Wikipedia kajwiki https://kaj.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1gba%CC%B1dang_Ka%CC%B1zzu MediaWiki 1.47.0-wmf.17 first-letter Ka̱zzu nkkang A̱nyan di Ba̱ryat A̱byi Ba̱ryat a̱byi Wikipedia Ba̱ryat Wikipedia Fayil Ba̱ryat nfayil MediaWiki Ba̱ryat MediaWiki Ka̱zzuan Ba̱ryat ka̱zzuan Brang Ba̱ryat brang Ka̱srong Ba̱ryat ka̱srong TimedText TimedText talk Kkwan Ba̱ryat nkkwan Event Event talk Apartheid 0 88 28834 28155 2026-09-01T11:01:10Z Asorev 767 28834 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ka̱ghaai, (Apartheid)''' (/əˈpɑːrt(h)aɪt/ ə-PART-(h)yte, especially South African English: /əˈpɑːrt(h)eɪt/ ə-PART-(h)ayt, Afrikaans: [aˈpart(ɦ)əit]; transl. '''ka̱ghaai'''(separateness)", lit. 'yya ghaai" ('aparthood') a̱ yin yet du̱wat ti ba yin n cong bu̱ dú̱tyok nzan-zan a̱ ghaai bu̱ yya swatka̱sa ba̱nyet nzan-nzan a zu du̱ssuk kpa rwam bu̱ sot ni u̱ ka̱byen ka̱yring ka̱ ya [[Africa]] a̱za̱gbang ka̱tak (South Africa and South West Africa) (now [[Namibia]]) nyai u̱ du̱rya 1948 su kpang a̱rya ka̱tsutsrang 1990. Du̱tyok ti ni yin byi na̱kpat bu̱ yya di ba̱nyet a̱ ga yyak a̱gba̱go ba̱nyet ka̱byen ba a̱ tyi nbvwak kȧ̱baan ba̱shong ka u na̱ta̱rwak sa̱rei. An yya du̱tyok ti ni, ba̱shong ba̱nyet ka̱baan ka ni a̱ mi a̱ yin brang a̱cecet na̱bvwa npfong u bu̱ a bvo yet ba̱nyet India bu̱ ba̱shong ba̱yaan. ́́́́́[[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach Zonkwa 2025]] clzrbtl0tyfcq7aormkv0x39jucl7qc Ba̱byyang 0 309 28831 28238 2026-09-01T10:57:53Z Asorev 767 28831 wikitext text/x-wiki '''Babyang''' a̱ ye̱t a̱sai ṉkya̱ngya̱ nu̱ a̱ wwu̱t nya̱i a̱ bya̱ng nya̱m ji zzwa̱ na̱wo̱n ni̱. Nno̱ a̱mi It is the primary source of nutrition for young mammals (including breastfed human infants) before they are able to digest solid food.[1] Milk contains many nutrients, including calcium and protein, as well as lactose and saturated fat;[2] the enzyme lactase is needed to break down lactose. Immune factors and immune-modulating components in milk contribute to milk immunity. The first milk, which is called colostrum, contains antibodies and immune-modulating components that strengthen the immune system against many diseases. pzshza3qij4ekj4sqwdz1awz9ezitsm Cui 0 385 28835 6866 2026-09-01T11:02:37Z Asorev 767 28835 wikitext text/x-wiki Cui a̱ yet nyam ji nyyai an sot nakyeng ni, u̱ yet a̱gbodang nyam ba, cui sshi u̱ ka̱byen [[Afirika]] bu̱ ka̱byen [[Asiya]]. [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach]] n7nl7bs4efh3w0e8ux2ksvip5f5z64u Diego Velázquez 0 396 28828 28488 2026-09-01T10:54:55Z Asorev 767 28828 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q297}} '''Diego Rodríguez de Silva y Velázquez''' ba yin ku yya baptisman nu ka̱tuk a̱kutat an hywan a̱kutat u̱ du̱ryya cci kop jring bu̱ cci tsswon bu̱ nswak a̱ku̱mbvuyring bu̱ a̱ku̱mbvuyring su nat ka̱tuk a̱kutat an hywan a̱nunaai u̱ du̱ryya cci kop jring bu̱ cci a̱kutat bu̱ nswak a̱kutak (baptised 6 June 1599 – 6 August 1660) A̱ yin yet a̱ntyok ssuk ka̱bvwan a̱yet a̱kwak a̱son Ba̱nyet npfwong u̱ ka̱kpri ntrwang A̱gwam Filibbut a̱nba naai ka̱yaa Supen bu̱ Potugal. Nu a̱mi ba hwa a̱ bvo nywa a̱ saai u̱ ka̱sak a̱gba̱dang a̱ngwak u̱ a̱ ra̱u konyan ni u̱ ka̱zzu ssuk bu̱ wwang ma̱mwuk. Ayin yin yya pfwong nu na ba̱ di yin u karam Baroque Circa durya cci kop jring cci a̱kutat sunat cci kop jring cci a̱tuyring bu swak pfwon (1600–1750). Ayin nwwa wwang dussuk mammuk ti a kasak ya̱ye Tenebrist, naat a̱zason, na nwwa wwang dujem mammuk ti a̱zakpai. Mmbrang bu npfwong byi kpunktun nu na, Ayin wwang dujem mammuk ba̱gungang ntamak bu a̱nyi banyet byi zang bu banyet sang zang a kankrang Isupen ka, nkpa a̱yet a̱ ku̱nkrang pfwong byi kpungtun nu ji ba̱ yei Langes Las Meninas a durya cci kop jring cci a̱kutat bu swak npfwon bu a̱kutat (1656). Dujem wwang mammuk Velázquez a yet kyang myam du a ccwang realist bu impressionist art movement nu a yya dujem wwang mammuk a sencury swak bu a̱kumbvuyring ni (19th century painters). Bayet dujem wwang mammuk a sencury swak nhwa(20th cenrury) nu da̱ ni di̱, Pablo Picasso, Salvador Dalí, bu Francis Bacon ayin ku sso ntong bu pfwong a Velá́zquez na yya ni, rot ba yin tat banyet assu a npfwong zzan na na yin yya ni. A̱kpok Npfwong nu na a̱yin ssha nwwa Royal collection Isupen, bu na̱ yyi na a̱fi byi kpungtun ni ba̱ sak a Museo del Prado a Madrid, Madei n pfwong nzaan ba yin ka̱ na̱krang na ba ya durwei ban ba̱ ni, da ni di̱ karyi dutyok Habsburg ni-Austrian Habsburgs. ==Katsutswrang swat kasa nu== [[Fayil:Casa natal de Velazquez.jpg|upright|thumb|Karyi nbyin Velázquez a kankrang Seville]] Ba byin Velázquez a kankrang Seville, Supen, abvo yet kawon katsutsrang Juan Rodríguez de Silva, a [[notary]], bu Jerónima Velázquez. Ba ku yya Baptisma an Chut St. Peter a Seville katuk Sunday, 6 June 1599.<ref>Carr et al. 2006, p. 26.