Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.47.0-wmf.17
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Federal University of Technology Owerri
0
9958
708858
707822
2026-09-02T06:04:25Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708858
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox university|name=Federal University of Technology Owerri|motto=Technology For Service|established=1980|type=[[Public university|Public]]|vice_chancellor=Professor Francis Chukwuemeka Eze|city=[[Owerri]]|state=[[Imo State]]|country=[[Nigeria]]|campus=[[urban area|Urban]]|nickname=FUTO|website=http://www.futo.edu.ng}}'''Mahadum Federal University of Technology Owerri''' ( '''FUTO''' ) bụ mahadum goomenti etiti gọọmentị dị na Owerri West, isi obodo Imo Steeti. <ref name="gotoschool">{{Cite web|url=http://gotoschool.com.ng/universities/futo/|title=Federal University of Technology Owerri - GotoSchool.Com.NG|author=|date=|accessdate=10 August 2017|archivedate=10 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170810133138/http://gotoschool.com.ng/universities/futo/}}</ref> Mahadum ndị dị n’ókèala Eziobodo, Umuchima, Ihiagwa na Obinze, na [[Ọ̀hà Ímò|steeti Imo]], no na obodo [[Naijiria|Naịjirịa]] . <ref>{{Cite web|title=FEDERAL UNIVERSITY OF TECHNOLOGY OWERRI|url=https://edufirst.ng/school/federal-university-of-technology-owerri/|accessdate=2020-05-14|archivedate=2020-11-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201118085100/https://edufirst.ng/school/federal-university-of-technology-owerri/}}</ref> Ọ bụ mahadum nke gọọmentị etiti gọọmentị nke teknuzu na South East na South-South akụkụ nke Nigeria.
Mahadum Federal nke Owerri bụ Mahadum Kasị Ochie nke Nkà na uzụ na Nigeria ma guzosie ike na 1980 site na Executive fiat na nhazi na nhọpụta nke mbụ Council Council site n'aka onye isi oche mbụ nke Nigeria Shehu Shagari . <ref>{{Cite web|title=Formate Assay in Body Fluids: Application in Methanol Poisoning|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1/|last=Ab|first=Makar|date=June 1975|language=en}}</ref> Ọ ghọrọ nke izizi n’ime ụlọ akwụkwọ mahadum dị otu a nke gọọmentị etiti nke Naịjirịa guzobere bụ ndị chọrọ iguzobe Mahadum Teknuzu na mpaghara ndọrọ ndọrọ ochịchị ọ bụla na ọkachasị na Steeti na-enweghị Mahadum nkịtị. <ref>{{Cite web|title=Fast Facts {{!}} Federal University of Technology Owerri|url=http://futo.edu.ng/fast-facts/|accessdate=2020-11-12|archivedate=2019-04-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190419221822/https://futo.edu.ng/fast-facts/}}</ref>
FUTO malitere site na iwere ụmụ akwụkwọ nari abụọ na iri abụọ na ndị ọrụ iri isii ( ndị nkuzi iri asatọ na ndị ọrụ nkịtị iri atọ n'abuọ ). <ref>{{Cite news|title=About us|language=en-US|url=https://futo.edu.ng/about-us/}}</ref> Dị ka mahadum nke goomenti ndị ọzọ dị na Naijiria, Onye no dika nna na FUTO (Chancellor) bụ onye eze , onye na-esote ya bụ onye isi na-ahụ maka ọrụ mahadum kwa ụbọchị. <ref>{{Cite web|title=FEDERAL UNIVERSITY OF TECHNOLOGY OWERRI|url=https://edufirst.ng/school/federal-university-of-technology-owerri/|language=en-US|accessdate=2020-11-12|archivedate=2020-11-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201118085100/https://edufirst.ng/school/federal-university-of-technology-owerri/}}</ref>
Mahaduma nwekwara ndị oka iwu, nke bụ ndị kasị elu na ịmepụta atumatu ihe gbasara odimma akwụkwọ n'ụlọ akwukwo ahu . Aha otutu ụmụ akwụkwọ mahadum FUTO nke karịrị puku iri abụọ na ọnụọgu bụ ''Futoites'' . FUTO nwere ihe karịrị ọkammụta iri ise. <ref name="gotoschool"/> Onye isi nlekotaọ Mahadum a ugbu a bụ Ọkammụta Francis C. Eze. <ref>{{Cite web|url=http://www.medianigeria.com/113674/futo-has-elect-new-vc/|title=Archived copy|accessdate=2016-03-20|archivedate=2016-03-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160331184659/http://www.medianigeria.com/113674/futo-has-elect-new-vc/}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E hiwere Mahaduma n'afọ 1980. <ref>{{Cite book|last=Lulat|first=Y. G-M.|title=A History of African Higher Education from Antiquity to the Present|url=https://archive.org/details/isbn_9780313320613|year=2005|publisher=[[Praeger/Greenwood]]|location=call admin 08108114785}}</ref> O mechara kwagharịa onodu na nukwu ụlọ akwụkwọ Alvan Ikoku College of Education Owerri, were ụmụ akwụkwọ nke abụọ ahụ dika nke ya. <ref>{{Cite news|first=Keke|last=Onyerionwu|title=Govt is Killing Technological Education in Nigeria|publisher=Vanguard Media}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime mahadum teknuzu nke mbụ na odida anyanwu Africa. <ref>{{Cite web|title=Top Universities In Africa - Federal University of Technology|url=https://nlipw.com/universities-africa/top-universities-africa-federal-university-technology-owerri/|publisher=Nigerian Law Intellectual Property Watch|accessdate=25 April 2018|archivedate=30 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180630105429/https://nlipw.com/universities-africa/top-universities-africa-federal-university-technology-owerri/}}</ref> Ụmụ akwụkwọ Mahadum a sitere na nganaba ebe niile si odida anyanwu Africa na ndị ozo. Ọ bụ naanị mahadum nke teknuzu goomenti etiti dị na odida ọwụwa anyanwu nke Naịjirịa, na otu n'ime ndị kasị ochie na West Africa <ref>{{Cite web|title=Top Universities in Africa – Federal University of Technology Owerri|url=https://nlipw.com/universities-africa/top-universities-africa-federal-university-technology-owerri/|accessdate=2020-05-24|archivedate=2020-11-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201112184952/https://nlipw.com/universities-africa/top-universities-africa-federal-university-technology-owerri/}}</ref>
Mahadum Federal University of Technology, Owerri bụ ụlọ akwụkwọ pụrụ iche na ebumnuche, na mgbakwasi ụkwụ ya dị na agam n'ihu Siensi na Teknuzu iji zụọ ma kwadebe ndị okachamara na teknuzu dị elu maka ịnye onyinye dị ukwuu na mmepe nke ọha mmadụ na nkwalite akụ na ụba mba yana ọganihu. <ref>{{Cite web|title=FEDERAL UNIVERSITY OF TECHNOLOGY OWERRI|url=https://edufirst.ng/school/federal-university-of-technology-owerri/|accessdate=2020-05-28|archivedate=2020-11-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201118085100/https://edufirst.ng/school/federal-university-of-technology-owerri/}}</ref>
=== Nkwupụta Ozi ===
Iji rụọ ọrụ na ọzụzụ bara uru iji gbanwee akụ na ụba mba site na ndị ahịa na-atụkwasị obi na ịmepụta ihe, yana ntọala teknuzu mara mma.
== Nganaba ==
Mahaduma nwere Cọleji asatọ :
* Lọ Akwụkwọ nke Ọrụ Ugbo na teknuzu Ọrụ Ugbo (SAAT) <ref>{{Cite web|title=Federal University of Technology Owerri - School of Agric & Agric Tech|url=http://futo.edu.ng/saat/|accessdate=25 April 2018}}</ref>
* Lọ akwụkwọ nke Injinia na Injinia teknuzu (SEET) <ref>{{Cite web|title=Federal University of Technology - School of Engineering & Engineering Technology|url=http://futo.edu.ng/seet/|accessdate=25 April 2018|archivedate=8 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180508212247/http://futo.edu.ng/seet/}}</ref>
* Lọ Akwụkwọ nke Igwe (SOPS) <ref>{{Cite web|title=SOPS {{!}} Federal University of Technology Owerri|url=http://futo.edu.ng/sops/|accessdate=25 April 2018|archivedate=16 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180416203749/http://futo.edu.ng/sops/}}</ref>
* Lọ Akwụkwọ nke Ọmụmụ Nkà Ọgwụ (SOBS) <ref>{{Cite web|title=Federal University of Technology - School of Biological Sciences|url=http://futo.edu.ng/sobs/|accessdate=25 April 2018|archivedate=22 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180422220152/http://futo.edu.ng/sobs/}}</ref>
* Lọ akwụkwọ nke njikwa na njikwa teknuzu (SMAT) <ref>{{Cite web|title=SMAT {{!}} Federal University of Technology Owerri|url=http://futo.edu.ng/smat/|accessdate=25 April 2018|archivedate=22 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180422220430/http://futo.edu.ng/smat/}}</ref>
* Lọ Akwụkwọ nke Ahụ Ike (SOHT) <ref>{{Cite web|title=S H Tech. {{!}} Federal University of Technology Owerri|url=http://futo.edu.ng/soht/|accessdate=25 April 2018}}</ref>
* Lọ akwụkwọ nke Science Science (SOES) <ref>{{Cite web|title=SOES-FUTO {{!}} Federal University of Technology Owerri|url=http://futo.edu.ng/soes/|accessdate=25 April 2018|archivedate=16 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180516231549/http://futo.edu.ng/soes/}}</ref>
* Lọ akwụkwọ nke Isi nbido maka Ahụ Ike (SBMS) <ref>{{Cite web|title=Federal University of Technology - School of Basic Medical Sciences|url=http://futo.edu.ng/sbms/|accessdate=25 April 2018|archivedate=22 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180422230034/http://futo.edu.ng/sbms/}}</ref>
* Lọ Akwụkwọ nke Ozi na Teknuzu Nkwukọrịta Nkwukọrịta (SICT) <ref>{{Cite web|title=Federal University of Technology - School of Information and Communication Technology|url=http://futo.edu.ng/sict|accessdate=23 February 2020|archivedate=23 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200223132801/https://futo.edu.ng/sict/}}</ref>
== Instlọ akwụkwọ na Nganaba Ọrụ Nkwado Ọmụmụ ==
* Senta Ọrụ Maka Nyocha Ugbo (CAR)
* Senta Ọrụ Maka Mmụta Na-aga n'ihu (CCE)
* Senta Ọrụ Maka Ọmụmụ Ihe Omume na Ọrụ Aka
* Senta Ọrụ Maka Ọmụmụ Ihe Mepụta (CIS)
* Senta Ọrụ Maka Nchọpụta Ike na Ike (CEPSR)
* Senta Maka Nyocha maka ọganihu mba na mba (CRID) <ref>{{Cite web|title=Federal University of Technology owerri|url=https://futo.edu.ng/crid/|accessdate=}}</ref>
* Senta Maka omụmụ maka ụmụnwanyị na Mmepe
* Ozi Teknuzu na Nkwurịta Okwu (ICT)
* Ulo maka Mmụta Ihe gbasara mbize (IES)
* Senta Kọmpụta Mahadum (UCC)
* Akụ ọgụgụ isi na teknuzu na-ebufe Office (IPTTO)
=== Ọba Akwụkwọ ===
Ọba akwụkwọ Mahadum FUTO bụ ihe dị mkpa nke ịchụso agụmakwụkwọ. Emepere ya ụmụ akwụkwọ na ọdọ mmiri Nwaebere ebe Mahadum ahu nọrọ mbụ ka ọnwa iri na otu dina mkpụrụ ụbọchị itolu n'afọ 1981. Onye isi nke mbụ Ọba akwụkwọ ahụ bụ Mazị Joseph Chike Anafulu. Ọbá akwụkwọ ahụ nwere mbadamba atọ dị iche iche -Nhazi akwụkwọ abụọ , anọ na E-Library.
== Akwụkwọ nkuzi Ntulugo ==
E wetara nkuzi ntulugo ndị a na Mahadum FUTO:
{| class="wikitable"
|+Akwụkwọ nkuzi FUTO gara aga nke FUTO
! Onye nkuzi
! Isiokwu
! Datebọchị
|-
| COG Obah
| Nkwurịta okwu na ọrụ nke Mba
| Ọnwa Iri 17, 1986.
|-
| EOI Banigo
| Nhazi na ichebe nri, tozọ na-eju afọ
| Ọnwa Mbụ 18,1989.
|-
| VO Nwoke
| Ebe Nchara Na-emebi
| Ọnwa Iri na Otu 14, 1990
|-
| SCO Ugbolue
| Na ocheeze nke Polymer na Textiles
|
|-
| OO Onyemobi
| Nweta Mgbakọ Nweta, Nhazi na itinye n'ọrụ :
Otu SineQua Nun maka mmepe ulo oru Naijiria
| Ọnwa Asaa 17, 2002
|-
| ABI Udedibie
| N'ịchọ Nri: FUTO na ihe ịma aka na-edozi ahụ nke mkpụrụ Canavalia
| Ọnwa Itolu 18, 2003
|-
| EON Okorafor
| Expendable Polystyrene ternkpụrụ Nkedo Usoro: A mgbanwe na metal mgbatị
| Machị, 17 2004
|-
| PBU Achi
| Nnweta nke igenmụ amaala Ngwaọrụ Nrụpụta Ihe: Nkụzi Injinia na Ọzụzụ
| Ọnwa Isii 28, 2004
|-
| MI Nwufor
| Idebe Owuwe Ihe Ubi ahụ iji hụ na nri niile : A Plant pathologist si Ele
|
|-
| Iloeje, MU
| Ọkụkọ ma ọ bụ akwa ahụ: Nature na Nurture: New Genetic Spreadsheets na Gene
Ọdọ mmiri na Nzụlite na Mgbanwe nke New Nigeria-Man
| Nọvemba 17, 2004
|-
| <small>Uzuegbu, JO</small>
| Na-azọpụta nri anyị site na nsị anụ, iji hụ na nchekwa nri<nowiki></br></nowiki>
| Ọnwa Iri 29, 2008
|-
| CS Nwadiaro
| N'ime mmiri Data base dị ka Sine Qua Na-abụghị maka Ọzụ Azụ Azụ na Naijiria
| Machị 7, 2009
|-
| MC Ofoh
| Nchekwa Nri na Mwepu nke Ihu Igwe na-agbanwe site na ọrụ ubi na-arụ ọrụ metụtara ụmụ anụmanụ
| Ọnwa Ise 27, 2009
|-
| Okoro, CC
| Mahadum dị ka erslọ Ọrụ Bara Uru maka Sayensị na Nkà na Technologyzụ
| Ọnwa Abụọ 29, 2009
|-
| Anyanwu, BN
| Illingkụzi Omume Ọma na Mahadum Mahadum: Sine Qua Non
maka Ọganihu na mmepe mba
| Ọnwa Isii 10, 2010
|-
| <small>Onuoha, Goddy N.</small>
| Chemicalzọ Chemical: Smallzọ Mgbanwe Ndị Na-agbanwe Agbanwe<nowiki></br></nowiki> <ref>{{Cite web|title=FUTO's 23rd Inaugural Lecture ⋆ NGScholars|url=https://www.ngscholars.net/futos-23rd-inaugural-lecture/|last=mcmedal001|date=2013-04-05|language=en-US}}</ref>
| Machị 27, 2013
|-
| Eze, Christopher C
| Ego oru ugbo: Panacea maka oru ugbo na mmepe ime obodo (nkuzi nke iri abuo)
| Machị 26, 2014
|-
| <small>Agwu, Amadi N</small>
| Ahụike na ịdị ọcha gburugburu ebe obibi dị ka Panacea na Nchịkwa na Mgbochi Ọrịa<nowiki></br></nowiki>
| Ọnwa Asaa 23, 2014
|-
| Onyeka, Eucheria U
| Nchekwa nri: Nchegbu na nkasi obi na nhazi nri
| Eprel 27,2016
|-
| Asoegwu, SN
| Veragba mgba ịma aka banyere nchekwa nri na Naịjirịa: Site na Mmepụta Ọrụ Ugbo, Nhazi na Nchekwa maka igkwụsị Nweghachi Akụ na ụba
| Ọnwa Ise, 24
|-
| <small>Dozie, INS</small>
| Microorangisms, Ngwaahịa Microbial na Ọrịa Na-adịghị Ala Ala nke ansmụ Mmadụ: Nghọta Ọhụrụ
| <small>Ọnwa Isii 26, 2019</small>
|-
| <small>Oti, NN</small>
| Nwoke na Gburugburu Ya: Otu Ala Sayensị Na-achọ Azịza
| Ọnwa Sept 18, 2019
|-
|
|
|
|}
== Onye isi oche ==
* Ọkammụta UD Gomwalk (1980–1986) <ref>{{Cite web|title=Federal University Of Technology, Owerri - Nigerias Information Portal, Nigeria Business Directory|url=https://businesses.connectnigeria.com/view_details/federal-university-of-technology-owerri-14444.html|language=en|accessdate=2020-11-12|archivedate=2020-11-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201112194659/https://businesses.connectnigeria.com/view_details/federal-university-of-technology-owerri-14444.html}}</ref>
* Ọkammụta Amah Nduka (1986–1991) <ref>{{Cite web|title=NDUKA, Prof Amah|url=https://blerf.org/index.php/biography/nduka-prof-amah/|language=en-US|accessdate=2020-11-12|archivedate=2025-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250126054142/https://blerf.org/index.php/biography/nduka-prof-amah/}}</ref>
* Ọkammụta COG Oba (1992–1999)
* Ọkammụta Jude Njoku (2000-2005) <ref>{{Cite web|title=I feel proud I mentored my wife to be in academics|url=https://punchng.com/i-feel-proud-i-mentored-my-wife-to-be-in-academics/|language=en-US}}</ref>
* Mbubreyo Ọkammụta CEO Onwuliri (2006–2011)
* Ọkammụta Chigozie C. Asiabaka (2011–2016) <ref>{{Cite web|title=FUTO Has a New Vice Chancellor – Professor C. C. Asiabaka – Tekedia|url=https://www.tekedia.com/httpwww-champion-com-ngdisplaycontent-asppid7283/|language=en-US}}</ref>
* Ọkammụta Francis Chukwuemeka Eze (2016 – present) <ref>{{Cite web|title=Studies of Oxygen Binding Energy to Hemoglobin Molecule|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/6/|language=en}}</ref>
== Ogo na Mahadum Naijiria ==
Ndi nlekota Mahadum Naijiria but National University Commission (NUC), emebeghị ọkwa gọọmentị nke mahadum Naijiria n'ime afọ iri na anọ. <ref>{{Cite web|title=NUC Has Not Ranked Nigerian Universities — Executive Secretary|url=https://www.nuc.edu.ng/nuc-has-not-ranked-nigerian-universities-prof-rasheed/}}</ref>
Agbanyeghị nkea, agunyere FUTO na mahadum nke iri na asato kacha mma na Naijiria ugbu a, dị ka 4icu.org.ng siri gua. <ref>{{Cite web|title=Top Universities in Nigeria - 2020 Nigerian University Ranking|last=|first=}}</ref>
== Ndị okenye ama ama ==
* Smart Adeyemi - onye ọchịchị <ref>{{Cite web|title=Notable Alumni FUTO|url=https://myschoolnews.ng/guides/notable-alumni-futo|language=en-US}}</ref>
* Ndubuisi Ekekwe - prọfesọ <ref>{{Cite web|title=Notable Alumni FUTO|url=https://myschoolnews.ng/guides/notable-alumni-futo|language=en-US}}</ref>
* Paul Obiefule - onye egwuregwu bọọlụ <ref>{{Cite web|title=Notable Alumni FUTO|url=https://myschoolnews.ng/guides/notable-alumni-futo|language=en-US}}</ref>
== Njikọ Mpụga ==
== Ntughari ==
29smk05ihwtr0bv3axdfcz5h1evh7ry
Hadiza Aliyu
0
10294
708860
394056
2026-09-02T09:42:02Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708860
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hadiza Aliyu Gabon.jpg|thumb|Hadiza Aliyu Gabon]]
{{Databox}}
'''Hadiza Aliyu''' amaara dị ka Hadiza Gabon bụ onye amụrụ na abalị mbụ nke ọnwa Jun<ref>{{Cite web|title=Hadiza Aliyu|url=http://www.hadizaaliyu.com/about/}}</ref> ma bụrụ Omee na onye mmepụta ihe nkiri nke Naịjirịa. Ọ na-emeihe nkiri ma na Awusa ma na nke [[Asụsụ Inglish|English]] . Hadiza na-eje ozi dị ka onye nnọchi anya ụlọ ọrụ MTN Naịjirịa na ụlọ ọrụ Indomie noodles, a kpọrọ Hadiza aha nwanyị kachasị mma na 2013 Best of Nollywood Awards, ọ meriela akara ngosi abụọ nke Kannywood / MTN n'afọ 2014. Ọ na-eje ozi ugbu a dị ka onye guzobere HAG Foundation.
== Mmalite ya na ezinụlọ ya ==
Amụrụ ya na Libreville, [[Gabon|Republic of Gabon]], <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201312300834.html|title=Nigeria: I Had to Learn Hausa to Feature in Kannywood - Hadiza Gabon|author=All Africa|publisher=Amina Alhassan and Mulikat Mukaila|accessdate=28 December 2013}}</ref> Hadiza Aliyu bụ nwa nwanyị Malam Aliyu onye bụ onye okenye steeti. N’akụkụ nna ya, Hadiza bụ onye agbụrụ Gabon, n’akụkụ nne ya, ọ bụ onye agbụrụ Fulani sitere na [[Ȯra Adamawa|Steeti Adamawa]], [[Naijiria|Nigeria]] . <ref>{{Cite web|title=I want to settle down – Gabon - Blueprint|url=http://www.blueprint.ng/2014/10/06/i-want-to-settle-down-gabon/|accessdate=2015-03-10|archivedate=2015-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402131520/http://www.blueprint.ng/2014/10/06/i-want-to-settle-down-gabon/}}</ref> Hadiza Aliyu gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na obodo amụrụ ya <ref>{{Cite web|url=http://www.gabonofficial.com/|title=Gabon Official|accessdate=2020-11-30|archivedate=2015-03-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150324024235/http://www.gabonofficial.com/}}</ref> ebe ọ dere nyocha A-Level ya na ebumnuche ịbụ onye ọka iwu ma mesịa họrọ Iwu dị ka usoro mmụta kachasị amasị ya. Ọ malitere afọ mahadum dị ka nwa akwụkwọ, mana ọ kwụsịrị ịga akwụkwọ n'ihi nsogbu ụfọdụ na-esochi ọmụmụ ya. Emechiri agụmakwụkwọ ya mgbe ahụ ma nke ahụ nyere ya ohere ịga mmemme diplọma n'asụsụ French ma mesịa bụrụ onye nkuzi asụsụ French na ụlọ akwụkwọ nzuzo.
Hadiza Aliyu sonyeere Kannywood n’oge na-adịghị anya ọ si [[Gabon]] bata [[Ȯra Adamawa|Adamawa State]], [[Naijiria|Nigeria]] . O si [[Ȯra Adamawa|Adamawa ba]] na [[Kaduna]] kwalite inwe mmasi sonye na ulo oru ihe nkiri nke kannywood na nwanne nna ya. O nwere ohere izute Ali Nuhu wee chọọ enyemaka ya iji bido ya dịka onye na-eme ihe nkiri. <ref>{{Cite web|title=Gold for Kannywood’s shinning star, Hadiza Gabon, from Queensland|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/gold-for-kannywoods-shinning-star-hadiza-gabon-from-queensland/|accessdate=24 October 2019|date=12 November 2016|archivedate=24 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191024225403/https://m.guardian.ng/saturday-magazine/gold-for-kannywoods-shinning-star-hadiza-gabon-from-queensland/}}</ref> Hadiza bidoro pụta na 2009, ebe a tụbara ya na Artabu, ọ banyere n'ụlọ ọrụ ihe nkiri nke kannywood dịka otu n'ime ụmụnwaanyị ndị na-eduga site na enyemaka na ntuziaka nke Ali Nuhu na Aminu Shariff . <ref>{{Cite web|title=Hadiza Gabon - HausaFilms.tv|url=http://www.hausafilms.tv/actress/hadiza_gabon/}}</ref>
Hadiza kpebiri isonyere Nollywood na 2017, na-agbaso nzọụkwụ Ali Nuhu, Sani Musa Danja, Yakubu Muhammed, Maryam Booth na Rahama Sadau . <ref>{{Cite web|title=Kannywood: Hadiza Gabon features in first Nollywood movie - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/kannywood/243849-kannywood-hadiza-gabon-features-first-nollywood-movie.html|accessdate=24 October 2019|date=21 September 2017}}</ref> E gosipụtara ya na ihe nkiri Nollywood mbụ ya tinyere Mike Ezuruonye, Mike Angel na Emmanuella n’ime ihe nkiri akpọrọ ''Lagos Real Fake Life .'' <ref>{{Cite web|title=Famous Kannywood Actress Hadiza Aliyu Gabon, Debuts In Nollywood Movie|url=http://www.theelitesng.com/famous-kannywood-actress-hadiza-aliyu-gabon-febuts-in-nollywood-movie/|accessdate=24 October 2019|date=21 September 2017|archivedate=24 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191024225402/http://www.theelitesng.com/famous-kannywood-actress-hadiza-aliyu-gabon-febuts-in-nollywood-movie/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=The trailer for Mike Ezuruonye's new movie ‘Lagos Real Fake Life’ isn't quite there yet » YNaija|url=https://ynaija.com/the-trailer-for-mike-ezuruonyes-new-movie-lagos-real-fake-life-isnt-quite-there-yet/|accessdate=24 October 2019|date=10 October 2018}}</ref>
== Ihe nkiri ọ no ==
Ndepụta ihe nkiri nke Hadiza Aliyu <ref>{{Cite web|url=http://www.gabonofficial.com/|title=Gabon Official|accessdate=2020-11-30|archivedate=2015-03-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150324024235/http://www.gabonofficial.com/}}</ref>
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Role
!Genre
|-
|
|''Daina Kuka''
|Actress
|Drama
|-
|
|''Farar Saka''
|Actress
|Drama
|-
|
|''Fataken Dare''
|Actress
|Drama
|-
|
|Kolo
|Actress
|Drama
|-
|
|''Mukaddari''
|Actress
|Drama
|-
|
|''Sakayya''
|Actress
|Drama
|-
|
|''Umarnin Uwa''
|Actress
|Drama
|-
|
|''Ziyadat''
|Actress
|Drama
|-
|2009
|''Artabu''
|Actress
|Drama
|-
|2010
|Wasila
|Actress
|Drama
|-
|2010
|''Umarnin Uwa''
|Actress
|Drama
|-
|2012
|''Aisha Humaira''
|Actress
|Drama
|-
|2012
|'''Yar Maye''
|Actress
|Drama
|-
|2012
|''Badi Ba Rai''
|Actress
|Drama
|-
|2012
|''Akirizzaman''
|Actress
|Drama
|-
|2012
|''Dare Daya''
|Actress
|Drama
|-
|2012
|''Wata Tafi Wata''
|Actress
|Drama
|-
|2013
|''Da Kai Zan Gana''
|Actress
|Drama
|-
|2013
|''Haske''
|Actress
|Drama
|-
|2013
|''Ban Sani Ba''
|Actress
|Drama
|-
|2014
|''Mai Dalilin Aure''
|Actress
|Drama
|-
|2014
|''Daga Ni Sai Ke''
|Actress
|Drama
|-
|2014
|''Ali Yaga Ali''
|Actress
|Drama
|-
|2014
|''Basaja''
|Actress
|Drama
|-
|2014
|''Uba Da 'Da''
|Actress
|Drama
|-
|2014
|''Indon Kauye''
|Actress
|Comedy/Drama
|-
|2014
|''Ba'asi''
|Actress
|Drama
|-
|2014
|''Jarumta''
|Actress
|Drama
|-
|2017
|''Gida da waje''
|Actress
|Drama
|-
|2017
|''Ciki Da Raino''
|Actress
|Comedy/Drama
|-
|2019
|''Hawwa Kulu''
|Actress
|Drama
|-
|2019
|''Wakili''
|Actress
|Drama
|-
|2019
|''Dan Birnin''
|Actress
|Drama
|-
|2019
|''Gidan Badamasi''
|Actress
|Comedy/Drama
|}
== Ùgwù na Ihe nrite ==
Hadiza Aliyu natara ọtụtụ onyinye na nkwanye ugwu gụnyere 2013 Best of Nollywood Awards na 2nd Kannywood / MTN Awards na 2014. N’ịkwanyere ya ugwu dị egwu dịka onye na-eme ihe nkiri, Hadiza nwetara ihe nrite nkwanye ùgwù na 2013 site n’aka onye bụbu Gọvanọ [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano Steeti, Dr Rabiu Musa Kwankwaso.]]Enyekwara ya ihe nrite site na African Hollywood Awards dị ka Nwanyị Kachasị Mma <ref>{{Cite web|url=http://www.paxnigerian.com/hadiza-gabon-usman-uzee-honoured-at-african-hollywood-awards-best-nigeria-news/|title=Hadiza Gabon, Usman Uzee honoured at African Hollywood Awards – Best Nigeria News|accessdate=6 November 2016|archivedate=23 July 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180723122523/http://www.paxnigerian.com/hadiza-gabon-usman-uzee-honoured-at-african-hollywood-awards-best-nigeria-news/}}</ref>
Ndepụta nturu ugo nke Hadiza Aliyu nwetara <ref>{{Cite web|url=http://www.gabonofficial.com/|title=Gabon Official|accessdate=2020-11-30|archivedate=2015-03-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150324024235/http://www.gabonofficial.com/}}</ref>
{| class="wikitable sortable"
!Year
!Award
!Category
!Film
!Result
|-
! scope="row" |2013
|Kwankwasiyya Award
|Recognition Award
|Kwankwasiyya Award
| {{won}}
|-
! scope="row" |2013
|2013 Best of Nollywood Awards
|Best Actress (Hausa)
|''Babban Zaure''
| {{won}}
|-
! scope="row" |2014
|City People Entertainment Awards
|''Best Actress (Hausa)''
|''Babban Zaure''
| {{Nom}}
|-
! scope="row" |2014
|2nd Kannywood/MTN Awards
|Best Actress of the Year(Jury Choice)
|''Daga Ni Sai Ke''
| {{won}}
|-
! scope="row" |2015
|Kannywood AWA 24 Film & Merit Award
|Best Supporting Actress
|''Ali Yaga Ali''
| {{won}}
|-
! scope="row" |2016
|African Hollywood Awards
|Best Actress
|''African Films in Hausa Language''
| {{won}}
|-
! scope="row" |2017
|Arewa Night Award
|Recognition Award
|
| {{won}}
|-
! scope="row" |2017
|2017 Best of Kannywood Award
|Best Actress (Hausa)
|
| {{Nom}}
|-
|}
=== Nkwanye ùgwù ===
Ndepụta nkwanye ugwu nke Hadiza Aliyu natara
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ugwu
!usoro
!mpaghara
|-
! scope="row" |2016
|Kano State Senior Secondary Schools Management Board
|Certificate of Appreciation<ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/BNwVKYBhVtd/|title=Hadiza Aliyu Gabon on Instagram: Alhamdulillah ✌🏼️👌👌🏻|work=Instagram|publisher=Hadiza Aliyu Gabon|accessdate=10 December 2016}}</ref>
|''Educational Support''
|-
! scope="row" |2016
|Statup Kano
|Certificate of Appreciation<ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/AdizatouGabon/status/809842395844149252|title=Was honored to be part of Startup Kano Women Conference.. Women empowerment gives me so much joy. Alhamdulillah.|work=Twitter|publisher=Hadiza Aliyu|accessdate=16 December 2016}}</ref>
|''Empowerment Support''
|-
! scope="row" |2016
|Billycare Charity Fundation
|Recognition Award
| ''Philanthropy''
|-
! scope="row" |2019
|Hausa Students Association of Nigeria (BUK)
|Recognition Award
|''Educational Support''
|-
|}
== Onye nnọchiteanya ==
N’ọnwa Disemba nke afọ 2018, ụlọ nrụpụta NASCON Allied Plc kpolitere Hadiza Aliyu, onye enyemaka nke otu Dangote Group dịka onye nnọchi anya Dangote Classic Seasoning n’oge ọrụ mmalite nke ngwaahịa a na [[Kano]] <ref>{{Cite news|title=NASCON introduces Dangote classic seasoning into Kano market|url=https://businessday.ng/companies/article/nascon-introduces-dangote-classic-seasoning-into-kano-market}}</ref> <ref>{{Cite web|title=NASCON launches New Dangote Classic Seasoning Cubes|url=https://www.proshareng.com/news/Products%20&%20Services/NASCON-launches-New-Dangote-Classic-Seasoning-Cubes/43162#:~:text=The%20Company%20used%20the%20occasion,to%20all%20women%20in%20Nigeria|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Brand Ambassador Market Tour|url=https://www.nasconplc.com/2019/07/16/brand-ambassador-market-tour/|accessdate=2020-11-30|archivedate=2020-08-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200810145350/https://www.nasconplc.com/2019/07/16/brand-ambassador-market-tour/}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
Na 2016, Hadiza guzobere otu ọrụ ebere nke akpọrọ HAG Foundation <ref>{{Cite web|url=http://www.hagfoundation.com/|title=HAG Foundation - Committed to Serving Humanity|accessdate=2020-11-30|archivedate=2017-02-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170202010123/http://www.hagfoundation.com/}}</ref> Nke Ebumnuche ya bụ iji meziwanye ndụ ndị mmadụ site n'inye enyemaka na ngalaba agụmakwụkwọ na ahụike yana nchekwa nri. Ọ bụ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri mbụ n'akụkọ gbasara Kannywood nyere ụdị enyemaka ahụ.
N’ọnwa Machị 2016, ọ gara n’ogige ndị gbara ọsọ ndụ n’obodo [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano Steeti]] ebe o nyere onyinye nri, akwa na ihe ndị ọzọ a na-ahụ anya nke ndị bi n’ogige ahụ bụ ndị gbasara site na ogbugbu ndị mmadụ na mgbago ugwu Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/entertainment/hadiza-gabon-enlivens-idp-camp/138523.html|title=Hadiza Gabon enlivens IDP camp}}</ref>
== Nrụtụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h0lolkmogni2thbaomuj8wayi2to8am
Desire Oparanozie
0
10699
708849
623938
2026-09-02T00:02:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708849
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ugochi Desire Oparanozie''' (a mụrụ n'ụbọchị 17 n'ọnwa Disemba afọ 1993) bụ onye [[Naijiria|Naijirịa]] na-agba bọọlụ n'ọnọdụ onye na-anọ n'ihu na Dijon FCO <ref name="twitter.com">{{Cite web|title=https://twitter.com/dfco_officiel/status/1277986475011903489|url=https://twitter.com/dfco_officiel/status/1277986475011903489|accessdate=2020-06-30|work=Twitter|language=en}}</ref> <ref name="Désiré Oparanozie est Dijonnaise !">{{Cite web|title=Désiré Oparanozie est Dijonnaise !|url=http://www.dfco.fr/articles/F6556438-57F6-4CCE-85EE-D6E61E8E700E|accessdate=2020-06-30|work=dfco.fr|language=fr}}</ref> nakwa Otu bọọlụ mba Naijirịa .
== Ọrụ klọb ==
[[Usòrò:DesireOparanozie08.JPG|áká_èkpè|thumb| Desire Oparanozie na -egwu Ataşehir Belediyespor na egwuregwu ụlọ megide Kdz. Ereğlispor (2013 - 14)]]
Oparanozie malitere ọrụ ya na Bayelsa Queens na asọmpi ụmụ nwanyị Naịjirịa were kwaga Delta Queens n'afọ 2010. Ọ nọrọ ọnwa abụọ na mbinye ego na Düvenciler Lisesispor na Turkish Women's First Football League n'afọ 2011, tupu ọ laghachite na Delta Queens. <ref name="transfer">{{Cite web|url=http://www.soccerdonna.de/de/desire-oparanozie/transfers/spieler_6531.html|title=Desire Oparanozie transfers|language=de|publisher=SoccerDonna.de|accessdate=30 June 2015}}</ref>
N'afọ 2012, o sonyeere Rossiyanka site n'asọmpi bọọlụ ụmụ nwanyị Rọshịa, ya na ha gbara egwuregwu anọ na 2012-13 UEFA Champions League, na -enweta otu goolu. <ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/womenschampionsleague/season=2013/clubs/player=250031291/index.html|title=Player Champions League profile|publisher=[[UEFA]]|accessdate=30 June 2015}}</ref>
Oparanozie sonyeere klọb Bundesliga bụ VfL Wolfsburg maka oge 2013-14 ma bịanye aka n'akwụkwọ nkwekọrịta afọ abụọ. <ref>{{Cite web|title=Neue Angreiferin|url=https://www.vfl-wolfsburg.de/info/frauen/aktuelles/detailseite/artikel/neue-angreiferin.html|publisher=vfl-wolfsburg.de|accessdate=13 June 2013|date=19 June 2013|language=de}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Juchem|first=Markus|title=VfL Wolfsburg verpflichtet Desire Oparanozie|url=http://www.womensoccer.de/2013/06/13/vfl-wolfsburg-verpflichtet-desire-oparanozie/|publisher=WomenSoccer|accessdate=10 November 2016|date=13 June 2013|archivedate=28 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160328101037/http://www.womensoccer.de/2013/06/13/vfl-wolfsburg-verpflichtet-desire-oparanozie/}}</ref> Na ọkara mbụ nke oge ahụ, ọ pụtara naanị n'otu egwuregwu, ọ na -agbakarị bọọlụ na otu bọọlụ Wolfsburg nke abụọ. N'oge oyi, mgbe ọkara oge ahụ gachara, ọ hapụrụ Wolfsburg. <ref>{{Cite web|author=Juchem|first=Markus|title=VfL Wolfsburg trennt sich von Desire Oparanozie|url=http://www.womensoccer.de/2013/06/13/vfl-wolfsburg-verpflichtet-desire-oparanozie/|publisher=WomenSoccer|accessdate=10 November 2016|date=23 January 2014|archivedate=28 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160328101037/http://www.womensoccer.de/2013/06/13/vfl-wolfsburg-verpflichtet-desire-oparanozie/}}</ref> N'ụbọchị nke 21 n'ọnwa Febụwarị afọ 2014, Oparanozie bara Ataşehir Belediyespor ka ọ gbaa ọkara nke abụọ nke oge ahụ na [[:en:Turkish_Women's_First_Football_League|Turkish Women's First Football League]] . <ref name="tff1">{{Cite web|url=https://www.tff.org/Default.aspx?pageId=30&kisiId=1684625|publisher=Türkiye Futbol Federasyonu|title=Futbolcular-Ugochi Desire Oparanozie|language=tr|accessdate=10 March 2014}}</ref>
=== Guingamp ===
Maka 2014 - 15 o banyere Guingamp nke Division 1 Féminine ndị Frans, <ref name="transfer" /> ebe onye isi otu bọọlụ mba Naijirịa bụ Evelyn Nwabuoku sonyere ya n'oge sochirinụ.
