https://www.legit.ng/ask-legit/biographies/1463910-queen-theresa-onuorahs-biography-age-children-net-worth/ "Queen Theresa Onuorah's biography: age, children, net worth"]. ''[[Legit.ng]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2024-10-07</span></span>.</cite></ref> A na-ekwu na aha "Egedege" na-egosi ọganihu na obi ike na omenala Igbo.
A na-eji ngwá egwú ọdịnala Igbo dị ka udu na ekwe, ụdị ịgbà pụrụ iche, ụda oku na nzaghachi, na ịkọ akụkọ mara ụdị egwu ya.<ref>{{Cite web|title=Theresa Onuorah: The Queen of Egedege and Her Enduring Legacy in Music|url=https://sloaneangelou.blog/journal/theresa-onuorah-the-queen-of-egedege-and-her-enduring-legacy-in-music|accessdate=2024-10-08|work=Oma's Garden|language=en-US}}</ref> Ọ ghọrọ onye a ma ama na mmemme omenala niile dị na ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjirịa, gụnyere agbamakwụkwọ, ememme, na olili ozu.<ref>{{Cite web|title=Queen Theresa Onuorah|url=https://biography.igbopeople.org/biography/queen-theresa-onuorah/|work=Igbo People Biography|accessdate=7 May 2025|publisher=IgboPeople.org|language=en}}</ref> A na-eto Onuorah maka ịkwalite egwu na ịgba egwú Egedege, na-enye aka n'ịmata ya dị ka ụdị nka ọdịbendị Igbo dị mkpa.<ref name=":1"/>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
* ''Onye Akpala Aku Nnadi Ga Eli'' (2019)
* ''Egedege'' (2021)
=== Ndị na-alụbeghị di ===
* ''Egedege'' (2021)
* ''Egwú ndị Eze'' (2017)
* ''Ugochi Nyerem'' (2017)
* ''Ojemba Enwilo'' (2017)
* ''Onwunwa Munachi'' (2017)
* ''Ekene Dili Anambra Na Imo Medley''
* ''Nye Bere'' (2019)
* ''Onye Ejila Ihe Uwa Gwa Medley''
* ''Ijerem Irue Medley''
* ''Egedege'' (nke Larry Gaaga gosipụtara, ya na Flavour, [[Phyno]]; [[Pete Edochie]] gosipụtakwara na vidiyo ahụ, 2021) <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2021/10/larry-gaaga-flavour-phyno-theresa-onuorah-egedege/|title=New Music + Video: Larry Gaaga feat. Flavour, Phyno & Theresa Onuorah – Egedege|date=October 22, 2021|work=BellaNaija.com}}</ref>
* ''Obodo'' (nke Larry Gaaga gosipụtara, ya na Flavour na [[Phyno]], 2024) <ref>{{Cite web|author=Okhide|first=Peter|date=2024-11-01|title=Larry Gaaga, Phyno, Flavour, Theresa Unuorah 'Obodo'|url=https://notjustok.com/songs/larry-gaaga-phyno-flavour-theresa-unuorah-obodo/|accessdate=2024-11-03|work=NotjustOk|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2024-11-01|title=Dance to the Rhythms of Culture in Larry Gaaga’s “Obodo” feat Phyno, Flavour & Theresa Onuorah|url=https://www.bellanaija.com/2024/11/larry-gaaga-obodo-video/|accessdate=2024-11-03|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref>
== Hụkwa ==
* [[Egedege Dance]]
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Short description is different from Wikidata]]
[[Otú:Articles with short description]]
cp4m6vx1onn7bznbickj3ov650muock
Bob Nwannunu
0
77353
692080
671673
2026-07-29T11:53:05Z
Chinemeremprince
13026
692080
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = John Bob Nwannunu
| image =
| office1 = Senator for Abia Central
| termstart1 = 29 May 1999
| termend1 = 29 May 2003
| predecessor1 =
| successor1 = [[Chris Adighije]]
| birth_date =
| birth_place = [[Abia State]], [[Nigeria]]
| party =
}}
A họpụtara John Bob Nwannunu ka ọ bụrụ Sinetọ na-anọchite anya mpaghara Abia Central nke Steeti Abia, Naịjirịa, na mmalite nke Republic nke Anọ nke Naịjirịa, n'okpuru ọkọlọtọ pati All People's Party (APP). Ọ malitere ọrụ ya n'ụbọchị nke 29 n'ọnwa Mee, afọ 1999.<ref>{{Cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-19}}</ref>
