Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.13
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Amseqdac:-revi
2
23933
116975
110282
2026-08-02T14:59:33Z
Pathoschild
16
global user pages ([[m:Synchbot|requested by Revi C.]])
116975
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[User:Revi C.]]
88g0cv17whfgb1wkeh281mptujwtlut
Amyannan umsqedac:Revi C.
3
24132
116974
116969
2026-08-02T14:22:43Z
Pathoschild
16
global user pages ([[m:Synchbot|requested by Revi C.]])
116974
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__<div class="mw-content-ltr" lang="en" dir="ltr">[[File:Revi logo (pink).png|thumb|center|<span style="color:red">PLEASE DO NOT LEAVE MESSAGE HERE!</span>]]
'''<span style="color:red"> BEFORE YOU BLOCK MY ACCOUNT: IF MY EDIT SUMMARY INCLUDE PREFIX </span>''(Script)''<span style="color:red">, DON'T BLOCK ME, JUST TELL ME TO SLOW DOWN AT COMMONS' TALK PAGE. IT IS AN AUTOMATED SCRIPT BEING USED ON COMMONS TO MOVE FILES.</span>'''
Instead, please leave your message following site:
<br />
[[File:Wikidata-logo-en.svg|45px|link=d:User talk:Revi C.]] [[d:User talk:Revi C.]] for Wikidata (Interwiki links) stuff <!--(I am {{int:Group-sysop}} there)-->
<br />
[[File:Commons-logo.svg|45px|link=commons:User talk:Revi C.]] [[commons:User talk:Revi C.]] for renaming stuff or [[User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] action (I am {{int:Group-sysop}} there)
<br />
[[File:Wikimedia Community Logo optimized.svg|45px|link=m:User talk:Revi C.]] [[meta:User talk:Revi C.]] for other stuff (User right notification, revert message, etc...)
Messages left on this page may be reverted or moved without any response.</div>
5b8qtz4dnjnrhc9ts3mku14m3gujbq8
Hadriyan
0
25525
116976
116973
2026-08-02T15:17:45Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116976
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Bust Hadrian Musei Capitolini MC817.jpg|vignette|Asebdad n uqerru n Hadriyan.]]
'''Hadriyan''', isem-is ummid '''Publius Aelius Hadrianus''', d yiwen seg yimenkaden imeqqranen n tmnekda Taṛumanit. Yeṭṭef adabu seg 117 armi d 138 deffir Ɛisa, yerna yettwaḥseb gar « Semmus n Yimenkaden Yelhan » i yesɛan azal d ameqqran deg umezruy n Ṛuma.
D netta i d amenkad amezwaru i yeṭṭfen tamart-is s timmad, yerna d netta i yessnulfan tarrayt tamaynut n usefrek n tmnekda s usikel d usenqed n yal tamnaḍt.
== Talalit d Tmeddurt-is Tamezwarut ==
Hadriyan ilul-d ass n 24 Yennayer 76 Send Ɛisa, deg temdint n ''Italika'', i d-yezgan tama n ''Sevilla'' n wass-a, deg tmurt n [[Spenyul|Spanya]].
Imawlan-is llan d Iṛumaniyen i d-yusan seg Ṛuma, maca nutni zedɣen deg tmurt n Spanya i d-yuɣalen d tamnaḍt taṛumanit. Baba-s, ''Publius Aelius Hadrianus Afer'', yemmut mi yella Hadriyan meẓẓi, dɣa [[Trajan]], i yellan d ameddakel n twacult-is, yuɣal d bab-s s usmemmi.
Deg tallit n temẓi-s, Hadriyan yelmed aṭas n tussniwin: tasekla Tagrigit d Tlatinit, tanzeggit, tasegda, d tsertit. Yella yettḥemmel idles Agrigi s waṭas, yerna yella yettusemma « Graeculus », anamek-is « Agrigi ameẓyan », acku yella yeɣṛa u iḥemmel idles n Grig.
== Alluy-is ɣer Ukesi n Tmnekda ==
[[Tugna:Hadrian RIC II 3.jpg|vignette|Tadrimt n "Aureus" deg tallit n Hadriyan.]]