Tupu oge 2019-20, e mere Oparanozie onye isi klọb, o were bido ọchịchị ya nke ọma site na imeri Metz n'ụbọchị mmalite nke oge ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://au.sports.yahoo.com/oparanozie-nigeria-striker-captains-guingamp-175853564.html|title=Oparanozie: Nigeria striker captains Guingamp to winning start against Metz|work=au.sports.yahoo.com|language=en-AU|accessdate=2019-09-20|archivedate=2019-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190920150712/https://au.sports.yahoo.com/oparanozie-nigeria-striker-captains-guingamp-175853564.html}}</ref>
N'ụbọchị nke 30 n'ọnwa Juun afọ 2020, Dijon FCO kwupụtara na ọ bịanyela aka n'akwụkwọ nkwekọrịta afọ abụọ. <ref name="twitter.com" /> <ref name="Désiré Oparanozie est Dijonnaise !" />
Mgbe ọ hapụsịrị Guingamp, ndị na-eso ụzọ ya gụrụ ebe nkwụsị ụgbọ ala Oparanozie na Guingamp mgbe ọ nọchara ogologo oge na klọb bọọlụ Frans. <ref>{{Cite web|title=Denis Oparanozie Bus-stop|url=https://www.mysportdab.com/2020/09/desire-oparanozie-bus-stop-in-france-named-after-super-falcons-player/|publisher=MySportDab|accessdate=20 September 2020}}</ref>
== Ọrụ mba ụwa ==
Dị ka onye junịọ na mba ụwa, o nyere goolu 2 na 2010 FIFA U-20 Women's World Cup nakwa goolu 3 na asọmpi 2012 . <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u20womensworldcup/archive/germany2010/statistics/players/goal-scored.html|title=Players – Top goals|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u20womensworldcup/archive/japan2012/statistics/players/goal-scored.html|title=Players – Top goals|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016}}</ref>
Oparanozie bụrịị onye otu otu bọọlụ mba Naịjirịa kemgbe afọ 2010, na-esonye n'asọmpi FIFA Women World Cup nke afọ 2011, 2015, n'afọ 2019 . <ref>{{Cite web|title=Canada and Nigeria seek consolation win|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/matches/round=255997/match=300144428/preview.html|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016|date=4 July 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Oparanozie: No words to explain this feeling|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/news/y=2015/m=6/news=oparanozie-no-words-to-explain-this-feeling-2626257.html|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016|date=9 June 2015}}</ref>
N'Eprel afọ 2019, onye nchịkwa Thomas Dennerby họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ọhụụ otu bọọlụ nke Naịjirịa, ma too Oparanozie maka 'ọzụzụ na ezi agwa ya'. <ref>{{Cite web|url=https://www.brila.net/why-i-made-desire-oparanozie-super-falcons-captain-dennerby/|title=Why I made Desire Oparanozie Super Falcons Captain - Dennerby|author=Saliu|first=Mo|date=2019-04-12|work=Latest Sports News In Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-09-20|archivedate=2019-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190920150712/https://www.brila.net/why-i-made-desire-oparanozie-super-falcons-captain-dennerby/}}</ref>
N'ịgbaso <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2019_FIFA_Women's_World_Cup" rel="mw:ExtLink" title="2019 FIFA Women's World Cup" class="cx-link" data-linkid="158">2019 FIFA Women's World Cup</a>, n'ọrụ ya dị ka onye isi, o kpọrọ oku maka ịkwụ ụgwọ nha nha n'otu bọọlụ Naịjirịa, na -ekwupụta ndịiche n'ime ego na onyinye ndị otu nwoke nwetara. <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/football/49168538|title=Desire Oparanozie demands equal pay for Nigeria's women's side|date=2019-07-30|accessdate=2019-09-20|language=en-GB}}</ref>
[[Usòrò:DesireOparanozie04.JPG|thumb|Desire Oparanozie]]
Ọ bụkwa onye otu ndị otu Naịjirịa nke [[:en:African_Women's_Championship|African Women's Championship]] nke afọ 2010 na 2014, afọ 2016 na 2018, meriri asọmpi anọ niile. Ọ nyere goolu dịgasị mkpa na ngwụcha 2014 na 2016. <ref>{{Cite news|title=African International Competitions|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/9049468.stm|accessdate=10 November 2016|work=BBC Sport}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Nigeria reclaim African women's title|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/29739296|accessdate=10 November 2016|work=BBC Sport|date=25 October 2014}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
=== Mbaụwa ===
'''Naịjirịa'''
* <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/African_Women's_Championship" rel="mw:ExtLink" title="African Women's Championship" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="170">African Women's Championship</a> : 2010, 2014, 2016, 2018
'''Nkeonwe'''
* [[:en:2014_African_Women's_Championship|2014 African Women's Championship]]: Akpụkpọ ụkwụ ọla edo
=== Klọb ===
'''Delta Queens'''
* <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Nigerian_Women's_Championship" rel="mw:ExtLink" title="Nigerian Women's Championship" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="181">Nigerian Women's Championship</a>: : 2011, 2012
== Ebemsidee ==
{{reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{FIFA player|300600}}
* {{UEFA player|250031291}}
* {{Soccerway|desire-oparanozie/135292}}
* [http://www.statsfootofeminin.fr/joueur.php?joueur=8692&id=382 Player stats in France] {{in lang|fr}} at statsfootofeminin.fr
{{DEFAULTSORT:Oparanozie, Desire}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k7o58qmfmlwl1ytbt87d3nswm01u0ui
Gloria Sarfo
0
11207
708859
198091
2026-09-02T08:50:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708859
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gloria Osei Sarfo''' bụ onye Ghana na-eme ihe nkiri na onye na-eme ihe ngosi TV. <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-ve-been-sidelined-and-ignored-for-long-Gloria-Sarfo-862390|title=I’ve been sidelined and ignored for long – Gloria Sarfo|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2020-03-16}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/58455/gloria-sarfo-shares-sorrowful-life-story-with-patr.html|title=Gloria Sarfo Shares Sorrowful Life Story with Patrons Of "Brave Not Broken" symposium|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-03-16}}</ref> Ọ meriri onye na-akwado ihe nkiri kacha mma na 2020 Africa Magic Viewers' Choice Awards maka ọrụ ya na [[Shirley Frimpong-Manso|foto Shirley Frimping Manso]] 's The Perfect Picture- Ten Years Later. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/gloria-sarfo-wins-best-supporting-actress-award-at-amvca/|title=Gloria Sarfo wins Best Supporting Actress award at AMVCA|date=2020-03-14|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=2020-03-16}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/150287-gloria-sarfo-wins-ghanas-award-amvca-2020.html|title=Gloria Sarfo wins Ghana's only award at AMVCA 2020; video drops|author=Mensah|first=Jeffrey|date=2020-03-14|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2020-03-16}}</ref>
== Ọrụ ==
Sarfo malitere ọrụ ime ihe nkiri n'etiti afọ 2000, na-eme ihe nkiri na Revele Films' Hotel Saint James. O wuru ewu mgbe o mechara ọrụ Nana Ama na ''Efiewura'' . <ref name=":1" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201908/389684.php|title=Insiders Giving Social Media Trolls Info - Actress Gloria Sarfo|author=Online|first=Peace FM|work=www.peacefmonline.com|accessdate=2020-03-16|archivedate=2019-10-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191024160508/http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201908/389684.php}}</ref>
== Ihe nrite ==
Sarfo meriri onye na-eme ihe nkiri kacha akwado na 2020 Africa Magic Viewers' Choice Awards . <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Gloria-Sarfo-speaks-on-AMVCA-nomination-860011|title=Gloria Sarfo speaks on AMVCA nomination|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2020-03-16}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.glitzafrica.com/gloria-sarfo-scores-first-amvca-nomination/|title=Gloria Sarfo scores first AMVCA nomination – Glitz Africa Magazine|language=en-US|accessdate=2020-03-16|archivedate=2021-10-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211030073409/https://www.glitzafrica.com/gloria-sarfo-scores-first-amvca-nomination/}}</ref> <ref name=":0" /> <ref name=":1" />
== Ihe nkiri ==
* ''Friday Night (2008)''
*
*
*
*
== Nsidee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
poj7l5bdf8osuns3z759hrijrpdntam
Cecil Michaelis
0
14946
708840
540914
2026-09-01T19:49:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708840
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Maximilian Gustav Alfred Cecil Michaelis''' (amụrụ: n'ubochí irí na itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1913 - nwụrụ: n'ubochí atọ n'ọnwa Mee n'afo 1997), bụ onye na-ese ihe nke na-arụkwa ọrụ na iko na ceramik, na onye na-enyere ndị mmadụ aka nke na-agba ume ọrụ aka na imewe. Ọ bụ naanị nwa nwoke nke Sir Max Michaelis, onye South Africa randlord.
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Cecil Michaelis na Cabourg, [[France]], n'afọ 1913, nwa Sir Max Michaelis, nwa amaala Britain nke German-Jewish extraction bụ onye Randlord na South Africa, na Lady Lillian Elizabeth Michaelis ( ? - rụọ afọ 1969, [[London]]).<ref name="Ancestry1">{{Cite web|url=http://search.ancestry.co.uk/cgi-bin/sse.dll?gl=34&uidh=000&rank=1&new=1&msT=1&gsln=MICHAELIS&gss=angs-d&MS_AdvCB=1&MSAV=2&gsfn_x=XO&gsln_x=XO&cp=0&cpxt=0&catBucket=rstp&_81004031=1971&noredir=true|title=Michaelis - Ancestry.co.uk|work=search.ancestry.co.uk|language=en-GB|accessdate=2018-03-06}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Ruskin School of Drawing and Fine Art na Oxford, wee kwaga Paris ebe ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru Henri Dimier na Othon Friesz, Georges Rouault na André Derain nyekwara ya ndụmọdụ.<ref name="Independent 18 May 1997">[https://www.independent.co.uk/incoming/obituary-cecil-michaelis-5403719.html Obituary of Cecil Michaelis by Nicholas Penny], ''[[The Independent]]'', 17 May 1997</ref>
== Ọrụ ==
Ọ bụ ezie na akụ na ụba ezinụlọ ya gbochiri ọrụ iwu, Michaelis rụrụ ọrụ n'enweghị ike na nka ya, eserese na ihe ọkpụkpụ ógè ọ na-ekewa mgbe ya n'etiti France, South Africa na Great Britain. N'afọ 1935 Sir Max Michaelis zụtara Rycote Park dị nso na Thame na Oxfordshire, n'ihe banyere ojiji Cecil mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na Ruskin School of Drawing and Fine Art na Oxford. Ọ nọgidere bụrụ otu n'ime ebe obibi ya ruo mgbe ọ nwụrụ.<ref name="Thame.net">{{Cite web|url=http://www.thame.net/archives/6121|title=(originally written 17/06/10) Rycote Park – a stroll through England's history / Thame.net|work=www.thame.net|language=en-GB|accessdate=2018-03-06|archivedate=2016-08-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160814073748/http://www.thame.net/archives/6121}}</ref>
=== Teapots ===
Otu n'ime ihe ndị pụrụ iche nke Michaelis bụ ịme teapot, ọkachasị na mgbochi mmiri. Ógè ọ na-eje ozi na ndị agha Britain na Sicily, ọ bụ onye ama ama màkà ịme ma na-akụzi imepụta teapots.
=== Ihe ngosi ===
E gosipụtara ọrụ ya n'ọtụtụ ebe site n'afọ 1940 ruo afọ 1980 na Paris, New York na London.<ref name="AbeBooks">{{Cite web|url=http://www.abebooks.co.uk/Cecil-Michaelis-Oiginal-lithographic-poster-Galerie/12548144591/bd|title=Cecil Michaelis. Oiginal lithographic poster. Galerie de Varenne, Paris 1960. by MICHAELIS, CECIL.: Galerie de Varenne., Paris Paperback, First edition, Signed by Author(s) - Roe and Moore|work=www.abebooks.co.uk|language=en-GB|accessdate=2018-03-06}}</ref>
== Rycotewood College ==
N'ọgwụgwụ afọ 1930 ọrụ ebere ya guzobere Rycotewood College na obodo dị nso nke Thame dị ka ụlọ akwụkwọ raara onwe ya nye ịzụlite ndị omenkà nwere nkà. N'afọ 2003, ọ jikọtara ya na Oxford City College na Rycote Furniture Centre ọmụmụ kwagara n'okporo ụzọ Oxpens.<ref name="Rycotewood 1">{{Cite web|url=http://www.oxfordmail.co.uk/news/14693884.Descendants_of_first_Rycotewood_principal_discover_his_legacy_in_Oxford/|title=Descendants of first Rycotewood principal discover his legacy in Oxford|work=Oxford Mail|language=en|accessdate=2018-03-06}}</ref>
== Montebello Design Centre ==
N'afọ 1988, o nyere akụkụ nke ala ya na Cape Town na Mahadum nke Cape Town iji guzobe <nowiki><i id="mwLw">Montebello</i></nowiki> Design <nowiki><i id="mwMA">Center</i></nowiki>.<ref>{{Cite web|date=1999-12-17|title=Shopping up a storm with mom and pop|url=https://mg.co.za/article/1999-12-17-shopping-up-a-storm-with-mom-and-pop/|accessdate=2020-12-29|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Register of Building Names: Montebello Stables|url=http://www.uct.ac.za/sites/default/files/image_tool/images/328/contacts/Register_of_BuildingNames_2019-03-25.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200930101141/http://www.uct.ac.za/sites/default/files/image_tool/images/328/contacts/Register_of_BuildingNames_2019-03-25.pdf|archivedate=2020-09-30|accessdate=|work=University of Cape Town}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=22 February 2018|title=Interview with the Heads of the Montebello Design Centre|url=https://www.x-working.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161220172005/https://www.x-working.com/|archivedate=2016-12-20|accessdate=2020-12-29|work=x-working Comunidade e Revista de Arte|language=pt-pt}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.montebello.co.za Montebello Design Centre]
* [https://web.archive.org/web/20240602012959/https://repository.up.ac.za/bitstream/handle/2263/18135/Tietze_Problem(2010).pdf?sequence=1]
fxkdcahy6fp8216ms779nlht6efs7ch
Faith Tabernacle
0
19834
708857
150473
2026-09-02T05:38:06Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708857
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Inside Faith Tabernacle.jpg|thumb|Faith Tabernacle Ota]]
Faith Tabernacle bụ nnukwu ụka na-ekwusa ozi ọma na isi ụlọ ụka nke Living Faith Church Worldwide. Ọ dị na Canaanland, Ota, [[Lagos]], Nigeria, ugbu a neo-charismatic movement. Onye isi ụkọchukwu nke obodo a bụ Dr. [[David Oyedepo]]<ref>{{Cite web|title=Living Faith Church Worldwide - Official Website|url=https://faithtabernacle.org.ng/about|accessdate=2021-01-03|work=faithtabernacle.org.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Chancellor / About Us / Home - Covenant University|url=http://m.covenantuniversity.edu.ng/About-Us/The-Chancellor#.|accessdate=2021-01-03|work=m.covenantuniversity.edu.ng|archivedate=2020-12-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201202083523/http://m.covenantuniversity.edu.ng/About-Us/The-Chancellor#.}}</ref> kemgbe a tọrọ ntọala ya na afọ 1983. N'afọ 2015, ndị bịara bụ mmadụ 50,000.
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
N'afọ 1981, [[David Oyedepo]] mgbe ọ dị afọ iri abụọ na isii, nwere ọhụụ maka ozi ya.<ref>Pieter Coertzen, M Christiaan Green, Len Hansen, ''Law and Religion in Africa: The quest for the common good in pluralistic societies'', African Sun Media, South Africa, 2015, page 310</ref> E hiwere Chọọchị ahụ na Disemba 11, na afọ 1983.<ref>Martin Lindhardt, ''Pentecostalism in Africa: Presence and Impact of Pneumatic Christianity in Postcolonial Societies'', BRILL, Netherlands, 2014, page 115</ref> N'afọ 2014, Living Faith Church Worldwide dị na mba iri isii na ise. N'afọ 2020, Ụlọ Nsọ Okwukwe nwere ndị bịara 50,000.<ref name="Leadership Network">{{Cite web|first=Warren|author=Bird|url=http://leadnet.org/world/|title=World megachurches|work=Leadership Network, USA|accessdate=2020-02-16|archivedate=2014-11-02|archiveurl=https://archive.is/20141102044447/http://leadnet.org/world/}}</ref>
E zụtara ala Kenan na 1998 ma bụrụ na mbụ 560 acres (.3 km2), ọ dị na Ota, Ogun, Nigeria. E wuru isi ụlọ ọrụ mba ụwa nke ụka ahụ, Faith Tabernacle, na Cannanland n'etiti afọ 1998 na 1999, were ọnwa iri na abụọ iji wuchaa.<ref>{{Cite web|url=http://www.africanpastors.net/Pastors%20Webpages/David%20Oyedepo.html|accessdate=June 7, 2012|title=Pastor David Oyedepo Profile|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120428040226/http://www.africanpastors.net/Pastors%20Webpages/David%20Oyedepo.html|archivedate=April 28, 2012}}</ref> A tọrọ ntọala ahụ n'August 29, na afọ 1998.<ref>{{Cite web|url=http://www.churchgrowthmovement.org/large-church-auditoriums/|title=LARGE CHURCH AUDITORIUMS|work=Best Resources on Church Growth|language=en-US|accessdate=2020-02-06|archivedate=2022-09-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220915114436/http://www.churchgrowthmovement.org/large-church-auditoriums/}}</ref>
N'afọ 1999, e meghere Ụlọ Nsọ Okwukwe na oche 50,400.<ref name="BBC">{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/542154.stm|title=Church of the 50,000 faithful|publisher=News.bbc.co.uk|accessdate=5 November 2014}}</ref> A maara Ụlọikwuu Okwukwe dị ka chọọchị kachasị ukwuu n'ụwa n'ihe gbasara ikike.<ref>Candy Gunther Brown, ''Global Pentecostal and Charismatic Healing'', Oxford University Press, UK, 2011, page 253</ref><ref name="BBC" /><ref>Israel O. Olofinjana, ''20 Pentecostal Pioneers in Nigeria: Their Lives, Their Legacies'', Xlibris Corporation, USA, 2011, page 127</ref> Ọ na-ekpuchi ihe dị ka hekta 70 ma wuo ya n'ime ụlọ a na-akpọ Kenanland, nke nwere ihe karịrị hekta 10,500 (42km2) na Ota, mpaghara [[Lagos]]. E wuru ụlọ ụka ahụ n'ime ọnwa 12 ma nyefee ya na Septemba, na afọ 1999.<ref>Vinson Synan, [[J. Kwabena Asamoah-Gyadu]], [[Amos Yong]], ''Global Renewal Christianity: Spirit-Empowered Movements: Past, Present and Future'', Charisma Media, USA, 2016, page 28</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke nnukwu ụlọ nzukọ ụka ndị bishọp
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{Coor|6|40|36.1|N|3|10|02.2|E|type:landmark_region:NG}}
== Njikọ mpụga ==
* faithtabernacle.org.ng Ebe nrụọrụ weebụ
[[Òtù:Ụlọ ụka na Lagos]]
pcbizytle5oy8radwgjo9e89n7ejs8d
Halilu Akilu
0
20557
708861
515009
2026-09-02T09:47:43Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708861
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Halliru Akilu''' (amụrụ n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1947) bụ onye ọchịagha Naijiria bụ onye bụ onye isi nke National Intelligence na onye isi nke Military Intelligence n'oge dị iche iche n'afọ ndị afọ 1990.<ref>{{Cite web|author=Admin|date=2016-09-22|title=AKILU, Brig Haliru (rtd.)|url=https://blerf.org/index.php/biography/akilu-brigadier-haliru-rtd/|accessdate=2020-03-29|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|archivedate=2026-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260207095525/https://blerf.org/index.php/biography/akilu-brigadier-haliru-rtd/}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Akilu ma gụọ akwụkwọ na Kano [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Steeti]] .
== Ọrụ agha ==
E nyere Akilu ọrụ n'afọ 1967 mgbe ọ gachara Nigerian Defence Academy. N'afọ 1969, ọ lụrụ agha n'oge [[Nigerian Civil War|Agha Obodo Naijiria]] dị ka onye isi ụlọ ọrụ ma merụọ ahụ. O mechara bụrụ, ọchịagha nke 146 Infantry Battalion nke kwụsịrị ọgba aghara okpukpe Maitatsine.<ref name="NN">{{Cite web|author=Adigun|first=Michael|title=AKILU, Brigadier Haliru (rtd.)|url=http://www.notablenigerians.com/?p=1162|work=Notable Nigerians|accessdate=2 August 2015|archivedate=11 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160911231425/http://www.notablenigerians.com/?p=1162}}</ref>
=== Agụmakwụkwọ ===
O mechara gaa Junior Staff College, Warminister na afọ (1973), Pakistan Command and Staff College (1979), King's College London (1983), na National Institute for Policy and Strategic Studies na Kuru (1989).
=== Ihe omuma ndi agha ===
Akilu mechara sonye na Directorate of Military Intelligence. Dị ka onye lieutenant colonel, o sonyere n'ọkwa echiche nke nnupụisi ọchịchị ndị agha nke afọ 1983 nke chụpụrụ mba Naịjirịa nke abụọ ma tinye Major-General [[Muhammadu Buhari]] n'ike.<ref name="Siollun-SOFp8">{{Cite book|author=Siollun|first=Max|title=Siollun, Max. Soldiers of Fortune. Nigerian Politics from Buhari to Babangida 1983-1993|publisher=Cassava Republic Press, 2013|isbn=9789785023824}}</ref> Ọ nọchiri General Aliyu Gusau dị ka onye nduzi nke ndị agha nzuzo; ma rụọ ọrụ dị mkpa na nnupụisi ọchịchị ndị agha nke afọ 1985, nke kwaturu [[Muhammadu Buhari]].<ref>{{Cite web|author=Akilu|first=Halilu|date=30 July 2016|title=My Experience Working with Buhari & IBB|url=https://issuu.com/newtelegraphonline/docs/saturday__july_30__2016_binder1|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250223201935/https://issuu.com/newtelegraphonline/docs/saturday__july_30__2016_binder1|archivedate=2025-02-23|accessdate=2020-03-29|work=Saturday Telegraph|language=en}}</ref> Mgbe nnupụisi ahụ gasịrị, General Babangida (onye isi ndị agha n'oge ahụ) jiri mmekọrịta ya na Akilu na ndị ọzọ gụsịrị akwụkwọ na NDA's Regular Course 3 (Babangida bụ onye nkuzi NDA na mmalite afọ 70).<ref>{{Cite web|author=Admin|date=2016-09-22|title=AKILU, Brig Haliru (rtd.)|url=https://blerf.org/index.php/biography/akilu-brigadier-haliru-rtd/|accessdate=2020-07-02|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|archivedate=2026-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260207095525/https://blerf.org/index.php/biography/akilu-brigadier-haliru-rtd/}}</ref>
E debere Akilu n'ụzọ dị mma na DMI dị ka onye na-egbochi onye nnọchi anya Mohammed Lawal Rafindadi, General [[Muhammadu Buhari|Muhammadu Buhariz]] na-akwado na usoro nchekwa mba.<ref name="Omoigui">{{Cite web|author=Omoigui|first=Nowa|title=Nigeria: The Palace Coup Of August 27, 1985 Part I|url=http://www.waado.org/nigerdelta/nigeria_facts/MilitaryRule/Omoigui/PalaceCoup-1985.htm|accessdate=2 August 2015|work=Urhobo Historical Society|archivedate=8 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210608090914/http://www.waado.org/nigerdelta/nigeria_facts/militaryrule/omoigui/PalaceCoup-1985.htm}}</ref><ref name="Balogun">{{Cite book|author=Balogun|first=M.J.|title=The Route to Power in Nigeria: A Dynamic Engagement Option for Current and Aspiring Leaders|publisher=Palgrave Macmillan, Sep 29, 2009|isbn=9780230100848}}</ref> Ọrụ Akilu na Directorate of Military Intelligence jere ozi dị ka onye na-emegide nzuzo na National Security Organisation. Akilu rụrụ ọrụ dị mkpa dị ka (Director of Military Intelligence) na nnupụisi ọchịchị ndị agha nke afọ 1985 nke chụpụrụ onye isi agha nke steeti General [[Muhammadu Buhari]] ma mee ka General [[Ibrahim Babangida|Ibrahim Babangidaa]] bụrụ onye ọchịchị.<ref name="Agbese">{{Cite book|author=Agbese|first=Dan|title=Ibrahim Babangida: The Military, Power and Politic|publisher=Adonis & Abbey Publishers, 2012|isbn=9781906704964}}</ref> Akilu na Babangida nwere mmekọrịta chiri anya na nwunye Akilu na [[Maryam Babangida]] bụ ụmụ nwanne nne.<ref name="Agbese-2">{{Cite book|author=Agbese|first=Dan|title=Ibrahim Babangida: The Military, Power and Politics|publisher=Adonis & Abbey Publishers, 2012|isbn=9781906704964}}</ref><ref name="Beegeagle">{{Cite web|title=ONE SCARCELY KNOWN REASON WHY IBB AND AKILU ARE SO CLOSE|url=https://beegeagle.wordpress.com/2010/04/06/one-scarcely-known-reason-why-ibb-and-akilu-are-so-close/|work=Beegeagle|accessdate=2 August 2015}}</ref>
=== Ọchịchị ndị agha ===
Akilu bụ onye otu Armed Forces Ruling Council site na afọ 1989 ruo afọ 1993. Akilu rụrụ ọrụ n'akụkụ General Aliyu Gusau n'ịhazigharị ndị ọrụ nchekwa na ndị ọrụ nzuzo, iji mee ka ike maka ọchịchị ndị agha sikwuo ike. E kewara National Security Organisation n'ime òtù atọ: State Security Services (SSS), National Intelligence Agency (NIA); na Defence Intelligence Agency (DIA) ebe ọ rụrụ ọrụ ugboro abụọ site na Ọgọst, na afọ 1985 ruo Julai, na afọ 1986 na Jenụwarị, na afọ 1990 ruo Septemba, na afọ 1990.<ref>{{Cite web|title=Former Chief of Defence Intelligence {{!}} Defence Intelligence Agency|url=http://www.dia.gov.ng/former_cdis|accessdate=2020-07-02|work=www.dia.gov.ng|archivedate=2020-07-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200702203648/http://www.dia.gov.ng/former_cdis}}</ref>
E kwenyere na Akilu keere òkè na-ese okwu na ogbugbu Dele Giwa. E boro ya ebubo na ya na nwunye Dele Giwa kwurịtara okwu ma nata adreesị ụlọ ya. Giwa mechara nata ngwugwu site n'aka ndị ikom abụọ nke e dere "Site n'ọfịs nke C-in-C" ma dee akara "ihe nzuzo na nzuzo" na-emeghe ngwugwu ahụ, mgbawa mere ma gbuo Dele Giwa, e mere nyocha banyere ogbugbu ahụ mana ogbugbu a ka na-edozibeghị.<ref name="Siollun-SOF-3">{{Cite book|author=Siollun|first=Max|title=Soldiers of Fortune. Nigerian Politics from Buhari to Babangida 1983-1993|publisher=Cassava Republic Press, 2013|isbn=9789785023824|pages=102–103}}</ref> E wegara ikpe ahụ n'Ụlọikpe Kasị Elu nke Naịjirịa na '''Colonel Halilu Akilu''' vs. '''Onye isi''' '''Gani Fawehinmi'''.<ref>{{Cite web|title=LawPavilion Electronic Law Report (LPELR) - COL. HALILU AKILU v. CHIEF GANI FAWEHINMI (NO.2)|url=http://www.lawpavilionpersonal.com/lawreportsummary.jsp?suite=olabisi@9thfloor&pk=SC.215/88%20-%20SC.216/88&apk=15134|accessdate=2020-07-02|work=www.lawpavilionpersonal.com|archivedate=2020-07-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200704101113/http://www.lawpavilionpersonal.com/lawreportsummary.jsp?suite=olabisi@9thfloor&pk=SC.215/88%20-%20SC.216/88&apk=15134}}</ref>
N'afọ 1993, nsonaazụ ọ bụ ezie na National Electoral Commission ekwuputala ya n'ụzọ iwu kwadoro, o gosipụtara na Moshood Abiola na Babagana Kingibe nke Social Democratic Party (SDP) meriri Bashir Tofa na Slyvester Ugoh nke National Republican Convention (NRC) site na ihe karịrị nde vootu 2.3 na ntuli aka onye isi ala nke Juun 12. Onye isi ndị agha nke steeti General Babangida mechara kagbuo ntuli aka ahụ. Mkpochapụ ahụ dugara na ngagharị iwe zuru ebe niile na ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ebe siri ike nke Abiola nke South West. A na-ekwu na Abiola kpọrọ Akilu, na-arịọ ya ka ọ gbanwee mkpochapụ ahụ.<ref>{{Cite web|author=Opejobi|first=Seun|date=2018-06-13|title=MKO Abiola begged IBB to allow him be President even for one day - Anenih|url=https://dailypost.ng/2018/06/13/mko-abiola-begged-ibb-allow-president-even-one-day-anenih/|accessdate=2020-07-02|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref> Babangida mechara kweta na a kagburu ntuli aka ahụ n'ihi egwu nchekwa mba, nke ọ na-ekwughị. N'ọnwa Ọgọstụ na afọ 1993, Babangida gbara arụkwaghịm site n'ịtọlite Gọọmentị Mba nke [[Ernest Shonekan]] duziri.
== Ọrụ ya mgbe e mesịrị ==
Mgbe ndị agha wepụrụ ọchịchị n'afọ 1993 gasịrị, General [[Sani Abacha]] lara ezumike nká. N'afọ 2003, na Oputa Panel akụkọ ahụ kwubiri, sị: "General Halilu Akilu na Colonel A. K. Togun bụ ndị na-aza ajụjụ maka ọnwụ mberede nke Dele Giwa site na bọmbụ akwụkwọ ozi. Anyị na-atụ aro ka e meghee ikpe a ọzọ maka nyocha ọzọ maka ọdịmma ọha na eze. "<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2003|title=Human Rights Violation Investigative Committee Report|url=https://dawodu.com/oputa1.pdf|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=}}</ref>
== Ebenside ==
<references group="" responsive="1"></references>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Ndị amụrụ n'afọ 1947]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
sapmcdzkb1k3fdl9gbwohved1j27s1r
Cynthia Rosenzweig
0
24857
708846
705122
2026-09-01T22:36:31Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708846
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
Cynthia E. Rosenzweig (née Ropes) (''amụrụ'' n'ihe dị ka n'afọ 1958) bụ onye America agronomist na climatologist na NASA Goddard Institute for Space Studies, nke dị na Mahadum Columbia, "onye nyere aka ịmalite ọmụmụ nke mgbanwe ihu igwe na ọrụ ugbo. "<ref>{{Cite web|url=http://www.earth.columbia.edu/eidirectory/view/710|title=Dr. Cynthia Ropes Rosenzweig - Directory - The Earth Institute - Columbia University|work=www.earth.columbia.edu|language=en|accessdate=2018-10-17}}</ref><ref name="gillis">Justin Gillis, [https://www.nytimes.com/2011/06/05/science/earth/05harvest.html "A Warming Planet Struggles to Feed Itself"], ''[[The New York Times]]'', June 5, 2011.</ref><ref>{{Cite journal|author=Brumfiel|first=G.|year=2012|title=366 days: ''Nature''{{'}}s 10|url=https://archive.org/details/sim_nature-uk_december-20-27-2012_492_7429/page/335|journal=Nature|volume=492|issue=7429|pages=335–343|pmid=23257862|doi=10.1038/492335a}}</ref> Ọ bụ onye isi nchọpụta sayensị na Columbia Climate School ma nwee ihe karịrị akwụkwọ 300, ihe karịrị isiokwu 80 ndị ọgbọ nyochara, dere ma ọ bụ dezie akwụkwọ asatọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.researchgate.net/scientific-contributions/54074194_Cynthia_Rosenzweig|title=Cynthia Rosenzweig's research works {{!}} Columbia University, NY (CU) and other places|work=ResearchGate|language=en|accessdate=2018-10-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://heymancenter.org/people/cynthia-rosenzweig/|title=People {{!}} Cynthia Rosenzweig {{!}} The Heyman Center for the Humanities at Columbia University|work=heymancenter.org|language=en|accessdate=2018-10-17|archivedate=2020-10-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201009205542/http://heymancenter.org/people/cynthia-rosenzweig//}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ n'ọtụtụ òtù dị iche iche na-arụ ọrụ iji mepụta atụmatụ iji jikwaa mgbanwe ihu igwe, na ọkwa ụwa na IPCC yana na New York City mgbe Hurricane Sandy gasịrị.
== Agụmakwụkwọ na ọrụ agụmakwụkwọ ==
Rosenzweig gara Cook College (na Mahadum Rutgers) wee nweta nzere Bachelor of Arts na sayensị ọrụ ugbo na 1980. Rosenzweig lekwasịrị anya n'ọrụ ugbo malitere na 1969, mgbe ya na onye ga-abụ di ya gbazitere ma na-arụ ọrụ ugbo na Tuscany, Ịtali, na-ewe mkpụrụ vaịn na oliv ma na-azụ anụmanụ dị ka ewu, ezì, ọbọgwụ, na geese.<ref name=":0" /> O kpebiri ịlaghachi na mahadum iji mụọ ọrụ ugbo, nweta nzere Master of Science na Soils and Crops na Mahadum Rutgers na 1983.<ref name="nasaprofile">[https://web.archive.org/web/20201009205613/https://www.giss.nasa.gov/staff/crosenzweig.html/ "Cynthia Rosenzweig"] (profile), [[NASA GISS]] (last visited Aug. 15, 2012).</ref> N'oge ọ nọ na Master, NASA Goddard Institute for Space Studies were ya n'ọrụ iji mụọ ihe ọkụkụ site na iji data satellite. O mechara nweta Ph.D. ya na Mahadum Massachusetts Amherst na Plant, Soil and Environmental Sciences na 1991.<ref name="nasaprofile" />
O ka na-aruru NASA, ebe obu onyeisi nke otu Climate Impacts Group kemgbe 1993. Oru ya na ndi IPCC Task Force na Data bu nke amaara mgbe 2007 Nobel Prize ka agbakwunyere na Al Gore na IPCC.
Ọ na-ejekwa ozi ugbu a dị ka onye nkuzi prọfesọ na Barnard College ma bụrụkwa onye nkuzi onye sayensị na-eme nchọpụta na Columbia Climate School na Mahadum Columbia.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.giss.nasa.gov/staff/crosenzweig.html|title=NASA GISS: Cynthia Rosenzweig|work=GISS Personnel Directory|accessdate=October 16, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://barnard.edu/profiles/cynthia-rosenzweig|title=Cynthia Rosenzweig {{!}} Barnard College|work=barnard.edu|language=en|accessdate=2018-10-17|archivedate=2020-10-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201009205551/https://barnard.edu/profiles/cynthia-rosenzweig/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://uccrn.org/who-we-are/people/|title=Global Management Team – Urban Climate Change Research Network|work=uccrn.org|language=en-US|accessdate=2018-10-17|archivedate=2020-10-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201009205555/https://uccrn.ei.columbia.edu/who-we-are/people//}}</ref>
== Mmekọrịta obodo na nkwado ==
Mgbe o no na NASA na Kolumbia Goddard Institute for Space Studies, Rosenzweig bu onye mbu kwadoro ogugu nke bekee kporo Climate Change na mmputara ya na iko ugbo nakwa ebe mmadu bi. Osorola na otu di iche iche nke na-agbo mbo ilekota mgbanwe gburugburu nke gunyere:
* Onye isi oche, New York City Panel on Climate Change
* Onye isi, Metropolitan East Coast Regional Assessment nke US National Assessment of the Potential Consequences of Climate Variability and Change, nke US Global Change Research Program kwadoro.
* Onye nhazi onye isi edemede nke IPCC Working Group II Fourth Assessment Report ("Observed Changes" isi)
* Onye nhazi onye isi edemede nke IPCC Special Report on Climate Change and Land
* Onye otu, IPCC Task Group on Data and Scenarios for Impact and Climate Assessment
* Onye nchịkọta akụkọ, [[UCCRN]] First Assessment Report on Climate Change and Cities (ARC3).
* Onye otu panel nke New York City Panel on Climate Change.
* Onye guzobere na onye otu Kọmitii Nchịkwa nke Ọrụ Ugbo Model Intercomparison and Improvement Project (AgMIP)
* N'October 20, 2022 e nyere Rosenzweig World Food Prize.<ref name="WFP" />
* Rosenzweig guzobere Ọrụ Ugbo Model Intercomparison and Improvement Project na 2010
Enwere ike inweta nkọwa zuru ezu nke nyocha Rosenzweig na profaịlụ Google Scholar ya. Enwere ike inweta ndepụta zuru ezu nke akwụkwọ ya site na [https://pubs.giss.nasa.gov/authors/crosenzweig.html bibliography] ya na ebe nrụọrụ weebụ NASA Goodard Institute for Space Studies.
* {{Cite journal|author=Rosenzweig|first=C.|doi=10.1038/367133a0|title=Potential impact of climate change on world food supply|journal=Nature|volume=367|issue=6459|pages=133|year=1994|url=https://zenodo.org/record/1233153}}
* C.L. Rosenzweig & M.L. Parry, "Climate Change and Agriculture", 1990
* {{Cite journal|author=Rosenzweig|first=C.|doi=10.1038/nature06937|title=Attributing physical and biological impacts to anthropogenic climate change|url=https://archive.org/details/sim_nature-uk_2008-05-15_453_7193/page/353|journal=Nature|volume=453|issue=7193|pages=353–357|year=2008|pmid=18480817}}
* [https://web.archive.org/web/20170501101544/https://science.house.gov/sites/republicans.science.house.gov/files/documents/hearings/041707_rosenzweig.pdf Ihe akaebe n'ihu] Congress, Eprel 17, 2007.
== Onyinye ==
* Guggenheim Fellow<ref name="nasaprofile"/>
* GSFC Honor Award - Sayensị (2011)<ref name="GISSAwards">{{Cite web|title=Fellow, American Association for the Advancement of Science|url=http://science.gsfc.nasa.gov/earth/giss/awardswon|author=NASA (GISS)|year=2011}}</ref>
* GISS Best Publication Award (2009)<ref name="GISSAwards" />
* GSFC Honor Award - Ihe ịga nke ọma sayensị ụwa (2007)<ref name="GISSAwards" />
* Fellow, American Association for the Advancement of Science (2006)<ref>{{Cite web|url=https://www.aaas.org/fellows/listing|title=Elected Fellows|publisher=American Association for the Advancement of Science}}</ref>
* A na-akpọ ya otu n'ime Nature's 10: Ten People Who Mattered in 2012" site na akwụkwọ akụkọ Nature<ref name=":0">{{Cite journal|date=2012-12-19|title=366 days: Nature's 10|url=https://www.nature.com/news/366-days-nature-s-10-1.11997|journal=Nature|language=en|volume=492|issue=7429|pages=335–343|doi=10.1038/492335a|pmid=23257862|issn=0028-0836|author=Heuer|first=R. D.}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHeuerRosenzweigSteltznerBlanpain2012">Heuer, R. D.; Rosenzweig, C.; Steltzner, A.; Blanpain, C.; Iorns, E.; Wang, J.; Handelsman, J.; Gowers, T.; De Bernardinis, B.; Fouchier, R. (2012-12-19). [https://www.nature.com/news/366-days-nature-s-10-1.11997 "366 days: Nature's 10"]. ''Nature''. '''492''' (7429): 335–343. [[Bibcode (ihe njirimara)|Bibcode]]:[https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2012Natur.492..335. 2012Natur.492..335.]. [[Digital object identifier|doi]]:<span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[[doi:10.1038/492335a|10.1038/492335a]]</span>. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [[issn:0028-0836|0028-0836]]. [[PMID (ihe njirimara)|PMID]] [https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23257862 23257862].</cite></ref>
* Ihe nrite nri ụwa (2022)<ref name="WFP">{{Cite web|url=https://www.worldfoodprize.org/index.cfm/87428/48752/2022_world_food_prize_awarded_to_nasa_climate_scientist|work=World Food Prize Organization|title=2022 World Food Prize Awarded to NASA Climate Scientist|date=May 5, 2022|accessdate=February 18, 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.worldfoodprize.org/index.cfm/87428/48752/2022_world_food_prize_awarded_to_nasa_climate_scientist "2022 World Food Prize Awarded to NASA Climate Scientist"]. ''World Food Prize Organization''. May 5, 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 18,</span> 2023</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|title=Nasa climate research scientist awarded World Food prize|url=https://www.theguardian.com/environment/2022/may/05/world-food-prize-2022-winner-cynthia-rosenzweig-nasa|work=The Guardian|date=5 May 2022}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
== Ịgụ ihe ndi ọzọ ==
* "N'ajụjụ ọnụ na Dr. Cynthia Rosenzweig nke NASA na Anna Lappé", Take a Bite Out of Climate Change, Sept. 2008 (ajụjụ ọnụ)
* "Dr. Cynthia Rosenzweig Na-ekwu Maka Ngwọta Mgbanwe Ihu igwe nke Obodo na Mahadum Michigan State", Eprel 9, 2010 (vidiyo)
* "Earth Science: Putting the Puzzle Together" (NASA profaịlụ nke Rosenzweig maka ụmụaka)
* Kristin Jobin, "[http://www.mlive.com/environment/index.ssf/2010/05/nasa_scientist_cynthia_rosenzw.html NASA Scientist Cynthia Rosenzweig]", MLive, May 2010
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jj4biq6uw8zfqz5ms7ku124hd2em0q5
Călin Georgescu
0
26674
708847
656721
2026-09-01T22:38:55Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708847
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=|name=Călin GeorBVCFCu|office2=[[Executive director]] of the [[United Nations]] Global Sustainable Index Institute in [[Geneva]]/[[Vaduz]]|term_start2=2015|term_end2=2016|office3=President of the [[European Research Center for Information Systems|European Research Centre]] for the [[Club of Rome]]|term_start3=2013|term_end3=2015|nationality=Romanian|citizenship=Romania|party=|birth_date={{birth date and age|1962|03|26|df=y}}|birth_place=[[Bucharest]], [[Socialist Republic of Romania|Romanian People's Republic]]|profession=[[Agriculturist|Agronomist]]|education=[[University of Agronomic Sciences and Veterinary Medicine of Bucharest]] (1986)<br>[[Carol I National Defence University]] (2007)}}
'''Călin Georgescu''' (amụrụ n'afọ 1962) bụ onye [[Romania|Romanian]] bụ ọkachamara na mmepe na-adịgide adịgide, nke a nabatara n"ọhịa, na ya na afọ iri na asaa nke ije ozi na mpaghara gburugburu ebe obibi na usoro United Nations. A họpụtara Georgescu ka ọ bụrụ onye isi nchịkwa nke United Nations Global Sustainable Index Institute na Geneva na Vaduz maka oge 2015-2016. Tupu nke ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke European Research Centre maka Club of Rome (2013[[2015). Ọ bụkwa onye otu Club of Rome International na [[Switzerland]].
== Agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Georgescu na mpaghara Cotroceni nke Bucharest, nwa Scarlat Georgesco na Aneta Georgespu, nke a mụrụ Popescu.<ref>{{Cite web|url=https://www.cadranpolitic.ro/calin-georgescu-fisa-de-cadre/|title=Călin Georgescu, fișă de cadre|language=ro|first=Virginia|author=Mircea|work=www.cadranpolitic.ro|date=December 17, 2020|accessdate=February 9, 2022}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Land Reclamation College, Nicolae Bălcescu Institute of Agronomy na Bucharest (1986) wee nweta Ph.D. ya na sayensị ala na 1999.
== Ọrụ ==
Georgescu rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa nke National Center for Sustainable Development na Bucharest site na 2000 ruo 2013. Onye a kwadoro ikike na atụmatụ atụmatụ na atụmatụ ọha na eze, gọọmenti Romania họpụtara ya ka ọ hazie mmepe nke nsụgharị abụọ na-esote nke National Sustainable. Strategy Development (na 1999 na 2008), kwekọrọ na ntuziaka nke European Strategy for Sustainable Development.
Ọ na-ejikọta ihe ọmụma zuru oke nke ụkpụrụ na omume nke mmepe na-adịgide adịgide na ahụmahụ aka na ubi site n'ịrụ ọrụ na ndị na-ahụ maka ọha na eze na nkeonwe yana ndị obodo na-arụ ọrụ iji chepụta, mejuputa na ịgbaso site na ịmecha ọrụ dị iche iche n'okpuru Mpaghara Mpaghara. Agenda 21 (nke United Nations Development Programme malitere na 1992) maka ihe karịrị obodo ịrị anọ nke mba Romania.
Onye bụbu Senior Fellow na United Nations Development Programme, Georgescu nwekwara ọkwa dị iche iche na usoro UN, dị ka UN Special Rapporteur na mmetụta ọjọọ nke mmegharị iwu na-akwadoghị na ịtụfu ngwaahịa na ihe mkpofu na nsị na ịnụ ụtọ ikike mmadụ na onye nnọchi anya Kọmitii Mba [[Ihe Omume Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi nke Mba Ndị Dị n'Otu|UNEP]] maka Romania.
