Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.4
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Voltaire
0
12289
116574
116570
2026-06-03T09:39:28Z
Gurzil90x
14292
aseɣti
116574
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography}}
'''François-Marie Arouet''', iwumi qqaren '''Voltaire''', d amyaru afransis, yella daɣen d afelsafi ; ilul ass n 21/11/1694 di Paris, yemmut ass n 30/05/1778 ; yeǧǧa-d later meqqren deg lqern wis XIV imi d i d agensas n tfelsafit n tifawin, yerna yezga d netta i ḥemmlen iburrjwaten iṛumiyen ama qbel neɣ mi tɛedda tegrawla tafransist.
S ubrid-is i d-yewwi mgal tiṭṭurfa tamasɣant (n ddin), amennuɣ-is yeqqen ugar ɣer tissumḥa d tlelli n wawal.
Ma d tira-s teṭṭef-d deg umezgun, tamedyazt, amzruy, d tsekla-nniḍen yebḍan ɣef wungalen d tmucuha anda i d-yeggar tikta-s tfelsafiyin. Aɣanib-s seg wid iqewwan, tikwal yeslusuy-as kra usaran ; aya merra yerra-t d yiwen seg imyura icaɛen nezzeh di lqern wis XIV. Yerna ar tura mazal-is seg wid i d-beddren medden s tuget.
== Tudert-is ==
Voltaire yekcem deg tudert n yidles d tsertit zik. Yura aṭas n yidlisen, timucuha, d yimgraden i yessawalen ɣer tilelli. Ɣef ljal n tiktiwin-is timaynutin, yekcem ɣer lḥebs, syin ilaq ad yeǧǧ tamurt-is ad yeddu ɣer tmura nniḍen am Ingiliz. Dinna, yufa tiktiwin n yimusnawen am John Locke d Isaac Newton, i yernan ɣer usikel n tfelsafit-is. Mi d-yuɣal, ikemmel amennuɣ-is mgal tasnareft(tadiktaturt) d temsizzelt n usɣan, yerna yettara taɣdemt i wid yettwakerhen.
=== Talalit d Tmeẓyant ===
Ilul deg temdint n Paris deg useggas n 1694, deg yiwet n twacult tameẓyant maca ur nelli d igellil. Isem-is aḥeqqi François-Marie Arouet. Yekcem ɣer uɣerbaz n yimassanen anda yelmed tasekla d tfelsafit. Zik i d-yemmel times n yiles-is, yella yesɛa amussu d tektiwin i yessawalen ɣer tmuɣliwin timaynutin, i yessawalen mgal udabu n tgeldit.
=== Takurmut d Ubeddel n Yisem ===
Sabab n yimedyazen-is d wawalen-is i yessawalen mgal win ilan adabu, Voltaire yettwawwet ɣer tekurmut(''lḥebs'') n Bastille deg useggas n 1717. Deg takurmut-a, i yexdem isem-is amaynut Voltaire, yerna yura amezgun-is amezwaru i yessawalen Œdipe. Mi d-yeffeɣ, yuɣal d amusnaw yettwassnen deg Paris, maca yella yettnadi ɣef tilelli ur nelli deg tmurt-is.
=== Aserwel ɣer Ingiliz ===
Deg useggas n 1726, yekcem deg wemgaru d yiwen n uhaggar i yuran deg udabu. Akken ur itteddu ara ɣer takurmut tikelt nniḍen, yesserwel ɣer tmurt n Ingiliz. Tawella-a tbeddel-as tudert-is s lwudem ummid. Dinna, yufa-d timetti tatrart, tilelli n wawal, d tmuɣliwin n yimusnawen am John Locke d Isaac Newton. Yelmed ɣef tugdut, ɣef uqader n tmuɣliwin n wiyaḍ, d wamek i yezmer udabu ad yili d amsawi. Mi d-yuɣal ɣer Fransa, yura idlisen i yessawalen ɣef wayen i yelmed deg Ingiliz, i yessawalen mgal udabu n Fransa, dɣa idlisen-is ttwakerhen, netta yerwel ɣer tmurt nniḍen.