</ref> Ku ryi snye bs yin ku byin a tyak Nnom ko sati a ku yya Baptisma nu. Atyi akwob a nbwak atyi nu ka, Diego da Silva bu María Rodríguez, ayin yet wap were Portuguese ns awwon kankrsng bs ka anat asu swrang Seville za swak ji kan ssyak ni. Karam ka Chut Roma ji ban ku nwrak Velázquez yet knighthood ni durya 1658, na nyat karyi ka nan wruk ni rot na ga sshya yet Knight; Madei, Ba tyi akwob nu ba ayin wui yet nawon kasuwa a mi. Banyet dujem a kpa ayaan ahwa du ba yet Yahudawa ami ''conversos''.<ref>{{Cite journal|jstor=29779978|title=The Jewish ancestry of Velasquez|first=Edgar|last=Samuel|date=17 June 1996|journal=Jewish Historical Studies|volume=35|pages=27–32}}</ref><ref>Newitt, Malyn (2009). [https://books.google.com/books?id=HaGytoSF6uAC&pg=PA98&lpg=PA98&dq= ''Portugal in European and World History'']. London: Reaktion Books. p. 98. {{ISBN|9781861895196}}.</ref><ref>{{Cite web |last=Otaka |first=Yasujiro |title=An Aspiration Sealed |url=http://www.sangensha.co.jp/allbooks/index/070E.htm |work=Special Issue: Art History and the Jew |publisher=Studies in Western Art |date=September 2000 |access-date=8 December 2007}}</ref> Rafael Cómez aryi anye Velázquez a mmon byin bu ''Morisco''.<ref>{{Cite journal |last=Cómez Ramos |first=Rafael |date=2002 |title=La parentela de Velázquez |url=https://revistascientificas.us.es/index.php/LAB-ARTE/article/view/19569 |journal=Laboratorio de Arte |issue=15 |pages=383–388}}</ref> Raised in modest circumstances, he showed an early gift for art, and was apprenticed to [[Francisco Pacheco]], an artist and teacher in Seville. An early 18th–century biographer, Antonio Palomino, said that Velázquez studied for a short time under [[Francisco Herrera the Elder|Francisco de Herrera]] before beginning his apprenticeship under Pacheco, but this is undocumented. A contract signed on 17 September 1611, formalized a six-year apprenticeship with Pacheco, backdated to 10 December 1610,<ref>Carr et al. 2006, p. 53.</ref> and it has been suggested that Herrera may have substituted for a traveling Pacheco between December 1610 and September 1611.<ref name="Harris_9">Harris 1982, p. 9.</ref> Although considered a dull and undistinguished painter, Pacheco sometimes expressed a simple, [[Direct Realism|direct realism]], though his work remained essentially [[Mannerism|Mannerist]].<ref>Carr et al. 2006, p. 28.</ref> As a teacher, he was highly learned and encouraged his students' intellectual development. In Pacheco's school, Velázquez studied the [[classics]], was trained in proportion and perspective, and witnessed the trends in the literary and artistic circles of Seville.<ref>Carr et al. 2006, p. 14.</ref> [[Fayil:Diego Velazquez - An Old Woman Cooking Eggs - Google Art Project.jpg|thumb|''[[Vieja friendo huevos]]'' (1618). [[National Gallery of Scotland]], Edinburgh.]] On 23 April 1618, Velázquez married Juana Pacheco (1 June 1602{{Snd}}10 August 1660), the daughter of his teacher. They had two daughters. The elder, Francisca de Silva Velázquez y Pacheco (1619–1658), married painter [[Juan Bautista Martínez del Mazo]] at the Church of Santiago in Madrid on 21 August 1633. The younger, Ignacia de Silva Velázquez y Pacheco, born in 1621, died in infancy.<ref>{{Cite web |url=http://marriage.about.com/od/thearts/p/velazquezd.htm |title=Juana and Diego Velazquez Marriage Profile |publisher=Marriage.about.com |access-date=22 December 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111025173919/http://marriage.about.com/od/thearts/p/velazquezd.htm |archive-date=25 October 2011 |url-status=dead }}</ref> Velázquez's earliest works are [[Bodegón|bodegones]] (kitchen scenes with prominent [[still-life]]). He was one of the first Spanish artists to paint such scenes, and his ''[[Old Woman Frying Eggs]]'' (1618) demonstrates the young artist's unusual skill in realistic depiction.<ref>Carr et al. 2006, p. 27.</ref> The realism and dramatic lighting of this work may have been influenced by [[Caravaggio]]'s work—which Velázquez could have seen second-hand, in copies—and by the polychrome sculpture in Sevillian churches.<ref>Carr et al. 2006, p. 29.</ref> Two of his bodegones, ''Kitchen Scene with Christ in the House of Martha'' (1618) and ''Kitchen Scene with Christ at Emmaus'' ({{Circa|1618}}), feature religious scenes in the background, painted in a way that creates ambiguity as to whether the religious scene is a painting on the wall, a representation of the thoughts of the kitchen maid in the foreground, or an actual incident seen through a window.<ref name="Sánchez_Grove">Sánchez, Alfonso E. Pérez (1 January 2003). "Velázquez, Diego". Grove Art Online.</ref><ref>Carr et al. 2006, pp. 122, 126.</ref> ''The Virgin of the Immaculate Conception'' (1618–19) follows a formula used by Pacheco, but replaces the idealized facial type and smoothly finished surfaces of his teacher with the face of a local girl and varied brushwork.