Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.17 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Tizi n At Ɛica 0 4390 117258 115953 2026-08-29T22:04:17Z Ayrad amastan 17073 /* Tuddar */ 117258 wikitext text/x-wiki {{Infobox city}} '''Tizi n At Ɛica''' d taddart d yuzgan di tama n umalu n [[Tmurt n Leqbayel]], *Seg Usamer, Tḥud-itt-id [[Ssi Mesṭafa]], *Seg Umalu, Tḥud-itt-id [[Tijelabin]], *Seg Unẓul, Tḥud-itt-id [[At Ɛemran]] [[Category: Tiɣiwanin n Tmurt n Leqbayel]][[Category:Tiɣiwanin n Bumerdas]] == Tilisa == {{Tiɣiwanin tinaragin |Taɣiwant = Tizi n At Ɛica |Agafa = [[Zemmuri]] |Agafa-Agmuḍ = [[Zaatra]] |Agmuḍ = [[Ssi Mesṭafa]] |Anẓul-Agmuḍ = [[Suq Lḥad]] |Anẓul = [[At Ɛemran]] |Anẓul-Amalu = [[At Xlifa]] |Amalu = [[Tijelabin]] |Agafa-Amalu = [[Bumerdas]] }} ==Tuddar== Anẓul n yeɣzer : {{début de colonnes|taille=15}} *Tala Ufella (Adrum n Ṣumɛa) *Mɣalden/Imɣalden *Tabrahimt *Mahran (Imahran) *Ballul (Iḍebbaxen) *Gedara (Igeddaren) *Mercica (Imercicen) *Tamsawt *Tamazirt *Muḥuca (Imuḥucen) {{fin de colonnes}} Agafa n yeɣzer : {{début de colonnes|taille=15}} *At Waɛrab *Buxenfar (At Buxnefṛen) *At Ɛli *Tala Mali (Tala n Ɛli) *At Buḥmed *Draɛ Ben Ḥḍum (Iɣil n at ḥḍum) {{fin de colonnes}} {{Tawilayt n Bumerdas}} 5cuu3ul2fxsu6o68um5btlzxg3m5bfk Module:Infobox 828 7453 117259 69286 2026-08-30T02:48:34Z ChomponU Pongsawet 17075 Update from [[d:Special:GoToLinkedPage/enwiki/Q13107716|master]] using [[mw:Synchronizer| #Synchronizer]] 117259 Scribunto text/plain local p = {} local args = {} local origArgs = {} local root local empty_row_categories = {} local category_in_empty_row_pattern = '%[%[%s*[Cc][Aa][Tt][Ee][Gg][Oo][Rr][Yy]%s*:[^]]*]]' local has_rows = false local yesno = require("Module:Yesno") local lists = { plainlist_t = { patterns = { '^plainlist$', '%splainlist$', '^plainlist%s', '%splainlist%s' }, found = false, styles = 'Plainlist/styles.css' }, hlist_t = { patterns = { '^hlist$', '%shlist$', '^hlist%s', '%shlist%s' }, found = false, styles = 'Hlist/styles.css' } } local function has_list_class(args_to_check) for _, list in pairs(lists) do if not list.found then for _, arg in pairs(args_to_check) do for _, pattern in ipairs(list.patterns) do if mw.ustring.find(arg or '', pattern) then list.found = true break end end if list.found then break end end end end end local function isUntitledChildBox(sval) return sval and ( sval:match( '^%s*<%s*[Tt][Rr]' ) or sval:match( '^%s*\127[^\127]*UNIQ%-%-templatestyles%-%x+%-QINU[^\127]*\127%s*<%s*[Tt][Rr]' ) ) end local function fixChildBoxes(sval, tt) local function notempty( s ) return s and s:match( '%S' ) end if notempty(sval) then local marker = '<span class=special_infobox_marker>' local s = sval -- start moving templatestyles and categories inside of table rows local slast = '' while slast ~= s do slast = s s = mw.ustring.gsub(s, '(</[Tt][Rr]%s*>%s*)(%[%[%s*[Cc][Aa][Tt][Ee][Gg][Oo][Rr][Yy]%s*:[^]]*%]%])', '%2%1') s = mw.ustring.gsub(s, '(</[Tt][Rr]%s*>%s*)(\127[^\127]*UNIQ%-%-templatestyles%-%x+%-QINU[^\127]*\127)', '%2%1') end -- end moving templatestyles and categories inside of table rows s = mw.ustring.gsub(s, '(<%s*[Tt][Rr])', marker .. '%1') s = mw.ustring.gsub(s, '(</[Tt][Rr]%s*>)', '%1' .. marker) if s:match(marker) then s = mw.ustring.gsub(s, marker .. '%s*' .. marker, '') s = mw.ustring.gsub(s, '([\r\n]|-[^\r\n]*[\r\n])%s*' .. marker, '%1') s = mw.ustring.gsub(s, marker .. '%s*([\r\n]|-)', '%1') s = mw.ustring.gsub(s, '(</[Cc][Aa][Pp][Tt][Ii][Oo][Nn]%s*>%s*)' .. marker, '%1') s = mw.ustring.gsub(s, '(<%s*[Tt][Aa][Bb][Ll][Ee][^<>]*>%s*)' .. marker, '%1') s = mw.ustring.gsub(s, '^(%{|[^\r\n]*[\r\n]%s*)' .. marker, '%1') s = mw.ustring.gsub(s, '([\r\n]%{|[^\r\n]*[\r\n]%s*)' .. marker, '%1') s = mw.ustring.gsub(s, marker .. '(%s*</[Tt][Aa][Bb][Ll][Ee]%s*>)', '%1') s = mw.ustring.gsub(s, marker .. '(%s*\n|%})', '%1') end if s:match(marker) then local subcells = mw.text.split(s, marker) s = '' for k = 1, #subcells do if k == 1 then s = s .. subcells[k] .. '</' .. tt .. '></tr>' elseif k == #subcells then local rowstyle = ' style="display:none"' if notempty(subcells[k]) then rowstyle = '' end s = s .. '<tr' .. rowstyle ..'><' .. tt .. ' colspan=2>\n' .. subcells[k] elseif notempty(subcells[k]) then if (k % 2) == 0 then s = s .. subcells[k] else s = s .. '<tr><' .. tt .. ' colspan=2>\n' .. subcells[k] .. '</' .. tt .. '></tr>' end end end end -- the next two lines add a newline at the end of lists for the PHP parser -- [[Special:Diff/849054481]] -- remove when [[:phab:T191516]] is fixed or OBE s = mw.ustring.gsub(s, '([\r\n][%*#;:][^\r\n]*)$', '%1\n') s = mw.ustring.gsub(s, '^([%*#;:][^\r\n]*)$', '%1\n') s = mw.ustring.gsub(s, '^([%*#;:])', '\n%1') s = mw.ustring.gsub(s, '^(%{%|)', '\n%1') return s else return sval end end -- Cleans empty tables local function cleanInfobox() root = tostring(root) if has_rows == false then root = mw.ustring.gsub(root, '<table[^<>]*>%s*</table>', '') end end -- Returns the union of the values of two tables, as a sequence. local function union(t1, t2) local vals = {} for k, v in pairs(t1) do vals[v] = true end for k, v in pairs(t2) do vals[v] = true end local ret = {} for k, v in pairs(vals) do table.insert(ret, k) end return ret end -- Returns a table containing the numbers of the arguments that exist -- for the specified prefix. For example, if the prefix was 'data', and -- 'data1', 'data2', and 'data5' exist, it would return {1, 2, 5}. local function getArgNums(prefix) local nums = {} for k, v in pairs(args) do local num = tostring(k):match('^' .. prefix .. '([1-9]%d*)$') if num then table.insert(nums, tonumber(num)) end end table.sort(nums) return nums end -- Adds a row to the infobox, with either a header cell -- or a label/data cell combination. local function addRow(rowArgs) if rowArgs.header and rowArgs.header ~= '_BLANK_' then has_rows = true has_list_class({ rowArgs.rowclass, rowArgs.class, args.headerclass }) root :tag('tr') :addClass(rowArgs.rowclass) :addClass( isUntitledChildBox( rowArgs.header ) and 'infobox-hiddenrow' or nil ) :cssText(rowArgs.rowstyle) :tag('th') :attr('colspan', '2') :addClass('infobox-header') :addClass(rowArgs.class) :addClass(args.headerclass) -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-header :cssText(args.headerstyle) :cssText(rowArgs.rowcellstyle) :wikitext(fixChildBoxes(rowArgs.header, 'th')) if rowArgs.data and not yesno(args.decat) then root:wikitext( '[[Category:Pages using infobox templates with ignored data cells]]' ) end elseif rowArgs.data and rowArgs.data:gsub(category_in_empty_row_pattern, ''):match('^%S') then has_rows = true has_list_class({ rowArgs.rowclass, rowArgs.class }) local row = root:tag('tr') row:addClass(rowArgs.rowclass) row:cssText(rowArgs.rowstyle) if rowArgs.label then row :tag('th') :attr('scope', 'row') :addClass('infobox-label') -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-label :cssText(args.labelstyle) :cssText(rowArgs.rowcellstyle) :wikitext(rowArgs.label) :done() else row:addClass( isUntitledChildBox( rowArgs.data ) and 'infobox-hiddenrow' or nil ) end local dataCell = row:tag('td') dataCell :attr('colspan', not rowArgs.label and '2' or nil) :addClass(not rowArgs.label and 'infobox-full-data' or 'infobox-data') :addClass(rowArgs.class) -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox(-full)-data :cssText(rowArgs.datastyle) :cssText(rowArgs.rowcellstyle) :wikitext(fixChildBoxes(rowArgs.data, 'td')) else table.insert(empty_row_categories, rowArgs.data or '') end end local function renderTitle() if not args.title then return end has_rows = true has_list_class({args.titleclass}) root :tag('caption') :addClass('infobox-title') :addClass(args.titleclass) -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-title :cssText(args.titlestyle) :wikitext(args.title) end local function renderAboveRow() if