Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.17 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Karl Marks 0 1785 117241 117129 2026-08-28T01:18:29Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117241 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Karl Marx by John Jabez Edwin Mayall 1875 - Restored.png|vignette|Karl Marks deg useggas 1857.]] '''Karl Heinrich Marks''', ilul deg 5 si [[Mayyu]] deg usseggas 1818 di tmurt n [[Trier]] yezdeɣ di Rheinland tamurt n [[Lalman]] yemmut di 14 di [[Meɣres]] 1883 di teɣremt n [[London]]. Marks yella d argaz n tfelsafit d tsertit u d ameẓṛay ameqṛan deg tdamsa, tasnametti u d netta i d-isnulfan ayen i wumi neqqar [[Tazdukla]], i d-yeqqaren belli ulac amgarad ger imdanen ɣas ulamma yella deg ixeddim-nsen n yal ass. Yella d afelsafi, amezruyan, d amassan n tdamsa almani. Yetttwaḥesben d yiwen seg yimassanen imeqranen akk i yesbedden tasnakta(tidyulujit) n tzdukla d tnemla. Axeddim-is akked umeddakel-is '''[[Friedrich Engels]]''', yefka-d tamuɣli tamaynut ɣef umzruy, timetti, d tdamsa. Tikti-ines tagejdant teqqen ɣer umennuɣ n tiserkam. ==1. Tudert-is== Ilul ''Karl Heinrich Marx'' di Trier aseggas n 1818. Yella d wis sin ger 8 Tam watmaten-is. Baba-s, ''Heinrich Marx'' (1782–1838), d abugaṭu, yefrurid deg yiwet twacult twudayt Ackenaz. Jedd-nsen Meier Halevi Marx yella d uday, ma d mmi-s d warraw n mmi-s uɣalen d imasiḥiyen, ẓẓiẓrgen isem-nsen ɣer Heinrich iwakken ad izmiren ad xedmen, yemma-s n Karl, Henriette Pressburg (20 [[Yulyu]] 1788-30 [[Wamber]] 1863), d tudayt n [[Timura n Wadda|tmura n wadda]]. === Temẓi-is === Twacult-is tella deg tserkemt talemmast. Baba-s, ''Hanrix Marks'', yellan d abugaṭu, yuɣal d amasiḥi ɣas ma yella yekka-d seg yiwet n twacult n wudayen, i wakken ad yerwel i useḥqer amettiyan d usɣan i yellan deg tallit-nni. Marks yekka temẓi-ines deg tmuɣli n tfelsafit n teftilin, anda i yelmed azal n tilelli, n tussna, d umtawa gar yemdanen. === Tizrawin d Tfelsafit === Marks yedda ɣer tesdawit n Bonn, syin ɣer tin n Berlin i wakken ad yezrew tussna n usaḍuf d tfelsafit. Deg Berlin, yemɣi deg wallaɣ-is unadi ɣef tfelsafit n [[Hegel|Higl]]. Higl yella yessefham-d belli amzruy yettbeddal s tarrayt n wallaɣ d tikta. Marks yeddem terrayt-a n Higl, maca yerra-tt s wudem n tmetti. Yenna-d belli mačči d tikta i d-ixelqen tilawt, maca d tilawt n tmetti, am usfares d tdamsa, i d-iffaren tikta d tmuɣli n wemdan. Da i yebda useggem n tmuɣli-ines ɣef umzruy, yuɣal yettwali belli anagraw n usfares d netta i d lsas n tmetti. === Asikel d Temlilit akked Engels === Imi Marks yuɣal d amasay n uɣmis almani, yura imagraden i yekkatayen adabu d tsertit n tmurt-is. Ayagi yessawḍ adabu ad yemdel aɣmis-nni, dɣa Marks yettwaḥettem ad yeǧǧ tmurt-is, yuɣal d amsikel. Yedda ɣer Bariz, syin ɣer Bruxelles. Deg Bariz, deg useggas n 1844, yemlal akked '''[[Friedrich Engels]]'''. Tamlilit-a tella d tamsalt tameqrant deg umzruy n tfelsafit. Angils yellan d amassan n tdamsa, yessen mliḥ [[asihri]] imi baba-s yellan d bab n umukan n usfares deg Langlitir. Engels yeldi-as tiwwura i Marks i wakken ad yissin amek tteddun yimukan n usfares, amek ixeddmen yimɣiden, d wamek i ten-ssexdamen yimawlanen n ihri i wakken ad rnun ayla-nsen. Seg wass-nni, Marks d Engels uɣalen d imeddakel n tudert, xedmen akk tirawin-nsen akken. === Asali n Wulɣu n Ukabar Azduklan === Deg 1848, tallit ideg tella aṭas n tanekra di Turuft, Marks d Engels ssufɣen-d adlis ameqran "Ulɣu n Ukabar Azduklan". Deg udlis-a, nnan-d belli amzruy n tmettiyin akk i yellan d amzruy n umennuɣ n tserkam. Sbedden azadur n tanekra n yimɣiden mgal taserkemt n yimawlanen n ihri. Nnan belli asihri ad yemmet s yiman-is s sebba n tnemgalin-is tigensiyin, ad d-teffeɣ tmetti tamaynut anda ulac tiserkam, ulac aɛeffas, tagi tazdukla. === Tudert deg Lundun d Udlis "Ihri" === Marks yettwaḥettem ad yeǧǧ [[Lalman]] d [[Fransa]], yeqqim deg [[London|Lundun]] (Langlitir) armi yemmut. Tudert-is deg Lundun tella d tawaɣit tameqrant. Yella yedder deg ufellaḍ ameqran. Tameṭṭut-is, Jenni fon Westfalin, ɣas ma tella d yiwet n tmeṭṭut n tserkemt n yimawlanen, teǧǧa tudert n uheyyi i wakken ad teddu yid-s deg ubrid n umennuɣ. Aṭas n warraw-is mmuten d imecṭaḥ s waṭṭan imi ur sɛin ara ayla i wakken ad ten-ḥudden. Maca Engels, imi yella d amerkanti, yella yettɛawan-it s yidrimen i wakken ad ikemmel anadi-ines. Deg Lundun, Marks yella yetteddu yal ass ɣer temkarḍit tameqrant n Lundun. Din i yezrew aṭas n yidlisen n tdamsa, n umzruy, d tusnakt. Din i yura adlis-is ameqran "Ihri", anda i yesleḍ s telqayt amek tteddun yidrimen, amek i d-yettwafaras wazal amernay, d wamek i yella unfafad yellan deg unagraw amsihri. "Ihri" mačči kan d adlis n tdamsa, maca d azɣan ameqran ɣef unagraw i yessawḍen imɣiden ad ilin d ifecka kan i usfares. === Taggara d Tiras === Marks yemmut deg 14 Meɣres 1883 deg Lundun, yemmut d igellil, maca yemmut yessen belli tikta-ines ad kemmlent abrid. Ɣas ma yella yemmut, tikta-ines beddlent amzruy n umaḍal. Deg lqern wis 20, aṭas n tmura i yeddmen tikta-ines i wakken ad sbeddent inagrawen isnemlayen d yizduklayanen. Ass-a, ɣas akken kra n timuɣliwin i yurzen ɣer tikta n Marks ur ssawḍent ara ad sbeddent tazdukla s wudem i yelhan, azɣan i yefka Marks i usihri, tussna n umzruy, d tussna n tmetti mazal d aɣbalu ameqran i yimassanen n wass-a. Tudert-is tella d amedya n wemdan i yefkan akk ayen i yesɛa i unadi n tidet d tilelli n talsa. == 2. Asatal amzrayan d waddad n tmetti == Marks yedder deg tallit ideg tella tagrawla tamgurant di Turuft. Tallit-nni teddem-d asnulfu ameqran deg usfares, maca ternu-yas tawaɣit i yixeddamen. Asihri yebna ɣef ufraq n ihri gar yimawlanen n yimukan n usfares, imɣiden ur nesɛi ara ula d ayla, ala tazmert-nsen n uxeddim i wakken ad idiren. Deg tallit-nni, Marks iwala belli anagraw amaynut n tdamsa ur yessaweḍ ara ad yefk tilelli i yemdanen meṛṛa, maca yerna kan aqhaṛ d twaɣit. D ayen i t-yessawḍen ad inadi ɣef yiẓuran n umgired n tiserkam yellan deg unagraw-a. == 3. Amhaz Icudden Ɣer Wangaw: Lsas n Tfelsafit-is == Afelsafi almani [[Hegel]] yesbedd tikti n umhaz, maca s tmuɣli i yurzen ɣer wallaɣ kan, yella yettḥulfu belli tikta d tmuɣliwin n wallaɣ d nitenti i d-ixelqen tilawt. Marks yerra tamsalt-a, yenna-d: "Tikta n yemdanen ur d-ttekken ara seg igenni, maca ttekken-d seg tilawt tangawat, seg usfares d wassaɣen n tdamsa." S wawal n Marks, mačči d allaɣ n wemdan i d-yettaken tilawt, maca d tilawt tangawat i d-yettaken allaɣ d tikta. Amhaz s wudem n tangawa yessefham-d belli kullci deg umaḍal yettbeddal, yettemhaz, yerna amhaz-a yettili-d s umgired, s temsal yettemgaraden i yettmyelkafen i wakken ad d-snulfunt tamsalt tamaynut. === Tangeẓṛit Tamezrayt === Lsas amenzu n tfelsafit n Marks d tangeẓṛi tamezrayt. Ɣer-s, maççi d tikta, asɣan, neɣ d iziɣren i d-yessuddusen amezruy n talsa, maca d tignatin n waddad adamsan d wamek i d-tettili tfarest. Timetti tebna ɣef sin n yeḥricen igejdanen. Aḥric amezwaru d "adda" i d-immalen allalen n ufares akked wassaɣen n ufares (tadamsa, lxedma, tawuri). Aḥric wis sin d "taɣessa" (la superstructure) i d-ijemɛen tasnakta, izerfan, d tsertit. Adda adamsan d netta i d-isbaduyen taɣessa n tmetti. Ihi, yal tuttya neɣ abeddel lqayen deg umezruy yettas-d mi ara yili umennuɣ gar wallalen n ufares d wassaɣen n ufares n tallit-nni. Amezruy ur iteddu ara s tẓeṛiyin timadwanin, maca s tmentilin yellan s wudem n tengeẓri. == 4. Amzruy d Umennuɣ n Tserkam == [[Tugna:Communist-manifesto.png|vignette|Ulɣu n ukabar n tzdukla s tutlayt talalmanit.]] Deg udlis-is "Ulɣu n Ukabar Azduklan", Marks yura belli amzruy n tmettiyin akk i yellan d amzruy n umennuɣ n tserkam. Yal tawada n tmetti tettili-d s umgired gar sin n yidisan: wid iṭṭfen adabu d ihri, d wid ur nesɛi ara ayla. Deg tallit n [[Asihri|usihri]], amennuɣ-a yella gar taserkemt n yimawlanen n ihri d taserkemt n yimɣiden. Imawlanen ttnadin ɣef tanfa d wazal amernay, ma d imɣiden ttnadin ɣef tuddert, tazmert, d tilelli. Umennuɣ-a ur yezmir ara ad yili d amnekni, imi anagraw n usihri yettidir ɣef usfaydu seg uxeddim n yimɣiden baṭel. Marks yenna-d belli amezruy n tmettiyin meṛṛa d amezruy n umennuɣ n tserkam. Deg unagraw n usihri, amennuɣ-a yettili-d s telqayt gar snat n tserkamin tigejdanin. Taserkemt tamenzut d "imsihranen", i yesɛan allalen n ufares am tneɣrafin (luzinat), akal, d yihri. Taserkemt tis snat d "tameɣda", d ixeddamen neɣ imɣad ur nesɛi acemma anagar iɣallen-nsen i zenzun iwakken ad idiren. Imsihranen sfaydayen ɣef imɣad s wammud n tfarest-nsen, d ayen i d-igellun s tlufa n ddel akked lḥif ɣef yixeddamen. Amennuɣ-a ur yezmir ara ad iḥbes alamma tewweḍ-d tagrawla ara ibeddlen llsas n tmetti. == 5. Tasertit n Tdamsa d Wazal Amernay == Deg udlis-is ameqran "Ihri", Marks yesleḍ amek tteddun idrimen d usfares. Yufa-d tamsalt n wazal amernay. Amedya: Axeddam ixeddem 8 n yisragen. Deg 4 n yisragen imezwura, ixeddem i wakken ad d-yawi azal n uxeddim-is, ayen akken ad yečč, ad yels, ad yidir. Ma deg 4 n yisragen ineggura, ixeddem i umawlan n ihri baṭel. Azal-nni amernay i d-yettwafarsen deg yisragen-nni ineggura, imawlanen n ihri i t-ttawin. D ayen i d-issefhamen belli asihri mačči d anagraw n umtawa, maca d anagraw n uqher, anda wid iṭṭfen idrimen ttawin ayla n wid ixeddmen. === Tasleḍt n Usihri d Wazal Amernay === Deg udlis-is ameqqran "Ihri", Marks yesleḍ s telqayt amek i iteddu unagraw n usihri. Yufa-d belli llsas n rrbeḥ n umsihran d "iazal amernay". Azal-a amernay d azal i d-yerna uxeddam s lǧehd-is yugar azal n uɣrad-is. Amsihran yettawi azal-a ameqqran i yiman-is mebla ma yexdem, ma d axeddam yettaṭṭaf kan ayen ara t-id-isidren akken ad yili d amuddir. Tanabda-ya(ammud-a) d nettat i d amsedday(amutur) n wesnerni n yihri. Maca d nettat daɣen ara d-yeglun s twaɣit d uɣelluy n unagraw-a, acku asihri s timmad-is d asaraw n tenmegliwin ur yezmir ad tent-yefru. Lḥif n temeɣda ad yettnerni alamma tewweḍ tmetti ɣer tqacuct n truẓi. === Takufḍa === Yiwen seg yiferdisen imuqranen deg tfelsafit n Marks d tamiḍrant n tkufḍa. Axeddam deg tmetti tasihrit yettwaḥṣeb am wakken d taɣawsa neɣ d allal kan n ufares, ur yesɛi ara azal alsan. Takufḍa-ya tebḍa ɣef kuẓ n yeḥricen: axeddam ittwakfeḍ (est aliéné) ɣef ufaris-is imi ayen i d-yexdem ur t-yeksib ara; ittwakfeḍ ɣef tigawt n ufares s timmad-is imi lxedma-s d lḥif maççi d usnulfu neɣ d lfeṛḥ; ittwakfeḍ ɣef ugama n talsa-s imi ur yexdim ara s tlelli; yerna ittwakfeḍ ɣef yixeddamen-nniḍen imi timetti tasihrit tessekcem-d Tamsezwert deg umkan n tdukli d tegmat gar yimɣad. == 6. Tanekra d Imal n Tmetti == Marks yumen belli asihri ad temmet s yiman-is, acku yeǧǧur d iɣeblan imeqranen. Imɣiden, mi ara ukin s tilawt-nsen, ad xedmen tanekra. Tanekra ad tawi ɣer udabu n yimɣiden, anda ara ttwakksen yimukan n usfares i yimawlanen n ihri ad uɣalen d ayla n tmetti meṛṛa. Deg taggara, ad d-tili tzdukla: d tmetti anda ulac tiserkam, ulac adabu, ulac aqhaṛ. Yal yiwen ad ixeddem almend n tezmert-is, ad yečč almend n wayen i t-ilaqen. === Tazdukla d Taggara n Uwanak === Tafelsafit n Marks maççi d asenmel(tabadut) n tmetti kan s wawal, maca d abrid ɣer tigawt d ubeddel. Iswi aneggaru d akkes n tmetti tasihrit s tegrawla n temeɣda. Tagrawla-ya ad d-tessiweḍ ɣer yiwet n tmetti tamaynut iwumi isemma "tazdukla" (communisme). Deg tmetti-ya, allalen n ufares ad ilin d ayla n tmetti s umata, ur yettili ara umennuɣ n tserkam, ur tettili tenabda. Awanak, i yellan d allal n udabu n yimsihranen, ad yenger s yiman-is imi ur t-teḥwaǧ ara tmetti war tiserkam. Talsa ad tidir deg tlelli tameqqrant anda yal yiwen ad yexdem s tzemmar-is, yerna ad yaɣ ayen yeḥwaǧ. [[Category:Tameddurt]] nrypp5vcoh3qrfpdqg8zn4mtd1s9fwn JavaScript 0 12428 117246 117232 2026-08-28T10:15:07Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117246 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''JavaScript''' d [[tutlayt n usihel]] mebla aefsu(Tameslayt tasuɣlant) i d-yesnulfa [[Brendan Eich]] ([[Netscape]]). JavaScript itddu kan deg yiminig web maca tura nezmer ad t-nesseqdec deg tama n uqeddac(Backend) s [[Node.js]]. Tameslayt n usihel '''JavaScript''' tella d yiwet seg tmeslayin yettwasxedmen aṭas deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1995, teqqel d taɣawsa tagejdant deg usnerni n Web. Ass-a, ur tettwaḥseb ara kan d tameslayt n yisebtar n Web, wanag tettwasxedem daɣen deg usihel n yiqeddacen, n yisnasen izirazen, d kran n yisnasen n tnarit, d waṭas n yiḥricen-nniḍen. == 2. Amazray == === 2.1. Talalit n JavaScript === JavaScript tlul-d deg useggas n 1995, mi i tt-yesnulfa Brendan Eich deg tkebbanit Netscape Communications. Deg tazwara, isem-is yella "Mocha", sakkin yuɣal "LiveScript", qbel ad yettusema "JavaScript". Iswi amezwaru-is yella ad d-yefk i yimsidag n Web allal n usihel asdawan (interactif) deg yisebtar n Web. Brendan Eich yesnulfa-d lqem amezwaru n tmeslayt-a deg 10 n wussan kan. '''Mocha''': D wawal amezwaru i yettunefken i tmeslayt-a. '''LiveScript''': Sakkin, isem-a yuɣal d LiveScript deg wamber (beta) n yiminig. '''JavaScript''': Deg dujember 1995, isem yuɣal d JavaScript. Abeddel-a n yisem yella-d s tmuɣli n udellel (marketing), acku deg tallit-nni, tameslayt n usihel Java tella tettwassen aṭas yerna tesɛa azal ameqqran. Netscape tebɣa ad tesqedcec tagnit n Java, ɣas ma JavaScript ur yesɛi ara assaɣ atrar akked Java. ==== Amgaru n Yiminigen d Usdul n ECMAScript (1996-1999) ==== Mi i twala takebbanit Microsoft d akken JavaScript yuɣal d axatar, tesnulfa-d lqem-is i yiminig-is Internet Explorer, isem-is JScript. Aya yesnulfa "Amgaru n Yiminigen", anda yal iminig yesɛa tameslayt-is, d ayen i yesserwen imsihlen (Ineflayen) acku tangalt ur telli ara txeddem akken iwata deg yiminigen meṛṛa. I wakken ad frun ugur-a, Netscape tefka tameslayt-a i tuddma Ecma International i wakken ad tt-slugen (tizeɣt). '''1997 (ES1)''': Alugen amezwaru ECMA-262 yeffɣ-d s yisem ECMAScript 1. '''1998 (ES2)''': Asnerni meẓẓiyen i uḍfar n ISO/IEC. '''1999 (ES3)''': Lqem-a yella d axatar aṭas, yerna-d Regular Expressions (tinfaliyin tiluganin), try/catch i usefrek n tuccḍiwin, d usbadu ifazen n tɣawsiwin. Lqem-a yeqqim d amud amezwaru n JavaScript i waṭas n yiseggasen. === Tallit n "Web 2.0" d Ajax (2000-2008) === Deg tazwara n yiseggasen n 2000, JavaScript ur yettwaqadar ara aṭas, yella kan i usihel n yimussuyen (Amray/Merru) d yisebtar fessusen. Maca, tallit n Web 2.0 tbeddel kulci. Asnas n Ajax (Asynchronous JavaScript and XML) yefka i yimsihlen tizemmar ad selḥun isefka seg uqeddac war ma alsen asali n usebter. Isnasen am Gmail (2004) d Google Maps (2005) sbegnen-d d akken JavaScript yezmer ad isali isnasen n Web ixanzen d isdawanen. Deg tallit-a, tlul jQuery (2006), d tamkarḍit i yessifsen asihel n DOM yerna tefru uguren n umgaru gar yiminigen. '''2009 (ES5)''': Ecma tefka lqem ES5, i d-yernan JSON s wudem unṣib, Array.prototype.map/filter, d uskar strict mode i uḍman n tɣellist n tengalt. === Tawri n Node.js: JavaScript yeffeɣ seg Yiminig (2009) === Aseggas n 2009 yella d tagrawla deg umezruy n JavaScript. Amsihel Ryan Dahl yesnulfa Node.js, s useqdec n umutur V8 n Google Chrome. Aya yefka i JavaScript tizemmar ad ixeddem deg tama uqeddac (backend), mačči kan deg yiminig (frontend). Seg imir-nni, JavaScript tuɣal d tameslayt "Full-Stack", anda amsihel yezmer ad iseqdec yiwet n tutlayt i yisebtar n Web, i yiqeddacen, d yizdaren(affiwin)n n yisefka. === Tagrawla n ES6 / ES2015 d Ukatar n yimahilen (Frameworks) === Deg useggas n 2015, Ecma tefka lqem ameqqran akk deg umezruy n tmeslayt-a: ECMAScript 2015 (ES6). Seg wass-a, alugen yuɣal yettbeddel yal aseggas (ES2016, ES2017, ...). '''ES6''' yerna tiseddast tatrarin i yerran asihel yeshel yerna iqud: let d const i usefrek n telqeyt (scope). Tiseɣnin s uaneccab (Arrow functions =>). Tiserkemt i usihel yuɣden ar tɣawsa. Lweɛd (Promises) i usefrek n usihel aramtawan (asynchrone). Izegrar kter/sifeḍ. Deg tallit-a daɣen, akatar n yimahilen (frameworks) am React (Facebook, 2013), Angular (Google), d Vue.js beddelen amek i ttwasalnen yisnasen n Web, s useqdec n yimudam am "Virtual DOM" d "Composants". === 2.2. Alugen ECMAScript === Deg useggas n 1997, JavaScript tuɣal d alugen n Ecma International s yisem "ECMAScript". Seg imir-nni, tameslayt-a tettwasnerni s waṭas n ileqman: * ECMAScript 1 (1997): Alugen amezwaru. * ECMAScript 3 (1999): Timerna n wallalen n usenqed n tuccḍiwin, Tinfaliyin tiluganin (regular expressions). * ECMAScript 5 (2009): Asemdu n JSON, asemdu n tɣawsa "strict mode". * ECMAScript 6 / ES2015 (2015): Timerna tameqqrant: let, const, class, Promise, arrow functions, modules. * ECMAScript 2020+: Timerna n BigInt, Optional Chaining, Nullish Coalescing. === 2.3. Imeslayen n usihel yeqqnen ar JavaScript === Aṭas n tmeslayin-nniḍen n usihel bnant ɣef JavaScript neɣ ttwasuqlent ar JavaScript: '''[[TypeScript]]''': Tameslayt n usihel s tewsit n isefka (typed) i d-yesnulfa Microsoft. '''CoffeeScript''': Tameslayt yettwasuqlen ar JavaScript s tseddast ifessusen. '''Dart''': Tameslayt n usihel i d-yesnulfa Google, tettwasxedem deg Flutter. == 3. Taseddast d Umawal == === 3.1. Tawsit n tmeslayt === JavaScript d tameslayt: '''Tasuɣlant''': Ur teḥwaǧ ara asefsu send aselkem. Amessuɣal iqqar-d tangalt srid. '''S tawsit asmussaw''': Tawsit n umutti tettubeddel deg wakud n uselkem. '''Agetkalmaḍ''' (multi-paradigme): Tesseddu asihel s '''tɣawsa''', asihel '''amesɣan''', d usihel s '''tedyanin'''. === 3.2. Tiseddast tigejdanin === ==== 3.2.1. Imuttiyen ==== JavaScript yesɛa kraḍ n wawalen i usenteḍ n yimuttiyen:<syntaxhighlight lang="javascript"> var x = 10; // Amutti aqbur (var) let y = 20; // Amutti s telqeyt n usweḍ (let) const z = 30; // Amutti ur yettubeddlen (const) </syntaxhighlight>'''var''': Amutti s telqeyt n tesɣent. '''let''': Amutti s telqeyt n iḥder. '''const''': Amutti ur yezmiren ad yettubeddel. ==== 3.2.2. Awalen n tinaḍ ==== <syntaxhighlight lang="javascript"> if, else, for, while, do, switch, case, break, continue, return, function, class, new, this, typeof, instanceof, try, catch, finally, throw, async, await, import, export </syntaxhighlight> ==== 3.2.3. Isulayen ==== Isulayen n yimuttiyen, n tseɣnin, d n tɣawsiwin ilaq ad bdun s usekkil, s _, neɣ s $. Ur zmiren ad bdun s umḍan. == 4. Tawsit n Isefka == JavaScript tesɛa sin n wudmawen n tewsit n isefka: === 4.1. Tiwsitin tizwaranin === {| class="wikitable" |+ !Tawsit !Amedya !Aglam |- |number |42, 3.14 |Amḍan ummid neɣ amḍan s ticcert |- |string |"Azul" |Azrar n isekkilen |- |boolean |true, false |Ilem neɣ ulac |- |undefined |undefined |Amutti ur yettusbedden |- |null |null |Ulac s umata |- |symbol |Symbol('id') |Azamal asuf (ES6) |- |bigint |9007199254740991n |Amḍan ameqqran aṭas (ES2020) |} === 4.2. Tawsit n tɣawsa === Yal ayen ur nelli ara d tiwsit tizwaranen d taɣawsa. Deg-s: * Array (Tafelwit): let arr = [1, 2, 3]; * Object (Taɣawsa): let obj = {isem: "Samir", leɛmer: 25}; * Function (Tasɣent): function azur() { return "Azul!"; } === 4.3. Aselkem n tewsit (typeof) === <syntaxhighlight lang="javascript"> typeof 42; // "number" typeof "Azul"; // "string" typeof true; // "boolean" typeof undefined; // "undefined" typeof null; // "object" (tuccḍa deg umezruy) typeof {}; // "object" typeof []; // "object" typeof function(){}; // "function" </syntaxhighlight> == 5. Tiseɣnin == === 5.1. Tasɣent talugant === <syntaxhighlight lang="javascript"> function smerni(a, b) { return a + b; } </syntaxhighlight> === 5.2. Tasɣent s uneccab – ES6 === <syntaxhighlight lang="javascript"> const smerni = (a, b) => a + b; </syntaxhighlight> === 5.3. Tasɣent d taserkemt tamenzut === Deg JavaScript, tiseɣnin d tiserkam timenza: zemrent ad ttwafkent d imuttiyen, ad ttwarrzent d tiɣiratin, d ad ttwarnant ar tefelwin.