Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.17
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
JavaScript
0
12428
117252
117246
2026-08-28T22:50:13Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117252
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''JavaScript''' d [[tutlayt n usihel]] mebla aefsu(Tameslayt tasuɣlant) i d-yesnulfa [[Brendan Eich]] ([[Netscape]]). JavaScript itddu kan deg yiminig web maca tura nezmer ad t-nesseqdec deg tama n uqeddac(Backend) s [[Node.js]].
Tameslayt n usihel '''JavaScript''' tella d yiwet seg tmeslayin yettwasxedmen aṭas deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg useggas n 1995, teqqel d taɣawsa tagejdant deg usnerni n Web. Ass-a, ur tettwaḥseb ara kan d tameslayt n yisebtar n Web, wanag tettwasxedem daɣen deg usihel n yiqeddacen, n yisnasen izirazen, d kran n yisnasen n tnarit, d waṭas n yiḥricen-nniḍen.
== 2. Amazray ==
=== 2.1. Talalit n JavaScript ===
JavaScript tlul-d deg useggas n 1995, mi i tt-yesnulfa Brendan Eich deg tkebbanit Netscape Communications. Deg tazwara, isem-is yella "Mocha", sakkin yuɣal "LiveScript", qbel ad yettusema "JavaScript". Iswi amezwaru-is yella ad d-yefk i yimsidag n Web allal n usihel asdawan (interactif) deg yisebtar n Web.
Brendan Eich yesnulfa-d lqem amezwaru n tmeslayt-a deg 10 n wussan kan.
'''Mocha''': D wawal amezwaru i yettunefken i tmeslayt-a.
'''LiveScript''': Sakkin, isem-a yuɣal d LiveScript deg wamber (beta) n yiminig.
'''JavaScript''': Deg dujember 1995, isem yuɣal d JavaScript. Abeddel-a n yisem yella-d s tmuɣli n udellel (marketing), acku deg tallit-nni, tameslayt n usihel Java tella tettwassen aṭas yerna tesɛa azal ameqqran. Netscape tebɣa ad tesqedcec tagnit n Java, ɣas ma JavaScript ur yesɛi ara assaɣ atrar akked Java.
==== Amgaru n Yiminigen d Usdul n ECMAScript (1996-1999) ====
Mi i twala takebbanit Microsoft d akken JavaScript yuɣal d axatar, tesnulfa-d lqem-is i yiminig-is Internet Explorer, isem-is JScript. Aya yesnulfa "Amgaru n Yiminigen", anda yal iminig yesɛa tameslayt-is, d ayen i yesserwen imsihlen (Ineflayen) acku tangalt ur telli ara txeddem akken iwata deg yiminigen meṛṛa.
I wakken ad frun ugur-a, Netscape tefka tameslayt-a i tuddma Ecma International i wakken ad tt-slugen (tizeɣt).
'''1997 (ES1)''': Alugen amezwaru ECMA-262 yeffɣ-d s yisem ECMAScript 1.
'''1998 (ES2)''': Asnerni meẓẓiyen i uḍfar n ISO/IEC.
'''1999 (ES3)''': Lqem-a yella d axatar aṭas, yerna-d Regular Expressions (tinfaliyin tiluganin), try/catch i usefrek n tuccḍiwin, d usbadu ifazen n tɣawsiwin. Lqem-a yeqqim d amud amezwaru n JavaScript i waṭas n yiseggasen.
=== Tallit n "Web 2.0" d Ajax (2000-2008) ===
Deg tazwara n yiseggasen n 2000, JavaScript ur yettwaqadar ara aṭas, yella kan i usihel n yimussuyen (Amray/Merru) d yisebtar fessusen. Maca, tallit n Web 2.0 tbeddel kulci.
Asnas n Ajax (Asynchronous JavaScript and XML) yefka i yimsihlen tizemmar ad selḥun isefka seg uqeddac war ma alsen asali n usebter. Isnasen am Gmail (2004) d Google Maps (2005) sbegnen-d d akken JavaScript yezmer ad isali isnasen n Web ixanzen d isdawanen.
Deg tallit-a, tlul jQuery (2006), d tamkarḍit i yessifsen asihel n DOM yerna tefru uguren n umgaru gar yiminigen.
'''2009 (ES5)''': Ecma tefka lqem ES5, i d-yernan JSON s wudem unṣib, Array.prototype.map/filter, d uskar strict mode i uḍman n tɣellist n tengalt.
