Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.18
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Karakalla
0
23717
117310
109452
2026-09-04T16:21:54Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117310
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Karakalla''' (s talatint : '''Marcus Aurelius Severus Antoninus Augustus''' ; ilul s yisem n '''Lucius Septimius Bassianus''' ass n 4 yebrir 188 deg Lugdunum (Lyon tatrart) – yemmut ass n 8 yebrir 217 ar tama n Carrhae, d amenkad [[Tamnekda Tarumanit|urumani]] wis 22 i inebḍen Tamnekda Tarumanit seg useggas n 198 armi d tamettant-is deg 217<ref>{{En}} [https://www.britannica.com/biography/Caracalla Caracalla], deg ''britannica.com''.</ref>.
Yella seg ugdez n Yisiviriyen i d-yefrurin seg Tefriqt n Ugafa (Leptis Magna)
Yettwassen deg umezruy amaḍlan ladɣa s Wanaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana) deg useggas n 212, i yefkan tiɣremt tarumanit i yal amdan ilelli i izedɣen daxel n tlisa n temnekda, akked lebni n yiḥamamen n Karakalla deg temdint n Roma.
== Tizmilin ==
<references />
az9xjubpnrjjdysion8drmydbka9bad
117311
117310
2026-09-04T19:23:21Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117311
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Karakalla''' (s talatint : '''Marcus Aurelius Severus Antoninus Augustus''' ; ilul s yisem n '''Lucius Septimius Bassianus''' ass n 4 yebrir 188 deg Lugdunum (Lyon tatrart) – yemmut ass n 8 yebrir 217 ar tama n Carrhae, d amenkad [[Tamnekda Tarumanit|urumani]] wis 22 i inebḍen Tamnekda Tarumanit seg useggas n 198 armi d tamettant-is deg 217<ref>{{En}} [https://www.britannica.com/biography/Caracalla Caracalla], deg ''britannica.com''.</ref>.
Yella seg ugdez n Yisiviriyen i d-yefrurin seg Tefriqt n Ugafa (Leptis Magna)
Yettwassen deg umezruy amaḍlan ladɣa s Wanaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana) deg useggas n 212, i yefkan tiɣremt tarumanit i yal amdan ilelli i izedɣen daxel n tlisa n temnekda, akked lebni n yiḥamamen n Karakalla deg temdint n Roma.
== 1. Tazwart d uẓar n yisem-is ==
Isem-is n tlalit d '''Lucius Septimius Bassianus'''. Asmi yesɛa mraw (10) n yiseggasen, baba-s ibeddel-as isem ɣer '''Marcus Aurelius Antoninus''' iwakken ad yeqqen tawacult-is ɣer twacult tanbaḍt tameqqrant n yimenkaden I-antuninen (ladɣa [[Mark Urel]]).
Isem n Karakalla (Caracalla) ur yelli ara d isem unṣib ; d aflisem i as-fkan yiserdasen d uɣref arumani, acku yella dima yettlusu yiwe n uqendur aɣezfan i d-yekkan seg temnaḍt n Galya (Gaule) iwumi qqaren caracalla deg tutlayt tagalit.
== 2. Tameddurt d Temẓi ==
Ilul deg Lyon deg tmurt n Fransa n wass-a, asmi yella baba-s d anebbaḍ n temnaḍt-nni. Aẓar n twacult-is yezdi gar snat n tɣermiwin tiqburin:
Baba-s, [[Septimyus Severus]] : Ilul deg Leptis Magna (di Tripolitanya, Libya n tura) ; yella d amaziɣ/apuniqi yerna d aṛumani s teɣremt.
Yemma-s, '''Julia Domna''' : Tella d yelli-s n twacult tameqqrant n yigrawliwen d yemxezniyen n temdint n Emesa (Homs deg Surya tatrart).
Deg useggas n 198, asmi yesɛa kan mraw n yiseggasen, yuli ɣer weswir n Augustus (amenkad amɛiwen akked baba-s). Deg useggas n 209, gma-s ameẓyan Geta yettwarnu ula d netta d amenkud wis kraḍ.
