Wikipedia
kcgwiki
https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu
MediaWiki 1.47.0-wmf.3
first-letter
Media
Wat khwo
A̱lyiat
A̱tyunta̱m
A̱lyiat a̱tyunta̱m
Wukipedia
A̱lyiat Wukipedia
Fail
A̱lyiat fail
MediaWiki
A̱lyiat MediaWiki
Ta̱mpi̱let
A̱lyiat ta̱mpi̱let
Beang
A̱lyiat beang
Sa
A̱lyiat nsa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Nam
0
615
43124
43001
2026-05-21T06:49:01Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43124
wikitext
text/x-wiki
'''Nam''' yet vam [[nyam]] nang á̱ ya nang kyayak hwa a̱ni.<ref>Ayyıldız, Esat. [https://ia601504.us.archive.org/30/items/klasik-arap-edebiyatinda-et-motifi/Klasik%20Arap%20Edebiyat%C4%B1nda%20Et%20Motifi.pdf “Klasik Arap Edebiyatında Et Motifi”]. ''International Malatya Gastronomy Culture and Tourism Conference''. ed. Aynur Ismayilova – Gunay Rzayeva. 19-24. Malatya: IKSAD Publishing House, 2022.</ref> A̱nietbishyi kan cong a̱kat a̱bu ncok nyám jhyang da̱nian nam neet nang á̱ si̱ tsaai nkhyang. Bwuak Neolithic nwuak jen a̱niet cok kyai nyám ji byia̱ bying a̱ma̱nta a̱ni, ku min [[Nywan|nywán]], [[Zonseap|zonseap]], [[Zon|zón]], [[A̱kusuru|a̱yaakuduru]], [[Tsaai|tsaái]], ma̱ng [[Nyak|nyák]], á̱ ku tsa neet ndyia̱ 11,000 na̱ ka̱n swak a̱ni. Neet jen a̱ja, a̱niet cok khyai ba si̱ shim a̱niet khap ba̱ nnyia̱ mam ma̱ng a̱cucuk shim wu mbwak a̱niet fak ma̱ng a̱niet yaan. Mam yet a̱tan ma̱ zwa ma̱ng taadá kai swanta hu.
[[Fail:FoodMeat.jpg|thumb|A̱bun nam nyak ma̱ng nywan nang á̱ kap á̱ sak zan a̱ni]]
==Ya̱fang==
{{Wiktionary}}
<references/>
2guf4pep6rfpdln550yjjk2nvu7mkpz
A̱ma̱njhyii̱t
0
4226
43113
42114
2026-05-21T02:39:05Z
Kambai Akau
15
43113
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ma̱njhyii̱t/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ma̱njyii̱t/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Əmənjhyiɨt/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ma̱njhyii̱t/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ma̱njhyii̱t/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ama̱njhyii̱t/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[File:Regenwurm1.jpg|thumb|''Lumbricus terrestris'', tangka̱i a̱ma̱njhyii̱t]]
[[File:Spaghetti Worm Loimia medusa.jpg|thumb|A̱sai cat fwuong-a̱vwuo ''Loimia medusa'', tangka̱i a̱ma̱njhyii̱t]]
'''Á̱ma̱njhyii̱t''' ''ba'' (a̱nyiung: '''a̱ma̱njhyii̱t''' ''wu'') yet ntangka̱i nyám ma̱ a̱di̱di̱t nvwuon nia na̱ byia̱ vam ku yet nang lang a̱ni na̱ li junjung a̱wot na̱ si̱ yet nang a̱di̱ri̱m a̱ni, di̱ mi̱n [[Tak|a̱ti̱tak]] ku [[Bwak|mbwak]] ku [[Tswa a̱li|a̱lili]].