=== Tudert deg Cirey akked Émilie du Châtelet ===
Yufa-d rrefd deg temdint n Cirey akked Émilie du Châtelet, i yellan d tamussnawt tameqqrant deg tusnakt d tfizikt. Ttkemilen anadi deg tussniwin, deg tfelsafit, d wamek i yezmer umdan ad yissin agama s tameẓla. Tuɣalin-a d tallit n uselmed d unadi ameqqran, anda i yura aṭas n yimgraden ɣef tussniwin.
=== Tagelda n Prusse d Tuɣalin ɣer Fransa ===
Sakin n lmut n Émilie, Voltaire yedda ɣer tmurt n Prusse akked ugellid Frédéric II, i yellan d ameddukel-is. Maca, ɣef ljal n tmuɣliwin-is tilelliyin d yiles-is i yekkaten, ur qublen ara, ihi yerwel syin ɣer tmurt n Suisse.
=== Ferney d Umennuɣ ɣef Teɣdemt ===
Yezdeɣ deg temdint n Ferney, tama n tmurt n Suisse, i wazal n 20 n yiseggasen. Dinna, yuɣal d amerkanti, yerna yella yettara taɣdemt i wid yettwakerhen s yisem n usɣan neɣ udabu. Am temsalt n Jean Calas, anda i yennuɣ s tezmert-is akken ad d-yerr tamsawit i yiwen n urgaz yettwakerhen s uzref ur neṣfa. Yura aṭas n yidlisen am Candide d Umawal afelsafi, anda i yessaweḍ ad yessenɣes ɣef temsizzelt d temḥeqranit.
=== Taggara d Usmekti ===
Deg useggas n 1778, yuɣal ɣer Paris anda i t-qublen medden am umsellek, am uzamul n tilelli d tmeẓla. Maca, yemmut cwiṭ n wussan sakin. Ɣef sebba n tiktiwin-is, ur t-anflen ara ad yettwamḍel deg tmeqbert n yimasiḥiyen. Maca, deg tagrawla tafransist, asirem-is yuɣal d tilawt asmi i ttwaqqen iɣsan-is ɣer Panthéon, am uzamul n tilelli d wemdan i yennuɣen ɣef uzref n wawal d tamsawit.
== Tiktiwin-is Tigejdanin ==
'''Tilelli n wawal d usmeslay''': Voltaire yumen belli yal amdan yesɛa azref ad yini tiktiwin-is war ma yegged kra. Yettwassen s wawal-is i d-yettwanan: "Ur qebleɣ ara ayen i d-teqqareḍ, maca ad nnaɣeɣ s tezmert-iw akken ad tesɛuḍ tilelli ad t-iniḍ."
'''Tasemhuyt n usɣan''': Yenkeṛ tamḥeqranit gar yimdanen ɣef tmentilt n usɣan. Yura aṭas ɣef usentel-a akken ad immel belli asɣan ur ilaq ad yili d sebba n yimenɣi neɣ n temḥeqranit, yerna yal amdan yesɛa tilelli ad yaf aman-is deg usɣan i yextar.
'''Tameẓla d Umeɣẓan''': Yettwali belli tameẓla d tafat i yessefk ad taweḍ yal amdan akken ad yefru uguren n tmetti, mačči d asɣan neɣ tarrayin tiqburin i yesderɣlen ɣef wallaɣ n umdan.
'''Taɣdemt d Tamsawit''': Yennaɣ mgal taɣdemt ur nelli d tamsawit. Yessaweḍ ad yerr taɣdemt i yiwen umdan yettwakerhen s uzref ur neṣfa, i yessawalen ɣer ubeddel n unagraw n teɣdemt.