not args.above then return end has_rows = true has_list_class({ args.aboveclass }) root :tag('tr') :addClass( isUntitledChildBox( args.above ) and 'infobox-hiddenrow' or nil ) :tag('th') :attr('colspan', '2') :addClass('infobox-above') :addClass(args.aboveclass) -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-above :cssText(args.abovestyle) :wikitext(fixChildBoxes(args.above,'th')) end local function renderBelowRow() if not args.below then return end has_rows = true has_list_class({ args.belowclass }) root :tag('tr') :addClass( isUntitledChildBox( args.below ) and 'infobox-hiddenrow' or nil ) :tag('td') :attr('colspan', '2') :addClass('infobox-below') :addClass(args.belowclass) -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-below :cssText(args.belowstyle) :wikitext(fixChildBoxes(args.below,'td')) end local function addSubheaderRow(subheaderArgs) if subheaderArgs.data and subheaderArgs.data:gsub(category_in_empty_row_pattern, ''):match('^%S') then has_rows = true has_list_class({ subheaderArgs.rowclass, subheaderArgs.class }) local row = root:tag('tr') row:addClass(subheaderArgs.rowclass) row:addClass( isUntitledChildBox( subheaderArgs.data ) and 'infobox-hiddenrow' or nil ) local dataCell = row:tag('td') dataCell :attr('colspan', '2') :addClass('infobox-subheader') :addClass(subheaderArgs.class) :cssText(subheaderArgs.datastyle) :cssText(subheaderArgs.rowcellstyle) :wikitext(fixChildBoxes(subheaderArgs.data, 'td')) else table.insert(empty_row_categories, subheaderArgs.data or '') end end local function renderSubheaders() if args.subheader then args.subheader1 = args.subheader end if args.subheaderrowclass then args.subheaderrowclass1 = args.subheaderrowclass end local subheadernums = getArgNums('subheader') for k, num in ipairs(subheadernums) do addSubheaderRow({ data = args['subheader' .. tostring(num)], -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-subheader datastyle = args.subheaderstyle, rowcellstyle = args['subheaderstyle' .. tostring(num)], class = args.subheaderclass, rowclass = args['subheaderrowclass' .. tostring(num)] }) end end local function addImageRow(imageArgs) if imageArgs.data and imageArgs.data:gsub(category_in_empty_row_pattern, ''):match('^%S') then has_rows = true has_list_class({ imageArgs.rowclass, imageArgs.class }) local row = root:tag('tr') row:addClass(imageArgs.rowclass) row:addClass( isUntitledChildBox( imageArgs.data ) and 'infobox-hiddenrow' or nil ) local dataCell = row:tag('td') dataCell :attr('colspan', '2') :addClass('infobox-image') :addClass(imageArgs.class) :cssText(imageArgs.datastyle) :wikitext(fixChildBoxes(imageArgs.data, 'td')) else table.insert(empty_row_categories, imageArgs.data or '') end end local function renderImages() if args.image then args.image1 = args.image end if args.caption then args.caption1 = args.caption end local imagenums = getArgNums('image') for k, num in ipairs(imagenums) do local caption = args['caption' .. tostring(num)] local data = mw.html.create():wikitext(args['image' .. tostring(num)]) if caption then data :tag('div') :addClass('infobox-caption') -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-caption :cssText(args.captionstyle) :wikitext(caption) end addImageRow({ data = tostring(data), -- @deprecated next; target .infobox-<name> .infobox-image datastyle = args.imagestyle, class = args.imageclass, rowclass = args['imagerowclass' .. tostring(num)] }) end end -- When autoheaders are turned on, preprocesses the rows local function preprocessRows() if not args.autoheaders then return end local rownums = union(getArgNums('header'), getArgNums('data')) table.sort(rownums) local lastheader for k, num in ipairs(rownums) do if args['header' .. tostring(num)] then if lastheader then args['header' .. tostring(lastheader)] = nil end lastheader = num elseif args['data' .. tostring(num)] and args['data' .. tostring(num)]:gsub( category_in_empty_row_pattern, '' ):match('^%S') then local data = args['data' .. tostring(num)] if data:gsub(category_in_empty_row_pattern, ''):match('%S') then lastheader = nil end end end if lastheader then args['header' .. tostring(lastheader)] = nil end end -- Gets the union of the header and data argument numbers, -- and renders them all in order local function renderRows() local rownums = union(getArgNums('header'), getArgNums('data')) table.sort(rownums) for k, num in ipairs(rownums) do addRow({ header = args['header' .. tostring(num)], label = args['label' .. tostring(num)], data = args['data' .. tostring(num)], datastyle = args.datastyle, class = args['class' .. tostring(num)], rowclass = args['rowclass' .. tostring(num)], -- @deprecated next; target .infobox-<name> rowclass rowstyle = args['rowstyle' .. tostring(num)], rowcellstyle = args['rowcellstyle' .. tostring(num)] }) end end local function renderNavBar() if not args.name then return end has_rows = true root :tag('tr') :tag('td') :attr('colspan', '2') :addClass('infobox-navbar') :wikitext(require('Module:Navbar')._navbar{ args.name, mini = 1, }) end local function renderItalicTitle() local italicTitle = args['italic title'] and mw.ustring.lower(args['italic title']) if italicTitle == '' or italicTitle == 'force' or italicTitle == 'yes' then root:wikitext(require('Module:Italic title')._main({})) end end -- Categories in otherwise empty rows are collected in empty_row_categories. -- This function adds them to the module output. It is not affected by -- args.decat because this module should not prevent module-external categories -- from rendering. local function renderEmptyRowCategories() for _, s in ipairs(empty_row_categories) do root:wikitext(s) end end -- Render tracking categories. args.decat == turns off tracking categories. local function renderTrackingCategories() if yesno(args.decat) then return end if args.child == 'yes' then if args.title then root:wikitext( '[[Category:Pages using embedded infobox templates with the title parameter]]' ) end elseif #(getArgNums('data')) == 0 and mw.title.getCurrentTitle().namespace == 0 then root:wikitext('[[Category:Articles using infobox templates with no data rows]]') end end --[=[ Loads the templatestyles for the infobox. TODO: FINISH loading base templatestyles here rather than in MediaWiki:Common.css. There are 4-5000 pages with 'raw' infobox tables. See [[Mediawiki_talk:Common.css/to_do#Infobox]] and/or come help :). When we do this we should clean up the inline CSS below too. Will have to do some bizarre conversion category like with sidebar. ]=] local function loadTemplateStyles() local frame = mw.getCurrentFrame() local hlist_templatestyles = '' if lists.hlist_t.found then hlist_templatestyles = frame:extensionTag{ name = 'templatestyles', args = { src = lists.hlist_t.styles } } end local plainlist_templatestyles = '' if lists.plainlist_t.found then plainlist_templatestyles = frame:extensionTag{ name = 'templatestyles', args = { src = lists.plainlist_t.styles } } end -- See function description local base_templatestyles = frame:extensionTag{ name = 'templatestyles', args = { src = 'Module:Infobox/styles.css' } } local templatestyles = '' if args['templatestyles'] then templatestyles = frame:extensionTag{ name = 'templatestyles', args = { src = args['templatestyles'] } } end local child_templatestyles = '' if args['child templatestyles'] then child_templatestyles = frame:extensionTag{ name = 'templatestyles', args = { src = args['child templatestyles'] } } end local grandchild_templatestyles = '' if args['grandchild templatestyles'] then grandchild_templatestyles = frame:extensionTag{ name = 'templatestyles', args = { src = args['grandchild templatestyles'] } } end return table.concat({ -- hlist -> plainlist -> base is best-effort to preserve old Common.css ordering. -- this ordering is not a guarantee because the rows of interest invoking -- each class