Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.16
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Ilemẓiyen inaddalen n leqbayel
0
203
117212
110801
2026-08-25T21:38:21Z
~2026-46298-04
17058
/* */
117212
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox football club
| clubname = JS Kabylie
| image =Logo JS Kabylie.svg
| fullname = Jeunesse Sportive de Kabylie
| nickname = JSK <br /> JS Kabylie <br> Iknaṛiyen <br /> [[Izem|Izemawen]] n [[Ǧerǧer]]
| founded = 1946
| ground = [[Asarir Hocine Ait Ahmed]]
| capacity = 50,766
| chairman = [[Acuṛ Cellul]]
| mgrtitle = Head Coach
| manager = [[Yusef Buzidi]]
| league = [[Tilɣuɣa n Lezzayer|Ligue Professionnelle 1]]
| season = 2023–24
| position = Ligue Professionnelle 1, '''Wis 7'''
| current =
| website = http://www.jskabylie.dz/
| pattern_la1 = _nantes1819h
| pattern_b1 = _nantes1819h
| pattern_ra1 = _nantes1819h
| pattern_sh1 = _fcnantes1819h
| pattern_so1 =
| leftarm1 =
| body1 =
| rightarm1 =
| shorts1 = FFFF00
| socks1 = FFFF00
| pattern_la2 =
| pattern_b2 =
| pattern_ra2 =
| leftarm2 = FFFFFF
| body2 = 0EA884
| rightarm2 = FFFFFF
| shorts2 = FFFFFF
| socks2 = FFFFFF
}}
'''JSK''', d Tazegzilt n wawalen n tefranṣi'st '''Jeunesse Sportive de Kabylie''', neɣ '''''Ilemẓiyen inaddalen n Iqbayliyen (s [[tifinaɣ]] ⵉⵍⴻⵎⵥⵉⵢⴻⵏ ⵉⵏⴰⴷⴷⴰⵍⴻⵏ ⵏ ⵉⵇⴱⴰⵢⵍⵉⵢⴻⵏ)''''' d taɣlamt n tcirets uḍar i-d-ilulen deg 1946 d [[Tizi Wezzu]]. D tallit n trad ger 1954 ar 1962, JSK ur turar ara di tilɣuɣa i yellan d tallit-nni irumiyen. Mi tebbwi tmurt azarug, tuɣal-d s urar, acku tella tetturar deg weḥric n ugemmir akw d kra taɣlamtin am: WA Boufarik, ASO Chlef, USM Maison-Carrée, OM Ruisseau, atg. Ger imurar n imiren, nezmer ad nebder kra : Terzi, Zeɣdud, Xalfi, Ḥawcin, atg.
JSK tuli-d ar weḥric wis II n tilɣuɣa taɣelnawt deg 1967-1968 akw d imurar Quli, Kufi, Karamani, Wahabi, Deriǧ, atg, s usleɣmay : Ali Benfeda, amyurar n taɣlamt taqburt n FLN. Ur teɛṬil ara, asegas nniḍen tuli-d ɣer weḥric amezwaru deg 1968-1969. Deg 1969-1970, turar s usleɣmay afranṣis 'Jean Lemaître'. Ma di 1970-1971 s usleɣmay Abdereḥaman Bubeker, i yeṭfen amkan n Abdelaziz Bentifur, i yemuten di yiwet n laksida n tkarust.
Seg useggas nni JSK tuɣal d ttin ifazen, imi tewi 11 n tilɣuɣin, 4 teqbucin n Lezzayer, snat n teqbucin n tilɣuɣa n tefriqt, yiwet n teqbuct n teqbucin n tefriqt, tqbbuct tunigt n tefriqt, akw d 3 n teqbucin n CAF ta deffir ta(deg 2000, 2001, 2002).
Ger imyurar i yefkan afud muqren i taɣlamt n JSK, llan: Arezqi Kufi, Dris Quli, Muḥend Crif Hanaci, Racid Dali, Kamal Awis, Abdella Ğebbar, Mehdi Serbaḥ, Kamal Tahir, Mulud Ibud, Bacir Dwadi, Maḥfud Bukadum, Abderrezaq Ḥarb , Salem Amri, Mukrane Baylec, Arezqi Meɣrisi, Ṣaleḥ Lɛerbas, Murad Amara , Abdelhamid Sadmi, Racid Adɣiɣ, Ɛli Fergani, Ğamal Menad, Ḥakim Medan, Mestafa Anan, Ḥusin Amrus, Rabaḥ Mengelti, Racid Baris, Ɛli Benlaḥsen, Maḥyeddin Meftaḥ, Umar Ḥamened, Naser Bwic, [[Musa Sayb]], Aziz Benḥamlat, Brahim Zafur, Farid Ɣazi, Lyes Baḥbuḥ, atg.
Aṭas isleɣmayen i selḥan taɣlamt n JSK, garasen : 'Popescu , Bazyl Marian, Peter Matiga , Lenner' , Taḥar Belḥaǧ (Aqbur n taɣlamt Le Havre), Belqasem Aluc (Aqbur n taɣlamt-AS St Etienne), Hasen Hamuten (Aqbur n taɣlamt MC Alger d France Olympique di 1948), Abdelaziz Bentifur (Aqbur n taɣlamt OGC Nice d taɣlamt taqburt n FLN), Abderaḥman Bubeker (Aqbur n taɣlamt AS Monaco d taɣlamt taqburt n FLN), Amar Rouai (Aqbur n taɣlamt Angers d taɣlamt taqburt n FLN), Mokrane Oualiken (Aqbur n taɣlamt Nîmes d taɣlamt taqburt n FLN ), Maḥyeddin Xalef, 'Stéfan Zywotko', Nur Benzekri, Nureddin Saɛdi, Ǧafar Haruni, Brahim Ramdani, Kamal Mwasa, Azeddin At Ǧoudi, Musa Sayb, atg.
== Tiqbucin n JSK ==
'''Taqbuct n ilɣuɣen n tefriqt (2 tikwal) '''
*1 - 1981 mgal "vita club" (Zayir)
*2 - 1990 mgal "N'Kana Red Devils" (Zambia)
'''Taqbuct tunnigt n tefriqt (yiwen webrid) '''
*1 - 1982
'''Taqbuct n teqbucin n tefriqt (yiwen webrid) '''
*1 - 1995 mgal "julius berger" (Nijiria)
'''Taqbuct n CAF (3 iberdan) '''
*1 - 2000 mgal "Ismaili" (Massar)
*2 - 2001 mgal "ES Sahel" (Tunes)
*3 - 2002 mgal "Tonerre Yaoundé (Camroun)
'''Taqbuct n Lezzayer (5 tikwal) '''
*1 - 1977 - 2-1 mgal NA Hussein-Dey
*2 - 1986 - 1-0 mgal WKF Collo
*3 - 1992 - 1-0 mgal ASO Chlef
*4 - 1994 - 1-0 mgal AS Ain M'Lila
*5 - 2011 - 1-0 mgal USM El Ḥerrac
'''[[Tilɣuɣa n Lezzayer]] (14 iberdan) '''
*1 - 1973
*2 - 1974
*3 - 1977
*4 - 1980
*5 - 1982
*6 - 1983
*7 - 1985
*8 - 1986
*9 - 1989
*10 - 1990
*11 - 1995
*12 - 2004
*13 - 2006
*14 - 2008
'''Taqbuct tunnigt n Lezzayer (2 tikwal)'''
*1 - 1973
*2 - 1992
== Imurar n JSK ==
*1. [[Muḥemmed Reḍa Ɛebbasi]]
*2. [[Kamal Ɛebdeslam]]
*3. [[Rafiq Ɛebdeslam]]
*4. [[Racid Adan]]
*5. [[Racid Adɣiɣ]]
*6. Ait Amar -
*7. [[Muḥemed At Qasi]]
*8. [[Murad At Ṭṭahar]]
*9. Milud Akrich
*. [[Ḥakim Amaɛuc]]
*10. [[Yassin Amaɛuc]]
*12. [[Murad Ɛmara]]
*13. Amri Salem
*14. [[Reẓqi Ɛemruc]]
*. [[Yassin Ɛemruc]]
*15. [[Ḥusin Ɛemrus]]
*16. [[Musṭafa Ɛenan]]
*17. [[Ɛawis Kamal]]
*18. [[Bubeker Ɛeṭmani]]
*19. [[Lyes Baḥbuḥ]]
*20. [[Ḥamid Behlul]]
*21. [[Meqran Baylec]]
*22. [[Racid Baris]]
*23. [[Ɛli Belaḥsen]]
*24. [[Muḥemed Belɣerbi]]
*25. [[Faruk Belqaid]]
*26. [[Muḥemed Lamin Belxir]]
*27. [[Farid Belmellat]]
*28. [[Racid Benayen]]
*29. [[Ryaḍ Bencixa]]
*30. [[Bendaḥman Lwennas]]
*31. Redha Benhadj Djillali
*32. Abdelazziz Benhamlat
*33. Benkaci -
*34. [[Ḥamid Bergiga]]
*35. [[Ɛebdennur Berkani]]
*36. [[Murad Berrefan]]
*37. Said Besseghir
*38. Yasin Bezzaz
*39. Daoud Bouabdalah
*40. [[Azzedine Aït Djoudi]]
*41. Abderahaman Bubker
*42. Hakim Bubrit
* . Budinar
*43. Md Anouar Boudjakdji
*44. [[Baccir Buǧellid]]
*45. [[Lyamin Buɣrara]]
*46. [[Naṣer Bwic]]
*47. [[Murad Buqellal]]
*48. [[Ɛebdrreḥman Buxari]]
*49. Bumaṭi -
*50. Bourai Rachid
*51. [[Ramzi Buregba]]
*52. Farid Bouzar
*53. Atik Bouzid
*54. [[Mahdi Serbaḥ]]
*55. [[Fawzi Cawci]]
*56. [[Cheikh Omar Dabo]]
*57. [[Racid Dali]]
*58. [[Buɛbdellah Dawed]]
*59. [[Ɛumar Dawed]]
*60. Nurdin Deham
*61. [[Rabaḥ Derdar]]
*62. [[Murad Derriǧ]]
*63. Rabie Dilmi
*64. Aberrezak Djahnit
*65. Abdellah Djebbar
*66. Djezzar -
*67. Samir Ǧudar
*68. Mounir Dob
*69. Fodhil Dob
*70. Bachir Douadi
*71. Karim Doudene
*72. [[Lɛemara Dwicer]]
*73. [[Takfarinas Dwicer]]
*74. Rachid Dries
*75. [[Nurdin Driwec]]
*76. [[Dris Lqulli]]
*77. [[Wilfrid Endzanga]]
*78. [[Ɛli Fergani]]
*79. Ferhat -
*80. Ferradji Md Seghir
*81. Zoubir Fettal
*82. [[Lwennas Gawawi]]
*83. [[Ḥusin Gasmi]]
*84. Farid Ghazi
*85. Guechtouli -
*86. Kamel Habri
*87. Hachi -
*88. Hadj Adlane -
*89. Salem Haliche
*90. Omar Hamenad
*91. Nassim Hamlaoui
*92. Farid Hamlili
*93. Hamoudi -
*94. Said Hamrani
*95. Md Crif Hannachi
*96. [[Aɛmar Ḥawcin]]
*97. Abderrezak Harb
*98. Mulud Harim
*99. Hakim Ait mokhtar
* Sofiane Harkat
*100. Djaafar Harouni
*101. [[Deḥman Ḥeffaf]]
*102. Nabil Hemani
*103. Miloud Iboud
*104. Hocine Iratni
*105. [[Kamal Qadri]]
*106. Said Kaidi
*107. [[Racid Karamani]]
*108. [[Racid Kebbus]]
*109. [[Azwaw Kebbus]]
*110. [[Yusef Qeṣrawi]]
*111. Yacine Ketchout
* . Khatir
*112. Khadir -
*113. Mahieddine Khalef
*114. Xelfi -
*115. Xerrubi -
*116. [[Aɛmar Xuǧa]]
*117. [[Arezqi Kufi]]
*118. Youcef Laadjadj
*119. Salem Lamri
*120. Salah Larbes
*121. Mohand Larbi
*122. [[Arezqi Maɣrisi]]
*123. Belkacem Makri
* . Mohamed Mammar
*124. Kamal Marek
*125. [[Nabil Mazari]]
*126. [[Ḥakim Meddan]]
*127. Nacer Md Medjoudj
*128. Mahieddin Mefṭaḥ
*129. [[Raḥim Mefṭaḥ]]
*131. Mohamed Rabie Mefṭaḥ
*132. [[Kamel Mefṭuḥ]]
*133. [[Muḥemed Meɣrawi]]
*134. Meqbel -
*135. [[Ǧamel Menad]]
*136. [[Rabaḥ Mengellti]]
*137. [[Lɛerbi Meẓyan]]
*138. Mohand-Said Mourad
*139. Fawzi Mussuni
*140. [[Kamal N At Yeḥya]]
*141. Lahcène Amar Nazef
*142. [[Wassiou Oladipupou]]
*143. [[Yeḥya Wahabi]]
* . Djaffar Ouar
*144. Si Mohand Oueld Ameur
*145. [[Munṣef Wicawi]]
*146. Fahem Uslati
*147. Nassim Oussalah
*148. Mustapha Rafai
*149. [[Murad Reḥmuni]]
*150. [[Sliman Raḥu]]
*151. Redjala -
*152. Hamid Sadmi
*153. Sahraoui -
*154. [[Ramzi Sayeb]]
*155. [[Musa Sayeb]]
*156. Youcef Saibi
*157. Sedkaoui -
*158. [[Areẓqi Sedqawi]]
*159. Selmun -
*160. [[Ṣufyan Selmun]]
*161. Roberts Sessay
* . Kamel Termoul
*162. Tabti -
*163. Kamel Tahir
*164. [[Mḥammed Ṭalbi]]
*165. Tamin
*166. Mouloud Terzi
*167. Mustapha Terzi
*168. Zahir Tiabi
*169. Tikkuk
*170. Hamza Yasef
*171. Mohamed Yahi
*172. [[Muḥemmed Yunsi]]
*173. [[Ṣaleḥ Yusfi]]
*174. [[Muḥemmed Yuc]]
*175. [[Brahim Ẓafur]]
*176. [[Samir Zazu]]
*177. [[Ɛumar Zeɣdud]]
== Tamawin d timselɣa ==
=== Tamawin ===
{{Références|groupe=A|colonnes=2}}
=== Timselɣa ===
{{Références|colonnes=2}}
[[Taggayt:Addal]]
[[Taggayt:Ddabex uḍar]]
8gtii8gnm02co7r8f6mpkcfgvdrdg7g
JavaScript
0
12428
117214
117201
2026-08-25T22:51:18Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tuccḍiwin
117214
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''JavaScript''' d [[tutlayt n usihel]] mebla aefsu(Tameslayt tasuɣlant) i d-yesnulfa [[Brendan Eich]] ([[Netscape]]). JavaScript itddu kan deg yiminig web maca tura nezmer ad t-nesseqdec deg tama n uqeddac(Backend) s [[Node.js]].
