Wikipedia
kcgwiki
https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu
MediaWiki 1.47.0-wmf.18
first-letter
Media
Wat khwo
A̱lyiat
A̱tyunta̱m
A̱lyiat a̱tyunta̱m
Wukipedia
A̱lyiat Wukipedia
Fail
A̱lyiat fail
MediaWiki
A̱lyiat MediaWiki
Ta̱mpi̱let
A̱lyiat ta̱mpi̱let
Beang
A̱lyiat beang
Sa
A̱lyiat nsa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
A̱khwut
0
177
49893
45216
2026-09-05T14:31:33Z
AshiyaG
2949
49893
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱khwut/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱khwut/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱khwut/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱khwut/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱khwut/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱khwut/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Blausen 0597 KneeAnatomy Side.png|thumb|A̱khwut a̱zayak wu á̱ maai li neet di̱ fam a̱zayak hu]]
'''A̱khwut''' ka (á̱kpa: '''a̱khwukhwut''' ''ba'') yet kap nvam hwa ma̱ng a̱ka̱wa̱tyia̱ [[shai ntak]] mbeang [[a̱bwan ntak]]. A̱khwut kya beang gwun tak hu ka̱ a̱yin na swan a̱byin.
==A̱ya̱fang==
<references/>
4ovxz1lgdgl520t44jzw7x3kfa048bc
Bwang
0
366
49943
45277
2026-09-05T15:03:06Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49943
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bwang/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bwang/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bwang/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bwang/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bwang/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bwang/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
[[Fail:2003-11-27 Northerner boots in mud.jpg|thumb|300px|A̱kwatak nza ba̱ byia̱ bwang a̱ni]]
'''Bwang''' hu hwa yet a̱shyim [[vap]]. Ku yet mbyin nia ma̱ng nkyang jhyang nang [[lyem]] nang á̱ ku kyiai ndung ma̱ng a̱sa̱khwot a̱ni.
==A̱ya̱fang==
<references/>
{{wiktionary}}
3feaoxjclti1zcvmucl813nxvhjp5zq
Facebook
0
409
49891
45554
2026-09-05T14:30:49Z
AshiyaG
2949
49891
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Facebook/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Facebook/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Facebook/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Facebook/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Facebook/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Facebook/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:2021 Facebook icon.svg|thumb|Aikon Facebook]]
[[Fail:Facebook Logo (2019).svg|thumb|A̱lama a̱bwuang Facebook]]
'''Facebook''' (ku '''Fesbuk''') yet savit tung a̱niet ndung hwa ma̱ng á̱na̱nwuai seang nkhang a̱zalang Amerika nang sot Meta Platforms ji ja byia̱ a̱ni. Á̱ kpaat sot ji ma̱ a̱lyia̱ 2004 mbwak [[Markut Zuka̱beg|Mark Zuckerberg]] ma̱ng mmanfang a mbeang á̱kpa̱ndang swat tutu nggu ba á̱ghyang mi̱ Harvard College nang Eduardo Saverin, Andrew McCollum, Dustin Moskovitz, ma̱ng Chris Hughes. A̱lyoot sot ka neet nkwambwat a̱myim ''face book'' ni̱nia nang á̱ ni̱ nnwuak mmanfang a̱yaayunivasti [[A̱yaasi̱tet Muná̱pyia̱|Amerika]] na a̱ni. Di̱n jen tsa ji, mmanfang Harvard ni̱nia ma̱nyin nna maai yet memba, a̱wot ma̱nang a̱ngga wu seang a̱ni, a̱ si̱ ka ntat a̱yaayunivasti [[Amerika A̱za|A̱merika A̱za]] á̱ghyang ma̱ a̱shonshyon ma̱ a̱shonshyon, a̱wot kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 2006, konyan wa gu swak ndyia̱ 13 maai nwuo. Ma̱ a̱lyia̱ 2020, Facebook tyan nyia̱ á̱nietnta̱m biliyon 2.8 bya nshyia̱ di̱ nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱ngga mba wu kuzang zwat, a̱wot di̱ fam shi nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱cyetaneang hu ku si̱ yet a̱natat mi̱ swanta hu a̱mgba̱m.<ref>[https://www.alexa.com/topsites The top 500 sites on the web] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210203120227/https://www.alexa.com/topsites |date=2021-02-03 }} (di̱n Shong). Alexa Internet.</ref> Huhwa ku yet ap jet a̱bwoi wu nang á̱ swak cyok ma̱ng a̱nggu mi̱ ce ndyia̱ 2010 hu.<ref>Miller, Chance (Zwat Swak ma̱ng Sweang 17, 2019). [https://9to5mac.com/2019/12/16/apps-and-games-of-the-decade/ These were the most-downloaded apps and games of the decade] (di̱n Shong). 9to5Mac.</ref>
==A̱ya̱fang==
<references/>
==A̱ka̱fwuop nta==
* [https://www.facebook.com/ A̱ma̱ntei A̱gwomna̱ti Facebook] ([https://m.facebook.com/ Jet a̱bwoi])
[[Sa:Facebook| ]]
[[Sa:Kpaat mi̱ kpaat 2004 mami Massachusetts]]
[[Sa:A̱yaama̱ntei tung á̱niet ndung Amerika]]
[[Sa:Kyanglilyiit Android (si̱stem nta̱m)]]
[[Sa:Kyanglilyiit BlackBerry]]
[[Sa:Blog hosting services]]
[[Sa:Companies' terms of service]]
[[Sa:A̱yaama̱ntei ka̱u ghwughwu]]
[[Sa:Internet properties established in 2004]]
[[Sa:Kyanglilyiit IOS]]
[[Sa:A̱yaapi̱li̱keshyon A̱ka̱dak Meta]]
[[Sa:A̱yaama̱ntei lilyem ma̱ a̱di̱di̱t]]
[[Sa:A̱yaasavit vwuo vidyo a̱zalang]]
[[Sa:A̱yaaprodok nang á̱ ku ghwut ndyo ma̱ a̱lyia̱ 2004]]
[[Sa:Proprietary cross-platform software]]
[[Sa:Social information processing]]
[[Sa:Á̱na̱nwuai seang nkhang]]
[[Sa:Social planning websites]]
[[Sa:Taada mmanfang]]
[[Sa:Kyanglilyiit Symbian]]
[[Sa:Universal Windows Platform apps]]
[[Sa:Video game streaming services]]
[[Sa:Websites which mirror Wikipedia]]
p0hy3hhsb7nirt4jtk9r511febuzm8u
Jhyuo (a̱lyem)
0
483
49895
45507
2026-09-05T14:32:16Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49895
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Jhyuo (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Jyuo (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Jhyuo (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Jhyuo (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Jhyuo (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Jhyuo (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
'''Jhyuo''' (''Jhyuo'': Jju, ''[[A̱lyem Kpat|Kpat]]'': "Kaje" ku "Kache") ja yet a̱lyem [[A̱jhyuo]] ba mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]] di̱ fam a̱ka̱wa̱tyia̱ [[Naijeriya]]. Mi̱ di̱ a̱lyia̱ 1988, á̱ shyia̱ nang á̱niet ba̱ lyiat Jhyuo tat kpa̱mkpaan ma̱ng 300,000.<ref name="ethnologue">"[https://www.ethnologue.com/language/kaje Bajju]". Ethnologue.</ref> Si̱sak ma̱ng Blench (2008), Jhyo — zang ja byia̱ á̱niet lyiat a̱ swak a̱ni—ndi á ngyei tangka̱i [[Tyap (a̱lyem)|Tyap]] ghyang hwa a̱ni (shimba á̱niet ba̱ lyiat njii vwuon di̱ nwap).<ref name="Central Plateau languages">"[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Central_Plateau_languagescite web Central Plateau languages]".</ref>
Jhyuo ji yet jhyiung ja di̱ lilyem [[A̱tak Ka̱duna]] hu.<ref name="ethnologue"/><ref>"[http://glottolog.org/resource/languoid/id/Bajju1238 Glottolog 3.0 - Bajju]" (di̱n Shong). glottolog.org.</ref>
==Yai==
[[A̱jhyuo]] ba lyiat Jhyuo ji̱ yet a̱lyem a̱son mba ka mi̱ [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya|Susot A̱gwomna̱ti Mali]] [[Zangon Kataf]], [[Jemaa]], [[Kaciya]], [[Watyap]] ma̱ng [[Ka̱duna A̱tak]] á̱si̱ [[Si̱tet Ka̱duna]]. Á̱ bu lyiat jii mi̱ bibyin ku shyia̱ kpa̱mkpaan nang si̱ [[A̱tyap]], Fantswam, A̱gwoot, [[A̱da (á̱niet)|A̱daa]], A̱byin Á̱nietswaywan, ma̱ng a̱ka̱vwuo á̱ghyang na̱ byia̱ a̱meang ma̱ng a̱nka, nang a̱lyem a̱feang ke a̱tat a̱ni.
==La̱mba fang==
# A̱yring
# A̱hwa
# A̱tat
# A̱naai
# A̱pfwon
# A̱kitat
# A̱tiyring
# A̱ninai
# A̱kumbvuyring
# Swak
# Swak bu a̱yring
# Swak bu a̱hwa
# Swak bu a̱tat
# Swak bu a̱naai
# Swak bu a̱pfwon
# Swak bu a̱kitat
# Swak bu a̱tiyring
# Swak bu a̱ninai
# Swak bu a̱kumbvuyring
# Nswak nhwa
* 30. Nswak ntat
* 40. Nswak nnaai
* 50. Nswak npfwon
* 60. Nswak a̱kitat
* 70. Nswak a̱tiyring
* 80. Nswak a̱ninai
* 90. Nswak a̱kumbvuyring
* 100. Cyi jjyung
* 1,000. Cyikwop jjyung
==Bu nwuan==
* [[Fantswam (a̱balyem)|Fantswam]]
* [[Gwoot (a̱balyem)|Gwoot]]
* [[Sholyia̱ (a̱balyem)|Sholyia̱]]
* [[Takat (a̱balyem)|Takat]]
* [[Tyap (a̱lyem)|Tyap]]
* [[Tyia̱caat (a̱balyem)|Tyia̱caat]]
* [[Tyuku (a̱balyem)|Tyuku]]
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Lilyem Naijeriya}}
{{Swangá̱lyiatwukityai|Jhyuo}}
[[Sa:Lilyem Tyapik]]
[[Sa:Lilyem Naijeriya]]
l0vvlu0ejbc62kpcwg8a2suhjru6i6u
Legwot
0
555
49839
41772
2026-09-05T14:00:30Z
Kambai Akau
15
/* Ya̱fang */
49839
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|a̱gba̱ndang a̱keang mami Si̱tet Legwot, Naijeriya}}
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Legwot/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Legwot/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Legwot/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Legwot/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Legwot/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Legwot/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Lagos State Flag (1967-1970).svg|thumb|Tyiang a̱toot shi Legwot]]
A̱keang '''Legwot''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: Lagos; yei Shong Naijeriya: /ˈleɪɡɒs/; A̱ghwangkpang: Èkó) kya yet [[Lyulyoot a̱ca̱cet a̱ka̱keang Naijeriya di̱n vak shi á̱niet|a̱gba̱ndang a̱keang a̱ swak ma̱ng á̱nietbishyi]] ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] ma̱ng [[Lyulyoot a̱ca̱cet a̱ka̱keang Afrika di̱n vak shi á̱niet|a̱gba̱ndang a̱keang a̱feang wu mami Afrika]] a̱ma̱lyim a̱keang [[Kinshasa]], [[Ri̱pobi̱lik Di̱mokrasi a̱si̱ Konggo wu|RDK]], a̱ si̱ byia̱ shi á̱niet miliyon 14.8 mi̱ da̱ a̱lyia̱ 2021 mami a̱gba̱ndang a̱keang wu ci̱k. [[Sot metropolitan]] Legwot ji byia̱ a̱kuu shi á̱niet miliyon 21.3 wa, ji̱ si̱ yet sweang ma̱ng shi kyai di̱ susot metropolitan Afrika ji a̱mgba̱m, a̱ma̱lyim a̱keang Kairo.<ref>"[https://www.nytimes.com/2014/01/08/opinion/what-makes-lagos-a-model-city.html?_r=0 What Makes Lagos a Model City]". New York Times (7 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2014).</ref><ref name="John Campbell">John Campbell (10 July 2012). "[https://www.theatlantic.com/international/archive/2012/07/this-is-africas-new-biggest-city-lagos-nigeria-population-25-million/259611/ This Is Africa's New Biggest City: Lagos, Nigeria, Population 21 Million]". ''Washington DC'': The Atlantic.</ref> Legwot yet a̱gba̱ndang a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱bwuang Afrika wa a̱wot ji̱ si̱ ka ngyet kwop tung nzwa [[Si̱tet Legwot]] ma̱ng a̱mgba̱m [[Naijeriya]]. ''Megacity'' wu byia̱ ''GDP'' ku yet a̱naai ma̱ng shi mami Afrika<ref>"[https://bigthink.com/strange-maps/richest-cities-in-africa These cities are the hubs of Africa's economic boom]". Big Think (2018-10-04).</ref> ma̱ng a̱li jhyiung di̱ [[Akpakpa|tityan ngyong kukwon a̱wak kyai a̱sa̱khwot ji̱ swak mi̱ shi̱ ma̱ng naat mbwuot]] mi̱ vam a̱byin Afrika hu.<ref>"[http://businesstech.co.za/news/general/81995/africas-biggest-shipping-ports/ Africa's biggest shipping ports]". Businesstech (8 March 2015).</ref><ref>Brian Rajewski (1988)."[https://books.google.com/books?id=E-VwMKQlGjIC Africa, Volume 1 of Cities of the World: a compilation of current information on cultural, geographical, and political conditions in the countries and cities of six continents, based on the Department of State's "post reports"]". Gale Research International, Limited. ISBN 978-0-810-3769-22.</ref><ref name=global>Loretta Lees; Hyun Bang Shin; Ernesto López Morales (2015)."[https://books.google.com/books?id=Lzt7BgAAQBAJ&pg=PA315 |page=315 Global Gentrifications: Uneven Development and Displacement]". Policy Press. ISBN 978-1-447-3134-89.</ref> Ji̱ yet jhyiung di̱ a̱ca̱cet a̱ka̱keang na̱ laai shi a̱nggang swak a̱ni ta̱cya̱ ka a̱mgba̱m.<ref>"[https://books.google.com/books?id=tk5TP7bsXnkC&pg=PA202 African Cities Driving the NEPAD Initiative]". UN-HABITAT (2006). P. 202. ISBN 978-9-211318159.</ref><ref>"John Hartley; Jason Potts; Terry Flew; Stuart Cunningham; Michael Keane; John Banks (2012). "[https://books.google.com/books?id=sMnj88kYVmcC&pg=PT60 Key Concepts in Creative Industries]". P. 47. SAGE. ISBN 978-1-446-2028-90</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{A̱ka̱keang swanta}}
[[Sa:Naijeriya]]
[[Sa:A̱ka̱keang mami Naijeriya]]
[[Sa:A̱ka̱keangtung sí̱tet Naijeriya]]
[[Sa:A̱ka̱vwuo na̱ byia̱ á̱niet ma̱ ba̱t mami Si̱tet Legwot]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱ka̱keang Naijeriya]]
a8n9j6lt9y7zdsc195jcy85vru5v42w
London
0
572
49842
46984
2026-09-05T14:02:17Z
Kambai Akau
15
49842
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:London Montage L.jpg|thumb|Nang a̱gogo kyiak neet tswazwa: A̱gba̱ndang A̱keang London a̱ma̱lyim ma̱ng Canary Wharf mi̱ gbang lilyim, A̱tyia̱kwon Trafalgar, Tswa-a̱li London, Tower Bridge a mbeang roundel Vak-tafa-a̱byin London a̱ghyang a̱zaghyi Elizabeth Tower]]
'''London''' wa yet a̱keangtung ma̱ng a̱gba̱ndang a̱keang a̱ swak ma̱ng shi ma̱ a̱byin [[Nggi̱lan]] ma̱ng [[Tyok Muná̱pyia̱]] ka.<ref>[http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/london?showCookiePolicy=true London] (di̱n Shong). Collins Dictionary.</ref><ref>[https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/united-kingdom/ The World Factbook] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210109221834/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/united-kingdom/ |date=2021-01-09 }} (di̱n Shong). 1 Zwat Sweang 2014. Central Intelligence Agency.</ref> Ka̱ yong tazwa [[A̱ghyui Ta̱mit]] kikya di̱ fam a̱tak-a̱tyin Nggi̱lan da̱ a̱pyia̱ estuary a̱ yet met 20 (km 80) a̱ tyong nat [[Kyai A̱sa̱khwot A̱za]] hu a̱ni, a̱wot ka̱ si̱ yet a̱tsatsak a̱vwuonswat á̱niet neet ndyia̱ cyikwop sweang (miliniyom sweang) na̱ ku swak a̱ni.<ref name="london_001">[http://www.museumoflondon.org.uk/English/EventsExhibitions/Permanent/RomanLondon.htm Roman London] (di̱n Shong). Museum of London.</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{A̱ka̱keang swanta}}
jg7fpiybw1odvm6zwoeq16llmcykhcg
49860
49842
2026-09-05T14:13:58Z
Kambai Akau
15
49860
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:London Montage L.jpg|thumb|Nang a̱gogo kyiak neet tswazwa: A̱gba̱ndang A̱keang London a̱ma̱lyim ma̱ng Canary Wharf mi̱ gbang lilyim, A̱tyia̱kwon Trafalgar, Tswa-a̱li London, Tower Bridge a mbeang roundel Vak-tafa-a̱byin London a̱ghyang a̱zaghyi Elizabeth Tower]]
'''London''' wa yet a̱keangtung ma̱ng a̱gba̱ndang a̱keang a̱ swak ma̱ng shi ma̱ a̱byin [[Nggi̱lan]] ma̱ng [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]] ka.<ref>[http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/london?showCookiePolicy=true London] (di̱n Shong). Collins Dictionary.</ref><ref>[https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/united-kingdom/ The World Factbook] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210109221834/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/united-kingdom/ |date=2021-01-09 }} (di̱n Shong). 1 Zwat Sweang 2014. Central Intelligence Agency.</ref> Ka̱ yong tazwa [[A̱ghyui Ta̱mit]] kikya di̱ fam a̱tak-a̱tyin Nggi̱lan da̱ a̱pyia̱ estuary a̱ yet met 20 (km 80) a̱ tyong nat [[Kyai A̱sa̱khwot A̱za]] hu a̱ni, a̱wot ka̱ si̱ yet a̱tsatsak a̱vwuonswat á̱niet neet ndyia̱ cyikwop sweang (miliniyom sweang) na̱ ku swak a̱ni.<ref name="london_001">[http://www.museumoflondon.org.uk/English/EventsExhibitions/Permanent/RomanLondon.htm Roman London] (di̱n Shong). Museum of London.</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{A̱ka̱keang swanta}}
djgfddmjrl5kztrpwkrrko3zjwiq5db
Lyenlilyem
0
577
49859
41463
2026-09-05T14:13:10Z
Kambai Akau
15
49859
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lyenlilyem/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lyenlilyem/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lyenlilyem/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lyenlilyem/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lyenlilyem/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lyenlilyem/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Spraakfamiliar.png|thumb|Kwaí Lilyem]]
'''Lyenlilyem''' yet zop zi̱zop a̱lyem nang a̱tyubishyi lyiat a̱ni ja.<ref>Halliday, Michael A.K.; Jonathan Webster (2006). "On Language and Linguistics" (di̱n Shong). Continuum International Publishing Group. P. vii. ISBN 978-0-8264-8824-4</ref><ref>[https://www.linguisticsociety.org/what-linguistics What is Linguistics? {{!}} Linguistic Society of America] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220208131649/https://www.linguisticsociety.org/what-linguistics |date=2022-02-08 }} (di̱n Shong). www.linguisticsociety.org</ref> Si̱ a̱hwa si̱ fa ku yet a̱za̱za̱rak, a̱kokwak, a̱tsotswat ma̱ng a̱gba̱mgbam zop a̱lyem wa, di̱ nfam yet ma̱ng nghwughwu lilyem na.<ref>Crystal, David (1981). [https://www.worldcat.org/oclc/610496980 Clinical linguistics] (di̱n Shong). Wien: Springer-Verlag. P. 3. ISBN 978-3-7091-4001-7. OCLC 610496980. ''What are the implications of the term "science" encountered in the definition on p. 1? Four aims of the scientific approach to language, often cited in introductory works on the subject, are comprehensiveness, objectivity, systematicness and precision. The contrast is usually drawn with the essentially non-scientific approach of traditional language studies—by which is meant the whole history of ideas about language from Plato and Aristotle down to the nineteenth-century study of language history (comparative philology).''</ref> Lyenlilyem byia̱ a̱ka̱ta ma̱ng kuzang fam a̱lyem, ma̱ng nvak zop ma̱ng tswang lilyem. Á̱ ngyei a̱tyu a̱ byia̱ lyen lilyem '''a̱tyulyenlilyem''' wa.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lyenlilyem|* ]]
[[Sa:A̱lyem]]
6bim46zvt7rdugqzs6dkavdmssokulm
Naijeriya
0
614
49917
49287
2026-09-05T14:46:29Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49917
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Naijeriya/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Naijeriya/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Naijeriya/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Naijeriya/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Naijeriya/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Naijeriya/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Country
|name = Ga̱maá̱niet Badundung Naijeriya<br><small>Orílẹ̀-èdè Olómìniira Àpapọ̀ Nàìjíríà (A̱ghwangkpang)</small><br><small>Jamhuriyar Tarayyar ta Najeriya (Kpat)</small><br><small>Ọ̀hàńjíkọ̀ Ọ̀hànézè Naìjíríyà (A̱kum-a̱cyi)</small><br><small>Federal Republic of Nigeria (Shong)</small>
|flag = Flag of Nigeria.svg
|coa = Coat of arms of Nigeria.svg
|image = Nigeria (orthographic projection).svg
|capital = [[A̱buja]]
|area = 923,769
|population = 211,400,708
|year = 2021
}}
{{Databox}}
'''A̱bwom a̱byin''': "Arise, O Compatriots" ("[[Á̱na̱nyiuk, Nyi Ta̱ngam]]") [[File:Former national anthem of Nigeria (1978–2024).oga|thump|A̱bwom A̱byin Naijeriya]]
A̱byin '''Naijeriya''' (Shong: Nigeria), á̱ lyen ma̱ng a̱lyoot a̱gwomna̱ti nka nang '''Ga̱maá̱niet Badundung Naijeriya''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: Federal Republic of Nigeria, A̱ghwangkpang: Orílẹ̀-èdè Olómìniira Àpapọ̀ Nàìjíríà, [[Kpat (a̱lyem)|Kpat]]: Jamhuriyar Taraiyar ta Najeriya; A̱kum-a̱cyi: Ọ̀hàńjíkọ̀ Ọ̀hànézè Naìjíríyà), yet a̱byin ka̱ shyia̱ ma̱sa̱t kya di̱ fam [[Jenshyung Afrika]] ka̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng bibyin [[Ni̱njer (a̱byin)|Ni̱njer]] di̱ fam [[Gak Ni̱njer−Naijeriya|a̱za hu]], [[Caad]] di̱ fam [[Gak Cadi–Naijeriya|a̱za-a̱tyin hu]], [[Kemerun]] di̱ fam [[Gak Kemerun–Naijeriya|a̱tyin hu]], ma̱ng [[Bini (a̱byin)|Bini]] di̱ fam [[Gak Bini–Naijeriya|jenshyung]] hu. Khwong kyai a̱sa̱khwot a̱tak hu myiai da̱ [[A̱ngam A̱sa̱khwot Gini]] di̱ [[Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]] hu. A̱ yet ri̱pobi̱lik [[Si̱tet mundundung|badundung]] wa nang á̱ ka̱u di̱ [[Sí̱tet Naijeriya|sí̱tet 36]] a̱wot [[A̱gba̱ndang A̱keangtung Mundundung, Naijeriya|A̱gba̱ndang A̱keang Badundung]] nggu wu, a̱vwuo ka nang a̱keangtung ka nshyia̱ a̱ni wa yet [[A̱buja]]. [[Legwot]] ja si̱ yet a̱gba̱ndang a̱keang ka̱ swak ma̱ng shi á̱niet ma̱ a̱byin ka ma̱ng [[Afi̱rika|vam-a̱byin Afi̱rika hu]] meang, a̱wot ji̱ si̱ ka ngyet a̱nyiung da̰ a̱ca̱cet a̱ka̱keang swanta na.
