Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.16 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Aselkim 0 23829 117147 115888 2026-08-21T23:10:34Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117147 wikitext text/x-wiki {{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden. ordinateurs dans différentes positions.}} '''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines. D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt. Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3. Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954. Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ. == Aẓar n Yisem == [[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]] Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ". == Arrum == Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf: '''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ. '''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda: '''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured. '''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim. '''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa: * Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen. * Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil. * Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen. * Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal. [[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]] == iɣbula == [[Taggayt:Tatiknulujit]] [[Taggayt:Aselkim]] jbsesdy5kcotgm5e0h2wjqq8gjumaso Rafiɛa Ɣbac 0 25109 117149 116122 2026-08-22T00:38:16Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 117149 wikitext text/x-wiki {{Infobox biography}} '''Rafiɛa Ɣbac''' (tettwaled di 13 n November 1956) d ttabibt n tnefsit d tamesnawt n tbedmaden (epidemioloji) [[Tigrawin Yedduklen n Timmura|timmurit]]. Tella-d d tameslayt n **Aẓeṭṭa n tilawin n lɛarab deg tmesnawt d tatekna**; tella-d daɣen d taddayt n [[Tasdawit n Agoulf Aɛrabi]] (Baḥrayn). Tettwasnemmer s waṭas am tmeslayt n tneqqi n tilawin.<ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=http://www.alwasatnews.com/news/121976.html |access-date=2025-09-06 |archive-date=2015-08-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150808174426/http://www.alwasatnews.com/69/news/read/121976/1.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=http://www.alwasatnews.com/news/9137.html |access-date=2025-09-06 |archive-date=2015-08-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150812173811/http://www.alwasatnews.com/2490/news/read/9137/1.html |url-status=dead }}</ref> == Tameddurt == Ghubash teɣli-d aselkim n tebibba deg [[Tasdawit n Lqahira]], sakin deg 1992 teḥrez-d ddoctorat deg [[Tasdawit n Lundres]] di ttabibba n tmɛaṣra (psychiatrie tazibanit) d epidemioloji. Tella-d tbelɣayt (maîtresse de conférences) deg ttabibba n [[Tasdawit n Timmura n Tigrawin Yedduklen]] (Al Aïn) u tetteddu-d am ttabibt n tnefsit deg usenfar n lexlaṣ.<ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=http://www.alwasatnews.com/news/121976.html |access-date=2025-09-06 |archive-date=2015-08-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150808174426/http://www.alwasatnews.com/69/news/read/121976/1.html |url-status=dead }}</ref> Seg 2000 ar 2009, tella-d taddayt n [[Tasdawit n Agoulf Aɛrabi]] deg Baḥrayn. Tettwali-d **Aẓeṭṭa n tilawin n lɛarab deg tmesnawt d tatekna**, i yessuden ad yesseyyen-d anekcum n tmeṭṭut timmesnawtin ɣer idabbaren n lexlaṣ u ad tḥemmlent tmețṭut tiɣemmarin ɣer tixeddamin n tmesnawt.<ref>https://www.arabianbusiness.com/lists/399588-100mostpowerfularabs201886dr-rafia-ghubash</ref> Tella-d tettwaggad aṭas i ttelmiyin n tmeṭṭut n lɛarab; deg 2002 teṭṭefka-d **Prix n wemdan n tselkim i tmeṭṭut** deg Wammuḍ n Tmura n Zwischen Orient. Di 2012, tesnulfa di Dubaï **Amekkan n tazmert n tmeṭṭut – Bait Al Banat**, i yessekcem lqima n tixerciyin n timmuriyin deg yal taɣult.<ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=https://www.bayut.com/mybayut/womens-museum-dubai/ |access-date=2025-09-06 |archive-date=2022-11-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221124205936/https://www.bayut.com/mybayut/womens-museum-dubai/ |url-status=dead }}</ref> Si 2006, tella-d taddad-t-id d imuccel, sakin d tamezwarut deg **World Future Council** (Agraw n udras ɣef lmustaqbal).<ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=https://www.worldfuturecouncil.org/p/rafia-ghubash/ |access-date=2025-09-06 |archive-date=2022-11-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221124205928/https://www.worldfuturecouncil.org/p/rafia-ghubash/ |url-status=dead }}</ref> Di 2012, yella-d amekkan n tazmert **Bait Al Banat** tettwaseɣli di taddart n ccṛaṛ-is di Dubaï; amekkan-agi tettwasawlen fell-as leɣzay n tmeẓẓert akked tazmert n tmsekrin.<ref>https://www.thenationalnews.com/uae/heritage/2021/11/23/class-of-71-the-first-female-emirati-psychiatrist-who-founded-a-museum-dedicated-to-women/{{Assaɣ yerrẓen|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>http://womenmuseumuae.com/eng/?page_id=908</ref> Tella-d d tameskriwt deg umedyaʿ n **Arab Woman Awards** di 2017.<ref>https://www.itp.com/press-rooms/arab-woman-awards-uae-2017-winners-announced</ref> == Asnifel == * 2003–2004 : **Prix Hamdan** i yimeḍqan n tṣaḥḥa d ttabibba.<ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=http://hmaward.org.ae/profile.php?id=251 |access-date=2025-09-06 |archive-date=2022-11-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221124205928/http://hmaward.org.ae/profile.php?id=251 |url-status=dead }}</ref> * 2002 : **Women in the Middle East – Education Award** (s Datamatix).<ref>https://www.khaleejtimes.com/article/1st-khalaf-al-habtoor-lifetime-award-for-dr-rafia-ghubash</ref> * 2014 : **Khalaf Ahmad Al Habtoor Lifetime Achievement Award**. * 2015 : **Arab Woman Awards – Inspirational Arab Woman (UAE)**.<ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=https://khaleejmadame.com/arab-woman-awards-uae-announces-2015-winners/ |access-date=2025-09-06 |archive-date=2022-11-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221124205929/https://khaleejmadame.com/arab-woman-awards-uae-announces-2015-winners/ |url-status=dead }}</ref> == Ixeddamen == * ''Present après son départ'' — tamzwarut n tmezrayt ɣef gma-s, yemmut Dr Hussein Ghubash; yuffeɣ di **Kalemat** (L-Kuwait).<ref>https://kalemat.com/</ref> * ''Tameṭṭut yezwaren mi tgelli tikkelt n wakud'' — adlis ɣef ttaruḥt tammitut **Awsha bint Hussein Lootah** (ʿOusha bint Hussein Loutah).<ref>https://kalemat.com/</ref> * ''Tamusniṭ n tmeṭṭut timmurit'' (2018), s usenqed akked **Maryam Sultan Lootah**, yuffeɣ sɣur **Amekkan n tazmert n tmeṭṭut** (Dubaï).<ref>https://altibrah.ae/book/25650</ref> == Tiwelhiwin == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Ɣbac, Rafiɛa}} [[Taggayt:Tameṭṭut timmurit]] [[Taggayt:Ttabibt n tnefsit]] [[Taggayt:Epidemiologiste]] [[Taggayt:Amelkem n tsedawit timmuri]] [[Taggayt:Tlidt di 1956]] 27fysurhll3zirper4ut244mw3jyyhy Mahira Ɛbd AlƐziz 0 25162 117148 114618 2026-08-22T00:28:32Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 117148 wikitext text/x-wiki {{Infobox biography}} '''Mahira Ɛbd AlƐziz''' (مهيرة عبد العزيز) (d. 1989) d tamsɣafit n tasefsit, tameslayt n tiliɣri d tmeɣriya imaratenni. Bdu-tid di tamedyazt am tameslayt n tbeddert n tesɛuda di [[CNBC Arabia]] send ad temmerna-d ad tessebɣe ''Sabah Al Arabiya'' di [[Al Arabiya]]. Sakin tesɛa-d ahil n wahilen n tilawin d wamlak n uneqqis-nni ines di [[MBC]]; teṛbeḥ asseṭṭaf n “Yifassen n tbeddert n tesɛuda yefraren” di [[GCC]] u tfernes-d sɣur [[Mohammed bin Rashid Al Maktoum Knowledge Foundation]] i usneflay n taṭṭaft n ''Snat n lǧǧa''. Tetteddu akked [[Tiddukla n Tmura Yedduklen]] di kra n imsektayen, am tirza ɣer tɣumma n yimesran [[suriyen]] di Lebnan. Deg 2020, teɣli-d ɣer tmeɣri s wrole di ''Al-Manassa'' n [[Netflix]], sakin tṛuḥ ar film ameqran ''[[Al Kameen]]''. Tella-d tamezwarut yettwafernis sɣur [[TikTok]] ad tesbeddeḍ aḥedraw n tussiwt ddaw n usmekti ageldan #LearnOnTikTok.<ref>[https://forbesmiddleeastevents.com/team-members/mahira-abdel-aziz-2/ Forbes ME Events – “Mahira Abdel Aziz”]</ref><ref>[https://me.mashable.com/culture/49961/excited-for-dubai-bling-season-3-heres-all-about-tv-anchor-and-actress-mahira-abdel-aziz Mashable ME – “Dubai Bling S3: Mahira Abdel Aziz”]</ref> == Tamezdagnut == Tili-d di [[Dubay]] ɣer umazray imaratenni; baba d Imaratenni, imma-t d tMiṣrit. Tewwi Master di tsensla n tasefsit seg [[Royal Architectural Institute of Canada]] u teskebber s Wuzmez n ddheb RAIC i tikti-ines.<ref>[https://graziamagazine.com/me/articles/dubai-bling-season-3-new-cast-member-mahira-abdel-aziz/ Grazia ME – “Who Is Mahira Abdel Aziz?”]</ref><ref>[https://www.lahamag.com/Details/4678-... Laha Magazine – amekkan n tmedyazt (2013)]{{Assaɣ yerrẓen|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Tettzwedgeḍ s leggzim n tneǧra n Lebnani [[Xaled Ezzedine]]; wessnen-tid ta maṛṛa ''Yasma''. Deg Yennayer 2025, teblan-d abɛadu-nsen.<ref>[https://almashhad.com/article/459217420284850-... Almashhad – 11-01-2025]{{Assaɣ yerrẓen|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>[https://sa.elnassrnews.com/fan/18705/... EnNassr News – 10-01-2025]{{Assaɣ yerrẓen|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>[https://www.annahar.com/lifestyle/arts/186409/... AnNahar – abtalɣ n uṭṭalaq]{{Assaɣ yerrẓen|date=August 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> == Amttekki n tamedyazt (Media) == Tebda-ted tamedyazt s [[CNBC Arabia]] am tameslayt n tesɛuda; sakin ɣur [[Al Arabiya]] tessari-d ''On the Spot'' ɣef [[lakriḍa]] n tnaḍt. Tesqedc isallen imeqqṛanen am [[World Economic Forum]] di [[Davos]], Anamur n Yili n Mmut (Dead Sea) d timlilit n [[OPEC]] di [[Vienna]], u yemyagaren ines ɣer yimanen am [[Mohamed Alabbar]], [[Chex Aḥmed bin Saʿid]], [[Dan Brown]], [[Taqalit Rania n Urdun]] d [[Taqalit Silvia n Swid]].<ref>[https://lite.almasryalyoum.com/lists/114818/ Al-Masry Al-Youm – 13 isallen ɣef Mahira]</ref><ref>[https://mbrf.ae/knowledgesummit/en/speaker/mahira-abdel-aziz MBRF – asebtar n tmeslayt]</ref> Seg 2012 tessebɣe ''Sabah Al Arabiya''; di 2017 teddemeṛ d-tameslayt tamyuga di ''[[Kalam Nawaem]]''.<ref>[https://web.archive.org/web/20180116175149/http://www.emaratalyoum.com/online/follow-ups/2017-11-10-1.1043046 Emarat Al Youm – Kalam Nawaem (2017)]</ref> Di 2018 yettwafernes sɣur [[Mohammed bin Rashid Al Maktoum Knowledge Foundation]] ad tesbeddeḍ ''Snat n lǧǧa'' (''Hope Makers'') i tlata n useggasen d wass.