Tameslayt n usihel '''JavaScript''' tella d yiwet seg tmeslayin yettwasxedmen aṭas deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1995, teqqel d taɣawsa tagejdant deg usnerni n Web. Ass-a, ur tettwaḥseb ara kan d tameslayt n yisebtar n Web, wanag tettwasxedem daɣen deg usihel n yiqeddacen, n yisnasen izirazen, d kran n yisnasen n tnarit, d waṭas n yiḥricen-nniḍen.
== 2. Amezruy d Usenteḍ ==
=== 2.1. Talalit n JavaScript ===
JavaScript tlul-d deg useggas n 1995, mi i tt-yesnulfa Brendan Eich deg tkebbanit Netscape Communications. Deg tazwara, isem-is yella "Mocha", sakkin yuɣal "LiveScript", qbel ad yettusema "JavaScript". Iswi amezwaru-is yella ad d-yefk i yimsidag n Web allal n usihel asdawan (interactif) deg yisebtar n Web.
=== 2.2. Alugen ECMAScript ===
Deg useggas n 1997, JavaScript tuɣal d alugen n Ecma International s yisem "ECMAScript". Seg imir-nni, tameslayt-a tettwasnerni s waṭas n ileqman:
* ECMAScript 1 (1997): Alugen amezwaru.
* ECMAScript 3 (1999): Timerna n wallalen n usenqed n tuccḍiwin, Tinfaliyin tiluganin (regular expressions).
* ECMAScript 5 (2009): Asemdu n JSON, asemdu n tɣawsa "strict mode".
* ECMAScript 6 / ES2015 (2015): Timerna tameqqrant: let, const, class, Promise, arrow functions, modules.
* ECMAScript 2020+: Timerna n BigInt, Optional Chaining, Nullish Coalescing.
=== 2.3. Imeslayen n usihel yeqqnen ar JavaScript ===
Aṭas n tmeslayin-nniḍen n usihel bnant ɣef JavaScript neɣ ttwasuqlent ar JavaScript:
'''[[TypeScript]]''': Tameslayt n usihel s tewsit n isefka (typed) i d-yesnulfa Microsoft.
'''CoffeeScript''': Tameslayt yettwasuqlen ar JavaScript s tseddast ifessusen.
'''Dart''': Tameslayt n usihel i d-yesnulfa Google, tettwasxedem deg Flutter.
== 3. Taseddast d Umawal ==
=== 3.1. Tawsit n tmeslayt ===
JavaScript d tameslayt:
'''Tasuɣlant''': Ur teḥwaǧ ara asefsu send aselkem. Amessuɣal iqqar-d tangalt srid.
'''S tawsit asmussa'''w: Tawsit n umutti tettubeddel deg wakud n uselkem.
Agetmɣawal (multi-paradigme): Tesseddu asihel s '''tɣawsa''', asihel '''amesɣan''', d asihel s '''tedyanin'''.
=== 3.2. Tiseddast tigejdanin ===
==== 3.2.1. Imuttiyen ====
JavaScript yesɛa kraḍ n wawalen i usenteḍ n yimuttiyen:<syntaxhighlight lang="javascript">
var x = 10; // Amutti aqbur (var)
let y = 20; // Amutti s telqeyt n usweḍ (let)
const z = 30; // Amutti ur yettubeddlen (const)
</syntaxhighlight>'''var''': Amutti s telqeyt n tesɣent (function scope).
'''let''': Amutti s telqeyt n iḥder (block scope).
'''const''': Amutti ur yezmiren ad yettubeddel.
==== 3.2.2. Awalen n tinaḍ (Keywords) ====
<syntaxhighlight lang="javascript">
if, else, for, while, do, switch, case, break, continue,
return, function, class, new, this, typeof, instanceof,
try, catch, finally, throw, async, await, import, export
</syntaxhighlight>
==== 3.2.3. Isulayen ====
Isulayen n yimuttiyen, n tseɣnin, d n tɣawsiwin ilaq ad bdun s usekkil, s _, neɣ s $. Ur zmiren ad bdun s umḍan.
== 4. Tawsit n Isefka ==
JavaScript tesɛa sin n wudmawen n tewsit n isefka:
=== 4.1. Tiwsitin tizwaranen (Types primitifs) ===
{| class="wikitable"
|+
!Tawsit
!Amedya
!Aglam
|-
|number
|42, 3.14
|Amḍan ummid neɣ amḍan s ticcert
|-
|string
|"Azul"
|Azrar n isekkilen
|-
|boolean
|true, false
|Ilem neɣ ulac
|-
|undefined
|undefined
|Amutti ur yettusbedden
|-
|null
|null
|Ulac s umata
|-
|symbol
|Symbol('id')
|Azamal asuf (ES6)
|-
|bigint
|9007199254740991n
|Amḍan ameqqran aṭas (ES2020)
|}
=== 4.2. Tawsit n tɣawsa (Type objet) ===
Yal ayen ur nelli ara d tiwsit tizwaranen d taɣawsa. Deg-s:
* Array (Tafelwit): let arr = [1, 2, 3];
* Object (Taɣawsa): let obj = {isem: "Samir", leɛmer: 25};
* Function (Tasɣent): function azur() { return "Azul!"; }
=== 4.3. Aselkem n tewsit (typeof) ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
typeof 42; // "number"
typeof "Azul"; // "string"
typeof true; // "boolean"
typeof undefined; // "undefined"
typeof null; // "object" (tuccḍa deg umezruy)
typeof {}; // "object"
typeof []; // "object"
typeof function(){}; // "function"
</syntaxhighlight>
== 5. Tiseɣnin ==
=== 5.1. Tasɣent talugant ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
function smerni(a, b) {
return a + b;
}
</syntaxhighlight>
=== 5.2. Tasɣent s uneccab (Arrow Function) – ES6 ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
const smerni = (a, b) => a + b;
</syntaxhighlight>
=== 5.3. Tasɣent d taserkemt tamenzut (First-Class Function) ===
Deg JavaScript, tiseɣnin d tiserkam timenza: zemrent ad ttwafkent d imuttiyen, ad ttwarrzent d tiɣiratin, d ad ttwarnant ar tefelwin.<syntaxhighlight lang="javascript">
const tiseɣnin = [
x => x * 2,
x => x + 1
];
</syntaxhighlight>
== Hello world ==
<syntaxhighlight lang=javascript>
console.log("Hello World!");
</syntaxhighlight>
== Ẓer daɣen ==
*[[TypeScript]]
[[Taggayt:Tutlayt n usihel]]
rjnnk5qh2uejla76bmtywh34fj9zoi2
117215
117214
2026-08-25T22:59:46Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117215
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''JavaScript''' d [[tutlayt n usihel]] mebla aefsu(Tameslayt tasuɣlant) i d-yesnulfa [[Brendan Eich]] ([[Netscape]]). JavaScript itddu kan deg yiminig web maca tura nezmer ad t-nesseqdec deg tama n uqeddac(Backend) s [[Node.js]].
Tameslayt n usihel '''JavaScript''' tella d yiwet seg tmeslayin yettwasxedmen aṭas deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1995, teqqel d taɣawsa tagejdant deg usnerni n Web. Ass-a, ur tettwaḥseb ara kan d tameslayt n yisebtar n Web, wanag tettwasxedem daɣen deg usihel n yiqeddacen, n yisnasen izirazen, d kran n yisnasen n tnarit, d waṭas n yiḥricen-nniḍen.
== 2. Amezruy d Usenteḍ ==
=== 2.1. Talalit n JavaScript ===
JavaScript tlul-d deg useggas n 1995, mi i tt-yesnulfa Brendan Eich deg tkebbanit Netscape Communications. Deg tazwara, isem-is yella "Mocha", sakkin yuɣal "LiveScript", qbel ad yettusema "JavaScript". Iswi amezwaru-is yella ad d-yefk i yimsidag n Web allal n usihel asdawan (interactif) deg yisebtar n Web.
=== 2.2. Alugen ECMAScript ===
Deg useggas n 1997, JavaScript tuɣal d alugen n Ecma International s yisem "ECMAScript". Seg imir-nni, tameslayt-a tettwasnerni s waṭas n ileqman:
* ECMAScript 1 (1997): Alugen amezwaru.
* ECMAScript 3 (1999): Timerna n wallalen n usenqed n tuccḍiwin, Tinfaliyin tiluganin (regular expressions).
* ECMAScript 5 (2009): Asemdu n JSON, asemdu n tɣawsa "strict mode".
* ECMAScript 6 / ES2015 (2015): Timerna tameqqrant: let, const, class, Promise, arrow functions, modules.
* ECMAScript 2020+: Timerna n BigInt, Optional Chaining, Nullish Coalescing.
=== 2.3. Imeslayen n usihel yeqqnen ar JavaScript ===
Aṭas n tmeslayin-nniḍen n usihel bnant ɣef JavaScript neɣ ttwasuqlent ar JavaScript:
'''[[TypeScript]]''': Tameslayt n usihel s tewsit n isefka (typed) i d-yesnulfa Microsoft.
'''CoffeeScript''': Tameslayt yettwasuqlen ar JavaScript s tseddast ifessusen.
'''Dart''': Tameslayt n usihel i d-yesnulfa Google, tettwasxedem deg Flutter.
== 3. Taseddast d Umawal ==
=== 3.1. Tawsit n tmeslayt ===
JavaScript d tameslayt:
'''Tasuɣlant''': Ur teḥwaǧ ara asefsu send aselkem. Amessuɣal iqqar-d tangalt srid.
'''S tawsit asmussa'''w: Tawsit n umutti tettubeddel deg wakud n uselkem.
Agetmɣawal (multi-paradigme): Tesseddu asihel s '''tɣawsa''', asihel '''amesɣan''', d asihel s '''tedyanin'''.
=== 3.2. Tiseddast tigejdanin ===
==== 3.2.1. Imuttiyen ====
JavaScript yesɛa kraḍ n wawalen i usenteḍ n yimuttiyen:<syntaxhighlight lang="javascript">
var x = 10; // Amutti aqbur (var)
let y = 20; // Amutti s telqeyt n usweḍ (let)
const z = 30; // Amutti ur yettubeddlen (const)
</syntaxhighlight>'''var''': Amutti s telqeyt n tesɣent (function scope).
'''let''': Amutti s telqeyt n iḥder (block scope).
'''const''': Amutti ur yezmiren ad yettubeddel.