A̱byin Naijeriya ku yet mali [[Á̱ka̱k á̱gwam Naijeriya|a̱tsatsak bibyin a̱ka̱k kya a̱zanson tyok á̱nietcen]] ka ma̱ng [[Ntyok Sahet|ntyok]] na̱ neet Mileniyom feang hu A̱zaghyi Kristi a̱ni, a̱wot [[Taada Nok|Tat-a̱ghyi Nok]] hu hwa si̱ yet a̱byin a̱son ka̱ ku byia̱ muná̱pyia̱ da̱ a̱beam sa̱ncuri 15 gbangbang A̱zaghyi Kristi. A̱byin mam a̱fwun ka ku ntsa ma̱ng [[Naijeriya a̱si̱ Tyok Á̱nietcen|Tyok á̱nietcen Bi̱ri̱ti̱n]] hu hwa ma̱ a̱cak sa̱ncuri 19 wu, ka̱ si̱ shyia̱ gak a̱fwun nka hu di̱ jen fwuop [[A̱byincok A̱tak Naijeriya]] ma̱ng [[A̱byincok A̱za Naijeriya]] ma̱ a̱lyia̱ 1914 mbwak [[Frederick Lugard|A̱tyoli Frederick Lugard]]. A̱bi̱ri̱ti̱n ba si̱ kpaat nvak tyok ma̱ng nyian shi̱ri̱ya di̱n vak ta̱gurup tyok mbwak á̱ka̱k ntyok. A̱gwomna̱ti a̱byin Naijeriya si̱ shyia̱ sa̱t tyok a̱pyia̱, a̱byin ka si̱si̱ nta̱bat yet [[Si̱tet mundundung|a̱byin badundung]] ma̱ a̱tuk mam 1 Zwat Swak 1960. Ka̱ si̱ li [[Zwang Byina̱byin Naijeriya|zwang byina̱byin]] kyiak neet 1967 ba̱ng si̱ nat 1970, a̱wot si̱ ji ji̱ khwi a̱ni ja yet shai shi̱shai a̱gwomna̱ti a̱sai a̱toot nang á̱ ku khai di̱n vak [[di̱mokrasi]] a̱ni ma̱ng [[Tyok a̱khwot á̱kwop Naijeriya si̱ 1966–79 ma̱ng 1983–98|ntyok yebaat-a̱la a̱khwot á̱kwop]], ba̱ng si̱ tat shyiat [[Ri̱pobi̱lik A̱naai Naijeriya|a̱di̱ndi̱ng di̱mokrasi]] mi̱ [[Khai a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya 1999|1999]]; [[Khai a̱mgba̱m a̱byin Naijeriya 2015|khai a̱kwak a̱son a̱byin 2015]] huhwa yet jen a̱son ji nang a̱swan [[A̱yaakwak A̱son A̱byin Naijeriya|a̱kwak a̱son a̱byin]] na fwan di̱ ya khai a̱ka̱feang a̱ni.<ref>"[https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKBN0MR0VN20150331 Nigeria's Buhari wins historic election landslide]".</ref>
Naijeriya yet a̱byin nnwap ma̱ a̱di̱di̱t kya nang [[Nnwap mi̱ Naijeriya|nnwap 250]] na̱ lyiat di̱ [[Lilyem Naijeriya|lilyem ku vwuon vi̱vwuon tat 500]], a̱mgba̱m nna ma̱ng taada ma̱ a̱di̱di̱t a̱di̱t mun nshyia̱ a̱ni.<ref>[https://www.pbs.org/newshour/updates/africa-jan-june07-ethnic_04-05/ Ethnicity in Nigeria]</ref><ref>[https://www.ethnologue.com/country/NG Nigeria]</ref><ref>[https://www.languagesoftheworld.info/geolinguistics/linguistic-diversity-in-africa-and-europe.html |Linguistic diversity in Africa and Europe – Languages Of The World]</ref> Nnwap a̱tat na̱ lan byia̱ shi á̱niet ni̱nia yet sot nwap A̱kpat ji̱ kyiai ma̱ng A̱fa̱taa a̱ni di̱ fam [[A̱za Naijeriya|a̱za hu]], [[A̱ghwangkpang (a̱lyem)|A̱ghwangkpang]] di̱ fam [[A̱byin A̱yoruba|jenshyung hu]], ma̱ng [[A̱kum-a̱cyi]] di̱ fam [[A̱byin A̱kum-a̱cyi|a̱tyin hu]], a̱mgba̱m nna mun a̱ swak %60 a̱mgba̱m á̱niet a̱byin Naijeriya ba.<ref>"[https://web.archive.org/web/20200923163518/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/attachments/summaries/NI-summary.pdf NIGERIA – CIA WORLD FACTBOOK 2019]".</ref> A̱lyem a̱gwomna̱ti nka, kikya yet [[Shong Naijeriya|Shong]], nang á̱ ku nkhai mat mban muná̱pyia̱ lilyem a̱byin hu a̱mgba̱m.<ref>Mann, Charles C. (1990). "[https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED397681.pdf Choosing an Indigenous Official Language for Nigeria]".</ref> A̱byin Naijeriya ku ka̱u kpa̱mkpaan ma̱ng nkap nfeang tsi̱tsak [[Khwi Kpa A̱pyia̱|A̱musulumi (Á̱niet kpa a̱pyia̱)]] ba̱ shyia̱ ma̱ a̱di̱di̱t di̱ fam a̱za hu, ma̱ng [[Khwikristi|Ki̱risi̱ta (Á̱nietkhwiki̱risi̱ti)]] ba̱ la̱u shyia̱ di̱ fam a̱tak hu. A̱byin ka si̱ yet [[Khwi Kpa A̱pyia̱ di̱n vak a̱byin|a̱fwuon mi̱ bibyin A̱musulumi]] swanta hu ma̱ng [[Khwikristi di̱n vak a̱byin|a̱taa mi̱ bibyin Ki̱risi̱ta]],<ref>"[https://www.pewresearch.org/fact-tank/2019/04/01/the-countries-with-the-10-largest-christian-populations-and-the-10-largest-muslim-populations/ The countries with the 10 largest Christian populations and the 10 largest Muslim populations]"</ref> a̱wot á̱kum á̱niet ka si̱ yet nka ka̱ khwi [[Khwí A̱ka̱ka̱rak Afi̱rika|Khwí a̱ka̱ka̱rak]], nang á̱si̱ ba̱ yet a̱ka̱ka̱rak á̱si̱ nnwap [[Odinani|Igbo]] ma̱ng [[Khwi A̱yoruba|A̱yoruba]] a̱ni.<ref>"[https://web.archive.org/web/20201018101915/https://photos.state.gov/libraries/nigeria/487468/pdfs/Nigeria%20overview%20Fact%20Sheet.pdf Nigeria Fact Sheet]"</ref> Cam Tyok Naijeriya hu shim ma̱ng sa̱t khwi.<ref>"[http://www.nigeria-law.org/ConstitutionOfTheFederalRepublicOfNigeria.htm#Powers_of_Federal_Republic_of_Nigeria Nigerian Constitution] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200515002448/https://www.nigeria-law.org/ConstitutionOfTheFederalRepublicOfNigeria.htm#Powers_of_Federal_Republic_of_Nigeria |date=2020-05-15 }}"</ref>
A̱byin Naijeriya kya yet [[Lyulyoot bibyin Afrika di̱n vak shi á̱niet|a̱byin ka̱ swak mi̱ shi á̱niet mami Afi̱rika]], ka̱ si̱ yet [[Lyulyoot bibyin di̱n vak shi á̱niet|a̱byin a̱natat ka̱ swak mi̱ shi á̱niet swanta hu]], ma̱ng tyan á̱niet miliyon 206 ca̱caat ma̱ a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱lyia̱ 2019.<ref>"[https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-09-20/nigeria-to-give-all-of-its-200-million-people-identity-numbers Nigeria to Give All of Its 200 Million People Identity Numbers]".</ref><ref>"[https://www.worldometers.info/world-population/nigeria-population Nigeria | Population]".</ref><ref>"[https://www.worldbank.org/en/country/nigeria/overview Nigeria Overview]".</ref> Kikya yet a̱byin a̱tat ka̱ swak ma̱ng á̱niet á̱fi̱ng swanta hu, lilyim [[Ndiya]] ma̱ng [[Caina]], kpa̱mkpaan ma̱ng á̱kum á̱niet ka shyia̱ a̱tafa ndyia̱ swak ma̱ng a̱ni̱nai.<ref>The CIA World Fact Book 2014 (2013). Skyhorse Publishing, Inc. ISBN: 978-1-62636-073-0</ref><ref name="Profile">Library of Congress – Federal Research Division (July 2008). [http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/profiles/Nigeria.pdf Country profile: Nigeria]. P. 9.</ref> [[A̱za̱za̱rak nzwa Naijeriya|A̱za̱za̱rak nzwa Naijeriya wu]] wa yet [[Lyulyoot bibyin Afrika di̱n vak GDP (nominal)|si̱ nggu a̱ lan swak ma̱ng shi a̱ni mi̱ Afi̱rika]] a̱wot a̱ si̱ yet [[Lyulyoot bibyin di̱n vak GDP (PPP)|a̱si̱ 24 a̱ lan swak ma̱ng shi a̱ni]] ma̱mi̱ swanta hu, ka̱ ka mbyia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng biliyon $450 a̱wot triliyon trio$1 di̱n vak nominal GDP ma̱ng tyei ca̱caat cet kwai nkyang, ma̱ ca̱caat a̱cat.<ref>[http://www.aljazeera.com/news/africa/2014/04/nigeria-becomes-africa-largest-economy-20144618190520102.html Nigeria becomes Africa's largest economy]</ref><ref>[https://www.bloomberg.com/news/2014-04-06/nigerian-economy-overtakes-south-africa-s-on-rebased-gdp.html Nigerian Economy Overtakes South Africa's on Rebased GDP]</ref><ref>Si̱sak nang data 2020 [[International Monetary Fund|IMF]] ji ntak.</ref> Á̱ ni̱ ngyei a̱byin Naijeriya "A̱ngi̱ri̱m Afi̱rika", mat [[Demographics of Nigeria|a̱gba̱ndang shi á̱nietbishyi]] nka wu ma̱ng [[Tung nzwa Naijeriya|tung nzwa]],<ref>[[The Round Table (journal)|The Round Table]] (1959). Nigeria: The African giant. Vol. 50. No. 197. Pp. 55–63. DOI: 10.1080/00358535908452221</ref> a̱wot á̱ si̱ ma nkyiak nka nang [[Kaswuó ji̱ laai shi|kaswuo ji̱ laai shi]] a̱ni gba̱mgbam mbwak A̱lisaaikurum Swanta ka;<ref>[http://data.worldbank.org/country/nigeria Nigeria]. World Bank.</ref> á̱ ka ndyen nkaa ka̱ yet cet fam a̱byin a̱ni mi̱ kyai a̱byin Afi̱rika hu,<ref name="NigeriaTradesmark">[https://web.archive.org/web/20180303110039/https://www.trademarksa.org/news/nigeria-poised-become-africa-s-most-powerful-nation Nigeria is poised to become Africa's most powerful nation]</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.westafricagateway.org/west-africa/country-profiles/nigeria |title=Nigeria |access-date=2020-12-12 |archive-date=2013-12-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131203055729/http://www.westafricagateway.org/west-africa/country-profiles/nigeria |url-status=dead }}</ref><ref>[http://library.fes.de/pdf-files/bueros/nigeria/09372.pdf Nigeria]</ref> [[cet a̱tyia̱ka̱u]] mi̱ nkyang bibyin swanta,<ref>Andrew F. Cooper, Agata Antkiewicz and Timothy M. Shaw, 'Lessons from/for BRICSAM about South-North Relations at the Start of the 21st Century: Economic Size Trumps All Else?', ''International Studies Review'', Vol. 9, No. 4 (Winter, 2007), pp. 675, 687.</ref><ref>Meltem Myftyler and Myberra Yyksel, 'Turkey: A Middle Power in the New Order', in ''Niche Diplomacy: Middle Powers After the Cold War'', edited by Andrew F. Cooper (London: Macmillan, 1997).</ref><ref>Mace G, Belanger L (1999) [https://books.google.com/books?id=kZlDRD2vL6IC The Americas in Transition: The Contours of Regionalism] (p. 153)</ref><ref name="Solomon">Solomon S (1997) [https://web.archive.org/web/20150426220103/http://www.issafrica.org/Pubs/Monographs/No13/Solomon.html South African Foreign Policy and Middle Power Leadership], ''ISS''</ref> a̱wot á̱ si̱ ka ndyen nkaa nang [[ncet na̱ laai shi|cet swanta ku laai shi]] a̱ni meang.<ref>[https://web.archive.org/web/20190513060523/https://www.bet.com/news/global/2011/07/20/nigeria-an-emerging-african-power.html Nigeria, an Emerging African Power]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20190513060455/http://thestreetjournal.org/2014/01/mint-countries-nigeria-now-listed-among-emerging-world-economic-powers/ MINT Countries: Nigeria Now Listed Among Emerging World Economic Powers.]</ref><ref>BBC (6 January 2014). [https://www.bbc.com/news/magazine-25548060 The Mint countries: Next economic giants?]</ref> Da̱ a̱kwonu a̱kya, [[Ga̱fang Yaa̱son Á̱nietbishyi]] nka ji shyia̱ kpa̱mkpaan [[Lyulyoot bibyin di̱n vak Ga̱fang Yaa̱son Á̱nietbishyi|158]] ma̱ ta̱cya̱ ka, a̱ghwon a̱byin ka si̱ shyia̱ a̱tutu a̱za̱za̱rak nzwa kurum-nwuai a̱tak-a̱ka̱wa̱tyia̱, ma̱ng [[a̱gba̱ndang kurum-nwuai a̱byin]] kuzang a̱tyubishyi tsi̱tsak $1,026 ma̱ng $3,986.<ref>[https://datahelpdesk.worldbank.org/knowledgebase/articles/906519-world-bank-country-and-lending-groups|access-date=2020-06-04 World Bank Country and Lending Groups – World Bank Data Help Desk]</ref>
A̱byin Naijeriya yet a̱nyiung mami a̱yaamemba ba̱ ku kpaat Muna̱pyia̱ Bibyin Afrika hu a̱ni, ka̱ si̱si̱ ngyet memba susot bibyin swanta jhyáng nang [[Muná̱pyia̱ Bibyin Swanta]] hu, Commonwealth of Nations hu, ECOWAS hu, ma̱ng OPEC ji. A̱byin Naijeriya ma ngyet memba sot bibyin [[MINT (economics)|MINT]] ji ji̱ nwai byia̱ a̱wat a̱ni, zang ja á̱ ndi nang ntung nzwa ba̱ laai shi ba̱ na ngyet á̱cobai swanta ba a̱ni zang ja ma̱ a̱di̱di̱t nnwuan nang ntung nzwa swanta ba̱ laai shi cobai ba a̱ni, a mbeang ntung nzwá "[[Jim O'Neill, Baron O'Neill a̱si̱ Gatley#Swak Ma̱ng A̱nyiung Cobai|Swak Ma̱ng A̱nyiung Cobai]]" ba nang á̱ ku tyan ba̱ na nshyia̱ a̱ca̱cet lan swak ma̱ ta̱cya̱ ka.
==Khwi==
Mami Naijeriya, Á̱kpaa̱pyia̱ ba ma̱ng Krista ba nyia̱ kpa̱mkpaan di̱ shyia̱ ca̱caat ma̱ng shi. Krista ba ma a̱di̱di̱t shyia̱ di̱ fam a̱tak hu hwa, a̱wot a̱di̱di̱t Á̱kpaa̱pyia̱ wu si̱ di̱ fam a̱za hu hwa. Mi̱ di̱ nyia̱ fi̱p ma̱ng nwuak a̱cucuk ghyáng, da̱ziya nang zwang á̱niet a̱byin Naijeriya ji ku nyia̱ mat nwai nyap fwuo ma̱ng a̱dini á̱ghyang wa ma̱nyin. Zwang ji ji̱ ku nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 6 Zwat A̱natat 1967 – 15 Zwat Jhyiung 1970, ku yet jhya̱ kwai-nfwuo-á̱niet ja nang kyang ku khwat nji bai a̱ni hwa yet cat sa̱t a̱yaaprovin fam a̱tak-a̱tyin Naijeriya ba ba̱ yong a̱pyia̱ mba nang Ri̱pobi̱lik Byafra wu ma̱ng si̱sak nang ba̱ ku yei a̱pyia̱ mba a̱ni. Jhya̱ ji ja ku yet zang mwuat ndyen tung nzwa, nwap, taada ma̱ng khwi tsi̱tsak á̱niet vwuon a̱byin Naijeriya ba.
==A̱ya̱fang==
<div style="height: 200px; overflow:auto; border: 1px solid gray; padding-right: 12px; background-color: #EEEEEE; ">
<references />
</div>
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Bibyin Afrika}}
[[Sa:Bibyin swanta]]
[[Sa:Bibyin Afrika]]
[[Sa:Bibyin Jenshyung Afrika]]
[[Sa:Naijeriya]]
a5tiurx8w7csa7hsbcda010uxxp9l4e
Niyung (kyayak)
0
645
49915
48034
2026-09-05T14:45:35Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49915
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|nwap mi̱ Naijeriya}}
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Niyung (kyayak)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Niyung (kyayak)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Niyung (kyayak)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Niyung (kyayak)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Niyung (kyayak)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Niyung (kyayak)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Niyung'''({{Audio|Niung_in_Tyap_language.ogg|fa̱k|help=no}}) (á̱ bu ngyei; '''niung''') yet a̱jojot kyayak wa nang á̱ ya nggu ma̱ng shut ki ma̱ng shwai a̱ni (di̱n jen jhyang ma̱ng shyim), á̱ ni̱ jhyi di̱n vak kyiai nkyang-a̱weang nang nam, ki a̱kikyuo ma̱ng a̱khwot-fa̱n, a̱baan ki a̱sa̱khwot. Á̱ shyiat a̱gba̱gbai niyung wa ka̱ á̱ wan a̱bakpa̱u nkyang-a̱weang na ma̱ng kyang ku yet jojot a̱ni a̱ma̱la̱n á̱ ka ghwut ma̱ng nyinyang nna hu ka̱ ba̱ kyiai. Ka̱ niyung li nang ''stew'' ja a̱ni di̱n jen jhyang á̱ si̱ nkhap mba a̱feang ka bah, kang a̱nia wu niyung li jojot di̱ ''stew''.
Di̱ taada a̱weang A̱fi̱ransa, á̱ khap a̱ka̱niyung di̱ cicet susot nfeang: a̱sa̱ra̱i niyung ma̱ng a̱ki̱p niyung. A̱ka̱niyung na̱ shyia̱ mi̱ sot a̱sa̱ra̱i niyung a̱ni yet ''boullon'' ma̱ng ''consommé''. A̱ki̱p niyung khap di̱ susot nkyang-a̱weang nang á̱ ngwan nhu a̱ni: ''pursées'' yet niyung a̱kikyuo bya nang á̱ tyei ku li ki̱p ma̱ng ''starch'' a̱ni; Á̱ jhyi niyung ''bisques'' ma̱ng a̱ghyighyak-fa̱n ''puréed'' ki a̱kikyuo á̱ kyiai ma̱ng hya̱u a̱ni; á̱ tyei niyung hya̱u ku li ki̱p ma̱ng a̱cyi-nywan, bota ma̱ng hya̱u.
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Nkyayak]]
[[Sa:Tyap Wiki Bootcamp Season 1]]
edkr3w0usvzx8vgu9lbj89a6svq85wc
Olu Jacobs
0
650
49925
44708
2026-09-05T14:51:06Z
AshiyaG
2949
/* Tafang */
49925
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Olu Jacobs/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Olu Jacobs/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Olu Jacobs/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Olu Jacobs/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Olu Jacobs/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Olu Jacobs/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[File:Olujacobs.jpg|thumb|Olu Jacobs (2007)]]
'''Oludotun Baiyewu Jacobs''', (byin 11 July 1942), a̱lyien ngu ma̱ng Olu Jacobs, a̱yet a̱tyiu nye fim [[Najeriya]] ha sa ngyet a̱tyiu tswot a̱yaa fim. A̱ ka̱ng nye a̱yaa fim ma̱ng British Televsion mbeang a̱gyaang ma̱ng duniye. A̱ jau Olu Jacobs sa njong gu shi di̱ yet a̱gwak ma̱ng niet tsot a̱yaa fim Najeriya ma̱ng ncei ngu na. Ngu ma̱ng Pete Edochie, a̱yaa midiya, ma̱ng a̱niet ya a̱nu a̱yaa fim a̱ni , mbiyang a̱niet nye a̱yaa fim a̱gyang nwuan ba yet a̱yaa kwaka̱son tswot fim ma̱ng Afrika, A̱saa nwuan ba a̱niet ba̱ng gargajiya Najeriya. A̱ nwuan gu di̱ yet a̱fwuop a̱khukhop a̱niet tswot fim ma̱ng a̱fai ba.
==A̱ya̱fang==
<references/>
[[Sa:Wp/]]
[[en.Olu Jacob]]
dqneyyvi7qamauw1i3s7nad04pi24zc
Vladimir Putin
0
814
49897
20956
2026-09-05T14:34:20Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49897
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Vladimir Vladimirovic Putin''' (a̱lyem Roshiya: Владимир Владимирович Путин /vlɐˈdʲimʲɪr vlɐˈdʲimʲɪrəvʲɪtɕ ˈputʲɪn/; byin a̱tuk mam 7 Zwat Swak 1952) yet a̱tyukwai nfwuo á̱niet a̱byin [[Roshiya]] wa ma̱ng a̱tyunta̱m ofit a̱yaabang a̰byin gbangbang a̱ nyia̱ khwo mi̱ di̱ yong huni nang a̱kwak a̱son a̱byin Roshiya neet ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱wot a̰ ku ba̱ng cuk ji di̱n jen ji̱ ku swak a̱ni kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 ba̱ng si̱ nat ma̱ a̱lyia̱ 2008.<ref name="biocom">"[http://www.biography.com/people/vladimir-putin-9448807# Vladimir Putin]" (di̱n Shong). Biography.com</ref> A̱ ku bu yet Minista A̱son Roshiya kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 nat a̱lyia̱ 2000 a̱wot a̱ si̱ ka mbwuok a̱ bai ma̱ a̱lyia̱ 2008 a̱ si̱ ba̱ ba̱ng cuk ji tat ma̱ a̱lyia̱ 2012. Ma̱ a̱lyia̱ 2021, Putin wa yet a̱kwak a̱son a̱byin Yurop a̱feang a̱ ku swan cuk ji a̱ si̱ labeang ba̱t, a̱ khwi lilyim Alexander Lukashenko a̱si̱ a̱byin [[Belarut]].
==A̱ya̱fang==
<references/>
[[Sa:Vladimir_Putin]]
[[Sa:byin_1952]]
[[Sa:A̱yaakwak_A̱son_A̱byin_Roshiya]]
skgf6vhy3fmgb7zfvvmal5rgxxl6ih6
49899
49897
2026-09-05T14:35:15Z
AshiyaG
2949
49899
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Vladimir Vladimirovic Putin''' (a̱lyem Roshiya: Владимир Владимирович Путин /vlɐˈdʲimʲɪr vlɐˈdʲimʲɪrəvʲɪtɕ ˈputʲɪn/; byin a̱tuk mam 7 Zwat Swak 1952) yet a̱tyukwai nfwuo á̱niet a̱byin [[Roshiya]] wa ma̱ng a̱tyunta̱m ofit a̱yaabang a̰byin gbangbang a̱ nyia̱ khwo mi̱ di̱ yong huni nang a̱kwak a̱son a̱byin Roshiya neet ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱wot a̰ ku ba̱ng cuk ji di̱n jen ji̱ ku swak a̱ni kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 ba̱ng si̱ nat ma̱ a̱lyia̱ 2008.<ref name="biocom">"[http://www.biography.com/people/vladimir-putin-9448807# Vladimir Putin]" (di̱n Shong). Biography.com</ref> A̱ ku bu yet Minista A̱son Roshiya kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 nat a̱lyia̱ 2000 a̱wot a̱ si̱ ka mbwuok a̱ bai ma̱ a̱lyia̱ 2008 a̱ si̱ ba̱ ba̱ng cuk ji tat ma̱ a̱lyia̱ 2012. Ma̱ a̱lyia̱ 2021, Putin wa yet a̱kwak a̱son a̱byin Yurop a̱feang a̱ ku swan cuk ji a̱ si̱ labeang ba̱t, a̱ khwi lilyim Alexander Lukashenko a̱si̱ a̱byin [[Belarut]].
==A̱ya̱fang==
<references/>
[[Sa:Vladimir_Putin]]
[[Sa:byin_1952]]
[[Sa:A̱yaakwak_A̱son_A̱byin_Roshiya]]
0fewk7py2st7an5a8fmr7c5dc186zbo
49901
49899
2026-09-05T14:36:28Z
AshiyaG
2949
49901
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Vladimir Putin/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Vladimir Putin/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Vladimir Putin/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Vladimir Putin/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Vladimir Putin
/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Vladimir Putin/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Vladimir Vladimirovic Putin''' (a̱lyem Roshiya: Владимир Владимирович Путин /vlɐˈdʲimʲɪr vlɐˈdʲimʲɪrəvʲɪtɕ ˈputʲɪn/; byin a̱tuk mam 7 Zwat Swak 1952) yet a̱tyukwai nfwuo á̱niet a̱byin [[Roshiya]] wa ma̱ng a̱tyunta̱m ofit a̱yaabang a̰byin gbangbang a̱ nyia̱ khwo mi̱ di̱ yong huni nang a̱kwak a̱son a̱byin Roshiya neet ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱wot a̰ ku ba̱ng cuk ji di̱n jen ji̱ ku swak a̱ni kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 ba̱ng si̱ nat ma̱ a̱lyia̱ 2008.<ref name="biocom">"[http://www.biography.com/people/vladimir-putin-9448807# Vladimir Putin]" (di̱n Shong). Biography.com</ref> A̱ ku bu yet Minista A̱son Roshiya kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1999 nat a̱lyia̱ 2000 a̱wot a̱ si̱ ka mbwuok a̱ bai ma̱ a̱lyia̱ 2008 a̱ si̱ ba̱ ba̱ng cuk ji tat ma̱ a̱lyia̱ 2012. Ma̱ a̱lyia̱ 2021, Putin wa yet a̱kwak a̱son a̱byin Yurop a̱feang a̱ ku swan cuk ji a̱ si̱ labeang ba̱t, a̱ khwi lilyim Alexander Lukashenko a̱si̱ a̱byin [[Belarut]].
==A̱ya̱fang==
<references/>
[[Sa:Vladimir_Putin]]
[[Sa:byin_1952]]
[[Sa:A̱yaakwak_A̱son_A̱byin_Roshiya]]
eegagso3u8jq2fyt1k5hhh1moqrxpyn
Muna̱pyia̱ A̱byintyok
0
2381
49740
49055
2026-09-05T12:59:22Z
Kambai Akau
15
49740
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/jyu|jyu]]}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Muna̱pyia̱ A̱byintyok A̱gba̱ndang Bi̱ri̱ti̱n ma̱ng A̱za Ayiri̱lan''', á̱ ka ndyen nang '''Muna̱pyia̱ A̱byintyok''' ('''MA̱''') ku '''Bi̱ri̱ti̱n''' ma̱ tai a̱ni, yet a̱byin kya ka̱ yong ma̱ sa̱t mi̱ [[Yurop]], di̱n vak cong nat di̱ khwong fam a̱za-jenshyung a̱tsak vam-a̱byin hu.<ref>{{cite web|last=United Kingdom Permanent Committee on Geographical Names|date=Zwat Tswuon 2017|title=Toponymic guidelines for the United Kingdom|url=https://www.gov.uk/government/publications/toponymic-guidelines|website=GOV.UK|at=10.2 Definitions|quote=usually shortened to United Kingdom ... The abbreviation is UK or U.K.}}</ref><ref>{{cite web|url= https://www.britannica.com/place/United-Kingdom|title=United Kingdom|website=Encyclopedia Britannica}}</ref> Bibyin ku mun tyia̱ a̱byin kani hwa yet [[Nggi̱lan]], [[Wali̱t]], [[Si̱koti̱lan]], ma̱ng [[A̱za Ayiri̱lan]].<ref name="page823">{{cite web|date=10 Zwat Jhyiung 2003|title=Countries within a country|url=http://www.number10.gov.uk/Page823|url-status=dead|archive-url=http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20080909013512/http://www.number10.gov.uk/Page823|archive-date=9 Zwat A̱kubunyiung 2008|access-date=8 Zwat Tsat 2022|publisher=Prime Minister's Office}}</ref> Mi̱ Muna̱pyia̱ A̱byintyok hu á̱ mbyia̱ bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot nang á̱ ngyei [[A̱gba̱ndang Bi̱ri̱ti̱n]] a̱ni, fam a̱za-a̱tyin a̱byin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot [[Ayiri̱lan]] hu, mbeang a̱cyuang bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot ma̱ a̱di̱di̱t mami a̱babibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot Bi̱ri̱ti̱n hu.<ref>{{cite web|title=Definition of Great Britain in English|url=http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/Great-Britain?q=Great+Britain|archive-url=https://web.archive.org/web/20131004223902/http://oxforddictionaries.com/definition/english/Great-Britain?q=Great+Britain|url-status=dead|archive-date=4 October 2013|access-date=8 Zwat A̱kubunyiung 2014|publisher=Oxford University Press|quote=Great Britain is the name for the island that comprises England, Scotland and Wales, although the term is also used loosely to refer to the United Kingdom.}}</ref> A̱za Airi̱lan byia̱ gak a̱byin ma̱ng [[Ri̱pobi̱lik Ayiri̱lan]]; kalak, [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]], [[Kyai A̱sa̱khwot A̱za]] hu, [[A̱na̱nwuai A̱sa̱khwot Nggi̱li̱t]] ka, [[Kyai A̱sa̱khwot Keli̱tik]] hu ma̱ng [[Kyai A̱sa̱khwot Airi̱t]] hu hwa keang Muna̱pyia̱ A̱byintyok hu tyia̱ ma̱ka̱wa̱tyia̱. A̱kuu shi kyai a̱byin Muna̱pyia̱ A̱byintyok wu yet kilomita a̱ma̱ntaa̱naai 242,495 (met a̱ma̱ntaa̱naai 93,628) wa, ma̱ng shi á̱niet á̱ ku tyan ma̱ a̱lyia̱ 2020 nyia̱ ku na nswak miliyon 67.<ref name="pop_estimate">{{cite web|title=Office for National Statistics|url=https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/|website=ons.gov.uk}}</ref>
==Ya̱fang==
{{Reflist}}
{{Bibyin Yurop}}
[[Sa:Bibyin swanta]]
[[Sa:Bibyin Yurop]]
[[Sa:Bibyin Jenshyung Yurop]]
rfdeuba11y56s5095eg0q3y98ep84ct
49855
49740
2026-09-05T14:11:54Z
Kambai Akau
15
49855
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Muna̱pyia̱ A̱byintyok A̱gba̱ndang Bi̱ri̱ti̱n ma̱ng A̱za Ayiri̱lan''', á̱ ka ndyen nang '''Muna̱pyia̱ A̱byintyok''' ('''MA̱''') ku '''Bi̱ri̱ti̱n''' ma̱ tai a̱ni, yet a̱byin kya ka̱ yong ma̱ sa̱t mi̱ [[Yurop]], di̱n vak cong nat di̱ khwong fam a̱za-jenshyung a̱tsak vam-a̱byin hu.<ref>{{cite web|last=United Kingdom Permanent Committee on Geographical Names|date=Zwat Tswuon 2017|title=Toponymic guidelines for the United Kingdom|url=https://www.gov.uk/government/publications/toponymic-guidelines|website=GOV.UK|at=10.2 Definitions|quote=usually shortened to United Kingdom ... The abbreviation is UK or U.K.}}</ref><ref>{{cite web|url= https://www.britannica.com/place/United-Kingdom|title=United Kingdom|website=Encyclopedia Britannica}}</ref> Bibyin ku mun tyia̱ a̱byin kani hwa yet [[Nggi̱lan]], [[Wali̱t]], [[Si̱koti̱lan]], ma̱ng [[A̱za Ayiri̱lan]].<ref name="page823">{{cite web|date=10 Zwat Jhyiung 2003|title=Countries within a country|url=http://www.number10.gov.uk/Page823|url-status=dead|archive-url=http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20080909013512/http://www.number10.gov.uk/Page823|archive-date=9 Zwat A̱kubunyiung 2008|access-date=8 Zwat Tsat 2022|publisher=Prime Minister's Office}}</ref> Mi̱ Muna̱pyia̱ A̱byintyok hu á̱ mbyia̱ bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot nang á̱ ngyei [[A̱gba̱ndang Bi̱ri̱ti̱n]] a̱ni, fam a̱za-a̱tyin a̱byin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot [[Ayiri̱lan]] hu, mbeang a̱cyuang bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot ma̱ a̱di̱di̱t mami a̱babibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot Bi̱ri̱ti̱n hu.<ref>{{cite web|title=Definition of Great Britain in English|url=http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/Great-Britain?q=Great+Britain|archive-url=https://web.archive.org/web/20131004223902/http://oxforddictionaries.com/definition/english/Great-Britain?q=Great+Britain|url-status=dead|archive-date=4 October 2013|access-date=8 Zwat A̱kubunyiung 2014|publisher=Oxford University Press|quote=Great Britain is the name for the island that comprises England, Scotland and Wales, although the term is also used loosely to refer to the United Kingdom.}}</ref> A̱za Airi̱lan byia̱ gak a̱byin ma̱ng [[Ri̱pobi̱lik Ayiri̱lan]]; kalak, [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]], [[Kyai A̱sa̱khwot A̱za]] hu, [[A̱na̱nwuai A̱sa̱khwot Nggi̱li̱t]] ka, [[Kyai A̱sa̱khwot Keli̱tik]] hu ma̱ng [[Kyai A̱sa̱khwot Airi̱t]] hu hwa keang Muna̱pyia̱ A̱byintyok hu tyia̱ ma̱ka̱wa̱tyia̱. A̱kuu shi kyai a̱byin Muna̱pyia̱ A̱byintyok wu yet kilomita a̱ma̱ntaa̱naai 242,495 (met a̱ma̱ntaa̱naai 93,628) wa, ma̱ng shi á̱niet á̱ ku tyan ma̱ a̱lyia̱ 2020 nyia̱ ku na nswak miliyon 67.<ref name="pop_estimate">{{cite web|title=Office for National Statistics|url=https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/|website=ons.gov.uk}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Yurop}}
[[Sa:Bibyin swanta]]
[[Sa:Bibyin Yurop]]
[[Sa:Bibyin Jenshyung Yurop]]
72bkh565sf0vwqt4ntr6ymy0yowg0fk
49857
49855
2026-09-05T14:12:45Z
Kambai Akau
15
49857
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Muna̱pyia̱ A̱byintyok/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Muna̱pyia̱ A̱byintyok A̱gba̱ndang Bi̱ri̱ti̱n ma̱ng A̱za Ayiri̱lan''', á̱ ka ndyen nang '''Muna̱pyia̱ A̱byintyok''' ('''MA̱''') ku '''Bi̱ri̱ti̱n''' ma̱ tai a̱ni, yet a̱byin kya ka̱ yong ma̱ sa̱t mi̱ [[Yurop]], di̱n vak cong nat di̱ khwong fam a̱za-jenshyung a̱tsak vam-a̱byin hu.<ref>{{cite web|last=United Kingdom Permanent Committee on Geographical Names|date=Zwat Tswuon 2017|title=Toponymic guidelines for the United Kingdom|url=https://www.gov.uk/government/publications/toponymic-guidelines|website=GOV.UK|at=10.2 Definitions|quote=usually shortened to United Kingdom ... The abbreviation is UK or U.K.}}</ref><ref>{{cite web|url= https://www.britannica.com/place/United-Kingdom|title=United Kingdom|website=Encyclopedia Britannica}}</ref> Bibyin ku mun tyia̱ a̱byin kani hwa yet [[Nggi̱lan]], [[Wali̱t]], [[Si̱koti̱lan]], ma̱ng [[A̱za Ayiri̱lan]].<ref name="page823">{{cite web|date=10 Zwat Jhyiung 2003|title=Countries within a country|url=http://www.number10.gov.uk/Page823|url-status=dead|archive-url=http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20080909013512/http://www.number10.gov.uk/Page823|archive-date=9 Zwat A̱kubunyiung 2008|access-date=8 Zwat Tsat 2022|publisher=Prime Minister's Office}}</ref> Mi̱ Muna̱pyia̱ A̱byintyok hu á̱ mbyia̱ bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot nang á̱ ngyei [[A̱gba̱ndang Bi̱ri̱ti̱n]] a̱ni, fam a̱za-a̱tyin a̱byin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot [[Ayiri̱lan]] hu, mbeang a̱cyuang bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot ma̱ a̱di̱di̱t mami a̱babibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot Bi̱ri̱ti̱n hu.<ref>{{cite web|title=Definition of Great Britain in English|url=http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/Great-Britain?q=Great+Britain|archive-url=https://web.archive.org/web/20131004223902/http://oxforddictionaries.com/definition/english/Great-Britain?q=Great+Britain|url-status=dead|archive-date=4 October 2013|access-date=8 Zwat A̱kubunyiung 2014|publisher=Oxford University Press|quote=Great Britain is the name for the island that comprises England, Scotland and Wales, although the term is also used loosely to refer to the United Kingdom.}}</ref> A̱za Airi̱lan byia̱ gak a̱byin ma̱ng [[Ri̱pobi̱lik Ayiri̱lan]]; kalak, [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Ati̱lantik]], [[Kyai A̱sa̱khwot A̱za]] hu, [[A̱na̱nwuai A̱sa̱khwot Nggi̱li̱t]] ka, [[Kyai A̱sa̱khwot Keli̱tik]] hu ma̱ng [[Kyai A̱sa̱khwot Airi̱t]] hu hwa keang Muna̱pyia̱ A̱byintyok hu tyia̱ ma̱ka̱wa̱tyia̱. A̱kuu shi kyai a̱byin Muna̱pyia̱ A̱byintyok wu yet kilomita a̱ma̱ntaa̱naai 242,495 (met a̱ma̱ntaa̱naai 93,628) wa, ma̱ng shi á̱niet á̱ ku tyan ma̱ a̱lyia̱ 2020 nyia̱ ku na nswak miliyon 67.<ref name="pop_estimate">{{cite web|title=Office for National Statistics|url=https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/|website=ons.gov.uk}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
{{Bibyin Yurop}}
[[Sa:Bibyin swanta]]
[[Sa:Bibyin Yurop]]
[[Sa:Bibyin Jenshyung Yurop]]
qwtn48fzxwh1r7ezgjdzvanjgjt5e0e
Kakwak
0
3712
49889
48476
2026-09-05T14:29:51Z
AshiyaG
2949
49889
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Kakwak/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Kakwak/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kakwak/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Kakwak/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Kakwak/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Kakwak/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Kakwak''' yet a̱bankwai kya mi̱ kwai [[A̱gbaat]] ji ma̱ A̱tyap.