<ref>Carr et al. 2006, pp. 28, 29.</ref> His other religious works include ''[[Adoration of the Magi (Velázquez)|The Adoration of the Magi]]'' (1619) and ''Saint John the Evangelist on the Island of Patmos'' (1618–19), both of which begin to express his more pointed and careful realism. Also from this period are the portrait of ''Sor Jerónima de la Fuente'' (1620)—Velázquez's first full-length portrait<ref>Carr et al. 2006, p. 142.</ref>—and the genre ''The Water Seller of Seville'' (1618–1622). ''The Water Seller of Seville'' has been termed “the peak of Velázquez's ''bodegones''” and is admired for its virtuoso rendering of volumes and textures as well as for its enigmatic gravitas.<ref>Carr et al. 2006, p. 130.</ref> [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach]] 52drreub7doqx1j6wj8jk2kswzypt3k 28829 28828 2026-09-01T10:55:35Z Asorev 767 28829 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q297}} '''Diego Rodríguez de Silva y Velázquez''' ba yin ku yya baptisman nu ka̱tuk a̱kutat an hywan a̱kutat u̱ du̱ryya cci kop jring bu̱ cci tsswon bu̱ nswak a̱ku̱mbvuyring bu̱ a̱ku̱mbvuyring su nat ka̱tuk a̱kutat an hywan a̱nunaai u̱ du̱ryya cci kop jring bu̱ cci a̱kutat bu̱ nswak a̱kutak (baptised 6 June 1599 – 6 August 1660) A̱ yin yet a̱ntyok ssuk ka̱bvwan a̱yet a̱kwak a̱son Ba̱nyet npfwong u̱ ka̱kpri ntrwang A̱gwam Filibbut a̱nba naai ka̱yaa Supen bu̱ Potugal. Nu a̱mi ba hwa a̱ bvo nywa a̱ saai u̱ ka̱sak a̱gba̱dang a̱ngwak u̱ a̱ ra̱u konyan ni u̱ ka̱zzu ssuk bu̱ wwang ma̱mwuk. Ayin yin yya pfwong nu na ba̱ di yin u karam Baroque Circa durya cci kop jring cci a̱kutat sunat cci kop jring cci a̱tuyring bu swak pfwon (1600–1750). Ayin nwwa wwang dussuk mammuk ti a kasak ya̱ye Tenebrist, naat a̱zason, na nwwa wwang dujem mammuk ti a̱zakpai. Mmbrang bu npfwong byi kpunktun nu na, Ayin wwang dujem mammuk ba̱gungang ntamak bu a̱nyi banyet byi zang bu banyet sang zang a kankrang Isupen ka, nkpa a̱yet a̱ ku̱nkrang pfwong byi kpungtun nu ji ba̱ yei Langes Las Meninas a durya cci kop jring cci a̱kutat bu swak npfwon bu a̱kutat (1656). Dujem wwang mammuk Velázquez a yet kyang myam du a ccwang realist bu impressionist art movement nu a yya dujem wwang mammuk a sencury swak bu a̱kumbvuyring ni (19th century painters). Bayet dujem wwang mammuk a sencury swak nhwa(20th cenrury) nu da̱ ni di̱, Pablo Picasso, Salvador Dalí, bu Francis Bacon ayin ku sso ntong bu pfwong a Velá́zquez na yya ni, rot ba yin tat banyet assu a npfwong zzan na na yin yya ni. A̱kpok Npfwong nu na a̱yin ssha nwwa Royal collection Isupen, bu na̱ yyi na a̱fi byi kpungtun ni ba̱ sak a Museo del Prado a Madrid, Madei n pfwong nzaan ba yin ka̱ na̱krang na ba ya durwei ban ba̱ ni, da ni di̱ karyi dutyok Habsburg ni-Austrian Habsburgs. ==Katsutswrang swat kasa nu== [[Fayil:Casa natal de Velazquez.jpg|upright|thumb|Karyi nbyin Velázquez a kankrang Seville]] Ba byin Velázquez a kankrang Seville, Supen, abvo yet kawon katsutsrang Juan Rodríguez de Silva, a [[notary]], bu Jerónima Velázquez. Ba ku yya Baptisma an Chut St. Peter a Seville katuk Sunday, 6 June 1599.<ref>Carr et al. 2006, p. 26.</ref> Ku ryi snye bs yin ku byin a tyak Nnom ko sati a ku yya Baptisma nu. Atyi akwob a nbwak atyi nu ka, Diego da Silva bu María Rodríguez, ayin yet wap were Portuguese ns awwon kankrsng bs ka anat asu swrang Seville za swak ji kan ssyak ni. Karam ka Chut Roma ji ban ku nwrak Velázquez yet knighthood ni durya 1658, na nyat karyi ka nan wruk ni rot na ga sshya yet Knight; Madei, Ba tyi akwob nu ba ayin wui yet nawon kasuwa a mi. Banyet dujem a kpa ayaan ahwa du ba yet Yahudawa ami ''conversos''.<ref>{{Cite journal|jstor=29779978|title=The Jewish ancestry of Velasquez|first=Edgar|last=Samuel|date=17 June 1996|journal=Jewish Historical Studies|volume=35|pages=27–32}}</ref><ref>Newitt, Malyn (2009). [https://books.google.com/books?id=HaGytoSF6uAC&pg=PA98&lpg=PA98&dq= ''Portugal in European and World History'']. London: Reaktion Books. p. 98. {{ISBN|9781861895196}}.</ref><ref>{{Cite web |last=Otaka |first=Yasujiro |title=An Aspiration Sealed |url=http://www.sangensha.co.jp/allbooks/index/070E.htm |work=Special Issue: Art History and the Jew |publisher=Studies in Western Art |date=September 2000 |access-date=8 December 2007}}</ref> Rafael Cómez aryi anye Velázquez a mmon byin bu ''Morisco''.<ref>{{Cite journal |last=Cómez Ramos |first=Rafael |date=2002 |title=La parentela de Velázquez |url=https://revistascientificas.us.es/index.php/LAB-ARTE/article/view/19569 |journal=Laboratorio de Arte |issue=15 |pages=383–388}}</ref> Raised in modest circumstances, he showed an early gift for art, and was apprenticed to [[Francisco Pacheco]], an artist and teacher in Seville. An early 18th–century biographer, Antonio Palomino, said that Velázquez studied for a short time under [[Francisco Herrera the Elder|Francisco de Herrera]] before beginning his apprenticeship under Pacheco, but this is undocumented. A contract signed on 17 September 1611, formalized a six-year apprenticeship with Pacheco, backdated to 10 December 1610,<ref>Carr et al. 2006, p. 53.