Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.47.0-wmf.14
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Yam Festival (Aburi)
0
11633
696957
94341
2026-08-06T09:24:19Z
SephyPHC
60992
696957
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Mmemme Ji''' bụ mmemme owuwe ihe ubi kwa afọ nke ndị isi na ndị obodo Aburi na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ [[Ghana]] na-eme. <ref>{{Cite web|title=Yamsfest in Aburi. - BM Archives|url=https://www.bmarchives.org/items/show/72289|accessdate=2020-08-24|work=www.bmarchives.org}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Culture|url=https://ghana.peacefmonline.com/ghana/culture/|accessdate=2020-08-24|work=ghana.peacefmonline.com}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-08-02|title=Akuapem Odwira Festival 2019 begins on September 16|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akuapem-Odwira-Festival-2019-begins-on-September-16-768841|accessdate=2020-08-24|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> A na-eme ya n'ọnwa Septemba. <ref name=":0">{{Cite web|title=Festivals Ghana - Easy Track Ghana|url=https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php|accessdate=2020-08-24|work=www.easytrackghana.com}}</ref> <ref>{{Cite web|title=GhanaReview International--- Ghana Tourism|url=http://ghanareview.com/festivals2.html|accessdate=2020-08-24|work=ghanareview.com}}</ref>
== Edensibia ==
rcvg9bkhll2acuwockeye4f5f6sua8g
Anne Kellas
0
12182
696897
87397
2026-08-05T15:02:55Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696897
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anne Kellas''' bụ onye na-ede uri Australia, onye nyocha na onye nchịkọta akụkọ, onye amụrụ na South Afrika wee kwaga Australia na afo 1986.
== Ndụ abụ ==
A mụrụ Anne Kellas na [[South Africa|South Afrika]], na Germiston na afo 1951 na ebe bụ Transvaal mgbe ahụ, ugbu a Gauteng, ma kwaga Australia na afo 1986. Ọrụ mbụ ya pụtara na afo 1968 mana ọ malitere ide ihe nke ọma na afo 1975 mgbe ọ sonyeere otu ndị odee metụtara Lionel Abrahams bụ ndị n'otu oge kpọrọ onwe ha Circle nke asatọ. Otu a gbakọtara gburugburu Lionel Abrahams etinyewo n'oge dị iche iche ndị edemede Anne Schuster, onye na-ede uri Beat Sinclair Beilis, Basil Du Toit, Debbie Aarons, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, onye nkatọ na onye nchịkọta akụkọ Ivan Vladislavic, agụmakwụkwọ na onye nkwusa Shirley Pendlebury, Michael Gardiner, Francis Faller, na ndị ọzọ. Ihe mbụ incarnation nke otu a gụnyere Robert na Eva Royston, bụ ndị mesịrị kwaga UK.
Akwụkwọ mbụ nke Anne Kellas nke uri, ''Poems sitere na Mt Moono'', bụ nke Shirley Pendlebury's Hippogriff Press bipụtara na afo 1989. N'oge a Kellas na di ya, onye nta akụkọ / onye na-ese foto / onye edemede Giles Hugo akwagaworị Australia. Na Tasmania ọ jere ozi ruo ọtụtụ afọ dị ka onye nchịkọta akụkọ uri maka obere akwụkwọ akụkọ Famous Reporter na site na afo 2003 bụ onye nchịkọta akụkọ ọdịnaya weebụ maka ''Island'' (nke bụbu ''magazin Island'' ).
Nchịkọta nke abụọ ya, ''Steeti dịpụrụ adịpụ'', nwetara ego sitere na ụlọ ọrụ inye ego nka nke Tasmania na afo 1993 ma bụrụ onye Australia na-ede uri / onye mbipụta Tim Thorne bipụtara. Thorne's Cornford Press nọ na-arụsi ọrụ ike ruo afo 2004 na-ebipụta ndị na-ede uri na ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka ekpe na / ma ọ bụ ndị na-abụghị ndị na-ede uri, dị ka Liz Winfield na mbubreyo Selwyn Hughes, Jenny Boult / Magenta Bliss na ọtụtụ ndị ọzọ.
Nchịkọta nke atọ ya, ''The White Room Poems'', nwetara ego n'aka Council Australia ma bipụtara ya na afo 2015 site na Walleah Press. ''The Netted Air'', nchịkọta na usoro Picaro Poets si Ginninderra Press, sochiri na afo 2018.
Na afo 1995 Anne Kellas na Giles Hugo ewepụtala otu n'ime akwụkwọ akụkọ ntanetị mbụ nke Australia, ''The Write Stuff'', nke ha jikọtara ọnụ dezie. N'ime ọdịnaya ya ndị ọzọ, dị ka nyocha akwụkwọ na ajụjụ ọnụ nke ndị odee gbara ajụjụ ọnụ, ebe nrụọrụ weebụ ha dekọtara ọdịdị uri pụtara ìhè nke Tasmania, yana ihe ngosi ihe ngosi uri Tasmania n'ịntanetị na-ejide vignettes nke ndị na-ede uri Tasmania 40. Edebere saịtị a site na National Library of Australia's Pandora Archive. N'afọ 2006 mgbe ọnwụ dị egwu nke nwa nwoke nke ndị editọ nwụsịrị, e mechiri saịtị ahụ, nke gụnyere "Showcase of Tasmanian Poets".
Na afo 2004 Kellas guzobe Roaring Forties Press, obere akwụkwọ akụkọ nke, ọ bụ ezie na dabeere na Tasmania, Australia, bipụtara nchịkọta uri posthumous nke Lionel Abrahams, ''Chaos Theory of the Heart'', mepụtara na njikọ Jacana Media na Johannesburg. Ha bipụtakwara nchịkọta akụkọ nke asaa Geoffrey Dean nke onye ode akwụkwọ akụkọ Australia, ''The Literary Lunch'' . Dịka ọ dị na The Write Stuff, emechiri akwụkwọ akụkọ a ka nwa nwoke Anne nwụsịrị.
Na 2017, nchịkọta nke atọ ya, ''The White Room Poems'', ka edepụtara aha maka Margaret Scott Prize dị ka akụkụ nke onyinye akwụkwọ edemede Tasmanian Premier. Nchịkọta ahụ nwetakwara otu n'ime ihe nrite abụọ $10,000 sitere na obere akwụkwọ akụkọ Blue Giraffe. ( [https://www.australianbookreview.com.au/poetry/states-of-poetry-2017/states-of-poetry-tasmania/author/9411-annekellas ''Usoro nke uri nke abụọ'', abụ nke Anne Kellas, na Nyocha Akwụkwọ Ọstrelia, 2018.] )
Onye na-ede egwú Australia bụ Scott McIntyre na- ''edobe abụ ọnụ ụlọ White'' ugbu a na egwu. Ụfọdụ n'ime uri mbụ Kella ka edobere n'egwu wee dekọọ ya site n'aka onye na-ede egwú Australia bụ Matthew Dewey ( [https://web.archive.org/web/20190730152234/http://www.matthewdewey.com/author/mdewey/page/18/ ''State dịpụrụ adịpụ'', usoro egwu dabere na uri nke Anne Kellas] ).
== Ndụ onwe onye ==
Kellas lụrụ onye na-ese foto Giles Hugo ma nwee ụmụ abụọ (otu n'ime ha nwụrụ mgbe ọ dị afọ 21) na ụmụ ụmụ atọ. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Witwatersrand ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke Arts na Bekee na German, na diploma diploma na agụmakwụkwọ. Ọ gụkwara akwụkwọ na mahadum Cape Town ebe ọ nwetara nzere dị elu na ụlọ akwụkwọ. Ọ rụrụ ọrụ na ọba akwụkwọ, ọkachasị na Australian Clearinghouse for Youth Studies (ACYS) ebe ọ bụ onye njikwa ozi ruo ọtụtụ afọ (ruo mgbe 2009). Ọ sonyeere na mgbakọ ndị ntorobịa nke mba nke Prime Minister Kevin Rudd kpọkọtara iji guzobe amụma ntorobịa mba maka Australia na ngwụcha 2009. Mgbe ọ hapụsịrị ACYS ka ọ dee oge niile, ọ malitere nzere masters site na nyocha na 2014 na Mahadum Tasmania wee nye ya M.Ed. n'afọ 2017.
== Akwụkwọ ==
* ''Abụ sitere na ugwu Moono'' (Johannesburg, Hippogriff Press, 1989;
* ''Steeti dịpụrụ adịpụ'' (Launceston Tasmania, Cornford Press, 2001;
* ''Abụ ọnụ ụlọ ọcha'' (Hobart, Walleah Press, 2015;
== Akụkọ mgbe ochie ==
* ''Onye edemede na Nkume'' (Cape Town, 1998);
* ''Dị ka ụlọ n'ọkụ: Edemede ụmụ nwanyị nke oge a, nka, na foto sitere na South Africa'' (Johannesburg, COSAW 1986);
* ''Moorilla Mosaic'' (Hobart, Akwụkwọ Bumblebee, 2000);
* ''Osimiri nke Amaokwu: Njem Tasmania 1800 - 2004'' (Hobart, Back River Press, 2005);
* ''Ọhụụ a ihe'' Melbourne Poets Union anthology, 2004;
* ''Dodecahedron'' Poets Union anthology (Sydney). 2010;
* ''Atọlọgụ'' ndị otu uri uri Australia, 2012;
* ''Iji kwụsị agha niile'' Puncher na Wattmann, 2018;
* Ihe ''nzuzo ugwu'' Ginninderra Press, 2019;
* ''Eluigwe dara: Akụkọ gbasara ọnwụ'' Ginninderra Press, 2019;
== Edensibia ==
* ''Obodo nke ide na South Africa'', online isiokwu nke Anne Kellas, na [https://web.archive.org/web/20051103221251/http://www.the-write-stuff.com.au/archives/vol-1/articles/zawriting.html The Write Stuff website], nke e bipụtara na mbụ na 1995 vol.1.
* Ihe odide biographical na akwụkwọ akụkọ edemede: ''Island'' ; ''Onye nta akụkọ a ma ama'' ; ''Mkpụrụ ego ọhụrụ'', ''Akwụkwọ akụkọ uri Australia'', ''Blue Dog'', ''dot-dot-dash'', ''Rabbit Akwụkwọ akụkọ nke abụ abụ na-abụghị akụkọ ifo'', ''Stylus Poetry Journal'', ''Forty Degrees South'' (October 2001, p. 68–69);
* Nkọwa akụkọ ndụ na akwụkwọ akụkọ Australia: "Bereavement, duality and ironies of fate", nyochaa site Geoff Page, [http://www.theaustralian.com.au/arts/review/australian-poetry-anne-kellas-robyn-rowland-frank-russo/news-story/6947a273762afe8ee5f10a5d1a78c353 ''The Australian'', "Nlebaanya" ngalaba], 13 February 2016, p. 20).
* Usoro nke uri nke abụọ: "Anne Kellas", nke Sarah Day deziri, [ [https://www.australianbookreview.com.au/poetry/states-of-poetry-2017/states-of-poetry-tasmania/author/9411-annekellas https://www.australianbookreview.com.au/poetry/states-of-poetry-2017/states-of-poetry-tasmania/author/9411 -annekellas] ''Nyocha Akwụkwọ Ọstrelia'', 2018).
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20051225114948/http://www.the-write-stuff.com.au/ Ihe Dere]
* Ajụjụ ọnụ Kellas mere Margaretta Pos, "Si Africa" na ''Mercury'' (Hobart), Saturday 1 November 2001;
* Ajụjụ ọnụ Kellas mere site na Ivan Vladislavic na ''South Africa'' [https://web.archive.org/web/20130723144602/http://www.oulitnet.co.za/chain/ivan_vladislavic_vs_anne_kellas.asp LITNET Chain Interview series] ;
* Ajụjụ ọnụ Kellas nke Tim Martain mere, "ọrụ mkpụrụ obi" na ''Mercury'' (Hobart), mgbakwunye Satọde, 5–6 Disemba 2015, p. 19.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
019uudka62pq1zz2ffe72e3jyn4ugeq
Brian Stelfreeze
0
14786
696916
539886
2026-08-06T01:58:01Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696916
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Comics infobox image less alt text|Brian Stelfreeze]]
[[Category:Comics creator pop|Brian Stelfreeze]]
[[Category:Pages using infobox comics creator with unknown parameters|subcatBrian Stelfreeze]]
'''Brian Stelfreeze''' bụ onye America na-ese ihe na-ati ọchị n'akwụkwọ. Stelfreeze bụ onye na-ese ihe, onye na-ede akwụkwọ, onye na-ese ihe na onye na-ahụ maka agba ma rụọ ọrụ maka ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye ọ bụla na-ebipụta akwụkwọ ọchị nke America. Ọ bụ otu n'ime ndị mbụ so na Gaijin Studios nke Atlanta.
== Ọrụ ==
Stelfreeze malitere ọrụ ya dị ka onye na-ese usoro ihe nkiri sci-fi a kpọrọ ''CyCops'' n'etiti afọ 1980.
Ọ bụ ezie na a maara Stelfreeze n'oge ọrụ ya niile dịka onye na-ese ihe mkpuchi, na-ese ihe karịrị ihe osise mkpuchi iri ise maka DC Comics 'Shadow of the Bat, ọ rụpụtala ọtụtụ ọrụ n'usoro, ọkachasị n'oge na-adịbeghị anya na obere usoro ''Domino'' maka Marvel Comics na ''Matador'' maka DC Comics' Wildstorm imprint.
Ka ọ dị ugbu a, Stelfreeze na-arụ ọrụ dị ka onye nduzi nka maka 12 Gauge Comics ma na-enye ihe osise mgbe ụfọdụ maka usoro ha The Ride, na mbido ya, Gun Candy . A pụrụ ịhụ ọrụ ya kachasị ọhụrụ na Walt Simonson dere Demon / Catwoman feature na DC Comics ' ''Wednesday Comics'' .
Stelfreeze bụ onye na-ese ihe na 2016 revival nke Marvel's ''Black Panther'' na onye edemede Ta-Nehisi Coates .<ref>{{Cite web|author=Helvie|first=Forrest|title=Black Panther Gets an All-Star Team in 2016|url=http://marvel.com/news/comics/25190/black_panther_gets_an_all-star_team_in_2016|work=marvel.com|accessdate=6 November 2015}}</ref>
== Ihe nrite ==
* Onyinye Inkpot nke afọ 2014
* 2017 Glyph Comics Award for "Best Artist" (maka ''Black Panther'')<ref name="2017winners">[https://web.archive.org/web/20221128191821/https://www.previewsworld.com/Article/194740-2017-Glyph-Award-Winners-Announced "2017 Glyph Award Winners Announced,"] ''Previews World'' (May 22, 2017).</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Brian Stelfreeze at the Comic Book DB (archived from the original)
* [http://www.12gaugecomics.com/ 12 Gauge Comics Official Site]
* [http://marvel.com/comics/creators/575/brian_stelfreeze Brian Stelfreeze's Marvel Portfolio]
{{Inkpot Award 2010s}}
{{DEFAULTSORT:Stelfreeze, Brian}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1tkiqpe3vroeprff26ul3l422xaxxhi
Charlie Karumi
0
14929
696929
588922
2026-08-06T04:00:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696929
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Charles Karumi Maina''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 17 n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1991), onye a maara dịka '''Charlie Karumi''', bụ onye Kenya na-eme ihe nkiri na onye na-eme ngosi na Radio (NRG Radio / TV.<ref>{{Cite web|url=http://www.mediamaxnetwork.co.ke/entertainment-and-lifestyle/266288/one-one-presenter-charles-karumi/|title=One-on-one with presenter Charlie Karumi|work=MediaMax Network}}</ref> Ọ pụtara n'ọtụtụ egwuregwu, usoro telivishọn na ihe nkiri. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya dịka Tony na ihe nkiri Kenya ''Jane na Abel'' na maka ịme ihe ngosi magazin ntụrụndụ ''Arena 254'' na K24.
A mụrụ Charlie na 17th August, 1991 na Nairobi, Kenya ma o tolite na Uthiru. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Alliance ebe a mụrụ ịhụnanya ya maka ogbo site na klọb ihe nkiri ụlọ akwụkwọ.
O mechara sonye na mahadum Strathmore maka nzere na Business Information Technology ma mechaa malite ọrụ ime ihe nkiri ya. O nwetara ọrụ mbụ ya na usoro TV nke Kenya;Changes .
Kemgbe ahụ, o gosipụtara na ihe nkiri ndị ọzọ gụnyere; Lies that bind, [https://m.imdb.com/title/tt2234428/?ref_=m_nm_knf_i4 Nairobi] Half Life, Rush na Noose of Gold .
N'afọ 2015, o ritere ihe nrite Kalasha maka onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma maka ihe nkiri, 'Fundi-mentals'.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Karumi na 17th nke August, 1991 na Nairobi ma o tolite na agbata obi Uthiru na mpụga obodo ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://charliekarumi.com/bio/|title=Charlie Karumi's Bio|date=2017-05-22|work=Charlie Karumi|accessdate=2017-07-26|language=en-US}}</ref> Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na Genesis Primary School na Uthiru, ma mesịa gafee Visa Oshwal Primary na Westlands na n'ikpeazụ White Cottage Primary na Gachie ebe ọ nọrọ ule Kenya Certificate of Primary Education (KCPE) n'afọ 2005. Ọ gara Alliance High School na Kikuyu maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya na-anọdụ maka ule Kenya Certificate of Secondary Education (KCSE) n'afọ̀ 2008. Ọ bụ mgbe ọ nọ na Alliance High ka ọ chọpụtara ịhụnanya ya maka ogbo, sonye na klọb ihe nkiri nke ụlọ akwụkwọ ahụ 'The Dramatics Society' ma nweta ọrụ na egwuregwu abụọ nke klọb ahụ na-emeri ihe nrite.
N'afọ 2009, ọ sonyeere Mahadum Strathmore, Nairobi, wee nweta nzere bachelọ na Business Information Technology (BBIT) gụsịrị akwụkwọ n'ọnwa Eprel afọ 2013.
== Ọrụ ==
Ọrụ ọkachamara Karumi malitere mgbe ọ nọ na Mahadum na Strathmore. O nwetara ọrụ mbụ ya na-akwụ ụgwọ na usoro TV nke Kenya Changes .
N'afọ 2009, ọ sonyeere ụlọ ihe nkiri a ma ama na Kenya bụ Phoenix Players ebe ọ zụrụ ma mee ihe nkiri n'ọtụtụ egwuregwu ndị otu ahụ. Site na ọzụzụ ahụ, ọ malitere ọrụ ya na ọrụ ntinye akwụkwọ na ọtụtụ telivishọn na ihe nkiri Kenya dịka Higher Learning, Lies That Bind, Nairobi Half Life, Noose of Gold na ''Rush'' .
N'afọ 2014, ya na [[Mumbi Maina]], Brian Ogola, [[Lizz Njagah]] nakwa [[Sarah Hassan]] pụtara na Maisha Magic East Drama ''Jane na Abel'' .
N'afọ 2015, ya na Gerald Langiri pụtara na ihe nkiri ''Fundi-Mentals'', ọrụ nke mere ka ọ nweta ihe nrite Kalasha nke afọ 2015 maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma.<ref>{{Cite web|url=http://www.kenyafilmcommission.com/index.php/kalasha-international/nominees-winners|title=Nominees & Winners - Kenya Film Commission|author=Film|first=Kenya|work=www.kenyafilmcommission.com|language=en-gb|accessdate=2017-07-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170725082952/http://www.kenyafilmcommission.com/index.php/kalasha-international/nominees-winners|archivedate=25 July 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201511041292.html|title=Kenya: 2015 Kalasha Awards: Winners (Full List)|date=2015-11-04|work=Capital FM (Nairobi)|accessdate=2017-07-26}}</ref>
N'afọ 2015, Karumi banyere n'ime TV hosting, na-ekere òkè na KTN The Presenter Season 2 talent search finishing in the final 10.<ref>{{Cite web|url=https://www.sde.co.ke/gallery/slideshow/408/the-presenter-the-lucky-21/3|title=Slideshow - The Presenter: The lucky 21|author=Digital|first=The Standard|work=Standard Digital News|accessdate=2017-07-26|archivedate=2018-05-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180514141549/https://www.sde.co.ke/gallery/slideshow/408/the-presenter-the-lucky-21/3}}</ref> Otu afọ ka e mesịrị, ọ gara nke ọma ma sonye na TLC's Africa wide talent search, ''TLC's Next Great Presenter'' .<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201609190978.html|title=Kenyan Actor Finalist at TLC's 'Next Great Presenter'|author=Mosongo|first=Josephine|date=2016-09-19|work=The Nation (Nairobi)|accessdate=2017-07-26}}</ref> Ọ pụtara na 2nd Runners Up mgbe mkpọsa gara nke ọma nke mere ka ọ ruo ọkwa ikpeazụ nke asọmpi ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://tlcnextgreatpresenter.dstv.com/presenters|title=TLC's Next Great Presenter|work=TLC's Next Great Presenter|language=en-US|accessdate=2017-07-26|archivedate=2017-10-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171022051658/http://tlcnextgreatpresenter.dstv.com/presenters}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dstv.com/en-ls/news/tlc-next-great-presenter-top-3-20160923|title=TLC Next Great Presenter Top 3|work=www.dstv.com|language=en|accessdate=2017-07-26}}</ref>
N'afọ 2017, ọ kwadoro ihe ngosi magazin ntụrụndụ ''Arena 254'' na K24 tupu ọ debanye ọrụ na South Africa na Danish Broadcasting Corporation TV Series Liberty na-abịanụ, mgbanwe ihuenyo nke akwụkwọ Jakob Ejersbo nke otu aha ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.dr.dk/om-dr/nyheder/skuespillerne-til-ny-dr-dramaserie-er-paa-plads|title=Skuespillerne til ny DR-dramaserie er på plads|work=DR|accessdate=2017-07-26|language=da}}</ref>
na 2021, Charlie malitere ịrụ ọrụ na Homeboyz Radio na ihe ngosi nri ụtụtụ na ego G dka onye na-elekọta ya mgbe ọ kwụsịrị NRG Radio.<ref>{{Cite web|author=Milimo|first=Dennis|date=2021-10-19|title=Charlie Karumi lands new Radio Job months after quitting NRG Radio|url=https://www.pulselive.co.ke/entertainment/celebrities/charlie-karumi-lands-new-radio-job-months-after-quitting-nrg-radio/5ef3hq5|accessdate=2021-11-18|work=Pulselive Kenya|language=en|archivedate=2021-11-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211118183751/https://www.pulselive.co.ke/entertainment/celebrities/charlie-karumi-lands-new-radio-job-months-after-quitting-nrg-radio/5ef3hq5}}</ref><ref>{{Cite web|author=pm|first=Brian Kimani on 19 October 2021-3:27|title=Homeboyz Radio Unveils G-Money's New Co-Host|url=https://www.kenyans.co.ke/news/69578-homeboyz-radio-unveils-g-moneys-new-co-host|accessdate=2021-11-18|work=Kenyans.co.ke|language=EN}}</ref>
=== Blogging ===
Charlie bụkwa onye na-ahụ maka Blogger mgbe niile, na-ekerịta usoro blog ya akpọrọ ''Charlie's Day Out'' '.
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụlọ ọrụ mmepụta ihe
|-
|2011
|''Issah''
|Arnoldo
|Mo Amin Foundation
|-
|2012
|''Nairobi Ọkara Ndụ''
|Phoenix Casting Director
|Otu ihe nkiri nke ụbọchị dị mma
|-
|2013
|''Ọhịa A Na-ere Ọkụ''
|Kibet
|ZippyFilms
|-
|2015
|''Enyi ahụ''
|Troy
|Kibanda Pictuures
|-
|2015
|''Ọchịchọ ụbọchị ọmụmụ''
|Drake
|Ihe nkiri Zamaradi
|-
|2015
|''Fundi-Mentals''
|Moses
|Ihe nkiri Historia
|-
|2015
|''Naanị Ogbugbu n'èzí''
|Sam
|Simple Bulldog Studios
|-
|2015
|''#18 Pleasure Street''
|Greg
| rowspan="2" |Spielworks Media
|-
|2016
|''Afya Centre''
|Gerald
|-
|2017
|''Watu Wote''
|Issa Ossman
|Hamburg Media School
|-
|2018
|''Rafiki''
|Waireri
|
|}
=== Usoro TV ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe ngosi
!Ọrụ
!Ụlọ ọrụ mmepụta ihe
|-
|2009
|''Mgbanwe: Oge 1''
|Chuma
|Zebra Productions
|-
|2010
|''Ọlaedo nke Ọlaedo''
|Tommy
|Maxpot Media
|-
|2011
|''Mmụta dị elu''
|Joe
| rowspan="3" |Spielworks Media
|-
|2011
|''Ụgha nke na-ejikọta''
|Mak
|-
|2013
|''Jane &amp; Abel''
|Tony
|-
|2015
|''Rush''
|Bill
|C-Through Production Ltd
|-
|2016
|''News Just In''
|Otieno
|Ihe nkiri Historia
|-
|2017
|''Janjaruka''
|Johnnie
|Flick 7 Foto
|-
|2018
|''Nnwere onwe''
|Marcus
|Ụlọ ọrụ mgbasa ozi Danish
|}
=== Ihe nrite ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ọrụ A Họpụtara
!Ọrụ
!Ihe nrite
!Nsonaazụ
!Ref
|-
|2015
|''Fundi-Mentals''
|Moses
|Onye nkwado kacha mma
|{{Won}}
|<ref name=":0" />
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Karumi, Charles}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
l1yg3p4lweik7hofsw5ewzlcdf7sy11
Conor Mccreedy
0
15488
696937
148667
2026-08-06T06:01:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696937
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Conor Matthew Mccreedy''' (amụrụ n'ubochí irí na otu n'ọnwa Febụwarị 1987 na Johannesburg, South Africa) bụ ónyé na-ese ihe n'oge a, ónyé na-echekwa ihe na ónyé na-anakọta ihe na [[Switzerland]]. Na atụmatụ ego ruru ihe dị ka dollar irí asaá nde. Agba na-acha anụnụ anụnụ pụtara ìhè n'ọrụ ya.<ref name="auto">{{Cite web|title=Wohnrevue|url=https://www.wohnrevue.ch/fokus/conor-mccreedy/|work=Wohnrevue website}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ Mccreedy na Johannesburg, South Africa na 1987. Ọ bụ nwá nwà nke Sir Theophilus Shepstone, ónyé ọchịchị Britain. Nnà ya bụ ónyé French-Irish Ancestry, nné ya bụ ónyé South African architect na ónyé na-ese ihe n'ime ụlọ. Mccreedy na-echeta ise ihe mgbe ọ dị afọ anọ site na iji brọsh na kọfị nne ya.<ref name="Fairlady South Africa">{{Cite web|url=http://www.recreate.za.net/wp-content/uploads/2011/07/artcastmay-FAIR-LADY.pdf|title=Fairlady|date=May 2011|work=Recreate.za.net|accessdate=2017-08-27}}</ref> Ka ógè na-eto eto, ọ ghọrọ ónyé na-ese ejiji, na-arụ ọrụ màkà ụlọ ejiji gụnyere Calvin Klein.<ref name="CNN">{{Cite web|url=http://ireport.cnn.com/docs/DOC-432163|title=Conor Mccreedy: Outliers at the Core|work=CNN iReport|accessdate=29 September 2014|archivedate=6 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006073043/http://ireport.cnn.com/docs/DOC-432163}}</ref><ref name="fand">{{Cite web|url=http://www.highbeam.com/doc/1G1-284270155.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140921210109/http://www.highbeam.com/doc/1G1-284270155.html|archivedate=21 September 2014|title=Young SA artist paints the blues in the Big Apple Millionaire swops golf clubs for brushes ".|work=Highbeam.com|accessdate=29 September 2014}}</ref> Ọ gakwara Hilton College.<ref>{{Cite web|title=SA artist gets bite of Big Apple|url=http://www.timeslive.co.za/entertainment/article1000556.ece/SA-artist-gets-bite-of-Big-Apple|work=Times Live Magazine}}</ref> N'afọ 2006, Mccreedy nwetara agụmakwụkwọ golf iji gaa Barton College na North Carolina.<ref name="Entrepreneur Magazine">{{Cite web|url=http://www.entrepreneurmag.co.za/advice/success-stories/snapshots/conor-mccreedy/|title=Conor Mccreedy | Entrepreneur|publisher=Entrepreneurmag.co.za|date=14 January 2013|accessdate=3 June 2014|archivedate=2 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140602201149/http://www.entrepreneurmag.co.za/advice/success-stories/snapshots/conor-mccreedy//}}</ref> Mccreedy hapụrụ ụlọ akwụkwọ nka na Pratt Institute na New York City iji chụsoo ọrụ nka onwé ya na 2007.<ref name="Conor Mccreedy">{{Cite web|url=http://www.entrepreneurmag.co.za/advice/success-stories/snapshots/conor-mccreedy/|title=Conor Mccreedy|work=Entrepreneur|accessdate=29 September 2014|archivedate=6 October 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006091711/http://www.entrepreneurmag.co.za/advice/success-stories/snapshots/conor-mccreedy/}}</ref><ref name="Young Entrepreneur">{{Cite web|url=http://www.youngentrepreneur.com/blog/from-starving-artist-to-young-entrepreneur-conor-mccreedy-on-making-creativity-pay/|title=Where Young Entrepreneurs Meet and Start Up | Entrepreneur.com|publisher=Young Entrepreneur|accessdate=3 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130730022309/http://www.youngentrepreneur.com/blog/from-starving-artist-to-young-entrepreneur-conor-mccreedy-on-making-creativity-pay/|archivedate=30 July 2013}}</ref> N'afọ 2013, SA Style Awards kpọrọ Mccreedy "Ónyé kachasị mma" na South Africa.<ref>{{Cite web|url=http://myjoburg.com/glamour-and-glitz-at-the-sa-style-awards/|title=Glamour and Glitz at the SA Style Awards - My Joburg. Your News. Your Community. Online|work=myjoburg.com|accessdate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170828015951/http://myjoburg.com/glamour-and-glitz-at-the-sa-style-awards/|archivedate=28 August 2017}}</ref>
A na-ewu ebe ngosi nka nke ga-egosipụta nchịkọta nke ya na-eto eto nke ndị na-ese ihe n'oge a na mgbakwunye na ọrụ nke ya.<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://static1.squarespace.com/static/5a81e8c7bff2004c0b14b469/t/5da97fedda5d5c5fdd6bf18b/1571389434522/Conormccreedy-PRESTIGE_Worldwide_Digital_02_2019%28verschoben%29.pdf|title=Prestige Magazine|work=Prestige website|accessdate=2022-06-17|archivedate=2022-04-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220406203912/https://static1.squarespace.com/static/5a81e8c7bff2004c0b14b469/t/5da97fedda5d5c5fdd6bf18b/1571389434522/Conormccreedy-PRESTIGE_Worldwide_Digital_02_2019%28verschoben%29.pdf}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbè ọ hapụsịrị kọleji, Mccreedy malitere ire ihe osise ya n'okporo ámá Union Square na New York City.<ref name="Young Entrepreneur"/> Mgbe onye na-ahụ màkà ahịa bụ Mick Rock chọpụtara ọrụ Mccreedy na gallery, ọ gbara ya ume ka ya na Aldon James Jr., ónyé isi oche nke National Arts Club, klọb onwé ónyé kwurịta okwu.<ref>{{Cite web|author=Suthentira Govender|url=http://www.timeslive.co.za/entertainment/article1000556.ece/SA-artist-gets-bite-of-Big-Apple|title=SA artist gets bite of Big Apple|publisher=Times LIVE|date=3 April 2011|accessdate=3 June 2014}}</ref> Mccreedy mèrè ihe ngosi nke mbụ ya n'onwe ya ebe a, nke akpọrọ Outliers, na-eme ka ọ bụrụ ónyé na-ese ihe kachasị ọhụrụ nwere ihe ngosi nke onwé ya n'ebe ahụ.<ref name="Oprah">{{Cite web|url=http://www.oprahmag.co.za/live-your-best-life/relationships/o-chats-to-artist-conor-mccreedy|title=O Chats to Artist Conor Mccreedy - O, The Oprah Magazine|work=Oprahmag.co.za|accessdate=29 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006083430/http://www.oprahmag.co.za/live-your-best-life/relationships/o-chats-to-artist-conor-mccreedy|archivedate=6 October 2014}}</ref><ref name="Entrepreneur Magazine"/> Ihe ngosi ahụ nwere foto anụ ọhịa nke o sere na South Africa na ihe osise ndị metụtara safari Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.nbcnewyork.com/blogs/niteside/Wildlife-Painter-Conor-McCreedy-Attracts-A-Fashion-Forward-Crowd--89572807.html|title=Wildlife Painter Conor McCreedy Attracts A Fashion-Forward Crowd|work=NBC New York|accessdate=29 September 2014}}</ref>
N'afọ 2011, Time Warner nyere ya ọrụ ka o see ụdị akara ngosi ya màkà nnọkọ mmalite site na iji agba "Mccreedyblue" ya.<ref name="Entrepreneur Magazine"/> Agba eji mee ihe n'ihe osise ya niile bụ ngwakọta nke ihe ise dị iche iche na-acha anụnụ anụnụ.<ref name="blue">{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/video/conor-mccreedy-who-is-the-south-african-artist-km2M0RLeRMSgDFnhvBUU6A.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140910195848/http://www.bloomberg.com/video/conor-mccreedy-who-is-the-south-african-artist-km2M0RLeRMSgDFnhvBUU6A.html|archivedate=10 September 2014|title=Conor Mccreedy: Who Is the South African Artist?: Video|work=Bloomberg|accessdate=29 September 2014}} </ref> N'afọ 2012 o mepụtara ihe ngosi "Oké Osimiri Africa" na Charles Bank Gallery, dị ka akụkụ nke Witness Hilton Arts Festival na Hilton College, na Selected Works, 2006-2012, na Ernie Els' Estate na Stellenbosch N'afọ 2013 ọ bụ akụkụ nke ihe ngosi otu na Everard Read Gallery, Johannesburg.<ref name="Oprah"/><ref>{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2012/03/23/conor-mccreedy-african-ocean_n_1370839.html|title=Conor Mccreedy's 'African Ocean' Opens in New York (PHOTOS)|date=23 March 2012|work=HuffPost|accessdate=29 September 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.witness.co.za/index.php?showcontent&global%5B_id%5D=87769|title=The Witness|work=The Witness|accessdate=29 September 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.highbeam.com/doc/1G1-301389776.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150323165901/http://www.highbeam.com/doc/1G1-301389776.html|archivedate=23 March 2015|title=Top Artists Exhibit at Hilton Arts Fest|work=Highbeam.com|accessdate=29 September 2014}}</ref><ref name="Conor Mccreedy"/><ref>{{Cite web|url=http://www.liveoutloud.co.za/magazine/conor-mccreedy/|title=Conor McCreedy is a South African artist based in New York. - LIVEOUTLOUD - Luxury Lifestyle Magazine|work=Liveoutloud.co.za|accessdate=29 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006105054/http://www.liveoutloud.co.za/magazine/conor-mccreedy/|archivedate=6 October 2014}}</ref> Ọrụ nke ọrụ Mccreedy gụnyere murals e sere na ụlọ ọrụ ndị dị na New York City dị ka Soho House Hotel na penthouse nke Bowery Hotel.<ref name="sand">{{Cite web|url=http://www.highbeam.com/doc/1G1-288892372.html|title=SA boy gets the blues in golden Manhattan.|work=Highbeam.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140921210102/http://www.highbeam.com/doc/1G1-288892372.html|archivedate=21 September 2014|accessdate=29 September 2014}}</ref><ref name="fand"/> N'afọ 2014 o nwèrè ihe ngosi onwé ya na Gallery Proarta .<ref name="blue" />
== Ihe ngosi ==
Ihe ngosi onwe onye:
* "Outliers" National Arts Club. New York City, 2009.
* "Oké Osimiri Africa" Elizabeth Street, Charles Bank Gallery New York City, 2012.
* "Ihe osise Splash" ProArta Galerie, Zurich, 2014
* "Mccreedyblue Abstract" Cat Street Gallery, Hong Kong, 2015.
* "Chiaroscuro Abstract Portraits" HG Guggenheim Contemporary, New York City, 2016.
* "Splash Paintings" Askeri Gallery, Moscow, 2017.
* "Splash Paintings" Askeri Gallery, Moscow, 2018.<ref>{{Cite web|url=https://guestofaguest.com/new-york/galleries/2012/march/conor-mccreedy-african-ocean-exhibition-opening/647464%7C|title=Afrcian Ocean}}</ref>
N'afọ 2015, ọrụ ọhụrụ ya guzobere ihe ngosi ''Mccreedyblue'', nke emere na [[Hong Kong]], [[China]] na Cat Street Gallery. O mekwara ihe ngosi onwé ya na Zurich na Palm Beach. John Cole-Morgan nke South Africa kwuru màkà ihe ngosi ya na Hong Kong na ọrụ Mccreedy bụ "ike, ike na n'ezie hypnotic".<ref>{{Cite web|url=http://www.thesouthafrican.com/south-african-artist-conor-mccreedy-takes-over-hong-kongs-art-scene/|title=South African artist Conor McCreedy takes over Hong Kong's art scene|publisher=The South African|date=5 May 2015|author=John Cole-Morgan}}</ref>
== Ihe osise ==
Amber Genuske kọwara ihe osise ya na Huffington Post dị ka ihe na-egosi "mmegharị na-agagharị agagharị" na "ihe okike na-egosipụta onwé ya".<ref name="Huffington Post">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2012/03/23/conor-mccreedy-african-ocean_n_1370839.html|title=Conor Mccreedy's 'African Ocean' Opens in New York (PHOTOS)|work=HuffPost|date=23 March 2012|accessdate=3 June 2014}}</ref>
O kwuru n'ọtụtụ ajụjụ ọnụ na Pablo Picasso bụ otu n'ime mmetụta kachasị ukwuu ya.<ref>{{Cite web|url=http://rocketlist.me/videos/conor-mccreedy/|title=Kuato Studios – Inspiring the Future of Learning|publisher=Rocketlist.me|accessdate=3 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131004215926/http://rocketlist.me/videos/conor-mccreedy/|archivedate=4 October 2013}}</ref> Ụfọdụ n'ime ihe ndị o dere sitere n'ike mmụọ nsọ nke ónyé bụbu ónyé isi ala South Africa bụ [[Nelson Mandela]] na njedebe nke ịkpa ókè agbụrụ na South Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.nyartbeat.com/event/2012/1054|title=NYAB Event – Conor Mccreedy "African Ocean"|publisher=Nyartbeat.com|accessdate=3 June 2014}}</ref> N'ọnwa Juun afọ 2013, e zuru ihe osise Mccreedy n'ụlọ ngosi ihe nkiri dị na New York City.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-23085571|title=The hunt for stolen Mandela painting|publisher=BBC|date=28 June 2013|accessdate=3 June 2014}}</ref> Otu n'ime ihe ndị e zuru bụ onyinyo nke Nelson Mandela.<ref>{{Cite web|url=http://mg.co.za/article/2013-06-24-mandela-painting-stolen-from-sa-born-artist-in-new-york|title=Mandela painting stolen from SA-born artist in New York | Mail & Guardian|work=Mail & Guardian|date=24 June 2013|accessdate=3 June 2014}}</ref> E meghere ihe ngosi nke mbụ ya n'Eshia n'afọ 2015. A na-ere ihe osise ya rụọ dollar otu narị puku na iri ise.<ref name="blue"/>
"Mcreedyblue" nke Mccreedy bụ ngwakọta nke ihe ise na-acha anụnụ anụnụ.<ref>{{Cite web|title=The Blue Renaissance|url=http://www.projectluxury.com/single-post/2016/04/21/CONOR-MCCREEDYS-THE-BLUE-RENAISSANCE|work=Project Luxury Magazine|accessdate=2022-06-17|archivedate=2021-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210730105032/https://www.projectluxury.com/single-post/2016/04/21/conor-mccreedys-the-blue-renaissance}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
Mccreedy na-akwado ọtụtụ ọrụ ebere. N'oge Art Basel, Switzerland na 2017, o nyèrè obere ụlọ omebe iwu ya, ihe osise [[London]] ya na UNAIDS, ntọala United Nations. A na-ere ihe osise ahụ n'oge oriri oriri abalị na Basel.<ref>{{Cite web|title=De Pury|url=http://de-pury.com/lot/785|accessdate=5 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180406040625/http://de-pury.com/lot/785|archivedate=6 April 2018}}</ref> Mccreedy bụ onye guzobere Protecting African Lions, NPO e guzobere iji chebe ọnụ ọgụgụ ọdụm ọhịa na-ebelata.<ref>{{Cite web|title=Protecting African Lions|url=https://protectingafricanlions.org|work=protect lions website}}</ref>
Ego sitere na ire obere 'Splash Painting' ya na nso nso a gara n'ihe kpatara ọrịa ụbụrụ, akụkụ nke Gracious Hearts Foundation. A kpọrọ ihe osise ahụ 'Feelings' A na-ere ya na Christie's na [[London]] ma Simon de Pury na-ere yango.<ref>{{Cite web|title=Forbes Gracious Hearts|url=https://www.forbes.com/sites/felicitycarter/2018/03/25/gracious-heart-charity-auction-at-christies-in-london/|work=Forbes}}</ref>
O nyèrè obere 'Angel Painting' na Ellerman House, Art Angels Foundation. Ntọala ahụ dị na mbà ya. South Africa.<ref>{{Cite web|title=Art Angels|url=http://www.artangelsinitiative.com/wp-content/uploads/2013/09/ART-ANGELS_FINAL.pdf|work=Art Angels catalogue|accessdate=2022-06-17|archivedate=2016-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160910032900/http://www.artangelsinitiative.com/wp-content/uploads/2013/09/ART-ANGELS_FINAL.pdf}}</ref> Ọ bụ oriri ọrụ ebere kwa afọ iji baara Click Foundation uru.<ref>{{Cite web|title=click foundation|url=http://clickfoundation.co.za|work=click foundation website}}</ref>
== Ihe osise ==
Mccreedy esorowo Bulgari na Rolex rụkọọ ọrụ.
O meela ihe osise a na-akpọ "My Blue Heaven".<ref>{{Cite web|url=http://www.shots.media/people/2016/conor-mccreedy-blaues-luxusbett-geht-auf-weltreise/3704|title=Conor Mccreedy: Blaues Luxusbett geht auf Weltreise|work=Shots.media|accessdate=27 August 2017|archivedate=5 July 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170705155433/http://www.shots.media/people/2016/conor-mccreedy-blaues-luxusbett-geht-auf-weltreise/3704}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.bgfashion.net/article/12860/5/Stylish-artist-and-businessman-Conor-Mccreedy-presents-Blue-Heaven#popup2|title=Stylish artist and businessman Conor Mccreedy presents 'Blue Heaven'|publisher=Be Global Fashion Network|accessdate=27 August 2017}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* {{Cite web|title=Conor Mccreedy website|url=http://conormccreedy.com/}}
* {{Cite web|title=Instagram website|url=https://www.instagram.com/conormccreedy/}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
bzt2331ehwsu6ov9nc7apr7zy305qig
Dina Recanati
0
16389
696947
88473
2026-08-06T08:12:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696947
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Dina Recanati''' (onye amụrụ '''Diane Hettena'''; 1928 - 5 June 2021) bụ onye Israel na-ese ihe, onye na-akpụ ihe ọkpụkpụ na onye na-eme eserese.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Diane Hettena na Cairo, Egypt. N'afọ 1946, ọ lụrụ Raphael Recanati na Tel Aviv, Mandatory Palestine.<ref>{{Cite web |url=https://dina-recanati.com/about/ |title=About Dina Recanati |accessdate=2022-06-21 |archivedate=2021-09-22 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20210922000728/https://dina-recanati.com/about/ }}</ref>
Recanati mepụtara ihe owuwu, ihe osise silkscreen, ihe ndị e sere ese, na tapestries.<ref>[https://www.news1.co.il/Archive/001-D-72446-00.html יפעת גדות, אות יקיר ישראל יפה - לדינה רקנאטי],</ref><ref name="auto">[https://www.calcalist.co.il/articles/0,7340,L-3884854,00.html "איך מגיעים לגיל 93 צלולים? אני דואגת רק כשצריך, לא להנאתי"]</ref>
[[Usòrò:דינה_רקנאטי_דברים_1.JPG|thumb|"Ihe" nke Dina Recanati]]
Recanati nwụrụ na Herzliya Pituah mgbe ọ dị afọ iri itoolu na ato.<ref name="auto"/>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke nka ọha na eze na Israel
* Ụmụ nwanyị nke Israel
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
mbs7sxflk2b82h48kgw9xkf5198k7mo
Bopol Mansiamina
0
17589
696914
200127
2026-08-06T01:32:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696914
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Bopol Mansiamina''' (26 Julaị 1949 na 7 Nọvemba 2021), nke a makwaara dị ka Bopol ma ọ bụ Don Paolo, bụ onye egwu Congo na-emepụta ihe na onye a ma ama (onye na-akpọ bass, onye na-akpọ guitar dịka onye na-arọpụta egwú, onye na-emepụta egwú. O dekọrọ ma rụọ ọrụ nke ukwuu ihe karịrị afọ iri anọ dị ka onye na-agụ egwu n'onwe ya, dị ka onye otu ndị isi egwu Afrịka, yana ịkwado ọtụtụ ndị egwu Afrịka. A maara Bopol nke ọma maka ọrụ ya n'afọ 1980s na mmalite afọ 1990s dị ka otu n'ime ndị otu anọ nke nnukwu ìgwè Les Quatre Etoiles nke dị na Paris (Stars 4) na dị ka onye na-ese ihe n'onwe ya.
== Ọrụ na akụkọ ihe mere eme ==
A mụrụ Mansiamina n'ụbọchị 26 nke ọnwa Julaị afọ 1949, na Leopoldville (nke bụzi [[Kinshasa]], [[Democratic Republic of the Congo]]) dị ka Paul Mansiamina Mfoko (ma ọ bụ M'Foko Mansiamina).<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina|url=https://www.discogs.com/artist/1283828-Bopol-Mansiamina|work=Discogs|accessdate=21 August 2017|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Gregory [editor]|first=Andy|title=International who's who in popular music|date=2002|publisher=Europa|location=London|isbn=1857431618|edition=4th}}</ref>
=== 1969 ruo c.1980: Zaire, Cote d'Ivoire, Togo ===
Site n'afọ 1969 ruo afọ 1978 Bopol dị na Zaire ma kpọọ egwu n'ọtụtụ ìgwè. Ọ sonyeere ọtụtụ n'ime ndị isi egwu Congo nke oge gara aga na ọgbọ ndị na-esote. Mgbe oge ahụ gasịrị, ọ kwagara West Africa maka afọ ole na ole.
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, n'afọ 1969 o sonyeere Orchestre Bamboula (nke [[Papa Noel Nedule|Papa Noel]] duziri ma gụnyekwa Madilu System; Pepe Kalle; Bozi Boziana; na Wuta Mayi, nke a maara mgbe ahụ dị ka Blaise Pasco, onye Bopol ga-arụkọ ọrụ ruo ọtụtụ iri afọ). A họpụtara Orchestre Bamboula ka ọ nọchite anya Zaire n'afọ 1969 Festival of African Music na [[Algeria]].<ref name="AMP">{{Cite web|title=Bopol Mansiamina|url=http://www.africanmusiciansprofiles.com/bopol.htm|work=africanmusiciansprofiles|accessdate=21 August 2017|archivedate=24 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191024194859/http://www.africanmusiciansprofiles.com/bopol.htm}}</ref> Otú ọ dị, òtù ahụ kewara n'oge na-adịghị anya mgbe ọ lọtara na Algiers.<ref>{{Cite web|title=L'orchestre Bamboula de Papa Noël|url=http://www.mbokamosika.com/2017/05/l-orchestre-bamboula-de-papa-noel.html|work=MBOKAMOSIKA|accessdate=22 August 2017|language=fr-FR}}</ref>
Mgbe nke ahụ gasịrị, Bopol duziri mweghachi nke Orchestre Rock-a-Mambo. Ọ sonyeere Dr Nico's African Fiesta Sukisa n'afọ 1970.<ref>{{Cite web|title=kenyalive, SAMBA MAPANGALA & VIRUNGA LIVE AT YOSHI'S|url=http://www.muzikifan.com/kenyalive.html|work=www.muzikifan.com|accessdate=22 August 2017}}</ref> N'afọ 1971, o guzobere Orchestre [ma ọ bụ L'Orchestre ma ọ bụ Orchestra] Continental, nke gụnyere Blaise Pasco (mgbe e mesịrị Wuta Mayi), na [[Josky Kiambukuta|Josky]]. Site n'afọ 1973 ruo afọ 1976 o sonyeere Afrisa, nke Tabu Ley duziri.<ref name="AMP"/> Akụkọ ọzọ, Otú ọ dị, na-ekwu na Bopol na Wuta Mayi sonyeere Franco na TPOK Jazz site n'afọ 1974.<ref>{{Cite web|title=Orchestre Mamumay (African 90.972)|url=https://dial-africa.blogspot.com/search/label/Bopol%20Mansiamina|work=DIAL AFRICA|accessdate=27 August 2017}}</ref> N'afọ 1975, Bopol na Wuta nwere otu egwu, ma ọ bụ "ọrụ," a na-akpọ Orchestre Mamumay, nke wepụtara ma ọ dịkarịa ala ndekọ abụọ.<ref>{{Cite web|title=Orchestre Mamumay|url=https://www.discogs.com/artist/4343519-Orchestre-Mamumay|work=Discogs|accessdate=27 August 2017|language=en}}</ref> N'afọ 1976, ya na [[Ray Lema]] na Félix Manuaku Waku malitere otu Ya Toupas.<ref name="AMP" /> Ya Toupas kwadoro ma ọ bụ tinye onye na-agụ egwu Mpongo Love.<ref>{{Cite web|title=Mpongo Love : Partager (1987)|url=https://www.youtube.com/watch?v=2v8YRw_sHI4|work=Youtube|accessdate=26 August 2017|date=3 December 2015}}</ref> Bopol gara n'ihu soro ya rụọ ọrụ egwu ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 1990. Dịka ọmụmaatụ, Bopol kụrụ rhythm guitar na abọm ya nke afọ 1987 bụ Partager, ọ bụkwa ya dere atọ n'ime abụ isii ya (gụnyere egwu aha).<ref>{{Cite web|title=Mpongo Love* - Partager|url=https://www.discogs.com/Mpongo-Love-Partager/release/2380896|work=Discogs|accessdate=26 August 2017|language=en}}</ref>
N'afọ 1978, ọ kwagara West Africa - Lome, [[Togo]], na Abidjan, Cote d'Ivoire - wee sonye na Sam Mangwana's African All-Stars.<ref name="AMP"/><ref name="BessemBopol">{{Cite web|author=Bessem|first=F.J.|title=Bopol Mansiamina|url=http://www.musiques-afrique.com/frames/art_bopol.html|work=Frank Bessem's Musiques d'Afrique|accessdate=26 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827001434/http://www.musiques-afrique.com/frames/art_bopol.html}}</ref> Ndị egwu Congo ndị ọzọ nọ n'òtù ahụ gụnyere [[Syran Mbenza]], Ringo Moya, na ọtụtụ ndị ọzọ. Ụdị mbụ nke otu ahụ were naanị ihe dị ka otu afọ, ọ bụ ezie na, mgbe ahụ kewara abụọ, otu otu (gụnyere Mangwana, Bopol, na Syran Mbenza) kwagara Abidjan, na onye ọzọ nọrọ na Lome.<ref name="Stewart">{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|title=Rumba on the river : a history of the popular music of the two Congos|url=https://archive.org/details/rumbaonriverhist00stewa|date=2000|publisher=Verso|location=New York|isbn=1859843689|pages=249–50|edition=Paperback}}</ref>
=== Afọ 1980 na mmalite afọ 1990: Paris ===
N'afọ 1980, Bopol malitere ịdekọ egwu dị ka onye na-ese egwu. Ihe ụfọdụ nwere ike iwere dị ka abọm izizi ya abụghị nke a kpọrọ aha ya: ha bụ atọ n'ime usoro abọm asatọ ewepụtara n'okpuru aha Orchestre Mode Succes, Innovations (vols. 1-8). Mpịakọta nke 1, 3, na nke 4 na usoro ahụ gosipụtara Bopol na Baba Ley Assaka.<ref>{{Cite web|title=Kiland & l'Orchestre Mabatalaï -Zaïre Promotion 2000, vol. ?, Zaïre Promotion|url=http://www.globalgroovers.com/2010/03/kiland-lorchestre-mabatalai-zaire.html|work=Global Groove|accessdate=26 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827042447/http://www.globalgroovers.com/2010/03/kiland-lorchestre-mabatalai-zaire.html}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 1982, Bopol bi na Paris ma na-edekọ abọm naanị ya. N'afọ ahụ, ya na Wuta Mayi, Nyboma, na Syran Mbenza guzobere Les Quatre Étoiles (kpakpando anọ). Les Quatre Etoiles na-egwuri egwu ọnụ dị ka otu egwu, ma na-arụkwa ọrụ dị ka otu ndị isi nke ndị egwu nwere nkà bụ ndị na-akpọkarị egwu na ndekọ nke ibe ha, na nke ndị ọzọ na-ese ihe - dịka ọ na-apụta ìhè site na diski Bopol n'oge 1980s. O dekọrọ ma soro ndị otu ahụ rụọ ọrụ, dị ka onye na-ese egwu, na ịkwado ndị ọzọ na-agụ egwu site n'afọ 1980s na mmalite afọ 1990s. Na ụfọdụ n'ime ihe ndekọ ya, edepụtara onye mmepụta ma ọ bụ onye na-ede egwu dị ka Don Paolo, aha ọzọ maka Bopol.<ref name="DISCOG-B">{{Cite web|title=Bopol* - Bopol|url=https://www.discogs.com/Bopol-Bopol/release/2230615|work=Discogs|accessdate=26 August 2017|language=en}}</ref>
=== Afọ ndị na-adịbeghị anya ===
Ka ọ na-erule afọ 1996, Bopol bi na United States. Georges Collinet kọrọ banyere mbipụta nke mmemme redio ya Afropop Worldwide nke raara onwe ya nye Les Quatre Etoiles, "Mgbe ihe karịrị afọ iri biri na [[France]], Bopol na Nyboma abịala US ugbu a, na-achọ ntọala ọhụrụ, n'ihi na ha na-ekwu na America, azụmahịa bụ azụmahịa, ebe na France, ndị mmadụ na-ele anya mgbe niile na agba akpụkpọ gị". Collinet gara n'ihu, na-asụgharị site na ajụjụ ọnụ ya na Bopol na French maka mmemme ahụ, "Bopol na-ekwu, ọ bụrụ na e nwere ezigbo ụlọ ọrụ na Zaire, m ga-ahọrọ ịrụ ọrụ n'ebe ahụ, n'ihi na enwere m ọtụtụ mkpali - ị nwere ike ịhụ ihe ndị mmadụ na-eme. Anyị na-ede abụ anyị site n'ile ndị mmadụ gburugburu anyị. Na Europe ọ siri ike; ị nwere ndụ dị iche. "<ref>Public Radio International, Afropop Worldwide, recorded February 1996 from KSKA Anchorage.</ref>
N'agbata afọ 2000 na afọ 2010, Bopol dekọrọ ma soro ndị omenkà ndị ọzọ mee njem, ọkachasị ndị otu Samba Mapangala, Virunga, na Ricardo Lemvo.
=== Ọnwụ ===
Bopol nwụrụ na 7 Nọvemba 2021, n'ụlọ ya na Paris, site na ọrịa strok.<ref name="Heraldo-Death">{{Cite news|author=Diaz|first=Jonathan|title=Muere Bopol Mansiamina, un grande de la Música Africana|url=https://www.elheraldo.co/entretenimiento/muere-bopol-mansiamina-un-grande-de-la-musica-africana-863497|accessdate=7 November 2021|work=El Heraldo (Barranquilla, Colombia)|date=7 November 2021|language=es}}</ref>
== Nnyocha ==
Bopol nyere aka n'ọtụtụ egwu egwu Congolese kachasị mma mere n'oge 1980s na 90s. Ọrụ ya kachasị mma nwere ike ịbụ nke ahụ site na mmalite afọ 1980. "Manuela" bụ otu n'ime egwu ya pụtara ìhè.<ref name="RC">{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - Manuela (1983)|url=https://rhythmconnection.blogspot.com/2012/01/bopol-mansiamina-manuela-1983.html|work=Rhythm Connection|accessdate=26 August 2017|date=6 January 2012|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827042731/https://rhythmconnection.blogspot.com/2012/01/bopol-mansiamina-manuela-1983.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Quatre Etoiles (Four Stars)|url=http://rumbaontheriver.com/etoiles.html|work=Rumba on the River|accessdate=26 August 2017}}</ref>
A na-amata ọtụtụ n'ime egwu ya dị ka ndị a na-agba egwu nke ukwuu, ọ bụ ezie na ọ na-ekwughachi ugboro ugboro. Ụfọdụ n'ime abụ ya - dị ka "Pitie, Je Veux La Reconciliation", "Samedi Soir", "Bety Bety" - bụ ihe a na-ahụkarị n'ọtụtụ ebe ịgba egwú nke afọ 1980 gburugburu ụwa.
N'ihe ndekọ ya n'onwe ya, ọ na-ejikarị ndị egwu mara mma gbaa onwe ya gburugburu.<ref name="RC"/> A kọwawo mmekọrịta guitar n'etiti Bopol na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro, Syran Mbenza, dị ka "akụkọ ifo".<ref name="BessemBopol"/>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm Nke Onwe ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
! scope="col" style="width:23em;" |Aha ya
! scope="col" style="width:5em;" |Ụbọchị
! scope="col" style="width:18em;" |Akara aha
! scope="col" style="width:16em;" |Egwú
! scope="col" style="width:15em;" |Ihe edeturu
|-
! scope="row" |''Ihe ọhụrụ mbụ, Motema aghụghọ''
|1981?<ref>{{Cite web|author=Bessem|first=Frank|title=Déception Motema|url=http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_deceptionmotema.html|work=Frank Bessem's Musiques d'Afrique|accessdate=21 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827001605/http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_deceptionmotema.html}}</ref>
|Star Music (USA) (SMP 6011)
|
* "Motema na-ewute"
* "Obi na ịhụnanya"
* "Issa Touré"
* "Papy Ozonga"
|Mụ na Nyboma, Dally Kimoko. Enwere ike idepụta egwu n'usoro na-ezighi ezi.<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina -The Original Innovation,Star Musique|url=http://www.globalgroovers.com/2012/01/bopol-mansiamina-original-innovation.html|work=Global Groove|accessdate=24 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827002512/http://www.globalgroovers.com/2012/01/bopol-mansiamina-original-innovation.html}}</ref>
|-
! scope="row" |''Uwe uhie''
(Bopol Mansiamina & Besisimou)
|1982<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - Besisimou (Maillot Jaune)|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-Besisimou-Maillot-Jaune/release/6165760|work=Discogs|accessdate=21 August 2017|language=en}}</ref>
|Mbipụta Tina (Zaire) (MAR 100)
|
* "Ihe Uwe Na-acha odo odo"
* "N'ihi na Enweghị Ego"
* "Bety Bety"
* "Zola Zola"
|Mụ na Syran Mbenza
|-
! scope="row" |''Ịlụ di ma ọ bụ nwunye''
|1982<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - Mariage Forcé|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-Star-82/master/906821|work=Discogs|accessdate=21 August 2017|language=en}}</ref>
|Star (Côte d'Ivoire) (SHA 021),
Sacodis (France) (LDS 21/001) (1983)
|
* "Ịlụ di na nwunye"
* "Yenga Yenga"
* "Kala Ye Ngangu"
* "Ị Na-agagharị"
|
|-
! scope="row" |''Manuela''
|1983<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - Manuela|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-Manuela/release/2519273|work=Discogs|accessdate=24 August 2017|language=en}}</ref>
|Syllart (France) (SYL 8301)
|
* "Manuela"
* "Onye Nlekọta"
* "Họrọ"
* "Bameli Pena"
* "Ekele Anyanwụ"
|Mụ na Syran Mbenza, Nyboma, Wuta Mayi
|-
! scope="row" |''Bopol''
(a/k/a/ "Samedi Soir" ma ọ bụ "Afric'Ambiance")
|1984<ref name="DISCOG-B"/>
|Syllart (France) (SYL 8305)
|
* "N'abalị Satọdee"
* "Madela"
* "Mmetụta Afrịka"
* "Muana Samba"
|Mụ na Syran Mbenza, Ray Lema, Jean Papy
|-
! scope="row" |''Helena'' (12" otu)
(Bopol & Innovation)
|1984<ref>{{Cite web|title=Bopol* & Innovation (2) - Helena|url=https://www.discogs.com/Bopol-Innovation-Helena/release/1572571|work=Discogs|accessdate=24 August 2017|language=en}}</ref>
|Syllart (France) (SYL 8310)
|
* Helena
* Oh! Motema
|Mụ na Daly Kimoko, Jacob Desvarieux, Syran Mbenza, Wuta Mayi
|-
! scope="row" |''Bopol Mansiamina''
(a/k/a "Ọ bụ ihe")
|1985<ref>{{Cite web|author=Bessem|first=Frank|title=Ça c'est quoi ?|url=http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_cacestquoi.html|work=Frank Bessem's Musiques d'Afrique|accessdate=24 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827004041/http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_cacestquoi.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - Bopol Mansiamina|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-Bopol-Mansiamina/release/1989989|work=Discogs|accessdate=24 August 2017|language=en}}</ref>
|Celluloid (CEL 6749)
|
* "Gịnị ka ọ bụ?"
* "Mu Karame"
* "Makwandungu"
* "Nnwere Ndidi"
* "Maizo"
|Mụ na Wuta Mayi, Jean-Papi, Dally Kimoko
|-
! scope="row" |''Akpụkpọ anụ Ákwà''
|1987<ref>{{Cite web|author=Bessem|first=Frank|title=Serrez ceinture|url=http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_serrez.html|work=Frank Bessem's Musiques d'Afrique|accessdate=24 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827003656/http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_serrez.html}}</ref>
|Syllart (France) (SYL 8320)
|
* Mkpịsị eriri
* Atụkwasịghị m obi
* Houle Muke Kuela Ngue
* Nwa nwanne nne
* Motema na-agbanwe
|
|-
! scope="row" |''Bopol''
|1988<ref>{{Cite web|title=Bopol* - Bopol|url=https://www.discogs.com/Bopol-Bopol/master/891970|work=Discogs|accessdate=24 August 2017|language=en}}</ref>
|Syllart (France) (BM 004)
Bleu Caraibes (France) 82426-1
|
* Dada Micha
* Mụ onwe m Mukarame
* Yo Mukarame (remix)
* Nke a bụ Le
* Samala
* Cheri Coco (A.B.C)
|Ihe ndekọ Zouk
|-
! scope="row" |''Belinda''
|1989<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - Belinda|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-Belinda/master/1006380|work=Discogs|language=en}}</ref>
|Syllart (France) (SYL 8397)
|
* Belinda
* M.F.A.
* Nzungu Yakala Ngwá Egwú
* Fausta Mare
* Tupu abalị
* Nzungu Yakala
(Ụdị CD nwere "3 utu aha bonus" na-agbakwunye egwu atọ sitere na Serrez Ceinture)
|
|-
! scope="row" |''Ihe ọhụrụ''
|1991 (ma ọ bụ 1990)<ref>{{Cite web|author=Bessem|first=Frank|title=Innovation|url=http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_innovation.html|work=Frank Bessem's Musiques d'Afrique|accessdate=24 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827043300/http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_innovation.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - Innovation|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-Innovation/release/7343597|work=Discogs|accessdate=24 August 2017|language=en}}</ref>
|B.M. Productions (BM 005)
|
* Dienaba
* Ịda ogbenye
* Aida (ihe eji egwuri egwu)
* Aida
* Yembele Yembele
|Mụ na Nyboma, Dally Kimoko
|-
! scope="row" |''Ịgba Ọgba Ọsọ Ndụ''
|1992<ref>{{Cite web|title=Bopol* - Koumbe Trahison|url=https://www.discogs.com/Bopol-Koumbe-Trahison/release/4478194|work=Discogs|accessdate=24 August 2017|language=en}}</ref>
|Afro-Rythmes (France) (20611, AR 1023)
|
* Bouchira
* Bamako Night
* Mahele (Mix)
* Caribbean nke Afrịka
* Ịgba Ọgba Ọsọ Ndụ
* Mahele (Ngwa)
|
|-
! scope="row" |''Akuna Matata''
|1997<ref>{{Cite web|author=Bessem|first=Frank|title=Akuna Matata|url=http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_akunamatata.html|work=Frank Bessem's Musiques d'Afrique|accessdate=24 August 2017|archivedate=27 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170827004001/http://www.musiques-afrique.com/popup/pop_bopol_akunamatata.html}}</ref>
|H&R Ents. (HR2243)
|
* Mama Afrika (Paris Mix)
* Ọdachi
* Mmetụta Mmetụta Na-erughị R.A.
* M'Bongi
* Isabella "Akuna Matata"
* Mukarame "La Rumba"
* Maweke Weke
* Ndụ
* Ati Kayla
* Aidara
* Djeneba
* Mama Africa (LA Mix)
|
|-
|}
=== Nchịkọta ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
! scope="col" style="width:23em;" |Aha ya
! scope="col" style="width:5em;" |Ụbọchị
! scope="col" style="width:18em;" |Akara aha
! scope="col" style="width:16em;" |Egwú
|-
! scope="row" |''Egwú Kasị Mma''
| ?<ref>{{Cite web|title=Bopol* - Greatest Hits|url=https://www.discogs.com/Bopol-Greatest-Hits/release/3728210|work=Discogs|accessdate=25 August 2017|language=en}}</ref>
|Serengeti (SER129)
|
* Pitie, Egwuregwu Na-achọ Mmekọrịta
* Gịnị bụ?
* Ọnọdụ Afrịka
* N'abalị Satọdee
* N'ihi na Enweghị Ego
* Nwa Samba
|-
! scope="row" |''Ihe Kasị Mma nke Bopol''
|1998<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina - The Very Best Of Bopol Mansiamina|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-The-Very-Best-Of-Bopol-Mansiamina/release/7268029|work=Discogs|accessdate=25 August 2017|language=en}}</ref>
|H&R Enterprises (Irving, Texas, USA) (HR 2561)
|
* Anyaụfụ
* Belinda
* Fausta Mare
* Bouchira
* Bamako Night
* Marie Jeanne Innovation
* Pitie Egwuregwu Veux
* Makwadungu
* Nhọrọ
* Onye Nchịkwa
|-
|}
=== E gosipụtara ya n'etiti ndị omenkà ndị ọzọ ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
! scope="col" style="width:23em;" |Aha ya
! scope="col" style="width:23em;" |Onye na-eme ihe nkiri
! scope="col" style="width:5em;" |Ụbọchị
! scope="col" style="width:18em;" |Akara aha
! scope="col" style="width:16em;" |Egwú
! scope="col" style="width:15em;" |Ihe edeturu
|-
! scope="row" |''Innovation, Mpịakọta nke 1''
|Orchestre Mode Succes, Baba Ley Assaka, Bopol Mansiamina
|1980
|(INLP 001)
|
* "Ọmịiko, Achọrọ m ime udo",
* "Ụlọ Akwụkwọ Sekọndrị"
* "Bibiche Oyambaka Ngaï",
* "Titina"
|
|-
! scope="row" |''Innovation, Mpịakọta nke 3''
|Orchestre Mode Succes, Baba Ley Assaka, Bopol Mansiamina
|1980
|(INLP 003)
|
* "Ọ wutere m, Marie-Jeanne"
* "Nkwupụta Ya Nini?"
* "Naboyi Ịhụnanya n'echiche pụrụ iche"
* "Ihe Omimi nke Popol"
|
|-
! scope="row" |''Innovation, Mpịakọta nke 4''
|Orchestre Mode Succes, Baba Ley Assaka, Bopol Mansiamina
|1981
|(INLP 004)
|
* "Nabeli Ọrịa Ya Nkwụsị"
* "Enwere m ike ịnwe ọbara mgbali elu"
* "Elisa Kina Kimbwa"
* "N'Oge"
|
|-
! scope="row" |''Ịghọ aghụghọ Motema''
|Bopol Mansiamina & Nyboma Mwan'Dido
|1984<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina & Nyboma Mwan'dido - Deception Motema|url=https://www.discogs.com/Bopol-Mansiamina-Nyboma-Mwandido-Deception-Motema/release/6301040|work=Discogs|accessdate=25 August 2017|language=en}}</ref>
|Ihe ndekọ mba ofesi (Japan)
|
* Ịghọ aghụghọ Motema
* Obi Ya Ịhụnanya
* Issa Toure Muana Sokode
* S. S. Enweghị Nchegbu
|
|-
! scope="row" |''Ụda Afrịka Kasị Mma''
a/k/a "Sambela"
|Bopol Mansiamina & Syran Mbenza
|1987<ref>{{Cite web|title=Bopol Masiamina* Et Syran Mbenza - The Best African Sound|url=https://www.discogs.com/Bopol-Masiamina-Et-Syran-Mbenza-The-Best-African-Sound/release/5286814|work=Discogs|accessdate=25 August 2017|language=en}}</ref>
|PG Production (France) (PG 87101)
|
* Sambela
* Marie Jeanne
* Nlaghachi Moussa
* Mokili
* Afrịka Mpaghara
|Mụ na Sam Mangwana, Teo Blaise
|-
! scope="row" |''Ekele Ekele E Mere Emoro''
|Kpakpando nke Zaire Pepe Kalle, Nyboma, Bopol
|1992<ref>{{Cite web|title=Les Etoiles Du Zaire, Pepe Kalle* - Nyboma* - Bopol* - Hommage À Emoro|url=https://www.discogs.com/Les-Etoiles-Du-Zaire-Pepe-Kalle-Nyboma-Bopol-Hommage-Emoro/release/6130658|work=Discogs|accessdate=25 August 2017|language=en}}</ref>
|Syllart (France) (38117-1)
|
* Mgbaghara Faina
* Moussa Onye Nzuzo
* Akpụkpọ ụkwụ
* Amba
|
|-
|}
=== Dị ka onye otu egwu ===
* Orchestre Continental, Les Grands Succes de l'Orchestre Continental (1975, na-achịkọta egwu site na c. 1972)
* Tabu Ley, The Voice of Lightness, CD2, egwu 1-8 (Afrisa International egwu)<ref>{{Cite web|title=Bembeya Jazz National & Tabu Ley: Masterpieces From The Guinean And Congolese Belle Epoques|url=https://www.allaboutjazz.com/bembeya-jazz-national-and-tabu-ley-masterpieces-from-the-guinean-and-congolese-belle-epoques-by-chris-may.php?width=1366|work=All About Jazz|accessdate=27 August 2017|language=en}}</ref>
* Orchestre Mamumay, "Luila" / "Beaux parents" (1975)
* Orchestre Mamumay, "Mamy Zola" / "Mayanda" (1975)
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Orchestre Les Ya Tupa's [sic] (ya na Mpongo Love), Ndaya (1977)
* Ndị Ya Toupa nke Zaire, Ndị Ya Toupas nke Zaire (1978)
* Sam Mangwana & African All-Stars, Mpịakọta 1 (ma ọ bụ "Matinda") (1979)
* The Four Stars, 4 Great Vedettes nke Egwú Africa (1983)
* Kpakpando anọ, kpakpando anọ (ma ọ bụ "Nwa Bamileke") (1984)
* The Four Stars, Dance (1985)
* The Four Stars, 6 Hits / 6 Tubes (1987)
* Les Quatre Etoiles, Zairian Stars Show na US - Kilimanjaro Heritage Hall (1988, ndụ)
* Les Quatre Étoiles, Four Stars (ma ọ bụ "Kouame") (1989, ndụ)
* Kpakpando Anọ, Kpakpọrọ Anọ (ọlaedo "Ọhụhụ") (1991)
* The Four Stars, Sangonini (1993)
* The Four Stars, Adama Coly (1995)
* The Four Stars, Live in London (1996)
=== Dị ka onye na-akwado onye na-agụ egwu ===
Bopol egwuriwo egwu n'ọtụtụ, ma eleghị anya ọtụtụ narị, nke ndekọ ndị ọzọ na-ese ihe. Nke a depụtara naanị ụfọdụ n'ime ha.<ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina|url=https://www.discogs.com/artist/1283828-Bopol-Mansiamina?filter_anv=0&subtype=Instruments-Performance&type=Credits|work=Discogs|accessdate=26 August 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Bopol Mansiamina Credits|url=http://www.allmusic.com/artist/bopol-mansiamina-mn0000730900/credits|work=AllMusic|accessdate=26 August 2017}}</ref>
* Wuta Mayi, Le Beach (1980s)
* Nyboma, Abụọ Abụọ (''1982'')
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Nyboma na ndị Kamale Dynamic nke Zaire, Aïcha Motema (1983)
* Mpongo Love, Safari Sound (1983)
* Mpongo Ịhụnanya, Ịkekọrịta (1987)
* Syran Mbenza na nke kacha mma nke Paris, Symbiose (1990 ma ọ bụ 1991)
* Nyboma, Anicet (1994)
* Sam Mangwana, Maria Tebbo (1995)
* Mose Fan Fan & Somo Somo, Hello Hello (1995)
* Ricardo Lemvo & Makina Loca, Tata Masamba (1996)
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Ricardo Lemvo & Makina Loca, Mambo Yo Yo (1998)
* Ricardo Lemvo, São Salvador (2000)
* Samba Mapangala & Orchestra Virunga, U Messenger (2001)
* Chi nwanyị Mukangi, Akwụkwọ ozi Anonymous (2002)
* Ricardo Lemvo, Ay Valeria! (2003)
* Mose Fan Fan, Bayekeleye (2004)
* Samba Mapangala & Orchestra Virunga, Abụ na Egwú (2006)
* Columbiafrica, Voodoo Love Inna Champeta Land (2007)
* Zaïko Langa Langa, Nzukọ (2007)
* Ricardo Lemvo, Isabela (2007)
* Ricardo Lemvo, Retrospectiva (2009)
* Syran Mbenza, Immortal Franco (2009)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.galletascalientes.com/interview-with-bopol-mansiamina/ July 2017 Ajụjụ ọnụ na Bopol na Bogota, Colombia, na French na ndepụta okwu Bekee, na ebe nrụọrụ weebụ nke Galletas Calientes Records]
* Bopol Mansiamina discography at Discogs
* {{IMDb name|9245055}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
95wuhbgsqbl99613xrpxixeyj9udn3l
Kasabe language
0
21207
696924
99980
2026-08-06T03:31:29Z
Kepler-1229b
19197
kasabe = luo
696924
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[Luo language (Cameroon)]]
bjpwsr03d2uacsnygzrdzq71wwvwtqz
Luo language (Cameroon)
0
23301
696925
540687
2026-08-06T03:34:17Z
Kepler-1229b
19197
[[Kasabe language]]
696925
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Kasabe|region=[[Cameroon]]|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo]]|fam3=[[Benue–Congo]]|fam4=[[Mambiloid languages|Mambiloid]]|fam5=Mambila–Konja ?|extinct=1995|iso3=luw}}
'''Asụsụ Luo''' bụ asụsụ na-adịghịzi adị nke [[Kameroon|Cameroon]], nke a na-asụbu gburugburu Mambila na mpaghara Nyalang. Okà okwu ikpeazụ, otu nwoke aha ya bụ Bogon nwụrụ na 5 Nọvemba 1995.<ref>{{Cite web|author=Crystal|first=David|url=http://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/millenniumbriefingthedeathoflanguage/|title=Millennium briefing: the death of language|publisher=Prospectmagazine.co.uk|date=1999-11-20|accessdate=2013-09-02}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Voices from the Grave: Dying languages and the complexity of the Mambiloid group''. Akwụkwọ e gosipụtara na 25th Colloquium on African Languages and Linguistics, Leiden.
== Ihe odide ==
<references responsive="1"></references>
[[Category:Language articles with unreferenced extinction date]]
[[Category:Languages with neither ISO nor Glottolog code]]
<references />{{Languages of Cameroon}}
il64men2y2zbza5meylf2ttife1mt6j
696926
696925
2026-08-06T03:34:33Z
Kepler-1229b
19197
696926
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Luo|altname=Kasabe|region=[[Cameroon]]|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo]]|fam3=[[Benue–Congo]]|fam4=[[Mambiloid languages|Mambiloid]]|fam5=Mambila–Konja ?|extinct=1995|iso3=luw}}
'''Asụsụ Luo''' bụ asụsụ na-adịghịzi adị nke [[Kameroon|Cameroon]], nke a na-asụbu gburugburu Mambila na mpaghara Nyalang. Okà okwu ikpeazụ, otu nwoke aha ya bụ Bogon nwụrụ na 5 Nọvemba 1995.<ref>{{Cite web|author=Crystal|first=David|url=http://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/millenniumbriefingthedeathoflanguage/|title=Millennium briefing: the death of language|publisher=Prospectmagazine.co.uk|date=1999-11-20|accessdate=2013-09-02}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Voices from the Grave: Dying languages and the complexity of the Mambiloid group''. Akwụkwọ e gosipụtara na 25th Colloquium on African Languages and Linguistics, Leiden.
== Ihe odide ==
<references responsive="1"></references>
[[Category:Language articles with unreferenced extinction date]]
[[Category:Languages with neither ISO nor Glottolog code]]
<references />{{Languages of Cameroon}}
5fipv4i0d6cnh7oyytjxerawsabzp0d
Boardman Hill Solar Farm
0
25209
696912
368667
2026-08-06T01:10:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696912
wikitext
text/x-wiki
[[File:Solar farm on Broad Hill - geograph.org.uk - 4904219.jpg|thumb|Boardman Hill Solar Farm]]
Boardman Hill Solar Farm (BHSF) bụ ọrụ ugbo anyanwụ nke ọbọdọ 150 kW AC. Ugbo ahụ bụ nke mbụ na-ahụ màkà anyanwụ na Vermont nke na-emezu ọrụ nke Vermont Grown, [[Vermont]] Green: ónyé otu zuru oke, njikwa ọchịchị onye kwuo uche ya nkè ọrụ na-aga n'ihu, na ezumike nká nke RECs nke ugbo anyanwụ mepụtara.<ref>{{Cite web|date=2015-10-27|title=Boardman Hill Solar Farm in Rutland has ribbon cutting|url=https://vtdigger.org/2015/10/27/boardman-hill-solar-farm-in-rutland-has-ribbon-cutting/|accessdate=2021-04-12|work=VTDigger|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151028081317/http://vtdigger.org/2015/10/27/boardman-hill-solar-farm-in-rutland-has-ribbon-cutting/|archivedate=2015-10-28}}</ref> Ọ dị na Boardman Hill Farm na West Rutland, Vermont.<ref>{{Cite web|author=Ring|first=Wilson|date=2015-09-02|title=IRS backs investor in Westside solar farm|url=http://www.rutlandherald.com/article/20150902/NEWS03/709029895|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160630230654/http://www.rutlandherald.com/article/20150902/NEWS03/709029895|archivedate=2016-06-30|accessdate=2021-04-12|work=Rutland Herald}}</ref><ref>{{Cite web|author=Allen|first=Bryanna|date=2014-11-18|title=Boardman Hill Farm hosts community solar project|url=https://vermontsolar.wordpress.com/2014/11/18/boardman-hill-farm-hosts-community-solar-project/|accessdate=2021-04-12|work=Vermont Solar|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160221004702/https://vermontsolar.wordpress.com/2014/11/18/boardman-hill-farm-hosts-community-solar-project/|archivedate=2016-02-21}}</ref>
N'afọ 2015, e nyère BHSF [https://web.archive.org/web/20180127084733/http://www.rutlandherald.com/articles/solar-farm-gains-national-interest/ Vermont Energy and Climate Action Network Best Project]<ref>{{Cite web|date=2015-12-15|title=A “Vermont Grown, Vermont Green” Solar Farm|url=https://greenenergytimes.org/2015/12/15/a-vermont-grown-vermont-green-solar-farm/|accessdate=2021-04-12|work=Green Energy Times|language=en-US}}</ref> nkè afọ 2015 Ọ natara Vermont Governor's Environmental Excellence Award n'afọ 2016.<ref>{{Cite web|date=2016-04-28|title=West Rutland, Middlebury are winners of environmental award|url=https://suncommunitynews.com/articles/the-vermont-eagle/west-rutland-middlebury-are-winners-of-environmental-award/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170718084809/https://suncommunitynews.com/articles/the-vermont-eagle/west-rutland-middlebury-are-winners-of-environmental-award/|archivedate=2017-07-18|work=The Sun}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ike anyanwụ na Vermont
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20230415205547/http://www.vecan.net/wp-content/uploads/BHSF-CASE-STUDY-FINAL-1.compressed.pdf Boardman Farm Solar Farm Case Study]
* [https://web.archive.org/web/20230415213551/http://www.vecan.net/wp-content/uploads/Vermont-Group-Net-Metering-Information-and-Guidelines.compressed.pdf Vermont Group Net Metering: Ozi & Ntuziaka maka 150 kW (AC) Community Solar Projects]
4d1xuubun1846hpj59t6keia1z3lf99
Australian Meteorological and Oceanographic Society
0
25400
696908
145149
2026-08-05T22:32:06Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696908
wikitext
text/x-wiki
'''Australian Meteorological and Oceanographic Society''' ('''AMOS''') bụ òtù mmụta nwéré onwé ya nké na-akwado ma na-akwalite mmasị na Meteorology, Oceanography na sayensị ndị ọzọ metụtara ya. E hiwere AMOS n'ọnwa Eprel afọ 1987 dị ka ónyé nọchiri Australian Branch nkè Royal Meteorological Society nke dịruworo afọ iri na ise n'oge ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.amos.org.au/documents/item/85|title=Archived copy|accessdate=2008-03-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080719235653/http://www.amos.org.au/documents/item/85|archivedate=2008-07-19}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.amos.org.au/documents/item/84|title=Archived copy|accessdate=2008-03-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080719235745/http://www.amos.org.au/documents/item/84|archivedate=2008-07-19}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
AMOS na-ebipụta ''Bulletin nké Australian Meteorological and Oceanographic Society'', na kwà nkeji iri na ise nkè akwụkwọ sayensị ''Journal of Southern Hemisphere Earth Systems Science'' (JSHESS), nkè a maara na mbụ dị ka Australian Meteorology and Oceanographic Journal, na njikọ ya na Bureau of Meteorology.
== Onyinye ==
Ndị otu ahụ na-enye ọtụtụ ihe nrite ugboro abụọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.amos.org.au/activities/awards/|title=Awards}}</ref>
* Ihe nrite Gibbs màkà enyemaka ogologo ógè na ọrụ ihu igwe na ihu igwe.
* Ihe nrite Meyers nke mmalite ọrụ.
* Morton Medal na-amata idu ndú na-ekwusi ike na agụmakwụkwọ na mmepe nke ndị ọkà mmụta sayensị na-eto eto.
* Ihe nrite Priestley n'etiti ọrụ.
* Ihe nrite Zillman bụ ihe nrite ọrụ ikpeazụ.
== Nkwupụta banyere Mgbanwe ihu igwe ==
[[Usòrò:Climate_scientists_protest_CSIRO_staff_cuts_AMOS_conference.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ndị ọkà mmụta sayensị ihu igwe na-aga nzukọ sayensị nke ihu igwe nke Australian Meteorological and Oceanographic Society (AMOS) na Melbourne na-eme ngagharị iwe megide mbelata na mmemme nyocha ihu igwe CSIRO. Foto: John Englart]]
AMOS ewepụtala ''nkwupụta banyere mgbanwe ihu igwe'', ébé ha kwubiri, mgbanwe ihu igwe zuru ụwa ọnụ na okpomọkụ ụwa bụ ihe dị adị ma a na-ahụ anya... O yikarịrị ka ọrụ ụmụ mmadụ ndị ahụ mụbara ọnụ ọgụgụ nke gas na-ekpo ọkụ na ikuku bụ ihe kpatara okpomọkụ a hụrụ kemgbe afọ 1950. A na-akpọ okpomọkụ na-ejikọta na mmụba nke gas na-ekpo ọkụ nke sitere na ọrụ mmadụ mmetụta na-ekwo ọkụ. Ọnụ ọgụgụ ikuku nke carbon dioxide ejirila ihe karịrị pasent iri atọ mụbaa kemgbe mbido nke oge mmepụta ihe ma dị elu ugbu a karịa oge ọ bụla na ọ dịkarịa ala afọ narị puku isii na iri ise gara aga. Mmụba a bụ n'ihi ọkụ ọkụ, mgbukpọ ọhịa na ọrụ ndị ọzọ nke mmadụ.<ref>{{Cite web |url=http://www.amos.org.au/publications/cid/3/t/publications |title=AMOS ''Statement on Climate Change'' |accessdate=2023-04-17 |archivedate=2015-11-04 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20151104071303/http://www.amos.org.au/publications/cid/3/t/publications }}</ref>
N'ọnwa Febụwarị afọ 2016, ọtụtụ n'ime ndị ọkà mmụta sayensị ihu igwe na-aga nzukọ AMOS kwa afọ na Melbourne sonyere na ngagharị iwe n'oge nri ehihie megide CSIRO belata na mmemme nyocha ihu igwe nke ónyé isi CSIRO Larry Marshall màrà ọkwa n'ubochi anọ n'ọnwa Febụwarụ afọ 2016.<ref>{{Cite web|title=CSIRO head Larry Marshall defends climate research cuts as angry scientists protest in Melbourne|url=http://www.smh.com.au/environment/climate-change/csiro-head-larry-marshall-defends-climate-research-cuts-as-angry-scientists-protest-in-melbourne-20160208-gmo81n.html|work=Sydney Morning Herald|date=8 February 2016|accessdate=2016-03-30}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20230417213942/https://www.amos.org.au/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
{{authority control}}
efg8mmhixcgnk3fdra3jwumw83wwf0n
Ebe nchịkwa ikuku na-esi n'ụgbọ mmiri apụta
0
26133
696961
696327
2026-08-06T10:11:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696961
wikitext
text/x-wiki
Mpaghara nchịkwa ikuku ('''ECAs'''), ma ọ bụ mpaghara nchịkwa ikuku sulfur ('''SECAs'''), bụ mpaghara oké osimiri '''ebe''' e guzobere njikwa siri ike iji belata ikuku ikuku sitere na ụgbọ mmiri dịka akọwapụtara saịtị na Ndepụta VI nke 1997 MARPOL Protocol.
Mgbasa ahụ gụnyere SOx, NOx, ODSs na VOCs na iwu ndị ahụ malitere na Mee 2005. Ndepụta VI nwere ndokwa maka usoro abụọ nke ikuku na mmanụ ụgbọala dị mkpa gbasara SOx na PM, ma ọ bụ NOx, ihe achọrọ n'ụwa niile na njikwa siri ike na mpaghara nchịkwa ikuku pụrụ iche (ECA). Iwu ndị a sitere na nchegbu banyere "mmetọ ikuku na nsogbu gburugburu ebe obibi na mpaghara ụwa" n'ihe gbasara onyinye ụlọ ọrụ ụgbọ mmiri. N'ọnwa Jenụwarị afọ 2020, a kwadoro Ndepụta VI siri ike karị na mpaghara nchịkwa ikuku na-ebelata oke ikuku.<ref name="IMO_GHG">{{citation|url=http://www.imo.org/OurWork/Environment/PollutionPrevention/AirPollution/Pages/Default.aspx|publisher=International Maritime Organization (IMO)|title=Air Pollution and Greenhouse Gas Emissions|year=2014a|accessdate=4 May 2014|archive-date=27 April 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140427120120/http://www.imo.org/OurWork/Environment/PollutionPrevention/AirPollution/Pages/Default.aspx|url-status=dead}}</ref>
Ka ọ na erule afọ 2011, e nwere ECAs anọ dị ugbu a: Oké Osimiri Baltic, Oké Osimiri North, ECA nke North America, gụnyere ọtụtụ n'ime ụsọ oké osimiri US na Canada na US Caribbean ECA. Ọzọkwa enwere ike ịgbakwunye mpaghara ndị ọzọ site na usoro akọwapụtara na Ndepụta VI. A na egosi ECAs nwere ọnụ ụzọ nitrogen oxides dị ka '''ebe''' nchịkwa ikuku nitrogen oxide ('''NECAs''').
{| class="wikitable"
|+Ogologo sulfur maka mmanụ na SECA
|tupu 1 Julaị 2010
|1.50% m/m
|-
|n'etiti 1 Julaị 2010 na 1 Jenụwarị 2015
|1.00% m/m
|-
|mgbe 1 Jenụwarị 2015 gasịrị
|0.10% m/m
|}
{| class="wikitable"
|+Ọdịda sulfur n'ozuzu ya n'ebe ndị ọzọ dị n'oké
osimiri
|tupu 1 Jenụwarị 2012
|4.50% m/m
|-
|n'etiti 1 Jenụwarị 2012 na 1 Jenụwaị 2020
|3.50% m/m
|-
|mgbe 1 Jenụwarị 2020 gasịrị<ref group="note">May be postponed to 1 January 2025</ref>
|0.50% m/m
|-
| colspan="2" |
|}
== Ihe gbara ya gburugburu ==
N'afọ 1972 na Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu na gburugburu ebe obibi mmadụ, nchegbu zuru oke banyere mmetọ ikuku dugara na mmekorita mba ụwa. A na atụle mmetọ ikuku sitere na "gas na emerụ ahụ site na nsị ụgbọ mmiri" na mba ụwa. N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1973, a nabatara nkwekọrịta mba ụwa maka igbochi mmetọ site n'ụgbọ mmiri ma mesịa gbanwee ya site na nkwekọrịta 1978 (MARPOL 73/78). MARPOL bụ mkpirikpi maka Mmetọ mmiri. N'afọ 1979, a bịanyere aka na Nkwekọrịta na Ogologo ogologo Mmetọ ikuku gafere oke, "ihe mbụ mba ụwa na-ejikọta iwu iji dozie nsogbu nke mmetọ ikuku". N'afọ 1997, a nabatara iwu gbasara mmetọ ikuku sitere na ụgbọ mmiri dịka akọwapụtara na Ndepụta VI nke Nkwekọrịta MARPOL. "Nchịkwa ndị a setịpụrụ oke na sulfur oxide (SOx) na nitrogen oxide (NOx) na esi na mmiri na-apụ apụ ma machibido ikuku nke ihe ndị na-emebi ozone. " Nzukọ dị ugbu a bụ ngwakọta nke Nzukọ 1973 na Protocol 1978. Ọ malitere n'ọrụ n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Ọktoba afọ 1983. Dị ka IMO si kwuo, ụlọ ọrụ United Nations nke na-ahụ maka "nchebe na nchekwa nke ụgbọ mmiri na mgbochi nke mmetọ mmiri saịtị na ụgbọ mmiri", ka ọ na-erule Mee 2013, steeti 152, na-anọchite anya pasent 99.2 nke tonnage ụgbọ mmiri ụwa, bụ ndị sonyere na mgbakọ ahụ.
== SECAs ma ọ bụ ECAs ==
Ka ọ na-erule afọ 2011, ECAs ndị dị ugbu a gụnyere Oké Osimiri Baltic (SOx, nabatara 1997; a manyere 2005) na Oké Osimiri North (SOx، 2005/2006 nabatara July 2005; a manyere 2006), ECA nke North America, gụnyere ọtụtụ n'ime ụsọ oké osimiri US na Canada (NOx & SOx, 2010/2012) na US Caribbean ECA, gụnyere Puerto Rico na US Virgin Islands (NOx / SOx, 2011/2014).<ref name="diesel_net">{{citation|url=http://www.dieselnet.com/standards/inter/imo.php|title=Emission StandardsInternational: IMO Marine Engine Regulations: Background|date=September 2011|accessdate=4 May 2014|publisher=Diesel Net}}</ref>
Nkwekọrịta nke 1997 (MARPOL Annex VI ) gụnyere Mgbakwunye VI ọhụrụ nke MARPOL 73/78, nke malitere na 19 Mee 2005.
== Nchịkwa ikuku SOx ==
Ebumnuche nke usoro iwu ahụ bụ iji belata ma chịkwaa [[Mmetọ ikuku|ikuku na-esi n'ụgbọ mmiri]] na esi na mmiri na emetọ gburugburu ebe obibi. MARPOL mere ka IMO kwenye ịchịkwa nkezi nke mmanụ sulfur n'ụwa niile. Ka ọ na erule 1 Jenụwarị 2020 Ndepụta ahụ na-ekwu na okpu zuru ụwa ọnụ bụ 0.5% m / m na ihe sulfur dị na mmanụ. Otú ọ dị, MARPOL na ekwusi ike na ọ bụ 0.1% m / m na mpaghara ụfọdụ a na ahazi dị ka "ebe nchịkwa ikuku SOx" (SECAs).<ref name="imo">{{Cite web|title=Air pollution|url=https://www.imo.org/en/OurWork/Environment/Pages/Sulphur-oxides-(SOx)-%E2%80%93-Regulation-14.aspx|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220613180720/https://www.imo.org/en/OurWork/Environment/Pages/Sulphur-oxides-(SOx)-%E2%80%93-Regulation-14.aspx|archivedate=13 June 2022|accessdate=20 March 2022|work=www.imo.org}}</ref>
N'aka nke ọzọ, MARPOL chepụtara ụzọ iji zere iji usoro nhicha gas ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ ga egbochi ikuku SOx. N'ezie, usoro nhicha gas gas ga enwerịrị nkwado saịtị na nchịkwa steeti tupu etinye ya n'ọrụ. Iwu gbasara usoro nhicha gas ga ada site na IMO.<ref name="imo"/>
IMO na enyocha ihe sulfur dị n'ime mmanụ ụgbọala fọdụrụnụ maka iji ya n'ụgbọ mmiri kemgbe 1999. IMO na-enyocha yasaịtị na akụkọ bunker gburugburu ụwa. Dị ka Kọmitii Nchedo Gburugburu Ebe Obibi nke Mmiri (MEPC) si kwuo, nkezi sulfur dị n'ụwa niile na mmanụ mmanụ maka afọ 2004 bụ 2.67 %m / m.<ref name="imo"/>
[[Usòrò:Ship_Maneuvering_out_of_Port_S.Louis_du_Rhone,_near_Marseille.jpg|thumb|Ụgbọ mmiri na-esi na Port S.Louis du Rhone, nso Marseilles.]]
