Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.47.0-wmf.18
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikipedia
Ńkàtá Wikipedia
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
Édēchághị́
Ńkàtá Édēchághị́
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Gbemisola Ruqayyah Saraki
0
8711
709245
693222
2026-09-06T13:42:55Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709245
wikitext
text/x-wiki
'''Gbemisola Ruqayyah Saraki''' <ref>{{Cite web|title=Gbemisola Rukayat - Saraki, Politician, Senator and Entrepreneur, Nigeria Personality Profiles|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/Personality-Profiles/Politicians/Gbemisola-Rukayat-Saraki.html|accessdate=2020-06-20|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref> (pronunciationⓘ; amụrụ na 3 Mee 1965) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dị ka Minista nke Mba maka Mmanụ na Mmepe Steel site na 6th July 2022 ruo 29th May 2023. <ref name="Toyin Adebayo">{{Cite news|author=Toyin Adebayo|date=2022-07-06|title=Saraki resumes duties in Mines Ministry|url=https://independent.ng/mines-steel-ministry-welcomes-saraki-resumes-as-new-minister-of-state/|language=en-GB|work=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ n'oge gara aga dị ka Minista nke Steeti maka Transportation site na 2019 ruo mgbe Onye isi ala weghachiri ya na Mines na Steel Development na 2022.<ref>{{Cite web|author=Andrew Kintum|date=2020-01-04|title=FMOT: All Eyes on Gbemisola Ruqayyah Saraki|url=https://www.transportday.com.ng/all-eyes-gbemisola-saraki/|accessdate=2020-06-20|work=Transport Day|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-11-05|title=FG promises to expand rail transport infrastructure|url=https://guardian.ng/features/travel/fg-promises-to-expand-rail-transport-infrastructure/|accessdate=2022-02-22|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-07-16|title=NASS urges transport ministry to check increased fares during festivities|url=https://editor.guardian.ng/news/nass-urges-transport-ministry-to-check-increased-fares-during-festivities/|accessdate=2022-02-22|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-08-21|title=FOR THE RECORD: Official citations of Buhari's ministers, SGF - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/347874-for-the-record-official-citations-of-buharis-ministers-sgf.html,%20https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/347874-for-the-record-official-citations-of-buharis-ministers-sgf.html|accessdate=2022-06-16|language=en-GB|work=[[Premium Times]]}}</ref>
Onye bụbu onye omeiwu, a họpụtara ya ka ọ nọchite anya Kwara Central Senatorial District n'afọ 2003 n'okpuru ikpo okwu nke People's Democratic Party . <ref name="nassnig" /> A họpụtara ya n'ime House of Representatives na 1999 na-anọchite anya Asa/Ilorin West Federal Constituency, Kwara State . <ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=88|title=Sen. Gbemisola R. Saraki|publisher=National Assembly of Nigeria|accessdate=2009-12-06|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304061930/http://www.nassnig.org/senate/member.php?senator=88}}</ref> Ọ bụ nwanne nwanyị nke onye bụbu onye isi oche Senate nke [[Naijiria|Naịjirịa]] (8th Assembly), [[Bukola Saraki]].
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Saraki na 3 May 1965 nye Abubakar Olusola Saraki na Florence Morenike Saraki, nna ya bụ onye nnọchiteanya nke Ụlọ Ndị Nnọchiteanya na Republic nke Abụọ nke Nigeria (1979-1983) na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Kwara State.[1]. Nwanne ya, Abubakar Bukola Saraki, bụ gọvanọ Kwara State site na 29 May 2003 ruo 29 May 2011 ma bụrụkwa onyeisi oche nke Senate 8 nke Nigeria.[2]. Ọ gara Mahadum Sussex na United Kingdom wee nweta nzere bachelọ nke Arts na Economics. Ọ jere ozi mba ya na ụlọ akụ Nigeria Bank for Commerce and Industry, Lagos. Ọ rụrụ ọrụ na Societe Generale Bank (Nigeria) dịka onye isi ahịa ahịa ego ma mechaa bụrụ onye isi ụlọ ahịa. Site na 1994 ruo 1999, ọ bụ onye isi njikwa Ashmount Insurance Brokers, Lagos.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Saraki bụkwa onye ECOWAS na-alọta. [1] Saraki gbabara na All Progressives Congress (APC) na 2015. [2] Na February 2016, President Muhammadu Buhari họpụtara Saraki ka ọ bụrụ Pro-Chancellor na Vice-Chancellor nke Federal University, Otuoke, Bayelsa State. [3] Na 13 February 2017, a họpụtara Saraki ka ọ bụrụ otu n'ime kọmitii iri na isii iji kwurịta nkwekọrịta 2009 na Academic Staff Union of Universities (ASUU). [4]
N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2019, Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista nke Steeti maka Transportation <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/347812-breaking-buhari-assigns-portfolios-to-new-ministers.html|title=Buhari assigns portfolios to new ministers|date=21 August 2019|accessdate=22 August 2019|work=[[Premium Times]]}}</ref> na ụbọchị isii n'ọnwarị n'afọ 2022, a họpụtara ya dịka Minista nke steeti maka Mines na Steel Development . <ref name="Toyin Adebayo"/>
== Hụkwa ==
== Edensibia ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Saraki, Gbemisola Ruqayyah}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
izyapt8dwtgae9r3927jq14p5eigzcv
Kizz Daniel
0
10274
709298
638189
2026-09-07T06:31:52Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709298
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Oluwatobiloba Daniel Anidugbe''', onye a maara nke ọma site na aha egwuregwu ya bụ '''Kizz Daniel''', bụ onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu na [[Naijiria]]. A maara ya nke ọma maka egwu ya "''Woju''" na "''Yeba''".<ref>{{Cite web|author=Bella|first=Naija|url=https://www.bellanaija.com/2018/05/kiss-daniel-name-kizz-daniel/|title=Kiss Daniel changes name to Kizz Daniel|work=Bella Naija|date=22 May 2018|accessdate=29 May 2018}}</ref> Ọ gara site na aha egwu Kiss Daniel tupu ọ gbanwee ya na Mee 2018.<ref>{{Cite web|author=Ohunyon|first=Ehis|title=Singer changes his name to Kizz Daniel|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-changes-his-name-to-kizz-daniel-id8404761.html|work=Pulse.NG|date=22 May 2018|accessdate=29 May 2018|archivedate=29 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180529204414/http://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-changes-his-name-to-kizz-daniel-id8404761.html}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-19|title=Kizz Daniel In Fresh Battle With Former Record Label, G-Worldwide|url=https://guardian.ng/life/kizz-daniel-in-fresh-battle-with-former-record-label-g-worldwide/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-08-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220813093414/https://guardian.ng/life/kizz-daniel-in-fresh-battle-with-former-record-label-g-worldwide/}}</ref> Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na G-Worldwide Entertainment na 2013, mana ọ hapụrụ akara ahụ na-esote esemokwu nkwekọrịta na ikpe ụlọ ikpe.<ref>{{Cite web|author=Ehis Ohunyon|title=Singer changes his name to Kizz Daniel|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-singer-changes-his-name-to-kizz-daniel/1exr02v|publisher=Pulse Nigeria|date=May 22, 2018|accessdate=November 29, 2020|archivedate=March 9, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190309152836/https://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-singer-changes-his-name-to-kizz-daniel/1exr02v}}</ref>O guzobere akara ndekọ Fly Boy Inc na [[Novemba|Nọvemba]] 2017.<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2017/11/confirmed-kiss-daniel-exits-g-worldwide-unveils-new-record-label/|title=CONFIRMED: Kiss Daniel Exits G-Worldwide and Unveils New Record Label|date=2017-11-14|work=Nigerian Entertainment Today|accessdate=2017-11-17}}</ref>
Na August 8, na afọ 2022, ndị uwe ojii [[Tanzania]] jidere Kizz Daniel na Dar es Salaam n'ihi enweghị ike ịrụ ọrụ. Otu n'ime ụlọ ọrụ ndị Tanzania a maara dị ka State of Vybes kwadebere ihe omume.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-08-09|title=Kizz Daniel arrested in Dar Es Salaam, Tanzania over failure to perform - Offblogmedia|url=https://offblogmedia.com/kizz-daniel-arrested-in-tanzania-over-failure-to-perform/|accessdate=2022-08-12|language=en-US|archivedate=2022-08-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220812131057/https://offblogmedia.com/kizz-daniel-arrested-in-tanzania-over-failure-to-perform/}}</ref>
A mụrụ Kizz Daniel Oluwatobiloba Daniel Anidugbe na [[Abeokuta]], na Ogun Steeti, Nigeria.<ref>{{Cite news|title=How Kizz Daniel born triplets but one die|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-57845815|accessdate=2022-06-14}}</ref> Ọ si n'ógbè gọọmentị ime obodo Abeokuta North. Ọ gara Abeokuta Grammar School ma gụsịrị akwụkwọ na Federal University of Agriculture, Abeokuta, na 2013, na nzere na Water Resources Management na Agrometeorology (Water Engineering).<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/kiss-daniel-5-interesting-facts-about-the-singer/845wevk|title=5 interesting facts about the singer|date=2017-12-06|work=www.pulse.ng|accessdate=2019-05-07|archivedate=2019-05-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190507134912/https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/kiss-daniel-5-interesting-facts-about-the-singer/845wevk}}</ref> Mgbe ọ nọ na mahadum, o kpebiri ịchụso egwu dị ka ọrụ n'akụkụ ọmụmụ ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/kiss-daniel-10-things-you-dont-know-about-woju-singer-id3507573.html|title=Kiss Daniel: 10 things you don"t know about "Woju" singer|author=Akan|first=Joey|accessdate=2018-07-03}}</ref>
N'ọnwa Mee na afọ 2015, Kizz Daniel wepụtara egwu nke atọ na-esote ya, na vidiyo izu abụọ ka e mesịrị nke a gbara n'ebe dị iche iche n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Afrịka ma AJE FILMS duziri ya.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2022-08-12|title=Kizz Daniel - Laye Audio|url=https://offblogmedia.com/kizz-daniel-laye-mp3-download/|accessdate=2022-08-12|language=en-US|archivedate=2022-08-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220812143251/https://offblogmedia.com/kizz-daniel-laye-mp3-download/}}</ref> Daniel wepụtara abọm studio mbụ ya akpọrọ New Era na Mee 14, na afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/buzz/kiss-daniel-a-dope-album-will-always-have-enough-to-last-an-artiste-for-a-year-id6232774.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170217092928/http://pulse.ng/buzz/kiss-daniel-a-dope-album-will-always-have-enough-to-last-an-artiste-for-a-year-id6232774.html|archivedate=2017-02-17|title=Kiss Daniel: A dope album will always have enough to last an artiste for a year - Buzz - Pulse}}</ref>
Mgbe ọ hapụsịrị akara mbụ ya G-WorldWide, ọ gara na-ese n'elu mmiri nke onwe ya FLYBOY I.N.C. nke bịanyere aka na ọrụ ọhụrụ abụọ Demmie Vee na Philkeyz na nso nso a. Mgbe nke ahụ gasịrị, Kizz Daniel gosipụtara na Demmie Vee single nke akpọrọ "You Go Wait?". 2018 ji n'aka na ọ bụ afọ dị mma maka onye na-eti egwu WOJU, ọ gosipụtara [[Wizkid]] na Hit Song "FOR YOU" na [[Davido]] na egwu ọzọ "One Ticket" nke kụrụ chaatị n'ime awa 24 nke ntọhapụ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.mp3bullet.ng/demmie-vee-ft-kizz-daniel-you-go-wait-mp3|title=Demmie Vee ft. Kizz Daniel – You Go Wait?|accessdate=2018-10-05}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.mp3bullet.ng/kizz-daniel-x-wizkid-for-you-prod-philkeyz-music|title=Kizz Daniel ft Wizkid - For You|accessdate=2018-06-14}}</ref> N'ụbọchị iri atọ n'ọnwa Disemba afọ 2018, Kizz Daniel wepụtara abọm Studio nke abụọ ya na nke mbụ ya n'okpuru FlyBoy Inc nke akpọrọ "No Bad Songz". Abọm ahụ nwere abụ iri abụọ gụnyere otu tiketi a tọhapụrụ tupu oge eruo nke o gosipụtara [[Davido]]. Ihe ndị ọzọ dị na Album ahụ gụnyere Nasty C, [[Diamond Platnumz|Diamond Platiumz]], Philkeyz, Demmie Vee, Dj Xclusive, Wretch 32, Diplo na Sarkodie. Abọm ahụ nwetara nyocha dị mma site n'aka ndị hụrụ egwu n'anya, ọ malitere na No. 55 na US iTunes Chart wee bụrụ nọmba 1 na World Album Chart n'ime awa ịrị abụọ na anọ nke ntọhapụ ya. Na 25 June 2020, ọ wepụtara abọm studio nke atọ ya 'King of Love'<ref>{{Cite web|author=Alake|first=Motolani|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/kizz-daniel-releases-new-album-king-of-love/ks11b7t|work=Pulse Ng|accessdate=July 4, 2020|title=Kizz Daniel releases new album, 'King of Love'|date=June 26, 2020|archivedate=July 5, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705164335/https://www.pulse.ng/entertainment/music/kizz-daniel-releases-new-album-king-of-love/ks11b7t}}</ref>
Na Mee ụbọchị nke mbụ, na afọ 2021, ọ nabatara ụmụ atọ, Jamal, Jalil na Jelani, ya na enyi ya nwanyị dị omimi. Kizz mechara kpughee otu o si tụfuo otu n'ime ụmụ atọ ya, Jamal, naanị ụbọchị anọ mgbe amuchara ya ka ọ na-enweta ụlọ elu nwere ọnụ ụlọ abụọ maka Jalil na Jelani.<ref>{{Cite news|author=TrustOkey|date=28 December 2024|title=Kizz Daniel unveils updated tracklist for forthcoming EP, [Uncle K]|language=en|work=TrustOkey|url=https://trustokay.net/kizz-daniel-unveils-updated-tracklist-for-forthcoming-ep-uncle-k/|accessdate=28 December 2024}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
<references />
oh78p09ccheowgqlvc3g1t3wfaeyjce
Kabiru Ibrahim Gaya
0
10675
709290
175695
2026-09-07T03:39:42Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709290
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kabiru Ibrahim Gaya''' (onye amụrụ n'ụbọchị nke iri n'isii nke ọnwa Juun n’afọ 1952) bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị [[Naijiria]] nke jere ozi na Sineti nke Naịjirịa kemgbe 2007, na-anọchite anya mpaghara ndịda Kano nke [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano Steeti]] . O so n’otu ndọrọndọrọ ọchịchị [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]] (APC) na-achị achị.
== Ndabere ==
A mụrụ Kabiru Ibrahim Gaya N'ụbọchị iri n'isii nke ọnwa Juun afọ 1952 na Alkala quarters Gaya LG, na ezinụlọ Magajin Garin Gaya Sani. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Gaya site n'afọ 1961 ruo afọ 1964 na ụlọ akwụkwọ praịmarị Tsangaya ebe ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị ya n'afọ 1968 nwanne ya nwoke nke okenye bụzi Onye isi ụlọ akwụkwọ naAbdullahi Aliyu Sumaila bụ onye na-enyere isi ụlọ akwụkwọ aka kụziiri ya mgbakọ na mwepụ na ụlọ akwụkwọ praịmarị.
Ọ gara ụlọ akwụkwọ gọọmentị, Birnin Kudu site n'afọ 1969 ruo afọ 1973 ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ West Africa na kọleji nke agụmakwụkwụ ukwu site n'afọ 1974 ruo afọ 1975. O nwetere nzere bachelọ na ihe owuwu na Mahadum Ahmadu Bello dị na Zaria n'afọ 1977. Ọ nọgidere na mahadum a, ebe ọ mesịrị nweta akara ugo mmụta Master na ihe owuwu n'afọ 1980. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ gara akwụkwọ na ụlọ mmụta politekniki nke Kano Steeti. N’afọ 1985, ọ bụrụ onye isi oche nke Ụlọ ọrụ Atụmatụ na nchedo gburugburu ebe obibi nke Kano Steeti
== Mbido Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Ọ bụ onye otu ndọrọndọrọ ọchịchị National Party of Nigeria (NPN) na Naịjirịa nke abụọ N'afọ 1992, n'oge mgbanwe nke obodo Naịjirịa nke atọ , ọ bụ onye otu etiti aka nri Republic National Convention (NRC) bụ onye a họpụtara n'okpuru otu a dịka gọvanọ Kano steeti site n'afo 1992 rue afọ 1993. <ref name="nassnig">{{Cite web|title=Sen. Kabiru Ibrahim Gaya|url=http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=sen.kabirugaya|accessdate=December 18, 2009|publisher=[[National Assembly of Nigeria]]|archivedate=October 7, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101007143132/http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=sen.kabirugaya}}</ref> N'afọ 1997, n’oge mgbanwe General Sani Abacha, ọ banyere otu ndọrọndọrọ ọchịchị United Nigeria Congress Party (UNCP) ọ bụ kwa onye otu Kọmitii mba Na-ahụ Maka Nlekọta Mba. UNCP gụnyere ndị ndọrọndọrọ ọchịchị dịka [[Atiku Abubakar]], [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu|Emeka Ojukwu]], Abdullahi Aliyu Sumaila, Mohammed Daggash, Ali Modu Sheriff, Ibrahim Saminu Turaki, Attahiru Bafarawa, Bello Matawalle, Hope Uzodinma, Adamu Aliero, Anyim Pius Anyim na ndị ọzọ. N’afọ 2003, Kabiru Ibrahim Gaya zọrọ ọkwa National Democratic Party (NDP) na ntuli aka gọvanọ steeti n'afọ 2003. <ref>{{Cite news|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2003/01/13/20030113news35.html|accessdate=December 18, 2009|title=NDP Picks Gaya|first=Yakubu|author=Musa|date=2003-01-13|work=[[ThisDay]]}}</ref>
== Sịnetọ ==
A họpụtara Kabiru Ibrahim Gaya na Sịneti nke ndịda Kano n'afọ 2007. A họpụtara ya na kọmitii maka ikuku mmanụ ala, Ụgwọ Obodo na mba Ofesi, Steeti na gọọmenti ime obodo na Akụrụngwa mmanụ ala elu ugwu na ọrụ <ref name="nassnig"/> Na nyocha nke etiti oge nke arụmọrụ nke ndị Sịnetọ, akwụkwọ akụkọ ''ThisDay'' kwuru na ọ kwadoro Bill Management and Accountability Bill, 2009, na Millennium Development Agency Bill, 2009 . Ọ kwadoro nkwado ise ma nye aka nke ọma na arụmụka na nnọkọ ọnụ. <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200905250350.html?page=3|accessdate=December 18, 2009|title=An Improved Senate, But Some Uninspiring Senators...|date=24 May 2009|publisher=[[AllAfrica]]|work=[[AallAfrica]]}}</ref>
N'ọnwa Mee afọ 2008, dịka onye isi oche kọmitii ndị omebe iwu sineti na-arụmọrụ, Kabiru Gaya kwara arịrị na ụfọdụ ọrụ na-aga nwayọ nwayọ, ma kwuo na Sineti agaghị ekwenye n'echiche nke ịtọzị ụzọ Naịjirịa . <ref>{{Cite news|url=http://www.triumphnewspapers.com/succes1952008.html|accessdate=December 18, 2009|date=May 19, 2008|title=Successful completion of fed roads obvious --Sen. Kabiru Gaya|first=Aliyu|author=Yusuf|work=[[Daily Triumph]]|publisher=[[Triumph Publishing]]}}</ref> N’ọnwa Nọvemba afọ 2009, ọ kwadoro mkpalite nke otu ANPP isi nke Kano iji nye gọvanọ steeti ahụ [[Ibrahim Shekarau|Ibrahim Shekarau,]] ikike ka ọ kpọpụta onye ga azọ ọkwa ọchịchị gọvanọ n’afọ 2011. Onye nhoputa ndi ochichi bu Sheikh Ibrahim Khaleel . <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200911200276.html|accessdate=December 18, 2009|title=Will Shekarau Anoint Sheikh Khaleel As Successor?|first=Jaafar|author=Jaafar|date=19 November 2009|publisher=[[AllAfrica]]|work=[[AllAfrica]]}}</ref> Kabiru Gaya zọrọ ọkwa dịka Sịnetọ na anọchite anya ndịda Kano n'oche ANPP n'ọnwa Eprel afọ 2011, ma bụrụkwa sịnetọ ọzọ. <ref>{{Cite web|url=http://tribune.com.ng/index.php/politics/20626-before-anpp-loses-senator-kabiru-gaya|work=Nigerian Tribune|title=Before ANPP loses Senator Kabiru Gaya|author=Rukkaya Idris Gwarzo|date=19 April 2011|accessdate=2011-04-22}}</ref> Gaya bụ osote onye ụtarị ndị omeiwu ka dị obere n'ọnụ ọgụgụ nke sịnetị site na 2007 ruo 2011. <ref name="Ibrahim Senate Bio">{{Cite web|title=SEN. GAYA KABIRU IBRAHIM|url=http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=sen.kabirugaya|publisher=The Senate, National Assembly of Nigeria|accessdate=2021-07-23|archivedate=2010-10-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101007143132/http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=sen.kabirugaya}}</ref> <ref name="Deputy">{{Cite web|title=Deputy Minority Whip|url=http://www.haaba.com/people/406542/kabiru-ibrahim-gaya|publisher=Haaba}}</ref> A họputara ya ugboro atọ ịnọchite anya ndịda kano ntuli aka nke afọ 2011, 2015 na 2019.
== Ukpono ==
A họpụtara Kabiru Gaya dịka osote onye isi nke Inter-Parliamentary Union (IPU) maka Africa na ọgbakọ izugbe nke 135 nke njikọ na Geneva, Switzerland n'ọnwa Ọktoba nke afọ 2016. <ref name="nassnig"/>
Ọ bụ onye otu Nigerian Institute of Architects (NIA) na Nigerian Large Scale Farmers Association (NLSFA). Ndi University of Science And Applied Management, Porto-Novo, Benin nyere ya nzere digiri ugwu. <ref name="Sen. Gaya Senate Bio">{{Cite web|title=SEN. KABIRU IBRAHIM GAYA|url=http://www.nigeriansenate.org/thesenator.php?NAME=kgaya@nigeriansenate.org|accessdate=9 May 2012|publisher=The Senate Arm of the National Assembly|archivedate=12 December 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121212050947/http://www.nigeriansenate.org/thesenator.php?NAME=kgaya@nigeriansenate.org}}</ref> Ọ bụkwa onye otu kọmitii na'ahụ maka ụgbọ mmiri. <ref>http://www.premiumtimesng.com/news/170428-gunmen-in-military-uniform-attack-senator-snatch-car.html</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Gaya, Kabiru Ibrahim}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ȯra Kano]]
[[Òtù:Category:Ndị Ndọrọndọrọ ọchịchi afọ Narị nke iri abụọ n'otu]]
[[Òtù:Category:Ndị Ndọrọndọrọ ọchịchi nke All naijirias Peoples Party]]
[[Òtù:Category:Ndị Ndọrọndọrọ ọchịchi National Democratic Party (Naijiria)]]
[[Òtù:Category:Ndị Ndọrọndọrọ ọchịchi United Naijiria Congress Party]]
[[Òtù:Category:Ndị Gọvanọ Kano Steeti]]
[[Òtù:Category:Ndị Otu Sịnetị (Naijiria)]]
[[Òtù:Category:Ndị Alakụba Naijiria]]
[[Òtù:Category:Ndị Amụrụ 'afọ 1952]]
[[Òtù:Category:Kano Steeti]]
7y5fj02bujt00qes39muicpiqrzti2p
Lindsey Collen
0
12163
709311
124400
2026-09-07T11:14:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709311
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Lindsey Collen''' (amuru 1948 Mqaduli, Umtata, Transkei, South Africa) bu onye ode akwukwo Mauritius, na onye na-akwado ya. <ref>{{Cite web|author=Felicity Hand (Universitat Autonoma de Barcelona)|url=https://www.litencyc.com/php/speople.php?rec=true&UID=12828|title=Literary Encyclopedia | Lindsey Collen|publisher=Litencyc.com|date=2010-08-26|accessdate=2014-08-22}}</ref> Ọ meriri 1994 na 2005 Commonwealth Writers' Prize, Best Book, Africa. <ref>{{Cite web|author=Commonwealth Prize|url=http://www.africabookclub.com/?page_id=1139|title=Commonwealth Prize|publisher=Africabookclub.com|date=|accessdate=2014-08-22}}</ref>
Ọrụ ya apụtala na ''New Internationalist'' . <ref>{{Cite web|author=Canada|url=http://www.newint.org/contributors/lindsey-collen/|title=Lindsey Collen - New Internationalist|publisher=Newint.org|date=|accessdate=2014-08-22}}</ref> Ọ bụ onye otu Lalit de Klas . <ref>{{Cite web|url=http://www.internationalviewpoint.org/spip.php?auteur567|title=Lindsey Collen - International Viewpoint - online socialist magazine|publisher=International Viewpoint|date=|accessdate=2014-08-22|archivedate=2014-08-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140826162338/http://www.internationalviewpoint.org/spip.php?auteur567}}</ref>
Ọ lụrụ Ram Seegobin. O bi na Mauritius. <ref>{{Cite web|url=http://www.feministpress.org/books/lindsey-collen|title=Lindsey Collen|publisher=The Feminist Press|date=2014-05-03|accessdate=2014-08-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140826113724/http://www.feministpress.org/books/lindsey-collen|archivedate=2014-08-26}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bloomsbury.com/Lindsey-Collen/authors/512|title=Lindsey Collen - Lindsey Collen|publisher=Bloomsbury|date=|accessdate=2014-08-22|archivedate=2012-05-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120510170137/http://www.bloomsbury.com/Lindsey-Collen/authors/512}}</ref>
== Na-arụ ọrụ ==
* ''Enwere oke mmiri'', Ledikasyon pu Travayer, Port Louis, Mauritius, 1990
* <bdi><cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">[[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-1-55861-393-5|978-1-55861-393-5]]</cite></bdi>
* ''Iwepụ ya'', Akwụkwọ Granta, London, 1997, .
* ''Mutiny'', Bloomsbury, London, 2001, .
* ''Nwa nwoke'', Bloomsbury, London, 2004, .
* ''Nwoke ịba ahụ na ndị agbata obi ya'', Ledikasyon pu Travayer, Port Louis, Mauritius 2010, .
=== Akwụkwọ edemede ===
* ''Komye fwa mo finn trap enn pikan ursen'', Ledikasyon pu travayer, 1997, .
* ''Natir imin: Mauritian Creole & nsụgharị Bekee'', Ledikasyon pu travayer, 2000, .
=== Akụkọ mgbe ochie ===
* {{Cite book|chapterurl=https://books.google.com/books?id=UCPXV4APavgC&dq=lindsey+collen&pg=PA43|chapter=Enigma|title=Opening spaces: an anthology of contemporary African women's writing|editor=Yvonne Vera|publisher=Heinemann|year=1999|isbn=978-0-435-91010-5}}
* {{Cite book|chapterurl=https://books.google.com/books?id=UP_Io4NI_rIC&dq=lindsey+collen&pg=PA221|chapter=Letters from Bambous|title=Letters from the Edge: 12 Women of the World Write Home|editor=Chris Brazier|publisher=New Internationalist|year=2008|isbn=978-1-904456-97-1}}
== Ntụaka ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* (Nlebaanya)
* [http://litbit.wordpress.com/2007/12/18/the-rape-of-sita-by-lindsey-collen/ "The Rape nke Sita nke Lindsey Collen"], ''litbrit'', Disemba 18, 2007 (Nlebaanya)
* [http://www.defimedia.info/articles/722/1/Lindsey-Collen-Emancipation-is-the-freeing-from-patriarchy/Page1.html Lindsey Collen: "Ntọhapụ bụ nnwere onwe n'aka ndị nna ochie"] , ''defimedia'', Noor Adam Essack, 03/4/2011 (ajụjụ ọnụ)
* <bdi><cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMargaret_Jean_Hay2000">[[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-1-55587-878-8|978-1-55587-878-8]]</cite></bdi>
* [http://www.lalitmauritius.org/viewnews.php?id=1226 "Lindsey Collen na Mkparịta ụka"], Akwụkwọ & ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Mahadum nke Nkọkọ
* [http://www.mellenpress.com/mellenpress.cfm?bookid=8261&pc=9 "Mmebi nke klaasị na ọrụ okike na akwụkwọ akụkọ Lindsey Collen (1948-), onye na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na Mauritian na onye edemede."]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0sr82xyfrrbvfr66iacx7bhy5kppla2
Jann Turner
0
12280
709277
138920
2026-09-06T23:36:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709277
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Jann Turner with Eugene de Kock, TRC Headquarters in1997.jpg|thumb|Jann Turner ya na Eugene de Kock, isi ụlọ ọrụ TRC na 1997]]{{Databox}}
'''Jann Turner''' (amuru ya na 1964) <ref name="literarytourism">{{Cite web|url=http://www.literarytourism.co.za/index.php?option=com_content&view=article&id=261:jann-turner&catid=13:authors&Itemid=28|title=Jann Turner|publisher=Literarytourism.co.za|date=2010-11-10|accessdate=2013-05-25|archivedate=2018-10-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181012165526/http://www.literarytourism.co.za/index.php?option=com_content&view=article&id=261:jann-turner&catid=13:authors&Itemid=28}}</ref> bu onye isi ihe nkiri South Africa, onye ode akwukwo, onye isi ihe onyonyo na onye ode akwukwo. Mpụta mbụ ihe nkiri ihe nkiri ya bụ ihe nkiri nke afọ 2009 ''White Wedding'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.indiewire.com/article/its_a_nice_day_for_jann_turners_white_wedding|title=It's a Nice Day for Jann Turner's "White Wedding" | Filmmakers, Film Industry, Film Festivals, Awards & Movie Reviews|publisher=Indiewire|date=2012-10-26|accessdate=2013-05-25}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ya ==
A mụrụ Turner n'aka onye nkuzi mgbochi Apartheid Rick Turner na onye ndọrọ ọchịchị Barbara Hubbard mechara. Egburu nna ya n’ihu ya mgbe ọ dị afọ iri na atọ; ndị mụrụ ya gbara alụkwaghịm n’oge ahụ. Turner ya na nwanne ya nwanyị nke obere, Kim, nọrọ ọtụtụ oge n'oge ọ bụ nwata bi na Cape Town, ya na nne ha. <ref name="LA Times">{{Cite web|author=Dixon|first=Robyn|authorlink=Robyn Dixon (journalist)|date=2011-01-06|title=Filmmaker sees South Africa through a gentle but keen eye|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2011-jan-06-la-fg-south-africa-filmmakers-20110106-story.html|accessdate=2013-05-25|work=[[Los Angeles Times]]}}</ref> Ọnwa atọ ka e gbuchara nna ya, ezinụlọ ahụ gbagara Britain n'ihi egwu a ga-amachibido ya iwu. Turner gụsịrị akwụkwọ na Britain ma United States, gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Oxford na Tisch School of Arts . <ref name="literarytourism" />
Tupu na-eduzi ihe nkiri, Turner rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka ndị ọkachamara telivishọn na National Geographic Society, na-eduzi ma mepụta ihe ngosi telivishọn episodic na South Africa. <ref name="literarytourism" /> Turner wee kwaga Los Angeles, ebe ya na ụmụ ya abụọ bi ugbu a, na-eduzi usoro nke ''The Big C'', ''Emily Owens, MD'', ''The Carrie Diaries'' na ''9-1-1'' .
Turner bụkwa onye edemede ma dee akwụkwọ akụkọ ''Heartland'', ''Southern Cross'' na ''Home bụ ebe ị chọtara ya'' . <ref>{{Cite web|author=Jann Turner|url=http://www.goodreads.com/author/show/504343.Jann_Turner|title=Jann Turner (Author of Heartland)|publisher=Goodreads.com|date=|accessdate=2013-05-25}}</ref> O dekwala akwụkwọ maka ihe nkiri afọ iri na ụma <nowiki><i id="mwMg">Teen Wolf</i></nowiki> .
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* {{IMDb name|0877617}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
go8gdbwaz43pc249hnfxwa4qigsw5jp
Jasmine Baroudi
0
13937
709278
631128
2026-09-06T23:38:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709278
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jasmine Jamila Baroudi'''<ref name="Mu">{{Cite web|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2019/02/01/adina-stars-in-latest-movie-a-new-flame/|title=ADINA STARS IN LATEST MOVIE, ‘A NEW FLAME’|author=Ghansah|first=Emmanuel|date=February 1, 2019|publisher=Ghana Music|accessdate=November 5, 2020}}</ref> onye amụrụ n'abali iri na isii nke ọnwa Septemba ) bụ [[Actor|onye]] Ghana na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/170509-actress-jasmine-celebrates-birthday-stunning-photos-celebs-fans-shout.html|title=Actress Jasmine Baroudi celebrates her birthday with stunning photos; celebs and fans shout|author=Quartey|first=Daniel|publisher=Yen|accessdate=November 5, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.glitzafrica.com/getting-the-body-you-want-with-actress-jasmine-baroudi/|title=Getting the body you want with actress Jasmine Baroudi|publisher=GLiTZ Magazine|accessdate=November 5, 2020|archivedate=November 14, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201114070237/https://www.glitzafrica.com/getting-the-body-you-want-with-actress-jasmine-baroudi/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://ghanavibes.com/no-movie-producer-owe-me-now-after-barking-on-them-jasmine-baroudi/|title=No Movie Producer Owe Me Now After Barking On Them – Jasmine Baroudi|publisher=Ghana Vibes|accessdate=November 5, 2020|archivedate=November 28, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211128073232/https://ghanavibes.com/no-movie-producer-owe-me-now-after-barking-on-them-jasmine-baroudi/}}</ref> Ọ gụrụ Psychology na Mahadum nke Ghana ebe ọ gụsịrị akwụkwọ.<ref>{{Cite web|url=https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Movie-makers-attitude-towards-work-is-appalling-Jasmine-Baroudi-699848|title=Movie makers attitude towards work is appalling – Jasmine Baroudi|date=June 11, 2018|publisher=GhanaWeb|accessdate=November 5, 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
E gosipụtara ya n'usoro ihe omume onyonyo Ghana ,bu Adam's Apples (2011 ruo 2012) ma soro ndị na-eme ihe nkiri Ghallywood na ndị na-eme ihe nkiri dị ka Majid Michel .<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/02/20/joselyn-dumas-majid-michel-shirley-frimpong-manso-john-dumelo-deborah-vanessa-at-the-adams-apple-season-2-premiere-in-ghana-photos/|title=Joselyn Dumas, Majid Michel, Shirley Frimpong-Manso, John Dumelo & Deborah Vanessa at the "Adams Apple" Season 2 Premiere in Ghana - Photos|author=Aiki|first=Damilare|publisher=BellaNaija|date=February 20, 2013|accessdate=November 5, 2020}}</ref> E mechara họpụta ya na ngalaba ''Nchọpụta Kachasị Mma'' na 2011 Ghana Movie Awards maka usoro TV a.<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanacelebrities.com/2011/12/26/2011-ghana-movie-awards-winners-list-kimberly-elsie-wins-best-actress/|title=2011 Ghana Movie Awards Winners List…Kimberly Elise Wins Best Actress|author=Febiri, Chris-Vincent Agyapong|date=December 26, 2011|publisher=Ghana Celebrities|accessdate=November 5, 2020|archivedate=November 28, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211128071729/https://www.ghanacelebrities.com/2011/12/26/2011-ghana-movie-awards-winners-list-kimberly-elsie-wins-best-actress/}}</ref>
N'afọ 2014, ọ pụtara na ihe nkiri nke Mikki Osei-Berko duziri bu nke akpọrọ, Broken ''Mirror'', nke gosipụtara [[Jackie Appiah]], James Gardiner, Fred Amugi na Roselyn Ngissah, nke onye mmepụta ya bụDavid Owusu .<ref>{{Cite news|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2014/10/broken-mirror.html|title=Broken Mirror|date=October 25, 2014|publisher=Nollywood REinvented|accessdate=November 5, 2020}}</ref>
N'agbata afọ 2014 na 2015, e gosipụtara ya dị ka ''Tilly Walsh'' na [[Shirley Frimpong-Manso|Shirley]] nduzi usoro ihe omume onyonyo nke Frimpong-Manso duziri, bụ ''V-Republic'' . ndị àmà ama ndị ọzọ gụnyere: Nikki Samonas, [[Joselyn Dumas]] na Christabel Ekeh.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Sparrow-Production-s-V-Republic-to-premiere-on-Oct-31-331185|title=Sparrow Production's 'V-Republic' to premiere on Oct 31|publisher=Ghana Web|accessdate=November 5, 2020}}</ref>
A họpụtara ya na 2014 Ghana Movie Awards na ''Best TV Series Actress'' category, maka TV Series, ''Heart Break Hotel'' na TV3 Ghana.<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanacelebrities.com/2014/12/31/full-list-2014-ghana-movie-awards-winners-joselyn-dumas-adjetey-anang-lil-win/|title=Full List of the 2014 Ghana Movie Awards Winners|publisher=Ghana Celebrities|accessdate=November 5, 2020|archivedate=October 13, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201013193909/https://www.ghanacelebrities.com/2014/12/31/full-list-2014-ghana-movie-awards-winners-joselyn-dumas-adjetey-anang-lil-win/}}</ref>
Ọ bụ ''onye'' mmeri na Best Supporting Actress - Drama category nke 2019 Golden Movie Awards (GMA). Ọ pụtara na ihe nkiri, The ''Cell'', n'otu afọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201910140156.html/|title=Ghana: Jasmine Baroudi Shoots 'The Cell' in Ghana|date=October 12, 2019|publisher=Ghanaian Times|author=Mensah-Tsotorme|first=Edem|work=All Africa|accessdate=November 5, 2020|archivedate=November 13, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201113145316/https://allafrica.com/stories/201910140156.html/}}</ref>
E gosiputara ya na ihe nkiri 2019, A New Flame . Ndị Ghana egosipụtakwara gụnyere: Richard Asante (Kalyboss) na Edinam Atatsi .<ref name="Mu"/>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
! style="background:#B0C4DE;" |Afọ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe nkiri
! style="background:#B0C4DE;" |Ọrụ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe edeturu
! style="background:#B0C4DE;" |Ref.
|-
| rowspan="2" |2019
|''Cell''
|Onye na-eme ihe nkiri
|
|
|-
|''Ọkụ Ọhụrụ''
|Onye na-eme ihe nkiri (''Naa Kai'')
|Comedy, Drama
|<ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt10792582/|title=A New Flame (2019)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=November 5, 2020}}</ref>
|-
|2014 - 2015
|''V-Republic''
|Onye na-eme ihe nkiri (''Tilly Walsh'')
|Usoro TV
|
|-
| rowspan="2" |2014
|''Ugboro abụọ-Cross''
|Onye na-eme ihe nkiri (''Vickie Mensah'')
|Thriller
|<ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt4962276/|title=Double-Cross (2014)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=November 5, 2020}}</ref>
|-
|''Mirror gbajiri agbaji''
|Onye na-eme ihe nkiri
|
|
|-
|2012 -
|''Apụl Adam''
|Onye na-eme ihe nkiri
|Usoro TV
|
|}
== Ihe nrite ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe omume
!Nrite
!Onye natara ya
!Nsonaazụ
|-
|2019
|GMA
|Golden Supporting Actress - Drama
| rowspan="3" |Ya onwe ya
| {{Won}}
|-
|2014
|GMA
|Golden TV Series Actress - Drama
| {{Nom}}
|-
|2011
|GMA
|Nchọpụta Ọlaedo
| {{Nom}}
|}
== Esemokwu ==
Baroudi nyere ịdọ aka ná ntị siri ike nye ndị ikom ọ na-eyi egwu ikpọ"aha na imenye ihere" bụ ndị zitere ya foto nke ihe ha jiri bụrụ nwoke ha n'ịntanetị, na-ahụta nke dị ka omume nke mmegbu saiba.<ref>{{Cite web|url=https://ab-tc.com/2yrs-after-warning-men-to-stop-sending-her-photos-of-their-manhood-see-photos-of-actress-jasmine-baroudi/|title=2yrs After Warning Men To Stop Sending Her Photos Of Their Manhood, See Photos Of Actress Jasmine Baroudi|author=Banks|first=Foster|date=August 24, 2020|publisher=AB-TC|accessdate=November 5, 2020|archivedate=January 24, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210124123725/https://ab-tc.com/2yrs-after-warning-men-to-stop-sending-her-photos-of-their-manhood-see-photos-of-actress-jasmine-baroudi/}}</ref>
''Graphic Showbizz'' mere mkpesa gbasara ya, na-ekwu na iji ndị na-eme ihe nkiri na-enwebeghi ahụmahụ bụ ndị dị ọtụtụ na-eme ka ụlọ ọrụ ihe nkiri ghara ito, na-atụ aro ka ndị na-emepụta ihe na-etinye naanị ndị ruru eru na ihuenyo.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-movies/unqualified-actors-killing-movie-industry-jasmine-baroudi.html#|title=Unqualified actors killing movie industry - Jasmine Baroudi|date=January 16, 2020|author=Duah|first=Kofi|publisher=Graphic Showbizz|accessdate=November 5, 2020}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Williams Ofori Atta.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/my-husband-takes-good-care-of-me-jasmine-baroudi/3xmjby0|title=My husband takes good care of me - Jasmine Baroudi|date=November 20, 2018|publisher=Pulse|accessdate=November 5, 2020}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://m.imdb.com/name/nm7537550/bio Jasmine Baroudi] na [[IMDb]]
* [https://web.archive.org/web/20201119135735/https://irokotv.com/actors/4644/jasmine-baroudi Jasmine Baroudi] na IrokoTV
* [https://web.archive.org/web/20201114141016/http://shurume.com/actor/jasmine-baroudi/ Jasmine Baroudi] na Shurume
* [https://mybiohub.com/2016/04/jasmine-baroudi-biography-age.html/ Jasmine Baroudi] na MyBioHub
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị gụrụ akwụkwọ na mahadum Ghana]]
[[Òtù:Ụmụ nwanyị ome ihe nkiri Ghana]]
g75sqqq08af3q0ongumsrwfgo6vxre2
Ike Ekweremadu
0
14251
709267
175672
2026-09-06T20:17:52Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709267
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ike Ekweremadu''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 12 n'ọnwa Mee n'afọ 1962) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọka iwu si [[Ȯra Enugu|Enugu Steeti]] nke jere ozi na Senate nke Naịjirịa kemgbe Mee afọ 2003.<ref>{{Cite web|date=2013-05-17|title=Ekweremadu at 51 - a profile in grace|url=https://www.vanguardngr.com/2013/05/ekweremadu-at-51-a-profile-in-grace/|accessdate=2022-02-24|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye otu [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] ma bụrụ osote onye isi oche nke ndị omeiwu Naịjirịa ugboro atọ n'usoro (6th, 7th na 8th) senate.<ref>{{Cite journal|date=2019|title=The Nigerian National Assembly|journal=Advances in African Economic, Social and Political Development|language=en-gb|doi=10.1007/978-3-030-11905-8|issn=2198-7262}}</ref> E jidere ya maka iweta nwatakịrị na UK maka iwe ihe ubi nke akụkụ ahụ na 23 June 2022. <ref>{{Cite news|title=Two charged with child organ-harvesting conspiracy|url=https://www.bbc.com/news/uk-england-london-61908876|work=BBC News|date=2022-06-23|accessdate=2022-06-23|language=en-GB}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Ike Ekweremadu n'afọ 1962 na Amachara Mpu na Aninri Local Government Area nke Enugu State, ọ bụkwa onye [[Ndị Ìgbò|Igbo]]. O nwere nzere bachelọ na nzere masta na iwu na [[University of Nigeria|Mahadum nke Naịjirịa]], a kpọkwara ya na Nigerian Bar na 1987. O nwekwara nzere Doctor of Philosophy na iwu na Mahadum nke Abuja, Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://www.senatorikeekweremadu.com/about_ekwe.htm|title=About Senator Ike Ekweremadu|publisher=Senator Ike Ekweremadu|accessdate=2009-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090812202615/http://www.senatorikeekweremadu.com/about_ekwe.htm|archivedate=August 12, 2009}}</ref>
== Nhọpụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
A họpụtara ya dịka onye isi oche nke Aninri Local Government Council n'elu ikpo okwu nke United Nigeria Congress Party (UNCP) n'afọ 1997 wee merie onye isi oche kacha mma nke afọ ahụ, na 1997.<ref>{{Cite news|author=Ogbonnia|first=Chiedozie Alex|date=May 18, 2013|title=Ekweremadu at 51 – a profile in grace|work=Vanguard Newspaper|url=https://www.vanguardngr.com/2013/05/ekweremadu-at-51-a-profile-in-grace/|accessdate=August 31, 2021}}</ref> A họpụtara Chief Ekweremadu ka ọ bụrụ Chief of staff nke gọvanọ Enugu steeti n'afọ 1999 wee jee ozi n'ọkwa ahụ ruo afọ 2001. E mechara họpụta ya dịka odeakwụkwọ nke Gọọmentị Enugu Steeti n'afọ 2001 wee jee ozi ruo afọ 2002.
== Ọrụ Senatorial ==
[[Usòrò:Huriwa2gk-is-565.png|alt=|thumb|The Guardian na onye bụbu Kọmishọna Federal nke Nigerian National Human Rights Commission [NHRC] Comrade Emmanuel Onwubiko na-akwado nleta na osote onye isi oche Senate Senator Ike Ekweremadu]]
Na Eprel 12, 2003, a họpụtara ya na Senate nke Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://odili.net/news/source/2003/jun/16/66.html|title=Shady Deals|date=June 8, 2003|publisher=Newswatch Communications Limited|accessdate=2009-09-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060425080829/http://odili.net/news/source/2003/jun/16/66.html|archivedate=April 25, 2006}}</ref> Na Septemba 2003, dịka osote onye isi oche nke kọmitii sineti na-ahụ maka mgbasa ozi, Chief Ekweremadu kwuru na sineti ga-eme nnyocha siri ike banyere ebubo iri ngo nke onye ozi Federal Capital Territory (FCT) Mallam Nasir el-Rufai.<ref>{{Cite web|url=http://www.accessmylibrary.com/coms2/summary_0286-24459480_ITM|title=Senate Resolves to Probe FCT Minister's Bribery Allegation.|date=September 18, 2003|publisher=Vanguard (Nigeria)|accessdate=2009-09-13}}</ref>
Mmekọrịta dị n'etiti Nasir El-Rufai na sineti nọgidere na-abụ onye iro, e mechara bo El-Rufai ebubo nrụrụ aka na 2008.<ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3634616.stm|title=Profile: Mallam Nasir el-Rufai|publisher=BBC News|date=7 September 2004|accessdate=2009-09-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7796203.stm|title=Nigeria ex-minister is wanted man|publisher=BBC News|date=22 December 2008|accessdate=2009-09-13}}</ref>
N'afọ 2005, Senator Kenechukwu Nnamani meriri Ike Ekweremadu n'ọsọ maka onye isi oche nke Senate nke Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=13754|title=Nnamani Emerges Senate President|publisher=This Day Online|date=April 5, 2005|accessdate=2009-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050426130323/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=13754|archivedate=2005-04-26}}</ref>
N'ọnwa Julaị afọ 2006, dịka ọnụ na-ekwuru ndị Southern Senators' Forum, Ekweremadu gọrọ ebubo na ha mere nkwekọrịta iji weghachite ike na North na ntuli aka 2007.
N'ọnwa Septemba afọ 2006, Onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] gwara ndị Sineti ka ha nyochaa akụkọ nke Economic and Financial Crimes Commission nke boro osote onye isi ala [[Atiku Abubakar]] ebubo aghụghọ.<ref>{{Cite web|title=Obasanjo Can't Declare VP Post Vacant- Nigeria Court {{!}} Voice of America - English|url=https://www.voanews.com/archive/obasanjo-cant-declare-vp-post-vacant-nigeria-court|accessdate=2021-01-23|work=www.voanews.com|language=en}}</ref> Ike Ekweremadu kwere nkwa iguzobe kọmitii nyocha nke a ga-enyefe akụkọ ya na Senate, ọ bụ ezie na o kwuru na mmegide ga-esi ike ebe ọ bụ na ọ ga-achọ ọnụọgụ abụọ n'ime atọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.afriquechos.ch/article.php3?id_article=1620|language=fr|title=Olusegun Obasanjo accuse de fraude son vice-Président , l'un des favoris à la présidentielle de 2007|date=September 11, 2006|publisher=Afriqu'Echos Magazine|accessdate=2009-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110726100106/http://www.afriquechos.ch/article.php3?id_article=1620|archivedate=July 26, 2011}}</ref>
A kpọghachiri Ekweremadu na ntuli aka nke 29 Eprel 2007 Nigerian National Assembly, ma họpụta ya ka ọ bụrụ osote onye isi oche sineti. E nyere ya ọrụ inyefe ọkwa onye isi oche kọmitii nke e kenyere mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ, na-eme mkpebi ndị isi sematọs na-amaghị dịka Senator [[Chris Anyanwu]], bụ ndị na-enwetaghị ọkwa ha chọrọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.champion-newspapers.com/saturday%20files/saturday%20newsfile/weekend%20politics/article4.htm|title=How S/East senators have fared|publisher=Saturday Champion|date=September 14, 2009|accessdate=2009-09-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080815222353/http://www.champion-newspapers.com/saturday%20files/saturday%20newsfile/weekend%20politics/article4.htm|archivedate=August 15, 2008}}</ref>
N'ọnwa Julaị afọ 2007, Ekweremadu nyere aka n'ịkwụsị mmegide maka nhọpụta esemokwu nke Ojo Maduekwe n'ọkwa onye ozi.<ref>{{Cite web|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2007/july/12/national-12-07-2007-006.htm|title=Senate screens Agusto, Odey, Ruma 4 others • Coast appears clear for Maduekwe|publisher=The Daily Sun|date=July 12, 2007|accessdate=2009-09-13|archiveurl=https://archive.today/20080229190434/http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2007/july/12/national-12-07-2007-006.htm|archivedate=February 29, 2008}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200711230375.html|title=Upgrading of Enugu Airport - Before the Drums Roll Out|publisher=Daily Champion|date=23 November 2007|accessdate=2009-09-13}}</ref>
Mgbe e boro onye isi odeakwụkwọ nke onye isi ala [[Umaru Yar'Adua]], David Edevbie, ebubo na Septemba afọ 2009 n'ụlọ ikpe Britain maka nrụrụ aka nammefu ego, Ekweremadu jụrụ ịnara ọkwa, na-ekwu na ọ maghị eziokwu ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5458722-146/story.csp|title=Senators see no evil|publisher=TIMBUKTU MEDIA|date=September 13, 2009|accessdate=2009-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090924103545/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5458722-146/story.csp|archivedate=September 24, 2009}}</ref> N'ọnwa Septemba afọ 2009, a kpọrọ Ekweremadu onye isi oche nke kọmitii ga-eme ntuli aka mbụ maka onye na-azọ ọkwa gọvanọ nke Peoples Democratic Party maka [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]].
=== Senatorial Election 2011 ===
A họpụtara Ekweremadu ọzọ dịka Senator maka Enugu West na ntuli aka Eprel 2011, na-enweta votu 112,806. Onye kacha bụrụ onye na-esote ya bụ onye na-azọ ọkwa nke Peoples for Democratic Change (PDC), Jackson Ezeoffor, onye nwetara vootu 7,522.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2011/02/why-i-endorsed-chime-ekweremadus-re-election-bid-mark/|title=Why I endorsed Chime, Ekweremadu's re-election bid- Mark|date=27 February 2011}}</ref>
=== Senatorial Election 2019 ===
Na Febụwarị 23, 2019, a họpụtara Ekweremadu ọzọ dịka onye omeiwu na-anọchite anya mpaghara ndị omeiwu nke Enugu West maka oge nke ise na-esote ebe o nwetara ọnụ ọgụgụ vootu 86,088 iji merie onye iro ya kacha nso, Oriakụ Juliet Ibekaku-Nwagwu nke [[All Progressives Congress]] (APC) onye nwetara vootu 15,187.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/ekweremadu-wins-5th-senate-term/|title=Ekweremadu wins 5th Senate term|date=25 February 2019}}</ref>
N'abalị iri na otu n'ọnwa Juun n'afọ 2019, Ekweremadu meriri n'ọkwa ya ịbụ osote onye isi oche nke Sineti nke itoolu nke Naijiria. Ekweremadu zọrọ mpi megide Ovie Omo-Agege onye nwetara vootu iri isii na asatọ iji pụta Onye mmeri.<ref>{{Cite news|title=Breaking: Ekweremadu loses bid to become Deputy Senate President|url=https://oak.tv/newstrack/breaking-omo-agege-emerges-new-deputy-senate-president/|accessdate=11 June 2019|work=Oak TV Newstrack|date=11 June 2019}}</ref> N'isi ụtụtụ Tuesday, o weghachiri ụgbọala ndị isi ya.<ref>{{Cite news|title=JUST IN: Ike Ekweremadu returns official vehicles|url=https://oak.tv/newstrack/just-ike-ekweremadu-returns-official-vehicles/|accessdate=14 June 2019|work=Oak TV Newstrack|date=11 June 2019}}</ref>
Ekweremadu egosila na ọ ga-ala ezumike nká na Senate nke Naijiria site n'ịghara ịzọ ọkwa na 2023.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/politics/ekweremadus-decision-to-quit-better-late-than-never/|title=Ekweremadu's decision to quit: Better late than never|date=19 May 2019|accessdate=7 June 2022|archivedate=7 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220607165936/https://guardian.ng/politics/ekweremadus-decision-to-quit-better-late-than-never/}}</ref>
=== '''2022 owuwe ihe ubi akụkụ ahụ mmadụ''' ===
Na 23 June 2022, Ekweremadu boro ya na Beatrice Nwanneka Ekweremadu ebubo na ha na-agba mbọ ịhazi njem nwata na UK. E chebere nwa ahụ. Nnyocha na-aga n'ihu kemgbe Mee 2022 mgbe ndị uwe ojii mepere emepe mara maka mmejọ ndị nwere ike ime n'okpuru iwu ịgba ohu ọgbara ọhụrụ. <ref>{{Cite web|title=Two people charged with conspiracy offences linked to allegations of organ harvesting|url=https://news.met.police.uk/news/two-people-charged-with-conspiracy-offences-linked-to-allegations-of-organ-harvesting-450143|work=Mynewsdesk|accessdate=2022-06-23|language=en|archivedate=2022-06-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220627110326/https://news.met.police.uk/news/two-people-charged-with-conspiracy-offences-linked-to-allegations-of-organ-harvesting-450143}}</ref>
== ECOWAS ==
N'ọnwa Septemba afọ 2009, a họpụtara ya ka ọ na-edu kọmitii pụrụ iche nke Economic Community of West African States (ECOWAS) iji rụọ ọrụ maka nlọghachi usoro iwu na [[Niger|Niger Republic]].<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200909110710.html|title=Ekweremadu Heads Ecowas Committee In Country|publisher=Daily Trust|date=September 11, 2009|accessdate=2009-09-13}}</ref> A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi oche nke ndị omeiwu ECOWAS wee pụta onye isi oche nke ndị omeiwu mpaghara n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2011.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/08/ekweremadu-at-ecowas/|title=Ekweremadu at ECOWAS|date=17 August 2011}}</ref>
== Ihe nrite na nsọpụrụ ==
* CFR, Knight of the Good Shepherd, Ikeoha Ndigbo.<ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/389|title=Home|accessdate=2022-06-07|archivedate=2020-07-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200713002906/https://www.nassnig.org/mps/single/389}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cite web|url=http://www.senatorikeekweremadu.com/about_ekwe.htm|title=About Senator Ike Ekweremadu|publisher=Senator Ike Ekweremadu|accessdate=2009-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090812202615/http://www.senatorikeekweremadu.com/about_ekwe.htm|archivedate=August 12, 2009}}
{{s-start}}
{{succession box|title=[[Speaker of ECOWAS Parliament]]|before=[[Mahamane Ousmane]]|after=Incumbent|years=2011-}}
{{s-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
1j3pmp654wwq9ehn1vn52piejyczon9
Kalakuta Republic
0
19433
709291
97771
2026-09-07T03:50:00Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709291
wikitext
text/x-wiki
[[File:Kalakuta Queens.jpg|thumb|Kalakuta Queens]]
'''Kalakuta Republic''' bụ aha onye egwu na onye nkwuchite ọnụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Fela Kuti]] nyere ụlọ ọrụ obodo jikọtara ebe obibi ezinụlọ ya, ndị otu egwu, na ụlọ ndekọ. Ọ dị na ọnụ ọgụgụ ụlọ iri na ano Agege Motor Road, Idi-Oro, Mushin, Lagos, Nigeria, ọ nwere ụlọ ọgwụ ahụike n'efu, na ebe ndekọ.<ref>{{Cite web|author=Terich|first=Jeff|date=2020-02-21|title=Fela Kuti's "Coffin For Head of State" is life or death protest music|url=https://www.treblezine.com/fela-kuti-coffin-for-head-of-state-life-death-protest-music/|accessdate=2021-09-11|work=Treble|language=en-US}}</ref> Fela kwupụtara na ọ nwere onwe ya site na steeti nke ndị agha na-achị mgbe o si na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] lọta na 1970.<ref>{{Cite web|title='He was in a godlike state'|url=https://www.theguardian.com/music/2007/jul/25/popandrock.worldmusic|publisher=TheGuardian.com|accessdate=2 April 2012|author=Alex Hannaford|date=24 July 2007}}</ref> Ogige ahụ gbara ọkụ ruo ala n'abali iri na asatọ nke ọnwa Febụwarị afọ 1977 mgbe otu puku ndị agha ji égbè wakporo ya.
"Kalakuta" bụ ịkwa emo maka ụlọ mkpọrọ a na-akpọ "Calcutta" nke Fela bi. Aha ahụ sitere na Black Hole nke Calcutta dungeon na [[Ndia|India]].
Tupu mwakpo a wakporo ụlọ Fela, o mere ihe ndekọ a na-akpọ ''Zombie'', banyere ọchịchị ndị agha Naijiria. N'abụ ahụ, a na-akpọ ndị agha zombies maka irube isi n'iwu na-enweghị isi. Otu n'ime ahịrị nke abụ ahụ, nke agụrụ na Pidgin English nke west Africa, na-ekwu, "Zombie agaghị aga ije ọ gwụla ma ị gwara ya ka ọ gaa ije", ya bụ, zombie agaghị aga ije ma ọ bụrụ na enyeghị ya iwu. Fela nwere nkụda mmụọ na ọkwa ndị agha Naijiria nke nyere ohere nrụrụ aka na egwu nke obodo ha site na ndị na-eme ihe aka ike na ndị bara ọgaranya, mgbe ha na-agbaso iwu iji menye ndị Naijiria egwu.
Abụ ahụ na-ewu ewu na Naịjirịa, nke kpaliri iwe onye isi ala General [[Olusegun Obasanjo]]. Ndị agha enweghị obi ụtọ na nkatọ Fela na-akatọ mgbe niile ma kwuo na ọ bụghị ihe na-ekwesịghị ekwesị inwe mba n'ime mba. Akwụkwọ akụkọ ndị Naijiria bu akụkọ na-awụ akpata oyi n'ahụ ma bụrụ nke a na-ejighị n'aka banyere ụmụ agbọghọ ndị ndị otu Fela dọtara n'ogige ahụ ma mebie.
N'oge mwakpo ndị agha Naịjirịa wakporo Kalakuta Republic, a tụpuru nne Fela [[Funmilayo Ransome-Kuti|Frances Abigail Olufunmilayo Thomas]] site na windo nke ụlọ elu ogo nke abụọ. Ọ nwụrụ mgbe ọ nọrọ n'ọnọdụ coma ruo ihe dị ka izu asatọ.
Fela dara na atụmatụ mbụ ya iji cheta otu afọ ncheta nke nchụpụ Kalakuta Republic site n'ịlụ nwanyị iri abụọ na asaa n'ime ndị na-agụ egwú ya n'ememe agbamakwụkwọ n'ọfịs onye ọka iwu ya, Tunji Braithwaite. Ụbọchị abụọ ka e mesịrị, n'abalị iri abụọ nke ọnwa Febụwarị afọ 1978, ọ lụrụ ụmụ nwanyị iri abụọ na asaa a maara dị ka "Queens" na Parisona Hotel dị n'okporo ụzọ Ikorodu na Lagos. Fela kwuru na ya na ụmụ nwanyị niile agaghị enwe mmekọrịta alụmdi na nwunye dị ka tabloids tụrụ aro, mana ọ lụrụ ha n'ihi na ha enweghị ike ịchọta ọrụ mgbe ọkụ gbara ụlọ ndekọ ahụ. Dị ka Fela si kwuo, n'omenala Yoruba, mgbe nwanyị nọ n'ihe ize ndụ nke ịbụ onye ogbenye, ọ bụ ọrụ nwoke nọ n'obodo ya ịlụ ya dị ka ụzọ isi chebe ya.
N'afọ 2012, [[Babatunde Fashola]], Gọvanọ Lagos, malitere ime ihe iji wughachi ogige ahụ ma gbanwee ya ka ọ bụrụ ebe ngosi ihe mgbe ochie. Ebe ngosi nka nke Kalakuta Republic meghere n'ụzọ iwu n'abalị iri na ise nke ọnwa Oktoba afọ afọ 2012, iji cheta ụbọchị ọmụmụ afọ iri asaa na asato nke Fela. O nwere ngosipụta nke uwe Fela, ngwá ọrụ na ihe osise, yana ụlọ oriri na ọṅụṅụ na họtel.<ref>{{Cite web|title=Kalakuta Republic Museum – Music, Arts and Life of Fela Anikulapo Kuti|url=https://www.travelwaka.com/kalakuta-republic-museum-music-arts-and-life-of-fela-anikulapo-kuti/|publisher=TravelWaka|accessdate=14 January 2022|date=16 July 2019|archivedate=8 December 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20251208111126/https://www.travelwaka.com/kalakuta-republic-museum-music-arts-and-life-of-fela-anikulapo-kuti/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kalakuta Republic Museum|url=https://www.tripadvisor.com/Attraction_Review-g304026-d3954839-Reviews-Kalakuta_Republic_Museum-Lagos_Lagos_State.html|publisher=TripAdvisor|accessdate=14 January 2022}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke akara ndekọ
hn2q4hbi0tvx77cek4f8hyszjueprs6
Jhalobia Recreation Park and Garden
0
19539
709282
130371
2026-09-07T00:36:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709282
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Jhalobia_Park_08.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/97/Jhalobia_Park_08.jpg/220px-Jhalobia_Park_08.jpg|thumb|Ogige Ntụrụndụ Jhalobia]]
Jhalobia Recreation Park and Garden bụ ogige nkwọrí-akụ nwere ọtụtụ ebumnuche nke nwere ogige ntorobịa na ogige ntụziaka dị na [[Ikeja]], [[Lagos]].<ref>{{Cite web|title=Home - Jhalobia Botanical Garden and Recreation Park|url=https://jhalobia.com/|accessdate=2022-09-10|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2011-08-16|title=Jhalobia Recreation Park and Gardens, Lagos - Parks in Ikeja|url=https://www.cometonigeria.com/where-to-go/jhalobia-recreation-park-gardens/|accessdate=2022-09-10|work=Guide to Nigeria tourism, local culture & investments|language=en-GB}}</ref> E guzobere ya n'afọ 1988 nke mbụ dị ka ebe a na-atụfu ihe mkpofu tupu a gbanwee ya ka ọ bụrụ ogige ntụrụndụ.<ref name=":1">{{Cite web|title=Jhalobia Recreation Park And Gardens 1|url=https://spcebook.com/|accessdate=2022-09-10|work=Spacebook|language=en-NG|archivedate=2022-08-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220820022237/https://spcebook.com/}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Jhalobia Recreation Park and Garden bụ nke nwada Mrs Veronica Adepoju guzobere n'afọ 1998. E bu ụzọ malite ya dị ka ebe a na-atụfu ihe mkpofu na ebe a na'ere ájá, ebe a na na-atụ ihe mkpofu, tupu e mesịa gbanwee ya ka ọ bụrụ ogige ntụrụndụ.<ref name=":1"/> Kemgbe ahụ, ogige ntụrụndụ ahụ esila n'ogige ntụrụntụ gaa n'oghere ntụrụndaka mara mma.<ref>{{Cite book|url=http://dx.doi.org/10.1093/gmo/9781561592630.article.05285|title=Central Park Garden Concerts|date=2001|publisher=Oxford University Press|series=Oxford Music Online}}</ref>
== Ebe ==
Ogige nkwọrí-akụ ahụ dị na ngalaba iri isii na asatọ nke Murtala Muhammad Airport road, n'etiti Hajj Camp na Ajao Estate na [[Ikeja]], [[Lagos]] State, Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Jhalobia Recreation Park & Gardens 2022, #5 top things to do in lagos, lagos, reviews, best time to visit, photo gallery {{!}} HelloTravel Nigeria|url=https://www.hellotravel.com/nigeria/jhalobia-recreation-park-gardens,%20https://www.hellotravel.com/nigeria/jhalobia-recreation-park-gardens|accessdate=2022-09-10|work=www.hellotravel.com|archivedate=2022-09-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220911040747/https://www.hellotravel.com/nigeria/jhalobia-recreation-park-gardens,%20https:/www.hellotravel.com/nigeria/jhalobia-recreation-park-gardens}}</ref><ref name=":0"/>
=== Ihe ndị e ji mara ya ===
A na-eji okooko osisi mara mma nke ahụ, bụ ihe ndị na-adọrọ mmasị na ọhụụ mara mma chọọ ogige ahụ mma mma. O nwere ahịhịa na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, okporo ụzọ, topiaries nke ọdịdị dị iche iche, ihe a tụrụ atụ, nsụda mmiri, isi iyi, ọdọ mmiri, ogige nkume, gazebo nke nha dị iche iche nke osisi ndị dị iche iche.<ref>{{Cite web|author=travelwaka|date=2021-03-09|title=Jhalobia Recreational Park and Garden, Lagos|url=https://www.travelwaka.com/everything-you-need-to-know-about-jhalobia-recreational-park-and-garden-lagos/|accessdate=2022-09-10|work=TravelWaka|language=en-GB|archivedate=2022-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220910074314/https://www.travelwaka.com/everything-you-need-to-know-about-jhalobia-recreational-park-and-garden-lagos/}}</ref>
=== Ihe owuwu ===
* Heliconia
* Wagneria
* Ginger Lily
* Musa
* 'Pink arịa arịa arọ
* Anthurium
* Mc Maise Daisies
* Gerbera
* Brucania
* Ogwe nkwụ Bottle
* Acalypha
* Osisi fig na-acha odo odo
* Wagnerian
* Ebe ntụrụndụ
== Edensibia ==
<references />
ch0i751yaygt4vh5bnqo4nq91xkwgl0
Jennifer Alanyo
0
23217
709281
631131
2026-09-07T00:17:20Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709281
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jennifer Alanyo''' bụ dọkịta [[Uganda]], onye agha na onye omeiwu. Ọ na-anọchite anya ndị agha na-echebe ndị Uganda (UPDF) na ndị omeiwu nke Uganda.<ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Independent|date=2021-05-20|title=UPDF MPS defend role in parliament|url=https://www.independent.co.ug/updf-mps-defend-role-in-parliament/|accessdate=2022-04-07|work=The Independent Uganda|language=en-US}}</ref><ref name=":0"/><ref>{{Cite web|author=Ali|first=Mubiru|date=2021-01-29|title=UPDF Eronze Ababaka Baayo|url=https://www.radiosimba.ug/updf-eronze-ababaka-baayo/|accessdate=2022-04-07|work=Radio Simba - Ennene|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Support Our Priorities In New Govt, President Urges UPDF MPs|url=https://www.nrm.ug/news/support-our-priorities-new-govt-president-urges-updf-mps|accessdate=2022-04-07|work=Support Our Priorities In New Govt, President Urges UPDF MPs {{!}} National Resistance Movement|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=I Want Us to be Best Armed Force in the Region - Museveni Tells New UPDF MPs {{!}} The Kampala Post|url=https://kampalapost.com/index.php/content/arming-our-forces-be-best-region-top-priority-museveni-tells-new-updf-mps|accessdate=2022-04-07|work=kampalapost.com|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221195123/https://kampalapost.com/index.php/content/arming-our-forces-be-best-region-top-priority-museveni-tells-new-updf-mps}}</ref>
== Mmalite na agụmakwụkwọ ==
Alanyo bụ dọkịta site na ọrụ, ọ bụkwa onye agha UPDF na ọkwa nke Major.<ref>{{Cite web|date=2019-02-04|title=UPDF steps up Tarehe Sita celebrations|url=https://explorer.co.ug/updf-steps-up-tarehe-sita-celebrations/|accessdate=2022-04-07|work=Explorer Uganda|language=en-US}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị ọrụ ahụike dị elu na UPDF ma na-eduzi ndị otu ahụike UPDF, nke n'etiti ndị ọzọ na-ahụ maka usoro nchịkọta UPDF inoder iji nweta ndị agha nwere ahụike.<ref>{{Cite web|author=Among|first=Salume|title=UPDF Rejects Over 700 Applicants in Soroti|url=http://ugandaradionetwork.com/story/updf-rejects-over-700-applicants-in-soroti|accessdate=2022-04-07|work=Uganda Radio Network|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Achom|first=Pamela|date=2020-03-17|title=Health Ministry Trains UPDF Officers On COVID -19 As Disease Extends To All Neighbours|url=https://www.galaxyfm.co.ug/2020/03/17/health-ministry-trains-updf-officers-on-covid-19-as-disease-extends-to-all-neighbours/|accessdate=2022-04-07|work=Galaxy FM 100.2|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu iji nọchite anya ndị agha Uganda People's Defense Forces (UPDF) na aro sitere na kansụl ndị agha na ntuli aka ndị ọrụ agha.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|title=CDF Gen. Muhoozi says army representatives will listen and engage with other legislators|url=http://www.howwebiz.ug/news/national/29617/cdf-gen.-muhoozi-says-army-representatives-will-listen-and-engage-with-other-legislators-|accessdate=2022-04-07|work=www.howwebiz.ug|language=en|archivedate=2021-11-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211128135051/https://www.howwebiz.ug/news/national/29617/cdf-gen.-muhoozi-says-army-representatives-will-listen-and-engage-with-other-legislators-}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=LIST: UPDF elects new Members of Parliament|url=https://theinformerug.com/2021/01/30/list-updf-elects-new-members-of-parliament/|accessdate=2022-04-07|work=The Informer UG|language=en-US|archivedate=2022-10-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221016143605/https://theinformerug.com/2021/01/30/list-updf-elects-new-members-of-parliament/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Pearl Times|date=2021-01-30|title=List: Defence Council declines to nominate top generals; Muhoozi, Elwelu elected UPDF MPs; Tumwine dropped|url=https://pearltimes.co.ug/list-defence-council-declines-to-nominate-top-generals-muhoozi-elwelu-elected-updf-mps-tumwine-dropped/|accessdate=2022-04-07|work=The Pearl Times|language=en-US|archivedate=2024-05-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240522104545/https://pearltimes.co.ug/list-defence-council-declines-to-nominate-top-generals-muhoozi-elwelu-elected-updf-mps-tumwine-dropped/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-01-30|title=Museveni warns army MPs against defying him as he lists priorities for new term|url=http://nilepost.co.ug/2021/01/30/museveni-warns-army-mps-against-defying-him-as-he-lists-priorities-for-new-term/|accessdate=2022-04-07|work=Nile Post|language=en-US}}</ref>
Oso na umunwayi ato ahoputara na of UPDF in parliament, ndi ozo gunyere, [[Charity Bainababo]] and [[Victor Nekesa]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-01-30|title=You’re listening posts in Parliament, Museveni tells new UPDF MPs|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/you-re-listening-posts-in-parliament-museveni-tells-new-updf-mps-3274554|accessdate=2022-04-07|work=Monitor|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Gen. Muhoozi, Museveni doctor get highest votes im army polls|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/88729|accessdate=2022-04-07|work=New Vision|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Writer|first=Secondopinion|date=2021-01-30|title=UPDF POLLS! Janet Museveni’s most trusted ADC sent to Parliament|url=https://www.secondopinion.co.ug/updf-polls-janet-musevenis-most-trusted-adc-sent-to-parliament/|accessdate=2022-04-07|work=THE SECOND OPINION|language=en-US}}</ref>
Na nzuko omeiwu, ọ na-eje ozi na kọmitii sayensị, teknụzụ na ihe ọhụrụ.<ref>{{Cite web|title=Committee on Science, Technology and Innovation – Parliament Watch|url=https://parliamentwatch.ug/committees/committee-on-science-technology-and-innovation/|accessdate=2022-04-07|language=en-US}}</ref>
== Ebemsidee ==
<references group="" responsive="1"></references>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
74ls7su4gwlik1spoikmvzqq06tcqnu
Ifeanyi Ugwuanyi
0
26305
709264
654020
2026-09-06T18:48:04Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709264
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=Lawrence Ifeanyi Ugwuanyi|caption=Rt. Hon. Ifeanyi Ugwuanyi|order1=[[Governor of Enugu State]]|deputy1=Cecilia Ezeilo|term_start1=29 May 2015|predecessor1=[[Sullivan Chime]]|birth_date={{Birth date and age|1964|03|20|df=yes}}|birth_place=Orba Town, [[Eastern Region, Nigeria]]<br>(now Orba Town, [[Udenu, Enugu State]], Nigeria)|party=[[People's Democratic Party (Nigeria)|People's Democratic Party]]|alma_mater=[[University of Nigeria Nsukka]]}}
{{Databox}}
'''Lawrence Ifeanyi''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-King ChristLike-Ifeanyi Ugwuanyi.wav|Audio}}'''Ugwuanyi''' // (na-ege ntị) CON (nke a maara nke ọma dị ka "'''Gburugburu'''") (amụrụ na 20 Machị n'afo 1964) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke a họpụtara dị ka Gọvanọ nke Enugu Steeti n'ọnwa Eprel n'afo 2015, a ṅụrụ iyi na 29 Mee n'afo 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=WorldStatesmen|accessdate=31 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2015/05/29/breaking-ifeanyi-ugwuanyi-takes-oath-of-office-as-governor-of-enugu/|title=Ifeanyi Ugwuanyi takes oath of office as Governor of Enugu|date=29 May 2015|publisher=Daily Post|accessdate=31 May 2015}}</ref> Ọ bụ Onye otu ụlọ nnọchiteanya nke [[Naijiria|Federal Republic]] of Nigeria ruo afọ iri na abụọ. Ọ bụ onye so na [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP) onye nọchitere anya Igboeze North / Udenu Federal Constinuency nke Enugu State.<ref>{{Cite book|author=Uganwa|first=Austin|date=2014|title=Nigeria Fourth Republic National Assembly: Politics, Policies, Challenges and Media Perspectives|url=https://books.google.com/books?id=rSTFBQAAQBAJ&q=nigeria+federal+house+of+representatives+members&pg=PP6|publisher=Xlibris Corporation|isbn=978-1499088755|accessdate=1 March 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/nass2/Princ_officers.php|title=Members of Nigeria National Assembly|publisher=Nigeria National Assembly|accessdate=1 March 2015|archivedate=27 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150227064534/http://www.nassnig.org/nass2/Princ_officers.php}}</ref> A họpụtara Ugwuanyi ka ọ bụrụ Gọvanọ nke Enugu Steeti n'okpuru PDP.<ref>{{Cite news|url=http://www.news24.com.ng/Politics/News/Ugwuanyi-secures-PDP-guber-ticket-in-Enugu-State-20141209|title=Ugwuanyi secures PDP guber ticket in Enugu State|date=9 December 2014|author=NAN|publisher=News24|accessdate=1 March 2015}}</ref> A ṅụrụ ya iyi dị ka gọvanọ nke Enugu Steeti maka oge nke ọchịchị abụọ na Mee 29, 2019.<ref>{{Cite web|date=2019-10-02|title=Nigeria needs committed leaders to be great again, says Gov. Ugwuanyi|url=https://thenationonlineng.net/nigeria-needs-committed-leaders-to-be-great-again-says-gov-ugwuanyi/|accessdate=2022-03-01|work=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Ugwuanyị n'ọnwa Maachị afọ 1964 ma bụrụkwa onye obodo Ọba dị n'okpuru ọchịchị Udenu dị n'Enugwu North Zone n'Enugwu steeti..<ref>{{Cite web|url=http://thecitizenng.com/headline-2/exclusive-enugu-pdp-endorses-ifeanyi-ugwuanyi-for-2015-governorship/|title=Exclusive: Enugu PDP endorses Ifeanyi Ugwuanyi for 2015 governorship|date=6 September 2014|publisher=The Citizen|accessdate=1 March 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ngrguardiannews.com/features/policy-a-politics/195406-enugu-pdp-parallel-primaries-signal-hope-for-distant-opposition|archiveurl=https://archive.today/20150315164104/http://www.ngrguardiannews.com/features/policy-a-politics/195406-enugu-pdp-parallel-primaries-signal-hope-for-distant-opposition|archivedate=15 March 2015|title=Enugu: PDP Parallel Primaries Signal Hope For Distant Opposition|date=25 January 2015|author=Lawrence Njoku|work=The Guardian|accessdate=1 March 2015}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ St. Theresa's College, Nsukka. O nwetara nzere bachelọ na Masters na Business Administration na University of Nigeria, Nsukka.<ref>{{Cite web|url=http://www.mynewswatchtimesng.com/ugwuanyis-emergence-unsettles-enugu-pdp/|title=Ugwuanyi's Emergence Unsettles Enugu PDP|date=9 October 2014|author=James Ezema|publisher=Newswatch Times|accessdate=1 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150930020527/http://www.mynewswatchtimesng.com/ugwuanyis-emergence-unsettles-enugu-pdp/|archivedate=30 September 2015}}</ref>
Ugwuanyi a bụ woro General Manager nke Premier Insurance Brokers Limited Enugu ma bụrụkwa onye isi oche nke Rotary Club nke Emene [[Enụgwụ|n'Enugwu]] Steeti.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=U0wuAQAAIAAJ|title=Newswatch, Volum 31, Issue 12|date=2000|publisher=Newswatch Communications|accessdate=1 March 2015}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
A họpụtara Ugwuanyi na mbụ ka ọ bụrụ Onye nnọchiteanya nke Naịjirịa n'afọ 2003 ma bụrụkwa onyeisi oche, Kọmitii Ụlọ na-ahụ maka njem ụgbọ mmiri.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200907020773.html|title=Cabotage – National Assembly Probes Grant of Waivers|date=2 July 2009|author=Andrew Airahuobhor|publisher=AllAfrica|accessdate=1 March 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/nass2/committees.php?id=65|title=House Committee – Marine Transport|publisher=Nigeria National Assembly|accessdate=1 March 2015|archivedate=2 April 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402113633/http://www.nassnig.org/nass2/committees.php?id=65}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/nass2/committees.php|title=House Committees – House of Representatives|publisher=Nigeria National Assembly|accessdate=1 March 2015|archivedate=3 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150303035728/http://www.nassnig.org/nass2/committees.php}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/2014-individuals-and-organizations-to-watch-in-the-maritime-industry/168451/|title=2014: Individuals and Organizations to Watch in the Maritime Industry|date=10 January 2014|author=John Iwori|publisher=THISDAY|accessdate=1 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140306023359/http://www.thisdaylive.com/articles/2014-individuals-and-organizations-to-watch-in-the-maritime-industry/168451|archivedate=6 March 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://amehnews.com/top-stories/national-assembly-sets-to-increase-budget-allocation-for-maritime-training/|title=National Assembly Sets to Increase Budget Allocation for Maritime Training|date=14 September 2012|publisher=Amehnews|accessdate=1 March 2015|archivedate=2 April 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402145224/http://amehnews.com/top-stories/national-assembly-sets-to-increase-budget-allocation-for-maritime-training/}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/training-ship-for-nigerian-cadets-underway/166494/|title=Training Ship for Nigerian Cadets Underway|date=13 December 2013|author=John Iwori|publisher=THISDAY Newspapers Limited|accessdate=1 March 2015}}</ref><ref>{{Cite book|author=Akinola|first=Bolaji|date=2012|title=Arrested Development: A Journalist's Account of How the Growth of Nigeria's Shipping Sector Is Impaired by Politics and Inconsistent Policies|url=https://books.google.com/books?id=9wes6XCeIEQC&q=arrested+development%3A+a+journalist&pg=PP1|publisher=Author House|isbn=978-1477238226|accessdate=1 March 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.placng.org/new/national_assembly_committees.php|title=PLAC – National Assembly Committees: Committees in the House of Representatives|publisher=Policy and Legal Advocacy Centre (PLAC)|accessdate=1 March 2015|archivedate=15 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150315034336/http://www.placng.org/new/national_assembly_committees.php}}</ref>
Ugwuanyi bụ onye isi oche nke kọmitii ụlọ na Marine Transport. Ugwuanyi nwetakwara ọkwa osote onye isi oche nke Kọmitii Ụlọ na-ahụ maka ezumike nká ebe o nyere aka mee ka Iwu Mgbanwe ezumike nkwe nke afọ 2004.
Mgbe ntuli aka nke pati ya na 8 Disemba 2014 n'Enugwu, Ugwuanyi meriri tiketi gọvanọ nke PDP, nke mere ka ọ bụrụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ PDP na steeti maka ntuli aka Nhoputa ndi ochichi nke 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/enugu-ugwuanyi-goes-streets/|title=Enugu: Ugwuanyi goes to the streets|date=25 December 2014|author=Austin Ogwuda|publisher=Vanguard Newspaper|accessdate=1 March 2015}}</ref> Otú ọ dị, onye ọzọ na-achọ ịbụ gọvanọ nke PDP, Senator Ayogu Eze, enweghị obi ụtọ na omume nke primaries. Eze gara n'ụlọ ikpe iji gbaghaa ikike nke Ugwuanyi dị ka onye na-ebu ọkọlọtọ PDP maka ntuli aka Gọvanọ Steeti Enugu.<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/new/stop-pdp-inec-accepting-candidate-ayogu-eze-asks-court/|title=Stop PDP, INEC from accepting any other candidate, Ayogu Eze asks court|date=13 December 2014|publisher=The Nation|accessdate=1 March 2015}}</ref> Ọ bụ Justice Evoh Stephen Chukwu, onye ọka ikpe nke ụlọ ikpe dị elu nke Abuja, jụrụ arịrịọ Eze, onye kpebiri na nhọpụta Ugwuanyi na ntuli aka gọvanọ bụ nke ziri ezi na nke iwu kwadoro.<ref>{{Cite news|url=http://thenewsnigeria.com.ng/2015/03/02/pdp-candidacy-ayogu-eze-loses-out-to-ugwuanyi-in-enugu/|title=PDP candidacy: Ayogu Eze loses out to Ugwuanyi in Enugu|date=2 March 2015|author=Nnamdi Felix|work=The News|accessdate=3 March 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://nationalmirroronline.net/new/enugu-guber-ayogu-eze-loses-as-court-okays-ugwuanyi/|title=Enugu Guber: Ayogu Eze loses, as court okays Ugwuanyi|date=March 3, 2015|author=Ise-Oluwa Ige|work=National Mirror|accessdate=3 March 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=107309|title=Jubilation in Abuja as Ugwuanyi floors Ayogu Eze|date=3 March 2015|author=Fred Itua|work=The Sun News|accessdate=3 March 2015}}</ref>
Ugwuanyi onye a ṅụrụ iyi na Mee 29, n'afo 2015, dịka Gọvanọ amalitela usoro ụfọdụ iji melite ma gbanwee Enugwu Steeti. Otu n'ime atụmatụ ndị ahụ bụ njem ya na-adịbeghị anya na Ireland maka nzukọ itinye ego nke Metro Eireann Dublin haziri. Ọ bụkwa onye natara Metro Eireann International Outstanding Leadership Award 2016 maka ihe nlereanya ya dị ka onye omeiwu, ọkachasị dị ka Onye isi oche nke Marine Transport, n'oge ya na ụlọ ndị omeiwu nke Federal Republic of Nigeria.<ref>{{Cite news|url=http://www.metroeireann.com/news/366/news/370/pages/advertise-with-us.html|title=Enugu State Governor to visit Ireland|date=15 December 2016|author=Chinedu Onyejelem|work=Metro Eireann Newspapers|accessdate=27 January 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.coalcityexpress.com/2016/01/gov-ugwuanyi-receives-award-of.html|title=Gov. Ugwuanyi Receives Award of Outstanding Leadership,Lures Nigerians In the Diaspora, Others To Invest In Enugu|date=19 January 2016|author=Odomero Igbodo|work=Coal City Express|accessdate=27 January 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=I am more Igbo than any other person because..., says Ambode in Enugu - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2018/02/igbo-person-says-ambode-enugu/|accessdate=2 February 2018|work=Vanguard News|date=2 February 2018}}</ref>
Na Machị 9, n'afo 2019, a họpụtara Uguwuanyi ọzọ dị ka Gọvanọ nke Enugu Steeti na ntuli aka gọvanọ Naijiria nke 2019. O nwetara vootu 449,935 nke dị elu karịa onye na-emegide ya, Senator Ayogu Eze onye nwetara vootu 10,423.<ref>{{Cite web|url=https://www.punchng.com/nsukka-residents-hail-ugwuanyis-re-election/amp/|title=Nsukka residents hail Ugwuanyi's re-election|date=11 March 2019}}</ref>
== Ihe ndị ọ rụzuru ==
Ọ bụ ezie na Gọvanọ Ugwanyi zutere ọtụtụ ihe mgbochi na mmalite nke ọchịchị ya, ọ gosipụtara ike idu ndú ya na-agbaso ụzọ ọ na-esi na-achịkwa steeti ahụ. N'etiti mmeghachi omume mmetụta uche karịsịa site na Enugwu North, gọvanọ ahụ anọgidewo na-enwe ọganihu nke Enugwu. Dị ka ndị gọvanọ gara aga kemgbe 1999 lekwasịrị anya na mmepe obodo mepere emepe, Ugwanyi tụgharịrị uche ya na mmepe ime obodo. N'ime oge mbụ ya, ọ rụchara Udenu Ring Road nke bụ ọnyà ọnwụ maka ọtụtụ ndị Ezimo na Imilike-Ani. Mmecha nke ụzọ a emegheela obodo ndị a na ụwa ndị ọzọ maka azụmahịa na azụmahịa ndị ọzọ. Ọ na-etinye aka na ọrụ nnukwu ego oru ngo mgbe ụfọdụ steeti enweghị ike ịkwụ ụgwọ ndị ọrụ. [nhotu aka choro]
Onye dike a na-amaghị aha ya nke akụrụngwa, gara n'ihu na mmezu ya siri ike nke ọrụ nketa- ọrụ ndị na-emetụta ndị mmadụ kpọmkwem. Ụfọdụ n'ime ọrụ ndị a gụnyere mmezu nke njikọ ọdọ mri Nike ː Harmony Estate Road ː Amorji Nike ː Adoration Pilgrimage Center, Phase II na III, na [[Ȯra Enugu|Enugu]] East LGA, nke ga-ejikọ Abakpa na Emene ma rụọ ọrụ dị ka ụzọ dị oke mkpa nke ga-eme ka okporo ụzọ ghara ịgafe na Abakpa T-junction; asphalting nke 22.443 km (13.945 mi) uzo na-ejikọta obodo -- jikota ra Isi-Uzo na Udenu LGA, okpuru Rural Access na mobility Project (RAMP II); ndozigharị ọtụtụ okporo ụzọ dị n'ime ụlọ akwụkwọ mahadum dị na [[Nsukka]] na ọrụ njikwa ide mmiri na-arụ ọrụ na Achi Street, Independence Layout, [[Enugu]] <ref>{{Cite web|date=2020-05-15|title=Governor Ugwuanyi: Unsung hero of infrastructure|url=https://www.vanguardngr.com/2020/05/governor-ugwuanyi-unsung-hero-of-infrastructure/|accessdate=2020-12-09|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Hụkwa ==
* [[Ndepụta nke ndị Gọvanọ nke Enugu Steeti]]
== Ihe nrite ==
N'ọnwa Ọktoba afọ 2022, Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]]<ref>{{Cite web|date=2022-10-09|title=FULL LIST: 2022 National Honours Award Recipients The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/full-list-2022-national-honours-award-recipients/|accessdate=2022-10-31|language=en-US}}</ref> nyere ya nsọpụrụ mba Naijiria nke Commander Of The Order Of The Niger (CON).
== Ebem si de ==
<references responsive="1"></references>
{{EnuguStateGovernors}}
[[Òtù:Ndị Igbo]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Onye otu ụlọ ndị nnọchi anya (Nigeria)]]
[[Òtù:Peoples Democratic party State Governors of Igbo origin]]
[[Otú:Ndị amụrụ n'afọ 1964]]
[[Otú:Ndị gara akwụkwọ na Mahadum nke Naịjịrịa]]
[[Otú:Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Igbo]]
8aice96emn7mxh6l7s841eq1200awib
Ifeanyi Chudy Momah
0
26386
709263
186364
2026-09-06T18:43:42Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709263
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|image=|caption=Ifeanyi Chudy Momah}}
[[Category:Articles with hCards]]
{{Infobox person|honorific_prefix=Hon.|name=Ifeanyi Chudy Momah|image=|caption=Ifeanyi Chudy Momah|honorific_suffix=MHR|birth_name=|birth_date={{birth date and age|1983|04|30}}|birth_place=[[Ihiala, Anambra]] State, Nigeria|death_date=|death_place=|nationality=|education=L.L.B(HONS). B.L|alma_mater=[[University of Lagos]]|occupation=Lawyer|employer=Federal Republic of Nigeria|organization=[[House of Representatives (Nigeria)|House of Representatives]]|title=Member Representing [[Ihiala]] Federal Constituency|predecessor=Chukwuemeka Anohu|party=[[Peoples Democratic Party (Nigeria)|Peoples Democratic Party]]}}
{{Databox}}
'''Ifeanyi Chudy Momah''' {{Audio|Ig-Ifeanyi Chudy Momah.ogg|Audio}} bụ onye ọka iwu na ọchụnta ego Naijiria nke keere ozi ugbu a n'Ụlọ Ndị Nnọchiteanya ma na-nọchite anya mpaghara gọọmenti etiti [[Ihiala]], Anambara Steeti.<ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/35|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|work=www.nassnig.org|accessdate=2019-11-18|archivedate=2019-11-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191116094947/https://www.nassnig.org/mps/single/35}}</ref> Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Ụlọ na Ụlọikpe isi obodo gọọmenti etiti ma bụrụkwa onye otu Peoples Democratic Party.<ref>{{Cite web|url=https://placng.org/wp/2019/07/chairmen-and-deputies-of-standing-and-special-committees-in-the-9th-house-of-representatives/|title=Chairmen and Deputies of Standing and Special Committees in the 9th House of Representatives|author=admin|date=2019-07-26|work=PLAC|language=en-US|accessdate=2019-11-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/committees|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|work=www.nassnig.org|accessdate=2019-11-18|archivedate=2019-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191113122012/https://www.nassnig.org/committees}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/full-list-chairmen-vice-chairmen-of-reps-standing-committees-special-panels/|title=FULL LIST: Chairmen, vice-chairmen of Reps standing committees, special panels|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-11-18}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-10|title=Ifeanyi Chudy Momah: The coming of the change-maker|url=https://thenationonlineng.net/ifeanyi-chudy-momah-the-coming-of-the-change-maker/|accessdate=2022-02-21|work=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya na General Hospital Okija n'ezinụlọ Chief Mike Momah. Ifeanyi ekwuola na n'etiti ụmụnne ya ọ bụ naanị ya ka a mụrụ ebe ahụ. Dị ka o si kwuo, Nna ya Chief Mike Momah pụru njem n'obodo ahụ mgbe nne ya kpebiri ibia obia n'[[Ihiala]], obodo nna ya mgbe ọ malitere ịmụ nwa na mberede ma mesịa muọ ya ebe ahụ.
Ifeanyi nwere ndụ ya n'oge ọ bụ nwata na Festac Town, Lagos State, Na-aga Radius Nursery and Primary School, emesia, o gara Loral International School ka dị na Festac tupu omesịa gụchaa agụmakwụkwọ sekọndrị ya na Chrisland College otu n'ime ụlọ akwụkwọ kachasị ọnụ ahịa na Naijiria.<ref>{{Cite web|url=https://www.newtelegraphng.com/2019/07/speakership-i-gave-gbajabiamila-huge-support/|title=Speakership: ‘I gave Gbajabiamila huge support’|author=reports|first=BIYI ADEGOROYE|date=2019-07-28|work=Newtelegraph|language=en-US|accessdate=2019-11-25|archivedate=2019-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190730224241/https://www.newtelegraphng.com/2019/07/speakership-i-gave-gbajabiamila-huge-support/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://buzznigeria.com/top-23-most-expensive-secondary-schools-in-nigeria-the-fees-are-really-mind-blowing/|title=Top 23 Most Expensive Secondary Schools in Nigeria With Mind Blowing Fees!|author=Ezebuiro|first=Peace|date=2015-05-08|work=BuzzNigeria - Famous People, Celebrity Bios, Updates and Trendy News|language=en-US|accessdate=2019-11-25}}</ref>
== Ọmụmu ==
Ifeanyi gụrụ akwụkwọ iwu na [[University of Lagos|Mahadum Lagos]], mgbe ọ gụchara ya e zigara ka o jee ozi n'ụlọ ọrụ National Youth Service Corps ebe a zigaharịrị ya [[Katsina]], steeti dị n'akụkụ ugwu nke Naịjirịa ma nọrọ afọ ije ozi ahụ na Malumfashi obere obodo dị nso na Daura.<ref>{{Cite web|title=Hon. Ifeanyi Chudy Momah|url=https://chrislandschools.org/hon-ifeanyi-chudy-momah|accessdate=2022-05-24|work=Chrisland Schools|language=en-US|archivedate=2023-05-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230518103655/https://chrislandschools.org/hon-ifeanyi-chudy-momah/}}</ref>
Mgbe afọ ije ozi gasịrị, ọ gara Mahadum Aberdeen , Scotland, ebe o mere usoro mmụta gbasara iwu na Iwu ikike ikpe mba ụwa.
O mechara laghachi Naịjirịa wee gaa [[Ụlọ Akwụkwọ Iwu Nigeria|ụlọ akwụkwọ iwu]] nke Naijiria na Bwari, Abuja ebe a kpọrọ ya ka ọ bịa n'ụlọikpe.<ref>{{Cite web|date=2021-02-10|title=Ifeanyi Chudy Momah: The coming of the change-maker|url=https://thenationonlineng.net/ifeanyi-chudy-momah-the-coming-of-the-change-maker/|accessdate=2022-03-04|work=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref>
== Ahụmahụ ọkachamara ==
Ọ rụrụ ọrụ iwu na Rickey Tarfa & Co Chembas afọ atọ ma emesịa, ọ gara Arthur Obi-Okafor (SAN) & Co Chembas na [[Asaba]]
N'afọ 2013, a kpọrọ ya ka ọ rụọ ọrụ na mmemme enyemaka (Sure-P) dị ka onye inyeaka ntụzi ihe gbasara iwu na osote odeakwụkwọ nke SURE-P Nze Akachukwu Nwankpo. Site na nke a, o nwere ike inyere ndị mmadụ aka karịsịa ụmụ okorobịa ọchịchị ime obodo [[Ihiala]] ka ha nweta mgbazinye ego gọọmentị etiti nyere yana ohere ọrụ mmemme ahụ gosipụtara.<ref>{{Cite web|title=Hon. Ifeanyi Chudy Momah|url=https://chrislandschools.org/hon-ifeanyi-chudy-momah|accessdate=2022-06-21|work=Chrisland Schools|language=en-US|archivedate=2023-05-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230518103655/https://chrislandschools.org/hon-ifeanyi-chudy-momah/}}</ref>
== ndọrọ ọchịchị ==
Kemgbe ahụ, ọ chụbarụ ọrụ na ndọrọndọrọ ọchịchị iji ọzọọ maka Ụlọ Nzukọ nke ntuli aka steeti n'afọ 2011 nke ọ na-zọtaghi. O zokwara ọzọ n'afọ 2015 n'oge a maka Ụlọ ndị nnọchiteanya mana ọ meriyi ọzọ, emerighi nke o tara uta nye ntuli aka mmegide na ime ihe ike.
Ọ gara n'ihu na-ejere Gọvanọ [[Willie Obiano]] ozi dị ka Onye ndụmọdụ pụrụ iche kachasị elu ebe ọgbasara ndọrọndọrọ ọchịchị tupu ọ banye ọzọ na ntuli aka nke afọ 2019 ebe o meriri.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/316075-umeh-loses-as-pdp-wins-in-three-anambra-senatorial-districts.html|title=APGA wins four Reps polls|date=2019-02-25|language=en-GB|accessdate=2019-11-18}}</ref>
Dị ka onye a họpụtara na Ụlọ ndị nnọchiteanya gọọmenti etiti, pati ndọrọndọrọ ọchịchị ya bu APGA nwere ihe dị ka ndị otu Iri n'ime mmadụ nari ato na iri isii ahụ mere ha obere mana nke a egbochighị ime ka anụ olu ya ma nwee mmetụta zuru oke n'ụlọ. O gosipụtara nkwado niile maka ọkà okwu ugbe ahu Femi Gbajabiamila mgbe ntuli aka maka oche ọkà okwu ọnụ.
O kwuru banyere mkpa ọ dị igbochi ndị ohi na [[Ȯra Zamfara|Zamfara]], steeti ugwu nke Naịjirịa.
