Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.13
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Friedrich Nietzsche
0
12348
116988
116300
2026-08-04T16:30:57Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin, syin arniɣ aḍris amaynut
116988
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Nietzsche187a.jpg|vignette|Friedrich Nietzsche, circa 1875.]]
'''Friedrich Wilhelm Nietzsche''' d afelsaf almani, yellan daɣen d amedyaz, d afilulug. Ilul ass n 15 tuber 1844 di Röcken, yemmut di [[Prusya]] ass n 25 ɣuct 1900 (tamurt n [[Lalman]]).
Yettneḥsab seg ifelsafen imeqqranen i qqaren medden s tudget ar assa ; imahilen-is bnan s umata ɣef usenqed n yidles n Utaram atrar d wayen akk i yejmel d anagraw n wazalen i d-yekkan seg usegzi n wesɣan amasiḥi, i yettnadi netta ad ibeddel s wiyaḍ i d-yewwi d imaynuten, am akken i d-iwet deg tanga d wassɣ-is d umdan. Si tama nniḍen yura daɣen ɣef trumanṣit talmanit, acku yella yelha-d d tesnilest d wayen akk yerzan tutlayin d warraten iqburen.
== '''Tudert-is:''' ==
Ilul Friedrich Nietzsche ass n 15 Tuber 1844 di Röcken, di Lalman. Yella d anelmad ifazen, yuɣal d aselmad n tfilulujit di tesdawit n Basel di Swis yerna mazal-it meẓẓi, yesɛa kan 24 n yiseggasen di leɛmer-is. Maca, tudert-is teččur d lehlakat n lxaṭer d waṭṭanen, ladɣa aṭan n uqerruy, i t-yeǧǧan ad yeḥbes aselmed deg useggas n 1879.
Seg yimir-nni, yuɣal yettidir am umesgilew, yettdeggir gar Swis, Franṣa d Ṭṭelyan, yettnadi anezwu ara as-iserḥen. Di tallit-agi n tussaft d umussu i yura adlisen-is imeqranen am "Akka i d-yenna Zarathustra", "Deffir n wayen ilhan d wayen n diri" d "Tajiniyalujit n Temlilɣi".
Deg useggas n 1889, di temdint n Turin di [[Ṭṭelyan]], Mi yella ileḥḥu deg Piazza Carlo Alberto (ar Via Carlo Alberto, anda yeqqim), Nietzsche yeḥdeṛ deg yiwen n usayes anda yella yiwen n usleɣmay la yettḍurru s leqseḥ aεudiw-nni-ines, yugin ad yeddu ɣer sdat s taẓayt n usali-ines, Mi iwala akka Nietzsche, yuzzel ɣer uɣersiw-nni, iḥmec-it ɣer temgerḍt la yettsuɣu am "Mutter, icuff-it yiɣisi!" « A yemma, fehmeɣ-k-id ! » neɣ « Ich verstehe dich ». "Fehmeɣ-k!", amzun yeɛqel s leɛtab n wayis.
Yeɣli ɣer lqaεa, yexsef, dɣa wwin-t-id imsebriden s axxam. Iεessasen ṭṭfen-t kra n lweqt, ɣilen yeskeṛ neɣ icewwel. yenṭer wallaɣ-is yerna yiwen ur d-yecliɛ ara seg-s. Mraw n yiseggasen ineggura n tudert-is isɛedda-ten d amehbul, ddaw leɛnaya n yemma-s d weltma-s Elisabeth. Yemmut ass n 25 ɣuct 1900. D weltma-s ayi i d-ijemɛen ikaramen-is d wayen yura, maca tessexṣer aṭas seg yidlisen-is imi i ten-tessemṣadaɣ d tsenakta tanazit, ayen i s-d-yeglan s yir isem i Nietzsche i kra n wakud.