== Nitrogen Oxide (NOx) mpụga iwu 13 ==
Ihe nchịkwa NOx chọrọ na emetụta n'ụwa niile maka injin diesel ọ bụla arụnyere n'oké osimiri karịa 130 kW nke ike mmepụta ma e wezụga injin ndị a na eji naanị maka ebumnuche mberede ọ bụghị maka ụgbọ mmiri ụgbọ mmiri ebe a na etinye injin ahụ. Otú ọ dị, e nwere ọkwa dị iche iche nke iwu ndị dabere na ụbọchị e wuru ụgbọ mmiri. A na ekewa ọkwa ndị ahụ n'ime atọ atọ.
Tier I na emetụta ụgbọ mmiri ndị e wuru mgbe 1 Jenụwarị 2000 gasịrị. Ọ na ekwu na maka injin ndị dị n'okpuru 130 rpm ga enwerịrị ngụkọta nke ọnụọgụ ọnụọgụ (g / kWh) nke 17, injin ndị nọ n'etiti 130 na 1999 rpm gaghị enwe ihe karịrị 12.1 (g / kW), injin ndị karịrị 2000 rpm ga na enwerịa oke nke 9.8 (g / chWh).
Tier II nwere ihe ndị a chọrọ: 14.4 (g / kWh) maka injin na erughị 130 rpm, 9.7 (g / kW) maka injina 130 ̊ 1999 rpm, na maka injin karịrị 2000 rpm 7.7 (g - kWh) bụ njedebe. Ihe mgbochi nke Tier II na-emetụta ụgbọ mmiri ndị e wuru mgbe 1 Jenụwarị 2011 gasịrị.
Njikwa Tier III na-emetụta naanị n'ógbè ndị a kapịrị ọnụ ebe a na achịkwa ikuku NOx ([[Nitrogen emission control area|NECAs]]) ma na emetụ ụgbọ mmiri ndị e wuru mgbe 1 Jenụwarị 2016 gasịrị. Maka injin ndị dị n'okpuru 130 rpm njedebe bụ 3.4 (g / Kwh), injin ndị nọ n'etiti 130-1999 rpm njedebe anyị 2.4 (g / kWh), injin karịrị 2000 rpm ga-enwerịrị ngụkọta nke 2.0 (g / kW).<ref>{{Cite web|url=http://www.imo.org/en/OurWork/environment/pollutionprevention/airpollution/pages/nitrogen-oxides-(nox)-%E2%80%93-regulation-13.aspx|title=Nitrogen oxides (NOx) – Regulation 13|work=www.imo.org|language=en-GB|accessdate=2017-04-08|archivedate=2018-12-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181217110635/http://www.imo.org/en/OurWork/environment/pollutionprevention/airpollution/pages/nitrogen-oxides-(nox)-%E2%80%93-regulation-13.aspx}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.epa.gov/enforcement/marpol-annex-vi|title=MARPOL Annex VI|author=EPA,OECA,OAP,ITD|first=US|work=www.epa.gov|language=en|accessdate=2017-04-08}}</ref>
=== Ịkpọ ọkụ ===
Mgbakwunye VI machibidoro ịgba ngwaahịa ụfọdụ ọkụ n'ụgbọ mmiri ahụ. Ngwaahịa ndị ahụ gụnyere: ihe nkwakọba ihe na emetọ emetọ na polychlorinated biphenyls, ihe mkpofu, dị ka Ndepụta V si kọwaa, nwere ihe karịrị akara nke ọla dị arọ, ngwaahịa mmanụ ala a nụchara anụcha nwere ngwakọta halogen, nsị nsị, na mmanụ nsị.
=== Iwu gas na-ekpo ọkụ ===
Kọmitii Nchedo Gburugburu Ebe Obibi nke Mmiri (MEPC) agbaala ndị otu ume iji atụmatụ ahụ kọọ gas na ekpo ọkụ. Gas ndị ahụ gụnyere carbon dioxide, methane, nitrous oxide, hydrofluorocarbons, perfluorocarbon, na sulfur hexafluoride. Ebumnuche nke ime ntuziaka na ikuku CO2 bụ ịmepụta usoro nke ụgbọ mmiri ga eji mee ihe n'oge nnwale.<ref name="imo2">{{Cite web|url=http://www.imo.org/en/OurWork/environment/pollutionprevention/airpollution/pages/nitrogen-oxides-(nox)-%E2%80%93-regulation-13.aspx|title=Nitrogen oxides (NOx) – Regulation 13|work=www.imo.org|language=en-GB|accessdate=2017-04-08|archivedate=2018-12-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181217110635/http://www.imo.org/en/OurWork/environment/pollutionprevention/airpollution/pages/nitrogen-oxides-(nox)-%E2%80%93-regulation-13.aspx}}</ref>
== Iwu nke 2013 ==
N'afọ 2013, iwu ọhụrụ akọwapụtara n'isi nke agbakwunyere na MARPOL Annex VI malitere ịrụ ọrụ iji melite "ike nke mbupu mba ụwa". Iwu ndị a na emetụta ụgbọ mmiri niile 400 gross tonnage ma ọ bụ karịa. MARPOL chọrọ ka ụlọ ọrụ ụgbọ mmiri jiri usoro EEDI nke ga-ahụ na a na emezu ọkwa ike niile achọrọ. Ọzọkwa, a chọrọ ka ụgbọ mmiri niile nwee atụmatụ njikwa arụmọrụ ụgbọ mmiri (SEEMP) n'ụgbọ mmiri, ya mere, ndị ọrụ ụgbọ mmiri nwere atụmatụ mgbe niile iji zoo aka na ya iji nọgide na enwe ọkwa arụmọrụ nke ike chọrọ site na mpaghara ụgbọ mmiri ahụ nọ ma ọ bụ na-aga n'oge niile. [citation needed]
Banyere mgbakwunye na Mgbakwunye VI, e nwere mgbazi maka ikuku, nsị, na ihe mkpofu.
Tupu iwu ndị a gbanwere na 2013 ebe nchịkwa sulfur gụnyere: Oké Osimiri Baltic, Oké Osimiri North na mpaghara North America (ebe ndị dị n'ụsọ oké osimiri nke United States na Canada). Otú ọ dị, mmelite na 2013 version nke Annex VI gụnyere United States Caribbean Sea (karịsịa mpaghara ndị gbara Puerto Rico na United States Virgin Islands gburugburu) na ndepụta ahụ. [citation needed]
Banyere mmelite iwu ndị ọzọ, enwere ike ịmepụta "ebe pụrụ iche" ebe iwu nsị ga-esi ike karịa n'ebe ndị ọzọ, yana, obere mgbakwunye ole na ole na iwu mkpofu.<ref name="imo2"/>
== Ihe edeturu ==
<references group="note" responsive="1"></references>
== Ihe odide ==
<references responsive="1"></references>
== Ịgụ ihe ọzọ ==
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
sinpejp19dwro0dhcpk1heti5bcjlrg
Antinea Airlines
0
27047
696898
179219
2026-08-05T15:21:58Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696898
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Antinea Airlines Boeing 737-200 (7T-VVA) at Le Bourget Airport.jpg|thumb|Antinea Airlines ]]
Antinea Airlines bụ ụlọ ọrụ ụgbọ elu na-ebu ndị njem na ibu nke dị na Algiers Houari Boumedienne Airport, n'obodo [[Algeria]] nke e mepere na Jun 1999. E jikọtara ụlọ ọrụ ụgbọelu ahụ na nke Khalifa n'afọ 2001, ụlọ ọrụ ahụ kwụsịrị ịrụ ọrụ n'afọ 2003.<ref>[https://web.archive.org/web/20100525050225/http://www.airlineupdate.com/content_public/airlines/africa/algeria.htm "Airlines in Algeria."] [http://www.airlineupdate.com Airlineupdate.com]. Accessed July 2011.</ref>
== Hukwa ihe ọzọ ==
* Ndepụta nke ụlọ ọrụ ụgbọ elu nke Algeria
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20030205021326/http://www.antineaairlines-dz.com Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] (echekwara)
* [https://web.archive.org/web/20111017012057/http://timetableimages.com/ttimages/ho2.htm Oge ụgbọelu Antinea]
40smkq5tul4bqdrwm0yb43vnr6f62m6
Cassiel Ato Forson
0
28563
696922
497298
2026-08-06T03:17:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696922
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Cassiel Ato Baah Forson''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ghana na onye otu ndị omeiwu site na 2009 ruo taa. Dr. Forson sonyeere Nzukọ Ndị Omeiwu nke Ise nke Republic nke Anọ nke Ghana, tupu ọ nọgide na oche ya maka Nzukọ NdịOmeiwu nke Isii nke Republic nke anọ nke Ghana, Nzukọ Ndị Ọchịchị nke asaa nke Republic nke Atọ nke Ghana na Nzukọ Ndị Isi nke Republic nke Ghana na-anọchite anya Ajumako-Enyan-Esiam Constituency na Central Region na tiketi nke National Democratic Congress (NDC).<ref name=":2">{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=24|accessdate=2022-11-21|work=www.parliament.gh|archivedate=2023-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231130081625/https://www.parliament.gh/mps?mp=24}}</ref><ref>{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=Ato Forson's Court Case: An Attempt To Cow Minority Via Machiavellian Tactics – MP|url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202201/459152.php|accessdate=2022-01-24|work=Peacefmonline.com – Ghana news|archivedate=2022-11-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221121172247/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202201/459152.php}}</ref> N'afọ 2013 ọ rụrụ ọrụ dị ka osote minista na-ahụ maka ego.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-spent-GH-63m-on-foreign-travels-in-9months-NDC-s-Ato-Forson-820321|title=Akufo-Addo spent GH¢63m on foreign travels in 9months – NDC's Ato Forson|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2020-02-03|archivedate=2020-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203122624/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Akufo-Addo-spent-GH-63m-on-foreign-travels-in-9months-NDC-s-Ato-Forson-820321}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/meet-cassiel-ato-forson-the-deputy-finance-minister-designate/|title=Meet Cassiel Ato Forson: The Deputy Finance Minister Designate|language=en-US|accessdate=2020-02-03}}</ref>
Ọ bụ onye ndú nke ndị ka nta ugbu a na Nzukọ Ndị Omeiwu nke Ghana.<ref>{{Cite web|date=2023-01-24|title=Ato Forson replaces Haruna Iddrisu as Minority Leader|url=https://citinewsroom.com/2023/01/ato-forson-replaces-haruna-iddrisu-as-minority-leader/|accessdate=2023-01-24|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Dr. Forson na 5 August 1978 ma si Ajumako Bisease na Central Region nke [[Ghana]].<ref name=":2"/> O nwetara PhD na Business and Management (nhọrọ ego) na Septemba 2020 site na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah (KNUST) na Ghana.<ref>{{Cite web|date=2020-09-19|title=Ato Forson gets PhD from KNUST|url=https://citinewsroom.com/2020/09/ato-forson-gets-phd-from-knust/|accessdate=2020-09-21|work=Citinewsroom – Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> Tupu ọ nweta nzere doctorate, onye omeiwu ahụ nwere nzere masta abụọ: A master of Science in Taxation na Mahadum Oxford, UK na nzere masta ọzọ nke sayensị na akụ na ụba na KNUST. O nwere akara ugo mmụta mbụ ya na ndekọ ego na Mahadum South Bank dị na [[London]].
Dr. Forson bụ onye otu Institute of Chartered Accountants, Ghana na onye otu Chartered Institute of Taxation.<ref name=":1"/><ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5362|title=Ghana MPs – MP Details – Forson, Cassiel Ato Baah|work=www.ghanamps.com|accessdate=2020-02-03|archivedate=2024-09-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240926074234/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5362}}</ref>
== Ọrụ ==
Dr. Forson bụ onye omeiwu Ghana, onye na-ahụ maka akụ na ụba, onye na'ahụ maka ego, onye na - na-ahụ Maka ụtụ isi na onye ọchụnta ego nwere ahụmịhe ọkachamara nke gafere afọ iri abụọ na ngalaba onwe na nke ọha.<ref>{{Cite web|date=2023-01-25|title=10 things you didn’t know about new Minority Leader, Dr. Ato Forson|url=https://citinewsroom.com/2023/01/10-things-you-didnt-know-about-new-minority-leader-dr-ato-forson/|accessdate=2023-01-25|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Forson Contracts Limited na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi ọrụ nke Omega Africa Holding Limited.
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Dr. Forson bụ onye otu National Democratic Congress (NDC). Ọ bụ onye nnọchi anya NDC nke ndị omeiwu maka mpaghara Ajumako-Enyan-Esiam kemgbe afọ 2009. Ọ bụ onye ndú nke Minority ugbu a<ref>{{Cite web|title=Govt's reckless fiscal behaviour, creative accounting cause of economic crisis – Ato Forson|url=https://www.businessghana.com/|accessdate=2022-11-21|work=BusinessGhana}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-10-27|title=Your 'Mickey Mouse' debt restructuring will hurt Ghana – Ato Forson to gov't|url=https://citinewsroom.com/2022/10/your-mickey-mouse-debt-restructuring-will-hurt-ghana-ato-forson-to-govt/|accessdate=2022-11-21|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref>
=== Nhọrọ 2008 ===
N'afọ 2008, o sonyere na ntuli aka Ghana ma merie. O nwetara vootu 18, 593 nke na-anọchite anya 51.66% nke ngụkọta vootu a tụbara ma si otú a merie ndị ọzọ na-asọmpi gụnyere William Kow Arthur-Baiden, Alex Arthur, Rexford Mensah na Evans Addo-Nkum.<ref>{{Cite web|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/central/67/index.php|title=Ghana Election 2008 Results – Ajumako / Enyan / Essiam Constituency|author=Peace FM|work=Ghana Elections – Peace FM|accessdate=2020-02-03|archivedate=2022-11-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221121172247/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/central/67/index.php}}</ref>
=== Nhọrọ 2012 ===
N'okpuru tiketi nke National Democratic Congress ọzọ, ọ sonyere na 2012 Ghanaian General Elections ma merie site n'inweta 24,752 vootu nke na-anọchite anya 52.67% nke ngụkọta vootu.<ref>{{Cite web|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2012/central/67/index.php|title=Ghana Election 2012 Results – Ajumako / Enyan / Essiam Constituency|author=Peace FM|work=Ghana Elections – Peace FM|accessdate=2020-02-03|archivedate=2020-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203122630/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2012/central/67/index.php}}</ref>
=== Nhọrọ 2016 ===
N'afọ 2016, ọ sonyeere ọzọ na ntuli aka Ghana nke afọ 2016 wee merie ọzọ na-enye ya ohere ịnọchite anya mpaghara ya maka oge nke atọ. N'oge ntuli aka nke afọ 2016, ọ lụrụ ọgụ megide Ransford Emmanuel Kwesi Nyarko, Jerry Henry Quansah, Sarah Mensah na Monica Daapong. O meriri ha site n'inweta vootu 25,601 nke na-anọchite anya 53.55% nke ngụkọta vootu.<ref>{{Cite web|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/67/index.php|title=Ghana Election 2016 Results – Ajumako / Enyan / Essiam Constituency|author=Peace FM|work=Ghana Elections – Peace FM|accessdate=2020-02-03|archivedate=2020-02-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200203122629/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/67/index.php}}</ref>
=== Nhọrọ 2020 ===
Na ntuli aka Ghana nke afọ 2020, ọ meriri oche ndị omeiwu ọzọ na vootu 39,229 na-eme 58.1% nke ngụkọta vootu na-eme ka onye na-azọ ọkwa onye omeiwu nke NPP Etuaful Rashid Kwesi nwee vootu 28,229 na na-eme 41.8% nke ngụcha vootu na onye na-agbachitere NDP Samuel Akombisa nwere vootu 117 na-eme 0.2% nke ngụka vootu.<ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=2020 Election - Ajumako / Enyan / Essiam Constituency Results|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/ajumako_enyan_essiam/|accessdate=2022-11-21|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2022-11-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221121112520/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/ajumako_enyan_essiam/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ajumako Enyan Esiam – Election Data Center – The Ghana Report|url=https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/central-region/ajumako-enyan-esiam/|accessdate=2022-11-21|language=en-US|archivedate=2023-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230604051635/https://electiondatacenter.theghanareport.com/election-results/2020-2/central-region/ajumako-enyan-esiam/}}</ref>
=== Onye osote minista na-ahụ maka ego ===
N'afọ 2009, ọ ghọrọ onye otu ndị omeiwu nke Ghana ma jee ozi dị ka osote minista na-ahụ maka ego n'afọ 2013.<ref name=":0"/> Dị ka osote Minista, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu Ghana's Economic Management Team. Ọ rụkwara ọrụ n'ọtụtụ bọọdụ gụnyere nke Bank of Ghana na Ghana Cocoa Board. Ọ bụkwa onye na-anọchite anya Gọvanọ Ghana na International Monetary Fund (IMF) na World Bank.
A kọwakwara nka ya mgbe ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii nke mejupụtara Ghana Integrated Financial Management Information System Reforms (GIFMIS).
=== Kọmitii ===
Forson bụ onye otu Ranking Member nke Kọmitii Ego; onye otu House Committee; onye otu Foreign Affairs Committee na onye otu Committee of Selection; kọmitii mmefu ego pụrụ iche; kọmiti House<ref name=":2"/>
== Ndụ onwe onye ==
Forson bụ Onye Kraịst. Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ abụọ.<ref name=":0"/>
== Arụmụka ==
E boro Forson ebubo na ọ kpatara Ghana mfu ego n'ịzụta ụgbọ ala mberede 200 n'etiti afọ 2014 na 2016.<ref>{{Cite web|author=admin|date=2022-01-18|title=Dr Ato Forson to appear in court today over allegations of causing financial loss to the state|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/dr-ato-forson-to-appear-in-court-today-over-allegations-of-causing-financial-loss-to-the-state/|accessdate=2022-11-21|work=Ghanaian Times|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ato Forson's trial: Health Minister, counsel clash over ambulance deal|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ato-forson-s-trial-health-minister-counsel-clash-over-ambulance-deal.html|accessdate=2022-11-21|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref>
Ụlọikpe Kasị Elu nke Accra enyewo Dr Cassiel Ato Forson, onye ndú nke Minority na Nzukọ Ndị Omeiwu, iwu ka ọ meghee nkwado ya na ikpe ambulance € 2.37.<ref>{{Cite web|author=emmakd|date=2023-03-31|title=Court orders Ato Forson, two others to open defence in acquisition of ambulances|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2023/03/31/court-orders-ato-forson-two-others-to-open-defence-in-acquisition-of-ambulances/|accessdate=2023-07-11|work=Ghana Business News|language=en-US}}</ref>
N'ọnwa Julaị 2023, Forson boro Afia Serwaa Asare Botwe, onye ọka ikpe nke ụlọ ikpe mkpegharị ikpe na onye ọka ikpe na-ahụ maka ikpe ahụ ebubo na ọ bụghị onye ikpe ziri ezi nye ya.<ref>{{Cite web|title=Ambulance case: Ato Forson accuses judge of bias|url=https://www.myjoyonline.com/ambulance-case-ato-forson-accuses-judge-of-bias|accessdate=2023-07-29|work=www.myjoyonline.com|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Forson, Cassiel Ato}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
rmrpub6oubdgmctps8d7unnc0vac5gr
Anika Molesworth
0
28621
696895
693284
2026-08-05T14:40:26Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696895
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anika Molesworth''' bụ onye agroecology na ọkà mmụta sayensị. Ọ bụ onye ọha na eze na okwu gbasara nchekwa nri, nchekwa okike, mgbanwe ihu igwe na mmepe obodo ime obodo. Molesworth na-anọdụ ugbu a na Board of Directors of Farmers for Climate Action, kọmitii NSW nke Crawford Fund, ọ bụkwa Gọvanọ nke WWF-Australia.<ref name=":6">{{Cite web|title=Our board|url=https://farmersforclimateaction.org.au/about-fca/our-board/|accessdate=2020-09-20|work=Farmers for Climate Action|language=en-AU}}</ref><ref name=":9">{{Cite web|author=Osky|title=NSW Committee|url=https://www.crawfordfund.org/training/state-programs/nsw-committee/|accessdate=2020-11-26|work=The Crawford Fund|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=WWF - Governors|url=https://www.wwf.org.au/about-us/leaders/governors/governors|accessdate=2020-11-26|work=www.wwf.org.au}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ya ==
A mụrụ Molesworth na Melbourne, Victoria, Australia. Ọ gụrụ nzere bachelọ sayensị ọkachamara na Agribusiness na Mahadum Charles Sturt (2007 – 2010), [4] Masters of Sustainable Agriculture na Mahadum Charles Sturt (gụsịrị akwụkwọ na Distinction) (2012 – 2015), [4] na PhD na Agroecosystems. na Mahadum Deakin (2016-2020).<ref name=":0">{{Cite web|author=Hudspith|first=Daniel|date=2019-07-22|title=Women in agriculture – let's push things forward|url=https://insight.study.csu.edu.au/women-in-agriculture-lets-push-things-forward/|accessdate=2020-09-20|work=Insight - Charles Sturt University|language=en-AU|archivedate=2020-09-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200929003712/https://insight.study.csu.edu.au/women-in-agriculture-lets-push-things-forward/}}</ref><ref name=":0" /><ref name=":10">{{Cite web|title=Deakin researcher NSW Young Australian of Year Finalist|url=https://www.deakin.edu.au/about-deakin/media-releases/articles/deakin-researcher-nsw-young-australian-of-year-finalist|accessdate=2020-09-20|work=www.deakin.edu.au|language=en}}</ref>
== Ọrụ ya ==
Molesworth bụ ọkà mmụta sayensị agroecology Australia, onye ọrụ ugbo na onye na-akọwa ọha gbasara mgbanwe ihu igwe, ọrụ ugbo na usoro nri.<ref>{{Cite web|title=Anika Molesworth Speaker profile|url=https://climateemergencysummit.org/speakers/anika-molesworth-speaker-profile/|accessdate=2020-09-20|work=National Climate Emergency Summit, Australia|language=en-AU}}</ref>
Na 2014, Molesworth guzobere Climate Wise Agriculture, [7] nke bụ ikpo okwu na-ekerịta ihe ọmụma na isiokwu nke mgbanwe ihu igwe dịka ọ metụtara ọrụ ugbo.<ref>{{Cite web|title=Climate Wise Agriculture|url=http://www.climatewiseagriculture.com/|accessdate=2020-09-20|work=Climate Wise Agriculture|language=en|archivedate=2020-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200921190804/http://www.climatewiseagriculture.com/}}</ref> Ọ bụ onye isi nchoputa nke ndị ọrụ ugbo maka Climate Action, otu ndị ọrụ ugpo na-eduzi nke na-akwado ihe ngwọta ihu igwe nke na-akwalite obodo ime obodo.<ref name=":6"/><ref>{{Cite web|title=Farmers for Climate Action {{!}} 2020|url=https://farmersforclimateaction.org.au/|accessdate=2020-09-20|work=Farmers for Climate Action|language=en-AU}}</ref> A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi oche nke nzukọ ahụ na 2020.<ref>{{Cite web|date=2020-10-30|title=NSW sheep farmers take top jobs on the re-shuffled Farmers for Climate Action board - Riverine Herald|url=http://www.riverineherald.com.au/rural-news/2020/10/30/1911750?slug=nsw-sheep-farmers-take-top-jobs-on-the-re-shuffled-farmers-for-climate-action-board&=1|accessdate=2020-11-04|work=www.riverineherald.com.au|language=en}}</ref>
Molesworth na-arụ ọrụ na mmepe ugbo mba ụwa kemgbe 2014, gụnyere ọtụtụ ọrụ na Australian Center for International Agricultural Research.<ref name=":7">{{Cite web|author=Department of Foreign Affairs and Trade|date=|title=Australian Embassy in Lao People's Democratic Republic|url=https://laos.embassy.gov.au/vtan/Young-farmers.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-09-20|work=laos.embassy.gov.au}}</ref> Nnyocha ya lekwasịrị anya n'imeziwanye ọnọdụ gburugburu ebe obibi na ụzọ ndị ọrụ ugbo na-ebi ndụ.<ref name=":7" /><ref name=":8">{{Cite web|date=2017-01-20|title=From Asia to outback Australia, farmers are challenged by climate change {{!}} Anika Molesworth|url=http://www.theguardian.com/environment/commentisfree/2017/jan/20/from-asia-to-outback-australia-farmers-are-on-the-climate-change-frontline|accessdate=2020-10-28|work=the Guardian|language=en}}</ref> A họpụtara ya na kọmitii NSW nke Crawford Fund na 2018, nke na-akwado nyocha na mmepe na [[Oru ugbo|ọrụ ugbo]].<ref name=":9"/> Molesworth sonyeere The Climate Reality Project na 2016, ma n'okpuru nduzi nke Onye guzobere ya na Onye isi oche ya bụ Al Gore, ọ ghọrọ Onye nkuzi nke Climate Reality na 2019.<ref>{{Cite web|author=Picture You in Agriculture|date=2019-06-12|title=Young Farming Champion Anika Molesworth mentors changemakers at 41st Climate Reality Leaderships Corps event|url=https://art4agriculture.chat/2019/06/12/young-farming-champion-anika-molesworth-mentors-changemakers-at-41st-climate-reality-leaderships-corps-event/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-04|work=Picture You in Agriculture Chat|language=en-US}}</ref> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ gara [[Antarctica]] na njem kachasị ukwuu nke ụmụ nwanyị na [[STIM|STEM]].<ref name=":1">{{Cite web|title=Barrier Daily Truth, Broken Hill's Daily Newspaper: Grazier to join Antarctica crew|url=https://bdtruth.com.au/main/news/article/10377-Grazier-to-join-Antarctica-crew.html|accessdate=2020-09-20|work=bdtruth.com.au|archivedate=2021-05-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210510053300/https://bdtruth.com.au/main/news/article/10377-Grazier-to-join-Antarctica-crew.html}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Osky|title=Farming on Thin Ice: Post-voyage reflection|url=https://www.crawfordfund.org/news/farming-on-thin-ice-post-voyage-reflection/|accessdate=2020-09-20|work=The Crawford Fund|language=en}}</ref> Mmekọrịta ya na Homeward Bound emeela ka ọ bụrụ onye na-akwado ikpe ziri ezi, ndị ntorobịa ime obodo na ndị ndu mgbanwe ihu igwe.<ref>{{Cite web|title=HB4 (2019) Participants {{!}} Homeward Bound|url=https://homewardboundprojects.com.au/hb1-participants/hb4-participants/|accessdate=2020-09-20|language=en-US}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|author=Tasmanian Times|date=14 February 2020|title=Antarctic Lessons For Us All|url=https://tasmaniantimes.com/2020/02/antarctic-lessons-for-us-all/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-09-20|work=Tasmanian Times|language=en-US}}
[[Òtù:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":4">{{Cite web|date=2020-06-10|title=Homeward Bound|url=https://rural-leaders.org.au/homeward-bound/|accessdate=2020-09-20|work=Australian Rural Leadership Foundation|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Rushton|first=Gina|title=Australia's Bushfires Made Everyone Seriously Worried For Their Kids' Future. Now People Are Getting Organised.|url=https://www.buzzfeed.com/ginarushton/farmers-firefighters-doctors-lawyers-bishops-climate-change|accessdate=2021-01-20|work=BuzzFeed|language=en}}</ref>
Dị ka onye nkwurịta okwu sayensị<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Anika Molesworth|url=https://www.stemwomen.org.au/profile/anika-molesworth|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200929102659/https://www.stemwomen.org.au/profile/anika-molesworth|archivedate=2020-09-29|accessdate=2020-09-20|work=STEM Women|language=en}}</ref> a ma ama na onye na-akọwa mgbasa ozi ugboro ugboro, Molesworth akọwaala ọrụ ya na The New York Times, The Guardian, The Conversation, ABC, SBS, na ụlọ ọrụ mgbasa ozi ndị ọzọ.<ref>{{Cite news|author=Bogle|first=Ariel|date=2017-05-17|title=In Rural Australia, a Generation Gap Widens Over Climate Change|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/05/17/world/australia/climate-change-carbon-emissions-nsw.html|accessdate=2020-09-20}}</ref><ref name=":8"/><ref>{{Cite news|author=Smith|first=Fiona|date=2017-04-27|title=Invisible farmers: the young women injecting new ideas into agriculture {{!}} The future of farming|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/sustainable-business/2017/apr/27/invisible-farmers-the-young-women-injecting-new-ideas-into-agriculture|accessdate=2020-09-20}}</ref><ref>{{Cite news|author=Thomson|first=Vivien|date=2019-11-06|title='It has been heart-wrenching': Australian farmers on living with drought {{!}} Vivien Thomson, John Hamparsum, Anika Molesworth and Mike Hayes|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2019/nov/07/it-has-been-heart-wrenching-australian-farmers-on-living-with-drought|accessdate=2020-10-18}}</ref><ref>{{Cite web|author=Molesworth|first=Anika|title=Anika Molesworth|url=https://theconversation.com/profiles/anika-molesworth-246590|accessdate=2020-09-20|work=The Conversation|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-09-11|title=Young Farmer of the Year digs the olden days|url=https://www.abc.net.au/news/rural/2015-09-11/young-farmer-of-the-year-anika-molesworth/6767412|accessdate=2020-09-20|work=www.abc.net.au|language=en-AU}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-29|title=Former Young Farmer of the Year travels from Broken Hill to Sydney to lobby politicians|url=https://www.abc.net.au/radio/programs/nsw-country-hour/former-young-farmer-of-the-year-talks-about-impact-of-drought/11649752|accessdate=2020-09-20|work=ABC Radio|language=en-AU}}</ref><ref>{{Cite web|title=The young farmers excited by life on the land|url=https://www.sbs.com.au/news/insight/the-young-farmers-excited-by-life-on-the-land|accessdate=2020-09-20|work=Insight|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Farmers on frontline of climate change|url=https://www.sbs.com.au/news/farmers-on-frontline-of-climate-change|accessdate=2020-09-20|work=SBS News|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Meet Three Aussie Scientists On The Frontline Of Australia's Climate Crisis|url=https://www.marieclaire.com.au/anika-molesworth-emma-kennedy-marissa-parrott-climate-activists|accessdate=2020-09-20|work=Marie Claire|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|author=McGeary|first=Kacie|date=2018-04-16|title=Instagram's Most Inspiring Environmentalists|url=https://passionpassport.com/instagrams-most-inspiring-environmentalists/|accessdate=2020-09-20|work=Passion Passport|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=AgWomen Anika Molesworth|url=https://www.agwomenglobal.com/blog/agwomen-anika-molesworth|accessdate=2020-09-20|work=AgWomen Global|language=en-NZ|archivedate=2018-09-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180919060818/https://www.agwomenglobal.com/blog/agwomen-anika-molesworth}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sustainable Farming for Futures: Elena Duggan & Dr Anika Molesworth|url=https://www.australianlamb.com.au/lamblegends/lamb-legends-elena-duggan-and-anika-molesworth/|accessdate=2021-01-20|work=www.australianlamb.com.au|language=en-au}}</ref> O nyela aka na akụkọ ya na Kansụl<ref>{{Cite web|date=2015-12-07|title=Hot topic in Paris: food security|url=https://www.climatecouncil.org.au/hot-topic-in-paris-food-security/|accessdate=2020-09-20|work=Climate Council|language=en-GB|archivedate=2020-04-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200411161846/https://www.climatecouncil.org.au/hot-topic-in-paris-food-security/}}</ref> ihu igwe na Commission of the Human Future.<ref>{{Cite web|title=The Need for Strategic Food Policy in Australia {{!}} Commission for the Human Future|url=https://www.humanfuture.net/node/112|accessdate=2020-09-20|work=www.humanfuture.net|archivedate=2021-01-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210128062222/https://humanfuture.net/node/112}}</ref> N'afọ 2017, Molesworth gosipụtara okwu TEDxSydney Youth "Ndị ọrụ ugbo bụ isi ihe maka ọdịnihu ka mma".<ref name=":5">{{Cite web|title=Farmers are key to a better future {{!}} Anika Molesworth|url=https://tedxsydney.com/talk/farmers-are-key-to-a-better-future-anika-molesworth/|accessdate=2020-09-20|work=TEDxSydney|language=en-AU|archivedate=2020-10-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201027034927/https://tedxsydney.com/talk/farmers-are-key-to-a-better-future-anika-molesworth/}}</ref> Ndị mbipụta Pan Macmillan ga-ebipụta akwụkwọ mbụ ya na 2021.<ref>{{Cite web|title=Author|url=https://www.anikamolesworth.com/author.html|accessdate=2020-09-20|work=Anika Molesworth|language=en}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* 2020 Emily Hensley Award, Melbourne Girls Grammar<ref>{{Cite web|date=2020-12-16|title=2020 Emily Hensley Award|url=https://www.mggs.vic.edu.au/news/2020-emily-hensley-award-dr-anika-molesworth|accessdate=2021-01-20|work=Melbourne Girls Grammar|language=en-GB|archivedate=2021-01-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210117181946/https://www.mggs.vic.edu.au/news/2020-emily-hensley-award-dr-anika-molesworth}}</ref>
* 2019 Woman of Influence Award, Australian Financial Review<ref>{{Cite web|title=Topic {{!}} Women of Influence|url=https://www.afr.com/women-of-influence|accessdate=2020-11-26|work=Australian Financial Review|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Anika Molesworth|url=http://afrwomenofinfluence.com.au/alumni_search/anika-molesworth/|accessdate=2020-09-20|work=Afrwomen of Influence|language=en-US|archivedate=2021-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210116084237/https://www.afrwomenofinfluence.com.au/alumni_search/anika-molesworth/}}</ref>
* 2019 Future Shapers Award, Women of Style na Audi<ref>{{Cite web|author=Mediaweek|date=2019-05-08|title=InStyle celebrates 10 remarkable women at 2019 Women Of Style|url=https://www.mediaweek.com.au/instyle-celebrates-10-remarkable-women-at-2019-women-of-style/|accessdate=2020-09-20|work=Mediaweek|language=en-AU}}</ref>
* 2019 Homeward Bound onye nnọchi anya<ref name=":1"/><ref name=":2"/><ref name=":3"/><ref name=":4"/>
* 2018 Young Sustainability Champion Award, Green Globe Awards<ref>{{Cite web|author=NSW Gov|date=|title=Roll out the green carpet - nominations open for Green Globes|url=https://www.environment.nsw.gov.au/news/nominations-open-for-green-globes|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-09-20|work=NSW Environment, Energy and Science|language=en}}</ref>
* 2018 Heroes of a Low-Carbon Economy Youth Champion, 350.org<ref>{{Cite web|date=2018-09-18|title=CLIMATE CAMPAIGNER: Fighting for a farming future|url=https://www.weeklytimesnow.com.au/news/national/young-champion-wants-climate-change-action/news-story/247d6f11b4030556d63ba26a3b72b04b|accessdate=2020-09-20|work=www.weeklytimesnow.com.au|language=en}}</ref>
* 2018 NSW/ACT Regional Achievement na Community Award for Agricultural Innovation<ref>{{Cite web|title=Current Winners {{!}} Awards Australia|url=https://awardsaustralia.com/regional-achievement-community-awards/nsw/current-winners/|accessdate=2020-09-20|work=awardsaustralia.com}}</ref>
* 2017 Young Australian nke Afọ, NSW Finalist<ref name=":10"/>
* 2017 NSW/ACT Young Achiever Award maka gburugburu ebe obibi na nkwado<ref>{{Cite web|title=Previous Winners {{!}} Awards Australia|url=https://awardsaustralia.com/young-achiever-awards/nsw/previous-winners/|accessdate=2020-09-20|work=awardsaustralia.com|archivedate=2020-09-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200930054908/https://awardsaustralia.com/young-achiever-awards/nsw/previous-winners}}</ref>
* 2017 TEDxSydney Onye na-eme ihe ngosi<ref name=":5"/>
* 2016 Akụ̀ Ndị Dị Iche Nzuzo Nsọpụrụ Roll, NSW Ngalaba nke Ụlọ Ọrụ Ndị Isi<ref>{{Cite web|date=2017|title=Hidden Treasures Honour Roll nominees|url=https://www.dpi.nsw.gov.au/about-us/rural-support/rural-womens-network/hidden-treasures/hidden-treasures-honour-roll-nominees|accessdate=2020-09-20|work=www.dpi.nsw.gov.au|language=en|archivedate=2020-10-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201029142217/https://www.dpi.nsw.gov.au/about-us/rural-support/rural-womens-network/hidden-treasures/hidden-treasures-honour-roll-nominees}}</ref>
* 2015 Onye ọrụ ugbo na-eto eto nke afọ nke mba Australia, ABC Rural na Kondinin Group<ref>{{Cite web|date=2015-09-09|title=Diverse farming the key to Tasmanian Matt Dunbabin's 2015 Farmer of the Year award win|url=https://www.abc.net.au/news/rural/2015-09-09/matt-dunbabin-tasmanian-wine-wool-wins-farmer-of-year-2015/6761634|accessdate=2020-09-20|work=www.abc.net.au|language=en-AU}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-29|title=Former Young Farmer of the Year travels from Broken Hill to Sydney to lobby politicians|url=https://www.abc.net.au/radio/programs/nsw-country-hour/former-young-farmer-of-the-year-talks-about-impact-of-drought/11649752|accessdate=2021-01-20|work=ABC Radio|language=en-AU}}</ref>
* 2015 Crawford Fund Young Scholar<ref>{{Cite web|author=Osky|title=Hearing from Past Crawford Scholars|url=https://www.crawfordfund.org/news/news-hearing-from-past-crawford-scholars/|accessdate=2020-09-20|work=The Crawford Fund|language=en}}</ref>
* 2015 Onye nnọchiteanya na Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu maka Mgbanwe Ihu igwe, Paris<ref>{{Cite news|author=Chan|first=Gabrielle|date=2015-11-06|title='Australia depends on it,' say two young farmers calling for action at UN climate talks in Paris|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/environment/bush-mail/2015/nov/06/australia-depends-on-it-say-two-young-farmers-calling-for-action-at-un-climate-talks-in-paris|accessdate=2020-09-20}}</ref>
* 2014 Onye mmeri na-eto eto n'ọrụ ugbo, Art4Agriculture<ref>{{Cite web|title=The Archibull Prize|url=http://archibullprize.com.au/climate-change/index.html#anika|accessdate=2020-09-20|work=archibullprize.com.au|archivedate=2021-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210223014512/http://archibullprize.com.au/climate-change/index.html#anika}}</ref><ref>{{Cite web|title=Leading Agriculture - Issue Ten — Anika Molesworth - Leading Agricultural Woman|url=http://leadingagriculture10.topmagazines.com.au/p678812/|accessdate=2020-11-26|work=Leading Agriculture - Issue Ten|archivedate=2018-03-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180313220713/http://leadingagriculture10.topmagazines.com.au/p678812/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Young Farming Champions|url=https://sdgs.org.au/project/young-farming-champions/|accessdate=2020-11-26|work=Sustainable Development Goals Australia|language=en-US|archivedate=2021-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210116213338/https://sdgs.org.au/project/young-farming-champions/}}</ref>
* 2014 Top 100 Women in Australian Agribusiness (Emerald Grain and Fairfax Agricultural Media)<ref>{{Cite web|title=Young farmer shows elite qualities|url=https://www.caseih.com/anz/en-au/News/Pages/News_Stories/Young-farmer-shows-elite-qualities.aspx|accessdate=2020-10-18|work=site|language=en-AU|archivedate=2020-10-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201018083326/https://www.caseih.com/anz/en-au/News/Pages/News_Stories/Young-farmer-shows-elite-qualities.aspx}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1820jpcdcufgkrwwkt6tf228dk2fd6u
Columbia Water Center
0
29082
696935
696295
2026-08-06T05:52:12Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696935
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E guzobere '''Columbia Water Center''' ('''CWC''') na Jenụwarị 2008 dị ka ngalaba Columbia University Earth institute na nyocha na idozi ihe ịma aka metụtara mmiri zuru ụwa ọnụ, gụnyere ụkọ mmiri, ohere na ogo, n'akụkụ ihe ize ndụ na mgbanwe ihu igwe.<ref>{{Cite web|url=http://www.earthinstitute.columbia.edu/articles/view/2125|title=The Earth Institute Water|publisher=[[Earth Institute]]|author=|date=|accessdate=2009-09-15}}</ref>
Ebumnuche ya kwuru bụ "iji aka mebie ihe ịma aka mmiri nke gburugburu ebe obibi na-agbanwe ngwa ngwa na onyinye dị iche iche nke ụwa nke akara carbon nke mmadụ na-emetụta mmiri gụnyere mgbanwe ihu igwe na-emetụ nri, ike, gburugburu ebe obibi, na ime obodo," site na ijikọta "nchegbu nke nyocha sayensị na mmetụta nke iwu dị irè".<ref>{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/about-us/|title=Columbia Water Center: About Us|publisher=Columbia Water Center|author=|date=|accessdate=2015-04-21|archivedate=2021-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210906110530/http://water.columbia.edu/about-us/}}</ref>
Ụlọ ọrụ ahụ na-eji usoro dị iche iche eme ihe maka ọrụ ha, na-ewe ndị na-ahụ maka mmiri, ndị na-amụ banyere ihu igwe, ndị injinia gburugburu ebe obibi, na ndị na-enyocha iwu mmiri. Ndị nduzi ya bụ Upmanu Lall na Carol Silberstein, Prọfesọ nke Ụwa, Injinia gburugburu ebe obibi, Injinịa Civil na Injinia Mechanics na Mahadum Columbia.<ref>{{Cite web|url=http://earth.columbia.edu/articles/view/2757|title=The Earth Institute Profiles: Upmanu Lall|publisher=[[Earth Institute]]|author=|date=|accessdate=2015-04-21}}</ref>
Pierre Gentine, osote prọfesọ na Ngalaba nke Ụwa na Injinia Gburugburu Ebe Obibi, na-arụkwa ọrụ dị mkpa na Center, ya na ndị otu PhD na Post-doctoral nke ya na-elekwasị anya na mmekọrịta dị n'etiti ala na mmiri ikuku.<ref>{{Cite web|url=http://www.columbia.edu/~pg2328/Website/Pierre_Gentines_Homepage/Lab.html|title=Gentine Lab website|accessdate=5 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170417002903/http://www.columbia.edu/~pg2328/Website/Pierre_Gentines_Homepage/Lab.html|archivedate=17 April 2017}}</ref><ref name="earth water and sky">{{Cite web|url=http://blogs.ei.columbia.edu/2011/05/11/earth-water-and-sky-a-conversation-with-pierre-gentine-a-new-columbia-water-center-scientist/|title=Earth, Water and Sky –A Conversation with Pierre Gentine, a new Columbia Water Center Scientist|date=11 May 2011|author=Polycarpou|first=Lakis|publisher=State of the planet|accessdate=5 April 2017}}</ref>
Ụlọ ọrụ ahụ na-ekewa ọrụ ya ugbu a n'ime isiokwu ise: America's Water, The Global Floods Initiative, Data Analytics and Multi-Scale Predictions, Risk and Financial Instruments and the Water, Food, Energy Nexus.<ref name="research themes">{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/research-themes/|title=The Columbia Water Center: Research Themes|publisher=Columbia Water Center|author=|date=|accessdate=2015-04-21|archivedate=2021-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210906052635/http://water.columbia.edu/research-themes/}}</ref>
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
The Earth Institute, n'okpuru nduzi nke Jeff Sachs, bụ ụlọ ọrụ nyocha nke na-akwado mmepe na-adịgide adịgide site na akụkụ dị iche iche.<ref name="Earth Institute">{{Cite web|url=http://www.earth.columbia.edu/articles/view/2021|title=PepsiCo Foundation announces major new grant to the Earth Institute at Columbia University to promote global water sustainability|publisher=[[Earth Institute]]|date=22 January 2008|accessdate=5 April 2017}}</ref>
N'afọ 2008, PepsiCo Foundation nyere Earth Institute $ 6 nde iji dozie nsogbu ndị metụtara mmiri a. Onyinye PepsiCo dugara n'ịmepụta Columbia Water Center n'okpuru nduzi nke prọfesọ injinia nke Mahadum Columbia Upmanu Lall. Onyinye afọ atọ a mere ka ọrụ nwee ike na mba anọ: India, China, Mali, na Brazil.<ref name="Earth Institute"/><ref>{{Cite web|url=http://www.pepsico.com/Purpose/Environmental-Sustainability/Water|title=Our planet sustainability efforts and goals|publisher=PepsiCo|accessdate=5 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161001095523/http://www.pepsico.com/Purpose/Environmental-Sustainability/Water|archivedate=1 October 2016}}</ref>
Na Brazil, CWC esorowo Mahadum Federal nke Ceará dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ iji lekwasị anya na usoro amụma ihu igwe dị mgbagwoju anya nke a na-eji eme mkpebi nke ịkekọrịta mmiri gafee ngalaba dị iche iche. Na mgbakwunye, ndị otu CWC rụzuru atụmatụ mmiri obodo (PAM) maka Milhã, mpaghara ime obodo dị n'etiti Ceará.<ref>{{Cite web|title=A Municipal Water Plan (PAM) for Milhã {{!}} Columbia Water Center|url=https://water.columbia.edu/content/municipal-water-plan-pam-milha|accessdate=2022-04-27|work=water.columbia.edu}}</ref> Ọrụ ahụ na-akọwa atụmatụ maka obodo ahụ iji nye ndị bi na ya 14,000 mmiri.
Dị ka akụkụ nke ọrụ ahụ, CWC mepụtara ma wuo ọrụ ngosipụta mmiri maka Ingá na Pedra Fina, obodo abụọ dị na Milhã. Ọrụ ahụ na-enye mmadụ 500 mmiri n'ógbè ahụ.<ref name="CWC Article">{{Cite web|url=http://www.america.gov/st/energy-english/2010/June/20100528161751kjleinad0.6077082.html|title=Columbia Water Center at Work Across Globe|publisher=America.gov|author=Carrie Loewenthal Massey|date=2010-06-01|accessdate=2010-06-02|archivedate=2012-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121020194612/http://www.america.gov/st/energy-english/2010/June/20100528161751kjleinad0.6077082.html}}</ref>
Na India, oru ngo a lekwasịrị anya n'ibelata oriri mmiri na mpaghara ọrụ ugbo site n'ịkwado usoro ịhọrọ ihe ọkụkụ na-adịgide adịgide, yana ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ iji wepụta teknụzụ ịgba mmiri ka mma (na ịbawanye ntụkwasị obi) n'oge usoro ọkọnọ ha niile. Ebumnuche bụ isi bụ ibelata nrụgide mmiri dị n'ime ala na mpaghara ahụ. Ebe ọrụ izizi dị na steeti Punjab na Gujarat<ref name="Circleofblue">{{Cite web|url=http://www.circleofblue.org/waternews/2010/world/qa-upmanu-lall-gives-insight-to-indias-nexus-of-energy-food-and-water?CP.rss=true|title=U.S., India Working Together to Address India’s Water Needs|publisher=Circle of Blue Water News|author=J. Carl Ganter|date=2010-06-04|accessdate=2011-01-13}}</ref>
Na Punjab, CWC esorowo Mahadum Ọrụ Ugbo nke Punjab jikọọ aka iji nweta ihe ngwọta ọhụrụ iji belata ịgba mmiri ndị ọrụ ugbo. Ụfọdụ n'ime usoro ndị e mepụtara (gụnyere iji tensiometers dị ọnụ ala iji tụọ mmiri n'ala na ịgha mkpụrụ osikapa) ka a nwalere n'ọhịa n'oge ịkụ osisi 2010 na ihe karịrị ndị ọrụ ugbo 500 na-ekere òkè.<ref name="India">{{Cite web|url=http://www.america.gov/st/energy-english/2010/May/20100528153333kjleinad0.4795191.html?CP.rss=true|title=U.S., India Working Together to Address India’s Water Needs|publisher=America.gov|author=Carrie Loewenthal Massey|date=2010-05-28|accessdate=2010-06-02|archivedate=2011-03-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110303005922/http://www.america.gov/st/energy-english/2010/May/20100528153333kjleinad0.4795191.html?CP.rss=true}}</ref> Ndị otu Mahadum Ọrụ Ugbo nke Punjab na-akọ na ndị ọrụ ugbo na-ekere òkè na-echekwa pasent 25 ruo 30 nke ojiji mmiri ha na-eji eme ihe site na itinye usoro ọhụrụ ahụ n'ọrụ. Ndị otu CWC / PAU na-eme atụmatụ ịbawanye ọrụ nnwale na 2011 site n'ịkpọbata ndị ọrụ ugbo osikapa 5,000 iji tensiometers.<ref name="tensiometer">{{Cite web|url=http://blogs.ei.columbia.edu/2010/11/17/%E2%80%9Csmall-is-also-beautiful%E2%80%9D-%E2%80%93-appropriate-technology-cuts-rice-famers%E2%80%99-water-use-by-30-percent-in-punjab-india/?CP.rss=true|title=‘Small is Also Beautiful’ – Appropriate Technology Cuts Rice Famers’ Water Use by 30 Percent in Punjab, India|publisher=blogs.ei.columbia.edu|author=Lakis Polycarpou|date=2010-11-17}}</ref>
Na Gujarat, Columbia Water Center na gọọmentị steeti na-arụkọ ọrụ iji gbanwee ego enyemaka ọkụ eletrik iji nye ndị ọrụ ugbo ume ka ha chekwaa mmiri. Na mgbakwunye na mgbanwe enyemaka ego, CWC na-enyocha teknụzụ ịzọpụta mmiri n'etiti ndị ọrụ ugbo.<ref name="WaterWideWeb">{{Cite web|url=http://www.waterwideweb.org/incentives-for-water-conservation-in-guajarat.html#comments|title=Incentives for Water Conservation in Gujarat|publisher=WaterWideWeb.org|author=Eryn-Ashlei Bailey|date=2010-12-03|accessdate=2011-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110502164844/http://www.waterwideweb.org/incentives-for-water-conservation-in-guajarat.html#comments|archivedate=2011-05-02}}</ref>
Ọrụ na Mali dabara na Project Villages Millennium. CWC na-elekwasị anya n'ichepụta usoro ịgba mmiri na ihe ọkụkụ nke enwere ike ịrụ ọrụ na idobe ya na mpaghara iji nye ndị ọrụ ugbo ihe ọkụkụ dị oke ọnụ ahịa. Ebe etiti etinyela nnukwu nfuli na-eme ka mmiri dị na ya dịkwuo mma. Ihe omume na-emesi ike iwekọta ndị mmekọ obodo, ndị agha ahịa na mmekọrịta ọha na eze na nkeonwe.
== Nnyocha Ugbu a ==
N'ime afọ ndị na-adịbeghị anya, Columbia Water Center agbasawo oke nke atụmatụ ya iji gụnye isiokwu nyocha ise sara mbara.<ref name="research themes"/>
=== [https://web.archive.org/web/20210907014928/http://water.columbia.edu/research-themes/americas-water/ Mmiri America] ===
Ebumnuche mmiri nke America bụ iwulite netwọkụ nke ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ, ụlọ ọrụ gọọmentị, na ụlọ ọrụ nkeonwe iji mee ka nkwalite akụrụngwa mmiri dị na United States wee dozie ihe ịma aka mmiri ndị ọzọ. Ebumnuche a na-elekwasị anya n'akụkụ niile nke mmiri, site na amụma ruo ụkọ mmiri ozuzo na ịkọ ide mmiri na ikike nke teknụzụ mmiri na-akpaghasị iji nye akụrụngwa mmiri ekesa nke dị ọnụ ala karịa dochie usoro ihe nketa.<ref name="America's Water">{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/research-themes/americas-water/|title=Columbia Water Center: Research Themes|publisher=The Columbia Water Center|accessdate=2015-04-21|archivedate=2021-09-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210907014928/http://water.columbia.edu/research-themes/americas-water/}}</ref>
Na Machị 12, 2015, atụmatụ a mere nnọkọ nnọkọ nke mbụ nke afọ, bụ nke kpọkọtara ndị ọkachamara mmiri sitere na otu dị iche iche, na-anọchite anya ụlọ ọrụ, ụlọ ọrụ, amụma na ngalaba anaghị akwụ ụgwọ n'etiti ndị ọzọ. Ezubere nzukọ a ka ọ bụrụ nzọụkwụ mbụ iji nweta mmekọrịta zuru oke nke nwere ike inye aka ịtọ usoro nyocha mmiri na ịmepụta ihe ngwọta maka nsogbu mmiri mba..<ref>{{Cite web|url=http://piscesfoundation.org/partnering-with-academia-to-address-u-s-water-challenges/|title=Partnering with Academia to Address U.S. Water Challenges|date=13 March 2013|accessdate=5 April 2017|author=Stoner|first=Nancy|publisher=Pisces Foundation|archivedate=6 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170406111217/http://piscesfoundation.org/partnering-with-academia-to-address-u-s-water-challenges/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://blogs.ei.columbia.edu/2015/03/19/waking-up-to-americas-water-challenges/|title=Waking up to America’s Water Challenges|date=19 March 2015|publisher=State of the Planet|author=Polycarpou|first=Lakis|accessdate=5 April 2017}}</ref>
=== [https://web.archive.org/web/20210907014934/http://water.columbia.edu/research-themes/global-floods-initiative/ Ihe Na-eme Maka Iju Mmiri Ụwa] ===
Global Floods Initiative na-ezube itinye usoro amụma ihu igwe na-aga n'ihu na-agbanwe agbanwe iji nyere ndị na-eme iwu aka, ụlọ ọrụ enyemaka ọdachi, ndị na-emepụta akụrụngwa, ụlọ ọrụ ego na ndị ọzọ kwadebe maka, jikwaa ma meghachi omume na idei mmiri siri ike.<ref name="Global Floods Initiative 2">{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/research-themes/global-floods-initiative/|title=Columbia Water Center: Research Themes|publisher=The Columbia Water Center|accessdate=2015-04-21|archivedate=2021-09-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210907014934/http://water.columbia.edu/research-themes/global-floods-initiative/}}</ref><ref name="earth water and sky"/>
Omume a na-ewulite n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri abụọ nke nyocha banyere otu usoro ihu igwe (dị ka El-Nino / La-Nina na Pacific Decadal Oscillation) si emekọrịta ihe iji mụbaa ihe ize ndụ nke idei mmiri n'ebe ụfọdụ. Nnyocha ndị ọzọ na-adịbeghị anya banyere hydrometerology, nke na-ele anya na mmekọrịta nke ala, mmiri na ikuku na mpaghara dị iche iche, na-agbakwunye ọkwa ndị ọzọ na ikike maka amụma idei mmiri.<ref name="research themes"/>
=== [https://web.archive.org/web/20210906052627/http://water.columbia.edu/research-themes/data-analytics-and-multi-scale-predictions/ Nnyocha data na amụma dị iche iche] ===
Columbia Water Center bụ onye ndu n'ịtụ amụma ihu igwe mmiri na nyocha ihe ize ndụ metụtara ya. A na-eji amụma ndị a eme ihe maka ngwa dịgasị iche iche, gụnyere ijikọta amụma ihu igwe n'ime usoro nke ịkekọrịta mmiri maka ndị na-azụ ahịa n'obodo ukwu, ụlọ ọrụ mmepụta ihe na ọrụ ugbo.<ref name="Data Analytics">{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/research-themes/data-analytics-and-multi-scale-predictions/|title=Columbia Water Center: Research Themes|publisher=The Columbia Water Center|accessdate=2015-04-21|archivedate=2021-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210906052627/http://water.columbia.edu/research-themes/data-analytics-and-multi-scale-predictions/}}</ref>
Ụzọ ọhụrụ nke na-anọchite anya convection na mmeghachi omume ahịhịa na nrụgide mmiri bụkwa isi ebe nyocha, nke nsonaazụ ya nwere ike inye nghọta ọhụrụ nke carbon na okirikiri mmiri.<ref>{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/research-themes/data-analytics-and-multi-scale-predictions/5115-2/|title=Predictions, Surface Energy, Plants: Understanding the Hydrologic Cycle|publisher=Columbia Water Center|accessdate=5 April 2017|archivedate=5 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170405100630/http://water.columbia.edu/research-themes/data-analytics-and-multi-scale-predictions/5115-2/}}</ref>
=== [https://web.archive.org/web/20210906052709/http://water.columbia.edu/research-themes/risk-and-financial-instruments/ Ihe ize ndụ na Ngwá Ọrụ Ego] ===
A pụkwara iji amụma ihu igwe mepụta ihe ize ndụ nke idei mmiri na ụkọ mmiri ozuzo maka ụlọ ọrụ ndị nwere usoro nnyefe zuru ụwa ọnụ. Mmetụta ndị a nwere ike inyere ụlọ ọrụ aka idozi ihe ịma aka site na usoro ọhụrụ nke inweta ihe, ngwaahịa nchịkwa ego ọhụrụ nke mpaghara (dịka, bonds cat, inshọransị index), mmezi na ibelata, nkwekọrịta nkwekọrịta nchekwa na ngwaọrụ ndị ọzọ.<ref name="Risk and Financial Instruments">{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/research-themes/risk-and-financial-instruments/|title=Columbia Water Center: Research Themes|publisher=The Columbia Water Center|accessdate=2015-04-21|archivedate=2021-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210906052709/http://water.columbia.edu/research-themes/risk-and-financial-instruments/}}</ref>
=== [https://web.archive.org/web/20210906105129/http://water.columbia.edu/research-themes/water-food-energy-nexus/ Mmiri, Nri, Ike Nexus] ===
Columbia Water Center na-amụ otú mmiri, nri, na ngalaba ike si nwee njikọ na otu ihu igwe si emetụta mmekọrịta a. Ọrụ gụnyere nyocha iwu na aro iji kwalite nchekwa mmiri na ike na ngalaba ọrụ ugbo na mpaghara ọrụ ugbo nwere nsogbu mmiri, mmepe nke amụma oge iji duzie mkpebi na ngalaba mmiri na ike, yana nnwale na mmejuputa nke mmiri dị ala na ihe mmetụta nitrogen dị ala iji melite arụmọrụ ịgba mmiri, belata ojiji fatịlaịza na [[Mmetọ mmiri dị n'okpuru ala|mmetọ mmiri n'okpuru ala]] ma chekwaa ike site na mgbapụta mmiri n'ime ala.<ref name="Water, Food, Energy Nexus">{{Cite web|url=http://water.columbia.edu/research-themes/water-food-energy-nexus/|title=Columbia Water Center: Research Themes|publisher=The Columbia Water Center|accessdate=2015-04-21|archivedate=2021-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210906105129/http://water.columbia.edu/research-themes/water-food-energy-nexus/}}</ref><ref name="Circleofblue"/>
== Edensibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20211110102942/https://water.columbia.edu/ Ebe Mmiri Columbia]
'''Ụlọ ọrụ mmekọrịta'''
* [https://www.earth.columbia.edu/ Ụlọ Ọrụ Ụwa]
* [https://web.archive.org/web/20150526172257/http://www.pepsico.com/Purpose/Global-Citizenship.html PepsiCo Foundation]
* [http://www.columbia.edu Mahadum Columbia]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6lcue52fqn4i1kak6pjyvkr9kcit8dq
Bob Brown
0
29323
696913
541511
2026-08-06T01:14:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696913
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert James Brown''' (amụrụ na 27 Disemba 1944) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Ostraliya|Australia]], dọkịta na onye naahụ maka gburugburu ebe obibi. Ọ bụ onye omeiwu na onye ndú ndị omeiwu nke Australian Greens. A họpụtara Brown ka ọ bụrụ onye omeiwu Australia na tiketi Tasmanian Greens, ya na onye omeiwu Greens Western Australia Dee Margetts naanọdụ ala iji guzobe otu ndị omeiwu Australia Greens mbụ naesote ntuli aka gọọmentị etiti nke afọ 1996. A họpụtara ya ọzọ na 2001 na 2007. Ọ bụ onye mbụ naeme enyi nwoke nihu ọha na Nzukọ Ndị Omeiwu nke Australia na onye isi mbụ naahụ maka enyi nwoke nihu ọha nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Australia.
Mgbe ọ naeje ozi na ndị omeiwu Tasmanian, Brown nwere ihe ịga nke ọma na mkpọsa maka mmụba dị ukwuu na mpaghara ọzara echedoro. Brown duziri ndị Australian Greens site na ntọala nke pati ahụ na 1992 ruo nọnwa Eprel 2012, oge ntuli aka ruru ihe dị ka 10% na steeti na gọọmentị etiti (13.1% nke votu mbụ na 2010).<ref>{{Cite news|title=Election 2010 blog|work=Australian|url=http://www.theaustralian.com.au/national-affairs/election-2010-blog/story-fn59niix-1225907876218|date=28 February 2011|accessdate=4 May 2012}}</ref> Site na 2002 ruo 2004, mgbe obere òtù nwere nguzozi ike na Senate, Brown ghọrọ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama. Nọnwa Ọktoba afọ 2003, Brown bụ isiokwu nke ndị mgbasa ozi mba ụwa mgbe a kwụsịtụrụ ya na ndị omeiwu maka itinye aka noge okwu onye isi ala United States George W. Bush.
Nabalị iri na atọ nọnwa Eprel afọ 2012, Brown gbara arụkwaghịm dị ka onye ndú nke ndị Green ma gosipụta ebumnuche ya ịhapụ Senate na June. Nke a mere na 15 June 2012.<ref>{{Cite news|first=Judith|author=Ireland|url=http://www.smh.com.au/opinion/political-news/bob-brown-resigns-as-greens-leader-and-senator-20120413-1wxoz.html|title=Bob Brown resigns as Greens leader and senator|work=The Sydney Morning Herald|accessdate=13 April 2012|date=13 April 2012}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Brown na Oberon, New South Wales, otu nime ejima, wee gaa Trunkey Public School, Coffs Harbour High School (1957-60) na Blacktown Boys High School.<ref>{{Cite web|url=http://www.australianpolitics.com/parties/greens/07-05-10_bob-brown-biography.pdf|title=Senator Bob Brown – Australian Greens|accessdate=23 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110629153238/http://www.australianpolitics.com/parties/greens/07-05-10_bob-brown-biography.pdf|archivedate=29 June 2011}}</ref> Nafọ ikpeazụ ya, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi ụlọ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|url=https://coffsharb-h.schools.nsw.gov.au/content/dam/doe/sws/schools/c/coffsharb-h/localcontent/brown_dr_bob.pdf|title=Dr Robert (Bob) Brown, MBBS|work=[[Coffs Harbour High School]]|publisher=[[Department of Education (New South Wales)|NSW Department of Education]]|date=n.d.|accessdate=14 July 2019|archivedate=26 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190326051713/https://coffsharb-h.schools.nsw.gov.au/content/dam/doe/sws/schools/c/coffsharb-h/localcontent/brown_dr_bob.pdf}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, Brown debanyere aha na nkà mmụta ọgwụ na Mahadum Sydney, ebe ọ nwetara nzere Bachelor of Medicine and Surgery.
Na mbido afọ 20, Brown sitere nike mmụọ nsọ nke Praịm Minista Robert Menzies, ọ fọrọ nke nta ka ọ sonye na Liberal Party nke Australia.
== Ọrụ tupu ndị omeiwu ==
Brown rụrụ ọrụ ọgwụ ruo oge ụfọdụ na Royal Canberra Hospital. Noge ọ nọ nụlọ ọgwụ ahụ, ya na ndị ọrụ ahụike ndị ọzọ nọ nokwá dị elu weere nguzo naeme udo site nịjụ ịkwado ụmụ okorobịa naachọghị ịlụ ọgụ na Agha Vietnam dị ka ha kwesịrị ka a kpọọ ha.<ref name="Thompson 1984p13">Thompson (1984) p.13</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye bi na ụlọ ọgwụ Darwin na Alice Springs. Na post nke ikpeazụ, ọ zutere John Hawkins, onye dọkịta naawa ahụ nke naagagharị nosimiri na Tasmania.<ref name="Thompson 1984p13" />
Brown gara [[London]] na 1970 wee rụọ ọrụ na Hounslow Cottage Hospital na St Mary Abbots Hospital na South Kensington.<ref name="Thompson 1984p43">Thompson (1984) p.43</ref> Ọ bụ dọkịta bi na St Mary Abbots Hospital mgbe a kpọbatara Jimi Hendrix.<ref>{{Cite news|first=Samantha|author=Maiden|url=http://www.theaustralian.com.au/archive/national-affairs-old/people-in-politics/bob-brown|title=Bob Brown|work=Australian|publisher=News|accessdate=5 June 2012}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.smh.com.au/opinion/politics/doctor-prescribes-more-compassion-20120526-1zbin.html|title=Doctor prescribes more compassion|work=The Sydney Morning Herald|date=27 May 2012}}</ref>
Noge ọ lara ezumike nká, ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi kọrọ nụzọ naezighi ezi na ọ kwupụtara na Hendrix anwụọla. Brown mechara mee ka o doo anya na, mgbe ọ nọ nọrụ mgbe a kpọbatara Hendrix, "ọ nwụọla awa ole na ole", ma dọkịta dị iche kwupụtara na Hendrix anwụọla - onye bụkwa, na mberede, onye Australia.<ref>{{Cite news|title=About that Jimi Hendrix death business...|url=http://www.news.com.au/entertainment/music/about-that-jimi-hendrix-death-business/story-e6frfn09-1226385575798|accessdate=6 October 2012|work=news.com.au|date=6 June 2012}}</ref>
Brown kwagara Tasmania na 1972 wee rụọ ọrụ dị ka onye naagwọ ọrịa na Launceston. Noge naadịghị anya, ọ banyere nihe gbasara gburugburu ebe obibi nke steeti ahụ, ọkachasị mkpọsa iji chekwaa Lake Pedder. Ka ọ naerule nafọ 1972, ọ bụ onye otu United Tasmania Group nke e guzobere ọhụrụ, otu "green" mbụ nke Australia.<ref>{{Cite book|author=Timms|first=Peter|title=In Search of Hobart|year=2009|publisher=UNSW Press}}</ref> Ruo afọ abụọ nime afọ ndị 1970, Brown jere ozi dị ka onye otu ndị naachọ Thylacine.
Nafọ 1976, ọ buru ọnụ otu izu nelu Ugwu Wellington iji mee mkpesa megide mbata nke ụgbọ agha nuklia USS Enterprise na Hobart.<ref>{{Cite book|first=Roger|author=Green|title=Battle for the Franklin|publisher=Fontana ACF|year=1981|isbn=0006367151|pages=122–123}}</ref>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị steeti ==
[[Usòrò:Bob_Brown.jpg|áká_èkpè|thumb|Brown mgbe a họpụtara ya na Senate na 1990s.]]
Nafọ 1978, a họpụtara Brown dịka onye nduzi nke Tasmanian Wilderness Society. Na ngwụcha afọ 1970 ọ pụtara dị ka onye ndú nke mkpọsa iji gbochie iwu Franklin Dam, nke gaeme ka ndagwurugwu Osimiri Franklin jupụta dị ka akụkụ nke ọrụ hydroelectric. Brown so na mmadụ 1500 e jidere mgbe ha naeme ngagharị iwe noge mkpọsa ahụ. O mechara nọrọ ụbọchị iri na itoolu nụlọ mkpọrọ Risdon nke Hobart. Nụbọchị a tọhapụrụ ya na 1983, ọ ghọrọ onye otu ndị omeiwu Tasmania maka oche nke House of Assembly nke Denison mgbe onye omeiwu Democrats Norm Sanders gbara arụkwaghịm iji nwee ihe ịga nke ọma naanọchite anya Senate Australia; A họpụtara Brown iji dochie ya na countback.<ref name="prsa">{{Cite web|title=Results of All Countbacks to Fill House of Assembly Casual Vacancies, under the Tasmanian Electoral Act, for the 43 years from 1965 to 2008|url=http://home.vicnet.net.au/~prsa/history/tascava.htm|publisher=Proportional Representation Society of Australia|accessdate=15 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110604214734/http://home.vicnet.net.au/~prsa/history/tascava.htm|archivedate=4 June 2011}}</ref> Mgbasa ozi Franklin bụ ihe ịga nke ọma mgbe gọọmentị etiti tinyere aka chebe Osimiri Franklin na 1983.
Noge mbụ ọ nọ nọchịchị, Brown webatara ọtụtụ atụmatụ nke ndị otu onwe ha, nke gụnyere nnwere onwe nke ozi, ọnwụ na nkwanye ùgwù, belata ụgwọ ọrụ ndị omeiwu, mgbanwe iwu nwoke na nwanyị, machibido ụlọ ọrụ batrị na nkwado maka Tasmania naenweghị nuklia. Iwu ya nke afọ 1987 iji machibido égbè semi-automatic ka ndị otu Liberal na ndị otu Labour nke Ụlọ Nzukọ nke Tasmania tụgharịrị, afọ itoolu tupu ogbugbu Port Arthur dugara na mmeri nke Federal Liberal iji nweta otu nsonaazụ ahụ.
Nafọ 1989, usoro nnọchiteanya nke Tasmania nyere ndị Green ohere imeri ise nime oche 35 na Ụlọ Nzukọ nke Tasmania na Brown ghọrọ onye ndú ha.<ref group="footnote" name="StateLeader">In 1989, the Greens did not have formal leadership positions, but Brown's official senate biography lists his leadership of the state party from 1989–1993 as his first parliamentary party position.</ref> O kwetara ịkwado gọọmentị Labour Party, na ndabere nke nkwekọrịta nkwekọrịta (nke Michael Field na Bob Brown bịanyere aka na ya) nke ndị Green nwere onwe ha kwetara ịkwadebe mmefu ego ma ọ bụghị mmegharị nke enweghị ntụkwasị obi, na ALP kwetara ịmepụta usoro ndị omeiwu naemeghe, iji jụọ maka nhọpụta ngalaba, inye ọrụ nyocha iwu, parliamentary na mgbanwe nke gụnyere ohere hà nhata, nchekwa nke ozi, ogige ntụrụndụ mba na nkwupụta ọha na eze nke nkwekọ nke nnukwu ike na eze nke ụlọ ọrụ ndị na eze. Otú ọ dị, nkwekọrịta a dara nihi nsogbu ọhịa na 1992. Nafọ 1993, Brown gbara arụkwaghịm n'ụlọ omebe iwu ma guzo nenweghị ihe ịga nke ọma maka ụlọ ndị nnọchi anya gọọmentị etiti.
Nafọ 1990-1991 Brown kwadoro njikọta nke Green Independents na Australian Democrats iji guzobe "Green Democrats", nadịghị ka ịmekọrịta na Green Parties ndị ọzọ ma guzobe Australian Greens.<ref name="Manning">{{Cite book|author=Manning|first=Paddy|title=Inside the Greens : the Origins and Future of the Party, the People and the Politics.|date=2019|publisher=Schwartz Publishing Pty, Limited|location=Collingwood|isbn=978-1743821190}}</ref> Otú ọ dị, naesote mgbanwe na idu ndú na ndị Democrats, atụmatụ a enweghị ike ịga nihu na ndị Independents jikọtara onwe ha na Green Party dị n'otu.<ref name="Manning" />
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị gọọmentị etiti ==
[[Usòrò:BobBrown3.png|áká_ịkẹngạ|thumb|Brown na Salamanca Market na Tasmania na Disemba 2004]]
[[Usòrò:BobBrownSpeaking.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Brown na-etinye ụkpụrụ mgbanwe ihu igwe nke Green na ntuli aka gọọmentị etiti nke afọ 2007]]
[[Usòrò:Bob_Brown_at_2008_climate_change_rally_DSC_6368.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|Brown na nnọkọ mgbanwe ihu igwe na Melbourne na 5 Julaị 2008]]
[[Usòrò:Brian_Walters_Adam_Bandt_Bob_Brown_DSC_6070.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|Adam Bandt, Brian Walters na Brown n'oge mkpọsa maka ntuli aka steeti Victoria nke afọ 2010]]
[[Usòrò:Greg_Barber_Bob_Brown_Brian_Walters.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Greg Barber, Brown na Brian Walters na-aga ngagharị iwe na Melbourne na 2010]]
A họpụtara Brown ka ọ bụrụ onye omeiwu Australia maka Tasmania nafọ 1996, ọ bụkwa onye naekwu okwu nezoghị ọnụ naemegide ọchịchị John Howard, yana ịkwado okwu ndị naacha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na nke ndị ruuru mmadụ, gụnyere okwu mba ụwa dị ka Tibet, East Timor na West Papua. O webatara iwu maka mgbanwe iwu, nchedo ọhịa, iji gbochie nsị radiation, iji machibido ikpe ụmụaka Aboriginal, iji machibidoro iji bọmbụ ụyọkọ na maka mbelata ụlọ okpomọkụ.
Na ntuli aka gọọmentị etiti nke afọ 2001, a họpụtara Brown ọzọ na Senate site na mmụba dị ukwuu, ma kwuo okwu nezoghị ọnụ na Praịm Minista John Howard jụrụ ikwe ka ndị naachọ ebe mgbaba 438 (karịsịa site na [[Afghanistan]]) daa na Christmas Island mgbe MV Tampa, ụgbọ mmiri Norwegian, napụtara ha nụgbọ mmiri ha naada nOké Osimiri India. Brown katọrọ otu onye isi mmegide Kim Beazley kwenyere na John Howard kwenyere na ihe mere na Tampa.
Brown kwuru okwu nụzọ pụrụ iche na mmegide ya megide òkè Australia na mwakpo 2003 nke Iraq ma bụrụ onye a ma ama dị ka onye isi olu maka mmegide agha / udo. Mgbe Onye isi ala Bush gara Canberra na 23 Ọktoba 2003, Brown na onye omeiwu ibe ya Kerry Nettle tinyere aka n'oge ọ na-ekwu okwu notu nnọkọ nke ụlọ abụọ nke ndị omeiwu. N'oge Bush naekwu okwu, Brown na Nettle naeyi ihe ịrịba ama naezo aka na David Hicks na Mamdouh Habib, ụmụ amaala Australia abụọ e jidere na Guantánamo Bay, Cuba, noge ahụ (e mechara tọhapụ Habib nebughị ebubo ma Hicks nọrọ nụlọ mkpọrọ maka inye nkwado ihe onwunwe maka iyi ọha egwu), mgbe ndị agha United States jidere ha na Afghanistan na Pakistan notu notu. Bush ji ezi ọchị nabata interjections mana onye isi oche nke ụlọ ahụ, Neil Andrew "gụrụ" Brown na Nettle. Nke a pụtara na a kwụsịtụrụ ha abụọ nụlọ omebe iwu ruo awa 24 nke gbochiri ha ịnọ noge okwu yiri nke ahụ site naka Onye isi ala China Hu Jintao nechi ya. Otú ọ dị, mgbe okwu ahụ gasịrị, Brown nyere Bush aka.
Brown megidere mmezigharị nke Gọọmentị Howard na Iwu Alụmdi na Nwunye na 2004, naekwu na "Maazị Howard kwesịrị izu ike ma nabata alụmdi na nwunye nwoke na nwoke dị ka akụkụ nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya nọdịnihu".<ref>{{Cite news|url=http://www.smh.com.au/articles/2004/04/27/1082831558618.html?from=storylhs|title=Ban on same-sex marriages doesn't target gays: PM|date=27 April 2004|work=The Sydney Morning Herald|accessdate=30 June 2011}}</ref>
N'ọnwa Disemba afọ 2004, ụlọ ọrụ naahụ maka ọhịa na mbupụ osisi Gunns Limited nwara ịgba Brown na ndị ọzọ akwụkwọ maka $ 6.3 nde, nime ihe akụkọ nke mgbasa ozi naekwu na ọ metụtara "mgbasa ozi naaga nihu naemebi ihe" megide ụlọ ọrụ ahụ. Ụlọikpe Kasị Elu wepụrụ nkwupụta mbụ nke Gunns nyere ma nyefee ego megide Gunns maka usoro mbụ. Gunns mechara daa na ụlọ ọrụ ahụ mechara wepụ nkwupụta niile megide Brown na 13 Disemba 2006 ka ọ naaga nihu na ikpe ya megide ndị ọzọ gụnyere The Wilderness Society.<ref>{{Cite web|url=http://www.bobbrown.org.au/600_media_sub.php?deptItemID=2190|title=Senator Bob Brown: Media|publisher=Bob Brown|accessdate=23 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071129013824/http://www.bobbrown.org.au/600_media_sub.php?deptItemID=2190|archivedate=29 November 2007}}</ref>
A họpụtara Brown dị ka onye isi ndị omeiwu mbụ nke The Greens na 28 Nọvemba 2005, naesochi ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri nke ije ozi dị ka onye ndú nezie kemgbe a họpụtara ya na Senate na 1996.<ref>{{Cite web|url=http://www.bobbrown.org.au/600_media_sub.php?deptItemID=1831|title=Senator Bob Brown: Media|publisher=Bob Brown|accessdate=23 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071129013820/http://www.bobbrown.org.au/600_media_sub.php?deptItemID=1831|archivedate=29 November 2007}}</ref>
Nọnwa Febụwarị afọ 2007, Gọọmentị Steeti Tasmania na Gọọmentụ Federal Australia zaghachiri site nịgbanwe ederede nke nkwekọrịta ọhịa mpaghara steeti ahụ. Akụkụ ọhụrụ naeme ka o doo anya na okwu 'nchebe' metụtara naanị ma gọọmentị abụọ ahụ naewere ụdị dị iche iche ka a gaechebe karịa ihe okwu ahụ pụtara dabere na ihe akaebe nke dị otú ahụ.
Na mbido afọ 2007, Brown dọtara nlelị site na ngalaba mgbasa ozi na nnukwu òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka atụmatụ ya itinye aka na atụmatụ n'ime afọ atọ, nke gaemecha hụ mmachibido iwu nke mbupụ coal.<ref>{{Cite news|url=http://www.news.com.au/couriermail/story/0,,21200858-3102,00.html|title=Kill coal off, says Bob|date=9 February 2007}}</ref> Brown kọwara mbupụ coal dị ka "omume heroin nke ụlọ ọrụ ike" ma kwuo na mbupụ nke teknụzụ ndị ọzọ kwesịrị ịbụ ihe kachasị mkpa.<ref>{{Cite news|url=http://www.theage.com.au/news/national/coal-is-energy-industrys-heroin-habit-brown/2007/02/09/1170524298591.html?page=fullpage|title=Coal is energy industry's heroin habit: Brown|work=Age|date=10 February 2007|accessdate=23 August 2010}}</ref>
A họpụtara Brown ọzọ na ntuli aka gọọmentị etiti nke afọ 2007. O kwupụtara ebumnuche ya iguzo ọzọ na Nzukọ Mba Ndị Ọhịa na Nọvemba 2005.
Mgbe a họpụtara ya ọzọ na nke Gọọmentị Ọrụ ọhụrụ, Brown kpọrọ Praịm Minista ọhụrụ, Kevin Rudd, ka ọ setịpụ ihe mgbaru ọsọ carbon ozugbo, ma kwupụta ọkwa ha na United Nations Bali Climate Change Conference na Disemba 2007, naaga nihu na mkpọsa ihu igwe ya, ma naekwu na ọ bụ "ihe doro anya" ihe gaesi na ya pụta ma ọ bụrụ na Australia agaghị etinye ihe mgbarute ihe mgbaruaru ọsọ carbon.<ref>{{Cite web|url=http://www.scopical.com.au/articles/Politics/1597/Brown-says-PM-must-set-carbon-targets|title=Streem / Politics / Brown says PM must set carbon targets<!-- Bot generated title -->}}</ref>
Nafọ 2005, Brown wetara ikpe megide Forestry Tasmania na Ụlọikpe Federal, na mgbalị ichebe ọhịa Wielangta nke Tasmania site na igbu osisi. Nkwekọrịta Oké Ọhịa Ógbè Tasmanian nke 1997 (RFA) wepụrụ ọrụ ịkpụ osisi site na iwu ụdị dị nihe ize ndụ mana ọ chọrọ nchebe nke ụdị dị nihe ize ndụ. Bob Brown wetara ikpe megide Forestry Tasmania naekwu maka egwu maka ụdị ndị nọ nihe ize ndụ dị ka Swift parrot na Wielangta Stag Beetle.<ref>{{Cite web|url=http://www.on-trial.info|title=Bob Brown – Wielangta Landmark Trial|publisher=On-trial|accessdate=23 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100821203242/http://www.on-trial.info/#|archivedate=21 August 2010}}</ref> Nọnwa Disemba afọ 2006, Ọkàikpe Shane Marshall nyere ikpe ahụ nihi ihu ọma Brown. Mgbe a rịọrọ arịrịọ nụlọ ikpe zuru oke nke ụlọ ikpe gọọmentị etiti, ikpe ahụ furu efu, nagbaghaghị ikpe mbụ ahụ na igbu osisi gaetinye ụdị osisi ndị a nihe ize ndụ. N'ọnwa Mee afọ 2008, Ụlọikpe Kasị Elu jụrụ ikike ime mkpesa maka mkpebi ahụ mgbe a gbanwere okwu RFA.<ref>{{Cite web|url=http://www.abc.net.au/news/stories/2008/05/23/2253955.htm|title=Brown loses High Court battle to save Tas forest|publisher=ABC|date=23 May 2008|accessdate=23 August 2010}}</ref>
E nyere Brown iwu ka ọ kwụọ $ 240,000 na Forestry Tasmania, nke o kwuru na ya enweghị ike ịkwụ ụgwọ. Enweghị ike ịkwụ ụgwọ gaeme ka usoro mmebi ego nke gaefu Brown oche Senate ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.abc.net.au/news/stories/2009/06/08/2592384.htm?section=justin|title=Brown facing bankruptcy over Forestry Tas bill|publisher=ABC|date=8 June 2009|accessdate=23 August 2010}}</ref><ref>[[Section 44 of the Constitution of Australia|Constitution]], section 44(iii).</ref> Brown jụrụ noge gara aga onyinye nkwekọrịta sitere na Forestry Tasmania nke gaachọ ka ọ kwụọ naanị $ 200,000 nke ego ọ kpatara.<ref>{{Cite web|first=Peter|author=Wels|url=http://www.examiner.com.au/news/local/news/politics/i-took-advice-brown/1536354.aspx|title=I took advice on court costs, says Bob Brown|work=Examiner|date=10 June 2009|accessdate=23 August 2010}}</ref> Na 9 June 2009, onye ọchụnta ego Australia bụ Dick Smith kwere nkwa inyere ya aka ịgbapụta ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, onyinye nke naadịghị mkpa mgbe nkwa nkwado sitere naka ihe karịrị 1,000 ndị nyere onyinye kpuchiri ụgwọ iwu Brown nime ụbọchị ole na ole nke ọkwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.abc.net.au/news/stories/2009/06/09/2593414.htm|title=Dick Smith to bail Brown out|publisher=ABC|date=9 June 2009|accessdate=23 August 2010}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://bob-brown.greensmps.org.au/content/media-release/forestry-tasmania%E2%80%99s-bill-will-be-paid-time-says-brown|title=Forestry Tasmania's bill will be paid on time, says Brown|publisher=Greens|accessdate=23 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110313111933/http://bob-brown.greensmps.org.au/content/media-release/forestry-tasmania%E2%80%99s-bill-will-be-paid-time-says-brown|archivedate=13 March 2011}}</ref>
Nafọ 2011, mgbe idei mmiri nke Queensland nke afọ 2010-11 gasịrị, Brown katọrọ ya maka ịtụ aro na a gaekenye ọkara ụtụ isi Mineral Resource Rent maka ọdachi ndị naabịa nọdịnihu.<ref>{{Cite web|url=http://greens.org.au/content/what-did-bob-brown-really-say-about-floods|title=WHAT DID BOB BROWN REALLY SAY ABOUT THE FLOODS?|accessdate=2011-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110527150618/http://greens.org.au/content/what-did-bob-brown-really-say-about-floods|archivedate=27 May 2011|date=17 January 2011}}. Retrieved 8 June 2011</ref> O kwuru na mgbanwe ihu igwe, ọkachasị mmetụta na ihu igwe site na ngalaba naegwupụta ihe gaabụrịrị na ọ dịkarịa ala akụkụ nke idei mmiri ahụ kpatara.
Nafọ 2011, Brown kwadoro ntinye aka ndị agha na [[Libya]] nafọ 2011.<ref>{{Cite web|url=http://bob-brown.greensmps.org.au/articles/libya%E2%80%99s-dictator-should-go-brown|title=Libya's dictator should go - Brown|work=bob-brown.greensmps.org.au|accessdate=2023-08-19|archivedate=2023-03-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328140521/https://bob-brown.greensmps.org.au/articles/libya%E2%80%99s-dictator-should-go-brown}}</ref><ref>{{Cite web|title=Greens support UN backed force against Gaddaf|work=parlinfo.aph.gov.au|format=Press release|date=18 March 2011|accessdate=10 February 2023|url=https://parlinfo.aph.gov.au/parlInfo/search/display/display.w3p;query=Id%3A%22media%2Fpressrel%2F631029%22;src1=sm1}}</ref>
Nabalị iri abụọ na anọ nọnwa Machị nafọ 2012, nụbọchị ncheta afọ iri anọ nke nguzobe nke ndị Tasmanian Greens, Brown dọrọ aka ná ntị banyere mmebi nke ụwa na mmetụta ọ nwere ike inwe nọgbọ ndị naabịa nọdịnihu.<ref>{{Cite web|url=http://www.themercury.com.au/article/2012/03/24/312341_tasmania-news.html|title=Bob sings up a party|first=Anne|author=Mather|date=27 March 2012|work=Mercury|publisher=News|accessdate=4 April 2012|archivedate=9 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120509034656/http://www.themercury.com.au/article/2012/03/24/312341_tasmania-news.html}}</ref> O kwuru na mmepeanya ndị ọzọ dị na mbara igwe bụ: <blockquote> anaghị ekwurịta okwu na Ụwa. Ha agwụla onwe ha. Ha abịala ma pụọ. Ugbu a ọ bụ oge anyị.<ref name="earthians">{{Cite news|url=http://www.theage.com.au/opinion/politics/global-democracy-alone-will-save-us-from-ourselves-20120330-1w3s9.html|title=Global democracy alone will save us from ourselves|first=Bob|author=Brown|date=31 March 2012|work=The Age|accessdate=4 April 2012}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.theage.com.au/opinion/politics/brown-a-green-man-of-many-colours-20120331-1w505.html|title=Brown a Green man of many colours|first=Michelle|author=Grattan|date=1 April 2012|work=The Age|accessdate=4 April 2012}}</ref></blockquote> Dị ka ụzọ o kwere omume iji gbochie nke a, ọ tụrụ aro ka e nwee ụlọ omebe iwu zuru ụwa ọnụ. A nabatara ya site nịkụ aka. Onye osote onye ndú noge ahụ bụ Christine Milne kwuru na ọ bụ "okwu naakpali akpali".<ref>{{Cite news|url=http://www.theaustralian.com.au/national-affairs/browns-deputy-defends-earthians-speech/story-fn59niix-1226312903472|title=Christine Milne defends 'Earthians' speech|first=Christian|author=Kerr|date=28 March 2012|work=Australian|publisher=News|accessdate=3 May 2012}}</ref> A katọrọ ụzọ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.thepunch.com.au/articles/earth-to-bob.-little-green-men-wont-save-the-world/|title=Earth to Bob. Little green men won't save the world|first=Anthony|author=Sharwood|date=4 April 2012|publisher=The Punch|accessdate=4 April 2012}}</ref> Na Global Greens Conference na Dakar, Senegal Africa, 1 Eprel 2012, Bob Brown kwadoro ka e guzobe "ụlọ omebe iwu zuru ụwa ọnụ" ebe "nwa amaala ọ bụla kwesịrị ikwu okwu ha nhata". Mkpebi ikpeazụ nke ndị Australian Greens na ndị ọzọ kwadoro, gafere.<ref>{{Cite web|url=http://en.unpacampaign.org/news/616.php|title=World Congress of Green parties calls for a United Nations Parliamentary Assembly|date=2 April 2012|publisher=Campaign for a United Nations Parliamentary Assembly|accessdate=5 May 2012}}</ref>
=== Ịgba arụkwaghịm nọchịchị ndị Green ===
Nabalị iri na atọ nọnwa Eprel afọ 2012, Brown gbara arụkwaghịm dị ka onye ndú nke ndị Green ma kwupụta na ọ gaagba arụkwaghịma na Senate na June mgbe onye nọchiri ya dị. Onye osote ya, Christine Milne, ghọrọ onye ndú ndị Green, na onye omeiwu Melbourne Adam Bandt ghọrọ onye ndọndị Greens.<ref>[http://www.abc.net.au/news/2012-04-13/bob-brown-resigns-as-greens-leader/3948496 As it happened: Bob Brown resigns as Greens leader] – Australian Broadcasting Corporation – Retrieved 24 April 2012.</ref> A họpụtara Peter Whish-Wilson, onye guzoro na Green, dị ka onye nọchiri Brown na Senate.<ref>{{Cite web|title=Greens name Brown's Senate replacement|url=http://www.abc.net.au/news/2012-05-04/whish-wilson-takes-brown-senate-spot/3991174|work=ABC News|accessdate=15 October 2012|date=5 May 2012}}</ref>
Brown gbara arụkwaghịm na 15 June 2012 na 3:30 pm, mgbe o nyere onye isi oche nke Senate, John Hogg, arụkwaghịma ya. A ṅụrụ Peter Whish-Wilson iyi n'ime Senate na 21 June.
