Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.14 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Arrif 0 5490 117031 116110 2026-08-10T17:38:09Z IqbayliyenArif 17007 117031 wikitext text/x-wiki '''D Arrif''' neɣ '''D Arif''' neɣ '''DnAftas''' aḍt [[Azrar n idurar|tamsedrart]] tezga-dd di ugafa en [[Murakuc]], tessajja ɣef [[Ilel Agrakal|Yilel agrakal]], zeddɣen deg-s 4 imelyan en yimezdaɣ yessawalen Tamaziɣt. Seg yiɣerman imeqqṛanen iy yellan di temnaḍt n Arrif Ameqqran ɣer-neɣ: [[Nnaḍur|Ennaḍor]], [[Lḥusima|Elḥusima]], [[Miḍar]], [[Targist]], [[Azɣenɣan]], [[Seřwan]], [[Zayyu]], [[Berkan]], [[Aɛarwi]], [[Driwec|Eddriwec]], [[Ayet Buɛeyyac]], [[Kassita|Qasita]], [[Imzuren]] ed [[Ajdir]]. Idurar en Arif udsen ar idurar en ''Ordillera Bética'' en wenẓul en [[Spenya]]. Akken daɣen i yudsen ɣer Yidurar en Waṭlas maca wer qqinen ɣur-sen wer llin d-amur deg-sen. Gar-asen tella [[Taza (Merruk)|Taza]]. [[Tugna:Les tribus rifaines — Carte des tribus du Rif (Version berbèrophone).png|vignette|D Arif.]] Iwdan yessawalen [[Tamaziɣt Tarifant]] di Arif qqaren i yiman-nsen “[[Imaziɣen]]” neɣ “Irifiyen”, maca tutlayt nsen qqaṛen as “Tamaziɣt” mačči "Tarifit". Iwdan en berra i Arif d-nitni iy d-as yeqqaren Tarifit. ==Tiwsatin (tiqbilin) en Arif== [[Tugna:Chauen.jpg|thumb|250px|Tugna en yidurar en Arif]] *[[At Weryaɣel|Ayt Weryaɣel]] zdat en [[Ajdir]] ed [[Lḥusima|Elḥusima]], di tama en [[Iɣzer Uɣis]]. * [[Igzennayen]]: di tama en [[Aknul]], seg utaram en [[Ibḍalsen]]. * [[Iqelɛiyen]] (Iqeřɛiyen), ([[Nnaḍur|Ennaḍor]], [[At Nṣar]], [[Mlilt]], ...). ** [[Imaẓoẓen|Ayt Imaẓoẓen]] (Ayt Imazozen). ** [[At Ciker|Ayt Ciker]] (Ayt Cicer). ** [[At Sidal|Ayt Sidal]] (Ayt Sidař). ** [[At Buyefrur|Ayt Buyefrur]] (Ayt Bouifrur). ** [[At Buyafar|Ayt Buyafar]] (Ayt Bou Ghafer). * [[Ikebdanen]] (Icebdanen). * [[Ibḍalsen]] (Ibḍařsen / Imḍalsen / Imṭalsen). * [[At Buyeḥyi|Ayt Buyeḥyi]]. * [[At Sɛid|Ayt Sɛid]], deg utaram seg [[Iɣzer en Kert]]. * [[At Uliccek|Ayt Uliccek]] (Ayt Uřiccek), southwest of [[Temsaman]]. * [[Tafersit]], seg ugafa en [[At Tuzin]]. * [[At Tuzin|Ayt Tuzin]], deg wenẓol en [[Temsaman]]. * [[Temsaman]], di tama en temdint nni. * [[At Weryaɣel|Ayt Weryaɣel]] (Ayt Weryaɣeř) deg wegmoḍ n [[Ibeqquyen]]. * [[At Ɛemmart|Ayt Ɛemmart]], deg wenẓol en [[At Weryaɣel]]. * [[Targist]], anẓol en [[At Weryaɣel]]. * [[At Gmil|Ayt Gmil]], ataram en [[At Bufraḥ]]. * [[At Bufraḥ|Ayt Bufraḥ]], deg wegmoḍ en [[At Yeṭṭeft]]. * [[Rouadi|Ibeqquyen]], deg utaram en [[At Weryaɣel]]. * [[At Yeṭṭeft|Ayt Yeṭṭeft]], deg wegmoḍ en [[Bades]]. * [[Imestasen]], deg wegmoḍ en [[At Bufraḥ]]. * [[Imtiwen]], gar [[Imestasen]] ed wasif en [[Uringa]]. * [[At Buyeḥyi|Ayt Buyeḥyi]], ataram en yiɣẓer en Melwit. * [[At Iznasen|Ayt Iznassen]], di tama en yiɣṛem en [[Berkan]], Reggada, Ahfir,... * [[Triffa]] * ... [[Category:Arrif]][[Category:Merruk]][[Category:Imaziɣen]] oebl0f01hj1edbwq485v5oifvs2d11t Mass-nsen 0 13983 117030 115774 2026-08-10T12:04:46Z Asefru 17003 /* */ corrected a grammatical error 117030 wikitext text/x-wiki {{Databox}} == Agzul == '''Mass-nsen''' neɣ '''Masnsen''' (s tira n [[Tmaziɣt]] taqbuṛt: MSNSN [[File:Libyco-Berber letter N.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter S.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter N.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter S.svg|x12px]] [[File:Libyco-Berber letter M.svg|x12px]]) d agellid [[Amaziɣ]] amqqran Anumid n tmurt n Yinumiden ([[Tageldit n Inumiden|Numidya]]) i d-yezgan deg wul n [[Tafriqt Ugafa|Tefriqt n Ugafa]] deg yimir n tmiḍi tis kraḍet send talallit n Ɛisa. Mass-nsen ilul deg useggas n 238 S.Ɛ. deg tgelda n Yimasiniyen. Yesdukkel tamurt Tanumidt n Tefriqt n Ugafa i tikkelt tamenzut deg umezruy. Yettwassen Mass-nsen s "yinzi-ines" aɣerfan i d-yeqqaṛen: '''''"Tafriqt i Yifriqen".''''' Yemmut Mass-nsen deg useggas n 148 S.Ɛ. Yesker-as uɣref-is yiwen usemḍel d uẓekka ameqqṛan deg temnaḍt n [[Sirta|Sirṭa]], [[Qsenṭina]] n wass-a. == Isallen igejdanen ɣef urgaz-a == [[Tugna:Tomb of Massinissa 01.jpg|thumb|right|Aẓekka n Masensen deg Axrub (inin: Soumâa El-Khroub), Sirṭa ([[Qsenṭina]])]] '''Tamurt''' ''': Tanumidt ( [[Numidya]] - [[Tafriqt ugafa]] )''' [[Tamanaɣt|'''Tamanaɣt''']] ''': [[Sirta|Sirṭa]] (Cirta) (Qsenṭina)''' '''Imezdaɣ''' ''': [[Imaziɣen]], Inumiden, timettiyin timaziɣin-nniḍen.''' [[Tutlayt|'''Tutlayt''']] ''': [[Tamaziɣt]] taqbuṛt, Timaziɣin-nniḍen, [[Talatint|Talatinit]], Tagrigit.''' == Umuɣ n yidlisen d yiɣbula n umagrad-a == <references /><ref>Ahmed Slimani, ''Massinissa et Yughurtha et leur influence sur l'histoire'', trad. de l'arabe par Madani Guesseri, Alger, Dahlab, 1994.</ref> <ref>Marie-France Briselance, ''Massinissa le Berbère'', Alger, Éd. Marinoor N. Benferhat ; et Paris, La Table ronde, 1990; ''ماسينيسا'', traduction arabe, Alger, ENAG, 2000 <small>(<nowiki>ISBN 9961-72-052-0</nowiki>)</small> ; ''Massinissa'', Alger, Espace Libre, 2009 <small>(<nowiki>ISBN 978-9961-874-51-6</nowiki>)</small> ; ''Massinissa le Berbère'', Béjaïa, Talantikit, 2012 <small>(<nowiki>ISBN 978-9931-343-54-7</nowiki>)</small>.</ref> [[Taggayt:Amezruy n imaziɣen]] [[Taggayt:Isnalayen imaziɣen]] [[Taggayt:imaziɣen]] [[Taggayt:Numidya]] [[Taggayt:Amezruy n Inumiden]] 5khtyy2k9roj54vefuwbpmxig7am9ri Ludwig Feuerbach 0 25529 117032 117029 2026-08-10T21:43:32Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117032 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Ludwig Feuerbach-1.2 V01-1.1.1 cropped and rotated.jpg|vignette|Ludwing Feurebach.]] '''Ludwig Andreas von Feuerbach''' (1804–1872) d yiwen seg ifelsafen n [[Lalman]] imeqqranen n lqern wis 19. Tafelsafit-is tbedd ɣef sin yigejda: azɣan n tefelsafit n wuktu n [[Hegel]], d uselmed belli amdan d tumast n yal tikti, n yal asɣan, d yal tussna. Deg umahil-is ameqqran « Tumast n Tmasiḥit » (Das Wesen des Christentums, 1841), yesken-d belli Yakuc ur yelli ara d ayen yeffɣen i wemdan, maca d asenẓer(asenfar) n tefsert n wemdan i yessuli ɣer yigenni. S wannect-a, Feuerbach yeldi abrid i tefelsafit tatrart n tenga, yerna yesbedd lsas i tmusni talsant ara d-yawin [[Karl Marks|Marks]], Engels, d waṭas n yifelsafen niḍen ɣer ubrid n tengat d tmetti. == I. Tudert d Uselmed n Feuerbach == === 1.1. Talalit d twacult === Ludwig Feuerbach ilul-d deg 1804 deg ''Landshut'', di ''Bavaria'', deg twacult n yimfelsafen d yimusnawen. Baba-s, ''Paul Johann Anselm von Feuerbach'', d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n uzref deg lqern wis 19. Gma-s, ''Karl Wilhelm Feuerbach'', d amusnaw n tusnakt. Ihi, Ludwig yekker-d deg twennaḍt n tmusni d uselmed, anda tiktiwin timaynutin d yinadiyen yeṭṭfen adeg ameqqran deg tudert-is n yal ass. === 1.2. Aselmed deg Berlin d Erlangen === Deg 1823, Feuerbach yekcem ɣer tesdawit n Heidelberg akken ad yelmed tasnakuct (théologie). Maca, seg 1824, yezger ɣer Berlin, anda i yefka tameẓẓuɣt i yiselmaden n Hegel. Din, yelmed tafelsafit n [[Hegel]] s telqayt, yerna yuɣal d yiwen seg yinelmaden-is imeqqranen. Deg 1828, yekfa aselmed-is deg Erlangen s tezrigt ɣef « Tmusni n wallaɣ » (De ratione una, universali, infinita). Seg 1829 armi 1835, yesselmed tafelsafit deg Erlangen. === 1.3. Abaɣur d unadi === Deg 1830, yeffeɣ-d wedlis-is amezwaru « Tidmi ɣef tmettant d tmeɣlalt » (Gedanken über Tod und Unsterblichkeit), anda yenna belli tamettant d taggara n tudert, ur telli ara tmeɣlalt n yiman. Aya yegla-d s uɣilif: aselmed-is yettwagdel, yerna yettwakkes seg tesdawit. Seg imir-n, yedder deg ''Bruckberg'', deg lɛerc n tmeṭṭut-is, anda yura aṭas n yidlisen. Deg 1848–1849, yefka-d timsirin ɣef tumast n tmasiḥit deg Heidelberg. Yemmut deg 1872 deg ''Rechenberg'', qrib ''Nuremberg''. == II. Azɣan n Tefelsafit n Hegel == === 2.1. Seg uḍfar ɣer uzɣan === Feuerbach yebda d aḍefran n [[Hegel]]. Yesseqdac tarrayt n Hegel, yettamen belli « Tidmi » (Geist) d tumast n yal ayen yellan. Maca, seg iseggasen n 1839–1843, yebda yettwali belli tefelsafit n Hegel tbeddel tilawt: deg waddad n Hegel, Tidmi d nettat i d-yessawalayen amdan d ddunit, maca Feuerbach yenna belli amdan d ddunit i d-yessawalayen tidmi. Aya d abeddel ameqqran: seg « Tidmi tesselmad amdan » ɣer « Amdan i d-yessawalayen tidmi ». === 2.2. « Tafelsafit n uzekka » (1843) === Deg wedlis-is « Imenzayen n Tfelsafit n Uzekka » (Grundsätze der Philosophie der Zukunft), Feuerbach yura s wawal izgan: « Tifelsafit n Hegel tessuli tidmi ɣer udabu, maca tidmi ur tezmir ara ad tili mebla amdan i yettmeyyizen. D amdan i d-yettaken anamek i tidmi, mačči d tidmi i d-yettaken amdan. » Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tafelsafit seg yigenni n tiktiwin timadwanen ɣer tmurt n tilawt, n yiḥulfan, d tegnatin n wemdan. Yenna belli tefelsafit ilaq ad tebdu seg wemdan n tidet, amdan n uɣrum, n tmeddurt, n tayri, n lmeḥna — mačči seg « Tidmi tamagdezt » ur nesɛi udem. === 2.3. Abddel n uselmed === Feuerbach yessers-d abddel ameqqran deg tefelsafit: Hegel yeqqar: « Tilin d tin i d-yettawin tikti neɣ tafrit» (Sein bestimmt das Bewusstsein). Feuerbach yeqqar: « Tikti d tin i d-yettawin seg tilin » — maca tilin-agi d tilin n wemdan n tidet, n ugama, n yiḥulfan. Aya d abrid i d-yeldin i [[Karl Marks|Marks]], i d-yennan seg imir-n: « Mačči tikti i d-yessawalayen tilin n tmetti, maca tilin n tmetti i d-yessawalayen tikti. » == III. Tasleṭ n Wesɣan: « Tumast n Tmasiḥit » == === 3.1. Tikti tagejdant: « Tasnakuct d tessnalsa » === Tikti tameqqrant akk n Feuerbach d tinna: « Tasnakuct d tessnalsa » (Theologie ist Anthropologie). Aya anamek-is: yal ayen i d-neqqar ɣef Yakuc, deg tidet, d ayen i d-neqqar ɣef wemdan(dayen i d-yekkan seg wamek yella wemdan) — maca s talɣa yettwasemɣren, yettwasbedden berra n wemdan. Feuerbach yenna: « Yakuc d tumast n wemdan yettwaberrzen seg wemdan, yettwasbedden deg yigenni, yettwaɛeẓzen amzun d ayen nniḍen. ». Deg udlis-is agejdan i wumi isemma "Tumast n Tmasiḥit", i d-yeffɣen deg useggas n 1841, Feuerbach yessefhem-d s telqayt belli asɣan d asenẓer n tumast talsant. S unamek nniḍen, d amdan s timmad-is i d-yesnulfan Yakuc (Ṛebbi). yeḥseb-it d imezgi n uktuyen-is d yisirmen-is yelhan akk, am tayri, tamusni, taɣdemt, d tnezzmart tameɣlalt. Feuerbach yeqqar-d belli amdan, mi ara yefk akk tiɣariwin-a i yiwet n tɣawsa n beṛṛa i t-yugaren, yettak-as azal i nettat d