O nwekwara ọkwa ndị dị ka: Onye ndụmọdụ nke Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, odeakwụkwọ ukwu nke Ministry of Environment, onye nduzi nke Ngalaba Na-emepụta Akụnụba nke Mba Nile na Ministry nke Mmekọrịta Mba Ọzọ nke Romania, Odeakwụkwọ General nke Romanian Association for the Club of Rome na onye isi nchịkwa nke Institute for Innovation and Development Projects.
Dị ka nkwupụta e nyere na Nọvemba 2020, Georgescu kwuru na Ion Antonescu na Corneliu Zelea Codreanu bụ ndị dike site na ha "ọ biri akụkọ ihe mere eme nke mba, site n'aka ha na-ekwu ma na'ekwu akụkọ mba ọ bụghị site site mu ndị na ya na ike ụwa nke na na - na<ref>{{Cite web|url=https://www.digi24.ro/stiri/actualitate/politica/cine-este-calin-georgescu-propunerea-aur-pentru-functia-de-premier-1417286|title=Cine este Călin Georgescu, propunerea AUR pentru funcția de premier|publisher=[[Digi24]]|accessdate=2021-10-08|language=ro}}</ref>
Alliance for the Union of Romanians (AUR), otu pati nke batara n'ụlọ omebe iwu Romanian na-esote ntuli aka ndị omeiwu Romenian na Disemba 2020.<ref>{{Cite web|title=AUR a anunțat pe cine va propune ca premier: "Călin Georgescu este un român patriot"|url=https://stirileprotv.ro/stiri/politic/aur-a-anuntat-pe-cine-va-propune-ca-premier-calin-georgescu-este-un-roman-patriot.html|accessdate=2020-12-07|work=Stirileprotv.ro}}</ref> N'oge nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Romania na 2021 nke dugara n'iwepụ Cîțu Cabinet n"ọfịs, otu pati ahụ tụụrụ ya aro ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Simion: "AUR propune un premier independent, care să respecte interesele națiunii române"|url=https://stirileprotv.ro/stiri/politic/simion-aur-propune-un-premier-independent-care-sa-respecte-interesele-natiunii-romane.html|work=Știrile Pro TV|date=11 October 2021|language=ro|accessdate=11 October 2021}}</ref>
Ọtụtụ akụkọ mgbasa ozi katọrọ Georgescu maka nkwupụta ya na-akwado Russia, ụfọdụ ọbụna na'ime ha na na -ewere ya dị ka onye nnọchi anya ọdịmma Russia na Romania.
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
*Romania at Crossroads, Editura Logos, Bucuresti, 2014 and Editura Christiana, 2016 (second revised edition and the country project)
*[https://web.archive.org/web/20130327182424/http://www.ipid.ro/reprofesionalizarea/?p=629 "Pentru un ideal comun"] [In Search of Common Purpose], Compania Publishing House, Bucharest, 2012.
*[https://web.archive.org/web/20130327214110/http://www.ipid.ro/wordpress/?p=453 “România după criză. Reprofesionalizarea”] [Romania after the crisis. Reshaping Professional Worth], coordinators {{ill|Mircea Malița|ro}} and Călin Georgescu, Compania Publishing House, Bucharest, 2010.
*[https://web.archive.org/web/20140712155919/http://www.ipid.ro/rr3_docs/rr3.pdf “Trezirea la realitate”] [A Wake-up Call], in ''România post-criză. Reprofesionalizarea României III'' [''Romania after the Crisis''], 3rd IPID Report, Bucharest, 2010, pp. 5–15.
*[https://web.archive.org/web/20150506021417/http://www.ipid.ro/documente/rr2_ro.pdf “Reclădirea capitalului uman”] [Rebuilding Human Capital], in ''Șansa României: oamenii. Reprofesionalizarea României II'' [''A Chance for Romania: Betting on People''], 2nd IPID Report, București, 2009, pp. 7–18.
*[https://web.archive.org/web/20120309011236/http://www.clubofrome.ro/php/publications_files/pdfs/1262766668.pdf “Romania at the Eve of the Third Millennium”], in Millennium III, special issue on “Which Forces are Driving Europe?, European Conference of the National Associations of the Club of Rome”, Bucharest, 23–24 May 2008, pp. 95–103.
*[https://web.archive.org/web/20140211082435/http://www.ipid.ro/documente/rr1_ro.pdf ''“Reprofesionalizarea României”''] [''Reshaping Professional Worth in Romania''], 1st IPID Report, Bucharest, 2008; author and editor.
*[https://cndd.ro/wp-content/uploads/2018/08/SNDD_2008_EN_.pdf ''National Sustainable Development Strategy of Romania 2013-2020-2030''], (available in Romanian and English), Government of Romania, Bucharest, 2008; Project Manager.
*[https://web.archive.org/web/20160908065114/http://cndd.ro/documents_local_agenda_21.html ''Planurile Locale de Dezvoltare Durabilă “Agenda Locală 21”''] [Local Sustainable Development Plans under Local Agenda 21], for 40 local authorities, 2000–2008; Project Manager.
*[https://cndd.ro/wp-content/uploads/2018/08/NSSD_1999_EN.pdf ''National Sustainable Development Strategy''], (available in Romanian and English), United Nations Development Programme, Bucharest, 1999; Project Manager.
*[https://cndd.ro/wp-content/uploads/2018/08/Romania_2020.pdf ''Romania 2020''], Editura Conspress, București, 1998, Editor.
==Edensibia==
{{Reflist}}
==Njikọ Mpuga==
*Club of Rome (https://www.clubofrome.org/)
*European Research Centre of the Club of Rome (http://www.clubofrome.eu/)
*United Nations Global Sustainability Index Institute - UNGSII (http://www.ungsii.org/)
*United Nations Human Rights - Office of the High Commissioner - OHCHR (http://www.ohchr.org/EN/Pages/Home.aspx)
*United Nations Development Programme - UNDP (http://www.undp.org/
*United Nations Environment Programme - UNEP (http://www.unep.org/)
*Centrul Național pentru Dezvoltare Durabilă / National Centre for Sustainable Development (https://web.archive.org/web/20150816045711/http://www.ncsd.ro/)
*Strategia Națională pentru Dezvoltarea Durabilă a României / National Sustainable Development Strategy (http://strategia.ncsd.ro/)
===Edemede na ajụjụ ọnụ ===
*{{YouTube|id=mhPyLLadmgs|title=Legile Afacerilor – Călin Georgescu}} – [[TVR 2]] – "Legile Afacerilor" (Business Laws), 5 September 2016 – in Romanian
*[http://adevarul.ro/news/politica/adevarul-live-ora-1400-calin-georgescu-lider-clubul-roma-despre-nationalism-ortodoxie-lupta-politica-1_5757c7815ab6550cb8c110bf/index.html Călin Georgescu despre naționalism, ortodoxie, lupta politică] - 8 June 2016 - in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20230306065929/http://www.corectnews.com/politics/calin-georgescu-nu-recunosc-conducerea-acestei-tari Călin Georgescu: "Nu recunosc conducerea acestei țări"], 29 March 2015 - in Romanian
*[http://meritocratia.ro/2014/10/calin-georgescu-interviu-la-realitatea-tv/ Călin Georgescu - interviu la Realitatea TV], 25 September 2014 - in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20161220171359/http://www.initiativepentruromania.ro/calin-georgescu-interviu-manifest-romania-are-nevoie-de-un-stat-care-isi-serveste-cu-abnegatie-cetatenii-si-nu-de-unul-care-slugareste-capitalul-international-2/ "România are nevoie de un stat care își servește cu abnegație cetățenii"], 3 March 2014 - in Romanian
*[http://fundatiacndd.blogspot.ro/2013/03/lideri-priceputi-decizii-cruciale.html ”Lideri pricepuți. Decizii cruciale”]-in Romanian,[http://fundatiacndd.blogspot.ro/2013/03/skilled-leaders-for-crucial-decisions.html ”Skilled Leaders for Crucial Decisions”] in English, foreword to [https://web.archive.org/web/20230527080009/https://www.compania.ro/ Romanian edition of "Bankrupting Nature, Denying our Planetary Boundaries" by Anders Wijkman and Johan Rockström](compania, Bucharest, 2013)-in English.
*"[http://www.bursa.ro/calin-georgescu-trebuie-restabilit-echilibrul-intre-rationalitatea-economica-si-suportabilitatea-sociala-145901&s=ziua_zeuro&articol=145901.html Trebuie restabilit echilibrul între raţionalitatea economică şi suportabilitatea socială"], interview by Adina Ardeleanu, BURSA, 27 October 2011. - in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20120331102126/http://inregistrari.antena3.ro/view-26_Aug-2011-Vorbe_grele_cu_Victor_Ciutacu-30.html VIDEO Călin Georgescu este invitatul lui Victor Ciutacu la emisiunea "Vorbe Grele" la Antena 3], 26 August 2011.
*[https://web.archive.org/web/20120328123418/http://romaniapress.ro/interviuri/9657-exclusivitate-avem-ce-invata-de-la-altii-dar-problemele-noastre-tot-noi-trebuie-sa-le-rezolvam.html "Avem ce învăța de la alții, dar problemele noastre tot noi trebuie să le rezolvam"], interview with Călin Georgescu for RomaniaPress.ro, 3 August 2011. - in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20121008110439/http://www.romanialibera.ro/opinii/interviuri/nisa-romaniei-agricultura-eco-230220.html "Nişa României: agricultura eco"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121008110439/http://www.romanialibera.ro/opinii/interviuri/nisa-romaniei-agricultura-eco-230220.html |date=2012-10-08 }}: Călin Georgescu, director executiv al Centrului Naţional pentru Dezvoltare Durabilă din România ["Romania's Niche: bio agriculture": Călin Georgescu, executive director of the National Centre for Sustainable Development"], interview by Sabina Fati, 5 July 2011.-in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20220125145007/https://www.wall-street.ro/live-text/Solutii-pentru-o-relansare-economica-imediata-Expertul-Calin-Georgescu-la-Dezbaterile-Wall-Street-ro_34.html Soluții pentru o relansare economică imediată: Expertul Călin Georgescu la Dezbaterile Wall-Street.ro] [Keys to country's immediate economic revival: expert Călin Georgescu at Wall-Street.ro debates], 4 July 2011.-in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20110818055115/http://www.tvr.ro/articol.php?id=105268 VIDEO "Pentru omenire, criza actuală nu este o problemă, ci ceea ce urmează după ea"] [The Current Crisis is not the Problem for the Humanity, but what will come after it], interview by Rodica Culcer and Lidia Moise, PRIM PLAN, TVR 1, 20 June 2011. [https://web.archive.org/web/20110823083021/http://www.tvr.ro/inregistrari.php Emisunea PRIM PLAN – integrala] poate fi vazuta la INREGISTRARILE SAPTAMANII, Luni: 20-06-2011.- in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20110805081116/http://www.cadranpolitic.ro/?p=4140 "Viitorul va fi al creierului și al minții"] [https://web.archive.org/web/20110805073503/http://www.cadranpolitic.ro/?p=4145 The Future Will Belong to the Brain and Mind], interview by Roxana Mazilu, Cadran Politic, April 2011.
*[https://web.archive.org/web/20110324003901/http://www.tvr.ro/articol.php?id=99484 VIDEO "Interviu în exclusivitate cu Călin Georgescu, unul dintre liderii europeni ai grupului de la Roma"] [Exclusive interview with Calin Georgescu, one of the European leaders of the Club of Rome] interview by Lidia Moise, TVR, 18 March 2011. - in Romanian
*Despre soluții pentru o relansare economică imediată a țării [Keys to country's immediate economic revival], interview by Dr. Alex Todericiu, 15 December 2010, Wall Street, [http://www.wall-street.ro/articol/Economie/96663/INTERVIU-Calin-Georgescu-Despre-solutii-pentru-o-relansare-economica-imediata-a-tarii.html INTERVIU - Calin Georgescu: Despre solutii pentru o relansare economica imediata a tarii] (in Romanian).
*"Poporul român va dainui, criza e provocată de trufie și lacomie" [The people of Romania will endure. Vanity and greed got us into crisis.], interview by Irina Ursu and Lucian Hainăroșie, 16 November 2010, www.ziare.com, [http://www.ziare.com/social/romani/calin-georgescu-poporul-roman-va-dainui-criza-e-provocata-de-trufie-si-lacomie-interviu-ziare-com-1055795 Calin Georgescu: Poporul roman va dainui, criza e provocata de trufie si lacomie - Interviu] (in Romanian).
*"Sunt oameni pregătiţi să-şi dedice viaţa reconstruirii acestei ţări" [We have people who are willing to serve the country] by Anca Hriban and Roland Cătălin Pena, 29 October 2010, Ziua Veche, [https://web.archive.org/web/20101130072558/http://ziuaveche.ro/opinii/intalnirile-ziua-veche/7729-intalnirile-ziuavechero-clin-georgescu-sunt-oameni-pregtii-s-i-dedice-viaa-reconstruirii-acestei-ri.html#comments] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20101130072558/http://ziuaveche.ro/opinii/intalnirile-ziua-veche/7729-intalnirile-ziuavechero-clin-georgescu-sunt-oameni-pregtii-s-i-dedice-viaa-reconstruirii-acestei-ri.html#comments |date=2010-11-30 }} (in Romanian).
*”Călin Georgescu: ''România nu este aceasta''” [Călin Georgescu: ''This is not Romania''], interview by George Rădulescu, 15 October 2010, Adevărul, [http://www.adevarul.ro/la_masa_adevarului/Calin_Georgescu-_-Romania_nu_este_aceasta_0_353365205.html Călin Georgescu: „România nu este aceasta”] (in Romanian).
*VIDEO. "Expertul Călin Georgescu la videochatul Adevărul: ''În patru ani, România ar putea să devină lider european''” [VIDEO The expert Călin Georgescu at Adevărul videochat: ''In four years Romania might become European leader''], 6 October 2010, Adevărul, http://www.adevarul.ro/actualitate/Expertul_in_Dezvoltare_Durabila_Calin_Georgescu_va_fi_prezent_de_la_ora_13-00_la_vidochatul_adevarul-ro_0_348565358.html (in Romanian).
*”Măsurile de austeritate sunt luate pe genunchi” [Austerity Measures in a Rush], interview with Călin Georgescu by Stelian Negrea, Financiarul, 15 June 2010, [https://web.archive.org/web/20100620030447/http://www.financiarul.com/articol_46290/calin-georgescu-masurile-de-austeritate-sunt-luate-pe-genunchi.html Calin Georgescu: „Masurile de austeritate sunt luate pe genunchi“ | Interviu] (in Romanian).
*”N-am văzut încă o gândire coerentă pentru repornirea motoarelor economiei” [No Coherent Thinking on Restarting the Economic Engine], interview with Călin Georgescu by Cristian Andrei, Puterea, 13 May 2010, [http://www.puterea.ro/news1878/N-am-vazut-inca-o-gandire-coerenta-pentru-repornirea-motoarelor-economiei.htm{{Dead link|date=July 2019 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} ] (in Romanian).
*”Mergeți la drum cu profesioniștii!” [Go along with the Professionals], article by Călin Georgescu, Foreign Policy România, September/October 2009; [https://web.archive.org/web/20100503111127/http://www.ipid.ro/wordpress/?p=157 Profesional » Blog Archive » Mergeti la drum cu profesionistii! - Blogul Alianței Profesioniștilor pentru Progres] (in Romanian).
*”Profesioniştii strâng rândurile pentru România” [The Professionals Close Ranks for Romania], interview with Călin Georgescu, Jurnalul Național, 9 July 2009, [https://web.archive.org/web/20100502043722/http://www.jurnalul.ro/stire-politic/profesionistii-strang-randurile-pentru-romania-514091.html “Profesioniştii strâng rândurile pentru România”] (in Romanian).
*”Reprofesionalizarea României” [Reshaping Romania's Professional Worth], interview with Călin Georgescu by Cristian Banu, Cadran Politic, No 67, 2009, [https://web.archive.org/web/20120309175424/http://arhiva.cadranpolitic.ro/view_article.asp?item=2816 Cadran politic - Revista lunara de analiza si informare politica] (in Romanian).
*”Incompetenţa generează corupţia” [Incompetence Breeds Corruption], interview with Călin Georgescu by Ovidiu Nahoi, Adevărul, 9 December 2008, http://www.adevarul.ro/actualitate/eveniment/Incompetenta-genereaza-coruptia_0_25197567.html (in Romanian).
=== Akụkọ Mgbasa ozi ===
*[http://www.activenews.ro/stiri-politic/Afirmatii-fara-precedent-facute-in-direct-la-Televiziunea-Nationala-Romania-nu-mai-este-un-stat-ci-o-corporatie-condusa-de-straini.-In-ultimii-26-ani-Romania-a-pierdut-peste-UN-TRILION-de-euro-mai-mult-decat-a-pierdut-de-la-Stefan-cel-Mare-pana-n-89-138517 "Romania nu mai este un stat, ci o corporatie condusa de straini"], 22 November 2016 - in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20180104232414/http://romanialibera.ro/special/reportaje/cine-sunt-oamenii-din-spatele-miscarii-%E2%80%9Emotivatia--romania%E2%80%9C-348314 "Motivatia: Romania"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180104232414/http://romanialibera.ro/special/reportaje/cine-sunt-oamenii-din-spatele-miscarii-%E2%80%9Emotivatia--romania%E2%80%9C-348314 |date=2018-01-04 }}, 1 September 2014 - in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20220625103655/https://csr-romania.ro/articole-si-analize/concepte-de-baza/877-o-solutie-pentru-iesirea-din-criza-dezvoltarea-durabila.html „O soluție pentru ieșirea din criză: dezvoltarea durabilă”] [A way out of the crisis: sustainable development], an article by Green Revolution Association, 9 November 2010, CSR Romania. - in Romanian
*[https://web.archive.org/web/20101014024001/http://www.cotidianul.ro/126184-Romania_dupa_criza_Reprofesionalizarea ”România după-criză. Reprofesionalizarea”] [Romania after the Crisis. Reshaping Professional Worth], by Dumitru Constantin, 12 October 2010, Cotidianul. -in Romanian
*”Reprofesionalizarea României: Călin Georgescu, Dan Puric și Dumitru Costin” [Reshaping Romania's Professional Worth: Călin Georgescu, Dan Puric and Dumitru Costin], by I.Culianu, Wordpress, 23 June 2010, [http://culianu.wordpress.com/2010/06/23/reprofesionalizarea-romaniei-calin-georgescu-dan-puric-si-dumitru-costin-2/ Reprofesionalizarea Romaniei: Calin Georgescu, Dan Puric si Dumitru Costin].
*”Desemnarea unui reprezentant al României în funcţia de Raportor special ONU” [Appointment of a Romanian Representative as UN Special Rapporteur], Press release, Ministry of Foreign Affairs, Bucharest, 21 June 2010, http://www.mae.ro/index.php?unde=doc&id=44086&idlnk=2&cat=4.
*”Pledoarie pentru competenţă, distributism şi economie civică” [A Plea for Competence, Distributive Growth and Civic Economy] by Ovidiu Hurduzeu, 18 June 2010, http://atreiafortaromaniaprofunda.blogspot.com/2010/06/o-pledoarie-pentru-competenta.html.
*”Reprofesionalizarea României - lansarea unui proiect naţional” [Reshaping Romania's Professional Worth: Launch of a National Project], by Roxana Mazilu, Cadran Politic, No 67, 2009 https://web.archive.org/web/20220125145003/http://arhiva.cadranpolitic.ro/view_article.asp?item=2790&title=%3FReprofesionalizarea.
*”Anii vacilor slabe” [The Lean Years], by Emil Hurezeanu, Cotidianul, 6 March 2008, https://web.archive.org/web/20110726050731/http://old.cotidianul.ro/anii_vacilor_slabe-79.html.
*”Formarea elitelor profesionale—soluția pentru dezvoltarea durabilă a României” [Training of Professional Elites: The Solution for Sustainable Development], EurActiv, 3 March 2008, https://web.archive.org/web/20120306054035/http://www.euractiv.ro/uniunea-europeana/articles%7CdisplayArticle/articleID_12705/Formarea-elitelor-profesionale-solutia-pentru-dezvoltarea-durabila-a-Romaniei.html.
*”L’IPID a lancé le volume La Reprofessionnalisation de la Roumanie”, Investir en Roumanie, 29 February 2008, [https://web.archive.org/web/20230306070040/http://www.investir-roumanie.com/L-IPID-a-lance-le-volume-La-Reprofessionnalisation-de-la-Roumanie,540110.html Investir en Roumanie : L’IPID a lancé le volume "La Reprofessionnalisation de la Roumanie" - actualités économiques et opportunités d'affaires en Roumanie].
*”Pentru reprofesionalizarea României e nevoie de proiecte solide” [To Bring Back Professionalism Romania Needs Good Projects], EurActiv, 12 October 2006, https://web.archive.org/web/20120306054051/http://www.euractiv.ro/uniunea-europeana/articles%7CdisplayArticle/articleID_8382/Pentru-reprofesionalizarea-Romaniei-e-nevoie-de-proiecte-solide.html.
ce2rm5ontdzcagwh22ucl31hsgpaf5q
Ellen: Akụkọ Ellen Pakkies
0
35972
708854
632056
2026-09-02T03:34:33Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708854
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
.{{Infobox film
| name = Ellen: The Ellen Pakkies Story
| alt =
| caption = Film poster
| director = [[Daryne Joshua]]
| writer = [[Amy Jephta]]
| starring = {{Plainlist|
* [[Jill Levenberg]]
* Jarrid Geduld
* Elton Landrew
}}
| released = {{Film date|df=yes|2018|09|07|}}
| runtime = 123 minutes
| country = South Africa
| language = Afrikaans
}}Ellen: The Ellen Pakkies Story bụ Ihe nkiri South Africa, nke Daryne Joshua duziri. Dabere na ihe ndị mere n'eziokwu, ihe nkiri ahụ na-akọ akụkọ banyere mmekọrịta mebiri emebi n'etiti nwanyị na nwa ya nwoke, onye na-aṅụ ọgwụ ọjọọ riri ahụ. <ref>{{Cite web|title=South Africa: Ellen Pakkies Was 'Desperate'|url=https://allafrica.com/stories/200812030848.html|accessdate=2020-10-13|work=[[allAfrica]]|date=3 December 2008|archivedate=2020-11-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201128001159/https://allafrica.com/stories/200812030848.html}}</ref> na-akọkwa usoro ihe omume ndị dugara na ogbugbu nwa ya nwoke, yana usoro iwu nke sochiri. Ọ natara ọtụtụ nhọpụta na 15th Africa Movie Academy Awards.
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* Jill Levenberg dị ka Ellen
* Jarrid Geduld dị ka Abie
* [[Elton Landrew]]
* [[Clint Brink]]
* [[Ilse Klink]]
== Mmepụta ==
Onye nduzi Daryne Joshua na mbụ achọghị ịnakwere ọrụ ahụ na-atụle mmetụta nke akụkọ ahụ. Mana mgbe <ref name="two">{{Cite web|author=Dordley|first=Lucinda|date=2018-06-25|title=Ellen Pakkies movie makes international waves|url=https://www.capetownetc.com/entertainment/ellen-pakkies-movie-makes-international-waves/|accessdate=2020-10-13|work=Cape Town etc}}</ref> na Ellen Pakkies zutere (onye bụ ezigbo onye aha ahụ dabeere na ya), o kpebiri ịga n'ihu na ọrụ ahụ.
== Ntọhapụ ==
E wepụtara ihe nkiri ahụ na South Africa na 7 Septemba 2018. <ref name="one">{{Cite web|author=Grifin|first=Giles|date=2018-10-01|title=Film review: The Ellen Pakkies Story|url=https://www.liferighting.com/2018/10/01/film-review-the-ellen-pakkies-story/|accessdate=2024-02-11|archivedate=2020-11-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201128001528/https://www.liferighting.com/2018/10/01/film-review-the-ellen-pakkies-story/}}</ref>
== Nnakwere ==
=== Mmeghachi omume ===
Na nyocha ya, Peter Feldman maka The Citizen toro ndị isi, yana edemede na mmepụta. <ref>{{Cite web|author=Feldman|first=Peter|date=2018-09-07|title=Ellen: The Ellen Pakkies Story review AddThis Sharing Buttons Share to Facebook Share to TwitterShare to WhatsAppShare to Email|url=https://citizen.co.za/lifestyle/your-life-entertainment-your-life/movies-and-tv/2006158/ellen-the-ellen-pakkies-story-review/|accessdate=2020-10-13|work=The Citizen}}</ref>'ịkọwa ya dị ka otu n'ime ihe nkiri kachasị mma na South Africa n'oge na-adịbeghị anya, o nyere ya ọkwa 4/5 n'ozuzu. N'otu aka ahụ, DRM.am nyere ya akara kpakpando anọ, na ọtụtụ otuto ya na-aga maka ozi dị n'ime ihe nkiri ahụ. <ref name="one"/> gụrụ na ihe nkiri ahụ "...bụ ihe ncheta mgbe niile etu o si dị mfe ikpe onye ọ bụla ikpe n'amaghị ihe kpatara eziokwu ahụ. " [1] Giles Grifin maka Life Righting Collective kọrọ site na isiokwu nke ihe nkiri ahụ otu ọha mmadụ si ghara ichebe ndị bi na ndị na-eri ahụ ma ọ bụ ọbụna ndị na- riri ahụ n'onwe ha. <ref>{{Cite web|title=Review: The Story Of Ellen Pakkies|date=11 June 2018|url=https://www.drm.am/2018/06/11/review-the-story-of-ellen-pakkies/|accessdate=2020-10-13|archivedate=2020-11-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201128000003/https://www.drm.am/2018/06/11/review-the-story-of-ellen-pakkies/}}</ref> Daily Maverick tụrụ aro <ref>{{Cite web|author=Spector|first=JBrooks|date=2018-09-27|title=A cinematic event that deserves wide audiences in South Africa and abroad|url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2018-09-27-a-cinematic-event-that-deserves-wide-audiences-in-south-africa-and-abroad/|accessdate=2020-10-13|work=[[Daily Maverick]]}}</ref> ogbugbu nke ihe nkiri ahụ pụrụ iche nke na a ga-eme ya ọbụna na mpụga South Africa. Ọ natara ọkwa dị mma 8/10 site na Spling Movies, bụ ndị toro "ụda, ịkwụwa aka ọtọ na nkwupụta" nke ihe nkiri ahụ. <ref>{{Cite web|title=Movie Review: Ellen – The Ellen Pakkies Story|url=https://www.splingmovies.com/2018/09/movie-review-ellen-the-ellen-pakkies-story/|accessdate=2020-10-13|work=Spling Movies|date=12 September 2018}}</ref> nwetakwara otuto maka ozi ọrụ ọha na eze, a tụkwara aro ya dị ka ihe nlereanya maka ihe nkiri ndị ọzọ.
=== Ndị a nabatara ===
E gosipụtara ihe nkiri ahụ na Rotterdam International Film Festival, yana Seattle International Film Festival . <ref name="two"/> <ref>{{Cite news|title='Ellen, The Ellen Pakkies the Story': A tragic tale of the awful cycle of abuse|url=https://www.iol.co.za/entertainment/movies/reviews/ellen-the-ellen-pakkies-the-story-a-tragic-tale-of-the-awful-cycle-of-abuse-16901098|first=Orielle|author=Berry|date=5 September 2018|accessdate=2022-11-18|work=[[Independent Online (South Africa)]]}}</ref> meriri ihe nrite atọ gụnyere ụdị maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma, onye na-emepụta ihe nkiri kachasị kyau na onye edemede kachasị mma na kykNET Silwerskerm Festival . [1]
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|7925418}}
tus3re6wahsap97pv3k5dgesil1oh72
Ezigbo nkịta ọhịa dị n'azụ Ugwu Yao
0
35998
708856
698664
2026-09-02T05:26:16Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708856
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}<ref>{{Cite web|date=2020-03-14|title=Malawian movie ‘The Beautiful Hen Behind Yao Mountain’ nominated for Africa Magic Awards|url=https://www.nyasatimes.com/malawian-movie-the-beautiful-hen-behind-yao-mountain-nominated-for-africa-magic-awards/|accessdate=2021-10-02|work=Malawi Nyasa Times - News from Malawi about Malawi|language=en-GB}}</ref> Unbroken Spirit, bụ ihe nkiri ịhụnanya nke 2019 nke Malawi nke Imran Kingsly Shaban duziri ma Imran Pitersen Kaisi mepụtara. Ndị na-eme ihe nkiri bụ Ken Kananji na Bertha Nkhoma na-eduzi ọrụ ebe Abdullah na Kamlanje Fantasia Mkwamba na-akwado ọrụ. <ref>{{Cite web|author=Agencies|date=2020-03-15|title=Swanky JKA wins AMVCA trailblazer award|url=https://www.today.ng/culture/people/swanky-jka-wins-amvca-trailblazer-award-285799|accessdate=2021-10-02|work=TODAY|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Malawian film nominated for Africa Magic Choice Viewers Awards|url=https://www.faceofmalawi.com/2020/03/13/malawian-film-nominated-for-africa-magic-choice-viewers-awards/|accessdate=2021-10-01|work=faceofmalawi.com|archivedate=2021-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211002163404/https://www.faceofmalawi.com/2020/03/13/malawian-film-nominated-for-africa-magic-choice-viewers-awards/}}</ref> sere ihe nkiri ahụ na Malawi Mangochi District na Che Moto Village.
Ihe nkiri ahụ nwetara otuto ndị nkatọ <ref>{{Cite web|author=Musowa|first=Pemphero|title=Malawian film wings it into 2 international festivals|url=https://kulinji.com/article/entertainment-arts/2020/malawian-film-wings-it-2-international-festivals|accessdate=2021-10-02|work=Kulinji|language=en|archivedate=2021-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211002163402/https://kulinji.com/article/entertainment-arts/2020/malawian-film-wings-it-2-international-festivals}}</ref> gosipụta ya n'ụwa niile. N'afọ 2019, a họpụtara ihe nkiri ahụ maka asọmpi Southern African Filmmaking nke Sotambe Documentary and Arts Film Festival na Zambia. <ref>{{Cite web|author=Musowa|first=Pemphero|title=Shaban humbled by Africa Magic Viewers' Choice nomination|url=https://www.kulinji.com/index.php/article/entertainment-arts/2020/shaban-humbled-africa-magic-viewers-choice-nomination|accessdate=2021-10-02|work=Kulinji|language=en|archivedate=2021-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210921181408/https://www.kulinji.com/index.php/article/entertainment-arts/2020/shaban-humbled-africa-magic-viewers-choice-nomination}}</ref>'otu afọ ahụ, e gosipụtara ihe nkiri ahụ na Bayelsa International Film Festival, Nigeria. <ref>{{Cite web|date=2020-01-01|title=Africa Magic unveils nominees, hosts for 7th AMVCA|url=https://www.vanguardngr.com/2020/01/africa-magic-unveils-nominees-hosts-for-7th-amvca/|accessdate=2020-10-06|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-07|title=2020 AMVCA: Check out the full nominees’ list|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/2020-amvca-check-out-the-full-nominees-list/c3m2esq|accessdate=2020-10-06|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Full List Of Winners At The 7th AMVCA {{!}} Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2020/03/15/full-list-of-winners-at-the-7th-amvca/amp/|accessdate=2020-10-06|work=www.channelstv.com|archivedate=2022-12-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221201220503/https://www.channelstv.com/2020/03/15/full-list-of-winners-at-the-7th-amvca/amp/}}</ref><ref>{{Cite web|title=AMVCA 2020|url=https://africamagic.dstv.com/show/amvca/nominees|accessdate=2020-10-06|work=Africa Magic - AMVCA 2020|language=en}}</ref> bụkwa ihe nkiri Malawi nke atọ a họpụtara maka Best Movie -Southern Africa category na 2020 Africa Magic Viewers' Choice Awards (AMCVAs).[1][2]<ref>{{Cite web|author=Leyman|title=Will The Beautiful Hen Behind Yao Mountain hatch the 3rd Malawi’s AMVCAs award?|url=https://www.leymanck.com/will-the-beautiful-hen-behind-yao-mountain-hatch-the-3rd-malawis-amvcas-award/|accessdate=2021-10-02|language=en-GB|archivedate=2021-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210921175919/https://www.leymanck.com/will-the-beautiful-hen-behind-yao-mountain-hatch-the-3rd-malawis-amvcas-award/}}</ref>
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* Ken Kananji dị ka Amadu
* Bertha Nkhoma dị ka Asuwema
* Abdullah dị ka John
* Kamlanje Fantasia Mkwamba dị ka Abiti Daudi
== Edensibia ==
{{Reflist}}
hp9003qyt6w1pfq3g6k1vyjwb57fb4d
Draft:Ada Omo Daddy
0
36428
708851
175522
2026-09-02T01:05:00Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708851
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Ada Omo Daddy''''' bụ Ihe nkiri na-atọ ọchị nke ezinụlọ Naijiria nke 2023, nke Yakubu Olawale dere, nke Mercy Aigbe<ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Guardian|date=2023-09-02|title=Mercy Aigbe: On why ' Ada Omo Daddy' is the movie to anticipate|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/mercy-aigbe-on-why-ada-omo-daddy-is-the-movie-to-anticipate/|accessdate=2024-02-18|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2024-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240219135306/https://guardian.ng/saturday-magazine/mercy-aigbe-on-why-ada-omo-daddy-is-the-movie-to-anticipate/}}</ref>, Akay Mason na Adebayo Tijani jikọrọ aka mepụta ma duzie. Ihe nkiri ahụ na-adabere n'ụzọ bụ isi na aghụghọ nna nke a kpughere n'oge oriri agbamakwụkwọ a maara nke ọma dị ka "Owambe" na Yoruba. <ref>{{Cite web|author=Stephen|first=Onu|date=2023-12-26|title='Ada Omo Daddy': 'Wedding Party' copy that falls short in several ways|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/654226-ada-omo-daddy-wedding-party-copy-that-falls-short-in-several-ways.html|accessdate=2024-02-18|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> nkiri ahụ gosipụtara ụfọdụ ndị <ref>{{Cite web|date=2024-02-17|title=Movie Title: Ada Omo Daddy|url=https://dailytrust.com/movie-title-ada-omo-daddy/|accessdate=2024-02-18|work=Daily Trust|language=en-GB}}</ref>-eme ihe nkiri [[Nollywood]] dịka Charles Okafor, [[Sola Sobowale]], Mercy Aigbe, Chiwetalu Agu na Uche Ndubuisi.
== Atụmatụ ==
Ada Omo Daddy na-akọ akụkọ Pero ([[Omowumi Dada]]) onye ga-alụ Victor (Tayo Faniran). Ndụ Pero gbanwere n'ụzọ dị egwu mgbe Ifeanyi (Charles Okafor), pụtara na mberede na-azọrọ na ọ bụ nna ya, na-akpali nsogbu n'ezinụlọ Balogun zuru oke. <ref>{{Cite web|author=Oloruntoyin|first=Faith|date=2023-11-27|title=Love becomes chaotic in Mercy Aigbe's star-packed 'Ada Omo Daddy' trailer|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/ada-omo-daddy-love-is-chaotic-in-mercy-aigbes-star-packed-trailer/xtwzebk|accessdate=2024-02-18|work=Pulse Nigeria|language=en|archivedate=2024-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240219135308/https://www.pulse.ng/entertainment/movies/ada-omo-daddy-love-is-chaotic-in-mercy-aigbes-star-packed-trailer/xtwzebk}}</ref> mberede nke Ifeanyi, nke kewapụrụ onwe ya ma ugbu a na-echegharị, na-ekpughe ihe nzuzo ndị na-adịghị mma n'oge gara aga nke a ga-edozi tupu agbamakwụkwọ Pero na Victor.
== Ndị na-eme ihe nkiri ==
* [[Sola Sobowale]] dị ka Oriakụ Ireti Balogun
* Mercy Aigbe dị ka Moturanyo okenye
* [[Omowumi Dada]] dị ka Peresola Balogun
* Tayo Faniran dị ka Victor
* Charles Okafor
* [[Chiwetalu Agu|Chiwet Agualu]] dị ka Nwanne Ndubuisi
* Uche Ndubuisi
* Taiwo Adeyemi
* Adeniyi Johnson dị ka Ifeanyi na-eto eto
* [[Carol King (actress)|Carol King]] dị ka Oriakụ Ekpeyong
* Dele Odule dị ka Chief Balogun
* Tomi Ojo dị ka Fara
* Nkechi Blessing dị ka Ndidi
* Phyna pụrụ iche dị ka Young Ireti
* Miriam Peters dị ka Ezinne
== Nnakwere ==
Ada Omo Daddy <ref>{{Cite web|author=Olusola|first=Elijah|date=2023-12-25|title=Ada Omo Daddy, Osato, Nine other movies to watch this season|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/654007-ada-omo-daddy-osato-nine-other-movies-to-watch-this-season.html|accessdate=2024-02-19|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> na ihe nkiri iri kachasị elu maka oge mmemme 2023 site na Premium Times Nigeria.
== Edensibia ==
t6xeppa99rdh6hnjaf8ykhe2tvqgq4i
Harriman Temi
0
38499
708863
153935
2026-09-02T10:16:15Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708863
wikitext
text/x-wiki
<ref>{{Cite web|author=Admin|date=2017-02-20|title=HARRIMAN, Hon. Temi|url=https://blerf.org/index.php/biography/harriman-hon-temi/|accessdate=2023-03-01|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|archivedate=2023-03-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230301161524/https://blerf.org/index.php/biography/harriman-hon-temi/}}</ref>Temi Harriman (amuru 1 Jenuarrị 1963) bu onye okaiwu Naijiria, onye ndoro-ndoro ochichi, na onye otu ulo omebe iwu, National Assembly na-okpuru Warri Federal Constituency n'okpuru nche anwụ nke All Peoples Party (APP).
== Ndụ mmalite na ọrụ ==
. <ref>{{Cite web|title=Public offices held by Temi Harriman in Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/temi-harriman|accessdate=2023-03-01|work=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>Ọ bụ onye otu ụlọ omebe iwu maka Warri Federal Constituency n'okpuru All Peoples Party APP site na 1999 ruo 2003. ma debe oche ya maka oge ọzọ site na 2003 ruo 2007
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
npfkc0njt5byjf8430yljhiyrmfp25n
Elizabeth-Irene Baitie
0
44304
708853
642267
2026-09-02T03:20:38Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708853
wikitext
text/x-wiki
'''Elizabeth-Irene Baitie''' (amụrụ n'afọ 1970) bụ [[Ghana|Onye Ghana]] na-ede akụkọ ifo maka ndị na-eto eto.
== Akụkọ ndụ ==
Mgbe ọ gachara ụlọ Akwụkwọ Achimota Baitie gụrụ baiokemistri na kemistri na Mahadum Ghana, Legon, wee nweta akara ugo mmụta na klinikal baiokemistri na Mahadụ Surrey ma ugbu a na-arụ ọrụ na ụlọ nyocha ahụike na Adabraka.<ref>{{Cite web|url=http://writersprojectghana.com/elizabeth_irene2014/index.html|title=Writer for May- Elizabeth-Irene Baitie {{!}} Writers Project Ghana|work=writersprojectghana.com|language=en|accessdate=2017-12-19}}</ref> Ọ chọrọ ide akụkọ kemgbe ọ dị afọ asaa ma kwekọọ n'ide akwụkwọ gbasara ọrụ ụbọchị ya na ndụ ezinụlọ ya na Accra na ụmụ atọ na di.<ref name="FWOWA">[http://fictionwritersofwestafrica.blogspot.co.uk/2011/11/author-interview-and-book-giveaway.html "YA Author Interview + Free Book Giveaway: Elizabeth-Irene Baitie"], ''Fiction Writers of West Africa'', 18 November 2011.</ref> Ọ na-ede mgbe ọ rụsịrị ọrụ, na ngwụsị izu nakwa n'oge njem.[2]<ref name="FWOWA" />
== Onyinye ==
O ritere ihe nrite mbụ ugboro abụọ na Burt Awod nke Afrịkacan Literature nke Canadian Organisaton for Development through Education nyere ya na nkwado sitere na International Board on Books for Young People (IBBY): <ref>{{Cite news|url=http://www.codecan.org/burt-award-africa|title=CODE's Burt Award for African Young Adult Literature|date=2017-09-01|work=CODE's Burt Literary Awards|accessdate=2017-12-19|language=en}}</ref> na afọ Puku abụọ na anọ maka akwụkwọ akụkọ ya The Twelfth Heart na afọ Puku abụọ na iri na abụọ maka asọmpi The Dorm . <ref>[https://web.archive.org/web/20171201035159/http://www.ghanabooktrust.com/burt-award-winners/ "Burt Award Winners"], Ghana Book Trust.</ref> ''Obi nke Iri na Abụọ'' gara n'ihu na-ere Puku iri atọ na ise n'ime afọ ole na ole na-esote ihe nrite ahụ. N'afọ Puku abụọ na isii .Baitie ritere ihe nrite Macmillan maka Afrika (ndị ọgụgụ obere ) maka akụkọ ya "A Saint in Brown Sandals", n'afọ anọ tupu mgbe ahụ, edepụtara akwụkwọ akụkọ ya bụ Lea's Christmas maka ihe nrite n'afọ Puku abụọ na abụọ Macmillan Writers' Prize for Afrika (ndị ọgụgụ nnukwu). <ref>Mary Ekah,
[http://allafrica.com/stories/200602010536.html "Macmillan Announces Winners of Writers' Competition"], ''[[Thisday]]'' (via AllAfrica), 31 January 2006.</ref><ref>[http://allafrica.com/stories/200312090665.html "Macmillan Releases Shortlist of Writer's Prize"], ''Thisday'' (via AllAfrica), 9 December 2003.</ref> A tụwo aro na e nwere ọtụtụ ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ na Ghana karịa iri afọ ole na ole gara aga, nakwa na ihe nrite maka ọrụ ha na-enye aka na ihe ịga nke ọma ha ma gbaa ndị na-ebipụta akwụkwọ ume ka ha debanye aha ha.<ref>Luisa Rollenhagen, [http://www.diplomatisches-magazin.de/international-relations-01-2013-en/A1/ "Ghana’s women writers"], ''[[:de:Diplomatisches Magazin|Diplomatisches Magazin]]'', January 2013.</ref>
== Ideihe ==
Baitie na-ede maka ndị na-eto eto nakwa ndị okenye. Ọ na-eleta ụlọ akwụkwọ ma soro òtù ndị dị ka Yung Edukatos faundason rụọ ọrụ iji kwalite ọgụgụ na akwụkwọ.<ref>[https://web.archive.org/web/20190724030940/http://www.myjoyonline.com/business/2014/April-3rd/young-educators-foundation-collaborates-with-edem-elizabeth-baitie-to-promote-reading.php "Young Educators Foundation collaborates with Edem, Elizabeth Baitie to promote reading"], Myjoyonline.com, 3 April 2014.</ref> Ọ na-amasị ya inye ndị na-agụ ya obi ụtọ na oghere igbalaga n'ime ụwa dị iche, na-ahọrọ ịghara ikwusi okwu ike banyere ịda ogbenye na ọghọm n'akwụkwọ ya, n'adịghị ka akwụkwọ ndị ntorobịa ndị ọzọ na Ghana. Na The Twelfth Heart na asọmpi The Dorm , a na-enyocha isiokwu nke ọbụbụenyi site na onye isi nke Mercy nwa agbọghọ nke hapụrụ obere obodo ya n'azụ ma zute ndị ọhụrụ n'ụlọ akwụkwọ obibi.<ref>{{Cite web|title=Crossing the Stream|url=https://elizabeth-irene-baitie.com/crossingthestream|accessdate=2024-05-10|work=Elizabeth Irene Baitie|archivedate=2024-05-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240510064059/https://elizabeth-irene-baitie.com/crossingthestream}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist|30em}}
{{DEFAULTSORT:Baitie, Elizabeth-Irene}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ckm709a6ax0ltglm06kbgmf6vtj55a5
Harriet Powers
0
47023
708862
708118
2026-09-02T10:14:51Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708862
wikitext
text/x-wiki
[[File:Harriet Powers 1901.png|thumb|Harriet Powers]]
Harriet Powers (Ọktoba 29, 1837 - Jenụwarị 1, 1910) [1] bụ onye omenkà ndị America na onye akwa akwa a mụrụ n'ohu n'ime ime obodo ugwu ọwụwa anyanwụ Georgia. Ndị ikike na-eji usoro ngwa ngwa ọdịnala mee ihe mkpuchi nke gosipụtara akụkọ ifo ndị obodo, akụkọ Bible, na ihe omume mbara igwe. Ndị ọchịchị lụrụ di na nwunye ma nwee ezinụlọ buru ibu. Mgbe agha obodo America na nnwere onwe gasịrị, ya na di ya ghọrọ ndị nwe ala n'afọ ndị 1880, mana ala ha tufuru n'ihi nsogbu ego.