== Tizmilin ==
<references />
9buz9p8ntq5lsk0ttetfrd8utpjf0p4
117314
117311
2026-09-05T10:23:18Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117314
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Karakalla''' (s talatint : '''Marcus Aurelius Severus Antoninus Augustus''' ; ilul s yisem n '''Lucius Septimius Bassianus''' ass n 4 yebrir 188 deg Lugdunum (Lyon tatrart) – yemmut ass n 8 yebrir 217 ar tama n Carrhae, d amenkad [[Tamnekda Tarumanit|urumani]] wis 22 i inebḍen Tamnekda Tarumanit seg useggas n 198 armi d tamettant-is deg 217<ref>{{En}} [https://www.britannica.com/biography/Caracalla Caracalla], deg ''britannica.com''.</ref>.
Yella seg ugdez n Yisiviriyen i d-yefrurin seg Tefriqt n Ugafa (Leptis Magna)
Yettwassen deg umezruy amaḍlan ladɣa s Wanaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana) deg useggas n 212, i yefkan tiɣremt tarumanit i yal amdan ilelli i izedɣen daxel n tlisa n temnekda, akked lebni n yiḥamamen n Karakalla deg temdint n Roma.
== 1. Tazwart d uẓar n yisem-is ==
Isem-is n tlalit d '''Lucius Septimius Bassianus'''. Asmi yesɛa mraw (10) n yiseggasen, baba-s ibeddel-as isem ɣer '''Marcus Aurelius Antoninus''' iwakken ad yeqqen tawacult-is ɣer twacult tanbaḍt tameqqrant n yimenkaden I-antuninen (ladɣa [[Mark Urel]]).
Isem n Karakalla (Caracalla) ur yelli ara d isem unṣib ; d aflisem i as-fkan yiserdasen d uɣref arumani, acku yella dima yettlusu yiwe n uqendur aɣezfan i d-yekkan seg temnaḍt n Galya (Gaule) iwumi qqaren caracalla deg tutlayt tagalit.
== 2. Tameddurt d Temẓi ==
Ilul deg Lyon deg tmurt n Fransa n wass-a, asmi yella baba-s d anebbaḍ n temnaḍt-nni. Aẓar n twacult-is yezdi gar snat n tɣermiwin tiqburin:
Baba-s, [[Septimyus Severus]] : Ilul deg Leptis Magna (di Tripolitanya, Libya n tura) ; yella d amaziɣ/apuniqi yerna d aṛumani s teɣremt.
Yemma-s, '''Julia Domna''' : Tella d yelli-s n twacult tameqqrant n yigrawliwen d yemxezniyen n temdint n Emesa (Homs deg Surya tatrart).
Deg useggas n 198, asmi yesɛa kan mraw n yiseggasen, yuli ɣer weswir n Augustus (amenkad amɛiwen akked baba-s). Deg useggas n 209, gma-s ameẓyan Geta yettwarnu ula d netta d amenkud wis kraḍ.
== 3. Tanbaḍt (211–217) ==
=== 3.1. Amgired akked gma-s Geta d tmenɣiwt-is ===
Mi yemmut baba-tsen [[Septimyus Severus|Septimyus Severu]]<nowiki/>s deg useggas n 211 deg temdint n Eboracum (York, deg Tagelda Yedduklen n wass-a), Karakalla d gma-s Geta uɣalen d imenkaden i yessawḍen ad ṭṭfen adabu i yiman-nsen. Gar-asen yella ucengu ameqran d tismin ur yezmir yiwen ad yessensi. Bɣan ad beḍḍun tamnekda ɣef sin, maca yemma-tsen Julia Domna tella tettawi-d arkad gar-asen.
Deg waggur n dujanber 211, Karakalla yexdem-as taḥila i gma-s : yessawel-as-d ɣer yiwet n temlilit taredsant deg wexxam n yemma-tsen, dɣa ssuffyen-d kra n yiserdasen iḥeṛcen i t-yenɣan gar yiɣallen n yemma-s. Deffir waya, Karakalla yenɣa azal n 20 000 n yimdanen i yellan d imeddukal neɣ d iɛessasen n Geta, yerna yessufeɣ-d anaḍ n usufeɣ seg umezruy (Damnatio memoriae), anda kksen akk isem n Geta seg yisebdaden, iẓra d tedrimt n temnekda.