</ref> and it has been suggested that Herrera may have substituted for a traveling Pacheco between December 1610 and September 1611.<ref name="Harris_9">Harris 1982, p. 9.</ref> Although considered a dull and undistinguished painter, Pacheco sometimes expressed a simple, [[Direct Realism|direct realism]], though his work remained essentially [[Mannerism|Mannerist]].<ref>Carr et al. 2006, p. 28.</ref> As a teacher, he was highly learned and encouraged his students' intellectual development. In Pacheco's school, Velázquez studied the [[classics]], was trained in proportion and perspective, and witnessed the trends in the literary and artistic circles of Seville.<ref>Carr et al. 2006, p. 14.</ref> [[Fayil:Diego Velazquez - An Old Woman Cooking Eggs - Google Art Project.jpg|thumb|''[[Vieja friendo huevos]]'' (1618). [[National Gallery of Scotland]], Edinburgh.]] On 23 April 1618, Velázquez married Juana Pacheco (1 June 1602{{Snd}}10 August 1660), the daughter of his teacher. They had two daughters. The elder, Francisca de Silva Velázquez y Pacheco (1619–1658), married painter [[Juan Bautista Martínez del Mazo]] at the Church of Santiago in Madrid on 21 August 1633. The younger, Ignacia de Silva Velázquez y Pacheco, born in 1621, died in infancy.<ref>{{Cite web |url=http://marriage.about.com/od/thearts/p/velazquezd.htm |title=Juana and Diego Velazquez Marriage Profile |publisher=Marriage.about.com |access-date=22 December 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20111025173919/http://marriage.about.com/od/thearts/p/velazquezd.htm |archive-date=25 October 2011 |url-status=dead }}</ref> Velázquez's earliest works are [[Bodegón|bodegones]] (kitchen scenes with prominent [[still-life]]). He was one of the first Spanish artists to paint such scenes, and his ''[[Old Woman Frying Eggs]]'' (1618) demonstrates the young artist's unusual skill in realistic depiction.<ref>Carr et al. 2006, p. 27.</ref> The realism and dramatic lighting of this work may have been influenced by [[Caravaggio]]'s work—which Velázquez could have seen second-hand, in copies—and by the polychrome sculpture in Sevillian churches.<ref>Carr et al. 2006, p. 29.</ref> Two of his bodegones, ''Kitchen Scene with Christ in the House of Martha'' (1618) and ''Kitchen Scene with Christ at Emmaus'' ({{Circa|1618}}), feature religious scenes in the background, painted in a way that creates ambiguity as to whether the religious scene is a painting on the wall, a representation of the thoughts of the kitchen maid in the foreground, or an actual incident seen through a window.<ref name="Sánchez_Grove">Sánchez, Alfonso E. Pérez (1 January 2003). "Velázquez, Diego". Grove Art Online.</ref><ref>Carr et al. 2006, pp. 122, 126.</ref> ''The Virgin of the Immaculate Conception'' (1618–19) follows a formula used by Pacheco, but replaces the idealized facial type and smoothly finished surfaces of his teacher with the face of a local girl and varied brushwork.<ref>Carr et al. 2006, pp. 28, 29.</ref> His other religious works include ''[[Adoration of the Magi (Velázquez)|The Adoration of the Magi]]'' (1619) and ''Saint John the Evangelist on the Island of Patmos'' (1618–19), both of which begin to express his more pointed and careful realism. Also from this period are the portrait of ''Sor Jerónima de la Fuente'' (1620)—Velázquez's first full-length portrait<ref>Carr et al. 2006, p. 142.</ref>—and the genre ''The Water Seller of Seville'' (1618–1622). ''The Water Seller of Seville'' has been termed “the peak of Velázquez's ''bodegones''” and is admired for its virtuoso rendering of volumes and textures as well as for its enigmatic gravitas.<ref>Carr et al. 2006, p. 130.</ref> == References == <references /> [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach]] 0j6vo81xknu6soh6ob0me2hesea8fgl Frida Kahlo 0 480 28830 27593 2026-09-01T10:56:35Z Asorev 767 28830 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q5588}} '''Magdalena Carmen Frida Kahlo Calderón''' (yei Spanish: [ˈfɾiða ˈkalo]; katuk a̱kutat 6 Hywan a̱tuyring du̱rya cci kop jring cci a̱kumbvuyring bu̱ a̱tuyring (6/7/1907) – swak bu̱ atat 13 hywan a̱tuyring cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ Nswak pffwon bu a̱naai (13/7/1954). [1]) A̱ yin yet a̱nbyring Mekziko nu̱ a̱ yya npfwong du̱ssuk ni, ba̱ yin ku̱ bvo bu̱ a̱kpa̱ npfwong ssuk ma̱mmwuk ba̱nyet bu̱ n nu, bu̱ npfwong a̱ yin wwut nyai a̱nkyang a ba saai nyai ndoson n yyi Mekziko na ni. A̱ yin sook pfwong nu na nyai an kyang a naat n bvwot a̱ tada ji ni. A̱ yin nyya pfwong