Wikipedia
kcgwiki
https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu
MediaWiki 1.47.0-wmf.3
first-letter
Media
Wat khwo
A̱lyiat
A̱tyunta̱m
A̱lyiat a̱tyunta̱m
Wukipedia
A̱lyiat Wukipedia
Fail
A̱lyiat fail
MediaWiki
A̱lyiat MediaWiki
Ta̱mpi̱let
A̱lyiat ta̱mpi̱let
Beang
A̱lyiat beang
Sa
A̱lyiat nsa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Ta̱mpi̱let:Bibyin Badundung Naijeriya
10
4
43191
42460
2026-05-23T14:51:10Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Ta̱mpi̱let:Sí̱tet Naijeriya]] nat [[Ta̱mpi̱let:Bibyin Badundung Naijeriya]]
42460
wikitext
text/x-wiki
<br clear=all><div class="center">
{| id="toc" style="margin: 0 2em 0 2em;"
! style="background:#fcccff" align="center" width="100%" colspan="2" | [[:Category:Sí̱tet Naijeriya|Sí̱tet Naijeriya]]
|-
| align="center" style="font-size: 90%;" colspan="2" | [[Fam A̱keangtung Mundundung (Naijeriya)|Fam A̱keangtung Mundundung]] • [[Si̱tet Abya]] • [[Si̱tet A̱bonyi]] • [[Si̱tet A̱da̱mawa]] • [[Si̱tet A̱do]] • [[Si̱tet A̱kwa Ibom]] • [[Si̱tet A̱na̱mba̱ra]] • [[Si̱tet Ba̱yelsa]] • [[Si̱tet Ba̱ri̱no]] • [[Si̱tet Ba̱uci]] • [[Si̱tet Benuwe]] • [[Si̱tet Da̱li̱ta]] • [[Si̱tet Gwombe]] • [[Si̱tet Ikiti]] • [[Si̱tet Imo]] • [[Si̱tet Inugu]] • [[Si̱tet Ji̱gawa]] • [[Si̱tet Ka̱duna]] • [[Si̱tet Ka̱na̱u]] • [[Si̱tet Ka̱sina]] • [[Si̱tet Kebi]] • [[Si̱tet Ki̱rosi̱riva]] • [[Si̱tet Kogi]] • [[Si̱tet Kwara]] • [[Si̱tet Legwot]] • [[Si̱tet Na̱sa̱rawa]] • [[Si̱tet Nija]] • [[Si̱tet Ogun]] • [[Si̱tet Ondo]] • [[Si̱tet Oshun]] • [[Si̱tet Oyo]] • [[Si̱tet Pi̱lato]] • [[Si̱tet Rivat]] • [[Si̱tet Sokoto]] • [[Si̱tet Ta̱raba]] • [[Si̱tet Yobe]] • [[Si̱tet Za̱mfa̱ra]]
|}
</div><noinclude>
[[Category:Nta̱mpi̱let]]
</noinclude>
04a5eelelpsn6hg43tfwo8uptep24nu
43193
43191
2026-05-23T14:56:47Z
Kambai Akau
15
43193
wikitext
text/x-wiki
<br clear=all><div class="center">
{| id="toc" style="margin: 0 2em 0 2em;"
! style="background:#fcccff" align="center" width="100%" colspan="2" | [[:Sa:Bibyin Badundung Naijeriya|Bibyin Badundung Naijeriya]]
|-
| align="center" style="font-size: 90%;" colspan="2" | [[A̱byin Abya]] • [[A̱byin A̱bonyi]] • [[A̱byin A̱da̱mawa]] • [[A̱byin A̱do]] • [[A̱byin A̱kwa Ibom]] • [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]] • [[A̱byin Ba̱yelsa]] • [[A̱byin Ba̱ri̱no]] • [[A̱byin Ba̱uci]] • [[A̱byin Benuwe]] • [[A̱byin Da̱li̱ta]] • [[A̱byin Gwombe]] • [[A̱byin Ikiti]] • [[A̱byin Imo]] • [[A̱byin Inugu]] • [[A̱byin Ji̱gawa]] • [[A̱byin Ka̱duna]] • [[A̱byin Ka̱na̱u]] • [[Si̱tet Ka̱sina]] • [[A̱byin Kebi]] • [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] • [[A̱byin Kogi]] • [[A̱byin Kwara]] • [[A̱byin Legwot]] • [[A̱byin Na̱sa̱rawa]] • [[A̱byin Naija]] • [[A̱byin Ogun]] • [[A̱byin Ondo]] • [[A̱byin Oshun]] • [[A̱byin Oyo]] • [[A̱byin Pi̱lato]] • [[A̱byin Rivat]] • [[A̱byin Sokoto]] • [[A̱byin Ta̱raba]] • [[A̱byin Yobe]] • [[A̱byin Za̱mfa̱ra]] • [[Fam A̱cyian Badundung (Naijeriya)|Fam A̱cyian Bundundung]]
|}
</div><noinclude>
[[Sa:Nta̱mpi̱let]]
</noinclude>
mccamuj0ypuri8jw28sje7z2q14laro
43194
43193
2026-05-23T14:56:55Z
Kambai Akau
15
43194
wikitext
text/x-wiki
<br clear=all><div class="center">
{| id="toc" style="margin: 0 2em 0 2em;"
! style="background:#fcccff" align="center" width="100%" colspan="2" | [[:Sa:Bibyin Badundung Naijeriya|Bibyin Badundung Naijeriya]]
|-
| align="center" style="font-size: 90%;" colspan="2" | [[A̱byin Abya]] • [[A̱byin A̱bonyi]] • [[A̱byin A̱da̱mawa]] • [[A̱byin A̱do]] • [[A̱byin A̱kwa Ibom]] • [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]] • [[A̱byin Ba̱yelsa]] • [[A̱byin Ba̱ri̱no]] • [[A̱byin Ba̱uci]] • [[A̱byin Benuwe]] • [[A̱byin Da̱li̱ta]] • [[A̱byin Gwombe]] • [[A̱byin Ikiti]] • [[A̱byin Imo]] • [[A̱byin Inugu]] • [[A̱byin Ji̱gawa]] • [[A̱byin Ka̱duna]] • [[A̱byin Ka̱na̱u]] • [[A̱byin Ka̱sina]] • [[A̱byin Kebi]] • [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] • [[A̱byin Kogi]] • [[A̱byin Kwara]] • [[A̱byin Legwot]] • [[A̱byin Na̱sa̱rawa]] • [[A̱byin Naija]] • [[A̱byin Ogun]] • [[A̱byin Ondo]] • [[A̱byin Oshun]] • [[A̱byin Oyo]] • [[A̱byin Pi̱lato]] • [[A̱byin Rivat]] • [[A̱byin Sokoto]] • [[A̱byin Ta̱raba]] • [[A̱byin Yobe]] • [[A̱byin Za̱mfa̱ra]] • [[Fam A̱cyian Badundung (Naijeriya)|Fam A̱cyian Bundundung]]
|}
</div><noinclude>
[[Sa:Nta̱mpi̱let]]
</noinclude>
g10856mpjoow7wkaj0tmwnelcl58w37
A̱ga̱ra
0
126
43288
43158
2026-05-23T16:47:48Z
Kambai Akau
15
43288
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ga̱ra/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ga̱ra/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ga̱ra/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ga̱ra/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱ga̱ra''' ba yet nwap ja ma̱ a̱byin [[Naijeriya]]. A̱tsak a̱byin mba ka, Tyok A̱ga̱ra gbangbang hu, byia̱ shi ku shyia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng kyai a̱byin a̱ma̱ntatat 14,000 km² (5,400 sq mi) di̱ kyung hu nang a̱ka̱ghyui [[A̱ghyui Benuwe|Benuwe]] ma̱ng [[A̱ghyui Naija|Naija]] ku mun a̱ni. Á̱ ku ngyei a̱vwuo ka ''Igala Division'' ku za̱ ma nshyia̱ provin Kaba a̱ni, a̱wot mi̱ di̱ yong huni, ka̱ yet kap [[A̱byin Kogi]] hwa. A̱cyian nka, kikya si̱ yet Ida.
[[Fail:Igala.jpeg|thumb|Kyai a̱byin A̱ga̱ra]]
==A̱ca̱cet A̱ga̱ra ba==
*Abubakar Audu<ref>[https://guardian.ng/politics/my-fathers-death-altered-kogi-politics/ 'My father's death altered Kogi politics' {{!}} The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News — Politics — The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211019223611/https://guardian.ng/politics/my-fathers-death-altered-kogi-politics/ |date=2021-10-19 }} (di̱n Shong). Guardian.ng (27 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018).</ref>
*Aliyu Obaje<ref>[https://www.premiumtimesng.com/news/93511-attah_igala_aliyu_obaje_dies.html Attah Igala, Aliyu Obaje dies at 102 {{!}} Premium Times Nigeria] (di̱n Shong).</ref>
*Emmanuel Santana Ocheja
*Ogwu James Onoja
*Praiz
*Jeremiah Attaochu
*Lucy Jumeyi Ogbadu
*Joseph Benjamin
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==Fang a̱pyia̱==
*Akinkugbe, O. O. (1976). "An Internal Classification of the Yoruboid Group". J.W.A.L. XI. 1–2, pp. 1–17
* (1978). A Comparative Phonology of Yoruba Dialects, Isekiri and Igala. Ph.D. Thesis, University of Ibadan
*Boston, J. (1967). "Igala Political Organisation" African Notes 4.2
* (1968). The Igala Kingdom. Ibadan: OUP
*Gordon, Raymond G., Jr. (ed.), 2005. Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International.
*Silverstein, R. (1973). Igala Historical Phonology. PhD thesis, University of California, Los Angeles
*Tokula, Lillian (2008). Re-Duplication in Igala: An Autosegmental Approach. Master's thesis, Department of Linguistics, University of Ibadan, Nigeria.
==A̱ka̱fwuop nta==
*[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=igl Nwuai Ethnologue] (di̱n Shong)
<br>
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:Nnwap_swanta]]
[[Sa:Nnwap_Afrika]]
[[Sa:Nnwap mi̱ Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet_lilyem_Nija–Konggo]]
[[Sa:A̱byin_Kogi]]
2cc6uvazi141d1wu4yepsmcodas1yiu
Ka̱duna
0
493
43250
36049
2026-05-23T15:26:39Z
Kambai Akau
15
43250
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|a̱keangtung Si̱tet Ka̱duna, Naijeriya}}
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ka̱duna/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kəduna/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ka̱duna/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[Ka̱duna/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[Ka̱duna/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[Ka̱duna/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{| class="wikitable" align=right border width="200"
| colspan="2" align=center|'''Ka̱duna'''
|-
| colspan="2" align=center|[[Fail:Lugard Hall, Kaduna. Parliamentary house of assembly Capital of North Region.jpg|thumb|300px|center]] <sup>Lugard Hall, a̱keang Ka̱duna. A̱li kpa cam a̱cyian Fam A̱byin A̱za</sup>
|-
|}
'''Ka̱duna''' ja yet a̱cyian [[a̱byin Ka̱duna]] ka di̱ fam a̱za jenshyung a̱byin [[Naijeriya]] hu, [[A̱ghyui Ka̱duna|A̱zaa̱ghyui Ka̱duna]] ka. Ji̱ yet a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱bwuang wa ma̱ng a̱gba̱ndang kwop a̱ka̱cyet mat a̱beam susot khap na, ma̱ng a̱yaa̱ga̱̱sat nkyangcung a̱byin ma̱ng nvak nji na. Shi á̱niet Ka̱duna hu ku yong kpa̱mkpaan ma̱ng 760,084 mami fang a̱niet (sa̱nsut) a̱byin Naijeriya a̱si̱ 2006 wu .
Ghan shi a̱gba̱ndang a̱keang hu kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 2005 ku khwuk vak laai shi á̱kpa á̱niet hu nang á̱ ku tyan sak kpa̱mkpaan ma̱ng miliyon 1.3 a̱ni.
==Bwoi-a̱lyoot==
Á̱ ku nyia̱ nyia̱ bwoi a̱lyoot swang a̱lyiat ''Ka̱duna'' ji ku neet ma kak byan swang a̱lyiat Kpat ji mat a̱lyoot “Tsáng” ka nang A̱kpat wu ngyei di̱ kpat "''Kaddani" a̱ni''.<ref>"[https://www.britannica.com/place/Kaduna-Nigeria Kaduna {{!}} Location, History, & Facts]" (di̱n Shong). Encyclopedia Britannica.</ref><ref name=":0">"[https://citiesintransition.net/fct-cities/kaduna/ Kaduna|website=The Forum for Cities in Transition] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161114084037/https://citiesintransition.net/fct-cities/kaduna/ |date=2016-11-14 }}" (di̱n Shong).</ref> Khyia̱ ghyang nyia̱ a̱lyoot ka neet mi̱ swanga̱lyiat/a̱lyoot [[A̱lyem A̱ma̱nfwuo|A̱ma̱nfwuo]] ji/ka nang ba̱ ngyei "Ka, 'Odna" ka ku fa 'a̱ghyui' a̱ni.<ref>Shekwo, Joseph Amali (1979). "[https://openlibrary.org/books/OL2795890M/Fundamentals_of_the_Gbagyi_language Fundamentals of the Gbagyi Language]" (di̱n Shong). Centre for Adult Education and Extension Services. Zariya: Ahmadu Bello University. OCLC: 11043184.</ref>
==Nkhang gbangbang==
Á̱ kpaat a̱keang Ka̱duna ka mbwak tyok A̱shong [[Tyok-shan Bi̱ri̱ti̱n|Bi̱ri̱ti̱n kya]] ma̱ a̱lyia̱h 1900.<ref>Toyin Falola, Ann Genova, Matthew M. Heaton, ''Historical Dictionary of Nigeria'', Rowman & Littlefield, USA, 2018, p. 217</ref> Ka̱ si̱ yet a̱keangtung Fam-a̱byin A̱za hu ma̱ a̱lyia̱ 1917,<ref>Fletcher, Banister; Cruickshank, Dan (1996). Sir Banister Fletcher's a History of Architecture [Africa]." Architectural Press. ISBN: 0-7506-2267-9. P. 1466.</ref> a̱wot ka̱ si̱ swan di̱ yet a̱nia wu ba̱ng si̱ tat a̱lyia̱ 1967. Gwomna a̱shong Bi̱ri̱ti̱n a̱si̱ A̱za Naijeriya wu, Sir Frederick Lugard, ku khai tyan a̱fwun ji mat shyia̱ kpa̱mkpaan nji ma̱ng Lang kyangcung a̱byin Legwot-Ka̱no hu hwa.<ref name=":1">"[https://www.britannica.com/place/Kaduna-Nigeria Kaduna]". Encyclopædia Britannica.</ref>
==Za̱kwa wun==
<div style="width:100%;">
{{Weather box
|location = Kaduna
|metric first = Yes
|single line = Yes
|Jan record high C = 37.8
|Feb record high C = 37.8
|Mar record high C = 38.3
|Apr record high C = 38.3
|May record high C = 37.8
|Jun record high C = 34.4
|Jul record high C = 32.2
|Aug record high C = 31.7
|Sep record high C = 32.2
|Oct record high C = 34.4
|Nov record high C = 35.6
|Dec record high C = 35.6
|year record high C = 38.3
|Jan high C = 31.7
|Feb high C = 33.4
|Mar high C = 35.0
|Apr high C = 34.2
|May high C = 31.7
|Jun high C = 29.5
|Jul high C = 27.5
|Aug high C = 27.0
|Sep high C = 29.0
|Oct high C = 31.1
|Nov high C = 32.7
|Dec high C = 31.8
|year high C = 31.2
|Jan mean C = 23.4
|Feb mean C = 25.0
|Mar mean C = 27.7
|Apr mean C = 27.9
|May mean C = 26.3
|Jun mean C = 24.6
|Jul mean C = 23.4
|Aug mean C = 23.2
|Sep mean C = 24.0
|Oct mean C = 24.9
|Nov mean C = 24.2
|Dec mean C = 23.0
|year mean C = 24.8
|Jan low C = 15.1
|Feb low C = 16.7
|Mar low C = 20.4
|Apr low C = 21.6
|May low C = 20.9
|Jun low C = 19.8
|Jul low C = 19.4
|Aug low C = 19.3
|Sep low C = 19.1
|Oct low C = 18.7
|Nov low C = 15.6
|Dec low C = 14.3
|year low C = 18.4
|Jan record low C = 9.4
|Feb record low C = 8.9
|Mar record low C = 15.0
|Apr record low C = 14.7
|May record low C = 16.7
|Jun record low C = 15.6
|Jul record low C = 16.7
|Aug record low C = 16.7
|Sep record low C = 15.6
|Oct record low C = 13.3
|Nov record low C = 10.0
|Dec record low C = 9.4
|year record low C = 8.9
|precipitation colour = green
|Jan precipitation mm = 0.5
|Feb precipitation mm = 2
|Mar precipitation mm = 13
|Apr precipitation mm = 66
|May precipitation mm = 157
|Jun precipitation mm = 178
|Jul precipitation mm = 206
|Aug precipitation mm = 290
|Sep precipitation mm = 277
|Oct precipitation mm = 86
|Nov precipitation mm = 5
|Dec precipitation mm = 0
|year precipitation mm = 1280
|unit precipitation days = 0.3 mm
|Jan precipitation days = 0
|Feb precipitation days = 0
|Mar precipitation days = 2
|Apr precipitation days = 5
|May precipitation days = 13
|Jun precipitation days = 16
|Jul precipitation days = 18
|Aug precipitation days = 22
|Sep precipitation days = 21
|Oct precipitation days = 8
|Nov precipitation days = 0
|Dec precipitation days = 0
|year precipitation days = 105
|Jan humidity = 26
|Feb humidity = 24
|Mar humidity = 37
|Apr humidity = 57
|May humidity = 73
|Jun humidity = 82
|Jul humidity = 86
|Aug humidity = 88
|Sep humidity = 85
|Oct humidity = 74
|Nov humidity = 48
|Dec humidity = 31
|year humidity = 59
|Jan sun = 279.0
|Feb sun = 262.7
|Mar sun = 266.6
|Apr sun = 243.0
|May sun = 241.8
|Jun sun = 216.0
|Jul sun = 155.0
|Aug sun = 120.9
|Sep sun = 171.0
|Oct sun = 248.0
|Nov sun = 285.0
|Dec sun = 294.5
|year sun = 2783.5
|Jand sun = 9.0
|Febd sun = 9.3
|Mard sun = 8.6
|Aprd sun = 8.1
|Mayd sun = 7.8
|Jund sun = 7.2
|Juld sun = 5.0
|Augd sun = 3.9
|Sepd sun = 5.7
|Octd sun = 8.0
|Novd sun = 9.5
|Decd sun = 9.5
|yeard sun = 7.6
|source 1 = [[Deutscher Wetterdienst]]<ref name = DWD>"[www.dwd.de/DWD/klima/beratung/ak/ak_650190_kt.pdf Klimatafel von Kaduna / Nigeria. Baseline climate means (1961-1990) from stations all over the world]" (di̱n Jamut). Deutscher Wetterdienst.</ref>
}}</div>
== Tat-a̱pyia̱ ==
Ma̱ a̱di̱di̱t fwuong nyinyang yei Ka̱duna "''a̱cyia̱ Myiam''", mat shi a̱ka̱vwuomyiam ji na ma̱ a̱byin ka.
A̱ca̱cet a̱ka̱vwuomyiam mami A̱gba̱ndang A̱keang Ka̱duna na nnyinya yet a̱ni:
*[[Yunuvasi̱ti Ka̱duna Si̱tet]]
*[[Nigerian Defence Academy]] (NDA), Ka̱duna (A̱vwuofang Akhwot-a̱kwop)
*[[Yunuvasi̱ti Greenfield]] Ka̱duna
*[[National Open University of Nigeria]], Tyan Myiam Ka̱duna
* Air Force Institute of Technology, Ka̱duna
*[[National Teachers Institute]] (NTI), Ka̱duna
* School of Midwifery Ka̱duna
*[[Kaduna Polytechnic]] (1968), Ka̱duna
*[[National board for Islamic and Arabic studies]] Ka̱duna
*Kaduna Business School
*[[Dialogue Institute kaduna|Dialogue Institute Kaduna]]
*Institute of Ophthalmology, National Eye Centre, Ka̱duna
*
*National center for Nomadic Education
*Federal School Statistic Tsok, Ka̱duna
==A̱ca̱cet á̱nietnswat==
*[[Umar Farouk Abdulmutallab]], "underwear bomber" wu a̱nyan wa á̱ kyiak gu yet a̱nyiung mami á̱niet shuut á̱ghyang ba̱ ku ta̱wap [[Northwest flight 253]] hu mi̱ Zwat swak 2009, a̱ ku laai shi a si̱ bu bwuok a̱ bai a̱gba̱ndang a̱keang wu di̱n jen fwung.<ref>Nossiter, Adam. "[https://www.nytimes.com/2010/01/17/world/africa/17abdulmutallab.html Lonely Trek to Radicalism for Terror Suspect]." The New York Times .</ref>
* [[Tijani Babangida]], ngguwa ku tswuot A̱la̱u A̱ti̱tak a̱ si̱ yet [[Winger (association football)|winger]] ma̱ng Ajax
*[[Celestine Babayaro]], a̱tsot a̱la̱utak a̱nyan wa ku labeang ba̱t di̱ tsot mami [[Premier League]] ka
*[[Michael Eneramo]], a̱tsot a̱la̱utak
*[[Fiona Fullerton]], a̱khwukhwuop a̱tyumaat a̱byin Bi̱ri̱ti̱n ma̱ng [[Bond girl]].
*[[Zama̱ni Lyekhwot]], a̱gba̱ndang-a̱yin a̱byin
*[[Ahmed Mohammed Makarfi]], a̱kwainfwuo A̱niet
*[[Mohammed Namadi Sambo]], a̱kwainfwuo A̱niet
*[[Shehu Sani]], a̱kwanifwuo A̱niet
*[[Uba Sani]], a̱kwainfwuo A̱niet
*[[Leke James]],
*[[Dahiru Sadi]], a̱tsot-a̱la̱utak
*[[Adam A. Zango]], [[Kannywood]] a̱tyumaat, a̱tyubwom ma̱ng a̱tyusong.
*[[Talib Zanna]] (born 1990), a̱tsot a̱la̱u-a̱ceang [[Premier League A̱la̱u-a̱ceang Isi̱rela]]
== Bu nwuan ==
* [[Ntasha Girigi A̱byin mi̱ Naijeriya]]
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
[[Sa:Ka̱duna]]
[[Sa:A̱ka̱keangtung sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:A̱ka̱vwuo na̱ byia̱ á̱niet ma̱ ba̱t mami Si̱tet Ka̱duna]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱ka̱keang Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
7evgugase682yuvbfblwi8kcqzwma8b
43281
43250
2026-05-23T15:59:14Z
Kambai Akau
15
43281
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|a̱cyian A̱byin Ka̱duna, Naijeriya}}
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ka̱duna/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kəduna/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ka̱duna/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[Ka̱duna/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[Ka̱duna/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[Ka̱duna/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{| class="wikitable" align=right border width="200"
| colspan="2" align=center|'''Ka̱duna'''
|-
| colspan="2" align=center|[[Fail:Lugard Hall, Kaduna. Parliamentary house of assembly Capital of North Region.jpg|thumb|300px|center]] <sup>Lugard Hall, a̱keang Ka̱duna. A̱li kpa cam a̱cyian Fam A̱byin A̱za</sup>
|-
|}
'''Ka̱duna''' ja yet a̱cyian [[a̱byin Ka̱duna]] ka di̱ fam a̱za jenshyung a̱byin [[Naijeriya]] hu, [[A̱ghyui Ka̱duna|A̱zaa̱ghyui Ka̱duna]] ka. Ji̱ yet a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱bwuang wa ma̱ng a̱gba̱ndang kwop a̱ka̱cyet mat a̱beam susot khap na, ma̱ng a̱yaa̱ga̱̱sat nkyangcung a̱byin ma̱ng nvak nji na. Shi á̱niet Ka̱duna hu ku yong kpa̱mkpaan ma̱ng 760,084 mami fang a̱niet (sa̱nsut) a̱byin Naijeriya a̱si̱ 2006 wu .
Ghan shi a̱gba̱ndang a̱keang hu kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 2005 ku khwuk vak laai shi á̱kpa á̱niet hu nang á̱ ku tyan sak kpa̱mkpaan ma̱ng miliyon 1.3 a̱ni.
==Bwoi-a̱lyoot==
Á̱ ku nyia̱ nyia̱ bwoi a̱lyoot swang a̱lyiat ''Ka̱duna'' ji ku neet ma kak byan swang a̱lyiat Kpat ji mat a̱lyoot “Tsáng” ka nang A̱kpat wu ngyei di̱ kpat "''Kaddani" a̱ni''.<ref>"[https://www.britannica.com/place/Kaduna-Nigeria Kaduna {{!}} Location, History, & Facts]" (di̱n Shong). Encyclopedia Britannica.</ref><ref name=":0">"[https://citiesintransition.net/fct-cities/kaduna/ Kaduna|website=The Forum for Cities in Transition] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161114084037/https://citiesintransition.net/fct-cities/kaduna/ |date=2016-11-14 }}" (di̱n Shong).</ref> Khyia̱ ghyang nyia̱ a̱lyoot ka neet mi̱ swanga̱lyiat/a̱lyoot [[A̱lyem A̱ma̱nfwuo|A̱ma̱nfwuo]] ji/ka nang ba̱ ngyei "Ka, 'Odna" ka ku fa 'a̱ghyui' a̱ni.<ref>Shekwo, Joseph Amali (1979). "[https://openlibrary.org/books/OL2795890M/Fundamentals_of_the_Gbagyi_language Fundamentals of the Gbagyi Language]" (di̱n Shong). Centre for Adult Education and Extension Services. Zariya: Ahmadu Bello University. OCLC: 11043184.</ref>
==Nkhang gbangbang==
Á̱ kpaat a̱keang Ka̱duna ka mbwak tyok A̱shong [[Tyok-shan Bi̱ri̱ti̱n|Bi̱ri̱ti̱n kya]] ma̱ a̱lyia̱h 1900.<ref>Toyin Falola, Ann Genova, Matthew M. Heaton, ''Historical Dictionary of Nigeria'', Rowman & Littlefield, USA, 2018, p. 217</ref> Ka̱ si̱ yet a̱keangtung Fam-a̱byin A̱za hu ma̱ a̱lyia̱ 1917,<ref>Fletcher, Banister; Cruickshank, Dan (1996). Sir Banister Fletcher's a History of Architecture [Africa]." Architectural Press. ISBN: 0-7506-2267-9. P. 1466.</ref> a̱wot ka̱ si̱ swan di̱ yet a̱nia wu ba̱ng si̱ tat a̱lyia̱ 1967. Gwomna a̱shong Bi̱ri̱ti̱n a̱si̱ A̱za Naijeriya wu, Sir Frederick Lugard, ku khai tyan a̱fwun ji mat shyia̱ kpa̱mkpaan nji ma̱ng Lang kyangcung a̱byin Legwot-Ka̱no hu hwa.<ref name=":1">"[https://www.britannica.com/place/Kaduna-Nigeria Kaduna]". Encyclopædia Britannica.</ref>
==Za̱kwa wun==
<div style="width:100%;">
{{Weather box
|location = Kaduna
|metric first = Yes
|single line = Yes
|Jan record high C = 37.8
|Feb record high C = 37.8
|Mar record high C = 38.3
|Apr record high C = 38.3
|May record high C = 37.8
|Jun record high C = 34.4
|Jul record high C = 32.2
|Aug record high C = 31.7
|Sep record high C = 32.2
|Oct record high C = 34.4
|Nov record high C = 35.6
|Dec record high C = 35.6
|year record high C = 38.3
|Jan high C = 31.7
|Feb high C = 33.4
|Mar high C = 35.0
|Apr high C = 34.2
|May high C = 31.7
|Jun high C = 29.5
|Jul high C = 27.5
|Aug high C = 27.0
|Sep high C = 29.0
|Oct high C = 31.1
|Nov high C = 32.7
|Dec high C = 31.8
|year high C = 31.2
|Jan mean C = 23.4
|Feb mean C = 25.0
|Mar mean C = 27.7
|Apr mean C = 27.9
|May mean C = 26.3
|Jun mean C = 24.6
|Jul mean C = 23.4
|Aug mean C = 23.2
|Sep mean C = 24.0
|Oct mean C = 24.9
|Nov mean C = 24.2
|Dec mean C = 23.0
|year mean C = 24.8
|Jan low C = 15.1
|Feb low C = 16.7
|Mar low C = 20.4
|Apr low C = 21.6
|May low C = 20.9
|Jun low C = 19.8
|Jul low C = 19.4
|Aug low C = 19.3
|Sep low C = 19.1
|Oct low C = 18.7
|Nov low C = 15.6
|Dec low C = 14.3
|year low C = 18.4
|Jan record low C = 9.4
|Feb record low C = 8.9
|Mar record low C = 15.0
|Apr record low C = 14.7
|May record low C = 16.7
|Jun record low C = 15.6
|Jul record low C = 16.7
|Aug record low C = 16.7
|Sep record low C = 15.6
|Oct record low C = 13.3
|Nov record low C = 10.0
|Dec record low C = 9.4
|year record low C = 8.9
|precipitation colour = green
|Jan precipitation mm = 0.5
|Feb precipitation mm = 2
|Mar precipitation mm = 13
|Apr precipitation mm = 66
|May precipitation mm = 157
|Jun precipitation mm = 178
|Jul precipitation mm = 206
|Aug precipitation mm = 290
|Sep precipitation mm = 277
|Oct precipitation mm = 86
|Nov precipitation mm = 5
|Dec precipitation mm = 0
|year precipitation mm = 1280
|unit precipitation days = 0.3 mm
|Jan precipitation days = 0
|Feb precipitation days = 0
|Mar precipitation days = 2
|Apr precipitation days = 5
|May precipitation days = 13
|Jun precipitation days = 16
|Jul precipitation days = 18
|Aug precipitation days = 22
|Sep precipitation days = 21
|Oct precipitation days = 8
|Nov precipitation days = 0
|Dec precipitation days = 0
|year precipitation days = 105
|Jan humidity = 26
|Feb humidity = 24
|Mar humidity = 37
|Apr humidity = 57
|May humidity = 73
|Jun humidity = 82
|Jul humidity = 86
|Aug humidity = 88
|Sep humidity = 85
|Oct humidity = 74
|Nov humidity = 48
|Dec humidity = 31
|year humidity = 59
|Jan sun = 279.0
|Feb sun = 262.7
|Mar sun = 266.6
|Apr sun = 243.0
|May sun = 241.8
|Jun sun = 216.0
|Jul sun = 155.0
|Aug sun = 120.9
|Sep sun = 171.0
|Oct sun = 248.0
|Nov sun = 285.0
|Dec sun = 294.5
|year sun = 2783.5
|Jand sun = 9.0
|Febd sun = 9.3
|Mard sun = 8.6
|Aprd sun = 8.1
|Mayd sun = 7.8
|Jund sun = 7.2
|Juld sun = 5.0
|Augd sun = 3.9
|Sepd sun = 5.7
|Octd sun = 8.0
|Novd sun = 9.5
|Decd sun = 9.5
|yeard sun = 7.6
|source 1 = [[Deutscher Wetterdienst]]<ref name = DWD>"[www.dwd.de/DWD/klima/beratung/ak/ak_650190_kt.pdf Klimatafel von Kaduna / Nigeria. Baseline climate means (1961-1990) from stations all over the world]" (di̱n Jamut). Deutscher Wetterdienst.</ref>
}}</div>
== Tat-a̱pyia̱ ==
Ma̱ a̱di̱di̱t fwuong nyinyang yei Ka̱duna "''a̱cyia̱ Myiam''", mat shi a̱ka̱vwuomyiam ji na ma̱ a̱byin ka.
A̱ca̱cet a̱ka̱vwuomyiam mami A̱gba̱ndang A̱keang Ka̱duna na nnyinya yet a̱ni:
*[[Yunuvasi̱ti Ka̱duna Si̱tet]]
*[[Nigerian Defence Academy]] (NDA), Ka̱duna (A̱vwuofang Akhwot-a̱kwop)
*[[Yunuvasi̱ti Greenfield]] Ka̱duna
*[[National Open University of Nigeria]], Tyan Myiam Ka̱duna
* Air Force Institute of Technology, Ka̱duna
*[[National Teachers Institute]] (NTI), Ka̱duna
* School of Midwifery Ka̱duna
*[[Kaduna Polytechnic]] (1968), Ka̱duna
*[[National board for Islamic and Arabic studies]] Ka̱duna
*Kaduna Business School
*[[Dialogue Institute kaduna|Dialogue Institute Kaduna]]
*Institute of Ophthalmology, National Eye Centre, Ka̱duna
*
*National center for Nomadic Education
*Federal School Statistic Tsok, Ka̱duna
==A̱ca̱cet á̱nietnswat==
*[[Umar Farouk Abdulmutallab]], "underwear bomber" wu a̱nyan wa á̱ kyiak gu yet a̱nyiung mami á̱niet shuut á̱ghyang ba̱ ku ta̱wap [[Northwest flight 253]] hu mi̱ Zwat swak 2009, a̱ ku laai shi a si̱ bu bwuok a̱ bai a̱gba̱ndang a̱keang wu di̱n jen fwung.<ref>Nossiter, Adam. "[https://www.nytimes.com/2010/01/17/world/africa/17abdulmutallab.html Lonely Trek to Radicalism for Terror Suspect]." The New York Times .</ref>
* [[Tijani Babangida]], ngguwa ku tswuot A̱la̱u A̱ti̱tak a̱ si̱ yet [[Winger (association football)|winger]] ma̱ng Ajax
*[[Celestine Babayaro]], a̱tsot a̱la̱utak a̱nyan wa ku labeang ba̱t di̱ tsot mami [[Premier League]] ka
*[[Michael Eneramo]], a̱tsot a̱la̱utak
*[[Fiona Fullerton]], a̱khwukhwuop a̱tyumaat a̱byin Bi̱ri̱ti̱n ma̱ng [[Bond girl]].
*[[Zama̱ni Lyekhwot]], a̱gba̱ndang-a̱yin a̱byin
*[[Ahmed Mohammed Makarfi]], a̱kwainfwuo A̱niet
*[[Mohammed Namadi Sambo]], a̱kwainfwuo A̱niet
*[[Shehu Sani]], a̱kwanifwuo A̱niet
*[[Uba Sani]], a̱kwainfwuo A̱niet
*[[Leke James]],
*[[Dahiru Sadi]], a̱tsot-a̱la̱utak
*[[Adam A. Zango]], [[Kannywood]] a̱tyumaat, a̱tyubwom ma̱ng a̱tyusong.
*[[Talib Zanna]] (born 1990), a̱tsot a̱la̱u-a̱ceang [[Premier League A̱la̱u-a̱ceang Isi̱rela]]
== Bu nwuan ==
* [[Ntasha Girigi A̱byin mi̱ Naijeriya]]
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
[[Sa:Ka̱duna]]
[[Sa:A̱ka̱keangtung sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:A̱ka̱vwuo na̱ byia̱ á̱niet ma̱ ba̱t mami Si̱tet Ka̱duna]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱ka̱keang Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
qi08ia6ppsm0q234t0wefw4j8ngf1d1
A̱byin A̱bonyi
0
707
43208
15418
2026-05-23T15:10:05Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet A̱bonyi]] nat [[A̱byin A̱bonyi]]
15418
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Fail:Unwana Beach, Ebonyi State.jpg|thumb|Khwong Unwana]]
[[Fail:Nigeria - Ebonyi.svg|thumb|Ta̱si̱la a̱byin Si̱tet A̱bonyi]]
'''Si̱tet A̱bonyi''' (A̱kum-a̱cyi: Ȯra Ebonyi) yet si̱tet ja di̱ fam a̱byin A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]], ji̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng [[Si̱tet Benuwe]], [[Si̱tet Inugu]] di̱ fam jenshyung hu, [[Si̱tet Ki̱ros Riva]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng a̱tak-a̱tyin hu, a mbeang [[Si̱tet Abya]] di̱ fam a̱tak-jenshyung hu. Á̱ ku nwuak nji a̱lyoot A̱ghyui A̱bonyi kikya—a̱gba̱ndang kap nka wu shyia̱ di̱ fam a̱tak si̱tet hu hwa—Nkap a̱yaasi̱tet Abya ma̱ng Inugu nia nang á̱ shyuap á̱ si̱ ka mbwuo si̱tet ji ma̱ a̱lyia̱ 1996 a̱wot a̱keangtung ka si̱ shyia̱ a̱keang Abakaliki.