==Bu nwuan==
* [[A̱kpaisa]]
* [[Jei]]
[[Sa:A̱gbaat (kwai)]]
=A̱ya̱fang=
2ttlwijvcskmrnpxdypk91f6b2dnlnf
Mita (ridyo)
0
4327
49903
45063
2026-09-05T14:37:54Z
AshiyaG
2949
49903
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Mita (ridyo)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Mita (ridyo)/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Mita (ridyo)/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Mita (ridyo)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Mita (ridyo)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Mita (ridyo)/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Mita (ridyo)''' yet kyang ạbạmbạm ku ni biyan bwan cet long ashon nat do alem ka a nnet fwuo ani.
Ạnyiung 1: Cet mita ridyo ni dwoot ku Nswask nfeang.
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
[[Sa:Maai nkyang]]
==A̱ya̱fang==
r4h3hj2f6lec36dbdy58wiwhf1elwre
A̱bun Lati̱n
0
4627
49929
45862
2026-09-05T14:54:09Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49929
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱bun Lati̱n/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱bun Lati̱n/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱bun Lati̱n/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱bun Lati̱n/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[v/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱bun Lati̱n/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱bun Lati̱n''', nang á̱ ka ndyen nang '''Lati̱n Á̱niet''' ku '''Lati̱n Konyan ma̱ng Konyan''', yet ce swáng a̱lyiat [[Lati̱n (a̱lyem)|Lati̱n]] hwa nang á̱ lyiat kuzatuk a̱ni á̱ ku lyiat neet di̱n jen [[Jhya̱ Ri̱pobi̱lik Rom ji|Ngaan Ri̱pobi̱lik Rom]] ji ba̱ng si̱ nat.<ref>{{harvnb|Herman|2000|p=7}}</ref> ''A̱bun Lati̱n'' nang a̱lyoot njen lyiat a̱lyem ka si̱ byia̱ á̱niet ba̱ shim ma̱ng mba ba̱ nwai shim ma̱ng a̱nka a̱ni. Lati̱n nang á̱ ku lyiat a̱ni ku mi̱ nshyia̱ gbangbang mbeang da̱ a̱ka̱vwuo ma̱ a̱di̱di̱t. Á̱nietbyia̱lyen ba byia̱ a̱di̱dam a̱ vwuon da̱ a̱lyiat jen ji nang ku myim á̱ khap a̱gi̱gak ba á̱ nwuak a̱ni, mi̱ ku A̱bun Lati̱n ku yet a̱lyem vwuon kya oo -- a̱di̱dam á̱ghyang á̱niet wa wu. [[François Just Marie Raynouard|Raynouard]] si̱ kin mbyi̱k a̱di̱dam wuni si̱ tyia̱ tyorit mi̱ sa̱ncuri swak ma̱ng a̱kubunyiung wu. Da̱ a̱ta̱n nhu, tyorit hu ku tak nyia̱ swáng a̱lyiat ji á̱ ku lyuut a̱ni jija ku byin a̱lyem a̱ca̱cet á̱niet a̱byin ka a̱wot a̱lyem a̱kya si̱ mi̱ nvwuon ma̱ng a̱lyem ka nang á̱ ku lyiat ma̱ tai a̱ni, a̱wot á̱ si̱ ba̱ lak a̱di̱dam wuni.<ref>{{harvnb|Herman|2000|p=5}} "Comparative scholars, especially in the nineteenth century … tended to see Vulgar Latin and literary Latin as two very different kinds of language, or even two different languages altogether … but [this] is now out of date"</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Lilyem Yurop]]
[[Sa:Editing together in Tyap, Romanian and English]]
tlq1pej5bfpmt2iyw8cidy7y9csv2fm
Nyuo
0
5680
49936
44439
2026-09-05T14:58:01Z
AshiyaG
2949
49936
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Nyuo''' yet mami nok ku a̱gba̱ndang kukwon a̱sa̱khwot yet tutu ku a̱wat kya ka̱ si̱ byia̱ a̱nu nwuai ka̱ shyia̱ ma̱ nyin ka a̱ni. Tutu hu hwa a̱ ngyei '''nyuo''' hu. Ka̱ doot a̱ nwuo mi̱ '''nyuo''' hu ka̱ nang nok hu byia̱ a̱ka̱vwuo nwuai á̱ghyiang.
A̱vwuo nwai mi̱ '''nyuo''' a̱ kya nwuat vak nwuai ku ghwut ma̱ a̱ka̱nyuo a̱ghyiang. '''Nyuo''' ni̱ shyia̱ ma̱ng shi ku ku yet a̱gba̱ndang ba̱t, ma̱t ka̱ doot a̱niet ma̱di̱di̱t ba̱ shyia̱ mi̱ nyuo hu da̱ a̱ka̱nyiung. Shi ku yet a̱gba̱ndang nyuo hu, nkyangswat ma̱ng a̱kum li hu mi̱ nok ni̱ hyia̱ kpa̱sai tangkai nta̱m á̱ na nyian a̱ja a̱ni.
[[Sa:Tyap Wiki Bootcamp Season 1]]
9fy74a0hc8acf1xzvqqgztzzjm98uvy
49938
49936
2026-09-05T14:58:29Z
AshiyaG
2949
49938
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Nyuo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Nyuo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Nyuo/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Nyuo''' yet mami nok ku a̱gba̱ndang kukwon a̱sa̱khwot yet tutu ku a̱wat kya ka̱ si̱ byia̱ a̱nu nwuai ka̱ shyia̱ ma̱ nyin ka a̱ni. Tutu hu hwa a̱ ngyei '''nyuo''' hu. Ka̱ doot a̱ nwuo mi̱ '''nyuo''' hu ka̱ nang nok hu byia̱ a̱ka̱vwuo nwuai á̱ghyiang.
A̱vwuo nwai mi̱ '''nyuo''' a̱ kya nwuat vak nwuai ku ghwut ma̱ a̱ka̱nyuo a̱ghyiang. '''Nyuo''' ni̱ shyia̱ ma̱ng shi ku ku yet a̱gba̱ndang ba̱t, ma̱t ka̱ doot a̱niet ma̱di̱di̱t ba̱ shyia̱ mi̱ nyuo hu da̱ a̱ka̱nyiung. Shi ku yet a̱gba̱ndang nyuo hu, nkyangswat ma̱ng a̱kum li hu mi̱ nok ni̱ hyia̱ kpa̱sai tangkai nta̱m á̱ na nyian a̱ja a̱ni.
[[Sa:Tyap Wiki Bootcamp Season 1]]
8g1ucusdavm0fnuumqm17k8mkvao2q5
49940
49938
2026-09-05T15:00:03Z
AshiyaG
2949
49940
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Nyuo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Nyuo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Nyuo/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Nyuo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Nyuo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Nyuo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Nyuo''' yet mami nok ku a̱gba̱ndang kukwon a̱sa̱khwot yet tutu ku a̱wat kya ka̱ si̱ byia̱ a̱nu nwuai ka̱ shyia̱ ma̱ nyin ka a̱ni. Tutu hu hwa a̱ ngyei '''nyuo''' hu. Ka̱ doot a̱ nwuo mi̱ '''nyuo''' hu ka̱ nang nok hu byia̱ a̱ka̱vwuo nwuai á̱ghyiang.
A̱vwuo nwai mi̱ '''nyuo''' a̱ kya nwuat vak nwuai ku ghwut ma̱ a̱ka̱nyuo a̱ghyiang. '''Nyuo''' ni̱ shyia̱ ma̱ng shi ku ku yet a̱gba̱ndang ba̱t, ma̱t ka̱ doot a̱niet ma̱di̱di̱t ba̱ shyia̱ mi̱ nyuo hu da̱ a̱ka̱nyiung. Shi ku yet a̱gba̱ndang nyuo hu, nkyangswat ma̱ng a̱kum li hu mi̱ nok ni̱ hyia̱ kpa̱sai tangkai nta̱m á̱ na nyian a̱ja a̱ni.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Tyap Wiki Bootcamp Season 1]]
rdoz2kepwhutk2cnmq1t0on6c8qb9d0
Zwua̱i
0
5698
49923
45788
2026-09-05T14:49:43Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49923
wikitext
text/x-wiki
{{{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Zwua̱i/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Zwua̱i/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Zwua̱i/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Zwua̱i/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Zwua̱i/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Zwua̱i/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Zhwoi''' ji yet kap vam hwa ku shyia á̱pyia̱ a̱ni awot a si̱ byia̱ a̱bubwong a̱feang na̱ng á̱ fwuong swa̱m kya̱ng ma̱ng a̱nhu a̱ni a̱wot á̱ nkwa̱k swuan ma̱ng a̱nhu a̱ni.
Mi̱ng a̱tyubishyi, a̱bubwong zhwoi ba shyi̱a ma̱ a̱kaua̱tyia̱ a̱ghyi byia̱. ku si̱ yet wa̱t hwa na̱ng a̱cuwa̱ng mma̱n nkwa̱k swua̱n ma̱ jen nwa̱ai a̱ba̱an a̱ni. a̱wot zhwoi ji shyia za̱n ma̱ng a̱nu ka, tankai a̱kwa huni a shyiat hu mi̱ng a̱nyietbishyi byia.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Nose</ref>
== A̱ya̱fang ==
[[Sa:Tyap Wiki Bootcamp Season 1]]
[[Sa:Nkap vam]]
3a2aiyegzyjxefqqg1tksrr9c6pyg47
49924
49923
2026-09-05T14:50:18Z
AshiyaG
2949
49924
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Zwua̱i/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Zwua̱i/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Zwua̱i/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Zwua̱i/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Zwua̱i/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Zwua̱i/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Zhwoi''' ji yet kap vam hwa ku shyia á̱pyia̱ a̱ni awot a si̱ byia̱ a̱bubwong a̱feang na̱ng á̱ fwuong swa̱m kya̱ng ma̱ng a̱nhu a̱ni a̱wot á̱ nkwa̱k swuan ma̱ng a̱nhu a̱ni.
Mi̱ng a̱tyubishyi, a̱bubwong zhwoi ba shyi̱a ma̱ a̱kaua̱tyia̱ a̱ghyi byia̱. ku si̱ yet wa̱t hwa na̱ng a̱cuwa̱ng mma̱n nkwa̱k swua̱n ma̱ jen nwa̱ai a̱ba̱an a̱ni. a̱wot zhwoi ji shyia za̱n ma̱ng a̱nu ka, tankai a̱kwa huni a shyiat hu mi̱ng a̱nyietbishyi byia.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Nose</ref>
== A̱ya̱fang ==
[[Sa:Tyap Wiki Bootcamp Season 1]]
[[Sa:Nkap vam]]
3gtuj78euruhikln7y2ug3ogql6oz7f
Ateez
0
5870
49922
48044
2026-09-05T14:48:58Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49922
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ateez/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ateez/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ateez/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ateez/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ateez/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ateez/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Ateez''' ({{Kworiya|hangul=에이티즈|rr=Eitijeu}}, nang {a̱ ku ki lyuut a̱mgba̱m ma̱ng a̱ca̱cet zwunzwuo a̱ni) yet sot á̱nietntsot byin zam ja nang a̱ byia̱ ma̱ a̱byin Kworiya A̱tak nang KQ Entertainment ku kpaat a̱ni. Sot ji byia̱ zam a̱ni̱nai ja: Hongjoong, Seonghwa, Yunho, Yeosang, San, Mingi, Wooyoung ma̱ng Jongho. Ba̱ tsa nta̱m mba na a̱tik mam 24 kya mi̱ Zwat Swak a̱lyia̱ 2018, ma̱ng ''extended play'' (EP) wu ''Treasure EP.1: All to Zero.''<ref>{{cite web|title=Ateez on Tour Life, Getting Along and Listening to Their Fans|url=https://www.papermag.com/ateez-k-pop-group-interview-2631528496.html|website=Paper Magazine|language=en|last=Travis|first=Emlyn|date=Zwat Tsat 13, 2019|access-date=Zwat Tsat 25, 2021|archive-date=Zwat A̱kubunyiung 2, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220902033304/https://www.papermag.com/ateez-k-pop-group-interview-2631528496.html|url-status=live}}</ref>
== Á̱nietnsot ==
* Hongjoong
* Seonghwa
* Yunho
* Yeosang
* San
* Mingi
* Wooyoung
* Jongho
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
csxjcszo0my8qdks0kog8oyl62vl044
Izna
0
5933
49907
35127
2026-09-05T14:39:48Z
AshiyaG
2949
49907
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Izna''' yet sot a̱ka̱neam a̱byin Kworiya A̱tak ja nang CJ ENM ku kpaat a̱ni di̱n vak show a̱yangka̱nan shyicet Mnet ji I-Land 2: N/a ma̱ a̱lyia̱ 2024. Sot ji byia̱ mami nji á̱niet a̱natat bya: Mai, Bang Jeemin, Yoon Jiyoon, Koko, Ryu Sarang, Choi Jungeun, ma̱ng Jeong Saebi.
==A̱ya̱fang==
qies3j3nb3uxnixxfsu2c4nl8g90fdo
49909
49907
2026-09-05T14:41:04Z
AshiyaG
2949
49909
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Izna/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Izna/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Izna/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Izna/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Izna/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Izna/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Izna''' yet sot a̱ka̱neam a̱byin Kworiya A̱tak ja nang CJ ENM ku kpaat a̱ni di̱n vak show a̱yangka̱nan shyicet Mnet ji I-Land 2: N/a ma̱ a̱lyia̱ 2024. Sot ji byia̱ mami nji á̱niet a̱natat bya: Mai, Bang Jeemin, Yoon Jiyoon, Koko, Ryu Sarang, Choi Jungeun, ma̱ng Jeong Saebi.
==A̱ya̱fang==
m84qu70ad4s7cuhweslnhgk7fv13iu1
Gisele Rabesahala
0
6195
49888
44694
2026-09-05T14:28:58Z
AshiyaG
2949
49888
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Gisele Rabesahala/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Gisele Rabesahala/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Gisele Rabesahala/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Gisele Rabesahala/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Gisele Rabesahala/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Gisele Rabesahala/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Gisele Rabesahala''' (A̱ bin ngu a̱tuk a̱natat tswat a̱fuon ma̱ a̱lyia̱ 1929 a̱si̱ khwu a̱tuk swak nfeang mang a̱natat di̱n tswat a̱taa a̱lyia̱ 2011). A̱ku yet a̱tyu cat tyok hwa mi̱ Malagasy mat yet a̱tyiu kwan shyia ya a̱son , ngu wa yet a̱byik a̱n tsa di̱ bang kyangswat yet minita mi̱ gwamnati a̱bin Madagaska . A̱ nwo tam cat ntyiòk nang ngu yet a̱lyia̱ swak mang a̱natat, a̱ kwan cat tyok a̱ da̱ nyan a̱nyiet cat ntyok nang a̱ nyim a̱ni . Ngu wa yet a̱byik ̱ang ntsa di̱ bang kyang swat municipal coincilor ma̱ a̱bin Madagaska a̱ni ,a̱sii di̱ yet a̱byik Malagasi a̱ng tsa di̱ kpaat mat kwok-a̱son sot a̱nyet cat ntyok a̱ni . A̱ nwak a̱pyia̱ di̱ bang taada marxist mat mbyia̱ bwak di̱ kpaat swot a̱nyiat cat ntyiok nang a̱ng gyei communist congress a̱ni da̱ nyian shyia̱ shot Madagaska , ku si̱ shia̱ san tyiok ma̱ a̱lyia̱ 1975. Ma̱ a̱lyia̱ 1977 , a̱ si̱ yet a̱byik a̱ntsa di̱ ba̱mg kyang swat minita a̱bin Madagaska , ta̱m ngu hu wa yet li ya a̱son nkyang mat taada , a̱ si̱ lyin tam hu ma̱ a̱lyia̱ 1991 nang a̱ng ti̱n sa ji di̱n jen nang democracy a̱bin Madagaska nbwok mang susot ma̱di̱di̱t si̱ cat ntyiok a̱ni . A̱ yong di̱n tam cat ntyiok , mat si̱ cat mi̱ shyie nkhang ngu na si̱ nat a̱khwu ngu ka da̱ a̱lyia̱ 2011.
A̱ bin ngu mali a̱nyet ba̱ ntyia̱ a̱pyia̱ mang ntam cat ntyok ma̱ a̱kawa̱tyie a̱gbandang a̱keang Antananarivo , a̱yet a̱tyin tyok Madagaska a̱ni . Atyia̱ ngu wu kùyet ''non-commisioned'' a̱khwot-a̱kwop si̱ Farans wa , di̱n jen yet a̱ba ngon gu a̱si̱ ka̱ nwan a̱nyet a̱mali ka ki shai a̱ka̱vuo nswat ma̱ nang ang shai a̱tyie wu a̱ka̱vuo ntam na mi̱ Farans , Tunisia mat Mali . Ba̱ bwuok a̱nat Madagaska mi̱ 1942 da a̱khwu ngu ka . A̱ku cat yet ''nun'' nang ngu ngyet ngwon a̱ni ,a̱si̱ wa kyak a̱wat si̱ shyie fang si̱ nat nghaan nang a̱nyiuk Malagasy ma̱ da̱da̱i byia shyiat di̱n jen ani . A̱ nwan ngu di̱ yet a̱tyiu ntsa di̱ nta̱m cat ntyok si̱ Malagasy mat shyia ta̱m yet ''shorthand typist mat ntyia̱ a̱pyia̱ mi̱ a̱lyia̱ 1950s ma̱ a̱si̱ ba̱ cat shyia̱ shot a̱bin Malagasy ani ,nang ngu yet ndyia̱ swak mang a̱natat
==A̱Ya̱fang==
{{Reflist}}
haxr5jp1ahiued34a7lhl1wwoeqaaqp
Yaa Asantewaa
0
6199
49914
45293
2026-09-05T14:44:39Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49914
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Yaa Asantewaa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Yaa Asantewaa/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Yaa AsantewaaYaa Asantewaa/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Yaa Asantewaa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Yaa Asantewaa/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Yaa Asantewaa/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Yaa Asantewaa''' (c. 1840 – 17 tswatbswak 1921) a̱ku yet a̱yang bin a̱gwam Ejisu mi̱ tyan tyok Ashanti ,nang a̱ngyie Ghana a̱za-fwun a̱ni .A̱na̱nyiuk ngu a̱n gyie Nana Akwasi Afrane Okese a̱yet Edwesuhene ki a̱kwak-a̱son Edwesu a̱ni nguwa nwak ngu kyang swat a̱hua . ma̱ a̱lyia̱ 1900 , a̱si̱ yet a̱kwak-a̱son mi̱ tswang Ashanti na̱ng a̱ng gyie tswang Golden Stool , tswanf Yaa Asantewaa si̱ shia̱ shot mbwak tyantyok Bi̱rti̱n.
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
66p7g3w3pzrcrxl32pzzcud65h3ikbd
Herodyat
0
6214
49931
46496
2026-09-05T14:55:47Z
AshiyaG
2949
49931
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Herodyat/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Herodyat/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Herodyat/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Herodyat/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Herodyat/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Herodyat/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Herodyat
(/həˈroʊdiəs/; Greek: Ἡρῳδιάς, Hērōidiás; c. 15 BC – sinat AD 39) aku princess of the Herodian dynasty of Judaea during the time of the Roman Empire.[1] Christian writings connect her with the execution of John the Baptist.
Herodias
Herodias, by Paul Delaroche, depicting the princess (right) with John's head
Spouse
Herod II
Herod Antipas
Issue
Salome
Dynasty
Herodian dynasty
Father
Aristobulus IV
Mother
Berenice
The daughter of Aristobulus IV and his wife Berenice, Herodias was a full sister to Herod V (king of Chalkis), Herod Agrippa (king of Judea), Aristobulus Minor, and Mariamne III (wife of Crown Prince Antipater). Following Antipater's execution by Herod the Great, she was possibly the first wife of Herod Archelaus, principal heir of Herod the Great and ethnarch of Judea.
==A̱ya̱fang==
6yzjpjwnnuz5dijajg0rvmqeblsu34j
Si̱li̱mwi
0
6237
49896
47141
2026-09-05T14:33:09Z
AshiyaG
2949
/* Ya̱fang */
49896
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Si̱li̱mwi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Si̱li̱mwi/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Si̱li̱mwi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Si̱li̱mwi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Si̱li̱mwi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Si̱li̱mwi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Si̱li̱mwi''' (á̱ ka ngyei '''si̱ri̱mwi''', '''sulumwi''', '''surumwi''', '''surummwi'''; [[Species:Genetta genetta|''Genetta genetta'']]) yet tangka̱i a̱banyam hwa ku neet mi̱ [[Afi̱rika]] a̱ni nang á̱ mi̱ nkwok á̱ si̱ yai di̱ fam a̱tak-jenshyung [[Yurop]] meang. A̱lyiak a̱banyam wuni shyia̱ di̱ fam a̱za [[Sa̱hara]] hu hwa, di̱ nfam savana na ma̱ a̱tak Sa̱hara ka ba̱ng si̱ nat di̱ fam a̱tak Afi̱rika hu mbeang khwong kyai a̱sa̱khwot [[Sa̱udi A̱rabiya|A̱rabya]], Yemen ma̱ng Oman. Á̱ fang nyam jini á̱ tyia̱ di̱ sot nyám ''IUCN Red List'' ji nang á̱ nwai byia̱ a̱sok-a̱fa ji̱ na bwuk a̱nfaan mi̱ swanta hu a̱ni. Si̱li̱mwi ji ba̱ byia̱ a̱ya̱maat vam nang shok ja a̱ni. Á̱ shyiat a̱kpa nji ka ma a̱tyaat a̱ka̱vwuo na̱ yet tsutsok ku a̱nian ma̱ng si̱sa a̱cicen. Ji̱ byia̱ swam nang a̱ta̱bwai nzuk a̱ni.
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Swánga̱lyiatwuki|si̱li̱mwi}}
[[Sa:Nyám]]
cfjwwwnlewd1d76h29edd7wmbiy7i9t
A̱tyunta̱m:2be trusted
2
7908
50028
49032
2026-09-05T20:04:07Z
2be trusted
3033
/* */
50028
wikitext
text/x-wiki
Nung ngwa na̱ng a̱ngyei A̱da̱m Bena̱rd
[[File:Benard Adams.jpg|thumb|A̱dam Benat]]
85fykslfk56gcfzl5a66x21ue6a5zqd
Wukipedia:Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap
4
7923
49687
49657
2026-09-05T12:04:29Z
Kambai Akau
15
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49687
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Uduak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
9id4gvsn8755w3i6coc2autsvpd1ceq
49689
49687
2026-09-05T12:06:23Z
Kambai Akau
15
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49689
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
nygupwnmgdnlcuk39tiux6ge4qqgtm5
49706
49689
2026-09-05T12:38:17Z
Zichat Boman12
3083
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49706
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
9ehfhj2ubwqk4k6qn9tj8bgkpf5e28e
49769
49706
2026-09-05T13:17:51Z
Danjuma Anthony
411
49769
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
iuwokzw4cu6jyrlf7keis3l03qtgx9v
49776
49769
2026-09-05T13:27:17Z
Zichatmoses
2829
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49776
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
mxmdznv22r5sr06f8i15j9szx3i9o0m
49777
49776
2026-09-05T13:27:20Z
Holiness Istifanus
2354
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49777
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
04dkk32s93scih5opn4bpapthj8cjt9
49845
49777
2026-09-05T14:05:25Z
2be trusted
3033
49845
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
8yblzlzjpld8ggmnjdmx9bcovr6m4yf
49854
49845
2026-09-05T14:11:50Z
Godiva Kajhyung
1671
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49854
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Chidinma Aaron]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
hha4v6si792ropbypj9ll7n9wacrznx
49869
49854
2026-09-05T14:16:58Z
Kambai Akau
15
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49869
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
613ixktlkmcuia3n9lqjy0q3d2od7wo
49870
49869
2026-09-05T14:17:06Z
Sankwai22
1666
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49870
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
lgo2wjgeowurnae15fg70x1yee09nh8
49874
49870
2026-09-05T14:19:16Z
Kambai Akau
15
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49874
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
rvynxo0pirun62a1mxqg5xmv3jrzdwb
49913
49874
2026-09-05T14:43:36Z
Grace Zakariah
3082
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
49913
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
5hrta67kebvok7mytnktbua2gddrxjn
49951
49913
2026-09-05T15:24:59Z
Holiness Istifanus
2354
49951
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
0c98jxipvt6e0q562f42lvz8wmc5zed
50009
49951
2026-09-05T16:34:09Z
Holiness Istifanus
2354
50009
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
ddqqpi4zwysyh5hndc2coxk0epmk8l5
50015
50009
2026-09-05T16:41:22Z
Danjuma Anthony
411
50015
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
lnhe74nzu357vhnw1zf8tcx3vtd8j3w
50039
50015
2026-09-05T21:43:32Z
2be trusted
3033
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
50039
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
3mp3pcwu5rtjj5xn73glvmo5w7rtquy
50041
50039
2026-09-05T21:46:44Z
2be trusted
3033
50041
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''ȧ̱ ka̱n tyia bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
awm02detkhnbbhnboqn3128n6bm8b54
50043
50041
2026-09-05T21:57:00Z
2be trusted
3033
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
50043
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 22:57, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''ȧ̱ ka̱n tyia bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
g4vztydu8spdrlvq67lmo3s7i6qbn2j
50072
50043
2026-09-05T23:02:18Z
Sankwai22
1666
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
50072
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 00:02, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 22:57, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''ȧ̱ ka̱n tyia bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
8t4h6lnlgt2ucwxtgalu6uvv8uriqsb
50085
50072
2026-09-06T01:50:31Z
Sankwai22
1666
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
50085
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 00:02, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 22:57, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''ȧ̱ ka̱n tyia bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 02:50, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
o5dyfwyey5djw19qmmgiwh6u4un2oau
50106
50085
2026-09-06T03:28:23Z
Sankwai22
1666
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
50106
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 00:02, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 22:57, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''ȧ̱ ka̱n tyia bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 02:50, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 04:28, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
nhvv02wt9kv3yyvki666lxcwke26dn2
50110
50106
2026-09-06T05:00:17Z
2be trusted
3033
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
50110
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 00:02, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 06:00, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 22:57, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''ȧ̱ ka̱n tyia bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 02:50, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 04:28, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
0glher2tcwwnd9yfmhy0vgdpqp41gov
50141
50110
2026-09-06T08:53:10Z
Godiva Kajhyung
1671
/* Lyulyoot a̱yaati̱kut fai */
50141
wikitext
text/x-wiki
A̱yangka̱nan '''Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong]]: '''''Translating 200 Women-related Articles into Tyap''''') wu na nyia̱ kyiak neet ma̱ a̱tuk mam 5 Zwat A̱kubunyiung ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026. Ka̱ a cat a ri̱jisi̱ta, [[meta:Event:Translating 200 women-related articles into Tyap|'''nyap a̱ji''']] a nat mi̱ wat ta̱m hu ku shyia̱ mi̱ Meta-Wuki a̱ni.