may not be on a specific page hlist_templatestyles, plainlist_templatestyles, base_templatestyles, templatestyles, child_templatestyles, grandchild_templatestyles }) end -- common functions between the child and non child cases local function structure_infobox_common() renderSubheaders() renderImages() preprocessRows() renderRows() renderBelowRow() renderNavBar() renderItalicTitle() renderEmptyRowCategories() renderTrackingCategories() cleanInfobox() end -- Specify the overall layout of the infobox, with special settings if the -- infobox is used as a 'child' inside another infobox. local function _infobox() if args.child ~= 'yes' then root = mw.html.create('table') root :addClass(args.subbox == 'yes' and 'infobox-subbox' or 'infobox') :addClass(args.bodyclass) -- @deprecated next; target .infobox-<name> :cssText(args.bodystyle) has_list_class({ args.bodyclass }) renderTitle() renderAboveRow() else root = mw.html.create() root :wikitext(args.title) end structure_infobox_common() return loadTemplateStyles() .. root end -- If the argument exists and isn't blank, add it to the argument table. -- Blank arguments are treated as nil to match the behaviour of ParserFunctions. local function preprocessSingleArg(argName) if origArgs[argName] and origArgs[argName] ~= '' then args[argName] = origArgs[argName] end end -- Assign the parameters with the given prefixes to the args table, in order, in -- batches of the step size specified. This is to prevent references etc. from -- appearing in the wrong order. The prefixTable should be an array containing -- tables, each of which has two possible fields, a "prefix" string and a -- "depend" table. The function always parses parameters containing the "prefix" -- string, but only parses parameters in the "depend" table if the prefix -- parameter is present and non-blank. local function preprocessArgs(prefixTable, step) if type(prefixTable) ~= 'table' then error("Non-table value detected for the prefix table", 2) end if type(step) ~= 'number' then error("Invalid step value detected", 2) end -- Get arguments without a number suffix, and check for bad input. for i,v in ipairs(prefixTable) do if type(v) ~= 'table' or type(v.prefix) ~= "string" or (v.depend and type(v.depend) ~= 'table') then error('Invalid input detected to preprocessArgs prefix table', 2) end preprocessSingleArg(v.prefix) -- Only parse the depend parameter if the prefix parameter is present -- and not blank. if args[v.prefix] and v.depend then for j, dependValue in ipairs(v.depend) do if type(dependValue) ~= 'string' then error('Invalid "depend" parameter value detected in preprocessArgs') end preprocessSingleArg(dependValue) end end end -- Get arguments with number suffixes. local a = 1 -- Counter variable. local moreArgumentsExist = true while moreArgumentsExist == true do moreArgumentsExist = false for i = a, a + step - 1 do for j,v in ipairs(prefixTable) do local prefixArgName = v.prefix .. tostring(i) if origArgs[prefixArgName] then -- Do another loop if any arguments are found, even blank ones. moreArgumentsExist = true preprocessSingleArg(prefixArgName) end -- Process the depend table if the prefix argument is present -- and not blank, or we are processing "prefix1" and "prefix" is -- present and not blank, and if the depend table is present. if v.depend and (args[prefixArgName] or (i == 1 and args[v.prefix])) then for j,dependValue in ipairs(v.depend) do local dependArgName = dependValue .. tostring(i) preprocessSingleArg(dependArgName) end end end end a = a + step end end -- Parse the data parameters in the same order that the old {{infobox}} did, so -- that references etc. will display in the expected places. Parameters that -- depend on another parameter are only processed if that parameter is present, -- to avoid phantom references appearing in article reference lists. local function parseDataParameters() preprocessSingleArg('autoheaders') preprocessSingleArg('child') preprocessSingleArg('bodyclass') preprocessSingleArg('subbox') preprocessSingleArg('bodystyle') preprocessSingleArg('title') preprocessSingleArg('titleclass') preprocessSingleArg('titlestyle') preprocessSingleArg('above') preprocessSingleArg('aboveclass') preprocessSingleArg('abovestyle') preprocessArgs({ {prefix = 'subheader', depend = {'subheaderstyle', 'subheaderrowclass'}} }, 10) preprocessSingleArg('subheaderstyle') preprocessSingleArg('subheaderclass') preprocessArgs({ {prefix = 'image', depend = {'caption', 'imagerowclass'}} }, 10) preprocessSingleArg('captionstyle') preprocessSingleArg('imagestyle') preprocessSingleArg('imageclass') preprocessArgs({ {prefix = 'header'}, {prefix = 'data', depend = {'label'}}, {prefix = 'rowclass'}, {prefix = 'rowstyle'}, {prefix = 'rowcellstyle'}, {prefix = 'class'} }, 50) preprocessSingleArg('headerclass') preprocessSingleArg('headerstyle') preprocessSingleArg('labelstyle') preprocessSingleArg('datastyle') preprocessSingleArg('below') preprocessSingleArg('belowclass') preprocessSingleArg('belowstyle') preprocessSingleArg('name') -- different behaviour for italics if blank or absent args['italic title'] = origArgs['italic title'] preprocessSingleArg('decat') preprocessSingleArg('templatestyles') preprocessSingleArg('child templatestyles') preprocessSingleArg('grandchild templatestyles') end -- If called via #invoke, use the args passed into the invoking template. -- Otherwise, for testing purposes, assume args are being passed directly in. function p.infobox(frame) if frame == mw.getCurrentFrame() then origArgs = frame:getParent().args else origArgs = frame end parseDataParameters() return _infobox() end -- For calling via #invoke within a template function p.infoboxTemplate(frame) origArgs = {} for k,v in pairs(frame.args) do origArgs[k] = mw.text.trim(v) end parseDataParameters() return _infobox() end return p kueb5p6xeoq6x7bxu2zyyl7pmxgesrs Aselkim 0 23829 117255 117254 2026-08-29T12:51:04Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117255 wikitext text/x-wiki {{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden. ordinateurs dans différentes positions.}} '''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines. D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt. Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3. Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954. Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ. == Aẓar n Yisem == [[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]] Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ". == Amezruy d Umhaz n Uselkim: Seg Tfelwit n Usiḍen armi d Tigzi Taragmawant == Aselkim (s teglizit: Computer, s tefransist: Ordinateur), mačči d tamacint i d-ilulen deg yiwen wass. D agmuḍ n wazal n tisutwin n uxemmem, n tusnakt, d tussna. Awal-a "Aselkim" yekka-d seg wamyag "selkem", acku d tamacint yettselkamen tiludna. Maca, uqbel ad naweḍ ɣer yiselkimen imeqqranen n ass-a, yella wahil ɣezzifen n umhaz. === 1. Tallit Tamezwarut: Ifecka n Usiḍen (Tallit taqburt armi d Tisut 17) === Zik, uqbel trisiti d tmacinin, imdanen llan xeddmen '''asiḍen''' s ifassen-nsen. '''Tafelwit n usiḍen''' (Abaque): D afecku amezwaru i sxedmen icinwaten, iṛumaniyen d waṭas n yiɣerfan akken ad xedmen leḥsab s urured. Deg tallit-nni, awal "Aselkim" yella yettunefk i yemdanen ixeddmen asiḍen s ifassen-nsen === 2. Tallit n Tmacinin Timekkanikiyin (Tisut 17 - 19) === Tikti n usnulfu n tmacint ara ixedmen asiḍen s wudem awurman tebda-d s yimusnawen am: [[Blaise Pascal]] (1642): Isnulfa-d Tamacint n Paskal (Pascaline), d tamacint tamekkanikt tamezwarut i yessawḍen ad teg timernit. Charles Babbage (1837): Yessumer-d tikti n Tamacint n Tusleṭ. Tamacint-a ur tettwaxdem ara s lekmal-is deg tallit-nni, maca d nettat i d lsas n yiselkimen n ass-a. Ada Lovelace: D tameṭṭut tamezwarut i yuran ahil i tmacint n Babbage. Ass-a, tettwasemma