Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.12
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Blaise Pascal
0
5209
116892
91228
2026-07-24T10:51:27Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116892
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Blaise Pascal''' ilul deg 19 yunyu 1623 deg Clairmont (Clermont-Ferrand n wass-a) deg Fransa, immut deg 19 ɣuct 1662 deg Paris. Yella d afelsuf, amsnulfu, d amaru afṛensis.
Blaise pascal( neɣ nezmer a t-naru s teqbaylit s "'''Bliz Paskal'''") d yiwen seg yimusnaken, yifelsafen d yimasnakucen imeqranen i d-tefka franṣa i umaḍal deg tasut n 17, Yella d amdan i yessnen ad yesdukkel gar tusnakt, tasengama(tafizikt), tafelsafit d tesnakuct deg yiwen n wallaɣ ifazen.
Isem-is yeqqim yettwaru s yisekkilen n wureɣ deg umezruy n tussna d tfelsafit n umaḍal.
==Ayen yura Blaise Pascal==
*Essai pour les coniques (1640)
*Expériences nouvelles touchant le vide (1647)
*Récit de la grande expérience de l’équilibre des liqueurs (1648)
*Traité du triangle arithmétique (1654)
*Les Provinciales (Correspondances 1656-1657)
*Élément de géométrie (1657)
*De l’Esprit géométrique et de l’Art de persuader (1657)
*Histoire de la roulette (1658)
*L’Art de persuader (1660)
*Pensées (1669, posthume)
[[Taggayt:Tameddurt]]
[[Taggayt:Amsnuflu]]
[[Taggayt:Afelsuf]]
16dxh83gxsnsllf73bfld3opirv1eyg
Titus
0
25518
116887
116874
2026-07-23T20:37:39Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin
116887
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Titus Ny Carlsberg Glyptotek IN3159.jpg|vignette|Titus]]
'''Titus Flavius Caesar Vespasianus Augustus''', yettwassnen s yisem n '''Titus''', d amenkad aṛumani i d-yemmugren tallit n unbaḍ gar useggas 79 d 81 S.Ɛ (Seld Ɛisa). D netta i d amenkad wis sin n ugdez n Yiflavyanen, iṭṭef adabu seld lmut n baba-s, [[Vespasyan|Vespasian]]. Ɣas akken tallit n unbaḍ-is tella d tawezlant (sin n iseggasen d kra n wayyuren), Titus yewwi-d tisellat n yigelliden imeqranen, yerna yeǧǧa-d ccama lqayen deg umezruy aṛumani.
== 1. Temẓi-s akked Tudert-is Taserdasit ==
Send(Qbel) ad yali ɣer wemkan n '''usɣim''' n tmenkda, Titus yedder tudert n userdas n usɣan, anda yesken-d tazmert-is.
* '''Tirmit taserdasit tamezwarut:''' Yedda d uqerru ameqran deg yiserdasen iṛumaniyen deg Bṛiṭanya (Britannia) akked Lalman (Germania), anda i d-yewwi aṭas n '''tirmitin''' meqren.
Tirmit taserdasit tamezwarut n Titus tella d lsas lqayen ɣef wacu i d-yebna tudert-is tasertant akked tserdasit i t-yessawḍen ɣer tqacuct n udabu aṛumani. Send(qbel) ad yuɣal d amenkad, yewwi-d ad yezger ɣef yiwet n utteki i d-yewwi ɣef yal ilemẓi aṛumani n tserkemt yattuyen: aqdec deg yigen ameqran. Titus yekker-d deg yiwet n twacult i d-ikecmen s amkan yelhan di Ṛuma, u asmi yella d ilemẓi, yesɛedda aṭas n wakud-is deg teɣremt umenkad akked Briṭanikus (Britannicus), mmi-s n umenkad Klud (Claude). Dinna yelmed tiẓuriwin, adiwennit, d tfesniwin n lɛesker. Di wakud n tlelli-s, yella yettnadi deg tmusniwin u yettzi aṭas ɣef yiɣerbazen iṛumaniyen akked yifakanen n Ṛuma iwakken ad yelmed ansayen n usɣan d tsertit n lejdud-is, ayen i as-d-yefkan tafrit lqayen ɣef wazal n tɣerma taṛumanit.
Akken kan yewweḍ ɣer temẓi-s tameqrant, gar useggas 57 d 59 S.Ɛ, yekcem s udem unṣib ɣer tlufa n yigen. Titus yettwaceggeɛ ɣer tmurt n Lalman (Germania) s yisem n umɣar aserdas (tribunus militum). Tasga-ya n ugafa tella tettwassen s unezwu-ines aqseḥan akked yimihiyen-is yeffren, imi iserdasen irumaniyen llan ttidiren deg yigruren d imeqranen, tqabalen tigzamin d unṭag n yidrumen iberraniyen yellan mgal n tmenkda. Deg wasatal-a n twaɣit d lḥerṣ, Titus yelmed amek i d-yettili unbaḍ, amek ttarran iserdasen d tigrawin yedduklen, u yessenher iserdasen-is s tabɣest d tiḥerci. Ayen i t-yerran ifaz-d d tazmert-is tabeddanit; yella d amdan iṣeḥḥan, yessen ad iseqdec uzzal, u yettarra ddehn-is ɣer yal asɣel d wulɣu n yimdanen-is. Ur yelli ara d aqerruy yettaggin ad yexleḍ gar yiserdasen neɣ ad yebɛed fell-asen, maca yella d argaz n urmas akked tnekkit, ayen i as-d-yewwin leqder ameqran gar yiserdasen iweɛṛen n Lalman.