== Tazrirt n tfelsafit-is deg umaḍal atrar ==
Tiktiwin n Voltaire sɛant tazrirt tameqqrant deg umaḍal n wass-a:
'''Izerfan n Umdan''': Tiktiwin-is ɣef tilelli d tamsawit llant d lsas n uswenni agreɣlan n yizerfan n umdan d uɣerman.
'''Tugdut d Talayakit''': Abrid i yeldi ɣer tugdut d talayakit, akken ad yili umdan d ilelli deg tmetti-is, ad yili umgarad gar usɣan d udabu.
'''Tagrawla Tafransist''': Imelwiyen d yimussnawen n tagrawla tafransist ssemersen tiktiwin-is akken ad sneflen anagraw aqbur n tgeldit, ad snulfun tagduda.
== Ayen yura ==
[[File:Voltaire - Élémens de la philosophie de Neuton.png|thumb|''Elémens de la philosophie de Neuton'', 1738]]
'''Tifelseft''' ''':'''
* Tibratin teflsafiyin (Lettres philosophiques), 1734
* Awal ɣef tissumḥa (Traité sur la tolérance),1763
* Amawal afelsafi (dctionnaire philosophiques), 1764
'''Amezruy''' ''':'''
* Tin ugellid Henri (La Henriade), 1728
* Amezruy n Charles XII (L'histoire de Charles XII) ? 1731
* Lqern n l Louis XIV(Le siècle de Louis X1V),1751
* Awal ɣef wansayen (Essai sur les mœurs), 1741
'''Ungalen/Timuchuha''' ''':'''
* Zadig, 1747
* Candide, 1759
* Micromégas (1752)
* Ameḥruc (lIngénu),1767
'''
'''Tamedyezt'''''' ''':'''
* Isefra ifelsafiyi d isefra isatranen (Poèmes philosophiques et poèmes satiriques),
* Asefru ɣef twaɣit n Lisbun (Poème sur le désastre de Lisbonne), 1756
'''Tibratin''' ''':''' 6000
[[Taggayt:Amaru|Voltaire]]
jop1d3wn8itd23lflveenk6iwd7uii9
116575
116574
2026-06-03T10:01:40Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116575
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography}}
'''François-Marie Arouet''', iwumi qqaren '''Voltaire''', d amyaru afransis, yella daɣen d afelsafi ; ilul ass n 21/11/1694 di Paris, yemmut ass n 30/05/1778 ; yeǧǧa-d later meqqren deg lqern wis XIV imi d i d agensas n tfelsafit n tifawin, yerna yezga d netta i ḥemmlen iburrjwaten iṛumiyen ama qbel neɣ mi tɛedda tegrawla tafransist.
S ubrid-is i d-yewwi mgal tiṭṭurfa tamasɣant (n ddin), amennuɣ-is yeqqen ugar ɣer tissumḥa d tlelli n wawal.
Ma d tira-s teṭṭef-d deg umezgun, tamedyazt, amzruy, d tsekla-nniḍen yebḍan ɣef wungalen d tmucuha anda i d-yeggar tikta-s tfelsafiyin. Aɣanib-s seg wid iqewwan, tikwal yeslusuy-as kra usaran ; aya merra yerra-t d yiwen seg imyura icaɛen nezzeh di lqern wis XIV. Yerna ar tura mazal-is seg wid i d-beddren medden s tuget.
== Tudert-is ==
Voltaire yekcem deg tudert n yidles d tsertit zik. Yura aṭas n yidlisen, timucuha, d yimgraden i yessawalen ɣer tilelli. Ɣef ljal n tiktiwin-is timaynutin, yekcem ɣer lḥebs, syin ilaq ad yeǧǧ tamurt-is ad yeddu ɣer tmura nniḍen am Ingiliz. Dinna, yufa tiktiwin n yimusnawen am John Locke d Isaac Newton, i yernan ɣer usikel n tfelsafit-is. Mi d-yuɣal, ikemmel amennuɣ-is mgal tasnareft(tadiktaturt) d temsizzelt n usɣan, yerna yettara taɣdemt i wid yettwakerhen.