== '''Tifelsafit-is:''' ==
Tifelsafit n Nietzsche d tebna s wudem aɣeznaẓri yerna d taẓarant. Atent kra seg tmiḍranin-is timeqranin:
<u>'''Lmut n Yillu(Ṛebbi):'''</u> Mi d-yenna Nietzsche "Ṛebbi yemmut", ur yebɣi ara ad yini belli ur yelli ara Ṛebbi s tidet, maca yebɣa ad d-immeslay ɣef tɣerma tutrimt (taɣerbit) iɣef ur yesɛi ara wasɣan(ddin) azal am zik. Lmut n Ṛebbi yeǧǧa-d illem d tallunt meqqren di tudert n umdan, imi ɣur-s dayen ulac azaur neɣ lsas iɣef ara tebnu temlilɣi d unagraw n wazalen. Ayagi yettawi ɣer yiwet n tezɣent meqqren.
<u>'''Angamdan(Übermensch):'''</u> Mbeɛd tallunt i d-teǧǧa tmut n Ṛebbi, Nietzsche yettwali belli amdan ilaq ad yaf aɣan amaynut i tudert-is. Aɣan-agi d "Angamdan". Mačči d bab n tezmert n tfekka neɣ d aɣref nnig wiyaḍ, am akken i t-sfehmen kra, maca d amdan i yzemren ad d-yesnulfu azalen-is s yiman-is, ad iḥkem deg yiman-is, ad yerr tudert-is d yiwet n tmaḍlant n tẓuri, war ma yeqqim ddaw udabu n yisɣanen iqburen.
'''<u>Tawilt n tezmert (Wille zur Macht):</u>''' Ɣur Nietzsche, yal amdan, yettnadi ad yesnerni tanezmart-is. Tazmert-agi mačči d tin n udabu ɣef wiyaḍ kan, maca d lebɣi n usnerni, n uɛeddi n yiman, n usnulfu d leḥkem ɣef yiman. D nettat i d tumast n tudert.
'''<u>Taxatemt n Tuɣalin (Ewige Wiederkunft):</u>''' D yiwet n tamiḍrant i yessexdem Nietzsche am akken d akayad. Sagen kan ad tɛawdeḍ tudert-ik si tazwara ar taggara, s yakk ttfaṣil-is, s lferḥ-is d wuguren-is, acḥal d tikelt war tilisa. Amdan i yzemren ad yeqbel tirmit-agi yerna ad as-yini "ih" s wul-is meṛṛa, d win i yeselḥan tudert-is s tidet, d win yewwḍen ɣer tliwa n Ungamdan.
'''<u>Timlilɣi n Ukerwa(Mas</u><u>)</u> <u>d Wakli:</u>''' Di tmuralit-agi(tuzzma-ines) i temlilɣi, Nietzsche yebḍa gar sin n wansayen:
* '''Timlilɣi n Ukerwa (neɣ n yimeqqranen):''' D tin i d-yekkan seg yemdanen izemren, ilelliyen. Izalen-nsen d tanezmart, lhiba, tissas, d wayen akk yesnernayen tudert. Ayen ilhan ɣur-sen d ayen i d-yettbegginen tazmert.
* '''Timlilɣi n Wakli (neɣ n yigellilen):''' D tin i d-yekkan seg wid ur nezmir ara, seg wid ittwaḥqren. Imi ur zmiren ara ad rren, snulfuyen-d izalen am leḥnana, nnif, asuref d wannuz. Ɣur-sen, Ayen ilhan d ayen i d-yettbegginen iɣeblan. I yiman-is, tidmi-a n yiklan i yenrnan di tɣerma tutrimt s usɣan n Lmasiḥ.
Ihi, s umata, Friedrich Nietzsche d afelsaf i d-yewwin tamuralit neɣ tuzzma taẓarant i lsas n tɣerma tutrimt. Yessawel ɣer usnulfu n wazalen imaynuten, ɣer tudert yebnan ɣef tnezmart n usnulfu d uɛeddi n yiman, akken ad yezmer umdan ad yidir di tudert war lsas n usɣan(ddin).
<ref>https://tasghunt-taseklant.com/blog/grand-entretien-ameziane-kezzar-partie1sur2/</ref>
[[Category:afelsuf]]
dd9v5u3xcth3n1u88v0fk117cx5pr5r
Hadriyan
0
25525
116990
116981
2026-08-04T22:37:46Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116990
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Bust Hadrian Musei Capitolini MC817.jpg|vignette|Asebdad n uqerru n Hadriyan.]]