Ọ naghị akwado iwu mgbasa ozi mmekọrịta na-ese okwu ma kwuo na ndị ntorobịa ga-eji usoro netwọkụ ọha mmadụ mee ihe n'ụzọ ziri ezi, gbakwunye na e nwere ụkpụrụ dị adịlarị ma ọ bụ naanị ịkpata mmeghachi omume nke Iwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.hrw.org/news/2019/11/26/nigerians-should-say-no-social-media-bill|title=Nigerians Should Say No to Social Media Bill|date=2019-11-26|work=Human Rights Watch|language=en|accessdate=2019-12-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/lawmaker-advises-nigerian-youths-on-positive-use-of-social-media/|title=Lawmaker advises Nigerian youths on positive use of social media|date=2019-11-24|work=The Nation Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-09}}</ref> Ọ rịọkwara ka e mee nchọpụta nke ego nde dọla nari atọ iri iteghete na isii.iri na atọ a na-emefu n'ụlọ nrụpụta atọ dị iche iche n'ime afọ anọ ebe ụlọ ọrụ ahụ ka na-arụsi ike n'okpuru pasent isii nke ikike ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.icirnigeria.org/house-of-representatives-launches-probe-into-396-33-million-spent-in-fixing-refineries-between-2015-to-2019/|title=House of Representatives launches probe into $396.33 million spent in fixing refineries between 2015 to 2019|date=2019-11-22|work=The ICIR|language=en-US|accessdate=2019-12-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thelegislatureng.com/why-we-want-396-33-million-dollars-spent-on-3-refineries-in-4-years-investigated-hon-ifeanyi-momah/|title=Why We Want 396.33 Million Dollars Spent on 3 Refineries in 4 Years Investigated – Hon. Ifeanyi Momah|date=2019-11-23|work=THE LEGISLATURE|language=en-US|accessdate=2019-12-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://leadership.ng/2019/11/22/refineries-reps-to-investigate-alleged-396-33m-maintenance-cost/|title=StackPath|work=leadership.ng|accessdate=2019-12-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/reps-probe-396m-refinery-maintenance-expenses/|title=Reps probe $396m refinery maintenance expenses|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-12-09}}</ref>
== Ebemside ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Òmùmù afọ otu puku nari iteghete, iri asatọ na atọ]]
[[Òtù:Ndi ọka iwu nke Naijiria nke nari afọ iri abuọ na otu]]
[[Òtù:Ndi gusiri akwụkwọ na mahadum nke Lagos]]
[[Òtù:Mmadu ndi si na Anambara steeti]]
[[Òtù:Ndị otu Ụlọ ndi Nnọchiteanya (Naijiria)]]
[[Òtù:Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nnukwu njikọ nke ọga n'ihu]]
[[Òtù:Edemede nwere họdio myrofomats]]
h9k8zf2v47lulbc75euizjbesf7057l
Iwu ọrụ Naijiria
0
26702
709273
128600
2026-09-06T22:13:30Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709273
wikitext
text/x-wiki
'''Iwu ọrụ Naijiria''' na-eleba anya na ikike, ọnọdụ ọrụ, ụgwọ ọrụ kwa ịzụ, ịchụ n'ọrụ, na ọtụtụ iwu ndị ọzọ gọọmentị [[Naijiria|Naịjirịa]] setịpụrụ. E debere iwu ugbu a na afọ 2004, afọ ise eji nwe guzobe iwu ha ugbu.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.superiorcourts.org.na/high/docs/labouract.pdf|title=Labour Act, 2004|date=December 8, 2004|accessdate=November 23, 2015|work=Superior Courts|publisher=|author=|first=|archivedate=November 24, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151124173155/http://www.superiorcourts.org.na/high/docs/labouract.pdf}}</ref>
[[Usòrò:Rolako_ploughing.jpg|thumb|Otu ìgwè ndị ụmụ nwoke nọ n'Afrịka ji ehi akọ ụgbọ. ]]
== Akụkọ ihe mere eme ==
• Iwu Ọrụ, afọ 2004<ref name=":0"/><ref name=":1"/>
• Iwu Ụlọ Ọrụ, afọ 2004<ref name=":1"/>
• Iwu ezumike nká, afọ 2004<ref name=":1"/>
• Iwu esemokwu azụmahịa, afọ 2004<ref name=":1"/>
• Iwu Trade Union Edoziri Edozi, afọ 2005<ref name=":1"/>
• Iwu Ịkwụ ụgwọ Ndị Ọrụ, afọ 2010<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.crossborderemployer.com/post/2015/06/23/Employment-Law-in-Nigeria-Part-I.aspx|title=Employment Law in Nigeria: Part I|date=June 23, 2015|accessdate=November 22, 2015|work=|publisher=Cross Border Employer|author=Fallah|first=Robert}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFFallah2015">Fallah, Robert (June 23, 2015). [http://www.crossborderemployer.com/post/2015/06/23/Employment-Law-in-Nigeria-Part-I.aspx "Employment Law in Nigeria: Part I"]. Cross Border Employer<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 22,</span> 2015</span>.</cite></ref>
• Iwu Ụgwọ Ọrụ Kasị Elu nke Mba, afọ 2011<ref name=":2">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/document/download/5860|title=NATIONAL MINIMUM WAGE (AMENDMENT) ACT, 2011 EXPLANATORY MEMORANDUM|date=February 22, 2011|accessdate=November 23, 2015|work=nassnig|publisher=nassnig|author=|first=|archivedate=November 24, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151124195349/http://www.nassnig.org/document/download/5860}}</ref>
• Iwu Mgbanwe Ezumike nká, afọ 2014<ref name=":3">{{Cite web|title=Minimum Obligations of An Employer under Nigerian LABOUR Law AND EMPLOYMENT REGULATIONS|url=https://www.linkedin.com/pulse/minimum-obligations-employer-under-nigerian-labour-adesegun|work=LinkedIn|date=2015-08-03|accessdate=2015-11-23}}</ref>
== Ikike ndị ọrụ ==
=== Ụgwọ ọnwa ===
Iwu Ọrụ nke afọ 2004 setịpụrụ ukpụrụ maka egoa onyeonye orụ kacha nta na naira na Naịjirịa kwesịrị i nweta. N'afọ 2004, e setịpụrụ ụgwọ ọrụ kacha nta ka ọ bụrụ 5,500.00 kwa ọnwa. N'afọ 2011, Iwu Ụgwọ Ọrụ Kasị Elu nke Mba nke afọ 2011 setịpụrụ ụgwọ ọrụ kacha nta ka ọ bụrụ 18.000.00 kwa ọnwa. Iwu Ọrụ nke 2004 nwekwara ihe pụrụ iche nke na-ekwu na ụlọ ọrụ ọ bụla nke were ndị ọrụ na'okpuru 50 n'ọrụ agaghị agbaso ụgwọ ọrụ kacha nta nke Naijiria. N'afọ 2019, a kwadoro mmejuputa ọhụrụ maka mmụba ruo ihe karịrị 50,000 Naira mana emesịa kwado 30,000 Naira nke malitere ịkwụ ụgwọ na ọnụego ahụ.<ref name=":3"/>
=== Ụgwọ ezumike nká ===
Iwu ezumike nká nke afọ 2004 guzobere atụmatụ ezumezu maka ndị na-arụ ọrụ na ngalaba ọha na eze na nke onwe nke Naịjirịa. Ego a ga-enye maka ezumike nká bụ 7% nke ụgwọ ọrụ onye ọrụ. Ọ na-ekwukwa na ọ bụrụ na onye ọrụ anwụọ na ndị ikwu ga-enweta ezumike nká ha na uru ọ bụla site na iwu mkpuchi ndụ ha. N'ime iwu ahụ, ọ na-enye ndị ọrụ lara ezumike nká ohere ịnata uru ezumezu.<ref name=":3"/>
=== Ọpụpụ ===
N'okpuru iwu e mere n'afo 2004, onye ọrụ ọ bụla nwere ikike ezumike ụbọchị iri abụọ na otu mgbe ọ rụchara ọrụ ọnwa iri na abụọ nke ọrụ na-aga n'ihu kwuo na ndị n'erubeghị afọ iri n'isii ga- enwere ụbọchị ezumike iri na otu. Ihe dị iche na iwu a bụ na onye were mmadụ n"ọrụ na onye ọrụ nwere ike kwekọrịta ịgbatị oge ezumike site na ọnwa ịrị na abụọ ruo ọnwa iri abụọ na anọ, mana ọ bụghị ihe karịrị ọnwa ịrị abuo. Ndị ọrụ nwekwara ihe ruru ụbọchị iri na abụọ nke ezumike ọrịa a na-akwụ ụgwọ kwa afọ nke a hapụrụ onye ọrụ ka ọ ghara ịrụ ọrụ ha ma ọ bụrụhaala na onye dọkịta edebanyere aha na ya na'ahụ maka ọrịa ahụ (Adesegun-Smith, 1011).<ref name=":3"/> Nwanyị nwekwara ikike ezumike ịmụ nwa ma ọ bụrụhaala na ọ weta asambodo ahụike edere ede site n'aka dọkịta na ya ekwesịghị maọbụ enweghị ike ịrụ ọrụ. Akwụkwọ ahụike ahụ ike na-enye nwanyị ohere ịghara ịrụ ọrụ ruo ihe dịka izu isii tupu amụọ nwa ya na izu isii mgbe amuchara nwa ahụ. Ọ na-ejikwa ma ọ dịkarịa ala 50% nke ụgwọ ọrụ ya ma bụrụhaala na ọrụọla ọrụ ọnwa isii. A na-enyekwa ya ohere ezumike nkeji iri atọ ọzọ abụọ maka ebumnuche nke ilekọta nwa ya.<ref name=":3" />
=== Njem ===
Iwu ọrụ ahụ na-enyekwa ndị ọrụ njem n'ọnọdụ ebe ha ga-agafe kilomita iriisii nna isii (9.9 mi). N'ọnọdụ ahụ, onye were mmadụ n'ọrụ nwere ike inye njem n'efu. Ọ dịkwa mkpa na ụgbọala ahụ dị mma, dị ọcha, ma ghara ịba ụba.<ref name=":3"/>
=== Ndị na-ahụ Maka Ego Ụlọ nke Mba ===
N'okpuru Iwu Naịjirịa, ndị ọrụ na-eweta ihe karịrị puku atọ ga-enyekwa 2.5% nke ụgwọ ọnwa ha na ụlọ ọrụ ndị na-ahụ maka ego ụlọ, nke Uloaku Mortgage nke gọọmenti etiti Nigeria n'achịkwa. Ụlọ ọrụ ọ bụla na-enweputaghị 2.5% n'ime ụgwọ ọrụ nke onye enwere n'ọrụ nwere ike ịnata ntaramahụhụ igwu 50,000.<ref name=":3"/>
=== Njedebe ===
Iwu Ọrụ nke afọ 2004 na-enye ohere maka ụzọ ole na ole dị iche iche nke enwere ike ịchụpụ ndị ọrụ. Ụzọ mbụ bụ ma ọ bụrụ na onye ọrụ anwụọ. Nke abụọ bụ na onye ọ bụla nwere ike ịkwụsị nkwekọrịta ọrụ ma ọ bụrụhaala na e nyere onye nke ọzọ ọkwa. Ọnụ ọgụgụ ọkwa e nyere na-aga n'ụzọ a: ọkwa otu ụbọchị maka nkwekọrịta nke were ihe na'erughị ọnwa atọ, otu izu nke ọkwa maka nkwekọrịta nke nọrọ ihe karịrị ọnwa ise mana o erughị afọ abụọ, izu abụọ maka nkwekọrịta nke karịrị afọ ise, na otu ọnwa maka nkwekọrịta nke dịruworo ihe karịa afọ ise. Ọzọkwa n'ime usoro nkwekọrịta ahụ, aga agwu ụgwọ niile nye onye ọrụ tupu nkwenye ya agwụ.<ref name=":3"/>
== Hụkwa ==
* Ọrụ ụmụaka na Naịjirịa
*
== Ebensidee ==
<references />
07dvc3lfb9twrsc82p811jfeffuu25n
Hennric David Yeboah
0
27276
709258
515025
2026-09-06T17:18:50Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709258
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hennric David Yeboah''' (1957 - 1 Machị 2019) bụ onye ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ghana nke Republic of Ghana .<ref name="Yen">{{Cite web |url=https://yen.com.gh/123684-former-npp-mp-hennric-david-yeboah-dead.html |title=Former NPP MP Hennric David Yeboah dead |accessdate=2023-06-10 |archivedate=2019-04-06 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190406234537/https://yen.com.gh/123684-former-npp-mp-hennric-david-yeboah-dead.html }}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-03-02|title=Former Afigya Sekyere East MP, David Hennric Yeboah is dead|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/former-afigya-sekyere-east-mp-david-hennric-yeboah-is-dead.html|accessdate=2020-07-08|work=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-03-02|title=Former Afigya Sekyere East MP dies|url=https://www.theghanareport.com/former-afigya-sekyere-east-mp-dies/|accessdate=2020-07-08|work=The Ghana Report|language=en}}</ref><ref name=":2"/><ref name=":3"/><ref name=":2" /><ref name=":3" /> Ọ bụ onye omeiwu na-anọchite anya Afigya Sekyere East nke Ashanti Region nke Ghana na 4th, 5th, na 6th Parliament nke 4th Republic of [[Ghana]].<ref name=":4"/><ref name=":5">{{Cite book|title=Ghana Elections 2008|publisher=Friedrich Ebert Stiftung|year=2010|location=Ghana|pages=57}}</ref> Ọ bụ onye otu New Patriotic Party.<ref name=":2" /><ref name=":3" />
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Yeboah na 11 Machị 1957.<ref name=":2"/><ref name=":3"/> O sitere na Agona, obodo dị na mpaghara Ashanti nke [[Ghana]].<ref name=":2" /><ref name=":3" /> Ọ gụrụ akwụkwọ na Malcolm X College na [[Chicago]], Illinois. Ọ natara diplọma na 1986 site na kọleji ahụ.<ref name=":2" /><ref name=":3" /><ref name=":0">{{Cite web|date=2019-03-02|title=Former NPP MP for Afigya Sekyere East Constituency dead|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Former-NPP-MP-for-Afigya-Sekyere-East-Constituency-dead-727429|accessdate=2020-07-08|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
.<ref name=":3">{{Cite web|date=2016-05-06|title=Ghana MPs - MP Details - Yeboah, David Hennric|url=http://ghanamps.gov.gh/mps/details.php?id=241|accessdate=2020-08-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160506162726/http://ghanamps.gov.gh/mps/details.php?id=241|archivedate=6 May 2016}}</ref><ref name=":2"/><ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.risingafrica.org/success-stories/politics/another-young-woman-wins-npp-primary-26-year-old-mavis-nkansah-boadu-beats-incumbent-mp-hennric-david-yeboah-to-win-afigya-sekyere-east-constituency/|title=Rising Africa article on the election|accessdate=25 November 2017|archivedate=17 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190417064459/http://www.risingafrica.org/success-stories/politics/another-young-woman-wins-npp-primary-26-year-old-mavis-nkansah-boadu-beats-incumbent-mp-hennric-david-yeboah-to-win-afigya-sekyere-east-constituency/}}</ref>Yeboah bụ onye ọchụnta ego ma bụrụ onye isi oche nke Daphelia Enterprise Limited na okporo ụzọ Spintex na Accra, Ghana.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Yeboah bụ onye otu New Patriotic Party.<ref name=":2"/><ref name=":3"/> O bu ụzọ banye n'ụlọ omebe iwu n'afọ 2004 ma bụrụ onye otu ndị omebe iwu maka Afigya Sekyere East Constituency na mpaghara Ashanti nke Ghana.<ref name=":2" /> Ọ na-agba ọsọ maka oge abụọ ọzọ na Nzukọ nke ise na nke isii nke Republic nke anọ.<ref name=":4"/><ref name=":6">{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2004 Results - Afigya Sekyere East Constituency|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2004/ashanti/2/index.php|accessdate=2020-08-02|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-06-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230612134442/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2004/ashanti/2/index.php}}</ref><ref name=":5"/> t N'afọ 2015, o meriri New Patriotic Party primaries na Mavis Nkansah Boadu. .<ref>{{Cite web|date=2015-06-18|title=26-year-old MP aspirant calls on Nana Addo|url=https://citifmonline.com/2015/06/26-year-old-mp-aspirant-calls-on-nana-addo/|accessdate=2020-12-30|work=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|archivedate=2024-09-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240925095519/https://citifmonline.com/2015/06/26-year-old-mp-aspirant-calls-on-nana-addo/}}</ref>
== Ntuli aka ==
A họpụtara Yeboah dị ka onye omeiwu maka mpaghara Afigya Sekyere East nke Ashanti Region nke Ghana na nke mbụ ya na ntuli aka [[Ghana]] nke afọ 2004.<ref name=":4">{{Cite book|title=Elections 2004; Ghana's Parliamentary and Presidential Elections|publisher=Electoral Commission of Ghana; Friedrich Ebert Stiftung|year=2005|location=Accra|pages=117}}</ref><ref name=":6"/> Ọ meriri na tiketi nke New Patriotic Party.<ref name=":4" /><ref name=":6" /> Mpaghara ya bụ akụkụ nke oche ndị omeiwu 36 n'ime oche 39 nke New Patriotic Party meriri na ntuli aka ahụ maka Ashanti Region.<ref>{{Cite web|date=2016-08-10|title=Statistics of Presidential and Parliamentary Election Results|url=https://www.fact-checkghana.com/statistics-presidential-parliamentary-election-results/|accessdate=2020-08-02|work=Fact Check Ghana|language=en-US}}</ref> New Patriotic Party meriri ngụkọta nke oche 128 n'ime oche 230.<ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2004 Results - President|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2004/president/index.php|accessdate=2020-08-02|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-11-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231106102817/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2004/president/index.php}}</ref> A họpụtara ya na vootu 32,143 n'ime vootu 41,220 zuru oke nke ruru 78% nke vootu zuru oke.<ref name=":6" /><ref name=":4" /> A họpụtara ya karịa Edward Kusi Ayarkwah nke National Democratic Congress, Adamu Alhassan nke Convention People's Party na Alhaji Amidu Adam nke Democratic People's party.<ref name=":6" /><ref name=":4" /> Ndị a nwetara 20.5%, 1% na 0.60% n'otu n'otu nke ngụkọta vootu ziri ezi.<ref name=":4" /><ref name=":6" />
N'afọ 2008, ọ meriri ntuli aka n'ozuzu na tiketi nke New Patriotic Party maka otu mpaghara..<ref name=":7">{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2008 Results - Afigya Sekyere East Constituency|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/ashanti/2/index.php|accessdate=2020-08-02|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-06-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230612134439/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/ashanti/2/index.php}}</ref><ref name=":5"/> Mpaghara ya so n'oche ndị omeiwu 34 n'ime oche 39 nke New Patriotic Party meriri na ntuli aka ahụ maka Ashanti Region.<ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2008 Results - Ashanti Region|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/ashanti/index.php|accessdate=2020-08-02|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-08-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230807211816/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/ashanti/index.php}}</ref> New Patriotic Party meriri ọnụ ọgụgụ dị nta nke oche 109 n'ime oche 230.<ref>{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2008|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/index.php|accessdate=2020-08-02|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2023-05-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230530120836/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2008/index.php}}</ref> A họpụtara ya na vootu 33,080 n'ime vootu 43,505 zuru oke nke ruru 76.04% nke vootu zuru oke.<ref name=":7" /><ref name=":5" />.A họpụtara ya maka Edward Ayarkwah nke National Democratic Congress, Osman Isshak nke People's National Convention,Amidu Alhaji Adam nke Democratic People's Party na obeng Nyantakyi Clement.nke Mgbakọ Ndị mmadụ<ref name=":7" /><ref name=":5" /> Ndị a nwetara 21.61%, 0.59%, 0.29% na 1.47% n'otu n'otu nke ngụkọta vootu.<ref name=":7" /><ref name=":5" />
== Ndụ onwe onye ==
Yeboah ekedi Christian.<ref name=":2">{{Cite web|date=2016-04-25|title=Ghana MPs - MP Details - Yeboah, David Hennric|url=http://ghanamps.gov.gh/mps/details.php?id=2664|accessdate=2020-08-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160425025230/http://ghanamps.gov.gh/mps/details.php?id=2664|archivedate=25 April 2016}}</ref><ref name=":3"/> Ọ bụ onye otu Chọọchị Ndị Kraịst Charismatic.<ref name=":3" />
n.<ref name=":3" /><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=2664|title=Ghana MPs - MP Details - Yeboah, David Hennric|work=www.ghanamps.com|accessdate=2020-01-25|archivedate=2020-01-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200114074700/http://ghanamps.com/mps/details.php?id=2664}}</ref>ọ lụkuwara nwanyi ma muta umụ ise.[1][2]
== Ọnwụ ==
Yeboah nwụrụ na 1 Machị 2019, mgbe ọ dị afọ 62 mgbe ọ na-anata ọgwụgwọ na Komfo Anokye Teaching Hospital na Kumasi.<ref>{{Cite web|date=2019-03-02|title=Former Afigya Sekyere East MP dies|url=https://www.theghanareport.com/former-afigya-sekyere-east-mp-dies/|accessdate=2020-08-02|work=The Ghana Report|language=en}}</ref><ref name="Yen"/><ref name=":0"/><ref>{{Cite web|author=Anim|first=Kwadwo|date=2019-03-04|title=Family of fmr. MP questions circumstance surrounding his death|url=https://kasapafmonline.com/2019/03/family-of-fmr-mp-questions-circumstance-surrounding-his-death/|accessdate=2020-07-08|work=Kasapa102.5FM|language=en-US|archivedate=2020-07-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200708045340/https://kasapafmonline.com/2019/03/family-of-fmr-mp-questions-circumstance-surrounding-his-death/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-03-02|title=Former Afigya Sekyere East MP, David Hennric Yeboah is dead|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/former-afigya-sekyere-east-mp-david-hennric-yeboah-is-dead.html|accessdate=2020-08-02|work=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị omeiwu a họpụtara na ntuli aka ndị omeiwu Ghana na 2004
* Ndepụta nke ndị omeiwu a họpụtara na ntuli aka ndị omeiwu Ghana na 2008
* Ndepụta nke ndị omeiwu a họpụtara na ntuli aka ndị omeiwu Ghana na 2012
== Ntụaka ==
<references group="" responsive="1"></references>
ouzh0r8x63ul5l4bq8glcgap994fdk0
Jacqueline Dunkley-Bent
0
30529
709274
621671
2026-09-06T22:43:06Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709274
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
G
[[Category:Articles with hCards]]
'''Jacqueline Dunkley-Bent''' [[Order of the British Empire|OBE]] bụ onye isi mbụ na-amụ nwa na England na Prọfesọ nke Midwifery na King's College London na London South Bank University.
== Mbido ndụ na ọrụ ==
Dunkley-Bent nwetara diplọma ya na midwifery na Royal College of Midwives.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.nursingtimes.net/careers/career-inspiration/ive-never-been-let-down-by-the-isolation-that-comes-with-cutting-against-the-grain-21-02-2017/|title='I’ve never been let down by the isolation that comes with cutting against the grain'|author=Stevans|first=Victoria|date=2017-02-21|work=Nursing Times|language=en|accessdate=2019-10-30}}</ref> Ọ gara n'ihu mezue asambodo nkuzi ya na Mahadum Surrey tupu ọ bụrụ onye nkuzi na Mahadim Middlesex.<ref name=":0" /> Dunkley-Bent arụwo ọrụ dị ka onye nọọsụ na onye na-amụ nwa, yana n'ọtụtụ ọkwa njikwa. Ọ bụ onye isi nke ịmụ nwa, ụmụaka na ndị ntorobịa.<ref name="Plan">{{Cite web|url=https://www.longtermplan.nhs.uk/first-chief-midwife-appointed/|title=First Chief Midwife appointed to drive world-class NHS care for new mums|author=Plan|first=NHS Long Term|date=2019-03-14|work=NHS Long Term Plan|language=en-US|accessdate=2019-10-30|archivedate=2019-10-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191030143834/https://www.longtermplan.nhs.uk/first-chief-midwife-appointed/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nmc.org.uk/standards/midwifery/meet-the-midwifery-panel/jacqueline-dunkley-bent/|title=Jacqueline Dunkley-Bent OBE|work=www.nmc.org.uk|accessdate=2019-10-30|archivedate=2019-10-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191030143831/https://www.nmc.org.uk/standards/midwifery/meet-the-midwifery-panel/jacqueline-dunkley-bent/}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị mmadụ n'ihe ndị mere n'oge ochie nakwa n'oge kwesịrị ekwesị na ụdị nke ụwa họrọ site n'ime ụmụ ndị ikom abụọ ahụ na ihe niile nke ndị na eme ka anyị si nọrọ otu nyere Princess Charlotte.<ref>{{Cite web|url=https://www.windrush70.com/jacqueline-dunkley-bent-obe/|title=Jacqueline Dunkley-Bent OBE – Windrush70|work=www.windrush70.com|accessdate=2019-10-30|archivedate=2019-10-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191030143827/https://www.windrush70.com/jacqueline-dunkley-bent-obe/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.itv.com/news/2018-02-27/duchess-of-cambridge-has-surprise-encounter-with-the-midwife-who-helped-deliver-princess-charlotte/|title=Duchess of Cambridge has surprise encounter with midwife who helped deliver Princess Charlotte|work=ITV News|language=en|date=2018-02-27|accessdate=2019-10-30}}</ref> Ọ bụ onye ndụmọdụ na-amụ nwa maka Tommy's Charity National Advisory Board.<ref>{{Cite web|url=https://www.england.nhs.uk/author/professor-jacqueline-dunkley-bent/|title=NHS England » Professor Jacqueline Dunkley-Bent|work=www.england.nhs.uk|accessdate=2019-10-30|archivedate=2019-10-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191030145331/https://www.england.nhs.uk/author/professor-jacqueline-dunkley-bent/}}</ref> N'oge opupu ihe ubi nke afọ 2019 a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi mbụ na-amụ nwa na NHS, na-eme ka ọ bụrụ nwanyị kachasị elu na England.<ref name="Plan" /><ref>{{Cite web|url=http://www.independentnurse.co.uk/news/first-chief-midwifery-officer-appointed/213245|title=First chief midwifery officer appointed|work=Independent Nurse|first=Alex|author=Turnbull|date=2019-03-15|accessdate=2019-10-30}}</ref>
N'afọ 2015, Dunkley-Bent ritere ihe nrite Health Services Journal BME Pioneers ma nata [[Order of the British Empire|OBE]] n'afọ 2017. Na 2020 na 2021 Powerlist, a gụnyere Dunkley-Bent dị ka otu n'ime mmadụ 100 kachasị emetụta na UK nke ndị Afrịka / Afrịka-Caribbean.<ref>{{Cite web|author=Mills|first=Kelly-Ann|title=Raheem Sterling joins Meghan and Stormzy in top 100 most influential black Brits|url=https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/black-powerlist-2020-raheem-sterling-20721033|work=mirror|accessdate=2020-04-20|date=2019-10-25}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lavender|first=Jane|title=Lewis Hamilton ends incredible year top of influential Black Powerlist 2021|url=https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/black-power-list-2021-lewis-23017308|work=mirror|accessdate=19 January 2021|language=en|date=17 November 2020}}</ref> International Confederation of Midwives họpụtara Dunkley-Bent dị ka onye isi mbụ na-amụ nwa na Mee 2023.<ref>{{Cite web|date=2023-06-13|title=England’s chief midwife to step down and take up global role {{!}} Nursing Times|url=https://www.nursingtimes.net/news/leadership-news/englands-chief-midwife-to-step-down-and-take-up-global-role-20-03-2023/|accessdate=2023-06-13|work=web.archive.org|archivedate=2023-06-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230613164602/https://www.nursingtimes.net/news/leadership-news/englands-chief-midwife-to-step-down-and-take-up-global-role-20-03-2023/}}</ref>
== Ntụaka ==
<references group="" responsive="0"></references>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tedo8p05uyjvdjb1jnk1rdsl7ps669a
John Owan Enoh
0
31152
709286
580446
2026-09-07T01:49:26Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709286
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
== mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
'''John Owan Enoh''' {{Audio|Ig-John_Owan_Enoh.ogg|Audio}}({{pronunciation|Ig-John Owan Enoh.ogg|listen|(|help=no}}; born 4 June 1966)<ref>{{Cite web|title=Meet farmer, politician, John Enoh appointed as Nigeria's Minister of Sports|url=https://www.vanguardngr.com/2023/08/meet-farmer-politician-john-enoh-appointed-as-nigerias-minister-of-sports/|accessdate=2023-08-17|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> is a Nigerian politician, teacher, farmer, and philanthropist. He is currently the 36th Minister of Sports Development of Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Enoh replaces Dare as Nigeria’s Minister of Sports - Daily Trust|url=https://dailytrust.com/enoh-replaces-dare-as-nigerias-minister-of-sports/|accessdate=2023-08-17|work=dailytrust.com|archivedate=2024-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241130110509/https://dailytrust.com/enoh-replaces-dare-as-nigerias-minister-of-sports/}}</ref>
== Early life and education ==
A mụrụ Enoh ma zụlite ya na Agbokim Waterfall nke Cross River State.<ref name=":0">{{Cite web|title=Distinguished Senator John Owan Enoh at 54 {{!}} The Paradise|url=https://theparadise.ng/distinguished-senator-john-owan-enoh-at-54/|accessdate=2021-10-15|work=theparadise.ng|language=en-US|archivedate=2024-12-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213174857/https://theparadise.ng/distinguished-senator-john-owan-enoh-at-54/}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Calabar na 1988 na nzere bachelọ na Sociology (2nd Class Upper Division), ọ bụkwa nwa akwụkwọ kachasị mma na-agụsị akwụkwọ na set ya. Ọ gara ọtụtụ ọmụmụ ihe n'ụlọ na mba ofesi na iwulite ikike iji nyere aka n'ọrụ iwu ya. Ndị a gụnyere ọmụmụ na 'Public Financial Management', Harvard Kennedy School, Harvard University (Executive Education), 'Telecoms Regulatory Master Class' - Bath UK, 'Law Making for the Communication Sectors' - BMIT, Johannesburg, South Africa na 'Influence and Negotiation', Stanford Graduate School of Business, na ndị ọzọ. Sen. Enoh bụ onye otu, Centre for Peace and Conflict Studies, CEPACS, Mahadum Ibadan. E depụtakwara ya dị ka otu n'ime ndị omebe iwu 50 kachasị mma na Naịjirịa (1999 - 2010) n'akwụkwọ doro anya nke Parlia Consult, Consortium of Legislative Historians bipụtara. O nwere Msc (Hons) Demography, Post Graduate Diploma in Management (PGDM), na MBA.<ref>{{Cite web|author=Ubanagu|first=Makua|date=2023-08-17|title=Meet Nigeria's new Sports Minister, John Enoh|url=https://punchng.com/meet-nigerias-new-sports-minister-john-enoh/|accessdate=2023-08-26|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Enoh laghachiri na Mahadum Calabar n'otu ngalaba e nyere ya nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ kacha mma, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi n'etiti afọ 1991 na 1997 wee gaa n'ihu na-etinye M.Sc (Demography), PGDM, na nzere MBA.
N'afọ 2003, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya ụlọ nke ndị nnọchi anya na ikpo okwu nke Peoples Democratic Party, ebe ọ jere ozi na ụlọ nke ise, nke isii na nke asaa. N'oge mbụ ya, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onyeisi oche, Kọmitii Ụlọ na Ọdịbendị na Njem (2003-2005) na osote onyeisi onyeisi oche, kọmitii Ụlọ maka Nkwado (2005-2007). N'oge nke abụọ ya, ọ bụ onye isi oche, Kọmitii Ụlọ na Finance (2007-2011). Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii na-ahụ maka mmefu ego n'oge nke atọ ya (2011-2015).<ref>{{Cite web|author=Eludini|first=Tunde|date=2023-08-18|title=PROFILE: John Owan-Enoh: New minister of sports looks like another square peg in round hole|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/nigeria-sports-news/616642-profile-john-owan-enoh-new-minister-of-sports-looks-like-another-square-peg-in-round-hole.html|accessdate=2023-08-26|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref>
A họpụtara ya ka ọ nọchite anya Cross River Central Senatorial District ma jee ozi na 8th Senate (2015-2019) dị ka onyeisi oche nke Kọmitii Senate na Finance. N'afọ 2017, ọ gbagara na All Progressives Congress (APC) n'ala nke Senate nke Naịjirịa ma bụrụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ maka Cross River State n'afọ 2019.<ref name="NAS">{{Cite web|title=Profile: Sen. JOHN OWAN ENOH Cross River Central|url=http://www.nassnig.org/mp/profile/806|accessdate=13 June 2016|publisher=National Assembly of Nigeria|archivedate=25 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160625141205/http://www.nassnig.org/mp/profile/806}}</ref>
Ọ bụ onye otu Peoples Democratic Party (PDP) ruo na Mee 2017 mgbe ọ gara na All Progressive Congress (APC) na-achị ma na-azọ ọkwa gọvanọ ma merie gọvanọ [[Benedict Bengioushuye Ayade|Ben Ayade]].<ref>{{Cite web|date=2017-05-09|title=Senator Owan-Enoh's defection, a blow to PDP ―APC chieftain|url=https://tribuneonlineng.com/senator-owan-enohs-defection-blow-pdp-―apc-chieftain/|accessdate=2021-10-15|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-10-02|title=Senator emerges Cross River APC governorship candidate|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/287849-senator-emerges-cross-river-apc-governorship-candidate.html|accessdate=2021-10-15|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-09-13|title=Tribunal returns Ayade as Cross River chief executive|url=https://guardian.ng/news/tribunal-returns-ayade-as-cross-river-chief-executive/|accessdate=2021-10-15|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2021-10-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211015221637/https://guardian.ng/news/tribunal-returns-ayade-as-cross-river-chief-executive/}}</ref>
Onye isi ala [[Bola Tinubu]] họpụtara ya ka ọ bụrụ minista na-ahụ maka mmepe egwuregwu na 16 Ọgọst 2023.<ref>{{Cite web|author=Ulom|first=Frank|date=2023-08-17|title=Names Of Nigeria Ministers, Portfolio, State Of Origin, Geopolitical {{!}} Converseer|url=https://converseer.com/names-of-nigeria-ministers-portfolio-state-of-origin-geopolitical/|accessdate=2023-08-18|work=converseer.com|language=en-GB|archivedate=2023-08-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230818141656/https://converseer.com/names-of-nigeria-ministers-portfolio-state-of-origin-geopolitical/}}</ref>
== Ọrụ ugbo ==
Ewezuga ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Enoh nwere ọtụtụ ugbo ebe ọ na-arụ ọrụ ugbo na anụ ụlọ. Ọrụ ugbo ọ malitere na 2000 ka ọ na-akọ ihe dị ka hekta 2000 nke ala a na-akọ ugbo na 2021. Ugbo Enoh gbasara n'akụkụ dị iche iche nke Cross River State. Ihe dị ka hekta 150 nke nkwụ a kụrụ n'obodo ya bụ Agbokim Waterfalls; ma gbasaa ruo ihe dị ka hekita 100 nke nkwụ kụrụ, na ịgụta, na Etara-Ekuri. Obodo niile dị na Etung LGA nke Cross River State, ebe onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ahụ si.
A na-ekwu na Enoh na-arụ ọrụ atụmatụ na-abụghị nke onye na-eto eto n'obodo ebe ugbo ya dị. Atụmatụ ndị na-eto eto bụ atụmatụ ọrụ mmekọrịta ọha na eze nke na-enye ndị ọrụ ugbo na anụ ụlọ ike itolite n'ugbo ha ma mesịa nye ha ahịa iji ree ngwaahịa ndị a.<ref>{{Cite web|title=Inside Nigeria ex-Lawmaker farm ventures {{!}} The Paradise News|url=https://theparadise.ng/inside-nigeria-ex-lawmaker-farm-ventures/|accessdate=2021-11-30|work=theparadise.ng|language=en-US|archivedate=2021-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211130133250/https://theparadise.ng/inside-nigeria-ex-lawmaker-farm-ventures/}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
Ewezuga ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Enoh na-arụ ọrụ ebere gụnyere ịmepụta ntọala aha JOE (John Owan Enoh) Foundation ebe ọ na-enyere ndị na-arịa ọrịa shuga na Naịjirịa aka.<ref>{{Cite web|date=2019-11-26|title=Senator Owan-Enoh tackles diabetes in 6 C’River LGs|url=https://www.vanguardngr.com/2019/11/senator-owan-enoh-tackles-diabetes-in-6-criver-lgs/|accessdate=2021-10-15|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref name=":0"/><ref name="NAS"/>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Rachel Owan-Enoh ma nwee ụmụ atọ; Rachel, John Jr. na Victor. Ọ bụ onye na-agba bọọlụ na egwuregwu tennis.<ref>{{Cite web|date=2018-05-24|title=John Owan Enoh Biography and Detailed Profile|url=http://www.politiciansdata.com/content/john-owan-enoh/|accessdate=2021-10-15|work=Politicians Data|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{Nigerian Senators of the 8th National Assembly}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
fuga65rwc46ln3arweql5g7dcya8l5r
Kingsley Moghalu
0
31187
709296
515272
2026-09-07T06:19:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709296
wikitext
text/x-wiki
<references group="" responsive="1"></references>{{Databox}}
'''Kingsley Chiedu Moghalu''' OON (amụrụ na 7 Mee 1963) bụ onye Naijiria na-ahụ maka akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote Gọvanọ nke Central Bank of Nigeria, nke Onye isi ala [[Umaru Yar'Adua|Umaru Musa Yar'Adua]] họpụtara, site na 2009 ruo 2014. O mechara kụzie na Mahadum Tufts dị ka Prọfesọ nke Practice na International Business and Public Policy na The Fletcher School of Law and Diplomacy site na 2015 ruo 2017.<ref>{{Cite web|url=http://www.fletcher.tufts.edu/News-and-Media/2015/03/23/Fletcher-School-Welcomes-Three-Distinguished-Faculty-in-Fall-2015|title=Bridging Education, Research and Practice in International Affairs: Tufts' Fletcher School Welcomes Three Distinguished Faculty in Fall 2015 - Tufts Fletcher School|work=Fletcher.tufts.edu|accessdate=4 August 2018|archivedate=23 November 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151123195217/http://www.fletcher.tufts.edu/News-and-Media/2015/03/23/Fletcher-School-Welcomes-Three-Distinguished-Faculty-in-Fall-2015}}</ref> Ọ bụ onye na-azọ ọkwa onye isi ala nke Young Progressive Party (YPP) na ntuli aka mba ahụ na Febụwarị 2019.<ref>{{Cite web|author=Nseyen|first=Nsikak|date=2021-10-08|title=2023: Kingsley Moghalu joins ADC after dumping YPP|url=https://dailypost.ng/2021/10/08/2023-kingsley-moghalu-joins-adc-after-dumping-ypp/|accessdate=2023-01-11|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref>
Moghalu bụ onye guzobere Sogato Strategies LLC, ụlọ ọrụ ndụmọdụ itinye ego zuru ụwa ọnụ, na onye isi oche nke Institute for Governance and Economic Transformation (IGET), ụlọ ọrụ na-eche echiche ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=Institute for Governance and Economic Transformation (IGET) Archives|url=https://www.premiumtimesng.com/tag/institute-for-governance-and-economic-transformation-iget|accessdate=2023-08-21|work=Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye Non-Resident Senior Fellow na Council on Emerging Market Enterprises na Fletcher School na Mahadum Tufts<ref>{{Cite web|url=https://sites.tufts.edu/ceme/fellows/kingsley-moghalu/|title=Kingsley Moghalu – CEME|accessdate=2023-10-02|archivedate=2023-10-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231031122928/https://sites.tufts.edu/ceme/fellows/kingsley-moghalu/}}</ref> ma rụọ ọrụ dị ka onye nnọchi anya pụrụ iche nke United Nations Development Program (UNDP) na Post-Covid Development Finance maka Africa.<ref>{{Cite web|url=https://arbiterz.com/the-lunch-hour-kingsley-moghalu-undp-special-envoy/|title=The Lunch Hour - Kingsley Moghalu: UNDP Special Envoy|date=2 December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/news/politics/kingsley-moghalu-a-profile-of-ypps-2019-presidential-candidate/krvvpqt.amp|title=Kingsley Moghalu: A profile of YPP's 2019 presidential candidate|work=www.pulse.ng|date=7 January 2019}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/269657-kingsley-moghalu-picks-party-for-2019-presidential-election.html|title=Kingsley Moghalu picks party for 2019 presidential election|date=24 May 2018|work=Premiumtimesng.com|accessdate=4 August 2018}}</ref>
Ọ bụ Oxford Martin Visiting Fellow na Mahadum Oxford maka oge Michaelmas na 2021<ref>{{Cite web|title=Oxford University appoints Moghalu as visiting academic|url=https://guardian.ng/appointments/oxford-university-appoints-moghalu-as-visiting-academic/|accessdate=2023-09-17|work=guardian.ng|language=en-US|archivedate=2023-10-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231031122928/https://guardian.ng/appointments/oxford-university-appoints-moghalu-as-visiting-academic/}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Moghalu na Lagos na 1963 n'aka Isaac Moghalu, onye ọrụ mba ọzọ nke Naijiria na Vidah Moghalu، onye nkuzi ụlọ akwụkwọ. Moghalu biri na Switzerland na Washington, DC, ebe nna ya nọ. Isaac Moghalu weghachiri ọrụ ya na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa ka nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke ọrụ ebere na-ama jijiji na mba ahụ, ezinụlọ ahụ laghachiri Naịjirịja n'ọnwa Eprel afọ 1967. Mpaghara Ọwụwa Anyanwụ mara ọkwa nkewa ya na Naijiria n'ọnwa Mee na-esote, Moghalu na ezinụlọ ya biri n'obodo ya Nnewi, yana Umuahia, isi obodo nke Republic of Biafra, n'oge agha obodo nke were afọ abụọ na ọkara. N'afọ ndị 1970 Kingsley nwetara agụmakwụkwọ sekọndrị ya na Eziama High School, Aba, Government College Umuahia, na Federal Government College Enugu. O nwetara akara ugo mmụta na Mahadum Naijiria n'afọ 1986, na Barrister na Law site na Nigerian Law School, Lagos.<ref name="businessdayonline.com">{{Cite web|url=http://www.businessdayonline.com/2015/06/professor-kingsley-chiedu-moghalu|title=Professor Kingsley Chiedu Moghalu|date=25 June 2015|work=Businessdayonline.com|accessdate=4 August 2018|archivedate=20 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190620031712/http://www.businessdayonline.com/2015/06/professor-kingsley-chiedu-moghalu}}</ref><ref name="moghalu.com">{{Cite web|url=https://kingsleycmoghalu.com/Biography.html|title=Moghalu-Fedi|accessdate=8 August 2018|archivedate=25 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201125154915/https://www.kingsleycmoghalu.com/Biography.html}}</ref><ref name="cenbank.org">{{Cite web|url=http://www.cenbank.org/aboutcbn/TheBoard.asp?Name=Dr.+Kingsley+Moghalu+(OON)&Biodata=moghalu|title=Central Bank of Nigeria:: Board of Directors|work=Cenbank.org|accessdate=4 August 2018}}</ref>
Moghalu nwetara nzere Master of Arts na 1992, na The Fletcher School of Law and Diplomacy na Mahadum Tufts, ebe ọ bụ Joan Gillespie Fellow na onye enyemaka nyocha na International Political Economy Program. O nwetara asambodo mba ụwa na Risk Management site na Institute of Risk Management (IRM) na London. Moghalu mechara nweta nzere Doctor of Philosophy na International Relations na London School of Economics and Political Science na 2005 na thesis akpọrọ "Justice as policy and strategy: A study of the tension between political and juridical responses to violations of international humanitarian law". Ọ natara agụmakwụkwọ dị elu na macroeconomics na njikwa ngalaba ego, ọchịchị ụlọ ọrụ, na idu ndú atụmatụ zuru ụwa ọnụ na International Monetary Fund Institute, Columbia Business School, Harvard University's Kennedy School of Government, Harvard Business School, na Wharton School na Mahadum Pennsylvania.<ref name="cenbank.org"/><ref name="moghalu.com"/>
== Ọrụ ==
Moghalu sonyeere United Nations na 1992. Ọ rụrụ ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, iwu, na ọrụ gbasara mpụga na ụlọ ọrụ ọrụ na Cambodia, isi ụlọ ọrụ United Nations na New York, [[Kroatia|Croatia]], na Tanzania / Rwanda. Ọrụ mbụ ya bụ dị ka onye ọrụ ikike mmadụ na ntuli aka nke UN na United Nations Transitional Authority. Otu afọ mgbe nke ahụ gasịrị, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ngalaba ọrụ udo na isi ụlọ ọrụ UN na New York. Site na 1996 ruo 1997, ọ rụrụ ọrụ na Yugoslavia mbụ dị ka onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nye onye nnọchi anya pụrụ iche nke odeakwụkwọ ukwu UN na Croatia. E kenyere Kingsley dị ka onye ndụmọdụ iwu na United Nations International Criminal Tribunal for Rwanda (UNICTR) na Arusha, Tanzania, na 1997 ma mesịa bulie ya n'ọkwa onye na-ekwuchitere ụlọ ikpe mba ụwa. Dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche na ọnụ na-ekwuchitere ya, ọ bụ ya na-ahụ maka mmepe iwu, atụmatụ atụmatụ na mmekọrịta mba ọzọ. UNICTR nyere mkpebi ikpe mbụ nke ụlọ ikpe mba ụwa gbasara mgbukpọ agbụrụ.<ref name="onlinenigeria.com">{{Cite web|url=http://www.nm.onlinenigeria.com/|title=About Nigeria | Onlinenigeria.com|accessdate=7 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181103235825/http://nm.onlinenigeria.com/|archivedate=3 November 2018}}</ref>
N'afọ 2002, a họpụtara Moghalu na World Health Organization na Geneva, Switzerland, dị ka onye isi nke mmekọrịta zuru ụwa ọnụ na mkpokọta akụ na ụba na The Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria (GFATM), otu ụlọ ọrụ mmepe mba ụwa na ego itinye ego na $ 20 ijeri na akụ na itinye ego na mba 140 na-emepe emepe na nke etiti. Ọ bụ onye otu Global Fund's senior management group nke setịpụrụ atụmatụ ụlọ ọrụ, onye otu kọmitii njikwa ihe ize ndụ, a kwalite ya ka ọ bụrụ onye nduzi n'afọ 2006.<ref name="businessdayonline.com"/>
N'afọ 2006, odeakwụkwọ ukwu nke United Nations Kofi Annan họpụtara Moghalu dị ka onye otu UN General Assembly-mandated Redesign Panel on the United Nations Internal Justice System. Na-arụ ọrụ na isi ụlọ ọrụ UN na New York maka ọnwa isii na ọkara mbụ nke afọ 2006, Redesign Panel nyochara ma nye aro maka otu esi emeziwanye usoro ikpe ziri ezi na United Nations.<ref>{{Cite web|url=http://www.un.org/press/en/2006/sga971.doc.htm|title=Secretary-General Appoints Independent Experts to Redesign System of Administration of Justice|work=Un.org|accessdate=4 August 2018}}</ref>
Kọmitii Na-achị Isi nke Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu na Mmepe (UNCTAD) na Geneva, [[Switzerland]] họpụtara Kingsley Moghalu, na 2017, dị ka onye otu ya dị elu Independent Expert Group on Financing for Development. Òtù Ndị Ọkachamara nyochara ma nye aro maka otu esi emezu ebumnuche mmepe na-adịgide adịgide na njikwa akụ dị irè maka mmepe na mba ndị na-emepe emepe.<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/09/27/unctad-appoints-moghalu-to-high-level-expert-group/|title=UNCTAD Appoints Moghalu to High Level Expert Group|date=27 September 2017|work=THISDAYLIVE}}</ref>
Moghalu gbara arụkwaghịm na United Nations na Disemba 2008. Mgbe ahụ, o guzobere Sogato Strategies S.A., ụlọ ọrụ na-ahụ maka atụmatụ zuru ụwa ọnụ na ihe ize ndụ, na Geneva.
[[Umaru Yar'Adua]], Onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria (2007-2010), họpụtara Moghalu osote gọvanọ nke Central Bank of Nigeria na Nọvemba 2009.<ref>{{Cite web|author=Orioha|first=Lucky|date=2015-02-23|title=Moghalu, CBN ex-Deputy Governor appointed prof at Tufts University|url=https://editor.guardian.ng/appointments/c29-appointments/moghalu-cbn-ex-deputy-governor-appointed-prof-at-tufts-university/|accessdate=2023-08-21|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2023-08-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230821235722/https://editor.guardian.ng/appointments/c29-appointments/moghalu-cbn-ex-deputy-governor-appointed-prof-at-tufts-university/}}</ref> Moghalu bụ osote gọvanọ maka Financial System Stability ma lekọta mmezu nke mgbanwe na ngalaba ụlọ akụ Naịjirịa mgbe nsogbu ego zuru ụwa ọnụ nke afọ 2008 gasịrị.<ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Guardian|date=2018-09-10|title=Banks, the challenges and real sector interventions|url=https://guardian.ng/business-services/banks-the-challenges-and-real-sector-interventions/|accessdate=2023-08-21|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2023-08-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230821235720/https://guardian.ng/business-services/banks-the-challenges-and-real-sector-interventions/}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka osote gọvanọ maka Ọrụ, yana ọrụ nlekọta maka ọrụ ego na alaka, usoro ịkwụ ụgwọ, na njikwa nke ego mba ọzọ nke Naịjirịa nke ijeri $ 37. Ọ duziri mmepe nke mgbanwe usoro ịkwụ ụgwọ, gụnyere mmepe na iwebata njirimara Bank Verification Number (BVN), nke mere ka ụlọ ọrụ Fintech na-aga nke ọma.<ref>{{Cite web|url=https://www.afribif.com/professor-kingsley-moghalu-oon/|title=Professor Kingsley Moghalu, OON – AFRIBIF|accessdate=2023-10-02|archivedate=2021-10-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211027182126/https://www.afribif.com/professor-kingsley-moghalu-oon/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.cbn.gov.ng/aboutcbn/TheBoard.asp?Biodata=moghalu&Name=Dr.+Kingsley+Moghalu+(OON)|title=Central Bank of Nigeria:: Board of Directors|work=www.cbn.gov.ng}}</ref>
Moghalu bụ onye otu Kọmitii Iwu Ego (MPC), Kọmitii nke Ndị Gọvanọ (CoG), na Board of Directors nke CBN, ma jee ozi dị ka onye otu na onye nnọchi anya CBN na Economic Management Team nke onye isi ala [[Goodluck Jonathan]]. Ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke ndị nduzi nke Nigerian Export-Import Bank (NEXIM) na Financial Institutions Training Centre, yana dịka onye otu nke Asset Management Corporation of Nigeria, Securities and Exchange Commission (SEC), na Alliance for Financial Inclusion (AFI) nke dị na Kuala Lumpur. Ọ nọchitekwara anya CBN dị ka onye otu Board Executive Committee nke International Islamic Liquidity Management Corporation, nke nwere isi na Kuala Lumpur.<ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=140478244&privcapId=139069762|title=Company Overview of AMCON, Inc.|work=Bloomberg.com}}</ref><ref name="independent.co.uk">{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/news/business/news/nigeria-s-suspended-central-banker-overstepped-the-mark-says-his-deputy-9199972.html|title=Nigeria’s suspended central banker overstepped the mark, says his|date=18 March 2014|work=The Independent|language=en|accessdate=2019-01-21}}</ref>
N'afọ 2014, Kingsley Moghalu kwuru okwu ncheta Thomas Hodgkin na Mahadum Oxford.<ref>{{Cite web|title=Former CBN Deputy Governor Moghalu to address Swiss business leaders|url=http://www.financialnigeria.com/former-cbn-deputy-governor-moghalu-to-address-swiss-business-leaders-sustainable-photovideo-details-662.html|work=Financial Nigeria International Limited}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kingsley Moghalu - Tufts Fletcher School|url=http://www.fletcher.tufts.edu/IBGC/Dialogue/SpeakerArchive/Kingsley-Moghalu|accessdate=4 August 2018|work=Fletcher.tufts.edu|archivedate=23 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180423215724/http://fletcher.tufts.edu/IBGC/Dialogue/SpeakerArchive/Kingsley-Moghalu}}</ref><ref>{{Cite web|date=26 January 2014|title=CBN Deputy Gov, Moghalu, to Deliver Oxford Lecture Jan. 27|url=https://metrowatchonline.com/cbn-deputy-gov-moghalu-to-deliver-oxford-lecture-jan-27/|work=METROWATCH|accessdate=2 October 2023|archivedate=25 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210625115753/https://metrowatchonline.com/cbn-deputy-gov-moghalu-to-deliver-oxford-lecture-jan-27/}}</ref>
Na Mee 8, 2023 Moghalu kwuru okwu ncheta nke 30th Anniversary Founders" Day Lecture nke African Export-Import Bank Afreximbank na isi ụlọ ọrụ ụlọ akụ ahụ na Cairo, Egypt.<ref>{{Cite web|author=Adeeso|first=Adejumoke|date=2023-05-05|title=Moghalu To Deliver Afreximbank 30th Founders’ Day Lecture|url=https://leadership.ng/moghalu-to-deliver-afreximbank-30th-founders-day-lecture/|accessdate=2023-08-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Moghalu Urges Afreximbank to Focus on Building Trade Policy Capacity in Africa - THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/05/10/moghalu-urges-afreximbank-to-focus-on-building-trade-policy-capacity-in-africa|accessdate=2023-08-21|work=www.thisdaylive.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Agbo|first=Jeffrey|date=2023-05-09|title=Afreximbank has to leverage AfCFTA to transform Africa by 2050 – Moghalu|url=https://www.thenicheng.com/afreximbank-has-to-leverage-afcfta-to-transform-africa-by-2050-moghalu/|accessdate=2023-08-21|work=TheNiche|language=en-US}}</ref>
== Arụmụka ==
Oge Moghalu nọ na CBN gụnyere iwebata ụlọ akụ na-enweghị mmasị (nke Islam). Iwu a kpatara esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị siri ike. Moghalu gbachitere mkpebi iwebata ụlọ akụ Alakụba na-akọwa na nke a bụ otu n'ime ọtụtụ usoro iji gbasaa itinye ego ma ọ bụghị, dịka ọtụtụ Ndị Kraịst nọ na mba nwere esemokwu siri ike nke ịrọ òtù kwenyere n'ụzọ na-ezighi ezi, atụmatụ Islamization.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201106231149.html|title=Nigeria: CBN Defends Islamic Banking|date=23 June 2011|work=allafrica.com|accessdate=2021-03-15}}</ref>
Na mbido afọ 2014, enweghị nkwekọrịta nke ụkpụrụ dugara na nkwụsịtụ nwa oge na mmekọrịta Moghalu na onye isi ya mbụ Sanusi Lamido Sanusi, onye Onye isi ala Goodluck Jonathan kwụsịrị. Sanusi boro ebubo na ọ bụ ijeri $ 20 na ụlọ ọrụ mmanụ ọha na eze nke mba ahụ. Moghalu ekwenyeghị n'otú onye isi ya si edozi esemokwu ahụ. O gosipụtara nkụda mmụọ na Sanusi agafeela ọrụ ya dị ka onye isi ụlọ akụ etiti wee banye n'ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mana o mesiri ike nkwado ya maka idu ndú Sanusi na iwu ego.<ref name="independent.co.uk"/>
Ndị ikom abụọ ahụ mere udo mgbe, afọ atọ ka e mesịrị, Sanusi, onye bụbu Emir nke Kano, ji ihu ọma na ihu ọma nabata Moghalu, tinyere ndị kansụl Emirate Council nke Kano dum, mgbe Moghalu gara leta ya n'obí eze ya na Kano na Nọvemba 2017. Emir ahụ toro onyinye Moghalu maka ihe ịga nke ọma nke ndị isi Sanusi na CBN, ma kwuo na ọ nweghị ịkwa ụta maka ịtụ aro Prọfesọ Moghalu na Onye isi ala Yar"Adua maka nhọpụta dị ka osote gọvanọ nke ụlọ akụ etiti.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2018/01/former-cbn-deputy-gov-prof-moghalu-visits-emir-kano-obi-onitsha-others/|title=Former CBN Deputy Gov., Prof Moghalu visits Emir of Kano, Obi of Onitsha, others|date=10 January 2018|work=Vanguard News}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'ọnwa Febụwarị afọ 2018, Moghalu kwupụtara ebumnuche ya ịzọ ọkwa [[Ishi ochíchì Naigeria|onye isi ala Naịjirịa]]. O mechara họrọ ịgba ọsọ na ikpo okwu nke Young Progressives Party.<ref name="auto"/> Ka mkpọsa onye isi ala kwụsịrị na Febụwarị 2019, Wole Soyinka, onye Naijiria a mụrụ na Nobel Laureate, nyere nkwado siri ike maka Kingsley Moghalu ka a họpụta ya dịka onye isi ala Naijiria.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/311195-2019-presidential-election-wole-soyinka-endorses-kingsley-moghalu.html|title=2019 Presidential Election: Wole Soyinka endorses Kingsley Moghalu | Premium Times Nigeria|date=8 February 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/prof-kingsley-moghalu-declares-for-presidency/amp/|title=Prof. Kingsley Moghalu declares for Presidency – - The Sun News|date=1 March 2018|work=Sunnewsonline.com|accessdate=4 August 2018}}</ref>
Sanusi Lamido Sanusi, onye bụ Emir nke Kano n'oge ahụ, kwadokwara Moghalu maka onye isi ala.<ref>{{Cite web|url=https://www.naijanews.com/2018/06/18/emir-sanusi-endorses-moghalu-as-one-of-the-most-credible-2019-presidential-aspirants/|title=Emir Sanusi Endorses Moghalu As One Of The Most Credible 2019 Presidential Aspirants|first=Gbenga|author=Sijuade|date=18 June 2018}}</ref> Moghalu nwetakwara nkwado siri ike nke Ooni nke Ife, [[Adeyeye Enitan Ogunwusi]]<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/309533-2019-ooni-of-ife-drums-support-for-moghalu.html|title=2019: Ooni of Ife drums support for Moghalu|date=2 February 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Television|first=Oak|title=What Ooni of Ife told Moghalu ahead of 2019 elections|url=https://oak.tv/ooni-ife-told-moghalu/|accessdate=5 February 2019|work=OAK TV|publisher=Oak tv|date=5 February 2019}}</ref>
Ọ bụ ezie na Moghalu mechara merie ntuli aka ahụ n'aka Buhari, ndọrọndọrọ ọchịchị ya, nke dabeere na nkwupụta ya "Build, Innovate and Grow" (BIG), nwere arịrịọ siri ike, ma mepụta mgbanwe na akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria maka mkpa maka mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ntuli aka.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/news/politics/tban-moghalu-withdraws-from-partisan-politics-to-lead-movement/yvmqys4.amp|title=TBAN: Moghalu withdraws from partisan politics to lead movement|work=www.pulse.ng|date=12 April 2019}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2019, Moghalu gbara arụkwaghịm dịka onye otu YPP, na-ekwupụta na ọ ga-elekwasị anya n'ọdịnihu dị nso na nkwado maka mgbanwe ntuli aka site na mmegharị ụmụ amaala na-abụghị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị To Build a Nation (TBAN).<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2020/11/tban-calls-for-constitutional-restructuring-electronic-voting/|title=TBAN calls for constitutional restructuring, electronic voting|date=12 November 2020|work=Vanguard News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2020/01/24/moghalu-writes-nass-leadership-as-tban-launches-petition-for-electoral-reform/amp/|title=Moghalu Writes NASS Leadership As TBAN Launches Petition For Electoral Reform | Channels Television|work=www.channelstv.com|accessdate=2023-10-02|archivedate=2023-10-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231031122927/https://www.channelstv.com/2020/01/24/moghalu-writes-nass-leadership-as-tban-launches-petition-for-electoral-reform/amp/}}</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2022, Moghalu kwupụtara na ọ hapụrụ kpamkpam ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Naịjirịa ma laghachi na ndụ ọkachamara.<ref>{{Cite web|author=Adeeso|first=Adejumoke|date=2023-05-05|title=Moghalu To Deliver Afreximbank 30th Founders’ Day Lecture|url=https://leadership.ng/moghalu-to-deliver-afreximbank-30th-founders-day-lecture/|accessdate=2023-08-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ogunsile|first=Richard|date=2022-12-22|title=Ex-Deputy CBN Gov, Moghalu Withdraws From Partisan Politics|url=https://www.naijanews.com/2022/12/22/ex-deputy-cbn-gov-moghalu-withdraws-from-partisan-politics/|accessdate=2023-08-21|work=Naija News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Moghalu: I am happy I withdrew from partisan politics - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/12/22/moghalu-i-am-happy-i-withdrew-from-partisan-politics/|accessdate=2023-08-21|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Okojie|first=Kelvin|date=2022-12-24|title=I am no longer running for office in Nigeria — Kingsley Moghalu|url=https://businessday.ng/interview/article/i-am-no-longer-running-for-office-in-nigeria-kingsley-moghalu/|accessdate=2023-08-21|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* Moghalu, Kingsley Chiedu (February 2018). Build, Innovate and Grow: My Vision for Our Country, Bookcraft.
* {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=ppnvAwAAQBAJ|title=Emerging Africa: How the Global Economy's 'Last Frontier' Can Prosper and Matter|author=Moghalu|first=Kingsley Chiedu|date=24 July 2014|publisher=Penguin UK|isbn=9780141979465|language=en}}
* {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Pdgg0EDp-Q4C|title=Global Justice: The Politics of War Crimes Trials|author=Moghalu|first=Kingsley Chiedu|date=2006|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=9780275992972|language=en}}
* {{Cite book|url=https://archive.org/details/rwandasgenocidep00mogh_1|title=Rwanda's Genocide: The Politics of Global Justice|author=Moghalu|first=Kingsley|date=15 November 2005|publisher=Palgrave Macmillan|isbn=9781403970817|language=en}}
== Nsọpụrụ ==
Onye isi ala [[Goodluck Jonathan]] nyere Moghalu ihe nrite National Honour nke onye isi nke Order of the Nigerian (OON).<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/tag/national-honours/|title=National Honours – Channels Television}}</ref> E nyere ya nzere Doctor of Laws (LL.D.) Honoris Causa site na Mahadum Anambra State, ọ bụkwa Fellow nke Chartered Institute of Bankers of Nigeria (FCIB).<ref>{{Cite web|url=https://article.wn.com/view/2017/04/14/Moghalu_Bags_Honorary_Doctorate/|title=Moghalu Bags Honorary Doctorate|work=article.wn.com}}</ref> Ọ bụ onye natara Rotary International Distinguished Service Award, na "Against All Odds" Achievement Award nke African Women Economic Consortium.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2019/08/kingsley-moghalu-receives-political-icon-of-the-year-2019-award/|title=Kingsley Moghalu receives Political Icon of the year 2019 award|date=24 August 2019|work=Vanguard News}}</ref> N'afọ 2019, mgbe ntuli aka n'ozuzu na Naijiria gasịrị, Federation of West African Freelance Journalists Association kpọrọ Moghalu "Nigerian Political Icon of the Year" n'ihe njikọ ahụ kpọrọ "Nigeria Political Achievers Hall of Fame".<ref>{{Cite web|url=http://www.politiciansdata.com/content/moghalu-kingsley/|title=Moghalu Kingsley Biography and Detailed Profile|date=24 May 2018}}</ref>
Na Disemba 28, 2020, a kwanyeere Moghalu ùgwù site n'inye ya aha ọdịnala Nnewi nke Ifekaego nke Nnewi Kingdom site n'aka HRH Igwe Kenneth Onyeneke Orizu III.<ref>{{Cite web|url=https://editor.guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/who-the-cap-fits-kingsley-moghalu-bags-nnewi-traditional-title/|title=Who the cap fits: Kingsley Moghalu bags Nnewi traditional title|date=2 January 2021|accessdate=2 October 2023|archivedate=31 October 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231031122928/https://editor.guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/who-the-cap-fits-kingsley-moghalu-bags-nnewi-traditional-title/}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Moghalu lụrụ Maryanne Onyinyechi Moghalu, Nee Ezike, na 1994. Ha nwere ụmụ anọ.<ref name="onlinenigeria.com"/>
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20230822001227/https://www.kingsleymoghalu.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [https://www.igetafrica.org/ Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Gọọmentị na Mgbanwe Akụnụba]
== Ihe odide ==
{{Authority control}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ov4izjg22gvvg1ik9i2mv60rex55z41
Hadi Sirika
0
31432
709253
516658
2026-09-06T16:07:20Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709253
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=[[Honourable]]|name=Hadi Abubakar Sirika|honorific-suffix=|image=HadiSirika.jpg|imagesize=|smallimage=|caption=|order=|office=Minister of Aviation|president=[[Muhammadu Buhari]]|term_start=22 August 2019|term_end=29 May 2023|predecessor=[[Osita Chidoka]]|successor=[[Festus Keyamo]]|office1=[[Senate of Nigeria|Senator of the Federal Republic]]|term_start1=January 2012|term_end1=June 2015|predecessor1=[[Mahmud Kanti Bello]]|constituency1=Katsina North|successor1=Mustapha Bukar|majority1=|birth_date={{Birth date and age|1964|3|2|df=y}}<ref name="Vanguard News 2015">{{cite web | title=Ministerial nominee, Sirika Hadi's CV | website=Vanguard News | date=October 12, 2015 | url=https://www.vanguardngr.com/2015/10/ministerial-nominee-sirika-hadis-cv/ | access-date=June 15, 2022}}</ref>|birth_place=[[Dutsi, Nigeria|Dutsi]], Nigeria|death_date=|death_place=|nationality=Nigerian|party=[[All Progressives Congress]] (APC)|spouse=|relations=|children=|residence=|alma_mater=|occupation=|profession=[[Politician]]|signature=|website=http://senatorhadisirika.com/|footnotes=}}{{Databox}}
Hadi Abubakar Sirika (amụrụ na 2 Machị 1964) bụ onye bụbu Minista na-ahụ maka ụgbọelu nke Federal Republic of Nigeria . Hadi Abubakar Sirika Federal Republic of Nigeria<ref name="nassnig">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=sen.hadi.sirka|title=Nigerian Senator|publisher=National Assembly Federal Republic of Nigeria|accessdate=2013-01-09|archivedate=2013-10-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131004040606/http://www.nassnig.org/nass/portfolio/profile.php?id=sen.hadi.sirka}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-05-07|title=Sirika begs domestic airlines to shelve planned operations shutdown|url=https://editor.guardian.ng/news/sirika-begs-domestic-airlines-to-shelve-planned-operations-shutdown/|accessdate=2022-06-15|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2023-01-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230117071213/https://editor.guardian.ng/news/sirika-begs-domestic-airlines-to-shelve-planned-operations-shutdown/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-04-04|title=Hadi Sirika: Emirates has offered to partner with Nigeria Air|url=https://www.thecable.ng/hadi-sirika-emirates-has-offered-to-partner-with-nigeria-air|accessdate=2022-06-15|work=TheCable|language=en-US}}</ref> Ọ bụbu onye nnọchi anya ụlọ omebe iwu, na onye bụbu onye omebe iwu nke Federal Republic of Nigeria, ebe ọ nọchitere anya Katsina North Senatorial District n'okpuru ikpo okwu nke Congress for Progressive Change na ntuli aka 2011. Senator nke Federal Republic of Nigeria Congress for Progressive Change Sirika nwere ọkwa osote onyeisi oche nke Kọmitii Millennium Development Goals (MDGs) nke Senate Naịjirịa guzobere. Ihe mgbaru ọsọ mmepe nke puku afọ Senate nke Naijiria<ref name="vanguard">{{Cite web|date=2022-01-11|title=Hadi Sirika: Diplomatic aviation chief|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/hadi-sirika-diplomatic-aviation-chief/|accessdate=2022-02-22|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Hadi na 2 Machị 1964 na Shargalle, mpaghara Gọọmentị Obodo Dutsi nke steeti Katsina.<ref name="vanguard"/><ref>{{Cite web|date=2015-10-12|title=Ministerial nominee, Sirika Hadi's CV|url=https://www.vanguardngr.com/2015/10/ministerial-nominee-sirika-hadis-cv/|accessdate=2022-06-15|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref>
== Mmụta ==
Hadi Sirika gụsịrị akwụkwọ na "Petroleum Helicopters institute na USA, "Flight Safety International, USA" na "Delta Aeronautics, United States of America".<ref name="vanguard"/><ref>{{Cite web|date=2022-03-05|title=In Praise of Hadi Sirika|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/03/05/in-praise-of-hadi-sirika/|accessdate=2022-06-15|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2003, a họpụtara Hadi ka ọ bụrụ onye nnọchi anya gọọmentị etiti ma hapụ ọrụ n'afọ 2007. A họpụtara Sirika Hadi ọzọ ka ọ nọchite anya Kastina North na Senate nke Naijiria n'okpuru ikpo okwu nke Congress for Progressive Change (CPC) na ntuli aka 2011.<ref>{{Cite web|date=2022-01-11|title=Hadi Sirika: Diplomatic aviation chief|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/hadi-sirika-diplomatic-aviation-chief/|accessdate=2022-06-15|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> Mgbe ọ nọ na Senate, Hadi Sirika bụ osote onyeisi oche; Millennium Development Goal (MDG) na onye otu kọmitii Senate na Aviation. Ọ rụkwara ọrụ n'ọtụtụ kọmitii dị iche iche na Senate nke Naịjirịa.<ref name="vanguard"/>
Mgbe ọ nọ na Senate, Hadi Sirika bụ osote onye isi oche Millennium Developmemt Goal (MDG) na onye otu kọmitii Senate na Aviation. Ọ rụkwara ọrụ n'ọtụtụ kọmitii dị iche iche na Senate nke Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=Hadi Sirika|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/hadi-sirika-diplomatic-aviation-chief/}}</ref>
Na mbido afọ 2015, Hadi ghọrọ onye otu APC a mụrụ ọhụrụ, mgbe njikọta nke wetara All Progressive Congress (APC). Hadi mara ọkwa n'otu afọ ahụ na Muhammadu Buhari kwenyesiri ike na ọ ga-azọ oche onye isi ala na ntuli aka 2015 n'okpuru ọkọlọtọ nke APC. Mgbe Muhammadu Buhari meriri na ntuli aka onye isi ala nke afọ 2015, a họpụtara Hadi ka ọ bụrụ minista na-ahụ maka ụgbọelu ruo n'afọ 2019. Onye isi ala Muhammadu Buhari họpụtara ya ọzọ dị ka Minista nke Avaition mgbe ọ meriri n'ọkwa nke abụọ ya.<ref name="vanguard"/>
Dị ka onye bụbu onye na-anya ụgbọelu, Sirika bụ onye otu Senate Committee on Aviation. Ọ na-agbagha uche ya, n'amaghị ama, banyere otu esi ezighị inwe ụgbọ elu onwe ya site na ụzọ nrụrụ aka. O kwukwara banyere okwu ndị ọzọ gbasara ịkwọ ụgbọelu na ngalaba ụgbọelu, n'ajụjụ ọnụ ya na Jamila Nuhu Musa na Augustine Aminu. O kwukwara banyere nghọta na-adịghị mma nke Onye isi ala Jonathan banyere mkpirikpi ya na ọtụtụ okwu ndị dị mkpa.<ref>{{Cite web|title=Jonathan Poorly Exercising Presidential Authority|publisher=Nigerian Leadership News|url=http://www.leadership.ng/nga/articles/29802/2012/07/15/jonathan_poorly_exercising_presidential_authority_sen_sirika.html|accessdate=2013-01-10|archivedate=2013-02-23|archiveurl=https://archive.today/20130223003138/http://www.leadership.ng/nga/articles/29802/2012/07/15/jonathan_poorly_exercising_presidential_authority_sen_sirika.html}}</ref>
N'aka nke ọzọ, Naịjirịa enweghị ike ime ọganihu a chọrọ na kọmitii nke mba ndị nọ n'okpuru nduzi nke People's Democratic Party na-achị, onye omeiwu Congress for Progressive Change, Senator Hadi Sirika, kwuru; mgbe ọ na-ekwu okwu na mkparịta ụka pụrụ iche na LEADERSHIP WEEKEND, Sirika, onye na-anọchite anya mpaghara ndị omeiwu Katsina North nke Katsina State, kwuru na pati ahụ enweghị echiche banyere otu esi ebute mba ahụ n'ihu n'agbanyeghị na afọ 13 gara aga. Ndị Naịjirịa Democratic Party Katsina State<ref>{{Cite web|title=Nigeria Can't Move Forward Under PDP|publisher=Nigerian Leadership News|url=http://www.leadership.ng/nga/articles/22558/2012/04/21/nigeria_cant_move_forward_under_pdp_sen_hadi_sirika.html|accessdate=2013-01-10|archivedate=2012-04-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120423103434/http://www.leadership.ng/nga/articles/22558/2012/04/21/nigeria_cant_move_forward_under_pdp_sen_hadi_sirika.html}}</ref>
N'ajụjụ ọnụ ya na Soni Daniel na Ruth Choji, Sirika, onye na-anya ụgbọelu na onye na-akwado onye isi ala Naịjirịa, Muhammadu Buhari, na-ekwu maka otu esi etinye ndị ndu a pụrụ ịtụkwasị obi na ndị na-emeghachi omume na Naịjirị na otu esi azọpụta ụlọ ọrụ ụgbọ elu Naịjiria. Muhammadu Buhari<ref>{{Cite web|title=2015: Nigerians Must Vote Out PDP Through Free And Fair Election|publisher=Nigerian Leadership News|url=http://www.leadership.ng/nga/articles/23136/2012/04/28/2015_nigerians_must_vote_out_pdp_through_free_and_fair_election_sen_sirika.html|accessdate=2013-01-10|archivedate=2013-02-22|archiveurl=https://archive.today/20130222194955/http://www.leadership.ng/nga/articles/23136/2012/04/28/2015_nigerians_must_vote_out_pdp_through_free_and_fair_election_sen_sirika.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Muhammadu Buhari To Run For President in 2015|publisher=Nigerian Online News|url=http://news2.onlinenigeria.com/headline/237134-muhammadu-buhari-to-run-for-president-in-2015.html|accessdate=2013-01-10}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kọmitii nke Naịjirịa
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
== Ebensidee ==
{{Reflist}}{{DEFAULTSORT:Hadi, Sirika}}
ms4wpbapjkgksrqqpqvz5cqszleqzbg
Kingsley Otuaro
0
31985
709297
175766
2026-09-07T06:21:34Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709297
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Kingsley Burutu Otuaro (amụrụ na 16 Eprel 1968) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọchụnta ego Naijiria nke jere ozi dị ka osote gọvanọ nke Delta State site na Mee 2015 ruo Mee 2023. Kingsley Burutu Otuaro Delta State<ref>{{Cite web|date=2018-02-15|title=Otuaro denies hand in Ugborodo community crisis|url=https://guardian.ng/news/otuaro-denies-hand-in-ugborodo-community-crisis/|accessdate=2022-02-22|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220222144856/https://guardian.ng/news/otuaro-denies-hand-in-ugborodo-community-crisis/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-08-31|title=How I rose from ‘Creek’ boy to dep gov- Otuaro|url=https://www.vanguardngr.com/2021/08/how-i-rose-from-creek-boy-to-dep-gov-otuaro/|accessdate=2022-02-22|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Homepage|url=https://thenationonlineng.net/|accessdate=2022-02-26|work=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref> Otuaro nwetara LLB ya na nsọpụrụ na 1999 site na Mahadum Bendel steeti (nke bụ Mahadum Ambrose Alli ugbu a). Mahadum Ambrose Alli A kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye ọka iwu n'afọ 2005. Onye ndụmọdụ pụrụ iche nye James Ibori na ihe omume obodo. James Ibori<ref>{{Cite web|author=Omonigho|first=Matthew|title=How I got revelation before I became deputy governor – Otuaro|url=https://www.dailypost.ng/2018/01/13/got-revelation-became-deputy-governor-otuaro/amp/|work=Daily Post|date=13 January 2018}}</ref>
O jere ozi dị ka Kọmishọna na-anọchite anya mba Ijaw na bọọdụ nke Delta State Oil Producing Areas Development Commission (DESOPADEC) tupu ewepụ bọọdụ ahụ. Ijaw<ref>{{Cite web|url=https://www.deltastate.gov.ng/team_members/kingsley-otuaro|title=Delta State Government|accessdate=2023-10-04|archivedate=2022-10-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221001051954/https://www.deltastate.gov.ng/team_members/kingsley-otuaro/}}</ref> Mgbe e guzobeghachiri ụlọ ọrụ DESOPADEC, Gọvanọ Emmanuel Uduaghan họpụtara ya ọzọ ka ọ rụọ ọrụ n'otu ikike ahụ site na 2012 ruo 2014. Emmanuel Uduaghan<ref>{{Cite web|title=Delta State Government|url=https://www.deltastate.gov.ng/deputy-governor/|accessdate=2022-06-08|language=en-US}}</ref> Onye otu Peoples Democratic Party, sonyere na ntuli aka nke Mee 25, 2022 nke a mara ọkwa na Gọvanọ nke steeti Sheriff Oborevwori bụ onye mmeri. Onye isi obodo Oborevwori
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jurjno4b2g68y1w7xjzzs3e7k4bld19
Iwu mgbochi ịgụ na ide na United States
0
32478
709272
708084
2026-09-06T22:11:26Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709272
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Black_students_excluded_1839.gif|thumb| 1839 Ihe osise dị na Anti-Slavery Almanac nke ụmụ akwụkwọ ojii a chụpụrụ n'ụlọ akwụkwọ, na ihe Reverend Mr. Converse kwuru: "Ọ bụrụ na a kụziiri ndị na-acha ọbara ọbara ka ha gụọ, ọ ga-abụ ihe na-akpali ha ịnọ na mba ahụ. Anyị agaghị enye ha mkpali dị otú ahụ".]]
Iwu mgbochi ịgụ na ide n'ọtụtụ steeti ndị ohu tupu na n'oge [[Agha Obodo America]] metụtara ndị ohu, ndị nweere onwe ha, na n'ọnọdụ ụfọdụ ndị niile na-acha ọbara ọbara. <ref>{{Cite book|author=Williams|first=Heather Andrea|url=https://books.google.com/books?id=TiWSrlpTTTIC|title=Self-Taught: African American Education in Slavery and Freedom|date=2009-11-20|publisher=Univ of North Carolina Press|isbn=978-0-8078-8897-1|pages=13|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sonofthesouth.net/leefoundation/civil-war/1862/june/slaves-read-write.htm|title=Illegal to Teach Slaves to Read and Write|work=Harper's Weekly|date=June 21, 1862|accessdate=October 27, 2023|archivedate=December 3, 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20251203221302/http://www.sonofthesouth.net/leefoundation/civil-war/1862/june/slaves-read-write.htm}}</ref>Iwu ụfọdụ bilitere site na nchegbu na ndị ohu gụrụ akwụkwọ nwere ike ịghọ akwụkwọ ndị achọrọ iji gbalaga na steeti nweere onwe ya. Dị ka William M. Banks si kwuo, "Ọtụtụ ndị ohu mụtara ide ihe nwetara nnwere onwe n'ezie site na usoro a. Ihe ngosi ndị a na-achọ maka ndị na-agba ọsọ na-ekwukarị ma onye ahụ gbapụrụ agbapụ nwere ike ide. Iwu mgbochi ịgụ na ide sikwa n'egwu nnupụisi ohu, ọkachasị n'oge David Walker bipụtara akwụkwọ na 1829 nke Appeal to the Colored Citizens of the World, nke kwadoro nnupụụisi nke Nat Turner nke 1831. <ref name="banks">{{Cite book|author=Banks|first=William M.|title=Black Intellectuals: Race and Responsibility in American Life|date=1996|publisher=W. W. Norton|url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/style/longterm/books/chap1/blackintellectuals.htm}}</ref><ref>Paul Finkelman, Encyclopedia of African American History, 1619–1895: From the Colonial Period to the Age of Frederick Douglass, Oxford University Press, USA, Apr 6, 2006, p. 445</ref>
United States bụ naanị mba a maara na o nwere iwu mgbochi ịgụ na ide.<ref>{{Cite book|author=Christopher M. Span|editor=Rury|title=The Oxford Handbook of the History of Education|date=2019|publisher=Oxford University Press|chapter=Education and the African Diaspora}}</ref>
== Iwu steeti na-emegide ịgụ na ide ==
N'etiti 1740 na 1834 Alabama, Georgia, Louisiana, Mississippi, North na South Carolina, na Virginia niile mere iwu mgbochi ịgụ na ide. <ref>{{Cite book|author=Cornelius|first=Janet Duitsman|title=When I Can Read My Title Clear: Literacy, Slavery, and Religion in the Antebellum South|url=https://archive.org/details/whenicanreadmyti0000corn|date=1991|publisher=University of South Carolina Press|location=Columbia, South Carolina}}</ref>South Carolina weputara iwu mbụ nke machibidoro ịkụziri ndị ohu ịgụ na ide, nke a ga-ata ahụhụ site na ịkwụ ụgwọ 100 pound na ọnwa isii n'ụlọ mkpọrọ, site na mmezigharị nke Iwu Negro nke 1739.<ref>{{Cite web|title=Slave Codes (20 November 2016)|url=https://www.boundless.com/u-s-history/textbooks/boundless-u-s-history-textbook/slavery-in-the-antebellum-u-s-1820-1840-16/slavery-in-the-u-s-122/slave-codes-653-10159/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170205013548/https://www.boundless.com/u-s-history/textbooks/boundless-u-s-history-textbook/slavery-in-the-antebellum-u-s-1820-1840-16/slavery-in-the-u-s-122/slave-codes-653-10159/|archivedate=February 5, 2017|work=Boundless U.S. History|publisher=Boundless U.S. History|accessdate=4 February 2017}}</ref><ref name="Span">{{Cite journal|author=Span|first=Christopher|title=Learning in Spite of Opposition|journal=Counterpoints|date=2005|volume=31|pages=26–53|url=https://www.jstor.org/stable/42977282|accessdate=June 22, 2022}}</ref>
Ụfọdụ ndị nwe ohu boro ndị abolitionist ụta maka mkpa a na-eche na ọ dị iwu mgbochi ịgụ na ide. Dịka ọmụmaatụ, James H. Hammond nke [[Nleda anyanwu Kàròlina|South Carolina]], onye na-akwado echiche ịgba ohu, dere n'akwụkwọ ozi o dere na 1845 nye onye Britain abolitionist Thomas Clarkson: "M nwere ike ịgwa gị. Ọ bụ ọgba aghara abolition. Ọ bụrụ na anaghị ekwe ka ohu ahụ gụọ Bible ya, mmehie ahụ dị n'elu ndị abolitionists; n'ihi na ha dị njikere inye ya mkpịsị ugodi ya, nke ga-eme ka ọ bụrụ, ọ bụghị akwụkwọ nke olileanya, na-ede, kama ọ bụrụ obi nkoropụda mmụọ anyị, ọ gaghị ekwe ka anyị gbanwee!<ref>{{Cite book|author=James Perrin Warren|title=Culture of Eloquence: Oratory and Reform in Antebellum America|publisher=[[Penn State University Press]]|date=1999|pages=118-193}}</ref>
Iwu ndị dị mkpa na-emegide ndị isi ojii gụnyere:
* 1829, Georgia: A machibidoro ịkụziri ndị isi ojii ịgụ akwụkwọ, a na-ata ha ahụhụ site na ịkwụ ha ụgwọ na ịtụ ha mkpọrọ<ref>{{Cite book|author=Kim Tolley|editor=Angulo|title=Miseducation: A History of Ignorance-Making in America and Abroad|url=https://archive.org/details/isbn_9781421419312|date=2016|publisher=Johns Hopkins University Press|location=Baltimore, MD|isbn=978-1-4214-1932-9|pages=[https://archive.org/details/isbn_9781421419312/page/13 13]–33|chapter=Slavery}}</ref>
* 1830, Louisiana, [[Nort Kárólínạ|North Carolina]]: na-eme iwu na-ata onye ọ bụla na-akụziri ndị isi ojii ka ha gụọ akwụkwọ site na ịkwụ ụgwọ, ịtụ mkpọrọ ma ọ bụ ịpịa ụtarị<ref name="Span"/>
* 1832, Alabama na Virginia: A machibidoro ndị ọcha ịkụziri ndị isi ojii ịgụ ma ọ bụ dee, a na-ata ha ahụhụ site na ịkwụ ha ụtarị na ịpịa ha ihe
* 1833, Georgia: A machibidoro ndị isi ojii ịrụ ọrụ n'ịgụ akwụkwọ ma ọ bụ ide akwụkwọ (site na iwu ọrụ), ma machibido ndị isi ojii iwu ịkụzi ihe, a na-ata ha ahụhụ site na ịkwụ ụgwọ na ịpịa ha ụtarị (site na Iwu na-emegide ịgụ na ide)
* 1847, Missouri: A machibidoro ịhazi ma ọ bụ kụziere ndị ohu ịgụ ma ọ bụ dee<ref name="General Assembly of the State of MO">{{Cite web|title=Negroes and Mullattoes|url=https://www.sos.mo.gov/CMSImages/MDH/AnActRespectingSlaves,1847.pdf|work=Missouri Secretary of State|accessdate=13 September 2020}}</ref>
Iwu steeti Mississippi chọrọ ka onye ọcha nọrọ otu afọ n'ụlọ mkpọrọ dị ka " ntaramahụhụ maka ịkụziri ohu ịgụ".<ref name="literacy">{{Cite web|title=Literacy and Anti-Literacy Laws|url=https://www.encyclopedia.com/humanities/applied-and-social-sciences-magazines/literacy-and-anti-literacy-laws|work=Encyclopedia.com|accessdate=June 22, 2022}}</ref>
Iwu Virginia nke narị afọ nke iri na itoolu kwuru, sị: "[Nchịkọta ọ bụla nke ndị isi ojii maka ebumnuche nke ntụziaka n'ịgụ ma ọ bụ ide ihe, ma ọ bụ n'abalị maka ebumnucha ọ bụla, ga-abụ nzukọ iwu na-akwadoghị. Onye ikpe ziri ezi ọ bụla nwere ike inye akwụkwọ ikike ya na ọfịs ọ bụla ma ọ bụ onye ọzọ, na-achọ ka ọ banye n'ebe ọ bụla nzukọ dị otú ahụ, ma jide onye isi ojii ọ bụla n'ime ya; ya, ma ọ bụla ọzọ, nwere ike inye iwu ka e jiri eriri taa ya ahụhụ. "<ref>{{Cite book|title="Offences against public policy," Title 54, Chapter 198; "Assembling of negroes. Trading by free negroes," Section 31; in The Code of Virginia|url=https://books.google.com/books?id=p1BRAAAAYAAJ&pg=PA747|date=1849|publisher=William F. Ritchie|location=Richmond|accessdate=10 February 2017}}</ref>
Na North Carolina, a mara ndị isi ojii na-enupụ isi n'iwu ahụ ikpe ịpịa ụtarị ebe ndị ọcha na-anata ụgwọ, oge mkpọrọ, ma ọ bụ ha abụọ.
Bishọp AME William Henry Heard chetara site n'oge ọ bụ nwata na Georgia na ohu ọ bụla e jidere na-ede "na-ata ahụhụ nke ịkpụpụ mkpịsị aka ya n'aka nri ya". Ndị ọzọ bụbu ndị ohu nwere ncheta yiri nke nkwarụ na ntaramahụhụ siri ike maka ịgụ na ide.<ref name="Span"/>
[[Arkinsọ|Arkansas]], Kentucky, na Tennessee bụ naanị steeti ohu atọ na-etinyeghị mmachibido iwu maka ịkụziri ndị ohu ihe.<ref name="SpanSanya">Christopher M. Span & Brenda N. Sanya, "Education and the Africa Diaspora" in ''The Oxford Handbook of the History of Education'' (eds. John L. Rury & Eileen H. Tamura: Oxford University Press, 2019).</ref>
A na-eme atụmatụ na ọ bụ naanị 5% ruo 10% nke ndị ohu Africa America ghọrọ ndị gụrụ akwụkwọ, ruo n'ókè ụfọdụ, tupu [[Agha Obodo America]].<ref name="SpanSanya">Christopher M. Span & Brenda N. Sanya, "Education and the Africa Diaspora" in ''The Oxford Handbook of the History of Education'' (eds. John L. Rury & Eileen H. Tamura: Oxford University Press, 2019).</ref>
QIhe mgbochi na agụmakwụkwọ nke ụmụ akwụkwọ ojii abụghị naanị na South. <ref name="SpanSanya">Christopher M. Span & Brenda N. Sanya, "Education and the Africa Diaspora" in ''The Oxford Handbook of the History of Education'' (eds. John L. Rury & Eileen H. Tamura: Oxford University Press, 2019).</ref>Ọ bụ ezie na izi ndị isi ojii na North abụghị iwu na-akwadoghị, ọtụtụ steeti, mpaghara, na obodo ndị dị n'ebe ugwu machibidoro ụmụ akwụkwọ ojii ịbanye n'ụlọ akwụkwọ ọha na eze. <ref name="Anderson">James D. Anderson, "Commentary" in Gary Orfield, ''The Walls Around Opportunity'' (Princeton University Press: 2022), pp. 270-72.</ref>Ruo 1869, ọ bụ naanị ndị ọcha nwere ike ịga ụlọ akwụkwọ ọha na eze na Indiana na Illinois. <ref name="Anderson" />Ohio wepụrụ ụmụaka ojii n'ụlọ akwụkwọ ọha na eze ruo 1849, mgbe ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ dị iche iche maka ụmụ akwụkwọ ojii. <ref name="Anderson" />Ụlọ akwụkwọ ọha na eze fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nkewa zuru oke na Michigan, Minnesota, [[Nú Jezị|New Jersey]], Pennsylvania, na New York. <ref name="Anderson" />Naanị [[Másáchusẹts|Massachusetts]] nwere ụlọ akwụkwọ ọha na eze nkewa tupu Agha Obodo (ọ machibidoro ịkpa ókè n'ụlọ akwụkwọ ọha na 1855). <ref name="SpanSanya" /><ref name="Anderson" />Mgbalị e mere na 1831 iji mepee kọleji maka ụmụ akwụkwọ ojii na New Haven, Connecticut zutere mmegide siri ike nke na a hapụrụ ọrụ ahụ ozugbo (lee Simeon Jocelyn). <ref name="Sayers">Edna Edith Sayers, ''The Life and Times of T.H. Gallaudet'' (University Press of New England: 2017), pp. 210-12.</ref>Ụlọ akwụkwọ onwe onye ndị nwara ịkụziri ụmụ akwụkwọ ojii na ndị ọcha ọnụ, nke ndị abolitionist na-emeghe, bụ ndị ìgwè mmadụ bibiri, dịka ọ dị na Noyes Academy na Kenan, New Hampshire na Quaker Prudence Crandall's Female Boarding School na Canterbury, Connecticut. <ref>''Slavery and the University: Histories and Legacies'' (University of Georgia Press, 2019), pp. 189-91.</ref><ref name="Sayers" />Mgbe Agha Obodo gasịrị, ọtụtụ steeti ndị dị n'ebe ugwu machibidoro ịkpa ókè n'ụlọ akwụkwọ ọha na eze, ọ bụ ezie na ọ na-aga n'ihu na-eme, tupu ''Brown v. Board of Education'', gụnyere site na ókèala agbụrụ nke Mpaghara ụlọ akwụkwọ.<ref name="Anderson" />
== Nnupụisi ==
[[Usòrò:Stephens-reading-proclamation-1863.jpeg|thumb|1863 ihe osise nke nwoke na-agụ Nkwupụta Nnwere Onwe.]]
Ndị nkụzi na ndị ohu nọ n'ebe Ndịda chọtara ụzọ iji zere ma maa iwu ahụ aka. John Berry Meachum, dịka ọmụmaatụ, wepụrụ ụlọ akwụkwọ ya na St. Louis, Missouri mgbe steeti ahụ wepụtara iwu mgbochi ịgụ na ide na 1847, wee guzobe ya ọzọ dị ka ụlọ akwụkwọ nnwere onwe na-ese n'elu ụgbọ mmiri na Osimiri Mississippi, nke karịrị iwu steeti Missouri. <ref>Robert W.Tabscott John Berry Meachum Defied The Law to Educate Blacks, St. Louis Beacon, August 25, 2009</ref>Mgbe e jidere ya, kpee ya ikpe, ma nọrọ otu ọnwa n'ụlọ mkpọrọ maka ịkụziri ụmụaka ojii nweere onwe ha na Norfolk, Virginia, Margaret Crittendon Douglas dere akwụkwọ banyere ahụmịhe ya, nke nyeere aka ịdọta uche mba na iwu mgbochi ịgụ na ide. <ref>Douglass, Margaret, Educational Laws of Virginia: The Personal Narrative of Mrs. Margaret Douglass, a Southern Woman Who Was Imprisoned for One Month in the Common Jail of Norfolk, John P. Jewett and Co., 1854</ref>Frederick Douglass kụziiri onwe ya ịgụ ihe mgbe ọ bụ ohu. <ref>{{Cite book|author=Douglass|first=Frederick|url=https://books.google.com/books?id=U69bAAAAQAAJ|title=Narrative of the life of Frederick Douglass, an American slave. Written by himself. [With] Appendix|date=1851|pages=39|language=en}}</ref>Otu mgbasa ozi ohu gbapụrụ agbapụ nke e bipụtara na Tuscaloosa, Alabama na 1845 mere mkpesa, "[Fanny] nwere ike ịgụ ma dee, ya mere mepụta onwe ya. " Na Tennessee, "Ohu ọ bụla mepụtara akwụkwọ ikike ma ọ bụ asambodo ga-abụrịrị na a ga-eti ya ihe na-agaghị agafe iri atọ na itoolu; onye ọ bụla nyere, ma ọ bụ mee ka e nye ya... ngwá ọrụ edemede ọ bụla ọzọ e bu n'obi inyere ohu ahụ aka ịgbanahụ nna ya ukwu ka ọ ghara ịta ahụhụ n'ụlọ mkpọrọ ruo ihe na-erughị afọ atọ ma ọ bụghị karịa iri".<ref>{{Cite web|title=A key to Uncle Tom's cabin; presenting the original facts and documents upon which the story is founded. Together with corroborative statements verifying ...|url=https://hdl.handle.net/2027/uiug.30112003184378?urlappend=%3Bseq=460|accessdate=2023-08-26|work=HathiTrust|pages=444|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Slavery in Tennessee, by Chase C. Mooney.|url=https://hdl.handle.net/2027/inu.32000002020263?urlappend=%3Bseq=29|accessdate=2023-08-26|work=HathiTrust|language=en}}</ref>
N'agbanyeghị ihe ize ndụ, ndị ohu lere ịgụ na ide anya dị ka ụzọ isi gaa n'ihu na nnwere onwe, ha mụtara ma kụziere ibe ha na nzuzo. Otu ọkọ akụkọ ihe mere eme kwuru na 20% nke ndị ohu gbapụrụ agbapụ na antebellum Kentucky nwere ike ịgụ, na 10% nwere ike ide. Ụmụaka ohu na-arụsi ọrụ ike ga-ere ihe dịka marble na oroma nye ụmụaka ọcha iji gbanwere nkuzi ịgụ akwụkwọ, ndị okenye na-amụta mgbe ụfọdụ n'aka ndị okenye ndị ọzọ, ndị ojii na ndị ọcha. Otu ohu, Lucius Holsey, nwetara ọbá akwụkwọ nke akwụkwọ ise site na ire ákwà: akwụkwọ edemede abụọ, akwụkwọ ọkọwa okwu, John Milton's Paradise Lost, na [[Akwụkwọ Nsọ|Bible]]. Site na akwụkwọ ise a, o ji nlezianya kụziere onwe ya ịgụ site n'ibu otu okwu n'isi.<ref name="Span"/>
John Hope Franklin na-ekwu na n'agbanyeghị iwu, ụlọ akwụkwọ maka ụmụ akwụkwọ ojii na-agba ohu dị na South niile, gụnyere na Georgia, Carolinas, Kentucky, Louisiana, Florida, Louisiana, Tennessee, na Virginia. N'afọ 1838, ndị isi ojii nweere onwe ha na Virginia rịọrọ steeti ahụ, dị ka otu, ka ha zigara ụmụ ha ụlọ akwụkwọ na-abụghị Virginia ka ha gafee iwu mgbochi ịgụ na ide. A jụrụ ha.<ref name="Span"/>
N'ọnọdụ ụfọdụ, ndị nwe ohu leghaara iwu anya. Ha lere anya n'ụzọ ọzọ mgbe ụmụ ha na-egwu egwuregwu n'ụlọ akwụkwọ ma kụziere ndị ohu ha otu esi agụ na ide. Ụfọdụ ndị nwe ohu hụrụ uru akụ na ụba n'inwe ndị ohu gụrụ akwụkwọ nwere ike ịme azụmahịa ma debe akaụntụ. Ndị ọzọ kwenyere na ndị ohu kwesịrị ịgụ akwụkwọ nke ọma iji gụọ Bible.<ref name="banks"/>
Na Norfolk, Virginia, e wepụrụ iwu mgbochi ịgụ na ide ruo mgbe [[Agha Obodo America|Agha Obodo]] gasịrị, na 1867, n'ihi ndị isi ojii bi na ya na-arịọ gọọmentị etiti ka ha kwụsị ya.<ref>{{Cite web|url=http://nationalhumanitiescenter.org/pds/maai2/freedom/text5/equalsuffrage.pdf|title=Equal Suffrage. Address from the Colored Citizens of Norfolk, Va., to the People of the United States, 1865, excerpt|work=nationalhumanitiescenter.org}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
c6lzy3hhjqia87h6whv9g5kknorrsfy
Ibiyinka A. Fuwape
0
33240
709260
434302
2026-09-06T18:25:17Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709260
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ibiyinka A. Fuwape''' (amụrụ na 18 Disemba 1962) bụ onye agụmakwụkwọ [[Naijiria|Naịjirịa]], prọfesọ na [[Ọ̀mụ̀ntụdị|physics]] na onye isi oche nke abụọ nke Mahadum Michael na Cecilia Ibru, <ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Guardian|date=2021-03-24|title=Ibru varsity gets NUC’s approval for 13 new courses, holds joint matriculation|url=https://guardian.ng/news/ibru-varsity-gets-nucs-approval-for-13-new-courses-holds-joint-matriculation/|accessdate=2023-06-24|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2023-06-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230624201924/https://guardian.ng/news/ibru-varsity-gets-nucs-approval-for-13-new-courses-holds-joint-matriculation/}}</ref> mahadum onwe onye na Naijiria.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Ibiyinka Fuwape na [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] na Disemba 8, 1962 n'ezinụlọ David Ademokun . <ref>{{Cite web|title=Office of the Vice Chancellor|url=https://vc.futa.edu.ng/|accessdate=2021-01-15|work=vc.futa.edu.ng|archivedate=2020-10-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201001001544/http://vc.futa.edu.ng/}}</ref> <ref name="mciu.edu.ng">{{Cite web|url=http://www.mciu.edu.ng/prof-mrs-ibiyinka-fuwape|title=The Vice-Chancellor – MCIU|work=www.mciu.edu.ng|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180413043053/http://www.mciu.edu.ng/prof-mrs-ibiyinka-fuwape/|archivedate=2018-04-13}}</ref> malitere agụmakwụkwọ ya na Reagan Memorial Baptist Girls Primary School, Yaba, Lagos . [1] <ref name="mciu.edu.ng" /> gara Methodist Girls High School ebe ọ nwetara asambodo ya nke Ordinary, mgbe e mesịrị nweta asambodo ụlọ akwụkwọ dị elu site na 1979 ruo 1981 na Queen's College Yaba . [1] <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.mciu.edu.ng/the-vice-chancellor/|title=The Vice-Chancellor – MCIU|date=28 May 2018|language=en-GB|accessdate=2019-04-17|archivedate=2019-04-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190417135855/https://www.mciu.edu.ng/the-vice-chancellor/}}</ref> gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Ibadan na nzere Bachelor of Science (B.Sc.) na Physics. O nwetara nzere Master of Science (M.Sc.) na 1986, [1] na Doctor of Philosophy (PhD) na physics. <ref name="mciu.edu.ng" />
== Ọrụ ==
Ibiyinka malitere dị ka onye nkuzi na 1989 na Mahadum Federal nke Teknụzụ, Akure, <ref>{{Cite web|date=2022-05-16|title=DID YOU KNOW? Joseph Fuwape, wife are VCs of separate varsities|url=http://lifestyle.thecable.ng/did-you-know-joseph-fuwape-wife-are-vcs-of-separate-varsities/|accessdate=2023-06-24|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> ma bulie ya n'ọkwa Prọfesọ n'ọnwa Ọktoba afọ 2003. <ref name=":0"/> <ref name="mciu.edu.ng"/> rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke ngalaba [1] na onye isi nke Ngalaba Physics ruo afọ itoolu. <ref name=":0" /> Ọ rụkwara ọrụ dị ka Dean, School of Sciences site na 2011 ruo 2015. <ref name="mciu.edu.ng" /> bụ onye otu Senate nke Mahadum site na 2003 ruo 2017, ma rụọ ọrụ dị ka Onye isi oche nke Senate n'oge oge agụmakwụkwọ 2014/2015. <ref name="mciu.edu.ng" /> meriri ihe nrite Dean of the Year na 2012.
Ibiyinka Fuwape bụ ọkà mmụta nleta na Mahadum Ohio dị na Athens, Ohio, United States (USA) site na 2007-2 O bipụtala ọtụtụ akwụkwọ n'akwụkwọ akụkọ ndị a ma ama ma na mpaghara na mba ụwa [https://www.thenewsnigeria.com.ng/2021/03/03/futa-professor-ibiyinka-fuwape-wins-african-union-scientific-excellence-award/]
Ọ bụ onye otu Abdus Salam Center for Theoretical Physics na Trieste, Ịtali, site na 1996 ruo 2002. Nnyocha <ref>Women in Physics in Nigeria and Other sub-Saharan African Countries: Progress and Challenges https://web.archive.org/web/20231103175213/https://absuploads.aps.org/presentation.cfm?pid=14321</ref> na Center lekwasịrị anya na usoro ndị na-abụghị ahịrị. <ref name=":1" /> ghọrọ onye isi otu maka International Union of Pure and Applied Physics na-arụ ọrụ maka ụmụ nwanyị na physics na 2002 ma ka na-etinye aka na ọrụ nke otu a. <ref name=":1">{{Cite web|title=APS Meeting Presentation|url=https://absuploads.aps.org/presentation.cfm?pid=14321|accessdate=2020-07-01|work=absuploads.aps.org|archivedate=2023-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231103175213/https://absuploads.aps.org/presentation.cfm?pid=14321}}</ref>'afọ 2006, ọ ghọrọ onye Schlumberger Fellow, na mmemme nke Schlumbergers Foundation guzobere iji kwado agụmakwụkwọ sayensị na teknụzụ.