Á̱ na tsa ma̱ng a̱tung nang á̱niet ba na bai á̱pyia̱ mba a̱ni a̱tuk mam 5 - 6 Zwat A̱kubunyiung 2026, a̱wot á̱ kin ngya a̱son ma̱ng ta̱m bwan hu a̱zalang ba̱ng si̱ nat mam 4 Zwat Swak a̱lyia̱ 2026.
[[File:Translating 200 Women Related Articles into Tyap Wikipedia Poster.gif|thumb|Ghwughwu a̱yangka̱nan hu]]
== Lyulyoot a̱yaati̱kut fai ==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Hadiza Balarabe|Hadiza Balarabe]] || [[Hadiza Ba̱lara̱be]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 11:03, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|2|| [[w:en:Comfort Amwe|Comfort Amwe]] || [[Comfot Amwe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]])''
|-
|3|| [[w:en:Florence Aya|Florence Aya]] || [[Fi̱loren A̱ya]]
||''[[A̱tyunta̱m:Friday musa|Friday musa]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Friday musa|a̱lyiat]]) 11:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 4|| [[w:en:Binta Sukai|Binta Sukai]] || [[Binta Sukai]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 5|| [[w:en:Aisha Ahmad Suleiman|Aisha Ahmad Suleiman]] || [[Aisha Ahmad Suleiman]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kasham Augustine|Kasham Augustine]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kasham Augustine|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 6|| [[w:en:Victoria-Idongesit Udondian|Victoria-Idongesit Udondian]] || [[Victoria-Idongesit Udondian]]
||''[[A̱tyunta̱m:Ashyia James|Ashyia James]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Ashyia James|a̱lyiat]]) 11:52, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 7|| [[w:en:Rahama Sadau|Rahama Sadau]] || [[Rahama Sadau]]
||''[[A̱tyunta̱m:Byenyet|Byenyet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Byenyet|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 8|| [[w:en:Uduak Isong|Uduak Isong]] || [[Udwak Isong]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 13:04, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 9|| [[w:en:Aisha Pamela Sadauki|Aisha Pamela Sadauki]] || [[Aisha Pamela Sadauki]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 11:47, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 10|| [[w:en:Chidinma Aaron|Chidinma Aaron]] || [[Cidinma Aaron]]
||''[[A̱tyunta̱m:Kambai Akau|Kambai Akau]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Kambai Akau|a̱lyiat]]) 15:16, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 11|| [[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]] || [[Amina J. Mohammed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 17:41, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 12|| [[w:en:Aisha Augie-Kuta|Aisha Augie-Kuta]] || [[Aisha Augie-Kuta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 00:02, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 13|| [[w:en:Amina Mohammed Baloni|Amina Mohammed Baloni]] || [[Amina Mohammed Baloni]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 14|| [[w:en:Hilda Baci|Hilda Baci]] || [[Hilda Basi]]
||''[[A̱tyunta̱m:Gwazayet|Gwazayet]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Gwazayet|a̱lyiat]]) 11:46, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 15|| [[w:en:Sarah Reng Ochekpe|Sarah Reng Ochekpe]] || [[Sarah Reng Ochekpe]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichat Boman12|Zichat Boman12]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichat Boman12|a̱lyiat]]) 13:38, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 16|| [[w:en:Glory Emmanuel Edet|Glory Emmanuel Edet]] || [[Glory Emmaniet Edet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 17|| [[w:en:Eme Ufot Ekaette|Eme Ufot Ekaette]] || [[Eme Ufot Ekaette]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 18|| [[w:en:Ramatu Yaradua|Ramatu Yaradua]] || [[Ramatu Yaradua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 19|| [[w:en:Zainab Abdulkadir Kure|Zainab Abdulkadir Kure]] || [[Zainab Abdulkadir Kure]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 20|| [[w:en:Hajiya Haidzatu Ahmed|Hajiya Haidzatu Ahmed]] || [[Hajiya Haidzatu Ahmed]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 12:32, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|21|| [[w:en:Hannatu Salihu|Hannatu Salihu]] || [[Hannatu Salihu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|22||[[w:en:Francesca Martinez|Francesca Martinez]]||[[Fi̱ransi̱tka Matin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|23||[[w:en:Lawrencia Mallam|Lawrencia Mallam]]||[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 15:11, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|24||[[w:en:Natasha Akpoti|Natasha Akpoti]]||[[Na̱tasha A̱kpoti]]
||''[[A̱tyunta̱m:Grace Zakariah|Grace Zakariah]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Grace Zakariah|a̱lyiat]]) 15:43, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|25||[[w:en:Diezani Alison-Madueke|Diezani Alison-Madueke]]||[[Da̱zani A̱lison Madoke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 15:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|26||[[w:en:Pauline Tallen|Pauline Tallen]]||[[Polina Talen]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 16:24, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|27||[[w:en:Aisha Yesufu|Aisha Yesufu]]||[[Aisha Isuu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|28||[[w:en:Esther Audu|Esther Audu]]||[[Eta Audu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|29||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]]||[[Remi Ti̱ni̱bu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|30||[[w:en:Ini Edo|Ini Edo]]||[[Ini Edo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|31||[[w:en:Tonto Dikeh|Tonto Dikeh]]||[[Tonto Di̱ke]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 11:53, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|32||[[w:en:Aisha Buhari|Aisha Buhari]]||[[Aisha Baari]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 06:00, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|33||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]]||[[Dolapo Osinbajo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 22:57, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|34||[[w:en:Kemi Adeosun|Kemi Adeosun]]||[[Kemi A̱deosun]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 11:49, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|35||[[w:en:Stella Obasanjo|Stella Obasanjo]]||[[Si̱tella Obasanjo]]
||''[[A̱tyunta̱m:2be trusted|2be trusted]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:2be trusted|a̱lyiat]]) 15:05, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|36||[[w:en:Janet Jackson|Janet Jackson]]||[[Jenet Jaksin]]
||''ȧ̱ ka̱n tyia bwak bah''
|-
|37||[[w:en:Amina J. Mohammed|Amina J. Mohammed]]||[[A̱mina J. Maamed]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|38||[[w:en:Bianca Odumegwu-Ojukwu|Bianca Odumegwu-Ojukwu]]||[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:18, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) '̌'
|-
| 39|| [[w:en:Folorunso Alakija|Folorunso Alakija]] || [[Folorunso Alakija]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
| 40|| [[w:en:Folake Coker|Folake Coker]] || [[Folake Coker]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 41|| [[w:en:Uche Pedro|Uche Pedro]] || [[Uche Pedro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 42|| [[w:en:Kehinde Kamson|Kehinde Kamson]] || [[Kehinde Kamson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 43|| [[w:en:Abibatu Mogaji|Abibatu Mogaji]] || [[Abibatu Mogaji]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|44||[[w:en:Rosemary Chukwuma|Rosemary Chukwuma]] || [[Rosemary Chukwuma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|45||[[w:en:Debbie Collins|Debbie Collins]] || [[Da̱bi Kolin]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|46||[[w:en:Blessing Ejiofor|Blessing Ejiofor]] || [[Ba̱la̱sin Ejiofo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|47||[[w:en:Chacha Eke|Chacha Eke]] || [[Caca Eke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|48||[[w:en:Priscilla Ekwere Eleje|Priscilla Ekwere Eleje]] || [[Priscilla Ekwere Eleje]]
||''[[A̱tyunta̱m:Zichatmoses|Zichatmoses]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Zichatmoses|a̱lyiat]]) 14:27, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|49||[[w:en:Angela Okorie|Angela Okorie]] || [[Angela Okorie]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|50||[[w:en:Ogodo Patience|Ogodo Patience]] || [[Ogodo Patience]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|51||[[w:en:Patricia Obila|Patricia Obila]] || [[Patricia Obila]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|52||[[w:en:Cynthia Shalom|Cynthia Shalom]] || [[Cynthia Shalom]]
||''[[A̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 14:17, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|53||[[w:en:Sinach|Sinach]] || [[Sinach]]
||''[[A̱tyunta̱m:Dorothy Habila|Dorothy Habila]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Dorothy Habila|a̱lyiat]]) 12:23, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT) . .''
|-
|54||[[w:en:Elizabeth Ogbaga|Elizabeth Ogbaga]] || [[A̱liza̱bet Ogbaga]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|55||[[w:en:Jennifer Ephraim|Jennifer Ephraim]] || [[Jennifer Ephraim]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|56||[[w:en:Adama Lamikanra|Adama Lamikanra]] || [[A̱dama Lamikanra]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|57||[[w:en:Franca Afegbua|Franca Afegbua]] || [[Franca Afegbua]]
||''[[A̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 17:34, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|58||[[w:en:Cordelia Agbebaku|Cordelia Agbebaku]] || [[Cordelia Agbebaku]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|59||[[w:en:Precious Imuwahen Ajoonu|Precious Imuwahen Ajoonu]] || [[Pi̱reshot Imuwahen Ajoonu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|60||[[w:en:Elizabeth Ativie|Elizabeth Ativie]] || [[A̱liza̱bet A̱tivi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bahd''
|-
|61||[[w:en:Hauwa Ibrahim|Hauwa Ibrahim]] || [[Hauwa Ibi̱rahim]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|62||[[w:en:Zainab Adamu Bulkachuwa|Zainab Adamu Bulkachuwa]] || [[Zainab Adamu Bulkachuwa]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|63||[[w:en:Christina Hammer|Christina Hammer]]||[[Ki̱ri̱stina Hamma]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|64||[[w:en:Amanda Serrano|Amanda Serrano]]||[[A̱ma̱nda Sa̱rano]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|65||[[w:en:Lucy Shapiro|Lucy Shapiro]]||[[Lusi Sha̱pi̱ro]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 02:50, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|66||[[w:en:Ibife Alufohai|Ibife Alufohai]]||[[Ibife Alufohai]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|67||[[w:en:Ana María Torres|Ana María Torres]]||[[Ana Mariya Toret]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|68||[[w:en:Elizabeth Nabel|Elizabeth Nabel]]||[[A̱liza̱bet Nabet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|69||[[w:en:Anne Francis|Anne Francis]]||[[Ana Fi̱ransit]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|70||[[w:en:Agnes Kalibata|Agnes Kalibata]]||[[Agi̱net Ka̱liba̱ta]]
||''[[A̱tyunta̱m:Sankwai22|Sankwai22]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Sankwai22|a̱lyiat]]) 04:28, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|71||[[w:en:Princess Pat Ajudua|Princess Pat Ajudua]]||[[Nggwon-a̱gwam Pat Ajudua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|72||[[w:en:Emmanuella|Emmanuella]]||[[Emmanuella]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|73||[[w:en:Tonye Briggs-Oniyide|Tonye Briggs-Oniyide]]||[[Tonye Briggs-Oniyide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|74||[[w:en:Monalisa Chinda|Monalisa Chinda]]||[[Monalisa Chinda]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|75||[[w:en:Rukky Sanda|Rukky Sanda]]||[[Rukky Sanda]]
||'á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|76||[[w:en:Patience Ozokwor|Patience Ozokwor]]||[[Patience Ozokwor]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|77||[[w:en:Hilda Dokubo|Hilda Dokubo]]||[[Hilda Dokubo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|78||[[w:en:Kate Henshaw|Kate Henshaw]]||[[Kate Henshaw]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|79||[[w:en:Owanari Duke|Owanari Duke]]||[[Owanari Duke]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|80||[[w:en:Maureen Ihua|Maureen Ihua]]||[[Maureen Ihua]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|81||[[w:en:Liz Benson|Liz Benson]]||[[Liz Benson]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|82||[[w:en:Regina Askia-Williams|Regina Askia-Williams]]||[[Regina Akiya-Wulyem]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Amal Pepple|Amal Pepple]]||[[Amal Pepple]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|83||[[w:en:Jacinta A. Opara|Jacinta A. Opara]]||[[Jacinta A. Opara]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|84||[[w:en:Kiki Mordi|Kiki Mordi]]||[[Kiki Mordi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|85||[[w:en:Simi (singer)|Simi]]||[[Simi (singer)|Simi]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|86||[[w:en:Matilda Lambert|Matilda Lambert]]||[[Matilda Lambert]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|87||[[w:en:Catherine Uju Ifejika|Catherine Uju Ifejika]]||[[Catherine Uju Ifejika]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|88||[[w:en:Mercy Akide|Mercy Akide]]||[[Mercy Akide]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|89||[[w:en:Mercy Chinwo|Mercy Chinwo]]||[[Mercy Chinwo]]
||''[[A̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|Godiva Kajhyung]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:Godiva Kajhyung|a̱lyiat]]) 09:53, 6 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|90||[[w:en:Regina Daniels|Regina Daniels]]||[[Regina Daniet]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|91||[[w:en:Danielle Reyna|Danielle Reyna]]||[[Danielle Reyna]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|92||[[w:en:Agbani Darego|Agbani Darego]]||[[Agbani Darego]]
||''ná̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|93||[[w:en:Ngozi Ebere|Ngozi Ebere]]||[[Ngozi Ebere]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|94||[[w:en:Tamara Eteimo|Tamara Eteimo]]||[[Tamara Eteimo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|95||[[w:en:Sandra Ezekwesili|Sandra Ezekwesili]]||[[Sandra Ezekwesili]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|96||[[w:en:Ibinabo Fiberesima|Ibinabo Fiberesima]]||[[Ibinabo Fiberesima]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|97||[[w:en:Muma Gee|Muma Gee]]||[[Muma Gee]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|98||[[w:en:Bikiya Graham-Douglas|Bikiya Graham-Douglas]]||[[Bikiya Graham-Douglas]]
||''[[A̱tyunta̱m:KhaliMagani|KhaliMagani]] ([[A̱lyiat a̱tyunta̱m:KhaliMagani|a̱lyiat]]) 11:44, 5 Zwat A̱kubunyiung 2026 (WAT)''
|-
|99||[[w:en:Faith Michael|Faith Michael]]||[[Faith Michael]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|100||[[w:en:Munachi Abii|Munachi Abii]]||[[Munachi Abii]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
|101||[[w:en:Eniola Abioro|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|102||[[w:en:Hannah Awolowo|Eniola Abioro]] || [[Eniola Abioro]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|103||[[w:en:Dolapo Osinbajo|Dolapo Osinbajo]] || [[Dolapo Osinbajo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|104||[[w:en:Zainab Balogun|Zainab Balogun]] || [[Zainab Balogun]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|105||[[w:en:Sarah Forbes Bonetta|Sarah Forbes Bonetta]] || [[Sarah Forbes Bonetta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|106||[[w:en:Queen Victoria|Queen Victoria]] || [[A̱gwam-a̱byii̱k Victoria]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|107||[[w:en:Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld|Princess Victoria of Saxe-Coburg-Saalfeld]] || [[Nggwon-a̱gwam Vitori̱ya a̱si Saxe-Coburg-Saalfeld]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|108||[[w:en:Batife Bentley|Batife Bentley]] || [[Batife Bentley]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|109||[[w:en:Remi Tinubu|Remi Tinubu]] || [[Remi Tinubu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|110||[[w:en:Jáde Osiberu|Jáde Osiberu]] || [[Jáde Osiberu]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|111||[[w:en:Emem Isong|Emem Isong]] || [[Emem Isong]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
== Lyulyoot a̱yaati̱kut á̱ na mban jhyuk a̱ni==
{|class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+ class="nowrap" | Nkhang
! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap!!Tyia̱ bwak
|-
| 1|| [[w:en:Rachel Bakam|Rachel Bakam]] || [[Rachel Ba̱kam]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 2|| [[w:en:Lois Auta|Lois Auta]] || [[Lois Auta]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 3|| [[w:en:Blessing Liman|Blessing Liman]]||[[Ba̱la̱si̱n Liman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 4|| [[w:en:Ruth Jummai Ango|Ruth Jummai Ango]] || [[Rut Jummai A̱nggo]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 5|| [[w:en:Raquel Kasham Daniel|Raquel Kasham Daniel]] || [[Raquel Ka̱sham Daniel]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 6|| [[w:en:Abigail Marshall Katung|Abigail Marshall Katung]] || [[Abigail Marshall Ka̱tung]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 7|| [[w:en:Nenadi Usman|Nenadi Esther Usman]] || [[Nenadi Esther Usman]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
| 8|| [[w:en:Rita Akpan|Rita Akpan]] || [[Rita Akpan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|9||[[w:en:Patience Jonathan|Patience Jonathan]]||[[Patience Jonathan]]
||''á̱ ka̱n tyia̱ bwak bah''
|-
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Nta̱m Wukipedia nTyap]]
qwiu7hub1gj49jnije9lji6ztlt44kg
Hadiza Ba̱lara̱be
0
7931
49682
49675
2026-09-05T12:01:00Z
Kambai Akau
15
49682
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 26 mi̱ Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwainfwuo-á̱niet ma̱ng a̱bwok-á̱niet [[Naijeriya]] wa, a̱wot nggu wa si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ma̱ a̱lyia̱ 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu wa yet a̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka mi̱ tyok a̱sai-mbung hu, a̱wot mi̱ khai a̱yaagwomna Naijeriya a̱lyia̱ 2019 hu nang á̱ ku nyia̱ mi̱ Zwat Tsat a̱lyia̱ a̱kya ja á̱ khai nggu a̱tafa sot kwainfwuo-á̱niet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ma̱ a̱lyia̱ 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia̱ nkhang nani a̱tuk mam 28 Zwat Sweang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia̱ nkhang na a̱tuk mam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-a̱li Ba̱lara̱be mi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be hwa mi̱ sot a̱gwomna̱ti mali [[Sangga]] ma̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong A̱vwuofang Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, mi̱ Gwoot, A̱byin Ka̱duna, kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1977 a̱ si̱ tyak ma̱ng satifikyet ghwon fang ntsa. Nang gu tyak a̱ja a̱ni, a̱ si̱ ya a̱son a̱ nat A̱vwuotyiet Sa̱ka̱ndi̱ri A̱ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei A̱vwuotyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen A̱ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba a̱fwun a̱ni, mat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu hu, a̱ si̱ tyak ma̱ng ''General Certificate of Education'' (GCE) ma̱ a̱lyia̱ 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak a̱ni, a̱ shyia̱ nwuo nat a̱gba̱ndang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia̱ lyen tazwa a̱ki̱kan coot á̱niet a̱ si̱si̱ ghwut ma̱ng MBBS ma̱ a̱lyia̱ 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ wa.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwainfwuo-á̱niet ==
Ma̱ a̱tuk mam 15 Zwat Swak a̱lyia̱ 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m da̱ a̱kwonu gwomna a̱ni, a̱ si̱ neap Bojet Ya-a̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Malikpacam A̱byin Ka̱duna ka, mat a̱nia, a̱ si̱ yet a̱son a̱nap a̱ na nyia̱ a̱nia mi̱ fam A̱za Naijeriya hu.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱ ku cat nwuo cat cuk gwomna mi̱ khai á̱niet-a̱byin a̱lyia̱ 2023 hu, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak di̱n jen ji a̱tyucat cuk sot kwainfwuo-á̱niet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu a̱kpa̱ndang cung a̱ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Mi̱ Zwat Tsat a̱lyia̱ 2023, á̱ si̱ bu khai nggu byiek gwomna a̱ka̱feang.
== Zá̱nang ma̱ng cyin ==
A̱yaakwak-a̱son ma̱ng á̱nietnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-a̱li Ba̱lara̱ba ma̱ng Za̱nang EWAH Afro a̱lyia̱ 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Commons category|Hadiza Sabuwa Balarabe}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri]]
[[Sa:Á̱bwok-á̱niet á̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱bwok-á̱niet ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya mi̱ kwainfwuo-á̱niet]]
[[Sa:Byin 1966]]
[[Sa:Á̱niet A̱tak Ka̱duna]]
[[Sa:A̱nyiuk A̱tak Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱nietkpaa̱kpeang Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkwainfwuo-a̱niet All Progressives Congress]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
tn2lhpcmbvvicijlz1m0cfx42jh49am
50057
49682
2026-09-05T22:30:59Z
Kambai Akau
15
/* Zá̱nang ma̱ng cyin */
50057
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 26 mi̱ Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwainfwuo-á̱niet ma̱ng a̱bwok-á̱niet [[Naijeriya]] wa, a̱wot nggu wa si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ma̱ a̱lyia̱ 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu wa yet a̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka mi̱ tyok a̱sai-mbung hu, a̱wot mi̱ khai a̱yaagwomna Naijeriya a̱lyia̱ 2019 hu nang á̱ ku nyia̱ mi̱ Zwat Tsat a̱lyia̱ a̱kya ja á̱ khai nggu a̱tafa sot kwainfwuo-á̱niet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ma̱ a̱lyia̱ 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia̱ nkhang nani a̱tuk mam 28 Zwat Sweang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia̱ nkhang na a̱tuk mam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-a̱li Ba̱lara̱be mi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be hwa mi̱ sot a̱gwomna̱ti mali [[Sangga]] ma̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong A̱vwuofang Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, mi̱ Gwoot, A̱byin Ka̱duna, kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1977 a̱ si̱ tyak ma̱ng satifikyet ghwon fang ntsa. Nang gu tyak a̱ja a̱ni, a̱ si̱ ya a̱son a̱ nat A̱vwuotyiet Sa̱ka̱ndi̱ri A̱ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei A̱vwuotyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen A̱ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba a̱fwun a̱ni, mat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu hu, a̱ si̱ tyak ma̱ng ''General Certificate of Education'' (GCE) ma̱ a̱lyia̱ 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak a̱ni, a̱ shyia̱ nwuo nat a̱gba̱ndang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia̱ lyen tazwa a̱ki̱kan coot á̱niet a̱ si̱si̱ ghwut ma̱ng MBBS ma̱ a̱lyia̱ 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ wa.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwainfwuo-á̱niet ==
Ma̱ a̱tuk mam 15 Zwat Swak a̱lyia̱ 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m da̱ a̱kwonu gwomna a̱ni, a̱ si̱ neap Bojet Ya-a̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Malikpacam A̱byin Ka̱duna ka, mat a̱nia, a̱ si̱ yet a̱son a̱nap a̱ na nyia̱ a̱nia mi̱ fam A̱za Naijeriya hu.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱ ku cat nwuo cat cuk gwomna mi̱ khai á̱niet-a̱byin a̱lyia̱ 2023 hu, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak di̱n jen ji a̱tyucat cuk sot kwainfwuo-á̱niet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu a̱kpa̱ndang cung a̱ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Mi̱ Zwat Tsat a̱lyia̱ 2023, á̱ si̱ bu khai nggu byiek gwomna a̱ka̱feang.
== Zá̱nang ma̱ng cyin ==
A̱yaakwak a̱son ma̱ng á̱nietnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-a̱li Ba̱lara̱be ma̱ng Za̱nang EWAH Afro a̱lyia̱ 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Commons category|Hadiza Sabuwa Balarabe}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri]]
[[Sa:Á̱bwok-á̱niet á̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱bwok-á̱niet ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya mi̱ kwainfwuo-á̱niet]]
[[Sa:Byin 1966]]
[[Sa:Á̱niet A̱tak Ka̱duna]]
[[Sa:A̱nyiuk A̱tak Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱nietkpaa̱kpeang Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkwainfwuo-a̱niet All Progressives Congress]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
qrdqlzvaqj1mc1o4qudit0f3lzhqg4k
50136
50057
2026-09-06T08:21:59Z
Genesis shan
44
/* */
50136
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (nang á̱ byin a̱tuk mam 26 mi̱ Zwat A̱ni̱nai a̱lyia̱ 1966) a̱ni<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwainfwuo-á̱niet ma̱ng a̱bwok-á̱niet [[Naijeriya]] wa, a̱wot nggu wa si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ma̱ a̱lyia̱ 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu wa yet a̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka mi̱ tyok a̱sai-mbung hu, a̱wot mi̱ khai a̱yaagwomna Naijeriya a̱lyia̱ 2019 hu nang á̱ ku nyia̱ mi̱ Zwat Tsat a̱lyia̱ a̱kya ja á̱ khai nggu a̱tafa sot kwainfwuo-á̱niet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ma̱ a̱lyia̱ 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia̱ nkhang nani a̱tuk mam 28 Zwat Sweang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia̱ nkhang na a̱tuk mam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-a̱li Ba̱lara̱be mi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be hwa mi̱ sot a̱gwomna̱ti mali [[Sangga]] ma̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong A̱vwuofang Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, mi̱ Gwoot, A̱byin Ka̱duna, kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1977 a̱ si̱ tyak ma̱ng satifikyet ghwon fang ntsa. Nang gu tyak a̱ja a̱ni, a̱ si̱ ya a̱son a̱ nat A̱vwuotyiet Sa̱ka̱ndi̱ri A̱ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei A̱vwuotyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen A̱ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba a̱fwun a̱ni, mat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu hu, a̱ si̱ tyak ma̱ng ''General Certificate of Education'' (GCE) ma̱ a̱lyia̱ 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak a̱ni, a̱ shyia̱ nwuo nat a̱gba̱ndang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia̱ lyen tazwa a̱ki̱kan coot á̱niet a̱ si̱si̱ ghwut ma̱ng MBBS ma̱ a̱lyia̱ 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ wa.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwainfwuo-á̱niet ==
Ma̱ a̱tuk mam 15 Zwat Swak a̱lyia̱ 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m da̱ a̱kwonu gwomna a̱ni, a̱ si̱ neap Bojet Ya-a̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Malikpacam A̱byin Ka̱duna ka, mat a̱nia, a̱ si̱ yet a̱son a̱nap a̱ na nyia̱ a̱nia mi̱ fam A̱za Naijeriya hu.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ma̱ a̱lyia̱ 2022, a̱ ku cat nwuo cat cuk gwomna mi̱ khai á̱niet-a̱byin a̱lyia̱ 2023 hu, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak di̱n jen ji a̱tyucat cuk sot kwainfwuo-á̱niet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu a̱kpa̱ndang cung a̱ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Mi̱ Zwat Tsat a̱lyia̱ 2023, á̱ si̱ bu khai nggu byiek gwomna a̱ka̱feang.
== Zá̱nang ma̱ng cyin ==
A̱yaakwak a̱son ma̱ng á̱nietnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-a̱li Ba̱lara̱be ma̱ng Za̱nang EWAH Afro a̱lyia̱ 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop nta==
{{Commons category|Hadiza Sabuwa Balarabe}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri]]
[[Sa:Á̱bwok-á̱niet á̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱bwok-á̱niet ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya mi̱ kwainfwuo-á̱niet]]
[[Sa:Byin 1966]]
[[Sa:Á̱niet A̱tak Ka̱duna]]
[[Sa:A̱nyiuk A̱tak Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱nietkpaa̱kpeang Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkwainfwuo-a̱niet All Progressives Congress]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
aus1n9qqulsrfk6wea3paqg18ev2kx2
Comfot Amwe
0
7932
49760
49652
2026-09-05T13:11:53Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49760
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Comfort Amwe A̱nab nigeriya a̱ aniet sanga a̱gob tyuik a̱tin a̱mali ma̱ng swot a̱keang Ka̱duna. nggu wa yong a̱madadi sanga ma̱ng a̱keang ka̱duna mu a̱li yong tyiuk la̱ng.[2]
Amwe gyia diploma, ma̱ng a̱keang plateau, (OND), from Plateau polytechnic mu a̱lye 1983.nggu wa yet a̱di̱dam mu a̱keang ka̱duna a̱bang tyuik governor ma̱ng zwot a̱kubuyung si naat a̱lye dubu a̱feang ma̱ng a̱ninaai 2008 si naat dubu a̱feang ma̱ng akubuyung 2009.
Comfort Amwe Nggu Wa Yet A̱tin cuk tsot tyuik a̱gob a̱tin a̱mali sanga. ma̱ng zwot tson si naat a̱lye dubua̱feang ma̱ng zwot swok sanang ggu shyia tyuik hu ma̱ng a̱yet yong la̱ng hu mu a̱keang ka̱duna. nggu wa yet a̱yung a̱mami̱ a̱yet ba. Ba ba̱ng tyuik hu a̱ni. mu sot a̱yet kwa a̱pyia, (PDP).[3]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ejhjns71qbxff6iiyj474cvl0dlolpf
49941
49760
2026-09-05T15:00:16Z
Zichatmoses
2829
49941
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Comfort Amwe A̱nab nigeriya a̱ aniet sanga a̱gob tyuik a̱tin a̱mali ma̱ng swot a̱keang Ka̱duna. nggu wa yong a̱madadi sanga ma̱ng a̱keang ka̱duna mu a̱li yong tyiuk la̱ng.[2]
Amwe gyia diploma, ma̱ng a̱keang plateau, (OND), from Plateau polytechnic mu a̱lye 1983.nggu wa yet a̱di̱dam mu a̱keang ka̱duna a̱bang tyuik governor ma̱ng zwot a̱kubuyung si naat a̱lyia̱ dubu a̱feang ma̱ng a̱ninaai 2008 si naat dubu a̱feang ma̱ng akubuyung 2009.
Comfort Amwe Nggu Wa Yet A̱tin cuk tsot tyuik a̱gob a̱tin a̱mali sanga. ma̱ng zwot tson si naat a̱lyia̱ dubua̱feang ma̱ng zwot swok sanang ggu shyia tyuik hu ma̱ng a̱yet yong la̱ng hu mu a̱keang ka̱duna. nggu wa yet a̱yung a̱mami̱ a̱yet ba. Ba ba̱ng tyuik hu a̱ni. mu sot a̱yet kwa a̱pyia, (PDP).[3]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
1clzah9j53rviqlwfznoc9ppunlo9k3
49942
49941
2026-09-05T15:01:43Z
Zichatmoses
2829
49942
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Comfort Amwe A̱nab nigeriya a̱ aniet sanga a̱gob tyuik a̱tin a̱mali ma̱ng swot a̱keang Ka̱duna. nggu wa yong a̱madadi sanga ma̱ng a̱keang ka̱duna mu a̱li yong tyiuk la̱ng.[2]
Amwe gyia diploma, ma̱ng a̱keang plateau, (OND), from Plateau polytechnic mu a̱lyia̱ 1983.nggu wa yet a̱di̱dam mu a̱keang ka̱duna a̱bang tyuik governor ma̱ng zwot a̱kubuyung si naat a̱lyia̱ dubu a̱feang ma̱ng a̱ninaai 2008 si naat dubu a̱feang ma̱ng akubuyung 2009.