==== 3.2.2. Awalen n tinaḍ (Keywords) ====
<syntaxhighlight lang="javascript">
if, else, for, while, do, switch, case, break, continue,
return, function, class, new, this, typeof, instanceof,
try, catch, finally, throw, async, await, import, export
</syntaxhighlight>
==== 3.2.3. Isulayen ====
Isulayen n yimuttiyen, n tseɣnin, d n tɣawsiwin ilaq ad bdun s usekkil, s _, neɣ s $. Ur zmiren ad bdun s umḍan.
== 4. Tawsit n Isefka ==
JavaScript tesɛa sin n wudmawen n tewsit n isefka:
=== 4.1. Tiwsitin tizwaranen (Types primitifs) ===
{| class="wikitable"
|+
!Tawsit
!Amedya
!Aglam
|-
|number
|42, 3.14
|Amḍan ummid neɣ amḍan s ticcert
|-
|string
|"Azul"
|Azrar n isekkilen
|-
|boolean
|true, false
|Ilem neɣ ulac
|-
|undefined
|undefined
|Amutti ur yettusbedden
|-
|null
|null
|Ulac s umata
|-
|symbol
|Symbol('id')
|Azamal asuf (ES6)
|-
|bigint
|9007199254740991n
|Amḍan ameqqran aṭas (ES2020)
|}
=== 4.2. Tawsit n tɣawsa (Type objet) ===
Yal ayen ur nelli ara d tiwsit tizwaranen d taɣawsa. Deg-s:
* Array (Tafelwit): let arr = [1, 2, 3];
* Object (Taɣawsa): let obj = {isem: "Samir", leɛmer: 25};
* Function (Tasɣent): function azur() { return "Azul!"; }
=== 4.3. Aselkem n tewsit (typeof) ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
typeof 42; // "number"
typeof "Azul"; // "string"
typeof true; // "boolean"
typeof undefined; // "undefined"
typeof null; // "object" (tuccḍa deg umezruy)
typeof {}; // "object"
typeof []; // "object"
typeof function(){}; // "function"
</syntaxhighlight>
== 5. Tiseɣnin ==
=== 5.1. Tasɣent talugant ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
function smerni(a, b) {
return a + b;
}
</syntaxhighlight>
=== 5.2. Tasɣent s uneccab (Arrow Function) – ES6 ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
const smerni = (a, b) => a + b;
</syntaxhighlight>
=== 5.3. Tasɣent d taserkemt tamenzut (First-Class Function) ===
Deg JavaScript, tiseɣnin d tiserkam timenza: zemrent ad ttwafkent d imuttiyen, ad ttwarrzent d tiɣiratin, d ad ttwarnant ar tefelwin.<syntaxhighlight lang="javascript">
const tiseɣnin = [
x => x * 2,
x => x + 1
];
</syntaxhighlight>
== 6. Taɣawsa d Usihel s Tɣawsa (Objets et POO) ==
=== 6.1. Asenteḍ n tɣawsa ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
const amdan = {
isem: "Samir",
leɛmer: 30,
azur: function() {
return `Azul, nekk d ${this.isem}`;
}
};
</syntaxhighlight>
=== 6.2. Taserkemt (Class) – ES6 ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
class Amdan {
constructor(isem, leɛmer) {
this.isem = isem;
this.leɛmer = leɛmer;
}
azur() {
return `Azul, nekk d ${this.isem}`;
}
}
const samir = new Amdan("Samir", 30);
</syntaxhighlight>
=== 6.3. Tukkest ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
class Anelmad extends Amdan {
constructor(isem, leɛmer, asɣar) {
super(isem, leɛmer);
this.asɣar = asɣar;
}
azur() {
return `Azul, nekk d ${this.isem}, anelmad deg ${this.asɣar}`;
}
}
</syntaxhighlight>
== Ẓer daɣen ==
*[[TypeScript]]
[[Taggayt:Tutlayt n usihel]]
hd95bxod44wojelc8lmrw7fdpkhv42s
Aselkim
0
23829
117207
117178
2026-08-25T13:21:37Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
117207
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden.
ordinateurs dans différentes positions.}}
'''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines.
D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt.
Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3.
Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954.
Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ.
== Aẓar n Yisem ==
[[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]]
Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ".
== Arrum ==
Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf:
'''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ.
'''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda:
'''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured.
'''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim.
'''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa:
* Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen.
* Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil.
* Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen.
* Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal.
== Aseɣẓan ==
Aselkim mebla aseɣẓan, am tmacint mebla ṛṛuḥ. Aseɣẓan d tugna n yihilen d tinaḍin i yettmududen i usekkar amek ara yexdem.
'''Anagraw n wammud''': D aseɣẓan agejday (am ''Windows, Linux, macOS'') i yessefraken arrum, takatut, d yibenkan, u i yeldin tawwurt i yisnasen akken ad xedmen.
'''Isnasen''': D iseɣẓanen i wemdan (aseqdac). Am usekker n weḍris, unuɣ, neɣ imesli.
'''Ahil''': D azrir n tinaḍin yuran s tmeslayt n usihel i uselkim.
== Izeḍwa d Internet ==
Aselkim ma yella weḥd-s ur yesɛi ara azal amuqqran am wass-a. S uzeṭṭa, iselkimen myuqqnen i usemmeskel isefka.
'''Aqeddac''': D aselkim amuqqran, i yettmuddun isefka neɣ tanfiwin i yiselkimen nniḍen (imsaɣen) deg uzeṭṭa.
'''Iminig''': D asnas i yettaǧǧan aseqdac ad inig deg yisebtar n Web.
'''Asigna''' (Cloud): Ass-a, isefka ur ttwakelsen ara kan deg uḍebsi n uselkim, maca ttwakelsen deg yiqeddacen imeqqranen i wumi nessawel "Asigna".
== Taɣellist Tasenselkamt ==
Deg umaḍal umḍin, isefka d ayen ɣlayen s waṭas. Ilaq ad ten-nḥrez seg tuggziwin.
'''Awgelhen''': D tarrayt n uselket n telɣa ɣer wawal uffir s useqdec n tsarut , akken ur ten-yettwali ara win ur nesɛi ara azref.
'''Anfafad / Avirus''' (Virus): D aseɣẓan n ddiri i yettbeddilen tkli uselkim war taffrit n uqeddac, i yettakeren isefka, neɣ i yessewḥalen anagraw.
'''Tanezgert taɣelsant / aɣrab aɣellsan''' (Firewall): I uḥraz n uzeṭṭa seg yinekcamen ur nesɛi ara azref.[[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]]
== iɣbula ==
[[Taggayt:Tatiknulujit]]
[[Taggayt:Aselkim]]
dy6qezi88ao293m4j4sgvgzmpd13qyx
117211
117207
2026-08-25T15:53:34Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tuccḍiwin
117211
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden.
ordinateurs dans différentes positions.}}
'''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines.
D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt.
Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3.
Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954.
Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ.
== Aẓar n Yisem ==
[[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]]
Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ".
== Arrum ==
Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf:
'''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ.
'''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda:
'''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured.
'''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim.
'''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa:
* Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen.
* Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil.
* Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen.
* Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal.
== Aseɣẓan ==
Aselkim mebla aseɣẓan, am tmacint mebla ṛṛuḥ. Aseɣẓan d tugna n yihilen d tinaḍin i yettmududen i usekkar amek ara yexdem.
'''Anagraw n wammud''': D aseɣẓan agejday (am ''Windows, Linux, macOS'') i yessefraken arrum, takatut, d yibenkan, u i yeldin tawwurt i yisnasen akken ad xedmen.
'''Isnasen''': D iseɣẓanen i wemdan (aseqdac). Am usekker n weḍris, unuɣ, neɣ imesli.
'''Ahil''': D azrir n tinaḍin yuran s tmeslayt n usihel i uselkim.
== Izeḍwa d Internet ==
Aselkim ma yella weḥd-s ur yesɛi ara azal amuqqran am wass-a. S uzeṭṭa, iselkimen myuqqnen i usemmeskel isefka.
'''Aqeddac''': D aselkim amuqqran, i yettmuddun isefka neɣ tanfiwin i yiselkimen nniḍen (imsaɣen) deg uzeṭṭa.
'''Iminig''': D asnas i yettaǧǧan aseqdac ad inig deg yisebtar n Web.
'''Asigna''' (Cloud): Ass-a, isefka ur ttwakelsen ara kan deg uḍebsi n uselkim, maca ttwakelsen deg yiqeddacen imeqqranen i wumi nessawel "Asigna".
== Taɣellist Tasenselkamt ==
Deg umaḍal umḍin, isefka d ayen ɣlayen s waṭas. Ilaq ad ten-nḥrez seg tuggziwin.
'''Awgelhen''': D tarrayt n uselket n telɣa ɣer wawal uffir s useqdec n tsarut , akken ur ten-yettwali ara win ur nesɛi ara azref.
'''Anfafad / Avirus''' (Virus): D aseɣẓan n ddiri i yettbeddilen tkli uselkim war tafrit n uqeddac, i yettakeren isefka, neɣ i yessewḥalen anagraw.
'''Tanezgert taɣelsant / aɣrab aɣellsan''' (Firewall): I uḥraz n uzeṭṭa seg yinekcamen ur nesɛi ara azref.[[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]]
== iɣbula ==
[[Taggayt:Tatiknulujit]]
[[Taggayt:Aselkim]]
shemou1tfex1mnvlronk2ow4lul5cva
Amyannan umsqedac:Wikipédia&Maxime/Archive 1
3
23907
117208
110164
2026-08-25T14:08:35Z
EmausBot
1720
تصليح تحويلة مزدوجة إلى [[Amyannan umsqedac:Romaitaliamaxime/Archive 1]]
117208
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Amyannan umsqedac:Romaitaliamaxime/Archive 1]]
pvabeonihvzwyu9f3vxz3i04muq8bhq
C++
0
25536
117213
117202
2026-08-25T22:48:13Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117213
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Tugna:ISO C++ Logo.svg|vignette|Alugu n C++.]]
'''Tutlayt n usihel C++''' Yesnulfa-tt-id Bjarne Stroustrup deg useggas n 1979 deg Bell Laboratories. Deg tazwara, semman-as "C s tserkam", acku tella d asiɣzef n tutlayt C s tmerna n tserkam. Deg useggas n 1983, beddlen isem-is ɣer C++. Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut s waggaz ISO/IEC 14882.
C++ tella d tutlayt n usihel i d-yufraren ɣef C acku terni-yas :
* Asihel s tɣawsiwin
* Asihel s tserkam
* Asihel imcettel (Generic Programming) s templates
* Asefrek n tkatut s ufus
Tutlayt-a tettwaseqdec deg :
Asnulfu n yisiɣẓanen n unagraw d usihel n yinagrawen yettwaselɣen, arnu asnulfu n wuraren akked deg uḥric n tussna n isefka d tigzi taragmawant. arnu daɣen deg iseggasen-a ineggura C++ nezmer ad t-nesseqdec deg weḥric n Web seg tama n umsaɣ s tallelt n WebAssembly.
== Amezruy ==
Tutlayt n usihel C++ tella d yiwet seg tutlayin timeqranin akk deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1979 ar ass-a, C++ temhaz-d s waṭas, tessaweḍ ad tili d allal agejdan deg waṭas n yiḥricen : seg usnulfu n yinagrawen n wammud ar usihel n yiselkimen, seg wuraren ar tigzi taragmawant. Aḍris-agi ad d-yezzuɣɣer amezruy-is, amhaz-is, d wazal-is deg yal tallit n tselkimt.
=== 1. Tilalin : Seg C ar C s Tserkam (1979–1983) ===
==== 1.1 Asenti ====
Deg useggas n 1979, Bjarne Stroustrup, yiwen n unelmad n PhD deg Bell Laboratories (AT&T) deg [[Marikan]], yebda yettmahal ɣef usnulfu n tutlayt tamaynut. Stroustrup yella yesseqdac s [[C (tutlayt)|tutlayt C]], maca yebɣa ad yernu fell-as tarrayin n usihel s tɣawsiwin (object-oriented programming) i d-yellan seg tutlayt '''Simula'''.
Iswi-ines amezwaru d ad yessers tamṣukt n usihel s tserkam ɣef tutlayt C, i wakken ad yessers isefka d twsitin n tserkam deg yiwen n umkan. Deg tazwara, isem n tutlayt-a yella d "C with Classes" (C s Tserkam).
==== 1.2 Ismawen d Tarrayin Timezwura ====
Deg tallit-a tamezwarut, Stroustrup yerni-yas i C :
* '''Tiserkam''' (classes) s tmahilin-nsent (member functions)
* '''Tukkest''' (inheritance) : taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen
* '''Timselɣutin''' (references)
* '''Asenqed n tewsatin''' (type checking) iǧehden
Deg useggas n 1983, beddlen isem n tutlayt seg "C with Classes" ar "C++". Azamul ++ deg C yettawwi-d anerni n wazal s yiwen, d tinnaṭ i d-yemmalen belli C++ d asiɣzef n C.