Mi yemmut [[Trajan]] deg 117, Hadriyan yuɣal d amenkad. Kra n yimnadiyen qqaren-d belli Trajan yeṭṭef-it d mmi-s n usmemmi deg wussan-is ineggura, maca llan wid i d-yennan belli tameṭṭut n Trajan, ''Plotina'', i d-yefkan afus i Hadriyan akken ad yawi akersi n udabu.
Deg tazwara n udabu-s, Hadriyan yemmagar uguren imeqqranen. Kra n yiserdasen i yellan deg tmnaḍin n usamar llan bɣan ad kemmlen amgaru mgal n ''Partiyen'', maca Hadriyan yefren ad yeḥbes amgaru yerna ad yerr tilisa n tmnekda ɣer waddad-nsent n zik. Yefren talwit ɣef umgaru, yerna yefka-as i tmnekda tarrayt tamaynut n tsertit: ur d-ternu ara tamurt, maca ḥrez tid i yellan.
== Asuddes d Ufrek n Tmnekda ==
Hadriyan yella d amsefrek ameqqran. Yessenfel anagraw n tsertit n tmnekda s waṭas n tarrayin:
'''Asuddes n tserdast''': Yessenfel tuddsa n yiserdasen, yefka-asen asluɣmu amaynut, yerna yebna iɣeṛban d yisunen n tɣellist deg yal tamnaḍt.
'''Asuddes n yisuḍaf''': Yefka-d « Aṣaḍuf imezgi », d agraw n yisuḍaf i d-yessuddes ''Salvius Julianus''. Aṣaḍuf-agi yuɣal d azadur n usaḍuf Aṛumani i d-yusan deffir-s.
'''Asuddes n tnedbelt''': Yebḍa tamnekda ɣer tmnaḍin yettusefraken s wudem yelhan. Yefka-as i yimḍebbren n tmnaḍin tizemmar timeqqranin, maca yerna yessenqed-iten s tuɣalin-is yal tikkelt.
'''Asuddes n tedrimt''': Yefka-as i tedrimt n tmnekda anagraw yelhan, yefren ad yesseɣli tiwsiwin ɣef yegduden, yerna yefka-as i yegduden n tmnaḍin tizemmar n tnezzut d umesni.
== Isiklen-is deg Tmnekda ==
Hadriyan d amenkad i yessiklen aṭas deg umezruy n Ṛuma. Yekka azal n wazgen n wudabu-s, anamek-is azal n mraw n yiseggasen, deg usikel deg tmnaḍin n tmnekda. Ur yelli ara wamenkad nniḍen i yessiklen am netta.
Yerza ɣer ''Britanya'', ɣer ''Galya'', ɣer ''Spanya'', ɣer ''Grig'', ɣer ''Asya tameẓyant'', ɣer ''Maṣer'', ɣer ''Surya'', ɣer tmnaḍin n usamar, yerna ɣer Tefriqt n ugafa. Deg yal tamnaḍt, yessenqed asuddes n tserdast, yefka-d isefka i yegduden, yerna yebna iṣenfaṛen n ifakanen.
Deg Grig, yefka-as i temdint n Atina azal d ameqqran: yebna din aṭas n yifakanen, yefka-as i Yigrikiyen tizemmar n umeslay deg Ṛuma, yerna yefka-as i tmurt-nsen tilelli deg kra n temsalin.
== Iṣenfaṛen n Usali ==
Hadriyan yella d amesnulfu ameqqran deg taɣult n tsegda. Yebna aṭas n yisaliyen i d-yeqqimen armi d ass-a:
=== Aɣrab n Hadriyan deg Britanya ===
Deg 122, mi yerza ɣer Britanya, yefka-d anaḍ i usali n uɣrab ameqqran i yebḍan tamurt n Britanya ɣer sin. Aɣrab-agi yezga-d seg ilel ɣer wayeḍ, teɣzi-s tuweḍ ɣer 117 n yikilumitren.
Yebna-t usridas Aṛumani, yerna yella yesɛa iɣeṛban, tiɣeṛmin, d yisunen n tɣellist yal azal n mil. Iswi-s d aḥraz n tmnaḍt n Britanya mgal n yegduden n ugafa i yellan berra n tmnekda.