Nchọpụta ya ugbu a bụ maka mgbanwe ọgba aghara nke ikuku dị ala.[1] <ref>{{Cite journal|author=Ogunjo|first=S. T.|title=Spatio-Temporal Variation of Nonlinearity in Tropospheric Zenith Wet Delay over West Africa|date=2020|url=http://www.dl.begellhouse.com/journals/0632a9d54950b268,6dfc7a175c0f70bb,6b4bd76f097b9cad.html|journal=Telecommunications and Radio Engineering|language=en|volume=79|issue=11|pages=1009–1016|doi=10.1615/TelecomRadEng.v79.i11.100|issn=0040-2508}}</ref>
== Nsọpụrụ na onyinye ==
N'afọ 2018, Fuwape bụ onye natara Marshak Lectureship nke American Physical Society. Okwu <ref>{{Cite web|url=https://www.aps.org/programs/international/programs/marshak.cfm|title=Robert e. Marshak Lectureship|accessdate=2023-11-03|archivedate=2023-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231103175213/https://www.aps.org/programs/international/programs/marshak.cfm}}</ref> na nzukọ nke Society bụ n'isiokwu 'Women in Physics in Nigeria and Other sub-Saharan African Countries: Progress and Challenges'. <ref>{{Cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/03/03/futas-fuwape-wins-au-scientific-award/|title=FUTA's Fuwape wins AU scientific award|date=3 March 2021|work=PM News|accessdate=8 March 2023}}</ref> bụ African Union Kwame Nkrumah Regional Award for Scientific Excellence, mbipụta 2020. [1]
Akpọrọ ya aha onye otu nke American Physical Society na 2022 "ruo ọtụtụ iri afọ nke onye ndu na ọganihu nke ụmụ nwanyị na physics na Nigeria na Africa, yana nnukwu ntinye aka nyocha. <ref>{{Cite web|url=https://www.aps.org/programs/honors/fellowships/archive-all.cfm?initial=&year=2022|title=Fellows nominated in 2022|work=APS Fellows archive|publisher=American Physical Society|accessdate=2022-10-19}}</ref>nsogbu na mgbanwe ihu igwe, ọrụ ugbo, na ego na interface nke physics na ọha mmadụ, si otú ahụ na-erite uru mmepe akụ na ụba na Africa."[1]
== Ndụ onwe onye ==
<ref>{{Cite web|date=2017-05-23|title=FUTA Governing Council Appoints Fuwape as New Vice Chancellor|url=https://allschool.com.ng/futa-governing-council-appoints-fuwape-new-vice-chancellor/|accessdate=2021-01-14|work=Allschool|language=en-ZA}}</ref>Ọ lụrụ Joseph Fuwape, onye bụ osote Chancellor nke Federal University of technology Akure ugbu a.[1]
== Edensibia ==
{{Reflist}}
; Akwụkwọ
* {{Cite web|title=The Vice-Chancellor|url=http://www.mciu.edu.ng/prof-mrs-ibiyinka-fuwape/|work=www.mciu.edu.ng|accessdate=12 April 2018|archivedate=13 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180413043053/http://www.mciu.edu.ng/prof-mrs-ibiyinka-fuwape/}}
* {{Cite web|title=ibiyinka fuwape - Google Scholar Citations|url=https://scholar.google.com/citations?user=Jrq68RoAAAAJ&hl=en|work=scholar.google.com|accessdate=12 April 2018}}
* {{Cite web|title=Staff Profile of Fuwape Ibiyinka Agboola {{!}} Federal University of Technology Akure (FUTA)|url=https://phy.futa.edu.ng/profile.php?staffid=208|work=phy.futa.edu.ng|accessdate=12 April 2018|archivedate=13 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180413043057/https://phy.futa.edu.ng/profile.php?staffid=208}}
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
aokxk84w5wo6hbn3itzxoi60yuerrfj
John Dyegh
0
33455
709285
211287
2026-09-07T01:27:27Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709285
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|}}{{Databox}}
'''John Dyegh''' (amụrụ na 2 Disemba 1962) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria, onye ọchụnta ego na onye ọrụ ebere si [[Gboko]], Benue Steeti onye na-eje ozi dị ka onye otu 9th Nigeria National Assembly, na-anọchite anya Gboko / Tarka Federal constituency na House of Representatives of Nigeria. Dyegh jere ozi dị ka onye otu kọmitii na-ahụ maka mmefu ego, Ọgwụ ọjọọ, ọgwụ ọjọọ na mpụ ego, agụmakwụkwọ, Ihe onwunwe gas, mmekọrịta ndị omeiwu, sayensị na teknụzụ na 7th National Assembly. <ref name="www.nassnig.org/nass2/portfolio/profile.php?id=HON.%20JOHN%20DYEGH">{{Cite web|url=http://www.nassnig.org/nass2/portfolio/profile.php?id=HON.%20JOHN%20DYEGH|title=Welcome to the official web Page of HON.DYEGH JOHN|publisher=Nassnig.org|accessdate=25 December 2014|archivedate=20 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140320185939/http://www.nassnig.org/nass2/portfolio/profile.php?id=HON.%20JOHN%20DYEGH}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-12-18|title=Reps reject six-year single tenure for president, governors, others|url=https://guardian.ng/news/reps-reject-six-year-single-tenure-for-president-governors-others/|accessdate=2022-02-21|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220221210410/https://guardian.ng/news/reps-reject-six-year-single-tenure-for-president-governors-others/}}</ref> gbara ọsọ maka oge nke abụọ dị ka onye ọkacha mmasị, na-ebu ọkọlọtọ nke All Progressives Congress ma nọgide n'oche ya, [1] na-eso ọkwa nke 28 March National Assembly Polls na 2015 General Elections nke o nwetara vootu 67,463 iji merie onye na-ama ya aka, Bernard Nenger nke Peoples' Democratic Party (PDP) na vootu 26,329. Ọ gbara ọsọ maka oge nke atọ na ikpo okwu nke All Progressives Congress wee merie. <ref name="benue.com.ng/john-dyegh-retains-gbokotarka-federal-constituency-seat">{{Cite web|url=http://benue.com.ng/john-dyegh-retains-gbokotarka-federal-constituency-seat|title=John Dyegh Retains Gboko/Tarka Federal Constituency Seat|publisher=benue.com.ng|accessdate=31 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402164239/http://benue.com.ng/john-dyegh-retains-gbokotarka-federal-constituency-seat/|archivedate=2 April 2015}}</ref> -eje ozi ugbu a n'oge nke atọ ya na National Assembly ma bụrụkwa onye isi oche kọmitii ụlọ ugbu a na Human Rights.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ John Dyegh na Gboko n'afọ 1962. Ọ gụrụ akwụkwọ elementrị na LGEA Primary School Gboko, nweta First School Leaving Certificate tupu ọ gaa Mbawuar Secondary School Ihugh na [[Vandeikya]] Local Government Area, maka Senior Secondary School Certificate. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Benue State maka nzere undergraduate na post-graduate. Joh<ref name="www.whoiswhonigeria.net/member_detail2.php?p=members...id...">{{Cite web|url=http://www.whoiswhonigeria.net/member_detail2.php?p=members...id..|title=JOHN – Whoiswho – Nigeria|publisher=whoiswhonigeria.net|accessdate=4 January 2015|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304074530/http://www.whoiswhonigeria.net/member_detail2.php?p=members...id..}}</ref> Dyegh nwetara nzere doctorate n'otu ụlọ ọrụ ahụ, na-eme ka ọ bụrụ onye mbụ na naanị onye nnọchi anya ụlọ nke nọchitere anya mpaghara nwere nzere agụmakwụkwọ kachasị elu site na Benue State, ndekọ nke a ka ga-ejikọta.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Dyegh nwetara ọkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ọ gbara ọsọ nke ọma na ikpo okwu nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-emegide ya na Naịjirịa - Action Congress of Nigeria (ACN) maka oche House of Representatives iji nọchite anya Gboko / Tarka Federal Constituency. N'agbanyeghị na ọ na-agba ọsọ dị ka onye a na-ahụghị n'anya, o nwetara vootu 85,917 iji merie onye mmeri, Barr. To<ref name="http://www.nigerianbestforum.com/generaltopics/shocks-of-n%E2%80%99assembly-polls">{{Cite web|url=http://www.nigerianbestforum.com/generaltopics/shocks-of-n%E2%80%99assembly-polls/|title=SHOCKS OF N'ASSEMBLY POLLS|publisher=nigerianbestforum.com|accessdate=13 February 2015|archivedate=14 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150214000322/http://www.nigerianbestforum.com/generaltopics/shocks-of-n%E2%80%99assembly-polls/}}</ref> Ijohor onye gbara ọsọ n'okpuru nchebe nke Peoples Democratic Party (PDP) na-achị ma jiri vootu 55,540 soro Dyegh.
A na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị otu "Green Chamber" kachasị mma na Benue State, Dyegh na-enwe nkwado dị ukwuu na mmasị dị ukwuu maka atụmatụ ọkụ eletrik ya na-eme ngwa ngwa n'ime ime obodo, na-enye ihe karịrị ndị na-agbanwe agbanwe iri na obodo dị iche iche ma na-agbanye ihe karịrị oghere iri atọ yana iwu ụlọ klas n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ praịmarị na post-primary nke mmụta na mpaghara ya n'ime naanị afọ atọ n'ọchịchị. A maara Dyegh maka inye ụmụ akwụkwọ kọleji dị elu agụmakwụkwọ, na-akwụsị agụmakwụkwọ n'etiti ụmụ akwụkwọ nọ na kọleji ya; ọ na-enye ndị ogbenye nnukwu ego, àgwà nke na-egosi ya dị ka onye ọrụ ebere. <ref name="http://www.queendoosh.com/2016/03/good-one-hundreds-of-students-benefit.html">{{Cite web|url=http://www.queendoosh.com/2016/03/good-one-hundreds-of-students-benefit.html|title=SCHOLARSHIP SCHEME!! Hundreds of Students Benefit from Hon. John Dyegh's Magnanimity [PHOTOS]|publisher=queendoosh.com|accessdate=19 April 2017|archivedate=20 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170420050043/http://www.queendoosh.com/2016/03/good-one-hundreds-of-students-benefit.html}}</ref> na-ekwukwa na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ahụ nwere ikike pụrụ iche n'ịrụ ọrụ mpaghara, na-eme ka ọ bụrụ otu n'ime ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị a kacha nwee mmasị na ọgbọ ya na mpaghara ya n'ihu ọtụtụ ndị ọzọ.
Dyegh akwadowo iwu nke Nigerian Electoral Offences Commission Bill, 2011. Iwu ahụ na-achọ ka e guzobe Kọmitii Mmebi Iwu Electoral mana ọ natara naanị ọgụgụ mbụ ya na 7 Febụwarị 2012. <ref name="http://www.placng.org/new/billscharts.php?">{{Cite web|url=http://www.placng.org/new/billscharts.php|title=House of Representatives Bills Charts|publisher=placng.org|accessdate=13 February 2015|archivedate=13 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150213170609/http://www.placng.org/new/billscharts.php}}</ref>
N'abalị iri abụọ n'ọnwa Machị n'afọ 2017, Dyegh boro [[Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria|Gọọmentị etiti nke Naịjirịa]] ebubo na ha echebeghị ndụ mmadụ n'ihu ehi na anụ ụlọ ndị ọzọ na mba ahụ, na-azọrọ na ụfọdụ ndị Naịjirị dị ike na-eme ka iwu ahụ machibido ịta nri n'ihu ụlọ ahụ. Dyegh kwuru nke a na-esote igbu ndị ọrụ ugbo Tiv site n'aka ndị na-azụ atụrụ Fulani na steeti Benue nke ya, na gọọmentị Naijiria enweghị ike ịkwụsị esemokwu ahụ. O kwuru na ikpe nke iwu nke Senator [[Barnabas Gemade]] kwadoro na Senate nwere otu ihe ahụ. <ref name="https://www.naij.com/1094880-fg-protecting-cows-detriment-human-lives-john-dyegh.html">{{Cite web|url=https://www.naij.com|title=FG is protecting cows to the detriment of human lives – John Dyegh|publisher=naij.com|accessdate=19 April 2017}}</ref> dụrụ gọọmentị ọdụ ka ha kpebie iji gbochie esemokwu dị n'etiti ndị na-azụ atụrụ na ndị ọrụ ugbo.
== Arụmụka ==
N'ọnwa Julaị 2016, Kọmishọna nke mkpesa ọha na eze na Benue Steeti, Alhaji Abubakar Tsav kpọrọ oku ka a gbaa Hon John Dyegh ajụjụ ọnụ, onye isi oche nke Gọọmentị Obodo Gboko n'oge ahụ, Emmanuel Kwagba na Hon Terhemba Chabo nke Ụlọ Nzukọ nke Benue Steet maka ebubo nke mbibi nke ụfọdụ ihe onwunwe nke nwanyị di ya nwụrụ na Ikyumbur, Mbatiav, Gboko Obodo Gọọmentụ nke Benue State. N'ime akwụkwọ mkpesa nke Adam Terkula Raphael dere, nwa nwanyị ahụ di ya nwụrụ, Eunice Adam, kwuru na Hon John Dyegh na ndị ọzọ nyere aka na mbibi nke ihe onwunwe nne ya nke gụnyere ụlọ, ihe ọkụkụ, ọgba tum tum na osisi akụ na ụba ruru nde naira iri (N10,000,000). Raphael n'arịrịọ ya na Kọmitii Mkpesa Ọha kwuru na mgbe a gwara Hon Dyegh banyere mbibi mbụ nke ahịrị 160 nke yam na cassava site na Lagos, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Gboko na ndị òtù ya, kama ịbịa nyere ha aka, Dyegh kpọkọtara ndị ntorobịa ahụ ka ha mebie ihe ọzọ. "Ọ gwara obodo niile na nne m bụ nwanyị ọjọọ ma ha kwesịrị ịga n'ihu ma gbaa ụlọ ya ọkụ", "Ọ kọwara ụlọ anyị dị ka naanị ụlọ nke Peoples Democratic Party, PDP na alaeze nke ya, Mbatiav nakwa na ọ bụ ezie na ọ si na APC, ọ dịghị ihe ọ bụla nke PDP kwesịrị ịdị na ngalaba kansụl nke ya, "onye na-arịọ arịrịọ kwusiri ike na onye omeiwu ahụ "agwa n'ụzọ na-ezighi ezi na nne m kpọrọ nkịta ya aha ya". <ref name="http://benue.info">{{Cite web|url=http://benue.info/in-benue-tsav-wants-rep-member-others-investigated-over-assault/|title=In Benue: Tsav wants Rep member, others investigated over assault|publisher=benue.info|accessdate=19 April 2017|archivedate=20 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170420234914/http://benue.info/in-benue-tsav-wants-rep-member-others-investigated-over-assault/}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://.www.nassnig.org/nass2/portfolio/profile.php?id=HON.%20JOHN%20DYEGH/ Nassnig.org]
* [http://.www.whoiswhonigeria.net/member_detail2.php?p=members/ Whoiswhonigeria.net]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cohz3yc31nuab0a481jkiiwx8nz1dbs
Kunle Adeyanju
0
34090
709302
209199
2026-09-07T07:30:56Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709302
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| class="infobox vcard" style="width: 24em; text-align: left"
! colspan="2" class="infobox-above fn" style="text-align: center; font-size: larger; background-color:#e2f0e8; color:#4b4b4b;" |Kunle Adeyanju
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data" |Onye Naijiria
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |Adekunle Adeyanju
|}
listeni<<ref>{{Cite web|date=May 31, 2022|title=My Scariest Moment Was When I Ran Out Of Water In Mauritania —Adeyanju, London-To-Lagos Biker|url=https://tribuneonlineng.com/my-scariest-moment-was-when-i-ran-out-of-water-in-mauritania-adeyanju-london-to-lagos-biker/|accessdate=June 2, 2022|work=TribuneOnlineNG}}</ref> id="mwCg">Kunle Adeyanju, nke a makwaara dị ka "Obi Ọdụm", bụ onye Naijiria na-agba ọgba tum tum. Ọ bụ onye isi oche a họpụtara ahọpụta nke Rotary Club nke [[Ikoyi]] Metro, Nigeria . <ref name="CNN_2022_06">{{Cite web|date=June 2, 2022|title=I survived two sandstorms and nearly ran out of water in the Sahara Desert,' says man who biked from London to Lagos|url=https://edition.cnn.com/travel/amp/kunle-adeyanju-london-to-lagos-lgs-cmd-intl/index.html|accessdate=June 2, 2022|work=CNN|archivedate=June 1, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220601151322/https://edition.cnn.com/travel/amp/kunle-adeyanju-london-to-lagos-lgs-cmd-intl/index.html}}</ref>
Kunle Adeyanju <ref name="CNN_2022_06"/> onye na-akọwa onwe ya dị ka onye na-eme ihe ike nke rịgooro Ugwu Kilimanjaro ugboro abụọ ma jiri ọgba tum tum si Lagos gaa Accra ihe karịrị ụbọchị atọ. <ref>{{Cite web|date=June 1, 2022|title=Kunle Adeyanju: Nigerian man wey ride bike from London to Lagos tok wetin im eye see and how e do am|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-61664430|accessdate=June 2, 2022|work=BBC}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=May 30, 2022|title=Kunle Adeyanju: How I Crossed over 16 Countries in 40 Days, London to Lagos Biker Shares Interesting Details|url=https://www.legit.ng/people/1472129-kunle-adeyanju-how-i-crossed-16-countries-40-days-london-lagos-biker-shares-interesting-details/|accessdate=May 30, 2022|work=LegitNG}}</ref><ref>{{Cite web|date=May 29, 2022|title=London to Lagos rider, Adeyanju, lands in Lagos|url=https://businessday.ng/amp/news/article/lagos-to-london-rider-adeyanju-lands-in-lagos/|accessdate=May 30, 2022|work=BusinessDayNG}}</ref>'afọ 2022, ọ ghọrọ onye mbụ ji ọgba tum si London gaa Lagos, Nigeria. <ref name=":1">{{Cite web|date=May 31, 2022|title=Nigerian Biker Kunle Adeyanju Completes London-To-Lagos Ride For Polio Campaign|url=https://www.channelstv.com/2022/05/30/nigerian-biker-kunle-adeyanju-completes-london-to-lagos-ride-for-polio-campaign/amp/|accessdate=June 2, 2022|publisher=[[Channels TV]]|archivedate=June 2, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220602093933/https://www.channelstv.com/2022/05/30/nigerian-biker-kunle-adeyanju-completes-london-to-lagos-ride-for-polio-campaign/amp/}}</ref><ref>{{Cite web|date=June 1, 2022|title=Incredible, Bill Gates hails London-to-Lagos biker Kunle Adeyanju|url=https://punchng.com/incredible-bill-gates-hails-lagos-to-london-biker-kunle-adeyanju/?amp|accessdate=June 2, 2022|work=PunchNG}}</ref> ahụ were <ref name=":0" /> ihe dịka ụbọchị iri anọ na otu; ọ gara kilomita 13,000 (8,100 mi) gafere mba iri na otu na obodo iri atọ na otu tupu ya eruo ebe ikpeazụ ọ na-aga Lagos, Naịjirịa. [1] [2] <ref name="YouTube 2022">{{Cite web|title=From London To Lagos: Why I Embarked On Journey On Motorbike - Kunle Adeyanju|work=YouTube|date=2022-07-01|url=https://www.youtube.com/watch?v=8tKjU8w3Kaw|accessdate=2022-07-02}}</ref><ref>{{Cite web|date=June 1, 2022|title=London To Lagos: Bill Gates Praises Biker, Kunle Adeyanju|url=https://independent.ng/london-to-lagos-bill-gates-praises-biker-kunle-adeyanju/|accessdate=June 2, 2022|work=IndependentNG}}</ref> mgbaru ọsọ <ref name=":1" />'azụ njem ya na London-Lagos bụ "ịnakọta ego maka ọgụ Rotary International megide Ọrịa polio, nke ka bụ ihe iyi egwu n'Africa n'agbanyeghị na e kpochapụrụ ya na 2020." <ref name="CNN_2022_06" /> [2] Hesays họọrọ ihe kpatara ya n'ihi enyi ya n'oge ọ bụ nwata nke nwere ọrịa polio ma nwụọ ọtụtụ afọ gara aga. Njem Adeyanju mere ka ọ gafee Tizi n'Tichka n'elu Ugwu Atlas, <ref name="CNN_2022_06" /> wee gaa n'ihu na-agafe Ọzara Sahara ebe ọ chere ihu okpomọkụ nke 53 °C (127 . <ref name="CNN_2022_06" />-agba ọsọ ruo kilomita 150 kwa elekere (93 , ọ gafere Saraha n'ime ụbọchị asaa.
Adeyanju bụ nwa afọ Offa, Kwara State, Nigeria. Adeyanju gụsịrị akwụkwọ praịmarị na sekọndrị ya na mba ahụ naanị ma mesịa gaa Mahadum Ahmadu Bello, Zaria. Mgbe ọ ka nọ na kọleji, Kunle sonyeere Rotary Club. N'afọ 2009, ọ gbasoro ọmụmụ ihe na agụmakwụkwọ postgraduate wee nweta nzere masta ya. Ka ọ na-erule June , ọ na-eme ọmụmụ doctoral na nchịkwa azụmahịa na ọkachamara na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Mahadum Arizona. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2022)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
iu2i7llb6ri3euu4v69tks1i8k3y7pa
Jenifa's Diary
0
36325
709280
654622
2026-09-07T00:13:15Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709280
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Jenifa's Diary''''' bụ usoro ihe nkiri onyonyo onyonyo Naijiria, nke [[Funke Akindele]] mebere.<ref>{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2016/08/irokoworld-global-ambassador-funke-akindele-hold-meet-and-greet-with-fans-across-lagos-photos/|title=irokoWorld Global Ambassador Funke Akindele hosts Meet-and-Greet with Fans across Lagos {{!}} Photos|work=BellaNaija|accessdate=2017-01-03}}</ref> Usoro a bụ akụkụ nke aha aha Jenifa, dabere na àgwà efu na nke na-atọ ọchị nke otu aha. ''Akwụkwọ akụkọ Jenifa'' nwere oge iri abụọ na asatọ ma dị ugbu a na-arụ ọrụ ma na-aga n'ihu. <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/05/tired-jenifas-diary-funke-akindele/|title=I am tired of Jenifa’s Diary — Funke Akindele - Vanguard News|date=2016-05-08|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2017-01-03}}</ref>
== Mmalite ==
Okwu Jenifa nwere ma okwu 'nke doro anya' na 'nke na-apụtaghị ìhè'. Usoro a na-akọ akụkọ banyere nwa agbọghọ obodo Jenifa (nke [[Funke Akindele]] na-eme) nke na-achọsi ike ịpụ n'ụzọ ndụ ya. N'enweghị olileanya ya, ọ hapụrụ obodo ya wee gaa n'obodo Lagos iji nweta agụmakwụkwọ kwesịrị ekwesị. Toyosi, enyi ochie enweghị ihe ọzọ ọ ga-eme ma ọ bụghị ịnabata ya n'agbanyeghị na a maghị ya.
Jenifa enweghị ihe ịga nke ọma <ref>{{Cite news|url=https://www.naij.com/1079633-2016inreiview-11-overused-words-by-nigerians.html|title=2016InReiview: 11 most overused words Nigerians don't want to hear in 2017|author=Ikeke|first=Nkem|work=Naij.com - Nigeria news.|language=en-US|accessdate=2017-01-03}}</ref> agụmakwụkwọ ya mana ọ nwetara ọrụ na Nikki'o salon na Island site n'enyemaka nke enyi ya Kiki, na-enwe ihe ịga nke ukwuu n'ọrụ ntutu isi ya.
Na Nikki'o salon, ọ zutere onye ọzọ na-emepụta ejiji, Segun (nke [[Falz|Folarin 'Falz' Falana]] na-eme), onye nwere mmasị ịhụnanya n'ebe ọ nọ. Jenifa na-eguzogide ihe niile ọ na-eme na-ekwu na ọ ga-amasị ya ka ya na onye karịrị ya n'ọnọdụ na agụmakwụkwọ nwee mmekọrịta. Mgbe e mesịrị, Jenifa matara atụmatụ ya ileta United States. Ọ gwara ya na ọ na-anwa ịgwa ya ebumnuche ya ọbụnakwa nyere ya aka ịpụ na Naijiria. Mgbe Segun lara, ọrụ na Nikki'o salon maliteghachiri.
Na mmemme izizi nke oge 5, Jenifa zutere Marcus, onye ọchụnta ego bara ọgaranya. Marcus na-ewe ya n'ọrụ dị ka onye njikwa na ụlọ ịwụ ọhụrụ ya. Jenifa gwara Toyosi ka o dee akwụkwọ ịgba arụkwaghịm ebe ọ ga-ahapụ Nikki'O. Otu ụbọchị, nwunye Marcus, bụ́ Tiana, pụtara ihe na-adịghị mma. Marcus agwaghị Jenifa ndụ alụmdi na nwunye ya. Mgbe Jenifa tinyere Adaku na Benny bụ ndị hapụrụ Nikki'O na Jenifa na-achọ ebe ịta ahịhịa ndụ enweghị ike iguzo Tiana ọzọ, ha kpebiri ịgbagaghachi na Nikki'O. Jenifa amaghi, Adaku na Benny edeela akwụkwọ ozi maka ngọpụ ka ha nọrọ nwa oge kama ịgba arụkwaghịm. Jenifa hapụrụ na-enweghị nhọrọ laghachi Nikki'O ịrịọ Randy, onye njikwa ka ọ were azụ. N'ụzọ tụrụ ya n'anya, a nabatara ya n'obi ọma na ozi na e mezuru ihe ọ chọrọ na agbagorokwa ụgwọ ọnwa ya ka ọ jụrụ. Kama ide akwụkwọ ozi arụkwaghịm, Toyosi dere akwụkwọ ozi maka mmụba ụgwọ ọnwa kama. Jenifa maliteghachiri ọrụ na Nikki'O. Otu ụbọchị, onye isi oche nke Nikki'O kpọrọ nzukọ wee mee ka a chụrụ Jenifa, Adaku na Benny n'ọrụ maka akwụwaghị aka ọtọ ha. Onye ozi ahụ wụfuru agwa ndị ahụ ekpughere na ọ bụ Pelumi, onye mgba Jenifa na onye na-edozi ntutu isi na Nikki'O.
== Ndị mere ihe nkiri a ==
* [[Funke Akindele]] dị ka Jenifa
* [[Falz|Folarin "Falz" Falana]] dị ka Segun
* Lolo dị ka Adaku
* [[Juliana Olayode]] dị ka Toyosi
* [[Lota Chukwu]] dị ka Kiki
* [[Paschaline Alex Okoli]] dị ka Cordelia
* [[Aderounmu Adejumoke]] dị ka Esther
* Michael Uba dị ka James
* Jide Awobona dị ka Sam
* JJC Skillz dị ka Marcus
* Tobi Makinde dị ka Timini
* Jerry Smart Ordu dị ka Randy
* Tope Adebayo dị ka Waheed, nwanne Jenifa nke obere
* Chukwuebuka Anyaduba dị ka Chima
* Tomike Adeoye As Tania
* Joy Nice dị ka Pelumi, onye isi na-emegide na onye na-asọmpi Jenifa.
* [[Tiwa Savage]] dị ka onwe ya (ọdịdị caméo).
* [[Nosa Rex]] dị ka Terwase
== Mgbanwe ==
A malitere ime ihe nkiri a na-akpọ Aiyetoro Town na 21st nke June 2019. O nwere ihe omume iri na asatọ ma wepụta ya naanị na [[YouTube]]. A na-eme ya n'obodo Jenifa, obodo Aiyetoro nke a gbanwere ka ọ bụrụ obodo. Ọ na-egosi [[Funke Akindele]] na-ejigide ọrụ ya dị ka Jenifa na ụfọdụ n'ime ndị na-eso ya na Jenifa's Diary dị ka Tope Adebayo dị ka Waheed (nwanne Jenifa nke obere), Tobi Makinde dị ka Timini na Femi Branch, [[Deyemi Okanlawon]], Nkechi Blessing, [[Ireti Osayemi]], Funmi Awelewa, Etherjai Kaleye na ndị ọzọ na-esonyere ndị na-eme ihe nkiri.
E mere ihe ọhụrụ a na-akpọ Jenifa na Lockdown nke emere na 13 nke Mee 2021. Ọ bụ usoro na-aga n'ihu ma wepụta ya na [[YouTube]]. A na-etinyekwa ya na Aiyetoro Town na ebe ntutu isi Jenifa. Ọ na-egosi [[Funke Akindele]] dị ka Jenifa, na [[Paschaline Alex Okoli]], Tope Adebayo, Tobi Makinde na-emegharị ọrụ ha na Mustapha Sholagbade, [[OlaJumoke Odetola|Jumoke Odetola]] na ndị ọzọ sonyere na ndị na-eme ihe nkiri.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* {{Cite web|title=Humor and Pragmatics of Jenifa’s Diary|url=https://www.projecttopics.org/humor-and-pragmatics-of-jenifas-diary.html|work=Projecttopics.org|publisher=Project Topics|accessdate=29 August 2019|archivedate=30 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190830050822/https://www.projecttopics.org/humor-and-pragmatics-of-jenifas-diary.html}}
* {{Cite web|title=A Critical Discourse Analysis Of Nigerian Television Series – Jenifa’s Diary|url=http://projectstore.com.ng/a-critical-discourse-analysis-of-nigerian-television-series-jenifas-diary/|work=Projectstore.com.ng|publisher=ProjectStore|accessdate=31 May 2020|archivedate=28 February 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210228214924/https://projectstore.com.ng/a-critical-discourse-analysis-of-nigerian-television-series-jenifas-diary/}}
mbtiz5c1ahf80edl1f95mdr87q6il0z
Jefferson Sackey
0
37818
709279
540549
2026-09-07T00:06:14Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709279
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jefferson Kwamina Sackey''' (amụrụ na Septemba 9, 1978) bụ onye nta akụkọ Ghana, onye ndụmọdụ mgbasa ozi, onye na-eme ihe nkiri, na onye na-ahụ maka atụmatụ PR.
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Sackey na Senya Beraku na Awutu Senya District nke Ghana mana o tolitere na Accra mgbe ya na ndị mụrụ ya kwagara ebe ahụ mgbe ọ dị obere. Ọ gara Riis Memorial School maka agụmakwụkwọ elementrị na nke sekọndrị. Mgbe ọ dị afọ 9, e gosipụtara ya na mmemme ụmụaka a ma ama 'Children's Own' na 'By the Fireside' na Ghana Television. Na ngwụcha afọ iri itoolu, mgbe ọ ka nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ kwadoro mmemme magazin 'Teen Beat'. N'afọ 1994, ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Accra High School. O mechara banye na Ghana Institute of Journalism na Deutsche Welle TV Training Institute na Berlin, [[Jémanị|Germany]].
== Ọrụ ==
Sackey malitere ịrụ ọrụ maka Television Africa na 2005 dị ka onye na-eduzi akụkọ. <ref>https://www.modernghana.com/news/640994/1/multimedias-jefferson-sackey-receives-2015-aea-med.html</ref> Ọ gara n'ihu na-akwado ihe ngosi ụwa ya 'JS International Assignment' nke mesịrị ghọọ 'Jefferson Sackey Reports', mmepụta akụkọ akụkọ nke bu n'uche ịkọ akụkọ miri emi nke gosipụtara ọtụtụ echiche dị iche iche. Ọ bụ ezie na ihe ngosi ahụ malitere na TV Africa, e mesịrị gosipụta ya na Joy News, Ghana na ọwa akụkọ mba ụwa ndị ọzọ gụnyere Afroglobal Television na [[Kánada|Canada]].
Site na 2006 ruo 2007, ọ bụ onye ọrụ mmekọrịta ọha na eze maka Ministry of Foreign Affairs nke Ghana, ebe ya na Onye isi ala Nana Addo Dankwa Akufo-Addo rụkọtara ọrụ, onye bụ Minista Na-ahụ Maka Mba Ọzọ n'oge ahụ n'okpuru ọchịchị John Agyakum Kufuor. N'oge ntuli aka NPP nke afọ 2007, Jefferson malitere ihe ngosi 'Pushing the Ghanaian and African Agenda' nke na-egosi ike nke onye na-azọ ọkwa Nana Akuffo-Addo na mba ụwa. Jefferson arụwokwa ọrụ ma kọọ akụkọ maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi zuru ụwa ọnụ dịka CNN International dị ka onye na-enye aka na 'World View' yana Deutsche Welle Television dị ka onye nta akụkọ West Africa na onye na-etinye aka na "Quadriga".
Ọrụ mgbasa ozi ya gụnyekwara ịrụ ọrụ maka Multimedia Group dị ka onye na-ahụ maka akụkọ maka Midday News ebe ọ rụkwara ọrụ dị ka onye enyemaka onye nchịkọta akụkọ akụkọ ruo mgbe ọ kwagara Canada na 2015 ebe a họpụtara ya dịka osote onye isi oche nke Afroglobal Television.
== Onyinye ==
Year Nominee / work Award Result
2012 Radio and Television Personality Awards Best Correspondent of the Year Won
2015 African Entertainment Awards The Media Excellence Award Won
2015 Planet Africa Media Award The Volunteer Award Won
2015–2016 Massey College Gordon N Fisher/JHR Fellowship Awards Nominated
2014 Honorary Doctorate Award Day Spring Christian University, USA Won
== Edensibia ==
* http://www.modernghana.com/news/640994/1/multimedias-jefferson-sackey-receives-2015-aea-med.html
* http://www.beeyoutube.com/video/kuHEeQT3hTA
* https://web.archive.org/web/20240303205016/http://www.afroglobaltelevision.com/portfolio-item/jefferson-sackey-reports/
* http://www.ghanaiantimes.com.gh/ghana60-logo-not-plagiarised-jefferson-sackey/
* http://blackottawascene.com/2015-planet-africa-awards-gala-a-great-success/
* http://www.modernghana.com/news/640994/1/multimedias-jefferson-sackey-receives-2015-aea-med.html
* http://www.beeyoutube.com/video/kuHEeQT3hTA
* https://web.archive.org/web/20240303205016/http://www.afroglobaltelevision.com/portfolio-item/jefferson-sackey-reports/
* [http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Pushing-The-Ghanaian-And-African-Agenda-Premiered-In-Accra-134762 http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ntụrụndụ/Pushing-The-Ghanaian-And-African-Agenda-Premiered-In-Accra-134762]
* [http://www.myjoyonline.com/news/2015/september-6th/multimedias-jefferson-sackey-receives-2015-aea-media-excellence-award.php?comments http://www.myjoyonline.com/news/2015/September-6th/multimedias-jefferson-sackey-receives-2015-aea-media-excellence-award.php?comments]
* https://web.archive.org/web/20170204034713/http://www.africametro.com/western-africa/ghanaian-journalist-jefferson-sackey-wins-international-award
* http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Kwesi-Twum-Begs-Metro-239153
* [http://www.newsghana.com.gh/us-varsity-honours-jefferson-kwamina-sackey/ http://www.newsghana.com.gh/us-varsity-honors-jefferson-kwamina-sackey/]
* https://web.archive.org/web/20240304132111/https://www.peacefmonline.com/pages/local/news/201509/255243.php
* http://allafrica.com/stories/200606280207.html
* [http://ameyawdebrah.com/kwami-sefa-kayi-wins-best-radio-and-tv-personality-for-second-year-running/ http://ameyawdebrah.com/kwami-sefa-kayi-wins-best-radio-and-tv-personality-for-second-running/]
* http://myjoyonline.com/marticles/news/multimedias-jefferson-sackey-receives-2015-aea-media-excellence-award
* http://www.ghanaiantimes.com.gh/ghana60-logo-not-plagiarised-jefferson-sackey/
* https://web.archive.org/web/20240303225041/https://ghanapoliticsonline.com/anas-reveals-collaboration-with-mahama/
* https://web.archive.org/web/20170606162502/http://states-tv.com/don-moen-reveals-how-much-he-took-for-his-upcoming-ghana60-concert/
* http://www.firstdigitalghana.com/hearts-kotoko-clash-in-ghana-60-presidents-cup/
* http://www.ghananewsagency.org/print/3444
* https://web.archive.org/web/20130916150820/http://ghanareporters.com/2012/10/14/blakk-rasta-jefferson-sackey-drive-time-win-at-rtp-awards/
* http://ghanavibes.com/jefferson-sackey-dblack-reggie-rockstone-others-new-season-xlive-tv-show/
* https://soundcloud.com/jefferson-sackey
* https://www.africanewshub.com/news/1880954-jefferson-sackey-takes-a-doctorate-degree
* https://www.rtbf.be/auvio/detail_jsr-anas-aremeyaw-anas-talks-to-jefferson-sackey?id=2046506
* https://web.archive.org/web/20240303203513/https://www.ghanamma.com/2014/09/18/photos-dr-jefferson-sackey-welcomed-to-canada/
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8axq1gsp05wd2hxn5rys0w2og9surtm
Keli Goff
0
39852
709294
708115
2026-09-07T05:14:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709294
wikitext
text/x-wiki
[[File:Keli Goff on WNYC.jpg|thumb|Keli Goff]]'''Keli Goff''' (amụrụ na Julaị 20, 1979) bụ onye Amerika na-emepụta ihe, onye na-ede egwuregwu, onye na'ede ihe nkiri na onye nta akụkọ. Ọ bụ onye na-enye aka na ụlọ ọrụ mgbasa ozi dị iche iche ma dee maka ọtụtụ ihe ngosi telivishọn a ma ama, gụnyere And Just Like That...''Dịkwa ka nke ahụ...'', reboot nke usoro telivishọn Sex and the City, <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2021/tv/news/sex-and-the-city-revival-assembles-writers-room-adds-samantha-irby-rachna-fruchbom-keli-goff-1234901785/?fbclid=IwAR2Tpkbi0DEIAUmmz7j0z8MchXPUNGAxH-Fg6vTsMQsjiA5NABOmgXN7eP4|title=Sex and the City Revival Assembles Writers Room|work=www.variety.com|date=February 5, 2021|accessdate=2021-02-06}}</ref> na ''[[Onye isi obodo Kingstown]]''.
Ọ bụ onye na-enye onyinye na onye ọbịa na-anọchi anya redio ọha na eze [[Left, Right & Center|''Aka ekpe, aka nri & etit''i]]. N'afọ 2023, Goff malitere ide edemede maka ''[[The Hollywood Reporter|Onye nta akụkọ Hollywood]]'' na-agba ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị ajụjụ ọnụ banyere Hollywood.<ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/politics-news/senator-tammy-duckworth-on-hollywood-oscars-1235347285/|title=Senator Tammy Duckworth on Hollywood Touchstones and Oscar Favorites|work=www.hollywoodreporter.com|date=March 10, 2023|accessdate=2023-04-11}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya na [[Missouri City, Texas]], Goff gụsịrị akwụkwọ na [[Elkins High School]]. O nwetara nzere bachelọ na Mahadum New York na nzere masta na strategic Communications si Mahadum Columbia.
== Ọrụ mbụ dị ka onye nta akụkọ na onye edemede ==
Goff buru ụzọ pụta ìhè na mbipụta nke akwụkwọ mbụ ya, Party Crashing: Olee otú ọgbọ Hip-Hop si kwupụta nnwere onwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, bụ nke nyochara echiche na mmetụta nke ndị ntuli aka na-eto eto na ndị òtù Post Civil Rights Generation na usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị, karịsịa. lekwasị anya na ntuli aka 2008. Akwụkwọ ahụ ama ama maka inwe ajụjụ ọnụ nke ndị ntuli aka ojii na-eto eto yana ndị isi nwere mmasị Colin Powell na Rev. Al Sharpton. <ref>{{Cite book|isbn=978-0465003327|title=Party Crashing: How the Hip-hop Generation Declared Political Independence|url=https://archive.org/details/partycrashinghow0000goff|author=Goff|first=Keli|date=February 26, 2008|publisher=Basic Books}}</ref> Akwụkwọ ahụ mere ka Goff bụrụ onye na-anọkarị na akụkọ cable (MSNBC, CNN, FOX) n'oge ntuli aka onye isi ala nke afọ 2008. <ref>{{Cite web|url=https://www.keligoff.com/journalist|title=Journalist}}</ref> Ọ ghọkwara onye na-enye aka, na-ekpuchi ihe omume ndị dị mkpa nke usoro ntuli aka dịka Democratic Convention na abalị ntuli aka, na ikuku maka BET.<ref>{{Cite web|url=https://www.betpressroom.com/press-release/bet-news-provides-extensive-up-to-the-minute-election-coverage-to-reflect-this-unprecedented-moment-/|title=BET News Provides Extensive, Up-to-the-Minute Election Coverage|work=www.betpressroom.com|date=October 31, 2008|accessdate=2021-09-22}}</ref>
Goff ghọkwara onye blọgụ maka The Huffington Post. Ọ ghọrọ onye na-enye aka ma ọ bụ onye nta akụkọ mgbe niile maka ụzọ dị iche iche gụnyere Mgbọrọgwụ ahụ, ''The Washington Post'' blog, "Ya Ndị mmadụ," na n'ikpeazụ [[The Daily Beast]], ebe ọ nọgidere na-enye onyinye site na 2021. <ref>[https://www.thedailybeast.com/author/keli-goff Daily Beast bio]</ref> E bipụtakwara ihe odide ya n'ọtụtụ magazin, gụnyere [[Time, Essence]] na [[Cosmopolitan]] .
Edere edemede ya "Ibi Nrọ" na mkpokọta Okwu: Race na Barack Obama's A More Perfect Union na 2009.<ref>{{Cite book|isbn=978-1596916678|title=The Speech: Race and Barack Obama's "A More Perfect Union"|url=https://archive.org/details/speechracebarack0000unse|author=Denean Sharpley-Whiting|first=T.|date=August 18, 2009|publisher=Bloomsbury USA}}</ref>
N'afọ 2011, akwụkwọ akụkọ mbụ ya, The GQ Candidate, banyere otu ndị enyi kparịrị site na mkpebi nke otu n'ime ha ịzọ ọkwa onyeisiala, ka ebipụtara..<ref>{{Cite web|url=https://observer.com/2011/07/gq-candidate-launch-party-campaigns-in-the-west-village/|title=GQ Candidate Launch Party Campaigns in The West Village|work=www.observer.com|date=July 28, 2011|accessdate=2021-09-22}}</ref>
== Mgbanwe gaa n'ide egwuregwu, ide ihe nkiri na imepụta ==
Na 2013 Goff malitere ịrụ ọrụ na akwụkwọ akụkọ mbụ ya, na-agba ajụjụ ọnụ maka ndị na-akwado ndụ na ndị na-akwado nhọrọ gbasara akụkọ ihe mere eme nke amụma ịmụ nwa na Amerika. Ihe nkiri ahụ ga-emecha ghọọ [[Reversing Roe]], nke e wepụtara na Netflix (yana obere ihe nkiri) na Septemba 2018. N'afọ 2019, Goff, ya na ndị nduzi / ndị na-emepụta Ricki Stern na Annie Sundberg, ga-aga n'ihu na-ahọpụta maka News / Documentary Emmy Awards abụọ maka ọrụ ha na ihe nkiri ahụ.
N'afọ 2014, a kpọrọ Goff otu n'ime ndị otu The Public Theater's Emerging Writers Group. <ref>{{Cite web|url=https://www.theroot.com/the-root-s-keli-goff-named-new-emerging-playwright-1790874233|title=The Root's Keli Goff Named New Emerging Playwright|work=www.theroot.com|date=January 1, 2014|accessdate=2021-09-22}}</ref> O dere egwuregwu ogologo oge mbụ ya wee gụọ ya n'ụlọ ihe nkiri dị iche iche. Ka oge na-aga, ọ rụrụ egwuregwu n'ụlọ ihe nkiri Crossroads na LAByrinth Theatre Company..
N'afọ 2014, e were ya n'ọrụ ka ọ rụọ ọrụ dị ka onye edemede na usoro ihe nkiri Being Mary Jane, banyere nwanyị ojii na-akọ akụkọ na tebụl.<ref>{{Cite web|url=http://www.theroot.com/articles/culture/2014/09/keli_goff_leaves_the_root_to_join_writing_staff_for_bet_s_being_mary_jane.html|title=Keli Goff Leaves The Root to Join the Writing Staff of BET's Being Mary Jane|date=2014-09-03|work=The Root|language=en-US|accessdate=2016-07-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160522223644/http://www.theroot.com/articles/culture/2014/09/keli_goff_leaves_the_root_to_join_writing_staff_for_bet_s_being_mary_jane.html|archivedate=2016-05-22}}</ref> Ọ meriri ihe nrite onyonyo NAACP 2016 maka ide ya maka usoro a. <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/articles/news/6867191/naacp-image-awards-john-legend-straight-outta-compton-empire-the-complete-winners-list/|title=NAACP Image Awards: The Complete Winners List|work=www.billboard.com|date=February 6, 2016|accessdate=2021-09-22}}</ref>
N'afọ 2017, Goff malitere ide maka usoro ihe nkiri CW usoro ihe onyonyo [[Black Lightning]] dabere na DC Comics dike
Na 2019, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ode akwụkwọ na onye nrụpụta maka usoro ihe onyonyo [[Twenties]], nke onye mmeri Emmy bụ Lena Waithe mepụtara.
== Ọrụ ya n'oge na-adịbeghị anya ==
Na 2016, ọ nabatara pati ndọrọ ndọrọ ọchịchị, usoro pụrụ iche na-ekpuchi ntuli aka 2016 maka mmekọ NPR, WNYC. . <ref>{{Cite web|url=https://www.thegreenespace.org/series/political-party-keli-goff//|title=Political Party with Keli Goff}}</ref>
Site na 2019 ruo 2021, kọlụm Goff, akụkọ na edemede apụtala na ''The Guardian'', ''Vogue'', [[The Hollywood Reporte]]<nowiki/>r, [[The Nation na Town & Country]].
Na 2020, Goff jere ozi dị ka onye ode akwụkwọ na onye nrụpụta ''Joe vs. Carole'', miniseries nke sitere na [[The Tiger King]], nke Kate McKinnon na-eme.
N'afọ 2021, ''[[Ogige etiti]]'' na Baltimore mepụtara (site na nkwanye, n'ihi ọrịa na-efe efe) Goff's play, The Glorious World of Crowns, Kinks & Curls nchịkọta ihe nkiri na otu okwu banyere mmekọrịta dị n'etiti ụmụ nwanyị ojii na ntutu isi ha..<ref>{{Cite web|url=https://www.essence.com/entertainment/keli-goff-the-glorious-world-of-crowns-kinks-and-curls/|title=How Keli Goff's Latest Venture Normalizes The Glorious World Of Crowns, Kinks, And Curls|work=www.essence.com|date=April 14, 2021|accessdate=2021-09-22}}</ref>
Na 2021, a mara ọkwa Goff dị ka onye ode akwụkwọ na onye nrụpụta ''[[And Just Like That]]''...''Dịkwa ka nke ahụ...'', reboot nke usoro, Sex and the City. Goff rụrụ ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe na oge nke abụọ nke usoro Paramount + Mayor of Kingstown.
N'oge oyi nke afọ 2023, ọ bụ onye na-ese ihe na Yaddo.
== Ọdịdị ya na omenala a ma ama ==
Ekpuchiwo Goff na ọrụ ya na akwụkwọ ndị dị ka USA Today, Politico na ''Ihe ngosi efu''. Na mmalite ọrụ nta akụkọ ya Goff mere ọtụtụ narị ihe ngosi TV na MSNBC, FOX News Channel, CNN na BBC n'etiti ndị ọzọ, na ọbụna pụtara na cameo dị ka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị o. [[Being Mary Jane]] tupu ọ bụrụ onye edemede maka ihe ngosi ahụ. N'oge ọ pụtara na Mee 2021 dị ka onye na-akọ akụkọ na The Moth, Goff kpughere na ọ na-ahọrọ ide ihe nkiri na ịpụta na redio karịa ịpụta na telivishọn, n'ihi na ọ naghị enwe mmasị na ngosipụta ya, gụnyere ntutu isi ya, n'oge ọrụ TV ya. (Ọ metụtakwara nke a n'akwụkwọ Eprel 2021 maka ''Vogue''. <ref name="Vogue04132021">{{Cite news|first=Keli|author=Goff|url=https://www.vogue.com/article/how-my-hair-drove-me-from-cable-news-to-my-dream-career|title=How My Hair Drove Me From Cable News to My Dream Career|work=[[Vogue (magazine)|Vogue]]|date=April 13, 2021|accessdate=September 22, 2021}}</ref> Ọpụpụ ọzọ Ọktoba 9, 2020 pụtara na Real Time na Bill Maher gosipụtara ọdịdị igwefoto dị ụkọ maka Goff, ọ bụ ezie na ọ na-aga n'ihu na-apụta na ikuku dị ka onye na-enye aka na ndị mmekọ NPR dị iche iche, gụnyere KCRW's Left, Right & Center ebe ọ na-ejekwa ozi dị ka onye ọbịa oge ụfọdụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.real-time-with-bill-maher-blog.com/index/2020/10/7/guest-lists-october-9-2020|title=Guest Lists: October 9, 2020|date=October 7, 2020|accessdate=March 29, 2024|archivedate=April 17, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230417035926/https://www.real-time-with-bill-maher-blog.com/index/2020/10/7/guest-lists-october-9-2020}}</ref>
Ọ bụ ezie na a maara ya nke ọma maka ịkọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Goff edeela banyere ejiji maka akwụkwọ dị iche iche gụnyere magazin ''New York'' <ref name="NewYorkMagazine07102013">{{Cite news|first=Keli|author=Goff|url=https://www.thecut.com/2013/07/first-black-supermodel-whom-history-forgot.html|title=The First Black Supermodel, Whom History Forgot|work=[[Vogue (magazine)|Vogue]]|date=July 10, 2013|accessdate=September 22, 2021}}</ref> na Obodo & Obodo . A maara ya maka mmasị ya na uwe ochie, ọkachasị ihe ndị na-emepụta ihe dị mkpa n'akụkọ ihe mere eme. Profaịlụ 2023 na Onye nta akụkọ Hollywood kwuru na Goff pụtara dị ka onye isi na-anakọta uwe ochie na ihe ncheta ejiji nke ndị Afrịka Amerịka, ya na ihe Ann Lowe, onye na-emepụta uwe agbamakwụkwọ Jackie Kennedy, na Elizabeth Keckley, onye bụbu ohu ghọrọ onye na-eme ejiji maka First Lady Mary Todd Lincoln, nọchitere anya n'etiti nnukwu nchịkọta ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/lifestyle/style/black-fashion-history-tv-writer-closet-1235712363/|title=Black Fashion History, in a TV Writer's Closet|work=www.hollywoodreporter.com|date=December 9, 2023|accessdate=2023-12-12}}</ref> A na-etinye ụfọdụ ihe sitere na nchịkọta oge ochie nke Goff na Fashion Institute of Technology yana Texas Fashion Collection.<ref>{{Cite web|url=https://digital.library.unt.edu/explore/collections/TXFC|title=Texas Fashion Collection|date=May 18, 2023}}</ref>
A makwaara Goff maka nraranye ya n'iji Blackberry, nke o kwuru n'ajụjụ ọnụ na mgbasa ozi ọha.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị
* [http://transcripts.cnn.com/TRANSCRIPTS/0712/30/rs.01.html Goff gbara ajụjụ ọnụ na CNN, December 30, 2008]
* ỌdịdịnaC-SPAN
* {{IMDb name}}
{{NAACP Image Award for Outstanding Writing in a Dramatic Series}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
h7c13i2m5qn8b56gczbxj56bhvptbb1
Gaa West Transit
0
42259
709243
164365
2026-09-06T13:15:28Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709243
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Go West Transit''' bụ onye na-eweta njem ụgbọ njem na McDonough County, Illinois nwere ụzọ na-eje ozi Mahadum Western Illinois na mpaghara Macomb . Usoro a na-eji ụzọ iri na asaa na-akwụsị ihe karịrị 100 na ọ bụ naanị usoro ụgbọ njem na-akwụghị ụgwọ na Illinois. <ref>{{Cite web|url=https://theproxyreport.com/2022/03/03/local-go-west-only-free-bus-system-in-illinois/|title=Local Go West only 'free' bus system in Illinois|date=3 March 2022|accessdate=September 3, 2022}}</ref> Dịka nke 2019, sistemụ ahụ nyere 841,943 ịnya ụgbọ ala karịa awa 45,934 ụgbọ ala kwa afọ na ụgbọ ala 18 na ụgbọ ala paratransit 10. <ref>{{Cite web|url=https://www.transit.dot.gov/sites/fta.dot.gov/files/transit_agency_profile_doc/2019/5R01-50232.pdf|title=City of Macomb Agency Profile|accessdate=September 3, 2022}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ụgbọ njem ọha na Macomb malitere na 1903 site na ụgbọ okporo ígwè eletrik nke Macomb & Western Illinois Railway Company na-arụ. Agbanyeghị, ndị a kwụsịrị mgbe naanị afọ 7 gachara. Mgbe e mesịrị, Macomb Transit Co. nyere ọrụ ụgbọ ala n'ime obodo ahụ, mana nke a kwa kwụsịrị na ọkara ikpeazụ nke narị afọ nke iri abụọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.chicagorailfan.com/aatil2.html|title=Transit systems in Illinois|accessdate=September 3, 2022}}</ref>
Na Mee 1998, ụmụ akwụkwọ Mahadum Western Illinois tozuru oke 78% na-akwado ịtụle ego n'onwe ha maka ebumnuche inye usoro ụgbọ ala. Ọrụ a malitere na February 1999 site n'otu ụzọ. <ref>{{Cite web|url=https://westerncourier.com/21573/news/go-west-transit-a-good-way-to-go/|title=Go West Transit: A good way to go|accessdate=September 3, 2022|archivedate=September 3, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220903224518/https://westerncourier.com/21573/news/go-west-transit-a-good-way-to-go/}}</ref> Ụbọchị mbụ hụrụ ụgbọ ala 3 na-ejere ndị na-anya 1200 ozi. Ka ọ na-erule Eprel, ụzọ atọ ọzọ amalitela ọrụ, ebe etinyere ụzọ ọzọ n'ọnwa Ọktoba yana otu ọzọ na Mee nke 2000. Ndị na-agba ịnyịnya n'afọ mbụ ruru 648,891. Ndị na-agba ịnyịnya ruru nde 1.09 na 2004 na-abawanye ruo nde 1.35 na 2006. Na 2008, Federal Transit Association (FTA) nyere Go West ihe nrite Ridership. Ezigbo ụgbọ ala malitere n'oge mgbụsị akwụkwọ 2009 site na izipu ụgbọ ala ahaziri iche iji nye oge nhazi oge malite na Jenụwarị 2010. <ref>{{Cite web|url=http://www.wiu.edu/student_success/go_west/about.php|title=About Go West|accessdate=September 3, 2022|archivedate=September 3, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220903224518/http://www.wiu.edu/student_success/go_west/about.php}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.iira.org/wp-content/uploads/2014/09/RTAC_NLTrans_737.pdf|title=Transreport: The Newsletter of the Illinois Rural Transit Assistance Program|accessdate=September 3, 2022|archivedate=September 3, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220903224540/https://www.iira.org/wp-content/uploads/2014/09/RTAC_NLTrans_737.pdf}}</ref>
== Ọrụ ==
Go West Transit na-arụ ụgbọ ala na-akwụghị ụgwọ na sistemu pulse nwere ụgbọ ala na-apụ ebe a na-ebufe ụgbọ ala etiti obodo na elekere 10 na 40 gara aga. Oge ọrụ maka ụzọ oge niile bụ Mọnde ruo Fraịde site na 6:58 AM ruo 6:10 Pm na Satọde site na 11:10 AM ruo 5:10 Pm A na-enye ọrụ mgbede na izu ụka akọwapụtara mgbe WIU nọ na nnọkọ, yana raara onwe ya nye. ụzọ si kampos gaa ọrụ Amtrak na ọdụ Macomb . <ref>{{Cite web|url=https://cityofmacomb.com/wp-content/uploads/2022/08/Go-West-Bus-Routes-2022-Publication.pdf|title=System Maps|accessdate=September 3, 2022|archivedate=September 3, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220903224536/https://cityofmacomb.com/wp-content/uploads/2022/08/Go-West-Bus-Routes-2022-Publication.pdf}}</ref>
== Ebe nfefe nke etiti obodo ==
Ebe nfefe obodo na-arụ ọrụ dị ka ebe mbufe isi maka Go West Transit. Ọ dị na North Randolph Street, gafee ọdụ Amtrak wee mepee na Disemba 2, 2011. Ụlọ ọrụ ahụ na-efu ihe dị ka $600,000 ma na-enye ebe a na-adọba ụgbọala maka Amtrak, yana ebe nchekwa kpuchiri ekpuchi na oche na kpo oku maka ndị na-agba ịnyịnya. Na mbụ, mbufe ụgbọ ala mere n'ebe a na-adọba ụgbọala nke ụlọ ahịa vidiyo ezinụlọ dị nso na mbụ na Spoon River College na Johnson Street. <ref>{{Cite web|url=https://westerncourier.com/13298/news/go-west-to-obtain-new-hub/|title=Go West to obtain new hub|accessdate=September 3, 2022|archivedate=September 3, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220903224538/https://westerncourier.com/13298/news/go-west-to-obtain-new-hub/}}</ref>
== Ịnya ụgbọ okporo ụzọ kwụziri ==
Ọnụọgụ ndị ọkwọ ụgbọ ala egosiri ebe a bụ nke naanị ọrụ ụzọ a kapịrị ọnụ na anaghị agụnye nzaghachi chọrọ. <ref>{{Cite web|title=The National Transit Database (NTD)|url=https://www.transit.dot.gov/ntd/data-product/monthly-module-adjusted-data-release|accessdate=January 15, 2023}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta sistemu ụzọ ụgbọ ala na United States
* Lines Transit Quincy
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.wiu.edu/student_services/go_west/ Gaa West Transit]
3xi2lyo7dwkpfoancwr6qcz56u9ooyv
Happy Wushilang
0
44164
709255
689543
2026-09-06T16:34:11Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709255
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Happy Wushilang (amụrụ ya na onwa Mee di Na abali ise, nke afo 2002 na Bokkos) bụ onye obodo Naijiria na-egwu egwuregwu volleyball nke na-egwu dịka onye na-anọghị na Plateau Rocks na ndị otu volleyball ụmụ nwanyị nke mba Naijiria.<ref>{{Cite web|title=Player - Happy Wushilang - FIVB Continental Olympic Qualification 2020|url=https://en.volleyballworld.com/en/volleyball/coqt/2020/cavb-women/teams/ngr-nigeria/players/happy_wushilang?id=80620|accessdate=2024-05-02|work=en.volleyballworld.com|archivedate=2024-05-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240502152258/https://en.volleyballworld.com/en/volleyball/coqt/2020/cavb-women/teams/ngr-nigeria/players/happy_wushilang?id=80620}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
=== Ndị otu mba Naịjirịa ===
Wushilang so n'ime ụmụ nwanyị iri abụọ na anọ na-egwu volleyball edepụtara iji nọchite anya mba Naịjirịa na asọm mpi volleyball ụmụ nwanyị Afrịka nke oge afo 2021 na obodo[[Rwanda]] site na ubochi 5th Septemba 2021 ruo ubochi 20th Septemba 2021.<ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Guardian|date=2021-08-21|title=Volleyball Federation opens camp in Kaduna with 54 players|url=https://guardian.ng/sport/volleyball-federation-opens-camp-in-kaduna-with-54-players/|accessdate=2024-05-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2023-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230321200440/https://guardian.ng/sport/volleyball-federation-opens-camp-in-kaduna-with-54-players/}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị egwuregwu volleyball ụmụ nwanyị nọchitere anya obodo Naijiria n'oge egwuregwu African Beach nke oge afo 2023 nke emere site na ubochi 23rd ruo 30th June 2023 na Yasmine Hammamet resort na [[Tunisia]].<ref>{{Cite web|author=Sports|first=Pulse|date=2023-06-20|title=Nigeria's Volleyball unveils squad for African Beach Games|url=https://www.pulsesports.ng/volleyball/story/nigerias-volleyball-unveils-squad-for-african-beach-games-2023062020103507368|accessdate=2024-05-02|work=Pulse Sports Nigeria|language=en}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị egwuregwu volleyball nke Samuel Ajayi depụtara iji nọchite anya Naijiria maka Asọmpi Volleyball nke ụmụ nwanyị Africa nke iri abụọ na otu nke na-ewere ọnọdụ site na 14th August ruo 29th August 2023 na Yaounde, [[Kameroon|Cameroon]] .<ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2023-08-13|title=Volleyball: Ajayi unveils squad for 2023 African Women's C'ship|url=https://aclsports.com/volleyball-ajayi-unveils-squad-for-2023-african-womens-cship/|accessdate=2024-05-02|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Adegboyega|first=Bayo|date=2023-08-05|title=NVBF invites 19 players for 2023 Continental Championship {{!}} Ogun State Broadcasting Corporation|url=https://ogunradio.ng/2023/08/05/nvbf-invites-19-players-for-2023-continental-championship/|accessdate=2024-05-02|language=en-US|archivedate=2024-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240804111839/https://ogunradio.ng/2023/08/05/nvbf-invites-19-players-for-2023-continental-championship/}}</ref>
Ọ bụkwa otu n'ime ndị otu volleyball ụmụ nwanyị iri na ato nke Naijiria na-anọchite anya mba Naijiria n'egwuregwu nke 2023 Association of National Olympic Committees of Africa (ANOCA) Zone III nke na-ewere ọnọdụ site na 4th ruo 9th December na Lome, [[Togo]].<ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2023-11-30|title=ANOCA Games: NVBF invites 13 players to camp|url=https://aclsports.com/anoca-games-nvbf-invites-13-players-to-camp/|accessdate=2024-05-02|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref>
Wushilang so n'ime ndị egwuregwu volleyball iri na abụọ nke Samuel Ajayi bụ onye isi nchịkwa nke otu egwuregwu volleybball ụmụ nwanyị nke [[Naijiria|Naịjirịa]] depụtara maka African Games Qualifiers na Lagos, Naijiria nke na-ewere ọnọdụ na 4th ruo 8th Jenụwarị 2024. <ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2024-01-03|title=Ajayi Names 12 players for 13th African Games Qualifiers|url=https://aclsports.com/ajayi-names-12-players-for-13th-african-games-qualifiers/|accessdate=2024-05-02|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/nigeria-sports-news/656086-volleyball-12-players-listed-to-represent-nigeria-in-2024-african-games-qualifiers.html?tztc=1|accessdate=2024-05-02|work=www.premiumtimesng.com}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ochicha|first=Lovette|date=2024-01-08|title=Beach Volleyball Players Called To Camp For 2023 African Games Qualifiers in Ghana|url=https://www.sports247.ng/beach-volleyball-players-called-to-camp-for-2023-african-games-qualifiers-in-ghana/|accessdate=2024-05-02|work=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref>
Ọ bụ akụkụ ọzọ nke otu egwuregwu volleyball ụmụ nwanyị nke obodo Naijiria nke nọchitere anya Naijiria na 13th African Games nke na-ewere ọnọdụ site na 8th March ruo 23rd March 2024 na mba [[Ghana]].<ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2024-03-02|title=NVBF names Ukpabi, 11 others for African Games|url=https://aclsports.com/nvbf-names-ukpabi-11-others-for-african-games/|accessdate=2024-05-02|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-01-19|title=Nigeria Volleyball: Women's Team-Players List Released For The 13th All African Games In Ghana - Govima News|url=https://govima.com/news/nigeria-volleyball-womens-team-players-list-released-for-the-13th-all-african-games-in-ghana/|accessdate=2024-05-02|language=en-US|archivedate=2024-05-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240502154018/https://govima.com/news/nigeria-volleyball-womens-team-players-list-released-for-the-13th-all-african-games-in-ghana/}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ficqtqv8ivgxaq4zf3spwufydpihmm8
Ijeoma Ukpabi
0
44198
709266
515095
2026-09-06T20:15:53Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709266
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard" style="width:26em"
! colspan="2" class="infobox-above fn" |Ijeoma Ukpabi
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#b0c4de;" |Ihe ọmụma nkeonwe
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |Naịjirịa<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Nigeria.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |<span style="display:none">(<span class="bday">1994-06-11</span>) </span>June 11, 1994 <span class="noprint ForceAgeToShow"> (afọ 29) </span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Obodo a
| class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |[[Umuahia]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ogologo
| class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |175 cm (5 ft 9 in)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ibu
| class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |63 kilogram (139 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:#b0c4de;" |Ihe ọmụma banyere volleyball
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọnọdụ
| class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |[[Outside hitter|Onye na-eti ihe n'èzí]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Klọb dị ugbu a
| class="infobox-data" style="vertical-align:middle;" |Chief of Army Staff Spikers (COAS Spikers)
|}
{{Databox}}'''Ijeoma Ukpabi''' (amụrụ ya na onwa Juun n’ubochi iri na otu nke afo 1994, na [[Umuahia]]) bụ onye mba Naijiria na-egwu egwuregwu volleyball nke na-egwu dịka onye na-apia apia n'akuku maka Chief of Army Staff Spikers (COAS Spikers) na ndị otu volleyball ụmụ nwanyị nke Naijiria.<ref>{{Cite web|title=Player - Ijeoma Ukpabi - FIVB Continental Olympic Qualification 2020|url=https://en.volleyballworld.com/en/volleyball/coqt/2020/cavb-women/teams/ngr-nigeria/players/ijeoma_ukpabi?id=80612|accessdate=2024-05-03|work=en.volleyballworld.com|archivedate=2024-05-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240503142224/https://en.volleyballworld.com/en/volleyball/coqt/2020/cavb-women/teams/ngr-nigeria/players/ijeoma_ukpabi?id=80612}}</ref>
== Ịkụ ọkpọ ==
Ijeoma Ukpabi bụ onye ọkpọ tupu ọ malite igwu volleyball n’oge afo 2011.Ọ malitere ọrụ ịkụ ọkpọ ya na afo 2004 wee merie nrite ọla edo nke 2006 Gateway Games na 2008 Garden City Games ma kwụsị ọrụ ịkụ ọkụkụ ya na 2012.<ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2020-01-03|title=Ijeoma Ukpabi: I play volleyball to prove doubters wrong|url=https://aclsports.com/ijeoma-ukpabi-i-play-volleyball-to-prove-doubters-wrong/|accessdate=2024-05-03|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
=== Nigerian Army Female Volleyball Team (NAFVT) ===
Ọ bụ otu n'ime ndị otu volleyball ụmụ nwanyị nke Chief Army nke meriri ọla nchara maka obodo Naịjirịa na afo 2019 Confederation of African Volleyball (CAVB) Zone 3 Clubs Championship nke mere na [[University of Lagos|Mahadum Lagos]] site na ubochi 13th ruo 19 April 2019 ebe ọ meriri Championship's Best Spiker Award.<ref>{{Cite web|author=TVCN|date=2019-04-20|title=Nigerian Army female team wins 2019 Confed. African volleyball championship - Trending News|url=https://www.tvcnews.tv/2019/04/nigerian-army-female-team-wins-2019-confed-african-volleyball-championship/,%20https://www.tvcnews.tv/2019/04/nigerian-army-female-team-wins-2019-confed-african-volleyball-championship/|accessdate=2024-05-03|language=en-US}}</ref>
=== Ndị otu mba Naịjirịa ===
Ukpabi nọchitere anya obodo Naijiria na Volleyball Olympic Qualifiers maka Tokyo 2020 Olympics. <ref>{{Cite web|author=III|first=Admin|date=2020-01-01|title=Volleyball Olympic Qualifiers: We want to make history – Coach Ajayi|url=https://blueprint.ng/volleyball-olympic-qualifiers-we-want-to-make-history-coach-ajayi/|accessdate=2024-05-03|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref>
Ukpabi so n'ime ndị egwuregwu volleyball iri na itoolu Samuel Ajayi kpọrọ aha ịnọchite anya Naịjirịa maka asọmpi Volleyball ụmụ nwanyị nke iri abụọ na otu nke Afrịka nke na-ewere ọnọdụ site na ubochi 14 Ọgọst ruo 29 Ọgọustụ nke afo 2023 na Yaounde,[[Kameroon|Cameroon]]. <ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=News Agency of|date=2023-08-06|title=NVBF invites 19 players for 2023 Nations Championship|url=https://gazettengr.com/nvbf-invites-19-players-for-2023-nations-championship/|accessdate=2024-05-03|work=Peoples Gazette Nigeria|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2023-08-13|title=Volleyball: Ajayi unveils squad for 2023 African Women's C'ship|url=https://aclsports.com/volleyball-ajayi-unveils-squad-for-2023-african-womens-cship/|accessdate=2024-05-03|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Adegboyega|first=Bayo|date=2023-08-05|title=NVBF invites 19 players for 2023 Continental Championship {{!}} Ogun State Broadcasting Corporation|url=https://ogunradio.ng/2023/08/05/nvbf-invites-19-players-for-2023-continental-championship/|accessdate=2024-05-03|language=en-US|archivedate=2024-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240804111839/https://ogunradio.ng/2023/08/05/nvbf-invites-19-players-for-2023-continental-championship/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Fayiga|first=Kunle|date=2023-08-13|title=Nigeria squad unveiled for 2023 Africa Women's Volleyball Championship - AfrosportNow|url=https://afrosportnow.com/nigeria-squad-unveiled-for-2023-africa-womens-volleyball-championship/,%20https://afrosportnow.com/nigeria-squad-unveiled-for-2023-africa-womens-volleyball-championship/|accessdate=2024-05-03|language=en-US}}</ref>
A họpụtara ya dị ka Captain maka 2024 African Games Qualifiers nke a haziri maka 4 ruo 8 Jenụwarị na National Stadium na Lagos. Ọ gbara asọmpi asọmpi asọmpị Afrịka nke 2024 ya na Sharon Achi, Aliyah Usman, Maryam Ibrahim, Mirabel Onyegwu, Happy Wushilang, Blessing Unekwe, Deborah Chukwu, Ifunanya Udeagbala, Kelechi Ndukauba, Albertina Francis na Jummai Peter.<ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2024-01-01|title=Ukpabi: Nigeria will qualify for the 2024 African Games|url=https://aclsports.com/ukpabi-nigeria-will-qualify-for-the-2024-african-games/|accessdate=2024-05-03|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/nigeria-sports-news/656086-volleyball-12-players-listed-to-represent-nigeria-in-2024-african-games-qualifiers.html|accessdate=2024-05-03|work=www.premiumtimesng.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-01-04|title=12-woman squad named for volleyball 2024 African Games qualifiers - Daily Trust|url=https://dailytrust.com/12-woman-squad-named-for-volleyball-2024-african-games-qualifiers/|accessdate=2024-05-03|work=https://dailytrust.com/|language=en-US}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
myh34xivspd4509jddeape238vll15x
Kayode Kasum
0
44472
709292
697030
2026-09-07T05:05:57Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709292
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kayode Kasum''' bụ onye nduzi ihe nkiri na onye na-emepụta ihe nkiri na Naijiria.<ref name=":0">{{Cite web|author=Akindare|first=Okunola|date=2020-02-20|title=Kayode Kasum: How A Yabatech Graduate Made Nigeria's Biggest Comedy Movie|url=https://thenet.ng/kayode-kasum-yabatech-graduate-made-nigerias-biggest-comedy-movie/|accessdate=2021-06-10|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> Ọ gara Yaba College of Technology.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Kayode Kasum - Nollywire|url=https://nollywire.com/names/kayode-kasum/|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kayode Kasum Biography: Age, Movies, Net Worth & Photos|url=https://www.360dopes.com/kayode-kasum-biography-age-movies-net-worth-photos/|work=360dopes|date=2021-03-20|accessdate=2026-06-11|language=en-US|author=kunleben}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị nduzi kacha nwee ọganihu na ihe ịga nke ọma na Nollywood, ya na fim iri na abụọ ya so na fim iri kacha enweta ego na Naịjirịa dịka ọ dị na Nọvemba 2025. Na 2024, a họpụtara ya dịka onye nduzi Nollywood nke atọ kachasị elu.<ref>{{Cite web|title=Kayode Kasum: How A Yabatech Graduate Made Nigeria’s Biggest Comedy Movie|url=https://thenet.ng/kayode-kasum-yabatech-graduate-made-nigerias-biggest-comedy-movie/,%20https://thenet.ng/kayode-kasum-yabatech-graduate-made-nigerias-biggest-comedy-movie/|date=2020-02-20|accessdate=2026-06-11|language=en-US|author=Akindare Okunola}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kayode Kasum hints at producing a Nollywood gospel musical|url=https://www.pulse.ng/story/kayode-kasum-hints-at-producing-a-nollywood-gospel-musical-2024081811543246478|work=Pulse Nigeria|date=2021-04-27|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Kasum malitere ọrụ ya na ime ihe nkiri dị ka onye na-ese ihe nkiri na [[Wale Adenuga Production|Wale Adenuga Productions]]. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe na ụlọ ọrụ mgbasa ozi. <ref>{{Cite web|author=Adekanye|first=Modupeoluwa|date=2021-05-02|title=Kayode Kasum: A Catalyst For Change Through Films|url=https://guardian.ng/life/kayode-kasum-a-catalyst-for-change-through-films/|accessdate=2021-06-10|work=[[The Guardian (Nigeria)]]|language=en-US|archivedate=2021-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210610140233/https://guardian.ng/life/kayode-kasum-a-catalyst-for-change-through-films/}}</ref> E wepụtara ihe nkiri mbụ ya, Dognapped na ihe nkiri animation mbụ nke Naịjirịa na 2017. <ref>{{Cite web|author=Tolu|date=2017-01-21|title=The Film Blog: We are curious about Kayode Kasum's 'Dognapped' » YNaija|url=https://ynaija.com/film-blog-curious-kayode-kasums-dognapped/|accessdate=2024-01-28|work=YNaija|language=en-GB}}</ref> Otú ọ dị, ọ nwetara ewu ewu maka ihe nkiri ya akpọrọ [[Oga Bolaji]] nke ewepụtara n'afọ 2018 ma mee ihe nkiri Nollywood ndị ọzọ gụnyere Sugar Rush na Toyin Abraham's Fate of Alakada. Kayode gbara dị ka onye isi ihe nkeji 10,860+ nke usoro telenovela nke MNET Unbroken na Riona. Ihe onyonyo ya dị ka onye ntụzi aka gụnyere ihe nkiri - Sugar Rush (2019), Nwanyị a kpọrọ Life (2020), Kambili - The Whole 30 Yards (2020), Quams Money, Castle na Castle S2, Soole (2021) na egwu mmụọ mbụ ya Ile Owo (House of Money) (2022). Ọ bụkwa onye isi nke anọ kacha nweta ihe nkiri na Naịjirịa na-enweta ihe karịrị ₦767m.
A na-ekwu na Kasum duziri ihe nkiri na-eme ihe nkiri na Naịjirịa nke mbụ na otu n'ime Ihe nkiri kacha ewu ewu na Naịjirịa.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-04-27|title=Kayode Kasum hints at producing a Nollywood gospel musical|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kayode-kasum-hints-at-producing-a-nollywood-gospel-musical/5lfntyt|accessdate=2021-06-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
A họpụtara ya maka onyinye The Future Awards Africa 2019 maka imepụta ihe nkiri ma wee depụta ya dị ka otu n'ime ndị isi ihe nkiri Nollywood kachasị elu nke 2020.<ref>{{Cite web|title=Top 5 Nollywood directors of the year [Pulse Picks 2020]|url=https://www.pulse.ng/story/top-5-nollywood-directors-of-the-year-pulse-picks-2020-2024081802265498613|work=Pulse Nigeria|date=2020-12-18|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kayode Kasum: How A Yabatech Graduate Made Nigeria’s Biggest Comedy Movie|url=https://thenet.ng/kayode-kasum-yabatech-graduate-made-nigerias-biggest-comedy-movie/,%20https://thenet.ng/kayode-kasum-yabatech-graduate-made-nigerias-biggest-comedy-movie/|date=2020-02-20|accessdate=2026-06-11|language=en-US|author=Akindare Okunola}}</ref> N'afọ 2023, a matara ya maka iduzi Something Like Gold, Afamefuna na Far From Home.
== Ihe nkiri ==
*''Dognapped'' (2017)
* [[This Lady Called Life|This Lady Called Life]] (2020)<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt12282600/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=This Lady Called Life}}</ref><ref>{{Cite web|title=This Lady Called Life|url=https://filmfreeway.com/ThisLadyCalledLife|work=FilmFreeway|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=NollyMeter|url=https://www.nollymeter.com/movies/this-lady-called-life|work=www.nollymeter.com|accessdate=2026-06-11}}</ref><ref>{{Cite web|title=This Lady Called Life|url=https://www.tvguide.com/movies/this-lady-called-life/cast/2030468952/|work=TVGuide.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
* [[Oga Bolaji]]<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt8847418/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Oga Bolaji}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oga Bolaji {{!}} African Film Festival, Inc.|url=https://africanfilmny.org/films/oga-bolaji/|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Oga Bolaji|url=https://www.filmlinc.org/films/oga-bolaji/|work=Film at Lincoln Center|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
*''[[Kambili: The Whole 30 Yards]]'' (2020)<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt11831084/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Kambili: The Whole 30 Yards (2020)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kambili: The Whole 30 Yards – African Movie Star|url=https://africanmoviestar.com/2021/kambili-the-whole-30-yards/|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kambili: The Whole 30 Yards {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/kambili_the_whole_30_yards|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
* [[Quam's Money|Quams Money]] (2020)<ref>{{Cite web|title=Watch Quam's Money {{!}} Netflix|url=https://www.netflix.com/title/81435729|work=www.netflix.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Quam's Money {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/quams_money|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Quam’s Money - Genesis Cinemas|url=https://genesiscinemas.com/quams-money/|date=2020-11-19|accessdate=2026-06-11|language=en-US|archivedate=2025-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250718070637/https://genesiscinemas.com/quams-money/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt13113544/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Quams Money (2020)}}</ref>
* [[Sugar Rush (film)|Sugar Rush]]'' (2019)<ref>{{Cite web|title=NollyMeter|url=https://www.nollymeter.com/movies/sugar-rush|work=www.nollymeter.com|accessdate=2026-06-11}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Rush (2019)|url=https://letterboxd.com/film/sugar-rush/|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sugar Rush 2019 Movie Archives|url=https://shockng.com/tag/sugar-rush-2019-movie/|work=ShockNG|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt11430264/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Sugar Rush (2019)}}</ref>
*''[[Fate of Alakada]]'' (2020)<ref>{{Cite web|title=Fate of Alakada: The Party Planner {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/fate_of_alakada_the_party_planner|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Film One - Fate of Alakada|url=https://www.filmoneng.com/movie/fate-of-alakada|work=Film One|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Fate of Alakada (2020)|url=https://letterboxd.com/film/fate-of-alakada/|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Watch Fate of Alakada {{!}} Netflix|url=https://www.netflix.com/title/81397729|work=www.netflix.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt11829884/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Fate of Alakada (2020)}}</ref>
* [[The Therapist|The Therapist]]'' (2021)<ref>{{Cite web|title=‘The Therapist’ Movie Review: Society's Therapy Session with Rita Dominic’s Folashade - What Kept Me Up|url=https://whatkeptmeup.com/latest-nigerian-movies/the-therapist-movie-review-societys-therapy-session-with-rita-dominics-folashade/|work=whatkeptmeup.com|date=2021-03-31|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=“The Therapist” Trailer Features Rita Dominic, Chidi Mokeme, Michelle Dede, Anthony Manjoro & Toyin Abraham.|url=https://thelagosreview.ng/the-therapist-trailer-features-rita-dominic-chidi-mokeme-michelle-dede-anthony-manjoro-toyin-abraham/|work=The Lagos Review|date=2021-03-03|accessdate=2026-06-11|language=en-US|author=Toni Kan}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Therapist|url=https://www.themoviedb.org/movie/1007818-the-therapist|accessdate=2026-06-11|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt15149338/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=The Therapist (2021)}}</ref>
* ''[[Ponzi (ihe nkiri)|Ponzi]]'' (2021)<ref>{{Cite web|title=Ponzi (2021) Nollywood Movie Download {{!}} NGMovies|url=https://www.ngmovies.com.ng/ponzi-2021/|accessdate=2026-06-11|language=en-US|archivedate=2026-03-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260314174844/https://www.ngmovies.com.ng/ponzi-2021/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ponzi {{!}} NollywoodWeek ONLINE 2021|url=https://watch.eventive.org/nwff/play/607755f5bbaf5000295ed2fe|work=watch.eventive.org|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt14128416/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Ponzi (2021)}}</ref>
* ''Love is Yellow'' (2020)<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt14315570/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Love is Yellow (2020)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Love Is Yellow - Nollywire|url=https://nollywire.com/titles/love-is-yellow/|date=2023-06-25|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Love Is Yellow {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/love_is_yellow|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
* ''Sweet Face'' (2020)<ref>{{Cite web|title=Sweet Face {{!}} Nollywood Reinvented|url=https://nollywoodreinvented.com/2019/02/sweet-face.html|date=2019-02-07|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sweet Face {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/sweet_face|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Film One - Sweet Face|url=https://www.filmoneng.com/movie/sweet-face|work=Film One|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt10022726/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Sweet Face (2020)}}</ref>
* ''Killing Jade''<ref>{{Cite web|title=COMING SOON: Killing Jade {{!}} Nollywood Reinvented|url=https://nollywoodreinvented.com/2019/04/coming-soon-killing-jade.html|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Killing Jade|url=https://filmfreeway.com/KillingJade|work=FilmFreeway|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref>
* ''Phases''<ref>{{Cite web|title=Phases - Nollywire|url=https://nollywire.com/titles/phases/|date=2023-02-06|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref>
* ''Unbroken'' (2019-2020)<ref>{{Cite web|url=https://www.nollymeter.com/movies/unbroken|title=Unbroken (2019-2020)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Unbroken|url=https://www.dstv.com/africamagic/en-cd/show/unbroken|work=Unbroken|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt23643904/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Unbroken (2019-2020)}}</ref>
*''[[Dwindle (film)|Dwindle]]'' (2021)<ref>{{Cite web|title=Dwindle (2021)|url=https://letterboxd.com/film/dwindle/|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dwindle {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/dwindle|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dwindle|url=https://filmfreeway.com/Quamsmoney|work=FilmFreeway|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt15149222/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Dwindle (2021)}}</ref>
*''[[Soole]]'' (2021)<ref>{{Cite news|date=2021-10-16|title=Kayode Kasum Uncovers Exciting Teaser for 'Soòlé'|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/10/16/kayode-kasum-uncovers-exciting-teaser-for-soole/|access-date=2021-12-06|newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Soólè - Nollywire|url=https://nollywire.com/titles/soole/|date=2021-11-26|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Watch Soólè {{!}} Netflix|url=https://www.netflix.com/title/81591162|work=www.netflix.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Soole {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/soole|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt15790246/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Soole (2021)}}</ref>
*[[Something Like Gold|''Something Like Gold'']] (2023)<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/something-like-gold-sets-off-at-nigerian-box-office-with-naira11-million/|title=Something like Gold sets off at Nigerian box office with naira 11 million|access-date=3 October 2023|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}{{Dead link|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref>{{Cite web|title=COMING SOON: Something Like Gold {{!}} Nollywood Reinvented|url=https://nollywoodreinvented.com/2023/09/coming-soon-something-like-gold.html|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Something Like Gold (2023)|url=https://letterboxd.com/film/something-like-gold/|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt28943289/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Something Like Gold (2023)}}</ref>
*''[[Áfàméfùnà: An Nwa Boi Story]]'' (2023)<ref>{{Cite news |last=Stephen |first=Onu |date=2023-12-17 |title="Áfàméfùnà: An Nwa Boi Story": Tale of entrepreneurship |url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/652284-afamefuna-an-nwa-boi-story-tale-of-entrepreneurship.html |access-date=2024-01-28 |newspaper=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Áfàméfùnà: An Nwa Boi Story (2023)|url=https://letterboxd.com/film/afamefuna-an-nwa-boi-story/|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Áfàméfùnà: An Nwa Boi Story {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/m/afamefuna_an_nwa_boi_story|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt29950241/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Áfàméfùnà: An Nwa Boi Story (2023)}}</ref>
*[[Far From Home (2022 series)|''Far From Home'']] (2022)<ref>{{Cite web |last=BellaNaija.com |date=2022-11-08 |title=RMD, Funke Akindele Bello, Mike Afolarin & Genoveva Umeh star in Netflix's Young Adult Series "Far From Home" {{!}} Exclusive Photos + Teaser |url=https://www.bellanaija.com/2022/11/netflix-nigerian-young-adult-show-far-from-home/ |access-date=2024-01-28 |website=BellaNaija |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Far from Home|url=https://www.themoviedb.org/tv/215874-far-from-home|accessdate=2026-06-11|language=ig}}</ref><ref>{{Cite web|title=Far From Home: Season 1 {{!}} Rotten Tomatoes|url=https://www.rottentomatoes.com/tv/far_from_home/s01|work=www.rottentomatoes.com|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt23747008/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Far From Home (2022)}}</ref>
*[[One Too Many (2022 film)|''One Too Many'']] (2022)<ref>{{Cite web|title=One Too Many|url=https://filmfreeway.com/Onetoomanyt|work=FilmFreeway|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=One Too Many {{!}} Nollywood Reinvented|url=https://nollywoodreinvented.com/2024/02/one-too-many.html|accessdate=2026-06-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=One Too Many - Nollywire|url=https://nollywire.com/titles/one-too-many/|date=2023-02-05|accessdate=2026-06-11|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt18376868/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=One Too Many (2022)}}</ref>
*''Egun'' (2023)<ref>{{Cite web |title=Dark Secrets and Dire Consequences: “Egun” Set to Grace the Big Screen |url=https://thenollywoodreporter.com/film/dark-secrets-and-dire-consequences-egun-set-to-grace-the-big-screen/ |access-date=2025-02-17 |website=Nollywood Reporter |language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Egun|url=https://www.themoviedb.org/movie/1204609-egun|accessdate=2026-06-11|language=ig}}</ref><ref>{{Cite news|title=Film One - Egun|url=https://www.filmoneng.com/movie/egun|work=Film One|accessdate=2026-06-11|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt29615002/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Egun (2023)}}</ref>
*''Baby Farm'' (2025)<ref>{{Cite web|title=Review: Baby Farm, explores horrible experiences of child trafficking|url=https://guardian.ng/life/film-review-baby-farm-the-horrible-experience-of-child-trafficking/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2025-04-02|accessdate=2026-06-11|language=en-GB|author=Itoro Oladokun}}</ref><ref>{{Cite news|title=‘Baby Farm’ Is a Harrowing Nigerian Drama|url=https://www.nytimes.com/2025/06/24/arts/television/baby-farm-netflix-nigeria.html|work=The New York Times|date=2025-06-24|accessdate=2026-06-11|language=en-US|author=Margaret Lyons}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt31593845/|work=www.imdb.com|accessdate=2026-06-11|title=Baby Farm (2025)}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ụdị
!Ihe nkiri
!Nsonaazụ
!Nkwupụta
|-
|2018
|[[2018 Best of Nollywood Awards|Ihe nrite Nollywood kacha mma]]
|Onye nduzi nke Afọ
|''Oga Bolaji''|{{Nom}}
|<ref name=":2">{{Cite web|date=2018-12-09|title=BON Awards 2018: Mercy Aigbe, Tana Adelana shine at 10th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2018-mercy-aigbe-tana-adelana-shine-at-10th-edition/v9fvvnn|accessdate=2019-12-23|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref>
|-
|2019
|Onyinye Ọdịnihu Africa
|Ihe nrite maka ime ihe nkiri
|
|Ndị a họpụtara
|<ref>{{Cite news|author=Idowu|first=Ronke Sanya|date=November 25, 2019|title=FULL LIST: Burna Boy, Timi Egbuson, Tolani Alli, Others Win Big At Future Africa Award|url=https://www.channelstv.com/2019/11/25/full-list-burna-boy-timi-egbuson-tolani-alli-others-win-big-at-future-africa-award/|work=Channels TV}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2020
| rowspan="2" |Ihe nrite Nollywood kacha mma
| rowspan="2" |Onye nduzi nke Afọ
|''Nwaanyị A Na-akpọ Ndụ''|{{Nom}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-02|title=2020 BON: Here are 5 nominees for 'Best Kiss' category|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|accessdate=2021-10-11|language=en-GB}}</ref>
|-
|''Ọchịchọ shuga''|{{Nom}}
|-
|2022
|Africa Magic Viewers' Choice Awards
|Onye edemede Kasị Mma
|''Nwaanyị A Na-akpọ Ndụ''|{{Nom}}
|<ref>{{Cite news|title=2022 Africa Magic Awards Nominees don land- See who dey list|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-60818021|accessdate=2022-03-26}}</ref>
|-
| rowspan="5" |2023
| rowspan="5" |Africa Magic Viewers' Choice Awards
|Onye nchịkọta ụda kacha mma
| rowspan="3" |''Obara' M''|{{Nom}}
| rowspan="5" |<ref name="Alabi 2023">{{Cite web|author=Alabi|first=Tope|title=AMVCA 2023: Full list of winners|work=Punch Newspapers|date=2023-05-21|url=https://punchng.com/amvca-2023-full-list-of-winners/|accessdate=2023-06-10}}</ref>
|-
|Ụda Kasị Mma|{{Nom}}
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka|{{Nom}}
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''Àgwàetiti Owo''|{{Nom}}
|-
|Ihe nkiri telivishọn kacha mma
|''Mgbe anyị na-alụ di na nwunye''|{{Nom}}
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe nkiri na Naijiria
* Ndepụta nke ndị nduzi ihe nkiri Naijiria
==Edensibia==
{{reflist}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jkccdzhly6wg9i4tmarpkvh1n3w2e7t
Gilbert Asante
0
45616
709247
638052
2026-09-06T14:41:18Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709247
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Gilbert Asante''' bụ onye ntụzi ihe okike nke Ghana, onye na-ese foto, <ref>{{Cite web|date=2018-09-18|title=Glitz Style Fashion Photographer of the Year receives a Nokia 7 plus from HMD Global|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Glitz-Style-Fashion-Photographer-of-the-Year-receives-a-Nokia-7-plus-from-HMD-Global-686024|accessdate=2022-06-21|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> na onye na-ese ihe n'ọtụtụ ụzọ. <ref>{{Cite web|date=2021-07-02|title=These 7 editorial photos captured by Ghanaian photographer Gilbert Asante is pure work of an art genius|url=https://braperucci.africa/these-7-editorial-photos-captured-by-ghanaian-photographer-gilbert-asante-is-pure-work-of-fashion-and-art/|accessdate=2022-06-21|work=Bra Perucci Africa|language=en-US|archivedate=2022-08-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220811083149/https://braperucci.africa/these-7-editorial-photos-captured-by-ghanaian-photographer-gilbert-asante-is-pure-work-of-fashion-and-art/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=20 of the best Ghanaian photographers in 2015|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/20-of-the-best-Ghanaian-photographers-in-2015-457904?gallery=3|accessdate=2022-06-21|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> A maara ya nke ọma maka foto viral ya nke ndị ama ama Ghana gụnyere [[Joselyn Dumas]], <ref>{{Cite web|date=2022-01-13|title=International magazine calls Joselyn Dumas 'A Power House Personality'|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/International-magazine-calls-Joselyn-Dumas-A-Power-House-Personality-1444129|accessdate=2022-06-21|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2022-04-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220401142611/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/International-magazine-calls-Joselyn-Dumas-A-Power-House-Personality-1444129}}</ref> Boxing Azumah Nelson, <ref>{{Cite web|title=Azumah Nelson: Making a Difference, Inspiring Hope|url=https://www.modernghana.com/sports/1143612/azumah-nelson-making-a-difference-inspiring-hope.html|accessdate=2022-06-21|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> [[Lydia Forson]], Big Brother Nigeria Housemate, [[Dorathy Bachor|Nengi]] . <ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2021-03-01|title=Nengi is a sight to behold on Glitz Africa Magazine's Latest Issue|url=https://www.bellanaija.com/2021/03/nengi-glitz-africa-cover/|accessdate=2022-06-21|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ ya na June 14, 1987, Gilbert tolitere na Koforidua wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị St. Peter's Boys Senior High School dị na Nkwatia maka agụmakwụkwọ sekọndrị. <ref>{{Cite web|author=Tabbey-Botchwey|first=Adom|date=2020-04-14|title=10 personalities you didn't know are PERSCO alumni|url=https://braperucci.africa/10-personalities-you-didnt-know-are-persco-alumni/|accessdate=2022-06-21|work=Bra Perucci Africa|language=en-US}}</ref> E mechara nye ya nzere na Telecommunication Engineering site na mahadum Ghana Communications Technology University .
== Ọrụ ==
Gilbert bụ onye na-emepụta ihe na onye nwe ya maka ụlọ ọrụ mmepụta ihe dijitalụ, Laceup Media. <ref>{{Cite web|date=2021-07-24|title=Spotlight on the Creative Economy in Ghana - Africa.com|url=https://www.africa.com/spotlight-on-the-creative-economy-in-ghana/|accessdate=2022-06-21|work=www.africa.com|language=en-US}}</ref>
O depụtala isiokwu dị iche iche site n'aka onye bụbu First Lady Ghana na onye mbụ na-azọ onye isi ala nwanyị, Oriakụ Nana Konadu Agyeman Rawlings maka ncheta ya nye ndị a ma ama gụnyere [[Omotola Jalade Ekeinde|Omotola Jalade]], <ref>{{Cite web|author=adeusi|first=diipo|date=2016-04-12|title=Check out the actress' full spread in Glitz Africa magazine|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/omotola-jalade-ekeinde-check-out-the-actress-full-spread-in-glitz-africa-magazine/j89h1eg|accessdate=2022-06-21|work=Pulse Nigeria|language=en|archivedate=2020-02-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200207034949/https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/omotola-jalade-ekeinde-check-out-the-actress-full-spread-in-glitz-africa-magazine/j89h1eg}}</ref> [[DJ Cuppy]], [[Lydia Forson]], [[Big Brother Naija|Big Brother Nigeria]] Housemate, [[Dorathy Bachor|Nengi Rebecca Hampson]], [[Joselyn Dumas]], [[Boris Kodjoe|Boris Kudjoe]], [[Sandra "Alexandrina" Don-Arthur|Alexandrina Sandra Don-Arthur]], ọkọ akụkọ ihe mere eme [[Nana Oforiatta Ayim|Nana OforiAtta Ayim]] <ref>{{Cite web|date=2020-07-13|title=Nana Oforiatta Ayim on Quarantine in Accra and Deconstructing Privilege|url=https://coveteur.com/2020/07/13/nana-oforiatta-ayim-god-child/|accessdate=2022-06-21|work=Coveteur: Inside Closets, Fashion, Beauty, Health, and Travel|language=en|archivedate=2022-01-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220128183822/https://coveteur.com/2020/07/13/nana-oforiatta-ayim-god-child/}}</ref> na [[Jackie Appiah]] yana ụdị ndị ọ na-arụ ọrụ. <ref>{{Cite web|date=2020-05-06|title=Jackie Appiah Is A Golden Goddess On The New Glam Africa Magazine Cover!|url=https://www.bellanaijastyle.com/jackie-appiah-glam-africa-magazine/|accessdate=2022-06-21|work=BN Style|language=en-US}}</ref>
Asante arụwo ọrụ na ọtụtụ ụlọ ọrụ na ụdị ejiji gụnyere Nestle, Vodafone Ghana, Guinness, Ernest Chemist, Martell, Meridian Port Services (MPS), Ophelia Crossland, <ref>{{Cite web|author=Weddings|first=BellaNaija|date=2020-01-15|title=BN Bridal: The 2020 Classic Collection by Ophelia Crossland|url=https://www.bellanaija.com/2020/01/ophelia-crossland-2020-bridal-collection/|accessdate=2022-06-21|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> na Velma Owusu-Bempah . <ref>{{Cite web|author=Portia|first=Arthur|date=2019-05-31|title=Velma Millinery & Accessories releases new collection for brides|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/fashion/velma-millinery-and-accessories-releases-new-collection-for-brides/225nmy4|accessdate=2022-06-21|work=Pulse Ghana|language=en|archivedate=2022-01-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220128182902/https://www.pulse.com.gh/lifestyle/fashion/velma-millinery-and-accessories-releases-new-collection-for-brides/225nmy4}}</ref>
E gosikwara ya na akwụkwọ mba ụwa na nke obodo gụnyere Coveteur, Glitz Africa, Canoe Magazine, ''New African Woman, EMY Magazine, Shick Magazine, GQ, Glam Africa Magazine'' . <ref>{{Cite web|author=Effah|first=K.|date=2016-05-31|title=Six of Ghana's top photographers|url=https://yen.com.gh/54024-six-ghanas-top-photographers.html|accessdate=2022-06-21|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|archivedate=2022-04-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220401151220/https://yen.com.gh/54024-six-ghanas-top-photographers.html}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Starrfm.com.gh|date=2017-02-09|title=Starr FM's Anita Erskine covers New African Woman Magazine — Starr Fm|url=https://starrfm.com.gh/2017/02/starr-fms-anita-erskine-covers-new-african-woman-magazine/|accessdate=2022-06-21|language=en-US|archivedate=2022-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220621023918/https://starrfm.com.gh/2017/02/starr-fms-anita-erskine-covers-new-african-woman-magazine/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Lensmen behind some of our favorite covers – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/behind-the-cover-lensmen/|accessdate=2022-06-21|language=en-US|archivedate=2024-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240223160146/https://www.glitzafrica.com/behind-the-cover-lensmen/}}</ref>
== Ihe nrite na nkwanye ugwu ==
Asante bụ onye nnata nke 2016 na 2018 nke Glitz Style Awards Photographer nke afọ. <ref>{{Cite web|author=Ghana|first=News|title=Bola Ray, KOD, Others to Receive Glitz Style Awards {{!}} News Ghana|url=https://newsghana.com.gh/bola-ray-kod-others-to-receive-glitz-style-awards/|accessdate=2022-06-21|work=newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref>
Njem omenala na 2017 depụtara ya dị ka otu n'ime ndị na-ese foto Ghana 10 "na-eduga n'ụzọ na-eduzi anya na mba Africa nke oge a na multifaceted" tinyere onye mbụ na-ese foto Ghana, Mr James Barnor . <ref>{{Cite web|author=Banda|first=Rajaa|date=2017-09-06|title=10 Top Ghanaian Photographers To Know|url=https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/10-top-ghanaian-photographers-to-know/|accessdate=2022-06-21|work=Culture Trip|archivedate=2022-01-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220128174228/https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/10-top-ghanaian-photographers-to-know/}}</ref>
Ọ natara aha ya na ngalaba Creative na Nkwado Arts na EMY Awards na 2021. <ref>{{Cite web|date=2021-08-02|title=The Emy Africa Awards 6th edition|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/The-Emy-Africa-Awards-6th-edition-1323025|accessdate=2022-06-21|work=GhanaWeb|language=en|archivedate=2022-01-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220129171406/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/The-Emy-Africa-Awards-6th-edition-1323025}}</ref>
A họpụtara ya maka Nhọrọ Editor site na webụsaịtị nkekọrịta foto, 500 px maka onyonyo ya Black Girl Magic. Ihe ngosi nke onye na-ese foto na United Kingdom gosipụtara ọrụ ya na ndị ọzọ na-ese ihe na Eranda Studio. CNN Africa na F Show Stoppers egosipụtala ọrụ ya na nyiwe dijitalụ ha dịka akụkụ nke ndị nka ha na usoro Instagram.
== Ntụaka ==
[[Iwu, ihe ịchọ mma na ihe nrite nke Ghana|Medal]] (GM), yana ọtụtụ ihe nrite sitere n'aka ụlọ ọrụ ndị ọzọ dị na mba ahụ. O nwetara nturu ugo sitere na [[Ụlọ ọrụ mgbasa ozi Ghana|Ghana Broadcasting Corporation]]{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://gilbertasante.com Weebụsaịtị gọọmentị]
* [https://www.instagram.com/gilbertasante/ Instagram]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
2mdz4wawodbqm5g4q2iza8vj3pv56gy
Lennie Lee
0
45775
709306
170810
2026-09-07T10:02:00Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709306
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Lennie Lee''' (amụrụ 4 Maachị 1958) bụ [[Nkà na ụzụ|onye omenkà echiche]] South Africa nke bi ma na-arụ ọrụ na London.
== Ndụ na ọrụ ==
Lee bụ onye omenkà South Africa amụrụ na Johannesburg, South Africa. Ọ kwagara UK na 1960. Ọ gụrụ akwụkwọ na mahadum Dulwich dị na Lọndọn tupu ọ nweta ohere ịgụ akwụkwọ na nkà ihe ọmụma na Christ Church, Oxford .
Na 1983, ọ malitere eserese. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kwagara East London ebe ọ nwere mmasị na nkwụsị nke obodo ukwu nke fọdụrụ na Agha Ụwa nke Abụọ. N'afọ 1984, o nwere ọtụtụ ụlọ ndị a na-ejighị n'aka na, yana ọtụtụ ndị na-ese ihe gụnyere onye na-ese ihe South Africa, [[Beezy Bailey]], ọ malitere ịmepụta saịtị kpọmkwem site na iji ihe achọtara.
Site n'etiti afọ 1980, ọ sonyeere ndị ọrụ nka dị iche iche n'okpuru ala gụnyere [[The ARC group|ndị otu ARC]], mkpokọta ndị na-ese ihe na mba ofesi na London, nke Kurt Schwitters na-emetụta, bụ ndị ọkachamara n'ịrụ ọrụ nka nrụnye nke saịtị akọwapụtara <ref>{{Cite web|author=McIver|first=Gillian|title=A RECENT HISTORY of site-specificity and site-response|url=http://sitespecificart.org.uk/1-2|accessdate=2024-05-27|archivedate=2021-02-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210225083057/http://sitespecificart.org.uk/1-2}}</ref> . Site na 1987 ruo 1991, ya na ndị otu ARC rụkọrọ ọrụ ruo mgbe e mechara gbasaa na Nọvemba 1991 na Budapest .