=== 2. Tallit n Umhaz Amezwaru (1983–1998) ===
==== 2.1 Tizeɣt Tamezwarut ====
Deg tallit-a, C++ terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin :
'''1985''' : Tiffeɣ-d Tizeɣt tamezwarut n C++ s uzwel "The C++ Programming Language" n Stroustrup. Tizeɣt-a tesɛa tiserkam, tukkest, tiseɣnin tuhlistin, d tseɣnin n tserkam (member functions).
'''1989''' : Yerna-yas agettalɣa (polymorphism) s twsitin timenyafin, akwbal (encapsulation) s wawalen ''private'', ''public,'' d ''protected'', d tamadwant (abstraction).
'''1990''' : Timerna n "''templates"'' i usihel imcettel (generic programming), tisuraf (exceptions) i uselmed n tuccḍiwin, d ismawen n tallunin (namespaces).
==== 2.2 C++ deg Tselkimt n Tallit-a ====
Deg tallit-a, C++ tettwaseqdec aṭas deg :
* Usnulfu n yinagrawen n wammud am Windows d Unix
* Usihel n yinagrawen yettwaselɣen
* Usnulfu n isiɣẓanen n tnarit
* Asihel n yinagrawen n taffa n isefka
C++ tella d tutlayt i yesɛan tanezmart meqqren deg uselkem, acku tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut s ufus, s useqdec n ''new'' d ''delete''.
=== 3. Tallit n Tizeɣt (1998–2011) ===
==== 3.1 Tizeɣt Tamezwarut : C++98 ====
Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut n C++ s waggaz ISO/IEC 14882:1998. Tizeɣt-a tesbedd ilugan n tutlayt s wudem unṣib, tefka-yas i C++ tamṣukt tusliḍt i yettwaqbalen deg umaḍal meṛṛa.
'''C++98''' tesɛa :
* '''STL''' (Standard Template Library) : tamkarḍit n temudmin timcettelt (generic templates) am vector, list, map, set
* '''allusen''' (iterators) i ulḥu deg yimgraden
* '''Tiwsatin timatuyin''' (algorithms) am sort, find, for_each
* '''Tusrufin''' (exceptions) s try, catch, throw
==== 3.2 C++03 ====
Deg useggas n 2003, yeffeɣ-d lqem wis sin n tizeɣt (ISO/IEC 14882:2003). Lqem-a ur yerni ara aṭas n tɣawsiwin timaynutin, maca yesseɣti kra n tuccḍiwin yellan deg C++98, yesbedd ilugan s wudem uḥric.
==== 3.3 C++ deg Tallit-a ====
Deg tallit n 1998 ar 2011, C++ tettwaseqdec aṭas deg :
* Usnulfu n wuraren : s tallelt n imuturen n wuraren am Unreal Engine, CryEngine
* Usihel n yiselkimen : afreɣẓan, inuḍaf, anagraw n wammud
* Tasnallunt d tmhelt n tkeṛṛusin
* Taɣult n tedrimt : inagrawen n lbanka d tenzzut
=== 4. Tallit n Imaynuten n C++ (2011–Ass-a) ===
==== 4.1 C++11 : Tagrawla Tameqqrant ====
Deg useggas n 2011, teffeɣ-d C++11, i yettwaḥsben d tagrawla tameqqrant deg umezruy n tutlayt-a. C++11 terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin i yessahlen asihel :
* ''auto'' : tawsit yettwafra s wudem awurman
* ''Lambda expressions'' : tiwsitin tuffirin i yettwarun deg umkan
* ''Range-based for'' : tineddict ɣef yal aferdis n umegrad
* ''Move semantics'' : asmutti n tɣawsiwin bla anɣal, i usnerni n tmellit
* ''Smart pointers'' (unique_ptr, shared_ptr) : isewwaṛen iuḥricen i yettḥerzen takatut s wudem awurman
* ''constexpr'' : azalen yettwaḥesben deg wakud n lqem
* ''nullptr'' : azal amaynut i usewwaṛ ilem, yettbeddilen NULL
* ''enum class'' : inumriyen iǧehden
==== 4.2 C++14 ====
Deg 2014, yeffeɣ-d lqem i d-yernan :
''Generic lambdas'' : lambdas s tewsatin timcettelt, akeed "''Return type deduction''" i twsitin, "''constexpr"'' iǧehden, arnu timudmin s wudem amutti "''Variable templates".''
==== 4.3 C++17 ====
Deg 2017, C++17 terna :
''if constexpr'' : tiwtilin deg wakud n lqem, ''optional, variant, any'' : tiwsatin n isefka imatuyen, ''Fold expressions'' : i timudmin, ''Parallel algorithms'' : tiwsatin timatuyin s uselmed n ukala afessas.
==== 4.4 C++20 ====
Deg 2020, C++20 terna tɣawsiwin timeqranin :
''Concepts'' : tilisa ɣef timudmin, i wakken ad yili useqqer n tuccḍiwin drus, ''Modules'' : anagraw amaynut n uskecm n ifuyla, yettbeddilen #include, ''Coroutines'' : tiwsitin i izemren ad ḥebsent rnu ad kemmlent, ''Ranges'' : allalen imaynuten n umahil ɣef yimgraden, <format> : tamṣukt n usformat am Python, Kraḍ n iberdan n userwes (<=>)
==== 4.5 C++23 ====
Deg 2023, C++23 terna :
''std::expected'' : i uselmed n tuccḍiwin bla tasureft, ''Deducing this'' : i twsitin n tserkam.
== Tamṣukt n Wahil C++ ==
Yal ahil n C++ yesɛa tamṣukt taseddast. Aḥric amezwaru i yessefken ad yili deg yal ahil d tawsit n tesɣent "main()", d nettat i d iḥdar agejdan amezwer n uselkem.<syntaxhighlight lang="c++">
#include <iostream>
using namespace std;
int main() {
cout << "Azul, a ddunit!" << endl;
return 0;
}
</syntaxhighlight>Deg uḍris-agi :
'''#include <iostream>''' : d taladna n uzarsekkar i d-yesskecmen tamkarḍit n unekcum d usuffeɣ.
'''using namespace std;''' : d alɣu i d-yemmalen belli nseqdac tallunt n yismawen (namespace) std.
'''int main()''' : d tawsit n tesɣent tagejdant ideg yebda uselkem.
'''cout''' : d allal n usuffeɣ ɣer wegdil.
'''return 0;''' : d tinnaṭ n tuɣalin i d-yemmalen belli ahil yemmed akken iwata.
== Tewsatin n Isefka d Imuttiyen ==
=== 1 Tewsatin tigejdanin ===
C++ tesɛa aṭas n tewsatin n isefka tigejdanin :
{| class="wikitable"
|+
!Tawsit
!Aglam
!Tiddi
|-
|int
|Ummid (entier)
|4 ibitten
|-
|float
|Amḍan s ticcert yettifliwen (réel simple précision)
|4 ibitten
|-
|double
|Amḍan s ticcert yettifliwen (réel double précision)
|8 ibitten
|-
|char
|Asekkil
|1 n ubit
|-
|void
|Ulac
|0
|}
=== 2 Imuttiyen ===
Amutti d isem i yettunefken i wadeg di tkatut (mémoire) ideg yettwasekles wazal. Asebded (tabadut) n umutti yettili s tewsit, isem, d wazal amezwaru :<syntaxhighlight lang="c++">
int amḍan = 10;
double azal = 3.14;
char asekkil = 'A';
bool tidett = true;
</syntaxhighlight>
=== 3 Ismawen d Yilugan-nsen ===
Ismawen n yimuttiyen deg C++ ilaq ad ḍefren ilugan-agi :
* Zemren ad bdun s usekkil neɣ s ujerriḍ n wadda (_)
* Ur zmiren ara ad bdun s umḍan
* Ur zmiren ara ad sqedcen awalen yettwaḥerzen (reserved keywords)
* C++ txedem amgired gar usekkil ameqran d umeẓyan
=== 4 Imahalen ===
Imahalen deg C++ d izamulen i yettunefken i tmhelt ɣef wazalen.
==== 4.1 Imahalen imsnamḍanen ====
{| class="wikitable"
|+
!Azamul
!Tamhelt
!Amedya
|-
| +
|Timernit
|5 + 3 = 8
|-
| -
|Tukkssit
|5 - 3 = 2
|-
|*
|Asegat
|5 * 3 = 15
|-
|/
|Taẓunt
|6 / 3 = 2
|-
|%
|Tasagert
|7 % 3 = 1
|}
==== 4.2 Imahalen n usemyif ====
{| class="wikitable"
|+
!Azamul
!Anamek
|-
|==
|Yugda (égal à)
|-
|!=
|Ur yugdi ara
|-
|<
|Amazdar
|-
|>
|Imineg
|-
|<=
|Amazdar neɣ yugda
|-
|>=
|Imineg neɣ yugda
|}
==== 4.3 Imahalen imeẓẓulen ====
{| class="wikitable"
|+
!Azamul
!Anamek
|-
|&&
|D (ET logique)
|-
|!
|Ur (NON logique)
|}
==== 4.4 Imahalen n usemdukel ====
<syntaxhighlight lang="c++">
int x = 10; // Asemdukel asentan
x += 5; // x = x + 5
x -= 3; // x = x - 3
x *= 2; // x = x * 2
x /= 4; // x = x / 4
</syntaxhighlight>
=== 5. Tamṣukt n Usenqed ===
==== 5.1 Tiwtilin ====
'''if / else if / else'''<syntaxhighlight lang="c++">
if (azal > 100) {
cout << "Azal meqqeṛ" << endl;
} else if (azal > 50) {
cout << "Azal alemmas" << endl;
} else {
cout << "Azal meẓẓi" << endl;
}
</syntaxhighlight>'''switch'''<syntaxhighlight lang="c++">
switch (ass) {
case 1: cout << "Aram" << endl; break;
case 2: cout << "Aram" << endl; break;
case 3: cout << "Aram" << endl; break;
default: cout << "Ass nniḍen" << endl;
}
</syntaxhighlight>
==== 5.2 Tineddicin ====
Tineddict '''for'''<syntaxhighlight lang="c++">
for (int i = 0; i < 10; i++) {
cout << i << " ";
}
</syntaxhighlight>Tineddict '''while'''<syntaxhighlight lang="c++">
int azal = 0;
do {
cout << azal << endl;
azal++;
} while (azal < 5);
</syntaxhighlight>'''Tinnaḍin n usenqed n tneddict'''
'''break''' : ad teffeɣ seg tneddict neɣ seg switch
'''continue''' : ad tezgel tikkelt-a, ad teddu ɣer tikkelt i d-iteddun
=== 6. Tiseɣnin ===
==== 6.1 Asebded n Tasɣent ====
Tasɣent deg C++ tesɛa :
* Tawsit n tuɣalin
* Isem n tasɣent
* Iɣewwaṛen
* Tafekka s tinnaḍin
<syntaxhighlight lang="c++">
tawsit_n_tuɣalin isem_n_tasɣent(iɣewwaṛen) {
// tinnaḍin
return azal;
}
</syntaxhighlight>
==== 6.2 Amedya ====
<syntaxhighlight lang="c++">
int smerni_sin(int a, int b) {
return a + b;
}
// Aseɣṛi (appel)
int ugmuḍ = smerni_sin(5, 3); // ugmuḍ = 8
</syntaxhighlight>
==== 6.3 Aɛeddi n Yiɣewwaṛen ====
C++ tesɛa kraḍ n tarrayin n uɛeddi n yiɣewwaṛen :
* Aɛeddi s wazal (pass by value) : ad yettwaneɣl wazal
* Aɛeddi s tamselɣut (pass by reference) : ad yettwafk unekcam srid ɣer umutti
* Aɛeddi s usewwaṛ (pass by pointer) : ad yettwafk wazal n tkatut
<syntaxhighlight lang="c++">
// S wazal
void s_wazal(int x) { x = x + 1; }
// S tamselɣut
void s_tamselɣut(int& x) { x = x + 1; }
// S usewwaṛ
void s_usewwaṛ(int* x) { *x = *x + 1; }
</syntaxhighlight>
=== 7. Isewwaṛen d Timselɣutin ===
==== 7.1 Isewwaṛen (Pointers) ====
Asewwaṛ d amutti i yessekles adɣar (ideg/tansa) n umutti nniḍen di tkatut.<syntaxhighlight lang="c++">
int azal = 42;
int* asewwaṛ = &azal; // asewwaṛ yesseklas adɣar n "azal"
cout << *asewwaṛ << endl; // ad yesken 42
</syntaxhighlight>Imahalen imenza :
* & : amahal n tansa (address-of operator)
* * : amahal n tukksa n tmselɣut (dereference operator)
==== 7.2 Timselɣutin ====
Tamselɣut (reference) d isem nniḍen i umutti yellan. Ur yezmirt ara ad ibeddel ɣer umutti nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++">
int azal = 10;
int& tamselɣut = azal; // tamselɣut d isem nniḍen i "azal"
tamselɣut = 20; // azal yuɣal 20
</syntaxhighlight>
=== 8. Tifelwiyin d Izraren ===
==== 8.1 Tifelwiyin ====
Tafelwit d tagrumma n wazalen n tewsit yiwen, yettwaskelsen deg tkatut s wudem amezdi<syntaxhighlight lang="c++">
int tifelwiyin[5] = {10, 20, 30, 40, 50};
// Anekcum ɣer uferdis
cout << tifelwiyin[0] << endl; // 10
cout << tifelwiyin[4] << endl; // 50
</syntaxhighlight>
==== 8.2 Tifelwiyin s uget n tsektiwin ====
<syntaxhighlight lang="c++">
int tafelwit[3][4] = {
{1, 2, 3, 4},
{5, 6, 7, 8},
{9, 10, 11, 12}
};
</syntaxhighlight>
==== 8.3 Izraren ====
Deg C++, azrar (string) yezmer ad yili :<syntaxhighlight lang="c++">
// Azrar s tewsit C
char azrar_c[] = "Azul";
// Azrar s tewsit C++ (tamkarḍit <string>)
#include <string>
string azrar_cpp = "Azul, a ddunit!";
</syntaxhighlight>
pyag0jt0ph13gd8rmqbwzdovch0t4wi
117219
117213
2026-08-26T11:51:01Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117219
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Tugna:ISO C++ Logo.svg|vignette|Alugu n C++.]]