=== Taddart n Hadriyan deg ''Tivoli'' ===
Ger 118 d 130, Hadriyan yebna taddart-is tameqqrant tama n Tivoli, tama n Ṛuma. Taddart-agi d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda Taṛumanit. Tezga-d ɣef tjumma i yugaren tin n ''Pompei'', yerna deg-s llan aṭas n yisaliyen: imezguten, tibḥirin, ifakanen, d yisunen n waman.
Deg-s yella « Kanopus », d asif n waman i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Maṣer, yerna yella « Pécile », d afakan ameqqran i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Atina.
=== Afakan n ''Panteon'' ===
Hadriyan yefka-d anaḍ i usali n ''Panteon'' n Ṛuma deg talɣa-s n wass-a. Asali-agi yesɛa taqacuct tameqqrant n ubeṭon, i d-yeqqimen d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda n umaḍal.
3mh728ndcsaxkma835zgl4xwe2g0dmi
116978
116976
2026-08-02T22:56:43Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116978
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Bust Hadrian Musei Capitolini MC817.jpg|vignette|Asebdad n uqerru n Hadriyan.]]
'''Hadriyan''', isem-is ummid '''Publius Aelius Hadrianus''', d yiwen seg yimenkaden imeqqranen n tmnekda Taṛumanit. Yeṭṭef adabu seg 117 armi d 138 deffir Ɛisa, yerna yettwaḥseb gar « Semmus n Yimenkaden Yelhan » i yesɛan azal d ameqqran deg umezruy n Ṛuma.
D netta i d amenkad amezwaru i yeṭṭfen tamart-is s timmad, yerna d netta i yessnulfan tarrayt tamaynut n usefrek n tmnekda s usikel d usenqed n yal tamnaḍt.
== Talalit d Tmeddurt-is Tamezwarut ==
Hadriyan ilul-d ass n 24 Yennayer 76 Send Ɛisa, deg temdint n ''Italika'', i d-yezgan tama n ''Sevilla'' n wass-a, deg tmurt n [[Spenyul|Spanya]].
Imawlan-is llan d Iṛumaniyen i d-yusan seg Ṛuma, maca nutni zedɣen deg tmurt n Spanya i d-yuɣalen d tamnaḍt taṛumanit. Baba-s, ''Publius Aelius Hadrianus Afer'', yemmut mi yella Hadriyan meẓẓi, dɣa [[Trajan]], i yellan d ameddakel n twacult-is, yuɣal d bab-s s usmemmi.
Deg tallit n temẓi-s, Hadriyan yelmed aṭas n tussniwin: tasekla Tagrigit d Tlatinit, tanzeggit, tasegda, d tsertit. Yella yettḥemmel idles Agrigi s waṭas, yerna yella yettusemma « Graeculus », anamek-is « Agrigi ameẓyan », acku yella yeɣṛa u iḥemmel idles n Grig.
== Alluy-is ɣer Ukesi n Tmnekda ==
[[Tugna:Hadrian RIC II 3.jpg|vignette|Tadrimt n "Aureus" deg tallit n Hadriyan.]]
Mi yemmut [[Trajan]] deg 117, Hadriyan yuɣal d amenkad. Kra n yimnadiyen qqaren-d belli Trajan yeṭṭef-it d mmi-s n usmemmi deg wussan-is ineggura, maca llan wid i d-yennan belli tameṭṭut n Trajan, ''Plotina'', i d-yefkan afus i Hadriyan akken ad yawi akersi n udabu.
Deg tazwara n udabu-s, Hadriyan yemmagar uguren imeqqranen. Kra n yiserdasen i yellan deg tmnaḍin n usamar llan bɣan ad kemmlen amgaru mgal n ''Partiyen'', maca Hadriyan yefren ad yeḥbes amgaru yerna ad yerr tilisa n tmnekda ɣer waddad-nsent n zik. Yefren talwit ɣef umgaru, yerna yefka-as i tmnekda tarrayt tamaynut n tsertit: ur d-ternu ara tamurt, maca ḥrez tid i yellan.
== Asuddes d Ufrek n Tmnekda ==
Hadriyan yella d amsefrek ameqqran. Yessenfel anagraw n tsertit n tmnekda s waṭas n tarrayin:
'''Asuddes n tserdast''': Yessenfel tuddsa n yiserdasen, yefka-asen asluɣmu amaynut, yerna yebna iɣeṛban d yisunen n tɣellist deg yal tamnaḍt.