Mgbe Mgbidi Berlin dara na 1989, e nyere Lee ọtụtụ ihe ngosi na East na West Berlin. Mgbe ọ na-arụ ọrụ na usoro nhazi ihe ọkpụkpụ dị n'èzí n'oge okpomọkụ nke 1990, a kpọrọ ya ka ọ rụọ ọrụ na Kunst Haus Tacheles na Berlin, bụ ebe ọ na-akpọtụrụ na Berlin na-emepe emepe n'okpuru ala. Mgbe ọ laghachiri na London n'oge oyi nke 1990, ọ malitere ịme ihe ngosi dị iche iche, nke kachasị na isiokwu nke taboo, nke mbụ mere na ARC na London's Balls Pond Road. Site na nke a, ewepụtara Lee na ndị otu KULE, mkpokọta ihe nkiri radical nke dabere na Berlin bụ onye kpọrọ ya ka ọ bịa nọrọ na August Strasse 10 n'oge oyi nke 1990. N'ebe ahụ, yana onye na-eme ihe nkiri [[Nils Duemcke]], o guzobere cabaret kwa izu. N'otu afọ ahụ ọ na-ese nnukwu ọkọlọtọ maka ụlọ ọrụ Mutoid Waste .
Mgbe ọ laghachiri na Lọndọn, o guzobere mkpokọta nka ọhụrụ a maara dị ka 'Department of Hate and Social Sickness' (DHSS) na mmiri 1992. Ndị DHSS gara n'ihu na-arụ nrụnye na ihe ngosi n'ime ebe ndị dị n'okpuru ala na London dum ruo mgbe ewepụrụ ya n'oge opupu ihe ubi nke 1994. N'otu afọ ahụ, na mmekorita ya na Ian Stenhouse na Mark Bishop, Lee guzobere [[Rich and famous gallery|ọgaranya na ihe ngosi ama ama]] na obi nke London's East End na-egosi ọrụ nke ọtụtụ ndị na-ese ihe gụnyere Martin Maloney, David Burrows, Mark Divo, Ingo Giezendanner, [[Graham Nicholls]], Dan Jones, [[Tod hanson|Tod Hanson]], <ref>{{Cite web|url=http://www.todhanson.com/SWFs/textFiles/todCV.pdf|title=Archived copy|accessdate=13 April 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070928105705/http://www.todhanson.com/SWFs/textFiles/todCV.pdf|archivedate=28 September 2007}}</ref> Lee Campbell, Daniel Fernandez, David Mccairley Ian Stenhouse, Gini Simpson, Trevor Knaggs na Stefanie Maas. <ref>{{Cite web|url=http://web.comhem.se/~u11003096/smitta/londondinner.html|title=Untitled Document|accessdate=13 April 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110517100902/http://web.comhem.se/~u11003096/smitta/londondinner.html|archivedate=17 May 2011}}</ref>
N'oge oyi 1994, Lee kwagara Berlin ọzọ ebe ọ haziri usoro ihe nkiri na oghere ihe nkiri na Kunst Haus Tacheles na Berlin. <ref>{{Cite web|title=Berlin Street Art|url=https://berlinstreetart.com/kunsthaus-tacheles-berlin/|work=berlinstreetart.com}}</ref> N'ebe ahụ, ọ sonyere na otu ndị na-ese ihe nkiri si na Zürich gụnyere Mark Divo na Ingo Giezendanner na site na 1995 gaa n'ihu na-akpọ ha ugboro ugboro ka ha sonye n'ọtụtụ ọrụ nkà na Europe dum gụnyere ihe ngosi dị mkpa Divo na 'Escherwyssplatz' na Zürich na 1995, Cabaret Voltaire a ma ama na 2002, <ref>{{Cite web|url=http://www.arthistoryguide.com/Dada.aspx|title=Dada movement, Dada art pictures, Neo Dada, Dada Period, Dada history|publisher=Arthistoryguide.com|accessdate=29 November 2011|archivedate=28 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100328125012/http://www.arthistoryguide.com/Dada.aspx}}<br /><br />- {{Cite web|url=http://languageisavirus.com/factsheet.php?title=dada|title=Cure writer's block with writing prompts – writing tips character name generator|publisher=Languageisavirus.com|accessdate=29 November 2011|archivedate=14 May 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070514024326/http://www.languageisavirus.com/factsheet.php?title=dada}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Work with Mark Divo at The Cabaret Voltaire, Zurich|url=https://markdivo.com/the-first-international-dada-festival-the-cabaret/|work=markdivo.com}}</ref> na 'Sihlpapierfabrik', Zürich na 2003 na 'Real Biennale', Prague na 2005 <ref>{{Cite web|url=http://www.kroesus.org/praha/index.html|title=The Real Biennale|accessdate=13 April 2007|archivedate=4 September 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070904055702/http://www.kroesus.org/praha/index.html}}</ref> na 'Usoro', Prague na 2006. <ref>https://web.archive.org/web/20080525013605/http://proces.artia.org/tiki-index.php?page=participantspage <br /><br />- {{Cite web|url=http://marksblond.com/files/10_process_prague.pdf|title=Archived copy|accessdate=13 April 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071007012718/http://marksblond.com/files/10_process_prague.pdf|archivedate=7 October 2007}}</ref>
N'ọgwụgwụ 1990s Lee mere usoro mmemme na nrụnye maka mkpokọta nka, Hydra. <ref>{{Cite web|url=http://rhizome.org/thread.rhiz?thread=7786&page=1#15897|title=Discussion|publisher=Rhizome|accessdate=29 November 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070927225456/http://rhizome.org/thread.rhiz?thread=7786&page=1#15897|archivedate=27 September 2007}}</ref> N'etiti 1996 na 2002 Lee rụkọrọ ọrụ ọnụ na Gustavo Aguerre na Ingrid Falk, tumadi na [[Sweden]] .
N'afọ 2003 [[Gillian Mciver|Gillian McIver]] kpọrọ Lee òkù isonye 'Luna Nera', ihe nrụnye na -emepụta saịtị akọwapụtara . <ref>{{Cite web|url=http://www.luna-nera.co.uk/artistspages.html|title=The Artists of Luna Nera|work=www.luna-nera.co.uk|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070212083044/http://www.luna-nera.co.uk/artistspages.html|archivedate=12 February 2007}}</ref> <ref>{{Cite web|title=SPC org references|url=https://bak.spc.org/colosseum/luna/kronstadt/index.html|work=spc.org}}</ref> <ref>{{Cite web|title=SPC References|url=https://bak.spc.org/colosseum/luna/kronstadt/manege.html|work=spc.org}}</ref>
Ebe ọ bụ na 2000 Lee lekwasịrị anya tumadi na nka arụmọrụ, nka vidiyo, foto dijitalụ na nka nrụnye . O gosipụtala n'ọtụtụ ụlọ ọrụ UK gụnyere Barbican Art Center, Institute of Contemporary Arts, Tate gallery na Anya Anya Atọ na Glasgow . Mba ọzọ o gosipụtara na National Gallery na [[Stockholm]] 1998, Museum of Arts and Sciences na Valencia, 2005, Circulo de Bellas Artes, <ref name=":0"/> Madrid, 2006 na Venice Biennale a ma ama na 1999. <ref>{{Cite web|url=http://www.undo.net/cgi-bin/oreste/diario/diario.pl?page=palinsesto|title=Archived copy|accessdate=13 April 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20001115012100/http://www.undo.net/cgi-bin/oreste/diario/diario.pl?page=palinsesto|archivedate=15 November 2000}}<br /><br />- https://web.archive.org/web/20160303175929/http://web.comhem.se/~u11003096/smitta/LunchLive.html</ref> Ọ bụ isiokwu nke akwụkwọ akụkọ. Agụnyere ya na ihe nkiri Imax <ref>{{Cite web|title=The Mini IMAX Movies in 15/70|url=https://www.in70mm.com/news/2018/mini/index.htm|work=In 70mm|accessdate=2024-05-27|archivedate=2022-05-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220524185623/https://in70mm.com/news/2018/mini/index.htm}}</ref> nke onye ọbụ abụ "Faust" na onye na-ese ihe bụ Geraldine Swayne duziri. <ref>{{Cite web|title=Cafe Oto - Gerald Swayne|url=https://www.cafeoto.co.uk/artists/geraldine-swayne/|work=Cafe Oto}}</ref> Ebe ọ bụ na 2001, Lee emeela usoro ihe ngosi na ihe ngosi na Chengdu, Xi'an na Beijing <ref>{{Cite web|url=http://www.thatsbj.com/blog/index.php/2006/11/28/on_stage_2|title=That's Beijing Magazine Online|work=www.thatsbj.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070927223829/http://www.thatsbj.com/blog/index.php/2006/11/28/on_stage_2|archivedate=27 September 2007}}</ref> nke onye nlekọta Shu Yang haziri .
== Ntụaka ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
khl7wkz6op8ejjzgzvcc8bakim5g7iw
Ilana Harris-Babou
0
46118
709270
707743
2026-09-06T20:36:39Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709270
wikitext
text/x-wiki
[[File:Ilana Harris-Babou.png|thumb|Ilana Harris-Babou]]
Ilana Harris-Babou ( 1991) bụ onye America na-ese ihe na ihe nrụnye . [1] Harris-Babou na Brooklyn, New York. [2] [3] A tụlere n nkọwa ya na N'ajụjụ ọnụ na Amy Beecher Show na August 2019. [4] Ugbu a ọ bụ osote prọfesọ nka na Luther Gregg Sullivan Fellow na Art na Mahadum Wesleyan.<ref>{{Cite web|url=https://www.wesleyan.edu/academics/faculty/iharrisbabou/profile.html|title=Ilana Yacine Harris-Babou|work=wesleyan.edu|language=en|accessdate=2023-04-10}}</ref>
== Omume nka ==
Harris-Babou na-egwu vidiyo egwu, ihe ngosi nri, na ihe ngosi emeziwanye ụlọ dị ka ihe na omume ya, na-agbasa echiche nke American Dream . Omume ya na-agụnye mmekpa ahụ chiri anya, ime ihe ike, na oriri. [1] Harris-Babou na-agwa ndị na-ege ya ntĩ okwu site n'ịchị ọchịchị na omenala ndị ọrụ arụ. [2] Ọ na-ahụ ọrụ ya na N'ajụjụ ọnụ ya na PIN-UP <ref>{{Cite web|url=https://pinupmagazine.org/articles/interview-artist-ilana-harris-babou-jeremy-o-harris-pu27|title=INTERVIEW: Artist Ilana Harris-Babou On Power Dynamics Of Domestic Aspirations|author=Entertainment|first=The only biannual Magazine for Architectural|work=pinupmagazine.org|language=en|accessdate=2020-02-29}}</ref>
.Na 2018, o ụlọ ọrụ ngwaike adịgboroja na Larrie Gallery na New York City . Ihe oru ngo a, nke na-egosi "Hardware Reparation", nwere arịa ụlọ eweghachitere iji jide ihe ọkpụkpụ na-eche echiche nke ime ka ochie ọzọ. [1] Ụbọchị ya na "Ngwọta Hardware" na-akatọ abụọ na echiche America nke oge a nke ndụ n'ime ụlọ. Ọ na-Ụkwa ozi ndị eji eji na- ozi ntọhapụ na nha anya nke ndị Africa-America na United States <ref name=":3">{{Cite web|author=Bauer|first=S.|title=Further Thoughts on Earthy Materials 11 September – 25 November 2018|work=Kunsthaus Hamburg|date=2018|url=https://kunsthaushamburg.de/wp-content/uploads/2018/10/Besucherblatt_Homepage_englisch_reduced.pdf|accessdate=30 May 2024|archivedate=27 December 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241227094822/https://kunsthaushamburg.de/wp-content/uploads/2018/10/Besucherblatt_Homepage_englisch_reduced.pdf}}</ref>
Harris-Babou egosila na US na Europe niile, yana ihe ngosi solo na Museum of Arts & Design na New York na Vox Populi Gallery na Philadelphia, Pennsylvania. O gosikwara na de Young ngosi nka na San Francisco, Abrons Art Center na New York, Zuckerman Museum of Art na Kennesaw, Georgia, Le Doc na Paris, France, ndị Juu Museum na New York, & SculptureCenter na Long Island City. <ref>{{Cite web|title=Ilana Harris-Babou {{!}} Bennington College|url=https://www.bennington.edu/academics/faculty/ilana-harris-babou|accessdate=2021-05-18|work=www.bennington.edu}}</ref>
Ihe ngosi ya kacha nso nso a bụ aha “ike ọgwụgwụ mkpebi” wee gosipụta ya na Hesse Flatow na New York City site na February 20 ruo Machị 21, 2020. Ihe ngosi a gosipụtara vidiyo nke nne Harris-Babou, Sheila Harris na-eduzi nkuzi etemeete. Nne onye na-ese ihe na-atụgharị uche na nhọrọ ya ka ọ dị ka onye ntorobịa na ahụike, na-agbagha eziokwu nke ntorobịa ya. Harris-Babou na-eji vidiyo a nyochaa ka esi ezochi nsogbu nhazi mgbe ụfọdụ dị ka nhọrọ onwe onye. Ihe ngosi a gosikwara ihe ọkpụkpụ ndị yiri ihe ndị a hụrụ na boutique mana agbanwere ka ọ dị njọ. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://hesseflatow.com/exhibitions/12-ilana-harris-babou-decision-fatigue/overview/|title=Ilana Harris-Babou: Decision Fatigue {{!}} February 20 - March 21, 2020|work=Hesse Flatow|language=en|accessdate=2020-02-29}}</ref>
=== Ihe ngosi ahọpụtara ===
* 2016 – Na nzaghachi: Unorthodox – The Juu Museum, New York City <ref>{{Cite web|url=https://thejewishmuseum.org/index.php/press/press-release/march-2016-programs-release|title=March 2016 Programs at the Jewish Museum Feature Albert Einstein, Artists Responding to Unorthodox, Artist Omer Fast, and More|work=The Jewish Museum|accessdate=5 March 2019}}</ref>
* 2017 - Otu Ezi ntụziaka ọjọọ - Ụlọ ihe ngosi nka nke nka na imewe, New York City <ref name=":1">{{Cite web|title=Fellow Focus: Ilana Harris-Babou: One Bad Recipe|url=https://madmuseum.org/exhibition/fellow-focus-ilana-harris-babou|work=madmuseum.org}}</ref>
* 2018 – Akụrụngwa Mmezi – Larrie, New York City <ref>{{Cite web|url=https://pinupmagazine.org/articles/reparation-hardware-ilana-harris-babou|title=REPARATION HARDWARE: ILANA HARRIS-BABOU'S TAKE ON THE AMERICAN DREAM|author=Entertainment|first=The only biannual Magazine for Architectural|work=pinupmagazine.org|accessdate=5 March 2019}}</ref>
* 2018 - Echiche ndị ọzọ gbasara ihe ndị dị n'ụwa - Kunsthaus Hamburg, Hamburg, Germany. <ref name=":3"/>
* 2019 – 2019 Whitney Biennial, nke Rujeko Hockley na Jane Panetta chepụtara. <ref>{{Cite web|author=Steinhauer|first=Jillian|title=The Whitney Biennial: 75 Artists Are In, and One Dissenter Steps Out|url=https://www.nytimes.com/2019/02/25/arts/design/2019-whitney-biennial.html|work=The New York Times|date=February 25, 2019}}</ref> <ref>{{Cite book|editor=Hockley, Rujeko|title=Whitney Biennial 2019|url=https://archive.org/details/whitneybiennial20000whit_m2d0|location=New York|publisher=Whitney Museum of American Art|date=January 2019|isbn=978-0-300-24275-1|oclc=1080896026}}</ref>
* 2019 – ''Iche Loops'' – Artspace, New Haven, [[Kónétíkùt|CT]] . Ọ bụ Johannes DeYoung na Federico Solmi kwadoro. <ref>{{Cite web|url=https://artspacenewhaven.org/exhibitions/strange-loops/|title=Strange Loops|accessdate=2024-05-30|archivedate=2025-02-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250221094814/https://artspacenewhaven.org/exhibitions/strange-loops/}}</ref>
* 2020 – Mkpebi ike ọgwụgwụ – Hesse Flatow, New York City. <ref>{{Cite web|accessdate=2020-09-29|title=Ilana Harris-Babou: Decision Fatigue {{!}} February 20 - May 16, 2020 - Overview|url=https://hesseflatow.com/exhibitions/12-ilana-harris-babou-decision-fatigue/overview/|work=Hesse Flatow}}</ref>
== Ihe nrite ==
* Onyinye itinye aka na nka obodo 2017, Rema Hort Mann Foundation, New York City <ref>{{Cite web|title=Ilana Harris-Babou – Rema Hort Mann Foundation|url=http://www.remahortmannfoundation.org/project/ilana-harris-babou-2/|accessdate=2024-05-30|archivedate=2022-01-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220119191528/http://www.remahortmannfoundation.org/project/ilana-harris-babou-2/}}</ref>
* 2017 Van Lier Fellow, Museum of Arts and Design, New York City <ref name=":1"/>
* Oge 2018, nka ezumike, New York City
* 2020 National YoungArts Foundation 's Jorge M. Pérez Award <ref>{{Cite news|url=https://www.artnews.com/art-news/news/artnews-in-brief-sean-kelly-now-represents-su-xiaobai-and-more-from-january-13-2020-1202675216/|title=Kohn Gallery Now Represents Sophia Narrett—and More from January 14, 2020|date=2020-01-13|work=ARTnews|language=en-US|accessdate=2020-01-14}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [http://artviewer.org/tag/ilana-harris-babou/ Ilana Harris-Babou – artviewer.org]
* [https://bombmagazine.org/articles/the-deferral-of-pleasure-ilana-harris-babou-interviewed/ Aspiration and the Deferral of Pleasure: Ilana Harris-Babou – Interviewed by Rebecca Schultz – BOMB Magazine]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nnk8ya3l68eu4uwyu742yf31fo9nvuf
Gio Swaby
0
46184
709248
496322
2026-09-06T14:47:30Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709248
wikitext
text/x-wiki
[[File:Gioswabyheadshot2022.jpg|thumb|Gio Swaby]]
Gio Swaby [1] (amuru Giovanna Swaby na 1991) bu onye Bahamian [2] nka akwa [3] toro na Nassau, Bahamas. [4] [5] Ọ na-ebi ugbu a ma na-eme ihe na Toronto, Ontario<ref name="auto">{{Cite web|author=Cascone|first=Sarah|date=2021-06-04|title=Meet Artist Gio Swaby, the 29-Year-Old Phenom Whose Sold-Out Debut Boasted Buyers Including Eight Museums (and Roxane Gay)|url=https://news.artnet.com/art-world/gio-swaby-1973064|accessdate=2023-01-27|work=Artnet News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCascone2021">Cascone, Sarah (2021-06-04). [https://news.artnet.com/art-world/gio-swaby-1973064 "Meet Artist Gio Swaby, the 29-Year-Old Phenom Whose Sold-Out Debut Boasted Buyers Including Eight Museums (and Roxane Gay)"]. ''Artnet News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-01-27</span></span>.</cite></ref> <ref name="auto4">{{Cite web|date=2021-06-01|title=Framing Black Sisterhood: An Interview with Gio Swaby By Nya Lewis|url=https://femmeartreview.com/2021/06/01/framing-black-sisterhood-interview-with-gio-swaby-by-nya-lewis/|accessdate=2023-01-27|work=Femme Art Review|language=en-US}}</ref>
A mara Swaby nke ọma maka ihe ndị ọrụ textile ya na silhouettes nke o dị ka "akwụkwọ ozi achọ n'iche ojii". [1] Ụbọchị ya na mkpokọta na-adịgide nke Art Institute of Chicago, Museum of Fine Arts Boston n'etiti ndị ọzọ. <ref name="auto"/> <ref name=":0">{{Cite web|author=Redazione|date=2022-06-07|title=GIO SWABY: FRESH UP|url=https://www.artemorbida.com/gio-swaby-fresh-up/?lang=en|accessdate=2023-01-27|work=ArteMorbida|language=en-US|archivedate=2024-03-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240302110431/https://www.artemorbida.com/gio-swaby-fresh-up/?lang=en}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Gio Swaby tolitere na Nassau, Bahamas, ya na roor atoo nkata na otu nwanne nwoke. Ọ bụ nne ha bụ onye na-akwa akwa. [1] Swaby bụ nwata, nne ya see Swaby otú e si akwa akwa maka ụmụ bebi ya. [1] Nne ya onyonyo onye na-emetụta kpọmkwem ụzọ o si eme nka na ihe okike <ref name="auto2">{{Cite web|title=Visual Artist Gio Swaby Wants To Leave A Legacy Of Love Through Her Work|url=https://www.essence.com/art/gio-swaby/|accessdate=2023-01-27|work=Essence|language=en-US}}</ref>
<ref>{{Cite web|author=Mag|first=S. A. D.|title=Meet December's Featured Artist, Gio Swaby!|url=https://www.sadmag.ca/blog/2017/12/27/meet-decembers-featured-artist-gio-swaby|accessdate=2023-01-27|work=SAD Mag|language=en-CA}}</ref>Swaby buru ụzọ nkà na nkà nke Bahamas, tupu ọ kwaga Vancouver, Canada ịga Mahadum Emily Carr nke Art na Kere . [1] Na 2016, ọ akwụkwọ akwụkwọ na Bachelor of Fine Arts in Film, Video and Integrated Media
Na 2022, ọ gụchara Master of Fine Arts na Mahadum OCAD<ref name="auto3">{{Cite web|title=Alum Gio Swaby's meteoric rise {{!}} OCAD University|url=https://www.ocadu.ca/news/alum-gio-swabys-meteoric-rise|accessdate=2023-01-27|work=www.ocadu.ca|archivedate=2023-01-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230127222721/https://www.ocadu.ca/news/alum-gio-swabys-meteoric-rise}}</ref>
== Mgbasa ozi nnabata ==
Akwụkwọ Swaby na Sept 2022 nke akwụkwọ ozi Essence . [1] Na mgbakwunye, Oprah Winfrey Network (OWN) ọrụ ọrụ Swaby na “ihe ngosi nka nke June iri na ụma. <ref>{{Cite web|title=Juneteenth Artist Showcase - OWN Your Shine|url=https://www.oprah.com/sp/junteenth-artists.html|accessdate=2023-01-27|work=Oprah.com}}</ref>
== Ihe ngosi ==
Ihe ngosi ngosi ihe ngosi solo mbụ nke Swaby Gio Swaby: Ọ dị ọhụrụ! [1] [2] bụ ụlọ ihe ngosi nka nke Fine Arts, Saint Petersburg na Art Institute of Chicago haziri. <ref name="auto1">{{Cite web|title=Gio Swaby: Fresh Up|url=https://the-mfa-store.square.site/product/gio-swaby-fresh-up/298|accessdate=2023-01-27|work=The MFA Store|language=en|archivedate=2023-01-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230127222719/https://the-mfa-store.square.site/product/gio-swaby-fresh-up/298}}</ref>
Gio Swaby: Ọ dị ọhụrụ! nke mbụ meghere na Museum of Fine Arts, St. Petersburg, FL na Mee 28, 2022 [1] ma akwadoro ịgba ọsọ ruo October 9, 2022, [2] agbanyeghị, n'ihi ifufe Ian, ihe ngosi ahụ mechiri otu izu. n'isi. na Ọktoba 2, 2022. [1] Gio Swaby: Ọ dị ọhụrụ! atọrọ imeghe na Art Institute of Chicago na ndidi 9, 2023. <ref name=":3">{{Cite web|title=Gio Swaby: Fresh Up|url=https://www.artic.edu/exhibitions/9869/gio-swaby-fresh-up|accessdate=2023-01-27|work=The Art Institute of Chicago|language=en}}</ref>
Na Metro 12, 2022 , Rizzoli Electa na monograph nke ọrụ ya ka ọ dabara na oghere ihe ngosi nke mbụ ya. [1] Ọ kpọrọ asị ọnụ iche n'etiti Swaby na onye meri Pulitzer, Nicole Hannah-Jones <ref name="auto1"/>
Na 2022, o gosikwara na EXPO Chicago ma dee ọrụ ya na Chicago Sun Times. <ref>{{Cite web|date=2022-04-06|title=Navy Pier's newest installation: Expo Chicago|url=https://chicago.suntimes.com/2022/4/6/23013779/expo-chicago-art-show-in-person-covid-navy-pier-swaby-digital-billboards|accessdate=2023-01-27|work=Chicago Sun-Times|language=en}}</ref>
== Nchịkọta ọha ==
* Ụlọ ọrụ nka nke Chicago, IL
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Fine Arts, Boston, MA <ref>{{Cite web|author=Swaby|first=Gio (2021)|title=Love Letter 5|url=https://collections.mfa.org/objects/696168/love-letter-5;jsessionid=3359E4CE665F2A9821BAE9C437DAD56E?ctx=0c66925f-2803-44f8-94dd-cac571bb4400&idx=0|accessdate=2023-01-27|archivedate=2023-01-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230127222718/https://collections.mfa.org/objects/696168/love-letter-5;jsessionid=3359E4CE665F2A9821BAE9C437DAD56E?ctx=0c66925f-2803-44f8-94dd-cac571bb4400&idx=0}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Fine Arts, Saint Petersburg, FL <ref name=":4">{{Cite web|author=Claire Oliver Gallery|title=Gio Swaby CV|url=https://www.claireoliver.com/usr/library/documents/main/artists/31/gio-swaby-cv.pdf}}</ref>
* Ụlọ Harper, Detroit, MI <ref name=":4" />
* Weisman Art Museum, Minneapolis, MN <ref name=":4" />
* Ụlọ ọrụ nka nke Minneapolis, MN <ref>{{Cite web|title=Pretty Pretty 3, Gio Swaby ^ Minneapolis Institute of Art|url=http://collections.artsmia.org/art/140009/pretty-pretty-3-gio-swaby|accessdate=2023-01-27|work=collections.artsmia.org}}</ref>
== Ihe ngosi Solo ==
* "Gio Swaby: Ọ dị ọhụrụ!" Ụlọ ihe ngosi nka nke nka nka, St. Petersburg, FL – 2022 <ref name=":2">{{Cite web|title=Gio Swaby|url=https://mfastpete.org/exh/gio-swaby/|accessdate=2023-01-27|work=Museum of Fine Arts, St Petersburg|language=en}}</ref>
* “akụkụ abụọ nke anyanwụ” Claire Oliver Gallery, New York, NY - 2021 <ref>{{Cite web|title=Whitewall: Art, Design, Fashion, and Luxury Lifestyle|url=https://whitewall.art/whitewaller/new-york/gio-swaby-both-sides-of-the-sun|accessdate=2023-01-27|work=Whitewall|language=en}}</ref> <ref name="auto4"/> <ref name=":1">{{Cite web|date=2022-04-06|title=Gio Swaby's Textile Portraits Are a Love Letter to Black Womanhood|url=https://www.harpersbazaar.com/culture/art-books-music/a39629027/gio-swaby-textile-portraits-are-a-love-letter-to-black-womanhood/|accessdate=2023-01-27|work=Harper's BAZAAR|language=en-us}}</ref>
* "Anyị niile maara ibe anyị" Unitt / Pitt Projects, Vancouver, BC - 2017 <ref>{{Cite web|author=Higgins|first=Kay|date=2017-08-19|title=Gio Swaby: We All Know Each Other|url=https://www.unitpitt.ca/portfolio/gio-swaby-we-all-know-each-other/|accessdate=2023-01-27|work=UNIT/PITT|language=en-CA}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Higgins|first=Kay|date=2017-10-03|title=Artist tour and discussion with Gio Swaby|url=https://www.unitpitt.ca/portfolio/artist-tour-and-discussion-with-gio-swaby/|accessdate=2023-01-27|work=UNIT/PITT|language=en-CA}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0pn8t1xe92sfc8k6fy8esyptdkfc72b
Gordon Shadrach
0
46775
709249
172539
2026-09-06T15:22:19Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709249
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anthony Gordon Shadrach''' bụ onye omenkà na onye nkuzi nke Canada dabere na Toronto . A maara Shadrach maka inyocha semiotics nke uwe na mmetụta ọ na-enwe na ọdịbendị, ọkachasị njikọ na ntinye nke agbụrụ na ejiji site na eserese ya na ọrụ dabere na textile. Amụrụ na zụlitere na Brampton nye ndị nne na nna [[Dominika|Dominican]] na [[Trinidad and Tobago|Trinidadian]], ọrụ Shadrach na-etinyekarị isiokwu nke Blackness na Canada, Africa Diaspora, na nwoke.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Shadrach na Brampton, Ontario ma gụchaa akwụkwọ na Mahadum OCAD na Mahadum Niagara . <ref>{{Cite web|title=Info/CV|url=https://www.gordonshadrach.com/infocv|accessdate=2022-01-04|work=Gordon Shadrach|language=en-US}}</ref>
== Ihe ngosi na ihe ngosi ama ama ==
Shadrach malitere eserese n'echeghị echiche na 2013 na-enyocha ụdị eserese na eserese dị iche iche. Ihe osise ya nke mbụ agụnyeghị ihu ndị na-anọdụ ala, na-eme ka onye na-ekiri ya nwee ike ịkọwa agbụrụ ha, okike, na mmekọahụ site n'inweta nanị site na ahụmahụ na echiche ha. O gosipụtara ọrụ ya na mbụ site na oghere ọha gụnyere cafes, ihe ngosi nka ọha, na obere ihe ngosi otu.
* Nganga na ajọ mbunobi (2017) na Visceral (2018), Netwọk na mkparịta ụka ndị nka ojii, Toronto, Ontario <ref>{{Cite web|author=Seward|first=Edward|date=2019-12-18|title=Gordon Shadrach: Portrait of the Artist as a Leader|url=http://www.edseaward.com/2019/12/18/gordon-shadrach-portrait-of-the-artist-as-a-leader/|accessdate=2022-01-04|work=Ed Seaward|language=en-US|archivedate=2022-01-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220104010821/http://www.edseaward.com/2019/12/18/gordon-shadrach-portrait-of-the-artist-as-a-leader/}}</ref>
* Ebe a anyị nọ: Canadian Black Contemporary Art - Royal Ontario Museum 2018, <ref>{{Cite web|title=Here We Are Here: Black Canadian Contemporary Art|url=https://www.rom.on.ca/en/exhibitions-galleries/exhibitions/here-we-are-here-black-canadian-contemporary-art|accessdate=2022-01-04|work=Royal Ontario Museum|language=en|archivedate=2023-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230122021704/https://www.rom.on.ca/en/exhibitions-galleries/exhibitions/here-we-are-here-black-canadian-contemporary-art}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Whyte|first=Murray|date=2018-01-28|title=New show returns ROM to African-Canadian issues — and scores a provocative success|language=en-CA|work=The Toronto Star|url=https://www.thestar.com/entertainment/visualarts/2018/01/28/new-show-returns-rom-to-african-canadian-issues-and-scores-a-provocative-success.html|accessdate=2022-01-04}}</ref> Montreal 2018, <ref>{{Cite web|title=Here We Are Here: Black Canadian Contemporary Art|url=https://www.mbam.qc.ca/en/exhibitions/here-we-are-black-canadian-contemporary-art-1/|accessdate=2022-01-04|work=www.mbam.qc.ca|language=en}}</ref> na Halifax 2019 <ref>{{Cite web|title=Here We Are Here: Black Canadian Contemporary Art {{!}} Art Gallery of Nova Scotia|url=https://www.artgalleryofnovascotia.ca/exhibitions/here-we-are-here-black-canadian-contemporary-art|accessdate=2022-01-04|work=www.artgalleryofnovascotia.ca}}</ref>
* Net Worth na Net Worth+ na United Contemporary Gallery, Toronto, Ontario 2020 <ref>{{Cite web|author=Andersen|first=Phil|date=March 5, 2020|title=Interview with Gordon Shadrach at United Contemporary – ARTORONTO|url=https://www.artoronto.ca/?p=45110|accessdate=2022-01-04|language=en-US}}</ref>
* Azụmahịa na United Contemporary Gallery, Toronto, Ontario, 2021 <ref>{{Cite web|author=Armstrong|first=Byron|title=You Have To See This Stunning New Exhibit From Gordon Shadrach|url=https://byblacks.com/profiles/artists/2885-you-have-to-see-this-stunning-new-exhibit-from-gordon-shadrach|accessdate=2022-01-04|work=byblacks.com|language=en-gb|archivedate=2022-01-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220103192636/https://byblacks.com/profiles/artists/2885-you-have-to-see-this-stunning-new-exhibit-from-gordon-shadrach}}</ref>
* Akụkọ ihe mere eme bụ obere oji ma ọ bụ ọcha, Agnes Etherington Art Center, Mahadum Queens, [[Kingston]], Ontario, 2021/22 - Njikọ Mpụga <ref>{{Cite web|title=History Is Rarely Black or White|url=https://agnes.queensu.ca/exhibition/history-is-rarely-black-or-white/|accessdate=2022-01-04|work=Agnes Etherington Art Centre|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Calahan|first=April|date=November 30, 2021|title=Creators of History is Rarely Black or White: Fashion …|url=https://www.podchaser.com/podcasts/dressed-the-history-of-fashion-626237/episodes/history-is-rarely-black-or-whi-106081886/creators|accessdate=2022-01-04|work=Podchaser|language=en}}</ref>
== Nchịkọta ndị ama ama ==
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Hamilton
* Nchịkọta Wedge <ref>{{Cite web|title=S|url=https://www.wedgecollection.org/indexs|accessdate=2022-01-04|work=The Wedge Collection|language=en-US}}</ref>
* Nchịkọta ihe nka Tonya na Ato Wright <ref>{{Cite web|title=How to Collect "Images of Affirmation"|url=https://www.larryslist.com/artmarket/the-talks/how-to-collect-images-of-affirmation/|accessdate=2022-01-04|work=Larry's List|language=en-US}}</ref>
== Ntụaka ==
inyocha semiotics nke uwe na mmetụta ọ na-enwe na ọdịbendị, ọkachasị njikọ na ntinye nke{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://www.unitedcontemporary.com/artists/37-gordon-shadrach/ United Contemporary]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
srk9ggvu5ql49behs7nprz5ka3qriuq
Harriet Powers
0
47023
709256
708862
2026-09-06T16:41:49Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709256
wikitext
text/x-wiki
[[File:Harriet Powers 1901.png|thumb|Harriet Powers]]
Harriet Powers (Ọktoba 29, 1837 - Jenụwarị 1, 1910) [1] bụ onye omenkà ndị America na onye akwa akwa a mụrụ n'ohu n'ime ime obodo ugwu ọwụwa anyanwụ Georgia. Ndị ikike na-eji usoro ngwa ngwa ọdịnala mee ihe mkpuchi nke gosipụtara akụkọ ifo ndị obodo, akụkọ Bible, na ihe omume mbara igwe. Ndị ọchịchị lụrụ di na nwunye ma nwee ezinụlọ buru ibu. Mgbe agha obodo America na nnwere onwe gasịrị, ya na di ya ghọrọ ndị nwe ala n'afọ ndị 1880, mana ala ha tufuru n'ihi nsogbu ego.
Naanị abụọ n'ime uwe akwa akwa ya ka a maara na ọ dị: Bible Quilt 1886 na Pictorial Quilt 1898. A na-ewere uwe elu ya dị ka otu n'ime ihe atụ kachasị mma nke narị afọ nke iri na itoolu nke Southern quilting. A na-egosi ọrụ ya na National Museum of American History na [[Washington, D.C.]], na Museum of Fine Arts na Boston, Massachusetts
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ike n'ime ịgba ohu na 1837 na nso Athens, Georgia. Ekwenyere na ọ nọrọla nwata ya n'ubi dị ka ohu, nke John na Nancy Lester nwe na Madison County ma mụta ịkwa akwa n'aka ndị ohu ndị ọzọ ma ọ bụ n'aka nwanyị ohu ya.<ref name="gwoa">{{Cite web|title=HARRIET POWERS – Nurse. Volunteer. social activist|work=[[Georgia Women of Achievement]]|date=March 2009|url=https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn|accessdate=August 27, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191221174659/https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn|archivedate=December 21, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn "HARRIET POWERS – Nurse. Volunteer. social activist"]. ''[[Georgia Women of Achievement]]''. March 2009. [https://web.archive.org/web/20191221174659/https://www.georgiawomen.org/copy-of-pauley-frances-freeborn Archived] from the original on December 21, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 27,</span> 2020</span>.</cite></ref>
N'afọ 1855, mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, Powers lụrụ Armstead Powers.<ref name="gwoa"/> Ha nwere ma ọ dịkarịa ala ụmụ itoolu.<ref name=":1"/><ref name=":3">{{Cite book|title=Threads of life : a history of the world through the eye of a needle|author=Hunter|first=Clare|publisher=Sceptre (Hodder & Stoughton)|year=2019|isbn=9781473687912|location=London|pages=201–203|oclc=1079199690}}</ref>
Mgbe Agha Obodo America gasịrị, a tọhapụrụ ndị Powerses na ụmụ ha. Na ngụkọ 1870, edere ha ka ha nwere $300 (~ $7,228 na 2023) na ihe onwunwe nkeonwe, n'agbanyeghị na ha enweghị ala. N'ihe gbasara ọrụ, e depụtara Powers dị ka 'ụlọ nchekwa' na di ya dị ka 'onye ọrụ ugbo.' N'oge a, atọ n'ime ụmụ ha - Amanda, Leon Joe (Alonzo), na Nancy - ka bi n'ụlọ.
Ka ọ na-erule 1880s Powers na ezinụlọ ya nwere ala acres anọ ma gbaa obere ugbo na Clarke County.[1][2] N'afọ 1886, Powers gosipụtara quilt mbụ ya na ngosi akwa Atens.[3][4][1] Mgbe ụfọdụ ihe isi ike ego gasịrị, Armstead malitere iji nwayọọ na-ere traktị ala na mmalite 1890s, ma mechaa mebie ụtụ isi ya.[1] N'agbanyeghị nsogbu ego ha nwere, ndị Powerses ahapụghị ụlọ ha.[3] Mpaghara ha nwere ogbenye ego, akụ na ụba ime obodo, ọ na-esiri ndị America America ike ịnakọta ego maka ụtụ isi na ụgwọ.
Na 1894, Armstead hapụrụ Powers; Ọ lụọghị nwaanyị ọzọ ma eleghị anya ọ kwadoro onwe ya dị ka onye na-akwa akwa.[1][2] Ọ nọgidere na Clarke County maka ọtụtụ oge ndụ ya.
Ọ bụ ezie na edemede ''Chicago Tribune'' nke 1895 <ref>{{Cite web|title=EXHIBIT OF THE NEGROES (November 24, 1895)|url=http://archives.chicagotribune.com/1895/11/24/page/30/article/exhibit-of-the-negroes|accessdate=March 5, 2016}}</ref> banyere Cotton States na International Expo kọwara Powers dị ka onye na-amaghị akwụkwọ na onye na-agụ akwụkwọ, na-amụta akụkọ Bible site na "ndị ọzọ nwere ihu ọma", Powers maara akwụkwọ. Quilt ọkọ akụkọ ihe mere eme Kyra E. Hicks chọpụtara akwụkwọ ozi nke Powers dere mgbe ọ na-eme nchọpụta maka akwụkwọ ya na quilter: This I Accomplish: Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces (2009). <ref>{{Cite book|author=Hicks|first=Kyra E.|title=This I Accomplish: Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces|url=https://archive.org/details/thisiaccomplishh0000hick|date=2009|publisher=Black Threads Press|isbn=9780982479650|edition=1St|location=Place of publication not identified|language=en}}</ref> Akwụkwọ ozi ahụ bụ akwụkwọ ozi sitere na Powers nke 1896 nye otu nwanyị a ma ama si Keokuk, Iowa; ọ kọọrọ nghọta banyere ndụ Powers mgbe ọ bụ ohu, otu na mgbe ọ mụtara ịgụ na ide, na nkọwa nke ọ dịkarịa ala anọ n'ime akwa ya.<ref name=":4">Kyra E. Hicks, '' "This I Accomplish": Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces'', pp. 37–40.</ref> Powers dere na ọ mụtara akụkọ Bible site na ọmụmụ nke akwụkwọ ahụ.[3]<ref name=":4" />
Powers nwụrụ na Jenụwarị 1, 1910; e wee lie ya n’ebe a na-eli ozu ndị pilgrim nke dị n’Atens.[1] A chọtaghachiri ili ya na Jenụwarị 2005. <ref name="Payne2011">{{Cite book|author=Ulrich|first=Laurel Thatcher|title=Writing Women's History: A Tribute to Anne Firor Scott|publisher=UP of Mississippi|year=2011|isbn=9781617031748|editor=Elizabeth Anne Payne|pages=82–116|chapter='A Quilt Unlike Any Other': Rediscovering the Work of Harriet Powers|accessdate=November 12, 2014|chapterurl=https://books.google.com/books?id=0ZO_BYwOK0UC&pg=PA113}}</ref>
== Ọrụ ==
Powers gosipụtara akwa akwa mbụ ya, The Bible Quilt, na 1886 na Athens Cotton Fair . <ref name=":1"/><ref name=":3"/> Ọ bụ ebe a ka Jennie Smith, onye na-ese ihe na onye nkuzi nka si na Lucy Cobb Institute, hụrụ akwa ahụ, nke ọ chọpụtara na ọ dị ịrịba ama, wee rịọ ka ọ zụta ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.mfa.org/collections/object/pictorial-quilt-116166|title=Pictorial quilt|work=Museum of Fine Arts, Boston|accessdate=March 5, 2016}}</ref> Powers jụrụ ire, mana ụmụ nwanyị abụọ ahụ nọgidere na-akpọtụrụ. Afọ anọ ka e mesịrị, Powers, zutere nsogbu ego ma di ya gbaa ya ume ire, nyere Smith uwe ahụ maka dollar iri; Smith kwetara ma kwurịta ọnụahịa ahụ ruo dollar ise (~ $ 170.00 na 2023). [2]<ref>{{Cite book|author=Miles|first=Tiya|title=All That She Carried|url=https://archive.org/details/allthatshecarrie0000mile|date=2021|publisher=Random House|isbn=9781984854995|pages=[https://archive.org/details/allthatshecarrie0000mile/page/37 37]–39}}</ref> Powers kọwara ihe oyiyi ahụ n'ụzọ doro anya nye Smith- onye dekọrọ nkọwa ndị a, na-agbakwunye ihe odide nke ya, na akwụkwọ akụkọ nke onwe ya.<ref name="gwoa"/> O nwere ike ịbụ na Smith kọwakwuru ihe Ndị Kraịst dị n'ihe ndekọ ya.[2] Ike na-eji anya na-ekwurịta okwu na akwa akụkọ ya na isiokwu sitere na ahụmịhe nke ya na usoro sitere na ọrụ aka ochie nke ndị Africa America. <ref name=":0">{{Cite journal|author=Cash|first=Floris Barnett|date=1995|title=Kinship and Quilting: An Examination of an African-American Tradition|url=https://www.jstor.org/stable/2717705|journal=The Journal of Negro History|volume=80|issue=1|pages=30–41|doi=10.2307/2717705|issn=0022-2992}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCash1995">Cash, Floris Barnett (1995). [https://www.jstor.org/stable/2717705 "Kinship and Quilting: An Examination of an African-American Tradition"]. ''The Journal of Negro History''. '''80''' (1): 30–41. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.2307/2717705|10.2307/2717705]]. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [[issn:0022-2992|0022-2992]]. [[JSTOR (ihe njirimara)|JSTOR]] [https://www.jstor.org/stable/2717705 2717705]. [[S2CID (ihe njirimara)|S2CID]] [https://api.semanticscholar.org/CorpusID:141226163 141226163].</cite></ref>
E mere akwa akwa nke abụọ nke Powers, The Pictorial Quilt, na 1898 na akụkọ ihe mere eme ya edoghị anya. Otu akụkọ na-atụ aro na ọ bụ ndị nwunye ndị otu ngalaba nke Mahadum Atlanta nyere ya iwu, bụ ndị hụrụ akwa mbụ na Cotton States Exhibition na Atlanta na 1895, mgbe Powers na di ya kewara.<ref name=":3"/> Dị ka akwụkwọ ọzọ si kwuo, a zụrụ akwa ahụ na Nashville, Tennessee, na 1898. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2020)">citation needed</span>]]'']</sup>
N'agbanyeghị ebe o si malite, e nyere mpempe akwụkwọ ahụ n'aka Reverend Charles Cuthbert Hall nke New York City, bụ onye na-eje ozi dị ka osote onye isi oche nke ndị nlekọta ụlọ akwụkwọ mahadum n'oge ahụ. Ndị nketa nke reverend resịrị onye na-anakọta ihe mkpuchi ahụ Maxim Karolik, onye nyeziri ya na Museum of Fine Arts, Boston.<ref name=":8">{{Cite web|title=Pictorial quilt|url=https://collections.mfa.org/objects/116166/pictorial-quilt;jsessionid=F8677AADD787B75395C2FCB08C03BE27|accessdate=2022-05-06|work=collections.mfa.org|language=en|archivedate=2022-05-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220506203908/https://collections.mfa.org/objects/116166/pictorial-quilt;jsessionid=F8677AADD787B75395C2FCB08C03BE27}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20241127070902/https://collections.mfa.org/objects/116166/pictorial-quilt;jsessionid=F8677AADD787B75395C2FCB08C03BE27 "Pictorial quilt"]. ''collections.mfa.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 6,</span> 2022</span>.</cite></ref>
N'akwụkwọ ozi o dere n'afọ 1896, Powers kọwara akwa e mere n'ihe dị ka 1882 nke ọ kpọrọ The Lord's Supper Quilt.<ref name=":5">{{Cite journal|author=Johnson|first=Alyssa|date=2019-02-08|title=A Modern Mother: Harriet Powers|url=https://scholarworks.bgsu.edu/africana_studies_conf/2019/003/1|journal=Africana Studies Student Research Conference}}</ref> N'otu aka ahụ, ihe ndekọ nke akwa ndị ọzọ dị mana ọ bụghị ihe doro anya ma ha ma ọ bụ The Lord's Supper Quilt adịgidewo.<ref name=":3"/><ref name=":5" />
== Ọrụ ==
=== ''Akwụkwọ Nsọ Quilt 1886'' ===
[[Usòrò:PowersBibleQuilt_1886.jpg|thumb|Akwụkwọ Nsọ nke Harriet Powers, 1885-1886]]
Emechara na 1886, e ji ákwà owu wuo The Bible Quilt (nke 88 na × 73+3⁄4 in, 2,240 mm × 1,870 mm) wee hazie ya n'ahịrị atọ nwere ngụkọta nke akụkụ 11, ma ọ bụ square.[1][1] 2] A na-enye ihe nkiri ụfọdụ nnukwu ogwe karịa ndị ọzọ. Ihe mkpuchi ahụ nwere àgwà 'random' ọ bụ ezie na a haziri ihe nkiri ahụ n'usoro.[2] E ji usoro appliqué mere Quilt Bible, a na-adụkwa ya ma aka ma ígwè . [2]<ref name=":1">{{Cite web|url=http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462|title=1885 – 1886 Harriet Powers's Bible Quilt|work=National Museum of American History|accessdate=March 5, 2016|archivedate=March 7, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160307045748/http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">. ''National Museum of American History''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 5,</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name=":7" />
Ihe ngosi ndị ahụ na-egosi akụkọ Bible, dị ka Jekọb na ubube ya, bụ́ ndị e sere n’ime mmụọ “Anyị Na-arịgo n’Ubube Jekọb.” Akụkọ Agba Ochie a bụ ndị ohu na-ewu ewu ebe ọ bụ na ha na-akọ banyere ndị a na-achụ nta, ndị na-enweghị ebe obibi bụ Jekọb na ubube, nke ha kọwara dị ka ihe na-anọchi anya mgbapụ n'ịbụ ohu.[1]. Ihe ndị ọzọ a na-achị bụ Adam na Iv, Iv na nwa ya nwoke na-aga n’ihu na Paradaịs, Setan n’etiti kpakpando asaa ahụ, Ken gburu Ebel, Ken na-abanye n’ala nke Nod maka nwunye, Job, Jona na Whale, [2] Baptizim. nke Kraịst, Mkpọgide n’obe, Judas Iskarịọt na mkpụrụ ọlaọcha iri atọ ahụ, Nri Anyasị ikpeazụ, Ezinụlọ Nsọ, na nrịgo nke Kraịst n’eluigwe. Ike, ọgbọ nke abụọ ma ọ bụ nke atọ nke nwanyị ohu, nwere ike họrọla akụkọ ndị a dị ka ozi mfu na mgbapụ.[2]<ref name=":3" />
Jennie Smith, onye na-eto eto na-ese ihe n'ógbè ahụ nke gụrụ akwụkwọ na mba ọzọ, hụrụ akwa ahụ na Athens Cotton Fair nke 1886. O mechara dee na e ji akwa mee ya n'ihi na, "[Ụdị] nke Power bụ nke obi ike ma na-adabere na iwu nke impressionist mgbe enwere okwu na-atọ ụtọ. " <ref name="smith">{{Cite web|title=1885 – 1886 Harriet Powers's Bible Quilt|url=http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462|accessdate=October 26, 2016|work=Smithsonian: National Museum of American History|publisher=Smithsonian Institution|archivedate=March 7, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160307045748/http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462}}</ref> O kwuru na ya ga-azụta ya mgbe ahụ, mana Powers achọghị ire ya. Afọ anọ ka e mesịrị, Powers laghachiri Smith, na-enye ohere ire akwa ahụ n'ihi mkpa ezinụlọ ya. Ọ kọwaara Smith akụkụ ahụ n'oge ahụ, onye dekọrọ ihe ọ kwuru. Powers gara n'elu ákwà ahụ ọtụtụ oge mgbe Smith nwere ya, na-egosi mkpa ọ dị pụrụ iche na ndụ ya. [1]<ref name="smith" />
==== Provenance ====
Maazị na Oriakụ H. M. Heckman nyere ụlọ ọrụ Smithsonian Quilt Bible. A na-egosi ya ugbu a na National Museum of American History . <ref name=":1"/>
==== Arụmụka Bible Quilt ====
N'afọ 1992, Ụlọ Ọrụ Smithsonian goro ụlọ ọrụ China ka ha mepụta Bible Quilt, tinyere ọtụtụ akwa ndị ọzọ a ma ama na narị afọ nke 19, gụnyere Susan Strong's 1830 Great Seal Quilt.<ref>{{Cite web|author=KONCIUS|first=JURA|date=April 10, 1992|title=Smithsonian Wraps Itself in Controversy : Americana: The museum is authorizing the sale of foreign-made reproductions of classic American quilt designs.|work=[[Los Angeles Times]]|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1992-04-10-vw-329-story.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=1825 - 1840 Susan Strong's "Great Seal" Quilt|url=https://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556469|work=National Museum of American History}}</ref> Atụmatụ ndị a maka mmepụta na ire ahịa mba ọzọ kpatara nnukwu esemokwu.
Mgbe mmeghari izizi pụtara na katalọgụ Spiegel maka ịzụrụ ihe, ọ wụrụ ọtụtụ ndị America akpata oyi. Ndị ogbe mkpuchi na nka, ọkachasị National Quilting Association [1] na Maryland's Four County Quilt Guild,[2] nwere oke iwe site na mbọ mmeputa ndị a.
Ha kwenyere na ọ bụ enweghị nkwanye ùgwù iji nweta ego site na Bible Quilt na ọrụ ndị ọzọ yiri ya n'achọghị onye nwere ike nweta ikike ezinụlọ maka ọrụ ahụ na onye nwere ike ịnata ụfọdụ ụgwọ eze site na mmepụta ya. Ndị na-eme ihe nkiri na ndị na-ese ihe na-echegbukwa onwe ha na mmụba nke ihe ndị a pụrụ iche, nke na-adịghị agafe agafe agaghị eme ka ọ daa mbà n'obi nke ndị na-emepụta ha, kama ọ na-ekpuchikwa mmalite dị mkpa nke ọnọdụ ha na akụkọ ihe mere eme America. Ndị otu ndị a kwenyesiri ike na, ọ bụrụ na a ga-emepụtagharị ya, ụlọ ọrụ ndị America ga-emepụta ha iji nyere aka kwado ọrụ ahụ na U.S.
Ọtụtụ nwere mmetụta nke ukwuu maka ihe kpatara nke a nke na ha kagburu ịbụ onye Smithsonian ha, kpọtụrụ ndị omebe iwu ha, bịanye aka n'akwụkwọ mkpesa, ma mee mkpesa na National Mall na Washington, D.C. [ntụgharị chọrọ] Dabere na nzaghachi ndị a, Smithsonian Institution mere ọtụtụ mgbanwe na ọrụ ọmụmụ ha. . Ha nwere "Nwebiisinka 1992 Smithsonian Institution"[1] ka ebipụtara na akwa mkpuchi ọ bụla iji zere ọgba aghara. Ha kwenyere ka ha machibido ire mmeputakwa quil na ụlọ ahịa onyinye ihe ngosi nka ma ọ bụ ụdị katalọgụ ọ bụla, wee nweta ụlọ ọrụ abụọ ụlọ, Cabin Creek Quilters na Appalachia na Missouri Breaks, otu dabere na ndoputa Lakota Sioux. Iji gbochie ụdị esemokwu dị otú ahụ n'ọdịnihu, Smithsonian malitekwara ịme ọgbakọ ọha na-akwalite mkparịta ụka na nyocha ọzọ gbasara omume ọma dị ka ihe metụtara mmeputakwa nka.
=== ''Ihe osise Quilt 1898'' ===
[[Usòrò:PowersBibleQuilt_1898.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|200x200px|Ihe osise, Mixed Media. 1898]]
Pictorial Quilt (na-atụle in, 1,750 mm), nke e wuchara na 1889, ejiri ogho rụọ ya ma jiri usoro appliqué mee ya. E nwere 15 otu nha, ma ọ bụ square, nke a haziri n'ahịrị atọ nke ise. E nwere ihe oyiyi 10 nke Bible, ihe nkiri akụkọ ihe mere eme anọ, na nkuzi omume. A naghị ahazi ihe nkiri ndị ahụ n'usoro, mana a na-etinye ha na mberede na-agwakọta ihe nkiri Bible na akụkọ ihe mere eme.<ref name=":8"/><ref name=":7">{{Cite book|author=Vlach|first=John Michael|url=https://www.worldcat.org/oclc/3608807|title=The Afro-American tradition in decorative arts|date=1978|publisher=University of Georgia Press|others=Cleveland Museum of Art|isbn=0-910386-39-0|location=Cleveland|oclc=3608807}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFVlach1978">Vlach, John Michael (1978). [https://www.worldcat.org/oclc/3608807 ''The Afro-American tradition in decorative arts'']. Cleveland Museum of Art. Cleveland: University of Georgia Press. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-910386-39-0|<bdi>0-910386-39-0</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/3608807 3608807].</cite></ref>
N’ime akụkọ 10 Baịbụl e sere, atọ na-ezo aka n’otú Chineke kere ihe niile e kere eke abụọ abụọ (Panel 7, 9, and 14). Akụkọ ndị ọzọ gụnyere Adam na Iv na agwọ ahụ (Panel 4), Mozis na agwọ ahụ (Panel 3), Jona na whale (Panel 6), Job na-ekpe ekpere maka ndị iro ya (Panel 1), ndị mmụọ ozi nke ọnụma na ọkwa asaa ahụ. (Isi nke 10), na ihe ngosi abụọ sitere na ndụ Jizọs (Isi nke 5 na 15).
Mpempe akwụkwọ akụkọ ihe mere eme anọ ahụ gosipụtara ihe omume okike masịrị ndị America wee bụrụ akụkụ nke ọdịnala ọnụ, ụfọdụ n'ime ha mere tupu a mụọ Powers. Dịka ọmụmaatụ, Panel 2 nke na-egosi Ụbọchị Ọchịchịrị nke May 19, 1780, ụbọchị gbara ọchịchịrị yiri ka anwụchiela (nke a kpatara ya bụ anwụrụ ọkụ na ntụ sitere na ọkụ ọhịa na Canada); yana, Panel 8 nke na-anọchi anya Leonid meteor ịsa ahụ nke 1833. Panel 11 na-egosi 'Cold Thursday,' February 10, 1895. Ebe Powers portrays ndị mmadụ oyi kpọnwụrụ na ha egwu. Panel 12 na-anọchite anya abalị Red Light nke 1846.
Ogwe 13 bụ nkuzi omume ọma ma gosipụta ndị ọgaranya abụọ e nyere ntaramahụhụ ebighi ebi maka amaghị ihe ọ bụla banyere Chineke. Kọmitii ahụ na-egosikwa ezì a sịrị na ọ si Georgia gaa Virginia.<ref>{{Cite journal|author=Cole|first=Thomas B.|date=2014-11-19|title=Pictorial Quilt: Harriet Powers|url=https://doi.org/10.1001/jama.2013.279853|journal=JAMA|volume=312|issue=19|pages=1952–1953|doi=10.1001/jama.2013.279853|pmid=25399258|issn=0098-7484}}</ref><ref>{{Cite book|author=McCaskill|first=Barbara|url=http://go.galegroup.com/ps/i.do?p=GVRL&sw=w&v=2.1&it=r&id=GALE%7CCX3444701026&asid=0a7b4260694c9dc71a678fa112710e35|title=Encyclopedia of African-American culture and history : the Black experience in the Americas|date=2006|publisher=Macmillan Reference USA|isbn=0028658167|edition=2nd|location=Detroit|pages=1830–1831|accessdate=October 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Cole, T. B.|date=2014|title=Pictorial Quilt|url=https://archive.org/details/sim_jama_2014-11-19_312_19/page/n10|journal=Journal of the American Medical Association|volume=312|issue=19|pages=1952–1953|doi=10.1001/jama.2013.279853|pmid=25399258}}</ref><ref name=":7"/>
==== Provenance ====
Dị ka akụkọ ihe mere eme ezinụlọ Cuthbert si kwuo, Reverend Charles Cuthbert Hall bụ otu "ụmụ nwanyị" na Mahadum Atlanta nyere ihe mkpuchi ahụ na 1898. Onye ozi Presbyterian ka a họpụtara dị ka onye isi oche nke Seminary Union na New York. Nwa ya nwoke Reverend Basil Douglas Hall (1888 - 1979) ketara ya ihe dịka 1961.
Ndị na-anakọta Maxim na Martha Karolik zụrụ ọrụ ahụ na 1964, na-enye ya na Museum of Fine Arts, Boston, na ihe nketa. A na-egosi ya n'ebe ahụ.<ref name=":8"/>
== Ụdị ==
Bible Quilt 1886 na Pictorial Quilt 1898 na-egosi ihe ndị dị na Bible na akụkọ ihe mere eme yana ihe ndị dị n'eluigwe. A na-eji aka na igwe dụkọta akwa abụọ ahụ, na-eji usoro appliqué na nke na-egosi ma mmetụta ndị Africa na America na ndị Africa.<ref name=":7"/> Ha bụ ndị a ma ama maka iji usoro ndị a na ịkọ akụkọ mee ihe.
Jennie Smith dekọrọ okwu Harriet Powers maka square ọ bụla nke Pictorial Quilt. [Ihe odide ederede dị mkpa] Edere nkọwa ndị a na akwụkwọ mgbe enyere Reverend Cuthbert nke Mahadum Atlanta ihe mkpuchi ahụ. Dị ka ya ndetu, maka Leonid ma ọ bụ na-ada kpakpando square, Powers kwuru, sị, "Ndị mmadụ na-atụ egwu na-eche na ọgwụgwụ nke oge abịawo. aka Chineke stad kpakpando. The varmints gbapụrụ n'àkwà ha. "[1] Ọzọ. panel na-egosi 'ụbọchị gbara ọchịchịrị' Mee 19, 1780 (nke a na-achọpụta ugbu a dị ka anwụrụ ọkụ n'akụkọ ihe mere eme na North America nke Canada Wildfires kpatara). <ref name=":2">{{Cite book|author=Reed Miller|first=Rosemary E.|title=Threads of Time, The Fabric of History|url=https://archive.org/details/threadsoftimefab0000reed|publisher=T&S Press|year=2002|isbn=0-9709713-0-3|location=Washington, DC|pages=[https://archive.org/details/threadsoftimefab0000reed/page/32 32]}}</ref>
Ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme nka achọpụtala myirịta dị n'etiti mgbidi ngwa ngwa West Africa na ọrụ Powers. Yiri akwa akwa nke Benin etinyere, ọrụ Powers nwere akara ahaziri nke ọma na obere mgbanwe. Dị ka ihe atụ, ihe ka ọtụtụ ná ndị mmadụ, ma ndị nwoke ma ndị nwanyị, na Bible Quilt yiri ka e si n’otu ụkpụrụ mee. Ọnụ ọgụgụ ụmụ nwoke dị iche na nke nwanyị site na ịkpụcha ụdị V si uwe mwụda. Na mgbakwunye, ihe nnọchianya ya nke mmadụ, anụmanụ, na ihe dị ntakịrị ma weghara isi ihe dị na ọnụ ọgụgụ ahụ, na-eme ka ọrụ ya dị ka nke Fon, Asante, Fante, na Ewe mere.<ref name=":7"/>
Onye edemede Floris Barnett Cash na-atụ aro na mmasị Powers na ihe nkiri eluigwe, akụkọ okpukpe, na ihe omume mbara igwe gosipụtara mgbanwe n'ime obodo ndị isi ojii ebe ọ bi. A na-ekerịta ozi ọha na eze, dị ka ịnụ okwuchukwu sitere n'aka ndị nkwusa kwa Sọnde, ma ọ bụ akụkọ, n'oge a na-ekpuchi uwe ma tinye ya n'ime uwe ya.<ref name=":0"/>
Ndị nyocha ndị ọzọ atụwo aro na mmasị ndị ikike nwere n'ahụ ndị eluigwe metụtara nkwenye na mkpa okpukpe ha pụtara, [1] ma ọ bụ na ha nwere njikọ na otu òtù ụmụnna. Nkọwa ya banyere ihe mkpuchi abụọ ahụ adịlarị na ederede ndị ọzọ. O nwere ike ịbụ na ndị mmadụ na-edekọ ihe o kwuru metụtara mmetụta ya pụta. Ndị na-eme nchọpụta amụtala na Powers bụ onye gụrụ akwụkwọ, ma ọ pụkwara iji ihe mkpuchi ya mee ihe dị ka ngwá ọrụ nkuzi, n'ihi na ọtụtụ ndị obodo ya enweghị ike ịgụ ihe.
== Ọnwụ, olili ozu na ncheta ==
Powers, "nwanyị Negro merela agadi nke ji ọtụtụ ndị Athens kpọrọ ihe," dị ka ọkwa ọnwụ ya si dị na Banner Athens, nwụrụ na January 1, 1910, nke oyi baa n'ụwa ma lie ya na ebe izu ike nke ndị America America, Gospel Pilgrim Cemetery na Atens.[1] N'afọ 2005, nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Georgia, Cat Holmes, chọtaghachiri isi okwu maka Powers na di ya, Armsted, bụ nke ahịhịa tojuru etoju kpuchiri kemgbe ọtụtụ afọ.Ihe nrịbama ahụ jidere aha di na nwunye ahụ ma dị ihe dị ka 24 na × 15 na × 3⁄4 na (610 mm × 381 mm × 19 mm) yana “ọ dị ka ọ̀ bụ nwa nwoke Powers nke ọdụdụ, Marshall hiwere ya,” onye aha ya bụ n'oge ahụ. n'elu isi okwute.[1] Holmes anọwo na-achọ ili ma na-aga n'ihu ihe dị ka afọ abụọ. Na Christmas Eve 2004, Holmes na di ya, David Berle, onye prọfesọ ihe ọkụkụ na Mahadum Georgia, bụ ndị na-enyere aka na mweghachi maka ebe a na-eli ozu, nọ na-achọ ebe a "ka edoghị anya".Nke mbụ, ha chọtara akara maka Viola Powers ( ọgọ nwanyị) na mgbe otu awa gachara, isi okwu nke Power.[2]<ref name="Famous Grave Found">{{Cite news|author=Shearer|first=Lee|title=Famous grave found off Fourth Street: Digging through history; quilter remembered|work=Online Athens: Athens Banner-Herald|date=January 9, 2005}}</ref>
Na Disemba 2023, a raara ihe ncheta ọhụrụ maka Harriet na Armstead Powers nye na Gospel Pilgrim Cemetery. Ọ bụ Women of Color Quilters Network kwadoro ncheta ahụ.<ref>{{Cite news|author=Carroll|first=Nell|title=PHOTOS: Revered quilter is honored in Athens|url=https://www.ajc.com/news/aajc-120423-powers-gallery/KEQB4FCAGBF3ZMHDSBK34LG5OA/|accessdate=5 January 2024|work=The Atlanta Journal-Constitution|date=4 Dec 2023|language=English}}</ref><ref>{{Cite news|author=McCarthy|first=Rebecca|title=More than 100 years after her death, a revered quilter is honored in Athens|url=https://www.ajc.com/things-to-do/more-than-100-years-after-her-death-a-revered-quilter-is-honored-in-athens/IGHQP7IHJZAVBOL6QXKT76RLTY/|accessdate=5 January 2024|work=The Atlanta Journal-Constitution|date=4 Dec 2023|language=English}}</ref><ref>{{Cite news|author=Wood|first=Jesse|title=Ceremony held to commemorate Armstead and Harriet Powers' new headstone|url=https://www.redandblack.com/athensnews/ceremony-held-to-commemorate-armstead-and-harriet-powers-new-headstone/article_b8658318-923c-11ee-b574-8b2e1d8b3e20.html|accessdate=5 January 2024|work=The Red and Black|date=4 December 2023|language=en}}</ref>
{| class="wikitable mw-collapsible"
|+
![[Usòrò:Gospel_Pilgrim_Cemetery_Historical_Marker.jpg|thumb|Ebe a na-eli ozu ndị njem ala nsọ]]
![[Usòrò:Ribbon_Wreath_Harriet_Powers_gravesite_Gospel_Pilgrim_Cemetery_Oct_31_2010.jpg|thumb|Okpueze eriri na ili Harriet Powers. A tọhapụrụ ya n'October 31, 2010.]]
![[Usòrò:Harriet_and_Armstead_Powers_headstone_front_side_Gospel_Pilgrim_Cemetery_Athens_GA.jpg|thumb|Harriet na Armstead Powers n'ihu nkume isi, raara nye na Disemba 2, 2023.]]
![[Usòrò:Harriet_and_Armstead_Powers_headstone_back_side_Gospel_Pilgrim_Cemetery_Athens_GA.jpg|thumb|Harriet na Armstead Powers isi nkume n'azụ ihe ncheta.]]
|-
|}
== Nsọpụrụ ndị e nyere mgbe ọ nwụsịrị ==
N'afọ 2009, a nabatara Powers n'ime Georgia Women of Achievement Hall of Fame . <ref name="gwoa"/>
N'October 2010, òtù dị iche iche dị na Athens, Georgia, mepụtara ọtụtụ ihe omume metụtara isiokwu bụ "Aka Ndị Pụrụ Ime: A Centennial Celebration of Harriet Powers." Ihe omume ndị a gụnyere ihe ngosi mkpuchi mkpuchi, ịkọ akụkọ, egwu egwu ozioma, ihe ngosi ihe ngosi, mmemme ụka ncheta na New Grove Baptist Church na Winterville, na ịga na saịtị ili Powers. <ref>" Stitch in Time," by Julie Philips, 'Athens Banner-Herald,'' October 24, 2010, ''</ref><ref>{{Cite news|title=Stitch in Time: 'Hands that Can Do' A Centennial Celebration of Harriet Powers|publisher=Athens Banner-Herald (GA)|date=October 24, 2010}}</ref>
Onye isi obodo Athens-Clarke County Heidi Davison wepụtara nkwupụta na-akpọ October 30, 2010, dị ka Harriet Powers Day. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2020)">citation needed</span>]]'']</sup>
== N'omenala a ma ama ==
=== Akwụkwọ ụmụaka ===
* Fader, Ellen (March 1, 1994). "Stitching Stars: The Story Quilts of Harriet Powers", The Horn Book Magazine. Izu ohi [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Herkert, Barbara, na Vanessa Brantley-Newton (onye na-ese ihe). ''Akụkọ ịkwa akwa: Njem Harriet Powers si n'ohu gaa n'onye na-ese ihe.'' New York: Knopf Books for Young Readers, 2015.
* Lyons, Mary E. ''Stitching Stars: Akụkọ Akụkọ nke Harriet Powers''. New York, NY: Aladdin Paperbacks, 1997. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/38176225 38176225]
=== Ụkpụrụ Quilt ===
* Ike, Harriet. ''A Pattern Book: Dabere na Appliqué Quilt nke Mrs. Harriet Powers, American, 19th Century.'' Boston: Museum of Fine Arts, 1970. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/6038345 6038345]
* [[Regenia A. Perry|Perry, Regenia]] Akwụkwọ Bible nke Harriet Powers. New York: Rizzoli International, 1994. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/29356836 29356836]
* Hicks, Kyra E. ''The Lord's Supper Pattern Book: Imagining Harriet Powers' Lost Bible Story Quilt.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/779971630 779971630]
=== Ụlọ ihe nkiri ===
* Cavalieri, Grace. ''Ịchụ Anyanwụ.'' nke Smithsonian Institution na Visual Press nke Mahadum Maryland nyere iwu, 2000.<ref>{{Cite web|title=Artworks Summer 2002|url=https://archive.wvculture.org/arts/artworks/Summer02/quiltingsun.html|accessdate=2022-12-07|work=archive.wvculture.org}}</ref>
** Nke mbụ mere na New York City (2002) site na Xoregos Performing Company.
== Hụkwa ==
* Ihe osise ndị Afrịka na America
* Akpụkpọ anụ nke Baltimore
* Akụkọ ihe mere eme nke akwa
* Ịgbapụta
* Ndepụta nke ndị ohu
* [[Quilts of Gee's Bend|Ihe ndị dị na Gee's Bend]]
== Ntuaka ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Harriet Powers' Bible Quilts", The Clarion, Spring 1982, American Folk Art Museum.
* Bobo, Jacqueline ''Black Feminist Cultural Criticism.'' [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mbipụta.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] E bipụtara afọ anọ mgbe ọnwụ Powers gasịrị, isiokwu Lucine Finch gụnyere foto nke Bible Quilt, nkọwa nke blọk ọ bụla, na (ma eleghị anya) ihe Powers kwuru.<ref>{{Cite journal|author=Finch|first=Lucine|title=A Sermon in Patchwork|journal=The Outlook: With Illustrations|date=October 28, 1914|pages=493–495|url=https://books.google.com/books?id=_G2Y3E7zo1sC&q=sermon+in+patchwork+&pg=PA1027|accessdate=November 4, 2017|language=en}}</ref>
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-7864-1374-3|0-7864-1374-3]]
* Hicks, Kyra E. Nke a bụ ihe m rụzuru: Harriet Powers' Bible Quilt and Other Pieces, Black Threads Press, 2009. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-9824796-5-0|978-0-9824796-5-0]]
* Holmes, Catherine L., "The darling of her brain: the quilts of Harriett Powers" na Georgia Quilts: Piecing Together a History, University of Georgia Press, Athens, Georgia, 2006. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780820328997|9780820328997]]
* {{Cite book|author=Perry, Regenia A.|title=''Selections of nineteenth-century Afro-American art''|location=New York|publisher=The Metropolitan Museum of Art|year=1972|url=http://libmma.contentdm.oclc.org/cdm/compoundobject/collection/p15324coll10/id/150414}}
* Jacquiline L. Tobin na Raymond G. Dobard, Hidden in Plain View: A Secret Story of Quilts and the Underground Railroad (Anchor Books, 2000).
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.americaslibrary.gov/jb/reform/jb_reform_powers_1.html Onye na-eme ihe nkiri ọdịnala ndị Afrịka na America bụ Harriet Powers.]
* [https://web.archive.org/web/20180605124344/http://www.historyofquilts.com/hpowers.html Harriet Powers: Ohu a tọhapụrụ na-akọ akụkọ site na Quilting.] Ihe E debereJune 5, 2018, naỤgbọ Mmiri Wayback
* [https://web.archive.org/web/20210415153209/http://xroads.virginia.edu/~ug97/quilt/harriet.html Nkwado ndịda America: Harriet Powers.]
* [https://web.archive.org/web/20210227040451/http://harriettpowers.net/Harriett_Powers_Film_Project/index.html Ọrụ ihe nkiri Harriet Powers.]
* [https://web.archive.org/web/20160307045748/http://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_556462 ''Akwụkwọ Nsọ'']
<references />
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
5vh4jdy16bg7fxkhdod5kvpjr50gg5t
Ini Archibong
0
47062
709271
595592
2026-09-06T21:01:07Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709271
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Innimfon "Ini" Joshua Archibong''' (amụrụ 23 June 1983) <ref>{{Cite web|title=Ini Archibong|url=https://www.imdb.com/name/nm4090974/|accessdate=2021-03-29|work=IMDb|language=en}}</ref> bụ onye nrụpụta ụlọ ọrụ, onye nduzi okike, onye na-ese ihe na onye na-egwu egwu nke na-arụsi ọrụ ike na imepụta ngwaahịa, imepụta arịa ụlọ, [[Nhazi gburugburu ebe obibi|imebe gburugburu ebe obibi]], ihe owuwu, ihe nche na ejiji. <ref name="The New York Times-2019">{{Cite news|date=2019-03-21|title=Designer Ini Archibong Shares a Glimpse Into His World, in Photographs|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2019/03/21/t-magazine/ini-archibong.html|accessdate=2021-03-26}}</ref> <ref name="Swithinbank-2019">{{Cite news|author=Swithinbank|first=Robin|date=2019-03-20|title=A Hermès Watch for Any Gender|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2019/03/20/fashion/watches-ini-archibong-hermes.html|accessdate=2021-03-26}}</ref>
Ọrụ Archibong na-egosipụta mmasị na nka-ọkà na mmekọrịta ya na teknụzụ ọgbara ọhụrụ na nke oge ochie. Ọ na-akpali akpali site na ọmụmụ nke ụkpụrụ ụlọ, gburugburu ebe obibi na ngwaahịa, yana mgbakọ na mwepụ, nkà ihe ọmụma na okpukpe ụwa. <ref>{{Cite web|date=2019-09-23|title=The Breakout Year of Ini Archibong|url=https://www.surfacemag.com/articles/ini-archibong-cover-boundaries/|accessdate=2021-03-26|work=SURFACE|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Ini Archibong {{!}} Connected|url=http://connectedbydesign.online/|accessdate=2021-03-26|work=connectedbydesign.online|language=en|archivedate=2021-04-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210420203826/https://www.connectedbydesign.online/}}</ref> O kwuwo banyere mmekọrịta dị n'etiti nkà na imewe, "Echiche na ihe ga-abụ ihe na-abaghị uru iji bụrụ nkà bụ ihe m na-ajụ." <ref>{{Cite web|author=Robertson|first=Emma|title=INI ARCHIBONG: "I HAVE TO STAY SPIRITUALLY IN TUNE"|url=https://the-talks.com/interview/ini-archibong/|accessdate=2022-12-01|work=The Talks|language=en-US}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Nwa nke nne na nna Naijiria bụ ndị kwagara United States dị ka ndị ọkà mmụta agụmakwụkwọ, Archibong mụrụ na Pasadena, California. <ref name="Swithinbank-2019"/> <ref>{{Cite web|author=Olley|first=Cat|date=2022-03-02|title=Ini Archibong introduces us to his all-time favourite object|url=https://elledecoration.co.uk/decorating/a39261317/ini-archibong/|accessdate=2023-02-26|work=ELLE Decoration|language=en-GB}}</ref> Ọ gara wee gụchaa na Polytechnic School, wee gaa nwa oge na USC azụmahịa ụlọ akwụkwọ tupu ịhapụ ya. <ref>{{Cite web|date=2019-07-23|title=Poly Alumni Association nominates 2019 Distinguished Alumnus – Ini Archibong '01|url=https://www.polytechnic.org/news-detail?pk=1103767|accessdate=2022-09-28|work=Polytechnic School|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Didero|first=Maria Cristina|title=Interview with Ini Archibong, artist of the future-present|url=https://www.domusweb.it/en/design/2021/05/26/interview-with-ini-archibong-artist-of-the-future-present.html|accessdate=2023-02-26|work=www.domusweb.it|language=en-gb}}</ref> <ref>{{Cite web|author=London|first=Eli|date=2022-10-19|title=Ini Archibong: a multi-disciplinary master of design|url=https://mailchimp.com/courier/article/ini-archibong-designer/|accessdate=2022-12-01|work=Courier|language=en|archivedate=2022-12-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221201120256/https://mailchimp.com/courier/article/ini-archibong-designer/}}</ref> O mechara debanye aha na ArtCenter College of Design ebe ọ bụ onye ''Ọkammụta Ntinye Edwards'' na onye nnata ''Art Center Outreach Grant'', akpọkwara ya 2010 ''Student Designer of the Year,'' <ref>{{Cite web|author=Gold|first=Jered|date=2010-05-05|title=Archibong Named Student Designer of the Year|url=http://blogs.artcenter.edu/dottedline/2010/05/05/ini-archibong/|accessdate=2023-02-26|work=ArtCenter News|language=en-US}}</ref> na site na nke o nwetara akara ugo mmụta na gburugburu gburugburu. <ref>{{Cite web|title=Ini Archibong|url=http://www.artcenter.edu/about/support/storyboard/ini-archibong.html|accessdate=2022-09-28|work=ArtCenter College of Design}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-02-22|title=How Los Angeles Shaped Ini Archibong's Unique Design Vision|url=https://www.azuremagazine.com/article/california-son/|accessdate=2021-03-26|work=Azure Magazine}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ sonyeere Tim Kobe's Eight Inc. [ de ] na Singapore, tupu ya aga n'ihu na ọmụmụ ya na École cantonale d'art de Lausanne (ÉCAL), ebe ọ nwetara akara ugo mmụta dị elu na ''Design for Luxury and Craftsmanship'' . <ref name="British Vogue">{{Cite web|title=Introducing Ini Archibong, Hermès' Latest Watchmaking Wunderkind|url=https://www.vogue.co.uk/article/hermes-watch-launch|accessdate=2021-03-26|work=British Vogue|language=en-GB}}</ref> <ref name="Pin-Up Magazine">{{Cite web|author=|first=|title=INTERVIEW: Designer Ini Archibong On Making "Three-Dimensional Poetry"|url=https://pinupmagazine.org/articles/interview-designer-ini-archibong-katya-tylevich|accessdate=2021-03-26|work=Pin-Up Magazine|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=WDO {{!}} Changemakers 2022: Ini Archibong is Making Space for Design Storytelling|url=https://wdo.org/changemakers-ini-archibong/|accessdate=2023-03-13|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Vernus_3_in_Before_Yesterday_We_Could_Fly_(52659).jpg|thumb| ''Vernus 3'', na ngosi na Metropolitan Museum of Art ngosi, ''[[Tupu Ụnyaahụ Anyị Pụrụ Ifufe|tupu ụnyaahụ anyị nwere ike ife efe.]]'']]
Archibong malitere igosi ọrụ ya na Milan Furniture Fair n'etiti afọ 2010. Ihe nchịkọta ngwá ụlọ ya nke 2016 akpọrọ "Ogige Nzuzo" bụ nkwado nke onye na-eme ihe nkiri bụ Terry Crews . <ref>{{Cite web|author=Dameron|first=Amanda|date=2019-10-03|title=Designer Ini Archibong Finds A Patron in Actor Terry Crews|url=https://www.dwell.com/article/ini-archibong-terry-crews-87388928|accessdate=2023-03-14|work=Dwell}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Derringer|first=Jaime|date=2016-07-01|title=In The Secret Garden by Ini Archibong for Amen&Amen|url=https://design-milk.com/in-the-secret-garden-by-ini-archibong-for-amenamen/|accessdate=2023-03-14|work=Design Milk|language=en}}</ref> Nke a sochiri ihe ngosi dị iche iche nke ngwa ụlọ ya maka mkpokọta Sé na gallery Rossana Orlandi. <ref>{{Cite web|author=|date=2021-10-03|title=Ini Archibong's debut collection for Sé explores delicacy and strength|url=http://encyclopedia.design/2021/10/04/ini-archibong-debut-collection/|accessdate=2023-02-28|work=Encyclopedia of Design|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Ini Archibong|url=https://www.rossanaorlandi.com/designers/archibong-ini/|accessdate=2023-03-14|work=Rossana Orlandi|language=en-US|archivedate=2023-02-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230205033704/https://www.rossanaorlandi.com/designers/archibong-ini/}}</ref> Ọ malitere mmekorita ya na ụlọ ọrụ Knoll na-aga n'ihu na 2018 na-emepụta atụmatụ dị ka "Iquo Cafe Collection". <ref>{{Cite web|title=Form Language: A Conversation Between Ini Archibong and Norman Teague {{!}} k. talks Replay {{!}} Knoll|url=https://www.knoll.com/design-plan/resources/research/k-talks/replay-form-language|accessdate=2022-09-28|work=www.knoll.com|language=en}}</ref> N'afọ 2019 Hermès malitere ire elekere aka "Galop d'Hermès" nke Archibong. <ref>{{Cite web|date=2019-02-01|title=An Equestrian Sensibility and a New Collaboration Underpin Hermès's Latest Watch, Galop d'Hermès|url=https://news.artnet.com/art-world/galop-dhermes-1451560|accessdate=2021-03-26|work=Artnet News|language=en-US}}</ref> <ref name="British Vogue"/> N'afọ 2020, Archibong malitere ịrụ ọrụ na ịmepụta iberibe ọkpụkpụ maka ihe ngosi solo na Friedman Benda Gallery na New York. <ref>{{Cite web|author=Bury|first=Martine|title=Thirty-Six-Year-Old Ini Archibong's Designs Are History in the Making|url=https://csq.com/2020/03/thirty-six-year-old-ini-archibongs-designs-are-history-in-the-making/#.YF3hdS2l1n4|work=CSQ}}</ref>
Na mgbakwunye na ihe osise ya na omume imewe ya, Archibong akụzierela n'ọtụtụ ụlọ ọrụ imewe ma bụrụ onye prọfesọ na-eleta na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya bụ ÉCAL, ma kụzikwaara ya na International Institute for Management Development (IMD) na Lausanne na National University of Singapore na Singapore. <ref>{{Cite web|title=ECAL – STUDIES – MASTER OF ADVANCED STUDIES – DESIGN FOR LUXURY AND CRAFTSMANSHIP – Presentation|url=https://ecal.ch/en/1111/studies/design-for-luxury-and-craftsmanship/presentation/master-of-advanced-studies/back|accessdate=2021-03-26|work=Ecal|archivedate=2020-09-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200929054057/https://www.ecal.ch/en/1111/studies/design-for-luxury-and-craftsmanship/presentation/master-of-advanced-studies/back}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2014-02-17|title=Innovation Entrepreneurship for Design Students|url=https://www.indesignlive.sg/articles/tv/innovation-entrepreneurship-for-singapore-design-students|accessdate=2021-03-26|work=INDESIGNLIVE SINGAPORE {{!}} Daily Connection to Architecture and Design|language=en-US|archivedate=2022-08-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220817142356/https://www.indesignlive.sg/articles/tv/innovation-entrepreneurship-for-singapore-design-students}}</ref> Ọ kụzikwaara ma kwuo okwu mba ụwa gụnyere na College Art Association ogbako, USC School of Architecture, na Dubai na Kere Indaba na Cape Town. <ref>{{Cite web|date=25 March 2019|title=Designer Ini Archibong on merging myth and reality to create The Secret Garden|url=https://www.designindaba.com/videos/conference-talks/designer-ini-archibong-merging-myth-and-reality-create-secret-garden|work=Design Indaba}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Creativity is contagious: 4 talks not to be missed at Design Indaba 2018|url=https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/home-and-gardening/2018-02-10-creativity-is-contagious-4-talks-not-to-be-missed-at-design-indaba-2018/|accessdate=2021-03-26|work=TimesLIVE|language=en-ZA}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|first=|title=Dubai Design Week {{!}} The Culture of Collaboration|url=https://www.dubaidesignweek.ae/programme/2018/culture-collaboration/|accessdate=2021-03-26|work=Dubai Design Week|language=en-us}}</ref> <ref name="Dezeen">{{Cite web|title=Ini Archibong {{!}} Dezeen Awards {{!}} Judges|url=https://www.dezeen.com/awards/2019/judges/ini-archibong/|accessdate=2021-03-26|work=Dezeen|language=en}}</ref>
Na 2019, yana mmekorita mmepe azụmahịa ya na Benjamin de Haan, Archibong tọrọ ntọala LMNO CREATIVE, mkpokọta nhazi ọtụtụ ọzụzụ. Nchịkọta ahụ gụnyere ndị gụsịrị akwụkwọ na Pasadena's ArtCenter, Jori Brown na Maxwell Engelmann, yana onye mmebe [[Ebony Lerandy]], onye gụrụ akwụkwọ n'okpuru Archibong na ECAL . <ref name="Wallis-2021">{{Cite news|author=Wallis|first=Stephen|date=2021-02-05|title=Designer Ini Archibong Reveals Inspiration Behind His Forthcoming London Biennale Installation|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/designer-ini-archibong-reveals-inspiration-behind-his-forthcoming-london-biennale-installation-11612531455|accessdate=2021-03-26}}</ref>
Na 2022 Los Angeles County Museum of Art (LACMA) gbakwunyere tebụl “Switch” nke Archibong na mkpokọta ya na-adịgide adịgide. <ref>{{Cite web|date=2022-09-20|title=DA<sup>2</sup> 2022: Recent Decorative Arts and Design Acquisitions|url=https://unframed.lacma.org/2022/09/20/da%C2%B2-2022-recent-decorative-arts-and-design-acquisitions|accessdate=2022-10-24|work=Unframed|language=en}}</ref> Tebụl ahụ gosikwara na ihe nkiri solo ya nke abụọ, akpọrọ "Narthex", na ụlọ ngosi Friendman Benda dị na Los Angeles. <ref>{{Cite web|title=INI ARCHIBONG: NARTHEX – Friedman Benda|url=https://www.friedmanbenda.com/exhibitions/ini-archibong-narthex/|accessdate=2023-03-13|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Ini Archibong solo exhibition now on view at Friedman Benda Gallery|url=https://artdaily.com/news/152076/Ini-Archibong-solo-exhibition-now-on-view-at-Friedman-Benda-Gallery#.ZA9ZlJHMIqI|accessdate=2023-03-13|work=artdaily.com}}</ref> Nchịkọta Iquo Cafe ya maka Knoll nwetara ihe nrite nke ọma na 2022. <ref>{{Cite web|title=The Good Design Awards, 2022, Iquo Cafe Collection|url=https://www.good-designawards.com/award-details.html?award=49990|accessdate=2023-03-13|work=www.good-designawards.com}}</ref> <ref>{{Cite web|title=The European Centre|url=https://www.europeanarch.eu/good-design-awards-archive/2023/01/25/iquo-cafe-collection-2022/|accessdate=2023-03-13|work=www.europeanarch.eu|language=en|archivedate=2023-03-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230313173605/https://www.europeanarch.eu/good-design-awards-archive/2023/01/25/iquo-cafe-collection-2022/}}</ref>
Ọrụ Archibong gụnyere na ihe ngosi ''Mirror Mirror: Ntụgharị uche na Kere na Chatsworth'' na Chatsworth House (2023), <ref>{{Cite web|title=Mirror Mirror: Reflections on Design at Chatsworth|url=https://www.chatsworth.org/news-media/news-blogs-press-releases/mirror-mirror-a-new-exhibition-at-chatsworth-for-2023/|accessdate=2023-03-03|work=www.chatsworth.org|language=en-GB|archivedate=2023-03-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230303052437/https://www.chatsworth.org/news-media/news-blogs-press-releases/mirror-mirror-a-new-exhibition-at-chatsworth-for-2023/}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Himelfarb|first=Ellen|date=2023-03-03|title=These British manors have become modern art destinations|language=en-CA|work=The Globe and Mail|url=https://www.theglobeandmail.com/life/travel/article-these-british-manors-have-become-modern-art-destinations/|accessdate=2023-03-15}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Bertoli|first=Rosa|date=2023-03-17|title=Chatsworth House design exhibition explores contemporary design themes in an eclectic setting|url=https://www.wallpaper.com/design-interiors/chatsworth-house-design-exhibition-2023-mirror-mirror-reflections-on-design|accessdate=2023-03-17|work=wallpaper.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Madlener|first=Adrian|date=2023-03-17|title=How Can You Make an English Manor Filled With Old Masters Feel Contemporary? At Chatsworth House, the Answer Is Cutting-Edge Design|url=https://news.artnet.com/art-world/glenn-adamson-craft-2271300|accessdate=2023-03-19|work=Artnet News|language=en-US}}</ref> yana ''The New Transcendence'', otu ihe ngosi na Friedman Benda Gallery na New York na-egosipụtakwa ọrụ Andrea Branzi, [[Stephen Burks (designer)|Stephen Burks]], Najla El Zein, Courtney Leonard, na Samuel Ross (2024). <ref>{{Cite web|author=Barandy|first=Kat|date=13 January 2024|title=the new transcendence: friedman benda highlights artists from andrea branzi to samuel ross|url=https://www.designboom.com/art/new-transcendence-friedman-benda-exhibition-new-york-01-13-2023/|accessdate=1 February 2024|work=designboom {{!}} architecture & design magazine|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Friedman Benda NY considers design as motifs of ‘The New Transcendence’|url=https://www.stirpad.com/news/stir-news/friedman-benda-ny-considers-design-as-motifs-of-the-new-transcendence/|accessdate=2024-03-04|work=www.stirpad.com|language=en|archivedate=2024-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240304110537/https://www.stirpad.com/news/stir-news/friedman-benda-ny-considers-design-as-motifs-of-the-new-transcendence/}}</ref>
Ekpughere mmekorita n'etiti Archibong na [[Tsugaru Nuri]] Japanese lacquerware na ihe ngosi a na-akpọ ''Craft x Tech Tohoku Project'' na Kudan House na Tokyo (2024). <ref>{{Cite web|author=Yamada|first=Mio|date=2024-05-18|title=A new initiative rethinks old Tohoku crafts|url=https://www.japantimes.co.jp/life/2024/05/18/style-design/craft-x-tech-tohoku/|accessdate=2024-05-27|work=The Japan Times|language=en}}</ref> Akọwapụtara dị ka "ngwa egwu n'ụdị nnukwu ihe ọkpụkpụ nke nwere ụdị ihe ọkụkụ ... [nke] na-ewepụta ụda eletrọnịkị ụwa ọzọ mgbe aka mmadụ na-efegharị n'elu elu ya lacquered", ibe ahụ na ihe ngosi ahụ n'onwe ya na-achọ ịlụ ihe nketa nna-ukwu-crafts. usoro na teknụzụ ọgbara ọhụrụ. <ref>{{Cite web|author=Demetriou|first=Danielle|date=2024-06-02|title=Craft x Tech elevates Japanese craftsmanship with progressive technology|url=https://www.wallpaper.com/design-interiors/craft-x-tech-debut-japanese-craft-contemporary-design|accessdate=2024-06-02|work=wallpaper.com|language=en}}</ref> Maria Cristina Didero chepụtara ihe ngosi a, ma tinyekwa ọrụ nke [[Sabine Marcelis]], Studio Swine, Yoichi Ochiai, Michael Young, na [[Hideki Yoshimoto]] . <ref>{{Cite web|author=Akkam|first=Alia|date=2024-05-20|title=Tohoku Project presents inaugural Craft x Tech exhibition|url=https://www.architecturaldigest.com/story/studio-aheads-warm-new-wine-bar-sothebys-unveils-tamotsu-yagi-collection-and-more-news|accessdate=2024-05-27|work=Architectural Digest|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2024-04-24|title=Craft x Tech Tohoku Project 2024 Exhibition to be Held at kudan house|url=https://www.adfwebmagazine.jp/en/design/craft-x-tech-tohoku-project-2024-exhibition-to-be-held-at-kudan-house/|accessdate=2024-06-02|work=ADF Web Magazine|language=ja}}</ref> <ref>{{Cite web|title=CRAFT X TECH - An initiative to unify traditional Japanese craft and contemporary technology.|url=https://craft-x-tech.com/|accessdate=2024-06-02|work=CRAFT X TECH|language=en}}</ref>
== Na-ede ==
Akwụkwọ akụkọ New York Times bipụtara edemede Archibong nke akpọrọ "Ini Archibong: Ihe Anyị Kwere Banyere Ịkọ akụkọ" na 2021. <ref>{{Cite news|author=Archibong|first=Ini|date=2021-06-01|title=Ini Archibong: What We Believe About Storytelling|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/06/01/special-series/ini-archibong-what-we-believe-about-storytelling.html|accessdate=2022-09-15}}</ref> Edemede a bụ akụkụ nke usoro akpọrọ ''The Big Ideas: Gịnị Ka Anyị Kwere'', <ref>{{Cite news|title=The Big Ideas: What Do We Believe?|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/column/the-big-ideas-what-do-we-believe|accessdate=2022-09-15}}</ref> nke gụnyekwara edemede Agnes Callard, Garry Kasparov, TM Luhrmann, Harry Reid, na Carlo Rovelli, n'etiti ndị ọzọ. E mechara bipụta ọrụ a n'akwụkwọ akụkọ a kpọrọ ''ajụjụ niile: Onye na-agụ nkume. <ref>{{Cite book|title=Question Everything: A Stone Reader|publisher=W. W. Norton (Liverlight)|year=2022|isbn=978-1-324-09183-7|editor=Catapano|edition=1st|pages=83–86}}</ref>''
== Ndụ onwe onye ==
Archibong bi ma na-arụ ọrụ na Neuchâtel, [[Switzerland]]. <ref name="Wallis-2021"/> O nwere nwa nwanyị. <ref name="The New York Times-2019"/> Ọ bụ nwanne nke obere onye na-eme egwuregwu Olympic [[Koko Archibong]] . <ref>{{Cite web|author=Reddinger|first=Paige|date=2019-09-01|title=Design Maven Ini Archibong on His Hermès Watch Collection, Vinyl Records and Favorite Cocktail|url=https://robbreport.com/style/watch-collector/design-maven-ini-archibong-2863171/|accessdate=2022-10-22|work=Robb Report|language=en-US}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndị gụsịrị akwụkwọ ama ama, Polytechnic School
* Ndepụta nke ArtCenter College of Design people
* Alumni ama ama, École cantonale d'art de Lausanne
* Ndị nrụpụta ama ama Knoll, Inc.
== Mbipụta ==
* ''Enweghị okwu: dị iche iche site na imewe'' . Schleuning, Sarah (2019). Dallas Museum of Art, High Museum of Art. Shapco Printing, Dallas, [[Texas]]. . [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/1139707385 1139707385] . <ref>{{Cite book|author=Schleuning|first=Sarah|url=https://www.worldcat.org/oclc/1139707385|title=Speechless : different by design|date=2019|others=Andrea Gollin, Laurie Haycock Makela, Ina Archibong, Misha Kahn, Yuri Suzuki, Matt Checkowski, Eric Zeidler, Steven and William Ladd, Dallas Museum of Art, High Museum of Art, Shapco Printing|isbn=978-0-300-24703-9|location=Dallas, Texas|oclc=1139707385}}</ref>
* ''Akwụkwọ ntuziaka ECAL nke ụdị: otu esi akụzi imewe nke ọma taa?'' . Jonathan Olivares, Alexis Georgacopoulos (2022). Phaidon Press, [[London]]. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-83866-517-3|978-1-83866-517-3]] . [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/1280602474 1280602474] . <ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/1280602474|title=The ECAL manual of style : how to best teach design today?|date=2022|others=Jonathan Olivares, Alexis Georgacopoulos|isbn=978-1-83866-517-3|location=London|oclc=1280602474}}</ref>
* ''Tupu ụnyaahụ anyị nwere ike ịfe: ọnụ ụlọ oge Afrofuturist.'' Ian Alteveer, Hannah Beachler, Sarah E. Lawrence, (2022). Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan, New York. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-58839-745-4|978-1-58839-745-4]] <ref>{{Cite book|author=Alteveer|first=Ian|url=https://books.google.com/books?id=SiNeEAAAQBAJ|title=Before Yesterday We Could Fly: An Afrofuturist Period Room|date=2022-02-04|publisher=Metropolitan Museum of Art|isbn=978-1-58839-745-4|language=en}}</ref>
* ''Jụọ ihe niile: onye na-agụ nkume'' . Peter Catapano, Simon Critchley (2022). Liveright, New York. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-324-09183-7|978-1-324-09183-7]] . [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/1347117429 1347117429] . <ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/1347117429|title=Question everything : a Stone reader|date=2022|others=Peter Catapano, Simon Critchley|isbn=978-1-324-09183-7|edition=1|location=New York|oclc=1347117429}}</ref>
== Ntụaka ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
aeoq7o55cl8yx2bw6j192g9gibwdp35
Kerry James Marshall
0
49275
709295
706355
2026-09-07T05:38:25Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709295
wikitext
text/x-wiki
'''Kerry James Marshall''' (amuru Ọktoba 17, 1955) bu onye omenkà na prọfesọ America, a mara maka eserese ya nke onyonyo ojii.[1] Ọ kụziri ihe eserese na ụlọ akwụkwọ nka na nka na Mahadum Illinois dị na Chicago.N'afọ 2017, a gụnyere Marshall na ndepụta Time 100 nke ndị nwere mmetụta kachasị n'ụwa kwa afọ. A mụrụ ya ma zụlite ya na Birmingham, [[Alabama]], ma kwaga South Central Los Angeles mgbe ọ bụ nwata.<ref name=":2">{{Cite web|author=Worley|first=Sam|date=March 29, 2016|title=This Modern Master Spent His Life Bringing Black Faces to Classic Art|url=http://www.chicagomag.com/Chicago-Magazine/April-2016/Kerry-James-Marshall/|accessdate=May 21, 2016|work=Chicago magazine|archivedate=July 11, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180711180554/http://www.chicagomag.com/Chicago-Magazine/April-2016/Kerry-James-Marshall/}}</ref> Ọ nọrọ ọtụtụ oge n'ọrụ ya na [[Chicago]], [[Ilinoi|Illinois]].
Ihe ngosi nke ọrụ ya, Kerry James Marshall: Mastry, bụ nke Museum of Contemporary Art, Chicago chịkọtara na 2016. <ref>{{Cite web|url=https://mcachicago.org/Exhibitions/2016/Kerry-James-Marshall|title=MCA – Exhibitions: Kerry James Marshall: Mastry|work=mcachicago.org|language=en|accessdate=December 13, 2017}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Marshall n'October 17, 1955, na Birmingham, Alabama . <ref name=":1">{{Cite news|author=Mason|first=Wyatt|title=Kerry James Marshall Is Shifting the Color of Art History|url=https://www.nytimes.com/2016/10/17/t-magazine/kerry-james-marshall-artist.html|work=The New York Times|date=October 17, 2016}}</ref> A zụlitere ya na Birmingham ma mesịa na [[Los Angeles]], California . <ref name=":2"/> Ọ bụ nwa nwoke nke onye na-arụ ọrụ na post ọfịs na onye na-elekọta ụlọ.<ref name=":1" /> Ihe omume nna ya nwere mmasị n'ebe ọ nọ bụ ịzụrụ elekere ndị gbajiri agbaji nke ọ ga-enweta n'ụzọ dị oke ọnụ n'ụlọ ahịa pawns ma mụta ka esi edozi ha site n'enyemaka nke akwụkwọ tupu ereghachi elekere.[1] Marshall nwere ike ịmụta ịkwatu ihe ndị ọ hụrụ ka ndị na-adịghị ahụkebe na mgbagwoju anya, na-eme ka ha bụrụ nke ya.