<ref>[https://web.archive.org/web/20210528110519/https://www.emaratalyoum.com/life/four-sides/2018-04-30-1.1094691 Emarat Al Youm – Hope Makers]</ref> Di 2019, tetteddu d amsawaḍ n uctu n yirḥi ''Ramez fi Ash-Shalal'' akked [[Ramez Galal]] di [[Bali]].<ref>[https://www.elwatannews.com/news/details/4152496 ElWatan – isallen ɣef Mahira]</ref> Di 2020, tebdu ''Ghadan Ajmal'' di MBC s yiɣbula am [[Yousra]], [[Kosai Khauli]] d [[ʿAmr Youssef]].<ref>[https://al-akhbar.com/Celebrities/283206 Al-Akhbar – “Ghadan Ajmal”]</ref> Di 2021, tella-d tamezwarut tameslayt taɛrabt i usbeddi n wahil n tussiwt ''Learn on TikTok'' ɣef [[TikTok]].<ref>[https://www.zahratalkhaleej.ae/article/4166286/... Zahrat Al Khaleej – ahil “TikTok”]{{Assaɣ yerrẓen|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>[https://www.lahamag.com/article/163248-... Laha Magazine – TikTok yettafernes Mahira]</ref><ref>[https://www.annahar.com/arabic/section/6-فن-ومجتمع/20022021044656578 AnNahar – ahil amezwaru ɣef TikTok]</ref> Ɣer waya, tesbeddeḍ tamsirt n ''[[Ameqran n yisefra|Prince of Poets]]'' (tafsit 9) di [[TV Abu Dabi]].<ref>[https://www.wam.ae/ar/article/hszrbysr-... WAM – “Ameer Ash-Shiʿaraʾ”]</ref> == Tɣuri == Tebda-d s wrole am tameslayt di ''[[Selfie (musalsal)|Selfie]]'' (tafsitin 1 d 3). Deg 2019, tella-d ''Nora'' di ssaḍis ''Al Diva'' ɣef [[Shahid]]; sakin tettɣur ''Sheikha'' di ''Al-Manassa'' n [[Netflix]], u tettɛalla ''Khudra Ash-Sharifa'' di ''Al Waʿd'' (leqder n ''[[Siret Beni Hilal]]'').<ref>[https://www.elzmannews.com/473059 ElZman – Al-Waʿd]</ref> Di 2021, tḥebs-d s ''[[Al Kameen]]'' (''The Ambush'') i tserked [[Pierre Morel]]. Amezruy-agi yessekneɣ am yebbusen n wagdud n Imarat deg wadu.<ref>[https://www.imagenationabudhabi.com/media-center/al-kameen-the-ambush-breaks-records-... Image Nation Abu Dhabi – nadi n tnila]</ref> Di 2022, tetteddu ɣer ufrux n teḍrurat s tɣuri di ''Casanova'' d [[Hassan El Raddad]] d ʿAmr Youssef di [[Riyadh Season]].<ref>[https://www.innfrad.com/News/38/2590751/... Innfrad – Casanova]{{Assaɣ yerrẓen|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Di 2025, tettawi-d d tmeɣriya tameqqrant am ''Elaf'' di ''[[Xrif n wul|Khrif Al-Qalb]]'' (90 tḥeḍrin), n leqder n [[Paramparça]] n Turki, yebna ɣef [[MBC]].<ref>[https://www.elbalad.news/6473942 Sada El-Balad – “Tamṣalt n Elaf yernu-yiḍ adigen”]</ref> Mi d-yilik, ttekki daɣen deg ''[[Dubai Bling]]'' n [[Netflix]].<ref>[https://me.mashable.com/culture/49961/... Mashable ME – Dubai Bling S3]</ref> == Tiwelhiwin == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Abdel Aziz, Mahira}} [[Taggayt:Imdanen yeddan]] [[Taggayt:Tiwlidin n 1979]] [[Taggayt:Imdanen n Dubay]] [[Taggayt:Imimaraten seg teṣlilt taMiṣrit]] [[Taggayt:Tiltawin tmeɣriyin n Imarat]] [[Taggayt:Tilawin n tiliɣri n TV n Imarat]] [[Taggayt:Imdanen n tamedyazt n Imarat]] hr0aq6sanlfmahxv65v28v1r6vs4z6j Tazdukla 0 25535 117145 117137 2026-08-21T22:40:34Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117145 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Hammer and Sickle and Star.svg|vignette|Tafḍist d umger d asentel amiran n uzamul azduklan. Wa d amedya n tefḍist d wemger d yitri azewwaɣ i d-yekkan seg wannay n tdukla tasuvyatit.]] Tasnakta n '''tzdukla''', d yiwet n tiẓri tasertit, tadamsant, akked tmettit i d-yeflalin i wakken ad d-teglu s ubeddel aẓaran deg unagraw ametti. Iswi-ines agejdan d asali n tmetti war tiserkm, anda ayla uslig n wallalen n ufares ad yettwakkes, ad yuɣal d ayla amagraw (ayla amazday) iwumi ara d-tezzizdig tmetti s timmad-is. Deg unagraw-a, yal yiwen ad yefk ilmend n tezmert-is, yal yiwen ad yaweḍ ilmend n tesri-ines. == Aẓar d Laṣel == Aẓar n tiẓri-a yettarra ɣer lqern wis XIX, sɣur sin n yigaggen ilmaniyen: '''[[Karl Marks]]''' akked '''[[Friedrich Engels]]'''. Deg useggas n 1848, ssufɣen-d adlis-nsen yettwassnen aṭas, i wumi semman ''Ameskan n Ukabar Azduklan'' (neɣ ulɣu n ukabar azduklan). Deg tallit-nni, timura n Turuft llant ddrent tallit n tgrawla temguranit. Annect-a yegla-d s unagraw amsihran, anda inesbaɣuren, neɣ ''tiburjwazit'', ttqemmiren imɣidan (aprolitari), wid ur nesɛi ara ayla, ssexdamen-ten s rxa d leɛtab ameqqran i wakken ad snernin ayla-nsen. D lḥif-a n yimahilen d tɣara n tudert-nsen i d-yeǧǧan Marks d Engels ad d-sbedden tasnakta i d-yessawalen ɣer tnekra mgal anagraw-a asihri i d-yeglan s miḥyaf d lbaṭel. == Tiktiwin d Tiẓriyin Tigejdanin == Tasnakta n tzdukla tebna ɣef waṭas n tamiḍranin yezdin ɣef yiwen n lqaleb. Gar tigejdanin-a, nezmer ad d-nebder: * '''Amennuɣ n Tserkam:''' [[Karl Marks|Marks]] yeqqar-d belli amezruy n tmetti n wemdan d amezruy n umennuɣ gar tserkam. Amennuɣ-a amezray yella gar wid yesɛan allalen n ufares d wengaw ɣer tama, akked wid yesnuzuyen afus n lḥirfa-nsen akken ad idiren ɣer tama nniḍen. "Amennuɣ n tserkam" d netta i d lsas, neɣ d ul n tesnakta tazduklant i d-sbedden [[Karl Marks]] akked [[Friedrich Engels]]. Di teẓri-nsen, llan ttwalin d akken amezruy n tmetti n wemdan, seg wasmi i d-tebda alamma d ass-a, d amezruy n umennuɣ gar tserkam timettiyin. Amennuɣ-a ur yelli ara d ayen i d-yekkan s lebɣi n yimdanen, maca d ayen i d-ilulen s usrag n wamek i tebna tadamsa d wassaɣen n ufares. Deg yal tallit n umezruy, timetti tettwabḍa ɣef sin n yigrawen igejdanen: wid yesɛan akked wid ur nesɛi ara, asemsan akked d win yettwaɛeffsen, i yettidiren deg yiwen waddad n umennuɣ d umcewwel ur nḥebbes ara. Ihi, amennuɣ-a yettwaḥsab d mutur i d-yettawin abeddel amezray, imi d netta i d-igellun s tnekra n yinagrawen imaynuten n tadamsa d tsertit. Deg tallit n tmsihrit i deg ddren Marks d Engels, amennuɣ-a yuɣal d amesfari ugar n zik. Anagraw amsihran yegla-d s beṭṭu n tmetti ɣef snat n tserkam timeqqranin i yemgaraden s waṭas, yerna mgalent yiwet ɣer tayeḍ deg yiswi d yinzwayen-nsent. Ɣer tama, tella tburjwazit neɣ inesbaɣuren, d nutni i d imawlan n wallalen n ufares am tmacinin, tiferkiwin, d wallalen n tnezzut. Ɣer tama nniḍen, llan yimɣiden neɣ imahilen (ixeddamen), i d-yufan iman-nsen ur sɛin kra n wayla ara ten-isidren, ayen i ten-yessawḍen ad znuzun afus n yirq-nsen d tezmert-nsen i inesbaɣuren-nni s lexlaṣ d aḥafi. Assaɣ-a yellan gar-asen mačči d assaɣ n tegdazalt, maca d assaɣ yebnan ɣef tduli d wassar. Taggara n wassaɣ-a yellan gar snat n tserkmin-a d amennuɣ ameqqran i d-yettilalin seg umnekni yexṣren gar-asen. Marks yessefhem-d belli aburjwazi ur yettxelliṣ ara amahil ɣef wakken yeswa s tidet, maca yettak-as kan ayen ara t-yeǧǧen ad yidir akken ad ikemmel ad ixeddem azekka-nni. Ayen i d-yernan seg ufares n umahil, i wumi yeqqar Marks "azal amernu" (la plus-value), yettaṭṭaf-it umsihran(ukapitali) i yiman-is. D ayen i t-yettaǧǧan ad yesnerni ayla-s d cci-ines s lbaṭel, ayen i d-yettaken yiwet n tmetti anda amesbaɣur yettnernay deg tnesbaɣurt-is, ma d axeddam yettɣaraq deg lḥif-is d tmeɣbunt-is. Addad-a yessawaḍ amdan ɣer wayen iwumi ssawalen takufḍa, anda axeddam ur yettḥussu ara iman-is deg wayen i d-yessufuɣ, yettwali iman-is d allal kan gar wallalen n ufares nniḍen, ayen i s-yettkessan agemmir-is d yiseɣ-is. Ɣer taggara, tiẓri n umennuɣ n tserkam ur teḥbis ara kan deg tesleḍt n tmetti n yimir-nni, maca tettak-d ula d asirem ɣer yimal. Imsiḍnen neɣ imeslaḍen n tezdukla qeblen belli amennuɣ-a ur yezmir ara ad ikemmel i lebda war ma yegla-d s ubeddel aẓaran i unagraw s timmad-is. Tickki imahilen ad d-akin s waddad-nsen, ad d-slalen tafrit n tserkemt, amennuɣ-nsen ad yuɣal d amaḍlan u d asertan. D tafrit-a ara d-yessawḍen ɣer tgrawla n yimahilen ara yesseɣlin anagraw amsihran s tezmert. Iswi n tgrawla-a mačči d asekcem n tserkemt ɣef tayeḍ am zik, maca d tukksa n wayla uslig s timmad-is, i wakken ad tesbedd deg umkan-is awanek anemlay, sakin ad taweḍ ɣer iswi aneggaru: asali n tmetti n tzduklant war tiserkam, anda ur yelli lbaṭel, ur yelli umennuɣ, yal amdan ad yili d amegday gar watmaten-is. * '''Tukksa n Wayla Uslig:''' Tazdukla ur teqbil ara ad yili wayla uslig i wallalen d tanga n ufares, am tkuziyin, tisegza, d tferkiwin. Iswi d asekcem n wayla-ya gar yifassen n tmetti akken ad yili umnekni d tgdazalt akked tgada gar yimdanen. Tukksa n wayla uslig d yiwet gar tgejdanin timakkiyin ɣef i tebna tesnakta n tzdukla. Deg teẓri n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]], annect-a mačči d asurif kan n tsertit neɣ n tdamsa, maca d aẓar n ubeddel ameqqran ara d-yessuksen imdanen seg uɣmar, d tneggayt ara d-yeslalen timetti tamaynut. Tiẓri-a tettawi-d d akken ayla uslig d netta i d ssebba tagejdant n beṭṭu n tmetti ɣef tserkam d ssebbat n lḥif i d-ttmagaren yimahilen deg yal tallit n umezruy. Iwakken ad neṭṭef amkan n tmiḍrant-a akken iwata, ssefk ad tnfhem deg tazwara amgired gar uyla uslig i d-tebɣa tzdukla(tkumunist) ad tekkes, akked uyla udmawan. Mi d-yemmeslay Marks ɣef tukksa n wayla, ur d-yenni ara ad yettwakkes wayen yesɛa wemdan i yiman-is neɣ "ayla udmawan" am uxxam, llebsa, idlisen, neɣ tiɣawsiwin n yal ass i ssexdamen yimdanen akken ad idiren. Iswi n tzdukla mačči d tukksa n tegmit i yessexdam wemdan i dduzan-is. Ayen i tebɣa ad tekkes, d ayla-nni i d-yesrusuyen lḥif ɣef wiyyaḍ, id-yessawaḍen ad yekseb wemdan tigemmi ɣef uqerruy n lɛetab n wiyyaḍ. Meḥsub, ayla uslig-a yerza "allalen n ufares": timacinin, isenfaṛen imeqqranen, tiferkiwin, imɣiren, tisegza, d wallalen n tnezzut. D allalen-a i d-yettfarasen ayen tesri tmetti, asmi ara ilin gar yifassen n kra kan n yimdanen, ad uɣalen d allalen n uqemmer d miḥyaf. Deg unagraw amsihran, imawlan n wallalen-a n ufares, iwumi ssawalen tiburjwazit, ssexdamen ayla-nsen i wakken ad farsen idrimen d rrbeḥ i iman-nsen, war ma ḥusben assas(laɛtab) n yimahilen. Imahilen neɣ imɣiden, imi ur sɛin ara ayla s wayes ara xedmen iman-nsen, ttuḥettmen ad znuzun afus n uxeddim-nsen i yinesbaɣuren s wazal n lexlaṣ yettaɣen di lqaɛa. S wakka, ayla uslig yettuɣal d allal n wammud. Marks yessefhem-d d akken akatar-a n wayla uslig yessawaḍ ɣer "takufḍa". Amdan ur d-yettaf ara iman-is deg wayen i d-yessufeɣ s ufus-is, ur yettwali ara aselkam n uxeddim-is, yerna tametti tettidir di tezɣenin tidamsanin ur nḥebbes imi iswi n ufares yeqqen ɣer rrbeḥ n yiwet n tarbaɛt (akatar n rbeḥ), mačči ɣer tneflit n tmetti d tririt ɣef tesriyin-is. Ɣef waya, tukksa n wayla uslig tettawi-d ɣer ubeddel n unagraw n usuddes ametti d udamsan s lekmal-is. Amkan n uyla-a ad t-yeṭṭef "wayla amagraw amettan" neɣ ayla amezdi. Deg waddad-a anemlay d uzduklan, allalen n ufares ad uɣalen d ayla n tmetti s timmad-is, ur ttakken ara abaɣur i yiwen udmawan neɣ i yiwet n twacult. Tametti d nettat ara ten-yesferken s wudem amegday d anɣiwes. Afares ad yili ibedd ɣef lɛeqliya tamaynut: ad d-nfares ayen tesri tmetti akken ad idir yal amdan s liser, mačči akken ad nessiweḍ cci d yisufar ɣer lqella n yinesbaɣuren i ixeddmen fell-asen tarwa n lḥif. * '''Seg