Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.18 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Karakalla 0 23717 117318 117315 2026-09-05T19:48:14Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117318 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Karakalla''' (s talatint : '''Marcus Aurelius Severus Antoninus Augustus''' ; ilul s yisem n '''Lucius Septimius Bassianus''' ass n 4 yebrir 188 deg Lugdunum (Lyon tatrart) – yemmut ass n 8 yebrir 217 ar tama n Carrhae, d amenkad [[Tamnekda Tarumanit|urumani]] wis 22 i inebḍen Tamnekda Tarumanit seg useggas n 198 armi d tamettant-is deg 217<ref>{{En}} [https://www.britannica.com/biography/Caracalla Caracalla], deg ''britannica.com''.</ref>. Yella seg ugdez n Yisiviriyen i d-yefrurin seg Tefriqt n Ugafa (Leptis Magna) Yettwassen deg umezruy amaḍlan ladɣa s Wanaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana) deg useggas n 212, i yefkan tiɣremt tarumanit i yal amdan ilelli i izedɣen daxel n tlisa n temnekda, akked lebni n yiḥamamen n Karakalla deg temdint n Roma. == 1. Tazwart d uẓar n yisem-is == Isem-is n tlalit d '''Lucius Septimius Bassianus'''. Asmi yesɛa mraw (10) n yiseggasen, baba-s ibeddel-as isem ɣer '''Marcus Aurelius Antoninus''' iwakken ad yeqqen tawacult-is ɣer twacult tanbaḍt tameqqrant n yimenkaden I-antuninen (ladɣa [[Mark Urel]]). Isem n Karakalla (Caracalla) ur yelli ara d isem unṣib ; d aflisem i as-fkan yiserdasen d uɣref arumani, acku yella dima yettlusu yiwe n uqendur aɣezfan i d-yekkan seg temnaḍt n Galya (Gaule) iwumi qqaren caracalla deg tutlayt tagalit. == 2. Tameddurt d Temẓi == Ilul deg Lyon deg tmurt n Fransa n wass-a, asmi yella baba-s d anebbaḍ n temnaḍt-nni. Aẓar n twacult-is yezdi gar snat n tɣermiwin tiqburin: Baba-s, [[Septimyus Severus]] : Ilul deg Leptis Magna (di Tripolitanya, Libya n tura) ; yella d amaziɣ/apuniqi yerna d aṛumani s teɣremt. Yemma-s, '''Julia Domna''' : Tella d yelli-s n twacult tameqqrant n yigrawliwen d yemxezniyen n temdint n Emesa (Homs deg Surya tatrart). Deg useggas n 198, asmi yesɛa kan mraw n yiseggasen, yuli ɣer weswir n Augustus (amenkad amɛiwen akked baba-s). Deg useggas n 209, gma-s ameẓyan Geta yettwarnu ula d netta d amenkud wis kraḍ. == 3. Tanbaḍt (211–217) == === 3.1. Amgired akked gma-s Geta d tmenɣiwt-is === Mi yemmut baba-tsen [[Septimyus Severus|Septimyus Severu]]<nowiki/>s deg useggas n 211 deg temdint n Eboracum (York, deg Tagelda Yedduklen n wass-a), Karakalla d gma-s Geta uɣalen d imenkaden i yessawḍen ad ṭṭfen adabu i yiman-nsen. Gar-asen yella ucengu ameqran d tismin ur yezmir yiwen ad yessensi. Bɣan ad beḍḍun tamnekda ɣef sin, maca yemma-tsen Julia Domna tella tettawi-d arkad gar-asen. Deg waggur n dujanber 211, Karakalla yexdem-as taḥila i gma-s : yessawel-as-d ɣer yiwet n temlilit taredsant deg wexxam n yemma-tsen, dɣa ssuffyen-d kra n yiserdasen iḥeṛcen i t-yenɣan gar yiɣallen n yemma-s. Deffir waya, Karakalla yenɣa azal n 20 000 n yimdanen i yellan d imeddukal neɣ d iɛessasen n Geta, yerna yessufeɣ-d anaḍ n usufeɣ seg umezruy (Damnatio memoriae), anda kksen akk isem n Geta seg yisebdaden, iẓra d tedrimt n temnekda. == 3.2. Tanbaḍt taserdasit == Karakalla yebna lḥekm-is akk ɣef leɛnaya n yiserdasen. Yerna-asen deg yiɣṛad s ugar n 50%, yerna yella yetteddu yid-sen deg yimenɣi. Aya yexleq-d ugur ameqran deg tedrimt d tdamsa n Roma, imi tadrimt tuɣal ur tqidd ara. == 4. Tigawin d Yisenfaren Igejdanen == === 4.1. Anaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana, 212) === D tagi i d tigawt tasertant tameqqrant akk i iga. Deg useggas n 212, yessuffeɣ-d Anaḍ n Karakalla. '''Anamek-is''' : Yal amdan ilelli (ur yelli d akli) i izedɣen deg s ddaw tlisa d temnaḍin akk n Temnekda Tarumanit yuɣal d aɣerman arumani s lekmal u s yizerfan-is (Civitas Romana). '''Iswi''' : Xas akken d asurif ameqran i usemres n tgada n teɣdemt, iswi agejdan yella daɣen d asnerni n tebzert, acku iɣermanen irumaniyen llan ttarran tabzert taɛlayant ɣef tkerza d lwert i ur d-nettasen ara seg yiberaniyen. '''Tazrirt deg Tafriqt n Ugafa''' : Anaḍ-a yefka azref ameqran i yimezdaɣen imaziɣen (Inumidiyen, Imuranen) ad kecmen deg isudaḍ(leqwanin) n Roma, ad ṭṭfen imukan unnigen deg igen/tredsa(lɛesker) d tseddarin n teɣdemt. == Tizmilin == <references /> 01sbzwqp7ug7mbtzjzm59ygb9ksv6dp 117320 117318 2026-09-06T10:37:52Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Karakalla''' (s talatint : '''Marcus Aurelius Severus Antoninus Augustus''' ; ilul s yisem n '''Lucius Septimius Bassianus''' ass n 4 yebrir 188 deg Lugdunum (Lyon tatrart) – yemmut ass n 8 yebrir 217 ar tama n Carrhae, d amenkad [[Tamnekda Tarumanit|urumani]] wis 22 i inebḍen Tamnekda Tarumanit seg useggas n 198 armi d tamettant-is deg 217<ref>{{En}} [https://www.britannica.com/biography/Caracalla Caracalla], deg ''britannica.com''.