Mgbe ọ nọsịrị n'ọkwa na Sineti, a họpụtara ya na kọmitii ndị na-ahụ maka nhọrọ, mmanụ ala, nkwukọrịta, ike na ígwè na ọrụ ugbo.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref> Ọ bụ osote onye ndu APP n'Ụlọ Nzukọ Ndị Omeiwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429pol04.html|title=Haruna Abubakar: Toxic Fuel as Archile's Heel|author=Chukwudi Nwabuko|work=ThisDay|date=2001-04-29|accessdate=2010-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20051120151628/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429pol04.html|archivedate=2005-11-20}}</ref> Na Jenụwarị 2001, mgbe ọ na-ekwu maka mgbanwe ọchịchị nke Onyeisiala Olusegun Obasanjo, o kwuru na ndị otu minista mbụ nke Obasanjo emeghị nke ọma n'ọkwa ya n'ihi na ha lekwasịrị anya n'ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị ga-esote.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/01/30/20010130news03.html|title=Cabinet: President Briefs Na'Abba, Mantu, Others|author=Chukwudi Nwabuko Chuks Okocha, Goddy Eweremadu and Tokunbo Adedoja|work=ThisDay|date=2001-01-30|accessdate=2010-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041210173438/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/01/30/20010130news03.html|archivedate=2004-12-10}}</ref>
==Early life education==
A mụrụ John Bob Nwannunu na Septemba 5, 1950 na Abia Steeti, Naịjirịa.
Ọ zụrụ ọzụzụ dịka dọkịta ma rụọ ọrụ na ngalaba ahụike nkeonwe tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Nkọwa gbasara agụmakwụkwọ nwata ya na ụlọ akwụkwọ ndị ọ gara enweghị oke na ebe ndị nwere onwe ha.
== Edensibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
8fs2yl2se1bl8hluwobxupjjdu3z6lu
692081
692080
2026-07-29T11:56:56Z
Chinemeremprince
13026
692081
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = John Bob Nwannunu
| image =
| office1 = Senator for Abia Central
| termstart1 = 29 May 1999
| termend1 = 29 May 2003
| predecessor1 =
| successor1 = [[Chris Adighije]]
| birth_date =
| birth_place = [[Abia State]], [[Nigeria]]
| party =
}}
A họpụtara John Bob Nwannunu ka ọ bụrụ Sinetọ na-anọchite anya mpaghara Abia Central nke Steeti Abia, Naịjirịa, na mmalite nke Republic nke Anọ nke Naịjirịa, n'okpuru ọkọlọtọ pati All People's Party (APP). Ọ malitere ọrụ ya n'ụbọchị nke 29 n'ọnwa Mee, afọ 1999.<ref>{{Cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-19}}</ref>
Mgbe ọ nọsịrị n'ọkwa na Sineti, a họpụtara ya na kọmitii ndị na-ahụ maka nhọrọ, mmanụ ala, nkwukọrịta, ike na ígwè na ọrụ ugbo.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref> Ọ bụ osote onye ndu APP n'Ụlọ Nzukọ Ndị Omeiwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429pol04.html|title=Haruna Abubakar: Toxic Fuel as Archile's Heel|author=Chukwudi Nwabuko|work=ThisDay|date=2001-04-29|accessdate=2010-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20051120151628/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/04/29/20010429pol04.html|archivedate=2005-11-20}}</ref> Na Jenụwarị 2001, mgbe ọ na-ekwu maka mgbanwe ọchịchị nke Onyeisiala Olusegun Obasanjo, o kwuru na ndị otu minista mbụ nke Obasanjo emeghị nke ọma n'ọkwa ya n'ihi na ha lekwasịrị anya n'ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị ga-esote.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2001/01/30/20010130news03.html|title=Cabinet: President Briefs Na'Abba, Mantu, Others|author=Chukwudi Nwabuko Chuks Okocha, Goddy Eweremadu and Tokunbo Adedoja|work=ThisDay|date=2001-01-30|accessdate=2010-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041210173438/http://www.thisdayonline.com/archive/2001/01/30/20010130news03.html|archivedate=2004-12-10}}</ref>
= Ndụ na Mmụta Mmalite==
A mụrụ John Bob Nwannunu na Septemba 5, 1950 na Abia Steeti, Naịjirịa.