'''Hadriyan''', isem-is ummid '''Publius Aelius Hadrianus''', d yiwen seg yimenkaden imeqqranen n tmnekda Taṛumanit. Yeṭṭef adabu seg 117 armi d 138 deffir Ɛisa, yerna yettwaḥseb gar « Semmus n Yimenkaden Yelhan » i yesɛan azal d ameqqran deg umezruy n Ṛuma.
D netta i d amenkad amezwaru i yeṭṭfen tamart-is s timmad, yerna d netta i yessnulfan tarrayt tamaynut n usefrek n tmnekda s usikel d usenqed n yal tamnaḍt.
== Talalit d Tmeddurt-is Tamezwarut ==
Hadriyan ilul-d ass n 24 Yennayer 76 Send Ɛisa, deg temdint n ''Italika'', i d-yezgan tama n ''Sevilla'' n wass-a, deg tmurt n [[Spenyul|Spanya]].
Imawlan-is llan d Iṛumaniyen i d-yusan seg Ṛuma, maca nutni zedɣen deg tmurt n Spanya i d-yuɣalen d tamnaḍt taṛumanit. Baba-s, ''Publius Aelius Hadrianus Afer'', yemmut mi yella Hadriyan meẓẓi, dɣa [[Trajan]], i yellan d ameddakel n twacult-is, yuɣal d bab-s s usmemmi.
Deg tallit n temẓi-s, Hadriyan yelmed aṭas n tussniwin: tasekla Tagrigit d Tlatinit, tanzeggit, tasegda, d tsertit. Yella yettḥemmel idles Agrigi s waṭas, yerna yella yettusemma « Graeculus », anamek-is « Agrigi ameẓyan », acku yella yeɣṛa u iḥemmel idles n Grig.
== Alluy-is ɣer Ukesi n Tmnekda ==
[[Tugna:Hadrian RIC II 3.jpg|vignette|Tadrimt n "Aureus" deg tallit n Hadriyan.]]
Mi yemmut [[Trajan]] deg 117, Hadriyan yuɣal d amenkad. Kra n yimnadiyen qqaren-d belli Trajan yeṭṭef-it d mmi-s n usmemmi deg wussan-is ineggura, maca llan wid i d-yennan belli tameṭṭut n Trajan, ''Plotina'', i d-yefkan afus i Hadriyan akken ad yawi akersi n udabu.
Deg tazwara n udabu-s, Hadriyan yemmagar uguren imeqqranen. Kra n yiserdasen i yellan deg tmnaḍin n usamar llan bɣan ad kemmlen amgaru mgal n ''Partiyen'', maca Hadriyan yefren ad yeḥbes amgaru yerna ad yerr tilisa n tmnekda ɣer waddad-nsent n zik. Yefren talwit ɣef umgaru, yerna yefka-as i tmnekda tarrayt tamaynut n tsertit: ur d-ternu ara tamurt, maca ḥrez tid i yellan.
== Asuddes d Ufrek n Tmnekda ==
Hadriyan yella d amsefrek ameqqran. Yessenfel anagraw n tsertit n tmnekda s waṭas n tarrayin:
'''Asuddes n tserdast''': Yessenfel tuddsa n yiserdasen, yefka-asen asluɣmu amaynut, yerna yebna iɣeṛban d yisunen n tɣellist deg yal tamnaḍt.
'''Asuddes n yisuḍaf''': Yefka-d « Aṣaḍuf imezgi », d agraw n yisuḍaf i d-yessuddes ''Salvius Julianus''. Aṣaḍuf-agi yuɣal d azadur n usaḍuf Aṛumani i d-yusan deffir-s.
'''Asuddes n tnedbelt''': Yebḍa tamnekda ɣer tmnaḍin yettusefraken s wudem yelhan. Yefka-as i yimḍebbren n tmnaḍin tizemmar timeqqranin, maca yerna yessenqed-iten s tuɣalin-is yal tikkelt.
'''Asuddes n tedrimt''': Yefka-as i tedrimt n tmnekda anagraw yelhan, yefren ad yesseɣli tiwsiwin ɣef yegduden, yerna yefka-as i yegduden n tmnaḍin tizemmar n tnezzut d umesni.
