Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.17
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Adam Smith
0
5271
117279
117276
2026-09-01T15:40:01Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117279
wikitext
text/x-wiki
{{Ẓer taynisemt|Smith}}
{{Infobox biography}}
'''Adam Smith''' (ilul deg yunyu 1723 deg Kirkcaldy – yemmut ass n 17 yulyu 1790 deg Edinburgh) d afelsuf d umsadmas askusi. Yettwaḥsab d yiwen gar yirgazen imeqqranen n Tallit n '''''Tafat n Skusya''''', yerna d netta i d « Baba n tdamsa tatrart » akked tlibiralit tadamsant.
Amur ameqqran n tmahilt-ines yebna ɣef tesleḍt n wamek tebded tmetti, amek leḥḥun yigadazen (ulzuzen), d wamek i d-tettili tbaɣurt deg yiɣlanen. Sin n yidlisen-is imeqqranen d ''Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen'' (1759) akked ''Tazrawt ɣef Ugama d Yisragen n Tbaɣurt n Yiɣlanen'' (1776, i yettwassnen s yisem aḥerfi: ''Tabaɣurt n Yiɣlanen'').
== 1. Tameddurt ==
=== 1.1. Temẓi d Tezrawin ===
Adam Smith ilul deg temdint n Kirkcaldy deg tmurt n Skusya. Baba-s (i yesɛan yisem-is daɣen Adam Smith) yella d amsenqad n tedwant, yemmut kra n wayyuren kan uqbel talalit n mmi-s. D yemma-s, Margaret Douglas, i t-id-yessrebban.
Deg useggas n 1737, mi yesɛa 14 n yiseggasen deg leɛmer-is, yekcem ɣer Tesdawit n Glasgow iwakken ad iɣer tafelsafit tuzzmant (tamuralit) s ddaw n tmehla n ufelsuf Francis Hutcheson. Deg useggas n 1740, ikemmel tezrawin-ines deg Tesdawit n Oxford (deg Balliol College).
=== 1.2. Tikli Tamazzagt ===
Deg 1748, yebda yettak-d isaragen deg Edinburgh ɣef tsekla d tesnukyist. Deg 1751, yuɣal d aselmad n tesnukyist deg Tesdawit n Glasgow, sin akin deg 1752, yeṭṭef amkan n uselmad n tflasuft tuzzmant.
Gar 1764 d 1766, yunag ɣer Fransa d Taswist am umɛellem n ''Buccleuch''. Dinna yemlal d yifelsufen d yimsadmasen imeqqranen n tallit-nni, gar-asen [[Voltaire]], Jean-Jacques Rousseau, François Quesnay, d Anne Robert Jacques Turgot (wid iwumi qqaren Ifizyukraten). Inig-a yefka-as tagnit ad yernu ad yessegri tikta-s ɣef tdamsa.
==Ayen yura Adam Smith==
*The Theory of Moral Sentiments (1759)
*An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (1776)
[[Category:Tameddurt]][[Category:Afelsuf]][[Category:Ademsan]]
5xaxztq7ibx5iybo46aiabrfdickrlb
117280
117279
2026-09-01T15:42:06Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tuccḍiwin
117280
wikitext
text/x-wiki
{{Ẓer taynisemt|Smith}}
{{Infobox biography}}
'''Adam Smith''' (ilul deg yunyu 1723 deg Kirkcaldy – yemmut ass n 17 yulyu 1790 deg Edinburgh) d afelsuf d umsadmas askusi. Yettwaḥsab d yiwen gar yirgazen imeqqranen n Tallit n '''''Tafat n Skusya''''', yerna d netta i d « Baba n tdamsa tatrart » akked tlibiralit tadamsant.
Amur ameqqran n tmahilt-ines yebna ɣef tesleḍt n wamek tebded tmetti, amek leḥḥun yigadazen (ulzuzen), d wamek i d-tettili tbaɣurt deg yiɣlanen. Sin n yidlisen-is imeqqranen d ''Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen'' (1759) akked ''Tazrawt ɣef Ugama d Yisragen n Tbaɣurt n Yiɣlanen'' (1776, i yettwassnen s yisem aḥerfi: ''Tabaɣurt n Yiɣlanen'').