Nwap A̱kuma̱chyi wha yet a̱lyiak a̱ja. '''Abakaliki''' wa yet a̱gbandang a̱keang wu a̱ja wa si̱ bu yet a̱keang tung a̱niet ka. A̱ka̱keang a̱ghyang á̱ lyen mi̱ Si̱tet A̱bonyi a̱ni ni̱ nia yet: Afikpo, Onueke, Nkalegu, Ntezi Edda, Effium, Unwana, Isu, Onicha ma̱ng Ishiagu.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-A̱tyin_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
m2h3f1ztgwwlov6us57exfa3o0hvk82
A̱byin A̱da̱mawa
0
708
43214
15417
2026-05-23T15:10:54Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet A̱da̱mawa]] nat [[A̱byin A̱da̱mawa]]
15417
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Fail:AUN Campus.jpg|thumb|Kamput AUN ma̱ a̱keang Yola]]
'''Si̱tet A̱da̱mawa''' shyia̱ di̱ fam a̱za-a̱tyin Naijeriya hwa, nang a̱keangtung nji ka̱ ka yet a̱gba̱ndang a̱keang nji a̱ swak ma̱ng shi a̱ni wa yet a̱keang Yola. Ma̱ a̱lyia̱ 1991, di̱ jen ji á̱ si̱ faat [[Si̱tet Ta̱raba]] neet mi̱ Si̱tet Gonggola a̱ni, di̱n jen a̱ja ja á̱ si̱ shai a̱lyoot a̱vwuo ka nang á̱ ku ngyei Gonggola a̱ni á̱ si̱ ngyei Si̱tet A̱da̱mawa ji̱ byia̱ nkap kwak a̱son nfwuon a̱ni: A̱da̱mawa, Micika, Ga̱nye, Mubi ma̱ng Numan a̱ni.<ref>[https://www.familysearch.org/wiki/en/Adamawa_State,_Nigeria_Genealogy Adamawa State, Nigeria Genealogy] (di̱n Shong).</ref> Ji̱ yet jhyiung ja mami a̱yaasi̱tet 36 ba̱ tung ngyet kyang nang á̱ ngyei [[Naijeriya|Ri̱pobi̱lik Mundundung Naijeriya]] wu a̱ni.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
5rje7eg09sjmwfimq5s9r4y2mg3h0nt
A̱byin A̱do
0
709
43218
30427
2026-05-23T15:11:50Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet A̱do]] nat [[A̱byin A̱do]]
30427
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Edo_State_Flag.png|thumb|Tyiang a̱toot shi Si̱tet A̱do]]
[[File:Nigeria - Edo.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet A̱do nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
[[Fail:Auchi central mosque.jpg|thumb|A̱likpaa̱pyia̱ A̱ka̱wa̱tyia̱ Awuci]]
'''Si̱tet A̱do''' yet jhyiung mi̱ sí̱tet 36 [[Naijeriya]] ji, di̱ fam a̱tak a̱byin hu.<ref>[https://www.britannica.com/place/Edo-state-Nigeria Edo {{!}} state, Nigeria] (di̱n Shong). Encyclopedia Britannica.</ref> Ca̱caat ma̱ng fang á̱niet a̱byin hu ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ ku tyan si̱tet ji á̱ si̱ nshyia̱ nang jija yet si̱tet 24 ma̱ng shi á̱niet (3,233,366) mi̱ Naijeriya.<ref>[https://nigeria.opendataforafrica.org/xspplpb/nigeria-census Nigeria Census - Nigeria Data Portal] (di̱n Shong). Nigeria.opendataforafrica.org.</ref> A̱keangtung si̱tet ka ma̱ng a̱gba̱ndang a̱keang a̱ swak ma̱ng shi, nggu wa yet [[A̱gba̱ndang A̱keang Bini]], nang á̱ ku sak mi̱ shi naai mami a̱ca̱cet a̱ka̱keang na mi̱ Naijeriya, a̱wot a̱ si̱ ka ngyet a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱mali nta̱m roba ma̱ a̱byin ka.<ref>[https://www.britannica.com/place/Benin-City Benin City {{!}} History & Facts] (di̱n Shong). Encyclopedia Britannica.</ref><ref>Admin (2018-06-08). [https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/06/08/obaseki-revives-n5-1bn-urhonigbe-rubber-plantation/ Obaseki Revives N5.1bn Urhonigbe Rubber Plantation] (di̱n Shong). THISDAYLIVE.</ref> Á̱ ku bwuo ma̱ a̱lyia̱ 1991 neet di̱ Si̱tet Bendel gbangbang jija. Awot ji̱ si̱ byia̱ a̱gi̱ak ma̱ng [[Si̱tet Kogi]] di̱ fam a̱za-a̱tyin hu, Si̱tet A̱na̱mba̱ra di̱ fam a̱tyin hu, Si̱tet Da̱li̱ta di̱ fam a̱tak-a̱tyin a mbeang Si̱tet Ondo di̱ fam jenshyung hu.<ref>[https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/25be527452d94ae1faee6c30bbae93f7 3 Nigerian Music Legends From Edo State. - Opera News] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211029070326/https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/25be527452d94ae1faee6c30bbae93f7 |date=2021-10-29 }} (di̱n Shong). ng.opera.news</ref>
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Si̱tet A̱do]]
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-A̱tak_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
9hpmm5ph3leknvmpdr8313b66iotfod
A̱byin Ba̱uci
0
710
43212
15423
2026-05-23T15:10:37Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ba̱uci]] nat [[A̱byin Ba̱uci]]
15423
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Ba̱uci''' ([[Kpat (a̱lyem)|Kpa̱t]]: Jihar Bauci, [[Shong (a̱lyem)|Shong]]: Bauchi State) shyia̱ a̱lyoot ka neet a̱khwukhwop a̱keang á̱ ngyei Ba̱uci a̱ni. A̱keang Ba̱uci kikya yet A̱gba̱ndang a̱keangtung si̱tet wu a̱ shyia̱ di̱ fam A̱za-A̱tyin Naijeriya hwa. Si̱tet ji ku shyia̱ a̱tsan ma̱ a̱lyia̱ 1976 di̱n jen nang á̱ ku nka̱u A̱za-A̱tyin Naijeriya ka a̱ni. Si̱tet Ba̱uci ji ku yet Si̱tet jhyiung ja ma̱ng [[Si̱tet Gwombe|Gwombe]] ji̱ ba̱ng si̱ nat ma̱ a̱lyia̱ 1996.
==Ya̱fang==
<references/>
5380kjl4vyvdaqgf0ofhgamt7dtrs9z
A̱byin Benuwe
0
711
43206
15421
2026-05-23T15:09:46Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Benuwe]] nat [[A̱byin Benuwe]]
15421
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Benuwe''' yet jhyiung ja mami sí̱tet fam-a̱byin Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ [[Naijeriya]] ba ji̱ shyia̱ ma̱ng shi á̱niet kpa̱mkpaan ma̱ng 4,253,641 mi̱ sa̱nsut a̱lyia̱ 2006 ji. Á̱ ku bwuo a̱lyoot si̱tet ka neet a̱lyoot [[A̱ghyui Benuwe]] kikya ka̱ yet a̱feang ma̱ng shi a̱ni mami Naijeriya. Si̱tet ji byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng a̱yaasi̱tet [[Si̱tet Na̱sa̱rawa|Na̱sa̱rawa]] di̱ fam a̱za hu, [[Si̱tet Ta̱raba|Ta̱raba]] di̱ fam a̱tyin hu, [[Si̱tet Kogi|Kogi]] di̱ fam jenshyung hu, Inugu di̱ fam a̱tak-jenshyung hu, [[Si̱tet A̱bonyi|A̱bonyi]] ma̱ng Ki̱rosi̱riva di̱ fam a̱tak hu, a̱wot a̱ si̱ byia̱ gak ma̱ng a̱byin [[Kemerun]] di̱ fam a̱tak-a̱tyin hu. A̱keangtung nggu kya yet Makodi. Nnwap na̱ swak ma̱ng shi á̱niet nia yet Zi̱ya, [[Idoma (á̱niet)|Idoma]], Igede ma̱ng A̱tulo.
[[File:Nigeria - Benue.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet Benuwe nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
[[File:River Benue (in Makurdi showing OLD Bridge).jpg|thumb|Ghwughwu a̱keang Makodi ku tyai a̱byia̱k A̱ghyui Benuwe ka a̱ni]]
[[Fail:Sunset at River Benue.jpg|thumb|Kwamam ma̱ A̱ghyui Benuwe]]
==Ya̱fang==
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet_Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
0x5ckklt3npmqhj5e9sinbr37rk09iq
A̱byin Gwombe
0
712
43210
14729
2026-05-23T15:10:22Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Gwombe]] nat [[A̱byin Gwombe]]
14729
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q376241}}
'''Si̱tet Gwombe''' shyia̱ mi̱ fam A̱za-A̱tyin [[Naijeriya]] ji̱ si̱ yet si̱tet jhyiung di̱ 36 á̱ byia̱ ma̱ a̱byin kani a̱ni. Á̱ ku bwuo si̱tet ji neet [[Si̱tet Ba̱uci]] ja ma̱ a̱tuk mam 1 Zwat Swak da̱ a̱lyia̱ 1996. Di̱n jen a̱ja Jenera Sani Abaca wa ku yet A̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya wu. Si̱tet Gwombe shyia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng sí̱tet jhyang. Á̱ maai shyia̱ sí̱tet nang [[Si̱tet Yobe|Yobe]] di̱ fam a̱za hu, sí̱tet nang [[Si̱tet Ba̱rno|Ba̱rno]] ma̱ng [[Si̱tet A̱da̱mawa|A̱da̱mawa]] si̱ hyia̱k Gwombe di̱ fam a̱tyin. Si̱tet Ba̱uci ji si̱ shyia̱ jenshyung ma̱ng [[Si̱tet Ta̱raba]] ji di̱ fam a̱tak. Nnwap nshyia̱ a̱ja a̱wot A̱fa̱ta bya si̱ lan kuzang nwap ma̱ng shi. Si̱tet Gwombe jija á̱ bu ngyei '''Kyangkurum A̱yit''' (Shong: "Jewel in the Savannah").
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
lqe9p4hj09wcgcs8qsr788fcwltnmb5
A̱byin Ji̱gawa
0
713
43274
38924
2026-05-23T15:51:29Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ji̱gawa]] nat [[A̱byin Ji̱gawa]]
38924
wikitext
text/x-wiki
[[Fail:Sunset in Dutse.jpg|thumb|Kwamam ma̱ a̱keang Duse]]
[[Fail:Nigeria Jigawa State map.png|thumb|Ta̱si̱la Si̱tet Ji̱gawa]]
'''Si̱tet Ji̱gawa''' ([[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]: Jihar Jigawa) yet jhyiung mi̱ sí̱tet 36 [[Naijeriya]] ji, di̱ fam-a̱byin A̱za-Jenshyung a̱byin hu. Á̱ ku bwuo nji ma̱ a̱lyia̱ 1991 kya neet mi̱ [[Si̱tet Ka̱na̱u]] ji̱ shyia̱ di̱ fam ngaan fam a̱byin a̱za-jenshyung hu a̱swak a̱ni. Si̱tet Ji̱gawa byia̱ gak ma̱ng [[Ni̱njer (a̱byin)|Ri̱pobi̱lik Ni̱njer]] di̱ fam a̱za nji hu. A̱keangtung ma̱ng a̱gba̱ndang a̱keang nji a̱ swak ma̱ng shi a̱ni wa yet a̱keang Duse. Si̱tet Ji̱gawa byia̱ susot a̱gwomna̱ti mali 27.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱za-Jenshyung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
9bsenu10dddr3770fwautlua9sei6lp
A̱byin Ka̱duna
0
714
43200
39642
2026-05-23T15:03:50Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ka̱duna]] nat [[A̱byin Ka̱duna]]
39642
wikitext
text/x-wiki
{{Si̱tet
|name = Si̱tet Ka̱duna
|flag =
|seal =
|map = Nigeria - Kaduna.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang Si̱tet Ka̱duna nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Kaduna State Collage.jpg
|image_caption = Kpa̱m nghwughwu a̱ka̱sham a̱ka̱vwuo mi̱ Si̱tet Ka̱duna
|country = [[Naijeriya]]
|state = Kaduna
|capital = [[Ka̱duna]]
|area = 46,053
|population = 6,113,503
|year = 2006
|leader_title = A̱gwomna
|leader_name = Nasir El-rufai
}}
'''Si̱tet Ka̱duna''' yet si̱tet ja mi̱ [[Naijeriya|Ri̱pobi̱lik Mundundung Naijeriya]], a̱ shyia̱ fam kwai-nfwuo-á̱niet ma̱ng fam-a̱byin a̱za-jenshyung a̱byin hu. Á̱ ku bwuo a̱lyoot nji ka neet a̱lyoot a̱keangtung nji kya, [[Ka̱duna]], mat a̱nia wa á̱ si̱ ngyei nji '''Si̱tet Ka̱duna''' (Shong: Kaduna State) á̱ ka ghai lyulyoot nfeang hu. Ji̱ shyia̱ ma̱ng shi la̱mba a̱naai hwa di̱n vak shi kyai a̱byin, a̱wot ji̱ si̱ yet a̱tat ma̱ng shi á̱niet mami a̱byin Naijeriya ka. A̱keangtung si̱tet ka, kikya yet a̱gba̱ndang a̱keangtung a̱byincok Bi̱ri̱ti̱n gbangbang a̱si̱ fam-a̱byin [[A̱za Naijeriya]] hu (1923–1966) a̱ma̱lyim [[Zungeru]] (1903–1923) ma̱ng [[La̱kwoja]] (1897–1903). A̱ca̱cet a̱ka̱keang na̱ laai teak mami nji a̱ni, ni̱nia yet: [[Zariya]], [[Gwoot (a̱keang)|Gwoot]], [[Fantswam (a̱byin)|Fantswam]], [[Ka̱ciya]], [[Nok]], Makarfi, Birnin Gwari ma̱ng [[Zonkwa]].<ref name=":3">[https://explorenigeria.com.ng/states/kaduna-state/ Kaduna State – Explore Nigeria].</ref>
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:Si̱tet Ka̱duna]]
mwwn08ehn9t6nwj4dbdlriyemrf5oof
43202
43200
2026-05-23T15:07:51Z
Kambai Akau
15
43202
wikitext
text/x-wiki
{{Si̱tet
|name = A̱byin Ka̱duna
|flag =
|seal =
|map = Nigeria - Kaduna.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang A̱byin Ka̱duna nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Kaduna State Collage.jpg
|image_caption = Kpa̱m nghwughwu a̱ka̱sham a̱ka̱vwuo ma̱ A̱byin Ka̱duna
|country = [[Naijeriya]]
|state = Kaduna
|capital = [[Ka̱duna]]
|area = 46,053
|population = 6,113,503
|year = 2006
|leader_title = Gwomna
|leader_name = Nasir El-rufai
}}
'''A̱byin Ka̱duna''' yet a̱byin badundung kya mi̱ [[Naijeriya|Ga̱maá̱niet Badundung Naijeriya]], a̱ shyia̱ fam kwainfwuo-á̱niet ma̱ng fam-a̱byin a̱za-jenshyung a̱byin hu. Á̱ ku bwuo a̱lyoot nji ka neet a̱lyoot a̱cyian nji kya, [[Ka̱duna]], mat a̱nia wa á̱ si̱ ngyei nji '''Si̱tet Ka̱duna''' (Shong: Kaduna State) á̱ ka ghai lyulyoot nfeang hu. Ji̱ shyia̱ ma̱ng shi la̱mba a̱naai hwa di̱n vak shi kyai a̱byin, a̱wot ji̱ si̱ yet a̱tat ma̱ng shi á̱niet mami a̱byin Naijeriya ka. A̱cyian a̱byin ka, kikya yet a̱gba̱ndang a̱cyian a̱byincok Bi̱ri̱ti̱n gbangbang a̱si̱ fam-a̱byin [[A̱za Naijeriya]] hu (1923–1966) lyilyim [[Zungeru]] (1903–1923) ma̱ng [[La̱kwoja]] (1897–1903). A̱ca̱cet a̱ka̱keang na̱ laai teak mami nji a̱ni, ni̱nia yet: [[Zariya]], [[Gwoot (a̱keang)|Gwoot]], [[Fantswam (a̱byin)|Fantswam]], [[A̱khwee]], [[Nok]], Makarfi, Birnin Gwari ma̱ng [[Zonkwa]].<ref name=":3">[https://explorenigeria.com.ng/states/kaduna-state/ Kaduna State – Explore Nigeria].</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Bibyin_Badundung_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:A̱byin Ka̱duna|*]]
dpp4awgt1l23j4xbcd9gcu4ga2zc29k
43205
43202
2026-05-23T15:09:05Z
Kambai Akau
15
43205
wikitext
text/x-wiki
{{Si̱tet
|name = A̱byin Ka̱duna
|flag =
|seal =
|map = Nigeria - Kaduna.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang A̱byin Ka̱duna nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Kaduna State Collage.jpg
|image_caption = Kpa̱m nghwughwu a̱ka̱sham a̱ka̱vwuo ma̱ A̱byin Ka̱duna
|country = [[Naijeriya]]
|state = Kaduna
|capital = [[Ka̱duna]]
|area = 46,053
|population = 6,113,503
|year = 2006
|leader_title = Gwomna
|leader_name = Nasir El-rufai
}}
'''A̱byin Ka̱duna''' yet a̱byin badundung kya mi̱ [[Naijeriya|Ga̱maá̱niet Badundung Naijeriya]], a̱ shyia̱ fam kwainfwuo-á̱niet ma̱ng fam-a̱byin a̱za-jenshyung a̱byin hu. Á̱ ku bwuo a̱lyoot nji ka neet a̱lyoot a̱cyian nji kya, [[Ka̱duna]], mat a̱nia wa á̱ si̱ ngyei nji '''A̱byin Ka̱duna''' (Shong: Kaduna State) á̱ ka ghai lyulyoot nfeang hu. Ji̱ shyia̱ ma̱ng shi la̱mba a̱naai hwa di̱n vak shi kyai a̱byin, a̱wot ji̱ si̱ yet a̱tat ma̱ng shi á̱niet mami a̱byin Naijeriya ka. A̱cyian a̱byin ka, kikya yet a̱gba̱ndang a̱cyian a̱byincok Bi̱ri̱ti̱n gbangbang a̱si̱ fam-a̱byin [[A̱za Naijeriya]] hu (1923–1966) lyilyim [[Zungeru]] (1903–1923) ma̱ng [[La̱kwoja]] (1897–1903). A̱ca̱cet a̱ka̱keang na̱ laai teak mami nji a̱ni, ni̱nia yet: [[Zariya]], [[Gwoot (a̱keang)|Gwoot]], [[Fantswam (a̱byin)|Fantswam]], [[A̱khwee]], [[Nok]], Makarfi, Birnin Gwari ma̱ng [[Zonkwa]].<ref name=":3">[https://explorenigeria.com.ng/states/kaduna-state/ Kaduna State – Explore Nigeria].</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Bibyin_Badundung_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:A̱byin Ka̱duna|*]]
jqgj37s5zgcltz2m3vszw271tdpc2pf
43251
43205
2026-05-23T15:28:05Z
Kambai Akau
15
43251
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|a̱keangtung Si̱tet Ka̱duna, Naijeriya}}
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Ka̱duna/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Ka̱duna/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Ka̱duna/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Takad|[[A̱byin Ka̱duna/Takad|Takad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱byin Ka̱duna/Tyeca̱rak|Tyeca̱rak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyuku|[[A̱byin Ka̱duna/Tyuku|Tyuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Si̱tet
|name = A̱byin Ka̱duna
|flag =
|seal =
|map = Nigeria - Kaduna.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang A̱byin Ka̱duna nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Kaduna State Collage.jpg
|image_caption = Kpa̱m nghwughwu a̱ka̱sham a̱ka̱vwuo ma̱ A̱byin Ka̱duna
|country = [[Naijeriya]]
|state = Kaduna
|capital = [[Ka̱duna]]
|area = 46,053
|population = 6,113,503
|year = 2006
|leader_title = Gwomna
|leader_name = Nasir El-rufai
}}
{{Databox}}
'''A̱byin Ka̱duna''' yet a̱byin badundung kya mi̱ [[Naijeriya|Ga̱maá̱niet Badundung Naijeriya]], a̱ shyia̱ fam kwainfwuo-á̱niet ma̱ng fam-a̱byin a̱za-jenshyung a̱byin hu. Á̱ ku bwuo a̱lyoot nji ka neet a̱lyoot a̱cyian nji kya, [[Ka̱duna]], mat a̱nia wa á̱ si̱ ngyei nji '''A̱byin Ka̱duna''' (Shong: Kaduna State) á̱ ka ghai lyulyoot nfeang hu. Ji̱ shyia̱ ma̱ng shi la̱mba a̱naai hwa di̱n vak shi kyai a̱byin, a̱wot ji̱ si̱ yet a̱tat ma̱ng shi á̱niet mami a̱byin Naijeriya ka. A̱cyian a̱byin ka, kikya yet a̱gba̱ndang a̱cyian a̱byincok Bi̱ri̱ti̱n gbangbang a̱si̱ fam-a̱byin [[A̱za Naijeriya]] hu (1923–1966) lyilyim [[Zungeru]] (1903–1923) ma̱ng [[La̱kwoja]] (1897–1903). A̱ca̱cet a̱ka̱keang na̱ laai teak mami nji a̱ni, ni̱nia yet: [[Zariya]], [[Gwoot (a̱keang)|Gwoot]], [[Fantswam (a̱byin)|Fantswam]], [[A̱khwee]], [[Nok]], Makarfi, Birnin Gwari ma̱ng [[Zonkwa]].<ref name=":3">[https://explorenigeria.com.ng/states/kaduna-state/ Kaduna State – Explore Nigeria].</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Bibyin_Badundung_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:A̱byin Ka̱duna|*]]
bi14oi477c4xrv1dn875ogozsh8ggw7
A̱byin Ka̱na̱u
0
715
43270
24392
2026-05-23T15:49:38Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ka̱na̱u]] nat [[A̱byin Ka̱na̱u]]
24392
wikitext
text/x-wiki
{{Si̱tet
|name = Kano
|flag = Kano_State_flag_official.png
|coa = Seal of Kano.png
|image = Nigeria - Kano.svg
|country = [[Naijeriya]]
|capital = [[Wp/kvg/Ka̱na̱u|Ka̱na̱u]]
|area = 20,131
|population = 15,076,892
|year = 2016
}}
'''Si̱tet Ka̱na̱u''' ([[A̱lyem Kpat|Kpat]]: Jihar Kano) yet jhyiung mi̱ sí̱tet 36 [[Naijeriya]] ji, di̱ fam a̱za a̱byin hu.<ref name=":0">[https://kanostate.gov.ng/?q=about About Kano] (di̱n Shong). Kano State.</ref> Ca̱caat ma̱ng fang á̱niet a̱byin nang á̱ ku nyia̱ ma̱ a̱lyia̱ 2006, Si̱tet Ka̱na̱u ja si̱ yet a̱si̱ ji̱ byia̱ á̱niet a̱swak mi̱ Naijeriya.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱za-Jenshyung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
n5v4gb42ee3sqvos3wwroz7alu76tkl
A̱byin Ka̱sina
0
716
43267
14068
2026-05-23T15:45:05Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ka̱sina]] nat [[A̱byin Ka̱sina]]
14068
wikitext
text/x-wiki
'''Si̱tet Ka̱sina''' shyia̱ A̱za-Jenshyung Naijeria. Si̱tet ji ku shyia̱ swata̱pia̱nji mi̱n 1987 neet Si̱tet Kaduna. S̱itet swan a̱hyiak A̱ya̱asi̱tet Kaduna, Zamfara, Kano, ma̱ng Jigawa. A̱ lyen Si̱tet Ka̱sina ji ma̱ng a̱lyoot '''Saāi A̱niet''' (Shong: "Home of Hospitality"). A̱ lyen A̱gba̱ndang A̱keang Si̱tet wu nbeang Da̱ura mi̱ Kpaa̱pia̱ neet gba̱ngbang mi̱ Naijeriya.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
4tfu3fscyckq2hk7g1vrplv1rjzgn5i
43269
43267
2026-05-23T15:48:52Z
Kambai Akau
15
43269
wikitext
text/x-wiki
'''A̱byin Ka̱sina''' shyia̱ A̱za-Jenshyung Naijeria. A̱byin ka ku shyia̱ swat a̱pyia̱ nka ma̱ a̱lyia̱ 1987 kya neet ma̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱byin ka swan a̱hyiak bibyin Ka̱duna, Za̱mfara, Ka̱na̱u, ma̱ng Ji̱gawa. Á̱ lyen A̱byin Ka̱sina ji ma̱ng a̱lyoot '''Mali Saai Á̱nietcen''' (Shong: "Home of Hospitality"). Á̱ lyen A̱gba̱ndang A̱keang A̱byin wu mbeang Da̱ura mi̱ Kpaa̱pyia̱ neet gbangbang mi̱ Naijeriya.
==A̱ya̱fang==
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
fvbpym84azaix418es4oyhouw8gvoop
A̱byin Kebi
0
717
43276
14067
2026-05-23T15:52:29Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kebi]] nat [[A̱byin Kebi]]
14067
wikitext
text/x-wiki
'''Si̱tet Kebbi''' shyia̱ mi̱ fam A̱za-Jenshuung Naijeriya kya. A̱gba̱ndang a̱keang wu wa a̱ngyei '''Birnin Kebbi'''. Si̱tet ji ku shyia̱ swat a̱pia̱nji neet di̱ Si̱tet Sokoto mami̱ a̱lyia̱ 1991. A̱ya̱asi̱tet Sokoto, Nija, Zamfara ma̱ng Dosso, a̱fam Bi̱nin Nijar ma̱ng Benin tyong Si̱tet ji a̱ka̱yang. Si̱tet Kebi kwup kyai a̱bin ku bai kilomita 36,800.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
5t5pb8si750jr7lh7phg4k3x24a6ll3
43278
43276
2026-05-23T15:53:18Z
Kambai Akau
15
/* Ya̱fang */
43278
wikitext
text/x-wiki
'''Si̱tet Kebbi''' shyia̱ mi̱ fam A̱za-Jenshuung Naijeriya kya. A̱gba̱ndang a̱keang wu wa a̱ngyei '''Birnin Kebbi'''. Si̱tet ji ku shyia̱ swat a̱pia̱nji neet di̱ Si̱tet Sokoto mami̱ a̱lyia̱ 1991. A̱ya̱asi̱tet Sokoto, Nija, Zamfara ma̱ng Dosso, a̱fam Bi̱nin Nijar ma̱ng Benin tyong Si̱tet ji a̱ka̱yang. Si̱tet Kebi kwup kyai a̱bin ku bai kilomita 36,800.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
flo4srarjzskw29ip5m0qomhf6t1i3m
A̱byin Kogi
0
718
43230
18055
2026-05-23T15:14:29Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kogi]] nat [[A̱byin Kogi]]
18055
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Fail:Kogi State Flag.svg|thumb|Tuta Si̱tet Kogi]]
[[Fail:Nigeria - Kogi.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet Kogi nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
'''Si̱tet Kogi''' yet si̱tet jhyiung ja mami a̱yaasi̱tet 36 [[Naijeriya]] ba. Si̱tet ji shyia̱ di̱ Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin Naijeriya kya. Á̱ ku bwuo nji ma̱ a̱lyia̱ 1991 kya neet di̱ nkap [[Si̱tet Kwara]] ma̱ng [[Si̱tet Benuwe]], a̱wot á̱ si̱ ka ndyen Kogi nang si̱tet jhyiung ji̱ swak njhyáng di̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng a̱yaasi̱tet á̱ghyang ba̱ shi ba̱ si̱ tat 10 a̱ni. Si̱tet Kogi ji byia̱ a̱lyoot a̱nwang ka, "Si̱tet A̱mun" ji, da̱nian a̱mun a̱ka̱ghyui [[A̱ghyui Nija|Nija]] wu ma̱ng [[A̱ghyui Benuwe|Benuwe]] nyia̱ mami a̱keangtung nji kya nang á̱ ngyei [[La̱kwoja]] a̱ni.<ref>[https://www.britannica.com/place/Lokoja Lokoja {{!}} Location, Facts, & Population] (di̱n Shong). Encyclopedia Britannica.</ref>
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaasi̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
5gjxpl6xkqmp3176zbmn5oqkklfvu7u
A̱byin Kpaa̱pyia̱
0
719
43248
18356
2026-05-23T15:22:24Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kpaa̱pyia̱]] nat [[A̱byin Kpaa̱pyia̱]]
18356
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Kpaa̱pyia̱''' (á̱ lyen ka ma̱ng a̱lyoot ka neet Zwat 6 2014; á̱ ni̱ lyuut ma̱ng IS), jenjhyang á̱ ngyei ma̱ng '''Si̱tet Kpaa̱pyia̱ Irak ma̱ng Levant (ISIL)''', ku '''Si̱tet Kpaa̱pyia̱ ma̱ng Irak ma̱ng Suriya (ISIS)''' ku da̱ a̱lyem La̱ra̱ba, ''Daesh'' yet sa jhyiung ja ma̱ neet ba̱ kwan zwang da̱nian tyiet ma̱ng khwi nvak Sa̱lafi a̱nyan wa yet Suni a̱ni.
A̱bu Musab al-Zarkawi wa ku kpaat Si̱tet Kpaa̱pyia̱ ji. Ma̱ a̱lyia̱ 2014 kya gu ku nnyia̱ a̱lyoot a̱si̱ shyia̱ a̱ wu yong da̱nian gu ku nfi̱nn mman zwang na̱ ku shyia̱ mi̱ fam a̱byin Jenshyung Irak a̱ni. Jen a̰ja ja gu ku nswak cet Mosul ma̱ng hyaai á̱niet Si̱njar hu.
==Ya̱fang==
<references/>
8x5eatjq737putjtm43pio6dbtuhdep
A̱byin Kwara
0
720
43232
22605
2026-05-23T15:14:47Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kwara]] nat [[A̱byin Kwara]]
22605
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Kwara''' ([[A̱ghwangkpang (a̱lyem)|A̱ghwangkpang:]] Ìpínlẹ̀ Kwárà) yet si̱tet ja mi̱ fam jenshyung [[Naijeriya]]. A̱keangtung ka, kikya yet [[Ilorin]]. Si̱tet Kwara shyia̱ di̱ fam A̱za-A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya hwa. Nnwap na̱ shyia̱ a̱ja a̱ni, ninia yet [[A̱ghwangkpang]], [[A̱fa̱taa]], [[A̱nupe]] mbeang nwap [[A̱ba̱riba]] ji̱ nwai shi a̱ni. A̱cyuang Susot A̱gwomna̱ti Mali mi̱ Si̱tet Kwara ji bai 16.
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
fag10uedc2t434y2enzvsrakzs5cy7w
A̱byin Legwot
0
721
43238
30649
2026-05-23T15:15:45Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Legwot]] nat [[A̱byin Legwot]]
30649
wikitext
text/x-wiki
[[Fail:Lagos_State_Flag.gif|thumb|Tyiang a̱toot shi Si̱tet Legwot]]
[[Fail:Lagos_Seal.png|thumb|A̱timi Si̱tet Legwot]]
[[Fail:Nigeria - Lagos.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet Legwot nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
'''Si̱tet Legwot''' ([[A̱ghwangkpang (a̱lyem)|A̱ghwangkpang]]: Ìpínlẹ̀ Èkó; nang ma̱ a̱di̱di̱t sii ngyei '''Legwot''' a̱ni) yet si̱tet ja ji̱ shyia̱ di̱ fam a̱tak-jenshyung a̱byin [[Naijeriya]] hu a̱ni. Mami a̱yaasi̱tet 36 ma̱ a̱byin ka, jija si̱ yet a̱gba̱ndang a̱ swak wu di̱ fam shi á̱niet ma̱ng á̱niet ba̱ swak miliyon 15 a̱ni, a̱wot ji̱ si̱ ka ngyet a̱da̱dei a̱ swak ka di̱ fam shi kyai a̱byin.<ref name="Lagos State, Nigeria">[http://www.ngex.com/nigeria/places/states/lagos.htm Lagos State, Nigeria] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211103080603/http://www.ngex.com/nigeria/places/states/lagos.htm |date=2021-11-03 }}.</ref>
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-Jenshyung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
59at77wzqi3sie976v6x8xmmn1a4m63
A̱byin Na̱sa̱rawa
0
722
43255
22603
2026-05-23T15:33:37Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Na̱sa̱rawa]] nat [[A̱byin Na̱sa̱rawa]]
22603
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Na̱sa̱rawa''' yet si̱tet ja mi̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] [[Naijeriya]]. A̱keang [[Lafiya]] kya yet a̱keangtung ka.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
nb0lqk197tt9rcxrh9jepcd0qf9naus
43257
43255
2026-05-23T15:35:10Z
Kambai Akau
15
43257
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin Na̱sa̱rawa''' yet a̱byin badundung kya mi̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] [[Naijeriya]]. A̱keang [[Lafiya]] kya yet a̱keangtung ka.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin_Badundung_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
nc5t5ugfrmmrq11o3edxj3pw5uc9gze
43258
43257
2026-05-23T15:36:50Z
Kambai Akau
15
43258
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin Na̱sa̱rawa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Na̱sa̱rawa/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Na̱sa̱rawa/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Na̱sa̱rawa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Na̱sa̱rawa/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Na̱sa̱rawa/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin Na̱sa̱rawa''' yet a̱byin badundung kya mi̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] [[Naijeriya]]. A̱keang [[Lafiya]] kya yet a̱keangtung ka.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin_Badundung_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
ciiszbozy1dcnux7e3ei968hfvii54l
A̱byin Naija
0
723
43263
22600
2026-05-23T15:42:17Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Nija]] nat [[A̱byin Naija]]
22600
wikitext
text/x-wiki
[[Fail:Gurarafalls.jpg|thumb|Pwaa Gurara, pwaa ghyang kpa̱mkpaan ma̱ng [[A̱ghyui Gurara]] mi̱ Si̱tet Nija]]
[[Fail:Nigeria - Niger.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet Nija nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
'''Sitet Nija''' shyia̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱|ma̱ka̱wa̱tyia̱]] [[Naijeriya]] kya. Si̱tet jini ja yet a̱gba̱ndang si̱tet a̱mgba̱m ma̱ a̱byin ka. A̱keang [[Mina]] kya yet a̱keangtung ka. Bida, Kontagora ma̱ng Suleja si̱ yet a̱ca̱cet a̱ka̱keang á̱ghyang mi̱ si̱tet ji. Á̱ kpaat si̱tet ji ma̱ a̱lyia̱ 1976 mi̱ jen ji nang á̱ ka̱u Si̱tet A̱za-Jenshyung ji a̱ka̱feang zan di̱ a̱yaasi̱tet [[Si̱tet Sokoto|Sokoto]] ma̱ng Nija a̱ni. Jija si̱ yet mali a̱ca̱cet a̱khwukhwop a̱yaakwak a̱son a̱khwot á̱kwop a̱byin Naijeriya a̱feang banii, Ibrahim Babangida ma̱ng Abdulsalam Abubakar, meang. A̱nupe ba, Á̱nietmangfwuo, Ka̱muku, Ka̱mbari, Gungawa, Hun-Saare ba, [[A̱kpat]] wu mang A̱koro ba, á̱ yet a̱ca̱cet a̱ka̱ka̱rak nnwap mi̱ sitet ji.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Si̱tet Nija]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
8f1skufyd1fespvmocx6x0to9fcu86w
A̱byin Ogun
0
724
43236
15041
2026-05-23T15:15:28Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ogun]] nat [[A̱byin Ogun]]
15041
wikitext
text/x-wiki
'''Si̱tet Ogun''' yet si̱tet ja di̱ fam a̱tak-jenshyung Naijeriya. Á̱ ku faat nji mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 1976 ja neet di̱ Fam-a̱byin Jenshyung gbangbang hu. Ji̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng [[Si̱tet Legwot]] di̱ fam a̱tak hu, a̱yaasi̱tet Oyo ma̱ng [[Si̱tet Osun|Osun]] di̱ fam a̱za hu, ma̱ng Si̱tet Ondo ma̱ng [[Bini (a̱byin)|Ri̱pobi̱lik Bini]] di̱ fam jenshyung hu.