== Mgbe ọ kwụsịrị ọrụ ==
Brown guzobere Bob Brown Foundation na onye mmekọ ya ogologo oge Paul Thomas iji kwalite mmata gburugburu ebe obibi.<ref>{{Cite web|title=ABOUT THE AUTHOR: Bob Brown|url=http://www.newint.com.au/blog/author/bobbrown/|work=New Internationalist Blog|publisher=New Internationalist Publications|accessdate=29 July 2014|year=2014|archivedate=12 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140812130730/http://www.newint.com.au/blog/author/bobbrown/}}</ref> Kemgbe e guzobere ya, Bob Brown Foundation enyewo ọtụtụ ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na Australia gụnyere Miranda Gibson, Charlie Wood, [[Isaac Astill]], na Drew Hutton onyinye mba.<ref>{{Cite web|title=2013 Environmentalist of the Year Awards|url=http://tasmaniantimes.com/index.php?/weblog/article/2013-environmentalist-of-the-year-awards/|accessdate=9 June 2014}}</ref>
Brown bụ onye na-akwado mkpọsa maka nguzobe nke Nzukọ Ndị Omeiwu nke United Nations, otu na-akwado mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya nke United Nations.<ref>{{Cite news|url=http://en.unpacampaign.org/statements/page/7/|title=Statements|work=Campaign for a UN Parliamentary Assembly|date=2017|accessdate=27 October 2017|language=en-US}}</ref>
Brown bụ ọkà okwu na egwu egwu Save the Kimberley, nke emere na 5 Ọktoba 2012. N'ịbụ nke e mere na Federation Square na Melbourne, Australia, egwu ahụ bụ akụkụ nke mkpọsa ogologo oge iji mee mkpesa megide atụmatụ iji mepụta mpaghara James Price Point na Broome, Western Australia, Australia. Brown kwukwara okwu na nnọkọ na 2 Septemba 2012 na Sydney, Australia.<ref>{{Cite web|title=Bob Brown Speech at Sydney Save the Kimberley Rally (raw)|url=https://www.youtube.com/watch?v=tOJEaeiKAyY|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120902105435/http://www.youtube.com/watch?v=tOJEaeiKAyY&gl=US&hl=en|archivedate=2012-09-02|publisher=YouTube|accessdate=6 October 2012|author=kateausburn|date=2 September 2012}}</ref> Brown pụtara na kọntaktị ọzọ iji kwado ihe kpatara Kimberley na 24 Febụwarị 2013, na ndị egwu Missy Higgins na John Butler pụtakwara, na ihe omume emere na The Esplanade na Fremantle, Western Australia. Jarrah Records, akara ndekọ nke Butler guzobere ya na ndị egwu atọ The Waifs na onye njikwa egwu Phil Stevens, rụkọtara ọrụ na The Wilderness Society iji mee omume nefu nke gosipụtara egwu Ball Park Music. [citation needed] Njem iji mee mkpesa maka iwu ụlọ nrụpụta gas a tụrụ aro na James Price Point sonyeere egwu egwu egwu nefu na ndị naakwado ya naese foto na ọkọlọtọ.<ref>{{Cite web|title=John Butler Trio – Facts|url=https://azrefs.org/john-butler-trio--facts.html|accessdate=2020-11-09|work=azrefs.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=News Live Reviews Photos Album Reviews Interviews Guide Bands Submit Win PHOTOS: CONCERT FOR THE KIMBERLEY AT FREMANTLE ESPLANADE|url=http://www.spaceshipnews.com.au/photos-concert-for-the-kimberly-at-fremantle-esplanade/|work=Space Ship News|publisher=Space Ship News {{!}} Perth Music.|accessdate=1 March 2013|format=Photo upload|date=27 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130501072443/http://www.spaceshipnews.com.au/photos-concert-for-the-kimberly-at-fremantle-esplanade/|archivedate=1 May 2013}}</ref>
Na 8 Jenụwarị 2013, a mara ọkwa na Brown gaeweghara dịka onye nduzi nke Australian chapter nke [[Onye Ọzụzụ Atụrụ Oké Osimiri Òtù Nchekwa|Sea Shepherd Conservation Society]], otu naenweghị uru, ụlọ ọrụ nchekwa mmiri.<ref>{{Cite news|title=Bob Brown to steer Sea Shepherd after legal issues force Paul Watson to step down|url=http://www.theaustralian.com.au/news/nation/bob-brown-to-steer-sea-shepherd-after-legal-issues-force-paul-watson-to-step-down/story-e6frg6nf-1226549683529|work=ABC News|accessdate=8 January 2013|date=8 January 2013}}</ref> Ọ kwụsịrị ọrụ nọnwa Eprel afọ 2014.<ref>{{Cite news|url=http://www.smh.com.au/national/bob-brown-steps-down-as-sea-shepherd-chairman-20140402-35yz1.html|work=The Sydney Morning Herald|title=Bob Brown steps down as Sea Shepherd chairman}}</ref>
Na Jenụwarị 2016, e jidere Brown mgbe ọ jụrụ ịhapụ Ọhịa Lapoinya na Tasmania, ebe a naakwadebe igbu osisi. Ya na onye ọzọ naeme ngagharị iwe, onye e jidere ụbọchị ole na ole tupu mgbe ahụ, e boro ya ebubo mpụ nokpuru Iwu Ọrụ Tasmania (Nchebe pụọ na Ndị Naeme ngalaba). Ọ bụ ezie na e wepụrụ ebubo ahụ, ha abụọ gara Ụlọikpe Kasị Elu iji kwuo na ndokwa ndị a naebo ha ebubo megidere iwu. Nọnwa Ọktoba afọ 2017, Ụlọikpe Kasị Elu kwetara, site nọtụtụ ọ bụ ezie na nihi ihe dị iche iche, na ndokwa ndị ahụ abaghị uru n'ihi na ha mebiri nnwere onwe iwu nke nkwurịta okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite web|url=http://insidestory.org.au/green-in-judgement|author=Blackshield|first=Tony|title=Green in Judgment|work=Inside Story|date=26 October 2017|accessdate=27 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://auspublaw.org/2017/11/the-trajectory-of-structured-proportionality|title=The Trajectory of Structured Proportionality: Brown v Tasmania|author=Chordia|first=Shipra|work=AUSPUBLAW|date=2 November 2017|accessdate=2 November 2017}}</ref>
Nọnwa Ọgọst 2016, Brown sonyeere ndị ọrụ Sea Shepherd nụgbọ mmiri ha bụ [[My Steve Irwin|''Steve Irwin'']], ka ọ sonyeere mkpọsa megide igwu egwu na Great Australian Bight.<ref>{{Cite web|url=http://www.9news.com.au/national/2016/08/19/15/35/sea-shepherd-in-sa-to-fight-bp-on-bight|title=Sea Shepherd ramps up SA pressure on BP|work=9news.com.au}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.abc.net.au/news/2016-08-05/sea-shepherd-turns-attend-to-bp's-great-australian-bight-plans/7692702|title=Sea Shepherd's Steve Irwin heads to Great Australian Bight to protest against BP's drilling plans - ABC News (Australian Broadcasting Corporation)|work=ABC|date=4 August 2016}}</ref>
=== Mmegide megide ebe a naegwupụta coal na Queensland ===
N'ọnwa Eprel afọ 2019, Brown duuru ndị njem mee ngagharị iwe megide ebe a na-egwupụta coal na Carmichael.<ref>{{Cite web|url=https://www.abc.net.au/news/2019-06-01/climate-groups-reflect-on-federal-election-results/11156126|title=Environment leaders reflect on their role in the 'climate election' - ABC News|work=amp.abc.net.au}}</ref>
=== Mmegide megide ụlọ ọrụ ikuku nke Tasmania ===
Nọnwa Julaị afọ 2019 Brown pụtara naemegide nnukwu ụlọ ọrụ ikuku a gaeguzobe na Northern Tasmania, naakpali nchegbu maka ụdị nnụnụ.<ref>{{Cite news|author=Baxendale|first=Rachel|title=Di Natale defends Brown|url=https://www.theaustralian.com.au/subscribe/news/1/?sourceCode=TAWEB_WRE170_a&dest=https%3A%2F%2Fwww.theaustralian.com.au%2Fnation%2Fpolitics%2Frichard-di-natale-defends-bob-brown-over-wind-farm-opposition%2Fnews-story%2F90ff3f72368b50ad3c802344cd4cd987&memtype=anonymous&mode=premium&nk=493dc9250223b54a26307bc9e4fda2d6-1737436725|accessdate=26 March 2020|work=www.theaustralian.com.au|date=21 July 2019|language=en}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Najụjụ ọnụ a gbara akwụkwọ akụkọ nafọ 1976, Brown kwupụtara na ya nwere onye mmekọ nwoke na nwanyị iji mee ka ịkpa ókè pụta ìhè ma gbaa mgbanwe iwu ume nihi na omume nwoke idina nwoke na Tasmania nọgidere bụrụ mpụ ruo nafọ 1997.<ref name="DoctorSaysHesGay">{{Cite news|title=Doctor says he's gay|work=Launceston Examiner|date=10 June 1976|page=3}}</ref><ref name="DoctorSaysHesGay" /><ref name="lbnl">{{Cite news|author=Jahshan|first=Elias|title=Last but not least: when Tasmania decriminalised homosexuality|date=5 June 2014|url=http://www.starobserver.com.au/features/community-spotlight/last-but-not-least-when-tasmania-decriminalised-homosexuality/123785|accessdate=6 November 2016|work=Star Observer}}</ref>
Brown bi ugbu a na Eggs na Bacon Bay,Tasmania, ya na onye mmekọ ya ogologo oge, Paul Thomas, onye ọrụ ugbo na onye naeme ngagharị iwe onye ọ zutere na 1996.<ref>{{Cite news|url=http://www.theage.com.au/federal-election/the-issue-others-avoid-20100818-12f4n.html|title=The issue others avoid|first=Carol|author=Nader|date=19 August 2010|work=The Age|accessdate=1 October 2010}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.smh.com.au/articles/2004/09/30/1096527861329.html|title=How green is Brown's valley|work=The Sydney Morning Herald|date=1 October 2004|accessdate=1 October 2010}}</ref>
Brown bụ onye guzobere, na 1990, nke Australian Bush Heritage Fund, ugbu a Bush Heritage Australia, otu gburugburu ebe obibi naenweghị uru nke raara onwe ya nye ịzụta na ichekwa ọhịa Australia. Ọ bụ onye isi oche nke nzukọ ahụ ruo 1996.<ref name="BHA">{{Cite web|url=http://www.bushheritage.org.au/about/people/our_patrons|title=Bush Heritage Australia: Our Patron|publisher=Bush Heritage|accessdate=23 August 2010|archivedate=7 February 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140207204350/http://www.bushheritage.org.au/about/people/our_patrons}}</ref> Nabalị iri abụọ nọnwa Machị n'afọ 2011, Brown nyere Bush Heritage Australia ihe onwunwe na ụlọ dị hekta iri na anọ (35-acre). Ihe onwunwe ahụ dị kilomita 47 (29 miles) nebe ndịda ọdịda anyanwụ nke Launceston, Tasmania, na Ndagwurugwu Liffey. Dị ka Australian Geographic si kwuo, ọ bụ ebe akụkọ ihe mere eme na ihe nnọchianya dị mkpa.<ref>{{Cite web|url=http://www.australiangeographic.com.au/journal/bob-brown-gives-away-his-house.htm|title=Bob Brown gives away his green sanctuary|publisher=Australian Geographic|date=21 March 2011|accessdate=22 March 2011|first=John|author=Pickrell|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110324000513/http://www.australiangeographic.com.au/journal/bob-brown-gives-away-his-house.htm|archivedate=24 March 2011}}</ref>
Brown naakọwa onwe ya dị ka "onye Presbyterian dara ada".<ref>{{Cite web|url=http://m.theage.com.au/national/q-what-do-these-mps-have-in-common-a-they-are-out-and-proud-atheists-20100313-q59i.html|title=Q: What do these MPs have in common? A: They are out and proud atheists|date=14 March 2010|work=The Age|accessdate=14 March 2010}}</ref>
Najụjụ ọnụ ya na Richard Fidler na redio ABC, Nigel Brennan, onye nta akụkọ foto Australia nke a tọọrọ na Somalia ma jide ya ruo ụbọchị 462, kpughere na Brown nyere $ 100,000 nke ego nke ya iji nyere aka kwụọ ụgwọ mgbapụta maka ntọhapụ ya. [ntụgharị dị mkpa] A kpughere ya na Brown kpọtụrụ onye ọchụnta ego Australia Dick Smith na-arịọ ka ọ nye ego maka ntọhapụ Brennan, bụ onye a tọhapụrụ na Nọvemba 2009, kwukwara na ajụjụ ọnụ a na Brown gaagbaziri ego a, nkwupụta nke oge Brennan.<ref>{{Cite web|url=http://www.abc.net.au/local/stories/2011/06/28/3255470.htm|title=Nigel Brennan|publisher=Australian Broadcasting Corporation|date=28 June 2011|accessdate=30 June 2011}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.smh.com.au/world/dick-smith--contributed-to-aussie-hostages-ransom-20091127-jv11.html|title=Dick Smith contributed to Aussie hostage's ransom|date=27 November 2009|accessdate=30 June 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.abc.net.au/news/stories/2009/11/27/2754994.htm|title=Dick Smith, Bob Brown in deal to free hostages|publisher=Australian Broadcasting Corporation|date=27 November 2009|accessdate=30 June 2011}}</ref> Notu ajụjụ ọnụ ahụ, Brennan kwuru na nadịghị ka ọmịiko Brown, gọọmentị Australia yiri ka ọ nweghị nchegbu maka ọdịmma ya, Praịm Minista Kevin Rudd jụrụ nchegbu nne ya maka ịtọhapụ nwa ya nwoke.
Nọnwa Julaị afọ 2012, a nabatara Bob Brown nime Hall of Fame na Coffs Harbour High School, ebe ọ nọrọ akụkụ dị mkpa nke afọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya.<ref>{{Cite web|title=Bob Brown Rocks Jetty High - Coffs Harbour High School|url=https://coffsharb-h.schools.nsw.gov.au/news/2012/8/bob-brown-rocks-jetty-high1.html|accessdate=2020-11-09|work=coffsharb-h.schools.nsw.gov.au|archivedate=2020-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201113105632/https://coffsharb-h.schools.nsw.gov.au/news/2012/8/bob-brown-rocks-jetty-high1.html}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
Brown ebipụtala ọtụtụ akwụkwọ gụnyere Wild Rivers (1983), Lake Pedder (1986), Tarkine Trails (1994), The Greens (1996) (ya na Peter Singer), ''Memo'' for a Saner World (2004), Valley of the Giants (2004), Tasmania's Recherche Bay (2005), Earth (2009), In Balfour Street (2010) na Optimism: reflections on a life of action (2014).<ref>{{Cite web|title=author:(bob brown)|url=http://catalogue.nla.gov.au/Search/Home?lookfor=bob+brown&type=author|work=National Library of Australia Catalogue|publisher=National Library of Australia|accessdate=15 October 2012|year=2012}}</ref>
Ọ rụkọtara ọrụ, ma ọ bụ kwado ọrụ Geoff Law.
Nafọ 2004, James Norman bipụtara akụkọ ndụ mbụ e nyere ikike nke Brown, nke akpọrọ ''Bob Brown'': A Gentle Revolutionary .
== Onyinye ==
Brown enwetala onyinye ndị a:
* Akwụkwọ akụkọ Australia 'Australian of the Year' (1983)<ref>{{Cite web|title=My Favourite Australian: Bob Brown|url=http://www.abc.net.au/tv/myfavouriteaustralian/brown.htm|publisher=ABC|accessdate=15 October 2012|author=Martin Walch|year=2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131213225008/http://www.abc.net.au/tv/myfavouriteaustralian/brown.htm#|archivedate=13 December 2013}}</ref>
* Ihe nrite [[International Union for Conservation of Nature|IUCN]] Packard (1984)
* [[Ihe Omume Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi nke Mba Ndị Dị n'Otu|UNEP]] Global 500 Roll of Honour (1987)
* Ihe nrite gburugburu ebe obibi nke Goldman (1990)
* MAPW Distinguished Physician Award (1990)<ref>{{Cite web|url=http://www.bushheritage.org.au/about/people/our_patrons|title=Our Patron – Senator Bob Brown – Bush Heritage Australia|publisher=Bushheritage.org.au|accessdate=8 July 2011|archivedate=7 February 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140207204350/http://www.bushheritage.org.au/about/people/our_patrons}}</ref>
* Magazin BBC Wildlife 'Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị kachasị akpali akpali' (1996)<ref>{{Cite web|url=http://www.penguin.com.au/contributors/bob-brown|title=Penguin Books Australia|publisher=Penguin.com.au|accessdate=8 July 2011}}</ref>
* National Trust Australian National Treasure (1998)
* Rainforest Action Network Environmental Hero (2006)<ref>{{Cite web|url=http://www.australianpolitics.com/parties/greens/07-05-10_bob-brown-biography.pdf|title=Senator Bob Brown – Australian Greens|accessdate=8 July 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110629153238/http://www.australianpolitics.com/parties/greens/07-05-10_bob-brown-biography.pdf|archivedate=29 June 2011}}</ref>
* Ihe nrite udo nke Australia (2009)<ref>{{Cite web|url=http://poa.org.au/admin/?q=node/11|title=Australian Peace Prize | Peace Organisation of Australia|work=poa.org.au|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110219023257/http://poa.org.au/admin/?q=node%2F11|archivedate=19 February 2011}}</ref>
* Onye Ọkachamara Ịntanet nke Afọ (2010)
== Ihe odide ==
{{Reflist|25em}}
{{DEFAULTSORT:Brown, Robert}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
nd51n0469cr61rxxjtqqmcbppc65vj7
Caleb Agada
0
30973
696920
497287
2026-08-06T02:41:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696920
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caleb Apochi Agada''' (amụrụ n'abalị iri atọ na otu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1994) bụ onye Naijiria-Canada na-agba bọọlụ bọọlụ maka Prometey nke Latvian-Estonian [[Basketball]] League. A mụrụ ya na Naijiria ma zụlite ya na [[Kánada|Canada]], ọ na-anọchite anya otu egwuregwu basketball nke Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Leawood|first=Stacey|title=HOW FAITH, ROOTS & ROLE MODELS HAVE SHAPED OVERSEAS BASKETBALL STAR CALEB AGADA & HIS PRO BASKETBALL CAREER|url=https://players.sportmanagementhub.com/caleb-agada-overseas-basketball-player/|work=Player Side of Sport|accessdate=14 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Caleb Agada|url=https://www.eurobasket.com/player/Caleb_Agada//Melilla_Baloncesto/266825|work=eurobasket.com|accessdate=17 April 2020}}</ref> N'afọ 2020-21 ọ butere [[Israel]] Basketball Premier League na akara n'egwuregwu ọ bụla na izu ohi n'egwú ọ bụla.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Agada na Lafia, Naijiria, wee kwaga n'obodo Canada nke Burlington, Ontario, mgbe ọ dị afọ isii.<ref>{{Cite web|author=Osman|first=Libaan|title=Caleb Agada took on Kevin Durant last summer and won. Up next is the Ontario government over which athletes are 'elite'|url=https://www.thestar.com/sports/basketball/2022/01/21/caleb-agada-took-on-kevin-durant-last-summer-and-won-his-next-target-is-the-ontario-government.html|work=The Star|accessdate=January 28, 2022|date=January 21, 2022}}</ref>
== Ọrụ kọleji ==
Agada gbara bọọlụ kọleji maka Mahadum Ottawa Gee-Gees site na 2012-2017.<ref>{{Cite web|title=AGADA CALEB|url=https://www.interperformances.com/all-players/agada-caleb/|work=interperformance.com|accessdate=18 April 2020}}</ref>
E nyere ya ihe nrite U SPORTS Defensive Player of the Year na 2015-16 na 2016-17. Na ọkwa nnọkọ, a kpọrọ Agada onye otu OUA First Team All-Star n'ime oge atọ n'usoro site na 2014 ruo 2017.<ref>{{Cite web|title=Caleb Agada|url=https://teams.geegees.ca/sports/mbkb/2016-17/bios/agada_caleb_7pz5|work=teams.geegees.ca|accessdate=8 August 2021}}</ref>
N'afọ 2016-17, ọ nwetara akara 14.9, 6.4 rebounds na 3.3 assists kwa egwuregwu dị ka onye nọ n'afọ nke ise, na-enweta nsọpụrụ nke abụọ nke ndị otu Canada.<ref>{{Cite web|title=Caleb Agada|url=https://www.oua.ca/sports/mbkb/2016-17/players/calebagadafs2z?view=career&pos=sh|work=oua.ca|accessdate=18 April 2020}}</ref>
== Ọrụ ọkachamara ==
Agada malitere ọrụ ya n'akụkụ Prat Joventud nke [[Spain]] n'afọ 2017-18, ọ nwetara akara 14.4, 4.5 rebounds na 3.3 assists.<ref>{{Cite web|title=The Caleb Agada exterior joins the Prat 2017-18 project|url=http://www.acb.com/articulo/ver/133553|work=acb.com|accessdate=18 April 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=PRAT JUVENTUD ROSTER|url=https://www.proballers.com/basketball/team/2110/prat-juventud/2017|work=proballers.com|accessdate=18 April 2020}}</ref> Ọ kwagara Melilla Baloncesto n'afọ 2018-19, na-enweta akara 12, 6.4 rebounds na 2.2 assists.<ref>{{Cite web|title=Caleb Agada, an SUV for the Dean's outside line|url=http://www.feb.es/2018/7/31/baloncesto/caleb-agada-todoterreno-para-linea-exterior-del-decano/75407.aspx|work=feb.es|accessdate=18 April 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=MELILLA ROSTER|url=https://www.proballers.com/basketball/team/667/melilla/2018|work=proballers.com|accessdate=18 April 2020}}</ref> Ọ gbakwara bọọlụ maka otu ndị Canada bụ Hamilton Honey Badgers na Canadian Elite Basketball League ebe ọ gbara bọọlụ abụọ maka otu ahụ na-enweta akara 10, 7.5 rebounds na 4 assists na oge 2018-19.<ref>{{Cite web|title=Caleb Agada|url=https://www.honeybadgers.ca/caleb-agada|work=honeybadgers.com|accessdate=18 April 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hamilton Honey Badgers Rosters|url=https://basketball.realgm.com/international/league/128/Canadian-Elite-Basketball-League/team/2049/Hamilton-Honey-Badgers/rosters/2019|work=basketball.realgm.com|accessdate=18 April 2020}}</ref> N'afọ 2019-20, o nwetara akara 14.7, 5.3 rebounds na 3.7 assists.<ref>{{Cite web|title=CALEB AGADA|url=https://www.proballers.com/basketball/player/174459/caleb-agada|work=proballers.com|accessdate=18 April 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Caleb Agada|url=https://basketball.realgm.com/player/Caleb-Agada/Summary/93403|work=basketball.realgm.com|accessdate=18 April 2020}}</ref>
Na 19 Mee 2020, ọ bịanyere aka na Hapoel Be'er Sheva nke Israel Basketball Premier League.<ref>{{Cite web|author=Lupo|first=Nicola|title=Caleb Agada signs with Hapoel Beer Sheva|url=https://sportando.basketball/en/caleb-agada-signs-with-hapoel-beer-sheva/|work=Sportando|accessdate=19 May 2020|date=19 May 2020}}</ref> Agada nwetara akara 15, 6 rebounds, 3 assists na 2 steals kwa egwuregwu. N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Julaị, o gosipụtara nhọrọ ya ịnọ na Hapoel Beer Sheva n'oge 2020-21.<ref>{{Cite web|title=Caleb Agada remains with Hapoel Beer Sheva|url=https://sportando.basketball/en/caleb-agada-remains-with-hapoel-beer-sheva/|work=Sportando|accessdate=July 26, 2020|date=July 26, 2020}}</ref> N'abalị iri na anọ n'ọnwa Septemba, a kpọrọ Agada onye egwuregwu nke izu mgbe o nyechara akara iri abụọ na ise, rebounds asatọ, na enyemaka isii na mmeri megide Maccabi Rishon LeZion.<ref>{{Cite web|title=Israeli Winner League round 3 best performance: Caleb Agada (by Interperformances)|url=https://www.eurobasket.com/Israel/news/653235/Israeli-Winner-League-round-3-best-performance:-Caleb-Agada-(by-Interperformances)|work=Eurobasket|accessdate=14 November 2020|date=14 November 2020}}</ref> N'afọ 2020-21 ọ butere Israel Basketball Premier League na akara n'egwuregwu ọ bụla (22.9) na izu ohi n'egwú ọ bụla (2.4).<ref>{{Cite web|url=http://old.scouting4u.com/35,3,0,0/israel-basketball-leaders|title=Israel basketball stats, results, box score, scout report and video online | Scouting4U|accessdate=2023-10-02|archivedate=2022-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220113210550/http://old.scouting4u.com/35,3,0,0/israel-basketball-leaders}}</ref>
Na 24 Ọgọstụ 2021, Agada bịanyere aka na Melbourne United maka oge NBL nke 2021-22.<ref name="united">{{Cite web|title=Melbourne United Sign Olympian Caleb Agada|url=https://nbl.com.au/news/melbourne-united-sign-olympian-caleb-agada|work=NBL.com.au|accessdate=24 August 2021|date=24 August 2021}}</ref>
Na 10 Julaị 2022, Agada bịanyere aka na Prometey nke Latvian-Estonian Basketball League na EuroCup.<ref>{{Cite web|title=Prometey adds guard Agada|url=https://www.euroleaguebasketball.net/eurocup/news/prometey-adds-guard-agada/?pageTitle=Homepage&historyUrl=/eurocup/|work=euroleaguebasketball.net|date=10 July 2022|accessdate=10 July 2022}}</ref>
Na 23 June 2023, Agada bịanyere aka na Ottawa BlackJacks nke Canadian Elite Basketball League, mana a tọhapụrụ ya na 3 July.<ref>{{Cite web|title=Ottawa BlackJacks Sign Reigning CEBL Canadian Player of the Year Caleb Agada|url=https://www.cebl.ca/ottawa-blackjacks-sign-reigning-cebl-canadian-player-of-the-year-caleb-agada|work=CEBL.ca|date=23 June 2023|accessdate=25 June 2023|archivedate=25 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230625012556/https://www.cebl.ca/ottawa-blackjacks-sign-reigning-cebl-canadian-player-of-the-year-caleb-agada}}</ref>
Na 4 Julaị 2023, Agada bịanyere aka na Prometey nke Latvian-Estonian Basketball League maka oge nke abụọ.<ref>{{Cite web|title=Caleb Agada Has Signed A Contract With Bc "Prometey" For The 2023/2024 Season!|url=https://prometeybc.com/en/novosti/caleb-agada-has-signed-contract-bc-prometey-20232024-season|work=PrometeyBC.com|date=4 July 2023|accessdate=4 July 2023|archivedate=4 July 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230704141244/https://prometeybc.com/en/novosti/caleb-agada-has-signed-contract-bc-prometey-20232024-season}}</ref>
== Ọrụ ndị otu mba ==
A kpọrọ Agada n'oge gara aga ka ọ gbaa bọọlụ maka otu egwuregwu bọọlụ mba Canada.<ref>{{Cite web|title=CALEB AGADA|url=http://www.basketball.ca/3x3-canada-quest-p150398%26language=en/player/caleb-agada|work=basketball.ca|accessdate=18 April 2020|archivedate=29 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200429064959/http://www.basketball.ca/3x3-canada-quest-p150398%26language%3Den/player/caleb-agada}}</ref> A kpọrọ ya ka ọ gbaa bọọlụ maka ndị otu bọọlụ mba Naijiria n'oge egwuregwu asọmpi FIBA Basketball World Cup nke afọ 2019, n'oge windo asọmpi nke February 23-24, 2019 na Lagos, ọ nwetara akara 4.3, 4.7 rebounds na 4.3 assists.<ref>{{Cite web|title=Caleb Apochi AGADA|url=https://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2019/african-qualifiers/player/Caleb-Apochi-Agada|work=fiba.basketball.com|accessdate=18 April 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=LATEST QUALIFIER GAMES|url=https://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2019/african-qualifiers/team/Nigeria|work=fiba.basketball.com|accessdate=18 April 2020}}</ref> A kpọrọ ya maka ndị otu egwuregwu nke 2019 FIBA Basketball World Cup nke Naijiria mana o tinyeghị na ndepụta ikpeazụ nke ndị egwuregwu.<ref>{{Cite web|author=Ogunseye|first=Adebanjo|title=D'Tigers Head Coach, Alex Nwora has released a 44 man preliminary roaster ahead of the 2019 FIBA Men's World Cup in China|url=https://www.brila.net/nwora-invites-2019-nba-draftees-festus-ezeli-and-five-home-based-players-for-world-cup-camp/|work=brila.net|date=27 June 2019|accessdate=18 April 2020}}</ref> N'afọ 2021, ọ nọchitere anya Naijiria na Tokyo Olympics.<ref name="united"/>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{BC Prometey current roster}}{{Israeli Basketball Premier League Top Scorers}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
t90ws4i981a8ym0t0yo0vhpi70kvkb9
Babafemi Ojudu
0
31174
696910
630913
2026-08-05T22:53:06Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696910
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Babafemi Ojudu (amuru 27 Maachị 1961) bu onye nta akuko Naijiria nke a hoputara Senator maka Ekiti Central constituency nke Ekiti State, Nigeria, [1] na ọhụrụ aka mba nke 2011. Ọ gbara ọsọ n'elu ikpo okwu Action Congress of Nigeria. (ACN).
A egwuregwu Babafemi Ojudu na 27 Maachị 1961 na Ado-Ekiti dị na steeti Ekiti. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Ado Grammar na Ado-Ekiti (1973–77). N'afọ 1976, o meri scholarships nke onye ọka iwu onye na-eme ihe ike bụ Gani Fawehinmi na onye egwu Jùjú King Sunny Adé akwụkwọ maka ụmụ akwụkwọ na-enye isi na steeti ahụ, የ nke enyi na Fawehinmi ogologo oge.
N'afọ 1980, Ojudu nabatara na mahadum nke Ife, Ile-Ife ka ọ mgbanwe bekee. O nwere akara na akwụkwọ mgbe ọ nọ na mahadum, na-abanye na Association of Campus Journalists na-akpa maka COBRA, akwụkwọ akwụkwọ akwụkwọ. Ya na ndị enyi ya abụọ atọ ntọala akwụkwọ a na-akpọ The Parrot, nke o deziri ruo mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na 1984. Na-emecha ya National Youth Service, Ojudu ọrụ dị ka onye nta ndị maka The Guardian mgbe ọ na -aga University of Lagos (1985-86), ebe ọ ike maka a master's degree na Political Science.
N'afọ 1987, Ojudu, akwụkwọ ide akwụkwọ maka akwụkwọ akụkọ African Concord, na mbụ onye ode akwụkwọ na-arụ ọrụ wee ọrụ nchịkọta onye nchịkọta ndị. Ozi ahụ njem njem buru ibu na Nigeria na mba Africa ndị ọzọ. N'afọ 1992, ọ gbara arụkwaghịm na-iwe iwe n'arọọ MKO Abiola bụ onye akwụkwọ akwụkwọ ka ọ ngoala Ibrahim Babangida mgbaghara maka mmehie na-akatọ ndị agha. Na 1993 Ojudu na ndị ọrụ mbụ sitere na African Concord akwụkwọ akwụkwọ TheNEWS, na Ojudu dịka onye nchịkọta njikwa mbụ ya. Gani Fawehinmi nyere aka n’ịkwalite akwụkwọ akwụkwọ ahụ site n’inye onyinye ₦25,000. Otú ọ dị, mgbe Ojudu ịhụnanya jụjụ Fawehinmi na mgbasa ozi ya megide Bola Tinubu, Gọvanọ Lagos State na 1999, Fawehinmi ụzọ nkwụghachi ego a. Nke mbụ TheNEWS adịteghị aka tupu Babangida machibido ya n'afọ 1993.
Years later, when Babangida said he was in interested in running for president in the 2011 democratic elections, Ojudu said that the second coming of Babangida to rule the nation should be resisted by every Nigerian who wanted progress for the country. He said "He does not have anything good to offer us. We have suffered enough in his hands... He is a trickster. Look at how many journalists were killed during his time. Look at what he did to our colleagues (journalists)... Look at what happened to our institutions when he was around. He destroyed the system and he is now seeking to come back. ".<ref>{{Cite web|url=http://www.thenigerianvoice.com/nvnews/21476/1/2011-go-and-mourn-your-late-wife-ojudu-tells-ibb.html|title=2011: GO AND MOURN YOUR LATE WIFE, OJUDU TELLS IBB|work=NBF News|date=29 April 2010|accessdate=10 May 2011}}</ref>
.<ref>{{Cite web|url=http://www.ifex.org/nigeria/1998/07/23/babafemi_ojudu_is_sick_with_typhoid/|date=23 July 1998|title=Babafemi Ojudu is sick with typhoid, jaundice; writes will in detention|work=International Freedom of Expression Exchange|accessdate=10 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111210180533/http://ifex.org/nigeria/1998/07/23/babafemi_ojudu_is_sick_with_typhoid/|archivedate=10 December 2011}}</ref>E jidere Ojudu, mekpaa ya ọnụ ma kpọchie ya ọtụtụ oge n'oge ọchịchị Sani Abacha (1993–1998). E jidere Ojudu ma kpọchie ya ụbọchị atọ n'ụlọ mkpọrọ a ma ama Shagisha dị na mpụga Legọs na 11 August 1996. Ihe kpatara ya bụ akụkọ dị na The News about Oil Minister Dan Etete nke boro ebubo na Etete na-enye nkwekọrịta gọọmentị n'aha steeti Nigeria. Ụlọ ọrụ mmanụ nye ezinụlọ ya na ndị enyi ya.[1] Ka e mesịrị na 1996 Ojudu gara USA ọnwa isii dị ka onye ọrụ ibe na School of Communications, Howard University, Washington, D.C.. Mgbe ọ lọtara na June 1997 ọ họpụtara ya Group Managing Editor of Independent Communications Network Ltd, ndị na-ebipụta akwụkwọ akụkọ TheNEWS. P.M. Akụkọ na Tempo. E jidere ya na 17 Nọvemba 1997 ka o si na ogbako na Kenya lọta. N'ọnwa Julaị afọ 1998 (mgbe Abacha nwụsịrị) a kọrọ na ọ na-arịa ọrịa typhoid na jaundice, nke na-eyi ndụ egwu, n'ihi ọnọdụ adịghị ọcha nke ejichiri ya na ekweghị ya nweta ọgwụ.[2].
Na mgbakwunye na ọrụ nchịkọta akụkọ nchịkwa ya, ma tupu nlọghachi na ọchịchị onye kwuo uche ya Ojudu abụrụla onye otu ma ọ bụ onyeisi oche nke ọtụtụ òtù na kọmitii ndị metụtara mgbasa ozi na ikike mmadụ. Na mkpokọta, Ojudu nọrọ afọ 26 na mgbasa ozi tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 2010.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Ojudu kwuputara n'ihu ọha na ya ga-azọ ọkwa Sineti n'August 2010.[1] Ọ hapụrụ ọkwa ya dị ka Group Managing Editor of Independent Communications Network ka ọ gbaa ọkwa.[2] Emere primaries 10 Jenụwarị 2011 maka onye ACN na-azọ ọkwa onye isi oche Ekiti Central Senatorial na atọ n'ime ọchịchị ime obodo ise (LGAs) mejupụtara mpaghara Senatorial, Ojudu wee merie n'ime atọ ahụ. Emegharịrị primaries nke LGA abụọ ndị ọzọ, mana emechaghị ya. Ndị ACN nyefere aha Ojudu n'aka ndị Independent National Electoral Commission (INEC) ka ha na-azọ ọkwa Ekiti Central.[3] Otú ọ dị, na 17 Maachị 2011 Ụlọikpe Kasị Elu nke Federal dị n'Abuja nyere mkpebi nke kwadoro onye isi oche Senator Festus Bode-Ola dị ka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Action Congress of Nigeria (ACN) maka Ekiti Central.[4] Onyeisi otu ACN steeti Ekiti bụ Chiifu Jide Awe boro Bode Ola ebubo ụgha n'akwụkwọ o depụtara sị na INEC amatala ya dịka onye ga-azọ ọkwa ọchịchị.[5] Na 31 Maachị 2011 Ụlọikpe Kasị Elu nke etiti dị n'Abuja wepụrụ ikpe ya n'abalị iri na asaa nke Maachị
." <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/news-update/4587-ekiti-pdp-senatorial-candidate-congratulates-ojudu.html|title=Ekiti PDP senatorial candidate congratulates Ojudu|date=20 April 2011|work=The Nation|accessdate=10 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110502041945/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/news-update/4587-ekiti-pdp-senatorial-candidate-congratulates-ojudu.html|archivedate=2 May 2011}}</ref><ref name=":0" />Na mbụ aka nke 2011 maka oche Senata Ekiti Central, Ojudu USB 67,747 na-agba ọsọ na ikpo okwu ACN. Onye na-azọ ọkwa Labor Party (LP) ma bụrụkwa Gọvanọ Ekiti steeti bụ Ayo Fayose ikike vootu 29,773. Kayode Alufa nke People's Democratic Party (PDP) ike vootu 29,488. Ka o kwuchara mmeri, Alufa kelere Ojudu, sị: "Chineke anyị n'amamihe ya gbula gị site n'ahụmahụ gị na ezigbo nzere gị, nke m ji n'aka na ị ga-ebuga maka ọrụ na imeziwanye mpaghara anyị dara ogbenye. "
Na Jenụwarị 7, 2016 Onye isi ala M. Buhari kpọrọ Ojudu onye ndụmọdụ pụrụiche gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị
== Ntụaka ==
<ref name=Nation20100308>{{cite web
|url=http://www.nigerianmuse.com/20100308082019zg/nm-projects/ekiti-state-development-project/the-news-editor-femi-ojudu-joins-ekiti-senatorial-race/
|work=The Nation
|title=The NEWS editor Femi Ojudu joins Ekiti senatorial race
|author=Odunayo Ogunmola
|date=8 March 2010
|access-date=10 May 2011}}</ref>
<ref name=Nation20110401>{{cite web
|url=http://www.ekiti.com/ekitinews/display_search.php?news_source=&news_id=104032
|title=Babafemi Ojudu is Ekiti Central ACN senatorial candidate
|work=The Nation
|date=1 April 2011
|author=Kamarudeen Ogundele
|access-date=10 May 2011
|accessdate=2 October 2023
|archivedate=4 March 2016
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304215734/http://www.ekiti.com/ekitinews/display_search.php?news_source=&news_id=104032
}}</ref>
<ref name=Newswatch20090914>{{cite web
|url=http://www.newswatchngr.com/index.php?option=com_content&task=view&id=1321&Itemid=26
|title=His Friends Who Became His Foes
|author=Kazeem Akintunde
|date=14 September 2009
|work=Newswatch
|access-date=10 May 2011}}</ref>
<ref name=self>{{cite web
|url=http://babafemiojudu.org/about-babafemi.html
|title=About Babafemi
|publisher=Babafemi Ojudu
|access-date=10 May 2011
|url-status=dead
|archive-url=https://web.archive.org/web/20110501023448/http://babafemiojudu.org/about-babafemi.html
|archive-date=1 May 2011
|accessdate=2 October 2023
|archivedate=1 May 2011
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110501023448/http://babafemiojudu.org/about-babafemi.html
}}</ref>
{{DEFAULTSORT:Ojudu, Babafemi}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qni4ggwqu1owpazueyd5spv6gf8jyb7
Damilola Odufuwa
0
31275
696942
595335
2026-08-06T06:37:42Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696942
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|image=Dami Odufuwa.png|caption=An image of Damilola Odufuwa}}
[[Category:Articles with hCards]]
{{Databox}}
'''Damilola Odufuwa''' bụ onye isi azụmaahịa na onye na-eme ngagharị iwe na Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Aisha Salaudeen and Robert Howell|title=Nigeria's 'techpreneurs' are using technology to provide life-changing solutions to everyday problems|url=https://www.cnn.com/2021/01/08/africa/nigeria-techpreneurs-african-startups-spc-intl/index.html|accessdate=2022-03-14|work=CNN}}</ref> Ọ bụ onye isi nke Product Communications na Binance Africa site na Machị, 2022.<ref>{{Cite web|title=Damilola Odufuwa|url=https://blockchainafrica.co/speaker/damilola-odufuwa/|accessdate=2022-03-14|work=Blockchain Africa Conference|language=en-US|archivedate=2022-05-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220521034258/https://blockchainafrica.co/speaker/damilola-odufuwa/}}</ref> Ọ bụkwa onye nchoputa na onye isi oche nke Backdrop ma bụrụkwa onye nchoputara nke Feminist Coalition.<ref>{{Cite web|title=Feminist Coalition's Damilola Odufuwa on the Values That Drive Her Passion for Women's Rights|url=https://www.thefolklore.com/blogs/editorial/damilola-odufuwa-feminist-coalition-backdrop-binance-tech-womens-rights-nigeria-2021|accessdate=2022-03-14|work=The Folklore|archivedate=2022-05-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220528124332/https://www.thefolklore.com/blogs/editorial/damilola-odufuwa-feminist-coalition-backdrop-binance-tech-womens-rights-nigeria-2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Maclean|first=Ruth|date=2021-03-12|title=In Nigeria, 'Feminist' Was a Common Insult. Then Came the Feminist Coalition.|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/03/12/world/africa/nigeria-feminist-coalition.html|accessdate=2022-03-14}}</ref><ref>{{Cite web|title=damilolao.disha.page|url=https://damilolao.disha.page/|accessdate=2023-10-03|archivedate=2022-10-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221006074711/https://damilolao.disha.page/}}</ref> Ọ bụkwa onye guzobere Wine & Whine.<ref>{{Cite web|title=Young, Bold, Feminist: How Is Nigeria's Damilola Odufuwa Creating Space for Africa's Women?|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/feminist-coalition-damilola-odufuwa-nigeria-women/|accessdate=2022-03-14|work=Global Citizen|language=en}}</ref>
== Mmụta ==
Damilola Odufuwa nwetara BSc. na Financial Economics na akwụkwọ edemede afọ ikpeazụ ya na The Use of Microfinance Schemes on Alleviating Poverty na 2012 site na Mahadum Kent. O mechara nweta nzere masta na International Finance and Economic Development na 2013 site na Mahadum Kent.<ref>{{Cite web|title=Damilola Odufuwa|url=https://blockchainafrica.co/speaker/damilola-odufuwa/|accessdate=2022-03-14|work=Blockchain Africa Conference|language=en-US|archivedate=2022-05-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220521034258/https://blockchainafrica.co/speaker/damilola-odufuwa/}}</ref>
== Ọrụ ==
Damilola Odufuwa malitere ọrụ ya na-arụ ọrụ na [[Shuga (Usoro TV)|MTV Shuga]] wee rụọ ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe n'onwe ya maka National Geographic na July 2019 maka otu ọnwa.<ref>{{Cite web|title=Young, Bold, Feminist: How Is Nigeria's Damilola Odufuwa Creating Space for Africa's Women?|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/feminist-coalition-damilola-odufuwa-nigeria-women/|accessdate=2022-03-14|work=Global Citizen|language=en}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi nchịkọta akụkọ maka ZUMI n'etiti afọ 2018 na 2019. Damilola bụkwa onye na-emepụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka CNN Africa. Ọ rụkwara ọrụ dị ka Onye isi nchịkọta akụkọ maka Konbini na Zikoko. Ọ bụ onye isi oche nke Backdrop - ngwa ọ kwadoro na 2020 na [[Odunayo Eweniyi]] nke na-enye ndị mmadụ ohere ịchọta ma kesaa ebe gburugburu ụwa. Ọ bụkwa onye guzobere Feminist Coalition otu nkwado na ebumnuche nke Ịha nhata maka ụmụ nwanyị na obodo Naijiria. Ọ bụ onye isi ụwa nke nkwurịta okwu ngwaahịa na Binance Africa site na Machị 2022.
== Onyinye ==
E depụtara Damilola Odufuwa dị ka otu n'ime ndị isi nwanyị iri na abụọ nke gbanwere ụwa na 2020 site na British Vogue.<ref>{{Cite web|date=2020-12-12|title=12 Women Leaders That Changed The World In 2020|url=https://www.vogue.co.uk/news/article/women-leaders-2020|accessdate=2022-03-14|work=British Vogue|language=en-GB}}</ref> E depụtakwara ya na 2021 Times Next 100 list. Damilola bụ onye mmeri nke 2020 The Future Awards Africa Prize for Leading Conversations.<ref>{{Cite web|date=2020-11-08|title=The Future Awards Africa: Class of 2020|url=https://awards.yafri.ca/the-future-awards-africa-class-of-2020/|accessdate=2022-03-14|work=The Future Awards Africa|language=en-GB|archivedate=2021-10-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211024171531/https://awards.yafri.ca/the-future-awards-africa-class-of-2020/}}</ref> A kpọrọ aha ya na ndepụta Bloomberg 50 nke ndị gbanwere azụmahịa ụwa na 2020.<ref>{{Cite news|title=The Bloomberg 50|url=https://www.bloomberg.com/features/2020-bloomberg-50/|accessdate=2022-03-14|work=Bloomberg.com}}</ref>
== Mgbalị ==
Damilola Odufuwa na [[Odunayo Eweniyi]] mepụtara Njikọ Ụmụ nwanyị, nke na-elekwasị anya na ikike na nchekwa ụmụ nwanyị, ike akụ na ụba, na itinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ụmụ nwanyị na Naịjirịa. Maka ọrụ mbụ ya, nzukọ ahụ kwadoro ngagharị iwe #EndSARS nke kpochapụrụ Naijiria na 2020 ma hazie njem nri maka ụmụ nwanyị na-enweta ego dị ala na ezinụlọ ha.<ref>{{Cite web|title=The Young Women Fighting for Change in Nigeria|url=https://www.vice.com/en/article/k7q97w/the-young-women-fighting-for-change-in-nigeria|accessdate=2022-03-14|work=www.vice.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-10-18|title=Odun Eweniyi: The young women leading the EndSARS revolution in Nigeria|url=https://thenet.ng/odun-eweniyi-the-young-women-leading-the-endsars-revolution-in-nigeria/|accessdate=2022-03-14|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=She Stood Up for #EndSARS. What Will Nigeria's Odunayo Eweniyi Do Next?|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/feminist-coalition-odunayo-eweniyi-gender-nigeria/|accessdate=2022-03-14|work=Global Citizen|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* https://web.archive.org/web/20220528124332/https://www.thefolklore.com/blogs/editorial/damilola-odufuwa-feminist-coalition-backdrop-binance-tech-womens-rights-nigeria-2021
* https://africa.unwomen.org/en/news-and-events/stories/2021/03/ten-african-women-leaders-we-admire
* https://www.okayafrica.com/nigeria-tech-backdrop-odufuwa-eweniyi/
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
19kwwja40tbwk24w6ma6dkalcwc11mg
Azare
0
31700
696909
196517
2026-08-05T22:45:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696909
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Azare Town Gate.jpg|thumb|Ụzọ mbata Azare]]
Azare bụ obodo dị na Bauchi Steeti, Naịjirịa . Azare Bauchi Steeti Ọ bụ Mallam Zaki guzobere ya bụ onye Shehu Usman Danfodio tinyere n'ọkwa n'oge mmalite 1814. Azare bụ isi ụlọ ọrụ nke Katagum nke dị na Bauchi Steeti, obodo Azare nwere ókèala n'ebe ọwụwa anyanwụ site na Damban LGA na Potiskum Yobe Steeti na n'ebe ndịda site na Gọọmentị Obodo Misau, n'ebe ọdịda anyanwụ site na Gọmentị Obongo Jama'are, na n'akụkụ ugwu site na Itas / Gadau Obodo Gọọmentụ nke Bauchi Steet. Katagum Bauchi Steeti Potiskum Yobe Steeti
== Akụkọ banyere okike nke Azare ==
E guzobere Azare na 1803 dị ka ezinụlọ Mallam Lawan, nna nke eze mbụ na nke abụọ nke Azare si kwuo. Mallam Bonni bụ nwanne nwoke nke Mallam Zaki. Mallam Ibrahim Zaki bụ onye mbụ biri n'obodo Azare, Ọ bụ nwa Mallam Lawan onye nwụrụ n'obodo Yayu dị nso na Chinade.
Mallam Lawan bu ụzọ biri na Nafada na Gombe emirate ma mesịa kwaga Yayu ebe o nwere nwa nwoke aha ya bụ Zaki. Gombe Zaki Mgbe ọnwụ Mallam Lawan gasịrị, Mallam Zaki gara Sheikh Usman Danfodio na Sokoto iji weghara ọrụ n'ọnọdụ Mallam Layan. Sheikh Usman Danfodio Sokoto N'afọ 1814, Mallam Zaki gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ Alakụba Sheikh Dan Fodio na Sokoto, n'ihe dị ka 1809, o bu ụzọ biri na Tashena, obodo dị ihe dị ka kilomita 90 site na Azare ugbu a, Mallam Zaka malitere ịchị site na 1807 ruo 1914 nwanne ya nwoke, nke a maara dị ka Sulaiman Adandaya, nọchiri ya site na 1814 ruo 1816. Eze nke atọ nke Azare Mallam Dankauwa gbara arụkwaghịm site na 1816 ruo 1846, na Azare Katagum LGA site n'ọchịchị ya, ihe karịrị ndị ọchịchị asatọ chịrị mpaghara a ruo taa. Katagum<ref>Abdullahi Adamu (Manga) Azare</ref>
N'ihe banyere nke a, oge ọkọchị na Azare Katagum LGA na-adị site na Ọktọba ruo Eprel na oge mmiri ozuzo na-eme naanị n'etiti Mee na Septemba na-eru n'ókè ya n'ọnwa Ọgọstụ mmiri ozuzo dị n'etiti 1300mm kwa afọ. Katagum
N'akụkụ nke ọzọ, ala ndị dị n'akụkụ gosipụtara ebe ndị dị elu nke Azare Katagum plain. Katagum Ọ bụ ezie na ala na-amị mkpụrụ na-adabere na ala dị larịị na-enye ala na-eme nri. Ala ahụ dị mma maka mmepụta na ịzụlite ogho karịsịa n'akụkụ ụfọdụ nke ugwu Azare, nke dị mma maka imepụta ogho.
Otú ọ dị, Azare bụ obodo na-arụ ọrụ ugbo nke ọtụtụ n'ime ndị bi na ya dabere na ọrụ ugbo na anụ ụlọ dị ka ọnọdụ ihu igwe na ala ya nke na-akwado uto ọka, Ọrụ ugbo nwere nnukwu ihe ịga nke ọma n'akụkọ ihe mere eme na Azare. Fadama bara ọgaranya nke dị gburugburu mpaghara ahụ na-enye ala ugbo na-eme nri maka ọka, ihe ọkụkụ mgbọrọgwụ, ihe ọkpọ osisi dịka caltrops na akwụkwọ nri dịgasị iche iche, millet (Gero), late millet (Maiwa), Sorghum (Dawa), na groundnut na ogho nke bụ isi ihe ọkụkụ na-ebupụ na bọọdụ ahịa dekọrọ 22,271 tọn groundnut, ihu igwe na ọnọdụ ala na-akwadokwa mmepụta nke bean (wake) na cassava (Rogo).
Ọrụ ugbo bụ isi ihe na-eme ka akụ na ụba Azare nọrọ. Nke a na-akọwa ihe mere nnukwu ala jikọtara ya na ala dị elu na-eme ka ihe dị ka 80-90% nke ndị bi na ya nwee ike itinye aka na nri na ọrụ ugbo. Ọdịdị ala Ihe ọkụkụ ndị a na-emepụta n'ógbè ahụ gụnyere ogho, ọka, ọka, mgbe e mesịrị, groundnut na cassava yana ọka [[guinea]].
Ọzọkwa, Azare bụ mpaghara dị iche iche nke nwere agbụrụ na okpukpe dị iche iche bụ ndị bi n'otu oge ma ọ bụ ọtụtụ afọ ma lụọ di na nwunye n'ime ọtụtụ ọdịbendị na-eto eto ma na-agwakọta ihe karịrị atọ (3) ma ọ bụ karịa agbụrụ dị na Azare ndị a bụ fulan, Hausa, na Kare-kare. A na-asụ asụsụ Hausa n'ọtụtụ ebe n'ihi na ha na-achịkwa, site na ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu, ndị mbịarambịa ndị ọzọ dị iche iche nwere ụdị ọrụ dị iche iche batara na emirate na Naịjirịa iji chụsoo azụmaahịa dị iche iche na azụmahịa dị iche iche n' emirate Katagum na-anabata nke ọma ma nye ha ọgwụgwọ kwesịrị ekwesị site na narị afọ nke 19 bụ ndị Alakụba, ya mere na-adịghị eme ihe ụfọdụ ọdịnala dịka ife chi, osisi ndị ọzọ na ihe e kere eke àjà mmadụ. Katagum Katagum Kemgbe ọtụtụ afọ, kemgbe narị afọ nke iri na itoolu, e kpochapụrụ omume ndị dị otú ahụ kpamkpam. [[Àlakụ̀ba|Islam]] anọgidewo na-abụ okpukpe kachasị n'agbanyeghị eziokwu ahụ bụ na, mbata nke ndị mbịarambịa emeela ka iwebata na mgbasa nke [[Efefe Kraịst|Iso Ụzọ Kraịst]] na nke a sitere na ndị ozi ala ọzọ nke Britain, n'ihi nke a, ụka amalitela n'ọtụtụ mpaghara nke eze ukwu ahụ.
Otú ọ dị, dị ka e kwuru, ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke ndị mmadụ bụ ndị Alakụba. N'ezie, e nwere ọtụtụ ụlọ alakụba na ụlọ akwụkwọ Arabic (Makarantun Allo).
E nwere òtù ndị Alakụba dị iche iche dị ka Tijjaniyyah, Qadiriyyah, Shi'ah na Jama'atul Izalatul Bida wa iqamatus sunnah nke e webatara laa azụ na narị afọ nke 19. Jama'atul Izalatul Bida wa iqamatus sunnah<ref>Abdulhadi Abba Kyari Azare '''Diamond Plaza''' ''Aminu Saleh College of Education, Azare''</ref>
Mpaghara ahụ bụ ebe nwere ala na-eme nri maka ọrụ ugbo dị mma ihe ọkụkụ ndị a na-ahụ n'ógbè ahụ bụ millet, groundnut, ọka, agwa, Onions, wheat, cottons, akwụkwọ nri, Dogon yaro (Bishiyar Maina). Ịzụ ụmụ anụmanụ bụ ọrụ ugbo ọzọ a na-ahụkarị n'ógbè ahụ
== Mmetọ ikuku ==
Ọnụ ọgụgụ nke ihe ndị dị n'ime ala, ọkachasị uzuzu, na Azare na-abawanye nke ukwuu. Ebe ọ bụ na obere nha na ọkpụrụkpụ ha, ụmụ irighiri ihe ndị a nwere ike ịdị ize ndụ nye ahụike mmadụ ebe ọ bụ na ha na ikuku na-emeghachi omume.<ref>{{Cite web|title=Air Quality & Pollen Forecast for Azare|url=https://www.meteoblue.com/en/weather/outdoorsports/airquality/azare_nigeria_2349213|accessdate=2023-09-23|work=meteoblue|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Air Quality and Pollen in Azare, Bauchi State, Nigeria {{!}} Tomorrow.io|url=https://www.tomorrow.io/weather/NG/BA/Azare/076786/health/|accessdate=2023-09-23|work=Tomorrow.io Weather|language=en|archivedate=2023-10-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231019014111/https://www.tomorrow.io/weather/NG/BA/Azare/076786/health/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-09-23|title=Azare Air Quality Index (AQI) and Nigeria Air Pollution {{!}} IQAir|url=https://www.iqair.com/nigeria/bauchi/azare|accessdate=2023-09-23|work=www.iqair.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=S.L|first=Tutiempo Network|title=Air quality in Azare (Nigeria)|url=https://en.tutiempo.net/air-quality/azare.html|accessdate=2023-09-23|work=www.tutiempo.net|language=en}}</ref>
== Ọdịdị ala ==
Ọ bụ nke kachasị n'ime ọtụtụ obodo ndị dị nso na mpaghara ahụ gụnyere Jama'are, Misau, Bulkachuwa, Disina, Faggo, Zadawa Madachi, na Madara. Jama'are Misau Bulkachuwa Disina Faggo Zadawa Madachi Madara Azare bụ ebe Federal Medical Centre, Azare, Federal Government College Azare, na College of Education Azare. Kọleji nke Mmụta Azare<ref>{{Cite web|url=http://www.fgcazare.net/|title=Home|work=fgcazare.net|accessdate=30 March 2017|archivedate=12 March 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220312000952/https://fgcazare.net/}}</ref>Azare Airstrip dị ihe dị ka kilomita 10 n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ nke obodo ahụ. Azare Airstrip
=== Ọdịdị ala ===
Azare nwere nkume ndị a na-ejighị n'aka nke dị n'okpuru ala nke a na-etinye n'okpuru ihu igwe nke mepụtara regolith miri emi. Nkume ndị ahụ sitere na Precambrian ma nwee ụdị nkume metamorphic na igneous nke a na'etiti ha bụ nkọwa granite; migmatite, gneisses na phillites.<ref name=":2">{{Cite book|author=Kogbe|first=C. A.|url=https://books.google.com/books?id=WmlPAQAAIAAJ|title=Geology of Nigeria|date=1976|publisher=Elizabethan Publishing Company|language=en}}</ref> Granite na-achịkwa ihe owuwu, ya mere, a na-akpọ ya Granites Ochie.<ref name=":1">{{Cite book|author=Carter|first=John Donald|url=https://books.google.com/books?id=6jvmMQEACAAJ|title=The Geology of Parts of Adamawa, Bauchi and Bornu Provinces in North-eastern Nigeria: Explanation of 1:250,000 Sheets Nos. 25, 36 and 47|date=1963|publisher=authority of the Federal Government of Nigeria|language=en}}</ref> N'ọtụtụ ebe dị n'okpuru ụlọ ahụ bụ obere nkume dị nro, nke na-adịghị aga n'ihu.
Nnyocha ala gara aga nke Azare dị ole na ole. Otú ọ dị, akọwaala akụkụ nke geology nke Upper Benue Trough, na hydrogeology nke akụkụ nke Bauchi State.<ref name=":1"/> Usoro stratigraphic nke elu Benue Trough nwere ihe ndị a fụchiri afụchi nke Cretaceous a na-akpọ Bima Sandstones na-ekwekọghị na Precambrian na Paleozoic Basement. Nke a na-esote Cretaceous Gombe sandstones nke na-agafe n'elu n'ime Tertiary sands nke Kerri Kerri Formation. Usoro a kwụsịrị site na Quaternary Chad Formation.<ref name=":0">{{Cite web|author=Muhammad Auwal|first=Abdussalam|date=2022|title=LinkedIn|url=https://linkedin.com/in/el-baihaqee}}</ref>
=== [[Lhu igwe|Ọnọdụ ihu igwe]] ===
Mpaghara Azare na-enwe oge mmiri ozuzo na oge ọkọchị maka ịmepụta nke ọma n'etiti Mee na June ma kwụsị na Septemba ruo Ọktoba, okpomọkụ dị elu na emirate niile na nkezi kwa ụbọchị 220c site na Eprel ruo Mee (1991).<ref>'''Abdulhadi Abba Kyari''' Retrieved 12 July 2016</ref>
=== Ahịhịa ===
Enwere ike ịkewapụta usoro ahịhịa nke emirate na Sudan na Sahel savannah, ụdị ndị a ma ama a na-ahụkarị bụ ahịhịhịa ahịhịrị nke Sabara Gabaruwa, Kargo (1991).
=== Ọnụ ọgụgụ mmadụ ===
Ndị bi na ya amụbaala site na 69,035 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 1991 ruo na ọnụ ọgụgụ e mere atụmatụ ya na 2007 nke 110,452.<ref name="world gazetteer">{{Cite web|url=http://www.world-gazetteer.com/wg.php?men=gpro&des=gamelan&geo=366067019|title=The World Gazetteer|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070930184417/http://www.world-gazetteer.com/wg.php?men=gpro&des=gamelan&geo=366067019|archivedate=30 September 2007}}. Retrieved 18 February 2007.</ref> N'ime afọ ise gara aga, ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya ejirila ihe karịrị pasent 20. Ọ bụkwa obodo kachasị ukwuu na-eto eto na steeti na mpaghara ahụ. Uto a ma ama n'akụkụ niile site na okike nke Bamako na South-East, Unguwar Dankawu na Makara-huta Inuwa Dahiru Road na North, Federal Lowcost-GRA na Northwest na uto gbasaa na ndịda nke na-ahụ obodo ahụ na-ekpuchi ebe dị ka Chilankori na Chara-Chara Yelwa.
Ndị Azare bụ ndị Alakụba, ha bụkwa ndị agbụrụ hausa. Hausa ndị Alakụba Ọrụ akụ na ụba bụ isi nke obodo ahụ bụ ọrụ ugbo. ọrụ ugbo<ref name="britannica">[http://www.britannica.com/eb/article-9011531/Azare Encyclopædia Britannica entry for Azare]. Retrieved 18 February 2007.</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
oaayl7ihzyauahv173ku57wke18uipy
Anezi Okoro
0
31964
696892
655335
2026-08-05T14:25:32Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696892
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anezi Okoro''' bụ onye edemede [[Naijiria]] na onye ọrụ ahụike (1929-2024). Anezi Okoro dọkịta A maara ya nke ọma maka akwụkwọ akụkọ ya nke afọ 1972 One Week One Trouble . Otu Izu Otu Nsogbu<ref>{{Cite web|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/05/17/renowned-author-prof-anezi-okoro-celebrated-at-90/|title=Renowned author, Prof Anezi Okoro celebrated at 90|work=P.M. News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803100247877|title=Anezi Okoro|work=Oxford Reference}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://independent.ng/ana-others-celebrate-prof-anezi-okoro-at-91/|title=ANA, Others Celebrate Prof Anezi Okoro at 91}}</ref><ref name="ENC">{{Cite web|url=https://www.encyclopedia.com/arts/culture-magazines/okoro-anezi|title=Okoro, Anezi|work=Encyclopedia.com}}</ref>
[[Category:Articles with hCards]]
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Anezi na Arondizuogu nke Imo Steeti, Naịjirịa na 1929. Arondizuogu Imo Steeti Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Prof Anezi Okoro, author of ‘The Village Headmaster' dies at 94|url=https://www.vanguardngr.com/2024/01/prof-anezi-okoro-author-of-the-village-headmaster-dies-at-94/|work=Vanguard News|date=2024-01-20|accessdate=2026-06-11|language=en-GB|author=Oboh}}</ref>
Dr. Okoro gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Methodist College, Uzuakoli, Abia State, Nigeria.
Anezi rụrụ ọrụ dị ka dọkịta na-awa ahụ n'ụlọ, University College Hospital, Ibadan, site na 1957 ruo 1959. Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nkuzi na 1975 dị ka prọfesọ nke ọgwụ, Mahadum Naịjirịa, Nsukka. Mahadum nke Naijiria Ọ bụ onye isi oche nke African Association for Dermatology site na 1986 ruo 1991. Onye nduzi, Nigerian National Petroleum Corporation na Lagos site na 1977 ruo 1981. Ụlọ Ọrụ Naịjirịa Naịjirị Ọ bụ prọfesọ nleta, Medical College of Georgia, Augusta na 1987, na Mahadum Minnesota, Minneapolis, 1988, Mahadum King Faisal, Dammam Saudi Arabia dị ka prọfesor nke dermatology site na 1989 ruo 1995. Medical College of Georgia Mahadum nke Minnesota Minneapolis King Faisal Mahadum Dammam Saudi Arabia<ref name="ENC" />
Okoro nwụrụ na 20 Jenụwarị 2024 ka ọ rịasịrị ọrịa nwa oge. Ọ dị afọ 94.<ref>{{Cite web|title=Renowned author of “One Week, One Trouble” Prof Anezi Okoro is dead - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2024/01/20/renowned-author-of-one-week-one-trouble-prof-anezi-okoro-is-dead/|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria loses author of The Village Headmaster, Prof Anezi Okoro, at 94|url=https://www.pulse.ng/story/nigeria-loses-author-of-the-village-headmaster-prof-anezi-okoro-at-94-2024072623132580412|work=Pulse Nigeria|date=2024-01-20|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
== Akwụkwọ ==
*''The Village School'' (1966)<ref>{{Cite web|url=https://sunshinebookseller.com/product/the-village-school/?srsltid=AfmBOorMx3bp8OUsfVRNDwxNxGKhnGdrSLYyurdn8hijp1BmRCgdABGm|title=The Village School (1966)}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Village School by Okoro, Anezi: New PAP (1966) {{!}} PBShop.store UK|url=https://www.abebooks.co.uk/Village-School-Okoro-Anezi-Momase/32385519444/bd|work=www.abebooks.co.uk|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Village School|url=https://books.google.com/books/about/The_Village_School.html?id=50Je0QEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1966|isbn=979-8-89693-025-9|language=en|author=Anezi Okoro}}</ref><ref name=":0" />
*''The Village Headmaster'' (1967)<ref>{{Cite book|title=The village headmaster|url=https://books.google.com/books/about/The_village_headmaster.html?id=yFSoAAAACAAJ|publisher=African University Press|date=1984|isbn=978-0-410-80047-6|language=en|author=Anezi Okoro}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Village Headmaster by Okoro, Anezi: New PAP (1967) {{!}} PBShop.store UK|url=https://www.abebooks.co.uk/Village-Headmaster-Okoro-Anezi-Momase/32385519445/bd|work=www.abebooks.co.uk|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Village Headmaster book by Anezi Okoro|url=https://www.thriftbooks.com/w/the-village-headmaster_anezi-okoro/52956132/|work=ThriftBooks|accessdate=2026-06-11|language=en|author=ThriftBooks}}</ref><ref name=":0" />
*''Febechi down the Niger'' (1971)<ref>{{Cite web|title=FIBECHI DOWN THE NIGER; By Anezi Okoro by Anezi Okoro on Borg Antiquarian|url=https://www.borgantiquarian.com/pages/books/8991/anezi-okoro/fibechi-down-the-niger-by-anezi-okoro|work=Borg Antiquarian|accessdate=2026-06-11|language=en-US|author=www.bibliopolis.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nypl.org/research/research-catalog/bib/b10546617?originalUrl=https%3A%2F%2Flegacycatalog.nypl.org%2Frecord%3Db10546617|work=www.nypl.org|accessdate=2026-06-11|title=Febechi down the Niger (1971)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Febechi down the Niger {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/3381902|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-11|language=it}}</ref><ref name=":0" />
*''Febechi in Cave Adventure'' (1971)<ref>{{Cite web|title=Febechi and Group in Cave Adventure by [NIGERIAN LITERATURE] OKORO, Anezi: (1968) First Edition. {{!}} Lorne Bair Rare Books, ABAA|url=https://www.abebooks.com/first-edition/Febechi-Group-Cave-Adventure-NIGERIAN-LITERATURE/30340132568/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nypl.org/research/research-catalog/bib/b10083656|work=www.nypl.org|accessdate=2026-06-11|title=Febechi in Cave Adventure (1971)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Febechi and Group in Cave Adventure by NIGERIAN LITERATURE, Anezi OKORO on Lorne Bair Rare Books|url=https://www.lornebair.com/pages/books/44671/nigerian-literature-anezi-okoro/febechi-and-group-in-cave-adventure|work=Lorne Bair Rare Books|accessdate=2026-06-11|language=en-US|author=www.bibliopolis.com}}</ref><ref name=":0" />
*''One Week one Trouble'' (1973)<ref>{{Cite web|title=One week one trouble {{!}} WorldCat.org|url=https://search.worldcat.org/title/654268958|work=search.worldcat.org|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=One Week, One Trouble|url=https://books.google.com/books/about/One_Week_One_Trouble.html?id=ocQIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1972|isbn=978-0-410-80152-7|language=en|author=Anezi Okoro}}</ref><ref>{{Cite book|title=One week one trouble|url=https://openlibrary.org/books/OL15299648M/One_week_one_trouble|publisher=African Universities Press|date=1972|location=Lagos|author=Anezi Okoro}}</ref><ref>{{Cite web|title=One Week One Trouble|url=https://www.goodreads.com/book/show/36557564-one-week-one-trouble|work=Goodreads|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
*''Dr. Amadi's Postings'' (1975)<ref>{{Cite journal|title=The Alternative Tradition : A Survey Of Nigerian Literature In English Since The Civil War|url=https://www.jstor.org/stable/24351129|journal=Présence Africaine|date=1986|issn=0032-7638|pages=162–184|issue=139|author=Femi Osofisan}}</ref><ref>{{Cite journal|title=A Bibliographic Listing of Nigerian Novels: 1952-1990|url=https://doi.org/10.1177/002198949002500211|journal=The Journal of Commonwealth Literature|date=1990-06-01|issn=0021-9894|pages=214–227|volume=25|issue=2|doi=10.1177/002198949002500211|language=EN|author=Wendy Griswold, Misty Bastian}}</ref><ref name=":0" />
*''Pictorial Handbook of Common Skin Diseases'' (1981)<ref>{{Cite web|url=https://library.kmtc.ac.ke/cgi-bin/koha/opac-search.pl?q=au:%22Okoro%20N.%20Anezi%22|title=Pictorial handbook of common skin diseases/ Okoro N. Anezi}}</ref><ref>{{Cite book|title=Pictorial handbook of common skin disease|url=https://elibrary.suza.ac.tz/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=17093|publisher=Macmillan|date=1981|location=London|isbn=978-0-333-28611-1|author=Okoro A. N}}</ref><ref name=":0" />
*''Education Is Great'' (1986)<ref>{{Cite web|title=Anezi Okoro|url=https://openlibrary.org/authors/OL676498A/Anezi_Okoro|work=Open Library|accessdate=2026-06-11|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|title=Client Challenge|url=https://www.thriftbooks.com/a/anezi-okoro/5343368/?srsltid=AfmBOor_T7vjXUh7qwdkT-ZKRKyqO9a_4ABao_mpJSLncqBnudhk49hs|work=www.thriftbooks.com|accessdate=2026-06-11}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Books by Anezi Okoro (Author of One Week One Trouble)|url=https://www.goodreads.com/author/list/913080.Anezi_Okoro|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-11}}</ref>
*''Double Trouble'' (1990)<ref>{{Cite web|title=Double trouble (African reader's library) - Okoro, Anezi: 9789781481314 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.com/9789781481314/Double-trouble-African-readers-library-9781481315/plp|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Double Trouble|url=https://buybooks.ng/product/double-trouble/|work=BuyBooks.NG|accessdate=2026-06-11|language=en-GB|archivedate=2025-08-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250813200614/https://buybooks.ng/product/double-trouble/}}</ref><ref>{{Cite book|title=Double trouble|url=https://openlibrary.org/books/OL1317085M/Double_trouble|publisher=African Universities Press|date=1990|location=Ibadan [Nigeria]|isbn=978-978-148-131-4|author=Anezi Okoro}}</ref><ref>{{Cite book|title=Double Trouble|url=https://books.google.com/books/about/Double_Trouble.html?id=YUW4oQEACAAJ|publisher=African Universities Press|date=1990|isbn=978-978-148-131-4|language=en|author=Anezi Okoro}}</ref>
*''Pariah Earth and Other Stories'' (1994)<ref>{{Cite web|title=Books by Anezi Okoro (Author of One Week One Trouble)|url=https://www.goodreads.com/author/list/913080.Anezi_Okoro|work=www.goodreads.com|accessdate=2026-06-11}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pariah Earth and Other Stories by Okoro, Anezi N.: Very Good Paperback (1994) Signed by Author(s) {{!}} R. Rivers Books|url=https://www.abebooks.com/signed/Pariah-Earth-Stories-Okoro-Anezi-N/22392352076/bd|work=www.abebooks.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
*''The Second Great Flood'' (1999)<ref name=":0" /><ref>{{Cite book|title=Second Great Flood: A Novella|url=https://books.google.com/books/about/Second_Great_Flood.html?id=r0DooAEACAAJ|publisher=Delta of Nigeria|date=2000|isbn=978-978-2335-88-3|language=en|author=Anezi Okoro}}</ref>
*''New Broom at Amanzu '' (1963)<ref>{{Cite web|title=New Broom at Amanzu (African Library) - Okoro, Anezi N.: 9780602219451 - AbeBooks|url=https://www.abebooks.co.uk/9780602219451/New-Broom-Amanzu-African-Library-0602219450/plp|work=www.abebooks.co.uk|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite book|title=New Broom at Amanzu|url=https://books.google.com/books/about/New_Broom_at_Amanzu.html?id=i8QIAQAAIAAJ|publisher=African Universities Press|date=1967|language=en|author=Anezi Okoro}}</ref><ref name=":0" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
9zlueae5mapb3x2yaueds6jm10frscc
Cora Helena Sarle
0
34702
696938
213221
2026-08-06T06:06:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696938
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Cora Helena Sarle''' (1867-1956) bụ onye America na-ese ihe. A maara ya site na aha nke abụọ ya dị ka '''Helena Sarle''' .
Sarle bụ nwa afọ North Scituate, [[Másáchusẹts|Massachusetts]]. Ọ ghọrọ Shaker mgbe ọ dị afọ iri na ise, na 1882, sonyeere [[New Hampshire]]">Canterbury_Shaker_Village" id="mwCw" rel="mw:WikiLink" title="Canterbury Shaker Village">obodo dị na Canterbury, New Hampshire, mgbe ahụ Elder Henry Clay Blinn na Eldress [[Dorothy A. Durgin]] duziri ya; <ref name="Wertkin2004" /> ọ bịanyere aka na Shaker Covenant na 1888. <ref name="whitingbooks" /> <ref name="Paterwic2017">{{Cite book|author=Stephen J. Paterwic|title=Historical Dictionary of the Shakers|url=https://books.google.com/books?id=UwglDwAAQBAJ&pg=PA255|date=15 June 2017|publisher=Rowman & Littlefield Publishers|isbn=978-1-5381-0231-2|pages=255–}}</ref> na-arịa ọrịa; n'ihi ya, iji nye ya ọrụ ụfọdụ, Blinn gwara ya ka ọ gosipụta osisi ndị a mụrụ n'ala maka ịmepụta akwụkwọ nkuzi a ga-eji mee ihe n'ụlọ akwụkwọ obodo, ọrụ nke mere ka ọ nọrọ ọtụtụ oge n'èzí n'ógbè ahụ gbara obodo ahụ gburugburu. <ref name="shakermuseumandlibrary" />n'ikpeazụ, o mepụtara ihe karịrị ihe osise 180. O nweghị ọzụzụ nka, mana a sụgharịrị ihe osise ya nke ọma. <ref name="Wertkin2004" />'okpuru nduzi Blinn, o mepụtara akwụkwọ akụkọ botanical abụọ na 1886 na 1887, nke o gosipụtara osisi ndị dị n'ógbè ahụ na mmiri.
Sarle gara <ref name="shakermuseumandlibrary">{{Cite web|url=https://shakerml.org/people/?id=144|title=Sarle, Cora Helena (1867-1956)|accessdate=Mar 15, 2019}}</ref>'ihu na-arụ ọrụ nka, nke o ji mee ihe dị ka ụzọ isi nweta ego maka obodo Canterbury. Ọtụtụ n'ime ọrụ ya ndị dị ndụ bụ ihe ngosi postcard nke ụlọ nzukọ Canterbury, nke a na-ere na ụlọ ahịa obodo. O mepụtara ihe buru ibu, nke nwere oké ọchịchọ, nke a na-ezube mgbe niile dị ka onyinye. Ihe onwunwe <ref>{{Cite web|url=http://www.internetantiquegazette.com/paintings/2473_sarle_cora_helena_american_shaker_artist/|title=Sarle, Cora Helena – American Shaker artist | Internet Antique Gazette|work=www.internetantiquegazette.com|accessdate=Mar 15, 2019|archivedate=December 12, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231212081221/http://www.internetantiquegazette.com/paintings/2473_sarle_cora_helena_american_shaker_artist/}}</ref> dịgasị iche iche; o sere ihe osise na ákwà, Masonite, akwụkwọ, bọọdụ, na obere ihe ọ bụla ọ nwere ike ịchọta, gụnyere igbe Band-Aid [1] na igbe ochie nke eriri typewriter. <ref name="Wertkin2004">{{Cite book|author=Gerard C. Wertkin|title=Encyclopedia of American Folk Art|url=https://archive.org/details/isbn_9780415929868|date=2 August 2004|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-95614-1}}</ref> Ka ọ na-erule n'akụkụ ikpeazụ nke ọrụ ya, n'ihe dị ka afọ 1920, iwu Shaker omenala na ihe ịchọ mma amalitela izu ike; n'ihi ya, ọ malitere ịchọ ihe ndị ọzọ bara uru maka iji ya mee ihe n'ime obodo, gụnyere ihe ndị na-egbuke egbuke n'elu ụlọ, ihe nche anwụ, na igbe dịgasị iche iche. <ref name="Wertkin2004" />'ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya, ọ nọgidere na-eme ihe nkiri ya na Ụlọ Ahịa Sisters n'ime obodo ahụ. Sarle nwekwara ikike egwu, na-abụ abụ na ndị otu egwu Canterbury bụ Shaker Quartet na Qui Vive Trio <ref name="shakermuseumandlibrary" /> ma na-akpọ cornet na ndị otu obodo. <ref name="Wertkin2004" /> Iri <ref name="shakermuseumandlibrary" />'ime ihe osise ya ka dị na nchịkọta nke Shaker Museum and Library.
E bipụtara ihe osise Sarle, ya na ederede Blinn, dị ka A Shaker Sister's Drawings: Wild Plants Illustrated by Cora Helena Sarle na 1997. <ref>{{Cite web|url=https://www.nh.gov/nhsl/nhbooks/shakers.html|title=Shaker Sister's Drawings – Books About New Hampshire|work=www.nh.gov|accessdate=Mar 15, 2019}}</ref><ref name="whitingbooks">{{Cite web|url=https://www.whitingbooks.com/product/8139/A-Shaker-Sisters-Drawings-Wild-Plants-Illustrated-by-Cora-Helena-Sarle-Sarle-Cora-Helena|title=A Shaker Sister's Drawings: Wild Plants Illustrated by Cora Helena Sarle|work=www.whitingbooks.com|accessdate=Mar 15, 2019}}</ref><ref name="SarleTooley1997">{{Cite book|author=Cora Helena Sarle|title=A Shaker sister's drawings: wild plants illustrated by Cora Helena Sarle|url=https://books.google.com/books?id=W61ZAAAAYAAJ|date=1 March 1997|publisher=Monacelli Press|isbn=9781885254528}}</ref> ahụ nwekwara edemede nke [[June Sprigg Tooley]] na [[Scott T. Swank]].
== Hụkwa ==
* Hannah Cohoon, onye ọzọ na-ese ihe na mmiri
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
gzjtwg4i6dmcodo9b0nfchmqwlr2urp
Amanda Weltman
0
35167
696886
196952
2026-08-05T12:40:18Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696886
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Amanda Weltman''' (amụrụ n'afọ 1979) bụ onye sayensị sayensị nke South Africa. A maara ya nke ọma maka ide usoro akwụkwọ na-atụ aro "cameleon gravity" iji kọwaa ịdị adị nke ike ọchịchịrị. Ọ bụ Prọfesọ na Onye isi nchọpụta South Africa ugbu a na Mahadum Cape Town.
== Agụmakwụkwọ na nchọpụta mbụ ==
Amanda Weltman bu ụzọ mara physics mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ na Mahadum nke Cape Town . <ref name="Nature">{{Cite journal|author=Nordling|first=Linda|title=Amanda Weltman: Driving Force|journal=Nature|date=7 March 2013|volume=495|pages=29–30|url=http://www.nature.com/news/from-the-frontline-30-something-science-1.12549|accessdate=21 December 2015}}</ref> <ref name="Nature" />'ịkọwa mmasị ya n'ịbụ onye na-ahụ maka physics, o kwuru na "ịghọta ụzọ eluigwe na ala si arụ ọrụ bụ naanị ọrụ kachasị mma onye ọ bụla nwere ike inwe".
N'afọ 2007, Weltman gụsịrị Ph.D. ya na physics na Mahadum Columbia na New York. <ref name="Chant">{{Cite web|first=Ruth|author=Chant|url=http://allianceofwomenscientists.com/articles/component/myblog/remarkable-journeys-a-dr-amanda-weltman.html?Itemid=122|title=Remarkable Journeys – Dr Amanda Weltman|publisher=Alliance of Women Scientists|date=12 December 2013|accessdate=29 June 2016|archivedate=27 February 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190227182236/https://allianceofwomenscientists.com/articles/component/myblog/remarkable-journeys-a-dr-amanda-weltman.html?Itemid=122}}</ref> bụ onye na-ahụ maka physics bụ Brian Greene lekọtara ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.iol.co.za/news/south-africa/gauteng/sas-future-could-be-written-in-the-stars-1993897|title=SA's future could be written in the stars|publisher=IOL|date=|accessdate=29 June 2016}}</ref> mekwara nnyocha post-doctoral na Mahadum Cambridge dị ka akụkụ nke Centre for Theoretical Cosmology nke onye physics Stephen Hawking na-achị. Ọ bụ onye nduzi nke otu High Energy Physics, Cosmology na Astrophysics Theory nke o guzobere na 2018.
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ Weltman na 1979 <ref name="nnmu">{{Cite web|url=https://www.nmmu.ac.za/sams-ams2011/weltman.htm|title=Sams-Ams 2011|publisher=Nmmu.ac.za|accessdate=13 July 2016}}</ref> na Cape Cod, [[Másáchusẹts|Massachusetts]], ma soro ndị mụrụ ya kwaga South Africa mgbe ọ dị ọnwa abụọ. <ref name="NEF">{{Cite web|url=http://nef.org/nef-fellows/amanda-weltman/|title=Amanda Weltman | Next Einstein Forum|publisher=Nef.org|accessdate=13 July 2016|archivedate=19 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161019114340/http://nef.org/nef-fellows/amanda-weltman/}}</ref> <ref name="Chant"/><ref name="NEF" /> nọrọ n'oge ọ bụ nwata na Johannesburg na [[Cape Town]]. <ref name="NEF" /> bụ onye na-eme egwuregwu mmega ahụ na asọmpi mgbe ọ bụ nwatakịrị.
Ya na di ya Jeff Murugan bi, onye bụ onye na-akụzi ihe na mahadum ahụ. Ọ zutere ya na 1997, <ref name="Nature"/> ma nwee ụmụ atọ. <ref name="Chant"/> [3] <ref name="Nature" /> kwuru na obi dị ya ụtọ ịzụlite ya n'ezinụlọ na-enweghị Echiche nwoke na nwanyị, nakwa na ihe mgbochi ndị ụmụ nwanyị sayensị chere ihu na-emerụ ahụ karịsịa mgbe ha mere n'ụdị echiche ụmụaka na-ahụ. <ref name="Nature" /> na di ya na-ewe oge ezumike iji lekọta ụmụ ha, ma na-agakarị nzukọ dị ka ezinụlọ.
== Nnyocha na ọrụ ==
<ref name="Nature"/> maara Weltman mgbe ya na [[Justin Khoury]] dere akwụkwọ 2004 nke akpọrọ "Chameleon Cosmology", nke tụpụtara echiche iji kọwaa ike ọchịchịrị. <ref name="Nature" /> bụ nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Columbia n'oge ahụ. A na-atụ aro ike gbara ọchịchịrị dị ka nkọwa maka mgbasawanye ngwa ngwa nke eluigwe na ala. Khoury na Weltman tụrụ aro ịdị adị nke ike ọhụrụ nke mere ka mgbasawanye a, nke gbanwere dabere na gburugburu ebe obibi ọ nọ. <ref name="Young">{{Cite web|author=Young|first=Monica|title=Is Dark Energy a Chameleon?|date=24 August 2015|url=http://www.skyandtelescope.com/astronomy-news/is-dark-energy-a-chameleon-0824201523/|publisher=[[Sky & Telescope]]}}</ref><ref name="Nature" /> ga-abụ nke na-adịghị ike mgbe ụmụ irighiri ihe jikọtara ọnụ, ma sie ike mgbe ha dị anya. <ref>{{Cite web|author=Belinda Smith|url=https://cosmosmagazine.com/space/hunting-dark-energy|title=Hunting for dark energy | Cosmos|publisher=Cosmosmagazine.com|date=7 September 2015|accessdate=29 June 2016|archivedate=24 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190324144918/https://cosmosmagazine.com/space/hunting-dark-energy}}</ref> mere, echiche ahụ na-atụ aro na n'ógbè ebe ihe dị oke, ike chameleon siri ike ịchọpụta; mana n'ọ́tụ̀ ndị tọgbọrọ n'efu, ọ na-arụ ọrụ iji chụpụ ihe dị iche iche ma gbasaa eluigwe na ala.
Echiche nke ikike ndọda nke chameleon <ref>{{Cite journal|author=Merali|first=Zeeya|date=2009-05-29|title=Dark-energy particle spotted?|url=https://www.nature.com/articles/news.2009.531|journal=Nature|language=en|doi=10.1038/news.2009.531|issn=0028-0836}}</ref>-akpali akpali n'akụkụ ụfọdụ n'ihi na enwere ike ịnwale ya n'ọtụtụ gburugburu ebe gụnyere na ule ụlọ nyocha. A na-eme nchọpụta mbụ maka ike gbara ọchịchịrị na ụlọ nyocha ahụ dị ka nchọpụta maka chameleons. N'afọ 2007, Weltman sonyeere otu ndị na-eme nnwale na Fermilab na nnwale GammeV nke e mere iji chọọ axion dị ka ụmụ irighiri ihe. <ref>{{Cite journal|author=Cho|first=Adrian|date=2007-06-29|title=A Spare Magnet, a Borrowed Laser, and One Quick Shot at Glory|url=https://www.science.org/doi/10.1126/science.316.5833.1838|journal=Science|language=en|volume=316|issue=5833|pages=1838–1839|doi=10.1126/science.316.5833.1838|issn=0036-8075}}</ref> debere ókèala mbụ na parameters nke ikike ndọda nke chameleon site na nnwale a na 2008. [1] <ref>{{Cite journal|author=Chou|first=A. S.|date=2009-01-22|title=Search for Chameleon Particles Using a Photon-Regeneration Technique|url=https://link.aps.org/doi/10.1103/PhysRevLett.102.030402|journal=Physical Review Letters|language=en|volume=102|issue=3|doi=10.1103/PhysRevLett.102.030402|issn=0031-9007}}</ref> rụgharịrị nnwale ahụ ma wughachi ya dị ka ihe nchọpụta chameleon, GammeV CHASE (Cameleon Afterglow Search Experiment), [1] na nsonaazụ mbụ na-egbochi ike ọchịchịrị chameleon na 2010. Ndị a bụ nnwale mbụ nke ụdị ha ma nwee ike itinye oke nnwale mbụ na echiche ahụ. Ọrụ <ref>{{Cite web|date=2012-07-11|title=Searching for chameleons in the dark|url=https://mg.co.za/article/2012-07-11-searching-for-chameleons-in-the-dark/|accessdate=2023-07-16|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref> butere ụzọ ọhụrụ nke nnwale ụlọ nyocha na-achọ ike ndọda nke chameleon, ma ọ bụ ike ọchịchịrị n'ozuzu ya, na ụlọ nyocha ahụ. A kọwawo echiche nke Khoury na Weltman mepụtara dị ka nke na-eduga na "akụkụ niile na cosmology na physics nnwale". A kọwawo ọrụ ya dị ka ịga n'ihu nke ọrụ [[Albert Einstein]].
N'afọ ndị na-adịbeghị anya, Weltman enyewo aka dị ukwuu na astrophysics, ọkachasị n'ọhịa nke Fast Radio Bursts (FRBs), <ref>{{Cite journal|author=Weltman|first=Amanda|date=November 2020|title=A fast radio burst in our own Galaxy|url=https://www.nature.com/articles/d41586-020-03018-5|journal=Nature|language=en|volume=587|issue=7832|pages=43–44|doi=10.1038/d41586-020-03018-5}}</ref> ihe omimi millisecond-long bursts nke ebili mmiri redio sitere na ụyọkọ kpakpando ndị dị anya. Otu <ref>{{Cite web|title=FRB Theory Wiki|url=https://frbtheorycat.org/index.php/Main_Page|accessdate=2023-07-16|work=frbtheorycat.org}}</ref>'ime onyinye ya ndị bụ isi ebe a bụ ndepụta zuru oke nke ụdị echiche dị iji kọwaa ndị nne na nna FRB. N'etiti ọtụtụ onyinye ndị ọzọ dị mkpa ọ nyere na physics FRB, ọ tụpụtara ule ọhụrụ nke ihe nlereanya nke FRBs n'ihi mmetụta Gertsenshtein-Zeldovich (GZ) nke na-akọwa otu ebili mmiri na-agafe pulsar magnetosphere nwere ike isi gbanwee (n'akụkụ ụfọdụ) na radiation electromagnetic. Otu ihe ọhụrụ nke ihe nlereanya a bụ amụma ya na FRBs ga-esonyere ebili mmiri na-aga n'ihu nke ndị na-achọpụta ebili mmiri n'ọdịnihu nwere ike ịchọpụta.
Weltman na-arụ ọrụ dị mkpa na Hydrogen Intensity na Real-time Analysis eXperiment (HIRAX) nke a na-ewu ugbu a na South Africa.
== Mmekọrịta ọha na eze ==
Na mgbakwunye na okwu agụmakwụkwọ, Weltman na-enye nkuzi ọha na eze banyere cosmology, astrophysics na sayensị n'ozuzu. O dere ọtụtụ isiokwu maka ọha na eze, <ref>{{Cite web|date=2019-02-07|title=Amanda Weltman|url=https://theconversation.com/profiles/amanda-weltman-188882|accessdate=2023-07-16|work=The Conversation|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Weltman|first=Amanda|date=2020|title=Viral Spreading in a Small World|url=http://hdl.handle.net/20.500.11911/141|work=South African Journal of Science}}</ref> maka Nature News and Reviews <ref>{{Cite journal|author=Weltman|first=Amanda|date=November 2020|title=A fast radio burst in our own Galaxy|url=https://www.nature.com/articles/d41586-020-03018-5|journal=Nature|language=en|volume=587|issue=7832|pages=43–44|doi=10.1038/d41586-020-03018-5}}</ref> ma nye ajụjụ ọnụ n'ọtụtụ isiokwu metụtara sayensị, cosmology na astrophysics maka mgbasa ozi dịgasị iche iche.
Weltman ejerela ndị ọkà mmụta sayensị ozi, ọkachasị na South Africa, site na ọrụ idu ndú na bọọdụ mba na ụlọ akwụkwọ. A họpụtara ya na South African Young Academy of Science na 2012 ma họpụta ya na ndị isi ya na 2015-2016.
Weltman jere ozi na Steering Board maka National Institute of Theoretical Physics nke South Africa kemgbe 2015, ma na-eje ozi ugbu a na steering board maka National Institute for Theoretical and Computational Sciences.
Weltman jere ozi na Steering Board maka East African Institute for Fundamental Research na [[Rwanda]] kemgbe 2018.
== Onyinye na ihe nrite ==
* Ihe nrite National Women in Science maka Best Emerging Young Researcher na Natural Sciences and Engineering, <ref name="NEF"/> na 2009 <ref name="nnmu"/>
* Meiring Naude Medal site na Royal Society of South Africa, <ref name="NEF" /> na 2011 <ref name="nnmu" />
* NSTF-BHP Billiton, TW Kambule Award<ref name="NEF" />
* Ihe nrite Jubilee ọlaọcha sitere na South African Institute of Physics <ref name="NEF" />
* Ihe nrite Mahadum nke Cape Town Faculty <ref name="nnmu" /> Science Young Researcher, na 2010 [1]
* Ihe nrite College <ref name="nnmu" /> Fellows Young Researcher, na 2010 [1]
* Nhọrọ <ref>{{Cite web|title=Amanda Weltman|url=https://globalyoungacademy.net/aweltman/|work=Global Young Academy|accessdate=15 December 2019}}</ref> Global Young Academy na 2018 [1]
* Onye mmeghe ọzọ Einstein Fellow Laureate 2016-2017<ref name="NEF" />
* Simons Fellowship, ICTP, Trieste 2020 - 2025<ref>{{Cite web|title=Amanda Weltman {{!}} ICTP|url=https://www.ictp.it/member/amanda-weltman|accessdate=2023-07-16|work=www.ictp.it}}</ref>
* Onyinye Onye isi oche nyocha nke South Africa 2016 - 2020 Tier 2, 2021 - 2025 Tier 1
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.iol.co.za/news/south-africa/gauteng/sas-future-could-be-written-in-the-stars-1993897 Weltman na-ekwu maka sayensị na South Africa]
* [[arxiv:astro-ph/0309411|Akwụkwọ "Chameleon cosmology" nke Weltman na Khoury]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ci2k06ftg2n8pfmtj09moiy46x26tim
Carme Jordi
0
35223
696921
146656
2026-08-06T03:09:02Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696921
wikitext
text/x-wiki
'''Carme Jordi''' bụ onye na enyocha mbara igwe. Ọ bụ prọfesọ na Ngalaba Astronomy na Meteorology na Mahadum Barcelona . <ref>{{Cite web|title=Carme Jordi|work=sheisanastronomer.org|url=https://www.sheisanastronomer.org/profiles/europe/carme-jordi|accessdate=20 September 2022|archivedate=29 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230529125008/https://sheisanastronomer.org/profiles/europe/carme-jordi}}</ref> <ref>{{Cite web|first=Anna|author=Boluda|date=23 June 2015|title=Carme Jordi: "Gaia has already covered the whole sky"|url=https://www.iac.es/en/outreach/news/carme-jordi-gaia-has-already-covered-whole-sky|accessdate=20 September 2022}}</ref> bụ onye otu sayensị ''Gaia'', na adụ European Space Agency ọdụ na akụkụ sayensị nke ọrụ ha.
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mu85gtzh4bxya8rlbk7jwnvxxxc510u
Chapman (onye na-aṅụ mmanya)
0
35536
696928
696272
2026-08-06T03:45:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696928
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Chapman in a punch bowl.jpg|thumb|[[Chapman (onye na-aṅụ mmanya)]]]]
Chapman bụ ihe kpatara na-adịghị egbu egbu, na-acha uhie uhie na agba. A na-akpọkarị ya ntụ ntụ na- mmetụta na-egbu egbu, a na-eji akwụkwọ nke Fanta, Sprite, Cucumber, Lemon, Grenadine na Angostura bitters eme ya, a na-esikwa ya na nnukwu nwere iko ice na obere kukumba.<ref>{{Citation |last=Iwalaiye |first=Temi |date=2021-05-13 |title=How-Tos: Making traditional Chapman at home |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/how-to-make-traditional-chapman-at-home/5njxkfp |access-date=2022-07-02 |newspaper=[[Pulse Nigeria]] |language=en |archive-date=2022-07-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220705010045/https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/how-to-make-traditional-chapman-at-home/5njxkfp |url-status=dead }}</ref><ref>{{citation |last=inyese |first=amaka |date=2015-06-22 |title=Nigerian chapman |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/perfectly-refreshing-punch-nigerian-chapman/wgn4z1d |access-date=2022-07-02 |newspaper=[[Pulse Nigeria]] |archive-date=2022-07-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220702051119/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/perfectly-refreshing-punch-nigerian-chapman/wgn4z1d |url-status=dead }}</ref> ole na ole. A na-ịwakarị ya dị ka ihe ndị na-amasị-Naịjiria na ọ bụ ebe na a na-emekarị ya n'ejeghị ọrụ na-aba n'anya.
Ekwenyere na nke ahụ sitere na ụlọ dị na Ikoyi Club, Lagos, Nigeria.<ref>{{citation|url=https://www.dvees.com/drinks/|title=Our Drinks|website=DVees|language=en-GB|access-date=2018-10-28}}</ref> Ọ bụ Samuel Alamutu bụ onye na-ere ike na mba ahụ mere ihe ike a bụ onye a gwara ka o mee ihe iche maka onye akara ya kacha aha ya bụ Chapman.