Comfort Amwe Nggu Wa Yet A̱tin cuk tsot tyuik a̱gob a̱tin a̱mali sanga. ma̱ng zwot tson si naat a̱lyia̱ dubua̱feang ma̱ng zwot swok sanang ggu shyia tyuik hu ma̱ng a̱yet yong la̱ng hu mu a̱keang ka̱duna. nggu wa yet a̱yung a̱mami̱ a̱yet ba. Ba ba̱ng tyuik hu a̱ni. mu sot a̱yet kwa a̱pyia, (PDP).[3]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
51azjlty5r4j38c6f38t169z98grad0
50079
49942
2026-09-06T01:17:07Z
Genesis shan
44
50079
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Comfort Amwe A̱nab nigeriya wa a̱ aniet mi̱ sot a̱gwomna̱ti a̱mali sanga ma̱ swot a̱byin a̱keang Ka̱duna. Nggu wa yong da̱ a̱kwonu a̱keang ma̱ a̱niet sanga ma̱ng a̱keang ka̱duna mali yong tyok la̱ng.[2]
Amwe nyia̱ diploma, ma̱ a̱keang pi̱latu, (OND), ma̱ a̱lyia̱ 1983. Nggu wa yet a̱di̱dam ma̱ a̱keang Ka̱duna a̱ ba̱ng tyok gwa̱mna ma̱ng zwat a̱kubunyung si̱ nat a̱lyia̱ cyikwop sweang ma̱ng a̱ni̱nai (2008) si nat cyikwop sweang ma̱ng akubuyung (2009).
Comfot Amwe, nggu Wa Yet A̱tyu ba̱ng cuk tyok a̱gwomna̱ti a̱mali sanga. ma̱ng zwat tswon si̱nat a̱lyia̱ cyikwop sweang ma̱ng zwat swak sanang ggu shyia tyuik hu ma̱ng a̱yet yong la̱ng hu mu a̱keang ka̱duna. nggu wa yet a̱yung a̱mami̱ a̱niet ba ba̱ ba̱ng tyok hu a̱ni. ma̱ sot a̱yet kwa a̱pyia, (PDP).[3]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
eu52bt8fwij9cqii2xa44psnfg9aytc
50137
50079
2026-09-06T08:26:16Z
Genesis shan
44
50137
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Comfort Amwe A̱nab nigeriya wa a̱ aniet mi̱ sot a̱gwomna̱ti a̱mali sanga ma̱ swot a̱byin a̱keang Ka̱duna. Nggu wa yong da̱ a̱kwonu a̱keang ma̱ a̱niet sanga ma̱ng a̱keang ka̱duna mali yong tyok la̱ng.[2]
Amwe nyia̱ diploma, ma̱ a̱keang pi̱latu, (OND), ma̱ a̱lyia̱ 1983. Nggu wa yet a̱di̱dam ma̱ a̱keang Ka̱duna a̱ ba̱ng tyok gwa̱mna ma̱ng zwat a̱kubunyung si̱ nat a̱lyia̱ cyikwop sweang ma̱ng a̱ni̱nai (2008) si nat cyikwop sweang ma̱ng akubuyung (2009).
Comfot Amwe, nggu Wa Yet A̱tyu ba̱ng cuk tyok a̱gwomna̱ti a̱mali sanga. ma̱ng zwat tswon si̱nat a̱lyia̱ cyikwop sweang ma̱ng zwat swak sanang ggu shyia tyuik hu ma̱ng a̱yet yong la̱ng hu mu a̱keang ka̱duna. nggu wa yet a̱yung a̱mami̱ a̱niet ba ba̱ ba̱ng tyok hu a̱ni. ma̱ sot a̱yet kwa a̱pyia, (PDP).[3]
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
io0utgqgonesyai7u4xg3whowkypxw2
50138
50137
2026-09-06T08:27:12Z
Genesis shan
44
/* */
50138
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Comfort Amwe A̱nab nigeriya wa a̱ aniet mi̱ sot a̱gwomna̱ti a̱mali sanga ma̱ swot a̱byin a̱keang Ka̱duna. Nggu wa yong da̱ a̱kwonu a̱keang ma̱ a̱niet sanga ma̱ng a̱keang ka̱duna mali yong tyok la̱ng.[2]
Amwe nyia̱ diploma, ma̱ a̱keang pi̱latu, (OND), ma̱ a̱lyia̱ 1983. Nggu wa yet a̱di̱dam ma̱ a̱keang Ka̱duna a̱ ba̱ng tyok gwa̱mna ma̱ng zwat a̱kubunyung si̱ nat a̱lyia̱ cyikwop sweang ma̱ng a̱ni̱nai (2008) si nat cyikwop sweang ma̱ng akubuyung (2009).
Comfot Amwe, nggu Wa Yet A̱tyu ba̱ng cuk tyok a̱gwomna̱ti a̱mali sanga. ma̱ng zwat tswon si̱nat a̱lyia̱ cyikwop sweang ma̱ng zwat swak sanang ggu shyia tyuik hu ma̱ng a̱yet yong la̱ng hu mu a̱keang ka̱duna. nggu wa yet a̱yung a̱mami̱ a̱niet ba ba̱ ba̱ng tyok hu a̱ni. ma̱ sot a̱yet kwa a̱pyia, (PDP).[3]
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
3hxavv804lzc9f3boc0do2cizcngys3
Kemi A̱deosun
0
7933
49692
49680
2026-09-05T12:07:33Z
2be trusted
3033
/* */
49692
wikitext
text/x-wiki
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
tnih0uhutb279wkduylqk4uccow0cu2
49702
49692
2026-09-05T12:24:24Z
2be trusted
3033
/* */
49702
wikitext
text/x-wiki
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
Kemi Adeosun began her career as an accounting assistant at British Telecom, London, from 1989 till 1990, after which she moved to Goodman Jones, London, working as a senior audit officer from 1990 till 1993. Kemi then became the manager of Internal Audit at London Underground, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
mfy3eeo3htx4vqf7xj1irefjev6ds3d
49704
49702
2026-09-05T12:35:43Z
2be trusted
3033
/* */
49704
wikitext
text/x-wiki
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,after which she moved to Goodman Jones, London, working as a senior audit officer from 1990 till 1993. Kemi then became the manager of Internal Audit at London Underground, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
jlxiy3mfvecxhrvqqzkfulcipri02fe
49705
49704
2026-09-05T12:37:09Z
2be trusted
3033
/* */
49705
wikitext
text/x-wiki
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,after which she moved to Goodman Jones, London, working as a senior audit officer from 1990 till 1993. Kemi then became the manager of Internal Audit at London Underground, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
fpuibi5h317fw4iutv4re96eikloytu
49722
49705
2026-09-05T12:51:02Z
2be trusted
3033
/* */
49722
wikitext
text/x-wiki
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam jhyuk ma̱ng alyiacyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop working as a senior audit officer from 1990 till 1993. Kemi then became the manager of Internal Audit at London Underground, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
el65lva12f5hf9dnuzgh07iddgsecn9
49737
49722
2026-09-05T12:57:02Z
2be trusted
3033
/* */
49737
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam jhyuk ma̱ng alyiacyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop working as a senior audit officer from 1990 till 1993. Kemi then became the manager of Internal Audit at London Underground, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
da48mqlh8b662iuq2y9hdi4x3ulnb1o
49742
49737
2026-09-05T13:00:08Z
2be trusted
3033
/* */
49742
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam jhyuk ma̱ng alyiacyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop working as a senior audit officer from 1990 till 1993. Kemi then became the manager of Internal Audit at London Underground, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
fdnjf5sz5tqa0cb0058n78guah5pv63
49746
49742
2026-09-05T13:03:25Z
2be trusted
3033
/* */
49746
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi then became the manager of Internal Audit at London Underground, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
863c2in4si5klx0s8n58dty0ku53n49
49757
49746
2026-09-05T13:11:26Z
2be trusted
3033
/* */
49757
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London and Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
ru0qt3bm43m6lnh5qutgnhjrkxx28mt
49762
49757
2026-09-05T13:12:13Z
2be trusted
3033
/* */
49762
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
mv5yvq369bxnyt39ykly2mkg5pgtwjs
49763
49762
2026-09-05T13:13:07Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49763
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism Consulting from 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
pwm1hfb1ni5q0xlwbt915hqls1gcr87
49765
49763
2026-09-05T13:14:51Z
2be trusted
3033
/* */
49765
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism Consulting neet 1994 till 2000 before joining PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
c63zbgde6iqh4pttupm5ud453l534lr
49774
49765
2026-09-05T13:24:36Z
2be trusted
3033
/* */
49774
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London as Senior Manager from 2000 till 2002. In 2002, She became financial controller at Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
4k2n5qc1gwbeajlbnkp887upuu5xhna
49784
49774
2026-09-05T13:31:18Z
2be trusted
3033
/* */
49784
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management and subsequently, managing director in 2010. After working with Quo Vadis Partnership as managing director from 2010 to 2011, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
no0jp2dio8zdd1xtddoawt3acs67z71
49798
49784
2026-09-05T13:40:34Z
2be trusted
3033
/* */
49798
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management doot a̱ja, managing director ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak. Na̱ng gu nyi tam ma̱ng Quo Vadis Partnership di yetb managing director neet ma lyia cyikwop sweang mang swak si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing, she was then appointed Ogun State's Commissioner of Finance 2011. Kemi maintained this role from 2011 to 2015. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
4j538eexoxhm5f2omyn6c1c1v0m7zgw
49809
49798
2026-09-05T13:48:12Z
2be trusted
3033
/* */
49809
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management doot a̱ja, managing director ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak. Na̱ng gu nyi tam ma̱ng Quo Vadis Partnership di yetb managing director neet ma lyia cyikwop sweang mang swak si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing, a si jong ggu yet Commissioner a̱ si zwop kurum fam ogun ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak am nyuing. Kemi si bang cuk a̱ ja neet ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma fwounmaintained . She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
bi404byqjxyyfn1w8il9h6ndxh914kt
49811
49809
2026-09-05T13:49:03Z
2be trusted
3033
/* */
49811
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management doot a̱ja, managing director ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak. Na̱ng gu nyi tam ma̱ng Quo Vadis Partnership di yetb managing director neet ma lyia cyikwop sweang mang swak si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing, a si jong ggu yet Commissioner a̱ si zwop kurum fam ogun ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak am nyuing. Kemi si bang cuk a̱ ja neet ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma fwoun. She was a key part of Governor Ibikunle Amosun's Mission to Build, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
hgcsy8qwo3e4qyoi3jrdq7hgqoi3m3n
49824
49811
2026-09-05T13:56:51Z
2be trusted
3033
/* */
49824
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management doot a̱ja, managing director ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak. Na̱ng gu nyi tam ma̱ng Quo Vadis Partnership di yetb managing director neet ma lyia cyikwop sweang mang swak si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing, a si jong ggu yet Commissioner a̱ si zwop kurum fam ogun ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak am nyuing. Kemi si bang cuk a̱ ja neet ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma fwoun. A̱ ku byia a̱tsatsak tam nang gu ku nyi gobna do a̱ni di ntam nok ngu na Ibikunle Amos, which turned around economic fortunes of the state.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
rg479h1xv7ggr5fhuypllo3vyed3vy0
49838
49824
2026-09-05T14:00:15Z
2be trusted
3033
/* */
49838
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management doot a̱ja, managing director ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak. Na̱ng gu nyi tam ma̱ng Quo Vadis Partnership di yetb managing director neet ma lyia cyikwop sweang mang swak si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing, a si jong ggu yet Commissioner a̱ si zwop kurum fam ogun ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak am nyuing. Kemi si bang cuk a̱ ja neet ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma fwoun. A̱ ku byia a̱tsatsak tam nang gu ku nyi gobna do a̱ni di ntam nok ngu na Ibikunle Amos, hu wa ku yet tsa byi kuru a̱byin hu.[12]
In November 2015, Adeosun Kemi was appointed Nigeria's Minister of Finance[13] by President Muhammadu Buhari.[14] During the annual general meeting of Afreximbank in Abuja to commemorate its 25th anniversary, Adeosun was elected chairman of the board of the bank. Kemi Adeosun succeeded the outgoing chairman Ndagijimana Uzziel, Minister of Finance of the Republic of Rwanda.[15]====
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
1cwb51xlp9fycea640awlre6yul18ba
49841
49838
2026-09-05T14:01:18Z
2be trusted
3033
/* */
49841
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management doot a̱ja, managing director ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak. Na̱ng gu nyi tam ma̱ng Quo Vadis Partnership di yetb managing director neet ma lyia cyikwop sweang mang swak si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing, a si jong ggu yet Commissioner a̱ si zwop kurum fam ogun ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak am nyuing. Kemi si bang cuk a̱ ja neet ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma fwoun. A̱ ku byia a̱tsatsak tam nang gu ku nyi gobna do a̱ni di ntam nok ngu na Ibikunle Amos, hu wa ku yet tsa byi kuru a̱byin hu.[12]
lhcp2hrt2f8vaebdfcs8zzc6mkz0in6
49974
49841
2026-09-05T15:39:59Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49974
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Adeosun Kemi a̱ bin ngu atuk 9 ma̱ng swat tsat, ma lyia 1967 mang London,[6] England nan Nijiria a̱yaatyia, ma̱ng a̱si̱ba ba kwa neet ogun a̱ni.[7] A̱tyia nguu ku nyi ntam nok ma gopnati. Ngu wa yet ngwan akatat da faa atyia mba ka , ba shai anaai da fa atyia mbaka. Adeosun Kemi byia takada digari ma tuktswa ma̱ng unibasiti si london, avwou fak nang a̱ gyei unibasiti ji ani shai ma̱ng london borough of Newham. A̱ si bu byia diploma mang cok kurum ma̱ng unibasiti si london a̱ si bu cong a̱cicet a̱katung manang tyiat a̱yaa kwaka̱son ma̱ng prestigious Wharton ma fwvou fang a̱bwuang. Ma lyia cyikwop swuak mang akubunuiing ma̱ng swuak a̱kubunuiing ma naai, Adeosun shyia tam a̱tyufang kurum ma̱ng Institute of Chartered Accountants in England and
TSA NYI TAM
Kemi Adeosun a̱ tsa tam hu nang a̱tyiu beang a̱tyufang kurum ma British Telecom, London, ma lyia cyikwop swuak mang a̱kubunyuing mang swak aninia ma̱ng akubunyuing sinat cyikwop swak mang akubunyuing mang swak akubunyuing,A̱ si doot a̱ja a̱ si nat ma̱ng Goodman Jones, London,a̱ nyia ntam a̱gbandang a̱tyiu jhyuk ma̱ng alyia cyikwop swak a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing sinat a̱lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱kubunyuing ma tat. Kemi a̱ doot a̱ja a̱ si yet maneja a̱ si sot anyiet zwop ma london a̱bangabyin, London ma̱ng Prism shawara neet ma lyia cyikop swak ma̱ng a̱kubunyuing ma̱ng swak a̱bukunyuing ma naai si natb a̱lyia cyikwop sweang a̱ si di̱ khwi PricewaterhouseCoopers, London nang agbandang Manager neet ma lyia cyikwop sweang si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang. ma̱ng a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng afeang, A̱ yet atyiu cok kurum ma Chapel Hill Denham Management doot a̱ja, managing director ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak. Na̱ng gu nyi tam ma̱ng Quo Vadis Partnership di yetb managing director neet ma lyia cyikwop sweang mang swak si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing, a si jong ggu yet Commissioner a̱ si zwop kurum fam ogun ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak am nyuing. Kemi si bang cuk a̱ ja neet ma lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma nyuing si nat a̱lyia cyikwop sweang ma̱ng swak ma fwoun. A̱ ku byia a̱tsatsak tam nang gu ku nyi gobna do a̱ni di ntam nok ngu na Ibikunle Amos, hu wa ku yet tsa byi kuru a̱byin hu.[12]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
1y3msbjo8z326hyyqvtdj5xwjomller
Aisha Pamela Sadauki
0
7934
49728
49651
2026-09-05T12:53:10Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49728
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki was born in 1945. She attended St-Louis Catholic mission school in [[Kano (city)|Kano]] and earned a [[bachelor's degree]] in Home Economics with a Major in Nutrition from [[Iowa State University]] in 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> She was appointed deputy governor of Kaduna State in August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
s3eprb67m3lagj6ytmk1lf951gkkvns
49730
49728
2026-09-05T12:53:52Z
Grace Zakariah
3082
/* Background */
49730
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lien 1945. She attended St-Louis Catholic mission school in [[Kano (city)|Kano]] and earned a [[bachelor's degree]] in Home Economics with a Major in Nutrition from [[Iowa State University]] in 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> She was appointed deputy governor of Kaduna State in August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
rnz4cil6et2r4gv7eleusjsu6pdnh3e
49736
49730
2026-09-05T12:56:33Z
Grace Zakariah
3082
/* Background */
49736
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. She attended St-Louis Catholic mission school in [[Kano (city)|Kano]] and earned a [[bachelor's degree]] in Home Economics with a Major in Nutrition from [[Iowa State University]] in 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> She was appointed deputy governor of Kaduna State in August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
h1yjeojpk9q1qqpphe0u40si34mms08
49747
49736
2026-09-05T13:06:13Z
Grace Zakariah
3082
/* Background */
49747
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition from [[Iowa State University]] in 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> She was appointed deputy governor of Kaduna State in August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
6tu2bd6d0psasz1zyfxzaqe9tyergf5
49771
49747
2026-09-05T13:20:46Z
Grace Zakariah
3082
/* Background */
49771
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> She was appointed deputy governor of Kaduna State in August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
cha36nw535nomsq8ahtusz92gezzbp1
49787
49771
2026-09-05T13:32:56Z
Grace Zakariah
3082
/* Background */
49787
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> Asa Jun gu Deputy Governor ma Kaduna State da August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
j8hoz7yl0ikwye4thknsehokntnqn27
49828
49787
2026-09-05T13:58:06Z
Grace Zakariah
3082
/* Background */
49828
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> Asa Jun gu Deputy Governor ma Kaduna State da August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
== Personal life ==
Aisha Pamela Sadauki was married to former Nigerian minister, David Ahmed Sadauki, who died in 2008.<ref>https://allafrica.com/stories/200806160628.html</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
jvm8pmfj23r2dip7lz8g5p96odeqcfx
49832
49828
2026-09-05T13:59:16Z
Grace Zakariah
3082
/* Personal life */
49832
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> Asa Jun gu Deputy Governor ma Kaduna State da August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
== Personal life ==
Aisha Pamela Sadauki married to former Nigerian minister, David Ahmed Sadauki, who died in 2008.<ref>https://allafrica.com/stories/200806160628.html</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
c26mpb1i4uoa2b36jrs00k9ag0cse7p
49846
49832
2026-09-05T14:06:46Z
Grace Zakariah
3082
/* Personal life */
49846
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> Asa Jun gu Deputy Governor ma Kaduna State da August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
== Personal life ==
Aisha Pamela Sadauki married to former Nigerian minister, David Ahmed Sadauki, who died in 2008.<ref>https://allafrica.com/stories/200806160628.html</ref>
== Personal life ==
Aisha Pamela Sadauki was married to former Nigerian minister, David Ahmed Sadauki, who died in 2008.<ref>https://allafrica.com/stories/200806160628.html</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
g9gu29yxzgy42u0db9mveaswj6ben29
49853
49846
2026-09-05T14:10:06Z
Grace Zakariah
3082
/* Personal life */
49853
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> Asa Jun gu Deputy Governor ma Kaduna State da August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
== Personal life ==
Aisha Pamela Sadauki married to former Nigerian minister, David Ahmed Sadauki, who died in 2008.<ref>https://allafrica.com/stories/200806160628.html</ref>
== Awards ==
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
k8d0wj2x1fmitdftns609gge0feyzed
49856
49853
2026-09-05T14:12:00Z
Grace Zakariah
3082
/* Awards */
49856
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> Asa Jun gu Deputy Governor ma Kaduna State da August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
== Personal life ==
Aisha Pamela Sadauki married to former Nigerian minister, David Ahmed Sadauki, who died in 2008.<ref>https://allafrica.com/stories/200806160628.html</ref>
== Awards ==
The Farmers Veterinary Association of Nigeria awarded her the Medal of Honor in 1999. She received the National Honorary Medal of Officer of the Order of Nigeria (OON) in 2000.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
q898d8416h6wsoe18vpwnqhxfmj3q7t
49879
49856
2026-09-05T14:20:22Z
Grace Zakariah
3082
/* Personal life */
49879
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Pamela Sadauki/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Pamela Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Pamela Sadauki/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Pamela Sadauki/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Pamela Sadauki/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Pamela Sadauki/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Pamela Sadauki''' yet atyu[[Nigerian]] atyu kwai nfwuo asi comishona nbyeang byiak govonor asi [[Kaduna State]] ma govonor asi akhot akop [[Abubakar Tanko Ayuba]].<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref>
== Background ==
Pamela Sadauki Aku bin gu ma lyia 1945. Aku cong avwuo meam ma St-Louis Catholic mission mang [[Kano (city)|Kano]] nbyeang byia [[bachelor's degree]] ma Home Economics mang lyen Nutrition ma [[Iowa State University]] da 1968.<ref>https://dailytrust.com/reminiscences-with-aisha-pamela-sadauki/</ref> Asa Jun gu Deputy Governor ma Kaduna State da August 1990 during the military regime of General [[Ibrahim Babangida]].<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/11/issues-from-the-muslim-muslim-strategy-in-kaduna/</ref> She was previously appointed Commissioner in Kaduna State, Community Development, Youth and Sports in 1988, Commissioner for Education in 1989 and Deputy Governor of Kaduna from 1990 to 1992.
== Personal life ==
Aisha Pamela Sadauki a nyang former Nigerian minister, David Ahmed Sadauki, a khu ma 2008.<ref>https://allafrica.com/stories/200806160628.html</ref>
== Awards ==
The Farmers Veterinary Association of Nigeria awarded her the Medal of Honor in 1999. She received the National Honorary Medal of Officer of the Order of Nigeria (OON) in 2000.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
lt5xywtaq64hy10k9pwdh736bqiogkk
Tonto Di̱ke
0
7935
49686
49674
2026-09-05T12:02:37Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49686
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Charity Dikeh {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> On 27 August 2000, Dikeh set up her foundation, the Tonto Dikeh Foundation.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> She was welcomed by Port Harcourt people after her declaration as deputy.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
==A̱ya̱fang==
90edkrwwjpkwfkusomez065wuip1cvo
49710
49686
2026-09-05T12:43:27Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49710
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Charity Dikeh {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> On 27 August 2000, Dikeh set up her foundation, the Tonto Dikeh Foundation.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
==A̱ya̱fang==
ayfshg2hd2ni2fxom2rv0w5pxtvia03
49711
49710
2026-09-05T12:45:13Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49711
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Charity Dikeh {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> On 27 August 2000, Dikeh set up her foundation, the Tonto Dikeh Foundation.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
smr1ngjhpt5hzrwuu89b774rg6kfcxp
49712
49711
2026-09-05T12:46:26Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49712
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Charity Dikeh {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying, the Tonto Dikeh Foundation.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
ixprcsznv6ceiqruytyzukzko9lyxno
49718
49712
2026-09-05T12:49:05Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49718
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Charity Dikeh {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
3262v07d4e14xtnuqb753xlb8dcio9b
49720
49718
2026-09-05T12:50:43Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49720
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Cariti Dike {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
2ik0c7ffbz4pbo7jd8y7sunf9wy0tvk
49732
49720
2026-09-05T12:54:44Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49732
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Cariti Dike {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
== Movies and television ==
Dikeh was featured in a movie titled ''[[Dirty Secret]]'', which generated controversy among Nigerians due to its inclusion of adult scenes. While some people criticized her role for being nontraditional and un-African, on 27th december 2025 he secretly tied the knot with surgeon Yinka Adeokun. others stated that Dikeh was merely being professional.<ref name="aA">{{cite web |url=http://allafrica.com/stories/201011221328.html |title=Nigeria: Nollywood Splits Over Tonto Dike |publisher=allAfrica.com |access-date=4 February 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/nigerian-celebrities-and-tattooing/|title=Nigerian celebrities and Tattooing|date=6 January 2012|access-date=15 January 2012|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
aqvv48cuj480yz3rmzu02gj4qp47lxg
49748
49732
2026-09-05T13:06:47Z
Holiness Istifanus
2354
49748
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Cariti Dike {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
== Movies and television ==
Dikeh was featured in a movie titled ''[[Dirty Secret]]'', which generated controversy among Nigerians due to its inclusion of adult scenes. While some people criticized her role for being nontraditional and un-African, on 27th december 2025 he secretly tied the knot with surgeon Yinka Adeokun. a̱gyeang a̱niet si lyiat nyia Dikeh cat hyia lyen lilyen nbyeang yet atyu lyen ku zang kyang.<ref name="aA">{{cite web |url=http://allafrica.com/stories/201011221328.html |title=Nigeria: Nollywood Splits Over Tonto Dike |publisher=allAfrica.com |access-date=4 February 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/nigerian-celebrities-and-tattooing/|title=Nigerian celebrities and Tattooing|date=6 January 2012|access-date=15 January 2012|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
a7i9bbylvyxtr2ro1ven4n61cndbn3o
49759
49748
2026-09-05T13:11:31Z
Holiness Istifanus
2354
49759
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Cariti Dike {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia a̱yaa drama, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
== Movies and television ==
Dikeh was featured in a movie titled ''[[Dirty Secret]]'', which generated controversy among Nigerians due to its inclusion of adult scenes. A̱wot a̱gyeang si lyiat gu nyia da a̱ lyen nkhang taada na nbyeang nwai yet a̱tyu A̱firika, a̱tuk 27th ma̱ zwat sak ma̱sweang ma̱ lyia 2025 a̱si bang a̱si lap kuzang kyang mang surgeon Yinka Adeokun. a̱gyeang a̱niet si lyiat nyia Dikeh cat hyia lyen lilyen nbyeang yet atyu lyen ku zang kyang.<ref name="aA">{{cite web |url=http://allafrica.com/stories/201011221328.html |title=Nigeria: Nollywood Splits Over Tonto Dike |publisher=allAfrica.com |access-date=4 February 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/nigerian-celebrities-and-tattooing/|title=Nigerian celebrities and Tattooing|date=6 January 2012|access-date=15 January 2012|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
t51oyka62gxq0kl7wffy1ow463ggzm0
49766
49759
2026-09-05T13:14:56Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49766
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Cariti Dike {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia ńtam ghwughwu a̱guguut, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
== Movies and television ==
Dikeh was featured in a movie titled ''[[Dirty Secret]]'', which generated controversy among Nigerians due to its inclusion of adult scenes. A̱wot a̱gyeang si lyiat gu nyia da a̱ lyen nkhang taada na nbyeang nwai yet a̱tyu A̱firika, a̱tuk 27th ma̱ zwat sak ma̱sweang ma̱ lyia 2025 a̱si bang a̱si lap kuzang kyang mang surgeon Yinka Adeokun. a̱gyeang a̱niet si lyiat nyia Dikeh cat hyia lyen lilyen nbyeang yet atyu lyen ku zang kyang.<ref name="aA">{{cite web |url=http://allafrica.com/stories/201011221328.html |title=Nigeria: Nollywood Splits Over Tonto Dike |publisher=allAfrica.com |access-date=4 February 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/nigerian-celebrities-and-tattooing/|title=Nigerian celebrities and Tattooing|date=6 January 2012|access-date=15 January 2012|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
s87towl1m48tq8kuxbcbe5qxzxlz0nt
49773
49766
2026-09-05T13:22:09Z
Holiness Istifanus
2354
49773
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Cariti Dike {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia ńtam ghwughwu a̱guguut, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
== Ńghwughwu a̱guguut nbyeang ńkyeang nwan ==
Dikeh a̱ku tyia ngu ma a̱pyia ghwughwu a̱guguut nang a̱ ge''[[Dirty Secret]]'', si ku ku jyii controversy ma niet Naigeria duk mang yat hu ku nmun mang acecet a̱niet ba. A̱wot a̱gyeang si lyiat gu nyia da a̱ lyen nkhang taada na nbyeang nwai yet a̱tyu A̱firika, a̱tuk 27th ma̱ zwat sak ma̱sweang ma̱ lyia 2025 a̱si bang a̱si lap kuzang kyang mang surgeon Yinka Adeokun. a̱gyeang a̱niet si lyiat nyia Dikeh cat hyia lyen lilyen nbyeang yet atyu lyen ku zang kyang.<ref name="aA">{{cite web |url=http://allafrica.com/stories/201011221328.html |title=Nigeria: Nollywood Splits Over Tonto Dike |publisher=allAfrica.com |access-date=4 February 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/nigerian-celebrities-and-tattooing/|title=Nigerian celebrities and Tattooing|date=6 January 2012|access-date=15 January 2012|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
t868yqqjyucsi1w7axl5u0r4bsplg6k
49978
49773
2026-09-05T15:42:05Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49978
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Tonto Cariti Dike {{IPAc-en|audio=Ig-Tonto_Dikeh.ogg}}''' (born 9 June 1985) yet a̱tyu [[Nigerians|Nigerian]] a̱tyu nyia ńtam ghwughwu a̱guguut, a̱tyu bubom,<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-02-26 |title=Kayanmata: Amidst criticisms, actress Tonto Dikeh issues out a public statement |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-reacts-to-backlash-for-promoting-kayanmata |access-date=2022-03-15 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref> a̱tyu lyuut bubom, and humanitarian.<ref>{{cite web |title=ABOUT TONTO DIKEH |url=http://www.tontodikehent.com/about.php |access-date=20 February 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160628094415/http://www.tontodikehent.com/about.php |archive-date=28 June 2016}}</ref> Atuk 27 ma̱ zwat a̱ninai ma lyia 2000, Dikeh ku tsa kuntiying a̱cyiat gu wu, ngu yet Tonto Dikeh kuntiying.<ref>{{cite news |title=Tonto Dikeh Foundation|url=https://www.today.ng/topic/tonto-dikeh-foundation|access-date=2 June 2020|work=today.ng |agency=today.ng |date=2 June 2020}}</ref>
Ma̱ zwat a̱taa ma lyia 2022, Dikeh a̱ku nwang gu tam yet byiak govonor ma a̱niet ba ma [[African Democratic Congress]] ma lyia [[2023 Rivers State gubernatorial election]].<ref>{{Cite news |last=Olowolagba |first=Fikayo |date=2022-06-24 |title=Yul Edochie si lyiat danian nang a̱ nwak Tonto Dikeh ṉ nwuo ADC a̱si yet byiak govonor a̱si a̱niet |url=https://dailypost.ng/2022/06/24/yul-edochie-reacts-as-tonto-dikeh-emerges-adc-deputy-governorship-candidate/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-06-25 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Rivers ADC gov candidate nominates Tonto Dikeh as running mate |url=https://punchng.com/rivers-adc-gov-candidate-nominates-tonto-dikeh-as-running-mate/ |access-date=2022-06-25 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=ADC Nominates Tonto Dikeh As Deputy Governorship Candidate For Rivers |url=https://www.channelstv.com/2022/06/24/adc-nominates-tonto-dikeh-as-deputy-governorship-candidate-for-rivers/ |access-date=2022-06-25 |website=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-24 |title=Tonto Dikeh emerges running mate to Rivers ADC governorship candidate – Premium Times Nigeria |url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/538943-tonto-dikeh-emerges-running-mate-to-rivers-adc-governorship-candidate.html |access-date=2022-06-25 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=2022-06-25 |title=Tonto Dikeh heads to Government House {{!}} The Nation |newspaper=The Nation Newspaper |url=https://thenationonlineng.net/tonto-dikeh-heads-to-government-house/ |access-date=2022-06-25 |language=en-US}}</ref> A̱ku san gu nbwak nfeang ma keang Port Harcourt a̱niet ba ku san gu ba si shim gu yet byiak ji.<ref>{{Cite web |last=Trin |first=Mercy |date=2022-07-25 |title=Tonto Dikeh ku shyia san nbwak feang nang gu nat River Sitat de tam kwai nfwuo a̱niet (Video) |url=https://www.kemifilani.ng/entertainment/tonto-dikeh-receives-rousing-welcome-as-she-storms-river-state-for-her-political-campaign |access-date=2022-07-26 |website=Kemi Filani News |language=en-GB}}</ref>
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
== Ńghwughwu a̱guguut nbyeang ńkyeang nwan ==
Dikeh a̱ku tyia ngu ma a̱pyia ghwughwu a̱guguut nang a̱ ge''[[Dirty Secret]]'', si ku ku jyii controversy ma niet Naigeria duk mang yat hu ku nmun mang acecet a̱niet ba. A̱wot a̱gyeang si lyiat gu nyia da a̱ lyen nkhang taada na nbyeang nwai yet a̱tyu A̱firika, a̱tuk 27th ma̱ zwat sak ma̱sweang ma̱ lyia 2025 a̱si bang a̱si lap kuzang kyang mang surgeon Yinka Adeokun. a̱gyeang a̱niet si lyiat nyia Dikeh cat hyia lyen lilyen nbyeang yet atyu lyen ku zang kyang.<ref name="aA">{{cite web |url=http://allafrica.com/stories/201011221328.html |title=Nigeria: Nollywood Splits Over Tonto Dike |publisher=allAfrica.com |access-date=4 February 2011}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/nigerian-celebrities-and-tattooing/|title=Nigerian celebrities and Tattooing|date=6 January 2012|access-date=15 January 2012|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ggluat7r0mb6gx4it2r052vax459265
Fi̱loren A̱ya
0
7941
49758
49668
2026-09-05T13:11:28Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49758
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Fi̱loren A̱ya/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Fi̱loren A̱ya/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Fi̱loren A̱ya/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Fi̱loren A̱ya/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Fi̱loren A̱ya/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Fi̱loren A̱ya/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Fi̱loren Diya A̱ya''' yet a̱tyu [[Naijeriya]] a̱ yet a̱tyukwai-nfwuo-á̱niet wa mbeang [[A̱bwuanng|a̱bwuanng]] a̱ neet [[Gwoot (a̱keang)|Gwoot]] mi̱ [[Si̱tet Ka̱duna]], Naijeriya. A̱ ku byin ma akeang Garkida ja ma̱ng a̱lyia̱ 1948 a wot a si neet Garaje ma Agban.<ref>{{Cite web |title=Biographical legacy and research foundation, Nigeria, Who's who in Nigeria |url=https://blerf.org/index.php/biography/aya-chief-hon-florence-diya/}}</ref> Fi̱loren ku yet nggwon a̱yaatat-a̱ghyi malikpacam kya a̱ si Ka̱duna Si̱tet ji neet alyia 1990 si̱ nat 1993.