[[Fail:A view of Gbagura mosque in Abeokuta, Ogun State-Nigeria.jpg|thumb|A̱ghyi fam a̱likpaa̱pyia̱ Gbadura mami a̱keang Abewokuta]]
[[Fail:Ogun_State_Flag.jpg|thumb|Tuta Si̱tet Ogun]]
[[Fail:Nigeria - Ogun.svg|thumb|A̱vwuo ka nang si̱tet Ogun nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-Jenshyung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
h9wrdpcef3jwlbw9gh7oh0n7f3ss4ys
A̱byin Ondo
0
725
43220
21191
2026-05-23T15:12:06Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ondo]] nat [[A̱byin Ondo]]
21191
wikitext
text/x-wiki
[[Fail:Akure City, Ondo State Nigeria Nigeria.jpg|thumb|A̱gba̱ndang A̱keang Akure]]
[[Fail:Ondo_State_Flag.jpg|thumb|Tyiang a̱toot shi Si̱tet Ondo]]
[[Fail:Nigeria - Ondo.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet Ondo nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
'''Si̱tet Ondo''' yet jhyiung ja mi̱ a̱yaasi̱tet fam a̱tak-jenshyung [[Naijeriya]] hu. Á̱ ku kpaat nji mi̱ Zwat Sweang 1976 neet di̱ a̱khwukhwop Si̱tet Jenshyung wu. Si̱tet Ondo ji byia̱ a̱gi̱gak a̱byin ma̱ng [[Si̱tet Ikiti]] (ji̱ ku yet kap si̱tet hu gbangbang) di̱ fam a̱za hu, [[Si̱tet Kogi]] di̱ fam a̱za-a̱tyin hu, [[Si̱tet A̱do]] di̱ fam a̱tyin hu, [[Si̱tet Da̱li̱ta]] di̱ fam a̱tak-a̱tyin hu, [[Si̱tet Ogun]] di̱ fam a̱tak-jenshyung hu, [[Si̱tet Oshun]] di̱ fam a̱za-jenshyung hu, ma̱ng [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu.<ref>[https://www.britannica.com/place/Ondo-state-Nigeria Ondo | state, Nigeria] (di̱n Shong). Encyclopedia Britannica.</ref> A̱keangtung si̱tet ka, kikya yet [[Akure]], a̱khwukhwop a̱keangtung Tyok Akure gbangbang wu.<ref name="Unnamed-20230316155550">[https://www.britannica.com/place/Ondo-state-Nigeria Ondo {{!}} state, Nigeria] (di̱n Shong). Encyclopedia Britannica.</ref> A̱byin Si̱tet Ondo ka mbyia̱ sop ''mangrove-swamp'' kpa̱mkpaan ma̱ng [[A̱ngam A̱sa̱khwot Bini]] wu.<ref name="Unnamed-20230316155550"/>
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-Jenshyung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
byl0w9bz4obx54zxp1k3cvppd5ccoyy
A̱byin Oshun
0
726
43234
18228
2026-05-23T15:15:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Oshun]] nat [[A̱byin Oshun]]
18228
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Oshun''' (a̱nwuat "/òʃún/") yet si̱tet sang a̱sa̱khwot ja jḭ shyia̱ mi̱ fam A̱tak-Jenshyung [[Naijeriya]] a̱ni. A̱gba̱ndang A̱keangtung á̱niet wu wa á̱ ngyei [[Oshogbo]]. A̱za si̱tet Oshun shyia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng [[Si̱tet Kwara]]. A̱tyin si̱tet ka si̱ shyia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng sí̱tet nang [[Si̱tet Ikiti|Ikiti]] ma̱ng [[Si̱tet Ondo|Ondo]]. Fam a̱tak si̱tet hu shyia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng [[Si̱tet Ogun]], di̱ fam jenshyung si̱tet hu di̱di̱r ma̱ng [[Si̱tet Oyo]]. Gwomna Sitet Oshun wu wa á̱ ngyei Adegboyega Oyetola, a̱tyu a̱ ku shim á̱niet á̱ si̱ nkhai gu mi̱ Zwat A̱kubunyiung ma̱ a̱lyia̱ 2018.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-Jenshyung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
7k2k0cf83mpwfqwfyq5v2efzrb8fz6d
A̱byin Pi̱lato
0
728
43246
15414
2026-05-23T15:21:27Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Pi̱lato]] nat [[A̱byin Pi̱lato]]
15414
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Fail:Terminus market traffic.jpg|thumb|300px|Kaswuo Taminut, Nja̱t, Si̱tet Pi̱lato]]
[[Fail:Nigeria - Plateau.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet Pi̱lato nshyia̱ a̱ni mami a̱byin Naijeriya]]
'''Si̱tet Pi̱lato''' ja byia̱ shi kyai a̱byin 12 di̱ [[Sí̱tet Naijeriya|sí̱tet]] [[Naijeriya]] ji. Ji̱ shyia̱ ma̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin Naijeriya kya ca̱caat, ji̱ si̱ byia̱ a̱gba̱mgbam li nang jija ma̱nyin nji byia̱ a̱ni ma̱ a̱byin Naijeriya mat a̱gi̱gak tsutsok nji ba̱ mban tswazwa ba a̱ni, ba̱ si̱ keang [[Nja̱t|Pi̱lato Nja̱t]] hu<ref>"[https://www.britannica.com/place/NigeriaCite Nigeria {{!}} Culture, History, & People]". Encyclopedia Britannica.</ref> a̱keangtung nji ka, ma̱ng a̱mgba̱m pi̱lato ji ma̱ng a̱pyia̱ nji.
Á̱ cyin Si̱tet Pi̱lato ji nang "Mali Swat Nyinyang ma̱ng Cong Fwuong Nyinyang" (Shong: "The Home of Peace and Tourism"). Ma̱ng tak ti̱tak á̱mat a̱ka̱fan, tsutsok ma̱ng mpwaa, á̱ ku mbwuo a̱lyoot nji ka neet di̱ Pi̱lato Nja̱t jija ji̱ si̱ shyia̱ ma̱ng shi á̱niet ku tat kpa̱mkpaan ma̱ng miliyon 3.5 a̱ni.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet_Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
k8rsfseau3jtl5pobadrimlvytlfjwb
A̱byin Sokoto
0
729
43261
14064
2026-05-23T15:40:45Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Sokoto]] nat [[A̱byin Sokoto]]
14064
wikitext
text/x-wiki
'''Si̱tet Sokoto''' shyia̱ mi̱ Si̱tet 36 a̱ byia̱ mi̱ Naijeriya a̱ni. Ji̱ shyia̱ kpa̱nkpa̱an ma̱ng A̱bin Nijar A̱za-Jenshyung Naijeriya. A̱gba̱ndang A̱keang ma̱ng a̱vwuo tung ka kya yet Sokoto. A̱ka̱gyui Sokoto ma̱ng Rima mun a̱ja. A̱ ku dam nyia̱ a̱byia̱ a̱niet ba̱ bai miliya̱n 4. 2 a̱ja ma̱ lyia̱ 2005.
==Ya̱fang==
<references/>
{{Sí̱tet Naijeriya}}
04shjrmocbld9lplmm9vmj141yxa1yc
A̱byin Ta̱raba
0
730
43216
38567
2026-05-23T15:11:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ta̱raba]] nat [[A̱byin Ta̱raba]]
38567
wikitext
text/x-wiki
[[Fail:Mambila Plateau of Taraba State.jpg|thumb|Pi̱lato Ma̱mbila a̱si̱ Si̱tet Ta̱raba]]
[[Fail:Nigeria - Taraba.svg|thumb|A̱vwuo ka nang Si̱tet Ta̱raba nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya]]
'''Si̱tet Ta̱raba''' yet si̱tet ja di̱ fam a̱za-a̱tyin Naijeriya hu, a̱wot a̱lyoot nji ka si̱ neet da̱ A̱ghyui Ta̱raba ka̱ sweap di̱ fam a̱tak si̱tet huhwa. A̱keangtung a̱si̱ Ta̱raba yet [[Jalinggo]].
==Ya̱fang==
<references/>
==A̱ka̱fwuop nta==
*[http://www.tarabastate.gov.ng/ Taraba State government] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211029093729/https://www.tarabastate.gov.ng/ |date=2021-10-29 }}
*[https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx Nigerian Post Office- with map of LGAs of the state]
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet_Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
10raxbyhz2fzutmw63jjfhd51jyas1z
Sudan
0
740
43329
24291
2026-05-24T11:37:51Z
~2026-30477-31
2872
43329
wikitext
text/x-wiki
{{Country
|name = Ri̱pobi̱lik Sudan wu<br>جمهورية السودان, ''Jumhūriyyat as-Sūdān'' (La̱ra̱ba)<br>Republic of the Sudan (Shong)
|flag = Flag of Sudan.svg
|coa = Emblem of Sudan.svg
|image = Sudan (orthographic projection).svg
|capital = Khartum
|area = 1,886,068
|population = 45,709,353
|year = 2022
}}
'''A̱bwom a̱byin''': "نحن جند الله، جند الوطن"<br />''Naḥnu jund Allah, jund al-waṭan''<br />("Á̱nietnzwang A̱gwaza Bya Zi̱ Yet, Á̱nietnzwang Á̱niet Ba")<br />[[File:Sudanese national anthem, performed by the U.S. Navy Band (instrumental).oga]]
A̱byin '''Sudan''' (Shong: /suːˈdɑːn/; La̱ra̱ba: السودان, ''as-Sūdān''), á̱ lyen ma̱ng a̱lyoot a̱gwomna̱ti nka nang '''Ri̱pobi̱lik Sudan wu''' (La̱ra̱ba: جمهورية السودان, ''Jumhūriyyat as-Sūdān'', Shong: Republic of the Sudan) a̱ni, yet a̱byin kya di̱ fam a̱byin A̱za-a̱tyin [[Afrika]]. Ka̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng bibyin [[Ma̱sa̱r]] di̱ fam a̱za hu, [[Li̱biya]] di̱ fam a̱za-jenshyung hu, [[Caad]] di̱ fam jenshyung hu, Ri̱pobi̱lik A̱ka̱wa̱tyia̱ Afrika wu di̱ fam a̱tak-jenshyung hu, [[Sudan A̱tak]] di̱ fam a̱tak hu, [[Ityopya]] di̱ fam a̱tak-a̱tyin hu, [[Eritrea]] di̱ fam a̱tyin hu, ma̱ng [[A̱shong Kyai A̱sa̱khwot]] wu di̱ fam a̱za-a̱tyin. A̱byin Sudan byia̱ shi á̱niet miliyon 44.91 ma̱ a̱lyia̱ 2021<ref>"[https://worldpopulationreview.com/countries/sudan-population/ Sudan population]". World Population Review.</ref> ka̱ si̱ kup shi kyai a̱byin kilomita a̱ma̱ntaa̱naai 1,886,068 (met a̱ma̱ntaa̱naai 728,215), si̱ huni si̱ tyia̱ ka̱ yet a̱tat mi̱ bibyin Afrika di̱n vak shi a̱byin a mbeang a̱tat meang mi̱ [https://npcsblog.com/ shi] a̱byin mi̱ Liig A̱la̱ra̱ba hu. Kikya ku yet a̱byin ka̱ swak di̱ shi a̱byin mi̱ Afrika ma̱ng Liig A̱la̱ra̱ba hu ba̱ng si̱ tat but a̱byin Sudan A̱tak hu ma̱ a̱lyia̱ 2011 a̱ni,<ref>"[https://web.archive.org/web/20181226211750/https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html#su Area]". The World Factbook. U.S. Central Intelligence Agency.</ref> kyiak neet di̱n jen a̱ja Aljeriya wa si̱ kyiak lyulyoot nfeang hu. A̱keangtung nka, kikya yet Khartum, ma̱nang a̱gba̱ndang a̱keang a̱ swak mi̱ shi wu si̱ yet Omdurman.
==Bwoi a̱lyoot==
A̱lyoot ka neet mi̱ng La̱ra̱ba ''{{transliteration|ar|bilād as-sūdān}}'' ({{lang|ar|بلاد السودان}}), ku "A̱byin [[A̱dyundyung á̱niet|A̱dyundyung]] ka".<ref>{{citation |author=International Association for the History of Religions |title=Numen |publisher=EJ Brill |place=Leiden |year=1959 |page=131 |quote= A̱byin A̱tyin a̱firika̱ ta̱ba̱t neet a̱tyin siniga̱t a̱wot asi mim mung kamarun a̱tyin; Jen jhiyang aku yei ngu akautiye mbeang Sudan jenshyung, the ''Bilad as-Sūdan'', 'Land of the Blacks', of the Arabs}}</ref>
==Nkhang==
{{Main|Nkhang Sudan}}
===Nkhang gbangbang (neet ma̱ a̱zaghyi c. 8000 BC)===
[[File:Western Deffufa - Kerma.jpg|thumb|A̱li nwuat za̱nang bi̱ri̱ki nvap ka, nang á̱ ngyei Jenshyung Deffufa a̱ni, ma̱ a̱keang [[Kerma]]]]
[[File:Fortress of the Middle Kingdom, reconstructed under the New Kingdom ( about 1200 B.C.).jpg|thumb|Fortress of [[Buhen]], of the Middle Kingdom, reconstructed under the New Kingdom (about 1200 BC)]]
Mi̱ miliniyom a̱ni̱nai hu A̱zaghyi Kristi (A̱K), á̱niet taada [[Ce A̱fan Fai]] ba ku kpaat swat ba̱ si̱ swan ma̱sa̱t a̱ja mami a̱baka̱keang bi̱ri̱ki vap nang á̱ cok a̱ni, awot ba̱ si̱ mun nyia̱ a̱kat ma̱ng bwoi fa̱n ma̱ A̱ghyui Nayit ba̱ si̱ kwok yak ba̱ si̱ cam nyák.<ref name=locearlyhist>{{citeweb|url=http://countrystudies.us/sudan |title=Sudan A Country Study |publisher=Countrystudies.us}}</ref>
The population that resulted from this cultural and genetic mixing developed a social hierarchy over the next centuries which became the [[Kingdom of Kush]] (with the capital at Kerma) at 1700 BC. Anthropological and archaeological research indicates that during the predynastic period Nubia and Nagadan Upper Egypt were ethnically and culturally nearly identical, and thus, simultaneously evolved systems of pharaonic kingship by 3300 BC.<ref name="Keita, S.O.Y. 1993 129–54">{{cite journal|title = Studies and Comments on Ancient Egyptian Biological Relationships| author = Keita, S.O.Y. |year = 1993| journal=History in Africa|volume=20| issue = 7 |pages=129–54|jstor=317196|doi = 10.2307/3171969| s2cid = 162330365 }}</ref>
===Kingdom of Kush (c. 1070 BC–350 AD)===
{{main|Kingdom of Kush|Twenty-fifth Dynasty of Egypt}}
[[File:Sudan Meroe Pyramids 2001.JPG|thumb|[[Nubian pyramids]] in [[Meroë]]]]
[[File:Xerxes detail Ethiopian.jpg|thumb|''Kušiya'' soldier of the [[Achaemenid army]], {{circa|480 BCE}}. [[Xerxes I]] tomb relief.]]
==Geography==
{{Main|Geography of Sudan}}
[[File:Map of Sudan (New).jpg|thumb|upright=1.35|Map. The [[Hala'ib Triangle]] has been under contested Egyptian administration since 2000.]]
[[File:Koppen-Geiger Map SDN present.svg|thumb|[[Köppen climate classification]] map]]
Sudan swa̱n mi̱ng A̱za a̱firika ta̱bat ma̱{{convert|853|km|mi|0|abbr=on}} coastline bordering the [[Red Sea]].<ref>{{cite web|url=http://www.iss.co.za/AF/profiles/Sudan/Geog.html |archive-url= https://web.archive.org/web/20110513112555/http://www.iss.co.za/AF/profiles/Sudan/Geog.html |archive-date=13 May 2011 |title=Sudan geography |publisher= Institute for Security Studies |date=12 January 2005}}</ref> A̱biye gák a̱byin ma̱ng [[Egypt]], [[Eritrea]], [[Ethiopia]], [[South Sudan]], the [[Central African Republic]], [[Chad]], and [[Libya]]. With an area of {{convert|1886068|km2|sqmi|0|abbr=on}}, it is the third-largest country on the continent (after [[Algeria]] and [[Democratic Republic of the Congo]]) and the [[List of countries and dependencies by area|fifteenth-largest]] in the world.
Sudan lies between latitudes [[8th parallel north|8°]] and [[23rd parallel north|23°N]]. The terrain is generally flat plains, broken by mountain ranges. In the west, the [[Deriba Caldera]] ({{convert|3042|m|ft|0|abbr=on|disp=or}}), located in the [[Marrah Mountains]], is the highest point. In the east are the [[Red Sea Hills]].<ref>{{cite web |date=n.d. |url= http://www.country-studies.com/sudan/geography.html |title=Sudan |publisher=Country Studies |access-date=26 June 2010}}</ref>
Mineral resources include [[asbestos]], [[chromite]], [[cobalt]], copper, gold, [[granite]], [[gypsum]], iron, [[kaolin]], lead, [[manganese]], [[mica]], natural gas, [[nickel]], petroleum, silver, [[tin]], [[uranium]] and [[zinc]].<ref>{{cite web |url= http://www.sudan-embassy.co.uk/infobook/geograph.php |archive-url= https://web.archive.org/web/20050930235450/http://www.sudan-embassy.co.uk/infobook/geograph.php |archive-date=30 September 2005 |title=Geography of Sudan |publisher=Sudan Embassy in London |date=n.d.}}</ref>
The dry regions are plagued by [[Dust storm|sandstorms]], known as [[haboob]], which can completely block out the sun. In the northern and western semi-desert areas, people rely on rainfall for agriculture and some are [[nomad]]ic, travelling with their herds of sheep and camels. Nearer the River Nile, there are [[irrigation|well-irrigated]] farms growing [[cash crops]].<ref>{{cite web |url= http://www.oxfam.org.uk/coolplanet/kidsweb/world/sudan/sudgeog.htm |archive-url= https://web.archive.org/web/20121001164348/http://www.oxfam.org.uk/coolplanet/kidsweb/world/sudan/sudgeog.htm |archive-date= 1 October 2012 |title=Sudan – Geography & Environment |publisher=[[Oxfam GB]] |date=n.d. |access-date=13 January 2011}}</ref>
[[Desertification]] is a problem.<ref>{{cite web |url= http://iddcs.uofk.edu/index.php?direction=ltr&lang=en |title= Desertification & Desert Cultivation Studies Institute |publisher= University of Khartoum |date= n.d. |access-date= 31 May 2013 |archive-date= 24 May 2013 |archive-url= https://web.archive.org/web/20130524140548/http://iddcs.uofk.edu/index.php?direction=ltr&lang=en |url-status= dead }}</ref> There is concern over [[soil erosion]]. [[Agricultural expansion]], both public and private, has proceeded without [[Conservation movement|conservation]] measures. The consequences have manifested themselves in the form of [[deforestation]], soil desiccation, and the lowering of [[soil fertility]] and the [[water table]].<ref>{{cite web |url=http://www.unu.edu/unupress/unupbooks/80044e/80044E06.htm |title=Soil conservation and land reclamation in the Sudan |publisher=United Nations University |date=n.d. |access-date=26 June 2010 |archive-date=28 May 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100528013406/http://www.unu.edu/unupress/unupbooks/80044e/80044E06.htm |url-status=dead }}</ref> The wildlife is threatened by poaching. As of 2001, twenty-one mammal species and nine bird species are endangered, as well as two species of plants. Critically endangered species include: the [[northern bald ibis|waldrapp]], [[northern white rhinoceros]], [[tora hartebeest]], [[rhim gazelle|slender-horned gazelle]], and [[hawksbill turtle]]. The [[Scimitar oryx|Sahara oryx]] has become extinct in the wild.<ref>{{Unreliable source?|date=January 2011|reason=appear to be user-generated site; how are entries vetted?}} {{cite encyclopedia |url= http://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Sudan-ENVIRONMENT.html |title=Sudan – Environment |encyclopedia=Encyclopedia of the Nations |date=n.d. |access-date=13 January 2011}}</ref>
==Ya̱fang==
<references/>
{{Bibyin Afrika}}
[[Sa:Bibyin_swanta]]
[[Sa:Bibyin_Afi̱rika]]
[[Sa:Bibyin_A̱za_Afrika]]
41q837v72df2xawzlb1o6vva7py9zmy
Sa:Bibyin Badundung Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya
14
984
43252
14046
2026-05-23T15:30:50Z
Kambai Akau
15
43252
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Bibyin_Badundung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
1a5e6vllvagzecdtoscbcah6jd30476
43253
43252
2026-05-23T15:32:43Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Sí̱tet Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya]] nat [[Sa:Bibyin Badundung Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya]]
43252
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Bibyin_Badundung_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
1a5e6vllvagzecdtoscbcah6jd30476
Sa:Bibyin Badundung Naijeriya
14
990
43195
14036
2026-05-23T14:57:59Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Sí̱tet Naijeriya]] nat [[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
14036
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Naijeriya]]
idc0lwg8nm2vap5j7uetonfs7d1oto3
Sa:A̱byin Ka̱duna
14
1126
43203
11860
2026-05-23T15:08:34Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Si̱tet Ka̱duna]] nat [[Sa:A̱byin Ka̱duna]]
11858
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Sa:A̱byin Kogi
14
1128
43289
14266
2026-05-23T16:48:34Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Si̱tet Kogi]] nat [[Sa:A̱byin Kogi]]
14266
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Naijeriya]]
idc0lwg8nm2vap5j7uetonfs7d1oto3
A̱byin Rivat
0
3668
43226
27203
2026-05-23T15:13:37Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Rivat]] nat [[A̱byin Rivat]]
27203
wikitext
text/x-wiki
{{Si̱tet
|name = Si̱tet Rivat
|flag = Rivers State Flag.svg
|seal =
|map = Nigeria - Rivers.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang Si̱tet Rivat nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Bonny City - panoramio.jpg
|image_caption = A̱keang Boni
|country = [[Naijeriya]]
|state = Rivat
|capital = [[Pa̱takwot]]
|area =
|population =
|year =
|leader_title = A̱gwomna
|leader_name =
}}
'''Si̱tet Rivat''', á̱ ka ngyei '''Rivat''' a̱ni, yet [[Sí̱tet Naijeriya|si̱tet]] ja mi̱ fam-a̱byin [[Da̱li̱ta Nija]] hu ma̱ a̱tak [[Naijeriya]] (A̱khwukhwop Fam-a̱byin A̱tyin).<ref>{{Cite web|title=Rivers {{!}} state, Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Rivers|access-date=2021-09-15|website=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Á̱ ku bwuo nji ma̱ a̱lyia̱ 1967 wa, mi̱ di̱ jen ji nang á̱ ku faat nji á̱ ti̱n neet mi̱ [[Fam-a̱byin, Naijeriya|Fam-a̱byin A̱tyin]] hu, Si̱tet Rivat si̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng: [[Si̱tet Imo|Imo]] di̱ fam a̱za hu, [[Si̱tet Abya|Abya]] ma̱ng [[Si̱tet A̱kwa Ibom|A̱kwa Ibom]] di̱ fam a̱tyin hu, ma̱ng [[Si̱tet Bayelsa|Bayelsa]] mbeang [[Si̱tet Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu. A̱keangtung si̱tet ka, [[Pa̱takwot]], yet meti̱ropolit hwa nang á̱ fa nyia̱ huhwa yet a̱ka̱wa̱tyia̱ kaswuo sot-nta̱m a̱myia̱-a̱fan Naijeriya ka.<ref name="HBR">{{cite web|date=10 August 2009|title=Amaechi Catches Facebook Bug|url=http://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170706122809/https://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|archive-date=6 Zwat Ȧ̱natat 2017|access-date=27 Zwat Sweang 2016|publisher=Daily Independent, accessed via HighBeam Research {{subscription}}}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rivers State government website|url=http://www.riversstate.gov.ng/|access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 7, 2010|archive-date=2019-01-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130104849/https://riversstate.gov.ng/|url-status=dead}}</ref>
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-A̱tak_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:Si̱tet Rivat|Si̱tet Rivat]]
cafft1d85i9gmeujgoz3j50ecv0lzu4
43279
43226
2026-05-23T15:57:48Z
Kambai Akau
15
43279
wikitext
text/x-wiki
{{Si̱tet
|name = A̱byin Rivat
|flag = Rivers State Flag.svg
|seal =
|map = Nigeria - Rivers.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang Si̱tet Rivat nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Bonny City - panoramio.jpg
|image_caption = A̱keang Boni
|country = [[Naijeriya]]
|state = Rivat
|capital = [[Pa̱takwot]]
|area =
|population =
|year =
|leader_title = A̱gwomna
|leader_name =
}}
'''A̱byin Rivat''', á̱ ka ngyei '''Rivat''' a̱ni, yet [[Sí̱tet Naijeriya|si̱tet]] ja mi̱ fam-a̱byin [[Da̱li̱ta Nija]] hu ma̱ a̱tak [[Naijeriya]] (A̱khwukhwop Fam-a̱byin A̱tyin).<ref>{{Cite web|title=Rivers {{!}} state, Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Rivers|access-date=2021-09-15|website=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Á̱ ku bwuo nji ma̱ a̱lyia̱ 1967 wa, mi̱ di̱ jen ji nang á̱ ku faat nji á̱ ti̱n neet mi̱ [[Fam-a̱byin, Naijeriya|Fam-a̱byin A̱tyin]] hu, Si̱tet Rivat si̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng: [[Si̱tet Imo|Imo]] di̱ fam a̱za hu, [[A̱byin Abya|Abya]] ma̱ng [[A̱byin A̱kwa Ibom|A̱kwa Ibom]] di̱ fam a̱tyin hu, ma̱ng [[A̱byin Ba̱yelsa|Ba̱yelsa]] mbeang [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu. A̱cyian a̱byin badundung ka, [[Pa̱takwot]], yet meti̱ropolit hwa nang á̱ fa nyia̱ huhwa yet a̱ka̱wa̱tyia̱ kaswuo sot-nta̱m a̱myia̱-a̱fan Naijeriya ka.<ref name="HBR">{{cite web|date=10 August 2009|title=Amaechi Catches Facebook Bug|url=http://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170706122809/https://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|archive-date=6 Zwat Ȧ̱natat 2017|access-date=27 Zwat Sweang 2016|publisher=Daily Independent, accessed via HighBeam Research {{subscription}}}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rivers State government website|url=http://www.riversstate.gov.ng/|access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 7, 2010|archive-date=2019-01-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130104849/https://riversstate.gov.ng/|url-status=dead}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{A̱byin Bibyin Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-A̱tak_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:Si̱tet Rivat|Si̱tet Rivat]]
cqnk1gzd38bu5lhmedzwqqjl0zywjbb
43280
43279
2026-05-23T15:58:13Z
Kambai Akau
15
/* A̱ya̱fang */
43280
wikitext
text/x-wiki
{{Si̱tet
|name = A̱byin Rivat
|flag = Rivers State Flag.svg
|seal =
|map = Nigeria - Rivers.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang Si̱tet Rivat nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Bonny City - panoramio.jpg
|image_caption = A̱keang Boni
|country = [[Naijeriya]]
|state = Rivat
|capital = [[Pa̱takwot]]
|area =
|population =
|year =
|leader_title = A̱gwomna
|leader_name =
}}
'''A̱byin Rivat''', á̱ ka ngyei '''Rivat''' a̱ni, yet [[Sí̱tet Naijeriya|si̱tet]] ja mi̱ fam-a̱byin [[Da̱li̱ta Nija]] hu ma̱ a̱tak [[Naijeriya]] (A̱khwukhwop Fam-a̱byin A̱tyin).<ref>{{Cite web|title=Rivers {{!}} state, Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Rivers|access-date=2021-09-15|website=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Á̱ ku bwuo nji ma̱ a̱lyia̱ 1967 wa, mi̱ di̱ jen ji nang á̱ ku faat nji á̱ ti̱n neet mi̱ [[Fam-a̱byin, Naijeriya|Fam-a̱byin A̱tyin]] hu, Si̱tet Rivat si̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng: [[Si̱tet Imo|Imo]] di̱ fam a̱za hu, [[A̱byin Abya|Abya]] ma̱ng [[A̱byin A̱kwa Ibom|A̱kwa Ibom]] di̱ fam a̱tyin hu, ma̱ng [[A̱byin Ba̱yelsa|Ba̱yelsa]] mbeang [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu. A̱cyian a̱byin badundung ka, [[Pa̱takwot]], yet meti̱ropolit hwa nang á̱ fa nyia̱ huhwa yet a̱ka̱wa̱tyia̱ kaswuo sot-nta̱m a̱myia̱-a̱fan Naijeriya ka.<ref name="HBR">{{cite web|date=10 August 2009|title=Amaechi Catches Facebook Bug|url=http://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170706122809/https://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|archive-date=6 Zwat Ȧ̱natat 2017|access-date=27 Zwat Sweang 2016|publisher=Daily Independent, accessed via HighBeam Research {{subscription}}}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rivers State government website|url=http://www.riversstate.gov.ng/|access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 7, 2010|archive-date=2019-01-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130104849/https://riversstate.gov.ng/|url-status=dead}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-A̱tak_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:Si̱tet Rivat|Si̱tet Rivat]]
ns1jlunr4bksxy34p7wk402fxtefo6z
43282
43280
2026-05-23T16:01:18Z
Kambai Akau
15
43282
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyecaat|[[A̱byin Rivat/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Rivat/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Rivat/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Rivat/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Rivat/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Rivat/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Si̱tet
|name = A̱byin Rivat
|flag = Rivers State Flag.svg
|seal =
|map = Nigeria - Rivers.svg
|map_caption = A̱vwuo ka nang Si̱tet Rivat nshyia̱ a̱ni mami Naijeriya
|image = Bonny City - panoramio.jpg
|image_caption = A̱keang Boni
|country = [[Naijeriya]]
|state = Rivat
|capital = [[Pa̱takwot]]
|area =
|population =
|year =
|leader_title = Gwomna
|leader_name =
}}
{{Databox}}
'''A̱byin Rivat''', á̱ ka ngyei '''Rivat''' a̱ni, yet [[Sí̱tet Naijeriya|si̱tet]] ja mi̱ fam-a̱byin [[Da̱li̱ta Nija]] hu ma̱ a̱tak [[Naijeriya]] (A̱khwukhwop Fam-a̱byin A̱tyin).<ref>{{Cite web|title=Rivers {{!}} state, Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Rivers|access-date=2021-09-15|website=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Á̱ ku bwuo nji ma̱ a̱lyia̱ 1967 wa, mi̱ di̱ jen ji nang á̱ ku faat nji á̱ ti̱n neet mi̱ [[Fam-a̱byin, Naijeriya|Fam-a̱byin A̱tyin]] hu, Si̱tet Rivat si̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng: [[Si̱tet Imo|Imo]] di̱ fam a̱za hu, [[A̱byin Abya|Abya]] ma̱ng [[A̱byin A̱kwa Ibom|A̱kwa Ibom]] di̱ fam a̱tyin hu, ma̱ng [[A̱byin Ba̱yelsa|Ba̱yelsa]] mbeang [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu. A̱cyian a̱byin badundung ka, [[Pa̱takwot]], yet meti̱ropolit hwa nang á̱ fa nyia̱ huhwa yet a̱ka̱wa̱tyia̱ kaswuo sot-nta̱m a̱myia̱-a̱fan Naijeriya ka.<ref name="HBR">{{cite web|date=10 August 2009|title=Amaechi Catches Facebook Bug|url=http://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20170706122809/https://business.highbeam.com/3548/article-1G1-205448284/amaechi-catches-facebook-bug|archive-date=6 Zwat Ȧ̱natat 2017|access-date=27 Zwat Sweang 2016|publisher=Daily Independent, accessed via HighBeam Research {{subscription}}}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rivers State government website|url=http://www.riversstate.gov.ng/|access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 7, 2010|archive-date=2019-01-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130104849/https://riversstate.gov.ng/|url-status=dead}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱tak-A̱tak_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:Si̱tet Rivat|Si̱tet Rivat]]
5gsdovlxw3o2bwtrpgvp3rek66z0c2h
A̱byin Ba̱yelsa
0
3676
43224
38200
2026-05-23T15:12:47Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ba̱yelsa]] nat [[A̱byin Ba̱yelsa]]
38200
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Ba̱yelsa''' shyia̱ mi̱ fam a̱tak a̱byin [[Naijeriya]] mami Da̱li̱ta Nija kya.<ref>{{Cite web|title=Yenagoa {{!}} Location, Facts, & Population|url=https://www.britannica.com/place/Yenagoa|access-date=2021-09-11|website=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref><ref name=":1"/> Á̱ ku ghwut ma̱ng si̱tet ji neet mi̱ [[Si̱tet Rivat]] ja a̱tuk 1 Zwat Swak 1996.<ref name="Rivers state Archives">{{Cite web |title=Rivers state Archives |url=https://guardian.ng/tag/rivers-state/ |access-date=2022-03-06 |website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News |language=en-US}}</ref> Si̱tet Ba̱yelsa shyia̱ mi̱n sí̱tet ji̱ yet swaí a̱ni mi̱ Naijeriya.<ref>{{Cite web |last=Nigeria |first=Media |date=2022-04-12 |title=About Bayelsa State, Nigeria. |url=https://www.medianigeria.com/about-bayelsa-state-nigeria/ |access-date=2022-10-01 |website=Media Nigeria |language=en-US}}</ref> A̱gba̱ndang a̱keang ma̱ng a̱keangtung wu wa yet Yenagowa a̱keang ka̱ ni̱ swuo a̱bung mat a̱ri̱giwa a̱ni.<ref>{{Cite journal |last1=Oladimeji |first1=O. E. |last2=Ohwo |first2=O. |date=2022-05-03 |title=Assessment of Flood Risk and Mapping of Flood Risk Zones in Yenagoa, Bayelsa State, Nigeria |url=https://www.ajol.info/index.php/jasem/article/view/224684 |journal=Journal of Applied Sciences and Environmental Management |language=en |volume=26 |issue=2 |pages=219–226 |doi=10.4314/jasem.v26i2.7 |s2cid=248577549 |issn=2659-1502|doi-access=free }}</ref> Si̱tet Ba̱yelsa byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng Si̱tet Rivat di̱ fam a̱tyin<ref name="Rivers state Archives"/>, [[Si̱tet Da̱li̱ta]] ja si̱ shyia̱ nji di̱ fam a̱za, ma̱nang a̱sa̱khwot [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] na<ref>{{Cite web |date=2019-03-18 |title=The Atlantic Ocean—facts and information |url=https://www.nationalgeographic.com/environment/article/atlantic-ocean |access-date=2022-03-05 |website=Environment |language=en}}</ref> si̱ shyia̱ di̱ fam a̱tak ma̱ng jenshyung.<ref name=":2">{{Citation|title=Référence rapide des codes de la CITE-P et de la CITE-A dans la CITE 2011|date=2016-01-25|url=http://dx.doi.org/10.1787/9789264248823-16-fr|work=Guide opérationnel CITE 2011|pages=117–118|publisher=OECD|doi=10.1787/9789264248823-16-fr |isbn=9789264248830 |access-date=2021-09-10}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Bayelsa – History & Culture – Bayelsa State Government|url=https://bayelsastate.gov.ng/our-history/|access-date=2021-09-11|language=en-US|archive-date=2021-11-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118151557/https://bayelsastate.gov.ng/our-history/|url-status=dead}}</ref> Shi a̱swap ma̱ng a̱kpai Si̱tet hu bai mai kilomita a̱ma̱ntaa̱naai 10,773 (met a̱ma̱ntaa̱naai 4,159).<ref>{{Citation |title=Citation Needed |date=2017-04-03 |url=http://dx.doi.org/10.14325/mississippi/9781496811325.003.0047 |work=Retcon Game |publisher=University Press of Mississippi |doi=10.14325/mississippi/9781496811325.003.0047 |isbn=9781496811325 |access-date=2022-09-01}}</ref> Si̱tet Ba̱yelsa ji byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] a̱ni̱nai á̱ ngyei: Ekeremo, Kolokuma/Opokuma, Yenagowa, Nembe, Ogbia, Sagbama, Brass ma̱ng A̱tak Ijo.<ref name=":1" /> Si̱tet ji ja yet a̱ba̱da̱dei ka mi̱ Naijeriya ma̱ng shi á̱niet ma̱nang Fang 2006 nhyia̱ a̱ni.<ref>{{Cite web |title=Central Bank of Nigeria {{!}} Home |url=https://www.cbn.gov.ng/ |access-date=2022-03-09 |website=www.cbn.gov.ng}}</ref>
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
{{Commons category|Bayelsa State|Si̱tet Ba̱yelsa}}
*[https://bayelsa.gov.ng/ Bayelsa State Government Homepage] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230528164713/http://bayelsa.gov.ng/ |date=2023-05-28 }} (di̱n Shong)
*[http://www.onlinenigeria.com/links/bayelsaadv.asp?blurb=204 Bayelsa State at OnlineNigeria.com] (di̱n Shong)
*[https://web.archive.org/web/20110405084547/http://www.experiencebayelsa.com/ Experience Bayelsa Arts and Culture / Visitors Guide] (di̱n Shong)
*[https://web.archive.org/web/20091012205401/http://www.artsbayelsang.com/ Bayelsa Council for Arts & Culture] (di̱n Shong)
*[http://www.adakaboro.org Adaka Boro Centre] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210410231334/http://www.adakaboro.org/ |date=2021-04-10 }} (di̱n Shong)
*[http://www.azaikilibrary.org Azaiki Public Library, Yenagoa] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230629214333/https://www.azaikilibrary.org/ |date=2023-06-29 }} (di̱n Shong)
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Category:Si̱tet Ba̱yelsa| ]]
[[Category:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Category:Kpaat kpi̱kpaat a̱lyia̱ 1996 mi̱ Naijeriya]]
5j0lsl735s5fiaefc3vcp6v502ioj7a
Fam A̱cyian Badundung (Naijeriya)
0
3732
43197
22599
2026-05-23T14:58:26Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Fam A̱keangtung Mundundung (Naijeriya)]] nat [[Fam A̱cyian Badundung (Naijeriya)]]
22599
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fam A̱keangtung Mundundung''' ('''FA̱M''') hu ([[Shong (a̱lyem)|Shong:]] '''Federal Capital Territory''' ('''FCT''')) yet a̱bafam kya mi̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] [[Naijeriya]]. [[A̱buja]], a̱keangtung Naijeriya ka, shyia̱ a̱bafam kani. Á̱ ku mat FA̱M hu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya<ref>{{Cite web |date=2022-02-03 |title=Abuja at 46: The Dreams, Strides, Challenges {{!}} Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/509441-abuja-at-46-the-dreams-strides-challenges.html |access-date=2022-03-07 |language=en-GB}}</ref> neet mi̱ nkap sí̱tet nang á̱khwukhwop sí̱tet [[Si̱tet Ka̱duna|Ka̱duna]], [[Si̱tet Kwara|Kwara]], [[Si̱tet Nija|Nija]], ma̱ng [[Si̱tet Pi̱lato|Pi̱lato]], ma̱ng a̱gba̱ndang kap a̱byin hu neet Si̱tet Nija. Fam A̱keangtung Mundundung hu shyia̱ di̱ fam kwai-nfwuo-á̱niet A̱za-A̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin Naijeriya hwa. A̱wot ku si̱ nwai yet si̱tet ja, mat a̱nia wa, ku si̱ byia̱ a̱yaagwomna bah; mi̱ a̱yaaminista Kwak A̱son Fam A̱keangtung Mundundung ba nang A̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya wu ti̱n a̱ni, bibya nyia̱ tyok tazwa nhu.<ref>Nigeria Education. [http://nigeria-education.org/states/federal-capital-territory Federal Capital Territory]. Retrieved 28 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021.</ref>
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Sí̱tet_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
svd5xj15hcypzbz8h435sroic5s97rz
43199
43197
2026-05-23T15:02:57Z
Kambai Akau
15
43199
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fam A̱cyian Badundung''' ('''FA̱B''') hu ([[Shong (a̱lyem)|Shong:]] '''Federal Capital Territory''' ('''FCT''')) yet a̱byin kay mi̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] [[Naijeriya]]. [[A̱buja]], a̱keangtung Naijeriya ka, shyia̱ a̱bafam kani. Á̱ ku mat FA̱B hu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya<ref>{{Cite web |date=2022-02-03 |title=Abuja at 46: The Dreams, Strides, Challenges {{!}} Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/509441-abuja-at-46-the-dreams-strides-challenges.html |access-date=2022-03-07 |language=en-GB}}</ref> neet mi̱ nkap bibyin nang á̱khwukhwop bibyin [[A̱byin Ka̱duna|Ka̱duna]], [[A̱byin Kwara|Kwara]], [[A̱byin Naija|Naija]], ma̱ng [[A̱byin Pi̱lato|Pi̱lato]], ma̱ng a̱gba̱ndang kap a̱byin hu neet A̱byin Naija. Fam A̱cyian Badundung hu shyia̱ di̱ fam kwai-nfwuo-á̱niet A̱za-A̱ka̱wa̱tyia̱ a̱byin Naijeriya hwa. A̱wot ku si̱ nwai yet a̱byin badundung kya, mat a̱nia wa, ku si̱ byia̱ a̱yaagwomna bah; mi̱ a̱yaaminisi̱ta Kwak A̱son Fam A̱cyian Badundung ba nang A̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya wu ti̱n a̱ni, bibya nyia̱ tyok tazwa nhu.<ref>Nigeria Education. [http://nigeria-education.org/states/federal-capital-territory Federal Capital Territory]. Retrieved 28 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021.</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Bibyin_Badundung_Fam_A̱ka̱wa̱tyia̱_Naijeriya]]
[[Sa:Naijeriya]]
kg3kf9tqk95nb4d2ydrd74myxvecz07
A̱byin Da̱li̱ta
0
4130
43228
39131
2026-05-23T15:13:55Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Da̱li̱ta]] nat [[A̱byin Da̱li̱ta]]
39131
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Asaba roundabout, Asaba, Delta state.jpg|thumb|A̱kat-nvak A̱saba, A̱saba, Si̱tet Da̱li̱ta.]]