== 1. Tameddurt ==
=== 1.1. Temẓi d Tezrawin ===
Adam Smith ilul deg temdint n Kirkcaldy deg tmurt n Skusya. Baba-s (i yesɛan yisem-is daɣen Adam Smith) yella d amsenqad n tedwant, yemmut kra n wayyuren kan uqbel talalit n mmi-s. D yemma-s, Margaret Douglas, i t-id-yessekren.
Deg useggas n 1737, mi yesɛa 14 n yiseggasen deg leɛmer-is, yekcem ɣer Tesdawit n Glasgow iwakken ad iɣer tafelsafit tuzzmant (tamuralit) s ddaw n tmehla n ufelsuf Francis Hutcheson. Deg useggas n 1740, ikemmel tezrawin-ines deg Tesdawit n Oxford (deg Balliol College).
=== 1.2. Tikli Tamazzagt ===
Deg 1748, yebda yettak-d isaragen deg Edinburgh ɣef tsekla d tesnukyist. Deg 1751, yuɣal d aselmad n tesnukyist deg Tesdawit n Glasgow, sin akin deg 1752, yeṭṭef amkan n uselmad n tflasuft tuzzmant.
Gar 1764 d 1766, yunag ɣer Fransa d Taswist am umɛellem n ''Buccleuch''. Dinna yemlal d yifelsufen d yimsadmasen imeqqranen n tallit-nni, gar-asen [[Voltaire]], Jean-Jacques Rousseau, François Quesnay, d Anne Robert Jacques Turgot (wid iwumi qqaren Ifizyukraten). Inig-a yefka-as tagnit ad yernu ad yessegri tikta-s ɣef tdamsa.
==Ayen yura Adam Smith==
*The Theory of Moral Sentiments (1759)
*An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (1776)
[[Category:Tameddurt]][[Category:Afelsuf]][[Category:Ademsan]]
efz7tdhkgdniey73iddyz3a2auxa6rg
117281
117280
2026-09-01T19:00:24Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
117281
wikitext
text/x-wiki
{{Ẓer taynisemt|Smith}}
{{Infobox biography}}
'''Adam Smith''' (ilul deg yunyu 1723 deg Kirkcaldy – yemmut ass n 17 yulyu 1790 deg Edinburgh) d afelsuf d umsadmas askusi. Yettwaḥsab d yiwen gar yirgazen imeqqranen n Tallit n '''''Tafat n Skusya''''', yerna d netta i d « Baba n tdamsa tatrart » akked tlibiralit tadamsant.
Amur ameqqran n tmahilt-ines yebna ɣef tesleḍt n wamek tebded tmetti, amek leḥḥun yigadazen (ulzuzen), d wamek i d-tettili tbaɣurt deg yiɣlanen. Sin n yidlisen-is imeqqranen d ''Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen'' (1759) akked ''Tazrawt ɣef Ugama d Yisragen n Tbaɣurt n Yiɣlanen'' (1776, i yettwassnen s yisem aḥerfi: ''Tabaɣurt n Yiɣlanen'').
== 1. Tameddurt ==
=== 1.1. Temẓi d Tezrawin ===
Adam Smith ilul deg temdint n Kirkcaldy deg tmurt n Skusya. Baba-s (i yesɛan yisem-is daɣen Adam Smith) yella d amsenqad n tedwant, yemmut kra n wayyuren kan uqbel talalit n mmi-s. D yemma-s, Margaret Douglas, i t-id-yessekren.
Deg useggas n 1737, mi yesɛa 14 n yiseggasen deg leɛmer-is, yekcem ɣer Tesdawit n Glasgow iwakken ad iɣer tafelsafit tuzzmant (tamuralit) s ddaw n tmehla n ufelsuf Francis Hutcheson. Deg useggas n 1740, ikemmel tezrawin-ines deg Tesdawit n Oxford (deg Balliol College).
=== 1.2. Tikli Tussnant ===
Deg 1748, yebda yettak-d isaragen deg Edinburgh ɣef tsekla d tesnukyist. Deg 1751, yuɣal d aselmad n tesnukyist deg Tesdawit n Glasgow, sin akin deg 1752, yeṭṭef amkan n uselmad n tflasuft tuzzmant.