Ọ zụrụ ọzụzụ dịka dọkịta ma rụọ ọrụ na ngalaba ahụike nkeonwe tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Nkọwa gbasara agụmakwụkwọ nwata ya na ụlọ akwụkwọ ndị ọ gara enweghị oke na ebe ndị nwere onwe ha.
== Edensibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
hi005xcbfd29uva56fl3hi3wgagxf1u
Event:FaithSpeaks: Christian Voices in Igbo Wikiquote
1728
77502
692038
673623
2026-07-28T13:45:05Z
Senator Choko
13011
/* Gallery */
692038
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
=='''FaithSpeaks: Christian Voices in Igbo Wikiquote'''==
FaithSpeaks is a project aimed at bringing inspiring words and teachings from Christian leaders around the world to Igbo Wikiquote so that it can be accessible, meaningful and relatable to Igbo speakers. The goal is to preserve and share the words of wisdom of respected Christian voices; pastors, priests, evangelists, missionaries and other faith leaders – by making their quotes available in the Igbo language for readers, learners and future generations.
== '''Project Timeline''' ==
*Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 18th July 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon start date - ''' Saturday, 18th July 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon end date - ''' Sunday, 2nd August 2026
**Time - ''' 11:00PM UTC+1
== '''Facilitators''' ==
# [[User:Senator Choko]] - Project Lead/Facilitator
# [[User: Vivian Amalachukwu]] - Co-Facilitator
== '''Expectation''' ==
#Expansion of Igbo Wikiquote Content.
#Increased contributor capacity.
#More active contributors in Igbo Wikiquote.
#Preservation and Promotion of Igbo language.
#Improved access to Inspirational and Educational resources.
== '''Target audience''' ==
* Members of the Igbo Wikimedians User Group
* Wikimedia grantees
* Igbo language speakers
* Students and researchers
* Anyone interested in contributing to Wikimedia projects in Igbo
== '''Redlist''' ==
[https://docs.google.com/spreadsheets/d/15ReIwQLJ307iw7iL7VnkzcNL9WDTX0fEFYrjSo1YfnA/edit?usp=drivesdk work list]
== '''Outcome''' ==
'''TBD'''
== '''Gallery''' ==
<gallery>
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 3.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 10.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 6.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 5.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 4.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 2.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 1.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 9.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 8.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 7.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 8.jpg
</gallery>
2pfw7sphaw5vzkds9yti7i38sbpq97q
692039
692038
2026-07-28T13:49:38Z
Senator Choko
13011
692039
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer.jpg|thumb|Event flyer]]
=='''FaithSpeaks: Christian Voices in Igbo Wikiquote'''==
FaithSpeaks is a project aimed at bringing inspiring words and teachings from Christian leaders around the world to Igbo Wikiquote so that it can be accessible, meaningful and relatable to Igbo speakers. The goal is to preserve and share the words of wisdom of respected Christian voices; pastors, priests, evangelists, missionaries and other faith leaders – by making their quotes available in the Igbo language for readers, learners and future generations.
== '''Project Timeline''' ==
*Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 18th July 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon start date - ''' Saturday, 18th July 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon end date - ''' Sunday, 2nd August 2026
**Time - ''' 11:00PM UTC+1
== '''Facilitators''' ==
# [[User:Senator Choko]] - Project Lead/Facilitator
# [[User: Vivian Amalachukwu]] - Co-Facilitator
== '''Expectation''' ==
#Expansion of Igbo Wikiquote Content.