=== Talalit d Tmeẓyant ===
Ilul deg temdint n Paris deg useggas n 1694, deg yiwet n twacult tameẓyant maca ur nelli d igellil. Isem-is aḥeqqi François-Marie Arouet. Yekcem ɣer uɣerbaz n yimassanen anda yelmed tasekla d tfelsafit. Zik i d-yemmel times n yiles-is, yella yesɛa amussu d tektiwin i yessawalen ɣer tmuɣliwin timaynutin, i yessawalen mgal udabu n tgeldit.
=== Takurmut d Ubeddel n Yisem ===
Sabab n yimedyazen-is d wawalen-is i yessawalen mgal win ilan adabu, Voltaire yettwawwet ɣer tekurmut(''lḥebs'') n Bastille deg useggas n 1717. Deg takurmut-a, i yexdem isem-is amaynut Voltaire, yerna yura amezgun-is amezwaru i yessawalen Œdipe. Mi d-yeffeɣ, yuɣal d amusnaw yettwassnen deg Paris, maca yella yettnadi ɣef tilelli ur nelli deg tmurt-is.
=== Aserwel ɣer Ingiliz ===
Deg useggas n 1726, yekcem deg wemgaru d yiwen n uhaggar i yuran deg udabu. Akken ur itteddu ara ɣer takurmut tikelt nniḍen, yesserwel ɣer tmurt n Ingiliz. Tawella-a tbeddel-as tudert-is s lwudem ummid. Dinna, yufa-d timetti tatrart, tilelli n wawal, d tmuɣliwin n yimusnawen am John Locke d Isaac Newton. Yelmed ɣef tugdut, ɣef uqader n tmuɣliwin n wiyaḍ, d wamek i yezmer udabu ad yili d amsawi. Mi d-yuɣal ɣer Fransa, yura idlisen i yessawalen ɣef wayen i yelmed deg Ingiliz, i yessawalen mgal udabu n Fransa, dɣa idlisen-is ttwakerhen, netta yerwel ɣer tmurt nniḍen.
=== Tudert deg Cirey akked Émilie du Châtelet ===
Yufa-d rrefd deg temdint n Cirey akked Émilie du Châtelet, i yellan d tamussnawt tameqqrant deg tusnakt d tfizikt. Ttkemilen anadi deg tussniwin, deg tfelsafit, d wamek i yezmer umdan ad yissin agama s tameẓla. Tuɣalin-a d tallit n uselmed d unadi ameqqran, anda i yura aṭas n yimgraden ɣef tussniwin.
=== Tagelda n Prusse d Tuɣalin ɣer Fransa ===
Sakin n lmut n Émilie, Voltaire yedda ɣer tmurt n Prusse akked ugellid Frédéric II, i yellan d ameddukel-is. Maca, ɣef ljal n tmuɣliwin-is tilelliyin d yiles-is i yekkaten, ur qublen ara, ihi yerwel syin ɣer tmurt n Suisse.
=== Ferney d Umennuɣ ɣef Teɣdemt ===
Yezdeɣ deg temdint n Ferney, tama n tmurt n Suisse, i wazal n 20 n yiseggasen. Dinna, yuɣal d amerkanti, yerna yella yettara taɣdemt i wid yettwakerhen s yisem n usɣan neɣ udabu. Am temsalt n Jean Calas, anda i yennuɣ s tezmert-is akken ad d-yerr tamsawit i yiwen n urgaz yettwakerhen s uzref ur neṣfa. Yura aṭas n yidlisen am Candide d Umawal afelsafi, anda i yessaweḍ ad yessenɣes ɣef temsizzelt d temḥeqranit.