nu na bu̱ ta̱twang tada bu̱ yet tsutswat bu̱ tyyei bvwak nbyin. A̱tyi nu̱ a̱ yin yet a̱ntyok Jamani, A̱na nu a̱yet a̱nab Mestiza (sot Purépecha [5]). A̱ yin tyak da̱won nu ji ka̱yat La Casa Azul, ka̱ryi ba ka a̱ yin sshi Coyoacán – ka̱yemi ba nwwai a ccang nkyang tada na ka̱pfun ka̱yat bat ntada Frida Kahlo (Museum). A yin ssha du̱gugwak rot hyyu na yin ku yya na̱ yet ka̱ba̱won ni, ȧ̱ yin ta̱za bu̱ a̱zancci a̱ byyi du̱nhwwu ti tyyi na nat du̱twang yet a̱bvok sei na bu̱ n hok hyyu u̱ du̱kpak ntsaap ntswam a̱tak a̱naai na yet za swak bu̱ a̱nunai 18, a̱yemi a tyyi na sshi bu̱ a̱du̱dam bu̱ du̱gugwak rwam a̱ sook ka̱ram ni. Nan nwwa cre̱ng a ni, a̱ brak a̱ nat an kyang a na̱ yin n byyi du̱dang yya na̱ nyaai na yet ka̱bawon ni, a̱huhwa yet a̱ntyok wwang ma̱mmwuk bu̱ yya nkyang nbvak. N tyyi rya an siyasa bu̱ wwang nkyang yin tyyi na nwwa ka̱zzu cat bra̱ng ka̱byen a̱nyyi Mekziko u̱ du̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ nswak hwa bu̱ a̱tuyring 1927, [1] kayemi na yin ssha banyet npfwong nbvwak da ni di Diego Rivera ni. Ba yya nyreng u̱ dũ̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ nswak hwa bu̱ a̱kumbvuyring 1929 [1][6] a sook a̱rya ba cong na̱ccet ka̱yat Mekziko bu̱ Amerika. Ka̱ram ka ni na nyyat tung cet an yya bu̱ du̱wat npfwong nu ti nyai an tada nkkang swat ba̱nyet Mekziko wwon a wwang bu̱ ssuk ma̱mmwuk du̱ccu nu bu̱ ntyei nkyang a mon tada bu̱ nkyang katolik ni. Npfwong du̱ssuk nu na yin yrek du̱dang ba̱nyet kȧ̱zzu ka̱yaan (surrealist artist) André Breton, na ku brang a̱ tyyi du̱yywa tyai npfwong kpa̱sai ka̱tsutsrang Kabhlo ka kayat Julien Levy Gallery a New York u̱ du̱rya cci kop jring cci akumbvuyring bu̱ nswaktat bu̱ anunai 1938; du̱yywa a̱ ya u̱ yet bat wwon ba n tsuup bu̱ tu̱ng yaan ka̱ ya Paris u̱ du̱rya cci kop jring cci a̱kumbvuyring bu̱ nswaktat bu̱ ạ̱kumbvuyring 1939. Du̱yywa ti yin tat tinyyi ka̱son ti ba ma Louvre a̱ san pfwong du̱ssuk yring a yin yet ka̱tsitsrang ka nyai an pfwong Mekziko na ssha nwwa a nkyang a ba tung ni. [1] Nyai a rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ nswak naai 1940s, Kahlo a̱ ya ka̱son bu̱ cong du̱yywa tyai npfwong kpa̱sai a̱nyyi Mekziko bu̱ Amerika wwon a̱ bvo yet a̱zzak. A̱ yin zzak u̱ ka̱kpri du̱twang Escuela Nacional de Pintura, Escultura y Grabado ("La Esmeralda") a̱ bvo yet a̱yring ka̱yat ba̱nyet ba yin yet ka̱son sak̃ ka̱zzu Seminario de Cultura Mexicana. Kahlo's a yin byyi du̱gugwak rwam a̱n tyak a̱rya swak na yya du̱yywa tyai nkyang kpa̱sai a̱ yin yet ka̱son a̱ yya a̱mi u̱ du̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ nswak pfwon bu̱ a̱tat 1953, ka̱yat Mekziko na su wa bvwa a̱n kkwu u̱ du̱rya cci kop jring cci ākumbvuyring bu̱ nswan pfwon bu̱ anaai 1954 na̱ yet za nswak naai bu̱ a̱tuyring 47. Npfwong du̱ssuk ma̱mmwuk Kahlo na a̱ yin shya du̱kpa̱sai a̱hwa ba sei bai a̱ngbom a̱rya cci kop jring bu̱ cci a̱kumbvuyring bu̱ swak a̱tuyring (1970s), nkpa npfwong nu na na̱ wruk a̱nvwak nawon cat tadda du̱suuk nmammuk bu politikal activists. [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach]] a6okkpsx6y95mmmexe7yfqajx4j1iaa Ibrahim 0 556 28832 10124 2026-09-01T10:58:54Z Asorev 767 28832 wikitext text/x-wiki '''Ibrahim'''[a] (ba yin ku yei Abram)[b] du̱yrek ba̱nyet Ibrana ti ba yin yei A̱tyi a̱kkwop ba̱nyet tssup a̱ ba mon bu̱ ba̱nyet [[Yahuda]] ni, bu̱ ba̱nyet tssup Ka̱za ntazwa ni bu̱ ba̱nyet tswa ka̱ta̱ssu.[10] U̱ tssup ba̱nyet Yahuda, nu a̱ yin yet ka̱tsan ka a̱ yin ta̱kyak ba̱ryat rop wwon ba a̱katyi ba̱nyet Yahuda bu̱ Ka̱za ni; u̱ tssup Ka̱za ntazwa, nu a̱ mi a̱ yet a̱tyi ba̱nyet ntyi rya nu di ba̱nyet Yahuda bu̱ ba̱nyet ba nyai an nwap nzaan ni;[c][11] Wwon u̱ ba̱nyet tswa ka̱ta̱ssu nu a̱ mi a̱ yet a̱dat u̱ bu̱ kpit ba̱nyet tyyei ba̱ryat ba nyai Adamu su kpang [[Muhammad]].[5] Ibrahim a̱ mi ba bvo nywa an sot tssup da ni di Baháʼí bu̱ Druze ni.[7][6] [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach]] 7wlzvk2fj2qbhda232rm0c76zfb7oh3 Kujama 0 742 28836 28027 2026-09-01T11:03:29Z Asorev 767 28836 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q104858704}} '''Kujama''' Nu a̱ yet ka̱nkra̱ng ka̱ a̱ bra̱ng sa̱t ka̱byen Cikun ni, ka̱yat a̱gba̱dang sitet A̱ka̱duna a̱ katyyi ka̱byen [[Naijerya]] ka̱ ni. [2] Ka̱tswa ka̱byen ka̱ a̱ shyi ka̱yemi ni a̱ ye̱t 800. [3] Ba̱nyet ba̱ a̱n shyi swat a̱ ka̱byen ka̱ ni a̱ shyii cci kop swak bu a̱hwa bu cci a̱kumbvuyring bu nswak a̱kutat bu a̱tuyring 12,967. [4] Yya̱ du̱wwok nwun bu̱ shoi ka̱bvwa, ka̱nkrang ka̱ a̱ wum a̱ta̱nom wwon a̱ shriim a̱ta̱tuk ka̱. [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach Zonkwa 2025]] 8n81o2t8q09v1mqxihf77bhl95s87wb Tsok 0 1100 28837 28550 2026-09-01T11:04:06Z Asorev 767 28837 wikitext text/x-wiki '''Manchok''' (Tyap: Tsok) A̱ yet ka̱nkrang a cincong sat Kaura bu̱ ka̱kpri ya du̱tyok Ba̱shorya ba, a shyi ka̱tak sitet A̱kaduna, ka̱byen a̱katyi [[Naijerya]]. Ba̱nyet