Naanị abụọ n'ime uwe akwa akwa ya ka a maara na ọ dị: Bible Quilt 1886 na Pictorial Quilt 1898. A na-ewere uwe elu ya dị ka otu n'ime ihe atụ kachasị mma nke narị afọ nke iri na itoolu nke Southern quilting. A na-egosi ọrụ ya na National Museum of American History na [[Washington, D.C.]], na Museum of Fine Arts na Boston, Massachusetts
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ike n'ime ịgba ohu na 1837 na nso Athens, Georgia. Ekwenyere na ọ nọrọla nwata ya n'ubi dị ka ohu, nke John na Nancy Lester nwe na Madison County ma mụta ịkwa akwa n'aka ndị ohu ndị ọzọ ma ọ bụ n'aka nwanyị ohu ya.<ref name="gwoa">{{Cite web|title=HARRIET POWERS – Nurse. Volunteer. social activist|work=[[Georgia Women of Achievement]]|date=March 2009|url=https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn|accessdate=August 27, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191221174659/https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn|archivedate=December 21, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn "HARRIET POWERS – Nurse. Volunteer. social activist"]. ''[[Georgia Women of Achievement]]''. March 2009. [https://web.archive.org/web/20191221174659/https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn Archived] from the original on December 21, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 27,</span> 2020</span>.</cite></ref>
N'afọ 1855, mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, Powers lụrụ Armstead Powers.<ref name="gwoa"/> Ha nwere ma ọ dịkarịa ala ụmụ itoolu.<ref name=":1"/><ref name=":3">{{Cite book|title=Threads of life : a history of the world through the eye of a needle|author=Hunter|first=Clare|publisher=Sceptre (Hodder & Stoughton)|year=2019|isbn=9781473687912|location=London|pages=201–203|oclc=1079199690}}</ref>
Mgbe Agha Obodo America gasịrị, a tọhapụrụ ndị Powerses na ụmụ ha. Na ngụkọ 1870, edere ha ka ha nwere $300 (~ $7,228 na 2023) na ihe onwunwe nkeonwe, n'agbanyeghị na ha enweghị ala. N'ihe gbasara ọrụ, e depụtara Powers dị ka 'ụlọ nchekwa' na di ya dị ka 'onye ọrụ ugbo.' N'oge a, atọ n'ime ụmụ ha - Amanda, Leon Joe (Alonzo), na Nancy - ka bi n'ụlọ.
Ka ọ na-erule 1880s Powers na ezinụlọ ya nwere ala acres anọ ma gbaa obere ugbo na Clarke County.[1][2] N'afọ 1886, Powers gosipụtara quilt mbụ ya na ngosi akwa Atens.[3][4][1] Mgbe ụfọdụ ihe isi ike ego gasịrị, Armstead malitere iji nwayọọ na-ere traktị ala na mmalite 1890s, ma mechaa mebie ụtụ isi ya.[1] N'agbanyeghị nsogbu ego ha nwere, ndị Powerses ahapụghị ụlọ ha.[3] Mpaghara ha nwere ogbenye ego, akụ na ụba ime obodo, ọ na-esiri ndị America America ike ịnakọta ego maka ụtụ isi na ụgwọ.
Na 1894, Armstead hapụrụ Powers; Ọ lụọghị nwaanyị ọzọ ma eleghị anya ọ kwadoro onwe ya dị ka onye na-akwa akwa.[1][2] Ọ nọgidere na Clarke County maka ọtụtụ oge ndụ ya.
Ọ bụ ezie na edemede ''Chicago Tribune'' nke 1895 <ref>{{Cite web|title=EXHIBIT OF THE NEGROES (November 24, 1895)|url=http://archives.chicagotribune.com/1895/11/24/page/30/article/exhibit-of-the-negroes|accessdate=March 5, 2016}}</ref> banyere Cotton States na International Expo kọwara Powers dị ka onye na-amaghị akwụkwọ na onye na-agụ akwụkwọ, na-amụta akụkọ Bible site na "ndị ọzọ nwere ihu ọma", Powers maara akwụkwọ. Quilt ọkọ akụkọ ihe mere eme Kyra E. Hicks chọpụtara akwụkwọ ozi nke Powers dere mgbe ọ na-eme nchọpụta maka akwụkwọ ya na quilter: This I Accomplish: Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces (2009). <ref>{{Cite book|author=Hicks|first=Kyra E.|title=This I Accomplish: Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces|url=https://archive.org/details/thisiaccomplishh0000hick|date=2009|publisher=Black Threads Press|isbn=9780982479650|edition=1St|location=Place of publication not identified|language=en}}</ref> Akwụkwọ ozi ahụ bụ akwụkwọ ozi sitere na Powers nke 1896 nye otu nwanyị a ma ama si Keokuk, Iowa; ọ kọọrọ nghọta banyere ndụ Powers mgbe ọ bụ ohu, otu na mgbe ọ mụtara ịgụ na ide, na nkọwa nke ọ dịkarịa ala anọ n'ime akwa ya.<ref name=":4">Kyra E. Hicks, '' "This I Accomplish": Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces'', pp. 37–40.</ref> Powers dere na ọ mụtara akụkọ Bible site na ọmụmụ nke akwụkwọ ahụ.[3]<ref name=":4" />
Powers nwụrụ na Jenụwarị 1, 1910; e wee lie ya n’ebe a na-eli ozu ndị pilgrim nke dị n’Atens.[1] A chọtaghachiri ili ya na Jenụwarị 2005. <ref name="Payne2011">{{Cite book|author=Ulrich|first=Laurel Thatcher|title=Writing Women's History: A Tribute to Anne Firor Scott|publisher=UP of Mississippi|year=2011|isbn=9781617031748|editor=Elizabeth Anne Payne|pages=82–116|chapter='A Quilt Unlike Any Other': Rediscovering the Work of Harriet Powers|accessdate=November 12, 2014|chapterurl=https://books.google.com/books?id=0ZO_BYwOK0UC&pg=PA113}}</ref>
== Ọrụ ==
Powers gosipụtara akwa akwa mbụ ya, The Bible Quilt, na 1886 na Athens Cotton Fair . <ref name=":1"/><ref name=":3"/> Ọ bụ ebe a ka Jennie Smith, onye na-ese ihe na onye nkuzi nka si na Lucy Cobb Institute, hụrụ akwa ahụ, nke ọ chọpụtara na ọ dị ịrịba ama, wee rịọ ka ọ zụta ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.mfa.org/collections/object/pictorial-quilt-116166|title=Pictorial quilt|work=Museum of Fine Arts, Boston|accessdate=March 5, 2016}}</ref> Powers jụrụ ire, mana ụmụ nwanyị abụọ ahụ nọgidere na-akpọtụrụ. Afọ anọ ka e mesịrị, Powers, zutere nsogbu ego ma di ya gbaa ya ume ire, nyere Smith uwe ahụ maka dollar iri; Smith kwetara ma kwurịta ọnụahịa ahụ ruo dollar ise (~ $ 170.00 na 2023). [2]<ref>{{Cite book|author=Miles|first=Tiya|title=All That She Carried|url=https://archive.org/details/allthatshecarrie0000mile|date=2021|publisher=Random House|isbn=9781984854995|pages=[https://archive.org/details/allthatshecarrie0000mile/page/37 37]–39}}</ref> Powers kọwara ihe oyiyi ahụ n'ụzọ doro anya nye Smith- onye dekọrọ nkọwa ndị a, na-agbakwunye ihe odide nke ya, na akwụkwọ akụkọ nke onwe ya.<ref name="gwoa"/> O nwere ike ịbụ na Smith kọwakwuru ihe Ndị Kraịst dị n'ihe ndekọ ya.[2] Ike na-eji anya na-ekwurịta okwu na akwa akụkọ ya na isiokwu sitere na ahụmịhe nke ya na usoro sitere na ọrụ aka ochie nke ndị Africa America. <ref name=":0">{{Cite journal|author=Cash|first=Floris Barnett|date=1995|title=Kinship and Quilting: An Examination of an African-American Tradition|url=https://www.jstor.org/stable/2717705|journal=The Journal of Negro History|volume=80|issue=1|pages=30–41|doi=10.2307/2717705|issn=0022-2992}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCash1995">Cash, Floris Barnett (1995). [https://www.jstor.org/stable/2717705 "Kinship and Quilting: An Examination of an African-American Tradition"]. ''The Journal of Negro History''. '''80''' (1): 30–41. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2717705|10.2307/2717705]]. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [[issn:0022-2992|0022-2992]]. [[JSTOR (ihe njirimara)|JSTOR]] [https://www.jstor.org/stable/2717705 2717705]. [[S2CID (ihe njirimara)|S2CID]] [https://api.semanticscholar.org/CorpusID:141226163 141226163].</cite></ref>
E mere akwa akwa nke abụọ nke Powers, The Pictorial Quilt, na 1898 na akụkọ ihe mere eme ya edoghị anya. Otu akụkọ na-atụ aro na ọ bụ ndị nwunye ndị otu ngalaba nke Mahadum Atlanta nyere ya iwu, bụ ndị hụrụ akwa mbụ na Cotton States Exhibition na Atlanta na 1895, mgbe Powers na di ya kewara.<ref name=":3"/> Dị ka akwụkwọ ọzọ si kwuo, a zụrụ akwa ahụ na Nashville, Tennessee, na 1898. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2020)">citation needed</span>]]'']</sup>
N'agbanyeghị ebe o si malite, e nyere mpempe akwụkwọ ahụ n'aka Reverend Charles Cuthbert Hall nke New York City, bụ onye na-eje ozi dị ka osote onye isi oche nke ndị nlekọta ụlọ akwụkwọ mahadum n'oge ahụ. Ndị nketa nke reverend resịrị onye na-anakọta ihe mkpuchi ahụ Maxim Karolik, onye nyeziri ya na Museum of Fine Arts, Boston.<ref name=":8">{{Cite web|title=Pictorial quilt|url=https://collections.mfa.org/objects/116166/pictorial-quilt;jsessionid=F8677AADD787B75395C2FCB08C03BE27|accessdate=2022-05-06|work=collections.mfa.org|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://collections.mfa.org/objects/116166/pictorial-quilt;jsessionid=F8677AADD787B75395C2FCB08C03BE27 "Pictorial quilt"]. ''collections.mfa.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 6,</span> 2022</span>.</cite></ref>
N'akwụkwọ ozi o dere n'afọ 1896, Powers kọwara akwa e mere n'ihe dị ka 1882 nke ọ kpọrọ The Lord's Supper Quilt.<ref name=":5">{{Cite journal|author=Johnson|first=Alyssa|date=2019-02-08|title=A Modern Mother: Harriet Powers|url=https://scholarworks.bgsu.edu/africana_studies_conf/2019/003/1|journal=Africana Studies Student Research Conference}}</ref> N'otu aka ahụ, ihe ndekọ nke akwa ndị ọzọ dị mana ọ bụghị ihe doro anya ma ha ma ọ bụ The Lord's Supper Quilt adịgidewo.<ref name=":3"/><ref name=":5" />
== Ọrụ ==
=== ''Akwụkwọ Nsọ Quilt 1886'' ===
[[Usòrò:PowersBibleQuilt_1886.jpg|thumb|Akwụkwọ Nsọ nke Harriet Powers, 1885-1886]]
Emechara na 1886, e ji ákwà owu wuo The Bible Quilt (nke 88 na × 73+3⁄4 in, 2,240 mm × 1,870 mm) wee hazie ya n'ahịrị atọ nwere ngụkọta nke akụkụ 11, ma ọ bụ square.[1][1] 2] A na-enye ihe nkiri ụfọdụ nnukwu ogwe karịa ndị ọzọ. Ihe mkpuchi ahụ nwere àgwà 'random' ọ bụ ezie na a haziri ihe nkiri ahụ n'usoro.[2] E ji usoro appliqué mere Quilt Bible, a na-adụkwa ya ma aka ma ígwè . [2]<ref name=":1">{{Cite web|url=http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462|title=1885 – 1886 Harriet Powers's Bible Quilt|work=National Museum of American History|accessdate=March 5, 2016|archivedate=March 7, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160307045748/http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''National Museum of American History''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 5,</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name=":7" />
Ihe ngosi ndị ahụ na-egosi akụkọ Bible, dị ka Jekọb na ubube ya, bụ́ ndị e sere n’ime mmụọ “Anyị Na-arịgo n’Ubube Jekọb.” Akụkọ Agba Ochie a bụ ndị ohu na-ewu ewu ebe ọ bụ na ha na-akọ banyere ndị a na-achụ nta, ndị na-enweghị ebe obibi bụ Jekọb na ubube, nke ha kọwara dị ka ihe na-anọchi anya mgbapụ n'ịbụ ohu.[1]. Ihe ndị ọzọ a na-achị bụ Adam na Iv, Iv na nwa ya nwoke na-aga n’ihu na Paradaịs, Setan n’etiti kpakpando asaa ahụ, Ken gburu Ebel, Ken na-abanye n’ala nke Nod maka nwunye, Job, Jona na Whale, [2] Baptizim. nke Kraịst, Mkpọgide n’obe, Judas Iskarịọt na mkpụrụ ọlaọcha iri atọ ahụ, Nri Anyasị ikpeazụ, Ezinụlọ Nsọ, na nrịgo nke Kraịst n’eluigwe. Ike, ọgbọ nke abụọ ma ọ bụ nke atọ nke nwanyị ohu, nwere ike họrọla akụkọ ndị a dị ka ozi mfu na mgbapụ.[2]<ref name=":3" />
Jennie Smith, onye na-eto eto na-ese ihe n'ógbè ahụ nke gụrụ akwụkwọ na mba ọzọ, hụrụ akwa ahụ na Athens Cotton Fair nke 1886. O mechara dee na e ji akwa mee ya n'ihi na, "[Ụdị] nke Power bụ nke obi ike ma na-adabere na iwu nke impressionist mgbe enwere okwu na-atọ ụtọ. " <ref name="smith">{{Cite web|title=1885 – 1886 Harriet Powers's Bible Quilt|url=http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462|accessdate=October 26, 2016|work=Smithsonian: National Museum of American History|publisher=Smithsonian Institution|archivedate=March 7, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160307045748/http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462}}</ref> O kwuru na ya ga-azụta ya mgbe ahụ, mana Powers achọghị ire ya. Afọ anọ ka e mesịrị, Powers laghachiri Smith, na-enye ohere ire akwa ahụ n'ihi mkpa ezinụlọ ya. Ọ kọwaara Smith akụkụ ahụ n'oge ahụ, onye dekọrọ ihe ọ kwuru. Powers gara n'elu ákwà ahụ ọtụtụ oge mgbe Smith nwere ya, na-egosi mkpa ọ dị pụrụ iche na ndụ ya. [1]<ref name="smith" />
==== Provenance ====
Maazị na Oriakụ H. M. Heckman nyere ụlọ ọrụ Smithsonian Quilt Bible. A na-egosi ya ugbu a na National Museum of American History . <ref name=":1"/>
==== Arụmụka Bible Quilt ====
N'afọ 1992, Ụlọ Ọrụ Smithsonian goro ụlọ ọrụ China ka ha mepụta Bible Quilt, tinyere ọtụtụ akwa ndị ọzọ a ma ama na narị afọ nke 19, gụnyere Susan Strong's 1830 Great Seal Quilt.<ref>{{Cite web|author=KONCIUS|first=JURA|date=April 10, 1992|title=Smithsonian Wraps Itself in Controversy : Americana: The museum is authorizing the sale of foreign-made reproductions of classic American quilt designs.|work=[[Los Angeles Times]]|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1992-04-10-vw-329-story.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=1825 - 1840 Susan Strong's "Great Seal" Quilt|url=https://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556469|work=National Museum of American History}}</ref> Atụmatụ ndị a maka mmepụta na ire ahịa mba ọzọ kpatara nnukwu esemokwu.
Mgbe mmeghari izizi pụtara na katalọgụ Spiegel maka ịzụrụ ihe, ọ wụrụ ọtụtụ ndị America akpata oyi. Ndị ogbe mkpuchi na nka, ọkachasị National Quilting Association [1] na Maryland's Four County Quilt Guild,[2] nwere oke iwe site na mbọ mmeputa ndị a.
Ha kwenyere na ọ bụ enweghị nkwanye ùgwù iji nweta ego site na Bible Quilt na ọrụ ndị ọzọ yiri ya n'achọghị onye nwere ike nweta ikike ezinụlọ maka ọrụ ahụ na onye nwere ike ịnata ụfọdụ ụgwọ eze site na mmepụta ya. Ndị na-eme ihe nkiri na ndị na-ese ihe na-echegbukwa onwe ha na mmụba nke ihe ndị a pụrụ iche, nke na-adịghị agafe agafe agaghị eme ka ọ daa mbà n'obi nke ndị na-emepụta ha, kama ọ na-ekpuchikwa mmalite dị mkpa nke ọnọdụ ha na akụkọ ihe mere eme America. Ndị otu ndị a kwenyesiri ike na, ọ bụrụ na a ga-emepụtagharị ya, ụlọ ọrụ ndị America ga-emepụta ha iji nyere aka kwado ọrụ ahụ na U.S.
Ọtụtụ nwere mmetụta nke ukwuu maka ihe kpatara nke a nke na ha kagburu ịbụ onye Smithsonian ha, kpọtụrụ ndị omebe iwu ha, bịanye aka n'akwụkwọ mkpesa, ma mee mkpesa na National Mall na Washington, D.C. [ntụgharị chọrọ] Dabere na nzaghachi ndị a, Smithsonian Institution mere ọtụtụ mgbanwe na ọrụ ọmụmụ ha. . Ha nwere "Nwebiisinka 1992 Smithsonian Institution"[1] ka ebipụtara na akwa mkpuchi ọ bụla iji zere ọgba aghara. Ha kwenyere ka ha machibido ire mmeputakwa quil na ụlọ ahịa onyinye ihe ngosi nka ma ọ bụ ụdị katalọgụ ọ bụla, wee nweta ụlọ ọrụ abụọ ụlọ, Cabin Creek Quilters na Appalachia na Missouri Breaks, otu dabere na ndoputa Lakota Sioux. Iji gbochie ụdị esemokwu dị otú ahụ n'ọdịnihu, Smithsonian malitekwara ịme ọgbakọ ọha na-akwalite mkparịta ụka na nyocha ọzọ gbasara omume ọma dị ka ihe metụtara mmeputakwa nka.
=== ''Ihe osise Quilt 1898'' ===
[[Usòrò:PowersBibleQuilt_1898.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|200x200px|Ihe osise, Mixed Media. 1898]]
Pictorial Quilt (na-atụle in, 1,750 mm), nke e wuchara na 1889, ejiri ogho rụọ ya ma jiri usoro appliqué mee ya. E nwere 15 otu nha, ma ọ bụ square, nke a haziri n'ahịrị atọ nke ise. E nwere ihe oyiyi 10 nke Bible, ihe nkiri akụkọ ihe mere eme anọ, na nkuzi omume. A naghị ahazi ihe nkiri ndị ahụ n'usoro, mana a na-etinye ha na mberede na-agwakọta ihe nkiri Bible na akụkọ ihe mere eme.<ref name=":8"/><ref name=":7">{{Cite book|author=Vlach|first=John Michael|url=https://www.worldcat.org/oclc/3608807|title=The Afro-American tradition in decorative arts|date=1978|publisher=University of Georgia Press|others=Cleveland Museum of Art|isbn=0-910386-39-0|location=Cleveland|oclc=3608807}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFVlach1978">Vlach, John Michael (1978). [https://www.worldcat.org/oclc/3608807 ''The Afro-American tradition in decorative arts'']. Cleveland Museum of Art. Cleveland: University of Georgia Press. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-910386-39-0|<bdi>0-910386-39-0</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/3608807 3608807].</cite></ref>
N’ime akụkọ 10 Baịbụl e sere, atọ na-ezo aka n’otú Chineke kere ihe niile e kere eke abụọ abụọ (Panel 7, 9, and 14). Akụkọ ndị ọzọ gụnyere Adam na Iv na agwọ ahụ (Panel 4), Mozis na agwọ ahụ (Panel 3), Jona na whale (Panel 6), Job na-ekpe ekpere maka ndị iro ya (Panel 1), ndị mmụọ ozi nke ọnụma na ọkwa asaa ahụ. (Isi nke 10), na ihe ngosi abụọ sitere na ndụ Jizọs (Isi nke 5 na 15).
Mpempe akwụkwọ akụkọ ihe mere eme anọ ahụ gosipụtara ihe omume okike masịrị ndị America wee bụrụ akụkụ nke ọdịnala ọnụ, ụfọdụ n'ime ha mere tupu a mụọ Powers. Dịka ọmụmaatụ, Panel 2 nke na-egosi Ụbọchị Ọchịchịrị nke May 19, 1780, ụbọchị gbara ọchịchịrị yiri ka anwụchiela (nke a kpatara ya bụ anwụrụ ọkụ na ntụ sitere na ọkụ ọhịa na Canada); yana, Panel 8 nke na-anọchi anya Leonid meteor ịsa ahụ nke 1833. Panel 11 na-egosi 'Cold Thursday,' February 10, 1895. Ebe Powers portrays ndị mmadụ oyi kpọnwụrụ na ha egwu. Panel 12 na-anọchite anya abalị Red Light nke 1846.
Ogwe 13 bụ nkuzi omume ọma ma gosipụta ndị ọgaranya abụọ e nyere ntaramahụhụ ebighi ebi maka amaghị ihe ọ bụla banyere Chineke. Kọmitii ahụ na-egosikwa ezì a sịrị na ọ si Georgia gaa Virginia.<ref>{{Cite journal|author=Cole|first=Thomas B.|date=2014-11-19|title=Pictorial Quilt: Harriet Powers|url=https://doi.org/10.1001/jama.2013.279853|journal=JAMA|volume=312|issue=19|pages=1952–1953|doi=10.1001/jama.2013.279853|pmid=25399258|issn=0098-7484}}</ref><ref>{{Cite book|author=McCaskill|first=Barbara|url=http://go.galegroup.com/ps/i.do?p=GVRL&sw=w&v=2.1&it=r&id=GALE%7CCX3444701026&asid=0a7b4260694c9dc71a678fa112710e35|title=Encyclopedia of African-American culture and history : the Black experience in the Americas|date=2006|publisher=Macmillan Reference USA|isbn=0028658167|edition=2nd|location=Detroit|pages=1830–1831|accessdate=October 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Cole, T. B.|date=2014|title=Pictorial Quilt|url=https://archive.org/details/sim_jama_2014-11-19_312_19/page/n10|journal=Journal of the American Medical Association|volume=312|issue=19|pages=1952–1953|doi=10.1001/jama.2013.279853|pmid=25399258}}</ref><ref name=":7"/>
==== Provenance ====
Dị ka akụkọ ihe mere eme ezinụlọ Cuthbert si kwuo, Reverend Charles Cuthbert Hall bụ otu "ụmụ nwanyị" na Mahadum Atlanta nyere ihe mkpuchi ahụ na 1898. Onye ozi Presbyterian ka a họpụtara dị ka onye isi oche nke Seminary Union na New York. Nwa ya nwoke Reverend Basil Douglas Hall (1888 - 1979) ketara ya ihe dịka 1961.
Ndị na-anakọta Maxim na Martha Karolik zụrụ ọrụ ahụ na 1964, na-enye ya na Museum of Fine Arts, Boston, na ihe nketa. A na-egosi ya n'ebe ahụ.<ref name=":8"/>
== Ụdị ==
Bible Quilt 1886 na Pictorial Quilt 1898 na-egosi ihe ndị dị na Bible na akụkọ ihe mere eme yana ihe ndị dị n'eluigwe. A na-eji aka na igwe dụkọta akwa abụọ ahụ, na-eji usoro appliqué na nke na-egosi ma mmetụta ndị Africa na America na ndị Africa.<ref name=":7"/> Ha bụ ndị a ma ama maka iji usoro ndị a na ịkọ akụkọ mee ihe.
Jennie Smith dekọrọ okwu Harriet Powers maka square ọ bụla nke Pictorial Quilt. [Ihe odide ederede dị mkpa] Edere nkọwa ndị a na akwụkwọ mgbe enyere Reverend Cuthbert nke Mahadum Atlanta ihe mkpuchi ahụ. Dị ka ya ndetu, maka Leonid ma ọ bụ na-ada kpakpando square, Powers kwuru, sị, "Ndị mmadụ na-atụ egwu na-eche na ọgwụgwụ nke oge abịawo. aka Chineke stad kpakpando. The varmints gbapụrụ n'àkwà ha. "[1] Ọzọ. panel na-egosi 'ụbọchị gbara ọchịchịrị' Mee 19, 1780 (nke a na-achọpụta ugbu a dị ka anwụrụ ọkụ n'akụkọ ihe mere eme na North America nke Canada Wildfires kpatara). <ref name=":2">{{Cite book|author=Reed Miller|first=Rosemary E.|title=Threads of Time, The Fabric of History|url=https://archive.org/details/threadsoftimefab0000reed|publisher=T&S Press|year=2002|isbn=0-9709713-0-3|location=Washington, DC|pages=[https://archive.org/details/threadsoftimefab0000reed/page/32 32]}}</ref>
Ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme nka achọpụtala myirịta dị n'etiti mgbidi ngwa ngwa West Africa na ọrụ Powers. Yiri akwa akwa nke Benin etinyere, ọrụ Powers nwere akara ahaziri nke ọma na obere mgbanwe. Dị ka ihe atụ, ihe ka ọtụtụ ná ndị mmadụ, ma ndị nwoke ma ndị nwanyị, na Bible Quilt yiri ka e si n’otu ụkpụrụ mee. Ọnụ ọgụgụ ụmụ nwoke dị iche na nke nwanyị site na ịkpụcha ụdị V si uwe mwụda. Na mgbakwunye, ihe nnọchianya ya nke mmadụ, anụmanụ, na ihe dị ntakịrị ma weghara isi ihe dị na ọnụ ọgụgụ ahụ, na-eme ka ọrụ ya dị ka nke Fon, Asante, Fante, na Ewe mere.<ref name=":7"/>
Onye edemede Floris Barnett Cash na-atụ aro na mmasị Powers na ihe nkiri eluigwe, akụkọ okpukpe, na ihe omume mbara igwe gosipụtara mgbanwe n'ime obodo ndị isi ojii ebe ọ bi. A na-ekerịta ozi ọha na eze, dị ka ịnụ okwuchukwu sitere n'aka ndị nkwusa kwa Sọnde, ma ọ bụ akụkọ, n'oge a na-ekpuchi uwe ma tinye ya n'ime uwe ya.<ref name=":0"/>
Ndị nyocha ndị ọzọ atụwo aro na mmasị ndị ikike nwere n'ahụ ndị eluigwe metụtara nkwenye na mkpa okpukpe ha pụtara, [1] ma ọ bụ na ha nwere njikọ na otu òtù ụmụnna. Nkọwa ya banyere ihe mkpuchi abụọ ahụ adịlarị na ederede ndị ọzọ. O nwere ike ịbụ na ndị mmadụ na-edekọ ihe o kwuru metụtara mmetụta ya pụta. Ndị na-eme nchọpụta amụtala na Powers bụ onye gụrụ akwụkwọ, ma ọ pụkwara iji ihe mkpuchi ya mee ihe dị ka ngwá ọrụ nkuzi, n'ihi na ọtụtụ ndị obodo ya enweghị ike ịgụ ihe.
== Ọnwụ, olili ozu na ncheta ==
Powers, "nwanyị Negro merela agadi nke ji ọtụtụ ndị Athens kpọrọ ihe," dị ka ọkwa ọnwụ ya si dị na Banner Athens, nwụrụ na January 1, 1910, nke oyi baa n'ụwa ma lie ya na ebe izu ike nke ndị America America, Gospel Pilgrim Cemetery na Atens.[1] N'afọ 2005, nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Georgia, Cat Holmes, chọtaghachiri isi okwu maka Powers na di ya, Armsted, bụ nke ahịhịa tojuru etoju kpuchiri kemgbe ọtụtụ afọ.Ihe nrịbama ahụ jidere aha di na nwunye ahụ ma dị ihe dị ka 24 na × 15 na × 3⁄4 na (610 mm × 381 mm × 19 mm) yana “ọ dị ka ọ̀ bụ nwa nwoke Powers nke ọdụdụ, Marshall hiwere ya,” onye aha ya bụ n'oge ahụ. n'elu isi okwute.[1] Holmes anọwo na-achọ ili ma na-aga n'ihu ihe dị ka afọ abụọ. Na Christmas Eve 2004, Holmes na di ya, David Berle, onye prọfesọ ihe ọkụkụ na Mahadum Georgia, bụ ndị na-enyere aka na mweghachi maka ebe a na-eli ozu, nọ na-achọ ebe a "ka edoghị anya".Nke mbụ, ha chọtara akara maka Viola Powers ( ọgọ nwanyị) na mgbe otu awa gachara, isi okwu nke Power.[2]<ref name="Famous Grave Found">{{Cite news|author=Shearer|first=Lee|title=Famous grave found off Fourth Street: Digging through history; quilter remembered|work=Online Athens: Athens Banner-Herald|date=January 9, 2005}}</ref>
Na Disemba 2023, a raara ihe ncheta ọhụrụ maka Harriet na Armstead Powers nye na Gospel Pilgrim Cemetery. Ọ bụ Women of Color Quilters Network kwadoro ncheta ahụ.<ref>{{Cite news|author=Carroll|first=Nell|title=PHOTOS: Revered quilter is honored in Athens|url=https://www.ajc.com/news/aajc-120423-powers-gallery/KEQB4FCAGBF3ZMHDSBK34LG5OA/|accessdate=5 January 2024|work=The Atlanta Journal-Constitution|date=4 Dec 2023|language=English}}</ref><ref>{{Cite news|author=McCarthy|first=Rebecca|title=More than 100 years after her death, a revered quilter is honored in Athens|url=https://www.ajc.com/things-to-do/more-than-100-years-after-her-death-a-revered-quilter-is-honored-in-athens/IGHQP7IHJZAVBOL6QXKT76RLTY/|accessdate=5 January 2024|work=The Atlanta Journal-Constitution|date=4 Dec 2023|language=English}}</ref><ref>{{Cite news|author=Wood|first=Jesse|title=Ceremony held to commemorate Armstead and Harriet Powers' new headstone|url=https://www.redandblack.com/athensnews/ceremony-held-to-commemorate-armstead-and-harriet-powers-new-headstone/article_b8658318-923c-11ee-b574-8b2e1d8b3e20.html|accessdate=5 January 2024|work=The Red and Black|date=4 December 2023|language=en}}</ref>
{| class="wikitable mw-collapsible"
|+
![[Usòrò:Gospel_Pilgrim_Cemetery_Historical_Marker.jpg|thumb|Ebe a na-eli ozu ndị njem ala nsọ]]
![[Usòrò:Ribbon_Wreath_Harriet_Powers_gravesite_Gospel_Pilgrim_Cemetery_Oct_31_2010.jpg|thumb|Okpueze eriri na ili Harriet Powers. A tọhapụrụ ya n'October 31, 2010.]]
![[Usòrò:Harriet_and_Armstead_Powers_headstone_front_side_Gospel_Pilgrim_Cemetery_Athens_GA.jpg|thumb|Harriet na Armstead Powers n'ihu nkume isi, raara nye na Disemba 2, 2023.]]
![[Usòrò:Harriet_and_Armstead_Powers_headstone_back_side_Gospel_Pilgrim_Cemetery_Athens_GA.jpg|thumb|Harriet na Armstead Powers isi nkume n'azụ ihe ncheta.]]
|-
|}
== Nsọpụrụ ndị e nyere mgbe ọ nwụsịrị ==
N'afọ 2009, a nabatara Powers n'ime Georgia Women of Achievement Hall of Fame . <ref name="gwoa"/>
N'October 2010, òtù dị iche iche dị na Athens, Georgia, mepụtara ọtụtụ ihe omume metụtara isiokwu bụ "Aka Ndị Pụrụ Ime: A Centennial Celebration of Harriet Powers." Ihe omume ndị a gụnyere ihe ngosi mkpuchi mkpuchi, ịkọ akụkọ, egwu egwu ozioma, ihe ngosi ihe ngosi, mmemme ụka ncheta na New Grove Baptist Church na Winterville, na ịga na saịtị ili Powers. <ref>" Stitch in Time," by Julie Philips, 'Athens Banner-Herald,'' October 24, 2010, ''</ref><ref>{{Cite news|title=Stitch in Time: 'Hands that Can Do' A Centennial Celebration of Harriet Powers|publisher=Athens Banner-Herald (GA)|date=October 24, 2010}}</ref>
Onye isi obodo Athens-Clarke County Heidi Davison wepụtara nkwupụta na-akpọ October 30, 2010, dị ka Harriet Powers Day. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2020)">citation needed</span>]]'']</sup>
== N'omenala a ma ama ==
=== Akwụkwọ ụmụaka ===
* Fader, Ellen (March 1, 1994). "Stitching Stars: The Story Quilts of Harriet Powers", The Horn Book Magazine. Izu ohi [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Herkert, Barbara, na Vanessa Brantley-Newton (onye na-ese ihe). ''Akụkọ ịkwa akwa: Njem Harriet Powers si n'ohu gaa n'onye na-ese ihe.'' New York: Knopf Books for Young Readers, 2015.
* Lyons, Mary E. ''Stitching Stars: Akụkọ Akụkọ nke Harriet Powers''. New York, NY: Aladdin Paperbacks, 1997. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/38176225 38176225]
=== Ụkpụrụ Quilt ===
* Ike, Harriet. ''A Pattern Book: Dabere na Appliqué Quilt nke Mrs. Harriet Powers, American, 19th Century.'' Boston: Museum of Fine Arts, 1970. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/6038345 6038345]
* [[Regenia A. Perry|Perry, Regenia]] Akwụkwọ Bible nke Harriet Powers. New York: Rizzoli International, 1994. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/29356836 29356836]
* Hicks, Kyra E. ''The Lord's Supper Pattern Book: Imagining Harriet Powers' Lost Bible Story Quilt.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/779971630 779971630]
=== Ụlọ ihe nkiri ===
* Cavalieri, Grace. ''Ịchụ Anyanwụ.'' nke Smithsonian Institution na Visual Press nke Mahadum Maryland nyere iwu, 2000.<ref>{{Cite web|title=Artworks Summer 2002|url=https://archive.wvculture.org/arts/artworks/Summer02/quiltingsun.html|accessdate=2022-12-07|work=archive.wvculture.org}}</ref>
** Nke mbụ mere na New York City (2002) site na Xoregos Performing Company.
== Hụkwa ==
* Ihe osise ndị Afrịka na America
* Akpụkpọ anụ nke Baltimore
* Akụkọ ihe mere eme nke akwa
* Ịgbapụta
* Ndepụta nke ndị ohu
* [[Quilts of Gee's Bend|Ihe ndị dị na Gee's Bend]]
== Ntuaka ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Harriet Powers' Bible Quilts", The Clarion, Spring 1982, American Folk Art Museum.
* Bobo, Jacqueline ''Black Feminist Cultural Criticism.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mbipụta.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] E bipụtara afọ anọ mgbe ọnwụ Powers gasịrị, isiokwu Lucine Finch gụnyere foto nke Bible Quilt, nkọwa nke blọk ọ bụla, na (ma eleghị anya) ihe Powers kwuru.<ref>{{Cite journal|author=Finch|first=Lucine|title=A Sermon in Patchwork|journal=The Outlook: With Illustrations|date=October 28, 1914|pages=493–495|url=https://books.google.com/books?id=_G2Y3E7zo1sC&q=sermon+in+patchwork+&pg=PA1027|accessdate=November 4, 2017|language=en}}</ref>
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-7864-1374-3|0-7864-1374-3]]
* Hicks, Kyra E. Nke a bụ ihe m rụzuru: Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces, Black Threads Press, 2009. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-9824796-5-0|978-0-9824796-5-0]]
* Holmes, Catherine L., "The darling of her brain: the quilts of Harriett Powers" na Georgia Quilts: Piecing Together a History, University of Georgia Press, Athens, Georgia, 2006. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780820328997|9780820328997]]
* {{Cite book|author=Perry, Regenia A.|title=''Selections of nineteenth-century Afro-American art''|location=New York|publisher=The Metropolitan Museum of Art|year=1972|url=http://libmma.contentdm.oclc.org/cdm/compoundobject/collection/p15324coll10/id/150414}}
* Jacquiline L. Tobin na Raymond G. Dobard, Hidden in Plain View: A Secret Story of Quilts and the Underground Railroad (Anchor Books, 2000).
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.americaslibrary.gov/jb/reform/jb_reform_powers_1.html Onye na-eme ihe nkiri ọdịnala ndị Afrịka na America bụ Harriet Powers.]
* [https://web.archive.org/web/20180605124344/http://www.historyofquilts.com/hpowers.html Harriet Powers: Ohu a tọhapụrụ na-akọ akụkọ site na Quilting.] Ihe E debereJune 5, 2018, naỤgbọ Mmiri Wayback
* [https://web.archive.org/web/20210415153209/http://xroads.virginia.edu/~ug97/quilt/harriet.html Nkwado ndịda America: Harriet Powers.]
* [https://web.archive.org/web/20210227040451/http://harriettpowers.net/Harriett_Powers_Film_Project/index.html Ọrụ ihe nkiri Harriet Powers.]