tnezzmart-is, yettu iman-is d wayen yezmer ad t-ixdem. Ayagi d ayen i d-igellun s tkufḍa, imi amdan yettwali iman-is d aleqqaq zdat n tesmekta n usugen i d-ixleq yiman-is. Akken ad d-yerr amdan azal-is d tilelli-s, issefk fell-as ad yegzu belli ayen akk i yettnadi deg usɣan yella deg tumast-is talsant d ugama-s. S wakka, Feuerbach yerra tasnakuca d tasnalsa, imi ɣur-s tuffirt n usɣan d amdan d tilawt-is. === 3.2. Asenfar n tumast n wemdan === Feuerbach yessefhem amek i yettxemmem wemdan asɣan: '''Amdan yettwali''' '''asenẓer-is(isnefren-is)''': isnefrenr-is d tayri, d tamusni, d tezmert, d leḥnana, d tanezmart. '''Yessemɣar-iten:''' Yessuli isnefren-is ɣer udabu ameqqran, yerra-ten d ayen ur nesɛi talast. '''Yesbedd-iten berra-s:''' Yefka-asen isem « Yakuc », yerra-ten d ayen yellan deg yigenni, ur nelli deg wemdan. '''Yeɛbed-iten:''' Yuɣal yettɛebbid ayen i d-yexleq s yiman-is, yettwali-t d ameqqran, netta d ameẓẓyan. Feuerbach yura: « Amdan yessekcem tumast-is deg Yakuc, syin yettwali Yakuc d ayen yeffɣen i wemdan, d ayen yettḥekkmen fell-as. » === 3.3. Asɣan d takufḍa === Deg tmuɣli n Feuerbach, asɣan d talɣa n tkufḍa: amdan yettak afus-is i wayen i d-yexleq, syin yettuɣal d aqeddac n wayen i d-yexleq s yiman-is. Aya yecba wayen i d-yenna ɣef tedrimt: amdan ixeddem, yessewjed-d lɣella, maca lɣella-ines tuɣal d ayen yettḥekkmen fell-as. === 3.4. Acu i d-yewwi usɣan i wemdan? === Feuerbach ur yeqqer ara asɣan ur nesɛi anamek. Yenna belli asɣan yesɛa anamek: d asirem n wemdan, d tayri-s i leḥnana, d tazmert i yettnadi. Maca asɣan yesker-d takufḍa imi yessekcem isnefren-agi berra n wemdan, deg wemkan ad yettilint deg wemdan s timmad-is. == IV. Takufḍa: Tikti Tagejdant == === 4.1. Anamek n tkufḍa ɣer Feuerbach === Takufḍa ɣer Feuerbach d tadyant ideg amdan yessekcem tumast-is deg ayen nniḍen, syin yettwali ayen-nni amzun d ayen yeffɣen i wemdan, yettḥekkem fell-as. Llant kraḍ n talɣiwin n takufḍa ɣer Feuerbach: '''Takufḍa tasɣanant''': Amdan yessekcem isnefren-is deg Yakuc, syin yeɛbed Yakuc amzun d ameqqran fell-as. '''Takufḍa tafelsafant''': Tefelsafit n Hegel tessekcem amdan deg « Tidmi tamagdezt », tesseɣli-t d aqeddac n tiktiwin timugdaz. '''Takufḍa tasertant''': Udabu d yilugan yettwasbedden beṛṛa n wemdan, yettḥekkmen fell-as. === 4.2. Abrid n usellek seg tkufḍa === Feuerbach yenna belli asellek seg tkufḍa yettili s '''tmusni''': mi ara yissin wemdan belli Yakuc d asenfar n tumast-is, ad yeḥbes ad yeɛbed ayen i d-yexleq, ad yuɣal ɣer yiman-is, ad yeɛbed tumast-is deg yiman-is. « Mi ara yissin wemdan belli isnefren n Yakuc d isnefren-is, ad yuɣal d ilelli. Ad yeḥbes ad yettnadi beṛṛa-s ayen yellan deg-s. » === 4.3. Asemdu ɣef Marx === Marx yeṭṭef-d tikti-agi n takufḍa, maca yesbedd-itt ɣef tmetti d tedamsa: takufḍa ur telli ara kan deg wesɣan, maca deg uxeddim, deg tedrimt, deg wayen akk ideg amdan yettxeddem lɣella-s syin ttuɣalen d ayen yettḥekkmen fell-as. == V. Talsawit: Amdan d Tumast n Yal Ayen Yellan == === 5.1. « Amdan d aḥric ameqqran i wemdan » === Feuerbach yura: « Homo homini Deus est » — « Amdan d Yakuc i wemdan ». Aya anamek-is: ur nesɛi ara ḥedd nniḍen i d-yettaken anamek i tudert-nneɣ, i d-yettaken tayri, i d-yettakan leḥnana — d amdan kan i izemren ad yeg aya i wemdan nniḍen. === 5.2. Tumast n wemdan deg tmetti === Feuerbach ur yettwali ara amdan d yiwen kan, yettwali-t deg temetti. Yenna: « Tumastt n wemdan ur telli ara deg yiwen kan, tettili deg tmetti, deg ussaɣ ger Nekk d Kečč, ger Nekk d Kemm. Amdan ur yezmir ara ad yili mebla wayeḍ. » Aya d tikti tameqqrant: amdan d amdan kan s wayeḍ. Tayri, tamidit, timetti — akk-a d isnefren n wemdan n tidet. === 5.3. Asentel n « Nekk d Kečč » === Feuerbach yessefhem belli tumast n wemdan ur telli ara deg « Nekk » kan, maca deg ussaɣ ger « Nekk » d « Kečč/Kemm ». Aya yecba tikti n Martin Buber (i d-yusan deffir-s) ɣef « I-Thou ». Feuerbach yenna: « Amdan n yiwen ur yelli ara d amdan n tidet. Amdan n tidet yettili kan deg sin: Nekk d Kečč. ». == VI. Tenga d Yiḥulfan: Tefelsafit n Tilawt == === 6.1. Tenga d tumast === Feuerbach yenna belli tenga d tumast n yal ayen yellan. Ur telli ara « Tidmi » ur nesɛi tenga, ur telli ara tumast ur nesɛi udem. Tenga ur telli ara d ayen n dir, d ayen ur nesɛi anamek — d ayen yettɛicin, i d-yettaken tudert, d ayen i nessawal s yiḥulfan-nneɣ. « Tenga ur telli ara d ayen n dir. D ayen i d-yettaken tumast i yal ayen. Mebla tenga, ur telli ara tidmi, ur telli ara tikti, ur telli ara tmeddurt. » kiomzhpksh7j38uihi36s7r8np4vpwh 117033 117032 2026-08-10T22:01:29Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117033 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Ludwig Feuerbach-1.2 V01-1.1.1 cropped and rotated.jpg|vignette|Ludwing Feurebach.]] '''Ludwig Andreas von Feuerbach''' (1804–1872) d yiwen seg ifelsafen n [[Lalman]] imeqqranen n lqern wis 19. Tafelsafit-is tbedd ɣef sin yigejda: azɣan n tefelsafit n wuktu n [[Hegel]], d uselmed belli amdan d tumast n yal tikti, n yal asɣan, d yal tussna. Deg umahil-is ameqqran « Tumast n Tmasiḥit » (Das Wesen des Christentums, 1841), yesken-d belli Yakuc ur yelli ara d ayen yeffɣen i wemdan, maca d asenẓer(asenfar) n tefsert n wemdan i yessuli ɣer yigenni. S wannect-a, Feuerbach yeldi abrid i tefelsafit tatrart n tenga, yerna yesbedd lsas i tmusni talsant ara d-yawin [[Karl Marks|Marks]], Engels, d waṭas n yifelsafen niḍen ɣer ubrid n tengat d tmetti. == I. Tudert d Uselmed n Feuerbach == === 1.1. Talalit d twacult === Ludwig Feuerbach ilul-d deg 1804 deg ''Landshut'', di ''Bavaria'', deg twacult n yimfelsafen d yimusnawen. Baba-s, ''Paul Johann Anselm von Feuerbach'', d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n uzref deg lqern wis 19. Gma-s, ''Karl Wilhelm Feuerbach'', d amusnaw n tusnakt. Ihi, Ludwig yekker-d deg twennaḍt n tmusni d uselmed, anda tiktiwin timaynutin d yinadiyen yeṭṭfen adeg ameqqran deg tudert-is n yal ass. === 1.2. Aselmed deg Berlin d Erlangen === Deg 1823, Feuerbach yekcem ɣer tesdawit n Heidelberg akken ad yelmed tasnakuct (théologie). Maca, seg 1824, yezger ɣer Berlin, anda i yefka tameẓẓuɣt i yiselmaden n Hegel. Din, yelmed tafelsafit n [[Hegel]] s telqayt, yerna yuɣal d yiwen seg yinelmaden-is imeqqranen. Deg 1828, yekfa aselmed-is deg Erlangen s tezrigt ɣef « Tmusni n wallaɣ » (De ratione una, universali, infinita). Seg 1829 armi 1835, yesselmed tafelsafit deg Erlangen. === 1.3. Abaɣur d unadi === Deg 1830, yeffeɣ-d wedlis-is amezwaru « Tidmi ɣef tmettant d tmeɣlalt » (Gedanken über Tod und Unsterblichkeit), anda yenna belli tamettant d taggara n tudert, ur telli ara tmeɣlalt n yiman. Aya yegla-d s uɣilif: aselmed-is yettwagdel, yerna yettwakkes seg tesdawit. Seg imir-n, yedder deg ''Bruckberg'', deg lɛerc n tmeṭṭut-is, anda yura aṭas n yidlisen. Deg 1848–1849, yefka-d timsirin ɣef tumast n tmasiḥit deg Heidelberg. Yemmut deg 1872 deg ''Rechenberg'', qrib ''Nuremberg''. == II. Azɣan n Tefelsafit n Hegel == === 2.1. Seg uḍfar ɣer uzɣan === Feuerbach yebda d aḍefran n [[Hegel]]. Yesseqdac tarrayt n Hegel, yettamen belli « Tidmi » (Geist) d tumast n yal ayen yellan. Maca, seg iseggasen n 1839–1843, yebda yettwali belli tefelsafit n Hegel tbeddel tilawt: deg waddad n Hegel, Tidmi d nettat i d-yessawalayen amdan d ddunit, maca Feuerbach yenna belli amdan d ddunit i d-yessawalayen tidmi. Aya d abeddel ameqqran: seg « Tidmi tesselmad amdan » ɣer « Amdan i d-yessawalayen tidmi ». === 2.2. « Tafelsafit n uzekka » (1843) === Deg wedlis-is « Imenzayen n Tfelsafit n Uzekka » (Grundsätze der Philosophie der Zukunft), Feuerbach yura s wawal izgan: « Tifelsafit n Hegel tessuli tidmi ɣer udabu, maca tidmi ur tezmir ara ad tili mebla amdan i yettmeyyizen. D amdan i d-yettaken anamek i tidmi, mačči d tidmi i d-yettaken amdan. » Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tafelsafit seg yigenni n tiktiwin timadwanen ɣer tmurt n tilawt, n yiḥulfan, d tegnatin n wemdan. Yenna belli tefelsafit ilaq ad tebdu seg wemdan n tidet, amdan n uɣrum, n tmeddurt, n tayri, n lmeḥna — mačči seg « Tidmi tamagdezt » ur nesɛi udem. === 2.3. Abddel n uselmed === Feuerbach yessers-d abddel ameqqran deg tefelsafit: Hegel yeqqar: « Tilin d tin i d-yettawin tikti neɣ tafrit» (Sein bestimmt das Bewusstsein). Feuerbach yeqqar: « Tikti d tin i d-yettawin seg tilin » — maca tilin-agi d tilin n wemdan n tidet, n ugama, n yiḥulfan. Aya d abrid i d-yeldin i [[Karl Marks|Marks]], i d-yennan seg imir-n: « Mačči tikti i d-yessawalayen tilin n tmetti, maca tilin n tmetti i d-yessawalayen tikti. » == III. Tasleṭ n Wesɣan: « Tumast n Tmasiḥit » == === 3.1. Tikti tagejdant: « Tasnakuct d tessnalsa » === Tikti tameqqrant akk n Feuerbach d tinna: « Tasnakuct d tessnalsa » (Theologie ist Anthropologie). Aya anamek-is: yal ayen i d-neqqar ɣef Yakuc, deg tidet, d ayen i d-neqqar ɣef wemdan(dayen i d-yekkan seg wamek yella wemdan) — maca s talɣa yettwasemɣren, yettwasbedden berra n wemdan. Feuerbach yenna: « Yakuc d tumast n wemdan yettwaberrzen seg wemdan, yettwasbedden deg yigenni, yettwaɛeẓzen amzun d ayen nniḍen. ». Deg udlis-is agejdan i wumi isemma "Tumast n Tmasiḥit", i d-yeffɣen deg useggas n 1841, Feuerbach yessefhem-d s telqayt belli asɣan d asenẓer n tumast talsant. S unamek nniḍen, d amdan s timmad-is i d-yesnulfan Yakuc (Ṛebbi). yeḥseb-it d imezgi n uktuyen-is d yisirmen-is yelhan akk, am tayri, tamusni, taɣdemt, d tnezzmart tameɣlalt. Feuerbach yeqqar-d belli amdan, mi ara yefk akk tiɣariwin-a i yiwet n tɣawsa n beṛṛa i t-yugaren, yettak-as azal i nettat d tnezzmart-is, yettu iman-is d wayen yezmer ad t-ixdem. Ayagi d ayen i d-igellun s tkufḍa, imi amdan yettwali iman-is d aleqqaq zdat n tesmekta n usugen i d-ixleq yiman-is. Akken ad d-yerr amdan azal-is d tilelli-s, issefk fell-as ad yegzu belli ayen akk i yettnadi deg usɣan yella deg tumast-is talsant d ugama-s. S wakka, Feuerbach yerra tasnakuca d tasnalsa, imi ɣur-s tuffirt n usɣan d amdan d tilawt-is. === 3.2. Asenfar n tumast n wemdan === Feuerbach yessefhem amek i yettxemmem wemdan asɣan: '''Amdan yettwali''' '''asenẓer-is(isnefren-is)''': isnefrenr-is d tayri, d tamusni, d tezmert, d leḥnana, d tanezmart. '''Yessemɣar-iten:''' Yessuli isnefren-is ɣer udabu ameqqran, yerra-ten d ayen ur nesɛi talast. '''Yesbedd-iten berra-s:''' Yefka-asen isem « Yakuc », yerra-ten d ayen yellan