d tameshilt tamezwarut deg umezruy. === 3. Lsas n Tiẓriyin d Tusnakt (Tazwara n Tisut 20) === Uqbel ad ilin yiselkimen ilikṛununen, ilaq ad ttwasersen lsasen n tusnakt d tmeẓla: '''Aljibṛ n Bul (Algèbre de Boole)''': George Boole isnulfa-d anagraw n tusnakt yebnan ɣef sin wazalen kan: Ih (1) d Ala (0). D wa i d lsas n tangalt timisint i yesseqdac uselkim ass-a. '''Tamacint n Turing (1936'''): Alan Turing, amusnaw amuqqran, yessumer-d tiẓri n "Tmacint n Turing". D tamudemt tasnaktant i yesskanen d akken tamacint tezmer ad teg yal alguritm (algorithme / axwerzim) ma yella tesɛa takatut d yisefka. '''Tasegda n Von Neumann (1945)''': John von Neumann yessumer-d tasegda anda ahil d yisefka ttwakelsen deg yiwen wamkan: Takatut. D tasegda-a i mazal nesseqdac deg yiselkimen-nneɣ armi d ass-a. == Iḥricen d iferdisen igejdanen n uselkim == == Arrum == Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf: '''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ. '''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda: '''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured. '''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim. '''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa: * Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen. * Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil. * Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen. * Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal. == Aseɣẓan == Aselkim mebla aseɣẓan, am tmacint mebla ṛṛuḥ. Aseɣẓan d tugna n yihilen d tinaḍin i yettmududen i usekkar amek ara yexdem. '''Anagraw n wammud''': D aseɣẓan agejday (am ''Windows, Linux, macOS'') i yessefraken arrum, takatut, d yibenkan, u i yeldin tawwurt i yisnasen akken ad xedmen. '''Isnasen''': D iseɣẓanen i wemdan (aseqdac). Am usekker n weḍris, unuɣ, neɣ imesli. '''Ahil''': D azrir n tinaḍin yuran s tmeslayt n usihel i uselkim. == Izeḍwa d Internet == Aselkim ma yella weḥd-s ur yesɛi ara azal amuqqran am wass-a. S uzeṭṭa, iselkimen myuqqnen i usemmeskel isefka. '''Aqeddac''': D aselkim amuqqran, i yettmuddun isefka neɣ tanfiwin i yiselkimen nniḍen (imsaɣen) deg uzeṭṭa. '''Iminig''': D asnas i yettaǧǧan aseqdac ad inig deg yisebtar n Web. '''Asigna''' (Cloud): Ass-a, isefka ur ttwakelsen ara kan deg uḍebsi n uselkim, maca ttwakelsen deg yiqeddacen imeqqranen i wumi nessawel "Asigna". == Taɣellist Tasenselkamt == Deg umaḍal umḍin, isefka d ayen ɣlayen s waṭas. Ilaq ad ten-nḥrez seg tuggziwin. '''Awgelhen''': D tarrayt n uselket n telɣa ɣer wawal uffir s useqdec n tsarut , akken ur ten-yettwali ara win ur nesɛi ara azref. '''Anfafad / Avirus''' (Virus): D aseɣẓan n ddiri i yettbeddilen tkli uselkim war tafrit n uqeddac, i yettakeren isefka, neɣ i yessewḥalen anagraw. '''Tanezgert taɣelsant / aɣrab aɣellsan''' (Firewall): I uḥraz n uzeṭṭa seg yinekcamen ur nesɛi ara azref.[[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]] == iɣbula == [[Taggayt:Tatiknulujit]] [[Taggayt:Aselkim]] 7df2vxlpuw8y5thak56w2x4rbl4a47x 117256 117255 2026-08-29T21:22:04Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117256 wikitext text/x-wiki {{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden. ordinateurs dans différentes positions.}} '''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines. D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt. Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3. Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954. Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ. == Aẓar n Yisem == [[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]] Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ". == Amezruy d Umhaz n Uselkim: Seg Tfelwit n Usiḍen armi d Tigzi Taragmawant == Aselkim (s teglizit: Computer, s tefransist: Ordinateur), mačči d tamacint i d-ilulen deg yiwen wass. D agmuḍ n wazal n tisutwin n uxemmem, n tusnakt, d tussna. Awal-a "Aselkim" yekka-d seg wamyag "selkem", acku d tamacint yettselkamen tiludna. Maca, uqbel ad naweḍ ɣer yiselkimen imeqqranen n ass-a, yella wahil ɣezzifen n umhaz. === 1. Tallit Tamezwarut: Ifecka n Usiḍen (Tallit taqburt armi d Tisut 17) === Zik, uqbel trisiti d tmacinin, imdanen llan xeddmen '''asiḍen''' s ifassen-nsen. '''Tafelwit n usiḍen''' (Abaque): D afecku amezwaru i sxedmen icinwaten, iṛumaniyen d waṭas n yiɣerfan akken ad xedmen leḥsab s urured. Deg tallit-nni, awal "Aselkim" yella yettunefk i yemdanen ixeddmen asiḍen s ifassen-nsen === 2. Tallit n Tmacinin Timekkanikiyin (Tisut 17 - 19) === Tikti n usnulfu n tmacint ara ixedmen asiḍen s wudem awurman tebda-d s yimusnawen am: [[Blaise Pascal]] (1642): Isnulfa-d Tamacint n Paskal (Pascaline), d tamacint tamekkanikt tamezwarut i yessawḍen ad teg timernit. Charles Babbage (1837): Yessumer-d tikti n Tamacint n Tusleṭ. Tamacint-a ur tettwaxdem ara s lekmal-is deg tallit-nni, maca d nettat i d lsas n yiselkimen n ass-a. Ada Lovelace: D tameṭṭut tamezwarut i yuran ahil i tmacint n Babbage. Ass-a, tettwasemma d tameshilt tamezwarut deg umezruy. === 3. Lsas n Tiẓriyin d Tusnakt (Tazwara n Tisut 20) === Uqbel ad ilin yiselkimen ilikṛununen, ilaq ad ttwasersen lsasen n tusnakt d tmeẓla: '''Aljibṛ n Bul (Algèbre de Boole)''': George Boole isnulfa-d anagraw n tusnakt yebnan ɣef sin wazalen kan: Ih (1) d Ala (0). D wa i d lsas n tangalt timisint i yesseqdac uselkim ass-a. '''Tamacint n Turing (1936'''): Alan Turing, amusnaw amuqqran, yessumer-d tiẓri n "Tmacint n Turing". D tamudemt tasnaktant i yesskanen d akken tamacint tezmer ad teg yal alguritm (algorithme / axwerzim) ma yella tesɛa takatut d yisefka. '''Tasegda n Von Neumann (1945)''': John von Neumann yessumer-d tasegda anda ahil d yisefka ttwakelsen deg yiwen wamkan: Takatut. D tasegda-a i mazal nesseqdac deg yiselkimen-nneɣ armi d ass-a. === 4. Tallit n Tmacinin Tilikṛunanin Timezwura (1940 - 1950) === Deg tallit n umḍiq wis sin, anagraw n tmacinin tilikṛunanin yebda-d s useqdec n tubabin n trisiti (tubes à vide). '''ENIAC (1945)''': D aselkim ameqqran, yewzen aṭas deg taẓayt, yessutur aṭas n trisiti. Maca yella d aselkim amezwaru i yessawḍen ad yexdem asiḍen s urured ameqqran. Deg tallit-a, anagraw imisin (0 d 1) yuɣal d lsas n yal tamhelt tasenselkamt. == Iḥricen d iferdisen igejdanen n uselkim == == Arrum == Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf: '''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ. '''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda: '''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured. '''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim. '''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa: * Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen. * Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil. * Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen. * Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal. == Aseɣẓan == Aselkim mebla aseɣẓan, am tmacint mebla ṛṛuḥ. Aseɣẓan d tugna n yihilen d tinaḍin i yettmududen i usekkar amek ara yexdem. '''Anagraw n wammud''': D aseɣẓan agejday (am ''Windows, Linux, macOS'') i yessefraken arrum, takatut, d yibenkan, u i yeldin tawwurt i yisnasen akken ad xedmen. '''Isnasen''': D iseɣẓanen i wemdan (aseqdac). Am usekker n weḍris, unuɣ, neɣ imesli. '''Ahil''': D azrir n tinaḍin yuran s tmeslayt n usihel i uselkim. == Izeḍwa d Internet == Aselkim ma yella weḥd-s ur yesɛi ara azal amuqqran am wass-a. S uzeṭṭa, iselkimen myuqqnen i usemmeskel isefka. '''Aqeddac''': D aselkim amuqqran, i yettmuddun isefka neɣ tanfiwin i yiselkimen nniḍen (imsaɣen) deg uzeṭṭa. '''Iminig''': D asnas i yettaǧǧan aseqdac ad inig deg yisebtar n Web. '''Asigna''' (Cloud): Ass-a, isefka ur ttwakelsen ara kan deg uḍebsi n uselkim, maca ttwakelsen deg yiqeddacen imeqqranen i wumi nessawel "Asigna". == Taɣellist Tasenselkamt == Deg umaḍal umḍin, isefka d ayen ɣlayen s waṭas. Ilaq ad ten-nḥrez seg tuggziwin. '''Awgelhen''': D tarrayt n uselket n telɣa ɣer wawal uffir s useqdec n tsarut , akken ur ten-yettwali ara win ur nesɛi ara azref. '''Anfafad / Avirus''' (Virus): D aseɣẓan n ddiri i yettbeddilen tkli uselkim war tafrit n uqeddac, i yettakeren isefka, neɣ i yessewḥalen anagraw. '''Tanezgert taɣelsant / aɣrab aɣellsan''' (Firewall): I uḥraz n uzeṭṭa seg yinekcamen ur nesɛi ara azref.