* [https://web.archive.org/web/20160307045748/http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462 ''Akwụkwọ Nsọ'']
<references />
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
9egpt0reqk8di4j7tgrc74ccdqaz1jt
Claudia Lumor
0
47963
708844
588655
2026-09-01T21:58:02Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708844
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Claudia Lumor''' (amuru 17 June 1980) bu onye German amuru Ghana onye nkwusa, onye nchoputa nke Glitz Africa Magazine na Glitz Style Awards . <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Telling the African Story|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-fashion-news/telling-the-african-story-is-a-calling-claudia.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-08-15|work=Graphic Ghana}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/celebrity-birthdays-heavily-pregnant-claudia-lumor-is-a-year-older-today/28psm3j|title=Heavily pregnant, Claudia Lumor is a year older today|date=2015-06-17|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=2019-08-15}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/10/here-are-the-32-designers-showing-at-glitz-africa-fashion-week-2018-full-schedule/|title=Here Are The 32 Designers Showing At Glitz Africa Fashion Week 2018 + Full Schedule|author=Ayi|first=Utibe|date=2018-10-18|work=BellaNaija|language=en-US|accessdate=2019-08-15}}</ref> Ọ bụkwa onye nrụpụta Executive nke Glitz Africa Fashion Week Ghana. <ref>{{Cite web|url=https://www.glitzafricafashionweek.com/fweek/|title=Glitz Africa Fashion Week|work=Glitz Africa Fashion Week|language=en-US|accessdate=2019-08-15|archivedate=2019-08-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190815180701/https://www.glitzafricafashionweek.com/fweek/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Nunekpeku|first=Shika|date=2019-01-30|title=2019 Fashion Week Events in Ghana|url=https://styleafrique.com/2019/01/30/2019-fashion-week-events-in-ghana/|accessdate=2019-08-15|work=styleafrique.|language=en-US|archivedate=2022-07-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220706001849/https://styleafrique.com/2019/01/30/2019-fashion-week-events-in-ghana/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Effah|first=K.|date=2018-10-22|title=Awesome photos of plus size models on the Glitz run away|url=https://yen.com.gh/117634-plus-size-models-steal-show-glitz-africa-fashion-week.html|accessdate=2019-08-15|work=Yen - Ghana news.|language=en|archivedate=2019-08-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190815180658/https://yen.com.gh/117634-plus-size-models-steal-show-glitz-africa-fashion-week.html}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=All about glitz africa|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-fashion-news/plus-size-models-steal-show-at-glitz-african-fashion-week.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-08-15|work=Graphic Ghana}}</ref>
Ụlọ ọrụ Claudia, Glitz Africa abụrụla ihe ngosi dị egwu maka ndị na-emepụta ejiji na Ghana na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Africa gụnyere ndị na-emepụta ihe, ndị stylists na ntutu isi na ndị na-ese ihe etemeete. <ref>{{Cite web|title=Claudia Lumor {{!}} BoF 500 {{!}} The People Shaping the Global Fashion Industry|url=https://www.businessoffashion.com/community/people/claudia-lumor|accessdate=2024-03-20|work=The Business of Fashion|language=en-GB}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Lumor tolitere na Kumasi wee gaa Kumasi Anglican Secondary School tupu debanye aha na Mahadum Kwame Nkrumah . Ọ gụsịrị akwụkwọ na BA na Economics na Law. Ọ gụrụ akwụkwọ iwu gbasara ego ụlọ ọrụ na Westminster Law School dị na Lọndọn. <ref>{{Cite web|title=Telling the African story is a calling - Claudia Lumor|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Telling-the-African-story-is-a-calling-Claudia-Lumor-693834|accessdate=2019-08-16|work=GhanaWeb.|language=en|archivedate=2019-08-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190816080240/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Telling-the-African-story-is-a-calling-Claudia-Lumor-693834}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-fashion-news/telling-the-african-story-is-a-calling-claudia.html|title=Telling the African Story|author=Claudia Lumor|first=|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> O nwekwara diploma diploma na mbipụta na [[Yale University|Mahadum Yale]] . <ref>{{Cite web|title=Claudia Kwarteng–Lumor {{!}} Global Africa Business Initiative|url=https://gabi.unglobalcompact.org/node/248|accessdate=2024-03-20|work=gabi.unglobalcompact.org}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ rụrụ ọrụ na Santander Bank UK wee kwaga Ghana ka ya na Stanbic Bank rụọ ọrụ na 2010. <ref>{{Cite web|url=http://www.gubaawards.co.uk/efie-ne-fie/|title=Efie Ne Fie – GUBA Awards|language=en-US|accessdate=2019-08-15|archivedate=2019-08-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190815180700/http://www.gubaawards.co.uk/efie-ne-fie/}}</ref> Akpọrọ aha Lumor n'etiti ndị na-ekwu okwu nke WomanRising, netwọkụ maka ụmụ nwanyị ọchụnta ego . Ihe omume ahụ gosipụtara ụmụ nwanyị ise na azụmaahịa : <ref>{{Cite web|title=WomanRising unveils speakers for the 2nd Women CEOs Summit|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/WomanRising-unveils-speakers-for-the-2nd-Women-CEOs-Summit-696810|accessdate=2019-08-15|work=GhanaWeb.|language=en}}</ref> [[Kafui Danku]], Deloris Frimpong Manso, [[Ekow Mensah]], Vera Osei-Bonsu na Cynthia Quarcoo. Agụnyere ya na ndepụta ndị isi ndị isi na-eto eto 50 na Ghana site na Avance Media na The YCEO. <ref>{{Cite web|date=2018-05-28|title=Anas, Sarkodie, Nana Appiah & Yvonne Nelson named among Top 50 Young CEOs in Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/young-entrepreneurs-anas-sarkodie-nana-appiah-and-yvonne-nelson-named-among-top-50/j5tyw5g|accessdate=2019-08-15|work=Pulse Ghana|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya ihe ọma maka UNFPA . <ref>{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US|archivedate=2021-05-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/}}</ref>
== Ọchịchị ==
Claudia tụfuru n'ọkwa nke ịbụ New Patriotic Party (NPP) ndoro-ndoro ochichi onye omeiwu maka mpaghara Oforrikrom. <ref>{{Cite web|date=2024-01-27|title=Claudia Lumor loses NPP primaries at Oforikrom after costly campaign|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Claudia-Lumor-loses-NPP-primaries-at-Oforikrom-after-costly-campaign-1913514|accessdate=2024-03-20|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> Ọ bụ naanị ya bụ nwanyị n'ime mmadụ ise na-azọ ọkwa primarị. <ref>{{Cite web|author=correspondent|first=Asaase Radio|date=2024-01-09|title=Meet Claudia Kwarteng Lumor, the sole female contender seeking to retain Oforikrom seat for NPP|url=https://www.asaaseradio.com/meet-claudia-kwarteng-lumor-the-sole-female-contender-seeking-to-retain-oforikrom-seat-for-npp/|accessdate=2024-03-20|work=Asaase Radio|language=en-US}}</ref>
== Nkwenye ==
* Onye na-eto eto okike ọchụnta ego nke afọ - British Council Ejiji na Nhazi 2015 <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanagrio.com/news/461751-pulse-fashion-check-out-claudia-lumor-s-best-fashion-moments.html|title=British Council Young Creative Entrepreneur (YCE) Fashion and Design|author=|first=|date=|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190816080240/https://www.ghanagrio.com/news/461751-pulse-fashion-check-out-claudia-lumor-s-best-fashion-moments.html|archivedate=2019-08-16|accessdate=}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopnest.com/s/YCE/|title=Congratulations,Claudia Lumor wins British Council's Young Creative Entrepreneur (YCE) Fashion Award|author=|first=|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
* Bido na onye ọchụnta ego nke afọ - Ghana Startup Awards 2017 <ref>{{Cite web|title=Outstanding startups honoured at the 2017 Premium Bank Ghana Startup Awards|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Outstanding-startups-honoured-at-the-2017-Premium-Bank-Ghana-Startup-Awards-560318|accessdate=2019-08-16|work=GhanaWeb.|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Voting for Ghana Startup Awards 2017 begins|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Voting-for-Ghana-Startup-Awards-2017-begins-550151|accessdate=2019-08-16|work=GhanaWeb.|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://ghanastartupawards.com/2017winners/|title=2017 Winners – Ghana Startup Awards|language=en-US|accessdate=2019-08-16|archivedate=2019-08-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190816080241/https://ghanastartupawards.com/2017winners/}}</ref>
* Ụmụ nwanyị 100 kacha nwee mmetụta na Ghana <ref>{{Cite web|url=http://gh.avancemedia.org/|title=Most Influential Young Ghanaians|language=en-US|accessdate=2019-08-16|archivedate=2019-08-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190816080242/http://gh.avancemedia.org/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Avance Media releases list of 100 Most Influential African Women|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Avance-Media-releases-list-of-100-Most-Influential-African-Women-769767|accessdate=2019-08-16|work=GhanaWeb.|language=en}}</ref>
== Ntụaka ==
debanye aha na Mahadum Kwame Nkrumah . Ọ gụsịrị akwụkwọ na BA na Economics na{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Lumor, Claudia}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rywl1eofpgz717sc656g24ouab62enk
Ebe a na-anọ eme ihe
0
50798
708852
183236
2026-09-02T02:05:37Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708852
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Häststall_Elfviks_gård_dec_2008.jpg|thumb|Ebe ịnyịnya na-anọ n'ime]]
[[Usòrò:Checking_out_his_new_digs.jpg|thumb|Ịnyịnya n'ime igbe]]
Ụlọ anụ bụ ụlọ ebe a na-edebe anụ ụlọ, karịsịa ịnyịnya. Ọ na-apụtakarị ụlọ na-ekewa n'ime ụlọ ahịa dị iche iche maka anụmanụ na anụ ụlọ. A na-eji ụdị ụlọ dị iche iche eme ihe taa; Ọba ụdị nke America, dịka ọmụmaatụ, bụ nnukwu ọba nke nwere ọnụ ụzọ na njedebe ọ bụla yana ụlọ ahịa ndị mmadụ n'ime ma ọ bụ ụlọ ndị nwere onwe ha nwere ọnụ ụzọ mepere emepe na elu na ala. n'okpuru nlekọta nke otu onye nwe ya, n'agbanyeghị ụlọ ha ma ọ bụ ebe ha nọ.
Nhazi mpụga nke ụlọ anụ ụlọ nwere ike ịdịgasị iche n'ọtụtụ ebe, dabere na ihu igwe, ihe eji ewu ụlọ, oge akụkọ ihe mere eme na ụdị omenala nke ụlọ. Enwere ike iji ọtụtụ ihe owuwu ụlọ, gụnyere masonry (brik ma ọ bụ nkume), osisi na ígwè. Ebe a na-adọba ụgbọala na-ebukwa ibu, site n'obere ụlọ nke nwere otu anụmanụ ma ọ bụ abụọ ruo n'ebe a na-eme ihe nkiri ọrụ ugbo ma ọ bụ n'ọsọ ọsọ nke nwere ike ịnọ ọtụtụ narị anụmanụ.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ụlọ anụ ụlọ ahụ bụ ụdị ụlọ nke abụọ kachasị ochie n'ugbo ahụ. A chọtara ụlọ ịnyịnya kachasị ochie n'ụwa n'obodo oge ochie nke Pi-Ramesses na Qantir, n'[[Ijipùtù Ọkpụ|Ijipt oge ochie]], Ramesses nke Abụọ guzobere ya (ihe dị ka 1304-1213 BC). Ụlọ anụ ụlọ ndị a kpuchiri ihe dị ka square mita 182,986, nwere ala na-agbadata maka mmiri, ma nwee ike ịnwe ihe dị ka ịnyịnya 480.<ref>{{Cite web|url=http://www.guinnessworldrecords.com/world-records/oldest-horse-stables|title=Oldest horse stables|work=Guinness World Records|accessdate=2016-06-27}}</ref>A malitere iwu ụlọ anụ ụlọ kwụ ọtọ site na narị afọ nke iri na isii. A rụrụ ha nke ọma ma debe ha n'akụkụ ụlọ ahụ n'ihi na a na-eji anụmanụ ndị a akpọrọ ihe nke ukwuu ma na-elekọta ha nke ọma. Ha bụbu ihe dị mkpa maka akụ na ụba na ihe na-egosi ọnọdụ ndị nwe ha na obodo. Ihe atụ ole na ole dị ndụ nke ime ụlọ zuru ezu (ya bụ, na ụlọ, ebe a na-eri nri na ebe a na'azụ nri) site na etiti narị afọ nke 19 ma ọ bụ tupu mgbe ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.helm.org.uk/server/show/category.19600|title=Historic Environment Local Management Training Programme - Historic England|first=Historic|author=England|work=www.helm.org.uk|accessdate=19 April 2018|archivedate=9 August 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120809074408/http://www.helm.org.uk/server/show/category.19600}}</ref><ref>''The Conversion of Traditional Farm Buildings: A guide to good practice'' ([[English Heritage]] publication).</ref>
Dị ka omenala si dị, ụlọ anụ ụlọ dị na Great Britain nwere hayloft na ala mbụ ha (ya bụ, elu) na ọnụ ụzọ dị n'ihu. A haziri ọnụ ụzọ na windo n'ụzọ kwekọrọ ekwekọ. A na-ekewa ime ha n'ime ụlọ ma na-agụnyekarị nnukwu ụlọ maka ịnyịnya ma ọ bụ ịnyịnya na-arịa ọrịa. A na-eji nkume rụọ ala (ma ọ bụ, mgbe e mesịrị, brik) ma gosipụta ọwa mmiri. Steepụ nkume dị n'èzí nke e wuru n'akụkụ ụlọ ahụ bụ ihe a na-ahụkarị iji ruo n'elu.<ref>{{Cite web|url=http://www.southhams.gov.uk/CHttpHandler.ashx?id=3975&p=0|title=The Barn Guide by South Hams District Council|work=southhams.gov.uk|accessdate=19 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140714120125/http://www.southhams.gov.uk/CHttpHandler.ashx?id=3975&p=0|archivedate=14 July 2014}}</ref>
== Ịnyịnya ==
Maka ịnyịnya, ụlọ anụ ụlọ na-abụkarị akụkụ nke nnukwu ụlọ nke gụnyere ndị na-enye ọzụzụ, ndị na-ahụ maka anụmanụ na ndị na-azụ anụmanụ.
== Ojiji ndị ọzọ ==
A na-ejikwa okwu ahụ bụ ''stable'' mee ihe iji zoo aka na nchịkọta ịnyịnya nke ụlọ ahụ nwere (dịka ọmụmaatụ, ụlọ nkwari akụ kọleji na-agụnye ụdị dịgasị iche iche) na ọbụna, site n'ịgbatị, iji zoo aka n'otu ìgwè ndị mmadụ - mgbe mgbe (ma ọ bụghị naanị) ndị na-eme egwuregwu - zụrụ, zụọ, lekọta ma ọ bụ jikwa otu onye ma ọ bụ nzukọ. Dịka ọmụmaatụ, ụlọ ngosi nka na-ezo aka na ndị na-ese ihe ha na-anọchite anya dị ka ndị na-eme ihe nkiri ha. N'otu aka ahụ, magazin ndị na-anụ ọkụ n'obi ụgbọ ala na-ekwu mgbe ụfọdụ banyere ụgbọ ala ndị a na-anakọta n'ụzọ a, na-ezo aka n'ụgbọ ala ndị dị n'ụlọ ndị na-anakọrọ (karịsịa mgbe ihe atụ nwere ike igwu egwu na okwu njikọ nke ụgbọ ala pony).
N'akụkọ ihe mere eme, isi ụlọ ọrụ nke otu ndị agha ịnyịnya, ọ bụghị naanị ebe obibi ịnyịnya ha, a maara dị ka "ụlọ nkwari akụ".
== Ihe ngosi ==
<gallery class="center">
Usòrò:Letocetum_mansio_stables.jpg|alt=2nd century Roman stables at Letocetum|Narị afọ nke abụọNdị Romụlọ anụ ụlọ naLetocetum
Usòrò:Elfvik_farm_02.jpg|alt=Traditional-style barn, built 1802, still used as a horse stable|Ụlọ nkwakọba ihe ọdịnala, nke e wuru na 1802, nke a ka na-eji eme ihe dị ka ụlọ ịnyịnya
Usòrò:Veoy-church-stable-Molde-No.jpg|alt=A modest stable with a few stalls|Obere ụlọ anụ ụlọ nwere ụlọ ole na ole
Usòrò:Stable_in_Panama_-_20060721.jpg|alt=A shed row-style stable at a riding club in Panama|Ebe a na-agba ịnyịnya n'ahịrị n'otu klọbPanama
Usòrò:Kloster_Einsiedeln_IMG_2778.JPG|alt=Stables of the Einsiedeln Abbey, Switzerland|Ụlọ ịnyịnya nkeEbe obibi ndị mọnk nke EinsiedelnSwitzerland
Usòrò:Stanfordredbarn.jpg|alt=A horse stable, over 100 years old, still in use at Stanford University|Ụlọ ịnyịnya, ihe karịrị 100 afọ, ka na-eji ya eme ihe naMahadum Stanford
Usòrò:Ergela_međimurskog_konja,_Žabnik_(Croatia)_-_boksovi.jpg|alt=A row-style stable of the Žabnik Stud in Žabnik at Sveti Martin na Muri, Croatia|Ụdị ụlọ ịnyịnya nke ahịrịŽabnik Studna Žabnik naSveti Martin na Muri,[[Kroatia|Croatia]]
Usòrò:Horse_stable_-_Middletown.jpg|alt=A horse stable near Middletown, Virginia|Ụlọ ịnyịnya dị nsoMiddletown, Virginia
</gallery>
== Hụkwa ==
Mgbasa ozi metụtaraụlọ anụ ụlọna Wikimedia Commons
* Nkọwa okwu nke okwu ndị na-agba ịnyịnya
* Nlekọta ịnyịnya
* Ebe a na-etinye anụ
* Ọmụmụ Jizọs
* Ihe odide
== Ebem si dee ==
i6rnqby65t4i6anmeee7a4nvzz5ehv1
Ethel Adjorlolo Marfo
0
55540
708855
656792
2026-09-02T05:02:52Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708855
wikitext
text/x-wiki
Ethel Adjorlolo Marfo (nke a makwaara dị ka BoysDocta_Ethel) bụ onye Ghana na-akwado ikike ụmụ nwoke, onye nkuzi na onye ọchụnta ego na-elekọta mmadụ.[1][2][3] Ọ bụ onye nchoputa na nkwado nkwado nke Junior Shapers Africa (JSA), otu na-adịghị akwụ ụgwọ maka mmepe ụmụ nwoke.[4][5][6] Ọ bụ onye mbụ na-akwado mmepe ụmụaka n'Africa. <ref>{{Cite web|author=Starrfm.com.gh|date=2017-09-26|title=CIMG awards Africa's 1st male child dev't activist — Starr Fm|url=https://starrfm.com.gh/2017/09/cimg-awards-africas-1st-male-child-devt-activist/|accessdate=2022-05-28|language=en-US|archivedate=2023-08-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230824005551/https://starrfm.com.gh/2017/09/cimg-awards-africas-1st-male-child-devt-activist/}}</ref>
== Mmụta ==
Marfo gụsịrị akwụkwọ na nzere masta na Educational Leadership and Innovation na Mahadum nke Mmụta, Winneba . <ref name=":1">{{Cite web|title=Ethel Adjorlolo Marfo Graduates With A Masters In Educational Leadership And Innovation|url=https://edwardasare.com/ethel-adjorlolo-marfo-graduates-with-a-masters-in-educational-leadership-and-innovation/|accessdate=2022-05-28|work=EdwardAsare - Sincere Human Stories {{!}} News|date=21 December 2021|language=en-US|archivedate=2022-05-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220525105557/https://edwardasare.com/ethel-adjorlolo-marfo-graduates-with-a-masters-in-educational-leadership-and-innovation/}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Quist|first=Ebenezer|date=2021-12-21|title=Meet Ghanaian lady running boys' empowerment movement with 7000 beneficiaries|url=https://yen.com.gh/people/199863-ghanaian-lady-starts-men-empowerment-movement-young-boys/|accessdate=2022-05-28|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Marfo guzobere Junior Shapers Africa (JSA) na 21 Septemba 2015 iji nyere aka n'ịkwalite ụmụ nwoke na Ghana, Africa, UK, US na Thailand.[1][2][3] Ọ tọrọ ntọala Salon Cuties na Ghana Mompreneurs Club. Ọ rụkwara ọrụ dịka mmekọrịta ọha na eze na onye ahịa maka Guinness Ghana Breweries Ltd, Aviation Social Center Ltd na The Spelling Bee Ghana. <ref>{{Cite web|title=Ethel Adjorlolo Marfo's Junior Shapers Africa Wins CIMG Award|url=https://www.modernghana.com/news/805137/ethel-adjorlolo-marfos-junior-shapers-africa-wins-cimg-awar.html|accessdate=2022-05-28|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
== Onyinye na nkwanye ùgwù ==
Na Septemba 2017, Marfo nwetara ihe nrite sitere na CIMG na mbipụta 28th nke Institute's National Performance Awards na Accra. A kwanyere ya ugwu n'ihi ọrụ ya n'ịzụlite ụmụ nwoke na-adịghị ike n'ụlọ akwụkwọ na obodo.<ref>{{Cite web|title=Founding Director of Junior Shapers Africa receives CIMG special award – Ghana Online News|url=https://ghanaonlinenews.com/founding-director-of-junior-shapers-africa-receives-cimg-special-award/|accessdate=2022-05-28|language=en-US|archivedate=2021-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210730035857/https://ghanaonlinenews.com/founding-director-of-junior-shapers-africa-receives-cimg-special-award/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Founding Director of Junior Shapers Africa receives CIMG special award|url=https://www.businessghana.com/|accessdate=2022-05-28|work=BusinessGhana}}</ref>
A kpọkwara ya aha n'etiti Top 100 Most Inspirational Women of the Year site na Glitz Magazine.<ref name=":0">{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US|archivedate=2021-05-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/}}</ref>
2021: A họpụtara ya dị ka onye otu ngalaba nke The Prestigious EMY Africa Awards na Ghana (Ndị ikom pụrụ iche nke Afọ) <ref name=":4">{{Cite web|author=Baby|first=Sunshyn|date=2022-05-17|title=From Ghana Meet Ethel Adjorlolo Marfo An Award Winning Boys Advocate And Educator Who Is Championing The Personal Development Of Boys Featuring on Afsesnet Magazine|url=https://citylifemanagement.com/2022/05/17/from-ghana-meet-ethel-adjorlolo-marfo-an-award-winning-boys-advocate-and-educator-who-is-championing-the-personal-development-of-boys/|accessdate=2022-05-28|work=Citylife Management|language=en-US|archivedate=2022-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220517163624/https://citylifemanagement.com/2022/05/17/from-ghana-meet-ethel-adjorlolo-marfo-an-award-winning-boys-advocate-and-educator-who-is-championing-the-personal-development-of-boys/}}</ref>
2021: Onye a ma ama na-eme emume ụbọchị ụwa nke World of the Annual World of The Boy Child Celebration malitere na Trinidad & Tobago <ref name=":4"/>
2019: E depụtara ya na 100 Inspirational Women in Ghana site na Glitz Africa <ref name=":4"/>
2018: Onye otu ndụmọdụ na nduzi maka Mary Mother of Good Counsel School (Accra, Ghana) <ref name=":4"/>
2018: Marfo natara Value Added Education Award site na Educom Awards, Ghana <ref name=":4"/>
2017: E depụtara ya na ndị isi 10 na-akpali akpali n'Africa site na wetracker.com nke dị na South Africa <ref name=":4"/>
2017: Onye Nwetara Onyinye Onye isi oche pụrụ iche nke CIMG (Acca, Ghana) <ref name=":4"/>
2016: E depụtara ya na 100 ụmụ nwanyị nwere mmetụta na Ghana site na Womanrising.com <ref name=":4"/>
== Ndụ onwe onye ==
Marfo lụrụ di ma nwee ụmụ nwanyị atọ.<ref name=":4"/>
== Ihe odide ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
dj5ypjs45p7ezo3ix8yz1bx2se8wprl
Cynthia Mamle Morrison
0
57574
708845
698206
2026-09-01T22:34:34Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708845
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Cynthia Mamle Morrison''' (amụrụ na 17 Jenụwarị 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ghana ma bụrụ onye otu New Patriotic Party <ref>{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2024-06-10|work=www.parliament.gh|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref> ruo mgbe ọ kwupụtara na ọ bụ onye na-azọ ọkwa onyeisiala maka ntuli aka nke 2024 . <ref name=":1">{{Cite web|author=Baisie|first=Seli|date=2024-08-22|title=Election 2024: NPP’s Cynthia Morrison goes independent|url=https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/npps-cynthia/2024/?amp=1|accessdate=2024-10-22|work=GBC Ghana Online - The Nation\'s Broadcaster {{!}} Breaking News from Ghana, Business, Sports, Entertainment, Fashion and Video News|language=en-US}}</ref> Ọ bụbu onye omeiwu maka Agona West Constituency . <ref>{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2024-11-09|work=www.parliament.gh|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref> N'abalị itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, Onye isi ala Nana Akufo-Addo họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista a họpụtara maka Mmekọahụ, Ụmụaka na Nchebe Ọha.<ref>{{Cite news|title='I am a submarine politician' - Gender minister-designate eager to make impact|language=en-US|work=MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/news/2018/August-9th/im-eager-to-work-with-oye-lithur-otiko-gender-minister-designate.php|accessdate=2018-11-01}}</ref><ref>{{Cite web|title=Agona West NDC congratulates Cynthia Morrison|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Agona-West-NDC-congratulates-Cynthia-Morrison-676554|accessdate=2018-11-01|work=GhanaWeb.|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/borstal-homes-are-my-priority-new-gender-minister-nominee.html|title=Borstal homes are my priority - Gender Minister-nominee Cynthia Morrison|work=Graphic Online|accessdate=2018-11-01|language=en-gb}}</ref> Ọ bụbu Minista na-ahụ maka Mmekọahụ, Ụmụaka na Nchebe Ọha.<ref>{{Cite web|title=National Coordinator of School Feeding Programme sacked - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/national-coordinator-of-school-feeding-programme-sacked/|accessdate=2021-05-19|work=MyJoyOnline.|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US|archivedate=2021-05-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/}}</ref><ref>{{Cite web|title=cynthia morrison : Ministry of Gender, Children and Social Protection|url=https://www.mogcsp.gov.gh/tag/cynthia-morrison/|accessdate=2024-06-10|work=www.mogcsp.gov.gh}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Cynthia Morrison na 17 Jenụwarị, 1964 na Elmina na Central Region . <ref name=":0">{{Cite web|title=Morrison, Cynthia Mamle|url=https://ghanamps.com/mp/morrison-cynthia-mamle/|accessdate=2022-11-20|work=Ghana MPS|language=en-US}}</ref> Ọ nwetara asambodo ọzụzụ ndị nkuzi na Maria Montessori Training School na 1992 nakwa na Hepziba Montessori . <ref>{{Cite web|title=Ghana MPs - MP Details - Morrison, Cynthia Mamle|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5403|accessdate=2019-03-02|work=GhanaMps.|archivedate=2024-12-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241203113451/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=5403}}</ref> O nwekwara asambodo na nri site na Flair Catering . <ref name=":2">{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2022-11-20|work=parliament of ghana|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ bụ onye isi nchịkwa na onye njikwa ụlọ ọrụ nke ya. <ref name=":2"/> Ọ bụkwa onye nwe [https://www.ghanabusinessweb.com/accra-dansoman-primary_schools-maryland_montessori_learning_centre-9895.html Maryland Montessori] na Dansoman . <ref name=":0"/> Ọ bụ Minista na-ahụ maka Mmekọahụ, Ụmụaka na Nchebe Ọha ugbu a.<ref>{{Cite web|title=CLOTTEY KORLEY CONSTITUENCY BENEFITS FROM THE GOG-FBO's FOOD DONATION TO THE NEEDY : Ministry of Gender, Children and Social Protection|url=http://www.mogcsp.gov.gh/index.php/clottey-korley-constituency-benefits-from-the-gog-fbos-food-donation-to-the-needy/|accessdate=2020-07-19|work=Ministry of Gender, Children and Social Protection}}</ref><ref>{{Cite web|title=ENCOURAGE & SUPPORT ALL CONTESTANTS TO UNDERTAKE PROJECTS – HON. CYNTHIA MORRISON TO MISS GHANA EXECUTIVES : Ministry of Gender, Children and Social Protection|url=http://www.mogcsp.gov.gh/index.php/encourage-support-all-contestants-to-undertake-projects-hon-cynthia-morrison-to-miss-ghana-executives/|accessdate=2020-07-19|work=Ministry of Gender, Children and Social Protection}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hon. Cynthia Morrison empower Agona West Children through ICT and Entrepreneur Programmes|url=https://www.modernghana.com/news/950975/hon-cynthia-morrison-empower-agona-west-children.html|accessdate=2020-07-19|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-01|title=Gender Minister cautions against sharing Akuapem Poloo's nude photo with son|url=https://www.myjoyonline.com/news/national/gender-minister-cautions-against-sharing-akuapem-poloos-nude-photo-with-son/|accessdate=2020-07-19|work=MyJoyOnline.|language=en-US|archivedate=2020-07-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200719231121/https://www.myjoyonline.com/news/national/gender-minister-cautions-against-sharing-akuapem-poloos-nude-photo-with-son/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-28|title=Gender Ministry to give free Vitamin C to LEAP beneficiaries amid Covid-19|url=https://www.myjoyonline.com/news/health/gender-ministry-to-give-free-vitamin-c-to-leap-beneficiaries-amid-covid-19/|accessdate=2020-07-19|work=MyJoyOnline.|language=en-US|archivedate=2020-07-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200720065958/https://www.myjoyonline.com/news/health/gender-ministry-to-give-free-vitamin-c-to-leap-beneficiaries-amid-covid-19/}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
Cynthia Morrison nyere ihe ndị gụnyere oche nkwagharị, ụgbọ ala na-agagharị agagharị maka ndị kpuru ìsì na mkpara dị ka akụkụ nke ememe ncheta ọmụmụ ya nke afọ 52.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/670258/cynthia-morrison-cerebrates-her-52-birthday-with-the-people.html|title=Cynthia Morrison Cerebrates Her 52 Birthday with the People with Disability|author=Arthur|first=Christopher}}</ref>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Morrison bụ onye otu New Patriotic Party. Ọ bụ onye omeiwu nke Agona West Constituency na Central Region ugbu a.<ref name=":2"/><ref>{{Cite web|date=2020-11-18|title=Parliament approves construction of TVET facility at Agona West - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/parliament-approves-construction-of-tvet-facility-at-agona-west/|accessdate=2022-11-20|work=Myjoyonline|language=en-US}}</ref>
=== Nhọrọ 2016 ===
O meriri oche a n'oge ntuli aka Ghana nke afọ 2016. Mmadụ abụọ ndị ọzọ na-azọ ọkwa bụ Charles Obeng-Inkoom nke National Democratic Congress na Evans Idan Coffie nke Convention People's Party sonyekwara na ntuli aka nke 2016 nke Agona West nke e mere na 2016. <ref>{{Cite web|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/66/index.php|title=Ghana Election 2016 Results - Agona West Constituencywebsite=Ghana Elections|work=Peace FM|accessdate=2019-03-14|archivedate=2016-12-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161211025705/http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2016/central/66/index.php}}</ref> <ref>{{Cite web|title=NPP Primatries: Cynthia Morrison Retains Agona West Seat|url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202006/414891.php|accessdate=2020-07-19|work=Peacefmonline - Ghana news|archivedate=2022-11-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221120205043/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/202006/414891.php}}</ref><ref>{{Cite web|title=Don't impose incumbent MP on Agona West - Concerned Delegates|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/don-t-impose-incumbent-mp-on-agona-west-concerned-delegates.html|accessdate=2020-07-19|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Cynthia meriri ntuli aka ahụ site n'inweta vootu 32,770 n'ime 56,878 a tụbara, na-anọchite anya pasent 58.03 nke ngụkọta vootu ziri ezi.<ref name=":0"/>
=== Nhọrọ 2020 ===
O sonyere na ntuli aka Ghana nke afọ 2020 dị ka onye omeiwu nke New Patriotic Party ma họpụta ya maka afọ anọ nke abụọ.<ref name=":3">{{Cite web|title=Agona West Constituency: Cynthia Morrison re-elected as MP|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/agona-west-constituency-cynthia-morrison-re-elected-as-mp.html|accessdate=2022-11-20|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O nwetara 30,513 n'ime ngụkọta nke vootu 59,193 ziri ezi megide Paul Ofori-Amoah nke National Democratic Congress nke nwere vootu 27,673, <ref name=":3" /> na onye na-azọ onwe ya Ishmael Kofi Tekyi Turkson nwere vootu 1,007. <ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=2020 Election - Agona West Constituency Results|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/agona_west/|accessdate=2022-11-20|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2024-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240625161951/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2020/parliament/central/agona_west/}}</ref>
=== Kọmitii ===
Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Nkwado Gọọmentị nakwa onye isi oche Kọmitii Mmekọrịta.<ref name=":2"/>
== Ịbụ onye nweere onwe ya ==
N'April 2024, Cynthia tụfuru Chris Arthur ntuli aka mbụ maka mpaghara Agona West.[1] N'agbanyeghị iwu ụlọikpe nyere ya,[2] o kwuputara mkpebi ya ịzọ ọkwa maka oche nke Agona West dị ka onye nọọrọ onwe ya na-atụfu isonye na New Patriotic Party.[3] N'October 2024, mkpebi ya ịla onwe ya bụ ndị mgbasa ozi na-ekwu na ngalaba mgbasa ozi kagburu foto ya na onye isi pati New Patriotic Party na nzuko omeiwu, Alexander Afenyo-Markin. Agbanyeghị, ọ kọwara na ya ka ga-azọ ọkwa dịka onye nọọrọ onwe ya. <ref>{{Cite web|author=Otchere|first=Gertrude Owireduwaah|date=2024-10-22|title=2024 election: Cynthia Morrison to still contest as Independent candidate - Adomonline.com|url=https://www.adomonline.com/2024-election-cynthia-morrison-to-still-contest-as-independent-candidate/|accessdate=2024-10-24|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-10-22|title=Cynthia Morrison dismisses claims of backing out of Independent bid|url=https://citinewsroom.com/2024/10/cynthia-morrison-dismisses-claims-of-backing-out-of-independent-bid/|accessdate=2024-10-24|language=en-US}}</ref>
=== Mwakpo ===
Ihe a mere ka ndị na-akwado Cynthia Morrison na-alọta site na obere mkpọsa mkpọsa na Otinkorang na Agona Swedru. Mgbọ gbara n'ime igwe mmadụ ahụ, kpata ụjọ na mmerụ ahụ. Otu onye merụrụ ogbunigwe, ebe ọtụtụ ndị ọzọ merụrụ obere ahụ n'oge ọgba aghara ahụ.<ref>{{Cite web|date=2024-10-28|title=Supporters of NPP's Cynthia Morrison Clash; One Injured by Gunshot|url=https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/cynthia-morrison/2024/|accessdate=2024-10-29|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-10-28|title=Cynthia Morrison gives blow-by-blow account of alleged shooting attack at Nyarkrom {{!}} 3News|url=https://3news.com/news/cynthia-morrison-gives-blow-by-blow-account-of-alleged-shooting-attack-at-nyarkrom/|accessdate=2024-10-29|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Herbert Morrison ma nwee ụmụ asaa.<ref>{{Cite web|date=2014-01-18|title=Cynthia Morrison - Changed lives of Ghana's conjoined twins|url=https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/cynthia-morrison-changed-lives-of-ghana-s-conjoined-twins.html|accessdate=2019-03-02|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ọ na-ekwupụta na ọ bụ Onye Kraịst.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|title=Parliament of Ghana|url=https://www.parliament.gh/mps?mp=31|accessdate=2024-07-28|work=www.parliament.gh|archivedate=2023-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230921232928/https://parliament.gh/mps?mp=31}}</ref>
== Edemsibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
7qe509919ugbqo8n3gdwai8clkbmimw
Deloris Frimpong Manso
0
57576
708848
629108
2026-09-01T23:54:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708848
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Deloris Frimpong Manso''', (amụrụ na June 25 1982) nke a maara nke ọma dị ka "Delay", bụ onye ọchụnta ego, onye na-eme ihe ngosi telivishọn na redio, onye na'emepụta ihe, ọkà okwu n'ihu ọha na onye na-akwado ụmụ nwanyị na [[Ghana]]. <ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-radio-tv-news/i-don-t-ridicule-guests-on-my-show-delay.html|title=I don't ridicule guests on my show —Delay|author=Duah|first=Kofi|work=Graphic Showbiz Online|accessdate=8 November 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-radio-tv-news/i-don-t-ridicule-guests-on-my-show-delay.html#&ct=-tmc&ts=undefined|title=I don't ridicule guests on my show —Delay|author=Duah|first=Kofi|date=2019-01-17|work=www.graphic.com.gh|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-17}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US|archivedate=2021-05-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210526112709/https://www.thestandpoint.com.gh/}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Aburi Senior High School ma gaa n'ihu na Mahadum Metọdist, Ghana .
== Ọrụ ==
=== Redio na telivishọn ===
=== Ikwu okwu n'ihu ọha ===
Delay etinyela aka n'ikwu okwu n'ihu ọha, na-akpakọrịta ahụmahụ ndụ ya iji gbaa ụmụ nwanyị na ndị ntorobịa ume ịgbalịsi ike ime nke ọma na ndụ. Ọ bụ na 2018 otu n'ime ndị isi ọkà okwu na 2018 International Youth Empowerment Summit (iYES) nzukọ nke emere na National Theatre.<ref>{{Cite web|url=https://www.adomonline.com/ghana-news/i-bought-two-houses-in-2017-delay-reveals/|title=I bought two houses in 2017 - Delay reveals|author=Adu|first=Dennis|date=2018-08-24|work=AdomOnline.com|language=en-US|accessdate=2019-01-05}}</ref> Kemgbe ahụ, Delay ekwuola okwu n'ọtụtụ ihe omume, gụnyere 2nd Women's CEO Summit dị ka onye isi okwu; ihe omume ahụ gosipụtara ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ na-ekerịta ahụmịhe ndụ ha n'otu ikpo okwu iji kpalie ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://starrfmonline.com/2018/10/womanrising-unveils-speakers-for-2nd-women-ceos-summit/|title=WomanRising unveils Speakers for 2nd Women CEOs Summit {{!}} Starr Fm|author=Starrfmonline|language=en-US|accessdate=2019-01-05|archivedate=13 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190413091818/https://starrfmonline.com/2018/10/womanrising-unveils-speakers-for-2nd-women-ceos-summit/}}</ref> N'ihe ịma aka niile, akụkọ ya na-eje ozi dị ka isi iyi nke mkpali maka ndị na-eto eto na ndị ọchụnta ego gafee mba ahụ. Ọ na-eguzo dị ka ihe nlereanya, nke a na-akpọkarị "Oprah Winfrey" nke ngalaba mgbasa ozi mgbasa ozi Ghana.<ref>{{Cite web|author=Danquah|date=2022-05-25|title=E-plazza Spotlight : The woman, defying all odds. Meet Deloris Frimpong Manso "Delay"|url=https://entrepreneursplazza.com/e-plazza-spotlight-the-woman-defying-all-odds-meet-deloris-frimpong-manso-delay/|accessdate=2023-12-01|work=Entrepreneurs Plazza|language=en-US|archivedate=2022-09-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220920155716/https://entrepreneursplazza.com/e-plazza-spotlight-the-woman-defying-all-odds-meet-deloris-frimpong-manso-delay/}}</ref> Delay na-ejikwa ndụ ya dị ka Onye ọchụnta ego, na-enwe ụlọ ọrụ na-emepụta Delay Mackerel na Sardines iji kpalie ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị ikwere n'onwe ha ma gbalịa iguzobe azụmahịa nke ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghpage.com/story-of-deloris-frimpong-manso-before-the-fame-delay/21150/|title=Video: The 'Beginnings' of Deloris Frimpong Manso before she became the Delay today|author=Kusi|first=Toni|date=2017-10-27|work=GHANAPAGE™|language=en-GB|accessdate=2019-01-24}}</ref>
== Ihe nkiri na telivishọn ==
* The Delay Show <ref>{{Cite web|title=DELAY TV|url=https://www.youtube.com/channel/UCoWk6jZgFyws-_UgbaXA8Gw|accessdate=2019-06-29|work=YouTube|language=en}}</ref> bụ ihe ngosi TV na-ese okwu na Ghana. Ọ bụ onye na-elekọta ụlọ ma bụrụkwa onye na-emepụta ihe ngosi ahụ.