Á̱ma̱njhyii̱t vwuon-vi̱vwuon kyiak neet mi̱ tangka̱i shi hu nang ka̱gbang a̱ghyi si̱ mi̱n di a̱ni bah ba̱ng si̱ tat á̱si̱ ba̱ na swak {{convert|1|m|ft}} a̱ni mi̱ shi a̱swap nang á̱ma̱njhyii̱t a̱sa̱khwot jhyáng;<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/cornwall/content/articles/2009/04/07/nature_worm_feature.shtml |title=Cornwall – Nature – Superstar Worm |publisher=BBC |date=7 Zwat Nyaai 2009 }}</ref> a̱gba̱ndang a̱ma̱njhyii̱t Afi̱rika wu si̱ yet mita 6.7 (a̱ti̱tak 22), ''Microchaetus rappi'';<ref>{{cite web |title=Worm Digest - The Mighty Worm |url=http://www.wormdigest.org/index.php?option=com_content&task=view&id=102&Itemid=2 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090219141951/http://www.wormdigest.org/index.php?option=com_content&task=view&id=102&Itemid=2 |archive-date=19 Zwat Sweang 2009 |date=2 Zwat Swak 2005 |url-status=dead}};</ref> mbeang a̱ma̱njhyii̱t a̱sa̱khwot wu á̱ ngyei ''Lineus longissimus'' a̱ni a̱ yet mita 58 (a̱ti̱tak 190).<ref>{{cite book |last1=Carwardine |first1=Mark |title=The Guinness book of animal records |date=1995 |publisher=Guinness Publishing |location=Enfield |isbn=978-0851126586 |page=232}}</ref> Ntangka̱i á̱ma̱njhyii̱t nvwuon nia shyia̱ ma̱ a̱bansot á̱kpa-nzeam ka, ka̱ swan a̱mami nvam nyám a̱ni. Ntangka̱i á̱ma̱njhyii̱t na̱ swan ma̱sa̱t a̱ni nwai swan ma̱ a̱byin bah; da̱ a̱kwonu a̱kya, na̱ ni̱ swan da̱ a̱ka̱vwuo na̱ byia̱ a̱sa̱khwot nia ku na̱ lung bwong a̱tafa a̱byin ka na̱ swan a̱ja.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
[[Sa:Á̱ma̱njhyii̱t]]
94py3ruli95tordlp6wwemcbkr9qgbo
43114
43113
2026-05-21T02:44:29Z
Kambai Akau
15
43114
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ma̱njhyii̱t/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ma̱njyii̱t/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Əmənjhyiɨt/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ma̱njhyii̱t/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ma̱njhyii̱t/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ama̱njhyii̱t/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[File:Regenwurm1.jpg|thumb|''Lumbricus terrestris'', tangka̱i a̱ma̱njhyii̱t]]
[[File:Spaghetti Worm Loimia medusa.jpg|thumb|A̱sai cat fwuong-a̱vwuo ''Loimia medusa'', tangka̱i a̱ma̱njhyii̱t]]
'''Á̱ma̱njhyii̱t''' ''ba'' (a̱nyiung: '''a̱ma̱njhyii̱t''' ''wu'') yet ntangka̱i nyám ma̱ a̱di̱di̱t nvwuon nia na̱ byia̱ vam ku yet nang lang a̱ni na̱ li junjung a̱wot na̱ si̱ yet nang a̱di̱ri̱m a̱ni, di̱ mi̱n [[Tak|a̱ti̱tak]] ku [[Bwak|mbwak]] ku [[Tswa a̱li|a̱lili]].