Seld tirmit-is deg ugafa, Titus yettwaceggeɛ ɣer tmurt n Briṭanya (Britannia) gar useggas 59 d 61 S.Ɛ, iwakken ad ikemmel tamazant-is taserdasit. Di tallit-nni, Briṭanya tella d tasga tamaynut i d-yettwakksen s dderɛ seld anekcum n umenkad Klud, akal-is d ameqran u anmeggag-is ɣef Ṛuma yeǧǧa-tt d amkan anda azbu n yimezdaɣ yezga yettnerni. Di tmurt-a, Titus yarna ibeyyen-d aswir-is yeflalin deg tsuddest taserdasit. Yeqdec akken iwata mgal n tegrawliwin timecṭaḥ, issebded tafada n laman deg kra n temnaḍin iweɛṛen, yerna isken-d actal-is deg usezri n tilufa s wudem uzzig. Amyaru aṛumani Suétone (Suetonius), mi d-yura ɣef tmeddurt n yigelliden deg udlis-is, isebder-d belli Titus yeǧǧa-d ccan d ameqran u yella d amatar ufrir gar yimdanen n Lalman d Briṭanya. Tisellat-is tugar tilisa n yigruren iserdasen armi uɣalen yiserdasen d yimezdaɣ n temnaḍin-a bnan-as aṭas n tsereɣtin d yizmulen n usmekti iwakken ad ǧǧen isem-is deg tkatut u ad sseḥbibren ɣef ccfawa n tezmart-is.
Ayen i d-yewwi Titus seg yiseggasen-a imezwura n tserdast mačči kan d asileɣ d taɣda tastratijit, maca d tussna lqayen n tmeddurt n yiserdasen d uɣan-nsen aɣelnaw. Asmi i d-yuɣal ɣer Ṛuma di taggara n tmazant-is, Titus yewwi-d yid-s agerdas n tissas d "lḥeqq deg wawal", ayen i as-yeldin tiwwura n tsertit. Dinna i yeṭṭef amkan n uqestur (anedbal aṛumani), yebda-d tikli-s di tedbelt taṛumanit. Tirmit-a tamezwarut deg Lalman d Briṭanya tella d taḍullit iwakken ad iḥeggi abrid-is, u ad yuɣal d amgi agejdan deg tmenkda aṛumanit, ladɣa asmi i d-yemlal d umgaru ameqran n Udayen s ljehd d tiḥerci i d-ijmeɛ seg yiḍan isemmaḍen n umalu.
* '''Amgaru n Udayen:''' Deg useggas 67 S.Ɛ, iwet mgal wid i d-yebdan '''azbu''' di tmurt n Udayen. Mi yuɣal baba-s d amenkad deg useggas 69 S.Ɛ, Titus iṭṭef-d asenbeḍ n uselwi n tserdast deg ugmuḍ(ccerq).
Deg useggas 66 S.Ɛ, yekker-d yiwen n wazbu ameqran di tmurt n Udayen (Judée) mgal unbaḍ aṛumani. Iwakken ad isseḥbes tegrawla-ya u ad yerr talwit ɣer temnaḍt-a n ugmuḍ(ccerq), amenkad [[Niru]](Néron) iceggeɛ-d aserdas ufrir Vespasian (Vespasien) deg useggas 67 S.Ɛ. Di tuɣdaḍt-a, Titus yedda d baba-s am uqerruy ɣef tegrumma tis 15 (Legio XV Apollinaris). Tirmit-a tella d tagnit i d-yessufɣen Titus seg weksum n ulemẓi anelmad ɣer wudem n userdas aḥerri i gzemmen tilufa ticuqanin. Deg yiseggasen imezwura n umgaru, isken-d tamuɣlii lqayen d tebɣest deg waṭas n yimenɣiyen deg temnaḍt n Jilil (Galilée), anda issezdi taḥerci taserdasit akked tsertit n tsedmirt mgal n yiqerra n wazbu.[[Tugna:Tito, fine I sec. dc..JPG|vignette|Asebdad n Titus s wudem aserdas.]][[Tugna:The Arch of Titus, Upper Via Sacra, Rome (31605340150).jpg|vignette|Taganza n Titus di Ṛuma, zdat n unmager.]]Tagnit tembeddal aṭas deg useggas 69 S.Ɛ, asmi i d-teḍra tezɣent tasertant deg Ṛuma i wumi qqaren "Aseggas n Kuẓ n Yimenkaden". Seld lmut n [[Niru]] d ccwal ameqran i d-itebɛen di tmenkda, iserdasen n ugmaḍ fkan tiɣri sbedden Vespasian d amenkad amaynut. Mi yewwi abrid-is ɣer Ṛuma iwakken ad yeṭṭef asɣim s wudem unṣib, Vespasian yeǧǧa taɣtest akked tuɣdaḍt n usefrak n umgaru ger yifassen n mmi-s, Titus. Ɣas akken yella meẓẓi di leɛmer (qrib 30 n yiseggasen), Titus yerfed aɣan-a ameqran s wuzzal. Issebded anagraw aserdas iǧehden, yerna issemlal ugar n 60,000 n yiserdasen irumaniyen (gar tegrummiwin d yimendiden) iwakken ad iqabel tamdint n Uṛcalim (Jérusalem), i yellan d ul n tsertit d usɣan n yigrawliwen.
Anekcum d usutel n temdint n Uṛcalim deg useggas 70 S.Ɛ, yettwaḥseb d yiwen seg yimukan iqesḥanen akk deg umezruy aserdas aṛumani. Titus isseḥbes yal abrid n taywalt neɣ n tukci n wucci ɣef temdint, ayen i d-yewwin laẓ, tussaft d twuɣa timeqranin ɣef yimezdaɣ-is. Seld aṭas n wayyuren n usutel, d yimenɣiyen qeṣḥanen s daxel n yiberdan, iserdasen irumaniyen ssawḍen ad rẓen iɣerban n temdint. Taggara n temhelt-a teffeɣ-d s tiyita n rreḥba: iserdasen sseɣlin u sseṛɣen '''Afakan wis Sin''', i yellan d amkan ufrir u yettwaqedsen akk deg umaḍal ɣer udayen. Ɣas akken kra n yimnadiyen n umezruy ttinin belli Titus ur yebɣi ara ad isseṛɣ '''afakan'''-a s timmad-is, maca ccwal n yimenɣi d wurfan n yiserdasen ssawḍen ɣer nnger n tmeṣkiwt-a n usɣan ameqran.