== 3.2. Tanbaḍt taserdasit ==
Karakalla yebna lḥekm-is akk ɣef leɛnaya n yiserdasen. Yerna-asen deg yiɣṛad s ugar n 50%, yerna yella yetteddu yid-sen deg yimenɣi. Aya yexleq-d ugur ameqran deg tesnallunt d tdamsa n Roma, imi tadrimt tuɣal ur tqidd ara.
== Tizmilin ==
<references />
jzfenwkp8man8ye2c10qo112lho9fhh
117315
117314
2026-09-05T10:23:57Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117315
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Karakalla''' (s talatint : '''Marcus Aurelius Severus Antoninus Augustus''' ; ilul s yisem n '''Lucius Septimius Bassianus''' ass n 4 yebrir 188 deg Lugdunum (Lyon tatrart) – yemmut ass n 8 yebrir 217 ar tama n Carrhae, d amenkad [[Tamnekda Tarumanit|urumani]] wis 22 i inebḍen Tamnekda Tarumanit seg useggas n 198 armi d tamettant-is deg 217<ref>{{En}} [https://www.britannica.com/biography/Caracalla Caracalla], deg ''britannica.com''.</ref>.
Yella seg ugdez n Yisiviriyen i d-yefrurin seg Tefriqt n Ugafa (Leptis Magna)
Yettwassen deg umezruy amaḍlan ladɣa s Wanaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana) deg useggas n 212, i yefkan tiɣremt tarumanit i yal amdan ilelli i izedɣen daxel n tlisa n temnekda, akked lebni n yiḥamamen n Karakalla deg temdint n Roma.
== 1. Tazwart d uẓar n yisem-is ==
Isem-is n tlalit d '''Lucius Septimius Bassianus'''. Asmi yesɛa mraw (10) n yiseggasen, baba-s ibeddel-as isem ɣer '''Marcus Aurelius Antoninus''' iwakken ad yeqqen tawacult-is ɣer twacult tanbaḍt tameqqrant n yimenkaden I-antuninen (ladɣa [[Mark Urel]]).
Isem n Karakalla (Caracalla) ur yelli ara d isem unṣib ; d aflisem i as-fkan yiserdasen d uɣref arumani, acku yella dima yettlusu yiwe n uqendur aɣezfan i d-yekkan seg temnaḍt n Galya (Gaule) iwumi qqaren caracalla deg tutlayt tagalit.
== 2. Tameddurt d Temẓi ==
Ilul deg Lyon deg tmurt n Fransa n wass-a, asmi yella baba-s d anebbaḍ n temnaḍt-nni. Aẓar n twacult-is yezdi gar snat n tɣermiwin tiqburin:
Baba-s, [[Septimyus Severus]] : Ilul deg Leptis Magna (di Tripolitanya, Libya n tura) ; yella d amaziɣ/apuniqi yerna d aṛumani s teɣremt.
Yemma-s, '''Julia Domna''' : Tella d yelli-s n twacult tameqqrant n yigrawliwen d yemxezniyen n temdint n Emesa (Homs deg Surya tatrart).
Deg useggas n 198, asmi yesɛa kan mraw n yiseggasen, yuli ɣer weswir n Augustus (amenkad amɛiwen akked baba-s). Deg useggas n 209, gma-s ameẓyan Geta yettwarnu ula d netta d amenkud wis kraḍ.
== 3. Tanbaḍt (211–217) ==
=== 3.1. Amgired akked gma-s Geta d tmenɣiwt-is ===
Mi yemmut baba-tsen [[Septimyus Severus|Septimyus Severu]]<nowiki/>s deg useggas n 211 deg temdint n Eboracum (York, deg Tagelda Yedduklen n wass-a), Karakalla d gma-s Geta uɣalen d imenkaden i yessawḍen ad ṭṭfen adabu i yiman-nsen. Gar-asen yella ucengu ameqran d tismin ur yezmir yiwen ad yessensi. Bɣan ad beḍḍun tamnekda ɣef sin, maca yemma-tsen Julia Domna tella tettawi-d arkad gar-asen.