[[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]] == iɣbula == [[Taggayt:Tatiknulujit]] [[Taggayt:Aselkim]] 38diysucczkfclee9trkul2n9u993hu 117260 117256 2026-08-30T10:14:13Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117260 wikitext text/x-wiki {{multiple image|perrow=2|total_width=300|image1=ENIAC-changing_a_tube.jpg|alt1=Man replacing one vacuum tube out of hundreds in early computer|image2=IBM System360 Mainframe.jpg|alt2=Computer room with multiple computer cabinets and operating panel|image3=LYF WATER 2 Smartphone.JPG|alt3=Smartphone with rainbow-like display held in a hand|image4=ThinkCentre S50.jpg|alt4=Black desktop computer with monitor on top and keyboard in front|image5=Gamecube-console.jpg|alt5=Purple video game console with attached controller|image6=Summit (supercomputer).jpg|alt6=Rows of large, dark computer cabinets in warehouse-like room|footer=iselkimen deg talliyin yemgaraden. ordinateurs dans différentes positions.}} '''Aselkim''' d tamacint taliktṛunant n usiḍen. Tezmer ad tselkem iseɣzanen. Iseɣzanen deg-sen tingalin i d-yeqqaṛen i usekkar amek ad yeqdec ɣef yisefka umḍinen. Seg yibenkan i d-yesbabbay usekkar iseɣzanen d yisefka i tkatut-ines. D Charles Babbage, ajenyuṛ si Tmurt n Lengliz, i d-yesnulfan di 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syin akkin, di 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin n uselkim. Ma d aselkim atrar, d Alan Turing, amusnak si Tmurt n Lengliz, i d-isersen imenzayen-ines di 1936. D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing. Nezmer ad d-nini Turing d ababat n tsenselkimt. Dɣa aselkim amezwaru, Manchester Mark 1, yeffeɣ-d di Tesdawit n Manchester deg ussegas n 1949. IBM 360 d aselkim amezwaru i yenzan s waṭas. Yeffeɣ-d di 1954. Taẓayt-is tekka nnig 2000 kg, ma d taččaṛt-is tewweḍ ar 3 m3. Syin akkin, seg usegas ar wayeḍ, aselkim yeƫƫuɣal d aṭuṭaḥ, d afessas, d arurad. Aselkim i nessen ass-a, ur yewwiḍ ara kilu di taẓayt, yerna d arurad 2 imelyunen n tikkal af uselkim amezwaru i d-yeffɣen di 1954. Ass-a, aselkim yekcem di yal annar n tudert. Yewweḍ-d armi d tilifun i nettawi yid-neɣ. Sya ar zdat, yezmer ad yaweḍ ar daxel n wallaɣ-nneɣ. == Aẓar n Yisem == [[Tugna:X-4_with_Female_Computer_-_GPN-2000-001932.jpg|alt=A human computer.|vignette|aselkim amdanan, akked amikṛuscup d tamsiḍent, 1952.ordinateur humain, avec un microscope et une calculatrice, 1952.]] Deg tmaziɣt, Aselkim (iselkmen) yusa-d seg umyag 'Selkem' i yesɛan anamek n "exucute, نفذ". == Amezruy d Umhaz n Uselkim: Seg Tfelwit n Usiḍen armi d Tigzi Taragmawant == Aselkim (s teglizit: Computer, s tefransist: Ordinateur), mačči d tamacint i d-ilulen deg yiwen wass. D agmuḍ n wazal n tisutwin n uxemmem, n tusnakt, d tussna. Awal-a "Aselkim" yekka-d seg wamyag "selkem", acku d tamacint yettselkamen tiludna. Maca, uqbel ad naweḍ ɣer yiselkimen imeqqranen n ass-a, yella wahil ɣezzifen n umhaz. === 1. Tallit Tamezwarut: Ifecka n Usiḍen (Tallit taqburt armi d Tisut 17) === Zik, uqbel trisiti d tmacinin, imdanen llan xeddmen '''asiḍen''' s ifassen-nsen. '''Tafelwit n usiḍen''' (Abaque): D afecku amezwaru i sxedmen icinwaten, iṛumaniyen d waṭas n yiɣerfan akken ad xedmen leḥsab s urured. Deg tallit-nni, awal "Aselkim" yella yettunefk i yemdanen ixeddmen asiḍen s ifassen-nsen === 2. Tallit n Tmacinin Timekkanikiyin (Tisut 17 - 19) === Tikti n usnulfu n tmacint ara ixedmen asiḍen s wudem awurman tebda-d s yimusnawen am: [[Blaise Pascal]] (1642): Isnulfa-d Tamacint n Paskal (Pascaline), d tamacint tamekkanikt tamezwarut i yessawḍen ad teg timernit. Charles Babbage (1837): Yessumer-d tikti n Tamacint n Tusleṭ. Tamacint-a ur tettwaxdem ara s lekmal-is deg tallit-nni, maca d nettat i d lsas n yiselkimen n ass-a. Ada Lovelace: D tameṭṭut tamezwarut i yuran ahil i tmacint n Babbage. Ass-a, tettwasemma d tameshilt tamezwarut deg umezruy. === 3. Lsas n Tiẓriyin d Tusnakt (Tazwara n Tisut 20) === Uqbel ad ilin yiselkimen ilikṛununen, ilaq ad ttwasersen lsasen n tusnakt d tmeẓla: '''Aljibṛ n Bul (Algèbre de Boole)''': George Boole isnulfa-d anagraw n tusnakt yebnan ɣef sin wazalen kan: Ih (1) d Ala (0). D wa i d lsas n tangalt timisint i yesseqdac uselkim ass-a. '''Tamacint n Turing (1936'''): Alan Turing, amusnaw amuqqran, yessumer-d tiẓri n "Tmacint n Turing". D tamudemt tasnaktant i yesskanen d akken tamacint tezmer ad teg yal alguritm (algorithme / axwerzim) ma yella tesɛa takatut d yisefka. '''Tasegda n Von Neumann (1945)''': John von Neumann yessumer-d tasegda anda ahil d yisefka ttwakelsen deg yiwen wamkan: Takatut. D tasegda-a i mazal nesseqdac deg yiselkimen-nneɣ armi d ass-a. === 4. Tallit n Tmacinin Tilikṛunanin Timezwura (1940 - 1950) === Deg tallit n umḍiq wis sin, anagraw n tmacinin tilikṛunanin yebda-d s useqdec n tubabin n trisiti (tubes à vide). '''ENIAC (1945)''': D aselkim ameqqran, yewzen aṭas deg taẓayt, yessutur aṭas n trisiti. Maca yella d aselkim amezwaru i yessawḍen ad yexdem asiḍen s urured ameqqran. Deg tallit-a, anagraw imisin (0 d 1) yuɣal d lsas n yal tamhelt tasenselkamt. === 5. Tallit n Imnenniḍen Yettwaselɣen d Imikṛusekkaren (1960 - 1980) === Asnulfu n uzenbu (aṭṛunzisṭur) deg 1947, d imnenniḍen yettwaselɣen (circuits intégrés) yefkan abrid i tmacinin akken ad uɣalent meẓẓiyit, ad rxisent, yerna ad ilint ɣer yal yiwen. '''Amikṛusekkar''': Deg 1971, Intel tefka-d amikṛusekkar amezwaru. D allaɣ (CPU) i yezdin akk igmanen n usiḍen deg yiwen n uceṛṛun (puce) ameẓyan. '''Aselkim udmawan''' (PC): Deg 1980, llalen am Apple d IBM fkan i yemdanen iselkimen s wudem amadwan. '''Anagraw n Wammud''' : Lulen-d yinagrawen am MS-DOS, Windows, d [[Linux]], i yessawḍen ad yili Agrudem Amdan-Tamacint fessusen i useqdac. '''Arrum d Aseɣẓan''': Tasenselkimt tebḍu ɣer sin n yiḥricen: Arrum (igmanen iɣaranen am ugdil, unasiw, asekkar) d Aseɣẓan (ihilen d yinagrawen). === 6. Tallit n Internet d Yizeḍwa (1990 - 2010) === Aselkim ur yeqqim ara weḥd-s. S usnulfu n Internet (Azeṭṭa agraɣlan), iselkimen myuqqnen gar-asen. '''Iqeddacen d Imsaɣen''': Lulen-d yiqeddacen imeqqranen i yettmuddun isefka i yiselkimen n umaḍal. '''Azeṭṭa n Tissist''' (World Wide Web / Web): Tim Berners-Lee isnulfa-d Web, i yerran talɣut tezmer ad ttwakcent s wudem fessusen s yiminigen. '''Aselkim n Ufus''' '''d Tilifunat:''' Aselkim yuɣal am uceṛṛun, yezmer ad yili deg ljib n useqdac. == Iḥricen d iferdisen igejdanen n uselkim == == Arrum == Arrum d igmanen iɣaranen (physiques) n uselkim i nezmer ad ten-nwali neɣ ad ten-nnal. Gar yigmanen-a, ad naf: '''Asekkar''' (CPU): D allaɣ n uselkim. Netta i yettsekkaren isefka, i yettselkamen tinaḍin, u i yessuffuɣen agmuḍ. '''Takatut''': D amkan anda yettwaḥerrez usekker i yimal. Tettwabḍu ɣer sin n yigezda: '''Takatut tuddirt''' (RAM): D takatut i yettxeddemen kan mi ara yili uselkim yecɛel. Tettwasefk i usekkar akken ad yessukel isefka s urured. '''Takatut tugrist''' (ROM): D takatut yettwaɣersen, ur tettbeddil ara, tettaǧǧa aselkim ad yekker (amorçage / awel) mi ara tecɛelḍ trisiti ɣer uslkim. '''Ibenkan''': D ibenkan n wekcam d tuffɣa: * Anasiw: I usekcem n yisekkilen d wawalen. * Tamumedt / Taɣerdayt: I usenked d umutti n teḥnaccaṭ ɣef ugdil. * Agdil: Allal n ubeggeḍ i yisekkilen, tugniwin, d yisnasen. * Aḍebsi / Tasfift: I uḥraz n isefka i yimal. == Aseɣẓan == Aselkim mebla aseɣẓan, am tmacint mebla ṛṛuḥ. Aseɣẓan d tugna n yihilen d tinaḍin i yettmududen i usekkar amek ara yexdem. '''Anagraw n wammud''': D aseɣẓan agejday (am ''Windows, Linux, macOS'') i yessefraken arrum, takatut, d yibenkan, u i yeldin tawwurt i yisnasen akken ad xedmen. '''Isnasen''': D iseɣẓanen i wemdan (aseqdac). Am usekker n weḍris, unuɣ, neɣ imesli. '''Ahil''': D azrir n tinaḍin yuran s tmeslayt n usihel i uselkim. == Izeḍwa d Internet == Aselkim ma yella weḥd-s ur yesɛi ara azal amuqqran am wass-a. S uzeṭṭa, iselkimen myuqqnen i usemmeskel isefka. '''Aqeddac''': D aselkim amuqqran, i yettmuddun isefka neɣ tanfiwin i yiselkimen nniḍen (imsaɣen) deg uzeṭṭa. '''Iminig''': D asnas i yettaǧǧan aseqdac ad inig deg yisebtar n Web. '''Asigna''' (Cloud): Ass-a, isefka ur ttwakelsen ara kan deg uḍebsi n uselkim, maca ttwakelsen deg yiqeddacen imeqqranen i wumi nessawel "Asigna". == Taɣellist Tasenselkamt == Deg umaḍal umḍin, isefka d ayen ɣlayen s waṭas. Ilaq ad ten-nḥrez seg tuggziwin. '''Awgelhen''': D tarrayt n uselket n telɣa ɣer wawal uffir s useqdec n tsarut , akken ur ten-yettwali ara win ur nesɛi ara azref. '''Anfafad / Avirus''' (Virus): D aseɣẓan n ddiri i yettbeddilen tkli uselkim war tafrit n uqeddac, i yettakeren isefka, neɣ i yessewḥalen anagraw. '''Tanezgert taɣelsant / aɣrab aɣellsan''' (Firewall): I uḥraz n uzeṭṭa seg yinekcamen ur nesɛi ara azref.[[Tugna:Abacus_6.png|gauche|vignette|suanpan ({{Lang|zh|算盘}}) n Tcinwa. Amaru yettwakalen deg uḍar-a d 6.302.715.408. suapan ({{Lang|zh|算盘}}) chinois. Le nombre écrit dans cette partie est 6.302.715.408.]] == iɣbula == [[Taggayt:Tatiknulujit]] [[Taggayt:Aselkim]] 4aarr3s58uneql49bsyrlzq0mqk176c Vladimir Lenin 0 25541 117257 117253 2026-08-29T21:34:58Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117257 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Lenin in 1920 (cropped).jpg|vignette|Lenin deg 1920.]] '''Vladimir Ilitch Oulianov''', win i wumi qqaren s yisem azayez '''Lenin''', d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg [[Rusya]], yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin]]. Tasnaktit-is, i wumi qqaren '''Talinit''', tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda. == Temeddurt-is tamezwarut d usegmi == Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg [[Rusya]]. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian. Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran. == Asaka asertan, anfay, d tmuɣli n Tlinit == Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer [[Saint-Petersburg]], yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]]. Yeqbel s tidet d akken taserkemt n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla. '''Abbaẓ d Unfay''': Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is '''Nadejda Krupskaya'''. Deffir mi d-yunfa Vladimir Lenin ɣer temdint n Saint-Petersburg deg useggas n 1893, yebda amennuɣ-is asertan s wudem uffir gar yixeddamen n luzinat, anda i d-yesbedd netta d kra n yigrawliwen nniḍen (gar-asen Yuly Martov) tarbaɛt tasertant umi semman « Tadukli n Umennuɣ i Weslelli n Tserkemt n Yixeddamen ». Tarbaɛt-a tella tessewjad asuffeɣ n yiwen n uɣmis agrawlaw n tuffra i wakken ad d-tessaki ixeddamen ɣef yizerfan-nsen yerna ad tessenfali tasertit taqesḥant mgal udabu n Utsar. Maca, uqbel ad d-yeffeɣ uṭṭun amezwaru n uɣmis-nni, tamsulta tasertant tuffirt n utsar (yettwassnen s yisem n Okhrana) twala tirmudt-nsen s tmentilt n yqeddacen-is. Deg yiḍ n 20 duǧember 1895, Lenin yettwaṭṭef s wudmawan (yettwabbeẓ) netta d waṭas n yimaslaḍen n ukabar. Lenin yeqqim deg lḥebs (tazeqqa n useddu) n Saint-Petersburg azal n 14 n wagguren. Ɣas akken yella seddaw n tɛessast tameqqrant, ur yeḥbis ara tirmudt-is tasnaktat; yella yesseqdac Ileɣ(lḥebber) uffir (s uyefki) d wawalen uffiren deg yidlisen i d-ttawin yimawlan-is iwakken ad ikemmel tiririt d useddu n temsal n lbeṛṛa. Deg fuṛaṛ 1897, taɣdemt n utsar tḥekkem fell-as s kraḍ n yiseggasen n unfa ɣer temnaḍt taqesḥant n Sibirya, deg yiwet n taddart umi semman Chouchinskoïé (Shushenskoye) i d-yezgan deg temnaḍt n Yeniseysk. Ɣas akken lḥala n tudert deg Sibirya tella d tasemmaṭ yerna d tin iɛezlen mliḥ ɣef umaḍal, Lenin yesseqdec tallit-nni n unfa iwakken ad yesnerni tussna-ines d tẓri-ines tamarksit. Deg useggas n 1898, terza-d fell-as ɣer Sibirya tmeddakkelt-is deg umennuɣ, '''Nadejda Krupskaya''', i yettwabbeẓen ula d nettat; dinna i zewǧen s wudem azerfan iwakken ad ten-ǧǧen yiduba ad ddren deg yiwen n uxxam. Deg tallit-nni n usufeɣ, Lenin yura adlis-is afelsaf d udamsan amezwaru ameqqran umi isemma « Asnegmu n Temsihrit(Tkapitalit) deg Rrus » (Развитие капитализма в России), anda i d-yesbeggen s yimḍanen d usleḍ d akken timetti tarusit tebda tettaǧǧa tanemhizt taqburt n tfellaḥt, tetteddu srid ɣer [[Tamsihrit|temsihrit]](tkapitalit) tamgurant, dɣa aya yefka-as ttbut d akken asmil(taserkimt) ameskari (ixeddamen) d netta i d taɣerfa tagejdant ara yesselḥun tagrawla i d-itteddun. Mi tfukk tegnit-is n unfa deg Sibirya deg fuṛaṛ 1900, adabu n utsar yegdel fell-as ad yezdeɣ deg temdinin timeqqranin n Rrus. Imi i yebɣa ad ikemmel amennuɣ war ma teṭṭef-it tmsulta tikkelt nniḍen, Lenin yeffeɣ seg tmurt n Rrus deg unebdu n useggas n 1900, yebda tallit tamaynut n unfa agraɣlan deg Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz d Taswisrit). D tallit-a i d-yeldin tawwurt i usbeddi n uɣmis agrawlaw Iskra (« Ifeṭṭiwej ») d ussewjed n tsuddest ijehden n Ukabar Abulčivik. '''Akabar Abulčivik''': Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »). Deg tallit n unfa-ines deg Tuṛuft Tutrimt (gar Munich, London d Genève), Vladimir Lenin yeqsed ad yesdukkel akk tirebbaɛ timarksiyin tirusiyin i yellan mfaṛaqent seddaw n yiwen n ukabar agrawlaw iğehden. I wakken ad yaweḍ ɣer yiswi-a, yesseqdec ayen yesbedd yakan netta d yimeddukkal-is (am Georgi Plekhanov d Yuly Martov) aɣmis uffir umi semman ''Iskra''. Aɣmis-agi yella d allal agejdan n usedmer, n usnefli asnaktay d tuqqna n yizdayen gar tseddasin tagrawlawin i yessemlalayen ixeddamen d yinelmaden deg daxel n Rrus. Deg useggas n 1902, Lenin yura yiwen n udlis asnaktay ameqqran umi isemma « D acu ara nexdem? » (Что делать?). Deg tektabt-a, yessegza-d tiẓri-ines ɣef wamek ilaq ad yebnu ukabar asertan: yettwali d akken asmil ameskari (ixeddamen) weḥd-s ur yezmir ara ad d-yesnulfu tamṣukt tanemlayt tummidt war ma tewweḍ-it-id seg berra, acku amennuɣ amguran n yixeddamen yettawi kan ɣer ''tsendikalit''. Ihi, yenna-d d akken ilaq ad d-yili yiwen n '''ukabar n yigrawliwen imsaduren''', i yebnan ɣef tseddi, tugrint iğehden d '''tlemmast tamagdayt''' (tadimuqṛatit)—anda i d-yettili umciwer d umeslay ilelli deg daxel n ukabar, maca ticki yettwaṭṭef rray sɣur tuget, ilaq akk imaslaḍen ad t-qeblen yerna ad t-snekren s wudem yesseddin. Deg unebdu n useggas n 1903, '''Akabar''' '''Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus''' ('''POSDR''') yesselḥa agraw-is amatu wis sin deg Bruxelles sakin yunfa ɣer London. Deg ugraw-agi, tekker-d yiwet n tenmegla taqesḥant gar Lenin d umeddakkel-is Yuly Martov ɣef usaḍuf amezwaru n ukabar (ilugan n ukabar): Lenin yebɣa ad yerr tiwuriwin s wudem awizi neɣ amirew i yiɛeggalen (yal aɛeggal ilaq ad yettekki srid yerna s wudem amsadur deg yiwet n tsaddast tuffirt), ma d Martov yebɣa akabar ad yili s wudem ameccaq neɣ yerna ad yeqbel yal yiwen i d-yettaken tallalt ɣas ur yelli ara d agrawliw uffir. Mi d-yewweḍ lweqt n tefrant ɣef tseqqamut talemmast d teẓrigt n uɣmis Iskra, tagrawt i yeḍfren Lenin tewwi tuget n tefranin, dɣa seg yimir-nni semman-asen Ibulčiviken (seg wawal arusi bol'chinstvo i d-yemmalen wid n tuget). Ma d tagrawt n Martov i yellan deg tdersi, semman-asen Imenčiviken (seg wawal arusi men'chinstvo). Bṭu-agi ur yeqqim ara kan d amgired n tmuɣli ɣef yilugan, maca yuɣal d taẓuni tasnaktayt talqayant: Ibulčiviken kran srid ɣer usedmer d tegrawla tamsekrit iwakken ad ṭṭfen adabu, ma d Imenčiviken tmuɣli-nsen tella tettheyyi abrid ameẓẓayan i tdiganin ''tidimuqṛatiyin'' tiburjwiyin uqbel