ka̱nkrang ba a̱ ryat Shorya, a̱yiring ka̱yat nwap Ba̱tyap. ka̱nkrang ka a̱ byi zuzzwa ka̱bvwa tssop pfwong. [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach Zonkwa 2025]] dowsm3c8l1ksa8a00g69jhz5l11choj Romaniya 0 1187 28833 28529 2026-09-01T10:59:34Z Asorev 767 28833 wikitext text/x-wiki '''Romaniya''' A̱yet ka̱byen ka a̱ sshi a̱ katyi na̱bvwa Irop a̱za̱gbang a̱ta̱ntson ni. Ka ya byit bu̱ Ukarain a̱za̱gbang ka̱za bu̱ a̱ta̱ntson, Hungary a̱za̱gbang a̱jenshring, Sabiya bu̱ [[Bulgariya]] aza̱gbang ka̱tak. Ka byi kyei ka̱byen ka̱mak kilomita cci kop cci swak bu̱ nswak ntat bu̱ a̱nunai bu̱ cci a̰tat bu̱ nswak a̱kumbvuyring bu̱ a̱tuyring. A̱ byi ka̱tswa ba̱nyeyyu miliyon swak bu̱ a̱kumbvuyring. '''Romaniya''' A̱yet abayin swak ba hwa ạ̱ cecet nakrang a̱shyi Irop ni a̱bvo yet a̱kutat i katswa bayeyyu a̱ memba sitets kayat Iropiyan yunion. A̱bvo yet Yurop abyinhwa abudang ncen, aṵ Danube, atung bashekwot a Danube Delta a̱za̱bang katak-a̱ta̱ntson ka̱nkrang ka. [[Ka̱srong:Jju Wikipedia Outreach]] 0i5xxxua5ystogy8w91vedegz9ry70u Boris Perchatkin 0 1371 28838 2026-09-01T11:04:25Z Asorev 767 Created page with "{| class="infobox" style="width:22em; text-align:left; font-size:88%; line-height:1.5em; float:right; margin:0 0 1em 1em; border:1px solid #aaa; background-color:#f9f9f9; padding:0.2em;" |- ! colspan="2" style="text-align:center; font-size:125%; font-weight:bold; background-color:#cedff2;" | Boris Georgiyevich Perchatkin |- | colspan="2" style="text-align:center;" | Борис Георгиевич Перчаткин |- ! style="text-align:left;" | A̱tuk Byin: | 1 Hyulyu..." 28838 wikitext text/x-wiki {| class="infobox" style="width:22em; text-align:left; font-size:88%; line-height:1.5em; float:right; margin:0 0 1em 1em; border:1px solid #aaa; background-color:#f9f9f9; padding:0.2em;" |- ! colspan="2" style="text-align:center; font-size:125%; font-weight:bold; background-color:#cedff2;" | Boris Georgiyevich Perchatkin |- | colspan="2" style="text-align:center;" | Борис Георгиевич Перчаткин |- ! style="text-align:left;" | A̱tuk Byin: | 1 Hyulyuz 1946 |- ! style="text-align:left;" | A̱keang Byin: | Mirgorod, RSS Ukrayin, Mun Soviet |- ! style="text-align:left;" | A̱byin: | Soviet, A̱merika |- ! style="text-align:left;" | Ta̱m: | A̱tyubang nkyang-nkyang jhyi a̱niet, a̱tyubang kwak a̱son khwi |- ! style="text-align:left;" | Khwi: | Khwi Kristi (Pentecost) |- ! style="text-align:left;" | Mman: | 6 |- ! style="text-align:left;" | Website: | [https://bperchatkin.wordpress.com/ bperchatkin.wordpress.com] |} '''Boris Georgiyevich Perchatkin''' (a̱lyem Rusiya: ''Бори́с Гео́ргиевич Перча́ткин''; byin 1 Hyulyuz 1946<ref name="nashaamerica">[http://www.nashaamerica.com/blogi/chtivo/item-894/ Он спас 1 млн человек. Сегодня они не могут собрать ему на операцию. Как же так?], www.nashaamerica.com ([https://web.archive.org/web/20230926133215/http://www.nashaamerica.com/blogi/chtivo/item-894/ Archive])</ref>) a̱ yet a̱tyocet a̱ nnyia̱ nkyang mang a̱pyia̱ a̱niet ba̱ swat mung a̱lyia̱ khwi a̱ ni ghwon a̱keang [[Nakhodka]] ma̱ nang a̱lyia̱ 1970 sanga mang a̱lyia̱ 1980 sanga<ref name="ostrovskaya">Островская О.П., [http://dot.kostacademy.kz/bible/files/769476832.pdf#page=65 Судьбы участников эмиграционного движения пятидесятников на дальнем востоке в 1970-1980-х гг. // Владивосток – точка возвращения: прошлое и настоящее русской эмиграции. Материалы Второй международной научной конференции], Дальневосточный юридический институт Министерства внутренних дел Российской Федерации, [[Khabarovsk]], 23 June 2017, pp. 65–71, ISBN 978-5-9753-0229-8 ([https://web.archive.org/web/20230926080912/http://dot.kostacademy.kz/bible/files/769476832.pdf#page=65 Archive])</ref>. Nggu yet a̱tyubang kwak a̱son a̱ nnyia̱ nkyang-nkyang jhyi a̱niet ma̱ A̱tyobang A̱merika kpa ma̱ lyia̱ 1989 «[[Lautenberg Amendment]]», a̱ shyia̱ a̱niet milyon 1 ghwon Mun Soviet nnat ma̱ [[United States|A̱merika]]<ref name="romanovich">Михаил Романович, [https://spasenie.by/publ/pravozashhitnik_boris_perchatkin_smertelno_bolen/4-1-0-82 Правозащитник, Борис Перчаткин, смертельно болен], spasenie.by</ref>. == Nkhang shyia̱ a̱niet == === Sanga tsa mang a̱kpa khwi === Boris Perchatkin byin mung a̱lyia̱ pilot soje a̱ kpu ma̱ accident a̱ka̱nkyang a̱ka̱zan ma̱ bu byin Boris amgbam. A̱ya̱yang Boris, bu yian soje a̱hyian ma̱ ka̱nhyia̱ a̱tyu duok nggu. Ma̱ lyia̱ 1953, soje a̱ ngyia̱ u violent ma̱ rioting, a̱ bu hyiap nggu sanga 25 ma̱ a̱lyia̱ [[Vorkuta]] prison camps. Ma̱ lyia̱ 16, Boris shyia̱ a̱kpa khwi [[Pentecostalism|Pentecost]] ma̱ a̱keang Nakhodka a̱ bu kpa nggu amgbam. A̱ bu jhyi nkyang nkyang nkhang a̱niet khwi ba̱ yia̱ nkyang violent a̱ bu hyiap nggu, a̱ bu ntyiai a̱niet nkhang international<ref name="semenova">Виктория Семёнова, [https://usa.one/2020/01/boris-perchatkin-o-veruyushhix-v-sssr-immigracii-v-ssha-i-aktivizme/ Борис