<syntaxhighlight lang="javascript"> const tiseɣnin = [ x => x * 2, x => x + 1 ]; </syntaxhighlight> == 6. Taɣawsa d Usihel s Tɣawsa == === 6.1. Asenteḍ n tɣawsa === <syntaxhighlight lang="javascript"> const amdan = { isem: "Samir", leɛmer: 30, azur: function() { return `Azul, nekk d ${this.isem}`; } }; </syntaxhighlight> === 6.2. Taserkemt (Class) – ES6 === <syntaxhighlight lang="javascript"> class Amdan { constructor(isem, leɛmer) { this.isem = isem; this.leɛmer = leɛmer; } azur() { return `Azul, nekk d ${this.isem}`; } } const samir = new Amdan("Samir", 30); </syntaxhighlight> === 6.3. Tukkest === <syntaxhighlight lang="javascript"> class Anelmad extends Amdan { constructor(isem, leɛmer, asɣar) { super(isem, leɛmer); this.asɣar = asɣar; } azur() { return `Azul, nekk d ${this.isem}, anelmad deg ${this.asɣar}`; } } </syntaxhighlight> === 6.4. Akwbal === Seg ES2022, JavaScript yesɛa iɣewwaṛen usligen s #:<syntaxhighlight lang="javascript">class Amiḍan { #azal; constructor(azal) { this.#azal = azal; } awi() { return this.#azal; } }</syntaxhighlight> == 7. Timṣuki n usenqed == === 7.1. Tawtilt === <syntaxhighlight lang="javascript"> if (amḍan > 18) { console.log("Meqqer"); } else if (amḍan > 12) { console.log("Alemmas"); } else { console.log("Mecṭuḥ"); } </syntaxhighlight> === 7.2. Tineddict === <syntaxhighlight lang="javascript"> // Tineddict for for (let i = 0; i < 10; i++) { console.log(i); } // Tineddict while let j = 0; while (j < 5) { console.log(j); j++; } // Tineddict for...of (i tefelwin) for (const azal of [1, 2, 3]) { console.log(azal); } // Tineddict for...in (i tɣawsiwin) for (const tsarutt in {isem: "Samir"}) { console.log(tsarutt); } </syntaxhighlight> == 8. Asihel Aramtawan == === 8.1. Callbacks === Aɣewwaṛ amezwaru n usihel aramtawan:<syntaxhighlight lang="javascript"> function awiIsefka(callback) { setTimeout(() => { callback({isem: "Samir"}); }, 1000); } </syntaxhighlight> === 8.2. Promise (Lweɛd) === <syntaxhighlight lang="javascript"> function awiIsefka() { return new Promise((resolve, reject) => { setTimeout(() => { resolve({isem: "Samir"}); }, 1000); }); } awiIsefka() .then(isefka => console.log(isefka)) .catch(tuccḍa => console.error(tuccḍa)); </syntaxhighlight> === 8.3. Async/Await === Tarrayt tatrart i usihel aramtawan:<syntaxhighlight lang="javascript"> async function awiIsefka() { try { const tiririt = await fetch('https://api.example.com/data'); const isefka = await tiririt.json(); console.log(isefka); } catch (tuccḍa) { console.error('Tuccḍa:', tuccḍa); } } </syntaxhighlight> == Taggrayt == JavaScript teqqel d tameslayt n usihel tameqqrant deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg 1995, tettwasnerni s waṭas, teqqel d tameslayt i yesɛan aṭas n wudmawen: asihel n Web (frontend d backend), asihel n yisnasen izirazen, tigzi taragmawant, d waṭas n yiḥricen-nniḍen. S tizeɣt n ECMAScript i d-yettuɣalen yal aseggas, JavaScript tettkemmel ad tettwasnerni, ad d-ternu tiwsitin imaynuten, d ad tessifses asihel i yineflayen. I yneflayen d yimusnawen n tsenselkimt, JavaScript d tameslayt ilaq ad tt-issinen, acku d nettat i d tameslayt n Web, d yiwet seg tmeslayin yettwasqedcen aṭas deg umaḍal. == Ẓer daɣen == *[[TypeScript]] [[Taggayt:Tutlayt n usihel]] 90igxhltn2xhzjeukahn5vgp1ch3umv Ṭṭraḍ asemmaḍ 0 23772 117245 114188 2026-08-28T01:26:10Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117245 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ṭṭraḍ asemmaḍ''' (s [[taglizit]]: ''Cold War'', s [[tarusit]]: Холодная война), d tamenziɣt deffir [[Ṭṭraḍ Amaḍlan Wis Sin]], seg [[1945]] ar [[1991]], gar [[Iwunak Yeddukklen n Temrikt]], [[Tadukli Tasuvyatit]] ed yimsisan-nsen<ref>{{Fr}} [https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/guerre_froide/122564 Guerre froide], deg ''larousse.fr''.</ref>, Ṭṭraḍ asemmaḍ tella deg [[tasertit]], [[tadamsa]] ed [[tazniwt]], aseqdec n [[Amrig|yemrigen]] d win yesεan lḥedd<ref name=":0">{{En}} [https://www.britannica.com/event/Cold-War Cold War], deg ''britannica.com''.</ref>. ''Ṭṭraḍ asemmaḍ'' d awal yura-t i tikelt tamezwarut s [[Amaru|umaru]] aglizi [[George Orwell]], deg umagrad i yeffeɣ-d deg [[1945]]<ref name=":0" />. Ṭṭrad Asemmaḍ d tallit n umennuɣ asertan, d usnaktawi i d-yebdan seld Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin (deg 1945) yerna yekfa s uɣelluy n Tdukli Tasuvyatit deg 1991. Fkan-as isem (isem-is) "asemmaḍ" acku ur d-yelli ara d ṭṭrad iẓrilew neɣ d imenɣi srid gar snat n tnezmarin timeqqranin: Iwunak Yedduklen n Marikan (IYM) d Tdukli Tasuvyatit (TT). == Iẓuran n Umennuɣ: Tazdukla mgal Asihri == Deg yiwet n tama, tella Marikan d yimsisan-is n utaram, i yellan dduklend ɣer unagraw asihri , tugdut talibiralit, d uzayez n tlelli tudmawant. Sɛan asihri n ssuq ilelli. Deg tama nniḍen, tella Tdukli Tasuvyatit d tmura n Wegmuḍ. TT tella tettabaɛ anagraw n tazdukla , s unabaḍ imeslemmes s waṭas, anda akabar amyiwen i d-yettaṭṭafen adabu. Yal yiwet seg tnezmarin timeqqranin-a tella tettnadi ad tesnerni tazrirt d tesnakta-ines deg umaḍal. === 1. Anagraw n Wataram: Asihri d Tugdut Talibiralit === Iwunak Yedduklen n Marikan d yimsisan-nsen n Wataram (am Tgelda Yedduklen, Fṛansa, atg.) llan ḍefren anagraw yebnan ɣef: * '''Tadamsa:''' Asihri n ssuq ilelli. Anect-a yebɣa ad yini d akken imdanen d tkebbaniyin n uḥric uslig sɛan azref ad sɛun ayla, ad xedmen tanezzut, yerna ad myezzayen tamsezwert gar-asen. Adabu neɣ awanek ur ikeccem ara aṭas deg tdamsa. * '''Tasertit:''' Tugdut talibiralit. Anagraw-a yebna ɣef tlelli tudmawanin, am tlelli n wawal, tlelli n tɣamsa, d tlelli n usɣan. Llan inagrawan n yikabaren, dɣa lɣaci i d-yefrennan anwa ara ten-inebḍen. * '''Iswi:''' Taggara n Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin, Marikan tella tettwali Tazdukla d amihi ameqqran ɣef tlelli n umaḍal. Iswi ameqqran nsen yella d "aḥbas" n tesnerni n tesnakta tazduklant, ladɣa deg Turuft i yettwaḍerrfen s ṭṭrad. === 2. Anagraw n Wegmuḍ: Tazdukla d Unagraw n Ukabar Amyiwen === [[Tugna:1973 NATO and WP troop strengths in Europe.svg|vignette|Isardasen n Tamsisit Taṭlasit d Umatwa n Waṛsu deg turuft (1973)]] Tadukli Tasuvyatit d tmura n Wegmuḍ n Turuft i teddukul (i yellan seddaw n tecḍaḍt-is) llan ḍefren anagraw yemgarraden s tidett: * '''Tadamsa:''' Tazdukla, akken i d-tenna tesnakta n Marx d Lenin. Deg unagraw-a, ur telli ara wayla uslig n walalen n ufares (usines, terres...). D adabu i d-yettaṭṭafen kullec s yisem n tmetti. Tadamsa yella usɣiwes sɣur unabaḍ ameslemmes. * '''Tasertit:''' Anagraw n ukabar amyiwen. Ala Akabar Azduklan i yesɛan azref ad yili deg udabu. Ur yelli ara tamsezwert tasertant. Anagraw-a yettusemma daɣen "aɣrudan" acku adabu yella ikeccem deg yal tama n tmeddurt n yemdanen, yerna yella uḥbas ameqqran n tlelli n wawal d uzɣan. * '''Iswi:''' Tadukli Tasuvyatit, s tesnakta-s, tella tettamen d akken asihri d anagraw n wammud yerna ilaq ad teɣli. Iswi-s yella d asnerni n tegrawla tazduklant deg umaḍal, ad seddukel ixeddamen n umaḍal yakk. === Amgired i d-Yeslulen Ṭṭrad === Imenɣi d umgired n tesnakta i d-yebdan uqbel Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin, maca yuɣal d aṣeḥḥan seld 1945. [[Tugna:Truman signing North Atlantic Treaty.jpg|vignette|Aselway Truman yesskanay-d amtawa anaṭlas n Ugafa d yinebgiwen-is deg Uɣlif Uval.]] Seg temliliyin n Yalta d Potsdam, Iwunak Yedduklen d Tdukli Tasuvyatit ur msefhamen ara ɣef wamek ara tili Turuft mbeɛd ṭṭrad. Marikan tebɣa timura tilelliyin s tefranin n tugdut. Tadukli Tasuvyatit, i yexsren aṭas n yimdanen, tebɣa ad tesbedd "tamnaḍt n uḥuddu" gar-as d Wegmuḍ n Turuft, s usbeddi n yinabaḍen izduklanen i s-yeddan deg tmura am Pulunya, Hungarya, d Rumanya. Widak n Wataram walan anect-a d tamsulta d usnerni n tezdukla s yiɣil. Dɣa yal tama tebda tettwali tamaniḍt d amihi ɣef tilin-is. Anect-a i d-yeslulen beṭṭu n Turuft d umaḍal ɣef sin n yiḥricen, d tallit n Ṭṭrad Asemmaḍ. == Tazzla ɣer Yimrigen Iɣisanen == Yiwet seg tmeẓri timeqranin n Ṭṭrad Asemmaḍ d "tazzla ɣer leslaḥ," ladɣa imrigen iɣisanen. Seg wasmi i sseqdec Iwunak Yedduklen tibumbtin tiɣisanin deg 1945, Tadukli Tasuvyatit texdem tirmit ines tamezwarut deg 1949. Anect-a yebda tallit n "tuggdi n uɣisan". Snat n tmura-a wwḍent ɣer tnezmart n ussexṛeb n umaḍal acḥal d tikkelt. Tuggdi-a n ussexṛeb d ayen i d-yeslulen lḥers ameqqran, maca deg yiwet n tama, d ayen i d-iḥebsen ṭṭrad usrid gar-asent. "Tazzla ɣer Yimrigen Iɣisanen" d timsizzelt tameqqrant i d-yellan gar Iwunak Yedduklen n Marikan d Tdukli Tasuvyatit iwakken ad snernin yerna ad afen imrigen iweɛṛen ugar, ladɣa imrigen iɣisanen. Mačči d tazzla ɣef yimrigen iklasikiyen kan i yellan, maca d tazzla ɣef tknulujit n ussexṛeb ameqqran. === 1. Tagara n Uḥkar === Ṭṭrad Asemmaḍ yebda s yiwet n tnezmart kan i yesɛan abrid ɣer umrig aɣisan. * '''1945:''' Iwunak Yedduklen n Marikan sseqdacen snat n tbumbtin tiɣisanin ɣef Hiroshima d Nagasaki deg Japun. D nutni i d imezwura yerna d nutni i d imyiwen i yesɛan tanezmart-a tameqqrant. D anect-a i wumi neqqar "aḥkar aɣisan". * '''1949:''' Tadukli Tasuvyatit, s uɣalli d tmuɣli n tmusniyin-is, tessefɣ-d tabumbt-is tamezwarut. Dɣa yeɣli uḥkar n Marikan. Seg yimir-nni, tebda tazzla n tidett. === 2. Tameẓla n Usseḥbes === Ilaq ad nefhem ayɣer i ṣerrfen idrimen ɣef yimrigen-a. Tameẓla tamezwarut d "asseḥbes" neɣ "aṣerheb". Anamek: Yal tama tella tettnadi ad tesɛu imrigen i yeqqnen iwakken ad teṣerheb tama nniḍen. Tikti-nni tella akka: "Ma tebɣiḍ ad iyi-d-tewteḍ, ilaq ad teẓreḍ belli sɛiɣ ayen s wayes ara k-ssexṛbeɣ ula d kečč, yerna s tarrayt iweɛṛen." Anect-a yebna ɣef tuggdi. Yal tama tuggad tanezmart n tama nniḍen. === 3. Asali n Tnezmart: Seg Tbumbt 'A' ɣer Tbumbt 'H' === Tazzla-a ur teḥbis ara deg tbumbt taɣisant tamenzut (A-Bomb). * '''Tabumbt n Uhidṛujin (H-Bomb):''' Deg 1952, Marikan tessefɣ-d tabumbt "H", i tesɛan tanezmart n ussexṛeb ugar n tbumbt taɣisant n 1945 s waṭas n tikkal. * '''1953:''' Tadukli Tasuvyatit terra-d, texdem ula d nettat tabumbt-is "H". Amyezzyi-a yuɣal d "anwa ara yesɛun tabumbt i d-yettawin axeṣṣar ugar." === 4. Timsizzelt n umseḍru === [[Tugna:Space Race images.png|vignette|Sputnik 1, Abulun 11 La d-yettrusu ɣef wayyur, taɣsert Tallunt Mir]] Aṭas n yimrigen ur yettunfaɛ ara ma ur tesɛiḍ ara amek ara ten-tesserwteḍ ɣer umnaḍ (iswi). Dɣa tebda tazzla nniḍen: * '''Imrigen Ibalistikiyen :''' Bdan leqdic ɣef yimrigen i zemren ad awin tiqweṛṛa tiɣisanin si yiwet n temnaḍt neɣ umenẓaw ɣer tayeḍ. D wigi i wumi neqqar "Imrigen Ibalistikiyen Igraklanen" (ICBMs). * '''Tuffɣa n Sputnik (1957):''' Asmi i d-tessefɣ TT "Sputnik 1" (agensas aragmawan amezwaru) ɣer tallunt, anect-a yessexdem Marikan. Mačči kan ɣef tazzla n tallunt, maca lmaɛna-s d akken TT tesɛa tknulujit n yimrigen i zemren ad awḍen srid ɣer wakal n Marikan. === 5. Tuggdi n Ussexṛeb Gar-asent === Deg yiseggasen n 1960, snat n tnezmarin-a wwḍent ɣer yiwet n tegnit iɣef ur zmirent ara ad uɣalent ɣer deffir. Sɛant i sin ayen i yeqqnen n yimrigen iɣisanen iwakken ad ssexṛbent tamaniḍt n yal yiwen acḥal d tikkelt. Anagraw-a n tuggdi yettusemma s Tenglizt "MAD" . Tameẓla-a, ɣas d tamcumt, d ayen i d-iḥebsen ṭṭrad asrid gar-asent. Yal yiwen yuggad ad yebdu imenɣi acku yessen inalkamen: assexṛeb n umaḍal. === 6. Tazɣent n Imrigen n Kuba (1962) === [[Tugna:Cuban missiles.jpg|vignette|Tawlaft seg igenni n yiwen n usmel n imrigen iɣisanen asuvyati deg Kuba, yeṭṭef-itt yiwen n usafag aɣalli amarikani, 1 wamber 1962.]] D anect-a i d akud iweɛṛen akk deg Ṭṭrad Asemmaḍ. Asmi i tebɣa TT ad tesbedd imrigen iɣisanen deg Kuba (tama n Marikan), amaḍal yewweḍ ɣer yiri n ṭṭrad aɣisan n tidett. D anect-a i d-yesbeggnen amihi ameqqran n tazzla-a ɣer yimrigen. === 7. Inalkamen === Tazzla-a tesɛa inalkamen imeziwiyen: # '''Iṣurdiyen Imeqqranen:''' Snat n tmura xesṛent idrimen ur nesɛi tilisa ɣef leslaḥ, ayen i d-yesseɛtaben tadamsa-nsent, ladɣa tadamsa tasuvyatit i yeɣlin deg taggara. # '''Tuggdi n Yimir:''' Imdanen n umaḍal ddren acḥal n yiseggasen seddaw n tuggdi n ṭṭrad aɣisan i zemren ad d-yas deg yal saɛa. # '''Asnerni n Tknulujit:''' Ɣas d ayen n diri, tazzla-a tewwi-d asnerni ameqqran n tknulujit (am tazzla ɣer tallunt, iselkimen/Net). Deg taggara, mbeɛd tazɣent n Kuba, bdan yimtawayen am "SALT" iwakken ad ssenqsen ɣef yimrigen-a, maca tazzla-a ur teḥbis ara s tidett armi d taggara n Ṭṭrad Asemmaḍ. == Amennuɣ ɣef Tallunt d Tknulujit == Amennuɣ mačči d aserdas kan. Yella daɣen "Tazzlan ɣer Tallunt". D anect-a i d-yesbeyynen anwa unagraw i d-yufraren deg tɣawsiwin n tmusni d tussna d tknulujit. '''1957:''' Tadukli Tasuvyatit tessefɣ-d agensa amezwaru, "Sputnik 1". '''1961:''' Yuri Gagarin (Asubyati) yuɣal d amdan amezwaru i d-yezzin ɣef umtiweg n wakal. '''1969:''' Marikan terra-d s tuwwḍa n "Apollo 11", anda Neil Armstrong yersa ɣef Wayyur. == Ṭṭradat s Uwkil d Uɣrab n Berlin == Iwakken ad myaɣen war ma nnuɣen srid, IYM d TT llan ssexdamen "ṭṭradat s uwkil". Llan ttgen tadrimt yerna ttgrn imrigen i yimsisan nsen deg yimenɣan n tmura nniḍen. Amedya: * Ṭṭrad n Kurya (1950-1953) * Ṭṭrad n Vyetnam (1955-1975) * Amennuɣ n Tdukli Tasuvyatit deg Afɣanistan (1979-1989) Deg Turuft, yebna "Aɣrab n Berlin" deg 1961. Aɣrab-a yebḍa tamdint n Berlin ɣef sin, yerna yuɣal d azamul n beṭṭu n Wegmuḍ (tazdukla) d Wataram (asihri). == Tagara n Ṭṭrad Asemmaḍ == Deg yiseggasen n 1980, Tadukli Tasuvyatit tebda tettidir tizɣatin timeqqranin n tdamsa d tsertit. Tismeskal n "Perestroika" (aɛawed n lebni n tdamsa) d "Glasnost" (tuffɣa ɣer tafat/lfiraq) i d-yewwi Mikhail Gorbachev, ur ssawḍen ara ad sselken anagraw. == Tizmilin == <references /> 8swdd7kjhhipq3tjlf6efyw1mwqs9cp Aselkim 0 23829 117236 117211 2026-08-27T13:09:06Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117236 wikitext text/x-wiki {{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden. ordinateurs dans différentes positions.}} '''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines. D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt. Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3. Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954. Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ. == Aẓar n Yisem == [[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]] Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ". == Amezruy d Umhaz n Uselkim: Seg Tfelwit n Usiḍen armi d Tigzi Taragmawant == Aselkim (s teglizit: Computer, s tefransist: Ordinateur), mačči d tamacint i d-ilulen deg yiwen wass. D agmuḍ n wazal n tisutwin n uxemmem, n tusnakt, d tussna. Awal-a "Aselkim" yekka-d seg wamyag "selkem", acku d tamacint yettselkamen tiludna. Maca, uqbel ad naweḍ ɣer yiselkimen imeqqranen n ass-a, yella wahil ɣezzifen n umhaz. === 1. Tallit Tamezwarut: Ifecka n Usiḍen (Tallit taqburt armi d Tisut 17) === Zik, uqbel trisiti d tmacinin, imdanen llan xeddmen '''asiḍen''' s ifassen-nsen. '''Tafelwit n usiḍen''' (Abaque): D afecku amezwaru i sxedmen icinwaten, iṛumaniyen d waṭas n yiɣerfan akken ad xedmen leḥsab s urured. Deg tallit-nni, awal "Aselkim" yella yettunefk i yemdanen ixeddmen asiḍen s ifassen-nsen == Iḥricen d iferdisen igejdanen n uselkim == == Arrum == Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf: '''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ. '''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda: '''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured. '''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim. '''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa: * Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen. * Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil. * Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen. * Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal. == Aseɣẓan == Aselkim mebla aseɣẓan, am tmacint mebla ṛṛuḥ. Aseɣẓan d tugna n yihilen d tinaḍin i yettmududen i usekkar amek ara yexdem. '''Anagraw n wammud''': D aseɣẓan agejday (am ''Windows, Linux, macOS'') i yessefraken arrum, takatut, d yibenkan, u i yeldin tawwurt i yisnasen akken ad xedmen. '''Isnasen''': D iseɣẓanen i wemdan (aseqdac). Am usekker n weḍris, unuɣ, neɣ imesli. '''Ahil''': D azrir n tinaḍin yuran s tmeslayt n usihel i uselkim. == Izeḍwa d Internet == Aselkim ma yella weḥd-s ur yesɛi ara azal amuqqran am wass-a. S uzeṭṭa, iselkimen myuqqnen i usemmeskel isefka. '''Aqeddac''': D aselkim amuqqran, i yettmuddun isefka neɣ tanfiwin i yiselkimen nniḍen (imsaɣen) deg uzeṭṭa. '''Iminig''': D asnas i yettaǧǧan aseqdac ad inig deg yisebtar n Web. '''Asigna''' (Cloud): Ass-a, isefka ur ttwakelsen ara kan deg uḍebsi n uselkim, maca ttwakelsen deg yiqeddacen imeqqranen i wumi nessawel "Asigna". == Taɣellist Tasenselkamt == Deg umaḍal umḍin, isefka d ayen ɣlayen s waṭas. Ilaq ad ten-nḥrez seg tuggziwin. '''Awgelhen''': D tarrayt n uselket n telɣa ɣer wawal uffir s useqdec n tsarut , akken ur ten-yettwali ara win ur nesɛi ara azref. '''Anfafad / Avirus''' (Virus): D aseɣẓan n ddiri i yettbeddilen tkli uselkim war tafrit n uqeddac, i yettakeren isefka, neɣ i yessewḥalen anagraw. '''Tanezgert taɣelsant / aɣrab aɣellsan''' (Firewall): I uḥraz n uzeṭṭa seg yinekcamen ur nesɛi ara azref.