Tnemla ɣer Tzdukla:''' Ɣer yimsiḍnen n tesnakta-a, '''tanemla''' (socialisme) d aḥric kan n uɛeddi. Asmi ara d-tili tgrawla n yimahilen, awanek ad yeṭṭef allalen n ufares s yisem n tmetti, ad yexdem anagraw anemlay. Syin akkin, asmi ara d-taweḍ tmetti ɣer tegmi-ines tummidt, awanek ad yenger s timmad-is, ad d-tegri tmetti n tzduklant anda ur tella tsertit n miḥyaf gar yimdanen, ur yelli udrim, ur tella tmurt (tilisa). == Amezruy d Umhaz == Tirmit n tkumunist tɛedda-d seg waṭas n wudmawen d talliyin deg umezruy n talsa: === 1. Tagrawla n Trusit d Unagraw Asuvyati (1917) === Termit tamezwarut n tesnakta-a s wudem asertan teḍra-d deg Tmurt n Rrus s tneggayt n Vladimir Lenin akked yibulcuvikiyen. Sseɣlin anagraw n ugellid (Tsar) deg 1917, sbedden awanek amezwaru anemlay deg umaḍal, i d-yuɣalen syin d Tadukli n Tegdudiyin Tinemlayin Tisuvyatiyin (URSS). Lenin yesnerna tiẓri n [[Karl Marks|Marks]] s wakken iwata ilmend n usatal n tmurt-is, ayen i d-yefkan yiwen umhaz d amaynut: ''Amarksizm-Alininizm''. === 2. Afukti deg Umaḍal d Wamgaru Asemmaḍ === Deffir n Wemgaru Amaḍlan Wis Sin, tasnakta n tzdukla tenfufed ɣer waṭas n tmura, dɣa tger-d llsas di Turuft tagmuḍant s ddaw n tezrirt n URSS. Deg Asya, tegla-d tgrawla meqqren deg Ccinwa s uqerruy n Mao Zedong (1949), i d-yessuflen tiẓri tamaynut i yebnan ɣef yifellaḥen mačči kan ɣef yimahilen n temdinin (''Amawizm''). Ɣer tama-s, ddukklent-d tmura am Kuba, Vietnam, akked Kurya n Ugafa, ayen i d-yeldin tiwwura i wemgaru asnaktan mgal tmura timsihriyin n Umalu (Amgaru Asemmaḍ). === 3. Tazɣent d Uɣelluy === Deg yiseggasen n 1980, anagraw asuvyati yekcem deg tezɣent tasertant d tadamsant muqqran mliḥ. Lqella n tnafa, Tazzla ɣer yimrigen(leslaḥ), d tagmat i d-yeqqimen d awal kan gar tmura tizduklanin, wwint-d ɣer uɣelluy n Weɣrab n Birlin deg 1989, d uɣelluy n URSS s timmad-is deg 1991. Deg aṭas n tmura n Turuft, tirmit-a n tzuklant(tkumunist) tegla-d s ubrir. == Ayen i d-iqqimen seg-s deg Umaḍal Atrar == Ass-a, deg lqern wis XXI, ur llint ara aṭas n tmura i iṭṭfen deg tesnakta n tzdukla s wudem-is alugen yecban win n zik. {| class="wikitable" |'''Tamurt''' |'''Addad Atrar''' |- |'''Ccinwa''' |Mazal teṭṭef deg yisem n tezdukla tasertant, maca deg wannar n tadamsa tessemres aṭas n yilugan n tamsihrit.. Teddu s wayen iwumi ssawalen "Tanemla s udem n ulzuz(ssuq)". |- |'''Kukba / Vietnam''' |Seḥbunt ɣef ukabar awḥid, maca lldint tiwwura i wayla uslig d tnezzut tagraɣlant akken ad ssifsent ɣef tadamsa-nsent. |- |'''Kurya n Ugafa''' |Tuɣal d awanek agensas yebnan ɣef tesnakta tasimanit (''Juche''), tebɛed aṭas ɣef tmiḍranin timarkisiyin timezwura. |} == Asemdu deg Tmetti == Ɣas akken inagrawen isertanen n tezdukla wwḍen ɣer taggara-nsent, tiktiwin n tzdukla ǧǧant-d lǧerra meqqren i d-yessawen asemdu ɣef tmetti tatrart. Uɣalent d tameskart n izerfan n yimahilen, am umnekni di tɣara n umahil, timɣriwin n tegmat gar yigduden, akked uḥareb mgal tamnukda d miḥyaf. Tasnakta-a mazal-itt d azɣan lqayen ɣef lqella n tegdazalt, taɣtest n ddin, d lmeḥnat i d-yettawi unagraw amsihran amaḍlan ass-a. mp2pyoapslz7fo7o5kpnwgye910f17u 117154 117145 2026-08-22T10:54:30Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117154 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Hammer and Sickle and Star.svg|vignette|Tafḍist d umger d asentel amiran n uzamul azduklan. Wa d amedya n tefḍist d wemger d yitri azewwaɣ i d-yekkan seg wannay n tdukla tasuvyatit.]] Tasnakta n '''tzdukla''', d yiwet n tiẓri tasertit, tadamsant, akked tmettit i d-yeflalin i wakken ad d-teglu s ubeddel aẓaran deg unagraw ametti. Iswi-ines agejdan d asali n tmetti war tiserkm, anda ayla uslig n wallalen n ufares ad yettwakkes, ad yuɣal d ayla amagraw (ayla amazday) iwumi ara d-tezzizdig tmetti s timmad-is. Deg unagraw-a, yal yiwen ad yefk ilmend n tezmert-is, yal yiwen ad yaweḍ ilmend n tesri-ines. == Aẓar d Laṣel == Aẓar n tiẓri-a yettarra ɣer lqern wis XIX, sɣur sin n yigaggen ilmaniyen: '''[[Karl Marks]]''' akked '''[[Friedrich Engels]]'''. Deg useggas n 1848, ssufɣen-d adlis-nsen yettwassnen aṭas, i wumi semman ''Ameskan n Ukabar Azduklan'' (neɣ ulɣu n ukabar azduklan). Deg tallit-nni, timura n Turuft llant ddrent tallit n tgrawla temguranit. Annect-a yegla-d s unagraw amsihran, anda inesbaɣuren, neɣ ''tiburjwazit'', ttqemmiren imɣidan (aprolitari), wid ur nesɛi ara ayla, ssexdamen-ten s rxa d leɛtab ameqqran i wakken ad snernin ayla-nsen. D lḥif-a n yimahilen d tɣara n tudert-nsen i d-yeǧǧan Marks d Engels ad d-sbedden tasnakta i d-yessawalen ɣer tnekra mgal anagraw-a asihri i d-yeglan s miḥyaf d lbaṭel. == Tiktiwin d Tiẓriyin Tigejdanin == Tasnakta n tzdukla tebna ɣef waṭas n tamiḍranin yezdin ɣef yiwen n lqaleb. Gar tigejdanin-a, nezmer ad d-nebder: * '''Amennuɣ n Tserkam:''' [[Karl Marks|Marks]] yeqqar-d belli amezruy n tmetti n wemdan d amezruy n umennuɣ gar tserkam. Amennuɣ-a amezray yella gar wid yesɛan allalen n ufares d wengaw ɣer tama, akked wid yesnuzuyen afus n lḥirfa-nsen akken ad idiren ɣer tama nniḍen. "Amennuɣ n tserkam" d netta i d lsas, neɣ d ul n tesnakta tazduklant i d-sbedden [[Karl Marks]] akked [[Friedrich Engels]]. Di teẓri-nsen, llan ttwalin d akken amezruy n tmetti n wemdan, seg wasmi i d-tebda alamma d ass-a, d amezruy n umennuɣ gar tserkam timettiyin. Amennuɣ-a ur yelli ara d ayen i d-yekkan s lebɣi n yimdanen, maca d ayen i d-ilulen s usrag n wamek i tebna tadamsa d wassaɣen n ufares. Deg yal tallit n umezruy, timetti tettwabḍa ɣef sin n yigrawen igejdanen: wid yesɛan akked wid ur nesɛi ara, asemsan akked d win yettwaɛeffsen, i yettidiren deg yiwen waddad n umennuɣ d umcewwel ur nḥebbes ara. Ihi, amennuɣ-a yettwaḥsab d mutur i d-yettawin abeddel amezray, imi d netta i d-igellun s tnekra n yinagrawen imaynuten n tadamsa d tsertit. Deg tallit n tmsihrit i deg ddren Marks d Engels, amennuɣ-a yuɣal d amesfari ugar n zik. Anagraw amsihran yegla-d s beṭṭu n tmetti ɣef snat n tserkam timeqqranin i yemgaraden s waṭas, yerna mgalent yiwet ɣer tayeḍ deg yiswi d yinzwayen-nsent. Ɣer tama, tella tburjwazit neɣ inesbaɣuren, d nutni i d imawlan n wallalen n ufares am tmacinin, tiferkiwin, d wallalen n tnezzut. Ɣer tama nniḍen, llan yimɣiden neɣ imahilen (ixeddamen), i d-yufan iman-nsen ur sɛin kra n wayla ara ten-isidren, ayen i ten-yessawḍen ad znuzun afus n yirq-nsen d tezmert-nsen i inesbaɣuren-nni s lexlaṣ d aḥafi. Assaɣ-a yellan gar-asen mačči d assaɣ n tegdazalt, maca d assaɣ yebnan ɣef tduli d wassar. Taggara n wassaɣ-a yellan gar snat n tserkmin-a d amennuɣ ameqqran i d-yettilalin seg umnekni yexṣren gar-asen. Marks yessefhem-d belli aburjwazi ur yettxelliṣ ara amahil ɣef wakken yeswa s tidet, maca yettak-as kan ayen ara t-yeǧǧen ad yidir akken ad ikemmel ad ixeddem azekka-nni. Ayen i d-yernan seg ufares n umahil, i wumi yeqqar Marks "azal amernu" (la plus-value), yettaṭṭaf-it umsihran(ukapitali) i yiman-is. D ayen i t-yettaǧǧan ad yesnerni ayla-s d cci-ines s lbaṭel, ayen i d-yettaken yiwet n tmetti anda amesbaɣur yettnernay deg tnesbaɣurt-is, ma d axeddam yettɣaraq deg lḥif-is d tmeɣbunt-is. Addad-a yessawaḍ amdan ɣer wayen iwumi ssawalen takufḍa, anda axeddam ur yettḥussu ara iman-is deg wayen i d-yessufuɣ, yettwali iman-is d allal kan gar wallalen n ufares nniḍen, ayen i s-yettkessan agemmir-is d yiseɣ-is. Ɣer taggara, tiẓri n umennuɣ n tserkam ur teḥbis ara kan deg tesleḍt n tmetti n yimir-nni, maca tettak-d ula d asirem ɣer yimal. Imsiḍnen neɣ imeslaḍen n tezdukla qeblen belli amennuɣ-a ur yezmir ara ad ikemmel i lebda war ma yegla-d s ubeddel aẓaran i unagraw s timmad-is. Tickki imahilen ad d-akin s waddad-nsen, ad d-slalen tafrit n tserkemt, amennuɣ-nsen ad yuɣal d amaḍlan u d asertan. D tafrit-a ara d-yessawḍen ɣer tgrawla n yimahilen ara yesseɣlin anagraw amsihran s tezmert. Iswi n tgrawla-a mačči d asekcem n tserkemt ɣef tayeḍ am zik, maca d tukksa n wayla uslig s timmad-is, i wakken ad tesbedd deg umkan-is awanek anemlay, sakin ad taweḍ ɣer iswi aneggaru: asali n tmetti n tzduklant war tiserkam, anda ur yelli lbaṭel, ur yelli umennuɣ, yal amdan ad yili d amegday gar watmaten-is. * '''Tukksa n Wayla Uslig:''' Tazdukla ur teqbil ara ad yili wayla uslig i wallalen d tanga n ufares, am tkuziyin, tisegza, d tferkiwin. Iswi d asekcem n wayla-ya gar yifassen n tmetti akken ad yili umnekni d tgdazalt akked tgada gar yimdanen. Tukksa n wayla uslig d yiwet gar tgejdanin timakkiyin ɣef i tebna tesnakta n tzdukla. Deg teẓri n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]], annect-a mačči d asurif kan n tsertit neɣ n tdamsa, maca d aẓar n ubeddel ameqqran ara d-yessuksen imdanen seg uɣmar, d tneggayt ara d-yeslalen timetti tamaynut. Tiẓri-a tettawi-d d akken ayla uslig d netta i d ssebba tagejdant n beṭṭu n tmetti ɣef tserkam d ssebbat n lḥif i d-ttmagaren yimahilen deg yal tallit n umezruy. Iwakken ad neṭṭef amkan n tmiḍrant-a akken iwata, ssefk ad tnfhem deg tazwara amgired gar uyla uslig i d-tebɣa tzdukla(tkumunist) ad tekkes, akked uyla udmawan. Mi d-yemmeslay Marks ɣef tukksa n wayla, ur d-yenni ara ad yettwakkes wayen yesɛa wemdan i yiman-is neɣ "ayla udmawan" am uxxam, llebsa, idlisen, neɣ tiɣawsiwin n yal ass i ssexdamen yimdanen akken ad idiren. Iswi n tzdukla mačči d tukksa n tegmit i yessexdam wemdan i dduzan-is. Ayen i tebɣa ad tekkes, d ayla-nni i d-yesrusuyen lḥif ɣef wiyyaḍ, id-yessawaḍen ad yekseb wemdan tigemmi ɣef uqerruy n lɛetab n wiyyaḍ. Meḥsub, ayla uslig-a yerza "allalen n ufares": timacinin, isenfaṛen imeqqranen, tiferkiwin, imɣiren, tisegza, d wallalen n tnezzut. D allalen-a i d-yettfarasen ayen tesri tmetti, asmi ara ilin gar yifassen n kra kan n yimdanen, ad uɣalen d allalen n uqemmer d miḥyaf. Deg unagraw amsihran, imawlan n wallalen-a n ufares, iwumi ssawalen tiburjwazit, ssexdamen ayla-nsen i wakken ad farsen idrimen d rrbeḥ i iman-nsen, war ma ḥusben assas(laɛtab) n yimahilen. Imahilen neɣ imɣiden, imi ur sɛin ara ayla s wayes ara xedmen iman-nsen, ttuḥettmen ad znuzun afus n uxeddim-nsen i yinesbaɣuren s wazal n lexlaṣ yettaɣen di lqaɛa. S wakka, ayla uslig yettuɣal d allal n wammud. Marks yessefhem-d d akken akatar-a n wayla uslig yessawaḍ ɣer "takufḍa". Amdan ur d-yettaf ara iman-is deg wayen i d-yessufeɣ s ufus-is, ur yettwali ara aselkam n uxeddim-is, yerna tametti tettidir di tezɣenin tidamsanin ur nḥebbes imi iswi n ufares yeqqen ɣer rrbeḥ n yiwet n tarbaɛt (akatar n rbeḥ), mačči ɣer tneflit n tmetti d tririt ɣef tesriyin-is. Ɣef waya, tukksa n wayla uslig tettawi-d ɣer ubeddel n unagraw n usuddes ametti d udamsan s lekmal-is. Amkan n uyla-a ad t-yeṭṭef "wayla amagraw amettan" neɣ ayla amezdi. Deg waddad-a anemlay d uzduklan, allalen n ufares ad uɣalen d ayla n tmetti s timmad-is, ur