* Cocoa Brown ihe nkiri TV<ref>{{Cite web|title=Delay's Cocoa Brown series to air on GH One Tv|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Delay-s-Cocoa-Brown-series-to-air-on-GH-One-Tv-497901|accessdate=2019-06-29|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref>
== Ihe mgbaru ọsọ nke onye isi ala ==
Ọchịchọ ya ijere ụmụ nwanyị ihe nlere anya n'ime ọha mmadụ adịghị ka ọ nwere oke dị ka igbu oge na nso nso a kwuputara mkpebi ya ịbụ onye isi ala nwanyị mbụ na Ghana site na 2032. O kwenyere na ọ nweghị ihe ga-egbochi ụmụ nwanyị ịnwe ụfọdụ n'ime ọnọdụ kachasị elu na ọha mmadụ ma tinye aka na njikwa ihe omume nke mba ahụ..<ref>{{Cite web|author=Jeremie|first=Sarah Dankwah|date=6 September 2018|title=Delay Wants To Be The President Of Ghana In 2032?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/52736/delay-wants-to-be-the-president-of-ghana-in-2032.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=12 February 2021|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Delay to run for President in 2032|url=https://ghanaguardian.com/delay-to-run-for-president-in-2032|archiveurl=|archivedate=|accessdate=12 February 2021|work=The Ghana Guardian News|language=en}}</ref>
== Nsọpụrụ na mmata ==
N'afọ 2018, igbu oge nwetara onyinye inyeaka ụmụ nwanyị na 3G Awards na New York, na nkwanye ugwu maka ịlụ nwanyị na ịkwado usoro ụmụ nwanyị na ọha. Ọ bụkwa onye mbụ na ndepụta Pulse Gh nke ndị ama ama ise kacha arụ ọrụ na mba ahụ na 2017.[1] Afọ 2019 hụrụ ka emebere ya ka ọ bụrụ otu n'ime ndị nnọchi anya iYES na mbipụta nke ise nke iYES ewepụtara na Accra.[2] Ọ meriri ma nwanyị kacha pụta ìhè n'afọ na ụdị nwanyị TV pụtara ìhè na onye ọchụnta ego nke afọ na mbipụta nke atọ nke Ghana Outstanding Women Awards (GOWA) na 2020.<ref>{{Cite web|author=Agency|first=Ghana News|date=2020-10-17|title=Delay wins big at Verna Ghana Outstanding Women Awards|url=https://newsghana.com.gh/delay-wins-big-at-verna-ghana-outstanding-women-awards/|accessdate=2020-10-18|work=News Ghana|language=en-US}}</ref>
== Edemsibia ==
{{DEFAULTSORT:Manso, Frimpong Deloris}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
srnkewdza6ab8oqa7dyol4y1alyvtjp
Ọkụ gbara ụlọ ọrụ uwe nke Obour na 2021
0
79285
708826
2026-09-01T12:37:01Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1360541489|2021 Obour clothing factory fire]]"
708826
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
N'abalị iri na otu n'ọnwa Machị afọ 2021, ọkụ gbara n'ụlọ Ọrụ na-emepụta uwe na Obour, <ref name=":0">{{Cite news|date=11 March 2023|title=Egypt: Garment factory fire kills at least 20|work=[[Deutsche Welle]]|url=https://www.dw.com/en/egypt-garment-factory-fire-kills-at-least-20/a-56840817}}</ref> obodo dị n'Ijipt dị nso na Cairo. <ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/news/2021/3/11/egypt-at-least-20-dead-in-cairo-clothing-factory-fire|title=Egypt: At least 20 dead in Cairo clothing factory fire|publisher=[[Al Jazeera English]]|date=11 March 2021|accessdate=11 March 2021}}</ref> O gburu ma ọ dịkarịa ala mmadụ iri abụọ ma merụọ mmadụ iri abụọ na anọ ọzọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.reuters.com/article/uk-egypt-fire-idUSKBN2B31NH|title=Garment factory fire kills at least 20 in Egypt|publisher=[[Reuters]]|date=11 March 2021|accessdate=11 March 2021}}</ref> E zigara ụgbọala mgbanyụ ọkụ iri na ise iji gbanyụọ ọkụ ahụ.<ref name=":0" />
O yikarịrị ka ihe kpatara ọkụ ahụ bụ mgbawa kemịkalụ metụtara ihe ndị na-ere ọkụ ngwa ngwa, bụ́ ndị e debere n'okpuru ụlọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2021-03-12|title=Twenty dead, 24 injured in factory fire outside Cairo|url=https://egyptindependent.com/twenty-dead-24-injured-in-factory-fire-outside-cairo/|accessdate=2023-10-15|work=Egypt Independent|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=12 March 2021|title=ارتفاع حصيلة ضحايا حريق بمصنع شمال القاهرة إلى 20 قتيلا|language=ar|work=[[New China News Agency]]|url=http://arabic.news.cn/2021-03/12/c_139803762.htm}}</ref> Mmetụta nke ụkpụrụ nchekwa na iwu ọkụ na Ijipt bụ ihe a ma ama, ọkụ anaghị adịkarị na ụlọ ọrụ mmepụta ihe na ụlọ ọgwụ.<ref name=":0" /><ref>{{Cite news|date=2021-03-11|title=Fire at garment factory in Egypt kills at least 20 people, officials say|language=en-CA|work=The Globe and Mail|url=https://www.theglobeandmail.com/world/article-fire-at-garment-factory-in-egypt-kills-at-least-20-people-officials/|accessdate=2023-10-15}}</ref><ref>{{Cite web|author=Al-Khatib|first=Ahmed|date=2023-10-02|title=حريق مديرية أمن الاسماعيلية: وزارة الداخلية المصرية بصدد التحقيق في الأسباب التي أدت إلى الحريق الهائل|url=https://www.bbc.com/arabic/articles/ced5l435kjlo|accessdate=2023-10-15|work=BBC News عربي|language=ar}}</ref> Afọ 2021 setịpụrụ ndekọ maka ọkụ na ụlọ ọrụ mmepụta ihe n'ụwa niile, na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkụ ọgbụgba puku abụọ a kwadoro gburugburu ụwa n'afọ ahụ.<ref>{{Cite web|author=Kavilanz|first=Parija|date=2022-01-28|title=A jump in factory fires is dangerous for the people who work there - and the supply chain|url=https://www.cnn.com/2022/01/28/business/supply-chain-factory-fires/index.html|accessdate=2023-10-15|work=CNN|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta ọkụ na Ijipt
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" /> {{Coord missing|Egypt}}<templatestyles src="Module:Portal bar/styles.css"></templatestyles>
ptesgcypqkxa4wvqyste54kucchu2d3
Ọkụ ụlọ akwụkwọ Maradi
0
79286
708827
2026-09-01T12:44:54Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1360506440|Maradi school fire]]"
708827
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
N'abalị asatọ n'ọnwa Nọvemba afọ 2021, otu klas dị n'ụlọ akwụkwọ praịmarị gbara ọkụ n'obodo Maradi dị na ndịda Niger. N'ihi ya, ụmụaka iri abụọ na isii nwụrụ ma merụọ ihe karịrị iri na anọ ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|date=9 November 2021|title=School fire kills at least 25 children in Niger|url=https://edition.cnn.com/2021/11/09/africa/niger-school-fire-deaths-intl/index.html|work=[[CNN]]}}</ref><ref>{{Cite web|date=9 November 2021|title=At least 26 children die in Niger school fire|url=https://www.aljazeera.com/news/2021/11/9/at-least-26-children-die-in-niger-school-fire|work=[[Al Jazeera Media Network|Al Jazeera]]}}</ref><ref name="B">{{Cite news|date=8 November 2021|title=Niger classroom fire kills at least 25 schoolchildren|work=[[BBC News]]|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-59210421}}</ref>
== Ndabere ==
Niger bụ otu n'ime Mba ndị kasị daa ogbenye n'ụwa, a na-ejikarị ahịhịa na ahịhịhịa eme ụlọ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|author=Wasike|first=Andrew|date=9 November 2011|title=Fire at school in Niger leaves at least 26 children dead|url=https://www.aa.com.tr/en/africa/fire-at-school-in-niger-leaves-at-least-26-children-dead/2415482|work=[[Anadolu Agency]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=Niger school fire leaves dozens of children dead|url=https://www.trtworld.com/africa/niger-school-fire-leaves-dozens-of-children-dead-51486|work=[[TRT World]]}}</ref> A na-ejikarị ụlọ ahịhịa eme ihe dị ka "ihe owuwu na-ejupụta nwa oge" ebe ọ bụ na usoro ụlọ akwụkwọ Niger jupụtara na ọnụ ọgụgụ ụmụaka chọrọ agụmakwụkwọ.<ref>{{Cite web|author=Siena|first=Nina|date=9 November 2021|title=At least 25 Children Burnt To Death, Dozens Injured As Fire Engulfs School In Niger|url=https://www.latintimes.com/least-25-children-burnt-death-dozens-injured-fire-engulfs-school-niger-493706|accessdate=1 February 2025|work=[[The Latin Times]]}}</ref><ref>{{Cite web|date=9 November 2021|title=Niger school fire kills 20 children|url=https://www.thenationalnews.com/world/africa/2021/11/09/niger-school-fire-kills-20-children/|accessdate=1 February 2025|work=[[The National (Abu Dhabi)|The National]]}}</ref> N'abalị iri na atọ n'ọnwa Eprel 2021, ọkụ gbara ụlọ akwụkwọ na Niamey gburu ma ọ dịkarịa ala ụmụ akwụkwọ iri abụọ.<ref name="B" /> Odeakwụkwọ ukwu nke Niger Teachers' Union, Issoufou Arzika, kwuru na njikọ ahụ dọrọ ndị ọrụ gọọmentị aka na ntị banyere ihe ize ndụ nke ụlọ akwụkwọ ndị e ji ihe ndị na-ere ọkụ wuo. O kwuru na "[i]t ka mma ịme klas n'okpuru osisi karịa n'ụlọ ahịhịa, nke ghọrọ ili ọkụ maka ụmụ akwụkwọ. "<ref>{{Cite web|date=9 November 2021|title=At Least 26 Children Dead In Niger School Fire|url=https://www.ndtv.com/world-news/at-least-26-children-dead-in-niger-school-fire-2603735|accessdate=1 February 2025|work=[[NDTV]]}}</ref>
== Ọkụ ==
Dịka Gọvanọ Maradi bụ Chaibou Aboubacar siri kwuo, ọkụ gbara n'ụlọ klas atọ n'ụlọ akwụkwọ nkeonwe gburu ụmụaka iri abụọ na isii na-aga ụlọ akwụkwọ ọta akara, ndị dị afọ ise na isii. Ụmụ akwụkwọ iri na anọ nwetakwara mmerụ ahụ n'ihe ahụ mere, ebe ọnọdụ ise n'ime ha dị oke njọ .
A chọpụtabeghị ihe kpatara ọkụ ahụ. Otú ọ dị, ọkụ ahụ gbasara ngwa ngwa dị ka ụlọ akwụkwọ ahụ.
== Ihe si na ya pụta ==
Chaibou Aboubacar kwupụtara ụbọchị iru uju atọ na Maradi. <ref name=":0" /> Onye nnọchi anya UNICEF Niger Stefano Savi nyere ndị ezinụlọ nke ndị ahụ nwụrụ ọmịiko ma kwuo na UNICEF ga-anọgide na-arụ ọrụ iji hụ na nchekwa nke ụlọ akwụkwọ Niger.<ref>{{Cite web|date=9 November 2021|title=Statement by UNICEF Niger Representative Stefano Savi following school fire in Maradi|url=https://www.unicef.org/press-releases/statement-unicef-niger-representative-stefano-savi-following-school-fire-maradi|accessdate=1 February 2025|work=[[UNICEF]]}}</ref>
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
iismjwkv6u74yvi3ey0baszw5afvxit
Nkọkọrịta ụgbọ oloko na bọs na Manfalut
0
79287
708828
2026-09-01T13:05:52Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1370320676|Manfalut train–bus collision]]"
708828
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Infobox public transit accident/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Reflist/styles.css" />Ihe mberede ụgbọ oloko Manfalut mere na 17 n'ọnwa Nọvemba afọ 2012 mgbe bọs ụlọ akwụkwọ, nke na-ebu ihe dị ka ụmụaka ụlọ akwụkwọ iri asaa ndị di agbata afọ anọ na afọ isii, kụrụ ụgbọ okporo ígwè n'ebe ụgbọ okporo ígwè na-agafe na nso Manfalut, Egypt, 350 km (230 miles) n'ebe ndịda isi obodo Egypt bụ Cairo.<ref name="bbc">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-20375395|title=Egypt bus crash kills 50 children near Manfalut|work=[[BBC News]]|date=17 November 2012|accessdate=17 November 2012}}</ref> Ọ dịkarịa ala ụmụaka iri ise na onye ọkwọ ụgbọ ala ahụ nwụrụ n'ihe mberede ahụ, na ihe dị ka mmadụ iri na asaa merụrụ ahụ. <ref name="aljazeera">{{Cite news|title=Scores of schoolchildren die in Egypt crash|url=http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2012/11/201211177312239866.html|accessdate=17 November 2012|publisher=[[Al Jazeera English|Al Jazeera]]|date=17 November 2012}}</ref><ref name="ahram17">{{Cite news|title=Protesters demand Assiut governor resign over fatal bus-train collision|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/58371/Egypt/Politics-/UPDATED-Protesters-demand-Assiut-governor-resign-o.aspx|accessdate=17 November 2012|work=Ahram Online|date=17 November 2012}}</ref> Ndị akaebe kọrọ na emeghị ihe mgbochi ndị dị n'ebe a na-agafe agafe mgbe ihe mberede ahụ mere.<ref name="haaretz18112">{{Cite news|url=https://www.haaretz.com/print-edition/news/train-slams-into-school-bus-in-egypt-killing-48-children-injuring-27-others-1.478638|title=Train slams into school bus in Egypt, killing 48 children, injuring 27 others|accessdate=18 November 2012|work=[[Haaretz]]|date=18 November 2012}}</ref>
Ụgbọ oloko ahụ kụrụ bọs ahụ bụ ụgbọ oloko na-ebu ndị njem nke ụlọ ọrụ Egyptian Railways, nke igwe abụọ na-adọkpụ ụgbọ oloko (nke ụdị Henschel AA22T na-eji mmanụ diesel arụ ọrụ) nke ụlọ ọrụ ahụ nwere—nke nwere nọmba ENR 3054 na ENR 3086—dọkpụrụ. Mgbe ihe mberede ahụ gasịrị, ọtụtụ ndị mmadụ malitere ịchọ ụzọ iji chọta ozu ụmụ ha na ndị ha maara.<ref name="bbc" /> Tụkwasị na nke a, akpa ụlọ akwụkwọ na akwụkwọ akwụkwọ gbasara n'okporo ụzọ.<ref name="aljazeera" /> Ndị uwe ojii abịaghị ruo awa abụọ mgbe ihe mberede ahụ gasịrị, na mgbe ụgbọ ala mberede mbụ bịara, ọtụtụ n'ime ụmụaka ahụ anwụọla.<ref name="ahram17" /> Mgbe nke ahụ gasịrị, ezinụlọ nke ndị ahụ nwụrụ mere ngagharị iwe n'ebe ihe mberede ahụ mere.<ref name="NYT" />
Minista njem nke Ijipt, Mohammad Rashad Al Matini, na onye isi nke ikike ụgbọ okporo ígwè gbara arụkwaghịm mgbe ihe mberede ahụ gasịrị. Onye isi ala Mohamed Morsi kwere nkwa ịza ajụjụ maka ndị ahụ na-ahụ maka ya. E jidere onye ọrụ na-agafe agafe, onye a na-ekwu na ọ na-ehi ụra, na Ibrahim El-Zaafrani, odeakwụkwọ ukwu nke kọmitii enyemaka nke Arab Doctors Union, kwuru na a ga-enye ezinụlọ ndị nwụrụ anwụ E£ 10,000 (ihe dị ka $ 1,600) na ezinụlọ ndị merụrụ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://edition.cnn.com/2012/11/17/world/africa/egypt-bus-crash/index.html|title=Bus, train crash in Egypt kills 51 – mostly children|author=Mohamed Fadel Fahmy|date=18 November 2012|accessdate=18 November 2012|archivedate=20 November 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121120040954/http://edition.cnn.com/2012/11/17/world/africa/egypt-bus-crash/index.html}}</ref>
== Edensibia ==
{{Railway accidents in Egypt}}{{2012 railway accidents}}{{School bus crashes}}<templatestyles src="Module:Side box/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Sister project/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Sister project/styles.css"></templatestyles>
fc25q2h8caq7zjb5y72sr4kycxdh26k
Ihe mberede ụgbọ okporo ígwè Sohag
0
79288
708829
2026-09-01T13:29:40Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1367236183|Sohag train collision]]"
708829
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Infobox public transit accident/styles.css"></templatestyles>
N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Machị afọ 2021, ụgbọ oloko abụọ zutere na mpaghara Tahta nke Sohag Governorate na Ijipt.<ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/news/2021/3/26/egypt-train-crash-kills-dozens-media-reports|title=Egypt: Train collision kills 32 after emergency brakes triggered|publisher=[[Al Jazeera English]]|date=26 March 2021|accessdate=26 March 2021|archivedate=26 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210326120555/https://www.aljazeera.com/news/2021/3/26/egypt-train-crash-kills-dozens-media-reports}}</ref> Mmadụ iri na asatọ nwụrụ ma ọ dịkarịa ala mmadụ 200 merụrụ ahụ.<ref name=":1">{{Cite web|date=29 March 2021|title=Egypt orders eight arrests over fatal train crash|url=https://gulfnews.com/world/mena/egypt-orders-eight-arrests-over-fatal-train-crash-1.78191423|accessdate=30 March 2021|work=[[Gulf News]]}}</ref> Ihe ahụ mere mgbe otu onye ma ọ bụ ndị a na-amaghị ama ji ụma mee ka breeki mberede rụọ ọrụ n'ụgbọ oloko na-edu ụzọ, nke ụgbọ oloko na-eso ya wee kụọ ya. <ref name="reuters">{{Cite web|url=https://www.reuters.com/article/us-egypt-crash/egypt-train-crash-kills-32-people-injures-scores-idUSKBN2BI1N4|title=Egypt train crash kills 32 people, injures scores|work=[[Reuters]]|date=26 March 2021|accessdate=26 March 2021|archivedate=26 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210326180649/https://www.reuters.com/article/us-egypt-crash/egypt-train-crash-kills-32-people-injures-scores-idUSKBN2BI1N4}}</ref>
== Ndabere ==
Ụgbọ okporo ígwè Ijipt nwere ndekọ nke mmezi ngwá ọrụ na-adịghị mma, ileghara anya, na njikwa ọjọọ.<ref name=":2">{{Cite web|date=26 March 2021|title=Egypt: Several killed in passenger train collision|url=https://www.dw.com/en/egypt-over-30-killed-in-passenger-train-collision/a-57015950|work=[[Deutsche Welle]]|accessdate=26 March 2021|archivedate=26 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210326190906/https://www.dw.com/en/egypt-over-30-killed-in-passenger-train-collision/a-57015950}}</ref> Gọọmentị dekọrọ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe mberede 11,000 na ụzọ ụgbọ okporo ígwè n'etiti afọ 2008 na afọ 2017, gụnyere ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke 1,793 na 2017. N'afọ 2018, Onye isi ala Abdel Fattah el-Sisi kwuru na gọọmentị mba ahụ enweghị ijeri EGP 250 (14 ijeri USD) na ego achọrọ iji dozie nsogbu niile dị n'ime usoro ụgbọ okporo ígwè.<ref name="El-Naggar NYT">{{Cite news|author=El-Naggar|first=Mona|date=26 March 2021|title=Trains Collide in Egypt, Killing at Least 32|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/2021/03/26/world/middleeast/train-crash-egypt.html|accessdate=26 March 2021}}</ref>
== Ihe mere ==
Nsogbu ahụ mere na mpaghara Tahta nke Sohag Governorate, ihe dịka kilomita 460 (290 mi) n'ebe ndịda isi obodo Cairo. Ministri njem Ijipt ekwuola na ndị njem nọ n'ụgbọ okporo ígwè dị n'ihu, nke si Luxor na-aga Alexandria, dọtara brek mberede mgbe ha na-agafe n'etiti ọdụ El Maragha na Tahta. Nke a mere ka ụgbọ oloko ahụ kwụsị, ebe ụgbọ oloko nke abụọ nke si Aswan na-aga Cairo si n'azụ kụọ ya, <ref name=":0">{{Cite web|title=Train collision in southern Egypt kills 32, injures 66|url=https://www.msn.com/en-us/news/world/train-collision-in-southern-egypt-kills-32-injures-66/ar-BB1eZPHw|accessdate=26 March 2021|work=[[MSN]]|archivedate=30 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210330024338/https://www.msn.com/en-us/news/world/train-collision-in-southern-egypt-kills-32-injures-66/ar-BB1eZPHw}}</ref> nke bibiri ụgbọ oloko abụọ ma mee ka nke atọ tụgharịa.<ref name=":2" /> E nyere ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ mbụ na 32, nke e dezigharịrị ruo 19 ma mesịa ruo 18.<ref name=":1" />
== Nzaghachi ==
E zigara ndị ambulance iri asaa na anọ iji gwọọ ndị njem.<ref name=":0" />
Praịm Minista Mostafa Madbouly kwupụtara na a ga-akwụ ndị ezinụlọ nke ndị nwụrụ n'ihe mberede ahụ ụgwọ nke 100,000 EGP (6,000 USD) na ezumike nká ndụ.<ref>{{Cite web|date=2021-03-27|title=LE100K for family of victims killed in Sohag train collision, death toll decreases after 20 recovered from coma|url=https://www.egypttoday.com/Article/1/100206/LE100K-for-family-of-victims-killed-in-Sohag-train-collision|accessdate=2021-03-27|work=EgyptToday|archivedate=28 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210328024637/https://www.egypttoday.com/Article/1/100206/LE100K-for-family-of-victims-killed-in-Sohag-train-collision}}</ref>
== Nnyocha ==
Na ụbọchị iri na otu nke ọnwa Eprel afọ 2021, ndị ọkaikpe Ijipt kwupụtara na ọ dịghị onye nọ n'okpuru njikwa otu n'ime ụgbọ oloko ahụ mgbe ha abụọ dara. Na mgbakwunye, otu n'ime ndị ọkwọ ụgbọ oloko ahụ agbanyụọla sistemụ njikwa ụgbọ oloko akpaka (ATC) iji mee ka ọ gaa ngwa ngwa, ebe onye enyemaka nke ụgbọ oloko ahụ nọ n'okpuru mmetụta nke tramadol, onye nche ụlọ elu njikwa ejiriwokwa cannabis. <ref>{{Cite web|url=https://abcnews.go.com/International/wireStory/egypt-prosecutors-find-gross-negligence-train-crash-77006558|title=Egypt prosecutors find gross negligence behind train crash|work=ABC News|date=12 April 2021}}</ref>
== Hụkwa ==
* 2002 Ihe mberede ụgbọ okporo ígwè El Ayyat
* Ndepụta ihe mberede ụgbọ okporo ígwè na Egypt
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
== Njikọ mpụga ==
{{Railway accidents in Egypt}}{{Railway accidents and incidents in 2021}}
rnprvs008mqx4gmvsaet5jjvfmrnvlx
Mgbalị ndị a gbara n'ọnwa Disemba afọ 2012 n'Ebe Ugwu Naịjirịa
0
79289
708830
2026-09-01T13:53:30Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1346530864|December 2012 shootings in Northern Nigeria]]"
708830
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{Campaignbox Boko Haram insurgency}}Mgbapụ egbe abụọ mere n'oge ofufe ekeresimesi n'ụlọ ụka dị na ugwu Naịjirịa n’ụbọchị Krismas, bụ 25 Disemba 2012, n’ụlọ ụka dị na Maiduguri na Potiskum. A kọrọ na ọ dịkarịa ala mmadụ iri na abụọ nwụrụ n’ihe omume ndị a. Òtù ndị na-eyi ọha egwu, Boko Haram, kwuru na ha abụghị ndị kpatara mwakpo ahụ, ma a ka na-enyo ha enyo na ha nwere ike ịbụ ndị mere ya.[1]
N'obodo Potiskum, [[Ȯra Yobe|Yobe]], n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke mba ahụ, ndị ikom ji égbè gbagburu ma ọ dịkarịa ala ndị na-aga chọọchị isii. Mgbe nke ahụ gasịrị, a gbara ụlọ ụka ahụ ọkụ. Na [[Maiduguri]] gbukwara ndị na-aga chọọchị isii, gụnyere ụkọchukwu nke chọọchị ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://edition.cnn.com/2012/12/25/world/africa/nigeria-christmas-attack/?hpt=hp_t2|title=12 killed in attacks on two churches in Nigeria|publisher=[[CNN]]|date=25 December 2012|accessdate=25 December 2012}}</ref>
Ụbọchị atọ ka e mesịrị, na 28 Disemba, n'obodo nta nke [[Musari]], e gburu Ndị Kraịst iri na ise ọzọ. Ndị mwakpo wakporo obodo ahụ ma gbuo ha mgbe ha na-ehi ụra. Ndị ahụ nwụrụ gụnyere onye uwe ojii okporo ụzọ na ndị nkịtị iri na anọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.nieuwsblad.be/article/detail.aspx?articleid=DMF20121230_00417937|title=Vijftien christenen gedood in dorp Musari – Het Nieuwsblad|work=Nieuwsblad.be|date=30 December 2012|accessdate=5 January 2013|language=nl}}</ref>
== Hụkwa ==
* Disemba 2011 Mwakpo nke Northern Nigeria
* Eprel 2012 Bọmbụ Kaduna
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
p2jhlxccjxaffwqqjbgjlchr3wm2v4z
Mwakpo Chakawa na Kawuri
0
79290
708831
2026-09-01T14:13:29Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1369203294|Chakawa and Kawuri attacks]]"
708831
wikitext
text/x-wiki
{{Campaignbox Nigerian Sharia conflict}}
[[Faịlụ:Nigerianbandits2.png|áká_ịkẹngạ|thumb|220x220px|Ndị ohi Naijiria n'ime ogige ha]]
'''Chakawa na [[Mgbuchapu na Kawuri|Kawuri]]''' bụ usoro ogbugbu ndị na-eyi ọha egwu nke mere na Jenụwarị 2014 na Kawuri, Borno steeti na n'obodo Chakawa, Madagali Local Government Area, Adamawa Steeti n'otu n'otu (n'oge abụọ dị iche iche na ebe ikpeazụ). A na-ebo Boko Haram ụta maka mwakpo niile.
Na 31 Jenụwarị, e gburu onye ụkọchukwu na ndị otu ya 10 na Chakawa .
N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Jenụwarị, e mere mwakpo abụọ n'otu oge na [[Mgbuchapu na Kawuri|Kawuri]], Borno steeti na chọọchị Katọlik dị n'obodo Chakawa, Madagali Local Government Area, Adamawa Steeti.
Na Kawuri, otu obodo dị na Konduga Local Government Area nke Borno State, nke dị ihe dị ka kilomita iri atọ na asaa n’akụkụ ndịda ọwụwa anyanwụ Maiduguri, e gburu ihe dị ka mmadụ iri asatọ na ise n’abalị ahụ.[1][2][3] E boro Boko Haram ebubo na ọ bụ ha kpatara mwakpo ndị ahụ.
Na Chakawa (nke a makwaara dị ka Waga Chakawa) e gburu olu ọtụtụ ndị na-efe chọọchị, <ref name="9jaolofofo">{{Cite web|url=http://9jaolofofo.com.ng/how-boko-haram-slit-throats-of-church-worshippers-in-adamawa-graphic/|title=How Boko Haram Slit Throats Of Church Worshippers In Adamawa [GRAPHIC] | 9JAOLOFOFO™|publisher=9jaolofofo.com.ng|accessdate=2014-05-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140525232149/http://9jaolofofo.com.ng/how-boko-haram-slit-throats-of-church-worshippers-in-adamawa-graphic/|archivedate=2014-05-25}}</ref> ebe a gbagburu ndị ọzọ. E mere atụmatụ na mmadụ iri atọ na otu nwụrụ, mana e degharịrị nke a ka ọ bụrụ mmadụ iri anọ na otu.
Ọnụ ọgụgụ ikpeazụ ndị nwụrụ anwụ etinyela ma ọ dịkarịa ala mmadụ 138.
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
88byz52foa7v4fzfq9qhmfx3buntbc4
Nọvemba 2011 mwakpo Naịjirịa
0
79291
708832
2026-09-01T16:46:19Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351323450|November 2011 Nigeria attacks]]"
708832
wikitext
text/x-wiki
N'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2011, usoro ịgba égbè na Bọmbụ igbu onwe onye n'obodo ndị dị n'ebe ugwu Naịjirịa gburu ihe karịrị mmadụ 100 ma merụọ ọtụtụ narị ndị ọzọ ahụ. Onye na-ekwuchitere otu ndị na-eyi ọha egwu Sunni Muslim Boko Haram mechara kwuo na ọ bụ ya kpatara ya ma kwe nkwa "mgbalị ndị ọzọ na-aga n'ihu".
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Boko Haram aghọwo ndị maara nke ọma n'ịrụ mwakpo kemgbe Esemokwu 2009 ya na ndị ọrụ nchekwa nke dugara n'ọnwụ nke onye ndú ya [[Mohammed Yusuf (Boko Haram)|Ustaz Mohammed Yusuf]], Kemgbe ahụ, ọ na-azọrọ ma ọ bụ na-ata ya ụta maka ọtụtụ mwakpo na gọọmentị Naijiria na ndị nkịtị. Ọtụtụ mwakpo bụ ndị Alakụba n'ebe ugwu Naịjirịa, ọ bụ ezie na a kpọrọ aha otu ahụ na bọmbụ ndị ọzọ dịka na isi obodo [[Abuja]]. Otu ahụ n'onwe ya na ụfọdụ ndị jikọrọ aka na Al Qaeda na Islamic Maghreb na ụfọdụ ndị na-atụ anya nkwekọrịta yiri ndị MEND nke ndịda Naịjirịa.<ref name="aljaz">{{Cite web|url=http://english.aljazeera.net/news/africa/2011/11/20111169858380467.html|title=Nigeria group threatens more deadly attacks – Africa|publisher=Al Jazeera}}</ref>
== Mwakpo ==
Otu n'ime ihe ndị a wakporo bụ isi ụlọ ọrụ ndị uwe ojii nke Yobe State, ọtụtụ ụlọ gọọmentị na ụlọ akụ abụọ, yana ọ dịkarịa ala ụlọ ụka isii. Otu onye ọrụ obodo a na-akpọghị aha gwara ndị nta akụkọ na a na-agwọ ọtụtụ narị ndị merụrụ ahụ n'ụlọ ọgwụ mgbe mbibi ahụ mere n'obodo ahụ nke puku iri ise. Ìgwè ndị ikom kpuchiri ihu ha na-agagharị n'okporo ámá ruo ma ọ dịkarịa ala awa abụọ, na-agba ụlọ ọkụ ma na-alụ ọgụ n'okporong ámá na ndị uwe ojii. Ndị ọrụ gọọmentị kwupụtara na ọ dịkarịa ala mmadụ iri ise na atọ nwụrụ na bọmbụ ụgbọ ala gburu onwe ha abụọ n'ụlọ ikpe ndị na-emegide ndị na-eyi ọha egwu na ọtụtụ akụkọ ndị akaebe kwuru na ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ karịrị nke dị ugbu a.
Awa ole na ole tupu mwakpo Damaturi, ndị na-atụ bọmbụ gburu onwe ha wakporo isi ụlọ ọrụ ndị agha na [[Maiduguri]] ma merụọ ma ọ dịkarịa ala mmadụ asaa ahụ. Akụkọ akụkọ na-atụ aro na a wakporo obodo [[Potiskum]] dị nso, n'echi ya, ụlọ ọrụ telivishọn Naịjirịa kọrọ na a wakpo bọmbụ ọkụ n'obodo [[Kaduna]] nke gburu mmadụ abụọ.<ref name="BBC">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-15605041|title=Nigeria Boko Haram attack 'kills 63' in Damaturu|publisher=BBC News|date=5 November 2011|accessdate=5 November 2011}}</ref> A wakporo ọ dịkarịa ala ụlọ ọrụ ndị uwe ojii atọ na ụlọ ụka ise.
Suleimon Lawal, onye kọmishọna ndị uwe ojii nke Damaturu, kwuru na ndị ogbu onwe ha abụọ ji ụgbọala bu bọmbụ jupụtara n’ihe mgbawa banye n’ụlọ ikpe mpaghara na-ahụ maka iyi ọha egwu, ebe ha gburu mmadụ iri ise na atọ.
== Onye mere ya ==
Dị ka Boko Haram kwuru na ọ bụ ya kpatara mwakpo ahụ, ọnụ na-ekwuchitere ya bụ Abul-Qaqa kwuru na "mkpagbu ndị ọzọ na-aga n'ihu". <ref name="aljaz" />
== Mmeghachi omume ==
; N'ụlọ
Otu onye na-ekwuchitere gọọmentị kwuru na Onyeisi Ala, Goodluck Jonathan, “wutere nke ukwuu” maka mwakpo ahụ, ma kwuo na gọọmentị ya na-agbasi mbọ ike ịchọta ma kpọpụta ndị “kpebisiri ike ịkpata ọgba aghara na imebi udo na nkwụsi ike nke obodo” n’ihu ikpe.[1] Onye na-ekwuchitere ya, Reuben Abati, gbakwụnyere na ya anaghị ewere ndị mere mwakpo ahụ dị ka “ezigbo ndị Alakụba,” n’ihi na mwakpo ahụ mere n’oge emume Eid.Ọ gara n’ihu kwuo na “a ga-eme ihe niile dị mkpa iji jide ndị mere mwakpo ahụ.” O kwukwara na ndị ọrụ nchekwa ga-agwa ọha na ihe mere n’ogo a bụ naanị obere akụkụ nke ihe nwere ike ime, ma e jiri obosara ihe iyi egwu ahụ tụnyere ya. Ọ gbakwụnyere na ndị ọrụ nchekwa na-arụsi ọrụ ike iji hụ na ọchịchọ ọtụtụ ndị Naịjirịa anaghị emebi site n’aka obere otu nwere ọchịchọ igbu onwe ha.Jonathan mechakwara kagbuo njem ọ ga-aga Bayelsa iji gaa emume agbamakwụkwọ nwanne ya nwoke nke nta.
Ibrahim Bulama nke Red Cross nke Naijiria kwuru na ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ nwere ike ịrị elu. O kwukwara na egwu nke mwakpo ọzọ.<ref name="aljaz" /> Ndị Red Cross nke Naijiria ekwela nkwa na ha ga-enyocha ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ n'ụzọ zuru ezu ma hapụ ya n'ụbọchị ndị na-abịanụ.<ref name="BBC" /> Lawal kwuru na dị ka onye uwe ojii "atụmatụ m bụ atụmatụ nchebe enweghị m ike ikpughe na ikuku. Ya mere, ebe [Boko Haram's] anaghị ekpughe atụmatụ nchebe ha, echeghị m na ọ dị mma ịgwa ụwa niile ihe m na-eme. "
Nii Akuetteh, onye bụbu onye isi nchịkwa nke Africa Action, kwuru na: "Gọọmentị anọwo na-ekwu na ọ ga-emeso [Boko Haram] nakwa na ọ ga na-achịkwa nsogbu ahụ, mana o nweghị ike. N'oge gara aga, mgbalị e mere bụ ịnwa ịlụso ha ọgụ - iziga ndị ọrụ nchekwa n'azụ ha - mana nke ahụ mepụtara nsogbu nke ya. Amaara m na e nwere ndị otu Naijiria n'ime na n'èzí gọọmentị, gụnyere mgbasa ozi, ndị na-atụ aro na gọọmentị kwesịrị ịnwa ịgwa Boko Haram okwu <ref name="aljaz" />
; Mba Nile
* - [[United States Ambassador to Nigeria|ụlọ ọrụ nnọchiteanya]] ahụ nyere ụmụ amaala ya ịdọ aka ná ntị mberede na mwakpo bọmbụ nwere ike ime n'ọtụtụ họtel ndị oké ozu gafee Abuja.<ref>{{Cite news|url=http://latimesblogs.latimes.com/world_now/2011/11/terror-warning-nigeria.html|work=Los Angeles Times|title=U.S. warns of possible terror attack in Nigeria}}</ref> Onye ndụmọdụ National Security nke Naijiria General [[Owoeye Andrew Azazi]] jụrụ ịdọ aka ná ntị ahụ dị ka ihe na-akpata egwu.<ref>{{Cite news|url=http://pmnewsnigeria.com/2011/11/07/nsa-faults-us-embassy-bomb-alert/|title=Nigeria Faults US Bomb Alert|date=7 November 2011|work=[[P.M. News]]}}</ref>
; Ndị ọzọ
Isaac Olawale, nke Oxford University Centre for Research on Inequality, Human Security and Ethnicity kwuru na: "Mgbalị a na-eme ugbu a iji dozie nsogbu ahụ site na iji usoro esemokwu agaghị arụ ọrụ. E nwere ịda ogbenye na mba ahụ niile na ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ndị Naijiria na-abanye n'ịnakwere agbụrụ, chauvinist na okpukpe. Boko Haram na-egosipụta ụfọdụ ọgba aghara ọha na eze anyị na-ahụ na Naijiria. "<ref name="aljaz" />
David Zounmenou, nke Institute for Security Studies, kwuru na: "Ihe isi ike bụ ọnụ ọgụgụ ngwá agha ndị a tụbara n'ọzara site na ọdịda nke Muammar Gaddafi na ndị na-akwado ya. Ngwá agha ndị ahụ na-abanye n'ógbè ahụ, na-adaba n'aka ndị na-adịghị mma. Ụfọdụ n'ime ha doro anya na ha ga-achọta ụzọ ha na Boko Haram, ma ọ bụ al-Qaeda na Islamic Maghreb ma ọ bụ ìgwè ndị ọzọ. "<ref>{{Cite web|author=Inside Story|url=http://english.aljazeera.net/programmes/insidestory/2011/11/20111179261904335.html|title=Who are Nigeria's Boko Haram? – Inside Story|publisher=Al Jazeera}}</ref>
== Hụkwa ==
* Esemokwu Sharia na Naijiria
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
lf5emefimfbjre05h09knownmp2dci0
708833
708832
2026-09-01T17:06:11Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1351323450|November 2011 Nigeria attacks]]"
708833
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{Campaignbox Boko Haram insurgency}}N'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2011, usoro ịgba égbè na Bọmbụ igbu onwe onye n'obodo ndị dị n'ebe ugwu Naịjirịa gburu ihe karịrị mmadụ 100 ma merụọ ọtụtụ narị ndị ọzọ ahụ. Onye na-ekwuchitere otu ndị na-eyi ọha egwu Sunni Muslim Boko Haram mechara kwuo na ọ bụ ya kpatara ya ma kwe nkwa "mgbalị ndị ọzọ na-aga n'ihu".
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Boko Haram aghọwo ndị maara nke ọma n'ịrụ mwakpo kemgbe Esemokwu 2009 ya na ndị ọrụ nchekwa nke dugara n'ọnwụ nke onye ndú ya [[Mohammed Yusuf (Boko Haram)|Ustaz Mohammed Yusuf]], Kemgbe ahụ, ọ na-azọrọ ma ọ bụ na-ata ya ụta maka ọtụtụ mwakpo na gọọmentị Naijiria na ndị nkịtị. Ọtụtụ mwakpo bụ ndị Alakụba n'ebe ugwu Naịjirịa, ọ bụ ezie na a kpọrọ aha otu ahụ na bọmbụ ndị ọzọ dịka na isi obodo [[Abuja]]. Otu ahụ n'onwe ya na ụfọdụ ndị jikọrọ aka na Al Qaeda na Islamic Maghreb na ụfọdụ ndị na-atụ anya nkwekọrịta yiri ndị MEND nke ndịda Naịjirịa.<ref name="aljaz">{{Cite web|url=http://english.aljazeera.net/news/africa/2011/11/20111169858380467.html|title=Nigeria group threatens more deadly attacks – Africa|publisher=Al Jazeera}}</ref>
== Mwakpo ==
Otu n'ime ihe ndị a wakporo bụ isi ụlọ ọrụ ndị uwe ojii nke Yobe State, ọtụtụ ụlọ gọọmentị na ụlọ akụ abụọ, yana ọ dịkarịa ala ụlọ ụka isii. Otu onye ọrụ obodo a na-akpọghị aha gwara ndị nta akụkọ na a na-agwọ ọtụtụ narị ndị merụrụ ahụ n'ụlọ ọgwụ mgbe mbibi ahụ mere n'obodo ahụ nke puku iri ise. Ìgwè ndị ikom kpuchiri ihu ha na-agagharị n'okporo ámá ruo ma ọ dịkarịa ala awa abụọ, na-agba ụlọ ọkụ ma na-alụ ọgụ n'okporong ámá na ndị uwe ojii. Ndị ọrụ gọọmentị kwupụtara na ọ dịkarịa ala mmadụ iri ise na atọ nwụrụ na bọmbụ ụgbọ ala gburu onwe ha abụọ n'ụlọ ikpe ndị na-emegide ndị na-eyi ọha egwu na ọtụtụ akụkọ ndị akaebe kwuru na ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ karịrị nke dị ugbu a.
Awa ole na ole tupu mwakpo Damaturi, ndị na-atụ bọmbụ gburu onwe ha wakporo isi ụlọ ọrụ ndị agha na [[Maiduguri]] ma merụọ ma ọ dịkarịa ala mmadụ asaa ahụ. Akụkọ akụkọ na-atụ aro na a wakporo obodo [[Potiskum]] dị nso, n'echi ya, ụlọ ọrụ telivishọn Naịjirịa kọrọ na a wakpo bọmbụ ọkụ n'obodo [[Kaduna]] nke gburu mmadụ abụọ.<ref name="BBC">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-15605041|title=Nigeria Boko Haram attack 'kills 63' in Damaturu|publisher=BBC News|date=5 November 2011|accessdate=5 November 2011}}</ref> A wakporo ọ dịkarịa ala ụlọ ọrụ ndị uwe ojii atọ na ụlọ ụka ise.
Suleimon Lawal, onye uwe ojii nke Damaturu, kwuru na ndị mmadụ abụọ gburu onwe ha ji bọmbụ gbaa ụgbọala bu bọmbụ banye n'ụlọ ikpe na-emegide ndị na-eyi ọha egwu n'ógbè ahụ wee gbuo mmadụ 53.
== Onye mere ya ==
Dị ka Boko Haram kwuru na ọ bụ ya kpatara mwakpo ahụ, ọnụ na-ekwuchitere ya bụ Abul-Qaqa kwuru na "mkpagbu ndị ọzọ na-aga n'ihu". <ref name="aljaz" />
== Mmeghachi omume ==
; N'ụlọ
[[Ȯra Bayelsa|Otu onye na-ekwuchitere gọọmentị kwuru na Onyeisi Ala, Goodluck Jonathan, “wutere nke ukwuu” maka mwakpo ahụ, ma kwuo na gọọmentị ya na-agbasi mbọ ike ịchọta ma kpọpụta ndị “kpebisiri ike ịkpata ọgba aghara na imebi udo na nkwụsi ike nke obodo” n’ihu ikpe.[1] Onye na-ekwuchitere ya, Reuben Abati, gbakwụnyere na ya anaghị ewere ndị mere mwakpo ahụ dị ka “ezigbo ndị Alakụba,” n’ihi na mwakpo ahụ mere n’oge emume Eid.Ọ gara n’ihu kwuo na “a ga-eme ihe niile dị mkpa iji jide ndị mere mwakpo ahụ.” O kwukwara na ndị ọrụ nchekwa ga-agwa ọha na ihe mere n’ogo a bụ naanị obere akụkụ nke ihe nwere ike ime, ma e jiri obosara ihe iyi egwu ahụ tụnyere ya. Ọ gbakwụnyere na ndị ọrụ nchekwa na-arụsi ọrụ ike iji hụ na ọchịchọ ọtụtụ ndị Naịjirịa anaghị emebi site n’aka obere otu nwere ọchịchọ igbu onwe ha.Jonathan mechakwara kagbuo njem ọ ga-aga Bayelsa iji gaa emume agbamakwụkwọ nwanne ya nwoke nke nta.]]