=== Tawri n Node.js: JavaScript yeffeɣ seg Yiminig (2009) ===
Aseggas n 2009 yella d tagrawla deg umezruy n JavaScript. Amsihel Ryan Dahl yesnulfa Node.js, s useqdec n umutur V8 n Google Chrome.
Aya yefka i JavaScript tizemmar ad ixeddem deg tama uqeddac (backend), mačči kan deg yiminig (frontend). Seg imir-nni, JavaScript tuɣal d tameslayt "Full-Stack", anda amsihel yezmer ad iseqdec yiwet n tutlayt i yisebtar n Web, i yiqeddacen, d yizdaren(affiwin)n n yisefka.
=== Tagrawla n ES6 / ES2015 d Ukatar n yimahilen (Frameworks) ===
Deg useggas n 2015, Ecma tefka lqem ameqqran akk deg umezruy n tmeslayt-a: ECMAScript 2015 (ES6). Seg wass-a, alugen yuɣal yettbeddel yal aseggas (ES2016, ES2017, ...).
'''ES6''' yerna tiseddast tatrarin i yerran asihel yeshel yerna iqud:
let d const i usefrek n telqeyt (scope).
Tiseɣnin s uaneccab (Arrow functions =>).
Tiserkemt i usihel yuɣden ar tɣawsa.
Lweɛd (Promises) i usefrek n usihel aramtawan (asynchrone).
Izegrar kter/sifeḍ.
Deg tallit-a daɣen, akatar n yimahilen (frameworks) am React (Facebook, 2013), Angular (Google), d Vue.js beddelen amek i ttwasalnen yisnasen n Web, s useqdec n yimudam am "Virtual DOM" d "Composants".
=== Tallit Tatrart: TypeScript, WebAssembly d Tigzi Taragmawant (2018-Ass-a) ===
Ma d ass-a, JavaScript ur yesɛi ara tilas. Amhaz-is yekcem deg waṭas n yiḥricen:
'''[[TypeScript]]''': Tameslayt i d-tesnulfa Microsoft i yernan tawsit n isefka (typage statique) i JavaScript. Ass-a, tuget n yisnasen imeqqranen ttwagen s TypeScript i uḍman n tɣellist d tmellet n tengalt.
'''WebAssembly''' (Wasm): Yefka tizemmar i yimsihlen ad selkmen tangalt (C++, Rust) deg yiminig s urured iqerben ar iseɣẓanen n tnarit yettwarun s C/C++ (natif), yettwasqdec s umata i yisnasen izuyaz (am uraren) d usihel aẓayan.
'''Tigzi Taragmawant''' : S tmkarḍiyin am TensorFlow.js, JavaScript yuɣal yezmer ad iselkem timudmiwin n tigzi taragmawant srid deg yiminig, war ma yuzen isefka ar uqeddac, d ayen ara yemmestnen tudert tusligt.
'''Isnasen Izirazen d''' '''Tnarit''': S React Native d Electron, JavaScript ass-a yessalay isnasen i tilifunat (iOS/Android) d yiselkimen n tnarit (am VS Code akked Discord).
=== 2.2. Alugen ECMAScript ===
Deg useggas n 1997, JavaScript tuɣal d alugen n Ecma International s yisem "ECMAScript". Seg imir-nni, tameslayt-a tettwasnerni s waṭas n ileqman:
* ECMAScript 1 (1997): Alugen amezwaru.
* ECMAScript 3 (1999): Timerna n wallalen n usenqed n tuccḍiwin, Tinfaliyin tiluganin (regular expressions).
* ECMAScript 5 (2009): Asemdu n JSON, asemdu n tɣawsa "strict mode".
* ECMAScript 6 / ES2015 (2015): Timerna tameqqrant: let, const, class, Promise, arrow functions, modules.
* ECMAScript 2020+: Timerna n BigInt, Optional Chaining, Nullish Coalescing.
=== 2.3. Imeslayen n usihel yeqqnen ar JavaScript ===
Aṭas n tmeslayin-nniḍen n usihel bnant ɣef JavaScript neɣ ttwasuqlent ar JavaScript:
'''[[TypeScript]]''': Tameslayt n usihel s tewsit n isefka (typed) i d-yesnulfa Microsoft.
'''CoffeeScript''': Tameslayt yettwasuqlen ar JavaScript s tseddast ifessusen.