deg yigenni, ur nelli deg wemdan. '''Yeɛbed-iten:''' Yuɣal yettɛebbid ayen i d-yexleq s yiman-is, yettwali-t d ameqqran, netta d ameẓẓyan. Feuerbach yura: « Amdan yessekcem tumast-is deg Yakuc, syin yettwali Yakuc d ayen yeffɣen i wemdan, d ayen yettḥekkmen fell-as. » === 3.3. Asɣan d takufḍa === Deg tmuɣli n Feuerbach, asɣan d talɣa n tkufḍa: amdan yettak afus-is i wayen i d-yexleq, syin yettuɣal d aqeddac n wayen i d-yexleq s yiman-is. Aya yecba wayen i d-yenna ɣef tedrimt: amdan ixeddem, yessewjed-d lɣella, maca lɣella-ines tuɣal d ayen yettḥekkmen fell-as. === 3.4. Acu i d-yewwi usɣan i wemdan? === Feuerbach ur yeqqer ara asɣan ur nesɛi anamek. Yenna belli asɣan yesɛa anamek: d asirem n wemdan, d tayri-s i leḥnana, d tazmert i yettnadi. Maca asɣan yesker-d takufḍa imi yessekcem isnefren-agi berra n wemdan, deg wemkan ad yettilint deg wemdan s timmad-is. == IV. Takufḍa: Tikti Tagejdant == === 4.1. Anamek n tkufḍa ɣer Feuerbach === Takufḍa ɣer Feuerbach d tadyant ideg amdan yessekcem tumast-is deg ayen nniḍen, syin yettwali ayen-nni amzun d ayen yeffɣen i wemdan, yettḥekkem fell-as. Llant kraḍ n talɣiwin n takufḍa ɣer Feuerbach: '''Takufḍa tasɣanant''': Amdan yessekcem isnefren-is deg Yakuc, syin yeɛbed Yakuc amzun d ameqqran fell-as. '''Takufḍa tafelsafant''': Tefelsafit n Hegel tessekcem amdan deg « Tidmi tamagdezt », tesseɣli-t d aqeddac n tiktiwin timugdaz. '''Takufḍa tasertant''': Udabu d yilugan yettwasbedden beṛṛa n wemdan, yettḥekkmen fell-as. === 4.2. Abrid n usellek seg tkufḍa === Feuerbach yenna belli asellek seg tkufḍa yettili s '''tmusni''': mi ara yissin wemdan belli Yakuc d asenfar n tumast-is, ad yeḥbes ad yeɛbed ayen i d-yexleq, ad yuɣal ɣer yiman-is, ad yeɛbed tumast-is deg yiman-is. « Mi ara yissin wemdan belli isnefren n Yakuc d isnefren-is, ad yuɣal d ilelli. Ad yeḥbes ad yettnadi beṛṛa-s ayen yellan deg-s. » === 4.3. Asemdu ɣef Marx === Marx yeṭṭef-d tikti-agi n takufḍa, maca yesbedd-itt ɣef tmetti d tedamsa: takufḍa ur telli ara kan deg wesɣan, maca deg uxeddim, deg tedrimt, deg wayen akk ideg amdan yettxeddem lɣella-s syin ttuɣalen d ayen yettḥekkmen fell-as. == V. Talsawit: Amdan d Tumast n Yal Ayen Yellan == === 5.1. « Amdan d aḥric ameqqran i wemdan » === Feuerbach yura: « Homo homini Deus est » — « Amdan d Yakuc i wemdan ». Aya anamek-is: ur nesɛi ara ḥedd nniḍen i d-yettaken anamek i tudert-nneɣ, i d-yettaken tayri, i d-yettakan leḥnana — d amdan kan i izemren ad yeg aya i wemdan nniḍen. === 5.2. Tumast n wemdan deg tmetti === Feuerbach ur yettwali ara amdan d yiwen kan, yettwali-t deg temetti. Yenna: « Tumastt n wemdan ur telli ara deg yiwen kan, tettili deg tmetti, deg ussaɣ ger Nekk d Kečč, ger Nekk d Kemm. Amdan ur yezmir ara ad yili mebla wayeḍ. » Aya d tikti tameqqrant: amdan d amdan kan s wayeḍ. Tayri, tamidit, timetti — akk-a d isnefren n wemdan n tidet. === 5.3. Asentel n « Nekk d Kečč » === Feuerbach yessefhem belli tumast n wemdan ur telli ara deg « Nekk » kan, maca deg ussaɣ ger « Nekk » d « Kečč/Kemm ». Aya yecba tikti n Martin Buber (i d-yusan deffir-s) ɣef « I-Thou ». Feuerbach yenna: « Amdan n yiwen ur yelli ara d amdan n tidet. Amdan n tidet yettili kan deg sin: Nekk d Kečč. ». == VI. Tenga d Yiḥulfan: Tefelsafit n Tilawt == === 6.1. Tenga d tumast === Feuerbach yenna belli tenga d tumast n yal ayen yellan. Ur telli ara « Tidmi » ur nesɛi tenga, ur telli ara tumast ur nesɛi udem. Tenga ur telli ara d ayen n dir, d ayen ur nesɛi anamek — d ayen yettɛicin, i d-yettaken tudert, d ayen i nessawal s yiḥulfan-nneɣ. « Tenga ur telli ara d ayen n dir. D ayen i d-yettaken tumast i yal ayen. Mebla tenga, ur telli ara tidmi, ur telli ara tikti, ur telli ara tmeddurt. ». === 6.2. Yiḥulfan d abrid n tmusni === Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tefelsafit seg « tidmi iḥekkun ɣef yiman-is » ɣer « yiḥulfan i d-yettakan tilawt ». Yenna: « Iḥulfan ur ttekksen ara. D nitni i d-yettakan tilawt i wallaɣ. Mi ara waliɣ, mi ara sleɣ, mi ara ḥulfuɣ — din i yettili tilawt n tidet. » Aya d azɣan n « tefelsafit tamagdezt » i yettwalin tilawt s tikti kan. Feuerbach yebɣa tafelsafit i d-yebdan seg tfekka, seg yiḥulfan, seg tegnatin n wemdan. === 6.3. Agama d tumast === Feuerbach yettwali agama d ayen yezwaren i wemdan. Amdan yekka-d seg ugama, yettidir deg ugama, yettɛic s ugama. Agama ur yelli ara d « asenẓer n Tidmi », d ayen yellan s timmad-is, ur yeḥwaǧ ara ḥedd i t-id-ixellqen. nftsuszn1oil3c75dzyhrzzejlbwo2l 117034 117033 2026-08-10T22:28:15Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117034 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Ludwig Feuerbach-1.2 V01-1.1.1 cropped and rotated.jpg|vignette|Ludwing Feurebach.]] '''Ludwig Andreas von Feuerbach''' (1804–1872) d yiwen seg ifelsafen n [[Lalman]] imeqqranen n lqern wis 19. Tafelsafit-is tbedd ɣef sin yigejda: azɣan n tefelsafit n wuktu n [[Hegel]], d uselmed belli amdan d tumast n yal tikti, n yal asɣan, d yal tussna. Deg umahil-is ameqqran « Tumast n Tmasiḥit » (Das Wesen des Christentums, 1841), yesken-d belli Yakuc ur yelli ara d ayen yeffɣen i wemdan, maca d asenẓer(asenfar) n tefsert n wemdan i yessuli ɣer yigenni. S wannect-a, Feuerbach yeldi abrid i tefelsafit tatrart n tenga, yerna yesbedd lsas i tmusni talsant ara d-yawin [[Karl Marks|Marks]], Engels, d waṭas n yifelsafen niḍen ɣer ubrid n tengat d tmetti. == I. Tudert d Uselmed n Feuerbach == === 1.1. Talalit d twacult === Ludwig Feuerbach ilul-d deg 1804 deg ''Landshut'', di ''Bavaria'', deg twacult n yimfelsafen d yimusnawen. Baba-s, ''Paul Johann Anselm von Feuerbach'', d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n uzref deg lqern wis 19. Gma-s, ''Karl Wilhelm Feuerbach'', d amusnaw n tusnakt. Ihi, Ludwig yekker-d deg twennaḍt n tmusni d uselmed, anda tiktiwin timaynutin d yinadiyen yeṭṭfen adeg ameqqran deg tudert-is n yal ass. === 1.2. Aselmed deg Berlin d Erlangen === Deg 1823, Feuerbach yekcem ɣer tesdawit n Heidelberg akken ad yelmed tasnakuct (théologie). Maca, seg 1824, yezger ɣer Berlin, anda i yefka tameẓẓuɣt i yiselmaden n Hegel. Din, yelmed tafelsafit n [[Hegel]] s telqayt, yerna yuɣal d yiwen seg yinelmaden-is imeqqranen. Deg 1828, yekfa aselmed-is deg Erlangen s tezrigt ɣef « Tmusni n wallaɣ » (De ratione una, universali, infinita). Seg 1829 armi 1835, yesselmed tafelsafit deg Erlangen. === 1.3. Abaɣur d unadi === Deg 1830, yeffeɣ-d wedlis-is amezwaru « Tidmi ɣef tmettant d tmeɣlalt » (Gedanken über Tod und Unsterblichkeit), anda yenna belli tamettant d taggara n tudert, ur telli ara tmeɣlalt n yiman. Aya yegla-d s uɣilif: aselmed-is yettwagdel, yerna yettwakkes seg tesdawit. Seg imir-n, yedder deg ''Bruckberg'', deg lɛerc n tmeṭṭut-is, anda yura aṭas n yidlisen. Deg 1848–1849, yefka-d timsirin ɣef tumast n tmasiḥit deg Heidelberg. Yemmut deg 1872 deg ''Rechenberg'', qrib ''Nuremberg''. == II. Azɣan n Tefelsafit n Hegel == === 2.1. Seg uḍfar ɣer uzɣan === Feuerbach yebda d aḍefran n [[Hegel]]. Yesseqdac tarrayt n Hegel, yettamen belli « Tidmi » (Geist) d tumast n yal ayen yellan. Maca, seg iseggasen n 1839–1843, yebda yettwali belli tefelsafit n Hegel tbeddel tilawt: deg waddad n Hegel, Tidmi d nettat i d-yessawalayen amdan d ddunit, maca Feuerbach yenna belli amdan d ddunit i d-yessawalayen tidmi. Aya d abeddel ameqqran: seg « Tidmi tesselmad amdan » ɣer « Amdan i d-yessawalayen tidmi ». === 2.2. « Tafelsafit n uzekka » (1843) === Deg wedlis-is « Imenzayen n Tfelsafit n Uzekka » (Grundsätze der Philosophie der Zukunft), Feuerbach yura s wawal izgan: « Tifelsafit n Hegel tessuli tidmi ɣer udabu, maca tidmi ur tezmir ara ad tili mebla amdan i yettmeyyizen. D amdan i d-yettaken anamek i tidmi, mačči d tidmi i d-yettaken amdan. » Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tafelsafit seg yigenni n tiktiwin timadwanen ɣer tmurt n tilawt, n yiḥulfan, d tegnatin n wemdan. Yenna belli tefelsafit ilaq ad tebdu seg wemdan n tidet, amdan n uɣrum, n tmeddurt, n tayri, n lmeḥna — mačči seg « Tidmi tamagdezt » ur nesɛi udem. === 2.3. Abddel n uselmed === Feuerbach yessers-d abddel ameqqran deg tefelsafit: Hegel yeqqar: « Tilin d tin i d-yettawin tikti neɣ tafrit» (Sein bestimmt das Bewusstsein). Feuerbach yeqqar: « Tikti d tin i d-yettawin seg tilin » — maca tilin-agi d tilin n wemdan n tidet, n ugama, n yiḥulfan. Aya d abrid i d-yeldin i [[Karl Marks|Marks]], i d-yennan seg imir-n: « Mačči tikti i d-yessawalayen tilin n tmetti, maca tilin n tmetti i d-yessawalayen tikti. » == III. Tasleṭ n Wesɣan: « Tumast n Tmasiḥit » == === 3.1. Tikti tagejdant: « Tasnakuct d tessnalsa » === Tikti tameqqrant akk n Feuerbach d tinna: « Tasnakuct d tessnalsa » (Theologie ist Anthropologie). Aya anamek-is: yal ayen i d-neqqar ɣef Yakuc, deg tidet, d ayen i d-neqqar ɣef wemdan(dayen i d-yekkan seg wamek yella wemdan) — maca s talɣa yettwasemɣren, yettwasbedden berra n wemdan. Feuerbach yenna: « Yakuc d tumast n wemdan yettwaberrzen seg wemdan, yettwasbedden deg yigenni, yettwaɛeẓzen amzun d ayen nniḍen. ». Deg udlis-is agejdan i wumi isemma "Tumast n Tmasiḥit", i d-yeffɣen deg useggas n 1841, Feuerbach yessefhem-d s telqayt belli asɣan d asenẓer n tumast talsant. S unamek nniḍen, d amdan s timmad-is i d-yesnulfan Yakuc (Ṛebbi). yeḥseb-it d imezgi n uktuyen-is d yisirmen-is yelhan akk, am tayri, tamusni, taɣdemt, d tnezzmart tameɣlalt. Feuerbach yeqqar-d belli amdan, mi ara yefk akk tiɣariwin-a i yiwet n tɣawsa n beṛṛa i t-yugaren, yettak-as azal i nettat d tnezzmart-is, yettu iman-is d wayen yezmer ad t-ixdem. Ayagi d ayen i d-igellun s tkufḍa, imi amdan yettwali iman-is d aleqqaq zdat n tesmekta n usugen i d-ixleq yiman-is. Akken ad d-yerr amdan azal-is d tilelli-s, issefk fell-as ad yegzu belli ayen akk i yettnadi deg usɣan yella deg tumast-is talsant d ugama-s. S wakka, Feuerbach yerra tasnakuca d tasnalsa, imi ɣur-s tuffirt n usɣan d amdan d tilawt-is. === 3.2. Asenfar n tumast n wemdan === Feuerbach yessefhem amek i yettxemmem wemdan asɣan: '''Amdan yettwali''' '''asenẓer-is(isnefren-is)''': isnefrenr-is d tayri, d tamusni, d tezmert, d leḥnana, d tanezmart. '''Yessemɣar-iten:''' Yessuli isnefren-is ɣer udabu ameqqran, yerra-ten d ayen ur nesɛi talast. '''Yesbedd-iten berra-s:''' Yefka-asen isem « Yakuc », yerra-ten d ayen yellan deg yigenni, ur nelli deg wemdan. '''Yeɛbed-iten:''' Yuɣal