Taggara n umgaru-ya tefka-d tiɣtas ur nettwaḥsab; aṭas n yimdanen i yemmuten s tmenɣiwt neɣ s laẓ, ma d wid yemenɛen uɣalen d aklan, ttuzenzen deg leswaq n tmenkda taṛumanit. Ɣer yirumaniyen, ayen i d-yewwi Titus yella d tamanegt tasemlalt i d-issebganen tanezmart n tmenkda-nsen mgal yal aɣewwiɣ. Asmi i d-yuɣal ɣer Ṛuma, agdud akked ugraw aṛumani snemmren-t s tfaska n rrbeḥ tameqrant (Allak). Di tfaska-ya, ssekcen-d gar yiberdan tiɣawsiwin d yigerrujen n wureɣ i d-wwin seg '''ufakan''' n Uṛcalim, am tmennart n ṣa n yifuṛka (Menorah). Iwakken ad ǧǧen tigawt-a di tkatut n yimdanen d tsutwin i d-iteddun, bnan "Taganza n Titus" di Ṛuma. Aɣrab-a d azamul yellan ar ass-a, d amatar agejdan ɣef temhelt-a d tezrirt-is lqayen i d-yeǧǧan ccama deg tmeddurt n Titus akked umezruy n talsa s umata.
'''Anekcum ɣer Uṛcalim:''' Deg useggas 70 S.Ɛ, Titus yesutel tamdint n Uṛcalim. '''Tamhelt-a''' tessuli s usedrem n ufakan wis Sin d tmenɣiwt n waṭas n yimdanen. Ɣer yiṛumaniyen, aya yella d '''asenɛet''' n tezmart-nsen akked '''tmanegt'''; ma ɣer umezruy n udayen, yettwaḥseb d '''tanɣaɣreft''' tameqrant. Iwakken ad d-mektin aya, bnan "Taganza n Titus" di Ṛuma, i d-yemmalen ayen id-wwin d agerruj seg Uṛcalim.
== 2. Anekcum ɣer Udabu d Tsertit ==
Mi yemmut [[Vespasyan|Vespasian]] deg useggas 79 S.Ɛ, Titus igzem-itt di rray ad yuɣal d amenkad.
Deg tazwara, agdud aṛumani yekcem-it tugdi. Imdanen llan ttagaden ahat ad yuɣal d aḥeqqar neɣ d '''iniɣi''' am [[Niru]], ɣef ljal n tiqesḥi-s asmi yella d aserdas, d wassaɣ-is n tayri akked tgellidt Bérénice (i d-yekkan seg Ccerq, ayen ur nqebbel ara wansay aṛumani).
Maca, '''tasedmirt''' n Titus temgarad akk ɣef wayen nwan. Mi yeṭṭef adabu, ibeddel tikli-s:
* Yerra-d asqamu aṛumani (Sénat) ɣer wemkan-is, yegdel tigiḍiwin mgal yemdanen n tsertit.
* Ikkes '''tiwsiwin''' timeqranin ur nesɛi anamek-nsent deg tmetti.
* Yebḍa aṭas n '''teɣbula'''/'''yimengiyen''' d idrimen ɣef yigellilen. Amyaru Suétone, di udlis-is, iweṣṣef-it s wawal-a yettwassnen: ''"Titus d lfeṛḥ d wul n talsa"''.
=== 3. Tizeɣnin d Twuɣa di Tallit-is ===
Tallit n Titus, ɣas wezilet, temlal-d d kraḍ n '''tezeɣnin''' timeqranin i d-yessutren anabaḍ iǧehden. Deg wakk tiwuɣa-ya, Titus yesken-d tabɣest d tegzi-ines, yerna ixelleṣ aṭas seg "lǧib-is" iwakken ad iɛiwen '''tiɣtas'''.
{| class="wikitable"
|'''Tiwuɣa'''
|'''Aseggas'''
|'''Ayen yeḍran'''
|'''Asseggem d Tallelt n Titus'''
|-
|'''Aṭerḍeq n Vésuve'''
|79 S.Ɛ
|Adrar n tmes (Vésuve) iṭerḍeq-d, yeṣfeḍ timdinin n Pompéi d Herculaneum seg udem n lqaɛa.
|Yessers asqamu uzzig, yuzen aklan d tallelt i yimenɛawen, yefka tiyita n tedrimt iwulmen.
|-
|'''Timest di Ṛuma'''
|80 S.Ɛ
|Timest tameqrant tečča aṭas n yiɣerban, isulayen d tmezduɣin di temdint n Ṛuma, tuɣ 3 n wussan.
|Yeṭṭef '''tasiḍent''' n wasaɣen, ifreq aqqaṛen d ufrux i yimezdaɣ yeqqimen bla axxam, yebda tulya n lebni.
|-
|'''Tawla tameqrant'''
|80/81 S.Ɛ
|Yiwet n tsakrart neɣ n waṭṭan yebda ileḥu deg tmenkda, yenɣa aṭas n lɣaci.
|Yerfed arkawel n tezmert, yewwi-d imnadiyen ara yesferken tiwuɣa-agi di '''tallunt''' tazayezt.
|}
== 4. Aḥric n Lebni d Tẓuri ==
Titus isnerna di tmenkda s waṭas n leqdicat n lebni, ama i '''tnafutiwin''' tizuyaz neɣ i ucebbaḥ n temdint.