'''Dart''': Tameslayt n usihel i d-yesnulfa Google, tettwasxedem deg Flutter.
== 3. Taseddast d Umawal ==
=== 3.1. Tawsit n tmeslayt ===
JavaScript d tameslayt:
'''Tasuɣlant''': Ur teḥwaǧ ara asefsu send aselkem. Amessuɣal iqqar-d tangalt srid.
'''S tawsit asmussaw''': Tawsit n umutti tettubeddel deg wakud n uselkem.
'''Agetkalmaḍ''' (multi-paradigme): Tesseddu asihel s '''tɣawsa''', asihel '''amesɣan''', d usihel s '''tedyanin'''.
=== 3.2. Tiseddast tigejdanin ===
==== 3.2.1. Imuttiyen ====
JavaScript yesɛa kraḍ n wawalen i usenteḍ n yimuttiyen:<syntaxhighlight lang="javascript">
var x = 10; // Amutti aqbur (var)
let y = 20; // Amutti s telqeyt n usweḍ (let)
const z = 30; // Amutti ur yettubeddlen (const)
</syntaxhighlight>'''var''': Amutti s telqeyt n tesɣent.
'''let''': Amutti s telqeyt n iḥder.
'''const''': Amutti ur yezmiren ad yettubeddel.
==== 3.2.2. Awalen n tinaḍ ====
<syntaxhighlight lang="javascript">
if, else, for, while, do, switch, case, break, continue,
return, function, class, new, this, typeof, instanceof,
try, catch, finally, throw, async, await, import, export
</syntaxhighlight>
==== 3.2.3. Isulayen ====
Isulayen n yimuttiyen, n tseɣnin, d n tɣawsiwin ilaq ad bdun s usekkil, s _, neɣ s $. Ur zmiren ad bdun s umḍan.
== 4. Tawsit n Isefka ==
JavaScript tesɛa sin n wudmawen n tewsit n isefka:
=== 4.1. Tiwsitin tizwaranin ===
{| class="wikitable"
|+
!Tawsit
!Amedya
!Aglam
|-
|number
|42, 3.14
|Amḍan ummid neɣ amḍan s ticcert
|-
|string
|"Azul"
|Azrar n isekkilen
|-
|boolean
|true, false
|Ilem neɣ ulac
|-
|undefined
|undefined
|Amutti ur yettusbedden
|-
|null
|null
|Ulac s umata
|-
|symbol
|Symbol('id')
|Azamal asuf (ES6)
|-
|bigint
|9007199254740991n
|Amḍan ameqqran aṭas (ES2020)
|}
=== 4.2. Tawsit n tɣawsa ===
Yal ayen ur nelli ara d tiwsit tizwaranen d taɣawsa. Deg-s:
* Array (Tafelwit): let arr = [1, 2, 3];
* Object (Taɣawsa): let obj = {isem: "Samir", leɛmer: 25};
* Function (Tasɣent): function azur() { return "Azul!"; }
=== 4.3. Aselkem n tewsit (typeof) ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
typeof 42; // "number"
typeof "Azul"; // "string"
typeof true; // "boolean"
typeof undefined; // "undefined"
typeof null; // "object" (tuccḍa deg umezruy)
typeof {}; // "object"
typeof []; // "object"
typeof function(){}; // "function"
</syntaxhighlight>
== 5. Tiseɣnin ==
=== 5.1. Tasɣent talugant ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
function smerni(a, b) {
return a + b;
}
</syntaxhighlight>
=== 5.2. Tasɣent s uneccab – ES6 ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
const smerni = (a, b) => a + b;
</syntaxhighlight>
=== 5.3. Tasɣent d taserkemt tamenzut ===
Deg JavaScript, tiseɣnin d tiserkam timenza: zemrent ad ttwafkent d imuttiyen, ad ttwarrzent d tiɣiratin, d ad ttwarnant ar tefelwin.<syntaxhighlight lang="javascript">
const tiseɣnin = [
x => x * 2,
x => x + 1
];
</syntaxhighlight>
== 6. Taɣawsa d Usihel s Tɣawsa ==
=== 6.1. Asenteḍ n tɣawsa ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
const amdan = {
isem: "Samir",
leɛmer: 30,
azur: function() {
return `Azul, nekk d ${this.isem}`;
}
};
</syntaxhighlight>
=== 6.2. Taserkemt (Class) – ES6 ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
class Amdan {
constructor(isem, leɛmer) {
this.isem = isem;
this.leɛmer = leɛmer;
}
azur() {
return `Azul, nekk d ${this.isem}`;
}
}
const samir = new Amdan("Samir", 30);