Gar 1764 d 1766, yunag ɣer Fransa d Taswist am umɛellem n ''Buccleuch''. Dinna yemlal d yifelsufen d yimsadmasen imeqqranen n tallit-nni, gar-asen [[Voltaire]], Jean-Jacques Rousseau, François Quesnay, d Anne Robert Jacques Turgot (wid iwumi qqaren Ifizyukraten). Inig-a yefka-as tagnit ad yernu ad yessegri tikta-s ɣef tdamsa.
== 2. Tiẓriwin d Tikta Tigejdanin ==
=== 2.1. Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen (1759) ===
Deg udlis-a (The Theory of Moral Sentiments), Smith yefka-d tamawalt d tesleḍt talqayt ɣef wamek yettxemmim umdan deg tmetti. Yebna tiẓri-ines ɣef tmiḍrant n « tinezt » neɣ « aɣiḍi » (sympathy/empathy): yeqqared d akken amdan, ɣas akken yezmer ad yili d '''''anassaf''''', yesɛa deg ugama-s lḥir d uɣiḍi i t-yejjan ad iḥulf s lferḥ neɣ s lqeṛḥ n wiyaḍ. D aya i d lsas n teɣdemt d useddu n tmetti.
=== 2.2. Tabaɣurt n Yiɣlanen (1776) ===
Adlis-a (An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations) yettwaḥsab d lsas iɣef tebna tussna n tdamsa tatrart. Deg-s, Smith yerra mgal tiẓriwin tiqburin n Tmerkantilit (Mercantilisme), i yeqqaren d akken tabaɣurt n tmurt tbedd ɣef wureɣ d uẓref i tesɛa. Smith yessken-d d akken tabaɣurt tekkad seg ufares d umahil n yal ass.
==Ayen yura Adam Smith==
*The Theory of Moral Sentiments (1759)
*An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (1776)
[[Category:Tameddurt]][[Category:Afelsuf]][[Category:Ademsan]]
6lfyyqpv7m0y5gr9kaitqqz4d1hx746
117288
117281
2026-09-02T11:05:59Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
117288
wikitext
text/x-wiki
{{Ẓer taynisemt|Smith}}
{{Infobox biography}}
'''Adam Smith''' (ilul deg yunyu 1723 deg Kirkcaldy – yemmut ass n 17 yulyu 1790 deg Edinburgh) d afelsuf d umsadmas askusi. Yettwaḥsab d yiwen gar yirgazen imeqqranen n Tallit n '''''Tafat n Skusya''''', yerna d netta i d « Baba n tdamsa tatrart » akked tlibiralit tadamsant.
Amur ameqqran n tmahilt-ines yebna ɣef tesleḍt n wamek tebded tmetti, amek leḥḥun yigadazen (ulzuzen), d wamek i d-tettili tbaɣurt deg yiɣlanen. Sin n yidlisen-is imeqqranen d ''Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen'' (1759) akked ''Tazrawt ɣef Ugama d Yisragen n Tbaɣurt n Yiɣlanen'' (1776, i yettwassnen s yisem aḥerfi: ''Tabaɣurt n Yiɣlanen'').
== 1. Tameddurt ==
=== 1.1. Temẓi d Tezrawin ===
Adam Smith ilul deg temdint n Kirkcaldy deg tmurt n Skusya. Baba-s (i yesɛan yisem-is daɣen Adam Smith) yella d amsenqad n tedwant, yemmut kra n wayyuren kan uqbel talalit n mmi-s. D yemma-s, Margaret Douglas, i t-id-yessekren.
Deg useggas n 1737, mi yesɛa 14 n yiseggasen deg leɛmer-is, yekcem ɣer Tesdawit n Glasgow iwakken ad iɣer tafelsafit tuzzmant (tamuralit) s ddaw n tmehla n ufelsuf Francis Hutcheson. Deg useggas n 1740, ikemmel tezrawin-ines deg Tesdawit n Oxford (deg Balliol College).
=== 1.2. Tikli Tussnant ===
Deg 1748, yebda yettak-d isaragen deg Edinburgh ɣef tsekla d tesnukyist. Deg 1751, yuɣal d aselmad n tesnukyist deg Tesdawit n Glasgow, sin akin deg 1752, yeṭṭef amkan n uselmad n tflasuft tuzzmant.