'''Tutlayt n usihel C++''' Yesnulfa-tt-id Bjarne Stroustrup deg useggas n 1979 deg Bell Laboratories. Deg tazwara, semman-as "C s tserkam", acku tella d asiɣzef n tutlayt C s tmerna n tserkam. Deg useggas n 1983, beddlen isem-is ɣer C++. Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut s waggaz ISO/IEC 14882.
C++ tella d tutlayt n usihel i d-yufraren ɣef C acku terni-yas :
* Asihel s tɣawsiwin
* Asihel s tserkam
* Asihel imcettel (Generic Programming) s templates
* Asefrek n tkatut s ufus
Tutlayt-a tettwaseqdec deg :
Asnulfu n yisiɣẓanen n unagraw d usihel n yinagrawen yettwaselɣen, arnu asnulfu n wuraren akked deg uḥric n tussna n isefka d tigzi taragmawant. arnu daɣen deg iseggasen-a ineggura C++ nezmer ad t-nesseqdec deg weḥric n Web seg tama n umsaɣ s tallelt n WebAssembly.
== Amezruy ==
Tutlayt n usihel C++ tella d yiwet seg tutlayin timeqranin akk deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1979 ar ass-a, C++ temhaz-d s waṭas, tessaweḍ ad tili d allal agejdan deg waṭas n yiḥricen : seg usnulfu n yinagrawen n wammud ar usihel n yiselkimen, seg wuraren ar tigzi taragmawant. Aḍris-agi ad d-yezzuɣɣer amezruy-is, amhaz-is, d wazal-is deg yal tallit n tselkimt.
=== 1. Tilalin : Seg C ar C s Tserkam (1979–1983) ===
==== 1.1 Asenti ====
Deg useggas n 1979, Bjarne Stroustrup, yiwen n unelmad n PhD deg Bell Laboratories (AT&T) deg [[Marikan]], yebda yettmahal ɣef usnulfu n tutlayt tamaynut. Stroustrup yella yesseqdac s [[C (tutlayt)|tutlayt C]], maca yebɣa ad yernu fell-as tarrayin n usihel s tɣawsiwin (object-oriented programming) i d-yellan seg tutlayt '''Simula'''.
Iswi-ines amezwaru d ad yessers tamṣukt n usihel s tserkam ɣef tutlayt C, i wakken ad yessers isefka d twsitin n tserkam deg yiwen n umkan. Deg tazwara, isem n tutlayt-a yella d "C with Classes" (C s Tserkam).
==== 1.2 Ismawen d Tarrayin Timezwura ====
Deg tallit-a tamezwarut, Stroustrup yerni-yas i C :
* '''Tiserkam''' (classes) s tmahilin-nsent (member functions)
* '''Tukkest''' (inheritance) : taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen
* '''Timselɣutin''' (references)
* '''Asenqed n tewsatin''' (type checking) iǧehden
Deg useggas n 1983, beddlen isem n tutlayt seg "C with Classes" ar "C++". Azamul ++ deg C yettawwi-d anerni n wazal s yiwen, d tinnaṭ i d-yemmalen belli C++ d asiɣzef n C.
=== 2. Tallit n Umhaz Amezwaru (1983–1998) ===
==== 2.1 Tizeɣt Tamezwarut ====
Deg tallit-a, C++ terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin :
'''1985''' : Tiffeɣ-d Tizeɣt tamezwarut n C++ s uzwel "The C++ Programming Language" n Stroustrup. Tizeɣt-a tesɛa tiserkam, tukkest, tiseɣnin tuhlistin, d tseɣnin n tserkam (member functions).
'''1989''' : Yerna-yas agettalɣa (polymorphism) s twsitin timenyafin, akwbal (encapsulation) s wawalen ''private'', ''public,'' d ''protected'', d tamadwant (abstraction).
'''1990''' : Timerna n "''templates"'' i usihel imcettel (generic programming), tisuraf (exceptions) i uselmed n tuccḍiwin, d ismawen n tallunin (namespaces).
==== 2.2 C++ deg Tselkimt n Tallit-a ====
Deg tallit-a, C++ tettwaseqdec aṭas deg :
* Usnulfu n yinagrawen n wammud am Windows d Unix
* Usihel n yinagrawen yettwaselɣen
* Usnulfu n isiɣẓanen n tnarit
* Asihel n yinagrawen n taffa n isefka
C++ tella d tutlayt i yesɛan tanezmart meqqren deg uselkem, acku tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut s ufus, s useqdec n ''new'' d ''delete''.
=== 3. Tallit n Tizeɣt (1998–2011) ===
==== 3.1 Tizeɣt Tamezwarut : C++98 ====
Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut n C++ s waggaz ISO/IEC 14882:1998. Tizeɣt-a tesbedd ilugan n tutlayt s wudem unṣib, tefka-yas i C++ tamṣukt tusliḍt i yettwaqbalen deg umaḍal meṛṛa.
'''C++98''' tesɛa :
* '''STL''' (Standard Template Library) : tamkarḍit n temudmin timcettelt (generic templates) am vector, list, map, set
* '''allusen''' (iterators) i ulḥu deg yimgraden
* '''Tiwsatin timatuyin''' (algorithms) am sort, find, for_each
* '''Tusrufin''' (exceptions) s try, catch, throw
==== 3.2 C++03 ====
Deg useggas n 2003, yeffeɣ-d lqem wis sin n tizeɣt (ISO/IEC 14882:2003). Lqem-a ur yerni ara aṭas n tɣawsiwin timaynutin, maca yesseɣti kra n tuccḍiwin yellan deg C++98, yesbedd ilugan s wudem uḥric.
==== 3.3 C++ deg Tallit-a ====
Deg tallit n 1998 ar 2011, C++ tettwaseqdec aṭas deg :
* Usnulfu n wuraren : s tallelt n imuturen n wuraren am Unreal Engine, CryEngine
* Usihel n yiselkimen : afreɣẓan, inuḍaf, anagraw n wammud
* Tasnallunt d tmhelt n tkeṛṛusin
* Taɣult n tedrimt : inagrawen n lbanka d tenzzut
=== 4. Tallit n Imaynuten n C++ (2011–Ass-a) ===
==== 4.1 C++11 : Tagrawla Tameqqrant ====
Deg useggas n 2011, teffeɣ-d C++11, i yettwaḥsben d tagrawla tameqqrant deg umezruy n tutlayt-a. C++11 terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin i yessahlen asihel :
* ''auto'' : tawsit yettwafra s wudem awurman
* ''Lambda expressions'' : tiwsitin tuffirin i yettwarun deg umkan
* ''Range-based for'' : tineddict ɣef yal aferdis n umegrad
* ''Move semantics'' : asmutti n tɣawsiwin bla anɣal, i usnerni n tmellit
* ''Smart pointers'' (unique_ptr, shared_ptr) : isewwaṛen iuḥricen i yettḥerzen takatut s wudem awurman
* ''constexpr'' : azalen yettwaḥesben deg wakud n lqem
* ''nullptr'' : azal amaynut i usewwaṛ ilem, yettbeddilen NULL
* ''enum class'' : inumriyen iǧehden
==== 4.2 C++14 ====
Deg 2014, yeffeɣ-d lqem i d-yernan :
''Generic lambdas'' : lambdas s tewsatin timcettelt, akeed "''Return type deduction''" i twsitin, "''constexpr"'' iǧehden, arnu timudmin s wudem amutti "''Variable templates".''
==== 4.3 C++17 ====
Deg 2017, C++17 terna :
''if constexpr'' : tiwtilin deg wakud n lqem, ''optional, variant, any'' : tiwsatin n isefka imatuyen, ''Fold expressions'' : i timudmin, ''Parallel algorithms'' : tiwsatin timatuyin s uselmed n ukala afessas.
==== 4.4 C++20 ====
Deg 2020, C++20 terna tɣawsiwin timeqranin :
''Concepts'' : tilisa ɣef timudmin, i wakken ad yili useqqer n tuccḍiwin drus, ''Modules'' : anagraw amaynut n uskecm n ifuyla, yettbeddilen #include, ''Coroutines'' : tiwsitin i izemren ad ḥebsent rnu ad kemmlent, ''Ranges'' : allalen imaynuten n umahil ɣef yimgraden, <format> : tamṣukt n usformat am Python, Kraḍ n iberdan n userwes (<=>)
==== 4.5 C++23 ====
Deg 2023, C++23 terna :
''std::expected'' : i uselmed n tuccḍiwin bla tasureft, ''Deducing this'' : i twsitin n tserkam.
== Tamṣukt n Wahil C++ ==
Yal ahil n C++ yesɛa tamṣukt taseddast. Aḥric amezwaru i yessefken ad yili deg yal ahil d tawsit n tesɣent "main()", d nettat i d iḥdar agejdan amezwer n uselkem.<syntaxhighlight lang="c++">
#include <iostream>
using namespace std;
int main() {
cout << "Azul, a ddunit!" << endl;
return 0;
}
</syntaxhighlight>Deg uḍris-agi :
'''#include <iostream>''' : d taladna n uzarsekkar i d-yesskecmen tamkarḍit n unekcum d usuffeɣ.
'''using namespace std;''' : d alɣu i d-yemmalen belli nseqdac tallunt n yismawen (namespace) std.
'''int main()''' : d tawsit n tesɣent tagejdant ideg yebda uselkem.
'''cout''' : d allal n usuffeɣ ɣer wegdil.
'''return 0;''' : d tinnaṭ n tuɣalin i d-yemmalen belli ahil yemmed akken iwata.
== Tewsatin n Isefka d Imuttiyen ==
=== 1 Tewsatin tigejdanin ===
C++ tesɛa aṭas n tewsatin n isefka tigejdanin :
{| class="wikitable"
|+
!Tawsit
!Aglam
!Tiddi
|-
|int
|Ummid (entier)
|4 ibitten
|-
|float
|Amḍan s ticcert yettifliwen (réel simple précision)
|4 ibitten
|-
|double
|Amḍan s ticcert yettifliwen (réel double précision)
|8 ibitten
|-
|char
|Asekkil
|1 n ubit
|-
|void
|Ulac
|0
|}
=== 2 Imuttiyen ===
Amutti d isem i yettunefken i wadeg di tkatut (mémoire) ideg yettwasekles wazal. Asebded (tabadut) n umutti yettili s tewsit, isem, d wazal amezwaru :<syntaxhighlight lang="c++">
int amḍan = 10;
double azal = 3.14;
char asekkil = 'A';
bool tidett = true;
</syntaxhighlight>
=== 3 Ismawen d Yilugan-nsen ===
Ismawen n yimuttiyen deg C++ ilaq ad ḍefren ilugan-agi :
* Zemren ad bdun s usekkil neɣ s ujerriḍ n wadda (_)
* Ur zmiren ara ad bdun s umḍan
* Ur zmiren ara ad sqedcen awalen yettwaḥerzen (reserved keywords)
* C++ txedem amgired gar usekkil ameqran d umeẓyan
=== 4 Imahalen ===
Imahalen deg C++ d izamulen i yettunefken i tmhelt ɣef wazalen.