ttakken ara abaɣur i yiwen udmawan neɣ i yiwet n twacult. Tametti d nettat ara ten-yesferken s wudem amegday d anɣiwes. Afares ad yili ibedd ɣef lɛeqliya tamaynut: ad d-nfares ayen tesri tmetti akken ad idir yal amdan s liser, mačči akken ad nessiweḍ cci d yisufar ɣer lqella n yinesbaɣuren i ixeddmen fell-asen tarwa n lḥif. S tukksa n wayla uslig-a n wallalen n ufares, ad negren s wudem awurman tiserkam timettiyin. Imi ma yella ur yelli win i d-yugaren wayeḍ deg wayen yerzan akcam ɣer wallalen-a, d tɣbula n tmurt, ur d-tettagri ara ssebba n umennuɣ gar yimdanen neɣ gar tserkam. Tukksa n wayla-a d nettat i d asurif agejdan ara d-yelden abrid i usbeddi n tmetti tazduklant tummidt i deg yettwaseḥbiber ɣef yiswi-nni aɛlayan n tesnakta n Marks: "Seg yal yiwen ilmend n tezmert-is, ɣer yal yiwen ilmend n tesri-ines". D anagraw anda ad ifak awanek i d-yessuksen ayla uslig i lbaṭel, d wanda yal amdan ad yesɛu tilelli ad yeflali deg tudert-is war ma yella umennuɣ gar tserkam, s ddemma n idrimen, neɣ s temḥeqranit tadamsant. * '''Seg Tnemla ɣer Tzdukla:''' Ɣer yimsiḍnen n tesnakta-a, '''tanemla''' (socialisme) d aḥric kan n uɛeddi. Asmi ara d-tili tgrawla n yimahilen, awanek ad yeṭṭef allalen n ufares s yisem n tmetti, ad yexdem anagraw anemlay. Syin akkin, asmi ara d-taweḍ tmetti ɣer tegmi-ines tummidt, awanek ad yenger s timmad-is, ad d-tegri tmetti n tzduklant anda ur tella tsertit n miḥyaf gar yimdanen, ur yelli udrim, ur tella tmurt (tilisa). == Amezruy d Umhaz == Tirmit n tkumunist tɛedda-d seg waṭas n wudmawen d talliyin deg umezruy n talsa: === 1. Tagrawla n Trusit d Unagraw Asuvyati (1917) === Termit tamezwarut n tesnakta-a s wudem asertan teḍra-d deg Tmurt n Rrus s tneggayt n Vladimir Lenin akked yibulcuvikiyen. Sseɣlin anagraw n ugellid (Tsar) deg 1917, sbedden awanek amezwaru anemlay deg umaḍal, i d-yuɣalen syin d Tadukli n Tegdudiyin Tinemlayin Tisuvyatiyin (URSS). Lenin yesnerna tiẓri n [[Karl Marks|Marks]] s wakken iwata ilmend n usatal n tmurt-is, ayen i d-yefkan yiwen umhaz d amaynut: ''Amarksizm-Alininizm''. === 2. Afukti deg Umaḍal d Wamgaru Asemmaḍ === Deffir n Wemgaru Amaḍlan Wis Sin, tasnakta n tzdukla tenfufed ɣer waṭas n tmura, dɣa tger-d llsas di Turuft tagmuḍant s ddaw n tezrirt n URSS. Deg Asya, tegla-d tgrawla meqqren deg Ccinwa s uqerruy n Mao Zedong (1949), i d-yessuflen tiẓri tamaynut i yebnan ɣef yifellaḥen mačči kan ɣef yimahilen n temdinin (''Amawizm''). Ɣer tama-s, ddukklent-d tmura am Kuba, Vietnam, akked Kurya n Ugafa, ayen i d-yeldin tiwwura i wemgaru asnaktan mgal tmura timsihriyin n Umalu (Amgaru Asemmaḍ). === 3. Tazɣent d Uɣelluy === Deg yiseggasen n 1980, anagraw asuvyati yekcem deg tezɣent tasertant d tadamsant muqqran mliḥ. Lqella n tnafa, Tazzla ɣer yimrigen(leslaḥ), d tagmat i d-yeqqimen d awal kan gar tmura tizduklanin, wwint-d ɣer uɣelluy n Weɣrab n Birlin deg 1989, d uɣelluy n URSS s timmad-is deg 1991. Deg aṭas n tmura n Turuft, tirmit-a n tzuklant(tkumunist) tegla-d s ubrir. == Ayen i d-iqqimen seg-s deg Umaḍal Atrar == Ass-a, deg lqern wis XXI, ur llint ara aṭas n tmura i iṭṭfen deg tesnakta n tzdukla s wudem-is alugen yecban win n zik. {| class="wikitable" |'''Tamurt''' |'''Addad Atrar''' |- |'''Ccinwa''' |Mazal teṭṭef deg yisem n tezdukla tasertant, maca deg wannar n tadamsa tessemres aṭas n yilugan n tamsihrit.. Teddu s wayen iwumi ssawalen "Tanemla s udem n ulzuz(ssuq)". |- |'''Kukba / Vietnam''' |Seḥbunt ɣef ukabar awḥid, maca lldint tiwwura i wayla uslig d tnezzut tagraɣlant akken ad ssifsent ɣef tadamsa-nsent. |- |'''Kurya n Ugafa''' |Tuɣal d awanek agensas yebnan ɣef tesnakta tasimanit (''Juche''), tebɛed aṭas ɣef tmiḍranin timarkisiyin timezwura. |} == Asemdu deg Tmetti == Ɣas akken inagrawen isertanen n tezdukla wwḍen ɣer taggara-nsent, tiktiwin n tzdukla ǧǧant-d lǧerra meqqren i d-yessawen asemdu ɣef tmetti tatrart. Uɣalent d tameskart n izerfan n yimahilen, am umnekni di tɣara n umahil, timɣriwin n tegmat gar yigduden, akked uḥareb mgal tamnukda d miḥyaf. Tasnakta-a mazal-itt d azɣan lqayen ɣef lqella n tegdazalt, taɣtest n ddin, d lmeḥnat i d-yettawi unagraw amsihran amaḍlan ass-a. l9grwnhrpwzpwm6cqyfrdc195m5s8e2 C++ 0 25536 117141 117134 2026-08-21T22:02:10Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117141 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:ISO C++ Logo.svg|vignette|Alugu n C++.]] '''Tutlayt n usihel C++''' Yesnulfa-tt-id Bjarne Stroustrup deg useggas n 1979 deg Bell Laboratories. Deg tazwara, semman-as "C s tserkam", acku tella d asiɣzef n tutlayt C s tmerna n tserkam. Deg useggas n 1983, beddlen isem-is ɣer C++. Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut s waggaz ISO/IEC 14882. C++ tella d tutlayt n usihel i d-yufraren ɣef C acku terni-yas : * Asihel s tɣawsiwin * Asihel s tserkam * Asihel imcettel (Generic Programming) s templates * Asefrek n tkatut s ufus Tutlayt-a tettwaseqdec deg : Asnulfu n yisiɣẓanen n unagraw d usihel n yinagrawen yettwaselɣen, arnu asnulfu n wuraren akked deg uḥric n tussna n isefka d tigzi taragmawant. arnu daɣen deg iseggasen-a ineggura C++ nezmer ad t-nesseqdec deg weḥric n Web seg tama n umsaɣ s tallelt n WebAssembly. == Amezruy == Tutlayt n usihel C++ tella d yiwet seg tutlayin timeqranin akk deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1979 ar ass-a, C++ temhaz-d s waṭas, tessaweḍ ad tili d allal agejdan deg waṭas n yiḥricen : seg usnulfu n yinagrawen n wammud ar usihel n yiselkimen, seg wuraren ar tigzi taragmawant. Aḍris-agi ad d-yezzuɣɣer amezruy-is, amhaz-is, d wazal-is deg yal tallit n tselkimt. === 1. Tilalin : Seg C ar C s Tserkam (1979–1983) === ==== 1.1 Asenti ==== Deg useggas n 1979, Bjarne Stroustrup, yiwen n unelmad n PhD deg Bell Laboratories (AT&T) deg [[Marikan]], yebda yettmahal ɣef usnulfu n tutlayt tamaynut. Stroustrup yella yesseqdac s [[C (tutlayt)|tutlayt C]], maca yebɣa ad yernu fell-as tarrayin n usihel s tɣawsiwin (object-oriented programming) i d-yellan seg tutlayt '''Simula'''. Iswi-ines amezwaru d ad yessers tamṣukt n usihel s tserkam ɣef tutlayt C, i wakken ad yessers isefka d twsitin n tserkam deg yiwen n umkan. Deg tazwara, isem n tutlayt-a yella d "C with Classes" (C s Tserkam). ==== 1.2 Ismawen d Tarrayin Timezwura ==== Deg tallit-a tamezwarut, Stroustrup yerni-yas i C : * '''Tiserkam''' (classes) s tmahilin-nsent (member functions) * '''Tukkest''' (inheritance) : taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen * '''Timselɣutin''' (references) * '''Asenqed n tewsatin''' (type checking) iǧehden Deg useggas n 1983, beddlen isem n tutlayt seg "C with Classes" ar "C++". Azamul ++ deg C yettawwi-d anerni n wazal s yiwen, d tinnaṭ i d-yemmalen belli C++ d asiɣzef n C. === 2. Tallit n Umhaz Amezwaru (1983–1998) === ==== 2.1 Tizeɣt Tamezwarut ==== Deg tallit-a, C++ terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin : '''1985''' : Tiffeɣ-d Tizeɣt tamezwarut n C++ s uzwel "The C++ Programming Language" n Stroustrup. Tizeɣt-a tesɛa tiserkam, tukkest, tisɣunin tuhlistin, d tesɣunin n tserkam (member functions). '''1989''' : Yerna-yas agettalɣa (polymorphism) s twsitin timenyafin, akwbal (encapsulation) s wawalen ''private'', ''public,'' d ''protected'', d tamadwant (abstraction). '''1990''' : Timerna n "''templates"'' i usihel imcettel (generic programming), tisuraf (exceptions) i uselmed n tuccḍiwin, d ismawen n tallunin (namespaces). ==== 2.2 C++ deg Tselkimt n Tallit-a ==== Deg tallit-a, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n yinagrawen n wammud am Windows d Unix * Usihel n yinagrawen yettwaselɣen * Usnulfu n isiɣẓanen n tnarit * Asihel n yinagrawen n taffa n isefka C++ tella d tutlayt i yesɛan tanezmart meqqren deg uselkem, acku tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut s ufus, s useqdec n ''new'' d ''delete''. === 3. Tallit n Tizeɣt (1998–2011) === ==== 3.1 Tizeɣt Tamezwarut : C++98 ==== Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut n C++ s waggaz ISO/IEC 14882:1998. Tizeɣt-a tesbedd ilugan n tutlayt s wudem unṣib, tefka-yas i C++ tamṣukt tusliḍt i yettwaqbalen deg umaḍal meṛṛa. '''C++98''' tesɛa : * '''STL''' (Standard Template Library) : tamkarḍit n temudmin timcettelt (generic templates) am vector, list, map, set * '''allusen''' (iterators) i ulḥu deg yimgraden * '''Tiwsatin timatuyin''' (algorithms) am sort, find, for_each * '''Tusrufin''' (exceptions) s try, catch, throw ==== 3.2 C++03 ==== Deg useggas n 2003, yeffeɣ-d lqem wis sin n tizeɣt (ISO/IEC 14882:2003). Lqem-a ur yerni ara aṭas n tɣawsiwin timaynutin, maca yesseɣti kra n tuccḍiwin yellan deg C++98, yesbedd ilugan s wudem uḥric. ==== 3.3 C++ deg Tallit-a ==== Deg tallit n 1998 ar 2011, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n wuraren : s tallelt n imuturen n wuraren am Unreal Engine, CryEngine * Usihel n yiselkimen : afreɣẓan, inuḍaf, anagraw n wammud * Tasnallunt d tmhelt n tkeṛṛusin * Taɣult n tedrimt : inagrawen n lbanka d tenzzut 8fh8nmm0rakfqtar0mcfrfn53w8e1ez 117150 117141 2026-08-22T07:10:10Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117150 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:ISO C++ Logo.svg|vignette|Alugu n C++.]] '''Tutlayt n usihel C++''' Yesnulfa-tt-id Bjarne Stroustrup deg useggas n 1979 deg Bell Laboratories. Deg tazwara, semman-as "C s tserkam", acku tella d asiɣzef n tutlayt C s tmerna n tserkam. Deg useggas n 1983, beddlen isem-is ɣer C++. Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut s waggaz ISO/IEC 14882. C++ tella d tutlayt n usihel i d-yufraren ɣef C acku terni-yas : * Asihel s tɣawsiwin * Asihel s tserkam * Asihel imcettel (Generic Programming) s templates * Asefrek n tkatut s ufus Tutlayt-a tettwaseqdec deg : Asnulfu n yisiɣẓanen n unagraw d usihel n yinagrawen yettwaselɣen, arnu asnulfu n wuraren akked deg uḥric n tussna n isefka d tigzi taragmawant. arnu daɣen deg iseggasen-a ineggura C++ nezmer ad t-nesseqdec deg weḥric n Web seg tama n umsaɣ s tallelt n WebAssembly. == Amezruy == Tutlayt n usihel C++ tella d yiwet seg tutlayin timeqranin akk deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1979 ar ass-a, C++ temhaz-d s waṭas, tessaweḍ ad tili d allal agejdan deg waṭas n yiḥricen : seg usnulfu n yinagrawen n wammud ar usihel n yiselkimen, seg wuraren ar tigzi taragmawant. Aḍris-agi ad d-yezzuɣɣer amezruy-is, amhaz-is, d wazal-is deg yal tallit n tselkimt. === 1. Tilalin : Seg C ar C s Tserkam (1979–1983) === ==== 1.1 Asenti ==== Deg useggas n 1979, Bjarne Stroustrup, yiwen n unelmad n PhD deg Bell Laboratories (AT&T) deg [[Marikan]], yebda yettmahal ɣef usnulfu n tutlayt tamaynut. Stroustrup yella yesseqdac s [[C (tutlayt)|tutlayt C]], maca yebɣa ad yernu fell-as tarrayin n usihel s tɣawsiwin (object-oriented programming) i d-yellan seg tutlayt '''Simula'''. Iswi-ines amezwaru d ad yessers tamṣukt n usihel s tserkam ɣef tutlayt C, i wakken ad yessers isefka d twsitin n tserkam deg yiwen n umkan. Deg tazwara, isem n tutlayt-a yella d "C with Classes" (C s Tserkam). ==== 1.2 Ismawen d Tarrayin Timezwura ==== Deg tallit-a tamezwarut, Stroustrup yerni-yas i C : * '''Tiserkam''' (classes) s tmahilin-nsent (member functions) * '''Tukkest''' (inheritance) : taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen * '''Timselɣutin''' (references) * '''Asenqed n tewsatin''' (type checking) iǧehden Deg useggas n 1983, beddlen isem n tutlayt seg "C with Classes" ar "C++". Azamul ++ deg C yettawwi-d anerni n wazal s yiwen, d tinnaṭ i d-yemmalen belli C++ d asiɣzef n C. === 2. Tallit n Umhaz Amezwaru (1983–1998) === ==== 2.1 Tizeɣt Tamezwarut ==== Deg tallit-a, C++ terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin : '''1985''' : Tiffeɣ-d Tizeɣt tamezwarut n C++ s uzwel "The C++ Programming Language" n Stroustrup. Tizeɣt-a tesɛa tiserkam, tukkest, tisɣunin tuhlistin, d tesɣunin n tserkam (member functions). '''1989''' : Yerna-yas agettalɣa (polymorphism) s twsitin timenyafin, akwbal (encapsulation) s wawalen ''private'', ''public,'' d ''protected'', d tamadwant (abstraction). '''1990''' : Timerna n "''templates"'' i usihel imcettel (generic programming), tisuraf (exceptions) i uselmed n tuccḍiwin, d ismawen n tallunin (namespaces). ==== 2.2 C++ deg Tselkimt n Tallit-a ==== Deg tallit-a, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n yinagrawen n wammud am Windows d Unix * Usihel n yinagrawen yettwaselɣen * Usnulfu n isiɣẓanen n tnarit * Asihel n yinagrawen n taffa n isefka C++ tella d tutlayt i yesɛan tanezmart meqqren deg uselkem, acku tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut s ufus, s useqdec n ''new'' d ''delete''. === 3. Tallit n Tizeɣt (1998–2011) === ==== 3.1 Tizeɣt Tamezwarut : C++98 ==== Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut n C++ s waggaz ISO/IEC 14882:1998. Tizeɣt-a tesbedd ilugan n tutlayt s wudem unṣib, tefka-yas i C++ tamṣukt tusliḍt i yettwaqbalen deg umaḍal meṛṛa. '''C++98''' tesɛa : * '''STL''' (Standard Template Library) : tamkarḍit n temudmin timcettelt (generic templates) am vector, list, map, set * '''allusen''' (iterators) i ulḥu deg yimgraden * '''Tiwsatin timatuyin''' (algorithms) am sort, find, for_each * '''Tusrufin''' (exceptions) s try, catch, throw ==== 3.2 C++03 ==== Deg useggas n 2003, yeffeɣ-d lqem wis sin n tizeɣt (ISO/IEC 14882:2003). Lqem-a ur yerni ara aṭas n tɣawsiwin timaynutin, maca yesseɣti kra n tuccḍiwin yellan deg C++98, yesbedd ilugan s wudem uḥric. ==== 3.3 C++ deg Tallit-a ==== Deg tallit n 1998 ar 2011, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n wuraren : s tallelt n imuturen n wuraren am Unreal Engine, CryEngine * Usihel n yiselkimen : afreɣẓan, inuḍaf, anagraw n wammud * Tasnallunt d tmhelt n tkeṛṛusin * Taɣult n tedrimt : inagrawen n lbanka d tenzzut === 4. Tallit n Imaynuten n C++ (2011–Ass-a) === ==== 4.1 C++11 : Tagrawla Tameqqrant ==== Deg useggas n 2011, teffeɣ-d C++11, i yettwaḥsben d tagrawla tameqqrant deg umezruy n tutlayt-a. C++11 terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin i yessahlen asihel : * ''auto'' : tawsit yettwafra s wudem awurman * ''Lambda expressions'' : tiwsitin tuffirin i yettwarun deg umkan * ''Range-based for'' : tineddict ɣef yal aferdis n umegrad * ''Move semantics'' : asmutti n tɣawsiwin bla anɣal, i usnerni n tmellit * ''Smart pointers'' (unique_ptr, shared_ptr) : isewwaṛen iuḥricen i yettḥerzen takatut s wudem awurman * ''constexpr'' : azalen yettwaḥesben deg wakud n lqem * ''nullptr'' : azal amaynut i usewwaṛ ilem, yettbeddilen NULL * ''enum class'' : inumriyen iǧehden ==== 4.2 C++14 ==== Deg 2014, yeffeɣ-d lqem i d-yernan : ''Generic lambdas'' : lambdas s tewsatin timcettelt, akeed "''Return type deduction''" i twsitin, "''constexpr"'' iǧehden, arnu timudmin s wudem amutti "''Variable templates".'' ==== 4.3 C++17 ==== Deg 2017, C++17 terna : ''if constexpr'' : tiwtilin deg wakud n lqem, ''optional, variant, any'' : tiwsatin n isefka imatuyen, ''Fold expressions'' : i timudmin, ''Parallel algorithms'' : tiwsatin timatuyin s uselmed n ukala afessas. ==== 4.4 C++20 ==== Deg 2020, C++20 terna tɣawsiwin timeqranin : ''Concepts'' : tilisa ɣef timudmin, i wakken ad yili useqqer n tuccḍiwin drus, ''Modules'' : anagraw amaynut n uskecm n ifuyla, yettbeddilen #include, ''Coroutines'' : tiwsitin i izemren ad ḥebsent rnu ad kemmlent, ''Ranges'' : allalen imaynuten n umahil ɣef yimgraden, <format> : tamṣukt n usformat am Python, Kraḍ n iberdan n userwes (<=>) ==== 4.5 C++23 ==== Deg 2023, C++23 terna : ''std::expected'' : i uselmed n tuccḍiwin bla tasureft, ''Deducing this'' : i twsitin n tserkam. 7n3tz2068xi2nnrazpsnfpsyte0zm0y Rust (Tutlayt Usihel) 0 25537 117139 117135 2026-08-21T13:37:59Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117139 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Rust programming language black logo.svg|vignette|Alugu n Rust.]] '''Rust''' d tameslayt n usihel taɣarant, tettwasnulfad i uselkim d yinagrawen n wammud. Tettwassen s temellit, taɣellist n tkatut , d uselkem amsadaɣ d timzizzelt. Rust ur tesseqdac ara amsizdeg n tkatut (garbage collector), maca tseqdac anagraw n "warḍal" (borrow checker) i usenqed n tkatut deg wakud n usefsu, i wakken ad teḍmen ur ttilint ara tuccḍiwin deg usefrek n tkatut. Tutlayt-a yesnulfa-tt-id Graydon Hoare deg Mozilla deg useggas n 2006, maca teffeɣ-d i medden deg 2010. Lqem amezwaru urkid 1.0 yeffeɣ-d deg 2015. Tura, tettwasefrek sɣur "Rust Foundation". Rust d aseɣẓan n uɣbalu yeldin, u aṭas n yimessihelin i yettmahalen fell-as deg umaḍal. == Amazray == Asenfar n Rust yebda deg useggas n 2006 sɣur Graydon Hoare, i yellan d amessihel deg Mozilla. Yebɣa ad yesnulfu tameslayt ara yesɛun tamellit n C++ maca war tuccḍiwin n tkatut i d-yettilin s waṭas deg tmeslayin-nni. Mozilla teɛqel azal n usenfar-a deg 2009, yerna tefka-yas afus. Deg 2010, teffeɣ-d talɣa tamezwarut i medden. Deg 2015, yeffeɣ-d lqem 1.0 i yellan d lqem urkid, i d-yeḍmen dakken tangalt ur tettbeddil ara s waṭas gar yieqman. Deg 2021, Mozilla, AWS, Google, Microsoft, d Huawei snulfan "Rust Foundation" i wakken ad ṭṭfen taɣellist d tneflit n tmeslayt-a war ma qqimen ɣer afus n yiwen neɣ n yiwet taṛmist kan. == ⚙️ Tulmisin tigejdanin == === 1. Taɣellist n tkatut === Deg tmeslayin am [[C (tutlayt)|C]] neɣ [[C++]], amessihel yesɛa tamasit ɣef usefrek n tkatut (aḥeṛṛi d uslelli n tkatut). Ma tella tuccḍa, anagraw yezmer ad yeɣli neɣ ad yekcem deg wuguren n tɣellist. Rust ur yesseqdac ara Amsizdeg n tkatut (Garbage Collector) am Java neɣ Python, i wakken ur yettḥaz ara tamellit . Deg wadeg n waya, Rust yseqdac Amsenqad n urḍal (Borrow Checker) deg wakud n usefsu. Amsenqad-a yettsenqad ilugan n "amli" (ownership) d "arḍal" (borrowing), ur yettaǧǧa ara tangalt ad tɛeddi ma yella kra n wugur n tkatut. === 2. Tamellit === Rust tettwasnulfad i wakken ad temcabi ɣer C d C++ deg temellit. Teseqdac isegdan n "Zero-cost abstractions" (tamadwant war tasqamit), anda tamadwant i d-yettwanan deg usihel ur terna ara cciɛa neɣ taẓayt deg uselkem n wahil. === 3. Amyezwer d Uselkem Amsadaɣ === Aselkem amsadaɣ yeshel s waṭas deg Rust. Anagraw n "Ownership" yettḥaz daɣen amyezwer (concurrence), i wakken ur ttilint ara "Data races" (amyezwer ɣef yisefka gar yikalen ifessasen / threads). Ma yella sin yikalen ifessasen bɣan ad rran ɣer yiwen '''umutti''' deg yiwen wakud, '''Asefsay''' ad yagi tangalt-nni. == 🧩 Taseddast d Yinawen n Usihel == Rust d tameslayt taget-inaw (multi-paradigme), tseqdac aṭas n yinawen: <u>Asihel Amesɣan (Programmation Fonctionnelle)</u>: Rust tseqdac '''tasɣent n usnirem''', ''map'', ''filter'', d tewsit n ''Option'' akked ''Result'' i usefrek n tuccḍiwin war ma tseqdac ''try/catch''. <u>Asihel Anaḍ (Programmation Impérative)</u>: Teseqdac tineddicin am ''for'', ''while'', d ''loop''. <u>Asihel yerran ɣer tɣawsa (Orienté Objet)</u>: Rust ur tesɛi ara "Tiserkam" am Java, maca tseqdac ''Structs'' (timṣukin) d ''Traits'' i wakken ad tessewseɛ tawuri. == Amedya n tengalt == <syntaxhighlight lang="rust"> // Ahil amezwaru deg Rust fn main() { // Asbadu n umutti (Variable) let isem: &str = "Aqbayli"; // Asiggez n wawal (Impression) println!("Azul fell-ak, a {}!", isem); // Asefrek n tebdarin akked tfelwiyin (Gestion des listes/tableaux) let imḍanen = vec![1, 2, 3, 4, 5]; let timernit: i32 = imḍanen.iter().sum(); println!("Timernit n yimḍanen: {}", timernit); } </syntaxhighlight> pvfnvcehgrpbmvgla41a52dz9ss823z 117140 117139 2026-08-21T13:52:28Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117140 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Rust programming language black logo.svg|vignette|Alugu n Rust.]] '''Rust''' d tameslayt n usihel taɣarant, tettwasnulfad i uselkim d yinagrawen n wammud. Tettwassen s temellit, taɣellist n tkatut , d uselkem amsadaɣ d timzizzelt. Rust ur tesseqdac ara amsizdeg n tkatut (garbage collector), maca tseqdac anagraw n "warḍal" (borrow checker) i usenqed n tkatut deg wakud n usefsu, i wakken ad teḍmen ur ttilint ara tuccḍiwin deg usefrek n tkatut. Tutlayt-a yesnulfa-tt-id Graydon Hoare deg Mozilla deg useggas n 2006, maca teffeɣ-d i medden deg 2010. Lqem amezwaru urkid 1.0 yeffeɣ-d deg 2015. Tura, tettwasefrek sɣur "Rust Foundation". Rust d aseɣẓan n uɣbalu yeldin, u aṭas n yimessihelin i yettmahalen fell-as deg umaḍal. == Amazray == Asenfar n Rust yebda deg useggas n 2006 sɣur Graydon Hoare, i yellan d amessihel deg Mozilla. Yebɣa ad yesnulfu tameslayt ara yesɛun tamellit n C++ maca war tuccḍiwin n tkatut i d-yettilin s waṭas deg tmeslayin-nni. Mozilla teɛqel azal n usenfar-a deg 2009, yerna tefka-yas afus. Deg 2010, teffeɣ-d talɣa tamezwarut i medden. Deg 2015, yeffeɣ-d lqem 1.0 i yellan d lqem urkid, i d-yeḍmen dakken tangalt ur tettbeddil ara s waṭas gar yieqman. Deg 2021, Mozilla, AWS, Google, Microsoft, d Huawei snulfan "Rust Foundation" i wakken ad ṭṭfen taɣellist d tneflit n tmeslayt-a war ma qqimen ɣer afus n yiwen neɣ n yiwet taṛmist kan. == ⚙️ Tulmisin tigejdanin == === 1. Taɣellist n tkatut === Deg tmeslayin am [[C (tutlayt)|C]] neɣ [[C++]], amessihel yesɛa tamasit ɣef usefrek n tkatut (aḥeṛṛi d uslelli n tkatut). Ma tella tuccḍa, anagraw yezmer ad yeɣli neɣ ad yekcem deg wuguren n tɣellist. Rust ur yesseqdac ara Amsizdeg n tkatut (Garbage Collector) am Java neɣ Python, i wakken ur yettḥaz ara tamellit . Deg wadeg n waya, Rust yseqdac Amsenqad n urḍal (Borrow Checker) deg wakud n usefsu. Amsenqad-a yettsenqad ilugan n "amli" (ownership) d "arḍal" (borrowing), ur yettaǧǧa ara tangalt ad tɛeddi ma yella kra n wugur n tkatut. === 2. Tamellit === Rust tettwasnulfad i wakken ad temcabi ɣer C d C++ deg temellit. Teseqdac isegdan n "Zero-cost abstractions" (tamadwant war tasqamit), anda tamadwant i d-yettwanan deg usihel ur terna ara cciɛa neɣ taẓayt deg uselkem n wahil. === 3. Amyezwer d Uselkem Amsadaɣ === Aselkem amsadaɣ yeshel s waṭas deg Rust. Anagraw n "Ownership" yettḥaz daɣen amyezwer (concurrence), i wakken ur ttilint ara "Data races" (amyezwer ɣef yisefka gar yikalen ifessasen / threads). Ma yella sin yikalen ifessasen bɣan ad rran ɣer yiwen '''umutti''' deg yiwen wakud, '''Asefsay''' ad yagi tangalt-nni. == 🧩 Taseddast d Yinawen n Usihel == Rust d tameslayt taget-inaw (multi-paradigme), tseqdac aṭas n yinawen: <u>Asihel Amesɣan (Programmation Fonctionnelle)</u>: Rust tseqdac '''tasɣent n usnirem''', ''map'', ''filter'', d tewsit n ''Option'' akked ''Result'' i usefrek n tuccḍiwin war ma tseqdac ''try/catch''. <u>Asihel Anaḍ (Programmation Impérative)</u>: Teseqdac tineddicin am ''for'', ''while'', d ''loop''. <u>Asihel yerran ɣer tɣawsa (Orienté Objet)</u>: Rust ur tesɛi ara "Tiserkam" am Java, maca tseqdac ''Structs'' (timṣukin) d ''Traits'' i wakken ad tessewseɛ tawuri. == Amedya n tengalt == <syntaxhighlight lang="rust"> // Ahil amezwaru deg Rust fn main() { // Asbadu n umutti (Variable) let isem: &str = "Aqbayli"; // Asiggez n wawal (Impression) println!