'''Si̱tet Da̱li̱ta''', yet si̱tet ja di̱ fam-abyin Tatak-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Á̱ ku nwuak nji a̱lyoot [[Da̱li̱ta Nija]] ji ja<ref>{{Cite web |title=Niger Delta {{!}} geographical region, Africa {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Niger-Delta |access-date=2022-03-04 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>—nang a̱gba̱ndang kap nji shyia̱ ji—a̱wot á̱ ku si̱ bwuo si̱tet ji neet ma̱ a̱khwukhwop [[Si̱tet Bendel]] wu wa ma̱ a̱tuk 27 Zwat A̱ni̱nai 1991. Ji̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng [[Si̱tet A̱do]] di̱ fam a̱za hu, [[Si̱tet A̱na̱mba̱ra|A̱na̱mba̱ra]] di̱ fam a̱tyin hu, [[Si̱tet Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak-a̱tyin hu, ma̱ng [[Si̱tet Bayelsa]] di̱ fam a̱tak hu, a̱wot a̱ma̱nyii ji̱ si̱ mbyia̱ [[A̱ghyui Nija]] ma̱ng shi a̱swap km 17 ma̱ng A̱ghyui Forçados ka̱ byia̱ a̱swap km 198, ma̱nang di̱ fam jenshyung hu ji̱ si̱ mbyia̱ [[A̱ngam A̱sa̱khwot Bini]] wu a̱ kup kpa̱mkpaan ma̱ng kilomita 160 khwong a̱sa̱khwot si̱tet hu.<ref>{{Cite web |title=Delta State Government |url=https://www.deltastate.gov.ng/about-delta/ |access-date=2022-08-30 |language=en-US |archive-date=2022-08-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220808165657/https://www.deltastate.gov.ng/about-delta/ |url-status=dead }}</ref> Di̱n tsa hu, á̱ bwuo si̱tet ji ma̱ng susot a̱gwomna̱ti mali 12 ja<ref>{{Cite web |title=Nigeria: Administrative Division (States and Local Government Areas) - Population Statistics, Charts and Map |url=https://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php |access-date=2022-03-11 |website=www.citypopulation.de}}</ref> ma̱ a̱lyia̱ 1991 a̱wot á̱ sii du mbeang si̱ nat 19 a̱wot ma̱nini 25 [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 25 ja nshyia̱. A̱keang [[A̱saba, Da̱li̱ta|A̱saba]] kya yet a̱keangtung si̱tet ji a̱wot a̱keang ka shyia̱ di̱ khwong [[A̱ghyui Nija]] hu hwa di̱ fam a̱za-a̱tyin si̱tet hu, ma̱nang a̱cyian tungzwa nji shyia̱ a̱ka̱keang a̱ka̱hyiai [[Wori]] ma̱ng [[Uvwie]] kya a̱ni.<ref>https://www.vanguardngr.com/2017/12/troubled-uvwie-kingdom-metamorphosing-deltas-economic-nerve-centre/amp/</ref>
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Commons category|Delta State, Nigeria|Si̱tet Da̱li̱ta, Naijeriya}}
* {{Official website|http://www.deltastate.gov.ng/ }}
* [https://web.archive.org/web/20111007021024/http://www.emmanueluduaghan.com.ng/ Governor of Delta State]
* [http://ikaweekly.com/ Delta State Newspaper] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120622064833/http://ikaweekly.com/ |date=2012-06-22 }}
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Si̱tet Da̱li̱ta| ]]
[[Sa:Sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:Da̱li̱ta A̱ghyui Nija]]
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
6whapvqyylus5lw6g86dl86vvvc3qb1
43244
43228
2026-05-23T15:19:57Z
Kambai Akau
15
43244
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Asaba roundabout, Asaba, Delta state.jpg|thumb|A̱kat-nvak A̱saba, A̱saba, A̱byin Da̱li̱ta.]]
'''A̱byin Da̱li̱ta''', yet a̱byin badundung kya di̱ fam-abyin A̱tatak-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Á̱ ku nwuak nji a̱lyoot [[Da̱li̱ta Nija]] ji ja<ref>{{Cite web |title=Niger Delta {{!}} geographical region, Africa {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Niger-Delta |access-date=2022-03-04 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>—nang a̱gba̱ndang kap nji shyia̱ ji—a̱wot á̱ ku si̱ bwuo si̱tet ji neet ma̱ a̱khwukhwop [[Si̱tet Bendel]] wu wa ma̱ a̱tuk 27 Zwat A̱ni̱nai 1991. Ji̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng [[A̱byin A̱do]] di̱ fam a̱za hu, [[A̱byin A̱na̱mba̱ra|A̱na̱mba̱ra]] di̱ fam a̱tyin hu, [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak-a̱tyin hu, ma̱ng [[Si̱tet Bayelsa]] di̱ fam a̱tak hu, a̱wot a̱ma̱nyii ji̱ si̱ mbyia̱ [[A̱ghyui Naija]] ma̱ng shi a̱swap km 17 ma̱ng A̱ghyui Forçados ka̱ byia̱ a̱swap km 198, ma̱nang di̱ fam jenshyung hu ji̱ si̱ mbyia̱ [[A̱ngam A̱sa̱khwot Bini]] wu a̱ kup kpa̱mkpaan ma̱ng kilomita 160 khwong a̱sa̱khwot si̱tet hu.<ref>{{Cite web |title=Delta State Government |url=https://www.deltastate.gov.ng/about-delta/ |access-date=2022-08-30 |language=en-US |archive-date=2022-08-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220808165657/https://www.deltastate.gov.ng/about-delta/ |url-status=dead }}</ref> Di̱n tsa hu, á̱ bwuo si̱tet ji ma̱ng susot a̱gwomna̱ti mali 12 ja<ref>{{Cite web |title=Nigeria: Administrative Division (States and Local Government Areas) - Population Statistics, Charts and Map |url=https://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php |access-date=2022-03-11 |website=www.citypopulation.de}}</ref> ma̱ a̱lyia̱ 1991 a̱wot á̱ sii du mbeang si̱ nat 19 a̱wot ma̱nini 25 [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 25 ja nshyia̱. A̱keang [[A̱saba, Da̱li̱ta|A̱saba]] kya yet a̱cyian a̱byin badundung ka a̱wot a̱keang ka shyia̱ di̱ khwong [[A̱ghyui Naija]] hu hwa di̱ fam a̱za-a̱tyin a̱byin badundung hu, ma̱nang a̱cyian tungzwa nji shyia̱ a̱ka̱keang a̱ka̱hyiai [[Wori]] ma̱ng [[Uvwie]] kya a̱ni.<ref>https://www.vanguardngr.com/2017/12/troubled-uvwie-kingdom-metamorphosing-deltas-economic-nerve-centre/amp/</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Commons category|Delta State, Nigeria|Si̱tet Da̱li̱ta, Naijeriya}}
* {{Official website|http://www.deltastate.gov.ng/ }}
* [https://web.archive.org/web/20111007021024/http://www.emmanueluduaghan.com.ng/ Governor of Delta State]
* [http://ikaweekly.com/ Delta State Newspaper] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120622064833/http://ikaweekly.com/ |date=2012-06-22 }}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Si̱tet Da̱li̱ta| ]]
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Da̱li̱ta A̱ghyui Nija]]
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
kl19lqgr1mue4n8och02j09uvu4lfv7
43245
43244
2026-05-23T15:20:44Z
Kambai Akau
15
43245
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Asaba roundabout, Asaba, Delta state.jpg|thumb|A̱kat-nvak A̱saba, A̱saba, A̱byin Da̱li̱ta.]]
'''A̱byin Da̱li̱ta''', yet a̱byin badundung kya di̱ fam-abyin A̱tatak-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Á̱ ku nwuak nji a̱lyoot [[Da̱li̱ta Nija]] ji ja<ref>{{Cite web |title=Niger Delta {{!}} geographical region, Africa {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Niger-Delta |access-date=2022-03-04 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>—nang a̱gba̱ndang kap nji shyia̱ ji—a̱wot á̱ ku si̱ bwuo si̱tet ji neet ma̱ a̱khwukhwop [[A̱byin Bendel]] wu wa ma̱ a̱tuk 27 Zwat A̱ni̱nai 1991. Ji̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng [[A̱byin A̱do]] di̱ fam a̱za hu, [[A̱byin A̱na̱mba̱ra|A̱na̱mba̱ra]] di̱ fam a̱tyin hu, [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak-a̱tyin hu, ma̱ng [[A̱byin Ba̱yelsa]] di̱ fam a̱tak hu, a̱wot a̱ma̱nyii ji̱ si̱ mbyia̱ [[A̱ghyui Naija]] ma̱ng shi a̱swap km 17 ma̱ng A̱ghyui Forçados ka̱ byia̱ a̱swap km 198, ma̱nang di̱ fam jenshyung hu ji̱ si̱ mbyia̱ [[A̱ngam A̱sa̱khwot Bini]] wu a̱ kup kpa̱mkpaan ma̱ng kilomita 160 khwong a̱sa̱khwot si̱tet hu.<ref>{{Cite web |title=Delta State Government |url=https://www.deltastate.gov.ng/about-delta/ |access-date=2022-08-30 |language=en-US |archive-date=2022-08-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220808165657/https://www.deltastate.gov.ng/about-delta/ |url-status=dead }}</ref> Di̱n tsa hu, á̱ bwuo si̱tet ji ma̱ng susot a̱gwomna̱ti mali 12 ja<ref>{{Cite web |title=Nigeria: Administrative Division (States and Local Government Areas) - Population Statistics, Charts and Map |url=https://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php |access-date=2022-03-11 |website=www.citypopulation.de}}</ref> ma̱ a̱lyia̱ 1991 a̱wot á̱ sii du mbeang si̱ nat 19 a̱wot ma̱nini 25 [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 25 ja nshyia̱. A̱keang [[A̱saba, Da̱li̱ta|A̱saba]] kya yet a̱cyian a̱byin badundung ka a̱wot a̱keang ka shyia̱ di̱ khwong [[A̱ghyui Naija]] hu hwa di̱ fam a̱za-a̱tyin a̱byin badundung hu, ma̱nang a̱cyian tungzwa nji shyia̱ a̱ka̱keang a̱ka̱hyiai [[Wori]] ma̱ng [[Uvwie]] kya a̱ni.<ref>https://www.vanguardngr.com/2017/12/troubled-uvwie-kingdom-metamorphosing-deltas-economic-nerve-centre/amp/</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Commons category|Delta State, Nigeria|Si̱tet Da̱li̱ta, Naijeriya}}
* {{Official website|http://www.deltastate.gov.ng/ }}
* [https://web.archive.org/web/20111007021024/http://www.emmanueluduaghan.com.ng/ Governor of Delta State]
* [http://ikaweekly.com/ Delta State Newspaper] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120622064833/http://ikaweekly.com/ |date=2012-06-22 }}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Si̱tet Da̱li̱ta| ]]
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Da̱li̱ta A̱ghyui Nija]]
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
2pz47l950l7nbuq5dvxwjxzvde1im7f
A̱byin Ikiti
0
4229
43222
26769
2026-05-23T15:12:24Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ikiti]] nat [[A̱byin Ikiti]]
26769
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ikiti Sitet''' yet sitet min a̱tak jenshyun Nijeriya, a̱ shi di̱ gak Kwara Sitet a̱tyin a̱za a̱ni, Kogi Sitet din a̱za atyin, min a̱tak min a̱za atyin yet Ondo Sitet, min a̱tak a̱ni, Osun Sitet. A nwak á̱lyoot Ikiti ku myim a̱niet Ngwang kpang ba nang ba shie a̱kpa a̱ni di̱ sitet ji a̱ni. A yei Agbandang keyang sitet ji Ado-Ikiti.[3]
Ikiti sitet yet lamba swak ntat min nyung di̱n tyan swuo kpop, a yet lamba swak ntat min shyi á̱niet. A byie a̱niet cii kop ncii kop tsat min cii kop tsat(3.3m) min 2016.[4] Ikiti sitet shyie a̱ka̱watyie susop Naijeria min a̱za a̱won asi byie a̱ya nzeam min nyak ayit min aya a̱kaguk. A̱si byie á̱yaa nzeam ayay Nigeria-Cameroon chimpanzee. Ba bwat swak nfeang kakap min sop a̱kakwon a̱gwamnati, Ise.[5][6] Mami zwat tsat min 2022, Ikiti sitet wa yet a̱kwak a̱son min kyiak lamba nyung ma a̱kakwon na a̱ yet kwanbwat sitet ji. Gwamna Kayode Fayemi wa shyai á̱niet a̱ tuk mam Sop a̱kakwon min swanta hu min 2022. Obeche (Triplochiton scleroxylon) biye tsatsak yet min akeyan ba ka
owing to its local prominence and environmental, economic and cultural significance.[7]
Modern-day Ekiti State has been primarily inhabited for centuries by the Ekiti people, a Yoruba subgroup, with minorities of the Akoko Yoruba subgroup. Religiously, the majority of the state's population (~85%) are Christian with smaller Muslim and traditionalist minorities at about 10% and 5%, respectively.
In the pre-colonial period, the area that is now Ekiti State was at various points ruled by the Oyo Empire, Benin Empire, and finally, the Ekiti states which formed the Ekiti Confederacy in the later half of the 1800s. From 1877 to 1893, the Confederacy fought the Kiriji War led by Fabunmi Okemesi alongside other Eastern Yoruba groups against the Ibadan Kingdom and other Western Yoruba groups; the war ended in a British-brokered stalemate before the area was colonized and incorporated into the British Southern Nigeria Protectorate which later merged into British Nigeria in 1914. After independence in 1960, the area of now-Ekiti was a part of the post-independence Western Region until 1967 when the region was split and the area became part of the Western State. In 1976, the Western State was split and the state's east became Ondo State. Twenty years later, Ondo State's northwest (then termed the Ekiti Zone) was broken off to form Ekiti State.[3]
Economically, Ekiti State is partially based around agriculture, mainly of yams, rice, cocoa, and cassava crops. Key minor industries are logging and tourism. Ekiti has the joint-thirteenth highest Human Development Index in the country and is considered the heart of the homeland of the Ekiti people.[8]
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
no09w9ge214z4u9nwcwc3b9gle6ebk5
43323
43222
2026-05-23T21:37:56Z
Kambai Akau
15
43323
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ikiti Sitet''' yet sitet min a̱tak jenshyun Nijeriya, a̱ shi di̱ gak Kwara Sitet a̱tyin a̱za a̱ni, Kogi Sitet din a̱za atyin, min a̱tak min a̱za atyin yet Ondo Sitet, min a̱tak a̱ni, Osun Sitet. A nwak á̱lyoot Ikiti ku myim a̱niet Ngwang kpang ba nang ba shie a̱kpa a̱ni di̱ sitet ji a̱ni. A yei Agbandang keyang sitet ji Ado-Ikiti.[3]
Ikiti sitet yet lamba swak ntat min nyung di̱n tyan swuo kpop, a yet lamba swak ntat min shyi á̱niet. A byie a̱niet cii kop ncii kop tsat min cii kop tsat(3.3m) min 2016.[4] Ikiti sitet shyie a̱ka̱watyie susop Naijeria min a̱za a̱won asi byie a̱ya nzeam min nyak ayit min aya a̱kaguk. A̱si byie á̱yaa nzeam ayay Nigeria-Cameroon chimpanzee. Ba bwat swak nfeang kakap min sop a̱kakwon a̱gwamnati, Ise.[5][6] Mami zwat tsat min 2022, Ikiti sitet wa yet a̱kwak a̱son min kyiak lamba nyung ma a̱kakwon na a̱ yet kwanbwat sitet ji. Gwamna Kayode Fayemi wa shyai á̱niet a̱ tuk mam Sop a̱kakwon min swanta hu min 2022. Obeche (Triplochiton scleroxylon) biye tsatsak yet min akeyan ba ka
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
5b83sepev24mdmatzjdgp2n1ichuo33
A̱byin Ki̱rosi̱riva
0
4232
43272
31173
2026-05-23T15:50:55Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ki̱rosi̱riva]] nat [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]]
31173
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Ki̱rosi̱riva''' yet asitat ming atak jenshyun Nigerianka. A̱tyin sitat ka neet nana mam hu nghuait ani , Nigeria atuk 27 din ma̱m zwat swuai, yet chyia kwoup jyoung ming chyi akubuyoung ming swak ataar ming anatat (1967) atyieng avwo ka ki kya yet Calaba ji. A̱bang asi tat a̱bin Benue shyia din aza atyin, ming atat aza atyin, yet ming atak ming a̱za atyin yet akwa ibom sitat. A̱ shyia shyia di̱n gak a̱bin Ebonyi ming a̱bin Abia a̱si bang asitat ming a̱bin Cameroon. A̱vwuo kan nshyia di̱n gak a̱bin ming Cameroon. A̱ku lyen ka ming a̱lyoot a̱tak jenshyun mam, si tat ma̱t ming chyia kwoup chyia a̱kubugyoung ming swak anatat ming ataa (1976) . A̱wuat ka aliyoot kirosiriva ani. Manini an ngyei avo ka A̱kwa Ibom asitat nan kan shyia (district) aghan apyia ba̱ani ming chyia kwoup chyia akubugyoung swak arineigh ming anatat (1987).
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
rmjpdfwdjajg1itvofqyul69e8vgh27
A̱byin Oyo
0
4264
43240
31197
2026-05-23T15:16:09Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Oyo]] nat [[A̱byin Oyo]]
31197
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Oyo''' yet kyai ha mi̱ a̱tak a̱ghyui Naijeria. A̱gba̱dang a̱ka̱yeang tung wu wa yet Ibadan, yet a̱tat ma̱ a̱chechet a̱ka̱yeang tung a̱byin na a̱ si̱ bu ngyet a̱feang ma̱ng a̱chechet a̱ka̱yeang tung mi̱ a̱byin a̱dwundwung A̱niet. Si̱set Oyo kau gak ma̱ng a̱tak a̱za si̱set Kwara, a̱wot ma̱ng jenshyung si̱set Osun , mbeang a̱tak a̱ghyui si̱set Ogun ma̱ng a̱gba̱dang a̱ka̱yeang tung Benin. Ma̱ng mak shi a̱kpa kpam 7,840,864 mi̱ 2016, Si̱set Oyo hwa ku yet a̱fwuon ma̱ng shi a̱kpa mi̱ a̱byin Naijeriya.
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Si̱set Oyo
|-
| colspan="2" |Si̱set
|-
| colspan="2" |
|-
| colspan="2" |Swan a̱byin ji
Nkut
|-
| colspan="2" |A̱lyoot ngan:
Si̱set chong ma̱ng swat nyinyang
|-
| colspan="2" |Ngwat si̱ Si̱set Oyo mi̱ Naijeriya
|-
| colspan="2" |mak nkak: 8°00′N 4°00′E
|-
!A̱byin
|Naijeriya
|-
!Mam jhyuk
|3 zwat sweang 1976
|-
!A̱ka̱yeang tung
|Ibadan
|-
! colspan="2" |A̱gwomna̱ti
|-
!• chet a̱byin
|A̱gwomna̱ti Si̱set Oyo
|-
!• Gwomna̱ a̱byin wu
|Oluwaseyi Makinde (PDP)
|-
!• Byiak Gwomna ji
|Bayo Lawal (PDP)
|-
!• Sa kau a̱di̱dam
|Si̱set Oyo á̱dum a̱mali ba
|-
!• Sa fak a̱lyiat
|C: Teslim Folarin (APC)
N: Abdulfatai Buhari (APC)
S: Mohammed Kola Balogun (APC)
|-
!• Sa yong a̱kwonu fak a̱lyiat
|Li̱t
|-
! colspan="2" |Kak a̱byin
|-
!• kpam
|28,454 km<sup>2</sup> (10,986 sq mi)
|-
! colspan="2" |shi a̱kpa
(2006)
|-
!• kpam
|5,580,894
|-
! colspan="2" |GDP (PPP)
|-
!• A̱lyia
|2021
|-
!• kpam
|$23.8 billion
|-
!• kuzang a̱tyan
|$2,560
|-
!Jen jet a̱vwuo ji
|UTC+01 (WAT)
|-
!postal code
|200001
|-
!ISO 3166 code
|NG-OY
|-
!HDI (2018)
|0.632
cha̱chaat · 10th of 37
|-
!Watbwoia̱lyiat
|www.oyostate.gov.ng
|}
Kpam a̱niet á̱ lyen ma̱ng swat a̱byin Si̱set Oyo wu yet A̱ghwangkpang bya, a̱wot nwap Á̱ghwangkpang bya si̱ kai a̱byin ka. A̱lyoot ngan "Si̱set chong ma̱ng swat nyinyang", Jen-swak Si̱set Oyo shya mbwak tyok a̱pyia mba ha ba̱ ku nyia tyok si̱sa jhyang ma̱ng chet ngwon a̱byin.<sup>[''citation needed'']</sup>
A̱tyu bang tyok wu ku yet tyokchet Á̱ghwangkpang a a̱ ku nyia ntyok da a̱kavwuo neet <abbr>c.</abbr> 1300 si̱ tat 1896. Nok 1830s, A̱gba̱ndang a̱ka̱yeang tung Oyo wu á̱ si̱ khyiak nggu nang nok ngwon a̱byin ha, á̱ si̱ ngyei nang "Oyo a̱fai" (''Ọ̀yọ́ Àtìbà'') á̱ si̱ khyiak a̱pyia nggu nang a̱tyu byi shi a̱gba̱ndang a̱khwukhwop nok a̱za, 'A̱khwukhwop Oyo' (''Ọ̀yọ́-Ilé''). Alaafin a̱ si̱ Oyo si̱ ya a̱son ma̱ng dyep song a̱yet á̱ ku kpaat a̱tyin ka ma̱ a̱gba̱ndang a̱ka̱yeang mun dungdung wu.
Si̱set Oyo á̱ lyuut nyia a̱ ja wa byia Univa̱siti ntsa Naijeria wu, Univa̱siti Ibadan, Á̱ ku shyia mi̱ 1948. Nkyayak si̱set na bwat a̱ shi di̱ nkpam nia nang ba̱ khap, mbeang a̱ka̱yeang tung ndung a̱tak a̱ghyui Shaki nang á̱ tak nyia a̱si̱set burodi a̱ceang wa. A̱cyi a̱ninan, kwakwa, ma̱ng ta̱ba̱ wa yet a̱gba̱ndang a̱cuchuk khap si̱ nkyakyak si̱set Oyo.
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
5ekkj8btkzmw1mamj21ugoe9wvmknkk
A̱byin Ba̱ri̱no
0
4322
43265
26817
2026-05-23T15:43:45Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ba̱ri̱no]] nat [[A̱byin Ba̱ri̱no]]
26817
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Ba̱ri̱no''' yet ā sitet ku shai aza-atyin ā su abin Nigeriawu ,ji shai mu a kawoti sitet Yobe di jenshyung papan mu sitet Adamawa di atak mbiyang Gombe di atak jenshyung mu kilometer suaka a kubuniu mā tad .A yea gu mali sai fuwai ,kuma anay gu mu lai dubu ā jhyiung mu cin akubunyiung mu anatat mu ataa .A bai āpa anead million ataa mu kai anin ,kuma mami sitet asi abin Nigeriawu saria guwa yet swak ma sweang mami swak tsat ma ataa .
{{Reflist}}
{{Sí̱tet Naijeriya}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
20debmclamf46994a2jm66ffmn0mrgi
A̱byin Za̱mfa̱ra
0
5342
43259
30933
2026-05-23T15:39:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Za̱mfa̱ra]] nat [[A̱byin Za̱mfa̱ra]]
30933
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Za̱mfa̱ra''' ({{Lang-ha|Jihar Zamfara}}; {{Lang-ff|Leydi Zamfara}}; [[Adlam script|Adlam]]: {{lang|ff|𞤤𞤫𞤴𞤣𞤭 𞤶𞤢𞤥𞤬𞤢𞤪𞤢}}) yet [[Sí̱tet mami Naijeriya|si̱tet]] ja di̱ fam a̱za-jenshyung a̱byin [[Naijeriya]]. A̱keangtung Si̱tet Za̱mfa̱ra ka, kikya á̱ ngyei [[Gusa̱u]] a̱wot gwomna nji mi̱ di̱ yong huni wa yet [[Dauda Lawal]]. Ji̱ za̱ yet kap [[Si̱tet Sokoto]] hwa ba̱ng si̱ bai a̱lyia̱ 1996.
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
sz7l86uulxv7ozv5rj4g6x15914o2yj
A̱byin Inugu
0
5565
43242
33666
2026-05-23T15:17:09Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Inugu]] nat [[A̱byin Inugu]]
33666
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Si̱tet Inugu''' (a̱kum a̱ci̱: ̱ȯra Enugu) si̱tet ja mi fam a̱kudanci-ta̱at mam Nijeria , ji mma min fam a̱za min sitet Binue ma̱t kogi , sitet Ebonyi din fam ta̱at-mam mat a̱kudanci-ta̱at mam , sitet Abia di a̱kudanci mat sitet Anambara di fam a̱jenshyung .
Sitet ji kyiak a̱lyoot ka di a̱lyoot a̱tyin tung mat a̱gbandang a̱keang , Inugu . Sitet ji shyie yet a̱gbandang a̱keang di a̱lyie 1917 mat a̱ kun gyiei Inugwu-Ngwo . Mat mban shyi di a̱kavuo na yet si a̱kum a̱nyet byie a̱bin ka̱ a̱ni , a̱lyoot ka si shyiak a̱nat Inugu di alyie 1928. Mi si̱tet 36, Inugu wa yet a̱si swangfeang mi a̱kubunyuung (29th) mun shyii hu di kyia a̱bin mat a̱si swangfeamg mung a̱feang (22nd) di byie a̱kpa a̱nyiet mung kidae a̱nyiet milion 4.4 di gbandang fang angbam a̱bin 2006.
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
i7cz8vyl6ct7cjj697urignp9g83aor
Ida, A̱byin Kogi
0
7634
43286
43186
2026-05-23T16:41:03Z
Kambai Akau
15
/* Nkhang */
43286
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ida, A̱byin Kogi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ida, A̱byin Kogi/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ida, A̱byin Kogi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ida, A̱byin Kogi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ida, Abyin Kogi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ida, Abyin Kogi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Ida''' yet a̱keang kya ma̱ [[Si̱tet Kogi|A̱byin Kogi]], [[Naijeriya]], di̱ khwong fam a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu di̱ fam-a̱byin [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] Naijeriya. Nggu wa yet a̱cyian A̱byintyok A̱ga̱ra ka, a̱wot a̱ si̱ bu yet a̱cyian [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] ka ma̱ng kyai ku na shi a̱ tat km{{sup|2}} 36. Mi̱ fang a̱byin a̱lyia̱ 2026 hu, Ida ku byia̱ á̱niet 79,815 bya.<ref>[http://www.statoids.com/yng.html HASC, population, area and Headquarters Statoids]</ref>
==Nkhang==
A̱keang kikya yet a̱cyian a̱taada [[A̱byintyok A̱ga̱ra]] ka,<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/the-igala-kingdom-their-culture-beliefs-marriage-and-history/5pzg46f.amp|title=The Igala Kingdom Their culture, beliefs, marriage, and history.|newspaper=Pulse Nigeria|access-date=2020-01-28|archive-date=2020-01-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200128181730/https://www.pulse.ng/the-igala-kingdom-their-culture-beliefs-marriage-and-history/5pzg46f.amp|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.igalaassociationusa.org/about-us/history-of-igala-kingdom/|title=IGALA ASSOCIATION USA - History of Igala Kingdom|website=www.igalaassociationusa.org|language=en|access-date=2020-01-28|archive-date=2022-03-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20220328063650/https://www.igalaassociationusa.org/about-us/history-of-igala-kingdom/|url-status=dead}}</ref> nang a̱tyuba̱ngtyok nka wu, ''Ata Igala'' (A̱tyia̱ A̱ga̱ra), nggu wa yet A̱gwam Matyu Alaji Opaluwa Oguche Akpa II.<ref>{{Cite web |date=2021-04-28 |title=BIOGRAPHY OF AN ICON OF IGALA KINGDOM, Prince Alhaji Matthew M. Opaluwa Oguce - Observers Times News |url=https://observerstimes.com/2021/04/28/biography-of-an-icon-of-igala-kingdom-prince-alhaji-matthew-m-opaluwa-oguche/ |access-date=2022-03-03 |language=en-US}}</ref>
Ida yet a̱tsatsak a̱vwuo bwoi ma̱ng ghwut fa̱n wa mbeang kaswuo a̱bwuanng mi̱ Naijeriya ka̱ si̱ byia̱ a̱vwuoghwut nkyangcung-a̱sa̱khwot [[A̱khwot Á̱kwop A̱sa̱khwot Naijeriya]] wu á̱ ngyei di̱n Shong ''Nigeria Navy Ship Lugard'' a̱ni.<ref>{{Cite news |date=2019-12-01 |title=Navy commissions NNS Lugard, barracks in Kogi State |url=https://guardian.ng/news/navy-commissions-nns-lugard-barracks-in-kogi-state/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-08-26 |newspaper=The Guardian|language=en-US}}</ref> A̱keang ka yet a̱na̱nwuai a̱bwuanng kya nang á̱niet ma̱ a̱di̱di̱t a̱mali ma̱ng á̱nietbwuanng nta ni̱ cong a̱ni mat ba̱ bwuanng nkyang a̱byinkhap ma̱ng a̱tsatsak nfang mbeang ntswam. Nywák a̱kpeap ma̱ng a̱sai kurum bya ku yet kurum a̱bwuanng hu gbangbang.
==Lyennkhang-a̱byin==
Ida, a̱ a̱khwukhwop a̱na̱nwuai a̱ghyui a̱ni, myiai di̱ khwong fam a̱tyin [[A̱ghyui Naija|a̱ghyui Naija]] hu hwa mi̱ {{Coord|7|05|00|N|6|45|00|E|region:NG_type:city_source:GNS-enwiki}}.