</syntaxhighlight>
=== 6.3. Tukkest ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
class Anelmad extends Amdan {
constructor(isem, leɛmer, asɣar) {
super(isem, leɛmer);
this.asɣar = asɣar;
}
azur() {
return `Azul, nekk d ${this.isem}, anelmad deg ${this.asɣar}`;
}
}
</syntaxhighlight>
=== 6.4. Akwbal ===
Seg ES2022, JavaScript yesɛa iɣewwaṛen usligen s #:<syntaxhighlight lang="javascript">class Amiḍan {
#azal;
constructor(azal) {
this.#azal = azal;
}
awi() {
return this.#azal;
}
}</syntaxhighlight>
== 7. Timṣuki n usenqed ==
=== 7.1. Tawtilt ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
if (amḍan > 18) {
console.log("Meqqer");
} else if (amḍan > 12) {
console.log("Alemmas");
} else {
console.log("Mecṭuḥ");
}
</syntaxhighlight>
=== 7.2. Tineddict ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
// Tineddict for
for (let i = 0; i < 10; i++) {
console.log(i);
}
// Tineddict while
let j = 0;
while (j < 5) {
console.log(j);
j++;
}
// Tineddict for...of (i tefelwin)
for (const azal of [1, 2, 3]) {
console.log(azal);
}
// Tineddict for...in (i tɣawsiwin)
for (const tsarutt in {isem: "Samir"}) {
console.log(tsarutt);
}
</syntaxhighlight>
== 8. Asihel Aramtawan ==
=== 8.1. Callbacks ===
Aɣewwaṛ amezwaru n usihel aramtawan:<syntaxhighlight lang="javascript">
function awiIsefka(callback) {
setTimeout(() => {
callback({isem: "Samir"});
}, 1000);
}
</syntaxhighlight>
=== 8.2. Promise (Lweɛd) ===
<syntaxhighlight lang="javascript">
function awiIsefka() {
return new Promise((resolve, reject) => {
setTimeout(() => {
resolve({isem: "Samir"});
}, 1000);
});
}
awiIsefka()
.then(isefka => console.log(isefka))
.catch(tuccḍa => console.error(tuccḍa));
</syntaxhighlight>
=== 8.3. Async/Await ===
Tarrayt tatrart i usihel aramtawan:<syntaxhighlight lang="javascript">
async function awiIsefka() {
try {
const tiririt = await fetch('https://api.example.com/data');
const isefka = await tiririt.json();
console.log(isefka);
} catch (tuccḍa) {
console.error('Tuccḍa:', tuccḍa);
}
}
</syntaxhighlight>
== Taggrayt ==
JavaScript teqqel d tameslayt n usihel tameqqrant deg umaḍal n tsenselkimt. Seg wasmi i d-tlul deg 1995, tettwasnerni s waṭas, teqqel d tameslayt i yesɛan aṭas n wudmawen: asihel n Web (frontend d backend), asihel n yisnasen izirazen, tigzi taragmawant, d waṭas n yiḥricen-nniḍen.
S tizeɣt n ECMAScript i d-yettuɣalen yal aseggas, JavaScript tettkemmel ad tettwasnerni, ad d-ternu tiwsitin imaynuten, d ad tessifses asihel i yineflayen.
I yneflayen d yimusnawen n tsenselkimt, JavaScript d tameslayt ilaq ad tt-issinen, acku d nettat i d tameslayt n Web, d yiwet seg tmeslayin yettwasqedcen aṭas deg umaḍal.
== Ẓer daɣen ==
*[[TypeScript]]
[[Taggayt:Tutlayt n usihel]]
kolhox4nx7dngwkaiudeydiv1xoae4v
Aselkim
0
23829
117254
117236
2026-08-28T23:01:14Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117254
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden.
ordinateurs dans différentes positions.}}
'''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines.
D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt.
Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3.
Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954.
Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ.
== Aẓar n Yisem ==
[[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]]
Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ".