=== Taggara d Usmekti ===
Deg useggas n 1778, yuɣal ɣer Paris anda i t-qublen medden am umsellek, am uzamul n tilelli d tmeẓla. Maca, yemmut cwiṭ n wussan sakin. Ɣef sebba n tiktiwin-is, ur t-anflen ara ad yettwamḍel deg tmeqbert n yimasiḥiyen. Maca, deg tagrawla tafransist, asirem-is yuɣal d tilawt asmi i ttwaqqen iɣsan-is ɣer Panthéon, am uzamul n tilelli d wemdan i yennuɣen ɣef uzref n wawal d tamsawit.
== Tiktiwin-is Tigejdanin ==
=== '''Tilelli n wawal d usmeslay''': ===
Voltaire yumen belli yal amdan yesɛa azref ad yini tiktiwin-is war ma yegged kra. Yettwassen s wawal-is i d-yettwanan: "Ur qebleɣ ara ayen i d-teqqareḍ, maca ad nnaɣeɣ s tezmert-iw akken ad tesɛuḍ tilelli ad t-iniḍ."
Tilelli n wawal d umeslay d yiwen seg yimukan igejdayen yakk deg tfelsafit n Voltaire. Yettwali belli tmetti ur tezmir ad tennerni, ur tezmir daɣen ad taweḍ ɣer tidet, war ma yal amdan yesɛa azref ad yini tiktiwin-is war ma yegged kra n wemciwer neɣ n uɛaqeb.
==== Amesten n tiktiwin n wiyaḍ ====
Voltaire yumen belli amennuɣ n tiktiwin s wawal d amennuɣ n talwit, yerna d netta i d abrid awḥid ɣer tidet. Tikti-s tameqqrant tettwagzem deg wawal-is ameqqran i yuɣalen d azamul deg umaḍal: "Ur qebleɣ ara tikti-k neɣ ayen i d-teqqareḍ, maca ad fkeɣ tudert-iw akken ad tesɛuḍ azref ad t-teqqareḍ." S wawal-a, yessaweḍ ad yezzi i yiri n tfelsafit, imi yerra tilelli n wawal d azref amaɣlal i yal amdan, ɣas ma tiktiwin-nni mgal tid-is.
==== Amennuɣ mgal tadrest ====
Deg tallit-is, adabu n tgeldit s wallal n usɣan yella yesseqdac tadrest ɣef yidlisen, yimgraden d yimeslayen. Voltaire yennuɣ mgal tadrest-a s tezmert-is meqqren. Yettwali belli tadrest d amrig n yidiktaturen akken ad ḥekmen timetti s wudm ur nelli d amsawi, ad rren talast ɣef wallaɣ n umdan. I lmend n waya, yura aṭas n yidlisen, timucuha d yimgraden s yismawen uffiren akken ad d-iwet ɣef udabu war ma yeɣli deg ufus n teɣdemt-nsen ur neṣfa, yerna akken ad yaweḍ wawal-is ɣer yimdanen.
==== Awal ilelli d amrig mgal tadankit ====
Deg tmuɣli-s, tilelli n wawal mačči d tanila kan i yimassanen neɣ i yimussnawen, maca d amrig amezwaru i umennuɣ mgal tadankit, temḥeqranit . Yumen belli ma yella wawal ilelli, imdanen ad izmiren ad skeflen tuccḍiwin n udabu, ad sutren taɣdemt, yerna ad snernin tussniwin. Awal ilelli d tafat i yessefk ad ifet tilas n wallaɣ, ad yili d amrig i wid yettwakerhen akken ad hudden asurif n yidiktaturen.
==== Tazrirt-is deg umaḍal atrar ====
Ass-a, tiktiwin n Voltaire ɣef tilelli n wawal llant d lsas n yizerfan n umdan. Timendawin n tugdut deg waṭas n tmura sɛant tanila-a am uzref agejdan. Kra n umdan i yennuɣen ass-a ɣef uzref-is ad yini ray-is, ad yeffeɣ ɣer ubrid ad yessuter azref-is, neɣ ad yaru deg yiẓeṭwan inmettiyen war ma yegged, yessaɣ tafat ɣef tfelsafit n Voltaire. Yettwaggez belli war tilelli n wawal, ulac tugdut, ulac taɣdemt, yerna ulac tanmert n tmetti.