==Tungzwa==
A̱keang ka yet a̱tsatsak a̱vwuo ghwut ma̱ng nkyayak wa ma̱ A̱byin Kogi. Ka̱ byia̱ nvak kaswuo da̱ a̱ghyui Naija ka na̱ fwuop ma̱ng [[La̱kwoja]], a̱cyian A̱byin Kogi ka di̱ fam a̱za hu ma̱ng A̱nica ma̱ A̱byin A̱na̱mbi̱ra di̱ fam a̱tak hu, Agenebode ma̱ [[Si̱tet A̱do|A̱byin A̱do]] a̱ma̱nyi Naija ka di̱ fam jenshyung hu. A̱lyiak á̱niet nka wu yet [[A̱ga̱ra]] bya. <ref>{{Cite news|date=2020-12-13|title=LG polls: APC wins 21 chairmanship, 239 councillorship positions in Kogi|url=https://editor.guardian.ng/news/lg-polls-apc-wins-21-chairmanship-239-councillorship-positions-in-kogi/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-01-14|newspaper=The Guardian|language=en-US|archive-date=2021-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210115213535/https://editor.guardian.ng/news/lg-polls-apc-wins-21-chairmanship-239-councillorship-positions-in-kogi/|url-status=dead}}</ref>
==Tat-a̱pyia̱==
Ida byia̱ politeknik badundung nyiung. A̱ si̱ bu byia̱ Kwoleji Sayen, Gbi̱ngban ma̱ng Lyennkyangta̱m.<ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/fedpoly-idah-gets-new-rector.html|title=Fedpoly Idah gets new Rector|last=Sule|first=Itodo Daniel|last2=Lokoja|date=2018-04-22|newspaper=Daily Trust|language=en-GB|access-date=2020-01-28}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2018/04/baba-idah-poly-new-rector/|location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]|title=Baba is Idah Poly new Rector|date=2018-04-17|newspaper=Vanguard Ngr|language=en-US|access-date=2020-01-28}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.blueprint.ng/kogi-health-tech-secures-full-accreditation-for-4-programmes-after-43-year-existence/|location=Abuja, Nigeria|title=Kogi health tech secures full accreditation for 4 programmes, after 43-year existence|last=Salihu|first=Oyibo|date=2019-06-05|newspaper=Blueprint|language=en-US|access-date=2020-01-28}}</ref>
==Lili-wun==
A̱kwoi ka mi̱ Ida ni̱ byia̱ si̱sak nang ka̱ ndi a̱ni a̱wot ka̱ ni̱ byia̱ lyin-nza, ma̱nang a̱won ka si̱ byia̱ lywei mi̱ wun a̱wot ka̱ ni̱ byia̱ a̱ni̱nian a̱wot a̱vwuo ka ni̱ byia̱ fi̱ri̱m di̱n jen ma̱ a̱di̱di̱t ma̱ a̱lywei ka. Fi̱ri̱m a̱vwuo hu ma̱ a̱lyia̱ ni̱ shai shi̱shai kyiak neet mi̱ 66 °F ba̱ng si̱ bai 92 °F a̱wot ku ni̱ vwuoa̱khwu ku cyok a̱ tat 60 °F ku ku swak 97 °F.<ref>{{Cite web |title=Idah Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark |url=https://weatherspark.com/y/52970/Average-Weather-in-Idah-Nigeria-Year-Round |access-date=2022-12-21 |website=weatherspark.com |language=en}}</ref>
[[File:Idah Post Office, Kogi State.jpg|thumb|Ofit Ta̱m ma̱ng Tám mi̱ Ida]]
[[File:Outreach Event at Federal Polytechnic Idah Kogi State 02.jpg|thumb|Ghwughwu Ghwut Wukimedia ghyang mi̱ Ida]]
== Susot kwainfwuo-á̱niet ==
A̱tyin nkhang:<ref>{{Cite web |date=2023-02-10 |title=IDAH LGA wards new and existing polling unit - eduweb |url=https://www.eduweb.com.ng/idah-lga-wards-new-and-existing-polling-unit/ |access-date=2025-09-15 |language=en-US}}</ref>
# Ede
# Ega
# Icala
# Igalaogba
# Ireceba
# Ogegele
# Owolyapa
# Sabonga̱ri
# Ugwoda
# Ukwaja
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Si̱tet Kogi]]
[[Sa:Susot a̱gwomna̱ti mali ma̱ A̱byin Kogi]]
km1oksop6bai6da1j5icy31n4p887px
43287
43286
2026-05-23T16:41:45Z
Kambai Akau
15
/* Nkhang */
43287
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ida, A̱byin Kogi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ida, A̱byin Kogi/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ida, A̱byin Kogi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ida, A̱byin Kogi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ida, Abyin Kogi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ida, Abyin Kogi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Ida''' yet a̱keang kya ma̱ [[Si̱tet Kogi|A̱byin Kogi]], [[Naijeriya]], di̱ khwong fam a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu di̱ fam-a̱byin [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] Naijeriya. Nggu wa yet a̱cyian A̱byintyok A̱ga̱ra ka, a̱wot a̱ si̱ bu yet a̱cyian [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Sot A̱gwomna̱ti Mali]] ka ma̱ng kyai ku na shi a̱ tat km{{sup|2}} 36. Mi̱ fang a̱byin a̱lyia̱ 2026 hu, Ida ku byia̱ á̱niet 79,815 bya.<ref>[http://www.statoids.com/yng.html HASC, population, area and Headquarters Statoids]</ref>
==Nkhang==
A̱keang kikya yet a̱cyian a̱taada [[A̱byintyok A̱ga̱ra]] ka,<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/the-igala-kingdom-their-culture-beliefs-marriage-and-history/5pzg46f.amp|title=The Igala Kingdom Their culture, beliefs, marriage, and history.|newspaper=Pulse Nigeria|access-date=2020-01-28|archive-date=2020-01-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20200128181730/https://www.pulse.ng/the-igala-kingdom-their-culture-beliefs-marriage-and-history/5pzg46f.amp|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.igalaassociationusa.org/about-us/history-of-igala-kingdom/|title=IGALA ASSOCIATION USA - History of Igala Kingdom|website=www.igalaassociationusa.org|language=en|access-date=2020-01-28|archive-date=2022-03-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20220328063650/https://www.igalaassociationusa.org/about-us/history-of-igala-kingdom/|url-status=dead}}</ref> nang a̱tyuba̱ngtyok nka wu, ''Ata Igala'' (A̱tyia̱ A̱ga̱ra), nggu wa yet A̱gwam Matyu Alaji Opaluwa Oguce Akpa II.<ref>{{Cite web |date=2021-04-28 |title=BIOGRAPHY OF AN ICON OF IGALA KINGDOM, Prince Alhaji Matthew M. Opaluwa Oguche - Observers Times News |url=https://observerstimes.com/2021/04/28/biography-of-an-icon-of-igala-kingdom-prince-alhaji-matthew-m-opaluwa-oguche/ |access-date=2022-03-03 |language=en-US}}</ref>
Ida yet a̱tsatsak a̱vwuo bwoi ma̱ng ghwut fa̱n wa mbeang kaswuo a̱bwuanng mi̱ Naijeriya ka̱ si̱ byia̱ a̱vwuoghwut nkyangcung-a̱sa̱khwot [[A̱khwot Á̱kwop A̱sa̱khwot Naijeriya]] wu á̱ ngyei di̱n Shong ''Nigeria Navy Ship Lugard'' a̱ni.<ref>{{Cite news |date=2019-12-01 |title=Navy commissions NNS Lugard, barracks in Kogi State |url=https://guardian.ng/news/navy-commissions-nns-lugard-barracks-in-kogi-state/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-08-26 |newspaper=The Guardian|language=en-US}}</ref> A̱keang ka yet a̱na̱nwuai a̱bwuanng kya nang á̱niet ma̱ a̱di̱di̱t a̱mali ma̱ng á̱nietbwuanng nta ni̱ cong a̱ni mat ba̱ bwuanng nkyang a̱byinkhap ma̱ng a̱tsatsak nfang mbeang ntswam. Nywák a̱kpeap ma̱ng a̱sai kurum bya ku yet kurum a̱bwuanng hu gbangbang.
==Lyennkhang-a̱byin==
Ida, a̱ a̱khwukhwop a̱na̱nwuai a̱ghyui a̱ni, myiai di̱ khwong fam a̱tyin [[A̱ghyui Naija|a̱ghyui Naija]] hu hwa mi̱ {{Coord|7|05|00|N|6|45|00|E|region:NG_type:city_source:GNS-enwiki}}.
==Tungzwa==
A̱keang ka yet a̱tsatsak a̱vwuo ghwut ma̱ng nkyayak wa ma̱ A̱byin Kogi. Ka̱ byia̱ nvak kaswuo da̱ a̱ghyui Naija ka na̱ fwuop ma̱ng [[La̱kwoja]], a̱cyian A̱byin Kogi ka di̱ fam a̱za hu ma̱ng A̱nica ma̱ A̱byin A̱na̱mbi̱ra di̱ fam a̱tak hu, Agenebode ma̱ [[Si̱tet A̱do|A̱byin A̱do]] a̱ma̱nyi Naija ka di̱ fam jenshyung hu. A̱lyiak á̱niet nka wu yet [[A̱ga̱ra]] bya. <ref>{{Cite news|date=2020-12-13|title=LG polls: APC wins 21 chairmanship, 239 councillorship positions in Kogi|url=https://editor.guardian.ng/news/lg-polls-apc-wins-21-chairmanship-239-councillorship-positions-in-kogi/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-01-14|newspaper=The Guardian|language=en-US|archive-date=2021-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210115213535/https://editor.guardian.ng/news/lg-polls-apc-wins-21-chairmanship-239-councillorship-positions-in-kogi/|url-status=dead}}</ref>
==Tat-a̱pyia̱==
Ida byia̱ politeknik badundung nyiung. A̱ si̱ bu byia̱ Kwoleji Sayen, Gbi̱ngban ma̱ng Lyennkyangta̱m.<ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/fedpoly-idah-gets-new-rector.html|title=Fedpoly Idah gets new Rector|last=Sule|first=Itodo Daniel|last2=Lokoja|date=2018-04-22|newspaper=Daily Trust|language=en-GB|access-date=2020-01-28}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2018/04/baba-idah-poly-new-rector/|location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]|title=Baba is Idah Poly new Rector|date=2018-04-17|newspaper=Vanguard Ngr|language=en-US|access-date=2020-01-28}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.blueprint.ng/kogi-health-tech-secures-full-accreditation-for-4-programmes-after-43-year-existence/|location=Abuja, Nigeria|title=Kogi health tech secures full accreditation for 4 programmes, after 43-year existence|last=Salihu|first=Oyibo|date=2019-06-05|newspaper=Blueprint|language=en-US|access-date=2020-01-28}}</ref>
==Lili-wun==
A̱kwoi ka mi̱ Ida ni̱ byia̱ si̱sak nang ka̱ ndi a̱ni a̱wot ka̱ ni̱ byia̱ lyin-nza, ma̱nang a̱won ka si̱ byia̱ lywei mi̱ wun a̱wot ka̱ ni̱ byia̱ a̱ni̱nian a̱wot a̱vwuo ka ni̱ byia̱ fi̱ri̱m di̱n jen ma̱ a̱di̱di̱t ma̱ a̱lywei ka. Fi̱ri̱m a̱vwuo hu ma̱ a̱lyia̱ ni̱ shai shi̱shai kyiak neet mi̱ 66 °F ba̱ng si̱ bai 92 °F a̱wot ku ni̱ vwuoa̱khwu ku cyok a̱ tat 60 °F ku ku swak 97 °F.<ref>{{Cite web |title=Idah Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark |url=https://weatherspark.com/y/52970/Average-Weather-in-Idah-Nigeria-Year-Round |access-date=2022-12-21 |website=weatherspark.com |language=en}}</ref>
[[File:Idah Post Office, Kogi State.jpg|thumb|Ofit Ta̱m ma̱ng Tám mi̱ Ida]]
[[File:Outreach Event at Federal Polytechnic Idah Kogi State 02.jpg|thumb|Ghwughwu Ghwut Wukimedia ghyang mi̱ Ida]]
== Susot kwainfwuo-á̱niet ==
A̱tyin nkhang:<ref>{{Cite web |date=2023-02-10 |title=IDAH LGA wards new and existing polling unit - eduweb |url=https://www.eduweb.com.ng/idah-lga-wards-new-and-existing-polling-unit/ |access-date=2025-09-15 |language=en-US}}</ref>
# Ede
# Ega
# Icala
# Igalaogba
# Ireceba
# Ogegele
# Owolyapa
# Sabonga̱ri
# Ugwoda
# Ukwaja
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Si̱tet Kogi]]
[[Sa:Susot a̱gwomna̱ti mali ma̱ A̱byin Kogi]]
qk8zwirolny4hxrgi36ftm2ao3osczw
Idoma (a̱lyem)
0
7641
43190
43185
2026-05-23T12:46:21Z
Kambai Akau
15
43190
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Idoma (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Idoma (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Idoma (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Idoma (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Idoma (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Idoma (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Idoma''' ji (Ìdɔ́mà) ku '''a̱lyem Idoma''' kikya yet a̱lyem a̱gwomna̱ti a̱feang ma̱ [[Si̱tet Benuwe|A̱byin Benuwe]] ka di̱ fam-a̱byin [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] [[Naijeriya]], nang kpa̱mkpaan ma̱ng á̱niet milyon a̱nyiung bya lyiat nji a̱ni one million people (tyan 2020).<ref name=e25/> A̱lyem Idoma ka byia̱ zwá-a̱lyiat ma̱ a̱di̱di̱t nang A̱gatu], Edumoga, Otukpo, Otukpa, Orokam, Akpa Agila, Utonkon, Igede, Etulo, ma̱ng Iyala. A̱lyiak nwap Idoma wu yet á̱niet-a̱kat, á̱nietkhap, ma̱ng á̱nietbwoifa̱n bya. Ba̱ byia̱ a̱gi̱gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng Bibyin [[Si̱tet Na̱sa̱rawa|Na̱sa̱rawa]], di̱ fam a̱tak hu ma̱ng [[Si̱tet Ki̱rosi̱riva|Ki̱rosi̱riva]], di̱ fam a̱tyin ma̱ng [[Si̱tet Ta̱raba|Ta̱raba]], a̱wot di̱ fam jenshyung hu ma̱ng [[Si̱tet Inugu|Inugu]] mbeang [[Si̱tet Kogi|Kogi]].<ref name=e25/>
==Lyulyoot nyám==
{| class="wikitable sortable"
! Tyap !! Idoma
|-
| a̱bwu || ewo
|-
| cyuo || eje
|-
| *a̱gwamnyám || agaba
|-
| zwuom || adagba
|-
| a̱saai || ocha
|-
| a̱meap || okwleje
|-
| a̱lywei || awi
|-
| a̱gba̱ndang zeam || obagwu
|-
| nyak || ena
|-
| nyang || ena; akpe
|-
| zon || ewu
|-
| a̱la̱m || opi
|-
| tsaai || onya
|-
| zonseap || ala; adangba
|-
| a̱nfwuk || omede
|-
| a̱nkyim || uche
|-
| a̱koo || omaga
|-
| a̱gwong-a̱da || okpe
|-
| zwak, a̱ywan || egwa
|-
| *boa (a̱lyoot nzwak; di̱n Shong) || idu
|-
| a̱khwom || idili
|-
| a̱mgbat || apa
|-
| *mamba (a̱lyoot nzwak; di̱n Shong) || aka
|-
| tswup || owa
|-
| *mole (a̱lyoot nzwak; di̱n Shong) || ekwu
|-
| ?a̱mgbat-a̱fan || ogwiji
|-
| tsang || ikwu
|-
| *partridge || ewa
|-
| zeam || eka
|-
| a̱kaguk || iga
|-
| a̱gbaak || obugwu
|-
| a̱ga̱zang || iyumbe
|-
| cyui|| ifu; ikrekwu
|-
| zeam || ehlo
|-
| a̱ncann|| ido; udo
|-
| a̱ga̱shoot || egwe
|-
| ta̱shuk || aylo
|-
| a̱kyoot || epu; efu
|-
| *bald eagle || acha
|-
| kuvak || ikinabo; okpakwu
|-
| a̱fi̱nfa̱n || ibebe
|-
| a̱ghwaghwaak || anyinya
|-
| a̱bwok-a̱kwon || otochikpokpo
|-
| a̱gaga || akle
|-
| a̱kusambwat || aklifu
|-
| a̱bwu || ewo
|-
| a̱bwa || okede; okarikede
|-
| a̱bwa-A̱kpat || okantebe
|-
| a̱kuluu || ogwugwu
|-
| *deer || ewi
|-
| *falcon || uch’okpafa
|-
| a̱lakumi-a̱yit || ocha
|-
| *koala || akango
|-
| *penguin || igwe
|-
| *onyx (di̱n Shong) || enoba
|-
| a̱ka̱za̱nki-a̱yit || otina
|-
| a̱mumu || ogbemi
|-
| a̱ka̱ji̱ri̱ngkong || akpandede
|-
| a̱ma̱nggang || ogongo
|-
| a̱ga̱u || ikaka
|-
| jet || ata
|-
| byep || obije
|-
| a̱ga̱swan || ilu
|-
| a̱ga̱vang || egayinu
|-
| a̱ga̱mun || imu
|-
| a̱fa̱n || ebenyi
|-
| zoot || edu
|-
| a̱khwo || apatampa
|-
| a̱kusuru || ehi; okome
|-
| a̱kwi || obla; obisi
|-
| a̱gwagwa || idangblo
|-
| *ferret (di̱n Shong) || otekeneje
|-
| a̱bwa-a̱lala || otitii
|-
| a̱niaikham || akpanga; apupre
|-
| a̱nii̱m || olili
|-
| *a̱mbwuok "a̱gama" || obolokpo
|-
| *a̱mbwuok "a̱shong a̱pyia̱" || oroburu
|-
| sunsong || amulukpa
|-
| shwai || enwu
|-
| a̱ka̱bushyia || egbe
|-
| kup-di̱da̱n || igbi
|}
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Lilyem Naijeriya}}
[[Sa:Lilyem Idomoyit]]
mffls11e87fk5aipz62x87rq3dxuz1j
Ta̱mpi̱let:Sí̱tet Naijeriya
10
7642
43192
2026-05-23T14:51:10Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Ta̱mpi̱let:Sí̱tet Naijeriya]] nat [[Ta̱mpi̱let:Bibyin Badundung Naijeriya]]
43192
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ta̱mpi̱let:Bibyin Badundung Naijeriya]]
rjkjy7kufthfbwkxfn8df848gkf0n3k
Sa:Sí̱tet Naijeriya
14
7643
43196
2026-05-23T14:57:59Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Sí̱tet Naijeriya]] nat [[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
43196
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[:Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
hkme7yjek0qt74y85xdmojbs7pvnbcp
Fam A̱keangtung Mundundung (Naijeriya)
0
7644
43198
2026-05-23T14:58:26Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Fam A̱keangtung Mundundung (Naijeriya)]] nat [[Fam A̱cyian Badundung (Naijeriya)]]
43198
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Fam A̱cyian Badundung (Naijeriya)]]
p6c56h63i4dp9mloe3wciwom23i4pir
Si̱tet Ka̱duna
0
7645
43201
2026-05-23T15:03:50Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ka̱duna]] nat [[A̱byin Ka̱duna]]
43201
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ka̱duna]]
arrdgxn0dnko01i5cavx6xijvq7uazt
Sa:Si̱tet Ka̱duna
14
7646
43204
2026-05-23T15:08:34Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Si̱tet Ka̱duna]] nat [[Sa:A̱byin Ka̱duna]]
43204
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[:Sa:A̱byin Ka̱duna]]
58f4yqc0pcjcqxid7zmxu6ug9pq6yi8
Si̱tet Benuwe
0
7647
43207
2026-05-23T15:09:46Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Benuwe]] nat [[A̱byin Benuwe]]
43207
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Benuwe]]
8ukxy5vs0z9wwaw7nja16e1k268e83l
Si̱tet A̱bonyi
0
7648
43209
2026-05-23T15:10:05Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet A̱bonyi]] nat [[A̱byin A̱bonyi]]
43209
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin A̱bonyi]]
q6gy9ige6by3aqa2gu7uxlsgrfdowct
Si̱tet Gwombe
0
7649
43211
2026-05-23T15:10:22Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Gwombe]] nat [[A̱byin Gwombe]]
43211
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Gwombe]]
gur07rb3naou9vffxvt2akmojpa107u
Si̱tet Ba̱uci
0
7650
43213
2026-05-23T15:10:37Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ba̱uci]] nat [[A̱byin Ba̱uci]]
43213
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ba̱uci]]
jcep6bg1h5zkg88ve83xbyw7dpgk8hg
Si̱tet A̱da̱mawa
0
7651
43215
2026-05-23T15:10:55Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet A̱da̱mawa]] nat [[A̱byin A̱da̱mawa]]
43215
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin A̱da̱mawa]]
dc9jb0pkdtp8ffbvghr2a7n1wtgcdwy
Si̱tet Ta̱raba
0
7652
43217
2026-05-23T15:11:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ta̱raba]] nat [[A̱byin Ta̱raba]]
43217
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ta̱raba]]
jdwg2so64bupg3ck20lujq611ki8muy
Si̱tet A̱do
0
7653
43219
2026-05-23T15:11:50Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet A̱do]] nat [[A̱byin A̱do]]
43219
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin A̱do]]
7m3b14fkvaqs3cy0jb2u8itt94m9hf2
Si̱tet Ondo
0
7654
43221
2026-05-23T15:12:06Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ondo]] nat [[A̱byin Ondo]]
43221
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ondo]]
2fcn546lazq546uhnj5une836wcfgme
Si̱tet Ikiti
0
7655
43223
2026-05-23T15:12:24Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ikiti]] nat [[A̱byin Ikiti]]
43223
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ikiti]]
paosp9oe78pifqjd98yfj6klx265zfz
Si̱tet Ba̱yelsa
0
7656
43225
2026-05-23T15:12:47Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ba̱yelsa]] nat [[A̱byin Ba̱yelsa]]
43225
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ba̱yelsa]]
ija5rublpuavrd25kdjuuy18svb78ev
Si̱tet Rivat
0
7657
43227
2026-05-23T15:13:37Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Rivat]] nat [[A̱byin Rivat]]
43227
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Rivat]]
jbcv22llv3omwgt6k20p8uqhhr13m4p
Si̱tet Da̱li̱ta
0
7658
43229
2026-05-23T15:13:55Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Da̱li̱ta]] nat [[A̱byin Da̱li̱ta]]
43229
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Da̱li̱ta]]
mgc60wckwfkwi022knsbd32qxbmhu9c
Si̱tet Kogi
0
7659
43231
2026-05-23T15:14:29Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kogi]] nat [[A̱byin Kogi]]
43231
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Kogi]]
bwgobpu6aprfdieqkxay8mi44q1xjyh
Si̱tet Kwara
0
7660
43233
2026-05-23T15:14:47Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kwara]] nat [[A̱byin Kwara]]
43233
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Kwara]]
dl34j4cjv7u6cb0hlu72zcqcc2t79s3
Si̱tet Oshun
0
7661
43235
2026-05-23T15:15:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Oshun]] nat [[A̱byin Oshun]]
43235
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Oshun]]
f9m8ru9rgu0uagyuwwwy1dwh6ybzc14
Si̱tet Ogun
0
7662
43237
2026-05-23T15:15:29Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ogun]] nat [[A̱byin Ogun]]
43237
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ogun]]
fv5o9goxz3oz5e18b8fyb5xd8f1jv7e
Si̱tet Legwot
0
7663
43239
2026-05-23T15:15:45Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Legwot]] nat [[A̱byin Legwot]]
43239
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Legwot]]
nmdr839wekl730wvps3rpj38smmk1sa
Si̱tet Oyo
0
7664
43241
2026-05-23T15:16:09Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Oyo]] nat [[A̱byin Oyo]]
43241
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Oyo]]
hjk57qhn1tfd6j0079kzo478ju6fyk2
Si̱tet Inugu
0
7665
43243
2026-05-23T15:17:09Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Inugu]] nat [[A̱byin Inugu]]
43243
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Inugu]]
0crnghojkcdcx10cqh1bj9nyfelrijm
Si̱tet Pi̱lato
0
7666
43247
2026-05-23T15:21:27Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Pi̱lato]] nat [[A̱byin Pi̱lato]]
43247
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Pi̱lato]]
ggekysbjxsubcq6acqkl15lq4rnfmpk
Si̱tet Kpaa̱pyia̱
0
7667
43249
2026-05-23T15:22:24Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kpaa̱pyia̱]] nat [[A̱byin Kpaa̱pyia̱]]
43249
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Kpaa̱pyia̱]]
242elad8c6v82izjpk1245iio3j3ck4
Sa:Sí̱tet Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya
14
7668
43254
2026-05-23T15:32:43Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Sí̱tet Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya]] nat [[Sa:Bibyin Badundung Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya]]
43254
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[:Sa:Bibyin Badundung Fam A̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya]]
28xw0ji3bwpnifnr94lxvwkb4syupp5
Si̱tet Na̱sa̱rawa
0
7669
43256
2026-05-23T15:33:37Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Na̱sa̱rawa]] nat [[A̱byin Na̱sa̱rawa]]
43256
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Na̱sa̱rawa]]
068gic5yvafd6sbsyqh1wd4qw8b5r1f
Si̱tet Za̱mfa̱ra
0
7670
43260
2026-05-23T15:39:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Za̱mfa̱ra]] nat [[A̱byin Za̱mfa̱ra]]
43260
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Za̱mfa̱ra]]
glvveo68zimqzotnqo7guk3rmd3v2jf
Si̱tet Sokoto
0
7671
43262
2026-05-23T15:40:45Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Sokoto]] nat [[A̱byin Sokoto]]
43262
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Sokoto]]
5jy17y1k90rtp2vk65khtrjabc55kh4
Si̱tet Nija
0
7672
43264
2026-05-23T15:42:17Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Nija]] nat [[A̱byin Naija]]
43264
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Naija]]
f0k35bal0el86rfetazi55qk0ej4iph
Si̱tet Ba̱ri̱no
0
7673
43266
2026-05-23T15:43:45Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ba̱ri̱no]] nat [[A̱byin Ba̱ri̱no]]
43266
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ba̱ri̱no]]
fdz162ei2u9wdof3dbbhimnqus5so56
Si̱tet Ka̱sina
0
7674
43268
2026-05-23T15:45:05Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ka̱sina]] nat [[A̱byin Ka̱sina]]
43268
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ka̱sina]]
febtsjvu2uk2kfibirvu8t5vv2s02k2
Si̱tet Ka̱na̱u
0
7675
43271
2026-05-23T15:49:38Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ka̱na̱u]] nat [[A̱byin Ka̱na̱u]]
43271
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ka̱na̱u]]
mmvqhztfondx9630vtlnls7zoflehov
Si̱tet Ki̱rosi̱riva
0
7676
43273
2026-05-23T15:50:55Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ki̱rosi̱riva]] nat [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]]
43273
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]]
f5up5filwucxf1c0mu223bdfykphsk8
Si̱tet Ji̱gawa
0
7677
43275
2026-05-23T15:51:29Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Ji̱gawa]] nat [[A̱byin Ji̱gawa]]
43275
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Ji̱gawa]]
1pskoc689ssrkeuaiqatd0o16rjg48v
Si̱tet Kebi
0
7678
43277
2026-05-23T15:52:30Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Si̱tet Kebi]] nat [[A̱byin Kebi]]
43277
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[A̱byin Kebi]]
6hxgxizgotwmtjgv99qbpydsns1npwr
A̱byin Imo
0
7679
43283
2026-05-23T16:12:12Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{Databox}} '''A̱byin Imo''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: Alaọha Imo) yet [[Bibyin Badundung Naijeriya|a̱byin badundung]] kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu, ka̱ si̱ byia̱ gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱tak na ma̱ng [[A̱byin Rivat]], a̱wot di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Abya]].<ref>{{Cite web |title=Imo {{!}} state, Nigeria {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/pla..."
43283
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin Imo''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: Alaọha Imo) yet [[Bibyin Badundung Naijeriya|a̱byin badundung]] kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu, ka̱ si̱ byia̱ gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱tak na ma̱ng [[A̱byin Rivat]], a̱wot di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Abya]].<ref>{{Cite web |title=Imo {{!}} state, Nigeria {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Imo |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> Á̱ ku shyia̱ a̱lyoot nka neet ma̱ A̱ghyui Imo kikya ka̱ kpa̱ra̱p a̱ swak a̱byin ka di̱ gak fam a̱tyin a̱byin hu. A̱cyian a̱byin ka, kikya yet a̱keang Owere a̱wot a̱laseap A̱byin wu wa yet "A̱byin A̱lyia̱ Fam A̱tyin" ka.<ref>{{Cite web |title=Nigeria's 36 States and Their Slogans |url=https://nigerianfinder.com/nigerias-36-states-and-their-slogans/ |access-date=2022-03-12 |website=nigerianfinder.com|date=10 Zwat A̱ni̱nai 2019 }}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
7qg6zibre1qt5gsrbxdqczoh76y0rc1
43284
43283
2026-05-23T16:34:44Z
Kambai Akau
15
43284
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin Imo''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: Alaọha Imo) yet [[Bibyin Badundung Naijeriya|a̱byin badundung]] kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu, ka̱ si̱ byia̱ gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱tak na ma̱ng [[A̱byin Rivat]], a̱wot di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Abya]].<ref>{{Cite web |title=Imo {{!}} state, Nigeria {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Imo |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> Á̱ ku shyia̱ a̱lyoot nka neet ma̱ A̱ghyui Imo kikya ka̱ kpa̱ra̱p a̱ swak a̱byin ka di̱ gak fam a̱tyin a̱byin hu. A̱cyian a̱byin ka, kikya yet a̱keang Owere a̱wot a̱laseap A̱byin wu wa yet "A̱byin A̱lyia̱ Fam A̱tyin" ka.<ref>{{Cite web |title=Nigeria's 36 States and Their Slogans |url=https://nigerianfinder.com/nigerias-36-states-and-their-slogans/ |access-date=2022-03-12 |website=nigerianfinder.com|date=10 Zwat A̱ni̱nai 2019 }}</ref>
Mami bibyin badundung 36 hu mi̱ Naijeriya, Imo wa yet a̱tat wu di̱ yet a̱di̱dei mi̱ shi kyai a̱byin, a̱wot a̱ si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai mi̱ shi á̱niet]], ma̱ng á̱niet á̱ tyan ba̱ na bai milyon 5.4 ma̱ng kyang ma̱ a̱lyia̱ 2022.<ref>{{Cite web |title=Nigeria Population 2022 (Demographics, Maps, Graphs) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/nigeria-population |access-date=2022-09-03 |website=worldpopulationreview.com}}</ref> Di̱ fam lyennkhang-a̱byin, a̱byin ka shyia̱ di̱ ka̱u nkap nfeang nia tsi̱tsak susop a̱ni̱nian Da̱li̱ta Naija ji di̱ fam a̱tyin hu ka̱ya̱u ma̱ng susop byiek Ki̱rosi̱riva-Naija ji di̱ nfam jhyang a̱byin na. Za̱kwá lyennkhang-a̱byin jhyang nang á̱ maai a̱ li ma̱ a̱byin jija a̱ka̱ghyui ma̱ng a̱ca̱cet jujok nang A̱ghyui, A̱ghyui Imo, A̱ghyui Orashi, mbeang A̱ghyui Otamiri, na̱ á̱ bu si̱ mbyia̱ A̱gba̱ndang Jok Oguta wu di̱ fam jenshyung A̱byin Imo hu.<ref>{{Cite web |date=2022-07-22 |title=What are the two lakes in Imo State? |url=https://bigboardscouting.com/qa/what-are-the-two-lakes-in-imo-state.html |access-date=2022-09-03 |website=big board scouting |language=en-US |archive-date=3 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220903165853/https://bigboardscouting.com/qa/what-are-the-two-lakes-in-imo-state.html |url-status=dead }}</ref>
Tungzwa a̱byin Imo hu ni̱ ta̱yuk gba̱mgbam da̱ kpangti̱n a̱byinkhap ja, ma̱nang nyian a̱myia̱-nkwan, na̱ yet kyang hu nang a̱lyiak mman-a̱byin na ta̱yuk da̱ a̱ni ma̱ a̱weang.<ref>{{Cite journal|last1=Chukwu|first1=A. O.|last2=Onweagba|first2=A. E.|last3=Nwosu|first3=C. S.|last4=Osondu|first4=P. C.|date=2011|title=Economic Assessment of Palm Oil Processing in Owerri Agricultural Zone of Imo State|url=https://www.ajol.info/index.php/ijard/article/view/75837|journal=International Journal of Agriculture and Rural Development|language=en|volume=14|issue=2|pages=703–706|doi=|issn=1595-9716}}</ref> A̱tsatsak a̱di̱dei sot-nta̱m a̱ghyang wa yet ghwut ma̱ng hya̱u-a̱fang mbeang a̱za̱za̱rak gat neet ma̱ a̱byin,<ref>{{Cite news |title=Opiah: With 18 Recovered Oil Wells, Imo Now Fourth Highest Producing State|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/06/29/opiah-with-18-recovered-oil-wells-imo-now-fourth-highest-producing-state/ |access-date=2022-09-03 |newspaper=[[This Day]]}}</ref> ma̱nang di̱ nfam a̱za ma̱ng jenshyung Imo na.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
rjkdfy2w7bdtdw6u2awlz3dpdq5d8x4
43285
43284
2026-05-23T16:38:16Z
Kambai Akau
15
43285
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin Imo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Imo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Imo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Imo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Imo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Imo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin Imo''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: Alaọha Imo) yet [[Bibyin Badundung Naijeriya|a̱byin badundung]] kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu, ka̱ si̱ byia̱ gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱tak na ma̱ng [[A̱byin Rivat]], a̱wot di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Abya]].<ref>{{Cite web |title=Imo {{!}} state, Nigeria {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Imo |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> Á̱ ku shyia̱ a̱lyoot nka neet ma̱ A̱ghyui Imo kikya ka̱ kpa̱ra̱p a̱ swak a̱byin ka di̱ gak fam a̱tyin a̱byin hu. A̱cyian a̱byin ka, kikya yet a̱keang Owere a̱wot a̱laseap A̱byin wu wa yet "A̱byin A̱lyia̱ Fam A̱tyin" ka.<ref>{{Cite web |title=Nigeria's 36 States and Their Slogans |url=https://nigerianfinder.com/nigerias-36-states-and-their-slogans/ |access-date=2022-03-12 |website=nigerianfinder.com|date=10 Zwat A̱ni̱nai 2019 }}</ref>
Mami bibyin badundung 36 hu mi̱ Naijeriya, Imo wa yet a̱tat wu di̱ yet a̱di̱dei mi̱ shi kyai a̱byin, a̱wot a̱ si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai mi̱ shi á̱niet]], ma̱ng á̱niet á̱ tyan ba̱ na bai milyon 5.4 ma̱ng kyang ma̱ a̱lyia̱ 2022.<ref>{{Cite web |title=Nigeria Population 2022 (Demographics, Maps, Graphs) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/nigeria-population |access-date=2022-09-03 |website=worldpopulationreview.com}}</ref> Di̱ fam lyennkhang-a̱byin, a̱byin ka shyia̱ di̱ ka̱u nkap nfeang nia tsi̱tsak susop a̱ni̱nian Da̱li̱ta Naija ji di̱ fam a̱tyin hu ka̱ya̱u ma̱ng susop byiek Ki̱rosi̱riva-Naija ji di̱ nfam jhyang a̱byin na. Za̱kwá lyennkhang-a̱byin jhyang nang á̱ maai a̱ li ma̱ a̱byin jija a̱ka̱ghyui ma̱ng a̱ca̱cet jujok nang A̱ghyui, A̱ghyui Imo, A̱ghyui Orashi, mbeang A̱ghyui Otamiri, na̱ á̱ bu si̱ mbyia̱ A̱gba̱ndang Jok Oguta wu di̱ fam jenshyung A̱byin Imo hu.<ref>{{Cite web |date=2022-07-22 |title=What are the two lakes in Imo State? |url=https://bigboardscouting.com/qa/what-are-the-two-lakes-in-imo-state.html |access-date=2022-09-03 |website=big board scouting |language=en-US |archive-date=3 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220903165853/https://bigboardscouting.com/qa/what-are-the-two-lakes-in-imo-state.html |url-status=dead }}</ref>
Tungzwa a̱byin Imo hu ni̱ ta̱yuk gba̱mgbam da̱ kpangti̱n a̱byinkhap ja, ma̱nang nyian a̱myia̱-nkwan, na̱ yet kyang hu nang a̱lyiak mman-a̱byin na ta̱yuk da̱ a̱ni ma̱ a̱weang.<ref>{{Cite journal|last1=Chukwu|first1=A. O.|last2=Onweagba|first2=A. E.|last3=Nwosu|first3=C. S.|last4=Osondu|first4=P. C.|date=2011|title=Economic Assessment of Palm Oil Processing in Owerri Agricultural Zone of Imo State|url=https://www.ajol.info/index.php/ijard/article/view/75837|journal=International Journal of Agriculture and Rural Development|language=en|volume=14|issue=2|pages=703–706|doi=|issn=1595-9716}}</ref> A̱tsatsak a̱di̱dei sot-nta̱m a̱ghyang wa yet ghwut ma̱ng hya̱u-a̱fang mbeang a̱za̱za̱rak gat neet ma̱ a̱byin,<ref>{{Cite news |title=Opiah: With 18 Recovered Oil Wells, Imo Now Fourth Highest Producing State|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/06/29/opiah-with-18-recovered-oil-wells-imo-now-fourth-highest-producing-state/ |access-date=2022-09-03 |newspaper=[[This Day]]}}</ref> ma̱nang di̱ nfam a̱za ma̱ng jenshyung Imo na.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
47ywg0ydiza3mvir7ofksii5vinawug
Sa:Si̱tet Kogi
14
7680
43290
2026-05-23T16:48:34Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Sa:Si̱tet Kogi]] nat [[Sa:A̱byin Kogi]]
43290
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[:Sa:A̱byin Kogi]]
0ytxvg6cbjolfa1wtj4k80urwmhkvnc
A̱byin A̱na̱mba̱ra
0
7681
43291
2026-05-23T17:03:46Z
Kambai Akau
15
Created page with "'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam..."