== Amezruy d Umhaz n Uselkim: Seg Tfelwit n Usiḍen armi d Tigzi Taragmawant ==
Aselkim (s teglizit: Computer, s tefransist: Ordinateur), mačči d tamacint i d-ilulen deg yiwen wass. D agmuḍ n wazal n tisutwin n uxemmem, n tusnakt, d tussna. Awal-a "Aselkim" yekka-d seg wamyag "selkem", acku d tamacint yettselkamen tiludna. Maca, uqbel ad naweḍ ɣer yiselkimen imeqqranen n ass-a, yella wahil ɣezzifen n umhaz.
=== 1. Tallit Tamezwarut: Ifecka n Usiḍen (Tallit taqburt armi d Tisut 17) ===
Zik, uqbel trisiti d tmacinin, imdanen llan xeddmen '''asiḍen''' s ifassen-nsen.
'''Tafelwit n usiḍen''' (Abaque): D afecku amezwaru i sxedmen icinwaten, iṛumaniyen d waṭas n yiɣerfan akken ad xedmen leḥsab s urured.
Deg tallit-nni, awal "Aselkim" yella yettunefk i yemdanen ixeddmen asiḍen s ifassen-nsen
=== 2. Tallit n Tmacinin Timekkanikiyin (Tisut 17 - 19) ===
Tikti n usnulfu n tmacint ara ixedmen asiḍen s wudem awurman tebda-d s yimusnawen am:
[[Blaise Pascal]] (1642): Isnulfa-d Tamacint n Paskal (Pascaline), d tamacint tamekkanikt tamezwarut i yessawḍen ad teg timernit.
Charles Babbage (1837): Yessumer-d tikti n Tamacint n Tusleṭ. Tamacint-a ur tettwaxdem ara s lekmal-is deg tallit-nni, maca d nettat i d lsas n yiselkimen n ass-a.
Ada Lovelace: D tameṭṭut tamezwarut i yuran ahil i tmacint n Babbage. Ass-a, tettwasemma d tameshilt tamezwarut deg umezruy.
== Iḥricen d iferdisen igejdanen n uselkim ==
== Arrum ==
Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf:
'''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ.
'''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda:
'''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured.
'''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim.
'''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa:
* Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen.
* Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil.
* Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen.
* Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal.
== Aseɣẓan ==
Aselkim mebla aseɣẓan, am tmacint mebla ṛṛuḥ. Aseɣẓan d tugna n yihilen d tinaḍin i yettmududen i usekkar amek ara yexdem.
'''Anagraw n wammud''': D aseɣẓan agejday (am ''Windows, Linux, macOS'') i yessefraken arrum, takatut, d yibenkan, u i yeldin tawwurt i yisnasen akken ad xedmen.
'''Isnasen''': D iseɣẓanen i wemdan (aseqdac). Am usekker n weḍris, unuɣ, neɣ imesli.
'''Ahil''': D azrir n tinaḍin yuran s tmeslayt n usihel i uselkim.
== Izeḍwa d Internet ==
Aselkim ma yella weḥd-s ur yesɛi ara azal amuqqran am wass-a. S uzeṭṭa, iselkimen myuqqnen i usemmeskel isefka.
'''Aqeddac''': D aselkim amuqqran, i yettmuddun isefka neɣ tanfiwin i yiselkimen nniḍen (imsaɣen) deg uzeṭṭa.
'''Iminig''': D asnas i yettaǧǧan aseqdac ad inig deg yisebtar n Web.
'''Asigna''' (Cloud): Ass-a, isefka ur ttwakelsen ara kan deg uḍebsi n uselkim, maca ttwakelsen deg yiqeddacen imeqqranen i wumi nessawel "Asigna".
== Taɣellist Tasenselkamt ==
Deg umaḍal umḍin, isefka d ayen ɣlayen s waṭas. Ilaq ad ten-nḥrez seg tuggziwin.
'''Awgelhen''': D tarrayt n uselket n telɣa ɣer wawal uffir s useqdec n tsarut , akken ur ten-yettwali ara win ur nesɛi ara azref.
'''Anfafad / Avirus''' (Virus): D aseɣẓan n ddiri i yettbeddilen tkli uselkim war tafrit n uqeddac, i yettakeren isefka, neɣ i yessewḥalen anagraw.
'''Tanezgert taɣelsant / aɣrab aɣellsan''' (Firewall): I uḥraz n uzeṭṭa seg yinekcamen ur nesɛi ara azref.[[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]]
== iɣbula ==
[[Taggayt:Tatiknulujit]]
[[Taggayt:Aselkim]]
9ifcjb3oxbpv4jswswdoh63y7jp8vvv
Vladimir Lenin
0
25541
117253
117250
2026-08-28T22:56:01Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
117253
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Tugna:Lenin in 1920 (cropped).jpg|vignette|Lenin deg 1920.]]