Gar 1764 d 1766, yunag ɣer Fransa d Taswist am umɛellem n ''Buccleuch''. Dinna yemlal d yifelsufen d yimsadmasen imeqqranen n tallit-nni, gar-asen [[Voltaire]], Jean-Jacques Rousseau, François Quesnay, d Anne Robert Jacques Turgot (wid iwumi qqaren Ifizyukraten). Inig-a yefka-as tagnit ad yernu ad yessegri tikta-s ɣef tdamsa.
== 2. Tiẓriwin d Tikta Tigejdanin ==
=== 2.1. Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen (1759) ===
Deg udlis-a (The Theory of Moral Sentiments), Smith yefka-d tamawalt d tesleḍt talqayt ɣef wamek yettxemmim umdan deg tmetti. Yebna tiẓri-ines ɣef tmiḍrant n « tinezt » neɣ « aɣiḍi » (sympathy/empathy): yeqqared d akken amdan, ɣas akken yezmer ad yili d '''''anassaf''''', yesɛa deg ugama-s lḥir d uɣiḍi i t-yejjan ad iḥulf s lferḥ neɣ s lqeṛḥ n wiyaḍ. D aya i d lsas n teɣdemt d useddu n tmetti.
=== 2.2. Tabaɣurt n Yiɣlanen (1776) ===
Adlis-a (An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations) yettwaḥsab d lsas iɣef tebna tussna n tdamsa tatrart. Deg-s, Smith yerra mgal tiẓriwin tiqburin n Tmerkantilit (Mercantilisme), i yeqqaren d akken tabaɣurt n tmurt tbedd ɣef wureɣ d uẓref i tesɛa. Smith yessken-d d akken tabaɣurt tekkad seg ufares d umahil n yal ass.
==== Abeṭṭu n Umahil ====
Smith yefka-d amedya mucaɛen ɣef tfabrikt n imessaken: ma yella yiwen n uxeddam weḥd-s ixeddem imessaken, ur yezmir ara ad d-yexdem ula d 20 deg wass; maca ma yella umahil yebḍa ɣef ddeqs n yixeddamen (wa igezzem tanga-s, wa ittceddu, wa yessrusuy aqerruy), zemren ad d-farsen d luluf n imessaken deg wass. Abeṭṭu n umahil yesnernay tafarest d tbaɣurt.
==== Afus Uffir ====
D yiwet gar tmiḍranin timiranin n Smith. Yeqqared d akken yal amdan mi ara yexdem i lfayda-ines(neɣ ɣef inekniyen-ines) s wudem udmawan, yettawi-d bla ma yeẓra lfayda i tmetti meṛṛa. Am wakken yella yiwen n « wfus uffir » i d-yezzuzuren talwit d useddu yelhan gar yigadazen(ulzuzen) war ma yella wenct-a deffir-s tmurt neɣ awanek.
==== Tamlilt n Uwanek ====
Ɣas akken yettwaḥsab d bab n ugadez ilelli, Smith ur yugin ara akk Awanek. Yenna-d awanek yessefk fell-as ad iqabel kraḍ n yiswiyen igejdanen:
'''Astan d tɣellist''': Aḥader ɣef tmurt mgal imnekcamen.
'''Taɣdemt tunsibt''': Aḥader ɣef yizerfan gar yiɣermanen.
'''Lebni d usefrek n wayla azayez''': Aṣeggem n yiberdan, taredsa, d uselmed amezwaru, d ayen ur zmiren ara yimdanen ad t-xedmen s lfayda tamsadurt.
==Ayen yura Adam Smith==
*The Theory of Moral Sentiments (1759)
*An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (1776)
[[Category:Tameddurt]][[Category:Afelsuf]][[Category:Ademsan]]
nt8e1chumbqkumasnk6c5wmsadqql03
117289
117288
2026-09-02T11:26:26Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117289
wikitext
text/x-wiki
{{Ẓer taynisemt|Smith}}
{{Infobox biography}}
'''Adam Smith''' (ilul deg yunyu 1723 deg Kirkcaldy – yemmut ass n 17 yulyu 1790 deg Edinburgh) d afelsuf d umsadmas askusi. Yettwaḥsab d yiwen gar yirgazen imeqqranen n Tallit n '''''Tafat n Skusya''''', yerna d netta i d « Baba n tdamsa tatrart » akked tlibiralit tadamsant.