Ụlọ ya na Los Angeles dị nso n'isi ụlọ ọrụ Black Panther Party, nke hapụrụ ya na mmetụta nke ibu ọrụ ọha na eze ma metụta ọrụ ya n'onwe ya.<ref name="Kennedy20160909">{{Cite news|author=Kennedy|first=Randy|title=Kerry James Marshall, Boldly Repainting Art History|url=https://www.nytimes.com/2016/09/18/arts/design/kerry-james-marshall-met-breuer-mastry.html|work=The New York Times|id={{ProQuest|1817935179}}|date=9 September 2016}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref>
Isi okwu nke eserese ya, nrụnye, na ọrụ ọha na eze sitere na omenala ndị America na America ma gbanyere mkpọrọgwụ na ọdịdị ala nke nzụlite ya. N'afọ 1963, ya na ezinụlọ ya kwagara n'ọrụ ụlọ obibi ọha nke Nickson Gardens na mpaghara Watts nke Los Angeles, afọ ole na ole tupu ọgba aghara agbụrụ amalite. <ref>{{Cite web|title=Artist Info|url=https://www.nga.gov/collection/artist-info.35534.html|accessdate=2023-05-02|work=www.nga.gov}}</ref>
=== Agụmakwụkwọ ===
N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Marshall malitere ise ihe osise n'okpuru nduzi nke onye na-ese ihe na mmekọrịta mmadụ na ibe ya bụ [[Charles Wilbert White|Charles White]], nke gara n'ihu n'ọrụ kọleji Marshall.<ref name=":2"/> O kwuru na n'ime afọ ọzụzụ ya, White "ghọrọ dịka enyi dịka onye nduzi; M nọgidere na-akpọtụrụ ezinụlọ ya, ọbụlagodi mgbe ọ nwụsịrị. Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na Otis College of Art and Design na Los Angeles, Marshall rụrụ ọrụ ka "enweghị ihe oyiyi ma ọ bụ akụkọ a kapịrị ọnụ ịkọ," karịa abstraction.[1] Marshall nwetara B.F.A. ogo na 1978 site na Otis College of Art and Design . <ref name=":3">{{Cite web|title=Kerry James Marshall: Mastry, October 25, 2016–January 29, 2017|url=https://www.metmuseum.org/press/exhibitions/2016/kerry-james-marshall|accessdate=October 17, 2020|work=The Metropolitan Museum of Art|quote=He holds a BFA (1978) and honorary doctorate (1999) from the Otis College of Art and Design.}}</ref>
== Ọrụ ==
E nyere Marshall MacArthur Fellowship na 1997. <ref name="Whitehead">{{Cite journal|author=Whitehead|first=Jessie L.|title=Invisibility of Blackness: Visual Responses of Kerry James Marshall|url=https://archive.org/details/sim_art-education_2009-03_62_2/page/33|journal=Art Education|date=2009|volume=62|issue=2|pages=33–39|doi=10.1080/00043125.2009.11519010}}</ref> Ọ bụ prọfesọ na Mahadum Illinois na Chicago na School of Art and Design site na 1993 ruo 2006. <ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall, American, born 1955|url=https://www.nga.gov/collection/artist-info.35534.html|accessdate=October 17, 2020|work=National Gallery of Art}}</ref> Na 2013, Onye isi ala [[Barack Obama]] kpọrọ ya aha maka kọmitii na Arts na Humanities, otu n'ime ndị ọhụrụ asaa a họpụtara.
[[Hank Willis Thomas]] kwuru na Marshall nwere mmetụta dị ukwuu n'ebe ọ nọ na ọrụ ya.<ref name="Tani">{{Cite web|author=Tani|first=Ellen|date=April 21, 2016|title=How Kerry James Marshall Became a Superhero for Chicago's Housing Projects|url=https://www.artsy.net/article/artsy-editorial-how-kerry-james-marshall-became-a-superhero-for-chicago-s-housing-projects|accessdate=April 13, 2021|work=Artsy|language=en}}</ref>
== Mmetụta ọrụ, echiche ọha na eze na isiokwu ==
Oge nwata Marshall nọrọ n'ógbè Watts nke [[Los Angeles]], California, ebe Black Power na Civil Rights movements mere, nwere mmetụta dị ukwuu na ihe osise ya.<ref>{{Cite journal|author=Osborne|first=Catherine|date=July 1998|title=Kerry James Marshall.|url=https://www.highbeam.com/doc/1G1-30558316.html|journal=Parachute: Contemporary Art Magazine}}</ref> N'ịbụ onye ahụmahụ ya dị ka nwa okorobịa nwere mmetụta siri ike, ọ mepụtara ụdị ntinye aka n'oge ọ bụ nwata dị ka onye na-ese ihe nke gụnyere iji [[ihe gbara ọchịchịrị]], nke bụ isi ojii. Onyonyo ndị a na-anọchi anya echiche ya banyere [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]], kpọmkwem ndị ikom ojii nwere ọdịdị dị iche iche na nke dị n'ime na n'èzí. N'otu oge ahụ, ha na-eche echiche nke agbụrụ dị n'etiti ọha America nke oge a.[1] Isiokwu a na-ahụkarị pụtara n'ihu n'ọrụ ya n'ime iri afọ ndị sochirinụ, ọkachasị na 1980 na 1990 ma ka na-apụta n'ọrụ ya kacha nso nso a.
A maara Marshall maka nnukwu ihe osise, Ihe a tụrụ atụ, na ihe ndị ọzọ na-ewere ndụ na akụkọ ihe mere eme nke ndị Africa America dị ka isiokwu ha. N'ajụjụ ọnụ 1998 ya na Bomb Magazine, Marshall kwuru,<blockquote>"Ndị isi ojii na-ebi n'ebe, ọbụnadị ebe ndị nkịtị, n'ụzọ kachasị adọrọ mmasị. Ụdị bụ akụkụ dị mkpa nke ihe ndị isi ojii na'ime na ịga ije abụghị ihe dị mfe. Ị ga-eji ụdị na-aga ije. Ị ga na-ekwu okwu na ụda ụfọdụ; ya mere, n'ihe osise ahụ, m na-anwa ime otu omume ahụ maka ihe nkiri nke yiri ka ọ bụ akụkụ dị oke mkpa nke ahụ ndị isi ojii. "<ref>{{Cite web|author=Reid|first=Calvin|date=Winter 1998|title=Kerry James Marshall|url=http://bombsite.com/issues/62/articles/2111|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120526012548/http://bombsite.com/issues/62/articles/2111|archivedate=26 May 2012|accessdate=}}</ref></blockquote>Marshall kwenyere na gia nke ike akụkọ ihe mere eme na ụlọ ọrụ na nka Western bụ isi na eserese. Mgbe ọ gụrụ akwụkwọ na Otis, ọrụ Bill Traylor masịrị ya, onye na-ese ihe kụziiri onwe ya onye a mụrụ n'ohu na Alabama, bụ nke kpaliri ya imepụtakwu ihe osise metụtara oge ochie, agbụrụ agbụrụ na-achị ọchị.<ref name="Kennedy20160909"/>
Marshall bụ otu n'ime ndị otu ndị na-ese ihe n'oge a dị ka Howardena Pindell, Charlene Teters, na Fred Wilson, bụ ndị na-etinyekarị okwu gbasara agbụrụ n'ọrụ ha. Ọrụ Marshall gbanyere mkpọrọgwụ n'akụkọ ihe mere eme ojii yana omenala ndị oji na-ewu ewu na-anabata oji dị ka ihe ngosi dị iche iche iji leba anya na njedebe nke ndị ojii n'ọhụụ anya, na-eji ụdị dịgasị iche iche.[1] Ihe osise ya dabere na njirimara; kpọmkwem,o mere ka a hụ ihe mara mma ojii ma webata ihe mara mma oji n'ime nnukwu akụkọ nka. N'okwu ya, ọ na-eji oji eme ka ọdịiche dị ka ike mmegide dị ukwuu, ma n'ụzọ mara mma ma na nkà ihe ọmụma. Otu n'ime mbipụta "ọcha" Marshall na-ewe bụ nke ịma mma. O kwuru na ebe ọ bụ na ọtụtụ ndị na-eme mkpọsa bụ ndị ọcha, ọ chọrọ ịmepụta ihe oyiyi nke ahụ ojii iji "mebie echiche na ịma mma bụ otu ihe na-acha ọcha". "Oji mara mma" bụ otu n'ime okwu ndị otu Black Arts mere iji gbochie echiche a na-enwekarị na isi ojii adịghị mma. Marshall kwadoro okwu a n'ụfọdụ ọrụ ya site n'iji asụsụ eme ihe.[1] Tinyere "Black mara mma", ọ chọrọ ịmepụta akụkọ ifo na eserese ya n'ụdị "oke".[8]. Ihe ọ lekwasịrị anya bụ imepụta ọrụ nka ọhụrụ nke na-abụghị akụkụ nke ọdịnala nka ọdịda anyanwụ.
Ọtụtụ n'ime ihe osise Marshall na-etinye ihe atụ na ihe nnọchianya. Ihe ka ọtụtụ n'ihe ndị o dere n'ọrụ ya metụtara ajọ omume nke ọchịchị ndị na-achị ala ọzọ.<ref>{{Cite journal|id={{Gale|A533005124}}|author=Maclean|first=Mary|title='Kerry James Marshall: Mastry', The Met Breuer, New York, 25 October 2016–29 January 2017|journal=Journal of Contemporary Painting|date=1 October 2018|volume=4|issue=2|pages=405–410|doi=10.1386/jcp.4.2.405_5}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> A maara Marshall nke ọma maka nnukwu ihe osise acrylic ya nke ọma n'elu ákwà a na-agbataghị agbatị. Ọrụ ya jikọtara ihe dị adị na ihe ndị na-agbakọta, ihe ịrịba ama, na ntọala dị egwu na nke a haziri nke ọma. Ihe oyiyi ya na-atụkarị aro ọkọlọtọ ndị mmadụ. Ndị na-ekiri ihe nkiri na-ahụkarị ederede na ọnụ ọgụgụ ndị mara mma na-ele ha anya kpọmkwem. Ụfọdụ n'ime ọrụ ya na-abụkarị ndị na-anọchite anya ndị isi ojii na ọtụtụ na-eji usoro ihe osise. Ihe osise ya nwere njikọ chiri anya na Black Arts movement.Site n'inyocha isiokwu nke ịbụ nwa ojii na America, ọrụ Marshall na-enyocha agbụrụ n'ọnọdụ ya na "Civil Rights Movement, Black Power Movement, ọrụ ụlọ, ịma mma ojii, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta ọha na eze nke ndị ojii". Ọrụ Marshall nwere mmetụta dị ukwuu site na nzụlite ya na Alabama na 1950s na LA na 1960s. Ọrụ ya na-adabere mgbe niile na ahụmahụ nke ịbụ oji na America n'ime oge ndị a.
Marshall mepụtara ihe na-atọ ọchị, dị ka ''Rhythm Mastr'', akụkọ banyere onye Africa-America nọ n'afọ iri na ụma nke nwetara ike dị egwu site na ihe ọkpụkpụ Africa site na iji usoro drum. N'ụzọ doro anya, ike sitere na chi asaa mejupụtara pantheon Yoruba.<ref name="Tani"/> Marshall họọrọ nke a iji dozie ọdịiche dị n'otú akụkọ ifo Africa na nke ọdịda anyanwụ, dị ka ndị Gris na ndị Norse, si egosipụta. Ọ bụ ezie na nke ikpeazụ ahụ ka dị mkpa na ọdịbendị na ọkwa ego ha, Marshall kwenyere na echefuola nke mbụ - a na-emeso ya dị ka "ma ọ bụ onye nwụrụ anwụ ma ọ bụ onye mgbe ochie".<ref name="Rythm Mastr">{{Cite web|title="Rythm Mastr"|url=https://art21.org/read/kerry-james-marshall-rythm-mastr/|accessdate=April 13, 2021|work=Art21|language=en}}</ref> Marshall nwere nchegbu banyere enweghị ndị dike Africa-America ụmụaka nwere ike ile anya mgbe ha na-etolite.<ref name="Rythm Mastr" /> Ọ laghachiri na Comic afọ 20 mgbe mbụ ya na 2018 Carnegie International. <ref name="Culture Type">{{Cite web|title=Two Decades After it Debuted, Kerry James Marshall is Revisiting His Rythm Mastr Comic Series at 2018 Carnegie International|url=http://www.culturetype.com/2018/04/16/two-decades-after-it-debuted-kerry-james-marshall-is-revisiting-his-rythm-mastr-comic-series-at-2018-carnegie-international/%27|work=Culture Type|first=Victoria L.|author=Valentine|date=April 16, 2018|accessdate=April 13, 2021|language=en-US}}</ref> Mgbe a jụrụ ya banyere ọnụnọ nke ''Black Panther'' nke Marvel dị ka dike akwụkwọ na-atọ ọchị Black, Marshall zaghachiri na eziokwu ahụ bụ na ndị edemede ọcha ka kere ya ma ya mere ọ bụghị onye nnọchi anya ọdịbendị ojii.<ref name="documentjournal.com">{{Cite web|date=October 15, 2018|title=Kerry James Marshall created comic strip with black characters to show 'it can be done'|url=https://www.documentjournal.com/2018/10/kerry-james-marshall-created-comic-strip-with-black-characters-to-show-it-can-be-done/|accessdate=April 13, 2021|work=Document Journal|language=en-US|archivedate=April 13, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210413104217/https://www.documentjournal.com/2018/10/kerry-james-marshall-created-comic-strip-with-black-characters-to-show-it-can-be-done/}}</ref> Ihe nkiri ndị ọzọ gụnyere ''P-Van'', nke ụfọdụ ụmụ okorobịa kpaliri bụ ndị ga-anọdụ ala na Van n'èzí ụlọ ọrụ Marshall ma "na-apụ", na On the Stroll, nke dabeere na ndị akwụna agbata obi na Marshall na-ewepụ ha n'ọnọdụ ahụ ma mee ka ha bụrụ mmadụ. <ref name="documentjournal.com" /> Ọ bụ otu n'ime ọtụtụ ndị na-ese ihe n'Afrịka na America nke gbalịrị itinye isiokwu agbụrụ na ịbụ onye ojii n'ime ọrụ ya, na-enwe olileanya ime ka akụkọ ihe mere eme dị iche iche.<ref name="Culture Type" /> Ụfọdụ n'ime ọrụ ya, dị ka La Venus Negra na Voyager, jikọtara ịma mma Afrịka na ọdịnala ọdịda anyanwụ, na-egosi mbọ ndị Africa America na-agba ịchọta ọnọdụ ha n'etiti ndị America.Ọtụtụ mgbe, a na-ahụta na ọrụ Marshall jupụtara na mmetụta mmetụta na-egosi ihe ọ dị ka ịbụ Urban African American, na-egosipụta ụlọ na ezinụlọ ndị America America dị n'etiti. Ọrụ ndị ọzọ nke Marshall, ya bụ The Garden Project na ihe ncheta, na-egosipụta okwu gbasara agbụrụ na America site na 1960s na 1970s wee gawa. The Garden Project na-akatọkwa aha ebube nke ọrụ ụlọ nke na-ezochi ịda ogbenye na-enweghị isi, mgbe usoro nke Lost Boys na-enyocha ụmụ okorobịa ojii "furu efu na ghetto, furu efu na ụlọ ọha, na-efunahụ enweghị ọrụ, na agụghị akwụkwọ."[1] Ọrụ Marshall na-arụ ọrụ siri ike ma na-adị mkpa mgbe niile, karịsịa na nsogbu nke ịchọta njirimara..<ref>[http://www.thehistorymakers.com/biography/kerry-james-marshall-39 "Kerry James Marshall Biography"]. Chicago, 2001. ArtMakers. The History Makers. November 16, 2009.</ref>
Marshall tụgharịrị uche, "N'okpuru mmetụta Charles White, amaara m mgbe niile na achọrọ m ịrụ ọrụ nke gbasara ihe: akụkọ ihe mere eme, ọdịbendị, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, okwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya. ... Ọ bụ naanị iji nwee nkà iji mee ya n'ezie. "
== Ọrụ ==
=== ''Foto nke onye na-ese ihe dị ka onyinyo nke onwe ya n'oge gara aga'' (1980) ===
Ihe osise Portrait of the Artist as a Shadow of His Former Self (1980) bụ ọpụpụ maka Marshall, ọ bụkwa ihe osise mbụ o mere nke onye ojii.<ref>{{Cite web|date=April 25, 2018|title=10 Surprising Facts about Artist Kerry James Marshall|url=http://samblog.seattleartmuseum.org/2018/04/10-facts-kerry-james-marshall/|accessdate=October 17, 2020|work=SAMBlog|language=en-US}}</ref> Tupu ọrụ a, Marshall na-arụ ọrụ na collage.<ref name=":5" /> [1] Ọ bụ obere eserese, nke e ji akwa akwa mee n'akwụkwọ.[2] Emepụtara ya na ndò ojii ma na-egosipụta agba nwoke ojii nwere nnukwu ọnụ ọchị na-acha ọcha na ezé nwere oghere.[1] Kemgbe 2019, eserese a na-ebi na mkpokọta na Los Angeles County Museum of Modern Art (LACMA). <ref name=":5">{{Cite web|date=February 18, 2019|title=LACMA Gifted Kerry James Marshall's Portrait of the Artist as a Shadow of His Former Self|url=https://www.artforum.com/news/lacma-gifted-kerry-james-marshall-s-portrait-of-the-artist-as-a-shadow-of-his-former-self-78657|accessdate=October 17, 2020|work=Artforum.com|language=en-US}}</ref>
=== ''Njem'' (1992) ===
Marshall dabeere ọtụtụ n'ime ihe ndị o dere na mbido afọ 1990 na ihe ndị mere n'akụkọ ihe mere eme nke America. Otu ihe osise dị otú ahụ, Voyager, <ref>{{Cite web|date=2018|title=Voyager, Kerry James Marshall|url=http://www.corcoran.org/collection/voyager|work=Corcoran|accessdate=2024-06-18|archivedate=2023-02-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230223050330/http://www.corcoran.org/collection/voyager}}</ref> nke e sere na 1992, nwere ihe pụrụ iche na mkparịta ụka banyere okwu agbụrụ na United States n'ihi na Marshall dabeere na "Ụgbọ mmiri mara mma ... nke e ji nzuzo mee ka ọ buru ndị ohu Africa". Ihe nnọchianya nke ihe nnọchianya a jupụtara, site na ndị ojii abụọ dị n'ụgbọ mmiri na okooko osisi ndị gbara olu nwanyị ahụ gburugburu ruo n'ọdịiche dị n'etiti igwe ojii na ikuku na ọchịchịrị nke azụ elu. Okpokoro isi dị n'ime mmiri, dị n'okpuru ụgbọ mmiri ahụ, na-egosi ọdịnihu ga-emebi emebi nke ndị Africa, na nwanyị a na-amaghị ama nwere ngosipụta nke enweghị ahụ iru ala. N'ihi ya, ọ na-ebute ụzọ dị egwu nke ụgbọ mmiri nke mara mma, ọdịdị dị elu na nzube nzuzo gbara ọchịchịrị, na-amanye ndị mmadụ iche echiche banyere ihe ọ ga-akara ha mma echefu.
=== Black beauty, Untitled (La Venus Negra) (1992) na Untitled) (1994) ===
Marshall nyochara echiche nke ịma mma ojii n'adịghị ka echiche ọdịda anyanwụ na ihe osise ya, Untitled (La Venus Negra) (1992). Onye ahụ na-agwakọta n'ụzọ nkịtị na gburugburu ọchịchịrị ya, ọdịdị ya na-adọrọ adọrọ na-apụtachaghị ìhè. Ma ozugbo onye na-ekiri ya lere anya nke ọma, ọdịdị ya na-agba gburugburu na-eme ka ike nwanyị dị elu nke naanị site na oji nke akpụkpọ ahụ ya. Ihe osise Untitled (Supermodel) (1994), dị na nchịkọta nke Honolulu Museum of Art, ọrụ a na-egosi nwanyị ojii na-agbalị ịdị ka ụdị Caucasian na-acha odo odo. Ọrụ ahụ na-ezokwa aka n'ihe osise onwe onye nke onye na-ese ihe, bụ́ onye ji lipstick na-acha uhie uhie na ogologo wig na-acha ọcha chọọ onwe ya mma.<ref>{{Cite web|author=Knight|first=Christopher|date=2017-03-20|title=Kerry James Marshall's paintings insist on black self-representation|url=https://www.latimes.com/entertainment/arts/la-et-cm-kerry-james-marshall-moca-20170320-htmlstory.html|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|language=en-US}}</ref>
Dị ka Marshall kwetara, ya onwe ya "echebaraghị na a ga-ewere nwanyị ojii dị ka chi nwanyị nke ịhụnanya na ịma mma, mana site na eserese a, ọ gosipụtara na ọ ga-ekwe omume. Ọ na-agbagha echiche ọdịnala nke chi nwanyị dị ka nwanyị ọcha nwere ogologo ntutu na-agagharị agagharị, na-ekwu okwu ọzọ banyere njirimara ndị Africa na America na Ụwa Ọdịda Anyanwụ. Echiche a nwere ihe ọ pụtara mgbe ị na-eleba anya n'ụkpụrụ Afrịka n'elu otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ndabere. Site na mgbakwunye a, ọ na-ezo aka n'ihe omume ahụ malitere n'oge Harlem Renaissance iji tinye ọdịnala ọdịnala ndị Afrịka n'ime nka ndị Afrịka. <ref>Crouther, Betty J. [http://www.thefreelibrary.com/The+black+artist+and+his+image+in+America+65+years+ago.-a0192353190 "The Black Artist and His Image in America 65 Years Ago. (Essay)"]. Southeastern College Art Conference Review 15.2 (2007): 163+.</ref> ] N'ịgbalị ime ka nkà Africa na echiche ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa dị n'otu, Marshall tinye ma na eserese ya. Ya mere, ọ na-akọwapụta nchọta nwa ojii nke gụnyere akụkụ niile nke akụkọ ihe mere eme nke nna nna ha na ọnọdụ ha ugbu a. Ọ bụ ezie na ndị Africa America nwere ike na-eche na e jikọtara ya na omenala abụọ dị iche iche, ihe osise Marshall nke ihe osise ọdịda anyanwụ nke oge ochie nke nwere ihe ịchọ mma ojii ọhụrụ na-ejikọta ha abụọ, na-egosi na ha nwere ike ibi n'otu.
=== Usoro Lost Boys (1993-1995) ===
Otu n'ime usoro ọrụ ya a ma ama The Lost Boys (1993-1995) na-egosi ndụ na nsogbu nke ọtụtụ ndị Africa America chere ihu. Usoro ihe osise ahụ bụ nke ụmụ okorobịa Africa-America site n'ubu ruo n'elu, na-enwe ụcha akpụkpọ ahụ gbara ọchịchịrị, nke dị iche na anya na-acha ọcha nke bụ ihe a na-ahụkarị n'ọrụ Marshall. Eserese ndị a gosikwara ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe onyonyo na-acha ọcha kpamkpam, nwere orbs ọcha, ifuru na mpaghara dị n'azụ iji mepụta ọdịiche karịa. Onye na-ese ihe kọwara na ihe onyonyo a bụ iji gosi ụmụntakịrị nwoke ndị a enweghị aha ha dị ọcha mgbe ha dị obere na ịbụ ndị a na-emegbu ghetto na ụlọ ọha.<ref name="Whitehead"/>
=== Usoro ''Ọrụ Ogige'' ===
The Garden Project bụ usoro ihe osise nwere nghọta, ma na mkpesa ya megide nkwa ụgha na eziokwu na-enweghị olileanya nke ụlọ ọha na eze na-enweta ego dị ala na ikike ya igosi ikike dị egwu nke ndị Africa America ịchọta obi ụtọ ma wuo obodo n'agbanyeghị ọnọdụ ndị a. Site na usoro a, Marshall na-ekpughe mgbagwoju anya dị n'ime ya na njikọ dị omimi n'etiti nkwa ndị a na-eme nke Ụlọ Ọha na ihe siri ike, nke na-enweghị olileanya nke ndị bi na ha. Mana Marshall na-agafe naanị ikpughe ọdịiche dị n'etiti echiche a na eziokwu ya, dịka ọrụ ya na-ezo aka n'echiche nke obodo na olileanya na ndị Africa America nwere ike ịmepụta n'ime ọnọdụ siri ike nke ụlọ ndị na-enweta ego dị ala. N'ịbụ nke ụlọ mbụ ya, Nickerson Gardens, <ref name="Tani"/> usoro Marshall "The Garden Project" na-eme egwuregwu na-enweghị isi na nkọwa ndị dị n'okwu ahụ bụ "ubi. " Eserese ise dị na nsonso a na-egosi ọrụ ụlọ ọha dị iche iche - Rockwell Gardens, Wentworth Gardens, Stateway Gardens, wdg - na-enyocha ka ihe onyonyo ọ fọrọ nke nta ka eden dị ka e ji aha ya bụrụ ihe nzuzu n'ihe gbasara ọrụ ndị a dara ada. N'ịbụ ndị e gburu n'elu akwa akwa a na-agbatịghị, nnukwu eserese ndị a na-adị ka ihe osise. Ihe ndị ha jikọtara ọnụ na, mgbe ụfọdụ, ọgwụgwọ n'elu ala siri ike na-egosi mbelata nke ọrụ ụlọ ọha na ihe isi ike nke ndụ n'ime ha.
=== Ọtụtụ Nnukwu Ụlọ (1994) ===
Marshall's Many Mansions, site na 1994, na-ekpughe esemokwu dị n'etiti aha "Stateway Gardens", na eziokwu nke ndụ n'ebe ahụ. Enwere obi ụtọ aghụghọ na-emetụta mpempe akwụkwọ ahụ, dịka a na-egosi ala ahụ n'ụzọ zuru oke. Ndị ojii na-emebiga ihe ókè na-akụ okooko osisi na-agbasa, a na-egbutu osisi ndị ahụ nke ọma, ihe niile na-eyi ka ọ dị oke. Mana ndị isi ojii Marshall, dị ka Michael Kimmelman si kwuo na ''New York Times'' ya, bụ "ndị siri ike ma bụrụ ndị a haziri ahazi: ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ stereotypes".<ref>{{Cite web|author=Kimmelman|first=Michael|title=Art in Review|url=https://www.nytimes.com/1995/09/29/arts/art-in-review-269395.html|work=The New York Times|date=29 September 1995}}</ref> Ha na-akọwa nwoke ojii dara ogbenye bi n'ụlọ ọha na eze ma n'adịghị ka ala gbara ha gburugburu, ha anaghị enwe obi ụtọ. Otu na-ele onye na-ekiri ya anya n'ụzọ nkatọ, ebe ndị ọzọ abụọ na-ele ha anya, ha niile enweghị obi ụtọ. Ihe owuwu ha bi na ya na-apụta dị ka ihe ndabere katọn, na-adọta uche na ụgha nke ọnọdụ ahụ. A naghị ahụ eziokwu na utopianism mara mma nke ebe ma ọ bụ okooko osisi, kama ọ bụ na ihe owuwu nke ụlọ na ihe oyiyi, ihe oyiyi nke ndị ikom bi na ha.
=== Usoro ihe ncheta ===
Usoro ihe ncheta ahụ na-akọ akụkọ banyere ọnwụ nke ndị isi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akwụkwọ, nka, na egwu.<ref name="pbs.org2">[https://www.pbs.org/art21/slideshow/?slide=556&showindex=86 "Souvenir IV"]. Loss & Desire: Kerry James Marshall. Ed. Art:21. November 17, 2009.</ref> ''Ihe Ncheta nke Atọ'', nke e dechara na 1998, na-elekwasị anya na mmụọ ozi nke na-ekpebi ugbu a na oge gara aga. Ọ bụ mmụọ ozi nke ọkwa na onye na-elekọta nhazi nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ. <ref name="pbs.org2" /> Otú ọ dị, n'ịmepụta okwu ọhụrụ banyere ndị isi ojii na America, ọ na-eme ka ọdịiche ha dị na usoro ike ndị ọcha. Enwere aghụghọ na ihe odide nke na-amanye onye na-ekiri ya ile anya miri emi: ihe oyiyi ndị a na-emegide ndị na-ese ihe ojii na-enweghị atụ chere na ha ga-etinye iji bụrụ ndị na-eme ihe nkiri. Marshall na-akpọ njikọta a nke nkọwa mara mma na nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị "ikike anya" nke na-enye ndị mmadụ n'uche N'ime ''Ihe Ncheta nke Atọ'', a na-egosi aha ndị isi ojii a ma ama na akụkọ ihe mere eme na afọ nke ọnwụ ha n'elu ihe osise ahụ. <ref name="Kerry James Marshall 20002">Kerry James Marshall, Staff of the Renaissance Society at the University of Chicago, Richard Powell, Cheryl Harris, Susanne Ghez. ''Kerry James Marshall: Mementos''. Chicago: The Renaissance Society at the University of Chicago, 2000.{{page needed|date=June 2021}}</ref> N'ihi ya, isiokwu nke enweghị oge na-apụta: onye na-ekiri ihe na-eme ugbu a na-eche echiche banyere ihe nketa nke ndị mmadụ bụ ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na ndị na-ese ihe n'Afrịka. Ihe osise ndị ahụ na-eme ka akara ncheta ndị a sie ike site na ahịrịokwu "Anyị na-eru uju ọnwụ anyị" na "N'icheta". ''Ihe Ncheta nke Anọ'' (1998), nke a na-etinye n'otu ụlọ obibi nke etiti dabere na ebe obibi ezinụlọ Marshall, bụ ihe dị adị na aka nke ihe a na-apụghị ịhụ anya. Site na ihe osise ahụ onye na-ekiri ya na-aga n'oge Civil Rights na ihe osiso ahụ n'onwe ya bụ postcard nke na-egosikwa njem ahụ. Ihe nkiri ahụ dum na-ekwughachi emume ndị Ijipt nke inye ndị nwụrụ anwụ arịa na nri.<ref name="pbs.org2" /> A na-eme ''Ihe Ncheta nke Atọ'' na ''Nke anọ'' n'ụdị grisaille, usoro "ihe osise akụkọ ochie", ebe a na-eme Souvenir nke mbụ na ''Nke Abụọ'' (1997) na agba.<ref name="pbs.org2" /> Ka mmadụ na-enyocha ihe ndị mere n'oge usoro ihe ncheta ahụ, onye na-ekiri ya na-aghọta ọmarịcha ntọala ọbụna n'ime ọdịdị monochromatic nke III na IV. Ihe ịrịba ama Marshall bụ stamping a na-emegharị site na ihe osise, nke a na-ahụ ebe a dị ka nku ndị mmụọ ozi gbara ndị isi ojii gburugburu, na ndabere okooko osisi, nke a hụrụ ebe a dị Ka ihe ịchọ mma na-egbuke egbuke. <ref name="Rowell, Charles H. 19983">Rowell, Charles H., and Kerry James Marshall, [https://web.archive.org/web/20160508073112/http://xroads.virginia.edu/~ug01/westkaemper/callaloo/marshall.html "An Interview with Kerry James Marshall"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160508073112/http://xroads.virginia.edu/~ug01/westkaemper/callaloo/marshall.html|date=May 8, 2016}}, ''[[Callaloo (journal)|Callaloo]]'' 21.1 (1998): 263–72.</ref>
=== Ihe osise ọha na eze nke Marshall ===
N'afọ 2017, ụlọ ọrụ na-enweghị uru, Murals of Acceptance nyere Marshall ọrụ ịmepụta ihe osise ọha na eze akpọrọ, ''Rush More''. N'ịbụ nke dị n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Chicago Cultural Center, akụkụ ahụ bụ nsọpụrụ nye ụmụ nwanyị nyere aka na ọdịbendị Chicago.<ref>{{Cite web|author=Johnson|first=Steve|title=Giant mural by Kerry James Marshall honors Chicago women of culture|url=https://www.chicagotribune.com/entertainment/ct-ent-kerry-james-marshall-mural-unveiled-chicago-1204-story.html|accessdate=April 18, 2019|work=chicagotribune.com|date=3 December 2017|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|author=Janssen|first=Kim|date=October 2, 2017|title=Cheryl Lynn Bruce's name misspelled — on her husband's mural|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-cheryl-lynn-bruce-1003-chicago-inc-20171002-story.html|accessdate=October 17, 2020|work=chicagotribune.com}}</ref>
N'afọ 2018, abụọ n'ime nnukwu ọrụ Marshall bịara n'ihu ọha na esemokwu dị n'etiti nka ọha na eze, na azụmahịa. N'ọnwa Mee, ụlọ ọrụ Chicago's Metropolitan Pier na Exposition Authority rere Past Times (1997) nye Sean Combs maka ego nde $ 21 maka ụlọ ọrụ ọha na eze, mgbe ọ kwụchara na McCormick Place ruo ọtụtụ afọ. Past Times rụrụ ọrụ dị mkpa n'oge mbinye ego ya na ihe ngosi ngosi nka nke 2016. N'ọnwa Ọktọba, onye isi obodo Chicago Rahm Emanuel kwupụtara atụmatụ ịkwalite Alaka Legler nke Ọbá Akwụkwọ Ọha Chicago na West Side. A ga-enweta ego maka nkwalite ahụ site na ịre ahịa Ọmụma na ihe ịtụnanya nke ọba akwụkwọ (1995). Mgbe nkatọ gasịrị, gụnyere site n'aka Marshall, onye isi obodo kagburu ire ere ahụ.[<ref>{{Cite news|author=Johnson|first=Steve|title=Chicago reverses course on planned auction of Kerry James Marshall painting|language=en-US|work=chicagotribune.com|url=https://www.chicagotribune.com/entertainment/museums/ct-ent-city-halts-auction-kerry-james-marshall-painting-1105-story.html|accessdate=November 7, 2018}}</ref><ref>{{Cite news|author=Deb|first=Sopan|date=November 5, 2018|title=Chicago Pulls Kerry James Marshall Painting From Auction Following Criticism|language=en|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/11/05/arts/design/chicago-kerry-james-marshall-christies-auction.html|accessdate=November 7, 2018}}</ref>
N'afọ 2021, Washington National Cathedral họọrọ Marshall site na Racial Justice Windows Project iji mepụta windo abụọ ọhụrụ. Ndị a na-anọchi windo ndị mbụ sitere na 1953, nke sọpụrụ ndị ọchịagha Confederate Robert E. Lee na Thomas "Stonewall" Jackson; katidral ahụ wepụrụ ma wepụ windo ndị ahụ na 2017. Windo ọhụrụ nke Marshall, nke akpọrọ "Ugbu a na Ruo Ebighị Ebi", bụ ọrụ mbụ nke onye na-ese ihe na-eji ugegbe eme ihe. A kpughere ha ma nyefee ha n'ihu ọha na katidral na Septemba 23, 2023. <ref name="Wash Post 0923">{{Cite news|author=Iati|first=Marisa|title=For $18.65, famous artist designs racial justice windows for National Cathedral|url=https://www.washingtonpost.com/religion/2023/09/23/national-cathedral-kerry-james-marshall-windows/|work=Washington Post|accessdate=25 September 2023}}</ref>
== Ihe ngosi ==
Marshall emeela ọtụtụ ihe ngosi na ihe ngosi n'onwe ya na ebe ngosi ihe mgbe ochie na gallery na United States na mba ụwa. Ihe ngosi ya gụnyere Kerry James Marshall, Telling Stories: Selected Paintings (1994-1995), nke sitere na Museum of Contemporary Art Cleveland;[1] Kerry James Marshall: Mementos (1998-2000), sitere na Renaissance Society, Chicago; [2] Along the Way (2005-2006), sitere na Camden Arts Center, [[London]] ;[3] Kerry James Marshall: Na Ụlọ elu (2013), National Gallery of Art, Washington, D.C.; [4] na Kerry James Marshall: Mastry (2016-2017), sitere na Museum of Contemporary Art, Chicago. .<ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall: Mastry|url=https://mcachicago.org/Exhibitions/2016/Kerry-James-Marshall|work=MCAChicago|publisher=[[Museum of Contemporary Art, Chicago]]|accessdate=2 May 2023}}</ref>
E gosipụtakwara ọrụ ya n'ọtụtụ ihe ngosi otu, gụnyere Documenta X (1997); <ref>{{Cite web|title=Documenta X|url=https://www.documenta.de/en/retrospective/documenta_x|work=[[Documenta]]|accessdate=4 May 2023|archivedate=9 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180209023800/https://www.documenta.de/en/retrospective/documenta_x}}</ref> 50th Venice Biennale (2003); <ref>{{Cite journal|title=50th Venice Biennale|url=https://www.frieze.com/article/50th-venice-biennale-0|journal=[[Frieze (magazine)|frieze]]|date=10 September 2003|issue=77|accessdate=4 May 2023|author=Rondeau|first=James}}</ref> Documenta 12 (2007); <ref>{{Cite web|title=documenta 12|url=https://www.documenta.de/en/retrospective/documenta_12|work=[[Documenta]]|accessdate=4 May 2023|archivedate=4 May 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230504144846/https://www.documenta.de/en/retrospective/documenta_12}}</ref> na Afro-Atlantic Histories (2022). <ref>{{Cite journal|author=Quinn|first=Chase|title='Afro-Atlantic Histories' Quietly Rebuts Representations of the Black Experience|url=https://www.frieze.com/article/afro-atlantic-histories-national-gallery-2022-review|journal=[[Frieze (magazine)|Frieze]]|accessdate=4 May 2023|date=15 June 2022|issue=229}}</ref>
== Ọrụ ndị a ma ama na nchịkọta ọha na eze ==
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ onye na-ede egwuregwu, onye nduzi, onye na-eme ihe nkiri Cheryl Lynn Bruce . <ref name=":4"/> Ha zutere mgbe Bruce na-arụ ọrụ na Studio Museum na Harlem na Marshall na-amalite ebe obibi nka n'ebe ahụ.<ref>{{Cite web|author=Harrison|first=Lauren R.|title=Getting to know Cheryl Lynn Bruce|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-2010-02-05-1002030249-story.html|accessdate=October 17, 2020|work=chicagotribune.com|date=5 February 2010|language=en-US|quote=A few years later, Bruce was working at the Studio Museum in Harlem, where she met someone else who arrived in a Volkswagen: Marshall, who was to begin an art residency there.}}</ref> N'afọ 1987, Marshall sooro Bruce kwaga n'obodo ya na South Side nke Chicago, ebe ha lụrụ na 1989 na South Side Community Art Center.<ref name=":2"/> Nwa ya nwanyị bụ Onye nnọchi anya United States Sydney Kamlager-Dove.
== Ihe nrite na nsọpụrụ ==
* 1997 - MacArthur Fellowship, MacArthur Foundation<ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall|url=https://www.macfound.org/fellows/558/|accessdate=May 21, 2016|work=MacArthur Foundation}}</ref><ref name="Whitehead"/>
* 1999 - Doctorate Honorary, Otis College of Art and Design, Los Angeles, California<ref name=":3"/>
* 2017 - Fifth Star Award, maka onyinye ya na Chicago, City of Chicago.<ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall Mural at the Chicago Cultural Center|url=https://www.cityofchicago.org/city/en/depts/dca/supp_info/kjm_mural.html|accessdate=December 12, 2017|work=Chicago Cultural Center, City of Chicago|language=en}}</ref>
* 2022 - A họpụtara ya dị ka Honorary Royal Academician (HonRA) na 13 Disemba 2022 <ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall {{!}} Artist {{!}} Royal Academy of Arts|url=https://www.royalacademy.org.uk/art-artists/name/kerry-james-marshall-hon-ra|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230213152554/https://www.royalacademy.org.uk/art-artists/name/kerry-james-marshall-hon-ra|archivedate=13 February 2023|work=Royal Academy of Arts}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ihe nkiri
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|1991
|''Ụmụ nwanyị nke Uzuzu''
|Onye na-emepụta ihe
|<ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall: Mementos|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/exhibitions/1189|accessdate=October 17, 2020|work=Brooklyn Museum|quote=He was production designer on a feature film by Julie Dash, Daughters of the Dust, and recently presented Doppler Incident as part of the Artist in Action series staged by Brooklyn Academy of Music and performed at the Kitchen.|archivedate=October 17, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201017111731/https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/exhibitions/1189}}</ref>
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe ngosi telivishọn
!Ihe omume
!Ụdị
!Ihe edeturu
|-
|2001
|''Art:21 - Art Na narị afọ nke iri abụọ na otu''
|Ihe e ji mara ya (Oge 1)
|Telivishọn
|Ihe omuma ihe omuma nke PBS.<ref>{{Cite news|title=Watch — Art21|language=en|work=Art21|url=https://art21.org/watch/?filter-series=s1|accessdate=August 5, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall in 'Identity'|url=https://art21.org/watch/art-in-the-twenty-first-century/s1/kerry-james-marshall-in-identity-segment/|date=September 28, 2001|accessdate=October 17, 2020|work=Art21|language=en}}</ref>
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}<ref>{{Cite web|title=Kerry James Marshall - Artworks & Biography|url=https://www.davidzwirner.com/artists/kerry-james-marshall|accessdate=2023-12-02|work=David Zwirner|language=en}}</ref>
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Bekee, Darby. Ịkọwa Ndụ: Essays na Intersection of Art and Race Terror. New Haven: [[Yale University]] Press, N2019. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780300230383|9780300230383]] Isi nke 1, "Onye na-ese ihe na ndị uwe ojii".
* {{Cite book|author=Haq|first=Nav|title=Kerry James Marshall: painting and other stuff|date=2013|isbn=978-94-6130-126-0|oclc=908324326}}
* {{Cite book|author=Marshall|first=Kerry James|title=Kerry James Marshall: mementos|date=1998|isbn=978-0-941548-40-3|oclc=43702402}}
* {{Cite book|author=Marshall|first=Kerry James|title=Kerry James Marshall|url=https://archive.org/details/kerryjamesmarsha0000mars_d6u9|date=2000|publisher=H.N. Abrams|isbn=978-0-8109-3527-3|oclc=43318234}}
* {{Cite book|author=Marshall|first=Kerry James|title=Kerry James Marshall: painting and other stuff|date=2014|isbn=978-94-6130-126-0|oclc=869741733}}
* {{Cite book|author=Marshall|first=Kerry James|title=Kerry James Marshall: look see|date=2015|publisher=David Zwirner Books|isbn=978-1-941701-08-9|oclc=904542035}}
* {{Cite book|author=Marshall|first=Kerry James|title=Kerry James Marshall: mastry|date=2016|publisher=National Geographic Books|isbn=978-0-8478-4833-1|oclc=948822926}}
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-7148-7155-4|978-0-7148-7155-4]]
* Metropolitan Museum of Art. ''Kerry James Marshall: A'' Creative Convening. Usoro nzukọ, Jenụwarị 29, 2017. New York: Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie, 2018.
* [[Kobena Mercer|Mercer, Kobena]]: ''Njem & Lee: Omume nka Black Diaspora Kemgbe afọ 1980''. Durham: Duke University Press, 2016. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0822360803|978-0822360803]]. Isi nke 17, "Kerry James Marshall, The Painter of Afro-Modern Life".
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nkà nke Nlaghachi: The Sixties & Contemporary Culture. Chicago: Mahadum nke Chicago Press, 2019. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780226521558|9780226521558]]. Akụkụ nke 3, "Ọgwụgwụ nke afọ iri isii".
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.tfaoi.com/aa/4aa/4aa279.htm Kerry James Marshall] na Miami Art MuseumEbe Ngosi Ihe Ochie nke Miami
* [https://web.archive.org/web/20140514213329/http://fundaciotapies.org/site/spip.php?article7972 ''Kerry James Marshall Ihe osise na ihe ndị ọzọ'']. Ihe ngosi na Fundació Antoni Tàpies, Barcelona, Spain
* [https://www.nytimes.com/2016/09/18/arts/design/kerry-james-marshall-met-breuer-mastry.html "Kerry James Marshall, Boldly Repainting Art History"], ''The New York Times'', September 9, 2016, nke Randy Kennedy dere
* Susan Stamberg, "Kerry James Marshall: Ọnụnọ ojii na Art World Is 'Not Negotiable'", NPR, Morning Edition, March 28, 2017
* [https://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-kerry-james-marshall-13706#transcript "Nkwurịta okwu akụkọ ihe mere eme na Kerry James Marshall, 2008 August 8"], site na Archives of American Art, Smithsonian InstitutionỤlọ Ọrụ Smithsonian
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
js6egv3e8lr2gydltz33y3peo7pcxu3
Ihe na-emetụta ndụ
0
49503
709265
406913
2026-09-06T19:45:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709265
wikitext
text/x-wiki
A bioeffector is a viable microorganism or active natural compound which directly or indirectly affects plant performance (biofertilizer), and thus has the potential to reduce fertilizer and pesticide use in crop production.<ref>{{Cite web |url=http://dpg.phytomedizin.org/fileadmin/tagungen/03_PPPHE/Doku/2014/MinutesPPPHE2014.pdf |title=Minutes of the 6th International Symposium Plant Protection and Plant Health in Europe, May 2014 Braunschweig, Germany |accessdate=2024-07-11 |archivedate=2021-04-26 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20210426193321/http://dpg.phytomedizin.org/fileadmin/tagungen/03_PPPHE/Doku/2014/MinutesPPPHE2014.pdf }}</ref>
== Ụdị ==
Bioeffectors have a direct or indirect effect on plant performance by influencing the functional implementation or activation of biological mechanisms, particularly those interfering with soil-plant-microbe interactions. In contrast to conventional fertilizers and pesticides, the effectiveness of bioeffectors is not based on a substantial direct input of mineral plant nutrients, either in inorganic or organic forms
* Ngwaahịa ndị a na-eji eme ihe bụ:
** Ihe ndị fọdụrụnụ,
** Composting na fermentation ngwaahịa,
** Ihe ndị e wepụtara n'osisi
* A na-etinye nkwadebe nke bioeffector (bio-agents) dị ka ngwaahịa ndị a kwadebere:
** na ebumnuche nke ịkpali uto osisi (bio-stimulants),
** iji melite nnweta ihe na-edozi ahụ nke osisi (bio-fertilizers),
** iji chebe osisi pụọ na pathogens na ụmụ ahụhụ (ihe na-achịkwa nje)
** ma ọ bụ n'ozuzu iji kwalite arụmọrụ nke ihe ọkụkụ; ha nwere ike ịnwe otu ma ọ bụ karịa bio-effectors tinyere ihe ndị ọzọ. "<ref>Bakonyi N., Donath S., Weinmann M., Neumann G., [[Torsten Müller (agroscientist)|Müller T.]], [[Volker Roemheld|Römheld V.]] (2008): Assessing commercial bio-fertilisers for improved phoshorus availability. Use of rapid screening tests. Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Pflanzenernährung 2008</ref>
* Ndị bioeffectors a ma ama nwere nsonaazụ dị mma na ọkwa bụ:
** Rhizobia strains maka ala ma ọ bụ mkpụrụ inoculation dị ka ihe dị mkpa maka symbiotic N2-fixation mgbe ị na-eguzobe ụdị ma ọ bụ ụdị legume ọhụrụ.
** mmetụta dị mma nke mycorrhiza inoculation maka ala nwere (n'oge) obere ikike maka mycorrhization mgbọrọgwụ.
** Mycorrhization zuru oke na-eme ka ihe na-edozi ahụ (P) na mmiri na-amịkwu ma na-emebi nguzogide nke nje fungus.
* Usoro ndị ọzọ maka mmetụta dị mma nke bioeffectors na uto osisi ekwuola, na-ekwe nkwa ikike dị elu maka nchekwa akụ n'ihi mbelata nke fatịlaịza na ojiji nke ọgwụ ahụhụ:
** Mgbasa ozi na-edozi ahụ site na mpụga nke acid na carboxylates (dịka P-mobilisation),
** exudation nke micro-nutrient mobilising siderophores/chelates (e.g. Fe<sup>3+</sup>),
** mbelata nke ihe ndị na-adịchaghị edozi site na oxidized na ụdị ndị na-agbaze nke ukwuu (dịka Fe<sup>3+</sup> gaa na Fe<sup>2+</sup>, Mn<sup>4+</sup> gaa na Mn<sup>2+</sup>),
** njikọ / non-symbiotic N<sub>2</sub>-fixation, nchebe na-emegide pathogens osisi,
** mmụba nke ọrịa mycorrhizal na uto, na ịkpali mmetụta homonụ.
== Nnyocha na Mgbasa Ozi n'Obi ==
N'okpuru Acronym Biofector European Union na-akwado Research of Bioeffectors n'okpuru nduzi nke Mahadum Hohenheim. Onye nhazi Guenter Neumann, ndị otu: Jiří Balík, Borbala Biro, Karl Fritz Lauer, Uwe Ludewig, Torsten Müller, Alessandro Piccolo, Manfred G. Raupp, Kornelia Smalla, Pavel Tlustoš, Markus Weinmann.
Ndị otu Association Biostimulants in Agriculture (ABISTA) ga-enyocha nsonaazụ nke ọrụ ahụ ma nye ọrụ ugbo maka ojiji na ụlọ ọrụ EU maka usoro iwu na ndebanye aha.<ref>{{Cite web|url=http://www.biostimulants.info/|title=Webpage Biostimulants Association|accessdate=2016-06-16|archivedate=2018-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180604201202/http://biostimulants.info/}}</ref>
Òtù ndị ọzọ na-akpali akpali bụ European Biostimulant Industry Council, International Biocontrol Manufacturers' Association na Annual Biocontrol Industry Meeting.
* [http://www.biofector.org Ebe nrụọrụ weebụ Biofector]
* Biofector Database E debere ya na Wayback Machine
* Ebe nrụọrụ weebụ Association Biostimulants in Agriculture E debere ya na Wayback Machine
* [https://web.archive.org/web/20210426193324/http://biofector.af.czu.cz/ Ebe nrụọrụ weebụ Biofector CULS Prague]
* [https://web.archive.org/web/20220423115543/http://raupp.biz/ Ebe nrụọrụ weebụ Madora Bioeffectors]
* [https://www.uni-hohenheim.de/1597.html?typo3state=projects&lsfid=1672 Ebe nrụọrụ weebụ Biofector University of Hohenheim]
== Ebem si dee ==
{{Reflist}}
ee7i9yjdokbwk0iv1j7bpoha6d309l6
Kazi Anisul Haque Borun
0
55400
709293
657631
2026-09-07T05:09:35Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709293
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=|image=|birth_date=March 1, 1971 (afo 53)|years_active=1987–ugbua|known_for=Omee ihe egwuregwu, nduzi na osee foto|spouse=Sheuly Akhter (married 2003–ugbu)|children=1}}
'''Kazi Anisul Haque Borun''' bụ onye Bangladesh na-eme ihe nkiri, <ref>{{Cite web|url=https://www.chorki.com/bn/metas/casts/kazi-anisul-haque-borun|accessdate=2024-09-26|work=www.chorki.com|language=bn}}</ref> onye nduzi na onye na-ese foto. Ọ rụrụ ọrụ n' ihe ngosi telivishọn, ihe nkiri na usoro OTT. <ref name=":0">{{Cite web|title=Facebook|url=https://www.facebook.com/share/XKiXBYg5w5wBzgS3/?mibextid=qi2Omg|accessdate=2024-09-26|work=www.facebook.com}}</ref>
== Mbido ndụ n' agụmakwụkwọ ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ Borun na Pabna, Bangladesh na Machị 1, 1971. <ref name=":0"/> N'oge ọ bụ nwata, ọ na-eme ụdị nka na egwuregwu dị iche iche, dị ka bọọlụ na cricket na ịgba ịnyịnya ígwè na mba niile na ndị enyi ya. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2024)">citation needed</span>]]'']</sup>
Borun gara [[Police Lines School & College, Pabna]] n'oge ọ na-agụ akwụkwọ ọta akara, Pabna Gopal Chandra Institution n'oge agụmakwụkwọ praịmarị na sekọndrị, na Govt. Gọọmentị. Edward College, Pabna n'oge ọ na-agụ akwụkwọ sekọndrị na mahadum, ebe ọ nwetara nzere B.A. ya. O nwetakwara nzere MA na Akwụkwọ Bengali site na Mahadum Shanto-Mariam nke Nkà na Ụzụ . <ref name=":0"/> Ọ duziri ọtụtụ ọmụmụ na ọmụmụ ihe gbasara ime ihe nkiri, imepụta egwuregwu, ime ihe nkiri na ọtụtụ isiokwu ndị ọzọ metụtara ya n'ọtụtụ ụlọ ọrụ gọọmentị na ndị na-abụghị gọọmentị. A na-azụkwa ya n'ụdị ịgba egwú ọdịnala nke India na ballet. Ọ mụtara ịgba egwú n'aka Indra Lorentzen. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (October 2024)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ọrụ ==
=== Ime ihe nkiri ===
Ọ malitere ọrụ ya site na ihe nkiri. Mgbe ahụ, ọ malitere ime ihe nkiri telivishọn, usoro OTT na ụlọ ọrụ ihe nkiri.
==== Ime ihe nkiri ====
Ihe ngosi ngosi kachasị ama nke Borun bụ:
* Sakin Sarisuri
* [[Harkipte]] (ihe nkiri telivishọn, ka a ghara ịgbagwoju ya anya na usoro telivisheneng)
* [[Alta Sundori]]
* [[Ghor telefilm|Ghor]]
* [[Papbazar]]<ref>{{Cite news|url=https://www.jugantor.com/entertainment/575790|work=Jugantor|language=bn}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-07-24|url=https://barta24.com/details/entertainment/164684/nowshaba-sin-market-on-the-internet|accessdate=2024-09-26|work=Barta24|language=bn}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bangla|first=Aparajeo|url=https://www.aparajeobangla.com/print.php?nssl=25979|accessdate=2024-11-02|work=Aparajeo Bangla|language=bn|title=Archive copy|archivedate=2025-08-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250811020835/https://www.aparajeobangla.com/print.php?nssl=25979}}</ref>
* Ili ahụ<ref>{{Cite news|url=https://www.jugantor.com/entertainment/483527/%E0%A6%85%E0%A6%B8%E0%A7%8D%E0%A6%95%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A7%87-%E0%A6%AF%E0%A6%BE%E0%A6%9A%E0%A7%8D%E0%A6%9B%E0%A7%87-%E0%A6%97%E0%A7%8B%E0%A6%B0|work=Jugantor|language=bn}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://banglanews24.com/entertainment/news/bd/890337.details|work=banglanews24.com|date=4 November 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://m.dailyinqilab.com/article/464833/%E0%A6%86%E0%A6%AC%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A6%93-%E0%A6%AA%E0%A7%8D%E0%A6%B0%E0%A7%87%E0%A6%95%E0%A7%8D%E0%A6%B7%E0%A6%BE%E0%A6%97%E0%A7%83%E0%A6%B9%E0%A7%87-%E0%A6%86%E0%A6%B8%E0%A6%9B%E0%A7%87-%E0%A6%97%E0%A7%8B%E0%A6%B0|work=Daily Inqilab|language=bn}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://samakal.com/dhallywood/article/83643/%E0%A6%85%E0%A6%B8%E0%A7%8D%E0%A6%95%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A7%87-%E0%A6%AF%E0%A6%BE%E0%A6%9A%E0%A7%8D%E0%A6%9B%E0%A7%87-%E0%A6%AC%E0%A6%BE%E0%A6%82%E0%A6%B2%E0%A6%BE%E0%A6%A6%E0%A7%87%E0%A6%B6%E0%A7%87%E0%A6%B0-%E0%A6%97%E0%A7%8B%E0%A6%B0|work=Samakal|language=bn}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.prothomalo.com/entertainment/dhallywood/%E0%A6%AF%E0%A7%81%E0%A6%95%E0%A7%8D%E0%A6%A4%E0%A6%B0%E0%A6%BE%E0%A6%B7%E0%A7%8D%E0%A6%9F%E0%A7%8D%E0%A6%B0%E0%A7%87-%E0%A6%AC%E0%A6%BE%E0%A6%A3%E0%A6%BF%E0%A6%9C%E0%A7%8D%E0%A6%AF%E0%A6%BF%E0%A6%95%E0%A6%AD%E0%A6%BE%E0%A6%AC%E0%A7%87-%E0%A6%AE%E0%A7%81%E0%A6%95%E0%A7%8D%E0%A6%A4%E0%A6%BF-%E0%A6%AA%E0%A6%BE%E0%A6%9A%E0%A7%8D%E0%A6%9B%E0%A7%87-%E0%A6%97%E0%A7%8B%E0%A6%B0}}</ref><ref>{{Cite news|title=Gor (The Grave) to be streamed on Amazon Prime|url=https://en.prothomalo.com/entertainment/movies/gor-the-grave-to-be-streamed-on-amazon-prime|accessdate=2024-11-02|work=Prothom Alo|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.somoynews.tv/news/2021-11-05/%E0%A6%85%E0%A6%B8%E0%A7%8D%E0%A6%95%E0%A6%BE%E0%A6%B0%E0%A7%87-%E0%A6%AF%E0%A6%BE%E0%A6%9A%E0%A7%8D%E0%A6%9B%E0%A7%87-%E0%A6%A6%E0%A7%81%E0%A6%87-%E0%A6%AC%E0%A6%BE%E0%A6%82%E0%A6%B2%E0%A6%BE%E0%A6%A6%E0%A7%87%E0%A6%B6%E0%A7%80-%E0%A6%B8%E0%A6%BF%E0%A6%A8%E0%A7%87%E0%A6%AE%E0%A6%BE|work=Somoy News|language=bn}}</ref>
* Munshigiri<ref>{{Cite web|author=Ghosh|first=Sankhayan|date=2021-10-16|title=Munshigiri, On Chorki, Is The 'Literary Crime Thriller' You Don't Expect It To Be|url=https://www.filmcompanion.in/reviews/munshigiri-bengali-movie-review-on-chorki-is-the-literary-crime-thriller-you-dont-expect-it-to-be-chanchal-chowdhury-aynabaji|accessdate=2024-11-02|work=www.filmcompanion.in|language=en}}</ref>
* Daag<ref>{{Cite web|title=Daag|url=https://www.chorki.com/movie/daag|accessdate=2024-09-26|work=www.chorki.com|language=en}}</ref>
* [[Issac Liton|Isaac Liton]]
* [[Priyo Maloti]]
* [[Charubibi]]
==== Ime ihe nkiri ====
Ihe ngosi kachasị ama nke Borun bụ:
* Urubhanga (egwuregwu Sanskrit) <ref>{{Cite book|title=Från Kalevala till rap!|date=August 7–12, 2001|publisher=[[Internationell Berättarteaterfestival]]|location=Sweden|language=Swedish}}</ref>
* Ụlọ Nwa bebi (Henrik Ibsen)
* Raja (Rabindranath Tagore)
* [[Pir Chand (play)|Pir Chand]]
* Troilus na Cressida (William Shakespeare)
* Raktakarabi (Rabindranath tagore) <ref>{{Cite book|title=21st Cairo International Festival For Experimental Theatre|date=October 10–20, 2009|publisher=[[Bangladesh Ministry of Cultural Affairs]]; [[Bangladesh Shilpakala Academy]]|language=en}}</ref>
=== Ọrụ ọfịs ===
Dị ka onye isi nke ngalaba audiovisual, n'ime afọ iri na asaa nke ọrụ ya na Bengal Foundation, ọ na-elekọta ma na-eduzi ọtụtụ ihe nkiri na ihe ngosi audiovisual. Borun arụwokwa ọrụ na Centre for Asian Theatre (CAT) dị ka onye na-eme ihe nkiri na onye na-ede ihe nkiri ruo afọ anọ. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2024)">citation needed</span>]]'']</sup>
=== Foto ===
Borun bụkwa onye na-ese ihe na ngalaba nke foto. Ihe ngosi mbụ ya akpọrọ Introspection na Zainul Gallery, Faculty of Fine Arts, Mahadum Dhaka nwetara ekele dị ukwuu site n'aka ndị nkatọ na ndị ọbịa. A na-ekwukwa na foto ya bụ "ụzọ eserese" maka foto. <ref>{{Cite web|url=https://bengal.institute/news/introspection-exhibition/|accessdate=2024-09-26|language=bn}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Alom|first=Zahangir|date=2019-05-03|title=Borun's art-like photographs at Zainul Gallery|url=https://www.thedailystar.net/arts-entertainment/exhibition/news/boruns-art-photographs-zainul-gallery-1737736|accessdate=2024-09-26|work=The Daily Star|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Photographs feature micro geography|url=https://www.newagebd.net/article/70816/article/index.php|work=New Age}}</ref>
=== Onye nduzi ihe nkiri ===
A makwaara Borun maka ntụziaka ihe nkiri ya. Ọrụ ntụziaka ya kachasị ama ama bụ:
* Tarok (ihe nkiri proscenium banyere na ya na ndị nwoke na nwanyị nke atọ) <ref>{{Cite web|title=তাড়ক (Tarok) – Bengal Foundation|url=https://bengalfoundation.org/events_archive/%E0%A6%A4%E0%A6%BE%E0%A7%9C%E0%A6%95-tarok/|accessdate=2024-09-26|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=Mahmud|first=Jamil|date=2012-06-08|title=Tarok|url=https://www.thedailystar.net/news-detail-237343|accessdate=2024-09-26|work=The Daily Star|language=en}}</ref>
* Anne Frank (ihe nkiri proscenium) <ref>{{Cite web|title=Anne Frank (Solo) – 25वर्ष Bharat Rang Mahotsav 2024|url=https://www.brm.nsd.gov.in/anne-frank-solo/|accessdate=2024-09-26|language=en-US|archivedate=2024-09-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240926135244/https://www.brm.nsd.gov.in/anne-frank-solo/}}</ref><ref>{{Cite news|title=Mad Theatre premieres Anne Frank|url=https://www.newagebd.net/article/152460/mad-theatre-premieres-anne-frank|work=New Age}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mono-drama 'Anne Frank' at BSA on Victory Day|url=https://businesspostbd.com/show-biz/mono-drama-anne-frank-at-bsa-on-victory-day|accessdate=2024-09-26|work=businesspostbd.com|language=en|archivedate=2024-09-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240926135241/https://businesspostbd.com/show-biz/mono-drama-anne-frank-at-bsa-on-victory-day}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-10-26|title=Two-day 'Anne Frank Fest' held at Bangladesh Mahila Samity|url=https://www.thedailystar.net/entertainment/theatre-arts/news/two-day-anne-frank-fest-held-bangladesh-mahila-samity-2206816|accessdate=2024-09-26|work=The Daily Star|language=en}}</ref>
* Juddho Puran (ihe nkiri gburugburu ebe obibi, nke emere: 2014 na 2024) <ref>{{Cite web|title=Innovative theatre 'Juddho Puran' captivates audiences with unique expression|url=https://www.banginews.com/web-news?id=e065122c35b8a1e15d36a95c1cbfd139fdcf49ef|accessdate=2024-09-26|work=Daily Star|language=en|archivedate=2024-09-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240926135241/https://www.banginews.com/web-news?id=e065122c35b8a1e15d36a95c1cbfd139fdcf49ef}}</ref><ref>{{Cite news|date=2024-03-08|title=Innovative theatre 'Juddho Puran' captivates audiences with unique expression|url=https://www.thedailystar.net/entertainment/theatre-arts/news/innovative-theatre-juddho-puran-captivates-audiences-unique-expression-3561931|accessdate=2024-09-26|work=The Daily Star|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Facebook|url=https://www.facebook.com/YudhPuran/|accessdate=2024-09-26|work=www.facebook.com}}</ref><ref>{{Cite news|date=2014-04-03|url=https://www.prothomalo.com/entertainment/%E0%A6%AE%E0%A7%83%E0%A6%A4%E0%A7%87%E0%A6%B0%E0%A6%BE-%E0%A6%B9%E0%A7%87%E0%A6%81%E0%A6%9F%E0%A7%87%E0%A6%9B%E0%A6%BF%E0%A6%B2-%E0%A6%86%E0%A6%AE%E0%A6%BE%E0%A6%A6%E0%A7%87%E0%A6%B0-%E0%A6%AA%E0%A6%BE%E0%A6%B6%E0%A6%BE%E0%A6%AA%E0%A6%BE%E0%A6%B6%E0%A6%BF|accessdate=2024-09-26|work=Prothom Alo|language=bn}}</ref><ref>{{Cite news|author=আহমেদ|first=সাজু|date=March 28, 2014|work=[[Daily Janakantha]]|pages=9}}</ref>
* Joy Bangla Pukur (ihe nkiri gburugburu ebe obibi) <ref>{{Cite news|url=https://bangla.bdnews24.com/samagrabangladesh/article2040000.bdnews|accessdate=2024-09-26|work=bdnews24.com|language=bn}}</ref>
* Ganer Pakhi (ihe nkiri ụmụaka)
Ọtụtụ ndị nwere mmasị n'ọrụ Borun, gụnyere Syed Jamil Ahmed, Kazi Khaleed Ashraf, Syed Manzoorul Islam, Lutfor Rahman Joy na [[Luva Nahid Choudhury]].<ref>{{Cite web|url=https://bengal.institute/news/introspection-exhibition/|accessdate=2024-11-02|language=bn}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ihe nkiri
* Ebe a na-eme ihe nkiri
* Ebe a na-eme ihe nkiri
* Ọrụ mgbasa ozi kachasị elu
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
# http://www.youtube.com/@AnisulHaqueBorun
# https://www.youtube.com/watch?v=J--XnJp3ZeI
# https://www.youtube.com/watch?v=yQPic4azvm4
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
5npekmp42eg1bzdfsw0d6rgrlkd5mtg
Letitia Obeng
0
58204
709307
705992
2026-09-07T10:24:31Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709307
wikitext
text/x-wiki
Letitia Eva Takyibea Obeng FGA (10 Jenuarị 1925 – 23 Maachị 2023) bụ nwanyị Ghana mbụ nwetara nzere na zoology na onye mbụ e nyere nzere doctorate.[1] A kọwara ya dị ka "nne nne nke ndị sayensị sayensị na Ghana".<ref name=":4">{{Cite web|title=Meeting Ghana's First Female Scientist – Dr Letitia Obeng|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Meeting-Ghana-s-First-Female-Scientist-Dr-Letitia-Obeng-141027|work=www.ghanaweb.com|publisher=GhanaWeb|accessdate=11 August 2015}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Letitia Obeng na Anum na Eastern Region na 10 Jenụwarị 1925. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Abetifi, Kwahu na ụlọ akwụkwọ etiti na Kyebi. N'agbata 1939 na 1946, ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Achimota College. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ ọ gara ule International University London ka ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya, site n'ikike gọọmentị nwetara na Mahadum Birmingham (1948-1952), ebe ọ bụ naanị nwa akwụkwọ nwanyị Afrịka na ụlọ akwụkwọ Edgbaston.[1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum wee nweta akara ugo mmụta na Zoology. N’akụkọ ndụ ya, ọ kọwara ahụmahụ o nwere n’ịbịa akwụkwọ na United Kingdom n’afọ ndị agha biri, gụnyere ajọ mbunobi ndị o chere ihu.<ref name=":3">{{Cite book|author=Obeng, Letitia E. (Letitia Eva)|url=https://www.worldcat.org/oclc/472715031|title=A silent heritage : an autobiography|date=2008|publisher=Goldsear|isbn=978-9988-0-9883-4|location=Surrey, United Kingdom|oclc=472715031}}</ref>
== Ọrụ, ihe ndị ọ rụzuru na ihe nrite ==
=== Degree ===
Letitia Obeng bụ nwanyị Ghana mbụ e nyere nzere Bachelor of Science na Zoology na Botany (1952), nzere Master of Science na Parasitology (1962) na PhD na Tropical Medicine (1964). <ref>{{Cite web|url=https://globalyoungacademy.net/wp-content/uploads/2017/08/Women-in-Science-Inspiring-Stories-from-Africa.pdf|title=Women in Science: inspiring Stories from Africa. The Network of African Science Academies|publisher=NASAC|date=2017|work=globalyoungacademy.net|accessdate=19 December 2018}}</ref> Mahadum nke Birmingham nyere ya nzere bachelọ na nke masta nke sayensị ma Liverpool School of Tropical Medicine nyere ya nzere PhD, ebe ọ mụrụ nnụnụ ojii na njikọ ya na [[Isianyaọcha|ìsì osimiri]].<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.lstmed.ac.uk/news-events/news/lstm-welcomes-alumna-dr-letitia-obeng|title=LSTM welcomes alumna Dr Letitia Obeng {{!}} LSTM|work=www.lstmed.ac.uk|accessdate=12 November 2016}}</ref> Ọ bịara mara nke ọma na ọmụmụ mmiri dị ọcha na North Wales n'oge ọmụmụ PhD ya ma na-ewetakarị ụmụ ya atọ, ndị dị afọ 8, 6 na 3 n'oge ahụ, iji were ihe nlele na osimiri na iyi ndị dị n'ógbè ahụ.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.lstmed.ac.uk/about/alumni-and-friends-of-lstm/alumni-profiles/dr-letitia-obeng|title=Dr Letitia Obeng|work=LSTM|language=en|accessdate=21 September 2019}}</ref>
=== Ọnọdụ ===
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum na United Kingdom, ọ laghachiri n'ala nna ya [[Ghana]] ma kụzie na Mahadum College of Science and Technology nke a maara ugbu a dị ka Mahadum Kwame Nkrumah nke Sayensị na Teknụzụ n'etiti afọ 1952 na 1959. <ref name=":1">
{{Cite web|url=http://femaleachievers.org/dir_profile_details.cfm?dowdirID=665&prof_categoryid=38&category_id=1|title=Dr. Letitia Eva Takyibea Obeng|work=www.femaleachievers.org|publisher=Female Achievers|accessdate=11 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161111061201/http://femaleachievers.org/dir_profile_details.cfm?dowdirID=665&prof_categoryid=38&category_id=1|archivedate=11 November 2016}}
</ref> N'afọ 1952, Letitia Obeng ghọrọ nwanyị sayensị mbụ na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah (KNUST) ebe di ya rụkwara ọrụ dị ka onye nkuzi.[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Meeting-Ghana-s-First-Female-Scientist-Dr-Letitia-Obeng-141027] Mgbe di ya nwụsịrị na 1959, Letitia Obeng kwagara na Council for Scientific and Industrial Research (CSIR) (nke a maara dị ka National Research Council of Ghana) na 1964, o guzobere Institute of Aquatic Biology n'ime otu ụlọ ọrụ ahụ maka nyocha banyere nnukwu ọdọ mmiri nke Ghana na usoro mmiri ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Meeting-Ghana-s-First-Female-Scientist-Dr-Letitia-Obeng-141027|title=Meeting Ghana's First Female Scientist – Dr Letitia Obeng|author=GNA|date=2008|work=Ghanaweb}}</ref><ref name=":2"/> Letitia Obeng bụ onye ọkà mmụta sayensị mbụ nke National Research Council of Ghana were n'ọrụ.<ref name=":1" /> N'afọ 1965, Letitia Obeng ghọrọ onye otu Ghana Academy of Arts and Sciences na 2006, ọ ghọrọ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ụlọ akwụkwọ ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://gaas-gh.org/list-of-fellows/|title=List of Fellows|language=en-US|accessdate=23 March 2019|archivedate=7 March 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210307015619/https://gaas-gh.org/list-of-fellows/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://gaas-gh.org/fellowship/past-presidents/|title=Past Presidents|language=en-US|accessdate=23 March 2019|archivedate=3 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180903150744/http://gaas-gh.org/fellowship/past-presidents/}}</ref> N'afọ 1972, Dr. Obeng kwuru okwu ncheta Caroline Haslett na Royal Society for the Encouragement of Arts, Manufactures and Commerce. Isi okwu ya bụ "Nation Building and the African Woman" .<ref>{{Cite journal|journal=Journal of the Royal Society of Arts|volume=120|issue=5190|pages=382–392|language=en|author=Obeng|first=Letitia E.|title=Nation Building and the African Woman|year=1972}}</ref> N'afọ 1972, ọ bụ onye a kpọrọ òkù na United Nations Human Environment Conference na [[Stockholm]]. N'afọ 1974, ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye ọrụ na United Nations Environment Programme (UNEP). N'afọ 1980, ọ ghọrọ onye nduzi nke UNEP Regional Office for Africa na onye nnọchi anya UNEP na Africa. A họpụtara ya dị ka nwanyị mbụ na Fellowship nke Ghana Academy of Arts and Sciences, n'afọ 2008, a họpụtara ya ka ọ bụrụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche.<ref name=":2" />
== Onye dere ya ==
Obeng wepụtara akwụkwọ mbụ ya - Anthology of a Lifetime na July 2019. <ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-s-first-female-scientist-launches-book.html|title=Ghana's first female scientist launches book|work=www.graphic.com.gh|accessdate=12 July 2019|date=12 July 2019}}</ref> Ọ bụ nhọrọ sitere na okwu, okwu, ihe odide na akwụkwọ ndị e mepụtara n'ime afọ 60 gara aga.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/anthology-of-a-life-time-to-be-launched-july-10.html|title=Anthology of a Life Time to be launched July 10|date=7 July 2019|work=www.graphic.com.gh|accessdate=21 September 2019}}</ref>
== Nnyocha na mbipụta ==
Nnyocha na mbipụta nke Letitia Obeng lekwasịrị anya na gburugburu ebe obibi, ahụike na mmụta sayensị karịsịa n'Africa. Nnyocha nke doctoral nyochara ọkwa mmiri nke Simuliidae nke a chọpụtara dị ka onye na-ebunye nje nje maka kpuru ìsì osimiri. Ihe metụtara nyocha a bụ akụkọ ya akpọrọ "Akụkọ-akụkọ ndụ na ọmụmụ mmadụ na Simuliidae nke North Wales"[1] na "Nchọpụta ọkwa mmiri nke British Simuliidae".[2] N'ime akwụkwọ akpọrọ "Environmental of Impacts of Four Africa Impoundments",[3] Dr. Obeng tụlere mmetụta gburugburu ebe obibi nke dams Africa anọ: Lake Volta, Lake Kariba, Lake Kainji na Lake Nasser. Ụfọdụ n'ime nyocha na mbipụta ya ndị ọzọ gụnyere:
* Anụmanụ helminth nke ụmụ oke nke sub-ezinụlọ Murinae na Ghana. (1965)
* ''Ọdọ mmiri ndị mmadụ mere (1969).''
* Anụ ọhịa na Volta Basin. Man-made Lakes (1969); ya na Asibey, E. O. A.
* ''Ọdọ Mmiri Volta: Akụkụ anụ ahụ na nke ndụ'' (1973)
* A ga-ewu ihe mgbochi mmiri? Ihe atụ nke Ọdọ Mmiri Volta (1977)
* Too Much or Too Little (1975)
* Ụnwụ nri ma ọ bụ Bilharzia? nsogbu mmepe ime obodo (1978)
* Mmetụta mmadụ nwere n'osimiri ndị na-ekpo ọkụ (1981)
* Ọganihu nke Sayensị na Africa - na Omenala, Ọdịbendị na Okpukpe (1986)
* Ikike ahụike n'ọrụ ugbo n'ebe okpomọkụ (1992)
Obeng bụkwa onye dere {{Cite book|isbn=978-9988010171|title=Parasites, the Sly and Sneaky Enemies inside You|url=https://archive.org/details/parasitesslysnea0000leti|author=Obeng|first=Letitia E.|year=1997|publisher=Goldsear}}<cite class="citation book cs1" id="CITEREFObeng1997">Parasites, Sly na Sneaky Enemies n'ime Gị. Goldsear [[ISBN]] <nowiki><bdi>978-9988010171</bdi></nowiki>. </cite>, akwụkwọ e dere maka ndị na-abụghị ndị ọkà mmụta sayensị. E wezụga akwụkwọ ya metụtara sayensị, Letitia Obeng bụkwa onye dere {{Cite book|isbn=9789988098834|title=A Silent Heritage: an Autobiography|author=Obeng|first=Letitia Eva|year=2008|publisher=Goldsear}}<cite class="citation book cs1" id="CITEREFObeng2008">A Silent Heritage: Akụkọ ndụ onwe onye. Goldsear </cite><cite class="citation book cs1" id="CITEREFObeng2008">[[ISBN]] [[Special:BookSources/9789988098834|<bdi>9789988098834</bdi>]]. </cite>
== Ndụ onwe onye na ọnwụ ==
Obeng bụ nwanne nwanyị nke Madam [[Theodosia Okoh]] nwụrụ anwụ, onye na-emepụta ọkọlọtọ Ghana.<ref>{{Cite web|title=Designer of the Ghana National Flag has passed away|url=http://www.oldachimotan.net/news/detail/169|work=www.oldachimotan.net|publisher=Old Achimotan|accessdate=11 August 2015|archivedate=24 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924055654/http://www.oldachimotan.net/news/detail/169}}</ref> Nna ya, Very Reverend E.V. Asihene, bụ onye nhazi nke Presbyterian Church of Ghana na aha nne ya bụ Dora Asihene. Ọ lụrụ George A. Obeng onye nwụrụ na 1959. Ha nwere ụmụ atọ (ụmụ nwoke abụọ na otu nwa nwanyị). <ref name=":4"/><ref name=":3"/> Ndị British Organizational theorists, prọfesọ na onye edemede Edward David Asihene "Eddie" Obeng (amụrụ n'afọ 1959) bụ otu n'ime ụmụ Letitia Obeng.
Obeng nwụrụ na 23 Machị 2023, mgbe ọ dị afọ 98. <ref>{{Cite news|title=Letitia Obeng, first Ghanaian woman scientist dies at 98|url=https://asaaseradio.com/letitia-obeng-first-ghanaian-woman-scientist-dies-at-98/|accessdate=30 March 2023|publisher=Asaase Radio|date=27 March 2023}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
Site na 1992 ruo 1993, Obeng bụ onye ọbịa mba ụwa pụrụ iche na kọleji Radcliff. N'afọ 1997, ọ natara ihe nrite CSIR maka ọrụ dị iche iche na ọrụ sayensị na teknụzụ, nwanyị mbụ nwetara onyinye dị otú ahụ. Na mgbakwunye, ụlọ nyocha CSIR (nke a maara dị ka Letitia Obeng Block) ka akpọrọ aha ya na 1997.[1] Letitia Obeng nwetara ihe nrite mba Ghana kacha elu, Order of the Star of Ghana na 2006. N'afọ 2017, o nwetara nzere Dọkịta nke Sayensị n'aka KNUST. . <ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/education/knust-honours-eight-personalities-for-invaluable-services.html|title=KNUST honours eight personalities for invaluable services|author=Graphic|first=Daily|work=Graphic Online|language=en-gb|accessdate=19 December 2018|date=14 December 2017}}</ref>
{{Wikikwuótu}}
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
bo55el9yf332wg0fbu5vnjxt19v5dnh
Helena Ndume
0
59395
709257
638011
2026-09-06T17:11:35Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709257
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Helena Ndaipovanhu Ndume''' (1959 (afọ 64-65)) <ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/world-46225037|title=BBC 100 Women 2018: Who is on the list?|work=BBC|date=18 November 2018}}</ref> bụ onye na-ahụ maka anya na [[Namibia]], nke a ma ama maka ọrụ ebere ya n'etiti ndị na-arịa ọrịa anya na Namibia. Ka ọ dị ugbu a, Ndume emeela ka o doo anya na ihe dị ka ndị Namibia 30,000 kpuru ìsì enwetala ịwa anya ma tinye ha intra-ocular lens implants n'efu.<ref name="One">{{Cite news|url=http://www.sun.com.na/node/6789|title=For those that have made the country proud|author=Ikela|first=Selma|date=22 March 2011|work=[[Namibian Sun]]|accessdate=28 October 2011}}</ref> Ọ na-ahazi opekata mpe ogige anya 5 kwa afọ, nke na-abara ihe dịka 1,000 mmadụ uru site na afọ 4 ruo 90+.<ref>{{Cite web|author=Kaapanda|first=Victoria|date=2023-08-25|title=Ndume continues to restore sight daily|url=https://neweralive.na/ndume-continues-to-restore-sight-daily/|accessdate=2025-03-07|language=en-US}}</ref> Ndume bụ onye isi nke ngalaba anya na Windhoek Central Hospital, ụlọ ọgwụ kachasị ukwuu na Namibia, ma bụrụkwa otu n'ime ndị dọkịta anya isii na Namibia. <ref name="OneB">{{Cite news|url=http://edition.cnn.com/2011/09/27/world/africa/helena-ndume-namibia-blindness/index.html|title=Namibia's 'miracle doctor' brings gift of sight|author=McCarthy|first=Diane|date=11 September 2011|work=[[Cable News Network]]|accessdate=28 October 2011}}</ref><ref name="NRCS" /> E depụtara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị 100 nke BBC n'afọ 2018.<ref name="BBC" /> Ihe mgbaru ọsọ ya kachasị ukwuu na ndụ ya bụ ịkwụsị ikpu ìsì a na-egbochi egbochi na iwulite otu ndị na-eto eto na-etinye aka iji gaa n'ihu na ọrụ ahụ ọbụlagodi mgbe ọ na-anọghị ebe a.<ref name=":0">{{Cite web|title=Famous eye doctor, Helena Ndume to receive Lions Humanitarian Award|work=Namibia Economist|url=https://economist.com.na/68661/human-resources/dr-ndume-to-receive-lions-humanitarian-award/|accessdate=2023-02-17|language=en-GB|archivedate=2023-02-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230217205450/https://economist.com.na/68661/human-resources/dr-ndume-to-receive-lions-humanitarian-award/}}</ref> Ruo ihe karịrị afọ 20, Ndume arụwo ọrụ dị ka onye ọrụ afọ ofufo na-ahụ maka anya maka SEE International. <ref>{{Cite web|title=Vision Excellence Awards: Helena Ndume|url=https://www.iapb.org/connect/members/vision-excellence-awards/vision-excellence-awards-helena-ndume/|accessdate=2023-02-23|work=The International Agency for the Prevention of Blindness|language=en-GB}}</ref>Ihe kpaliri Ndume ijere ndị na-enweghị ihe ịga nke ọma karịa ya ozi sitere na ọgba aghara obodo ọ hụrụ mgbe ọ bụ nwatakịrị. A manyere ya ịgbapụ n'ala nna ya mgbe ọ dị afọ iri na ise n'ihi ịkpa ókè agbụrụ, ọ biri n'ogige ndị gbara ọsọ ndụ SWAPO na [[Angola]] na Zambia. <ref>{{Cite web|author=Namibian|first=The|date=2022-07-05|title=Dr Ndume continues to shine on global stage … bags N$4 million award in Canada, will use money to|url=https://www.namibian.com.na/dr-ndume-continues-to-shine-on-global-stage-bags-n4-million-award-in-canada-will-use-money-to/|accessdate=2025-03-07|work=The Namibian|language=en-GB}}</ref> Site n'enyemaka SWAPO, ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Gambia wee nweta akara ugo mmụta ọgwụ na Germany. <ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Staff|date=2022-03-04|title=Namibian doctor internationally recognised for humanitarian work|url=https://informante.web.na/?p=315538|accessdate=2025-03-07|work=Informanté|language=en-ZA}}</ref> Helena hapụrụ ụlọ ya na ndị enyi atọ ndị ọzọ wee gawa n'ebe ugwu. N'ịgagharị na-enweghị paspọtụ, ọ na-eje ije ma banye bọs ọha na eze ma mesịa jiri ụkwụ banye Angola. Agha obodo na-eme ihe ike na-aga n'ihu na Angola. Ọ bụ ezie na ọ nọghị n'ihe ize ndụ nke ijide ya, njem dị oke egwu na ọnọdụ dị ize ndụ, ọkachasị maka ụmụ agbọghọ.<ref>{{Cite web|author=Steury|first=Susan|date=2023-04-10|title=Helena Ndume, MD, selected for 2023 Chang-Crandall Humanitarian Award|url=https://www.eyeworld.org/2023/helena-ndume-md-selected-for-2023-chang-crandall-humanitarian-award/|accessdate=2025-03-08|work=EyeWorld|language=en-US}}</ref>
Ndume raara ndụ ya na ọrụ ya nye ịgwọ ìsì na nsogbu ịhụ ụzọ, ma na Namibia ma na mba ndị na-emepe emepe.<ref name=":0" /> Ebumnuche ya bụ inyere ndị na-ata ahụhụ aka ọ bụghị naanị n'ụzọ anụ ahụ, kamakwa n'ụzọ akụ na ụba.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Ndume na Tsumeb, Oshikoto Region. Ọ gụrụ ọgwụ na-ahụ maka ndụ na Jamanị, tupu ọ laghachi Namibia na 1989 iji mechaa ọzụzụ ahụike. O mechara laghachi Jamanị, ka ọ bụrụ ọkachamara n'ihe gbasara ophthalmology na Mahadum Leipzig. <ref name="Thenamibiam">{{Cite news|author=SHEJAVALI|first=NANGULA|title=Helena Ndume – 'miracle doctor' restoring eyesight|url=http://www.namibian.com.na/index.php?id=28&tx_ttnews%5Btt_news%5D=60361&no_cache=1|accessdate=28 October 2011|work=The Namibian|date=7 October 2009}}</ref>
== Ọrụ na Namibia ==
Na 1995, ewebata Ndume na Surgical Eye Expeditions International, wee malite ịmalite ọrụ na Namibia. N'August 1997, e mere ogige anya mbụ na Rundu, Kavango Region. Ugbu a, a na-eme ogige anya anọ ma ọ bụ ise kwa afọ n'ebe dị iche iche.<ref name="Thenamibiam" />
== Ịrụ ọrụ na Society Red Cross nke Namibia ==
Ruo afọ isii, site na 2001 ruo 2007, Ndume bụ osote onyeisi oche nke Namibia Red Cross Society . <ref>{{Cite web|title=The Namibia Red Cross Society shows "way forward" at 2007 AGM|url=http://www.redcross.org.na/Portals/0/September07newsletter%20reduced%20file.pdf|work=NRCS Newsletter|publisher=Namibia Red Cross Society|accessdate=28 October 2011|date=September 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110808174104/http://www.redcross.org.na/Portals/0/September07newsletter%20reduced%20file.pdf|archivedate=8 August 2011}}</ref> N'afọ 2009, NRCS nyere ya ihe nrite enyemaka maka ọrụ ya n'ịme ka ndị anya kpuru ìsì.<ref name="NRCS">{{Cite web|author=Iipinge|first=Saara|title=NRCS honours a remarkable humanitarian|url=http://www.redcross.org.na/NewsDocs/RC_Newsletter_Mar_2010_D5.pdf|work=NRCS Newsletter|publisher=Namibia Red Cross Society|accessdate=28 October 2011|date=March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110921192227/http://www.redcross.org.na/NewsDocs/RC_Newsletter_Mar_2010_D5.pdf|archivedate=21 September 2011}}</ref>
== Ọrụ na SEE International ==
Ndume ewepụtala onwe ya na SEE International na-eweghachite anya kemgbe 1995.[1] Kemgbe ahụ, SEE International na Ndume ejikọtala ọnụ iji jide ụlọ ọgwụ anya na-ewe izu n'efu na Namibia, ọ na-abụkarị ugboro abụọ kwa afọ. Ụlọọgwụ ndị a na-enye ịwa anya n'efu maka ihe ruru ụmụ nwoke, ụmụ nwanyị na ụmụaka dara ogbenye 300.<ref>{{Cite web|title=SEE International - Namibia|url=http://programs.seeintl.org/2013/10/09/namibia/|work=SEE International|accessdate=2015-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150612142051/http://programs.seeintl.org/2013/10/09/namibia/|archivedate=2015-06-12}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ndume lụrụ Dr. Solomon Guramatunhu, onye bụkwa ọkachamara anya.<ref>{{Cite web|author=Eric|first=Gift|date=2022-11-16|title=Dr Helena Ndume|url=https://beeteelife.com/2022/11/dr-helena-ndume/|accessdate=2025-02-07|work=BeeTeeLife|language=en-GB}}</ref> O nwere otu nwa nwoke.<ref>{{Cite web|author=Reporter|first=Staff|date=2020-10-16|title=At home with Dr Helena Ndaipovanhu Ndume – The ophthalmologist who aspired to be a fashion designer|url=https://neweralive.na/at-home-with-dr-helena-ndaipovanhu-ndume-the-ophthalmologist-who-aspired-to-be-a-fashion-designer/|accessdate=2025-02-07|language=en-US}}</ref>
== Onyinye na mmata ==
* Lions Club International Humanitarian Award (2022) <ref>{{Cite news|title='Miracle doctor' scoops international accolades|author=Nakashole|first=Puyeipawa|work=[[The Namibian]]|date=15 March 2022|page=3|url=https://www.namibian.com.na/110834/read/Miracle-doctor-scoops-international-accolades|accessdate=16 March 2022}}</ref>
* Onyinye Forbes Woman Africa Social Impact (2022) <ref>{{Cite web|title=Meet winners of the Forbes Woman Africa Awards, Dr Mlambo-Ngcuka wins Lifetime Achievement Award|url=https://www.iol.co.za/business-report/entrepreneurs/meet-winners-of-the-forbes-woman-africa-awards-dr-mlambo-ngcuka-wins-lifetime-achievement-award-1ea8fcb8-3484-4fab-819f-95d651a72ddc|accessdate=2022-03-15|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref>
* Helena Ndume na Jorge Fernando Branco Sampaio nke Portugal ghọrọ ndị mbụ natara onyinye [[Nelson Mandela]] nke United Nations na 22 June 2015. <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=51221#.VYqQWShiEXE|title=General Assembly awards first-ever UN Nelson Mandela Prize to nationals of Namibia and Portugal|date=22 June 2015}}</ref>
* Onye isi ndị agha nke Order of Namibia First Class;
* Red Cross International Humanitarian Service Award (2009);
* Rotary International Humanitarian Award na ọgụ megide ìsì (2008);
* Onyinye Sayensị Mba Namibia (2005);
* Ihe nrite enyemaka na mgbochi nke ìsì na Santa Barbara, [[California]], USA (2001);
* Lions International Award na mmata nke ezi obi na mgbalị raara onwe ya nye na Lions Operation Brightsight Project (1999).
== Edemsibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
d680wovt1fsybcgw13c29rlnccvyufc
List of Award schemes in Ghana
0
59818
709312
577378
2026-09-07T11:45:00Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709312
wikitext
text/x-wiki
Nke a bụ ndepụta nke emume mmeri dị iche iche e mere na Ghana iji akara ndị mmadụ na-akpa na nka, ejiji, mkpa, ọchịchị, ọchụnta ego na ngalaba ndị ọzọ.. <ref>{{Cite web|url=https://ghiceoawards.com/|title=The Ghana Industry CEOs Awards|work=ghiceoawards.com|language=en|accessdate=2019-08-15|archivedate=2019-08-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190815132406/https://ghiceoawards.com/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.gmauk.co.uk/home|title=Ghana Music Awards Uk {{!}} Recognising the achievements of our musicians|work=www.gmauk.co.uk|accessdate=2019-08-15|archivedate=2021-09-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210909132438/https://www.gmauk.co.uk/home}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://ghanadjawards.org/|title=Ghana DJ Awards|work=Ghana DJ Awards|language=en-US|accessdate=2019-08-15}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Glitz-Style-Awards-2018-Complete-list-of-winners-681811|title=Glitz Style Awards 2018: Complete list of winners|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-08-15}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thebftonline.com/2019/business/maiden-edition-of-ghana-trade-and-commerce-awards-organized/|title=Maiden edition of Ghana Trade and Commerce awards organized {{!}} Business & Financial Times Online|author=Otoo|first=Lilipearl Baaba|language=en-US|accessdate=2019-08-15|archivedate=2020-04-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200429021732/https://thebftonline.com/2019/business/maiden-edition-of-ghana-trade-and-commerce-awards-organized/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.glitzafrica.com/first-ghana-comedy-awards-to-be-held/|title=First Ghana Comedy Awards To Be Held – Glitz Africa Magazine|language=en-US|accessdate=2019-08-15|archivedate=2019-08-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190815134156/https://www.glitzafrica.com/first-ghana-comedy-awards-to-be-held/}}</ref>
* Ihe nrite GUBA
* [[Ihe nrite ihe nkiri Ghana|Ihe nrite Ghana Movie]]
* Vodafone Ghana Music Awards
* 4Syte Music Video Awards
* [[RTP Awards|Ihe nrite RTP]]
* Ihe nrite Egwú Ọwụwa Anyanwụ
* [[Ghana DJ Awards]]
* [[3RD TV Music Video Awards]]
* Onyinye bọọlụ Ghana
* Ihe nrite Golden Movie
* Ihe nrite 3Music
* Ihe nrite Glitz Style
* Ihe nrite vidio egwu nke WatsUp TV Africa
* Ghana Music Awards USA
* Western Music Awards - Ghana
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke onyinye
== Ihe odide ==
{{Reflist}}https://dailyguidenetwork.com/2023-eastern-music-awards-held-in-koforidua/
6rfnbapcuuk7s9tuyydd2dxdcmju5c9
Gershon Kofi Bediako Gbediame
0
59894
709246
638047
2026-09-06T14:30:46Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709246
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|image=|majority1=|imagesize=|order=|office=Member of Parliament|term_start=January 2005|term_end=2008|vicepresident=|president=[[John Kufuor]]|predecessor=|constituency2=Nkwanta South|honorific-prefix=Hon.|successor=|order2=|office2=Member of Parliament|term_start2=7 January 2009|term_end2=6 January 2013|vicepresident2=|president2=[[John Atta Mills]]|succeeding2=<!-- Can be repeated up to eight times by changing the number -->|predecessor2=<!-- Can be repeated up to eight times by changing the number -->|successor2=|name=Gershon Kofi Bediako Gbediame|honorific-suffix=|constituency=Nkwanta South|party=[[National Democratic Congress (Ghana)|National Democratic Congress]]|constituency_MP3=|term_start3=|term_end3=|predecessor3=<!-- Can be repeated up to eight times by adding a number -->|successor3=<!-- Can be repeated up to eight times by adding a number -->|birth_date=|birth_place=|death_date=|death_place=|spouse=|majority2=NDC|nationality=Ghana|children=5|residence=|alma_mater=University of Cape Coast|occupation=Educationist}}
Kofi Bediako Gershon Gbediame bụ onye ndị agha Ghana na onye otu ndị Omeiwu nke Isii nke Republic nke Anọ Onye Ghana na- mapanya anya Nkwanta South na mpaghara Volta nke Ghana na tiketi nke National Democratic Congress. <ref name=":0">{{Cite web|title=Ghana MPs - MP Details - Gbediame, Kofi Bediako Gershon|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=2489|accessdate=2020-01-31|work=Ghana MPs|archivedate=2021-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211117112746/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=2489}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://sankofaonline.com/archives/14564|title=Member of Ghana Parliament|accessdate=2025-03-27|archivedate=2017-06-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170619040341/http://sankofaonline.com/archives/14564}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/702214/who-is-the-man-to-take-the-people-of-nkwanta-south.html|title=Who Is The Man To Take The People Of Nkwanta South To The Promised Land?|author=Sherrif|first=Awiagah|date=6 July 2016|work=Modern Ghana|accessdate=3 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=22 December 2008|title=The idiocy and prospects of Gbediame's juju|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/The-idiocy-and-prospects-of-Gbediame-s-juju-154773|accessdate=2020-08-02|work=GhanaWeb.com}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mind Gbediame na Pusupu Ntruo na mpaghara Volta. Ọ gara Mahadum nke Cape Coast ebe ọ matsayin nzere bachelọ na Physics na diplọma na Education na 1979. <ref name=":0"/><ref name=":3">{{Cite web|title=Ghana Parliament member Gershon K. B. Gbediame|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/republic/parliamentatian.php?ID=77|accessdate=2020-06-22|work=GhanaWeb|archivedate=2020-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200625185927/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/republic/parliamentatian.php?ID=77}}</ref>
== Ọrụ ==
Gbediame bụ onye nkuzi. Ọ bụ Senior Superintendent na onye nkuzi na Presbyterian Boys' Senior High na Legon. Ọ nta onye omeiwu na 1997.[1][2] Ọ bụ Onye nkuzi physics.[3] Ọ bụ onye bụbu Majority Chief Whip mgbe ọ nọchiri E. T. Mensah.<ref>{{Cite web|title=Avoka Leads NDC MPs - Ghanamma.com|url=https://www.ghanamma.com/2010/02/18/avoka-leads-ndc-mps/|accessdate=2020-08-02|language=en-US|archivedate=2021-12-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211202184447/https://www.ghanamma.com/2010/02/18/avoka-leads-ndc-mps/}}</ref>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Gbediame bụ onye otu National Democratic Congress . [1] [2][3] Ọ nọ n'ọkwa nke ise nke ịbụ onye omeiwu. O ibu ibu aka ndị omeiwu ya na 1997 site n'inweta 13, 870 n'ime 36,819 vootu ziri ezi. Nke a bụ 37.67% nke ihe vootu. Ọ nọ na ndị omeiwu site na 1997 ruo taa.<ref>{{Cite web|title=Ghana MPs - MP Details - Gbediame, Kofi Bediako Gershon|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=2489|accessdate=2020-07-10|work=Ghana MPs|archivedate=2021-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211117112746/https://ghanamps.com/mps/details.php/?id=2489}}</ref>
A Gbediame dị ka onye omeiwu maka mpaghara Nkwanta South na madụ omeiwu nke ise nke mba nke anọ..<ref>{{Cite web|title=Results Parliamentary Elections|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2008/election.results.parliamentary.php|accessdate=2020-07-11|work=GhanaWeb.|archivedate=2020-10-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201024033152/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/election2008/election.results.parliamentary.php}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-01-16|title=Hon Gbediame Robbed|url=https://newsghana.com.gh/hon-gbediame-robbed/|accessdate=2020-08-02|work=News Ghana|language=en-US}}</ref>
A mgbaàmà ya na tiketi nke National Democratic Congress ma nwere vootu 18,171 n'ime vootu 31,479 zuru oke, nke ahụ na 57.72% nke vootu zuru oke..<ref name=":4">{{Cite book|url=https://library.fes.de/pdf-files/bueros/ghana/10489.pdf|title=Ghana Elections 2008|publisher=Friedrich-Ebert-Stiftung|year=2010|location=Ghana|pages=127}}</ref>
A họpụtara ya karịa Joseph Booker Yaw Denteh nke New Patriotic Party; na David Boamah Asomani, Oliver Ayivi na Okogye A K Joseph, mmadụ atọ nwere onwe ha.<ref name=":4"/>
== Ndụ onwe onye ==
Gbediame akwụkwọ dị ma nwee ụmụ ise.[1] Ọ bụ Onye mmetụta nke na-arụkọ ọrụ na Great Commission Church International.<ref name=":0"/><ref name=":3"/>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
i5vx4wq1z7kaelj413cvasy28ojoit2
Joe Baidoo-Ansah
0
59975
709284
515174
2026-09-07T00:58:38Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709284
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|website=}}
Joe Baidoo-Ansah bụ onye nta ozi, ozi na ike, onye na-akwado ndị ruuru mmadụ na onye na-eme ihe ike, na onye ndị agha ndị jere ozi dị ka onye otu ndị omeiwu na Ghana site na 2001 ruo 2017. Onye otu New Patriotic party si Western Region na Central Region, ọ ọrụ dị ka osote Minista nkem na ngalaba dị ka osote Minista nkem na ngalaba nke Diaspora, Mịnịstrị na ụgbọ agha Omume iche nke Onye isi ala na ụzọ nke Onye isi oche J. A Kufour. Ọ bụ onye otu ndị omeiwu ma nọchite anya mpaghara Effia / Kissimintsim site na 2001 ruo mgbe e kewara mpaghara ahụ na mpaghara Effia na akwụkwọ Kwesimintsim na 2013. Site na 2013 ruo 2017, ọ nọchitere anya Kwesimintsim na ndị omeiwu..
Tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Joe Baidoe-Ansah rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ ọkachamara ma nye ya onye nta akụkọ nyocha kacha mma na 1994 site na Ghana Journalist Association. Ọ bụ onye ndụmọdụ nkwukọrịta ma mesịa bụrụ onye isi nchịkwa nke Kọmitii Ghana na Human and Peoples Rights, otu ya na ndị ọzọ Convenors guzobere na 28 Ọktoba 1991 na Accra. Ndị ọzọ bụ Nana Akufo-Addo (Onye isi oche), Oriakụ Veronica Ayikwei-Kwofie (Onye osote onyeisi oche), Joe Ghartey (Secretary), Oriakụ Yvette Dzeble (Treasurer), Oriakụ Sylvia Cudjoe (Member), Kwesi Adu-Amankwah (Member) na Peter Blay-thia Arbah.
Dị ka onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na onye kwuo uche ya, ọ rụkwara ọrụ na ndị na-akwado onye kwuo ike na Ghana na n'ofe Afrịka n'oge dị ize nke ndụ aka ike na 80s na 90s, mgbe e gburu mmadụ ma merụọ ha maka ọrụ dị otú ahụ. Ọ bụ onye nhazi maka Movement for Freedom and Justice (MFJ) ma soro Prọfesọ Adu Buahen, Johnny Hanson, Akoto Ampaw, Kwasi Pratt, John Ndebugre, Sekou Nkrumah na ndị ọzọ rụkọọ ọrụ iji ọrụ aka ike nke Rawlings. Ọ muka ọrụ dị ka onye otu Board for the Network for the Defense of Independent Media in Africa (NDIMA) Kenya, onye otu kọmitii mgbasa ozi nke International Freedom of Expression Clearinghouse (IFEX), Toronto Canada, onye otu Kọmitii Na-aga n'ihu nke akwụkwọ All-Africa Human Rights Defenders, Johannesburg, n'etiti ndị ọzọ.
Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onyeisi oche nke ndị nduzi maka The International Center for Not- for Profit Laws (ICNL) Washington DC (1999 ruo 2004) ma mesịa bụrụ onye ndụmọdụ Council Member.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A Washington Baidoe-Ansah na 28 January 1964. Ọ si Asakae, obodo dị na mpaghara ike nke Ghana. Ore nzere masta ya na Human Rights na Mahadum nke London n'afọ 1997. . <ref name="BAIDOE-ANSAH">{{Cite web|title=Ghana MPs - List of MPs|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=2548|accessdate=2020-01-30|work=GhanaMps.|archivedate=2020-01-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200113094026/http://ghanamps.com/mps/details.php?id=2548}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=Joe Baidoe-Ansah Enters NPP General Secretary Race|url=https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201803/347914.php|accessdate=2020-08-03|work=Peacefmonline- Ghana news|archivedate=2022-09-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220911193254/https://www.peacefmonline.com/pages/politics/politics/201803/347914.php}}</ref>
== Ọrụ ==
Baidoe-Ansah bụ onye nta site na ọrụ, onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na polisi, yana onye n njọ okwu, na udo irọ. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ maka akwụkwọ ozi The Independent ma ike ịbụ onye nta na-arụ ọrụ n'onwe ya na-enye aka na ụlọ ọrụ mgbasa ozi dị iche iche. Tupu ọ banye na ndị agha, ọ bụ onye isi isi nke Kọmitii Ghana na Human and Peoples Rights (GCHPR).<ref name="BAIDOE-ANSAH"/>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Baidoe-Ansah aha na ndị omeiwu nke Ghana dị ka onye omeiwu na 7 January 2001 na- waya anya mpaghara Effia / Kissimintsim na tiketi nke New Patriotic Party. [1][2] Ọ nọchitere anya mpaghara ahụ ruo n'afọ 2013 mgbe e kewara mpaghara ahụ. Ọ nọchitere anya akwụkwọ Kwesimintsim site na 2013 ruo 2017.<ref name="BAIDOE-ANSAH"/>
Mgbe ọ nọ na nzuko omeiwu, Baidoe-Ansah jere ozi na kọmitii dị iche iche, ụfọdụ n'ime ha gụnyere; Kọmitii Ntinye aha, Kọmitii Na-ahụ Maka Mba Ọzọ, Onye isi oche nke Kọmitii Ndị Ntorobịa na Egwuregwu, Onye isi nke Kọmiti na Nkwado Gọọmentị na Onye isi oche Kọmitii Mmekọrịta. Ọ ghọrọ osote minista na-ahụ maka njem nleta na mmekọrịta ndị mba ọzọ, minista na na-ahụkarị ụgbọelu, na minista na'ihe gbasara azụmahịa, ụlọ ọrụ mmepụta ihe, mmepe nke ngalaba onwe onye na atụmatụ pụrụ iche nke onye isi ala na gọọmentị onye isi ala Kufour.<ref name="J. BAIDOO-ANSAH">{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/ghana-news-joe-baidoe-ansah-loses-wife.html|title=Joe Baidoo-Ansah loses wife|publisher=Graphic Online|accessdate=30 January 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Where Was Baidoe-Ansah When Afoko Gang Attempted To Upend NPP?|url=https://www.modernghana.com/news/843956/where-was-baidoe-ansah-when-afoko-gang-attempted.html|accessdate=2020-08-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== Nhọrọ 2000 ===
A nchọpụta Baidoe-Ansa dị ka onye otu ndị omeiwu maka mpaghara Effia-Kwesimintsim nke mpaghara ọmụmụ nke Ghana na mbụ aka Ghana nke afọ 2000.[1][2] primeri na tiketi nke New Patriotic Party . [1] mgbaàmà ya bụ nke oche ndị omeiwu 9 nke New Patriotic Party meri na mbụ aka ahụ maka Western Region [1] A mgbaàmà ya na vootu 30,869 zuru oke.[2] Nke a bụ ihe ruru 60.60% nke ihe nkiri vootu ziri ezi.[1] Ihe ndị ọzọ James Mike Abban nke National Democratic Congress, Joseph Evans Kwesi Abekah nke Convention Peoples Party, Andrew Ben Ackah nke Peoples National Convention na Fiifi Quanoo nke National Reform Party.[1] Ndị a zaman 10,000, 8,021, 1,460 na 599 vootu n'otu n'ime vootu niile.[1] Ndị a bụ 19.60%, 15.70%, 2.90% na 1.20% n'otu n'otu nke egwuregwu vootu ziri ezi.. <ref name=":1">{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2000 Results - Effia Constituency|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2000/western/216/index.php|accessdate=2020-09-03|work=Ghana Elections - Peace FM}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=FM|first=Peace|title=Ghana Election 2000|url=http://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2000/index.php|accessdate=2020-09-03|work=Ghana Elections - Peace FM|archivedate=2022-11-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221116133229/https://ghanaelections.peacefmonline.com/pages/2000/index.php}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Baidoe-Ansah lụrụ onye nwụrụ anwụ Theresa Baidoe -Ansah, onye gafere ruo mgbe ebighi ebi na 25 Disemba 2019 <ref name="J. BAIDOO-ANSAH"/> ha nwere ụmụ atọ. Ọ na-akọwa onwe ya dị ka Onye Kraịst na onye Katọlik.<ref name="BAIDOE-ANSAH"/>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
5oqv7r09l8kw9e1naeyffonu1d6j02w
Jafaru Suleiman Ribadu
0
60644
709275
515143
2026-09-06T22:53:31Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709275
wikitext
text/x-wiki
'''Jafaru Suleiman Ribadu''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na-anọchiteanya Yola North, Yola South, na Girei Federal Constituency nke Adamawa n'ụlọ omebe iwu nke mba niile.<ref>{{Cite web|title=undefined candidate data for 2023 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/candidates/jafaru-suleiman-ribadu/|accessdate=2025-01-06|work=www.stears.co|archivedate=2025-01-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250106014405/https://www.stears.co/elections/candidates/jafaru-suleiman-ribadu/}}</ref><ref>{{Cite web|date=April 13, 2022|title=HOUSE OF REPRESENTATIVES FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA ORDER PAPER|url=https://placng.org/i/wp-content/uploads/2022/04/House-of-Reps-order-paper-Wednesday-13-April-2022.pdf}}</ref><ref>{{Cite web|date=February 26, 2022|title=GENERAL-ELECTION-FINAL-LIST-OF-CANDIDATES-FOR-STATE ELECTIONS-GOVERNORSHIP-HOUSES-OF-ASSEMBLY.pdf|url=https://inecnigeria.org/wp-content/uploads/2022/10/2023-GENERAL-ELECTION-FINAL-LIST-OF-CANDIDATES-FOR-STATE-ELECTIONS-GOVERNORSHIP-HOUSES-OF-ASSEMBLY.pdf|accessdate=May 11, 2025|archivedate=December 13, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241213103247/https://inecnigeria.org/wp-content/uploads/2022/10/2023-GENERAL-ELECTION-FINAL-LIST-OF-CANDIDATES-FOR-STATE-ELECTIONS-GOVERNORSHIP-HOUSES-OF-ASSEMBLY.pdf}}</ref>
== Edensibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
0xavizic9v38rgnuv1obh5sx5128n4s
Joseph Tetteh Zutah
0
65286
709288
451952
2026-09-07T02:34:36Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709288
wikitext
text/x-wiki
'''Joseph Tetteh Zutah''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1994) bụ onye Ghana bụbu [[Footbọl|onye na-agba bọọlụ]]. Ọ gbara boolu dị ka onye ọkpo ma bụrụ onye isi Ghana Premier League akụkụ Medeama maka ọtụtụ ọrụ ya.
Onye gụsịrị akwụkwọ na Mathematics and Statistics na Mahadum Cape Coast, Zutah gbara bọọlụ maka mahadum ahụ mgbe ọ na-amụ maka nzere ya tupu ọ banye n'òtù Medeama nke Tarkwa. Ọ gbakwara ndị na-eto eto Afrịka [[Tanzania|Ndị Tanzania]] bọọlụ.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Zutah na 22 August 1994. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Cape Coast, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Bachelor of Science degree na Mathematics and Statistics.<ref>{{Cite web|last=Online|first=Peace FM|title=9 Professional Ghanaian Players With University Degree|url=https://m.peacefmonline.com/pages/sports/news/202006/412821.php|access-date=2021-04-03|website=Peacefmonline.com – Ghana news|accessdate=2025-07-30|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127041312/https://m.peacefmonline.com/pages/sports/news/202006/412821.php}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-12-02|title=PHOTOS: Medeama SC captain Joseph Tetteh Zutah weds Doris Agyarkoh|url=https://theindependentghana.com/2019/12/photos-medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-weds-doris-agyarkoh/|access-date=2021-04-03|website=The Independent Ghana|language=en-GB}}</ref><ref name=":32">{{Cite web|date=2019-11-27|title=Medeama captain Joseph Tetteh Zutah to tie knot with longtime girlfriend on Saturday|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-captain-joseph-tetteh-zutah-to-tie-knot-with-longtime-girlfriend-on-saturday|access-date=2021-04-03|website=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
== Ọrụ klọb ==
=== Medeama SC ===
Zutah gbara bọọlụ maka otu Medeama SC nke dị na Tarkwa site n'afọ 2013 ruo 2015. O mere nke mbụ ya na 2013 n'oge 2013-14 Ghana Premier League n'okpuru Hans van der Pluijm . <ref name=":0">{{Cite web|date=2017-04-10|title=Medeama captain Tetteh Zutah showers praises on Hans Van der Pluijm influence on his career|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-captain-tetteh-zutah-showers-praises-on-hans-van-der-pluijm-influence-on-his-career|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref> Ọ gbara bọọlụ na Ghana Premier League ma nọgide dị ka onye isi otu klọb ahụ n'oge ahụ na-enyere klọb aka imeri Ghanaian FA Cup na 2013 na 2015.<ref name=":2">{{Cite web|title=Medeama lift FA Cup|url=https://supersport.com/football/ghana/news/150831/Medeama_lift_FA_Cup|accessdate=2021-04-03|work=supersport.com|language=en|archivedate=19 October 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151019104929/http://www.supersport.com/football/ghana/news/150831/Medeama_lift_FA_Cup}}</ref><ref>{{Cite web|title=Medeama beat Kotoko to lift MTN Ghana FA Cup – 2013 MTN Ghana FA Cup – Asante Kotoko|url=https://africanfootball.com/news/564076/Medeama-beat-Kotoko-to-lift-MTN-Ghana-FA-Cup|accessdate=2021-04-03|work=African Football}}</ref><ref>{{Cite web|title=Today in history: Medeama stun Kotoko to win FA Cup|url=https://www.modernghana.com/sports/715937/today-in-history-medeama-stun-kotoko-to-win-fa.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> N'okporo ụzọ mmeri FA Cup nke afọ 2015, n'oge esemokwu nke nkeji iri na ise megide West African Football Academy (WAFA) na 24 June 2015, ihe mgbaru ọsọ ya na nkwado sitere na Kwasi Donsu nyere aka inweta mmeri 3-1 iji hazie egwuregwu nke ọkara ikpeazụ megide Accra Hearts of Oak. <ref>{{Cite web|author=Association|first=Ghana Football|title=Hearts of Oak to face Medeama in 2015 MTN FA Cup Semi-final clash|url=https://www.ghanafa.org/hearts-of-oak-to-face-medeama-in-2015-mtn-fa-cup-semi-final-clash|accessdate=2021-04-03|work=ghanafa.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-06-24|title=MTN FA Cup: Medeama set-up Hearts semi-final clash after 3-1 comeback win over WAFA|url=https://ghanasoccernet.com/mtn-fa-cup-medeama-set-up-hearts-semi-final-clash-after-3-1-comeback-win-over-wafa|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
=== '''Umu okorobia Africa''' ===
Na July 2015, Zutah bịanyere aka n'akwụkwọ nkwekọrịta afọ abụọ na ndị Tanzania Young Africans si Medeama SC, mgbe onye njikwa ụlọ ọrụ ya Hans van der Pluijm kwadoro ya na Medeama SC ma nye ya ọkachamara mbụ ya na 2013.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Young Africans sign Medeama midfielder Zutah {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-gh/news/4390/ghana-premier-league/2015/07/08/13423882/young-africans-sign-medeama-midfielder-zutah|accessdate=2021-04-03|work=goal.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-07-08|title=Tanzanian champions Young Africans sign Medeama midfielder Joseph Tetteh Zutah on two-year deal|url=https://ghanasoccernet.com/tanzanian-champions-young-africans-sign-medeama-midfielder-tetteh-zutah-on-two-year-deal|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
N'ime naanị oge ya na klọb, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'inyere ha aka idowe Premier League Tanzania site na imeri 2015–16 Tanzanian Premier League.[1] Mgbe otu afọ fọdụrụ na nkwekọrịta ya, o mesịrị kewaa ụzọ ya na ụlọ ọrụ ahụ na May 2016 site na nkwenye ọnụ..<ref name=":1">{{Cite web|title=EXCLUSIVE: Ghanaian midfielder Tetteh Zutah parts ways with Tanzanian champions Young Africans|url=https://www.modernghana.com/sports/693392/exclusive-ghanaian-midfielder-tetteh-zutah-parts.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== Ịlaghachi na Medeama SC ===
N'ọgwụgwụ 2016, Zutah laghachiri na nwa ochie ya, Medeama SC mgbe ya na ndị ntorobịa Africa kewasịrị. N'ọnwa Febụwarị afọ 2017, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi ụlọ ọgbakọ ahụ..<ref>{{Cite web|date=2017-02-10|title=OFFICIAL: Medeama appoint University graduate Joseph Tetteh Zutah as new captain|url=https://ghanasoccernet.com/official-medeama-appoint-university-graduate-joseph-tetteh-zutah-as-new-captain|access-date=2021-04-03|website=GhanaSoccernet|language=en}}</ref> Mgbe ọ lọghachiri, ọ pụtara na egwuregwu egwuregwu 16 n'oge oge 2017 Ghana Premier League. <ref name=":4">{{Cite web|title=Joseph Tetteh-Zuta – Soccer player profile & career statistics – Global Sports Archive|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/joseph-tetteh-zuta/169561/|accessdate=2021-04-04|work=globalsportsarchive.com}}</ref>
N'ime oge 2018 Ghana Premier League, O mere egwuregwu egwuregwu iri na otu wee nweta goolu 1 tupu agbahapụ asọmpi ahụ n'ihi mgbasa nke Ghana Football Association (GFA) na June 2018, n'ihi nke Anas Number 12 Expose.[1] Na Machị 2020, ọ bịanyere aka n'akwụkwọ nkwekọrịta ọhụrụ na klọb ahụ mgbe nkwekọrịta mbụ gwụchara, bịanyere aka na nkwekọrịta otu afọ na ọkara nke bụ idobe ya na ọpụpụ Tarkwa ruo Ọgọst 2021, yana nhọrọ ịgbatị.<ref>{{Cite web|date=2020-03-15|title=Medeama captain Joseph Tetteh Zutah signs fresh contract|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-captain-joseph-tetteh-zutah-signs-fresh-contract|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Captain Joseph Tetteh Zutah signs new Medeama contract – Medeama|url=http://www.medeamasc.com/captain-joseph-tetteh-zutah-signs-new-medeama-contract/|accessdate=2021-04-03|language=en-US|archivedate=2021-04-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210411050424/http://www.medeamasc.com/captain-joseph-tetteh-zutah-signs-new-medeama-contract/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Medeama Captain Tetteh Zutah Signs Contract Extension To Ward Off Hearts Interest|url=https://www.modernghana.com/sports/989345/medeama-captain-tetteh-zutah-signs-contract-extens.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
N'ime oge 2019 – 20 Ghana Premier League, ọ gara n'ihu n'ọrụ ya dị ka onye isi klọb mana ọ gosipụtara n'ọtụtụ egwuregwu 5 maka ndị otu Samuel Boadu tupu akagbuo otu egwuregwu n'ihi ọrịa COVID-19. <ref name=":4"/>
Na 2020 na 2021, e jikọtara ya na ịkwaga Accra Hearts of Oak n'oge mbufe, mana ọ gọrọ agọ akụkọ banyere ịkwaga ya. <ref>{{Cite web|date=2021-02-26|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh Zuttah arrives in Accra to complete Hearts of Oak move|url=https://ghanasportsonline.com/2021/02/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zuttah-arrives-in-accra-to-complete-hearts-of-oak-move/|accessdate=2021-04-03|work=Ghana Sports Online|language=en-US|archivedate=2021-02-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210227095559/https://ghanasportsonline.com/2021/02/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zuttah-arrives-in-accra-to-complete-hearts-of-oak-move/}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Medeama captain Tetteh Zutah denies move to Hearts of Oak|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Medeama-captain-Tetteh-Zutah-denies-move-to-Hearts-of-Oak-1195171|accessdate=2021-04-03|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tetteh Zutah swerves Hearts of Oak to sign new deal with Medeama – Kickgh.com|url=https://www.kickgh.com/ghana-football/9260-tetteh-zutah-swerves-hearts-of-oak-to-sign-new-deal-with-medeama|accessdate=2021-04-03|work=kickgh.com|language=en-gb}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Nọvemba afọ 2018, o tinyere aka na obere ihe mberede ụgbọ ala na Tarkwa, n'ime usoro ahụ na-ebute obere mmerụ ahụ. Ọ bụ n’ụbọchị ahụ ka a tọhapụrụ ya n’ụlọ ọgwụ.<ref>{{Cite web|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh-Zutah involved in minor motor accident|url=https://ghanaguardian.com/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-involved-in-minor-motor-accident|accessdate=2021-04-04|work=The Ghana The Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-11-19|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh-Zutah involved in minor motor accident, midfielder discharged from hospital|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-involved-in-minor-motor-accident-midfielder-discharged-from-hospital|accessdate=2021-04-04|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
Na Nọvemba 2019, Medeama SC kwupụtara na onye isi klọb ha na-alụ.[1] Na 30 Nọvemba 2019, Zutah gbara enyi ya nwanyị ogologo oge Doris Agyarkoh n'ụlọ ụka Pentikọst EK Temple dị na Tarkwa, Western Region nke Ghana, emume alụmdi na nwunye ndị Ghana buru ụzọ mee agbamakwụkwọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2019-12-02|title=PHOTOS: Medeama SC captain Joseph Tetteh Zutah weds Doris Agyarkoh|url=https://www.primenewsghana.com/sports/photos-medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-weds-doris-agyarkoh.html|accessdate=2021-04-03|work=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mr. and Mrs. Joseph Tetteh Zutah to the World – Medeama Celebrates Captain|url=https://www.modernghana.com/sports/971438/mr-and-mrs-joseph-tetteh-zutah-to-the-world.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
'''Medeama SC'''
* Ghana Premier League: 2022-23<ref>{{Cite web|date=11 June 2023|title=Medeama win first Ghana Premier League title|url=https://www.myjoyonline.com/medeama-win-first-ghana-premier-league-title/|accessdate=11 June 2023|work=My Joy Online|language=}}</ref>
* Ghana FA Cup: 2013, 2015<ref name=":2"/>
'''umu okorobia Africa'''
* Njikọ Premier nke Tanzania: 2015-16<ref name=":1"/>
== Edensibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Joseph Tetteh Zutahna Global Sports Archive
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
== ndụ onwe onye ==
N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Nọvemba afọ 2018, o nwere obere ihe mberede ụgbọala na Tarkwa, n'ime usoro na-enwe obere mmerụ ahụ. A tọhapụrụ ya n'ụlọ ọgwụ n'otu ụbọchị ahụ.<ref>{{Cite web|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh-Zutah involved in minor motor accident|url=https://ghanaguardian.com/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-involved-in-minor-motor-accident|accessdate=2021-04-04|work=The Ghana The Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-11-19|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh-Zutah involved in minor motor accident, midfielder discharged from hospital|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-involved-in-minor-motor-accident-midfielder-discharged-from-hospital|accessdate=2021-04-04|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
Na Nọvemba 2019, Medeama SC kwupụtara na onye isi klọb ha na-alụ.<ref name=":3">{{Cite web|date=2019-11-27|title=Medeama captain Joseph Tetteh Zutah to tie knot with longtime girlfriend on Saturday|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-captain-joseph-tetteh-zutah-to-tie-knot-with-longtime-girlfriend-on-saturday|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref> Na 30 Nọvemba 2019, Zutah gbara enyi ya nwanyị ogologo oge Doris Agyarkoh n'ụlọ ụka Pentikọst EK Temple dị na Tarkwa, Western Region nke Ghana, emume alụmdi na nwunye ndị Ghana buru ụzọ mee agbamakwụkwọ ahụ..<ref>{{Cite web|date=2019-12-02|title=PHOTOS: Medeama SC captain Joseph Tetteh Zutah weds Doris Agyarkoh|url=https://www.primenewsghana.com/sports/photos-medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-weds-doris-agyarkoh.html|accessdate=2021-04-03|work=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mr. and Mrs. Joseph Tetteh Zutah to the World – Medeama Celebrates Captain|url=https://www.modernghana.com/sports/971438/mr-and-mrs-joseph-tetteh-zutah-to-the-world.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
== ndụ onwe onye ==
<ref></ref>
'''Joseph Tetteh Zutah''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1994) bụ onye Ghana bụbu [[Footbọl|onye na-agba bọọlụ]]. Ọ gbara boolu dị ka onye ọkpo ma bụrụ onye isi Ghana Premier League akụkụ Medeama maka ọtụtụ ọrụ ya.
Onye gụsịrị akwụkwọ na Mathematics and Statistics na Mahadum Cape Coast, Zutah gbara bọọlụ maka mahadum ahụ mgbe ọ na-amụ maka nzere ya tupu ọ banye n'òtù Medeama nke Tarkwa. Ọ gbakwara ndị na-eto eto Afrịka [[Tanzania|Ndị Tanzania]] bọọlụ.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Zutah na 22 August 1994. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Cape Coast, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Bachelor of Science degree na Mathematics and Statistics.<ref>{{Cite web|last=Online|first=Peace FM|title=9 Professional Ghanaian Players With University Degree|url=https://m.peacefmonline.com/pages/sports/news/202006/412821.php|access-date=2021-04-03|website=Peacefmonline.com – Ghana news|accessdate=2025-07-30|archivedate=2024-11-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241127041312/https://m.peacefmonline.com/pages/sports/news/202006/412821.php}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-12-02|title=PHOTOS: Medeama SC captain Joseph Tetteh Zutah weds Doris Agyarkoh|url=https://theindependentghana.com/2019/12/photos-medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-weds-doris-agyarkoh/|access-date=2021-04-03|website=The Independent Ghana|language=en-GB}}</ref><ref name=":32"/>
== Ọrụ klọb ==
=== Ịlaghachi na Medeama SC ===
Zutah gbara bọọlụ maka otu Medeama SC nke dị na Tarkwa site n'afọ 2013 ruo 2015. O mere nke mbụ ya na 2013 n'oge 2013-14 Ghana Premier League n'okpuru Hans van der Pluijm . <ref name=":0"/> Ọ gbara bọọlụ na Ghana Premier League ma nọgide dị ka onye isi otu klọb ahụ n'oge ahụ na-enyere klọb aka imeri Ghanaian FA Cup na 2013 na 2015.<ref name=":2"/><ref>{{Cite web|title=Medeama beat Kotoko to lift MTN Ghana FA Cup – 2013 MTN Ghana FA Cup – Asante Kotoko|url=https://africanfootball.com/news/564076/Medeama-beat-Kotoko-to-lift-MTN-Ghana-FA-Cup|accessdate=2021-04-03|work=African Football}}</ref><ref>{{Cite web|title=Today in history: Medeama stun Kotoko to win FA Cup|url=https://www.modernghana.com/sports/715937/today-in-history-medeama-stun-kotoko-to-win-fa.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> N'okporo ụzọ mmeri FA Cup nke afọ 2015, n'oge esemokwu nke nkeji iri na ise megide West African Football Academy (WAFA) na 24 June 2015, ihe mgbaru ọsọ ya na nkwado sitere na Kwasi Donsu nyere aka inweta mmeri 3-1 iji hazie egwuregwu nke ọkara ikpeazụ megide Accra Hearts of Oak. <ref>{{Cite web|author=Association|first=Ghana Football|title=Hearts of Oak to face Medeama in 2015 MTN FA Cup Semi-final clash|url=https://www.ghanafa.org/hearts-of-oak-to-face-medeama-in-2015-mtn-fa-cup-semi-final-clash|accessdate=2021-04-03|work=ghanafa.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-06-24|title=MTN FA Cup: Medeama set-up Hearts semi-final clash after 3-1 comeback win over WAFA|url=https://ghanasoccernet.com/mtn-fa-cup-medeama-set-up-hearts-semi-final-clash-after-3-1-comeback-win-over-wafa|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
=== '''Umu okorobia Africa''' ===
Na July 2015, Zutah bịanyere aka n'akwụkwọ nkwekọrịta afọ abụọ na ndị Tanzania Young Africans si Medeama SC, mgbe onye njikwa ụlọ ọrụ ya Hans van der Pluijm kwadoro ya na Medeama SC ma nye ya ọkachamara mbụ ya na 2013.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|title=Young Africans sign Medeama midfielder Zutah {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-gh/news/4390/ghana-premier-league/2015/07/08/13423882/young-africans-sign-medeama-midfielder-zutah|accessdate=2021-04-03|work=goal.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-07-08|title=Tanzanian champions Young Africans sign Medeama midfielder Joseph Tetteh Zutah on two-year deal|url=https://ghanasoccernet.com/tanzanian-champions-young-africans-sign-medeama-midfielder-tetteh-zutah-on-two-year-deal|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
N'ime naanị oge ya na klọb, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'inyere ha aka idowe Premier League Tanzania site na imeri 2015–16 Tanzanian Premier League.[1] Mgbe otu afọ fọdụrụ na nkwekọrịta ya, o mesịrị kewaa ụzọ ya na ụlọ ọrụ ahụ na May 2016 site na nkwenye ọnụ..<ref name=":1"/>
=== Medeama SC ===
N'ọgwụgwụ 2016, Zutah laghachiri na nwa ochie ya, Medeama SC mgbe ya na ndị ntorobịa Africa kewasịrị. N'ọnwa Febụwarị afọ 2017, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi ụlọ ọgbakọ ahụ..<ref>{{Cite web|date=2017-02-10|title=OFFICIAL: Medeama appoint University graduate Joseph Tetteh Zutah as new captain|url=https://ghanasoccernet.com/official-medeama-appoint-university-graduate-joseph-tetteh-zutah-as-new-captain|access-date=2021-04-03|website=GhanaSoccernet|language=en}}</ref> Mgbe ọ lọghachiri, ọ pụtara na egwuregwu egwuregwu 16 n'oge oge 2017 Ghana Premier League. <ref name=":4"/>
N'ime oge 2018 Ghana Premier League, O mere egwuregwu egwuregwu iri na otu wee nweta goolu 1 tupu agbahapụ asọmpi ahụ n'ihi mgbasa nke Ghana Football Association (GFA) na June 2018, n'ihi nke Anas Number 12 Expose.[1] Na Machị 2020, ọ bịanyere aka n'akwụkwọ nkwekọrịta ọhụrụ na klọb ahụ mgbe nkwekọrịta mbụ gwụchara, bịanyere aka na nkwekọrịta otu afọ na ọkara nke bụ idobe ya na ọpụpụ Tarkwa ruo Ọgọst 2021, yana nhọrọ ịgbatị.<ref>{{Cite web|date=2020-03-15|title=Medeama captain Joseph Tetteh Zutah signs fresh contract|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-captain-joseph-tetteh-zutah-signs-fresh-contract|accessdate=2021-04-03|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Captain Joseph Tetteh Zutah signs new Medeama contract – Medeama|url=http://www.medeamasc.com/captain-joseph-tetteh-zutah-signs-new-medeama-contract/|accessdate=2021-04-03|language=en-US|archivedate=2021-04-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210411050424/http://www.medeamasc.com/captain-joseph-tetteh-zutah-signs-new-medeama-contract/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Medeama Captain Tetteh Zutah Signs Contract Extension To Ward Off Hearts Interest|url=https://www.modernghana.com/sports/989345/medeama-captain-tetteh-zutah-signs-contract-extens.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
N'ime oge 2019 – 20 Ghana Premier League, ọ gara n'ihu n'ọrụ ya dị ka onye isi klọb mana ọ gosipụtara n'ọtụtụ egwuregwu 5 maka ndị otu Samuel Boadu tupu akagbuo otu egwuregwu n'ihi ọrịa COVID-19. <ref name=":4"/>
Na 2020 na 2021, e jikọtara ya na ịkwaga Accra Hearts of Oak n'oge mbufe, mana ọ gọrọ agọ akụkọ banyere ịkwaga ya. <ref>{{Cite web|date=2021-02-26|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh Zuttah arrives in Accra to complete Hearts of Oak move|url=https://ghanasportsonline.com/2021/02/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zuttah-arrives-in-accra-to-complete-hearts-of-oak-move/|accessdate=2021-04-03|work=Ghana Sports Online|language=en-US|archivedate=2021-02-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210227095559/https://ghanasportsonline.com/2021/02/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zuttah-arrives-in-accra-to-complete-hearts-of-oak-move/}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=Medeama captain Tetteh Zutah denies move to Hearts of Oak|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Medeama-captain-Tetteh-Zutah-denies-move-to-Hearts-of-Oak-1195171|accessdate=2021-04-03|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tetteh Zutah swerves Hearts of Oak to sign new deal with Medeama – Kickgh.com|url=https://www.kickgh.com/ghana-football/9260-tetteh-zutah-swerves-hearts-of-oak-to-sign-new-deal-with-medeama|accessdate=2021-04-03|work=kickgh.com|language=en-gb}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Na 19 Nọvemba 2018, o tinyere aka na obere ihe mberede ụgbọ ala na Tarkwa, na usoro ahụ na-enweta obere mmerụ ahụ. Ọ bụ n’ụbọchị ahụ ka a tọhapụrụ ya n’ụlọ ọgwụ.<ref>{{Cite web|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh-Zutah involved in minor motor accident|url=https://ghanaguardian.com/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-involved-in-minor-motor-accident|accessdate=2021-04-04|work=The Ghana The Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-11-19|title=Medeama SC captain Joseph Tetteh-Zutah involved in minor motor accident, midfielder discharged from hospital|url=https://ghanasoccernet.com/medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-involved-in-minor-motor-accident-midfielder-discharged-from-hospital|accessdate=2021-04-04|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref>
Na Nọvemba 2019, Medeama SC kwupụtara na onye isi klọb ha na-alụ.<ref name=":3"/> Na 30 Nọvemba 2019, Zutah gbara enyi ya nwanyị ogologo oge Doris Agyarkoh n'ụlọ ụka Pentikọst EK Temple dị na Tarkwa, Western Region nke Ghana, emume alụmdi na nwunye ndị Ghana buru ụzọ mee agbamakwụkwọ ahụ..<ref>{{Cite web|date=2019-12-02|title=PHOTOS: Medeama SC captain Joseph Tetteh Zutah weds Doris Agyarkoh|url=https://www.primenewsghana.com/sports/photos-medeama-sc-captain-joseph-tetteh-zutah-weds-doris-agyarkoh.html|accessdate=2021-04-03|work=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mr. and Mrs. Joseph Tetteh Zutah to the World – Medeama Celebrates Captain|url=https://www.modernghana.com/sports/971438/mr-and-mrs-joseph-tetteh-zutah-to-the-world.html|accessdate=2021-04-03|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
'''Medeama SC'''
* Ghana Premier League: 2022-23<ref>{{Cite web|date=11 June 2023|title=Medeama win first Ghana Premier League title|url=https://www.myjoyonline.com/medeama-win-first-ghana-premier-league-title/|accessdate=11 June 2023|work=My Joy Online|language=}}</ref>
* Ghana FA Cup: 2013, 2015<ref name=":2"/>
'''umu okorobia Africa'''
* Njikọ Premier nke Tanzania: 2015-16<ref name=":1"/>
== Edensibia ==
== Njikọ mpụga ==
* Joseph Tetteh Zutahna Global Sports Archive
<references />
7qafm0plzetlulokiwarabeklct51yw
Kpah Sherman
0
65320
709299
515285
2026-09-07T07:02:22Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709299
wikitext
text/x-wiki
{{updated|23 June 2023}}<ref>{{cite news
|url=https://my.soccerway.com/players/kpah-sherman/412126/
|title=Kpah Sherman
|website= Soccerway.com
|access-date=7 September 2020
}}</ref>Kpah Sherman (amuru 3 Febrụwarị 1992) bụ onye egwuregwu egwuregwu Liberia nke na-agba n'ihu n'ụdị Malaysia Super League Sri Pahang. E wezụga Malaysia, ọ na-ekiri egwu na Liberia, Northern Cyprus, Tanzania, na South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=DwpP-Zhn5WA|title=Interviewing Liberian Striker Kpah Sherman at his Malaysian home|work=[[YouTube]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://frontpageafricaonline.com/sports/football/kpah-sherman-a-lone-star-made-in-malaysia/|title=Kpah Sherman – A Lone Star Made in Malaysia|date=21 January 2021|publisher=frontpageafricaonline.com|accessdate=31 July 2025|archivedate=17 December 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231217144657/https://frontpageafricaonline.com/sports/football/kpah-sherman-a-lone-star-made-in-malaysia/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.liberianobserver.com/liberia-why-kpah-sherman-doesnt-want-leave-malaysian-league|title=Why Kpah Sherman Doesn't Want to Leave the Malaysian League?|publisher=liberianobserver.com|accessdate=2025-07-31|archivedate=2023-10-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231003053755/https://www.liberianobserver.com/liberia-why-kpah-sherman-doesnt-want-leave-malaysian-league}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọrụ bọọlụ Sherman malitere ya na ndị otu mpaghara ya bụ Aries FC dị na Liberia tupu ọ kwaga Barrolle FC. Mgbe ihe ngosi mara mma na Barrolle bịanyere aka na ya site na ụlọ ọgbakọ Liberia Barrack Young Controllers FC. Sherman soro ha nọrọ otu oge ma mesịa kwaga Sweden iji sonyere Harnosand FC. Ndị otu Cyprus League Cetinkaya TSK wee bịanye aka na ya maka oge 2012–13. Mgbe ezigbo oge gasịrị, ọ sonyeere Lefke Türk S.K. ma mesịa kwaga na Young Africans SC na Njikọ Tanzania. Ọ ghọrọ otu n'ime ndị isi egwuregwu bọọlụ.
Mgbe o meriri na 2014-15 Tanzanian Premier League, Mpumalanga Black Aces F.C. bịanyere aka na nkwekọrịta afọ atọ, ọ mekwara nke mbụ ya na egwuregwu megide Orlando Pirates na 8 Septemba 2015. <ref>{{Cite web|url=http://www.soccerladuma.co.za/news/articles/categories/south-africa/kpah-sherman-available-to-play-for-black-aces/217361|title=Kpah Sherman Available To Play For Black Aces|work=www.soccerladuma.co.za|date=9 September 2015|language=en|accessdate=2018-05-04|archivedate=2018-05-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180505070213/https://www.soccerladuma.co.za/news/articles/categories/south-africa/kpah-sherman-available-to-play-for-black-aces/217361}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.soccerladuma.co.za/news/articles/categories/south-africa/mpumalanga-black-aces-sign-liberian-striker/214778|title=Mpumalanga Black Aces Sign Liberian Striker|work=www.soccerladuma.co.za|date=2 August 2015|language=en|accessdate=2018-05-04}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.supersport.com/football/absa-premiership/news/150803/Aces_net_Liberian_Sherman|title=Aces net Liberian Sherman|accessdate=2018-05-04|language=en-ZA}}</ref>
=== Ebe Ugwu Saịprọs ===
Sherman kwagara Cetinkaya TSK na 2012. <ref>{{Cite web|url=http://www.kibrispostasi.com/gau-cetinkaya-dramme-ve-faye-ile-lige-bomba-gibi-devam-ediyo|title=Kıbrıs haberleri Kıbrıs Postası'nda okunur Ana Sayfa}}</ref> A na-ekwu na ọ nọ n'ụdị dị egwu na KTFF Süper Lig, na-agba goolu 8 na Cetinkaya TSK na Febụwarị 2013 ma bụrụ otu n'ime ndị kacha gbaa goolu.<ref>{{Cite news|url=http://www.thenewdawnliberia.com/component/k2/item/5507-liberia-s-kpah-sherman-on-fire-in-cyprus|title=The New Dawn Liberia - Liberia's Kpah Sherman on Fire in Cyprus|author=Gaye|first=Sally|accessdate=2018-05-04|language=en-gb}}</ref> O nyere Cetinkaya TSK aha 2012-13, ọ meriri 2014-15 Tanzanian Premier League mgbe ọ gafere na Young Africans S.C., na-eme ka ọ bụrụ [[Liberia|Onye Liberia]] mbụ meriri aha league na mba abụọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://www.liberiaentertainment.com/2015/04/30/kpah-sherman-dream-lives-on/|title=Kpah Sherman dream lives on|work=www.liberiaentertainment.com|language=en-US|accessdate=2018-05-04}}</ref>
=== Saụt Afrịka ===
Sherman gafere na Mpumalanga Black Aces F.C. na 2015. <ref>{{Cite web|url=http://www.liberiansoccer.com/index.php/sports/item/125-kpah-sherman-set-for-debut|title=Kpah Sherman Set For Debut|date=2015-09-17|accessdate=23 February 2017|archivedate=24 February 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170224212050/http://www.liberiansoccer.com/index.php/sports/item/125-kpah-sherman-set-for-debut}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201509181803.html|title=Liberia: Kpah Sherman Battles Orlando Pirates Today|date=2015-09-18|work=The Inquirer (Monrovia)|accessdate=2018-05-04}}</ref> Mgbe ọkara mbụ nke 2015-16 National First Division gwụrụ, Mpumalanga Black Aces F.C. gbazinyere ya Santos Engen na windo mbufe oyi. <ref>{{Cite web|title=Kpah Sherman Joins South Africa Division One Side Santos FC {{!}} The Bush Chicken|url=http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-joins-south-africa-division-one-side-santos-fc/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160215074034/http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-joins-south-africa-division-one-side-santos-fc/|accessdate=2025-01-01|archivedate=2016-02-15}}</ref> Onye isi nchịkwa Santos Engen Zeca Marques toro onye mba Liberia dị ka "otu n'ime ndị egwuregwu kachasị mma anyị bịanyere aka". <ref>{{Cite news|url=http://www.kickoff.com/news/62400/santos-coach-zeca-marques-impressed-with-aces-kpah-sherman|title=Santos coach Zeca Marques impressed with Aces' Kpah Sherman|author=www.realnet.co.uk|work=Kick Off|accessdate=2018-05-04|language=en-gb}}</ref>
In 2017, Sherman signed for MISC-MIFA.<ref>{{Cite web|url=https://liberiasportsonline.com/malaysian-club-misc-signs-kpah-sean-sherman-75000-euros/|title=Malaysian Club MISC signs Kpah Sean Sherman for 75,000 Euros {{!}} Liberia Sports Online|work=liberiasportsonline.com|date=24 June 2017|language=en-US|accessdate=2018-05-04|archivedate=2023-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20231002232838/https://liberiasportsonline.com/malaysian-club-misc-signs-kpah-sean-sherman-75000-euros/}}</ref> He scored his first goal for them in a 3–3 draw with UiTM F.C. and scored 6 goals by the end of September, finishing the season with 7 goals and 3 assists in 9 appearances, helping MISC-MIFA avoid relegation and extending his contract for the 2018 season.<ref>{{Cite web|title=Kpah Sherman Opens Scoring Account in Malaysian Football {{!}} The Bush Chicken|url=http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-opens-scoring-account-in-malaysian-football/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170713195702/http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-opens-scoring-account-in-malaysian-football/|accessdate=2025-01-01|archivedate=2017-07-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-on-fire-with-sixth-goal-in-seven-appearances/|title=Kpah Sherman on Fire, With Sixth Goal in Seven Appearances|work=www.bushchicken.com|language=en-US|accessdate=2018-05-04|archivedate=2018-02-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180216140839/http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-on-fire-with-sixth-goal-in-seven-appearances/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-rescues-misc-mifa-as-liberians-end-malaysian-league-season/|title=Kpah Sherman Rescues MISC-MIFA as Liberians End Malaysian League Season|work=www.bushchicken.com|language=en-US|accessdate=2018-05-04|archivedate=2018-07-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180713010955/http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-rescues-misc-mifa-as-liberians-end-malaysian-league-season/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-extends-misc-mifa-stay/|title=Kpah Sherman Extends MISC-MIFA Stay|work=www.bushchicken.com|language=en-US|accessdate=2018-05-04|archivedate=2018-05-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180504070549/http://www.bushchicken.com/kpah-sherman-extends-misc-mifa-stay/}}</ref> On 7 December 2018, Sherman signed for Malaysia Super League club PKNS.<ref>{{Cite web|url=https://bushchicken.com/kpah-sherman-joins-pkns-fc/|title=Kpah Sherman joins Pkns fc|work=www.bushchicken.com|language=en-US|accessdate=2020-09-07|archivedate=2018-12-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181214123257/https://www.bushchicken.com/kpah-sherman-joins-pkns-fc/}}</ref> He helped PKNS FC retain its spot in Malaysian Super League by scoring 14 goals in 19 games. He went on to finish the 2019 season as the Super League Golden Boot winner.<ref>{{Cite web|url=https://bushchicken.com/liberian-soccer-star-kpah-sherman-joins-malaysian-club-kedah-fa/|title=Liberian Soccer Star Kpah Sherman Joins Malaysian Club Kedah FA|work=www.bushchicken.com|language=en-US|accessdate=2020-09-07|archivedate=2020-06-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200609211710/https://bushchicken.com/liberian-soccer-star-kpah-sherman-joins-malaysian-club-kedah-fa/}}</ref> On 27 November 2019, Sherman joined Malaysia Super League club Kedah FA.<ref>{{Cite web|url=https://www.hmetro.com.my/arena/2019/11/521196/lang-merah-ikat-sherman-tchetche|title=Lang Merah ikat Sherman, Tchetche|work=www.hmetro.com.my/|date=27 November 2019|language=ms-MY|accessdate=2020-09-07}}</ref> He later signed for rival Sri Pahang in 2023.<ref>{{Cite web|url=https://www.stadiumastro.com/bola-sepak/liga-super-kpah-sherman-mahu-jadi-penyerang-digeruni-di-sri-pahang-228333|title=Kpah Sherman Mahu Jadi Penyerang Digeruni di Sri Pahang|publisher=stadiumastro.com|date=20 January 2023|language=ms-MY}}</ref>
== Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ ==
=== Klọb ===
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
! rowspan="2" |Klọb
! rowspan="2" |Oge
! rowspan="2" |Njikọ
! colspan="2" |Njikọ
! colspan="2" |Iko
! colspan="2" |Iko Njikọ
! colspan="2" |Kọntinent
! colspan="2" |Ngụkọta
|-
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
|-
| rowspan="3" valign="center" |MISC-MIFA
|[[2017 MISC-MIFA season|2017]]
|Njikọ Premier nke Malaysia
|9
|7
|0
|0
|0
|0
|0
|0
|9
|7
|-
|[[2018 MISC-MIFA season|2018]]
|Njikọ Premier nke Malaysia
|20
|14
|0
|0
|0
|0
|0
|0
|20
|14
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!29
!21
!0
!0
!0
!0
!0
!0
!29
!21
|-
|PKNS
|2019
|Njikọ Super nke Malaysia
|19
|14
|4
|2
|6
|1
| colspan="2" | -
|29
|17
|-
| rowspan="3" valign="center" |Kedah Darul Aman
|2020
|Njikọ Super nke Malaysia
|11
|6
|0
|0
|1
|1
|2
|0
|14
|7
|-
|2021
|Njikọ Super nke Malaysia
|17
|13
|0
|0
|6
|1
| colspan="2" | -
|23
|14
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!28
!19
!0
!0
!7
!2
!2
!0
!37
!21
|-
|Terengganu
|2022
|Njikọ Super nke Malaysia
|14
|6
|3
|0
|5
|7
| colspan="2" | -
|22
|13
|-
|Sri Pahang
|2023
|Njikọ Super nke Malaysia
|20
|11
|1
|0
|0
|0
|0
|0
|21
|11
|-
! colspan="3" |Ọrụ ya niile
!110
!71
!8
!2
!18
!10
!2
!0
!142
!83
|}
== Ọrụ mba ụwa ==
Sherman mere nke mbụ ya na mba ụwa na asọmpi Iko Mba Afrịka megide Lesotho na 30 Mee 2014.
=== Ihe mgbaru ọsọ mba ụwa ===
: ''Akara na nsonaazụ depụtara ihe mgbaru ọsọ Liberia nke mbụ.''
== Nsọpụrụ ==
; Ndị Ntorobịa Africa S.C.
* Njikọ Premier nke Tanzania 2014-15
; Çetinkaya TSK
* KTFF Super Lig 2012-13
'''Onye ọ bụla'''
* PFAM Player nke ọnwa: Eprel 2021
* Malaysia Super League: Onye kacha gbaa bọọlụ 2019
== Edemsibia ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
karul2c79t1jfnm68v4lcdgqal5tysj
Hafiz Konkoni
0
65330
709254
638895
2026-09-06T16:12:40Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709254
wikitext
text/x-wiki
'''Hafiz Wontah Konkoni''' (amuru 05 June, 1999) bu onye okacha amara ndi Ghana nke na-agba n'ihu maka ndi Etiopia Premier League n'akuku Etiopia Coffee SC. <ref name=":0">{{Cite web|title=Hafiz Wontah Konkoni - Soccer player profile & career statistics|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/hafiz-wontah-konkoni/172298/|accessdate=|work=Global Sports Archive}}</ref> <ref>{{Cite web|title=We are poised for Asante Kotoko today - Hafiz Konkoni|url=https://www.kickgh.com/ghana-football/12905-we-are-poised-for-asante-kotoko-today-hafiz-konkoni|accessdate=2021-06-04|work=Kick Ghana|language=en-gb|archivedate=2021-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210604003502/https://www.kickgh.com/ghana-football/12905-we-are-poised-for-asante-kotoko-today-hafiz-konkoni}}</ref> Ọ na-ebubu amụma na Northern Cyprus na-egwu Alsancak Yeşilova na Baf Ülkü Yurdu.. <ref>{{Cite web|date=2020-08-24|title=GPL: Hafiz Konkoni wants clubs to keep experienced players|url=https://footy-ghana.com/2020/08/gpl-hafiz-konkoni-wants-clubs-to-keep-experienced-players/|accessdate=2021-06-04|work=Footy-GHANA.com|language=en-GB|archivedate=2021-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210604010010/https://footy-ghana.com/2020/08/gpl-hafiz-konkoni-wants-clubs-to-keep-experienced-players/}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
Konkoni bụ nwa afọ Wa na mpaghara Upper West nke Ghana. Ọ gara na Northern Region wee gaa akwụkwọ sekọndrị na Bole, tupu ọ laghachite na mpaghara ya wee debanye aha na Tumu College of Education, na mbụ Tumu Teacher Training College. Ọ bụ onye nkuzi zụrụ azụ site n'ọrụ.<ref name=":1" />
== Ọrụ ==
=== Bolga kpakpando ===
Konkoni malitere ọrụ ya dị elu na Amajande FC dị ala na Bole.<ref name=":1">{{Cite web|author=Lucio|first=Kanyiri Suburu|date=19 September 2019|title=Talent Spot; Meet Hafiz Wontah Konkoni a star in the making from the Upper West Region of Ghana|url=https://ghanafootballnews.com/talent-spot-meet-hafiz-wontah-konkoni-a-star-in-the-making-from-the-upper-west-region-of-ghana/|accessdate=4 June 2021|work=Ghana Football News|language=|archivedate=4 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210604003505/https://ghanafootballnews.com/talent-spot-meet-hafiz-wontah-konkoni-a-star-in-the-making-from-the-upper-west-region-of-ghana/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLucio2019">Lucio, Kanyiri Suburu (19 September 2019). . ''Ghana Football News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2021</span>.</cite></ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndị otu ahụ ma nyere ọgbakọ ahụ aka inweta nkwalite n'ime otu egwuregwu Ghana Division One n'oge egwuregwu ya na klọb ahụ. Ihe omume ya dọtara nkwekọrịta site na klọb nwere Division one na Premier League. O mechara sonye na otu Bolga Stars kwalitere otu Premier League na 2017, ebe ọ na-azụ ọzụzụ dị ka onye nkuzi na Tumu.<ref name=":1" />
Konkoni sonyeere Bolga Stars mgbe ha nwetachara nkwalite na Ghana Premier League maka oge 2017 <ref name=":1"/> Ọ na-egwuri egwu n'akụkụ Ibrahim Imoro n'oge ahụ. O mere nke mbụ ya na 4 Machị 2017, na-egwu nkeji 90 zuru ezu na mmeri 2-0 na Tema Youth. <ref>{{Cite web|title=Match Report of Tema Youth FC vs Bolga All Stars FC - 2017-03-04 - Ghana Premier League - Global Sports Archive|url=https://globalsportsarchive.com/match/soccer/2017-03-04/tema-youth-sc-vs-bolga-all-stars-fc/759529/|accessdate=2021-06-03|work=Global Sports Archive}}</ref> N'abalị iri na asatọ n'ọnwa Machị afọ 2023, ọ gbara goolu mbụ ya na Ghana Premier league megide klọb ya n'ọdịnihu, Bechem United na nkeji nke iri asaa na asatọ na Aliu Mahama Sports Stadium na-enyere Bolga All Stars aka inwe mmeri 2-0, mmeri mbụ nke Ghana Premier League. <ref>{{Cite web|author=Ayeh|first=Offei-Akoto|date=19 March 2023|title=GPL Wrap: Bolga All Stars snatch first win of the season, Hearts silence loud Kotoko|url=https://www.a1radioonline.com/8998/gpl-wrap-bolga-all-stars-snatch-first-win-of-the-season-hearts-silence-loud-kotoko/index.html|accessdate=6 September 2023|work=A1 Radio Bolgatanga|language=}}</ref>
N'ihi ijikọta ọmụmụ na bọọlụ na njem n'etiti mpaghara abụọ nke Upper West na Upper East, ọ pụtara na league 8 ma gbaa goolu 2 tupu ọ banye Bechem United n'oge nnyefe May.<ref name=":0" />{{Cite web|title=Hafiz Wontah Konkoni - Soccer player profile & career statistics|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/hafiz-wontah-konkoni/172298/|accessdate=|work=Global Sports Archive}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalsportsarchive.com/people/soccer/hafiz-wontah-konkoni/172298/ "Hafiz Wontah Konkoni - Soccer player profile & career statistics"]. ''Global Sports Archive''.</cite></ref>
=== Bechem United ===
Na Mee 2017, Konkoni sonyeere Ghana Premier League n'akụkụ Bechem United tupu ọkara nke abụọ nke 2017 Ghana Premier League oge. N'April 2018, Konkoni meriri ihe mgbaru ọsọ nke mbụ na nke abụọ nke oge site n'itinye ihe nkwado megide nrọ. Ọ gbara ihe nkwado ọzọ megide Wa All Stars na mmeri 2–1. Na ngwụcha Eprel, ọ meriri goolu ise n'ime egwuregwu isii wee họpụta ya maka onye ọkpụkpọ nke ọnwa.<ref>{{Cite web|author=Quao|first=Nathan|date=8 May 2018|title=GHPL: PLB Reveals Nasco Coach, Player Of The Month Nominees For April|url=https://www.ghanafa.org/plb-reveals-nasco-coach-and-player-of-the-month-nominees-for-april|accessdate=6 September 2023|work=Ghana Football Association|language=}}</ref>
N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Mee, Konkoni gbara bọọlụ n'azụ oge na nkeji nke iri asatọ na isii na nke iri asatọ n'ọnwe asatọ iji mezue nlọghachi iji nweta mmeri 3-3 megide Elmina Sharks mgbe [[Benjamin Tweneboah]] gbakwara bọọlụ maka Sharks.<ref>{{Cite web|author=Ansah|first=Kwame Owusu|date=4 May 2018|title=The Blind Pass: A matchday feature on Ghana Premier League - A midweek goal feast as quartet hit double|url=https://ghanasoccernet.com/the-blind-pass-a-matchday-feature-on-ghana-premier-league-a-midweek-goal-feast-as-quartet-hit-double|accessdate=6 September 2023|work=Ghanasoccernet}}</ref> N'oge nke abụọ ya na klọb ahụ, ọ gbara goolu asatọ na league iri na abụọ na-agwụ dị ka onye kacha gbaa goolu tupu league kagburu n'ihi mgbasa nke Ghana Football Association na June 2018, n'ihi Anas Number 12 Expose.<ref>{{Cite web|author=Bushran|first=Mohammed|date=11 October 2020|title=Exclusive: The Effects of Anass exposé and Covid-19 on the progress of Hafiz wontah konkoni|url=https://ghanafootballnews.com/the-effects-of-anass-expose-and-covid-19-on-the-progress-of-hafiz-wontah-konkoni/|accessdate=4 June 2021|work=Ghana Football News|language=}}</ref>
=== Alsancak Yesilova ===
N'October 2018, Konkoni bịanyere aka na nkwekọrịta afọ abụọ na akụkụ Northern Cypriot Merit Alsancak Yeşilova. N'oge mgbasa ozi mbụ ya na klọb ahụ, o mere ka ọ pụta ìhè ise na-ebute otu na enyemaka anọ ka oge ya kwụsịrị n'ihi ọtụtụ mmerụ ahụ. E mechara gbazinye ya na Baf Ülkü Yurdu. <ref>{{Cite web|author=Gyimah|first=Edmund Okai|date=26 July 2019|title=Fmr Bechem striker Konkoni returns to Merit Alsancak|url=https://www.dailymailgh.com/fmr-bechem-striker-konkoni-returns-to-merit-alsancak/|accessdate=4 June 2021|work=Daily Mail GH|language=|archivedate=4 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210604003505/https://www.dailymailgh.com/fmr-bechem-striker-konkoni-returns-to-merit-alsancak/}}</ref>
=== Ịlaghachi na Bechem United ===
Tupu Oge 2019-20, Konkoni laghachiri na klọb mbụ ya wee pụta na egwuregwu league iri na anọ, gbaa goolu abụọ ma nye aka otu tupu e belata league n'ihi ọrịa COVID-19. <ref name=":0" />{{Cite web|title=Hafiz Wontah Konkoni - Soccer player profile & career statistics|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/hafiz-wontah-konkoni/172298/|accessdate=|work=Global Sports Archive}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalsportsarchive.com/people/soccer/hafiz-wontah-konkoni/172298/ "Hafiz Wontah Konkoni - Soccer player profile & career statistics"]. ''Global Sports Archive''.</cite></ref> N'afọ 2020-21, ọ ghọrọ onye isi na-awakpo Bechem United. Ọ malitere oge ahụ n'ụzọ dị mma, na-agba goolu mbụ ya n'oge ahụ, na mmeri 1-0 n'ụlọ na West African Football Academy n'oge egwuregwu nke abụọ nke oge ahụ.<ref>{{Cite web|date=21 November 2020|title=20/21 Ghana Premier League: Hafiz Konkoni scores to power Bechem Utd to beat WAFA|url=https://footballghana.com/20-21-ghana-premier-league-hafiz-konkoni-scores-to-power-bechem-utd-to-beat-wafa|accessdate=13 June 2023|work=Football Ghana|language=}}</ref><ref>{{Cite web|date=21 November 2020|title=Hafiz Konkoni takes WAFA to the sword as Bechem United triumph|url=https://ghanaguardian.com/hafiz-konkoni-takes-wafa-to-the-sword-as-bechem-united-triumph|accessdate=13 June 2023|work=The Ghana Guardian News|archivedate=13 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230613092354/https://ghanaguardian.com/hafiz-konkoni-takes-wafa-to-the-sword-as-bechem-united-triumph}}</ref> Ọ gara n'ihu merie Inter Allies na mmeri 2-1 na Disemba 2020. Ọdịdị ya na-adaba n'imi mgbe ọ na-emeghị ụbọchị egwuregwu isii n'usoro ruo mgbe ọ gbara na mmeri 3-1 na Techiman Eleven Wonders. Mgbe ọ kwụsịrị ụkọ ihe mgbaru ọsọ ahụ, ọ gara n'ihu gbaa goolu ise n'egwuregwu league iri n'etiti Jenụwarị na Mee 2021. Abụọ n'ime goolu ndị ahụ gbara na mmeri 4-0 megide ndị iro ha siri ike Aduana Stars . <ref>{{Cite web|date=18 April 2021|title=2020/21 Ghana Premier League: Week 20 Match Report- Bechem United 4-0 Aduana Stars|url=https://ghanasoccernet.com/2020-21-ghana-premier-league-week-20-match-report-bechem-united-4-0-aduana-stars|accessdate=13 June 2023|work=GhanaSoccernet}}</ref> Na 12 Mee 2021, Konkoni merụrụ ahụ n'aka ekpe mgbe ọ na-egwu egwuregwu Ghana Premier League megide Hearts of Oak, mgbe ya na onye na-edebe goolu nke Hearts bụ Richard Attah zutere. N'ụbọchị na-esote, e gosipụtara na ọ gbajiri aka ekpe ma ga-ahapụ oge fọdụrụnụ. <ref>{{Cite web|author=Amoako|first=Yaw Opoku|date=14 May 2021|title=Bechem United's Hafiz Wutah Konkoni maybe out for the season with fractured arm injury|url=https://ghanaguardian.com/bechem-uniteds-hafiz-wutah-konkoni-maybe-out-for-the-season-with-fractured-arm-injury|accessdate=13 June 2023|work=The Ghana Guardian News|language=|archivedate=13 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230613085251/https://ghanaguardian.com/bechem-uniteds-hafiz-wutah-konkoni-maybe-out-for-the-season-with-fractured-arm-injury}}</ref><ref>{{Cite web|date=14 May 2021|title=Hafiz Konkoni vows to bounce back stronger after a horrific arm injury|url=https://www.kickgh.com/ghana-premier-league/13247-hafiz-konkoni-vows-to-bounce-back-stronger-after-a-horrific-arm-injury|accessdate=13 June 2023|work=Kick Ghana|language=|archivedate=13 June 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230613090233/https://www.kickgh.com/ghana-premier-league/13247-hafiz-konkoni-vows-to-bounce-back-stronger-after-a-horrific-arm-injury}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lucio|first=Kanyiri Suburu|date=12 May 2021|title=Bechem United FC Set To Without Talisman Hafiz Wontah Konkoni After Injury Against Hearts Of Oak|url=https://ghanafootballnews.com/bechem-united-fc-set-to-without-talisman-hafiz-wontah-konkoni-after-injury-against-hearts-of-oak/|accessdate=13 June 2023|work=Ghana Football News|language=}}</ref> Tupu ọ nọgide na-enwe mmerụ ahụ, ọ gbara goolu asatọ n'egwuregwu league iri abụọ na atọ.
Konkoni laghachiri site na mmerụ ahụ n'afọ 2021-22 wee gbaa egwuregwu mbụ ya mgbe ọnwa asaa gasịrị, na-abịa na nkeji nke 63 na mmeri 1-0 megide Eze Faisal.<ref>{{Cite web|author=Lucio|first=Kanyiri Suburu|date=26 December 2021|title=Hafiz Wontah Marks Injury Return For Bechem United FC Against King Faisal Babies FC|url=https://ghanafootballnews.com/hafiz-wontah-marks-injury-return-for-bechem-united-fc-against-king-faisal-babies-fc/|accessdate=13 June 2023|work=Ghana Football News|language=}}</ref> N'abalị iri na asatọ n'ọnwa Mee afọ 2022, ọ gbara goolu mbụ ya kemgbe ọ laghachiri site na mmerụ ahụ, nkeji nke iri asatọ na itoolu mgbe ọ kwụsịrị n'elu oche n'egwuregwu Bechem na Real Tamale United.<ref>{{Cite web|date=18 May 2022|title=2021/22 Ghana Premier League: Week 29 Match Report - Real Tamale United 2-2 Bechem United|url=https://ghanasoccernet.com/2021-22-ghana-premier-league-week-29-match-report-real-tamale-united-2-2-bechem-united|accessdate=13 June 2023|work=GhanaSoccernet}}</ref><ref>{{Cite web|date=18 May 2022|title=2021/22 Ghana Premier League Week 29: Match Report – Hafiz Konkoni’s late strike earns Bechem United a point against RTU|url=https://footballghana.com/2021-22-ghana-premier-league-week-29-match-report-hafiz-konkonis-late-strike-earns-bechem-united-a-point-against-rtu|accessdate=13 June 2023|work=Football Ghana|language=}}</ref> Ọ gbalịrị ịchọta ọdịdị mgbe ọ laghachiri site na mmerụ ahụ, na-agba naanị otu goolu na 22 league appearances na ngwụcha oge 2021-22.<ref name=":0" />{{Cite web|title=Hafiz Wontah Konkoni - Soccer player profile & career statistics|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/hafiz-wontah-konkoni/172298/|accessdate=|work=Global Sports Archive}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://globalsportsarchive.com/people/soccer/hafiz-wontah-konkoni/172298/ "Hafiz Wontah Konkoni - Soccer player profile & career statistics"]. ''Global Sports Archive''.</cite></ref>
Konkoni scored his first goal in the 2022–23 season on 2 January 2023, in a 2–1 victory over Hearts of Oak.<ref>{{Cite web|date=2 January 2023|title=Watch highlights of Hearts of Oak's 2-1 loss to Bechem United|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Watch-highlights-of-Hearts-of-Oak-s-2-1-loss-to-Bechem-United-1689401|accessdate=6 September 2023|work=GhanaWeb}}</ref> On the following match day, he equalised in the 93rd minute to secure a 1–1 draw against King Faisal.<ref>{{Cite web|title=Match Report of Bechem United FC vs King Faisal Babies FC - 2023-01-08 - betPawa Premier League|url=https://globalsportsarchive.com/match/soccer/2023-01-08/bechem-united-fc-vs-king-faisal-babies-fc/2790407/|accessdate=6 September 2023|work=Global Sports Archive}}</ref><ref>{{Cite web|date=8 January 2023|title=2022/23 Ghana Premier League: Week 11 Match Report – Bechem United 1-1 King Faisal|url=https://ghanasoccernet.com/2022-23-ghana-premier-league-week-11-match-report-bechem-united-1-1-king-faisal|accessdate=6 September 2023|work=Ghanasoccernet}}</ref> On 1 February, he scored a hat-trick as Bechem United defeated Real Tamale United by 6–2, his first career hat-trick.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=1 February 2023|title=betPawa Premier League: Leaders Aduana FC back to winning ways, Bechem United trounce RTU|url=https://www.ghanafa.org/55616-2|accessdate=27 June 2023|work=Ghana Football Association|language=}}</ref> On 19 February, match-day 10, he was involved in all three goals, scoring two and assisting one in a 3–0 win over Accra Great Olympics.<ref>{{Cite web|date=19 February 2023|title=2022/23 Ghana Premier League: Week 18 Match Report - Bechem United 3-0 Great Olympics|url=https://ghanasoccernet.com/2022-23-ghana-premier-league-week-18-match-report-bechem-united-3-0-great-olympics|accessdate=6 September 2023|work=Ghanasoccernet}}</ref> In April, Konkoni scored four goals in five matches including a brace against Tamale City. His performance earned him the Ghana Premier League Player of the Month for April 2023.<ref name=":2" />
Ọ gwụchara oge ahụ dị ka onye nke abụọ kacha gbaa goolu n'oge ahụ na goolu iri na ise n'egwuregwu iri abụọ na isii, goolu atọ n'azụ onye mmeri Abednego Tetteh.
N'ime oge anọ n'ime oge abụọ, ọ pụtara na league 107 ma gbaa goolu 35.<ref name=":0" />
=== Ndị Ntorobịa Africa ===
Na 29 Julaị 2023, Konkoni bịanyere aka na nkwekọrịta afọ abụọ na Young Africans nke ga-edebe ya na Tanzania ruo 2025, yana nhọrọ maka afọ ọzọ.<ref>{{Cite web|author=Mensah|first=Rita|date=31 July 2023|title=#Donkomi: Bechem United’s Hafiz Konkoni joins Tanzanian giants Yanga|url=https://citisportsonline.com/2023/07/31/donkomi-bechem-uniteds-hafiz-konkoni-joins-tanzanian-giants-yanga/|accessdate=5 September 2023|work=Citi Sports Online|language=}}</ref> Klọb ahụ bịanyere aka na ya maka $ 100,000 na 25% nke ego ọ bụla ga-akwụ Bechem United n'ọdịnihu.<ref>{{Cite web|date=30 July 2023|title=Young Africans paid $100,000 to sign Hafiz Konkoni – Bechem United confirms|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Young-Africans-paid-100-000-to-sign-Hafiz-Konkoni-Bechem-United-confirms-1815110|accessdate=5 September 2023|work=GhanaWeb}}</ref> Konkoni mere nke mbụ ya na National Stadium na 23 Ọgọstụ dị ka onye na-anọchi anya ọkara nke abụọ, gbara goolu nke atọ nke mmeri 5-0 na Kinondoni ma nyekwa aka nye Mudathir Yahya ka ọ gbaa goolu nke anọ.<ref>{{Cite web|date=24 August 2023|title=Former Bechem United forward Hafiz Wontah Konkoni scores on Young African debut|url=https://ghanasoccernet.com/former-bechem-united-forward-hafiz-wontah-konkoni-scores-on-young-african-debut|accessdate=6 September 2023|work=Ghanasoccernet}}</ref>
Ụbọchị atọ ka e mesịrị, ọ gbara goolu mbụ ya na CAF Champions League megide Djibouti Telecom na akụkụ nke abụọ nke 2023-24 CAF Champions Cup nke meriri na mmeri 5-1 mgbe o mechara nke mbụ ya na akụkụ mbụ na 20 Ọgọst. <ref>{{Cite web|date=27 August 2023|title=Striker Hafiz Wontah Konkoni scores in second consecutive game for Young Africans|url=https://ghanasoccernet.com/striker-hafiz-wontah-konkoni-scores-in-second-consecutive-game-for-young-africans-in-heavy-win|accessdate=6 September 2023|work=Ghanasoccernet}}</ref>
== Ọrụ mba ụwa ==
Dabere na ụdị egwuregwu ya nke 2022-23, Konkoni nwetara oku mbụ ya site n'aka Chris Hughton na otu mba Ghana n'ihu asọmpi iko mba Afrịka nke 2023 megide Madagascar na June 2023. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=12 June 2023|title=Hafiz Konkoni joins Ghana squad for Madagascar clash|url=https://www.ghanafa.org/hafiz-konkoni-joins-ghana-squad-for-madagascar-clash|accessdate=6 September 2023|work=Ghana Football Association|language=}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sarbah|first=Peter|date=12 June 2023|title=Konkoni gets Black Stars call up|url=https://www.graphic.com.gh/sports/sports-news/konkoni-gets-black-stars-call-up.html|accessdate=6 September 2023|work=Graphic Online}}</ref> Hughton toro ya maka arụmọrụ ya na Ghana Premier League, na-ekwu na ọ masịrị ya ile ya anya.<ref>{{Cite web|date=13 June 2023|title=I have enjoyed watching Konkoni - Chris Hughton|url=https://www.ghanafa.org/i-have-enjoyed-watching-konkoni-chris-hughton|accessdate=6 September 2023|work=Ghana Football Association}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Konkoni lụrụ enyi ya nwanyị ogologo oge na June 2019 na ụlọ alakụba Suyiriuri na Northern Region. Ọ bụ onye Alakụba na-anụ ọkụ n'obi.<ref>{{Cite web|author=Kapoor Jr|first=Daraja|date=2019-06-28|title=Former Bechem United striker Hafiz Konkoni marries longtime girlfriend|url=https://footballmadeinghana.com/2019/06/28/former-bechem-united-striker-hafiz-konkoni-marries-longtime-girlfriend/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210604003502/https://footballmadeinghana.com/2019/06/28/former-bechem-united-striker-hafiz-konkoni-marries-longtime-girlfriend/|archivedate=4 June 2021|accessdate=2021-06-04|work=Football Made In Ghana|language=en-US}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
'''Onye ọ bụla'''
* Ghana Premier League Player of the Month: Eprel 2023<ref name=":2">{{Cite web|author=|first=|date=17 May 2023|title=Hafiz Konkoni named NASCO Player of the Month for April|url=https://www.ghanafa.org/hafiz-konkoni-named-nasco-player-of-the-month-for-april|accessdate=2023-06-13|work=Ghana FA|publisher=Ghana Football Association|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanafa.org/hafiz-konkoni-named-nasco-player-of-the-month-for-april "Hafiz Konkoni named NASCO Player of the Month for April"]. ''Ghana FA''. Ghana Football Association. 17 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 June</span> 2023</span>.</cite></ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
ccu5zls80tl4inkddfa71vypvv384xj
Garth Owen-Smith
0
65683
709244
559711
2026-09-06T13:33:02Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709244
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Garth Owen-Smith''' (n'abali iri abụọ na abụọ n'onwa Febụwarị n'afọ pụkụ na narị itoolu na ịrị anọ na anọ <ref>{{Cite web|url=https://namibian.org/news/nature-and-environment/garth-owen-smith|title=Namibia´s Father of Integrated Conservation: Garth Owen-Smith|accessdate=2025-09-13|archivedate=2022-07-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220705024317/https://namibian.org/news/nature-and-environment/garth-owen-smith}}</ref> - n'abali iri na otụ n'onwa Eprel pụkụ abụọ na ịrị abụọ) bụ onye South African-Namibian na-ahụ maka gburugburu ebe obibi. <ref name=":0" />{{Cite web|author=Frontlines|first=Conservation|date=2020-07-01|title=An African Conservation Hero: Garth Owen-Smith|url=https://www.conservationfrontlines.org/2020/07/an-african-conservation-hero-garth-owen-smith/|accessdate=2023-04-21|work=Conservation Frontlines|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFFrontlines2020">Frontlines, Conservation (1 July 2020). [https://www.conservationfrontlines.org/2020/07/an-african-conservation-hero-garth-owen-smith/ "An African Conservation Hero: Garth Owen-Smith"]. ''Conservation Frontlines''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 April</span> 2023</span>.</cite></ref> E nyere ya Goldman Environmental Prize n'afọ pụkụ na narị itoolu na ịrị itọọlu na atọ, ya na Margaret Jacobsohn, maka mbọ ha na-agba iji chekwaa anụ ọhịa na Namibia, ebe ịchụ nta iwu na-akwadoghị na-eyi ụdị egwu dị ka enyí, [[Odúm|ọdụm]] na anụ ọhịa ojii egwu.<ref name="goldman">{{Cite web|url=http://www.goldmanprize.org/node/109|title=Africa 1993. Margaret Jacobsohn & Garth Owen-Smith. Namibia. Sustainable Development|publisher=Goldman Environmental Prize|accessdate=5 January 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110615094459/http://www.goldmanprize.org/node/109|archivedate=15 June 2011}}</ref>
Garth Owen-Smith ghọtara na obodo ndị dị n'ógbè ahụ bụ ihe ngwọta maka nchekwa, ọ bụghị nsogbu ha kwenyere na ọ bụ n'oge ahụ. Site na mgbanwe nkà ihe ọmụma a, echiche nchịkwa akụ na ụba nke obodo, nke bụ isi ihe ịga nke ọma dị egwu nke Namibia na nchekwa buru ibu.<ref>{{Cite web|title=Communities were seen as conservation's problem, not its solution – Garth Owen-Smith {{!}} Namibia Economist|url=https://economist.com.na/62288/environment/communities-were-seen-as-conservations-problem-not-its-solution-garth-owen-smith/|accessdate=2023-04-29|language=en-GB|archivedate=2023-04-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230429123211/https://economist.com.na/62288/environment/communities-were-seen-as-conservations-problem-not-its-solution-garth-owen-smith/}}</ref>
E nyere ya Global 500 Roll of Honour n'afọ pụkụ na narị itoolu na ịrị itọọlu na anọ.<ref>{{Cite web|title=Garth Owen-Smith and Margaret Jacobsohn|url=http://www.global500.org/index.php/thelaureates/online-directory/item/202-garth-owen-smith-and-margaret-jacobsohn|work=global500.org|accessdate=19 May 2018}}</ref>
== Ọrụ ==
A maara Garth na nwunye ya dị ka ndị isi na-echebe obodo, na mgbalị ha jikọrọ aka emeela ka atụmatụ nchekwa Namibia dị ka atụmatụ a ga-enwe mmasị na ya ma mepụtaghachi ya na kọntinent Afrịka niile. Ha jikọrọ aka guzobe Integrated Rural Development and Nature Conservation (IRDNC) site n'ịrụ aka na njikọ aka ọhụrụ ha na ndị isi obodo na 1980s iji kwụsị ịchụ nta na mbibi nke jupụtara na mpaghara ugwu ọdịda anyanwụ nke Namibia.<ref>{{Cite web|author=Bateman|first=Peter|title=2015 Garth Owen-Smith|url=https://www.tuskawards.com/garth-owen-smith-2015/|accessdate=2023-04-21|work=Tusk Conservation Awards|language=en-GB}}</ref> Mgbe ha si n'ọkwa onye nduzi nke IRDNC, Garth na Margie Jacobsohn nyere aka iduzi Conservancy Safaris Namibia, ụlọ ọrụ njem nleta nke ndị Himba ise nwere n'onwe ha.<ref name="irishtimes.com" />{{Cite news|title=Garth Owen-Smith – an African conservation hero|url=https://www.irishtimes.com/life-and-style/people/garth-owen-smith-an-african-conservation-hero-1.4268014|accessdate=2023-04-21|work=The Irish Times|language=en}}</ref>
== Onyinye ==
N'afọ pụkụ abụọ na ịrị na ise, e nyere Garth Owen-Smith Onyinye Prince William Award for Conservation in Africa iji kwado onyinye ndụ ya na Dr. Margaret Jacobsohn nyere maka mweghachi na Nchekwa nke anụ ọhịa na Namibia.<ref>{{Cite web|author=Bateman|first=Peter|title=2015 Garth Owen-Smith|url=https://www.tuskawards.com/garth-owen-smith-2015/|accessdate=2023-04-21|work=Tusk Conservation Awards|language=en-GB}}</ref><ref name="irishtimes.com">{{Cite news|title=Garth Owen-Smith – an African conservation hero|url=https://www.irishtimes.com/life-and-style/people/garth-owen-smith-an-african-conservation-hero-1.4268014|accessdate=2023-04-21|work=The Irish Times|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="">[https://www.irishtimes.com/life-and-style/people/garth-owen-smith-an-african-conservation-hero-1.4268014 "Garth Owen-Smith – an African conservation hero"]. ''The Irish Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 April</span> 2023</span>.</cite></ref>
Onyinye Knights of the Order of the Golden Ark nke 1997 sitere na Netherlands <ref name="irishtimes.com"/>
N'afọ pụkụ na narị itoolu na ịrị itọọlu na atọ, e nyere Owen Smith Goldman Environmental Prize nke a makwaara dị ka "Green Nobel". A na-eji onyinye ahụ eme ihe kwa afọ iji mata ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi.<ref name=":0">{{Cite web|author=Frontlines|first=Conservation|date=2020-07-01|title=An African Conservation Hero: Garth Owen-Smith|url=https://www.conservationfrontlines.org/2020/07/an-african-conservation-hero-garth-owen-smith/|accessdate=2023-04-21|work=Conservation Frontlines|language=en-US}}</ref>
He also received the 1994 United Nations Global Environmental 500 Award. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2024)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Edemsibịa ==
czr4xpzjmidtjc7npzos6ibvmuzbm33
Jummai Bitrus
0
73382
709289
705611
2026-09-07T03:24:39Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709289
wikitext
text/x-wiki
'''Jummai Peter''' (amụrụ na Septemba 4, 1996, na Yola) bụ onye egwuregwu volleyball nke Naịjirịa nke na-agba egwu dịka Libero maka otu egwuregwu volleyball ụmụ nwanyị nke Spikers nke ndị isi agha mmiri (CNS) na otu egwuregwu volleyball ụmụ nwanyị nke mba Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=Player - Jummai Bitrus - FIVB Continental Olympic Qualification 2020|url=https://en.volleyballworld.com/en/volleyball/coqt/2020/cavb-women/teams/ngr-nigeria/players/jummai_bitrus?id=80609|accessdate=2024-05-07|work=en.volleyballworld.com}}</ref>
== Ihe Omume Jummai Peter ==
O kwere nkwa iji usoro ihe omume a mee ihe iji kwalite ọtụtụ narị ndị egwuregwu volleyball na North East nke Naịjirịa ebe ọ bụ na mmadụ na-enyekwa ya aka imezu nrọ ya.<ref>{{Cite news|date=2023-02-05|title=Former refugee Bitrus eager to develop volleyball stars from IDP camps - Daily Trust|url=https://dailytrust.com/former-refugee-bitrus-eager-to-develop-volleyball-stars-from-idp-camps/|accessdate=2024-05-07|work=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-02-04|title=Jummai Bitrus Giving Back To The Society Via Volleyball - PAI News Media|work=PAI News Media - Breaking Stories | Latest News|url=https://paimedia.com.ng/jummai-bitrus-giving-back-to-the-society-via-volleyball/|accessdate=2024-05-07|language=en-US|archivedate=2024-05-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240529085100/https://paimedia.com.ng/jummai-bitrus-giving-back-to-the-society-via-volleyball/}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Jummai Bitrus kwuru na ọ bụ nwa agbọghọ na-agba bọọlụ tupu ya amalite ịgba bọọlụ volleyball maka Adamawa Queens of Yola. Ọ gbakwara bọọlụ maka otu Nigerian Immigration Service (NIS) tupu ọ sonye na Nigeria Security and Civil Defense Corp (NSCDC) na 2018. Ọ bụ onye egwuregwu Libero kacha mma na mba ahụ na 2019 Nigeria Volleyball Premier League. <ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2020-06-13|title=Jummai Bitrus: From Ball Girl to Nigeria Best Volleyball Libero|url=https://aclsports.com/jummai-bitrus-from-ball-girl-to-nigeria-best-volleyball-libero/|accessdate=2024-05-07|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref> A kpọrọ ya aha ọzọ dị ka onye egwuregwu Libero kachasị mma na mba ahụ na 2022 Nigeria Volleyball Premier League na [[Akure]]. Peter sonyeere Chief of Naval Staff (CNS) Spikers ụmụ nwanyị volleyball otu maka 2023 Nigeria Volleyball Premier League. <ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2023-07-08|title=Volleyball: Libero Jummai Bitrus joins CNS Spikers|url=https://aclsports.com/volleyball-libero-jummai-bitrus-joins-cns-spikers/|accessdate=2024-05-07|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref>
=== Ndị otu mba Naịjirịa ===
Peter so na ndị egwuregwu volleyball nọchitere anya [[Naijiria|Naịjirịa]] n'oge egwuregwu Afrịka nke 2019 na Rabat, [[Morocco]]. <ref>{{Cite web|author=Saliu|first=Mohammed|date=2019-08-15|title=Nigeria Volleyball Federation release list of players for 2019 African Games|url=https://www.brila.net/nigeria-volleyball-federation-release-list-of-players-for-2019-african-games/|accessdate=2024-05-07|work=Latest Sports News In Nigeria|language=en-US|archivedate=2024-05-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240506233226/https://www.brila.net/nigeria-volleyball-federation-release-list-of-players-for-2019-african-games/}}</ref>
Jummai Peter so n'otu ụmụ nwanyị iri na itoolu nke Naijiria na-egwu egwuregwu volleyball nke Tokyo 2020 Olympic qualifiers na [[Kameroon|Cameroon]] nke na-ewere ọnọdụ site na Jenụwarị 2 ruo Jenụwarụwarị 9.<ref>{{Cite web|author=III|first=Admin|date=2020-01-01|title=Volleyball Olympic Qualifiers: We want to make history – Coach Ajayi|url=https://blueprint.ng/volleyball-olympic-qualifiers-we-want-to-make-history-coach-ajayi/|accessdate=2024-05-07|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Oluwalowo|first=’Tosin|date=2020-01-01|title=Volleyball: 12 players invited for Olympics qualifiers|url=https://punchng.com/volleyball-12-players-invited-for-olympics-qualifiers/|accessdate=2024-05-07|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2020-01-01|title=Samuel Ajayi: We want to make Olympic history|url=https://aclsports.com/samuel-ajayi-we-want-to-make-olympic-history/|accessdate=2024-05-07|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị egwuregwu volleyball iri na itoolu Samuel Ajayi kpọrọ aha ịnọchite anya Naijiria maka asọmpi Volleyball ụmụ nwanyị Afrịka nke iri abụọ na otu nke na-ewere ọnọdụ site na 14 Ọgọstụ ruo 29 Ọgọustụ 2023 na Yaounde, [[Kameroon|Cameroon]]. <ref>{{Cite web|author=Adegboyega|first=Bayo|date=2023-08-05|title=NVBF invites 19 players for 2023 Continental Championship {{!}} Ogun State Broadcasting Corporation|url=https://ogunradio.ng/2023/08/05/nvbf-invites-19-players-for-2023-continental-championship/|accessdate=2024-05-07|language=en-US|archivedate=2024-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240804111839/https://ogunradio.ng/2023/08/05/nvbf-invites-19-players-for-2023-continental-championship/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Kuti|first=Dare|date=2023-08-13|title=Volleyball: Ajayi unveils squad for 2023 African Women's C'ship|url=https://aclsports.com/volleyball-ajayi-unveils-squad-for-2023-african-womens-cship/|accessdate=2024-05-07|work=ACLSports|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=News Agency of|date=2023-08-06|title=NVBF invites 19 players for 2023 Nations Championship|url=https://gazettengr.com/nvbf-invites-19-players-for-2023-nations-championship/|accessdate=2024-05-07|work=Peoples Gazette Nigeria|language=en-US}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị egwuregwu volleyball na-egwu 2024 African Games Qualifiers nke a haziri site na 4 Jenụwarị ruo 8 Jenụwarụ na National Stadium na Lagos. <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/nigeria-sports-news/656086-volleyball-12-players-listed-to-represent-nigeria-in-2024-african-games-qualifiers.html|accessdate=2024-05-07|work=[[Premium Times]]}}</ref> <ref>{{Cite news|date=2024-01-04|title=12-woman squad named for volleyball 2024 African Games qualifiers - Daily Trust|url=https://dailytrust.com/12-woman-squad-named-for-volleyball-2024-african-games-qualifiers/|accessdate=2024-05-07|work=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ochicha|first=Lovette|date=2024-01-03|title=Samuel Ajayi Unveils Dynamic Squad For Nigeria Women's Volleyball Team In 2024 African Games Qualifiers|url=https://www.sports247.ng/samuel-ajayi-unveils-dynamic-squad-for-nigeria-womens-volleyball-team-in-2024-african-games-qualifiers/|accessdate=2024-05-07|work=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref>
Ọ bụkwa otu n'ime ndị egwuregwu volleyball na-anọchite anya Naijiria n'oge 13th African Games na [[Ghana]] nke na-ewere ọnọdụ site na 8 Machị ruo 23 Machị 2024. <ref>{{Cite web|date=2024-02-17|title=Twenty-One Female Volleyball Players Resume Nigeria Camp Ahead Of 13th African Games - Royal Times of Nigeria.|url=https://royaltimes.net/twenty-one-female-volleyball-players-resume-nigeria-camp-ahead-of-13th-african-games/|accessdate=2024-05-07|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ochicha|first=Lovette|date=2024-01-20|title=#13th African Games: Nigerian Women's Volleyball Team Announces 25-Player Squad for 13th African Games|url=https://www.sports247.ng/13th-african-games-nigerian-womens-volleyball-team-announces-25-player-squad-for-13th-african-games/|accessdate=2024-05-07|work=Sports247 Nigeria|language=en-US}}</ref>
== Edemsibia ==
{{Reflist}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
pd6ylzwy0j965be1wwb30dhnh3n7a3h
Fuad Adeniyi
0
75256
709242
692826
2026-09-06T13:07:05Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709242
wikitext
text/x-wiki
'''Fuad Adepapo Adeniyi''' {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Tunmise123-Fuad Adeniyi.wav|Listen}} (amụrụ na 15 Nọvemba 1994) bụ onye bọọlụ bọọlụ nke England nke na-agba bọọlụ dị ka onye na-agbachitere.
== Ọrụ ==
=== Ntorobịa ===
Adeniyi so ndị otu ntorobịa dị iche iche gbaa bọọlụ, gụnyere Harrow St. Mary's, Dorset RFC, Shaftesbury, na The Football CV Academy . <ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.ucsbgauchos.com/sports/m-soccer/2015-16/bios/adeniyi_fuad_v7sl|title=Fuad Adeniyi|work=UC Santa Barbara|accessdate=2026-05-06|archivedate=2019-04-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190421043402/http://www.ucsbgauchos.com/sports/m-soccer/2015-16/bios/adeniyi_fuad_v7sl}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.theplayersagent.com/profile/249184/player/fuad_adedapo_adeniyi|title=FUAD ADEDAPO ADENIYI - The Players' Agent|work=www.theplayersagent.com|accessdate=2026-05-06|archivedate=2024-12-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241214074326/http://www.theplayersagent.com/profile/249184/player/fuad_adedapo_adeniyi}}</ref>
=== Kọleji na onye na-amụrụ ihe ===
Na 2012, Adeniyi kwagara United States ka ọ gbaa bọọlụ kọleji na Mahadum Mobile. Mgbe ọ gbasịrị egwu maka Rams, ebe ọ nwetara nsọpụrụ mbụ Team All-League na 2014, Adeniyi gafere na Mahadum California, Santa Barbara na 2015, ebe ọ pụtara ugboro 15.
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji, Adeniyi nọrọ oge na FC London na 2015, ma mesịa nọrọ oge abụọ na AFC Ann Arbor. <ref>{{Cite web|url=https://www.afcannarbor.com/latestnews/2016/9/19/adeniyi-continues-to-press-for-pro-contract|title=Adeniyi Continues to Press for Pro Contract|work=AFC Ann Arbor}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://npsl.bonzidev.com/sam/standings/ss/schedule.php?v=3&containerID=MTU3MzUxMA==|title=National Premier Soccer League|work=npsl.bonzidev.com|accessdate=2026-05-06|archivedate=2023-07-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230712032607/http://npsl.bonzidev.com/sam/standings/ss/schedule.php?containerID=MTU3MzUxMA==&v=3}}</ref> Na ngwụcha afọ 2016, Adeniyi kwagara Finland, na-egwuri egwu na Sporting Kristina.<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.tormentafc.com/news/2022/06/08/tormenta-fc-adds-defender-fuad-adeniyi-to-2022-roster/|title=Tormenta FC Adds Defender Fuad Adeniyi to 2022 Roster}}</ref>
Mgbe e mesịrị na 2019, Adeniyi pụtara ugboro asaa maka USL League Two club Dalton Red Wolves, gbara ihe mgbaru ọsọ isii wee gbakọọ otu enyemaka.[1] 2021 hụrụ Adeniyi ka ya na ọgbakọ ATLetic nke ADASL na-egwu egwuregwu Atlanta.
=== Ọkachamara ===
N'afọ 2019, Adeniyi pụtara ugboro abụọ na NISA na Atlanta SC. <ref>{{Cite web|url=https://nisasoccer.com/roster/fuad-adedapo-adeniyi|title=Player Details | National Independent Soccer Association|work=nisasoccer.com|accessdate=2026-05-06|archivedate=2026-05-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20260518152407/https://nisasoccer.com/roster/fuad-adedapo-adeniyi}}</ref> Na 8 June 2022, Adeniyi bịanyere aka na USL League One club . <ref name="auto1"/><ref>{{Cite web|url=https://www.uslleagueone.com/news_article/show/1228793-tormenta-fc-adds-defender-fuad-adeniyi-to-2022-roster|title=Tormenta FC Adds Defender Fuad Adeniyi to 2022 Roster|author=USLLeagueOne com Staff|date=9 June 2022|work=USL League One}}</ref> N'afọ 2024, ọ pụtara ugboro asaa maka klọb NISA Georgia FC.
== Edensibia ==
== Njikọ mpụga ==
* Fuad Adeniyin'okporo ụzọ bọọlụ
{{DEFAULTSORT:Adeniyi, Fuad}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
ktaoxi8hew3ofnduegm317d5yhgkolw
Jago Eliot
0
77958
709276
696418
2026-09-06T22:56:11Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709276
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Onye ọrụ nka Bekee (1966–2006)}}
{{Use dmy dates|date=April 2026}}
{{Infobox person
| name = Jago Nicholas Aldo Eliot
| other_names =
| image =
| caption =
| birth_name =
| birth_date = {{birth date|1966|03|24|df=y}}
| birth_place = [[Plymouth]], Devon, England
| death_date = {{death date and age|2006|04|15|1966|03|24|df=y}}
| death_place = Molenick, [[Cornwall]], England
| death_cause =
| known_for =
| occupation =
| title = [[Lord Eliot]]
| term =
| predecessor =
| successor =
| political_party =
| boards =
| spouse = Bianca Ciambriello
| partner =
| children = Albert Eliot<br />Ruby Eliot<br />Violet Eliot
| relatives = ''Brothers:''<br />[[Louis Eliot]]<br />[[Francis Michael Eliot]]
| website =
| footnotes =
| employer =
| height =
}}
'''Jago Nicholas Aldo Eliot, Lord Eliot''' (Machị 24, 1966<ref>GRO Register of Births: JUN 1964 7A 849 PLYMOUTH – Jago Nicholas Eliot, mmn = Lampson</ref> – Eprel 15, 2006) bụ nwa nwoke nke [[Peregrine Eliot, Earl nke iri nke St Germans]], na [[Lady Jacquetta Eliot, Countess nke St Germans|Jacquetta Eliot, Countess nke St Germans (née Lampson)]].<ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/1516353/Lord-Eliot.html|title=Lord Eliot|last=|first=|date=22 April 2006|website=|access-date=}}</ref>
==Akụkọ Ndụ==
Na 1988, mgbe nna nna ya nwụrụ, a kpọrọ ya [[Baron Eliot|Onyenwe Eliot]]. Ọ gụrụ akwụkwọ na [[Ụlọ Akwụkwọ Millfield]].<ref name=GOB />
Eliot bụ onye mbụ ya na [[Eddie Izzard]] rụkọrọ ọrụ na Covent Garden dịka onye na-eme njem, o wee kwaga Brighton na ngwụcha afọ 1980 ebe ọ kwalitere ọtụtụ abalị na klọb ZAP, gụnyere Fundamental<ref>[http://archive.theargus.co.uk/2006/4/19/209941.html Tributes to the lord of all ravers<!-- Bot generated title -->] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090226235624/http://archive.theargus.co.uk/2006/4/19/209941.html |date=26 February 2009 }}</ref> na Pow Wow. Ọ laghachiri na Cornwall n'etiti afọ 1990 wee hiwe [[Ememme Port Eliot|Mmemme Akwụkwọ Port Eliot]], mmemme kwa afọ nke a na-eme n'ogige ụlọ ahụ.<ref>{{cite web
|url=http://www.londonart.co.uk/editorial/article.aspx?c=2&articleid=1774
|title=Londonart.co.uk Magazine
|publisher=www.londonart.co.uk
|accessdate=15 December 2011
|archivedate=6 February 2012
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120206190216/http://www.londonart.co.uk/editorial/article.aspx?c=2&articleid=1774
}}</ref>
Eliot rụrụ ọrụ na ọrụ dijitalụ na ihe okike, ma ọ bụ na Arts Council ma ọ bụ Port Eliot Literary Festival, na ọrụ London Arts. Obere oge tupu ọnwụ ya, Eliot nwetara onyinye Artist Fellowship na Creative Technology site n'aka Hewlett-Packard, ọ nọkwa na-enyocha ihe ọkpụkpụ a na-anaghị ahụ anya na ụda 3D.<ref>{{Cite web |url=http://x2.i-dat.org/~je/2005/audio/jago1.mp3 |title=Archived copy |access-date=2 November 2007 |archive-date=19 January 2007 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070119135517/http://x2.i-dat.org/~je/2005/audio/jago1.mp3 |url-status=dead |accessdate=14 July 2026 |archivedate=19 January 2007 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20070119135517/http://x2.i-dat.org/~je/2005/audio/jago1.mp3 }}</ref>
Ọ malitekwara imepụta atụmatụ iji hụ na Port Eliot ga-anọgide na-abụ ụlọ nyocha omenala na-akpali akpali, iwuli elu n'akụkọ ifo nke [[Elephant Fayre]] ma nyere aka ịkọwa ụkpụrụ nke Mmemme Akwụkwọ Port Eliot,<ref>{{cite news| url=https://www.theguardian.com/books/2006/jul/29/featuresreviews.guardianreview13 | location=London | work=The Guardian | title=Diary: Jul 29 | date=29 July 2006}}</ref> site na mkparịta ụka ya na ndị enyi dịka [[Tom Hodgkinson]] nke magazin [[The Idler (1993)|the Idler]]. Mmasị o nwere maka nka mere ka o sonyekwa na A Foundation,<ref>[https://web.archive.org/web/20071103151342/http://www.afoundation.org.uk/afoundation/index.php A Foundation | About<!-- Bot generated title -->] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071103151342/http://www.afoundation.org.uk/afoundation/index.php |date=3 November 2007 }}</ref> site na ọrụ Literati ya na [https://i-dat.org/i-DAT] ya na A Conversation na Port Eliot na 2006. Nke a bụ nke mbụ n'usoro atụpụtara maka echiche ndị na-apụta ìhè na nka, sayensị na teknụzụ nke Jago Eliot haziri na [https://web.archive.org/web/20260714221011/https://i-dat.org/ Ụlọ Ọrụ Nkà na Teknụzụ Dijitalụ] na [[Mahadum Plymouth]]. Isiokwu maka ogbako a bụ 'nkà na enweghị ezi uche' na 'ebe ihe na-adịghị mkpa'.
==Alụmdi na nwunye na ụmụaka==
Eliot lụrụ onye bụbu onye nlereanya Bianca Ciambriello. Di na nwunye ahụ lụrụ "di na nwunye" mbụ n'ogige "Lost Vagueness" na Mmemme Glastonbury<ref name=GOB /> tupu emume a ga-eme n'ụzọ dị mfe karịa na [[Port Eliot]], ebe obibi nke [[Earl nke St Germans|Eliot ezinụlọ]]. Agbamakwụkwọ ọzọ a pụtara na fim Julian Temple nke afọ 2006 bụ Glastonbury.<ref>[http://www.glastonburythemovie.com/ Glastonbury The Movie<!-- Bot generated title -->]</ref><ref>GRO Register of Marriages: SEP 2002 368 1080 C17 ST GERMANS – Eliot = Ciambriello</ref> Ha mụrụ otu nwoke na otu ejima ụmụ nwanyị.
==Ọnwụ==
Eliot nwụrụ n'abalị iri na ise nke ọnwa Eprel afọ 2006.<ref>{{cite news| url=https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1516011/Peers-surfing-son-who-lived-life-to-the-full-is-found-dead-in-bath-by-his-wife.html | location=London | work=The Telegraph| title=Peer's surfing son who 'lived life to the full' is found dead in bath by his wife | date=18 April 2006}}</ref> O kpebisiri ike na ọ ga-anwụ site na [[ọrịa epilepsy]],<ref name=GOB>{{cite news
|url=https://www.theguardian.com/news/2006/may/01/guardianobituaries.mainsection
|title=Obituary: Jago Eliot
|work=The Guardian
|accessdate=15 December 2011
|last=Williams|first=Heathcote
|location=London
|date=1 May 2006}}</ref> nke bidoro ya na 2004.
==Ntụaka==
{{Reflist}}
==Njikọ mpụga==
*[http://www.westernmorningnews.co.uk/displayNode.jsp?nodeId=141507&command=displayContent&sourceNode=201813&home=yes&more_nodeId1=201752&contentPK=14348031 Obituary in the] [[Western Morning News]]
* [http://www.afoolisharrangement.com/Cure/interview.asp?InterviewID=252 Review of the Elephant Fayre, 1983]
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Eliot, Jago Eliot, Lord}}
e4wdhnhxpcyr42r8ia1pjkchcah77ub
Event:Shesaid 2026 in the Igbo Community
1728
79235
709250
708909
2026-09-06T15:35:28Z
Akwugo
11031
.
709250
wikitext
text/x-wiki
<div style="background-color:#222288; border:1px solid #0088A3; border-radius:1px; border-top:1px solid #0088A3; padding:3px;">
<div style="background-color:#FFF; padding:1em 1ex;">
[[Otú:Mmemme 2026]]
[[Faịlụ:Igbo_Wikimedians_User_Group_Logo.svg|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group|align|centre|200x200px]]
[[File:WLW logo element.svg|align|right|200px]][[File:WLW Hashtag in a Speech bubble.svg|align|200px|alt=Wiki Loves Women ]]
[[Faịlụ:SheSaid_2026_Central_Notice_banner.svg|centre|600px|SheSaid 2026 Central Notice banner using the WLW SheSaid Logo.]]
The [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wiki_Loves_Women/SheSaid Shesaid] campaign is an international campaign under the umbrella of [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wiki_Loves_Women Wiki Loves Women] that focuses on the creation and improvements of entries about Women on [[Wikiquote]]. This campaign amplifies Women Voice and addresses persistent gender gap in the representation of notable women across the digital space.
This year the Igbo Wikimedians User Group joins the international campaign, to address gender gap in the representation of notable women across digital platforms like [[Wikiquote]] and [[Wikipidia|Wikipedia]].
The campaign will be combined with '''''International Translation Day on 28 September''''' to highlight the importance of translation in making knowledge accessible across languages and communities. Participants will translate articles about notable women into Igbo, improve existing Igbo Wikipedia and Wikiquote articles, and contribute sourced quotations from women to Igbo Wikiquote.
=== Activities ===
* SheSaid Wikiquote Editing Session
* International Translation Day Edit-a-thon
==== Schedule ====
''''Launch date'''' : 2nd September,2026
''''location'''':Zoom
''''Time'''': 5PM
'''Check in session 28th September,2026'''
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Photos'''</div></div>
<gallery> File:Flyer of Igbo Community's SheSaid 2026 Campaign & International Translation Day.jpg|thumb|left|This is the flyer of SheSaid 2026 campaign in Igbo Community.
File:SheSaid 2026 Event in Igbo Community 1.jpg|thumb|middle|Participants during a live training session at the launch of SheSaid 2026 campaign in Igbo community
File:SheSaid 2026 Event in Igbo Community 2.jpg|thumb|right|Participants during a live training session at the launch of SheSaid 2026 campaign in Igbo community
</gallery>
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Organizers'''</div></div>
<gallery mode="packed" heights="80" perrow="3">
File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg
File:WLW SheSaid puzzle logo.svg
File:Wiki Loves Women logo 2024.svg
File:Wikimedia Foundation logo - vertical.svg
</gallery>
tn234j3ijix73jw03hz93yl7sk4r958
709251
709250
2026-09-06T15:38:10Z
Akwugo
11031
.
709251
wikitext
text/x-wiki
<div style="background-color:#222288; border:1px solid #0088A3; border-radius:1px; border-top:1px solid #0088A3; padding:3px;">
<div style="background-color:#FFF; padding:1em 1ex;">
[[Otú:Mmemme 2026]]
[[Faịlụ:Igbo_Wikimedians_User_Group_Logo.svg|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group|align|centre|200x200px]]
[[File:WLW logo element.svg|align|right|200px]][[File:WLW Hashtag in a Speech bubble.svg|align|200px|alt=Wiki Loves Women ]]
[[Faịlụ:SheSaid_2026_Central_Notice_banner.svg|centre|600px|SheSaid 2026 Central Notice banner using the WLW SheSaid Logo.]]
The [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wiki_Loves_Women/SheSaid Shesaid] campaign is an international campaign under the umbrella of [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wiki_Loves_Women Wiki Loves Women] that focuses on the creation and improvements of entries about Women on [[Wikiquote]]. This campaign amplifies Women Voice and addresses persistent gender gap in the representation of notable women across the digital space.
This year the Igbo Wikimedians User Group joins the international campaign, to address gender gap in the representation of notable women across digital platforms like [[Wikiquote]] and [[Wikipidia|Wikipedia]].
The campaign will be combined with '''''International Translation Day on 28 September''''' to highlight the importance of translation in making knowledge accessible across languages and communities. Participants will translate articles about notable women into Igbo, improve existing Igbo Wikipedia and Wikiquote articles, and contribute sourced quotations from women to Igbo Wikiquote.
=== Activities ===
* SheSaid Wikiquote Editing Session
* International Translation Day Edit-a-thon
==== Schedule ====
''''Launch date'''' : 2nd September,2026
''''location'''':Zoom
''''Time'''': 5PM
'''Check in session 28th September,2026'''
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Photos'''</div></div>
<gallery>
Flyer of Igbo Community's SheSaid 2026 Campaign & International Translation Day.jpg
SheSaid 2026 Event in Igbo Community 1.jpg
SheSaid 2026 Event in Igbo Community 2.jpg
</gallery>
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Organizers'''</div></div>
<gallery mode="packed" heights="80" perrow="3">
File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg
File:WLW SheSaid puzzle logo.svg
File:Wiki Loves Women logo 2024.svg
File:Wikimedia Foundation logo - vertical.svg
</gallery>
grk40ybnpitszjcdvhqyj3rmqkhatbm
709252
709251
2026-09-06T15:45:13Z
Akwugo
11031
.
