Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.5 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Ḥatecpsut 0 25489 116596 116591 2026-06-06T11:04:59Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116596 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Seated Statue of Hatshepsut MET Hatshepsut2012.jpg|vignette|Asebdad n Ḥatecpsut.]] '''Ḥatecpsut''' (Hatshepsut) d yiwet gar tgejdanin timeqqranin deg umezruy n Maṣer taqburt. Tella d aferɛun wis semmus n twacult tis mraw d tamt (18), teṭṭef adabu gar yiseggasen n 1478 akked 1458 uqbel n Ɛisa. Tettwassen nezzeh s talwit, taneflit n tdamsa, akked tsagda tameqrant i d-teǧǧa. Tawenza-s d yiwet gar tid yessewhamen maḍi deg umezruy amensay, imi d tameṭṭut i yewwḍen s aẓayeṛ n uferɛun ummid. == Anekcum ɣer Udabu d Uẓayeṛ-is == * '''Tameddurt tamenzut:''' Ḥatecpsut d yelli-s n uferɛun Tutmus Amezwaru (Thoutmôsis I) akked tgellidt Yeɛmes. Ḥatecpsut tlul-d ahat deg useggas n 1507 send n tlallit n Ɛisa, tella d yelli-s n uferɛun Tutmus Amezwaru (Thoutmôsis I) akked tgellidt-is tameqqrant Yeɛmes. Imi d yelli-s n uɣbalu ageldan agejdan, tedder deg yiwet n twennaḍt yesɛan lhiba tameqqrant deg tgarda n twacult tis mraw d ṭam. Ɣas akken tesɛa aytma-s imeqqranen seg tama n yemma-s, wid wumi qqaren ''Wadjmose'' akked ''Amenmose'', lmut tewwi-ten d imecṭaḥ, d ayen i d-yeǧǧan Ḥatecpsut d nettat i d tamekkasut tawḥidt n uẓar ameqqran n baba-s. Ttrebga-s tella d tin lqayen nezzeh; deg temẓi-s tessen d acu i d adabu, teẓra amek i tteddun temsal n uwanek d tsertit n Maṣer taqburt, yerna tettusegma akken ad d-teḍfer ijerriden n tgellidin timeqqranin i tt-id-yezwaren. Mi d-tewweḍ tmettant n baba-s Tutmus Amezwaru, tamurt tufa-d iman-is sdat n yiwet n tegnit icudden ɣer tukkest n udabu. Gma-s n Ḥatecpsut, Tutmus Wis Sin, i d-ilulen seg tmeṭṭut tis snat n baba-s (i wumi qqaren Mutnefret), d netta i d-yewwḍen ɣer umkan n uferɛun. Akken ad sseǧhden aẓayer akked tezmert n lḥekma-s, yerna ad sseḥbibren ɣef yidammen igeldanen izeddganen, ansay n tallit-nni yewwi-d ɣef Ḥatecpsut ad tezweǧ akked gma-s Tutmus Wis Sin. Seg tdukli-a, tuɣal d tagellidt tameqqrant n Maṣer u d tamasist n uferɛun aqerru. Deg lweqt-nni daɣen, tewwi yiwen n uẓayeṛ asɣanan yesɛan azal meqqren maḍi, d aẓayeṛ n "Tmeṭṭut n Yakuc Amun". Tiwuriwin-is timaynutin fkant-as-d lhiba, tazmert, akked udellel deg ufukan ameqqran n Karnak, yerna ssalyent aẓayeṛ-is sdat n yigaggen d ugdud n tmurt. S wakka, tirmit i d-tewwi deg temẓi-s d tnezmart i tesɛa deg tsertit d tsɣanit heggan-tt-id ad teṭṭef adabu gar yifassen-is mi i d-tewweḍ teswiɛt, ayen i tt-yeǧǧan ad tuɣal s yin ɣer sdat d aferɛun s wudem ummid yettwassnen deg umaḍal. * '''Azbu d Tenbaḍt:''' Mi yemmut urgaz-is, Tutmus Wis Sin (i yellan diɣen d gma-s s yiwet n tama), mmi-s n urgaz-is yellan d amekkasu — Tutmus Wis Kraḍ — yella d amecṭuḥ aṭas ur yezmir ara ad yenbaḍ. Ɣef waya, Ḥatecpsut teṭṭef adabu deg tazwara am tenbaḍt(tgellidt). * '''Asenɛet n Tnezmart:''' S kra n wakud, teffeɣ-d Ḥatecpsut akken ad terra iman-is d aferɛun unṣib. Deg tzelɣiwin d yisebdaden-is, tuɣal tettsunnuɣ iman-is s wudem n urgaz, tettlus tamart n yiferɛunen, akken ad tessebded aẓayeṛ-is sdat n ugdud, d yigaggen, akked yigensasen n tmurt. == Tanezzut akked Tdamsa == Tanbaḍt n Ḥatecpsut ur tbedd ara ɣef umgaru d uɣeṣṣab, maca tbedd ɣef usebɣer n tdamsa akked tnezzut. * [[Tugna:Il tempio di Hatshepsut.JPG|vignette|Afakan n "Deir el-Bahari' n Ḥatecpsut]]'''Tizelgi ɣer tmurt n Punt:''' Tessekker yiwet n tzelgi tameqqrant s lbabuṛat ɣer tmurt n Punt (i d-yezgan ahat deg tmurt n Ṣumal n tura). Tizelgi-a d tin i d-yewwin tamanegt d tameqqrant i Maṣer. * '''Isuɣam:''' Tizelgi-a tekcem-d s waṭas n tɣawsiwin ixuṣṣen deg Maṣer, am