tanemla. Ihi deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n U'''kabar Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR)''', Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin: * ''Ibulčiviken'' (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu. * ''Imenčiviken'' (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan. Ɣas akken llant kra n tegnatin n usemlili deg yiseggasen i d-yeḍfren, Lenin ikemmel lebni n tsuddest-is war aḥbas. Deg temlilit n Prague deg useggas n 1912, Ibulčiviken bḍan s wudem unṣib d Imenčiviken, dɣa sbedden akabar-nsen d aḥrur yerna iteddu deg unegmu deg tallit-nni akked iseggasen i d-ḍfren, d netta i yuɣalen d lsas igejdanen i Tegrawla n Tuber deg useggas n 1917. == Tagrawla n 1917 == Deg useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella tettwaɣ mliḥ s sebba n Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, laẓ, d wuguren n tdamsa: '''Tagrawla n Fuṛaṛ 1917''': Agdud d yiserdasen kran mgal Utsar Nikulas Wis Sin, dɣa yeɣli udabu n utsar, tbedd yiwen n unabaḍ uɛḍil. Deg tazwara n useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella deg yal addad(liḥala), rnu-as-d aɣelluy n tdamsa i d-yeglan s lexṣas ameqqran n weɣrum, laẓ d tneqqlebt gar yimezdaɣen n tmaneɣt Petrograd (Saint-Petersburg). Ass n 23 fuṛaṛ (8 meɣres deg teswast tatrart), deg Wass Agraɣlan n Tmeṭṭut, tullas tixeddamin fɣent-d srid ɣer yizenqan s yisuɣan n « Aɣrum d Talwit! ». Amussu-a yemɣer s lemɣawla mi d-rrnan fell-asen yixeddamen n luzinat, dɣa yeḍra-d usunded amatu (grève générale) i yerran tamdint akk amzun texla war irmuden. Mi d-yefka Utsar Nikulas Wis Sin lameṛ i yiserdasen iwakken ad wten agdud s rṣas, teḍra-d yiwet n tkerwa tameqqrant: iserdasen ugin ad wten ɣef "igrawliwen", dɣa gullen ɣer yidis n yixeddamen yerna fkan-asen leslaḥ. Imi i iwala akk iɛessasen-is ǧǧan-t, Utsar Nikulas Wis Sin yettwaḥṛes armi i yexdem i yiman-isasegdel n udabu (yuǧǧa adabu) ass n 2 meɣres 1917, dɣa d taggara i d-yewwḍen i tenbaḍt n twacult n Romanov i yeṭṭfen tamurt ugar n kraḍ n leqrun. Tagrawla-a n Fuṛaṛ tessebded yiwet n tegnit tasertant tameynut umi semman adabu aslig, anda i d-nnulfan sin n yiduba mgaraden: '''Anabaḍ uɛḍil''', i sbedden yiburjwiyen d wid n tmuɣli talibiralit deg useqqamu n Duma, yebɣan ad ikemmel ṭṭraḍ d wumuɣ adimuqṛati aburjwa. '''Aseqqamu n Yisuvyaten n Petrograd''' (Soviet), i d-yemmalen srid taɣect d yiswiyen n yixeddamen d yiserdasen. Ɣas akken Vladimir Lenin yella mazal-it deg unfa deg ''[[Taswist|Tswisrit]]'' deg tallit-nni, ifhem s lemɣawla d akken anabaḍ uɛḍil ur yezmir ara ad yefk talwit neɣ ad yebḍu akal i yifellaḥen. Seg yimir-nni, yebda aheyyi n tuɣalin-is ɣer tmurt iwakken ad yesseqdec tagnit-a n udabu aslig i usedmer n usmil ameskari d useɣli n yiburjwiyen deg wayen ara yuɣalen d Tagrawla n Tuber. '''Tuɣalin n Lenin''': Deg yebrir 1917, Lenin yuɣal-d seg ''Taswisrit'' ɣer Saint-Petersburg (Petrograd) s tmacint i d-thegga Lalman. Yenna-d deg tefyirt-is tameqqrant (Tisumar n Yebrir): « Akk adabu ilaq ad yuɣal i yisuvyaten (iseqquma n yixeddamen d yiserdasen)! ». Mi d-tewweḍ lexbaṛ n usedmer n udabu n utsar deg Tegrawla n Fuṛaṛ ɣer temdint n Zurich deg Taswisrit anda yella Lenin deg unfa, yeqsed ad yuɣal s lemɣawla ɣer tmurt-is iwakken ad yesselḥu amussu agrawlaw. Imi i yella [[Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru]] gar Rrus d Lalman, abrid yella yeqfel s yimenɣiyen; maca anabaḍ almani yeqbel ad yeǧǧ Lenin d yimeddukkal-is ad zegren tamurt n Lalman deg yiwen n '''unazaɣ''' n tmacint s wuldun (wagon plombé), acku imḍebbren ilmaniyen nwan d akken tuɣalin n Lenin ad texleq urway d war arkad deg Rrus, dɣa ad t-tessuffeɣ seg umgaru. Ass n 16 yebrir 1917 (3 yebrir s teswast taqburt), Lenin yewweḍ-d s tmacint ɣer tɣsertt n Finland deg Petrograd. Dinna, mmugren-t-id luluf n yixeddamen, n yiselwayen n yisuvyaten d yiserdasen yerran yis-s tameɣra tagrawlawt. Deg wakud-nni kan, Lenin yuli ɣef yiwet n tkeṛṛust taserdasant yerna yefka yiwen n yinan iqesḥen, anda i d-yessawel srid ɣer ukemmel n tegrawla d uqbaḍ n udabu war ma steɛṛfen s Unabaḍ Uɛḍil. '''Tagrawla n Tuber 1917''': Deg yiḍ n 24 ɣer 25 tuber 1917 (s wazemz ajulyan), Ibulčiviken seddaw n tmehla n Lenin d Leon Trotsky ṭṭfen Tiɣremt n Tsegrest (Palais d'Hiver), dɣa sseɣlin anabaḍ amiran, sbedden anabaḍ asuvyati azduklan. cefnbxzpqogzdc97qcbgh3429f7qvc3 117261 117257 2026-08-30T10:21:39Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117261 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Lenin in 1920 (cropped).jpg|vignette|Lenin deg 1920.]] '''Vladimir Ilitch Oulianov''', win i wumi qqaren s yisem azayez '''Lenin''', d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg [[Rusya]], yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin]]. Tasnaktit-is, i wumi qqaren '''Talinit''', tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda. == Temeddurt-is tamezwarut d usegmi == Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg [[Rusya]]. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian. Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran. == Asaka asertan, anfay, d tmuɣli n Tlinit == Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer [[Saint-Petersburg]], yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]]. Yeqbel s tidet d akken taserkemt n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla. '''Abbaẓ d Unfay''': Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is '''Nadejda Krupskaya'''. Deffir mi d-yunfa Vladimir Lenin ɣer temdint n Saint-Petersburg deg useggas n 1893, yebda amennuɣ-is asertan s wudem uffir gar yixeddamen n luzinat, anda i d-yesbedd netta d kra n yigrawliwen nniḍen (gar-asen Yuly Martov) tarbaɛt tasertant umi semman « Tadukli n Umennuɣ i Weslelli n Tserkemt n Yixeddamen ». Tarbaɛt-a tella tessewjad asuffeɣ n yiwen n uɣmis agrawlaw n tuffra i wakken ad d-tessaki ixeddamen ɣef yizerfan-nsen yerna ad tessenfali tasertit taqesḥant mgal udabu n Utsar. Maca, uqbel ad d-yeffeɣ uṭṭun amezwaru n uɣmis-nni, tamsulta tasertant tuffirt n utsar (yettwassnen s yisem n Okhrana) twala tirmudt-nsen s tmentilt n yqeddacen-is. Deg yiḍ n 20 duǧember 1895, Lenin yettwaṭṭef s wudmawan (yettwabbeẓ) netta d waṭas n yimaslaḍen n ukabar. Lenin yeqqim deg lḥebs (tazeqqa n useddu) n Saint-Petersburg azal n 14 n wagguren. Ɣas akken yella seddaw n tɛessast tameqqrant, ur yeḥbis ara tirmudt-is tasnaktat; yella yesseqdac Ileɣ(lḥebber) uffir (s uyefki) d wawalen uffiren deg yidlisen i d-ttawin yimawlan-is iwakken ad ikemmel tiririt d useddu n temsal n lbeṛṛa. Deg fuṛaṛ 1897, taɣdemt n utsar tḥekkem fell-as s kraḍ n yiseggasen n unfa ɣer temnaḍt taqesḥant n Sibirya, deg yiwet n taddart umi semman Chouchinskoïé (Shushenskoye) i d-yezgan deg temnaḍt n Yeniseysk. Ɣas akken lḥala n tudert deg Sibirya tella d tasemmaṭ yerna d tin iɛezlen mliḥ ɣef umaḍal, Lenin yesseqdec tallit-nni n unfa iwakken ad yesnerni tussna-ines d tẓri-ines tamarksit. Deg useggas n 1898, terza-d fell-as ɣer Sibirya tmeddakkelt-is deg umennuɣ, '''Nadejda Krupskaya''', i yettwabbeẓen ula d nettat; dinna i zewǧen s wudem azerfan iwakken ad ten-ǧǧen yiduba ad ddren deg yiwen n uxxam. Deg tallit-nni n usufeɣ, Lenin yura adlis-is afelsaf d udamsan amezwaru ameqqran umi isemma « Asnegmu n Temsihrit(Tkapitalit) deg Rrus » (Развитие капитализма в России), anda i d-yesbeggen s yimḍanen d usleḍ d akken timetti tarusit tebda tettaǧǧa tanemhizt taqburt n tfellaḥt, tetteddu srid ɣer [[Tamsihrit|temsihrit]](tkapitalit) tamgurant, dɣa aya yefka-as ttbut d akken asmil(taserkimt) ameskari (ixeddamen) d netta i d taɣerfa tagejdant ara yesselḥun tagrawla i d-itteddun. Mi tfukk tegnit-is n unfa deg Sibirya deg fuṛaṛ 1900, adabu n utsar yegdel fell-as ad yezdeɣ deg temdinin timeqqranin n Rrus. Imi i yebɣa ad ikemmel amennuɣ war ma teṭṭef-it tmsulta tikkelt nniḍen, Lenin yeffeɣ seg tmurt n Rrus