Chapman bụ ihe ihe kacha ama ama na okacha ihe na-ama ma a na-enye ya n' habaka ụlọ, ụlọ oriri na, ụlọ oriri na-eme na oge iche na mba ahụ ma na-azụ na ewu ewu na West Africa.<ref>{{citation |date=2019-11-10 |title=Learn How To Make Chapman With A PhD |url=https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-chapman-with-a-phd/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-07-02 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
klggmiokilpyd9ovavcl4m09dq19rat
Eflex9ja
0
35592
696962
450807
2026-08-06T10:45:31Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696962
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Eflex9ja_Official_Logo.png|thumb|Eflex9ja Mgbasa Ozi]]
'''EFLEX9JA''' bụ usoro mgbasa ozi n'ịntanetị nke e wepụtara na 1 Jenụwarị 2018 na isi ụlọ ọrụ ya na [[Jalingo]], Taraba State, Nigeria.<ref>{{Cite web|author=Radio|first=MHz|date=2018|title=🔴LIVE - Eflex9ja FM Radio Online {{!}} Lagos|url=https://radiomhz.com/radio/eflex9ja-fm-474955_nigeria|accessdate=2024-02-01|work=radiomhz.com|archivedate=2024-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240201101022/https://radiomhz.com/radio/eflex9ja-fm-474955_nigeria}}</ref> A na-edozi ikpo okwu iji nye ndị na-ekiri egwu ọhụrụ, vidiyo, ntụrụndụ, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụkọ kwa ụbọchị. Onye dere <ref>{{Cite web|author=Jassen|first=Japheth|date=2018|title=About Us|url=https://www.eflex9ja.com.ng/p/about-us.html|accessdate=2024-02-01|work=eflex9ja TV {{!}}{{!}} Nigeria's InfoTainment Hub|language=en-gb|archivedate=2024-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240201101022/https://www.eflex9ja.com.ng/p/about-us.html}}</ref> si na ngalaba kona [1]
== Akụkọ ihe mere eme ==
Eflex9ja malitere mbipụta ya na ọrụ ya n'ịntanetị na 2018 na ndị edemede abụọ kewara ọrụ nchịkọta akụkọ na idezi. Ndị edemede a gụnyere Jassen Japheth Gaddiun <ref>{{Cite web|author=Jassen|first=Japheth|date=2019|title=Jassen Japheth G {{!}} Portfolio|url=https://jayjassentech.github.io/|accessdate=2024-01-25|work=jayjassentech.github.io}}</ref> na [https://twitter.com/JobSehero Job Sehero], onye a maara ugbu a dị ka Holysinger . <ref>{{Cite web|author=AruwaAbubakar|date=2020-07-23|title=E-News! CEO Eflex9ja Media Celebrates Taraba State Famous Rapper 'King Fresh Eltopzy' @28th Birthday {{!}}{{!}} Aruwaab9ja|url=http://www.aruwaab9ja.com.ng/2020/07/e-new-ceo-eflex9ja-media-celebrates.html|accessdate=2024-02-01|work=Aruwa_Ab 9ja Blog|language=English|archivedate=2024-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240201101024/https://www.aruwaab9ja.com.ng/2020/07/e-new-ceo-eflex9ja-media-celebrates.html}}</ref>
== Ịgụ Ihe Ndị Ọzọ ==
# [https://web.archive.org/web/20240201101023/https://www.eflex9ja.com.ng/p/code-of-conduct.html Ụkpụrụ Omume]
# [https://web.archive.org/web/20240201101024/https://www.eflex9ja.com.ng/p/promotion.html Mmekọrịta na Nkwado]
# [https://web.archive.org/web/20240201101022/https://radiomhz.com/radio/eflex9ja-fm-474955_nigeria Ụlọ ọrụ redio]
== Ihe odide ==
{{Cite web|last=Radio|first=MHz|date=2018|title=🔴LIVE - Eflex9ja FM Radio Online {{!}} Lagos|url=https://radiomhz.com/radio/eflex9ja-fm-474955_nigeria|access-date=2024-02-01|website=radiomhz.com|accessdate=2024-02-01|archivedate=2024-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240201101022/https://radiomhz.com/radio/eflex9ja-fm-474955_nigeria}}
{{Cite web|last=Jassen|first=Japheth|date=2018|title=About Us|url=https://www.eflex9ja.com.ng/p/about-us.html|access-date=2024-02-01|website=eflex9ja TV {{!}}{{!}} Nigeria's InfoTainment Hub|language=en-gb|accessdate=2024-02-01|archivedate=2024-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240201101022/https://www.eflex9ja.com.ng/p/about-us.html}}
{{Cite web|last=Jassen|first=Japheth|date=2019|title=Jassen Japheth G {{!}} Portfolio|url=https://jayjassentech.github.io/|access-date=2024-01-25|website=jayjassentech.github.io}}
{{Cite web|last=AruwaAbubakar|last2=Abubakar|first2=Aruwa Ibrahim|date=2020-07-23|title=E-News! CEO Eflex9ja Media Celebrates Taraba State Famous Rapper 'King Fresh Eltopzy' @28th Birthday {{!}}{{!}} Aruwaab9ja|url=http://www.aruwaab9ja.com.ng/2020/07/e-new-ceo-eflex9ja-media-celebrates.html|access-date=2024-02-01|website=Aruwa_Ab 9ja Blog|language=English|accessdate=2024-02-01|archivedate=2024-02-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240201101024/https://www.aruwaab9ja.com.ng/2020/07/e-new-ceo-eflex9ja-media-celebrates.html}}{{Reflist}}
[[Òtù:Naigeria]]
tr2tk4fyyyar5v6vcjzjdpmbu25uii5
Djerabé Ndigngar
0
38031
696949
623540
2026-08-06T08:17:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696949
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline-block">Djerabé Ndigngar</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |1992 (afọ 31-) <br /><div class="birthplace" style="display:inline">Moundou, Chad</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data category" |Chad
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Aha ndị ọzọ
| class="infobox-data nickname" |D 8 Alfariss
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọrụ (s)
| class="infobox-data role" |Onye nduzi ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, rapper
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike
| class="infobox-data" |2008-dị ugbu a
|}
'''Djerabé Ndigngar''' (amụrụ n'afọ 1992) bụ onye na-eti egwu na onye nduzi ihe nkiri na Chad.
A mụrụ Ndigngar na Moundou, Chad, ma too na-achọ ịbụ onye na-Ugwu kọmputa. Mgbe ọ dị afọ iri na isii, ọ malitere ọrụ rap ya n'okpuru aha D 8 Alfariss. Vidio mbụ o mere ma dezie bụ "Mara ban wa", abụ banyere ụmụ mgbei. Ndigngar malitere ime vidiyo egwu maka ndị na-ese ihe si Moundou na ndị na-eme ihe nkiri si N'Djamena, na-akpali gola ya ịghọ onye nduzi kacha ukwuu nke Chad. <ref name="hacker">{{Cite news|language=French|first=Victoria|author=Remadji|title=Djérabé Ndigngar : de son rêve de hacker, il ambitionne devenir le plus grand réalisateur tchadien|work=Tchad Infos|date=1 August 2019|url=https://tchadinfos.com/iyalat/djerabe-ndigngar-de-son-reve-de-hacker-il-ambitionne-devenir-le-plus-grand-realisateur-tchadien/|accessdate=8 October 2020}}</ref> nwetara nzere bachelọ ya n'afọ 2013 wee kwaga Ivory Coast iji mụọ nkwurịta okwu audiovisual.
N'afọ 2014, o mepụtara SaTchaProd, ikpo okwu mbụ a raara nye mmepụta na nkwalite nke egwu Chad. Ebumnuche ya bụ inyere ndị egwu Chad aka iji nka ha na-ebi ndụ, yana ịkwalite ihe nkiri sinima nke Chad. Mgbe <ref name="hacker" /> natasịrị BTS ya, Ndigngar chọtara ọrụ na ụlọ ọrụ nkesa French Côte Ouest Audiovisuel ma rụọ ọrụ n'ọkwa a ruo afọ abụọ.
Ọ malitere Satchaprodmusic.com na Septemba 2019, yana ọrụ nbudata iwu site na ego Airtel. <ref name="presse">{{Cite web|language=French|title=Djérabé Ndigngar présente Satchaprodmusic.com à la presse|date=8 September 2019|url=http://saomagazine.info/djerabe-ndigngar-presente-satchadprodmusic-com-a-la-presse/|work=Sao magazine|accessdate=8 October 2020|archivedate=5 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201005023724/http://saomagazine.info/djerabe-ndigngar-presente-satchadprodmusic-com-a-la-presse/}}.</ref> N'ọnwa Disemba 2019, ọ kwagara ụlọ ọrụ mmepụta nke SaTchaProd site na Abidjan, ebe ọ dị na mbụ, gaa N'Djamena. <ref>{{Cite news|title=Ces maisons de productions qui essayent et s'essayent|url=https://ndjamenahebdo.net/ces-maisons-de-productions-qui-essayent-et-sessayent/|accessdate=9 October 2020|work=N'Djamena Hebdo|date=10 August 2020|language=French}}</ref> guzobere nchekwa data ka ndị mmadụ wee nwee ike ige egwu sitere na afọ ndị gara aga. <ref>{{Cite news|language=French|title=LE TCHAD A DESORMAIS SA PROPRE PLATEFORME DE STREAMING|url=https://www.centrale-mag.com/le-tchad-a-desormais-sa-propre-plateforme-de-streaming/|accessdate=9 October 2020|work=Centrale Magazine|date=24 December 2019}}</ref> rịọrọ enyemaka n'aka Ministry of Culture maka ọrụ ya kachasị sie ike, na-edepụta ihe karịrị kaseti 500. <ref name="hacker" /> mekwara nkwalite maka ndị na-ese ihe na Chad iji mee vidiyo vidiyo maka egwu ha.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20240412165358/https://www.musikbi.com/fb_3355781244494323 Djerabé Ndigngar] na Musikbi.com
{{DEFAULTSORT:Ndigngar, Djérabé}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
m6iy8pfb0z7hbku3g56er0n0db4b55s
Dupe Olusola
0
38575
696955
182220
2026-08-06T09:09:48Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696955
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Modupe Olusola''' bụ onye isi azụmaahịa Naijiria. <ref>{{Cite web|url=https://marketingedge.com.ng/transcorp-hotels-appoints-dupe-olusola-as-md-ceo/|title=Transcorp Hotels appoints Dupe Olusola as MD/CEO|work=Marketing Edge|accessdate=2020-05-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2020/02/12/transcorp-group-announces-significant-new-executive-and-non-executive-board-appointments/|title=Transcorp Group announces significant new executive and non-executive board appointments|work=Nairametrics|accessdate=2020-05-29}}</ref> bụ onye isi nchịkwa na onye isi nchịk nke ụlọ ọrụ Hospitality nke Naijiria, Transcorp Ụlọ oriri na ọṅụṅụ plc, nke bụ enyemaka nke ụlọ ọrụ Naijiria.
<ref>{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/new-president-appointed-in-transcorp-group-shake-up|title=New president appointed in Transcorp Group shake-up|work=The Cable|accessdate=2020-05-29}}</ref> Machị 2020, ndị otu ụlọ ọrụ dị ugbu a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ụlọ oriri na ọṅụṅụ Transcorp, na-aghọ nwanyị nke abụọ iduzi nzukọ ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/business/business-interviews/391923-tony-elumelu-building-legacy-of-women-empowerment-for-corporate-leadership-management.html|title=Tony Elumelu: Building legacy of women empowerment for corporate leadership, management|work=Premium Times|accessdate=2020-06-05}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://allure.vanguardngr.com/2020/02/lanre-olusola-2/|title=LANRE OLUSOLA'S WIFE, DUPE, APPOINTED AS MD/CEO TRANSCORP HOTELS PLC|work=Allure Vanguard|accessdate=2020-05-29}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://marketingedge.com.ng/transcorp-hotels-appoints-dupe-olusola-as-md-ceo/|title=Transcorp Hotels appoints Dupe Olusola as MD/CEO|work=Marketing Edge|accessdate=2020-05-29}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.thevaluenews.com.ng/business/ubadupe-olusola-an-asset-and-inspiring-head-of-marketing/|title=UBA:Dupe Olusola , An Asset And Inspiring Head of Marketing|work=The Value News|accessdate=2020-05-29}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.transcorphotels.com/2020/02/13/transcorp-group-announces-significant-new-executive-and-non-executive-board-appointments/|title=Transcorp Group Announces Significant New Executive and Non-Executive Board Appointments|work=Transcorp Hotels|accessdate=2020-05-29}}</ref> banye na Transcorp Hotels Plc, Dupe bụ Group Head of Marketing na United Bank for Africa (UBA) ma tinye aka na iduzi mbọ ahịa niile nke mba 23 nke UBA Group. Ọ rụburu ọrụ dị ka onye isi nchịkwa na onye isi nchịkịta nke ụlọ ọrụ ugbo nke Naijiria, Teragro Commodities Limited, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ọrụ ugbo na Transnational Corporation of Nigeria Plc (Transcorp Plc). <ref>{{Cite web|url=http://venturesafrica.com/interview-ceo-of-teragro-dupe-olusola-is-taking-the-position-to-new-heights/|title=INTERVIEW: CEO OF TERAGRO, DUPE OLUSOLA IS TAKING THE POSITION TO NEW HEIGHTS|work=Ventures Africa|accessdate=2020-05-29}}</ref> họpụtara ya n'ọkwa ahụ n'afọ 2014.
<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/appointments/olusola-agbaje-dangote-among-2015-most-influential-ceos/|title=Olusola, Agbaje, Dangote among 2015 Most Influential CEOs|work=Guardian|accessdate=2020-05-29}}</ref>'afọ 2015 dị ka onye isi oche nke Teragro, a kpọrọ ya aha na Ventures Africa's 10 Most Influential Nigerian CEOs. <ref>{{Cite web|url=http://venturesafrica.com/138120/|title=MOST INFLUENTIAL NIGERIAN CEOS OF 2015|work=Ventures Africa|accessdate=2020-05-29}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Dupe gara [[Queen's College, Lagos]], ebe ọ nwetara GCE O-level ya na 1991. Mgbe <ref>{{Cite web|url=https://upload.latest.facebook.com/leicesteralumni/photos/a.10150600829002139/10158419919312139/?type=3|title=Alumna Dupe Olusola|work=Facebook University of Leicester Alumni|accessdate=2020-05-29}}</ref>-ọkwa gasịrị, ọ debanyere aha na Mahadum Leicester, United Kingdom ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1996 wee gaa n'ihu nweta nzere masta (MSc) na Development Economics na Mahadim Kent na 1997. <ref>{{Cite web|url=https://africanshapers.com/nigeria-dupe-olusola-nouvelle-managing-director-ceo-de-transcorp-hotels-plc/|title=Nigeria: Dupe Olusola new Managing Director / CEO of Transcorp Hotels Plc|work=African Shapers|accessdate=2020-05-29}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2019/10/48-women-who-are-champions-of-nigerias-banking-industry-get-to-know-them/|title=48 Women Who Are Champions of Nigeria's Banking Industry Get to Know Them|work=Bella Naija|accessdate=2020-05-29}}</ref> Naịjirịa, ọ rụrụ ọrụ na SecTrust (nke bụ Afrinvest ugbu a) ma mesịa soro onye isi ụlọ ọrụ Private Equity Firm SME Manager / Afrikan Capital Njikọ na Afrika wee sonye na ngalaba mmekọrịta ndị na-etinye ego nke otu UBA na 2008 tupu ọ kwaga Transcorp dị ka onye isi akụ na Jenụwarị 2010. <ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/profile/person/17883630|title=Dupe Olusola Profile|work=Bloomberg|accessdate=2020-06-06}}</ref>
=== Teragro ===
<ref>{{Cite web|url=https://businessday.ng/real-sector/article/teragro-acquires-extraction-cup-technology-to-improve-juice-quality/|title=Teragro acquires extraction cup technology to improve juice quality|work=Businessday|accessdate=2020-06-06}}</ref>'afọ 2014, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke Transcorp - Teragro Commodities Limited dị ka Onye isi oche na Managing Director. <ref>{{Cite web|url=http://venturesafrica.com/interview-ceo-of-teragro-dupe-olusola-is-taking-the-position-to-new-heights/|title=INTERVIEW: CEO OF TERAGRO, DUPE OLUSOLA IS TAKING THE POSITION TO NEW HEIGHTS|work=Ventures Africa|accessdate=2020-05-29}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201507161777.html|title=Transcorp Plc Agribusiness Subsidiary Invests in International Grade Extraction Cup|work=All Africa|accessdate=2020-06-06}}</ref>
<ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/coca-cola-launches-new-five-alive-pulpy-orange-juice/|title=Coca-Cola launches New Five Alive Pulpy Orange Juice|work=Eagle Online|accessdate=2020-05-29}}</ref> ka onye isi oche nke Teragro Commodities, ọ bụ ya na-ahụ maka nnweta ala ugbo abụọ na-atụle 10,000 hekta na Benue Steeti maka ọrụ ugbo citrus ma na-eduga mmekọrịta ya na Coca Cola iji mepụta Ihe ọṅụṅụ oroma Pulpy Ise Ndụ na-eme ka Teragro bụrụ naanị isi iyi maka mmiri ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://venturesafrica.com/interview-ceo-of-teragro-dupe-olusola-is-taking-the-position-to-new-heights/|title=INTERVIEW: CEO OF TERAGRO, DUPE OLUSOLA IS TAKING THE POSITION TO NEW HEIGHTS|work=Ventures Africa|accessdate=2020-05-29}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://transcorpnigeria.com/transcorp-plc-agribusiness-arm-partners-with-coca-cola-on-new-five-alive-pulpy-orange-juice/|title=Transcorp Plc Agribusiness Arm Partners With Coca-Cola on New Five Alive Pulpy Orange Juice|work=Transcorp Nigeria|accessdate=2020-05-29|archivedate=2017-12-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171228101312/http://www.transcorpnigeria.com/transcorp-plc-agribusiness-arm-partners-with-coca-cola-on-new-five-alive-pulpy-orange-juice/}}</ref>
=== United Bank maka Africa ===
Dupe laghachiri <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2020/02/united-bank-africa-uba/|title=UBA encourages Active Savings amongst Students & Corps Members with its Revamped 'NextGen' Lifestyle Account|work=Bella Naija|accessdate=2020-06-06}}</ref> United Bank for Africa (UBA) Plc dị ka Group Head Embassies, Multilaterals, and Development Organizations (EMDOs) na Global Investors Services (GIS) ma họpụta ya na 2018 dị ka Onyeisi otu, Ịzụ ahịa maka United Bank for Afrika. <ref>{{Cite web|url=https://businesspost.ng/jobs/uba-marketing-chief-becomes-transcorp-hotels-md-ceo/|title=UBA Marketing Chief Becomes Transcorp Hotels MD/CEO|work=Businesspost|accessdate=2020-05-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://inspiredbyglory.com/female-champions-in-the-banking-sector/|title=FEMALE CHAMPIONS IN THE BANKING SECTOR|work=Inspired by Glory|accessdate=2020-05-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ubagroup.com/wp-content/uploads/2019/09/UBA-Plc-2018-Annual-Report-and-Acocunts.pdf?x48013|title=UBA Plc Annual Reports and Accounts 2018|work=UBA Group|accessdate=2020-05-29}}</ref>'ọrụ a, ọ bụ ya na-ahụ maka mmepe na nnyefe nke atụmatụ jikọtara ọnụ maka UBA Group Bank niile na ndị na-abụghị ụlọ akụ.
=== Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Transcorp Plc ===
N'ọnwa Machị 2020, a họpụtara ya dị ka onye isi nchịkwa na onye isi nchịk nke Transcorp Hotels Plc., na-anọchi Owen Omogiafo ma na-eduga ọrụ atụmatụ nke ụlọ ọrụ ya Transcorp Hilton Abuja na Transcorp Hotels Calabar. N'ọnwa Julaị, afọ 2021, ọ malitere Aura site na Transcorp Hotels, ikpo okwu n'ịntanetị maka ịdebanye aha ụlọ, nri na ahụmịhe. <ref>{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/new-president-appointed-in-transcorp-group-shake-up|title=New president appointed in Transcorp Group shake-up|work=The Cable|accessdate=2020-05-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/profile/person/17883630|title=Dupe Olusola Profile|work=Bloomberg|accessdate=2020-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2020/02/12/transcorp-group-announces-significant-new-executive-and-non-executive-board-appointments/|title=Transcorp Group announces significant new executive and non-executive board appointments|work=Nairametrics|accessdate=2020-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/02/12/transcorp-group-announces-new-board-appointments/|title=Transcorp Group Announces New Board Appointments|work=Thisday|accessdate=2020-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.marketscreener.com/TRANSCORP-HOTELS-PLC-26472963/news/TRANSCORP-HOTELS-Group-makes-key-board-appointments-29993685/|title=TRANSCORP HOTELS : Group makes key board appointments|work=Marketscreener|accessdate=2020-06-06}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/osinbajo-gbaja-present-as-transcorp-hotels-launches-aura-hospitality-app|title=Osinbajo, Gbaja present as Transcorp Hotels launches ‘Aura’ hospitality app|work=TheCable|accessdate=2021-09-06}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/relationships-weddings/lanre-olusola-popular-relationship-life-coach-and-wife-celebrate-16th-wedding/zd6dvxm|title=Popular relationship, life coach and wife celebrate 16th wedding anniversary|work=Pulse|accessdate=2020-05-29|archivedate=2020-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200223021117/https://www.pulse.ng/lifestyle/relationships-weddings/lanre-olusola-popular-relationship-life-coach-and-wife-celebrate-16th-wedding/zd6dvxm}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://glaziang.com/saturday-loving-lanre-olusolas-wife-sexy-puff-40-all-the-glam-pictures/|title=SATURDAY LOVING: Lanre Olusola's wife, Sexy Puff @ 40 – All the Glam Pictures|work=Glazia|accessdate=2020-05-29}}</ref> lụrụ onye nkuzi ndụ, Lanre Olusola ma ha nwere ụmụ abụọ.
== Nsọpụrụ ==
<ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/ubas-dupe-olushola-among-nigerias-100-most-inspiring-women-in-2019/|title=UBA's Dupe Olushola among Nigeria's 100 most inspiring women in 2019|work=Pulse|accessdate=2020-05-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/guardian-woman/leading-ladies-africa-nigerias-100-most-inspiring-women-in-2019/|title=Leading Ladies Africa Nigeria's 100 most inspiring women in 2019|work=Guardian|accessdate=2020-05-29}}</ref> depụtara Dupe Olusola na "100 Ụmụnwaanyị kacha akpali akpali na Naịjirịa" nke Leading Ladies Africa / [[YNaija]] maka mmasị ya na Ihe gbasara ụmụ nwanyị na ikike, mmepe akụ na ụba nke mba ndị mepere emepe na ntinye ego.<ref>{{Cite web|url=http://venturesafrica.com/138120/|title=MOST INFLUENTIAL NIGERIAN CEOS OF 2015|work=Ventures Africa|accessdate=2020-05-29}}</ref>'afọ 2015 dị ka onye isi oche nke Teragro, a kpọrọ ya aha na Ventures ndị isi ala Naijiria iri kacha nwee mmetụta na Afrika. <ref>{{Cite web|title=SAWIL|url=https://thewillnigeria.com/news/dupe-olusola-emerges-top-4-at-strategic-african-women-in-leadership-trailblazer-award/|accessdate=2021-12-08|work=SAWIL|language=en}}</ref>'afọ 2021, edepụtara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị anọ kachasị elu n'Afrika na Strategic Women in Leadership Award (SAWIL). [1] <ref>{{Cite web|title=100 Most Powerful People in Africa Hospitality|url=https://www.linkedin.com/posts/internationalhospitalityinstitute_the-international-hospitality-institute-is-activity-6975853466019651584-jSd7/?originalSubdomain=lt|accessdate=2022-10-08|work=LinkedIn|language=en}}</ref>'afọ 2022, ụlọ ọrụ International ọbịa Institute kpọrọ ya aha dị ka otu n'ime mmadụ 100 kachasị ike n'Afrika Ile ọbịa. <ref>{{Cite web|title=Africa Hospitality Investment Forum|url=https://www.ahif.com/advisory-board?originalSubdomain=lt|accessdate=2022-12-09|work=AHIF|language=en|archivedate=2023-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230210154615/https://www.ahif.com/advisory-board?originalSubdomain=lt}}</ref> bụkwa onye otu ndụmọdụ nke Africa Hospitality Investment Forum (AHIF) - nzukọ itinye ego na-eduga n'ịkpọ ọbịa nke Africa nke na-ejikọ ndị isi azụmaahịa si n'ahịa mba ụwa na nke obodo.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Dupe Olusola na Instagram
* Dupe Olusola na Twitter
* [https://www.transcorphotels.com/about-us/executive-team/ Dupe Olusola ụlọ ọrụ]
{{s-start}}
{{s-bus}}
{{s-bef|before=[[Owen Omogiafo]]}}
{{s-ttl|title=Chief Executive Officer of [[Transcorp Hotels plc]]|years=2020–present}}
{{s-inc}}
{{s-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
j4iy88hinu1csx59mtsuimt2ra7s43l
Ebe A Na-ahụ Maka Nri Organic
0
41823
696956
159837
2026-08-06T09:23:21Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696956
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}The '''Organic Food Development Center''' ( '''OFDC''' ; aha zuru oke: '''Organic Food Development Center, SEPA nke China''' ; Chinese ) bụ ụlọ ọrụ asambodo organic na [[China]] . E hiwere ya na 1994 ma dabere na Nanjing . Ọ bụ ngalaba nke [[China]] State Environmental Protection Administration, ma ọ bụ SEPA. International Federation of Organic Movement kwadoro ya na 2002. <ref>Paull, J. (2007) [http://eprints.utas.edu.au/895/ China's Organic Revolution]</ref>
== Ntụaka ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20090117064221/http://www.ofdc.cn/english/about/about.asp Ebe ọrụ ụlọ ọrụ Organic Food Development Center]
me7i6b6l68ffwbbzzo7a7jynsoufc75
Ego Mba Nile Maka Mmepe Ọrụ Ugbo
0
42791
696963
211018
2026-08-06T10:47:47Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696963
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''International Fund for Agricultural Development''' ( '''IFAD''' ; French: (FIDA) bụ ụlọ ọrụ ego mba ụwa na ụlọ ọrụ pụrụ iche nke [[Mba Ndị Dị n'Otu|United Nations]] na-arụ ọrụ iji gboo ịda ogbenye na agụụ n'ime ime obodo nke mba ndị ka na-emepe emepe . Ọ bụ naanị otu mmepe ọtụtụ akụkụ na-elekwasị anya naanị na akụ na ụba ime obodo na nchekwa nri . <ref>{{Cite web|title=IFAD at a glance|url=https://www.ifad.org/en/web/knowledge/publication/asset/39186603|accessdate=2020-08-28|work=IFAD|language=en-US}}</ref>
N'ịbụ nke dị na Rome, IFAD na-etinye aka na ọrụ 200 n'ofe mba 100. <ref>{{Cite web|url=https://www.ifad.org/documents/38714170/39211820/ifadglance.pdf/31f8d586-6f4e-44d4-b27e-13491bb7aab9|title=IFAD at a Glance|accessdate=2024-04-15|archivedate=2020-11-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201109025444/https://www.ifad.org/documents/38714170/39211820/ifadglance.pdf/31f8d586-6f4e-44d4-b27e-13491bb7aab9}}</ref> Ọ na-akwado ma na-akwado atụmatụ ndị na-eme ka njikwa ala na mmiri dịkwuo mma, ịzụlite akụrụngwa ime obodo, na-azụ ma na-akụziri ndị ọrụ ugbo na teknụzụ ndị na-arụ ọrụ nke ọma, na-ewulite nkwụsi ike megide mgbanwe ihu igwe, na-eme ka ịnweta ahịa, na ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|title=Topics|url=https://www.ifad.org/en/topics|accessdate=2020-08-28|work=IFAD|language=en-US}}</ref>
IFAD nwere obodo 177 ma na-arụkọ ọrụ na mmekorita ya na Organisation of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) na ndị otu Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Dị ka nke 2021, kemgbe ntọala ya, IFAD enyela ijeri US $ 23.2 na mbinye ego na onyinye ma hazie mgbakwunye US $ 31 ijeri na nkwado ego mba ụwa na nke ụlọ. <ref>{{Cite web|title=International Fund for Agricultural Development {{!}} Department of Economic and Social Affairs|url=https://forest-finance.un.org/content/international-fund-agricultural-development|accessdate=2023-05-30|work=forest-finance.un.org|archivedate=2023-05-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230530001525/https://forest-finance.un.org/content/international-fund-agricultural-development}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E hiwere IFAD dị ka ụlọ ọrụ ego mba ụwa na 1977 site na Mkpebi Mgbakọ Mba Ndị Dị n'Otu 32/107 (30 Disemba 1977) dịka otu n'ime isi ihe si na 1974 World Food Conference . <ref name="Academy-of-Political-Science">
{{Cite journal|language=en|year=1980|first=Ross|author=Talbot|issue=2|volume=95|pages=261–276|journal=[[Political Science Quarterly]]|issn=0032-3195|url=https://www.jstor.org/stable/2149367|title=The International Fund for Agricultural Development|doi=10.2307/2149367}}
</ref> Isi ụlọ ọrụ ya dị na Rome, [[Italy]], ọ bụkwa onye otu United Nations Development Group . <ref>{{Cite web|url=http://www.undg.org/index.cfm?P%3D13|title=UNDG Members|accessdate=2012-05-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110511144047/http://www.undg.org/index.cfm?P=13|archivedate=11 May 2011|work=[[United Nations Development Group]]}}</ref> Onye isi oche nke IFAD ugbu a bụ [[Alvaro Lario]] si [[Spain]], onye weghaara Gilbert Houngbo na ngwụcha 2022. <ref>{{Cite web|title=Alvaro Lario, global finance executive, takes helm at UN's International Fund for Agricultural Development|url=https://www.ifad.org/en/web/latest/-/alvaro-lario-global-finance-executive-takes-helm-at-ifad|work=IFAD|accessdate=17 December 2022|date=30 September 2022}}</ref>
== Hụkwa ==
* Nchekwa nri
* Ụlọ ọrụ ego mmepe
* EMERE
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.ifad.org Ebe nrụọrụ weebụ IFAD]
h9pbtszixtiwg86inj4zq72l46p97rg
Ebe Nsọ nke Ụgbala Australia
0
44181
696960
165344
2026-08-06T09:54:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696960
wikitext
text/x-wiki
Ebe nsò nru ububa Australia bụ ebe nsò nru ububa na ihe ngosi dị na etiti Kuranda, Queensland, Australia.
Kuranda Butterfly Sanctuary bụ nke Guinness Book of Records depụtara dị ka nnukwu ụgbọ elu nru ububa nke Australia na ihe ngosi. <nowiki></link></nowiki>Ebe nsasị ahụ na-azụta urukurubụba dị iche iche, nke ọtụtụ n'ime ha bụ ndị Far North Queensland, ndị eze Cairns Birdwing Butterfly na ] [ jiji . Ndị egwuregwu ahụ na-amụ ihe dị ka caterpillars 30,000 kwa afọ, ma na-ezi ihe dị ka 24,000 pupae ka ewepụtara ya na aviary.
Enwere ihe ruru 1500 urukurubụba na-efe efe sitere n'ụdị iche iche.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Pọl na Susan Wright chepụtara, chepụta ma wuo ebe nsọ na 1987.
.Na Julaị 2004, Charles & Pip Woodward nke otu CaPTA sonyeere Paul na Sue n'otu aka ahụ. Otu CaPTA mkpara òkè nke Australian Butterfly Sanctuary afọ ole na ole ka e ịhụnanya <ref>{{Cite web|url=https://www.capta.com.au/history/|title=History|work=Capta Group|language=en-US|accessdate=2019-06-17|archivedate=2019-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190617021847/https://www.capta.com.au/history/}}</ref>
N'April 2005, a kwalitere ụlọ nyocha ọmụmụ iji kwe ka ndị otu agụmakwụkwọ na-ekiri.
== Butterflies na nla ==
Ebe nsọ nru ububa Australia bu ebe obibi ihe ruru 1500 urukurubụba na-efe efe. All butterflies na-zụlitere ke nsọ laabu si katapila ruo pupa nkebi. A na-ahapụ butterflies kwa ụbọchị site na ụlọ nyocha n'ime aviary.
Ụdị ihe ngosi gụnyere: <ref>{{Cite web|url=https://australianbutterflies.com/butterflies/|title=Kuranda Attraction|work=Australian Butterfly Sanctuary|language=en-US|accessdate=2019-06-17|archivedate=2019-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190617021842/https://australianbutterflies.com/butterflies/}}</ref>
* Ulysses urukurubụba ( ''Papilio ulysses'' )
* Cairns birdwing urukurubụba ( ''Ornithoptera euphorion'' )
* Nru ububa na-acha uhie uhie ( ''Cethosia chrysippe'' )
* Cruiser urukurubụba ( ''Vindula arsinoe'' )
* Ọstrelia lurcher urukurubụba ( ''Yoma sabina'' )
* Orchard swallowtail urukurubụba ( ''Papilio aegeus'' )
* Mwepu oroma ( ''Cethosia penthesilea'' )
* Hercules nla ( ''Coscinocera hercules'' )
* nla silk ( ''Bombyx mori'' )
* Nru ububa eggfly nkịtị ( ''Hypolimnas bolina'' )
* Eggfly na-acha anụnụ anụnụ ( ''Hypolimnas alimena'' )
* Nru ububa eze ( ''Danaus plexippus'' )
== Igwe onyonyo ==
Ebe Sanctuary Butterfly nke Australia na Better Homes and Gardens nke Dr Harry Cooper nwera ụgbọ elu wee zute ndị bi na ya mara mma. [1] A na- ugborokwa mmiri ahụ na oge mbụ nke Helloworld na Bec Hewitt .
== Ntụaka ==
.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}
== Njikọ mpụga ==
{{Zoos of Queensland}}
c7h7pf2smjakunfdqm4odaofdwtl93h
Elieshi Lema
0
44310
696965
641705
2026-08-06T11:08:42Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696965
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Elieshi Lema 2010 3.jpg|thumb|Elieshi Lema 2010 3.]]
Amuru ya 1949 ( ir asaa na anọ–iri asaa na ise) Kilimanjaro, Tanzania
Aka ọrụ Onye odee
'''Elieshi Lema''' (amụrụ n'afọ 1949) bụ onye edemede na onye na-ebipụta akwụkwọ na Tanzania, ọ na-arụkwa ọrụ na obodo Tanzania.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Lema ma zụlite ya n'obodo Nronga na Moshi District nke Kilimanjaro Region . <ref name="sacaa">{{Cite web|url=http://sanaa-central.spla.pro/en/file.person.elieshi-lema.37070.html|title=Elieshi Lema|work=Sanaa Central|accessdate=2024-05-11|archivedate=2023-11-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231112210828/http://sanaa-central.spla.pro/en/file.person.elieshi-lema.37070.html}}</ref> Ọ gụrụ sayensị ọbá akwụkwọ ma rụọ ọrụ n'ọbá akwụkwọ mba. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya site n'ịmụ akwụkwọ Bekee na Mahadum Dar es Salaam na edemede okike na Mahadum San Francisco State . <ref name="cca"/>
Lema malitere ide uri na akwụkwọ ụmụaka <ref name="cca"/> n'asụsụ [[Swahili language|Swahili]]. Akụkọ ya dị mkpirikpi bụ ''Mwendo'' kwuru maka omenala ndị na-emerụ nwa agbọghọ ahụ na Tanzania. N'afọ 2001, o dere akwụkwọ akụkọ mbụ ya akpọrọ Parched Earth na Bekee. <ref name="sacaa"/> A sụgharịrị akwụkwọ akụkọ a n'asụsụ Swedish na French ma nweta aha nsọpụrụ maka Noma Award for Publishing na Afrika. Otu n'ime akwụkwọ ya maka ndị na-eto eto na Bekee, nke a na-akpọ In the Belly of Dar es Salaam, dị na ndepụta maka Burt Award maka agụmagụ Afrika . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.burtaward.org/elieshi-lema|title=Elieshi Lema|date=2017-08-31|work=CODE's Burt Literary Awards|language=en|accessdate=2020-02-10|archivedate=2020-08-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200806154323/https://www.burtaward.org/elieshi-lema}}</ref>
Dị ka onye nchịkọta akụkọ, o bipụtara akwụkwọ nke onye isi ala mbụ nke Tanzania bụ Julius Nyerere, nke akpọrọ ''Nyerere on Education: Selected Essays and Speeches.''
Lema bụ onye nwe ụlọ obibi akwụkwọ E&D Vision Publishing, <ref>{{Cite web|url=http://vitabu.edvisionpublishing.co.tz/|title=E&D Vision – E&D Vision Publishing|language=en-US|accessdate=2020-02-10|archivedate=2020-01-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200127233152/http://vitabu.edvisionpublishing.co.tz/}}</ref> nke na-ejikwa ụlọ oriri na ọṅụṅụ akwụkwọ na Dar es Salaam. <ref name="cca">{{Cite web|url=http://www.cca.ukzn.ac.za/index.php/tow-past-participants/46-tow-2013/207-elieshi-lema-tanzania|title=Elieshi Lema (Tanzania)|publisher=Centre for Creative Arts|accessdate=2015-08-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170624071348/http://www.cca.ukzn.ac.za/index.php/tow-past-participants/46-tow-2013/207-elieshi-lema-tanzania|archivedate=2017-06-24}}</ref> E&D Vision Publishing ebipụtala akwụkwọ ụmụaka, akwụkwọ nkuzi na utu aha gbasara akụkọ ihe mere eme nke Afrịka, ma na Swahili ma na Bekee. N'afọ 1998, ha bipụtara akwụkwọ nta mbụ maka ndị na-eto eto na-agụ banyere akụkọ ihe mere eme nke Dinosaurs nke Tendaguru, nke a makwaara dị ka agụmakwụkwọ a tụrụ aro n'ụlọ akwụkwọ Kenya.<ref>{{Cite web|author=REPUBLIC OF KENYA MINISTRY OF EDUCATION SCIENCE AND TECHNOLOGY|date=2015|title=Approved list of school textbooks and other instructional materials for ECDE, Primary schools and teacher training colleges|url=http://icta.go.ke/pdf/approvered-list-of-books-primary-2015.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180127061629/http://icta.go.ke:80/pdf/approvered-list-of-books-primary-2015.pdf|archivedate=2018-01-27|accessdate=2019-09-24|work=}}</ref>
Dị ka onye na-ede akwụkwọ ndị na-eto eto yana onye na-ebipụta akwụkwọ na onye nkuzi, Lema lekwasịrị anya na akwụkwọ ụmụaka dị ka ihe ndabere maka ụlọ ọrụ mbipụta na mba ya.<ref>{{Cite journal|author=Lema|first=Elieshi|date=1997|title=Building a book industry: Start with the children|url=https://brill.com/view/journals/logo/8/2/article-p91_9.xml|journal=Logos|volume=8|issue=2|pages=91–95|doi=10.2959/logo.1997.8.2.91|issn=0957-9656}}</ref> Ọ bụkwa onye nduzi guzobere Tanzania Cultural Trust Fund. Ọzọkwa, ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ maka African Publishers Network, ''Haki Elimu'', Tanzania Gender Networking Programme, Tanzania Media Fund na bọọdụ ndị isi maka Publishers Association of Tanzania, yana akwụkwọ ụmụaka netwọk. <ref name="cca"/><ref name=":0"/><ref name=":1">{{Cite web|title=Publisher Elieshi Lema Discusses Private Sector Book Publishing in Africa|url=https://www.globalbookalliance.org/news-views/elieshi-lema-on-private-sector-book-publishing-in-africa|accessdate=2023-03-01|work=Global Book Alliance|language=en-US}}</ref>
N'ajụjụ ọnụ banyere ahụmịhe ya banyere ihe ịma aka nke iwulite ọdịbendị ịgụ ihe na-adịgide adịgide n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka, o kwuru, sị: <ref name=":1"/>
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
* ''Safari na Prospa'' (Njem Prospa) 1995<ref>{{Cite web|author=Maral‐Hanak|first=Irmi|date=2011|title="Safari ya Prospa": a novel for children|url=https://stichproben.univie.ac.at/fileadmin/user_upload/p_stichproben/Artikel/Nummer21/21_Safari_ya_Prospa.pdf|accessdate=2023-03-01|work=stichproben.univie.ac.at}}</ref>
* ''Mwendo'', 1998
* Ụwa e ji akpụkpọ anụ mee, 2001
* Nwoke si Tanga: Onye na-agụ banyere HIV, 2007
* ''N'ime afọ nke Dar es Salaam'', 2011
* ya na onye na-ese ihe nkiri M Sagikwa: ''Ndoto Ya Upendo'', 2017
* The Future of African Indigenous Publishing: Akụkọ nke Dag Hammarskjold Foundation Seminar nke emere na Arusha, Tanzania, March 25th-28th 1996.
* ya na I.M Omari na Rakesh Rajani'': Nyerere on Education: Selected Essays and Speeches''. Dar es Salaam: Haki Elimu, 2006
== Ebemside ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Lema, Elieshi}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
idflb340tyddfceg2qfhlvnwnue2a69
Ceddo (ihe nkiri)
0
44382
696927
208699
2026-08-06T03:37:23Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696927
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vevent"
! colspan="2" class="infobox-above summary" style="font-size: 125%; font-style: italic;" |Cedar
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Nke onye nduzi
| class="infobox-data" |[[Ousmane Sembène]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Edere ya
| class="infobox-data" |Ousmane Sembène
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Onye na-eme ihe nkiri
| class="infobox-data" |NdiayeMoustapha Yade<br />
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Ihe nkiri
| class="infobox-data" |Georges Caristan
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Edere site na
| class="infobox-data" |Florence Eymon
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Egwú site na
| class="infobox-data" |[[Manu Dibango]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Ụlọ ọrụ mmepụta<br /></div>
| class="infobox-data" |<div style="vertical-align: middle;">Ihe nkiri Doomi Reew</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Nke e kesara site na
| class="infobox-data" |New Yorker Films <span style="font-size:85%;"> (1978) ([[United States|USA]]) (nke isiokwu ya bụ) </span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; white-space: normal;">Ụbọchị a tọhapụrụ ya</div>
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Plainlist/styles.css" /><div class="plainlist film-date">
* July 1977 <span style="display:none"> (<span class="bday dtstart published updated itvstart">1977-07</span>) </span> (Berlinale)  
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; white-space: normal;">Oge ịgba ọsọ</div>
| class="infobox-data" |Minit 120
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Mba
| class="infobox-data" |[[Senegal]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="white-space: nowrap; padding-right: 0.65em;" |Asụsụ
| class="infobox-data" |[[Asụsụ French|French]]<br />Wolof
|}
'''''Cedar''''' ({{IPA|wo|ˈtʃɛd.do|pron}}{{IPA|wo|ˈtʃɛd.do|pron}}[ˈtʃɛd.do]), nke a makwaara dị ka Ndị na-eme ihe nkiri , bụ ihe nkiri ihe nkiri Senegalese nke 1977 nke [[Ousmane Sembène]] duziri. <ref>{{Cite web|url=http://www.nowplayingaustin.com/event/detail/441214341/Essential_Cinema_Ceddo|title="Essential Cinema: Ceddo".|accessdate=2012-08-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120504144353/http://www.nowplayingaustin.com/event/detail/441214341/Essential_Cinema_Ceddo|archivedate=2012-05-04}}</ref> {{IPA|wo|ˈtʃɛd.do|pron}}E tinyere ya na 10th Moscow International Film Festival . <ref name="Moscow1977">{{Cite web|url=http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1977|title=10th Moscow International Film Festival (1977)|accessdate=2013-01-13|work=MIFF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130116194935/http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1977|archivedate=2013-01-16}}</ref>
== Atụmatụ ==
Akụkọ a na-ewere ọnọdụ na [[Senegal]], oge ụfọdụ mgbe e guzobesịrị ọnụnọ ndị Europe n'ógbè ahụ mana tupu a tụọ ọchịchị ndị France. Ndị Cedar (ndị si n'èzí, ma ọ bụ ndị na-abụghị ndị [[Àlakụ̀ba|Alakụba]]) na-anwa ichebe ọdịbendị ọdịnala ha megide Islam, [[Efefe Kraịst|Iso Ụzọ Kraịst]], na ahia ohu. Mgbe eze obodo Demba War sonyeere ndị Alakụba, Ceddo tọọrọ nwa ya nwanyị, Dior Yacine, iji mee mkpesa maka ntọghata ha n'ike gaa na Islam. Mmadụ abụọ n'ebo ahụ gbalịrị ma ghara ijide adaeze ahụ. N'ịtụ egwu na ọnọdụ ha nọ n'ihe ize ndụ, Imam nke obodo alaeze ukwu ndị ọsọ ghọrọ ndọrọ nke anwansi na igbu iberibe nke onwunwu ahụ kpaliri ndị na-eso ụzọ ya ndị Alakụba igbu eze na ndị ọcha na-ere ohu. Ha ji ike tọghata obodo ahụ dum ka ọ bụrụ Alakụba, ma nwéré ogologo nke ọgu ike ijide adaeze ahụ. Mgbe ọ laghachiri n'obodo ahụ, Dior Yacine gbakọtara ndị cedo megide ndị Alakụba, ma gbuo Imam nke weghaara nna ya.
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Mgbe a jụrụ ya afọ ihe nkiri ahụ na-ewere ọnọdụ, Ousmane kwuru, sị "Enweghị m ike inye ụbọchị. Ihe omume ndị a mere na narị afọ nke 18 na nke 19 ma ka na-eme". Enwere ike ile akụkọ ahụ anya dị ka akụkọ ihe mere eme nke West-Africa, na obodo ahụ dị ka microcosm nke kọntinent ahụ. Maka Sembène, Ceddo gosipụtara nguzogide nke ọdịbendị na ụzọ ndụ ọdịnala megide mwakpo nke Islam, Iso Ụzọ Kraịst na ọchịchị. Onye nduzi ahụ kwuru, sị: "Ekwenyere m taa na ndị Afrịka ga-agafe ajụjụ nke agba, ha ga-amata nsogbu ndị ụwa dum na-eche ihu, dịka mmadụ dị ka ụmụ mmadụ ndị ọzọ. Ọ bụrụ na ndị ọzọ metụtara na na-ele anyị anya dị ala, nke ahụ enweghị ihe méré ótù nkiri Miami Florida na ọzọ ọ pụtara nye anyị. Afrịka gafere inweta ihe niile site n'echiche ndị Europe. Afrịka kwesịrị ịtụle onwe ya, mata nsogbu ahụike na nchekwa nke hụrụ dị ịrịba ya ma gbalịa idozi ha. "Ọ bụ naanị ụmụ nwoke na-ekwu okwu, mana otu na-eche na Afrịka, ọdịmma ụmụ nwanyị nke oge a hapụrụ Afrịka ...<ref>{{Cite web|url=http://sensesofcinema.com/2004/cteq/ceddo/|title=Ceddo – Senses of Cinema|date=28 December 2000|accessdate=12 May 2024|archivedate=25 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200825202055/https://www.sensesofcinema.com/2004/cteq/ceddo/}}</ref>
== Mmachibido iwu ==
Tinyere ọtụtụ ihe nkiri ndị ọzọ Sembène, a machibidoro ''Cedar'' iwu na Senegal maka ngosi nke esemokwu dị n'etiti okpukpe Alakụba na nke Ndị Kraịst na nkwenkwe agbụrụ na ọdịnala.<ref name="Emitai Ceddo">{{Cite web|url=http://www.ejumpcut.org/archive/onlinessays/JC36folder/Emitai-Ceddo.html|title=Emitai Ceddo|accessdate=2013-10-17}}</ref> Dị ka akụkọ ọzọ kọrọ na ''The New York Times'' na 1978, mmachibido iwu ahụ abụghị "n'ihi mmetụta okpukpe ọ bụla, kama ọ bụ n'ihi na Maazị Sembene na-ekwusi ike na a na-asụ 'ceddo' na d abụọ ebe Gọọmentị Senegal na-ekwesi ike na a ga-asụ ya na otu. " Sembène bụ onye isi na-akwado mgbalị ndị ọsụ ụzọ iji mepụta usoro maka ịsụgharị asụsụ Igbo mee Ihe bara uru taa dere is Wolof, na akwụkwọ Wolof mbụ, ma ọ bụ okwu n'ụzọ nlelị banyere Onye isi banyere enweghị ihe ọmụma Wolof.<ref>Vincent Canby, [https://www.nytimes.com/movie/review?res=980CE3DF1530E632A25754C1A9649C946990D6CF "Film: 'Ceddo,' a Pageant From Sembene's Africa:Stately Power Struggle"], ''The New York Times'', 17 February 1978.</ref> Senghor bụ onye Serer, na n'asụsụ ya, n'adịghị ka Wolof na asụsụ ndị ọzọ a na-asụ na Senegal, a naghị agbakwunye ụdaume okpukpu abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://sensesofcinema.com/2004/cteq/ceddo/|title=Ceddo – Senses of Cinema|date=28 December 2000|accessdate=12 May 2024|archivedate=25 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200825202055/https://www.sensesofcinema.com/2004/cteq/ceddo/}}</ref>
Sembène tinyekwara mmachibido iwu nke ya, ịjụ ime ọtụtụ mbipụta nke ihe nkiri ahụ maka ndị ọrụ Shah, maka iji ya mee ihe na Iran dị ka ngwá site nzọụkwụ agha mgbasa ozi megide arịrịọ nke Ayatollah Khomeini.<ref>{{Cite web|url=http://sensesofcinema.com/2004/cteq/ceddo/|title=Ceddo – Senses of Cinema|date=28 December 2000|accessdate=12 May 2024|archivedate=25 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200825202055/https://www.sensesofcinema.com/2004/cteq/ceddo/}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ihe nkiri nke Senegal
== Nrutụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* CedarnaIMDb
* CedarnaTomato rere ure
c29qq3f8slxopb327htmgwvtgzc6wlg
Brandon Walker
0
44684
696915
539414
2026-08-06T01:48:08Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696915
wikitext
text/x-wiki
'''Brandon Walker''' (amụrụ n'abalị iri na asaa n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2002) bụ onye Australia na-agba bọọlụ nke na-agbachitere Fremantle Football Club na Australian Football League (AFL).
== Ọrụ Mbido ==
Onye otu Fremantle's Next Generation Academy (NGA) n'ihi na a mụrụ ya na [[Ghana]], <ref>{{Cite web|title=Fremantle Dockers NGA players|url=https://www.fremantlefc.com.au/nga/fremantle-nga-players|work=fremantlefc.com.au|accessdate=12 June 2021|language=en}}</ref> e debara aha Walker na nhọpụta nke iri ise na draft mba nke afọ 2020, mgbe Fremantle kwekọrọ na Essendon bid. <ref>{{Cite web|title=The bidding ladder: 'Bidmond' Tigers at it again, Crows' bid luck continues|url=https://www.afl.com.au/news/528749/big-bidders|work=afl.com.au|accessdate=12 June 2021|language=en}}</ref> Ọ gbara bọọlụ ụmụaka maka East Fremantle ma nọchite anya Western Australia na Under 16 na Under 18 levels. Nwanne ejima na mpaghara ọwụwa ndọrọ ọchịchị ọrụ ya, Chris, na-egwuri egwu bọọlụ maka East Fremantle.
== Ọrụ AFL ==
A họpụtara ya ka ọ bụrụ Ónyé ọtú nke ọbọdọ na ebụrụ onye mbụ ya na AFL maka Fremantle na agba nke 13 nke Oge AFL nke 2021 megide Gold Coast, n'akụkụ onye otu 2020 na onye otu NGA, Joel Western.<ref>{{Cite news|author=Woodcock|first=Mitchell|title=Walker, Western... WOOHOO! Debut for Dockers duo|url=https://www.perthnow.com.au/sport/afl/brandon-walker-and-joel-western-locked-in-for-fremantle-dockers-debuts-against-gold-coast-c-3072770|accessdate=12 June 2021|work=PerthNow|date=10 June 2021|language=en}}</ref>
Walker nwetara nhọpụta AFL Rising Star nke 2022 maka arụmọrụ 13 ya megide Hawthorn na Optus Stadium, na-anakọta 16 disposals ma na-agba goolu.<ref>{{Cite news|title=Speedy Docker the latest Rising Star nominee|url=https://www.afl.com.au/news/780195/brandon-walker-is-the-round-13-nab-afl-rising-star|accessdate=17 August 2022|work=afl.com.au|language=en}}</ref> Ọ gwụchara oge ahụ mgbe ọ gbara egwuregwu iri abụọ na otu.
Walker nwere mmalite siri ike na Oge AFL nke 2023 ebe ọ gbara egwuregwu 14 n'usoro. Otú ọ dị, Walker merụrụ ahụ n'ikpere na Round 18 megide Collingwood mgbe ọ dabara n'ụzọ na-adịghị na mpaghara okpomọkụ ọdịda anyanwụ n'ala nke mma n'oge asọmpi akara, <ref>{{Cite news|author=Healey|first=Catherine|title='It just buckles underneath!': Freo defender carried off after 'terrible' MCG scene|url=https://www.foxsports.com.au/afl/it-just-buckles-underneath-freo-defender-carried-off-after-terrible-mcg-scene/news-story/b3c3cc216e864bea7ff52cfa88b352ba|accessdate=13 December 2023|work=foxsports|language=en}}</ref> n'ihi ya, a chụpụrụ ya maka oge fọdụrụnụ. <ref>{{Cite news|author=Dejan|first=Kalinic|title=Freo hopeful over ruckman, defender's knee injury 'pretty serious'|url=https://www.afl.com.au/news/978693/fremantle-dockers-hopeful-over-ruckman-sean-darcy-defender-brandon-walkers-knee-injury-pretty-serious|accessdate=13 December 2023|work=afl.com.au|language=en}}</ref> Walker bịanyere aka na nkwekọrịta afọ atọ na Disemba nke afọ 2023 na-ejikọta ya na Fremantle ruo afọ 2027. <ref>{{Cite news|author=|first=|title=Walks signs on until 2027!|url=https://www.fremantlefc.com.au/news/1472614/walks-signs-on-until-2027|accessdate=13 December 2023|work=fremantlefc.com.au|language=en}}</ref>
== Ndekọ ọnụ ọgụgụ ==
: ''Ndekọ ọnụ ọgụgụ ziri ezi ruo na ngwụcha afọ 2023''<ref name="afltables">{{Cite web|url=https://afltables.com/afl/stats/players/B/Brandon_Walker.html|title=Brandon Walker|publisher=AFL Tables|accessdate=26 May 2022|archivedate=25 May 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220525145141/https://afltables.com/afl/stats/players/B/Brandon_Walker.html}}</ref>
{{AFL player statistics legend}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
{{DEFAULTSORT:Walker, Brandon}}
kjf9f6gszs5z07t759dttpkwispzis8
Amir Nour
0
45436
696889
631823
2026-08-05T13:18:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696889
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Amir Nour''' ( Arabic ; 26 Eprel 1936 - 2021), bụ onye Sudan-American ọkpụkpụ na agụmakwụkwọ. Egosiputala ọrụ ya na United States na mba ụwa, gụnyere United Kingdom, Germany, France, Cuba na United Arab Emirates.
Mgbe ọ nwetasịrị akara ugo mmụta na Mahadum London, [[Yale University|Mahadum Yale]], na Mahadum St. Andrews, ọ rụrụ ọrụ ma kụziere Fine Art na Chicago, ebe o biri ruo ọgwụgwụ nke ndụ ya na 2021.
== Biography na ọrụ nka ==
Na 1957 Nour gụsịrị akwụkwọ na School of Fine and Applied Art na Khartoum, mgbe ahụ ọ ghọrọ onye nkuzi nka site na 1958 ruo 1959 na 1963 ruo 1965. N'iso nke a, ọ gụrụ akwụkwọ n'ọkpụkpụ na nka Africa na Slade School of Fine Art nke Mahadum London, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na Royal College of Art na [[London]] . N'afọ 1967, o nwetara nzere Rockefeller ka ọ gaa n'ihu na ọmụmụ ihe ọkpụkpụ na akwụkwọ ọgụgụ na Mahadum Yale dị na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], nke ọ gụchara nzere bachelọ na Master's na Fine Arts. Mgbe nke a gasịrị, ọ ghọrọ onye nkuzi nka na kọleji obodo Chicago . <ref>{{Cite web|title=Transatlantic Dialogue|url=https://africa.si.edu/exhibits/dialogue/nour.htm|accessdate=2024-03-30|work=africa.si.edu|archivedate=2024-03-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240330224507/https://africa.si.edu/exhibits/dialogue/nour.htm}}</ref> N'afọ 2006, ọ gara ezumike ezumike ma nweta Ph.D. na African Art History sitere na Mahadum St. Andrews na Scotland . <ref name=":0">{{Cite web|author=Hayes|first=Hannah|date=2021-06-07|title=Amir Nour, patient sculptor of contemporary African art, dies at 84|url=https://www.hpherald.com/obituaries/amir-nour-patient-sculptor-of-contemporary-african-art-dies-at-84/article_830fccd0-c7b1-11eb-9459-d7d59a03a13e.html|accessdate=2024-03-30|work=Hyde Park Herald|language=en}}</ref>
Nour na-ahọrọkarị ụdị geometric metụtara akụkọ ihe mere eme, gburugburu ebe obibi na ọdịnala Sudan, metụtara omenala Nubian na omenala Afro- islam nke obodo. Ihe oyiyi ya, nke ihe ndị dị otú ahụ dị ka ihe, fiberglass ma ọ bụ ígwè, bụ ihe nkịtị na minimalist, na-ezo aka na ụmụ anụmanụ, ọdịdị ala na ihe owuwu nke obodo a mụrụ ya. <ref>{{Cite web|title=Amir I.M. Nour - Horned Gate|url=https://mfastpete.org/obj/horned-gate/|accessdate=2021-04-28|work=Museum of Fine Arts St Petersburg, Florida, US|language=en|archivedate=2024-05-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240510125803/https://mfastpete.org/obj/horned-gate/}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Nour lụrụ Ann Morrison bụ́ onye Edinburgh, Scotland, bụ́ onye ọ zutere dị ka nwa akwụkwọ na Lọndọn. Ọ bụ onye na-ahụ maka ọgwụgwọ anụ ahụ na Schwab Rehabilitation Institute, na site na 1980 gaa n'ihu, onye nduzi nke Rehab Medicine na Ụlọ Ọgwụ Osteopathic na Hyde Park, Chicago . Amir Nour nwụrụ na Chicago mgbe ọ dị afọ 84 na 2021. <ref name=":0"/>
== Isi ihe ngosi na mkpokọta ==
* ''Mmetụta okike/okwu ọgbara ọhụrụ - Ndị nka Africa anọ: [[Skunder Boghossian]], [[Rashid Diab]], Mohammed Omer Khalil, Amir Nour'', African Studies and Research Center, Cornell University, Ithaca, 1993.
* ''Ịta nri na Shendi,'' ihe ọkpụkpụ e ji ígwè 202 mee, Smithsonian National Museum of African Art, 1969. <ref>{{Cite web|title=Transatlantic Dialogue|url=https://africa.si.edu/exhibits/dialogue/nourI.htm|accessdate=2024-03-30|work=africa.si.edu|archivedate=2019-11-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191114073504/https://africa.si.edu/exhibits/dialogue/nourI.htm}}</ref>
* ''Ọnụ ụzọ mpi Horned'', Museum of Fine Arts, St Petersburg, Florida, 1974. <ref>{{Cite web|title=Horned Gate|url=https://mfastpete.org/obj/horned-gate/|accessdate=2024-04-01|work=Museum of Fine Arts, St Petersburg|language=en|archivedate=2024-05-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240510125803/https://mfastpete.org/obj/horned-gate/}}</ref>
* ''Narị afọ dị mkpirikpi: nnwere onwe na nnwere onwe na Africa, 1945–1994.'' Ụlọ ihe ngosi nka nke Modern Art, New York. <ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/artists/72596|title=Amir Nour | MoMA}}</ref>
* ''Nri bụ mkpụrụ obi nke amamihe: A Retrospective (1965-ugbu a)'', Sharjah Art Foundation, 2016. <ref>{{Cite web|title=IN THE HEART OF ANOTHER COUNTRY - Sharjah Art Foundation|url=https://www.intheheartofanothercountry.com/en/artists/amir-nour/|accessdate=2024-03-30|work=www.intheheartofanothercountry.com}}</ref>
== Ọgụgụ ọzọ ==
* [https://muse.jhu.edu/article/422439. Condon, Robert.] [https://muse.jhu.edu/article/422439. "Amir Nour na Mohammad Omer Khalil: National Museum of African Art, Washington, DC. Nọvemba 16-February 26, 1995." ''Nka: Journal of Contemporary African Art'' 2 (1995): 58-61.]
* [https://muse.jhu.edu/article/683355 Hassan, Salah M. "Brevity bụ mkpụrụ obi nke amamihe: Amir Nour n'etiti Minimalism na Africanism." ''Nka: Journal of Contemporary African Art'' 41 (2017): 84-107.]
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.amirnour.com/ Ibe weebụ gọọmentị]
* [https://web.archive.org/web/20240401100313/https://www.imanshaggag.com/see/amir-nour-balance-patterns-rhythms Amir Nour: Balance, Patterns & Rhythms] - blọọgụ gbasara ọrụ na ndụ nke Amir Nour, nwere ọtụtụ onyonyo nke ọrụ ya.
k92ufrx3g8hnq9bsjj5fxybvtkpj78s
Elia Alba
0
45455
696964
641224
2026-08-06T11:08:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696964
wikitext
text/x-wiki
[[File:Elia Alba.jpg|thumb|Elia Alba]]
<ref name=":22">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/04/02/lens/elia-alba-supper-club.html|title=Artists of Color as Avatars of Originality|author=Alba|first=Elia|date=2019-04-02|work=The New York Times|accessdate=2019-10-02|language=en-US}}</ref>Elia Alba (1962) amuru na Brooklyn, New York. Ọ bụ onye na-ese ihe dị iche iche nke bi ma na-arụ ọrụ na Queens, New York . Ihe oru ngo Alba na-aga n'ihu The Supper Club na-egosi ndị na-ese ihe n'oge a na agba na ike, ma na-enye nri nri ebe ọtụtụ ndị na-ese ihe, ndị na-agụ akwụkwọ, ndị ɔkɔ isiokwu ihe mere eme na ndị nchịkọta na-ekwu okwu okwu ndị agba na ụmụ anụmanụ.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
N'oge Brooklyn na 1962, ọ bụ Dominican Republic. N'ọgwụgwụ 1980s Alba nke ịse foto obere ụlọ ọrụ ịgba egwu enyi ya nke butere foto ụlọ ọrụ egwu na opera ndị ọzọ na New York City. Afọ ole na ole mgbe Alba ịrịba ọrụ ọkpụkpụ. [1] N'otu awụ Alba rụpụtara ọrụ na isiokwu nke ahụ nke ahụ na ike mmadụ (ike "isi nwa bebi, aka jide").<ref>{{Cite journal|author=Lockward|first=Alanna|year=2007|title=Pares & Nones (Evens & Odds): Invisible Equality|url=https://muse.jhu.edu/article/224205|journal=Small Axe|volume=12|issue=2|pages=83–92|doi=10.1215/-11-3-83}}</ref>
== Foto ==
E sere ọrụ Elia Alba na nyọcha na ụlọ ọrụ mba na nke mba ụwa, ihe nkiri Yerba Buena Center for Arts ; El Museo del Barrio; egwu ihe ngosi nka RISD; Ndị ọrụ Valencia nke Art Modern, IVAM, [[Spain]]; Ndị eze ihe ngosi nka Stedelijk, Amsterdam; ARCO, Madrid; Ụlọ ihe ngosi nka nke obodo Jersey; egwu ihe ngosi nka, London; na ITAU Cultural Institute, São Paulo, [[Brazil]], na Havana Biennial.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://dodgeburnphoto.com/2009/09/photographer-interview-elia-alba/|title=Photographer Interview: Elia Alba – Dodge & Burn|work=Dodge & Burn|language=en-US|accessdate=2016-03-24|archivedate=2017-05-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170524194013/http://dodgeburnphoto.com/2009/09/photographer-interview-elia-alba/}}</ref>
N'afọ 1999, ọ malitere iji nnyefe foto na akwa ákwà, na-emepụta akụkụ ahụ na ihe mkpuchi na mgbe a na-eme ya na foto na vidiyo, na-egwuri egwu na echiche nke fantasy, surrealism, ebe, njirimara na okike. Dị ka mgbe grotesque ma na-egwu sculptures ha na-eweta ọzọ eziokwu na onye mmegharị na postures emegide nkewa. <ref>{{Cite web|url=http://arcthemagazine.com/arc/2013/11/featured-artist-elia-alba/|title=ARC Magazine Issue 8 featured artist- Elia Alba|work=arcthemagazine.com|accessdate=2016-03-29|archivedate=2016-04-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160401225103/http://arcthemagazine.com/arc/2013/11/featured-artist-elia-alba/}}</ref>
Alba malitere ime eserese na 2012. Na nka ọkọ akụkọ ihe mere eme Maurice Berger na-aga n'ihu ''New York Times'' nchọpụta banyere mmekọrịta dị n'etiti agbụrụ na foto nke agbụrụ, ọ na-akọwapụtaghachi echiche Alba nke ndị na-ese ihe dị ka ndị na-eme ememme A-ndepụta, na-enye ha ebe nsọpụrụ n'ime ụwa nka nke na-aga n'ihu na-eleghara anya. ma ọ bụ wetuo ihe ha rụzuru. Ọ na-ehota ihe Alba n'onwe ya, "Ihe osise ndị a na-agabiga nanị ndekọ nke isiokwu ahụ," ma na-ebuga "ihe miri emi pụtara ma ọ bụ ọhụụ nke onye na-ese ihe, site na nkà ha." <ref name=":22"/>
Maka eserese ndị a Alba malitere site n'ịhọrọ ụdị dị iche iche nke azụ azụ, ihe eji eme ihe, na uwe ndị ga-emesi ike nke ndị sitters. Ndị a ga-egosipụta n'ụzọ aghụghọ na ntinye aka onye nka na-eme na mpaghara ọdịbendị. N'ajụjụ ọnụ ya na Jane Ursula Harris gbara, Alba na-atụle ebumnuche ya abụghị naanị idetu ndị na-ese ihe n'ụzọ kwụ ọtọ ma ọ bụ gosi ụlọ ọrụ ha na-arụ ọrụ kama ịkọ akụkọ. Iji mee ka ndị na-ese ihe bụrụ archetypes akara ngosi nke na-ejikọta mmadụ na omume ha. Iji mee ka ọ pụta ìhè naanị onye ọ bụla pụrụ iche, kamakwa ịmepụta ikpo okwu na-ejikọta ha na ụwa. <ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.huffpost.com/entry/the-supper-club-an-interview-with-elia-alba_b_5a4c7533e4b06cd2bd03e35f|title=The Supper Club: An Interview With Elia Alba|author=Harris|first=Jane Ursula|date=2018-01-04|work=HuffPost|language=en|accessdate=2019-10-04}}</ref>
Onye nkatọ Naomi Lev dere na foto Alba na-agbakwunye akụkụ ihe nkiri na echiche nke njirimara, na-eme ka oke siri ike nke "iche" ghọọ ihe na-amị amị ma mara mma. <ref>{{Cite web|url=https://www.artforum.com/picks/elia-alba-71612|title=Elia Alba at The 8th Floor|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2019-10-03}}</ref> Seph Rodney chepụtara ụdị dị iche iche maka ihe osise 60 niile a na-elele na 8th Floor Gallery, New York City (December 2017) na-ekwu ka “Mmadụ si enwe ekele ka Alba si eji nwayọ jide nke ọ bụla n'ime ha ka ọ bụrụ ìhè, na-atụgharị ha n'ụzọ dị otú a na ịchọta ihe. ụdị ntụgharị uche kachasị mma na-eme ka ha dị ndụ." <ref>{{Cite web|url=https://hyperallergic.com/414505/elia-alba-the-supper-club-8th-floor-gallery/|title=Eloquent Photo-portraits of 60 Contemporary Artists of Color|date=2017-12-15|work=Hyperallergic|language=en-US|accessdate=2019-10-03}}</ref>
== Ụlọ oriri na ọṅụṅụ ==
Ọrụ a malitere na 2012. Na Julaị 2, 2013, Alba weputara ''The Supper Club'' na Recess Analog, ụlọ ọrụ ihe ngosi na ihe ngosi New York anaghị akwụ ụgwọ. Dị ka nke 2019 ọrụ afọ asaa achịkọtala ihe karịrị 60 ndị na-ese ihe n'oge a, yana akụkụ nke ndị nchịkọta na ndị ọkà mmụta, maka nri abalị na ihe osise. Ihe karịrị nri abalị iri abụọ na ise, agaala na New York City, ọtụtụ ndị Alba kwadoro onwe ha. Ya na ụlọ ọrụ nka abụọ dị iche iche na New York City rụkọrọ ọrụ iji mepụta nri abalị ebe ndị na-ese ihe n'oge a nwere ike ịtọrọ ibu ha ma tinye aka na mkparịta ụka bara uru gbasara nka, ndụ, omenala pop, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na agbụrụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.recessart.org/elia-alba-the-supper-club/|title=Elia Alba: The Supper Club|date=2014-05-14|work=Recess|language=en-US|accessdate=2019-10-04|archivedate=2019-07-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190711010227/https://www.recessart.org/elia-alba-the-supper-club/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.sdrubin.org/blog/all/fall-supper-club-solo-exhibition-elia-alba|title=Current Exhibition at The 8th Floor: The Supper Club by Elia Alba|work=Shelley & Donald Rubin Foundation|language=en-US|accessdate=2019-10-04}}</ref>
Ọ bụ ezie na ihe osise ndị a na-emepụta ihe ngosi anya - ma degharịa nchacha ọcha nke omenala America na mgbasa ozi - nri abalị bụ ebe ahụmahụ ndụ n'ezie nke ndị na-ese ihe na agba nwere ike ịbịa n'ihu ma gbanwee ghọọ nkatọ ọha na eze na omenala bara uru. Na mbụ kpọrọ òkù dị ka isiokwu nke eserese, a malitere ịhazi nri abalị n'akụkụ ndị ọbịa a kpọrọ òkù ga-enyere aka ịmepụta ndepụta ndị ọbịa, nye mkpali maka mkparịta ụka ma duzie mkparịta ụka ahụ. <ref name=":4"/>
<ref>{{Cite web|url=https://www.hirmerverlag.de/us/titel-1-1/the_supper_club-1708/|title=The Supper Club: By Elia Alba {{!}} Hirmer Verlag|work=www.hirmerverlag.de|accessdate=2019-10-05|archivedate=2019-10-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191005165101/https://www.hirmerverlag.de/us/titel-1-1/the_supper_club-1708/}}</ref>N’anyị January apụta 2019, mmemme izizi ị were The Supper Club na mmeghe New York City bịara mpụta ka Mahadum Texas Department of Art & Art History ngwaọrụ ngwaọrụ niile yana oriri ọzọ na Austin. 1 dị ka otu mkpokọta bụ. kere.
Nke a bụ ụfọdụ n'ime ihe ndị a: Abigail DeVille, Alejandro Guzman, Alex Rivera, Angel Otero, Arnaldo Morales, Brendan Fernandes, Carlos de Leon Sandoval, Chitra Ganesh, Clifford Owens, Coco Fusco, Dahlia Elsayed, David Antonio Cruz, Drick Adam Petros, Derick Adam Petros Scott . . . . Awai, Niv Acosta, Paul Mpagi Sepuya, Rachelle Mozman, Rajfa Sanchez Kahlon, Dashawn Griffin, Rico Gatson, Sanford Biggers, Saya Woolfalk, Scherezade Garcia, Iliana Emilia Garcia, Shaun Leonardo, Shinique Smith, Simone Leigh, Steffani Jemison , Wangechitu, Wanda Ortiz, na Zachary Fabri. [ nke na-akpata isi mkpa]
<ref name=":3">{{Cite web|url=http://thesupperclubartists.tumblr.com/About%20the%20Project|title=About the Project|author=Alba|first=Elia|date=|work=Tumblr|publisher=|accessdate=2017-04-16|archivedate=2017-01-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170118110945/http://thesupperclubartists.tumblr.com/About%20the%20Project}}</ref>Ndị a bụ: Andrew Russeth, Ben Rodriguez-Cubeñas, Cameron Welsh, Cheto Castellano, Christopher Lew, E.Carmen Ramos, Edwin Ramoran, Elisabeth Smolarz, Emily Sufrin, Eva Diaz, Geandy Pavon, John Arthur Peetz, Juan Thompson, Lissette Olivares , Maris Curran, Nicole Caruth, Omar Lopez Chahoud, Sara Reisman, Saul Ostrow, Rocio Aranda-Alvarado, Yasmin Ramirez. <small>[ ''nke na-abụghị isi mmalite achọrọ'' ]</small>
== Ebugoro disco ==
<ref>{{Cite web|author=Alba|first=Elia|title=Larry Levan Live!|url=http://americanart.si.edu/exhibitions/online/our_america/art/2013.45.2.cfm|work=Smithsonian American Art Museum Renwick Gallery|accessdate=March 9, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170803021351/http://americanart.si.edu/exhibitions/online/our_america/art/2013.45.2.cfm|archivedate=August 3, 2017}}</ref>Iso Elia Alba na ihe ngosi nka ikiri "Ị chere na m bụ Disco" [1] kpalitere ngwa ọhụrụ n'ịchọgharị disco DJ bụ ndị meghere ụzọ maka DJ nke oge a. N'iji ime nke ya na 1980 dị ka onye na-aga mbụ na New York City, o kere foto foto "Larry Levan Live!" na-atụ anya ahụhụ dị n'etiti DJ, egwu na ndị na-agba egwu. Foto ndị a na-egosi ndị na-eme oriri na mgbanwe yi mgbanwe ihu Larry Levan (1954-1992) n'oge oge disco nwere ike siri ike na obodo ndị nwoke nwera nwoke, ndị ojii na ndị Latino na- azụ ya. Ọ na-agbagha kwụ ɔtɔ n'etiti etu mmadụ si dị na ndị ha bụ ịgba, okike na edidi
== Ihe ngosi ahọpụtara ==
Egosipụtala ihe osise Elia Alba na mba ụwa na:
* Shelley & Donald Rubin Foundation, New York City, (2017) <ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/exhibitions/elia-alba-supper-club-8th-floor-1194719|title=Elia Alba's Fantastic Photos Pay Imaginative Homage to Contemporary Artists of Color—See Them Here|date=2018-01-10|work=artnet News|language=en-US|accessdate=2019-10-04}}</ref>
* Ụlọ osisi SVA Chelsea, New York City (2016) <ref>l{{Cite web|url=https://hamptonsarthub.com/2016/09/06/reviews-art-review-sva-chelsea-gallery-presents-a-cultural-matrix-of-sound-and-images/|title=SVA Chelsea Gallery Presents a Cultural Matrix of Sound and Images}}</ref>
* El Museo del Barrio, New York City (2015) <ref>{{Cite web|url=http://www.elmuseo.org/cut-n-mix/|title=CUT N' MIX: Contemporary Collage {{!}} El Museo|work=www.elmuseo.org|language=en-US|accessdate=2018-03-08|archivedate=2017-12-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171227140834/http://www.elmuseo.org/cut-n-mix/}}</ref>
* Visual Art Center, Mahadum Texas, Austin, TX (2014) <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.austinchronicle.com/arts/2019-01-25/the-supper-club-gives-artists-of-color-important-space-to-be-seen-and-heard/|title=The Supper Club Gives Artists of Color Important Space to Be Seen and Heard|author=Faires|first=Robert|work=www.austinchronicle.com|language=en-US|accessdate=2019-10-03|date=January 25, 2019}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka na Harlem, New York, NY (2013) <ref>{{Cite web|url=https://studiomuseum.org/exhibition/harlem-postcards-fallwinter-2013%E2%80%9314-elia-alba-malik-gaines-zoe-leonard-julie-quon|title=Harlem Postcards Fall/Winter 2013–14|date=2018-02-11|work=The Studio Museum in Harlem|language=en|accessdate=2019-10-04}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka Smithsonian American, Washington DC (2013) <ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/blog/eye-level/2013/19/561/latino-art-now-nuestra-america-expanding-perspectives-american-art|title=Latino Art Now! Nuestra America: Expanding Perspectives in American Art|work=Smithsonian American Art Museum|language=en|accessdate=2018-03-08}}</ref>
* Galleria Overfoto, Naples, [[Italy|IT]] (2010) <ref name=":7">{{Cite web|url=https://sites.utexas.edu/utvac/elia-alba-the-supper-club/|title=Elia Alba: The Supper Club – Visual Arts Center|language=en-US|accessdate=2019-01-30|archivedate=2020-08-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200808210109/https://sites.utexas.edu/utvac/elia-alba-the-supper-club/}}</ref>
* 10th Havana Biannial, Havana, CU (2009) <ref>{{Cite web|title=Havana Biennial|url=http://universes-in-universe.de/car/habana/english.htm|accessdate=2021-10-13|work=universes-in-universe.de}}</ref>
* Osisi ojii na ọcha, [[New York City|New York City, NY]] (2009) <ref>{{Cite web|url=http://www.blackandwhiteartgallery.com/elmaalba|title=Elia Alba|work=Black & White Gallery|language=en-US|accessdate=2018-03-08}}</ref>
* Jersey City Museum, Ogbe Ndịda Jersey City, NJ (2003) <ref name=":7" />
* Bernice Steinbaum Gallery, Miami, FL (2003) <ref name=":7" />
* Ndị na-ese ihe na ndị na-ese ihe na Joan Mitchell Foundation (2002) <ref name=":62">{{Cite web|url=http://joanmitchellfoundation.org/artist-programs/artist-grants/painter-sculptors|title=Joan Mitchell Foundation " Artist Programs " Artist Grants|work=joanmitchellfoundation.org|accessdate=2016-04-06}}</ref>
* Museo de Arte Moderno, Dominican Republic (2002) <ref name=":5">{{Cite web|url=http://cdn.pixpasites.com/downloads/elia-alba_b9f3ab504aa6cd541db21d0d11b7816a.pdf|title=CV|author=Alba|first=Elia|date=|work=|publisher=|accessdate=|archivedate=2017-05-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170529004923/http://cdn.pixpasites.com/downloads/elia-alba_b9f3ab504aa6cd541db21d0d11b7816a.pdf}}</ref> </link>
* Ụlọ ihe ngosi nka na Harlem, New York, NY (1999)
== Ihe nrite na ebe obibi ==
* Ebe obibi nke Omenala Ọdịbendị Manhattan (LMCC) (2016) <ref>{{Cite web|url=http://lmcc.net/person/elia-alba/|title=Elia Alba – Lower Manhattan Cultural Council|work=Lower Manhattan Cultural Council|language=en-US|accessdate=2016-04-06|archivedate=2017-01-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170118041529/http://lmcc.net/person/elia-alba/}}</ref>
* Mbipụta Ịnyịnya Na-efe efe (2014) </link>
* New York Foundation for Arts Fellowship Grant – Foto (2008) <ref>{{Cite web|url=https://www.nyfa.org/Content/Show/Past-Fellows|title=New York Foundation for the Arts|work=www.nyfa.org|accessdate=2019-10-05}}</ref>
* Onyinye Pollock-Krasner Foundation (2003) <ref>{{Cite web|url=http://www.pkf.org/grant.html|title=The Pollock-Krasner Foundation – The Grant|work=www.pkf.org|accessdate=2016-04-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160406081247/http://www.pkf.org/grant.html#|archivedate=April 6, 2016}}</ref> </link>
* New York Foundation for the Arts Fellowship Grant – Crafts (2001) <ref>{{Cite web|title=Names You Know|url=https://www.nyfa.org/about/names-you-know/|accessdate=2022-04-20|work=NYFA|language=en-US}}</ref>
* Ndị na-ese ihe na ndị na-ese ihe na Joan Mitchell Foundation (2002) <ref name=":62"/>
* Whitney Museum Van Lier Foundation Fellowship Grant (2001) <ref name=":5"/>
* Ụlọ ihe ngosi nka Studio na Harlem, New York, NY (1989–1999).
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
{{DEFAULTSORT:Alba, Elia}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
53mgtc4bii0vpjp928g5zckodto7wdf
Che Lovelace
0
46450
696930
579962
2026-08-06T04:09:21Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696930
wikitext
text/x-wiki
Che Lovelace ( mmalite 1969) bụ onye omenkà Trinidadian bi ma na-arụ ọrụ na Port of Spain, Trinidad. [1] Ọ bịara bụrụ onye a ma ama dị ka onye mmeri n'ọsọ egwuregwu wee bụrụ onye isi oche nke Trinidad's Surfing Association na 2012. [2] O nyela aka na ọtụtụ ọrụ nka, Carnival na-egwu, egwuregwu Studiofilmclub kwa izu, ntọala ntọala na 2003 na Peter Doig . [3] Lovelace bụ onye nkuzi ugbu a na Mahadum nke West Indies Creative Arts Campus. Ọ bụ nwa onye na-ede akwụkwọ Earl Lovelace .
== Akụkọ ndụ ==
A egwuregwu Che Lovelace na San Fernando, Trinidad, ma tolite n'ime ime osimiri ihe ọmụmụ nke Matura. [1] O kwuwo, sị: "Aha 'paspọtụ' m bụ Cheikh Sedar Lovelace. O doro anya na na 1969, ngwa Anglican abụọ ekwe ka e mee m baputiziiz Che. Nne na nna m mere aha mbụ m Cheikh n'aha onye Ọkọ ndị mere eme nke Africa, Cheikh Anta Diop , na Sedar na-eso onye na-ede uri Senegal bụ Léopold Sédar Senghor . wee ama site na imeri utu aha mba egwuregwu ahụ. [4] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Queen's Royal College, [5] wee gaa n'ihu njikọ ya na nka na njirimara na L'Ecole Régionale des Beaux-Arts de la Martinique na Fort-de-France. <ref name="1-54">[https://web.archive.org/web/20221202155702/https://www.1-54.com/london/artists/lovelace-che/ "Lovelace, Che"], 1-54 Contemporary African Art Fair.</ref>
<ref>[https://www.gasworks.org.uk/residencies/jose-luis-lopez-rues-and-che-lovelace/ "Jose Luis López Reus and Che Lovelace"], Residencies, Gasworks.</ref>Na-arụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe dị ka akwụkwọ akwụkwọ na 1993, Lovelace anwalela ụdị dị iche iche na ihe dị iche iche, na-eme ihe n'ime isiokwu ya dancehall, Carnival na egwu egwu. [1] Na 1998, e nyere ikike obibi na Gasworks Gallery, London, na akwụkwọ ya na Institute of International Visual Arts (Iniva), UNESCO's International Fund for Promotion of Culture, na Gasworks Studios.
N'ịbụ onye nchoputa na onye nduzi nke CLAY J'Ouvert, ekike eme emee omenala nke na-egosi na Woodbrook, Port of Spain, [1] [2] Lovelace aga n'ihu , ewepu ndị ọzọ J'ouvert mụrụ n'anya "Friends For The Road J' Oru ngo, na- ideme emume emume "Mud Mas" na- agwa masquerade omenala. <ref>[https://friendsfortheroad.com/ Friends For The Road J'Ouvert] website.</ref> <ref>{{Cite news|url=https://newsday.co.tt/2019/11/13/lovelace-to-show-new-work-at-the-loftt/|title=Lovelace to show new work at the Loftt|author=Debra Greaves|work=Newsday|date=11 November 2019}}</ref>
Na 2003, ya na Peter Doig, Lovelace nke ihe nkiri ọzọ Studiofilmclub. [1] Lovelace na-agụkwa nkuzi na Mahadum West Indies Creative Arts Campus <ref>[https://web.archive.org/web/20191101025028/http://arcthemagazine.com/arc/2014/05/uwi-visual-arts-degree-art-and-design-exhibition-2014/ "UWI Visual Arts Degree Art and Design Exhibition 2014"], ''ARC Magazine'', 7 May 2014.</ref>
Na 2017, New Yorker kwuru, sị: "N'ịbụ ndị dị n'ókè dị n'etiti Cubism na eziokwu, Lovelace Ezinụlọ n'ezie na ụlọ akwụkwọ ọ akwụkwọ; nke ịma mma nke ihe ngosi ahụ na ikiri onye na -ese ihe na-achọta okwu nke aka ya na ikwe ka ọrụ ahụ guzoro. n'onwe ya, ọ atụ egwu ihe, marakwa otú obi na-achọsi ike n'ebe mgbaba n'ụbọchị ndị a gbara. 1] N'ịtụle ihe ngosi mbụ nke Lovelace na France na 2017, Le Figaro kwuru na ojiji o jijar ala na agba na-echeta chetara nke Gauguin na Matisse <ref name="Figaro">Margaux d'Adhémar, [http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2017/07/01/03015-20170701ARTFIG00009-visite-virtuelle-de-l-exposition-che-lovelace.php "Visite virtuelle de l'exposition Che Lovelace"], ''[[Le Figaro]]'', 1 July 2017.</ref>
N'ajụjụ ọnụ 2018, Lovelace kwuru, sị: "Ahụla m ọdịdị ala n'ụzọ dịgasị iche iche-dị ka onye na-egwu mmiri, dị ka onye obodo na-eto eto na Matura, dị ka onye na-ese ihe na obodo, dị ka onye na-ekere òkè na omenala omenala. Achọrọ m ka ọrụ m gosipụta nke ahụ mgbe niile. " <ref>[https://web.archive.org/web/20190421141025/https://reccaribbean.com/2018/08/14/che-lovelace-and-his-recent-paintings/ "Che Lovelace and his Recent Paintings"], ''REC Magazine'', 14 August 2018.</ref> O kwuwokwa, sị: "Enweghị m obi ike ma ọ bụrụ na m na-agbalị ihe ọhụrụ na ọrụ m. M na-agbanye mgbe niile n'ihe na-esote." <ref>{{Cite web|url=https://avantarte.com/artists/che-lovelace|title=Che Lovelace: Joyfully energetic painting and performance relishes in experimentation|work=Avant Arte|accessdate=27 April 2023}}</ref>
<ref>{{Cite web|url=https://www.corvi-mora.com/artist/che-lovelace/|title=Che Lovelace|work=Corvi-Mora|accessdate=27 April 2023}}</ref>E taka ọrụ Lovelace na 2021 na gallery dị iche iche obere ọkụ na Los Angeles, ihe ngosi solo nke abụọ ya na United States. [1] Ihe ngosi ya ndị ọzọ na-adịbeghị anya bụ Bathers (Nicola Vassell, New York, 2023) na ụbọchị na-azụ mgbe niile ( Corvi-Mora, London, 2023). <ref>{{Cite web|url=https://www.newexhibitions.com/e/61381|title=Che Lovelace: Day Always Comes {{!}} 28 Apr-4 Jun 2023|work=New Exhibitions|accessdate=27 April 2023}}</ref>
Na 2023, mgbe usoro nhọpụta nke onye nke Ekow Eshun na-eduzi, e nyere Lovelace ọrụ ihe ọrụ ọrụ iji mee ememe okpukpe apụta 250 nke baptism nke onye mkpochapụ Africa Ottobah Cugoano na St James's, Piccadilly, nke a ga-etinye n' ọnụ ụzọ ụlọ ụka na 20 September. 2023 - ihe ọrụ izizi-na-agwụ n'ebe ọ kpọla n'ụwa iji cheta Cugoano. [1] [2] [3] Dị ka akọwara na The Guardian, "Ọrụ Lovelace na-enye ya na agba àmà na-egosi obi ike ma na-eme ka njedebe dị n'etiti eziokwu, abstraction na ịma mma nke ụwa. " [4] Na 22 Sept, Lovelace nọ na njikọ ụka kpatara ya na Rector nke St James's Lucy Winkett . <ref>{{Cite web|url=https://fadmagazine.com/2023/09/22/new-permanent-artwork-commission-at-st-jamess-church-commemorates-forgotten-figure-in-black-history/|title=New permanent artwork commission at St James’S Church commemorates forgotten figure in Black history.|work=FAD magazine|first=Mark|author=Westall|date=22 September 2023}}</ref>
== Ihe ngosi solo ahọpụtara ==
* 2013: ''Ndị hụrụ n'anya'', Y Art Gallery, Woodbrook, Port of Spain <ref>Marsha Pearce, [https://web.archive.org/web/20241212140350/http://arcthemagazine.com/arc/2013/04/lovers-of-art-an-interview-with-che-lovelace/ "Lovers of Art: An Interview with Che Lovelace"], ''ARC Magazine'', 21 April 2013.</ref>
* 2016: ''8 eserese'', Softbox Studio, St Clair, Trinidad <ref>fPaula Lindo, [http://www.guardian.co.tt/lifestyle/lovelace-shows-new-works-6.2.360368.dcce3949ee "Lovelace shows new works"], ''Trinidad and Tobago Guardian'', 20 November 2016.</ref>
* 2017: Galerie Éric Hussenot, Paris <ref name="Figaro"/>
* 2017: Half Gallery, New York <ref>{{Cite web|title=Che Lovelace|url=https://halfgallery.com/che-lovelace|accessdate=2020-09-08|work=HALF GALLERY|language=en-US}}</ref>
* 2018: Eserese na nso nso a, LOFTT Gallery, Port of Spain (20 Julaị–10 Ọgọst) <ref name="Art Society">[https://web.archive.org/web/20240602164510/http://artsocietytt.org/event/recent-paintings-by-che-lovelace/ "Recent Paintings By Che Lovelace"], The Art Society of Trinidad and Tobago.</ref>
* 2019: ''Ebe, Onye'', LOFTT Gallery, Port of Spain (15 Nọvemba–29 Nọvemba) <ref>{{Cite web|author=Buzz Media|title=a PLACE, a PERSON – Paintings by Che Lovelace ID 25569|url=https://buzz.tt/event/view/a-place-a-person-paintings-by-che-lovelace-25569|accessdate=8 September 2020|work=buzz.tt|language=en}}</ref>
* 2021: ''Site na Edge nke Nkume'', obere ọkụ dị iche iche (VSF), Los Angeles (6 Maachị-17 Eprel) <ref name="VSF">{{Cite web|url=http://www.vsf.la/che-lovelace-from-the-edge-of-the-rock/|title=Che Lovelace: From the Edge of the Rock|work=VSF|accessdate=26 August 2021|archivedate=26 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210826125147/http://www.vsf.la/che-lovelace-from-the-edge-of-the-rock/}}</ref>
* 2022: ''Ewepụtara ya dị ka eke'', obere ọkụ dị iche iche, Seoul (12 Jenụwarị–16 Febụwarị 2022) <ref>{{Cite web|url=https://www.vsf.la/exhibitions/53-che-lovelace-presented-as-natural/overview/|title=Che Lovelace|publisher=Various Small Fires|accessdate=27 April 2023}}</ref>
* 2003: ''Ndị na-asa ahụ'', Nicola Vassell, New York (9 Maachị–22 Eprel 2023) <ref>{{Cite web|url=https://www.nicolavassell.com/exhibitions/18-che-lovelace-bathers/|title=Che Lovelace {{!}} Bathers|publisher=Nicola Vassell|accessdate=27 April 2023}}</ref>
* 2023: ''Ụbọchị na-abịa mgbe niile'', Corvi-Mora, London (28 Eprel–4 June 2023)
== Na-arụ ọrụ na mkpokọta ==
Na 2021, ihe osise Lovelace "Nyabinghi Drummers" nwetara site na Museum of Contemporary Art, Los Angeles . <ref>{{Cite web|url=https://www.moca.org/collection/work/nyabinghi-drummers|title=Che Lovelace {{!}} Nyabinghi Drummers|work=MOCA|date=2021|accessdate=26 August 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.artsy.net/artist/che-lovelace|title=Che Lovelace|work=[[Artsy (website)|Artsy]]}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20190421141126/http://www2.cnc3.co.tt/sports/sport-insight-che-lovelace "Sport Insight - Che Lovelace"] . Mkparịta ụka vidiyo na Astil Renn, CNC3, 25 Mee 2016.
* Stephanie Eckardt, [https://www.wmagazine.com/culture/che-lovelace-various-small-fires-trinidad "N'ime ụlọ ihe nkiri ya na Che Lovelace, onye na-ese ihe na-etinye Trinidad na eserese ụwa"], akwụkwọ akụkọ ''W'', 15 Maachị 2021.
* [https://super-nyc.com/Che-Lovelace "Che Lovelace"] (ajụjụ ọnụ), ''Super!'' eweghachiri 26 Ọgọst 2021.
* [https://cerebralwomen.com/2021/06/23/episode-71-a-conversation-with-che-lovelace/ "Mkparịta ụka ya na Che Lovelace"], ''ụmụ nwanyị cerebral'' Episode 71, 23 Juun 2021.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
{{DEFAULTSORT:Lovelace, Che}}
k5u0x1lx1dhiz5eb0uwqhayflmzi9lq
Claudette Johnson
0
46757
696934
588648
2026-08-06T05:36:49Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696934
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Claudette Elaine Johnson''' MBE RA (amụrụ 1959) bụ onye na-ese ihe nkiri Britain. A maara ya maka nnukwu eserese nke ụmụ nwanyị ojii na ntinye aka ya na [[BLK Art Group]], nke ọ bụ onye nchoputa ya. Modern Art Oxford kọwara ya dị ka "otu n'ime ndị na-ese ihe atụ kacha arụ ọrụ na Britain taa". <ref name="ModernArtOxford">{{Cite web|date=2019|title=Claudette Johnson: I Came to Dance {{!}} 1 June — 8 September 2019|url=https://mao-old.focus-earth.co.uk/event/claudette-johnson/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220705042927/https://mao-old.focus-earth.co.uk/event/claudette-johnson/|archivedate=5 July 2022|accessdate=25 April 2023|work=[[Modern Art Oxford]]|language=en-US}}</ref> Onye ikpeazụ maka ihe nrite Turner na 2024, a họpụtara Johnson na Royal Academy of Arts n'otu afọ ahụ. <ref name=":0">{{Cite web|title=Claudette Johnson {{!}} Artist {{!}} Royal Academy of Arts|url=https://www.royalacademy.org.uk/art-artists/name/claudette-johnson-ra|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240511152615/https://www.royalacademy.org.uk/art-artists/name/claudette-johnson-ra|archivedate=11 May 2024|accessdate=11 May 2024|work=[[Royal Academy of Arts]]}}</ref>
Ọrụ ya dị n'ọtụtụ nchịkọta ọha gụnyere Tate Britain, Arts Council England, Manchester Art Gallery .