'''Vladimir Ilitch Oulianov''', win i wumi qqaren s yisem azayez '''Lenin''', d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg [[Rusya]], yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin]]. Tasnaktit-is, i wumi qqaren '''Talinit''', tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda.
== Temeddurt-is tamezwarut d usegmi ==
Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg [[Rusya]]. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian.
Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran.
== Asaka asertan, anfay, d tmuɣli n Tlinit ==
Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer [[Saint-Petersburg]], yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]]. Yeqbel s tidet d akken taserkemt n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla.
'''Abbaẓ d Unfay''': Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is '''Nadejda Krupskaya'''.
Deffir mi d-yunfa Vladimir Lenin ɣer temdint n Saint-Petersburg deg useggas n 1893, yebda amennuɣ-is asertan s wudem uffir gar yixeddamen n luzinat, anda i d-yesbedd netta d kra n yigrawliwen nniḍen (gar-asen Yuly Martov) tarbaɛt tasertant umi semman « Tadukli n Umennuɣ i Weslelli n Tserkemt n Yixeddamen ». Tarbaɛt-a tella tessewjad asuffeɣ n yiwen n uɣmis agrawlaw n tuffra i wakken ad d-tessaki ixeddamen ɣef yizerfan-nsen yerna ad tessenfali tasertit taqesḥant mgal udabu n Utsar. Maca, uqbel ad d-yeffeɣ uṭṭun amezwaru n uɣmis-nni, tamsulta tasertant tuffirt n utsar (yettwassnen s yisem n Okhrana) twala tirmudt-nsen s tmentilt n yqeddacen-is. Deg yiḍ n 20 duǧember 1895, Lenin yettwaṭṭef s wudmawan (yettwabbeẓ) netta d waṭas n yimaslaḍen n ukabar.
Lenin yeqqim deg lḥebs (tazeqqa n useddu) n Saint-Petersburg azal n 14 n wagguren. Ɣas akken yella seddaw n tɛessast tameqqrant, ur yeḥbis ara tirmudt-is tasnaktat; yella yesseqdac Ileɣ(lḥebber) uffir (s uyefki) d wawalen uffiren deg yidlisen i d-ttawin yimawlan-is iwakken ad ikemmel tiririt d useddu n temsal n lbeṛṛa. Deg fuṛaṛ 1897, taɣdemt n utsar tḥekkem fell-as s kraḍ n yiseggasen n unfa ɣer temnaḍt taqesḥant n Sibirya, deg yiwet n taddart umi semman Chouchinskoïé (Shushenskoye) i d-yezgan deg temnaḍt n Yeniseysk.
Ɣas akken lḥala n tudert deg Sibirya tella d tasemmaṭ yerna d tin iɛezlen mliḥ ɣef umaḍal, Lenin yesseqdec tallit-nni n unfa iwakken ad yesnerni tussna-ines d tẓri-ines tamarksit. Deg useggas n 1898, terza-d fell-as ɣer Sibirya tmeddakkelt-is deg umennuɣ, '''Nadejda Krupskaya''', i yettwabbeẓen ula d nettat; dinna i zewǧen s wudem azerfan iwakken ad ten-ǧǧen yiduba ad ddren deg yiwen n uxxam. Deg tallit-nni n usufeɣ, Lenin yura adlis-is afelsaf d udamsan amezwaru ameqqran umi isemma « Asnegmu n Temsihrit(Tkapitalit) deg Rrus » (Развитие капитализма в России), anda i d-yesbeggen s yimḍanen d usleḍ d akken timetti tarusit tebda tettaǧǧa tanemhizt taqburt n tfellaḥt, tetteddu srid ɣer [[Tamsihrit|temsihrit]](tkapitalit) tamgurant, dɣa aya yefka-as ttbut d akken asmil(taserkimt) ameskari (ixeddamen) d netta i d taɣerfa tagejdant ara yesselḥun tagrawla i d-itteddun.