yettɛebbid ayen i d-yexleq s yiman-is, yettwali-t d ameqqran, netta d ameẓẓyan. Feuerbach yura: « Amdan yessekcem tumast-is deg Yakuc, syin yettwali Yakuc d ayen yeffɣen i wemdan, d ayen yettḥekkmen fell-as. » === 3.3. Asɣan d takufḍa === Deg tmuɣli n Feuerbach, asɣan d talɣa n tkufḍa: amdan yettak afus-is i wayen i d-yexleq, syin yettuɣal d aqeddac n wayen i d-yexleq s yiman-is. Aya yecba wayen i d-yenna ɣef tedrimt: amdan ixeddem, yessewjed-d lɣella, maca lɣella-ines tuɣal d ayen yettḥekkmen fell-as. === 3.4. Acu i d-yewwi usɣan i wemdan? === Feuerbach ur yeqqer ara asɣan ur nesɛi anamek. Yenna belli asɣan yesɛa anamek: d asirem n wemdan, d tayri-s i leḥnana, d tazmert i yettnadi. Maca asɣan yesker-d takufḍa imi yessekcem isnefren-agi berra n wemdan, deg wemkan ad yettilint deg wemdan s timmad-is. == IV. Takufḍa: Tikti Tagejdant == === 4.1. Anamek n tkufḍa ɣer Feuerbach === Takufḍa ɣer Feuerbach d tadyant ideg amdan yessekcem tumast-is deg ayen nniḍen, syin yettwali ayen-nni amzun d ayen yeffɣen i wemdan, yettḥekkem fell-as. Llant kraḍ n talɣiwin n takufḍa ɣer Feuerbach: '''Takufḍa tasɣanant''': Amdan yessekcem isnefren-is deg Yakuc, syin yeɛbed Yakuc amzun d ameqqran fell-as. '''Takufḍa tafelsafant''': Tefelsafit n Hegel tessekcem amdan deg « Tidmi tamagdezt », tesseɣli-t d aqeddac n tiktiwin timugdaz. '''Takufḍa tasertant''': Udabu d yilugan yettwasbedden beṛṛa n wemdan, yettḥekkmen fell-as. === 4.2. Abrid n usellek seg tkufḍa === Feuerbach yenna belli asellek seg tkufḍa yettili s '''tmusni''': mi ara yissin wemdan belli Yakuc d asenfar n tumast-is, ad yeḥbes ad yeɛbed ayen i d-yexleq, ad yuɣal ɣer yiman-is, ad yeɛbed tumast-is deg yiman-is. « Mi ara yissin wemdan belli isnefren n Yakuc d isnefren-is, ad yuɣal d ilelli. Ad yeḥbes ad yettnadi beṛṛa-s ayen yellan deg-s. » === 4.3. Asemdu ɣef Marx === Marx yeṭṭef-d tikti-agi n takufḍa, maca yesbedd-itt ɣef tmetti d tedamsa: takufḍa ur telli ara kan deg wesɣan, maca deg uxeddim, deg tedrimt, deg wayen akk ideg amdan yettxeddem lɣella-s syin ttuɣalen d ayen yettḥekkmen fell-as. == V. Talsawit: Amdan d Tumast n Yal Ayen Yellan == === 5.1. « Amdan d aḥric ameqqran i wemdan » === Feuerbach yura: « Homo homini Deus est » — « Amdan d Yakuc i wemdan ». Aya anamek-is: ur nesɛi ara ḥedd nniḍen i d-yettaken anamek i tudert-nneɣ, i d-yettaken tayri, i d-yettakan leḥnana — d amdan kan i izemren ad yeg aya i wemdan nniḍen. === 5.2. Tumast n wemdan deg tmetti === Feuerbach ur yettwali ara amdan d yiwen kan, yettwali-t deg temetti. Yenna: « Tumastt n wemdan ur telli ara deg yiwen kan, tettili deg tmetti, deg ussaɣ ger Nekk d Kečč, ger Nekk d Kemm. Amdan ur yezmir ara ad yili mebla wayeḍ. » Aya d tikti tameqqrant: amdan d amdan kan s wayeḍ. Tayri, tamidit, timetti — akk-a d isnefren n wemdan n tidet. === 5.3. Asentel n « Nekk d Kečč » === Feuerbach yessefhem belli tumast n wemdan ur telli ara deg « Nekk » kan, maca deg ussaɣ ger « Nekk » d « Kečč/Kemm ». Aya yecba tikti n Martin Buber (i d-yusan deffir-s) ɣef « I-Thou ». Feuerbach yenna: « Amdan n yiwen ur yelli ara d amdan n tidet. Amdan n tidet yettili kan deg sin: Nekk d Kečč. ». == VI. Tenga d Yiḥulfan: Tefelsafit n Tilawt == === 6.1. Tenga d tumast === Feuerbach yenna belli tenga d tumast n yal ayen yellan. Ur telli ara « Tidmi » ur nesɛi tenga, ur telli ara tumast ur nesɛi udem. Tenga ur telli ara d ayen n dir, d ayen ur nesɛi anamek — d ayen yettɛicin, i d-yettaken tudert, d ayen i nessawal s yiḥulfan-nneɣ. « Tenga ur telli ara d ayen n dir. D ayen i d-yettaken tumast i yal ayen. Mebla tenga, ur telli ara tidmi, ur telli ara tikti, ur telli ara tmeddurt. ». Uqbel ad d-isbedd tafelsafit-is timziregt, Feuerbach yella d anelmad n Hegel, yettiki deg tarbaɛt n yimhegaliyen iẓelmaḍen (hégéliens de gauche). Maca, s tmuɣli-s tamaynut, yeffeɣ i webrid n tiktiwt i yebnan ɣef tikti n "Rruḥ amagdaz" i d-ixelqen tilawt d umaḍal angawan. Feuerbach yeqleb tamuɣli-ya s lǧedra-s; ɣur-s, tilawt tangawant d ugama d nutenti i d aẓar n kullec, ma d tiktiwin, tannliwin, d yisɣanen d ayen i d-yekkan seg umdan yettidiren deg tilawt-a. Ihi, tangeẓṛi n Feuerbach tebna ɣef wayen yettwaḥulfan s wallalen n tnefsit, ɣef tfekka d wemdan amuddir, win yettidiren deg tmetti d ugama. Ɣer uflusuf-a, amdan ur yelli ara kan d asugen neɣ d tikti tamadwant, maca d tafekka i yesɛan iḥulfan, tayri, d israyen yeqqnen ɣer tudert-a. === 6.2. Yiḥulfan d abrid n tmusni === Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tefelsafit seg « tidmi iḥekkun ɣef yiman-is » ɣer « yiḥulfan i d-yettakan tilawt ». Yenna: « Iḥulfan ur ttekksen ara. D nitni i d-yettakan tilawt i wallaɣ. Mi ara waliɣ, mi ara sleɣ, mi ara ḥulfuɣ — din i yettili tilawt n tidet. » Aya d azɣan n « tefelsafit tamagdezt » i yettwalin tilawt s tikti kan. Feuerbach yebɣa tafelsafit i d-yebdan seg tfekka, seg yiḥulfan, seg tegnatin n wemdan. === 6.3. Agama d tumast === Feuerbach yettwali agama d ayen yezwaren i wemdan. Amdan yekka-d seg ugama, yettidir deg ugama, yettɛic s ugama. Agama ur yelli ara d « asenẓer n Tidmi », d ayen yellan s timmad-is, ur yeḥwaǧ ara ḥedd i t-id-ixellqen. lr8urd7ep4jefcbo42ffc2a6e8hk5ai 117035 117034 2026-08-10T22:33:23Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117035 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Ludwig Feuerbach-1.2 V01-1.1.1 cropped and rotated.jpg|vignette|Ludwing Feurebach.]] '''Ludwig Andreas von Feuerbach''' (1804–1872) d yiwen seg ifelsafen n [[Lalman]] imeqqranen n lqern wis 19. Tafelsafit-is tbedd ɣef sin yigejda: azɣan n tefelsafit n wuktu n [[Hegel]], d uselmed belli amdan d tumast n yal tikti, n yal asɣan, d yal tussna. Deg umahil-is ameqqran « Tumast n Tmasiḥit » (Das Wesen des Christentums, 1841), yesken-d belli Yakuc ur yelli ara d ayen yeffɣen i wemdan, maca d asenẓer(asenfar) n tefsert n wemdan i yessuli ɣer yigenni. S wannect-a, Feuerbach yeldi abrid i tefelsafit tatrart n tenga, yerna yesbedd lsas i tmusni talsant ara d-yawin [[Karl Marks|Marks]], Engels, d waṭas n yifelsafen niḍen ɣer ubrid n tengat d tmetti. == I. Tudert d Uselmed n Feuerbach == === 1.1. Talalit d twacult === Ludwig Feuerbach ilul-d deg 1804 deg ''Landshut'', di ''Bavaria'', deg twacult n yimfelsafen d yimusnawen. Baba-s, ''Paul Johann Anselm von Feuerbach'', d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n uzref deg lqern wis 19. Gma-s, ''Karl Wilhelm Feuerbach'', d amusnaw n tusnakt. Ihi, Ludwig yekker-d deg twennaḍt n tmusni d uselmed, anda tiktiwin timaynutin d yinadiyen yeṭṭfen adeg ameqqran deg tudert-is n yal ass. === 1.2. Aselmed deg Berlin d Erlangen === Deg 1823, Feuerbach yekcem ɣer tesdawit n Heidelberg akken ad yelmed tasnakuct (théologie). Maca, seg 1824, yezger ɣer Berlin, anda i yefka tameẓẓuɣt i yiselmaden n Hegel. Din, yelmed tafelsafit n [[Hegel]] s telqayt, yerna yuɣal d yiwen seg yinelmaden-is imeqqranen. Deg 1828, yekfa aselmed-is deg Erlangen s tezrigt ɣef « Tmusni n wallaɣ » (De ratione una, universali, infinita). Seg 1829 armi 1835, yesselmed tafelsafit deg Erlangen. === 1.3. Abaɣur d unadi === Deg 1830, yeffeɣ-d wedlis-is amezwaru « Tidmi ɣef tmettant d tmeɣlalt » (Gedanken über Tod und Unsterblichkeit), anda yenna belli tamettant d taggara n tudert, ur telli ara tmeɣlalt n yiman. Aya yegla-d s uɣilif: aselmed-is yettwagdel, yerna yettwakkes seg tesdawit. Seg imir-n, yedder deg ''Bruckberg'', deg lɛerc n tmeṭṭut-is, anda yura aṭas n yidlisen. Deg 1848–1849, yefka-d timsirin ɣef tumast n tmasiḥit deg Heidelberg. Yemmut deg 1872 deg ''Rechenberg'', qrib ''Nuremberg''. == II. Azɣan n Tefelsafit n Hegel == === 2.1. Seg uḍfar ɣer uzɣan === Feuerbach yebda d aḍefran n [[Hegel]]. Yesseqdac tarrayt n Hegel, yettamen belli « iziɣer » (Geist) d tumast n yal ayen yellan. Maca, seg iseggasen n 1839–1843, yebda yettwali belli tefelsafit n Hegel tbeddel tilawt: deg waddad n Hegel, Tidmi d nettat i d-yessawalayen amdan d ddunit, maca Feuerbach yenna belli amdan d ddunit i d-yessawalayen tidmi. Aya d abeddel ameqqran: seg « Tidmi tesselmad amdan » ɣer « Amdan i d-yessawalayen tidmi ». === 2.2. « Tafelsafit n uzekka » (1843) === Deg wedlis-is « Imenzayen n Tfelsafit n Uzekka » (Grundsätze der Philosophie der Zukunft), Feuerbach yura s wawal izgan: « Tifelsafit n Hegel tessuli iziɣer neɣ tidmi ɣer udabu, maca tidmi ur tezmir ara ad tili mebla amdan i yettmeyyizen. D amdan i d-yettaken anamek i tidmi, mačči d tidmi i d-yettaken amdan. » Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tafelsafit seg yigenni n tiktiwin timadwanen ɣer tmurt n tilawt, n yiḥulfan, d tegnatin n wemdan. Yenna belli tefelsafit ilaq ad tebdu seg wemdan n tidet, amdan n uɣrum, n tmeddurt, n tayri, n lmeḥna — mačči seg « Tidmi tamagdezt » ur nesɛi udem. === 2.3. Abddel n uselmed === Feuerbach yessers-d abddel ameqqran deg tefelsafit: Hegel yeqqar: « Tilin d tin i d-yettawin tikti neɣ tafrit» (Sein bestimmt das Bewusstsein). Feuerbach yeqqar: « Tikti d tin i d-yettawin seg tilin » — maca tilin-agi d tilin n wemdan n tidet, n ugama, n yiḥulfan. Aya d abrid i d-yeldin i [[Karl Marks|Marks]], i d-yennan seg imir-n: « Mačči tikti i d-yessawalayen tilin n tmetti, maca tilin n tmetti i d-yessawalayen tikti. » == III. Tasleṭ n Wesɣan: « Tumast n Tmasiḥit » == === 3.1. Tikti tagejdant: « Tasnakuct d tessnalsa » === Tikti tameqqrant akk n Feuerbach d tinna: « Tasnakuct d tessnalsa » (Theologie ist Anthropologie). Aya anamek-is: yal ayen i d-neqqar ɣef Yakuc, deg tidet, d ayen i d-neqqar ɣef wemdan(dayen i d-yekkan seg wamek yella wemdan) — maca s talɣa yettwasemɣren, yettwasbedden berra n wemdan. Feuerbach yenna: « Yakuc d tumast n wemdan yettwaberrzen seg wemdan, yettwasbedden deg yigenni, yettwaɛeẓzen amzun d ayen nniḍen. ». Deg udlis-is agejdan i wumi isemma "Tumast n Tmasiḥit", i d-yeffɣen deg useggas n 1841, Feuerbach yessefhem-d s telqayt belli asɣan d asenẓer n tumast talsant. S unamek nniḍen, d amdan s timmad-is i d-yesnulfan Yakuc (Ṛebbi). yeḥseb-it d imezgi n uktuyen-is d yisirmen-is yelhan akk, am tayri, tamusni, taɣdemt, d tnezzmart tameɣlalt. Feuerbach yeqqar-d belli amdan, mi ara yefk akk tiɣariwin-a i yiwet n tɣawsa n beṛṛa i t-yugaren, yettak-as azal i nettat d tnezzmart-is, yettu iman-is d wayen yezmer ad t-ixdem. Ayagi d ayen i d-igellun s tkufḍa, imi amdan yettwali iman-is d aleqqaq zdat n tesmekta n usugen i d-ixleq