[[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]] == iɣbula == [[Taggayt:Tatiknulujit]] [[Taggayt:Aselkim]] 08a0idce5pkkkxjogmk0pijfkzzdfxu Tazdukla 0 25535 117243 117166 2026-08-28T01:21:14Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117243 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Hammer and Sickle and Star.svg|vignette|Tafḍist d umger d asentel amiran n uzamul azduklan. Wa d amedya n tefḍist d wemger d yitri azewwaɣ i d-yekkan seg wannay n tdukla tasuvyatit.]] Tasnakta n '''tzdukla''', d yiwet n tiẓri tasertit, tadamsant, akked tmettit i d-yeflalin i wakken ad d-teglu s ubeddel aẓaran deg unagraw ametti. Iswi-ines agejdan d asali n tmetti war tiserkm, anda ayla uslig n wallalen n ufares ad yettwakkes, ad yuɣal d ayla amagraw (ayla amazday) iwumi ara d-tezzizdig tmetti s timmad-is. Deg unagraw-a, yal yiwen ad yefk ilmend n tezmert-is, yal yiwen ad yaweḍ ilmend n tesri-ines. == Aẓar d Laṣel == Aẓar n tiẓri-a yettarra ɣer lqern wis XIX, sɣur sin n yigaggen ilmaniyen: '''[[Karl Marks]]''' akked '''[[Friedrich Engels]]'''. Deg useggas n 1848, ssufɣen-d adlis-nsen yettwassnen aṭas, i wumi semman ''Ameskan n Ukabar Azduklan'' (neɣ ulɣu n ukabar azduklan). Deg tallit-nni, timura n Turuft llant ddrent tallit n tgrawla temguranit. Annect-a yegla-d s unagraw amsihran, anda inesbaɣuren, neɣ ''tiburjwazit'', ttqemmiren imɣidan (aprolitari), wid ur nesɛi ara ayla, ssexdamen-ten s rxa d leɛtab ameqqran i wakken ad snernin ayla-nsen. D lḥif-a n yimahilen d tɣara n tudert-nsen i d-yeǧǧan Marks d Engels ad d-sbedden tasnakta i d-yessawalen ɣer tnekra mgal anagraw-a asihri i d-yeglan s miḥyaf d lbaṭel. == Tiktiwin d Tiẓriyin Tigejdanin == Tasnakta n tzdukla tebna ɣef waṭas n tamiḍranin yezdin ɣef yiwen n lqaleb. Gar tigejdanin-a, nezmer ad d-nebder: * '''Amennuɣ n Tserkam:''' [[Karl Marks|Marks]] yeqqar-d belli amezruy n tmetti n wemdan d amezruy n umennuɣ gar tserkam. Amennuɣ-a amezray yella gar wid yesɛan allalen n ufares d wengaw ɣer tama, akked wid yesnuzuyen afus n lḥirfa-nsen akken ad idiren ɣer tama nniḍen. [[Tugna:Marx and Engels.jpg|vignette|Karl Marks d Friedrich Engels]] "Amennuɣ n tserkam" d netta i d lsas, neɣ d ul n tesnakta tazduklant i d-sbedden [[Karl Marks]] akked [[Friedrich Engels]]. Di teẓri-nsen, llan ttwalin d akken amezruy n tmetti n wemdan, seg wasmi i d-tebda alamma d ass-a, d amezruy n umennuɣ gar tserkam timettiyin. Amennuɣ-a ur yelli ara d ayen i d-yekkan s lebɣi n yimdanen, maca d ayen i d-ilulen s usrag n wamek i tebna tadamsa d wassaɣen n ufares. Deg yal tallit n umezruy, timetti tettwabḍa ɣef sin n yigrawen igejdanen: wid yesɛan akked wid ur nesɛi ara, asemsan akked d win yettwaɛeffsen, i yettidiren deg yiwen waddad n umennuɣ d umcewwel ur nḥebbes ara. Ihi, amennuɣ-a yettwaḥsab d mutur i d-yettawin abeddel amezray, imi d netta i d-igellun s tnekra n yinagrawen imaynuten n tadamsa d tsertit. Deg tallit n tmsihrit i deg ddren Marks d Engels, amennuɣ-a yuɣal d amesfari ugar n zik. Anagraw amsihran yegla-d s beṭṭu n tmetti ɣef snat n tserkam timeqqranin i yemgaraden s waṭas, yerna mgalent yiwet ɣer tayeḍ deg yiswi d yinzwayen-nsent. Ɣer tama, tella tburjwazit neɣ inesbaɣuren, d nutni i d imawlan n wallalen n ufares am tmacinin, tiferkiwin, d wallalen n tnezzut. Ɣer tama nniḍen, llan yimɣiden neɣ imahilen (ixeddamen), i d-yufan iman-nsen ur sɛin kra n wayla ara ten-isidren, ayen i ten-yessawḍen ad znuzun afus n yirq-nsen d tezmert-nsen i inesbaɣuren-nni s lexlaṣ d aḥafi. Assaɣ-a yellan gar-asen mačči d assaɣ n tegdazalt, maca d assaɣ yebnan ɣef tduli d wassar. Taggara n wassaɣ-a yellan gar snat n tserkmin-a d amennuɣ ameqqran i d-yettilalin seg umnekni yexṣren gar-asen. Marks yessefhem-d belli aburjwazi ur yettxelliṣ ara amahil ɣef wakken yeswa s tidet, maca yettak-as kan ayen ara t-yeǧǧen ad yidir akken ad ikemmel ad ixeddem azekka-nni. Ayen i d-yernan seg ufares n umahil, i wumi yeqqar Marks "azal amernu" (la plus-value), yettaṭṭaf-it umsihran(ukapitali) i yiman-is. D ayen i t-yettaǧǧan ad yesnerni ayla-s d cci-ines s lbaṭel, ayen i d-yettaken yiwet n tmetti anda amesbaɣur yettnernay deg tnesbaɣurt-is, ma d axeddam yettɣaraq deg lḥif-is d tmeɣbunt-is. Addad-a yessawaḍ amdan ɣer wayen iwumi ssawalen takufḍa, anda axeddam ur yettḥussu ara iman-is deg wayen i d-yessufuɣ, yettwali iman-is d allal kan gar wallalen n ufares nniḍen, ayen i s-yettkessan agemmir-is d yiseɣ-is. Ɣer taggara, tiẓri n umennuɣ n tserkam ur teḥbis ara kan deg tesleḍt n tmetti n yimir-nni, maca tettak-d ula d asirem ɣer yimal. Imsiḍnen neɣ imeslaḍen n tezdukla qeblen belli amennuɣ-a ur yezmir ara ad ikemmel i lebda war ma yegla-d s ubeddel aẓaran i unagraw s timmad-is. Tickki imahilen ad d-akin s waddad-nsen, ad d-slalen tafrit n tserkemt, amennuɣ-nsen ad yuɣal d amaḍlan u d asertan. D tafrit-a ara d-yessawḍen ɣer tgrawla n yimahilen ara yesseɣlin anagraw amsihran s tezmert. Iswi n tgrawla-a mačči d asekcem n tserkemt ɣef tayeḍ am zik, maca d tukksa n wayla uslig s timmad-is, i wakken ad tesbedd deg umkan-is awanek anemlay, sakin ad taweḍ ɣer iswi aneggaru: asali n tmetti n tzduklant war tiserkam, anda ur yelli lbaṭel, ur yelli umennuɣ, yal amdan ad yili d amegday gar watmaten-is. * '''Tukksa n Wayla Uslig:''' Tazdukla ur teqbil ara ad yili wayla uslig i wallalen d tanga n ufares, am tkuziyin, tisegza, d tferkiwin. Iswi d asekcem n wayla-ya gar yifassen n tmetti akken ad yili umnekni d tgdazalt akked tgada gar yimdanen. Tukksa n wayla uslig d yiwet gar tgejdanin timakkiyin ɣef i tebna tesnakta n tzdukla. Deg teẓri n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]], annect-a mačči d asurif kan n tsertit neɣ n tdamsa, maca d aẓar n ubeddel ameqqran ara d-yessuksen imdanen seg uɣmar, d tneggayt ara d-yeslalen timetti tamaynut. Tiẓri-a tettawi-d d akken ayla uslig d netta i d ssebba tagejdant n beṭṭu n tmetti ɣef tserkam d ssebbat n lḥif i d-ttmagaren yimahilen deg yal tallit n umezruy. Iwakken ad neṭṭef amkan n tmiḍrant-a akken iwata, ssefk ad tnfhem deg tazwara amgired gar uyla uslig i d-tebɣa tzdukla(tkumunist) ad tekkes, akked uyla udmawan. Mi d-yemmeslay Marks ɣef tukksa n wayla, ur d-yenni ara ad yettwakkes wayen yesɛa wemdan i yiman-is neɣ "ayla udmawan" am uxxam, llebsa, idlisen, neɣ tiɣawsiwin n yal ass i ssexdamen yimdanen akken ad idiren. Iswi n tzdukla mačči d tukksa n tegmit i yessexdam wemdan i dduzan-is. Ayen i tebɣa ad tekkes, d ayla-nni i d-yesrusuyen lḥif ɣef wiyyaḍ, id-yessawaḍen ad yekseb wemdan tigemmi ɣef uqerruy n lɛetab n wiyyaḍ. Meḥsub, ayla uslig-a yerza "allalen n ufares": timacinin, isenfaṛen imeqqranen, tiferkiwin, imɣiren, tisegza, d wallalen n tnezzut. D allalen-a i d-yettfarasen ayen tesri tmetti, asmi ara ilin gar yifassen n kra kan n yimdanen, ad uɣalen d allalen n uqemmer d miḥyaf. Deg unagraw amsihran, imawlan n wallalen-a n ufares, iwumi ssawalen tiburjwazit, ssexdamen ayla-nsen i wakken ad farsen idrimen d rrbeḥ i iman-nsen, war ma ḥusben assas(laɛtab) n yimahilen. Imahilen neɣ imɣiden, imi ur sɛin ara ayla s wayes ara xedmen iman-nsen, ttuḥettmen ad znuzun afus n uxeddim-nsen i yinesbaɣuren s wazal n lexlaṣ yettaɣen di lqaɛa. S wakka, ayla uslig yettuɣal d allal n wammud. Marks yessefhem-d d akken akatar-a n wayla uslig yessawaḍ ɣer "takufḍa". Amdan ur d-yettaf ara iman-is deg wayen i d-yessufeɣ s ufus-is, ur yettwali ara aselkam n uxeddim-is, yerna tametti tettidir di tezɣenin tidamsanin ur nḥebbes imi iswi n ufares yeqqen ɣer rrbeḥ n yiwet n tarbaɛt (akatar n rbeḥ), mačči ɣer tneflit n tmetti d tririt ɣef tesriyin-is. Ɣef waya, tukksa n wayla uslig tettawi-d ɣer ubeddel n unagraw n usuddes ametti d udamsan s lekmal-is. Amkan n uyla-a ad t-yeṭṭef "wayla amagraw amettan" neɣ ayla amezdi. Deg waddad-a anemlay d uzduklan, allalen n ufares ad uɣalen d ayla n tmetti s timmad-is, ur ttakken ara abaɣur i yiwen udmawan neɣ i yiwet n twacult. Tametti d nettat ara ten-yesferken s wudem amegday d anɣiwes. Afares ad yili ibedd ɣef lɛeqliya tamaynut: ad d-nfares ayen tesri tmetti akken ad idir yal amdan s liser, mačči akken ad nessiweḍ cci d yisufar ɣer lqella n yinesbaɣuren i ixeddmen fell-asen tarwa n lḥif. S tukksa n wayla uslig-a n wallalen n ufares, ad negren s wudem awurman tiserkam timettiyin. Imi ma yella ur yelli win i d-yugaren wayeḍ deg wayen yerzan akcam ɣer wallalen-a, d tɣbula n tmurt, ur d-tettagri ara ssebba n umennuɣ gar yimdanen neɣ gar tserkam. Tukksa n wayla-a d nettat i d asurif agejdan ara d-yelden abrid i usbeddi n tmetti tazduklant tummidt i deg yettwaseḥbiber ɣef yiswi-nni aɛlayan n tesnakta n Marks: "Seg yal yiwen ilmend n tezmert-is, ɣer yal yiwen ilmend n tesri-ines". D anagraw anda ad ifak awanek i d-yessuksen ayla uslig i lbaṭel, d wanda yal amdan ad yesɛu tilelli ad yeflali deg tudert-is war ma yella umennuɣ gar tserkam, s ddemma n idrimen, neɣ s temḥeqranit tadamsant. * '''Seg Tnemla ɣer Tzdukla:''' Ɣer yimsiḍnen n tesnakta-a, '''tanemla''' (socialisme) d aḥric kan n uɛeddi. Asmi ara d-tili tgrawla n yimahilen, awanek ad yeṭṭef allalen n ufares s yisem n tmetti, ad yexdem anagraw anemlay. Syin akkin, asmi ara d-taweḍ tmetti ɣer tegmi-ines tummidt, awanek ad yenger s timmad-is, ad d-tegri tmetti n tzduklant anda ur tella tsertit n miḥyaf gar yimdanen, ur yelli udrim, ur tella tmurt (tilisa). Di teẓri n Karl Marks d Friedrich Engels, abeddel seg unagraw n temsihrit ɣer tmetti n tzdukla ur yezmir ara ad d-yili deg yiwen n wass neɣ s yiwen n ussurif kan. Marks yessefhem-d belli asali n tmetti war tiserkam yesra ɣer yiwet n tallit n uɛeddi, d tallit tamenzut iwumi isemma "tanemla", i wakken ad taweḍ tmetti s wudem uktu ɣer tzduklant tatrat. Tickki tagrawla n yimahilen teɣleb anagraw n temsihrit, timetti ad tkecem deg tallit n tnemla. Deg waddad-a, awanek mazal-it yella, maca ad yuɣal d allal gar yifassen n yimahilen, ayen iwumi ssawalen "aḥkam aɣrudan n yimahilen". Iswi n uwanek-a anemlay d asuffeɣ n wallalen n ufares seg yifassen n tburjwazit, i wakken ad uɣalen d ayla n tmetti s umata. Deg tallit-a, tamhazt tadamsant d tmettit tettban-d deg ubeddel n lqaleb n ufraq n wayla. Ilugan n tnemla bnan ɣef wawal-a: "Seg yal yiwen ilmend n tezmert-is, ɣer yal yiwen ilmend n umahil-is". Meḥsub, yal amdan ad yettwaxelleṣ ɣef wakken ixeddem d wakken yefka tezmert-is i tmetti, imi idrimen mazal-iten ddren s wudem-nsen alɣawan deg umbaddel. == Amezruy d Umhaz == Tirmit n tkumunist tɛedda-d seg waṭas n wudmawen d talliyin deg umezruy n talsa: === 1. Tagrawla n Trusit d Unagraw Asuvyati (1917) === Termit tamezwarut n tesnakta-a s wudem asertan teḍra-d deg Tmurt n Rrus s tneggayt n Vladimir Lenin akked yibulcuvikiyen. Sseɣlin anagraw n ugellid (Tsar) deg 1917, sbedden awanek amezwaru anemlay deg umaḍal, i d-yuɣalen syin d Tadukli n Tegdudiyin Tinemlayin Tisuvyatiyin (URSS). Lenin yesnerna tiẓri n [[Karl Marks|Marks]] s wakken iwata ilmend n usatal n tmurt-is, ayen i d-yefkan yiwen umhaz d amaynut: ''Amarksizm-Alininizm''. === 2. Afukti deg Umaḍal d Wamgaru Asemmaḍ === Deffir n Wemgaru Amaḍlan Wis Sin, tasnakta n tzdukla tenfufed ɣer waṭas n tmura, dɣa tger-d llsas di Turuft tagmuḍant s ddaw n tezrirt n URSS. Deg Asya, tegla-d tgrawla meqqren deg Ccinwa s uqerruy n Mao Zedong (1949), i d-yessuflen tiẓri tamaynut i yebnan ɣef yifellaḥen mačči kan ɣef yimahilen n temdinin (''Amawizm''). Ɣer tama-s, ddukklent-d tmura am Kuba, Vietnam, akked Kurya n Ugafa, ayen i d-yeldin tiwwura i wemgaru asnaktan mgal tmura timsihriyin n Umalu (Amgaru Asemmaḍ). === 3. Tazɣent d Uɣelluy === Deg yiseggasen n 1980, anagraw asuvyati yekcem deg tezɣent tasertant d tadamsant muqqran mliḥ. Lqella n tnafa, Tazzla ɣer yimrigen(leslaḥ), d tagmat i d-yeqqimen d awal kan gar tmura tizduklanin, wwint-d ɣer uɣelluy n Weɣrab n Birlin deg 1989, d uɣelluy n URSS s timmad-is deg 1991. Deg aṭas n tmura n Turuft, tirmit-a n tzuklant(tkumunist) tegla-d s ubrir. == Ayen i d-iqqimen seg-s deg Umaḍal Atrar == Ass-a, deg lqern wis XXI, ur llint ara aṭas n tmura i iṭṭfen deg tesnakta n tzdukla s wudem-is alugen yecban win n zik. {| class="wikitable" |'''Tamurt''' |'''Addad Atrar''' |- |'''Ccinwa''' |Mazal teṭṭef deg yisem n tezdukla tasertant, maca deg wannar n tadamsa tessemres aṭas n yilugan n usihri.. Teddu s wayen iwumi ssawalen "Tanemla s udem n ulzuz(ssuq)". |- |'''Kukba / Vietnam''' |Seḥbunt ɣef ukabar awḥid, maca lldint tiwwura i wayla uslig d tnezzut tagraɣlant akken ad ssifsent ɣef tadamsa-nsent. |- |'''Kurya n Ugafa''' |Tuɣal d awanek agensas yebnan ɣef tesnakta tasimanit (''Juche''), tebɛed aṭas ɣef tmiḍranin timarkisiyin timezwura. |} == Asemdu deg Tmetti == Ɣas akken inagrawen isertanen n tezdukla wwḍen ɣer taggara-nsent, tiktiwin n tzdukla ǧǧant-d lǧerra meqqren i d-yessawen asemdu ɣef tmetti tatrart. Uɣalent d tameskart n izerfan n yimahilen, am umnekni di tɣara n umahil, timɣriwin n tegmat gar yigduden, akked uḥareb mgal tamnukda d miḥyaf. Tasnakta-a mazal-itt d azɣan lqayen ɣef lqella n tegdazalt, taɣtest n ddin, d lmeḥnat i d-yettawi unagraw amsihran amaḍlan ass-a. tk0qt0v90l9pcpkug0wakkerjozpiu1 117244 117243 2026-08-28T01:23:13Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117244 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Hammer and Sickle and Star.svg|vignette|Tafḍist d umger d asentel amiran n uzamul azduklan. Wa d amedya n tefḍist d wemger d yitri azewwaɣ i d-yekkan seg wannay n tdukla tasuvyatit.]] Tasnakta n '''tzdukla''', d yiwet n tiẓri tasertit, tadamsant, akked tmettit i d-yeflalin i wakken ad d-teglu s ubeddel aẓaran deg unagraw ametti. Iswi-ines agejdan d asali n tmetti war tiserkm, anda ayla uslig n wallalen n ufares ad yettwakkes, ad yuɣal d ayla amagraw (ayla amazday) iwumi ara d-tezzizdig tmetti s timmad-is. Deg unagraw-a, yal yiwen ad yefk ilmend n tezmert-is, yal yiwen ad yaweḍ ilmend n tesri-ines. == Aẓar d Laṣel == Aẓar n tiẓri-a yettarra ɣer lqern wis XIX, sɣur sin n yigaggen ilmaniyen: '''[[Karl Marks]]''' akked '''[[Friedrich Engels]]'''. Deg useggas n 1848, ssufɣen-d adlis-nsen yettwassnen aṭas, i wumi semman ''Ameskan n Ukabar Azduklan'' (neɣ ulɣu n ukabar azduklan). Deg tallit-nni, timura n Turuft llant ddrent tallit n tgrawla temguranit. Annect-a yegla-d s unagraw amsihran, anda inesbaɣuren, neɣ ''tiburjwazit'', ttqemmiren imɣidan (aprolitari), wid ur nesɛi ara ayla, ssexdamen-ten s rxa d leɛtab ameqqran i wakken ad snernin ayla-nsen. D lḥif-a n yimahilen d tɣara n tudert-nsen i d-yeǧǧan Marks d Engels ad d-sbedden tasnakta i d-yessawalen ɣer tnekra mgal anagraw-a asihri i d-yeglan s miḥyaf d lbaṭel. == Tiktiwin d Tiẓriyin Tigejdanin == Tasnakta n tzdukla tebna ɣef waṭas n tamiḍranin yezdin ɣef yiwen n lqaleb. Gar tigejdanin-a, nezmer ad d-nebder: * '''Amennuɣ n Tserkam:''' [[Karl Marks|Marks]] yeqqar-d belli amezruy n tmetti n wemdan d amezruy n umennuɣ gar tserkam. Amennuɣ-a amezray yella gar wid yesɛan allalen n ufares d wengaw ɣer tama, akked wid yesnuzuyen afus n lḥirfa-nsen akken ad idiren ɣer tama nniḍen. [[Tugna:Marx and Engels.jpg|vignette|Karl Marks d Friedrich Engels]] "Amennuɣ n tserkam" d netta i d lsas, neɣ d ul n tesnakta tazduklant i d-sbedden [[Karl Marks]] akked [[Friedrich Engels]]. Di teẓri-nsen, llan ttwalin d akken amezruy n tmetti n wemdan, seg wasmi i d-tebda alamma d ass-a, d amezruy n umennuɣ gar tserkam timettiyin. Amennuɣ-a ur yelli ara d ayen i d-yekkan s lebɣi n yimdanen, maca d ayen i d-ilulen s usrag n wamek i tebna tadamsa d wassaɣen n ufares. Deg yal tallit n umezruy, timetti tettwabḍa ɣef sin n yigrawen igejdanen: wid yesɛan akked wid ur nesɛi ara, asemsan akked d win yettwaɛeffsen, i yettidiren deg yiwen waddad n umennuɣ d umcewwel ur nḥebbes ara. Ihi, amennuɣ-a yettwaḥsab d mutur i d-yettawin abeddel amezray, imi d netta i d-igellun s tnekra n yinagrawen imaynuten n tadamsa d tsertit. Deg tallit n tmsihrit i deg ddren Marks d Engels, amennuɣ-a yuɣal d amesfari ugar n zik. Anagraw amsihran yegla-d s beṭṭu n tmetti ɣef snat n tserkam timeqqranin i yemgaraden s waṭas, yerna mgalent yiwet ɣer tayeḍ deg yiswi d yinzwayen-nsent. Ɣer tama, tella tburjwazit neɣ inesbaɣuren, d nutni i d imawlan n wallalen n ufares am tmacinin, tiferkiwin, d wallalen n tnezzut. Ɣer tama nniḍen, llan yimɣiden neɣ imahilen (ixeddamen), i d-yufan iman-nsen ur sɛin kra n wayla ara ten-isidren, ayen i ten-yessawḍen ad znuzun afus n yirq-nsen d tezmert-nsen i inesbaɣuren-nni s lexlaṣ d aḥafi. Assaɣ-a yellan gar-asen mačči d assaɣ n tegdazalt, maca d assaɣ yebnan ɣef tduli d wassar. Taggara n wassaɣ-a yellan gar snat n tserkmin-a d amennuɣ ameqqran i d-yettilalin seg umnekni yexṣren gar-asen. Marks yessefhem-d belli aburjwazi ur yettxelliṣ ara amahil ɣef wakken yeswa s tidet, maca yettak-as kan ayen ara t-yeǧǧen ad yidir akken ad ikemmel ad ixeddem azekka-nni. Ayen i d-yernan seg ufares n umahil, i wumi yeqqar Marks "azal amernu" (la plus-value), yettaṭṭaf-it umsihran(ukapitali) i yiman-is. D ayen i t-yettaǧǧan ad yesnerni ayla-s d cci-ines s lbaṭel, ayen i d-yettaken yiwet n tmetti anda amesbaɣur yettnernay deg tnesbaɣurt-is, ma d axeddam yettɣaraq deg lḥif-is d tmeɣbunt-is. Addad-a yessawaḍ amdan ɣer wayen iwumi ssawalen takufḍa, anda axeddam ur yettḥussu ara iman-is deg wayen i d-yessufuɣ, yettwali iman-is d allal kan gar wallalen n ufares nniḍen, ayen i s-yettkessan agemmir-is d yiseɣ-is. Ɣer taggara, tiẓri n umennuɣ n tserkam ur teḥbis ara kan deg tesleḍt n tmetti n yimir-nni, maca tettak-d ula d asirem ɣer yimal. Imsiḍnen neɣ imeslaḍen n tezdukla qeblen belli amennuɣ-a ur yezmir ara ad ikemmel i lebda war ma yegla-d s ubeddel aẓaran i unagraw s timmad-is. Tickki imahilen ad d-akin s waddad-nsen, ad d-slalen tafrit n tserkemt, amennuɣ-nsen ad yuɣal d amaḍlan u d asertan. D tafrit-a ara d-yessawḍen ɣer tgrawla n yimahilen ara yesseɣlin anagraw amsihran s tezmert. Iswi n tgrawla-a mačči d asekcem n tserkemt ɣef tayeḍ am zik, maca d tukksa n wayla uslig s timmad-is, i wakken ad tesbedd deg umkan-is awanek anemlay, sakin ad taweḍ ɣer iswi aneggaru: asali n tmetti n tzduklant war tiserkam, anda ur yelli lbaṭel, ur yelli umennuɣ, yal amdan ad yili d amegday gar watmaten-is. * '''Tukksa n Wayla Uslig:''' Tazdukla ur teqbil ara ad yili wayla uslig i wallalen d tanga n ufares, am tkuziyin, tisegza, d tferkiwin. Iswi d asekcem n wayla-ya gar yifassen n tmetti akken ad yili umnekni d tgdazalt akked tgada gar yimdanen. Tukksa n wayla uslig d yiwet gar tgejdanin timakkiyin ɣef i tebna tesnakta n tzdukla. Deg teẓri n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]], annect-a mačči d asurif kan n tsertit neɣ n tdamsa, maca d aẓar n ubeddel ameqqran ara d-yessuksen imdanen seg uɣmar, d tneggayt ara d-yeslalen timetti tamaynut. Tiẓri-a tettawi-d d akken ayla uslig d netta i d ssebba tagejdant n beṭṭu n tmetti ɣef tserkam d ssebbat n lḥif i d-ttmagaren yimahilen deg yal tallit n umezruy. Iwakken ad neṭṭef amkan n tmiḍrant-a akken iwata, ssefk ad tnfhem deg tazwara amgired gar uyla uslig i d-tebɣa tzdukla(tkumunist) ad tekkes, akked uyla udmawan. Mi d-yemmeslay Marks ɣef tukksa n wayla, ur d-yenni ara ad yettwakkes wayen yesɛa wemdan i yiman-is neɣ "ayla udmawan" am uxxam, llebsa, idlisen, neɣ tiɣawsiwin n yal ass i ssexdamen yimdanen akken ad idiren. Iswi n tzdukla mačči d tukksa n tegmit i yessexdam wemdan i dduzan-is. Ayen i tebɣa ad tekkes, d ayla-nni i d-yesrusuyen lḥif ɣef wiyyaḍ, id-yessawaḍen ad yekseb wemdan tigemmi ɣef uqerruy n lɛetab n wiyyaḍ. Meḥsub, ayla uslig-a yerza "allalen n ufares": timacinin, isenfaṛen imeqqranen, tiferkiwin, imɣiren, tisegza, d wallalen n tnezzut. D allalen-a i d-yettfarasen ayen tesri tmetti, asmi ara ilin gar yifassen n kra kan n yimdanen, ad uɣalen d allalen n uqemmer d miḥyaf. Deg unagraw amsihran, imawlan n wallalen-a n ufares, iwumi ssawalen tiburjwazit, ssexdamen ayla-nsen i wakken ad farsen idrimen d rrbeḥ i iman-nsen, war ma ḥusben assas(laɛtab) n yimahilen. Imahilen neɣ imɣiden, imi ur sɛin ara ayla s wayes ara xedmen iman-nsen, ttuḥettmen ad znuzun afus n uxeddim-nsen i yinesbaɣuren s wazal n lexlaṣ yettaɣen di lqaɛa. S wakka, ayla uslig yettuɣal d allal n wammud. Marks yessefhem-d d akken akatar-a n wayla uslig yessawaḍ ɣer "takufḍa". Amdan ur d-yettaf ara iman-is deg wayen i d-yessufeɣ s ufus-is, ur yettwali ara aselkam n uxeddim-is, yerna tametti tettidir di tezɣenin tidamsanin ur nḥebbes imi iswi n ufares yeqqen ɣer rrbeḥ n yiwet n tarbaɛt (akatar n rbeḥ), mačči ɣer tneflit n tmetti d tririt ɣef tesriyin-is. Ɣef waya, tukksa n wayla uslig tettawi-d ɣer ubeddel n unagraw n usuddes ametti d udamsan s lekmal-is. Amkan n uyla-a ad t-yeṭṭef "wayla amagraw amettan" neɣ ayla