* '''Anrar n Yiflavyanen (Akulusyum):''' I kemmel lbni n unrar-a ameqran (i yebda baba-s). D netta i t-id-yeldin deg useggas 80 S.Ɛ s tfaskiwin n yisalen d '''yisenɛaten''' meqren i d-yuɣen 100 n wussan gar ccḍeḥ, imennuɣen n igladyaturen, d ṣṣyada n yiɣersiwen.
* '''Iḥemmamen n Titus:''' Yebna iḥemmamen n waman izuyaz ɣer tama n ''ukulusyum'', i yellan s ttawil '''ufrir''' i yal amazdaɣ deg Ṛuma.
== 5. Tamettant d Tukkest ==
Deg ctember 81 S.Ɛ, Titus yemmut seg tawla tamcumt (ahat seg lmalarya) deg taddart n Aquae Cutiliae, anda yemmut baba-s yakan. Tamettant-is tella-d d asfel ameqran i ugdud yellan iḥemmel-it aṭas. Agraw aṛumani isali-t ɣer wemkan n yigucelen; yerra-t d '''agerram'''.
Iṭṭef-d amkan-is gma-s amecṭuḥ, [[Dumisyan]]. Mgal Titus, tallit n Dumisyan tefka-d udem '''awahan''', imi yuɣal d aḥeqqar amesbaṭli mgal yiwudam n udabu, ayen i d-yesseknen ugar azal ameqran i d-yeǧǧa Titus di '''tukkest'''-is i tmenkda taṛumanit.
n1gnyclumzk73dsdfds6qgjk5t2bdw8
Dumisyan
0
25520
116886
116884
2026-07-23T20:36:57Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116886
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Domiziano da collezione albani, fine del I sec. dc. 02.JPG|vignette|Dumisyan]]
'''Dumisyan''' (s tlatinit: Titus Flavius Domitianus), ilul deg useggas 51, yemmut deg 96 S.Ɛ, d amenkad aṛumani i yeṭṭfen adabu gar useggas 81 d 96 S.Ɛ. D netta i d amenkad aneggaru n twacult n Yiflavyanen (Flaviens), s deffir n baba-s [[Vespasyan]] akked gma-s [[Titus]].
Tallit n Dumisyan d tin yeččuren d timlelliyin: ɣas akken yella d anedbal ameqqran i iṣegmen tadamsa n Ṛuma yerna isebded-d aṭas n yiɣsaren yessewhamen, maca ineggura n yiseggasen-is rran-t d azamul iḥemmlen tamḥeqranit, akukru, d uqelleb ɣef wid i s-yugin awal.
== 1. Tadbelt d Tdamsa ==
Dumisyan yefka-d azal ameqqran i wusnerni n tdamsa. Yella iḥemmel ad yeṭṭef yal taɣawsa s ufus-is, ur yeǧǧi ara tilelli i yinabaḍen n temnaḍin.
* '''Aṣeggem n yedrimen:''' Yesnerna azal n tedrimt taṛumanit (Denarius), ayen yeǧǧan tadamsa ad tezg, yerna tewwi-d rrbeḥ i yiqeddacen n uwanek d yisardasen.
* '''Aaẓeṭṭa n tebzert:''' Yella yeṭṭafar s telqayt amek i d-tettwagem tebzert (neɣ tiwsitin), ayen isenqsen tullist neɣ tamacahut n yimakaren deg temnaḍin.
== 2. Tasegda ==
Ṛuma teṛɣa s tmes deg useggas 80 S.Ɛ (deg lweqt n gma-s Titus). Mi d-yewweḍ Dumisyan ɣer udabu, yeṭṭef ɣef yir-is ad yuɣal ad yebnu tamanaɣt s wudem atrar yerna yif akken tella:
* '''Axxam n Umenkad:''' Yebna tiɣremt tameqqrant ɣef udrar n Palatin (''Domus Augustana''), i d-yegran d axxam n yimenkaden i d-itebɛen alamma d taggara n tmenkda.
* '''Iɣsaren n ddin:''' Isebded-d '''afakan''' ameqqran n Yubiter (Jupiter Capitolinus) s wureɣ d rrxam, i d-yemmalen tazamugt n tezmert-is.
* '''Annar n Dumisyan:''' Yebna-d annar i yecban wid n legrik, i mazal ar ass-a d amkan yettwassnen deg Ruma (Piazza Navona).
== 3. Timetti: Uraren, Asexdem d usedhu n Wegdud ==
Akken ad yejmeɛ ulawen n yimdanen, amenkad-a yella yeẓra belli iṛumaniyen ḥemmlen timsikniwin.
* '''Tarrayt n udabu:''' Yessebded-d uraren n [[Agladyatur|yigladyaturen]] akked temsikniwin timeqqranin i '''wasseḍu(i wusedhu)''' n wegdud. Maca, ayagi ur yelli ara kan i zzhu; yella d tarrayt n '''wasmurer''' tasertant i wakken ad isedhu lɣaci ɣef wuguren n tidet, ayen yewwin timetti ɣer yiwet n lḥala n '''tekufḍa''' (ur ttḥussun ara s wayen yeḍerrun deg tsertit tamatut).
* '''Tasreḍt n Umenkad:''' Yebɣa ad yerr iman-is d illu ger yemdanen. Yeḥkem ɣef lɣaci ad t-tteddun s yisem n ''Dominus et Deus'' (Mass akked Yillu).
== 4. Tasertit, Akukru akked Tɣellit ==
Dumisyan yella yekreh Asqamu n Sina (Sénat) yerna ur yettamen ula d yiwen. Aseggas s deffir useggas, akukru-ines yerna yimɣur, ladɣa mi d-yufa kra n yisenfaṛ n yimenɣiwen mgal-is.
* '''Anagraw n uɛassi:''' Yessers-d yiwen n unagraw azuran n '''teɣellit''' akken ad yeẓr ayen yettwaqaren deffir uɛrur-is.