== Isiklen-is deg Tmnekda ==
[[Tugna:Emperor Hadrian Louvre Ma3131.jpg|vignette|Hadriyan s tsemregt, yettwaxdem s rxam, taẓuri taṛumanit deg 127 ar 128 S.Ɛ.]]
Hadriyan d amenkad i yessiklen aṭas deg umezruy n Ṛuma. Yekka azal n wazgen n wudabu-s, anamek-is azal n mraw n yiseggasen, deg usikel deg tmnaḍin n tmnekda. Ur yelli ara wamenkad nniḍen i yessiklen am netta.
Yerza ɣer ''Britanya'', ɣer ''Galya'', ɣer ''Spanya'', ɣer ''Grig'', ɣer ''Asya tameẓyant'', ɣer ''Maṣer'', ɣer ''Surya'', ɣer tmnaḍin n usamar, yerna ɣer Tefriqt n ugafa. Deg yal tamnaḍt, yessenqed asuddes n tserdast, yefka-d isefka i yegduden, yerna yebna iṣenfaṛen n ifakanen.
Deg Grig, yefka-as i temdint n Atina azal d ameqqran: yebna din aṭas n yisaliyen, yefka-as i Yigrikiyen tizemmar n umeslay deg Ṛuma, yerna yefka-as i tmurt-nsen tilelli deg kra n temsalin.
== Iṣenfaṛen n Usali ==
Hadriyan yella d amesnulfu ameqqran deg taɣult n tsegda. Yebna aṭas n yisaliyen i d-yeqqimen armi d ass-a:
=== Aɣrab n Hadriyan deg Britanya ===
[[Tugna:Milecastle 39 on Hadrian's Wall.jpg|vignette|Aɣrab n Hadriyan deg Britanya.]]
Deg 122, mi yerza ɣer Britanya, yefka-d anaḍ i usali n uɣrab ameqqran i yebḍan tamurt n Britanya ɣer sin. Aɣrab-agi yezga-d seg ilel ɣer wayeḍ, teɣzi-s tuweḍ ɣer 117 n yikilumitren.
Yebna-t usridas Aṛumani, yerna yella yesɛa iɣeṛban, tiɣeṛmin, d yisunen n tɣellist yal azal n mil. Iswi-s d aḥraz n tmnaḍt n Britanya mgal n yegduden n ugafa i yellan berra n tmnekda.
=== Taddart n Hadriyan deg ''Tivoli'' ===
Ger 118 d 130, Hadriyan yebna taddart-is tameqqrant tama n Tivoli, tama n Ṛuma. Taddart-agi d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda Taṛumanit. Tezga-d ɣef tjumma i yugaren tin n ''Pompei'', yerna deg-s llan aṭas n yisaliyen: imezguten, tibḥirin, ifakanen, d yisunen n waman.
Deg-s yella « Kanopus », d asif n waman i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Maṣer, yerna yella « Pécile », d afakan ameqqran i d-yettwaskren ɣef wudem n win n Atina.
=== Afakan n ''Panteon'' ===
Hadriyan yefka-d anaḍ i usali n ''Panteon'' n Ṛuma deg talɣa-s n wass-a. Asali-agi yesɛa taqacuct tameqqrant n ubeṭon, i d-yeqqimen d yiwen seg yisaliyen imeqqranen n tsegda n umaḍal.
== Tayri-s d ''Antinus'' ==
Deg 127, Hadriyan yemlal d yiwen n umluzuf Agrigi isem-is ''Antinus'', i yellan d ameẓyan n ''Bitinya'', deg Asya tameẓyant.
[[Tugna:Bust of Antinous (2). 2nd cent. A.D (cropped).jpg|vignette|278x278px|Asebdad n uqerru n Antinus.]]
Assaɣ-nsen yeddem azal n kraḍ n yiseggasen, seg 127 armi d 130.
Assaɣ-agi yettwaḥseb d yiwen seg yimdanen yettwassnen n tayri deg umezruy n Ṛuma s wudem n tluzuft.
Deg tuber 130, ''Antinus'' yeɣli deg wasif n Nil deg Maṣer yerna yemmut.