#Increased contributor capacity.
#More active contributors in Igbo Wikiquote.
#Preservation and Promotion of Igbo language.
#Improved access to Inspirational and Educational resources.
== '''Target audience''' ==
* Members of the Igbo Wikimedians User Group
* Wikimedia grantees
* Igbo language speakers
* Students and researchers
* Anyone interested in contributing to Wikimedia projects in Igbo
== '''Redlist''' ==
[https://docs.google.com/spreadsheets/d/15ReIwQLJ307iw7iL7VnkzcNL9WDTX0fEFYrjSo1YfnA/edit?usp=drivesdk work list]
== '''Outcome''' ==
'''TBD'''
== '''Gallery''' ==
<gallery>
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 3.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 10.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 6.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 5.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 4.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 2.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 1.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 9.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 8.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 7.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 8.jpg
</gallery>
4tmcd0ixao4alh2v797k3g629gvw0qb
692041
692039
2026-07-28T14:24:26Z
Senator Choko
13011
/* Outcome */
692041
wikitext
text/x-wiki
{| cellpadding="4" cellspacing="10" style="margin:auto;"
|[[File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg|200px|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group]]
|}
[[File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer.jpg|thumb|Event flyer]]
=='''FaithSpeaks: Christian Voices in Igbo Wikiquote'''==
FaithSpeaks is a project aimed at bringing inspiring words and teachings from Christian leaders around the world to Igbo Wikiquote so that it can be accessible, meaningful and relatable to Igbo speakers. The goal is to preserve and share the words of wisdom of respected Christian voices; pastors, priests, evangelists, missionaries and other faith leaders – by making their quotes available in the Igbo language for readers, learners and future generations.
== '''Project Timeline''' ==
*Project Launch/Physical event - ''' Saturday, 18th July 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon start date - ''' Saturday, 18th July 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon end date - ''' Sunday, 2nd August 2026
**Time - ''' 11:00PM UTC+1
== '''Facilitators''' ==
# [[User:Senator Choko]] - Project Lead/Facilitator
# [[User: Vivian Amalachukwu]] - Co-Facilitator
== '''Expectation''' ==
#Expansion of Igbo Wikiquote Content.
#Increased contributor capacity.
#More active contributors in Igbo Wikiquote.
#Preservation and Promotion of Igbo language.
#Improved access to Inspirational and Educational resources.
== '''Target audience''' ==
* Members of the Igbo Wikimedians User Group
* Wikimedia grantees
* Igbo language speakers
* Students and researchers
* Anyone interested in contributing to Wikimedia projects in Igbo
== '''Redlist''' ==
[https://docs.google.com/spreadsheets/d/15ReIwQLJ307iw7iL7VnkzcNL9WDTX0fEFYrjSo1YfnA/edit?usp=drivesdk work list]
== '''Outcome''' ==
'''Faith Speaks: Christian Voices in Igbo Wikiquote''' was a Wikimedia outreach and edit-a-thon organized by the Igbo Wikimedians User Group to improve Igbo-language content on Wikiquote by documenting notable Christian voices and quotations. The event featured an online training session on '''15 July 2026''' followed by a physical edit-a-thon on '''18 July 2026''' at the '''Nigerian Book Foundation, Awka'''. The project engaged '''35 editors''', who collectively created '''276''' new pages, edited '''332''' existing pages, and made a total of '''613''' edits on Igbo Wikiquote.
[https://outreachdashboard.wmflabs.org/courses/Igbo_Wikimedians_User_Group/FaithSpeaks_Christian_Voices_in_Igbo_Wikiquote_(July_2026)/home Dashboard]
== '''Gallery''' ==
<gallery>
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 3.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 10.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 6.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 5.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 4.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 2.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 1.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 9.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 8.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote 7.jpg
File:FaithSpeaks Igbo Wikiquote Flyer 8.jpg
</gallery>
703je6tj23veamaddod8cli5ah1amdo