'''Tasemhuyt n usɣan''': Yenkeṛ tamḥeqranit gar yimdanen ɣef tmentilt n usɣan. Yura aṭas ɣef usentel-a akken ad immel belli asɣan ur ilaq ad yili d sebba n yimenɣi neɣ n temḥeqranit, yerna yal amdan yesɛa tilelli ad yaf aman-is deg usɣan i yextar.
'''Tameẓla d Umeɣẓan''': Yettwali belli tameẓla d tafat i yessefk ad taweḍ yal amdan akken ad yefru uguren n tmetti, mačči d asɣan neɣ tarrayin tiqburin i yesderɣlen ɣef wallaɣ n umdan.
'''Taɣdemt d Tamsawit''': Yennaɣ mgal taɣdemt ur nelli d tamsawit. Yessaweḍ ad yerr taɣdemt i yiwen umdan yettwakerhen s uzref ur neṣfa, i yessawalen ɣer ubeddel n unagraw n teɣdemt.
== Tazrirt n tfelsafit-is deg umaḍal atrar ==
Tiktiwin n Voltaire sɛant tazrirt tameqqrant deg umaḍal n wass-a:
'''Izerfan n Umdan''': Tiktiwin-is ɣef tilelli d tamsawit llant d lsas n uswenni agreɣlan n yizerfan n umdan d uɣerman.
'''Tugdut d Talayakit''': Abrid i yeldi ɣer tugdut d talayakit, akken ad yili umdan d ilelli deg tmetti-is, ad yili umgarad gar usɣan d udabu.
'''Tagrawla Tafransist''': Imelwiyen d yimussnawen n tagrawla tafransist ssemersen tiktiwin-is akken ad sneflen anagraw aqbur n tgeldit, ad snulfun tagduda.
== Ayen yura ==
[[File:Voltaire - Élémens de la philosophie de Neuton.png|thumb|''Elémens de la philosophie de Neuton'', 1738]]
'''Tifelseft''' ''':'''
* Tibratin teflsafiyin (Lettres philosophiques), 1734
* Awal ɣef tissumḥa (Traité sur la tolérance),1763
* Amawal afelsafi (dctionnaire philosophiques), 1764
'''Amezruy''' ''':'''
* Tin ugellid Henri (La Henriade), 1728
* Amezruy n Charles XII (L'histoire de Charles XII) ? 1731
* Lqern n l Louis XIV(Le siècle de Louis X1V),1751
* Awal ɣef wansayen (Essai sur les mœurs), 1741
'''Ungalen/Timuchuha''' ''':'''
* Zadig, 1747
* Candide, 1759
* Micromégas (1752)
* Ameḥruc (lIngénu),1767
'''
'''Tamedyezt'''''' ''':'''
* Isefra ifelsafiyi d isefra isatranen (Poèmes philosophiques et poèmes satiriques),
* Asefru ɣef twaɣit n Lisbun (Poème sur le désastre de Lisbonne), 1756
'''Tibratin''' ''':''' 6000
[[Taggayt:Amaru|Voltaire]]
ljke5m9izpqmiuun1llw1is78x7dvo7
Taznagt n Srayr
0
17495
116573
104453
2026-06-02T14:53:38Z
Vsinaz
16232
116573
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taznagt n Srayr''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵜⴰⵣⵏⴰⴳⵜ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵔ''') d yiwet n [[tantala]] [[Tamaziɣt]] ttmeslayen s yis [[iznagen n srayer|Iznagen n Srayer]] deg tama n [[Arif|warif]] id yezgan s ugafa n [[ameṛṛuk]], Tantala ayyi tudes (teqreb) s waṭas ar [[Tutlayin timaziɣin n waṭlas|tutlaytin timaziɣin n waṭlas]] ɣas akken tettwasemdu s [[Tarifit|trifit]].