Tamettant-is tḥuza Hadriyan s waṭas. Yefka-d anaḍ i usali n temdint isem-is Antinupulis deg wadeg ideg yemmut, yerna yefka-as i ''Antinus'' addad n ayuc(illu).
Aṭas n yisaliyen d yizmulen n Antinus i d-yettwaskren deg tmnekda meṛṛa, yerna yettwaḥseb d yiwen seg yimdanen i d-yettwaskren aṭas deg tsegda n Ṛuma.
== Tagrawla n Bar Kuxba ==
Deg 132, teḍra-d yiwet seg tdyantin timeqqranen n udabu n Hadriyan: tagrawla n Bar Kuxba deg tmurt n Yahudiya.
Ssebba n tagrawla-agi d aṭas: Hadriyan yefka-d anaḍ i usali n temdint tamaynut isem-is ''Aelia Capitolina'' deg wadeg n Urcalim, yerna yefka-d anaḍ i ugdel n lextana.
Bar Kuxba, i yellan d amnukal n Yahudiyen, yekker-d mgal Ṛuma yerna yefka-d anaḍ i yegduden-is ad nnukren.
Tagrawla-agi teddem azal n tkraḍ n yiseggasen, seg 132 armi d 135.
Deg tazwara, Iyahudiyen ṭṭfen aṭas n tmnaḍin, ṭṭfen 985 n tuddar d 50 n yisunen n tɣellist.
Maca Hadriyan yefka-d anaḍ i usirdes ameqqran, yerna yefka-as i yiserdasen-is anaḍ n usefsex n tagrawla. Deg taggara, Ṛuma terbeḥ, maca s tmettant n waṭas n yegduden: azal n 580 000 n Yahudiyen mmuten, yerna aṭas n tuddar ttwahuddent.
Tagrawla-agi d tin i d-yefkan taggara n tmurt n Yahudiya d tamurt tilellit, yerna aṭas n Yahudiyen ttwanfan seg tmurt-nsen.
== Tameddurt-is Tussnant d Taseklanit ==
[[Tugna:Attica 06-13 Athens 24 Arch of Hadrian.jpg|vignette|Tagenzi n Hadriyan deg Atina.]]
Hadriyan yella d amdan i yeḥemmlen tussna d tsekla. Yella yettaru isefra d yiḍrisen, yerna yella iḥemmel tasekla Tagrigit d Tlatinit. Yefka-d afus i yimassanen d yimyura n tallit-is, yerna yebna aṭas n tidumṣukin n tussna deg tmnekda meṛṛa.
Yella iḥemmel tamurt n Grig s waṭas, yerna yefka-as i yidles-is azal d ameqqran. Yefka-d afus i usali n tidumṣukin timaynuten deg Atina, yerna yefka-as i Yigrikiyen tizemmar n umeslay deg tsertit n Ṛuma.
== Tamettant d Wakud-is Aneggaru ==
Deg yiseggasen ineggura n tmeddurt-is, Hadriyan yella yuḍen. Yella yettqellib win ara t-id-yeṭṭfen deffir-s. Deg tazwara, yefren ''Lucius Verus'', maca yemmut uqbel Hadriyan. Dɣa yefren ''Antoninus Pius'', yerna yefka-as anaḍ i ''Antoninus'' ad yeṭṭef ''Marku Aureliyu'' d ''Lucius Verus'' deffir-s.
Hadriyan yemmut ass n 10 Yulyu 138 deg ''Baiae'', tama n ''Napoli.''
Yella yesɛa 62 n yiseggasen. ''[[Antuninus Piyus]]'' yeṭṭef-it deffir-s, yerna yefka-as addad n ayuc(ṛebbi), ɣas ma llan kra n yimḍebbren n Ṛuma i yugin.
37j909el9xymzs4p79xwnic8xfw6bfg
Antuninus Piyus
0
25527
116986
116984
2026-08-04T14:28:35Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116986
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Antoninus Pius bust S2436 ancient agora museum Athens.jpg|vignette|Asebdad n Uqerru n Antuninus Piyus.]]