lebxur, ureɣ, iselman iberkanen, iɣsan n yilew, akked yisekla n lmir (myrrhe). Ayagi yefka-d tazmert d usfari ufrir i tdamsa n tmurt-is. == Tasɣaliyt d Lebni == Ḥatecpsut teǧǧa-d aṭas n yimataren n tnezmart-is deg taɣult n lebni d tsɣaliyt, i yellan d timudmin i lqernat i d-itebɛen: * '''Deir el-Bahari (Djeser-Djeseru):''' D afakan n tẓallit d usemḍel-is i d-yezgan s rrif n yiɣraben n wedrar. Tettuneḥsab d yiwet gar tɣawsiwin yufraren i yessewhamen deg tsɣaliyt n umaḍal aqbur, s tseddarin-is timeqranin akked teɣriwen-is tisemlalin. * '''Isebdaden n Karnak:''' Tessuli aṭas n yisebdaden (obélisques) isawnen deg Karnak, i yellan d inigan ɣef lǧehd akked lhiba n tgelda-s. == Tagara d Umḥu n Yisem-is == Mi temmut Ḥatecpsut (ahat deg 1458 u.Ɛ), Tutmus Wis Kraḍ yeṭṭef adabu s wudem unṣib. * '''Tukkest n Yisem-is:''' Kra n yiseggasen s deffir n lmut-is, Tutmus yebda yiwet n temhelt akken ad yemḥu isem-is seg yisebtar n umezruy. Ismawen-is ttwekksen seg yiɣraben, isebdaden-is ttwarẓen, dɣa isem-is yettwakkes seg tsiḍent n yiferɛunen. Iswi yella d usfari n tmezwarut i uḥric n yergazen deg tewsit. * '''Asnirem d Tuɣalin:''' Ɣas akken llan wid yebɣan ad tt-rren ɣer tatut, imnadiyen n tesenzikt tatrart ufan-d aṭas n yimataren d isemliyen i d-yemmalen tilin-is. Ass-a, tuɣal d azamul n tebɣest, tettwassen d yiwet gar tigellidin timeqranin maḍi n umezruy alsan. 5dawm7l74y12if0loij2yep3lrpb768 Amdan n Niyundirṭal 0 25490 116595 116592 2026-06-06T10:40:16Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116595 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Neanderthal at AMNH.jpg|vignette|Taɣessa yiɣes n wamek yella umdan n niyundirṭal]] '''Amdan n Niyundirṭal''' (''Homo neanderthalensis'' neɣ ''Homo sapiens neanderthalensis'') d yiwet n telmest n yemdanen i inegren i yeddren deg Uruppa, Asya Talemmast, akked Usamar Alemmas. Tallit-nsen tebda-d wazal n 400 000 iseggasen aya, yerna ngran wazal n 40 000 iseggasen aya. Isem-a yekka-d seg rreḥba n Neanderthal deg tmurt n Lalman, anda i d-ufan iɣsan-is imezwura deg useggas n 1856. Zik-nni, llan ttwalin-t d amdan aqbur ur nesɛi allaɣ yuẓan ɣer zdat, maca tussniwin n tallit-a tatrart sbeggrent-d belli d amdan yettaṭṭafen amkan yelhan deg tmetti, yesɛa idles, yerna yezmer ad d-yesnulfu allalen yelhan. == Aẓar d Umezruy n Temhezt == Amhaz n Umdan n Niyundirṭal icudd ɣer temhezt n tewsit ''Homo''. * '''Aẓar amezday:''' Imusnawen n umezruy n wemdan qqaren-d belli Amdan n Niyundirṭal akked Umdan atrar (''Homo sapiens'') sɛan yiwen n uẓar amezday i yeddren wazal n 600 000 ar 800 000 iseggasen aya (ahat d ''Homo heidelbergensis''). * '''Asebḍu:''' Amdan n Niyundirṭal yebḍa ɣef ''Homo sapiens''. Netta yemhez deg Uruppa(Turuft) akked Asya, ma d Amdan atrar yemhez deg Tfriqt. * '''Anezwu:''' Tamhezt-is tella-d ddaw n tignewt neɣ n unezwu asemmaḍ n tallit n wegris, ayen i t-yeǧǧan ad yesɛu tasnalɣa (morphologie) iwulmen i usemmiḍ. == Aglam Asnalɣan d Tsekkiwt (Morphologie et Anatomie) == Tafekka n Niyundirṭal temgarad ɣef tin n Umdan atrar, acku tettawi-d ɣer waddad n twennaṭ isemmaḍen: * '''Aqerru d Wudem:''' * Yesɛa aqerru meqqren (tajumma n wallaɣ-is tugar tin n ''Homo sapiens'', tettaweḍ ar 1500-1600 cm³). ** Anyir-is yader, iɣsan sennig wallen-is d imeqqranen. ** Ur yesɛi ara tamart (menton fuyant), yerna tinzert-is d tameqqrant aṭas akken ad isseḥmu aḍu isemmaḍen uqbel ad yekcem ɣer turin. * '''Tafekka d Iɣsan:''' ** Lqedd-is d awezlan maca yekwaẓ, iɣsan-is zẓayiten yerna d imeqqranen. ** Imedrawen-is(iḥricen n tfekka-s) d iwezlanen ɣef yiri n tfekka (Ayen i d-issenɛatayen alugen n Allen d Bergmann i uḥraz n teẓɣelt n tfekka). ** Tiyita n yifassen-is d taẓayant aṭas, yesɛa ifessugan iǧehden. l7x80f9n6rvii2fz59e0k5a4wknhmhb