Mi tfukk tegnit-is n unfa deg Sibirya deg fuṛaṛ 1900, adabu n utsar yegdel fell-as ad yezdeɣ deg temdinin timeqqranin n Rrus. Imi i yebɣa ad ikemmel amennuɣ war ma teṭṭef-it tmsulta tikkelt nniḍen, Lenin yeffeɣ seg tmurt n Rrus deg unebdu n useggas n 1900, yebda tallit tamaynut n unfa agraɣlan deg Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz d Taswisrit). D tallit-a i d-yeldin tawwurt i usbeddi n uɣmis agrawlaw Iskra (« Ifeṭṭiwej ») d ussewjed n tsuddest ijehden n Ukabar Abulčivik.
'''Akabar Abulčivik''': Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »).
Deg tallit n unfa-ines deg Tuṛuft Tutrimt (gar Munich, London d Genève), Vladimir Lenin yeqsed ad yesdukkel akk tirebbaɛ timarksiyin tirusiyin i yellan mfaṛaqent seddaw n yiwen n ukabar agrawlaw iğehden. I wakken ad yaweḍ ɣer yiswi-a, yesseqdec ayen yesbedd yakan netta d yimeddukkal-is (am Georgi Plekhanov d Yuly Martov) aɣmis uffir umi semman ''Iskra''. Aɣmis-agi yella d allal agejdan n usedmer, n usnefli asnaktay d tuqqna n yizdayen gar tseddasin tagrawlawin i yessemlalayen ixeddamen d yinelmaden deg daxel n Rrus.
Deg useggas n 1902, Lenin yura yiwen n udlis asnaktay ameqqran umi isemma « D acu ara nexdem? » (Что делать?). Deg tektabt-a, yessegza-d tiẓri-ines ɣef wamek ilaq ad yebnu ukabar asertan: yettwali d akken asmil ameskari (ixeddamen) weḥd-s ur yezmir ara ad d-yesnulfu tamṣukt tanemlayt tummidt war ma tewweḍ-it-id seg berra, acku amennuɣ amguran n yixeddamen yettawi kan ɣer ''tsendikalit''. Ihi, yenna-d d akken ilaq ad d-yili yiwen n '''ukabar n yigrawliwen imsaduren''', i yebnan ɣef tseddi, tugrint iğehden d '''tlemmast tamagdayt''' (tadimuqṛatit)—anda i d-yettili umciwer d umeslay ilelli deg daxel n ukabar, maca ticki yettwaṭṭef rray sɣur tuget, ilaq akk imaslaḍen ad t-qeblen yerna ad t-snekren s wudem yesseddin.
Deg unebdu n useggas n 1903, '''Akabar''' '''Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus''' ('''POSDR''') yesselḥa agraw-is amatu wis sin deg Bruxelles sakin yunfa ɣer London. Deg ugraw-agi, tekker-d yiwet n tenmegla taqesḥant gar Lenin d umeddakkel-is Yuly Martov ɣef usaḍuf amezwaru n ukabar (ilugan n ukabar): Lenin yebɣa ad yerr tiwuriwin s wudem awizi neɣ amirew i yiɛeggalen (yal aɛeggal ilaq ad yettekki srid yerna s wudem amsadur deg yiwet n tsaddast tuffirt), ma d Martov yebɣa akabar ad yili s wudem ameccaq neɣ yerna ad yeqbel yal yiwen i d-yettaken tallalt ɣas ur yelli ara d agrawliw uffir.
Mi d-yewweḍ lweqt n tefrant ɣef tseqqamut talemmast d teẓrigt n uɣmis Iskra, tagrawt i yeḍfren Lenin tewwi tuget n tefranin, dɣa seg yimir-nni semman-asen Ibulčiviken (seg wawal arusi bol'chinstvo i d-yemmalen wid n tuget). Ma d tagrawt n Martov i yellan deg tdersi, semman-asen Imenčiviken (seg wawal arusi men'chinstvo). Bṭu-agi ur yeqqim ara kan d amgired n tmuɣli ɣef yilugan, maca yuɣal d taẓuni tasnaktayt talqayant: Ibulčiviken kran srid ɣer usedmer d tegrawla tamsekrit iwakken ad ṭṭfen adabu, ma d Imenčiviken tmuɣli-nsen tella tettheyyi abrid ameẓẓayan i tdiganin ''tidimuqṛatiyin'' tiburjwiyin uqbel tanemla.
Ihi deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n U'''kabar Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR)''', Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin:
* ''Ibulčiviken'' (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu.
* ''Imenčiviken'' (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan.