'''Antuninus Piyus''' (s tlatinit: ''Titus Aelius Hadrianus Antoninus Augustus Pius''), illul deg useggas 86, yemmut deg 161. D amenkad n Temnekda Taṛumanit i yeḥkmen gar yiseggasen 138 d 161 S.Ɛ. Yella d yiwen gar "Semmus n Yimenkaden Igerrzen" n umezruy n Ruma. Tallit-is d tin i d-yefkan aṭas n telwit (Pax Romana), '''arkad''' akked wugar n tdamsa, war ma yella-d ccwal ameqqran neɣ '''azɣen''' di temnaḍin n temnekda-s.
== Tameddurt Tamezwarut d Tuliya ɣer Tnezmart ==
Illul Antuninus deg temdint n ''Lanuyum'' (Lanuvium) deg [[Ṭṭelyan|Ṭṭalyan]]. Tawacult-is tella d yiwet gar '''tserkmin''' timeqqranin yerna yesɛan '''tanezmart''' di tsertit n Ṛuma.
Mi qrib ad yemmet umenkad [[Hadriyan]], yeẓra belli Antuninus d argaz '''imekdi''' ɣer tmurt-is, u d aɣeswa aḥeqqi. Ɣef waya, yerra-t d amekkasu-ines unṣib, maca isres-d yiwet n '''tewtilt''': akken Antuninus ad yeḥkem, yewwi-d fell-as ad yerrez d imekkasiyen mbeɛd-is sin n yimsedayen, Mark Urel (Marcus Aurelius) akked Lusyus Yirus (Lucius Verus). Antuninus yeqbel agatu-agi, yerna ikemmel d win i yettqadaṛen i'''nsayen''' n uwanek.
s0qd4r71n0p80vr7b8mm3vk90o9dknm
116987
116986
2026-08-04T15:59:00Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116987
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Antoninus Pius bust S2436 ancient agora museum Athens.jpg|vignette|Asebdad n Uqerru n Antuninus Piyus.]]
'''Antuninus Piyus''' (s tlatinit: ''Titus Aelius Hadrianus Antoninus Augustus Pius''), illul deg useggas 86, yemmut deg 161. D amenkad n Temnekda Taṛumanit i yeḥkmen gar yiseggasen 138 d 161 S.Ɛ. Yella d yiwen gar "Semmus n Yimenkaden Igerrzen" n umezruy n Ruma. Tallit-is d tin i d-yefkan aṭas n telwit (Pax Romana), '''arkad''' akked wugar n tdamsa, war ma yella-d ccwal ameqqran neɣ '''azɣen''' di temnaḍin n temnekda-s.
== Tameddurt Tamezwarut d Walluy ɣer Tnezmart ==
Illul Antuninus deg temdint n ''Lanuyum'' (Lanuvium) deg [[Ṭṭelyan|Ṭṭalyan]]. Tawacult-is tella d yiwet gar '''tserkmin''' timeqqranin yerna yesɛan '''tanezmart''' di tsertit n Ṛuma.
Mi qrib ad yemmet umenkad [[Hadriyan]], yeẓra belli Antuninus d argaz '''imekdi''' ɣer tmurt-is, u d aɣeswa aḥeqqi. Ɣef waya, yerra-t d amekkasu-ines unṣib, maca isres-d yiwet n '''tewtilt''': akken Antuninus ad yeḥkem, yewwi-d fell-as ad yerrez d imekkasiyen mbeɛd-is sin n yimsedayen, Mark Urel (Marcus Aurelius) akked Lusyus Yirus (Lucius Verus). Antuninus yeqbel agatu-agi, yerna ikemmel d win i yettqadaṛen i'''nsayen''' n uwanek.
k4gy126tgoykiesl2qli4w5trk44wow
116989
116987
2026-08-04T22:33:28Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116989
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Antoninus Pius bust S2436 ancient agora museum Athens.jpg|vignette|Asebdad n Uqerru n Antuninus Piyus.]]
'''Antuninus Piyus''' (s tlatinit: ''Titus Aelius Hadrianus Antoninus Augustus Pius''), illul deg useggas 86, yemmut deg 161. D amenkad n Temnekda Taṛumanit i yeḥkmen gar yiseggasen 138 d 161 S.Ɛ. Yella d yiwen gar "Semmus n Yimenkaden Igerrzen" n umezruy n Ruma. Tallit-is d tin i d-yefkan aṭas n telwit (Pax Romana), '''arkad''' akked wugar n tdamsa, war ma yella-d ccwal ameqqran neɣ '''azɣen''' di temnaḍin n temnekda-s.