'''Asuddes n yisuḍaf''': Yefka-d « Aṣaḍuf imezgi », d agraw n yisuḍaf i d-yessuddes ''Salvius Julianus''. Aṣaḍuf-agi yuɣal d azadur n usaḍuf Aṛumani i d-yusan deffir-s.
'''Asuddes n tnedbelt''': Yebḍa tamnekda ɣer tmnaḍin yettusefraken s wudem yelhan. Yefka-as i yimḍebbren n tmnaḍin tizemmar timeqqranin, maca yerna yessenqed-iten s tuɣalin-is yal tikkelt.
'''Asuddes n tedrimt''': Yefka-as i tedrimt n tmnekda anagraw yelhan, yefren ad yesseɣli tiwsiwin ɣef yegduden, yerna yefka-as i yegduden n tmnaḍin tizemmar n tnezzut d umesni.
== Isiklen-is deg Tmnekda ==
Hadriyan d amenkad i yessiklen aṭas deg umezruy n Ṛuma. Yekka azal n wazgen n wudabu-s, anamek-is azal n mraw n yiseggasen, deg usikel deg tmnaḍin n tmnekda. Ur yelli ara wamenkad nniḍen i yessiklen am netta.
Yerza ɣer ''Britanya'', ɣer ''Galya'', ɣer ''Spanya'', ɣer ''Grig'', ɣer ''Asya tameẓyant'', ɣer ''Maṣer'', ɣer ''Surya'', ɣer tmnaḍin n usamar, yerna ɣer Tefriqt n ugafa. Deg yal tamnaḍt, yessenqed asuddes n tserdast, yefka-d isefka i yegduden, yerna yebna iṣenfaṛen n ifakanen.
Deg Grig, yefka-as i temdint n Atina azal d ameqqran: yebna din aṭas n yisaliyen, yefka-as i Yigrikiyen tizemmar n umeslay deg Ṛuma, yerna yefka-as i tmurt-nsen tilelli deg kra n temsalin.
== Iṣenfaṛen n Usali ==
Hadriyan yella d amesnulfu ameqqran deg taɣult n tsegda. Yebna aṭas n yisaliyen i d-yeqqimen armi d ass-a:
=== Aɣrab n Hadriyan deg Britanya ===
Deg 122, mi yerza ɣer Britanya, yefka-d anaḍ i usali n uɣrab ameqqran i yebḍan tamurt n Britanya ɣer sin. Aɣrab-agi yezga-d seg ilel ɣer wayeḍ, teɣzi-s tuweḍ ɣer 117 n yikilumitren.
Yebna-t usridas Aṛumani, yerna yella yesɛa iɣeṛban, tiɣeṛmin, d yisunen n tɣellist yal azal n mil. Iswi-s d aḥraz n tmnaḍt n Britanya mgal n yegduden n ugafa i yellan berra n tmnekda.
=== Taddart n Hadriyan deg ''Tivoli'' ===
Ger 118 d 130, Hadriyan yebna taddart-is tameqqrant tama n Tivoli, tama n Ṛuma. Taddart-agi d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda Taṛumanit. Tezga-d ɣef tjumma i yugaren tin n ''Pompei'', yerna deg-s llan aṭas n yisaliyen: imezguten, tibḥirin, ifakanen, d yisunen n waman.
Deg-s yella « Kanopus », d asif n waman i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Maṣer, yerna yella « Pécile », d afakan ameqqran i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Atina.
=== Afakan n ''Panteon'' ===
Hadriyan yefka-d anaḍ i usali n ''Panteon'' n Ṛuma deg talɣa-s n wass-a. Asali-agi yesɛa taqacuct tameqqrant n ubeṭon, i d-yeqqimen d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda n umaḍal.
== Tayri-s d ''Antinus'' ==
Deg 127, Hadriyan yemlal d yiwen n umluzuf Agrigi isem-is ''Antinus'', i yellan d ameẓyan n ''Bitinya'', deg Asya tameẓyant.
Assaɣ-nsen yeddem azal n kraḍ n yiseggasen, seg 127 armi d 130.