Deg waggur n dujanber 211, Karakalla yexdem-as taḥila i gma-s : yessawel-as-d ɣer yiwet n temlilit taredsant deg wexxam n yemma-tsen, dɣa ssuffyen-d kra n yiserdasen iḥeṛcen i t-yenɣan gar yiɣallen n yemma-s. Deffir waya, Karakalla yenɣa azal n 20 000 n yimdanen i yellan d imeddukal neɣ d iɛessasen n Geta, yerna yessufeɣ-d anaḍ n usufeɣ seg umezruy (Damnatio memoriae), anda kksen akk isem n Geta seg yisebdaden, iẓra d tedrimt n temnekda.
== 3.2. Tanbaḍt taserdasit ==
Karakalla yebna lḥekm-is akk ɣef leɛnaya n yiserdasen. Yerna-asen deg yiɣṛad s ugar n 50%, yerna yella yetteddu yid-sen deg yimenɣi. Aya yexleq-d ugur ameqran deg tedrimt d tdamsa n Roma, imi tadrimt tuɣal ur tqidd ara.
== Tizmilin ==
<references />
ac1apeyt0sv5b3xqlusfg5xpmdf7hxj
Septimyus Severus
0
25553
117309
117308
2026-09-04T16:11:07Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117309
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Septimius Severus busto-Musei Capitolini.jpg|vignette|Asebdad n uqeṛṛu n Septimyus Severus.]]
'''Lusyus Septimyus Severus''' (145 – 211 S.Ɛ.) d yiwen seg yimenkaden imeqranen i ibeddlen udem d unagraw n Tmenkda Taṛumanit. D netta i d amenzu i d-yekkan seg Tefriqt n Ugafa (s yiziɣer alibi-apunig) i yulin ɣer ukersi n udabu aṛumi. Yerna d netta i d amsebdad n twacult tageldant n Yisiviriyen.
Tanbaḍt-ines, seg useggas n 193 ar 211 S.Ɛ., tewwi-d isniflen d yiseggamen lqayen deg tasredsa (lɛesker), deg uzref (lqanun), d tedbelt. S tnekkra-ines, yessufeɣ tamenkda seg tallit n Principatus (anda asqamu n yimɣaren yella d amteddu) ɣer tallit n udabu amserdas lqayen.
== 1. Aẓar, Talalit d Temẓi-ines ==
=== Talalit deg Leptis Magna ===
Ilul Septimyus Severus ass n 11 deg Yebrir n useggas 145 (neɣ 146) S.Ɛ. deg temdint n Leptis Magna (deg tmurt n Libiya n tura). Tamdint-a tella d yiwet seg temdinin timeqqranin n Tefriqt n Ugafa, tebna ɣef yiri n Yilel Agrakal deg temnaḍt n Tripolitania.
[[Tugna:Severus210AD.png|vignette|Tamnekda Taṛumanit deg tallit n Severus.]]
=== Aẓar n twacult ===
'''Baba-s''': Ism-is ''Publius Septimius Geta'', yekka-d seg yiẓuran ilibiyen-ipuniyen (imaziɣen-ifiniqiyen) yesɛan ayla d ccan ameqran deg temnaḍt. Twacult-ines tella teṭṭef tiɣermi taṛumit acḥal d tasuta send talalit-is.
'''Yemma-s''': Ism-is ''Fulvia Pia'', tekka-d seg twacult taṭalyanit-taṛumit n watelsan (gens Fulvia).
=== Asgmi d tutlayin ===
Severus yelmed tutlayt tapunigt, talatinit, d tegrikt. Ɣas akken yelmed tasekla d lqanun deg Ruma d Atina, imuzrayen n tallit-nni (am Cassius Dion) nnan-d d akken yella yessawal talatinit s yiwet n aɣdebbu tafriqit i d-yettbanen ar taggara n tudert-is.
== 2. Abrid Asertan d Umserdas (Cursus Honorum) ==
Send ad yaweḍ ɣer udabu unnig, Septimyus Severus yekfa akk talliyin n usedmer asertan aṛumi s tallelt n umenkad [[Mark Urel]]:
'''Akcam ɣer Usqamu n Yimɣaren (''SINA'')''': Yekcem d aɛeggal deg useggas n 170 S.Ɛ.