43291
wikitext
text/x-wiki
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref> while A̱nica wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
1lbny7duf4aicyokw39girlds9z72ze
43292
43291
2026-05-23T17:16:11Z
Kambai Akau
15
43292
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> while A̱nica wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱nica, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱p ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
3chj8luen0qbomm0boz1jaaumyb5et2
43293
43292
2026-05-23T17:26:42Z
Kambai Akau
15
43293
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> while A̱nica wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱nica, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱p ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱nica, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱nica]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
1c74pa4fokutjog7ms2ucst6noll2td
43294
43293
2026-05-23T17:39:49Z
Kambai Akau
15
43294
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> while A̱nica wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱nica, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱p ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱nica, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱nica]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref> A̱vwuo ka nang á̱ lyen a̱fwun nang A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱ni ku yet a̱ta̱bat tat-a̱ghyi ma̱ a̱di̱di̱t bya neet mi̱ kyang ku na lat ndyia̱ 800 ndbK na bah, nang A̱byintyok Nri gbangbang ka, nang a̱cyian kikya yet a̱keang nkhang Igbo-Ukwu ka ma̱ a̱byin ka a̱ja. A̱lyiak á̱niet-swat a̱byin A̱na̱mba̱ra ba yet [[A̱kum-a̱cyi (nwap)|A̱kum-a̱cyi]] kya,<ref>{{Cite web|title=Anambra State – SENDEF|url=http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|access-date=2021-03-09|language=en-US|archive-date=3 Zwat A̱taa 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210603164103/http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Igbo, sometimes (especially formerly) referred to as Ibo, are one of the largest single ethnicities in Africa|url=https://faculty.ucr.edu/~legneref/igbo/igbo2.htm|access-date=2021-03-09|website=faculty.ucr.edu}}</ref> a̱wot [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] kikya si̱ yet a̱lyem tai a̱byin ka.<ref>{{Cite journal|last=Onumajuru|first=V. C.|date=2016-06-06|title=A contrastive study of two varieties of Onicha and the Central Igbo language|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/137075|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=5|issue=2|pages=225–240|doi=10.4314/ijah.v5i2.18|issn=2227-5452|doi-access=free}}</ref>
Di̱n jen Zwang Ojukwu ji (1967–1970), A̱byin A̱na̱mba̱ra ku yet kap a̱byin-tyat kikya nang á̱ ku ngyei [[Byafra|Ga̱maá̱niet Byafra]] a̱ni nang á̱niet a̱guguut a̱byin A̱kum-a̱cyi bibya ku kpaat a̱ni. A̱na̱mba̱ra ku swuoa̱bung ba̱t mat zwang a̱ja.<ref>{{Cite news|date=2020-01-15|title=Remembering Nigeria's Biafra war that many prefer to forget|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51094093|access-date=2021-03-09}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Derrick|first=Jonathan|date=1984|title=West Africa's Worst Year of Famine|journal=African Affairs|volume=83|issue=332|pages=281–299|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097620|jstor=722349|issn=0001-9909}}</ref> A̱fwun ka, A̱byin A̱na̱mba̱ra yet a̱nyiung mami bibyin badundung Naijeriya nang á̱niet swan a̱ka̱keang a̱ swak a̱ni.<ref>{{Cite web|title=Anambra State Government – Light Of The Nation|url=https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|access-date=2021-03-09|website=old.anambrastate.gov.ng|archive-date=18 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118150649/https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: poverty rate, by state 2019|url=https://www.statista.com/statistics/1121438/poverty-headcount-rate-in-nigeria-by-state/|access-date=2021-03-09|website=Statista|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
c6jjbal9ti486ofrzmpqdoa935clgym
43295
43294
2026-05-23T17:40:09Z
Kambai Akau
15
43295
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> while A̱nica wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱nica, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱n ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱nica, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱nica]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref> A̱vwuo ka nang á̱ lyen a̱fwun nang A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱ni ku yet a̱ta̱bat tat-a̱ghyi ma̱ a̱di̱di̱t bya neet mi̱ kyang ku na lat ndyia̱ 800 ndbK na bah, nang A̱byintyok Nri gbangbang ka, nang a̱cyian kikya yet a̱keang nkhang Igbo-Ukwu ka ma̱ a̱byin ka a̱ja. A̱lyiak á̱niet-swat a̱byin A̱na̱mba̱ra ba yet [[A̱kum-a̱cyi (nwap)|A̱kum-a̱cyi]] kya,<ref>{{Cite web|title=Anambra State – SENDEF|url=http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|access-date=2021-03-09|language=en-US|archive-date=3 Zwat A̱taa 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210603164103/http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Igbo, sometimes (especially formerly) referred to as Ibo, are one of the largest single ethnicities in Africa|url=https://faculty.ucr.edu/~legneref/igbo/igbo2.htm|access-date=2021-03-09|website=faculty.ucr.edu}}</ref> a̱wot [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] kikya si̱ yet a̱lyem tai a̱byin ka.<ref>{{Cite journal|last=Onumajuru|first=V. C.|date=2016-06-06|title=A contrastive study of two varieties of Onicha and the Central Igbo language|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/137075|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=5|issue=2|pages=225–240|doi=10.4314/ijah.v5i2.18|issn=2227-5452|doi-access=free}}</ref>
Di̱n jen Zwang Ojukwu ji (1967–1970), A̱byin A̱na̱mba̱ra ku yet kap a̱byin-tyat kikya nang á̱ ku ngyei [[Byafra|Ga̱maá̱niet Byafra]] a̱ni nang á̱niet a̱guguut a̱byin A̱kum-a̱cyi bibya ku kpaat a̱ni. A̱na̱mba̱ra ku swuoa̱bung ba̱t mat zwang a̱ja.<ref>{{Cite news|date=2020-01-15|title=Remembering Nigeria's Biafra war that many prefer to forget|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51094093|access-date=2021-03-09}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Derrick|first=Jonathan|date=1984|title=West Africa's Worst Year of Famine|journal=African Affairs|volume=83|issue=332|pages=281–299|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097620|jstor=722349|issn=0001-9909}}</ref> A̱fwun ka, A̱byin A̱na̱mba̱ra yet a̱nyiung mami bibyin badundung Naijeriya nang á̱niet swan a̱ka̱keang a̱ swak a̱ni.<ref>{{Cite web|title=Anambra State Government – Light Of The Nation|url=https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|access-date=2021-03-09|website=old.anambrastate.gov.ng|archive-date=18 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118150649/https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: poverty rate, by state 2019|url=https://www.statista.com/statistics/1121438/poverty-headcount-rate-in-nigeria-by-state/|access-date=2021-03-09|website=Statista|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
iohm1b636suq0z0jo0i5q4rzti31hhs
43296
43295
2026-05-23T17:42:34Z
Kambai Akau
15
43296
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> while A̱nica wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱nica, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱n ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱nica, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱nica]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref> A̱vwuo ka nang á̱ lyen a̱fwun nang A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱ni ku yet a̱ta̱bat tat-a̱ghyi ma̱ a̱di̱di̱t bya neet mi̱ kyang ku na lat ndyia̱ 800 ndbK na bah, nang A̱byintyok Nri gbangbang ka, nang a̱cyian kikya yet a̱keang nkhang Igbo-Ukwu ka ma̱ a̱byin ka a̱ja. A̱lyiak á̱niet-swat a̱byin A̱na̱mba̱ra ba yet [[A̱kum-a̱cyi (nwap)|A̱kum-a̱cyi]] kya,<ref>{{Cite web|title=Anambra State – SENDEF|url=http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|access-date=2021-03-09|language=en-US|archive-date=3 Zwat A̱taa 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210603164103/http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Igbo, sometimes (especially formerly) referred to as Ibo, are one of the largest single ethnicities in Africa|url=https://faculty.ucr.edu/~legneref/igbo/igbo2.htm|access-date=2021-03-09|website=faculty.ucr.edu}}</ref> a̱wot [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] kikya si̱ yet a̱lyem tai a̱byin ka.<ref>{{Cite journal|last=Onumajuru|first=V. C.|date=2016-06-06|title=A contrastive study of two varieties of Onicha and the Central Igbo language|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/137075|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=5|issue=2|pages=225–240|doi=10.4314/ijah.v5i2.18|issn=2227-5452|doi-access=free}}</ref>
Di̱n jen Zwang Ojukwu ji (1967–1970), A̱byin A̱na̱mba̱ra ku yet kap a̱byin-tyat kikya nang á̱ ku ngyei [[Byafra|Ga̱maá̱niet Byafra]] a̱ni nang á̱niet a̱guguut a̱byin A̱kum-a̱cyi bibya ku kpaat a̱ni. A̱na̱mba̱ra ku swuoa̱bung ba̱t mat zwang a̱ja.<ref>{{Cite news|date=2020-01-15|title=Remembering Nigeria's Biafra war that many prefer to forget|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51094093|access-date=2021-03-09}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Derrick|first=Jonathan|date=1984|title=West Africa's Worst Year of Famine|journal=African Affairs|volume=83|issue=332|pages=281–299|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097620|jstor=722349|issn=0001-9909}}</ref> A̱fwun ka, A̱byin A̱na̱mba̱ra yet a̱nyiung mami bibyin badundung Naijeriya nang á̱niet swan a̱ka̱keang a̱ swak a̱ni.<ref>{{Cite web|title=Anambra State Government – Light Of The Nation|url=https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|access-date=2021-03-09|website=old.anambrastate.gov.ng|archive-date=18 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118150649/https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: poverty rate, by state 2019|url=https://www.statista.com/statistics/1121438/poverty-headcount-rate-in-nigeria-by-state/|access-date=2021-03-09|website=Statista|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
4fnd8qmffd5f0dhaikcqetivv2tl18c
43297
43296
2026-05-23T18:00:06Z
Kambai Akau
15
43297
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> while A̱nica wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱nica, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱n ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱nica, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱nica]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref> A̱vwuo ka nang á̱ lyen a̱fwun nang A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱ni ku yet a̱ta̱bat tat-a̱ghyi ma̱ a̱di̱di̱t bya neet mi̱ kyang ku na lat ndyia̱ 800 ndbK na bah, nang A̱byintyok Nri gbangbang ka, nang a̱cyian kikya yet a̱keang nkhang Igbo-Ukwu ka ma̱ a̱byin ka a̱ja. A̱lyiak á̱niet-swat a̱byin A̱na̱mba̱ra ba yet [[A̱kum-a̱cyi (nwap)|A̱kum-a̱cyi]] kya,<ref>{{Cite web|title=Anambra State – SENDEF|url=http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|access-date=2021-03-09|language=en-US|archive-date=3 Zwat A̱taa 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210603164103/http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Igbo, sometimes (especially formerly) referred to as Ibo, are one of the largest single ethnicities in Africa|url=https://faculty.ucr.edu/~legneref/igbo/igbo2.htm|access-date=2021-03-09|website=faculty.ucr.edu}}</ref> a̱wot [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] kikya si̱ yet a̱lyem tai a̱byin ka.<ref>{{Cite journal|last=Onumajuru|first=V. C.|date=2016-06-06|title=A contrastive study of two varieties of Onicha and the Central Igbo language|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/137075|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=5|issue=2|pages=225–240|doi=10.4314/ijah.v5i2.18|issn=2227-5452|doi-access=free}}</ref>
Di̱n jen Zwang Ojukwu ji (1967–1970), A̱byin A̱na̱mba̱ra ku yet kap a̱byin-tyat kikya nang á̱ ku ngyei [[Byafra|Ga̱maá̱niet Byafi̱ra]] a̱ni nang á̱niet a̱guguut a̱byin A̱kum-a̱cyi bibya ku kpaat a̱ni. A̱na̱mba̱ra ku swuoa̱bung ba̱t mat zwang a̱ja.<ref>{{Cite news|date=2020-01-15|title=Remembering Nigeria's Biafra war that many prefer to forget|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51094093|access-date=2021-03-09}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Derrick|first=Jonathan|date=1984|title=West Africa's Worst Year of Famine|journal=African Affairs|volume=83|issue=332|pages=281–299|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097620|jstor=722349|issn=0001-9909}}</ref> A̱fwun ka, A̱byin A̱na̱mba̱ra yet a̱nyiung mami bibyin badundung Naijeriya nang á̱niet swan a̱ka̱keang a̱ swak a̱ni.<ref>{{Cite web|title=Anambra State Government – Light Of The Nation|url=https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|access-date=2021-03-09|website=old.anambrastate.gov.ng|archive-date=18 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118150649/https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: poverty rate, by state 2019|url=https://www.statista.com/statistics/1121438/poverty-headcount-rate-in-nigeria-by-state/|access-date=2021-03-09|website=Statista|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
50lst9dednqvc7jqll9yozbj5bmu7wx
43298
43297
2026-05-23T18:07:46Z
Kambai Akau
15
43298
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> while [[A̱ni̱ca]] wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱ni̱ca, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱n ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱ni̱ca, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱ni̱ca]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref> A̱vwuo ka nang á̱ lyen a̱fwun nang A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱ni ku yet a̱ta̱bat tat-a̱ghyi ma̱ a̱di̱di̱t bya neet mi̱ kyang ku na lat ndyia̱ 800 ndbK na bah, nang A̱byintyok Nri gbangbang ka, nang a̱cyian kikya yet a̱keang nkhang Igbo-Ukwu ka ma̱ a̱byin ka a̱ja. A̱lyiak á̱niet-swat a̱byin A̱na̱mba̱ra ba yet [[A̱kum-a̱cyi (nwap)|A̱kum-a̱cyi]] kya,<ref>{{Cite web|title=Anambra State – SENDEF|url=http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|access-date=2021-03-09|language=en-US|archive-date=3 Zwat A̱taa 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210603164103/http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Igbo, sometimes (especially formerly) referred to as Ibo, are one of the largest single ethnicities in Africa|url=https://faculty.ucr.edu/~legneref/igbo/igbo2.htm|access-date=2021-03-09|website=faculty.ucr.edu}}</ref> a̱wot [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] kikya si̱ yet a̱lyem tai a̱byin ka.<ref>{{Cite journal|last=Onumajuru|first=V. C.|date=2016-06-06|title=A contrastive study of two varieties of Onicha and the Central Igbo language|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/137075|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=5|issue=2|pages=225–240|doi=10.4314/ijah.v5i2.18|issn=2227-5452|doi-access=free}}</ref>
Di̱n jen Zwang Ojukwu ji (1967–1970), A̱byin A̱na̱mba̱ra ku yet kap a̱byin-tyat kikya nang á̱ ku ngyei [[Byafra|Ga̱maá̱niet Byafi̱ra]] a̱ni nang á̱niet a̱guguut a̱byin A̱kum-a̱cyi bibya ku kpaat a̱ni. A̱na̱mba̱ra ku swuoa̱bung ba̱t mat zwang a̱ja.<ref>{{Cite news|date=2020-01-15|title=Remembering Nigeria's Biafra war that many prefer to forget|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51094093|access-date=2021-03-09}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Derrick|first=Jonathan|date=1984|title=West Africa's Worst Year of Famine|journal=African Affairs|volume=83|issue=332|pages=281–299|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097620|jstor=722349|issn=0001-9909}}</ref> A̱fwun ka, A̱byin A̱na̱mba̱ra yet a̱nyiung mami bibyin badundung Naijeriya nang á̱niet swan a̱ka̱keang a̱ swak a̱ni.<ref>{{Cite web|title=Anambra State Government – Light Of The Nation|url=https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|access-date=2021-03-09|website=old.anambrastate.gov.ng|archive-date=18 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118150649/https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: poverty rate, by state 2019|url=https://www.statista.com/statistics/1121438/poverty-headcount-rate-in-nigeria-by-state/|access-date=2021-03-09|website=Statista|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
h9b37rifsauaa6jx6hybjx3lpqiiob5
43299
43298
2026-05-23T18:08:23Z
Kambai Akau
15
43299
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> ma̱nang [[A̱ni̱ca]] wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱ni̱ca, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱n ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱ni̱ca, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱ni̱ca]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref> A̱vwuo ka nang á̱ lyen a̱fwun nang A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱ni ku yet a̱ta̱bat tat-a̱ghyi ma̱ a̱di̱di̱t bya neet mi̱ kyang ku na lat ndyia̱ 800 ndbK na bah, nang A̱byintyok Nri gbangbang ka, nang a̱cyian kikya yet a̱keang nkhang Igbo-Ukwu ka ma̱ a̱byin ka a̱ja. A̱lyiak á̱niet-swat a̱byin A̱na̱mba̱ra ba yet [[A̱kum-a̱cyi (nwap)|A̱kum-a̱cyi]] kya,<ref>{{Cite web|title=Anambra State – SENDEF|url=http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|access-date=2021-03-09|language=en-US|archive-date=3 Zwat A̱taa 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210603164103/http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Igbo, sometimes (especially formerly) referred to as Ibo, are one of the largest single ethnicities in Africa|url=https://faculty.ucr.edu/~legneref/igbo/igbo2.htm|access-date=2021-03-09|website=faculty.ucr.edu}}</ref> a̱wot [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] kikya si̱ yet a̱lyem tai a̱byin ka.<ref>{{Cite journal|last=Onumajuru|first=V. C.|date=2016-06-06|title=A contrastive study of two varieties of Onicha and the Central Igbo language|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/137075|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=5|issue=2|pages=225–240|doi=10.4314/ijah.v5i2.18|issn=2227-5452|doi-access=free}}</ref>
Di̱n jen Zwang Ojukwu ji (1967–1970), A̱byin A̱na̱mba̱ra ku yet kap a̱byin-tyat kikya nang á̱ ku ngyei [[Byafra|Ga̱maá̱niet Byafi̱ra]] a̱ni nang á̱niet a̱guguut a̱byin A̱kum-a̱cyi bibya ku kpaat a̱ni. A̱na̱mba̱ra ku swuoa̱bung ba̱t mat zwang a̱ja.<ref>{{Cite news|date=2020-01-15|title=Remembering Nigeria's Biafra war that many prefer to forget|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51094093|access-date=2021-03-09}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Derrick|first=Jonathan|date=1984|title=West Africa's Worst Year of Famine|journal=African Affairs|volume=83|issue=332|pages=281–299|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097620|jstor=722349|issn=0001-9909}}</ref> A̱fwun ka, A̱byin A̱na̱mba̱ra yet a̱nyiung mami bibyin badundung Naijeriya nang á̱niet swan a̱ka̱keang a̱ swak a̱ni.<ref>{{Cite web|title=Anambra State Government – Light Of The Nation|url=https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|access-date=2021-03-09|website=old.anambrastate.gov.ng|archive-date=18 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118150649/https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: poverty rate, by state 2019|url=https://www.statista.com/statistics/1121438/poverty-headcount-rate-in-nigeria-by-state/|access-date=2021-03-09|website=Statista|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
5zfg68n7cedgfk1y6vdhh8pidvkj1f3
43300
43299
2026-05-23T18:09:35Z
Kambai Akau
15
43300
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin A̱na̱mba̱ra/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin A̱na̱mba̱ra''' ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Alaọha Anambra}}; {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Anambra State.wav|Fa̱k|help=no}}) yet a a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] ka̱ byia̱ gak ma̱ngby [[A̱byin Da̱li̱ta|Da̱li̱ta]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Imo|Imo]] ma̱ng [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin Inugu|Inugu]] di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng [[A̱byin Kogi|Kogi]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{cite web | title=Igbo culture, Awka, Onitsha, Map | website=Encyclopedia Britannica | date=2025-08-25 | url=https://www.britannica.com/place/Anambra | access-date=2025-09-04}}</ref> A̱keang Oka kya yet a̱cyian a̱byin ka<ref>{{Cite news| title=A vision for Awka |newspaper=The Nation| date=2015-03-05 | url=https://thenationonlineng.net/a-vision-for-awka/amp/ |location=Lagos, Nigeria| access-date=2025-09-04}}</ref><ref>{{Cite news | title=24 Years After... Anambra Still In Search For A Befitting Capital |newspaper=The Guardian| date=2015-09-27 | url=https://guardian.ng/sunday-magazine/24-years-after-anambra-still-in-search-for-a-befitting-capital/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]| access-date=2025-09-04}}</ref> ma̱nang [[A̱ni̱ca]] wa si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang wu ma̱ng shi á̱niet.<ref>{{Cite news | last=Simwa | first=Adrianna | title=The largest town in Anambra State in 2018 and interesting facts about it |newspaper=Legit.ng| date=2018-12-18 | url=https://www.legit.ng/1210231-biggest-town-anambra-state-terms-population-facts-it.html | access-date=2025-09-04}}</ref>
Á̱ ku ci̱t a̱lyoot a̱byin kikya neet ma̱ a̱si̱ A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱lyen ka, fam hu á̱ ku ka̱u á̱ si̱ shyia̱ bibyin Inugu, A̱na̱mba̱ra, ma̱ng nkap A̱bonyi a̱fwun a̱ni. Á̱ kpaat a̱khwukhwop A̱byin A̱na̱mba̱ra wu ma̱ a̱lyia̱ 1976 kya neet mi̱ A̱byin A̱tyin-A̱ka̱wa̱tyia̱ gbangbang ka. A̱lyoot ka neet ma̱ A̱ghyui Omambala kikya, a̱ghyui a̱ghyang ka̱ kpa̱ra̱m a̱ sweap a̱byin ka a̱ni. A̱lyoot ''Omambala'' kikya A̱shong ba si̱ bwuak ka̱ si̱ yet "A̱na̱mba̱ra" a̱ni.<ref>{{Cite web |last=Grid 3 |first=Nigeria |title=Anambra |url=https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |access-date=26 June 2022 |archive-date=26 Zwat A̱kubunyiung 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220926112324/https://grid3.gov.ng/state/about/anambra |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite journal |last=Ezenwa-Ohaeto |first=Ngozi |date=2013 |title=Sociolinguistic import of name-clipping among Omambala cultural zone in Anambra state |url=https://www.ajol.info/index.php/cajtms/article/view/117032 |journal=Creative Artist: A Journal of Theatre and Media Studies |volume=7 |issue=2 |pages=111–128}}</ref> A̱cyian a̱byin kikya yet Oka. A̱keang A̱ni̱ca, a̱keang a̱na̱nwuai a̱ghyui ka̱ byia̱ nkhang a̱ni neet di̱n jen ta̱wap-a̱byin A̱bi̱ri̱ti̱n ji, si̱ ya a̱son di̱ yet a̱tsatsak a̱cyian kaswuo ma̱ a̱byin ka, ma̱nang Nnewi si̱ yet feang hu di̱ shi yaan kaswuo hu ku si̱ bu a̱gba̱ndang a̱vwuo jhyi nkyang nfai meang.<ref>{{Cite web |title=Onitsha {{!}} Location, Facts, & Population {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2022-03-12 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
A̱lyoot tam A̱byin A̱na̱mba̱ra kikya yet "Sai A̱byin hu," a̱wot kikya si̱ yet [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱naai hu ma̱ng shi á̱niet]]<ref>{{Cite web |title=Top 10 Most Populated States in Nigeria (2022) |url=http://www.wefinder24.com/2022/02/top-10-most-populated-states-in-nigeria.html |access-date=2022-08-30}}</ref> mi̱ Naijeriya, shimba á̱ghyang á̱niet ku ya fwuang ba̱t nyia̱ A̱ni̱ca, ''Africapolis'' ku ta̱taat nyia̱ a̱keang ka̱ shi a̱ swak kuzang ka ma̱ a̱byin ka mi̱ shi kyai a̱byin mbeang shi á̱niet shyia̱ ma̱ng á̱niet milyon 8.5 ma̱ng kyang tazwa ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱wot si̱ a̱hwa si̱ tyia̱ [[A̱ni̱ca]] si̱ yet a̱vwuo a̱nyiung ma̱ a̱ka̱vwuo na̱ yet a̱ca̱cet a̱ni mi̱ [[Naijeriya]] di̱n vak shi á̱niet.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950-2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Top 50 Agglomerations in Africa|url=https://africapolis.org/en/research/top-50-largest-agglomerations|publisher=Africapolis}}|</ref><ref>{{Cite journal |first1=Dominic Chukwuka |last1=Ndulue |first2=Romanus Udegbunam |last2=Ayadiuno |date=2021 |title=PRINCIPAL COMPONENT ANALYSIS OF FACTORS INFLUENCING MODE OF MOVEMENT IN ANAMBRA STATE, SOUTH EAST NIGERIA |url=https://www.researchgate.net/publication/352166052 |journal=Turkish Journal of Physiotherapy and Rehabilitation |volume=32 |issue=3 |pages=3837–3848}}</ref><ref>{{Cite web |last=World |first=Population Review |date=2022 |title=Population of Cities in Nigeria (2022) |url=https://worldpopulationreview.com/countries/cities/nigeria |access-date=26 Zwat A̱taa 2022}}</ref> A̱vwuo ka nang á̱ lyen a̱fwun nang A̱byin A̱na̱mba̱ra a̱ni ku yet a̱ta̱bat tat-a̱ghyi ma̱ a̱di̱di̱t bya neet mi̱ kyang ku na lat ndyia̱ 800 ndbK na bah, nang A̱byintyok Nri gbangbang ka, nang a̱cyian kikya yet a̱keang nkhang Igbo-Ukwu ka ma̱ a̱byin ka a̱ja. A̱lyiak á̱niet-swat a̱byin A̱na̱mba̱ra ba yet [[A̱kum-a̱cyi (nwap)|A̱kum-a̱cyi]] kya,<ref>{{Cite web|title=Anambra State – SENDEF|url=http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|access-date=2021-03-09|language=en-US|archive-date=3 Zwat A̱taa 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210603164103/http://southeast.ng/sendef/the-region/anambra-state/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Igbo, sometimes (especially formerly) referred to as Ibo, are one of the largest single ethnicities in Africa|url=https://faculty.ucr.edu/~legneref/igbo/igbo2.htm|access-date=2021-03-09|website=faculty.ucr.edu}}</ref> a̱wot [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] kikya si̱ yet a̱lyem tai a̱byin ka.<ref>{{Cite journal|last=Onumajuru|first=V. C.|date=2016-06-06|title=A contrastive study of two varieties of Onicha and the Central Igbo language|url=https://www.ajol.info/index.php/ijah/article/view/137075|journal=AFRREV IJAH: An International Journal of Arts and Humanities|language=en|volume=5|issue=2|pages=225–240|doi=10.4314/ijah.v5i2.18|issn=2227-5452|doi-access=free}}</ref>
Di̱n jen Zwang Ojukwu ji (1967–1970), A̱byin A̱na̱mba̱ra ku yet kap a̱byin-tyat kikya nang á̱ ku ngyei [[Byafra|Ga̱maá̱niet Byafi̱ra]] a̱ni nang á̱niet a̱guguut a̱byin A̱kum-a̱cyi bibya ku kpaat a̱ni. A̱na̱mba̱ra ku swuoa̱bung ba̱t mat zwang a̱ja.<ref>{{Cite news|date=2020-01-15|title=Remembering Nigeria's Biafra war that many prefer to forget|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51094093|access-date=2021-03-09}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Derrick|first=Jonathan|date=1984|title=West Africa's Worst Year of Famine|journal=African Affairs|volume=83|issue=332|pages=281–299|doi=10.1093/oxfordjournals.afraf.a097620|jstor=722349|issn=0001-9909}}</ref> A̱fwun ka, A̱byin A̱na̱mba̱ra yet a̱nyiung mami bibyin badundung Naijeriya nang á̱niet swan a̱ka̱keang a̱ swak a̱ni.<ref>{{Cite web|title=Anambra State Government – Light Of The Nation|url=https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|access-date=2021-03-09|website=old.anambrastate.gov.ng|archive-date=18 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211118150649/https://old.anambrastate.gov.ng/urbanization-and-regional-planning|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: poverty rate, by state 2019|url=https://www.statista.com/statistics/1121438/poverty-headcount-rate-in-nigeria-by-state/|access-date=2021-03-09|website=Statista|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra|*]]
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
akal713y6l83ayv8fq19kf99mxf93j1
Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra
14
7682
43301
2026-05-23T18:09:48Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]"
43301
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
tmaaqf0ty8usmxmoma2mze4k309lo3a
A̱ni̱ca
0
7683
43302
2026-05-23T18:18:53Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{Databox}} '''A̱ni̱ca'''{{IPAc-en|audio=LL-Q33578_(ibo)-Celetex-Onitsha.wav}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Ọ̀nị̀chà Mmílí}}<ref name=":1">{{cite book |title=Njepu amaka—migration is rewarding: a sociocultural anthropological study of global economic migration |first=Eloka Chijioke Paul Nwolisa |last=Okanga |page=63 |publisher=Peter Lang |year=2003 |isbn=0-8204-6090-7}}</ref> ku mi̱ ''Ọ̀nị̀chà'') yet a̱keang kya di̱ khwong..."
43302
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱ni̱ca'''{{IPAc-en|audio=LL-Q33578_(ibo)-Celetex-Onitsha.wav}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Ọ̀nị̀chà Mmílí}}<ref name=":1">{{cite book |title=Njepu amaka—migration is rewarding: a sociocultural anthropological study of global economic migration |first=Eloka Chijioke Paul Nwolisa |last=Okanga |page=63 |publisher=Peter Lang |year=2003 |isbn=0-8204-6090-7}}</ref> ku mi̱ ''Ọ̀nị̀chà'') yet a̱keang kya di̱ khwong a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu, ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], Naijeriya. A̱ni̱ca dundung ma̱ng á̱ghyang a̱ka̱ceang ma̱ a̱di̱di̱t di̱ fam a̱tak A̱byin A̱na̱mba̱ra, fam a̱za [[A̱byin Imo]] ma̱ng [[A̱byin Da̱li̱ta]] ka̱ hyia̱k nka a̱ni di̱ fam jenshyung [[A̱ghyui Naija]] hu, yet fam meti̱ropolit hwa ku yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref>{{Cite web |date=2023-10-11 |title=Onitsha {{!}} Nigeria, Map, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2023-11-08 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ajemates.org/index.php/ajemates/article/download/278/247 |access-date=2023-11-08|title=Onitsha, Anambra state urbanization and the housing challenges |website=www.ajemates.org}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{A̱ka̱keang Naijeriya}}
[[Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra]]
q1yeh3orp818ul2539tneshhvdmznfs
43303
43302
2026-05-23T18:29:14Z
Kambai Akau
15
43303
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱ni̱ca'''{{IPAc-en|audio=LL-Q33578_(ibo)-Celetex-Onitsha.wav}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Ọ̀nị̀chà Mmílí}}<ref name=":1">{{cite book |title=Njepu amaka—migration is rewarding: a sociocultural anthropological study of global economic migration |first=Eloka Chijioke Paul Nwolisa |last=Okanga |page=63 |publisher=Peter Lang |year=2003 |isbn=0-8204-6090-7}}</ref> ku mi̱ ''Ọ̀nị̀chà'') yet a̱keang kya di̱ khwong a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu, ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], Naijeriya. A̱ni̱ca dundung ma̱ng á̱ghyang a̱ka̱ceang ma̱ a̱di̱di̱t di̱ fam a̱tak A̱byin A̱na̱mba̱ra, fam a̱za [[A̱byin Imo]] ma̱ng [[A̱byin Da̱li̱ta]] ka̱ hyia̱k nka a̱ni di̱ fam jenshyung [[A̱ghyui Naija]] hu, yet fam meti̱ropolit hwa ku yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref>{{Cite web |date=2023-10-11 |title=Onitsha {{!}} Nigeria, Map, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2023-11-08 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ajemates.org/index.php/ajemates/article/download/278/247 |access-date=2023-11-08|title=Onitsha, Anambra state urbanization and the housing challenges |website=www.ajemates.org}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2016, a̱gba̱ndang kap A̱ni̱ca wu ku byia̱ á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ nat ntat milyon a̱ni̱nai a̱ni mi̱ nfam a̱ka̱wa̱tyia̱ ma̱ng a̱tak a̱byin A̱na̱mba̱ra na na̱ ngeap nwuo mami a̱byin Da̱li̱ta a̱ni di̱ fam jenshyung mbeang a̱byin Imo di̱ fam a̱tak hu.<ref name="Africapolis">{{Cite web |title= Africapolis |url=https://africapolis.org/en/explore?agglomeration=Onitsha&country=Nigeria&poprange=1,2,3,4,5,6&year=2020 |access-date=2024-02-23}}</ref> Á̱ nwuan a̱gba̱ndang fam A̱ni̱ca wu gu ngeap a̱ nwuo mi̱ bibyin badundung ntat huni a̱ni nang nyiung mami nfam meti̱ropolit na̱ shi a̱ swak a̱ni mi̱ Naijeriya di̱n vak shi á̱niet ma̱ng shi a̱byin.<ref name="mckinsey_reimagining">{{Cite web |title=Reimagining economic growth in Africa |url=https://www.mckinsey.com/~/media/mckinsey/mckinsey%20global%20institute/our%20research/reimagining%20economic%20growth%20in%20africa%20turning%20diversity%20into%20opportunity/reimagining-economic-growth-in-africa-v6.pdf|website=www.mckinsey.com}}</ref> Ngeang a̱gba̱ndang a̱keang A̱ni̱ca hu si̱ tyia̱ a̱ka̱keang nang Asaba, Obosi, Ogidi, Oba, Ogbaru, Nnewi, a̱cyian A̱byin A̱na̱mba̱ra ka Oka naat Olu ma̱ a̱byin Imo si̱ mun a̱ yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref name="mckinsey_reimagining"/> Mi̱ da̱ a̱lyia̱ 2025, a̱tsak a̱keang A̱ni̱ca wu ku byia̱ kyang hu á̱ tyan ku na bai á̱ 5,628,000 a̱ni.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950–2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{A̱ka̱keang Swanta}}
[[Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra]]
5p3x310h7xxrskr8gpj5y1zadhfe3kh
43304
43303
2026-05-23T18:29:29Z
Kambai Akau
15
/* A̱ya̱fang */
43304
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱ni̱ca'''{{IPAc-en|audio=LL-Q33578_(ibo)-Celetex-Onitsha.wav}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Ọ̀nị̀chà Mmílí}}<ref name=":1">{{cite book |title=Njepu amaka—migration is rewarding: a sociocultural anthropological study of global economic migration |first=Eloka Chijioke Paul Nwolisa |last=Okanga |page=63 |publisher=Peter Lang |year=2003 |isbn=0-8204-6090-7}}</ref> ku mi̱ ''Ọ̀nị̀chà'') yet a̱keang kya di̱ khwong a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu, ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], Naijeriya. A̱ni̱ca dundung ma̱ng á̱ghyang a̱ka̱ceang ma̱ a̱di̱di̱t di̱ fam a̱tak A̱byin A̱na̱mba̱ra, fam a̱za [[A̱byin Imo]] ma̱ng [[A̱byin Da̱li̱ta]] ka̱ hyia̱k nka a̱ni di̱ fam jenshyung [[A̱ghyui Naija]] hu, yet fam meti̱ropolit hwa ku yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref>{{Cite web |date=2023-10-11 |title=Onitsha {{!}} Nigeria, Map, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2023-11-08 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ajemates.org/index.php/ajemates/article/download/278/247 |access-date=2023-11-08|title=Onitsha, Anambra state urbanization and the housing challenges |website=www.ajemates.org}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2016, a̱gba̱ndang kap A̱ni̱ca wu ku byia̱ á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ nat ntat milyon a̱ni̱nai a̱ni mi̱ nfam a̱ka̱wa̱tyia̱ ma̱ng a̱tak a̱byin A̱na̱mba̱ra na na̱ ngeap nwuo mami a̱byin Da̱li̱ta a̱ni di̱ fam jenshyung mbeang a̱byin Imo di̱ fam a̱tak hu.<ref name="Africapolis">{{Cite web |title= Africapolis |url=https://africapolis.org/en/explore?agglomeration=Onitsha&country=Nigeria&poprange=1,2,3,4,5,6&year=2020 |access-date=2024-02-23}}</ref> Á̱ nwuan a̱gba̱ndang fam A̱ni̱ca wu gu ngeap a̱ nwuo mi̱ bibyin badundung ntat huni a̱ni nang nyiung mami nfam meti̱ropolit na̱ shi a̱ swak a̱ni mi̱ Naijeriya di̱n vak shi á̱niet ma̱ng shi a̱byin.<ref name="mckinsey_reimagining">{{Cite web |title=Reimagining economic growth in Africa |url=https://www.mckinsey.com/~/media/mckinsey/mckinsey%20global%20institute/our%20research/reimagining%20economic%20growth%20in%20africa%20turning%20diversity%20into%20opportunity/reimagining-economic-growth-in-africa-v6.pdf|website=www.mckinsey.com}}</ref> Ngeang a̱gba̱ndang a̱keang A̱ni̱ca hu si̱ tyia̱ a̱ka̱keang nang Asaba, Obosi, Ogidi, Oba, Ogbaru, Nnewi, a̱cyian A̱byin A̱na̱mba̱ra ka Oka naat Olu ma̱ a̱byin Imo si̱ mun a̱ yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref name="mckinsey_reimagining"/> Mi̱ da̱ a̱lyia̱ 2025, a̱tsak a̱keang A̱ni̱ca wu ku byia̱ kyang hu á̱ tyan ku na bai á̱ 5,628,000 a̱ni.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950–2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra]]
0lbtt5xn48da241gseiwi5kml6njksw
43306
43304
2026-05-23T18:33:02Z
Kambai Akau
15
43306
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ni̱ca/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ni̱ca/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ni̱ca/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ni̱ca/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ni̱ca/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ni̱ca/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱ni̱ca'''{{IPAc-en|audio=LL-Q33578_(ibo)-Celetex-Onitsha.wav}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Ọ̀nị̀chà Mmílí}}<ref name=":1">{{cite book |title=Njepu amaka—migration is rewarding: a sociocultural anthropological study of global economic migration |first=Eloka Chijioke Paul Nwolisa |last=Okanga |page=63 |publisher=Peter Lang |year=2003 |isbn=0-8204-6090-7}}</ref> ku mi̱ ''Ọ̀nị̀chà'') yet a̱keang kya di̱ khwong a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu, ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], Naijeriya. A̱ni̱ca dundung ma̱ng á̱ghyang a̱ka̱ceang ma̱ a̱di̱di̱t di̱ fam a̱tak A̱byin A̱na̱mba̱ra, fam a̱za [[A̱byin Imo]] ma̱ng [[A̱byin Da̱li̱ta]] ka̱ hyia̱k nka a̱ni di̱ fam jenshyung [[A̱ghyui Naija]] hu, yet fam meti̱ropolit hwa ku yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref>{{Cite web |date=2023-10-11 |title=Onitsha {{!}} Nigeria, Map, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2023-11-08 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ajemates.org/index.php/ajemates/article/download/278/247 |access-date=2023-11-08|title=Onitsha, Anambra state urbanization and the housing challenges |website=www.ajemates.org}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2016, a̱gba̱ndang kap A̱ni̱ca wu ku byia̱ á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ nat ntat milyon a̱ni̱nai a̱ni mi̱ nfam a̱ka̱wa̱tyia̱ ma̱ng a̱tak a̱byin A̱na̱mba̱ra na na̱ ngeap nwuo mami a̱byin Da̱li̱ta a̱ni di̱ fam jenshyung mbeang a̱byin Imo di̱ fam a̱tak hu.<ref name="Africapolis">{{Cite web |title= Africapolis |url=https://africapolis.org/en/explore?agglomeration=Onitsha&country=Nigeria&poprange=1,2,3,4,5,6&year=2020 |access-date=2024-02-23}}</ref> Á̱ nwuan a̱gba̱ndang fam A̱ni̱ca wu gu ngeap a̱ nwuo mi̱ bibyin badundung ntat huni a̱ni nang nyiung mami nfam meti̱ropolit na̱ shi a̱ swak a̱ni mi̱ Naijeriya di̱n vak shi á̱niet ma̱ng shi a̱byin.<ref name="mckinsey_reimagining">{{Cite web |title=Reimagining economic growth in Africa |url=https://www.mckinsey.com/~/media/mckinsey/mckinsey%20global%20institute/our%20research/reimagining%20economic%20growth%20in%20africa%20turning%20diversity%20into%20opportunity/reimagining-economic-growth-in-africa-v6.pdf|website=www.mckinsey.com}}</ref> Ngeang a̱gba̱ndang a̱keang A̱ni̱ca hu si̱ tyia̱ a̱ka̱keang nang Asaba, Obosi, Ogidi, Oba, Ogbaru, Nnewi, a̱cyian A̱byin A̱na̱mba̱ra ka Oka naat Olu ma̱ a̱byin Imo si̱ mun a̱ yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref name="mckinsey_reimagining"/> Mi̱ da̱ a̱lyia̱ 2025, a̱tsak a̱keang A̱ni̱ca wu ku byia̱ kyang hu á̱ tyan ku na bai á̱ 5,628,000 a̱ni.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950–2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra]]
qi6jehycf3k7kd4kcy0fyqg81u43194
43307
43306
2026-05-23T18:37:25Z
Kambai Akau
15
43307
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ni̱ca/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ni̱ca/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ni̱ca/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ni̱ca/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ni̱ca/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ni̱ca/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱ni̱ca'''{{Audio|LL-Q33578_(ibo)-Celetex-Onitsha.wav|Fa̱k|help=no}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Ọ̀nị̀chà Mmílí}}<ref name=":1">{{cite book |title=Njepu amaka—migration is rewarding: a sociocultural anthropological study of global economic migration |first=Eloka Chijioke Paul Nwolisa |last=Okanga |page=63 |publisher=Peter Lang |year=2003 |isbn=0-8204-6090-7}}</ref> ku mi̱ ''Ọ̀nị̀chà'') yet a̱keang kya di̱ khwong a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu, ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], Naijeriya. A̱ni̱ca dundung ma̱ng á̱ghyang a̱ka̱ceang ma̱ a̱di̱di̱t di̱ fam a̱tak A̱byin A̱na̱mba̱ra, fam a̱za [[A̱byin Imo]] ma̱ng [[A̱byin Da̱li̱ta]] ka̱ hyia̱k nka a̱ni di̱ fam jenshyung [[A̱ghyui Naija]] hu, yet fam meti̱ropolit hwa ku yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref>{{Cite web |date=2023-10-11 |title=Onitsha {{!}} Nigeria, Map, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2023-11-08 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ajemates.org/index.php/ajemates/article/download/278/247 |access-date=2023-11-08|title=Onitsha, Anambra state urbanization and the housing challenges |website=www.ajemates.org}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2016, a̱gba̱ndang kap A̱ni̱ca wu ku byia̱ á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ nat ntat milyon a̱ni̱nai a̱ni mi̱ nfam a̱ka̱wa̱tyia̱ ma̱ng a̱tak a̱byin A̱na̱mba̱ra na na̱ ngeap nwuo mami a̱byin Da̱li̱ta a̱ni di̱ fam jenshyung mbeang a̱byin Imo di̱ fam a̱tak hu.<ref name="Africapolis">{{Cite web |title= Africapolis |url=https://africapolis.org/en/explore?agglomeration=Onitsha&country=Nigeria&poprange=1,2,3,4,5,6&year=2020 |access-date=2024-02-23}}</ref> Á̱ nwuan a̱gba̱ndang fam A̱ni̱ca wu gu ngeap a̱ nwuo mi̱ bibyin badundung ntat huni a̱ni nang nyiung mami nfam meti̱ropolit na̱ shi a̱ swak a̱ni mi̱ Naijeriya di̱n vak shi á̱niet ma̱ng shi a̱byin.<ref name="mckinsey_reimagining">{{Cite web |title=Reimagining economic growth in Africa |url=https://www.mckinsey.com/~/media/mckinsey/mckinsey%20global%20institute/our%20research/reimagining%20economic%20growth%20in%20africa%20turning%20diversity%20into%20opportunity/reimagining-economic-growth-in-africa-v6.pdf|website=www.mckinsey.com}}</ref> Ngeang a̱gba̱ndang a̱keang A̱ni̱ca hu si̱ tyia̱ a̱ka̱keang nang Asaba, Obosi, Ogidi, Oba, Ogbaru, Nnewi, a̱cyian A̱byin A̱na̱mba̱ra ka Oka naat Olu ma̱ a̱byin Imo si̱ mun a̱ yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref name="mckinsey_reimagining"/> Mi̱ da̱ a̱lyia̱ 2025, a̱tsak a̱keang A̱ni̱ca wu ku byia̱ kyang hu á̱ tyan ku na bai á̱ 5,628,000 a̱ni.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950–2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra]]
ji8aw8s9hf2b7bmo3nexr9pssy5jl10
43308
43307
2026-05-23T18:38:11Z
Kambai Akau
15
43308
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ni̱ca/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ni̱ca/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ni̱ca/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ni̱ca/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ni̱ca/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ni̱ca/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱ni̱ca''' ({{Audio|LL-Q33578_(ibo)-Celetex-Onitsha.wav|Fa̱k|help=no}}; [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi:]] {{Lang|ig|Ọ̀nị̀chà Mmílí}}<ref name=":1">{{cite book |title=Njepu amaka—migration is rewarding: a sociocultural anthropological study of global economic migration |first=Eloka Chijioke Paul Nwolisa |last=Okanga |page=63 |publisher=Peter Lang |year=2003 |isbn=0-8204-6090-7}}</ref> ku mi̱ ''Ọ̀nị̀chà'') yet a̱keang kya di̱ khwong a̱tyin [[A̱ghyui Naija]] hu, ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]], Naijeriya. A̱ni̱ca dundung ma̱ng á̱ghyang a̱ka̱ceang ma̱ a̱di̱di̱t di̱ fam a̱tak A̱byin A̱na̱mba̱ra, fam a̱za [[A̱byin Imo]] ma̱ng [[A̱byin Da̱li̱ta]] ka̱ hyia̱k nka a̱ni di̱ fam jenshyung [[A̱ghyui Naija]] hu, yet fam meti̱ropolit hwa ku yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref>{{Cite web |date=2023-10-11 |title=Onitsha {{!}} Nigeria, Map, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Onitsha-Nigeria |access-date=2023-11-08 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ajemates.org/index.php/ajemates/article/download/278/247 |access-date=2023-11-08|title=Onitsha, Anambra state urbanization and the housing challenges |website=www.ajemates.org}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2016, a̱gba̱ndang kap A̱ni̱ca wu ku byia̱ á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ nat ntat milyon a̱ni̱nai a̱ni mi̱ nfam a̱ka̱wa̱tyia̱ ma̱ng a̱tak a̱byin A̱na̱mba̱ra na na̱ ngeap nwuo mami a̱byin Da̱li̱ta a̱ni di̱ fam jenshyung mbeang a̱byin Imo di̱ fam a̱tak hu.<ref name="Africapolis">{{Cite web |title= Africapolis |url=https://africapolis.org/en/explore?agglomeration=Onitsha&country=Nigeria&poprange=1,2,3,4,5,6&year=2020 |access-date=2024-02-23}}</ref> Á̱ nwuan a̱gba̱ndang fam A̱ni̱ca wu gu ngeap a̱ nwuo mi̱ bibyin badundung ntat huni a̱ni nang nyiung mami nfam meti̱ropolit na̱ shi a̱ swak a̱ni mi̱ Naijeriya di̱n vak shi á̱niet ma̱ng shi a̱byin.<ref name="mckinsey_reimagining">{{Cite web |title=Reimagining economic growth in Africa |url=https://www.mckinsey.com/~/media/mckinsey/mckinsey%20global%20institute/our%20research/reimagining%20economic%20growth%20in%20africa%20turning%20diversity%20into%20opportunity/reimagining-economic-growth-in-africa-v6.pdf|website=www.mckinsey.com}}</ref> Ngeang a̱gba̱ndang a̱keang A̱ni̱ca hu si̱ tyia̱ a̱ka̱keang nang Asaba, Obosi, Ogidi, Oba, Ogbaru, Nnewi, a̱cyian A̱byin A̱na̱mba̱ra ka Oka naat Olu ma̱ a̱byin Imo si̱ mun a̱ yet nang a̱keang a̱nyiung kya a̱ni.<ref name="mckinsey_reimagining"/> Mi̱ da̱ a̱lyia̱ 2025, a̱tsak a̱keang A̱ni̱ca wu ku byia̱ kyang hu á̱ tyan ku na bai á̱ 5,628,000 a̱ni.<ref>{{Cite web |title=Onitsha, Nigeria Metro Area Population 1950–2022 |url=https://www.macrotrends.net/cities/22013/onitsha/population |access-date=2022-03-08 |website=www.macrotrends.net}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:A̱byin A̱na̱mba̱ra]]
ez3m6z8wqz9gshn9tm3tfk580q98lbm
Sa:Pages including recorded pronunciations
14
7684
43305
2026-05-23T18:29:48Z
Kambai Akau
15
Created blank page
43305
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
A̱byin A̱kwa Ibom
0
7685
43309
2026-05-23T18:54:29Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{Databox}} '''A̱byin A̱kwa Ibom''' yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tat-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Ka̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱tyin, [[A̱byin Rivat]] ma̱ng [[A̱byin Abya]] di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱za-jenshyung, mbeang [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka shyia̱ a̱lyoot neet mi̱ A̱ghyui Kwa Ibo kikya ka̱ saat a̱byin di̱ nkap nfeang a̱ni ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo..."