== Akụkọ ndụ ==
Claudette Johnson mụrụ na Manchester, [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] . Ọ gụrụ Fine Art na Wolverhampton Polytechnic . Mgbe ọ ka bụ nwa akwụkwọ ebe ahụ, ọ ghọrọ onye guzobere otu [[BLK Art Group]] wee sonye na ihe ngosi nke abụọ ha na Africa Center, London, na 1983. <ref>{{Cite web|title=Keith Piper, a short history|url=http://keithpiper.info/statement.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230418062500/https://keithpiper.info/statement.htm|archivedate=18 April 2023|accessdate=17 July 2015|work=keithpiper.info/}}</ref> Okwu ya, na nzukọ ọmụmụ ihe, na National Black Arts Conference na 1982 ka a ghọtara dị ka oge na-emepe emepe na mmegharị nka nwanyị ojii na UK. <ref>{{Cite web|date=30 April 2015|title=Politics of the Art School: Black Art Movement Then and Now|url=https://www.nottinghamcontemporary.org/whats-on/politics-of-the-art-school/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230426030417/https://www.nottinghamcontemporary.org/whats-on/politics-of-the-art-school/|archivedate=26 April 2023|accessdate=19 July 2015|work=Nottingham Contemporary}}</ref>
Ọrụ Johnson egosila na ihe ngosi otu dị mkpa dị ka ''ụmụ nwanyị ojii ise'' na London's Africa Center Gallery na 1983, ''Oge Nwanyị Nwanyị Ugbu a'' na Battersea Arts Center n'otu afọ ahụ, na ''The Thin Black Line'' na ICA dị na London na 1986. <ref>[https://web.archive.org/web/20231114025629/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=98&table=artists "Claudette Johnson"] at Diaspora Artists.</ref> N'ịtụle ihe ngosi 1992 solo ya ''na akpụkpọ ahụ a: Ihe osise nke Claudette Johnson'', na Black Art Gallery, London, onye na-ese ihe Steve McQueen (n'oge nwa akwụkwọ na Goldsmiths College ) dere, sị: "Ihe ọ na-eme bụ iwepụta mkpụrụ obi, agụụ mmekọahụ, ugwu, na ọnọdụ ime mmụọ nke nwanyị ojii .... Ọrụ Claudette Johnson gbanyere mkpọrọgwụ na ihe nketa Africa ya. <ref>McQueen, Steven (August 1992), "In This Skin: featuring Claudette Johnson", ''African Peoples Review'', p. 5. Quoted in Eddie Chambers, ''Black Artists in British Art: A History from 1950 to the Present'', pp. 146–147.</ref>
[[Lubaina Himid]] na-akọwa ọrụ Johnson dị ka "na-enwe mmetụta miri emi" na "nwere agba". <ref name="ThinBlack">{{Cite book|author=Biswas|first=Sutapa|title=Thin Black Line(s)|url=http://clok.uclan.ac.uk/5106/22/thinblacklinesbook.pdf|date=2011|publisher=Making Histories Visible Project, Centre for Contemporary Art, UCLAN|isbn=978-0-9571579-0-3}}</ref> Onye na-ese ihe na-akpọ ụmụ nwanyị ojii na eserese ya "monoliths, buru ibu karịa ụdị ndụ ụmụ nwanyị". <ref name="ThinBlack" /> [[Eddie Chambers (onye na-ese ihe)|Eddie Chambers]] na-ekwu, sị: "Ihe osise ndị a na-amanye iberibe nke chọrọ nlebara anya onye na-ekiri ya, yana nkwanye ùgwù ha." <ref>Chambers, Eddie (2014), ''Black Artists in British Art: A History from 1950 to the Present'', I.B. Tauris, p. 146.</ref>
Na 2011, Johnson kwadoro otu BLK Arts Research Group na Marlene Smith na [[Keith Piper]], <ref name="blkresearch">{{Cite web|url=http://www.blkartgroup.info/|title=Blk Art Group Research Project 2012|work=www.blkartgroup.info}}</ref> iji nyochaa ọrụ BLK Arts Group nke ọrụ na ihe nketa akụkọ ihe mere eme. N'afọ 2012, ndị otu nyocha a haziri nnukwu ọrụ abụọ: mkparịta ụka nwere ihe ngosi nlegharị anya nke isiokwu ya bụ ''The Blk Art Group'' mere na Graves Gallery, Sheffield, na ogbako mba ụwa nke isiokwu ya bụ "Reframing the Moment" na Mahadum Wolverhampton. . <ref name="blkresearch" /> Agụnyere ọrụ ya na ihe ngosi Guildhall Art Gallery ''[[No Colour Bar|enweghị agba agba: Black British Art in Action 1960–1990]]'' (10 Julaị 2015 – 24 Jenụwarị 2016). <ref>[https://www.nocolourbar.org/claudetter-johnson "Claudette Johnson"], No Colour Bar website.</ref>
Johnson nwere ihe ngosi solo na Hollybush Gardens, London (17 Nọvemba 2017 - 22 Disemba 2017), <ref>[https://www.artrabbit.com/events/claudette-johnson "Claudette Johnson"], ArtRabbit.</ref> ebe e gosipụtara usoro asaa n'ime nnukwu ọrụ ya na akwụkwọ, nke akwụkwọ akụkọ ''Frieze'' kwuru banyere ya: "Dị ka otu òtù na-arụ ọrụ, ọ na-enwe mmekọrịta dị omimi ma dị nro. " <ref>Dyer, Sonya (14 December 2017), [https://frieze.com/article/claudette-johnson "Claudette Johnson"] (review), ''Frieze''.</ref>
N'afọ 2019, ihe ngosi izizi ụlọ ọrụ izizi ya kemgbe 1990 mere na Modern Art Oxford, a na-akọwa ihe ngosi ahụ dị ka “nchịkọta nke otu n'ime ndị na-ese ihe atụ kacha arụ ọrụ na Britain taa…. ndị nwoke na ndị nwanyị ojii na imegide adịghị ahụ anya nke ndị isi ojii na mpaghara omenala na karịa." <ref name="ModernArtOxford"/> Onye nleba anya maka ''Art Fund'' dere, sị: "Mkpakọrịta, dị ike na mgbe ụfọdụ na-amachaghị ahụ iru ala, ọmụmụ Claudette Johnson banyere ndị ikom na ndị inyom ojii na-achọ nlebara anya na iwu nkwanye ùgwù." <ref>[https://web.archive.org/web/20220628033613/https://www.artfund.org/whats-on/exhibitions/2019/06/01/claudette-johnson-i-came-to-dance-exhibition "Claudette Johnson: I Came to Dance: Modern Art Oxford: 1 June – 8 September 2019"], ''ArtFund''.</ref> Dị ka akwụkwọ akụkọ ''Apollo'' si kwuo: "Ọ bụ ezie na Johnson na-ekwusi ike na isi ojii bụ akụkọ ifo nke colonialism kere, ọ na-ekwusi ike na akụkọ ifo a 'nwere ike ịkwụsị site na nzute na akụkọ ndị anyị kwesịrị ịkọ banyere onwe anyị'. Ndị na-achị Johnson, site n'aka nke ọzọ. onye nkwuwa okwu na ịkpachara anya, na-atọ ọchị na ihe ịma aka, na-anọchi anya ụdị akụkọ dị iche iche nwere ike ịkọ, n'okwu onye nka, 'ọnụnọ Blackkwoman'. Dị ka Johnson na-ekwu, 'Enwere m mmasị na mmadụ anyị, mmetụta anyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị anyị.' Nkà ya na-ekpuchi ihe ndị a niile n'ịdị nro na ịdị mma nke ụdị mmadụ n'otu n'otu." <ref>Caddell, Jillian (28 June 2019), [https://www.apollo-magazine.com/claudette-johnsons-oxford/ "Claudette Johnson’s body of work feels as necessary as ever"], ''Apollo''.</ref>
''Claudette Johnson: Ọnụnọ'' na Courtauld Gallery mepere na Septemba 2023, na-aka akara ngosi ngosi mbụ nke ọrụ Johnson na nnukwu ụlọ ngosi ọha na London. <ref>{{Cite web|date=2023-09-29|title=Claudette Johnson: Presence opens at The Courtauld Gallery|url=https://courtauld.ac.uk/news-blogs/2023/claudette-johnson-presence-opens-at-the-courtauld-gallery/|accessdate=2023-10-23|work=The Courtauld|language=en-US}}</ref> Otu onye nkatọ na ''The Guardian'' toro ụzọ Johnson “na-ajụ ajụjụ n'ụzọ magburu onwe ya nkọwa nke ndị na-abụghị ndị ọcha site n'aka ndị na-ese ihe a na-asọpụrụ dị ka Gauguin na Picasso", na-agbakwunye na "ike dị jụụ nke ọrụ Johnson ugbu a na-ahapụ echiche n'azụ" na "na-akpọ nzaghachi ntụgharị uche karị" . <ref>{{Cite news|author=Jones|first=Jonathan|date=2023-09-28|title=Claudette Johnson: Presence review – subtle swipes at the exploitative modern masters|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2023/sep/28/claudette-johnson-review-courtauld-gallery-gauguin-picasso|accessdate=2023-10-23}}</ref>
Ọrụ Johnson dị na nchịkọta nke Tate Britain, Rugby Art Gallery, Arts Council England, Mappin Art Gallery, Manchester Art Gallery, Herbert Art Gallery, Baltimore Museum of Art, The Fitzwilliam Museum, na Wolverhampton Art Gallery . <ref>{{Cite web|title=About the Artists|url=http://www.thinblacklines.info/about_the_artists|work=Thin Black Line(s), Tate Britain, 2012|accessdate=17 July 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150721130737/http://www.thinblacklines.info/about_the_artists|archivedate=21 July 2015}}</ref> <ref name=":0"/>
A họpụtara Johnson [[Order of the British Empire|onye otu Order nke Alaeze Ukwu Britain]] (MBE) na nkwanye ugwu 2022 maka ọrụ nka. Na 2022 ọ natara nzere doctorate na Mahadum Wolverhampton, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Fine Art na 1982. <ref>{{Cite web|title=CLASS OF 2022: Black Arts Movement artist puts an honorary award in the frame|url=https://www.wlv.ac.uk/news-and-events/latest-news/2022/september-2022/class-of-2022-black-arts-movement-artist-puts-an-honorary-award-in-the-frame.php|accessdate=2024-06-02|work=[[University of Wolverhampton]]|language=en}}</ref>
Ihe ngosi ihe ngosi ya solo ''Presence'' na Courtauld Gallery, na London, na ihe ngosi solo mbụ ya nke New York ''Drawn Out'' at [[Ortuzar Projects]], bụ nke akpọrọ na nhọpụta ya dị ka otu n'ime ndị mmeri anọ maka 2024 Turner Prize . <ref name="TurnerPrize_nomination2024">{{Cite news|author=Bakare|first=Lanre|title=Claudette Johnson’s art for Cotton Capital nominated for Turner prize|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2024/apr/24/claudette-johnson-art-cotton-capital-nominated-for-turner-prize|accessdate=26 April 2024|work=The Guardian|date=24 April 2024}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Lawson-Tancred|first=Jo|date=2024-04-24|title=Here Are the Artists Nominated for the 2024 Turner Prize|url=https://news.artnet.com/art-world/turner-prize-2024-shortlist-2475016|accessdate=2024-04-26|work=Artnet News|language=en-US}}</ref> A họpụtara ya na Royal Academy na March 2024. <ref name=":0"/>
Ọrụ ndị a ma ama na: ihe osise nke Stuart Hall nke Merton College, Mahadum Oxford ; ihe osise na ọdụ ụgbọ mmiri Brixton, nke Art na Underground nyere ikike nke a ga-ekpughere na Nọvemba 2024; <ref>{{Cite web|date=26 May 2023|title=Portrait of Stuart Hall by Claudette Johnson celebrated at Merton|url=https://www.merton.ox.ac.uk/news/portrait-stuart-hall-claudette-johnson-celebrated-merton-0|accessdate=2024-06-02|work=[[Merton College, Oxford]]|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|title=2024 Programme Announcement|url=https://art.tfl.gov.uk/projects/2024-programme-announcement/|accessdate=2024-06-02|work=[[Art on the Underground]]|language=en}}</ref> na ihe osise nke onye na-akwado mba ụwa Sarah Parker Remond nke ''The Guardian'' nyere ya na 2023 dị ka akụkụ nke oru ngo Isi Isi Obodo ya. <ref>{{Cite news|author=Bakare|first=Lanre|date=2023-04-01|title=Painting a new pantheon: portrait series honours Black radicals|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2023/apr/01/painting-a-new-pantheon-portrait-series-honours-black-radicals|accessdate=2023-10-28|work=The Guardian|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Bakare|first=Lanre|title=The radicals: from abolitionists to activists, new portraits of those who resisted slavery|url=https://www.theguardian.com/news/ng-interactive/2023/mar/31/the-radicals|accessdate=2023-10-28|work=The Guardian|language=en}}</ref>
== Ihe ngosi ahọpụtara ==
* 1983: ''Ndị nka ụmụ nwanyị ojii ise'' . Ụlọ ọrụ Africa, London. <ref name="Chambers2014">{{Cite book|first=Eddie|author=Chambers|title=Black Artists in British Art: A History from 1950 to the Present|url=https://books.google.com/books?id=dYDoAwAAQBAJ&pg=PA254|publisher=I.B.Tauris|date=2014|isbn=978-1-78076-272-2|pages=254–}}</ref>
* 1983: ''Oge Nwanyị Ojii Ugbu a'' . Battersea Arts Center London. <ref name="Donnell2002">{{Cite book|author=Ratnam|first=Niru|editor=Donnell, Alison|title=Companion to Contemporary Black British Culture|chapterurl=https://books.google.com/books?id=VfdpdZ9DwH0C&pg=PA49|date=2002|publisher=Routledge|isbn=978-1-134-70025-7|pages=49–|chapter=Black Woman Time Now}}</ref>
* 1984: ''N'ime imeghe: Mbipụta na ihe ọkpụkpụ ọhụrụ nke ndị omenkà ojii nke oge a'' . Ụlọ ihe ngosi nka nke Mappin, Sheffield . <ref name="Chambers2014" />
* 1986: ''Ahịrị ojii dị mkpa'' . Institute of Contemporary Arts, London. <ref name="Chambers2014" />
* 1987: ''Ihe onyonyo a na-arụ ọrụ: Ojiji nke akụkọ na nka ojii'' . Ụlọ nkuku, Manchester. <ref name="Chambers2014" />
* 1992: ''N'ime akpụkpọ ahụ a: Ihe osise nke Claudette Johnson'' . [[Black Art Gallery, London|Ụlọ ihe nkiri Black Art, London]] . <ref name="Chambers2014" />
* 1997: ''Ịgbanwe okpueze: Ndị nka Africa, Eshia na Caribbean na Britain 1966–1986'' . Ụlọ Nzukọ Royal, London, na The Caribbean Cultural Center, The Studio Museum na Harlem na Bronx Museum of Arts, New York. <ref name="DiasArt">{{Cite web|title=Claudette Johnson|url=http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=98&table=artists|work=Diaspora Artists|accessdate=19 July 2015|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304070840/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=98&table=artists}}</ref>
* 2012: ''Ahịrị ojii dị mkpa'' . Tate Britain, London. <ref name="ThinBlack"/>
* 2015–16: ''[[No Colour Bar|Enweghị Ogwe Agba: Black British Art in Action 1960–1990]]'', Guildhall Art Gallery, London
* 2017: ''Claudette Johnson'', Hollybush Gardens, London <ref>[https://www.galleriesnow.net/shows/claudette-johnson/ "Claudette Johnson, Hollybush Gardens, London"], GalleriesNow.</ref>
* 2019: ''Claudette Johnson: Abịara m ịgba egwu'', Art Oxford nke oge a (1 June - 8 Septemba 2019) <ref name="ModernArtOxford"/>
* 2023: ''Claudette Johnson: Ọnụnọ.'' Courtauld, London (29 Septemba 2023 – 14 Jenụarị 2024) <ref>{{Cite web|title=Claudette Johnson: Presence|url=https://courtauld.ac.uk/whats-on/claudette-johnson/|accessdate=2023-10-23|work=The Courtauld|language=en-US}}</ref>
* 2023: ''Claudette Johnson: Ewepụtara ya.'' [[Ortuzar Projects|Ọrụ Ortuzar]], New York <ref>{{Cite news|author=Morris|first=Kadish|date=2023-03-09|title=An Artist Returns After a ‘Long Wilderness’|url=https://www.nytimes.com/2023/03/09/t-magazine/claudette-johnson.html|accessdate=2024-04-26|work=[[The New York Times]]|language=en-US}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
* Johnson, Claudette, ''Claudette Johnson: Abịara m ịgba egwu'', (Oxford, Modern Art Oxford, 2019) ISBN 9781999640422
* Brooks, Frederica, "njikọ nna ochie: Art nke Claudette Johnson" na Sulter, Maud (ed.), ''Mmasị: Okwu banyere okike okike Blackwomen'' (Urban Fox Press, 1990), ISBN 1872124313
* Himid, Lubaina (ed.), ''Claudette Johnson: Pushing Back the Boundaries'' (Rochdale Art Galleries, Rochdale, 1990)
* Johnson, Claudette, "Okwu ndị gbara gburugburu nnochite anya nke ahụ gba ọtọ nke nwanyị". ''FAN: Akụkọ nka nwanyị nwanyị'' '''3''' (1-10): 12–14.
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20150721192431/http://www.artscouncilcollection.org.uk/artist/claudette-johnson Claudette Johnson na mkpokọta Arts Council England]
* [https://web.archive.org/web/20150722121029/http://theroomnexttomine.co.uk/projects/study-days-2013/a-claudette-johnson-study-day/ Ụbọchị ọmụmụ Claudette Johnson 2013, Ụlọ dị n'akụkụ m nke Marlene Smith dere]
* [https://web.archive.org/web/20231114025629/http://new.diaspora-artists.net/display_item.php?id=98&table=artists "Claudette Johnson"] na ndị Artists Diaspora.
* [https://www.creativeboom.com/features/claudette-johnson-on-three-decades-of-her-black-feminist-art-and-what-has-changed-since-the-early-1980s/ "Claudette Johnson n'ime afọ iri atọ nke nka nwa nwanyị ojii ya na ihe gbanwere kemgbe mmalite 1980s"], ''Ọganihu okike'', 20 Mee 2019.
* Fisun Güner, [https://web.archive.org/web/20240417090123/https://www.a-n.co.uk/news/a-qa-with-claudette-johnson-artist-exploring-black-identity-and-representation/ "Ajụjụ & A na… Claudette Johnson, onye omenkà na-enyocha njirimara ojii na nnọchite anya"], ''an.co.uk'', 12 June 2019.
* [https://web.archive.org/web/20210516233820/https://www.artscouncilcollection.org.uk/explore/artist-month/claudette-johnson "Onye nka nke ọnwa: Claudette Johnson"], Nchịkọta Council Arts, Nọvemba 2018.
* [https://hollybushgardens.co.uk/artists/claudette-johnson/?fbclid=IwAR3ZLR8f-8uuuvqHJ-bt0YqHbaXJ2DeY9Pt_r5L9R_YAl9BQSiAzXSOAnak "Claudette Johnson"] na Hollybush Gardens.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
{{DEFAULTSORT:Johnson, Claudette}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
e5jpepcm92vuvkl87wp4jzptm8by31v
Dan Dunn (onye na-ese ihe)
0
48675
696943
202629
2026-08-06T06:40:48Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696943
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dan Dunn, Speed Painting.PNG|thumb|Dan Dunn]]
Dan Dunn (ahụ 1957) bụ onye na- ese ihe ọsọ ọsọ nke America na onye okike nke Paintjam, ihe ngosi nka ihe nkiri nke emebere ndị na-abịa na ogbo..
== Akụkọ ndụ ==
Ịmụ ihe osise na Sam Houston State University na Huntsville, Texas, Dunn ntụ na nri na mmiri na-eme ihe ọkpụkpụ na ndụ. Mgbe ọ bụ akwụkwọ, ọ bịara ịbịaru caricatures na isii Flags, Astroworld na 1977 dị ka nwa akwụkwọ; ọ gara n'ihu ruo oge mkpa. <ref name="paintjam">{{Cite web|url=http://www.paintjam.com/party-entertainer/,|title="Paintjam Homepage {{!}} About Dan"|accessdate=3 March 2012|archivedate=30 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200430083428/http://www.paintjam.com/party-entertainer/,}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. Archived from [http://www.paintjam.com/party-entertainer/, the original] on 30 April 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 March</span> 2012</span>.</cite></ref>
Dunn muna ọrụ na mgbasa ozi na mfe mana ọ በቀላሉ ubi ahụ iji onwe ya na caricatures oge niile na 1989 mgbe ọ ụlọ ọrụ nka nka, Caricatures Ink. Ọtụtụ caricatures ya George HW Bush, Sting, Jimmy Buffett, Joe Theisman, Fran Tarkenton, Ray Childress, Warren Moon na Houston Mayor Bob Lanier.
== Paintjam ==
Dunn sitere n'ike ndo nsso Paintjam, ọrụ mfe ya na-eme ka ọ dị ndụ, site na Speed Painter Denny Dent, onye ọnwụ mgbe ọ dị afọ 55 n'oge ọrụ ya. N'ịbụ onye nwere nnukwu mkpagharị, Dunn nọ na-achọ ụzọ ọ ga-esi gboo mkpa ngwa ya na-eto eto. O nwere ihe ịga nke ọma dị ka nke ihe ngosi ihe nkiri Atlantic City, na nwa ya ike biputere vidiyo sitere na ihe nkiri ahụ na YouTube, ebe ọ natara ọtụtụ nde hits. <ref name="paintjam"/>
Dunn apụtala na Ellen DeGeneres Show [1] Oku ikpeazụ ya na Carson Daly [2] na Late Night na Jimmy Fallon . [3] O meela ihe osise n'ụwa niile dịka Richard Branson, Prime Minister Turkey Recep Tayyip Erdoğan, Sheikh Zayed na Abu Dhabi na Natalie Cole . O meghere ma ọ bụ ìhè na Shaquille O'Neal, Bill Cosby, Fergie, Chris Angel, Elvis Costello, Lionel Richie, Natalie Cole, Taylor Hicks, Taylor Swift, the Plain White T's, Maroon 5, Queen Latifah, Mike Rowe, Craig Ferguson na Carolyn Rhea <ref name="paintjam"/>
Dunn bi na Houston na nwunye ya Cindy na ụmụ ise.
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20100129221513/http://dandunn.com/paintjam.htm Agba Jam]
* [https://web.archive.org/web/20100202071737/http://rachaelrayshow.com/club/board/show/1680/ Rachael Ray]
* [https://archive.today/20130411221554/http://texasliveblog.com/blog/2010/09/08/dan-dun-paintjammin%E2%80%99-his-way-to-the-top/ texasliveblog]
* [https://web.archive.org/web/20250125021939/http://www.slashsworld.com/2008/02/10/dan-dunn-painting-slash-in-3-minutes/ slashworld]
* [https://web.archive.org/web/20111203011216/http://thehoopdoctors.com/online2/2010/01/nba-announces-slam-dunk-participants-sorry-folks-no-lebron/ thehoopdoctors]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cyup0z3hvv2p3vo0lif1424fvn0x5v8
Elmer Lucille Allen
0
48784
696966
688411
2026-08-06T11:25:29Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696966
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elmer Lucille Allen''' (amụrụ na Louisville, Kentucky, Ọgọst 23, 1931) bụ onye na-ese seramiiki na onye na-ahụ maka kemist nke gụsịrị akwụkwọ na kọleji Nazareth (nke bụ Mahadum Spalding ugbu a) na 1953. <ref name=":0">{{Cite web|author=Allen|first=Elmer Lucille|title=Interview with Elmer Lucille Allen, April 4, 2016|url=https://ohc.library.louisville.edu/ohms/viewer.php?cachefile=2017_074_02_allen.xml|accessdate=March 29, 2023|work=University of Louisville Oral History Center}}</ref> Aha nna ya na nwanne ya nwoke Elmer na ezinụlọ ahụ họọrọ ịkpọ ya Elmer Lucille. <ref>{{Cite book|author=Potter|first=Eugenia K.|title=Kentucky Women: Two Centuries of Indomitable Spirit and Vision|publisher=Big Tree Press|year=1997|isbn=0-9659858-0-6|pages=2}}</ref> Ọ ghọrọ onye mbụ African-American chemist na Brown-Forman na 1966. <ref>{{Cite web|url=http://nkaa.uky.edu/record.php?note_id=1704|title=Allen, Elmer Lucille · Notable Kentucky African Americans Database|work=nkaa.uky.edu|accessdate=2016-02-10|archivedate=2017-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170126220212/http://nkaa.uky.edu/record.php?note_id=1704}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Allen na oge ịda mbà n'obi na Louisville, Kentucky, n'oge ọ ka bụ obodo kewapụrụ iche. N'ajụjụ ọnụ ọ gbara ya, o kwuru na "o nweghị mgbe ya na ndị ọcha gara ụlọ akwụkwọ" ruo mgbe ọ bụ nwata na mahadum. <ref name=":0"/> Ọ gara klas nka mbụ ya, klaasị ịkwa akwa, na klas nke asaa na Madison Street Junior High School. O kwuru na N'ajụjụ ọnụ na onye na-ese ihe mbụ ọ chọpụtara na ya bụ onye nkuzi ya, Oriakụ Hattie Figg, onye kuziri ihe osise n'ogo nke obere. Ọ mụtara ọtụtụ ọrụ aka na-arụ ọrụ n'obere elu, dị ka ịrụzi akpụkpọ ụkwụ, mbipụta, ịkwa akwa, na ịkwa nkà. Ọ mụtakwara ọrụ nka dị iche iche na Plymouth Settlement House na Presbyterian Community Center. Ọ bụkwa nwa agbọghọ Scout, ọrụ a mere ka o nwee mmasị na nka. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Central High School na 1949, n'oge ụmụ nwanyị Africa-America nwere ohere ole na ole dị ha. Ọ gara Louisville Municipal College, onye na-arụkọ ọrụ, ụlọ akwụkwọ ojii niile site na 1949 ruo 1951 wee gbanwee na Nazareth College ebe ọ bụ otu n'ime ụmụ akwụkwọ ojii ole na ole. Ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ nke sayensị na kọleji Nazaret na 1953. <ref>{{Cite web|author=Fernheimer|first=Janice W.|date=November 8, 2021|title=90 Years of Elmer Lucille Allen|url=https://americanwhiskeymag.com/2021/11/08/elmer-lucille-allen-interview/|accessdate=March 29, 2023|work=American Whiskey Magazine|archivedate=March 29, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230329201558/https://americanwhiskeymag.com/2021/11/08/elmer-lucille-allen-interview/}}</ref>
Elmer Lucille Allen tinyere aka na ihe ngosi nka Louisville na 1980s. O nyere aka guzobe Kentucky Coalition of African American Arts ma bụrụkwa onye guzobere Kansụl Arts nke Louisville. <ref name=":0"/>
== Mgbe e mesịrị ọrụ ==
Allen lara ezumike nká na Brown-Forman na 1997, mgbe nke ahụ gasịrị, o tinyere oge ka ukwuu na nkà ya. Malite na 1981 ọ malitere ịmụ nkà na Mahadum Louisville, na-anata Masters of Creative Arts na-elekwasị anya na ceramics na fiber na 2002. <ref>{{Cite web|url=http://www.carnegiecenter.org/exhibit_elmerallen.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070812225900/http://www.carnegiecenter.org/exhibit_elmerallen.html|archivedate=12 August 2007|title=Carnegie Center for Art & History|date=12 August 2007}}</ref> Ọrụ akwa Allen na-agụnye usoro esi esiji shibori . <ref name="Kramer">{{Cite news|author=Elizabeth Kramer|url=http://www.courier-journal.com/story/entertainment/arts/visual/2015/10/22/elmer-allens-giving-spirit-garners-prize/73540328/|title=Elmer Allen's giving spirit garners prize|work=The Courier-Journal|accessdate=2017-02-12|language=en}}</ref>
N'ikwu okwu banyere ceramics ya, Allen na-ekwu, "Ana m eme ihe ndị m chọrọ, ọ na-amasịkwa m mgbe niile teapots." Obi na-adị ya ụtọ na ọ bụrụ na o mee ihe na-amasị ya, na ọ pụrụ nnọọ ịmaliteghachi ọzọ. Platters ya na-abụkarị ọchịchịrị ma gbazee, ebe ite tea ya mara mma na eserese. Ọ na-ekwu, "Mgbe m gbaziri ụlọ ọrụ mbụ m na 2005 na Mellwood, amaara m na m bụ onye na-ese ihe n'ezie." <ref>Karen R. Davis,[https://web.archive.org/web/20240916025228/https://karoda.typepad.com/seamless_skin/2010/11/elmer-lucille-allen-artist-interview.html Interview with Elmer Lucille Allen] at Seamless Skin, November 7, 2010.</ref>
Na 2004, ọ ghọrọ onye mbụ nnata nke Kentucky Arts Council Governor's Award in Arts for Community Arts. <ref>{{Cite web|date=September 21, 2022|title=The Voice of an Artist|url=https://www.todaystransitionsnow.com/people/the-voice-of-an-artist/|accessdate=March 29, 2023|work=Today's Transitions}}</ref>
N'afọ 2019, Imagine 2020 Mural Festival nyere onye na-ese ihe bụ Brandon Marshall iwu ka o mepụta eserese na-eme ememe ndụ Elmer Lucille Allen. <ref>{{Cite news|date=April 13, 2020|title=Elmer Lucille Allen, barrier-breaking artist, chemist|pages=2A|work=Courier - Journal [Louisville, Ky.]}}</ref>
=== Ihe ngosi ===
ya bụ onye nkuzi ya, Oriakụ Hattie Figg, onye kuziri ihe osise n'ogo nke obere. Ọ mụtara ọtụtụ ọrụ aka na-arụ ọrụ n'obere elu, dị ka ịrụzi akpụkpọ ụkwụ, mbipụta, ịkwa akwa, na ịkwa nkà. Ọ mụtakwara ọrụ nka dị iche iche
* 2010 - "Ọnweghị na Ọnụnọ: Nkà nke Elmer Lucille Allen na Valerie White" na E&S Gallery. <ref>{{Cite news|date=November 7, 2010|title=Elmer Lucille Allen, working in shibori|pages=I3|work=Courier - Journal [Louisville, Ky.]}}</ref>
* 2011 - ''Ike imepụta ike: Ikuku, mmanụ ọkụ, ọkụ'' na Carnegie Center for Art and History na New Albany, Indiana . <ref>{{Cite news|date=2011-10-28|title=Powering Creativity: Air, Fuel, Heat - The Carnegie Center of Art and History|language=en-US|work=The Carnegie Center of Art and History|url=http://carnegiecenter.org/powering-creativity-air-fuel-heat-2/|accessdate=2017-02-12}}</ref>
* 2016 - ''Ngosi ihe ngosi nka nke ụmụ nwanyị: Ahụmahụ ihe nketa Africa'' na [[Kentucky Center for African American Heritage]] . <ref>{{Cite web|title=2016 Women's Artist Exhibition - KCAAH|url=http://www.kcaah.org/content/2016-women%E2%80%99s-artist-exhibition|work=www.kcaah.org|accessdate=2024-06-17|archivedate=2018-04-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180410072346/http://www.kcaah.org/content/2016-women%E2%80%99s-artist-exhibition}}</ref>
* 2020 -- "Ụmụ nwanyị Africa-American: Ememe Diversity na Art" na KORE Gallery, Louisville, Kentucky. <ref>{{Cite news|date=February 2, 2020|title=Exhibits|pages=4C|work=Courier - Journal [Louisville, Ky.]}}</ref>
* 2023 -- "Ncheta," ihe ngosi na-asọpụrụ Lida Gordon site na Bette Levy, Elmer Lucille Allen, Denise Furnish, na Melinda Snyder na PYRO, Louisville, Ky. <ref>{{Cite news|date=February 25, 2023|title=Exhibits|pages=2C|work=Courier - Journal [Louisville, Ky.]}}</ref>
== Ihe nrite ==
* 1986 – Onyinye Gọvanọ na nka nka (Kentuky) <ref>{{Cite web|url=http://artscouncil.ky.gov/KAC/Showcasing/GA16_PastRecipients.htm|title=KY: Kentucky Arts Council - Governor's Awards in the Arts: Past Recipients|work=artscouncil.ky.gov|accessdate=2017-02-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160830233708/http://artscouncil.ky.gov/KAC/Showcasing/GA16_PastRecipients.htm|archivedate=2016-08-30}}</ref>
* 2004—Ngosipụta ihe nrite ime obodo Kentuky's Community Arts
* 2004-Nwanyị nke Ndịiche
* 2007 - "Ụmụ nwanyị nke Spunk" sitere na Ụlọ ihe nkiri na-eme ihe nkiri
* 2011 – Mahadum Caritas Medal Spalding <ref>{{Cite web|url=http://louisville.epubxp.com/i/43017-fall-2011/51|title=University of Louisville Magazine - FALL 2011|work=louisville.epubxp.com|language=en|accessdate=2017-02-12|archivedate=2017-02-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170213164009/http://louisville.epubxp.com/i/43017-fall-2011/51}}</ref>
* 2015 – Kentucky Museum of Art and Craft 's Art Advocacy Award <ref name="Kramer"/>
* 2015- Onyinye mmụọ nke obodo nyere site na Mahadum Louisville College of Arts and Science and the Yearlings Club
* 2016—Parkland Rising Up Project
* 2016 -- Louisville Defender – Ndụ Nnabata Ọrụ Obodo Ndụ
* 2016 - Onye ndu obodo pụtara ìhè site na Kansụl Metro
* 2019 -- Pillars nke Louisville Ọbá akwụkwọ Ọhaneze efu Louisville <ref>{{Cite web|author=Jones|first=Michael L.|date=2019-02-01|title=Artist and activist Elmer Lucille Allen honored as one of the Pillars of Louisville|url=https://louisvilleinsight.com/archived-news/artist-and-activist-elmer-lucille-allen-honored-as-one-of-the-pillars-of-louisville/|work=Louisville Insight}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
{{DEFAULTSORT:Allen, Elmer Lucille}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s1ppopkw18r8uqh2yoisuxyr0362xpe
Archimedes Giacomantonio
0
49067
696900
174058
2026-08-05T15:40:45Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696900
wikitext
text/x-wiki
Archimedes Aristedes Michael Giacomantonio (January 17, 1906 - Ọktoba 19, 1988) bụ onye ọkpụ ọkpụkpụ America. A mmasị ya dị ka Jock Manton, nrụrụ aka nke aha nna ya. [1] N'oge ọrụ ya e nyere ya ọrụ ọrụ na Hudson County, New Jersey, Washington, DC, na oghere nsogbu na eze ndị ọzọ na United States. A mara ya maka ọnụ ọgụgụ ndị ama ama na ọnụ ọgụgụ dị nta yana ihe nrite maka Franklin Mint .
== Akụkọ ndụ ==
A egwuregwu Giacomantonio na Ogbe Ndịda Jersey City nye ndị nne na nna kwagara Italytali. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Dickinson . Ọ akara akara nka mbụ ya na Leonardo da Vinci Art School dị na New York wee akwụkwọ akwụkwọ ise na Italy na Royal Academy of Art na Rome wee gbanwee Onorio Ruotolo na Vincenzo Gemito. <ref name="catalog">[https://www.martindulouvre.com/Martin_du_Louvre_Catalog_A_p.pdf MARTIN DU LOUVRE 2017]</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.newspapers.com/newspage/298523034/|title=The Miami News from Miami, Florida on March 15, 1942 · 20|work=Newspapers.com}}</ref>
N'oge Agha nke amaghị, ọ bụ onye na-ahụ maka nkà na ẹzẹ na United States Army Medical Corps . Ọrụ ya ezinụlọ mkpazi aka arụrụ arụ, ntĩ, na ahụ ahụ ndị ọzọ maka Medical Corps. <ref>[https://www.ww2online.org/image/sculptor-archimedes-giacomantonio-and-dwight-eisenhower-july-1945 Wide World Photo Through Rome OWI--Approved by appropriate military authority (List A Out) 7225. 27 July 1945]</ref>
Ọ kwagara na Sparta, New Jersey na 1936, [1] ebe o biri ruo mgbe ọ nwụrụ. A kpọrọ ọnụ n'ebe a na-eli ozu Holy Cross dị na North Arlington, New Jersey.
== Na-arụ ọrụ ==
[[Usòrò:JerseyCityPoliceMemorial_01.jpg|thumb| ''Ncheta ndị uwe ojii Jersey'']]
* ''Lincoln the Rail-splitter'' (ihe dị ka 1926), ụlọ akwụkwọ sekọndrị Lincoln, Jersey City
** Ihe oyiyi a kpụrụ akpụ na-egosi Abraham Lincoln dị egwu mgbe ọ bụ nwa okorobịa nọ ọdụ n'elu osisi. A na-eli anyụike ya n'ime osisi, kama ịkewa osisi, a na-egosi Lincoln na-agụ akwụkwọ mepere emepe, nke dị n'apata ya. Emepụtara mgbe Giacomantonio mgbe ọ dị afọ 19. Ndị gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Lincoln zụtara ọrụ maka ụlọ akwụkwọ ahụ, ebe a na-egosipụta ya na ọnụ ụlọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/1926/02/07/archives/boy-sculptor-once-praised-by-caruso-makes-statue-of-lincoln-and.html|title=Boy Sculptor, Once Praised by Caruso, Makes Statue of Lincoln and Sells It to School|date=February 7, 1926}}</ref> <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Z_NYAgAAQBAJ&dq=Lincoln%2C+the+Rail-splitter+Giacomantonio&pg=PA49|title=Legendary Locals of Jersey City|first=John|author=Gomez|date=December 18, 2014|publisher=Arcadia Publishing|isbn=9781467100922}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://njcu.libguides.com/c.php?g=1049003&p=7612936|title=Library Guides: Lincoln High School: Lincoln High School|first=J. C.|author=History|work=njcu.libguides.com|accessdate=2024-06-18|archivedate=2024-06-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240618134345/https://njcu.libguides.com/c.php?g=1049003&p=7612936}}</ref> Ọ bụ ntọala maka ọrụ nha ndụ nke emepụtara maka ọbá akwụkwọ ọha na eze Sparta, New Jersey . <ref name="NJH2015">{{Cite web|date=February 12, 2015|url=https://www.njherald.com/story/news/2015/02/12/lincoln-s-image-presides-almost/4040277007/|title=Lincoln’s image presides almost unnoticed in Sparta|work=New Jersey Herald}}</ref>
* Bust nke Vincenzo Gemito (ihe dị ka 1926) <ref name="catalog"/>
* ''Ihe ncheta ndị uwe ojii Jersey'' (1936), Ụlọ Nzukọ Obodo, Jersey City
* Ihe oyiyi nke Christopher Columbus (1936), Hoboken, New Jersey
** Mmegharị na Columbus Park na Memphis, Tennessee <ref>{{Cite web|url=https://statues.vanderkrogt.net/object.php?record=ustn01|title=Memphis - Christopher Columbus|work=statues.vanderkrogt.net}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.waymarking.com/waymarks/wm3PC9_Statue_Christopher_Columbus|title=Statue - Christopher Columbus|work=www.waymarking.com}}</ref> na Hazleton, Pennsylvania <ref>{{Cite web|url=https://statues.vanderkrogt.net/object.php?webpage=ST&record=uspa19|title=Hazleton - Christopher Columbus|work=statues.vanderkrogt.net}}</ref>
* Bust nke Dwight D. Eisenhower (1945)
* Bust nke Woodrow Wilson, Harry S. Truman Presidential Library and Museum, Independence, Missouri
* ''Onye agha merụrụ ahụ'' (1947), ụlọ akwụkwọ sekọndrị Lincoln, Jersey City <ref>{{Cite web|url=https://bid.igavelauctions.com/bidding.taf?_function=detail&auction_uid1=644734|title=Archimedes Giacomantonio (American 1905-1988) Bronze M1DK9|work=bid.igavelauctions.com}}</ref>
* Ihe oyiyi nke Christopher Columbus (1950), Jersey City
* ''Nrọ America'' (Bust of [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] ) (1968), <ref>{{Cite web|url=https://pivarcollection.com/artworks/categories/14/9597-archimedes-giacomantonio-the-american-dream-bust-of-martin-luther-king/|title=Archimedes Giacomantonio, ‘The American Dream’ Bust of Martin Luther King, Jr.|work=The Pivar Collection}}</ref> ejidere na nzuzo
* Bust nke Christopher Columbus (1979), Ellsworth Park, Union City, New Jersey
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
npso4j2ge9w30te9al62kw6fdg8yzoo
Broadacre
0
49517
696918
178383
2026-08-06T02:07:30Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696918
wikitext
text/x-wiki
Broadacre dị n'Australia bụ ala kwesịrị ekwesị maka ugbo na-arụ ọrụ nnukwu ihe ọkụkụ. Akụkụ bụ isi ihe ọkụkụ n'ụdị a bụ ndị a
* mkpụrụ mmanụ - canola, sunflowers
* Mkpụrụ ọka n'oge oyi na n'oge okpomọkụ - ọka wit, ọka bali, oats, triticale, [[Sorghum bicolor|sorghum]], ọka, millets
* [[Lentils|Lens]]" data-linkid="27" href="./Mung_beans" id="mwHg" rel="mw:WikiLink" title="Mung beans">Mọnk" data-linkid="22" href="./Pulse_(legume)" id="mwGQ" rel="mw:WikiLink" title="Pulse (legume)">pulses - lupins, Chickpeas, Faba beans, field peas, mung beans, soybeans, lentil
* okpete
* [[Oskàpà|osikapa]]
N'ime Australia taa, [olee mgbe?] a na-akọ ihe ubi ndị a n'ofe ihe karịrị square kilomita 200,000 (77,000 sq mi). {{convert|200000|km2}}.
A kọwakwara Broadacre dị ka ngwugwu ala karịrị square mita 4,000 (43,000 sq ft) yana ụfọdụ ụkpụrụ eji eji ala eme ihe maka ala gọọmentị niile ewepụtara maka ntọhapụ na ala mpaghara mepere emepe n'ọdịnihu.
== Ebem si dee ==
* [https://web.archive.org/web/20070830013744/http://www.asdd.sa.gov.au/asdd/ANZSA1032000096.html <nowiki>Ọganihu na broadacre. [Ihe e dere n'ala ala peeji]</nowiki>].
* [https://web.archive.org/web/20070123095056/http://www.planning.sa.gov.au/go/maps-and-data/information-by-themes/land-monitoring/broadacre-land-monitoring Nnyocha nke ala broadacre na Adelaide na Outer Adelaide Statistical Divisions].
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20240728235739/https://www.wantfa.com.au/ Broadacre na-adịgide adịgide. Western Australian No-Tillage Farmers Association (WANTFA)]
* [https://www.syngenta.com.au/broadacre Nchebe Ihe Nkume]
fpdqaksr69lbyonohqbhnt31zeepqvi
Apriona submaculosa
0
50186
696899
368633
2026-08-05T15:33:25Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696899
wikitext
text/x-wiki
[[File:Apriona submaculosa.jpg|thumb|Apriona submaculosa]]
Apriona submaculosa bụ ụdị ebe na mpaghara Cerambycidae . Maurice Pic ndị ya na 1917. A mara ya na Vietnam . <ref>[https://web.archive.org/web/20240805053620/https://www.biolib.cz/en/taxon/id885055/ BioLib.cz - ''Apriona submaculosa'']. Retrieved on 8 September 2014.</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
2l0na4ioiw5u0adxiyqeupt2tx4pffw
Dona Bertarelli
0
50453
696952
191086
2026-08-06T08:36:15Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696952
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dona Bertarelli and Spindrift 2 maxi trimaran win Transat Quebec St Malo race in 2016.jpg|thumb|Dona Bertarelli]]
'''Dona Bertarelli''' [lower-alpha 1] (amụrụ 1968) bụ onye ọchụnta ego [[Switzerland]], onye enyemaka na onye na-akwado oke osimiri. Ọ bụ onye isi oche nke Bertarelli Foundation, onye nchoputa nke Sails of Change, <ref>{{Cite web|title=At the first Sports for Nature Annual Meeting, sports propose a plan of action to protect biodiversity. - Sails of Change|url=https://www.sailsofchange.org/at-the-first-sports-for-nature-annual-meeting-sports-propose-a-plan-of-action-to-protect-biodiversity/|accessdate=26 April 2024|archivedate=26 April 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240426091010/https://www.sailsofchange.org/at-the-first-sports-for-nature-annual-meeting-sports-propose-a-plan-of-action-to-protect-biodiversity/}}</ref> onye nchoputa nke Pew Bertarelli Ocean Legacy <ref>{{Cite web|title=Pew Bertarelli Ocean Legacy|url=https://www.pewtrusts.org/en/projects/pew-bertarelli-ocean-legacy|accessdate=26 April 2024}}</ref> na onye nchoputa nke Global Fishing Watch Marine Manager. <ref>{{Cite web|title=Global Fishing Watch and Dona Bertarelli partnered to develop Global Fishing Watch Marine Manager|url=https://globalfishingwatch.org/marine-manager-portal/|accessdate=26 April 2024}}</ref> Ọ bụ onye nkwado nke okike nke [[International Union for Conservation of Nature|IUCN]] . Dịka onye ọkwọ ụgbọ mmiri, ọ bụ onye mmeri nke 2010 na 2014 Bol d'Or Mirabaud <ref name="autogenerated1">{{Cite web|author=Boyd|first=James|date=June 13, 2010|title=Ladycat wins Bol d'Or Mirabaud|url=http://www.thedailysail.com/inshore/10/55718/bol-dor-mirabaud-report|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190127034948/http://www.thedailysail.com/inshore/10/55718/bol-dor-mirabaud-report|archivedate=2019-01-27|accessdate=2024-04-08|work=thedailysail.com}}</ref> yana, ya na ndị otu ya Spindrift Racing, Fastnet Race na 2013. N'otu afọ ahụ, ya na ndị otu ya mebiri ndekọ maka ụzọ nchọpụta America. N'oge oyi 2016 ọ mezuru ihe ịma aka Jules Verne Trophy . <ref>{{Cite news|author=Grez|first=Matias|date=22 December 2015|title=Dona Bertarelli: Swiss billionaire attempts to break around the world record|url=https://edition.cnn.com/2015/12/11/sport/dona-bertarelli-jules-verne-trophy/index.html|accessdate=25 April 2024|work=CNN}}</ref>
N'afọ 2023, a matara ya dị ka Knight nke National Order of the Legion of Honor of [[France]] na dịka onye ọchịagha nke National Order of Honorato Vásquez nke [[Ecuador]]. <ref>{{Cite news|title=Lasso entregó a 6 extranjeros la Orden Honorato de Vásquez|url=https://confirmado.net/2023/09/17/lasso-entrego-a-6-extranjeros-la-orden-honorato-de-vasquez-entre-otros-a-bo-derek/|work=Confirmado.net}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Bertarelli na Rome na 3 Maachị 1968. Ọ bụ ada Maria Iris Bertarelli na Fabio Bertarelli. Ya na nwanne ya nwoke bụ Ernesto ketara Serono, ụlọ ọrụ biotechnology. E hiwere Serono na 1906 na Rome ma bụrụ ihe mgbochi nke akụ na ụba ezinụlọ. <ref>[http://www.fundinguniverse.com/company-histories/Serono-SA-Company-History.html Serono S.A Key Dates]</ref> Ezinụlọ ugbu a nwere ọtụtụ mmemme na itinye ego, nwere mmasị na mpaghara dịka ego, ụlọ, ahụike, egwuregwu, ile ọbịa ma ọ bụ ọrụ ugbo. Dị ka akwụkwọ akụkọ ''Forbes'' si kwuo, a họọrọ ya dị ka onye 486th kasị baa ọgaranya n'ụwa yana ọnụ ahịa ruru $ 6.2. ijeri, {{As of|2024|6}} <ref>{{Cite web|title=Dona Bertarelli|url=https://www.forbes.com/profile/dona-bertarelli/|accessdate=2024-06-11|work=Forbes|language=en}}</ref>
Bertarelli bụ onye nnọchi anya ndị ọrụ ebere mmịnye ọbara nke Switzerland Ma Vie Ton Sang <ref>{{Cite web|url=http://www.mavietonsang.ch/donneurs/evenements/ambassadeurs|title=Ambassadeurs | MaVieTonSang|language=fr|publisher=Mavietonsang.ch|date=2012-02-20|accessdate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140201214826/http://www.mavietonsang.ch/donneurs/evenements/ambassadeurs|archivedate=1 February 2014}}</ref> ma bụrụkwa onye na-akwado mgbasa ozi 'Go Red for Women' nke Òtù Ahụ Ike Ụwa. <ref>{{Cite web|url=https://www.reuters.com/article/2010/02/03/idUS72069+03-Feb-2010+BW20100203|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140201222311/http://www.reuters.com/article/2010/02/03/idUS72069+03-Feb-2010+BW20100203|archivedate=2014-02-01|title=Three Year Partnership between Go Red for Women and Dona Bertarelli's Ladycat Enables Campaign to Grow by 56%|publisher=Reuters|date=2010-02-03|accessdate=2014-02-22}}</ref> Ọ bụkwa nne chukwu nye ndị ọrụ ebere nwanyị (nke bụbu ụmụaka na-amụmụ ọnụ ọchị). <ref>{{Cite web|author=Par Stéphane Benoit-Godet|url=http://www.bilan.ch/argent-finances-exclusif/comment-les-bertarelli-structurent-leur-action|title=Comment les Bertarelli structurent leur action – Argent & finances, Les plus de la rédaction – Bilan|language=fr|publisher=Bilan.ch|date=|accessdate=2014-02-22|archivedate=23 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923185259/http://www.bilan.ch/argent-finances-exclusif/comment-les-bertarelli-structurent-leur-action}}</ref>
== Ịkwọ ụgbọ mmiri ==
Bertarelli bụ onye na-anya ụgbọ mmiri na kemgbe 2007 soro ndị otu ya, Spindrift Racing, gbara ọsọ na monotype multihull regattas na Lake Léman ya na Décision 35 catamaran, ''Ladycat'' . Bertarelli na ndị otu ya meriri Bol d'Or Mirabaud na 2010. <ref name="autogenerated1"/> Bertarelli bụ nwanyị helms nke mbụ meriri n'ọsọ a kemgbe mmalite ya na 1939. <ref>[https://archive.today/20120801154502/http://www.boldor.ch/boldor/ch/en-ch/index.cfm?page=/boldor/home/regate/histoire Bol d'Or Mirabaud – History of the regatta]</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bilan.ch/articles/finance/comment-les-bertarelli-structurent-leur-action|title=How Bertarelli structure their action|publisher=Bilan|accessdate=1 March 2013|archivedate=5 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120905120742/http://www.bilan.ch/articles/finance/comment-les-bertarelli-structurent-leur-action}}</ref>
[[Usòrò:Dona_Bertarelli_and_Mukhisa_Kituyi_of_UNCTAD.jpg|áká_èkpè|thumb| Onye ndụmọdụ pụrụiche nye UNCTAD Dona Bertarelli na Mukhisa Kituyi nke UNCTAD]]
Na Jenụwarị 2013, Bertarelli zụtara Maxi Trimaran akpọrọ ''Maxi Banque Populaire V'' maka otu egwuregwu ịgba ọsọ Spindrift ya. <ref>{{Cite web|url=http://pontoon.es/2013/01/31/dona-bertarelli-acquires-maxi-banque-populaire-v-legendary-trimaran-and-winner-of-the-trophee-jules-verne/|title=Dona Bertarelli acquires Maxi Banque Populaire V, legendary trimaran and winner of the Trophée Jules Verne. | PONTOON|publisher=Pontoon.es|date=2013-01-31|accessdate=2014-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150414145312/http://pontoon.es/2013/01/31/dona-bertarelli-acquires-maxi-banque-populaire-v-legendary-trimaran-and-winner-of-the-trophee-jules-verne/|archivedate=14 April 2015}}</ref> N'otu afọ ahụ, ya na ụgbọ mmiri ugbu a aha ya bụ ''Maxi Spindrift 2'', ọ kwadoro ndị otu ahụ na mmeri na 45th Rolex Fastnet <ref>{{Cite web|author=Martín Vanzulli|url=http://www.catsailingnews.com/2013/08/dona-bertarelli-spindrift-2-wins-rolex.html|title=Catamaran Racing, News & Design: Dona Bertarelli Spindrift 2 wins Rolex Fastnet 2013|publisher=Catsailingnews.com|date=2013-08-15|accessdate=2014-02-22|archivedate=2013-08-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130823164536/http://www.catsailingnews.com/2013/08/dona-bertarelli-spindrift-2-wins-rolex.html}}</ref> ma tinyekwa ndekọ ọhụrụ maka Ụzọ Nchọpụta America, na-eti oge Franck Cammas setịpụrụ. na 2007 ihe karịrị awa iri abụọ. <ref>{{Cite web|author=Stuart Alexander|url=https://www.independent.co.uk/sport/general/sailing/yacht-racing-billionairess-dona-bertarelli-sees-her-team-smash-record-for-the-route-of-discovery-8924637.html|title=Yacht racing billionairess Dona Bertarelli sees her team smash record for the Route of Discovery|work=The Independent|date=2013-11-06|accessdate=2014-02-22}}</ref>
N'August 2015, Dona Bertarelli's Spindrift 2 gbachitere aha ya site na ịsọpụrụ ahịrị n'ọsọ Rolex Fastnet nke 46. <ref>{{Cite news|author=Rolex Fastnet Race|title=France Dominates 90th Anniversary Rolex Fastnet Race|url=http://www.rolexfastnetrace.com/Press-Releases-2015/france-dominates-90th-anniversary-rolex-fastnet-race.html|accessdate=24 December 2015}}</ref> Mgbe afọ ahụ gasịrị, na 22 Nọvemba, Bertarelli, ya na Yann Guichard na ndị ọrụ ha, hapụrụ Ushant (agwaetiti French nke dị n'akụkụ ugwu ọdịda anyanwụ nke Brittany ) na Spindrift 2, na-anwa imebi ndekọ maka njem na-adịghị akwụsị akwụsị ( Jules Verne). Trophy ). <ref>{{Cite web|author=Spindrift Racing|title=Departure of Spindrift 2 in Jules Verne Trophy Record Attempt|url=http://www.spindrift-racing.com/news/le-chrono-est-lance-en|accessdate=24 December 2015|archivedate=25 December 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151225051622/http://www.spindrift-racing.com/news/le-chrono-est-lance-en}}</ref> Ọ bụ ezie na ha emebighị ndekọ ahụ, Bertarelli ghọrọ nwanyị kachasị ọsọ n'ụgbọ mmiri gburugburu ụwa. <ref>{{Cite news|title=Sailing at warp speed|url=http://sailingmagazine.net/article-1734-sailing-at-warp-speed.html|work=Sailing Magazine|first=James|author=Boyd|date=1 March 2016|accessdate=5 September 2020}}</ref>
Na Nọvemba 2021, Bertarelli na Guichard na ndị ọrụ ''ụgbọ'' mmiri ha si na La Trinite-sur-Mer nke dị na ndịda ọdịda anyanwụ Brittany nọ na njikere ịmalite mbọ ha imebi ndekọ Jules Verne Trophy nke 2017. Francis Joyon . Ha jiri oge ahụ kwalite mgbasa ozi [[30 site na 30]] iji chebe 30 pasent nke ụwa site na 2030. <ref>{{Cite web|url=https://www.mysailing.com.au/sails-of-change-crew-ready-to-break-circumnavigation-record/|title=Sails of Change crew ready to break circumnavigation record|date=25 November 2021|publisher=mysailing|accessdate=16 August 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://afloat.ie/sail/offshore/item/52276-jules-verne-trophy-attempt|title='Sails of Change'- A New Jules Verne Trophy Attempt By Dona Bertarelli & Yann Guichard|date=15 October 2021|publisher=Afloat|accessdate=16 August 2023}}</ref> Agbanyeghị, na February 2022, a manyere Bertarelli na Guichard ịhapụ atụmatụ ha maka mbọ ha nke anọ n'ihi ọnọdụ ihu igwe na-adịghị mma n'oge oyi. <ref>{{Cite web|url=https://www.sail-world.com/news/245887/End-of-Jules-Verne-standby-for-Sails-of-Change|title=Dona Bertarelli and Yann Guichard announce the end of Jules Verne standby for Sails of Change|date=1 February 2022|publisher=Sail-World|accessdate=18 August 2023}}</ref> Nke a egbochighị ha na Spindrift Crew ha ịchụso afọ siri ike nke mgbalị imebi ndekọ n'oge 2022, na Bertarelli na-agwa ndị nnọchiteanya otu Ocean Summit na-arịọ arịrịọ ọzọ maka nchebe nke opekata mpe 30% nke ụwa site na 2030. <ref>{{Cite web|url=https://www.sail-world.com/news/246593/New-record-targets-and-Director-for-Spindrift|title=New record targets and a new Executive Director for Spindrift Racing|date=25 February 2022|publisher=Sail-World|accessdate=18 August 2023}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2022, Bertarelli na Guichard tinyere ndị ọrụ ụgbọ mmiri ha na njikere ọzọ maka mwa imebi ndekọ ha ọhụrụ nke Jules Verne Trophy, njem na-adịghị akwụsị akwụsị na enweghị enyemaka nke ụwa. <ref>{{Cite web|url=https://www.sail-world.com/news/254812/Sails-of-Change-set-for-Jules-Verne-Trophy-attempt|title=A new record attempt by the maxi trimaran Sails of Change|date=12 October 2022|publisher=Sail-World|accessdate=18 August 2023}}</ref>
== Mbipụta ==
* 22 Maachị 2021 - Op-ed: Akụ na ụba na-acha anụnụ anụnụ bụ oke osimiri nke ohere iji kwalite nha anya nwoke na nwanyị <ref>{{Cite web|url=https://unctad.org/news/blue-economy-ocean-opportunity-advance-gender-equality|title=The blue economy is an ocean of opportunity to advance gender equality|author=Dona Bertarelli|date=22 March 2021|publisher=UNCTAD|accessdate=31 August 2023}}</ref>
* 26 Ọgọst 2022 – Op-ed: Ọ bụ oge dị elu ichekwa oke osimiri anyị dị elu <ref>{{Cite web|url=https://nautil.us/its-high-time-to-protect-our-high-seas-238538/|title=It's High Time to Protect Our High Seas|author=Dona Bertarelli, Lewis Pugh|date=26 August 2022|publisher=NAUTILUS|accessdate=31 August 2023}}</ref>
* 24 Ọktoba 2022 - Op-ed: Iji chebe Oke Osimiri Ndịda, ndị isi ga-emerịrị ihe ugbu a (nkwukọrịta) <ref>{{Cite web|url=https://news.mongabay.com/2022/10/to-protect-the-southern-ocean-leaders-must-act-now-commentary/|title=To protect the Southern Ocean, leaders must act now (commentary)|author=Dona Bertarelli|date=24 October 2022|publisher=MONGABAY|accessdate=31 August 2023}}</ref>
== Ihe ndetu ==
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
aj7j9ent2h79agbkskqm3lz0tfw5ais
Ebe Jenny nọ
0
50863
696958
211010
2026-08-06T09:36:27Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696958
wikitext
text/x-wiki
Ebe Jenny (ebe mgbaba ụmụ nwanyị na ụmụaka) hibere na 1977 [1] [2] ma bụrụ ebe mgbaba ụmụ nwanyị mbụ na mpaghara Newcastle nke New South Wales.[3] Nhazi nke Jenny's Place bụ ihe dị mkpa na nzaghachi nye mkpa a ghọtara maka ụlọ nwanyị na ọrụ nsogbu maka ụmụ nwanyị na ụmụaka na-agbanarị ime ihe ike n'ụlọ na ezinụlọ, akụkụ nke mbụ New South Wales Refuge Movement. Ọ bụ otu n'ime ebe mgbaba mbụ imeghe na-esochi nke Elsie Refuge, mgbaba ụmụ nwanyị Bonnie na mgbaba ụmụ nwanyị Marrickville. Taa, ebe mgbaba ahụ na-aga n'ihu na-arụ ọrụ dị ka Jenny's Place Inc., ma bụrụkwa ọrụ ebere ọha na eze edebanyere aha. <ref>{{Cite web|title=Jenny's Place Inc|url=https://www.acnc.gov.au/charity/0fdec2d228980d61f1e0c9e1e9a93de8#overview|author=|first=|date=|work=ACNC|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Na 1977 otu ụmụ nwanyị nwere oke mmụọ, gụnyere Marcia Chapman [5] na Josephine Conway, [3] hiwere ebe mgbaba n'ime obere ụlọ ime obodo [5] dị na Islington. Womenmụ nwanyị ahụ bịakwutere Joy Cummings, Onye isi obodo Newcastle n'oge ahụ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-aga n'ihu nke kwadoro mgbanwe mmekọrịta mmadụ [7] [8] iji nweta ụlọ maka mgbaba. Weebụsaịtị Jenny's Place na-enye nkọwa ndị a maka ụlọ mgbaba mbụ;
''E debere ụlọ ochie, nke nwere ọnụ ụlọ abụọ na mpaghara Newcastle, nke kansụl ahụ kwụrụ ụgwọ mgbazinye ose nke $ 1.00 kwa afọ. A na-eji kichin eme ihe dị ka ọfịs ma anyị nwere ọtụtụ ụmụ nwanyị na ụmụaka ọ bụghị naanị na ha na-ehi ụra n'ime ụlọ ihi ụra kamakwa n'ebe a na-anọ efe na matarasị n'ala.''<ref name=":4">{{Cite web|title=History|url=https://www.jennysplace.org/history|work=www.jennysplace.org|accessdate=2020-05-27|archivedate=10 June 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200610224609/https://www.jennysplace.org/history}}</ref>
N'akụkọ ihe mere eme, a kwadoro ebe mgbaba ahụ n'okpuru Commonwealth's Support Accommodation Assistance Program (SAAP). N'okpuru iwu SAAP, e kenyere ebe mgbaba ego na-aga n'ihu, gụnyere $ 40,446 na 1980-81, $ 185,002 na 1985-1986, onyinye otu ugboro nke $ 23,116 na 1992 na $ 1,230,707 na 2015-16, iji nyere aka na ụgwọ na-aga nke ọma na ịkwụ ụgwọ ndị ọrụ.<ref>{{Cite web|title=ParlInfo - Answers to Questions: Women's Refuges|url=https://parlinfo.aph.gov.au/parlInfo/search/display/display.w3p;page=0;query=Jenny%27s%20place;rec=7;resCount=Default|work=parlinfo.aph.gov.au|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=ParlInfo - Funding under the supported accommodation assistance program for services in NSW in 1985-1986|url=https://parlinfo.aph.gov.au/parlInfo/search/display/display.w3p;page=0;query=Jenny%27s%20place;rec=14;resCount=Default|work=parlinfo.aph.gov.au|accessdate=2020-05-27}}</ref><ref>{{Cite web|title=ParlInfo - Governments commit $2 million to services for homeless|url=https://parlinfo.aph.gov.au/parlInfo/search/display/display.w3p;page=0;query=Jenny%27s%20place;rec=11;resCount=Default|work=parlinfo.aph.gov.au|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=Family and Community Services Annual Report 2015-16|url=https://www.parliament.nsw.gov.au/la/papers/DBAssets/tabledpaper/webAttachments/69777/FACS%20Annual%20Report%202015%C2%AD16%20Volume%203.pdf|author=|first=|date=2016|work=NSW Family and Community Services|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200610224613/https://www.parliament.nsw.gov.au/la/papers/DBAssets/tabledpaper/webAttachments/69777/FACS%20Annual%20Report%202015%C2%AD16%20Volume%203.pdf|archivedate=10 June 2020|accessdate=}}</ref>
Jenny's Place nwere ihe ịga nke ọma n'ịgba akwụkwọ n'okpuru usoro mgbanwe 'Going Home Staying Home' nke gọọmentị NSW na 2014, na-enweta ego maka Women and Children's Supported Crisis Refuge, Single Women's Crisis Refage, Supported Transitional Accommodation and Outreach Support Program.<ref>{{Cite web|title=Women's Refuges under Going Home Staying Home|url=https://d3n8a8pro7vhmx.cloudfront.net/wel/pages/90/attachments/original/1467074737/WEL_NSW_-_Women%27s_Refuges_-_September_2014.pdf?1467074737|author=Sobski|first=Jozefa|date=2014|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> N'afọ 2017, ebe mgbaba ahụ nwetara enyemaka dị mkpa nke nyere ohere maka imezigharị ụlọ ọrụ dị n'èzí na ntinye nke ihe egwuregwu ụmụaka ọhụrụ.<ref>{{Cite web|title=Foundation funds worthy projects|url=https://www.newcastleherald.com.au/story/4696372/foundation-funds-worthy-projects/|author=Cootes|first=Isobel|date=2017-05-30|work=Newcastle Herald|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=New outdoor area provides respite for domestic violence survivors|url=https://www.newcastle.edu.au/newsroom/featured/new-outdoor-area-provides-respite-for-domestic-violence-survivors|date=2017-10-17|work=The University of Newcastle, Australia|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=Testimonials|url=http://www.outfit.org.au/testimonials|work=out(fit)|language=en-US|accessdate=2020-05-27|archivedate=10 June 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200610231012/http://www.outfit.org.au/testimonials}}</ref>
N'afọ 2008, ebe mgbaba ahụ guzobere Jenny's Place Domestic Violence Resource Centre maka ụmụ nwanyị chọrọ nkwado na-abụghị ebe obibi na ọrụ kọntaktị, nke naanị nkwado na onyinye kwadoro.<ref name=":2">{{Cite web|title=Jenny's Place seek support to keep service running|url=https://www.newcastlestar.com.au/story/6262168/jennys-place-seek-support-to-keep-service-running/|author=Watts|first=Ellie-Marie|date=2019-07-10|work=The Star|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref> Ọrụ ahụ na-enye ụmụ nwanyị na-achọghị ebe obibi na ozi gbasara otu esi ahapụ ọnọdụ ha n'enweghị nsogbu, ịnweta ndụmọdụ na ọrụ nkwado ndị ọzọ.<ref name=":2" /> N'ọnwa Septemba 2019, ego onwe onye nke Port Waratah Coal Services nyere ụlọ ọrụ ahụ gwụrụ.<ref>{{Cite web|title=Helping Jenny's Place help Newcastle women|url=https://www.pwcs.com.au/news/news-archive/helping-jennys-place-help-newcastle-women/|work=www.pwcs.com.au|accessdate=2020-05-26|archivedate=2020-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200610224613/https://www.pwcs.com.au/news/news-archive/helping-jennys-place-help-newcastle-women/}}</ref> Ebe nrụọrụ weebụ ahụ anọwo n'okpuru egwu nke mmechi n'ihi na gọọmentị jụrụ ịnye ego dị mkpa.<ref>{{Cite web|title=Call for government to save Jenny's Place Domestic Violence Resource Centre|url=https://www.newcastleherald.com.au/story/6288632/call-for-government-to-save-jennys-place-domestic-violence-resource-centre/|author=Gregory|first=Helen|date=2019-07-24|work=Newcastle Herald|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=Jenny's Place Domestic Violence Resource Centre renews calls for assistance|url=https://www.newcastleherald.com.au/story/6517839/jennys-place-domestic-violence-resource-centre-renews-calls-for-assistance/|author=Gregory|first=Helen|date=2019-11-29|work=Newcastle Herald|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=Parliamentary Statement: Newcastle Domestic Violence Resource Centre Funding|url=http://www.sharonclaydon.com/parliamentary_statement_newcastle_domestic_violence_resource_centre_funding|date=October 22, 2019|first=Rebecca|author=Willetts|work=Sharon Claydon MP|accessdate=2020-05-26|archivedate=2020-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200610231052/http://www.sharonclaydon.com/parliamentary_statement_newcastle_domestic_violence_resource_centre_funding}}</ref><ref>{{Cite web|title=Minister rules out funding for Jenny's Place Domestic Violence Resource Centre|url=https://www.newcastleherald.com.au/story/6338913/minister-rules-out-funding-for-jennys-place-domestic-violence-resource-centre/|author=Gregory|first=Helen|date=2019-08-20|work=Newcastle Herald|language=en|accessdate=2020-05-27}}</ref> Maka oge 2019 na 2020, gọọmentị nyere Jenny's Place ihe dịka $ 1.4 nde na ego iji kwado ọrụ nkwado ọkachamara ya, gụnyere ebe mgbaba ya na ọrụ mgbasa ozi, Otú ọ dị, ego a agbataghị na ọrụ na-aga n'ihu nke ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|title=1284 - Jenny's Place Domestic Violence Centre Funding|url=https://parliament.nsw.gov.au/la/papers/pages/qanda-tracking-details.aspx?pk=243056|author=|first=|date=2019|work=Parliament of New South Wales|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
N'afọ 2015, Jenny's Place nwetara onyinye $9000 site n'aka ego ego Equal Futures Project.[24] N'afọ 2020, e nyere ebe mgbaba ahụ $5000 NIB Foundation 'Good Cause Grant'.[25] Taa, ebe Jenny na-enweta ego gọọmentị steeti site na Specialist enweghị ebe obibi ma na-aga n'ihu na-enye nkwado na ebe obibi nsogbu nye ụmụ nwanyị na ụmụaka na-agbanarị ime ihe ike n'ime ụlọ site na mgbaba abụọ,[26] na mmemme mgbasa ozi ya nke gụnyere akụrụngwa mgbanwe iri na ise na ụlọ iri iri. <ref>{{Cite web|title=Newcastle Eastern Suburbs Women and Family Homelessness Support Service|url=https://www.facs.nsw.gov.au/housing/help/ways/services/newcastle-eastern-suburbs-women-and-family|work=Family & Community Services|language=en|accessdate=2020-05-26|archivedate=2020-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200610230112/https://www.facs.nsw.gov.au/housing/help/ways/services/newcastle-eastern-suburbs-women-and-family}}</ref><ref>{{Cite web|title=Jenny's Place Domestic Violence Resource Centre faces closure|url=https://www.newcastleherald.com.au/story/6255012/jennys-place-domestic-violence-resource-centre-faces-closure/|author=Gregory|first=Helen|date=2019-07-04|work=Newcastle Herald|language=en|accessdate=2020-05-26}}</ref>
== Ebem si dee ==
bqhdrnc4fnugn7l3ai4coov0bhsqgna
Billiri
0
51124
696911
638749
2026-08-06T00:41:04Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696911
wikitext
text/x-wiki
Billiri (ma ọ bụ Biliri) bụ otu n'ime ime obodo iri na otu dị na Gombe Steeti, Naijiria dị n'ebe ugwu site n'okpuru Akko, ndị na-eme egwuregwu site na Shongom nakwa ugwu ọdịda anyanwụ site n' okpuru Kaltungo . Ọ bụ ụmụnna ihe mere eme nke Tangales nke dị na ọwụwa anyanwụ nke Gombe [1] O nwere mpaghara asaa na iri atọ na asaa mara abụọ na ọnụ ọgụgụ mmadụ dị puku narị abụọ na abụọ, otu narị na iri anọ na anọ na ngụkọ nke afọ 2006. Tangale, a na-asụrọ Fulfulde na Hausa [1] Koodu nzi ozi mpaghara ahụ bụ narị asaa na iri asaa na otu. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|publisher=NIPOST|accessdate=20 October 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=7 October 2009}}</ref>
Ọtụtụ n'ime ndị bi na Billiri bụ ndị ebe ndị mmadụ ji ọnụ ọgụgụ buru ibu. [2] [3] Agbụrụ a na-achị bụ Tangale nke ọnụ "Tangle
A na-akpọ eze nke okpuru ọchịchị ime obodo gọọmenti a "Mai Tangale". [2] Ọnwụ nke Mai Tangale n'afọ 2020 wetara ọgba aghara obodo na obodo Biliri n'ihi igbu oge na iweghachi Mai Tangale ọhụrụ. <ref name="auto">{{Cite web|date=28 February 2021|title=Mai Tangale: How selection of traditional ruler shattered peace in Gombe community|url=https://punchng.com/mai-tangale-how-selection-of-traditional-ruler-shattered-peace-in-gombe-community/|accessdate=22 March 2022|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=27 September 2021|title=Billiri crisis: Gombe govt compensates 554 victims with N591m|url=https://tribuneonlineng.com/billiri-crisis-gombe-govt-compensates-554-victims-with-n591m/|accessdate=22 March 2022|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ndị Tangale kwuru na ha dị ka ndị biri na Billiri site na njem mbịara site na Borno steeti. Ha ga-esi n'ebe dị ka Sanum kede na Kupto kwaga n'ihi agha agha. Tangaltong, otu n'ime akara asaa dị na Tangale bụ ebe billiri yana Bare na Kantali bi. [4] Asụsụ Tangale bụ egwuregwu chadic ihie.
== Mai Tangale ==
A na-akpọ onye ọchịchị ọdịnala nke ebo Tangale dị ka Mai Tangale. <ref name="Yaya">{{Cite web|author=Yaya|first=Haruna Gimba|date=3 March 2021|title=11 Things to know about Sanusi Maiyamba, the new Mai Tangale|url=https://dailytrust.com/11-things-to-know-about-sanusi-maiyamba-the-new-mai-tangale/|accessdate=24 December 2022|work=Daily Trust|language=en-GB}}</ref> Mgbe eze mbụ nwụsịrị, a họpụtara Mallam Danladi Maiyamba dị ka Mai Tangale ọhụrụ n'afọ 2021. <ref>{{Cite web|date=5 March 2021|title=Gombe gov appoints Maiyamba as Mai Tangale|url=https://guardian.ng/news/gombe-gov-appoints-maiyamba-as-mai-tangale/|accessdate=23 December 2022|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
== Nsogbu Billiri ==
Na Machị afọ 2021, ụdị Gombe steeti Danladi Sanusi-Maiyamba dị ka Mai Tangale ọhụrụ na Billiri mgbe ọ nwụsịrị Abdu Buba Maisharu II, onye gara aga Mai nke Tangale Kingdom nwụrụ na Jenụwarị afọ 2021. Nkwuputa a kpalitere ime ihe ike na iwe na Billiri. maka nwanne na Mohammad Inuwa Yahaya, Gọvanọ steeti ahụ esoghị onye ndoro-ndoro ochichi nke ndị eze mgbaàmà. Nchegbu na iwe a butere ọgbaghara nke gburugburu ndụ na ihe mmetụta.
== Obodo & Obodo nta ==
Obodo na obodo nta dị na mpaghara ọchịchị Billiri gụnyere: <ref>{{Cite web|author=places|date=1 January 1970|title=Towns & Villages in Billiri « Gombe State « Nigeria.|url=https://townsvillages.com/ng/billiri/|accessdate=27 March 2022|work=Towns & Villages|language=en-US}}</ref>
# Billiri-tangale
# Ayabu
# Baganje
# iferi
# Billiri
# Kalmai
# Kulkul
# Labepit
# Lagakal
# Lamugu
# Landongu
# Pokuli
# Lanshi daji
# Popandi
# Sabon layi
# Sansani
# Pandiukude
# Pandi kamio
# Pokwangli
# Shelu
# Sikirit
# Tal
# Tanglang
# Todi
# Tudu kwaya <ref>{{Cite web|title=Billiri, Gombe State {{!}} Nigeria Directory, A List of Nigerian Businesses, Organisations, Firms and Companies {{!}} Nigeria Yellow Pages|url=https://www.directory.org.ng/lga_gombe_billiri|accessdate=9 April 2022|work=www.directory.org.ng}}</ref>
== Ngalaba/Ntuli aka ==
Enwere ngalaba iri na gọọmentị obodo Billiri ma ha bụ: <ref>{{Cite web|title=Wards in Billiri Local Government Area|url=https://www.manpower.com.ng/places/wards-in-lga/321/billiri|accessdate=27 March 2022|work=www.manpower.com.ng}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Media|date=24 April 2018|title=Billiri L.G.A Polling Units/Wards|url=https://www.medianigeria.com/billiri-l-g-a-polling-units-wards/|accessdate=27 March 2022|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref>
# Bangeje North
2. Bangaje South
3. iferi
4. Billiri North
5. Billiri South
6. Kalmai
7. Todi
8. Tudu Kwaya
9. Tal
10. Tanglang
== Ụlọ akwụkwọ ==
Ha gụnyere:
Ụlọ akwụkwọ praịmarị etiti
Ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke gọọmentị Amtawlam
Ụlọ akwụkwọ gọọmentị etiti Billiri (FGC) <ref>{{Cite web|title=Federal Government College, Billiri, Gombe|url=https://hotels.ng/places/school/4319-federal-government-college-billiri|accessdate=24 December 2022|work=Hotels.ng Places}}</ref>
Ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke sayensị gọọmentị Billiri <ref>{{Cite web|title=Secondary Schools in Billiri, Gombe State|url=https://www.manpower.com.ng/lists/secondary-schools/lga/321/billiri|accessdate=27 March 2022|work=www.manpower.com.ng}}</ref>
== Nri ==
Agwa soya bụ otu n'ime nri ndị a na-ahụkarị na Billiri nwere ihe dị ka ahịa isii a ma ama dịka otu nnyocha si kwuo <ref>{{Cite web|author=administrator|title=ECONOMIC ANALYSIS OF SOYBEANS MARKETING IN BILLIRI LOCAL GOVERNMENT AREA OF GOMBE STATE, NIGERIA|url=http://managementjournal.usamv.ro/index.php/scientific-papers/1764-economic-analysis-of-soybeans-marketing-in-billiri-local-government-area-of-gombe-state-nigeria-1700|accessdate=27 March 2022|work=managementjournal.usamv.ro|language=en-gb}}</ref>
== Ememme ==
Bai "Anụ nkịta" oriri oriri <ref>{{Cite web|author=Webmaster|date=9 January 2010|title=Gombe: Discovering treasures of Pissi Tangale|url=https://dailytrust.com/gombe-discovering-treasures-of-pissi-tangale/|accessdate=25 December 2022|work=Daily Trust|language=en-GB}}</ref>
== Ahịa ==
A na-amata ahịa Biliri maka ire ngwaahịa ugbo dị ka ahịhịa. A na-ewere ahịa Biliri dị ka ahịa ọrụ ugbo. <ref>{{Cite web|author=CIfromRED|date=22 June 2021|title=The 7 best markets to visit in Gombe|url=https://cultureintelligence.ynaija.com/the-7-best-markets-to-visit-in-gombe/|accessdate=29 May 2023|work=Culture Intelligence from RED|language=en-GB|archivedate=2 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002171339/https://cultureintelligence.ynaija.com/the-7-best-markets-to-visit-in-gombe/}}</ref>
== Ihu igwe ==
[[Usòrò:Billiri_hill.jpg|thumb| Billiri Hill]]
Gọọmenti ime obodo Billiri dị na Gombe nwere oge udu mmiri bụ mmegbu na oke mmiri, oge ọkọchị na- eju oke, ọ na-ekpo ọkụ kwa afọ. N'ime afọ, nà-adịgasị iche site na iri ise nà isii°F ruo iri iteghete na isii Celsius F na ọ na- akara n'okpuru iri ise nà abụọ Celsius F ma ọ bụ akụkụ otu narị na atọ°F <ref name=":15">{{Cite web|title=Billiri Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark|url=https://weatherspark.com/y/68807/Average-Weather-in-Billiri-Nigeria-Year-Round#:~:text=The%20hottest%20month%20of%20the,high%20of%2088%C2%B0F.|accessdate=8 July 2023|work=weatherspark.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Weather in Billiri - accurate and detailed weather forecast in Billiri for today, tomorrow and week. Billiri, Gombe, Nigeria|url=https://meteotrend.com/forecast/ng/billiri/|accessdate=9 July 2023|work=meteotrend.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Morel|first=Emilien|title=Weather Billiri Gombe Nigeria|url=https://www.weatheravenue.com/en/africa/ng/gombe/billiri-weather.html|accessdate=9 July 2023|work=Weather Avenue|language=en|archivedate=9 July 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230709073346/https://www.weatheravenue.com/en/africa/ng/gombe/billiri-weather.html}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Weather in Billiri, Gombe State, Nigeria {{!}} Tomorrow.io|url=https://www.tomorrow.io/weather/NG/GO/Billiri/076802/|accessdate=9 July 2023|work=Tomorrow.io Weather|language=en|archivedate=9 July 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230709074112/https://www.tomorrow.io/weather/NG/GO/Billiri/076802/}}</ref>
=== Okpomọkụ na Billiri na nkezi, ma elu ma dị ala ===
* Na nkezi kwa ụbọchị elu okpomọkụ nke 95 Celsius F, oge okpomọkụ na-adị maka ọnwa 2.3, site na 11 February ruo 21 Eprel. Na nkezi elu nke 95 Celsius F na obere 73 °F, Eprel bụ ọnwa kacha ewu ewu n'afọ na Billiri. <ref name=":19">ref name=":1">{{Cite web |title=Billiri Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark |url=https://weatherspark.com/y/68807/Average-Weather-in-Billiri-Nigeria-Year-Round#:~:text=The%20hottest%20month%20of%20the,high%20of%2088%C2%B0F. |access-date=8 July 2023 |website=weatherspark.com |language=en}}</ref>
* Site na Julaị 2 ruo 14 Ọktọba, oge dị mma, nke nwere oke okpomọkụ kwa ụbọchị n'okpuru 84 Celsius F, na-adị ọnwa 3.4. Na nkezi dị ala nke 57 Celsius F na elu nke 88 °F, Disemba bụ ọnwa kacha oyi n'afọ na Billiri. <ref name=":1">>{{Cite web |title=Weather in Billiri - accurate and detailed weather forecast in Billiri for today, tomorrow and week. Billiri, Gombe, Nigeria |url=https://meteotrend.com/forecast/ng/billiri/ |access-date=9 July 2023 |website=meteotrend.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Morel |first=Emilien |title=Weather Billiri Gombe Nigeria |url=https://www.weatheravenue.com/en/africa/ng/gombe/billiri-weather.html |access-date=9 July 2023 |website=Weather Avenue |language=en |accessdate=26 August 2024 |archivedate=31 October 2023 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20231031160056/https://www.weatheravenue.com/en/africa/ng/gombe/billiri-weather.html }}</ref>
=== Igwe ojii nke Billiri ===
N'ime afọ, enwere mgbanwe dị ukwuu n'oge na nkezi pasent nke mbara igwe nke igwe ojii kpuchiri na Billiri.
Na Billiri, oge doro anya na-amalite ihe dị ka 5 Nọvemba ma dịruo ọnwa 4.0, na-agwụcha gburugburu 5 Maachị. <ref name=":20">{{Cite web|title=Billiri Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark|url=https://weatherspark.com/y/68807/Average-Weather-in-Billiri-Nigeria-Year-Round#:~:text=The%20hottest%20month%20of%20the,high%20of%2088%C2%B0F.|accessdate=8 July 2023|work=weatherspark.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://weatherspark.com/y/68807/Average-Weather-in-Billiri-Nigeria-Year-Round#:~:text=The%20hottest%20month%20of%20the,high%20of%2088%C2%B0F. "Billiri Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark"]. ''weatherspark.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 July</span> 2023</span>.</cite></ref>
Na Billiri, Jenụwarị bụ ọnwa kacha pụta ìhè n'afọ, yana nkezi pasent 55 nke ihu igwe doro anya, nke doro anya ma ọ bụ nke nwere akụkụ. <ref name=":1" />
N'ihe dị ka Maachị 5, oge ígwé ojii nke afọ na-amalite, ọ na-adịkwa ọnwa 8.0, na-ejedebe gburugburu 5 Nọvemba. <ref name=":20"/>
Mee bụ ọnwa nke ígwé ojii kachasị n'afọ na Billiri, yana 79% nke oge ahụ na-enwe oke ikuku ma ọ bụ na-enwekarị urukpuru n'igwe. <ref name=":1" />
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ompky8jizc89m1v8ei2joedrp3y9asf
Arundhuti Maitra
0
51870
696903
187691
2026-08-05T16:01:08Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696903
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=Arundhuti Maitra|image=|imagesize=|alt=|caption=|nationality=Indian|office=Member of [[West Bengal Legislative Assembly]]|term_start=May 2021|constituency=[[Sonarpur Dakshin (Vidhan Sabha constituency)|Sonarpur Dakshin]]|predecessor=Jiban Mukhopadhyay|office1=|term_start1=|term_end1=|predecessor1=|successor1=|birth_name=|birth_date=|birth_place=|residence=|website=|spouse=|children=|party=[[All India Trinamool Congress]]|profession=|alma_mater=|date=|year=|signature=|bodyclass=}}
Arunduti Maitra (amụrụ 17 Nọvemba 1990), nke a maara nke ọma dị ka Lovely Maitra, bụ onye omere telivishọn Bengali na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye ndu onye na-eme ihe nkiri na serial telivishọn Bengali ama ama nke 2013 Jol Nupur, na Star Jalsha. O meela ihe n'usoro ihe onyonyo Bengali ndị ọzọ dịka Mohar na Guddi. <ref>{{Cite web|url=https://newsable.asianetnews.com/gallery/india/bengal-election-14-tollywood-actors-who-joined-tmc-bandwagon-in-poll-season-dbr-qpflcz|title=14 Tollywood actors who joined TMC bandwagon in poll season|publisher=Asianet Newsable|accessdate=28 May 2022}}</ref>
Na ntuli aka nke 2021 West Bengal Legislative Assembly, a họpụtara ya na West Bengal Assembly site na Sonarpur Dakshin dị ka onye otu All India Trinamool Congress.<ref>{{Cite web|url=https://www.financialexpress.com/india-news/west-bengal-assembly-election-2021-full-list-of-winners/2243718/|title=West Bengal assembly election 2021: Full list of winners|publisher=Financial Express|date=3 May 2021|accessdate=8 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.timesnownews.com/elections/sonarpur-dakshin-west-bengal-election-result-2021|title=Sonarpur Dakshin Election Result 2021|publisher=Times Now|accessdate=8 May 2021|archivedate=6 May 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210506210039/https://www.timesnownews.com/elections/sonarpur-dakshin-west-bengal-election-result-2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://timesofindia.indiatimes.com/city/kolkata/stars-dismiss-outsider-tag-in-poll-battle-to-become-ghor-er-meye/articleshow/81976217.cms|title=Stars dismiss outsider tag in poll battle to become ‘ghor-er meye’|publisher=[[The Times of India]]|work=Dwaipayan Ghosh & Monotosh Chakraborty|date=9 April 2021|accessdate=9 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.news18.com/assembly-elections-2021/west-bengal/arundhuti-maitra-(lovely)-sonarpur-dakshin-candidate-s25a147c002/|title=Arundhuti Maitra (Lovely)|publisher=News 18|accessdate=28 May 2022}}</ref>
== Telivishọn ==
* [[Sholo Aana]] (2009-2013) dị ka Lovely - ETV Bangla
* Jol Nupur dị ka Sankhamala "Kajol / Kaju" Panigrahi (2013-2015) - Star JalshaKpakpando Jalsha
* Mohor (2019-2022) dị ka Titir Basu Bandhopadhyay - Star JalshaKpakpando Jalsha
* Guddi (2022-2023) dị ka Mithi Chatterjee - Star JalshaKpakpando Jalsha
== Ebem si dee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
03u8wl2q41hekuh5sb77qpmos0rbwp8
Anna Mercury
0
52632
696896
207783
2026-08-05T14:55:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696896
wikitext
text/x-wiki
'''''Anna Mercury''''' bụ usoro akwụkwọ na-atọ ọchị nke onye edemede Warren Ellis na onye na-ese ihe Facundo Percio mepụtara. Usoro abụọ na-egosi onye ahụ ka Avatar Press bipụtara.
== Akụkọ ihe mere eme nke okike na mbipụta ==
Ellis jiri onye ahụ tụnyere ngwakọta nke Daredevil, Lara Croft na onye sitere na Crouching Tiger, Hidden Dragon, na-ekwukwa mmetụta nke magazin akụkọ sayensị pulp {{Cite web|url=http://www.previewsworld.com/Article/66025-WARREN-ELLIS-INTERVIEW--THE-DIRT-ON-ANNA-MERCURY|title=WARREN ELLIS INTERVIEW--THE DIRT ON ANNA MERCURY|work=www.previewsworld.com|accessdate=2024-10-03|archivedate=2024-10-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241007110424/https://www.previewsworld.com/Article/66025-WARREN-ELLIS-INTERVIEW--THE-DIRT-ON-ANNA-MERCURY}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20241007110424/https://www.previewsworld.com/Article/66025-WARREN-ELLIS-INTERVIEW--THE-DIRT-ON-ANNA-MERCURY "WARREN ELLIS INTERVIEW--THE DIRT ON ANNA MERCURY"]. ''www.previewsworld.com''.</cite></ref> na usoro ''Lensman''. <ref>{{Cite web|url=https://www.cbr.com/who-is-anna-mercury-warren-ellis-gives-hints/|title=Who is "Anna Mercury?" Warren Ellis Gives Hints|first=Shaun|author=Manning|date=February 14, 2008|work=CBR}}</ref>
Onye edemede ahụ na Percio rụkọrọ ọrụ na Ellis 'webcomic FreakAngels, na-achọpụta na ọ hụrụ njikọ nke ihe atụ nke European na ihe ọchị Anglo-American.[1] Anna Mercury bụ onye mbụ n'ime usoro echere maka obere usoro maka Avatar, usoro Ellis chere na ọ bụ "ọdịnihu".<ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.previewsworld.com/Article/66025-WARREN-ELLIS-INTERVIEW--THE-DIRT-ON-ANNA-MERCURY|title=WARREN ELLIS INTERVIEW--THE DIRT ON ANNA MERCURY|work=www.previewsworld.com|accessdate=2024-10-03|archivedate=2024-10-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241007110424/https://www.previewsworld.com/Article/66025-WARREN-ELLIS-INTERVIEW--THE-DIRT-ON-ANNA-MERCURY}}</ref>
Akara ahụ malitere n'ọnwa Eprel afọ 2008 na usoro ise. Usoro nke abụọ nke ise, ''Anna Mercury 2'', sochiri na 2009, mana ọ bụ naanị atọ n'ime mbipụta ndị ahụ ka e bipụtara. N'afọ 2012, Ellis kwuru na nkwubi okwu ahụ - nke a rụgharịrị dị ka otu ugboro ugboro - bụ nke zuru ezu. Ka ọ na-erule afọ 2024, ọ dịghị ihe ọmụma ọzọ gbasara usoro ahụ ka a tọhapụrụ.
== Nkọwa ==
Anna Mercury bụ dike na-eyi vinyl, nke nwere isi uhie nke na-eme njem n'etiti ụwa dị iche iche, na-alụ ọgụ iji gbochie ndị ụwa ndị ọzọ iji ngwá agha dị elu. Otu n'ime ndị a bụ obodo New Ataraxia, ebe a na-elekarị ya anya dị ka akụkọ ifo obodo.
N'ụwa, na United Kingdom nke oge a, Anna Mercury bụ n'ezie Anna Louise Britton, onye nnọchi anya gọọmentị, e nyere ọrụ ọrụ na ụwa itoolu dị iche iche dị n'akụkụ nke anyị. Njem Anna na-agafe oghere dị n'etiti ụwa na-ebo ngwá ọrụ ya nke na-ahapụ ya ka ọ mebie ike ike ndọda, na-aga n'ime ihe siri ike, ma rụọ ọrụ ndị ọzọ, n'agbanyeghị na ike ahụ nwere oke na a ga-enyocha ya nke ọma.