== Tameddurt Tamezwarut d Walluy ɣer Tnezmart ==
Illul Antuninus deg temdint n ''Lanuyum'' (Lanuvium) deg [[Ṭṭelyan|Ṭṭalyan]]. Tawacult-is tella d yiwet gar '''tserkmin''' timeqqranin yerna yesɛan '''tanezmart''' di tsertit n Ṛuma.
Mi qrib ad yemmet umenkad [[Hadriyan]], yeẓra belli Antuninus d argaz '''imekdi''' ɣer tmurt-is, u d aɣeswa aḥeqqi. Ɣef waya, yerra-t d amekkasu-ines unṣib, maca isres-d yiwet n '''tewtilt''': akken Antuninus ad yeḥkem, yewwi-d fell-as ad yerrez d imekkasiyen mbeɛd-is sin n yimsedayen, Mark Urel (Marcus Aurelius) akked Lusyus Virus (Lucius Verus). Antuninus yeqbel agatu-agi, yerna ikemmel d win i yettqadaṛen i'''nsayen''' n uwanek.
== Tunefka n yisem "Piyus" ==
Asqamu Aṛumani yefka-as isem n Piyus, win i yemmalen leqder d tmusni. Ssebba tamezwarut n yisem-a, d akken yugi ad yeǧǧ asqamu ad yekkes ccan i baba-s s usmemmi [[Hadriyan]], yerna yessenqad-it akken ad yili Hadriyan d agerram neɣ d ayuc gar iyucen n Ṛuma. Daɣen, isem-a yemmal leqder-is i yemma-s, i twacult-is, d yiserdasen-is.
== Tasertit n daxel d teɣdemt ==
Tallit n ''Antuninus Piyus'' d tin n talwit d tenkelwit tameqqrant. Yerr-a tamawt ɣer usedbel n tɣiwanin, yessifsus taɛkemt ɣef yimezdaɣen, yerna yefka azal ameqqran i usaḍuf d teɣdemt. Yettwassen s leqder-is i yizerfan n yemdanen, am wid yettwakerfen neɣ igellilen. Yefka tilisa i lecɣal n yinemhalen i yexedɛen tamurt, yerna yessuter deg yimḍebbren n tɣiwanin ad ilin d imelsiyen deg lecɣal-nsen.
Mgarad d yimenkaden-nniḍen (am [[Hadriyan]] i yunagen deg umaḍal aṛumani), Antuninus ur yeffiɣ ara akk seg temdint n Ruma d Ṭṭalyan s umata deg 23 n yiseggasen n udabu-s. Yesseḥbaber ɣef '''usɣim''' n udabu s lqedd, u yefka '''agemmir''' akked wazal i Useqqamu n Yimɣaren (Sina).
452qw7fx2979ci6c9x5jjr7b16j1anv
116991
116989
2026-08-05T10:00:56Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116991
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Antoninus Pius bust S2436 ancient agora museum Athens.jpg|vignette|Asebdad n Uqerru n Antuninus Piyus.]]
'''Antuninus Piyus''' (s tlatinit: ''Titus Aelius Hadrianus Antoninus Augustus Pius''), illul deg useggas 86, yemmut deg 161. D amenkad n Temnekda Taṛumanit i yeḥkmen gar yiseggasen 138 d 161 S.Ɛ. Yella d yiwen gar "Semmus n Yimenkaden Igerrzen" n umezruy n Ruma. Tallit-is d tin i d-yefkan aṭas n telwit (Pax Romana), '''arkad''' akked wugar n tdamsa, war ma yella-d ccwal ameqqran neɣ '''azɣen''' di temnaḍin n temnekda-s.
== Tameddurt Tamezwarut d Walluy ɣer Tnezmart ==
Illul Antuninus deg temdint n ''Lanuyum'' (Lanuvium) deg [[Ṭṭelyan|Ṭṭalyan]]. Tawacult-is tella d yiwet gar '''tserkmin''' timeqqranin yerna yesɛan '''tanezmart''' di tsertit n Ṛuma.