Assaɣ-agi yettwaḥseb d yiwen seg yimdanen yettwassnen n tayri deg umezruy n Ṛuma s wudem n tluzuft.
Deg tuber 130, ''Antinus'' yeɣli deg wasif n Nil deg Maṣer yerna yemmut.
Tamettant-is tḥuza Hadriyan s waṭas. Yefka-d anaḍ i usali n temdint isem-is Antinupulis deg wadeg ideg yemmut, yerna yefka-as i ''Antinus'' addad n ayuc(illu).
Aṭas n yisaliyen d yizmulen n Antinus i d-yettwaskren deg tmnekda meṛṛa, yerna yettwaḥseb d yiwen seg yimdanen i d-yettwaskren aṭas deg tsegda n Ṛuma.
kxtlecs3z2bylsr6wktzv7cb9o22uv0
116979
116978
2026-08-03T11:28:18Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
116979
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Bust Hadrian Musei Capitolini MC817.jpg|vignette|Asebdad n uqerru n Hadriyan.]]
'''Hadriyan''', isem-is ummid '''Publius Aelius Hadrianus''', d yiwen seg yimenkaden imeqqranen n tmnekda Taṛumanit. Yeṭṭef adabu seg 117 armi d 138 deffir Ɛisa, yerna yettwaḥseb gar « Semmus n Yimenkaden Yelhan » i yesɛan azal d ameqqran deg umezruy n Ṛuma.
D netta i d amenkad amezwaru i yeṭṭfen tamart-is s timmad, yerna d netta i yessnulfan tarrayt tamaynut n usefrek n tmnekda s usikel d usenqed n yal tamnaḍt.
== Talalit d Tmeddurt-is Tamezwarut ==
Hadriyan ilul-d ass n 24 Yennayer 76 Send Ɛisa, deg temdint n ''Italika'', i d-yezgan tama n ''Sevilla'' n wass-a, deg tmurt n [[Spenyul|Spanya]].
Imawlan-is llan d Iṛumaniyen i d-yusan seg Ṛuma, maca nutni zedɣen deg tmurt n Spanya i d-yuɣalen d tamnaḍt taṛumanit. Baba-s, ''Publius Aelius Hadrianus Afer'', yemmut mi yella Hadriyan meẓẓi, dɣa [[Trajan]], i yellan d ameddakel n twacult-is, yuɣal d bab-s s usmemmi.
Deg tallit n temẓi-s, Hadriyan yelmed aṭas n tussniwin: tasekla Tagrigit d Tlatinit, tanzeggit, tasegda, d tsertit. Yella yettḥemmel idles Agrigi s waṭas, yerna yella yettusemma « Graeculus », anamek-is « Agrigi ameẓyan », acku yella yeɣṛa u iḥemmel idles n Grig.
== Alluy-is ɣer Ukesi n Tmnekda ==
[[Tugna:Hadrian RIC II 3.jpg|vignette|Tadrimt n "Aureus" deg tallit n Hadriyan.]]
Mi yemmut [[Trajan]] deg 117, Hadriyan yuɣal d amenkad. Kra n yimnadiyen qqaren-d belli Trajan yeṭṭef-it d mmi-s n usmemmi deg wussan-is ineggura, maca llan wid i d-yennan belli tameṭṭut n Trajan, ''Plotina'', i d-yefkan afus i Hadriyan akken ad yawi akersi n udabu.
Deg tazwara n udabu-s, Hadriyan yemmagar uguren imeqqranen. Kra n yiserdasen i yellan deg tmnaḍin n usamar llan bɣan ad kemmlen amgaru mgal n ''Partiyen'', maca Hadriyan yefren ad yeḥbes amgaru yerna ad yerr tilisa n tmnekda ɣer waddad-nsent n zik. Yefren talwit ɣef umgaru, yerna yefka-as i tmnekda tarrayt tamaynut n tsertit: ur d-ternu ara tamurt, maca ḥrez tid i yellan.
== Asuddes d Ufrek n Tmnekda ==
Hadriyan yella d amsefrek ameqqran. Yessenfel anagraw n tsertit n tmnekda s waṭas n tarrayin:
'''Asuddes n tserdast''': Yessenfel tuddsa n yiserdasen, yefka-asen asluɣmu amaynut, yerna yebna iɣeṛban d yisunen n tɣellist deg yal tamnaḍt.