* '''Iqeddacen n tuffra:''' Yuzen yal '''aɣalli''' deg tzeɣwa n Ruma, yerna yessexdem yal '''ameggi''' akken ad iḍfer iberdan n yiɛeggalen n Sina d ''yimɣaren n tmurt''. Win yettwacekken kan belli ixulef amenkad, ad t-nɣen s yisem n "txeṣṣart n tmenkda" (maiestas).
8d5k1h5883pfj4djk7q5jvn0y2ezbz1
116890
116886
2026-07-24T10:33:12Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
116890
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Domiziano da collezione albani, fine del I sec. dc. 02.JPG|vignette|Dumisyan]]
'''Dumisyan''' (s tlatinit: Titus Flavius Domitianus), ilul deg useggas 51, yemmut deg 96 S.Ɛ, d amenkad aṛumani i yeṭṭfen adabu gar useggas 81 d 96 S.Ɛ. D netta i d amenkad aneggaru n twacult n Yiflavyanen (Flaviens), s deffir n baba-s [[Vespasyan]] akked gma-s [[Titus]].
Tallit n Dumisyan d tin yeččuren d timlelliyin: ɣas akken yella d anedbal ameqqran i iṣegmen tadamsa n Ṛuma yerna isebded-d aṭas n yiɣsaren yessewhamen, maca ineggura n yiseggasen-is rran-t d azamul iḥemmlen tamḥeqranit, akukru, d uqelleb ɣef wid i s-yugin awal.
== 1. Tadbelt d Tdamsa ==
Dumisyan yefka-d azal ameqqran i wusnerni n tdamsa. Yella iḥemmel ad yeṭṭef yal taɣawsa s ufus-is, ur yeǧǧi ara tilelli i yinabaḍen n temnaḍin.
* '''Aṣeggem n yedrimen:''' Yesnerna azal n tedrimt taṛumanit (Denarius), ayen yeǧǧan tadamsa ad tezg, yerna tewwi-d rrbeḥ i yiqeddacen n uwanek d yisardasen.
* '''Aaẓeṭṭa n tebzert:''' Yella yeṭṭafar s telqayt amek i d-tettwagem tebzert (neɣ tiwsitin), ayen isenqsen tullist neɣ tamacahut n yimakaren deg temnaḍin.
== 2. Tasegda ==
Ṛuma teṛɣa s tmes deg useggas 80 S.Ɛ (deg lweqt n gma-s Titus). Mi d-yewweḍ Dumisyan ɣer udabu, yeṭṭef ɣef yir-is ad yuɣal ad yebnu tamanaɣt s wudem atrar yerna yif akken tella:
* '''Axxam n Umenkad:''' Yebna tiɣremt tameqqrant ɣef udrar n Palatin (''Domus Augustana''), i d-yegran d axxam n yimenkaden i d-itebɛen alamma d taggara n tmenkda.
* '''Iɣsaren n ddin:''' Isebded-d '''afakan''' ameqqran n Yubiter (Jupiter Capitolinus) s wureɣ d rrxam, i d-yemmalen tazamugt n tezmert-is.
* '''Annar n Dumisyan:''' Yebna-d annar i yecban wid n legrik, i mazal ar ass-a d amkan yettwassnen deg Ruma (Piazza Navona).
== 3. Timetti: Uraren, Asexdem d usedhu n Wegdud ==
Akken ad yejmeɛ ulawen n yimdanen, amenkad-a yella yeẓra belli iṛumaniyen ḥemmlen timsikniwin.
* '''Tarrayt n udabu:''' Yessebded-d uraren n [[Agladyatur|yigladyaturen]] akked temsikniwin timeqqranin i '''wasseḍu(i wusedhu)''' n wegdud. Maca, ayagi ur yelli ara kan i zzhu; yella d tarrayt n '''wasmurer''' tasertant i wakken ad isedhu lɣaci ɣef wuguren n tidet, ayen yewwin timetti ɣer yiwet n lḥala n '''tekufḍa''' (ur ttḥussun ara s wayen yeḍerrun deg tsertit tamatut).
* '''Tasreḍt n Umenkad:''' Yebɣa ad yerr iman-is d illu ger yemdanen. Yeḥkem ɣef lɣaci ad t-tteddun s yisem n ''Dominus et Deus'' (Mass akked Yillu).
== 4. Tasertit, Akukru akked Tɣellit ==
Dumisyan yella yekreh Asqamu n Sina (Sénat) yerna ur yettamen ula d yiwen. Aseggas s deffir useggas, akukru-ines yerna yimɣur, ladɣa mi d-yufa kra n yisenfaṛ n yimenɣiwen mgal-is.
* '''Anagraw n uɛassi:''' Yessers-d yiwen n unagraw azuran n '''teɣellit''' akken ad yeẓr ayen yettwaqaren deffir uɛrur-is.
* '''Iqeddacen n tuffra:''' Yuzen yal '''aɣalli''' deg tzeɣwa n Ruma, yerna yessexdem yal '''ameggi''' akken ad iḍfer iberdan n yiɛeggalen n Sina d ''yimɣaren n tmurt''. Win yettwacekken kan belli ixulef amenkad, ad t-nɣen s yisem n "txeṣṣart n tmenkda" (maiestas).
== 5. Taggara : Taflest d Wanguz ==
Imi yerna deg lbaṭel, teffeɣ-as tezmart seg ufus. Asqamu n Sina, inesbuɣar, d kra n yiqerra n yisardasen uɣalen uggaden ɣef tudert-nsen.
* '''Aseḥbiber mgal takriḍt:''' Deg yiseggasen-is ineggura, takriḍt-ines tewweḍ ɣer ssqef. Imi yesruḥ '''taflest''' deg wallen n wid i as-yezzin, imcawren-is ufan-d d akken ur zmiren ara ad '''sneflalin''' lbaṭel-is i wegdud neɣ i umezruy.