Amur ameqqran n tmahilt-ines yebna ɣef tesleḍt n wamek tebded tmetti, amek leḥḥun yigadazen (ulzuzen), d wamek i d-tettili tbaɣurt deg yiɣlanen. Sin n yidlisen-is imeqqranen d ''Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen'' (1759) akked ''Tazrawt ɣef Ugama d Yisragen n Tbaɣurt n Yiɣlanen'' (1776, i yettwassnen s yisem aḥerfi: ''Tabaɣurt n Yiɣlanen'').
== 1. Tameddurt ==
=== 1.1. Temẓi d Tezrawin ===
Adam Smith ilul deg temdint n Kirkcaldy deg tmurt n Skusya. Baba-s (i yesɛan yisem-is daɣen Adam Smith) yella d amsenqad n tedwant, yemmut kra n wayyuren kan uqbel talalit n mmi-s. D yemma-s, Margaret Douglas, i t-id-yessekren.
Deg useggas n 1737, mi yesɛa 14 n yiseggasen deg leɛmer-is, yekcem ɣer Tesdawit n Glasgow iwakken ad iɣer tafelsafit tuzzmant (tamuralit) s ddaw n tmehla n ufelsuf Francis Hutcheson. Deg useggas n 1740, ikemmel tezrawin-ines deg Tesdawit n Oxford (deg Balliol College).
=== 1.2. Tikli Tussnant ===
Deg 1748, yebda yettak-d isaragen deg Edinburgh ɣef tsekla d tesnukyist. Deg 1751, yuɣal d aselmad n tesnukyist deg Tesdawit n Glasgow, sin akin deg 1752, yeṭṭef amkan n uselmad n tflasuft tuzzmant.
Gar 1764 d 1766, yunag ɣer Fransa d Taswist am umɛellem n ''Buccleuch''. Dinna yemlal d yifelsufen d yimsadmasen imeqqranen n tallit-nni, gar-asen [[Voltaire]], Jean-Jacques Rousseau, François Quesnay, d Anne Robert Jacques Turgot (wid iwumi qqaren Ifizyukraten). Inig-a yefka-as tagnit ad yernu ad yessegri tikta-s ɣef tdamsa.
== 2. Tiẓriwin d Tikta Tigejdanin ==
=== 2.1. Tiẓri n Yiḥulfan Imadwanen (1759) ===
Deg udlis-a (The Theory of Moral Sentiments), Smith yefka-d tamawalt d tesleḍt talqayt ɣef wamek yettxemmim umdan deg tmetti. Yebna tiẓri-ines ɣef tmiḍrant n « tinezt » neɣ « aɣiḍi » (sympathy/empathy): yeqqared d akken amdan, ɣas akken yezmer ad yili d '''''anassaf''''', yesɛa deg ugama-s lḥir d uɣiḍi i t-yejjan ad iḥulf s lferḥ neɣ s lqeṛḥ n wiyaḍ. D aya i d lsas n teɣdemt d useddu n tmetti.
=== 2.2. Tabaɣurt n Yiɣlanen (1776) ===
Adlis-a (An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations) yettwaḥsab d lsas iɣef tebna tussna n tdamsa tatrart. Deg-s, Smith yerra mgal tiẓriwin tiqburin n Tmerkantilit (Mercantilisme), i yeqqaren d akken tabaɣurt n tmurt tbedd ɣef wureɣ d uẓref i tesɛa. Smith yessken-d d akken tabaɣurt tekkad seg ufares d umahil n yal ass.
==== Abeṭṭu n Umahil ====
Smith yefka-d amedya mucaɛen ɣef tfabrikt n imessaken: ma yella yiwen n uxeddam weḥd-s ixeddem imessaken, ur yezmir ara ad d-yexdem ula d 20 deg wass; maca ma yella umahil yebḍa ɣef ddeqs n yixeddamen (wa igezzem tanga-s, wa ittceddu, wa yessrusuy aqerruy), zemren ad d-farsen d luluf n imessaken deg wass. Abeṭṭu n umahil yesnernay tafarest d tbaɣurt.
==== Afus Uffir ====
D yiwet gar tmiḍranin timiranin n Smith. Yeqqared d akken yal amdan mi ara yexdem i lfayda-ines(neɣ ɣef inekniyen-ines) s wudem udmawan, yettawi-d bla ma yeẓra lfayda i tmetti meṛṛa. Am wakken yella yiwen n « wfus uffir » i d-yezzuzuren talwit d useddu yelhan gar yigadazen(ulzuzen) war ma yella wenct-a deffir-s tmurt neɣ awanek.