'''Isurifen imezwura''': Yeṭṭef tamassit n kwaystur (quaestor) deg Ruma d Baetica (Spanya), sakin d aṭribun n ''ipliben'' deg 176 S.Ɛ.
'''Tanbaḍt n temnaḍin''': Yuɣal d afritran (praetor) deg 178 S.Ɛ., syin d anebbaḍ n Gallia Lugdunensis (Fransa), n Sisilya, d Pannonia Superior (ɣef wasif n Danub) deg useggas n 191 S.Ɛ.[1].
Deg Panunya, Severus yefka tamawt meqqren i tseddarin n yiserdasen, yella yeẓra amek ay tteddun iserdasen n tlisa d wayen ttnadin, d ayen i as-yeldin abrid ɣer tezmert tamuqqrant.
== 3. Aseggas n Semmus n Yimenkaden (193 S.Ɛ.) d Tuzzya ɣer Unbaḍ ==
Deg taggara n useggas 192 S.Ɛ., yemmut umenkad ''Commodus''. Deg useggas 193 S.Ɛ.—i yettwasnen deg umezruy s Useggas n Semmus n Yimenkaden—tallit n tezɣent d ummenuɣ ɣef udabu:
Amenkad Pertinax yeṭṭef leḥkem kra n wagguren kan send ad t-nɣen yimḍebbren n tɛessast.
Iɛessasen-nni zzenzen akersi n udabu deg "ssuq" i win ara d-yefken aṭas n tedrimt; dɣa yuɣ-it umarkanti Didius Julianus.
Iserdasen n Danub ugin aya. Ass n 9 Yebrir 193 S.Ɛ. deg temdint n Carnuntum, berrḥen s Septimyus Severus d amenkad.<syntaxhighlight>
┌──────────────────────────────┐
│ Aseggas n 193 S.Ɛ. │
│ Assider(aɣelluy) n Didius Julianus │
└──────────────┬───────────────┘
│
┌──────────────────┴──────────────────┐
▼ ▼
┌───────────────────────┐ ┌───────────────────────┐
│ Amenɣi n Issus (194) │ │ Amenɣi n Lugdunum │
│ Mgal Pescennius Niger │ │ (197) mgal Albinus │
└───────────────────────┘ └───────────────────────┘
</syntaxhighlight>Severus yuzzel s tazzla tameqqrant ɣer temdint n Ruma. ''Didius Julianus'' yetwanɣa send ad d-yaweḍ Severus. Iwakken ad yeṭṭef anbaḍ akken iwata, yennuɣ mgal sin n yimsizwren:
'''''Pescennius Niger'' (deg Ugmuḍ)''': Yernat deg umenɣi n Cyzicus, Nicaea, d Issus (194 S.Ɛ.).
'''''Clodius Albinus'' (deg Utaram)''': Yernat deg umenɣi aneggaru n Lugdunum (Lyon) deg useggas n 197 S.Ɛ., i yellan d yiwen seg yimenɣan imeqranen akk gar Yiṛumaniyen.
== 4. Iseggamen d Isniflen Imserdasen d Yidblanen ==
Tanbaḍt n Septimyus Severus tbeddel lsas n uwanak aṛumi.
=== Isniflen n Tasredsa (Iserdasen) ===
'''Afsax n Tɛessast Tapriturit''': Yefsax taɛessast taqburt i yellan teččur kan d iṭalyaniyen, yebna-tt-id s yiserdasen iḥiriyen i d-yextar seg tlisa n Danub d Tefriqt.
'''Tirbbaɛ timaynutin''': Yesnulfa-d kraḍt n tseddarin timaynutiw (Legio I, II, d III Parthica). Yiwet deg-sent yessers-itt ɣer tama n Ruma (Castra Albana) i useḥbiber fell-as.
'''Tidrimin d Tsulya(Zwaǧ)''': Yerna deg texlaṣṣin n yiserdasen (solde) s wazal n 33% ar 50%, yerna yefka-yasen azref ad zewǧen skud llan deg uheggi n lɛesker (d ayen yellan d amgadal send-is).
[[Tugna:Leptis Magna Arch of Septimius Severus.jpg|vignette|Tagenza n Severus deg Leptis Magna.]]