43309
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱kwa Ibom''' yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tat-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Ka̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱tyin, [[A̱byin Rivat]] ma̱ng [[A̱byin Abya]] di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱za-jenshyung, mbeang [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka shyia̱ a̱lyoot neet mi̱ A̱ghyui Kwa Ibo kikya ka̱ saat a̱byin di̱ nkap nfeang a̱ni ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu.<ref>{{Cite news |last1=Onyeakagbu |first1=Adaobi |title=See how all the 36 Nigerian states got their names |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/see-how-all-the-36-nigerian-states-got-their-names/g8bkn2c |newspaper=Pulse Nigeria|date=5 October 2021 |access-date=22 December 2021}}</ref> Á̱ ka̱u [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]], huhwa á̱ si̱ shyia̱ a̱byin A̱kwa Ibom ma̱ a̱lyia̱ 1987. A̱byin ka byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 31, ma a̱cyian nka kya si̱ yet a̱keang Uyo.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Bibyin Badundung Naijeriya]]
2wm885m1342evajt5u33vwv7n129a1n
43310
43309
2026-05-23T19:24:40Z
Kambai Akau
15
43310
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱kwa Ibom''' yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tat-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Ka̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱tyin, [[A̱byin Rivat]] ma̱ng [[A̱byin Abya]] di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱za-jenshyung, mbeang [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka shyia̱ a̱lyoot neet mi̱ A̱ghyui Kwa Ibo kikya ka̱ saat a̱byin di̱ nkap nfeang a̱ni ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu.<ref>{{Cite news |last1=Onyeakagbu |first1=Adaobi |title=See how all the 36 Nigerian states got their names |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/see-how-all-the-36-nigerian-states-got-their-names/g8bkn2c |newspaper=Pulse Nigeria|date=5 October 2021 |access-date=22 December 2021}}</ref> Á̱ ka̱u [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]], huhwa á̱ si̱ shyia̱ a̱byin A̱kwa Ibom ma̱ a̱lyia̱ 1987. A̱byin ka byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 31, ma a̱cyian nka kya si̱ yet a̱keang Uyo.
Mami bibyin badundung 36 hu, A̱kwa Ibom wa yet 30 mi̱ shi kyai a̱byin mbeang [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱fwuon mi̱ shi á̱niet]], ma̱ng á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ na bai kpa̱mkpaan ma̱ng milyon 5.5 ma̱ a̱lyia̱ 2016.<ref>{{cite web |title=Population 2006-2016 |url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/474 |website=National Bureau of Statistics, Nigeria |access-date=14 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> Di̱ fam lyennkhang-a̱byin, a̱byin ka ka̱u tsi̱tsak susop mangi̱rup A̱ka̱wa̱tyia̱ Afi̱rika mi̱ khwong nka hu di̱ fam a̱tak nka ka̱ya̱u mbeang susop byiek Ki̱rosi̱riva-Naija ji ma̱ á̱kum nkap a̱byin ka. A̱tsatsak za̱kwa a̱ghyang nang a̱byin ka byia̱ a̱ni wuwa yet a̱ka̱ghyui Imo ma̱ng Ki̱rosi na na̱ kpa̱ra̱p a̱ corop ma̱ a̱gi̱gak nfam a̱tyin ma̱ng jenshyung A̱kwa Ibom na ma̱nang A̱ghyui Kwa Ibo ka si̱ ka̱u a̱byin ka a̱feang ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo ma̱ A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu. Da̱ a̱swang fam a̱tak-a̱tyin a̱byin ka á̱ si̱ mbyia̱ A̱vwuocok Sop Stubb Creek ka, a̱vwuo nang á̱niet-a̱kat cat tyak ma̱ng nyám a̱yit ji̱ shyia̱ a̱ja a̱ni nang [[tsang|tsáng]], zeám a̱sai nzwua̱i ([[Species:Cercopithecus nictitans|''Cercopithecus nictitans'']]), a̱ka̱kha̱ a̱shong bung-pyia̱ ([[Species:Cercocebus torquatus|''Cercocebus torquatus'']), ma̱ng zeam ([[Species:Cercopithecus sclateri|''Cercopithecus sclateri'']]) dundung ma̱ng [[cyuo|cyuó]] Afi̱rika ma̱ng zeám NAijeriya-Kemerun ji ([[Species:Pan troglodytes ellioti|''Pan troglodytes ellioti'']]).<ref>{{Cite news |last1=Inemesit |first1=Akpan-Nsoh |title='Akwa Ibom primates on brink of extinction' |url=https://guardian.ng/property/akwa-ibom-primates-on-brink-of-extinction/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]|newspaper=The Guardian |date=14 Zwat Tswuon 2018 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Eniang |first1=Edem A. |last2=Akani |first2=Godfrey C. |last3=Amadi |first3=Nioking |last4=Dendi |first4=Daniele |last5=Amori |first5=Giovanni |last6=Luiselli |first6=Luca |title=Recent distribution data and conservation status of the leopard (Panthera pardus) in the Niger Delta (Nigeria) |journal= Tropical Zoology|date=15 Zwat A̱natat 2016 |volume=29 |issue=4 |pages=173–183 |doi=10.1080/03946975.2016.1214461 |bibcode=2016TrZoo..29..173E |s2cid=89244146 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03946975.2016.1214461 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021|url-access=subscription }}</ref><ref>{{cite journal |last1=Baker |first1=Lynne R. |title=Report on a Survey of Stubbs Creek Forest Reserve, Zwat A̱taa 20 – Zwat A̱natat 5, 2003 |url=https://global.wcs.org/Resources/Publications/Publications-Search-II/ctl/view/mid/13340/pubid/DMX1235600000.aspx |website=[[Wildlife Conservation Society|WCS]] |date=27 Zwat Nyaai 2012 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Ogar |first1=Dave A. |last2=Asuk |first2=Sijeh A. |last3=Umanah |first3=I.E. |title=Forest Cover Change in Stubb's Creek Forest Reserve Akwa Ibom State, Nigeria |journal=Applied Tropical Agriculture |volume=21 |issue=1 |pages=183–189|year= 2016 |url=https://www.researchgate.net/publication/321497316 |access-date=17 December 2021}}</ref> Mi̱ kyai a̱sa̱khwot wu, a̱byin ka si̱ byia̱ nyám a̱sa̱khwot nang fa̱n [[Species:Cetacea|''Cetacea'']] vwuon nang doli̱fin zwua̱i-a̱kurung ([[Species:Tursiops truncatus|''Tursiops truncatus'']]), [[Species:Stenella attenuata|''Stenella attenuata'']], [[Species:Megaptera novaeangliae|''Megaptera novaeangliae'']], ma̱ng ori̱ka [[Species:Orcinus orca|''Orcinus orca'']].<ref>{{Cite web |title=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom |url=https://biodiversitypreservationcenter.org/ |access-date=Zwat A̱natat 5, 2024 |website=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
jcrmrpv2jnb58j2u3y7y1iogfo03cm6
43311
43310
2026-05-23T19:40:32Z
Kambai Akau
15
43311
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱kwa Ibom''' yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tat-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Ka̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱tyin, [[A̱byin Rivat]] ma̱ng [[A̱byin Abya]] di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱za-jenshyung, mbeang [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka shyia̱ a̱lyoot neet mi̱ A̱ghyui Kwa Ibo kikya ka̱ saat a̱byin di̱ nkap nfeang a̱ni ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu.<ref>{{Cite news |last1=Onyeakagbu |first1=Adaobi |title=See how all the 36 Nigerian states got their names |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/see-how-all-the-36-nigerian-states-got-their-names/g8bkn2c |newspaper=Pulse Nigeria|date=5 October 2021 |access-date=22 December 2021}}</ref> Á̱ ka̱u [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]], huhwa á̱ si̱ shyia̱ a̱byin A̱kwa Ibom ma̱ a̱lyia̱ 1987. A̱byin ka byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 31, ma a̱cyian nka kya si̱ yet a̱keang Uyo.
Mami bibyin badundung 36 hu, A̱kwa Ibom wa yet 30 mi̱ shi kyai a̱byin mbeang [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱fwuon mi̱ shi á̱niet]], ma̱ng á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ na bai kpa̱mkpaan ma̱ng milyon 5.5 ma̱ a̱lyia̱ 2016.<ref>{{cite web |title=Population 2006-2016 |url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/474 |website=National Bureau of Statistics, Nigeria |access-date=14 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> Di̱ fam lyennkhang-a̱byin, a̱byin ka ka̱u tsi̱tsak susop mangi̱rup A̱ka̱wa̱tyia̱ Afi̱rika mi̱ khwong nka hu di̱ fam a̱tak nka ka̱ya̱u mbeang susop byiek Ki̱rosi̱riva-Naija ji ma̱ á̱kum nkap a̱byin ka. A̱tsatsak za̱kwa a̱ghyang nang a̱byin ka byia̱ a̱ni wuwa yet a̱ka̱ghyui Imo ma̱ng Ki̱rosi na na̱ kpa̱ra̱p a̱ corop ma̱ a̱gi̱gak nfam a̱tyin ma̱ng jenshyung A̱kwa Ibom na ma̱nang A̱ghyui Kwa Ibo ka si̱ ka̱u a̱byin ka a̱feang ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo ma̱ A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu. Da̱ a̱swang fam a̱tak-a̱tyin a̱byin ka á̱ si̱ mbyia̱ A̱vwuocok Sop Stubb Creek ka, a̱vwuo nang á̱niet-a̱kat cat tyak ma̱ng nyám a̱yit ji̱ shyia̱ a̱ja a̱ni nang [[tsang|tsáng]], zeám a̱sai nzwua̱i ([[Species:Cercopithecus nictitans|''Cercopithecus nictitans'']]), a̱ka̱kha̱ a̱shong bung-pyia̱ ([[Species:Cercocebus torquatus|''Cercocebus torquatus'']]), ma̱ng zeam ([[Species:Cercopithecus sclateri|''Cercopithecus sclateri'']]) dundung ma̱ng [[cyuo|cyuó]] Afi̱rika ma̱ng zeám NAijeriya-Kemerun ji ([[Species:Pan troglodytes ellioti|''Pan troglodytes ellioti'']]).<ref>{{Cite news |last1=Inemesit |first1=Akpan-Nsoh |title='Akwa Ibom primates on brink of extinction' |url=https://guardian.ng/property/akwa-ibom-primates-on-brink-of-extinction/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]|newspaper=The Guardian |date=14 Zwat Tswuon 2018 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Eniang |first1=Edem A. |last2=Akani |first2=Godfrey C. |last3=Amadi |first3=Nioking |last4=Dendi |first4=Daniele |last5=Amori |first5=Giovanni |last6=Luiselli |first6=Luca |title=Recent distribution data and conservation status of the leopard (Panthera pardus) in the Niger Delta (Nigeria) |journal= Tropical Zoology|date=15 Zwat A̱natat 2016 |volume=29 |issue=4 |pages=173–183 |doi=10.1080/03946975.2016.1214461 |bibcode=2016TrZoo..29..173E |s2cid=89244146 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03946975.2016.1214461 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021|url-access=subscription }}</ref><ref>{{cite journal |last1=Baker |first1=Lynne R. |title=Report on a Survey of Stubbs Creek Forest Reserve, Zwat A̱taa 20 – Zwat A̱natat 5, 2003 |url=https://global.wcs.org/Resources/Publications/Publications-Search-II/ctl/view/mid/13340/pubid/DMX1235600000.aspx |website=[[Wildlife Conservation Society|WCS]] |date=27 Zwat Nyaai 2012 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Ogar |first1=Dave A. |last2=Asuk |first2=Sijeh A. |last3=Umanah |first3=I.E. |title=Forest Cover Change in Stubb's Creek Forest Reserve Akwa Ibom State, Nigeria |journal=Applied Tropical Agriculture |volume=21 |issue=1 |pages=183–189|year= 2016 |url=https://www.researchgate.net/publication/321497316 |access-date=17 December 2021}}</ref> Mi̱ kyai a̱sa̱khwot wu, a̱byin ka si̱ byia̱ nyám a̱sa̱khwot nang fa̱n [[Species:Cetacea|''Cetacea'']] vwuon nang doli̱fin zwua̱i-a̱kurung ([[Species:Tursiops truncatus|''Tursiops truncatus'']]), [[Species:Stenella attenuata|''Stenella attenuata'']], [[Species:Megaptera novaeangliae|''Megaptera novaeangliae'']], ma̱ng ori̱ka ([[Species:Orcinus orca|''Orcinus orca'']]).<ref>{{Cite web |title=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom |url=https://biodiversitypreservationcenter.org/ |access-date=Zwat A̱natat 5, 2024 |website=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom}}</ref>
A̱byin A̱kwa Ibom a̱fwun ka byia̱ nnwap ma̱ a̱di̱di̱t nvwuon, a̱wot nnwap Ibibyo, A̱naang, ma̱ng Oron si̱ yet kyangbwak nyiung hwa ma̱nang ba̱ fwuong á̱ghyang, da̱ nna, na̱ shyia̱ nfamkhai Sa̱net A̱za-A̱tyin, A̱za-Jenshyung, ma̱ng A̱tak ni̱nia.<ref>{{Cite web |title=Akwa Ibom tribes – Soluap |url=https://soluap.com/akwa-ibom-tribes/#:~:text=Akwa%20Ibom%20has%20a%20vibrant%20culture%20and%20celebrates,the%20Leboku%20Festival,%20and%20the%20Christmas%20Carols%20Festival. |access-date=2024-05-27 |website=soluap.com}}</ref>
Da̱ a̱lyiat tungzwa, A̱byin A̱kwa Ibom ni̱ ghwut ma̱ng hya̱u-a̱fang ma̱ng a̱za̱za̱rak gat a̱wot kikya si̱ ghwut ma̱ng á̱na a̱ swak ma̱ a̱byin Naijeriya ka a̱ni.<ref name="thisdaylive.com">{{Cite news |last1=Akanbi |first1=Festus |title=As Anambra, Kogi Join Oil-producing States |url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/09/19/as-anambra-kogi-join-oil-producing-states/ |newspaper=This Day |date=19 Zwat A̱kubunyiung 2021 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> A̱cyuang a̱ka̱vwuo nta̱m nkyang na̱ laai byia̱ shi ni̱nia yet khap, a̱vwuo ka á̱ nshyiat nkyayak nang [[a̱kamm]], [[a̱cyi]], ma̱ng a̱ca̱cet tsuntswang a̱ni dundung ma̱ng bwoi fa̱n mbeang ba̱ng kup-di̱da̱n. A̱mgba̱m ma̱ng a̱gai a̱ka̱kurum nang á̱ shyiat mi̱ hya̱u-a̱fang wu a̱ni, A̱kwa Ibom wa yet swak ma̱ng a̱ni̱nai mi̱ Ga̱fang Byi̱k Á̱nietbishyi mi̱ Naijeriya mat ndyia̱ zakwa byian ma̱ a̱di̱di̱t.<ref name="Human Development Indices">{{cite web |title=Human Development Indices |url=https://globaldatalab.org/shdi/shdi/ |website=Global Data Lab |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="The Gang of 43 breaks cover">{{cite web |title=The Gang of 43 breaks cover |url=https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover |website=Africa Confidential |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="Everyone's in on the Game">{{cite journal |title="Everyone's in on the Game" |url=https://www.hrw.org/report/2010/08/17/everyones-game/corruption-and-human-rights-abuses-nigeria-police-force |website=Human Rights Watch |date=17 Zwat A̱ni̱nai 2010 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
7qsuc8bepht5fahacu9c8yti0ip5u5z
43312
43311
2026-05-23T19:40:54Z
Kambai Akau
15
43312
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin A̱kwa Ibom''' yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tat-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Ka̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱tyin, [[A̱byin Rivat]] ma̱ng [[A̱byin Abya]] di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱za-jenshyung, mbeang [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka shyia̱ a̱lyoot neet mi̱ A̱ghyui Kwa Ibo kikya ka̱ saat a̱byin di̱ nkap nfeang a̱ni ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu.<ref>{{Cite news |last1=Onyeakagbu |first1=Adaobi |title=See how all the 36 Nigerian states got their names |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/see-how-all-the-36-nigerian-states-got-their-names/g8bkn2c |newspaper=Pulse Nigeria|date=5 October 2021 |access-date=22 December 2021}}</ref> Á̱ ka̱u [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]], huhwa á̱ si̱ shyia̱ a̱byin A̱kwa Ibom ma̱ a̱lyia̱ 1987. A̱byin ka byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 31, ma a̱cyian nka kya si̱ yet a̱keang Uyo.
Mami bibyin badundung 36 hu, A̱kwa Ibom wa yet 30 mi̱ shi kyai a̱byin mbeang [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱fwuon mi̱ shi á̱niet]], ma̱ng á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ na bai kpa̱mkpaan ma̱ng milyon 5.5 ma̱ a̱lyia̱ 2016.<ref>{{cite web |title=Population 2006-2016 |url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/474 |website=National Bureau of Statistics, Nigeria |access-date=14 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> Di̱ fam lyennkhang-a̱byin, a̱byin ka ka̱u tsi̱tsak susop mangi̱rup A̱ka̱wa̱tyia̱ Afi̱rika mi̱ khwong nka hu di̱ fam a̱tak nka ka̱ya̱u mbeang susop byiek Ki̱rosi̱riva-Naija ji ma̱ á̱kum nkap a̱byin ka. A̱tsatsak za̱kwa a̱ghyang nang a̱byin ka byia̱ a̱ni wuwa yet a̱ka̱ghyui Imo ma̱ng Ki̱rosi na na̱ kpa̱ra̱p a̱ corop ma̱ a̱gi̱gak nfam a̱tyin ma̱ng jenshyung A̱kwa Ibom na ma̱nang A̱ghyui Kwa Ibo ka si̱ ka̱u a̱byin ka a̱feang ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo ma̱ A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu. Da̱ a̱swang fam a̱tak-a̱tyin a̱byin ka á̱ si̱ mbyia̱ A̱vwuocok Sop Stubb Creek ka, a̱vwuo nang á̱niet-a̱kat cat tyak ma̱ng nyám a̱yit ji̱ shyia̱ a̱ja a̱ni nang [[tsang|tsáng]], zeám a̱sai nzwua̱i ([[Species:Cercopithecus nictitans|''Cercopithecus nictitans'']]), a̱ka̱kha̱ a̱shong bung-pyia̱ ([[Species:Cercocebus torquatus|''Cercocebus torquatus'']]), ma̱ng zeam ([[Species:Cercopithecus sclateri|''Cercopithecus sclateri'']]) dundung ma̱ng [[cyuo|cyuó]] Afi̱rika ma̱ng zeám NAijeriya-Kemerun ji ([[Species:Pan troglodytes ellioti|''Pan troglodytes ellioti'']]).<ref>{{Cite news |last1=Inemesit |first1=Akpan-Nsoh |title='Akwa Ibom primates on brink of extinction' |url=https://guardian.ng/property/akwa-ibom-primates-on-brink-of-extinction/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]|newspaper=The Guardian |date=14 Zwat Tswuon 2018 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Eniang |first1=Edem A. |last2=Akani |first2=Godfrey C. |last3=Amadi |first3=Nioking |last4=Dendi |first4=Daniele |last5=Amori |first5=Giovanni |last6=Luiselli |first6=Luca |title=Recent distribution data and conservation status of the leopard (Panthera pardus) in the Niger Delta (Nigeria) |journal= Tropical Zoology|date=15 Zwat A̱natat 2016 |volume=29 |issue=4 |pages=173–183 |doi=10.1080/03946975.2016.1214461 |bibcode=2016TrZoo..29..173E |s2cid=89244146 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03946975.2016.1214461 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021|url-access=subscription }}</ref><ref>{{cite journal |last1=Baker |first1=Lynne R. |title=Report on a Survey of Stubbs Creek Forest Reserve, Zwat A̱taa 20 – Zwat A̱natat 5, 2003 |url=https://global.wcs.org/Resources/Publications/Publications-Search-II/ctl/view/mid/13340/pubid/DMX1235600000.aspx |website=[[Wildlife Conservation Society|WCS]] |date=27 Zwat Nyaai 2012 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Ogar |first1=Dave A. |last2=Asuk |first2=Sijeh A. |last3=Umanah |first3=I.E. |title=Forest Cover Change in Stubb's Creek Forest Reserve Akwa Ibom State, Nigeria |journal=Applied Tropical Agriculture |volume=21 |issue=1 |pages=183–189|year= 2016 |url=https://www.researchgate.net/publication/321497316 |access-date=17 December 2021}}</ref> Mi̱ kyai a̱sa̱khwot wu, a̱byin ka si̱ byia̱ nyám a̱sa̱khwot nang fa̱n [[Species:Cetacea|''Cetacea'']] vwuon nang doli̱fin zwua̱i-a̱kurung ([[Species:Tursiops truncatus|''Tursiops truncatus'']]), [[Species:Stenella attenuata|''Stenella attenuata'']], [[Species:Megaptera novaeangliae|''Megaptera novaeangliae'']], ma̱ng ori̱ka ([[Species:Orcinus orca|''Orcinus orca'']]).<ref>{{Cite web |title=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom |url=https://biodiversitypreservationcenter.org/ |access-date=Zwat A̱natat 5, 2024 |website=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom}}</ref>
A̱byin A̱kwa Ibom a̱fwun ka byia̱ nnwap ma̱ a̱di̱di̱t nvwuon, a̱wot nnwap Ibibyo, A̱naang, ma̱ng Oron si̱ yet kyangbwak nyiung hwa ma̱nang ba̱ fwuong á̱ghyang, da̱ nna, na̱ shyia̱ nfamkhai Sa̱net A̱za-A̱tyin, A̱za-Jenshyung, ma̱ng A̱tak ni̱nia.<ref>{{Cite web |title=Akwa Ibom tribes – Soluap |url=https://soluap.com/akwa-ibom-tribes/#:~:text=Akwa%20Ibom%20has%20a%20vibrant%20culture%20and%20celebrates,the%20Leboku%20Festival,%20and%20the%20Christmas%20Carols%20Festival. |access-date=2024-05-27 |website=soluap.com}}</ref>
Da̱ a̱lyiat tungzwa, A̱byin A̱kwa Ibom ni̱ ghwut ma̱ng hya̱u-a̱fang ma̱ng a̱za̱za̱rak gat a̱wot kikya si̱ ghwut ma̱ng á̱na a̱ swak ma̱ a̱byin Naijeriya ka a̱ni.<ref name="thisdaylive.com">{{Cite news |last1=Akanbi |first1=Festus |title=As Anambra, Kogi Join Oil-producing States |url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/09/19/as-anambra-kogi-join-oil-producing-states/ |newspaper=This Day |date=19 Zwat A̱kubunyiung 2021 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> A̱cyuang a̱ka̱vwuo nta̱m nkyang na̱ laai byia̱ shi ni̱nia yet khap, a̱vwuo ka á̱ nshyiat nkyayak nang [[a̱kamm]], [[a̱cyi]], ma̱ng a̱ca̱cet tsuntswang a̱ni dundung ma̱ng bwoi fa̱n mbeang ba̱ng kup-di̱da̱n. A̱mgba̱m ma̱ng a̱gai a̱ka̱kurum nang á̱ shyiat mi̱ hya̱u-a̱fang wu a̱ni, A̱kwa Ibom wa yet swak ma̱ng a̱ni̱nai mi̱ Ga̱fang Byi̱k Á̱nietbishyi mi̱ Naijeriya mat ndyia̱ zakwa byian ma̱ a̱di̱di̱t.<ref name="Human Development Indices">{{cite web |title=Human Development Indices |url=https://globaldatalab.org/shdi/shdi/ |website=Global Data Lab |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="The Gang of 43 breaks cover">{{cite web |title=The Gang of 43 breaks cover |url=https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover |website=Africa Confidential |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="Everyone's in on the Game">{{cite journal |title="Everyone's in on the Game" |url=https://www.hrw.org/report/2010/08/17/everyones-game/corruption-and-human-rights-abuses-nigeria-police-force |website=Human Rights Watch |date=17 Zwat A̱ni̱nai 2010 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
3xh8o5ooz3re32yky4ou8bg4u7l4lzf
43313
43312
2026-05-23T19:44:38Z
Kambai Akau
15
43313
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin A̱kwa Ibom''' yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tat-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Ka̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱tyin, [[A̱byin Rivat]] ma̱ng [[A̱byin Abya]] di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱za-jenshyung, mbeang [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka shyia̱ a̱lyoot neet mi̱ A̱ghyui Kwa Ibo kikya ka̱ saat a̱byin di̱ nkap nfeang a̱ni ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu.<ref>{{Cite news |last1=Onyeakagbu |first1=Adaobi |title=See how all the 36 Nigerian states got their names |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/see-how-all-the-36-nigerian-states-got-their-names/g8bkn2c |newspaper=Pulse Nigeria|date=5 October 2021 |access-date=22 December 2021}}</ref> Á̱ ka̱u [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]], huhwa á̱ si̱ shyia̱ a̱byin A̱kwa Ibom ma̱ a̱lyia̱ 1987. A̱byin ka byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 31, ma a̱cyian nka kya si̱ yet a̱keang Uyo.