== Addad ==
Tantala taznagt d tin [[tutlayt yettwaggzen s ungar|yettwaggzen s ungar]] acku gran-d anagar n 50,000 neɣ 70,000 n ifganen i zeddiɣ (mazal) ttmeslayen s yis.
== Imniren ==
{{refs}}
{{tamaziɣt}}
[[Taggayt:Tutlayin timaziɣin]]
[[Taggayt:Tutlayin]]
[[Taggayt:Tutlayin n Umeṛṛuk]]
antrwpwoqyfmz3eox3pgim09qorman0
Zuser
0
25487
116576
2026-06-03T10:10:21Z
Gurzil90x
14292
Amagrad amaynut
116576
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Djoser cropped.jpg|vignette|Asebdad n Zuser deg usalay amaṣri n lqahira.]]
'''Zuser'''(neɣ s tefransist: '''''Djoser'''''), i wumi yella yisem unṣib '''Netjerykhet''' (Awin yellan d lmaɛbud s yiman-is), d aferɛun n tɣerma tamaṣrit taqburt. D netta i d agellid amezwaru (neɣ wis sin ɣef leḥsab n kra n yimnadiyen) n twacult tis tlata (3ème dynastie) deg Tallit n Tgelda Taqburt (Ancien Empire). Tallit n lḥekm-is, i d-yellan gar 2667 d 2648 uqbel n Ɛisa, d tin i d-yewwin aṭas n tneflit (développement) d tmuɣliwin timaynutin deg tmetti, tadbelt, tadamsa, d tsegda.
ocvy2tct2a33q4499rl8puhel4yv3po
116577
116576
2026-06-03T10:37:13Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116577
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Djoser cropped.jpg|vignette|Asebdad n Zuser deg usalay amaṣri n lqahira.]]
'''Zuser'''(neɣ s tefransist: '''''Djoser'''''), i wumi yella yisem unṣib '''Netjerykhet''' (Awin yellan d lmaɛbud s yiman-is), d aferɛun n tɣerma tamaṣrit taqburt. D netta i d agellid amezwaru (neɣ wis sin ɣef leḥsab n kra n yimnadiyen) n twacult tis kraḍ deg Tallit n Tgelda Taqburt. Tallit n lḥekm-is, i d-yellan gar 2667 d 2648 uqbel n Ɛisa, d tin i d-yewwin aṭas n tneflit d tmuɣliwin timaynutin deg tmetti, tadbelt, tadamsa, d tsegda.
== Tasegda d Tjenyurt ==
Aḥric ameqqran anida i d-yessekcem Zuser abeddel d ameqqran d aḥric n tsegda. Uqbel tallit-is, igelliden d yimdanen imeqqranen llan tmeṭṭlen-ten deg yiẓekwan i wumi qqaren "Mastaba", yebnan s wakal, s walluḍ d yigudar n usɣaṛ.
S lmendad n umwazir-is d umsegdaw-is '''Imḥutep''' (Imhotep), Zuser yesbedd aẓekka ameqqran n weẓru: '''Tazamugt isuraf n Saqqara''' (''neɣ tazamugt n tseddarin n saqqara'').
* '''Asnulfu n weẓru:''' Tazamugt-a tebna s yisuraf, tesɛa azal n 62 n yimetren deg teɣzi. Ayagi d asenfaṛ amezwaru deg umezruy n talsa i yebnan s weẓru aẓayan ur nrekku.
* '''Asatal asɣanan:''' Tazamugt-a ur telli ara d aẓekka kan, maca d adeg asɣanan ameqqran yesɛan aṭas n tzeɣwa, tisraf, d temnaḍin n tẓallit daxel-is.