=== Isniflen n Tedbelt d Uzref ===
'''Asenqes n tezmert n Usqamu''': Yekkes aṭas n tezmert i Usqamu n Yimɣaren (Sina), yerr-a adabu gar yifassen n yimḍebbren imserdasen d yinefrayen neɣ imsaḍufen.
'''Asnerni n tussna n uzref''': Yesseqdec imusnawen imeqranen n lqanun aṛumi, gar-asen ''Papinien'' (Aemilius Papinianus, i d-yekkan ula d netta seg Tefriqt neɣ Surya), Ulpien, d Paulus.
'''Tadamsa d Txezna''': Yebḍa tadamsa gar txezna n uwanak (aerarium/fiscus) d tbaɣurt tusligt n umenkad d twacult-is (res privata).
== 5. Tuffɣiwin n Tredsa d Usehrew n Tlisa ==
<syntaxhighlight>
─────────────────────────────────────────────────────────────┐
│ TUFFƔIWIN N TREDSA N SEVERUS │
├──────────────────────────────┬──────────────────────────────┤
│ 1. TUFFƔA n Mezubuṭamya │ Aserɣi n Ctesiphon (197) d │
│ (197 - 198 S.Ɛ.) │ tmerniwt n Mesopotamya. │
├──────────────────────────────┼──────────────────────────────┤
│ 2. TUFFƔA n Tefriqt │ Asebded n Limes Tripolitanus │
│ (202 - 203 S.Ɛ.) │ d lebni n Gholaia/Bu Njem. │
├──────────────────────────────┼──────────────────────────────┤
│ 3. TUFFƔA n Kaledunya │ Aɛawed n lebni n Uɣrab n │
│ (208 - 211 S.Ɛ.) │ Hadrian d umenɣi di Scotland │
└──────────────────────────────┴──────────────────────────────┘
</syntaxhighlight>'''Tuffɣa n Mezubuṭamya (197–198 S.Ɛ.)''': Yennuɣ mgal Tmenkda Tapartit, yesreɣ tamanaɣt-nsen Ctesiphon. Tamnaḍt n Mezubuṭamya tuɣal d tamnaḍt taṛumit tamaynut.
'''Tuffɣa n Tefriqt (202–203 S.Ɛ.)''': Yessuddes talisa n Tefriqt n Ugafa (Limes Tripolitanus) mgal tgeldiwin timaziɣin n unẓul (am Yigaramanten). Yebna igruren n tredsa(lɛesker) deg Gholaia (Bu Njem) d Ghadames. Yerra tamdint-is Leptis Magna d tamnaḍt tamirant s lebni n yisebdaden, tagenzi, d usagen ameqran.
'''Tuffɣa n Briṭanya (208–211 S.Ɛ.)''': Yuli ɣer tgzirt n Briṭanya (Legliz) d warraw-is iwakken ad iḥareb mgal leɛṛac n Kaledunya (Caledonia, deg Skutlanda n tura). Dinna iɛawed asebded d useǧhed n Uɣrab n [[Hadriyan]].
== 6. Tawacult d Temsalt n Wukus ==
=== Julia Domna ===
Severus yuɣ tislit-is tis snat J''ulia Domna'' deg useggas n 187 S.Ɛ., d yelli-s n uqessis ameqran n tecbalt n yiṭij(seg usɣan ''Ilagabal'' n temnaḍt n [[surya]] n wass-a) deg temdint n Emesa (Homs, deg [[Surya]]). Julia Domna tella d tamusnawt yeɣran aṭas, tella tessebded igrawen n ifelsufen, imedyazen d yimussnawen deg Ruma, yerna tesɛa tazrirt meqqren deg tsertit n umenkad.
=== Arraw-is: Karakalla d Geta ===
Tesɛa-d yid-s sin n warrac:
'''[[Karakalla]]''' (Lucius Septimius Bassianus / Antoninus).
'''Publius Septimius Geta'''.
Severus yessuli sin-a n warraw-is ɣer umkan n ''Augustus'' iwakken ad nbeḍen lwaḥid deffir-s. Maca yella gar-asen yiwen n wurfan d cceḥna tameqqrant ur nerkid.