709252
wikitext
text/x-wiki
<div style="background-color:#222288; border:1px solid #0088A3; border-radius:1px; border-top:1px solid #0088A3; padding:3px;">
<div style="background-color:#FFF; padding:1em 1ex;">
[[Otú:Mmemme 2026]]
[[Faịlụ:Igbo_Wikimedians_User_Group_Logo.svg|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Igbo_Wikimedians_User_Group|align|centre|200x200px]]
[[File:WLW logo element.svg|align|right|200px]][[File:WLW Hashtag in a Speech bubble.svg|align|200px|alt=Wiki Loves Women ]]
[[Faịlụ:SheSaid_2026_Central_Notice_banner.svg|centre|600px|SheSaid 2026 Central Notice banner using the WLW SheSaid Logo.]]
The [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wiki_Loves_Women/SheSaid Shesaid] campaign is an international campaign under the umbrella of [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wiki_Loves_Women Wiki Loves Women] that focuses on the creation and improvements of entries about Women on [[Wikiquote]]. This campaign amplifies Women Voice and addresses persistent gender gap in the representation of notable women across the digital space.
This year the Igbo Wikimedians User Group joins the international campaign, to address gender gap in the representation of notable women across digital platforms like [[Wikiquote]] and [[Wikipidia|Wikipedia]].
<div style="text-align:center; background:#333999; color:white; padding:30px; border-radius:12px; font-size:20px;">
The campaign will be combined with '''''International Translation Day on 28 September''''' to highlight the importance of translation in making knowledge accessible across languages and communities. Participants will translate articles about notable women into Igbo, improve existing Igbo Wikipedia and Wikiquote articles, and contribute sourced quotations from women to Igbo Wikiquote.
<div style="color:#333999; font-size:18px; margin-top:15px;">
</div>
</div>
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Activities'''</div></div>
* SheSaid Wikiquote Editing Session
* International Translation Day Edit-a-thon
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Schedule'''</div></div>
''''Launch date'''' : 2nd September,2026 {{Done}}
'''location''':Zoom
'''Time''': 5PM
'''Check in session 28th September,2026'''
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Photos'''</div></div>
<gallery>
Flyer of Igbo Community's SheSaid 2026 Campaign & International Translation Day.jpg
SheSaid 2026 Event in Igbo Community 1.jpg
SheSaid 2026 Event in Igbo Community 2.jpg
</gallery>
<div class="center"><div style="font-family: sans-serif; font-size: 1em; margin-top: 20px; border-bottom: 1px solid #333999; color: #333999;">'''Organizers'''</div></div>
<gallery mode="packed" heights="80" perrow="3">
File:Igbo Wikimedians User Group Logo.svg
File:WLW SheSaid puzzle logo.svg
File:Wiki Loves Women logo 2024.svg
File:Wikimedia Foundation logo - vertical.svg
</gallery>
5gol3yj0cseci1k8q8ziw72s6u19fhm
2022 Idei mmiri na Kinshasa
0
79256
709237
708747
2026-09-06T12:33:11Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1360456037|2022 Kinshasa floods]]"
709237
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
Site na 12 ruo 13 Disemba 2022, nnukwu mmiri ozuzo hapụrụ okporo ụzọ, akụrụngwa na ọtụtụ agbata obi n'okpuru mmiri ma ọ bụ mebie na [[Kinshasa]], isi obodo [[Democratic Republic of the Congo]].
== Mmetụta ==
Ọtụtụ okporo ụzọ dị n’etiti obodo Kinshasa jupụtara na mmiri ka oke mmiri ozuzo gara n’ihu ruo ọtụtụ awa, ọtụtụ ụlọ dakwara. [1]Ọ dịkarịa ala ndị mmadụ narị isii na iri isii na itoolu nwụrụ n’ihi idei mmiri ahụ. [2]Ọtụtụ n’ime ọnwụ ndị ahụ bụ n’ihi ala kpọrọ nkụ ma ọ bụ okwute na ala si n’ugwu daa (landslides) nke oke mmiri ozuzo kpatara. [1]Ọ dịkarịa ala ụlọ narị abụọ na iri asatọ (280) dakwara, ebe ụlọ na ihe onwunwe karịrị puku iri atọ na asatọ (38,000) ọzọ metụtara idei mmiri ahụ. [3]Ihe ruru nde mmadụ iri na abụọ (12,000,000), bụ́ ndị mejupụtara ọtụtụ n’ime ndị bi n’obodo ahụ, idei mmiri ahụ metụtara..<ref>{{Cite web|title=Floods and landslides kill scores of people in Kinshasa|url=https://www.theguardian.com/world/2022/dec/13/floods-and-landslides-kill-people-kinshasa-heavy-rain-congo|work=[[The Guardian]]|date=14 December 2022}}</ref>
== Ihe si na ya pụta ==
Gọọmentị nke Democratic Republic of the Congo mara ọkwa ụbọchị atọ nke iru uju mba. <ref name="BBC">{{Cite web|title=DR Congo floods leave more than 120 dead in Kinshasa|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-63967016|work=[[BBC News]]|date=14 December 2022}}</ref>
== Edensibịa ==
{{2022 floods}}
diknrqzlshdwh3hrb5it9upqkotw5j4
Isaiah Egedegbe
0
79277
709268
708880
2026-09-06T20:34:59Z
~2026-47652-49
65781
/* Ihe a ma ya maka */
709268
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Isaiah Egedegbe''', nke a na-akpọkwa '''Isaiah Ogedegbe''',<ref name="isaiah">{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/the-person-that-god-gives-dominion-by-isaiah-ogedengbe/|title=The person that God gives dominion, by Isaiah Ogedengbe|date=February 9, 2026|publisher=The Eagle Online}}</ref><ref name="ogedegbe">{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/a-man-of-honour-by-isaiah-ogedengbe/|title=A man of honour, by Isaiah Ogedengbe|date=July 15, 2026|publisher=The Eagle Online}}</ref> bụ onye ụka na onye na-ede blọgụ na Naịjirịa bi na [[Warri]]. Ọ na-ejikọ aka na Gihon City Bible Church na Warri,<ref>{{Cite web|url=https://www.warrivoice.com/2025/12/principle-is-stronger-than-principality.html?m=1|title=Principle Is Stronger Than Principality - Bishop Mike Laju At Gihon City Bible Church Thanksgiving|date=December 2, 2025|publisher=Warri Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nigerdeltatoday.com/easter-cleric-harps-on-power-of-resurrection-assures-restoration-for-believers/|title=Easter: Cleric Harps On Power Of Resurrection, Assures Restoration For Believers|date=April 6, 2026|publisher=Niger Delta Today}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nigerdeltatoday.com/pastor-urges-christians-to-believe-in-christs-resurrection-power-lists-causes-of-hardship/|title=Pastor Urges Christians To Believe In Christ’s Resurrection Power, Lists Causes Of Hardship|date=April 20, 2026|publisher=Niger Delta Today}}</ref><ref name="evelyn">{{Cite web|url=https://voxtrend.ng/o-lord-destroy-the-evil-handwritings-brother-franklin-alabrah-at-gihon-city-bible-church-palm-sunday-service/|title="O Lord, Destroy The Evil Handwritings" - Brother Franklin Alabrah At Gihon City Bible Church Palm Sunday Service|date=March 30, 2026|publisher=Vox Trend}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://voxtrend.ng/jesus-christs-life-the-light-of-men-rev-lawrence-o-agbirekomi/|title="Jesus Christ's Life, The Light Of Men" - Rev. Lawrence O. Agbirekomi|date=April 3, 2026|publisher=Vox Trend}}</ref> ebe ọ na-eje ozi n'okpuru onyeisi pastọ nke ministri ahụ, Rev. Dr. Lawrence O. Agbirekomi (JP),<ref name="isaiah" /><ref name="ogedegbe" /> na nwunye ya, Pst. Mrs. Evelyn Agbirekomi.<ref name="evelyn" />
==Ndụ Mbụ==
A mụrụ Ogedegbe tupu oge eruo na June 14, 1991, na [[Warri]].<ref name="birth">{{cite web|url=https://www.blanknewsonline.com/pastor-isaiah-ogedegbe-the-story-of-my-birth/|title=Pastor Isaiah Ogedegbe: The Story Of My Birth|date=4 August 2016|accessdate=20 August 2026|publisher=Blank NEWS Online|archive-date=20 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221020195434/https://www.blanknewsonline.com/pastor-isaiah-ogedegbe-the-story-of-my-birth/|url-status=dead}}</ref> Ọ bụ onye Isoko, nke si na [[Oghara-Iyede]] na mpaghara Gọọmenti Obodo [[Isoko North]] na Delta State, na Nigeria.<ref name="birth" /><ref name="prophecies" />
Ọ malitere agụmakwụkwọ praịmarị ya na Caveginia Primary School, na Wọri (Warri), site na 1997 ruo 2003, ma gaa n'ihu na agụmakwụkwọ sekọndrị ya na [[Dore Numa College]], nke dịkwa na Wọri, site na 2003 ruo 2008.<ref name="birth" /><ref name="prophecies" /> Tupu ọ gụchaa na Dore Numa College, ọ nọ na-eme nke ọma na nzukọ Scripture Union; nke mere na a họpụtara ya dịka onye isi oche Scripture Union na afọ 2008.<ref name="birth" /><ref name="prophecies" />
==Ihe a ma ya maka==
Maka na ọ bụ onye edemede gbasara okpukpe, Ogedegbe bụ otu n'ime olu ndị dị mkpa n'ala Naịjirịa nke nwere mmetụta n'ahụ ụfọdụ ndị site n'edemede okpukpe ya, ebe ọ katọrọ mmemme Eprel Fool (April Fools' Day),<ref>{{Cite web|url=https://www.nigerdeltatoday.com/christians-who-are-wise-as-serpents-cannot-celebrate-april-fools-day-by-isaiah-ogedegbe/|title="Christians Who Are Wise As Serpents Cannot Celebrate April Fools’ Day", By Isaiah Ogedegbe|date=April 1, 2026|publisher=Niger Delta Today}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://voxtrend.ng/christians-who-are-wise-as-serpents-cannot-celebrate-april-fools-day/|title=Christians Who Are Wise As Serpents Cannot Celebrate April Fools’ Day|date=April 3, 2026|publisher=Vox Trend}}</ref> ebe o mekwara nkwusa banyere onye ahụ Chineke nyere ikike ịchị,<ref name="isaiah" /> na otu onye nwere ugwu kwesịrị isi bie ndụ.<ref name="ogedegbe" /> N'ihi na ọ rụpụtala amụma dị iche iche kemgbe ọtụtụ afọ, a na-aga n'ihu na-ele ya anya dị ka onye nwere ikike ibu amụma doro anya.<ref>{{cite web|url=http://www.gongnews.net/ten-things-that-will-happen-in-2014-prophet-ogedegbe/|title=TEN THINGS THAT WILL HAPPEN IN 2014 - PROPHET OGEDEGBE|last=Alashi|first=Joel|date=27 December 2013|accessdate=20 August 2026|publisher=Gong News|archive-date=9 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161009052947/http://www.gongnews.net/ten-things-that-will-happen-in-2014-prophet-ogedegbe/|url-status=dead|archivedate=9 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161009052947/http://www.gongnews.net/ten-things-that-will-happen-in-2014-prophet-ogedegbe/}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.blanknewsonline.com/prophesy-how-i-predicted-the-2014-synagogue-church-building-collapse-prophet-i-o-ogedegbe/|title=PROPHESY: How I Predicted The 2014 Synagogue Church Building Collapse - Prophet I. O. Ogedegbe|date=30 July 2016|accessdate=20 August 2026|publisher=Blank NEWS Online|archive-date=18 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221018235030/https://www.blanknewsonline.com/prophesy-how-i-predicted-the-2014-synagogue-church-building-collapse-prophet-i-o-ogedegbe/|url-status=dead}}</ref> Ọ dị ka ọ bụ n'ihi nke a ka e ji lee ya anya dị ka otu n'ime ndị kacha obere mana ha nwere izi ezi n'amụma ha.<ref name="prophecies">{{cite web|url=http://www.gongnews.net/pastor-ogedegbe-many-happening-prophecies/|title=PASTOR OGEDEGBE AND HIS MANY HAPPENING PROPHECIES|date=4 May 2016|accessdate=20 August 2026|publisher=Gong News|archive-date=9 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161009052936/http://www.gongnews.net/pastor-ogedegbe-many-happening-prophecies/|url-status=dead|archivedate=9 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161009052936/http://www.gongnews.net/pastor-ogedegbe-many-happening-prophecies/}}</ref>
Dị ka onye na-ekwu maka ihe na-eme na mba, e kwuru na o dere uri iji sọpụrụ onye isi ala mbụ nke South Africa nwụrụ anwụ bụ [[Nelson Mandela]],<ref>{{cite web|url=https://naijaonpoint.com.ng/poem-nelson-mandela-and-apartheid-by-isaiah-ogedegbe/|title=POEM: Nelson Mandela And Apartheid -By Isaiah Ogedegbe|last=Dubem|first=Colins|date=29 September 2022|accessdate=20 August 2026|publisher=NaijaOnPoint|archive-date=17 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221017213158/https://naijaonpoint.com.ng/poem-nelson-mandela-and-apartheid-by-isaiah-ogedegbe/|url-status=dead|archivedate=17 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221017213158/https://naijaonpoint.com.ng/poem-nelson-mandela-and-apartheid-by-isaiah-ogedegbe/}}</ref><ref>{{cite web|url=https://ro.alegsaonline.com/art/127514|title=Nelson Mandela|last=Alegsa|first=Leandro|date=28 December 2022|accessdate=20 August 2026|lang=Romania|publisher=Alegsa Online|archive-date=6 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230206060740/https://ro.alegsaonline.com/art/127514|url-status=dead}}</ref> nakwa ọtụtụ uri otuto maka ndị ama ama ọzọ na Naịjirịa dịka [[Cornelius Adam Igbudu]],<ref name="igbudu" /><ref>{{Cite web|url=https://www.warrivoice.com/2025/12/from-hitmen-to-hymns-miraculous.html?m=1|title=From Hitmen to Hymns: The Miraculous Deliverance of Evangelist Adam Igbudu|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=December 16, 2025|publisher=Warri Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.warrivoice.com/2026/02/cornelius-adam-igbudu-isokos-greatest.html?m=1|title=Cornelius Adam Igbudu: Isoko's Greatest Evangelist|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=February 1, 2026|publisher=Warri Voice}}</ref> [[T. B. Joshua]],<ref>{{cite web|url=https://nobelie.com/pastor-t-b-joshua-biography-wikipedia-net-worth-age-and-ministry/|title=Prophet T.B Joshua Biography, Wikipedia, Net-worth, Age, And Ministry|last=Jacobs|first=Bamikole|date=16 December 2022|accessdate=20 August 2026|publisher=Nobelie.com|archive-date=15 March 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230315025347/https://nobelie.com/pastor-t-b-joshua-biography-wikipedia-net-worth-age-and-ministry/|url-status=dead|archivedate=15 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230315025347/https://nobelie.com/pastor-t-b-joshua-biography-wikipedia-net-worth-age-and-ministry/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/iginla-teemac-others-eulogise-tb-joshua-at-posthumous-birthday/|title=Iginla, TeeMac, others eulogise TB Joshua at posthumous birthday|last1=Alaka|first1=Gboyega|last2=Ogunlade|first2=Adeola|date=June 13, 2023|publisher=The Nation Newspaper}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.eventdiarylifestyle.com/2023/06/event-evelyn-joshua-late-tb-joshuas.html?m=1|title=EVENT: EVELYN JOSHUA, THE LATE TB JOSHUA'S WIFE, HOSTED HER HUSBAND'S CLASSIC 60TH POSTHUMOUS BIRTHDAY CELEBRATION (Details Of The Event)|date=14 June 2023|accessdate=20 August 2026|publisher=Event Diary Lifestyle}}</ref> Johnson Suleman,<ref>{{cite web|url=https://charge9ja.com/apostle-johnson-suleman-biography-age-wife-net-worth/|title=Apostle Johnson Suleman Biography, Age, Wife, Net Worth|author=Brito C|date=23 March 2025|accessdate=20 August 2026|publisher=Charge9ja|archive-date=22 April 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250422222459/https://charge9ja.com/apostle-johnson-suleman-biography-age-wife-net-worth/|url-status=dead}}</ref> Junior Pope,<ref>{{Cite web|url=https://www.mybiomedia.com.ng/2024/07/junior-pope-odonwodo-biography.html|title=Junior Pope Odonwodo Biography|last=Abayomi|first=Philip|date=December 26, 2024|publisher=MyBioMedia|access-date=August 12, 2026|archive-date=December 26, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241226045212/https://www.mybiomedia.com.ng/2024/07/junior-pope-odonwodo-biography.html|url-status=bot: unknown|accessdate=September 1, 2026|archivedate=December 26, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241226045212/https://www.mybiomedia.com.ng/2024/07/junior-pope-odonwodo-biography.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://labaranyau.com/junior-pope-odonwodo-biography-early-life-education-career-family-wife-children-personal-life-social-media-awards-net-worth-philanthropy-and-influence/|title=Junior Pope Odonwodo Biography, Early Life, Education, Career, Family, Wife, Children, Personal Life, Social Media, Awards, Net Worth, Philanthropy And Influence|date=May 9, 2024|publisher=Labaran Yau}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/349569/in-loving-memory-of-junior-pope-and-four-victims-of-boat-mis.html|title=In Loving Memory Of Junior Pope And Four Victims Of Boat Mishap, Oneyear After|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=April 14, 2025|publisher=The Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nollywoodgists.com/news/55688/in-loving-memory-of-junior-pope-and-four-victims-o.html|title=In Loving Memory Of Junior Pope And Four Victims Of Boat Mishap, Oneyear After|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=17 April 2025|publisher=Nollywood Gists}}</ref> [[Onyeka Onwenu]],<ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/cleric-mourns-onyeka-onwenu/|title=Cleric mourns Onyeka Onwenu|last=Muaz|first=Hassan|date=August 2, 2024|publisher=The Eagle Online}}</ref> na Edwin Clark.<ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/349545/snyc-honours-the-life-of-edwin-kiagbodo-clark.html|title=SNYC Honours The Life of Edwin Kiagbodo Clark|date=April 13, 2025|publisher=The Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.peoplesdailyng.com/edwin-clark-25-may-1927-17-feb-2025/|title=Edwin Clark (25 May 1927 – 17 Feb.2025)|date=February 22, 2025|publisher=Peoples Daily Newspaper|access-date=20 August 2026|archive-date=26 February 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250226002409/https://www.peoplesdailyng.com/edwin-clark-25-may-1927-17-feb-2025/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://abhpress.online/legacy-of-pa-edwin-clark/|title=PA EDWIN CLARK: A LIFE OF SERVICE, POLITICS, AND ADVOCACY|last=Godlives|first=Patrick O.|date=March 1, 2025|publisher=Alexander Brown Hall Press|access-date=August 20, 2026|archive-date=June 10, 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250610171343/https://abhpress.online/legacy-of-pa-edwin-clark/|url-status=dead|accessdate=September 1, 2026|archivedate=June 10, 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250610171343/https://abhpress.online/legacy-of-pa-edwin-clark/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/pa-edwin-clark-a-life-of-service-politics-and-advocacy-by-isaiah-ogedegbe/|title=Pa Edwin Clark: A life of service, politics and advocacy, by Isaiah Ogedegbe|date=February 17, 2026|publisher=The Eagle Online}}</ref>
==Ntuaka==
{{reflist}}
3wwk1s6j1xrip3j61x38s9as5mgrd7z
709269
709268
2026-09-06T20:36:39Z
~2026-47652-49
65781
709269
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Isaiah Egedegbe''', nke a na-akpọkwa '''Isaiah Ogedegbe''',<ref name="isaiah">{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/the-person-that-god-gives-dominion-by-isaiah-ogedengbe/|title=The person that God gives dominion, by Isaiah Ogedengbe|date=February 9, 2026|publisher=The Eagle Online}}</ref><ref name="ogedegbe">{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/a-man-of-honour-by-isaiah-ogedengbe/|title=A man of honour, by Isaiah Ogedengbe|date=July 15, 2026|publisher=The Eagle Online}}</ref> bụ onye ụka na onye na-ede blọgụ na Naịjirịa bi na [[Warri]]. Ọ na-ejikọ aka na Gihon City Bible Church na Warri,<ref>{{Cite web|url=https://www.warrivoice.com/2025/12/principle-is-stronger-than-principality.html?m=1|title=Principle Is Stronger Than Principality - Bishop Mike Laju At Gihon City Bible Church Thanksgiving|date=December 2, 2025|publisher=Warri Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nigerdeltatoday.com/easter-cleric-harps-on-power-of-resurrection-assures-restoration-for-believers/|title=Easter: Cleric Harps On Power Of Resurrection, Assures Restoration For Believers|date=April 6, 2026|publisher=Niger Delta Today}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nigerdeltatoday.com/pastor-urges-christians-to-believe-in-christs-resurrection-power-lists-causes-of-hardship/|title=Pastor Urges Christians To Believe In Christ’s Resurrection Power, Lists Causes Of Hardship|date=April 20, 2026|publisher=Niger Delta Today}}</ref><ref name="evelyn">{{Cite web|url=https://voxtrend.ng/o-lord-destroy-the-evil-handwritings-brother-franklin-alabrah-at-gihon-city-bible-church-palm-sunday-service/|title="O Lord, Destroy The Evil Handwritings" - Brother Franklin Alabrah At Gihon City Bible Church Palm Sunday Service|date=March 30, 2026|publisher=Vox Trend}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://voxtrend.ng/jesus-christs-life-the-light-of-men-rev-lawrence-o-agbirekomi/|title="Jesus Christ's Life, The Light Of Men" - Rev. Lawrence O. Agbirekomi|date=April 3, 2026|publisher=Vox Trend}}</ref> ebe ọ na-eje ozi n'okpuru onyeisi pastọ nke ministri ahụ, Rev. Dr. Lawrence O. Agbirekomi (JP),<ref name="isaiah" /><ref name="ogedegbe" /> na nwunye ya, Pst. Mrs. Evelyn Agbirekomi.<ref name="evelyn" />
==Ndụ Mbụ==
A mụrụ Ogedegbe tupu oge eruo na June 14, 1991, na [[Warri]].<ref name="birth">{{cite web|url=https://www.blanknewsonline.com/pastor-isaiah-ogedegbe-the-story-of-my-birth/|title=Pastor Isaiah Ogedegbe: The Story Of My Birth|date=4 August 2016|accessdate=20 August 2026|publisher=Blank NEWS Online|archive-date=20 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221020195434/https://www.blanknewsonline.com/pastor-isaiah-ogedegbe-the-story-of-my-birth/|url-status=dead}}</ref> Ọ bụ onye Isoko, nke si na [[Oghara-Iyede]] na mpaghara Gọọmenti Obodo [[Isoko North]] na Delta State, na Nigeria.<ref name="birth" /><ref name="prophecies" />
Ọ malitere agụmakwụkwọ praịmarị ya na Caveginia Primary School, na Wọri (Warri), site na 1997 ruo 2003, ma gaa n'ihu na agụmakwụkwọ sekọndrị ya na [[Dore Numa College]], nke dịkwa na Wọri, site na 2003 ruo 2008.<ref name="birth" /><ref name="prophecies" /> Tupu ọ gụchaa na Dore Numa College, ọ nọ na-eme nke ọma na nzukọ Scripture Union; nke mere na a họpụtara ya dịka onye isi oche Scripture Union na afọ 2008.<ref name="birth" /><ref name="prophecies" />
==Ihe a ma ya maka==
Maka na ọ bụ onye edemede gbasara okpukpe, Ogedegbe bụ otu n'ime olu ndị dị mkpa n'ala Naịjirịa nke nwere mmetụta n'ahụ ụfọdụ ndị site n'edemede okpukpe ya, ebe ọ katọrọ mmemme Eprel Fool (April Fools' Day),<ref>{{Cite web|url=https://www.nigerdeltatoday.com/christians-who-are-wise-as-serpents-cannot-celebrate-april-fools-day-by-isaiah-ogedegbe/|title="Christians Who Are Wise As Serpents Cannot Celebrate April Fools’ Day", By Isaiah Ogedegbe|date=April 1, 2026|publisher=Niger Delta Today}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://voxtrend.ng/christians-who-are-wise-as-serpents-cannot-celebrate-april-fools-day/|title=Christians Who Are Wise As Serpents Cannot Celebrate April Fools’ Day|date=April 3, 2026|publisher=Vox Trend}}</ref> ebe o mekwara nkwusa banyere onye ahụ Chineke nyere ikike ịchị,<ref name="isaiah" /> na otu onye nwere ugwu kwesịrị isi bie ndụ.<ref name="ogedegbe" /> N'ihi na ọ rụpụtala amụma dị iche iche kemgbe ọtụtụ afọ, a na-aga n'ihu na-ele ya anya dị ka onye nwere ikike ibu amụma doro anya.<ref>{{cite web|url=http://www.gongnews.net/ten-things-that-will-happen-in-2014-prophet-ogedegbe/|title=TEN THINGS THAT WILL HAPPEN IN 2014 - PROPHET OGEDEGBE|last=Alashi|first=Joel|date=27 December 2013|accessdate=20 August 2026|publisher=Gong News|archive-date=9 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161009052947/http://www.gongnews.net/ten-things-that-will-happen-in-2014-prophet-ogedegbe/|url-status=dead|archivedate=9 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161009052947/http://www.gongnews.net/ten-things-that-will-happen-in-2014-prophet-ogedegbe/}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.blanknewsonline.com/prophesy-how-i-predicted-the-2014-synagogue-church-building-collapse-prophet-i-o-ogedegbe/|title=PROPHESY: How I Predicted The 2014 Synagogue Church Building Collapse - Prophet I. O. Ogedegbe|date=30 July 2016|accessdate=20 August 2026|publisher=Blank NEWS Online|archive-date=18 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221018235030/https://www.blanknewsonline.com/prophesy-how-i-predicted-the-2014-synagogue-church-building-collapse-prophet-i-o-ogedegbe/|url-status=dead}}</ref> Ọ dị ka ọ bụ n'ihi nke a ka e ji lee ya anya dị ka otu n'ime ndị kacha obere mana ha nwere izi ezi n'amụma ha.<ref name="prophecies">{{cite web|url=http://www.gongnews.net/pastor-ogedegbe-many-happening-prophecies/|title=PASTOR OGEDEGBE AND HIS MANY HAPPENING PROPHECIES|date=4 May 2016|accessdate=20 August 2026|publisher=Gong News|archive-date=9 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161009052936/http://www.gongnews.net/pastor-ogedegbe-many-happening-prophecies/|url-status=dead|archivedate=9 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161009052936/http://www.gongnews.net/pastor-ogedegbe-many-happening-prophecies/}}</ref>
Dị ka onye na-ekwu maka ihe na-eme na mba, e kwuru na o dere uri iji sọpụrụ onye isi ala mbụ nke South Africa nwụrụ anwụ bụ [[Nelson Mandela]],<ref>{{cite web|url=https://naijaonpoint.com.ng/poem-nelson-mandela-and-apartheid-by-isaiah-ogedegbe/|title=POEM: Nelson Mandela And Apartheid -By Isaiah Ogedegbe|last=Dubem|first=Colins|date=29 September 2022|accessdate=20 August 2026|publisher=NaijaOnPoint|archive-date=17 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221017213158/https://naijaonpoint.com.ng/poem-nelson-mandela-and-apartheid-by-isaiah-ogedegbe/|url-status=dead|archivedate=17 October 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221017213158/https://naijaonpoint.com.ng/poem-nelson-mandela-and-apartheid-by-isaiah-ogedegbe/}}</ref><ref>{{cite web|url=https://ro.alegsaonline.com/art/127514|title=Nelson Mandela|last=Alegsa|first=Leandro|date=28 December 2022|accessdate=20 August 2026|lang=Romania|publisher=Alegsa Online|archive-date=6 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230206060740/https://ro.alegsaonline.com/art/127514|url-status=dead}}</ref> nakwa ọtụtụ uri otuto maka ndị ama ama ọzọ na Naịjirịa dịka [[Cornelius Adam Igbudu]],<ref>{{Cite web|url=https://www.warrivoice.com/2025/12/from-hitmen-to-hymns-miraculous.html?m=1|title=From Hitmen to Hymns: The Miraculous Deliverance of Evangelist Adam Igbudu|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=December 16, 2025|publisher=Warri Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.warrivoice.com/2026/02/cornelius-adam-igbudu-isokos-greatest.html?m=1|title=Cornelius Adam Igbudu: Isoko's Greatest Evangelist|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=February 1, 2026|publisher=Warri Voice}}</ref> [[T. B. Joshua]],<ref>{{cite web|url=https://nobelie.com/pastor-t-b-joshua-biography-wikipedia-net-worth-age-and-ministry/|title=Prophet T.B Joshua Biography, Wikipedia, Net-worth, Age, And Ministry|last=Jacobs|first=Bamikole|date=16 December 2022|accessdate=20 August 2026|publisher=Nobelie.com|archive-date=15 March 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230315025347/https://nobelie.com/pastor-t-b-joshua-biography-wikipedia-net-worth-age-and-ministry/|url-status=dead|archivedate=15 March 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230315025347/https://nobelie.com/pastor-t-b-joshua-biography-wikipedia-net-worth-age-and-ministry/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/iginla-teemac-others-eulogise-tb-joshua-at-posthumous-birthday/|title=Iginla, TeeMac, others eulogise TB Joshua at posthumous birthday|last1=Alaka|first1=Gboyega|last2=Ogunlade|first2=Adeola|date=June 13, 2023|publisher=The Nation Newspaper}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.eventdiarylifestyle.com/2023/06/event-evelyn-joshua-late-tb-joshuas.html?m=1|title=EVENT: EVELYN JOSHUA, THE LATE TB JOSHUA'S WIFE, HOSTED HER HUSBAND'S CLASSIC 60TH POSTHUMOUS BIRTHDAY CELEBRATION (Details Of The Event)|date=14 June 2023|accessdate=20 August 2026|publisher=Event Diary Lifestyle}}</ref> Johnson Suleman,<ref>{{cite web|url=https://charge9ja.com/apostle-johnson-suleman-biography-age-wife-net-worth/|title=Apostle Johnson Suleman Biography, Age, Wife, Net Worth|author=Brito C|date=23 March 2025|accessdate=20 August 2026|publisher=Charge9ja|archive-date=22 April 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250422222459/https://charge9ja.com/apostle-johnson-suleman-biography-age-wife-net-worth/|url-status=dead}}</ref> Junior Pope,<ref>{{Cite web|url=https://www.mybiomedia.com.ng/2024/07/junior-pope-odonwodo-biography.html|title=Junior Pope Odonwodo Biography|last=Abayomi|first=Philip|date=December 26, 2024|publisher=MyBioMedia|access-date=August 12, 2026|archive-date=December 26, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20241226045212/https://www.mybiomedia.com.ng/2024/07/junior-pope-odonwodo-biography.html|url-status=bot: unknown|accessdate=September 1, 2026|archivedate=December 26, 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20241226045212/https://www.mybiomedia.com.ng/2024/07/junior-pope-odonwodo-biography.html}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://labaranyau.com/junior-pope-odonwodo-biography-early-life-education-career-family-wife-children-personal-life-social-media-awards-net-worth-philanthropy-and-influence/|title=Junior Pope Odonwodo Biography, Early Life, Education, Career, Family, Wife, Children, Personal Life, Social Media, Awards, Net Worth, Philanthropy And Influence|date=May 9, 2024|publisher=Labaran Yau}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/349569/in-loving-memory-of-junior-pope-and-four-victims-of-boat-mis.html|title=In Loving Memory Of Junior Pope And Four Victims Of Boat Mishap, Oneyear After|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=April 14, 2025|publisher=The Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nollywoodgists.com/news/55688/in-loving-memory-of-junior-pope-and-four-victims-o.html|title=In Loving Memory Of Junior Pope And Four Victims Of Boat Mishap, Oneyear After|last=Ogedegbe|first=Isaiah|date=17 April 2025|publisher=Nollywood Gists}}</ref> [[Onyeka Onwenu]],<ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/cleric-mourns-onyeka-onwenu/|title=Cleric mourns Onyeka Onwenu|last=Muaz|first=Hassan|date=August 2, 2024|publisher=The Eagle Online}}</ref> na Edwin Clark.<ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/349545/snyc-honours-the-life-of-edwin-kiagbodo-clark.html|title=SNYC Honours The Life of Edwin Kiagbodo Clark|date=April 13, 2025|publisher=The Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.peoplesdailyng.com/edwin-clark-25-may-1927-17-feb-2025/|title=Edwin Clark (25 May 1927 – 17 Feb.2025)|date=February 22, 2025|publisher=Peoples Daily Newspaper|access-date=20 August 2026|archive-date=26 February 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250226002409/https://www.peoplesdailyng.com/edwin-clark-25-may-1927-17-feb-2025/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://abhpress.online/legacy-of-pa-edwin-clark/|title=PA EDWIN CLARK: A LIFE OF SERVICE, POLITICS, AND ADVOCACY|last=Godlives|first=Patrick O.|date=March 1, 2025|publisher=Alexander Brown Hall Press|access-date=August 20, 2026|archive-date=June 10, 2025|archive-url=https://web.archive.org/web/20250610171343/https://abhpress.online/legacy-of-pa-edwin-clark/|url-status=dead|accessdate=September 1, 2026|archivedate=June 10, 2025|archiveurl=https://web.archive.org/web/20250610171343/https://abhpress.online/legacy-of-pa-edwin-clark/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/pa-edwin-clark-a-life-of-service-politics-and-advocacy-by-isaiah-ogedegbe/|title=Pa Edwin Clark: A life of service, politics and advocacy, by Isaiah Ogedegbe|date=February 17, 2026|publisher=The Eagle Online}}</ref>
==Ntuaka==
{{reflist}}
jcpuhqik31yqzdmc18qdr3k73qfl1hu
Jiang Qinqin
0
79363
709283
709109
2026-09-07T00:36:59Z
InternetArchiveBot
11600
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
709283
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Jiang Qinqin''' (Chinese: 蒋勤勤; pinyin: Jiǎng Qínqín; amụrụ na Septemba 3, 1975) bụ onye na-eme ihe nkiri na Chaịna. Ná mmalite ọrụ ya, a na-akpọ ya '''Shui Ling''' (水灵; 水靈), aha ogbo nke onye edemede Taiwan nyere Chiung Yao.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Jiang na Chongqing na 3 Septemba 1975. <ref name="jiang">{{Cite journal|language=zh|author=Xi Xili ({{lang|zh|西西粒}})|volume=481|pages=6–8|year=2024|journal=Bosom Friend|issn=1007-502X}}</ref> Nna ya bụ onye uwe ojii.<ref name="jiang" />
== Ọrụ ==
Jiang malitere ịmụ Beijing Opera mgbe ọ dị afọ iri wee banye na Beijing Film Academy na 1994 mgbe ọ nwetara ọkwa mbụ na ule ntinye. N'afọ nke abụọ nke ọmụmụ Jiang na Beijing Film Academy, [[Xi Shi|Xishi]] na usoro ihe nkiri telivishọn nke otu aha ahụ. O mechara mee ihe nkiri na Tears in Heaven, nke bụ mmegharị nke akwụkwọ akụkọ nke onye dere ya bụ Chiung Yao, wee ruo n'ọkwa ama na Chaịna.<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/s/m/2001-08-28/55318.html|title="水灵"蒋勤勤:琼瑶捧红的首位内地女星(附图)|date=August 28, 2001|work=Sina|language=zh}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://wap.chinadaily.com.cn/2017-04/12/content_28878691.htm|title=The romance novels by Chiung Yao that launched many acting careers|date=April 12, 2017|work=China Daily}}</ref>
Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ dị mkpa, gụnyere Gu Manlu na ''Affair of Half a Lifetime'' (2003) and Mu Nianci in ''The Legend of the Condor Heroes'' (2003).<ref>{{Cite web|url=https://sg.style.yahoo.com/jiang-qinqin-doesn-apos-t-054800440.html|title=Jiang Qinqin doesn't want to be known for her looks|date=December 8, 2017|work=Yahoo}}</ref>
Ihe nkiri Jiang mere n'akụkọ ihe mere eme ''Qiao's Grand Courtyard'' meriela ihe nrite ya abụọ nke onye na-eme ihe nkiri TV kachasị amasị ya na nke onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ndị na-ege ntị na Golden Eagle TV Art Festival.<ref>{{Cite web|url=http://www.womenofchina.cn/womenofchina/html1/people/celebrities/8/2826-1.htm|title=Jiang Qinqin: A Classic Beauty, Clear and Gentle like Water|date=November 10, 2006|work=Women of China|accessdate=December 11, 2017|archivedate=December 11, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171211213627/http://www.womenofchina.cn/womenofchina/html1/people/celebrities/8/2826-1.htm}}</ref> Golden Phoenix Awards.
== Ndụ onwe onye ==
Jiang lụrụ onye ome ihe nkiri Chen Jianbin na Febụwarị 22, 2006, onye ya na ya so mee ihe nkiri na Qiao's Grand Courtyard. A mụrụ nwa ha nwoke na Jenụwarị 8, 2007. <ref>{{Cite web|url=http://www.bjreview.com/movies/txt/2007-01/09/content_52538.htm|title=Chinese Actress Jiang Qinqin Becomes Mom|date=January 9, 2007|work=Beijing Review}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|1994
|''Ụmụnne ọbara ọbara''
|Nnukwu ihe ọjọọ
|Xiaoyao
|
|-
|1995
|
|Akụkọ ifo nke ọbara ígwè
|Fan Ruyu
|
|-
|1997
|''Njem Ahụike''
|Ìgwè Na-eme Ka Ịnọ Nkwụsị
|Nwaanyị Jingjing
|
|-
|2001
|''Agha China na Netherlands 1661''
|Ihe ịga nke ọma
|Xue Liang
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/m/c/42403.html|title=蒋勤勤水牢拍大戏 保鲜膜"护身"成绝招(附图)|date=May 8, 2011|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2005
|''Akwụkwọ ọkọwa okwu nwanne m nwanyị''
|Okwu nwanne nwanyị
|Niu Hongmei
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/r/m/2005-06-23/1706760900.html|title=蒋勤勤《姐姐词典》:那个年代,不是只有痛苦|date=June 13, 2005|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''N'abalị asaa''
|N'abalị asaa
|Abụ Yao
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/2004-08-02/1454461882.html|title=蒋勤勤"新婚七夜"吓破胆|date=August 2, 2004|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|2009
|''Obodo Nrọ''
|Nrọ nile na-agbawa
|Lin Fang
|
|-
|2011
|''Anyanwụ''
|Nnukwu anyanwụ
|Ying Tao
|<ref>{{Cite web|url=http://www.cctv.com/program/cultureexpress/20080715/103212.shtml|title=Jiang Qinqin plays in earthquake relief film|date=July 15, 2008|work=CCTV.com}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2014
|''Ònye Na-ezo''
|Ihe Ebumnuche nke Mbụ
|Lu Yiran
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/m/c/2014-05-07/17434137880.shtml|title=《一号目标》蒋勤勤婚后首秀穿国军制服|date=May 7, 2014|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''Otu Nzọụkwụ Na-aga''
|Ihe na-agaghị ekwe omume
|Lu Qiuqi
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/m/c/2014-08-06/13224187321.shtml|title=《触不可及》桂纶镁蒋勤勤成"情敌"|date=August 6, 2014|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|2015
|''Onye nzuzu''
|Ihe omuma di iche
|Jin Zhizi
|<ref>{{Cite web|url=http://english.cri.cn/12394/2015/11/17/4001s904445.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151118190446/http://english.cri.cn/12394/2015/11/17/4001s904445.htm|archivedate=November 18, 2015|title=Chen Jianbin's 'A Fool' Released in China|date=November 17, 2015|work=China Radio International}}</ref>
|-
|2017
|''Ọnụ ụzọ''
|Ịdị mma nwere ọtụtụ ihe
|Zhuo Yanni
|
|-
|2024
|''Ebe obibi n'akụkụ Ọdọ Mmiri West''
|Ndị na-eme ihe n'etiti
|Wu Taihua
|
|-
|2024
|''Ụwa Ukwu''
|Nwa m
|Chen Lu
|
|}
=== Usoro ihe nkiri telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|1992
|''Meitai Guanyin''
|Ụdị ụdaolu
|Meitai Guanyin
|
|-
|1996
|''Xishi''
|Ebe Ọdịda Anyanwụ
|[[Xi Shi|Xishi]]
|
|-
| rowspan="4" |1998
|''Alaeze nke Oge opupu ihe ubi na oge mgbụsị akwụkwọ nke Ọchịchị Zhou nke Ọwụwa Anyanwụ''
|Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
|Qi Jiang
|
|-
|''Akụkọ Xiaofengxian''
|Akụkọ gbasara ya
|Xiaofengxian
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2011-09-27/16333428957.shtml|title=盘点荧屏四版"小凤仙"|date=September 27, 2011|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''Anya mmiri n'Eluigwe''
|Ihe omuma nke a
|Xiao Yufeng
|
|-
|
|Onye na-enyocha ihe dị na Kyoto
|Qi Menggu
|
|-
| rowspan="4" |1999
|''Kangxi Njem A Na-amaghị Ama''
|__ibo__ Nlegharị anya n'onwe ya
|Zhu Yunqiao
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.chinadaily.com.cn/2016-11/18/content_27416870_2.htm|title=邓婕赵薇小陶虹蒋勤勤 《康熙微服私访记》女主演现状|date=November 18, 2016|work=China Daily|language=zh}}</ref>
|-
|
|Ịga n'ihu
|Duan Yu
|
|-
|''Ịhụnanya nke Nwa agbọghọ ahụ nwere ntutu ọcha''
|Nwanyị amị na-acha ọcha
|Lian Nichang
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2012-09-14/14223741962.shtml|title=盘点白发魔女:蔡少芬很金庸蒋勤勤虐心|date=September 14, 2012|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''Nna Ukwu nke Zen''
|Onye isi ala
|Hu Ji
|<ref>{{Cite web|url=http://news.sina.com.cn/richtalk/news/movie/9903/031813.html|title=《达摩祖师》开拍|date=March 18, 1999|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2000
|
|Onye Ọkachamara nke Chineke
|Princess Rourou
|
|-
|''Agụba Na-ekpuchi Anya, Dragọn Nzuzo''
|Ogwu藏
|Yu Jiaolong
|
|-
|''iru uju n'elu Osimiri QingHe''
|Ịhụnanya nke青河
|Shen Xinci / Liang Xiuyun
|
|-
| rowspan="2" |2001
|
|Eze nke Eze
|Princess Qianyun
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/2004-04-13/0003362757.html|title=《王中王》将现身金鹰剧场 蒋勤勤将饰演格格|date=April 13, 2004|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''Onye Nnyocha Collum''
|Ihe omuma na-acha anụnụ anụnụ
|Li Xing'er
|
|-
| rowspan="2" |2002
|''Ndị Nche Anọ''
|Nnukwu nnupụisi anọ
|Hei Hudie
|<ref>{{Cite web|url=http://enjoy.eastday.com/epublish/gb/paper190/12/class019000029/hwz1379495.htm|title=宣传《四大名捕》蒋勤勤情动家乡人|work=eastday|language=zh|accessdate=2018-10-19|archivedate=2006-02-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060210021731/http://enjoy.eastday.com/epublish/gb/paper190/12/class019000029/hwz1379495.htm}}</ref>
|-
|''Ifufe na Igwe ojii''
|Ifufe na-efe efe
|Mingyue
|
|-
| rowspan="3" |2003
|''Nwaanyị m mara mma nke Atọ''
|Ọ bụkwa n'etiti ndị mmadụ atọ
|Xia Yingying
|
|-
|''Akụkọ ifo nke ndị dike Condor''
|Ihe omuma ihe omuma
|Mu Nianci
|
|-
|''Ihe Ọkara Ndụ''
|Ọkara ndụ
|Gu Manlu
|
|-
| rowspan="3" |2004
|''Nwanyị Ikpeazụ''
|Eze Nwanyị nke Oge Ikpeazụ
|Wenxiu
|<ref>{{Cite web|url=http://enjoy.eastday.com/epublish/gb/paper190/5/class019000028/hwz1126825.htm|title=蒋勤勤当《末代皇妃》与皇上离婚|date=May 20, 2004|work=eastday|language=zh|accessdate=October 19, 2018|archivedate=December 15, 2004|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041215042118/http://enjoy.eastday.com/epublish/gb/paper190/5/class019000028/hwz1126825.htm}}</ref>
|-
|''Ịkụ Akụ n'Olu''
|Ịkụ ụda ntị
|Niu Hongmei
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/2004-08-15/0300474003.html|title=蒋勤勤豁出去 《耳光响亮》中出演激情戏(图)|date=August 15, 2004|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''Ụwa nke Abụọ Ukwu''
|Ifufe na-atụ anya
|Beitang Xing'er
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.163.com/ent_2003/editor/030804/030804_183040.html|title=《风云争霸》蒋勤勤死心塌地的爱|date=August 4, 2003|work=Netease|language=zh}}</ref>
|-
|2005
|''Ụmụ nwanyị Han''
|Nnukwu Hanja
|Xin Zhui
|<ref>{{Cite web|url=http://yule.sohu.com/2004/06/11/33/article220483361.shtml|title=《大汉巾帼》蒋勤勤华贵古典造型曝光|date=June 11, 2004|work=Sohu|language=zh}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2006
|''Nnukwu Ogige Qiao''
|Nnukwu ụlọ
|Lu Yuhan
|<ref>{{Cite web|url=http://www.chinadaily.com.cn/m/shanxi/2012-03/12/content_14812873.htm|title=Mansion of the Qiao Family|date=March 12, 2010|work=China Daily}}</ref>
|-
|''Ọ bụrụ na Ọnwa nwere Anya''
|Ọ bụrụ na ọnwa nwere anya
|Fan Meiyin
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2006-12-29/15531391465.html|title=蒋勤勤生子前主演《如果月亮有眼睛》即将播出|date=December 29, 2006|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|
|Ezinụlọ ndị na-eme ihe nkiri
|Lianyi
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2006-08-15/19131202249.html|title=陈晓东蒋勤勤演绎苦命鸳鸯 《香粉世家》将播出|date=August 15, 2006|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|2009
|''Ọgbọ Anọ n'okpuru Otu Elu ụlọ''
|Ụlọ Nzukọ nke Anọ
|Yunmei
|<ref>{{Cite web|url=http://english.cri.cn/6666/2009/04/29/1321s480170.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090503010537/http://english.cri.cn/6666/2009/04/29/1321s480170.htm|archivedate=May 3, 2009|title=Close-up of 'Four Generations Living Together' Remake|date=April 29, 2009|work=China Radio International}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2011
|''Ime ka e nwee oge''
|Ebe a na-eme ka ọ dị ọcha
|Abụ Qingling
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2011-01-20/15173214787.shtml|title=陈建斌蒋勤勤夫妇再携手 《开天辟地》全新合作|date=November 20, 2011|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''China 1945''
|China1945 nke重庆风云
|Abụ Mmetụta
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2011-06-28/14353346299.shtml|title=《中国1945》袁莉蒋勤勤演绎宋家别样姐妹花|date=June 28, 2011|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''Oge Ukwu''
|Oge Ukwu
|Liang Hongyu
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/s/m/2010-03-16/09362898489.shtml|title=内地版《大时代》筹拍 段奕宏携手蒋勤勤领衔|date=March 26, 2010|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|2014
|''Agha Nna Nna Ukwu na-emegide ndị Japan''
|Nnukwu agha
|Akpụkpọ ahụ
|<ref>{{Cite web|url=http://www.chinadaily.com.cn/culture/2014-12/05/content_19033089.htm|title=Vengeance drives new wartime TV series|date=December 5, 2014|work=China Daily}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2017
|
|Ọhịa
|Tian Jiahui
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2017-09-07/doc-ifykusey4396486.shtml|title=《田姐辣妹》将播 蒋勤勤化身辣姐全程diss爆金句|date=September 7, 2017|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|''Agbụrụ na Alaeze Ukwu: Oké Ifufe nke Amụma''
|九州·海上牧云记
|Nanku Mingyi
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2017-11-16/doc-ifynstfi0298943.shtml|title=《海上牧云记》曝皇后剧照 蒋勤勤雍容威严气场足|date=November 16, 2017|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|2020
|''Osimiri Na-ere Ọkụ''
|Nchọgharị nke anwụrụ ọkụ
|Lin Yuhong
|<ref>{{Cite web|url=http://www.bjnews.com.cn/ent/2019/11/22/653105.html|title=蒋勤勤回老家演女刑警,拍完《迷雾追踪》不敢关灯睡觉|date=November 22, 2019|work=Beijing News|language=zh}}</ref>
|-
|2021
|''Nwanyị Mara Mma''
|Nne nke ezinụlọ
|Shen Cuixi
|
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ụdị
!Ọrụ ndị a họpụtara
!Nsonaazụ
!Ihe mgbochi.
|-
|2001
|Onyinye Otu Narị Flowers nke iri abụọ na anọ
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|''Agha China na Netherlands 1661''||{{Nom}}
|
|-
|2004
|Onyinye Golden Rooster nke iri abụọ na anọ
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
| rowspan="3" |''Akwụkwọ ọkọwa okwu nwanne m nwanyị''||{{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |2005
|Emume ihe nkiri ụmụ akwụkwọ nke iri na abụọ nke Beijing CollegeEmume ihe nkiri ụmụ akwụkwọ kọleji nke Beijing
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma||{{Nom}}
|
|-
|Onyinye Golden Phoenix nke iri
|Onyinye Society||{{Won}}
|<ref name="golden">{{Cite web|url=http://www.chinadaily.com.cn/english/doc/2005-08/08/content_467220.htm|title=Jiang Qinqin wins film award|work=China Daily|date=August 8, 2015}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2006
|Ihe nrite Golden Eagle nke 23 nke China TVIhe nrite Golden Eagle nke China TV
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
| rowspan="3" |''Nnukwu Ogige Qiao''||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://ent.sina.com.cn/v/m/2007-08-27/10511691134.shtml|title=第26届中国电视剧飞天奖 《乔家大院》成大赢家|date=August 27, 2007|work=Sina|language=zh}}</ref>
|-
|Emume nka nke isii nke China Golden Eagle TVEmemme Nkà Ihe Nkà nke China Golden Eagle TV
|Onye na-eme ihe nkiri a ma ama||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.cctv.com/program/cultureexpress/20061101/100382.shtml|title=Zhang and Jiang win Most Popular TV Actor and Actress|date=January 1, 2006|work=CCTV.com}}</ref>
|-
|2007
|Ihe nrite nke iri abụọ na isii nke Flying ApsarasOnyinye Apsaras Na-efe efe
|Onye Na-eme Ihe nkiri pụtara ìhè||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.cctv.com/program/cultureexpress/20070828/100973_1.shtml|title="Flying Apsaras Awards" handed out in Beijing|date=August 28, 2007|work=CCTV.com}}</ref>
|-
|2009
|Ihe nrite nke 13 nke HuabiaoIhe nrite Huabiao
|Onye Na-eme Ihe nkiri pụtara ìhè
|''Obodo Nrọ''||{{Nom}}
|
|-
|2011
|Ihe nrite Golden Rooster nke iri abụọ na asatọOnyinye Golden Rooster
|Onye Nkwado Kasị Mma
| rowspan="2" |''Anyanwụ''||{{Nom}}
|
|-
|2012
|Emume ihe nkiri nke iri na otu nke ChangchunEmume ihe nkiri Changchun
|Onye Nkwado Kasị Mma||{{Nom}}
|
|-
|2015
|Emume ihe nkiri nke asaa nke ChinaEmume ihe nkiri China
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
| rowspan="3" |''Onye nzuzu''||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/arts/2016-10/27/content_39579270.htm|title=Kris Wu, Jiang Qinqin honored in Tokyo|date=October 27, 2016|work=China.org.cn}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2016
|1st Gold Aries Award Macau International Film Festival
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.chinadaily.com.cn/culture/2016-03/09/content_23792443.htm|title=Goodbye Mr. Loser the biggest winner at Gold Aries Awards|date=March 9, 2016|work=China Daily}}</ref>
|-
|Emume ihe nkiri ụmụ akwụkwọ nke 23 nke Beijing CollegeEmume ihe nkiri ụmụ akwụkwọ kọleji nke Beijing
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma||{{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |2024
|Ihe nrite ihe nkiri Eshia nke iri na asaa
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
| rowspan="2" |''Ebe obibi n'akụkụ Ọdọ Mmiri West''||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-news/asia-film-awards-2024-winners-1235846437/|title=Asia Film Awards: Ryusuke Hamaguchi's 'Evil Does Not Exist' Wins Best Film|work=[[The Hollywood Reporter]]|date=March 10, 2024|accessdate=March 11, 2024|author=Patrick Brzeski|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240311091957/https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-news/asia-film-awards-2024-winners-1235846437/|archivedate=March 11, 2024}}</ref>
|-
|Emume ihe nkiri ụmụ akwụkwọ nke 31 nke Beijing CollegeEmume ihe nkiri ụmụ akwụkwọ kọleji nke Beijing
|Onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.chinanews.com.cn/cul/2024/05-05/10211308.shtml|title=第31届大学生电影节"青春之夜"圆满落幕|work=China News|date=5 May 2024|accessdate=7 June 2024|archiveurl=https://web.archive.org/web/20240514165832/http://www.chinanews.com.cn/cul/2024/05-05/10211308.shtml|archivedate=14 May 2024}}</ref>
|-
|}
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
== Njikọ mpụga ==
* Jiang QinqinnaIMDb
* [https://web.archive.org/web/20101224140253/http://data.ent.sina.com.cn/star/675.html Peeji Jiang Qinqin na Sina] E debere ya na Wayback Machine
{{Asian Film Award for Best Actress}}{{Golden Eagle Award (China) Best Actress}}{{Flying Apsaras Award for Outstanding Actress}}{{Authority control}}{{DEFAULTSORT:Jiang, Qinqin}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:All articles with unsourced statements]]
2dx2nc47hblcfmra53hxcy6vr4s1fh5
2006 Ogbugbu enyí Zakouma
0
79382
709236
2026-09-06T12:21:10Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1370661842|2006 Zakouma elephant slaughter]]"
709236
wikitext
text/x-wiki
Ogbugbu enyí Zakouma nke afọ 2006 na-ezo aka n'usoro ogbugbu enì Afrịka n'ụzọ iwu na-akwadoghị na nso Ogige Ntụrụndụ Zakouma na ndịda ọwụwa anyanwụ [[Chad]]. E dekọrọ igbu ọchụ ndị a na nyocha ụgbọelu nke e mere site na Mee ruo Ọgọst 2006 ma nwee ọ dịkarịa ala anụmanụ narị.<ref name="WCS">{{Cite web|title=Widespread elephant slaughter discovered in Chad|url=https://www.eurekalert.org/news-releases/732398|accessdate=2024-10-09|work=EurekAlert!|language=en}}</ref>
Mpaghara a nwere akụkọ ihe mere eme nke afọ iri anọ nke igbu enyí n’ụzọ iwu na-akwadoghị.Ọnụ ọgụgụ enyí dị na Chad belatara ruo ihe dị ka puku iri abụọ n’etiti afọ 1980s, ma ruo ihe dị ka puku atọ n’afọ 2010, dịka Stephanie Vergniault, onye isi SOS Elephants in Chad, si kwuo. [1]N’akwụkwọ iwu, gọọmenti Chad na-enye enyí nchebe, mana usoro gọọmenti si etinye nchebe ahụ n’ọrụ — nke European Union na-enyekwa aka — ezughị oke nke ukwuu iji kwụsị ogbugbu enyí ndị ndị na-achụ nta anụ ọhịa n’ụzọ iwu na-akwadoghị na-eme. [2]Ụdị enyí a na-akpọ African bush elephant (Loxodonta africana) dị n’ọtụtụ mba dị n’Eastern Africa na Central Africa.Nnyocha ikuku (aerial surveys) kacha nso nso e mere na Chad bụ site na 3 ruo 11 Ọgọst, 2006, nke J. Michael Fay, onye nchekwa anụ ọhịa na Wildlife Conservation Society ma bụrụkwa National Geographic explorer-in-residence, lekọtara.Nnyocha ahụ chọpụtara ebe ise (5) dị iche iche a gburu ọtụtụ enyí n’ìgwè.<ref name="WCS" />
== Nkọwa zuru ezu ==
Fay kọrọ na ọ hụrụ ndị ikom ise n'ogige ntụrụndụ, ndị gbara ọsọ mgbe ụgbọelu ya rutere. N'oge ọzọ, ọ hụrụ otu nwoke nọ n'elu Ịnyịnya na ngwá agha na-akpaghị aka, <ref>{{Cite web|url=http://news.nationalgeographic.com/news/2006/08/060830-elephants-chad.html|title=National Geographic reporting source describing use of automatic weapons|accessdate=2006-09-01|archivedate=2006-09-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060901103227/http://news.nationalgeographic.com/news/2006/08/060830-elephants-chad.html}}</ref> onye gbara ụgbọelu ya égbè. "A na-egbu enyí Zakouma n'ihu anya anyị ... Anyị anọghị n'ime ikuku ihe karịrị awa abụọ mgbe anyị hụrụ ozu mbụ anyị. Ọ dị ọhụrụ, ma eleghị anya naanị izu ole na ole, na-adịghị anya site na isi ụlọ ọrụ ogige ahụ, e gbupụrụ ihu anụ ahụ, ewepụkwara ezé ya", ka Fay gwara ndị nta akụkọ. Fay na onye na-ese foto National Geographic Michael Nichols dere ihe ha hụrụ na Ivory Wars, Last Stand na Zakouma.
== Akụkọ ihe mere eme nke Ogige Ntụrụndụ Zakouma ==
Ogige Ntụrụndụ Zakouma dị n'etiti Sarh na Amụ Timan, n'akụkụ ndịda ọwụwa anyanwụ nke [[Chad]]. E kere ya na 1963, ọ bụ ogige ntụrụndụ mbụ nke Chad, ma nwee mpaghara nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ square kilomita 3000. Ọ gbara ya gburugburu kpamkpam na Bahr Salamat Faunal Reserve. E leghaara Zakouma anya n'oge esemokwu obodo, mana mmemme mweghachi, nke European Union kwadoro, malitere na 1989 ma na-aga n'ihu na 2006.
Enyí ndị dị n'ime ogige ahụ nwere nchebe site na gọọmentị Chad, mana enyí ndị na-akwaga na Zakouma iji nweta nri n'Oge mmiri ozuzo, anaghị enwe otu nchebe ndị nche dịka n'ime Ogige ahụ. Dị ka Stephen Sautner nke Wildlife Conservation Society si kwuo: "Ịchụ nta niile nke enyí na Chad bụ iwu na-akwadoghị, a machibidoro ire ọdụ́ kemgbe 1989, ọ bụ ezie na ahịa ahịa ojii na-abawanye. "<ref name="WCS" />
== Nhazi nke ahịa ọdụ́ ==
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles>
Igbu enyí maka ọdụ́ abụwo isi ihe kpatara mbelata nke ọnụ ọgụgụ enyí Africa kemgbe ọ dịkarịa ala afọ 1970. A na-ebubata ọtụtụ n'ime ọdụ́ ndị a na-ewepụta na [[China]] na Thailand. Dịka ọmụmaatụ, n'etiti afọ 1996 na afọ 2002, ndị ọchịchị jidere tọn ọdụ́ iri anọ na ise na-aga China. China kwetara belata mbubata nke ọdụ́; Otú ọ dị, onye ọrụ China bụ Chen Jianwei egosiwo na ọtụtụ Ndị China nwere mgbagwoju anya banyere iwu nke mbubata ọdụ́.
== Mmekọrịta na esemokwu mpaghara ==
Zakouma dị ihe dị ka kilomita 260 n'ebe ọdịda anyanwụ nke ebe esemokwu nke Darfur, ọ dịkwa n'ụzọ agha na-adịbeghị anya na Chad, ya mere nchekwa zuru oke dị ala na ókèala mba ahụ "dị n'oghere na mpaghara a dịpụrụ adịpụ". <ref name="WCS" />
== Omume nchedo ==
WILD Foundation partnered with The Wildlife Conservation Society and others to deter and detain poachers using aircraft surveillance. The aircraft will focus on park borders, where elephants are not protected.
== Hụkwa ==
* [[Ịchụ nta enyí na Chad]]
* Atụmatụ Ọrụ Biodiversity
* [[Mgbukpọ]]
* Ivory
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
== Njikọ mpụga ==
* Ivory Wars, nke Mediastorm mepụtaraOké ifufe
a6ivhbo6rbqsexhmamql3gzxs8eu72e
Idei mmiri nke 1988 na Sudan
0
79383
709238
2026-09-06T12:41:31Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1331827986|1988 Sudan floods]]"
709238
wikitext
text/x-wiki
N’isi mmalite Ọgọst 1988, nnukwu idei mmiri dakwasịrị Khartoum, bụ́ isi obodo Sudan. [1]Na 4 Ọgọst, mpaghara Khartoum nwetara mmiri ozuzo ruru sentimita 8.4 (milimita 210) n’ime awa 24, nke karịrị okpukpu abụọ nke mmiri ozuzo a na-enwetakarị n’afọ dum. [1]Oke mmiri ozuzo dakwara ọzọ na 11 na 13 Ọgọst. [1]Mmiri ozuzo ahụ na idei mmiri sochiri ya bibiri ihe e mere atụmatụ na ọ bụ ụlọ obibi 127,000, bụ́ ndị nwere ihe dị ka ndị bi 750,000 n’ime ha; ọtụtụ n’ime ndị a bụ ndị ebuola ụzọ chụpụ ma ọ bụ kwaga site n’akụkụ ndị ọzọ nke Sudan. [1]Na mgbakwunye, ihe oriri na mmiri, usoro ịdị ọcha na idebe gburugburu ọcha (sanitation), njem/ụgbọ njem, na usoro nkwukọrịta mebiri nke ukwuu ma ọ bụ kwụsị ịrụ ọrụ nke ọma. [1]Ọtụtụ mmadụ iri asatọ (80) nwụrụ n’ihi idei mmiri ahụ.<ref>{{Cite book|author=Kramer|first=Robert S.|url=https://books.google.com/books?id=0OKZRewiEOsC&dq=august+1988+floods+sudan&pg=PR48|title=Historical Dictionary of the Sudan|date=2013-03-22|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-7940-9|location=|pages=xlviii|language=en}}</ref>
== Edensibịa ==
<references />
1zixro5yyu8t2qg18mmnowbamauyxq6
Aluu Mgbukpọ anọ
0
79384
709239
2026-09-06T12:56:00Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1367296167|Aluu Four lynching]]"
709239
wikitext
text/x-wiki
Mgbukpọ Aluu Four bụ mgbukpọ olu nke metụtara ụmụ akwụkwọ nke Ngalaba Geology na Mahadum Port Harcourt. Aha ha bụ Ugonna Obuzor, Lloyd Toku, Chiadika Biringa, na Tekena Elkanah. E gburu ha niile mgbe e boro ha ebubo [[Ohi|izu ohi]] na Aluu, obodo dị na mpaghara ọchịchị [[Ikwerre]], Rivers State, Nigeria, na 5 Ọktoba 2012. <ref name="mob">{{Cite news|url=https://edition.cnn.com/2012/11/26/world/africa/nigeria-mob-justice-duthiers/|publisher=CNN|title=Did misunderstanding lead to horrific Nigeria mob killings?|author=Vladimir Duthiers|date=November 26, 2012|accessdate=August 1, 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2012/10/real-story-behind-the-burning-alive-of-four-uniport-students-in-port-harcourt-yesterday.html|work=Information Nigeria|title=Real Story Behind The Burning Alive Of Four UNIPORT Students In Port Harcourt Yesterday|date=6 October 2012|accessdate=August 1, 2015}}</ref>
== Ihe mere ==
Chiadika Biringa, Lloyd Toku Mike, Tekena Elkanah and Ugonna Obuzor were all friends and coincidentally first sons of their parents, and students of University of Port Harcourt. The four students were also occasional roommates. Ugonna sometimes spent the night with Tekena who lived outside the campus because his residence on campus was broken into multiple times by armed robbers. Ugonna had a debtor called Bright who owed him some undisclosed amount of money. Ugonna sought the help of his fellow rapper Lloyd, childhood friend Tekena and roommate Chiadika. Together they ventured to the house of the debtor around midnight carrying axe, pen knife, cutlass, and a gun in order to scare the debtor. Allegedly, a misunderstanding ensued and eventually turned into a fight.<ref>{{Cite news|date=2017-08-03|title=Aluu Four: Justice at last|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/aluu-four-justice-last/|accessdate=2021-09-10|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Gabriel-Job|first=Nneka|date=2018|title=Determinants of the age at sexual debut among adolescents in secondary schools in Obio/Akpor local government area of Rivers State, Nigeria|journal=Port Harcourt Medical Journal|volume=12|issue=2|doi=10.4103/phmj.phmj_7_18|issn=0795-3038}}</ref>
Onye ji ụgwọ bụ Bright malitere iti mkpu, na-azọrọ na ndị ikom ahụ nọ ebe ahụ iji zuo laptọọpụ na ekwentị mkpanaaka. A dọrọ otu ndị na-eche nche si Aluu aka na ntị na ụmụ akwụkwọ ahụ bụ ndị omempụ na-enye obodo nsogbu. Tupu ndị vigilantes abịarute, otu ìgwè mmadụ malitere ịchụ ndị ikom anọ ahụ n'okporo ámá na osisi na nkume. E jidere ụmụ akwụkwọ ahụ, yipụ ha ọtọ, tie ha ihe ma mekpọọ ha ọnụ ruo mgbe ha fọrọ nke nta ka ha tụbọọ. N'ihu ìgwè ndị uwe ojii Naijiria na ụmụ amaala ndị ọzọ, a dọbara ha n'ime apịtị, tụba steepụ n'isi ha na taya ụgbọ ala jupụtara na mmanụ ụgbọala n'olu ha ("olu") iji gbaa ha ọkụ. Enweghị mgbalị ọ bụla site n'aka ndị na-ekiri iji kwụsị nke a, gụnyere [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii Naijiria]].
Nwanne nwanyị Tekena chọpụtara na a ga-egbu nwanne ya nwoke na ndị enyi ya site na "ikpe ziri ezi n'oké ọhịa".Ọ gbalịrị itinye aka site n'iti mkpu ma kwughachi na aka ha dị ọcha mana ọnụ ọgụgụ nke Ìgwè mmadụ ahụ meriri ya. Ndị mmadụ gwara ya ka ọ gbapụ. Na mgbalị ikpeazụ, ọ kpọtụrụ ndị ezinụlọ na ndị uwe ojii mana e gburu ndị ikom ahụ n'oge a chọrọ enyemaka. E ji ekwentị mkpanaaka mee ihe nkiri igbu ọchụ ahụ ma bulite ya na [[Intanet|Ịntanetị]].<ref name="mob" />
== Mmeghachi omume ==
Vidiyo nkeji 3–5 nke gosiri ha "a na-akụ olu" n'ala, a kụrụ ha ọtụtụ ugboro ma mechaa gbaa ha ọkụ, gbasaara na ịntanetị, ebe ọtụtụ ndị na-ekiri ya katọrọ mpụ ahụ [a na-atụ aro ya]. E zigara ezinụlọ ndị ahụ metụtara katọọ ndị Sineti. Ndị Sineti katọrọ ndị obodo ahụ mere ikpe ziri ezi n'enweghị ikpe n'ihu ìgwè mmadụ [a na-atụ aro ya]. Ụmụ akwụkwọ Mahadum mere mkpesa maka ogbugbu ahụ ma mee ngagharị iwe, bibie ihe onwunwe dị n'obodo ebe a gbubiri ụmụ akwụkwọ ahụ.[1].<ref>{{Cite web|title=Updated: UNIPORT shut down as students protest death of slain colleagues|url=https://www.channelstv.com/2012/10/09/uniport-students-block-eastwest-road-in-protest-of-slain-colleagues/|accessdate=2022-03-09|work=Channels Television|date=9 October 2012}}</ref>
== Ihe si na ya pụta ==
A maara igbu mmadụ n'ala Naịjirịa na ụwa niile. Mpụ ahụ kpughere "ikpe ziri ezi nke ọhịa" ma ọ bụ ikpe ziri ezi nke ndị mmadụ na Naịjirịa.[1][2] E jidere ọtụtụ mmadụ maka mpụ ahụ.
Na Julaị 31, 2017, Ụlọikpe Kasị Elu nke Rivers State mara onye isi ndị uwe ojii Lucky Orji, David Chinasa Ogbada na Ikechukwu Louis Amadi (aka Kapoon) ikpe ọnwụ maka itinye aka na ogbugbu nke ụmụ akwụkwọ anọ ahụ.<ref>{{Cite news|date=2017-07-31|title=Aluu Four: Police sergeant, 2 others sentenced to death|url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/aluu-four-police-sergeant-2-others-sentenced-death/|accessdate=2021-09-10|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-03-27|title=Aluu Four: Policeman, two others sentenced to death {{!}} FRONTLINE NEWS|language=en-GB|work=FRONTLINE NEWS|url=https://frontlinenews.com.ng/aluu-four-policeman-two-others-sentenced-to-death/|accessdate=2021-09-10}}</ref>
Ụlọ ikpe ahụ tọhapụrụ mmadụ anọ n'ime ndị a na-enyo enyo na ikpe ahụ, Saviour Johnny, Abiodun Yusuf, Joshua Ekpe na Cyril Abang. <ref name="mob" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.osundefender.org/?p=189842|work=Osun defender|title=Aluu 4 Killing: Is Justice Dead In Nigeria??? Group Laments Delay In Trial Of Suspects|accessdate=August 1, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151101054027/http://www.osundefender.org/?p=189842|archivedate=November 1, 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/10/murder-uniport-students-on-rampage-set-omuokiri-aluu-ablaze/|title=Murder: Uniport students on rampage, set omuokiri, aluu ablaze|date=9 October 2012|accessdate=August 1, 2015|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E wepụtara ihe nkiri akpọrọ "Dark October" nke dabeere na lynching nke na-akọwa otú ihe omume ahụ (lynching) si malite, na Netflix na 4 February 2023. Ọ bụ [[Toka McBaror|Toka Mcbaror]] duziri ya ma [[Linda Ikeji]] mepụtara ya.
Akụkọ ifo nke igbu ọchụ ahụ bụ ihe ndabere nke atụmatụ ahụ na akwụkwọ akụkọ Lightseekers nke Femi Kayode dere na 2021, ebe e ji obi ọjọọ gbuo ụmụ akwụkwọ atọ na-eto eto n'obodo mahadum Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Guest|first=Africa in Words|date=2021-07-08|title='Campus Gangsterism' – A review of Femi Kayode's "Lightseekers"|url=https://africainwords.com/2021/07/08/campus-gangsterism-a-review-of-femi-kayodes-lightseekers/|accessdate=2023-12-19|language=en}}</ref>
=== Obodo Aluu ===
'''Aluu''' dị na Ikwerre Local Government Area nke Rivers State. Isi obodo Rivers State, Port Harcourt dị ihe dịka kilomita 19 / 12 mi site na Aluu (dị ka ugoloọma na-efe efe). Ogologo oge site na '''Aluu''' ruo n'isi obodo Naijiria, 'Abuja' bụ ihe dịka kilomita 461 / 286 mi (dị ka ugoloọma na-efe efe).<ref>{{Cite web|title=Aluu, Nigeria - Facts and information on Aluu - Nigeria.Places-in-the-world.com|url=https://nigeria.places-in-the-world.com/2350362-place-Aluu.html|accessdate=2023-05-04|work=nigeria.places-in-the-world.com}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-04-14|title=Cultists behead four in Rivers, kill three others|url=https://guardian.ng/news/cultists-behead-four-in-rivers-kill-three-others/|accessdate=2023-05-04|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
9idix6ijvwwh0ccaml27e5ri9xli23h
709240
709239
2026-09-06T12:56:29Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1367296167|Aluu Four lynching]]"
709240
wikitext
text/x-wiki
Mgbukpọ Aluu Four bụ mgbukpọ olu nke metụtara ụmụ akwụkwọ nke Ngalaba Geology na Mahadum Port Harcourt. Aha ha bụ Ugonna Obuzor, Lloyd Toku, Chiadika Biringa, na Tekena Elkanah. E gburu ha niile mgbe e boro ha ebubo [[Ohi|izu ohi]] na Aluu, obodo dị na mpaghara ọchịchị [[Ikwerre]], Rivers State, Nigeria, na 5 Ọktoba 2012. <ref name="mob">{{Cite news|url=https://edition.cnn.com/2012/11/26/world/africa/nigeria-mob-justice-duthiers/|publisher=CNN|title=Did misunderstanding lead to horrific Nigeria mob killings?|author=Vladimir Duthiers|date=November 26, 2012|accessdate=August 1, 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2012/10/real-story-behind-the-burning-alive-of-four-uniport-students-in-port-harcourt-yesterday.html|work=Information Nigeria|title=Real Story Behind The Burning Alive Of Four UNIPORT Students In Port Harcourt Yesterday|date=6 October 2012|accessdate=August 1, 2015}}</ref>
== Ihe mere ==
Chiadika Biringa, Lloyd Toku Mike, Tekena Elkanah and Ugonna Obuzor were all friends and coincidentally first sons of their parents, and students of University of Port Harcourt. The four students were also occasional roommates. Ugonna sometimes spent the night with Tekena who lived outside the campus because his residence on campus was broken into multiple times by armed robbers. Ugonna had a debtor called Bright who owed him some undisclosed amount of money. Ugonna sought the help of his fellow rapper Lloyd, childhood friend Tekena and roommate Chiadika. Together they ventured to the house of the debtor around midnight carrying axe, pen knife, cutlass, and a gun in order to scare the debtor. Allegedly, a misunderstanding ensued and eventually turned into a fight.<ref>{{Cite news|date=2017-08-03|title=Aluu Four: Justice at last|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/aluu-four-justice-last/|accessdate=2021-09-10|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Gabriel-Job|first=Nneka|date=2018|title=Determinants of the age at sexual debut among adolescents in secondary schools in Obio/Akpor local government area of Rivers State, Nigeria|journal=Port Harcourt Medical Journal|volume=12|issue=2|doi=10.4103/phmj.phmj_7_18|issn=0795-3038}}</ref>
Onye ji ụgwọ bụ Bright malitere iti mkpu, na-azọrọ na ndị ikom ahụ nọ ebe ahụ iji zuo laptọọpụ na ekwentị mkpanaaka. A dọrọ otu ndị na-eche nche si Aluu aka na ntị na ụmụ akwụkwọ ahụ bụ ndị omempụ na-enye obodo nsogbu. Tupu ndị vigilantes abịarute, otu ìgwè mmadụ malitere ịchụ ndị ikom anọ ahụ n'okporo ámá na osisi na nkume. E jidere ụmụ akwụkwọ ahụ, yipụ ha ọtọ, tie ha ihe ma mekpọọ ha ọnụ ruo mgbe ha fọrọ nke nta ka ha tụbọọ. N'ihu ìgwè ndị uwe ojii Naijiria na ụmụ amaala ndị ọzọ, a dọbara ha n'ime apịtị, tụba steepụ n'isi ha na taya ụgbọ ala jupụtara na mmanụ ụgbọala n'olu ha ("olu") iji gbaa ha ọkụ. Enweghị mgbalị ọ bụla site n'aka ndị na-ekiri iji kwụsị nke a, gụnyere [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii Naijiria]].
Nwanne nwanyị Tekena chọpụtara na a ga-egbu nwanne ya nwoke na ndị enyi ya site na "ikpe ziri ezi n'oké ọhịa".Ọ gbalịrị itinye aka site n'iti mkpu ma kwughachi na aka ha dị ọcha mana ọnụ ọgụgụ nke Ìgwè mmadụ ahụ meriri ya. Ndị mmadụ gwara ya ka ọ gbapụ. Na mgbalị ikpeazụ, ọ kpọtụrụ ndị ezinụlọ na ndị uwe ojii mana e gburu ndị ikom ahụ n'oge a chọrọ enyemaka. E ji ekwentị mkpanaaka mee ihe nkiri igbu ọchụ ahụ ma bulite ya na [[Intanet|Ịntanetị]].<ref name="mob" />
== Mmeghachi omume ==
Vidiyo nkeji 3–5 nke gosiri ha "a na-akụ olu" n'ala, a kụrụ ha ọtụtụ ugboro ma mechaa gbaa ha ọkụ, gbasaara na ịntanetị, ebe ọtụtụ ndị na-ekiri ya katọrọ mpụ ahụ [a na-atụ aro ya]. E zigara ezinụlọ ndị ahụ metụtara katọọ ndị Sineti. Ndị Sineti katọrọ ndị obodo ahụ mere ikpe ziri ezi n'enweghị ikpe n'ihu ìgwè mmadụ [a na-atụ aro ya]. Ụmụ akwụkwọ Mahadum mere mkpesa maka ogbugbu ahụ ma mee ngagharị iwe, bibie ihe onwunwe dị n'obodo ebe a gbubiri ụmụ akwụkwọ ahụ.[1].<ref>{{Cite web|title=Updated: UNIPORT shut down as students protest death of slain colleagues|url=https://www.channelstv.com/2012/10/09/uniport-students-block-eastwest-road-in-protest-of-slain-colleagues/|accessdate=2022-03-09|work=Channels Television|date=9 October 2012}}</ref>
== LIhe si na ya pụta ==
A maara igbu mmadụ n'ala Naịjirịa na ụwa niile. Mpụ ahụ kpughere "ikpe ziri ezi nke ọhịa" ma ọ bụ ikpe ziri ezi nke ndị mmadụ na Naịjirịa.[1][2] E jidere ọtụtụ mmadụ maka mpụ ahụ.
Na Julaị 31, 2017, Ụlọikpe Kasị Elu nke Rivers State mara onye isi ndị uwe ojii Lucky Orji, David Chinasa Ogbada na Ikechukwu Louis Amadi (aka Kapoon) ikpe ọnwụ maka itinye aka na ogbugbu nke ụmụ akwụkwọ anọ ahụ.<ref>{{Cite news|date=2017-07-31|title=Aluu Four: Police sergeant, 2 others sentenced to death|url=https://www.vanguardngr.com/2017/07/aluu-four-police-sergeant-2-others-sentenced-death/|accessdate=2021-09-10|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-03-27|title=Aluu Four: Policeman, two others sentenced to death {{!}} FRONTLINE NEWS|language=en-GB|work=FRONTLINE NEWS|url=https://frontlinenews.com.ng/aluu-four-policeman-two-others-sentenced-to-death/|accessdate=2021-09-10}}</ref>
Ụlọ ikpe ahụ tọhapụrụ mmadụ anọ n'ime ndị a na-enyo enyo na ikpe ahụ, Saviour Johnny, Abiodun Yusuf, Joshua Ekpe na Cyril Abang. <ref name="mob" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.osundefender.org/?p=189842|work=Osun defender|title=Aluu 4 Killing: Is Justice Dead In Nigeria??? Group Laments Delay In Trial Of Suspects|accessdate=August 1, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151101054027/http://www.osundefender.org/?p=189842|archivedate=November 1, 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/10/murder-uniport-students-on-rampage-set-omuokiri-aluu-ablaze/|title=Murder: Uniport students on rampage, set omuokiri, aluu ablaze|date=9 October 2012|accessdate=August 1, 2015|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
E wepụtara ihe nkiri akpọrọ "Dark October" nke dabeere na lynching nke na-akọwa otú ihe omume ahụ (lynching) si malite, na Netflix na 4 February 2023. Ọ bụ [[Toka McBaror|Toka Mcbaror]] duziri ya ma [[Linda Ikeji]] mepụtara ya.
Akụkọ ifo nke igbu ọchụ ahụ bụ ihe ndabere nke atụmatụ ahụ na akwụkwọ akụkọ Lightseekers nke Femi Kayode dere na 2021, ebe e ji obi ọjọọ gbuo ụmụ akwụkwọ atọ na-eto eto n'obodo mahadum Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Guest|first=Africa in Words|date=2021-07-08|title='Campus Gangsterism' – A review of Femi Kayode's "Lightseekers"|url=https://africainwords.com/2021/07/08/campus-gangsterism-a-review-of-femi-kayodes-lightseekers/|accessdate=2023-12-19|language=en}}</ref>
=== Obodo Aluu ===
'''Aluu''' dị na Ikwerre Local Government Area nke Rivers State. Isi obodo Rivers State, Port Harcourt dị ihe dịka kilomita 19 / 12 mi site na Aluu (dị ka ugoloọma na-efe efe). Ogologo oge site na '''Aluu''' ruo n'isi obodo Naijiria, 'Abuja' bụ ihe dịka kilomita 461 / 286 mi (dị ka ugoloọma na-efe efe).<ref>{{Cite web|title=Aluu, Nigeria - Facts and information on Aluu - Nigeria.Places-in-the-world.com|url=https://nigeria.places-in-the-world.com/2350362-place-Aluu.html|accessdate=2023-05-04|work=nigeria.places-in-the-world.com}}</ref><ref>{{Cite news|date=2019-04-14|title=Cultists behead four in Rivers, kill three others|url=https://guardian.ng/news/cultists-behead-four-in-rivers-kill-three-others/|accessdate=2023-05-04|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
q2yokzhgn90wd9jg1hxgphmk6s3aby2
Enweghị mmiri na Kenya
0
79385
709241
2026-09-06T13:06:39Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1360818267|Water scarcity in Kenya]]"
709241
wikitext
text/x-wiki
[[Faịlụ:LakeBogoria.jpg|thumb|300x300px|Flamingo n'Ọdọ Mmiri Bogoria]]
'''Enweghị mmiri na Kenya''' na-emetụta ndị Kenya na-adabere na mmiri, ọ bụghị naanị maka ịṅụ mmiri kamakwa maka ọrụ ugbo na ịkụ azụ. Dịka ọmụmaatụ, a na-eji ahịhịa ala mmiri eme ihe iji nye nri ma na-azụ anụ ụlọ. Enweghị mmiri ọṅụṅụ dị ọcha emetụtala ọnụ ọgụgụ mmadụ na Kenya niile n'ihi iji ala eme ihe n'ụzọ dị ukwuu na mmụba nke ebe obibi obodo. Otu ihe atụ a kapịrị ọnụ nke a dị n'ọhịa Mau, n'ugwu Kenya, nke ahụ bụ isi mmiri maka mba ahụ. Na Mau Complex, ndị mmadụ n'otu n'otu ejirila ala mee ihe maka uru onwe ha, na-emepụta ụlọ na ugbo na mmefu nke ụdị dị iche iche.
Mbibi nke osisi n'ime ọhịa ahụ emeela ka ala na-agbada nke ukwuu, nke na-emetọ mmiri. Ihe omume a dị na mba ahụ niile ma site na mgbakwunye nke nsị anụmanụ na nke mmadụ n'ime mmiri emetọla, ọ emeela ka ịchọta mmiri dị ọcha sie ike maka ụmụ amaala Kenya. Ọnọdụ mmiri dị ugbu a akpatawo ọtụtụ nsogbu gụnyere ọtụtụ ọrịa na esemokwu agbụrụ maka ihe ndị fọdụrụnụ.
[[Faịlụ:Children_in_Kenya_carrying_water_from_the_river.webm|thumb|304x304px|Vidio nke ụmụaka nọ n'ime ime obodo Kenya na-ebu mmiri si n'osimiri ahụ]]
Tụkwasị na nke a, ka mmiri dị ọcha na-esiwanye ike ịchọta, a na-amanye ụmụ nwanyị ịga ije ọtụtụ kilomita kwa ụbọchị iji chọta mmiri dị mkpa maka ezinụlọ. Nnukwu nsogbu ọzọ na mmiri dị ọcha na Kenya bụ mbata nke ndị mmadụ na-akwaga n'obodo ukwu dị ka Nairobi, nke na-emepụta nnukwu ogige ndị nwere ụfọdụ ọnọdụ ndụ kachasị njọ na mmiri kachasị emetọ na mba ahụ. Mmekọrịta a n'etiti ụmụ mmadụ na mmiri dị ugbu a n'oge dị oke mkpa na Kenya ka mba ahụ na-eche nnukwu ụkọ ikike maka ụmụ amaala ịnata mmiri ha chọrọ nke ukwuu ihu. Ọganihu dị ịrịba ama na njikwa ala na iwu gburugburu ebe obibi nwere ike inyere aka ijide n'aka na mba a nwere mmiri ọ chọrọ n'ụzọ ọ ga-esi ghọọ mba mepere emepe.
== Ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya ==
Ịghọta ọnọdụ gburugburu ebe obibi nke Kenya chọrọ ile anya ọ bụghị naanị na gburugburu ebe obibi kamakwa na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, akụ na ụba, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke na-arụ ọrụ dị mkpa na mba ka na-emepe emepe. Site na mmụba ngwa ngwa, ịkwado gburugburu ebe obibi na ịkwado mmụba bụ ihe ịma aka. Ndị bi na ya na-aga n'ihu na-abawanye ka akụ na ụba na akụ na ụba si n'aka na-agbasi mbọ ike. Ndị bi na Kenya na-eche oke ịda ogbenye ihu, ruo 43% na 2000.
N'ime ndị mmadụ na-adabere n'ọrụ ugbo dị ka ụzọ ndụ, ọ na-esiri ike igbochi ọrụ ugbo na ichebe gburugburu ebe obibi n'ewepụghị ihe onwunwe ọtụtụ ndị nọ n'ọnụ ọgụgụ a na-arịwanye elu chọrọ ịlanarị. Ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu na-etinye nrụgide na akụrụngwa mmiri site na ọrụ ugbo, ala na iji ike yana ihe ndị ọzọ. Ebe ala nke ihe onwunwe mmiri na Kenya bụkwa isi ihe. A naghị ekesa mmiri n'otu ụzọ ahụ na mba ahụ dum, na-ahapụ nnukwu ebe kpọrọ nkụ. Ihe dị ka 80% nke ihe onwunwe mmiri nke Kenya enweghị nchebe ọ bụla mana ọ bụghị n'enweghị mmebi site na ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu na ọrụ ugbo.
A na-amata usoro mmiri nke Kenya na mba ụwa maka mkpa ha dị maka ụdị dị iche iche na Nnụnụ na-agagharị. Nsogbu mmiri na-emetụta anụ ọhịa n'onwe ya, ebe ọ bụ na nnweta mmiri ọṅụṅụ bụ ihe dị mkpa maka ndụ. Anụ ọhịa na-emetụtakwa n'ụzọ na-apụtaghị ìhè site na iji mmiri eme ihe iji kwado anụ ụlọ na ọrụ ugbo, nke na-asọ mpi na anụ ọhịa maka obere mmiri. A maara Kenya maka ụdị dị iche iche na ọgaranya ya; ọ nọ na mba iri ise kachasị elu nke ọgaranya. O nwekwara otu n'ime pasentị kachasị elu nke ụdị anụmanụ na-enye nwa ara.
== Mmetụta nke mgbukpọ ọhịa na ihe onwunwe mmiri ==
[[Faịlụ:Tree_cutting_at_Karura_forest.jpg|alt=Tree cutting in Karura forest-Nairobi Kenya|thumb|361x361px|'''Ịkpụ osisi n'ọhịa Karura-Nairobi Kenya''']]
Oké ọhịa dị mkpa n'ichebe ebe mmiri na-enweta. Mgbe a na-egbutu nnukwu ọhịa, [[Ọrụ gburugburu ebe obibi]] dị ka mmiri nwere ike imetụta ya. Kenya nwere otu n'ime oké ọhịa dịgasị iche iche n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka.<ref name="rmportal" /> mana a na-eyi ọhịa ndị a egwu n'ihi na a na-eji ha eme ihe nke ukwuu dị ka isi iyi nke mmanụ ma ọ bụ gbanwee ha ka ha bụrụ ala ọrụ ugbo. Ịkụ osisi maka mmanụ bụ otu n'ime isi ihe mere ọhịa ji yie egwu. N'ime nde tọn 22 nke ngwaahịa osisi eji eme ihe na Kenya, nde 20 ka a na-eji maka mmanụ.<ref name="rmportal" />
A ga-anọgide na-ebibi nnukwu ọhịa ma ọ bụrụ na ọnụ ọgụgụ ndị a na-egbute osisi na mmụba nke ọnụ ọgụgụ mmadụ anaghị ebelata. Nsogbu ọzọ mgbe a na-egbubi ala maka ọrụ ugbo bụ na ọhịa na-etolite n'ala na-adịghị mma nke na-adịghị adaba maka ọrụ ugpo. Ya mere, ndị ọrụ ugbo na-aga n'ihu na-ebibi ọhịa n'ebe ọhụrụ mgbe ihe oriri ala dị ụkọ iji kwado ọrụ ugbo.
E nwere ọtụtụ mmegide gburugburu ihe onwunwe mmiri na Kenya. Obodo ndị nsogbu mmiri ndị a metụtara nwere ọtụtụ ihe ngwọta maka nsogbu ndị a. E nwekwara ọtụtụ òtù na-enyere obodo ndị a aka. Otú ọ dị, nke a edozibeghị nsogbu ahụ. E nwere ọtụtụ ike na-arụ ọrụ n'otu oge megide ngwọta nke nsogbu mmiri na Kenya. E nwere ọtụtụ òtù na-arụ ọrụ iji nyere aka dozie nsogbu mmiri na Kenya. Quest4Change, waterWater.org, WaterRelief bụ ihe atụ nke òtù ndị dị otú ahụ. Site n'ọrụ ha, ha enyewo ọtụtụ ndị chọrọ ya mmiri dị ọcha. Iwu olulu mmiri bụ otu ihe ụlọ ọrụ ndị a na-emekarị. Ọ bụ ezie na mmepụta nke olulu mmiri ahụ na-ewe naanị ụbọchị ole na ole, atụmatụ ahụ na-ewere ọnwa ole na ole. A chọpụtara na mgbe obodo na-arịọ maka enyemaka iwu olulu mmiri, obodo ndị a na-enwe ihe ịga nke ọma n'ịnọgide na-enweta mmiri ha karịa obodo ndị a bịakwutere ma nye ha olulu mmiri.
A na-ahọpụta kọmitii mmiri iji duzie usoro iwu olulu mmiri. Ọ dị mkpa iburu ọtụtụ ihe dịka nkume gaa n'ebe ahụ. Nnyocha nke ala na-egosi ma ọ bụrụ na e nwere ezigbo ebe. A na-egwu oghere ahụ ma ozugbo mmiri kụrụ, a na-etinye mgbapụta ma tinye okpu simenti.
Nke a na-enye ndị mmadụ na Kenya ohere inwe isi iyi mmiri dị nchebe.<ref>{{Cite web|author=lotus.co.ke|url=http://lotus.co.ke/clean-safe-drinking-water-in-kenya/|title=clean safe drinking water in kenya|publisher=lotus.co.ke|date=11 November 2018}}</ref> Òtù ndị a na-ewu obere ihe mgbochi mmiri maka obodo. Nke a na-enye obodo ohere inwe isi iyi mmiri n'oge ụkọ mmiri ozuzo ma na-enye ha ohere a pụrụ ịdabere na ya na ojiji nke mmiri dị ọcha.
Agụmakwụkwọ bụ akụkụ ọzọ dị mkpa nke òtù ndị a. Ha na-akụziri ndị mmadụ mkpa ọ dị inwe mmiri dị ọcha na ịdị ọcha kwesịrị ekwesị iji gbochie ọrịa ma mee ka ahụike dịkwuo mma.
[[Faịlụ:Mauskogen.png|thumb|Map Oké ọhịa Mau nke ụcha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ gosipụtara]]
Ọhịa Mau efunahụla otu ụzọ n'ụzọ anọ nke mkpuchi mbụ ya kemgbe afọ 1980. Ndị Ogiek na-ebi n'ọhịa ahụ. Ha na-anọgide na-ebi ndụ na-achụ nta na-achịkọta ihe nke na-adịgide adịgide. E nweela mmụba n'ọnụ ọgụgụ mmadụ n'ime ọhịa ahụ. Ọtụtụ n'ime uto ahụ bụ n'ihi mbata na ọpụpụ. Ndị ọhụrụ a ewepụla ala ọhịa ma na-eduga n'ụzọ ndụ na-adịghị adịgide adịgide.
A na-eji ala ahụ eme ihe ugbu a maka ụlọ na ụlọ ọrụ mmepụta ihe. Mgbukpọ a n'obodo ukwu emeela ka e jiri mmiri osimiri mee ihe gabigara ókè.
Ịkpọ nkụ nke osimiri ndị a na-echegbu onwe ha nke ukwuu. Ọtụtụ obodo na-eji osimiri ndị a na-agbadata n'isi mmiri. Ebe ọ bụ na a na-eyi osimiri ndị a egwu na isi iyi ha, ha anaghị enye ọtụtụ mmiri maka ọtụtụ ndị chọrọ ya ka ha na-agbadata. Ọ na-eyi ọtụtụ akụkụ okike ndị ọzọ nke ọhịa egwu. Osimiri ndị a dị mkpa maka ịchịkwa mmiri nke osimiri, ibelata idei mmiri, nchekwa mmiri, mbelata mbuze ala, ụdị dị iche iche, njide carbon, ebe nchekwa carbon na nchịkwa microclimate.
Enweela mmegharị obodo dị iche iche iji chekwaa ma weghachite ọnọdụ ọhịa a. Otú ọ dị, ụfọdụ ụzọ a na-eji eweghachi ọhịa ahụ nwere ike ime ka ihe na-erughị mmadụ puku abụọ (2,000), bụ́ ndị nwere akwụkwọ ikike ala n’ime ọhịa ahụ, hapụ ebe ha bi ma ọ bụ ala ha.E nwekwara mgbalị ndị ọzọ iji nyere ndị bi n’ime ọhịa ahụ aka ka ha nwee ike ibi na ya ma na-eme ihe n’ụzọ na-emetaghị gburugburu ebe obibi nke ukwuu.Greenbelt Movement na-akwụ ndị mmadụ ego ka ha kụọ osisi. Nke a bụ ụdị mkpali/ụgwọ agbamume (incentive) iji gbaa ndị mmadụ ume ịkụ osisi, mana ihe ga-esi na ya pụta ka dị ka ihe na-adịghị enwe olileanya nke ukwuu, n’ihi na agbụrụ ndị a na-elekwasị anya karịa n’ọdịmma nke onwe ha karịa n’ọdịmma ndị mmadụ bi ọtụtụ kilomita n’ala osimiri ahụ.
== Gọọmentị na nsogbu mmiri nke Kenya ==
Gọọmentị Kenya enweghị ego iji lekọta usoro ọkpọkọ siri ike. Ihe karịrị ọkara nke ndị bi na Kenya enweghị mmiri a na-etinye na paịpụ, maka ndị na-eme ya, mmiri ahụ na-abụkarị ihe na-adịghị ọcha n'ihi usoro ndị a na-arụ nke ọma na-ata ahụhụ site na mmebi ihe.<ref>{{Cite web|author=Eric Maino|url=http://www.newsfromafrica.org/newsfromafrica/articles/art_834.html|title=Irony of Kenya's water crisis|publisher=Newsfromafrica.org|date=11 November 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110928200209/http://www.newsfromafrica.org/newsfromafrica/articles/art_834.html|archivedate=28 September 2011}}</ref>
E meela ọtụtụ omume na mgbanwe iji nyere ọnọdụ Kenya aka, mana mba ahụ ka na-ata ahụhụ site na nsogbu mmiri dị njọ karịa ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nke ọ bụla ọzọ n'ụwa. N'afọ 1974, gọọmentị malitere National Water Master Plan, na ebumnuche nke inwe mmiri a na-aṅụ na mmiri dị n'ime ụlọ ọ bụla site n'afọ 2000.<ref>{{Cite web|author=World Water Assessment Programme|date=2006|title=Kenya national water development report: case study|url=https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000148866|work=UNESDOC Digital Library}}</ref> N'ihi esemokwu dị n'etiti obodo ukwu ndị nwere mmiri na ime obodo ebe a dụrụ ndị na-etinye ego ọdụ ka ha ghara imepe emepe, enwetaghị ego iji mee ka nke a mee.<ref name="Welcome to our electronic office">{{Cite web|author=Welcome to our electronic office|url=http://www.nwcpc.go.ke/|title=WELCOME TO NWCPC | National Water Conservation and Pipeline Corporation|publisher=Nwcpc.go.ke|date=24 June 1988|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110423081417/http://www.nwcpc.go.ke/|archivedate=23 April 2011}}</ref>
[[Faịlụ:Water_point_-_Kegonche_village-Kuria_East_Sub_County.jpg|alt=Water point - Kegonche village-Kuria East Sub County in Migori County, Kenya|thumb|338x338px|'''Ebe mmiri - obodo Kegonche-Kuria East Sub County na Migori County, Kenya''']]
Ụfọdụ ụlọ ọrụ ahụla ihe ịga nke ọma site na mbọ ha na-agba inye aka n'inweta mmiri dị mma. National Water Conservation and Pipeline Corporation enyewo enyemaka dị ukwuu kemgbe e guzobere ya na June 1988. Nzukọ ahụ na-arụ ọrụ iji mepụta ihe mgbochi mmiri na dike, jikwaa njikwa idei mmiri, ma nyere aka na mmiri na-agbapụta ala. Ha na-arụkwa ọrụ maka nchekwa na nkwado nke mmiri n'afọ niile na iji ala na mmiri idei mmiri eme ihe ọzọ.<ref name="Welcome to our electronic office" />
Ìgwè ndị na-arụ ọrụ na mpụga Kenya anọwo na-etinye aka. Kemgbe afọ 1997, [[Kansụl Ndị Gbara Ọsọ Ndụ nke Denmark]] anọwo na-enye ọrụ enyemaka ma na-enye aka na mmepe nke usoro mmiri dị ọcha na Kenya na akụkụ ndị ọzọ nke East Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.drc.dk/relief-work/where-we-work/horn-of-africa-and-yemen/kenya/|title=Kenya|publisher=drc.dk}}</ref>
Ọtụtụ nde mmadụ na Kenya enwetawokwa usoro inye mmiri nke òtù ndị ọrụ afọ ofufo na òtù enyemaka onwe onye wuru. A na-ewukarị usoro ndị a site n’ego sitere na onyinye na nkwado nke Ngalaba Mmepe Mmiri (Department of Water Development). [1]N’agbanyeghị nke ahụ, obodo ahụ ka na-enwe nsogbu, dịkwa ka ndị ọzọ na-ekerịta isi mmiri ya si enwe. Ihe karịrị mba iri na abụọ (12) na-ekerịta ọdọ mmiri/ebe mmiri na-agbakọta (river basins) na Kenya, ma ruo ugbu a, enwebeghị usoro nkwekọrịta mba ụwa e guzobere iji hazie ma chịkwaa otú a ga-esi elekọta ma jiri akụrụngwa mmiri ndị a ha na-ekekọrịta. .<ref>{{Cite web|url=http://water.org/projects/kenya/|title=Kenya|publisher=Water.org|accessdate=28 April 2011|archivedate=17 October 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101017141957/http://water.org/projects/kenya/}}</ref>
* Agha mmiri n'etiti Ethiopia na Kenya
* Mmiri na ịdị ọcha na Kenya
* Nsụda Mmiri Thomson
* [[Ụkọ mmiri|Enweghị mmiri]]
* Oké ọkọchị na Kenya na 2008-2009
== Edensibịa ==
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
cn7x3u41likgltrmcp11tvmtt36whvv
Julissa
0
79386
709259
2026-09-06T18:11:51Z
Juliegwen
12936
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1328846605|Julissa]]"
709259
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> [[Databox]]
'''Julia Isabel de Llano Macedo''' (amụrụ na 8 Eprel 1944), nke a maara dịka '''Julissa''', bụ onye na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe, na onye na-agụ egwu na Mexico. Ọ bụ nwa nwanyị nke onye na-eme ihe nkiri na redio na telivishọn Luis de Llano Palmer na onye na-ese ihe nkiri Rita Macedo. Ụmụ ya gụnyere Benny Ibarra, onye na-agụ egwu na onye na-eti egwu, na Alejandro Ibarra, Onye na-eme ihe nkiri na onye na na-agụ egwú. Nwanne ya nwoke, Luis de Llano Macedo, arụwo ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe maka Televisa.
== Mbido ndụ na ọrụ ==
=== Egwú ===
Mgbe ọ dị afọ 14, Julissa malitere ọrụ egwu ya n'otu egwu ụdị 'rock' a na-akpọ The Spitfires; nwanne ya nwoke bụ Luis hiwere otu egwu a. O nwetara ọnọdụ nke abụọ n'asọmpi redio tupu ụlọ ọrụ CBS abanye ya n'akwụkwọ nkwekọrịta, o wee dekọọ ọtụtụ abọm egwu 'rock' n'etiti afọ 1961 na 1964. O dekọrọ otu egwu (nke a na-akpọ 'single') nwere aha bụ "Corazón Salvaje / Te Necesito," nke ụlọ ọrụ Capitol Records na afọ 1966. wepụtara n'afọ 1966. Julissa nyere egwu mbụ bụ "Teacher's Pet" nke Doris Day, gụrụ ụdị ọhụrụ site n'ịgụ ya n'ụzọ dị iche n'ime egwu ọ kpọrọ "La favorita del profesor" ("Onye nkuzi kacha hụ n'anya").