Ibrahim Bulama nke Red Cross nke Naijiria kwuru na ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ nwere ike ịrị elu. O kwukwara na egwu nke mwakpo ọzọ.<ref name="aljaz" /> Ndị Red Cross nke Naijiria ekwela nkwa na ha ga-enyocha ọnụ ọgụgụ ndị nwụrụ anwụ n'ụzọ zuru ezu ma hapụ ya n'ụbọchị ndị na-abịanụ.<ref name="BBC" /> Lawal kwuru na dị ka onye uwe ojii "atụmatụ m bụ atụmatụ nchebe enweghị m ike ikpughe na ikuku. Ya mere, ebe [Boko Haram's] anaghị ekpughe atụmatụ nchebe ha, echeghị m na ọ dị mma ịgwa ụwa niile ihe m na-eme. "
Nii Akuetteh, onye bụbu onye isi nchịkwa nke Africa Action, kwuru na: "Gọọmentị anọwo na-ekwu na ọ ga-emeso [Boko Haram] nakwa na ọ ga na-achịkwa nsogbu ahụ, mana o nweghị ike. N'oge gara aga, mgbalị e mere bụ ịnwa ịlụso ha ọgụ - iziga ndị ọrụ nchekwa n'azụ ha - mana nke ahụ mepụtara nsogbu nke ya. Amaara m na e nwere ndị otu Naijiria n'ime na n'èzí gọọmentị, gụnyere mgbasa ozi, ndị na-atụ aro na gọọmentị kwesịrị ịnwa ịgwa Boko Haram okwu <ref name="aljaz" />
; Mba Nile
* - [[United States Ambassador to Nigeria|ụlọ ọrụ nnọchiteanya]] ahụ nyere ụmụ amaala ya ịdọ aka ná ntị mberede na mwakpo bọmbụ nwere ike ime n'ọtụtụ họtel ndị oké ozu gafee Abuja.<ref>{{Cite news|url=http://latimesblogs.latimes.com/world_now/2011/11/terror-warning-nigeria.html|work=Los Angeles Times|title=U.S. warns of possible terror attack in Nigeria}}</ref> Onye ndụmọdụ National Security nke Naijiria General [[Owoeye Andrew Azazi]] jụrụ ịdọ aka ná ntị ahụ dị ka ihe na-akpata egwu.<ref>{{Cite news|url=http://pmnewsnigeria.com/2011/11/07/nsa-faults-us-embassy-bomb-alert/|title=Nigeria Faults US Bomb Alert|date=7 November 2011|work=[[P.M. News]]}}</ref>
; Ndị ọzọ
Isaac Olawale, nke Oxford University Centre for Research on Inequality, Human Security and Ethnicity kwuru na: "Mgbalị a na-eme ugbu a iji dozie nsogbu ahụ site na iji usoro esemokwu agaghị arụ ọrụ. E nwere ịda ogbenye na mba ahụ niile na ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ndị Naijiria na-abanye n'ịnakwere agbụrụ, chauvinist na okpukpe. Boko Haram na-egosipụta ụfọdụ ọgba aghara ọha na eze anyị na-ahụ na Naijiria. "<ref name="aljaz" />
David Zounmenou, nke Institute for Security Studies, kwuru na: "Ihe isi ike bụ ọnụ ọgụgụ ngwá agha ndị a tụbara n'ọzara site na ọdịda nke Muammar Gaddafi na ndị na-akwado ya. Ngwá agha ndị ahụ na-abanye n'ógbè ahụ, na-adaba n'aka ndị na-adịghị mma. Ụfọdụ n'ime ha doro anya na ha ga-achọta ụzọ ha na Boko Haram, ma ọ bụ al-Qaeda na Islamic Maghreb ma ọ bụ ìgwè ndị ọzọ. "<ref>{{Cite web|author=Inside Story|url=http://english.aljazeera.net/programmes/insidestory/2011/11/20111179261904335.html|title=Who are Nigeria's Boko Haram? – Inside Story|publisher=Al Jazeera}}</ref>
== Hụkwa ==
* Esemokwu Sharia na Naijiria
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
hmyffhzu59j7iq6caxnsdwc91mcszs2
Ọgba aghara na 2008
0
79292
708834
2026-09-01T17:17:30Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1369191927|2008 Jos riots]]"
708834
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Locator_Map_Jos-Nigeria.png|thumb|225x225px|Ebe [[Jos]] dị na Naịjirịa]]
{{Campaignbox Nigerian Sharia conflict}}ọgba aghara [[Jos]] nke afọ 2008 bụ ọgba aghara metụtara [[Religion in Nigeria|Ndị Kraịst]] na Ndị Alakụba n'ihi nsonaazụ ntuli aka ime obodo na 28 na 29 Nọvemba 2008 na Jos, obodo dị na mpaghara etiti North nke [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref name="xinhua">{{Cite news|url=http://news.xinhuanet.com/english/2008-12/06/content_10463552.htm|title=7,070 displaced persons in 10 camps in Jos, Nigeria|date=6 December 2008|accessdate=5 December 2008}}</ref><ref name="bbcnews">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7756695.stm|title=Riots 'kill hundreds in Nigeria'|work=BBC News|date=29 November 2008|accessdate=30 November 2008}}</ref> Ụbọchị abụọ nke ọgba aghara mere ka ọtụtụ narị ndị merụọ ahụ na ọ dịkarịa ala mmadụ 761 nwụọ.<ref name="hrw2013">{{Cite book|author=Human Rights Watch|title="Leave Everything to God": Accountability for Inter-Communal Violence in Plateau and Kaduna States, Nigeria|date=12 December 2013|pages=45–47|url=https://www.hrw.org/reports/2013/12/12/leave-everything-god-0|accessdate=5 May 2015}}</ref> E zigara [[Nigerian Armed Forces|Ndị agha Naijiria]] ma site na 30 Nọvemba e weghachiri iwu.<ref>{{Cite news|author=Abubakar|first=Aminu|title=Nigerian army takes over riot city|url=http://www.smh.com.au/world/nigerian-army-takes-over-riot-city-20081130-6nwc.html|accessdate=5 May 2015}}</ref>
== Ihe Ndị Na-akpata ya ==
Ndị ọrụ ntuli aka edeghị ndị meriri na ntuli aka ahụ n'ihu ọha, asịrị malitekwara na onye na-azọ ọkwa nke People's Democratic Party (PDP), onye ọka iwu [[Timothy Gyang Buba]], <ref name="allafrica">{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200811290039.html|title=Nigeria: Dozens Killed in Jos LG Election Riot|publisher=Allafrica.com|date=29 November 2008|accessdate=30 November 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081202101405/http://allafrica.com/stories/200811290039.html|archivedate=2 December 2008}}</ref> meriri onye na-aga ọkwa nke All Nigerian Peoples Party. Ndị si n'obodo ndị Alakụba [[Ndi Haụsa|Ndị Hausa]], malitere ime ngagharị iwe ọbụna tupu ewepụta nsonaazụ ya, nke kpatara esemokwu nke gburu ọtụtụ narị ndụ n'etiti ndị Alakụb na Ndị Kraịst, ndị kwadoro Buba n'ụzọ dị ukwuu.<ref name="NYT">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2008/11/30/world/africa/30nigeria.html?ref=world|title=At Least 200 Die in Nigeria Clashes|date=29 November 2008|work=[[The New York Times]]|accessdate=30 November 2008}}</ref>
Ọgba aghara yiri nke ahụ na 2001 n'etiti Ndị Kraịst na ndị Alakụba na Jos mekwara ka ọtụtụ narị mmadụ nwụọ.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/1600250.stm|title=Nigerian president tours riot city|date=17 October 2001|publisher=BBC|accessdate=30 November 2008}}</ref> Ọgba aghara nke afọ 2004 na Yelwa, obodo ọzọ dị na Plateau State kpatara ihe a na-akpọ Yelwa Massacre. Ịlụ ọgụ na [[Kaduna (city)|Kaduna]]_State" id="mwQA" rel="mw:WikiLink" title="Kaduna State">Steeti Kaduna dị n'ebe ugwu mgbe ọ nwara itinye iwu Shari'a n'afọ 2000, mere ka e kewaa Kaduna. Nke a sochiri ọgba aghara Kaduna nke Nọvemba 2002, nke sitere na nnabata Naijiria nke asọmpi Miss World, nke otu n'ime ndị na-asọmpi ya meriri n'afọ gara aga.<ref>{{Cite news|title=Nigeria calls off Miss World show|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/2505353.stm|accessdate=5 May 2015|publisher=BBC|date=23 November 2002}}</ref>
== Ọgba aghara ==
Ụbọchị abụọ ahụ nke ọgba aghara ahụ butere ọnwụ nke ọ dịkarịa ala mmadụ narị asaa na iri isii na otu ,ebe ìgwè ndị na-eme ihe ike mebiri ma ọ bụ gbaa ụlọ, ụlọ alakụba, ụka na ụlọ akwụkwọ ọkụ.[Ndị Red Cross nke Naịjirịa kọrọ na mmadụ puku iri (10,000) gbapụrụ n’ụlọ ha n’ihi ọgba aghara ahụ,[4][5] ma biri n’ebe nchekwa ndị gọọmentị nyere.[6]E zigara ndị agha Naịjirịa na Jos ka ha kwụsị ọgụ ahụ ma guzobe mpaghara nchekwa n’etiti Ndị Kraịst na ndị Alakụba.[7] A kagburu ụgbọ elu niile na-aga Jos na ndị na-esi Jos apụ, ebe e mechiri okporo ụzọ ndị na-aga n’ebe ugwu.[8]
== Mmetụta ==
[[Jonah David Jang|Jonah Jang, onye bụ gọvanọ nke Steeti Plateau, nyere iwu ka e nwee mgbochi ịpụ n’ụlọ awa iri abụọ na anọ n’ógbè anọ nke obodo ahụ, ma kwe ka ndị agha “gba mmadụ égbè ozugbo ha hụrụ ya” iji gbochie ime ihe ike ọzọ.[1]Human Rights Watch boro ndị agha na ndị uwe ojii ebubo na ha mere ihe karịrị igbu mmadụ na-enweghị ikpe 130 (130) mgbe ha na-azaghachi ọgba aghara ahụ.[2]E jidere ọtụtụ ndị ntorobịa ji ngwa ọgụ n’akụkụ abụọ ahụ n’ebe ndị agha guzobere ihe mgbochi n’okporo ụzọ.[3]Ndị uwe ojii kwuru na e jidere ihe karịrị mmadụ narị ise n’ihi ọgba aghara ahụ. Mana ndị ọrụ gọọmentị steeti ahụ kwuru na ọ dịghị onye a kpụgara ikpe ma nweta ikpe ọmụma nke ọma.]]
== Hụkwa ==
* 2001 Ọgba aghara Jos
* Ọgba aghara na Jos na 2010
== Ihe odide ==
* Blench, R. M., Daniel, P. & Hassan, Umaru (2003): Ikike ịnweta na esemokwu banyere ihe onwunwe ndị a na-ahụkarị na steeti atọ na Naịjirịa. Report to Conflict Resolution Unit, World Bank (nkebi e wepụtara na Jos Plateau E debere ya na Wayback Machine)
* Human Rights Watch (2009), Arbitrary Killings by Security Forces: Nkwado nye ndị nyocha na November 28-29, 2008 Ime ihe ike na Jos, Plateau State, Nigeria[https://www.hrw.org/reports/2009/07/20/arbitrary-killings-security-forces-0 ''Ogbugbu ndị uwe ojii na-egbu egbu: Nkwado nye ndị nyocha na Nọvemba 28-29, 2008 Ime ihe ike na Jos, Plateau State, Nigeria'']
* Human Rights Watch (2013), "Kpọọ ihe niile nye Chineke": Nkọwa maka ime ihe ike n'etiti obodo na Plateau na Kaduna States, Nigeria E debere ya na Wayback Machine
* Nkwocha, Stanley (1 Disemba 2008). [https://web.archive.org/web/20081204000912/http://leadership.nigeriannewsservice.com/news/132/ARTICLE/3202/2008-12-01.html ''Jos: Ọbara n'okporo ámá ya, ọzọ''], idu ndú (Abuja)
* Ostien, Philip (2009), [http://www.sharia-in-africa.net/media/publications/ethno-religious-conflict-in-Jos-Nigeria/Ostien_Jos.pdf ''Jonah Jang na Jasawa: Esemokwu agbụrụ na okpukpe na Jos, Nigeria''], na ''Mmekọrịta ndị Alakụba na Ndị Kraịst n'Africa''
{{Nigeria riots}}
ezjukbp9kckivbq928rufmyc5g1oiaj
2001 Ọgba aghara Jos
0
79293
708835
2026-09-01T17:41:28Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1368052074|2001 Jos riots]]"
708835
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:Locator_Map_Jos-Nigeria.png|thumb|225x225px|Ebe [[Jos]] dị na Naịjirịa]]
{{Campaignbox Nigerian Sharia conflict}}ọgba aghara [[Jos]] nke afọ 2001 bụ ọgba aghara metụtara [[Christianity in Nigeria|Ndị Kraịst]] na Ndị Alakụba na Jos, Naijiria, maka nhọpụta nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Alakụba, Alhaji Muktar Mohammed, dị ka onye nhazi mpaghara nke mmemme gọọmentị etiti maka Mbelata ịda ogbenye. Esemokwu ahụ malitere na 7 Septemba ma were ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ izu abụọ, gwụ na 17 Septemba. E gburu ihe dị ka mmadụ 1,000 n'oge ọgba aghara ahụ.<ref name="cnnworld">{{Cite news|url=http://www.cnn.com/2008/WORLD/africa/11/29/nigeria.riots.ap/index.html?imw=Y&iref=mpstoryemail|title=300 bodies taken to mosque on 2nd day of Nigeria riots|publisher=CNN|date=29 August 2008|accessdate=30 November 2008}}</ref><ref name="hrw2013">{{Cite book|author=Human Rights Watch|title="Leave Everything to God": Accountability for Inter-Communal Violence in Plateau and Kaduna States, Nigeria|date=12 December 2013|pages=42–43|url=https://www.hrw.org/reports/2013/12/12/leave-everything-god-0|accessdate=5 May 2015}}</ref>
== Ihe Ndị Na-akpata ya ==
Esemokwu okpukpe na agbụrụ emeela ugboro ugboro na Jos n'ihi ọnọdụ obodo ahụ na Naịjirịa. Jos, isi obodo Plateau State, dị n'etiti mba ahụ, nke dị n'agbata ugwu ndị Alakụba na ndịda Ndị Kraịst. A makwaara Jos maka ohere ọrụ ya, na-eduga ndị mmadụ si gburugburu Naijiria ịkwaga ebe ahụ maka ọrụ. Mmụba nke ndị mmadụ dugara na esemokwu n'etiti ndị otu agbụrụ "ndị amaala" na ndị agbụrụ na-abụghị ndị amaala (nke a na-akpọkarị "ndị bi"). <ref name="Geneva">{{Cite book|author=Krause|first=Jana|title=A Deadly Cycle: Ethno-Religious Conflict in Jos, Plateau State, Nigeria|date=2011|publisher=Geneva Declaration|url=http://www.genevadeclaration.org/fileadmin/docs/regional-publications/GD-WP-Jos-deadly-cycle.pdf|accessdate=5 May 2015}}</ref><ref>{{Cite book|author=Human Rights Watch|title="They Do Not Own This Place": Government Discrimination Against "Non-Indigenes" in Nigeria|date=April 2006|url=https://www.hrw.org/sites/default/files/reports/nigeria0406webwcover.pdf|accessdate=5 May 2015}}</ref>
Na June 2001, gọọmentị etiti họpụtara onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Hausa Muslim, Alhaji Muktar Mohammed, dị ka onye nhazi mpaghara nke mmemme gọọmentị gọọmentị. Ndị Kraịst si n'obodo ahụ mere mkpesa banyere nhọpụta ya.<ref>{{Cite journal|date=2001-12-18|title=Jos|url=https://www.hrw.org/report/2001/12/18/jos/city-torn-apart|journal=Human Rights Watch|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=becoadmin|date=2021-09-07|title=The Plateau Killings and the need to keep the Public informed|url=https://beco.org.ng/the-plateau-killings-and-the-need-to-keep-the-public-informed/|accessdate=2026-06-05|work=Berom Educational and Cultural Organization|language=en-US}}</ref> Esemokwu ghọrọ ihe ike na 7 Septemba 2001, mgbe otu nwanyị Onye Kraịst nwara ịgafe okporo ámá a machibidoro iwu n'èzí ụlọ alakụba n'oge ekpere Fraịdee. Nke a dugara na esemokwu n'etiti ya na otu ndị Alakụba. Agha ahụ mechara gbasaa n'akụkụ ndị ọzọ nke obodo ahụ.<ref name="HRW2001">{{Cite book|author=Human Rights Watch|title=Jos: A City Torn Apart|date=December 2001|url=https://www.hrw.org/sites/default/files/reports/nigeria1201_1.pdf|accessdate=5 May 2015}}</ref>
== Ọgba aghara ==
[[Faịlụ:Gunshot_victim_and_mother.jpg|thumb|Onye a gbagburu n'ụlọ ọgwụ (n'aka ekpe) site na ọgba aghara Jos nke afọ 2001]]
Agha gbasara n'ógbè dị iche iche nke Jos na obodo ndị gbara ya gburugburu.<ref name="HRW2001" /> A gbara ihe onwunwe na ọbụna ụmụ mmadụ ọkụ. Ọtụtụ ụlọ, ụlọ ahịa, ụlọ alakụba, na ụlọ ụka gbara ọkụ ma ọ bụ mebie. A hapụrụ ụgbọala ọkụ n'okporo ámá mgbe esemokwu ahụ gasịrị. Ndị isi Ndị Kraịst kọrọ na ndị Alakụba wakporo Ndị Kraịst ma gbaa ụlọ ụka ọkụ, gụnyere ụka atọ nke Chọọchị Kraịst na Naịjirịa (nke a maara ugbu a dị ka Chọọchị nke Kraịst na Mba, COCIN), isi Nzukọ nke Chineke, na Chọọchị Jos Apostolic. E mechara zigara ndị agha ma kwụsị ime ihe ike ahụ.<ref name="HRW2001" /> Ndị isi obodo [onye?] kwuru na ntinye aka ndị agha na itinye iwu n'ọrụ nyere aka kwụsị esemokwu ahụ.<ref>{{Cite web|title=Nigeria: The Jos Clashes|url=https://www.rusi.org/explore-our-research/publications/commentary/nigeria-jos-clashes|accessdate=2026-06-05|work=www.rusi.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: Jos - A City Torn Apart - Summary|url=https://www.hrw.org/reports/2001/nigeria/nigeria1201.htm|accessdate=2026-06-05|work=www.hrw.org}}</ref>
== Ihe si na ya pụta ==
Ụbọchị iri (10) nke ime ihe ike ahụ kpatara ọnwụ nke ihe dị ka mmadụ otu puku (1,000).[1] N’ihi nnukwu ọnụọgụ ndị nwụrụ n’ọgụ na esemokwu ndị ahụ, a haziri olili ozu n’otu nnukwu ebe.[2]Ọgba aghara ahụ butere mwepụ nke opekata mpe ndị nkịtị puku iri ise (50,000) site n’ebe obibi ha.[3] Ndị ọchịchị jidere ọtụtụ narị mmadụ ma guzobe kọmitii nyocha iji nyochaa ihe kpatara na ndị tinyere aka n’ime ihe ike ahụ. Kọmitii ahụ chọpụtara ma depụta aha ndị e boro ebubo na ha so na ime ihe ike ahụ. Otú ọ dị, ọ dịghị onye n’ime ndị e boro ebubo ahụ ka a kpụgara ikpe nke ọma ma maa ya ikpe.[4]
== Hụkwa ==
* [[Ọgba aghara na 2008]]
* Ọgba aghara na Jos na 2010
<references />
kvkiacl0cq0ibu9bt9vmfobiraisfqd
Mmebi ụlọ mkpọrọ Bauchi
0
79294
708836
2026-09-01T18:25:28Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1371313157|Bauchi prison break]]"
708836
wikitext
text/x-wiki
{{Campaignbox Boko Haram insurgency}}Mgbapụ ndị mkpọrọ n’Ụlọ Mkpọrọ Bauchi bụ mwakpo a wakporo ụlọ mkpọrọ gọọmenti etiti dị na Bauchi, Naịjirịa, bụ́ nke ndị otu Boko Haram ji tọhapụ ndị mkpọrọ narị asaa na iri abụọ na otu.[1] Mwakpo ahụ mere na ụbọchị asaa nke Septemba, afọ puku abụọ na iri (7 Septemba 2010), ndị ji egbe ihe dị ka iri ise mere ya.[2]N’ime ndị mkpọrọ gbapụrụ, ihe ruru narị mmadụ na iri ise bụ ndị nwere njikọ na otu ndị na-eyi ọha egwu Boko Haram.[1] Mgbapụ ndị mkpọrọ ahụ bụ akụkụ nke mmụba sara mbara n’ihe omume Boko Haram n’oge ahụ. A kọwara mmụba ahụ dị ka mmegwara maka ọnwụ otu n’ime ndị isi kacha mkpa nke otu ahụ.[3]Mgbe ihe a gasịrị, Boko Haram mere ọtụtụ mwakpo ndị ọzọ megide ụlọ ọrụ gọọmenti na ebe okpukpe dị iche iche na Steeti Bauchi.[3][4]
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Naịjirịa kewara n'ụzọ dị ukwuu n'etiti ndị Kraịst na ndị Alakụba n'ebe ugwu, esemokwu amalitela n'etiti ìgwè abụọ ahụ. E nweela Ime ihe ike n'okpukpe na Naịjirịa kemgbe afọ 1953. <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/politics/echoes-of-1953-kano-riot/|title=Echoes of 1953 Kano riot|author=Nwanze|first=Cheta|date=2018-01-31|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=2022-06-01}}</ref> Ndị mkpọrọ nọ na [[Bauchi]] na-echere ikpe maka nnupụisi Boko Haram nke afọ 2009 . <ref name="VOA-8Sep">{{Cite news|date=8 September 2010|title=Gunmen Stage Massive Prison Break in Northern Nigeria|publisher=[[Voice of America]]|url=https://www.voanews.com/a/nigeria-says-732-inmates-freed-in-attack-on-prison--102422549/155762.html|accessdate=9 September 2010}}</ref><ref name="Xinhua-8Sep">{{Cite news|date=8 September 2010|title=721 inmates freed in Nigeria's prison break|url=http://news.xinhuanet.com/english2010/world/2010-09/08/c_13485236.htm|accessdate=9 September 2010}}</ref><ref name="IOL-9Sep">{{Cite news|url=http://www.iol.co.za/news/africa/manhunt-begins-after-prison-break-1.680173|title=Manhunt begins after prison break|date=9 September 2010|accessdate=9 September 2010|publisher=[[Independent Online]]}}</ref>
Ndị otu Boko Haram mere mwakpo n'ụlọ ọrụ ndị uwe ojii dị na Bauchi Steeti na 26 Julaị 2009, ebe e gburu mmadụ 150.<ref name=":0">{{Cite book|author=Kendhammer|first=Brandon|title=Boko Haram|publisher=Ohio University Press|year=2018|isbn=9780821423516|location=Athens}}</ref> Nke a sochiri ọtụtụ mwakpo a haziri ahazi gafee ọtụtụ steeti, gụnyere na [[Ȯra Borno|Steeti Borno]] dị nso.<ref name=":2">{{Cite web|title=In Nigeria, an Insurgency Leaves a Heavy Toll|url=https://www.nytimes.com/2009/08/04/world/africa/04nigeria.html|author=Murray|first=Sean|date=3 August 2009|work=The New York Times|accessdate=3 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121103204009/http://www.nytimes.com/2009/08/04/world/africa/04nigeria.html|archivedate=3 November 2012}}</ref> N'oge mmeghachi omume obi ọjọọ nke gọọmentị, e jidere onye ndú Boko Haram bụ [[Mohammed Yusuf (Boko Haram)|Mohammed Yusuf]] na 30 Julaị. <ref name=":0" /> Ndị uwe ojii gburu ya n'egbu ọchụ na-abụghị nke ikpe mgbe a gbachara ya ajụjụ ọnụ, ọ bụ ezie na ụfọdụ isi mmalite na-ekwu na e gburu ya mgbe a na-ejide ya.<ref name=":0" /><ref name=":2" />
Ndị ọrụ gọọmentị kwenyere ma kwupụta na ọnwụ Yusuf ga-eduga na ọdịda nke otu ahụ. Kama nke ahụ, ọ kpatara mmụba nke recruitment na mgbasawanye, na ịrị elu nke ọrụ nke otu ahụ.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Ajayi|first=A.I.|date=29 June 2012|title='Boko Haram' and terrorism in Nigeria: Exploratory and explanatory notes|journal=Global Advanced Research Journal of History, Political Science and International Relations|volume=1|pages=103–107}}</ref> Ọnwụ Yusuf mgbe ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ ka a kọwara dị ka otu n'ime mkpesa ndị otu ahụ megide gọọmentị Naijiria. <ref name=":3">{{Cite web|title=The Changing Dynamics of Boko Haram Terrorism|url=https://www.researchgate.net/publication/272793485|author=Maiangwa|first=Benjamin|date=31 July 2012|work=Al Jazeera Center for Studies}}</ref> Onye nke abụọ na-achị Yusuf, [[Abubakar Shekau]], mechara yie egwu ịbọ ọbọ megide gọọmentị maka ọnwụ nke ndị otu Boko Haram.<ref name=":0" />
== Ihe mere ==
Boko Haram mere oge ezumike n'ụlọ mkpọrọ maka mgbede Ramadan mgbe ndị nche ụlọ mkpọrọ ndị Alakụba ga-apụ ma kpee ekpere na ụlọ alakụba iji kwadebe maka ịkwụsị ibu ọnụ ha.<ref name=":0" /><ref name="AllAfrica-8 Sep">{{Cite news|author=Muh'd Sani|first=Sani|date=8 September 2010|title=Nigeria: Attack On Bauchi Prison - Boko Haram Frees 721 Inmates|url=https://allafrica.com/stories/201009090034.html|accessdate=13 March 2024|work=allAfrica.com}}</ref> Ha ji ngwá agha gụnyere AK-47, cutlasses, na mma, nke ha ji merie ndị ọrụ ụlọ mkpọrọ belatara.<ref name="AllAfrica-8 Sep" /> A gbara akụkụ nke ụlọ mkpọrọ ahụ ọkụ, gbuo mmadụ ise ma kpọga mmadụ isii n'ụlọ ọgwụ, gụnyere ọ dịkarịa ala otu onye uwe ojii na ndị na-ekiri ya.<ref name="BBC-8Sep">{{Cite news|accessdate=9 September 2010|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-11229740|title='Boko Haram attack' frees hundreds of prisoners|publisher=[[BBC News]]|date=8 September 2010}}</ref><ref name="Tribune-9Sep">{{Cite news|url=http://tribune.com.ng/index.php/news/10824-bauchi-5-confirmed-dead-after-boko-haram-attack-759-inmates-escape-from-prison-fg-warns-trouble-makers|title=Bauchi: 5 confirmed dead after Boko Haram attack •759 inmates escape from prison •FG warns trouble makers|publisher=[[Nigerian Tribune]]|date=9 September 2010|accessdate=9 September 2010}}</ref><ref>{{Cite web|title=Prison Raid in Nigeria Releases Hundreds|url=https://www.nytimes.com/2010/09/09/world/africa/09nigeria.html|author=Nossiter|first=Adam|date=8 September 2010|work=The New York Times|accessdate=2 April 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100908191458/http://www.nytimes.com/2010/09/09/world/africa/09nigeria.html|archivedate=8 September 2010}}</ref>
A tọhapụrụ 721 n'ime ndị mkpọrọ 759 nọ n'ụlọ mkpọrọ ahụ na mgbalị ịtọhapụ ndị òtù Boko Haram 173 na-echere ikpe. <ref name="AllAfrica-8 Sep" /><ref name="Indie-9Sep">{{Cite news|date=9 September 2010|title=Nigerian gunmen free 800 in prison break|work=[[The Independent]]|url=https://www.independent.co.uk/news/world/africa/nigerian-gunmen-free-800-in-prison-break-2074233.html|accessdate=9 September 2010}}</ref> 127 n'ime ndị mkpọrọ ahụ laghachiri n'ụlọ mkpọrọ n'onwe ha iji mezuo ikpe mkpirikpi ha, <ref name="AllAfrica-8 Sep" /> ma jide ndị mkpọrọ 35 ọzọ. <ref name="VOA-8Sep" /><ref name="IOL-9Sep" />
Boko Haram jiri mwakpo ahụ mee ihe dị ka ohere iji kesaa ihe nchịkọta na mgbasa ozi. Ha hapụrụ akwụkwọ mpịakọta gburugburu ụlọ mkpọrọ na-akọwapụta nzụlite ha na nkwupụta ha ma na-agba ndị na-agụ akwụkwọ ume ka ha buru ngwá agha maka ebumnuche ha.<ref name=":0" />
== Ihe si na ya pụta ==
Gọvanọ steeti Isa Yuguda mara ọkwa na 8 Septemba 2010 na ndị otu Boko Haram kwesịrị ịhapụ steeti ahụ ma ọ bụ a ga-achụpụ ha n'ike.<ref name="Xinhua-8Sep" /> Nzaghachi gọọmentị na ọrụ Boko Haram dabere n'ụzọ dị ukwuu na ndị agha na ndị uwe ojii.<ref name=":3" /> Obodo ahụ gbakwunyere ebe ndị agha na-enyocha n'okporo ụzọ ndị dị mkpa.<ref name="VOA-8Sep" /> Dị ka kọmishọna ndị uwe ojii steeti, Danlami Yar'Adua si kwuo, e jidere mmadụ iri na otu a na-enyo enyo na ha bụ ndị Boko Haram n'oge mkpọsa a.<ref name="IOL-9Sep" /> Gọọmentị Naijiria kwere nkwa ime ka nchebe sie ike n'ụlọ mkpọrọ ndị ọzọ, ọkachasị ndị e chere na ha nwere ike ịwakpo.<ref name="IOL-9Sep" /> Minista na-ahụ maka ihe dị n'ime obodo [[Emmanuel Iheanacho]] kwuru na "[Nigeria's] nchekwa na nchekwa ka bụ ihe dị mkpa nye anyị".<ref name="Tribune-9Sep" />
Boko Haram wakporo ụlọ ọrụ ndị uwe ojii na ụlọ ọrụ ndị agha na Bauchi.<ref name=":1" /> N'afọ 2012, otu ahụ gburu onwe ya na bọmbụ na chọọchị dị na Bauchi.<ref name=":3" /> Ọpụpụ n'ụlọ mkpọrọ na Bauchi abụghị naanị mwakpo dị otú ahụ nke Boko Haram haziri. N'afọ 2014, a tọhapụrụ ndị mkpọrọ 119 n'ụlọ mkpọrọ Kogi. Ọ bụkwa ndị otu ahụ kpatara ya.<ref>{{Cite news|date=2012-02-16|title=Militants claim Nigeria jailbreak|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-17059895|accessdate=2020-05-13}}</ref> Boko Haram mechara mee ka ọnụnọ ya dị na Lake Chad Basin, nke mba ndị dị na mpaghara ahụ gụnyere Naịjirịa na Chad na Multinational Joint Force kwurịtara okwu.<ref>{{Cite web|title=92 Chad soldiers killed in 'deadliest' Boko Haram attack|url=https://www.aljazeera.com/news/2020/03/92-chad-soldiers-killed-deadliest-boko-haram-attack-200325010212370.html|work=www.aljazeera.com|accessdate=2020-05-11}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ịgbapụ n'ụlọ mkpọrọ nke Ekiti
* [[Mgbapụ n'ụlọ mkpọrọ Kogi|Ịgbapụ n'ụlọ mkpọrọ Kogi]]
* Nnupụisi nke Boko Haram
* Ịgbapụ n'ụlọ mkpọrọ Edo
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Ȯra Bauchi]]
ecqzwq9s5xywab48suxfcpdjjq0b8za
Ọktoba 2010 Bọmbụ Abuja
0
79295
708837
2026-09-01T19:09:35Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1371479748|October 2010 Abuja bombings]]"
708837
wikitext
text/x-wiki
A tụrụ bọmbụ ụgbọ ala abụọ n'elu ìgwè mmadụ na-eme emume ncheta afọ iri ise (golden jubilee) nke [[Independence Day (Nigeria)|nnwere onwe]] [[Naijiria|Naịjirịa]] n'isi obodo [[Abuja]] n'ụtụtụ 1 Ọktoba 2010. Mwakpo ahụ gburu mmadụ iri na abụọ ma merụọ mmadụ iri na asaa ahụ. Dị ka ọtụtụ isi mmalite si kwuo, <ref name="bbc1">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-11458674|title=UK VIPs pulled out ahead of deadly Nigeria parade|author=BBC News|work=BBC News|authorlink=BBC News|date=2010-10-02|accessdate=2010-10-02}}</ref> Movement for the Emancipation of the Niger Delta (MEND) nyere ịdọ aka ná ntị ihe na-erughị otu awa tupu bọmbụ mbụ ahụ na-ekwu ebe, nso Eagle Square (ebe ememe ahụ), na oge, n'ihe dị ka 10:30 nke ụtụtụ, nke atụmatụ bọmbụ. <ref name="csm">{{Cite news|url=https://www.csmonitor.com/World/Africa/Africa-Monitor/2010/1001/Nigeria-explosion-Independence-celebrations-marred-by-violence|title=Nigeria explosion: Independence celebrations marred by violence|work=[[The Christian Science Monitor]]|author=Weate, Jeremy|date=2010-10-01|accessdate=2010-10-02}}</ref>
Mgbawa nke mbụ mere n'ihe dị ka elekere 10:30 nke ụtụtụ, ndị Ọrụ mberede rutere n'ebe ahụ wee gbaa nke abụọ.<ref name="bbc1" />
== Mmeghachi omume na nyocha ==
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>
E jidere onye bụbu onye ndú nke MEND, [[Henry Okah]], na South Africa mgbe bọmbụ ụgbọ ala abụọ ahụ gasịrị.<ref>{{Cite web|url=http://news.myjoyonline.com/international/201010/53183.asp|title=Nigeria ex-rebel leader Okah arrested after Abuja blast|accessdate=2010-10-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101006020423/http://news.myjoyonline.com/international/201010/53183.asp|archivedate=2010-10-06}}</ref> Okah gọnahụrụ ebubo nke ịhazi bọmbụ ahụ ma MEND gọnahụrụ ya.<ref>{{Cite web|date=2010-10-06|title=Suspect in Nigeria Blast Disowned by Niger Delta Militants|url=https://www.voanews.com/a/suspect-in-nigeria-blast-disowned-by-niger-delta-militants-104491684/127529.html|accessdate=2025-03-17|work=Voice of America|language=en}}</ref> Ndị uwe ojii na Naịjirịa jidekwara [[Raymond Dokpesi]], onye njikwa mkpọsa maka [[Onyeisi ọchịchị nke Naijiria|Onye isi ala]] mbụ [[Ibrahim Babangida]], maka ịjụ ajụjụ banyere bọmbụ ahụ. A tọhapụrụ Dokpesi ma kwuo na njide ya bụ nke [[Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria|ndọrọ ndọrọ ọchịchị]].
Akwụkwọ akụkọ Naịjirịa, ThisDay, kọrọ na ndị ọrụ ọgụgụ isi Britain natara ịdọ aka ná ntị banyere atụmatụ ime mwakpo n’oge mmemme ncheta afọ iri ise nke nnwere onwe Naịjirịa. Dị ka akụkọ ahụ si kwuo, ịdọ aka ná ntị a bụ ihe kpatara onye bụbu Prime Minister Britain, Gordon Brown, na Prince Richard, Duke of Gloucester, ji kagbuo njem ha mere atụmatụ ịga Naịjirịa maka mmemme ncheta ahụ.[1]
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
0hsaz3bdl3rwtsnibmonqxv26u1gqt8
708839
708837
2026-09-01T19:46:48Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1371479748|October 2010 Abuja bombings]]"
708839
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
A tụrụ bọmbụ ụgbọ ala abụọ n'elu ìgwè mmadụ na-eme emume ncheta afọ iri ise (golden jubilee) nke [[Independence Day (Nigeria)|nnwere onwe]] [[Naijiria|Naịjirịa]] n'isi obodo [[Abuja]] n'ụtụtụ 1 Ọktoba 2010. Mwakpo ahụ gburu mmadụ iri na abụọ ma merụọ mmadụ iri na asaa ahụ. Dị ka ọtụtụ isi mmalite si kwuo, <ref name="bbc1">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-11458674|title=UK VIPs pulled out ahead of deadly Nigeria parade|author=BBC News|work=BBC News|authorlink=BBC News|date=2010-10-02|accessdate=2010-10-02}}</ref> Movement for the Emancipation of the Niger Delta (MEND) nyere ịdọ aka ná ntị ihe na-erughị otu awa tupu bọmbụ mbụ ahụ na-ekwu ebe, nso Eagle Square (ebe ememe ahụ), na oge, n'ihe dị ka 10:30 nke ụtụtụ, nke atụmatụ bọmbụ. <ref name="csm">{{Cite news|url=https://www.csmonitor.com/World/Africa/Africa-Monitor/2010/1001/Nigeria-explosion-Independence-celebrations-marred-by-violence|title=Nigeria explosion: Independence celebrations marred by violence|work=[[The Christian Science Monitor]]|author=Weate, Jeremy|date=2010-10-01|accessdate=2010-10-02}}</ref>
Mgbawa nke mbụ mere n'ihe dị ka elekere 10:30 nke ụtụtụ, ndị Ọrụ mberede rutere n'ebe ahụ wee gbaa nke abụọ.<ref name="bbc1" />
== Mmeghachi omume na nyocha ==
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>
E jidere onye bụbu onye ndú nke MEND, [[Henry Okah]], na South Africa mgbe bọmbụ ụgbọ ala abụọ ahụ gasịrị.<ref>{{Cite web|url=http://news.myjoyonline.com/international/201010/53183.asp|title=Nigeria ex-rebel leader Okah arrested after Abuja blast|accessdate=2010-10-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101006020423/http://news.myjoyonline.com/international/201010/53183.asp|archivedate=2010-10-06}}</ref> Okah gọnahụrụ ebubo nke ịhazi bọmbụ ahụ ma MEND gọnahụrụ ya.<ref>{{Cite web|date=2010-10-06|title=Suspect in Nigeria Blast Disowned by Niger Delta Militants|url=https://www.voanews.com/a/suspect-in-nigeria-blast-disowned-by-niger-delta-militants-104491684/127529.html|accessdate=2025-03-17|work=Voice of America|language=en}}</ref> Ndị uwe ojii na Naịjirịa jidekwara [[Raymond Dokpesi]], onye njikwa mkpọsa maka [[Onyeisi ọchịchị nke Naijiria|Onye isi ala]] mbụ [[Ibrahim Babangida]], maka ịjụ ajụjụ banyere bọmbụ ahụ. A tọhapụrụ Dokpesi ma kwuo na njide ya bụ nke [[Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria|ndọrọ ndọrọ ọchịchị]].
Akwụkwọ akụkọ Naịjirịa, ThisDay, kọrọ na ndị ọrụ ọgụgụ isi Britain natara ịdọ aka ná ntị banyere atụmatụ ime mwakpo n’oge mmemme ncheta afọ iri ise nke nnwere onwe Naịjirịa. Dị ka akụkọ ahụ si kwuo, ịdọ aka ná ntị a bụ ihe kpatara onye bụbu Prime Minister Britain, Gordon Brown, na Prince Richard, Duke of Gloucester, ji kagbuo njem ha mere atụmatụ ịga Naịjirịa maka mmemme ncheta ahụ.[1]
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
m4eypwha1k8o2o7i9gk6vdrvagucwwp
Ịdọ aka ná ntị nke Abuja nke Disemba 2010
0
79296
708838
2026-09-01T19:33:31Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1370489918|December 2010 Abuja bombing]]"
708838
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles> <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{Campaignbox Boko Haram insurgency}}Mwakpo bọmbụ Abuja nke Disemba 2010 bụ mwakpo bọmbụ a wakporo otu ogige ndị agha dị na mpụga Abuja, Naịjirịa, na ụbọchị iri atọ na otu nke Disemba, afọ puku abụọ na iri. Mwakpo ahụ gburu mmadụ anọ, gụnyere otu nwanyị dị ime, ma merụọ mmadụ iri abụọ na isii ahụ. Dị ka Minista na-ahụ maka Nchebe, Adetokunbo Kayode, si kwuo, ndị niile nwụrụ anwụ bụ ndị nkịtị, ebe ọtụtụ n’ime ndị merụrụ ahụ bụkwa ndị nkịtị.[1]Mwakpo ahụ bụ mwakpo nke abụọ e mere na Abuja n’ime ọnwa atọ, ma bụrụkwa nke mbụ a wakporo ebe dị nso n’otu ogige ndị agha na Naịjirịa kemgbe mba ahụ laghachiri n’usoro ọchịchị onye kwuo uche ya n’afọ 1999.
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
fli9igk6jyhhwszz1dwsc6dufag2dne
708841
708838
2026-09-01T19:50:39Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1370489918|December 2010 Abuja bombing]]"
708841
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
Mwakpo bọmbụ Abuja nke Disemba 2010 bụ mwakpo bọmbụ a wakporo otu ogige ndị agha dị na mpụga Abuja, Naịjirịa, na ụbọchị iri atọ na otu nke Disemba, afọ puku abụọ na iri. Mwakpo ahụ gburu mmadụ anọ, gụnyere otu nwanyị dị ime, ma merụọ mmadụ iri abụọ na isii ahụ. Dị ka Minista na-ahụ maka Nchebe, Adetokunbo Kayode, si kwuo, ndị niile nwụrụ anwụ bụ ndị nkịtị, ebe ọtụtụ n’ime ndị merụrụ ahụ bụkwa ndị nkịtị.[1]Mwakpo ahụ bụ mwakpo nke abụọ e mere na Abuja n’ime ọnwa atọ, ma bụrụkwa nke mbụ a wakporo ebe dị nso n’otu ogige ndị agha na Naịjirịa kemgbe mba ahụ laghachiri n’usoro ọchịchị onye kwuo uche ya n’afọ 1999.