Á̱ma̱njhyii̱t vwuon-vi̱vwuon kyiak neet mi̱ tangka̱i shi hu nang ka̱gbang a̱ghyi si̱ mi̱n di a̱ni bah ba̱ng si̱ tat á̱si̱ ba̱ na swak mita 1 (nia̱ 3.3) a̱ni mi̱ shi a̱swap nang á̱ma̱njhyii̱t a̱sa̱khwot jhyáng;<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/cornwall/content/articles/2009/04/07/nature_worm_feature.shtml |title=Cornwall – Nature – Superstar Worm |publisher=BBC |date=7 Zwat Nyaai 2009 }}</ref> a̱gba̱ndang a̱ma̱njhyii̱t Afi̱rika wu si̱ yet mita 6.7 (nia̱ 22), ''Microchaetus rappi'';<ref>{{cite web |title=Worm Digest - The Mighty Worm |url=http://www.wormdigest.org/index.php?option=com_content&task=view&id=102&Itemid=2 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090219141951/http://www.wormdigest.org/index.php?option=com_content&task=view&id=102&Itemid=2 |archive-date=19 Zwat Sweang 2009 |date=2 Zwat Swak 2005 |url-status=dead}};</ref> mbeang a̱ma̱njhyii̱t a̱sa̱khwot wu á̱ ngyei ''Lineus longissimus'' a̱ni a̱ yet mita 58 (nia̱ 190).<ref>{{cite book |last1=Carwardine |first1=Mark |title=The Guinness book of animal records |date=1995 |publisher=Guinness Publishing |location=Enfield |isbn=978-0851126586 |page=232}}</ref> Ntangka̱i á̱ma̱njhyii̱t nvwuon nia shyia̱ ma̱ a̱bansot á̱kpa-nzeam ka, ka̱ swan a̱mami nvam nyám a̱ni. Ntangka̱i á̱ma̱njhyii̱t na̱ swan ma̱sa̱t a̱ni nwai swan ma̱ a̱byin bah; da̱ a̱kwonu a̱kya, na̱ ni̱ swan da̱ a̱ka̱vwuo na̱ byia̱ a̱sa̱khwot nia ku na̱ lung bwong a̱tafa a̱byin ka na̱ swan a̱ja.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
[[Sa:Á̱ma̱njhyii̱t]]
qocm7bt1dswvt53p16lip82utmci7q5
Tyop cit Naijeriya
0
7022
43125
42702
2026-05-21T10:16:26Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
43125
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Tyop cit Naijeriya/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Tyop cit Naijeriya/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Tyop cit Naijeriya/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Tyop cit Naijeriya/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Tyop cit Naijeriya/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Tyop cit Naijeriya/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tyok cot a̱byin Naijeriya''' si mun gefe nba mang [[British Empire]] neet ma akawatyia alyia swak ma akubunyuing [[century]] had sai atuk 1 Mang zwat swak ma lyia 1960, nang [[Nigeria]] nshia byia yenchi apyia nba ani.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria">{{Cite web |url=https://www.britannica.com/place/Nigeria |title=Nigeria - Independent Nigeria |website=Encyclopedia Britannica |language=en |access-date=2020-01-22}}</ref> Britain [[Lagos Treaty of Cession|annexed]] [[Lagos Colony|Lagos]] ma lyia 1861 ba si nbyeang khuk avwuo asi [[Oil River Protectorate]] ma lyia 1884. British influence in the Niger area increased gradually in the course of the 19th century, but Britain did not effectively ba si nhyiat avwuo ka had si nat alyia 1885. Other European powers acknowledged Britain's dominance over the area at the 1885 [[Berlin Conference]].
Neet ma lyia 1886 si nat 1899, Alyiak akavwuo aku bang na nbyeang aniet ba ba ku bang ani bibyia yet [[Royal Niger Company]], charter,ngu wa ku kpaat avwuo ka, awot atyu asi bang avwuo ka ngu wa yet [[George Taubman Goldie]]. Ma lyia 1900, aniet [[Southern Nigeria Protectorate]] nbyeang [[Northern Nigeria Protectorate]] ku si swak nbwak campani ka ku si nat nbwak akpa aniet. Di nyia kakak asi atyu bang avwuo ka [[Frederick John Dealtry Lugard|Frederick Lugard]], aniet afiyang ba ba yet aniet lack fuong avwuo ba ani aku nwan ba nang '''Colony nbyeang aniet cok abyin Nigeria''', while each of the three major regions (Northern protectorate, Southern protectorate and the Colony of Lagos) retained considerable regional autonomy. Progressive constitutions after [[World War II]] provided for increasing representation and electoral government by Nigerians. The colonial-period proper mang Nigeria si labiyang neet ma lyia 1900 si nat alyia 1960, nang an tyiak ani [[Nigeria]] si shyia cet yong apyia nba.<ref name="Nigeria - Independent Nigeria"/>
==Yafang==
<references />
[[Sa:Feminizi̠m ma̠ng Tashikum/2026]]
ck6aam21meo7952emmjx80y3abw8wii
Dayan (a̱kut)
0
7631
43098
43097
2026-05-20T12:12:12Z
Zichatmoses
2829
43098
wikitext
text/x-wiki
Dayan, Daayan, Ḍāin ku Ḍāiniaa yet asam abongbon toaih ku acushurt mu Indian folklore mu Pakistani folklore,yanayih hu agbiak wu ahu mu adidam yanayi nwai tyaik (ahu mu jan bin ngon,atyu hyait ayin). ku jan anshia anaat shong nang "atanyeag", fak kyang asheay anaat mu heay kyang kuyet aniba, gwan daayan gyia yawa lyean gyang ana tanta tswa, rather than a living human practitioner of harmful magic (maleficium), and is therefore not equivalent to the Western concept of witchcraft. The term daayan has been derived from the Sanskrit word dakini, which refers to a female paranormal entity from patala (the netherworld). Dakinis have been described in medieval Hindu texts such as the Bhagavata Purana, Brahma Purana, Markandeya Purana and Kathasaritsagara as female fiendish spirits in the train of Kali who feed on human flesh.