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
m7vjoapu405xqbgevf90aezbfc1tz4j
50143
49758
2026-09-06T08:55:48Z
Genesis shan
44
/* */
50143
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Fi̱loren A̱ya/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Fi̱loren A̱ya/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Fi̱loren A̱ya/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Fi̱loren A̱ya/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Fi̱loren A̱ya/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Fi̱loren A̱ya/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Fi̱loren Diya A̱ya''' yet a̱tyu [[Naijeriya]] wa. a̱ yet a̱tyukwai-nfwuo-á̱niet wa ma̱ng [[A̱bwuanng|a̱bwuanng]], a̱ neet mi̱[[Gwoot (a̱keang)|Gwoot]] mami [[Si̱tet Ka̱duna]], a̱byin Naijeriya. A̱ ku byin ma akeang Garkida kya ma̱ a̱lyia̱ 1948 a̱wot a̱ si byia̱ a̱tyin byin nggu ka neet Ga̱raje Agban hwa.<ref>{{Cite web |title=Biographical legacy and research foundation, Nigeria, Who's who in Nigeria |url=https://blerf.org/index.php/biography/aya-chief-hon-florence-diya/}}</ref> Fi̱loren ku yet nggwon a̱yaa̱tat-a̱ghyi malikpa̱cam kya neet mi̱ si̱tet Ka̱duna neet ma̱ a̱lyia̱ 1990 ba̱ng si̱nat a̱lyia̱ 1993.
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
19bifr1nlx3z6agm6nxs1t10g93dttv
50144
50143
2026-09-06T08:56:12Z
Genesis shan
44
/* */
50144
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Fi̱loren A̱ya/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Fi̱loren A̱ya/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Fi̱loren A̱ya/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Fi̱loren A̱ya/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Fi̱loren A̱ya/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Fi̱loren A̱ya/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Fi̱loren Diya A̱ya''' yet a̱tyu [[Naijeriya]] wa. a̱ yet a̱tyukwai-nfwuo-á̱niet wa ma̱ng [[A̱bwuanng|a̱bwuanng]], a̱ neet mi̱[[Gwoot (a̱keang)|Gwoot]] mami [[Si̱tet Ka̱duna]], a̱byin Naijeriya. A̱ ku byin ma akeang Garkida kya ma̱ a̱lyia̱ 1948 a̱wot a̱ si byia̱ a̱tyin byin nggu ka neet Ga̱raje Agban hwa.<ref>{{Cite web |title=Biographical legacy and research foundation, Nigeria, Who's who in Nigeria |url=https://blerf.org/index.php/biography/aya-chief-hon-florence-diya/}}</ref> Fi̱loren ku yet nggwon a̱yaa̱tat-a̱ghyi malikpa̱cam kya neet mi̱ si̱tet Ka̱duna neet ma̱ a̱lyia̱ 1990 ba̱ng si̱nat a̱lyia̱ 1993 ka.
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
j0n1d6r3i4vtrld7j561xdf8us367rq
Aisha Ahmad Suleiman
0
7945
49755
49653
2026-09-05T13:10:28Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49755
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Ahmad Suleiman/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Ahmad Suleiman/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Ahmad Suleiman/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Ahmad Suleiman/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Ahmad Suleiman/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Ahmad Suleiman/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Ahmad Suleiman''' born (17 December 2001) is a Northern Nigerian female polo player, photographer, and entrepreneur.<ref>{{cite web|last1=Othman|first1=Fatima|title='How I'm changing the polo game'|url=https://www.bbc.com/news/av/world-africa-48697253/aisha-ahmad-suleiman-people-tried-to-stop-me-playing-polo|website=[[BBC News]]|language=en|accessdate=12 March 2020}}</ref> She is from [[Kogi state]]. She was born and brought up in [[Kaduna state]], Nigeria. Suleiman is one of the very few black female polo players in the world and the only female polo player from the [[Northern Nigeria]] at the moment. She plays for the [[Kaduna Polo Club]].<ref name="alhassan" /><ref>{{Cite web|last=Williams|first=Tommy|title=Meet 30 Inspirational Women This Women's History Month|url=https://www.forbes.com/sites/tommywilliams1/2021/03/08/meet-30-inspirational-women-this-womens-history-month/|access-date=2021-08-30|website=Forbes|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
pug7kwlnbe1ducufbr9ywd4yk7q6pcq
49805
49755
2026-09-05T13:45:14Z
Kasham Augustine
3080
/* */
49805
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Ahmad Suleiman/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Ahmad Suleiman/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Ahmad Suleiman/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Ahmad Suleiman/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Ahmad Suleiman/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Ahmad Suleiman/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Aisha Ahmad Suleiman''' A̱byin(Swak ba̱ a̱natat Hywan swak ba̱ Hwa cyik mfeang ba̱ yring) yet a̱nap ka̱za Naijeriya, a̱tyukwong bwol polo,a̱tyukwup pikca, ba̱, atyu kasuwuo.<ref>{{cite web|last1=Othman|first1=Fatima|title=ka n na a̱ shyiak ka̱swang polo ka'|url=https://www.bbc.com/news/av/world-africa-48697253/aisha-ahmad-suleiman-A̱niet-ba bwan n nna̱-ka̱swang-polo ka|website=[[BBC News]]|language=en|accessdate=12 March 2020}}</ref> A byin nggu a̱ si̱ ba̱ ryk a̱keang a̱ kat tswa nggu a̱ ngyet a̱ ngyet a̱yin sitet[[Kaduna state]], Nigeria. Suleiman A̱ ngyet a̱yin ka̱swang polo anyat ba̱ tityak ma̱ a̱nap ghyang wa mi̱ fam a̱byin ka̱ nggu a̱ nggu a̱ ngyet a̱ nap a̱nyat. a̱lyia̱ ka̱swang polo a̱nyan hu a̱ kpa̱ mkpaan nani mi̱ abyin Naijeriya wa. A̱ nna a̱ hyiak ka̱swang polo nggu ka mi̱ kaduna polo club wa. [[]] . [[]].<ref name="alhassan" /><ref>{{Cite web|last=Williams|first=Tommy|title=Meet 30 Inspirational Women This Women's History Month|url=https://www.forbes.com/sites/tommywilliams1/2021/03/08/meet-30-inspirational-women-this-womens-history-month/|access-date=2021-08-30|website=Forbes|language=en}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
01kfb8y0xr12ydr08h9ky5ml0m6th2k
Binta Sukai
0
7946
49683
49677
2026-09-05T12:01:03Z
Godiva Kajhyung
1671
/* */
49683
wikitext
text/x-wiki
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a yet agwak twai wa ma abyin [[Naijeriya]] a ku shyia yet abyik a neet aza akauatyia a si yet akwak ason ma ayangkanag si [[anap Naijeriya]] ma alyia 1990.
ee0t9gzamojzm33dxvjtm8zhrc0ep4v
49685
49683
2026-09-05T12:02:03Z
Godiva Kajhyung
1671
/* */
49685
wikitext
text/x-wiki
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a yet agwak twai wa ma abyin [[Naijeriya]] a ku shyia yet abyik a neet aza akauatyia a si yet akwak ason ma ayangkanag si anap Naijeriya ma alyia 1990.
rv3ib493yfd6u6y8rer5km7bse03n5m
49695
49685
2026-09-05T12:11:40Z
Godiva Kajhyung
1671
49695
wikitext
text/x-wiki
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
axqsavz502jlbc01d3b1dwznsp4rt5z
49713
49695
2026-09-05T12:47:06Z
Godiva Kajhyung
1671
49713
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Binta Sukai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Binta Sukai/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Binta Sukai/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Binta Sukai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Binta Sukai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Binta Sukai/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
3pur7ahj7e1wohn089fwa1vrsgv6wvp
49715
49713
2026-09-05T12:48:03Z
Godiva Kajhyung
1671
49715
wikitext
text/x-wiki
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
bhip0x2pqlvt2d9rdmzuqugyvm7t0yc
49733
49715
2026-09-05T12:54:58Z
Godiva Kajhyung
1671
49733
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Binta Sukai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Binta Sukai/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Binta Sukai/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Binta Sukai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Binta Sukai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Binta Sukai/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
3pur7ahj7e1wohn089fwa1vrsgv6wvp
49751
49733
2026-09-05T13:08:22Z
Godiva Kajhyung
1671
49751
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Binta Sukai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Binta Sukai/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Binta Sukai/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Binta Sukai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Binta Sukai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Binta Sukai/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
Sukai's parents divorced when she was a child. She was raised by her [[Scottish people|Scottish]] grandparents in the [[United Kingdom]] where she was educated, but occasionally lived with her mother in Nigeria. She first came to the limelight when she became the first northerner to be crowned [[Miss Nigeria]] in 1990,<ref>{{cite news|url=http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|title=Being a former Miss Nigeria still opens doors for me|newspaper=[[Daily Trust]]|author=Amina Alhassan|date=December 13, 2014|accessdate=March 13, 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150313030410/http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|archive-date=March 13, 2015|url-status=dead}}</ref> but her eligibility to compete was questioned as she was rumoured to be non-Nigerian, until it was confirmed that the aspiring fashion designer was only one-quarters [[Scottish people|Scottish]].<ref>[http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=32006 Extravagance Means Nothing to Me]</ref> Her father came from the [[Ham people]] in [[Southern Kaduna]].<ref>{{cite book|title=The Exquisite Ham Heritage|last=Gadzama|first=Austin|year=2014|isbn=978-125-546-3|publisher=Ahmadu Bello University Press Limited|location=[[Zaria]]|page=170}}</ref>
Sukai continued to reside in the country for a few years after her reign before returning to [[Europe]], enrolling at the Paris Academy of Fashion where she studied fashion and history.
ghqy1zphq5s1kbd13bf2blpa4sqnxwu
49756
49751
2026-09-05T13:10:48Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49756
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Binta Sukai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Binta Sukai/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Binta Sukai/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Binta Sukai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Binta Sukai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Binta Sukai/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
Sukai's parents divorced when she was a child. She was raised by her [[Scottish people|Scottish]] grandparents in the [[United Kingdom]] where she was educated, but occasionally lived with her mother in Nigeria. She first came to the limelight when she became the first northerner to be crowned [[Miss Nigeria]] in 1990,<ref>{{cite news|url=http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|title=Being a former Miss Nigeria still opens doors for me|newspaper=[[Daily Trust]]|author=Amina Alhassan|date=December 13, 2014|accessdate=March 13, 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150313030410/http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|archive-date=March 13, 2015|url-status=dead}}</ref> but her eligibility to compete was questioned as she was rumoured to be non-Nigerian, until it was confirmed that the aspiring fashion designer was only one-quarters [[Scottish people|Scottish]].<ref>[http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=32006 Extravagance Means Nothing to Me]</ref> Her father came from the [[Ham people]] in [[Southern Kaduna]].<ref>{{cite book|title=The Exquisite Ham Heritage|last=Gadzama|first=Austin|year=2014|isbn=978-125-546-3|publisher=Ahmadu Bello University Press Limited|location=[[Zaria]]|page=170}}</ref>
Sukai continued to reside in the country for a few years after her reign before returning to [[Europe]], enrolling at the Paris Academy of Fashion where she studied fashion and history.
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
n25gi73ojjokcl8gttnv3fqeys6u7lb
49794
49756
2026-09-05T13:38:13Z
Godiva Kajhyung
1671
49794
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Binta Sukai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Binta Sukai/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Binta Sukai/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Binta Sukai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Binta Sukai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Binta Sukai/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
a̱tyia̱ nggu hu ma̱ng ayang nggu hu u kwai nyeang mba ka neet nang nggu yet nggon. aya a̱tyia̱ akhwuop nggu ba yet [[a̱niet a̱byin scott|Scottish]] grandparents in the [[United Kingdom]] where she was educated, but occasionally lived with her mother in Nigeria. She first came to the limelight when she became the first northerner to be crowned Sukai's parents divorced when she was a child. She was raised by her [[Scottish people|Scottish]] grandparents in the [[United Kingdom]] where she was educated, but occasionally lived with her mother in Nigeria. She first came to the limelight when she became the first northerner to be crowned [[Miss Nigeria]] in 1990,<ref>{{cite news|url=http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|title=Being a former Miss Nigeria still opens doors for me|newspaper=[[Daily Trust]]|author=Amina Alhassan|date=December 13, 2014|accessdate=March 13, 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150313030410/http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|archive-date=March 13, 2015|url-status=dead}}</ref> but her eligibility to compete was questioned as she was rumoured to be non-Nigerian, until it was confirmed that the aspiring fashion designer was only one-quarters [[Scottish people|Scottish]].<ref>[http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=32006 Extravagance Means Nothing to Me]</ref> Her father came from the [[Ham people]] in [[Southern Kaduna]].<ref>{{cite book|title=The Exquisite Ham Heritage|last=Gadzama|first=Austin|year=2014|isbn=978-125-546-3|publisher=Ahmadu Bello University Press Limited|location=[[Zaria]]|page=170}}</ref>
Sukai continued to reside in the country for a few years after her reign before returning to [[Europe]], enrolling at the Paris Academy of Fashion where she studied fashion and history.
Miss Nigeria]] in 1990,<ref>{{cite news|url=http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|title=Being a former Miss Nigeria still opens doors for me|newspaper=[[Daily Trust]]|author=Amina Alhassan|date=December 13, 2014|accessdate=March 13, 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150313030410/http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/magazine-cover/18413-being-a-former-miss-nigeria-still-opens-doors-for-me-binta-sukai|archive-date=March 13, 2015|url-status=dead}}</ref> but her eligibility to compete was questioned as she was rumoured to be non-Nigerian, until it was confirmed that the aspiring fashion designer was only one-quarters [[Scottish people|Scottish]].<ref>[http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=32006 Extravagance Means Nothing to Me]</ref> Her father came from the [[Ham people]] in [[Southern Kaduna]].<ref>{{cite book|title=The Exquisite Ham Heritage|last=Gadzama|first=Austin|year=2014|isbn=978-125-546-3|publisher=Ahmadu Bello University Press Limited|location=[[Zaria]]|page=170}}</ref>
Sukai continued to reside in the country for a few years after her reign before returning to [[Europe]], enrolling at the Paris Academy of Fashion where she studied fashion and history.
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
q0dds51hnher4orgutofwyr754l2pao
49812
49794
2026-09-05T13:49:36Z
Godiva Kajhyung
1671
49812
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Binta Sukai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Binta Sukai/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Binta Sukai/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Binta Sukai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Binta Sukai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Binta Sukai/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
a̱tyia̱ nggu hu ma̱ng ayang nggu hu u kwai nyeang mba ka neet nang nggu yet nggon. aya a̱tyia̱ akhwuop nggu ba yet [[a̱niet a̱byin scott|Scott]]a̱ya̱tyia̱ akhwuop nggu hu ma̱ a̱byin [[United Kingdom]] avwuo nang nggu nyia̱ fang nggu hu, a̱wot a si cong cicen da a̱vwuo a̱yang nggu hu ma̱ a̱byin Naijeriya. a̱ ku shyia yet a̱tangwat bat neet nang nggu shyia a bandang zanang yet atyo aza akauatyia a ku tsaa a ayangkang hu ani .
83w5vet0in7ww46x45djqxncm535nx4
49835
49812
2026-09-05T13:59:36Z
Godiva Kajhyung
1671
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49835
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Binta Sukai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Binta Sukai/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Binta Sukai/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Binta Sukai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Binta Sukai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Binta Sukai/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Binta Sukai''' ({{Audio|Ha-Binta Sukai.ogg|listen|help=no}}) a̱ yet a̱gwak twai wa ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ ku shyia̱ yet a̱byik a̱ neet aza a̱kauatyia̱ a̱wot a̱ si shyia̱ yet a̱kwak a̱son ma a̱yankanang si anap Naijeriya ma̱ a̱lyia 1990.
a̱tyia̱ nggu hu ma̱ng ayang nggu hu u kwai nyeang mba ka neet nang nggu yet nggon. aya a̱tyia̱ akhwuop nggu ba yet [[a̱niet a̱byin scott|Scott]]a̱ya̱tyia̱ akhwuop nggu hu ma̱ a̱byin [[United Kingdom]] avwuo nang nggu nyia̱ fang nggu hu, a̱wot a si cong cicen da a̱vwuo a̱yang nggu hu ma̱ a̱byin Naijeriya. a̱ ku shyia yet a̱tangwat bat neet nang nggu shyia a bandang zanang yet atyo aza akauatyia a ku tsaa a ayangkang hu ani .
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
sc719nsx4c5xvq341bhks6o181i9ttd
Victoria-Idongesit Udondian
0
7947
49731
49670
2026-09-05T12:54:08Z
AshiyaG
2949
49731
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Victoria-Idongesit Udondian/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Victoria-Idongesit Udondian/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Victoria-Idongesit Udondian/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Victoria-Idongesit Udondian/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Victoria-Idongesit Udondian''' (born 1982), also known as '''Victoria Udondian''', is a Nigerian artist. Specializing in textile work, installations, and performance art, her work often involves themes of Black history, labour, and the [[global trade of secondhand clothing]]. She is a 2019 [[MacDowell Fellow]] and a 2020 [[Guggenheim Fellow]].
fgixgjb8sw1vmb68w8k8lfbandwgy55
49735
49731
2026-09-05T12:55:26Z
AshiyaG
2949
49735
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Victoria-Idongesit Udondian/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Victoria-Idongesit Udondian/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Victoria-Idongesit Udondian/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Victoria-Idongesit Udondian/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Victoria-Idongesit Udondian''' (born 1982), also known as '''Victoria Udondian''', is a Nigerian artist. Specializing in textile work, installations, and performance art, her work often involves themes of Black history, labour, and the [[global trade of secondhand clothing]]. She is a 2019 [[MacDowell Fellow]] and a 2020 [[Guggenheim Fellow]].
==A̱ya̱fang==
hvr6s7pwbxsx0q85iypwh0jpsu279u4
49754
49735
2026-09-05T13:10:07Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49754
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Victoria-Idongesit Udondian/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Victoria-Idongesit Udondian/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Victoria-Idongesit Udondian/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Victoria-Idongesit Udondian/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Victoria-Idongesit Udondian''' (born 1982), also known as '''Victoria Udondian''', is a Nigerian artist. Specializing in textile work, installations, and performance art, her work often involves themes of Black history, labour, and the [[global trade of secondhand clothing]]. She is a 2019 [[MacDowell Fellow]] and a 2020 [[Guggenheim Fellow]].
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
084mgs46bapth3g602kcr80v37n28p3
49878
49754
2026-09-05T14:20:00Z
Ashyia James
3081
/* */
49878
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Victoria-Idongesit Udondian/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Victoria-Idongesit Udondian/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Victoria-Idongesit Udondian/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Victoria-Idongesit Udondian/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Victoria-Idongesit Udondian/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Victoria-Idongesit Udondian''' (born 1982), a si ngyei'''Victoria Udondian''',ntam ntswa abyin Naijeriya wa. Atsak yam nggu Ka Ku kyei , fwuo mi tam ntswa, awuru wa tam nggu Ka nwar mi tyei fwuo, tswat, anyet ba tityak,liyang tam ghyang ka.A san tswat nkat yet again McDowell mi tswat 2019 [[nggu si ba san si Guggenheim mi tswat 2020sentence Breakdown & key vocabulary A ngyet ayin ntam ntswa abyin Naijeriya wa meaning she is a visual artist form Nigeria.[[Guggenheim Fellow]].