deg unebdu n useggas n 1900, yebda tallit tamaynut n unfa agraɣlan deg Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz d Taswisrit). D tallit-a i d-yeldin tawwurt i usbeddi n uɣmis agrawlaw Iskra (« Ifeṭṭiwej ») d ussewjed n tsuddest ijehden n Ukabar Abulčivik. '''Akabar Abulčivik''': Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »). Deg tallit n unfa-ines deg Tuṛuft Tutrimt (gar Munich, London d Genève), Vladimir Lenin yeqsed ad yesdukkel akk tirebbaɛ timarksiyin tirusiyin i yellan mfaṛaqent seddaw n yiwen n ukabar agrawlaw iğehden. I wakken ad yaweḍ ɣer yiswi-a, yesseqdec ayen yesbedd yakan netta d yimeddukkal-is (am Georgi Plekhanov d Yuly Martov) aɣmis uffir umi semman ''Iskra''. Aɣmis-agi yella d allal agejdan n usedmer, n usnefli asnaktay d tuqqna n yizdayen gar tseddasin tagrawlawin i yessemlalayen ixeddamen d yinelmaden deg daxel n Rrus. Deg useggas n 1902, Lenin yura yiwen n udlis asnaktay ameqqran umi isemma « D acu ara nexdem? » (Что делать?). Deg tektabt-a, yessegza-d tiẓri-ines ɣef wamek ilaq ad yebnu ukabar asertan: yettwali d akken asmil ameskari (ixeddamen) weḥd-s ur yezmir ara ad d-yesnulfu tamṣukt tanemlayt tummidt war ma tewweḍ-it-id seg berra, acku amennuɣ amguran n yixeddamen yettawi kan ɣer ''tsendikalit''. Ihi, yenna-d d akken ilaq ad d-yili yiwen n '''ukabar n yigrawliwen imsaduren''', i yebnan ɣef tseddi, tugrint iğehden d '''tlemmast tamagdayt''' (tadimuqṛatit)—anda i d-yettili umciwer d umeslay ilelli deg daxel n ukabar, maca ticki yettwaṭṭef rray sɣur tuget, ilaq akk imaslaḍen ad t-qeblen yerna ad t-snekren s wudem yesseddin. Deg unebdu n useggas n 1903, '''Akabar''' '''Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus''' ('''POSDR''') yesselḥa agraw-is amatu wis sin deg Bruxelles sakin yunfa ɣer London. Deg ugraw-agi, tekker-d yiwet n tenmegla taqesḥant gar Lenin d umeddakkel-is Yuly Martov ɣef usaḍuf amezwaru n ukabar (ilugan n ukabar): Lenin yebɣa ad yerr tiwuriwin s wudem awizi neɣ amirew i yiɛeggalen (yal aɛeggal ilaq ad yettekki srid yerna s wudem amsadur deg yiwet n tsaddast tuffirt), ma d Martov yebɣa akabar ad yili s wudem ameccaq neɣ yerna ad yeqbel yal yiwen i d-yettaken tallalt ɣas ur yelli ara d agrawliw uffir. Mi d-yewweḍ lweqt n tefrant ɣef tseqqamut talemmast d teẓrigt n uɣmis Iskra, tagrawt i yeḍfren Lenin tewwi tuget n tefranin, dɣa seg yimir-nni semman-asen Ibulčiviken (seg wawal arusi bol'chinstvo i d-yemmalen wid n tuget). Ma d tagrawt n Martov i yellan deg tdersi, semman-asen Imenčiviken (seg wawal arusi men'chinstvo). Bṭu-agi ur yeqqim ara kan d amgired n tmuɣli ɣef yilugan, maca yuɣal d taẓuni tasnaktayt talqayant: Ibulčiviken kran srid ɣer usedmer d tegrawla tamsekrit iwakken ad ṭṭfen adabu, ma d Imenčiviken tmuɣli-nsen tella tettheyyi abrid ameẓẓayan i tdiganin ''tidimuqṛatiyin'' tiburjwiyin uqbel tanemla. Ihi deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n U'''kabar Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR)''', Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin: * ''Ibulčiviken'' (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu. * ''Imenčiviken'' (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan. Ɣas akken llant kra n tegnatin n usemlili deg yiseggasen i d-yeḍfren, Lenin ikemmel lebni n tsuddest-is war aḥbas. Deg temlilit n Prague deg useggas n 1912, Ibulčiviken bḍan s wudem unṣib d Imenčiviken, dɣa sbedden akabar-nsen d aḥrur yerna iteddu deg unegmu deg tallit-nni akked iseggasen i d-ḍfren, d netta i yuɣalen d lsas igejdanen i Tegrawla n Tuber deg useggas n 1917. == Tagrawla n 1917 == Deg useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella tettwaɣ mliḥ s sebba n Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, laẓ, d wuguren n tdamsa: '''Tagrawla n Fuṛaṛ 1917''': Agdud d yiserdasen kran mgal Utsar Nikulas Wis Sin, dɣa yeɣli udabu n utsar, tbedd yiwen n unabaḍ uɛḍil. Deg tazwara n useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella deg yal addad(liḥala), rnu-as-d aɣelluy n tdamsa i d-yeglan s lexṣas ameqqran n weɣrum, laẓ d tneqqlebt gar yimezdaɣen n tmaneɣt Petrograd (Saint-Petersburg). Ass n 23 fuṛaṛ (8 meɣres deg teswast tatrart), deg Wass Agraɣlan n Tmeṭṭut, tullas tixeddamin fɣent-d srid ɣer yizenqan s yisuɣan n « Aɣrum d Talwit! ». Amussu-a yemɣer s lemɣawla mi d-rrnan fell-asen yixeddamen n luzinat, dɣa yeḍra-d usunded amatu (grève générale) i yerran tamdint akk amzun texla war irmuden. Mi d-yefka Utsar Nikulas Wis Sin lameṛ i yiserdasen iwakken ad wten agdud s rṣas, teḍra-d yiwet n tkerwa tameqqrant: iserdasen ugin ad wten ɣef "igrawliwen", dɣa gullen ɣer yidis n yixeddamen yerna fkan-asen leslaḥ. Imi i iwala akk iɛessasen-is ǧǧan-t, Utsar Nikulas Wis Sin yettwaḥṛes armi i yexdem i yiman-isasegdel n udabu (yuǧǧa adabu) ass n 2 meɣres 1917, dɣa d taggara i d-yewwḍen i tenbaḍt n twacult n Romanov i yeṭṭfen tamurt ugar n kraḍ n leqrun. Tagrawla-a n Fuṛaṛ tessebded yiwet n tegnit tasertant tameynut umi semman adabu aslig, anda i d-nnulfan sin n yiduba mgaraden: '''Anabaḍ uɛḍil''', i sbedden yiburjwiyen d wid n tmuɣli talibiralit deg useqqamu n Duma, yebɣan ad ikemmel ṭṭraḍ d wumuɣ adimuqṛati aburjwa. '''Aseqqamu n Yisuvyaten n Petrograd''' (Soviet), i d-yemmalen srid taɣect d yiswiyen n yixeddamen d yiserdasen. Ɣas akken Vladimir Lenin yella mazal-it deg unfa deg ''[[Taswist|Tswisrit]]'' deg tallit-nni, ifhem s lemɣawla d akken anabaḍ uɛḍil ur yezmir ara ad yefk talwit neɣ ad yebḍu akal i yifellaḥen. Seg yimir-nni, yebda aheyyi n tuɣalin-is ɣer tmurt iwakken ad yesseqdec tagnit-a n udabu aslig i usedmer n usmil ameskari d useɣli n yiburjwiyen deg wayen ara yuɣalen d Tagrawla n Tuber. '''Tuɣalin n Lenin''': Deg yebrir 1917, Lenin yuɣal-d seg ''Taswisrit'' ɣer Saint-Petersburg (Petrograd) s tmacint i d-thegga Lalman. Yenna-d deg tefyirt-is tameqqrant (Tisumar n Yebrir): « Akk adabu ilaq ad yuɣal i yisuvyaten (iseqquma n yixeddamen d yiserdasen)! ». Mi d-tewweḍ lexbaṛ n usedmer n udabu n utsar deg Tegrawla n Fuṛaṛ ɣer temdint n Zurich deg Taswisrit anda yella Lenin deg unfa, yeqsed ad yuɣal s lemɣawla ɣer tmurt-is iwakken ad yesselḥu amussu agrawlaw. Imi i yella [[Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru]] gar Rrus d Lalman, abrid yella yeqfel s yimenɣiyen; maca anabaḍ almani yeqbel ad yeǧǧ Lenin d yimeddukkal-is ad zegren tamurt n Lalman deg yiwen n '''unazaɣ''' n tmacint s wuldun (wagon plombé), acku imḍebbren ilmaniyen nwan d akken tuɣalin n Lenin ad texleq urway d war arkad deg Rrus, dɣa ad t-tessuffeɣ seg umgaru. Ass n 16 yebrir 1917 (3 yebrir s teswast taqburt), Lenin yewweḍ-d s tmacint ɣer tɣsertt n Finland deg Petrograd. Dinna, mmugren-t-id luluf n yixeddamen, n yiselwayen n yisuvyaten d yiserdasen yerran yis-s tameɣra tagrawlawt. Deg wakud-nni kan, Lenin yuli ɣef yiwet n tkeṛṛust taserdasant yerna yefka yiwen n yinan iqesḥen, anda i d-yessawel srid ɣer ukemmel n tegrawla d uqbaḍ n udabu war ma steɛṛfen s Unabaḍ Uɛḍil. Azekka-nni, Lenin yessegza-d tamuɣli-s tasnaktayt deg wayen umi semman « Tisumar n Yebrir » (Апрельские тезисы). Deg tsumar-a, Lenin yugi akk tallalt neɣ amtawa d Unabaḍ Amiran aburjwa, yesker-d snat n tenzayin tigejdanin i yuɣalen d alsas n umennuɣ: « Akken ma yella udabu i Yisuvyaten! » d « Talwit, Akal d Weɣrum! ». Yettwali d akken tagrawla ur ilaq ara ad tebded deg uswir aburjwa, maca ilaq ad tekcem srid deg tallit-is tanemlayt iwakken ad yili udabu seddaw tecḍat n usmil ameskari d yifellaḥen igellilen. Tuɣalin-agi d tisumar-a d nutenti i d-yefkan tikli tamaynut i Yibulčiviken, ẓẓant lsas i usedmer mgal anabaḍ uɛḍil d usewjed n Tegrawla n Tuber 1917. '''Tagrawla n Tuber 1917''': Deg yiḍ n 24 ɣer 25 tuber 1917 (s wazemz ajulyan), Ibulčiviken seddaw n tmehla n Lenin d Leon Trotsky ṭṭfen Tiɣremt n Tsegrest (Palais d'Hiver), dɣa sseɣlin anabaḍ amiran, sbedden anabaḍ asuvyati azduklan. 78onfo6bda17td7rm9bbkalxg07c83o