7wfghtp2ck8rxhr48a5138afu33kxmb
43099
43098
2026-05-20T12:17:48Z
Zichatmoses
2829
43099
wikitext
text/x-wiki
Dayan, Daayan, Ḍāin ku Ḍāiniaa yet asam abongbon toaih ku acushurt mu Indian folklore mu Pakistani folklore,yanayih hu agbiak wu ahu mu adidam yanayi nwai tyaik (ahu mu jan bin ngon,atyu hyait ayin). ku jan anshia anaat shong nang "atanyeag", fak kyang asheay anaat mu heay kyang kuyet aniba, gwan daayan gyia yawa lyean gyang ana tanta tswa,alan ku acuswang a gyatam mu vam practitioner of harmful magic (maleficium), and is therefore not equivalent to the Western concept of witchcraft. The term daayan has been derived from the Sanskrit word dakini, which refers to a female paranormal entity from patala (the netherworld). Dakinis have been described in medieval Hindu texts such as the Bhagavata Purana, Brahma Purana, Markandeya Purana and Kathasaritsagara as female fiendish spirits in the train of Kali who feed on human flesh.
ngcfcirc5e82m8pqr76qu0c25zlqwrc
43100
43099
2026-05-20T12:26:04Z
Zichatmoses
2829
43100
wikitext
text/x-wiki
Dayan, Daayan, Ḍāin ku Ḍāiniaa yet asam abongbon toaih ku acushurt mu Indian folklore mu Pakistani folklore,yanayih hu agbiak wu ahu mu adidam yanayi nwai tyaik (ahu mu jan bin ngon,atyu hyait ayin). ku jan anshia anaat shong nang "atanyeag", fak kyang asheay anaat mu heay kyang kuyet aniba, gwan daayan gyia yawa lyean gyang ana tanta tswa,Alan ku abwok a gyatam mu vam a acuswang (maleficium), and is therefore not equivalent to the Western concept of witchcraft. The term daayan has been derived from the Sanskrit word dakini, which refers to a female paranormal entity from patala (the netherworld). Dakinis have been described in medieval Hindu texts such as the Bhagavata Purana, Brahma Purana, Markandeya Purana and Kathasaritsagara as female fiendish spirits in the train of Kali who feed on human flesh.
0ms6drfk0ushay4k6tn2qfeljtsz4v5
43101
43100
2026-05-20T12:33:53Z
Zichatmoses
2829
43101
wikitext
text/x-wiki
Dayan, Daayan, Ḍāin ku Ḍāiniaa yet asam abongbon toaih ku acushurt mu Indian folklore mu Pakistani folklore,yanayih hu agbiak wu ahu mu adidam yanayi nwai tyaik (ahu mu jan bin ngon,atyu hyait ayin). ku jan anshia anaat shong nang "atanyeag", fak kyang asheay anaat mu heay kyang kuyet aniba, gwan daayan gyia yawa lyean gyang ana tanta tswa,Alan ku abwok a gyatam mu vam a acuswang (kyeag ku nwai yet), and is therefore not equivalent to the Western concept of witchcraft. The term daayan has been derived from the Sanskrit word dakini, which refers to a female paranormal entity from patala (the netherworld). Dakinis have been described in medieval Hindu texts such as the Bhagavata Purana, Brahma Purana, Markandeya Purana and Kathasaritsagara as female fiendish spirits in the train of Kali who feed on human flesh.
bhacluc71kd8x6n54ioatcllnkt8zhi
Pari̱si (a̱lyem)
0
7632
43102
2026-05-21T01:49:03Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{Contains special characters|Perso-Arabic}} A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nan..."