amezdi. Deg waddad-a anemlay d uzduklan, allalen n ufares ad uɣalen d ayla n tmetti s timmad-is, ur ttakken ara abaɣur i yiwen udmawan neɣ i yiwet n twacult. Tametti d nettat ara ten-yesferken s wudem amegday d anɣiwes. Afares ad yili ibedd ɣef lɛeqliya tamaynut: ad d-nfares ayen tesri tmetti akken ad idir yal amdan s liser, mačči akken ad nessiweḍ cci d yisufar ɣer lqella n yinesbaɣuren i ixeddmen fell-asen tarwa n lḥif. S tukksa n wayla uslig-a n wallalen n ufares, ad negren s wudem awurman tiserkam timettiyin. Imi ma yella ur yelli win i d-yugaren wayeḍ deg wayen yerzan akcam ɣer wallalen-a, d tɣbula n tmurt, ur d-tettagri ara ssebba n umennuɣ gar yimdanen neɣ gar tserkam. Tukksa n wayla-a d nettat i d asurif agejdan ara d-yelden abrid i usbeddi n tmetti tazduklant tummidt i deg yettwaseḥbiber ɣef yiswi-nni aɛlayan n tesnakta n Marks: "Seg yal yiwen ilmend n tezmert-is, ɣer yal yiwen ilmend n tesri-ines". D anagraw anda ad ifak awanek i d-yessuksen ayla uslig i lbaṭel, d wanda yal amdan ad yesɛu tilelli ad yeflali deg tudert-is war ma yella umennuɣ gar tserkam, s ddemma n idrimen, neɣ s temḥeqranit tadamsant. * '''Seg Tnemla ɣer Tzdukla:''' Ɣer yimsiḍnen n tesnakta-a, '''tanemla''' (socialisme) d aḥric kan n uɛeddi. Asmi ara d-tili tgrawla n yimahilen, awanek ad yeṭṭef allalen n ufares s yisem n tmetti, ad yexdem anagraw anemlay. Syin akkin, asmi ara d-taweḍ tmetti ɣer tegmi-ines tummidt, awanek ad yenger s timmad-is, ad d-tegri tmetti n tzduklant anda ur tella tsertit n miḥyaf gar yimdanen, ur yelli udrim, ur tella tmurt (tilisa). Di teẓri n Karl Marks d Friedrich Engels, abeddel seg unagraw n usihri ɣer tmetti n tzdukla ur yezmir ara ad d-yili deg yiwen n wass neɣ s yiwen n ussurif kan. Marks yessefhem-d belli asali n tmetti war tiserkam yesra ɣer yiwet n tallit n uɛeddi, d tallit tamenzut iwumi isemma "tanemla", i wakken ad taweḍ tmetti s wudem uktu ɣer tzduklant tatrat. Tickki tagrawla n yimahilen teɣleb anagraw n usihri, timetti ad tkecem deg tallit n tnemla. Deg waddad-a, awanek mazal-it yella, maca ad yuɣal d allal gar yifassen n yimahilen, ayen iwumi ssawalen "aḥkam aɣrudan n yimahilen". Iswi n uwanek-a anemlay d asuffeɣ n wallalen n ufares seg yifassen n tburjwazit, i wakken ad uɣalen d ayla n tmetti s umata. Deg tallit-a, tamhazt tadamsant d tmettit tettban-d deg ubeddel n lqaleb n ufraq n wayla. Ilugan n tnemla bnan ɣef wawal-a: "Seg yal yiwen ilmend n tezmert-is, ɣer yal yiwen ilmend n umahil-is". Meḥsub, yal amdan ad yettwaxelleṣ ɣef wakken ixeddem d wakken yefka tezmert-is i tmetti, imi idrimen mazal-iten ddren s wudem-nsen alɣawan deg umbaddel. == Amezruy d Umhaz == Tirmit n tkumunist tɛedda-d seg waṭas n wudmawen d talliyin deg umezruy n talsa: === 1. Tagrawla n Trusit d Unagraw Asuvyati (1917) === Termit tamezwarut n tesnakta-a s wudem asertan teḍra-d deg Tmurt n Rrus s tneggayt n Vladimir Lenin akked yibulcuvikiyen. Sseɣlin anagraw n ugellid (Tsar) deg 1917, sbedden awanek amezwaru anemlay deg umaḍal, i d-yuɣalen syin d Tadukli n Tegdudiyin Tinemlayin Tisuvyatiyin (URSS). Lenin yesnerna tiẓri n [[Karl Marks|Marks]] s wakken iwata ilmend n usatal n tmurt-is, ayen i d-yefkan yiwen umhaz d amaynut: ''Amarksizm-Alininizm''. === 2. Afukti deg Umaḍal d Wamgaru Asemmaḍ === Deffir n Wemgaru Amaḍlan Wis Sin, tasnakta n tzdukla tenfufed ɣer waṭas n tmura, dɣa tger-d llsas di Turuft tagmuḍant s ddaw n tezrirt n URSS. Deg Asya, tegla-d tgrawla meqqren deg Ccinwa s uqerruy n Mao Zedong (1949), i d-yessuflen tiẓri tamaynut i yebnan ɣef yifellaḥen mačči kan ɣef yimahilen n temdinin (''Amawizm''). Ɣer tama-s, ddukklent-d tmura am Kuba, Vietnam, akked Kurya n Ugafa, ayen i d-yeldin tiwwura i wemgaru asnaktan mgal tmura timsihriyin n Umalu (Amgaru Asemmaḍ). === 3. Tazɣent d Uɣelluy === Deg yiseggasen n 1980, anagraw asuvyati yekcem deg tezɣent tasertant d tadamsant muqqran mliḥ. Lqella n tnafa, Tazzla ɣer yimrigen(leslaḥ), d tagmat i d-yeqqimen d awal kan gar tmura tizduklanin, wwint-d ɣer uɣelluy n Weɣrab n Birlin deg 1989, d uɣelluy n URSS s timmad-is deg 1991. Deg aṭas n tmura n Turuft, tirmit-a n tzuklant(tkumunist) tegla-d s ubrir. == Ayen i d-iqqimen seg-s deg Umaḍal Atrar == Ass-a, deg lqern wis XXI, ur llint ara aṭas n tmura i iṭṭfen deg tesnakta n tzdukla s wudem-is alugen yecban win n zik. {| class="wikitable" |'''Tamurt''' |'''Addad Atrar''' |- |'''Ccinwa''' |Mazal teṭṭef deg yisem n tezdukla tasertant, maca deg wannar n tadamsa tessemres aṭas n yilugan n usihri.. Teddu s wayen iwumi ssawalen "Tanemla s udem n ulzuz(ssuq)". |- |'''Kukba / Vietnam''' |Seḥbunt ɣef ukabar awḥid, maca lldint tiwwura i wayla uslig d tnezzut tagraɣlant akken ad ssifsent ɣef tadamsa-nsent. |- |'''Kurya n Ugafa''' |Tuɣal d awanek agensas yebnan ɣef tesnakta tasimanit (''Juche''), tebɛed aṭas ɣef tmiḍranin timarkisiyin timezwura. |} == Asemdu deg Tmetti == Ɣas akken inagrawen isertanen n tezdukla wwḍen ɣer taggara-nsent, tiktiwin n tzdukla ǧǧant-d lǧerra meqqren i d-yessawen asemdu ɣef tmetti tatrart. Uɣalent d tameskart n izerfan n yimahilen, am umnekni di tɣara n umahil, timɣriwin n tegmat gar yigduden, akked uḥareb mgal tamnukda d miḥyaf. Tasnakta-a mazal-itt d azɣan lqayen ɣef lqella n tegdazalt, taɣtest n ddin, d lmeḥnat i d-yettawi unagraw amsihran amaḍlan ass-a. 1tsd7w4kwl15jzgqfieshrfwjzzqjg1 C++ 0 25536 117247 117233 2026-08-28T10:40:35Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117247 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:ISO C++ Logo.svg|vignette|Alugu n C++.]] '''Tutlayt n usihel C++''' Yesnulfa-tt-id Bjarne Stroustrup deg useggas n 1979 deg Bell Laboratories. Deg tazwara, semman-as "C s tserkam", acku tella d asiɣzef n tutlayt C s tmerna n tserkam. Deg useggas n 1983, beddlen isem-is ɣer C++. Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut s waggaz ISO/IEC 14882. C++ tella d tutlayt n usihel i d-yufraren ɣef C acku terni-yas : * Asihel s tɣawsiwin * Asihel s tserkam * Asihel imcettel (Generic Programming) s templates * Asefrek n tkatut s ufus Tutlayt-a tettwaseqdec deg : Asnulfu n yisiɣẓanen n unagraw d usihel n yinagrawen yettwaselɣen, arnu asnulfu n wuraren akked deg uḥric n tussna n isefka d tigzi taragmawant. arnu daɣen deg iseggasen-a ineggura C++ nezmer ad t-nesseqdec deg weḥric n Web seg tama n umsaɣ s tallelt n WebAssembly. == Amezruy == Tutlayt n usihel C++ tella d yiwet seg tutlayin timeqranin akk deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1979 ar ass-a, C++ temhaz-d s waṭas, tessaweḍ ad tili d allal agejdan deg waṭas n yiḥricen : seg usnulfu n yinagrawen n wammud ar usihel n yiselkimen, seg wuraren ar tigzi taragmawant. Aḍris-agi ad d-yezzuɣɣer amezruy-is, amhaz-is, d wazal-is deg yal tallit n tselkimt. === 1. Tilalin : Seg C ar C s Tserkam (1979–1983) === ==== 1.1 Asenti ==== Deg useggas n 1979, Bjarne Stroustrup, yiwen n unelmad n PhD deg Bell Laboratories (AT&T) deg [[Marikan]], yebda yettmahal ɣef usnulfu n tutlayt tamaynut. Stroustrup yella yesseqdac s [[C (tutlayt)|tutlayt C]], maca yebɣa ad yernu fell-as tarrayin n usihel s tɣawsiwin (object-oriented programming) i d-yellan seg tutlayt '''Simula'''. Iswi-ines amezwaru d ad yessers tamṣukt n usihel s tserkam ɣef tutlayt C, i wakken ad yessers isefka d twsitin n tserkam deg yiwen n umkan. Deg tazwara, isem n tutlayt-a yella d "C with Classes" (C s Tserkam). ==== 1.2 Ismawen d Tarrayin Timezwura ==== Deg tallit-a tamezwarut, Stroustrup yerni-yas i C : * '''Tiserkam''' (classes) s tmahilin-nsent (member functions) * '''Tukkest''' (inheritance) : taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen * '''Timselɣutin''' (references) * '''Asenqed n tewsatin''' (type checking) iǧehden Deg useggas n 1983, beddlen isem n tutlayt seg "C with Classes" ar "C++". Azamul ++ deg C yettawwi-d anerni n wazal s yiwen, d tinnaṭ i d-yemmalen belli C++ d asiɣzef n C. === 2. Tallit n Umhaz Amezwaru (1983–1998) === ==== 2.1 Tizeɣt Tamezwarut ==== Deg tallit-a, C++ terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin : '''1985''' : Tiffeɣ-d Tizeɣt tamezwarut n C++ s uzwel "The C++ Programming Language" n Stroustrup. Tizeɣt-a tesɛa tiserkam, tukkest, tiseɣnin tuhlistin, d tseɣnin n tserkam (member functions). '''1989''' : Yerna-yas agettalɣa (polymorphism) s twsitin timenyafin, akwbal (encapsulation) s wawalen ''private'', ''public,'' d ''protected'', d tamadwant (abstraction). '''1990''' : Timerna n "''templates"'' i usihel imcettel (generic programming), tisuraf (exceptions) i uselmed n tuccḍiwin, d ismawen n tallunin (namespaces). ==== 2.2 C++ deg Tselkimt n Tallit-a ==== Deg tallit-a, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n yinagrawen n wammud am Windows d Unix * Usihel n yinagrawen yettwaselɣen * Usnulfu n isiɣẓanen n tnarit * Asihel n yinagrawen n taffa n isefka C++ tella d tutlayt i yesɛan tanezmart meqqren deg uselkem, acku tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut s ufus, s useqdec n ''new'' d ''delete''. === 3. Tallit n Tizeɣt (1998–2011) === ==== 3.1 Tizeɣt Tamezwarut : C++98 ==== Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut n C++ s waggaz ISO/IEC 14882:1998. Tizeɣt-a tesbedd ilugan n tutlayt s wudem unṣib, tefka-yas i C++ tamṣukt tusliḍt i yettwaqbalen deg umaḍal meṛṛa. '''C++98''' tesɛa : * '''STL''' (Standard Template Library) : tamkarḍit n temudmin timcettelt (generic templates) am vector, list, map, set * '''allusen''' (iterators) i ulḥu deg yimgraden * '''Tiwsatin timatuyin''' (algorithms) am sort, find, for_each * '''Tusrufin''' (exceptions) s try, catch, throw ==== 3.2 C++03 ==== Deg useggas n 2003, yeffeɣ-d lqem wis sin n tizeɣt (ISO/IEC 14882:2003). Lqem-a ur yerni ara aṭas n tɣawsiwin timaynutin, maca yesseɣti kra n tuccḍiwin yellan deg C++98, yesbedd ilugan s wudem uḥric. ==== 3.3 C++ deg Tallit-a ==== Deg tallit n 1998 ar 2011, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n wuraren : s tallelt n imuturen n wuraren am Unreal Engine, CryEngine * Usihel n yiselkimen : afreɣẓan, inuḍaf, anagraw n wammud * Tasnallunt d tmhelt n tkeṛṛusin * Taɣult n tedrimt : inagrawen n lbanka d tenzzut === 4. Tallit n Imaynuten n C++ (2011–Ass-a) === ==== 4.1 C++11 : Tagrawla Tameqqrant ==== Deg useggas n 2011, teffeɣ-d C++11, i yettwaḥsben d tagrawla tameqqrant deg umezruy n tutlayt-a. C++11 terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin i yessahlen asihel : * ''auto'' : tawsit yettwafra s wudem awurman * ''Lambda expressions'' : tiwsitin tuffirin i yettwarun deg umkan * ''Range-based for'' : tineddict ɣef yal aferdis n umegrad * ''Move semantics'' : asmutti n tɣawsiwin bla anɣal, i usnerni n tmellit * ''Smart pointers'' (unique_ptr, shared_ptr) : isewwaṛen iuḥricen i yettḥerzen takatut s wudem awurman * ''constexpr'' : azalen yettwaḥesben deg wakud n lqem * ''nullptr'' : azal amaynut i usewwaṛ ilem, yettbeddilen NULL * ''enum class'' : inumriyen iǧehden ==== 4.2 C++14 ==== Deg 2014, yeffeɣ-d lqem i d-yernan : ''Generic lambdas'' : lambdas s tewsatin timcettelt, akeed "''Return type deduction''" i twsitin, "''constexpr"'' iǧehden, arnu timudmin s wudem amutti "''Variable templates".'' ==== 4.3 C++17 ==== Deg 2017, C++17 terna : ''if constexpr'' : tiwtilin deg wakud n lqem, ''optional, variant, any'' : tiwsatin n isefka imatuyen, ''Fold expressions'' : i timudmin, ''Parallel algorithms'' : tiwsatin timatuyin s uselmed n ukala afessas. ==== 4.4 C++20 ==== Deg 2020, C++20 terna tɣawsiwin timeqranin : ''Concepts'' : tilisa ɣef timudmin, i wakken ad yili useqqer n tuccḍiwin drus, ''Modules'' : anagraw amaynut n uskecm n ifuyla, yettbeddilen #include, ''Coroutines'' : tiwsitin i izemren ad ḥebsent rnu ad kemmlent, ''Ranges'' : allalen imaynuten n umahil ɣef yimgraden, <format> : tamṣukt n usformat am Python, Kraḍ n iberdan n userwes (<=>) ==== 4.5 C++23 ==== Deg 2023, C++23 terna : ''std::expected'' : i uselmed n tuccḍiwin bla tasureft, ''Deducing this'' : i twsitin n tserkam. == Tamṣukt n Wahil C++ == Yal ahil n C++ yesɛa tamṣukt taseddast. Aḥric amezwaru i yessefken ad yili deg yal ahil d tawsit n tesɣent "main()", d nettat i d iḥdar agejdan amezwer n uselkem.<syntaxhighlight lang="c++"> #include <iostream> using namespace std; int main() { cout << "Azul, a ddunit!" << endl; return 0; } </syntaxhighlight>Deg uḍris-agi : '''#include <iostream>''' : d taladna n uzarsekkar i d-yesskecmen tamkarḍit n unekcum d usuffeɣ. '''using namespace std;''' : d alɣu i d-yemmalen belli nseqdac tallunt n yismawen (namespace) std. '''int main()''' : d tawsit n tesɣent tagejdant ideg yebda uselkem. '''cout''' : d allal n usuffeɣ ɣer wegdil. '''return 0;''' : d tinnaṭ n tuɣalin i d-yemmalen belli ahil yemmed akken iwata. == Tewsatin n Isefka d Imuttiyen == === 1 Tewsatin tigejdanin === C++ tesɛa aṭas n tewsatin n isefka tigejdanin : {| class="wikitable" |+ !Tawsit !Aglam !Tiddi |- |int |Ummid (entier) |4 ibitten |- |float |Amḍan s ticcert yettifliwen (réel simple précision) |4 ibitten |- |double |Amḍan s ticcert yettifliwen (réel double précision) |8 ibitten |- |char |Asekkil |1 n ubit |- |void |Ulac |0 |} === 2 Imuttiyen === Amutti d isem i yettunefken i wadeg di tkatut (mémoire) ideg yettwasekles wazal. Asebded (tabadut) n umutti yettili s tewsit, isem, d wazal amezwaru :<syntaxhighlight lang="c++"> int amḍan = 10; double azal = 3.14; char asekkil = 'A'; bool tidett = true; </syntaxhighlight> === 3 Ismawen d Yilugan-nsen === Ismawen n yimuttiyen deg C++ ilaq ad ḍefren ilugan-agi : * Zemren ad bdun s usekkil neɣ s ujerriḍ n wadda (_) * Ur zmiren ara ad bdun s umḍan * Ur zmiren ara ad sqedcen awalen yettwaḥerzen (reserved keywords) * C++ txedem amgired gar usekkil ameqran d umeẓyan === 4 Imahalen === Imahalen deg C++ d izamulen i yettunefken i tmhelt ɣef wazalen. ==== 4.1 Imahalen imsnamḍanen ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Tamhelt !Amedya |- | + |Timernit |5 + 3 = 8 |- | - |Tukkssit |5 - 3 = 2 |- |* |Asegat |5 * 3 = 15 |- |/ |Taẓunt |6 / 3 = 2 |- |% |Tasagert |7 % 3 = 1 |} ==== 4.2 Imahalen n usemyif ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Anamek |- |== |Yugda (égal à) |- |!= |Ur yugdi ara |- |< |Amazdar |- |> |Imineg |- |<= |Amazdar neɣ yugda |- |>= |Imineg neɣ yugda |} ==== 4.3 Imahalen imeẓẓulen ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Anamek |- |&& |D (ET logique) |- |! |Ur (NON logique) |} ==== 4.4 Imahalen n usemdukel ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int x = 10; // Asemdukel asentan x += 5; // x = x + 5 x -= 3; // x = x - 3 x *= 2; // x = x * 2 x /= 4; // x = x / 4 </syntaxhighlight> === 5. Tamṣukt n Usenqed === ==== 5.1 Tiwtilin ==== '''if / else if / else'''<syntaxhighlight lang="c++"> if (azal > 100) { cout << "Azal meqqeṛ" << endl; } else if (azal > 50) { cout << "Azal alemmas" << endl; } else { cout << "Azal meẓẓi" << endl; } </syntaxhighlight>'''switch'''<syntaxhighlight lang="c++"> switch (ass) { case 1: cout << "Aram" << endl; break; case 2: cout << "Aram" << endl; break; case 3: cout << "Aram" << endl; break; default: cout << "Ass nniḍen" << endl; } </syntaxhighlight> ==== 5.2 Tineddicin ==== Tineddict '''for'''<syntaxhighlight lang="c++"> for (int i = 0; i < 10; i++) { cout << i << " "; } </syntaxhighlight>Tineddict '''while'''<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 0; do { cout << azal << endl; azal++; } while (azal < 5); </syntaxhighlight>'''Tinnaḍin n usenqed n tneddict''' '''break''' : ad teffeɣ seg tneddict neɣ seg switch '''continue''' : ad tezgel tikkelt-a, ad teddu ɣer tikkelt i d-iteddun === 6. Tiseɣnin === ==== 6.1 Asebded n Tasɣent ==== Tasɣent deg C++ tesɛa : * Tawsit n tuɣalin * Isem n tasɣent * Iɣewwaṛen * Tafekka s tinnaḍin <syntaxhighlight lang="c++"> tawsit_n_tuɣalin isem_n_tasɣent(iɣewwaṛen) { // tinnaḍin return azal; } </syntaxhighlight> ==== 6.2 Amedya ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int smerni_sin(int a, int b) { return a + b; } // Aseɣṛi (appel) int ugmuḍ = smerni_sin(5, 3); // ugmuḍ = 8 </syntaxhighlight> ==== 6.3 Aɛeddi n Yiɣewwaṛen ==== C++ tesɛa kraḍ n tarrayin n uɛeddi n yiɣewwaṛen : * Aɛeddi s wazal (pass by value) : ad yettwaneɣl wazal * Aɛeddi s tamselɣut (pass by reference) : ad yettwafk unekcam srid ɣer umutti * Aɛeddi s usewwaṛ (pass by pointer) : ad yettwafk wazal n tkatut <syntaxhighlight lang="c++"> // S wazal void s_wazal(int x) { x = x + 1; } // S tamselɣut void s_tamselɣut(int& x) { x = x + 1; } // S usewwaṛ void s_usewwaṛ(int* x) { *x = *x + 1; } </syntaxhighlight> === 7. Isewwaṛen d Timselɣutin === ==== 7.1 Isewwaṛen (Pointers) ==== Asewwaṛ d amutti i yessekles adɣar (ideg/tansa) n umutti nniḍen di tkatut.