("Azul fell-ak, a {}!", isem); // Asefrek n tebdarin akked tfelwiyin (Gestion des listes/tableaux) let imḍanen = vec![1, 2, 3, 4, 5]; let timernit: i32 = imḍanen.iter().sum(); println!("Timernit n yimḍanen: {}", timernit); } </syntaxhighlight> == 🛠️ Tawennaṭ d Yifecka == Tawennaṭ n Rust tettwassen s yifecka-s igerrzen i d-yusan yid-s: '''Cargo''': D afecku n usefrek n yikemmusen (package manager) d afecku n usali (build tool). S Cargo, amessihel yezmer ad d-yessali, ad isenqed, yerna ad yaf isefka (tiglin/iḍaraɛen) s tɣawla. '''Rustc''': D asefsay n Rust, i yettarun tangalt ɣer tutlayt n tmacint. '''Crates.io''': D timkarḍiyin neɣ d amkan anda i ttwaznen yikemmusen n Rust, am npm deg JavaScript neɣ pip deg Python. '''Rust Analyzer''': D afecku i tallelt n usihel (IDE support) i yettmuddun tallelt i yimessihilen deg VSCode d yifecka nniḍen. 9256bvpcrpk34wukznroktntkue2k7g 117142 117140 2026-08-21T22:17:12Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117142 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Rust programming language black logo.svg|vignette|Alugu n Rust.]] '''Rust''' d tameslayt n usihel taɣarant, tettwasnulfad i uselkim d yinagrawen n wammud. Tettwassen s temellit, taɣellist n tkatut , d uselkem amsadaɣ d timzizzelt. Rust ur tesseqdac ara amsizdeg n tkatut (garbage collector), maca tseqdac anagraw n "warḍal" (borrow checker) i usenqed n tkatut deg wakud n usefsu, i wakken ad teḍmen ur ttilint ara tuccḍiwin deg usefrek n tkatut. Tutlayt-a yesnulfa-tt-id Graydon Hoare deg Mozilla deg useggas n 2006, maca teffeɣ-d i medden deg 2010. Lqem amezwaru urkid 1.0 yeffeɣ-d deg 2015. Tura, tettwasefrek sɣur "Rust Foundation". Rust d aseɣẓan n uɣbalu yeldin, u aṭas n yimessihelin i yettmahalen fell-as deg umaḍal. == Amazray == Asenfar n Rust yebda deg useggas n 2006 sɣur Graydon Hoare, i yellan d amessihel deg Mozilla. Yebɣa ad yesnulfu tameslayt ara yesɛun tamellit n C++ maca war tuccḍiwin n tkatut i d-yettilin s waṭas deg tmeslayin-nni. Mozilla teɛqel azal n usenfar-a deg 2009, yerna tefka-yas afus. Deg 2010, teffeɣ-d talɣa tamezwarut i medden. Deg 2015, yeffeɣ-d lqem 1.0 i yellan d lqem urkid, i d-yeḍmen dakken tangalt ur tettbeddil ara s waṭas gar yieqman. Deg 2021, Mozilla, AWS, Google, Microsoft, d Huawei snulfan "Rust Foundation" i wakken ad ṭṭfen taɣellist d tneflit n tmeslayt-a war ma qqimen ɣer afus n yiwen neɣ n yiwet taṛmist kan. == ⚙️ Tulmisin tigejdanin == === 1. Taɣellist n tkatut === Deg tmeslayin am [[C (tutlayt)|C]] neɣ [[C++]], amessihel yesɛa tamasit ɣef usefrek n tkatut (aḥeṛṛi d uslelli n tkatut). Ma tella tuccḍa, anagraw yezmer ad yeɣli neɣ ad yekcem deg wuguren n tɣellist. Rust ur yesseqdac ara Amsizdeg n tkatut (Garbage Collector) am Java neɣ Python, i wakken ur yettḥaz ara tamellit . Deg wadeg n waya, Rust yseqdac Amsenqad n urḍal (Borrow Checker) deg wakud n usefsu. Amsenqad-a yettsenqad ilugan n "amli" (ownership) d "arḍal" (borrowing), ur yettaǧǧa ara tangalt ad tɛeddi ma yella kra n wugur n tkatut. === 2. Tamellit === Rust tettwasnulfad i wakken ad temcabi ɣer C d C++ deg temellit. Teseqdac isegdan n "Zero-cost abstractions" (tamadwant war tasqamit), anda tamadwant i d-yettwanan deg usihel ur terna ara cciɛa neɣ taẓayt deg uselkem n wahil. === 3. Amyezwer d Uselkem Amsadaɣ === Aselkem amsadaɣ yeshel s waṭas deg Rust. Anagraw n "Ownership" yettḥaz daɣen amyezwer (concurrence), i wakken ur ttilint ara "Data races" (amyezwer ɣef yisefka gar yikalen ifessasen / threads). Ma yella sin yikalen ifessasen bɣan ad rran ɣer yiwen '''umutti''' deg yiwen wakud, '''Asefsay''' ad yagi tangalt-nni. == 🧩 Taseddast d Yinawen n Usihel == Rust d tameslayt taget-inaw (multi-paradigme), tseqdac aṭas n yinawen: <u>Asihel Amesɣan (Programmation Fonctionnelle)</u>: Rust tseqdac '''tasɣent n usnirem''', ''map'', ''filter'', d tewsit n ''Option'' akked ''Result'' i usefrek n tuccḍiwin war ma tseqdac ''try/catch''. <u>Asihel Anaḍ (Programmation Impérative)</u>: Teseqdac tineddicin am ''for'', ''while'', d ''loop''. <u>Asihel yerran ɣer tɣawsa (Orienté Objet)</u>: Rust ur tesɛi ara "Tiserkam" am Java, maca tseqdac ''Structs'' (timṣukin) d ''Traits'' i wakken ad tessewseɛ tawuri. == Amedya n tengalt == <syntaxhighlight lang="rust"> // Ahil amezwaru deg Rust fn main() { // Asbadu n umutti (Variable) let isem: &str = "Aqbayli"; // Asiggez n wawal (Impression) println!("Azul fell-ak, a {}!", isem); // Asefrek n tebdarin akked tfelwiyin (Gestion des listes/tableaux) let imḍanen = vec![1, 2, 3, 4, 5]; let timernit: i32 = imḍanen.iter().sum(); println!("Timernit n yimḍanen: {}", timernit); } </syntaxhighlight> == 🛠️ Tawennaṭ d Yifecka == Tawennaṭ n Rust tettwassen s yifecka-s igerrzen i d-yusan yid-s: '''Cargo''': D afecku n usefrek n yikemmusen (package manager) d afecku n usali (build tool). S Cargo, amessihel yezmer ad d-yessali, ad isenqed, yerna ad yaf isefka (tiglin/iḍaraɛen) s tɣawla. '''Rustc''': D asefsay n Rust, i yettarun tangalt ɣer tutlayt n tmacint. '''Crates.io''': D timkarḍiyin neɣ d amkan anda i ttwaznen yikemmusen n Rust, am npm deg JavaScript neɣ pip deg Python. '''Rust Analyzer''': D afecku i tallelt n usihel (IDE support) i yettmuddun tallelt i yimessihilen deg VSCode d yifecka nniḍen. == 🌍 Tajṛut n useqdec == Rust tettwaseqdec deg waṭas n yiḥricen n tsenselkimt tatrart: === Inagrawen n Wammud: === '''[[Linux]] Kernel''': Linus Torvalds yeqbel Rust d tameslayt tis snat deg uɣbalu n yiɣes Linux (deffir C). '''Redox''': D anagraw n wammud i yuran s Rust seg tazwara. '''Ifecka n Izirig n Tladna''': Aṭas n yifecka am ripgrep (grep atrar), bat (cat atrar), d alacritty (terminal) yuran s Rust. '''Isnasen n Web''': S useqdec n yifecka am Actix neɣ Axum, d uselkem ɣer WebAssembly (Wasm) i wakken isnasen ad leḥḥun deg yiminigen s temellit tameqqrant. '''Imuturen n Uraren''': Am Bevy, i yellan d afecku n usnulfu n wuraren am Unreal Engine neɣ Unity, maca s Rust. '''Tadrimt tawgelhent d uzrar n yiḥedran''': Aṭas n tɣeṛɣaṛ n ''crypto'' am Solana yuran s Rust i temellit-ines. exrsro213dj2f2gsgnwovuj7ahxi0gm 117151 117142 2026-08-22T07:16:50Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117151 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Rust programming language black logo.svg|vignette|Alugu n Rust.]] '''Rust''' d tameslayt n usihel taɣarant, tettwasnulfad i uselkim d yinagrawen n wammud. Tettwassen s temellit, taɣellist n tkatut , d uselkem amsadaɣ d timzizzelt. Rust ur tesseqdac ara amsizdeg n tkatut (garbage collector), maca tseqdac anagraw n "warḍal" (borrow checker) i usenqed n tkatut deg wakud n usefsu, i wakken ad teḍmen ur ttilint ara tuccḍiwin deg usefrek n tkatut. Tutlayt-a yesnulfa-tt-id Graydon Hoare deg Mozilla deg useggas n 2006, maca teffeɣ-d i medden deg 2010. Lqem amezwaru urkid 1.0 yeffeɣ-d deg 2015. Tura, tettwasefrek sɣur "Rust Foundation". Rust d aseɣẓan n uɣbalu yeldin, u aṭas n yimessihelin i yettmahalen fell-as deg umaḍal. == Amazray == Asenfar n Rust yebda deg useggas n 2006 sɣur Graydon Hoare, i yellan d amessihel deg Mozilla. Yebɣa ad yesnulfu tameslayt ara yesɛun tamellit n C++ maca war tuccḍiwin n tkatut i d-yettilin s waṭas deg tmeslayin-nni. Mozilla teɛqel azal n usenfar-a deg 2009, yerna tefka-yas afus. Deg 2010, teffeɣ-d talɣa tamezwarut i medden. Deg 2015, yeffeɣ-d lqem 1.0 i yellan d lqem urkid, i d-yeḍmen dakken tangalt ur tettbeddil ara s waṭas gar yieqman. Deg 2021, Mozilla, AWS, Google, Microsoft, d Huawei snulfan "Rust Foundation" i wakken ad ṭṭfen taɣellist d tneflit n tmeslayt-a war ma qqimen ɣer afus n yiwen neɣ n yiwet taṛmist kan. == ⚙️ Tulmisin tigejdanin == === 1. Taɣellist n tkatut === Deg tmeslayin am [[C (tutlayt)|C]] neɣ [[C++]], amessihel yesɛa tamasit ɣef usefrek n tkatut (aḥeṛṛi d uslelli n tkatut). Ma tella tuccḍa, anagraw yezmer ad yeɣli neɣ ad yekcem deg wuguren n tɣellist. Rust ur yesseqdac ara Amsizdeg n tkatut (Garbage Collector) am Java neɣ Python, i wakken ur yettḥaz ara tamellit . Deg wadeg n waya, Rust yseqdac Amsenqad n urḍal (Borrow Checker) deg wakud n usefsu. Amsenqad-a yettsenqad ilugan n "amli" (ownership) d "arḍal" (borrowing), ur yettaǧǧa ara tangalt ad tɛeddi ma yella kra n wugur n tkatut. === 2. Tamellit === Rust tettwasnulfad i wakken ad temcabi ɣer C d C++ deg temellit. Teseqdac isegdan n "Zero-cost abstractions" (tamadwant war tasqamit), anda tamadwant i d-yettwanan deg usihel ur terna ara cciɛa neɣ taẓayt deg uselkem n wahil. === 3. Amyezwer d Uselkem Amsadaɣ === Aselkem amsadaɣ yeshel s waṭas deg Rust. Anagraw n "Ownership" yettḥaz daɣen amyezwer (concurrence), i wakken ur ttilint ara "Data races" (amyezwer ɣef yisefka gar yikalen ifessasen / threads). Ma yella sin yikalen ifessasen bɣan ad rran ɣer yiwen '''umutti''' deg yiwen wakud, '''Asefsay''' ad yagi tangalt-nni. == 🧩 Taseddast d Yinawen n Usihel == Rust d tameslayt taget-inaw (multi-paradigme), tseqdac aṭas n yinawen: <u>Asihel Amesɣan (Programmation Fonctionnelle)</u>: Rust tseqdac '''tasɣent n usnirem''', ''map'', ''filter'', d tewsit n ''Option'' akked ''Result'' i usefrek n tuccḍiwin war ma tseqdac ''try/catch''. <u>Asihel Anaḍ (Programmation Impérative)</u>: Teseqdac tineddicin am ''for'', ''while'', d ''loop''. <u>Asihel yerran ɣer tɣawsa (Orienté Objet)</u>: Rust ur tesɛi ara "Tiserkam" am Java, maca tseqdac ''Structs'' (timṣukin) d ''Traits'' i wakken ad tessewseɛ tawuri. == Amedya n tengalt == <syntaxhighlight lang="rust"> // Ahil amezwaru deg Rust fn main() { // Asbadu n umutti (Variable) let isem: &str = "Aqbayli"; // Asiggez n wawal (Impression) println!