«'''Mačči seg lmziya n ugezzar, n win ixeddmen lbirra neɣ umseɣrum(axebbaz) i nettṛaǧu imensi-nneɣ, wanag s telha d useḥbiber i fkan i tanfiwin-nsen(nnfeɛ-nsen)'''.»
==== Tamlilt n Uwanek ====
Ɣas akken yettwaḥsab d bab n ugadez ilelli, Smith ur yugin ara akk Awanek. Yenna-d awanek yessefk fell-as ad iqabel kraḍ n yiswiyen igejdanen:
'''Astan d tɣellist''': Aḥader ɣef tmurt mgal imnekcamen.
'''Taɣdemt tunsibt''': Aḥader ɣef yizerfan gar yiɣermanen.
'''Lebni d usefrek n wayla azayez''': Aṣeggem n yiberdan, taredsa, d uselmed amezwaru, d ayen ur zmiren ara yimdanen ad t-xedmen s lfayda tamsadurt.
==Ayen yura Adam Smith==
*The Theory of Moral Sentiments (1759)
*An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (1776)
[[Category:Tameddurt]][[Category:Afelsuf]][[Category:Ademsan]]
f3fllkhmah0flh668zvk8cuwtl0o60n
Septimyus Severus
0
25553
117282
117277
2026-09-01T19:07:52Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin, syin arniɣ aḍris amaynut
117282
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Septimius Severus busto-Musei Capitolini.jpg|vignette|Asebdad n uqeṛṛu n Septimyus Seberus.]]
'''Lusyus Septimyus Severus''' (145 – 211 S.Ɛ.) d yiwen seg yimenkaden imeqranen i ibeddlen udem d unagraw n Tmenkda Taṛumanit. D netta i d amenzu i d-yekkan seg Tefriqt n Ugafa (s yiziɣer alibi-apunig) i yulin ɣer ukersi n udabu aṛumi. Yerna d netta i d amsebdad n twacult tageldant n Yisibiriyen.
Tanbaḍt-ines, seg useggas n 193 ar 211 S.Ɛ., tewwi-d isniflen d yiseggamen lqayen deg tasredsa (lɛesker), deg uzref (lqanun), d tedbelt. S tnekkra-ines, yessufeɣ tamenkda seg tallit n Principatus (anda asqamu n yimɣaren yella d amteddu) ɣer tallit n udabu amserdas lqayen.
== 1. Aẓar, Talalit d Temẓi-ines ==
=== Talalit deg Leptis Magna ===
Ilul Septimyus Severus ass n 11 deg Yebrir n useggas 145 (neɣ 146) S.Ɛ. deg temdint n Leptis Magna (deg tmurt n Libiya n tura). Tamdint-a tella d yiwet seg temdinin timeqqranin n Tefriqt n Ugafa, tebna ɣef yiri n Yilel Agrakal deg temnaḍt n Tripolitania.
=== Aẓar n twacult ===
'''Baba-s''': Ism-is ''Publius Septimius Geta'', yekka-d seg yiẓuran ilibiyen-ipuniyen (imaziɣen-ifiniqiyen) yesɛan ayla d ccan ameqran deg temnaḍt. Twacult-ines tella teṭṭef tiɣermi taṛumit acḥal d tasuta send talalit-is[3].
'''Yemma-s''': Ism-is ''Fulvia Pia'', tekka-d seg twacult taṭalyanit-taṛumit n watelsan (gens Fulvia).
=== Asgmi d tutlayin ===
Severus yelmed tutlayt tapunigt, talatinit, d tegrikt. Ɣas akken yelmed tasekla d lqanun deg Ruma d Atina, imuzrayen n tallit-nni (am Cassius Dion) nnan-d d akken yella yessawal talatinit s yiwet n aɣdebbu tafriqit i d-yettbanen ar taggara n tudert-is.
1f0gjeenr6d1jknsqvy1ig1q0xigal4
117283
117282
2026-09-01T19:08:04Z
Gurzil90x
14292
Gurzil90x yebeddel isem n usebtar seg [[Septimyus Seberus]] ar [[Septimyus Severus]]
117282
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Septimius Severus busto-Musei Capitolini.jpg|vignette|Asebdad n uqeṛṛu n Septimyus Seberus.]]