<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 42; int* asewwaṛ = &azal; // asewwaṛ yesseklas adɣar n "azal" cout << *asewwaṛ << endl; // ad yesken 42 </syntaxhighlight>Imahalen imenza : * & : amahal n tansa (address-of operator) * * : amahal n tukksa n tmselɣut (dereference operator) ==== 7.2 Timselɣutin ==== Tamselɣut (reference) d isem nniḍen i umutti yellan. Ur yezmirt ara ad ibeddel ɣer umutti nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 10; int& tamselɣut = azal; // tamselɣut d isem nniḍen i "azal" tamselɣut = 20; // azal yuɣal 20 </syntaxhighlight> === 8. Tifelwiyin d Izraren === ==== 8.1 Tifelwiyin ==== Tafelwit d tagrumma n wazalen n tewsit yiwen, yettwaskelsen deg tkatut s wudem amezdi<syntaxhighlight lang="c++"> int tifelwiyin[5] = {10, 20, 30, 40, 50}; // Anekcum ɣer uferdis cout << tifelwiyin[0] << endl; // 10 cout << tifelwiyin[4] << endl; // 50 </syntaxhighlight> ==== 8.2 Tifelwiyin s uget n tsektiwin ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int tafelwit[3][4] = { {1, 2, 3, 4}, {5, 6, 7, 8}, {9, 10, 11, 12} }; </syntaxhighlight> ==== 8.3 Izraren ==== Deg C++, azrar (string) yezmer ad yili :<syntaxhighlight lang="c++"> // Azrar s tewsit C char azrar_c[] = "Azul"; // Azrar s tewsit C++ (tamkarḍit <string>) #include <string> string azrar_cpp = "Azul, a ddunit!"; </syntaxhighlight> === 9. Asihel s Tɣawsiwin === Asihel s tɣawsiwin (OOP) d tarrayt n usihel i yessebdaden ahil ɣef tɣawsiwin i yesɛan isefka d tarrayin. ==== 9.1 Taserkemt ==== Taserkemt d tamudemt (template) i d-yessnulfuyen tiɣawsiwin. Tesɛa : Imuttiyen n tserkemt (imuttiyen-ines / imyaren-ines) Tiwsatin n tserkemt (tiseɣnin-ines / tarrayin-ines)<syntaxhighlight lang="c++"> class Aɣersiw { private: string isem; int leɛmeṛ; public: // Amakras (constructor) Aɣersiw(string i, int l) { isem = i; leɛmeṛ = l; } // Tawsit n tserkemt void sken() { cout << "Isem: " << isem << ", Leɛmeṛ: " << leɛmeṛ << endl; } // Asemmatay (destructor) ~Aɣersiw() { cout << "Aɣersiw yettwakkes" << endl; } }; </syntaxhighlight> ==== 9.2 Taɣawsa ==== Taɣawsa d tummant n tserkemt :<syntaxhighlight lang="c++"> int main() { Aɣersiw aɣyu1("Muc", 3); aɣyu1.sken(); // Isem: Muc, Leɛmeṛ: 3 return 0; } </syntaxhighlight> ==== 9.3 Akwbal ==== Akwbal d amenzay i yettḥerzen isefka n tserkemt s useqdec n wawalen : '''private''' : anekcum kan seg twsitin n tserkemt '''public''' : anekcum seg yal amkan '''protected''' : anekcum seg tserkemt akked tserkam i d-yufraren seg-s s uzellum ==== 9.4 Tukkest ==== Tukkest tettajǧa taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++"> class Amɣar : public Aɣersiw { private: string tawuri; public: Amɣar(string i, int l, string t) : Aɣersiw(i, l) { tawuri = t; } void sken_tawuri() { cout << "Tawuri: " << tawuri << endl; } }; </syntaxhighlight>'''Tawsitin n tukkest deg C++ :''' * Tukkest tasufut * Tukkest tusgit * Tukkest s waṭas n yiswiren ==== 9.5 Agettalɣa (Polymorphism) ==== Agettalɣa d amenzay i yettǧǧan tiwsitin yemgaraden ad sɛunt isem yiwen maca ad xedmen tigawin yemgaraden. '''Tiseɣnin tuhlisin:'''<syntaxhighlight lang="c++"> class Aɣersiw { public: virtual void imesli() { cout << "Imesli n uɣersiw" << endl; } }; class Amcic : public Aɣersiw { public: void imesli() override { cout << "Miyaw!" << endl; } }; class Aydi : public Aɣersiw { public: void imesli() override { cout << "Waw!" << endl; } }; </syntaxhighlight> ==== 9.6 Tamadwant ==== Tamadwant d amenzay i yettḥerzen isefka n daxel, ad yesken kan ayen ilaqen i useqdac :<syntaxhighlight lang="c++"> class Talɣa { public: virtual double tajumma() = 0; // Tasɣent tadwant tamenyafit }; </syntaxhighlight> === 10. Asihel Amatu s Leqwaleb === Leqwaleb neɣ "Templates" ttajǧan ad naru tangalt ara ixedmen s uget n tewsatin n isefka bla ma naru-tt yal tikkelt. ==== 10.1 Tiseɣnin n Leqwaleb ==== <syntaxhighlight lang="c++"> template <typename T> T ameqqran(T a, T b) { return (a > b) ? a : b; } // Aseqdec int x = ameqqran(5, 3); // x = 5 double y = ameqqran(3.14, 2.71); // y = 3.14 Tiserkam Timatuyin template <typename T> class Akufi { private: T iferdisen[100]; int uṭṭun; public: Akufi() : uṭṭun(0) {} void rnu(T azal) { iferdisen[uṭṭun++] = azal; } T kkes() { return iferdisen[--uṭṭun]; } }; </syntaxhighlight> === 11. Asefrek n Tkatut === ==== 11.1 Aḥeṛṛi Asmussaw ==== C++ tettaǧǧa aḥeṛṛi asmussaw n tkatut s wawalen '''new''' d '''delete''' :<syntaxhighlight lang="c++"> // Aḥeṛṛi n wazal yiwen int* p = new int; *p = 42; delete p; // Aḥeṛṛi n tfelwit int* arr = new int[10]; delete[] arr; </syntaxhighlight> ==== 11.2 Isewwaṛen Uḥricen ==== Deg imaynuten n C++, llan isewwaṛen uḥricen i yettḥerzen tkatut s wudem awurman :<syntaxhighlight lang="c++"> #include <memory> // unique_ptr : yezmer kan yiwen n usewwaṛ ad yesɛu taɣawsa unique_ptr<int> p1 = make_unique<int>(42); // shared_ptr : aṭas n isewwaṛen zemren ad bḍun taɣawsa shared_ptr<int> p2 = make_shared<int>(100); </syntaxhighlight> === 12. Asefrek n Tsuraf === Tsuraf d tarrayt n usefrek n tuccḍiwin deg wakud n uselkem :<syntaxhighlight lang="c++"> #include <stdexcept> double beṭṭu(int a, int b) { if (b == 0) { throw invalid_argument("Ur yezmir ara ad yebḍu ɣef 0"); } return (double)a / b; } int main() { try { double ugmuḍ = beṭṭu(10, 0); } catch (const invalid_argument& e) { cout << "Tuccḍa: " << e.what() << endl; } return 0; } </syntaxhighlight> === 13. Tamkarḍit Tizeɣtant n Temudmin (STL) === STL (Standard Template Library) d tagrumma n tserkam d twsitin timatuyin i yettwasqedcen aṭas deg C++. ==== 13.1 Imagbaren ==== {| class="wikitable" |+ !Amagbar !anamek-is |- |vector |Tafelwit tamussawt (dynamic array) |- |list |Tabdart tamsuddast (doubly linked list) |- |map |Amawal n tsuraf (key-value pairs) |- |set |Tagrumma n wazalen ur nelli ara d imenza |- |queue |Adras FIFO |- |stack |Akufi LIFO |} ==== 13.2 Imedyaten ==== <syntaxhighlight lang="c++"> #include <vector> #include <algorithm> vector<int> imḍanen = {5, 2, 8, 1, 9}; // Af ran (sorting) sort(imḍanen.begin(), imḍanen.end()); // Anadi (searching) auto it = find(imḍanen.begin(), imḍanen.end(), 8); </syntaxhighlight> ==== 13.3 Tineddicin ==== Tineddicin d allalen i yettǧǧan ad nelḥu deg yimagbaren :<syntaxhighlight lang="c++"> for (auto it = imḍanen.begin(); it != imḍanen.end(); ++it) { cout << *it << " "; } </syntaxhighlight> ==== 13.4 Tiwsatin Timatuyin (Algorithms) ==== <syntaxhighlight lang="c++"> #include <algorithm> // Af ran sort(v.begin(), v.end()); // Anadi auto it = find(v.begin(), v.end(), 42); // Asmekti n yal aferdis for_each(v.begin(), v.end(), [](int x) { cout << x << " "; }); </syntaxhighlight> == Taggrayt == Tutlayt n usihel C++ d yiwet seg tutlayin timeqranin deg umaḍal n tsenselkimt. Seg usihel n yinagrawen n wammud ar usnulfu n yisiɣẓanen n tigzi taragmawant, C++ tezmer ad tili deg yal aḥric. Tamurt-agi n tutlayt-a tbedd ɣef : '''Tazmert''' : C++ tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut d uselkem '''Taflest''' : tawala n yilɣa imaynuten (C++11 ar C++23) '''Taseddi''' : tanezmart deg uselkem '''Tagttilɣa''' : tettaǧǧa asihel s tɣawsiwin, asihel imcettel(amatu), d usihel amesɣan I useqdac amaynut, yewwid ad yebdu s yilugan tseddast, syin ad yelmed asihel s tɣawsiwin, rnu ad yesnerni tamusni-is s templates d STL. h81ddvcqkkqnhlrumvkxntlhl7jmap1 117248 117247 2026-08-28T10:42:22Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117248 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:ISO C++ Logo.svg|vignette|Alugu n C++.]] '''Tutlayt n usihel C++''' Yesnulfa-tt-id Bjarne Stroustrup deg useggas n 1979 deg Bell Laboratories. Deg tazwara, semman-as "C s tserkam", acku tella d asiɣzef n tutlayt C s tmerna n tserkam. Deg useggas n 1983, beddlen isem-is ɣer C++. Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut s waggaz ISO/IEC 14882. C++ tella d tutlayt n usihel i d-yufraren ɣef C acku terni-yas : * Asihel s tɣawsiwin * Asihel s tserkam * Asihel imcettel (Generic Programming) s templates * Asefrek n tkatut s ufus Tutlayt-a tettwaseqdec deg : Asnulfu n yisiɣẓanen n unagraw d usihel n yinagrawen yettwaselɣen, arnu asnulfu n wuraren akked deg uḥric n tussna n isefka d tigzi taragmawant. arnu daɣen deg iseggasen-a ineggura C++ nezmer ad t-nesseqdec deg weḥric n Web seg tama n umsaɣ s tallelt n WebAssembly. == Amezruy == Tutlayt n usihel C++ tella d yiwet seg tutlayin timeqranin akk deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1979 ar ass-a, C++ temhaz-d s waṭas, tessaweḍ ad tili d allal agejdan deg waṭas n yiḥricen : seg usnulfu n yinagrawen n wammud ar usihel n yiselkimen, seg wuraren ar tigzi taragmawant. Aḍris-agi ad d-yezzuɣɣer amezruy-is, amhaz-is, d wazal-is deg yal tallit n tselkimt. === 1. Tilalin : Seg C ar C s Tserkam (1979–1983) === ==== 1.1 Asenti ==== Deg useggas n 1979, Bjarne Stroustrup, yiwen n unelmad n PhD deg Bell Laboratories (AT&T) deg [[Marikan]], yebda yettmahal ɣef usnulfu n tutlayt tamaynut. Stroustrup yella yesseqdac s [[C (tutlayt)|tutlayt C]], maca yebɣa ad yernu fell-as tarrayin n usihel s tɣawsiwin (object-oriented programming) i d-yellan seg tutlayt '''Simula'''. Iswi-ines amezwaru d ad yessers tamṣukt n usihel s tserkam ɣef tutlayt C, i wakken ad yessers isefka d twsitin n tserkam deg yiwen n umkan. Deg tazwara, isem n tutlayt-a yella d "C with Classes" (C s Tserkam). ==== 1.2 Ismawen d Tarrayin Timezwura ==== Deg tallit-a tamezwarut, Stroustrup yerni-yas i C : * '''Tiserkam''' (classes) s tmahilin-nsent (member functions) * '''Tukkest''' (inheritance) : taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen * '''Timselɣutin''' (references) * '''Asenqed n tewsatin''' (type checking) iǧehden Deg useggas n 1983, beddlen isem n tutlayt seg "C with Classes" ar "C++". Azamul ++ deg C yettawwi-d anerni n wazal s yiwen, d tinnaṭ i d-yemmalen belli C++ d asiɣzef n C. === 2. Tallit n Umhaz Amezwaru (1983–1998) === ==== 2.1 Tizeɣt Tamezwarut ==== Deg tallit-a, C++ terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin : '''1985''' : Tiffeɣ-d Tizeɣt tamezwarut n C++ s uzwel "The C++ Programming Language" n Stroustrup. Tizeɣt-a tesɛa tiserkam, tukkest, tiseɣnin tuhlistin, d tseɣnin n tserkam (member functions). '''1989''' : Yerna-yas agettalɣa (polymorphism) s twsitin timenyafin, akwbal (encapsulation) s wawalen ''private'', ''public,'' d ''protected'', d tamadwant (abstraction). '''1990''' : Timerna n "''templates"'' i usihel imcettel (generic programming), tisuraf (exceptions) i uselmed n tuccḍiwin, d ismawen n tallunin (namespaces). ==== 2.2 C++ deg Tselkimt n Tallit-a ==== Deg tallit-a, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n yinagrawen n wammud am Windows d Unix * Usihel n yinagrawen yettwaselɣen * Usnulfu n isiɣẓanen n tnarit * Asihel n yinagrawen n taffa n isefka C++ tella d tutlayt i yesɛan tanezmart meqqren deg uselkem, acku tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut s ufus, s useqdec n ''new'' d ''delete''. === 3. Tallit n Tizeɣt (1998–2011) === ==== 3.1 Tizeɣt Tamezwarut : C++98 ==== Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut n C++ s waggaz ISO/IEC 14882:1998. Tizeɣt-a tesbedd ilugan n tutlayt s wudem unṣib, tefka-yas i C++ tamṣukt tusliḍt i yettwaqbalen deg umaḍal meṛṛa. '''C++98''' tesɛa : * '''STL''' (Standard Template Library) : tamkarḍit n temudmin timcettelt (generic templates) am vector, list, map, set * '''allusen''' (iterators) i ulḥu deg yimgraden * '''Tiwsatin timatuyin''' (algorithms) am sort, find, for_each * '''Tusrufin''' (exceptions) s try, catch, throw ==== 3.2 C++03 ==== Deg useggas n 2003, yeffeɣ-d lqem wis sin n tizeɣt (ISO/IEC 14882:2003). Lqem-a ur yerni ara aṭas n tɣawsiwin timaynutin, maca yesseɣti kra n tuccḍiwin yellan deg C++98, yesbedd ilugan s wudem uḥric. ==== 3.3 C++ deg Tallit-a ==== Deg tallit n 1998 ar 2011, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n wuraren : s tallelt n imuturen n wuraren am Unreal Engine, CryEngine * Usihel n yiselkimen : afreɣẓan, inuḍaf, anagraw n wammud * Tasnallunt d tmhelt n tkeṛṛusin * Taɣult n tedrimt : inagrawen n lbanka d tenzzut === 4. Tallit n Imaynuten n C++ (2011–Ass-a) === ==== 4.1 C++11 : Tagrawla Tameqqrant ==== Deg useggas n 2011, teffeɣ-d C++11, i yettwaḥsben d tagrawla tameqqrant deg umezruy n tutlayt-a. C++11 terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin i yessahlen asihel : * ''auto'' : tawsit yettwafra s wudem awurman * ''Lambda expressions'' : tiwsitin tuffirin i yettwarun deg umkan * ''Range-based for'' : tineddict ɣef yal aferdis n umegrad * ''Move semantics'' : asmutti n tɣawsiwin bla anɣal, i usnerni n tmellit * ''Smart pointers'' (unique_ptr, shared_ptr) : isewwaṛen iuḥricen i yettḥerzen takatut s wudem awurman * ''constexpr'' : azalen yettwaḥesben deg wakud n lqem * ''nullptr'' : azal amaynut i usewwaṛ ilem, yettbeddilen NULL * ''enum class'' : inumriyen iǧehden ==== 4.2 C++14 ==== Deg 2014, yeffeɣ-d lqem i d-yernan : ''Generic lambdas'' : lambdas s tewsatin timcettelt, akeed "''Return type deduction''" i twsitin, "''constexpr"'' iǧehden, arnu timudmin s wudem amutti "''Variable templates".'' ==== 4.3 C++17 ==== Deg 2017, C++17 terna : ''if constexpr'' : tiwtilin deg wakud n lqem, ''optional, variant, any'' : tiwsatin n isefka imatuyen, ''Fold expressions'' : i timudmin, ''Parallel algorithms'' : tiwsatin timatuyin s uselmed n ukala afessas. ==== 4.4 C++20 ==== Deg 2020, C++20 terna tɣawsiwin timeqranin : ''Concepts'' : tilisa ɣef timudmin, i wakken ad yili useqqer n tuccḍiwin drus, ''Modules'' : anagraw amaynut n uskecm n ifuyla, yettbeddilen #include, ''Coroutines'' : tiwsitin i izemren ad ḥebsent rnu ad kemmlent, ''Ranges'' : allalen imaynuten n umahil ɣef yimgraden, <format> : tamṣukt n usformat am Python, Kraḍ n iberdan n userwes (<=>) ==== 4.5 C++23 ==== Deg 2023, C++23 terna : ''std::expected'' : i uselmed n tuccḍiwin bla tasureft, ''Deducing this'' : i twsitin n tserkam. == Tamṣukt n Wahil C++ == Yal ahil n C++ yesɛa tamṣukt taseddast. Aḥric amezwaru i yessefken ad yili deg yal ahil d tawsit n tesɣent "main()", d nettat i d iḥdar agejdan amezwer n uselkem.<syntaxhighlight lang="c++"> #include <iostream> using namespace std; int main() { cout << "Azul, a ddunit!" << endl; return 0; } </syntaxhighlight>Deg uḍris-agi : '''#include <iostream>''' : d taladna n uzarsekkar i d-yesskecmen tamkarḍit n unekcum d usuffeɣ. '''using namespace std;''' : d alɣu i d-yemmalen belli nseqdac tallunt n yismawen (namespace) std. '''int main()''' : d tawsit n tesɣent tagejdant ideg yebda uselkem. '''cout''' : d allal n usuffeɣ ɣer wegdil. '''return 0;''' : d tinnaṭ n tuɣalin i d-yemmalen belli ahil yemmed akken iwata. == Tewsatin n Isefka d Imuttiyen == === 1 Tewsatin tigejdanin === C++ tesɛa aṭas n tewsatin n isefka tigejdanin : {| class="wikitable" |+ !Tawsit !Aglam !Tiddi |- |int |Ummid (entier) |4 ibitten |- |float |Amḍan s ticcert yettifliwen (réel simple précision) |4 ibitten |- |double |Amḍan s ticcert yettifliwen (réel double précision) |8 ibitten |- |char |Asekkil |1 n ubit |- |void |Ulac |0 |} === 2 Imuttiyen === Amutti d isem i yettunefken i wadeg di tkatut (mémoire) ideg yettwasekles wazal. Asebded (tabadut) n umutti yettili s tewsit, isem, d wazal amezwaru :<syntaxhighlight lang="c++"> int amḍan = 10; double azal = 3.14; char asekkil = 'A'; bool tidett = true; </syntaxhighlight> === 3 Ismawen d Yilugan-nsen === Ismawen n yimuttiyen deg C++ ilaq ad ḍefren ilugan-agi : * Zemren ad bdun s usekkil neɣ s ujerriḍ n wadda (_) * Ur zmiren ara ad bdun s umḍan * Ur zmiren ara ad sqedcen awalen yettwaḥerzen (reserved keywords) * C++ txedem amgired gar usekkil ameqran d umeẓyan === 4 Imahalen === Imahalen deg C++ d izamulen i yettunefken i tmhelt ɣef wazalen. ==== 4.1 Imahalen imsnamḍanen ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Tamhelt !Amedya |- | + |Timernit |5 + 3 = 8 |- | - |Tukkssit |5 - 3 = 2 |- |* |Asegat |5 * 3 = 15 |- |/ |Taẓunt |6 / 3 = 2 |- |% |Tasagert |7 % 3 = 1 |} ==== 4.2 Imahalen n usemyif ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Anamek |- |== |Yugda (égal à) |- |!= |Ur yugdi ara |- |< |Amazdar |- |> |Imineg |- |<= |Amazdar neɣ yugda |- |>= |Imineg neɣ yugda |} ==== 4.3 Imahalen imeẓẓulen ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Anamek |- |&& |D (ET logique) |- |! |Ur (NON logique) |} ==== 4.4 Imahalen n usemdukel ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int x = 10; // Asemdukel asentan x += 5; // x = x + 5 x -= 3; // x = x - 3 x *= 2; // x = x * 2 x /= 4; // x = x / 4 </syntaxhighlight> === 5. Tamṣukt n Usenqed === ==== 5.1 Tiwtilin ==== '''if / else if / else'''<syntaxhighlight lang="c++"> if (azal > 100) { cout << "Azal meqqeṛ" << endl; } else if (azal > 50) { cout << "Azal alemmas" << endl; } else { cout << "Azal meẓẓi" << endl; } </syntaxhighlight>'''switch'''<syntaxhighlight lang="c++"> switch (ass) { case 1: cout << "Aram" << endl; break; case 2: cout << "Aram" << endl; break; case 3: cout << "Aram" << endl; break; default: cout << "Ass nniḍen" << endl; } </syntaxhighlight> ==== 5.2 Tineddicin ==== Tineddict '''for'''<syntaxhighlight lang="c++"> for (int i = 0; i < 10; i++) { cout << i << " "; } </syntaxhighlight>Tineddict '''while'''<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 0; do { cout << azal << endl; azal++; } while (azal < 5); </syntaxhighlight>'''Tinnaḍin n usenqed n tneddict''' '''break''' : ad teffeɣ seg tneddict neɣ seg switch '''continue''' : ad tezgel tikkelt-a, ad teddu ɣer tikkelt i d-iteddun === 6. Tiseɣnin === ==== 6.1 Asebded n Tasɣent ==== Tasɣent deg C++ tesɛa : * Tawsit n tuɣalin * Isem n tasɣent * Iɣewwaṛen * Tafekka s tinnaḍin <syntaxhighlight lang="c++"> tawsit_n_tuɣalin isem_n_tasɣent(iɣewwaṛen) { // tinnaḍin return azal; } </syntaxhighlight> ==== 6.2 Amedya ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int smerni_sin(int a, int b) { return a + b; } // Aseɣṛi (appel) int ugmuḍ = smerni_sin(5, 3); // ugmuḍ = 8 </syntaxhighlight> ==== 6.3 Aɛeddi n Yiɣewwaṛen ==== C++ tesɛa kraḍ n tarrayin n uɛeddi n yiɣewwaṛen : * Aɛeddi s wazal (pass by value) : ad yettwaneɣl wazal * Aɛeddi s tamselɣut (pass by reference) : ad yettwafk unekcam srid ɣer umutti * Aɛeddi s usewwaṛ (pass by pointer) : ad yettwafk wazal n tkatut <syntaxhighlight lang="c++"> // S wazal void s_wazal(int x) { x = x + 1; } // S tamselɣut void s_tamselɣut(int& x) { x = x + 1; } // S usewwaṛ void s_usewwaṛ(int* x) { *x = *x + 1; } </syntaxhighlight> === 7. Isewwaṛen d Timselɣutin === ==== 7.1 Isewwaṛen (Pointers) ==== Asewwaṛ d amutti i yessekles adɣar (ideg/tansa) n umutti nniḍen di tkatut.<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 42; int* asewwaṛ = &azal; // asewwaṛ yesseklas adɣar n "azal" cout << *asewwaṛ << endl; // ad yesken 42 </syntaxhighlight>Imahalen imenza : * & : amahal n tansa (address-of operator) * * : amahal n tukksa n tmselɣut (dereference operator) ==== 7.2 Timselɣutin ==== Tamselɣut (reference) d isem nniḍen i umutti yellan. Ur yezmirt ara ad ibeddel ɣer umutti nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 10; int& tamselɣut = azal; // tamselɣut d isem nniḍen i "azal" tamselɣut = 20; // azal yuɣal 20 </syntaxhighlight> === 8. Tifelwiyin d Izraren === ==== 8.1 Tifelwiyin ==== Tafelwit d tagrumma n wazalen n tewsit yiwen, yettwaskelsen deg tkatut s wudem amezdi<syntaxhighlight lang="c++"> int tifelwiyin[5] = {10, 20, 30, 40, 50}; // Anekcum ɣer uferdis cout << tifelwiyin[0] << endl; // 10 cout << tifelwiyin[4] << endl; // 50 </syntaxhighlight> ==== 8.2 Tifelwiyin s uget n tsektiwin ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int tafelwit[3][4] = { {1, 2, 3, 4}, {5, 6, 7, 8}, {9, 10, 11, 12} }; </syntaxhighlight> ==== 8.3 Izraren ==== Deg C++, azrar (string) yezmer ad yili :<syntaxhighlight lang="c++"> // Azrar s tewsit C char azrar_c[] = "Azul"; // Azrar s tewsit C++ (tamkarḍit <string>) #include <string> string azrar_cpp = "Azul, a ddunit!"; </syntaxhighlight> === 9. Asihel s Tɣawsiwin === Asihel s tɣawsiwin (OOP) d tarrayt n usihel i yessebdaden ahil ɣef tɣawsiwin i yesɛan isefka d tarrayin. ==== 9.1 Taserkemt ==== Taserkemt d tamudemt (template) i d-yessnulfuyen tiɣawsiwin. Tesɛa : Imuttiyen n tserkemt (imuttiyen-ines / imyaren-ines) Tiwsatin n tserkemt (tiseɣnin-ines / tarrayin-ines)<syntaxhighlight lang="c++"> class Aɣersiw { private: string isem; int leɛmeṛ; public: // Amakras (constructor) Aɣersiw(string i, int l) { isem = i; leɛmeṛ = l; } // Tawsit n tserkemt void sken() { cout << "Isem: " << isem << ", Leɛmeṛ: " << leɛmeṛ << endl; } // Asemmatay (destructor) ~Aɣersiw() { cout << "Aɣersiw yettwakkes" << endl; } }; </syntaxhighlight> ==== 9.2 Taɣawsa ==== Taɣawsa d tummant n tserkemt :<syntaxhighlight lang="c++"> int main() { Aɣersiw aɣyu1("Muc", 3); aɣyu1.sken(); // Isem: Muc, Leɛmeṛ: 3 return 0; } </syntaxhighlight> ==== 9.3 Akwbal ==== Akwbal d amenzay i yettḥerzen isefka n tserkemt s useqdec n wawalen : '''private''' : anekcum kan seg twsitin n tserkemt '''public''' : anekcum seg yal amkan '''protected''' : anekcum seg tserkemt akked tserkam i d-yufraren seg-s s uzellum ==== 9.4 Tukkest ==== Tukkest tettajǧa taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++"> class Amɣar : public Aɣersiw { private: string tawuri; public: Amɣar(string i, int l, string t) : Aɣersiw(i, l) { tawuri = t; } void sken_tawuri() { cout << "Tawuri: " << tawuri << endl; } }; </syntaxhighlight>'''Tawsitin n tukkest deg C++ :''' * Tukkest tasufut * Tukkest tusgit * Tukkest s waṭas n yiswiren ==== 9.5 Agettalɣa (Polymorphism) ==== Agettalɣa d amenzay i yettǧǧan tiwsitin yemgaraden ad sɛunt isem yiwen maca ad xedmen tigawin yemgaraden. '''Tiseɣnin tuhlisin:'''<syntaxhighlight lang="c++"> class Aɣersiw { public: virtual void imesli() { cout << "Imesli n