</ref>. Yella seg ugdez n Yisiviriyen i d-yefrurin seg Tefriqt n Ugafa (Leptis Magna) Yettwassen deg umezruy amaḍlan ladɣa s Wanaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana) deg useggas n 212, i yefkan tiɣremt tarumanit i yal amdan ilelli i izedɣen daxel n tlisa n temnekda, akked lebni n yiḥamamen n Karakalla deg temdint n Roma. == 1. Tazwart d uẓar n yisem-is == Isem-is n tlalit d '''Lucius Septimius Bassianus'''. Asmi yesɛa mraw (10) n yiseggasen, baba-s ibeddel-as isem ɣer '''Marcus Aurelius Antoninus''' iwakken ad yeqqen tawacult-is ɣer twacult tanbaḍt tameqqrant n yimenkaden I-antuninen (ladɣa [[Mark Urel]]). Isem n Karakalla (Caracalla) ur yelli ara d isem unṣib ; d aflisem i as-fkan yiserdasen d uɣref arumani, acku yella dima yettlusu yiwe n uqendur aɣezfan i d-yekkan seg temnaḍt n Galya (Gaule) iwumi qqaren caracalla deg tutlayt tagalit. == 2. Tameddurt d Temẓi == Ilul deg Lyon deg tmurt n Fransa n wass-a, asmi yella baba-s d anebbaḍ n temnaḍt-nni. Aẓar n twacult-is yezdi gar snat n tɣermiwin tiqburin: Baba-s, [[Septimyus Severus]] : Ilul deg Leptis Magna (di Tripolitanya, Libya n tura) ; yella d amaziɣ/apuniqi yerna d aṛumani s teɣremt. Yemma-s, '''Julia Domna''' : Tella d yelli-s n twacult tameqqrant n yigrawliwen d yemxezniyen n temdint n Emesa (Homs deg Surya tatrart). Deg useggas n 198, asmi yesɛa kan mraw n yiseggasen, yuli ɣer weswir n Augustus (amenkad amɛiwen akked baba-s). Deg useggas n 209, gma-s ameẓyan Geta yettwarnu ula d netta d amenkud wis kraḍ. == 3. Tanbaḍt (211–217) == === 3.1. Amgired akked gma-s Geta d tmenɣiwt-is === Mi yemmut baba-tsen [[Septimyus Severus|Septimyus Severu]]<nowiki/>s deg useggas n 211 deg temdint n Eboracum (York, deg Tagelda Yedduklen n wass-a), Karakalla d gma-s Geta uɣalen d imenkaden i yessawḍen ad ṭṭfen adabu i yiman-nsen. Gar-asen yella ucengu ameqran d tismin ur yezmir yiwen ad yessensi. Bɣan ad beḍḍun tamnekda ɣef sin, maca yemma-tsen Julia Domna tella tettawi-d arkad gar-asen. Deg waggur n dujanber 211, Karakalla yexdem-as taḥila i gma-s : yessawel-as-d ɣer yiwet n temlilit taredsant deg wexxam n yemma-tsen, dɣa ssuffyen-d kra n yiserdasen iḥeṛcen i t-yenɣan gar yiɣallen n yemma-s. Deffir waya, Karakalla yenɣa azal n 20 000 n yimdanen i yellan d imeddukal neɣ d iɛessasen n Geta, yerna yessufeɣ-d anaḍ n usufeɣ seg umezruy (Damnatio memoriae), anda kksen akk isem n Geta seg yisebdaden, iẓra d tedrimt n temnekda. == 3.2. Tanbaḍt taserdasit == Karakalla yebna lḥekm-is akk ɣef leɛnaya n yiserdasen. Yerna-asen deg yiɣṛad s ugar n 50%, yerna yella yetteddu yid-sen deg yimenɣi. Aya yexleq-d ugur ameqran deg tedrimt d tdamsa n Roma, imi tadrimt tuɣal ur tqidd ara. == 4. Tigawin d Yisenfaren Igejdanen == === 4.1. Anaḍ n Karakalla (Constitutio Antoniniana, 212) === D tagi i d tigawt tasertant tameqqrant akk i iga. Deg useggas n 212, yessuffeɣ-d Anaḍ n Karakalla. '''Anamek-is''' : Yal amdan ilelli (ur yelli d akli) i izedɣen deg s ddaw tlisa d temnaḍin akk n Temnekda Tarumanit yuɣal d aɣerman arumani s lekmal u s yizerfan-is (Civitas Romana). '''Iswi''' : Xas akken d asurif ameqran i usemres n tgada n teɣdemt, iswi agejdan yella daɣen d asnerni n tebzert, acku iɣermanen irumaniyen llan ttarran tabzert taɛlayant ɣef tkerza d lwert i ur d-nettasen ara seg yiberaniyen. '''Tazrirt deg Tafriqt n Ugafa''' : Anaḍ-a yefka azref ameqran i yimezdaɣen imaziɣen (Inumidiyen, Imuranen) ad kecmen deg isudaḍ(leqwanin) n Roma, ad ṭṭfen imukan unnigen deg igen/tredsa(lɛesker) d tseddarin n teɣdemt. === 4.2. Iḥamamen n Karakalla (Thermae Antoninianae) === Deg Roma, yebna yiwet seg temṣukin timeqqranin akk n tsegda tarumanit : Iḥamamen n Karakalla (Thermes de Caracalla). D asenfar n waman d ucucef azayez i yesɛan tizeɣwin n tezmert, tidlisiyin, inurar n waddal d tḥuna. Ttwaqqnent ɣer ubrid n waman ameqran (Aqua Antoniniana), yerna zemrent ad qeblent ugar n 1 600 n yimdanen deg yiwen n wakud.