Перчаткин — о том, как помогал верующим из СССР попасть в США], usa.one, 2020-01-03</ref>. === Movement emigration mang a̱niet dissidents (1976–1980) === Ma̱ lyia̱ 1976, Perchatkin, mang a̱niet nggu Vasili Patrushev, V. A. Burlachenko mang Vladimir Stepanov, shyia̱ a̱niet [[Soviet dissidents]] ma̱ [[Moscow]] ba̱ nji nkyang «emigration movement» mang a̱lyiat. Ma̱ lyia̱ a̱nya, L. V. Voronina, representative [[Moscow Helsinki Group]], shyia̱ ma̱ Nakhodka. Sanga a̱lyia̱ a̱nya, Perchatkin kwak a̱son Pentecostals ghwon Soviet Union<ref name="ostrovskaya"/>. Ma̱ lyia̱ a̱nya, Perchatkin ngyei [[United Nations|UN]], [[World Council of Churches]] mang leaders ba̱ sign [[Helsinki Accords]], a̱ ngyia̱ nkyang repression khwi ma̱ USSR amgbam<ref name="nashaamerica"/>. Ma̱ lyia̱ 1977, nggu mang Nikolai Gorety defend dissidents ba̱ hyiap, [[Alexander Ginzburg]], [[Yuri Orlov]] mang [[Natan Sharansky|Anatoly Sharansky]], a̱ ngyia̱ a̱lyiat a̱niet Kristi ma̱ a̱lyoot Pentecostals<ref name="ostrovskaya"/>. Ma̱ lyia̱ a̱nya, nggu mang a̱niet Kristi jhyang nnyia̱ hunger strike, ba̱ zang rights ghwon USSR<ref>[https://archive.ukrweekly.com/print-media/1977/The_Ukrainian_Weekly_1977-38.pdf Dissidents fast across USSR], The Ukrainian Weekly, 1977-10-09 ([https://web.archive.org/web/20230926074510/https://archive.ukrweekly.com/print-media/1977/The_Ukrainian_Weekly_1977-38.pdf Archive])</ref>. Ma̱ 20 Dezemba 1978, Perchatkin ngyei telegram [[President of the United States|President A̱merika]] [[Jimmy Carter]] ma̱ post office Nakhodka a̱ ngyia̱ a̱tyu zang rights khwi<ref name="ostrovskaya"/><ref name="nashaamerica"/><ref>Андрей Дементьев, [http://www.rusbaptist.stunda.org/aven-ezer-primorje.pdf АВЕН-ЕЗЕР. Евангельское движение в Приморье 1898-1990 годы], Русский остров, 2011, p. 213, ISBN 978-5-93577-054-2 ([https://web.archive.org/web/20230925212100/http://www.rusbaptist.stunda.org/aven-ezer-primorje.pdf Archive])</ref>. Sanga 1979 nggu kwak a̱son Center emigration ma̱ USSR, a̱ yet a̱tyubang kwak a̱son. Ma̱ 1980, ba̱ yaa nggu secretary Council Pentecostal Churches emigration<ref name="ostrovskaya"/>. Ma̱ 1979, Perchatkin nnyia̱ statement «Congress mang Government USA, Canada, Australia, UK, West Germany, France mang Italy», a̱ ngyia̱ nkyang USSR mang laws khwi<ref name="nashaamerica"/>. === Repression mang a̱jhyi prison === Nggu a̱ yet a̱tyubang komiti emigration. Government Soviet nnyia̱ propaganda violent ma̱ a̱lyia̱ Perchatkin mang family nggu ma̱ newspaper a̱keang<ref name="ostrovskaya"/>. Ma̱ 21 Ogost 1980, Perchatkin shyia̱ prison ma̱ Nakhodka, ma̱ Dezemba 1981<ref name="dtic">[https://apps.dtic.mil/sti/pdfs/ADA145453.pdf Chronology of Soviet Dissidence: January 1970 through December 1982], Defense Technical Information Center ([https://web.archive.org/web/20231002220919/https://apps.dtic.mil/sti/pdfs/ADA145453.pdf Archive])</ref> ba̱ hyiap nggu Article 190.1 Criminal Code RSFSR sanga 2 ma̱ lyia̱<ref name="dtic"/>. [[Voice of America]] nkhang nkyang chemical (neuroleptics) ma̱ a̱lyia̱ Perchatkin<ref name="ostrovskaya"/>. Ma̱ Ogost 1982, Perchatkin ghwon prison a̱ bu nnyia̱ struggle rights emigration. Ma̱ Febwari 1983, ba̱ hyiap nggu bu ma̱ Article 218 part 2 RSFSR sanga 1.5 ma̱ lyia̱<ref name="ostrovskaya"/>. === Work Diplomatic mang Emigration ma̱ USA === Ma̱ lyia̱ 1987, Perchatkin nnyia̱ report «Religious situation in USSR» ma̱ [[United States Congress|US Congress]]. Report a̱nya ba̱ fii nggu ma̱ US Congress, ba̱ bu ngyei Perchatkin nnat ma̱ meeting mang [[United States Secretary of State|US Secretary of State]] [[George Shultz]]<ref name="romanovich"/> ba̱ a̱lyiat ma̱ a̱lyia̱ religious migration, amgbam mang [[Chief Justice of the United States|Chief Justice US Supreme Court]] [[William Rehnquist]]<ref name="romanovich"/> mang US Assistant Secretary of State for Religious Affairs. Ma̱ May 1988, ma̱ nang US President [[Ronald Reagan]] nnat ma̱ USSR ma̱ official visit ba̱ shyia̱ [[Mikhail Gorbachev]], ba̱ ngyei Perchatkin ma̱ meeting mang nkyang-a̱wan Reagan — [[Nancy Reagan]] — ma̱ nang part delegation a̱niet 40 ba̱ a̱lyiat ma̱ a̱lyia̱ freedom of religion ma̱ USSR. Ma̱ 30 May 1988, Perchatkin yet representative Soviet Protestants ma̱ meeting a̱nya. Ma̱ hours pheyang nggu nkhang Nancy Reagan ma̱ a̱lyia̱ situation religious freedom ma̱ USSR, ma̱ bu a̱nya Nancy Reagan ngyei Perchatkin ba̱ fii report nggu ma̱ a̱lyia̱ situation of religion ma̱ USSR ma̱ US Congress<ref name="gura">Гура В.