uɣersiw" << endl; } }; class Amcic : public Aɣersiw { public: void imesli() override { cout << "Miyaw!" << endl; } }; class Aydi : public Aɣersiw { public: void imesli() override { cout << "Waw!" << endl; } }; </syntaxhighlight> ==== 9.6 Tamadwant ==== Tamadwant d amenzay i yettḥerzen isefka n daxel, ad yesken kan ayen ilaqen i useqdac :<syntaxhighlight lang="c++"> class Talɣa { public: virtual double tajumma() = 0; // Tasɣent tadwant tamenyafit }; </syntaxhighlight> === 10. Asihel Amatu s Leqwaleb === Leqwaleb neɣ "Templates" ttajǧan ad naru tangalt ara ixedmen s uget n tewsatin n isefka bla ma naru-tt yal tikkelt. ==== 10.1 Tiseɣnin n Leqwaleb ==== <syntaxhighlight lang="c++"> template <typename T> T ameqqran(T a, T b) { return (a > b) ? a : b; } // Aseqdec int x = ameqqran(5, 3); // x = 5 double y = ameqqran(3.14, 2.71); // y = 3.14 Tiserkam Timatuyin template <typename T> class Akufi { private: T iferdisen[100]; int uṭṭun; public: Akufi() : uṭṭun(0) {} void rnu(T azal) { iferdisen[uṭṭun++] = azal; } T kkes() { return iferdisen[--uṭṭun]; } }; </syntaxhighlight> === 11. Asefrek n Tkatut === ==== 11.1 Aḥeṛṛi Asmussaw ==== C++ tettaǧǧa aḥeṛṛi asmussaw n tkatut s wawalen '''new''' d '''delete''' :<syntaxhighlight lang="c++"> // Aḥeṛṛi n wazal yiwen int* p = new int; *p = 42; delete p; // Aḥeṛṛi n tfelwit int* arr = new int[10]; delete[] arr; </syntaxhighlight> ==== 11.2 Isewwaṛen Uḥricen ==== Deg imaynuten n C++, llan isewwaṛen uḥricen i yettḥerzen tkatut s wudem awurman :<syntaxhighlight lang="c++"> #include <memory> // unique_ptr : yezmer kan yiwen n usewwaṛ ad yesɛu taɣawsa unique_ptr<int> p1 = make_unique<int>(42); // shared_ptr : aṭas n isewwaṛen zemren ad bḍun taɣawsa shared_ptr<int> p2 = make_shared<int>(100); </syntaxhighlight> === 12. Asefrek n Tsuraf === Tsuraf d tarrayt n usefrek n tuccḍiwin deg wakud n uselkem :<syntaxhighlight lang="c++"> #include <stdexcept> double beṭṭu(int a, int b) { if (b == 0) { throw invalid_argument("Ur yezmir ara ad yebḍu ɣef 0"); } return (double)a / b; } int main() { try { double ugmuḍ = beṭṭu(10, 0); } catch (const invalid_argument& e) { cout << "Tuccḍa: " << e.what() << endl; } return 0; } </syntaxhighlight>Imawalen imenza : '''try''' : ɛreḍ tangalt i izemren ad teg tuccḍa '''throw''' : zzuzer tasureft '''catch''' : ṭṭef tasureft === 13. Tamkarḍit Tizeɣtant n Temudmin (STL) === STL (Standard Template Library) d tagrumma n tserkam d twsitin timatuyin i yettwasqedcen aṭas deg C++. ==== 13.1 Imagbaren ==== {| class="wikitable" |+ !Amagbar !anamek-is |- |vector |Tafelwit tamussawt (dynamic array) |- |list |Tabdart tamsuddast (doubly linked list) |- |map |Amawal n tsuraf (key-value pairs) |- |set |Tagrumma n wazalen ur nelli ara d imenza |- |queue |Adras FIFO |- |stack |Akufi LIFO |} ==== 13.2 Imedyaten ==== <syntaxhighlight lang="c++"> #include <vector> #include <algorithm> vector<int> imḍanen = {5, 2, 8, 1, 9}; // Af ran (sorting) sort(imḍanen.begin(), imḍanen.end()); // Anadi (searching) auto it = find(imḍanen.begin(), imḍanen.end(), 8); </syntaxhighlight> ==== 13.3 Tineddicin ==== Tineddicin d allalen i yettǧǧan ad nelḥu deg yimagbaren :<syntaxhighlight lang="c++"> for (auto it = imḍanen.begin(); it != imḍanen.end(); ++it) { cout << *it << " "; } </syntaxhighlight> ==== 13.4 Tiwsatin Timatuyin (Algorithms) ==== <syntaxhighlight lang="c++"> #include <algorithm> // Af ran sort(v.begin(), v.end()); // Anadi auto it = find(v.begin(), v.end(), 42); // Asmekti n yal aferdis for_each(v.begin(), v.end(), [](int x) { cout << x << " "; }); </syntaxhighlight> == Taggrayt == Tutlayt n usihel C++ d yiwet seg tutlayin timeqranin deg umaḍal n tsenselkimt. Seg usihel n yinagrawen n wammud ar usnulfu n yisiɣẓanen n tigzi taragmawant, C++ tezmer ad tili deg yal aḥric. Tamurt-agi n tutlayt-a tbedd ɣef : '''Tazmert''' : C++ tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut d uselkem '''Taflest''' : tawala n yilɣa imaynuten (C++11 ar C++23) '''Taseddi''' : tanezmart deg uselkem '''Tagttilɣa''' : tettaǧǧa asihel s tɣawsiwin, asihel imcettel(amatu), d usihel amesɣan I useqdac amaynut, yewwid ad yebdu s yilugan tseddast, syin ad yelmed asihel s tɣawsiwin, rnu ad yesnerni tamusni-is s templates d STL. 7aj3w1787h3d8rfmboh5c7rv6qh4mw9 117251 117248 2026-08-28T10:57:19Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117251 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:ISO C++ Logo.svg|vignette|Alugu n C++.]] '''Tutlayt n usihel C++''' Yesnulfa-tt-id Bjarne Stroustrup deg useggas n 1979 deg Bell Laboratories. Deg tazwara, semman-as "C s tserkam", acku tella d asiɣzef n tutlayt C s tmerna n tserkam. Deg useggas n 1983, beddlen isem-is ɣer C++. Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut s waggaz ISO/IEC 14882. C++ tella d tutlayt n usihel i d-yufraren ɣef C acku terni-yas : * Asihel s tɣawsiwin * Asihel s tserkam * Asihel imcettel (Generic Programming) s templates * Asefrek n tkatut s ufus Tutlayt-a tettwaseqdec deg : Asnulfu n yisiɣẓanen n unagraw d usihel n yinagrawen yettwaselɣen, arnu asnulfu n wuraren akked deg uḥric n tussna n isefka d tigzi taragmawant. arnu daɣen deg iseggasen-a ineggura C++ nezmer ad t-nesseqdec deg weḥric n Web seg tama n umsaɣ s tallelt n WebAssembly. == Amezruy == Tutlayt n usihel C++ tella d yiwet seg tutlayin timeqranin akk deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1979 ar ass-a, C++ temhaz-d s waṭas, tessaweḍ ad tili d allal agejdan deg waṭas n yiḥricen : seg usnulfu n yinagrawen n wammud ar usihel n yiselkimen, seg wuraren ar tigzi taragmawant. Aḍris-agi ad d-yezzuɣɣer amezruy-is, amhaz-is, d wazal-is deg yal tallit n tselkimt. === 1. Tilalin : Seg C ar C s Tserkam (1979–1983) === ==== 1.1 Asenti ==== Deg useggas n 1979, Bjarne Stroustrup, yiwen n unelmad n PhD deg Bell Laboratories (AT&T) deg [[Marikan]], yebda yettmahal ɣef usnulfu n tutlayt tamaynut. Stroustrup yella yesseqdac s [[C (tutlayt)|tutlayt C]], maca yebɣa ad yernu fell-as tarrayin n usihel s tɣawsiwin (object-oriented programming) i d-yellan seg tutlayt '''Simula'''. Iswi-ines amezwaru d ad yessers tamṣukt n usihel s tserkam ɣef tutlayt C, i wakken ad yessers isefka d twsitin n tserkam deg yiwen n umkan. Deg tazwara, isem n tutlayt-a yella d "C with Classes" (C s Tserkam). ==== 1.2 Ismawen d Tarrayin Timezwura ==== Deg tallit-a tamezwarut, Stroustrup yerni-yas i C : * '''Tiserkam''' (classes) s tmahilin-nsent (member functions) * '''Tukkest''' (inheritance) : taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen * '''Timselɣutin''' (references) * '''Asenqed n tewsatin''' (type checking) iǧehden Deg useggas n 1983, beddlen isem n tutlayt seg "C with Classes" ar "C++". Azamul ++ deg C yettawwi-d anerni n wazal s yiwen, d tinnaṭ i d-yemmalen belli C++ d asiɣzef n C. === 2. Tallit n Umhaz Amezwaru (1983–1998) === ==== 2.1 Tizeɣt Tamezwarut ==== Deg tallit-a, C++ terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin : '''1985''' : Tiffeɣ-d Tizeɣt tamezwarut n C++ s uzwel "The C++ Programming Language" n Stroustrup. Tizeɣt-a tesɛa tiserkam, tukkest, tiseɣnin tuhlistin, d tseɣnin n tserkam (member functions). '''1989''' : Yerna-yas agettalɣa (polymorphism) s twsitin timenyafin, akwbal (encapsulation) s wawalen ''private'', ''public,'' d ''protected'', d tamadwant (abstraction). '''1990''' : Timerna n "''templates"'' i usihel imcettel (generic programming), tisuraf (exceptions) i uselmed n tuccḍiwin, d ismawen n tallunin (namespaces). ==== 2.2 C++ deg Tselkimt n Tallit-a ==== Deg tallit-a, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n yinagrawen n wammud am Windows d Unix * Usihel n yinagrawen yettwaselɣen * Usnulfu n isiɣẓanen n tnarit * Asihel n yinagrawen n taffa n isefka C++ tella d tutlayt i yesɛan tanezmart meqqren deg uselkem, acku tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut s ufus, s useqdec n ''new'' d ''delete''. === 3. Tallit n Tizeɣt (1998–2011) === ==== 3.1 Tizeɣt Tamezwarut : C++98 ==== Deg useggas n 1998, teffeɣ-d tizeɣt tamezwarut n C++ s waggaz ISO/IEC 14882:1998. Tizeɣt-a tesbedd ilugan n tutlayt s wudem unṣib, tefka-yas i C++ tamṣukt tusliḍt i yettwaqbalen deg umaḍal meṛṛa. '''C++98''' tesɛa : * '''STL''' (Standard Template Library) : tamkarḍit n temudmin timcettelt (generic templates) am vector, list, map, set * '''allusen''' (iterators) i ulḥu deg yimgraden * '''Tiwsatin timatuyin''' (algorithms) am sort, find, for_each * '''Tusrufin''' (exceptions) s try, catch, throw ==== 3.2 C++03 ==== Deg useggas n 2003, yeffeɣ-d lqem wis sin n tizeɣt (ISO/IEC 14882:2003). Lqem-a ur yerni ara aṭas n tɣawsiwin timaynutin, maca yesseɣti kra n tuccḍiwin yellan deg C++98, yesbedd ilugan s wudem uḥric. ==== 3.3 C++ deg Tallit-a ==== Deg tallit n 1998 ar 2011, C++ tettwaseqdec aṭas deg : * Usnulfu n wuraren : s tallelt n imuturen n wuraren am Unreal Engine, CryEngine * Usihel n yiselkimen : afreɣẓan, inuḍaf, anagraw n wammud * Tasnallunt d tmhelt n tkeṛṛusin * Taɣult n tedrimt : inagrawen n lbanka d tenzzut === 4. Tallit n Imaynuten n C++ (2011–Ass-a) === ==== 4.1 C++11 : Tagrawla Tameqqrant ==== Deg useggas n 2011, teffeɣ-d C++11, i yettwaḥsben d tagrawla tameqqrant deg umezruy n tutlayt-a. C++11 terna aṭas n tɣawsiwin timaynutin i yessahlen asihel : * ''auto'' : tawsit yettwafra s wudem awurman * ''Lambda expressions'' : tiwsitin tuffirin i yettwarun deg umkan * ''Range-based for'' : tineddict ɣef yal aferdis n umegrad * ''Move semantics'' : asmutti n tɣawsiwin bla anɣal, i usnerni n tmellit * ''Smart pointers'' (unique_ptr, shared_ptr) : isewwaṛen iuḥricen i yettḥerzen takatut s wudem awurman * ''constexpr'' : azalen yettwaḥesben deg wakud n lqem * ''nullptr'' : azal amaynut i usewwaṛ ilem, yettbeddilen NULL * ''enum class'' : inumriyen iǧehden ==== 4.2 C++14 ==== Deg 2014, yeffeɣ-d lqem i d-yernan : ''Generic lambdas'' : lambdas s tewsatin timcettelt, akeed "''Return type deduction''" i twsitin, "''constexpr"'' iǧehden, arnu timudmin s wudem amutti "''Variable templates".'' ==== 4.3 C++17 ==== Deg 2017, C++17 terna : ''if constexpr'' : tiwtilin deg wakud n lqem, ''optional, variant, any'' : tiwsatin n isefka imatuyen, ''Fold expressions'' : i timudmin, ''Parallel algorithms'' : tiwsatin timatuyin s uselmed n ukala afessas. ==== 4.4 C++20 ==== Deg 2020, C++20 terna tɣawsiwin timeqranin : ''Concepts'' : tilisa ɣef timudmin, i wakken ad yili useqqer n tuccḍiwin drus, ''Modules'' : anagraw amaynut n uskecm n ifuyla, yettbeddilen #include, ''Coroutines'' : tiwsitin i izemren ad ḥebsent rnu ad kemmlent, ''Ranges'' : allalen imaynuten n umahil ɣef yimgraden, <format> : tamṣukt n usformat am Python, Kraḍ n iberdan n userwes (<=>) ==== 4.5 C++23 ==== Deg 2023, C++23 terna : ''std::expected'' : i uselmed n tuccḍiwin bla tasureft, ''Deducing this'' : i twsitin n tserkam. == Tamṣukt n Wahil C++ == Yal ahil n C++ yesɛa tamṣukt taseddast. Aḥric amezwaru i yessefken ad yili deg yal ahil d tawsit n tesɣent "main()", d nettat i d iḥdar agejdan amezwer n uselkem.<syntaxhighlight lang="c++"> #include <iostream> using namespace std; int main() { cout << "Azul, a ddunit!" << endl; return 0; } </syntaxhighlight>Deg uḍris-agi : '''#include <iostream>''' : d taladna n uzarsekkar i d-yesskecmen tamkarḍit n unekcum d usuffeɣ. '''using namespace std;''' : d alɣu i d-yemmalen belli nseqdac tallunt n yismawen (namespace) std. '''int main()''' : d tawsit n tesɣent tagejdant ideg yebda uselkem. '''cout''' : d allal n usuffeɣ ɣer wegdil. '''return 0;''' : d tinnaṭ n tuɣalin i d-yemmalen belli ahil yemmed akken iwata. == Tewsatin n Isefka d Imuttiyen == === 1 Tewsatin tigejdanin === C++ tesɛa aṭas n tewsatin n isefka tigejdanin : {| class="wikitable" |+ !Tawsit !Aglam !Tiddi |- |int |Ummid (entier) |4 ibitten |- |float |Amḍan s ticcert yettifliwen (réel simple précision) |4 ibitten |- |double |Amḍan s ticcert yettifliwen (réel double précision) |8 ibitten |- |char |Asekkil |1 n ubit |- |void |Ulac |0 |} === 2 Imuttiyen === Amutti d isem i yettunefken i wadeg di tkatut (mémoire) ideg yettwasekles wazal. Asebded (tabadut) n umutti yettili s tewsit, isem, d wazal amezwaru :<syntaxhighlight lang="c++"> int amḍan = 10; double azal = 3.14; char asekkil = 'A'; bool tidett = true; </syntaxhighlight> === 3 Ismawen d Yilugan-nsen === Ismawen n yimuttiyen deg C++ ilaq ad ḍefren ilugan-agi : * Zemren ad bdun s usekkil neɣ s ujerriḍ n wadda (_) * Ur zmiren ara ad bdun s umḍan * Ur zmiren ara ad sqedcen awalen yettwaḥerzen (reserved keywords) * C++ txedem amgired gar usekkil ameqran d umeẓyan === 4 Imahalen === Imahalen deg C++ d izamulen i yettunefken i tmhelt ɣef wazalen. ==== 4.1 Imahalen imsnamḍanen ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Tamhelt !Amedya |- | + |Timernit |5 + 3 = 8 |- | - |Tukkssit |5 - 3 = 2 |- |* |Asegat |5 * 3 = 15 |- |/ |Taẓunt |6 / 3 = 2 |- |% |Tasagert |7 % 3 = 1 |} ==== 4.2 Imahalen n usemyif ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Anamek |- |== |Yugda (égal à) |- |!= |Ur yugdi ara |- |< |Amazdar |- |> |Imineg |- |<= |Amazdar neɣ yugda |- |>= |Imineg neɣ yugda |} ==== 4.3 Imahalen imeẓẓulen ==== {| class="wikitable" |+ !Azamul !Anamek |- |&& |D (ET logique) |- |! |Ur (NON logique) |} ==== 4.4 Imahalen n usemdukel ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int x = 10; // Asemdukel asentan x += 5; // x = x + 5 x -= 3; // x = x - 3 x *= 2; // x = x * 2 x /= 4; // x = x / 4 </syntaxhighlight> === 5. Tamṣukt n Usenqed === ==== 5.1 Tiwtilin ==== '''if / else if / else'''<syntaxhighlight lang="c++"> if (azal > 100) { cout << "Azal meqqeṛ" << endl; } else if (azal > 50) { cout << "Azal alemmas" << endl; } else { cout << "Azal meẓẓi" << endl; } </syntaxhighlight>'''switch'''<syntaxhighlight lang="c++"> switch (ass) { case 1: cout << "Aram" << endl; break; case 2: cout << "Aram" << endl; break; case 3: cout << "Aram" << endl; break; default: cout << "Ass nniḍen" << endl; } </syntaxhighlight> ==== 5.2 Tineddicin ==== Tineddict '''for'''<syntaxhighlight lang="c++"> for (int i = 0; i < 10; i++) { cout << i << " "; } </syntaxhighlight>Tineddict '''while'''<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 0; do { cout << azal << endl; azal++; } while (azal < 5); </syntaxhighlight>'''Tinnaḍin n usenqed n tneddict''' '''break''' : ad teffeɣ seg tneddict neɣ seg switch '''continue''' : ad tezgel tikkelt-a, ad teddu ɣer tikkelt i d-iteddun === 6. Tiseɣnin === ==== 6.1 Asebded n Tasɣent ==== Tasɣent deg C++ tesɛa : * Tawsit n tuɣalin * Isem n tasɣent * Iɣewwaṛen * Tafekka s tinnaḍin <syntaxhighlight lang="c++"> tawsit_n_tuɣalin isem_n_tasɣent(iɣewwaṛen) { // tinnaḍin return azal; } </syntaxhighlight> ==== 6.2 Amedya ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int smerni_sin(int a, int b) { return a + b; } // Aseɣṛi (appel) int ugmuḍ = smerni_sin(5, 3); // ugmuḍ = 8 </syntaxhighlight> ==== 6.3 Aɛeddi n Yiɣewwaṛen ==== C++ tesɛa kraḍ n tarrayin n uɛeddi n yiɣewwaṛen : * Aɛeddi s wazal (pass by value) : ad yettwaneɣl wazal * Aɛeddi s tamselɣut (pass by reference) : ad yettwafk unekcam srid ɣer umutti * Aɛeddi s usewwaṛ (pass by pointer) : ad yettwafk wazal n tkatut <syntaxhighlight lang="c++"> // S wazal void s_wazal(int x) { x = x + 1; } // S tamselɣut void s_tamselɣut(int& x) { x = x + 1; } // S usewwaṛ void s_usewwaṛ(int* x) { *x = *x + 1; } </syntaxhighlight> === 7. Isewwaṛen d Timselɣutin === ==== 7.1 Isewwaṛen (Pointers) ==== Asewwaṛ d amutti i yessekles adɣar (ideg/tansa) n umutti nniḍen di tkatut.<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 42; int* asewwaṛ = &azal; // asewwaṛ yesseklas adɣar n "azal" cout << *asewwaṛ << endl; // ad yesken 42 </syntaxhighlight>Imahalen imenza : * & : amahal n tansa (address-of operator) * * : amahal n tukksa n tmselɣut (dereference operator) ==== 7.2 Timselɣutin ==== Tamselɣut (reference) d isem nniḍen i umutti yellan. Ur yezmirt ara ad ibeddel ɣer umutti nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++"> int azal = 10; int& tamselɣut = azal; // tamselɣut d isem nniḍen i "azal" tamselɣut = 20; // azal yuɣal 20 </syntaxhighlight> === 8. Tifelwiyin d Izraren === ==== 8.1 Tifelwiyin ==== Tafelwit d tagrumma n wazalen n tewsit yiwen, yettwaskelsen deg tkatut s wudem amezdi<syntaxhighlight lang="c++"> int tifelwiyin[5] = {10, 20, 30, 40, 50}; // Anekcum ɣer uferdis cout << tifelwiyin[0] << endl; // 10 cout << tifelwiyin[4] << endl; // 50 </syntaxhighlight> ==== 8.2 Tifelwiyin s uget n tsektiwin ==== <syntaxhighlight lang="c++"> int tafelwit[3][4] = { {1, 2, 3, 4}, {5, 6, 7, 8}, {9, 10, 11, 12} }; </syntaxhighlight> ==== 8.3 Izraren ==== Deg C++, azrar (string) yezmer ad yili :<syntaxhighlight lang="c++"> // Azrar s tewsit C char azrar_c[] = "Azul"; // Azrar s tewsit C++ (tamkarḍit <string>) #include <string> string azrar_cpp = "Azul, a ddunit!"; </syntaxhighlight> === 9. Asihel s Tɣawsiwin === Asihel s tɣawsiwin (OOP) d tarrayt n usihel i yessebdaden ahil ɣef tɣawsiwin i yesɛan isefka d tarrayin. ==== 9.1 Taserkemt ==== Taserkemt d tamudemt (template) i d-yessnulfuyen tiɣawsiwin. Tesɛa : Imuttiyen n tserkemt (imuttiyen-ines / imyaren-ines) Tiwsatin n tserkemt (tiseɣnin-ines / tarrayin-ines)<syntaxhighlight lang="c++"> class Aɣersiw { private: string isem; int leɛmeṛ; public: // Amakras (constructor) Aɣersiw(string i, int l) { isem = i; leɛmeṛ = l; } // Tawsit n tserkemt void sken() { cout << "Isem: " << isem << ", Leɛmeṛ: " << leɛmeṛ << endl; } // Asemmatay (destructor) ~Aɣersiw() { cout << "Aɣersiw yettwakkes" << endl; } }; </syntaxhighlight> ==== 9.2 Taɣawsa ==== Taɣawsa d tummant n tserkemt :<syntaxhighlight lang="c++"> int main() { Aɣersiw aɣyu1("Muc", 3); aɣyu1.sken(); // Isem: Muc, Leɛmeṛ: 3 return 0; } </syntaxhighlight> ==== 9.3 Akwbal ==== Akwbal d amenzay i yettḥerzen isefka n tserkemt s useqdec n wawalen : '''private''' : anekcum kan seg twsitin n tserkemt '''public''' : anekcum seg yal amkan '''protected''' : anekcum seg tserkemt akked tserkam i d-yufraren seg-s s uzellum ==== 9.4 Tukkest ==== Tukkest tettajǧa taserkemt ad tawi isefka d twsitin seg tserkemt nniḍen :<syntaxhighlight lang="c++"> class Amɣar : public Aɣersiw { private: string tawuri; public: Amɣar(string i, int l, string t) : Aɣersiw(i, l) { tawuri = t; } void sken_tawuri() { cout << "Tawuri: " << tawuri << endl; } }; </syntaxhighlight>'''Tawsitin n tukkest deg C++ :''' * Tukkest tasufut * Tukkest tusgit * Tukkest s waṭas n yiswiren ==== 9.5 Agettalɣa (Polymorphism) ==== Agettalɣa d amenzay i yettǧǧan tiwsitin yemgaraden ad sɛunt isem yiwen maca ad xedmen tigawin yemgaraden. '''Tiseɣnin tuhlisin:'''<syntaxhighlight lang="c++"> class Aɣersiw { public: virtual void imesli() { cout << "Imesli n uɣersiw" << endl; } }; class Amcic : public Aɣersiw { public: void imesli() override { cout << "Miyaw!" << endl; } }; class Aydi : public Aɣersiw { public: void imesli() override { cout << "Waw!" << endl; } }; </syntaxhighlight> ==== 9.6 Tamadwant ==== Tamadwant d amenzay i yettḥerzen isefka n daxel, ad yesken kan ayen ilaqen i useqdac :<syntaxhighlight lang="c++"> class Talɣa { public: virtual double tajumma() = 0; // Tasɣent tadwant tamenyafit }; </syntaxhighlight> === 10. Asihel Amatu s Leqwaleb === Leqwaleb