=== Ihe nkiri ===
Ọ malitere ime ihe nkiri wee malite ọrụ ebe ọ bụ onye na-emepụta ihe nkiri na Mexico na-eweta ihe nkiri Broadway a ma ama dị ka Jesus Christ Superstar, Grease, Joseph na Amazing Technicolor Dreamcoat, ''Pipin''.<ref>{{Cite web|url=http://www.broadwaymusicalhome.com|title=Broadway|publisher=broadwaymusicalhome.com|accessdate=20 July 2010}}</ref>
Ọ so n'ndị na-eme ihe nkiri n'egwuregwu ''The Rocky Horror Show'';nke afọ 1975 na Mexico Aida Pierce mgbe ọ ka dị obere, so n'òtù ndị na-agụ egwu n'egwuregwu ahụ.
== Ihe nkiri ==
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable" style="font-size: 95%;"
! style="background: #B0C4DE;" |Afọ
! style="background: #B0C4DE;" |Aha ya
! style="background: #B0C4DE;" |Ọrụ
! style="background: #B0C4DE;" |Ihe edeturu
|-
|1962
|''Ime Anwansi''
|Rosario
| (nke a na-akpọ Julisa Macedo)
|-
|1963
|''Ọgwụ ọjọọ nke Llorona''
|Onye Njem Ụgbọ Mmiri nke Nwanyị
| (nke a na-akpọ Julissa del Llano) aha ọzọ - The Curse of the Crying Woman''Ọgwụ Nwanyị Na-ebe ákwá''
|-
|1964
|''A machibidoro Nrọ''
|
|
|-
|1964
|''Oge Ime Ihe Ike''
|
|aha ọzọ - La Edad de la Violencia (aha mbụ)
|-
|1964
|''N'etiti Ụwa''
|
| (nke a na-akpọ Julissa Herrera)
|-
|1964
|''Ụmụ nwanyị nke ụmụ m nwanyị''
|Maria
|
|-
|1964
|''Izu ohi n'ụgbọ okporo ígwè''
|
|
|-
|1965
|''Obodo Mmụọ''
|
|aha ọzọ - Ghost Town''Obodo Mmụọ''
|-
|1965
|''Ekwensu n'Eluigwe''
|
|
|-
|1965
|''Mmehie''
|Lidia
|aha ọzọ - El Pecador (aha mbụ)
|-
|1965
|''Ndị A mụrụ Maka Abụ''
|
|
|-
|1965
|''Dengue nke Ịhụnanya''
|
|
|-
|1965
|''Elena Abụọ''
|Elena
|
|-
|1966
|''Otu Nwanyị Estupenda''
|Mercedes
|
|-
|1966
|''Anyị Ndị Ntorobịa''
|Carmen
|
|-
|1966
|''Ịgba Goolu''
|
|
|-
|1966
|''Ike gwụrụ m na-arịọ ya arịrịọ''
|
|
|-
|1967
|''Pedro Páramo''
|Ana Rentería
|
|-
|1967
|''Ọ bụrụ na achọrọ m''
|
|
|-
|1967
|''Lee nwoke dị otú ahụ''
|Laura
|
|-
|1967
|''Egwuregwu Dị Iche Iche''
|Claudia (nkebi "HO")
|
|-
|1967
|''Ndị si n'èzí''
|Paloma
|aha ọzọ - Los Caifanes (aha mbụ)
|-
|1967
|''Ụwa Nzuzu nke Ndị Ntorobịa''
|
|aha ọzọ - El Mundo Loco de los Jóvenes (aha mbụ)
|-
|1968
|''Ụlọ Egwu''
|Corinne Mandel
|
|-
|1968
|''Ụlọ Ihe Ọjọọ''
|Lucy Durant
|
|-
|1968
|''Ndị Ntorobịa''
|
|aha ọzọ - The Adolescentes (aha mbụ)
|-
|1968
|''Ịchụpụ Casada''
|Sonia Vargas
|
|-
|1968
|''Ihe odide abalị agbamakwụkwọ''
|
|aha ọzọ - Ensayo de una Noche de Bodas (aha mbụ)
|-
|1969
|''Santa''
|Santa
|
|-
|1969
|Paula
|
|
|-
|1970
|''Ịgha ụgha''
|
|
|-
|1971
|''Agwọ Agwọ''
|Anabella Vandenberg
|utu aha ndị ọzọ - La Muerte Viviente (aha mbụ), Snake People''Ndị Agwọ''
|-
|1971
|''Oge okpomọkụ na-ere ọkụ''
|Marilu/Maria de la Luz Flores
|aha ọzọ - Hot Summer''Oge okpomọkụ''
|-
|1972
|''Nwaanyị Na-akwụwa Aka ọtọ''
|
|
|-
|1972
|''Gị, M, Anyị''
|
|A họpụtara ya - Ariel Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|-
|1972
|''Victoria''
|
|
|-
|1973
|''Ndị A Na-atọrọ Nri''
|Lucía Gómez
|
|-
|1979
|''Ịhụnanya Nwere Onwe''
|
|
|-
|1981
|''Pachange''
|Adela, Nwunye Vicente
|
|-
|1981
|''Ọrụ Ọchịchịrị''
|
|
|-
|1981
|''D.F./District Federal''
|
|Ariel Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma
|-
|1982
|''Onye a ma ama Remington''
|
|
|-
|1982
|''Ụbọchị Agha''
|Elisa
|
|-
|1982
|''41, nwoke zuru oke''
|Clarissa Machorro
|
|-
|1982
|''Anya Nwatakịrị''
|Patricia
|
|-
|1982
|Ihe Dị Mfe
|Elisa Belascoaran
|
|-
|1983
|''Carnales Abụọ''
|
|
|-
|1984
|''A machibidoro Ịhụnanya na New York''
|
|
|-
|1986
|''N'azụ Ọnwụ''
|Andrea/Laura
|
|-
|1994
|''Ịhụnanya Na-egbu''
|
|
|-
|2004
|''Onye Ime Anwansi''
|Raquel
|aha ọzọ - The Magician''Onye Ime Anwansi''
|-
|2005
|''Enweghị mmasị''
|Gertrudis Alcocer
|
|}
=== Ìgwè Onyonyo ===
{| class="wikitable" style="font-size: 95%;"
! style="background: #B0C4DE;" |Afọ
! style="background: #B0C4DE;" |Aha ya
! style="background: #B0C4DE;" |Ọrụ
! style="background: #B0C4DE;" |Ihe edeturu
|-
|1962
|''Ozu ndị a gbasiri agbasi na Guanajuato''
|
|
|-
|1963
|''Doña Macabra''
|
|
|-
|1964
|''Orfeón mbụ''
|
|
|-
|1964
|''Onye na-abanye n'ime''
|Veronica
|
|-
|1964
|''Ụlọ ndị agbata obi''
|Lupe
|
|-
|1964
|''Kpakpando''
|
|
|-
|1965
|''Ịgha ụgha''
|Veronica
|
|-
|1966
|''Obi Anụ Ọhịa''
|Mónica Molnar del Diablo
|
|-
|1967
|''Ógbè''
|
|
|-
|1969
|''Mgbe Ịnwụghị Ụma''
|Estela Ballesteros
|
|-
|1971
|''Ụgbọ mmiri nke nwanyị''
|
|
|-
|1972-73
|''Ụmụnne Obi Ike''
|Clara Barros/Diana Lemos/Marcia
|
|-
|1974
|''Isi iyi nke ọrụ ebube''
|
|
|-
|1976
|''Ndị ohi nke Rio Frío''
|Cecilia
|
|-
|1978-79
|''Akwụkwọ ozi e degaara onye e gburu''
|
|
|-
|1979-80
|Veronica
|Veronica
|
|-
|1980-81
|''Agba''
|Rita
|
|-
|1986
|''Oge a kara akara''
|
|
|-
|1987-88
|''Dị Anyị Dị''
|
|Onye mmepụta
|-
|1987
|''Onye Na-enweghị Nchịkwa''
| -
|Onye na-emepụta naanị
|-
|1988-89
|''Ihe ịma aka dị ụtọ''
| -
|Onye na-emepụta naanị
|-
|1989
|''Ime Ihe Ike na-adịghị Mma''
|
|Ihe nkiri TV
|-
|1994-95
|''Mmiri na-acha odo odo''
|Lola
|
|-
|1996
|''Onyinyo nke onye nke ọzọ''
| -
|Onye na-emepụta naanị
|-
|2003-04
|''Ụgbọ mmiri nke nwanyị''
|Lia del Moral de Villaseñor
|
|-
|2002
|''Site na Gayola''
|Luchis/ La Nena
|
|-
|2004
|''Iche Cheta America!''
|Ya onwe ya
|
|-
|2004
|''Ọnụ Anọ''
|Ya onwe ya
|
|-
|2005
|''100 ndị Mexico kwuru''
|Ya onwe ya
|1 ihe omume - Ndị Nna vs Ụmụ''Ndị Nne na Nna vs Ụmụ''
|-
|2005
|''N'okpuru otu uko''
|Julissa Acosta
|1 ihe omume - Nleta nke Aunt July''Nleta nke Nwanne nwanyị July''
|-
|2006
|''Ihe nrite TV na akwụkwọ akụkọ 2006''
|Ya onwe ya
|
|-
|2006
|''Abụ Anyị Kasị Mma''
|Marcela Andere de Méndez
|
|-
|2006–07
|''Onye mara mma''
|Teresita Sáenz nke Mendiola
|Ihe omume 2
|-
|2007
|''Ihe nrite TV na Novelas 2007''
|Ya onwe ya
|
|-
|2008
|''Ọkụ n'ime ọbara''
|Raquel Uribe
|Ihe omume 9
|-
|2009-10
|''Ịtụrụ egwu ime nrọ''
|Doña Cristina "Cristi" Jiménez vda. nke Peralta
|
|-
|2012-13
|''N'ihi na ịhụnanya na-achịkwa''
|Doña Susana Arriaga
|
|-
|2014
|''Dị ka okwu ahụ si kwuo''
|Gertrudis
|Ihe omume: "Ịma anyaukwu na oké ọchịchọ"
|-
|}
== Ihe nrita ==
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>
=== Egwú ===
{| class="wikitable" style="font-size: 95%;"
! style="background: #B0C4DE;" |Afọ
! style="background: #B0C4DE;" |Nsonaazụ
! style="background: #B0C4DE;" |Ihe nrite
! style="background: #B0C4DE;" |Ụdị
|-
|1990|{{Won}}
|Diski ọla edo na nke platinum
|Album nke Mbụ (Mexico)
|-
|1991|{{Won}}
|Diski ọla edo
|Album nke Mbụ (Spain)
|-
|1991|{{Won}}
|Diski ọla edo
|Album nke Abụọ (Mexico)
|-
|1992|{{Won}}
|Onyinye Eres
|Òtù Egwú Ndị Ntorobịa Kasị Mma
|-
|1992|{{Won}}
|Diski Platinum Abụọ
|Album nke Mbụ (Spain)
|-
|1992|{{Won}}
|Diski ọla edo na diski platinum
|Album nke Abụọ (Spain)
|-
|1993|{{Won}}
|Diski ọla edo
|Banda Rock (Mexico)
|-
|1993|{{Won}}
|Onyinye Eres
|Òtù Egwú Ndị Ntorobịa Kasị Mma nke Afọ
|-
|1994|{{Won}}
|Ihe nrite Egwú nke Furia
|Akara Rock
|-
|1994|{{Won}}
|Diski ọla edo abụọ
|El Album DOble (Spain)
|-
|1994|{{Won}}
|Ihe nrite Las Palms de Oro
|
|-
|1995|{{Won}}
|Diski ọla edo
|Album Hoy (Spain)
|}
A nabatara Julissa n'ime Paseo de las Luminarias n'afọ 1987 n'ihi ọrụ ya n'ihe nkiri, telivishọn, ihe ngosi n'elu ikpo okwu (theater), na ụlọ ọrụ ndekọ egwu, ebe ọ sonyeere ndị mụrụ ya. N'oge na-adịghị anya, a ga-etinyekwa akara aka nwanne ya nwoke n'akụkụ nke ya; e si otú a sọpụrụ mmadụ anọ niile so n'ezinụlọ De Llano-Macedo na Paseo ahụ.
== Edensịbia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0215612}}
* [https://web.archive.org/web/20100127163125/http://www.julissa.com.mx/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
ie8vu1szegfrdcnmp8eoeh6xwqfo2t0
Saby Kamalich
0
79387
709261
2026-09-06T18:30:40Z
Juliegwen
12936
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1356877291|Saby Kamalich]]"
709261
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> [[Databox]]
'''Saby Kamalich''', amụrụ '''Sabina Fantoni Kamalich''', (13 Mee 1939 na Lima, Peru - abali iri na ato Septemba 2017 na [[Mézíkọ city|Mexico City, Mexico]]) bụ onye na-eme ihe nkiri Peruvian-Mexican, nke a maara maka ọrụ ya na ìgwè onyonyo na ihe nkiri. Ọ ghọrọ onye a ma ama maka igu egwu na telenovela Peruvian Simplemente María na 1969. Ewezuga ọrụ telenovela ya, Kamalich pụtara n'ọtụtụ ihe nkiri Mexico, gụnyere ''Valente Quintero'' (1973), ya na Antonio Aguilar, Narciso Busquets, na Sara García.
== Akụkọ ndụ ==
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>A mụrụ Kamalich na Modesto Fantoni, na Maria Romina Kamalich. O buru ụzọ nwee mmasị ime ihe nkiri dị ka nwa agbọghọ mgbe Braulio Castillo, onye na-eme ihe nkiri Puerto Rican, gara rụọ ọrụ na [[Peru]]. Kamalich kwetara na El Vocero, akwụkwọ akụkọ dị na Puerto Rico, na o nwere mmetụta platonic maka Castillo. Ha abụọ ga-emecha bụrụ ezigbo enyi ruo ogologo oge.
N'ịchọ ohere ọrụ ka mma, Kamalich kwagara [[Mézíkọ|Mexico]] na 1970, ebe o sonyere na mmepụta omume ihe atọ, na nke ka mkpa na mbipụta Panamericana nke 1969 nke telenovela a ma ama (Spanish soap opera), Simplemente Maria. Ụdị Peruvian, bụ nke anọ e mere na Simplemente Maria, nke bụlarị ihe nkiri na [[Argentina]], [[Brazil]] na [[Venezuela]].
Simplemente Maria mere ka Kamalich bụrụ onye a ma ama na Latin America, n'ahịa ndị dị ka Guatemala, Nicaragua, [[Uruguay]], Dominican Republic, na mba ndị a kpọtụrụ aha n'elu, Venezuela, Puerto Rico na Mexico. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ pụtara n'ọtụtụ ihe ìgwè onyonyo, na-emekarị ka ndị ọrụ ebere. Otu ihe pụrụ iche bụ òkè ya na 2005 na ''Gitanas'', ebe ọ na-eme ihe ọjọọ. Na ''Gitanas'', o nwere ohere iso Saul Lisazo, onye mere nwa ya nwoke, mee ihe nkiri, n'etiti ndị ọzọ na-eme ihe nkiri.
N'afọ 2005, ọ rụkwara ọrụ na usoro Telemundo ọzọ, Corazón partido ebe ọ pụtara ọzọ dị ka onye ọjọọ ọzọ na ọrụ "Virginia Graham". N'afọ 2007, Kamalich sonyere na telenovela ọzọ nke Telemundo mepụtara. Madre Luna nke a gbagburu na [[Colombia]], ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọjọọ. Nke a bụ oge mbụ n'ime ọtụtụ afọ na Kamalich hapụrụ [[Mézíkọ|Mexico]] (ebe o biri ihe karịrị afọ iri atọ) gaa mba ọzọ ([[Colombia]]) iji sonye na telenovela a (Madre Luna). N'etiti telenovelas kachasị mkpa bụ: ''Rosas Maka Veronica'' nke 1971, nke bụ nnukwu ihe ọzọ, Mi Rival (1973) na Amor Prohibido (1979), nke e mechara mezigharịa.
Mgbe afọ iri na- afọ 1970 gasịrị, ọrụ telenovela Kamalich belatara. N'ime afọ 1980, o sonyere na mmepụta iri, gụnyere Amor en Silencio nke afo 1988 ("Silently Loving You"). N'ime afọ ndị 1990, ọrụ ya ghọrọ ọbụna nke a na-eme mgbe ụfọdụ, mana ọ sonyere na ''[[Carrusel (telenovela)|Carrusel]]'' de las Américas, nke bụ ihe na-esote ihe nkiri ụmụaka Carrusel, n'akụkụ Ludwika Paleta. N'afọ 1998, ya na Lucía Méndez rụkọtara ọrụ na Tres veces Sofia (Three Times Sofia).
A haziri ka e nye Kamalich ihe nrite [[:es:Eduardo Arozamena|Eduardo Arozamena Medal]] maka onyinye o tinyere n'ime ime ihe nkiri. O meriri ihe nrite Ariel award a ma ama maka ihe nkiri kacha mma na Mexico maka onye na-eme ihe nkiri kacha akwado ya na Mariana. E wezụga nke ahụ, o mere ihe nkiri, Simplemente Maria, dabere na telenovela gara nke ọma. Na 2012, ọ gara Berenice del Toro na ''La Mujer de Judas (2012)'' mana ọ bịaghị n'ụbọchị mbụ nke ịse ihe nkiri n'ihi nsogbu ahụike. Marta Verduzco nọchiri ya. Mgbe afọ ahụ gasịrị, a tụrụ anya na ọ ga-alọghachi na ''La Otra Cara del Alma''.
== Ọnwụ ==
Saby Kamalich nwụrụ na 13 Septemba 2017 mgbe ọ dị afọ 78.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-eme ihe ntụrụndụ na Mexico
== Edensịbia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.alma-latina.net/01actresses/s/saby_kamalich.shtml Saby Kamalich] na Telenovela Database[[Telenovela Database|Ebe nchekwa data nke ihe nkiri]]
* {{IMDb name|id=0436404|name=Saby Kamalich}}
{{Authority control}}
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Otú:Ụmụ nwanyị]]
902zn69chs1qbuwajcajx98p9cd3wsq
709262
709261
2026-09-06T18:32:24Z
Juliegwen
12936
709262
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles><templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Saby Kamalich''', amụrụ '''Sabina Fantoni Kamalich''', (13 Mee 1939 na Lima, Peru - abali iri na ato Septemba 2017 na [[Mézíkọ city|Mexico City, Mexico]]) bụ onye na-eme ihe nkiri Peruvian-Mexican, nke a maara maka ọrụ ya na ìgwè onyonyo na ihe nkiri. Ọ ghọrọ onye a ma ama maka igu egwu na telenovela Peruvian Simplemente María na 1969. Ewezuga ọrụ telenovela ya, Kamalich pụtara n'ọtụtụ ihe nkiri Mexico, gụnyere ''Valente Quintero'' (1973), ya na Antonio Aguilar, Narciso Busquets, na Sara García.
== Akụkọ ndụ ==
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>A mụrụ Kamalich na Modesto Fantoni, na Maria Romina Kamalich. O buru ụzọ nwee mmasị ime ihe nkiri dị ka nwa agbọghọ mgbe Braulio Castillo, onye na-eme ihe nkiri Puerto Rican, gara rụọ ọrụ na [[Peru]]. Kamalich kwetara na El Vocero, akwụkwọ akụkọ dị na Puerto Rico, na o nwere mmetụta platonic maka Castillo. Ha abụọ ga-emecha bụrụ ezigbo enyi ruo ogologo oge.
N'ịchọ ohere ọrụ ka mma, Kamalich kwagara [[Mézíkọ|Mexico]] na 1970, ebe o sonyere na mmepụta omume ihe atọ, na nke ka mkpa na mbipụta Panamericana nke 1969 nke telenovela a ma ama (Spanish soap opera), Simplemente Maria. Ụdị Peruvian, bụ nke anọ e mere na Simplemente Maria, nke bụlarị ihe nkiri na [[Argentina]], [[Brazil]] na [[Venezuela]].
Simplemente Maria mere ka Kamalich bụrụ onye a ma ama na Latin America, n'ahịa ndị dị ka Guatemala, Nicaragua, [[Uruguay]], Dominican Republic, na mba ndị a kpọtụrụ aha n'elu, Venezuela, Puerto Rico na Mexico. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ pụtara n'ọtụtụ ihe ìgwè onyonyo, na-emekarị ka ndị ọrụ ebere. Otu ihe pụrụ iche bụ òkè ya na 2005 na ''Gitanas'', ebe ọ na-eme ihe ọjọọ. Na ''Gitanas'', o nwere ohere iso Saul Lisazo, onye mere nwa ya nwoke, mee ihe nkiri, n'etiti ndị ọzọ na-eme ihe nkiri.
N'afọ 2005, ọ rụkwara ọrụ na usoro Telemundo ọzọ, Corazón partido ebe ọ pụtara ọzọ dị ka onye ọjọọ ọzọ na ọrụ "Virginia Graham". N'afọ 2007, Kamalich sonyere na telenovela ọzọ nke Telemundo mepụtara. Madre Luna nke a gbagburu na [[Colombia]], ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọjọọ. Nke a bụ oge mbụ n'ime ọtụtụ afọ na Kamalich hapụrụ [[Mézíkọ|Mexico]] (ebe o biri ihe karịrị afọ iri atọ) gaa mba ọzọ ([[Colombia]]) iji sonye na telenovela a (Madre Luna). N'etiti telenovelas kachasị mkpa bụ: ''Rosas Maka Veronica'' nke 1971, nke bụ nnukwu ihe ọzọ, Mi Rival (1973) na Amor Prohibido (1979), nke e mechara mezigharịa.
Mgbe afọ iri na- afọ 1970 gasịrị, ọrụ telenovela Kamalich belatara. N'ime afọ 1980, o sonyere na mmepụta iri, gụnyere Amor en Silencio nke afo 1988 ("Silently Loving You"). N'ime afọ ndị 1990, ọrụ ya ghọrọ ọbụna nke a na-eme mgbe ụfọdụ, mana ọ sonyere na ''[[Carrusel (telenovela)|Carrusel]]'' de las Américas, nke bụ ihe na-esote ihe nkiri ụmụaka Carrusel, n'akụkụ Ludwika Paleta. N'afọ 1998, ya na Lucía Méndez rụkọtara ọrụ na Tres veces Sofia (Three Times Sofia).
A haziri ka e nye Kamalich ihe nrite [[:es:Eduardo Arozamena|Eduardo Arozamena Medal]] maka onyinye o tinyere n'ime ime ihe nkiri. O meriri ihe nrite Ariel award a ma ama maka ihe nkiri kacha mma na Mexico maka onye na-eme ihe nkiri kacha akwado ya na Mariana. E wezụga nke ahụ, o mere ihe nkiri, Simplemente Maria, dabere na telenovela gara nke ọma. Na 2012, ọ gara Berenice del Toro na ''La Mujer de Judas (2012)'' mana ọ bịaghị n'ụbọchị mbụ nke ịse ihe nkiri n'ihi nsogbu ahụike. Marta Verduzco nọchiri ya. Mgbe afọ ahụ gasịrị, a tụrụ anya na ọ ga-alọghachi na ''La Otra Cara del Alma''.
== Ọnwụ ==
Saby Kamalich nwụrụ na 13 Septemba 2017 mgbe ọ dị afọ 78.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-eme ihe ntụrụndụ na Mexico
== Edensịbia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.alma-latina.net/01actresses/s/saby_kamalich.shtml Saby Kamalich] na Telenovela Database[[Telenovela Database|Ebe nchekwa data nke ihe nkiri]]
* {{IMDb name|id=0436404|name=Saby Kamalich}}
{{Authority control}}
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Otú:Ụmụ nwanyị]]
eap0idd0eo6vn12x1zclrdqgqf25ckg
Deborah V. Deas
0
79388
709287
2026-09-07T02:15:41Z
Mmesoma Mary Faustina
24635
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1372304590|Deborah V. Deas]]"
709287
wikitext
text/x-wiki
'''Deborah Victoria Deas''' bụ onye American psychiatrist na onye nchịkwa agụmakwụkwọ na-eje ozi dị ka dean nke UC Riverside School of Medicine kemgbe 2016. Ọ bụ onye ọkachamara a ma ama na-ahụ maka ọrịa uche.
== Ndụ ==
Deas si Adams Run, South Carolina . <ref name=":0">{{Cite web|title=Meet Dean Deborah Deas {{!}} School of Medicine|url=https://medschool.ucr.edu/deas|accessdate=2024-01-29|work=medschool.ucr.edu|language=en}}</ref> O nwetara B.S. na Biology na College of Charleston na 1978. <ref name=":0" /> Ọ gụsịrị M.P.H. na Mahadum nke South Carolina na 1979. <ref name=":0" /> N'afọ 1989, Deas nwetara M.D. ya na Mahadum Ọgwụ nke South Carolina (MUSC). <ref name=":0" /> Ọ gụsịrị akwụkwọ na ndị isi mgbaka (1992) na mkpakọrịta ụmụaka na ndị na-eto eto (1994) na mkpakọrịta mmụta uche maka ndị riri ahụ.<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Cite web|title=Deborah Deas, M.D., M.P.H. – CIRM|url=https://www.cirm.ca.gov/board-member/deborah-deas-md-mph/|accessdate=2024-01-29|language=en-US}}</ref> O mere mkpakọrịta nnyocha maka iji ọgwụ eme ihe n'ụzọ na-ezighị ezi na National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism. <ref name=":0" />
Deas na-eme nnyocha maka ọgwụ na ọgwụgwọ psychosocial na ndị okenye na ndị ntorobịa nwere “Nsogbu enweghị itinye uche na imebịga ihe oke, nsogbu nchekwa si, na nsogbu iji ihe ndị na-akpata ahụ riri ahụ <ref name=":0" /> Deas bụ onye guzobere usoro ihe omume MUSC nke ndị na-eto eto na-eji ọgwụ ọjọọ eme ihe. <ref name=":0" /> Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi oche maka agụmakwụkwọ ahụike, onye isi agụmakwụkwọ, na onye isi oche dị elu maka ịdị iche iche na nnabata.<ref name=":0" /> Deas bụ onye isi oche nke kọleji nke ọgwụ na ọkachamara nke ọrịa uche.<ref name=":0" /> Na Mee 2016, Deas sonyeere Mahadum California, Riverside dị ka osote chancellor ya maka sayensị. <ref name=":0" /><ref name=":1" /> Ọ bụkwa Mark na Pam Rubin dean nke UC Riverside School of Medicine na ọkachamara pụrụ iche nke psychiatry.<ref name=":0" /> A họpụtara ya na National Academy of Medicine na 2022.<ref name=":0" /> Ọ bụ onye otu American College of Psychiatrists na American College of Neuropsychopharmacology . <ref name=":0" />
== Edensibịa ==
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
22ss6gg4wt68w0rhvwyrnjft8fcusgs
Úrsula Pruneda
0
79389
709300
2026-09-07T07:21:59Z
Bigkotech
24506
Jiri '{{Short description|Mexican actress (born 1971)}} {{Infobox person | name = <!-- use common name/article title --> | image = <!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] --> | alt = <!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software --> | caption = | birth_name = | birth_date = {{Birth year and age|1971}} | birth_place = [[Mexico City]], [[Mexico]] | death_date = <!--...' kere ihü
709300
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Mexican actress (born 1971)}}
{{Infobox person
| name = <!-- use common name/article title -->
| image = <!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->
| alt = <!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->
| caption =
| birth_name =
| birth_date = {{Birth year and age|1971}}
| birth_place = [[Mexico City]], [[Mexico]]
| death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->
| death_place =
| other_names =
| occupation = {{hlist|[[Actor#The term actress|Actress]]}}
| years_active =
| known_for =
| notable_works =
}}
'''Ursula Pruneda Blum''' (amụrụ [[Mexico City]], 1971) bụ [[Mexicans|Mexican]] omee nke ogbo na ihuenyo. Ọ zụrụ azụ n'okpuru [[Luis de Tavira]], [[Raúl Quintanilla]], José Caballero, [[Esther Seligson]], [[Sandra Félix]] and Héctor Mendoza, n'etiti ndị ọzọ. O meela n'ọtụtụ ihe nkiri ihe nkiri, ihe nkiri, ihe nkiri dị mkpirikpi, ihe osise vidiyo na [[telenovelas]]. She is best known for her work in the 2012 film ''[[El Sueno de Lu]]'', nke mere o ji nweta [[Ariel Award for Best Actress]], n'etiti ọtụtụ nhọpụta na ihe nrite ndị ọzọ.
<ref>{{usurped|1={{Deprecated archive|url=https://archive.today/20150801203409/http://www.redteatral.net/actores-ursula-pruneda-blum--ursula-pruneda--73583|title=Bio}}}}</ref>
==References==
{{reflist}}
{{Golden Goblet Award for Best Actress}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Pruneda, Ursula}}
[[Category:ndi amuru na 1971]]
[[Category:ụmụ nwaanyị]]
[[Category:Ndi di ndu]]
oi564qg9mzweanulcv6kictuzfv2y3p
Zhou Yun
0
79390
709301
2026-09-07T07:26:22Z
Neme244
16387
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1372858195|Zhou Yun]]"
709301
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Zhou Yun''' ( Chinese: 周韵; a mụrụ ya na 17 Disemba 1978) bụ onye China na-eme ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=http://chinesemov.com/info/character/Zhao-Yun.html|title=Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=chinesemov.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/29/content_21639073.htm|title=Actress Zhou Yun travels back in time|accessdate=12 April 2014|work=[[China.org.cn]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/15/content_21547901.htm|title=Actress Zhou Yun in style|accessdate=12 April 2014|work=China.org.cn}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.womenofchina.cn/html/womenofchina/report/123332-1.htm|title=Actress Zhou Yun in Style|accessdate=12 April 2014|work=[[womenofchina.cn]]|archivedate=27 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180627005253/http://www.womenofchina.cn/html/womenofchina/report/123332-1.htm}}</ref>
A maara Zhou maka ọrụ ya dị ka Hua Jie na Shu Man na ihe nkiri na usoro telivishọn Let the Bullets Fly na Golden Marriage 2 n'otu n'otu.<ref>{{Cite web|url=http://english.people.com.cn/98669/101419/7245517.html|title='Let the Bullets Fly' actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=[[People.com]]}}</ref>
== Ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
A mụrụ Zhou n’ezinụlọ ndị ahịa na Wenzhou, Zhejiang, ma nne nne ya bụ onye zụlitere ya. Mgbe ọ dị afọ 15, Zhou sonyere n’asọmpi Miss Wenzhou ma merie asọmpi ahụ. Zhou gụsịrị akwụkwọ na Central Academy of Drama, ebe ọ mụrụ gbasara ime ihe nkiri.
=== Ọrụ ime ihe nkiri ===
Ọrụ ihe nkiri mbụ Zhou bụ mpụta a na-akwadoghị na ihe nkiri Love Season (2000).
N'afọ 2003, Zhou pụtara na Warriors of Heaven and Earth - ihe nkiri nke Zhao Wei, Jiang Wen na Kiichi Nakai - ebe ọ rụrụ ọrụ nwoke Buddha. Ọ kpụrụ isi ya maka ọrụ ahụ. Ọ ga-emesị lụọ kpakpando ya, Jiang Wen.
N'afọ 2007, Zhou pụtara na The Sun Also Rises, ihe nkiri ndị China nke Jiang Wen duziri, mepụtara ma soro dee ya na Joan Chen, Anthony Wong, Jaycee Chan, na Jiang Wen.
N'afọ 2009, Zhou sonyere dị ka A Chun na Bodyguards and Assassins, nke nwetara ihe karịrị US $ 5,837,674 na mmefu ego nke naanị US $ 23 nde.
Mgbe Zhou rụchara obere ọrụ n’ụdị agwa nta n’ime ihe nkiri dị iche iche na usoro ihe onyonyo telivishọn, o nwetara ọrụ mbụ ya dị ka onye bụ isi n’usoro ihe onyonyo a kpọrọ Golden Marriage 2. N’ihi ọrụ a, a họpụtara ya maka ihe nrite na 6th Huading Awards, ma meriekwa Best Actress Award na Asia Rainbow TV Awards. N'otu afọ ahụ, Zhou so Chow Yun-fat na Jiang Wen mee ihe nkiri 2008 Let the Bullets Fly dị ka Hua Jie . <ref>{{Cite web|url=http://english.cri.cn/6666/2010/12/15/1261s610205.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101220011550/http://english.cri.cn/6666/2010/12/15/1261s610205.htm|archivedate=December 20, 2010|title=[Gallery] 'Let the Bullets Fly' Actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=[[China Radio International]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.chinesefilms.cn/1/2010/12/16/21s1850.htm|title='Let the Bullets Fly' Actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=chinesefilms.cn|archivedate=13 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413145322/http://www.chinesefilms.cn/1/2010/12/16/21s1850.htm}}</ref> Ọ nwetara nyocha dị mma.
N'afọ 2014, o mere ihe nkiri abụọ na Gone with the Bullets na The Assassin . <ref>{{Cite web|url=http://english.china.com/news/showbiz/58/20140401/57770_8.html|title='Gone with the Bullets' Additional Stills Unveiled|accessdate=12 April 2014|work=[[China.com.cn]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.hunantv.com/p/20130923/0813047326.html|accessdate=12 April 2014|work=[[Hunan Television]]|language=zh}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Zhou lụrụ Jiang Wen, onye a ma ama na-eme ihe nkiri na China, a mụrụ nwa ha nwoke na Septemba 19, 2006.<ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/27/content_21624862.htm|title=Actress Zhou Yun happy about her life|accessdate=12 April 2014|work=China.org.cn}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.china.com.cn/rollnews/ent/live/2014-03/26/content_25737996.htm|accessdate=12 April 2014|work=China.com.cn|language=zh|archivedate=13 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413150347/http://news.china.com.cn/rollnews/ent/live/2014-03/26/content_25737996.htm}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2000
|''Oge Ịhụnanya''
|{{Lang|zh-Hans-CN|恋爱季节}}
|Zhao Fang
|
|-
| rowspan="2" |2003
|''Ndị Agha nke Eluigwe na Ụwa''
|{{Lang|zh-Hans-CN|天地英雄}}
|Jue Hui
|
|-
|''Ịmalite Osisi Peach''
|{{Lang|zh-Hans-CN|桃花灿烂}}
|Xingzi
|
|-
|2007
|''Anyanwụ Na-apụta''
|{{Lang|zh-Hans-CN|太阳照常升起}}
|Feng Ma
|
|-
|2009
|''Ndị na-eche nche na ndị na-egbu mmadụ''
|{{Lang|zh-Hans-CN|十月围城}}
|Chun
|
|-
|2010
|''Ka Mgbọ Na-efe efe''
|{{Lang|zh-Hans-CN|让子弹飞}}
|Hua Jie
|
|-
| rowspan="2" |2014
|''Ọpụpụ na Mgbọ''
|{{Lang|zh-Hans-CN|一步之遥}}
|
|
|-
|''Onye Ogbu Mmadụ''
|{{Lang|zh-Hans-CN|聂隐娘}}
|Jing Jing'er
|
|-
|2018
|''Nwoke zoro ezo''
|{{Lang|zh-Hans-CN|邪不压正}}
|Guan Qiaohong
|
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2000
|
|{{Lang|zh-Hans-CN|堆积情感}}
|Chen Jie
|
|-
| rowspan="2" |2002
|''Obi ụtọ Na-agafe agafe''
|{{Lang|zh-Hans-CN|走过幸福}}
|Zhu Xiaobei
|
|-
|
|{{Lang|zh-Hans-CN|各就各位}}
|Rourou
|
|-
|2003
|''Ndị uwe ojii Tibet''
|{{Lang|zh-Hans-CN|西藏警察}}
|Cai Lanjing
|
|-
| rowspan="4" |2005
|''Ị bụ Apple m bụ pear''
|{{Lang|zh-Hans-CN|你是苹果我是梨}}
|Tang Hong
|
|-
|
|{{Lang|zh-Hans-CN|月上海}}
|Ren Yusun
|
|-
|
|{{Lang|zh-Hans-CN|爱上单眼皮男生}}
|Abụ Shiyi
|
|-
|''Ụmụnne m ndị nwoke na ndị nwanyị''
|{{Lang|zh-Hans-CN|我的兄弟姐妹}}
|Qi Miao
|
|-
|2010
|''Alụmdi na Nwunye Nwoke 2''
|{{Lang|zh-Hans-CN|金婚风雨情}}
|Nwoke Shu
|
|-
|}
== Ihe nrite ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ọrụ
!Ihe nrite
!Nsonaazụ
!Ihe edeturu
|-
| rowspan="4" |2007
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Won}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka Sweet Couple|| {{Nom}}
|
|-
|
|China Fashion Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha nwee ike|| {{Won}}
|
|-
|2009
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |2010
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Won}}
|
|-
|
|Sohu Internet TV Festival - Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="5" |2011
| rowspan="3" |''Alụmdi na Nwunye Nwoke 2''
|Ihe nrite Huading nke isii maka onye na-eme ihe nkiri TV kacha mma|| {{Nom}}
|
|-
|Ihe nrite Huading nke isii maka kpakpando kachasị amasị|| {{Nom}}
|
|-
|Asia Rainbow TV Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma|| {{Won}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|
|China TV Audience Festival - Onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|2012
|''Alụmdi na Nwunye Nwoke 2''
|Golden Eagle Awards maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|}
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
<references />
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1497874}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
o6eztdure2lzurydsjy6916opilbjvq
709303
709301
2026-09-07T08:02:31Z
Neme244
16387
709303
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Zhou Yun''' ( Chinese: 周韵; a mụrụ ya na 17 Disemba 1978) bụ onye China na-eme ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=http://chinesemov.com/info/character/Zhao-Yun.html|title=Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=chinesemov.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/29/content_21639073.htm|title=Actress Zhou Yun travels back in time|accessdate=12 April 2014|work=[[China.org.cn]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/15/content_21547901.htm|title=Actress Zhou Yun in style|accessdate=12 April 2014|work=China.org.cn}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.womenofchina.cn/html/womenofchina/report/123332-1.htm|title=Actress Zhou Yun in Style|accessdate=12 April 2014|work=[[womenofchina.cn]]|archivedate=27 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180627005253/http://www.womenofchina.cn/html/womenofchina/report/123332-1.htm}}</ref>
A maara Zhou maka ọrụ ya dị ka Hua Jie na Shu Man na ihe nkiri na usoro telivishọn Let the Bullets Fly na Golden Marriage 2 n'otu n'otu.<ref>{{Cite web|url=http://english.people.com.cn/98669/101419/7245517.html|title='Let the Bullets Fly' actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=[[People.com]]}}</ref>
== Ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
A mụrụ Zhou n’ezinụlọ ndị ahịa na Wenzhou, Zhejiang, ma nne nne ya bụ onye zụlitere ya. Mgbe ọ dị afọ 15, Zhou sonyere n’asọmpi Miss Wenzhou ma merie asọmpi ahụ. Zhou gụsịrị akwụkwọ na Central Academy of Drama, ebe ọ mụrụ gbasara ime ihe nkiri.
=== Ọrụ ime ihe nkiri ===
Ọrụ ihe nkiri mbụ Zhou bụ mpụta a na-akwadoghị na ihe nkiri Love Season (2000).
N'afọ 2003, Zhou pụtara na Warriors of Heaven and Earth - ihe nkiri nke Zhao Wei, Jiang Wen na Kiichi Nakai - ebe ọ rụrụ ọrụ nwoke Buddha. Ọ kpụrụ isi ya maka ọrụ ahụ. Ọ ga-emesị lụọ kpakpando ya, Jiang Wen.
N'afọ 2007, Zhou pụtara na The Sun Also Rises, ihe nkiri ndị China nke Jiang Wen duziri, mepụtara ma soro dee ya na Joan Chen, Anthony Wong, Jaycee Chan, na Jiang Wen.
N'afọ 2009, Zhou sonyere dị ka A Chun na Bodyguards and Assassins, nke nwetara ihe karịrị US $ 5,837,674 na mmefu ego nke naanị US $ 23 nde.
Mgbe Zhou rụchara obere ọrụ n’ụdị agwa nta n’ime ihe nkiri dị iche iche na usoro ihe onyonyo telivishọn, o nwetara ọrụ mbụ ya dị ka onye bụ isi n’usoro ihe onyonyo a kpọrọ Golden Marriage 2. N’ihi ọrụ a, a họpụtara ya maka ihe nrite na 6th Huading Awards, ma meriekwa Best Actress Award na Asia Rainbow TV Awards. N'otu afọ ahụ, Zhou so Chow Yun-fat na Jiang Wen mee ihe nkiri 2008 Let the Bullets Fly dị ka Hua Jie . <ref>{{Cite web|url=http://english.cri.cn/6666/2010/12/15/1261s610205.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101220011550/http://english.cri.cn/6666/2010/12/15/1261s610205.htm|archivedate=December 20, 2010|title=[Gallery] 'Let the Bullets Fly' Actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=[[China Radio International]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.chinesefilms.cn/1/2010/12/16/21s1850.htm|title='Let the Bullets Fly' Actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=chinesefilms.cn|archivedate=13 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413145322/http://www.chinesefilms.cn/1/2010/12/16/21s1850.htm}}</ref> Ọ nwetara nyocha dị mma.
N'afọ 2014, o mere ihe nkiri abụọ na Gone with the Bullets na The Assassin . <ref>{{Cite web|url=http://english.china.com/news/showbiz/58/20140401/57770_8.html|title='Gone with the Bullets' Additional Stills Unveiled|accessdate=12 April 2014|work=[[China.com.cn]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.hunantv.com/p/20130923/0813047326.html|accessdate=12 April 2014|work=[[Hunan Television]]|language=zh}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Zhou lụrụ Jiang Wen, onye a ma ama na-eme ihe nkiri na China, a mụrụ nwa ha nwoke na Septemba 19, 2006.<ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/27/content_21624862.htm|title=Actress Zhou Yun happy about her life|accessdate=12 April 2014|work=China.org.cn}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.china.com.cn/rollnews/ent/live/2014-03/26/content_25737996.htm|accessdate=12 April 2014|work=China.com.cn|language=zh|archivedate=13 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413150347/http://news.china.com.cn/rollnews/ent/live/2014-03/26/content_25737996.htm}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2000
|''Love season''
|
|Zhao Fang
|
|-
| rowspan="2" |2003
|''Warriors of Heaven and Earth''
|
|Jue Hui
|
|-
|''Peach Blossoming''
|
|Xingzi
|
|-
|2007
|''The Sun Also Rises ''
|
|Feng Ma
|
|-
|2009
|''Bodyguards and Assassins''
|
|Chun
|
|-
|2010
|''Let the Bullets Fly''
|
|Hua Jie
|
|-
| rowspan="2" |2014
|''Gone with the Bullets''
|
|
|
|-
|''The Assassin''
|
|Jing Jing'er
|
|-
|2018
|''Hidden Man''
|
|Guan Qiaohong
|
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2000
|
|
|Chen Jie
|
|-
| rowspan="2" |2002
|''Passing Happiness''
|
|Zhu Xiaobei
|
|-
|
|
|Rourou
|
|-
|2003
|''Tibet Police''
|
|Cai Lanjing
|
|-
| rowspan="4" |2005
|''You Are the Apple I Am the Pear''
|
|Tang Hong
|
|-
|
|
|Ren Yusun
|
|-
|
|
|Abụ Shiyi
|
|-
|''My Brothers and Sisters''
|
|Qi Miao
|
|-
|2010
|''Golden Marriage 2''
|
|Nwoke Shu
|
|-
|}
== Ihe nrite ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ọrụ
!Ihe nrite
!Nsonaazụ
!Ihe edeturu
|-
| rowspan="4" |2007
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Won}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka Sweet Couple|| {{Nom}}
|
|-
|
|China Fashion Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha nwee ike|| {{Won}}
|
|-
|2009
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |2010
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Won}}
|
|-
|
|Sohu Internet TV Festival - Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="5" |2011
| rowspan="3" |''Alụmdi na Nwunye Nwoke 2''
|Ihe nrite Huading nke isii maka onye na-eme ihe nkiri TV kacha mma|| {{Nom}}
|
|-
|Ihe nrite Huading nke isii maka kpakpando kachasị amasị|| {{Nom}}
|
|-
|Asia Rainbow TV Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma|| {{Won}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|
|China TV Audience Festival - Onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|2012
|''Alụmdi na Nwunye Nwoke 2''
|Golden Eagle Awards maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|}
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
<references />
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1497874}}
{{DEFAULTSORT:Zhou, Yun}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Ụmụ nwanyị]]
[[Otú:Ndị amụrụ na 1978]]
3nw3tqsv7cgl4pse4s5gnn59q36gti0
709304
709303
2026-09-07T08:05:19Z
Neme244
16387
Fixed error
709304
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
<templatestyles src="Module:Hatnote/styles.css"></templatestyles> <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Zhou Yun''' ( Chinese: 周韵; a mụrụ ya na 17 Disemba 1978) bụ onye China na-eme ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=http://chinesemov.com/info/character/Zhao-Yun.html|title=Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=chinesemov.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/29/content_21639073.htm|title=Actress Zhou Yun travels back in time|accessdate=12 April 2014|work=[[China.org.cn]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/15/content_21547901.htm|title=Actress Zhou Yun in style|accessdate=12 April 2014|work=China.org.cn}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.womenofchina.cn/html/womenofchina/report/123332-1.htm|title=Actress Zhou Yun in Style|accessdate=12 April 2014|work=[[womenofchina.cn]]|archivedate=27 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180627005253/http://www.womenofchina.cn/html/womenofchina/report/123332-1.htm}}</ref>
A maara Zhou maka ọrụ ya dị ka Hua Jie na Shu Man na ihe nkiri na usoro telivishọn Let the Bullets Fly na Golden Marriage 2 n'otu n'otu.<ref>{{Cite web|url=http://english.people.com.cn/98669/101419/7245517.html|title='Let the Bullets Fly' actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=[[People.com]]}}</ref>
== Ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
A mụrụ Zhou n’ezinụlọ ndị ahịa na Wenzhou, Zhejiang, ma nne nne ya bụ onye zụlitere ya. Mgbe ọ dị afọ 15, Zhou sonyere n’asọmpi Miss Wenzhou ma merie asọmpi ahụ. Zhou gụsịrị akwụkwọ na Central Academy of Drama, ebe ọ mụrụ gbasara ime ihe nkiri.
=== Ọrụ ime ihe nkiri ===
Ọrụ ihe nkiri mbụ Zhou bụ mpụta a na-akwadoghị na ihe nkiri Love Season (2000).
N'afọ 2003, Zhou pụtara na Warriors of Heaven and Earth - ihe nkiri nke Zhao Wei, Jiang Wen na Kiichi Nakai - ebe ọ rụrụ ọrụ nwoke Buddha. Ọ kpụrụ isi ya maka ọrụ ahụ. Ọ ga-emesị lụọ kpakpando ya, Jiang Wen.
N'afọ 2007, Zhou pụtara na The Sun Also Rises, ihe nkiri ndị China nke Jiang Wen duziri, mepụtara ma soro dee ya na Joan Chen, Anthony Wong, Jaycee Chan, na Jiang Wen.
N'afọ 2009, Zhou sonyere dị ka A Chun na Bodyguards and Assassins, nke nwetara ihe karịrị US $ 5,837,674 na mmefu ego nke naanị US $ 23 nde.
Mgbe Zhou rụchara obere ọrụ n’ụdị agwa nta n’ime ihe nkiri dị iche iche na usoro ihe onyonyo telivishọn, o nwetara ọrụ mbụ ya dị ka onye bụ isi n’usoro ihe onyonyo a kpọrọ Golden Marriage 2. N’ihi ọrụ a, a họpụtara ya maka ihe nrite na 6th Huading Awards, ma meriekwa Best Actress Award na Asia Rainbow TV Awards. N'otu afọ ahụ, Zhou so Chow Yun-fat na Jiang Wen mee ihe nkiri 2008 Let the Bullets Fly dị ka Hua Jie . <ref>{{Cite web|url=http://english.cri.cn/6666/2010/12/15/1261s610205.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101220011550/http://english.cri.cn/6666/2010/12/15/1261s610205.htm|archivedate=December 20, 2010|title=[Gallery] 'Let the Bullets Fly' Actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=[[China Radio International]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.chinesefilms.cn/1/2010/12/16/21s1850.htm|title='Let the Bullets Fly' Actress Zhou Yun|accessdate=12 April 2014|work=chinesefilms.cn|archivedate=13 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413145322/http://www.chinesefilms.cn/1/2010/12/16/21s1850.htm}}</ref> Ọ nwetara nyocha dị mma.
N'afọ 2014, o mere ihe nkiri abụọ na Gone with the Bullets na The Assassin . <ref>{{Cite web|url=http://english.china.com/news/showbiz/58/20140401/57770_8.html|title='Gone with the Bullets' Additional Stills Unveiled|accessdate=12 April 2014|work=[[China.com.cn]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.hunantv.com/p/20130923/0813047326.html|accessdate=12 April 2014|work=[[Hunan Television]]|language=zh}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Zhou lụrụ Jiang Wen, onye a ma ama na-eme ihe nkiri na China, a mụrụ nwa ha nwoke na Septemba 19, 2006.<ref>{{Cite web|url=http://www.china.org.cn/photos/2010-12/27/content_21624862.htm|title=Actress Zhou Yun happy about her life|accessdate=12 April 2014|work=China.org.cn}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.china.com.cn/rollnews/ent/live/2014-03/26/content_25737996.htm|accessdate=12 April 2014|work=China.com.cn|language=zh|archivedate=13 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140413150347/http://news.china.com.cn/rollnews/ent/live/2014-03/26/content_25737996.htm}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2000
|''Love season''
|
|Zhao Fang
|
|-
| rowspan="2" |2003
|''Warriors of Heaven and Earth''
|
|Jue Hui
|
|-
|''Peach Blossoming''
|
|Xingzi
|
|-
|2007
|''The Sun Also Rises ''
|
|Feng Ma
|
|-
|2009
|''Bodyguards and Assassins''
|
|Chun
|
|-
|2010
|''Let the Bullets Fly''
|
|Hua Jie
|
|-
| rowspan="2" |2014
|''Gone with the Bullets''
|
|
|
|-
|''The Assassin''
|
|Jing Jing'er
|
|-
|2018
|''Hidden Man''
|
|Guan Qiaohong
|
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha ndị China
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2000
|
|
|Chen Jie
|
|-
| rowspan="2" |2002
|''Passing Happiness''
|
|Zhu Xiaobei
|
|-
|
|
|Rourou
|
|-
|2003
|''Tibet Police''
|
|Cai Lanjing
|
|-
| rowspan="4" |2005
|''You Are the Apple I Am the Pear''
|
|Tang Hong
|
|-
|
|
|Ren Yusun
|
|-
|
|
|Abụ Shiyi
|
|-
|''My Brothers and Sisters''
|
|Qi Miao
|
|-
|2010
|''Golden Marriage 2''
|
|Nwoke Shu
|
|-
|}
== Ihe nrite ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ọrụ
!Ihe nrite
!Nsonaazụ
!Ihe edeturu
|-
| rowspan="4" |2007
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Won}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka Sweet Couple|| {{Nom}}
|
|-
|
|China Fashion Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha nwee ike|| {{Won}}
|
|-
|2009
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |2010
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Won}}
|
|-
|
|Sohu Internet TV Festival - Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma|| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="5" |2011
| rowspan="3" |''Alụmdi na Nwunye Nwoke 2''
|Ihe nrite Huading nke isii maka onye na-eme ihe nkiri TV kacha mma|| {{Nom}}
|
|-
|Ihe nrite Huading nke isii maka kpakpando kachasị amasị|| {{Nom}}
|
|-
|Asia Rainbow TV Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma|| {{Won}}
|
|-
|
|BQ Celebrity Score Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|
|China TV Audience Festival - Onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|-
|2012
|''Alụmdi na Nwunye Nwoke 2''
|Golden Eagle Awards maka onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya|| {{Nom}}
|
|}
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
<references />
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1497874}}
{{DEFAULTSORT:Zhou, Yun}}
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Articles with hCards]]
[[Otú:Ụmụ nwanyị]]
qc25w7uegmoruvxjgp0pyespkqwsqay
Monique Holsey-Hyman
0
79391
709305
2026-09-07T09:40:08Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1372866186|Monique Holsey-Hyman]]"
709305
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder
| name = Monique Holsey-Hyman
| image = Swearing In Ceremony Dr. Monique Holsey-Hyman May 11, 2022 (cropped).jpg
| caption = Holsey-Hyman being sworn into office in 2022
| office1 = At-large Member of the [[Durham, North Carolina|Durham City Council]]
| termstart1 = May 11, 2022
| termend1 = December 4, 2023
| predecessor1 = Charlie Reece
| successor1 = Nate Baker<br>Carl Rist
| birth_date = {{birth date and age|1965|11|10}}
| birth_place = [[South Bronx]], [[New York City]],<br> [[New York (state)|New York]], U.S.
| death_date =
| death_place =
| party = [[Democratic Party (United States)|Democratic]]
| spouse = Craig Hyman
| children = 2
| alma_mater = [[Binghamton University]] ([[Bachelor of Science|BS]]) <br>[[Columbia University]] ([[Master of Social Work|MSW]])<br>[[Walden University]] ([[Doctor of Education|EdD]])
| occupation = politician, social worker, professor
| website =
| alt = Headshot of Holsey-Hyman raising her right hand to affirm an oath
}}
'''Monique Holsey-Hyman''' (amụrụ na Nọvemba 10, 1965) bụ onye ọrụ mmekọrịta ọha na eze nke America, prọfesọ, na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Tupu ọrụ ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na agụmakwụkwọ, Holsey-Hyman rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na New York City. Ọ bụ onye na-ahụ maka ọrụ na New York City Human Resources Administration, jere ozi dị ka onye nduzi nke Intensive Care Management Program na Steinway Child and Family Services Center nke Queens, jere ozi dịka onye nduzi Bronx nke Case Management, ma bụrụkwa onye nduzi etiti maka Community Healthcare Network. Holsey-Hyman rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka Saint Vincent's Catholic Medical Centers, Brooklyn Hospital Center, na New York City Housing Authority.
Kemgbe afọ 2018, ọ na-eje ozi na ngalaba na Mahadum North Carolina Central, dịka osote prọfesọ nke ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ma bụrụkwa onye na-eje ozi na ngalaba ahụ dịka prọfesọ enyemaka na Berkeley College nakwa dịka onye nhazi usoro ọmụmụ na onye enyemaka pụrụ iche nye osote onyeisi oche nke ihe gbasara agụmakwụkwọ maka nchekwa na ọrụ na Mahadum Shaw. Na 2022, a họpụtara Holsey-Hyman na Kansụl Obodo Durham.
N'ọnwa Machị afọ 2023, e boro Holsey-Hyman ebubo ịpụnara mmadụ ihe. Ụlọ ọrụ nyocha nke steeti North Carolina nyochara nkwupụta ahụ ma, na Septemba 2023, mechie nyocha ahụ n'ihi enweghị nkwado site n'aka ndị mkpesa mbụ.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Holsey-Hyman ma zụlite ya na South Bronx na New York City . <ref name="columbia">{{Cite web|url=https://blogs.cuit.columbia.edu/csswstudevents/first-gen-stories-dr-monique-holsey-hyman/|title=First Gen Stories: Dr. Monique Holsey-Hyman – CSSW Office of Student Services|accessdate=Feb 2, 2023}}</ref> Ọ bụ nwa nwanyị Lee Belton Holsey na nwa nwa Lee Holsey na Cornelius Carter Holsey . <ref>{{Cite web|url=https://www.legacy.com/us/obituaries/thelancasternews/name/lee-holsey-obituary?id=34295087|title=Lee Holsey Obituary (2016) - Fort Lawn, SC - The Lancaster News|work=Legacy.com|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328155508/https://www.legacy.com/us/obituaries/thelancasternews/name/lee-holsey-obituary?id=34295087}}</ref>
Ọ gụsịrị akwụkwọ na Adlai E. Stevenson High School n’afọ 1982. N’afọ 1986, ọ gụsịrị akwụkwọ na Binghamton University, ebe ọ nwetara Nzere Bachelọ Sayensị (Bachelor of Science) na ọrụ enyemaka mmadụ (human services) na sociology.[1][2] N’afọ 1992, ọ nwetara Nzere Master of Social Work (MSW) site na Columbia University School of Social Work.[1][2] N’afọ 2015, ọ nwetara Nzere Dọkịta Mmụta (Doctor of Education) na nhazi na nduzi (administration and leadership) site na Walden University, ma n’afọ 2005, ọ mezuru asambodo nke nyere ya ikike ịrụ ọrụ psychotherapy.[1][2] Ọ bụkwa onye otu Alpha Kappa Alpha. . <ref name="spect">{{Cite web|url=https://spectacularmag.com/2023/03/12/durham-city-council-member-dr-monique-holsey-hyman-announces-election-bid/|title=Durham City Council Member Dr. Monique Holsey-Hyman Announces Election Bid|date=March 12, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328142349/https://spectacularmag.com/2023/03/12/durham-city-council-member-dr-monique-holsey-hyman-announces-election-bid/}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ===
N'afọ 1986, Holsey-Hyman ghọrọ onye ọrụ ikpe maka New York City Human Resources Administration na Child Welfare Administration. <ref name="walden">{{Cite web|url=https://www.waldenu.edu/why-walden/faculty/monique-holsey-hyman|title=Monique Holsey-Hyman|work=Walden University|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://www.waldenu.edu/why-walden/faculty/monique-holsey-hyman}}</ref> N'afọ 1995, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ na-abụghị maka uru na Steinway Child and Family Services na Queens, New York.<ref name="walden" /> O mechara bụrụ onye nduzi Steinway maka Intensive Care Management Program . <ref name="walden" />
Holsey-Hyman ghọrọ onye ọrụ mmekọrịta ọha na eze na New York na 1996 ma bulie ya n'ọkwa onye isi nchịkwa ikpe nke Bronx.<ref name="columbia" /><ref name="walden" /> N'afọ 2002, ọ ghọrọ onye isi ụlọ ọrụ maka Community Healthcare Network na Queens. <ref name="walden" /> Ọ rụrụ ọrụ n'ọgwụ na ọrụ nchịkwa na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ruo afọ iri abụọ na ise tupu ọ rụọ ọrụ na ntụziaka agụmakwụkwọ na agụmakwụkwọ ka elu.<ref name="nccu">{{Cite web|url=https://www.nccu.edu/news/nccu-professors-honored-excellence-teaching|title=NCCU Professors Honored for Excellence in Teaching | North Carolina Central University|work=www.nccu.edu|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://www.nccu.edu/news/nccu-professors-honored-excellence-teaching}}</ref>
Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka Saint Vincent's Catholic Medical Centers, Brooklyn Hospital Center, na New York City Housing Authority.<ref name="walden" />
=== Ụlọ akwụkwọ ===
N'afọ 2005, Holsey-Hyman malitere ịrụ ọrụ na agụmakwụkwọ ka elu dị ka onye nkuzi prọfesọ na Ngalaba Liberal Arts na Berkeley College na New York. <ref name="nccu" /><ref name="walden" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Berkeley, Holsey-Hyman kwagara North Carolina ịrụ ọrụ na nchịkwa agụmakwụkwọ na Mahadum Shaw, kọleji ojii na Raleigh.<ref name="nccu" /> Na Shaw, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nhazi usoro mmụta, onye enyemaka pụrụ iche nye osote onye isi oche nke Academic Affairs for Retention and Recruitment, ma rụọ ọrụ iji kwado ma mejuputa mmemme Bachelor of Social Work nke mahadum.<ref name="nccu" />
N'afọ 2016, Holsey-Hyman sonyeere ngalaba na Mahadum Central nke North Carolina, wee bụrụ osote prọfesọ na Ngalaba Ọrụ Ọha na 2018.<ref name="nccu" /> Ọ rụrụ ọrụ na Kọmitii Atụmatụ Mmụta nke Mahadum, Senate Faculty, na ọtụtụ kọmitii na ngalaba ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name="nccu" /> Holsey-Hyman na-ejekwa ozi dị ka onye ndụmọdụ ngalaba maka Phi Alpha . <ref name="nccu" />
N'afọ 2017, Spectacular Magazine nyere ya onyinye Woman of the Year Honors maka ọrụ ya na agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=https://shawu.edu/Holsey-Hyman_Wins_Woman_of_the_Year_Award_in_Education_Award.aspx|title=Dr. Moniques Holsey-Hyman Wins Woman of the Year Award in Education|work=shawu.edu|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184850/https://shawu.edu/Holsey-Hyman_Wins_Woman_of_the_Year_Award_in_Education_Award.aspx}}</ref>
=== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ===
N'afọ 2022, a họpụtara Holsey-Hyman ka ọ rụchaa oge Durham City Council nke Councilman Charlie Reece, onye gbara arụkwaghịm iji kwaga Paris.<ref>{{Cite news|url=https://www.newsobserver.com/news/local/article261124872.html|title=Durham City Council picks who will finish the rest of Charlie Reece's term|author=Laura Brache|date=May 5, 2022|work=The News&Observer}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://indyweek.com/news/ninth-street-journal/charlie-reece-bids-adieu-to-durham-council/|title=Charlie Reece Bids Adieu to Durham City Council|first=Caroline|author=Petrow-Cohen|date=Mar 2, 2022|work=INDY Week|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184847/https://indyweek.com/news/ninth-street-journal/charlie-reece-bids-adieu-to-durham-council/}}</ref> A họpụtara ya n'otu n'ime ihe karịrị mmadụ iri abụọ na-azọ ọkwa ka ha mejupụta oche ahụ dị n'ime kansụl obodo.<ref>{{Cite web|url=https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/dr-monique-holsey-hyman-voted-into-vacant-spot-on-durham-city-council/|title=Dr. Monique Holsey-Hyman voted into vacant spot on Durham City Council|date=May 5, 2022|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184848/https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/dr-monique-holsey-hyman-voted-into-vacant-spot-on-durham-city-council/}}</ref> A ṅụrụ ya iyi n'ọkwa na Mee 11, 2022.<ref name="indyweek">{{Cite web|url=https://indyweek.com/news/durham/new-durham-council-member-holsey-hyman/|title=Meet Durham's Newest City Council Member|first=Lena|author=Geller|date=May 18, 2022|work=INDY Week|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://indyweek.com/news/durham/new-durham-council-member-holsey-hyman/}}</ref>
Onye isi obodo Elaine O'Neal họpụtara ya ka ọ rụọ ọrụ na Kọmitii Mmejuputa Ụlọ Dị Ọnụ Ahịa, Kọmitii Ndụmọdụ Ụmụ Amaala, Durham-Chapel Hill-Orange Work Group, Kọmiti Iwu nke Kansụl, Kọmidi Northeast Central Durham, Kọmishini Ndụmọdụ Ntụrụndụ, Sister Cities of Durham, na Upper Neuse River Basin Association Board of Directors. <ref name="durham">{{Cite web|url=https://www.durhamnc.gov/4797/Monique-Holsey-Hyman|title=Monique Holsey-Hyman | Durham, NC|work=www.durhamnc.gov|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://www.durhamnc.gov/4797/Monique-Holsey-Hyman}}</ref><ref name="indyweek" /> O'Neal họpụtakwara ya ka ọ bụrụ onye ọzọ na Kọmitii ndụmọdụ Homeless Services, Kọmitii Mmekọrịta Mmadụ, Kọmiti Joiny-City County, na Triangle J Council of Government's Center of the Region Enterprises committee.<ref name="durham" />
Holsey-Hyman na-ejekwa ozi dị ka onye a họpụtara ahọpụta nke otu obodo HBCUgrowBoard . <ref name="durham" />
Na Febụwarị 6, 2023, Holsey-Hyman vootu megide itinye ala dị hekta 111 na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Durham maka mmepe ụlọ.<ref name="9thstreet">{{Cite web|url=https://9thstreetjournal.org/2023/02/16/with-new-annexations-city-boundaries-push-a-little-further-into-durham-county/|title=New annexations push city boundaries a little further into Durham County|first=Jenna|author=Smith|date=February 16, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328173859/https://9thstreetjournal.org/2023/02/16/with-new-annexations-city-boundaries-push-a-little-further-into-durham-county/}}</ref> Onye isi obodo Elaine O'Neal na Councilwoman DeDreana Freeman tụkwara vootu megide njikọta ahụ. <ref name="9thstreet" /> Omume ahụ gafere, na ndị otu kansụl anọ na-atụ vootu maka ọrụ ahụ, na-eduga na ala iri abụọ na anọ a na-etinye na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Durham maka iwu ihe ruru ụlọ 545.<ref name="9thstreet" />
==== Ebubo na nyocha maka ịpụnara mmadụ ihe ====
Na Machị 23, 2023, onye isi obodo Durham bụ Elaine O'Neal gụrụ nkwupụta na nzukọ kansụl obodo site n'aka onye ọka iwu Durham bụ Kimberly Rehberg nke boro onye kansụl Durham City ebubo inye vootu ha iji kwado ọrụ onye mmepe ụlọ iji gbanwere onyinye maka mkpọsa. <ref name="cbs17">{{Cite web|url=https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/sbi-asked-to-investigate-allegations-against-durham-city-council-member/|title=SBI investigates claims against Durham council member|date=March 27, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328013950/https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/sbi-asked-to-investigate-allegations-against-durham-city-council-member/}}</ref> Rehberg kwuru na ọ bụ ezie na o boro ebubo ahụ na Machị 23, ọ gwara kansụl ahụ nchegbu ya na Machị 13.<ref name="cbs17" /> O'Neal ekpugheghị onye a na-ebo ebubo, mana ndị otu ndị ọzọ mechara kwado na Holsey-Hyman bụ onye a na ya na-eboebo ebubo.<ref name="cbs17" />
E mekwara ebubo megide Holsey-Hyman na-ebo ya ebubo na ọ na-eji enyemaka nke onye ọrụ obodo maka ọrụ mkpọsa ya mgbe onye ọrụ ahụ na-arụ ọrụ n'oge obodo, ya mere ego gọọmentị na-akwụ ya.<ref name="wral">{{Cite web|url=https://www.wral.com/durham-county-da-asks-sbi-to-investigate-allegations-city-council-member-offered-developer/20783044/|title=City attorney: Durham councilwoman could face extortion charge if claims are true|date=March 27, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328013949/https://www.wral.com/durham-county-da-asks-sbi-to-investigate-allegations-city-council-member-offered-developer/20783044/}}</ref> E nwere ihe abụọ dị iche iche metụtara ndị ọrụ obodo na ọrụ mkpọsa, otu na Septemba 2022 na otu na Jenụwarị 2023.<ref name="wral" /> Kansụl obodo ahụ lere anya ịkatọ ya maka ihe omume ndị a.<ref name="wral" /> N'ịzaghachi ebubo maka ihe mere na Septemba, Holsey-Hyman gbachitere onwe ya, na-ekwu na ọ bụ onye ọhụrụ na kansụl ahụ ma ọ maghị iwu gbasara ndị ọrụ.<ref name="wral2">{{Cite web|url=https://www.wral.com/profanity-filled-outburst-follows-criminal-allegations-at-durham-council-meeting/20777591/|title=Profanity-filled outburst follows criminal allegations at Durham council meeting|date=March 23, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328013955/https://www.wral.com/profanity-filled-outburst-follows-criminal-allegations-at-durham-council-meeting/20777591/}}</ref> N'ịzaghachi ihe mere na Jenụwarị, o kwuru na ngalaba na-ahụ maka ndị ọrụ obodo ahụ enyewo ya ikike ka onye ọrụ ahụ wepụta onwe ya.<ref name="wral2" /><ref>{{Cite web|url=https://abc11.com/politics-durham-city-council-extortion-real-estate-developer/13003620/|title=Durham City Councilmember accused of extortion by real estate developer|date=March 24, 2023|work=ABC11 Raleigh-Durham|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328172623/https://abc11.com/politics-durham-city-council-extortion-real-estate-developer/13003620/}}</ref> N'okwu ịgbachitere ya, Holsey-Hyman kwuru, "Agbawo m ọtụtụ oké ifufe. Mana ọ dịtụbeghị mgbe a jụrụ àgwà m".<ref name="wral2" />A dụrụ onye ọrụ obodo ahụ aka ná ntị maka itinye aka na mkpọsa maka Holsey-Hyman mgbe ọ na-arụ ọrụ ma na-eji ihe onwunwe obodo.<ref name="indy">{{Cite web|url=https://indyweek.com/news/durham/durham-council-member-monique-holsey-hyman-is-the-target-of-an-extortion-probe/|title=Durham Council Member Monique Holsey-Hyman is the Target of an Extortion Probe|date=March 28, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328015658/https://indyweek.com/news/durham/durham-council-member-monique-holsey-hyman-is-the-target-of-an-extortion-probe/}}</ref> Onye kansụl DeDreana Freeman kwadoro Holsey-Hyman megide ebubo ndị ọrụ, na-azọrọ na okike nwere ike ikere òkè n'otú kansụl obodo si emeghachi omume.<ref name="wral2" />
Onye kansụl Jillian Johnson weputara mkpebi ịkatọ Holsey-Hyman maka ebubo ndị ọrụ, nke a ga-atụ vootu na nzukọ kansụl obodo na Eprel 3.<ref name="wral2" /> Johnson mere nkwupụta na-ekwu na ebubo ahụ "na-egosipụta na kansụl anyị dum, obodo anyị, nkwa anyị na obodo anyị, na ụzọ anyị si eji ike na ikike anyị eme ihe". <ref name="wral2" />
Onye isi obodo Meyọ O'Neal kpọtụụrụ Ụlọ Akwụkwọ Ọchịchị UNC ka o nye nduzi gbasara otu kansụl ga-esi zaghachi ebubo megide onye otu kansụl.[1] O tinyere arịrịọ n'akwụkwọ nyocha nke North Carolina State Bureau of Investigation ka o mepee nyocha gbasara ebubo ndị a megidere Holsey-Hyman ma wepụta nkwupụta na-ekwu, "nkwekọrịta dị n'etiti ọtụtụ ndị otu kansụl obodo bụ na ebubo ndị a na-akpasu iwe nke ukwuu, a ga-ewere ha nke ọma, ọ bụrụkwa na ha bụ eziokwu, ha nwere ike ịbụ mpụ ma nwee ike ibute ihe ọjọọ."[1][2] Ọ bụrụ na ebubo ndị a bụ eziokwu, Holsey-Hyman nwere ike ibu ebubo mpụ..<ref name="wral" />
Na Machị 27, 2023, onye ọka iwu mpaghara Durham County Satana Deberry kwupụtara na a gwara ụlọ ọrụ steeti ka ha nyochaa ebubo ndị e boro onye otu Durham City Council.<ref name="indy" />
Na nzukọ Durham City Council na Eprel 3, 2023, ebe kansụl ahụ mere atụmatụ ịtụ vootu maka ịkatọ Holsey-Hyman, ntuli aka emeghị.<ref>{{Cite web|url=https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/durham-city-council-does-not-discuss-censure-of-member-while-investigation-continues/|title=Durham City Council does not discuss censure of member while investigation continues|date=April 4, 2023|accessdate=July 26, 2023|archivedate=April 11, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230411101938/https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/durham-city-council-does-not-discuss-censure-of-member-while-investigation-continues/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://abc11.com/durham-city-council-censure-monique-holsey-hyman-extortion-accusation/13081521/|title=Durham Council does not vote to censure fellow council member under investigation|date=April 4, 2023|work=ABC11 Raleigh-Durham|accessdate=July 26, 2023|archivedate=June 6, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230606054200/https://abc11.com/durham-city-council-censure-monique-holsey-hyman-extortion-accusation/13081521/}}</ref>
Na June 2023, onye ọka iwu obodo Durham bụ Kimberly Rehberg, na arịrịọ nke Holsey-Hyman, O'Neal, na Freeman, zigara akwụkwọ ozi a kwadoro na Wikimedia Foundation na-arịọ maka njirimara nke ndị editọ Wikipedia atọ rụrụ ọrụ na isiokwu ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ka ekpughe, yana mgbanwe ndị a rịọrọ ka e mee na isiokwu ndị a kpọtụrụ aha. Holsey-Hyman karịsịa gbaghaara mkpuchi ahụ n'isiokwu ya banyere ebubo nke ịpụnara ya ihe, na-ekwu na ebubo ahụ "e chepụtara". N'ihi ya, ọ chọrọ ka e nye ya njirimara nke abụọ n'ime ndị editọ Wikipedia a kpọtụrụ aha na mbụ - otu, onye mepụtara edemede ya ma dee ọtụtụ n'ime ọdịnaya ya, na onye ọzọ, onye "kwusiri ike ichekwa njikọ na Durham City Councilwoman Jillian Johnson". Onye ọrụ nke mepụtara ibe Holsey-Hyman rịọkwara ka Freeman kpughee njirimara ha, onye kwuru na ọ na-enwe "oké obi erughị ala" n'eziokwu ahụ bụ na onye ọrụ ahụ mepụtara ma Holsey- Hyman na Freeman. A jụrụ arịrịọ ndị ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://indyweek.com/news/durham/durham-officials-directed-city-attorney-to-try-to-unmask-anonymous-wikipedia-editors/|title=Durham Officials Directed City Attorney to Try to Unmask Anonymous Wikipedia Editors|author=Geller|first=Lena|work=[[Indy Week]]|accessdate=July 25, 2023}}</ref>
Na Septemba 2023, North Carolina State Bureau of Investigation kwubiri nyocha ya, na-achọpụta na enweghị ihe akaebe iji kwado ebubo ịpụnara Holsey-Hyman.<ref>{{Cite news|title=SBI finds no evidence Durham councilmember extorted developer for campaign contribution|url=https://abc11.com/durham-council-extortion-monique-holsey-hyman-sbi-investigation-no-charges/13800756/|accessdate=September 20, 2023|publisher=[[WTVD]]|date=September 19, 2023}}</ref>
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
2300pm38mwzjh8c0s545oca3eg8fmam
709309
709305
2026-09-07T10:31:16Z
Elcarim1
62511
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1372866186|Monique Holsey-Hyman]]"
709309
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>{{Infobox officeholder
| name = Monique Holsey-Hyman
| image = Swearing In Ceremony Dr. Monique Holsey-Hyman May 11, 2022 (cropped).jpg
| caption = Holsey-Hyman being sworn into office in 2022
| office1 = At-large Member of the [[Durham, North Carolina|Durham City Council]]
| termstart1 = May 11, 2022
| termend1 = December 4, 2023
| predecessor1 = Charlie Reece
| successor1 = Nate Baker<br>Carl Rist
| birth_date = {{birth date and age|1965|11|10}}
| birth_place = [[South Bronx]], [[New York City]],<br> [[New York (state)|New York]], U.S.
| death_date =
| death_place =
| party = [[Democratic Party (United States)|Democratic]]
| spouse = Craig Hyman
| children = 2
| alma_mater = [[Binghamton University]] ([[Bachelor of Science|BS]]) <br>[[Columbia University]] ([[Master of Social Work|MSW]])<br>[[Walden University]] ([[Doctor of Education|EdD]])
| occupation = politician, social worker, professor
| website =
| alt = Headshot of Holsey-Hyman raising her right hand to affirm an oath
}}
'''Monique Holsey-Hyman''' (amụrụ na Nọvemba 10, 1965) bụ onye ọrụ mmekọrịta ọha na eze nke America, prọfesọ, na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Tupu ọrụ ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na agụmakwụkwọ, Holsey-Hyman rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na New York City. Ọ bụ onye na-ahụ maka ọrụ na New York City Human Resources Administration, jere ozi dị ka onye nduzi nke Intensive Care Management Program na Steinway Child and Family Services Center nke Queens, jere ozi dịka onye nduzi Bronx nke Case Management, ma bụrụkwa onye nduzi etiti maka Community Healthcare Network. Holsey-Hyman rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka Saint Vincent's Catholic Medical Centers, Brooklyn Hospital Center, na New York City Housing Authority.
Kemgbe afọ 2018, ọ na-eje ozi na ngalaba na Mahadum North Carolina Central, dị ka osote prọfesọ nke ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ma rụọ ọrụ na ngalaba ahụ dị ka onye nkuzi prọfesụ na Berkeley College na dị ka onye nhazi usoro mmụta na onye enyemaka pụrụ iche nye osote onye isi oche nke Academic Affairs for Retention and Recruitment na Mahadum Shaw. N'afọ 2022, a họpụtara Holsey-Hyman na Durham City Council.
N'ọnwa Machị afọ 2023, e boro Holsey-Hyman ebubo ịpụnara mmadụ ihe. Ụlọ ọrụ nyocha nke steeti North Carolina nyochara nkwupụta ahụ ma, na Septemba 2023, mechie nyocha ahụ n'ihi enweghị nkwado site n'aka ndị mkpesa mbụ.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Holsey-Hyman ma zụlite ya na South Bronx na New York City . <ref name="columbia">{{Cite web|url=https://blogs.cuit.columbia.edu/csswstudevents/first-gen-stories-dr-monique-holsey-hyman/|title=First Gen Stories: Dr. Monique Holsey-Hyman – CSSW Office of Student Services|accessdate=Feb 2, 2023}}</ref> Ọ bụ nwa nwanyị Lee Belton Holsey na nwa nwa Lee Holsey na Cornelius Carter Holsey . <ref>{{Cite web|url=https://www.legacy.com/us/obituaries/thelancasternews/name/lee-holsey-obituary?id=34295087|title=Lee Holsey Obituary (2016) - Fort Lawn, SC - The Lancaster News|work=Legacy.com|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328155508/https://www.legacy.com/us/obituaries/thelancasternews/name/lee-holsey-obituary?id=34295087}}</ref>
Ọ gụsịrị akwụkwọ na Adlai E. Stevenson High School na 1982. N'afọ 1986, ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Science na ọrụ mmadụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Mahadum Binghamton . <ref name="nccu">{{Cite web|url=https://www.nccu.edu/news/nccu-professors-honored-excellence-teaching|title=NCCU Professors Honored for Excellence in Teaching | North Carolina Central University|work=www.nccu.edu|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://www.nccu.edu/news/nccu-professors-honored-excellence-teaching}}</ref><ref name="columbia" /> N'afọ 1992, o nwetara nzere Master of Social Work na Mahadum Columbia School of Social Work . <ref name="nccu" /><ref name="columbia" /> O nwetara nzere Doctor of Education na nchịkwa na idu ndú na Mahadum Walden na 2015 wee mezue asambodo iji nye ọgwụgwọ uche na 2005. <ref name="nccu" /><ref name="columbia" /> Ọ bụ onye otu Alpha Kappa Alpha . <ref name="spect">{{Cite web|url=https://spectacularmag.com/2023/03/12/durham-city-council-member-dr-monique-holsey-hyman-announces-election-bid/|title=Durham City Council Member Dr. Monique Holsey-Hyman Announces Election Bid|date=March 12, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328142349/https://spectacularmag.com/2023/03/12/durham-city-council-member-dr-monique-holsey-hyman-announces-election-bid/}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ===
N'afọ 1986, Holsey-Hyman ghọrọ onye ọrụ ikpe maka New York City Human Resources Administration na Child Welfare Administration. <ref name="walden">{{Cite web|url=https://www.waldenu.edu/why-walden/faculty/monique-holsey-hyman|title=Monique Holsey-Hyman|work=Walden University|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://www.waldenu.edu/why-walden/faculty/monique-holsey-hyman}}</ref> N'afọ 1995, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ na-abụghị maka uru na Steinway Child and Family Services na Queens, New York.<ref name="walden" /> O mechara bụrụ onye nduzi Steinway maka Intensive Care Management Program . <ref name="walden" />
Holsey-Hyman ghọrọ onye ọrụ mmekọrịta ọha na eze na New York na 1996 ma bulie ya n'ọkwa onye isi nchịkwa ikpe nke Bronx.<ref name="columbia" /><ref name="walden" /> N'afọ 2002, ọ ghọrọ onye isi ụlọ ọrụ maka Community Healthcare Network na Queens. <ref name="walden" /> Ọ rụrụ ọrụ n'ọgwụ na ọrụ nchịkwa na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ruo afọ iri abụọ na ise tupu ọ rụọ ọrụ na ntụziaka agụmakwụkwọ na agụmakwụkwọ ka elu.<ref name="nccu" />
Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka Saint Vincent's Catholic Medical Centers, Brooklyn Hospital Center, na New York City Housing Authority.<ref name="walden" />
=== Ụlọ akwụkwọ ===
N'afọ 2005, Holsey-Hyman malitere ịrụ ọrụ na agụmakwụkwọ ka elu dị ka onye nkuzi prọfesọ na Ngalaba Liberal Arts na Berkeley College na New York. <ref name="nccu" /><ref name="walden" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Berkeley, Holsey-Hyman kwagara North Carolina ịrụ ọrụ na nchịkwa agụmakwụkwọ na Mahadum Shaw, kọleji ojii na Raleigh.<ref name="nccu" /> Na Shaw, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nhazi usoro mmụta, onye enyemaka pụrụ iche nye osote onye isi oche nke Academic Affairs for Retention and Recruitment, ma rụọ ọrụ iji kwado ma mejuputa mmemme Bachelor of Social Work nke mahadum.<ref name="nccu" />
N'afọ 2016, Holsey-Hyman sonyeere ngalaba na Mahadum Central nke North Carolina, wee bụrụ osote prọfesọ na Ngalaba Ọrụ Ọha na 2018.<ref name="nccu" /> Ọ rụrụ ọrụ na Kọmitii Atụmatụ Mmụta nke Mahadum, Senate Faculty, na ọtụtụ kọmitii na ngalaba ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name="nccu" /> Holsey-Hyman na-ejekwa ozi dị ka onye ndụmọdụ ngalaba maka Phi Alpha . <ref name="nccu" />
N'afọ 2017, Spectacular Magazine nyere ya onyinye Woman of the Year Honors maka ọrụ ya na agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=https://shawu.edu/Holsey-Hyman_Wins_Woman_of_the_Year_Award_in_Education_Award.aspx|title=Dr. Moniques Holsey-Hyman Wins Woman of the Year Award in Education|work=shawu.edu|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184850/https://shawu.edu/Holsey-Hyman_Wins_Woman_of_the_Year_Award_in_Education_Award.aspx}}</ref>
=== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ===
N'afọ 2022, a họpụtara Holsey-Hyman ka ọ rụchaa oge Durham City Council nke Councilman Charlie Reece, onye gbara arụkwaghịm iji kwaga Paris.<ref>{{Cite news|url=https://www.newsobserver.com/news/local/article261124872.html|title=Durham City Council picks who will finish the rest of Charlie Reece's term|author=Laura Brache|date=May 5, 2022|work=The News&Observer}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://indyweek.com/news/ninth-street-journal/charlie-reece-bids-adieu-to-durham-council/|title=Charlie Reece Bids Adieu to Durham City Council|first=Caroline|author=Petrow-Cohen|date=Mar 2, 2022|work=INDY Week|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184847/https://indyweek.com/news/ninth-street-journal/charlie-reece-bids-adieu-to-durham-council/}}</ref> A họpụtara ya n'otu n'ime ihe karịrị mmadụ iri abụọ na-azọ ọkwa ka ha mejupụta oche ahụ dị n'ime kansụl obodo.<ref>{{Cite web|url=https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/dr-monique-holsey-hyman-voted-into-vacant-spot-on-durham-city-council/|title=Dr. Monique Holsey-Hyman voted into vacant spot on Durham City Council|date=May 5, 2022|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184848/https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/dr-monique-holsey-hyman-voted-into-vacant-spot-on-durham-city-council/}}</ref> A ṅụrụ ya iyi n'ọkwa na Mee 11, 2022.<ref name="indyweek" />
Onye isi obodo Elaine O'Neal họpụtara ya ka ọ rụọ ọrụ na Kọmitii Mmejuputa Ụlọ Dị Ọnụ Ahịa, Kọmitii Ndụmọdụ Ụmụ Amaala, Durham-Chapel Hill-Orange Work Group, Kọmiti Iwu nke Kansụl, Kọmidi Northeast Central Durham, Kọmishini Ndụmọdụ Ntụrụndụ, Sister Cities of Durham, na Upper Neuse River Basin Association Board of Directors. <ref name="durham">{{Cite web|url=https://www.durhamnc.gov/4797/Monique-Holsey-Hyman|title=Monique Holsey-Hyman | Durham, NC|work=www.durhamnc.gov|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://www.durhamnc.gov/4797/Monique-Holsey-Hyman}}</ref><ref name="indyweek">{{Cite web|url=https://indyweek.com/news/durham/new-durham-council-member-holsey-hyman/|title=Meet Durham's Newest City Council Member|first=Lena|author=Geller|date=May 18, 2022|work=INDY Week|accessdate=Feb 2, 2023|archivedate=February 2, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230202184849/https://indyweek.com/news/durham/new-durham-council-member-holsey-hyman/}}</ref> O'Neal họpụtakwara ya ka ọ bụrụ onye ọzọ na Kọmitii ndụmọdụ Homeless Services, Kọmitii Mmekọrịta Mmadụ, Kọmiti Joiny-City County, na Triangle J Council of Government's Center of the Region Enterprises committee.<ref name="durham" />
Holsey-Hyman na-ejekwa ozi dị ka onye a họpụtara ahọpụta nke otu obodo HBCUgrowBoard . <ref name="durham" />
N’abalị isii n’ọnwa Febrụwarị, afọ puku abụọ na iri abụọ na atọ, Holsey-Hyman tụrụ vootu megide itinye acres otu narị na iri na otu nke ala dị na Southeast Durham n’ókèala obodo maka mmepe ụlọ obibi.[otu] Onyeisi obodo Elaine O’Neal na onye kansụl obodo DeDreana Freeman sokwa tụọ vootu megide itinye ala ahụ.[otu] Otú ọ dị, atụmatụ ahụ gafere, ebe ndị kansụl anọ tụrụ vootu ịkwado ọrụ ahụ. Nke a mere ka e tinye mpaghara ala iri abụọ na anọ dị na Southeast Durham n’ókèala obodo, maka iwu ihe ruru ụlọ townhouse narị ise na iri anọ na ise..<ref name="9thstreet">{{Cite web|url=https://9thstreetjournal.org/2023/02/16/with-new-annexations-city-boundaries-push-a-little-further-into-durham-county/|title=New annexations push city boundaries a little further into Durham County|first=Jenna|author=Smith|date=February 16, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328173859/https://9thstreetjournal.org/2023/02/16/with-new-annexations-city-boundaries-push-a-little-further-into-durham-county/}}</ref>
==== Ebubo na nyocha maka ịpụnara mmadụ ihe ====
Na Machị 23, 2023, onyeisi obodo Durham bụ Elaine O'Neal gụrụ nkwupụta n'ọgbakọ kansụl obodo nke ọkaiwu Durham bụ Kimberly Rehberg boro onye kansụl obodo Durham ebubo inye votu ha iji kwado ọrụ onye na-emepụta ala na ụlọ maka onyinye mkpọsa ntuli aka.[1] Rehberg kwuru na ọ bụ ezie na o boro ebubo ahụ n'ihu ọha na Machị 23, o gwara kansụl ahụ maka nchegbu ya na Machị 13.[1] O'Neal ekpugheghị onye a na-ebo ebubo, mana ndị kansụl ndị ọzọ mechara kwenye na Holsey-Hyman bụ onye a na-ebo ebubo.<ref name="cbs17">{{Cite web|url=https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/sbi-asked-to-investigate-allegations-against-durham-city-council-member/|title=SBI investigates claims against Durham council member|date=March 27, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328013950/https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/sbi-asked-to-investigate-allegations-against-durham-city-council-member/}}</ref>
E mekwara ebubo megide Holsey-Hyman na-ebo ya ebubo na ọ na-eji enyemaka nke onye ọrụ obodo maka ọrụ mkpọsa ya mgbe onye ọrụ ahụ na-arụ ọrụ n'oge obodo, ya mere ego gọọmentị na-akwụ ya.<ref name="wral">{{Cite web|url=https://www.wral.com/durham-county-da-asks-sbi-to-investigate-allegations-city-council-member-offered-developer/20783044/|title=City attorney: Durham councilwoman could face extortion charge if claims are true|date=March 27, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328013949/https://www.wral.com/durham-county-da-asks-sbi-to-investigate-allegations-city-council-member-offered-developer/20783044/}}</ref> E nwere ihe abụọ dị iche iche metụtara ndị ọrụ obodo na ọrụ mkpọsa, otu na Septemba 2022 na otu na Jenụwarị 2023.<ref name="wral" /> Kansụl obodo ahụ lere anya ịkatọ ya maka ihe omume ndị a.<ref name="wral" /> N'ịzaghachi ebubo maka ihe mere na Septemba, Holsey-Hyman gbachitere onwe ya, na-ekwu na ọ bụ onye ọhụrụ na kansụl ahụ ma ọ maghị iwu gbasara ndị ọrụ.<ref name="wral2">{{Cite web|url=https://www.wral.com/profanity-filled-outburst-follows-criminal-allegations-at-durham-council-meeting/20777591/|title=Profanity-filled outburst follows criminal allegations at Durham council meeting|date=March 23, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328013955/https://www.wral.com/profanity-filled-outburst-follows-criminal-allegations-at-durham-council-meeting/20777591/}}</ref> N'ịzaghachi ihe mere na Jenụwarị, o kwuru na ngalaba na-ahụ maka ndị ọrụ obodo ahụ enyewo ya ikike ka onye ọrụ ahụ wepụta onwe ya.<ref name="wral2" /><ref>{{Cite web|url=https://abc11.com/politics-durham-city-council-extortion-real-estate-developer/13003620/|title=Durham City Councilmember accused of extortion by real estate developer|date=March 24, 2023|work=ABC11 Raleigh-Durham|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328172623/https://abc11.com/politics-durham-city-council-extortion-real-estate-developer/13003620/}}</ref> N'okwu ịgbachitere ya, Holsey-Hyman kwuru, "Agbawo m ọtụtụ oké ifufe. Mana ọ dịtụbeghị mgbe a jụrụ àgwà m".<ref name="wral2" />A dụrụ onye ọrụ obodo ahụ aka ná ntị maka itinye aka na mkpọsa maka Holsey-Hyman mgbe ọ na-arụ ọrụ ma na-eji ihe onwunwe obodo.<ref name="indy">{{Cite web|url=https://indyweek.com/news/durham/durham-council-member-monique-holsey-hyman-is-the-target-of-an-extortion-probe/|title=Durham Council Member Monique Holsey-Hyman is the Target of an Extortion Probe|date=March 28, 2023|accessdate=March 28, 2023|archivedate=March 28, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230328015658/https://indyweek.com/news/durham/durham-council-member-monique-holsey-hyman-is-the-target-of-an-extortion-probe/}}</ref> Onye kansụl DeDreana Freeman kwadoro Holsey-Hyman megide ebubo ndị ọrụ, na-azọrọ na okike nwere ike ikere òkè n'otú kansụl obodo si emeghachi omume.<ref name="wral2" />
Onye kansụl Jillian Johnson weputara mkpebi ịkatọ Holsey-Hyman maka ebubo ndị ọrụ, nke a ga-atụ vootu na nzukọ kansụl obodo na Eprel 3.<ref name="wral2" /> Johnson mere nkwupụta na-ekwu na ebubo ahụ "na-egosipụta na kansụl anyị dum, obodo anyị, nkwa anyị na obodo anyị, na ụzọ anyị si eji ike na ikike anyị eme ihe". <ref name="wral2" />
Meyọ O'Neal kpọtụụrụ Ụlọ Akwụkwọ Ọchịchị UNC ka o nye nduzi gbasara otu kansụl ga-esi zaghachi ebubo megide onye otu kansụl.[1] O tinyere arịrịọ n'akwụkwọ nyocha nke North Carolina State Bureau of Investigation ka o mepee nyocha gbasara ebubo ndị a megidere Holsey-Hyman ma wepụta nkwupụta na-ekwu, "nkwekọrịta dị n'etiti ọtụtụ ndị otu kansụl obodo bụ na ebubo ndị a na-akpasu iwe nke ukwuu, a ga-ewere ha nke ọma, ọ bụrụkwa na ha bụ eziokwu, ha nwere ike ịbụ mpụ ma nwee ike ibute ihe ọjọọ."[1][2] Ọ bụrụ na ebubo ndị a bụ eziokwu, Holsey-Hyman nwere ike ibu ebubo mpụ..<ref name="wral" />
Na Machị 27, 2023, onye ọka iwu mpaghara Durham County Satana Deberry kwupụtara na a gwara ụlọ ọrụ steeti ka ha nyochaa ebubo ndị e boro onye otu Durham City Council.<ref name="indy" />
Na nzukọ Durham City Council na Eprel 3, 2023, ebe kansụl ahụ mere atụmatụ ịtụ vootu maka ịkatọ Holsey-Hyman, ntuli aka emeghị.<ref>{{Cite web|url=https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/durham-city-council-does-not-discuss-censure-of-member-while-investigation-continues/|title=Durham City Council does not discuss censure of member while investigation continues|date=April 4, 2023|accessdate=July 26, 2023|archivedate=April 11, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230411101938/https://www.cbs17.com/news/local-news/durham-county-news/durham-city-council-does-not-discuss-censure-of-member-while-investigation-continues/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://abc11.com/durham-city-council-censure-monique-holsey-hyman-extortion-accusation/13081521/|title=Durham Council does not vote to censure fellow council member under investigation|date=April 4, 2023|work=ABC11 Raleigh-Durham|accessdate=July 26, 2023|archivedate=June 6, 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230606054200/https://abc11.com/durham-city-council-censure-monique-holsey-hyman-extortion-accusation/13081521/}}</ref>
Na June 2023, ọkaiwu obodo Durham, Kimberly Rehberg, na arịrịọ Holsey-Hyman, O'Neal, na Freeman, zigara Wikimedia Foundation akwụkwọ ozi a kwadoro na-arịọ maka njirimara nke ndị nchịkọta akụkọ Wikipedia atọ ndị rụrụ ọrụ na akụkọ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ka a kpughee, yana mgbanwe nke ọ bụla a rịọrọ ka e mee na akụkọ ndị a kpọtụrụ aha. Holsey-Hyman karịsịa rụrụ ụka gbasara ebubo nke ịpụnara mmadụ ihe n'anya ya, na-ekwu na ebubo ndị a bụ "ihe e chepụtara". N'ihi ya, ọ chọrọ ka e nye ya njirimara nke ndị nchịkọta akụkọ Wikipedia abụọ a kpọtụrụ aha - otu, onye mepụtara akụkọ ya ma dee ọtụtụ ihe dị na ya, na onye ọzọ, onye "siri ike ịnọgide na-enwe njikọ na nwanyị Kansụl Obodo Durham Jillian Johnson". A rịọkwara onye ọrụ mepụtara ibe Holsey-Hyman ka Freeman kpughee njirimara ha, onye kwuru na obi adịghị ya mma maka eziokwu ahụ bụ na onye ọrụ ahụ mepụtara ma akụkọ Holsey-Hyman na nke Freeman. A jụrụ arịrịọ ndị ahụ..<ref>{{Cite news|url=https://indyweek.com/news/durham/durham-officials-directed-city-attorney-to-try-to-unmask-anonymous-wikipedia-editors/|title=Durham Officials Directed City Attorney to Try to Unmask Anonymous Wikipedia Editors|author=Geller|first=Lena|work=[[Indy Week]]|accessdate=July 25, 2023}}</ref>
Na Septemba 2023, North Carolina State Bureau of Investigation kwubiri nyocha ya, na-achọpụta na enweghị ihe akaebe iji kwado ebubo ịpụnara Holsey-Hyman.<ref>{{Cite news|title=SBI finds no evidence Durham councilmember extorted developer for campaign contribution|url=https://abc11.com/durham-council-extortion-monique-holsey-hyman-sbi-investigation-no-charges/13800756/|accessdate=September 20, 2023|publisher=[[WTVD]]|date=September 19, 2023}}</ref>
== Edensibịa ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
[[Otú:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Otú:Pages with unreviewed translations]]
hui23qblwic9hgvuk0i3xo4rdult8yv
Bọmbụ Issers na 2008
0
79392
709308
2026-09-07T10:24:59Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1370188127|2008 Issers bombing]]"
709308
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|36.716|3.666}}<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> {{Campaignbox Algeria 2002-present}}Mwakpo ogbunigwe nke Issers nke afọ 2008 mere na August 19, 2008, mgbe onye ogbunigwe gbara ogbunigwe gbara ma gbawaa ụgbọ ala bujuru ihe mgbawa n'ime igwe mmadụ ndị ọrụ agha na-echere ịga ule n'èzí ụlọ akwụkwọ ndị uwe ojii dị na Issers, Boumerdès Province, [[Algeria]] wee gbuo mmadụ iri anọ na atọ ma merụọ mmadụ iri atọ na asatọ ahụ. A na-enyo Al-Qaeda na Islamic Maghreb enyo na ọ bụ ya kpatara ya.[needs update]
== Mmeghachi omume mba ụwa ==
=== Òtù mba ụwa ===
* European Union - Onye isi oche EU nke France katọrọ bọmbụ ahụ, na-ewepụta nkwupụta nke EU "na-akatọ ọrụ ndị na-eyi ọha egwu nke gburu ọtụtụ ndụ", na-ekwu na ndị Algeria bụ "ndị mmegide nke ndị na-eme ihe ike na-eyi egwu".
=== Mba ===
* ''' Algeria''' Minista ime obodo nke Algeria, Yazid Zerhouni, kpọrọ ogbunigwe ahụ "ihe megidere ndị Algeria, ndị otu iyi ọha egwu a na-achọ site na mwakpo megide ndị nkịtị iji belata ụgbụ gbara ha gburugburu ka ndị nchekwa na-akwaga ha na mgbidi".
* ''' France''' - Onye isi ala France, François Fillon, kpọrọ onye ibe ya nke Algeria n'ekwentị iji gwa ya na France ga-akwado ha n'ọgụ a na-alụso iyi ọha egwu".
* ''' Italy''' - Onye isi ala Ịtali bụ Silvio Berlusconi kwupụtara nkwado ya maka ndị ndu Algeria.<ref name="Guardian-Issers" />
* ''' Sahrawi Arab Democratic Republic''' - Mohamed Abdelaziz, onye isi ala SADR katọrọ n'ụzọ siri ike "mwakpo ndị na-eyi ọha egwu nke ndị hụrụ naanị onwe ha n'anya mere na Issers na Bouira (Algeria), bụ nke kpatara ọnwụ ndị aka ha dị ọcha," ma kwughachi nkwado siri ike nke gọọmentị na ndị Sahrawi na-enye Algeria n'oge ndị a jupụtara n'mwute.".
* ''' Spain''' - Minista na-ahụ maka mmekọrịta mba ofesi nke Spain, bụ Miguel Ángel Moratinos, kpọrọ onye ibe ya nke Algeria ka o gosi ọmịiko ya na nkwado sitere n'aka ndị obodo Spain. "Gọọmentị na-egosipụta oke iwe ya na mkpesa siri ike megide mwakpo ndị na-eyi ọha egwu ahụ na-enweghị obi ike nke mere na Wenezde megide ndị nkịtị bi na Bouira—nke kpatara ọnwụ na mmerụ ahụ nke ọtụtụ mmadụ—naanị otu ụbọchị ka mwakpo ọzọ gasịrị na Issers," ka ozi sitere n'ụlọ ọrụ ahụ kwuru.
== Hụkwa ==
* Bọmbụ ndị na-eyi ọha egwu na Algeria
* Ndepụta nke ihe omume ndị na-eyi ọha egwu, 2008
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
== Njikọ mpụga ==
* [https://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7569941.stm Bọmbụ gburu ọtụtụ mmadụ na Algeria]
hivg471csw43h5891jk0ly98mok2ir3
Mwakpo bọmbụ afọ 2007 na Dellys
0
79393
709310
2026-09-07T10:32:42Z
NiferO
20385
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1370187397|2007 Dellys bombing]]"
709310
wikitext
text/x-wiki
<templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles> <templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
Bọmbụ Dellys nke afọ 2007 mere n'ọnwa Septemba 8, afọ 2007, mgbe opekata mpe mmadụ iri atọ nwụrụ na mmadụ iri anọ na asaa merụrụ ahụ n'otu ogbunigwe nke ụgbọ ala gburu onwe ya na ụlọ ọrụ ndị agha mmiri [[Algeria]] n'obodo Dellys, 100 km (62 mi) n'ebe ọwụwa anyanwụ Algiers. Ọ bụ ndị mwakpo abụọ mere mgbawa ahụ, ha abụọ nwụrụ. Akụkụ Al-Qaeda nke North Africa, al-Qaeda na Islamic Maghreb, kwuru na ọ bụ ya kpatara mwakpo ahụ.
== Hụkwa ==
* Bọmbụ ndị na-eyi ọha egwu na Algeria
== Edensibia ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />
rz6654o4p2nz0w0ystg9m56qvfvrdvg