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
f7sbkgpxl4cjfw48n68atfapvokq5fl
Hilda Basi
0
7948
49719
49635
2026-09-05T12:50:31Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49719
wikitext
text/x-wiki
'''Hilda Effiong Bassey''' (born 20 September 1995), known as '''Hilda Baci''', is a Nigerian chef, restaurateur, actor, and a two-time Guinness World Record winner. She previously held the [[Guinness World Records|Guinness World Record]] for [[marathon]] cooking (cook-athon) with 93 hours 11 minutes in May 2023. Later that year, Irish chef Alan Fisher surpassed the record with 119 hours, 57 minutes.<ref>{{Cite web |last1=Princewill |first1=Nimi |last2=Busari |first2=Stephanie |date=7 November 2023 |title=Irish chef unseats Nigeria's Hilda Baci as record-holder for longest cooking marathon |url=https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |access-date=24 April 2024 |website=CNN |archive-date=20 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231220032431/https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite web |last=Atwal |first=Sanj |date=13 June 2023 |title=Hilda Baci awarded record for world's longest cooking marathon |url=https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |access-date=13 June 2023 |website=Guinness World Records |language= |archive-date=13 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230613101605/https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |url-status=live }}</ref> In August 2021, she won the Jollof Faceoff competition.<ref>{{Cite web |date=17 May 2023 |title=Hilda Baci: Biography, Net Worth, Husband, Cook-a-Thon |url=https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |access-date=20 June 2023 |website=9ja Business Hub – Super Business & Finance Blog For Champs |archive-date=11 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231211195424/https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |url-status=dead }}</ref> In September 2025, Guinness World Records confirmed her feat for cooking the largest quantity of [[Jollof rice]] at once, breaking another world record in conjunction with Gino.<ref>{{Cite news |last=Abulude |first=Samuel |date=2025-09-14 |title=How Hilda Baci Made History Cooking Jollof Rice With Largest Pot In 9 Hours |url=https://leadership.ng/how-hilda-baci-made-history-cooking-jollof-rice-with-largest-pot-in-9-hours/ |access-date=2025-09-15 |language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web |title=Guinness World Records Recognises Hilda Baci for World's Largest Jollof Rice Serving |url=https://www.nigeriainfo.fm/news/homepagelagos/guinness-world-record-confirms-hilda-bacis-new-world-record/ |access-date=2025-09-15 |website=Nigeria Info, Let's Talk! |language=en}}</ref><ref>{{Cite news |last=Oluchi |first=Chilaka |date=2025-09-15 |title=BREAKING: Hilda Baci awarded Guinness World Record for largest pot of Jollof rice |url=https://dailypost.ng/2025/09/15/guinness-world-records-officially-confirms-hilda-bacis-largest-pot-of-jollof-feat/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-09-15 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
dz9kv6yhqrfmf6xrrwi71i2wagl8ju8
49721
49719
2026-09-05T12:51:01Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49721
wikitext
text/x-wiki
'''Hilda Effiong Bassey''' (born 20 September 1995), known as '''Hilda Baci''', is a Nigerian chef, restaurateur, actor, and a two-time Guinness World Record winner. She previously held the [[Guinness World Records|Guinness World Record]] for [[marathon]] cooking (cook-athon) with 93 hours 11 minutes in May 2023. Later that year, Irish chef Alan Fisher surpassed the record with 119 hours, 57 minutes.<ref>{{Cite web |last1=Princewill |first1=Nimi |last2=Busari |first2=Stephanie |date=7 November 2023 |title=Irish chef unseats Nigeria's Hilda Baci as record-holder for longest cooking marathon |url=https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |access-date=24 April 2024 |website=CNN |archive-date=20 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231220032431/https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite web |last=Atwal |first=Sanj |date=13 June 2023 |title=Hilda Baci awarded record for world's longest cooking marathon |url=https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |access-date=13 June 2023 |website=Guinness World Records |language= |archive-date=13 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230613101605/https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |url-status=live }}</ref> In August 2021, she won the Jollof Faceoff competition.<ref>{{Cite web |date=17 May 2023 |title=Hilda Baci: Biography, Net Worth, Husband, Cook-a-Thon |url=https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |access-date=20 June 2023 |website=9ja Business Hub – Super Business & Finance Blog For Champs |archive-date=11 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231211195424/https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |url-status=dead }}</ref> In September 2025, Guinness World Records confirmed her feat for cooking the largest quantity of [[Jollof rice]] at once, breaking another world record in conjunction with Gino.<ref>{{Cite news |last=Abulude |first=Samuel |date=2025-09-14 |title=How Hilda Baci Made History Cooking Jollof Rice With Largest Pot In 9 Hours |url=https://leadership.ng/how-hilda-baci-made-history-cooking-jollof-rice-with-largest-pot-in-9-hours/ |access-date=2025-09-15 |language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web |title=Guinness World Records Recognises Hilda Baci for World's Largest Jollof Rice Serving |url=https://www.nigeriainfo.fm/news/homepagelagos/guinness-world-record-confirms-hilda-bacis-new-world-record/ |access-date=2025-09-15 |website=Nigeria Info, Let's Talk! |language=en}}</ref><ref>{{Cite news |last=Oluchi |first=Chilaka |date=2025-09-15 |title=BREAKING: Hilda Baci awarded Guinness World Record for largest pot of Jollof rice |url=https://dailypost.ng/2025/09/15/guinness-world-records-officially-confirms-hilda-bacis-largest-pot-of-jollof-feat/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-09-15 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
dy69agpukexaoc1j2y1ehxwqim7oexl
49738
49721
2026-09-05T12:57:51Z
AshiyaG
2949
49738
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hilda Basi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hilda Basi/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hilda Basi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hilda Basi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hilda Basi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hilda Basi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hilda Effiong Bassey''' (born 20 September 1995), known as '''Hilda Baci''', is a Nigerian chef, restaurateur, actor, and a two-time Guinness World Record winner. She previously held the [[Guinness World Records|Guinness World Record]] for [[marathon]] cooking (cook-athon) with 93 hours 11 minutes in May 2023. Later that year, Irish chef Alan Fisher surpassed the record with 119 hours, 57 minutes.<ref>{{Cite web |last1=Princewill |first1=Nimi |last2=Busari |first2=Stephanie |date=7 November 2023 |title=Irish chef unseats Nigeria's Hilda Baci as record-holder for longest cooking marathon |url=https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |access-date=24 April 2024 |website=CNN |archive-date=20 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231220032431/https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite web |last=Atwal |first=Sanj |date=13 June 2023 |title=Hilda Baci awarded record for world's longest cooking marathon |url=https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |access-date=13 June 2023 |website=Guinness World Records |language= |archive-date=13 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230613101605/https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |url-status=live }}</ref> In August 2021, she won the Jollof Faceoff competition.<ref>{{Cite web |date=17 May 2023 |title=Hilda Baci: Biography, Net Worth, Husband, Cook-a-Thon |url=https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |access-date=20 June 2023 |website=9ja Business Hub – Super Business & Finance Blog For Champs |archive-date=11 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231211195424/https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |url-status=dead }}</ref> In September 2025, Guinness World Records confirmed her feat for cooking the largest quantity of [[Jollof rice]] at once, breaking another world record in conjunction with Gino.<ref>{{Cite news |last=Abulude |first=Samuel |date=2025-09-14 |title=How Hilda Baci Made History Cooking Jollof Rice With Largest Pot In 9 Hours |url=https://leadership.ng/how-hilda-baci-made-history-cooking-jollof-rice-with-largest-pot-in-9-hours/ |access-date=2025-09-15 |language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web |title=Guinness World Records Recognises Hilda Baci for World's Largest Jollof Rice Serving |url=https://www.nigeriainfo.fm/news/homepagelagos/guinness-world-record-confirms-hilda-bacis-new-world-record/ |access-date=2025-09-15 |website=Nigeria Info, Let's Talk! |language=en}}</ref><ref>{{Cite news |last=Oluchi |first=Chilaka |date=2025-09-15 |title=BREAKING: Hilda Baci awarded Guinness World Record for largest pot of Jollof rice |url=https://dailypost.ng/2025/09/15/guinness-world-records-officially-confirms-hilda-bacis-largest-pot-of-jollof-feat/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-09-15 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
tfw5iq7jkvhoy45bmjstg1prndfmlfk
49741
49738
2026-09-05T12:59:52Z
Gwazayet
2732
/* */
49741
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hilda Baci/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hilda Baci Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hilda Baci/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hilda Baci/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hilda Baci/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hilda Baci/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hilda Effiong Baci''' (a bin gu a tuk 20 akubunyiung 1995), Aliyen gu mun '''Hilda Baci''', ayet atyuwan kyeak mun Naijeriya, a byei avouw weang kyeak, a̱tyumaat nkhang, a ku shyei Guinness World Record ka fyaag.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
2fdvalapm9ri7jte4czrctux7q5sr48
49744
49741
2026-09-05T13:02:25Z
Gwazayet
2732
/* */
49744
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hilda Basi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hilda Basi Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hilda Basi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hilda Basi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hilda Basi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hilda Basi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hilda Effiong Basi''' (a bin gu a tuk 20 akubunyiung 1995), Aliyen gu mun '''Hilda Baci''', ayet atyuwan kyeak mun Naijeriya, a byei avouw weang kyeak, a̱tyumaat nkhang, a ku shyei Guinness World Record ka fyaag.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
7o1nye83xj4fnhsb1ndjw311zxqfh34
49775
49744
2026-09-05T13:27:11Z
Gwazayet
2732
/* */
49775
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hilda Basi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hilda Basi Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hilda Basi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hilda Basi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hilda Basi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hilda Basi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hilda Effiong Basi''' (a bin gu a tuk 20 akubunyiung 1995), Aliyen gu mun '''Hilda Baci''', ayet atyuwan kyeak mun Naijeriya, a byei avouw weang kyeak, a̱tyumaat nkhang, a ku shyei Guinness World Record kafyaang. Lilim ku ban [[Guinness World Records|Guinness World Record]] du [[marathon]] aweang (cook-athon) mun awa 93 mun minti 11 zwat tswuon 2023. Kwai dot ma alheri ka, atyuwean Irish Alan Fisher swaak gu mun awa119, mun minti 57.<ref>{{Cite web |last1=Princewill |first1=Nimi |last2=Busari |first2=Stephanie |date=7 November 2023 |title=Irish chef unseats Nigeria's Hilda Baci as record-holder for longest cooking marathon |url=https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |access-date=24 April 2024 |website=CNN |archive-date=20 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231220032431/https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite web |last=Atwal |first=Sanj |date=13 June 2023 |title=Hilda Baci awarded record for world's longest cooking marathon |url=https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |access-date=13 June 2023 |website=Guinness World Records |language= |archive-date=13 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230613101605/https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |url-status=live }}</ref> Mun zwat ɑninai 2021, akwak son Jollof Faceoff competition.<ref>{{Cite web |date=17 May 2023 |title=Hilda Baci: Biography, Net Worth, Husband, Cook-a-Thon |url=https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |access-date=20 June 2023 |website=9ja Business Hub – Super Business & Finance Blog For Champs |archive-date=11 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231211195424/https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |url-status=dead }}</ref> Zwat akubunyiung September 2025, Guinness World Records shim mun aweang a shyia a swaak gbdandan a lan [[Jollof rice]] mun jung ayun, a swaak zanang swanta mun Gino.<ref>{{Cite news |last=Abulude |first=Samuel |date=2025-09-14 |title=How Hilda Baci Made History Cooking Jollof Rice With Largest Pot In 9 Hours |url=https://leadership.ng/how-hilda-baci-made-history-cooking-jollof-rice-with-largest-pot-in-9-hours/ |access-date=2025-09-15 |language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web |title=Guinness World Records Recognises Hilda Baci for World's Largest Jollof Rice Serving |url=https://www.nigeriainfo.fm/news/homepagelagos/guinness-world-record-confirms-hilda-bacis-new-world-record/ |access-date=2025-09-15 |website=Nigeria Info, Let's Talk! |language=en}}</ref><ref>{{Cite news |last=Oluchi |first=Chilaka |date=2025-09-15 |title=BREAKING: Hilda Baci awarded Guinness World Record for largest pot of Jollof rice |url=https://dailypost.ng/2025/09/15/guinness-world-records-officially-confirms-hilda-bacis-largest-pot-of-jollof-feat/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-09-15 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
t2hzrpto1vjoc9w5dhzllgnwbhn0ef2
49927
49775
2026-09-05T14:52:11Z
Gwazayet
2732
49927
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hilda Basi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hilda Basi Sadauki/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hilda Basi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hilda Basi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hilda Basi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hilda Basi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Hilda Effiong Basi''' (a bin gu a tuk 20 akubunyiung 1995), Aliyen gu mun '''Hilda Baci''', ayet atyuwan kyeak mun Naijeriya, a byei avouw weang kyeak, a̱tyumaat nkhang, a ku shyei Guinness World Record kafyaang. Lilim ku ban [[Guinness World Records|Guinness World Record]] du [[marathon]] aweang (cook-athon) mun awa 93 mun minti 11 zwat tswuon 2023. Kwai dot ma alheri ka, atyuwean Irish Alan Fisher swaak gu mun awa119, mun minti 57.<ref>{{Cite web |last1=Princewill |first1=Nimi |last2=Busari |first2=Stephanie |date=7 November 2023 |title=Irish chef unseats Nigeria's Hilda Baci as record-holder for longest cooking marathon |url=https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |access-date=24 April 2024 |website=CNN |archive-date=20 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231220032431/https://edition.cnn.com/2023/11/07/africa/nigerian-chef-hilda-bacis-guiness-world-record-broken/index.html |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite web |last=Atwal |first=Sanj |date=13 June 2023 |title=Hilda Baci awarded record for world's longest cooking marathon |url=https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |access-date=13 June 2023 |website=Guinness World Records |language= |archive-date=13 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230613101605/https://www.guinnessworldrecords.com/news/2023/6/hilda-baci-awarded-record-for-worlds-longest-cooking-marathon-752162 |url-status=live }}</ref> Mun zwat ɑninai 2021, akwak son Jollof Faceoff competition.<ref>{{Cite web |date=17 May 2023 |title=Hilda Baci: Biography, Net Worth, Husband, Cook-a-Thon |url=https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |access-date=20 June 2023 |website=9ja Business Hub – Super Business & Finance Blog For Champs |archive-date=11 December 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231211195424/https://9jabusinesshub.com/hilda-baci-biography/ |url-status=dead }}</ref> Zwat akubunyiung September 2025, Guinness World Records shim mun aweang a shyia a swaak gbdandan a lan [[Jollof rice]] mun jung ayun, a swaak zanang swanta mun Gino.<ref>{{Cite news |last=Abulude |first=Samuel |date=2025-09-14 |title=How Hilda Baci Made History Cooking Jollof Rice With Largest Pot In 9 Hours |url=https://leadership.ng/how-hilda-baci-made-history-cooking-jollof-rice-with-largest-pot-in-9-hours/ |access-date=2025-09-15 |language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite web |title=Guinness World Records Recognises Hilda Baci for World's Largest Jollof Rice Serving |url=https://www.nigeriainfo.fm/news/homepagelagos/guinness-world-record-confirms-hilda-bacis-new-world-record/ |access-date=2025-09-15 |website=Nigeria Info, Let's Talk! |language=en}}</ref><ref>{{Cite news |last=Oluchi |first=Chilaka |date=2025-09-15 |title=BREAKING: Hilda Baci awarded Guinness World Record for largest pot of Jollof rice |url=https://dailypost.ng/2025/09/15/guinness-world-records-officially-confirms-hilda-bacis-largest-pot-of-jollof-feat/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-09-15 |newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
== Laami mang Tam ==
A bin Hilda Effiong Bassey mang 20 zwat akubunyiung 1995, agwuot mang [[Nsit-Ubium|Nsit Ubium]] mang [[Akwa Ibom State]].<ref>{{Cite web |last=Legend |first=Sola |date=2023-05-15 |title=20 Things to Know about Hilda Baci and Her Guinness World Record Marathon Cooking #hildabacicookathon |url=https://dripnaija.com/20-things-to-know-about-hilda-baci-and-her-guinness-world-record-marathon-cooking/ |access-date=2023-05-16 |website=DripNaija |language=en-US |archive-date=2023-05-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230516075510/https://dripnaija.com/20-things-to-know-about-hilda-baci-and-her-guinness-world-record-marathon-cooking/ |url-status=live }}</ref> Nang kushyia alyiem afwuon, ba shyia nat [[Abuja]] mun alin ba. Ku byeang ayang gwu mun tam weang kyeak kpankpan mun offis [[Ministry of Defence (Nigeria)|Ministry of Defence]] lilyim alifang.<ref>{{cite web|access-date=2025-09-28|title=Hilda Baci: Nigeria's jollof champion and record-breaking chef|url=https://www.bbc.com/news/articles/crl50yrgpj7o|date=26 September 2025|website=www.bbc.com}}</ref> A tyak digiri ngu mang sociology mang [[Madonna University, Elele|Madonna University]], Okija, [[Anambra State]].<ref>{{Cite news |last=Ibeh |first=Royal |date=2023-04-22 |title=Hilda Baci: Inspiring Women To Follow Their Dreams |url=https://leadership.ng/hilda-baci-inspiring-women-to-follow-their-dreams/ |access-date=2023-05-13 |language=en-US |archive-date=2023-05-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230513162325/https://leadership.ng/hilda-baci-inspiring-women-to-follow-their-dreams/ |url-status=live |newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref> Ngwa yet a tsutai lyat ''Dine on a Budget'', mami a shyia mun televishon Pop Central TV.<ref>{{Cite web |date=2023-05-14 |title=4-day non-stop cooking, 9 other things to know about Hilda Baci and cookathon |url=https://www.carmart.ng/motoring/about-hilda-baci/ |access-date=2023-05-15 |website=Carmart |language=en}}</ref>
Baci ku tsa [[Culinary arts|culinary]] tat-apyia, a kwak tshyiang fwuo mang ayang gu, atyu weang kyeak.<ref>{{Cite web |date=2023-05-16 |title=Chef Hilda Baci Biography: 2023 Net Worth, Age, Guinness World Record, Husband, Boyfriend, Cookathon Live Stream, More |url=https://foxnigeria.ng/hilda-baci-biography/ |access-date=2023-05-16 |language=en-US |archive-date=2023-05-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230516161157/https://foxnigeria.ng/hilda-baci-biography/ |url-status=dead }}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
myzl2hda838lpsoknrsbrmzp7h7jy4t
Hadiza Ba̱lara̱be/Fantswam
0
7949
49681
49672
2026-09-05T11:59:32Z
Kambai Akau
15
/* Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet */
49681
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[Hadiza Ba̱lara̱be|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[{{FULLPAGENAME}}|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Fantswam|a̱lyem=Fantswam}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu ka̱tuk mnuwam 26 bi̱ Zwat A̱naimbwak a̱lyia 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwaintfwua-á̱nyet bu a̱bwok-á̱nyet [[Naijeriya]] a, a̱wot nggu a si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ba̱ a̱lyia 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu a yet ka̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka bi̱ tyok a̱sai-mbung ku, a̱wot bi̱ khai yaagwomna Naijeriya a̱lyia 2019 ku nang á̱ ku nyia bi̱ Zwat Tsat a̱lyia a̱kya ja á̱ khai nggu tafa sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ba̱ a̱lyia 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 28 Zwat Swiyang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won bu tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be kwa bi̱ sot a̱gwomna̱ti ka̱li [[Sangga]] ba̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong Ka̱lvwuatyiet Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, bi̱ Gwolok, A̱byin Ka̱duna, sook neet ba̱ a̱lyia 1977 a̱ si̱ tyak bu satifikyet ghwon tfang ntsa. Nang gu tyak a̱ja ni, a̱ si̱ ya ka̱son a̱ nat Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen Ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba ka̱tfwun ni, mat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu ku, a̱ si̱ wruk bu ''General Certificate of Education'' (GCE) ba̱ a̱lyia 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak ni, a̱ shyia nwua nat gba̱dang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia lyen tazwa ki̱kan crok á̱nyet a̱ si̱si̱ tyak bu MBBS ba̱ a̱lyia 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ a.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet ==
Ba̱ ka̱tuk mnuwam 15 Zwat Swak a̱lyia 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m ba̱ a̱kwonu gwomna ni, a̱ si̱ niyap Bojet Ya-ka̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Ka̱likpacam A̱byin Ka̱duna ka, mnuwat a̱nya, a̱ si̱ yet ka̱son a̱nap a̱ na nyia a̱nya bi̱ fam Ka̱za Naijeriya ku.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ba̱ a̱lyia 2022, a̱ ku cat nwua cat a̱kprok gwomna bi̱ khai á̱nyet-a̱byin a̱lyia 2023 ku, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak bi̱ jen ji a̱tyucat a̱kprok sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu kpa̱ndang cung ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Bi̱ Zwat Tsat a̱lyia 2023, á̱ si̱ bu khai nggu brak yet byiek gwomna ka̱fiyang.
== Zá̱nang bu cyin ==
Yaakwak-ka̱son bu á̱nyetnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱ba bu Za̱nang EWAH Afro a̱lyia 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
==Ta̱tfang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
1f6guwmtmch0dot70zspjycoemziyd2
49684
49681
2026-09-05T12:01:27Z
Kambai Akau
15
49684
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[Hadiza Ba̱lara̱be|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[{{FULLPAGENAME}}|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Fantswam|a̱lyem=Fantswam}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu ka̱tuk mnuwam 26 bi̱ Zwat A̱naimbwak a̱lyia 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwaintfwua-á̱nyet bu a̱bwok-á̱nyet [[Naijeriya]] a, a̱wot nggu a si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ba̱ a̱lyia 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu a yet ka̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka bi̱ tyok a̱sai-mbung ku, a̱wot bi̱ khai yaagwomna Naijeriya a̱lyia 2019 ku nang á̱ ku nyia bi̱ Zwat Tsat a̱lyia a̱kya ja á̱ khai nggu tafa sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ba̱ a̱lyia 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 28 Zwat Swiyang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won bu tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be kwa bi̱ sot a̱gwomna̱ti ka̱li [[Sangga]] ba̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong Ka̱lvwuatyiet Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, bi̱ Gwolok, A̱byin Ka̱duna, sook neet ba̱ a̱lyia 1977 a̱ si̱ tyak bu satifikyet ghwon tfang ntsa. Nang gu tyak a̱ja ni, a̱ si̱ ya ka̱son a̱ nat Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen Ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba ka̱tfwun ni, mat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu ku, a̱ si̱ wruk bu ''General Certificate of Education'' (GCE) ba̱ a̱lyia 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak ni, a̱ shyia nwua nat gba̱dang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia lyen tazwa ki̱kan crok á̱nyet a̱ si̱si̱ tyak bu MBBS ba̱ a̱lyia 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ a.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet ==
Ba̱ ka̱tuk mnuwam 15 Zwat Swak a̱lyia 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m ba̱ a̱kwonu gwomna ni, a̱ si̱ niyap Bojet Ya-ka̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Ka̱likpacam A̱byin Ka̱duna ka, mnuwat a̱nya, a̱ si̱ yet ka̱son a̱nap a̱ na nyia a̱nya bi̱ fam Ka̱za Naijeriya ku.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ba̱ a̱lyia 2022, a̱ ku cat nwua cat a̱kprok gwomna bi̱ khai á̱nyet-a̱byin a̱lyia 2023 ku, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak bi̱ jen ji a̱tyucat a̱kprok sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu kpa̱ndang cung ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Bi̱ Zwat Tsat a̱lyia 2023, á̱ si̱ bu khai nggu brak yet byiek gwomna ka̱fiyang.
== Zá̱nang bu cyin ==
Yaakwak-ka̱son bu á̱nyetnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱ba bu Za̱nang EWAH Afro a̱lyia 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
==Ta̱tfang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
dajntug6km40b3bo79bx2rchfgirvej
50060
49684
2026-09-05T22:34:52Z
Kambai Akau
15
50060
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[Hadiza Ba̱lara̱be|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[{{FULLPAGENAME}}|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Fantswam|a̱lyem=Fantswam}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu ka̱tuk mnuwam 26 bi̱ Zwat Naimbwak a̱lyia 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwaintfwua-á̱nyet bu a̱bwok-á̱nyet [[Naijeriya]] a, a̱wot nggu a si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ba̱ a̱lyia 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu a yet ka̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka bi̱ tyok a̱sai-mbung ku, a̱wot bi̱ khai yaagwomna Naijeriya a̱lyia 2019 ku nang á̱ ku nyia bi̱ Zwat Tsat a̱lyia a̱kya ja á̱ khai nggu tafa sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ba̱ a̱lyia 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 28 Zwat Swiyang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won bu tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be kwa bi̱ sot a̱gwomna̱ti ka̱li [[Sangga]] ba̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong Ka̱lvwuatyiet Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, bi̱ Gwolok, A̱byin Ka̱duna, sook neet ba̱ a̱lyia 1977 a̱ si̱ tyak bu satifikyet ghwon tfang ntsa. Nang gu tyak a̱ja ni, a̱ si̱ ya ka̱son a̱ nat Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen Ka̱neam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba ka̱tfwun ni, mat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu ku, a̱ si̱ wruk bu ''General Certificate of Education'' (GCE) ba̱ a̱lyia 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak ni, a̱ shyia nwua nat gba̱dang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia lyen tazwa ki̱kan crok á̱nyet a̱ si̱si̱ tyak bu MBBS ba̱ a̱lyia 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ a.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet ==
Ba̱ ka̱tuk mnuwam 15 Zwat Swak a̱lyia 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m ba̱ a̱kwonu gwomna ni, a̱ si̱ niyap Bojet Ya-ka̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Ka̱likpacam A̱byin Ka̱duna ka, mnuwat a̱nya, a̱ si̱ yet ka̱son a̱nap a̱ na nyia a̱nya bi̱ fam Ka̱za Naijeriya ku.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ba̱ a̱lyia 2022, a̱ ku cat nwua cat a̱kprok gwomna bi̱ khai á̱nyet-a̱byin a̱lyia 2023 ku, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak bi̱ jen ji a̱tyucat a̱kprok sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu kpa̱ndang cung ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Bi̱ Zwat Tsat a̱lyia 2023, á̱ si̱ bu khai nggu brak yet byiek gwomna ka̱fiyang.
== Zá̱nang bu cyin ==
Yaakwak-ka̱son bu á̱nyetnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱ba bu Za̱nang EWAH Afro a̱lyia 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
==Ta̱tfang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
9wgf0qawhx5e9z4y7onspe0g2jx1oem
50062
50060
2026-09-05T22:41:51Z
Kambai Akau
15
/* Da̱won bu tat-a̱pyia̱ */
50062
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[Hadiza Ba̱lara̱be|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[{{FULLPAGENAME}}|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Fantswam|a̱lyem=Fantswam}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu ka̱tuk mnuwam 26 bi̱ Zwat Naimbwak a̱lyia 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwaintfwua-á̱nyet bu a̱bwok-á̱nyet [[Naijeriya]] a, a̱wot nggu a si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ba̱ a̱lyia 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu a yet ka̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka bi̱ tyok a̱sai-mbung ku, a̱wot bi̱ khai yaagwomna Naijeriya a̱lyia 2019 ku nang á̱ ku nyia bi̱ Zwat Tsat a̱lyia a̱kya ja á̱ khai nggu tafa sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ba̱ a̱lyia 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 28 Zwat Swiyang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won bu tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be kwa bi̱ sot a̱gwomna̱ti ka̱li [[Sangga]] ba̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong Ka̱lvwuatyiet Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, bi̱ Gwolok, A̱byin Ka̱duna, sook neet ba̱ a̱lyia 1977 a̱ si̱ tyak bu satifikyet ghwon tfang ntsa. Nang gu tyak a̱ja ni, a̱ si̱ ya ka̱son a̱ nat Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba ka̱tfwun ni, mat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu ku, a̱ si̱ wruk bu ''General Certificate of Education'' (GCE) ba̱ a̱lyia 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak ni, a̱ shyia nwua nat gba̱dang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia lyen tazwa ki̱kan crok á̱nyet a̱ si̱si̱ tyak bu MBBS ba̱ a̱lyia 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ a.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet ==
Ba̱ ka̱tuk mnuwam 15 Zwat Swak a̱lyia 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m ba̱ a̱kwonu gwomna ni, a̱ si̱ niyap Bojet Ya-ka̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Ka̱likpacam A̱byin Ka̱duna ka, mnuwat a̱nya, a̱ si̱ yet ka̱son a̱nap a̱ na nyia a̱nya bi̱ fam Ka̱za Naijeriya ku.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ba̱ a̱lyia 2022, a̱ ku cat nwua cat a̱kprok gwomna bi̱ khai á̱nyet-a̱byin a̱lyia 2023 ku, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak bi̱ jen ji a̱tyucat a̱kprok sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu kpa̱ndang cung ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Bi̱ Zwat Tsat a̱lyia 2023, á̱ si̱ bu khai nggu brak yet byiek gwomna ka̱fiyang.
== Zá̱nang bu cyin ==
Yaakwak-ka̱son bu á̱nyetnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱ba bu Za̱nang EWAH Afro a̱lyia 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
==Ta̱tfang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ssll0mvgp56340wmww01kth5qiusppd
50064
50062
2026-09-05T22:46:15Z
Kambai Akau
15
/* Da̱won bu tat-a̱pyia̱ */
50064
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[Hadiza Ba̱lara̱be|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[{{FULLPAGENAME}}|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Fantswam|a̱lyem=Fantswam}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu ka̱tuk mnuwam 26 bi̱ Zwat Naimbwak a̱lyia 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwaintfwua-á̱nyet bu a̱bwok-á̱nyet [[Naijeriya]] a, a̱wot nggu a si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ba̱ a̱lyia 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu a yet ka̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka bi̱ tyok a̱sai-mbung ku, a̱wot bi̱ khai yaagwomna Naijeriya a̱lyia 2019 ku nang á̱ ku nyia bi̱ Zwat Tsat a̱lyia a̱kya ja á̱ khai nggu tafa sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ba̱ a̱lyia 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 28 Zwat Swiyang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won bu tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be kwa bi̱ sot a̱gwomna̱ti ka̱li [[Sangga]] ba̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong Ka̱lvwuatyiet Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, bi̱ Gwolok, A̱byin Ka̱duna, sook neet ba̱ a̱lyia 1977 a̱ si̱ tyak bu satifikyet ghwon tfang ntsa. Nang gu tyak a̱ja ni, a̱ si̱ ya ka̱son a̱ nat Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba ka̱tfwun ni, mnuwat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu ku, a̱ si̱ wruk bu ''General Certificate of Education'' (GCE) ba̱ a̱lyia 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak ni, a̱ si̱ shyia nwua nat gba̱dang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia lyen tazwa ki̱kan crok á̱nyet a̱ si̱si̱ tyak bu MBBS ba̱ a̱lyia 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ a.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet ==
Ba̱ ka̱tuk mnuwam 15 Zwat Swak a̱lyia 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m ba̱ a̱kwonu gwomna ni, a̱ si̱ niyap Bojet Ya-ka̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia̱ 2020 ji nwuak Ka̱likpacam A̱byin Ka̱duna ka, mnuwat a̱nya, a̱ si̱ yet ka̱son a̱nap a̱ na nyia a̱nya bi̱ fam Ka̱za Naijeriya ku.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ba̱ a̱lyia 2022, a̱ ku cat nwua cat a̱kprok gwomna bi̱ khai á̱nyet-a̱byin a̱lyia 2023 ku, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak bi̱ jen ji a̱tyucat a̱kprok sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu kpa̱ndang cung ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Bi̱ Zwat Tsat a̱lyia 2023, á̱ si̱ bu khai nggu brak yet byiek gwomna ka̱fiyang.
== Zá̱nang bu cyin ==
Yaakwak-ka̱son bu á̱nyetnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱ba bu Za̱nang EWAH Afro a̱lyia 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
==Ta̱tfang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
0f6vulf6709er3kk0tr5vheg81mxo0b
50067
50064
2026-09-05T22:52:04Z
Kambai Akau
15
/* Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet */
50067
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[Hadiza Ba̱lara̱be|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[{{FULLPAGENAME}}|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Fantswam|a̱lyem=Fantswam}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu ka̱tuk mnuwam 26 bi̱ Zwat Naimbwak a̱lyia 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwaintfwua-á̱nyet bu a̱bwok-á̱nyet [[Naijeriya]] a, a̱wot nggu a si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ba̱ a̱lyia 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu a yet ka̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka bi̱ tyok a̱sai-mbung ku, a̱wot bi̱ khai yaagwomna Naijeriya a̱lyia 2019 ku nang á̱ ku nyia bi̱ Zwat Tsat a̱lyia a̱kya ja á̱ khai nggu tafa sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ba̱ a̱lyia 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 28 Zwat Swiyang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won bu tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be kwa bi̱ sot a̱gwomna̱ti ka̱li [[Sangga]] ba̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong Ka̱lvwuatyiet Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, bi̱ Gwolok, A̱byin Ka̱duna, sook neet ba̱ a̱lyia 1977 a̱ si̱ tyak bu satifikyet ghwon tfang ntsa. Nang gu tyak a̱ja ni, a̱ si̱ ya ka̱son a̱ nat Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba ka̱tfwun ni, mnuwat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu ku, a̱ si̱ wruk bu ''General Certificate of Education'' (GCE) ba̱ a̱lyia 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak ni, a̱ si̱ shyia nwua nat gba̱dang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia lyen tazwa ki̱kan crok á̱nyet a̱ si̱si̱ tyak bu MBBS ba̱ a̱lyia 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ a.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet ==
Ba̱ ka̱tuk mnuwam 15 Zwat Swak a̱lyia 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m ba̱ a̱kwonu gwomna ni, a̱ si̱ niyap Bojet Ya-ka̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia 2020 ji nwuak Ka̱likpacam A̱byin Ka̱duna ka, mnuwat a̱nya, a̱ si̱ yet ka̱son a̱nap ka̱ na nyia a̱nya bi̱ fam Ka̱za Naijeriya ku.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ba̱ a̱lyia 2022, a̱ ku cat nwua cat a̱kprok gwomna bi̱ khai á̱nyet-a̱byin a̱lyia 2023 ku, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak bi̱ jen ji a̱tyucat a̱kprok sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu kpa̱ndang cung ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Bi̱ Zwat Tsat a̱lyia 2023, á̱ si̱ bu khai nggu brak yet byiek gwomna ji ka̱fiyang.