==== 4.1 Imahalen imsnamḍanen ====
{| class="wikitable"
|+
!Azamul
!Tamhelt
!Amedya
|-
| +
|Timernit
|5 + 3 = 8
|-
| -
|Tukkssit
|5 - 3 = 2
|-
|*
|Asegat
|5 * 3 = 15
|-
|/
|Taẓunt
|6 / 3 = 2
|-
|%
|Tasagert
|7 % 3 = 1
|}
==== 4.2 Imahalen n usemyif ====
{| class="wikitable"
|+
!Azamul
!Anamek
|-
|==
|Yugda (égal à)
|-
|!=
|Ur yugdi ara
|-
|<
|Amazdar
|-
|>
|Imineg
|-
|<=
|Amazdar neɣ yugda
|-
|>=
|Imineg neɣ yugda
|}
==== 4.3 Imahalen imeẓẓulen ====
{| class="wikitable"
|+
!Azamul
!Anamek
|-
|&&
|D (ET logique)
|-
|!
|Ur (NON logique)
|}
==== 4.4 Imahalen n usemdukel ====
<syntaxhighlight lang="c++">
int x = 10; // Asemdukel asentan
x += 5; // x = x + 5
x -= 3; // x = x - 3
x *= 2; // x = x * 2
x /= 4; // x = x / 4
</syntaxhighlight>
=== 5. Tamṣukt n Usenqed ===
==== 5.1 Tiwtilin ====
'''if / else if / else'''<syntaxhighlight lang="c++">
if (azal > 100) {
cout << "Azal meqqeṛ" << endl;
} else if (azal > 50) {
cout << "Azal alemmas" << endl;
} else {
cout << "Azal meẓẓi" << endl;
}
</syntaxhighlight>'''switch'''<syntaxhighlight lang="c++">
switch (ass) {
case 1: cout << "Aram" << endl; break;
case 2: cout << "Aram" << endl; break;
case 3: cout << "Aram" << endl; break;
default: cout << "Ass nniḍen" << endl;
}
</syntaxhighlight>
==== 5.2 Tineddicin ====
Tineddict '''for'''<syntaxhighlight lang="c++">
for (int i = 0; i < 10; i++) {
cout << i << " ";
}
</syntaxhighlight>Tineddict '''while'''<syntaxhighlight lang="c++">
int azal = 0;
do {
cout << azal << endl;
azal++;
} while (azal < 5);
</syntaxhighlight>'''Tinnaḍin n usenqed n tneddict'''
'''break''' : ad teffeɣ seg tneddict neɣ seg switch
'''continue''' : ad tezgel tikkelt-a, ad teddu ɣer tikkelt i d-iteddun
=== 6. Tiseɣnin ===
==== 6.1 Asebded n Tasɣent ====
Tasɣent deg C++ tesɛa :
* Tawsit n tuɣalin
* Isem n tasɣent
* Iɣewwaṛen
* Tafekka s tinnaḍin
<syntaxhighlight lang="c++">
tawsit_n_tuɣalin isem_n_tasɣent(iɣewwaṛen) {
// tinnaḍin
return azal;
}
</syntaxhighlight>
==== 6.2 Amedya ====
<syntaxhighlight lang="c++">
int smerni_sin(int a, int b) {
return a + b;
}
// Aseɣṛi (appel)
int ugmuḍ = smerni_sin(5, 3); // ugmuḍ = 8
</syntaxhighlight>
==== 6.3 Aɛeddi n Yiɣewwaṛen ====
C++ tesɛa kraḍ n tarrayin n uɛeddi n yiɣewwaṛen :
* Aɛeddi s wazal (pass by value) : ad yettwaneɣl wazal
* Aɛeddi s tamselɣut (pass by reference) : ad yettwafk unekcam srid ɣer umutti
* Aɛeddi s usewwaṛ (pass by pointer) : ad yettwafk wazal n tkatut
<syntaxhighlight lang="c++">
// S wazal
void s_wazal(int x) { x = x + 1; }
// S tamselɣut
void s_tamselɣut(int& x) { x = x + 1; }
// S usewwaṛ
void s_usewwaṛ(int* x) { *x = *x + 1; }
</syntaxhighlight>
=== 7. Isewwaṛen d Timselɣutin ===
==== 7.1 Isewwaṛen (Pointers) ====
Asewwaṛ d amutti i yessekles adɣar (ideg/tansa) n umutti nniḍen di tkatut.<syntaxhighlight lang="c++">
int azal = 42;
int* asewwaṛ = &azal; // asewwaṛ yesseklas adɣar n "azal"
cout << *asewwaṛ << endl; // ad yesken 42
</syntaxhighlight>Imahalen imenza :
* & : amahal n tansa (address-of operator)
* * : amahal n tukksa n tmselɣut (dereference operator)
==== 7.2 Timselɣutin ====
Tamselɣut (reference) d isem nniḍen i umutti yellan. Ur yezmirt ara ad ibeddel ɣer umutti nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++">
int azal = 10;
int& tamselɣut = azal; // tamselɣut d isem nniḍen i "azal"
tamselɣut = 20; // azal yuɣal 20
</syntaxhighlight>
=== 8. Tifelwiyin d Izraren ===
==== 8.1 Tifelwiyin ====
Tafelwit d tagrumma n wazalen n tewsit yiwen, yettwaskelsen deg tkatut s wudem amezdi<syntaxhighlight lang="c++">
int tifelwiyin[5] = {10, 20, 30, 40, 50};
// Anekcum ɣer uferdis
cout << tifelwiyin[0] << endl; // 10
cout << tifelwiyin[4] << endl; // 50
</syntaxhighlight>
==== 8.2 Tifelwiyin s uget n tsektiwin ====
<syntaxhighlight lang="c++">
int tafelwit[3][4] = {
{1, 2, 3, 4},
{5, 6, 7, 8},
{9, 10, 11, 12}
};
</syntaxhighlight>
==== 8.3 Izraren ====
Deg C++, azrar (string) yezmer ad yili :<syntaxhighlight lang="c++">
// Azrar s tewsit C
char azrar_c[] = "Azul";
// Azrar s tewsit C++ (tamkarḍit <string>)
#include <string>
string azrar_cpp = "Azul, a ddunit!";
</syntaxhighlight>
=== 9. Asihel s Tɣawsiwin ===
Asihel s tɣawsiwin (OOP) d tarrayt n usihel i yessebdaden ahil ɣef tɣawsiwin i yesɛan isefka d tarrayin.
==== 9.1 Taserkemt ====
Taserkemt d tamudemt (template) i d-yessnulfuyen tiɣawsiwin. Tesɛa :
Imuttiyen n tserkemt (imuttiyen-ines / imyaren-ines)
Tiwsatin n tserkemt (tiseɣnin-ines / tarrayin-ines)<syntaxhighlight lang="c++">
class Aɣersiw {
private:
string isem;
int leɛmeṛ;
public:
// Amakras (constructor)
Aɣersiw(string i, int l) {
isem = i;
leɛmeṛ = l;
}
// Tawsit n tserkemt
void sken() {
cout << "Isem: " << isem << ", Leɛmeṛ: " << leɛmeṛ << endl;
}
// Asemmatay (destructor)
~Aɣersiw() {
cout << "Aɣersiw yettwakkes" << endl;
}
};
</syntaxhighlight>
==== 9.2 Taɣawsa ====
Taɣawsa d tummant n tserkemt :<syntaxhighlight lang="c++">
int main() {
Aɣersiw aɣyu1("Muc", 3);
aɣyu1.sken(); // Isem: Muc, Leɛmeṛ: 3
return 0;
}
</syntaxhighlight>
ngzkk38f6kw76gq37rctgodbsfz7ua7
Friedrich Engels
0
25538
117210
117159
2026-08-25T15:52:05Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117210
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Friedrich Engels''' d yiwen seg yimussnawen imeqqranen n tfelsafit, n tdamsa tasertant, d umezruy deg tasut tis 19. D netta, ɣer yidis n [[Karl Marks]], i d-issersen lsas n tazdukla tussnant d tiẓri [[Tazdukla|tazduklant]]. Tikta-ines beddlent amezruy n umaḍal, rnant fkan afud i yimussuyen n yixeddamen mgal [[tamsihrit]]. Tallalt i d-yefka i tussna n tmetti tella d agellus i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli d tgada.
== Temẓi-s d Tazwara n Tudert-is ==
Ilul Friedrich Engels ass n 28 unbir 1820, deg temdint n Barmen, i yellan ass-a deg tmurt n [[Lalman]]. Yekker-d deg yiwet n twacult tameqqrant yernu d tanesbaɣurt, imi baba-s d amsihri yesɛan tikebbaniyin n uẓeṭṭa. Ɣas akken twacult-is tella deg uḥric n yimsihran, Engels, seg temẓi-s, yebda yettḥulfu i lḥif i ttmagaren yixeddamen deg tnebgitin n baba-s. Ayagi yessawḍ-it ad yili d amnamar n unagraw i t-yurwen.
Deg temẓi-s, yuzen-it baba-s ɣer Bremen akken ad yelmed tanezzut, maca netta yerra deg wallaɣ-is tasekla, tafelsafit, d tsertit. Yura imgraden deg tesɣunin tiradikaliyin s yisem uffir, yernu yebda yettnadi ɣef tmuɣliwin timaynutin i ubeddel n tmetti.
=== Tallit-is deg Tmurt n Ingliz d Yixeddamen ===
Deg useggas n 1842, yunag ɣer [[Manchester]] deg tmurt n Ingliz akken ad yexdem deg tkebbanit n baba-s. Dinna, i t-twali tamsalt n yixeddamen s wallen-is. Iwala amek i ttidiren yimɣiden deg yir tignatin, deg lḥers, d tmeslayin n waṭṭan d uɣdlilif. Seg wakken yeqqel d amussnaw n tudert-nsen, yura adlis-is ukuẓ yernu meqqren: "Addad n tserkemt n ixeddamen deg Ingliz" deg 1845. Adlis-agi yeffeɣ-d d asummer ameqqran ɣef tamsihrit d wayen i d-tettfaras ɣef tmetti, yernu yefka i [[Karl Marks]] isalan isehlen ɣef tuddsa n tdamsa tamsihrit.
=== Timlilit d Karl Marks d umeddakul n Tudert ===
Deg ɣuct 1844, yemlal d [[Karl Marks]] deg [[Paris (Fransa)|Paris]]. Timlilit-a tella d tazwara n yiwet n timidwa d umahil amezday i yeqqimen arma d tamettant-nsen. Llan kifkif-iten deg tikta, yernu myallalen akken ad arun ɣef tfelsafit, ad tt-kksen seg yigenni akken ad tt-rren ɣer wakal s tangeẓrit tamazrayt.
Deg 1845, suffɣen-d adlis-nsen amezwaru amezday: "Tawacult tagerramt", yernu deg 1846, "Tasnakta talmanit", anda i d-sersen lsas n tangeẓrit tamazrayt, i yellan d taɣect tameqqrant mgal utafelsafit taqbur i yellan deg tallit-nni.
== Ulɣu Azduklan ==
Deg 1848, [[Karl Marks|Marks]] d Engels sfuɣen-d "Ameskan n [[Tazdukla|Tzdukla]]". Adlis-agi wezzil maca yesɛa tazmert tameqqrant, yura deg-s: "Amezruy n yal tmetti d amezruy n umennuɣ gar tserkam". Amfeskan-agi yerra d asawen i yixeddamen n umaḍal akken ad dduklen mgal tamsihrit., yerna yefka abrid ɣer tmetti anda ur ttilin ara tserkam yemgaraden.
== Taluft Tadamsant d Tallelt i Marks ==
Engels ur yelli ara kan d amyag, maca yella d amsadur n tdamsa. Akken [[Karl Marks|Marks]] ad yili deg Lundun, ad yexdem ɣef udlis-is ameqqran "'''Ihri'''", Engels yuɣal ɣer [[Manchester]] ad yexdem deg tkebbanit n baba-s akken ad as-yazen idrimen i Marks. Tallelt-a tadamsant d tin i yeǧǧan Marks ad ikemmel anadi-ines war ma yettxemmim ɣef wučči n wass.
Mi yemmut Marks deg 1883, Engels yerra iman-is akken ad ifru, ad iṣṣeggem, yerna ad d-yessuffeɣ iḥricen wis sin d wis kraḍ n "'''Ihri'''" seg yiferdisen ur nekfi ara i d-yeǧǧa Marks. Ayagi yexdem-it s tmusni tameqqrant, war ma yerra iman-is d bab n tira-nni.