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
sqd9mcjb615c4pmo0j5x8ky53pgrw6n
Disemba 2013 Bọmbụ Mansoura
0
79297
708842
2026-09-01T20:06:53Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1368283496|December 2013 Mansoura bombing]]"
708842
wikitext
text/x-wiki
Mgbukpọ nke Disemba 2013 Mansoura mere n'ụtụtụ Tuesday, 24 Disemba 2013 na obodo Mansoura nke Naịl Delta Naịl Ijipt.<ref>{{Cite web|url=https://www.reuters.com/article/us-egypt-explosion-idUSBRE9BM0W420131224|title=At least 11 killed, over 100 wounded in big blast in Egypt's Nile Delta|date=24 December 2013|work=Reuters}}</ref> Ihe a lekwasịrị anya bụ ụlọ ọrụ nchekwa obodo ahụ nke dara mgbe mwakpo ahụ gasịrị. Ọ dịkarịa ala mmadụ iri na isii nwụrụ, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị uwe ojii, ebe ihe karịrị otu narị merụrụ ahụ, dị ka Ministri nke Interior si kwuo.<ref name="AOUpdate">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89902/Egypt/Politics-/UPDATE--At-least--dead,--injured-in-Egypts-Mansour.aspx|title=15 dead, 134 injured in Egypt's Mansoura explosion|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.latimes.com/world/worldnow/la-fg-wn-egypt-fatal-explosion-mansoura-20131223,0,7868932.story|title=Egypt blast kills 14 in Mansoura; death toll expected to rise|date=24 December 2013|work=Los Angeles Times}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.usatoday.com/story/news/world/2013/12/23/egypt-explosion-police-station/4183027/|title=12 dead after blast rocks Egypt police station|date=24 December 2013|work=USA Today}}</ref> Ọ dịghị onye kwuru ozugbo na ọ bụ ya kpatara bọmbụ ahụ mana Praịm Minista Hazem Al Beblawi, n'aha gọọmentị na-anọchi anya ya, mere ngwa ngwa ịta ndị Muslim Brotherhood ụta maka ịbụ ndị na-akwado mwakpo ahụ, na-akpọ ya "Òtù ndị na-eyi ọha egwu" maka oge mbụ kemgbe a chụpụrụ Mohamed Morsi na 3 Julaị na mbido afọ a. <ref>{{Cite web|url=https://www.wsj.com/news/articles/SB10001424052702303290904579277030771629174|title=Egypt Blast Kills at Least 11, State Media Say|date=24 December 2013|work=The Wall Street Journal}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://timesofindia.indiatimes.com/world/middle-east/Bomb-kills-14-in-Egypt-PM-declares-Muslim-Brotherhood-terrorist/articleshow/27828691.cms|title=Bomb kills 14 in Egypt, PM declares Muslim Brotherhood 'terrorist'|date=24 December 2013|work=The Times of India}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://world.time.com/2013/12/23/strong-explosion-rocks-egypt-police-station/|title=Powerful Bombing at Egypt Police Station Kills 12|date=24 December 2013|publisher=Time World|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230234238/http://world.time.com/2013/12/23/strong-explosion-rocks-egypt-police-station/|archivedate=30 December 2013}}</ref> Ndị ọchịchị Ijipt kwukwara na ndị agha ahụ nwetara nkwado site na Hamas.<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/News/90650.aspx|title=Egyptian interior minister accuses Hamas of supporting Mansoura attackers|publisher=Ahram|date=2014-01-02|accessdate=2014-09-30}}</ref> Ansar Bait al-Maqdis, otu Al-Qaeda jikọtara na Peninsula Sinai, wepụtara nkwupụta n'ịntanetị na-azọrọ na ọ bụ ya kpatara mgbawa ahụ mana gọọmentị kpebiri na Muslim Brotherhood nọ n'azụ ya ma mee ka mmegide ya na nzukọ ahụ sie ike. <ref name="SkyAnsarBaitMaqdis">{{Cite web|url=http://news.sky.com/story/1186624/egypt-14-dead-in-police-headquarters-explosion|title=Egypt: 14 Dead in Police Headquarters Explosion|date=24 December 2013|publisher=Sky News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://world.time.com/2013/12/26/egypts-military-backed-rulers-brand-muslim-brotherhood-terrorist-and-extend-crackdown/|title=Egypt's Military-Backed Rulers Brand Muslim Brotherhood 'Terrorist' and Extend Crackdown|date=26 December 2013|publisher=Time World}}</ref> Ọtụtụ ndị kwenyere ugbu a na ihe omume ahụ bụ oge mgbanwe n'akụkọ ihe mere eme nke mba ahụ dịka ọdịnihu nke ndị Alakụba na nkwụsi ike nke Ijipt ka na-edochaghị anya na ọtụtụ esemokwu ime ihe ike na bọmbụ ndị ọzọ na-ewere ọnọdụ na mba ahụ mgbe mmachibido iwu ya gasịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.euronews.com/2013/12/27/egypt-fatal-clashes-and-hundreds-more-arrests-in-muslim-brotherhood-crackdown/|title=Egypt: Fatal clashes and hundreds more arrests in Muslim Brotherhood crackdown|date=27 December 2013|publisher=Euronews|accessdate=29 December 2013|archivedate=30 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230003628/http://www.euronews.com/2013/12/27/egypt-fatal-clashes-and-hundreds-more-arrests-in-muslim-brotherhood-crackdown}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://communities.washingtontimes.com/neighborhood/tahir-square-tales-egypt/2013/dec/28/series-bombing-threatens-egypts-future-constitutio/|title=A series of bombing threatens Egypt's future as a constitutional state|date=28 December 2013|work=The Washington Times}}</ref>
Nkọwa ndị gbara bọmbụ ahụ gburugburu ka na-edochaghị anya ma ọ bụ otu ma ọ bụ ọtụtụ bọmbụ.<ref name="AOEW">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89949/Egypt/Politics-/As-the-dust-settles,-devastation-hits-Mansoura-aft.aspx|title=As the dust settles, devastation hits Mansoura after the blast|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref> Dị ka nkwupụta ndị agha si kwuo, a na-etinye bọmbụ ụgbọ ala, ebe onye nchebe sitere na Ministri nke Interior kwuru na otu gwongworo nwere nnukwu ihe na-agbawa agbawa bụ ihe kpatara mwakpo ahụ. Ụfọdụ ndị ji anya ha hụ ihe merenụ gwakwara ndị ọkàiwu na ha ahụla ụgbọala na-akwọ ụgbọala n'ime ebe a machibidoro ịkwụ ụgwọ sekọnd ole na ole tupu mgbawa ahụ. Otú ọ dị, ndị ọkachamara na-agbawa agbawa enwebeghị ike ịchọpụta ihe kpatara mgbawa ahụ n'ụzọ zuru ezu ma ka na-enyocha saịtị ahụ iji chọpụta ma a gbagburu ụgbọala ahụ ma ọ bụ gbagburu ya site na elekere. <ref name="AOEW" /> <ref name="DNE1">{{Cite web|url=http://www.dailynewsegypt.com/2013/12/24/deadly-mansoura-explosion-kills-15/|title=Deadly Mansoura explosion kills 15|date=24 December 2013|work=Daily News Egypt}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89932/Egypt/Politics-/An-explosivesladen-truck-maybe-behind-Mansoura-bla.aspx|title=An explosives-laden truck maybe behind Mansoura blasts: Security source|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref> Ministri nke ime obodo na ndị agha kpebikwara na enwere ike igbu onwe onye na bọmbụ bụ ihe kpatara mwakpo ahụ na nchọpụta mbụ na-egosi akụkụ ahụ n'ime ụgbọ ala gbawara agbawa n'akụkụ ebe ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89977/Egypt/Politics-/Suicide-car-bomb-caused-Mansoura-blast-Interior-mi.aspx|title=Suicide car bomb caused Mansoura blast: Interior ministry|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.xinhuanet.com/english/world/2013-12/25/c_132993496.htm|title=Suicide bomber blamed for Egypt's security HQ explosion, gov't vows full implementation of roadmap|date=25 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140125021851/http://news.xinhuanet.com/english/world/2013-12/25/c_132993496.htm|archivedate=25 January 2014}}</ref> ''Al-Ahram'' hotara otu onye nchebe a na-amaghị aha ya nke kwuru na bọmbụ abụọ gbawara n'otu oge na nke mbụ gbawara n"ala dị elu na ntụziaka ebe nke abụọ gbawara na ụgbọ ala dị n'akụkụ ụlọ ahụ. <ref name="AOUpdate" /><ref>{{Cite web|url=http://www.bangkokpost.com/news/world/386429/egypt-car-bomb-at-police-building-kills-14|title=Car bomb attack on Egypt police building kills 14|date=24 December 2013|work=Bangkok Post}}</ref> A kọrọ na bọmbụ nke atọ dị n'ụgbọala ọzọ gbanyụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/175479|title=At Least 14 Dead in Explosion at Security Center in Egypt|date=24 December 2013|publisher=Arutz Sheva}}</ref>
== Mmetụta ==
=== Mmebi nke ihe onwunwe ===
Bọmbụ ahụ mere ka ihu ụlọ ọrụ ahụ daa na mgbidi ndị e wepụrụ site na ụlọ elu ise na ikpo okwu ndị gbakọtara gburugburu ya. O mebiri nnukwu ụlọ ndị gbara ya gburugburu gụnyere kansụl obodo, National Theatre na United Bank.<ref name="AOEW" /><ref name="DNE1" /> Port-Said Street, otu n'ime okporo ụzọ kachasị ukwuu n'obodo ahụ nke dị nso n'ụlọ ahụ, mebiri nke ukwuu na ọtụtụ windo ụlọ ahịa na ngosipụta ndị dara na mkpọmkpọ ebe na ụlọ ihe nkiri obodo ahụ adaala kpamkpam. A na-agbasakwa ụgbọala ndị a gbara ọkụ, ndị a gbawara agbawa na ndị a tụgharịrị gburugburu ebe ahụ ka ndị ọkàiwu na ndị ọkachamara na-enyocha ha.<ref name="AOEW" /> A kọrọ na ọtụtụ puku ndị bi ebe ahụ nyere aka na ọrụ nnapụta ma mesịa laghachi n'ụlọ ozugbo a kpọfere ndị mgbawa ahụ n'ụlọ ọgwụ mpaghara.<ref name="AOUpdate" />
Ọtụtụ ezinụlọ enweghị ụlọ, ma ọ bụ nri.
=== Ọnwụ na mmerụ ahụ ===
N'ozuzu, mmadụ iri na isii nwụrụ ma merụọ ihe karịrị otu narị ahụ.<ref name="JOTW">{{Cite web|url=http://www.turkishweekly.net/news/160530/death-toll-from-egypt-39-s-mansoura-blast-rises-to-16.html|title=Death toll from Egypt's Mansoura blast rises to 16|date=26 December 2013|publisher=Journal of the Turkish Weekly|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131231001823/http://www.turkishweekly.net/news/160530/death-toll-from-egypt-39-s-mansoura-blast-rises-to-16.html|archivedate=31 December 2013}}</ref> A kọrọ na ndị nwụrụnụ bụ ndị uwe ojii na ndị agha na ndị nkịtị abụọ. Ndị na-eme nchọpụta kwubiri na Wednesday na nyocha ha nke ozu ndị ahụ nwụrụ anwụ na mmerụ ahụ ha, nke na-emetụta afọ, obi na isi, sitere na iberibe ígwè sitere na mgbawa ahụ nke e mesịrị wepụta na ozu. Otu n'ime ndị nwụrụ anwụ, otu nwanyị, nwụrụ n'okpuru iberibe ụlọ ahụ dara ada mgbe ọ na-arịa ọbara ọgbụgba n'ụbụrụ na mmerụ ahụ na akpa ume na ọgịrịga ya.<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/90009/Egypt/Politics-/Mansoura-death-toll-rises-to-,-mostly-policemen.aspx|title=Mansoura death toll rises to 16, mostly policemen|date=25 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.plenglish.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2209681&Itemid=1|title=Egypt: 16 Killed in Attack, Says Forensic Report|date=25 December 2013|publisher=Prensa Latina}}</ref>
A na-eme atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị merụrụ ahụ ruru otu narị na iri atọ na anọ, ebe iri atọ na otu n’ime ha nọ na-enweta ọgwụgwọ n’ụlọ ọgwụ dị na Mansoura na Cairo, dị ka Ahmed Kamel, onye na-ekwuchitere Ministri Ahụike, si kwuo.[1][2] Al-Ahram kọrọ na ọnọdụ ahụike nke ọtụtụ n’ime ndị merụrụ ahụ kwụsiri ike, nakwa na ụlọ ọgwụ obodo atọ nabatara ọtụtụ n’ime ndị merụrụ ahụ nwere akụrụngwa zuru ezu ma nwee ikike ịgwọ ha nke ọma.Ọtụtụ puku ndị bi n’obodo ahụ zara oku ndị ọchịchị kpọrọ ka ha gaa nye ọbara n’ụlọ ọgwụ ndị dị n’ógbè ahụ. Otú ọ dị, ka ụlọ akụ ọbara malitere inweta ọbara n’ụba, ndị dọkịta malitere ịjụ ụfọdụ ndị bịara inye ọbara, n’ihi na ọbara e nwetalarị zuru oke.
== Ọrụ ==
Ansar Bait al-Maqdis, nke na-alụ ọgụ ugbu a na gọọmentị na mpaghara ndị na-enweghị iwu nke Sinai, ewepụtala nkwupụta n'ịntanetị na-azọrọ na ọ bụ ya kpatara bọmbụ ahụ ma gosipụta aha onye mere ya dị ka Abu Mariam. Na nkwupụta ahụ, ha yiri ndị agha gọọmentị egwu "ịkwụsị ọrụ ha na ndị agha nke [Minista Nchebe Abdel Fattah] al-Sisi na [Minista Na-ahụ Maka Ime Obodo] Mohamed Ibrahim, ma mụta ihe mere ndị ọrụ ibe ha [ndị nwụrụ n'ihe omume ahụ].<ref>{{Cite web|url=http://www.egyptindependent.com/news/ansar-bayt-al-maqdis-claims-responsibility-mansoura-bombing|title=Ansar Bayt al-Maqdis claims responsibility for Mansoura bombing|date=25 December 2013|work=Egypt Independent}}</ref>Nkwupụta ọzọ nke otu ahụ na nzukọ ndị Alakụba na-agụ:<blockquote>"Ụmụnne gị nọ na Ansar Bait Al-Maqdis, site n'amara Chineke, nwere ike ilekwasị isi ụlọ ọrụ ndị uwe ojii Dakahlia anya" <ref name="AhramAnsarBaitMaqdis">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89992/Egypt/Politics-/Sinais-Ansar-Beit-AlMaqdis-claim-responsibility-fo.aspx|title=Sinai's Ansar Beit Al-Maqdis claim responsibility for Egypt's Mansoura blast|date=25 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref></blockquote>Ha akpọọla ndị agha na ndị ọrụ nchekwa nke mba ahụ ọtụtụ ugboro tupu ihe ahụ emee, na-adụ ha ọdụ ka ha hapụ ọnọdụ ha ma ọ bụ “chee ọnwụ ihu” n’aka ndị agha ha. A makwaara ha dị ka ndị kpatara ọtụtụ mwakpo iyi ọha egwu ndị ọzọ e mere na mbụ na mpaghara Sinai Peninsula.
== Nzaghachi n'ụlọ ==
Praịm Minista Hazem Al Beblawi kọwara bọmbụ ahụ dị ka "ụdị iyi ọha egwu kachasị njọ" ma kwe nkwa na a ga-ekpe ndị na-eme mwakpo ahụ ikpe.<ref name="aje">{{Cite news|title=Deadly blast rocks Egyptian police station|url=http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2013/12/deadly-explosion-rocks-mansoura-20131223235817146228.html|accessdate=26 December 2013|publisher=Al Jazeera|date=24 December 2013}}</ref> Beblawi kwere nkwa ịchụpụ ndị mere mgbawa ahụ na-ekwu na ihe omume ahụ bụ "omume iyi ọha egwu nke ebumnuche ya bụ imenye ndị mmadụ egwu ma gbochie map ụzọ. Aka ojii dị n'azụ omume a chọrọ ibibi ọdịnihu nke mba anyị, " ma gbakwunye na steeti ahụ ga-eme ike ya niile ịchụ ndị omempụ gburu, hazie ma kwado mwakpo a. <ref name="AOUpdate" /> Na mgbakwunye, onye isi ala Adly Mansour kwupụtara ụbọchị atọ nke iru uju mba. <ref name="aje" /> Mgbe mwakpo ahụ gasịrị, gọọmentị Ijipt weere Muslim Brotherhood dị ka òtù ndị na-eyi ọha egwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-25515932|title=Egypt's Muslim Brotherhood declared 'terrorist group'|publisher=BBC|date=25 December 2013|accessdate=13 January 2014}}</ref>
== Nzaghachi mba ụwa ==
- [[United States Department of State|Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị]] US nyere nkatọ siri ike, na-ekwu na ọ "na-akatọ n'ụzọ siri ike mwakpo ndị na-eyi ọha egwu taa na ụlọ ọrụ nchekwa Dakahlia na [[Mansoura, Egypt|Mansoura]]". <ref>{{Cite web|title=Bomb Attack in Egypt|url=https://2009-2017.state.gov/r/pa/prs/ps/2013/219102.htm|accessdate=2025-06-12|work=U.S. Department of State}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Michael|first=Maggie|title=Bombing at Egypt police station kills 12, wounds 134|url=https://www.timesofisrael.com/egypt-brands-muslim-brotherhood-a-terrorist-group/|accessdate=2025-06-12|work=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Militant group claims responsibility for Egypt's Mansoura bombing|url=https://www.aa.com.tr/en/world/militant-group-claims-responsibility-for-egypts-mansoura-bombing/195115|accessdate=2025-06-12|work=www.aa.com.tr}}</ref> Mgbe gọọmentị Egypt na-anọchi anya họpụtara Muslim Brotherhood dị ka òtù ndị na-eyi ọha egwu, ndị ọrụ US gosipụtara nchegbu. Onye na-ekwuchitere Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị [[Jen Psaki]] dọrọ aka ná ntị na nke a nwere ike imebi mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-agụnye ma kpọọ maka mkparịta ụka na-aga n'ihu n'ofe usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ijipt.<ref>{{Cite news|author=Cunningham|first=Erin|date=2013-12-25|title=Egypt’s military-backed government declares Muslim Brotherhood a terrorist organization|url=https://www.washingtonpost.com/world/middle_east/egypts-military-backed-government-declares-muslim-brotherhood-a-terrorist-organization/2013/12/25/7cf075ca-6da0-11e3-aecc-85cb037b7236_story.html|accessdate=2025-06-12|work=The Washington Post|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
4ulu74jujs1gc4b7jk2kq71fr6m8w1i
708850
708842
2026-09-02T00:22:10Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
708850
wikitext
text/x-wiki
Mgbukpọ nke Disemba 2013 Mansoura mere n'ụtụtụ Tuesday, 24 Disemba 2013 na obodo Mansoura nke Naịl Delta Naịl Ijipt.<ref>{{Cite web|url=https://www.reuters.com/article/us-egypt-explosion-idUSBRE9BM0W420131224|title=At least 11 killed, over 100 wounded in big blast in Egypt's Nile Delta|date=24 December 2013|work=Reuters}}</ref> Ihe a lekwasịrị anya bụ ụlọ ọrụ nchekwa obodo ahụ nke dara mgbe mwakpo ahụ gasịrị. Ọ dịkarịa ala mmadụ iri na isii nwụrụ, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị uwe ojii, ebe ihe karịrị otu narị merụrụ ahụ, dị ka Ministri nke Interior si kwuo.<ref name="AOUpdate">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89902/Egypt/Politics-/UPDATE--At-least--dead,--injured-in-Egypts-Mansour.aspx|title=15 dead, 134 injured in Egypt's Mansoura explosion|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.latimes.com/world/worldnow/la-fg-wn-egypt-fatal-explosion-mansoura-20131223,0,7868932.story|title=Egypt blast kills 14 in Mansoura; death toll expected to rise|date=24 December 2013|work=Los Angeles Times}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.usatoday.com/story/news/world/2013/12/23/egypt-explosion-police-station/4183027/|title=12 dead after blast rocks Egypt police station|date=24 December 2013|work=USA Today}}</ref> Ọ dịghị onye kwuru ozugbo na ọ bụ ya kpatara bọmbụ ahụ mana Praịm Minista Hazem Al Beblawi, n'aha gọọmentị na-anọchi anya ya, mere ngwa ngwa ịta ndị Muslim Brotherhood ụta maka ịbụ ndị na-akwado mwakpo ahụ, na-akpọ ya "Òtù ndị na-eyi ọha egwu" maka oge mbụ kemgbe a chụpụrụ Mohamed Morsi na 3 Julaị na mbido afọ a. <ref>{{Cite web|url=https://www.wsj.com/news/articles/SB10001424052702303290904579277030771629174|title=Egypt Blast Kills at Least 11, State Media Say|date=24 December 2013|work=The Wall Street Journal}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://timesofindia.indiatimes.com/world/middle-east/Bomb-kills-14-in-Egypt-PM-declares-Muslim-Brotherhood-terrorist/articleshow/27828691.cms|title=Bomb kills 14 in Egypt, PM declares Muslim Brotherhood 'terrorist'|date=24 December 2013|work=The Times of India}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://world.time.com/2013/12/23/strong-explosion-rocks-egypt-police-station/|title=Powerful Bombing at Egypt Police Station Kills 12|date=24 December 2013|publisher=Time World|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230234238/http://world.time.com/2013/12/23/strong-explosion-rocks-egypt-police-station/|archivedate=30 December 2013}}</ref> Ndị ọchịchị Ijipt kwukwara na ndị agha ahụ nwetara nkwado site na Hamas.<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/News/90650.aspx|title=Egyptian interior minister accuses Hamas of supporting Mansoura attackers|publisher=Ahram|date=2014-01-02|accessdate=2014-09-30}}</ref> Ansar Bait al-Maqdis, otu Al-Qaeda jikọtara na Peninsula Sinai, wepụtara nkwupụta n'ịntanetị na-azọrọ na ọ bụ ya kpatara mgbawa ahụ mana gọọmentị kpebiri na Muslim Brotherhood nọ n'azụ ya ma mee ka mmegide ya na nzukọ ahụ sie ike. <ref name="SkyAnsarBaitMaqdis">{{Cite web|url=http://news.sky.com/story/1186624/egypt-14-dead-in-police-headquarters-explosion|title=Egypt: 14 Dead in Police Headquarters Explosion|date=24 December 2013|publisher=Sky News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://world.time.com/2013/12/26/egypts-military-backed-rulers-brand-muslim-brotherhood-terrorist-and-extend-crackdown/|title=Egypt's Military-Backed Rulers Brand Muslim Brotherhood 'Terrorist' and Extend Crackdown|date=26 December 2013|publisher=Time World|accessdate=1 September 2026|archivedate=27 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131227110815/http://world.time.com/2013/12/26/egypts-military-backed-rulers-brand-muslim-brotherhood-terrorist-and-extend-crackdown/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed:timeblogs/middle_east(TIME:TheMiddleEastBlog)}}</ref> Ọtụtụ ndị kwenyere ugbu a na ihe omume ahụ bụ oge mgbanwe n'akụkọ ihe mere eme nke mba ahụ dịka ọdịnihu nke ndị Alakụba na nkwụsi ike nke Ijipt ka na-edochaghị anya na ọtụtụ esemokwu ime ihe ike na bọmbụ ndị ọzọ na-ewere ọnọdụ na mba ahụ mgbe mmachibido iwu ya gasịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.euronews.com/2013/12/27/egypt-fatal-clashes-and-hundreds-more-arrests-in-muslim-brotherhood-crackdown/|title=Egypt: Fatal clashes and hundreds more arrests in Muslim Brotherhood crackdown|date=27 December 2013|publisher=Euronews|accessdate=29 December 2013|archivedate=30 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230003628/http://www.euronews.com/2013/12/27/egypt-fatal-clashes-and-hundreds-more-arrests-in-muslim-brotherhood-crackdown}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://communities.washingtontimes.com/neighborhood/tahir-square-tales-egypt/2013/dec/28/series-bombing-threatens-egypts-future-constitutio/|title=A series of bombing threatens Egypt's future as a constitutional state|date=28 December 2013|work=The Washington Times}}</ref>
Nkọwa ndị gbara bọmbụ ahụ gburugburu ka na-edochaghị anya ma ọ bụ otu ma ọ bụ ọtụtụ bọmbụ.<ref name="AOEW">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89949/Egypt/Politics-/As-the-dust-settles,-devastation-hits-Mansoura-aft.aspx|title=As the dust settles, devastation hits Mansoura after the blast|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref> Dị ka nkwupụta ndị agha si kwuo, a na-etinye bọmbụ ụgbọ ala, ebe onye nchebe sitere na Ministri nke Interior kwuru na otu gwongworo nwere nnukwu ihe na-agbawa agbawa bụ ihe kpatara mwakpo ahụ. Ụfọdụ ndị ji anya ha hụ ihe merenụ gwakwara ndị ọkàiwu na ha ahụla ụgbọala na-akwọ ụgbọala n'ime ebe a machibidoro ịkwụ ụgwọ sekọnd ole na ole tupu mgbawa ahụ. Otú ọ dị, ndị ọkachamara na-agbawa agbawa enwebeghị ike ịchọpụta ihe kpatara mgbawa ahụ n'ụzọ zuru ezu ma ka na-enyocha saịtị ahụ iji chọpụta ma a gbagburu ụgbọala ahụ ma ọ bụ gbagburu ya site na elekere. <ref name="AOEW" /> <ref name="DNE1">{{Cite web|url=http://www.dailynewsegypt.com/2013/12/24/deadly-mansoura-explosion-kills-15/|title=Deadly Mansoura explosion kills 15|date=24 December 2013|work=Daily News Egypt}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89932/Egypt/Politics-/An-explosivesladen-truck-maybe-behind-Mansoura-bla.aspx|title=An explosives-laden truck maybe behind Mansoura blasts: Security source|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref> Ministri nke ime obodo na ndị agha kpebikwara na enwere ike igbu onwe onye na bọmbụ bụ ihe kpatara mwakpo ahụ na nchọpụta mbụ na-egosi akụkụ ahụ n'ime ụgbọ ala gbawara agbawa n'akụkụ ebe ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89977/Egypt/Politics-/Suicide-car-bomb-caused-Mansoura-blast-Interior-mi.aspx|title=Suicide car bomb caused Mansoura blast: Interior ministry|date=24 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.xinhuanet.com/english/world/2013-12/25/c_132993496.htm|title=Suicide bomber blamed for Egypt's security HQ explosion, gov't vows full implementation of roadmap|date=25 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140125021851/http://news.xinhuanet.com/english/world/2013-12/25/c_132993496.htm|archivedate=25 January 2014}}</ref> ''Al-Ahram'' hotara otu onye nchebe a na-amaghị aha ya nke kwuru na bọmbụ abụọ gbawara n'otu oge na nke mbụ gbawara n"ala dị elu na ntụziaka ebe nke abụọ gbawara na ụgbọ ala dị n'akụkụ ụlọ ahụ. <ref name="AOUpdate" /><ref>{{Cite web|url=http://www.bangkokpost.com/news/world/386429/egypt-car-bomb-at-police-building-kills-14|title=Car bomb attack on Egypt police building kills 14|date=24 December 2013|work=Bangkok Post}}</ref> A kọrọ na bọmbụ nke atọ dị n'ụgbọala ọzọ gbanyụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/175479|title=At Least 14 Dead in Explosion at Security Center in Egypt|date=24 December 2013|publisher=Arutz Sheva}}</ref>
== Mmetụta ==
=== Mmebi nke ihe onwunwe ===
Bọmbụ ahụ mere ka ihu ụlọ ọrụ ahụ daa na mgbidi ndị e wepụrụ site na ụlọ elu ise na ikpo okwu ndị gbakọtara gburugburu ya. O mebiri nnukwu ụlọ ndị gbara ya gburugburu gụnyere kansụl obodo, National Theatre na United Bank.<ref name="AOEW" /><ref name="DNE1" /> Port-Said Street, otu n'ime okporo ụzọ kachasị ukwuu n'obodo ahụ nke dị nso n'ụlọ ahụ, mebiri nke ukwuu na ọtụtụ windo ụlọ ahịa na ngosipụta ndị dara na mkpọmkpọ ebe na ụlọ ihe nkiri obodo ahụ adaala kpamkpam. A na-agbasakwa ụgbọala ndị a gbara ọkụ, ndị a gbawara agbawa na ndị a tụgharịrị gburugburu ebe ahụ ka ndị ọkàiwu na ndị ọkachamara na-enyocha ha.<ref name="AOEW" /> A kọrọ na ọtụtụ puku ndị bi ebe ahụ nyere aka na ọrụ nnapụta ma mesịa laghachi n'ụlọ ozugbo a kpọfere ndị mgbawa ahụ n'ụlọ ọgwụ mpaghara.<ref name="AOUpdate" />
Ọtụtụ ezinụlọ enweghị ụlọ, ma ọ bụ nri.
=== Ọnwụ na mmerụ ahụ ===
N'ozuzu, mmadụ iri na isii nwụrụ ma merụọ ihe karịrị otu narị ahụ.<ref name="JOTW">{{Cite web|url=http://www.turkishweekly.net/news/160530/death-toll-from-egypt-39-s-mansoura-blast-rises-to-16.html|title=Death toll from Egypt's Mansoura blast rises to 16|date=26 December 2013|publisher=Journal of the Turkish Weekly|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131231001823/http://www.turkishweekly.net/news/160530/death-toll-from-egypt-39-s-mansoura-blast-rises-to-16.html|archivedate=31 December 2013}}</ref> A kọrọ na ndị nwụrụnụ bụ ndị uwe ojii na ndị agha na ndị nkịtị abụọ. Ndị na-eme nchọpụta kwubiri na Wednesday na nyocha ha nke ozu ndị ahụ nwụrụ anwụ na mmerụ ahụ ha, nke na-emetụta afọ, obi na isi, sitere na iberibe ígwè sitere na mgbawa ahụ nke e mesịrị wepụta na ozu. Otu n'ime ndị nwụrụ anwụ, otu nwanyị, nwụrụ n'okpuru iberibe ụlọ ahụ dara ada mgbe ọ na-arịa ọbara ọgbụgba n'ụbụrụ na mmerụ ahụ na akpa ume na ọgịrịga ya.<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/90009/Egypt/Politics-/Mansoura-death-toll-rises-to-,-mostly-policemen.aspx|title=Mansoura death toll rises to 16, mostly policemen|date=25 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.plenglish.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2209681&Itemid=1|title=Egypt: 16 Killed in Attack, Says Forensic Report|date=25 December 2013|publisher=Prensa Latina}}</ref>
A na-eme atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị merụrụ ahụ ruru otu narị na iri atọ na anọ, ebe iri atọ na otu n’ime ha nọ na-enweta ọgwụgwọ n’ụlọ ọgwụ dị na Mansoura na Cairo, dị ka Ahmed Kamel, onye na-ekwuchitere Ministri Ahụike, si kwuo.[1][2] Al-Ahram kọrọ na ọnọdụ ahụike nke ọtụtụ n’ime ndị merụrụ ahụ kwụsiri ike, nakwa na ụlọ ọgwụ obodo atọ nabatara ọtụtụ n’ime ndị merụrụ ahụ nwere akụrụngwa zuru ezu ma nwee ikike ịgwọ ha nke ọma.Ọtụtụ puku ndị bi n’obodo ahụ zara oku ndị ọchịchị kpọrọ ka ha gaa nye ọbara n’ụlọ ọgwụ ndị dị n’ógbè ahụ. Otú ọ dị, ka ụlọ akụ ọbara malitere inweta ọbara n’ụba, ndị dọkịta malitere ịjụ ụfọdụ ndị bịara inye ọbara, n’ihi na ọbara e nwetalarị zuru oke.
== Ọrụ ==
Ansar Bait al-Maqdis, nke na-alụ ọgụ ugbu a na gọọmentị na mpaghara ndị na-enweghị iwu nke Sinai, ewepụtala nkwupụta n'ịntanetị na-azọrọ na ọ bụ ya kpatara bọmbụ ahụ ma gosipụta aha onye mere ya dị ka Abu Mariam. Na nkwupụta ahụ, ha yiri ndị agha gọọmentị egwu "ịkwụsị ọrụ ha na ndị agha nke [Minista Nchebe Abdel Fattah] al-Sisi na [Minista Na-ahụ Maka Ime Obodo] Mohamed Ibrahim, ma mụta ihe mere ndị ọrụ ibe ha [ndị nwụrụ n'ihe omume ahụ].<ref>{{Cite web|url=http://www.egyptindependent.com/news/ansar-bayt-al-maqdis-claims-responsibility-mansoura-bombing|title=Ansar Bayt al-Maqdis claims responsibility for Mansoura bombing|date=25 December 2013|work=Egypt Independent}}</ref>Nkwupụta ọzọ nke otu ahụ na nzukọ ndị Alakụba na-agụ:<blockquote>"Ụmụnne gị nọ na Ansar Bait Al-Maqdis, site n'amara Chineke, nwere ike ilekwasị isi ụlọ ọrụ ndị uwe ojii Dakahlia anya" <ref name="AhramAnsarBaitMaqdis">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/89992/Egypt/Politics-/Sinais-Ansar-Beit-AlMaqdis-claim-responsibility-fo.aspx|title=Sinai's Ansar Beit Al-Maqdis claim responsibility for Egypt's Mansoura blast|date=25 December 2013|work=Al-Ahram}}</ref></blockquote>Ha akpọọla ndị agha na ndị ọrụ nchekwa nke mba ahụ ọtụtụ ugboro tupu ihe ahụ emee, na-adụ ha ọdụ ka ha hapụ ọnọdụ ha ma ọ bụ “chee ọnwụ ihu” n’aka ndị agha ha. A makwaara ha dị ka ndị kpatara ọtụtụ mwakpo iyi ọha egwu ndị ọzọ e mere na mbụ na mpaghara Sinai Peninsula.
== Nzaghachi n'ụlọ ==
Praịm Minista Hazem Al Beblawi kọwara bọmbụ ahụ dị ka "ụdị iyi ọha egwu kachasị njọ" ma kwe nkwa na a ga-ekpe ndị na-eme mwakpo ahụ ikpe.<ref name="aje">{{Cite news|title=Deadly blast rocks Egyptian police station|url=http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2013/12/deadly-explosion-rocks-mansoura-20131223235817146228.html|accessdate=26 December 2013|publisher=Al Jazeera|date=24 December 2013}}</ref> Beblawi kwere nkwa ịchụpụ ndị mere mgbawa ahụ na-ekwu na ihe omume ahụ bụ "omume iyi ọha egwu nke ebumnuche ya bụ imenye ndị mmadụ egwu ma gbochie map ụzọ. Aka ojii dị n'azụ omume a chọrọ ibibi ọdịnihu nke mba anyị, " ma gbakwunye na steeti ahụ ga-eme ike ya niile ịchụ ndị omempụ gburu, hazie ma kwado mwakpo a. <ref name="AOUpdate" /> Na mgbakwunye, onye isi ala Adly Mansour kwupụtara ụbọchị atọ nke iru uju mba. <ref name="aje" /> Mgbe mwakpo ahụ gasịrị, gọọmentị Ijipt weere Muslim Brotherhood dị ka òtù ndị na-eyi ọha egwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-25515932|title=Egypt's Muslim Brotherhood declared 'terrorist group'|publisher=BBC|date=25 December 2013|accessdate=13 January 2014}}</ref>
== Nzaghachi mba ụwa ==
- [[United States Department of State|Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị]] US nyere nkatọ siri ike, na-ekwu na ọ "na-akatọ n'ụzọ siri ike mwakpo ndị na-eyi ọha egwu taa na ụlọ ọrụ nchekwa Dakahlia na [[Mansoura, Egypt|Mansoura]]". <ref>{{Cite web|title=Bomb Attack in Egypt|url=https://2009-2017.state.gov/r/pa/prs/ps/2013/219102.htm|accessdate=2025-06-12|work=U.S. Department of State}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Michael|first=Maggie|title=Bombing at Egypt police station kills 12, wounds 134|url=https://www.timesofisrael.com/egypt-brands-muslim-brotherhood-a-terrorist-group/|accessdate=2025-06-12|work=[[The Times of Israel]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Militant group claims responsibility for Egypt's Mansoura bombing|url=https://www.aa.com.tr/en/world/militant-group-claims-responsibility-for-egypts-mansoura-bombing/195115|accessdate=2025-06-12|work=www.aa.com.tr}}</ref> Mgbe gọọmentị Egypt na-anọchi anya họpụtara Muslim Brotherhood dị ka òtù ndị na-eyi ọha egwu, ndị ọrụ US gosipụtara nchegbu. Onye na-ekwuchitere Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị [[Jen Psaki]] dọrọ aka ná ntị na nke a nwere ike imebi mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-agụnye ma kpọọ maka mkparịta ụka na-aga n'ihu n'ofe usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ijipt.<ref>{{Cite news|author=Cunningham|first=Erin|date=2013-12-25|title=Egypt’s military-backed government declares Muslim Brotherhood a terrorist organization|url=https://www.washingtonpost.com/world/middle_east/egypts-military-backed-government-declares-muslim-brotherhood-a-terrorist-organization/2013/12/25/7cf075ca-6da0-11e3-aecc-85cb037b7236_story.html|accessdate=2025-06-12|work=The Washington Post|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
7b8g39uf0kg80jogftihn8nbloh9dxa
Mgbukpọ nke Kerdasa
0
79298
708843
2026-09-01T20:21:45Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1327427119|Kerdasa massacre]]"
708843
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{Campaignbox Terrorism in Egypt}}Mgbukpọ Kerdasa na-ezo aka na ogbugbu nke ndị ọrụ nchekwa Egypt iri na abụọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2013 na isi ụlọ ọrụ ndị uwe ojii Kerdasa, obodo dị na Giza.
== Mwakpo ahụ ==
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2013, n'oge na-adịghị anya mgbe ndị uwe ojii Ijipt malitere ime ihe ike na ogbugbu n'ogige ngagharị iwe abụọ dị na Cairo ebe e gburu ọtụtụ narị ndị na-akwado onye isi ala Ijipt A chụpụrụ ya'ọchịchị Mohamed Morsi, ihe karịrị ndị agha iri ise wakporo ụlọ ọrụ ndị uwe ojii nke Kerdasa na-egbu ndị uwe ojii iri na abụọ na ndị nkịtị abụọ.<ref name="ahram">{{Cite web|url=https://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/94117/Egypt/Politics-/Egypt-refers--to-court-over-Kerdasa-police-killing.aspx|title=Egypt refers 188 to court over Kerdasa police killings - Politics - Egypt|work=Ahram Online}}</ref>
Dị ka akụkọ nyocha mpụ si kwuo, ihe dị ka ndị agha 50, gụnyere ụfọdụ ndị agha Bedouin, gbara ọdụ ahụ gburugburu ihe karịrị awa ise, tupu ụfọdụ ndị wakporo ya bụ́ ndị kpuchiri ihu amalite iji ngwa agha RPG gbaa ogige ahụ.[1] Ahụ ndị e gburu gosipụtara ihe àmà nke ịta ahụhụ, nke nwere ike ịbụ ihe kpatara ọnwụ ụfọdụ n’ime ha, ebe a kwukwara na e bibiri ma ọ bụ mebie ụfọdụ n’ime ozu ndị ahụ.[2]Mgbe ahụ, ndị wakporo ahụ gara n’ụlọ ụka naanị ya dị n’obodo ahụ. Ha chụpụrụ ndị mmadụ nọ n’ime ya na-ekpe ekpere, gbaa ụlọ ụka ahụ ọkụ, ma mesịa dee okwu “anyị ga-egosi unu iwe, anyị ga-emekwa ka unu hụ iyi ọha egwu” n’otu n’ime mgbidi ụlọ ahụ nke ọkụ gbara.[3]
== Ihe si na ya pụta ==
N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Septemba n'afọ 2013, dịka nzaghachi maka mwakpo ahụ, ndị uwe ojii mba Ijipt wakporo obodo ahụ ebe ha na ndị agha lụrụ ọgụ. E gburu osote onyeisi nchekwa Giza, Major General Nabil Farrag, n'oge ndị uwe ojii na ndị agha na-agba égbè. <ref>{{Cite news|url=https://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4431347,00.html|title=Clashes as Egypt troops swoop on Islamist stronghold near Cairo|work=Ynetnews|date=19 September 2013}}</ref> E gosipụtara ọrụ ahụ na telivishọn mba ahụ. A mara ọkwa iwu n'ehihie n'oge mwakpo ahụ ka ndị ọrụ nchekwa na-achọ ndị a chọrọ. Ndị uwe ojii jidere mmadụ 156. A kpọgara ha n'ụlọ ikpe maka igbu ọchụ ahụ na ebubo nke iyi ọha egwu, igbu ọchukwu, imebi ihe onwunwe ọha na eze na inwe ngwá agha.<ref name="ahram" /><ref>{{Cite web|url=https://www.egyptindependent.com/eleven-more-suspects-kerdasa-violence-remanded-custody/|title=Eleven more suspects in Kerdasa violence remanded into custody|date=26 September 2013}}</ref>
N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Julaị n'afọ 2017, ụlọ ikpe mpụ nke Cairo mara ndị a na-ebo ebubo ikpe ọnwụ, ndị a na'ebo ebubo iri asatọ ikpe ndụ ha niile, ndị a gbara akwụkwọ iri atọ na anọ ikpe afọ iri na ise, onye na-erubeghị afọ iri, ma tọhapụ ndị a na ya iri abụọ na otu.<ref>{{Cite web|url=https://dailynewsegypt.com/2017/07/02/20-defendants-sentenced-death-kerdasa-massacre-re-trial/|title=20 defendants sentenced to death in Kerdasa massacre re-trial|work=Daily News Egypt|date=2 July 2017}}</ref>
E gburu mmadụ itoolu a mara ikpe maka ọrụ ha na ogbugbu ahụ site n'ịkwụgbu ha n'Ụlọ Mkpọrọ Wadi el-Natrun n'April 26, 2021. <ref>{{Cite news|author=Magdy|first=Samy|title=Egypt officials: 9 men executed for 2013 attack on police|language=en-US|work=[[Washington Post]]|publisher=[[Associated Press]]|url=https://www.washingtonpost.com/world/egypt-officials-9-men-executed-for-2013-attack-on-police/2021/04/26/74150952-a6b4-11eb-a8a7-5f45ddcdf364_story.html|accessdate=2021-04-29}}</ref>
== Hula ==
* Nnupụisi nke Sinai
* Iyi ọha egwu n'Ijipt
== Ihe odide ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" /> {{Egyptian Revolution of 2011|state=collapsed}}
tdd6cbbdzmq6pv3haxpw30ijwfghjav