* '''Timenɣiwt:''' Deg useggas 96 S.Ɛ, yekker-d yiwen n '''wanguz''' ameqqran gar yiqeddacen n wexxam-is (gar-asen aɛessas-is Stifanus akked tmeṭṭut-is Dumisya Lunjina). Nɣan-t s tyita n ujenwi deg uɛebbuḍ-is akked tyitwin-nniḍen ɣef tfekka-ines.
* '''Asfaḍ n ccfaya:''' Mi yemmut, Asqamu n Sina yeṭṭef taɣtest n ''Damnatio memoriae'' (Asfaḍ n ccfaya). Hudden iselman-is, mḥan isem-is seg yisekkilen, yerna rran-t d amedya n tmacahut n wamenkad yettwattun, akken ad d-gren tikli i wamenkad i t-id-iḍefren, Nirfa (Nerva).
8b1qylimbpfm8rtaojt3u06fmzct27x
Nefertiti
0
25521
116888
116885
2026-07-23T20:50:03Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116888
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Nofretete Neues Museum.jpg|vignette|Asebdad n uqerru n Nefertiti]]
'''Nefertiti''' d yiwet gar tgellidin yettwasnen aṭas deg umezruy n Maṣer taqburt. Isem-is, s tmaṣrit taqburt, anamek-is "Tamesrart tusa-d" neɣ "Tucbiḥt tusa-d". Tella d tameṭṭut tamezwarut (Taɣellift n Ferɛun) n [[Axnaṭun|Axenaṭun]] (Amenḥutep wis 4), i ggelden deg tuzzya n lqern wis 14 uqbel n tlallit n Ɛisa, deg tmetti n Twacult Tagellidant tis 18. Tudert-is d tsertit-is llan d amedya n '''tnezmart''' d ubeddel ameqqran deg umezruy n umaḍal.
== Aẓar d Tameddurt Tamezwarut ==
Aẓar n Nefertiti yeqqim d '''arussin''' deg umezruy imi ulac aṭas n yisemliyen i d-yemmeslayen ɣef temẓi-s.
* '''Turdiwin n yimusnawen:''' Kra n yimnadiyen qqaren-d d yelli-s n '''Ay''', yiwen n '''ugensas''' ameqqran d wemdan yesɛan '''tazrirt''' meqqren deg teɣremt n Amenḥutep wis 3. Wiyaḍ qqaren-d d tageldunt i d-yekkan seg tmurt n Mitanni.
* '''Asileɣ d usegmi:''' Tetturebba-d deg '''usatal''' n teɣremt tagellidant, ayen tt-yeǧǧan ad tesɛu tiwuriwin d '''tanfa''' yelhan i uselḥu n tsertit n tmurt d ussenqes n '''wemihi''' asertan.
== Tagrawla Tasɣanant : Asɣan n Aten d Ifakanen Imaynuten ==
Nefertiti d urgaz-is [[Axnaṭun|Axenaten]] xedmen yiwet n tegrawla ibeddlen iẓuran n Maṣer taqburt, ama deg tsertit ama deg wesɣan.
* '''Asɣan amaynut:''' Bṭlen leɛbada n yilluten i d-yellan uqbel (ladɣa Amun deg Thebes), sbedden-d leɛbada n yiwen n yillu, '''Aten''' (Akayad n yiṭij). Ayagi yella d '''aɣan''' n usnulfu n umezruy amaynut d tsertit n ubeddel asɣanan.
* '''Tamanaɣt d Yifakanen imaynuten:''' Bnan tamanaɣt tamaynut iwumi semman ''Axetaten'' (Amarna n tura). Deg temdint-a, bnan aṭas n '''yifakanen''' i yillu Aten. '''Ifakanen'''-a ur llin ara s iɣraben d isqufan imedlen am zik, maca llan ldin ɣer '''tallunt''' akken tafukt ad tkcem srid ɣer wammas n ufakan.
* '''Asemdu ɣef tmetti:''' Tagrawla-a tesɛa '''asemdu''' meqqren. Bddlen '''alugen''' n '''tnezzut''' d yansayen n teɣremt, ayen i d-yewwin abeddel ameqqran deg tudert n yal ass.
== Tanezmart d Tizrirt-is Tasertant ==
Nefertiti ur tli ara kan d tameṭṭut n uxxam, maca tella d '''tamendadt''' tunṣibt n urgaz-is deg teɣtasin meqqren n tmurt.
* '''Tazrirt d uqader:''' Tettbin-d deg aṭas n yiḍrisen d tẓuriwin am nettat am ferɛun s timmad-is. Tella tesɛa '''tanezmart''' ad d-tessiweḍ taɣtest-is.
* '''Amnekni deg ludabu:''' Deg kra n tẓuriwin, tettbin-d tewwet iɛdawen n Maṣer neɣ tettekka deg tmezgiyin n tfaskiwin. Zik-nni, anect-a yeɛna kan irgazen (Iferɛunen). Nefertit akked [[Axnaṭun]] uɣalen Sɛan '''amnekni''' deg tewwurt n udabu gar-asen.
== Talɣa n Tẓuri n Amarna d Tesreɣta Tameɣraḍit ==
Tallit n Amarna tewwi-d abeddel meqqren deg '''talɣa''' n tẓuri tamaṣrit, tuɣal tẓuri d tin i d-yettmuddun isalen n tidet ɣef tfekka n wemdan, s uqader n '''tmiḍrant''' n ugama.
* '''Tasreɣta n Thutmose:''' '''Tasreɣta''' n Nefertiti, i yexdem umeskaṛ Thutmose ɣef wazal n 1345 uqbel tlallit n Ɛisa, tella d yiwet gar tẓuriwin '''tifririn''' yettwasnen aṭas deg '''umaḍal'''.