("Azul fell-ak, a {}!", isem); // Asefrek n tebdarin akked tfelwiyin (Gestion des listes/tableaux) let imḍanen = vec![1, 2, 3, 4, 5]; let timernit: i32 = imḍanen.iter().sum(); println!("Timernit n yimḍanen: {}", timernit); } </syntaxhighlight> == 🛠️ Tawennaṭ d Yifecka == Tawennaṭ n Rust tettwassen s yifecka-s igerrzen i d-yusan yid-s: '''Cargo''': D afecku n usefrek n yikemmusen (package manager) d afecku n usali (build tool). S Cargo, amessihel yezmer ad d-yessali, ad isenqed, yerna ad yaf isefka (tiglin/iḍaraɛen) s tɣawla. '''Rustc''': D asefsay n Rust, i yettarun tangalt ɣer tutlayt n tmacint. '''Crates.io''': D timkarḍiyin neɣ d amkan anda i ttwaznen yikemmusen n Rust, am npm deg JavaScript neɣ pip deg Python. '''Rust Analyzer''': D afecku i tallelt n usihel (IDE support) i yettmuddun tallelt i yimessihilen deg VSCode d yifecka nniḍen. == 🌍 Tajṛut n useqdec == Rust tettwaseqdec deg waṭas n yiḥricen n tsenselkimt tatrart: === Inagrawen n Wammud: === '''[[Linux]] Kernel''': Linus Torvalds yeqbel Rust d tameslayt tis snat deg uɣbalu n yiɣes Linux (deffir C). '''Redox''': D anagraw n wammud i yuran s Rust seg tazwara. '''Ifecka n Izirig n Tladna''': Aṭas n yifecka am ripgrep (grep atrar), bat (cat atrar), d alacritty (terminal) yuran s Rust. '''Isnasen n Web''': S useqdec n yifecka am Actix neɣ Axum, d uselkem ɣer WebAssembly (Wasm) i wakken isnasen ad leḥḥun deg yiminigen s temellit tameqqrant. '''Imuturen n Uraren''': Am Bevy, i yellan d afecku n usnulfu n wuraren am Unreal Engine neɣ Unity, maca s Rust. '''Tadrimt tawgelhent d uzrar n yiḥedran''': Aṭas n tɣeṛɣaṛ n ''crypto'' am Solana yuran s Rust i temellit-ines. == Amezruy d Umhaz n Rust d Wazal-is deg Tsenselkimt == Rust d tameslayt n usihel taɣarant i d-yellan deg useggas n 2006, yesnulfa-tt Graydon Hoare mi yella yettmahal deg Mozilla. Tameslayt-a tettwassen s temellit-is tameqqrant, taɣellist n tkatut, d uselkem amsadaɣ. Seg wasmi i d-teffeɣ ar ass-a, Rust tezmert ad tbeddel amezruy n tsenselkimt, yerna tuɣal d yiwen seg yifecka igejdanen deg usnulfu n yiseɣẓanen itraren. === 1. Tazwara: Asnulfu d Tmuɣli Tamezwarut (2006–2010) === Deg useggas n 2006, Graydon Hoare, amessihel deg Mozilla, yebda yettmahal ɣef yiwet n tmeslayt n usihel tamaynut. Iswi-ines amezwaru yella d asnulfu n tmeslayt ara yesɛun tamellit n C++ maca war tuccḍiwin n tkatut i d-yettilin s waṭas deg tmeslayin-nni n zik. Deg tallit-nni, tasenselkimt tella tetteddu s tmeslayin am C d C++ deg inagrawen n wammud d yiseɣẓanen imeqqranen. Maca tuccḍiwin n tkatut (am useqdec n tkatut yemmuten, neɣ tuṭṭfa ɣa n tkatut ur nettwaf ara) llant d ugur ameqqran i d-yessawḍen ar uɣelluy n yinagrawen d tɣellist. Mozilla teɛqel azal n usenfar-a deg 2009, tefka-yas afus d tedrimt. Deg 2010, teffeɣ-d talɣa tamezwarut i medden, yerna deg useggas-nni kan, Rust tebda tettwassen gar yimessihelen. l8s9epdaa11c98l2gqt13z6rkljmt54 Friedrich Engels 0 25538 117143 117138 2026-08-21T22:23:47Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117143 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Friedrich Engels''' d yiwen seg yimussnawen imeqqranen n tfelsafit, n tdamsa tasertant, d umezruy deg tasut tis 19. D netta, ɣer yidis n [[Karl Marks|Karl Marx]], i d-issersen lsas n tazdukla tussnant d tiẓri tazduklant. Tikta-ines beddlent amezruy n umaḍal, rnant fkan afud i yimussuyen n yixeddamen mgal tamsihrit. Tallalt i d-yefka i tussna n tmetti tella d agellus i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli d tgada. == Temẓi-s d Tazwara n Tudert-is == Ilul Friedrich Engels ass n 28 unbir 1820, deg temdint n Barmen, i yellan ass-a deg tmurt n [[Lalman]]. Yekker-d deg yiwet n twacult tameqqrant yernu d tanesbaɣurt, imi baba-s d amsihri yesɛan tikebbaniyin n uẓeṭṭa. Ɣas akken twacult-is tella deg uḥric n yimsihran, Engels, seg temẓi-s, yebda yettḥulfu i lḥif i ttmagaren yixeddamen deg tnebgitin n baba-s. Ayagi yessawḍ-it ad yili d amnamar n unagraw i t-yurwen. Deg temẓi-s, yuzen-it baba-s ɣer Bremen akken ad yelmed tanezzut, maca netta yerra deg wallaɣ-is tasekla, tafelsafit, d tsertit. Yura imgraden deg tesɣunin tiradikaliyin s yisem uffir, yernu yebda yettnadi ɣef tmuɣliwin timaynutin i ubeddel n tmetti. === Tallit-is deg Tmurt n Ingliz d Yixeddamen === Deg useggas n 1842, yunag ɣer [[Manchester]] deg tmurt n Ingliz akken ad yexdem deg tkebbanit n baba-s. Dinna, i t-twali tamsalt n yixeddamen s wallen-is. Iwala amek i ttidiren yimɣiden deg yir tignatin, deg lḥers, d tmeslayin n waṭṭan d uɣdlilif. Seg wakken yeqqel d amussnaw n tudert-nsen, yura adlis-is ukuẓ yernu meqqren: "Addad n tserkemt n ixeddamen deg Ingliz" deg 1845. Adlis-agi yeffeɣ-d d asummer ameqqran ɣef tamsihrit d wayen i d-tettfaras ɣef tmetti, yernu yefka i [[Karl Marks]] isalan isehlen ɣef tuddsa n tdamsa tamsihrit. === Timlilit d Karl Marks d umeddakul n Tudert === Deg ɣuct 1844, yemlal d [[Karl Marks]] deg [[Paris (Fransa)|Paris]]. Timlilit-a tella d tazwara n yiwet n timidwa d umahil amezday i yeqqimen arma d tamettant-nsen. Llan kifkif-iten deg tikta, yernu myallalen akken ad arun ɣef tfelsafit, ad tt-kksen seg yigenni akken ad tt-rren ɣer wakal s tangeẓrit tamazrayt. Deg 1845, suffɣen-d adlis-nsen amezwaru amezday: "Tawacult tagerramt", yernu deg 1846, "Tasnakta talmanit", anda i d-sersen lsas n tangeẓrit tamazrayt, i yellan d taɣect tameqqrant mgal utafelsafit taqbur i yellan deg tallit-nni. == Ulɣu Azduklan == Deg 1848, [[Karl Marks|Marks]] d Engels sfuɣen-d "Ameskan n [[Tazdukla|Tzdukla]]". Adlis-agi wezzil maca yesɛa tazmert tameqqrant, yura deg-s: "Amezruy n yal tmetti d amezruy n umennuɣ gar tserkam". Amfeskan-agi yerra d asawen i yixeddamen n umaḍal akken ad dduklen mgal tamsihrit., yerna yefka abrid ɣer tmetti anda ur ttilin ara tserkam yemgaraden. == Taluft Tadamsant d Tallelt i Marks == Engels ur yelli ara kan d amyag, maca yella d amsadur n tdamsa. Akken [[Karl Marks|Marks]] ad yili deg Lundun, ad yexdem ɣef udlis-is ameqqran "'''Ihri'''", Engels yuɣal ɣer [[Manchester]] ad yexdem deg tkebbanit n baba-s akken ad as-yazen idrimen i Marks. Tallelt-a tadamsant d tin i yeǧǧan Marks ad ikemmel anadi-ines war ma yettxemmim ɣef wučči n wass. Mi yemmut Marks deg 1883, Engels yerra iman-is akken ad ifru, ad iṣṣeggem, yerna ad d-yessuffeɣ iḥricen wis sin d wis kraḍ n "'''Ihri'''" seg yiferdisen ur nekfi ara i d-yeǧǧa Marks. Ayagi yexdem-it s tmusni tameqqrant, war ma yerra iman-is d bab n tira-nni. 49v8or8auqol7tswt6je5wnv8ewhe7e 117144 117143 2026-08-21T22:24:25Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117144 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Friedrich Engels''' d yiwen seg yimussnawen imeqqranen n tfelsafit, n tdamsa tasertant, d umezruy deg tasut tis 19. D netta, ɣer yidis n [[Karl Marks]], i d-issersen lsas n tazdukla tussnant d tiẓri [[Tazdukla|tazduklant]]. Tikta-ines beddlent amezruy n umaḍal, rnant fkan afud i yimussuyen n yixeddamen mgal tamsihrit. Tallalt i d-yefka i tussna n tmetti tella d agellus i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli d tgada. == Temẓi-s d Tazwara n Tudert-is == Ilul Friedrich Engels ass n 28 unbir 1820, deg temdint n Barmen, i yellan ass-a deg tmurt n [[Lalman]]. Yekker-d deg yiwet n twacult tameqqrant yernu d tanesbaɣurt, imi baba-s d amsihri yesɛan tikebbaniyin n uẓeṭṭa. Ɣas akken twacult-is tella deg uḥric n yimsihran, Engels, seg temẓi-s, yebda yettḥulfu i lḥif i ttmagaren yixeddamen deg tnebgitin n baba-s. Ayagi yessawḍ-it ad yili d amnamar n unagraw i t-yurwen. Deg temẓi-s, yuzen-it baba-s ɣer Bremen akken ad yelmed tanezzut, maca netta yerra deg wallaɣ-is tasekla, tafelsafit, d tsertit. Yura imgraden deg tesɣunin tiradikaliyin s yisem uffir, yernu yebda yettnadi ɣef tmuɣliwin timaynutin i ubeddel n tmetti. === Tallit-is deg Tmurt n Ingliz d Yixeddamen === Deg useggas n 1842, yunag ɣer [[Manchester]] deg tmurt n Ingliz akken ad yexdem deg tkebbanit n baba-s. Dinna, i t-twali tamsalt n yixeddamen s wallen-is. Iwala amek i ttidiren yimɣiden deg yir tignatin, deg lḥers, d tmeslayin n waṭṭan d uɣdlilif. Seg wakken yeqqel d amussnaw n tudert-nsen, yura adlis-is ukuẓ yernu meqqren: "Addad n tserkemt n ixeddamen deg Ingliz" deg 1845. Adlis-agi yeffeɣ-d d asummer ameqqran ɣef tamsihrit d wayen i d-tettfaras ɣef tmetti, yernu yefka i [[Karl Marks]] isalan isehlen ɣef tuddsa n tdamsa tamsihrit. === Timlilit d Karl Marks d umeddakul n Tudert === Deg ɣuct 1844, yemlal d [[Karl Marks]] deg [[Paris (Fransa)|Paris]]. Timlilit-a tella d tazwara n yiwet n timidwa d umahil amezday i yeqqimen arma d tamettant-nsen. Llan kifkif-iten deg tikta, yernu myallalen akken ad arun ɣef tfelsafit, ad tt-kksen seg yigenni akken ad tt-rren ɣer wakal s tangeẓrit tamazrayt. Deg 1845, suffɣen-d adlis-nsen amezwaru amezday: "Tawacult tagerramt", yernu deg 1846, "Tasnakta talmanit", anda i d-sersen lsas n tangeẓrit tamazrayt, i yellan d taɣect tameqqrant mgal utafelsafit taqbur i yellan deg tallit-nni. == Ulɣu Azduklan == Deg 1848, [[Karl Marks|Marks]] d Engels sfuɣen-d "Ameskan n [[Tazdukla|Tzdukla]]". Adlis-agi wezzil maca yesɛa tazmert tameqqrant, yura deg-s: "Amezruy n yal tmetti d amezruy n umennuɣ gar tserkam". Amfeskan-agi yerra d asawen i yixeddamen n umaḍal akken ad dduklen mgal tamsihrit., yerna yefka abrid ɣer tmetti anda ur ttilin ara tserkam yemgaraden. == Taluft Tadamsant d Tallelt i Marks == Engels ur yelli ara kan d amyag, maca yella d amsadur n tdamsa. Akken [[Karl Marks|Marks]] ad yili deg Lundun, ad yexdem ɣef udlis-is ameqqran "'''Ihri'''", Engels yuɣal ɣer [[Manchester]] ad yexdem deg tkebbanit n baba-s akken ad as-yazen idrimen i Marks. Tallelt-a tadamsant d tin i yeǧǧan Marks ad ikemmel anadi-ines war ma yettxemmim ɣef wučči n wass. Mi yemmut Marks deg 1883, Engels yerra iman-is akken ad ifru, ad iṣṣeggem, yerna ad d-yessuffeɣ iḥricen wis sin d wis kraḍ n "'''Ihri'''" seg yiferdisen ur nekfi ara i d-yeǧǧa Marks. Ayagi yexdem-it s tmusni tameqqrant, war ma yerra iman-is d bab n tira-nni. ffjeuqkw1dzzhfnmcoowoou8b8bribt 117152 117144 2026-08-22T10:47:32Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117152 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Friedrich Engels''' d yiwen seg yimussnawen imeqqranen n tfelsafit, n tdamsa tasertant, d umezruy deg tasut tis 19. D netta, ɣer yidis n [[Karl Marks]], i d-issersen lsas n tazdukla