'''Lusyus Septimyus Severus''' (145 – 211 S.Ɛ.) d yiwen seg yimenkaden imeqranen i ibeddlen udem d unagraw n Tmenkda Taṛumanit. D netta i d amenzu i d-yekkan seg Tefriqt n Ugafa (s yiziɣer alibi-apunig) i yulin ɣer ukersi n udabu aṛumi. Yerna d netta i d amsebdad n twacult tageldant n Yisibiriyen.
Tanbaḍt-ines, seg useggas n 193 ar 211 S.Ɛ., tewwi-d isniflen d yiseggamen lqayen deg tasredsa (lɛesker), deg uzref (lqanun), d tedbelt. S tnekkra-ines, yessufeɣ tamenkda seg tallit n Principatus (anda asqamu n yimɣaren yella d amteddu) ɣer tallit n udabu amserdas lqayen.
== 1. Aẓar, Talalit d Temẓi-ines ==
=== Talalit deg Leptis Magna ===
Ilul Septimyus Severus ass n 11 deg Yebrir n useggas 145 (neɣ 146) S.Ɛ. deg temdint n Leptis Magna (deg tmurt n Libiya n tura). Tamdint-a tella d yiwet seg temdinin timeqqranin n Tefriqt n Ugafa, tebna ɣef yiri n Yilel Agrakal deg temnaḍt n Tripolitania.
=== Aẓar n twacult ===
'''Baba-s''': Ism-is ''Publius Septimius Geta'', yekka-d seg yiẓuran ilibiyen-ipuniyen (imaziɣen-ifiniqiyen) yesɛan ayla d ccan ameqran deg temnaḍt. Twacult-ines tella teṭṭef tiɣermi taṛumit acḥal d tasuta send talalit-is[3].
'''Yemma-s''': Ism-is ''Fulvia Pia'', tekka-d seg twacult taṭalyanit-taṛumit n watelsan (gens Fulvia).
=== Asgmi d tutlayin ===
Severus yelmed tutlayt tapunigt, talatinit, d tegrikt. Ɣas akken yelmed tasekla d lqanun deg Ruma d Atina, imuzrayen n tallit-nni (am Cassius Dion) nnan-d d akken yella yessawal talatinit s yiwet n aɣdebbu tafriqit i d-yettbanen ar taggara n tudert-is.
1f0gjeenr6d1jknsqvy1ig1q0xigal4
117285
117283
2026-09-01T19:08:51Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117285
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Septimius Severus busto-Musei Capitolini.jpg|vignette|Asebdad n uqeṛṛu n Septimyus Severus.]]
'''Lusyus Septimyus Severus''' (145 – 211 S.Ɛ.) d yiwen seg yimenkaden imeqranen i ibeddlen udem d unagraw n Tmenkda Taṛumanit. D netta i d amenzu i d-yekkan seg Tefriqt n Ugafa (s yiziɣer alibi-apunig) i yulin ɣer ukersi n udabu aṛumi. Yerna d netta i d amsebdad n twacult tageldant n Yisibiriyen.
Tanbaḍt-ines, seg useggas n 193 ar 211 S.Ɛ., tewwi-d isniflen d yiseggamen lqayen deg tasredsa (lɛesker), deg uzref (lqanun), d tedbelt. S tnekkra-ines, yessufeɣ tamenkda seg tallit n Principatus (anda asqamu n yimɣaren yella d amteddu) ɣer tallit n udabu amserdas lqayen.
== 1. Aẓar, Talalit d Temẓi-ines ==
=== Talalit deg Leptis Magna ===
Ilul Septimyus Severus ass n 11 deg Yebrir n useggas 145 (neɣ 146) S.Ɛ. deg temdint n Leptis Magna (deg tmurt n Libiya n tura). Tamdint-a tella d yiwet seg temdinin timeqqranin n Tefriqt n Ugafa, tebna ɣef yiri n Yilel Agrakal deg temnaḍt n Tripolitania.
=== Aẓar n twacult ===
'''Baba-s''': Ism-is ''Publius Septimius Geta'', yekka-d seg yiẓuran ilibiyen-ipuniyen (imaziɣen-ifiniqiyen) yesɛan ayla d ccan ameqran deg temnaḍt. Twacult-ines tella teṭṭef tiɣermi taṛumit acḥal d tasuta send talalit-is.