<syntaxhighlight> _______________________________________________ | IḤAMAMEN N KARAKALLA (Roma) | |===============================================| | [Natatio] -> Asirid deg waman n beṛṛa | | [Frigidarium] -> Tazeɣwa n waman isemmaḍen | | [Tepidarium] -> Tazeɣwa n waman n tissit | | [Caldarium] -> Tazeɣwa n waman iḥman | | [Palaestra] -> Inurar n uheggi n tfekka | +-----------------------------------------------+ </syntaxhighlight> == Tizmilin == <references /> 7eqzz9q8lbm0whxcaqv08l0196qf6e5 Mastodon (aseɣẓan) 0 25226 117322 116557 2026-09-06T11:20:17Z ~2026-48320-76 17100 117322 wikitext text/x-wiki {{Infobox aseɣẓan}} '''Mastodon''' d [[aseɣẓan ilelli]] n uɣbalu yeldin i [[uẓeṭṭa anmetti]] ar-ammas, yesɛan timsirin n tira n yiznan wezzilen yecban tid n [[Twitter]] (i yuɣalen d X). Mastodon iteddu s talɣa n uzeṭṭa afidirali n yiqeddacen iqeddcen s yiman-nsen, yerna ttmeslayen gar-asen s uneggaf n ActivityPub. Ayagi yettaǧǧa iseqdacen ad qqnen gar tummanin yemgarraden deg wayen iwumi qqaren [[Fediverse]]. Yal tummant n Mastodon tesbaday-d ilugan-is n usenqed d tmuɣli-ines ɣef ugbur, d ayen i t-yessemgarraden ɣef yizeḍwan inmettiyen ilemmasen i teṭṭef yiwet n tkebbanit tusligt. Aseɣẓan-a yeffeɣ-d tikkelt tamezwarut deg [[tuber]] [[2016]] sɣur Eugen Rochko. Mastodon yefka-d abrid nniḍen i yizeḍwan imeqqranen n tmetti, ladɣa i wid yebɣan timɣiwanin tiɣarimin ur nettwaḥkem ara sɣur yiwen kan n umdan neɣ yiwet n tkebbanit tanijart. Azeṭṭa-a yufa-d aṭas n yiseqdacen imaynuten deg ddeqs n tikkal, ladɣa deg useggas n [[2022]] mi d-yuɣ Elon Musk azeṭṭa n Twitter. == Timhalin == * '''Iznan:''' Deg Mastodon, iseqdacen zemren ad arun iznan wezzilen i wakken ad ten-walin wiyiḍ yerna ad d-rren fell-asen. * '''Talast n yisekkilen:''' Deg tuget n yiqeddacen, yal izen yezmer ad yaweḍ alamma d 500 n yisekkilen (yugar talast n Twitter i ilan 280 kan). Kra n yiqeddacen zemren ad qeblen ugar n waya. Iseqdacen zemren daɣen ad rnun tugniwin, ifuyla n ṣṣut, tividyutin, neɣ isteqsiyen n ufran. * '''Tuddsa tar-ammast:''' Iseqdacen ur qqnen ara ɣer yiwen usmel alemmas; yal aseqdac ittekkay deg yiwen uqeddac amezzayan. Iqeddacen-a mlalen akk gar-asen deg uzeṭṭa, yerna yal aqeddac yezmer ad yessers ilugan-is, izerfan n yimiḍanen, d tarrayt n ubeṭṭu n yiznan d yiqeddacen nniḍen. Iseqdacen zemren ad mṭafaren yerna ad myaznen ɣas yella yal yiwen deg uqeddac yemxalafen, s yismawen n useqdac icban tansiwin n yimayl. == Tabaḍnit d usenqed n ugbur == * '''Tabaḍnit:''' Mastodon yefka ccan ameqqran i tbaḍnit n yiseqdacen: ** Yal izen yezmer ad yili d azayez ɣef uzeṭṭa meṛṛa, d uslig kan i wid i d-iṭafren amaru-ines, neɣ d izen usrid gar sin n yiseqdacen. ** Yella wammud n « Ulɣu n ugbur »: d tamsirt yettaǧǧan amaru ad iffer aḍris neɣ tugna armi d asmi ara yedwes unerzaf fell-as akken a t-iwali. * '''Asenqed sɣur temɣiwant:''' Deg umkan n yiwet n terbaɛt talemmast, asenqed deg Mastodon iteddu s yiqeddacen: imḍebbren n yal tummant zemren ad snegren neɣ ad sbedden agbur ur nquder ara ilugan-nsen. Zemren daɣen ad gezmen akk assaɣ d yal aqeddac nniḍen ma yella ixulef tikli d yilugan. == Aseɣẓan d tesnallunt tatiknikit == * '''Turagt tilellit:''' Aseɣẓan n Mastodon yettwasuffeɣ-d seddaw n turagt GNU AGPLv3, d ayen yettaǧǧan yal yiwen ad yessenfel aḍris-is n usihel neɣ ad yesbedd aqeddac-is. * '''Tutlayin n usihel:''' ** Idis n uqeddac yettwaru s Ruby on Rails d Node.js. ** Idis n useqdac deg web yettwaxdem s React d Redux. ** Taffa n yisefka d PostgreSQL, ma d Redis iteddu i tmahilin n umyellel d useḍru n yisallen. * '''ActivityPub:''' Mastodon iteddu s uneggaf amatu ActivityPub, d ayen i t-yettaǧǧan ad yemyel d waṭas n wallalen nniḍen deg Fediverse. * '''Tisnasin:''' Mastodon yesɛa talɣiwin n tuqqna yeldin, ayen i yeǧǧan ddeqs n tsnasin ad ilint ama deg yiselkimen ama deg yiselkimen izirazen d tilifunan. == Amazray d umhaz == * '''Tazwara (2016–2017):''' Eugen Rochko yesnulfa-d Mastodon deg tuber 2016. Deg tefsut n 2017, azeṭṭa yebda yettimɣur ladɣa gar yimnadiyen n tesdawiyin, ineɣmasen, d wid yettnaɣen ɣef yizerfan n uzeṭṭa. * '''Asfari n 2022:''' Mi d-yuɣ Elon Musk azeṭṭa n Twitter deg tuber 2022, aṭas n yiseqdacen i yugin tikli tamaynut n uzeṭṭa-nni rran srid ɣer Mastodon. Deg kra n wussan kan, amḍan n yiseqdacen yuli s ddeqs n yimelyunen. * '''Tuddsa:''' Asenfar-a yella zik iteddu ddaw n tkebbanit tar-tadrimant n Lalman, sakin yeldi abrid i tuddsa tar-tanfalit i d-yelhan d useddu-ines. == Walit daɣen == * [[Fediverse]] * [[Twitter]] * [[ActivityPub]] == Tiɣbula == {{tiɣbula}} [[Taggayt:Izeṭwan inmettiyen]] [[Taggayt:Iseɣẓanen ilelliyen]] tikh0h0xfqv3aro3y8yzsk9a5344ts7 Vladimir Lenin 0 25541 117317 117265 2026-09-05T12:36:52Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117317 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Tugna:Lenin in 1920 (cropped).jpg|vignette|Lenin deg 1920.]] '''Vladimir Ilitch Oulianov''', win i wumi qqaren s yisem azayez '''Lenin''', d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg [[Rusya]], yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin]]. Tasnaktit-is, i wumi qqaren '''Talinit''', tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda. == Temeddurt-is tamezwarut d usegmi == Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg [[Rusya]]. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian. Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran. == Asaka asertan, anfay, d tmuɣli n Tlinit == Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer [[Saint-Petersburg]], yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n [[Karl Marks]] d [[Friedrich Engels]]. Yeqbel s tidet d akken taserkemt n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla. '''Abbaẓ d Unfay''': Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is '''Nadejda Krupskaya'''. Deffir mi d-yunfa Vladimir Lenin ɣer temdint n Saint-Petersburg deg useggas n 1893, yebda amennuɣ-is asertan s wudem uffir gar yixeddamen n luzinat, anda i d-yesbedd netta d kra n yigrawliwen nniḍen (gar-asen Yuly Martov) tarbaɛt tasertant umi semman « Tadukli n Umennuɣ i Weslelli n Tserkemt n Yixeddamen ». Tarbaɛt-a tella tessewjad asuffeɣ n yiwen n uɣmis agrawlaw n tuffra i wakken ad d-tessaki ixeddamen ɣef yizerfan-nsen yerna ad tessenfali tasertit taqesḥant mgal udabu n Utsar. Maca, uqbel ad d-yeffeɣ uṭṭun amezwaru n uɣmis-nni, tamsulta tasertant tuffirt n utsar (yettwassnen s yisem n Okhrana) twala tirmudt-nsen s tmentilt n yqeddacen-is. Deg yiḍ n 20 duǧember 1895, Lenin yettwaṭṭef s wudmawan (yettwabbeẓ) netta d waṭas n yimaslaḍen n ukabar. Lenin yeqqim deg lḥebs (tazeqqa n useddu) n Saint-Petersburg azal n 14 n wagguren. Ɣas akken yella seddaw n tɛessast tameqqrant, ur yeḥbis ara tirmudt-is tasnaktat; yella yesseqdac Ileɣ(lḥebber) uffir (s uyefki) d wawalen uffiren deg yidlisen i d-ttawin yimawlan-is iwakken ad ikemmel tiririt d useddu n temsal n lbeṛṛa. Deg fuṛaṛ 1897, taɣdemt n utsar tḥekkem fell-as s kraḍ n yiseggasen n unfa ɣer temnaḍt taqesḥant n Sibirya, deg yiwet n taddart umi semman Chouchinskoïé (Shushenskoye) i d-yezgan deg temnaḍt n Yeniseysk. Ɣas akken lḥala n tudert deg Sibirya tella d tasemmaṭ yerna d tin iɛezlen mliḥ ɣef umaḍal, Lenin yesseqdec tallit-nni n unfa iwakken ad yesnerni tussna-ines d tẓri-ines tamarksit. Deg useggas n 1898, terza-d fell-as ɣer Sibirya tmeddakkelt-is deg umennuɣ, '''Nadejda Krupskaya''', i yettwabbeẓen ula d nettat; dinna i zewǧen s wudem azerfan iwakken ad ten-ǧǧen yiduba ad ddren deg yiwen n uxxam. Deg tallit-nni n usufeɣ, Lenin yura adlis-is afelsaf d udamsan amezwaru ameqqran umi isemma « Asnegmu n Temsihrit(Tkapitalit) deg Rrus » (Развитие капитализма в России), anda i d-yesbeggen s yimḍanen d usleḍ d akken timetti tarusit tebda tettaǧǧa tanemhizt taqburt n tfellaḥt, tetteddu srid ɣer [[Tamsihrit|temsihrit]](tkapitalit) tamgurant, dɣa aya yefka-as ttbut d akken asmil(taserkimt) ameskari (ixeddamen) d netta i d taɣerfa tagejdant ara yesselḥun tagrawla i d-itteddun. Mi tfukk tegnit-is n unfa deg Sibirya deg fuṛaṛ 1900, adabu n utsar yegdel fell-as ad yezdeɣ deg temdinin timeqqranin n Rrus. Imi i yebɣa ad ikemmel amennuɣ war ma teṭṭef-it tmsulta tikkelt nniḍen, Lenin yeffeɣ seg tmurt n Rrus deg unebdu n useggas n 1900, yebda tallit tamaynut n unfa agraɣlan deg Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz d Taswisrit). D tallit-a i d-yeldin tawwurt i usbeddi n uɣmis agrawlaw Iskra (« Ifeṭṭiwej ») d ussewjed n tsuddest ijehden n Ukabar Abulčivik. '''Akabar Abulčivik''': Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »). Deg tallit n unfa-ines deg Tuṛuft Tutrimt (gar Munich, London d Genève), Vladimir Lenin yeqsed ad yesdukkel akk tirebbaɛ timarksiyin tirusiyin i yellan mfaṛaqent seddaw n yiwen n ukabar agrawlaw iğehden. I wakken ad yaweḍ ɣer yiswi-a, yesseqdec ayen yesbedd yakan netta d yimeddukkal-is (am Georgi Plekhanov d Yuly Martov) aɣmis uffir umi semman ''Iskra''. Aɣmis-agi yella d allal agejdan n usedmer, n usnefli asnaktay d tuqqna n yizdayen gar tseddasin tagrawlawin i yessemlalayen ixeddamen d yinelmaden deg daxel n Rrus. Deg useggas n 1902, Lenin yura yiwen n udlis asnaktay ameqqran umi isemma « D acu ara nexdem? » (Что делать?). Deg tektabt-a, yessegza-d tiẓri-ines ɣef wamek ilaq ad yebnu ukabar asertan: yettwali d akken asmil ameskari (ixeddamen) weḥd-s ur yezmir ara ad d-yesnulfu tamṣukt tanemlayt tummidt war ma tewweḍ-it-id seg berra, acku amennuɣ amguran n yixeddamen yettawi kan ɣer ''tsendikalit''. Ihi, yenna-d d akken ilaq ad d-yili yiwen n '''ukabar n yigrawliwen imsaduren''', i yebnan ɣef tseddi, tugrint iğehden d '''tlemmast tamagdayt''' (tadimuqṛatit)—anda i d-yettili umciwer d umeslay ilelli deg daxel n ukabar, maca ticki yettwaṭṭef rray sɣur tuget, ilaq akk imaslaḍen ad t-qeblen yerna ad t-snekren s wudem yesseddin. Deg unebdu n useggas n 1903, '''Akabar''' '''Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus''' ('''POSDR''') yesselḥa agraw-is amatu wis sin deg Bruxelles sakin yunfa ɣer London. Deg ugraw-agi, tekker-d yiwet n tenmegla taqesḥant gar Lenin d umeddakkel-is Yuly Martov ɣef usaḍuf amezwaru n ukabar (ilugan n ukabar): Lenin yebɣa ad yerr tiwuriwin s wudem awizi neɣ amirew i yiɛeggalen (yal aɛeggal ilaq ad yettekki srid yerna s wudem amsadur deg yiwet n tsaddast tuffirt), ma d Martov yebɣa akabar ad yili s wudem ameccaq neɣ yerna ad yeqbel yal yiwen i d-yettaken tallalt ɣas ur yelli ara d agrawliw uffir. Mi d-yewweḍ lweqt n tefrant ɣef tseqqamut talemmast d teẓrigt n uɣmis Iskra, tagrawt i yeḍfren Lenin tewwi tuget n tefranin, dɣa seg yimir-nni semman-asen Ibulčiviken (seg wawal arusi bol'chinstvo i d-yemmalen wid n tuget). Ma d tagrawt n Martov i yellan deg tdersi, semman-asen Imenčiviken (seg wawal arusi men'chinstvo). Bṭu-agi ur yeqqim ara kan d amgired n tmuɣli ɣef yilugan, maca yuɣal d taẓuni tasnaktayt talqayant: Ibulčiviken kran srid ɣer usedmer d tegrawla tamsekrit iwakken ad ṭṭfen adabu, ma d Imenčiviken tmuɣli-nsen tella tettheyyi abrid ameẓẓayan i tdiganin ''tidimuqṛatiyin'' tiburjwiyin uqbel tanemla. Ihi deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n U'''kabar Anmetti Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR)''', Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin: * ''Ibulčiviken'' (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu. * ''Imenčiviken'' (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan. Ɣas akken llant kra n tegnatin n usemlili deg yiseggasen i d-yeḍfren, Lenin ikemmel lebni n tsuddest-is war aḥbas. Deg temlilit n Prague deg useggas n 1912, Ibulčiviken bḍan s wudem unṣib d Imenčiviken, dɣa sbedden akabar-nsen d aḥrur yerna iteddu deg unegmu deg tallit-nni akked iseggasen i d-ḍfren, d netta i yuɣalen d lsas igejdanen i Tegrawla n Tuber deg useggas n 1917. == Tagrawla n 1917 == Deg useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella tettwaɣ mliḥ s sebba n Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, laẓ, d wuguren n tdamsa: '''Tagrawla n Fuṛaṛ 1917''': Agdud d yiserdasen kran mgal Utsar Nikulas Wis Sin, dɣa yeɣli udabu n utsar, tbedd yiwen n unabaḍ uɛḍil. Deg tazwara n useggas n 1917, Tamnekda Tarusit tella deg yal addad(liḥala), rnu-as-d aɣelluy n tdamsa i d-yeglan s lexṣas ameqqran n weɣrum, laẓ d tneqqlebt gar yimezdaɣen n tmaneɣt Petrograd (Saint-Petersburg). Ass n 23 fuṛaṛ (8 meɣres deg teswast tatrart), deg Wass Agraɣlan n Tmeṭṭut, tullas tixeddamin fɣent-d srid ɣer yizenqan s yisuɣan n « Aɣrum d Talwit! ». Amussu-a yemɣer s lemɣawla mi d-rrnan fell-asen yixeddamen n luzinat, dɣa yeḍra-d usunded amatu (grève générale) i yerran tamdint akk amzun texla war irmuden. Mi d-yefka Utsar Nikulas Wis Sin lameṛ i yiserdasen iwakken ad wten agdud s rṣas, teḍra-d yiwet n tkerwa tameqqrant: iserdasen ugin ad wten ɣef "igrawliwen", dɣa gullen ɣer yidis n yixeddamen yerna fkan-asen leslaḥ. Imi i iwala akk iɛessasen-is ǧǧan-t, Utsar Nikulas Wis Sin yettwaḥṛes armi i yexdem i yiman-isasegdel n udabu (yuǧǧa adabu) ass n 2 meɣres 1917, dɣa d taggara i d-yewwḍen i tenbaḍt n twacult n Romanov i yeṭṭfen tamurt ugar n kraḍ n leqrun. Tagrawla-a n Fuṛaṛ tessebded yiwet n tegnit tasertant tameynut umi semman adabu aslig, anda i d-nnulfan sin n yiduba mgaraden: '''Anabaḍ uɛḍil''', i sbedden yiburjwiyen d wid n tmuɣli talibiralit deg useqqamu n Duma, yebɣan ad ikemmel ṭṭraḍ d wumuɣ adimuqṛati aburjwa. '''Aseqqamu n Yisuvyaten n Petrograd''' (Soviet), i d-yemmalen srid taɣect d yiswiyen n yixeddamen d yiserdasen. Ɣas akken Vladimir Lenin yella mazal-it deg unfa deg ''[[Taswist|Tswisrit]]'' deg tallit-nni, ifhem s lemɣawla d akken anabaḍ uɛḍil ur yezmir ara ad yefk talwit neɣ ad yebḍu akal i yifellaḥen. Seg yimir-nni, yebda aheyyi n tuɣalin-is ɣer tmurt iwakken ad yesseqdec tagnit-a n udabu aslig i usedmer n usmil ameskari d useɣli n yiburjwiyen deg wayen ara yuɣalen d Tagrawla n Tuber. '''Tuɣalin n Lenin''': Deg yebrir 1917, Lenin yuɣal-d seg ''Taswisrit'' ɣer Saint-Petersburg (Petrograd) s tmacint i d-thegga Lalman. Yenna-d deg tefyirt-is tameqqrant (Tisumar n Yebrir): « Akk adabu ilaq ad yuɣal i yisuvyaten (iseqquma n yixeddamen d yiserdasen)! ». [[Tugna:Lenin Krupskaya and Ulyanova in car at Red Army parade full photo 19180501.jpg|vignette|Vladimir Lenin akked tmuṭṭut-is deg tkeṛṛust n tredsa tazeggwaɣt.]] Mi d-tewweḍ lexbaṛ n usedmer n udabu n utsar deg Tegrawla n Fuṛaṛ ɣer temdint n Zurich deg Taswisrit anda yella Lenin deg unfa, yeqsed ad yuɣal s lemɣawla ɣer tmurt-is iwakken ad yesselḥu amussu agrawlaw. Imi i yella [[Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru]] gar Rrus d Lalman, abrid yella yeqfel s yimenɣiyen; maca anabaḍ almani yeqbel ad yeǧǧ Lenin d yimeddukkal-is ad zegren tamurt n Lalman deg yiwen n '''unazaɣ''' n tmacint s wuldun (wagon plombé), acku imḍebbren ilmaniyen nwan d akken tuɣalin n Lenin ad texleq urway d war arkad deg Rrus, dɣa ad t-tessuffeɣ seg umgaru. Ass n 16 yebrir 1917 (3 yebrir s teswast taqburt), Lenin yewweḍ-d s tmacint ɣer tɣsertt n Finland deg Petrograd. Dinna, mmugren-t-id luluf n yixeddamen, n yiselwayen n yisuvyaten d yiserdasen yerran yis-s tameɣra tagrawlawt. Deg wakud-nni kan, Lenin yuli ɣef yiwet n tkeṛṛust taserdasant yerna yefka yiwen n yinan iqesḥen, anda i d-yessawel srid ɣer ukemmel n tegrawla d uqbaḍ n udabu war ma steɛṛfen s Unabaḍ Uɛḍil. Azekka-nni, Lenin yessegza-d tamuɣli-s tasnaktayt deg wayen umi semman « Tisumar n Yebrir » (Апрельские тезисы). Deg tsumar-a, Lenin yugi akk tallalt neɣ amtawa d Unabaḍ Amiran aburjwa, yesker-d snat n tenzayin tigejdanin i yuɣalen d alsas n umennuɣ: « Akken ma yella udabu i Yisuvyaten! » d « Talwit, Akal d Weɣrum! ». Yettwali d akken tagrawla ur ilaq ara ad tebded deg uswir aburjwa, maca ilaq ad tekcem srid deg tallit-is tanemlayt iwakken ad yili udabu seddaw tecḍat n usmil ameskari d yifellaḥen igellilen. Tuɣalin-agi d tisumar-a d nutenti i d-yefkan tikli tamaynut i Yibulčiviken, ẓẓant lsas i usedmer mgal anabaḍ uɛḍil d usewjed n Tegrawla n Tuber 1917. '''Tagrawla n Tuber 1917''': Deg yiḍ n 24 ɣer 25 tuber 1917 (s wazemz ajulyan), Ibulčiviken seddaw n tmehla n Lenin d [[Liyun Trutski|Leon Trotsky]] ṭṭfen Tiɣremt n Tsegrest (Palais d'Hiver), dɣa sseɣlin anabaḍ amiran, sbedden anabaḍ asuvyati azduklan. [[Tugna:Lenin 1919-03-18.jpg|vignette|Lenin seg yiwen gar yinawen-is n 1919.]] Deg taggara n unebdu d tazwara n wemwan n useggas n 1917, Anabaḍ Uɛḍil seddaw n Alexander Kerensky yufa-d iman-is seddaw n lḥers ameqqran s sebba n tririyin d lmutat deg Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru, laẓ deg temdinin, d tnekra n yifellaḥen deg tuddar. Vladimir Lenin, i yellan deg tuffra deg Finland deffir n wayyuren n Yulyu, yeqbel d akken tagnit tewjed s tidet iwakken ad ttili tnekra n yimrigen (s lesslaḥ) i tuṭṭfa n udabu. Deg yiḍ n 24 ɣer 25 tuber 1917 (6 ɣer 7 wember s teswast tagrigurit), s tmehla n Tseqqamut Taserdasant Tagrawlawt n Petrograd i yesbedd [[Liyun Trutski|Leon Trotsky]], Iserdasen Izeggwaɣen d yixeddamen yettwasselḥen ṭṭfen akk imeḍqan igejdanen n tmaneɣt war amenɣi ameqqran: tiqenḍyar, tiɣsar n tmacinin, azadur n tiligṛaf d Lbanka n Uwanak. Mi d-yeffeɣ yisali n tiyita n lmedfeɛ seg uɣerrabu aserdasan umi semman Avrora (Aurore) deg wasif n Neva, yebda unṭag agrawlaw ɣef '''''Tiɣremt n Tsegrest''''', adeg anda llan yimaslaḍen n Unabaḍ Uɛḍil. Deg yiḍ-nni kan, tiɣremt tettwaṭṭef, anabaḍ uɛḍil yeɣli s wudmawan, ma d Kerensky yerwel. Deg wakud-nni, Agraw Amatu wis Sin n Yisuvyaten n Rrus yesselḥa timlilit-is deg temdint, anda i d-yecrek Lenin s lferḥ ameqqran yerna yesseɣret d akken akk adabu yuɣal srid ɣer yifassen n yisuvyaten n yixeddamen, n yiserdasen d yifellaḥen. Deg tegnit-nni tamezwarut n tenbaḍt, Lenin yesbedd sin n yinaḍen igejdanen: Anaḍ n Talwit, i d-yessawlen ɣer taggara n ṭṭraḍ d usebded n yimenɣiyen war assmaḥ neɣ asemmeskel n wakal, d Wanaḍ n Wakal, i yekksen akal seg yifassen n yimarkantiyen d tmezdayin iwakken ad tent-yebḍu ɣef yifellaḥen igellilen. Rnu ɣer waya, yettwasbedd Unabaḍ Asuvyati amezwaru umi semman Aseqqamu n Yineɣlafen n Ugdud (Sovnarkom) seddaw n tmehla n Vladimir Lenin. Tagrawla-a n Tuber tessebded awanak [[Tazdukla|azduklan]] amezwaru deg umezruy amaḍlan, dɣa teldi tawwurt i ubeddel asnaktay ameqqran d yimenɣi aɣarim i d-yeḍfren. == Tanbaḍt d Usbeddi n Tdukli Tasuvyatit == Mi d-yeṭṭef adabu, Lenin yexdem aṭas n tnekkriwin d yiseggasen n usebded: '''Amtawa n Talwit''': Deg meɣres 1918, yestinya agatu n Brest-Litovsk d Lalman iwakken Rrus ad teffeɣ seg Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru. '''Beṭṭu n Wakal''': Yefka akal i