'''Asuddes n yisuḍaf''': Yefka-d « Aṣaḍuf imezgi », d agraw n yisuḍaf i d-yessuddes ''Salvius Julianus''. Aṣaḍuf-agi yuɣal d azadur n usaḍuf Aṛumani i d-yusan deffir-s.
'''Asuddes n tnedbelt''': Yebḍa tamnekda ɣer tmnaḍin yettusefraken s wudem yelhan. Yefka-as i yimḍebbren n tmnaḍin tizemmar timeqqranin, maca yerna yessenqed-iten s tuɣalin-is yal tikkelt.
'''Asuddes n tedrimt''': Yefka-as i tedrimt n tmnekda anagraw yelhan, yefren ad yesseɣli tiwsiwin ɣef yegduden, yerna yefka-as i yegduden n tmnaḍin tizemmar n tnezzut d umesni.
== Isiklen-is deg Tmnekda ==
Hadriyan d amenkad i yessiklen aṭas deg umezruy n Ṛuma. Yekka azal n wazgen n wudabu-s, anamek-is azal n mraw n yiseggasen, deg usikel deg tmnaḍin n tmnekda. Ur yelli ara wamenkad nniḍen i yessiklen am netta.
Yerza ɣer ''Britanya'', ɣer ''Galya'', ɣer ''Spanya'', ɣer ''Grig'', ɣer ''Asya tameẓyant'', ɣer ''Maṣer'', ɣer ''Surya'', ɣer tmnaḍin n usamar, yerna ɣer Tefriqt n ugafa. Deg yal tamnaḍt, yessenqed asuddes n tserdast, yefka-d isefka i yegduden, yerna yebna iṣenfaṛen n ifakanen.
Deg Grig, yefka-as i temdint n Atina azal d ameqqran: yebna din aṭas n yisaliyen, yefka-as i Yigrikiyen tizemmar n umeslay deg Ṛuma, yerna yefka-as i tmurt-nsen tilelli deg kra n temsalin.
== Iṣenfaṛen n Usali ==
Hadriyan yella d amesnulfu ameqqran deg taɣult n tsegda. Yebna aṭas n yisaliyen i d-yeqqimen armi d ass-a:
=== Aɣrab n Hadriyan deg Britanya ===
Deg 122, mi yerza ɣer Britanya, yefka-d anaḍ i usali n uɣrab ameqqran i yebḍan tamurt n Britanya ɣer sin. Aɣrab-agi yezga-d seg ilel ɣer wayeḍ, teɣzi-s tuweḍ ɣer 117 n yikilumitren.
Yebna-t usridas Aṛumani, yerna yella yesɛa iɣeṛban, tiɣeṛmin, d yisunen n tɣellist yal azal n mil. Iswi-s d aḥraz n tmnaḍt n Britanya mgal n yegduden n ugafa i yellan berra n tmnekda.
=== Taddart n Hadriyan deg ''Tivoli'' ===
Ger 118 d 130, Hadriyan yebna taddart-is tameqqrant tama n Tivoli, tama n Ṛuma. Taddart-agi d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda Taṛumanit. Tezga-d ɣef tjumma i yugaren tin n ''Pompei'', yerna deg-s llan aṭas n yisaliyen: imezguten, tibḥirin, ifakanen, d yisunen n waman.
Deg-s yella « Kanopus », d asif n waman i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Maṣer, yerna yella « Pécile », d afakan ameqqran i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Atina.
=== Afakan n ''Panteon'' ===
Hadriyan yefka-d anaḍ i usali n ''Panteon'' n Ṛuma deg talɣa-s n wass-a. Asali-agi yesɛa taqacuct tameqqrant n ubeṭon, i d-yeqqimen d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda n umaḍal.
== Tayri-s d ''Antinus'' ==
Deg 127, Hadriyan yemlal d yiwen n umluzuf Agrigi isem-is ''Antinus'', i yellan d ameẓyan n ''Bitinya'', deg Asya tameẓyant.
Assaɣ-nsen yeddem azal n kraḍ n yiseggasen, seg 127 armi d 130.