* '''Taɣara d ccbaḥa:''' Tessebgen-d udem-is '''amesrar''' s telqayt tameqqrant, s tewniɣt ɣef wudem d tqerruyt-is. Asebdad-a yettwakcem ass-a ɣer '''usalay''' n Neues deg Berlin (Lalman).
d6bba4nhhr79gpe49vnjfcrc8w2yn9d
116889
116888
2026-07-23T20:51:30Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116889
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Nofretete Neues Museum.jpg|vignette|Asebdad n uqerru n Nefertiti]]
'''Nefertiti''' d yiwet gar tgellidin yettwasnen aṭas deg umezruy n Maṣer taqburt. Isem-is, s tmaṣrit taqburt, anamek-is "Tamesrart tusa-d" neɣ "Tucbiḥt tusa-d". Tella d tameṭṭut tamezwarut (Taɣellift n Ferɛun) n [[Axnaṭun|Axenaṭun]] (Amenḥutep wis 4), i ggelden deg tuzzya n lqern wis 14 uqbel n tlallit n Ɛisa, deg tmetti n Twacult Tagellidant tis 18. Tudert-is d tsertit-is llan d amedya n '''tnezmart''' d ubeddel ameqqran deg umezruy n umaḍal.
== Aẓar d Tameddurt Tamezwarut ==
Aẓar n Nefertiti yeqqim d '''arussin''' deg umezruy imi ulac aṭas n yisemliyen i d-yemmeslayen ɣef temẓi-s.
* '''Turdiwin n yimusnawen:''' Kra n yimnadiyen qqaren-d d yelli-s n '''Ay''', yiwen n '''ugensas''' ameqqran d wemdan yesɛan '''tazrirt''' meqqren deg teɣremt n Amenḥutep wis 3. Wiyaḍ qqaren-d d tageldunt i d-yekkan seg tmurt n Mitanni.
* '''Asileɣ d usegmi:''' Tetturebba-d deg '''usatal''' n teɣremt tagellidant, ayen tt-yeǧǧan ad tesɛu tiwuriwin d '''tanfa''' yelhan i uselḥu n tsertit n tmurt d ussenqes n '''wemihi''' asertan.
== Tagrawla Tasɣanant : Asɣan n Aten d Ifakanen Imaynuten ==
Nefertiti d urgaz-is [[Axnaṭun|Axenaten]] xedmen yiwet n tegrawla ibeddlen iẓuran n Maṣer taqburt, ama deg tsertit ama deg wesɣan.
* '''Asɣan amaynut:''' Bṭlen leɛbada n yilluten i d-yellan uqbel (ladɣa Amun deg Thebes), sbedden-d leɛbada n yiwen n yillu, '''Aten''' (Akayad n yiṭij). Ayagi yella d '''aɣan''' n usnulfu n umezruy amaynut d tsertit n ubeddel asɣanan.
* '''Tamanaɣt d Yifakanen imaynuten:''' Bnan tamanaɣt tamaynut iwumi semman ''Axetaten'' (Amarna n tura). Deg temdint-a, bnan aṭas n '''yifakanen''' i yillu Aten. '''Ifakanen'''-a ur llin ara s iɣraben d isqufan imedlen am zik, maca llan ldin ɣer '''tallunt''' akken tafukt ad tkcem srid ɣer wammas n ufakan.
* '''Asemdu ɣef tmetti:''' Tagrawla-a tesɛa '''asemdu''' meqqren. Bddlen '''alugen''' n '''tnezzut''' d yansayen n teɣremt, ayen i d-yewwin abeddel ameqqran deg tudert n yal ass.
== Tanezmart d Tizrirt-is Tasertant ==
Nefertiti ur tli ara kan d tameṭṭut n uxxam, maca tella d '''tamendadt''' tunṣibt n urgaz-is deg teɣtasin meqqren n tmurt.
* '''Tazrirt d uqader:''' Tettbin-d deg aṭas n yiḍrisen d tẓuriwin am nettat am ferɛun s timmad-is. Tella tesɛa '''tanezmart''' ad d-tessiweḍ taɣtest-is.
* '''Amnekni deg ludabu:''' Deg kra n tẓuriwin, tettbin-d tewwet iɛdawen n Maṣer neɣ tettekka deg tmezgiyin n tfaskiwin. Zik-nni, anect-a yeɛna kan irgazen (Iferɛunen). Nefertit akked [[Axnaṭun]] uɣalen Sɛan '''amnekni''' deg tewwurt n udabu gar-asen.
== Talɣa n Tẓuri n Amarna d Tesreɣta Tameɣraḍit ==
Tallit n Amarna tewwi-d abeddel meqqren deg '''talɣa''' n tẓuri tamaṣrit, tuɣal tẓuri d tin i d-yettmuddun isalen n tidet ɣef tfekka n wemdan, s uqader n '''tmiḍrant''' n ugama.
* '''Tasreɣta n Thutmose:''' '''Tasreɣta''' n Nefertiti, i yexdem umeskaṛ Thutmose ɣef wazal n 1345 uqbel tlallit n Ɛisa, tella d yiwet gar tẓuriwin '''tifririn''' yettwasnen aṭas deg '''umaḍal'''.
* '''Taɣara d ccbaḥa:''' Tessebgen-d udem-is '''amesrar''' s telqayt tameqqrant, s tewniɣt ɣef wudem d tqerruyt-is. Asebdad-a n uqerru-ines yettwakcem ass-a ɣer '''usalay''' n Neues deg Berlin (Lalman).
4onil4b8pe2emipha94k1kvgw1o83vk
116891
116889
2026-07-24T10:43:23Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
116891
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Nofretete Neues Museum.jpg|vignette|Asebdad n uqerru n Nefertiti]]
'''Nefertiti''' d yiwet gar tgellidin yettwasnen aṭas deg umezruy n Maṣer taqburt. Isem-is, s tmaṣrit taqburt, anamek-is "Tamesrart tusa-d" neɣ "Tucbiḥt tusa-d". Tella d tameṭṭut tamezwarut (Taɣellift n Ferɛun) n [[Axnaṭun|Axenaṭun]] (Amenḥutep wis 4), i ggelden deg tuzzya n lqern wis 14 uqbel n tlallit n Ɛisa, deg tmetti n Twacult Tagellidant tis 18. Tudert-is d tsertit-is llan d amedya n '''tnezmart''' d ubeddel ameqqran deg umezruy n umaḍal.