== Mbipụta ndị a chịkọtara ==
{| class="wikitable"
!Aha ya
!ISBN
!Ụbọchị a tọhapụrụ ya
!Nsogbu
|-
|''Anna Mercury - Onye Na-egbu Egwu''
|
|Machị 2009
|''Anna Mercury'' #1-5
|}
== Nnakwere ==
A họọrọ mbipụta mbụ nke ''Anna Mercury'' maka Comics Bulletin's "Sunday Slugfest", ndị nyocha atọ ahụ nyere mbipụta ahụ 'mgbọ' anọ n'ime ise.<ref>{{Cite web|url=http://www.comicsbulletin.com/reviews/120751005233023.htm|title=Sunday Slugfest: Anna Mercury #1 (of 5) Review - Line of Fire Reviews - Comics Bulletin|date=March 3, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303205636/http://www.comicsbulletin.com/reviews/120751005233023.htm|archivedate=2016-03-03}}</ref> Rich Johnston nwere obi ụtọ banyere mbipụta mbụ nke ''Anna Mercury 2'' na nyocha maka Bleeding Cool: "Ọ buru ibu, ọ dị obi ike ma ọ dị egwu mana ọ nwekwara omimi na ndabere na ọbụna oge ụfọdụ ọmịiko nke ndị dị ka ''Planetary''".<ref>{{Cite web|url=https://bleedingcool.com/comics/recent-updates/review-anna-mercury-volume-2-1/|title=Review: Anna Mercury Volume 2 #1|first=Rich Johnston | Last updated|author=Comments|date=June 4, 2009|work=Bleeding Cool News And Rumors}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Anna MercurynaEbe nchekwa data nke Grand Comics
* Anna Mercury 2naEbe nchekwa data nke Grand Comics
4ov16lb9pacqgotm0xadcqgalofpncz
Chung Hsin-yu
0
53349
696932
578298
2026-08-06T05:20:58Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696932
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Chung Hsin-yu''' ( Chinese ; Amụrụ na Julaị 9, 1983), <ref>{{Cite web|title=莎莎 SHASHA-台灣偶像劇場|url=http://tw.dorama.info/pf-1810.html|work=tw.dorama.info|accessdate=5 December 2022}}</ref> makwaara dị ka '''Sasa''' ma ọ bụ '''Sha Sha''', bụ onye ọbịa telivishọn Taiwanese, onye na-eme ihe nkiri na onye ọchụnta ego. Ọ malitere ọrụ ya dị ka ihe nlere anya ma mara ya nke ọma maka ịnabata ihe ngosi njem nri ''Super Taste'' na ihe ngosi eziokwu ''Hi, Bata'' . <ref>{{Cite web|title=「媽」管嚴莎莎鍾欣愉說:「我曾經跟莎媽冷戰好久,因為她反對我進當模特兒進演藝圈,就是不肯幫我簽約!」|url=https://www.vogue.com.tw/feature/content-47222|work=Vogue Taiwan|accessdate=5 December 2022|language=zh-Hant-TW|date=6 May 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|title=《嗨!營業中》學長姐威脅「掉收視率請辭」 數字說話了莎莎亂走沒人敢管|url=https://www.mirrormedia.mg/story/20221011ent033/|work=鏡週刊 Mirror Media|accessdate=5 December 2022|language=zh-Hant|date=11 October 2022}}</ref>
== Mmemme ndị ọzọ ==
Chung mepere ụlọ oriri na ọṅụṅụ, Halo, na Taipei, na 2014. O nweburu ụlọ ahịa ejiji, aha ya bụ Halo, site na 2008 ruo 2015. <ref>{{Cite web|title=名人的店/HALO/當服飾店老闆娘是莎莎高中的夢想|url=https://www.yahoo.com/entertainment/blogs/topic/%E5%90%8D%E4%BA%BA%E7%9A%84%E5%BA%97-hola-%E7%95%B6%E6%9C%8D%E9%A3%BE%E5%BA%97%E8%80%81%E9%97%86%E5%A8%98%E6%98%AF%E8%8E%8E%E8%8E%8E%E9%AB%98%E4%B8%AD%E7%9A%84%E5%A4%A2%E6%83%B3-063544266.html|work=www.yahoo.com|accessdate=5 December 2022|archivedate=5 December 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221205042429/https://www.yahoo.com/entertainment/blogs/topic/%E5%90%8D%E4%BA%BA%E7%9A%84%E5%BA%97-hola-%E7%95%B6%E6%9C%8D%E9%A3%BE%E5%BA%97%E8%80%81%E9%97%86%E5%A8%98%E6%98%AF%E8%8E%8E%E8%8E%8E%E9%AB%98%E4%B8%AD%E7%9A%84%E5%A4%A2%E6%83%B3-063544266.html}}</ref> <ref>{{Cite web|title=34歲莎莎不想婚 認擬「分手協議」|url=https://tw.news.yahoo.com/34%E6%AD%B2%E8%8E%8E%E8%8E%8E%E4%B8%8D%E6%83%B3%E5%A9%9A-%E8%AA%8D%E6%93%AC-%E5%88%86%E6%89%8B%E5%8D%94%E8%AD%B0-063733286.html|work=tw.news.yahoo.com|accessdate=5 December 2022|language=zh-Hant-TW}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Bochum ===
{| class="wikitable sortable"
!Aha bekee
! Aha izizi
! class="unsortable" | Ihe ndetu
|-
| ''Nnukwu ụtọ''
|食尚玩家
|
|-
|''Ọgbọ na-abịa''
|超級接班人
|
|-
|''Ọgbọ na-abịa 2''
|超級接班人2
|
|-
| ''Super Idol 9''
|超級偶像9
|
|-
| ''WTO Sista Show''
| WTO姐妹會
|
|-
|''Super Imitator''
|超級模王大道
|
|-
|''Super Imitator 2''
|超級模王大道2
|
|-
| ''Cosmos nwamba''
|貓咪小宇宙
|Mmemme [[YouTube]] <ref>{{Cite web|title=莎莎樂當重度貓奴斜槓當網紅 靠吸貓解決疼痛 {{!}} 娛樂 {{!}} CTWANT|url=https://www.ctwant.com/article/100811|work=www.ctwant.com|accessdate=5 December 2022|language=zh-Hant-TW}}</ref>
|-
| ''Ndewo, bata''
| ị!營業中
|Onye otu nkedo
|}
=== Mpụta vidiyo egwu ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! Onye na-ese ihe
! Aha egwu
|-
| 2001
| Genie Chuo
| "Agụụ ụlọ"
|-
| 2005
| Kenji Wu
| "Elelị Ncheta"
|-
| 2008
| Joi Chua
| "Ọ dabara nke ọma na ị hụrụ m n'anya"
|-
| 2009
| 2 moro na Plungon
| "Super uto"
|-
| 2010
| Hsiao Hung-jen
| "Dian Dian Hao Ma"
|-
|}
== Ọrụ ebipụtara ==
* {{Cite book|author=Chung|first=Hsin-yu|year=2011|title=ㄨ Ya Xi Shi Shang Wan Jia ㄨ丫係食尚玩家|location=Taiwan|publisher=Interface Communication|isbn=9789868276383}}
* {{Cite book|author=Chung|first=Hsin-yu|year=2018|title=HALO! Sasa's Dessert Cosmos HALO!莎莎的甜點小宇宙|location=Taiwan|publisher=Crown Publishing|isbn=9789869623650}}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Ọrụ ahọpụtara
! Nsonaazụ
|-
| 2012
| 47th Golden Bell Awards
| Onye ọbịa kacha mma na ihe ngosi dị iche iche
| ''Super Imitator''||{{Nom}}
|}
== Ntụaka ==
, bụ onye ọbịa telivishọn Taiwanese, onye na-em{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4866157}}
* Chung Hsin-yu on Facebook
* Chung Hsin-yu on Instagram
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
{{DEFAULTSORT:Hsin-yu, Chung}}
0rr92edzp4pmnezawarrvatfznh45yp
Claire McLintock
0
53919
696933
516449
2026-08-06T05:26:41Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696933
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Marie Claire McLintock''' ONZM (1965 - 23 Disemba 2022) bụ ọkà mmụta ọbara na New Zealand na dibịa na-amụ nwa. Ọ bụ ọkachamara n'ọnọdụ ahụike na nsogbu ndị metụtara ọbara ọgbụgba na mkpụkọ ọbara, yana nsogbu ahụike metụtara afọ ime.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ McLintock na Dundee, Scotland, ada Iain na Margaret McLintock. <ref name="Death notice">{{Cite news|url=https://notices.nzherald.co.nz/nz/obituaries/nzherald-nz/name/claire-mclintock-obituary?n=claire-mclintock&pid=203507256|title=Claire McLintock obituary|date=28 December 2022|work=[[The New Zealand Herald]]|accessdate=2 January 2023}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://notices.nzherald.co.nz/nz/obituaries/nzherald-nz/name/claire-mclintock-obituary?n=claire-mclintock&pid=203507256 "Claire McLintock obituary"]. ''[[Akwụkwọ akụkọ New Zealand|The New Zealand Herald]]''. 28 December 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 January</span> 2023</span>.</cite></ref> Nna ya bụ onye na-ahụ maka kemist na Mahadum Dundee na nne ya bụ onye nkuzi mgbakọ na mwepụ, ọ chọkwara ịbụ dọkịta site na nwata. <ref>{{Cite news|title=Dr Claire McLintock on women's health & not delaying fun|url=https://www.ensemblemagazine.co.nz/articles/dr-claire-mclintock|accessdate=28 December 2022|work=Ensemble Magazine}}</ref> <ref>{{Cite journal|title=Pulling Back the Curtain: Claire McLintock, MD {{!}} ASH Clinical News {{!}} American Society of Hematology|url=https://ashpublications.org/ashclinicalnews/news/5658/Pulling-Back-the-Curtain-Claire-McLintock-MD|accessdate=28 December 2022|date=30 December 2021}}</ref> Ọ gụchara akara mmụta ahụike ya na Mahadum Edinburgh na 1989, <ref name=":1">{{Cite web|title=WTD Steering Committee|url=https://www.worldthrombosisday.org/about/founders/claire-mclintock/|accessdate=27 December 2022|work=World Thrombosis Day|archivedate=28 December 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221228040153/https://www.worldthrombosisday.org/about/founders/claire-mclintock/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''World Thrombosis Day''. Archived from on 28 December 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 December</span> 2022</span>.</cite></ref> <ref name=":2">{{Cite web|title=Dr Claire McLintock {{!}} Clinical Haematology {{!}} Ponsonby, Auckland {{!}} New Zealand|url=https://healthpages.co.nz/directory/listing/obstetric-medicine-claire-mclintock|accessdate=28 December 2022|work=Healthpages|language=en-NZ|archivedate=28 December 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221228040159/https://healthpages.co.nz/directory/listing/obstetric-medicine-claire-mclintock}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''Healthpages''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 December</span> 2022</span>.</cite></ref> wee malite ọmụmụ akwụkwọ postgraduate na hematology na Auckland, New Zealand. <ref name=":1" />
== Ọrụ ==
McLintock bụ onye isi ụlọ ọgwụ nke ọrụ ịmụ nwa na mpaghara na Hospitallọ Ọgwụ Auckland City, ma mesịa bụrụ ọkà mmụta ọbara na dibịa ime na Health Women's National. <ref name=":2"/> <ref name=":3">{{Cite web|title=Dr Claire McLintock, of Auckland, ONZM for services to haematology and obstetrics {{!}} The Governor-General of New Zealand|url=https://gg.govt.nz/file/27850|accessdate=28 December 2022|work=gg.govt.nz|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://gg.govt.nz/file/27850 "Dr Claire McLintock, of Auckland, ONZM for services to haematology and obstetrics | The Governor-General of New Zealand"]. ''gg.govt.nz''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 December</span> 2022</span>.</cite></ref> Ọ ghọrọ onye otu nke Royal Australasian College of Physicians na 2000 na onye otu nke Royal College of Pathologists nke Australasia na 2001. <ref name=":1"/> <ref name=":2" /> Ọ bụ onye nkuzi dị elu na ngalaba nke Medical and Health Sciences nke Mahadum Auckland . <ref>{{Cite web|title=Dr Claire Mclintock, Officer of NZ Order of Merit|url=https://profiles.auckland.ac.nz/c-mclintock|accessdate=28 December 2022|work=University of Auckland}}</ref>
McLintock jere ozi n'ọtụtụ ọrụ iduzi ya na International Society on Thrombosis na Hemostasis : dị ka onye isi oche (2018-2020), onye isi oche nke Kọmitii Mmụta, onye isi oche nke Kọmitii Na-ahụ Maka Sayensị na Nhazi Kọmiti na Okwu Ahụ Ike Ụmụ nwanyị na Thrombosis na Hemostasis, onye isi oche. nke kọmitii nhazi mpaghara maka ISTH 2019 Congress, yana osote onye isi oche nke kọmitii na-ahụ maka ụbọchị thrombosis. <ref>{{Cite web|title=ISTH Council Committees and Rosters|url=https://www.isth.org/page/CommitteeRosters|accessdate=27 December 2022|work=ISTH}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Remembering Claire McLintock: A tremendous leader, educator and advocate|url=https://www.isth.org/news/626793/Remembering-Claire-McLintock-A-Tremendous-Leader-Educator-and-Advocate.htm|accessdate=27 December 2022|work=ISTH}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Scientific Steering Committee|url=https://www.worldthrombosisday.org/about/founders/|accessdate=27 December 2022|work=World Thrombosis Day|archivedate=28 December 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221228031136/https://www.worldthrombosisday.org/about/founders/}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye otu kansụl (2004–2007) na onye isi (2007–2009) nke Society of Obstetric Medicine of Australia na New Zealand, <ref>{{Cite web|title=Previous SOMANZ Council|url=https://www.somanz.org/about-us/somanz-executive-council/previous-somanz-council/|accessdate=28 December 2022|work=Society of Obstetric Medicine Australian and NZ|language=en-US|archivedate=5 February 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230205230924/https://www.somanz.org/about-us/somanz-executive-council/previous-somanz-council/}}</ref> dị ka onye isi oche nke Thrombosis na Haemostasis Society of Australia na New Zealand (2009- 2011), <ref name=":0" /> na na bọọdụ nchịkọta akụkọ nke ''Internal Medicine Journal'' <ref>{{Cite journal|author=Szer|first=Jeff|date=2020|title=The Journal in 2019|url=http://dx.doi.org/10.1111/imj.14700|journal=Internal Medicine Journal|volume=50|issue=1|pages=9–10|doi=10.1111/imj.14700|pmid=31943617|issn=1444-0903}}</ref> na ''Journal of Thrombosis na Heemostasis'' . <ref>{{Cite web|date=7 January 2016|title=JTH ANNOUNCES NEW EDITORIAL BOARD AND ASSOCIATE EDITORS|url=https://www.isth.org/news/268361/JTH-announces-new-editorial-board-and-associate-editors.htm|accessdate=27 December 2022|work=ISTH}}</ref> A họpụtara ya onye isi nke New Zealand Order of Merit na 2019 Queen's Birthday Honors, maka ọrụ hematology na obstetrics. <ref name=":3"/>
== Ndụ onwe na ọnwụ ==
McLintock lụrụ [[John Reynolds (artist)|John Reynolds]], onye na-ese ihe na New Zealand, di na nwunye ahụ nwekwara ụmụ abụọ. Achọpụtara ya na ọrịa kansa ara na 2003, ọrịa kansa ahụ laghachiri na 2017, gbasaa n'afọ ya. Ọ nwụrụ na Auckland na 23 Disemba 2022, ọ gbara afọ 57. <ref name="Death notice"/> <ref>{{Cite news|url=https://www.nzherald.co.nz/nz/breast-cancer-sufferer-claire-mclintock-fundraising-for-new-drug-palbociclib/ZWBSZVLXS6FBJX54GRHSZRDL5E/|title=Breast cancer sufferer Claire McLintock fundraising for new drug Palbociclib|first=Cherie|author=Howie|date=12 August 2017|work=[[The New Zealand Herald]]|accessdate=2 January 2022}}</ref>
== Akwụkwọ ndị ahọpụtara ==
* Bethany Samuelson Bannow; Claire McLintock; Paula James (2021) "Nwa nsọ, mgbochi mgbochi, na mgbochi ime: VTE na ọbara ọgbụgba". Nnyocha na Omume na Thrombosis na Hemostasis 5 (5): e12570. <ref>{{Cite journal|author=Bannow|first=Bethany Samuelson|date=2021|title=Menstruation, anticoagulation, and contraception: VTE and uterine bleeding|journal=Research and Practice in Thrombosis and Haemostasis|language=en|volume=5|issue=5|pages=e12570|doi=10.1002/rth2.12570|issn=2475-0379|pmid=34368613}}</ref>
* Flora Peyvandi; David Lillicrap; Johnny Mahlangu; Claire McLintock; K. John Pasi; Steven W. Pipe; Wendy Scales; Alok Srivastava; Thierry VandenDriessche (2020) "Ihe ọmụma na nghọta ọgwụgwọ ọrịa hemophilia: Nsonaazụ nke nyocha mba ụwa." Nnyocha na Omume na Thrombosis na Hemostasis 4 (4): 644-651. <ref>{{Cite journal|author=Peyvandi|first=Flora|date=2020|title=Hemophilia gene therapy knowledge and perceptions: Results of an international survey|journal=Research and Practice in Thrombosis and Haemostasis|language=en|volume=4|issue=4|pages=644–651|doi=10.1002/rth2.12326|issn=2475-0379|pmid=32548564}}</ref>
* Behnood Bikdeli; Mahesh V. Madhavan; David Jimenez; Taylor Chuich; Isaac Dreyfus; Elissa Driggin; Caroline Der Nigoghossian; Walter Ageno; Mohammad Madjid; Yutao Guo; Liang V. Tang; Yu Hu; Jay Giri; Meri Kushman; Isabelle Quéré; Evangelos P. Dimakakos; C. Michael Gibson; Giuseppe Lippi; Emmanuel J. Favaloro; Jawed Fareed; Joseph A. Caprini; Alfonso J. Tafur; John R. Burton; Dominic P. Francese; Elizabeth Y. Wang; Anna Falanga; Claire McLintock; Beverley J. Hunt; Alex C. Spyropoulos; Geoffrey D. Barnes; John W. Eikelboom; Ido Weinberg; Sam Schulman; Marc Carrier; Gregory Piazza; Joshua A. Beckman; P. Gabriel Steg; Gregg W. Nkume; Stephan Rosenkranz; Samuel Z. Goldhaber; Sahil A. Parikh; Manuel Monreal; Harlan M. Krumholz; Stavros V. Konstantinides; Jeffrey I. Weitz; Gregory YH Lip (2020) "COVID-19 na Ọrịa Thrombotic ma ọ bụ Thromboembolic: Mmetụta maka Mgbochi, Ọgwụ mgbochi thrombotic, na Nsote: ''JACC'' State-of-the-Art Review". Akwụkwọ akụkọ nke American College of Cardiology 75 (23): 2950-2973. <ref>{{Cite journal|author=Bikdeli|first=Behnood|date=16 June 2020|title=COVID-19 and Thrombotic or Thromboembolic Disease: Implications for Prevention, Antithrombotic Therapy, and Follow-Up: JACC State-of-the-Art Review|journal=Journal of the American College of Cardiology|language=en|volume=75|issue=23|pages=2950–2973|doi=10.1016/j.jacc.2020.04.031|issn=0735-1097|pmid=32311448}}</ref>
* Kieron Dunleavy; Claire McLintock (2020) "Otu m si agwọ lymphoma n'ime ime". Ọbara 136 (19): 2118–2124. <ref>{{Cite journal|author=Dunleavy|first=Kieron|date=5 November 2020|title=How I treat lymphoma in pregnancy|journal=Blood|volume=136|issue=19|pages=2118–2124|doi=10.1182/blood.2019000961|pmid=32797210|issn=0006-4971}}</ref>
* Suzanne Murray; Claire McLintock; Patrice Lazure; Morgan Penuta; Sam Schulman; Suely M. Rezende; James H. Morrissey; Thomas Reiser; Ingrid Pabinger (2019) "Mkpa na ihe ịma aka n'etiti ndị dọkịta na ndị nchọpụta na thrombosis na hemostasis: Nsonaazụ sitere na ọmụmụ mba ụwa." Nnyocha na Omume na Thrombosis na Hemostasis3 (4): 626-638. <ref>{{Cite journal|author=Murray|first=Suzanne|date=28 June 2019|title=Needs and challenges among physicians and researchers in thrombosis and hemostasis: Results from an international study|url=http://dx.doi.org/10.1002/rth2.12237|journal=Research and Practice in Thrombosis and Haemostasis|volume=3|issue=4|pages=626–638|doi=10.1002/rth2.12237|issn=2475-0379|pmid=31624782}}</ref>
* Claire McLintock; Beverley J. Hunt (2019) "Ụbọchị ịrị elu ụwa na mgbochi nke venous thromboembolism metụtara ụlọ ọgwụ". Akwụkwọ akụkọ ọgwụ ime ime 49 (10): 1207–1208 <ref>{{Cite journal|author=McLintock|first=Claire|date=2019|title=World Thrombosis Day and prevention of hospital-associated venous thromboembolism|journal=Internal Medicine Journal|language=en|volume=49|issue=10|pages=1207–1208|doi=10.1111/imj.14450|pmid=31602770|issn=1444-0903}}</ref>
* Stephanie Cox; Renee Eslick; Claire McLintock (2019) "Irụmọrụ na nchekwa nke thromboprophylaxis na enoxaparin maka mgbochi nke afọ ime metụtara venous thromboembolism". Akwụkwọ akụkọ nke Thrombosis na Hemostasis 17 (7): 1160-1170. <ref>{{Cite journal|author=Cox|first=Stephanie|date=2019|title=Effectiveness and safety of thromboprophylaxis with enoxaparin for prevention of pregnancy-associated venous thromboembolism|journal=Journal of Thrombosis and Haemostasis|language=en|volume=17|issue=7|pages=1160–1170|doi=10.1111/jth.14452|pmid=31013386|issn=1538-7933}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
6rcibofqkcil07s1rt19zqxfpyeinin
Doriana Rivera
0
53924
696953
191826
2026-08-06T08:55:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696953
wikitext
text/x-wiki
{{Reflist}}
{{Databox}}'''Doriana Rivera Aliaga''' (amuru 18 June 1977) bu onye egwu badminton Peruvian lara ezumike nka nke mechakwara nochite anya [[New Zealand]] na oru ya. <ref>{{Cite web|url=https://bwfbadminton.com/player/10047/doriana-rivera|title=Profile : Doriana RIVERA|work=bwfbadminton.com|accessdate=21 September 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|first=Dave|author=Worsley|url=https://www.infonews.co.nz/news.cfm?id=55823|title=Commonwealth Games Badminton Players Warm Up In The Waikato|work=www.infonews.co.nz|date=6 August 2010|accessdate=21 September 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|first=Julio Alegría|author=Cueto|url=http://www.clubregatas.org.pe/julio2003/plumillas3.htm|title=Plumillas para volar|language=es|work=www.clubregatas.org.pe|date=21 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120312004142/http://www.clubregatas.org.pe/julio2003/plumillas3.htm|accessdate=21 September 2020|archivedate=2012-03-12}}</ref> Ọ bụ onye nrite ọla nchara ugboro abụọ n'egwuregwu Pan American n'ụdị okpukpu abụọ nke ụmụ nwanyị. E wezụga nke a, ọ nọchitere anya obodo ya na asọmpi mba ụwa. <ref>{{Cite web|first=Jim|author=Morris|url=https://www.theglobeandmail.com/amp/sports/canadas-medal-haul-set-to-jump/article25289285/|title=Canada's medal haul set to jump|work=www.theglobeandmail.com|date=14 August 2003|accessdate=21 September 2020}}</ref>
Doriana Rivera gụchara Bachelor na Medicine n'afọ 2004 mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara New Zealand ịmalite ọrụ ya. Ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ọgwụ afọ 3 ebe ọ nwetara ahụmịhe n'akụkụ dị iche iche nke ọgwụ. Dr. Rivera malitere njem ya dị ka onye ọkachamara n'ozuzu na 2012, ma nye ya Fellowship nke Royal New Zealand College of General Practitioners na 2015. A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi nlekọta ahụike maka GP na-arụsi ọrụ ike na ụlọ ọgwụ na-ahụ maka nlekọta ngwa ngwa ebe ọ rụrụ ọrụ afọ 7. <ref>{{Cite web|url=https://morningtonfamilydoctor.com.au/our-doctors/|title=Our Doctors|work=morningtonfamilydoctor.com.au|accessdate=21 September 2020|archivedate=18 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200918210201/https://morningtonfamilydoctor.com.au/our-doctors/}}</ref>
== Mmezu ==
=== Egwuregwu Pan American ===
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#FFB069"
| align="center" | 2003
| align="left" | UsD Pavilion,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Santo Domingo, Dominican Republic
| align="left" |</img> [[Sandra Jimeno]]
| align="left" |</img> [[Anna Rice]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Denyse Julien]]
| align="left" | 8–15, 6–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|- style="background:#FFB069"
| align="center" | 1999
| align="left" | Winnipeg Convention Center,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Manitoba, Canada
| align="left" |</img> [[Adrienn Kocsis]]
| align="left" |</img> [[Milaine Cloutier]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Robbyn Hermitage|Robyn Hermitage]]
| align="left" | 8–15, 4–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
=== Asọmpi Pan American ===
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1997
| align="left" | Winnipeg ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Canada
| align="left" |</img> [[Sandra Jimeno]]
| align="left" |</img> [[Milaine Cloutier]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Robbyn Hermitage|Robyn Hermitage]]
| align="left" | 1–15, 5–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
=== Asọmpi South America ===
''alụghị nwanyị''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1996
| align="left" | Buenos Aires ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Argentina
| align="left" |</img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 4–11, 9–11
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1996
| align="left" | Buenos Aires ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Argentina
| align="left" |</img> [[Lucero Chueca]]
| align="left" |</img> [[Lorena Blanco]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 8–15, 9–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_2.png|alt=Silver|Ọlaọcha]]</img> '''Ọlaọcha'''
|}
''Ngwakọta okpukpu abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1996
| align="left" | Buenos Aires ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Argentina
| align="left" |</img> [[Federico Valdez]]
| align="left" |</img> [[Gustavo Salazar]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Lorena Blanco]]
| align="left" | 8–15, 3–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
=== IBF/BWF International ===
''alụghị nwanyị''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Afọ
! Asọmpi
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" | 2002
| align="left" | Carebaco International
| align="left" |</img> [[Sandra Jimeno]]
| align="left" | 0–7, 1–7, 2–7
| style="text-align:left; background:white" |</img> '''Onye na-esote'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" | 2000
| align="left" | Brazil International
| align="left" |</img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 3–11, 0–11
| style="text-align:left; background:white" |</img> '''Onye na-esote'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" | 1996
| align="left" | São Paulo Cup
| align="left" |</img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 6–11, 2–11
| style="text-align:left; background:white" |</img> '''Onye na-esote'''
|}
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Year
!Tournament
!Partner
!Opponent
!Score
!Result
|-
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2011
| align="left" |Manukau International
| align="left" |{{flagicon|NZL}} [[Madeleine Stapleton]]
| align="left" |{{flagicon|NZL}} [[Emma Chapple]]<br /><br />{{flagicon|NZL}} [[Louise Mckenzie]]
| align="left" |21–17, 12–21, 21–18
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2003
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Sandra Jimeno]]
| align="left" |{{flagicon|SUI}} [[Fabienne Baumeyer]]<br /><br />{{flagicon|SUI}} [[Judith Baumeyer]]
| align="left" |8–15, 15–12, 11–15
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Mexico International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|WAL}} [[Felicity Gallup]]<br /><br />{{flagicon|WAL}} [[Joanne Muggeridge]]
| align="left" |2–11, 8–11
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Brazil International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Lorena Blanco]] <br /><br /> {{flagicon|PER}} [[Valeria Rivero]]
| align="left" |11–3, 11–3
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Carebaco International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|TTO}} [[Zuedi Mack]]<br /><br />{{flagicon|TTO}} [[Sabrina Cassie]]
| align="left" |7–4, 7–2, 7–0
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |USA International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|USA}} [[Meiluawati]]<br /><br />{{flagicon|USA}} [[Mesinee Mangkalakiri]]
| align="left" |7–0, 3–7, 5–7, ?, ?
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Chile International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|WAL}} Felicity Gallup<br /><br />{{flagicon|WAL}} Joanne Muggeridge
| align="left" |5–7, 5–7, 2–7
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|WAL}} Felicity Gallup<br /><br />{{flagicon|WAL}} Joanne Muggeridge
| align="left" |2–7, 2–7, 1–7
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2000
| align="left" |Brazil International
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Ximena Bellido]]
| align="left" |{{flagicon|MEX}} [[Gabriella Rodriguez]] <br /><br /> {{flagicon|MEX}} [[Laura Amaya]]
| align="left" |15–5, 15–4
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1999
| align="left" |Argentina International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Lorena Blanco]]<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |11–15, 15–8, 15–4
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1999
| align="left" |USA International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|PER}} Lorena Blanco<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |7–15, 15–9, 3–15
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1998
| align="left" |Argentina International
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Adrienn Kocsis]]
| align="left" |{{flagicon|PER}} Lorena Blanco<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |10–15, 0–15
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1996
| align="left" |São Paulo Cup
| align="left" |{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |{{flagicon|BRA}} [[Cristina Nakano]]<br /><br />{{flagicon|BRA}} [[Patricia Finardi]]
| align="left" |15–2, 15–10
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|}
''Ngwakọta okpukpu abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Year
!Tournament
!Partner
!Opponent
!Score
!Result
|-
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2006
| align="left" |Waikato International
| align="left" |{{flagicon|ESP}} [[José Antonio Crespo]]
| align="left" |{{flagicon|NZL}} [[Craig Cooper]]<br /><br />{{flagicon|NZL}} [[Renee Flavell]]
| align="left" |17–21, 18–21
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Mexico International
| align="left" |{{flagicon|NED}} [[Tjitte Weistra]]
| align="left" |{{flagicon|WAL}} [[Matthew Hughes]]<br /><br />{{flagicon|WAL}} [[Joanne Muggeridge]]
| align="left" |6–11, 13–11, 11–8
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Puerto Rico International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|INA}} [[Tony Gunawan]]<br /><br />{{flagicon|USA}} [[Mesinee Mangkalakiri]]
| align="left" |2–11, 3–11
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Carebaco International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|GUA}} [[Pedro Yang]]<br /><br />{{flagicon|GUA}} [[Anelissa Micheo]]
| align="left" |7–2, 2–7, 7–3, ?, ?
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Rodrigo Pacheco]]<br /><br />{{flagicon|PER}} [[Lorena Blanco]]
| align="left" |7–2, 8–7, 7–2
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Chile International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Jose Antonio Iturriaga]]<br /><br />{{flagicon|PER}} [[Ximena Bellido]]
| align="left" |8–6, 7–0, 7–2
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|PER}} Jose Antonio Iturriaga<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |7–4, 7–4, 8–6
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2000
| align="left" |Brazil International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|MEX}} [[Bernardo Monreal]] <br /><br /> {{flagicon|MEX}} [[Laura Amaya]]
| align="left" |15–9, 15–6
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1996
| align="left" |São Paulo Cup
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Federico Valdez]]
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Mario Carulla]] <br /><br /> {{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |Walkover
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Doriana Rivera at BWFBadminton.com
* Doriana Rivera at BWF.TournamentSoftware.com
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4o8nbtnjyy73qepu728ds0ujcxjx2lz
696954
696953
2026-08-06T08:55:24Z
KiranBOT
25138
removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v2.2.9s
696954
wikitext
text/x-wiki
{{Reflist}}
{{Databox}}'''Doriana Rivera Aliaga''' (amuru 18 June 1977) bu onye egwu badminton Peruvian lara ezumike nka nke mechakwara nochite anya [[New Zealand]] na oru ya. <ref>{{Cite web|url=https://bwfbadminton.com/player/10047/doriana-rivera|title=Profile : Doriana RIVERA|work=bwfbadminton.com|accessdate=21 September 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|first=Dave|author=Worsley|url=https://www.infonews.co.nz/news.cfm?id=55823|title=Commonwealth Games Badminton Players Warm Up In The Waikato|work=www.infonews.co.nz|date=6 August 2010|accessdate=21 September 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|first=Julio Alegría|author=Cueto|url=http://www.clubregatas.org.pe/julio2003/plumillas3.htm|title=Plumillas para volar|language=es|work=www.clubregatas.org.pe|date=21 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120312004142/http://www.clubregatas.org.pe/julio2003/plumillas3.htm|accessdate=21 September 2020|archivedate=2012-03-12}}</ref> Ọ bụ onye nrite ọla nchara ugboro abụọ n'egwuregwu Pan American n'ụdị okpukpu abụọ nke ụmụ nwanyị. E wezụga nke a, ọ nọchitere anya obodo ya na asọmpi mba ụwa. <ref>{{Cite web|first=Jim|author=Morris|url=https://www.theglobeandmail.com/sports/canadas-medal-haul-set-to-jump/article25289285/|title=Canada's medal haul set to jump|work=www.theglobeandmail.com|date=14 August 2003|accessdate=21 September 2020}}</ref>
Doriana Rivera gụchara Bachelor na Medicine n'afọ 2004 mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara New Zealand ịmalite ọrụ ya. Ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ọgwụ afọ 3 ebe ọ nwetara ahụmịhe n'akụkụ dị iche iche nke ọgwụ. Dr. Rivera malitere njem ya dị ka onye ọkachamara n'ozuzu na 2012, ma nye ya Fellowship nke Royal New Zealand College of General Practitioners na 2015. A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi nlekọta ahụike maka GP na-arụsi ọrụ ike na ụlọ ọgwụ na-ahụ maka nlekọta ngwa ngwa ebe ọ rụrụ ọrụ afọ 7. <ref>{{Cite web|url=https://morningtonfamilydoctor.com.au/our-doctors/|title=Our Doctors|work=morningtonfamilydoctor.com.au|accessdate=21 September 2020|archivedate=18 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200918210201/https://morningtonfamilydoctor.com.au/our-doctors/}}</ref>
== Mmezu ==
=== Egwuregwu Pan American ===
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#FFB069"
| align="center" | 2003
| align="left" | UsD Pavilion,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Santo Domingo, Dominican Republic
| align="left" |</img> [[Sandra Jimeno]]
| align="left" |</img> [[Anna Rice]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Denyse Julien]]
| align="left" | 8–15, 6–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|- style="background:#FFB069"
| align="center" | 1999
| align="left" | Winnipeg Convention Center,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Manitoba, Canada
| align="left" |</img> [[Adrienn Kocsis]]
| align="left" |</img> [[Milaine Cloutier]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Robbyn Hermitage|Robyn Hermitage]]
| align="left" | 8–15, 4–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
=== Asọmpi Pan American ===
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1997
| align="left" | Winnipeg ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Canada
| align="left" |</img> [[Sandra Jimeno]]
| align="left" |</img> [[Milaine Cloutier]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Robbyn Hermitage|Robyn Hermitage]]
| align="left" | 1–15, 5–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
=== Asọmpi South America ===
''alụghị nwanyị''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1996
| align="left" | Buenos Aires ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Argentina
| align="left" |</img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 4–11, 9–11
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1996
| align="left" | Buenos Aires ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Argentina
| align="left" |</img> [[Lucero Chueca]]
| align="left" |</img> [[Lorena Blanco]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 8–15, 9–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_2.png|alt=Silver|Ọlaọcha]]</img> '''Ọlaọcha'''
|}
''Ngwakọta okpukpu abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
! Ebe
! Onye mmekọ
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" | 1996
| align="left" | Buenos Aires ,<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Argentina
| align="left" |</img> [[Federico Valdez]]
| align="left" |</img> [[Gustavo Salazar]]<br /><br /><br /><br /></img> [[Lorena Blanco]]
| align="left" | 8–15, 3–15
| style="text-align:left; background:white" |[[Usòrò:Med_3.png|alt=Bronze|Ọla]]</img> '''Ọla'''
|}
=== IBF/BWF International ===
''alụghị nwanyị''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Afọ
! Asọmpi
! Onye mmegide
! Akara
! Nsonaazụ
|-
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" | 2002
| align="left" | Carebaco International
| align="left" |</img> [[Sandra Jimeno]]
| align="left" | 0–7, 1–7, 2–7
| style="text-align:left; background:white" |</img> '''Onye na-esote'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" | 2000
| align="left" | Brazil International
| align="left" |</img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 3–11, 0–11
| style="text-align:left; background:white" |</img> '''Onye na-esote'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" | 1996
| align="left" | São Paulo Cup
| align="left" |</img> [[Ximena Bellido]]
| align="left" | 6–11, 2–11
| style="text-align:left; background:white" |</img> '''Onye na-esote'''
|}
''Ụmụ nwanyị abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Year
!Tournament
!Partner
!Opponent
!Score
!Result
|-
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2011
| align="left" |Manukau International
| align="left" |{{flagicon|NZL}} [[Madeleine Stapleton]]
| align="left" |{{flagicon|NZL}} [[Emma Chapple]]<br /><br />{{flagicon|NZL}} [[Louise Mckenzie]]
| align="left" |21–17, 12–21, 21–18
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2003
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Sandra Jimeno]]
| align="left" |{{flagicon|SUI}} [[Fabienne Baumeyer]]<br /><br />{{flagicon|SUI}} [[Judith Baumeyer]]
| align="left" |8–15, 15–12, 11–15
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Mexico International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|WAL}} [[Felicity Gallup]]<br /><br />{{flagicon|WAL}} [[Joanne Muggeridge]]
| align="left" |2–11, 8–11
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Brazil International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Lorena Blanco]] <br /><br /> {{flagicon|PER}} [[Valeria Rivero]]
| align="left" |11–3, 11–3
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Carebaco International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|TTO}} [[Zuedi Mack]]<br /><br />{{flagicon|TTO}} [[Sabrina Cassie]]
| align="left" |7–4, 7–2, 7–0
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |USA International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|USA}} [[Meiluawati]]<br /><br />{{flagicon|USA}} [[Mesinee Mangkalakiri]]
| align="left" |7–0, 3–7, 5–7, ?, ?
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Chile International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|WAL}} Felicity Gallup<br /><br />{{flagicon|WAL}} Joanne Muggeridge
| align="left" |5–7, 5–7, 2–7
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|WAL}} Felicity Gallup<br /><br />{{flagicon|WAL}} Joanne Muggeridge
| align="left" |2–7, 2–7, 1–7
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2000
| align="left" |Brazil International
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Ximena Bellido]]
| align="left" |{{flagicon|MEX}} [[Gabriella Rodriguez]] <br /><br /> {{flagicon|MEX}} [[Laura Amaya]]
| align="left" |15–5, 15–4
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1999
| align="left" |Argentina International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Lorena Blanco]]<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |11–15, 15–8, 15–4
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1999
| align="left" |USA International
| align="left" |{{flagicon|PER}} Sandra Jimeno
| align="left" |{{flagicon|PER}} Lorena Blanco<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |7–15, 15–9, 3–15
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1998
| align="left" |Argentina International
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Adrienn Kocsis]]
| align="left" |{{flagicon|PER}} Lorena Blanco<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |10–15, 0–15
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1996
| align="left" |São Paulo Cup
| align="left" |{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |{{flagicon|BRA}} [[Cristina Nakano]]<br /><br />{{flagicon|BRA}} [[Patricia Finardi]]
| align="left" |15–2, 15–10
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|}
''Ngwakọta okpukpu abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size:90%;"
!Year
!Tournament
!Partner
!Opponent
!Score
!Result
|-
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2006
| align="left" |Waikato International
| align="left" |{{flagicon|ESP}} [[José Antonio Crespo]]
| align="left" |{{flagicon|NZL}} [[Craig Cooper]]<br /><br />{{flagicon|NZL}} [[Renee Flavell]]
| align="left" |17–21, 18–21
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Mexico International
| align="left" |{{flagicon|NED}} [[Tjitte Weistra]]
| align="left" |{{flagicon|WAL}} [[Matthew Hughes]]<br /><br />{{flagicon|WAL}} [[Joanne Muggeridge]]
| align="left" |6–11, 13–11, 11–8
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Puerto Rico International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|INA}} [[Tony Gunawan]]<br /><br />{{flagicon|USA}} [[Mesinee Mangkalakiri]]
| align="left" |2–11, 3–11
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Carebaco International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|GUA}} [[Pedro Yang]]<br /><br />{{flagicon|GUA}} [[Anelissa Micheo]]
| align="left" |7–2, 2–7, 7–3, ?, ?
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Rodrigo Pacheco]]<br /><br />{{flagicon|PER}} [[Lorena Blanco]]
| align="left" |7–2, 8–7, 7–2
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Chile International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Jose Antonio Iturriaga]]<br /><br />{{flagicon|PER}} [[Ximena Bellido]]
| align="left" |8–6, 7–0, 7–2
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |Peru International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|PER}} Jose Antonio Iturriaga<br /><br />{{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |7–4, 7–4, 8–6
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2000
| align="left" |Brazil International
| align="left" |{{flagicon|NED}} Tjitte Weistra
| align="left" |{{flagicon|MEX}} [[Bernardo Monreal]] <br /><br /> {{flagicon|MEX}} [[Laura Amaya]]
| align="left" |15–9, 15–6
| style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1996
| align="left" |São Paulo Cup
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Federico Valdez]]
| align="left" |{{flagicon|PER}} [[Mario Carulla]] <br /><br /> {{flagicon|PER}} Ximena Bellido
| align="left" |Walkover
| style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up'''
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Doriana Rivera at BWFBadminton.com
* Doriana Rivera at BWF.TournamentSoftware.com
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s4x7p0zsizo7lsckmiomcb2zj3jvrbq
Ememme Damba
0
55218
696967
194985
2026-08-06T11:33:51Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696967
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Faịlụ:Damba_Festival_16.jpg|thumb| Damba in Tamale]]
'''Ememme Damba''' bụ mmemme kachasị ukwuu na Ghana, nke ndị ugwu, Savanna, North East, Upper East na Upper West Regions nke [[Ghana]] na-eme. <ref name="Bak">{{Cite web|title=Festivals in Ghana|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/tourism/festivals.php|publisher=www.ghanaweb.com|accessdate=27 December 2011}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, Damba aghọwo ememe mba dị iche iche, na-adọta ndị ọbịa si n'akụkụ ụwa dum. A na-eme mmemme a kwa afọ na Germany, USA, na UK. <ref>{{Cite web|author=Mohammed|first=Mutaka|date=2021-12-21|title=U.S: Dagbon Diaspora celebrate Damba Festival|url=https://diamondfmonline.com/u-s-dagbon-diaspora-celebrate-damba-festival/|accessdate=2023-10-18|work=Diamond 93.7FM|language=en-US|archivedate=2023-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231107050753/https://diamondfmonline.com/u-s-dagbon-diaspora-celebrate-damba-festival/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=admin|date=2021-12-15|title=Northern Ghana Diaspora C’nity in New Jersey to celebrate Damba Festival, Dec 18|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/northern-ghana-diaspora-cnity-in-new-jersey-to-celebrate-damba-festival-dec-18/|accessdate=2023-10-18|work=Ghanaian Times|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-12-22|title=Northern Ghana Diaspora Community celebrates Damba Festival - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/northern-ghana-diaspora-community-celebrates-damba-festival/|accessdate=2023-10-18|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Aha Damba dị na Dagbani . Ọdịiche ndị ọzọ gụnyere Damma na [[Asụsụ Mamprusi|Mampruli]] na Jingbenti na [[Asụsụ Wali (Gur)|Waali]] . A na-eme mmemme ahụ n'ọnwa Damba, ọnwa nke atọ nke kalenda Dagomba. Ebumnuche nke ememe ahụ bụ ime ememe ihe nketa bara ụba, akụkọ ihe mere eme na ọchịchị nke Dagbon na alaeze ndị metụtara ya. Dagbon bụ ebe ọmụmụ nke alaeze etiti, ọchịchị na ndị eze na Ghana na Burkina Faso. Ọnwa Damba dabara na ọnwa nke atọ nke kalenda Alakụba, Rabia al-Awwal. Ebu ụzọ mee Damba iji mee akara ọmụmụ na ịkpọ aha [[Muhammad]], mana ebumnuche nke emume agbanweela nke ukwuu iji nye ihe nketa na ọchịchị otuto. Gonjas nke mpaghara Savanna anabatala Damba. Ndị Gonja nwere ọnwa kpọmkwem nke ha na-eme ememme ahụ. A na-ekewa mmemme ahụ n'ime oge atọ; ndị Somo Damba, ndị Naa Damba (Eze) na Belkulsi (njem nrịanrịa).
[[Faịlụ:World_Damba_Festival_2023_-_Cologne,_Germany_57.jpg|thumb| Ememme Damba World na Cologne, Germany.]]
[[Faịlụ:Damba_2022.jpg|thumb| Ụmụaka na-aga ememme Damba 2022.]]
== Ihe omume ==
Ememme ahụ na-amalite na ọkwa mmalite nke ọnwa site na Yidan Moli, na Yaa Naa . N’abalị iri na otu n’ọnwa ahụ, “ ''Somo'' ” Damba ga-amalite, na-esotekwa ‘Naa’ (Ndị Eze) Damba n’ụbọchị iri na asaa. Emechara ya na “bielkulsi” <ref>{{Cite web|title=Kpanjɔɣu|url=https://www.wikidata.org/wiki/Q108068442|accessdate=2023-03-03|work=www.wikidata.org}}</ref> nke bụ ngwụcha emume ahụ, na-abịa n'abalị iri na asatọ nke ọnwa Damba. <ref>{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Dagbon-marks-Damba-Festival-after-17-year-break-800034|title=Dagbon marks Damba Festival after 17-year break|accessdate=2020-01-18|archivedate=2019-11-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191119040205/https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Dagbon-marks-Damba-Festival-after-17-year-break-800034}}</ref> N'ime oge a, a na-ekpegara ndị nna ochie ekpere, ịgba egwu na ịgba egwu, ezinụlọ na-eleta ndị enyi na mgbanwe onyinye. <ref>{{Cite web|url=https://visitghana.com/attractions/damba-festival/|title=Damba Festival|work=Visit Ghana|accessdate=2020-01-18}}</ref> Ememme a gụnyekwara Binchera Damba, ebe ike gwụrụ ndị ntorobịa mana smocks ejiji, na Shinkaafa Gahimbu (ịchịkọta osikapa)
=== Yila Bohambu (mmegharị egwu) ===
Mmegharị egwu abalị nke Damba, nke ụmụ nwanyị ụlọikpe na-edu, n'ofe nnukwu ụlọ eze na Dagbon na alaeze ndị metụtara ya. Nke a na-ewere ọnọdụ n'ụbọchị iri mbụ nke ọnwa.
=== Binchera Damba ===
Nke a bụ ihe ngosi na ịgba egwu couture (smock) dọwara adọwa. Ọ na-ewere ọnọdụ n'obí dị iche iche. Ndị ntorobịa bụ ndị na-eso ụzọ.
=== Somo Damba ===
Agụnyere ekpere na ịgba egwu.
=== Shinkaafa Gahimbu ===
Ihe omume a gụnyere ịtụtụ osikapa. Ọ gụnyere ndị ụkọchukwu ụlọikpe, ndị Yidan Moli na-edu na Obí Gbewaa.
=== Nahu Glibu ===
Ịgbakọta ehi, mere ndị isi.
=== Naa Damba ===
Damba nke Eze. Ọ na-agụnye ịgba egwú na ọtụtụ ihe ngosi ịnyịnya.
=== Belkulsi (Ezigbo) ===
Nhazi na nkwanye ugwu mara mma.
[[Faịlụ:Damba_festival_celebration_2022.jpg|thumb| Usoro mmemme Damba 2022.]]
[[Faịlụ:Young_Boy_Dressed_for_Damba_Festival_in_Northern_Ghana.jpg|thumb| Nwatakịrị yi uwe emume.]]
== Damba 2023 ==
Ememme nke 2023 bụ nke a na-enwetụbeghị ụdị ya, nke emere n'etiti etiti Septemba ruo mbido Ọktoba. Emebere ngwụcha (Bielkulsi) maka Ọktọba 4, 2023. Ụfọdụ obodo mere ka ha nọrọ n'udo n'etiti oke mmiri ozuzo. Agbanyeghị, n'ihi oke mmiri ozuzo, emegharịrị ngagharị a na Obí Gbewaa ka ọ bụrụ Tọzdee, Ọktoba 5, 2023. Ndị njem nlegharị anya na ndị na-eme mmemme n'ụwa niile gbagoro n'obí na ebe dị iche iche n'ofe ugwu Ghana maka emume a mara mma. Onye isi obodo Togo nọ na Obí Gbewaa maka mmemme ahụ.
Dịka akụkụ nke mmemme 2023, a haziri egwuregwu bọọlụ akụkọ ihe mere eme n'etiti obodo Kumbungu na Savelugu . Ihe karịrị ikike 20,000 Aliu Mahama Sports Stadium jupụtara. <ref>{{Cite web|date=2023-10-08|title=Historic Savelugu-Kumbungu football clash fills 21,000-capacity Aliu Mahama Stadium|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Historic-Savelugu-Kumbungu-football-clash-fills-21-000-capacity-Aliu-Mahama-Stadium-1858703|accessdate=2023-10-09|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> Kumbungu na Savelugu na-ekekọrịta mmekọrịta egwuregwu nke a maara dị ka Dachahali na Dagbani. Ọbụna ahụ hụrụ nnukwu mmadụ bịara gụnyere ndị isi obodo Tolon, Savelugu na Kumbungu.
[[Faịlụ:Tamale_fashion_week_2020_2.jpg|thumb| Nwanyị na nwa amadi yi uwe ọdịnala.]]
== Hụkwa ==
* Bugum Chugu
* [[Dagbon music and dance|Dagbon egwu na egwu]]
* World Damba Festival
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
2gph78fus8jrjekt86nn05ngskw9nw0
Ememme Damba Ụwa
0
55220
696968
514672
2026-08-06T11:33:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696968
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ememme Damba World''' bụ mmemme nke [[Ememme Damba|mmemme Damba]] nke Northern Ghana nke [[Ghana|ndị Ghana]] bi n'akụkụ ụwa ndị ọzọ. Ememme ''Damba World Damba'' na 1999 na Louisville, Kentucky . <ref>{{Cite web|url=http://greatafricanists.blogspot.com/2012/11/normal-0-false-false-false.html|title=The Story Behind Dr.Wyatt MacGaffey's Brilliant Critique – "Concepts of Race in the Historiography of Northeast Africa"|date=November 11, 2012|accessdate=26 March 2014|author=Dana W. Reynolds}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.sclou.org/index.php?id=266|title=The 2013 Alhaji Aliu Mahama Memorial Lecture Reflections on a Life Well-Lived: Honoring a True Citizen Diplomat|publisher=Sister Cities of Louisville Inc.|date=2013|accessdate=26 March 2014|author=Susan J. Herlin Ph.D, Tamale Zo-Simli Naa}}</ref> [[London]] kwadoro emume a na 2012. Obodo ndị ọzọ kwadoro mmemme ahụ gụnyere Boston na [[Másáchusẹts|Massachusetts]], Amsterdam, na Brussels . <ref>{{Cite web|url=http://worlddamba2012.org/|title=Come to WDF 2012 @ Tufts – USA!|publisher=Official Website|date=June 26, 2012|accessdate=24 March 2014|archivedate=25 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140325012419/http://worlddamba2012.org/}}</ref>
== Usoro iheomume nke ihe omume ==
2023: Cologne - Germany ( [[commons:Category:World Damba festival 2023 - Cologne, Germany|onyonyo emetụtara na Wikimedia Commons]] )
2021: New Jersey - United States <ref>{{Cite web|author=Mohammed|first=Mutaka|date=2021-12-21|title=U.S: Dagbon Diaspora celebrate Damba Festival|url=https://diamondfmonline.com/u-s-dagbon-diaspora-celebrate-damba-festival/|accessdate=2023-10-10|work=Diamond 93.7FM|language=en-US|archivedate=2023-11-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231107050753/https://diamondfmonline.com/u-s-dagbon-diaspora-celebrate-damba-festival/}}</ref>
2019: Madina Greater Accra - Ghana <ref>{{Cite web|author=GNA|date=2019-03-27|title=Madina Dagomba Community Marks Damba Festival {{!}} News Ghana|url=https://newsghana.com.gh/madina-dagomba-community-marks-damba-festival/|accessdate=2023-10-11|work=newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref>
2012: London - United Kingdom, <ref>{{Cite web|url=http://www.twimovies.com/latest-additions/12058-city-face-limited-to-organize-london-damba-2012-festival.html|title=City Face Limited to Organize "London Damba 2012" Festival|publisher=TwiMovies.com|date=August 30, 2012|accessdate=20 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120902032222/http://twimovies.com/latest-additions/12058-city-face-limited-to-organize-london-damba-2012-festival.html|archivedate=2 September 2012|author=Erin, B}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.spyghana.com/damba-festival-hits-london/|title=Damba Festival Hits London|publisher=Ghana News -SpyGhana.com|date=June 25, 2012|accessdate=24 March 2014|author=Abdul-Fatahi, Abdulai|archivedate=25 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140325014830/http://www.spyghana.com/damba-festival-hits-london/}}</ref> Boston Massachusetts - United States <ref>{{Cite web|url=http://somerville.patch.com/groups/arts-and-entertainment/p/ev--world-damba-festival-2012-tufts|title=World Damba Festival 2012 @ Tufts|date=September 21, 2012|accessdate=24 March 2014|author=Jeff, Rawitsch}}</ref>
1999: Louisville Kentucky - United States
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
h048hrfav03a2ljrp3e7l59swag81ks
Caitlín Ní Thoirbheird
0
56019
696919
595272
2026-08-06T02:37:57Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696919
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Caitlín Ní Thoirbheird|caption=|birth_name=Catherine Turbitt|birth_date=5 May 1891|birth_place=[[Boyle, County Roscommon|Boyle]]|death_date={{death-date and age|24 July 1969|5 May 1891}}|death_place=Boyle|death_cause=|other_names=Cassie Turbitt|known_for=Teacher and activist|education=|employer=|occupation=|title=|height=|term=|predecessor=|successor=|party=|boards=|spouse=|partner=|children=|parents=|relatives=|signature=|website=|footnotes=|nationality=[[Republic of Ireland|Irish]]}}
'''Caitlín Ní Thoirbheird''' (5 Mee 1891 - 24 Julaị 1969) bụ onye na-eme ihe ike na Conradh na Gaeilge na onye nkuzi asụsụ Irish.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Ní Thoirbheird na Boyle n'afọ 1891. Nne na nna ya bụ James Turbitt, onye na-emepụta ụgbọ ala, na Mary Gahan. Ọ bụ otu n'ime ụmụ asaa dị ndụ. A maara Ní Thoirbheird n'ezinụlọ ahụ dị ka Cassie ma ọ bụ naanị ya na nwanne ya nwanyị Áine na-asụ Irish. Ní Thoirbheird rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na-eme njem na gburugburu Lurgan na Mountmellick na 1915.<ref name="anim"/><ref>{{Cite web|title=National Archives: Census of Ireland 1911|url=http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1911/Roscommon/Boyle_Urban/Ross_Lane/779240/|work=www.census.nationalarchives.ie|accessdate=2025-02-26|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221181217/http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1911/Roscommon/Boyle_Urban/Ross_Lane/779240/}}</ref><ref name="Flag"/><ref name="irelandxo"/>
Ní Thoirbheird rụrụ ọrụ maka Conradh na Gaeilge. A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye nhazi na Roscommon na 1918 wee bụrụ odeakwụkwọ mpaghara na 1920. A họpụtakwara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na-eme njem maka Roscommon County Council site na 1923 mana ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ maka Gaelic League. Ọ rụrụ ọrụ oge niile dị ka onye nkuzi nke Irish site na Kọmitii Mmụta Ọrụ Ugbo nke County Roscommon. Ní Thoirbheird lara ezumike nká na 30 June 1957. Ọ nwụrụ n'afọ 1969, e lie ya n'ebe ili ozu Assylin.<ref name="anim">{{Cite web|title=NÍ THOIRBHEIRD, Caitlín (1891–1969)|url=https://www.ainm.ie/Bio.aspx?ID=798|work=ainm.ie|language=Irish}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.ainm.ie/Bio.aspx?ID=798 "NÍ THOIRBHEIRD, Caitlín (1891–1969)"]. ''ainm.ie'' (in Irish).</cite>
[[Category:CS1 Irish-language sources (ga)]]</ref><ref name="Flag">{{Cite book|author=Thorne|first=Kathleen Hegarty|title=They Put the Flag A-flyin': The Roscommon Volunteers, 1916-1923|date=September 2005|publisher=Generation Organization|isbn=978-0-9633565-3-6|url=https://books.google.com/books?id=r9nZAAAACAAJ|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFThorne2005">Thorne, Kathleen Hegarty (September 2005). [https://books.google.com/books?id=r9nZAAAACAAJ ''They Put the Flag A-flyin': The Roscommon Volunteers, 1916-1923'']. Generation Organization. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-9633565-3-6|<bdi>978-0-9633565-3-6</bdi>]].</cite></ref><ref name="irelandxo">{{Cite web|title=Caitlín Ní Thoirbheaird 1891|url=https://irelandxo.com/ireland-xo/history-and-genealogy/ancestor-database/caitl%C3%ADn-n%C3%AD-thoirbheaird|work=irelandxo.com|accessdate=2025-02-26|archivedate=2025-02-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250226125601/https://irelandxo.com/ireland-xo/history-and-genealogy/ancestor-database/caitl%C3%ADn-n%C3%AD-thoirbheaird}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20250226125601/https://irelandxo.com/ireland-xo/history-and-genealogy/ancestor-database/caitl%25C3%25ADn-n%25C3%25AD-thoirbheaird "Caitlín Ní Thoirbheaird 1891"]. ''irelandxo.com''.</cite></ref><ref>{{Cite news|title=The Irish standard. (Minneapolis, Minn. ; St. Paul, Minn.), 1918-01-12|url=https://chroniclingamerica.loc.gov/data/batches/mnhi_castor_ver01/data/sn90059959/00271760085/1918011201/0161.pdf}}</ref>
== Ntụaka n' ebe e si nweta ya ==
# "NI THOIRBHEIRD, Caitlin (1891-1969)". ainm.ie (na asụsụ Irish).
# "Ebe nchekwa obodo: Ọnụọgụ nke Ireland 1911". www. census.nationalarchives.ie.
# Thorne, Kathleen Hegarty (septemba 2005). They Put the Flag A-flyin': The Roscommon Volunteers,1916-1923. Generation Organization.
# "Caitlin NI Thoirbheaird 1891".irelandxo.com.
# "ọkọlọtọ nke Irish. (Minneapolis, Minn.; St. Paul, Minn.), 1918-01-11" (PDF).
4eborpvvo7noakly763gkcybhqi7cbw
Asụsụ Kanoê
0
56751
696906
696154
2026-08-05T18:03:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696906
wikitext
text/x-wiki
'''Kanoê''' ma ọ bụ '''Kapishana''' bụ asụsụ dịpụrụ adịpụ na Rondônia, [[Brazil]] . Ndị Kapishana na-asụ Portuguese ma ọ bụ asụsụ ụmụ amaala ndị ọzọ site n'alụmdi na nwunye.
A na-asụgharịkwa aha asụsụ ahụ ''Kapixana, Kapixanã,'' na ''Canoé'', bụ́ nke ikpeazụ ha na Awa-Canoeiro kesara .
Ndị Kanoê, ọ bụ ezie na ha gbasasịrị n'akụkụ ndịda ọwụwa anyanwụ nke steeti Rondônia, na-ebikarị n'akụkụ Osimiri Guaporé. Asụsụ a fọrọ nke nta ka ọ laa n'iyi, na-enwe naanị ndị na-asụ asụsụ ise n'ihe dị ka ndị Kanoê narị atọ na iri na itoolu. <ref name="2pib" />
== Nhazi ==
Ọ bụ ezie na a na-ewere Kanoê dị ka asụsụ dịpụrụ adịpụ, enweela atụmatụ dị iche iche jikọtara ya na asụsụ ndị ọzọ na ezinụlọ asụsụ. <ref name="Campbell-SAmerica">{{Cite book|author=Campbell|first=Lyle|authorlink=Lyle Campbell|editor=Grondona|date=2012|title=The Indigenous Languages of South America|chapter=Classification of the indigenous languages of South America|series=The World of Linguistics|location=Berlin|publisher=De Gruyter Mouton|pages=59–166|isbn=978-3-11-025513-3}}</ref>
Van der Voort (2005) na-achọpụta myirịta dị n'etiti Kanoê, Kwaza, na [[Asụsụ Aikanã|Aikanã]], ma kwenyere na ihe akaebe adịghị ike nke ọma iji jikọta asụsụ atọ ahụ ọnụ dịka akụkụ nke otu ezinụlọ asụsụ.
Ọnụahịa (1978) na-atụ aro ka mmekọrịta ya na asụsụ Nambikwaran, mgbe Kaufman (1994, 2007) na-atụ aro na Kunza nwere njikọ.
== Mmekọrịta asụsụ ==
Jolkesky (2016) kwuru na enwere myirịta lexical na Kwaza, [[Asụsụ Aikanã|Aikanã]], na asụsụ Nambikwaran n'ihi kọntaktị.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Mmekọrịta mbụ nke ndị Kanoê na ndị mba ọzọ butere ọtụtụ ọnwụ site na ọrịa. Ọtụtụ n'ime ndị ahụ nwụrụ n'ihi [[Patusis|ọkpa]], [[Akpata|measles]], na nsogbu afọ. E nwekwara ọnwụ n'ihi esemokwu na ndị ọrụ ugbo bi na mpaghara ahụ. <ref name="2pib">{{Cite web|url=https://pib.socioambiental.org/pt/povo/kanoe|title=Povo|author=Laércio Nora Bacelar|work=Povos Indígenas No Brasil|publisher=Instituto Socioambiental}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaércio_Nora_Bacelar">Laércio Nora Bacelar. [https://pib.socioambiental.org/pt/povo/kanoe "Povo"]. ''Povos Indígenas No Brasil''. Instituto Socioambiental.</cite></ref>
Enwere ike ịhụ ndị Kanoê n'akụkụ abụọ bụ isi, akụkụ mmiri nke Osimiri Guaporé na Osimiri Omerê . Mpaghara ọdịnala ha, ọkachasị Rio Omeré Indigenous Territory, dị na obodo Corumbiara na Chupinguaia nke steeti Rondônia . <ref name="Amazonian isolates 2">{{Cite book|editor=Epps|title=Amazonian Languages: Language Isolates. Volume II: Kanoé to Yurakaré|publisher=Walter de Gruyter|location=Berlin|date=2023|isbn=978-3-11-043273-2}}</ref> : 659 Ndị isi obodo, ndị bi n'akụkụ Osimiri Guaporé, na-ekerịta ala ahụ na ụmụ amaala ndị ọzọ ma nwee ogologo oge nke ibikọ ọnụ na "onye ọcha". Ọtụtụ n'ime ha abanyela n'ọha obodo Brazil ma lụọla ndị si n'otu obodo ndị ọzọ. Naanị atọ n'ime ha ka na-asụ asụsụ Kanoê taa.
N'akụkụ Osimiri Omerê, enwere ike ịchọta otu ezinụlọ nke Kanoê, na-enwechaghị mmetụta sitere na obodo Brazil. N'ịbụ ndị gbagara n'ime ebe nchekwa ọhịa, a na-ewere otu a dị ka ụmụ amaala dịpụrụ adịpụ, na-ahapụ naanị kọntaktị na mpụga na 1995 ka ọtụtụ afọ nke Ethno Environmental Protection Front gbalịsiri ike. N'ihe dị ka afọ 2003, ọ bụ nanị mmadụ anọ fọdụrụ n'ezinụlọ Kanoê a, ebe abụọ n'ime ha bụ ndị na-asụ Kanoê otu asụsụ. A kwenyere na mpaghara dị n'akụkụ Osimiri Omerê bụ ókèala mbụ nke ndị Kanoê site na Victor Dequech (1942) na Etta Becker-Donner (1955).
== Ọkwa dị ugbu a ==
N'ihi na ogologo oge Kanoê bụ nke ọma emezighituri gbara akaebe na nkewa. Amụma dị iche iche ka e kwalitere na obere ihe akaebe; Ọnụahịa (1978) dịka ọmụmaatụ chere na Kanoê nwere ike ịbụ otu n'ime asụsụ Nambikwaran . Mgbe e mechara kọwaa ya n'ụzọ zuru ezu, site na Bacelar (2004), ọ bịara bụrụ ihe dịpụrụ adịpụ asụsụ. <ref name="1prodoclin" />
Ọmụmụ asụsụ mbụ e dere ede nke asụsụ Kanoê dị taa, laghachiri na 1943 mgbe Stanislav Zach bipụtara otu okwu nke agbụrụ Kanoê, <ref name="3Zach">{{Cite book|author=Stanislav|first=Zach|year=1943|title=Vocabulário das tribos Massacá, Salamãi, Coiá e Canoê.|location=Rio de Janeiro|language=pt}}</ref> bụ nke emelitere na 1963 site n'aka Cestmír Loukotka .
Laércio Bacelar bipụtara akụkọ mmalite nke njirimara phonological nke asụsụ Kanoê na 1992, <ref name="bacelar-fono">{{Cite book|author=Bacelar|first=Laércio|year=1992|title=Fonologia preliminar da língua Kanoê.|location=Brasília|publisher=Universidade de Brasília|language=pt}}</ref> nwere akụkọ nke abụọ na nyocha nke phonology e bipụtara na 1994. <ref>{{Cite journal|author=Bacelar|first=Laércio|title=Fonologia segmental da língua Kanoê: uma análise preliminar|journal=Signótica: Revista do Mestrado em Letras e Linguística|date=1994|issue=6|pages=59–72|language=pt}}</ref> Bacelar na Cleiton Pereira dere akwụkwọ na morphosyntax nke asụsụ na 1996. <ref>{{Cite journal|author=Bacelar|first=Laércio|title=Aspectos Morfossintáticos da Língua Kanoê.|journal=Signótica: Revista do Mestrado em Letras e Linguística|date=1996|issue=8|pages=45–55|language=pt}}</ref> Na 1998, Bacelar na Augusto Silva Júnior bipụtara akwụkwọ banyere mkparị na litotes nke asụsụ ahụ. <ref>{{Cite journal|author=Bacelar|first=Laércio|title=A negação e a litotes na língua Kanoê|journal=Signótica: Revista do Mestrado em Letras e Linguística|date=1998|issue=9|language=pt}}</ref> Kemgbe ahụ, Laércio Bacelar bụ onye isi asụsụ na-enyocha asụsụ ahụ ma soro ndị Kanoê na-arụkọ ọrụ. Na 2004 o bipụtara nkọwa zuru ezu nke phonology, ụtọ asụsụ na syntax ya. <ref name="4bacelar" />
Ọrụ akpọrọ [http://prodoclin.museudoindio.gov.br/index.php/etnias/kanoe/projeto ''Etnografia e Documentação da Lingua Kanoé''] na-aga n'ihu site n'usoro ọkọwa okwu na usoro agbụrụ iji dekọ data ọdịyo na ederede nke asụsụ Kanoê. Ọ bụ Laércio Nora Bacelar, onye na-asụ asụsụ Brazil na-ahazi ọrụ a ugbu a, nke FUNAI - Museu do Índio na UNESCO kwadoro ya. Ọrụ a nwekwara nkwado nke obodo Kanoê niile sitere na osimiri Guaropé na nke Omọra.
== fonology ==
=== Consonants ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
!
! Bilabial
! Alveolar
! Palatal
! Velar
|-
! Kwụsị
| p
| t
|
| k
|-
! Mmekọrịta
|
| t͡s
|
|
|-
!Nke na-ese okwu
| β
|
|
| x
|-
! Ihu imi
| m
| n
| ɲ
|
|-
! Odika
|
|
| j
| w
|-
! Mpịakọta
|
| ɾ
|
|
|}
{{IPA|/x/}} is limited to a few verb forms, where it occurs before {{IPA|/ĩ/}}. {{IPA|/ts/}} is highly variable, {{IPA|[ts tʃ s ʃ]}}, with the affricates being the more common, {{IPA|[ʃ]}} rare, and {{IPA|[tʃ ʃ]}} most common before {{IPA|/i u/}}. {{IPA|/r/}} is {{IPA|[ɾ]}} between vowels, {{IPA|[d]}} after {{IPA|[n]}} and occasionally initially. {{IPA|/ɲ/}} varies as {{IPA|[ȷ̃]}}. {{IPA|/n/}} is {{IPA|[ŋ]}} before {{IPA|/k/}}, a pattern which occurs during metathesis. {{IPA|/p/}} is very rarely realized as {{IPA|[ɓ]}}. {{IPA|/w/ /j/}} are nasalized after nasal vowels.
=== Udaume ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
! rowspan="2" |
! colspan="2" |N'ihu
! colspan="2" | Central
! colspan="2" | Azu
|-
! <small>larịị</small>
! <nowiki><small id="mw_A">nas.</small></nowiki>
! <small>larịị</small>
! <nowiki><small id="mwAQE">nas.</small></nowiki>
! <small>larịị</small>
! <nowiki><small id="mwAQY">nas.</small></nowiki>
|-
! Mechie
| i
| ĩ
| ɨ
| ɨ̃
| u
| ũ
|-
! N'etiti
| e
| Ɛ
| ọ
| ə̃
| o
| õ
|-
! Mepee
| æ
| æ̃
| a
| ʌ̃
|
|
|}
Ụdaume bụ {{IPA|/i e æ ɨ ə a u o/}}, niile ọnụ na imi; Udaume imi nwere dịtụ iche ma ọ bụ na-agbanwe agbanwe: {{IPA|[ĩ], [ɛ̃]~[ẽ], [æ̃], [ɨ̃], [ã]~[ʌ̃], [ɔ̃]~[õ], [ũ]}} .
A na-adụnye ụdaume ọnụ n'ọha n'akụkụ nkwụsị imi, yana mgbanwe nke ụdaume imi n'ụdị ụda. {{IPA|/e/}} dị iche dị ka {{IPA|[ɛ]~[e]}} mgbe {{IPA|/ts/}} na nso nso nso. {{IPA|/ɨ/}} iche dị ka {{IPA|[ɨ]~[ə]}} mgbe consonants na-enweghị olu. {{IPA|/o/}} dị iche dị ka {{IPA|[ɔ]~[o]}} mgbe {{IPA|/p, m/}} . Udaume nwere ike inwe onye na-apụ apụ na-enweghị olu (nke ọma {{IPA|[h]}} ) mgbe ụda olu anaghị eso ya.
Udaume na-adị ogologo mgbe ha mejupụtara morpheme nke ha. Nchegbu dị na mkpụrụokwu ikpeazụ nke otu okwu. Mkpụrụokwu dị mgbagwoju anya bụ CGVG, ebe G bụ glide {{IPA|/j w/}}, ma ọ bụ, n'ihi epenthesis na ụfọdụ ọnọdụ morphological ma ọ bụ n'ihi nhụpụ, nkwenye ikpeazụ nwere ike ịbụ {{IPA|/m n/}} . Otu n'ime okwu ndị dị mgbagwoju anya karịa bụ {{IPA|/kwivejkaw/}} 'ịkpụ isi'. Usoro ụdaume na-eme, dị ka ọ dị na {{IPA|/eaere/}} 'onyeisi'.
== Ọmụmụ ihe ọmụmụ ==
Kanoê bụ asụsụ polysynthetic, ebe okwu ndị dị mgbagwoju anya bụ ngwaa (Payne 1997). Ọ bụkwa isi okwu agglutinative, ọtụtụ okwu na-etolite site na mgbọrọgwụ dị mfe, juxtaposition na suffixation. <ref name="1prodoclin">{{Cite web|url=http://prodoclin.museudoindio.gov.br/index.php/etnias/kanoe|title=Kanoê|work=Projeto de Documentação de Línguas Indígenas|publisher=Museu do Indio}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://prodoclin.museudoindio.gov.br/index.php/etnias/kanoe "Kanoê"]. ''Projeto de Documentação de Línguas Indígenas''. Museu do Indio.</cite></ref> Enwere ike ịkọwa nwoke na nwanyị site na suffixation ma ọ bụ site na hyperonym, na ebe Kanoê adịghị eme ka ọnụọgụgụ dị iche iche, ọ na-eme ka ọdịiche dị n'etiti aha ndị a na-apụghị ịgụta ọnụ na ndị a na-agụta ọnụ, ebe a na-agbakwunye suffix {-te} <ref name="4bacelar">{{Cite book|url=http://webdoc.ubn.kun.nl/mono/b/bacelar_l/gramdalik.pdf|title=Gramática da língua Kanoê|author=Bacelar|first=Laércio Nora|publisher=Katholieke Universiteit Nijmegen|year=2004|location=Nijmegen|language=pt|isbn=9789090179582|accessdate=2011-04-19}}<cite class="citation book cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBacelar2004">Bacelar, Laércio Nora (2004). <span class="cs1-format">(PDF)</span> (in Portuguese). Nijmegen: Katholieke Universiteit Nijmegen. [[Hdl (identifier)|hdl]]:<span class="id-lock-free" title="Freely accessible">[[hdl:2066/19429|2066/19429]]</span>. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9789090179582|<bdi>9789090179582</bdi>]]. Archived from [http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20140728032518/http://webdoc.ubn.kun.nl/mono/b/bacelar_l/gramdalik.pdf the original] <span class="cs1-format">(PDF)</span> on 2014-07-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2011-04-19</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 Portuguese-language sources (pt)]]</ref> . Usoro syntax nke Kanoê na-eso SOV = isiokwu + ihe + ngwaa. <ref name="1prodoclin" />
N'asụsụ Kanoê, a na-eji usoro mmụgharị morphological emepụta ngwaa na-emekarị . Dịka ọmụmaatụ, manamana 'igwakorita', ma ọ bụ mañumañu 'ịta'. Ọ bụ ezie na ụfọdụ aha na-egosi reduplication, ọ nwere ike inwe onomatopoeic mkpali kama a morphologic otu - ọtụtụ aha na reduplication bụ aha maka anụmanụ na nnụnụ, na nke phonetic usoro nke reduplication yiri ka eṅomi ụda àgwà nke anụmanụ kwuru, ihe atụ kurakura 'ọkụkọ' ma ọ bụ tsõjtsõj' hummingbird '. <ref name="4bacelar"/>
=== Nkpọaha ===
==== Nkpọaha nkeonwe ====
Nnọchiaha onwe onye n'asụsụ Kanoê na-eso ụdị n'efu monomorphic n'otu n'otu na bimorphic n'ọtụtụ. Nnọchiaha ndị a nwere ike ime na isiokwu ma ọ bụ ọnọdụ ihe. Nhazi nke nnọchiaha ọtụtụ mmadụ na-eso usoro PRO. PL → PRO. SG + COL, ebe PRO bụ otu ụdị aha na -COL bụ ọtụtụ morpheme ''{-te}'' . <ref name="4bacelar"/>
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|+Aha aha nkeonwe
!
! Otu
! Ọtụtụ
|-
! Onye mbụ
| ''ai''
| ''ebee''
|-
! Onye nke abụọ
| ''mi''
| ''àjà''
|-
! Onye nke atọ
| ''oj''
| ''ojte''
|}
Ọmụmaatụ:
==== Nnochiaha nwere ====
Ụdị maka nnọchiaha nke nwere bụ monomorphic na POSS.1SG ''ña'' na POSS.2SG ''pjs'' mana bimorphic maka POSS.3SG ''oho'' nke 3SG ''oj'' gbakwunyere nwere ''{-o}'' . A na-etolite ụdị ọtụtụ maka nnọchiaha ndị nwe ya site n'ịgbakwunye suffix ''{-to}'' nke n'onwe ya bụ ihe si na suffixes ''{-te}'' plus ''{-o}'' . <ref name="4bacelar"/>
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|+Nnochiaha nwere
!
! colspan="2" | Otu
! colspan="2" | Ọtụtụ
|-
! Onye mbụ
| ''nka''
| nkem
| ''jato''
| nke anyi
|-
! Onye nke abụọ
| ''pja''
| nke gi
| ''pjato''
| nke gi
|-
! Onye nke atọ
| ''ojo''
| nke ya
| ''ojoro''
| nke ha
|}
Ọmụmaatụ:
==== Ngosipụta nnọchiaha ====
S aEnwere naanị okwu ngosipụta abụọ n'asụsụ Kanoê, ''jũ'', "nke a" maka ihe dị nso na ''ũko'', "nke ahụ" maka ihe dị anya. Nnọchiaha ngosipụta anaghị eme ka ọdịiche dị n'etiti ọnụọgụ ma ọ bụ okike.
=== Quantifier ===
Ụzọ a na-ejikarị akọwa ọnụọgụ n'asụsụ Kanoê bụ nkwubi okwu nke quantifier ''arakere'' "ọtụtụ". A na-eche na a na-emepụta quantifier arakere site na usoro litotes na nhazi ime ya na-eso ''{ara-}'' "ole na ole" + ''{-k}'' 'NEG' + ''{-e}'' 'DECL' + ''{-re}'' 'AUX'. <ref name="4bacelar"/>
{| border="0" cellpadding="6" cellspacing="0" style="border-collapse:collapse"
|
| ''kani''
|
| ''arakere kani''
|-
|
| nwa
|
| ọtụtụ ụmụaka
|}
{| border="0" cellpadding="6" cellspacing="0" style="border-collapse:collapse"
|
| ''mapi''
|
| ''arakere mapi''
|-
|
| akụ
|
| ọtụtụ akụ
|}
Enwere ike iji quantifier arakere yana ọnụọgụ iji gbanwee ihe ọ pụtara na "ole na ole":
Asụsụ Kanoê nwekwara ajụjụ quantifier ''nẽtoe'' “ole” nke e ji na mmalite nke ahịrịokwu:
== Hụkwa ==
* Asụsụ Macro-Paesan
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
19sg6sp5bqygui3hihhvdx8sbolyrsb
Amandine Aftalion
0
66140
696887
696126
2026-08-05T12:40:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696887
wikitext
text/x-wiki
'''Amandine Aftalion''' (amụrụ n'afọ 1973) {{R|born}} bụ onye France na-eme mgbakọ na mwepụ, nke a maara maka nyocha ya na Bose-Einstein condensates na mgbakọ na mwepụta nke foototracing. Ọ bụ [[Centre national de la recherche scientifique|National Center for Scientific Research]]">onye nduzi nyocha na Centre national de la recherche scientifique (CNRS).<ref name=born>Birth year from [https://www.idref.fr/110114639 SUDOC authority control file], retrieved 2019-09-02</ref>
== Agụmakwụkwọ na ọrụ ==
Aftalion gụrụ akwụkwọ na École normale supérieure (Paris) site na 1992 ruo 1996, na-enweta agrégation ya na mgbakọ na mwepụ na 1994 na Master of Advanced Studies na nyocha ọnụọgụ na 1995. <ref name=cv>{{citation|url=http://aftalion.perso.math.cnrs.fr/cvaa2017.pdf|title=Curriculum vitae|journal=International Journal of Mass Spectrometry |year=2017|volume=413 |page=9 |doi=10.1016/j.ijms.2017.01.010 |bibcode=2017IJMSp.413....9. |accessdate=2019-09-02}}</ref> Ọ gbachitere akwụkwọ edemede doctoral ya, Quelques problèmes d'équations aux dérivées partielles elliptiques non-linear et applications à des modèles en supraconductivité et en combustion, na 1997 na Mahadum Pierre na Marie Curie, n'okpuru nduzi nke Henri Berestycki.<ref name=mgp>{{mathgenealogy|id=112885}}</ref> N'afọ 2002, ọ nwetara ikike na thesis Equations aux dérivées partielles elliptiques non-linear: propriétés qualitatives et modèles en physique des basses températures.{{R|cv}}
Ọ bụ onye na-eme nchọpụta na CNRS kemgbe 1999, a kwalitekwara ya ka ọ bụrụ onye nduzi nke nyocha na 2008. Ebe ọ bụ na 2010 ọnọdụ ya na CNRS jikọtara ya na Versailles Saint-Quentin-en-Yvelines University. {{R|cv}}
== Onyinye ==
Aftalion bụ onye dere akwụkwọ Vortices in Bose–Einstein Condensates (Birkhäuser, 2006). Akwụkwọ a na-amụ quantum vortex na superfluid omume na Bose-Einstein condensates, na-eji Gross-Pitaevskii equation iji gosipụta ike dị na sistemụ ndị a.<ref name=vbec>{{citation|title=Review of ''Vortices in Bose–Einstein Condensates''|year=2007|first=Stanley A.|last=Alama|journal=Mathematical Reviews|mr=2228356}}</ref>
Na nyocha ya na mgbakọ na mwepụ nke egwuregwu, Aftalion na-eji usoro dị iche iche iji gosipụta ma mmegharị na ike na onye na-agba ọsọ, yana ahụike aerobic na anaerobic nke onye na- ịgba ọsọ ka agbụrụ na-aga n'ihu.<ref name=run0>{{citation|url=https://www.maa.org/news/math-news/let-math-dictate-your-race-strategy|title=Let Math Dictate Your Race Strategy|date=June 11, 2014|publisher=[[Mathematical Association of America]]|access-date=July 31, 2026|archive-date=March 19, 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230319074912/https://www.maa.org/news/math-news/let-math-dictate-your-race-strategy|url-status=dead}}</ref> O jirila echiche nke njikwa kachasị mma iji gosipụta na ndị na-agba ọsọ ogologo oge nwere ike inweta ntachi obi ka ukwuu site na obere ọdịiche na ọsọ, na-emegide nyocha mbụ nke Joseph Keller na-atụ aro na ndị na'agba ọsọ kwesịrị ịnọgide na-agba naanị ọsọ n'oge niile.<ref name=run1>{{citation|url=https://sinews.siam.org/Details-Page/insightful-mathematics-for-an-optimal-run|magazine=SIAM News|first=Karthika Swamy|last=Cohen|date=October 27, 2014|title=Insightful Mathematics for an Optimal Run}}</ref> N'ịrụ ọrụ na-esote, o gosipụtara na, ọ bụ ezie na ndị na-agba ọsọ ogologo oge kwesịrị ịgba ọsọ na njedebe ikpeazụ nke agbụrụ, usoro kachasị mma maka ịgba ọsọ ụkwụ dị mkpirikpi gụnyere iji nwayọọ nwayọọ na njedebe nke agbụrụ ahụike.<ref name=run2>{{citation|url=https://sinews.siam.org/Details-Page/run-stem-run|title=Run STEM Run!|first=Janai|last=Juarez|date=September 27, 2017|magazine=SIAM News}}</ref>
== Ihe odide ==
<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki>
== Njikọ mpụga ==
{{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Aftalion, Amandine}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
g1zdjuava9awa0jaepqkxvnb6cc46e7
Amel Ben Abda
0
67070
696888
693096
2026-08-05T12:47:26Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696888
wikitext
text/x-wiki
'''Amel Ben Abda''' bụ ọkammụta mgbakọ na mwepụ n'ụlọ akwụkwọ National Engineering School nke Tunis. Ọ bụ ya bụ onye mbụ na Tunisia nwetara nzere PhD na ngalaba mgbakọ na mwepụ. Ọ bụ onye nnọchi anya Tunisia na kọmitii na-eduzi ''International Laboratory for Computer Sciences and Applied Mathematics'' na bọọdụ ndị ndụmọdụ nke Tunisian Woman Mathematician Association. ''Òtù na-ahụ maka nchịkọta ụmụ nwanyị nke Tunisia.''
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Ben Abda gụrụ mgbakọ na mwepụ na National Engineering School of Tunis, gụsịa akwụkwọ n'afọ 1988. <ref name=":0" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na Preparatory Institute for Engineering Studies nke Nabeul. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://twma.files.wordpress.com/2016/11/bio-et-photo-amel-ben-abda-english.pdf|title=Representative of Tunisia in the Steering Committee of LIRIMA|author=|first=|date=|work=LIRIMA|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2018-06-12}}</ref> Ọ gara n'ihu nweta nzere PhD mbụ na ngalaba Applied Mathematics na Tunisia n'afọ 1993.<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|url=https://twma.files.wordpress.com/2016/10/twma-celebrates-11-february.pdf|title=Tunisian Women Mathematicians' Association|author=|first=|date=2016|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2018-06-12}}</ref>
== Ime nnyocha na ọrụ ==
N'ọrụ ya na ngalaba applied mathematics, Ben Abda arụọla ọrụ n'usoro "reciprocity gap" nke e nwere ike iji gosi nkwarụ ndị dị na ngwaọrụ.<ref>{{Cite journal|date=1993-09-01|title=The reciprocity gap: a general concept for flaws identification problems|journal=Mechanics Research Communications|language=en|volume=20|issue=5|pages=415–420|doi=10.1016/0093-6413(93)90032-J|issn=0093-6413|author=Andrieux|first=S.}}</ref><ref>{{Cite journal|author=BEN ABDA|first=AMEL|title=On the Use of the Reciprocity-Gap Functional in Inverse Scattering from Planar Cracks|date=October 2005|journal=Mathematical Models and Methods in Applied Sciences|language=en|volume=15|issue=10|pages=1553–1574|doi=10.1142/s0218202505000819|issn=0218-2025|url=https://hal.inria.fr/inria-00070710/file/RR-5290.pdf}}</ref><ref>{{Cite book|title=Defect and material mechanics : proceedings of the International Symposium on Defect and Material Mechanics (ISDMM), held in Aussois, France, March 25-29, 2007|date=2008|publisher=Springer|others=Dascalu, Cristian; Maugin, Gérard A.; Stolz, Claude|isbn=9781402069291|location=Dordrecht|oclc=261325816}}</ref> Ọ̀ na-arụkwa ọrụ na nsogbu nke ịrụgharị ọnọdụ ókè site na data na-ezughị ezu.<ref>{{Cite web|url=http://www.hal.tn/ProfilSite.xhtml?labo=lamsin&memberId=358|title=Profil|work=www.hal.tn|accessdate=2018-07-13|archivedate=2018-07-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180713231112/http://www.hal.tn/ProfilSite.xhtml?labo=lamsin&memberId=358}}</ref>
N'afọ 1993, Ben Abda sonyere Preparatory Institute for Scientific and Technical Studies, ebe e buliri ya gaa n'ọkwá osote prọfesọ n'otu afọ ahụ .<ref name=":1" /> N'afọ 1999 of sonyere National Engineering School of Tunis.<ref name=":1" /> Ọ̀ kọwara maka nrụgharị Tunisia nke mbụ n'afọ 1998.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://europeanwomeninmaths.org/women-in-math/portrait/amel-ben-abda|title=Amel Ben Abda {{!}} European Women in Mathematics|work=europeanwomeninmaths.org|language=en|accessdate=2018-07-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180713234016/http://europeanwomeninmaths.org/women-in-math/portrait/amel-ben-abda|archivedate=2018-07-13}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">. ''europeanwomeninmaths.org''. Archived from on 2018-07-13<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-13</span></span>.</cite></ref> Ọ̀ bụ ya na-ahụ maka òtù inverse theorems na Laboratory of Mathematical Modelling and Numeric in Engineering Sciences (LAMSIN).<ref>{{Cite web|url=http://www.lamsin.rnu.tn/presentation/membres/Amel_BEN_ABDA.htm|title=ENIT - LAMSIN|work=www.lamsin.rnu.tn|accessdate=2018-07-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190228084522/http://www.lamsin.rnu.tn/presentation/membres/Amel_BEN_ABDA.htm|archivedate=2019-02-28}}</ref>
Ọ bụ onye nnọchi anya Tunisia na kọmitii na-eduzi ''International Laboratory for Computer Sciences and Applied Mathematics.'' . <ref name=":2">{{Cite news|url=https://100women.okayafrica.com/stem-articles/2018/2/28/amel-ben-adba|title=Amel Ben Adba|work=OKAYAFRICA's 100 WOMEN|accessdate=2018-07-13|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">. ''OKAYAFRICA's 100 WOMEN''. Archived from [https://web.archive.org/web/20180613161312/https://100women.okayafrica.com/stem-articles/2018/2/28/amel-ben-adba the original] on 2018-06-13<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-13</span></span>.</cite></ref> Ọ nọkwa na bọọdụ ndụmọdụ nke Tunisian Woman Mathematician Association (TWMA). <ref>{{Cite web|url=http://africanwomeninmath.org/women-in-math/portrait/amel-ben-abda|title=Amel Ben Abda {{!}} African Women in Mathematics Association|work=africanwomeninmath.org|language=en|accessdate=2018-07-13}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://tunwma.com/twma-advisory-members/|title=TWMA Advisory Board|date=2016-11-30|work=TUNISIAN WOMEN MATHEMATICIANS ASSOCIATION TWMA|accessdate=2018-07-13|language=en-US}}</ref> TWMA na-enye ihe nrite kwa afọ maka thesis PhD kachasị mma na mgbakọ na mwepụ.<ref>{{Cite web|url=https://twma.files.wordpress.com/2016/10/twma-award-for-best-phd-thesis-in-mathematics-for-women2.pdf|title=TWMA AWARD for the Best PhD Thesis in Mathematics|author=|first=|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2018-06-12}}</ref>
N'afọ 2018 a họpụtara ya dịka òtù n'ime ụmụ nwanyị otu narị kacha elu nke OkayAfrica.<ref name=":2"/>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
qsl3oa0za9djpwr0mgzvi0jjwang87f
Covenant University
0
72506
696941
595333
2026-08-06T06:18:06Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 21 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696941
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="5" |Mahadum ọgbụgba ndụ
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Covenant_University_Senate_Building.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Ụlọ Nzukọ Ndị Omeiwu</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |<div style="display: inline-block; line-height: 1.2em; padding: .1em 0; ">Aha ọzọ</div>
| class="infobox-data nickname" |CU
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Ụkpụrụ nduzi
| class="infobox-data" |''Ịzụlite Ọgbọ Ọhụrụ nke Ndị Ndú''
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Ụdị
| class="infobox-data" |Nkeonwe
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |E guzobere ya
| class="infobox-data" |21 Ọktoba 2002
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |[[Financial endowment|Onyinye]]
| class="infobox-data" |Nde 265 (2024) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |[[Chancellor (education)|Onye isi ala]]
| class="infobox-data" |[[David Oyedepo]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |<span class="nowrap">[[Vice-Chancellor|Onye isi ala]]</span>
| class="infobox-data" |[[Timothy Anake]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |[[Registrar (education)|Ndebanye aha]]
| class="infobox-data" |Maazị Emmanuel Igban
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Ebe
| class="infobox-data adr" |<div class="locality" style="display:inline">[[Ota, Ogun State|Ota, Ogun Steeti]]</div>, <div class="country-name" style="display:inline">Naịjirịa</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Ogige
| class="infobox-data" |Obodo
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |[[School colors|Agba]]
| class="infobox-data" |Purple<span class="legend-color mw-no-invert" style="forced-color-adjust:none; background-color:#800080; color:white;"> </span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Ebe nrụọrụ weebụ
| class="infobox-data" |<span class="url">[http://CovenantUniversity.edu.ng covenantuniversity.edu.ng]</span>
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |<mapframe zoom="13" align="center" frameless="1" height="200" width="270">[
{"properties":{"title":"Covenant University","fill-opacity":0.1,"stroke":"#FF0000","stroke-width":2,"fill":"#606060"},"type":"ExternalData","service":"geoshape","ids":"Q742241"},
{"properties":{"stroke-width":5,"stroke":"#FF0000","title":"Covenant University"},"type":"ExternalData","service":"geoline","ids":"Q742241"},
{"type":"Feature","geometry":{"coordinates":[3.157432,6.669936],"type":"Point"},"properties":{"marker-color":"#5E74F3","title":"Covenant University","marker-symbol":"college"}}
]</mapframe><div class="infobox-caption"></div>
|}
'''Mahadum Covenant (CU) ''' bụ mahadum Ndị Kraịst nke onwe dị na Sango [[Ota, Ogun|Ota]], Ogun State, Nigeria . <ref name="ranking3">{{Cite web|url=https://independent.ng/covenant-leads-computer-science-engineering-others-nigeria/|title=Covenant Leads In Computer Science, Engineering, Others In Nigeria|author=Apata|first=Oyeniran|date=November 29, 2017|work=[[The Daily Independent (Lagos newspaper)]]|accessdate=2017-12-14}}</ref> <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> Ọ nwere njikọ na Living Faith Church Worldwide ma soro n' òtù Association of Commonwealth Universities, Association of African Universities, na National Universities Commission. <ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership/|title=List of Members – AAU|date=24 February 2022|accessdate=8 February 2026|archivedate=18 May 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200518003051/https://www.aau.org/subs/membership/}}</ref>
[[Faịlụ:Covenant_University_Campus_View.jpg|thumb|Ogige mahadum ]]
== Mmalite na ọchịchị ==
Usoro nguzobe Mahadum Covenant (CU) malitere n'Ọktoba 1999, ka otu ọnwa gasịrị mgbe araachara [[Faith Tabernacle]] dị n'[[Ota, Ogun|Ota]] nyefee n'aka Chineke.Mahadum a bụ mkpụrụ Liberation Commission mịtara nke World Mission Agency na Living Faith Church Worldwide hiwere. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2026)">citation needed</span>]]'']</sup>
Mahadum Covenant meghere na 21 Ọktoba 2002 na Canaanland, Ota.<ref name=":2">{{Cite web|title=Covenant University FACTSHEET|url=http://m.covenantuniversity.edu.ng/content/download/36924/252939/file/covenant|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210126074956/http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:luL8g5PO4zEJ:m.covenantuniversity.edu.ng/content/download/36924/252939/file/covenant%2Buniversity%2Bfact%2Bcard%2B2015.pdf+&cd=5&hl=en&ct=clnk&gl=ng|archivedate=January 26, 2021|work=Covenant University}}</ref> <sup class="noprint Inline-Template noprint noexcerpt Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''<nowiki><span title="The current source is insufficiently reliable (WP:NOTRS). (February 2026)">better<span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>source<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>needed<nowiki></span></nowiki>'']</sup>Ọ bụ [[David Oyedepo|Bishop David Oyedepo]], onye isi ụlọ ụka Living Faith Church Worldwide, bụ onye guzobere ya, bụrụkwa onye isi ndị isi nke mahadum ahu.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
N'afọ 2019, Mahadum Covenant ghọrọ mahadum Naijiria mbụ a họpụtara na ngalaba 401-500 nke mahadum ụwa site na Times Higher Education.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
[[Faịlụ:Post_Graduate_Halls..jpg|thumb|Ụlọ obibi ndị gụsịrị akwụkwọ]]
[[Faịlụ:Covenant_University_Halls_of_residence.jpg|alt=Two of CU's ten halls|thumb|Ụlọ obibi ụmụ nwanyị.]]
== Ụlọ akwụkwọ sekọndrị ==
E guzobere Covenant University Secondary School na Ọktoba 14, 2010, iji lekọta ndị na-eto eto nọ n'ogige mahadum ahụ.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
== Ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum a a ma ama ==
* [[Baaj Adebule]], onye na-eme ihe nkiri, onye a na-elere elere na onye na-emepụta ihe nkiri
* [[Teniola Aladese]], onye na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, na onye nduzi ndị na-eme ihe nkiri <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Dolapo 'LowlaDee' Adeleke]], onye na-eme ihe nkiri <ref name="bellanaija">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2015/08/8-years-after-an-accident-that-left-her-with-permanent-facial-scars-filmmaker-lowladee-tells-her-inspiring-story/|title=8 Years After an Accident that Left Her with Permanent Facial Scars, Filmmaker LowlaDee Tells Her Inspiring Story|author=admin|date=August 20, 2015|work=Bellanaija.com}}</ref>
* [[Bimbo Ademoye]], onye na-eme ihe nkiri <ref name="Nigeria 2022">{{Cite web|author=|first=|title=Bimbo Ademoye: I'm not a comedian, I'm just funny|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2022-10-01|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/bimbo-ademoye-im-not-a-comedian-im-just-funny/|accessdate=2023-06-01}}</ref>
* [[Anthonia Adenike Adeniji]], osote prọfesọ nke mmekọrịta ụlọ ọrụ na nchịkwa nke ndị mmadụ
* [[Ayo Akínwándé]], onye na-ese ihe, onye nlekọta ọ́bankà na onye odee <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Nonso Amadi]], onye na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-emepụta egwu <ref name="Nonso Amadi 2023">{{Cite web|title=About|work=Nonso Amadi|date=2023-04-06|url=https://www.nonsoamadi.com/about/|accessdate=2023-06-01}}</ref>
* Ayoola Ayolola, onye na-eti egwu na onye na-eme ihe nkiri <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership/|title=List of Members – AAU|date=24 February 2022|accessdate=8 February 2026|archivedate=18 May 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200518003051/https://www.aau.org/subs/membership/}}</ref>
* [[Ife Durosinmi-Etti]], onye isi azụmaahịa na onye edemede. <ref>[http://sundaytrust.com.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=9477:covenant-university-partners-usaid-on-health-leadership-skills&catid=41:latest-news&Itemid=26 Covenant University partners USAID on health, leadership skills]</ref>
* Ishaya Bako, onye nduzi ihe nkiri na onye odee ihe nkiri <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Nonso Bassey]], onye na-agụ egwu, onye na-ede egwu, onye omee na onye a na-elere elere <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* Bez, onye na-akpọ ọtụtụ ngwá egwu na onye na-ede egwu <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://tribune.com.ng/news2013/index.php/en/2012-10-22-10-18-34/item/13732-i-wait-to-be-inspired-by-music-bez.html|title=I wait to be inspired by music -Bez|accessdate=2014-01-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140102194104/http://tribune.com.ng/news2013/index.php/en/2012-10-22-10-18-34/item/13732-i-wait-to-be-inspired-by-music-bez.html|archivedate=2014-01-02}}</ref>
* Chike, onye na-agụ egwú
* [[Ini Dima-Okojie]], onye na-eme ihe nkiri na ụdị ejiji
* [[Odunayo Eweniyi]], onye isi azụmaahịa
* [[Gbubemi Fregene]], onye osi-ite
* [[Ric Hassani]], onye na-eti egwu
* [[Chiamaka Obuekwe]], onye ọchụnta ego na onye na-akwalite njem nleta
* [[Adebukola Oladipupo]], onye na-eme ihe nkiri <ref name="onwikitoday">{{Cite web|url=https://live.worldbank.org/experts/adebukola-oladipupo|title=Adebukola Oladipupo|date=2019-10-24|work=World Bank Live|language=en|accessdate=2020-02-09}}</ref>
* [[Gloria Oloruntobi]], onye na-eme ihe mkpaọchị <ref>{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/20-top-instagram-comedians-making-waves-online/|title=20 Top Instagram Comedians Making Waves Online|author=Reporter|date=2018-10-06|work=City People Magazine|language=en-US|accessdate=2020-03-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/12/11/10-nigerian-comedians-who-became-popular-on-instagram/|title=10 Nigerian comedians who became popular on Instagram - P.M. News|work=www.pmnewsnigeria.com|date=5 December 2019|accessdate=2020-03-30}}</ref>
* [[Anny Robert]], onye na-ese foto<ref name="Nigeria 2019">{{Cite web|author=|first=|title=Covenant university student wins architecture competition|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2019-10-28|url=https://guardian.ng/property/covenant-university-student-wins-architecture-competition/|accessdate=2023-06-01}}</ref>
* Emmanuel Iren, onye nkwusa okwu Chineke na onye na-ede egwu uka.