yiman-is. Akken ad d-yerr amdan azal-is d tilelli-s, issefk fell-as ad yegzu belli ayen akk i yettnadi deg usɣan yella deg tumast-is talsant d ugama-s. S wakka, Feuerbach yerra tasnakuca d tasnalsa, imi ɣur-s tuffirt n usɣan d amdan d tilawt-is. === 3.2. Asenfar n tumast n wemdan === Feuerbach yessefhem amek i yettxemmem wemdan asɣan: '''Amdan yettwali''' '''asenẓer-is(isnefren-is)''': isnefrenr-is d tayri, d tamusni, d tezmert, d leḥnana, d tanezmart. '''Yessemɣar-iten:''' Yessuli isnefren-is ɣer udabu ameqqran, yerra-ten d ayen ur nesɛi talast. '''Yesbedd-iten berra-s:''' Yefka-asen isem « Yakuc », yerra-ten d ayen yellan deg yigenni, ur nelli deg wemdan. '''Yeɛbed-iten:''' Yuɣal yettɛebbid ayen i d-yexleq s yiman-is, yettwali-t d ameqqran, netta d ameẓẓyan. Feuerbach yura: « Amdan yessekcem tumast-is deg Yakuc, syin yettwali Yakuc d ayen yeffɣen i wemdan, d ayen yettḥekkmen fell-as. » === 3.3. Asɣan d takufḍa === Deg tmuɣli n Feuerbach, asɣan d talɣa n tkufḍa: amdan yettak afus-is i wayen i d-yexleq, syin yettuɣal d aqeddac n wayen i d-yexleq s yiman-is. Aya yecba wayen i d-yenna ɣef tedrimt: amdan ixeddem, yessewjed-d lɣella, maca lɣella-ines tuɣal d ayen yettḥekkmen fell-as. === 3.4. Acu i d-yewwi usɣan i wemdan? === Feuerbach ur yeqqer ara asɣan ur nesɛi anamek. Yenna belli asɣan yesɛa anamek: d asirem n wemdan, d tayri-s i leḥnana, d tazmert i yettnadi. Maca asɣan yesker-d takufḍa imi yessekcem isnefren-agi berra n wemdan, deg wemkan ad yettilint deg wemdan s timmad-is. == IV. Takufḍa: Tikti Tagejdant == === 4.1. Anamek n tkufḍa ɣer Feuerbach === Takufḍa ɣer Feuerbach d tadyant ideg amdan yessekcem tumast-is deg ayen nniḍen, syin yettwali ayen-nni amzun d ayen yeffɣen i wemdan, yettḥekkem fell-as. Llant kraḍ n talɣiwin n takufḍa ɣer Feuerbach: '''Takufḍa tasɣanant''': Amdan yessekcem isnefren-is deg Yakuc, syin yeɛbed Yakuc amzun d ameqqran fell-as. '''Takufḍa tafelsafant''': Tefelsafit n Hegel tessekcem amdan deg « Tidmi tamagdezt », tesseɣli-t d aqeddac n tiktiwin timugdaz. '''Takufḍa tasertant''': Udabu d yilugan yettwasbedden beṛṛa n wemdan, yettḥekkmen fell-as. === 4.2. Abrid n usellek seg tkufḍa === Feuerbach yenna belli asellek seg tkufḍa yettili s '''tmusni''': mi ara yissin wemdan belli Yakuc d asenfar n tumast-is, ad yeḥbes ad yeɛbed ayen i d-yexleq, ad yuɣal ɣer yiman-is, ad yeɛbed tumast-is deg yiman-is. « Mi ara yissin wemdan belli isnefren n Yakuc d isnefren-is, ad yuɣal d ilelli. Ad yeḥbes ad yettnadi beṛṛa-s ayen yellan deg-s. » === 4.3. Asemdu ɣef Marx === Marx yeṭṭef-d tikti-agi n takufḍa, maca yesbedd-itt ɣef tmetti d tedamsa: takufḍa ur telli ara kan deg wesɣan, maca deg uxeddim, deg tedrimt, deg wayen akk ideg amdan yettxeddem lɣella-s syin ttuɣalen d ayen yettḥekkmen fell-as. == V. Talsawit: Amdan d Tumast n Yal Ayen Yellan == === 5.1. « Amdan d aḥric ameqqran i wemdan » === Feuerbach yura: « Homo homini Deus est » — « Amdan d Yakuc i wemdan ». Aya anamek-is: ur nesɛi ara ḥedd nniḍen i d-yettaken anamek i tudert-nneɣ, i d-yettaken tayri, i d-yettakan leḥnana — d amdan kan i izemren ad yeg aya i wemdan nniḍen. === 5.2. Tumast n wemdan deg tmetti === Feuerbach ur yettwali ara amdan d yiwen kan, yettwali-t deg temetti. Yenna: « Tumastt n wemdan ur telli ara deg yiwen kan, tettili deg tmetti, deg ussaɣ ger Nekk d Kečč, ger Nekk d Kemm. Amdan ur yezmir ara ad yili mebla wayeḍ. » Aya d tikti tameqqrant: amdan d amdan kan s wayeḍ. Tayri, tamidit, timetti — akk-a d isnefren n wemdan n tidet. === 5.3. Asentel n « Nekk d Kečč » === Feuerbach yessefhem belli tumast n wemdan ur telli ara deg « Nekk » kan, maca deg ussaɣ ger « Nekk » d « Kečč/Kemm ». Aya yecba tikti n Martin Buber (i d-yusan deffir-s) ɣef « I-Thou ». Feuerbach yenna: « Amdan n yiwen ur yelli ara d amdan n tidet. Amdan n tidet yettili kan deg sin: Nekk d Kečč. ». == VI. Tenga d Yiḥulfan: Tefelsafit n Tilawt == === 6.1. Tenga d tumast === Feuerbach yenna belli tenga d tumast n yal ayen yellan. Ur telli ara « Tidmi » ur nesɛi tenga, ur telli ara tumast ur nesɛi udem. Tenga ur telli ara d ayen n dir, d ayen ur nesɛi anamek — d ayen yettɛicin, i d-yettaken tudert, d ayen i nessawal s yiḥulfan-nneɣ. « Tenga ur telli ara d ayen n dir. D ayen i d-yettaken tumast i yal ayen. Mebla tenga, ur telli ara tidmi, ur telli ara tikti, ur telli ara tmeddurt. ». Uqbel ad d-isbedd tafelsafit-is timziregt, Feuerbach yella d anelmad n Hegel, yettiki deg tarbaɛt n yimhegaliyen iẓelmaḍen (hégéliens de gauche). Maca, s tmuɣli-s tamaynut, yeffeɣ i webrid n tiktiwt i yebnan ɣef tikti n "Iziɣer amagdaz" i d-ixelqen tilawt d umaḍal angawan. Feuerbach yeqleb tamuɣli-ya s lǧedra-s; ɣur-s, tilawt tangawant d ugama d nutenti i d aẓar n kullec, ma d tiktiwin, tannliwin, d yisɣanen d ayen i d-yekkan seg umdan yettidiren deg tilawt-a. Ihi, tangeẓṛi n Feuerbach tebna ɣef wayen yettwaḥulfan s wallalen n tnefsit, ɣef tfekka d wemdan amuddir, win yettidiren deg tmetti d ugama. Ɣer uflusuf-a, amdan ur yelli ara kan d asugen neɣ d tikti tamadwant, maca d tafekka i yesɛan iḥulfan, tayri, d israyen yeqqnen ɣer tudert-a. === 6.2. Yiḥulfan d abrid n tmusni === Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tefelsafit seg « tidmi iḥekkun ɣef yiman-is » ɣer « yiḥulfan i d-yettakan tilawt ». Yenna: « Iḥulfan ur ttekksen ara. D nitni i d-yettakan tilawt i wallaɣ. Mi ara waliɣ, mi ara sleɣ, mi ara ḥulfuɣ — din i yettili tilawt n tidet. » Aya d azɣan n « tefelsafit tamagdezt » i yettwalin tilawt s tikti kan. Feuerbach yebɣa tafelsafit i d-yebdan seg tfekka, seg yiḥulfan, seg tegnatin n wemdan. === 6.3. Agama d tumast === Feuerbach yettwali agama d ayen yezwaren i wemdan. Amdan yekka-d seg ugama, yettidir deg ugama, yettɛic s ugama. Agama ur yelli ara d « asenẓer n Tidmi », d ayen yellan s timmad-is, ur yeḥwaǧ ara ḥedd i t-id-ixellqen. tdy9h9pgf74gmflux04rljm10la207j 117036 117035 2026-08-11T09:23:19Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117036 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Ludwig Feuerbach-1.2 V01-1.1.1 cropped and rotated.jpg|vignette|Ludwing Feurebach.]] '''Ludwig Andreas von Feuerbach''' (1804–1872) d yiwen seg ifelsafen n [[Lalman]] imeqqranen n lqern wis 19. Tafelsafit-is tbedd ɣef sin yigejda: azɣan n tefelsafit n wuktu n [[Hegel]], d uselmed belli amdan d tumast n yal tikti, n yal asɣan, d yal tussna. Deg umahil-is ameqqran « Tumast n Tmasiḥit » (Das Wesen des Christentums, 1841), yesken-d belli Yakuc ur yelli ara d ayen yeffɣen i wemdan, maca d asenẓer(asenfar) n tefsert n wemdan i yessuli ɣer yigenni. S wannect-a, Feuerbach yeldi abrid i tefelsafit tatrart n tenga, yerna yesbedd lsas i tmusni talsant ara d-yawin [[Karl Marks|Marks]], Engels, d waṭas n yifelsafen niḍen ɣer ubrid n tengat d tmetti. == I. Tudert d Uselmed n Feuerbach == === 1.1. Talalit d twacult === Ludwig Feuerbach ilul-d deg 1804 deg ''Landshut'', di ''Bavaria'', deg twacult n yimfelsafen d yimusnawen. Baba-s, ''Paul Johann Anselm von Feuerbach'', d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n uzref deg lqern wis 19. Gma-s, ''Karl Wilhelm Feuerbach'', d amusnaw n tusnakt. Ihi, Ludwig yekker-d deg twennaḍt n tmusni d uselmed, anda tiktiwin timaynutin d yinadiyen yeṭṭfen adeg ameqqran deg tudert-is n yal ass. === 1.2. Aselmed deg Berlin d Erlangen === Deg 1823, Feuerbach yekcem ɣer tesdawit n Heidelberg akken ad yelmed tasnakuct (théologie). Maca, seg 1824, yezger ɣer Berlin, anda i yefka tameẓẓuɣt i yiselmaden n Hegel. Din, yelmed tafelsafit n [[Hegel]] s telqayt, yerna yuɣal d yiwen seg yinelmaden-is imeqqranen. Deg 1828, yekfa aselmed-is deg Erlangen s tezrigt ɣef « Tmusni n wallaɣ » (De ratione una, universali, infinita). Seg 1829 armi 1835, yesselmed tafelsafit deg Erlangen. === 1.3. Abaɣur d unadi === Deg 1830, yeffeɣ-d wedlis-is amezwaru « Tidmi ɣef tmettant d tmeɣlalt » (Gedanken über Tod und Unsterblichkeit), anda yenna belli tamettant d taggara n tudert, ur telli ara tmeɣlalt n yiman. Aya yegla-d s uɣilif: aselmed-is yettwagdel, yerna yettwakkes seg tesdawit. Seg imir-n, yedder deg ''Bruckberg'', deg lɛerc n tmeṭṭut-is, anda yura aṭas n yidlisen. Deg 1848–1849, yefka-d timsirin ɣef tumast n tmasiḥit deg Heidelberg. Yemmut deg 1872 deg ''Rechenberg'', qrib ''Nuremberg''. == II. Azɣan n Tefelsafit n Hegel == === 2.1. Seg uḍfar ɣer uzɣan === Feuerbach yebda d aḍefran n [[Hegel]]. Yesseqdac tarrayt n Hegel, yettamen belli « iziɣer » (Geist) d tumast n yal ayen yellan. Maca, seg iseggasen n 1839–1843, yebda yettwali belli tefelsafit n Hegel tbeddel tilawt: deg waddad n Hegel, Tidmi d nettat i d-yessawalayen amdan d ddunit, maca Feuerbach yenna belli amdan d ddunit i d-yessawalayen tidmi. Aya d abeddel ameqqran: seg « Tidmi tesselmad amdan » ɣer « Amdan i d-yessawalayen tidmi ». === 2.2. « Tafelsafit n uzekka » (1843) === Deg wedlis-is « Imenzayen n Tfelsafit n Uzekka » (Grundsätze der Philosophie der Zukunft), Feuerbach yura s wawal izgan: « Tifelsafit n Hegel tessuli iziɣer neɣ tidmi ɣer udabu, maca tidmi ur tezmir ara ad tili mebla amdan i yettmeyyizen. D amdan i d-yettaken anamek i tidmi, mačči d tidmi i d-yettaken amdan. » Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tafelsafit seg yigenni n tiktiwin timadwanen ɣer tmurt n tilawt, n yiḥulfan, d tegnatin n wemdan. Yenna belli tefelsafit ilaq ad tebdu seg wemdan n tidet, amdan n uɣrum, n tmeddurt, n tayri, n lmeḥna — mačči seg « Tidmi tamagdezt » ur nesɛi udem. === 2.3. Abddel n uselmed === Feuerbach yessers-d abddel ameqqran deg tefelsafit: Hegel yeqqar: « Tilin d tin i d-yettawin tikti neɣ tafrit» (Sein bestimmt das Bewusstsein). Feuerbach yeqqar: « Tikti d tin i d-yettawin seg tilin » — maca tilin-agi d tilin n wemdan n tidet, n ugama, n yiḥulfan. Aya d abrid i d-yeldin i [[Karl Marks|Marks]], i d-yennan seg imir-n: « Mačči tikti i d-yessawalayen tilin n tmetti, maca tilin n tmetti i d-yessawalayen tikti. » == III. Tasleṭ n Wesɣan: « Tumast n Tmasiḥit » == === 3.1. Tikti tagejdant: « Tasnakuct d tessnalsa » === Tikti tameqqrant akk n Feuerbach d tinna: « Tasnakuct d tessnalsa » (Theologie ist Anthropologie). Aya anamek-is: yal ayen i d-neqqar ɣef Yakuc, deg tidet, d ayen i d-neqqar ɣef wemdan(dayen i d-yekkan seg wamek yella wemdan) — maca s talɣa yettwasemɣren, yettwasbedden berra n wemdan. Feuerbach yenna: « Yakuc d tumast n wemdan yettwaberrzen