== Aẓar d Tameddurt Tamezwarut ==
Aẓar n Nefertiti yeqqim d '''arussin''' deg umezruy imi ulac aṭas n yisemliyen i d-yemmeslayen ɣef temẓi-s.
* '''Turdiwin n yimusnawen:''' Kra n yimnadiyen qqaren-d d yelli-s n '''Ay''', yiwen n '''ugensas''' ameqqran d wemdan yesɛan '''tazrirt''' meqqren deg teɣremt n Amenḥutep wis 3. Wiyaḍ qqaren-d d tageldunt i d-yekkan seg tmurt n Mitanni.
* '''Asileɣ d usegmi:''' Tetturebba-d deg '''usatal''' n teɣremt tagellidant, ayen tt-yeǧǧan ad tesɛu tiwuriwin d '''tanfa''' yelhan i uselḥu n tsertit n tmurt d ussenqes n '''wemihi''' asertan.
== Tagrawla Tasɣanant : Asɣan n Aten d Ifakanen Imaynuten ==
Nefertiti d urgaz-is [[Axnaṭun|Axenaten]] xedmen yiwet n tegrawla ibeddlen iẓuran n Maṣer taqburt, ama deg tsertit ama deg wesɣan.
* '''Asɣan amaynut:''' Bṭlen leɛbada n yilluten i d-yellan uqbel (ladɣa Amun deg Thebes), sbedden-d leɛbada n yiwen n yillu, '''Aten''' (Akayad n yiṭij). Ayagi yella d '''aɣan''' n usnulfu n umezruy amaynut d tsertit n ubeddel asɣanan.
* '''Tamanaɣt d Yifakanen imaynuten:''' Bnan tamanaɣt tamaynut iwumi semman ''Axetaten'' (Amarna n tura). Deg temdint-a, bnan aṭas n '''yifakanen''' i yillu Aten. '''Ifakanen'''-a ur llin ara s iɣraben d isqufan imedlen am zik, maca llan ldin ɣer '''tallunt''' akken tafukt ad tkcem srid ɣer wammas n ufakan.
* '''Asemdu ɣef tmetti:''' Tagrawla-a tesɛa '''asemdu''' meqqren. Bddlen '''alugen''' n '''tnezzut''' d yansayen n teɣremt, ayen i d-yewwin abeddel ameqqran deg tudert n yal ass.
== Tanezmart d Tizrirt-is Tasertant ==
Nefertiti ur tli ara kan d tameṭṭut n uxxam, maca tella d '''tamendadt''' tunṣibt n urgaz-is deg teɣtasin meqqren n tmurt.
* '''Tazrirt d uqader:''' Tettbin-d deg aṭas n yiḍrisen d tẓuriwin am nettat am ferɛun s timmad-is. Tella tesɛa '''tanezmart''' ad d-tessiweḍ taɣtest-is.
* '''Amnekni deg ludabu:''' Deg kra n tẓuriwin, tettbin-d tewwet iɛdawen n Maṣer neɣ tettekka deg tmezgiyin n tfaskiwin. Zik-nni, anect-a yeɛna kan irgazen (Iferɛunen). Nefertit akked [[Axnaṭun]] uɣalen Sɛan '''amnekni''' deg tewwurt n udabu gar-asen.
== Talɣa n Tẓuri n Amarna d Tesreɣta Tameɣraḍit ==
Tallit n Amarna tewwi-d abeddel meqqren deg '''talɣa''' n tẓuri tamaṣrit, tuɣal tẓuri d tin i d-yettmuddun isalen n tidet ɣef tfekka n wemdan, s uqader n '''tmiḍrant''' n ugama.
* '''Tasreɣta n Thutmose:''' '''Tasreɣta''' n Nefertiti, i yexdem umeskaṛ Thutmose ɣef wazal n 1345 uqbel tlallit n Ɛisa, tella d yiwet gar tẓuriwin '''tifririn''' yettwasnen aṭas deg '''umaḍal'''.
* '''Taɣara d ccbaḥa:''' Tessebgen-d udem-is '''amesrar''' s telqayt tameqqrant, s tewniɣt ɣef wudem d tqerruyt-is. Asebdad-a n uqerru-ines yettwakcem ass-a ɣer '''usalay''' n Neues deg Berlin (Lalman).
== Tuzzya d Uɛraq : Yiwet n Tuttra n Umezruy ==
Ɣef wazal n useggas wis 12 n tgeldit n Axenaten, isem n Nefertiti yeɣab u yeɛreq deg '''yisemliyen''' unṣiben n teɣremt. Ayagi yeqqim d '''tuttra''' meqqren deg umezruy n tsenzikt.
* '''Turdiwin ɣef taggara-s:'''
*# Temmut s kra n waṭṭan deg temdint n Amarna.
*# Tbeddel isem-is tuɣal d Ferɛun i yegelden deffir urgaz-is s yisem n ''Smenxkarɛ'' (Smenkhkare), akken ad teḥrez '''tagdazalt''' n udabu.
*# Teɣli seg wemkan-is asertan, d ayen yellan d '''ubrir''' mgal icenga-s deg teɣremt.
Nefertiti tqqim-d ar ass-a d amedya n '''tehregt''' i tsekla d tẓuri. D agerruj n umezruy yessemlalen ccbaḥa, '''tanezmart''', d '''temhelt''' n ubeddel asɣanan d usertan n Maṣer taqburt.
idlv5tsx1wq70okfuh7hmxs2ejb2zmg