43102
wikitext
text/x-wiki
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik''neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).
a5517gk5sihxyfzalaebunesj8nx72d
43103
43102
2026-05-21T01:59:35Z
Kambai Akau
15
43103
wikitext
text/x-wiki
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik''neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo-Yurop]]
[[Sa:Iran]]
99yjh49grqu9z8n10dq80vyqxch4p89
43104
43103
2026-05-21T02:15:25Z
Kambai Akau
15
43104
wikitext
text/x-wiki
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo-Yurop]]
[[Sa:Iran]]
97siww425egqhfe2zp7wao95q79xxxn
43105
43104
2026-05-21T02:16:26Z
Kambai Akau
15
43105
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo-Yurop]]
[[Sa:Iran]]
62zjegik8j3u2ma3t4q9rzg1zjq0p7g
43106
43105
2026-05-21T02:21:36Z
Kambai Akau
15
43106
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo-Yurop]]
[[Sa:Iran]]
n5pfaz06co3kziaxc7qvkjjoy9nyu1d
43107
43106
2026-05-21T02:22:30Z
Kambai Akau
15
/* A̱ya̱fang */
43107
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==Lyuut-a̱tatak==
{{Notefoot}}
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo-Yurop]]
[[Sa:Iran]]
gnpo2s2yss8vzd2u3ajld0a273vu36h
43108
43107
2026-05-21T02:23:40Z
Kambai Akau
15
/* Lyuut-a̱tatak */
43108
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==Lyuut-a̱tatak==
{{notelist}}
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo-Yurop]]
[[Sa:Iran]]
gwbqfzy7zi8ayzxyzdpyi4hrptaz2oa
43109
43108
2026-05-21T02:24:17Z
Kambai Akau
15
/* A̱ya̱fang */
43109
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==Lyuut-a̱tatak==
{{notelist}}
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Lilyem Ndo–Yurop]]
[[Sa:Iran]]
baf856hl4ayltl5zaeut67md8gxu4rl
43110
43109
2026-05-21T02:24:32Z
Kambai Akau
15
/* A̱ya̱fang */
43110
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka,{{efn|á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==Lyuut-a̱tatak==
{{notelist}}
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo–Yurop]]
[[Sa:Iran]]
ajzyiioza2gqdrqf1abdw79sirbw66m
43111
43110
2026-05-21T02:26:27Z
Kambai Akau
15
43111
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka, á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ba, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==Lyuut-a̱tatak==
{{notelist}}
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo–Yurop]]
[[Sa:Iran]]
sz0gy2nvxx6u818ut66i9mu994ajhqc
43112
43111
2026-05-21T02:26:51Z
Kambai Akau
15
43112
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Pari̱si (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Pari̱si (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Pari̱si (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Pari̱si (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Pari̱si (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{{Contains special characters|Perso-Arabic}}
A̱lyem '''Pari̱si''' ka, á̱ bu ngyei ma̱ng a̱lyoot A̱pari̱si ka, '''Fari̱si''' ku '''Pari̱si''' a̱ni,{{efn|{{lang|fa|فارسی}}, Fārsī {{IPA|fa|fɒːɾˈsiː||Farsi.ogg}} ku {{lang|fa|پارسی}}, Pārsī {{IPA|fa|pʰɒːɾˈsiː|}}}} yet a̱lyem Iran Jenshyung kya ka̱ shyia̱ mi̱ sa lilyem Iran ji ma̱ a̱basot Ndo-Iran ka a̱si̱ lilyem Ndo-Yurop hu. Pari̱si yet [[a̱lyem pi̱lurisenti̱rik]] kya nang á̱ lyiat á̱ bu si̱ nnyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka nang a̱lyem a̱gwomna̱ti mi̱ bibyin [[Iran]], [[A̱fganistan|A̱fi̱ganisi̱tan]], ma̱ng [[Tajikisi̱tan]] mi̱ zwá-a̱lyem tsat nang á̱nietlyiat ba fwuong á̱ghyang a̱ni, nang á̱ ngyei Pari̱si Iran (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Pari̱si'' a̱ni),<ref>{{cite web |title=Persian, Iranian |url=https://www.ethnologue.com/language/pes |url-access=subscription |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20220105062922/https://www.ethnologue.com/language/pes |archive-date=5 Zwat Jhyiung 2022 |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |work=Ethnologue}}</ref><ref name="ISO">{{cite web |url=https://iso639-3.sil.org/code/fas |title=639 Identifier Documentation: fas |publisher=Sil.org |access-date=25 Zwat Sweang 2021 |archive-date=16 Zwat Sweang 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220216202338/https://iso639-3.sil.org/code/fas |url-status=live}}</ref><ref>{{cite web |title=The Constitution of the Islamic Republic of Iran |url=https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-url=https://web.archive.org/web/20161027004409/https://en.parliran.ir/eng/en/Constitution |archive-date=27 October 2016 |access-date=18 Zwat Jhyiung 2022 |website=Islamic Parliament of Iran}}</ref> Pari̱si Dari (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Dari'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1964),<ref name="Olesen">{{cite book |first=Asta |last=Olesen |title=Islam and Politics in Afghanistan |volume=3 |publisher=Psychology Press |year=1995 |page=205 |quote=Á̱ si̱ ta̱bat ghyun a̱lyem Pashi̱to ka á̱ kai a̱lyem Pari̱si ka – nang á̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nka gbangbang da̱ a̱ka̱vwuotyiet ma̱ng a̱gwomna̱ti ba á̱ ghwon (...) – a̱wot á̱ si̱ tsa nyia̱ ta̱m ma̱ng swanga̱lyiat ji 'Dari' ji̱ fa tangka̱i a̱lyem Pari̱si hu á̱ lyiat mi̱ Afi̱ganisi̱tan a̱ni, á̱ si̱ kpaat a̱gwomna̱ti ba si̱ ba̱ kpaat a̱lyoot a̱kya ma̱ a̱lyia̱ 1958.}}</ref> ma̱ng Pari̱si Tajiki (a̱lyem a̱gwomna̱ti á̱ bu ngyei ''Tajik'' neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 a̱ni).<ref name=siddikzoda2002>Siddikzoda, S. "Tajik Language: Farsi or not Farsi?" in ''Media Insight Central Asia #27'', Zwat A̱ni̱nai 2002.</ref><ref name="Baker">{{cite book |last=Baker |first=Mona |title=Routledge Encyclopedia of Translation Studies |url=https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |year=2001 |publisher=Psychology Press |isbn=978-0-415-25517-2 |page=518 |quote=A̱mgba̱m nkyang nani si̱ byiam nta̱m bwan-a̱lyem ma̱ a̱byin Pari̱siya, na̱ si̱ ghyuai shi a̱lyem hu a̱zaghyi bibyin swanta hu. A̱bung a̱kya si̱ bu kwon da̱ nkyang ma̱ a̱di̱di̱t a̱fwun, nang cat bwuo a̱meang tsi̱tsak Pari̱si A̱siya A̱ka̱wa̱tyia̱, nang a̱byin Badundung Soviyet ka ku shai a̱lyoot ka tyia̱ Tajiki a̱ni, ma̱ng lilyem Uzi̱bek mbeang Roshya, a̱wot á̱ si̱ kin mbyia̱ a̱guguut jhyuk nkyang a̱lyem ma̱ a̱byin Iran a̱ ku sang a̱di̱dam tazwa a̱lyiat nggu na ma̱ng nkyang na na̱ na khwi lyilyim tazwa a̱lyem ka a̱ni. |access-date=20 Zwat A̱taa 2015 |archive-date=2 Zwat Swak 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221002103438/https://books.google.com/books?id=ewBfSBo8rRsC |url-status=live}}</ref> A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan bu lyiat zwa-a̱lyem Tajik ji a̱ja,<ref name="auto"/><ref>{{cite book |first=Lena |last=Jonson |year=2006 |title=Tajikistan in the new Central Asia |page=108}}</ref><ref>{{cite book |last=Cordell |first=Karl |url=https://archive.org/details/ethnicitydemocra0000unse_y7f7 |title=Ethnicity and Democratisation in the New Europe |publisher=Routledge |year=1998 |isbn=0415173124 |page=201 |quote=Mat a̱nia, la̱mba mman-a̱byin na̱ nwuan á̱pyia̱-mba nang A̱tajik a̱ni si̱ vwuoa̱khwu lyen. A̱tajik ba̱ shyia̱ a̱mami ma̱ng a̱ta̱usa ga̱maá̱niet hu, á̱nietbyia̱lyen Yunuvasi̱ti A̱byin Samari̱kan (SamGU) ma̱ng á̱nietlyiat bibyin nta ku nwuak shim ghyang nyia̱ ka̱ta̱i á̱ byia̱ A̱tajik nang ka̱ doot ba̱ shyia̱ tsi̱tsak milyon a̱taa ma̱ng a̱natat ma̱ a̱byin Uzi̱bekisi̱tan, ba̱ bai a̱kpa 30 mami á̱niet milyon nswak-nfeang ma̱ng a̱feang ga̱maá̱niet hu, da̱ a̱kwonu á̱ byia̱ la̱mba a̱gwomna̱ti si̱ a̱kpa 4.7 (Foltz 1996:213; Carlisle 1995:88).}}</ref> mbeang mi̱ nfam jhyang na̱ byia̱ nkhang ma̱ng Pari̱siya di̱ fam taada A̱gba̱ndang Iran hu a̱ni. A̱gwomna̱ti ba lyuut nka mi̱ bibyin Iaran ma̱ng A̱fi̱ganisi̱tan ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Pari̱siya ji ja, a̱ka̱mbwon lyuut A̱rap ka, a̱wot a̱mi Tajikisi̱tan á̱ lyuut nka ma̱ng zwunzwuo-a̱lyem Tajik ja, a̱ka̱mbwon lyuut Kirilut hu.