* [[Simi (singer)|Simi]], onye na-ede abụ na onye injinia ụda <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/simii-dont-feel-threatened-anybody/|title=SIMI:I DON'T FEEL THREATENED BY ANYBODY|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation Newspaper]]|author=Medeme|first=Ovwe|date=March 27, 2016|accessdate=April 21, 2016}}</ref>
* Spellz, onye na-emepụta egwu (nke kwụsịrị ịgụ akwụkwọ n'afọ nke abụọ ya) <ref>{{Cite web|url=http://notjustok.com/artists/spellz/|title=Spellz|work=[[NotJustOk]]|accessdate=2017-06-25|archivedate=2016-04-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160427023638/http://notjustok.com/artists/spellz/}}</ref>
* [[Aiwanose Odafen]] (Onye na-ahụ maka ego na onye edemede)
== Ndị òtù a ma ama ==
* [[Anthonia Adenike Adeniji]], osote prọfesọ <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> nke mmekọrịta ụlọ ọrụ na njikwa akụ mmadụ
* [[Eric Maskin]], 2007 Nobel laureate (prọfesọ mbịarute) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Ezekiel Adebiyi]], prọfesọ mbụ nke Bioinformatics na West Africa; osote onye isi oche (2007-2011) na odeakwụkwọ (2011 ruo taa) nke African Society for Bioinformatics and Computational Biology<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* Emmanuel Maduagwu, prọfesọ nke Biochemistry na onye otu Nigerian Academy of Science na Royal Society of Chemistry.
* [[Taiwo Abioye]], onye bụbu osote onye isi nchịkwa mahadum
* [[Ekundayo Adeyinka Adeyemi]], prọfesọ mbụ nke ise ụkpụrụ ụlọ na Naijiria na Sub-Saharan Africa <ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership/|title=List of Members – AAU|date=24 February 2022|accessdate=8 February 2026|archivedate=18 May 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200518003051/https://www.aau.org/subs/membership/}}</ref>
* [[Kayode Soremekun]], onye bụbu Dean, College of Development Studies. <ref>[http://sundaytrust.com.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=9477:covenant-university-partners-usaid-on-health-leadership-skills&catid=41:latest-news&Itemid=26 Covenant University partners USAID on health, leadership skills]</ref>
* [[Samuel Ibiyemi]], onye bụbu Dean, koleji sayensị na teknụzụ.
* Sheriff Folarin, onye bụbu prọfesọ nke mmekọrita mba ụwa na ibe ha.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
== Ndetu ndị isi nchịkwa Mahadum a ==
* [[Bola Ayeni]] (May 2002 - Septemba 2004) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Jonathan Aremu]] (2005) (Onye na-anọchite anya onye isi nchịkwa mahadum) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Aize Obayan]] (Febụwarị 2005 - Ọktoba 31, 2012) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Charles Ayo]] (Novemba 1, 2012 - Julaị 2016) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership/|title=List of Members – AAU|date=24 February 2022|accessdate=8 February 2026|archivedate=18 May 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200518003051/https://www.aau.org/subs/membership/}}</ref>
* [[Aderemi Aaron-Anthony Atayero|AAA Atayero]] (Julaị 15, 2016 - Septemba 22, 2020) <ref>[http://sundaytrust.com.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=9477:covenant-university-partners-usaid-on-health-leadership-skills&catid=41:latest-news&Itemid=26 Covenant University partners USAID on health, leadership skills]</ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Akan Williams]] (Septemba 22, 2020 - Novemba 10, 2020) (Onye na-anọchite anya onye isi nchịkwa Mahadum) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* Abiodun Humphrey Adebayo (Novemba 10, 2020 - Novemba 30, 2024) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* [[Timothy Anake]] (December 1, 2024 ruo ugbu a) <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
== Ọganihu na ihe ndị ọ rụzuru n'oge na-adịbeghị anya ==
* Mahadum Covenant bụ ụlọ agụmakwụkwọ onwe onye na Naijiria dabere na ọnụ ọgụgụ nke ụmụ akwụkwọ / ndị na-achọ ịbanye na ya; <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> Ihe achọrọ maka nnabata na ya, ka e depụtara n'akwụkwọ akụkọ ndị ọkammụta na ọkwa kwa afọ. <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref name="ranking1">{{Cite web|url=http://www.thegazellenews.com/2017/01/30/nuc-2017-ranking-ui-best-nigeria-lasu-best-state-university-covenant-best-private-university-full-list-ranking/|title=NUC 2017 Ranking: UI Best In Nigeria; LASU Best State University; Covenant Best Private University + Full List Of Ranking|date=January 30, 2017|work=thegazellenews.com|accessdate=2017-11-12|archivedate=2017-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171113112803/http://www.thegazellenews.com/2017/01/30/nuc-2017-ranking-ui-best-nigeria-lasu-best-state-university-covenant-best-private-university-full-list-ranking/}}</ref><ref name="ranking2">{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/08/30/jamb-unilorin-lasu-covenant-universities-top-applicants-choice-2017-full-list/|title=EDUCATIONJAMB: UNILORIN, LASU, Covenant Universities top applicants' choice in 2017 [Full list]|date=August 30, 2017|work=Dailypost|accessdate=2017-11-12}}</ref>
* Na Septemba 26, 2018, ọ ghọrọ mahadum Naijiria kachasị elu na mahadum ụwa nke Times Higher Education (THE).<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* Na Jenụwarị 2015, a họpụtara ya dị ka mahadum kachasị mma na [[Naijiria|Naịjirịa]] dịka Webometrics si kwuo.<ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership/|title=List of Members – AAU|date=24 February 2022|accessdate=8 February 2026|archivedate=18 May 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200518003051/https://www.aau.org/subs/membership/}}</ref><ref>[http://sundaytrust.com.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=9477:covenant-university-partners-usaid-on-health-leadership-skills&catid=41:latest-news&Itemid=26 Covenant University partners USAID on health, leadership skills]</ref> Akwụkwọ nke Vanguard bipụtara, nke kewara mahadum dị na Naịjirịa n'ime Ógó A, B, wdg dabere na akara JAMB mmadụ nwetara; kenyere Mahadum Covenant dị ka mahadum "n'ógó A".<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* National Universities Commission na 2016, depụtara Mahadum Covenant dị ka ụlọ akwụkwọ onwe onye kachasị mma na Naịjirịa. <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2017, mahadum ahụ nọgidere n'ọnọdụ ya dị ka ụlọ agụmakwụkwọ onwe onye kachasị mma na Naịjirịa dịka otu ụlọ ọrụ gọọmentị ahụ si kwuo. <ref name="ranking1" /><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* Ọzọkwa, n'ọnwa Ọgọstụ 2017, [[Lagos Chamber of Commerce and Industry|Ụlọ Ahịa na Ụlọ Ọrụ Lagos]] nyere Mahadum Covenant ihe nrite nke mahadum onwe onye kacha mma na Naịjirịa.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> A kọwakwara otu ihe ndị a na 2013 na 2014.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref name=":2"/>
* Na Presidential Special Scholarship Scheme for Innovation and Development (PRESSID), nke bụ atụmatụ kwa afọ nke [[Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria|Gọọmentị etiti nke Naịjirịa]] na-eme iji nye ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Klas mbụ na mahadum Naijiria, Mahadum Covenant nwere ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ụmụ akwụkwọ ndị gafere n'ule ikike n'etiti mahadum niile dị na Naijiria n'oge oge agụmakwụkwọ nke 2013, 2014 na 2015.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* Nnyocha jikọrọ aka nke Stutern, Jobberman na BudgIT mere na 2017 kpughere na ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Covenant bụ "ndị kacha e nwere ike inye ọrụ" na Naijiria.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership/|title=List of Members – AAU|date=24 February 2022|accessdate=8 February 2026|archivedate=18 May 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200518003051/https://www.aau.org/subs/membership/}}</ref><ref>[http://sundaytrust.com.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=9477:covenant-university-partners-usaid-on-health-leadership-skills&catid=41:latest-news&Itemid=26 Covenant University partners USAID on health, leadership skills]</ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> Ụfọdụ ndị na-etinye aka katọrọ nnyocha ahụ maka enweghị nnukwu ihe nlele.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* ''Techcabal'' kwuru na Mahadum Covenant nwere Ndị mmepe ngwanrọ kachasị mma na Naịjirịa.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> E depụtakwara ụlọ akwụkwọ ahụ dị ka otu n'ime ụlọ akwụkwọ ise nwere ụlọ akwụkwọ ndị gụsịrị akwụkwọ kachasị mma na Naịjirịa site na Nigeria Bulletin.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> Na Jenụwarị 2018, otu nwa akwụkwọ nke Mahadum Covenant, Ubani Peculiar Chinaemerem nwetara ihe nrite nwa akwụkwọ na-agụ maka azumahịa kacha mma site na National Institute of Marketing of Nigeria n'etiti ụmụ akwụkwọ niile nọ na mahadum Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://tribune.com.ng/news2013/index.php/en/2012-10-22-10-18-34/item/13732-i-wait-to-be-inspired-by-music-bez.html|title=I wait to be inspired by music -Bez|accessdate=2014-01-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140102194104/http://tribune.com.ng/news2013/index.php/en/2012-10-22-10-18-34/item/13732-i-wait-to-be-inspired-by-music-bez.html|archivedate=2014-01-02}}</ref>
* N'afọ 2018, Mahadum Covenant meriri agba nke Naijiria nke CFA Institute Research Challenge, merie [[University of Lagos|Mahadum Lagos]] na [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]] iji bụrụ onye nnọchi anya mbụ nke Naijiria na asọmpi mba ụwa.<ref>{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/20-top-instagram-comedians-making-waves-online/|title=20 Top Instagram Comedians Making Waves Online|author=Reporter|date=2018-10-06|work=City People Magazine|language=en-US|accessdate=2020-03-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/12/11/10-nigerian-comedians-who-became-popular-on-instagram/|title=10 Nigerian comedians who became popular on Instagram - P.M. News|work=www.pmnewsnigeria.com|date=5 December 2019|accessdate=2020-03-30}}</ref> N'afọ 2018, Federal Ministry of Science and Technology nyere ụlọ akwụkwọ ahụ ọkwa mbụ na teknụzụ ọhụrụ n'etiti mahadum niile dị na Naịjirịa.<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/simii-dont-feel-threatened-anybody/|title=SIMI:I DON'T FEEL THREATENED BY ANYBODY|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation Newspaper]]|author=Medeme|first=Ovwe|date=March 27, 2016|accessdate=April 21, 2016}}</ref> E debere ụlọ akwụkwọ ahụ n'ọkwa nke atọ na mbipụta nke afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=http://notjustok.com/artists/spellz/|title=Spellz|work=[[NotJustOk]]|accessdate=2017-06-25|archivedate=2016-04-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160427023638/http://notjustok.com/artists/spellz/}}</ref>
=== Ihe ndị nzukọ ụmụ akwụkwọ rụzuru ===
* Covenant meriri 2019 National Enactus.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
* Covenant Enactus pụtara n'ọnọdụ nke abụọ na asọmpi mba 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.aau.org/subs/membership/|title=List of Members – AAU|date=24 February 2022|accessdate=8 February 2026|archivedate=18 May 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200518003051/https://www.aau.org/subs/membership/}}</ref>
* N'afọ 2017, ndị òtù Covenant University Enactus pụtara nke abụọ kachasị mma na mba ahụ. <ref>[http://sundaytrust.com.ng/index.php?option=com_content&view=article&id=9477:covenant-university-partners-usaid-on-health-leadership-skills&catid=41:latest-news&Itemid=26 Covenant University partners USAID on health, leadership skills]</ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
== Nkatọ ==
Mahadum ahụ enwetala ọtụtụ nkatọ na ịgba akwụkwọ n'ụlọikpe n'ihe gbasara ụkpụrụ omume ya siri ike. <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref> <ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
Na June 2025, Mahadum Covenant dọtara nnyocha ọha na eze mgbe Prọfesọ Joseph Olugbuyiro nwụrụ , bụ onye nkuzi na mahadum ahụ a chụrụ achụ. Akụkọ sitere na Daily Trust kwuru na ọnwụ Prọfesọ Olugbuyiro, nke a na-ekwu na ọ bụ ọrịa kansa gburu ya, mere mgbe a jụrụ ya uru ndị ruuru ya, nke ezinụlọ ya kwuru na ọ kpatara ọnọdụ enweghị ego nke metụtara ọgwụgwọ ya. Mahadum ahụ enyeghị nzaghachi gọọmentị na ajụjụ sitere na Daily Trust banyere ebubo ndị ahụ.<ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1" id="CITEREFAjayi2024">Ajayi, Olayinka (2024-10-13). [https://www.vanguardngr.com/2024/10/covenant-university-students-get-n200m-endowment-fund/#google_vignette "Covenant University students get N200m endowment fund"]. ''Vanguard''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref><ref><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles><cite class="citation web cs1">[https://web.archive.org/web/20260113224636/https://alumni.covenantuniversity.edu.ng/endowment-fund/ "Endowment Fund"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-01-24</span></span>.</cite></ref>
== Ịgụrụ Gawa ==
* {{Cite journal|author=Yusuf|first=Felicia|date=2010|title=Use of Academic Library: A Case Study of Covenant University, Nigeria.|url=http://www.iclc.us/cliej/cl30YI.pdf|journal=Chinese Librarianship: An International Electronic Journal}}
* {{Cite journal|author=Ifijeh|first=Goodluck|date=2016|title=Nigerian university libraries and the question of marketing: reconciling the salient issues|url=https://core.ac.uk/download/pdf/43010143.pdf|journal=Journal of Information and Knowledge Management|volume=7|issue=1|pages=101–114}}
*
* {{Cite journal|author=Olusegun|first=Okeniyi|date=2015-09-18|title=Programming Development of Kolmogorov-Smirnov Goodness-of-Fit Testing of Data Normality as a Microsoft Excel® Library Function|journal=Journal of Software & Systems Development|pages=1–15|doi=10.5171/2015.238409|issn=2166-0824}}
* {{Cite book|url=http://eprints.covenantuniversity.edu.ng/8481/1/PG%20BMAS%20Arts%20PG.pdf|title=Benchmarking Minimum Academic Standards for Postgraduate Programmes in Arts in Nigerian Universities|publisher=National Universities Commission|year=2011|location=Abuja, Nigeria}}
== Edensibịa ==
{{Reflist}}{{Universities in Nigeria}}
844ev9g0s6bj8pmt5b35jdepy0cf58n
Catherine Callaghan (onye ọkammụta asụsụ)
0
72615
696923
595561
2026-08-06T03:17:43Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696923
wikitext
text/x-wiki
'''Catherine A. Callaghan''' (Ọktoba 31, 1931 - Machị 16, 2019) bụ ọkammụta asụsụ n'America nke nọrọ ọtụtụ oge agụmakwụkwọ ya dị ka prọfesọ na Mahadum Ohio Steeti . <ref>{{Cite news|url=https://linguistics.osu.edu/people/callaghan.1|title=Catherine Callaghan|date=2013-05-15|work=Department of Linguistics|accessdate=2018-03-09|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=In Memoriam: Cathy Callaghan|url=https://linguistics.osu.edu/news/memoriam-cathy-callaghan|accessdate=2020-07-15|work=linguistics.osu.edu|language=en}}</ref>
O nwetara Ph.D. na asụsụ na Mahadum California, Berkeley na 1963. Akwụkwọ edemede doctoral ya bụ ụtọ asụsụ nke Lake Miwok, <ref>{{Cite web|url=https://lx.berkeley.edu/publications/grammar-lake-miwok-language|title=A grammar of the Lake Miwok language {{!}} Linguistics|work=lx.berkeley.edu|language=en|accessdate=2018-03-09}}</ref> nke e dere n'okpuru nlekọta nke Mary Haas. Ọ malitere ịrụ ọrụ na akwụkwọ ọkọwa okwu Lake Miwok, nke e bipụtara na 1965. <ref>{{Cite web|url=http://newsfromnativecalifornia.com/blog/miwoklanguage/|title=All Miwok Language Symposium|work=News from Native California|date=21 December 2015|language=en-US|accessdate=2018-03-09}}</ref> A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote prọfesọ nke Sayensị asụsụ na Mahadum Ohio Steeti na 1965 ma nọrọ ebe ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká.<ref>{{Cite web|url=https://www.ling.ohio-state.edu/deptwebsite/transitionsite-5-7-2014/transitionsite.asc.ohio-state.edu/history-linguistics-department.html|title=History of the OSU Linguistics Department|accessdate=2018-03-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180310074354/https://www.ling.ohio-state.edu/deptwebsite/transitionsite-5-7-2014/transitionsite.asc.ohio-state.edu/history-linguistics-department.html|archivedate=2018-03-10}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://linguistics.osu.edu/people/callaghan.1|title=Catherine Callaghan|date=2013-05-15|work=Department of Linguistics|accessdate=2018-03-09|language=en}}</ref> A kpọrọ ya Fellow nke American Association for the Advancement of Science na 1969.<ref>{{Cite web|url=https://www.aaas.org/fellows/historic|title=Historic Fellows|publisher=American Association for the Advancement of Science|accessdate=2021-04-11}}</ref>
N'oge niile ọ na-arụ ọrụ, nyocha Callaghan lekwasịrị anya n'[[Asụsụ Penutian]] nke California, ọkachasị njikọ dị n'etiti Yokuts na Miwok. Ọ pụtara n'oge dị mkpirikpi na ihe ngosi, How Dead do I Look? , <ref>{{Cite news|url=https://linguistics.osu.edu/news/cathy-callaghan-documentary|title=Cathy Callaghan in Documentary|date=2014-08-19|work=Department of Linguistics|accessdate=2018-03-09|language=en}}</ref> nke e mere na 2014. A na-anakọta akwụkwọ ya na asụsụ Miwok na California Language Archive . <ref>{{Cite web|url=http://cla.berkeley.edu/collection/27?search_within_string=&tab=description|title=California Language Archive|work=cla.berkeley.edu|language=en|accessdate=2018-03-09}}</ref>
Na 1973, Callaghan bụ otu n’ime ndị guzobere Feminists for Life, otu nzukọ ndị inyom na-anaghị anata ụgwọ na-emegide iwepu afọ ime.<ref>{{Cite web|url=http://www.feministsforlife.org/news/human-life-review.htm|title=Feminists for Life on Campus|author=Meehan|first=Mary|date=Summer 2008|work=Human Life Review|publisher=The Human Life Foundation|accessdate=Sep 11, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100919181715/http://feministsforlife.org/news/human-life-review.htm|archivedate=2010-09-19}}</ref> <sup class="noprint Inline-Template"><span style="white-space: nowrap;">[''<nowiki><span title="&nbsp;Dead link tagged February 2026">dead link</span></nowiki>'']</span></sup>
Callaghan nwụrụ na Machị 16, 2019, na Columbus, Ohio . <ref>{{Cite web|title=We Remember FFL Co-founder Cathy Callaghan|url=https://www.feministsforlife.org/we-remember-ffl-cofounder-cathy-callaghan/|publisher=Feminists for Life|date=2019|accessdate=2026-02-23|archivedate=2023-09-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230922024438/https://www.feministsforlife.org/we-remember-ffl-cofounder-cathy-callaghan/}}</ref><ref>{{Cite web|author=by|date=2019-03-20|title=Catherine Callaghan October 30 1931 March 16 2019 (age 87), death notice, USA|url=https://usobit.com/obituaries-2019/03/catherine-callaghan-october-30-1931-march-16-2019-age-87/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200715223420/https://usobit.com/obituaries-2019/03/catherine-callaghan-october-30-1931-march-16-2019-age-87/|archivedate=July 15, 2020|accessdate=2020-07-15|work=United States Obituary Notices {{!}} 2019 March|language=en-US}}</ref>
== Mbiputa ndị dị mkpa ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Lake Miwok Dictionary. Mahadum nke California Press.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Bodega Miwok Dictionary''. Akwụkwọ na Linguistics 60. Mahadum nke California Press.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Akwụkwọ ọkọwa okwu Miwok nke dị larịị. Akwụkwọ na Linguistics 105. Mahadum nke California Press.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Northern Sierra Miwok Dictionary''. Akwụkwọ na Linguistics 110. Mahadum nke California Press.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Proto-Utian Grammar and Dictionary na nkọwa gbasara Yokuts. Omume na Linguistics Documentation 31. Berlin: Site na Gruyter Mouton.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
9wdrmzktawpbramq9at7asw3a9qslfj
Confidence Staveley
0
73457
696936
696296
2026-08-06T05:56:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696936
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Confidence Staveley.jpg|thumb|300x300px|Confidence Staveley]]
Confidence Staveley bụ [[Ndị Naijiria|Onye Naijiria]] cybersecurity na ọkachamara na teknụzụ ozi <ref>{{Cite web|date=2022-11-02|title=Confidence Staveley is impacting the cyber security industry|url=https://technext24.com/2022/11/02/confidence-staveley-cyber-security-industry/|accessdate=2025-06-24|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2022-12-08|title=ISJ Influencer 2022: Confidence Staveley, Founder & Executive Director, CyberSafe Foundation|url=https://internationalsecurityjournal.com/confidence-staveley-cybersafe-foundation/|accessdate=2025-06-24|work=internationalsecurityjournal.com|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Confidence Staveley|url=https://events.pcisecuritystandards.org/2022-asia-pacific/speakers/confidence-staveley/|accessdate=2025-06-24|work=2022 PCI SSC Asia Pacific Forum|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa onye guzobere na onye isi nchịkwa nke Cybersafe foundation; otu na-abụghị maka uru nke na-akwalite mmata na agụmakwụkwọ nchekwa cyber n'ime obodo ndị kacha nwee nsogbu na Afrịka..<ref>{{Cite web|author=Oluka|first=Peter|date=2023-10-27|title=10 Influential Thought Leaders in Cybersecurity|url=https://techeconomy.ng/10-influential-thought-leaders-in-cybersecurity/|accessdate=2025-06-24|work=Tech {{!}} Business {{!}} Economy|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=These women are shaping cybersecurity in Africa|url=https://businessday.ng/technology/article/these-women-are-shaping-cybersecurity-in-africa/|accessdate=2025-06-27|work=Businessday NG|date=30 January 2024|language=en-US}}</ref> Na onye guzobere MerkleFence; ụlọ ọrụ ndụmọdụ nchekwa ngwa. <ref>{{Cite web|date=|title=Confidence Staveley|url=https://www.rsaconference.com/experts/Confidence%20Staveley|accessdate=2025-06-24|work=RSA Conference|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=World Economic Forum|title=Confidence Staveley|url=https://www.weforum.org/people/confidence-staveley/|accessdate=2025-06-24}}</ref><ref>{{Cite web|title=Confidence Staveley|url=https://nordicapis.com/speakers/confidence-staveley/|accessdate=2025-06-24|work=Nordic APIs|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-03-20|title=Confidence Staveley - Founder, MerkleFence, MerkleFence|url=https://www.infosecurity-magazine.com/profile/confidence-staveley/|accessdate=2025-06-24|work=Infosecurity Magazine|language=en-gb}}</ref>
== Ihe omuma agụmakwụkwọ ==
Staveley nwere nzere bachelọ nke sayensị na teknụzụ ozi na sistemụ ozi azụmaahịa na Mahadum Middlesex, London. O nwetara nzere masta na njikwa teknụzụ ozi na Mahadum Bradford. <ref>{{Cite web|author=Anthony|date=2022-08-06|title=Confidence Staveley: 'To embrace cybersecurity opportunities, women need to be open-minded'|url=https://guardian.ng/guardian-woman/confidence-staveley-to-embrace-cybersecurity-opportunities-women-need-to-be-open-minded/|accessdate=2025-06-24|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Uduak|first=Happiness|date=2024-10-14|title=Confidence Staveley, Guardian of Africa's digital landscape.|url=https://thebenchmark.com.ng/confidence-staveley-guardian-of-africas-digital-landscape/|accessdate=2025-06-24|work=thebenchmark.com.ng|language=en-US}}</ref> Otu ntuli aka na cryptology n'oge nna ya ukwu gosipụtara mmasị ya maka cybersecurity.<ref>{{Cite web|author=Staff|first=S. C.|date=2024-11-13|title=Turning Obstacles into opportunities: Confidence Staveley Tackles gender gaps in cybersecurity|url=https://www.scworld.com/feature/turning-obstacles-into-opportunities-confidence-staveley-tackles-gender-gaps-in-cybersecurity|accessdate=2025-06-24|work=SC Media|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Ná mmalite ọrụ ya na 2011, Staveley rụrụ ọrụ dịka onye ọrụ IT na onye enyemaka Executive n'ime gọọmentị steeti Cross River, ebe ọ kwadoro ọrụ IT nke ngalaba ọha. O mechara banye n'ụlọ akụ, sonyeere Lloyds Banking Group dịka onye ndụmọdụ ọrụ ndị ahịa na onye ndụmọdụ ụlọ akụ ekwentị. Na 2013, ọ malitere ọrụ dịka ọkachamara IT na Calabar International Convention Centre. Ka ọ na-erule 2015, ọ kwagara na InfoGraphics Nigeria, ebe ọ na-ahụ maka ahịa teknụzụ na mgbasa ozi mmekọrịta. Site na 2016 ruo 2019, ọ rụrụ ọrụ dịka onye nyocha nchekwa cyber maka UIC Innovations Africa. Ka ọ na-erule Disemba 2019, a họpụtara ya onye njikwa obodo maka DIGISS, ụlọ ọrụ nchekwa kọmputa. N'otu oge ahụ ruo 2022, ọ na-edukwa Gidinerd, na-arụ ọrụ nwa oge dị ka onye mmekọ njikwa nke ụlọ ọrụ ahịa a.<ref>{{Cite web|author=Koba|first=Melchior|title=Nigeria: Confidence raises awareness on cybersecurity|url=https://www.wearetech.africa/en/fils-uk/tech-stars/nigeria-confidence-raises-awareness-on-cybersecurity|accessdate=2025-06-24|work=www.wearetech.africa|language=fr-fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Confidence Staveley {{!}} Cyber Security Speaker Agent|url=https://cyber-security-speakers.com/speaker/confidence-staveley|accessdate=2025-06-24|work=The Cyber Security Speakers Agency|language=en-GB}}</ref>
=== Cybersafe Foundation ===
N'afọ 2019, Staveley guzobere ntọala Cybersafe, otu nzukọ na-abụghị nke gọọmentị nke lekwasịrị anya n'ịkwado nkewa dijitalụ site n'inye obodo ndị na-enweghị ọrụ na Africa cybersecurity na nkà AI. Nzukọ ahụ na-enye ọzụzụ bara uru na atụmatụ mmata iji melite nchekwa dijitalụ na itinye akụ na ụba. <ref>{{Cite news|title=Cybersafe Foundation Unveils Programme to Empower Girls – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/2021/03/27/cybersafe-foundation-unveils-programme-to-empower-girls/|accessdate=2025-06-24|work=[[This Day]]|date=27 March 2021|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Cybersafe Foundation {{!}} Devex|url=https://www.devex.com/organizations/cybersafe-foundation-158268|accessdate=2025-06-24|work=www.devex.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-09-21|title=COVID-19: Nigeria's Cybersafe Foundation launches Project to Equip Digitally Vulnerable Groups, SMEs|url=https://www.inclusiontimes.com/covid-19-cybersafe-foundation-unveils-project-to-equip-digitally-vulnerable-groups-smes/|accessdate=2025-06-24|work=Inclusion Times|language=en|archivedate=2025-07-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250711081049/https://www.inclusiontimes.com/covid-19-cybersafe-foundation-unveils-project-to-equip-digitally-vulnerable-groups-smes/}}</ref> Nke gụnyere CyberGirls Fellowship, mmemme ọzụzụ na ntụziaka maka ụmụ agbọghọ Afrịka. <ref>{{Cite web|author=MURIDI|first=ANISA|date=2023-03-26|title=CyberSafe Foundation rolls out cyber security fellowship for women Program|url=https://www.capitalfm.co.ke/business/2023/03/cybersafe-foundation-rolls-out-cyber-security-fellowship-for-women-program/|accessdate=2025-06-24|work=Capital Business|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Bridging the Cyber Skills Gap|url=https://initiatives.weforum.org/bridging-the-cyber-skills-gap/case-study-details/cybergirls-fellowship/aJYTG0000000CM94AM|accessdate=2025-06-24|work=World Economic Forum}}</ref><ref>{{Cite web|title=Press Releases 2023 ISACA and CyberSafe Foundation Partner to Address Underrepresentation of Women in Tech|url=https://www.isaca.org/about-us/newsroom/press-releases/2023/isaca-and-cybersafe-foundation-partner-to-address-underrepresentation-of-women-in-tech|accessdate=2025-06-24|work=ISACA|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2023-04-11|title=3rd cohort of CyberGirls Fellowship program admits 500 cybersecurity enthusiasts - Daily Trust|url=https://dailytrust.com/3rd-cohort-of-cybergirls-fellowship-program-admits-500-cybersecurity-enthusiasts/|accessdate=2025-06-25|work=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2021, nzukọ ya na ụlọ akụ etiti nke Naijiria jikọrọ aka nye ntinye aka cybersecurity mberede nke dugara na akwụkwọ ntuziaka cybersecurité mbụ nke Afrịka na egwu mmata cybersecuration Afrobeat #NoGoFallMaga . <ref>{{Cite web|author=Blessing .A|date=2021-07-21|title=CyberSecurity: Central Bank of Nigeria Launches 'NoGoFallMaga' Campaign|url=https://newscentral.africa/cybersecurity-central-bank-of-nigeria-launches-nogofallmaga-campaign/|accessdate=2025-06-24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-15|title=#NoGoFallMaga: Cybersafe Foundation Launches Cybersecurity Awareness Handbook|url=https://techbuild.africa/nogofallmaga-cybersafe-foundation-launches-cybersecurity-awareness-handbook/|accessdate=2025-06-24|language=en-US|archivedate=2024-09-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240917075221/https://techbuild.africa/nogofallmaga-cybersafe-foundation-launches-cybersecurity-awareness-handbook/}}</ref> N'afọ 2022, ntọala Cybersafe na mmekorita ya na Gọọmentị UK malitere Digital Access Program iji dozie ọdịiche dị n'etiti ndị nwoke na ndị nwanyị na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|author=Oluka|first=Peter|date=2024-03-11|title=65,000+ Women and Girls Benefit from UK Funded CyberSafe Foundation's DigiGirls Programme|url=https://techeconomy.ng/65000-women-and-girls-benefit-from-uk-funded-cybersafe-foundations-digigirls-programme/|accessdate=2025-06-24|work=Tech {{!}} Business {{!}} Economy|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Empowering Women in Nigeria: The UK Government's Digital Access Program and Cybersafe Foundation Collaboration|url=https://tfdmovement.com/empowering-women-in-nigeria-the-uk-governments-digital-access-program-and-cybersafe-foundation-collaboratio/|accessdate=2025-06-24|work=The Female Designer Movement|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=ITEdgeNews|date=2022-03-10|title=Cybersafe Foundation empowers girls on digital skills in Nigeria|url=https://www.itedgenews.africa/cybersafe-foundation-empowers-girls-on-digital-skills-in-nigeria/|accessdate=2025-06-24|work=ITEdgeNews|language=en-US}}</ref>
== Onyinye na mmata ==
Enyemaka Staveley nyere na cybersecurity enwetala nkwanye ùgwù zuru oke: na 2024 edepụtara ya n'etiti Top 40 Global Thought Leaders in Security and Safety, <ref>{{Cite web|author=APSM_admin|date=2024-07-01|title=Life Safety Alliance Names 40 Top Security and Life Safety Thought Leaders|url=https://www.asiapacificsecuritymagazine.com/life-safety-alliance-names-40-top-security-and-life-safety-thought-leaders/|accessdate=2025-06-24|work=Asia Pacific Security Magazine|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Life Safety Alliance Names Top 40 Global Thought Leaders in Security & Life Safety {{!}} SDM Magazine|url=https://www.sdmmag.com/articles/103338-life-safety-alliance-names-top-40-global-thought-leaders-in-security-and-life-safety|accessdate=2025-06-24|work=www.sdmmag.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Curtiss|first=Joy|date=2024-06-28|title=Life Safety Alliance Announces Top 40 Global Thought Leaders in Security and Life Safety|url=https://www.lifesafetyalliance.org/post/life-safety-alliance-announces-top-40-global-thought-leaders-in-security-and-life-safety|accessdate=2025-06-24|work=Life Safety Alliance|language=en}}</ref> ma kpọọ ya otu n'ime "150 Fascinating Females Fighting Cybercrime" site na Women Know Cyber. <ref>{{Cite web|author=Magazine|first=Cybercrime|date=2024-05-20|title=Women Know Cyber: 150 Fascinating Females Fighting Cybercrime|url=https://cybersecurityventures.com/women-in-cybersecurity-list/|accessdate=2025-06-24|work=Cybercrime Magazine|language=en-US}}</ref> N'afọ 2022, ọ nọ n'etiti ụmụ nwanyị 100 kachasị akpali akpali na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=#IWD: Owen Omogiafo, Lola Odedina, Ojy Okpe, Maryam Augie-Abdulmumin, Blessing Omakwu, Bolanle Austen Peters, Confidence Staveley, Weruche Opia, and more! These are Nigeria's 100 Most Inspiring Women for 2022! – Leading Ladies Africa|url=https://leadingladiesafrica.org/2022/03/08/iwd-owen-omogiafo-lola-odedina-ojy-okpe-maryam-augie-abdulmumin-blessing-omakwu-bolanle-austen-peters-confidence-staveley-weruche-opia-and-more-these-are-nigerias-100-most-inspirin/|accessdate=2025-06-24|language=en-US}}</ref> N'afọ 2023, o mere ndepụta nke ABCD Africa's 50 Most Impactful Voices. <ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Guardian|date=2023-03-08|title=ABCD Africa 50 Most Impactful Voices List released to mark 2023 International Women's Day|url=https://guardian.ng/features/abcd-africa-50-most-impactful-voices-list-released-to-mark-2023-international-womens-day/|accessdate=2025-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa nwanyị Naijiria mbụ a nabatara na Forbes Technology Council.<ref>{{Cite web|author=Ibeh|first=Royal|date=2022-09-09|title=Forbes Technology Council Inducts Cybersafe Founder, Staveley|url=https://leadership.ng/forbes-technology-council-inducts-cybersafe-founder-staveley/|accessdate=2025-06-24|language=en-US}}</ref> A makwaara idu ndú ya na mba ụwa dị ka onye ndú Obama nke Afrịka nke afọ 2021, ma nweta IFSEC Global "One-to-Watch" na Security & Fire. <ref>{{Cite web|author=Foundation|first=Obama|title=Leader Confidence Staveley from 2022 Leaders Africa.|url=https://www.obama.org/programs/leaders/africa/2022/confidence-staveley/|accessdate=2025-06-24|work=Obama Foundation|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Moore|first=James|date=2021-07-21|title=Revealed: The IFSEC Global influencers in security and fire 2021 {{!}} IFSEC Insider|url=https://www.ifsecglobal.com/global/influencers-in-security-and-fire-2021/|accessdate=2025-06-24|work=IFSEC Insider {{!}} Security and Fire News and Resources|language=en-US}}</ref>
=== Onyinye ===
* Women in Tech Africa Awards - 2024<ref>{{Cite web|title=Women in Tech® Africa Awards Program|url=https://womenintech-awards.com/women-in-tech-africa-awards-program/|accessdate=2025-06-24|work=Women in Tech Global Awards|language=en-US}}</ref>
* ISC2 Global Achievement Award - 2023<ref>{{Cite web|title=ISC2 Global Achievement Awards 2023 Recipients|url=https://www.isc2.org/about/award-programs/2023-award-winners|accessdate=2025-06-24|work=www.isc2.org|language=en}}</ref>
* Cyber Security Experts Association of Nigeria Merit Awards - 2022.<ref>{{Cite web|date=2022-11-02|title=Confidence Staveley is impacting the cyber security industry|url=https://technext24.com/2022/11/02/confidence-staveley-cyber-security-industry/|accessdate=2025-06-25|language=en-GB}}</ref>
* Cyber Security Women Supporter of the Year Award - 2022.<ref>{{Cite web|title=CSWY2022|url=https://leadmind.inteligenca.com/cswy2022/|accessdate=2025-06-24|work=leadmind.inteligenca.com|language=en}}</ref>
* Meridian Global Citizen Award - 2022.
* Nwanyị nchebe cyber nke afọ - 2021.<ref>{{Cite web|title=CSWY2021|url=https://leadmind.inteligenca.com/cswy2021/|accessdate=2025-06-24|work=leadmind.inteligenca.com|language=en}}</ref>
* U.S. State Department International Visitor Leadership Program (IVLP) Impact Award - 2021.<ref>{{Cite web|title=New Initiative for Global Impact through the International Visitor Leadership Program|url=https://2021-2025.state.gov/new-initiative-for-global-impact-through-the-international-visitor-leadership-program/|accessdate=2025-06-24|work=United States Department of State|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* Abisiga Mojeed Damilola
* Kennedy Ekezie
* [[Florence Seriki]]
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
i2yp7cepw45u1ah5v5i28mrcj08j2hd
Asụsụ Udmurt
0
73618
696907
696204
2026-08-05T21:02:02Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696907
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Language|name=Udmurt|nativename={{lang|udm|Удмурт кыл}} {{lang|udm-Latn|Udmurt kyl}}|states=[[Russia]]|region=[[Udmurtia]]|speakers={{sigfig|271882|2}}|date=2020 census|familycolor=Uralic|fam2=[[Permic languages|Permic]]|nation={{flag|Russia}}
*{{flag|Udmurtia}}|iso2=udm|iso3=udm|notice=IPA|map=5.2-Udmurt.png|script=[[Cyrillic script|Cyrillic]]}}
'''Udmurt''' (/ʊdˈmʊərt/; Cyrillic: Удмурт) bụ asụsụ Permic nke Ndị Udmurt bụ ndị obodo Udmurtia na-asụ. Dị ka asụsụ Uralic, ọ nwere njikọ chiri anya na asụsụ ndị dị ka Finnish, Estonian, [[Mansi]], Khanty, na Hungarian. Asụsụ Udmurt na Russian na-arụkọ ọrụ n'ime Udmurtia.
A na-ede ya site na iji mkpụrụ akwụkwọ Cyrillic na mgbakwunye nke mkpụrụedemede ise a na-ejighị mee ihe na mkpụrụedemede Russian: ː́́́́, ː́, na ː́. Ya na asụsụ Komi na Permyak, ọ mejupụtara otu Permic nke ezinụlọ Uralic. Asụsụ Udmurt na onye ikwu ya kacha nso, asụsụ Komi, nwere usoro aglutinative yiri nke ahụ.<ref>{{Cite journal|author=Edygarova|first=Svetlana|date=2022|title=The Udmurt language between 1920 and 1950|journal=Finnisch-ugrische Mitteilungen.|volume=46|pages=91–139}}</ref> N'etiti ndị si n'èzí, a na-akpọkarị ya aha Russian ya, '''Votyak'''. Udmurt gbaziri okwu site n'asụsụ ndị agbata obi, ọkachasị site na Tatar na Russian.
N'afọ 2010, dịka ọnụ ọgụgụ ndị Russia si kwuo, e nwere ihe dị ka ndị na-asụ asụsụ ahụ 324,000 na mba ahụ, n'ime ndị agbụrụ dị ihe dị ka 554,000.<ref name="Endangered Languages">{{Cite web|title=Udmurt|work=[[Endangered Languages Project]]|url=http://www.endangeredlanguages.com/lang/3010|accessdate=29 January 2022|archivedate=22 May 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240522230800/https://www.endangeredlanguages.com/lang/3010}}</ref> Ethnologue mere atụmatụ na e nwere ndị na-asụ asụsụ 550,000 (77%) n'ime ndị agbụrụ 750,000 na SFSR nke Russia (ọnụ ọgụgụ nke 1989), mbelata nke ihe dịka 41% n'ime afọ 21.
== Asụsụ ==
Enwere ike ịhazi ụdị Udmurt n'ime ìgwè atọ sara mbara:
* Northern Udmurt, nke a na-asụ n'akụkụ Osimiri Cheptsa
* Southern Udmurt
* Besermyan, nke Ndị Besermyans nwere ike ịsụ
A na-achọta asụsụ dị n'etiti Northern na Southern Udmurt, na Udmurt edemede gụnyere atụmatụ sitere na mpaghara abụọ ahụ. Besermyan dị iche iche karịa. [Ihe e dere n'ala ala peeji] <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2015)">citation needed</span>]]'']</sup>
Ihe dị iche n'etiti olumba ndị a abụghị nke ukwu, ọ bụkwa ihe kpatara ọdịiche dị n'okwu, nke a na-ahụkarị n'ihi mmetụta siri ike nke Tatar na nsọtụ ndịda nke mpaghara ndị na-asụ Udmurt. Enwere obere ọdịiche dị na morphology na phonology; dịka ọmụmaatụ:
* Southern Udmurt nwere njedebe -ыз {{IPA|/-ɨz/}}, dị iche na -ты /''-t''/ nke ugwu.
* Ndịda ọdịda anyanwụ Udmurt na-eme ka ụdaume nke asatọ {{IPA|/ʉ/}} dị iche.
* Besermyan nwere {{IPA|/e/}} n'ọnọdụ ọkọlọtọ Udmurt {{IPA|/ə/}} (ya mere na-eme ka a mata ọdịiche dị naanị ụdaume isii), na {{IPA|/ɵ/}} n'ebe ọkọlọtọ udmurt {{IPA|/ɨ/}}.
== Ọmụmụ ụdaolu ==
N'adịghị ka asụsụ Uralic ndị ọzọ dị ka Finnish na Hungarian, Udmurt anaghị eme ka ọdịiche dị n'etiti ụdaume ogologo na mkpirikpi ma ọ nweghị nkwekọrịta ụdaume.
=== Mkpụrụ okwu ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
! colspan="2" |
!Akpụkpọ ahụ
!Alveolar
!Post-alveolar<nowiki><br id="mwbw"></nowiki>
! (Alveolo-) ire ụtọ<br />
!Velar
|-
! colspan="2" |Ụgbọ imi
|m
|n
|
|ɲ
|ŋ
|-
! rowspan="2" |Plosive
!<small>enweghị olu</small>
|p
|t
|
|tʲ
|k
|-
!<small>kwuru okwu</small>
|b
|d
|
|dʲ
|ɡ
|-
! rowspan="2" |Africate
!<small>enweghị olu</small>
|
| (t͡s)
|t͡ʃ
|t͡ɕ
|
|-
!<small>kwuru okwu</small>
|
| (d͡z)
|d͡ʒ
|d͡ʑ
|
|-
! rowspan="2" |Ihe na-esiri ike
!<small>enweghị olu</small>
| (f)
|s
|ʃ
|ɕ
| (x)
|-
!<small>kwuru okwu</small>
|v
|z
|ʒ
|ʑ
|
|-
! colspan="2" |Ihe atụ
|
|
|
|j
|
|-
! colspan="2" |N'akụkụ
|
|l
|
|ʎ
|
|-
! colspan="2" |Ihe na-atọ ụtọ
|
|r
|
|
|
|}
A na-ejedebe ụdaume {{IPA|/f x t͡s/}} na okwu ndị a gbazitere agbazitere, a na-ejikwa {{IPA|/p k t͡ɕ/}} dochie ya. Dị ka ọ dị na Hungarian, Udmurt na-egosipụta ụda olu na-agbadata na ntinye aka (ihe ikpeazụ na-ekpebi njikọta), mana na ụfọdụ ndị ọzọ (karịsịa iji mee ka ndị dị obere abụọ dị iche iche dị iche iche site na ikwupụta). <ref>{{Cite web|url=http://udmurt.info/udmurt/lekcii/02.htm|title=2. Фонетика.|work=Удмуртология|accessdate=3 April 2022}}</ref>
=== Mkpụrụedemede ===
{| class="wikitable" style="text-align:center"
! colspan="2" rowspan="2" |
!N'ihu
!Central
!Ịlaghachi azụ
|- class="small"
! colspan="2" |Enweghị gburugburu
!Mgbasa
|-
! colspan="2" |N'akụkụ
|i
|ɨ
|u
|-
! colspan="2" |N'etiti
|e
|ə
|o
|-
! colspan="2" |Emeghe
| colspan="2" |a
|
|}
== Orthography ==
A na-ede Udmurt site na iji nsụgharị gbanwere nke mkpụrụedemede Cyrillic nke Russia:
{| class="wikitable" style="text-align:center"
!Cyrillic
!Latin
!IPA
!Letter name
!Notes
|-
|А а
|A a
|[a]
|а
|
|-
|Б б
|B b
|[b]
|бэ
|
|-
|В в
|V v
|[v]
|вэ
|
|-
|Г г
|G g
|[ɡ]
|гэ
|
|-
|Д д
|D d<br /><br />Ď ď
|[d]<br /><br />[dʲ~ɟ] before е, ё, и, ю, я, ь
|дэ
|
|-
|Е е
|JE je<br /><br />E e
|{{IPA|[je]}}<br /><br />[ʲe] after [[Coronal consonant|coronals]] д, т, з, с, л, н
|е
|
|-
|Ё ё
|JO jo<br /><br />O o
|{{IPA|[jo]}}<br /><br />[ʲo] after д, т, з, с, л, н
|ё
|
|-
|Ж ж
|Ž ž
|[ʒ]
|жэ
|
|-
|Ӝ ӝ
|DŽ dž
|[d͡ʒ]
|ӝэ
|Д + Ж
|-
|З з
|Z z<br /><br />Ź ź
|[z]<br /><br />[ʑ] before е, ё, и, ю, я, ь
|зэ
|
|-
|Ӟ ӟ
|DŹ dź
|[d͡ʑ]
|ӟе
|Дь + Зь
|-
|И и
|I i
|[i]<br /><br />[ʲi] after д, т, з, с, л, н
|и
|
|-
|Ӥ ӥ
|I i
|[i] when preceded by д, т, з, с, л, н
|точкаен и, точкаосын и ("dotted i")
|Like Komi і. Non-palatalizing form of и.
|-
|Й й
|J j
|[j]
|вакчи и ("short i")
|
|-
|К к
|K k
|[k]
|ка
|
|-
|Л л
|Ł ł<br /><br />L l
|[ɫ]<br /><br />[ʎ] before е, ё, и, ю, я, ь
|эл
|
|-
|М м
|M m
|[m]
|эм
|
|-
|Н н
|N n<br /><br />Ň ň
|[n]<br /><br />[ɲ] before е, ё, и, ю, я, ь
|эн
|
|-
|О о
|O o
|[o]
|о
|
|-
|Ӧ ӧ
|Õ õ
|[ɜ]~[ə]
|ӧ
|
|-
|П п
|P p
|[p]
|пэ
|
|-
|Р р
|R r
|[r]
|эр
|
|-
|С с
|S s<br /><br />Ś ś
|[s]<br /><br />[ɕ] before е, ё, и, ю, я, ь
|эс
|
|-
|Т т
|T t<br /><br />Ť ť
|[t]<br /><br />[tʲ~c] before е, ё, и, ю, я, ь
|тэ
|
|-
|У у
|U u
|[u]
|у
|
|-
|Ф ф
|F f
|[f]
|эф
|In loanwords.
|-
|Х х
|H h
|[x]
|ха
|In loanwords.
|-
|Ц ц
|C c
|[t͡s]
|цэ
|In loanwords.
|-
|Ч ч
|Ć ć
|[t͡ɕ]
|чэ
|Ть + Сь
|-
|Ӵ ӵ
|Č č
|[t͡ʃ]
|ӵэ
|Т + Ш
|-
|Ш ш
|Š š
|[ʃ]
|ша
|
|-
|Щ щ
|ŠČ šč
|[ɕ(ː)]
|ща
|In loanwords.
|-
|Ъ ъ
|–
|–
|чурыт пус ("hard sign")
|Distinguishes palatalized consonants (/dʲ/ /tʲ/ /zʲ/ /sʲ/ /lʲ/ /n/) from unpalatalized consonants followed by /j/ if followed by vowel; for example, /zʲo/ and {{IPA|/zjo/}} are written зё (''źo'') and зъё (''zjo''), respectively.
|-
|Ы ы
|Y y
|[ɨ]~[ɯ]
|ы
|
|-
|Ь ь
|–
|[ʲ]
|небыт пус ("soft sign")
|
|-
|Э э
|E e
|[e]
|э
|
|-
|Ю ю
|JU ju
|{{IPA|[ju]}}<br /><br />[ʲu] after д, т, з, с, л, н
|ю
|
|-
|Я я
|JA ja
|{{IPA|[ja]}}<br /><br />[ʲa] after д, т, з, с, л, н
|я
|
|}
== Asụsụ ==
Udmurt bụ asụsụ na-agbakọta ọnụ. Ọ na-eji affixes iji gosipụta ihe onwunwe, ịkọwa ọnọdụ, oge, na ihe ndị ọzọ.
Enweghị ọdịiche nwoke na nwanyị na aha ma ọ bụ nnọchiaha onwe onye.
=== Ikpe ===
Udmurt nwere ikpe iri na ise: ikpe asatọ nke asụsụ na ikpe asaa nke ebe obibi.
Enweghị nkwekọrịta n'etiti adjectives na aha na ahịrịokwu aha Udmurt na-anọpụ iche; n'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ọ nweghị adjective declension dị ka na ahịrị okwu inessive badī Gurтын ("n'ime nnukwu obodo"; cf. ahịrịokwu inessive Finnish ''{{Lang|fi|iso}}'' kyl jim, nke a na-agbanwe "nnukwu" dịka aha isi).
{| class="wikitable"
|+Ọnọdụ Udmurt
!Ihe omuma
!Suffix
!Ihe Nlereanya
!Nsụgharị
|-
! colspan="4" |Asụsụ
|-
|aha
| -
|{{Lang|udm|гурт}} {{IPA|/gurt/}}<br />
|Obodo nta
|-
|mkpụrụ ndụ
| -En<br />
|Gurthlan / Gurthyan/<br />
|nke obodo / obodo
|-
|ebubo
| -{{Lang|udm|эз}}/-{{Lang|udm|ез}}/-{{Lang|udm|ты}}/-{{Lang|udm|ыз}} {{IPA|/ez/jez/tɨ/ɨz/}}<br />
|Gurтэз {{IPA|/gurtez/}}<br />
|obodo (dị ka ihe)
|-
|ablative
| -A na-ekwu okwu /<br />
|Gurtлэсь /gurtšh/<br />
|site n'obodo nta
|-
|dative
| -s na-acha<br />
|{{IPA|/gurtɫɨ/}}<br />
|gaa n'obodo nta
|-
|ngwá ọrụ
| -{{Lang|udm|эн}}/-{{Lang|udm|ен}}/-{{Lang|udm|ын}} {{IPA|/en/jen/ɨn/}}<br />
|{{Lang|udm|гуртэн}} {{IPA|/gurten/}}<br />
|site n'obodo nta
|-
|Abessive
| -tek/<br />
|Gurttek {{IPA|/gurtːek/}}<br />
|na-enweghị obodo
|-
|adverbial
| -m {{IPA|/jɑ/}}<br />
|Gurhtya {{IPA|/gurtjɑ/}}<br />
|n'ụzọ obodo
|-
! colspan="4" style="background:#efefef" |Ọnọdụ ndị dị n'ebe ahụ*
|-
|inessive
| -nwa {{IPA|/ɨn/}}<br />
|{{Lang|udm|гуртын}} {{IPA|/gurtɨn/}}<br />
|n'ime obodo
|-
|illative
| -{{Lang|udm|э}}/-{{Lang|udm|е}}/-{{Lang|udm|ы}} {{IPA|/e/je/ɨ/}}<br />
|Gurтэ {{IPA|/gurte/}}<br />
|n'ime obodo (ma ọ bụ ụlọ)
|-
|eletrik
| -sui {{IPA|/ɨɕ/}}<br />
|Gurtiсь {{IPA|/gurtɨɕ/}}<br />
|site n'obodo nta
|-
|na-agwụ agwụ
| -{{Lang|udm|ысен}} {{IPA|/ɨɕen/}}<br />
|{{Lang|udm|гуртысен}} {{IPA|/gurtɨɕen/}}<br />
|malite n'obodo
|-
|okwu nkwụsị
| -oz /oz/<br />
|{{IPA|/gurtoʑ/}} / Gurtozi/<br />
|mechie n'ime obodo
|-
|prolative
|__ibo____ibo__ -Eti/jeti/ɨti/ti/<br />
|Gurtiʹa / Gurtiʹ<br />
|n'akụkụ obodo
|-
|nwa ara
| -Anyaụ /<br />
|Gurthlanh /gurtlanh<br />
|gaa n'obodo nta
|}
<nowiki>*</nowiki>N'ime okwu mpaghara niile, nnọchiaha onwe onye nwere ike ịgbanwe naanị na allative (a na-akpọkwa ihe dị ka nso).
=== Ọtụtụ ===
E nwere ụdị ọnụọgụ abụọ na Udmurt. Otu bụ ọnụọgụ maka aha -ос/-ëс na nke ọzọ bụ ọnụọụọgụ maka adjectives -эсь/-есь.
==== Nchịkọta aha ====
Aha ahụ na-adịkarị n'ọtụtụ. N'ọtụtụ ahịrịokwu, a chọghị ka adjective dị n'ọtụtụ:
{| class="wikitable"
|+Nkọwapụta
!Udmurt
!Ntụgharị
!Bekee
|-
|{{Lang|udm|чебер(есь) ''нылъ'''ёс'''''}}
|ćeber (eś) nyljos''nyljos'''Jọshịa'''''
| (''ụmụ agbọghọ'' mara mma)
|}
Ihe ịrịba ama nke ọtụtụ na-abịa mgbe niile n'ihu njedebe ndị ọzọ (ya bụ, ikpe na nsonaazụ possessive) na nhazi ọdịdị nke ọtụtụ aha.
{| class="wikitable"
|+Usoro ọdịdị
!Udmurt
!Ntụgharị
!Bekee
|-
|{{Lang|udm|ныл'''ъёс'''лы}}
|nyljosly
|nye ụmụ agbọghọ
|-
|{{Lang|udm|гурт'''ъёс'''азы}}
|gurtjosazy
|gaa/n'ime obodo ha
|}
==== Ọtụtụ n'ime ====
Dị ka ọ dị n'asụsụ Hungarian na Mordvinic, ọ bụrụ na isiokwu ahụ bụ ọtụtụ, adjective ahụ bụ ọtụtụ mgbe niile mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka predicative nke ahịrịokwu ahụ:
{| class="wikitable"
|+Nkọwapụta
!Udmurt
!Ntụgharị
!Bekee
|-
|{{Lang|udm|нылъёс ''чебер'''есь'''''}}
|nyljos ''ćeber'''eś'''''
|ụmụ agbọghọ ''mara mma''
|-
|{{Lang|udm|толъёс ''куз'''есь'''''}}
|toljos ''kuź'''eś'''''
|oge oyi dị ogologo''ogologo oge''
|}
A na-agbanwe nnọchiaha Udmurt n'otu ụzọ ahụ aha ha na-ezo aka. Otú ọ dị, a na-agbanwe nnọchiaha onwe onye naanị n'ọnọdụ ụtọ asụsụ ma enweghị ike ịgbanwe ya n'ọnọdụ locative.
=== Aha nnọchiaha ===
==== Aha nnọchiaha ====
A na-eji nn<nowiki><i id="mwA-Y">ọ</i></nowiki> onwe onye Udmurt eme ihe iji zoo aka na mmadụ naanị. Otú ọ dị, a pụrụ ịkpọ onye nke atọ dị ka ya. A na-edepụta okwu nnọchiaha onwe onye na tebụl na-esonụ:
{| class="wikitable"
|+Aha nnọchiaha
!
!otu
!ọtụtụ
|-
!Onye nke mbụ
|Mon / Mon/
|m {{IPA|/mi/}}
|-
!Onye nke abụọ
|ton {{IPA|/ton/}}
|Nke a bụ {{IPA|/ti/}}
|-
!Onye nke atọ
|na {{IPA|/so/}}
|{{Lang|udm|соос}} {{IPA|/soːs/}}
|}
Nkọwa ndị ọzọ:
* E nwere ụdị ndị na-eme ka onwe ha sie ike: 'M] onwe m', 'ị] onwe gị', 'ị/ya/ya/onwe ya', 'ị' onwe anyị', 'ị" onwe gị', "ị" onwe unu', 'ị', 'ị bụ onwe gị'.[you][we]<ref name="asm"/>
* Onye nke mbụ nwere ụdị abụọ dịka clusivity si dị: asсьмеос bụ "gụnyere anyị" na "mi" bụ "naanị anyị". Ndị na-ekwu okwu na-eto eto yiri ka ha na-akwado mgbe niile iji "mi" (ma eleghị anya n'okpuru mmetụta nke Russian 'my' maka "anyị"), nke mere na maka ọgbọ ndị okenye amaokwu sitere na abụ a ma ama "Ойдо, нылаш ми тонэн пумиськом!" na-ada ụda: ihe ọ pụtara bụ "Hey nwa agbọghọ, ka anyị zute!", ebe na ntụgharị ọdịnala ọ na-agụ "Hey nwa nwanyị, ka anyị niile zute gị!" Okwu kwesịrị ekwesị a tụrụ anya ga-abụ: "Ойд, нылаш пусьмеськом" na "m" bụ okwu m - okwu "by you!" na "my-okwu m" bụ okwu Russian<ref name="asm">{{Cite web|url=http://udman.ru/ru/press-center/nauka-lyudyam/k-probleme-kategorii-inklyuzivnosti-mestoimeniy-v-udmurtskom-yazyke/|title=К проблеме категории инклюзивности местоимений в удмуртском языке|accessdate=2023-12-09|archivedate=2023-12-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231209020835/http://udman.ru/ru/press-center/nauka-lyudyam/k-probleme-kategorii-inklyuzivnosti-mestoimeniy-v-udmurtskom-yazyke/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">. Archived from on 2023-12-09<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-12-09</span></span>.</cite></ref>
==== Ndị nnọchiaha na-ajụ ajụjụ ====
Ndị nnọchiaha na-ajụ ajụjụ na Udmurt na-agbanwe n'ọnọdụ niile. Otú ọ dị, nnọchiaha ajụjụ ndị na-adịghị ndụ 'ihe' n'okwu ndị a na-ahụkarị nwere ụdị isi ''ҡыт-''. A na-edepụta okwu nnọchiaha ajụjụ na tebụl na-esonụ:
{| class="wikitable"
|+Ndị nnọchiaha na-ajụ ajụjụ (nkọwa aha)
!Udmurt
!Bekee
|-
! colspan="2" |Otu
|-
|ma {{IPA|/mɑ/}}
|ihe
|-
|kin/<{{IPA|/kin/}} about="#mwt234" data-ve-ignore="" href="./Category:Articles_containing_Udmurt-language_text" id="mwBDo" rel="mw:PageProp/Category"/>
|onye
|-
! colspan="2" |Ọtụtụ
|-
|Maos {{IPA|/mɑos/}}
|ihe
|-
|kinъëс {{IPA|/kinjos/}}
|onye
|}
=== Ngwaa ===
A na-ekewa ngwaa Udmurt n'ime ìgwè abụọ, ha abụọ nwere akara -na.
E nwere ọnọdụ okwu atọ na Udmurt: ihe ngosi, ihe gbasara ọnọdụ na ihe dị mkpa. E nwekwara ọnọdụ nhọrọ nke ejiri mee ihe n'asụsụ ụfọdụ. Ọnọdụ ihe ngosi nwere oge anọ: ugbu a, ọdịnihu, na oge gara aga abụọ. Na mgbakwunye, e nwere usoro oge anọ gara aga nke gụnyere ngwaa enyemaka. A na-eji ngwaa na-adịghị mma nke na-ejikọta ya na njedebe nkeonwe agbagha ngwaa.
Ihe ịrịba ama ndị bụ isi na Udmurt bụ (ma e wezụga ụfọdụ):
{| class="wikitable"
|+Njedebe nke ngwaa
!Onye
!Njedebe
|-
! colspan="2" |Otu
|-
|Nke Mbụ
| -Ø
|-
|Nke abụọ
| -d
|-
|Nke atọ
| -z
|-
! colspan="2" |Ọtụtụ
|-
|Nke Mbụ
| -m
|-
|Nke abụọ
| -da
|-
|Nke atọ
| -Zee
|}
{| class="wikitable"
|+Ihe atụ nke ijikọ: tọn (ijikọ I)
!Onye
!Udmurt
!Ntụgharị
!Bekee
|-
! colspan="4" |Otu
|-
|Nke Mbụ
|Ọdịdị dị nro*
|tod'''Iśko'''*
|Amaara m
|-
|Nke abụọ
|Ọdịda Anyanwụ*
|tod'''iśkod'''*
|ị maara
|-
|Nke atọ
|{{Lang|udm|тод'''э'''}}
|tode'''na'''
|ọ maara
|-
! colspan="4" |Ọtụtụ
|-
|Nke Mbụ
|{{Lang|udm|тод'''ӥськомы'''}}
|tod'''iśkomy'''
|anyị maara
|-
|Nke abụọ
|{{Lang|udm|тод'''ӥськоды'''}}
|tod'''Iśkody'''
|ị maara
|-
|Nke atọ
|{{Lang|udm|тод'''о'''}}
|ihe niile'''o'''
|ha maara
|}
<nowiki>*</nowiki>A na-eji - ([[[[[[[]]]]]]]) сько-/- (и) сько-.
=== Nchịkọta okwu ===
Udmurt bụ Asụsụ SOV.
== Akwụkwọ Nsọ ==
Dabere n'ụdị okwu ahụ, ihe dị ka pasentị iri ruo iri atọ nke akwụkwọ ọkọwa okwu Udmurt nwere okwu mgbazinye ego. Ọtụtụ okwu mgbazinye ego sitere na asụsụ Tatar, nke metụtakwara usoro ụda olu Udmurt na nhazi okwu nke ukwuu.
[[Faịlụ:Otiskom.jpg|thumb|210x210px|Ihe ịrịba ama asụsụ abụọ na Izhevsk na-akpọsa "na-anabata" na Russian ("nwere obi ụtọ") na Udmurt ("гажаса ➜") ]]
Asụsụ Udmurt, tinyere asụsụ Tatar, metụtara asụsụ nke Ndị Juu Udmurt.
== Mgbasa ozi ==
[[Faịlụ:Multilingual_tag_Petrova_street.jpg|thumb|Bọs na trolleybus na-akwụsị n'asụsụ Russian na Udmurt na Izhevsk]]
Ndị na-esote Eurovision bụ Buranovskiye Babushki, otu egwu pop nke nne ochie Udmurt mejupụtara, na-abụkarị abụ na Udmurt.<ref>{{Cite web|url=http://www.eurovision.tv/page/news?id=48483&_t=buranovskiye_babushki_to_represent_russia_in_baku|title=Buranovskiye Babushki to represent Russia in Baku|date=7 March 2012|first=Olena|author=Omelyanchuk|publisher=European Broadcasting Union|accessdate=12 April 2015}}</ref>
Ihe nkiri na-atọ ọchị nke ịhụnanya ''[[Berry-Strawberry]]'', nke Polish-Udmurt jikọtara ọnụ, dị n'asụsụ Udmurt.
N'afọ 2013, ụlọ ọrụ ihe nkiri "Inwis kinopottonni" mepụtara ihe nkiri n'asụsụ Udmurt a na-akpọ ''Puzkar'' ("ụlọ").
A sụgharịrị [[Akwụkwọ Nsọ|Bible]] ahụ kpamkpam n'asụsụ Udmurt na 2013. <ref>{{Cite web|title=First Bible in Udmurt – arrives this week!|url=http://www.unitedbiblesocieties.org/news/first-bible-in-udmurt-arrives-this-week/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150509154554/http://www.unitedbiblesocieties.org/news/first-bible-in-udmurt-arrives-this-week/|archivedate=9 May 2015|publisher=United Bible Societies}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* {{Cite book|author=Csúcs|first=Sándor|title=The Uralic Languages|publisher=Routledge|year=1998|editor=Abondolo|location=London|pages=276–304|chapter=Udmurt}}
* {{Cite book|author=Kel'makov|first=Valentin|title=Udmurtin kielioppia ja harjoituksia|publisher=Suomalais-Ugrilainen Seura|year=2008|isbn=978-952-5150-34-6|edition=2nd|location=Helsinki|language=fi}}
* {{Cite book|author=Moreau|first=Jean-Luc|title=Parlons Oudmourte|publisher=L'Harmattan|year=2009|isbn=978-2-296-07951-9|location=Paris}}
*
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
*
* [http://udmurt.info Udmurtology: Asụsụ Udmurt, Akụkọ Ihe Mere Eme na Ọdịbendị] (n'asụsụ Russian)
* [https://web.archive.org/web/20070224030915/http://library.finugor.ru/eng/?item=u&l=2 Akwụkwọ]
* The First Udmurt Forum Archived 2017-04-21 at the Wayback Machine (n'asụsụ Russian)
* [http://v4.udsu.ru/english/ Mahadum Udmurt State (nwere Udmurt Language Program maka ndị na-asụ Bekee)]
* [http://www.omniglot.com/writing/udmurt.htm Asụsụ Udmurt, mkpụrụ akwụkwọ na ịkpọpụta]
* Vladimir Napolskikh [http://udmurt.info/pdf/library/napolskikh/winkler.pdf Nnyocha nke Eberhard Winkler, Udmurt, München 2001 (Asụsụ nke Ụwa. Materials 212)]
* Udmurt - Finnish/Komi Zyrian dictionary E debere Wayback Machine (ọgwụgwụ siri ike, oghere)
* [https://baltoslav.eu/hulnia/udm.php?mova=en Ịmụta okwu Udmurt]
* [https://www.translitteration.com/transliteration/en/udmurt/bgn-pcgn/ BGN/PCGN Romanization ngwá ọrụ maka Udmurt]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
omdps72g3hga8479tehpikfe8xvahf5
Domhnall Ua Buachalla
0
73732
696950
632009
2026-08-06T08:28:09Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696950
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba Ireland (1866–1963)}}
{{Infobox officeholder
| image = Domhnaill Ua Buachalia circa 1932.jpg
| caption = Ua Buachalia {{circa|1932}}
| office = [[Gọvanọ-General nke Steeti Nnwere Onwe nke Ireland]]
| term_start = 27 Nọvemba 1932
| term_end = Disemba 11, 1936
| monarch = {{ubl|[[George V]]|[[Edward VIII]]}}
| predecessor = [[James McNeill]]
| successor = ''A kwụsịrị ọfịs''
| office2 = [[Teachta Dála]]
| term_start2 = [[June 1927 Irish general election|Juun 1927]]
| term_end2 = [[1932 Irish general election|Febụwarị 1932]]
| constituency2 = [[Kildare (Dáil constituency)|Kildare]]
| term_start3 = [[1921 Northern Ireland and Southern Ireland general elections|Mee 1921]]
| term_end3 = [[1922 Irish general election|Juun 1922]]
| constituency3 = [[Kildare–Wicklow]]
| term_start4 = [[1918 United Kingdom general election in Ireland|Disemba 1918]]
| term_end4 = [[1921 Northern Ireland and Southern Ireland general elections|Mee 1921]]
| constituency4 = [[North Kildare (UK Parliament constituency)|Kildare North]]
| birth_date = {{birth date|1866|2|3|df=y}}
| birth_place = [[Maynooth]], [[County Kildare]], Ireland
| death_date = {{death date and age|1963|10|30|1866|2|3|df=y}}
| death_place = [[Dublin]], Ireland
| alma_mater =
| education =
| spouse = {{marriage|Sinéad Walsh|1897|1918|end=d.}}
| children = 7
}}
'''Domhnall Ua Buachalla''' ({{langx|en|'''Daniel Richard''' "'''Donal'''" '''Buckley'''}}; 3 Febụwarị 1866 – 30 Ọktoba 1963) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[ndị Irish|Irish]] na onye otu [[First Dáil]] onye jere ozi dị ka nke atọ na nke ikpeazụ [[gọvanọ-isi nke Irish Free State]] site na 1932 ruo 1936, ma mechaa jee ozi dị ka onye otu [[Kọnsụl nke Steeti (Ireland)|Kọnsụl nke Steeti]] site na 1959 ruo mgbe ọ nwụrụ.<ref name=oireachtas_db>{{cite web|url=https://www.oireachtas.ie/en/members/member/Donal-Buckley.D.1919-01-21/|title=Donal Buckley|work=Oireachtas Members Database|access-date=20 August 2010|archive-date=8 November 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181108025948/https://www.oireachtas.ie/en/members/member/Donal-Buckley.D.1919-01-21|url-status=live}}</ref>
==Mbido ndụ==
Ua Buachalla a mụrụ ya na [[Maynooth]] na [[County Kildare]] na 3 Febụwarị 1866.<ref name="birthregistration">{{cite web |url=https://civilrecords.irishgenealogy.ie/churchrecords/images/birth_returns/births_1866/03543/2304138.pdf |title=Births in the District of Maynooth in the Union of Celbridge, 1866 |website=irishgenealogy.ie |at=Entry Numbers 140–149 |access-date=1 March 2021 |quote=144 [..] Third February 1866 Maynooth [..] Daniel [..] Male [..] Cornelius Buckley Maynooth [..] Sarah Buckley formerly Jacob [..] Shopkeeper}}</ref> E denyere aha ọmụmụ ya dịka Daniel, nwa Cornelius Buckley, onye na-azụ ahịa, na Sarah Buckley, onye aha nna ya bụ Jacob.<ref name="birthregistration"/> Ọ lụrụ Sinéad Walsh na [[Dolphin's Barn]], [[Dublin]], na 3 Juun 1897.<ref name="marriageregistration">{{cite web |url=https://civilrecords.irishgenealogy.ie/churchrecords/images/marriage_returns/marriages_1897/10454/5806951.pdf |title=Marriages in the Superintendent Registrar's District of South Dublin, 1897 |website=irishgenealogy.ie |at=Entry Numbers 135–138 |access-date=1 March 2021 |archive-date=25 September 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210925012905/https://civilrecords.irishgenealogy.ie/churchrecords/captcha.jsp |url-status=live}}</ref> Mgbe ọ lụsịrị nwunye, ya na ezinụlọ ya biri na Maynooth,<ref>{{cite web |url=http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1901/Kildare/Maynooth/Leinster_Street/1437940/ |title=Residents of a house 7 in Leinster Street (Maynooth, Kildare) |author=<!--Not stated--> |date=31 March 1901 |website=census.nationalarchives.ie |access-date=1 March 2010 |archive-date=25 September 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210925012859/http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1901/Kildare/Maynooth/Leinster_Street/1437940/ |url-status=live |accessdate=18 March 2026 |archivedate=25 September 2021 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20210925012859/http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1901/Kildare/Maynooth/Leinster_Street/1437940/ }}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1911/Kildare/Maynooth/Main_Street/540761/ |title=Residents of a house 29 in Main Street (Maynooth, Kildare) |author=<!--Not stated--> |date=2 April 1911 |website=census.nationalarchives.ie |access-date=1 March 2010 |archive-date=25 September 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210925012908/http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1911/Kildare/Maynooth/Main_Street/540761/ |url-status=live |accessdate=18 March 2026 |archivedate=25 September 2021 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20210925012908/http://www.census.nationalarchives.ie/pages/1911/Kildare/Maynooth/Main_Street/540761/ }}</ref> ebe ọ na-ere ahịa nri, ụlọ ahịa ịnyịnya ígwè na ụlọ mmanya n'obodo ahụ. Ọ bụ onye na-akwado [[asụsụ Irish]] na onye otu [[Conradh na Gaeilge]]. N'afọ 1907, ejidere ya ma jide ihe oriri ya mgbe ọ jụrụ ịkwụ ụgwọ maka ịse ihe e ji ụgbọala nri ya nke e ji "Domhnall Ua Buachalla" (aha ya n'asụsụ Irish) sere, dịka iwu Britain siri kwuo, a ga-edeba ụgbọala nri naanị n'asụsụ Bekee.<ref name=time>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,882430,00.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20101027070033/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,882430,00.html |url-status=dead |archive-date=27 October 2010 |title=Irish Free State: King George's Domhnall |magazine=Time |access-date=20 August 2010 |date=5 December 1932}}</ref>
==1916–1932==
Ọ bụ onye otu [[Ndị Ọrụ Afọ Ofufe Irish]] nakwa n'oge mmalite nke afọ 1916 [[Easter Rising]], Ọ gbara ígwè kilomita iri abụọ na isii gaa Dublin, hụ na Rising ahụ amalitela ma laghachi na Maynooth, ebe ọ kpọkọtara ndị ikom ya, kpọọrọ ha gaa Dublin wee lụọ ọgụ na GPO na dịka onye agha n'ogige ndị agha dị na Exchange Hotel dị na [[Parliament Street, Dublin|Parliament Street]] na Arnott's nke Henry Street; ọ bụ onye na agbapụ egbe ọsọ ọsọ. Mgbe ọ gbapụrụ n'ụlọ ọrụ GPO, e zigara ya n'ụgbọ mmiri wee ruo n'ụlọ ọrụ mmepụta ihe William na Woods, mana ọ hụrụ na ọ jupụtara na ndị ohi, wee pụọ. O ruru ebe ahụ [[ọdụ ụgbọ okporo ígwè Broadstone]] mana ndị agha Britain jidere ya ebe ahụ ma ziga ya na [[Ụlọ Nche Richmond]], sitekwa ebe ahụ gaa n'Ụlọ Mkpọrọ Knutsford wee gaa [[Ụlọ Mkpọrọ Frongoch]] na Wales.<ref>{{cite web |url=https://www.militaryarchives.ie/collections/online-collections/bureau-of-military-history-1913-1921/reels/bmh/BMH.WS0194.pdf |title=Bureau of Military History, 1913–21. Statement By Witness. Document No. W.S. 194. |last=Ua Buachalla |first=Domhnall |author-link=Domhnall Ua Buachalla |date=16 February 1949 |website=militaryarchives.ie |access-date=1 March 2021 |archive-date=27 September 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200927075614/http://www.militaryarchives.ie/collections/online-collections/bureau-of-military-history-1913-1921/reels/bmh/BMH.WS0194.pdf |url-status=live}}</ref> A tọhapụrụ ya ụbọchị ole na ole tupu ekeresimesi nke afọ 1916, ma kọwaara na enyere ndị mkpọrọ ahụ "nnabata eze" mgbe ha lọtara. Dịka ọtụtụ ndị lanarịrịnụ na Rising, o sonyeere [[Sinn Féin]], otu obere pati nkewapụ onwe onye nke gọọmentị Britain boro ebubo na ọ bụ ya kpatara Ista Rising. Mgbe mbilite ahụ gasịrị, ndị lanarịrịnụ nke [[Éamon de Valera]] duziri were ọchịchị otu ahụ n'ọgụ maka ntọala mba Ireland. A họpụtara Ua Buachalla dị ka onye omeiwu Sinn Féin maka [[North Kildare (mpaghara omeiwu UK)|Kildare North]] na [[1918 United Kingdom general election in Ireland|1918 general election]]. Ọ jere ozi na [[First Dáil]] (1918–1921), ewee họpụta ya ọzọ na [[Dáil nke abụọ]] na 1921 dị ka [[Teachta Dála]] (TD) maka [[Kildare – Wicklow]].<ref name=dib>{{cite web |url=https://www.dib.ie/biography/o-buachalla-ua-buachalla-domhnall-donaldaniel-richard-buckley-a6284 |title=Ó Buachalla (Ua Buachalla), Domhnall (Donal/Daniel Richard Buckley) |work=[[Dictionary of Irish Biography]] |last=Coleman |first=Marie |access-date=8 January 2022}}</ref> Ọ kwadoro de Valera ma megide [[Nkwekọrịta Anglo-Irish]]. Ọ lụrụ ọgụ na [[Ụlọikpe Anọ]] n'oge [[Agha Obodo Ireland|Agha Obodo]]. N'ụlọ mkpọrọ [[Dundalk]], ndị agha Anti-Treaty tọhapụrụ ya n'ọnwa Ọgọst afọ 1922.<ref name=biography>{{cite web |url=http://www.archontology.org/nations/eire/eire_gg/buckley.php |title=Biography of Ua Buachalla |work=archontology.org |access-date=20 August 2010 |archive-date=6 August 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110806023441/http://www.archontology.org/nations/eire/eire_gg/buckley.php |url-status=live}}</ref> A napụrụ ya oche ya na [[1922 ntuli aka izugbe nke Ireland|1922 ntuli aka izugbe]], ọ bụkwa onye na-azọ ọkwa na-enweghị ihe ịga nke ọma na [[1923 ntuli aka izugbe nke Ireland|1923]].
==Gọvanọ-General nke Ireland==
O sonyeere [[Fianna Fáil]] na ntọala ya na 1926 ma họpụta ya dịka Fianna Fáil TD maka [[Kildare (mpaghara Dáil)|mpaghara Kildare]] na [[Ntuli aka izugbe nke Ireland nke June 1927|Ntuli aka izugbe nke June 1927]], naanị iji tụfuo oche ahụ na [[1932 ntuli aka izugbe nke Ireland|nhoputa izugbe nke 1932]], nke Fianna Fáil meriri.<ref name=elecs_irl>{{cite web|url=http://electionsireland.org/candidate.cfm?ID=1317|title=Donal Buckley|work=ElectionsIreland.org|access-date=20 August 2010|archive-date=22 February 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110222072324/http://electionsireland.org/candidate.cfm?ID=1317|url-status=live}}</ref> Éamon de Valera họpụtara ya ka ọ bụrụ [[Gọvanọ-General nke Irish Free State]] mgbe [[James McNeill]] gbasịrị arụkwaghịm na Nọvemba 1932.
==Ntuziaka iji mee ka profaịlụ dị ala==
De Valera nyere Ua Buachalla iwu doro anya dịka Gọvanọ-General ka ọ ghara inwe mmasị n'ebe ọha na eze nọ, kama ka ọ ghara imezu ọrụ ọha na eze, nke bụ akụkụ nke amụma de Valera ime ka ọfịs ahụ bụrụ ihe na-abaghị uru site n'ibelata ya ka ọ bụrụ ihe a na-apụghị ịhụ anya. Ọ bụ ezie na ọ nọgidere na-enye [[nkwenye eze (Ireland)|nkwenye eze]] iwu, ịkpọ oku ma gbasaa [[Dáil Éireann]] ma na-arụ ọrụ ndị ọzọ dị mkpa nke ọfịs ahụ, ọ jụrụ òkù niile ọha kpọrọ ya ma mee ka a ghara ịhụ ya anya, dịka Gọọmentị ya gwara ya. N'eziokwu, n'oge ọ nọ n'ọkwa ọrụ, ọ rụrụ naanị otu ọrụ ọha: ịnata akwụkwọ ikike nke onye nnọchi anya mba France na Ireland n'ụlọ nzukọ Kansụl, Ụlọ Gọọmentị, 1933, n'aha Eze [[George nke Ise]]. Agbanyeghị, de Valera mechara mee ka ọrụ ahụ si n'aka Gọvanọ-General gaa n'ọkwa nke ya nke [[Onyeisi oche nke Kansụl Executive nke Irish Free State|Onyeisi oche nke Kansụl Executive]];
kama inye Ua Buachalla akwụkwọ ikike ya, Minista nke mba Amerịka, [[William Wallace McDowell]], gosiri de Valera onwe ya.<ref name="TIME">[https://web.archive.org/web/20080501131445/http://www.time.com/time/magazine/article/0%2C9171%2C929707%2C00.html Seanascal Domnhall], ''[[TIME]]'', April 9, 1934</ref>
Otu n'ime ihe ole na ole ndị ọzọ e kwuru okwu banyere Ua Buachalla n'ihu ọha bụ mgbe, mgbe Eze George nke Ise nwụsịrị na Jenụwarị 1936, ọ ghaghị ịza ozi nkasi obi nke Onyeisiala United States [[Franklin D. Roosevelt]] na [[Odeakwụkwọ nke United States]] [[Cordell Hull]] zigara ndị Ireland.
Na ntuziaka de Valera, Ua Buachalla ebighị n'ụlọ gọọmentị nke Gọvanọ-General, Viceregal Lodge (nke a na-akpọ ugbu a [[Áras an Uachtaráin]], ebe obibi nke [[Onyeisiala Ireland]]).<ref name="TIME" /> Kama, a gbaziri otu ụlọ maka obibi ya na [[Monkstown, Dublin|Monkstown]], n'èzí Dublin.<ref>{{cite web |url=https://stillslibrary.rte.ie/indexplus/image/0508/037.html |title=Permalink – Stills Library – RTÉ Archives |date=5 July 2012 |access-date=28 September 2016 |archive-date=2 October 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161002043340/https://stillslibrary.rte.ie/indexplus/image/0508/037.html |url-status=live |accessdate=18 March 2026 |archivedate=2 October 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20161002043340/https://stillslibrary.rte.ie/indexplus/image/0508/037.html }}</ref> Aha Bekee a kpọrọ "Gọvanọ-General" ka e ji aha [[asụsụ Irish|Irish]] "Seanascal" ma ọ bụ ntụgharị ya kpọmkwem, "[[Seneschal]]" dochie ya nke ukwuu; agbanyeghị, "Gọvanọ-General" ka bụ ụdị iwu e ji eme ihe n'akwụkwọ na mkpọsa ndị e ji asụsụ Bekee mee.<ref>[http://catalogue.nli.ie/Record/vtls000580782 Headed paper and seal of the Governor General (Seanascal) of the Irish Free State] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20161001221343/http://catalogue.nli.ie/Record/vtls000580782 |date=1 October 2016}}, [[National Library of Ireland]]</ref> Ua Buachalla jụrụ ihe niile ma e wezụga [[Irish paụnd|£]]2,000 nke ụgwọ ọnwa £10,000 nke Gọvanọ-General.
==Esemokwu ya na de Valera==
[[File:Gorthleitreach.jpg|thumb|Ụlọ Gortleitragh, Monkstown]]
Ua Buachalla nwere esemokwu ya na de Valera maka etu o si pụọ n'ọkwa ọchịchị na Disemba 1936. De Valera chọrọ iji [[Edward nke Asatọ nsogbu ịchụpụ nwa | nsogbu ịchụpụ nwa]] gbara Eze gbara ya gburugburu [[Edward nke Asatọ nke United Kingdom |Edward nke Asatọ]] imeziwanye Iwu nke Ọchịchị Mba Ireland ka ọ kwụsị ma [[Okpueze|Okpueze]] ma ọkwa gọvanọ-general. Mgbe o mere nke a, o chere ihu iyi egwu nke ikpe ụlọikpe site n'aka Ua Buachalla, onye a hapụrụ n'onwe ya maka mgbazinye ụlọ nkeonwe dị oke ọnụ nke otu afọ fọdụrụnụ n'ụlọ ya, mgbe ewepụchara ọfịs ya na mberede. N'ọrụ, n'etiti afọ 1933 na Disemba 1936, gọọmentị Ireland kwụrụ ụgwọ Ua Buachalla, nke o si kwụọ ụgwọ ụlọ dị oke ọnụ nke a họpụtara maka ya.
Agbanyeghị, site na Disemba 1936, gọọmentị siri ọnwụ na ọ nweghị ọrụ ọ bụla maka ịkwụ ụgwọ maka ebe obibi ahụ. Na 1932, dịka ndụmọdụ doro anya nke de Valera nyere ya, Ua Buachalla gbaziri ebe obibi ahụ ruo afọ ise zuru oke, nke bụ oge ọ tụrụ anya na ọ ga-anọ n'ọkwa. E nwere otu afọ fọdụrụ maka mgbazinye ụlọ, maka ebe obibi ọ na-enweghị ike ịkwụ ụgwọ ya ugbu a, nke ọ na-enweghịzi mkpa maka ya ugbu a ebe ọ bụ na ọ bụghịzi gọvanọ-General. N'ikpeazụ, a manyere de Valera inye Ua Buachalla nnukwu ego ezumike nka ma kwụọ ụgwọ ụlọ na mmefu ya iji kwụsị ikpe ụlọikpe nwere ike ime ihere na-aga n'ihu.<ref>{{cite web |url=http://www.irishstatutebook.ie/eli/1937/act/20/section/4/enacted/en/html |title=Executive Powers (Consequential Provisions) Act, 1937 |access-date=14 July 2020 |archive-date=14 July 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200714120251/http://www.irishstatutebook.ie/eli/1937/act/20/section/4/enacted/en/html |url-status=live}}</ref> [[Eduard Hempel]] onye nnọchi anya mba Jamanị na mba Ireland weghaara ebe obibi ahụ, Gortleitragh.
Ua Buachalla gara emume nraranye nke Onyeisiala mbụ nke Ireland, [[Douglas Hyde]], na [[Dublin Castle]] na June 1938.
==Nhọpụta ịbụ Kansụl nke Steeti na ndụ mgbe e mesịrị==
Ua Buachalla na de Valera jikọrọ aka dịka ndị mmekọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ma n'omume mgbaghara ihe atụ, de Valera mgbe a họpụtara ya [[Onyeisiala Ireland]] na 1959, ọ họpụtara Ua Buachalla ka ọ bịa n'ọkwa ndụmọdụ ya [[Kọnsụl Steeti (Ireland)|Kọnsụl Steeti]]. Agbanyeghị, ọ laghachiri na Maynooth ka ọ gaa n'ihu na-arụ ọrụ ezinụlọ ya, ụlọ ahịa ngwaike nke e hiwere na 1853.
Domhnall Ua Buachalla nwụrụ n'abalị iri atọ nke ọnwa Ọktoba afọ 1963, mgbe ọ dị afọ iri itoolu na asaa, n'ụlọ nlekọta ndị agadi dị na Dublin.<ref name="deathregistration">{{cite web |url=https://civilrecords.irishgenealogy.ie/churchrecords/images/deaths_returns/deaths_1963/04277/4099817.pdf |title=Deaths in the Superintendent Registrar's District of Dublin, 1963 |website=irishgenealogy.ie |at=Entry Numbers 426–435 |access-date=1 March 2021 |archive-date=25 September 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210925012900/https://civilrecords.irishgenealogy.ie/churchrecords/captcha.jsp |url-status=live}}</ref> E nyere ya [[ndepụta nke olili ozu steeti Ireland|olili ozu steeti]] ma lie ya n'ili Laraghbryan na [[Maynooth]], tinyere okwu n'akụkụ ili nke Onyeisiala de Valera kwuru.<ref>{{cite web |url=http://www.kildare.ie/library/ehistory/2009/02/funeral_of_domhnall_ua_buachal_1.asp |title=Funeral of Domhnall Ua Buachalla |work=Co. Kildare Online Electronic History Journal|access-date=20 August 2010 |archive-date=29 January 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100129063903/http://www.kildare.ie/library/ehistory/2009/02/funeral_of_domhnall_ua_buachal_1.asp |url-status=live}}</ref>
Ụlọ ahịa ngwaike nke Ua Buachalla mechiri na Ọktoba 2005. A kpọrọ okporo ụzọ dị n'akụkụ ụlọ ahịa a aha ya (ọ bụ ezie na a sụgharịrị ya n'asụsụ Bekee dị ka "Buckley's Lane"). A kwatuola ụlọ ahụ, mana e chebere ụfọdụ n'ime ihe ndị dị n'ihu ya, ụlọ ahụ nwekwara aha "Buckley House".