seg wemdan, yettwasbedden deg yigenni, yettwaɛeẓzen amzun d ayen nniḍen. ». Deg udlis-is agejdan i wumi isemma "Tumast n Tmasiḥit", i d-yeffɣen deg useggas n 1841, Feuerbach yessefhem-d s telqayt belli asɣan d asenẓer n tumast talsant. S unamek nniḍen, d amdan s timmad-is i d-yesnulfan Yakuc (Ṛebbi). yeḥseb-it d imezgi n uktuyen-is d yisirmen-is yelhan akk, am tayri, tamusni, taɣdemt, d tnezzmart tameɣlalt. Feuerbach yeqqar-d belli amdan, mi ara yefk akk tiɣariwin-a i yiwet n tɣawsa n beṛṛa i t-yugaren, yettak-as azal i nettat d tnezzmart-is, yettu iman-is d wayen yezmer ad t-ixdem. Ayagi d ayen i d-igellun s tkufḍa, imi amdan yettwali iman-is d aleqqaq zdat n tesmekta n usugen i d-ixleq yiman-is. Akken ad d-yerr amdan azal-is d tilelli-s, issefk fell-as ad yegzu belli ayen akk i yettnadi deg usɣan yella deg tumast-is talsant d ugama-s. S wakka, Feuerbach yerra tasnakuca d tasnalsa, imi ɣur-s tuffirt n usɣan d amdan d tilawt-is. === 3.2. Asenfar n tumast n wemdan === Feuerbach yessefhem amek i yettxemmem wemdan asɣan: '''Amdan yettwali''' '''asenẓer-is(isnefren-is)''': isnefrenr-is d tayri, d tamusni, d tezmert, d leḥnana, d tanezmart. '''Yessemɣar-iten:''' Yessuli isnefren-is ɣer udabu ameqqran, yerra-ten d ayen ur nesɛi talast. '''Yesbedd-iten berra-s:''' Yefka-asen isem « Yakuc », yerra-ten d ayen yellan deg yigenni, ur nelli deg wemdan. '''Yeɛbed-iten:''' Yuɣal yettɛebbid ayen i d-yexleq s yiman-is, yettwali-t d ameqqran, netta d ameẓẓyan. Feuerbach yura: « Amdan yessekcem tumast-is deg Yakuc, syin yettwali Yakuc d ayen yeffɣen i wemdan, d ayen yettḥekkmen fell-as. » === 3.3. Asɣan d takufḍa === Deg tmuɣli n Feuerbach, asɣan d talɣa n tkufḍa: amdan yettak afus-is i wayen i d-yexleq, syin yettuɣal d aqeddac n wayen i d-yexleq s yiman-is. Aya yecba wayen i d-yenna ɣef tedrimt: amdan ixeddem, yessewjed-d lɣella, maca lɣella-ines tuɣal d ayen yettḥekkmen fell-as. === 3.4. Acu i d-yewwi usɣan i wemdan? === Feuerbach ur yeqqer ara asɣan ur nesɛi anamek. Yenna belli asɣan yesɛa anamek: d asirem n wemdan, d tayri-s i leḥnana, d tazmert i yettnadi. Maca asɣan yesker-d takufḍa imi yessekcem isnefren-agi berra n wemdan, deg wemkan ad yettilint deg wemdan s timmad-is. == IV. Takufḍa: Tikti Tagejdant == === 4.1. Anamek n tkufḍa ɣer Feuerbach === Takufḍa ɣer Feuerbach d tadyant ideg amdan yessekcem tumast-is deg ayen nniḍen, syin yettwali ayen-nni amzun d ayen yeffɣen i wemdan, yettḥekkem fell-as. Llant kraḍ n talɣiwin n takufḍa ɣer Feuerbach: '''Takufḍa tasɣanant''': Amdan yessekcem isnefren-is deg Yakuc, syin yeɛbed Yakuc amzun d ameqqran fell-as. '''Takufḍa tafelsafant''': Tefelsafit n Hegel tessekcem amdan deg « Tidmi tamagdezt », tesseɣli-t d aqeddac n tiktiwin timugdaz. '''Takufḍa tasertant''': Udabu d yilugan yettwasbedden beṛṛa n wemdan, yettḥekkmen fell-as. === 4.2. Abrid n usellek seg tkufḍa === Feuerbach yenna belli asellek seg tkufḍa yettili s '''tmusni''': mi ara yissin wemdan belli Yakuc d asenfar n tumast-is, ad yeḥbes ad yeɛbed ayen i d-yexleq, ad yuɣal ɣer yiman-is, ad yeɛbed tumast-is deg yiman-is. « Mi ara yissin wemdan belli isnefren n Yakuc d isnefren-is, ad yuɣal d ilelli. Ad yeḥbes ad yettnadi beṛṛa-s ayen yellan deg-s. » === 4.3. Asemdu ɣef Marks === [[Karl Marks|Marks]] yeṭṭef-d tikti-agi n takufḍa, maca yesbedd-itt ɣef tmetti d tedamsa: takufḍa ur telli ara kan deg wesɣan, maca deg uxeddim, deg tedrimt, deg wayen akk ideg amdan yettxeddem lɣella-s syin ttuɣalen d ayen yettḥekkmen fell-as. == V. Talsawit: Amdan d Tumast n Yal Ayen Yellan == === 5.1. « Amdan d aḥric ameqqran i wemdan » === Feuerbach yura: « Homo homini Deus est » — « Amdan d Yakuc i wemdan ». Aya anamek-is: ur nesɛi ara ḥedd nniḍen i d-yettaken anamek i tudert-nneɣ, i d-yettaken tayri, i d-yettakan leḥnana — d amdan kan i izemren ad yeg aya i wemdan nniḍen. === 5.2. Tumast n wemdan deg tmetti === Feuerbach ur yettwali ara amdan d yiwen kan, yettwali-t deg temetti. Yenna: « Tumastt n wemdan ur telli ara deg yiwen kan, tettili deg tmetti, deg ussaɣ ger Nekk d Kečč, ger Nekk d Kemm. Amdan ur yezmir ara ad yili mebla wayeḍ. » Aya d tikti tameqqrant: amdan d amdan kan s wayeḍ. Tayri, tamidit, timetti — akk-a d isnefren n wemdan n tidet. === 5.3. Asentel n « Nekk d Kečč » === Feuerbach yessefhem belli tumast n wemdan ur telli ara deg « Nekk » kan, maca deg ussaɣ ger « Nekk » d « Kečč/Kemm ». Aya yecba tikti n Martin Buber (i d-yusan deffir-s) ɣef « I-Thou ». Feuerbach yenna: « Amdan n yiwen ur yelli ara d amdan n tidet. Amdan n tidet yettili kan deg sin: Nekk d Kečč. ». == VI. Tenga d Yiḥulfan: Tefelsafit n Tilawt == === 6.1. Tanga d tumast === Feuerbach yenna belli tanga d tumast n yal ayen yellan. Ur telli ara « Tidmi » ur nesɛi tenga, ur telli ara tumast ur nesɛi udem. Tenga ur telli ara d ayen n dir, d ayen ur nesɛi anamek — d ayen yettɛicin, i d-yettaken tudert, d ayen i nessawal s yiḥulfan-nneɣ. « Tanga ur telli ara d ayen n dir. D ayen i d-yettaken tumast i yal ayen. Mebla tanga, ur telli ara tidmi, ur telli ara tikti, ur telli ara tmeddurt. ». Uqbel ad d-isbedd tafelsafit-is timziregt, Feuerbach yella d anelmad n Hegel, yettiki deg tarbaɛt n yimhegaliyen iẓelmaḍen (hégéliens de gauche). Maca, s tmuɣli-s tamaynut, yeffeɣ i webrid n tiktiwt i yebnan ɣef tikti n "Iziɣer amagdaz" i d-ixelqen tilawt d umaḍal angawan. Feuerbach yeqleb tamuɣli-ya s lǧedra-s; ɣur-s, tilawt tangawant d ugama d nutenti i d aẓar n kullec, ma d tiktiwin, timuɣliwin, d yisɣanen d ayen i d-yekkan seg umdan yettidiren deg tilawt-a. Ihi, tangeẓṛi n Feuerbach tebna ɣef wayen yettwaḥulfan s wallalen n tnefsit, ɣef tfekka d wemdan amuddir, win yettidiren deg tmetti d ugama. Ɣer uflusuf-a, amdan ur yelli ara kan d asugen neɣ d tikti tamadwant, maca d tafekka i yesɛan iḥulfan, tayri, d israyen yeqqnen ɣer tudert-a. === 6.2. Iḥulfan d abrid n tmusni === Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tefelsafit seg « tidmi iḥekkun ɣef yiman-is » ɣer « yiḥulfan i d-yettakan tilawt ». Yenna: « Iḥulfan ur ttekksen ara. D nitni i d-yettakan tilawt i wallaɣ. Mi ara waliɣ, mi ara sleɣ, mi ara ḥulfuɣ — din i yettili tilawt n tidet. » Aya d azɣan n « tefelsafit tamagdezt » i yettwalin tilawt s tikti kan. Feuerbach yebɣa tafelsafit i d-yebdan seg tfekka, seg yiḥulfan, seg tegnatin n wemdan. === 6.3. Agama d tumast === Feuerbach yettwali agama d ayen yezwaren i wemdan. Amdan yekka-d seg ugama, yettidir deg ugama, yettɛic s ugama. Agama ur yelli ara d « asenẓer n Tidmi », d ayen yellan s timmad-is, ur yeḥwaǧ ara ḥedd i t-id-ixellqen. 50vmy3yz36sfd9tjer31xh4kyxpf35z 117037 117036 2026-08-11T09:45:33Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117037 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Ludwig Feuerbach-1.2 V01-1.1.1 cropped and rotated.jpg|vignette|Ludwing Feurebach.]] '''Ludwig Andreas von Feuerbach''' (1804–1872) d yiwen seg ifelsafen n [[Lalman]] imeqqranen n lqern wis 19. Tafelsafit-is tbedd ɣef sin yigejda: azɣan n tefelsafit n wuktu n [[Hegel]], d uselmed belli amdan d tumast n yal tikti, n yal asɣan, d yal tussna. Deg umahil-is ameqqran « Tumast n Tmasiḥit » (Das Wesen des Christentums, 1841), yesken-d belli Yakuc ur yelli ara d ayen yeffɣen i wemdan, maca d asenẓer(asenfar) n tefsert n wemdan i yessuli ɣer yigenni. S wannect-a, Feuerbach yeldi abrid i tefelsafit tatrart n tenga, yerna yesbedd lsas i tmusni talsant ara d-yawin [[Karl Marks|Marks]], Engels, d waṭas n yifelsafen niḍen ɣer ubrid n tengat d tmetti. == I. Tudert d Uselmed n Feuerbach == === 1.1. Talalit d twacult === Ludwig Feuerbach ilul-d deg 1804 deg ''Landshut'', di ''Bavaria'', deg twacult n yimfelsafen d yimusnawen. Baba-s, ''Paul Johann Anselm von Feuerbach'', d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n uzref deg lqern wis 19. Gma-s, ''Karl Wilhelm Feuerbach'', d amusnaw n tusnakt. Ihi, Ludwig yekker-d deg twennaḍt n tmusni d uselmed, anda tiktiwin timaynutin d yinadiyen yeṭṭfen adeg ameqqran deg tudert-is n yal ass. === 1.2. Aselmed deg Berlin d Erlangen === Deg 1823, Feuerbach yekcem ɣer tesdawit n Heidelberg akken ad yelmed tasnakuct (théologie). Maca, seg 1824, yezger ɣer Berlin, anda i yefka tameẓẓuɣt i yiselmaden n Hegel. Din, yelmed tafelsafit n [[Hegel]] s telqayt, yerna yuɣal d yiwen seg yinelmaden-is imeqqranen. Deg 1828, yekfa aselmed-is deg Erlangen s tezrigt ɣef « Tmusni n wallaɣ » (De ratione una, universali, infinita). Seg 1829 armi 1835, yesselmed tafelsafit deg Erlangen. === 1.3. Abaɣur d unadi === Deg 1830, yeffeɣ-d wedlis-is amezwaru « Tidmi ɣef tmettant d tmeɣlalt » (Gedanken über Tod und Unsterblichkeit), anda yenna belli tamettant d taggara n tudert, ur telli ara tmeɣlalt n yiman. Aya yegla-d s uɣilif: aselmed-is yettwagdel, yerna yettwakkes seg tesdawit. Seg imir-n, yedder deg ''Bruckberg'', deg lɛerc n tmeṭṭut-is, anda yura aṭas n yidlisen. Deg 1848–1849, yefka-d timsirin ɣef tumast n tmasiḥit deg Heidelberg. Yemmut deg 1872 deg ''Rechenberg'', qrib ''Nuremberg''. == II. Azɣan n Tefelsafit n Hegel == === 2.1. Seg uḍfar ɣer uzɣan === Feuerbach yebda d aḍefran n [[Hegel]]. Yesseqdac tarrayt n Hegel, yettamen belli « iziɣer » (Geist) d tumast n yal ayen yellan. Maca, seg iseggasen n 1839–1843, yebda yettwali belli tefelsafit n Hegel tbeddel tilawt: deg waddad n Hegel, Tidmi d nettat i d-yessawalayen amdan d ddunit, maca Feuerbach yenna belli amdan d ddunit i d-yessawalayen tidmi. Aya d abeddel ameqqran: seg « Tidmi tesselmad amdan » ɣer « Amdan i d-yessawalayen tidmi ». === 2.2. « Tafelsafit n uzekka » (1843) === Deg wedlis-is « Imenzayen n Tfelsafit n Uzekka » (Grundsätze der Philosophie der Zukunft), Feuerbach yura s wawal izgan: « Tifelsafit n Hegel tessuli iziɣer neɣ tidmi ɣer udabu, maca tidmi ur tezmir ara ad tili mebla amdan i yettmeyyizen. D amdan i d-yettaken anamek i tidmi, mačči d tidmi i d-yettaken amdan. » Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tafelsafit seg yigenni n tiktiwin timadwanen ɣer tmurt n tilawt, n yiḥulfan, d tegnatin n wemdan. Yenna belli tefelsafit ilaq ad tebdu seg wemdan n tidet, amdan n uɣrum, n tmeddurt, n tayri, n lmeḥna — mačči seg « Tidmi tamagdezt » ur nesɛi udem. === 2.3. Abddel n uselmed === Feuerbach yessers-d abddel ameqqran deg tefelsafit: Hegel yeqqar: « Tilin d tin i d-yettawin tikti neɣ tafrit» (Sein bestimmt das Bewusstsein). Feuerbach yeqqar: « Tikti d tin i d-yettawin seg tilin » — maca tilin-agi d tilin n wemdan n tidet, n ugama, n yiḥulfan. Aya d abrid i d-yeldin i [[Karl Marks|Marks]], i d-yennan seg imir-n: « Mačči tikti i d-yessawalayen tilin n tmetti, maca tilin n tmetti i d-yessawalayen tikti. » == III. Tasleṭ n Wesɣan: « Tumast n Tmasiḥit » == === 3.1. Tikti tagejdant: « Tasnakuct d tessnalsa » === Tikti tameqqrant akk n Feuerbach d tinna: « Tasnakuct d tessnalsa » (Theologie ist Anthropologie). Aya anamek-is: yal ayen i d-neqqar ɣef Yakuc, deg tidet, d ayen i d-neqqar ɣef wemdan(dayen i d-yekkan seg wamek yella wemdan) — maca s talɣa yettwasemɣren, yettwasbedden berra n wemdan. Feuerbach yenna: « Yakuc d tumast n wemdan yettwaberrzen seg wemdan, yettwasbedden deg yigenni, yettwaɛeẓzen amzun d ayen nniḍen. ». Deg udlis-is agejdan i wumi isemma "Tumast n Tmasiḥit", i d-yeffɣen deg useggas n 1841, Feuerbach yessefhem-d s telqayt belli asɣan d asenẓer n tumast talsant. S unamek nniḍen, d amdan s timmad-is i d-yesnulfan Yakuc (Ṛebbi). yeḥseb-it d imezgi n uktuyen-is d yisirmen-is yelhan akk, am tayri, tamusni, taɣdemt, d tnezzmart tameɣlalt. Feuerbach yeqqar-d belli amdan, mi ara yefk akk tiɣariwin-a i yiwet n tɣawsa n beṛṛa i t-yugaren, yettak-as azal i nettat d tnezzmart-is, yettu iman-is d wayen yezmer ad t-ixdem. Ayagi d ayen i d-igellun s tkufḍa, imi amdan yettwali iman-is d aleqqaq zdat n tesmekta n usugen i d-ixleq yiman-is. Akken ad d-yerr amdan azal-is d tilelli-s, issefk fell-as ad yegzu belli ayen akk i yettnadi deg usɣan yella deg tumast-is talsant d ugama-s. S wakka, Feuerbach yerra tasnakuca d tasnalsa, imi ɣur-s tuffirt n usɣan d amdan d tilawt-is. === 3.2. Asenfar n tumast n wemdan === Feuerbach yessefhem amek i yettxemmem wemdan asɣan: '''Amdan yettwali''' '''asenẓer-is(isnefren-is)''': isnefrenr-is d tayri, d tamusni, d tezmert, d leḥnana, d tanezmart. '''Yessemɣar-iten:''' Yessuli isnefren-is ɣer udabu ameqqran, yerra-ten d ayen ur nesɛi talast. '''Yesbedd-iten berra-s:''' Yefka-asen isem « Yakuc », yerra-ten d ayen yellan deg yigenni, ur nelli deg wemdan. '''Yeɛbed-iten:''' Yuɣal yettɛebbid ayen i d-yexleq s yiman-is, yettwali-t d ameqqran, netta d ameẓẓyan. Feuerbach yura: « Amdan yessekcem tumast-is deg Yakuc, syin yettwali Yakuc d ayen yeffɣen i wemdan, d ayen yettḥekkmen fell-as. » === 3.3. Asɣan d takufḍa === Deg tmuɣli n Feuerbach, asɣan d talɣa n tkufḍa: amdan yettak afus-is i wayen i d-yexleq, syin yettuɣal d aqeddac n wayen i d-yexleq s yiman-is. Aya yecba wayen i d-yenna ɣef tedrimt: amdan ixeddem, yessewjed-d lɣella, maca lɣella-ines tuɣal d ayen yettḥekkmen fell-as. === 3.4. Acu i d-yewwi usɣan i wemdan? === Feuerbach ur yeqqer ara asɣan ur nesɛi anamek. Yenna belli asɣan yesɛa anamek: d asirem n wemdan, d tayri-s i leḥnana, d tazmert i yettnadi. Maca asɣan yesker-d takufḍa imi yessekcem isnefren-agi berra n wemdan, deg wemkan ad yettilint deg wemdan s timmad-is. == IV. Takufḍa: Tikti Tagejdant == === 4.1. Anamek n tkufḍa ɣer Feuerbach === Takufḍa ɣer Feuerbach d tadyant ideg amdan yessekcem tumast-is deg ayen nniḍen, syin yettwali ayen-nni amzun d ayen yeffɣen i wemdan, yettḥekkem fell-as. Llant kraḍ n talɣiwin n takufḍa ɣer Feuerbach: '''Takufḍa tasɣanant''': Amdan yessekcem isnefren-is deg Yakuc, syin yeɛbed Yakuc amzun d ameqqran fell-as. '''Takufḍa tafelsafant''': Tefelsafit n Hegel tessekcem amdan deg « Tidmi tamagdezt », tesseɣli-t d aqeddac n tiktiwin timugdaz. '''Takufḍa tasertant''': Udabu d yilugan yettwasbedden beṛṛa n wemdan, yettḥekkmen fell-as. === 4.2. Abrid n usellek seg tkufḍa === Feuerbach yenna belli asellek seg tkufḍa yettili s '''tmusni''': mi ara yissin wemdan belli Yakuc d asenfar n tumast-is, ad yeḥbes ad yeɛbed ayen i d-yexleq, ad yuɣal ɣer yiman-is, ad yeɛbed tumast-is deg yiman-is. « Mi ara yissin wemdan belli isnefren n Yakuc d isnefren-is, ad yuɣal d ilelli. Ad yeḥbes ad yettnadi beṛṛa-s ayen yellan deg-s. » === 4.3. Asemdu ɣef Marks === [[Karl Marks|Marks]] yeṭṭef-d tikti-agi n takufḍa, maca yesbedd-itt ɣef tmetti d tedamsa: takufḍa ur telli ara kan deg wesɣan, maca deg uxeddim, deg tedrimt, deg wayen akk ideg amdan yettxeddem lɣella-s syin ttuɣalen d ayen yettḥekkmen fell-as. == V. Talsawit: Amdan d Tumast n Yal Ayen Yellan == === 5.1. « Amdan d aḥric ameqqran i wemdan » === Feuerbach yura: « Homo homini Deus est » — « Amdan d Yakuc i wemdan ». Aya anamek-is: ur nesɛi ara ḥedd nniḍen i d-yettaken anamek i tudert-nneɣ, i d-yettaken tayri, i d-yettakan leḥnana — d amdan kan i izemren ad yeg aya i wemdan nniḍen. === 5.2. Tumast n wemdan deg tmetti === Feuerbach ur yettwali ara amdan d yiwen kan, yettwali-t deg temetti. Yenna: « Tumastt n wemdan ur telli ara deg yiwen kan, tettili deg tmetti, deg ussaɣ ger Nekk d Kečč, ger Nekk d Kemm. Amdan ur yezmir ara ad yili mebla wayeḍ. » Aya d tikti tameqqrant: amdan d amdan kan s wayeḍ. Tayri, tamidit, timetti — akk-a d isnefren n wemdan n tidet. === 5.3. Asentel n « Nekk d Kečč » === Feuerbach yessefhem belli tumast n wemdan ur telli ara deg « Nekk » kan, maca deg ussaɣ ger « Nekk » d « Kečč/Kemm ». Aya yecba tikti n Martin Buber (i d-yusan deffir-s) ɣef « I-Thou ». Feuerbach yenna: « Amdan n yiwen ur yelli ara d amdan n tidet. Amdan n tidet yettili kan deg sin: Nekk d Kečč. ». == VI. Tenga d Yiḥulfan: Tefelsafit n Tilawt == === 6.1. Tanga d tumast === Feuerbach yenna belli tanga d tumast n yal ayen yellan. Ur telli ara « Tidmi » ur nesɛi tenga, ur telli ara tumast ur nesɛi udem. Tenga ur telli ara d ayen n dir, d ayen ur nesɛi anamek — d ayen yettɛicin, i d-yettaken tudert, d ayen i nessawal s yiḥulfan-nneɣ. « Tanga ur telli ara d ayen n dir. D ayen i d-yettaken tumast i yal ayen. Mebla tanga, ur telli ara tidmi, ur telli ara tikti, ur telli ara tmeddurt. ». Uqbel ad d-isbedd tafelsafit-is timziregt, Feuerbach yella d anelmad n Hegel, yettiki deg tarbaɛt n yimhegaliyen iẓelmaḍen (hégéliens de gauche). Maca, s tmuɣli-s tamaynut, yeffeɣ i webrid n tiktiwt i yebnan ɣef tikti n "Iziɣer amagdaz" i d-ixelqen tilawt d umaḍal angawan. Feuerbach yeqleb tamuɣli-ya s lǧedra-s; ɣur-s, tilawt tangawant d ugama d nutenti i d aẓar n kullec, ma d tiktiwin, timuɣliwin, d yisɣanen d ayen i d-yekkan seg umdan yettidiren deg tilawt-a. Ihi, tangeẓṛi n Feuerbach tebna ɣef wayen yettwaḥulfan s wallalen n tnefsit, ɣef tfekka d wemdan amuddir, win yettidiren deg tmetti d ugama. Ɣer uflusuf-a, amdan ur yelli ara kan d asugen neɣ d tikti tamadwant, maca d tafekka i yesɛan iḥulfan, tayri, d israyen yeqqnen ɣer tudert-a. === 6.2. Iḥulfan d abrid n tmusni === Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tefelsafit seg « tidmi iḥekkun ɣef yiman-is » ɣer « yiḥulfan i d-yettakan tilawt ». Yenna: « Iḥulfan ur ttekksen ara. D nitni i d-yettakan tilawt i wallaɣ. Mi ara waliɣ, mi ara sleɣ, mi ara ḥulfuɣ — din i yettili tilawt n tidet. » Aya d azɣan n « tefelsafit tamagdezt » i yettwalin tilawt s tikti kan. Feuerbach yebɣa tafelsafit i d-yebdan seg tfekka, seg yiḥulfan, seg tegnatin n wemdan. === 6.3. Agama d tumast === Feuerbach yettwali agama d ayen yezwaren i wemdan. Amdan yekka-d seg ugama, yettidir deg ugama, yettɛic s ugama. Agama ur yelli ara d « asenẓer n Tidmi », d ayen yellan s timmad-is, ur yeḥwaǧ ara ḥedd i t-id-ixellqen. == VII. Tafelsafit n Uzekka: Abrid n Feuerbach == === 8.1. Tafelsafit ilaq ad tili s wudem n talsawit === Feuerbach yebɣa ad yesbedd tafelsafit tamaynut: tafelsafit ur nettwali ara « Tidmi tamagdezt », maca tafelsafit i yettwalin amdan n tidet, s tfekka-s, s yiḥulfan-is, s tayri-s, s lmeḥna-s. Yura: « Tifelsafit n uzekka ilaq ad tebdu seg wemdan, mačči seg tikta. Ilaq ad tessers amdan deg tlemmast, ad t-twali s yiḥulfan, s tayri, s temetti. » === 8.2. Asenfal n wesɣan s talsawit === Feuerbach ur yebɣi ara ad yekkes asɣan s ufus. Yebɣa ad yessker asenfal: ad nessker tifsar i yettɛebbid wemdan deg Yakuc (tayri, leḥnana, tazmert, tamusni) ad tent-nessers deg wemdan s timmad-is. Aya d asenfal seg « tasnakuct » ɣer « talsawit », seg « tefelsafit n yigenni » ɣer « tefelsafit n tmurt ». === 8.3. Tumast n tmusni tatrart === Tafelsafit n Feuerbach tesɛa azal ameqqran deg tmusni tatrart: '''Deg tesnilsit''': Tefham belli tutlayt d aḥric n wemdan, n temetti. '''Deg tefelsafit n tmetti''': Tesbedd amdan d tumastt, mačči udabu. '''Deg tedamsa''': Teldi abrid i uzɣan n tedrimt d uxeddim. '''Deg tussna n tnefsit''': Tesken belli asɣan d aḥulfu, d asirem, mačči d tidet n berra. gtptrikhurvam3tcajwk8ow9bo9qpz0 117038 117037 2026-08-11T09:46:03Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117038 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Ludwig Feuerbach-1.2 V01-1.1.1 cropped and rotated.jpg|vignette|Ludwing Feurebach.]] '''Ludwig Andreas von Feuerbach''' (1804–1872) d yiwen seg ifelsafen n [[Lalman]] imeqqranen n lqern wis 19. Tafelsafit-is tbedd ɣef sin yigejda: azɣan n tefelsafit n wuktu n [[Hegel]], d uselmed belli amdan d tumast n yal tikti, n yal asɣan, d yal tussna. Deg umahil-is ameqqran « Tumast n Tmasiḥit » (Das Wesen des Christentums, 1841), yesken-d belli Yakuc ur yelli ara d ayen yeffɣen i wemdan, maca d asenẓer(asenfar) n tefsert n wemdan i yessuli ɣer yigenni. S wannect-a, Feuerbach yeldi abrid i tefelsafit tatrart n tenga, yerna yesbedd lsas i tmusni talsant ara d-yawin [[Karl Marks|Marks]], Engels, d waṭas n yifelsafen niḍen ɣer ubrid n tengat d tmetti. == I. Tudert d Uselmed n Feuerbach == === 1.1. Talalit d twacult === Ludwig Feuerbach ilul-d deg 1804 deg ''Landshut'', di ''Bavaria'', deg twacult n yimfelsafen d yimusnawen. Baba-s, ''Paul Johann Anselm von Feuerbach'', d yiwen seg yimusnawen imeqqranen n uzref deg lqern wis 19. Gma-s, ''Karl Wilhelm Feuerbach'', d amusnaw n tusnakt. Ihi, Ludwig yekker-d deg twennaḍt n tmusni d uselmed, anda tiktiwin timaynutin d yinadiyen yeṭṭfen adeg ameqqran deg tudert-is n yal ass. === 1.2. Aselmed deg Berlin d Erlangen === Deg 1823, Feuerbach yekcem ɣer tesdawit n Heidelberg akken ad yelmed tasnakuct (théologie). Maca, seg 1824, yezger ɣer Berlin, anda i yefka tameẓẓuɣt i yiselmaden n Hegel. Din, yelmed tafelsafit n [[Hegel]] s telqayt, yerna yuɣal d yiwen seg yinelmaden-is imeqqranen. Deg 1828, yekfa aselmed-is deg Erlangen s tezrigt ɣef « Tmusni n wallaɣ » (De ratione una, universali, infinita). Seg 1829 armi 1835, yesselmed tafelsafit deg Erlangen. === 