==Lyuut-a̱tatak==
{{notelist}}
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lilyem Ndo–Yurop]]
[[Sa:Iran]]
pxgys5zerrelgxrbkvyb50538zfa5z3
Rut Jummai A̱nggo
0
7633
43115
2026-05-21T06:09:25Z
Danjuma Anthony
411
Created page with " '''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Kaduna]]. She represented the Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency in the 5th National Assembly from 2003 to 2007 under the [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). She trained as a nurse and midwife at St. Gerard's Catholic Hospital in Kaduna and attended the College of Nursing in Kafanchan.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Represen..."
43115
wikitext
text/x-wiki
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Kaduna]]. She represented the Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency in the 5th National Assembly from 2003 to 2007 under the [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). She trained as a nurse and midwife at St. Gerard's Catholic Hospital in Kaduna and attended the College of Nursing in Kafanchan.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
jzil9yfxk0xqady7sp0slsd4dhx3nzq
43116
43115
2026-05-21T06:10:10Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43116
wikitext
text/x-wiki
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. She represented the Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency in the 5th National Assembly from 2003 to 2007 under the [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). She trained as a nurse and midwife at St. Gerard's Catholic Hospital in Kaduna and attended the College of Nursing in Kafanchan.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
15idb65pu2cnsga6a6zb394tzbyr5t6
43117
43116
2026-05-21T06:14:21Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43117
wikitext
text/x-wiki
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. A̱ yong di̱ yet a̱kwak a̱song yong gi̱nging a̱niet Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency in the 5th National Assembly from 2003 to 2007 under the [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). She trained as a nurse and midwife at St. Gerard's Catholic Hospital in Kaduna and attended the College of Nursing in Kafanchan.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
h3h2vauxnj5jdju4b32g3yzvib7gn1w
43118
43117
2026-05-21T06:16:58Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43118
wikitext
text/x-wiki
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. A̱ yong di̱ yet a̱kwak a̱song yong gi̱nging a̱niet Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency mi̱ the 5th National Assembly from 2003 to 2007 under the [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). She trained as a nurse and midwife at St. Gerard's Catholic Hospital in Kaduna and attended the College of Nursing in Kafanchan.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
1cv3o9rpp9dm5s8ledjh5r0pxg3xzrp
43119
43118
2026-05-21T06:27:20Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43119
wikitext
text/x-wiki