tussnant d tiẓri [[Tazdukla|tazduklant]]. Tikta-ines beddlent amezruy n umaḍal, rnant fkan afud i yimussuyen n yixeddamen mgal tamsihrit. Tallalt i d-yefka i tussna n tmetti tella d agellus i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli d tgada. == Temẓi-s d Tazwara n Tudert-is == Ilul Friedrich Engels ass n 28 unbir 1820, deg temdint n Barmen, i yellan ass-a deg tmurt n [[Lalman]]. Yekker-d deg yiwet n twacult tameqqrant yernu d tanesbaɣurt, imi baba-s d amsihri yesɛan tikebbaniyin n uẓeṭṭa. Ɣas akken twacult-is tella deg uḥric n yimsihran, Engels, seg temẓi-s, yebda yettḥulfu i lḥif i ttmagaren yixeddamen deg tnebgitin n baba-s. Ayagi yessawḍ-it ad yili d amnamar n unagraw i t-yurwen. Deg temẓi-s, yuzen-it baba-s ɣer Bremen akken ad yelmed tanezzut, maca netta yerra deg wallaɣ-is tasekla, tafelsafit, d tsertit. Yura imgraden deg tesɣunin tiradikaliyin s yisem uffir, yernu yebda yettnadi ɣef tmuɣliwin timaynutin i ubeddel n tmetti. === Tallit-is deg Tmurt n Ingliz d Yixeddamen === Deg useggas n 1842, yunag ɣer [[Manchester]] deg tmurt n Ingliz akken ad yexdem deg tkebbanit n baba-s. Dinna, i t-twali tamsalt n yixeddamen s wallen-is. Iwala amek i ttidiren yimɣiden deg yir tignatin, deg lḥers, d tmeslayin n waṭṭan d uɣdlilif. Seg wakken yeqqel d amussnaw n tudert-nsen, yura adlis-is ukuẓ yernu meqqren: "Addad n tserkemt n ixeddamen deg Ingliz" deg 1845. Adlis-agi yeffeɣ-d d asummer ameqqran ɣef tamsihrit d wayen i d-tettfaras ɣef tmetti, yernu yefka i [[Karl Marks]] isalan isehlen ɣef tuddsa n tdamsa tamsihrit. === Timlilit d Karl Marks d umeddakul n Tudert === Deg ɣuct 1844, yemlal d [[Karl Marks]] deg [[Paris (Fransa)|Paris]]. Timlilit-a tella d tazwara n yiwet n timidwa d umahil amezday i yeqqimen arma d tamettant-nsen. Llan kifkif-iten deg tikta, yernu myallalen akken ad arun ɣef tfelsafit, ad tt-kksen seg yigenni akken ad tt-rren ɣer wakal s tangeẓrit tamazrayt. Deg 1845, suffɣen-d adlis-nsen amezwaru amezday: "Tawacult tagerramt", yernu deg 1846, "Tasnakta talmanit", anda i d-sersen lsas n tangeẓrit tamazrayt, i yellan d taɣect tameqqrant mgal utafelsafit taqbur i yellan deg tallit-nni. == Ulɣu Azduklan == Deg 1848, [[Karl Marks|Marks]] d Engels sfuɣen-d "Ameskan n [[Tazdukla|Tzdukla]]". Adlis-agi wezzil maca yesɛa tazmert tameqqrant, yura deg-s: "Amezruy n yal tmetti d amezruy n umennuɣ gar tserkam". Amfeskan-agi yerra d asawen i yixeddamen n umaḍal akken ad dduklen mgal tamsihrit., yerna yefka abrid ɣer tmetti anda ur ttilin ara tserkam yemgaraden. == Taluft Tadamsant d Tallelt i Marks == Engels ur yelli ara kan d amyag, maca yella d amsadur n tdamsa. Akken [[Karl Marks|Marks]] ad yili deg Lundun, ad yexdem ɣef udlis-is ameqqran "'''Ihri'''", Engels yuɣal ɣer [[Manchester]] ad yexdem deg tkebbanit n baba-s akken ad as-yazen idrimen i Marks. Tallelt-a tadamsant d tin i yeǧǧan Marks ad ikemmel anadi-ines war ma yettxemmim ɣef wučči n wass. Mi yemmut Marks deg 1883, Engels yerra iman-is akken ad ifru, ad iṣṣeggem, yerna ad d-yessuffeɣ iḥricen wis sin d wis kraḍ n "'''Ihri'''" seg yiferdisen ur nekfi ara i d-yeǧǧa Marks. Ayagi yexdem-it s tmusni tameqqrant, war ma yerra iman-is d bab n tira-nni. == Tira-ines Tigejdanin == Engels yura aṭas n yidlisen i yellan d lsas deg ufelsaf amarksist: "Mgal Dühring" deg 1878: Adlis-agi d agzul ameqqran n teẓriwin n Marks d Engels. Yefka deg-s tixutert i tdamsa tasertant, i ufelsaf, d wamud n tazdukla tussnant. "Aẓar n twacult, n wayla uslig, d uwanek" deg 1884: Deg udlis-agi, yesseqdac tangaẓrit tamazrayt akken ad yezrew amek i d-yennulfa uwanek, d wamek i yebda ubrid n tmetti seg umɣiwan n tazwara ɣer tserkam yemgaraden, yerna yefka tamuɣli ɣef wamek i yella usmuddu n tmeṭṭut deg umezruy. "Tadialektikt n Ugama": Adlis ur nekfi ara, i d-ittwafsaren seld tamettant-is, anda i yettarra tadialektikt ɣer yisuḍaf n ugama d tussniwin n ugama. == Amennuɣ deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen == Engels yella d aɣella deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen. Yettekka deg usbeddi n Tuddsa Tamezwarut d Tuddsa Tis Snat, yernu yettarra tabɣest i yimeɣnasen n tmura n Urupa akken ad nnaɣen mgal tamsihrit d wammud-is. Mi yemmut Marks, netta i yuɣalen d allaɣ i yimussuyen n umaḍal, d netta i d-yettawin tiktiwin-nsen timaynutin, yerna yettara asirem deg wid i d-yusan d imaynuten. i4dce1ff2dwg62e34v4iuzpsvha1n8i 117153 117152 2026-08-22T10:48:15Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117153 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Friedrich Engels''' d yiwen seg yimussnawen imeqqranen n tfelsafit, n tdamsa tasertant, d umezruy deg tasut tis 19. D netta, ɣer yidis n [[Karl Marks]], i d-issersen lsas n tazdukla tussnant d tiẓri [[Tazdukla|tazduklant]]. Tikta-ines beddlent amezruy n umaḍal, rnant fkan afud i yimussuyen n yixeddamen mgal tamsihrit. Tallalt i d-yefka i tussna n tmetti tella d agellus i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli d tgada. == Temẓi-s d Tazwara n Tudert-is == Ilul Friedrich Engels ass n 28 unbir 1820, deg temdint n Barmen, i yellan ass-a deg tmurt n [[Lalman]]. Yekker-d deg yiwet n twacult tameqqrant yernu d tanesbaɣurt, imi baba-s d amsihri yesɛan tikebbaniyin n uẓeṭṭa. Ɣas akken twacult-is tella deg uḥric n yimsihran, Engels, seg temẓi-s, yebda yettḥulfu i lḥif i ttmagaren yixeddamen deg tnebgitin n baba-s. Ayagi yessawḍ-it ad yili d amnamar n unagraw i t-yurwen. Deg temẓi-s, yuzen-it baba-s ɣer Bremen akken ad yelmed tanezzut, maca netta yerra deg wallaɣ-is tasekla, tafelsafit, d tsertit. Yura imgraden deg tesɣunin tiradikaliyin s yisem uffir, yernu yebda yettnadi ɣef tmuɣliwin timaynutin i ubeddel n tmetti. === Tallit-is deg Tmurt n Ingliz d Yixeddamen === Deg useggas n 1842, yunag ɣer [[Manchester]] deg tmurt n Ingliz akken ad yexdem deg tkebbanit n baba-s. Dinna, i t-twali tamsalt n yixeddamen s wallen-is. Iwala amek i ttidiren yimɣiden deg yir tignatin, deg lḥers, d tmeslayin n waṭṭan d uɣdlilif. Seg wakken yeqqel d amussnaw n tudert-nsen, yura adlis-is ukuẓ yernu meqqren: "Addad n tserkemt n ixeddamen deg Ingliz" deg 1845. Adlis-agi yeffeɣ-d d asummer ameqqran ɣef tamsihrit d wayen i d-tettfaras ɣef tmetti, yernu yefka i [[Karl Marks]] isalan isehlen ɣef tuddsa n tdamsa tamsihrit. === Timlilit d Karl Marks d umeddakul n Tudert === Deg ɣuct 1844, yemlal d [[Karl Marks]] deg [[Paris (Fransa)|Paris]]. Timlilit-a tella d tazwara n yiwet n timidwa d umahil amezday i yeqqimen arma d tamettant-nsen. Llan kifkif-iten deg tikta, yernu myallalen akken ad arun ɣef tfelsafit, ad tt-kksen seg yigenni akken ad tt-rren ɣer wakal s tangeẓrit tamazrayt. Deg 1845, suffɣen-d adlis-nsen amezwaru amezday: "Tawacult tagerramt", yernu deg 1846, "Tasnakta talmanit", anda i d-sersen lsas n tangeẓrit tamazrayt, i yellan d taɣect tameqqrant mgal utafelsafit taqbur i yellan deg tallit-nni. == Ulɣu Azduklan == Deg 1848, [[Karl Marks|Marks]] d Engels sfuɣen-d "Ameskan n [[Tazdukla|Tzdukla]]". Adlis-agi wezzil maca yesɛa tazmert tameqqrant, yura deg-s: "Amezruy n yal tmetti d amezruy n umennuɣ gar tserkam". Amfeskan-agi yerra d asawen i yixeddamen n umaḍal akken ad dduklen mgal tamsihrit., yerna yefka abrid ɣer tmetti anda ur ttilin ara tserkam yemgaraden. == Taluft Tadamsant d Tallelt i Marks == Engels ur yelli ara kan d amyag, maca yella d amsadur n tdamsa. Akken [[Karl Marks|Marks]] ad yili deg Lundun, ad yexdem ɣef udlis-is ameqqran "'''Ihri'''", Engels yuɣal ɣer [[Manchester]] ad yexdem deg tkebbanit n baba-s akken ad as-yazen idrimen i Marks. Tallelt-a tadamsant d tin i yeǧǧan Marks ad ikemmel anadi-ines war ma yettxemmim ɣef wučči n wass. Mi yemmut Marks deg 1883, Engels yerra iman-is akken ad ifru, ad iṣṣeggem, yerna ad d-yessuffeɣ iḥricen wis sin d wis kraḍ n "'''Ihri'''" seg yiferdisen ur nekfi ara i d-yeǧǧa Marks. Ayagi yexdem-it s tmusni tameqqrant, war ma yerra iman-is d bab n tira-nni. == Tira-ines Tigejdanin == Engels yura aṭas n yidlisen i yellan d lsas deg ufelsaf amarksist, gar-asen: "'''Mgal Dühring'''" deg 1878: Adlis-agi d agzul ameqqran n teẓriwin n Marks d Engels. Yefka deg-s tixutert i tdamsa tasertant, i ufelsaf, d wamud n tazdukla tussnant. "'''Aẓar n twacult, n wayla uslig, d uwanek'''" deg 1884: Deg udlis-agi, yesseqdac tangaẓrit tamazrayt akken ad yezrew amek i d-yennulfa uwanek, d wamek i yebda ubrid n tmetti seg umɣiwan n tazwara ɣer tserkam yemgaraden, yerna yefka tamuɣli ɣef wamek i yella usmuddu n tmeṭṭut deg umezruy. "'''Tadialektikt n Ugama'''": Adlis ur nekfi ara, i d-ittwafsaren seld tamettant-is, anda i yettarra tadialektikt ɣer yisuḍaf n ugama d tussniwin n ugama. == Amennuɣ deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen == Engels yella d aɣella deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen. Yettekka deg usbeddi n Tuddsa Tamezwarut d Tuddsa Tis Snat, yernu yettarra tabɣest i yimeɣnasen n tmura n Urupa akken ad nnaɣen mgal tamsihrit d wammud-is. Mi yemmut Marks, netta i yuɣalen d allaɣ i yimussuyen n umaḍal, d netta i d-yettawin tiktiwin-nsen timaynutin, yerna yettara asirem deg wid i d-yusan d imaynuten. ll735oof3z4h90m8pl1wwpv2wguarxy Taṭawit 0 25540 117146 117130 2026-08-21T23:01:13Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117146 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Tao.svg|vignette|Asekkil n ccinwa "道", anamek-is "Tikli" neɣ "Abrid".]] '''Taṭawit''', d yiwen n usɣan akked tfelsafit i d-ibanen di tmurt n [[Ccinwa]] deg taggara n lqern wis 6 send ɛisa. Llsas n usɣan-a yebna ɣef wawal "Tao", i d-yemmalen "Tikli" neɣ abrid n umeɣraḍ. Afelsafi ameqqran i d-yesnulfan taflusuft-a d '''Laozi''' (Lao Tseu), i yuran adlis uɣris iwumi qqaren '''''Tao Te Ching''''' (Adlis n Tikli d Tuẓult-is). == Imenzayen Igejdanen == Taṭawit tebna ɣef kra n yimenzayen issekcamen amdan deg unamek n tudert: * '''Tao (Tikli)''': D netta i d llsas n tudert d umeɣraḍ. Ur yezmir ara ad t-nessegzi s wawalen, acku d netta i d aɣbalu n yal taɣawsa yellan deg ddunnit. Tao d asaka i yeṭṭafar ugama war ma nexdem aṭas n wussis. * '''Yin d Yang (Amnekni n''' '''sin n yiferdisen)''': D amnekni ger snat n tɣawsiwin yemgaraden. D timlellit ger wayen yellan d aberkan d wayen yellan d amellal, d wass akked yiḍ. Ayagi yessebgan-d belli amnekni d ayen yesɛan azal ameqqran iwakken ad tili tudert. * '''Wu Wei (War Tigawt)''': D yiwet n tmiḍrant tagejdant deg taṭawit. Anamek-is ur d-yemmal ara war tezmert neɣ war lebɣi n usnifel, maca yemmal-d "war tigawt" i d-yemgaraden d usaḍuf(lqanun) n ugama. D anekcum deg tudert s wudem ufrin war ma neḥtem-itt. * '''Qi (Tasaraɣt)''': D tasaraɣt n tudert i yetteddun deg umeɣraḍ. Yal amdan yesɛa tasaraɣt-a deg tfekka-s. mdgfktabqco5r9frrkcyo9zxywgjqsa