yifellaḥen, yessemres igelluyen d lminat d wallalen ufares ddaw n ufus n uwanak. '''Amgaru Aɣarim''' (1917–1922): Taserdast Tazeggwaɣt (i d-yesbedd [[Liyun Trutski|Leon Trotsky]]) tennuɣ mgal Taserdast Tamellalt (wid yellan rrif n utsar d yimnekda) armi i rebḥen Ibulčiviken. '''Tasertit Tadamsant Tamaynut (NEP)''': Deg useggas n 1921, deffir laẓ d yimenɣi, Lenin yefka tasertit tamaynut i tdamsa iwakken ad yeǧǧ kra n tnezzut d tfellaḥt tusligt ad d-tessali amur n tdamsa uqbel ad tuɣal akk d tanemlayt. '''Asbeddi n URSS (1922)''': Ass n 30 duǧember 1922, Lenin yesbedd s wudem unṣib Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin. == '''Tasnakta: Talininit''' == Lenin yerna-d aṭas n tiktiwin timaynutin ɣer tefelseft tamarksit: '''Akabar Amezdat''': Yettwali dakken ixeddamen weḥd-sen ur zmiren ara ad ssiwḍen ɣer tefrit tagrawlawt war tallalt n ukabar azduklan ijehden. '''Tasleḍt n Temnukda''': Deg udlis-is, yessegza-d d akken tamnukda d aswir aneggaru n tfelseft usihri(takapitalit), anda timura timeqqranin ṭṭafent tiyaḍ s tnezzut d tezmert taserdasant. '''Tadiktaturt n Umɣid''': Yeqbel d akken awanak ilaq ad yili seddaw tecḍat n yixeddamen iwakken ad snegren asmil aburjwa uqbel ad tili tmetti war ismilen neɣ tisarkam (tazdukla tummidt). == Taggara n Tudert-is d Lwert == Seg 1922, tazmert n Lenin tebda tettruḥu s sebba n tiyitiwin n iẓuran n wallaɣ (AVC) d tiyita n rṣas i t-iḥuzan deg useggas n 1918 (asmi i t-tewwet Fanni Kaplan). Yura yiwet n tebṛat umi semman « Tira n Lenin », anda i d-yeḥder ɣef Juzef Stalin, yenna-d d akken Stalin qessiḥ mliḥ yerna ur ilaq ara ad yuɣal d aɣella amatu n ukabar. Yemmut Lenin ass n 21 yennayer 1924 deg Gorki. Tafekka-ines tettwaḥrez (tettwasemres) deg Umeqber n Lenin deg Wadeg Azeggaɣ deg Musku, anda i tella ar ass-a. Deffir tmettant-is, d Juzef Stalin i yeṭṭfen adabu, yesnekker amussu yeqseḥen n usegmi d usemɣer n Tdukli Tasuvyatit. == Idlisen Igejdanen n Lenin == 1902: D acu ara nexdem? (Что делать? / Chto delat'?) 1904: Yiwen n usurif ɣer zdat, sin ɣer deffir (Шаг вперёд, два шага назад) 1916: Tamnukda, d aswir afellay n usihri(tkapitalit) (Империализм, как высшая стадия капитализма)[12][16] 1917: Awanak d Tegrawla (Государство и революция) 1920: Tazdukla n uzelmaḍ, d aṭṭan n temẓi n tanemla (Детская болезнь «левизны» в коммунизме) l9jwpfh820opbz4cdk6rxr9q5n98ddx Zcash 0 25558 117319 117313 2026-09-05T20:03:14Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 117319 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Zcash logo.svg|vignette|Alugu Zcash.]] '''Zcash''' (s uzamul: ZEC) d yiwen n usuṛdi umḍin i d-yennulfan i lmend n uḥraz n tbaḍnit d tɣellist deg tnigawin tisenselkamin. Yettusbadu-d deg tuber n useggas 2016 s lmendad n umusnaw n tsenselkimt Zooko Wilcox-O'Hearn akk d teṛbaɛt n tkebbanit Electric Coin Company. Ayen yessemxallafen Zcash ɣef yisuṛdiyen umḍinen nniḍen (am [[Bitcoin]]) d aseqdec-ines n yiwet n tarrayt tusnakt yettwassnen s yisem n « anza mebla tamusni » (zero-knowledge proof), ladɣa anagraw atikniki yettusemman zk-SNARKs. Allal-a yettaǧǧa iseqdacen ad gen tinigawin war ma sbeggnen-d tansa n umceyyaɛ(amazan), tansa n unermas, neɣ azal n wedrim yettwaznen. == 1. Amezruy == Deg tazwara, asenfar-a yebda-d s yisem n Zerocash, d anadi ussnan i d-tessuffeɣ yiwet n terbaɛt n yimnadiyen deg wuḥric n tɣellist d tsenselkimt seg tesdawiyin timeqranin (am Johns Hopkins University, MIT, d Tel Aviv University). Bɣan ad sbedden tarrayt ara ifrun ugur n uḥraz n tbaḍnit yellan deg uzrar n yiḥedran n [[Bitcoin]], acku deg Bitcoin akked waṭas n yisuṛdiyen nniḍen, tilɣa n tnigawin d tansiwin d tizayeztin yerna yezmer yal yiwen ad tent-iẓer. Deg useggas n 2016, asenfar-a yuɣal d asuṛdi umḍin imzenzi s yisem n Zcash, ddaw n tmehla n Zooko Wilcox-O'Hearn. == 2. Allalen itikniyen d uselkem == Zcash yebna ɣef unagraw n uzrar n yiḥedran, maca yessemgared iman-is deg snat n tɣawsiwin tigejdanin: === A. Tawsatin n tansiwin === Deg Zcash, llan sin n yiskaren n tansiwin: '''Tansiwin tifrawin''' (t-addresses): D tansiwin yettaken addaf azayez. Beddunt s usekkil t. Tinigawin i tent-isseqdacen tteddunt am tid n Bitcoin: azal, amceyyaɛ (amazan), d unermas banen deg uzrar n yiḥedran. '''Tansiwin tusligin neɣ tuffirin''' (z-addresses): Beddunt s usekkil z. Sseqdacent awgelhen n tidet. Ur yezmir yiwen ad iẓer anwa i d amceyyaɛ, anwa i d anermas, neɣ d acu i d azal yettwaznen. === B. Anza mebla tamusni (zk-SNARKs) === Zcash yesseqdac tarrayt tusnakt iwumi neqqar zk-SNARKs (Zero-Knowledge Succinct Non-Interactive Argument of