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. A̱ yong di̱ yet a̱kwak a̱song yong gi̱nging a̱niet Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency mi̱ 5th Ma̱jelisa Naijeriya ji neet 2003 tat 2007 a̱taga [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). A̱ nyia̱ ta̱m di̱ yong nut ma̱ng a̱byii̱k ntam ma̱ St. Gerard's Catholic Hospital mi̱ Ka̱duna a̱wot a̱ si̱ nat Kolet a̱si̱ nut mi̱ Fa̱ntswamin.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
ofoeusr2osxiugg1xfpl5rvorsh1tkt
43120
43119
2026-05-21T06:28:01Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43120
wikitext
text/x-wiki
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. A̱ yong di̱ yet a̱kwak a̱song yong gi̱nging a̱niet Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency mi̱ 5th Ma̱jelisa Naijeriya ji neet 2003 tat 2007 a̱taga [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). A̱ nyia̱ ta̱m di̱ yong nut ma̱ng a̱byii̱k ntam ma̱ St. Gerard's Catholic Hospital mi̱ Ka̱duna a̱wot a̱ si̱ nat Kolet a̱si̱ nut mi̱ Fa̱ntswamin.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
==Ya̱fang==
5dc4kqpx3wuyx34uqgwzne79zwpfxjk
43121
43120
2026-05-21T06:28:59Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43121
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. A̱ yong di̱ yet a̱kwak a̱song yong gi̱nging a̱niet Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency mi̱ 5th Ma̱jelisa Naijeriya ji neet 2003 tat 2007 a̱taga [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). A̱ nyia̱ ta̱m di̱ yong nut ma̱ng a̱byii̱k ntam ma̱ St. Gerard's Catholic Hospital mi̱ Ka̱duna a̱wot a̱ si̱ nat Kolet a̱si̱ nut mi̱ Fa̱ntswamin.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
==Ya̱fang==
gmayk7ln66odg6ur0hc9u4qlonkj1kl
43122
43121
2026-05-21T06:32:04Z
Danjuma Anthony
411
/* Ya̱fang */
43122
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. A̱ yong di̱ yet a̱kwak a̱song yong gi̱nging a̱niet Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency mi̱ 5th Ma̱jelisa Naijeriya ji neet 2003 tat 2007 a̱taga [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). A̱ nyia̱ ta̱m di̱ yong nut ma̱ng a̱byii̱k ntam ma̱ St. Gerard's Catholic Hospital mi̱ Ka̱duna a̱wot a̱ si̱ nat Kolet a̱si̱ nut mi̱ Fa̱ntswamin.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
==Ya̱fang==
{{Commons category|Ruth Jummai Ango}}
pfzahiohqt4fdv0gwr0pe4dac3b3ck7
43123
43122
2026-05-21T06:34:18Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43123
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rut Jummai A̱nggo''' yet a̱tyukwai nfwuo-a̱niet Naijeriya wa á̱ byin nggu
ma̱ Zwat swak ma̱ng 1971 mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. A̱ yong di̱ yet a̱kwak a̱song yong gi̱nging a̱niet Zangon Kataf/Jaba Federal Constituency mi̱ 5th Ma̱jelisa Naijeriya ji neet 2003 tat 2007 a̱taga [[All Nigeria Peoples Party]] (ANPP). A̱ nyia̱ ta̱m di̱ yong not ma̱ng a̱byii̱k ntam ma̱ St. Gerard's Catholic Hospital mi̱ Ka̱duna a̱wot a̱ si̱ nat Kolet a̱si̱ not mi̱ Fa̱ntswamin.<ref>{{Cite web |date=2007-10-20 |title=House of Representatives Member {{!}} Honourable Ruth Ummai Ango |url=http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071020133443/http://nassnig.org/House/Personaldata/Kaduna/ango.htm |archive-date=20 October 2007 }}</ref><ref>{{Cite web |date=2007-12-21 |title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria |url=http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |access-date=2025-01-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071221092347/http://www.nassnig.org/House/RepMembers2.htm |archive-date=21 December 2007 }}</ref>
==Ya̱fang==
{{Commons category|Ruth Jummai Ango}}
5qxbi7cb2b8y11makuzyv2xjjenfyg5