== 7. Tamettant ==
=== Tamettant deg Eboracum (211 S.Ɛ.) ===
Yemmut Septimyus Severus ass n 4 deg Furar n useggas 211 S.Ɛ. deg temdint n Eboracum (York, deg Briṭanya) deg leɛmer-is 65 n yiseggasen. Send ad yemmet, yefka i sin n warraw-is yiwen n uwellah yeqqimen deg umezruy:
"Ddukklet gar-awen, Ili-ken am iserdasen, Ili-ken d imakkayen, u Ḥeqret wiyaḍ."
(« Concordes estote, milites locupletate, ceteros contemnite »)
Deffir tmettant-ines, [[Karakalla]] yenɣa gma-s Geta deg 212 S.Ɛ. iwakken ad yeṭṭef adabu i yimani-s, sakin yefka tiɣeṛmi taṛumanit i akk iɣermanen ilelliyen n tmenkda (Anaḍ n Karakalla).
qvts6gz9gaizsxakrbcbfvbn31we1jc
Zcash
0
25558
117312
2026-09-04T19:42:35Z
Gurzil90x
14292
Amagrad amaynut
117312
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Zcash logo.svg|vignette|Alugu Zcash.]]
'''Zcash''' (s uzamul: ZEC) d yiwen n usuṛdi umḍin i d-yennulfan i lmend n uḥraz n tbaḍnit d tɣellist deg tnigawin tisenselkamin. Yettusbadu-d deg tuber n useggas 2016 s lmendad n umusnaw n tsenselkimt Zooko Wilcox-O'Hearn akk d teṛbaɛt n tkebbanit Electric Coin Company.
Ayen yessemxallafen Zcash ɣef yisuṛdiyen umḍinen nniḍen (am [[Bitcoin]]) d aseqdec-ines n yiwet n tarrayt tusnakt yettwassnen s yisem n « anza mebla tamusni » (zero-knowledge proof), ladɣa anagraw atikniki yettusemman zk-SNARKs. Allal-a yettaǧǧa iseqdacen ad gen tinigawin war ma sbeggnen-d tansa n umceyyaɛ(amazan), tansa n unermas, neɣ azal n wedrim yettwaznen.
c2mcjh07p56ej459vv76nixn10ss9hh
117313
117312
2026-09-05T09:58:02Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
117313
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Zcash logo.svg|vignette|Alugu Zcash.]]
'''Zcash''' (s uzamul: ZEC) d yiwen n usuṛdi umḍin i d-yennulfan i lmend n uḥraz n tbaḍnit d tɣellist deg tnigawin tisenselkamin. Yettusbadu-d deg tuber n useggas 2016 s lmendad n umusnaw n tsenselkimt Zooko Wilcox-O'Hearn akk d teṛbaɛt n tkebbanit Electric Coin Company.
Ayen yessemxallafen Zcash ɣef yisuṛdiyen umḍinen nniḍen (am [[Bitcoin]]) d aseqdec-ines n yiwet n tarrayt tusnakt yettwassnen s yisem n « anza mebla tamusni » (zero-knowledge proof), ladɣa anagraw atikniki yettusemman zk-SNARKs. Allal-a yettaǧǧa iseqdacen ad gen tinigawin war ma sbeggnen-d tansa n umceyyaɛ(amazan), tansa n unermas, neɣ azal n wedrim yettwaznen.
== 1. Amezruy ==
Deg tazwara, asenfar-a yebda-d s yisem n Zerocash, d anadi ussnan i d-tessuffeɣ yiwet n terbaɛt n yimnadiyen deg wuḥric n tɣellist d tsenselkimt seg tesdawiyin timeqranin (am Johns Hopkins University, MIT, d Tel Aviv University). Bɣan ad sbedden tarrayt ara ifrun ugur n uḥraz n tbaḍnit yellan deg uzrar n yiḥedran n [[Bitcoin]], acku deg Bitcoin akked waṭas n yisuṛdiyen nniḍen, tilɣa n tnigawin d tansiwin d tizayeztin yerna yezmer yal yiwen ad tent-iẓer.
Deg useggas n 2016, asenfar-a yuɣal d asuṛdi umḍin imzenzi s yisem n Zcash, ddaw n tmehla n Zooko Wilcox-O'Hearn.
s1x99iih42i4tix1bmyy1ujhxgda9il