Mami bibyin badundung 36 hu, A̱kwa Ibom wa yet 30 mi̱ shi kyai a̱byin mbeang [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱fwuon mi̱ shi á̱niet]], ma̱ng á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ na bai kpa̱mkpaan ma̱ng milyon 5.5 ma̱ a̱lyia̱ 2016.<ref>{{cite web |title=Population 2006-2016 |url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/474 |website=National Bureau of Statistics, Nigeria |access-date=14 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> Di̱ fam lyennkhang-a̱byin, a̱byin ka ka̱u tsi̱tsak susop mangi̱rup A̱ka̱wa̱tyia̱ Afi̱rika mi̱ khwong nka hu di̱ fam a̱tak nka ka̱ya̱u mbeang susop byiek Ki̱rosi̱riva-Naija ji ma̱ á̱kum nkap a̱byin ka. A̱tsatsak za̱kwa a̱ghyang nang a̱byin ka byia̱ a̱ni wuwa yet a̱ka̱ghyui Imo ma̱ng Ki̱rosi na na̱ kpa̱ra̱p a̱ corop ma̱ a̱gi̱gak nfam a̱tyin ma̱ng jenshyung A̱kwa Ibom na ma̱nang A̱ghyui Kwa Ibo ka si̱ ka̱u a̱byin ka a̱feang ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo ma̱ A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu. Da̱ a̱swang fam a̱tak-a̱tyin a̱byin ka á̱ si̱ mbyia̱ A̱vwuocok Sop Stubb Creek ka, a̱vwuo nang á̱niet-a̱kat cat tyak ma̱ng nyám a̱yit ji̱ shyia̱ a̱ja a̱ni nang [[tsang|tsáng]], zeám a̱sai nzwua̱i ([[Species:Cercopithecus nictitans|''Cercopithecus nictitans'']]), a̱ka̱kha̱ a̱shong bung-pyia̱ ([[Species:Cercocebus torquatus|''Cercocebus torquatus'']]), ma̱ng zeam ([[Species:Cercopithecus sclateri|''Cercopithecus sclateri'']]) dundung ma̱ng [[cyuo|cyuó]] Afi̱rika ma̱ng zeám NAijeriya-Kemerun ji ([[Species:Pan troglodytes ellioti|''Pan troglodytes ellioti'']]).<ref>{{Cite news |last1=Inemesit |first1=Akpan-Nsoh |title='Akwa Ibom primates on brink of extinction' |url=https://guardian.ng/property/akwa-ibom-primates-on-brink-of-extinction/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]|newspaper=The Guardian |date=14 Zwat Tswuon 2018 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Eniang |first1=Edem A. |last2=Akani |first2=Godfrey C. |last3=Amadi |first3=Nioking |last4=Dendi |first4=Daniele |last5=Amori |first5=Giovanni |last6=Luiselli |first6=Luca |title=Recent distribution data and conservation status of the leopard (Panthera pardus) in the Niger Delta (Nigeria) |journal= Tropical Zoology|date=15 Zwat A̱natat 2016 |volume=29 |issue=4 |pages=173–183 |doi=10.1080/03946975.2016.1214461 |bibcode=2016TrZoo..29..173E |s2cid=89244146 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03946975.2016.1214461 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021|url-access=subscription }}</ref><ref>{{cite journal |last1=Baker |first1=Lynne R. |title=Report on a Survey of Stubbs Creek Forest Reserve, Zwat A̱taa 20 – Zwat A̱natat 5, 2003 |url=https://global.wcs.org/Resources/Publications/Publications-Search-II/ctl/view/mid/13340/pubid/DMX1235600000.aspx |website=[[Wildlife Conservation Society|WCS]] |date=27 Zwat Nyaai 2012 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Ogar |first1=Dave A. |last2=Asuk |first2=Sijeh A. |last3=Umanah |first3=I.E. |title=Forest Cover Change in Stubb's Creek Forest Reserve Akwa Ibom State, Nigeria |journal=Applied Tropical Agriculture |volume=21 |issue=1 |pages=183–189|year= 2016 |url=https://www.researchgate.net/publication/321497316 |access-date=17 December 2021}}</ref> Mi̱ kyai a̱sa̱khwot wu, a̱byin ka si̱ byia̱ nyám a̱sa̱khwot nang fa̱n [[Species:Cetacea|''Cetacea'']] vwuon nang doli̱fin zwua̱i-a̱kurung ([[Species:Tursiops truncatus|''Tursiops truncatus'']]), [[Species:Stenella attenuata|''Stenella attenuata'']], [[Species:Megaptera novaeangliae|''Megaptera novaeangliae'']], ma̱ng ori̱ka ([[Species:Orcinus orca|''Orcinus orca'']]).<ref>{{Cite web |title=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom |url=https://biodiversitypreservationcenter.org/ |access-date=Zwat A̱natat 5, 2024 |website=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom}}</ref>
A̱byin A̱kwa Ibom a̱fwun ka byia̱ nnwap ma̱ a̱di̱di̱t nvwuon, a̱wot nnwap Ibibyo, A̱naang, ma̱ng Oron si̱ yet kyangbwak nyiung hwa ma̱nang ba̱ fwuong á̱ghyang, da̱ nna, na̱ shyia̱ nfamkhai Sa̱net A̱za-A̱tyin, A̱za-Jenshyung, ma̱ng A̱tak ni̱nia.<ref>{{Cite web |title=Akwa Ibom tribes – Soluap |url=https://soluap.com/akwa-ibom-tribes/#:~:text=Akwa%20Ibom%20has%20a%20vibrant%20culture%20and%20celebrates,the%20Leboku%20Festival,%20and%20the%20Christmas%20Carols%20Festival. |access-date=2024-05-27 |website=soluap.com}}</ref>
Da̱ a̱lyiat tungzwa, A̱byin A̱kwa Ibom ni̱ ghwut ma̱ng hya̱u-a̱fang ma̱ng a̱za̱za̱rak gat a̱wot kikya si̱ ghwut ma̱ng á̱na a̱ swak ma̱ a̱byin Naijeriya ka a̱ni.<ref name="thisdaylive.com">{{Cite news |last1=Akanbi |first1=Festus |title=As Anambra, Kogi Join Oil-producing States |url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/09/19/as-anambra-kogi-join-oil-producing-states/ |newspaper=This Day |date=19 Zwat A̱kubunyiung 2021 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> A̱cyuang a̱ka̱vwuo nta̱m nkyang na̱ laai byia̱ shi ni̱nia yet khap, a̱vwuo ka á̱ nshyiat nkyayak nang [[a̱kamm]], [[a̱cyi]], ma̱ng a̱ca̱cet tsuntswang a̱ni dundung ma̱ng bwoi fa̱n mbeang ba̱ng kup-di̱da̱n. A̱mgba̱m ma̱ng a̱gai a̱ka̱kurum nang á̱ shyiat mi̱ hya̱u-a̱fang wu a̱ni, A̱kwa Ibom wa yet swak ma̱ng a̱ni̱nai mi̱ Ga̱fang Byi̱k Á̱nietbishyi mi̱ Naijeriya mat ndyia̱ zakwa byian ma̱ a̱di̱di̱t.<ref name="Human Development Indices">{{cite web |title=Human Development Indices |url=https://globaldatalab.org/shdi/shdi/ |website=Global Data Lab |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="The Gang of 43 breaks cover">{{cite web |title=The Gang of 43 breaks cover |url=https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover |website=Africa Confidential |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="Everyone's in on the Game">{{cite journal |title="Everyone's in on the Game" |url=https://www.hrw.org/report/2010/08/17/everyones-game/corruption-and-human-rights-abuses-nigeria-police-force |website=Human Rights Watch |date=17 Zwat A̱ni̱nai 2010 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
9vi5ob0anq4kguc101c2v1s97uq5f7t
43314
43313
2026-05-23T19:47:39Z
Kambai Akau
15
43314
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin A̱kwa Ibom/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin A̱kwa Ibom''' yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tat-A̱tak a̱byin [[Naijeriya]]. Ka̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱tyin, [[A̱byin Rivat]] ma̱ng [[A̱byin Abya]] di̱ nfam jenshyung ma̱ng a̱za-jenshyung, mbeang [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] wu di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka shyia̱ a̱lyoot neet mi̱ A̱ghyui Kwa Ibo kikya ka̱ saat a̱byin di̱ nkap nfeang a̱ni ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu.<ref>{{Cite news |last1=Onyeakagbu |first1=Adaobi |title=See how all the 36 Nigerian states got their names |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/see-how-all-the-36-nigerian-states-got-their-names/g8bkn2c |newspaper=Pulse Nigeria|date=5 Zwat Swak 2021 |access-date=22 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> Á̱ ka̱u [[A̱byin Ki̱rosi̱riva]], huhwa á̱ si̱ shyia̱ a̱byin A̱kwa Ibom ma̱ a̱lyia̱ 1987. A̱byin ka byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] 31, ma a̱cyian nka kya si̱ yet a̱keang Uyo.
Mami bibyin badundung 36 hu, A̱kwa Ibom wa yet 30 mi̱ shi kyai a̱byin mbeang [[Lyulyoot sí̱tet Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|swak ma̱ng a̱fwuon mi̱ shi á̱niet]], ma̱ng á̱niet nang á̱ ku tyan ba̱ na bai kpa̱mkpaan ma̱ng milyon 5.5 ma̱ a̱lyia̱ 2016.<ref>{{cite web |title=Population 2006-2016 |url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/474 |website=National Bureau of Statistics, Nigeria |access-date=14 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> Di̱ fam lyennkhang-a̱byin, a̱byin ka ka̱u tsi̱tsak susop manggi̱rup A̱ka̱wa̱tyia̱ Afi̱rika mi̱ khwong nka hu di̱ fam a̱tak nka ka̱ya̱u mbeang susop byiek Ki̱rosi̱riva-Naija ji ma̱ á̱kum nkap a̱byin ka. A̱tsatsak za̱kwa a̱ghyang nang a̱byin ka byia̱ a̱ni wuwa yet a̱ka̱ghyui Imo ma̱ng Ki̱rosi na na̱ kpa̱ra̱p a̱ corop ma̱ a̱gi̱gak nfam a̱tyin ma̱ng jenshyung A̱kwa Ibom na ma̱nang A̱ghyui Kwa Ibo ka si̱ ka̱u a̱byin ka a̱feang ka̱ sii du kpa̱ra̱p a̱ nwuo ma̱ A̱ngam A̱sa̱khwot Boni wu. Da̱ a̱swang fam a̱tak-a̱tyin a̱byin ka á̱ si̱ mbyia̱ A̱vwuocok Sop Stubb Creek ka, a̱vwuo nang á̱niet-a̱kat cat tyak ma̱ng nyám a̱yit ji̱ shyia̱ a̱ja a̱ni nang [[tsang|tsáng]], zeám a̱sai nzwua̱i ([[Species:Cercopithecus nictitans|''Cercopithecus nictitans'']]), a̱ka̱kha̱ a̱shong bung-pyia̱ ([[Species:Cercocebus torquatus|''Cercocebus torquatus'']]), ma̱ng zeam ([[Species:Cercopithecus sclateri|''Cercopithecus sclateri'']]) dundung ma̱ng [[cyuo|cyuó]] Afi̱rika ma̱ng zeám NAijeriya-Kemerun ji ([[Species:Pan troglodytes ellioti|''Pan troglodytes ellioti'']]).<ref>{{Cite news |last1=Inemesit |first1=Akpan-Nsoh |title='Akwa Ibom primates on brink of extinction' |url=https://guardian.ng/property/akwa-ibom-primates-on-brink-of-extinction/ |location=[[Legwot]], [[Naijeriya]]|newspaper=The Guardian |date=14 Zwat Tswuon 2018 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Eniang |first1=Edem A. |last2=Akani |first2=Godfrey C. |last3=Amadi |first3=Nioking |last4=Dendi |first4=Daniele |last5=Amori |first5=Giovanni |last6=Luiselli |first6=Luca |title=Recent distribution data and conservation status of the leopard (Panthera pardus) in the Niger Delta (Nigeria) |journal= Tropical Zoology|date=15 Zwat A̱natat 2016 |volume=29 |issue=4 |pages=173–183 |doi=10.1080/03946975.2016.1214461 |bibcode=2016TrZoo..29..173E |s2cid=89244146 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03946975.2016.1214461 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021|url-access=subscription }}</ref><ref>{{cite journal |last1=Baker |first1=Lynne R. |title=Report on a Survey of Stubbs Creek Forest Reserve, Zwat A̱taa 20 – Zwat A̱natat 5, 2003 |url=https://global.wcs.org/Resources/Publications/Publications-Search-II/ctl/view/mid/13340/pubid/DMX1235600000.aspx |website=[[Wildlife Conservation Society|WCS]] |date=27 Zwat Nyaai 2012 |access-date=17 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Ogar |first1=Dave A. |last2=Asuk |first2=Sijeh A. |last3=Umanah |first3=I.E. |title=Forest Cover Change in Stubb's Creek Forest Reserve Akwa Ibom State, Nigeria |journal=Applied Tropical Agriculture |volume=21 |issue=1 |pages=183–189|year= 2016 |url=https://www.researchgate.net/publication/321497316 |access-date=17 December 2021}}</ref> Mi̱ kyai a̱sa̱khwot wu, a̱byin ka si̱ byia̱ nyám a̱sa̱khwot nang fa̱n [[Species:Cetacea|''Cetacea'']] vwuon nang doli̱fin zwua̱i-a̱kurung ([[Species:Tursiops truncatus|''Tursiops truncatus'']]), [[Species:Stenella attenuata|''Stenella attenuata'']], [[Species:Megaptera novaeangliae|''Megaptera novaeangliae'']], ma̱ng ori̱ka ([[Species:Orcinus orca|''Orcinus orca'']]).<ref>{{Cite web |title=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom |url=https://biodiversitypreservationcenter.org/ |access-date=Zwat A̱natat 5, 2024 |website=Home : Biodiversity Preservation Center, Uyo, Akwa Ibom}}</ref>
A̱byin A̱kwa Ibom a̱fwun ka byia̱ nnwap ma̱ a̱di̱di̱t nvwuon, a̱wot nnwap Ibibyo, A̱naang, ma̱ng Oron si̱ yet kyangbwak nyiung hwa ma̱nang ba̱ fwuong á̱ghyang, da̱ nna, na̱ shyia̱ nfamkhai Sa̱net A̱za-A̱tyin, A̱za-Jenshyung, ma̱ng A̱tak ni̱nia.<ref>{{Cite web |title=Akwa Ibom tribes – Soluap |url=https://soluap.com/akwa-ibom-tribes/#:~:text=Akwa%20Ibom%20has%20a%20vibrant%20culture%20and%20celebrates,the%20Leboku%20Festival,%20and%20the%20Christmas%20Carols%20Festival. |access-date=2024-05-27 |website=soluap.com}}</ref>
Da̱ a̱lyiat tungzwa, A̱byin A̱kwa Ibom ni̱ ghwut ma̱ng hya̱u-a̱fang ma̱ng a̱za̱za̱rak gat a̱wot kikya si̱ ghwut ma̱ng á̱na a̱ swak ma̱ a̱byin Naijeriya ka a̱ni.<ref name="thisdaylive.com">{{Cite news |last1=Akanbi |first1=Festus |title=As Anambra, Kogi Join Oil-producing States |url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/09/19/as-anambra-kogi-join-oil-producing-states/ |newspaper=This Day |date=19 Zwat A̱kubunyiung 2021 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref> A̱cyuang a̱ka̱vwuo nta̱m nkyang na̱ laai byia̱ shi ni̱nia yet khap, a̱vwuo ka á̱ nshyiat nkyayak nang [[a̱kamm]], [[a̱cyi]], ma̱ng a̱ca̱cet tsuntswang a̱ni dundung ma̱ng bwoi fa̱n mbeang ba̱ng kup-di̱da̱n. A̱mgba̱m ma̱ng a̱gai a̱ka̱kurum nang á̱ shyiat mi̱ hya̱u-a̱fang wu a̱ni, A̱kwa Ibom wa yet swak ma̱ng a̱ni̱nai mi̱ Ga̱fang Byi̱k Á̱nietbishyi mi̱ Naijeriya mat ndyia̱ zakwa byian ma̱ a̱di̱di̱t.<ref name="Human Development Indices">{{cite web |title=Human Development Indices |url=https://globaldatalab.org/shdi/shdi/ |website=Global Data Lab |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="The Gang of 43 breaks cover">{{cite web |title=The Gang of 43 breaks cover |url=https://www.africa-confidential.com/article/id/12703/The_Gang_of_43_breaks_cover |website=Africa Confidential |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref><ref name="Everyone's in on the Game">{{cite journal |title="Everyone's in on the Game" |url=https://www.hrw.org/report/2010/08/17/everyones-game/corruption-and-human-rights-abuses-nigeria-police-force |website=Human Rights Watch |date=17 Zwat A̱ni̱nai 2010 |access-date=15 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2021}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
ee845anfm8r95bwaal9a37rs9vs3972
A̱byin Abya
0
7686
43315
2026-05-23T19:54:19Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{Databox}} '''A̱byin Abya''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Abia.wav|Fa̱k|help=no}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: ''Alaọha Abia'') yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱cyian a̱byin kikya yet Umahya a̱wot a̱keang nka ka̱ byia̱ á̱niet a̱ swak a̱ni, kikya yet Aba. Mali Kpacam A̱byin Abya kikya kpak cám a̱byin ka. ==A̱ya̱fang== {{reflist}} {{Bibyin Badundung Naijeriya}} Sa:Bibyin Badundung Naijer..."
43315
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin Abya''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Abia.wav|Fa̱k|help=no}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: ''Alaọha Abia'') yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱cyian a̱byin kikya yet Umahya a̱wot a̱keang nka ka̱ byia̱ á̱niet a̱ swak a̱ni, kikya yet Aba. Mali Kpacam A̱byin Abya kikya kpak cám a̱byin ka.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
4wqyqhuy7z5fy29cpwzzv2uh8t486f3
43316
43315
2026-05-23T20:11:42Z
Kambai Akau
15
43316
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin Abya''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Abia.wav|Fa̱k|help=no}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: ''Alaọha Abia'') yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱cyian a̱byin kikya yet Umahya a̱wot a̱keang nka ka̱ byia̱ á̱niet a̱ swak a̱ni, kikya yet Aba. Mali Kpacam A̱byin Abya kikya kpak cám a̱byin ka.
A̱byin ka yet a̱nyiung mami a̱cyuang bibyin Naijeriya hu, a̱wot ka̱ si̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Imo|Imo]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Ki̱rosi̱riva|Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱byin hu, [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin A̱na̱mba̱ra|A̱na̱mba̱ra]] di̱ fam a̱za-jenshyung hu ma̱ng [[A̱byin Inugu|Inugu]] mbeang [[A̱byin A̱bonyi]] di̱ fam a̱za-a̱tyin hu. A̱byin ka ka̱u a̱feang ma̱ng kap nyiung ku shyia̱ mi̱ susop nian Da̱li̱ta Naija di̱ fam a̱tak hu a̱wot á̱kum a̱byin ka si̱ shyia̱ susop byiek Ki̱rosi̱va-Naija jija. A̱ghyui Imo ka ma̱ng A̱ghyui Aba ka kpa̱ra̱p a̱ sweap a̱gi̱gak jenshyung ma̱ng a̱tak a̱byin ka. Á̱ lyen a̱byin Abya ka ma̱ng hya̱u-a̱fang mbeang a̱za̱za̱rak gat, a̱wot a̱byin ka si̱ yet a̱ni̱nai mi̱ Ga̱fang Byi̱k Á̱nietbishyi Naijeriya ji neet ma̱ a̱lyia̱ 2019.
A̱lyoot ka "Abia" yet tyam-ti̱tyam lyulyoot nfam nnaai a̱byin ni̱nia na̱ nhyat ma̱ng á̱niet a̱wot ni̱nia yet Aba, Bende, Isiukwuato, ma̱ng Afikpo; mang á̱ si̱ ndyuut a̱lyoot ka "Abya" di̱n Tyap ji. A̱laseap Abya wu wa yet "A̱byin A̱gwaza wu". Abya shyia̱ mami bibyin badundung NAijeriya 36, a̱wot a̱byin ka si̱ byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] swak ma̱ng a̱natat. Jenera [[Ibrahim Babangida]] wa ku kpaat nka a̱tuk mam 27 kya mi̱n Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1991 neet ma̱ [[A̱byin Imo]], a̱wot a̱cyian a̱byin kikya yet Umahya, a̱wot a̱keang kaswuo nka kya si̱ yet Aba.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
59htedi1vkxmqgyh34hkzwd026ebr6g
43317
43316
2026-05-23T20:12:53Z
Kambai Akau
15
43317
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱byin Abya''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Abia.wav|Fa̱k|help=no}} ([[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: ''Alaọha Abia'') yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱cyian a̱byin kikya yet Umahya a̱wot a̱keang nka ka̱ byia̱ á̱niet a̱ swak a̱ni, kikya yet Aba. Mali Kpacam A̱byin Abya kikya kpak cám a̱byin ka.
A̱byin ka yet a̱nyiung mami a̱cyuang bibyin Naijeriya hu, a̱wot ka̱ si̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Imo|Imo]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Ki̱rosi̱riva|Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱byin hu, [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin A̱na̱mba̱ra|A̱na̱mba̱ra]] di̱ fam a̱za-jenshyung hu ma̱ng [[A̱byin Inugu|Inugu]] mbeang [[A̱byin A̱bonyi]] di̱ fam a̱za-a̱tyin hu. A̱byin ka ka̱u a̱feang ma̱ng kap nyiung ku shyia̱ mi̱ susop nian Da̱li̱ta Naija di̱ fam a̱tak hu a̱wot á̱kum a̱byin ka si̱ shyia̱ susop byiek Ki̱rosi̱va-Naija jija. A̱ghyui Imo ka ma̱ng A̱ghyui Aba ka kpa̱ra̱p a̱ sweap a̱gi̱gak jenshyung ma̱ng a̱tak a̱byin ka. Á̱ lyen a̱byin Abya ka ma̱ng hya̱u-a̱fang mbeang a̱za̱za̱rak gat, a̱wot a̱byin ka si̱ yet a̱ni̱nai mi̱ Ga̱fang Byi̱k Á̱nietbishyi Naijeriya ji neet ma̱ a̱lyia̱ 2019.
A̱lyoot ka "Abia" yet tyam-ti̱tyam lyulyoot nfam nnaai a̱byin ni̱nia na̱ nhyat ma̱ng á̱niet a̱wot ni̱nia yet Aba, Bende, Isiukwuato, ma̱ng Afikpo; mang á̱ si̱ ndyuut a̱lyoot ka "Abya" di̱n Tyap ji. A̱laseap Abya wu wa yet "A̱byin A̱gwaza wu". Abya shyia̱ mami bibyin badundung Naijeriya 36, a̱wot a̱byin ka si̱ byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] swak ma̱ng a̱natat. Jenera [[Ibi̱rahim Babangida]] wa ku kpaat nka a̱tuk mam 27 kya mi̱n Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1991 neet ma̱ [[A̱byin Imo]], a̱wot a̱cyian a̱byin kikya yet Umahya, a̱wot a̱keang kaswuo nka kya si̱ yet Aba.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
ja8vpv4vikformjs1zpqnaopwa9x61y
43318
43317
2026-05-23T20:15:22Z
Kambai Akau
15
43318
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin Abya/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Abya/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Abya/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Abya/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Abya/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Abya/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin Abya''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Chinwoke 01-Abia.wav|Fa̱k|help=no}}; [[A̱kum-a̱cyi (a̱lyem)|A̱kum-a̱cyi]]: ''Alaọha Abia'') yet a̱byin badundung kya di̱ fam A̱tak-A̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱cyian a̱byin kikya yet Umahya a̱wot a̱keang nka ka̱ byia̱ á̱niet a̱ swak a̱ni, kikya yet Aba. Mali Kpacam A̱byin Abya kikya kpak cám a̱byin ka.
A̱byin ka yet a̱nyiung mami a̱cyuang bibyin Naijeriya hu, a̱wot ka̱ si̱ byia̱ gak ma̱ng [[A̱byin Imo|Imo]] di̱ fam jenshyung hu, [[A̱byin Ki̱rosi̱riva|Ki̱rosi̱riva]] di̱ fam a̱byin hu, [[A̱byin Rivat|Rivat]] di̱ fam a̱tak hu, [[A̱byin A̱na̱mba̱ra|A̱na̱mba̱ra]] di̱ fam a̱za-jenshyung hu ma̱ng [[A̱byin Inugu|Inugu]] mbeang [[A̱byin A̱bonyi]] di̱ fam a̱za-a̱tyin hu. A̱byin ka ka̱u a̱feang ma̱ng kap nyiung ku shyia̱ mi̱ susop nian Da̱li̱ta Naija di̱ fam a̱tak hu a̱wot á̱kum a̱byin ka si̱ shyia̱ susop byiek Ki̱rosi̱va-Naija jija. A̱ghyui Imo ka ma̱ng A̱ghyui Aba ka kpa̱ra̱p a̱ sweap a̱gi̱gak jenshyung ma̱ng a̱tak a̱byin ka. Á̱ lyen a̱byin Abya ka ma̱ng hya̱u-a̱fang mbeang a̱za̱za̱rak gat, a̱wot a̱byin ka si̱ yet a̱ni̱nai mi̱ Ga̱fang Byi̱k Á̱nietbishyi Naijeriya ji neet ma̱ a̱lyia̱ 2019.
A̱lyoot ka "Abia" yet tyam-ti̱tyam lyulyoot nfam nnaai a̱byin ni̱nia na̱ nhyat ma̱ng á̱niet a̱wot ni̱nia yet Aba, Bende, Isiukwuato, ma̱ng Afikpo; mang á̱ si̱ ndyuut a̱lyoot ka "Abya" di̱n Tyap ji. A̱laseap Abya wu wa yet "A̱byin A̱gwaza wu". Abya shyia̱ mami bibyin badundung Naijeriya 36, a̱wot a̱byin ka si̱ byia̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|susot a̱gwomna̱ti mali]] swak ma̱ng a̱natat. Jenera [[Ibi̱rahim Babangida]] wa ku kpaat nka a̱tuk mam 27 kya mi̱n Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1991 neet ma̱ [[A̱byin Imo]], a̱wot a̱cyian a̱byin kikya yet Umahya, a̱wot a̱keang kaswuo nka kya si̱ yet Aba.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
k58uz2dmtbriydp52tt13wpoeod4qgu
A̱byin Yobe
0
7687
43319
2026-05-23T20:24:12Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin Yobe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Yobe/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Yobe/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Yobe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Yobe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Yobe/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}..."
43319
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin Yobe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Yobe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Yobe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Yobe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Yobe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Yobe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin Yobe''' ({{Audio|LL-Q56475 (hau)-Eunice Ameh-Yobe.wav|Fa̱k|help=no }}) yet a̱byin badundung kya di̱ fam a̱za-a̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱gba̱ndang a̱vwuo khap wa a̱byin ka yet, a̱wot á̱ ku kpaat nka ma̱ a̱tuk mam 27 kya mi̱n Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1991. A̱byin Yobe ku ghwut neet ma̱ [[A̱byin Ba̱ri̱no]] kya. A̱cyian a̱byin kikya yet [[Da̱maturu]], a̱wot a̱keang nka ka ka̱ swak ma̱ng shi á̱niet a̱ni kya yet Potisi̱kum, ma̱nang a̱keang ka ka̱ swak ma̱ng shi kyai a̱ni kikya si̱ yet Fune. Sot a̱gwomna̱ti mali Potisi̱kum yet a̱vwuo kya nang á̱ shyiat á̱nietkhap ma̱ng á̱nietkaswuo; a̱wot jhyiung mami káswuo nyák ji̱ byia̱ shi a̱ swak mami Afi̱rika a̱mgba̱m si̱ shyia̱ a̱keang Potisi̱kum.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
rj8ibe17gcwtz9mk5su1uup1ccxoeip
43320
43319
2026-05-23T20:38:41Z
Kambai Akau
15
43320
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin Yobe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Yobe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Yobe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Yobe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Yobe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Yobe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin Yobe''' ({{Audio|LL-Q56475 (hau)-Eunice Ameh-Yobe.wav|Fa̱k|help=no }}) yet a̱byin badundung kya di̱ fam a̱za-a̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱gba̱ndang a̱vwuo khap wa a̱byin ka yet, a̱wot á̱ ku kpaat nka ma̱ a̱tuk mam 27 kya mi̱n Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1991. A̱byin Yobe ku ghwut neet ma̱ [[A̱byin Ba̱ri̱no]] kya. A̱cyian a̱byin kikya yet Da̱maturu, a̱wot a̱keang nka ka ka̱ swak ma̱ng shi á̱niet a̱ni kya yet Potisi̱kum, ma̱nang a̱keang ka ka̱ swak ma̱ng shi kyai a̱ni kikya si̱ yet Fune. Sot a̱gwomna̱ti mali Potisi̱kum yet a̱vwuo kya nang á̱ shyiat á̱nietkhap ma̱ng á̱nietkaswuo; a̱wot jhyiung mami káswuo nyák ji̱ byia̱ shi a̱ swak mami Afi̱rika a̱mgba̱m si̱ shyia̱ a̱keang Potisi̱kum.
==Lyennkhang-a̱byin==
A̱byin ka byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng bibyin badundung naai hwa: [[A̱byin Ba̱uci|Ba̱uci]], [[A̱byin Ba̱ri̱no|Ba̱ri̱no]], [[A̱byin Gwombe|Gwombe]], ma̱ng [[A̱byin Ji̱gawa|Ji̱gawa]]. A̱byin Yobe byia̱ gak ku bai kpa̱mkpaan ma̱ng km 421 ma̱ng Ba̱ri̱no di̱ fam a̱tyin hu, kpa̱mkpaan ma̱ng km 140 (da̱ a̱beam A̱ghyui Gonggola ka) ma̱ng Gwombe di̱ fam a̱tak hu, kpa̱mkpaan ma̱ng km 188 (met 117) ma̱ng Ba̱uci mbeang Ji̱gawa kpa̱mkpaan ma̱ng km 193 (met 120) di̱ fam jenshyung hu ma̱ng kpa̱mkpaan ma̱ng km 352 ma̱ [[Ni̱njat|Ga̱maá̱niet Ni̱njat]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{Cite web |title=Yobe State of Nigeria :: Nigeria Information & Guide |url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Yobe/ |access-date=6 Zwat Tsat 2022 |website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A̱byin Yobe byia̱ a̱gi̱gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng Nfam Ni̱njat nang Di̱fa mbeang Zi̱nda̱t. Ma̱nang a̱byin ka shyia̱ ma̱ a̱khwot fam kyai á̱kwop ma̱ng á̱ga̱fi̱p wu wa, a̱vwuo ka ni̱ fi̱ri̱m a̱wot wun hu ku ni̱ swan khwot ma̱ a̱lyiak a̱lyia̱ ka, kang ma̱ng fam a̱tak a̱byin hu nang á̱ shyiat za a̱ swak a̱ni.
[[File:Nguru_River_bank_Yobe_State.jpg|thumb|Khwong A̱ghyui Ngguru ma̱ A̱byin Yobe]]
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:A̱byin Yobe]]
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
pk1pn0sj1iwpo9cqg8uvgakcfaeuygo
43322
43320
2026-05-23T20:41:31Z
Kambai Akau
15
43322
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byin Yobe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byin Yobe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byin Yobe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byin Yobe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byin Yobe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byin Yobe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱byin Yobe''' ({{Audio|LL-Q56475 (hau)-Eunice Ameh-Yobe.wav|Fa̱k|help=no }}) yet a̱byin badundung kya di̱ fam a̱za-a̱tyin [[Naijeriya]] hu. A̱gba̱ndang a̱vwuo khap wa a̱byin ka yet, a̱wot á̱ ku kpaat nka ma̱ a̱tuk mam 27 kya mi̱n Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1991. A̱byin Yobe ku ghwut neet ma̱ [[A̱byin Ba̱ri̱no]] kya. A̱cyian a̱byin kikya yet [[Damanturu]], a̱wot a̱keang nka ka ka̱ swak ma̱ng shi á̱niet a̱ni kya yet Potisi̱kum, ma̱nang a̱keang ka ka̱ swak ma̱ng shi kyai a̱ni kikya si̱ yet Fune. Sot a̱gwomna̱ti mali Potisi̱kum yet a̱vwuo kya nang á̱ shyiat á̱nietkhap ma̱ng á̱nietkaswuo; a̱wot jhyiung mami káswuo nyák ji̱ byia̱ shi a̱ swak mami Afi̱rika a̱mgba̱m si̱ shyia̱ a̱keang Potisi̱kum.
==Lyennkhang-a̱byin==
A̱byin ka byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng bibyin badundung naai hwa: [[A̱byin Ba̱uci|Ba̱uci]], [[A̱byin Ba̱ri̱no|Ba̱ri̱no]], [[A̱byin Gwombe|Gwombe]], ma̱ng [[A̱byin Ji̱gawa|Ji̱gawa]]. A̱byin Yobe byia̱ gak ku bai kpa̱mkpaan ma̱ng km 421 ma̱ng Ba̱ri̱no di̱ fam a̱tyin hu, kpa̱mkpaan ma̱ng km 140 (da̱ a̱beam A̱ghyui Gonggola ka) ma̱ng Gwombe di̱ fam a̱tak hu, kpa̱mkpaan ma̱ng km 188 (met 117) ma̱ng Ba̱uci mbeang Ji̱gawa kpa̱mkpaan ma̱ng km 193 (met 120) di̱ fam jenshyung hu ma̱ng kpa̱mkpaan ma̱ng km 352 ma̱ [[Ni̱njat|Ga̱maá̱niet Ni̱njat]] di̱ fam a̱za hu.<ref>{{Cite web |title=Yobe State of Nigeria :: Nigeria Information & Guide |url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Yobe/ |access-date=6 Zwat Tsat 2022 |website=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A̱byin Yobe byia̱ a̱gi̱gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng Nfam Ni̱njat nang Di̱fa mbeang Zi̱nda̱t. Ma̱nang a̱byin ka shyia̱ ma̱ a̱khwot fam kyai á̱kwop ma̱ng á̱ga̱fi̱p wu wa, a̱vwuo ka ni̱ fi̱ri̱m a̱wot wun hu ku ni̱ swan khwot ma̱ a̱lyiak a̱lyia̱ ka, kang ma̱ng fam a̱tak a̱byin hu nang á̱ shyiat za a̱ swak a̱ni.
[[File:Nguru_River_bank_Yobe_State.jpg|thumb|Khwong A̱ghyui Ngguru ma̱ A̱byin Yobe]]
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Badundung Naijeriya}}
[[Sa:A̱byin Yobe]]
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
3e1cjnsvb2un3mlldtr6h7p023ox0jt
Sa:A̱byin Yobe
14
7688
43321
2026-05-23T20:38:53Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]"
43321
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Bibyin Badundung Naijeriya]]
tmaaqf0ty8usmxmoma2mze4k309lo3a
A̱ritote
0
7689
43324
2026-05-23T23:58:38Z
Danjuma Anthony
411
Created page with "'''Aritote''' (384–322 BC) wa kuyet [[A̱khwukhwop a̱tyu tyan A̱yahudawa gbangbang wu|A̱khwukhwop a̱tyu tyan A̱yahudawa gbangbang]] ma̱ng [[A̱tyu mai tsuung]]. Lyuut nggu hu na̱ap a̱cucuk sayin, [[tyan lyen]], [[lyenlilyem]], [[zwa]], [[kwai nfwuo a̱niet]], [[fang lyen a̱didam a̱niet]], ma̱ng [[jhya nkyang hu]]. As the founder of the [[Peripatetic school]] of philosophy in the [[Lyceum (classical)|Lyceum]] in [[Athens]], he began the wider Aristotel..."
43324
wikitext
text/x-wiki
'''Aritote''' (384–322 BC) wa kuyet [[A̱khwukhwop a̱tyu tyan A̱yahudawa gbangbang wu|A̱khwukhwop a̱tyu tyan A̱yahudawa gbangbang]] ma̱ng [[A̱tyu mai tsuung]]. Lyuut nggu hu na̱ap a̱cucuk sayin, [[tyan lyen]], [[lyenlilyem]], [[zwa]], [[kwai nfwuo a̱niet]], [[fang lyen a̱didam a̱niet]], ma̱ng [[jhya nkyang hu]]. As the founder of the [[Peripatetic school]] of philosophy in the [[Lyceum (classical)|Lyceum]] in [[Athens]], he began the wider [[Aristotelianism|Aristotelian]] tradition that followed, which set the groundwork for the development of modern [[science]].
r4g3xfg1uh0qprehhn9kgipwyrqhemy
43325
43324
2026-05-24T00:11:12Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43325
wikitext
text/x-wiki
'''Aritote''' (384–322 BC) wa kuyet [[A̱khwukhwop a̱tyutyan A̱yahudawa gbangbang wu|A̱khwukhwop a̱tyutyan A̱yahudawa gbangbang]] ma̱ng [[A̱tyu mai tsuung]]. Lyuut nggu hu na̱ap a̱cucuk sayin, [[tyan lyen]], [[lyenlilyem]], [[zwa]], [[kwai nfwuo a̱niet]], [[fang lyen a̱didam a̱niet]], ma̱ng [[shap nkyang hu]]. Ma̱nang gu ngyet a̱tyu shyia̱ A̱vwuo fang Peripatetic a̱si a̱tyutyan mi̱ [[Lyceum (classical)|Lyceum]] wu ma̱ [[Á̱ten]], a̱ ku tsa a̱kpai ka [[Aristotelianism|A̱ritoteliyan]] taada ji ku nkhwi, zang ji ja ku tip a̱kang nta̱m ka da̱nian ya a̱son ce sayin manini.
p7pompvwbcssd844upvwhzavnf2p9wi
43326
43325
2026-05-24T00:12:46Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43326
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aritote''' (384–322 BC) wa kuyet [[A̱khwukhwop a̱tyutyan A̱yahudawa gbangbang wu|A̱khwukhwop a̱tyutyan A̱yahudawa gbangbang]] ma̱ng [[A̱tyu mai tsuung]]. Lyuut nggu hu na̱ap a̱cucuk sayin, [[tyan lyen]], [[lyenlilyem]], [[zwa]], [[kwai nfwuo a̱niet]], [[fang lyen a̱didam a̱niet]], ma̱ng [[shap nkyang hu]]. Ma̱nang gu ngyet a̱tyu shyia̱ A̱vwuo fang Peripatetic a̱si a̱tyutyan mi̱ [[Lyceum (classical)|Lyceum]] wu ma̱ [[Á̱ten]], a̱ ku tsa a̱kpai ka [[Aristotelianism|A̱ritoteliyan]] taada ji ku nkhwi, zang ji ja ku tip a̱kang nta̱m ka da̱nian ya a̱son ce sayin manini.
o00r2bsczf8nxu6xxwicze014ha7ee2
43327
43326
2026-05-24T00:16:59Z
Danjuma Anthony
411
/* */
43327
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''A̱ritote''' (384–322 BC) wa kuyet [[A̱khwukhwop a̱tyutyan A̱yahudawa gbangbang wu|A̱khwukhwop a̱tyutyan A̱yahudawa gbangbang]] ma̱ng [[A̱tyu mai tsuung]]. Lyuut nggu hu na̱ap a̱cucuk sayin, [[tyan lyen]], [[lyenlilyem]], [[zwa]], [[kwai nfwuo a̱niet]], [[fang lyen a̱didam a̱niet]], ma̱ng [[shap nkyang hu]]. Ma̱nang gu ngyet a̱tyu shyia̱ A̱vwuo fang Peripatetic a̱si a̱tyutyan mi̱ [[Lyceum (classical)|Lyceum]] wu ma̱ [[Á̱ten]], a̱ ku tsa a̱kpai ka [[Aristotelianism|A̱ritoteliyan]] taada ji ku nkhwi, zang ji ja ku tip a̱kang nta̱m ka da̱nian ya a̱son ce sayin manini.
qsbcq8913ebefpldocod1j7d0ael89x
A̱tyunta̱m:配合比全额更好(说说而已)
2
7690
43328
2026-05-24T01:37:24Z
配合比全额更好(说说而已)
2875
Created page with "Hello!I'm 配合比全额更好(说说而已)."
43328
wikitext
text/x-wiki
Hello!I'm 配合比全额更好(说说而已).
8ku76nd4c1cb0o0z2e6q0rysvn6qd2h