Ɣas akken llant kra n tegnatin n usemlili deg yiseggasen i d-yeḍfren, Lenin ikemmel lebni n tsuddest-is war aḥbas. Deg temlilit n Prague deg useggas n 1912, Ibulčiviken bḍan s wudem unṣib d Imenčiviken, dɣa sbedden akabar-nsen d aḥrur yerna iteddu deg unegmu deg tallit-nni akked iseggasen i d-ḍfren, d netta i yuɣalen d lsas igejdanen i Tegrawla n Tuber deg useggas n 1917.
== Tagrawla n 1917 ==
Deg useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella tettwaɣ mliḥ s sebba n Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, laẓ, d wuguren n tdamsa:
'''Tagrawla n Fuṛaṛ 1917''': Agdud d yiserdasen kran mgal Utsar Nikulas Wis Sin, dɣa yeɣli udabu n utsar, tbedd yiwen n unabaḍ uɛḍil.
Deg tazwara n useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella deg yal addad(liḥala), rnu-as-d aɣelluy n tdamsa i d-yeglan s lexṣas ameqqran n weɣrum, laẓ d tneqqlebt gar yimezdaɣen n tmaneɣt Petrograd (Saint-Petersburg). Ass n 23 fuṛaṛ (8 meɣres deg teswast tatrart), deg Wass Agraɣlan n Tmeṭṭut, tullas tixeddamin fɣent-d srid ɣer yizenqan s yisuɣan n « Aɣrum d Talwit! ». Amussu-a yemɣer s lemɣawla mi d-rrnan fell-asen yixeddamen n luzinat, dɣa yeḍra-d usunded amatu (grève générale) i yerran tamdint akk amzun texla war irmuden.
Mi d-yefka Utsar Nikulas Wis Sin lameṛ i yiserdasen iwakken ad wten agdud s rṣas, teḍra-d yiwet n tkerwa tameqqrant: iserdasen ugin ad wten ɣef "igrawliwen", dɣa gullen ɣer yidis n yixeddamen yerna fkan-asen leslaḥ. Imi i iwala akk iɛessasen-is ǧǧan-t, Utsar Nikulas Wis Sin yettwaḥṛes armi i yexdem i yiman-isasegdel n udabu (yuǧǧa adabu) ass n 2 meɣres 1917, dɣa d taggara i d-yewwḍen i tenbaḍt n twacult n Romanov i yeṭṭfen tamurt ugar n kraḍ n leqrun.
Tagrawla-a n Fuṛaṛ tessebded yiwet n tegnit tasertant tameynut umi semman adabu aslig, anda i d-nnulfan sin n yiduba mgaraden:
'''Anabaḍ uɛḍil''', i sbedden yiburjwiyen d wid n tmuɣli talibiralit deg useqqamu n Duma, yebɣan ad ikemmel ṭṭraḍ d wumuɣ adimuqṛati aburjwa.
'''Aseqqamu n Yisuvyaten n Petrograd''' (Soviet), i d-yemmalen srid taɣect d yiswiyen n yixeddamen d yiserdasen.
Ɣas akken Vladimir Lenin yella mazal-it deg unfa deg ''[[Taswist|Tswisrit]]'' deg tallit-nni, ifhem s lemɣawla d akken anabaḍ uɛḍil ur yezmir ara ad yefk talwit neɣ ad yebḍu akal i yifellaḥen. Seg yimir-nni, yebda aheyyi n tuɣalin-is ɣer tmurt iwakken ad yesseqdec tagnit-a n udabu aslig i usedmer n usmil ameskari d useɣli n yiburjwiyen deg wayen ara yuɣalen d Tagrawla n Tuber.
'''Tuɣalin n Lenin''': Deg yebrir 1917, Lenin yuɣal-d seg ''Taswisrit'' ɣer Saint-Petersburg (Petrograd) s tmacint i d-thegga Lalman. Yenna-d deg tefyirt-is tameqqrant (Tisumar n Yebrir): « Akk adabu ilaq ad yuɣal i yisuvyaten (iseqquma n yixeddamen d yiserdasen)! ».
'''Tagrawla n Tuber 1917''': Deg yiḍ n 24 ɣer 25 tuber 1917 (s wazemz ajulyan), Ibulčiviken seddaw n tmehla n Lenin d Leon Trotsky ṭṭfen Tiɣremt n Tsegrest (Palais d'Hiver), dɣa sseɣlin anabaḍ amiran, sbedden anabaḍ asuvyati azduklan.
gbgilfwtyrymntxrelhgptepjugl0m4