Mi qrib ad yemmet umenkad [[Hadriyan]], yeẓra belli Antuninus d argaz '''imekdi''' ɣer tmurt-is, u d aɣeswa aḥeqqi. Ɣef waya, yerra-t d amekkasu-ines unṣib, maca isres-d yiwet n '''tewtilt''': akken Antuninus ad yeḥkem, yewwi-d fell-as ad yerrez d imekkasiyen mbeɛd-is sin n yimsedayen, Mark Urel (Marcus Aurelius) akked Lusyus Virus (Lucius Verus). Antuninus yeqbel agatu-agi, yerna ikemmel d win i yettqadaṛen i'''nsayen''' n uwanek.
== Tunefka n yisem "Piyus" ==
Asqamu Aṛumani yefka-as isem n Piyus, win i yemmalen leqder d tmusni. Ssebba tamezwarut n yisem-a, d akken yugi ad yeǧǧ asqamu ad yekkes ccan i baba-s s usmemmi [[Hadriyan]], yerna yessenqad-it akken ad yili Hadriyan d agerram neɣ d ayuc gar iyucen n Ṛuma. Daɣen, isem-a yemmal leqder-is i yemma-s, i twacult-is, d yiserdasen-is.
== Tasertit n daxel d teɣdemt ==
Tallit n ''Antuninus Piyus'' d tin n talwit d tenkelwit tameqqrant. Yerr-a tamawt ɣer usedbel n tɣiwanin, yessifsus taɛkemt ɣef yimezdaɣen, yerna yefka azal ameqqran i usaḍuf d teɣdemt. Yettwassen s leqder-is i yizerfan n yemdanen, am wid yettwakerfen neɣ igellilen. Yefka tilisa i lecɣal n yinemhalen i yexedɛen tamurt, yerna yessuter deg yimḍebbren n tɣiwanin ad ilin d imelsiyen deg lecɣal-nsen.
Mgarad d yimenkaden-nniḍen (am [[Hadriyan]] i yunagen deg umaḍal aṛumani), Antuninus ur yeffiɣ ara akk seg temdint n Ruma d Ṭṭalyan s umata deg 23 n yiseggasen n udabu-s. Yesseḥbaber ɣef '''usɣim''' n udabu s lqedd, u yefka '''agemmir''' akked wazal i Useqqamu n Yimɣaren (Sina).
Xas akken imenkaden n zik llan ttafen lxaṭer deg yimenɣiyen d usemɣer n tlisa n tagelda, Antuninus Piyus yextaṛ abrid nniḍen. Yesɛedday akud-is deg usefrek n tadbelt n daxel. Yerr-d tadamsa n tagelda ɣer uswir yelhan, yessenqes tixessarin, yerna yefka afud i yimzenza d yimassanen. Deg tallit-is, igezda n tagelda taṛumanit ur ssinen ara aṭas n yimenɣiyen, ala kra n yemcumen imecṭaḥ i yellan deg tlisa n Briṭanya, n Tefriqt ugafa, d Legrig.
Antuninus Piyus yettwassen s waṭas s teɣdemt-is d wawal-is yelhan ɣef yimeɣbanen d yigellilen. Yexdem aṭas n yibeddilen deg yisuḍaf iṛumaniyen akken ad yili umtawa d teflest gar yimdanen. Yiwen seg yisuḍaf-is ittwassnen d win i d-yeqqaren: "Yal amdan yettwaḥsab d amelsi alamma ibeggen-d bab n teɣdemt d akken d amezzmen." Aya d amenzay i mazal yettwaseqdec ass-a deg waṭas n tmura n umaḍal. Daɣen, yefka izerfan i yimeɣbanen d yigujilen, yerna yexdem akken ad yili wawal i wakken ad ttwakksen tikli n uqraḥ i yemdanen ur nesɛi ara tillas. Ma d aklan, yefka-asen kra n yiberdan akken ad uɣalen d ilelliyen ma yella bab-nsen yexdem fell-asen kra n wassas neɣ leḥqer.
adx5zzipyi920vw8fg15ymnu49b57zw