Assaɣ-agi yettwaḥseb d yiwen seg yimdanen yettwassnen n tayri deg umezruy n Ṛuma s wudem n tluzuft.
Deg tuber 130, ''Antinus'' yeɣli deg wasif n Nil deg Maṣer yerna yemmut.
Tamettant-is tḥuza Hadriyan s waṭas. Yefka-d anaḍ i usali n temdint isem-is Antinupulis deg wadeg ideg yemmut, yerna yefka-as i ''Antinus'' addad n ayuc(illu).
Aṭas n yisaliyen d yizmulen n Antinus i d-yettwaskren deg tmnekda meṛṛa, yerna yettwaḥseb d yiwen seg yimdanen i d-yettwaskren aṭas deg tsegda n Ṛuma.
== Tagrawla n Bar Kuxba ==
Deg 132, teḍra-d yiwet seg tdyantin timeqqranen n udabu n Hadriyan: tagrawla n Bar Kuxba deg tmurt n Yahudiya.
Ssebba n tagrawla-agi d aṭas: Hadriyan yefka-d anaḍ i usali n temdint tamaynut isem-is ''Aelia Capitolina'' deg wadeg n Urcalim, yerna yefka-d anaḍ i ugdel n lextana.
Bar Kuxba, i yellan d amnukal n Yahudiyen, yekker-d mgal Ṛuma yerna yefka-d anaḍ i yegduden-is ad nnukren.
Tagrawla-agi teddem azal n tkraḍ n yiseggasen, seg 132 armi d 135.
Deg tazwara, Iyahudiyen ṭṭfen aṭas n tmnaḍin, ṭṭfen 985 n tuddar d 50 n yisunen n tɣellist.
Maca Hadriyan yefka-d anaḍ i usirdes ameqqran, yerna yefka-as i yiserdasen-is anaḍ n usefsex n tagrawla. Deg taggara, Ṛuma terbeḥ, maca s tmettant n waṭas n yegduden: azal n 580 000 n Yahudiyen mmuten, yerna aṭas n tuddar ttwahuddent.
Tagrawla-agi d tin i d-yefkan taggara n tmurt n Yahudiya d tamurt tilellit, yerna aṭas n Yahudiyen ttwanfan seg tmurt-nsen.
== Tameddurt-is Tussnant d Taseklanit ==
Hadriyan yella d amdan i yeḥemmlen tussna d tsekla. Yella yettaru isefra d yiḍrisen, yerna yella yettḥemmel tasekla Tagrigit d Tlatinit. Yefka-d afus i yimassanen d yimura n tallit-is, yerna yebna aṭas n yisaliwen n tussna deg tmnekda meṛṛa.
Yella yettḥemmel Grig s waṭas, yerna yefka-as i tidles-is azal d ameqqran. Yefka-d afus i usali n yisaliwen deg Atina, yerna yefka-as i Yigrikiyen tizemmar n umeslay deg tsertit n Ṛuma.
== Tamettant d Wakud-is Aneggaru ==
Deg yiseggasen ineggura n tmeddurt-is, Hadriyan yella yuḍen. Yella yettqellib win ara t-id-yeṭṭfen deffir-s. Deg tazwara, yefren ''Lucius Verus'', maca yemmut uqbel Hadriyan. Dɣa yefren ''Antoninus Pius'', yerna yefka-as anaḍ i ''Antoninus'' ad yeṭṭef ''Marku Aureliyu'' d ''Lucius Verus'' deffir-s.
Hadriyan yemmut ass n 10 Yulyu 138 deg ''Baiae'', tama n ''Napoli.''
Yella yesɛa 62 n yiseggasen. ''Antoninus Pius'' yeṭṭef-it deffir-s, yerna yefka-as addad n uyuc, ɣas ma llan kra n yimḍebbren n Ṛuma i yugin.
pogpdswgzlypkudperd92ejki9u67i8
Amyannan umsqedac:-revi
3
25526
116977
2026-08-02T15:36:05Z
Pathoschild
16
global user pages ([[m:Synchbot|requested by Revi C.]])
116977
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[User talk:Revi C.]]
o9z79lcc9a9pfmqmrod5w3eyk4q9i0o