neɣ "Templates" ttajǧan ad naru tangalt ara ixedmen s uget n tewsatin n isefka bla ma naru-tt yal tikkelt. ==== 10.1 Tiseɣnin n Leqwaleb ==== <syntaxhighlight lang="c++"> template <typename T> T ameqqran(T a, T b) { return (a > b) ? a : b; } // Aseqdec int x = ameqqran(5, 3); // x = 5 double y = ameqqran(3.14, 2.71); // y = 3.14 Tiserkam Timatuyin template <typename T> class Akufi { private: T iferdisen[100]; int uṭṭun; public: Akufi() : uṭṭun(0) {} void rnu(T azal) { iferdisen[uṭṭun++] = azal; } T kkes() { return iferdisen[--uṭṭun]; } }; </syntaxhighlight> === 11. Asefrek n Tkatut === ==== 11.1 Aḥeṛṛi Asmussaw ==== C++ tettaǧǧa aḥeṛṛi asmussaw n tkatut s wawalen '''new''' d '''delete''' :<syntaxhighlight lang="c++"> // Aḥeṛṛi n wazal yiwen int* p = new int; *p = 42; delete p; // Aḥeṛṛi n tfelwit int* arr = new int[10]; delete[] arr; </syntaxhighlight> ==== 11.2 Isewwaṛen Uḥricen ==== Deg imaynuten n C++, llan isewwaṛen uḥricen i yettḥerzen tkatut s wudem awurman :<syntaxhighlight lang="c++"> #include <memory> // unique_ptr : yezmer kan yiwen n usewwaṛ ad yesɛu taɣawsa unique_ptr<int> p1 = make_unique<int>(42); // shared_ptr : aṭas n isewwaṛen zemren ad bḍun taɣawsa shared_ptr<int> p2 = make_shared<int>(100); </syntaxhighlight> === 12. Asefrek n Tsuraf === Tsuraf d tarrayt n usefrek n tuccḍiwin deg wakud n uselkem :<syntaxhighlight lang="c++"> #include <stdexcept> double beṭṭu(int a, int b) { if (b == 0) { throw invalid_argument("Ur yezmir ara ad yebḍu ɣef 0"); } return (double)a / b; } int main() { try { double ugmuḍ = beṭṭu(10, 0); } catch (const invalid_argument& e) { cout << "Tuccḍa: " << e.what() << endl; } return 0; } </syntaxhighlight>Imawalen imenza : '''try''' : ɛreḍ tangalt i izemren ad teg tuccḍa '''throw''' : zzuzer tasureft '''catch''' : ṭṭef tasureft === 13. Tamkarḍit Tizeɣtant n Temudmin (STL) === STL (Standard Template Library) d tagrumma n tserkam d twsitin timatuyin i yettwasqedcen aṭas deg C++. ==== 13.1 Imagbaren ==== {| class="wikitable" |+ !Amagbar !anamek-is |- |vector |Tafelwit tamussawt (dynamic array) |- |list |Tabdart tamsuddast (doubly linked list) |- |map |Amawal n tsuraf (key-value pairs) |- |set |Tagrumma n wazalen ur nelli ara d imenza |- |queue |Adras FIFO |- |stack |Akufi LIFO |} ==== 13.2 Imedyaten ==== <syntaxhighlight lang="c++"> #include <vector> #include <algorithm> vector<int> imḍanen = {5, 2, 8, 1, 9}; // Af ran (sorting) sort(imḍanen.begin(), imḍanen.end()); // Anadi (searching) auto it = find(imḍanen.begin(), imḍanen.end(), 8); </syntaxhighlight> ==== 13.3 Tineddicin ==== Tineddicin d allalen i yettǧǧan ad nelḥu deg yimagbaren :<syntaxhighlight lang="c++"> for (auto it = imḍanen.begin(); it != imḍanen.end(); ++it) { cout << *it << " "; } </syntaxhighlight> ==== 13.4 Tiwsatin Timatuyin (Algorithms) ==== <syntaxhighlight lang="c++"> #include <algorithm> // Af ran sort(v.begin(), v.end()); // Anadi auto it = find(v.begin(), v.end(), 42); // Asmekti n yal aferdis for_each(v.begin(), v.end(), [](int x) { cout << x << " "; }); </syntaxhighlight> == Taggrayt == Tutlayt n usihel C++ d yiwet seg tutlayin timeqranin deg umaḍal n tsenselkimt. Seg usihel n yinagrawen n wammud ar usnulfu n yisiɣẓanen n tigzi taragmawant, C++ tezmer ad tili deg yal aḥric. Tamudemt-agi n tutlayt-a tbedd ɣef : '''Tazmert''' : C++ tettaǧǧa asefrek asmussaw n tkatut d uselkem '''Taflest''' : tawala n yilɣa imaynuten (C++11 ar C++23) '''Taseddi''' : tanezmart deg uselkem '''Tagttilɣa''' : tettaǧǧa asihel s tɣawsiwin, asihel imcettel(amatu), d usihel amesɣan I useqdac amaynut, yewwid ad yebdu s yilugan tseddast, syin ad yelmed asihel s tɣawsiwin, rnu ad yesnerni tamusni-is s templates d STL. 91lgli5sd6f5dtzifk8jaarsg9ws6r5 Friedrich Engels 0 25538 117242 117210 2026-08-28T01:20:25Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117242 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Friedrich Engels''' d yiwen seg yimussnawen imeqqranen n tfelsafit, n tdamsa tasertant, d umezruy deg tasut tis 19. D netta, ɣer yidis n [[Karl Marks]], i d-issersen lsas n tazdukla tussnant d tiẓri [[Tazdukla|tazduklant]]. Tikta-ines beddlent amezruy n umaḍal, rnant fkan afud i yimussuyen n yixeddamen mgal [[tamsihrit|asihri]]. Tallalt i d-yefka i tussna n tmetti tella d agellus i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli d tgada. == Temẓi-s d Tazwara n Tudert-is == Ilul Friedrich Engels ass n 28 unbir 1820, deg temdint n Barmen, i yellan ass-a deg tmurt n [[Lalman]]. Yekker-d deg yiwet n twacult tameqqrant yernu d tanesbaɣurt, imi baba-s d amsihri yesɛan tikebbaniyin n uẓeṭṭa. Ɣas akken twacult-is tella deg uḥric n yimsihran, Engels, seg temẓi-s, yebda yettḥulfu i lḥif i ttmagaren yixeddamen deg tnebgitin n baba-s. Ayagi yessawḍ-it ad yili d amnamar n unagraw i t-yurwen. Deg temẓi-s, yuzen-it baba-s ɣer Bremen akken ad yelmed tanezzut, maca netta yerra deg wallaɣ-is tasekla, tafelsafit, d tsertit. Yura imgraden deg tesɣunin tiradikaliyin s yisem uffir, yernu yebda yettnadi ɣef tmuɣliwin timaynutin i ubeddel n tmetti. === Tallit-is deg Tmurt n Ingliz d Yixeddamen === Deg useggas n 1842, yunag ɣer [[Manchester]] deg tmurt n Ingliz akken ad yexdem deg tkebbanit n baba-s. Dinna, i t-twali tamsalt n yixeddamen s wallen-is. Iwala amek i ttidiren yimɣiden deg yir tignatin, deg lḥers, d tmeslayin n waṭṭan d uɣdlilif. Seg wakken yeqqel d amussnaw n tudert-nsen, yura adlis-is ukuẓ yernu meqqren: "Addad n tserkemt n ixeddamen deg Ingliz" deg 1845. Adlis-agi yeffeɣ-d d asummer ameqqran ɣef usihri d wayen i d-tettfaras ɣef tmetti, yernu yefka i [[Karl Marks]] isalan isehlen ɣef tuddsa n tdamsa tasihrit. === Timlilit d Karl Marks d umeddakul n Tudert === Deg ɣuct 1844, yemlal d [[Karl Marks]] deg [[Paris (Fransa)|Paris]]. Timlilit-a tella d tazwara n yiwet n timidwa d umahil amezday i yeqqimen arma d tamettant-nsen. Llan kifkif-iten deg tikta, yernu myallalen akken ad arun ɣef tfelsafit, ad tt-kksen seg yigenni akken ad tt-rren ɣer wakal s tangeẓrit tamazrayt. Deg 1845, suffɣen-d adlis-nsen amezwaru amezday: "Tawacult tagerramt", yernu deg 1846, "Tasnakta talmanit", anda i d-sersen lsas n tangeẓrit tamazrayt, i yellan d taɣect tameqqrant mgal utafelsafit taqbur i yellan deg tallit-nni. == Ulɣu Azduklan == Deg 1848, [[Karl Marks|Marks]] d Engels sfuɣen-d "Ameskan n [[Tazdukla|Tzdukla]]". Adlis-agi wezzil maca yesɛa tazmert tameqqrant, yura deg-s: "Amezruy n yal tmetti d amezruy n umennuɣ gar tserkam". Amfeskan-agi yerra d asawen i yixeddamen n umaḍal akken ad dduklen mgal asihri., yerna yefka abrid ɣer tmetti anda ur ttilin ara tserkam yemgaraden. == Taluft Tadamsant d Tallelt i Marks == Engels ur yelli ara kan d amyag, maca yella d amsadur n tdamsa. Akken [[Karl Marks|Marks]] ad yili deg Lundun, ad yexdem ɣef udlis-is ameqqran "'''Ihri'''", Engels yuɣal ɣer [[Manchester]] ad yexdem deg tkebbanit n baba-s akken ad as-yazen idrimen i Marks. Tallelt-a tadamsant d tin i yeǧǧan Marks ad ikemmel anadi-ines war ma yettxemmim ɣef wučči n wass. Mi yemmut Marks deg 1883, Engels yerra iman-is akken ad ifru, ad iṣṣeggem, yerna ad d-yessuffeɣ iḥricen wis sin d wis kraḍ n "'''Ihri'''" seg yiferdisen ur nekfi ara i d-yeǧǧa Marks. Ayagi yexdem-it s tmusni tameqqrant, war ma yerra iman-is d bab n tira-nni. == Tira-ines Tigejdanin == Engels yura aṭas n yidlisen i yellan d lsas deg ufelsaf amarksist, gar-asen: "'''Mgal Dühring'''" deg 1878: Adlis-agi d agzul ameqqran n teẓriwin n Marks d Engels. Yefka deg-s tixutert i tdamsa tasertant, i ufelsaf, d wamud n tazdukla tussnant. "'''Aẓar n twacult, n wayla uslig, d uwanek'''" deg 1884: Deg udlis-agi, yesseqdac tangaẓrit tamazrayt akken ad yezrew amek i d-yennulfa uwanek, d wamek i yebda ubrid n tmetti seg umɣiwan n tazwara ɣer tserkam yemgaraden, yerna yefka tamuɣli ɣef wamek i yella usmuddu n tmeṭṭut deg umezruy. "'''Tadialektikt n Ugama'''": Adlis ur nekfi ara, i d-ittwafsaren seld tamettant-is, anda i yettarra tadialektikt ɣer yisuḍaf n ugama d tussniwin n ugama. == Amennuɣ deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen == Engels yella d aɣella deg Umussu Amaḍlan n Yixeddamen. Yettekka deg usbeddi n Tuddsa Tamezwarut d Tuddsa Tis Snat, yernu yettarra tabɣest i yimeɣnasen n tmura n Urupa akken ad nnaɣen mgal asihri d wammud-is. Mi yemmut Marks, netta i yuɣalen d allaɣ i yimussuyen n umaḍal, d netta i d-yettawin tiktiwin-nsen timaynutin, yerna yettara asirem deg wid i d-yusan d imaynuten. == Tamettant d Ayen i d-Yeǧǧa == Friedrich Engels yemmut ass n 5 ɣuct 1895 deg London, seg waṭṭan n ukunsir. Friedrich Engels ur yelli ara kan d tili n Karl Marks, maca d aggag, d amussnaw, d afelsaf yuran s timmad-is. Ayen i d-yefka i tussna n tmetti, i tdamsa, d tfelsafit, yella d abrid ineǧren i yal ameɣnas i yettnadin ɣef tlelli, tagada, d tuẓelt n wemdan s wemdan. Ism-is yeqqel d azamul n umennuɣ mgal lbaṭel deg umaḍal ɣer waṭas n izduklanen. tngh3syh2fs00he8w1jfqm3n302wcgm Vladimir Lenin 0 25541 117249 117234 2026-08-28T10:55:17Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117249 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Lenin in 1920 (cropped).jpg|vignette|Lenin deg 1920.]] '''Vladimir Ilitch Oulianov''', win i wumi qqaren s yisem azayez '''Lenin''', d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg [[Rusya]], yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin]]. Tasnaktit-is, i wumi qqaren '''Talinit''', tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda. == Temeddurt-is tamezwarut d usegmi == Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg [[Rusya]]. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian. Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran. == Asaka asertan, anfay, d tmuɣli n Tlinit == Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer [[Saint-Petersburg]], yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]]. Yeqbel s tidet d akken taserkemt n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla. '''Abbaẓ d Unfay''': Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is '''Nadejda Krupskaya'''. Deffir mi d-yunfa Vladimir Lenin ɣer temdint n Saint-Petersburg deg useggas n 1893, yebda amennuɣ-is asertan s wudem uffir gar yixeddamen n luzinat, anda i d-yesbedd netta d kra n yigrawliwen nniḍen (gar-asen Yuly Martov) tarbaɛt tasertant umi semman « Tadukli n Umennuɣ i Weslelli n Tserkemt n Yixeddamen ». Tarbaɛt-a tella tessewjad asuffeɣ n yiwen n uɣmis agrawlaw n tuffra i wakken ad d-tessaki ixeddamen ɣef yizerfan-nsen yerna ad tessenfali tasertit taqesḥant mgal udabu n Utsar. Maca, uqbel ad d-yeffeɣ uṭṭun amezwaru n uɣmis-nni, tamsulta tasertant tuffirt n utsar (yettwassnen s yisem n Okhrana) twala tirmudt-nsen s tmentilt n yqeddacen-is. Deg yiḍ n 20 duǧember 1895, Lenin yettwaṭṭef s wudmawan (yettwabbeẓ) netta d waṭas n yimaslaḍen n ukabar. Lenin yeqqim deg lḥebs (tazeqqa n useddu) n Saint-Petersburg azal n 14 n wagguren. Ɣas akken yella seddaw n tɛessast tameqqrant, ur yeḥbis ara tirmudt-is tasnaktat; yella yesseqdac Ileɣ(lḥebber) uffir (s uyefki) d wawalen uffiren deg yidlisen i d-ttawin yimawlan-is iwakken ad ikemmel tiririt d useddu n temsal n lbeṛṛa. Deg fuṛaṛ 1897, taɣdemt n utsar tḥekkem fell-as s kraḍ n yiseggasen n unfa ɣer temnaḍt taqesḥant n Sibirya, deg yiwet n taddart umi semman Chouchinskoïé (Shushenskoye) i d-yezgan deg temnaḍt n Yeniseysk. Ɣas akken lḥala n tudert deg Sibirya tella d tasemmaṭ yerna d tin iɛezlen mliḥ ɣef umaḍal, Lenin yesseqdec tallit-nni n unfa iwakken ad yesnerni tussna-ines d tẓri-ines tamarksit. Deg useggas n 1898, terza-d fell-as ɣer Sibirya tmeddakkelt-is deg umennuɣ, '''Nadejda Krupskaya''', i yettwabbeẓen ula d nettat; dinna i zewǧen s wudem azerfan iwakken ad ten-ǧǧen yiduba ad ddren deg yiwen n uxxam. Deg tallit-nni n usufeɣ, Lenin yura adlis-is afelsaf d udamsan amezwaru ameqqran umi isemma « Asnegmu n Temsihrit(Tkapitalit) deg Rrus » (Развитие капитализма в России), anda i d-yesbeggen s yimḍanen d usleḍ d akken timetti tarusit tebda tettaǧǧa tanemhizt taqburt n tfellaḥt, tetteddu srid ɣer [[Tamsihrit|temsihrit]](tkapitalit) tamgurant, dɣa aya yefka-as ttbut d akken asmil(taserkimt) ameskari (ixeddamen) d netta i d taɣerfa tagejdant ara yesselḥun tagrawla i d-itteddun. Mi tfukk tegnit-is n unfa deg Sibirya deg fuṛaṛ 1900, adabu n utsar yegdel fell-as ad yezdeɣ deg temdinin timeqqranin n Rrus. Imi i yebɣa ad ikemmel amennuɣ war ma teṭṭef-it tmsulta tikkelt nniḍen, Lenin yeffeɣ seg tmurt n Rrus deg unebdu n useggas n 1900, yebda tallit tamaynut n unfa agraɣlan deg Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz d Taswisrit). D tallit-a i d-yeldin tawwurt i usbeddi n uɣmis agrawlaw Iskra (« Ifeṭṭiwej ») d ussewjed n tsuddest ijehden n Ukabar Abulčivik. '''Akabar Abulčivik''': Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »). Deg tallit n unfa-ines deg Tuṛuft Tutrimt (gar Munich, London d Genève), Vladimir Lenin yeqsed ad yesdukkel akk tirebbaɛ timarksiyin tirusiyin i yellan mfaṛaqent seddaw n yiwen n ukabar agrawlaw iğehden. I wakken ad yaweḍ ɣer yiswi-a, yesseqdec ayen yesbedd yakan netta d yimeddukkal-is (am Georgi Plekhanov d Yuly Martov) aɣmis uffir umi semman ''Iskra''. Aɣmis-agi yella d allal agejdan n usedmer, n usnefli asnaktay d tuqqna n yizdayen gar tseddasin tagrawlawin i yessemlalayen ixeddamen d yinelmaden deg daxel n Rrus. Deg useggas n 1902, Lenin yura yiwen n udlis asnaktay ameqqran umi isemma « D acu ara nexdem? » (Что делать?). Deg tektabt-a, yessegza-d tiẓri-ines ɣef wamek ilaq ad yebnu ukabar asertan: yettwali d akken asmil ameskari (ixeddamen) weḥd-s ur yezmir ara ad d-yesnulfu tamṣukt tanemlayt tummidt war ma tewweḍ-it-id seg berra, acku amennuɣ amguran n yixeddamen yettawi kan ɣer ''tsendikalit''. Ihi, yenna-d d akken ilaq ad d-yili yiwen n '''ukabar n yigrawliwen imsaduren''', i yebnan ɣef tseddi, tugrint iğehden d '''tlemmast tamagdayt''' (tadimuqṛatit)—anda i d-yettili umciwer d umeslay ilelli deg daxel n ukabar, maca ticki yettwaṭṭef rray sɣur tuget, ilaq akk imaslaḍen ad t-qeblen yerna ad t-snekren s wudem yesseddin. Deg unebdu n useggas n 1903, '''Akabar''' '''Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus''' ('''POSDR''') yesselḥa agraw-is amatu wis sin deg Bruxelles sakin yunfa ɣer London. Deg ugraw-agi, tekker-d yiwet n tenmegla taqesḥant gar Lenin d umeddakkel-is Yuly Martov ɣef usaḍuf amezwaru n ukabar (ilugan n ukabar): Lenin yebɣa ad yerr tiwuriwin s wudem awizi neɣ amirew i yiɛeggalen (yal aɛeggal ilaq ad yettekki srid yerna s wudem amsadur deg yiwet n tsaddast tuffirt), ma d Martov yebɣa akabar ad yili s wudem ameccaq neɣ yerna ad yeqbel yal yiwen i d-yettaken tallalt ɣas ur yelli ara d agrawliw uffir. Mi d-yewweḍ lweqt n tefrant ɣef tseqqamut talemmast d teẓrigt n uɣmis Iskra, tagrawt i yeḍfren Lenin tewwi tuget n tefranin, dɣa seg yimir-nni semman-asen Ibulčiviken (seg wawal arusi bol'chinstvo i d-yemmalen wid n tuget). Ma d tagrawt n Martov i yellan deg tdersi, semman-asen Imenčiviken (seg wawal arusi men'chinstvo). Bṭu-agi ur yeqqim ara kan d amgired n tmuɣli ɣef yilugan, maca yuɣal d taẓuni tasnaktayt talqayant: Ibulčiviken kran srid ɣer usedmer d tegrawla tamsekrit iwakken ad ṭṭfen adabu, ma d Imenčiviken tmuɣli-nsen tella tettheyyi abrid ameẓẓayan i tdiganin ''tidimuqṛatiyin'' tiburjwiyin uqbel tanemla. Ihi deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n U'''kabar Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR)''', Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin: * ''Ibulčiviken'' (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu. * ''Imenčiviken'' (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan. Ɣas akken llant kra n tegnatin n usemlili deg yiseggasen i d-yeḍfren, Lenin ikemmel lebni n tsuddest-is war aḥbas. Deg temlilit n Prague deg useggas n 1912, Ibulčiviken bḍan s wudem unṣib d Imenčiviken, dɣa sbedden akabar-nsen d aḥrur yerna iteddu deg unegmu deg tallit-nni akked iseggasen i d-ḍfren, d netta i yuɣalen d lsas igejdanen i Tegrawla n Tuber deg useggas n 1917. == Tagrawla n 1917 == Deg useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella tettwaɣ mliḥ s sebba n Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, laẓ, d wuguren n tdamsa: '''Tagrawla n Fuṛaṛ 1917''': Agdud d yiserdasen kran mgal Utsar Nikulas Wis Sin, dɣa yeɣli udabu n utsar, tbedd yiwen n unabaḍ uɛḍil. Deg tazwara n useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella tennuɣna s talqayt s sebba n lemxeffat d lmutat n yiserdasen deg Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, rnu-as-d aɣelluy n tdamsa i d-yeglan s lexṣas ameqqran n weɣrum, laẓ d tneqqlebt gar yimezdaɣen n tmaneɣt Petrograd (Saint-Petersburg). Ass n 23 fuṛaṛ (8 meɣres deg teswast tatrart), deg Wass Agraɣlan n Tmeṭṭut, tullas tixeddamin fɣent-d srid ɣer yizenqan s yisuɣan n « Aɣrum d Talwit! ». Amussu-a yemɣer s lemɣawla mi d-rrnan fell-asen yixeddamen n luzinat, dɣa yeḍra-d usunded amatu (grève générale) i yerran tamdint akk amzun texla war irmuden. Mi d-yefka Utsar Nikulas Wis Sin lameṛ i yiserdasen iwakken ad wten agdud s rṣas, teḍra-d yiwet n tkerwa tameqqrant: iserdasen ugin ad wten ɣef "igrawliwen", dɣa gullen ɣer yidis n yixeddamen yerna fkan-asen leslaḥ. Imi i iwala akk iɛessasen-is ǧǧan-t, Utsar Nikulas Wis Sin yettwaḥṛes armi i yexdem i yiman-isasegdel n udabu (yuǧǧa adabu) ass n 2 meɣres 1917, dɣa d taggara i d-yewwḍen i tenbaḍt n twacult n Romanov i yeṭṭfen tamurt ugar n kraḍ n leqrun. '''Tuɣalin n Lenin''': Deg yebrir 1917, Lenin yuɣal-d seg ''Taswisrit'' ɣer Saint-Petersburg (Petrograd) s tmacint i d-thegga Lalman. Yenna-d deg tefyirt-is tameqqrant (Tisumar n Yebrir): « Akk adabu ilaq ad yuɣal i yisuvyaten (iseqquma n yixeddamen d yiserdasen)! ». '''Tagrawla n Tuber 1917''': Deg yiḍ n 24 ɣer 25 tuber 1917 (s wazemz ajulyan), Ibulčiviken seddaw n tmehla n Lenin d Leon Trotsky ṭṭfen Tiɣremt n Tsegrest (Palais d'Hiver), dɣa sseɣlin anabaḍ amiran, sbedden anabaḍ asuvyati azduklan. 6tpsox9z39i4jg7am0u6r29i7dhkld9 117250 117249 2026-08-28T10:56:10Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117250 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Lenin in 1920 (cropped).jpg|vignette|Lenin deg 1920.]] '''Vladimir Ilitch Oulianov''', win i wumi qqaren s yisem azayez '''Lenin''', d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg [[Rusya]], yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin]]. Tasnaktit-is, i wumi qqaren '''Talinit''', tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda. == Temeddurt-is tamezwarut d usegmi == Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg [[Rusya]]. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian. Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran. == Asaka asertan, anfay, d tmuɣli n Tlinit == Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer [[Saint-Petersburg]], yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]]. Yeqbel s tidet d akken taserkemt n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla. '''Abbaẓ d Unfay''': Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is '''Nadejda Krupskaya'''. Deffir mi d-yunfa Vladimir Lenin ɣer temdint n Saint-Petersburg deg useggas n 1893, yebda amennuɣ-is asertan s wudem uffir gar yixeddamen n luzinat, anda i d-yesbedd netta d kra n yigrawliwen nniḍen (gar-asen Yuly Martov) tarbaɛt tasertant umi semman « Tadukli n Umennuɣ i Weslelli n Tserkemt n Yixeddamen ». Tarbaɛt-a tella tessewjad asuffeɣ n yiwen n uɣmis agrawlaw n tuffra i wakken ad d-tessaki ixeddamen ɣef yizerfan-nsen yerna ad tessenfali tasertit taqesḥant mgal udabu n Utsar. Maca, uqbel ad d-yeffeɣ uṭṭun amezwaru n uɣmis-nni, tamsulta tasertant tuffirt n utsar (yettwassnen s yisem n Okhrana) twala tirmudt-nsen s tmentilt n yqeddacen-is. Deg yiḍ n 20 duǧember 1895, Lenin yettwaṭṭef s wudmawan (yettwabbeẓ) netta d waṭas n yimaslaḍen n ukabar. Lenin yeqqim deg lḥebs (tazeqqa n useddu) n Saint-Petersburg azal n 14 n wagguren. Ɣas akken yella seddaw n tɛessast tameqqrant, ur yeḥbis ara tirmudt-is tasnaktat; yella yesseqdac Ileɣ(lḥebber) uffir (s uyefki) d wawalen uffiren deg yidlisen i d-ttawin yimawlan-is iwakken ad ikemmel tiririt d useddu n temsal n lbeṛṛa. Deg fuṛaṛ 1897, taɣdemt n utsar tḥekkem fell-as s kraḍ n yiseggasen n unfa ɣer temnaḍt taqesḥant n Sibirya, deg yiwet n taddart umi semman Chouchinskoïé (Shushenskoye) i d-yezgan deg temnaḍt n Yeniseysk. Ɣas akken lḥala n tudert deg Sibirya tella d tasemmaṭ yerna d tin iɛezlen mliḥ ɣef umaḍal, Lenin yesseqdec tallit-nni n unfa iwakken ad yesnerni tussna-ines d tẓri-ines tamarksit. Deg useggas n 1898, terza-d fell-as ɣer Sibirya tmeddakkelt-is deg umennuɣ, '''Nadejda Krupskaya''', i yettwabbeẓen ula d nettat; dinna i zewǧen s wudem azerfan iwakken ad ten-ǧǧen yiduba ad ddren deg yiwen n uxxam. Deg tallit-nni n usufeɣ, Lenin yura adlis-is afelsaf d udamsan amezwaru ameqqran umi isemma « Asnegmu n Temsihrit(Tkapitalit) deg Rrus » (Развитие капитализма в России), anda i d-yesbeggen s yimḍanen d usleḍ d akken timetti tarusit tebda tettaǧǧa tanemhizt taqburt n tfellaḥt, tetteddu srid ɣer [[Tamsihrit|temsihrit]](tkapitalit) tamgurant, dɣa aya yefka-as ttbut d akken asmil(taserkimt) ameskari (ixeddamen) d netta i d taɣerfa tagejdant ara yesselḥun tagrawla i d-itteddun. Mi tfukk tegnit-is n unfa deg Sibirya deg fuṛaṛ 1900, adabu n utsar yegdel fell-as ad yezdeɣ deg temdinin timeqqranin n Rrus. Imi i yebɣa ad ikemmel amennuɣ war ma teṭṭef-it tmsulta tikkelt nniḍen, Lenin yeffeɣ seg tmurt n Rrus deg unebdu n useggas n 1900, yebda tallit tamaynut n unfa agraɣlan deg Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz d Taswisrit). D tallit-a i d-yeldin tawwurt i usbeddi n uɣmis agrawlaw Iskra (« Ifeṭṭiwej ») d ussewjed n tsuddest ijehden n Ukabar Abulčivik. '''Akabar Abulčivik''': Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »). Deg tallit n unfa-ines deg Tuṛuft Tutrimt (gar Munich, London d Genève), Vladimir Lenin yeqsed ad yesdukkel akk tirebbaɛ timarksiyin tirusiyin i yellan mfaṛaqent seddaw n yiwen n ukabar agrawlaw iğehden. I wakken ad yaweḍ ɣer yiswi-a, yesseqdec ayen yesbedd yakan netta d yimeddukkal-is (am Georgi Plekhanov d Yuly Martov) aɣmis uffir umi semman ''Iskra''. Aɣmis-agi yella d allal agejdan n usedmer, n usnefli asnaktay d tuqqna n yizdayen gar tseddasin tagrawlawin i yessemlalayen ixeddamen d yinelmaden deg daxel n Rrus. Deg useggas n 1902, Lenin yura yiwen n udlis asnaktay ameqqran umi isemma « D acu ara nexdem? » (Что делать?). Deg tektabt-a, yessegza-d tiẓri-ines ɣef wamek ilaq ad yebnu ukabar asertan: yettwali d akken asmil ameskari (ixeddamen) weḥd-s ur yezmir ara ad d-yesnulfu tamṣukt tanemlayt tummidt war ma tewweḍ-it-id seg berra, acku amennuɣ amguran n yixeddamen yettawi kan ɣer ''tsendikalit''. Ihi, yenna-d d akken ilaq ad d-yili yiwen n '''ukabar n yigrawliwen imsaduren''', i yebnan ɣef tseddi, tugrint iğehden d '''tlemmast tamagdayt''' (tadimuqṛatit)—anda i d-yettili umciwer d umeslay ilelli deg daxel n ukabar, maca ticki yettwaṭṭef rray sɣur tuget, ilaq akk imaslaḍen ad t-qeblen yerna ad t-snekren s wudem yesseddin. Deg unebdu n useggas n 1903, '''Akabar''' '''Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus''' ('''POSDR''') yesselḥa agraw-is amatu wis sin deg Bruxelles sakin yunfa ɣer London. Deg ugraw-agi, tekker-d yiwet n tenmegla taqesḥant gar Lenin d umeddakkel-is Yuly Martov ɣef usaḍuf amezwaru n ukabar (ilugan n ukabar): Lenin yebɣa ad yerr tiwuriwin s wudem awizi neɣ amirew i yiɛeggalen (yal aɛeggal ilaq ad yettekki srid yerna s wudem amsadur deg yiwet n tsaddast tuffirt), ma d Martov yebɣa akabar ad yili s wudem ameccaq neɣ yerna ad yeqbel yal yiwen i d-yettaken tallalt ɣas ur yelli ara d agrawliw uffir. Mi d-yewweḍ lweqt n tefrant ɣef tseqqamut talemmast d teẓrigt n uɣmis Iskra, tagrawt i yeḍfren Lenin tewwi tuget n tefranin, dɣa seg yimir-nni semman-asen Ibulčiviken (seg wawal arusi bol'chinstvo i d-yemmalen wid n tuget). Ma d tagrawt n Martov i yellan deg tdersi, semman-asen Imenčiviken (seg wawal arusi men'chinstvo). Bṭu-agi ur yeqqim ara kan d amgired n tmuɣli ɣef yilugan, maca yuɣal d taẓuni tasnaktayt talqayant: Ibulčiviken kran srid ɣer usedmer d tegrawla tamsekrit iwakken ad ṭṭfen adabu, ma d Imenčiviken tmuɣli-nsen tella tettheyyi abrid ameẓẓayan i tdiganin ''tidimuqṛatiyin'' tiburjwiyin uqbel tanemla. Ihi deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n U'''kabar Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR)''', Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin: * ''Ibulčiviken'' (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu. * ''Imenčiviken'' (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan. Ɣas akken llant kra n tegnatin n usemlili deg yiseggasen i d-yeḍfren, Lenin ikemmel lebni n tsuddest-is war aḥbas. Deg temlilit n Prague deg useggas n 1912, Ibulčiviken bḍan s wudem unṣib d Imenčiviken, dɣa sbedden akabar-nsen d aḥrur yerna iteddu deg unegmu deg tallit-nni akked iseggasen i d-ḍfren, d netta i yuɣalen d lsas igejdanen i Tegrawla n Tuber deg useggas n 1917. == Tagrawla n 1917 == Deg useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella tettwaɣ mliḥ s sebba n Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, laẓ, d wuguren n tdamsa: '''Tagrawla n Fuṛaṛ 1917''': Agdud d yiserdasen kran mgal Utsar Nikulas Wis Sin, dɣa yeɣli udabu n utsar, tbedd yiwen n unabaḍ uɛḍil. Deg tazwara n useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella deg yal addad(liḥala), rnu-as-d aɣelluy n tdamsa i d-yeglan s lexṣas ameqqran n weɣrum, laẓ d tneqqlebt gar yimezdaɣen n tmaneɣt Petrograd (Saint-Petersburg). Ass n 23 fuṛaṛ (8 meɣres deg teswast tatrart), deg Wass Agraɣlan n Tmeṭṭut, tullas tixeddamin fɣent-d srid ɣer yizenqan s yisuɣan n « Aɣrum d Talwit! ». Amussu-a yemɣer s lemɣawla mi d-rrnan fell-asen yixeddamen n luzinat, dɣa yeḍra-d usunded amatu (grève générale) i yerran tamdint akk amzun texla war irmuden. Mi d-yefka Utsar Nikulas Wis Sin lameṛ i yiserdasen iwakken ad wten agdud s rṣas, teḍra-d yiwet n tkerwa tameqqrant: iserdasen ugin ad wten ɣef "igrawliwen", dɣa gullen ɣer yidis n yixeddamen yerna fkan-asen leslaḥ. Imi i iwala akk iɛessasen-is ǧǧan-t, Utsar Nikulas Wis Sin yettwaḥṛes armi i yexdem i yiman-isasegdel n udabu (yuǧǧa adabu) ass n 2 meɣres 1917, dɣa d taggara i d-yewwḍen i tenbaḍt n twacult n Romanov i yeṭṭfen tamurt ugar n kraḍ n leqrun. '''Tuɣalin n Lenin''': Deg yebrir 1917, Lenin yuɣal-d seg ''Taswisrit'' ɣer Saint-Petersburg (Petrograd) s tmacint i d-thegga Lalman. Yenna-d deg tefyirt-is tameqqrant (Tisumar n Yebrir): « Akk adabu ilaq ad yuɣal i yisuvyaten (iseqquma n yixeddamen d yiserdasen)! ». '''Tagrawla n Tuber 1917''': Deg yiḍ n 24 ɣer 25 tuber 1917 (s wazemz ajulyan), Ibulčiviken seddaw n tmehla n Lenin d Leon Trotsky ṭṭfen Tiɣremt n Tsegrest (Palais d'Hiver), dɣa sseɣlin anabaḍ amiran, sbedden anabaḍ asuvyati azduklan. 949fw1npcy4m9xlob5issrmyj1xr1we Asihri 0 25544 117238 117235 2026-08-28T01:00:00Z Gurzil90x 14292 Gurzil90x yebeddel isem n usebtar seg [[Tamsihrit]] ar [[Asihri]] : Tuccḍa deg uzwel 117235 wikitext text/x-wiki [[Tugna:New York Stock Exchange, Broad Street LCCN00650325.jpg|vignette|taggazt n New York, d azamul n temsihrit.]] '''Tamsihrit''' d anagraw adamsan d tedrimt i d-yebnan ɣef wayla uslig n wallalen n ufares d usenzi. Iswi amenzu n unagraw-a d anadi ɣef rrbeḥ d tebaɣurt. Deg unagraw n temsihrit, tisuda n udabu (ddula/awanek) ur d-keččment ara s waṭas deg ulzuz(ssuq/agadaz) neɣ deg temsal n tdamsa. Yal taɣawsa, d anagraw n usuter d wunefk (ayen yellan d wayen i d-ssuturen) i d-iḥekkmen deg watug-s d wazal-is. == Aẓar n Temsihrit == Aẓar n temsihrit yuɣ-d sseḥ seg tmura n Turuft deg taggara n tallit talemmast d tlalit taleslalit. Uqbel-is, llan medden ddren s ddaw unagraw n tfyudalit (féodalisme) anda akal yella gar yifassen n yigelliden d yimrabḍen, ma d imdanen iqeddcen fell-asen ttwaḥesben d ayla-nsen (aklan). Mi d-yebda usenzi d tiɣin yettnerni, ladɣa gar tmura yembɛaden deg lqern wis 14 d wis 15, tban-d tseddart tamaynut n yimzenziyen. D imzenziyen-a i d-issersen lsas amenzu i temsihrit, imi bdan jemmɛen idrimen, snulfan-d ibankiwen imenza di Ṭelyan, uɣalen ssebbaḍen allalen n ubeddel n tedrimt. == Amezruy d Umhaz n Temsihrit == Tamsihrit tɛedda-d ɣef waṭas n tseddarin deg umezruy-is, yal taseddart tewwi-d amhaz amaynut: * '''Tamsihrit Talzazt/Tamercantit (Lqern wis 16 ar wis 18)''': Tbedd ɣef usenzi ameqqran gar tmura d ujemmeɛ n ureɣ(ddheb) d lfeṭṭa. D lawan n yiminigen imeqqranen (am unekcum ɣer Temrikt d usenzi n yisulas) anda timura timeqqranin rrant lwelha-nsent ɣer usewseɛ n ulzuz-nsent(ssuq-nsent). * '''Tamsihrit Tamguranit (Lqern wis 18 ar wis 19)''': S tegrawla tamguranit i d-yebdan di tmurt n Lengliz, tamsihrit tbeddel udem. D asekcem n tmacinin, am tmacint n iraggen, i d-ixelqen tixxamin timeqqranin n ufares (luzinat). Tban-d tseddart tamaynut n yixeddamen i yettnuzun s yiɣallen-nsen s lexlaṣ ameẓyan, d tseddart n tburjwazit i yesɛan tabaɣurt. * '''Tamsihrit Taẓerfanit (Lqern wis 20)''': Tamsihrit tuɣal tbedd ɣef yibankiwen d tneɣrufin(timudmawin) s wudem anmaḍal. Tennerna deg ugzu(tamiḍrant) n tkebbaniyin timeqqranin s yiḥricen-nsent i yesɛan aṭas n yimawlan (actionnaires). * '''Tamsihrit Tatrart / Tanyulyiberalit (Seg iseggasen n 1970 ar tura)''': D tamudemt i d-yewwin asmaḍel amatu (mondialisation). Anagraw-a yessazzel tiɣawsiwin, idrimen, d yimdanen deg umaḍal meṛṛa s war tilisa. == Tiktiwin d Tiẓriyin Tigejdanin == Tamsihrit tebna ɣef kraḍ n tgejda tisnaktayin (itadyulujit) d tdamsiyin i tt-id-yessenṭqen : === 1. Ayla Uslig === Deg temsihrit, allalen n ufares (tizɣiwin, tixxamin n ccɣel, akal, tmacinin) mačči n uwanek(ddula), maca n yimdanen neɣ n tkebbaniyin tusligin. Yal amdan yesɛa azref ad yekseb, ad yesnirem, yerna ad yessewseɛ ayla-s. === 2. Timsizzelt d Ulzuz Ilelli === Timsizzelt gar tkebbaniyin d amussu agejdan i d-yettawin ɣer usnulfu d unqaṣ n watig(ssuma). Tiẓri-a tcudd ɣer ufiluzuf ''[[Adam Smith]]'', bab n tekti n "Ufus uffir". Smith yenna-d d akken mi ara yettnadi yal amdan ɣef rrbeḥ-is uzzig, s wudem amzun d uffir, ad d-yawi lfayda i tmetti s timmad-is, acku ulzuz/agadez (ssuq) ad iseggem iman-is s yiman-is war ma ikeččem-d uwanek deg tdamsa. == Azɣan n Karl Marks == Ur nezmir ara ad d-nawi awal ɣef tiẓriyin n temsihrit mebla ma nebdar-d ''[[Karl Marks]]''. Ɣer Marks, tamsihrit d anagraw i yebnan ɣef unxeṣsef. Yufa d akken imawlan n wallalen n ufares ttawin rrbeḥ-nsen seg "wazal amernu" (la plus-value) i d-yeffɣen seg tidi n yixeddamen i ur nettwaxelleṣ ara akken iwata. Ayagi, ɣer Marks, yettarra-d amennuɣ gar tserkam i d-yettawin ɣer tgrawla. == Ayen i d-iqqimen seg-s deg Umaḍal Atrar == Ass-a, tamsihrit tenṭeḍ ɣer yakk tiɣemmar n umaḍal yerna tuɣal d anagraw adamsan amatu. Ayen i d-teǧǧa neɣ ayen i d-tewwi i tmetti tatrart yebḍa ɣef sin n wudmawen: '''Udmawen''' '''ufriren :''' * Tewwi-d abeddel ameqqran deg teknulujit d usnulfu n tussniwin imi yal asurif yettqelleb ɣef unqaṣ n wakud d usegder n ufares. * Tesnulfa-d aṭas n tbuɣar (tabaɣurt) di tmura yellan zik d tigellilin. * Tesnerna deg tnezzut tagraɣlant i d-isrebḥen aṭas n tmura deg umaḍal. '''Udmawen ibawiyen d wuguren :''' * '''Tinmegliyin(tirgaddiwin) :''' Tamsihrit tatrart tessimɣur lqedd gar imeṛkantiyen (imawlan n tebaɣurt) d yigellilen. Aṭas n yimdanen qqimen deg ddiq, ma d kra n tkebbaniyin uɣalent ɣlayit ugar n tmura s timmad-nsent. * '''Aluleɣ n twennaṭ d ugama :''' Anadi ɣef rrbeḥ s zreb yewwi-d asexṣar n twennaḍt d uheddu n ubaɣur agaman. Iswi n temsihrit d afares war tilisa, ayen i d-yeslalen timerna n lḥamu anezwan. * '''Tizeɣnin tidamsanin :''' Anagraw-a ur yerkid ara; yettawi-d deg yal tallit tawaɣit tadamsant (am tin n 1929 neɣ tin n 2008), i d-yettaǧǧan aṭas n yixeddamen di barra. Ɣef waya, ass-a, tuget n tmura sqeddcent ayen umi neqqar '''"Tadamsa tamasayt"''' neɣ tadamsa tasuddist. Deg unagraw-a, ddula tkeččem-d akken ad tḥader ɣef yizerfan n yixeddamen, ad tessekcem isuḍaf, yerna ad tesḥibber ɣef yixeddamen s unagraw n tɣellist tamettant. sv1zdzkgw262553rs5t757ovbdz75m7 117240 117238 2026-08-28T01:12:10Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tuccḍiwin 117240 wikitext text/x-wiki [[Tugna:New York Stock Exchange, Broad Street LCCN00650325.jpg|vignette|Taggazt n New York, d azamul n usihri.]] '''Asihri''' d anagraw adamsan d tedrimt i d-yebnan ɣef wayla uslig n wallalen n ufares d usenzi. Iswi amenzu n unagraw-a d anadi ɣef rrbeḥ d tebaɣurt. Deg unagraw n asihri, tisuda n udabu (ddula/awanek) ur d-keččment ara s waṭas deg ulzuz(ssuq/agadaz) neɣ deg temsal n tdamsa. Yal taɣawsa, d anagraw n usuter d wunefk (ayen yellan d wayen i d-ssuturen) i d-iḥekkmen deg watug-s d wazal-is. == Aẓar n Usihri == Aẓar n usihri yuɣ-d sseḥ seg tmura n Turuft deg taggara n tallit talemmast d tlalit taleslalit. Uqbel-is, llan medden ddren s ddaw unagraw n tfyudalit (féodalisme) anda akal yella gar yifassen n yigelliden d yimrabḍen, ma d imdanen iqeddcen fell-asen ttwaḥesben d ayla-nsen (aklan). Mi d-yebda usenzi d tiɣin yettnerni, ladɣa gar tmura yembɛaden deg lqern wis 14 d wis 15, tban-d tseddart tamaynut n yimzenziyen. D imzenziyen-a i d-issersen lsas amenzu i usihri, imi bdan jemmɛen idrimen, snulfan-d ibankiwen imenza di Ṭelyan, uɣalen ssebbaḍen allalen n ubeddel n tedrimt. == Amezruy d Umhaz n Usihri == Asihri yɛedda-d ɣef waṭas n tseddarin deg umezruy-is, yal taseddart tewwi-d amhaz amaynut: * '''Asihri n Talzazt/Tamercantit (Lqern wis 16 ar wis 18)''': Ibedd ɣef usenzi ameqqran gar tmura d ujemmeɛ n ureɣ(ddheb) d lfeṭṭa. D lawan n yiminigen imeqqranen (am unekcum ɣer Temrikt d usenzi n yisulas) anda timura timeqqranin rrant lwelha-nsent ɣer usewseɛ n ulzuz-nsent(ssuq-nsent). * '''Asihri Amguran (Lqern wis 18 ar wis 19)''': S tegrawla tamguranit i d-yebdan di tmurt n Lengliz, asihri ibeddel udem. D asekcem n tmacinin, am tmacint n iraggen, i d-ixelqen tixxamin timeqqranin n ufares (luzinat). Tban-d tseddart tamaynut n yixeddamen i yettnuzun s yiɣallen-nsen s lexlaṣ ameẓyan, d tseddart n tburjwazit i yesɛan tabaɣurt. * '''Asihri Aẓerfani (Lqern wis 20)''': Asihri yuɣal ibedd ɣef yibankiwen d tneɣrufin(timudmawin) s wudem anmaḍal. Yennerna deg ugzu(tamiḍrant) n tkebbaniyin timeqqranin s yiḥricen-nsent i yesɛan aṭas n yimawlan (actionnaires). * '''Asihri Atrar / Tanyulyiberalit (Seg iseggasen n 1970 ar tura)''': D tamudemt i d-yewwin asmaḍel amatu. Anagraw-a yessazzel tiɣawsiwin, idrimen, d yimdanen deg umaḍal meṛṛa s war tilisa. == Tiktiwin d Tiẓriyin Tigejdanin == Asihri yebna ɣef kraḍ n tgejda tisnaktayin (itadyulujit) d tdamsiyin i tt-id-yessenṭqen : === 1. Ayla Uslig === Deg usihri, allalen n ufares (tizɣiwin, tixxamin n ccɣel, akal, tmacinin) mačči n uwanek(ddula), maca n yimdanen neɣ n tkebbaniyin tusligin. Yal amdan yesɛa azref ad yekseb, ad yesnirem, yerna ad yessewseɛ ayla-s. === 2. Timsizzelt d Ulzuz Ilelli === Timsizzelt gar tkebbaniyin d amussu agejdan i d-yettawin ɣer usnulfu d unqaṣ n watig(ssuma). Tiẓri-a tcudd ɣer ufiluzuf ''[[Adam Smith]]'', bab n tekti n "Ufus uffir". Smith yenna-d d akken mi ara yettnadi yal amdan ɣef rrbeḥ-is uzzig, s wudem amzun d uffir, ad d-yawi lfayda i tmetti s timmad-is, acku ulzuz/agadez (ssuq) ad iseggem iman-is s yiman-is war ma ikeččem-d uwanek deg tdamsa. == Azɣan n Karl Marks == Ur nezmir ara ad d-nawi awal ɣef tiẓriyin n usihri mebla ma nebdar-d ''[[Karl Marks]]''. Ɣer Marks, asihri d anagraw i yebnan ɣef wammud n yimɣiden. Yufa d akken imawlan n wallalen n ufares ttawin rrbeḥ-nsen seg "wazal amernu" (la plus-value) i d-yeffɣen seg tidi n yixeddamen i ur nettwaxelleṣ ara akken iwata. Ayagi, ɣer Marks, yettarra-d amennuɣ gar tserkam i d-yettawin ɣer tgrawla. == Ayen i d-iqqimen seg-s deg Umaḍal Atrar == Ass-a, asihri yenṭeḍ ɣer yakk tiɣemmar n umaḍal yerna tuɣal d anagraw adamsan amatu. Ayen i d-teǧǧa neɣ ayen i d-tewwi i tmetti tatrart yebḍa ɣef sin n wudmawen: '''Udmawen''' '''ufriren :''' * Tewwi-d abeddel ameqqran deg teknulujit d usnulfu n tussniwin imi yal asurif yettqelleb ɣef unqaṣ n wakud d usegder n ufares. * Tesnulfa-d aṭas n tbuɣar (tabaɣurt) di tmura yellan zik d tigellilin. * Tesnerna deg tnezzut tagraɣlant i d-isrebḥen aṭas n tmura deg umaḍal. '''Udmawen ibawiyen d wuguren :''' * '''Tinmegliyin(tirgaddiwin) :''' Asihri atrar yessimɣur lqedd gar imeṛkantiyen (imawlan n tebaɣurt) d yigellilen. Aṭas n yimdanen qqimen deg ddiq, ma d kra n tkebbaniyin uɣalent ɣlayit ugar n tmura s timmad-nsent. * '''Aluleɣ n twennaṭ d ugama :''' Anadi ɣef rrbeḥ s zreb yewwi-d asexṣar n twennaḍt d uheddu n ubaɣur agaman. Iswi n usihri d afares war tilisa, ayen i d-yeslalen timerna n lḥamu anezwan. * '''Tizeɣnin tidamsanin :''' Anagraw-a ur yerkid ara; yettawi-d deg yal tallit tawaɣit tadamsant (am tin n 1929 neɣ tin n 2008), i d-yettaǧǧan aṭas n yixeddamen di barra. Ɣef waya, ass-a, tuget n tmura sqeddcent ayen umi neqqar '''"Tadamsa tamasayt"''' neɣ tadamsa tasuddist. Deg unagraw-a, ddula tkeččem-d akken ad tḥader ɣef yizerfan n yixeddamen, ad tessekcem isuḍaf, yerna ad tesḥibber ɣef yixeddamen s unagraw n tɣellist tamettant. rigf4viv3seyeesia8w21x6wz5tciul Tamilla 0 25547 117237 2026-08-27T13:47:56Z Abillardoo 16203 Asebtar amaynut: {{Automatic taxobox}} '''Tamilla''' neɣ '''Tamulla''' neɣ '''Tadurit''' ([[isem ussnan]]: '''Streptopelia''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[agḍiḍ|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[titbirin|tetbirin]]. == Asismel == == Tilmas == == Imniren == [[Taggayt:iɣersiwen]] [[Taggayt:igṭaṭ]] [[Taggayt:Tiwsitin n yigṭaṭ]] [[Taggayt:Tiwsitin n iɣersiwen]] [[Taggayt:Titbirin]] 117237 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox}} '''Tamilla''' neɣ '''Tamulla''' neɣ '''Tadurit''' ([[isem ussnan]]: '''Streptopelia''') d yiwet n [[tawsit (tudersent)|tewsit]] n [[agḍiḍ|yigḍaḍ]] yeṭṭafaren [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[titbirin|tetbirin]]. == Asismel == == Tilmas == == Imniren == [[Taggayt:iɣersiwen]] [[Taggayt:igṭaṭ]] [[Taggayt:Tiwsitin n yigṭaṭ]] [[Taggayt:Tiwsitin n iɣersiwen]] [[Taggayt:Titbirin]] isucb1bskxe370jx7ig6m67uyzg85rg Tamsihrit 0 25548 117239 2026-08-28T01:00:00Z Gurzil90x 14292 Gurzil90x yebeddel isem n usebtar seg [[Tamsihrit]] ar [[Asihri]] : Tuccḍa deg uzwel 117239 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Asihri]] a54ydldcm23qdrh6j2yxmypgbdzbbx1