1.3. Abaɣur d unadi === Deg 1830, yeffeɣ-d wedlis-is amezwaru « Tidmi ɣef tmettant d tmeɣlalt » (Gedanken über Tod und Unsterblichkeit), anda yenna belli tamettant d taggara n tudert, ur telli ara tmeɣlalt n yiman. Aya yegla-d s uɣilif: aselmed-is yettwagdel, yerna yettwakkes seg tesdawit. Seg imir-n, yedder deg ''Bruckberg'', deg lɛerc n tmeṭṭut-is, anda yura aṭas n yidlisen. Deg 1848–1849, yefka-d timsirin ɣef tumast n tmasiḥit deg Heidelberg. Yemmut deg 1872 deg ''Rechenberg'', qrib ''Nuremberg''. == II. Azɣan n Tefelsafit n Hegel == === 2.1. Seg uḍfar ɣer uzɣan === Feuerbach yebda d aḍefran n [[Hegel]]. Yesseqdac tarrayt n Hegel, yettamen belli « iziɣer » (Geist) d tumast n yal ayen yellan. Maca, seg iseggasen n 1839–1843, yebda yettwali belli tefelsafit n Hegel tbeddel tilawt: deg waddad n Hegel, Tidmi d nettat i d-yessawalayen amdan d ddunit, maca Feuerbach yenna belli amdan d ddunit i d-yessawalayen tidmi. Aya d abeddel ameqqran: seg « Tidmi tesselmad amdan » ɣer « Amdan i d-yessawalayen tidmi ». === 2.2. « Tafelsafit n uzekka » (1843) === Deg wedlis-is « Imenzayen n Tfelsafit n Uzekka » (Grundsätze der Philosophie der Zukunft), Feuerbach yura s wawal izgan: « Tifelsafit n Hegel tessuli iziɣer neɣ tidmi ɣer udabu, maca tidmi ur tezmir ara ad tili mebla amdan i yettmeyyizen. D amdan i d-yettaken anamek i tidmi, mačči d tidmi i d-yettaken amdan. » Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tafelsafit seg yigenni n tiktiwin timadwanen ɣer tmurt n tilawt, n yiḥulfan, d tegnatin n wemdan. Yenna belli tefelsafit ilaq ad tebdu seg wemdan n tidet, amdan n uɣrum, n tmeddurt, n tayri, n lmeḥna — mačči seg « Tidmi tamagdezt » ur nesɛi udem. === 2.3. Abddel n uselmed === Feuerbach yessers-d abddel ameqqran deg tefelsafit: Hegel yeqqar: « Tilin d tin i d-yettawin tikti neɣ tafrit» (Sein bestimmt das Bewusstsein). Feuerbach yeqqar: « Tikti d tin i d-yettawin seg tilin » — maca tilin-agi d tilin n wemdan n tidet, n ugama, n yiḥulfan. Aya d abrid i d-yeldin i [[Karl Marks|Marks]], i d-yennan seg imir-n: « Mačči tikti i d-yessawalayen tilin n tmetti, maca tilin n tmetti i d-yessawalayen tikti. » == III. Tasleṭ n Wesɣan: « Tumast n Tmasiḥit » == === 3.1. Tikti tagejdant: « Tasnakuct d tessnalsa » === Tikti tameqqrant akk n Feuerbach d tinna: « Tasnakuct d tessnalsa » (Theologie ist Anthropologie). Aya anamek-is: yal ayen i d-neqqar ɣef Yakuc, deg tidet, d ayen i d-neqqar ɣef wemdan(dayen i d-yekkan seg wamek yella wemdan) — maca s talɣa yettwasemɣren, yettwasbedden berra n wemdan. Feuerbach yenna: « Yakuc d tumast n wemdan yettwaberrzen seg wemdan, yettwasbedden deg yigenni, yettwaɛeẓzen amzun d ayen nniḍen. ». Deg udlis-is agejdan i wumi isemma "Tumast n Tmasiḥit", i d-yeffɣen deg useggas n 1841, Feuerbach yessefhem-d s telqayt belli asɣan d asenẓer n tumast talsant. S unamek nniḍen, d amdan s timmad-is i d-yesnulfan Yakuc (Ṛebbi). yeḥseb-it d imezgi n uktuyen-is d yisirmen-is yelhan akk, am tayri, tamusni, taɣdemt, d tnezzmart tameɣlalt. Feuerbach yeqqar-d belli amdan, mi ara yefk akk tiɣariwin-a i yiwet n tɣawsa n beṛṛa i t-yugaren, yettak-as azal i nettat d tnezzmart-is, yettu iman-is d wayen yezmer ad t-ixdem. Ayagi d ayen i d-igellun s tkufḍa, imi amdan yettwali iman-is d aleqqaq zdat n tesmekta n usugen i d-ixleq yiman-is. Akken ad d-yerr amdan azal-is d tilelli-s, issefk fell-as ad yegzu belli ayen akk i yettnadi deg usɣan yella deg tumast-is talsant d ugama-s. S wakka, Feuerbach yerra tasnakuca d tasnalsa, imi ɣur-s tuffirt n usɣan d amdan d tilawt-is. === 3.2. Asenfar n tumast n wemdan === Feuerbach yessefhem amek i yettxemmem wemdan asɣan: '''Amdan yettwali''' '''asenẓer-is(isnefren-is)''': isnefrenr-is d tayri, d tamusni, d tezmert, d leḥnana, d tanezmart. '''Yessemɣar-iten:''' Yessuli isnefren-is ɣer udabu ameqqran, yerra-ten d ayen ur nesɛi talast. '''Yesbedd-iten berra-s:''' Yefka-asen isem « Yakuc », yerra-ten d ayen yellan deg yigenni, ur nelli deg wemdan. '''Yeɛbed-iten:''' Yuɣal yettɛebbid ayen i d-yexleq s yiman-is, yettwali-t d ameqqran, netta d ameẓẓyan. Feuerbach yura: « Amdan yessekcem tumast-is deg Yakuc, syin yettwali Yakuc d ayen yeffɣen i wemdan, d ayen yettḥekkmen fell-as. » === 3.3. Asɣan d takufḍa === Deg tmuɣli n Feuerbach, asɣan d talɣa n tkufḍa: amdan yettak afus-is i wayen i d-yexleq, syin yettuɣal d aqeddac n wayen i d-yexleq s yiman-is. Aya yecba wayen i d-yenna ɣef tedrimt: amdan ixeddem, yessewjed-d lɣella, maca lɣella-ines tuɣal d ayen yettḥekkmen fell-as. === 3.4. Acu i d-yewwi usɣan i wemdan? === Feuerbach ur yeqqer ara asɣan ur nesɛi anamek. Yenna belli asɣan yesɛa anamek: d asirem n wemdan, d tayri-s i leḥnana, d tazmert i yettnadi. Maca asɣan yesker-d takufḍa imi yessekcem isnefren-agi berra n wemdan, deg wemkan ad yettilint deg wemdan s timmad-is. == IV. Takufḍa: Tikti Tagejdant == === 4.1. Anamek n tkufḍa ɣer Feuerbach === Takufḍa ɣer Feuerbach d tadyant ideg amdan yessekcem tumast-is deg ayen nniḍen, syin yettwali ayen-nni amzun d ayen yeffɣen i wemdan, yettḥekkem fell-as. Llant kraḍ n talɣiwin n takufḍa ɣer Feuerbach: '''Takufḍa tasɣanant''': Amdan yessekcem isnefren-is deg Yakuc, syin yeɛbed Yakuc amzun d ameqqran fell-as. '''Takufḍa tafelsafant''': Tefelsafit n Hegel tessekcem amdan deg « Tidmi tamagdezt », tesseɣli-t d aqeddac n tiktiwin timugdaz. '''Takufḍa tasertant''': Udabu d yilugan yettwasbedden beṛṛa n wemdan, yettḥekkmen fell-as. === 4.2. Abrid n usellek seg tkufḍa === Feuerbach yenna belli asellek seg tkufḍa yettili s '''tmusni''': mi ara yissin wemdan belli Yakuc d asenfar n tumast-is, ad yeḥbes ad yeɛbed ayen i d-yexleq, ad yuɣal ɣer yiman-is, ad yeɛbed tumast-is deg yiman-is. « Mi ara yissin wemdan belli isnefren n Yakuc d isnefren-is, ad yuɣal d ilelli. Ad yeḥbes ad yettnadi beṛṛa-s ayen yellan deg-s. » === 4.3. Asemdu ɣef Marks === [[Karl Marks|Marks]] yeṭṭef-d tikti-agi n takufḍa, maca yesbedd-itt ɣef tmetti d tedamsa: takufḍa ur telli ara kan deg wesɣan, maca deg uxeddim, deg tedrimt, deg wayen akk ideg amdan yettxeddem lɣella-s syin ttuɣalen d ayen yettḥekkmen fell-as. == V. Talsawit: Amdan d Tumast n Yal Ayen Yellan == === 5.1. « Amdan d aḥric ameqqran i wemdan » === Feuerbach yura: « Homo homini Deus est » — « Amdan d Yakuc i wemdan ». Aya anamek-is: ur nesɛi ara ḥedd nniḍen i d-yettaken anamek i tudert-nneɣ, i d-yettaken tayri, i d-yettakan leḥnana — d amdan kan i izemren ad yeg aya i wemdan nniḍen. === 5.2. Tumast n wemdan deg tmetti === Feuerbach ur yettwali ara amdan d yiwen kan, yettwali-t deg temetti. Yenna: « Tumastt n wemdan ur telli ara deg yiwen kan, tettili deg tmetti, deg ussaɣ ger Nekk d Kečč, ger Nekk d Kemm. Amdan ur yezmir ara ad yili mebla wayeḍ. » Aya d tikti tameqqrant: amdan d amdan kan s wayeḍ. Tayri, tamidit, timetti — akk-a d isnefren n wemdan n tidet. === 5.3. Asentel n « Nekk d Kečč » === Feuerbach yessefhem belli tumast n wemdan ur telli ara deg « Nekk » kan, maca deg ussaɣ ger « Nekk » d « Kečč/Kemm ». Aya yecba tikti n Martin Buber (i d-yusan deffir-s) ɣef « I-Thou ». Feuerbach yenna: « Amdan n yiwen ur yelli ara d amdan n tidet. Amdan n tidet yettili kan deg sin: Nekk d Kečč. ». == VI. Tenga d Yiḥulfan: Tefelsafit n Tilawt == === 6.1. Tanga d tumast === Feuerbach yenna belli tanga d tumast n yal ayen yellan. Ur telli ara « Tidmi » ur nesɛi tenga, ur telli ara tumast ur nesɛi udem. Tenga ur telli ara d ayen n dir, d ayen ur nesɛi anamek — d ayen yettɛicin, i d-yettaken tudert, d ayen i nessawal s yiḥulfan-nneɣ. « Tanga ur telli ara d ayen n dir. D ayen i d-yettaken tumast i yal ayen. Mebla tanga, ur telli ara tidmi, ur telli ara tikti, ur telli ara tmeddurt. ». Uqbel ad d-isbedd tafelsafit-is timziregt, Feuerbach yella d anelmad n Hegel, yettiki deg tarbaɛt n yimhegaliyen iẓelmaḍen (hégéliens de gauche). Maca, s tmuɣli-s tamaynut, yeffeɣ i webrid n tiktiwt i yebnan ɣef tikti n "Iziɣer amagdaz" i d-ixelqen tilawt d umaḍal angawan. Feuerbach yeqleb tamuɣli-ya s lǧedra-s; ɣur-s, tilawt tangawant d ugama d nutenti i d aẓar n kullec, ma d tiktiwin, timuɣliwin, d yisɣanen d ayen i d-yekkan seg umdan yettidiren deg tilawt-a. Ihi, tangeẓṛi n Feuerbach tebna ɣef wayen yettwaḥulfan s wallalen n tnefsit, ɣef tfekka d wemdan amuddir, win yettidiren deg tmetti d ugama. Ɣer uflusuf-a, amdan ur yelli ara kan d asugen neɣ d tikti tamadwant, maca d tafekka i yesɛan iḥulfan, tayri, d israyen yeqqnen ɣer tudert-a. === 6.2. Iḥulfan d abrid n tmusni === Feuerbach yebɣa ad yesseɣli tefelsafit seg « tidmi iḥekkun ɣef yiman-is » ɣer « yiḥulfan i d-yettakan tilawt ». Yenna: « Iḥulfan ur ttekksen ara. D nitni i d-yettakan tilawt i wallaɣ. Mi ara waliɣ, mi ara sleɣ, mi ara ḥulfuɣ — din i yettili tilawt n tidet. » Aya d azɣan n « tefelsafit tamagdezt » i yettwalin tilawt s tikti kan. Feuerbach yebɣa tafelsafit i d-yebdan seg tfekka, seg yiḥulfan, seg tegnatin n wemdan. === 6.3. Agama d tumast === Feuerbach yettwali agama d ayen yezwaren i wemdan. Amdan yekka-d seg ugama, yettidir deg ugama, yettɛic s ugama. Agama ur yelli ara d « asenẓer n Tidmi », d ayen yellan s timmad-is, ur yeḥwaǧ ara ḥedd i t-id-ixellqen. == VII. Tafelsafit n Uzekka: Abrid n Feuerbach == === 7.1. Tafelsafit ilaq ad tili s wudem n talsawit === Feuerbach yebɣa ad yesbedd tafelsafit tamaynut: tafelsafit ur nettwali ara « Tidmi tamagdezt », maca tafelsafit i yettwalin amdan n tidet, s tfekka-s, s yiḥulfan-is, s tayri-s, s lmeḥna-s. Yura: « Tifelsafit n uzekka ilaq ad tebdu seg wemdan, mačči seg tikta. Ilaq ad tessers amdan deg tlemmast, ad t-twali s yiḥulfan, s tayri, s temetti. » === 7.2. Asenfal n wesɣan s talsawit === Feuerbach ur yebɣi ara ad yekkes asɣan s ufus. Yebɣa ad yessker asenfal: ad nessker tifsar i yettɛebbid wemdan deg Yakuc (tayri, leḥnana, tazmert, tamusni) ad tent-nessers deg wemdan s timmad-is. Aya d asenfal seg « tasnakuct » ɣer « talsawit », seg « tefelsafit n yigenni » ɣer « tefelsafit n tmurt ». === 7.3. Tumast n tmusni tatrart === Tafelsafit n Feuerbach tesɛa azal ameqqran deg tmusni tatrart: '''Deg tesnilsit''': Tefham belli tutlayt d aḥric n wemdan, n temetti. '''Deg tefelsafit n tmetti''': Tesbedd amdan d tumastt, mačči udabu. '''Deg tedamsa''': Teldi abrid i uzɣan n tedrimt d uxeddim. '''Deg tussna n tnefsit''': Tesken belli asɣan d aḥulfu, d asirem, mačči d tidet n berra. tjm1wwidiarne85g981nbvmb8mrh8lg