'''Yemma-s''': Ism-is ''Fulvia Pia'', tekka-d seg twacult taṭalyanit-taṛumit n watelsan (gens Fulvia).
=== Asgmi d tutlayin ===
Severus yelmed tutlayt tapunigt, talatinit, d tegrikt. Ɣas akken yelmed tasekla d lqanun deg Ruma d Atina, imuzrayen n tallit-nni (am Cassius Dion) nnan-d d akken yella yessawal talatinit s yiwet n aɣdebbu tafriqit i d-yettbanen ar taggara n tudert-is.
j0n45q26bohqz45ydugkl4udujc4zqj
Septimyus Seberus
0
25554
117284
2026-09-01T19:08:04Z
Gurzil90x
14292
Gurzil90x yebeddel isem n usebtar seg [[Septimyus Seberus]] ar [[Septimyus Severus]]
117284
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Septimyus Severus]]
qtzdry8j8yqzoyheekuuxcipvl50uxc
Monero
0
25555
117286
2026-09-01T19:23:39Z
Gurzil90x
14292
Amagrad amaynut
117286
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Monero-Logo.svg|vignette|Monero.]]
'''Monero''' d yiwen n wsuṛdi umḍin s wudem n uɣbalu yeldin, yebnan ɣef uzeṭṭa ayugan-ɣer-uyugan (peer-to-peer). Asenfar-a ilul-d deg yebrir n useggas 2014. Talɣa tagjdit n Monero tbedd ɣef uselken n tbaḍnit, d tinigawin s wudem udrig.
Mgal [[Bitcoin|Bitkuyin]] (Bitcoin) ideg yella uzrar n yiḥedran d azayez yerna d afrawan, Muniru yesseqdac timhaliwin n uwgelhen tusligin akken ad yeffer tansa n umceyyaɛ, tansa n unermas, akked wazal n yidrimen yettwaznen deg yal tanigawt.
nu1y1zqfaigjfswtizjcca1rrni65my
117287
117286
2026-09-02T10:43:46Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117287
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Monero-Logo.svg|vignette|Monero.]]
'''Monero''' d yiwen n wsuṛdi umḍin s wudem n uɣbalu yeldin, yebnan ɣef uzeṭṭa ayugan-ɣer-uyugan (peer-to-peer). Asenfar-a ilul-d deg yebrir n useggas 2014. Talɣa tagjdit n Monero tbedd ɣef uselken n tbaḍnit, d tinigawin s wudem udrig.
Mgal [[Bitcoin|Bitkuyin]] (Bitcoin) ideg yella uzrar n yiḥedran d azayez yerna d afrawan, Muniru yesseqdac timhaliwin n uwgelhen tusligin akken ad yeffer tansa n umceyyaɛ, tansa n unermas, akked wazal n yidrimen yettwaznen deg yal tanigawt.
== Amezruy d usnulfu ==
Asenfaṛ n Monero yebda-d deg yebrir 2014 s yisem n BitMonero, i d-yekkan seg teglizit (Bit) d tutlayt n t-Esperantot (Monero, i d-yemmalen asuṛdi neɣ ''tapyast n tedrimt''). Yeqqel d asenfaṛ imzerreg s yisem n ''Bytecoin'', yiwen n usuṛdi i yesseqdacen aneggaf '''CryptoNote'''.
Imi tarbaɛt tamatut ur teqbil ara kra n tarrayin n usefrek n ''Bytecoin'', yettwaxdem-d leqdic amaynut sɣur imnadiyen d imusnawen n tsenselkimt i yefkan leɛnaya tameqqrant i tbaḍnit d tuqqna yeldin i medden meṛṛa war taɛessast. Seg yimir-n, aṭas n tneflitin timiriyin i d-yernan deg unagraw-is, gar-asent:
'''RingCT (2017)''' : I usedreg n wazalen n tinigawin.
'''Bulletproofs (2018)''' : I usenqes n d tiddi n yisefka n tinigawin.
'''RandomX (2019)''' : Alguritm n unza n umahil i '''usnaɣez''' s useqdec n yisekkaren imuta (CPU).
nu0okwjueern2slbdhvfkx8tswwc1xt