== Tira-ines Tigejdanin ==
Engels yura aṭas n yidlisen i yellan d lsas deg ufelsaf amarksist, gar-asen:
"'''Mgal Dühring'''" deg 1878: Adlis-agi d agzul ameqqran n teẓriwin n Marks d Engels. Yefka deg-s tixutert i tdamsa tasertant, i ufelsaf, d wamud n tazdukla tussnant.
"'''Aẓar n twacult, n wayla uslig, d uwanek'''" deg 1884: Deg udlis-agi, yesseqdac tangaẓrit tamazrayt akken ad yezrew amek i d-yennulfa uwanek, d wamek i yebda ubrid n tmetti seg umɣiwan n tazwara ɣer tserkam yemgaraden, yerna yefka tamuɣli ɣef wamek i yella usmuddu n tmeṭṭut deg umezruy.
"'''Tadialektikt n Ugama'''": Adlis ur nekfi ara, i d-ittwafsaren seld tamettant-is, anda i yettarra tadialektikt ɣer yisuḍaf n ugama d tussniwin n ugama.
== Amennuɣ deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen ==
Engels yella d aɣella deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen. Yettekka deg usbeddi n Tuddsa Tamezwarut d Tuddsa Tis Snat, yernu yettarra tabɣest i yimeɣnasen n tmura n Urupa akken ad nnaɣen mgal tamsihrit d wammud-is. Mi yemmut Marks, netta i yuɣalen d allaɣ i yimussuyen n umaḍal, d netta i d-yettawin tiktiwin-nsen timaynutin, yerna yettara asirem deg wid i d-yusan d imaynuten.
== Tamettant d Ayen i d-Yeǧǧa ==
Friedrich Engels yemmut ass n 5 ɣuct 1895 deg London, seg waṭṭan n ukunsir.
Friedrich Engels ur yelli ara kan d tili n Karl Marks, maca d aggag, d amussnaw, d afelsaf yuran s timmad-is. Ayen i d-yefka i tussna n tmetti, i tdamsa, d tfelsafit, yella d abrid ineǧren i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli, tagada, d tuẓelt n wemdan s wemdan. Ism-is yeqqel d azamul n umennuɣ mgal lbaṭel deg umaḍal ɣer waṭas n izduklanen.
4zt5z50808gf4ivpp1emsg9fxlc0mjx
Taṭawit
0
25540
117209
117177
2026-08-25T15:44:17Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
117209
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tao.svg|vignette|Asekkil n ccinwa "道", anamek-is "Tikli" neɣ "Abrid".]]
'''Taṭawit''', d yiwen n usɣan akked tfelsafit i d-ibanen di tmurt n [[Ccinwa]] deg taggara n lqern wis 6 send ɛisa. Llsas n usɣan-a yebna ɣef wawal "Tao", i d-yemmalen "Tikli" neɣ abrid n umeɣraḍ. Afelsafi ameqqran i d-yesnulfan taflusuft-a d '''Laozi''' (Lao Tseu), i yuran adlis uɣris iwumi qqaren '''''Tao Te Ching''''' (Adlis n Tikli d Tuẓult-is).
== Imenzayen Igejdanen ==
Taṭawit tebna ɣef kra n yimenzayen issekcamen amdan deg unamek n tudert:
* '''Tao (Tikli)''': D netta i d llsas n tudert d umeɣraḍ. Ur yezmir ara ad t-nessegzi s wawalen, acku d netta i d aɣbalu n yal taɣawsa yellan deg ddunnit. Tao d asaka i yeṭṭafar ugama war ma nexdem aṭas n wussis.
* '''Yin d Yang (Amnekni n''' '''sin n yiferdisen)''': D amnekni ger snat n tɣawsiwin yemgaraden. D timlellit ger wayen yellan d aberkan d wayen yellan d amellal, d wass akked yiḍ. Ayagi yessebgan-d belli amnekni d ayen yesɛan azal ameqqran iwakken ad tili tudert.
* '''Wu Wei (War Tigawt)''': D yiwet n tmiḍrant tagejdant deg taṭawit. Anamek-is ur d-yemmal ara war tezmert neɣ war lebɣi n usnifel, maca yemmal-d "war tigawt" i d-yemgaraden d usaḍuf(lqanun) n ugama. D anekcum deg tudert s wudem ufrin war ma neḥtem-itt.
* '''Qi (Tasaraɣt)''': D tasaraɣt n tudert i yetteddun deg umeɣraḍ. Yal amdan yesɛa tasaraɣt-a deg tfekka-s.
== Tisemras d temlilɣi ==
Iwakken ad yaweḍ umdan ɣer Tikli n Tao, ilaq ad yeṭṭefer kra n tsemras deg tudert-is n yal ass:
* '''Takrebbut (Méditation)''': Taṭawit tettweṣṣi takrebbut iwakken ad nader iman-nneɣ d uziɣer, u ad nessizdeg allaɣ-nneɣ.
Deg wayen yeɛnan tisemras akked temlilɣi n teflusuft-a, takrebbut teṭṭef amkan wessiren yerna d nettat i d llsas asnafsan iwakken amdan ad yaweḍ ɣer tikli n Tao. Takrebbut deg Taṭuwit mačçi d tasusmi kan n yimi, maca d asizdeg n tefrit akked usired n wallaɣ seg yal tidmi izemren ad tessekcem aɣilif neɣ aɣedlilef ɣer wul n umdan. Iswi n uḥric-a n takrebbut d tuɣalin n umdan ɣer uẓaṛ-is, ɣer ugama amezwaru, s useḥbiber ɣef tfekka d rruḥ akken ad d-fken yiwet n tnezmart talqayant i d-yettgellin s wayen yellan d ufrir deg tudert n yal ass. Amdan ur yezmir ara ad yidir s talwit ma yella allaɣ-is yeččuṛ d asugen awahan, ɣef waya takrebbut tetteddu d asafar i usuffeɣ n tiyitiwin n ddunnit.
* '''Tudert taḥerfit''': D asugen n tudert s wudem aḥerfi, war alameɣ. Amdan ur ilaq ara ad yeqqen ul-is ɣer tɣawsiwin n ddunnit.
* '''Amtawa akked ugama''': Ilaq ɣef umdan ad yidir s umtawa akked ugama. Ur yettnadi ara ad ibeddel inalkamen n ugama acku ayagi yezmer ad d-yeglu s txeṣṣarin.
== Tazrirt ɣef Tmetti ==
Taṭawit tesɛa tazrirt tameqqrant ɣef tmetti n Ccinwa d umaḍal meṛṛa. Tufa amkan-is deg waṭas n taɣulin:
* '''Taẓuṛi''': Tessebded aṭas n tẓuriwin s wudem amensay, ladɣa isunaɣen n ugama.
* '''Tasegda''': Tasegda n yexxamen d yibanayen tebna ɣef yimenzayen n ''Feng Shui'' (i yeqqnen ɣer yin d yang).
* '''Tasnajya''': Tasnajya tamensayt n Ccinwa, am usuji s tissegnatin (acupuncture), tebna ɣef uḥraz n tsaraɣt n Qi deg tfekka n umdan.
6dkr36odbjx7bsphc4t49yzoqncovyi
117218
117209
2026-08-25T23:32:58Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117218
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tao.svg|vignette|Asekkil n ccinwa "道", anamek-is "Tikli" neɣ "Abrid".]]
'''Taṭawit''', d yiwen n usɣan akked tfelsafit i d-ibanen di tmurt n [[Ccinwa]] deg taggara n lqern wis 6 send ɛisa. Llsas n usɣan-a yebna ɣef wawal "Tao", i d-yemmalen "Tikli" neɣ abrid n umeɣraḍ. Afelsafi ameqqran i d-yesnulfan taflusuft-a d '''Laozi''' (Lao Tseu), i yuran adlis uɣris iwumi qqaren '''''Tao Te Ching''''' (Adlis n Tikli d Tuẓult-is).
== Imenzayen Igejdanen ==
Taṭawit tebna ɣef kra n yimenzayen issekcamen amdan deg unamek n tudert:
* '''Tao (Tikli)''': D netta i d llsas n tudert d umeɣraḍ. Ur yezmir ara ad t-nessegzi s wawalen, acku d netta i d aɣbalu n yal taɣawsa yellan deg ddunnit. Tao d asaka i yeṭṭafar ugama war ma nexdem aṭas n wussis.
* '''Yin d Yang (Amnekni n''' '''sin n yiferdisen)''': D amnekni ger snat n tɣawsiwin yemgaraden. D timlellit ger wayen yellan d aberkan d wayen yellan d amellal, d wass akked yiḍ. Ayagi yessebgan-d belli amnekni d ayen yesɛan azal ameqqran iwakken ad tili tudert.
* '''Wu Wei (War Tigawt)''': D yiwet n tmiḍrant tagejdant deg taṭawit. Anamek-is ur d-yemmal ara war tezmert neɣ war lebɣi n usnifel, maca yemmal-d "war tigawt" i d-yemgaraden d usaḍuf(lqanun) n ugama. D anekcum deg tudert s wudem ufrin war ma neḥtem-itt.
* '''Qi (Tasaraɣt)''': D tasaraɣt n tudert i yetteddun deg umeɣraḍ. Yal amdan yesɛa tasaraɣt-a deg tfekka-s.
== Tisemras d temlilɣi ==
Iwakken ad yaweḍ umdan ɣer Tikli n Tao, ilaq ad yeṭṭefer kra n tsemras deg tudert-is n yal ass:
* '''Takrebbut (Méditation)''': Taṭawit tettweṣṣi takrebbut iwakken ad nader iman-nneɣ d uziɣer, u ad nessizdeg allaɣ-nneɣ.
Deg wayen yeɛnan tisemras akked temlilɣi n teflusuft-a, takrebbut teṭṭef amkan wessiren yerna d nettat i d llsas asnafsan iwakken amdan ad yaweḍ ɣer tikli n Tao. Takrebbut deg Taṭuwit mačçi d tasusmi kan n yimi, maca d asizdeg n tefrit akked usired n wallaɣ seg yal tidmi izemren ad tessekcem aɣilif neɣ aɣedlilef ɣer wul n umdan. Iswi n uḥric-a n takrebbut d tuɣalin n umdan ɣer uẓaṛ-is, ɣer ugama amezwaru, s useḥbiber ɣef tfekka d rruḥ akken ad d-fken yiwet n tnezmart talqayant i d-yettgellin s wayen yellan d ufrir deg tudert n yal ass. Amdan ur yezmir ara ad yidir s talwit ma yella allaɣ-is yeččuṛ d asugen awahan, ɣef waya takrebbut tetteddu d asafar i usuffeɣ n tiyitiwin n ddunnit.
Mi ara ixeddem umdan takrebbut taṭatwit, yettnadi ad yebnu taywalt talqayant yerna d tusridt gar-as d umeɣraḍ. Deg tallit-nni n tussaft, yettmektay-d umdan belli netta d aḥric ameẓyan seg ugama, ur yezmir ara ad tt-iɣleb, maca ilaq ad yeddu deg tikli-s. Ayagi yettban-d mi ara yessers umdan nnefs-is s unya aẓaran, ad iserreḥ i yiɣsan-is d yiḥricen n tfekka-s, yerna ad yeǧǧ tasaraɣt n tudert (Qi) ad tazzal s wudem imserreḥ deg yizeṭṭwan n tfekka-s. Tissemras-a ur d-yettas ara wasemdu-nsent s tɣawla neɣ deg yiwen n wass, maca s tirmit n yal ass i yezmer umdan ad yekcem deg waddad n telwit wessiɛen. S ubrid-a, yettaweḍ ad yissin taɣara tagensant n tudert taḥerfit, war ma yeqqen ul-is ɣer tɣawsiwin n ddunnit neɣ ɣer wengawen. S takrebbut izedigan, amdan aṭawi yettizmir ad yekkes seg wul-is yal aramsu i t-yettawin ɣer txeṣṣarin, iwakken ad yekcem deg waddad n "war tigawt" (Wu Wei), anda yal tigawt seg-s ad tili tebna ɣef usaḍuf(lqanun) uɣris n ugama, war aḥettem neɣ amennuɣ mgal tikli n umeɣraḍ.
* '''Tudert taḥerfit''': D asugen n tudert s wudem aḥerfi, war alameɣ. Amdan ur ilaq ara ad yeqqen ul-is ɣer tɣawsiwin n ddunnit.
* '''Amtawa akked ugama''': Ilaq ɣef umdan ad yidir s umtawa akked ugama. Ur yettnadi ara ad ibeddel inalkamen n ugama acku ayagi yezmer ad d-yeglu s txeṣṣarin.
== Tazrirt ɣef Tmetti ==
Taṭawit tesɛa tazrirt tameqqrant ɣef tmetti n Ccinwa d umaḍal meṛṛa. Tufa amkan-is deg waṭas n taɣulin:
* '''Taẓuṛi''': Tessebded aṭas n tẓuriwin s wudem amensay, ladɣa isunaɣen n ugama.