О., [http://www.irbis-nbuv.gov.ua/cgi-bin/irbis_nbuv/cgiirbis_64.exe?C21COM=2&I21DBN=UJRN&P21DBN=UJRN&IMAGE_FILE_DOWNLOAD=1&Image_file_name=PDF/gileya_2018_135_47.pdf Історія та есхатологічні мотиви релігійної еміграції пізніх протестантів із СРСР 1987–2017 рр.], Гілея: науковий вісник, Kyiv, 2018, vol. 135, pp. 171–175, ISSN 2076-1554</ref>. Ma̱ 26 Hyulyuz 1988, Perchatkin emigration ma̱ USA<ref name="gura"/> mang family nggu amgbam<ref name="ostrovskaya"/>. Ma̱ 4 Ogost 1988, nggu nnyia̱ report ma̱ US Congress<ref name="ostrovskaya"/><ref name="gura"/><ref>[https://russiainphoto.ru/photos/195013/ Фото], russiainphoto.ru ([https://web.archive.org/web/20230926063526/https://russiainphoto.ru/photos/195013/ Archive])</ref> ma̱ a̱lyia̱ genocide believers ma̱ USSR, ma̱ bu a̱nya nggu a̱lyiat mang congressmen, senators mang diplomats<ref name="gura"/>. Result discussions a̱nya<ref>Виталий Футорный, [https://issuu.com/afisha/docs/diaspora_08-11-13/9 25-летие начала исхода], Диаспора. Славянская общественная газета, 2013-08-11 ([https://web.archive.org/web/20240508015913/https://issuu.com/afisha/docs/diaspora_08-11-13/9 Archive])</ref> yet passing ma̱ lyia̱ 1989 «Lautenberg Amendment», a̱ lyoot senator [[Democratic Party (United States)|Democratic Party]] ma̱ state [[New Jersey]], [[Frank Lautenberg]]. Ma̱ decade tsa implementation amendment a̱nya, religious migrants a̱niet 350,000 ba̱ shyia̱ USA<ref name="gura"/><ref name="semenova"/>, ma̱ bu period sanga lyia̱ 2010 — a̱niet 1 million<ref name="romanovich"/>. Mass emigration Pentecostals ghwon Nakhodka tsa ma̱ lyia̱ 1988, ma̱ nang a̱niet kpa 152 ghwon, ma̱ sanga ngyei mman nkyang-a̱tyu. Ma̱ lyia̱ 1989, adult Pentecostals 45 emigration ghwon Nakhodka<ref name="ostrovskaya"/>. === Work Human Rights ma̱ USA === Ma̱ nang nggu shyia̱ ma̱ USA, Perchatkin nnyia̱ website nggu, ma̱ nang nggu ntyiai details arrest nggu mang prison time ma̱ struggle nggu for emigration<ref name="ostrovskaya"/><ref>[https://bperchatkin.wordpress.com/ Website Boris Perchatkin] ([https://web.archive.org/web/20230926084710/https://bperchatkin.wordpress.com/ Archive])</ref> ma̱ bu nnyia̱ Christian human rights organization ARRC<ref name="romanovich"/> (American-Russian Relief Committee)<ref>[https://books.google.com/books?id=_YhIiVBx_5kC&pg=PA21 Unregistered Religious Groups in Russia: Hearing Before the Commission on Security and Cooperation in Europe], U.S. Government Printing Office, 2007, ISBN 978-0-16-077910-7</ref>. Nggu bu print autobiographical book nggu «Огненные тропы» (Fire paths), ma̱ nang ba̱ print a̱kpa nnyia̱<ref name="ostrovskaya"/>. Ma̱ summer lyia̱ 2025, Boris Perchatkin, mang a̱niet ba̱ swat a̱kpa ma̱ [[United States Department of State|US Department of State]] mang [[United States Commission on International Religious Freedom|US Commission on International Religious Freedom]], ba̱ nkhang ma̱ a̱lyia̱ fact pacifist Christians ma̱ [[Ukraine]] mang [[Russia]] ba̱ yia̱ nkyang repression, ba̱ nyan alternative civil service, ba̱ ngyei mobilization ma̱ force, ba̱ ngyia̱ arrest, violence mang threats for refusal participation ma̱ combat, ma̱ bu ngyia̱ discrimination mang criminal prosecution. Ma̱ a̱lyia̱ a̱nya, Boris Perchatkin nnyia̱ advocacy for creation separate migration quota for Ukrainian pacifist Christians ba̱ shyia̱ USA ma̱ program [[Uniting for Ukraine]] (U4U)<ref>[https://www.slavicsac.com/2025/07/14/ukraine-russian-christians/ В США обсуждают защиту христиан из Украины и России], Slavic Sacramento, 2025-07-15 ([https://web.archive.org/web/20250815145842/https://www.slavicsac.com/2025/07/14/ukraine-russian-christians/ Archive])</ref>. == Mention == Physicist [[Andrei Sakharov]] ngyei Boris Perchatkin ma̱ lyia̱ 1981 article «Responsibility of Scientists»<ref>[https://www.sakharov.space/lib/otvetstvennost-uchenyh Сахаров. Ответственность учёных] ([https://web.archive.org/web/20231002222415/https://www.sakharov.space/lib/otvetstvennost-uchenyh Archive])</ref>. == References == <references /> == External links == * [https://bperchatkin.wordpress.com/ Website Boris Perchatkin] * Michael Rowe, [https://www.tandfonline.com/doi/epdf/10.1080/09637498308431098 The Soviet pentecostal emigration movement], Religion in Communist Lands, 2 January 2008, vol. 11, issue 3, pp. 337–339, doi:10.1080/09637498308431098 * Catherine Wanner, [https://brill.com/view/journals/css/44/1-2/article-p44_4.xml Religion and Refugee Resettlement: Evolving Connections to Ukraine since World War II], Canadian-American Slavic Studies, Brill Schöningh, January 2010, vol. 44, issue 1–2, pp. 44–66, issn:2210-2396, doi:10.1163/221023910X512796 * Special To the New York Times, [https://www.nytimes.com/1979/09/05/archives/soviet-pentecostals-meet-illegally-and-form-council-20-delegates.html Soviet Pentecostals Meet Illegally and Form Council], The New York Times, 1979-09-05 ([https://web.archive.org/web/20180310060316/https://www.nytimes.com/1979/09/05/archives/soviet-pentecostals-meet-illegally-and-form-council-20-delegates.html Archive]) [[Ka̱srong:A̱niet]] nnd0eji4k4jh3dvj3il44z9b3oxhgq8 Ka̱srong:A̱niet 14 1372 28839 2026-09-01T11:07:10Z Asorev 767 Created page with "A̱niet" 28839 wikitext text/x-wiki A̱niet snrbkp3knfrxun7oqf30xo4seeh5mnw