==Edensibia==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Ua Buachalla, Domhnall}}
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
88pyi6jribbtgaqq7l1jqsoq4imspyo
Derin Adeyokunnu
0
75043
696946
631371
2026-08-06T08:12:23Z
SafariScribe
18560
/* Ndu na mmalite */ ce
696946
wikitext
text/x-wiki
[[File:Derin Adeyokunnu.jpg|thumb]]
'''Derin Adeyokunnu''' bụ onye na-emepụta ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri na Naịjirịa, onye so guzobe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nkiri, bụ Nemsia Studios . <ref name=":2">{{Cite news|author=Adewoyin|first=Adeniyi|date=2024-07-06|title=DERIN ADEYOKUNNU: Nollywood needs local investors for sustainability|url=https://thenationonlineng.net/derin-adeyokunnu-nollywood-needs-local-investors-for-sustainability/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|author=Yossman|first=K. J.|date=2022-06-21|title=Amazon Prime Video Sets 3-Picture Deal With Nollywood Production House Nemsia Films|url=https://variety.com/2022/film/news/amazon-prime-video-sets-3-picture-deal-with-nollywood-production-house-nemsia-films-1235299440/|accessdate=2025-01-19|work=Variety|language=en-US}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dịka onye isi mmepụta ''Banana Island Ghost'' (2017), <ref name=":1">{{Cite news|author=Ejiofor|first=Yvonne|date=2017-08-10|title='Banana Island Ghost' Ice Cream Flavor|url=https://guardian.ng/life/events/banana-island-ghost-ice-cream-flavor/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> ''God Calling'' (2018), <ref name=":2" /> ''A Green Fever'' (2023), ''Soft Love'' (2024), <ref>{{Cite news|title=Nemsia Studios releases Soft Love|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2024/10/31/nemsia-studios-releases-soft-love/|accessdate=2025-01-19|work=[[This Day]]|language=en-US}}</ref> na ''[[Iku ume nke ndụ (ihe nkiri 2023)|Breath of Life]]'' (2024), nke ritere ihe nrite Africa Magic Viewers' Choice Awards nke 2024 nke ihe nkiri kacha mma. <ref>{{Cite web|date=2024-01-09|title="Breath of Life" Review: A Faith-based Film With Refreshing Artistic Outlook|url=https://culturecustodian.com/breath-of-life-review-a-faith-based-film-with-refreshing-artistic-outlook/|accessdate=2025-01-19|work=The Culture Custodian}}</ref>
== Ndu na mmalite ==
Adeyokunnu nwere akara ugo mmụta na mmụta Injinịa nke Multimedia na Mahadum Purdue, nke mba US. O so guzobe Nemsia Studios ya na [[BB Sasore]] . Ụlọ ọrụ ahụ nwetara nkwekọrịta ihe nkiri atọ ha na Amazon Prime Video n'afọ 2023. <ref name=":0" /> Adeyokunnu bụ onye na-akwado [[Nollywood]] . <ref>{{Cite news|title=Derin Adeyokunnu Archives|url=https://www.vanguardngr.com/tag/derin-adeyokunnu/|accessdate=2025-01-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
== Ihe nkiri o sonyere ==
{| class="wikitable"
! rowspan="2" |Afọ
! rowspan="2" | Aha
! colspan="3" | rụrụ ọrụ dị ka
! rowspan="2" | Ihe ndetu
|-
! Onye nduzi
! Onye edemede
! Onye nrụpụta
|-
| 2015
| ''[[:en:Before_30|Before 30]]''
| mba
| mba
| onye isi
| <ref name=":2" />
|-
| 2017
| ''[[:en:Banana_Island_Ghost|Banana Island Ghost]]''
| <ref name=":1" />
| Mba
| Ee
| Mba
|-
| 2018
| ''[[:en:God_Calling|God Calling]]''
| <ref name=":2" />
| Ee
| Ee
| Ee
|-
| rowspan="2" | 2023
| ''[[:en:A_Green_Fever|A Green Fever]]''
| <ref>{{Cite web|title=A Green Fever|work=Nemsia Studios|date=21 May 2024|url=https://nemsiastudios.com/portfolio-item/a-green-fever/|accessdate=11 April 2026}}</ref>
| mba
| mba
| onye isi
|-
| ''[[:en:Breath_of_Life_(2023_film)|Breath of Life]]''
| <ref>{{Cite news|author=Meshioye|first=David|date=2023-12-16|title=Breath of Life births on streaming platform, prime video|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/newsfeature/breath-of-life-births-on-streaming-platform-prime-video/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>|
| Mba
| Mba
| Ee
|-
| rowspan="2" | 2024
| ''[[:en:With_Difficulty_Comes_Ease|With Difficulty Comes Ease]]''
| <ref>{{Cite web|title='With Difficulty Comes Ease' with Uzoamaka Aniunoh to premiere on Prime Video in August|url=https://www.pulse.ng/articles/entertainment/movies/with-difficulty-comes-ease-with-uzoamaka-aniunoh-heads-to-prime-video-2024092614522601427|accessdate=2025-01-19|work=pulse.ng|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Nkemakolam|first=Juliet|date=2024-07-30|title=Nollywood film 'With Difficulty Comes Ease' premiers Aug. 1st|url=https://guardian.ng/life/nollywood-film-with-difficulty-comes-ease-premiers-aug-1st/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
| Mba
| Ee
| Onye isi
|-
| ''[[:en:Soft_Love|Soft Love]]''
| <ref>{{Cite news|author=Nwafor|date=2024-10-30|title=We're incredibly excited to share Soft Love with audiences worldwide - Derin Adeyokunnu|url=https://www.vanguardngr.com/2024/10/were-incredibly-excited-to-share-soft-love-with-audiences-worldwide-derin-adeyokunnu/|accessdate=2025-01-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
| Mba
| Mba
| Mba
|}
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|15747844}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Ndị nduzi ihe nkiri na Naijiria]]
epmcwuwp0ad084hfo0jvheemfyupl38
696948
696946
2026-08-06T08:13:29Z
SafariScribe
18560
/* Ndu na mmalite */ ce
696948
wikitext
text/x-wiki
[[File:Derin Adeyokunnu.jpg|thumb]]
'''Derin Adeyokunnu''' bụ onye na-emepụta ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri na Naịjirịa, onye so guzobe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nkiri, bụ Nemsia Studios . <ref name=":2">{{Cite news|author=Adewoyin|first=Adeniyi|date=2024-07-06|title=DERIN ADEYOKUNNU: Nollywood needs local investors for sustainability|url=https://thenationonlineng.net/derin-adeyokunnu-nollywood-needs-local-investors-for-sustainability/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|author=Yossman|first=K. J.|date=2022-06-21|title=Amazon Prime Video Sets 3-Picture Deal With Nollywood Production House Nemsia Films|url=https://variety.com/2022/film/news/amazon-prime-video-sets-3-picture-deal-with-nollywood-production-house-nemsia-films-1235299440/|accessdate=2025-01-19|work=Variety|language=en-US}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dịka onye isi mmepụta ''Banana Island Ghost'' (2017), <ref name=":1">{{Cite news|author=Ejiofor|first=Yvonne|date=2017-08-10|title='Banana Island Ghost' Ice Cream Flavor|url=https://guardian.ng/life/events/banana-island-ghost-ice-cream-flavor/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> ''God Calling'' (2018), <ref name=":2" /> ''A Green Fever'' (2023), ''Soft Love'' (2024), <ref>{{Cite news|title=Nemsia Studios releases Soft Love|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2024/10/31/nemsia-studios-releases-soft-love/|accessdate=2025-01-19|work=[[This Day]]|language=en-US}}</ref> na ''[[Iku ume nke ndụ (ihe nkiri 2023)|Breath of Life]]'' (2024), nke ritere ihe nrite Africa Magic Viewers' Choice Awards nke 2024 nke ihe nkiri kacha mma. <ref>{{Cite web|date=2024-01-09|title="Breath of Life" Review: A Faith-based Film With Refreshing Artistic Outlook|url=https://culturecustodian.com/breath-of-life-review-a-faith-based-film-with-refreshing-artistic-outlook/|accessdate=2025-01-19|work=The Culture Custodian}}</ref>
== Ndu na mmalite ==
Adeyokunnu nwere akara ugo mmụta site na Injinịa nke Multimedia na [[University of Purdue|Mahadum nke Purdue]] di na mba Amerika. O so guzobe Nemsia Studios ya na [[BB Sasore]] . Ụlọ ọrụ ahụ nwetara nkwekọrịta ihe nkiri atọ ha na Amazon Prime Video n'afọ 2023. <ref name=":0" /> Adeyokunnu bụ onye na-akwado [[Nollywood]] .<ref>{{Cite news|title=Derin Adeyokunnu Archives|url=https://www.vanguardngr.com/tag/derin-adeyokunnu/|accessdate=2025-01-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
== Ihe nkiri o sonyere ==
{| class="wikitable"
! rowspan="2" |Afọ
! rowspan="2" | Aha
! colspan="3" | rụrụ ọrụ dị ka
! rowspan="2" | Ihe ndetu
|-
! Onye nduzi
! Onye edemede
! Onye nrụpụta
|-
| 2015
| ''[[:en:Before_30|Before 30]]''
| mba
| mba
| onye isi
| <ref name=":2" />
|-
| 2017
| ''[[:en:Banana_Island_Ghost|Banana Island Ghost]]''
| <ref name=":1" />
| Mba
| Ee
| Mba
|-
| 2018
| ''[[:en:God_Calling|God Calling]]''
| <ref name=":2" />
| Ee
| Ee
| Ee
|-
| rowspan="2" | 2023
| ''[[:en:A_Green_Fever|A Green Fever]]''
| <ref>{{Cite web|title=A Green Fever|work=Nemsia Studios|date=21 May 2024|url=https://nemsiastudios.com/portfolio-item/a-green-fever/|accessdate=11 April 2026}}</ref>
| mba
| mba
| onye isi
|-
| ''[[:en:Breath_of_Life_(2023_film)|Breath of Life]]''
| <ref>{{Cite news|author=Meshioye|first=David|date=2023-12-16|title=Breath of Life births on streaming platform, prime video|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/newsfeature/breath-of-life-births-on-streaming-platform-prime-video/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>|
| Mba
| Mba
| Ee
|-
| rowspan="2" | 2024
| ''[[:en:With_Difficulty_Comes_Ease|With Difficulty Comes Ease]]''
| <ref>{{Cite web|title='With Difficulty Comes Ease' with Uzoamaka Aniunoh to premiere on Prime Video in August|url=https://www.pulse.ng/articles/entertainment/movies/with-difficulty-comes-ease-with-uzoamaka-aniunoh-heads-to-prime-video-2024092614522601427|accessdate=2025-01-19|work=pulse.ng|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Nkemakolam|first=Juliet|date=2024-07-30|title=Nollywood film 'With Difficulty Comes Ease' premiers Aug. 1st|url=https://guardian.ng/life/nollywood-film-with-difficulty-comes-ease-premiers-aug-1st/|accessdate=2025-01-19|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
| Mba
| Ee
| Onye isi
|-
| ''[[:en:Soft_Love|Soft Love]]''
| <ref>{{Cite news|author=Nwafor|date=2024-10-30|title=We're incredibly excited to share Soft Love with audiences worldwide - Derin Adeyokunnu|url=https://www.vanguardngr.com/2024/10/were-incredibly-excited-to-share-soft-love-with-audiences-worldwide-derin-adeyokunnu/|accessdate=2025-01-19|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
| Mba
| Mba
| Mba
|}
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|15747844}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Ndị nduzi ihe nkiri na Naijiria]]
ak4h8pb0bw2w9qdh122yr4ljxj2fb1w
Britaldo Silveira Soares Filho
0
76860
696917
688314
2026-08-06T02:04:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696917
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox scientist
| name = Britaldo Silveira Soares Filho
| native_name =
| native_name_lang =
| image = CMA - Comissão de Meio Ambiente, Defesa do Consumidor e Fiscalização e Controle (37773251381).jpg
| imagesize =
| alt =
| caption =
| birth_date = <!--{{birth date |YYYY|MM|DD}}-->
| birth_place =
| death_date = <!--{{death date and age |YYYY|MM|DD |YYYY|MM|DD}} (death date then birth date)-->
| death_place =
| resting_place =
| resting_place_coordinates = <!--{{coord|LAT|LONG|type:landmark|display=inline, title}}-->
| other_names =
| residence =
| citizenship =
| fields = Environmental Modeling
| workplaces = [[Instituto de Geociências da Universidade Federal de Minas Gerais]]
| patrons =
| alma_mater = [[Universidade Federal de Minas Gerais]];<br> [[Instituto Nacional de Pesquisas Espaciais]];<br> [[Universidade de São Paulo]]
| thesis_title = <!--(or | thesis1_title = and | thesis2_title = )-->
| thesis_url = <!--(or | thesis1_url = and | thesis2_url = )-->
| thesis_year = <!--(or | thesis1_year = and | thesis2_year = )-->
| doctoral_advisor =
| academic_advisors =
| doctoral_students =
| notable_students =
| known_for =
| author_abbrev_bot =
| author_abbrev_zoo =
| influences =
| influenced =
| awards =
| signature = <!--(filename only)-->
| signature_alt =
| website = <!--{{URL|www.example.com}}-->
| footnotes =
| spouse = <!--(or | spouses = )-->
| children =
| death_cause =
| partner = <!--(or | partners = )-->
}}
''''''Britaldo''' Silveira Soares Filho''' bụ ọkà mmụta sayensị Brazil, nakwa Prọfesọ na Gburugburu Ebe Obibi na Universidade Federal de Minas Gerais . <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.igc.ufmg.br/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=9&Itemid=116|title=Soareas Filho, Britaldo - Department of Cartography of Insituto de Geociências-UFMG|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.igc.ufmg.br/index.php?option=com_content&view=article&id=16:corpo-docente&catid=14:pos-graduacao&Itemid=129|title=Corpo docente do Programa de Pós Graduação em Análise e Modelagem de Sistemas Ambiental|publisher=}}</ref> Britaldo bụ otu n'ime ndị mmeri nke Georg Foster Research Awards n'ihi na "ọ mepụtara ụzọ ọhụrụ n'ọhịa nke ọdịdị ala na eserese nke na-eme ka o kwe omume ịkọ kpọmkwem otú oké ọhịa mmiri ozuzo nke okpomọkụ - dị ka na ndagwurugwu Amazon - ga-esi mepụta. Dabere na ụdị ndị a, gọọmentị Brazil etinyela usoro nchebe dịgasị iche iche <ref>{{Cite web|url=https://www.humboldt-foundation.de/web/press-release-2015-26.html|title=Awards for researchers from developing and transition countries|author=von Humboldt|first=Foundation Alexander|date=December 2015|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://arpa.mma.gov.br/wp-content/uploads/2012/09/reduodasEmisses.pdf|title=Redução das emissões de carbono do desmatamento no Brasil...|author=Soares-Filho|first=Britaldo|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> ma na-eme atụmatụ maka ọdịnihu.<ref>{{Cite web|url=https://www.wwf.org.br/?uNewsID=21021|title=Unidades de conservação apoiadas pelo Arpa reduzem em 1,1 bilhão de toneladas as emissões de carbono|author=WWF|date=August 2009|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.wwf.org.br/informacoes/sala_de_imprensa/?62422/Programa-ARPA-supera-meta-60-milhoes-de-hectares|title=Programa ARPA supera meta de 60 milhões de hectares|author=WWF|date=December 2017|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://csr.ufmg.br/fipcerrado/|title=Projeto FIP Cerrado|author=CSR|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
* BA na Geology, Federal University of Minas Gerais: March, 1978-December, 1982.<ref>{{Cite web|url=http://buscatextual.cnpq.br/buscatextual/visualizacv.do?id=K4780185E6|title=Currilum Lattes|publisher=}}</ref>
* MSc in Remote Sensing, Instituto Nacional de Pesquisas Espaciais - March 1987-November 1989.
* DSc na Spatial Analyses, Mahadum São Paulo - March, 1993-September, 1998.
== Ọrụ ==
Dr. Britaldo Silveira Soares-Filho bụ prọfesọ zuru oke nke Ngalaba Cartography <ref name=":0"/> kemgbe Machị 2012, Institute of Geosciences na onye nhazi CSR ugbu a(Remote Sensing Center) nke Federal University of Minas Gerais (Universidade Federal de Minas Gerai), Brazil. Ọ na-enye ndụmọdụ na nkuzi ndị gụsịrị akwụkwọ gbasara Injinịa Mmepụta na Nhazi Gburugburu Ebe Obibi nke UFMG; nke o duziri imepụta nke ikpeazụ. Kemgbe afọ 2000, o so na IPAM rụkọọ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ nyocha na Amazon IPAM<ref name=":1">{{Cite web|url=http://ipam.org.br/bibliotecas/a-amazonia-em-clima-de-mudanca-reduzindo-as-emissoes-de-carbono-resultantes-de-desmatamento-e-degradacao-florestal-em-grande-escala/|title=A Amazônia em Clima de Mudança: Reduzindo as emissões de Carbono...|author=Soares-Filho|first=Britaldo|date=March 2006|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> (Instituto de Pesquisa Ambiental da Amazônia), Aliança da Terra, and the Woods Hole Research Center, ebe ọ bụ ọkà mmụta sayensị a ma ama nke bịara ileta.<ref>{{Cite web|url=http://whrc.org/staff/britaldo-soares-filho/|title=DISTINGUISHED VISITING SCIENTIST|author=Woods Hole Research Center|date=|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200119073147/http://whrc.org/staff/britaldo-soares-filho/|archivedate=2020-01-19|accessdate=}}</ref> Tinyere nke ahụ, ọ bụ onye otu ndị ọkà mmụta sayensị nke CTI (Center of Territorial Intelligence) na prọfesọ ọbịa na Center for Development Research University nke Bonn, Germany.<ref>{{Cite web|url=https://www.zef.de/media-center/news/news-single-view/article/georg-forster-awardee-prof-soares-filho-now-guest-professor-at-zef.html?contact=303&cHash=8598c0bac41d398df6a5a18d2c506f2d|title=Georg Forster Awardee Prof. Soares-Filho now guest professor at ZEF|author=ZEF|date=March 2016|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
Nnyocha ya gụnyere ihe nlereanya gburugburu ebe obibi, karịsịa, mmepe nke ụdị ihe nlereanya nke mgbanwe na ojiji ala na mkpuchi, uru ọrụ ugbo na oke ọhịa, ọnọdụ obodo, ọkụ ọhịa na nha nha carbon na ngwa ha maka nhazi amụma ọha na eze na amụma nyocha. Ihe dị mkpa sitere na nnyocha ya bụ ngwanrọ DINAMICA EGO, ikpo okwu maka ihe nlereanya gburugburu ebe obibi nke ndị nchọpụta si mba dị iche iche dịka Mexico, Iran, Bangladesh, Gris, China na ndị ọzọ na-eji.<ref>{{Cite web|url=https://csr.ufmg.br/dinamica/publications/|title=DINAMICA EGO Publications|author=DINAMICA EGO Software|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
Soares Filho sonyere na ọrụ ndị dị mkpa iji kọwaa ụkpụrụ ọha na eze maka nchedo gburugburu ebe obibi na nchekwa na Brazil, dị ka Amazon Region Protected Areas Program, <ref name=":2">{{Cite journal|author=McGrath|first=David|date=August 2005|title=Cenários de desmatamento para a Amazônia|journal=Estudos Avançados|volume=19|issue=54|pages=137–152|doi=10.1590/S0103-40142005000200008|issn=0103-4014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://ipam.org.br/bibliotecas/reducao-das-emissoes-de-carbono-do-desmatamento-no-brasil-o-papel-do-programa-areas-protegidas-da-amazonia-arpareducao-das-emissoes-de-carbono-do-desmatamento-no-brasil-o-papel-do-programa-areas-p/,%20http://ipam.org.br|title=IPAM Amazônia {{!}} Redução das emissões de carbono do desmatamento no Brasil: o papel do Programa Áreas Protegidas da Amazônia (Arpa)|work=ipam.org.br|language=pt-br|accessdate=2019-01-03}}</ref> nke ọ bụ akụkụ nke Arpa Scientific Advisory Panel, <ref>{{Cite web|url=http://arpa.mma.gov.br/painel-cientifico-de-aconselhamento-do-arpa-vai-avaliar-propostas-de-criacao-e-consolidacao-de-novas-ucs/|title=Painel Científico de Aconselhamento do Arpa vai avaliar propostas de criação e consolidação de novas UCs|author=Reinaldo Jr.|date=2015-03-17|work=ARPA - Programa Áreas Protegidas da Amazônia|language=pt-BR|accessdate=2019-01-03}}</ref> na nyocha mmetụta gburugburu ebe obibi nke mmejuputa BR 163 na mpaghara Amazon <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web|url=https://www2.senado.leg.br/bdsf/bitstream/handle/id/484924/noticia.htm?sequence=1|title=Amazônia se divide entre a BR e a ferrovia|author=|first=|date=|work=www2.senado.leg.br|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-03}}</ref>
== Onyinye ==
* 2007. Akụkọ nke anọ nke IPCC, otu ọrụ nke atọ, ibelata, onye edemede na-enye aka, <ref>{{Cite web|url=https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/ar4-wg3-annex3.pdf|title=Contributors to the IPCC WGIII Fourth Assessment Report|author=Silveira Soares Filho|first=Britaldo|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> isi nke 9, <ref>{{Cite web|url=https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/ar4-wg3-chapter9-1.pdf|title=Forestry|author=Silveira Soares Filho|first=Britaldo|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> Forestry - e nyere IPCC na 2007 Nobel Peace Prize. <ref>{{Cite web|url=https://www.nobelprize.org/prizes/peace/2007/press-release/|title=The Nobel Peace Prize for 2007|author=Nobel|first=October 2007|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
* 2015. Georg Forster Research Award, The Alexander von Humboldt Foundation <ref>{{Cite web|url=https://www.humboldt-foundation.de/web/press-release-2015-26.html|title=Awards for researchers from developing and transition countries.|author=von Humboldt|first=Foundation Alexander|date=December 2015|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* "Nature Sustainability bipụtara echiche nke Prọfesọ Britaldo Soares Filho na Raoni Rajão na atụmatụ nke nchekwa gburugburu ebe obibi na Brazil".
* [https://ufmg.br/comunicacao/publicacoes/boletim/edicao/2041/conservar-e-o-caminho Ajụjụ ọnụ Britaldo Soareas Filho na Boletim UFMG]
* [https://www.researchgate.net/profile/Britaldo_Filho Ajụjụ ọnụ Britaldo Soareas Filho gbara Estadão na-enyocha mmetụta nke njikọta nwere ike ịdị n'etiti Ministri nke Ọrụ Ugbo na Gburugburu Ebe Obibi.]
* [https://web.archive.org/web/20260518031022/https://www.ufmg.br/90anos/90-anos-de-historias/ Britaldo Soareas Filho video na 90th anniversary nke Mahadum Minas Gerais.]
* [https://csr.ufmg.br/csr/wp-content/uploads/2017/10/DOC_PARTICIPANTE_EVT_4655_1508326209229_KComissaoPermanenteCMA20171018EXT024_parte8795_RESULTADO_1508326209229.pdf N'okwu mmeghe ya na Federal Senate, Prọfesọ Britaldo Soares Filho tụlere ọganihu nke ndekọ gburugburu ebe obibi na ngwaọrụ iji mee ka ọ dịrị mfe ịgbaso koodu ọhịa Brazil.]
* [https://csr.ufmg.br/csr/wp-content/uploads/2017/07/MerrySoaresFilho_CLUA_.pdf Okwuchukwu nke Frank Merry na Britaldo Soares-Filho nyere maka Climate and Land Use Alliance - CLUA.] Julaị, 2017.
* [https://www.researchgate.net/profile/Britaldo_Filho Britaldo Soares Filho na Research gate.net]
* Britaldo Soares Filho article to Climate Observatory web sit na "A crossroads of the emissions of the dismatement".
* Britaldo Soares Filho gbara Vet UFMG [https://vet.ufmg.br/imprensa/materia/453/Maior_produtividade_da_pecuaria_brasileira_reduziria_emissao_de_gases-estufa ajụjụ ọnụ] banyere mmepụta anụ ụlọ na nchekwa ọhịa.
* Britaldo Soares Filho na gburugburu ebe obibi modeling iji kwado mmepe iwu dị mma.
{{Authority control}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
hz4qk566icawecgjlq3dpltavgvl3l9
Anemometer
0
76911
696891
656681
2026-08-05T14:23:31Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696891
wikitext
text/x-wiki
Na meteorology, '''Annemometer''' (nke sitere na άνεμος (ánemos) 'ikuku' na () 'ihe ọ̀tụ̀') bụ ngwaọrụ na-atụ ọsọ na ntụziaka nke . Ọ bụ ngwá ọrụ a na-ejikarị eme ihe na ọnọdụ ụgbọ ihu igwe. Nkọwa mbụ a maara nke anemometer bụ nke onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye edemede Italian Leon Battista Alberti (site n'afọ 1404 rụọ afọ 1472) n'afọ 1450.
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Faịlụ:Leonardo's_anemometer.jpg|thumb|267x267px|Nrụzigharị nke anemometer site n'aka Leonardo da Vinci]]
Anemometer agbanweela ntakịrị nke kemgbe mmepe ya na narị afọ nke iri na ise. A na-ekwu na Alberti mepụtara ya n'ihe dịka n'afọ 1450. N'ime narị afọ ndị sochirinụ, ọtụtụ ndị ọzọ, gụnyere Robert Hooke (site n'afọ 1635 rụọ afọ 1703), mepụtara nsụgharị nke ha, na ụfọdụ ndị e nyere otuto na-ezighị ezi dị ka onye mepụtara ya. N'afọ 1846, Thomas Romney Robinson (site n'afọ 1792 rụọ n'afọ 1882) meziwanyere imewe ahụ site na iji iko anọ na wiil igwe. N'afọ 1926, onye Canada na-ahụ maka ihu igwe bụ John Patterson (site n'afọ 1872 rụọ afọ 1956) mepụtara anemometer nwere iko atọ, nke Brevoort na Joiner meziwanyere n'afọ 1935. N'afọ 1991, Derek Weston gbakwunyere ikike iji tụọ ụzọ ifufe. N'afọ 1994, Andreas Pflitsch mepụtara sonic anemometer.<ref>{{Cite web|url=https://www.windlogger.com/blogs/news/history-of-the-anemometer|title=History of the Anemometer|publisher=Logic Energy|date=2012-06-18}}</ref>
== Anemometers nke ọsọ ==
=== Anemometers nke iko ===
Ụdị anemometer dị mfe bụ nke Rev. Dr. John Thomas Romney Robinson nke Armagh Observatory chepụtara n'afọ 1845. O nwere iko anọ nke dị n'akụkụ anọ n'ogwe aka dị larịị nke a na-etinye n'elu ogwe aka kwụ ọtọ. Mmiri na-agafe iko ahụ n'akụkụ ọ bụla dị larịị tụgharịrị oghere ahụ na ọnụego nke kwekọrọ na ọsọ nke ifufe. Ya mere, ịgụta ''ntụgharị'' nke oghere ahụ n'ime oge a kapịrị ọnụ mepụtara uru kwekọrọ na nkezi ọsọ ifufe maka ọsọ dịgasị iche iche. Ụdị mgwa ọrụ a ka ana akpọkwa ụdị ngwá ọrụ a rotational anemometer.
==== Iko anọ ====
N'iji anemometer nwere iko anọ, ifufe na-enwekari oghere nke otu iko, ma na-efekwa n'azụ iko nke na-emegide ya. Ebe ọ bụ na oghere oghere nwere coefficient drag nke .38 n'akụkụ okirikiri na 1.42 n'akụkụ oghere, a na-emepụta ike ọzọ na iko na-egosi akụkụ ya oghere n'ikuku. N'ihi ike a na-enweghị atụ, a na-emepụta torque na axis nke anemometer, na-eme ka ọ na-agbagharị.
N'echiche, ọsọ ntụgharị nke anemometer kwesịrị ịdị ka ọsọ ifufe n'ihi na ike a na-emepụta n'ihe na-adabere na ọsọ nke gas ma ọ bụ mmiri na-agafe ya. Otú ọ dị, n'omume, ihe ndị ọzọ na-emetụta ọsọ ntụgharị, gụnyere ọgba aghara nke ngwaọrụ ahụ na-emepụta, na-abawanye drag na-emegide torque nke iko na-emepụta na aka nkwado, na ịfụkọta na ebe a na-arịgo. Mgbe Robinson bu ụzọ mepụta anemometer ya, o kwuru na iko ndị ahụ na-aga otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ọsọ nke ifufe, na-emetụtaghị nha iko ma ọ bụ ogologo aka. O doro anya na nke a gosipụtara site na nnwale onwe mbụ, mana ọ bụghị eziokwu. Kama nke ahụ, oke nke ọsọ nke ifufe na nke iko, ihe anemometer, dabere na nha nke iko na ogwe aka, ma nwee uru n'etiti abụọ na obere karịa atọ. Ozugbo a chọpụtara njehie ahụ, aghaghị imeghachi nnwale niile gara aga metụtara anemometers.
==== Iko Atọ ====
Anemometer nwere iko atọ nke Canadian John Patterson mepụtara n'afọ 1926, ya na nkwalite iko sochirinụ nke Brevoort & Joiner nke United States mepụtara n'afọ 1935, dugara na imewe iko nwere nzaghachi fọrọ nke nta ka ọ bụrụ akara na njehie nke ihe na-erughị 3% rụọ 60 mph (97 km/h). Patterson chọpụtara na iko ọ bụla na-emepụta torque kachasị elu mgbe ọ dị na 45° na ikuku. Anemometer nwere iko atọ nwekwara torque na-adịgide adịgide ma meghachi omume ngwa ngwa na gusts karịa anemometer nwere iko anọ.
==== Ebe ikuku na-aga iko atọ ====
Ọstrelia Dr. Derek Weston mezigharịrị anemometer nke nwere iko atọ n'afọ 1991 iji tụọ ụzọ ifufe. Ọ gbakwunyere mkpado na otu iko, na-eme ka ọsọ cupwheel mụbaa ma belata ka mkpado ahụ na-agagharị na ikuku. A na-agbakọ ntụziaka ifufe site na mgbanwe ndị a na-agba ọsọ, ebe a na-ekpebi ọsọ ifufe site n'ọsọ nkezi cupwheel.
Anemometers nke iko atọ ugbu a bụ ọkọlọtọ ụlọ ọrụ maka ọmụmụ nyocha na omume ikuku.
=== Anemometers nke eriri ===
Otu n'ime ụdị ndị ọzọ nke anemometer na-agba ọsọ bụ anemometer vane. Enwere ike ịkọwa ya dị ka ihe igwe ikuku ma ọ bụ anemoneometer propeller. N'adịghị ka Robinson anemometer, nke axis nke ntụgharị ya kwụ ọtọ, vane anemometer ga-enwerịrị axis ya kwụ ọtọ na ntụziaka nke ifufe ma yabụ ọ dị larịị. Ọzọkwa, ebe ọ bụ na ifufe na-agbanwe n'ụzọ na axis ga-agbaso mgbanwe ya, a ghaghị iji wind vane ma ọ bụ ihe ndị ọzọ iji mezuo otu nzube ahụ.
Anemometer vane si otú a jikọta propeller na ọdụ n'otu axis iji nweta ọsọ ikuku ziri ezi na nke ziri ezi na ntụziaka site n'otu ngwá ọrụ ahụ.<ref name="WMO">{{Cite web|url=http://www.eumetcal.org/resources/ukmeteocal/rapid_cyclo/www/english/glossary/vaneanem.htm|title=Vane anemometer|author=World Meteorological Organization|authorlink=World Meteorological Organization|work=Eumetcal|accessdate=6 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140408221107/http://www.eumetcal.org/resources/ukmeteocal/rapid_cyclo/www/english/glossary/vaneanem.htm|archivedate=8 April 2014}}</ref> A na-atụle ọsọ nke fan site na counter revolution ma gbanwee ya ka ọ bụrụ ọsọ ifufe site na chip eletrọniki. N'ihi ya, enwere ike ịgbakọ ọnụego mmụba ma ọ bụrụ na amaara mpaghara mpaghara.
N'ọnọdụ ebe ntụziaka nke mmegharị ikuku na-adị mgbe niile, dịka na ikuku ikuku ogbunigwe na ụlọ, a na-arụ ọrụ ikuku ikuku a maara dị ka mita ikuku, ma na-enye nsonaazụ na-eju afọ.<ref>{{Cite book|author=Various|url=https://books.google.com/books?id=iUFjDwAAQBAJ&q=In+cases+where+the+direction+of+the+air+motion+is+always+the+same%2C+as+in+ventilating+shafts+of+mines+and+buildings%2C+wind+vanes+known+as+air+meters+are+employed%2C+and+give+satisfactory+results.&pg=PP8|title=Encyclopaedia Britannica, 11th Edition, Volume 2, Part 1, Slice 1|date=2018-01-01|publisher=Prabhat Prakashan|language=en}}</ref><gallery class="center" caption="Vane anemometers">
Faịlụ:Wind_speed_and_direction_instrument_-_NOAA.jpg|Vane style of anemometer
Faịlụ:Prop_vane_anemometer.jpg|Helicoid propeller anemometer incorporating a wind vane for orientation
Faịlụ:Anemometer-IMG_4734-white.jpg|Hand-held low-speed vane anemometer
Faịlụ:Digital_Handheld_Anemometer.jpg|Hand-held digital anemometer or Byram anenometer.
</gallery>
=== Anemometers nke eriri ọkụ ===
[[Faịlụ:Hd_sonde.jpg|áká_èkpè|thumb|Ihe mmetụta nke eriri ọkụ]]
Anemometer waya na-ekpo ọkụ na-eji eriri dị mma (n'usoro nke ọtụtụ micrometers) na-ekpo ọkụ eletrik ruo okpomọkụ ụfọdụ n'elu gburugburu. Ikuku na-agafe waya na-eme ka waya ahụ jụọ oyi. Dịka nguzogide eletrik nke ọtụtụ ọla na-adabere na okpomọkụ nke ọla (tungsten bụ nhọrọ a ma ama maka waya ọkụ), enwere ike inweta mmekọrịta n'etiti nguzogide nke waya na ọsọ nke ikuku.<ref>{{Cite web|url=http://www.efunda.com/designstandards/sensors/hot_wires/hot_wires_intro.cfm|title=Hot-wire Anemometer explanation|publisher=eFunda|accessdate=18 September 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061010125307/http://www.efunda.com/DesignStandards/sensors/hot_wires/hot_wires_intro.cfm|archivedate=10 October 2006}}</ref> N'ọtụtụ ọnọdụ, a enweghị ike iji ha tụọ ntụziaka nke ikuku na-eru, ọ bụrụ na ejikọtara ya na ikuku ikuku.
Ọtụtụ ụzọ esi emejuputa atụmatụ a dị, enwere ike kewaa ngwaọrụ waya ọkụ dị ka CCA (anemometer ugbu a), CVA (anemometer voltaji na-aga n'ihu) na CTA (anemometer okpomọkụ na-aga mgbe niile). N'ihi ya, mmepụta voltaji sitere na anemometers ndị a bụ nsonaazụ nke ụdị circuit ụfọdụ n'ime ngwaọrụ ahụ na-anwa ịnọgide na-enwe mgbanwe a kapịrị ọnụ (oge, voltaji ma ọ bụ okpomọkụ), na-agbaso Iwu Ohm.
Na Mgbakwunye, a na-eji kwa anemometers PWM (ụkpụrụ obosara nke pulse) anemometers, ebe a na-ekwu na ọsọ ahụ bụ ogologo oge nke pulse na-emegharị nke na-eweta waya ruo na nguzogide a kapịrị ọnụ wee kwụsị ruo mgbe a ruru "ala", mgbe ahụ a na-eziga pulse ọzọ.
Anemometer na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ, ebe ọ na-esikwa ike nke ukwuu, nwere nzaghachi ugboro ugboro dị elu na mkpebi dị mma ma e jiri ya tụnyere usoro nyocha ndị ọzọ, n'ihi ya, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na a na-eji ya eme ihe maka nyocha zuru ezu nke ọgba aghara, ma ọ bụ ọ bụla na-agafe nke mgbanwe ọsọ na-adọrọ mmasị.
Ụdị ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke anemometer wires dị mma bụ mita ọkụ ọkụ, nke na-agbaso otu echiche ahụ, mana ọ na-eji pin abụọ ma ọ bụ eriri iji nyochaa mgbanwe nke okpomọkụ. Akara ndị ahụ nwere eriri dị mma, mana ikpuchi wires na-eme ka ha sie ike ma nwee ike ịlele ikuku, gas, na ikuku na-agafe na paịpụ, paịpụs, na stacks. Ngwa ụlọ ọrụ mmepụta ihe na-enwekarị unyi nke ga-emebi anemometer ọkụ ọkụ.
[[Faịlụ:Laser_anemometer.png|thumb|360x360px|Ihe osise nke laser anemometer. A na-ewepụta ìhè laser (1) site na oghere ihu (6) nke anemometer ma na-agbasa azụ na ikuku (7). Radiation (dot) na-abanyeghachi na ngwaọrụ ahụ ma gosipụta ya ma duzie ya n'ime ihe nchọpụta (12).]]
=== Laser Doppler anemometers ===
Na laser Doppler velocimetry, laser Doppler anemometers na-eji ọkụ ọkụ sitere laser nke kewara ụzọ abụọ, nke a na-agbasa na anemometer. Particulates (ma ọ bụ kpachaara anya webatara ihe mkpụrụ) na-asọba yana ikuku ikuku nso ebe ọkụ na-apụ apụ na-egosipụta, ma ọ bụ na-atụgharị azụ, ìhè na-alaghachi n'ime ihe nchọpụta, ebe a na-atụ ya n'ihe metụtara ọkụ laser mbụ. Mgbe ụmụ irighiri ihe ndị ahụ na-aga nke ọma, ha na-emepụta mgbanwe Doppler shift maka ịlele ọsọ ifufe na ọkụ laser, nke a na-eji gbakọọ ọsọ nke ihe ndị ahụ, ya mere ikuku gburugburu anemometer.<ref>{{Cite web|author=Iten|first=Paul D.|date=29 June 1976|url=http://patft.uspto.gov/netacgi/nph-Parser?patentnumber=3966324|title=Laser Doppler Anemometer|publisher=United States Patent and Trademark Office|accessdate=18 September 2006}}</ref>
[[Faịlụ:WindMaster.jpg|thumb|3D ultrasonic anemometer]]
[[Faịlụ:Wind_gauge_Radio_Shack_63-1119.jpg|thumb|200x200px|Anemometer dabere na ụda (mmetụta). Radio Shack rere nke a n'ihe dị ka afọ 1990. N'aka ekpe bụ ngwaọrụ na n'aka nri ihe mmetụta (4 microphones).]]
Ultrasonic anemometers, nke mbụ mepụtara na 1950s, na-eji ebili mmiri ụda ultrasonic iji tụọ ọsọ ifufe. Ha na-atụle ọsọ ifufe dabere na oge ụgbọ elu nke ụda n'etiti abụọ nke transducers.
Oge ụda na-ewe iji gaa site n'otu transducer gaa na abụọ ya na-adabere na ọsọ nke ụda na ikuku tinyere ọsọ nke ifufe n'otu ụzọ ahụ:
t =
L
(c + v)
{\displaystyle t={\frac {L}{ (c+v) }}}
ebe
t
{\displaystyle t}
bụ oge ụgbọ elu,
L
{\displaystyle L}
bụ anya dị n'etiti transducers,
c
{\displaystyle c}
bụ ọsọ nke ụda na ikuku na
v
{\displaystyle v}
bụ ọsọ ifufe. N'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ka ifufe na-afụ ngwa ngwa, otú ahụ ka ụda na-aga ngwa ngwa. Iji dozie ọsọ nke ụda na ikuku (nke dịgasị iche dabere na okpomọkụ, nrụgide na iru mmiri) a na-eziga ụda ụda n'akụkụ abụọ ahụ ma na-agbakọ ọsọ nke ifufe site na iji oge ihu na azụ nke ụgbọ elu:
v =
1
2
L (
1
t
1
−
1
t
2
)
{\displaystyle v={\frac {1}{2}}L ({\fraic {1}}{t_{1}}}-{\frach {1} {t_{2}}}) }
ebe
t
1
{\displaystyle t_{1}}
bụ oge ụgbọ elu na-aga n'ihu na
t
2
{\displaystyle t_{2}}
n'ụzọ dị iche.
N'ihi na ultrasonic anenometers enweghị akụkụ na-agagharị agagharị, ha chọrọ obere mmezi ma enwere ike iji ya mee ihe na gburugburu ebe siri ike. Ha na-arụ ọrụ n'ọtụtụ ọsọ ifufe. Ha nwere ike ịlele mgbanwe ngwa ngwa na ọsọ na ntụziaka nke ifufe, na-ewere ọtụtụ nha kwa sekọnd, ya mere ha bara uru n'ịtụle usoro ikuku na-agagharị agagharị.
Isi ihe na-adịghị mma ha bụ mgbagwoju anya nke ikuku na-aga site na nhazi na-akwado transducers, nke chọrọ mgbazi dabere na ọnụọgụ nke ikuku iji belata mmetụta ahụ. Mmiri ozuzo ma ọ bụ ice na transducers nwekwara ike ịkpata ihe na-ezighị ezi.
Ebe ọ bụ na ọsọ nke ụda na-adịgasị iche na okpomọkụ, ọ fọrọ nke nta ka ọ kwụsie ike na mgbanwe nrụgide, a na-ejikwa anemometers ultrasonic dị ka Thermometers.
Enwere ike ijikọta ọnụọgụ site na transducers abụọ iji nweta ọnụọgụ nke ọsọ na 1-, 2-, ma ọ bụ 3-dimensional flow. A na-eji ọnụọgụ abụọ (ọsọ ifufe na ntụziaka ifufe) sonic anemometers eme ihe na ngwa ndị dị ka ọdụ ihu igwe, ụgbọ mmiri ụgbọ mmiri, ụgbọelu, ihu igwe buoys na turbines ifufe. Nlekota nke ikuku na-achọkarị ọnụego ume ọhụrụ nke ọnụọgụ ọsọ ifufe nke 3 Hz, <ref>{{Cite book|author=Giebhardt|first=Jochen|editor=Dalsgaard Sørensen|title=Wind Energy Systems: Optimising design and construction for safe and reliable operation|publisher=Elsevier|date=December 20, 2010|pages=329–349|chapter=Chapter 11: Wind turbine condition monitoring systems and techniques|isbn=9780857090638}}</ref> nke a na-enweta n'ụzọ dị mfe site na anemometers. A na-eji anemometers ụda atọ eme ihe n'ọtụtụ ebe iji tụọ ikuku gas na usoro okike site na iji usoro mkpuchi eddy mgbe ejiri ya na ngwa ngwa ngwa Infrared gas analyzers ma ọ bụ laser-based analyzers.
==== Anemometers nke ụda olu ====
[[Faịlụ:Acoustic_Resonance_Wind_Sensor.jpg|áká_èkpè|thumb|Acoustic resonance anemometer]]
Acoustic resonance anemometers bụ ụdị ọhụrụ nke sonic anemometer. Ọ bụ Savvas Kapartis mepụtara teknụzụ ahụ ma nye ya ikike n'afọ 1999. Ọ bụ ezie na anemometers ụda na-adabere n'oge nke ịtụle ụgbọ elu, ihe mmetụta ụda na-eji ụda olu (ultrasonic) na-ada ụda n'ime obere oghere e wuru iji mee nyocha ha.
E wuru n'ime oghere ahụ bụ usoro transducers ultrasonic, nke a na-eji emepụta usoro dị iche iche na-eguzo na ultrasonic frequencies. Ka ifufe na-agafe n'ime oghere ahụ, mgbanwe na ihe onwunwe nke ebili mmiri ahụ na-eme (mgbanwe nke oge). Site n'ịtụle ọnụọgụ nke mgbanwe nke oge na mgbaàmà natara site na transducer ọ bụla, wee site na nhazi data, ihe mmetụta ahụ nwere ike inye nyocha ziri ezi nke ọsọ na ntụziaka ifufe.
N'ihi na teknụzụ ụda olu na-eme ka a tụọ ya n'ime obere oghere, ihe mmetụta na-adịkarị obere karịa ihe mmetụta ultrasonic ndị ọzọ. Obere nha nke acoustic resonance anemometers na-eme ka ha sie ike ma dị mfe iji kpoo ọkụ, ya mere na-eguzogide ice. Njikọ nke atụmatụ a pụtara na ha na-enweta ọkwa dị elu nke data ma dabara adaba maka njikwa turbine ikuku na ojiji ndị ọzọ chọrọ obere ihe mmetụta siri ike dị ka ihu igwe agha. Otu nsogbu na ụdị ihe mmetụta a bụ izi ezi n'ịtụle ma e jiri ya tụnyere ihe mmetụta igwe. Maka ọtụtụ ojiji njedebe, a na-akwụ ụgwọ adịghị ike a site na ogologo ndụ nke ihe mmetụta na eziokwu ahụ bụ na ọ chọghị recalibration ozugbo etinyela.
== Anemometers nke nrụgide ==
[[Faịlụ:Britannia_Yacht_Club_tour,_burgee,_and_wind_gauge.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Britannia Yacht Club clubhouse tour, burgee, na wind gauge n'elu ụlọ]]
E kewara atụmatụ mbụ nke anemometers na-atụle nrụgide n'ime ụdị efere na tube.
=== Anemometers nke efere ===
Ndị a bụ anemometers nke oge a. Ha nwere efere dị larịị nke a kwụnyere n'elu ka ifufe wee tụgharịa efere ahụ. N'afọ 1450, onye Ịtali na-ese ihe osise Leon Battista Alberti mepụtara anemometer mbụ dị otú ahụ; <ref>{{Cite web|title=Windvanes and anemometers|url=https://brunelleschi.imss.fi.it/itineraries/multimedia/WindvanesAndAnemometers.html|publisher=[[Museo Galileo]] - Istituto e Museo di Storia della Scienza}}</ref> n'afọ 1663, Robert Hooke mepụtara ya ọzọ.<ref>{{Cite book|chapter=A Method for making a History of the Weather|title=The History of the Royal Society of London|first=Thomas|author=Sprat|authorlink=Thomas Sprat|date=1746|origdate=1663}}</ref><ref>{{Cite web|title=History of the Meteorological Office|first=Malcolm|author=Walker|publisher=Cambridge University Press|quote=The habit of making weather observations regularly and systematically was encouraged by the Royal Society, and as early as 1663 Hooke presented to the Society his paper titled 'A method for making a history of the weather'|url=https://assets.cambridge.org/97805218/59851/excerpt/9780521859851_excerpt.htm}}</ref> Ụdị nke a na-esote nwere efere dị larịị, ma ọ bụ square ma ọ bụ okirikiri, nke ikuku na-eme ka ikuku dị mma. A na-eji isi iyi eme ka ikuku na-efe n'ihu ya. Mkpịsị nke isi iyi na-ekpebi ike nke ifufe na-etinye na efere ahụ, a na-agụkwa nke a na gauge kwesịrị ekwesị, ma ọ bụ na ihe ndekọ. Ngwá ọrụ ndị a anaghị emeghachi omume na ifufe dị mfe, ha ezighị ezi maka ọgụgụ ifufe dị elu, ma jiri nwayọ meghachi omume na ikuku na-agbanwe agbanwe. A na-eji plate anemometers eme ihe iji mee ka ikuku na-ada ụda na àkwà mmiri.
=== Anemometers tube ===
[[Faịlụ:Tube_anemometer_invented_by_William_Henry_Dines.jpg|áká_èkpè|thumb|Anemometer tube nke William Henry Dines mepụtara. A na-etinye akụkụ a na-ebugharị (n'aka nri) n'akụkụ a na-akwụsi ike (n'akụkụ aka ekpe).]]
[[Faịlụ:Instruments_at_Mount_Washington_Observatory.JPG|thumb|Ngwá ọrụ na Mount Washington Observatory. Anemometer nke pitot tube dị n'aka nri.]]
[[Faịlụ:Pitot_tube_static_anemometer.JPG|thumb|Isi dị n'elu bụ ọdụ ụgbọ mmiri pitot. A na-ejikọta obere oghere na ọdụ ụgbọ mmiri kwụ otu ebe.]]
Anemometer James Lind nke 1775 nwere tube U nke a kwụnyere n'elu nke nwere mmiri Manometer (nchekwa nrụgide), nke otu nsọtụ gbagọrọ agbagọ n'akụkụ dị larịị iji chee ihu n'ikuku na njedebe nke ọzọ kwụ ọtọ. Ọ bụ ezie na Lind abụghị nke mbụ, ọ bụ anemometer kachasị mma na nke a maara nke ọma nke ụdị a. Ọ bụrụ na ifufe na-efe n'ọnụ tube, ọ na-akpata mmụba nke nrụgide n'otu akụkụ nke manometer. Ifufe na-efe n'elu njedebe mepere emepe nke tube kwụ ọtọ na-akpata obere mgbanwe na nrụgide n'akụkụ nke ọzọ nke manometer. Ọdị iche dị n'elu n'ụkwụ abụọ nke tube U bụ ihe na-egosi ọsọ ifufe. Otú ọ dị, nha ziri ezi chọrọ ka ọsọ ifufe banye kpọmkwem na njedebe mepere emepe nke tube ahụ; obere ọpụpụ site na ntụziaka nke ifufe na-akpata nnukwu ọdịiche na ọgụgụ.
Anemometer nke ọma nke William Henry Dines n'afọ 1892 jiri otu ọdịiche nrụgide dị n'etiti ọnụ na-emeghe nke tube kwụ ọtọ na-eche ihu n'ikuku na mgbanaka nke obere oghere dị na tube kwụ ọtọ nke mechiri na njedebe elu. A na-etinye ha abụọ n'otu ịdị elu. Mgbanwe nrụgide nke omume ahụ dabere na ya dị obere, a chọkwara ụzọ pụrụ iche iji debanye aha ha. Ihe ndekọ ahụ nwere ihe na-ese n'elu mmiri n'ime ụlọ a mechiri emechi nke jupụtara na mmiri. A na-ejikọta ọkpọkọ ahụ sitere na ọkpọkọ kwụ ọtọ n'elu ụlọ ahụ a na-emechi emechi ma na-eduzi ọkpọkọ sitere na obere ọkpọkọ n'ime ala n'ime ihe na-ese n'elu. Ebe ọ bụ na ọdịiche dị n'ime nrụgide na-ekpebi ọnọdụ kwụ ọtọ nke ihe na-ese n'elu mmiri nke a bụ ihe atụ nke ọsọ ifufe.<ref>{{Cite journal|title=Anemometer Comparisons|first=W. H.|author=Dines|journal=Quarterly Journal of the Royal Meteorological Society|date=1892|volume=18|issue=83|url=https://archive.org/details/quarterlyjourna33britgoog|accessdate=14 July 2014|doi=10.1002/qj.4970188303}}</ref>
Uru dị ukwuu nke anemometer tube na-adabere n'eziokwu na akụkụ ekpughere nwere ike ikwado ya n'eluogwe osisi dị elu, ọ dịghikwa achọ mmanụ ma ọ bụ nlebara anya ruo ọtụtụ afọ; enwere ike itinye mpaghara ndebanye aha n'ọnọdụ ọ bụla dị mma. A chọrọ tubes njikọ abụọ. Ọ nwere ike ịpụta na mbụ dịka a ga-asị na otu njikọ ga-eje ozi, mana ọdị iche dị na nrụgide nke ngwá ọrụ ndị a dabere na ya dị obere, nke na a ga-atụle nrụgide nke ikuku n'ime ụlọ ebe a na-etinye akụkụ ndekọ ahụ. Ya mere, ọ bụrụ na ngwá ọrụ ahụ dabere na nrụgide ma ọ bụ mmetụta ịmị naanị ya, a na-atụkwa nrụgide maọbụ ịmịpụta a megide nrụgide ikuku n'ime ụlọ nkịtị ebe a na-emechi ọnụ ụzọ na windo ma na-ere akwụkwọ akụkọ ọkụ na anwụrụ ọkụ, enwere ike ịmepụta mmetụta dịka ifufe nke 10 mi/h (16 km/h); na imeghe windo na ihu igwe siri ike, ma ọ bụ imeghe ọnụ ụzọ, nwere ike ịgbanwe ndebanye aha kpamkpam.
Ọ bụ ezie na anemometer Dines nwere mperi nke naanị 1% na 10 (16 km/h), ọ meghị nke ọma na ifufe dị ala n'ihi mmeghachi omume na-adịghị mma nke plate vane dị larịị achọrọ iji tụgharịa isi n'ime ifufe. N'afọ 1918, a na-eji ikuku eme ihe nke nwere okpukpu asatọ karịa nke efere dị larịị meriri nsogbu a.
==== Anemometers nke tube Pitot ====
Igwe ikuku tube nke oge a na-eji otu ụkpụrụ ahụ dị na anemometer Dines, ma na-eji ụdị dị iche. Ihe mmejuputa a na-eji pitot-static tube, nke bụ pitot tube nwere ọdụ ụgbọ mmiri abụọ, pitot na static, nke a na-ejikarị eme ihe n'ịleta ikuku nke ụgbọ elu. Ọdụ ụgbọ mmiri pitot na-atụle nrụgide dị ike nke ọnụ na-emeghe nke tube nwere isi dị nkọ na-eche ihu n'ikuku, ọdụ ụgbọ mmiri kwụ otu ebe na-atụkwa nrụgide kwụ otu ebe site na obere oghere dị n'akụkụ na tube ahụ. A na-ejikọta tube pitot na ọdụ ka o wee mee ka isi tube chee ihu n'ikuku. Tụkwasị na nke a, a na-eme ka tube ahụ dị ọkụ iji gbochie mmepụta ice na tube ahụ.<ref>{{Cite web|title=Instrumentation: Pitot Tube Static Anemometer, Part 1|url=http://www.accuweather.com/en/weather-blogs/clarkb/instrumentation/14828|publisher=Mt. Washington Observatory|accessdate=14 July 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140714135450/http://www.accuweather.com/en/weather-blogs/clarkb/instrumentation/14828|archivedate=14 July 2014}}</ref> E nwere ahịrị abụọ site na tube ruo na ngwaọrụ iji tụọ ọdịiche dị na nrụgide nke ahịrị abụọ ahụ. Ngwaọrụ nyocha nwere ike ịbụ Manometers, transducers nrụgide, ma ọ bụ analog chart recorders.<ref>{{Cite web|title=Instrumentation: Pitot Tube Static Anemometer, Part 2|url=http://www.accuweather.com/en/weather-blogs/clarkb/instrumentation-1/15065|publisher=Mt. Washington Observatory|accessdate=14 July 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140714232314/http://www.accuweather.com/en/weather-blogs/clarkb/instrumentation-1/15065|archivedate=14 July 2014}}</ref>
=== Anemometers bọọlụ Ping-pong ===
A na-eji boolu ping-pong arụ ọrụ anemometer a na-ejikarị eme ihe na eriri. Mgbe ifufe na-efegharị n'akụkụ, ọ na-agbanye ma na-ebugharị bọọlụ ahụ; n'ihi na bọọlụ ping-pong dị arọ nke ukwuu, ha na-aga n'ụzọ dị mfe na ifufe dị mfe. Ịtụle oghere dị n'etiti ngwaọrụ eriri na nke kwụ ọtọ na-enye atụmatụ nke ọsọ ifufe.
A na-ejikarị ụdị anemometer a eme ihe maka ntụziaka nke ụlọakwụkwọ etiti, nke ọtụtụ ụmụ akwụkwọ na-eme n'onwe ha, mana a na ejikwa ngwaọrụ yiri ya na Phoenix Mars Lander.
=== Mmetụta nke njupụta na nha ===
N'ime tube anemometer a na-atụle nrụgide dị ike n'ezie, ọ bụ ezie na a na-agbanwekarị ọkwa dịka ọkwa ọsọ. Ọ bụrụ na ikuku dị iche na uru calibration, n'ihi ọdịiche dị n'etiti okpomọkụ, ịdị elu ma ọ bụ nrụgide barometric, a chọrọ mgbazi iji nweta ọsọ ifufe n'ezie. A ga-agbakwunye ihe dịka 1.5% (1.6% n'elu 6,000 ụkwụ) na ọsọ nke tube anemometer dekọrọ maka 1000 ft ọ bụla (5% maka kilomita ọ bụla) n'elu oke osimiri.
== Mmetụta nke ice ==
N'ọdụ ụgbọ elu, ọ dị mkpa ịnweta data ikuku ziri ezi n'okpuru n'ọnọdụ niile, gụnyere oke mmiri ozuzo. A chọkwara anemometry na nlekọta ma na-achịkwa ọrụ nke ikuku ikuku, nke na gburugburu ebe oyi na-enwekarị ice na igwe ojii. Icing na-agbanwe aerodynamics nke anemometer ma nwee ike igbochi ya kpamkpam ịrụ ọrụ. Ya mere, anemometers eji eme ihe ndị a ga-enwerịrị okpomọkụ n'ime. Ma anemometers ịkọ na sonic anemometers dị ugbu nwere ụdị ọkụ.
== Ebe ngwá egwú dị ==
Ka ikuku na agba ọsọ wee tụnyere site na ebe ruo na ebe, ọ dị mkpa ka a tụlee mmetụta nke ala ahụ, karịsịa n'ihe gbasara ịdị elu. Ihe ndị ọzọ a na eche echiche ọnụnọ nke osisi, na ma canyons okike na canyons aka mere (ụlọ ime obodo). Ogo anemometer ọkọlọtọ dị n'ime ime obodo mepere emepe bụ mita iri.<ref>{{Cite book|author=Oke|first=Tim R.|title=Initial Guidance to Obtain Representative Meteorological Observations At Urban Sites|chapterurl=https://www.wmo.int/pages/prog/www/IMOP/publications/IOM-81/IOM-81-UrbanMetObs.pdf#page=23&zoom=auto,-16,235|accessdate=4 February 2013|series=Instruments and Observing Methods|year=2006|publisher=World Meteorological Organization|pages=19–26|chapter=3.5 Wind speed and direction}}</ref>
== Hụkwa ==
{{Reflist|30em}}
* Mmetụta ikuku na-agafe
* Anemoi, maka mmalite oge ochie nke aha teknụzụ a
* Anemoscope, ngwaọrụ oge ochie maka ịtụ ma ọ bụ ịkọ ọdịnihu ma ọ bụ ihu igwe
* Ebe ihu igwe na-arụ ọrụ n'onwe ya
* N'abalị nke Nnukwu Ifufe
* Nchịkọta nke ihe oyiyi
* Igwe ikuku Savonius
* Nkọwapụta ike ifufe
* Ifufe na-agba ọsọ
* Windsock, ihe ngosi dị mfe nke a na-ahụ anya nke ọsọ na ntụziaka nke ifufe
== Ihe edeturu ==
<templatestyles src="Refbegin/styles.css" />{{Reflist|30em}}
== Ebensibịa ==
<templatestyles src="Refbegin/styles.css" />
== Njikọ mpụga ==
*
*
* [http://www.dl1glh.de/ultrasonic-anemometer.html Nkọwa nke mmepe na iwu nke ultrasonic anemometer]
* [https://web.archive.org/web/20090619021216/http://www.gill.co.uk/products/anemometer/principleofoperation.htm Ihe nkiri na-egosi ụkpụrụ Sonic nke Ọrụ (Oge nke Flight Theory)] - Gill Instruments
* [http://www.geag.de/txt_sammlung.htm Nchịkọta nke anemometer akụkọ ihe mere eme]
* [http://www.fttechnologies.com/About-FT/FT-Technologies/Acu-Res-Technology Ụkpụrụ nke Ọrụ: Mmetụta ụda olu] - FT Technologies
* [http://www.thermopedia.com/content/558 Thermopedia, "Anemometers (laser doppler) "]
* [http://www.thermopedia.com/content/559 Thermopedia, "Anemometers (pulsed thermal) "]
* [http://www.thermopedia.com/content/560 Thermopedia, "Anemometers (vane) "]
* Rotorvane Anemometer. Ịtụ ma ọsọ ifufe na ntụziaka site na iji ihe mmetụta atọ echekwara Wayback Machine
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
ppyn5eku71pyc9qu28a1ri3tv4ah6i2
Ebe Nchekwa Okike De Mond
0
77448
696959
696325
2026-08-06T09:42:34Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696959
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Nature reserve in Western Cape, South Africa}}
{{Use dmy dates|date=October 2019}}
{{Use South African English|date=October 2019}}
{{Designation list
| designation1 = Ramsar
| designation1_offname = De Mond
| designation1_date = 2 October 1986
| designation1_number = 342<ref>{{Cite web|title=De Mond|website=[[Ramsar Convention|Ramsar]] Sites Information Service|url=https://rsis.ramsar.org/ris/342|access-date=24 July 2021}}</ref>}}
[[Faịlụ:De_Mond_PICT1327.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|De Mond na 2005.]]
'''Nchekwa Ọdịdị nke De Mond''', nke dị na Overberg n'etiti Struisbaai na Arniston, Western Cape, South Africa, <ref name="wildcard" /> abụwo ala mmiri Ramsar kemgbe 1986. <ref name="ramsar" />
Ogige ahụ kpuchiri ọnụ Osimiri Heuningnes ma kpuchie 918 hectare (2,270 acres). <ref>{{Cite web|url=https://www.sa-venues.com/game-reserves/demond.php|title=De Mond Nature Reserve|accessdate=10 June 2019|publisher=SA-Venue}}</ref> Mmiri na-agbanwe agbanwe na-egbochi ọnụ osimiri ahụ ma bụrụ ebe a na-amụ ụdị nnụnụ dị iche iche. Ebe ahụ bụkwa ebe obibi maka Anụ ndị na-akpụ akpụ, anụ ndị na'oké osimiri, na Ịnyịnya mmiri.
<ref>{{Cite web|url=https://www.capenature.co.za/reserves/de-mond-nature-reserve/|title=De Mond Nature Reserve|accessdate=10 June 2019|publisher=Cape Nature|archivedate=16 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190516051831/https://www.capenature.co.za/reserves/de-mond-nature-reserve/}}</ref><ref name="ramsar">{{Cite web|url=http://archive.ramsar.org/cda/en/ramsar-documents-list-anno-southafrica/main/ramsar/1-31-218%5E16187_4000_0__|title=The Annotated Ramsar List: South Africa|year=2013|accessdate=10 June 2019|work=The Annotated Ramsar List of Wetlands of International Importance|publisher=The Ramsar Convention on Wetlands|archivedate=13 August 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180813012725/http://archive.ramsar.org/cda/en/ramsar-documents-list-anno-southafrica/main/ramsar/1-31-218%5E16187_4000_0__}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">. </cite></ref>
Ọ mejupụtara obodo dị iche iche nke ahịhịa dị n'ụsọ oké osimiri, gụnyere oke ọhịa mmiri ara ehi na ala nnu nke mejupụtara gburugburu ebe obibi nke osimiri.<ref name="wildcard">{{Cite web|url=https://www.wildcard.co.za/de-mond-nature-reserve/|title=De Mond Nature Reserve|accessdate=10 June 2019|publisher=Wildcard|archivedate=21 December 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221221203404/http://www.wildcard.co.za/de-mond-nature-reserve/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">. </cite></ref>
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|34|43|S|20|7|E|source:enwiki-plaintext-parser}}
qh7mkk5j4r3j9e1alu6x81ifk4dchse
Dominic Hubbard, Baron Addington nke isii
0
77966
696951
688196
2026-08-06T08:29:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
696951
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=[[The Right Honourable]]|name=The Lord Addington|honorific_suffix=|image=Official portrait of Lord Addington crop 2.jpg|image_size=|caption=Addington in 2018|office1=Member of the [[House of Lords]]<br>[[Lord Temporal]]|term_label1=[[Life peerage]]|term_start1=18 February 2026|term_end1=|term_label2=[[Elected hereditary peer]]|term_start2=11 November 1999|term_end2=29 April 2026|1blankname2=[[List of excepted hereditary peers|Election]]|1namedata2=[[1999 House of Lords elections|1999]]|predecessor2=''[[House of Lords Act 1999|Seat established]]''|successor2=''[[House of Lords (Hereditary Peers) Act 2026|Seat abolished]]''|term_label3=[[Hereditary peerage]]|term_start3=17 June 1986|term_end3=11 November 1999|predecessor3=[[James Hubbard, 5th Baron Addington|The 5th Baron Addington]]|successor3=''[[House of Lords Act 1999|Seat abolished]]''|birth_date={{birth date and age|1963|8|24|df=y}}|birth_place=|death_date=|death_place=|party=[[Liberal Democrats (UK)|Liberal Democrat]]|spouse=Elizabeth Ann (''née'' Morris)|father=[[James Hubbard, 5th Baron Addington]]|mother=Alexandra Patricia Millar|children=Eleanor Eugenie|alma_mater=[[University of Aberdeen]]|occupation=Politician|profession=|signature=|website=|footnotes=}}Dominic Bryce Hubbard, 6th Baron Addington, Baron Hubbard (amụrụ na 24 August 1963), bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Britain, onye isi oche nke British Dyslexic Association, <ref>{{Cite web|url=http://www.bdadyslexia.org.uk/about/president-and-vice-presidents|title=President and Vice Presidents|work=British Dyslexic Association|accessdate=24 August 2016|archivedate=21 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181021151704/https://www.bdadyslexia.org.uk/about/president-and-vice-presidents}}</ref> na osote onye isi oche ናይ UK Sports Association. <ref>{{Cite web|title=Lord Addington|work=UK Parliament|url=https://www.parliament.uk/biographies/lords/lord-addington/3453}}</ref> Onye otu Liberal Democrats, ọ bụ onye otu House of Lords site na 1986.
Addington gụrụ n'ụlọ akwụkwọ Hewett School, Norwich, nke Norwich City College, tupu ọ gaa [[Master's degree|M.A.]]" rel="mw:WikiLink" title="Aberdeen University">Mahadum Aberdeen, <ref>{{Cite web|title=Politics {{!}} Alumni Relations|work=The University of Aberdeen|url=https://www.abdn.ac.uk/alumni/our-alumni/politics-158.php}}</ref> gụsịrị akwụkwọ dị ka MA na 1988.
== Ọrụ ==
Ọ nọchiri '''Baron Addington''', nke Addington, Co. Buckingham, mgbe nna ya, James Hubbard, 5th Baron Addton, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye uwe ojii Britain South Afrịka, nwụrụ n'oge1982. Mgbe ọ banyere n'oche ya mgbe ọ dị afọ iri abụọ na abụọ, ọ bụ nwatakịrị nta na-eje ozi n'ụlọ ndị isi. <ref>{{Cite book|title=Who's Who in the Liberal Democrats?|edition=5th|date=2006|publisher=PCA Books|isbn=1-85187-762-2}}</ref>
Lord Addington lọtara dị ka otu n'ime ndị nnọchite anya iri itoolu a họpụtara na Nzukọ Ndị na emepụta iwu n'afọ 1999. Ọ na-anọdụ alaka na oche ndị Liberal Democrat na House of Lords ma bụrụ onye na-ekwu maka egwuregwu, ọ bụkwa onye otu agụmakwụkwọ na-ahụ maka mkpa agụmakwụkwọ pụrụ iche, ya onwe ya bụkwa onye dyslexic. Ọ bụ onye otu Liberal Democrat kachasị nọrọ ogologo oge na House of Lords. Ọ bụ onye isi nke otu egwuregwu rugby na bọlụ nke Commons na Lords, ọ gbaara bọlụ na asọmpi iko mba ụwa nke ndị na emepe iwu site na 1995 ruo 2023. Mgbe ọ na-aga Mahadum, Lord Addington gbara bọlụ maka mahadum ndị Scotland ma gbaa bọlụ rugby league maka ụmụ akwụkwọ Scotland.<ref>{{Cite web|title=Dominic Addington|work=Liberal Democrats|url=https://www.libdems.org.uk/dominic_addington}}</ref>
Dị ka akụkụ nke 2025 Political Peerages, ọ kere ya dị ka onye ọgbọ ndụ, dị ka '''Baron Hubbard''', nke Lambourne na Royal County nke Berkshire na ụbọchị iri na asatọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2026.
N'afọ 1999, Addington lụrụ Elizabeth Ann Morris, otu nwa nwanyị nke Michael Morris, nke Duxbury Park, Chorley, Lancashire. Lord na Lady Addington bi na Lambourn, West Berkshire . <ref>{{Cite web|title=Addington, Baron (UK, 1887)|work=Cracroft's Peerage|url=http://www.cracroftspeerage.co.uk/addington1887.htm|accessdate=2026-07-15|archivedate=2021-02-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210215013444/http://www.cracroftspeerage.co.uk/addington1887.htm}}</ref>
Onye ga- anọchi anya echichi ahụ bụ nwanne ya nwoke nke ntakịrị, Hon. Michael Hubbard (onye nwunye ya Emmanuella née Ononye nwere nwa nwoke na-akpọ Oliver).
== Ihe odide ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
jx7pgobjn0nm48r8niaqdh3g3z2x4d7
Event:Wiki Loves Pride 2026 Awka, Anambra State Nigeria Local Node
1728
78104
696890
696794
2026-08-05T14:13:18Z
Celetex
13524
696890
wikitext
text/x-wiki
'''Wiki Loves Pride 2026''' is a global campaign to expand and improve LGBTQ-related content across all Wikimedia projects, organized by Wikimedia LGBT+. It takes place from June to August in celebration of International LGBTQ Pride Day. This event is connected to [[metawiki:Event:Wiki_Loves_Pride/2026|Wiki Loves Pride 2026 at Wikimedia Meta]].
This is an in-person Edit-a-thon and training organized in the Igbo Wikimedians community in Awka, Anambra State, Nigeria. The event focuses on improving LGBT+ related content on Wikipedia, Wikidata, and Wikimedia Commons as part of the global Wiki Loves Pride 2026 campaign.
== '''Focus''' ==
== '''Timeline''' ==
Project Physical event - ''' Thursday, 13th August 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Training/Edit-A-Thon start date - ''' Thursday, 13th August 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon end date - ''' Friday, 14th August 2026
**Time - ''' 11:00PM UTC+1
== '''Facilitator''' ==
# [[User:Celetex]] - Project Lead/Facilitator
== '''Expectation''' ==
#Expansion of LGBT+ related articles on Igbo Wikipedia.
#Increased visibility to LGBT+ contents on Wikidata in Igbo language..
#More active contributors in Igbo project.
#Preservation and Promotion of LGBT+ content on Igbo language.
#Improved access to Inspirational and Educational resources.
= '''Target audience''' ==
* Members of the Igbo Wikimedians User Group
*Anyone interested in contributing to Wikimedia LGBT+ related projects
* Igbo language speakers
* Students and researchers
== '''Venue''' ==
Dunhill Restaurant and Bar, opposite Everyday supermarket Awka, Anambra State
== '''Work List''' ==
=='''Outcome'''==
=='''Gallery'''==
== '''Outreach Dashboard''' ==
https://outreachdashboard.wmflabs.org/courses/Igbo_Wikimedians_User_Group/Wiki_Loves_Pride_2026_-_Awka,_Anambra_State,_Nigeria_Local_Node
== '''Organized by'''==
[[File:Wikimedia LGBT+ logo.svg|center|frameless|150x150px]]
[[Otú:Mmemme]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
[[Category:Wiki Loves Pride 2026 Event]]
6rc19djiap1kl6bsiombs4xc6gygbjj
696893
696890
2026-08-05T14:30:39Z
Celetex
13524
696893
wikitext
text/x-wiki
[[File:Wiki Loves Pride Flyer.jpg|thumb|This is flyer for Wiki Loves Pride 2026, Awka Anambra State, Nigeria ( Igbo Wikimedians Community)]]
'''Wiki Loves Pride 2026''' is a global campaign to expand and improve LGBTQ-related content across all Wikimedia projects, organized by Wikimedia LGBT+. It takes place from June to August in celebration of International LGBTQ Pride Day. This event is connected to [[metawiki:Event:Wiki_Loves_Pride/2026|Wiki Loves Pride 2026 at Wikimedia Meta]].
This is an in-person Edit-a-thon and training organized in the Igbo Wikimedians community in Awka, Anambra State, Nigeria. The event focuses on improving LGBT+ related content on Wikipedia, Wikidata, and Wikimedia Commons as part of the global Wiki Loves Pride 2026 campaign.
== '''Focus''' ==
== '''Timeline''' ==
Project Physical event - ''' Thursday, 13th August 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Training/Edit-A-Thon start date - ''' Thursday, 13th August 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon end date - ''' Friday, 14th August 2026
**Time - ''' 11:00PM UTC+1
== '''Facilitator''' ==
# [[User:Celetex]] - Project Lead/Facilitator
== '''Expectation''' ==
#Expansion of LGBT+ related articles on Igbo Wikipedia.
#Increased visibility to LGBT+ contents on Wikidata in Igbo language..
#More active contributors in Igbo project.
#Preservation and Promotion of LGBT+ content on Igbo language.
#Improved access to Inspirational and Educational resources.
= '''Target audience''' ==
* Members of the Igbo Wikimedians User Group
*Anyone interested in contributing to Wikimedia LGBT+ related projects
* Igbo language speakers
* Students and researchers
== '''Venue''' ==
Dunhill Restaurant and Bar, opposite Everyday supermarket Awka, Anambra State
== '''Work List''' ==
=='''Outcome'''==
=='''Gallery'''==
== '''Outreach Dashboard''' ==
https://outreachdashboard.wmflabs.org/courses/Igbo_Wikimedians_User_Group/Wiki_Loves_Pride_2026_-_Awka,_Anambra_State,_Nigeria_Local_Node
== '''Organized by'''==
[[File:Wikimedia LGBT+ logo.svg|center|frameless|150x150px]]
[[Otú:Mmemme]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
[[Category:Wiki Loves Pride 2026 Event]]
56uqhz5e73teklmzlfupigh31hieqg4
696894
696893
2026-08-05T14:35:43Z
Celetex
13524
696894
wikitext
text/x-wiki
[[File:Wiki Loves Pride Flyer.jpg|thumb|Event Flyer]]
'''Wiki Loves Pride 2026''' is a global campaign to expand and improve LGBTQ-related content across all Wikimedia projects, organized by Wikimedia LGBT+. It takes place from June to August in celebration of International LGBTQ Pride Day. This event is connected to [[metawiki:Event:Wiki_Loves_Pride/2026|Wiki Loves Pride 2026 at Wikimedia Meta]].
This is an in-person Edit-a-thon and training organized in the Igbo Wikimedians community in Awka, Anambra State, Nigeria. The event focuses on improving LGBT+ related content on Wikipedia, Wikidata, and Wikimedia Commons as part of the global Wiki Loves Pride 2026 campaign.
== '''Focus''' ==
== '''Timeline''' ==
Project Physical event - ''' Thursday, 13th August 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Training/Edit-A-Thon start date - ''' Thursday, 13th August 2026
**Time - ''' 11:00AM UTC+1
*Edit-A-Thon end date - ''' Friday, 14th August 2026
**Time - ''' 11:00PM UTC+1
== '''Facilitator''' ==
# [[User:Celetex]] - Project Lead/Facilitator
== '''Expectation''' ==
#Expansion of LGBT+ related articles on Igbo Wikipedia.
#Increased visibility to LGBT+ contents on Wikidata in Igbo language..
#More active contributors in Igbo project.
#Preservation and Promotion of LGBT+ content on Igbo language.
#Improved access to Inspirational and Educational resources.
= '''Target audience''' ==
* Members of the Igbo Wikimedians User Group
*Anyone interested in contributing to Wikimedia LGBT+ related projects
* Igbo language speakers
* Students and researchers
== '''Venue''' ==
Dunhill Restaurant and Bar, opposite Everyday supermarket Awka, Anambra State
== '''Work List''' ==
=='''Outcome'''==
=='''Gallery'''==
== '''Outreach Dashboard''' ==
https://outreachdashboard.wmflabs.org/courses/Igbo_Wikimedians_User_Group/Wiki_Loves_Pride_2026_-_Awka,_Anambra_State,_Nigeria_Local_Node
== '''Organized by'''==
[[File:Wikimedia LGBT+ logo.svg|center|frameless|150x150px]]
[[Otú:Mmemme]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
[[Category:Wiki Loves Pride 2026 Event]]
ektuzynlfw7tkprmjkvdqsp6rkb4nmd
Event:IWUG August Capacity Building & Training Webinar:Designing Event Flyers
1728
78113
696901
2026-08-05T15:44:17Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Jiri '= IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar: Designing Event Flyers = == Overview == The '''IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar''' is part of the Igbo Wikimedians User Group's monthly capacity-building initiative aimed at strengthening the technical and organizational skills of community members. This edition focuses on '''Designing Event Flyers''', providing participants with practical knowledge of graphic design principles and the use...' kere ihü
696901
wikitext
text/x-wiki
= IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar: Designing Event Flyers =
== Overview ==
The '''IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar''' is part of the Igbo Wikimedians User Group's monthly capacity-building initiative aimed at strengthening the technical and organizational skills of community members.
This edition focuses on '''Designing Event Flyers''', providing participants with practical knowledge of graphic design principles and the use of design tools for creating promotional materials for Wikimedia events and campaigns.
The training will introduce participants to three commonly used design applications, '''Canva''', '''CorelDRAW''', and '''PixelLab''', highlighting their features, strengths, and suitable use cases. Participants will also learn how to apply design principles such as typography, colour, layout, spacing, and visual hierarchy to produce clear, engaging, and professional event flyers.
== Event Details ==
*Date:Saturday, 15 August 2026
*Time:4:00 PM (WAT)
*Venue:Zoom
== Objectives ==
The objectives of this training are to:
* Introduce participants to the fundamentals of event flyer design.
* Explore the features and practical applications of Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Demonstrate how design principles improve the clarity and effectiveness of promotional materials.
* Build participants' capacity to design event flyers for Wikimedia campaigns, edit-a-thons, workshops, and community events.
* Encourage the use of accessible and visually consistent designs for community communications.
== Who Should Attend ==
This webinar is intended for:
* Members of the Igbo Wikimedians User Group.
* Wikimedia organizers and campaign coordinators.
* Communications and social media volunteers.
* Community members responsible for promoting Wikimedia activities.
* Beginners interested in learning graphic design for event promotion.
No prior design experience is required.
== Expected Outcome ==
By the end of the webinar, participants are expected to:
* Understand the principles of effective event flyer design.
* Demonstrate familiarity with Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Design clear and visually appealing promotional flyers for Wikimedia activities.
* Apply appropriate typography, colour, layout, and visual hierarchy in their designs.
* Develop greater confidence in producing promotional materials for community events.
== Outcome ==
TBD
== Trainers ==
The session will be facilitated by members of the '''IWUG Training Team'''.
* [[User:Nwonwu Uchechukwu P|Nwonwu Uchechukwu P]]
== Gallery ==
Images, screenshots, presentation slides, participant activities, and other documentation from the webinar will be added after the event.
<gallery>
<!-- Photos from the event will be uploaded after the training -->
</gallery>
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
1flfhho2ih8kxljcnegs53yk9u0l8a6
696902
696901
2026-08-05T15:49:48Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
/* Trainers */
696902
wikitext
text/x-wiki
= IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar: Designing Event Flyers =
== Overview ==
The '''IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar''' is part of the Igbo Wikimedians User Group's monthly capacity-building initiative aimed at strengthening the technical and organizational skills of community members.
This edition focuses on '''Designing Event Flyers''', providing participants with practical knowledge of graphic design principles and the use of design tools for creating promotional materials for Wikimedia events and campaigns.
The training will introduce participants to three commonly used design applications, '''Canva''', '''CorelDRAW''', and '''PixelLab''', highlighting their features, strengths, and suitable use cases. Participants will also learn how to apply design principles such as typography, colour, layout, spacing, and visual hierarchy to produce clear, engaging, and professional event flyers.
== Event Details ==
*Date:Saturday, 15 August 2026
*Time:4:00 PM (WAT)
*Venue:Zoom
== Objectives ==
The objectives of this training are to:
* Introduce participants to the fundamentals of event flyer design.
* Explore the features and practical applications of Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Demonstrate how design principles improve the clarity and effectiveness of promotional materials.
* Build participants' capacity to design event flyers for Wikimedia campaigns, edit-a-thons, workshops, and community events.
* Encourage the use of accessible and visually consistent designs for community communications.
== Who Should Attend ==
This webinar is intended for:
* Members of the Igbo Wikimedians User Group.
* Wikimedia organizers and campaign coordinators.
* Communications and social media volunteers.
* Community members responsible for promoting Wikimedia activities.
* Beginners interested in learning graphic design for event promotion.
No prior design experience is required.
== Expected Outcome ==
By the end of the webinar, participants are expected to:
* Understand the principles of effective event flyer design.
* Demonstrate familiarity with Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Design clear and visually appealing promotional flyers for Wikimedia activities.
* Apply appropriate typography, colour, layout, and visual hierarchy in their designs.
* Develop greater confidence in producing promotional materials for community events.
== Outcome ==
TBD
== Trainers ==
The session will be facilitated by members of the '''IWUG Training Team'''.
* [[User:Nwonwu Uchechukwu P|Nwonwu Uchechukwu P]]
* [[User:Matino183|Matino183]]
== Gallery ==
Images, screenshots, presentation slides, participant activities, and other documentation from the webinar will be added after the event.
<gallery>
<!-- Photos from the event will be uploaded after the training -->
</gallery>
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
90eho6xnrl5jb4kns12dgzzd8xibs94
696904
696902
2026-08-05T16:13:38Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
/* Overview */
696904
wikitext
text/x-wiki
= IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar: Designing Event Flyers =
== Overview ==
[[File:CAPACITY BUILDING webinar august version.png|thumb|CAPACITY BUILDING webinar august version]]
The '''IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar''' is part of the Igbo Wikimedians User Group's monthly capacity-building initiative aimed at strengthening the technical and organizational skills of community members.
This edition focuses on '''Designing Event Flyers''', providing participants with practical knowledge of graphic design principles and the use of design tools for creating promotional materials for Wikimedia events and campaigns.
The training will introduce participants to three commonly used design applications, '''Canva''', '''CorelDRAW''', and '''PixelLab''', highlighting their features, strengths, and suitable use cases. Participants will also learn how to apply design principles such as typography, colour, layout, spacing, and visual hierarchy to produce clear, engaging, and professional event flyers.
== Event Details ==
*Date:Saturday, 15 August 2026
*Time:4:00 PM (WAT)
*Venue:Zoom
== Objectives ==
The objectives of this training are to:
* Introduce participants to the fundamentals of event flyer design.
* Explore the features and practical applications of Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Demonstrate how design principles improve the clarity and effectiveness of promotional materials.
* Build participants' capacity to design event flyers for Wikimedia campaigns, edit-a-thons, workshops, and community events.
* Encourage the use of accessible and visually consistent designs for community communications.
== Who Should Attend ==
This webinar is intended for:
* Members of the Igbo Wikimedians User Group.
* Wikimedia organizers and campaign coordinators.
* Communications and social media volunteers.
* Community members responsible for promoting Wikimedia activities.
* Beginners interested in learning graphic design for event promotion.
No prior design experience is required.
== Expected Outcome ==
By the end of the webinar, participants are expected to:
* Understand the principles of effective event flyer design.
* Demonstrate familiarity with Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Design clear and visually appealing promotional flyers for Wikimedia activities.
* Apply appropriate typography, colour, layout, and visual hierarchy in their designs.
* Develop greater confidence in producing promotional materials for community events.
== Outcome ==
TBD
== Trainers ==
The session will be facilitated by members of the '''IWUG Training Team'''.
* [[User:Nwonwu Uchechukwu P|Nwonwu Uchechukwu P]]
* [[User:Matino183|Matino183]]
== Gallery ==
Images, screenshots, presentation slides, participant activities, and other documentation from the webinar will be added after the event.
<gallery>
<!-- Photos from the event will be uploaded after the training -->
</gallery>
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
o8kydowbtgd3hgk4hbobr6xmhkdonpn
696905
696904
2026-08-05T16:14:04Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
696905
wikitext
text/x-wiki
== Overview ==
[[File:CAPACITY BUILDING webinar august version.png|thumb|CAPACITY BUILDING webinar august version]]
The '''IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar''' is part of the Igbo Wikimedians User Group's monthly capacity-building initiative aimed at strengthening the technical and organizational skills of community members.
This edition focuses on '''Designing Event Flyers''', providing participants with practical knowledge of graphic design principles and the use of design tools for creating promotional materials for Wikimedia events and campaigns.
The training will introduce participants to three commonly used design applications, '''Canva''', '''CorelDRAW''', and '''PixelLab''', highlighting their features, strengths, and suitable use cases. Participants will also learn how to apply design principles such as typography, colour, layout, spacing, and visual hierarchy to produce clear, engaging, and professional event flyers.
== Event Details ==
*Date:Saturday, 15 August 2026
*Time:4:00 PM (WAT)
*Venue:Zoom
== Objectives ==
The objectives of this training are to:
* Introduce participants to the fundamentals of event flyer design.
* Explore the features and practical applications of Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Demonstrate how design principles improve the clarity and effectiveness of promotional materials.
* Build participants' capacity to design event flyers for Wikimedia campaigns, edit-a-thons, workshops, and community events.
* Encourage the use of accessible and visually consistent designs for community communications.
== Who Should Attend ==
This webinar is intended for:
* Members of the Igbo Wikimedians User Group.
* Wikimedia organizers and campaign coordinators.
* Communications and social media volunteers.
* Community members responsible for promoting Wikimedia activities.
* Beginners interested in learning graphic design for event promotion.
No prior design experience is required.
== Expected Outcome ==
By the end of the webinar, participants are expected to:
* Understand the principles of effective event flyer design.
* Demonstrate familiarity with Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Design clear and visually appealing promotional flyers for Wikimedia activities.
* Apply appropriate typography, colour, layout, and visual hierarchy in their designs.
* Develop greater confidence in producing promotional materials for community events.
== Outcome ==
TBD
== Trainers ==
The session will be facilitated by members of the '''IWUG Training Team'''.
* [[User:Nwonwu Uchechukwu P|Nwonwu Uchechukwu P]]
* [[User:Matino183|Matino183]]
== Gallery ==
Images, screenshots, presentation slides, participant activities, and other documentation from the webinar will be added after the event.
<gallery>
<!-- Photos from the event will be uploaded after the training -->
</gallery>
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
7zeqbk7fqxdtvgka7vn5wxhj74gfl56
696944
696905
2026-08-06T07:29:13Z
Chiziqa
13055
/* Trainers */
696944
wikitext
text/x-wiki
== Overview ==
[[File:CAPACITY BUILDING webinar august version.png|thumb|CAPACITY BUILDING webinar august version]]
The '''IWUG August 2026 Capacity Building and Training Webinar''' is part of the Igbo Wikimedians User Group's monthly capacity-building initiative aimed at strengthening the technical and organizational skills of community members.
This edition focuses on '''Designing Event Flyers''', providing participants with practical knowledge of graphic design principles and the use of design tools for creating promotional materials for Wikimedia events and campaigns.
The training will introduce participants to three commonly used design applications, '''Canva''', '''CorelDRAW''', and '''PixelLab''', highlighting their features, strengths, and suitable use cases. Participants will also learn how to apply design principles such as typography, colour, layout, spacing, and visual hierarchy to produce clear, engaging, and professional event flyers.
== Event Details ==
*Date:Saturday, 15 August 2026
*Time:4:00 PM (WAT)
*Venue:Zoom
== Objectives ==
The objectives of this training are to:
* Introduce participants to the fundamentals of event flyer design.
* Explore the features and practical applications of Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Demonstrate how design principles improve the clarity and effectiveness of promotional materials.
* Build participants' capacity to design event flyers for Wikimedia campaigns, edit-a-thons, workshops, and community events.
* Encourage the use of accessible and visually consistent designs for community communications.
== Who Should Attend ==
This webinar is intended for:
* Members of the Igbo Wikimedians User Group.
* Wikimedia organizers and campaign coordinators.
* Communications and social media volunteers.
* Community members responsible for promoting Wikimedia activities.
* Beginners interested in learning graphic design for event promotion.
No prior design experience is required.
== Expected Outcome ==
By the end of the webinar, participants are expected to:
* Understand the principles of effective event flyer design.
* Demonstrate familiarity with Canva, CorelDRAW, and PixelLab.
* Design clear and visually appealing promotional flyers for Wikimedia activities.
* Apply appropriate typography, colour, layout, and visual hierarchy in their designs.
* Develop greater confidence in producing promotional materials for community events.
== Outcome ==
TBD
== Trainers ==
The session will be facilitated by members of the '''IWUG Training Team'''.
* [[User:Nwonwu Uchechukwu P|Nwonwu Uchechukwu P]]
* [[User:Matino183|Matino183]]
* [[User:Chiziqa|Chiziqa]]
== Gallery ==
Images, screenshots, presentation slides, participant activities, and other documentation from the webinar will be added after the event.
<gallery>
<!-- Photos from the event will be uploaded after the training -->
</gallery>
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Category:Igbo Wikimedians User Group]]
[[Otú:Mmemme 2026]]
9a6fh7ppcqbjtl2pfmghax464hczvjb
Templeeti:Igbo Wiki Days 2026
10
78114
696931
2026-08-06T05:20:21Z
King ChristLike
13051
created event page template
696931
wikitext
text/x-wiki
<!-- INFO BANNER -->
<!-- MENU TABS -->
<div style="width:100%; font-size:1.2em; min-width:99%; margin:auto; padding-top:20px;">
<div style="float:left; min-width:18%; border-bottom: 8px solid
#cd5353
; text-align:center; margin-right:1%;">[[Event:Igbo Wiki Days 2026|Overview]]</div>
<div style="float:left; min-width:18%; border-bottom: 8px solid #53cd6b; text-align:center; margin-left:1%; margin-right:10px;">[[Event:Igbo Wiki Days 2026#Program|Program]]</div>
<div style="float:left; min-width:18%; border-bottom: 8px solid #5353cd; text-align:center; margin-left:1%; margin-right:10px;">[[Event:Igbo Wiki Days 2026#Organizing Team|Organizing Team]]</div>
<div style="float:left; min-width:18%; border-bottom: 8px solid #cdc353; text-align:center; margin-top:8px; margin-right:10px;">[[Event:Igbo Wiki Days 2026#Documentation & Resources|Documentation & Resources]]</div>
</div>
<div style="clear: both;"></div>
<br/>
rlu2zbvwlu5fmq8enyem9wathjdrivg
Event:Igbo Wiki Days 2026
1728
78115
696939
2026-08-06T06:06:53Z
King ChristLike
13051
event page creation
696939
wikitext
text/x-wiki
{{Igbo Wiki Days 2026}}
The '''Igbo Wiki Days 2026''' is designed as a workshop to build capacity and engagement across all Wikimedia projects. It builds upon the pilot edition to strengthen mentorship efforts in the Igbo Wikimedia User Group.
The event is hybrid and all sessions will be held in English language and Igbo language only.
=== Objectives ===
__NOTOC__
* Recruit and train new editors.
*Build the capacity and engagement of editors primarily on the Igbo Wikipedia, and other sister projects including Igbo Wikiquote, Igbo Wiktionary, Igbo Wikisource, Wikidata .
* Improve event organizing and management skills for event organizers in the community.
* Build the translation skill of participants, especially with the content translation tool and other language tools.
* Strengthen advocacy efforts for the Igbo indigenous language.
* Develop a structured close mentorship program for both existing and new editors for a 3-month period.
== Event details ==
* Date: 3-5 September 2026
* Format: Hybrid
* Platform: Zoom
* Languages: English and Igbo
== Participation ==
The event is open to everyone. Ensure to register on this event page.
In addition, you should possess the following:
* A mobile phone, desktop, or laptop with webcam and microphone (preferably headsets).
* Good internet connection.
* A Wikimedia user account.
* Zoom, Telegram and Google.
* A quiet environment, void of distraction.
== Program ==
{{cdx-button|url=x|label=Join Via Zoom|action=progressive|weight=primary|icon=add}}
{| class="wikitable"
|+
|-
! Time (WAT) !! General Room
|-
! colspan=4 style="background-color: #53cd80;"| Day 1 – Thursday, 3rd September 2026
|-
| 16:00 - 16:10 || Welcome and introductions
|-
| 16:10 - 17:50 ||
* '''Language tools'''
* '''Lexemes & Wikifunctions'''
''Speakers'': [[User:UOzurumba (WMF)|Uzoma Ozurumba (WMF)]], [[User:Dnshitobu|Dnshitobu]]
|-
| 17:50 – 18:00 || Closing
| [Slides and recording]
|-
! colspan=4 style="background-color: #53cd80;"| Day 2 – Friday, 4th September 2026
|-
| 12:00 - 12:10 || Welcome and day 1 recap
|-
| 12:10 - 14:10 ||
* '''Wikisource'''
* '''Wiktionary'''
''Speakers: ''[[User:Amire80|Amire80]], [[User:Akwugo|Akwugo]], [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]], [[User:Sayvhior|Sayvhior]]
|-
| 14:10 - 14:20 || Questions and answers
|-
| 14:20 – 14:30 || Closing
| [Slides and recording]
|-
! colspan=4 style="background-color: #53cd80;"| Day 3 – Saturday, 5th September 2026
|-
| 16:00 – 16:10 || Welcome and day 2 recap
|-
| 16:10 – 17:10 || '''Event Organizing and Management'''
''Speaker:'' [[User:Udehb-WMF|Udehb-WMF]], [[User:EUwandu-WMF|EUwandu-WMF]]
|-
| 17:10 - 17:20 || Questions and answers
|-
| 17:20 – 17:50 || '''Becoming a user with extended rights'''
''Speaker:'' [[User:King ChristLike|King ChristLike]]
|-
| 17:55 – 18:00 || Closing
| [Slides and recording]
|}
== Organizing team ==
* [[User:King ChristLike|King ChristLike]]
* [[User:Macocobovi|Macocobovi]]
* [[User:Lucy Iwuala|Lucy Iwuala]]
* [[User:Senator Choko|Senator Choko]]
== Documentation & resources ==
TBU
== Event policy ==
The [https://meta.wikimedia.org/wiki/Universal_Code_of_Conduct Universal Code of Conduct] and the [https://meta.wikimedia.org/wiki/Friendly_space_policies Friendly Space Policy] applies in this event to all.
rv36j4xdi5vccdg849gc5hovimdpjra
696940
696939
2026-08-06T06:10:56Z
King ChristLike
13051
added [[Category:Mmemme 2026]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
696940
wikitext
text/x-wiki
{{Igbo Wiki Days 2026}}
The '''Igbo Wiki Days 2026''' is designed as a workshop to build capacity and engagement across all Wikimedia projects. It builds upon the pilot edition to strengthen mentorship efforts in the Igbo Wikimedia User Group.
The event is hybrid and all sessions will be held in English language and Igbo language only.
=== Objectives ===
__NOTOC__
* Recruit and train new editors.
*Build the capacity and engagement of editors primarily on the Igbo Wikipedia, and other sister projects including Igbo Wikiquote, Igbo Wiktionary, Igbo Wikisource, Wikidata .
* Improve event organizing and management skills for event organizers in the community.
* Build the translation skill of participants, especially with the content translation tool and other language tools.
* Strengthen advocacy efforts for the Igbo indigenous language.
* Develop a structured close mentorship program for both existing and new editors for a 3-month period.
== Event details ==
* Date: 3-5 September 2026
* Format: Hybrid
* Platform: Zoom
* Languages: English and Igbo
== Participation ==
The event is open to everyone. Ensure to register on this event page.
In addition, you should possess the following:
* A mobile phone, desktop, or laptop with webcam and microphone (preferably headsets).
* Good internet connection.
* A Wikimedia user account.
* Zoom, Telegram and Google.
* A quiet environment, void of distraction.
== Program ==
{{cdx-button|url=x|label=Join Via Zoom|action=progressive|weight=primary|icon=add}}
{| class="wikitable"
|+
|-
! Time (WAT) !! General Room
|-
! colspan=4 style="background-color: #53cd80;"| Day 1 – Thursday, 3rd September 2026
|-
| 16:00 - 16:10 || Welcome and introductions
|-
| 16:10 - 17:50 ||
* '''Language tools'''
* '''Lexemes & Wikifunctions'''
''Speakers'': [[User:UOzurumba (WMF)|Uzoma Ozurumba (WMF)]], [[User:Dnshitobu|Dnshitobu]]
|-
| 17:50 – 18:00 || Closing
| [Slides and recording]
|-
! colspan=4 style="background-color: #53cd80;"| Day 2 – Friday, 4th September 2026
|-
| 12:00 - 12:10 || Welcome and day 1 recap
|-
| 12:10 - 14:10 ||
* '''Wikisource'''
* '''Wiktionary'''
''Speakers: ''[[User:Amire80|Amire80]], [[User:Akwugo|Akwugo]], [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]], [[User:Sayvhior|Sayvhior]]
|-
| 14:10 - 14:20 || Questions and answers
|-
| 14:20 – 14:30 || Closing
| [Slides and recording]
|-
! colspan=4 style="background-color: #53cd80;"| Day 3 – Saturday, 5th September 2026
|-
| 16:00 – 16:10 || Welcome and day 2 recap
|-
| 16:10 – 17:10 || '''Event Organizing and Management'''
''Speaker:'' [[User:Udehb-WMF|Udehb-WMF]], [[User:EUwandu-WMF|EUwandu-WMF]]
|-
| 17:10 - 17:20 || Questions and answers
|-
| 17:20 – 17:50 || '''Becoming a user with extended rights'''
''Speaker:'' [[User:King ChristLike|King ChristLike]]
|-
| 17:55 – 18:00 || Closing
| [Slides and recording]
|}
== Organizing team ==
* [[User:King ChristLike|King ChristLike]]
* [[User:Macocobovi|Macocobovi]]
* [[User:Lucy Iwuala|Lucy Iwuala]]
* [[User:Senator Choko|Senator Choko]]
== Documentation & resources ==
TBU
== Event policy ==
The [https://meta.wikimedia.org/wiki/Universal_Code_of_Conduct Universal Code of Conduct] and the [https://meta.wikimedia.org/wiki/Friendly_space_policies Friendly Space Policy] applies in this event to all.
[[Otú:Mmemme 2026]]
1izw8i3zus0nqgv15emyvqbthbjelpx
Ojiarụ:Chiziqa
2
78116
696945
2026-08-06T07:31:43Z
Chiziqa
13055
Jiri 'I am Unabunwa Prudence (Chiziqa) from Imo state Nigeria. A graphics designer, video editor, a mechanical engineer and also a wikimedia volunteer.' kere ihü
696945
wikitext
text/x-wiki
I am Unabunwa Prudence (Chiziqa) from Imo state Nigeria. A graphics designer, video editor, a mechanical engineer and also a wikimedia volunteer.
31jy1vf254k0ggb0ol9gzinajtw96sp