* '''Tasegda''': Tasegda n yexxamen d yibanayen tebna ɣef yimenzayen n ''Feng Shui'' (i yeqqnen ɣer yin d yang).
* '''Tasnajya''': Tasnajya tamensayt n Ccinwa, am usuji s tissegnatin (acupuncture), tebna ɣef uḥraz n tsaraɣt n Qi deg tfekka n umdan.
5as9gj2orn4vvhohv07jb33irnpxd9y
Vladimir Lenin
0
25541
117216
117203
2026-08-25T23:18:30Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
117216
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Tugna:Lenin in 1920 (cropped).jpg|vignette|Lenin deg 1920.]]
'''Vladimir Ilitch Oulianov''', win i wumi qqaren s yisem azayez '''Lenin''', d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg [[Rusya]], yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin]]. Tasnaktit-is, i wumi qqaren '''Talinit''', tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda.
== Temeddurt-is tamezwarut d usegmi ==
Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg [[Rusya]]. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian.
Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran.
== Asaka asertan, anfay, d tmuɣli n Tlinit ==
Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer [[Saint-Petersburg]], yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]]. Yeqbel s tidet d akken taserkemt n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla.
'''Abbaẓ d Unfay''': Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is '''Nadejda Krupskaya'''.
Deffir mi d-yunfa Vladimir Lenin ɣer temdint n Saint-Petersburg deg useggas n 1893, yebda amennuɣ-is asertan s wudem uffir gar yixeddamen n luzinat, anda i d-yesbedd netta d kra n yigrawliwen nniḍen (gar-asen Yuly Martov) tarbaɛt tasertant umi semman « Tadukli n Umennuɣ i Weslelli n Tserkemt n Yixeddamen ». Tarbaɛt-a tella tessewjad asuffeɣ n yiwen n uɣmis agrawlaw n tuffra i wakken ad d-tessaki ixeddamen ɣef yizerfan-nsen yerna ad tessenfali tasertit taqesḥant mgal udabu n Utsar. Maca, uqbel ad d-yeffeɣ uṭṭun amezwaru n uɣmis-nni, tamsulta tasertant tuffirt n utsar (yettwassnen s yisem n Okhrana) twala tirmudt-nsen s tmentilt n yqeddacen-is. Deg yiḍ n 20 duǧember 1895, Lenin yettwaṭṭef s wudmawan (yettwabbeẓ) netta d waṭas n yimaslaḍen n ukabar.
Lenin yeqqim deg lḥebs (tazeqqa n useddu) n Saint-Petersburg azal n 14 n wagguren. Ɣas akken yella seddaw n tɛessast tameqqrant, ur yeḥbis ara tirmudt-is tasnaktat; yella yesseqdac Ileɣ(lḥebber) uffir (s uyefki) d wawalen uffiren deg yidlisen i d-ttawin yimawlan-is iwakken ad ikemmel tiririt d useddu n temsal n lbeṛṛa. Deg fuṛaṛ 1897, taɣdemt n utsar tḥekkem fell-as s kraḍ n yiseggasen n unfa ɣer temnaḍt taqesḥant n Sibirya, deg yiwet n taddart umi semman Chouchinskoïé (Shushenskoye) i d-yezgan deg temnaḍt n Yeniseysk.
Ɣas akken lḥala n tudert deg Sibirya tella d tasemmaṭ yerna d tin iɛezlen mliḥ ɣef umaḍal, Lenin yesseqdec tallit-nni n unfa iwakken ad yesnerni tussna-ines d tẓri-ines tamarksit. Deg useggas n 1898, terza-d fell-as ɣer Sibirya tmeddakkelt-is deg umennuɣ, '''Nadejda Krupskaya''', i yettwabbeẓen ula d nettat; dinna i zewǧen s wudem azerfan iwakken ad ten-ǧǧen yiduba ad ddren deg yiwen n uxxam. Deg tallit-nni n usufeɣ, Lenin yura adlis-is afelsaf d udamsan amezwaru ameqqran umi isemma « Asnegmu n Temsihrit(Tkapitalit) deg Rrus » (Развитие капитализма в России), anda i d-yesbeggen s yimḍanen d usleḍ d akken timetti tarusit tebda tettaǧǧa tanemhizt taqburt n tfellaḥt, tetteddu srid ɣer [[Tamsihrit|temsihrit]](tkapitalit) tamgurant, dɣa aya yefka-as ttbut d akken asmil(taserkimt) ameskari (ixeddamen) d netta i d taɣerfa tagejdant ara yesselḥun tagrawla i d-itteddun.
Mi tfukk tegnit-is n unfa deg Sibirya deg fuṛaṛ 1900, adabu n utsar yegdel fell-as ad yezdeɣ deg temdinin timeqqranin n Rrus. Imi i yebɣa ad ikemmel amennuɣ war ma teṭṭef-it tmsulta tikkelt nniḍen, Lenin yeffeɣ seg tmurt n Rrus deg unebdu n useggas n 1900, yebda tallit tamaynut n unfa agraɣlan deg Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz d Taswisrit). D tallit-a i d-yeldin tawwurt i usbeddi n uɣmis agrawlaw Iskra (« Ifeṭṭiwej ») d ussewjed n tsuddest ijehden n Ukabar Abulčivik.
'''Akabar Abulčivik''': Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »).
Deg tallit n unfa-ines deg Tuṛuft Tutrimt (gar Munich, London d Genève), Vladimir Lenin yeqsed ad yesdukkel akk tirebbaɛ timarksiyin tirusiyin i yellan mfaṛaqent seddaw n yiwen n ukabar agrawlaw iğehden. I wakken ad yaweḍ ɣer yiswi-a, yesseqdec ayen yesbedd yakan netta d yimeddukkal-is (am Georgi Plekhanov d Yuly Martov) aɣmis uffir umi semman ''Iskra''. Aɣmis-agi yella d allal agejdan n usedmer, n usnefli asnaktay d tuqqna n yizdayen gar tseddasin tagrawlawin i yessemlalayen ixeddamen d yinelmaden deg daxel n Rrus.
Deg useggas n 1902, Lenin yura yiwen n udlis asnaktay ameqqran umi isemma « D acu ara nexdem? » (Что делать?). Deg tektabt-a, yessegza-d tiẓri-ines ɣef wamek ilaq ad yebnu ukabar asertan: yettwali d akken asmil ameskari (ixeddamen) weḥd-s ur yezmir ara ad d-yesnulfu tamṣukt tanemlayt tummidt war ma tewweḍ-it-id seg berra, acku amennuɣ amguran n yixeddamen yettawi kan ɣer ''tsendikalit''. Ihi, yenna-d d akken ilaq ad d-yili yiwen n ukabar n yigrawliwen imsaduren, i yebnan ɣef tseddi, tugrint iğehden d tlemmast tamagdayt(tadimuqṛatit)—anda i d-yettili umciwer d umeslay ilelli deg daxel n ukabar, maca ticki yettwaṭṭef rray sɣur tuget, ilaq akk imaslaḍen ad t-qeblen yerna ad t-snekren s wudem yesseddin.
Deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n Ukabar '''Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR)''', Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin:
* ''Ibulčiviken'' (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu.
* ''Imenčiviken'' (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan.
7leppe44x9feumrt0stcwnliictqobx
Tamsihrit
0
25544
117217
117204
2026-08-25T23:24:03Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117217
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:New York Stock Exchange, Broad Street LCCN00650325.jpg|vignette|taggazt n New York, d azamul n temsihrit.]]
'''Tamsihrit''' d anagraw adamsan d tedrimt i d-yebnan ɣef wayla uslig n wallalen n ufares d usenzi. Iswi amenzu n unagraw-a d anadi ɣef rrbeḥ d tebaɣurt. Deg unagraw n temsihrit, tisuda n udabu (ddula/awanek) ur d-keččment ara s waṭas deg ulzuz(ssuq/agadaz) neɣ deg temsal n tdamsa. Yal taɣawsa, d anagraw n usuter d wunefk (ayen yellan d wayen i d-ssuturen) i d-iḥekkmen deg watug-s d wazal-is.
== Aẓar n Temsihrit ==
Aẓar n temsihrit yuɣ-d sseḥ seg tmura n Turuft deg taggara n tallit talemmast d tlalit taleslalit. Uqbel-is, llan medden ddren s ddaw unagraw n tfyudalit (féodalisme) anda akal yella gar yifassen n yigelliden d yimrabḍen, ma d imdanen iqeddcen fell-asen ttwaḥesben d ayla-nsen (aklan).
Mi d-yebda usenzi d tiɣin yettnerni, ladɣa gar tmura yembɛaden deg lqern wis 14 d wis 15, tban-d tseddart tamaynut n yimzenziyen. D imzenziyen-a i d-issersen lsas amenzu i temsihrit, imi bdan jemmɛen idrimen, snulfan-d ibankiwen imenza di Ṭelyan, uɣalen ssebbaḍen allalen n ubeddel n tedrimt.
== Amezruy d Umhaz n Temsihrit ==
Tamsihrit tɛedda-d ɣef waṭas n tseddarin deg umezruy-is, yal taseddart tewwi-d amhaz amaynut:
* '''Tamsihrit Talzazt/Tamercantit (Lqern wis 16 ar wis 18)''': Tbedd ɣef usenzi ameqqran gar tmura d ujemmeɛ n ureɣ(ddheb) d lfeṭṭa. D lawan n yiminigen imeqqranen (am unekcum ɣer Temrikt d usenzi n yisulas) anda timura timeqqranin rrant lwelha-nsent ɣer usewseɛ n ulzuz-nsent(ssuq-nsent).
* '''Tamsihrit Tamguranit (Lqern wis 18 ar wis 19)''': S tegrawla tamguranit i d-yebdan di tmurt n Lengliz, tamsihrit tbeddel udem. D asekcem n tmacinin, am tmacint n iraggen, i d-ixelqen tixxamin timeqqranin n ufares (luzinat). Tban-d tseddart tamaynut n yixeddamen i yettnuzun s yiɣallen-nsen s lexlaṣ ameẓyan, d tseddart n tburjwazit i yesɛan tabaɣurt.
* '''Tamsihrit Taẓerfanit (Lqern wis 20)''': Tamsihrit tuɣal tbedd ɣef yibankiwen d tneɣrufin(timudmawin) s wudem anmaḍal. Tennerna deg ugzu(tamiḍrant) n tkebbaniyin timeqqranin s yiḥricen-nsent i yesɛan aṭas n yimawlan (actionnaires).
* '''Tamsihrit Tatrart / Tanyulyiberalit (Seg iseggasen n 1970 ar tura)''': D tamudemt i d-yewwin asmaḍel amatu (mondialisation). Anagraw-a yessazzel tiɣawsiwin, idrimen, d yimdanen deg umaḍal meṛṛa s war tilisa.
== Tiktiwin d Tiẓriyin Tigejdanin ==
Tamsihrit tebna ɣef kraḍ n tgejda tisnaktayin (itadyulujit) d tdamsiyin i tt-id-yessenṭqen :
=== 1. Ayla Uslig ===
Deg temsihrit, allalen n ufares (tizɣiwin, tixxamin n ccɣel, akal, tmacinin) mačči n uwanek(ddula), maca n yimdanen neɣ n tkebbaniyin tusligin. Yal amdan yesɛa azref ad yekseb, ad yesnirem, yerna ad yessewseɛ ayla-s.
=== 2. Timsizzelt d Ulzuz Ilelli ===
Timsizzelt gar tkebbaniyin d amussu agejdan i d-yettawin ɣer usnulfu d unqaṣ n watig(ssuma). Tiẓri-a tcudd ɣer ufiluzuf ''[[Adam Smith]]'', bab n tekti n "Ufus uffir". Smith yenna-d d akken mi ara yettnadi yal amdan ɣef rrbeḥ-is uzzig, s wudem amzun d uffir, ad d-yawi lfayda i tmetti s timmad-is, acku ulzuz/agadez (ssuq) ad iseggem iman-is s yiman-is war ma ikeččem-d uwanek deg tdamsa.
== Azɣan n Karl Marks ==
Ur nezmir ara ad d-nawi awal ɣef tiẓriyin n temsihrit mebla ma nebdar-d ''[[Karl Marks]]''. Ɣer Marks, tamsihrit d anagraw i yebnan ɣef unxeṣsef. Yufa d akken imawlan n wallalen n ufares ttawin rrbeḥ-nsen seg "wazal amernu" (la plus-value) i d-yeffɣen seg tidi n yixeddamen i ur nettwaxelleṣ ara akken iwata. Ayagi, ɣer Marks, yettarra-d amennuɣ gar tserkam i d-yettawin ɣer tgrawla.
85j1qz1clnk9yempna0wc1l6yu4u3ri