Knowledge). D yiwen n wanza mebla tamusni (zero knowledge proof). Allal-a yettaǧǧa anagraw ad iqqen yerna ad yesseɣbel tanigawt mebla ma iḥwaǧ ad yeẓer isefka usriden n tinigawin-nni. S waya: Ur yettwaẓer ara wugbur n umeslay neɣ n tedrimt. Anagraw yesseɣtay u yewwi-d ttbut belli ulac tukkest n yisuṛdiyen ur nelli ara, neɣ asseqdec n tedrimt i tikkelt tis snat (double-spending). czp4nb9renxqu5oa57wchplmu9j5c00 117321 117319 2026-09-06T10:43:35Z Gurzil90x 14292 arniɣ ayen ilaqen 117321 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Zcash logo.svg|vignette|Alugu Zcash.]] '''Zcash''' (s uzamul: ZEC) d yiwen n usuṛdi umḍin i d-yennulfan i lmend n uḥraz n tbaḍnit d tɣellist deg tnigawin tisenselkamin. Yettusbadu-d deg tuber n useggas 2016 s lmendad n umusnaw n tsenselkimt Zooko Wilcox-O'Hearn akk d teṛbaɛt n tkebbanit Electric Coin Company. Ayen yessemxallafen Zcash ɣef yisuṛdiyen umḍinen nniḍen (am [[Bitcoin]]) d aseqdec-ines n yiwet n tarrayt tusnakt yettwassnen s yisem n « anza mebla tamusni » (zero-knowledge proof), ladɣa anagraw atikniki yettusemman zk-SNARKs. Allal-a yettaǧǧa iseqdacen ad gen tinigawin war ma sbeggnen-d tansa n umceyyaɛ(amazan), tansa n unermas, neɣ azal n wedrim yettwaznen. == 1. Amezruy == Deg tazwara, asenfar-a yebda-d s yisem n Zerocash, d anadi ussnan i d-tessuffeɣ yiwet n terbaɛt n yimnadiyen deg wuḥric n tɣellist d tsenselkimt seg tesdawiyin timeqranin (am Johns Hopkins University, MIT, d Tel Aviv University). Bɣan ad sbedden tarrayt ara ifrun ugur n uḥraz n tbaḍnit yellan deg uzrar n yiḥedran n [[Bitcoin]], acku deg Bitcoin akked waṭas n yisuṛdiyen nniḍen, tilɣa n tnigawin d tansiwin d tizayeztin yerna yezmer yal yiwen ad tent-iẓer. Deg useggas n 2016, asenfar-a yuɣal d asuṛdi umḍin imzenzi s yisem n Zcash, ddaw n tmehla n Zooko Wilcox-O'Hearn. == 2. Allalen itikniyen d uselkem == Zcash yebna ɣef unagraw n uzrar n yiḥedran, maca yessemgared iman-is deg snat n tɣawsiwin tigejdanin: === A. Tawsatin n tansiwin === Deg Zcash, llan sin n yiskaren n tansiwin: '''Tansiwin tifrawin''' (t-addresses): D tansiwin yettaken addaf azayez. Beddunt s usekkil t. Tinigawin i tent-isseqdacen tteddunt am tid n Bitcoin: azal, amceyyaɛ (amazan), d unermas banen deg uzrar n yiḥedran. '''Tansiwin tusligin neɣ tuffirin''' (z-addresses): Beddunt s usekkil z. Sseqdacent awgelhen n tidet. Ur yezmir yiwen ad iẓer anwa i d amceyyaɛ, anwa i d anermas, neɣ d acu i d azal yettwaznen. === B. Anza mebla tamusni (zk-SNARKs) === Zcash yesseqdac tarrayt tusnakt iwumi neqqar zk-SNARKs (Zero-Knowledge Succinct Non-Interactive Argument of Knowledge). D yiwen n wanza mebla tamusni (zero knowledge proof). Allal-a yettaǧǧa anagraw ad iqqen yerna ad yesseɣbel tanigawt mebla ma iḥwaǧ ad yeẓer isefka usriden n tinigawin-nni. S waya: Ur yettwaẓer ara wugbur n umeslay neɣ n tedrimt. Anagraw yesseɣtay u yewwi-d ttbut belli ulac tukkest n yisuṛdiyen ur nelli ara, neɣ asseqdec n tedrimt i tikkelt tis snat (double-spending). == 3. Taddart n yisefka d tnekra n yisuṛdiyen == '''Alguritm n useddu''': Zcash yesseqdac alguritm n unza n umahil i '''usnaɣez'''l iwumi qqaren '''Equihash''', yebnan ɣef tzemmar n tkatut (RAM/mémoire) i wakken ur ttilint ara tmacinin timuzzigin (ASICs) ara iḥekkmen anagraw deg tazwara. '''Talast n tiddin''': Am Bitcoin, amḍan afellay n yisuṛdiyen Zcash ur itteffiɣ ara i 21 n yimelyunen n ZEC. Yal kuẓ yiseggassen, ddeqs(tasmekta) n yisuṛdiyen i d-yettlalen deg yal iḥder yettedras s uzgen (halving). sq7qozmwajb0hqb1yok6tn0moaw64i7 Liyun Trutski 0 25559 117316 2026-09-05T12:34:34Z Gurzil90x 14292 Amagrad amaynut 117316 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Leon Trotsky 1918 (3x4 rotated cropped b).jpg|vignette|Liyun Trutski.]] '''Liyun Trutski''' (s tarusit: Лев Давидович Троцкий), ilul s yisem n '''Lev Davidovič Bronstein''' ass n 7 wamber 1879 deg Yanovka (Ukrayin n tura) yerna yemmut ass n 21 ɣuct 1940 deg Coyoacán (tamurt n [[Miksik]]), d amgrawliw amarksi, d amseẓri asertan, d amaru yerna d amesertay [[Tadukli n Tegdudiwin Tinemlayin Tisuvyitiyin|asuvyati]]. Yella d yiwen seg yimḍebbren imeqqranen n Tegrawla n Tuber 1917 tama n [[Vladimir Lenin]]. D netta i d amesbeddi n Yigen Azeggwaɣ (Taredsa Tazeggaɣt) i yrebḥen amgaru aɣarim arusi (1917–1922). Deffir tmettant n Lenin, yerra iman-is d amgal ameqqran mgal [[Jozef Stalin|Josef Stalin]] d tbiṛuqṛasit tasuvyatit. Yettwanfa seg Tdukli Tasuvyatit deg useggas n 1929, yerna deg taggara yettwanɣa deg Miksik s ufus n yiwen n umeggi n temsulta tuffirt n Stalin. l9tq9mxvop655kx0qj0qfakh0a054b8