== Tadbelt d Tdamsa ==
Deg tallit n Zuser, tadbelt tamaṣrit tewweḍ ɣer yiwet n tuzzgi d usemlal (''synthèse/centralisation'') ur nettwaẓri yakan. Awank yuɣal d amenzay, isebded lqedd-is s ddemma n yimsudden:
* '''Tamanaɣt tamaynut:''' Agellid isebded tamanaɣt-is deg ''Memfis'' (Memphis), akken ad yili d amqerreb ɣer snat n temnaḍin n Maṣer (Maṣer Ufella d Maṣer Wadda) d useḥbiber ɣef umnekni gar-asent.
* '''Tadamsa d Tnezzut:''' Ɣef leḥsab n tdamsa, Zuser issewseɛ tilisa n tmurt-is, yesnerna ayen d-itekken seg tnezzut. Yuzen isardasen d tzelgiwin ɣer tezgzirt n Sini (Sinaï) akken ad d-kksen iɣir d teẓruyin ɣlayen am turkwas (''turquoise''). Ayagi yefka-d isugam imeqqranen i uẓayar-is akken ad yebnu isenfaṛen idamsanen imeqqranen.
== Asɣan d Tmuɣliwin ==
Deg uḥric n wasɣan, Djoser yesselḥaq aẓayeṛ n uferɛun ɣer tqacuct. Agellid yuɣal d ammudem n yilluten ɣef tugnit(lqaɛa).
* [[Tugna:Zoser Pyramid (2347235367).jpg|vignette|Tazamugt n yisuraf(neɣ n tseddarin) deg saqqara]]'''Tazamugt am umatar:''' Tazamugt n yisuraf tella d amatar n tneflit tasɣanant. Tettwasenɛet am d isuraf (tiseddarin) ara yali uferɛun ɣer yigenni akken ad yelḥeq illuten, ladɣa ilu n yiṭij (''Ra'').
* '''Tudert deffir tmettant:''' Abeddel seg tṣakkiwin tiḥerfiyin ɣer yiẓekwan n weẓru isbeggen-d tumnayt tamaṣrit lqayen ɣef tɣellist n ṛṛuḥ d tmanegt deffir tmettant. Aẓekka ameqqran d adeg n taggara i weglid akken ad yelḥeq imezwura-s s wudem uzzig.
== Taẓuri d Yidles ==
Taẓuri deg tallit n Djoser tewweḍ ɣer yiwet n tɣara (''qualité'') yemgaraden ɣef zik.
* '''Asefris n''' '''Zuser:''' Asebdad n Zuser i d-ufan deg yiwet n texxamt n uẓekka-s (iwumi qqaren ''Serdab'') d amedya amezwaru n usebdad n uferɛun s lqed-is ummid i d-yewwḍen ar ass-a. Asebdad-a isenɛet-d Zuser yeqqim ɣef usɣim n lḥekm, yelsa aɣenbur unṣib d ucekkuḥ n lḥekm, d ayen i d-yemmalen tamanegt d tnezmart n uferɛun.
* '''Tira d Isekkilen:''' Tasekkirt n tira s yisekkilen iqedsanen (Hiéroglyphes) tebda tettaṭṭaf talɣa-s tankemmalt, tewweḍ ɣer uswir n tẓuri tusnawt yettwarun ɣef yigudar n yiẓekwan akken ad d-ḥkun tijmilin n ugellid.
== Taggara ==
S umata, Zuser ur yelli ara kan d agellid i yebnan tazamugt tamezwarut, maca d netta i d-isbedden isuraf imezwura n tɣerma tamaṣrit tatrart. Tazamugt-is, tadbelt-is iqedcen, d tẓuri-s yeṣfan, d ayen i d-yessufɣen Maṣer taqburt seg tallit n wakal ɣer tallit n weẓru, tussna, d tmanegt i d-yeqqimen d azamul n tɣerma-a i yifḍen n yiseggasen. D tallit-is i d asatal lqayen i d-yefkan ifadden i yiferɛunen i d-itebɛen akken ad bnun tizamugin timeqqranin n Giza.
3n2gy66hqh8m9e1fklrddxd0vgfc0ji