== Zá̱nang bu cyin ==
Yaakwak-ka̱son bu á̱nyetnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱ba bu Za̱nang EWAH Afro a̱lyia 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
==Ta̱tfang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ee88fd09teyhhpreofrf6p0b9s84vso
50068
50067
2026-09-05T22:53:03Z
Kambai Akau
15
/* Zá̱nang bu cyin */
50068
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[Hadiza Ba̱lara̱be|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[{{FULLPAGENAME}}|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hadiza Ba̱lara̱be/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Fantswam|a̱lyem=Fantswam}}
'''Hadiza Sabuwa Ba̱lara̱be''' (á̱ byin nggu ka̱tuk mnuwam 26 bi̱ Zwat Naimbwak a̱lyia 1966)<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-06-07 |title=Ngozi Odu, Hadiza Balarabe, Patricia Obila and oda women wey be Deputy govnors for Nigeria |url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/c519336n1wdo |access-date=2024-06-20 |website=BBC News Pidgin}}</ref><ref name="birthdate" >{{Cite web |title=Deputy Governor's Office – KDSG |url=https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/ |access-date=19 Zwat Jhyiung 2024 |website=Kaduna State Government |archive-date=1 Zwat Tsat 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301033610/https://kdsg.gov.ng/222-governors-office/|url-status=dead}}</ref> yet a̱tyukwaintfwua-á̱nyet bu a̱bwok-á̱nyet [[Naijeriya]] a, a̱wot nggu a si̱ yet Byiek Gwomna A̱byin Ka̱duna ji neet ba̱ a̱lyia 2019.<ref>{{Cite news |title=El-Rufai pays May salaries ahead of Sallah celebration |url=https://thenationonlineng.net/el-rufai-pays-may-salaries-ahead-of-sallah-celebration/amp/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-03 |newspaper=The Nation|date=19 Zwat Tswuon 2020 }}</ref> Nggu a yet ka̱son byiek gwomna a̱nap a̱byin-badundung ka bi̱ tyok a̱sai-mbung ku, a̱wot bi̱ khai yaagwomna Naijeriya a̱lyia 2019 ku nang á̱ ku nyia bi̱ Zwat Tsat a̱lyia a̱kya ja á̱ khai nggu tafa sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'' ji, a̱wot á̱ si̱ bu khai mba ba̱ a̱lyia 2023.<ref>[https://www.blueprint.ng/2019-which-way-southern-kaduna "2019, Which way Southern Kaduna?"] ''Blueprint'' Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 28 Zwat Swiyang 2019.</ref><ref>Aza MSUE. [https://www.leadership.ng/2019/03/12/deputy-governor-elect-hadiza-balarabe-chairs-kaduna-transition-commitee "Deputy Governor-elect Hadiza Balarabe Chairs Transition Committee 2019"] ''Leadership'' Kaduna State. Á̱ shyia nkhang nani ka̱tuk mnuwam 12 Zwat Tsat 2019</ref>
== Da̱won bu tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin nggu A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bi̱ kyangbwak A̱laji A̱buba̱ka̱t Ba̱lara̱be kwa bi̱ sot a̱gwomna̱ti ka̱li [[Sangga]] ba̱ [[A̱byin Ka̱duna]]. A̱ ku cong Ka̱lvwuatyiet Pi̱raimari Di̱monti̱reshyon (''Demonstration Primary School'') kya, bi̱ Gwolok, A̱byin Ka̱duna, sook neet ba̱ a̱lyia 1977 a̱ si̱ tyak bu satifikyet ghwon tfang ntsa. Nang gu tyak a̱ja ni, a̱ si̱ ya ka̱son a̱ nat Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Secondary School'') Soba, nang á̱ ngyei Ka̱lvwuatyiet Sa̱ka̱ndi̱ri Sayen Ka̱naam A̱gwomna̱ti (''Government Girls Science Secondary School'') Soba ka̱tfwun ni, mnuwat tat-a̱pyia̱ sa̱ka̱ndi̱ri nggu ku, a̱ si̱ wruk bu ''General Certificate of Education'' (GCE) ba̱ a̱lyia 1982,<ref name=":0" /> Nang gu ntyak ni, a̱ si̱ shyia nwua nat gba̱dang Yunuvasi̱ti Ma̱iduguri wu a̱ ka shyia lyen tazwa ki̱kan crok á̱nyet a̱ si̱si̱ tyak bu MBBS ba̱ a̱lyia 1986.<ref>{{Cite web|title=Deputy Governor – Kaduna State Government|url=https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|access-date=15 Zwat Jhyiung 2021|language=en-US|archive-date=10 Zwat Jhyiung 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210110014236/https://kdsg.gov.ng/deputy-governor/|url-status=dead}}</ref> A̱ yet A̱tyukpaa̱pyia̱ a.<ref>{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=AY4OEAAAQBAJ&dq=El-Rufai+%22muslim%22&pg=PA39 | title=The Crisis of Belonging and Ethnographies of Peacebuilding in Kaduna State, Nigeria | isbn=978-1-7936-2848-0 | last1=Maiangwa | first1=Benjamin | date=14 Zwat Jhyiung 2021 | publisher=Bloomsbury Publishing PLC }}</ref>
== Ta̱m kwaintfwua-á̱nyet ==
Ba̱ ka̱tuk mnuwam 15 Zwat Swak a̱lyia 2019, nang gu ku yet a̱tyunyian ta̱m ba̱ a̱kwonu gwomna ni, a̱ si̱ niyap Bojet Ya-ka̱son-nta̱m A̱gwomna̱ti A̱byin a̱lyia 2020 ji nwuak Ka̱likpacam A̱byin Ka̱duna ka, mnuwat a̱nya, a̱ si̱ yet ka̱son a̱nap ka̱ na nyia a̱nya bi̱ fam Ka̱za Naijeriya ku.<ref>{{Cite news|last=Premium Times|date=15 Zwat Swak 2019|title=FOR THE RECORD: Full Speech by Kaduna Acting Governor on Presentation of 2020 budget|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/357818-for-the-record-full-speech-by-kaduna-acting-governor-on-presentation-of-2020-budget.html|access-date=2021-09-26|newspaper=Premium Times|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Gabriel|first=John|date=2020-04-23|title=Kaduna Deputy Governor, Hadiza Balarabe warns public against internet scammers|url=https://dailypost.ng/2020/04/23/kaduna-deputy-governor-hadiza-balarabe-warns-public-against-internet-scammers/|location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=2022-02-22|newspaper=Daily Post|language=en-US}}</ref>
Ba̱ a̱lyia 2022, a̱ ku cat nwua cat a̱kprok gwomna bi̱ khai á̱nyet-a̱byin a̱lyia 2023 ku, a̱wot a̱ si̱ kin ti̱n bwak bi̱ jen ji a̱tyucat a̱kprok sot kwaintfwua-á̱nyet ''All Progressives Congress'', APC wu, Sa̱neto Uba Sani, ku ti̱n nggu gu yet nggu kpa̱ndang cung ni.<ref>{{Cite news |date=2022-07-04 |title=Kaduna guber: Uba Sani announces Hadiza Balarabe, deputy governor, as running mate |url=https://www.thecable.ng/kaduna-guber-uba-sani-announces-hadiza-balarabe-deputy-governor-as-running-mate |access-date=2023-02-15 |newspaper=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abubakar |first=Shehu |date=2022-04-15 |title=The making of Nigeria's first female governor |url=https://www.blueprint.ng/the-making-of-nigerias-first-female-governor/ |location=[[A̱buja]], Naijeriya|access-date=2023-02-15 |newspaper=Blueprint|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |date=2022-04-07 |title=Top 5 influential female politicians in Nigeria you may not know |url=https://newswirengr.com/2022/04/07/top-5-influential-female-politicians-in-nigeria-you-may-not-know/ |access-date=2023-02-21 |website=NewsWireNGR |language=en-US}}</ref>. Bi̱ Zwat Tsat a̱lyia 2023, á̱ si̱ bu khai nggu brak yet byiek gwomna ji ka̱fiyang.
== Zá̱nang bu cyin ==
Yaakwak ka̱son bu á̱nyetnyian nkyang nfai Afi̱rika ba ku cyin A̱yang-ka̱li Ba̱lara̱be bu Za̱nang EWAH Afro a̱lyia 2024 ji.<ref>{{Cite web |last=Emmanuel |date=2024-07-09 |title=Kaduna State Deputy Gov Recognized for Healthcare Contributions |url=https://advantagehealthafrica.com/deputy-governor-kaduna-state-recognized-healthcare-contributions-ewah-afro-awards-2024/ |access-date=2026-07-11 |website=Advantage Health Africa |language=en-US}}</ref>
==Ta̱tfang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ojqt4d5yz7g1gz5i7vlsssirfg8jj0s
Amina Mohammed Baloni
0
7950
49688
49655
2026-09-05T12:05:17Z
Sankwai22
1666
49688
wikitext
text/x-wiki
'''A̱mina Muhammed Baloni''' ku yet [[komishona]] ntam bok a̱niet si [[sitete ka̱duna]]<ref>{{Cite new|a̱tuk mam=2020-04-06|a̱pia̱ alyiat=zi bu shia̱ atyu zwan kovit-19 n fak komishona ntam bok aniet ka̱duna.|a̱tuk mam ang a̱shia̱ a̱ni=2024-09-10 wala̱ka̱ shei alyiat akwokason sitet ka̱duna mallam Nasiro El-Rufai wa ku tyia ggu mang tam hu.
tqabb3vjdu6vo3b78qi3682e7711maf
49723
49688
2026-09-05T12:52:06Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49723
wikitext
text/x-wiki
'''A̱mina Muhammed Baloni''' ku yet [[komishona]] ntam bok a̱niet si [[sitete ka̱duna]]<ref>{{Cite new|a̱tuk mam=2020-04-06|a̱pia̱ alyiat=zi bu shia̱ atyu zwan kovit-19 n fak komishona ntam bok aniet ka̱duna.|a̱tuk mam ang a̱shia̱ a̱ni=2024-09-10 wala̱ka̱ shei alyiat akwokason sitet ka̱duna mallam Nasiro El-Rufai wa ku tyia ggu mang tam hu.
==A̱ya̱fang==
1f7nfomspersjy4ly57z3xiaw4ggxfr
49726
49723
2026-09-05T12:52:38Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49726
wikitext
text/x-wiki
'''A̱mina Muhammed Baloni''' ku yet [[komishona]] ntam bok a̱niet si [[sitete ka̱duna]]<ref>{{Cite new|a̱tuk mam=2020-04-06|a̱pia̱ alyiat=zi bu shia̱ atyu zwan kovit-19 n fak komishona ntam bok aniet ka̱duna.|a̱tuk mam ang a̱shia̱ a̱ni=2024-09-10 wala̱ka̱ shei alyiat akwokason sitet ka̱duna mallam Nasiro El-Rufai wa ku tyia ggu mang tam hu.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
rv5l192pdw60jh6udm5f4o17ejeatyj
49749
49726
2026-09-05T13:06:50Z
AshiyaG
2949
49749
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Amina Mohammed Baloni/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Amina Mohammed Baloni/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Amina Mohammed Baloni/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Amina Mohammed Baloni/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Amina Mohammed Baloni/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Amina Mohammed Baloni/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱mina Muhammed Baloni''' ku yet [[komishona]] ntam bok a̱niet si [[sitete ka̱duna]]<ref>{{Cite new|a̱tuk mam=2020-04-06|a̱pia̱ alyiat=zi bu shia̱ atyu zwan kovit-19 n fak komishona ntam bok aniet ka̱duna.|a̱tuk mam ang a̱shia̱ a̱ni=2024-09-10 wala̱ka̱ shei alyiat akwokason sitet ka̱duna mallam Nasiro El-Rufai wa ku tyia ggu mang tam hu.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
tnfbh5uuynydjwm1gt1sh2mbw0mc196
49858
49749
2026-09-05T14:12:55Z
Sankwai22
1666
/* */
49858
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Amina Mohammed Baloni/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Amina Mohammed Baloni/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Amina Mohammed Baloni/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Amina Mohammed Baloni/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Amina Mohammed Baloni/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Amina Mohammed Baloni/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱mina Muhammed Baloni''' ku yet [[komishona]] ntam bok a̱niet si [[sitete ka̱duna]]<ref>{{Cite news|date=2020-04-06|title=We've recorded another case of COVID-19, says Kaduna health commissioner|url=https://www.thecable.ng/weve-recorded-another-case-of-covid-19-says-kaduna-health-commissioner|access-date=2024-09-10|newspaper=[[TheCable]]|last=Shibayan|first=Dyepkazah}}</ref>ref>{{Cite new|a̱tuk mam=2020-04-06|a̱pia̱ alyiat=zi bu shia̱ atyu zwan kovit-19 n fak komishona ntam bok aniet ka̱duna.|a̱tuk mam ang a̱shia̱ a̱ni=2024-09-10 wala̱ka̱ shei alyiat akwokason sitet ka̱duna mallam Nasiro El-Rufai wa ku tyia ggu mang tam hu.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
hjmi64h291mzi5bwps5yo4qlbi1lswd
Hajiya Haidzatu Ahmed
0
7951
49691
49679
2026-09-05T12:07:09Z
Zichatmoses
2829
49691
wikitext
text/x-wiki
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak As queen, she ruled firmly against domestic violence against women and was a proponent of women's education
fgsy6k8svcfcrtd5kbawhhnu4cpmwyl
49694
49691
2026-09-05T12:11:33Z
Zichatmoses
2829
49694
wikitext
text/x-wiki
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak a̱son di fa̱ng hu a̱ni ma̱ng a̱yiuk ba.
99lrzvvllbsumo3zhoacqo6ux4t1hhx
49698
49694
2026-09-05T12:13:34Z
Zichatmoses
2829
49698
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak a̱son di fa̱ng hu a̱ni ma̱ng a̱yiuk ba.
5707n7de6g8guogiphonkcdhkzfqeb4
49699
49698
2026-09-05T12:14:53Z
Zichatmoses
2829
49699
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak a̱son di fa̱ng hu a̱ni ma̱ng a̱yiuk ba.
2mwyjwhgsl66vf26nfqga5rmsl9r6eg
49700
49699
2026-09-05T12:15:14Z
Zichatmoses
2829
49700
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak a̱son di fa̱ng hu a̱ni ma̱ng a̱yiuk ba.
5pu2rgdjj17yvx3gsv35rojjvm4702n
49714
49700
2026-09-05T12:47:43Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49714
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak a̱son di fa̱ng hu a̱ni ma̱ng a̱yiuk ba.
==A̱ya̱fang==
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ojkgebgna9uc1vmipo1uveopn6jtxic
49716
49714
2026-09-05T12:48:36Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49716
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak a̱son di fa̱ng hu a̱ni ma̱ng a̱yiuk ba.
==A̱ya̱fang==
[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
g7cjuxh1139j6xoi6tez7rcal4cm0xk
49717
49716
2026-09-05T12:49:05Z
Danjuma Anthony
411
/* A̱ya̱fang */
49717
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hajiya Haidzatu Ahmed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Hajiya Haidzatu Ahmed (1966–2021)A̱̱yet a̱bandang a̱byi̱ik a̱gwam a̱bang tyok ma̱ng a̱keang Kumbwada ma̱ng nigeriya 1998 si naat 2021. Gyia a̱cu tyok a̱ni, a̱bang tyok hu sina̱t a̱vwuo nlyen a̱bung ggu swoh a̱ni ma̱ng a̱yuik a̱ni. mu yet a̱tyu a̱nwak a̱son di fa̱ng hu a̱ni ma̱ng a̱yiuk ba.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
b8sf0ff0l9tr49dbvt64ypkz5b5wuxo
Bikiya Graham-Douglas
0
7952
49697
49676
2026-09-05T12:13:26Z
KhaliMagani
2741
49697
wikitext
text/x-wiki
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung for roles in ''Wrath and Revenge'', ''Battleground'', and the Hollywood film ''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
88295rvw99uvsemjgptq6al9ys3xmyh
49709
49697
2026-09-05T12:42:51Z
KhaliMagani
2741
49709
wikitext
text/x-wiki
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Wrath and Revenge'', ''Battleground'', and the Hollywood film ''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
sn68hjz44gk73t5ttvrwbtle8tzrlcp
49725
49709
2026-09-05T12:52:26Z
KhaliMagani
2741
49725
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Wrath and Revenge'', ''Battleground'', and the Hollywood film ''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
2m5sk65vj3emwchwsqjqd9b1394p8ak
49727
49725
2026-09-05T12:53:09Z
KhaliMagani
2741
49727
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Wrath and Revenge'', ''Battleground'', and the Hollywood film ''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
dhwh41i33w6tvivdphijlm0kbj6ybhy
49743
49727
2026-09-05T13:01:32Z
KhaliMagani
2741
49743
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
akkpgr789a0wpbv4oe403kuuqaivplw
49745
49743
2026-09-05T13:03:15Z
Friday musa
43
49745
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
1y0dxz553el3owpgkh4r2oswmd188jm
49764
49745
2026-09-05T13:14:36Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49764
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
824297rmbeu4xn92qh2h1wv058a29ve
49767
49764
2026-09-05T13:15:35Z
KhaliMagani
2741
49767
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, cultural advocate, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", she has produced award-winning stage and screen works and played multiple roles in talent development and cultural exchange across Africa.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
jbzv9bv42tyl38mpbs1ivm7bfrj9d5p
49772
49767
2026-09-05T13:21:28Z
KhaliMagani
2741
49772
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shi gwa award-winning stage and screen works and played multiple roles in talent development and cultural exchange across Africa.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
015cw3w38z8hd9ijvf5mhbouxg8lme6
49778
49772
2026-09-05T13:27:59Z
KhaliMagani
2741
49778
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam screen works and played multiple roles in talent development and cultural exchange across Africa.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
f559gidy0973vljt1dylb011943ewgn
49791
49778
2026-09-05T13:36:36Z
KhaliMagani
2741
49791
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
2eyst1vr5hkuv14h0sdufzfifngcjdf
49796
49791
2026-09-05T13:38:43Z
KhaliMagani
2741
49796
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==Education and Background==
She is the daughter of Nigerian politicians [[Alabo Graham-Douglas]] and Bolere Elizabeth Ketebu. She trained in the United Kingdom, studying at institutions such as the London Academy of Music and Dramatic Art (LAMDA), Oxford School of Drama, the Bridge Theatre Training Company, and Point Blank Music School. She also holds dual B.A. degrees in business economics and business law from the [[University of Portsmouth]].
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
95lwxqvq96v0dkoil91ipx4il8jgy8v
49816
49796
2026-09-05T13:51:58Z
KhaliMagani
2741
49816
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==Education and Background==
Ayet gwang Atyu kwai nfwuo Naieriya [[Alabo Graham-Douglas]] and "Bolere Elizabeth Ketebu". A ku tyiet Ku mung abyin aKawatyia United Kingdom, studying at institutions such as the London Academy of Music and Dramatic Art (LAMDA), Oxford School of Drama, the Bridge Theatre Training Company, and Point Blank Music School. She also holds dual B.A. degrees in business economics and business law from the [[University of Portsmouth]].
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
t8ukpca9zj944mp3pifgwbqdonv6f16
49867
49816
2026-09-05T14:16:16Z
KhaliMagani
2741
49867
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==Education and Background==
Ayet gwang Atyu kwai nfwuo Naieriya [[Alabo Graham-Douglas]] and "Bolere Elizabeth Ketebu". A ku tyiet nggu ma abyin aKawatyia Ngila, studying at institutions such as the London Academy of Music and Dramatic Art (LAMDA), Oxford School of Drama, the Bridge Theatre Training Company, and Point Blank Music School. Abang degree seang mang "business economics" and "business law" neag [[University of Portsmouth]].
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
315nvfzcmu3nwskixryyqotkx8dczax
49873
49867
2026-09-05T14:19:06Z
KhaliMagani
2741
49873
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==Education and Background==
Ayet gwang Atyu kwai nfwuo Naieriya [[Alabo Graham-Douglas]] and "Bolere Elizabeth Ketebu". A ku tyiet nggu ma abyin aKawatyia Ngila, studying at institutions such as the London Academy of Music and Dramatic Art (LAMDA), Oxford School of Drama, the Bridge Theatre Training Company, and Point Blank Music School. Abang degree seang mang "business economics" and "business law" neag [[University of Portsmouth]].
== Career ==
Bikiya Graham-Douglas is a Nigerian actress and producer who began her professional stage career in London with [[Femi Oguns]]' play ''Torn at the Arcola Theatre London''. She has made appearances in multiple movies, plays, and TV productions such as ''[[Flower Girl (2013 film)|Flower Girl]]'', ''[[Shuga (TV Series)|Shuga]]'',<ref>{{cite web |title=MTV Shuga cast members! |url=http://www.mtvbase.com/news/mtv-shuga-cast-members/?photo=20a786bd-ad37-41cc-b0a4-46e3148fa3f2#showFlipbook |accessdate=11 December 2014 |work=MTV Base}}</ref> ''Closer'', ''Saro'', ''For Coloured Girls'',<ref>{{Cite news |title=When For Coloured Girls came to Lagos |url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140730200141/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos/ |archivedate=30 July 2014 |accessdate=11 December 2014 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> ''[[Suru L'ere]]'', ''[[Lunch Time Heroes]]'', ''[[Jenifa's Diary]]'', ''Legacy'', ''Battleground (2017), God Calling (2018), Code Wilo (2019), [[The New Normal (film)|The New Normal]] (2020), [[Funmilayo Ransome-Kuti (film)|Funmilayo Ransome-Kuti]] (2022), and For Amina (2025), which recently won her 2 awards. She was also featured in the Hollywood film, [[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]](2024)'' .<ref>{{cite web |date=22 December 2013 |title=Posts by tag: Bikiya Graham Douglas |url=http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20141210095040/http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |archivedate=10 December 2014 |accessdate=10 December 2014 |website=Gist Factory}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
gzo1fhcvq2kwmxwlxl2xbo0p02wcg8l
49911
49873
2026-09-05T14:43:19Z
KhaliMagani
2741
49911
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==Education and Background==
Ayet gwang Atyu kwai nfwuo Naijeriya [[Alabo Graham-Douglas]] and "Bolere Elizabeth Ketebu". A ku tyiet nggu ma abyin aKawatyia Ngila, studying at institutions such as the London Academy of Music and Dramatic Art (LAMDA), Oxford School of Drama, the Bridge Theatre Training Company, and Point Blank Music School. Abang degree seang mang "business economics" and "business law" neag [[University of Portsmouth]].
== Career ==
Bikiya Graham-Douglas [[Femi Oguns]]' vwuo ''Torn at the Arcola Theatre London''. A kan tyat di̱ nkyang ghai nggwon-ma̱to, nkhang ceat, ma̱ng nkyang ghai tv nang ''[[Flower Girl (2013 film)|Flower Girl]]'', ''[[Shuga (TV Series)|Shuga]]'',<ref>{{cite web |title=MTV Shuga cast members! |url=http://www.mtvbase.com/news/mtv-shuga-cast-members/?photo=20a786bd-ad37-41cc-b0a4-46e3148fa3f2#showFlipbook |accessdate=11 December 2014 |work=MTV Base}}</ref> ''Closer'', ''Saro'', ''For Coloured Girls'',<ref>{{Cite news |title=When For Coloured Girls came to Lagos |url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140730200141/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos/ |archivedate=30 July 2014 |accessdate=11 December 2014 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> ''[[Suru L'ere]]'', ''[[Lunch Time Heroes]]'', ''[[Jenifa's Diary]]'', ''Legacy'', ''Battleground (2017), God Calling (2018), Code Wilo (2019), [[The New Normal (film)|The New Normal]] (2020), [[Funmilayo Ransome-Kuti (film)|Funmilayo Ransome-Kuti]] (2022), and For Amina (2025), which recently won her 2 awards. She was also featured in the Hollywood film, [[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]](2024)'' .<ref>{{cite web |date=22 December 2013 |title=Posts by tag: Bikiya Graham Douglas |url=http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20141210095040/http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |archivedate=10 December 2014 |accessdate=10 December 2014 |website=Gist Factory}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
nqh0wob0jstyagq498ws52e6ka5ar3w
49926
49911
2026-09-05T14:51:46Z
KhaliMagani
2741
49926
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==Education and Background==
Ayet gwang Atyu kwai nfwuo Naijeriya [[Alabo Graham-Douglas]] and "Bolere Elizabeth Ketebu". A ku tyiet nggu ma abyin aKawatyia Ngila, studying at institutions such as the London Academy of Music and Dramatic Art (LAMDA), Oxford School of Drama, the Bridge Theatre Training Company, and Point Blank Music School. Abang degree seang mang "business economics" and "business law" neag [[University of Portsmouth]].
== Career ==
Bikiya Graham-Douglas [[Femi Oguns]]' vwuo ''Torn at the Arcola Theatre London''. A kan tyat di̱ nkyang ghai nggwon-ma̱to, nkhang ceat, ma̱ng nkyang ghai tv nang ''[[Flower Girl (2013 film)|Flower Girl]]'', ''[[Shuga (TV Series)|Shuga]]'',<ref>{{cite web |title=MTV Shuga cast members! |url=http://www.mtvbase.com/news/mtv-shuga-cast-members/?photo=20a786bd-ad37-41cc-b0a4-46e3148fa3f2#showFlipbook |accessdate=11 December 2014 |work=MTV Base}}</ref> ''Closer'', ''Saro'', ''For Coloured Girls'',<ref>{{Cite news |title=When For Coloured Girls came to Lagos |url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140730200141/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos/ |archivedate=30 July 2014 |accessdate=11 December 2014 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> ''[[Suru L'ere]]'', ''[[Lunch Time Heroes]]'', ''[[Jenifa's Diary]]'', ''Legacy'', ''Battleground (2017), God Calling (2018), Code Wilo (2019), [[The New Normal (film)|The New Normal]] (2020), [[Funmilayo Ransome-Kuti (film)|Funmilayo Ransome-Kuti]] (2022), and For Amina (2025), nang ji̱ mami̱ri̱ng a̱ fwuo a̱yaakwong sweang a̱ni. Á̱ ku mbeang nggu mami fim Hollywood ji, [[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]](2024)'' .<ref>{{cite web |date=22 December 2013 |title=Posts by tag: Bikiya Graham Douglas |url=http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20141210095040/http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |archivedate=10 December 2014 |accessdate=10 December 2014 |website=Gist Factory}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
rgcgyrkd6d8n6gzn1z5dycqesi91z2h
49933
49926
2026-09-05T14:56:47Z
KhaliMagani
2741
49933
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Bikiya Graham-Douglas/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Bikiya Graham-Douglas/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Bikiya Graham-Douglas/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Bikiya Graham-Douglas/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Bikiya Graham-Douglas/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Bikiya Graham-Douglas/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bikiya Graham-Douglas''' a yet atyo [[Naijeriya]] a̱ tyumaat nkhang, Asaat, atyo taaryi Atarda, mung atyu bwon bubwon. Alien gwu mung ntam ''Alyia ya mang Teang Kyang'', ''Azu a̱yaat'', mbeang azazarak aghwughwu aguguut''[[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]]''.<ref>{{Cite news |last=Amos |date=2025-04-29 |title=Beyond the Spotlight: Bikiya Graham-Douglas and the future of African storytelling |url=https://guardian.ng/arts-2/beyond-the-spotlight-bikiya-graham-doug8las-and-the-future-of-african-storytelling/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |date=2018-02-16 |title=Bikiya Graham-Douglas, steadily adding a touch of excellence to her expertise |url=https://businessday.ng/interview/women-in-business/article/bikiya-graham-douglas-steadily-adding-touch-excellence-expertise/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2020-05-10 |title=BIKIYA GRAHAM-DOUGLAS: Proud Kalabari's 'Girl' Love for Arts And Entertainment |url=https://www.thisdaylive.com/2020/05/10/bikiya-graham-douglas-proud-kalabaris-girl-love-for-arts-and-entertainment/ |access-date=2025~-08-13 |newspaper=[[This Day]]|language=en-US}}</ref>
Graham-Douglas wa yet atu kpaat "Beeta Universal Arts Foundation (BUAF) wu". Mang "Beeta Productions", Aka shyia yaa da azu nsong mbeang ntam Nta̱m nkat ghwughwu si̱ khwuo á̱tsak nta̱m ma̱ a̱di̱di̱t mi̱ ya-fai ma̱ng mbeang shwuo taada di̱ fam a̱byin Afrika hu.<ref>{{cite web|url=http://beetauniversal.org/our-people/|title=Our People|work=Beeta Universal Arts Foundation (BUAF)|accessdate=11 December 2014}}</ref><ref>{{Cite news |last=Nwafor |date=2021-10-31 |title=Bikiya Graham-Douglas introduces Beeta Arts Festival, a convergence of African Arts |url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/bikiya-graham-douglas-introduces-beeta-arts-festival-a-convergence-of-african-arts/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-08-13 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
==Education and Background==
Ayet gwang Atyu kwai nfwuo Naijeriya [[Alabo Graham-Douglas]] and "Bolere Elizabeth Ketebu". A ku tyiet nggu ma abyin aKawatyia Ngila, Cuk tyet mi̱ nkpa̱m a̱li̱ga̱ tyet ntsat a̱ nji a̱ni ku nang "London Academy of Music and Dramatic Art (LAMDA)", "Oxford School of Drama", the Bridge Theatre Training Company, and Point Blank Music School. Abang degree seang mang "business economics" and "business law" neag [[University of Portsmouth]].
== Career ==
Bikiya Graham-Douglas [[Femi Oguns]]' vwuo ''Torn at the Arcola Theatre London''. A kan tyat di̱ nkyang ghai nggwon-ma̱to, nkhang ceat, ma̱ng nkyang ghai tv nang ''[[Flower Girl (2013 film)|Flower Girl]]'', ''[[Shuga (TV Series)|Shuga]]'',<ref>{{cite web |title=MTV Shuga cast members! |url=http://www.mtvbase.com/news/mtv-shuga-cast-members/?photo=20a786bd-ad37-41cc-b0a4-46e3148fa3f2#showFlipbook |accessdate=11 December 2014 |work=MTV Base}}</ref> ''Closer'', ''Saro'', ''For Coloured Girls'',<ref>{{Cite news |title=When For Coloured Girls came to Lagos |url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140730200141/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/when-for-coloured-girls-came-to-lagos/ |archivedate=30 July 2014 |accessdate=11 December 2014 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> ''[[Suru L'ere]]'', ''[[Lunch Time Heroes]]'', ''[[Jenifa's Diary]]'', ''Legacy'', ''Battleground (2017), God Calling (2018), Code Wilo (2019), [[The New Normal (film)|The New Normal]] (2020), [[Funmilayo Ransome-Kuti (film)|Funmilayo Ransome-Kuti]] (2022), and For Amina (2025), nang ji̱ mami̱ri̱ng a̱ fwuo a̱yaakwong sweang a̱ni. Á̱ ku mbeang nggu mami fim Hollywood ji, [[The Ministry of Ungentlemanly Warfare]](2024)'' .<ref>{{cite web |date=22 December 2013 |title=Posts by tag: Bikiya Graham Douglas |url=http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20141210095040/http://www.gistfactory.com/bikiya-graham-douglas |archivedate=10 December 2014 |accessdate=10 December 2014 |website=Gist Factory}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
r048xtn7bathelvtmcz7emmh7p2wz8r
Rahama Sadau
0
7953
49690
2026-09-05T12:06:59Z
Byenyet
3079
Created page with "Rahama Ibrahim Sadau (pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1] Rahama Ibrahim Sadau Bin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man..."
49690
wikitext
text/x-wiki
Rahama Ibrahim Sadau (pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau
Bin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
9dxygf4j887um6lzend4fji6kyoh8t4
49693
49690
2026-09-05T12:10:10Z
Byenyet
3079
/* */
49693
wikitext
text/x-wiki
''Rahama Ibrahim Sadau ''(pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau
Bin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
pmir8uh6k1k4ybw88wcdmzz4nxlh7pd
49734
49693
2026-09-05T12:55:09Z
Byenyet
3079
49734
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Rahama Sadau/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Rahama Sadau/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Rahama Sadau/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Rahama Sadau/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Rahama Sadau/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Rahama Sadau/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
''Rahama Ibrahim Sadau ''(pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau
Bin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
ljp7vcj0btaehcbxjlgfcmjl0r2a3u6
49752
49734
2026-09-05T13:08:57Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49752
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Rahama Sadau/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Rahama Sadau/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Rahama Sadau/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Rahama Sadau/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Rahama Sadau/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Rahama Sadau/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
''Rahama Ibrahim Sadau ''(pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau byin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
grrme944tnf5jutrqsgwx4cp5bz7qmz
49753
49752
2026-09-05T13:09:10Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49753
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Rahama Sadau/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Rahama Sadau/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Rahama Sadau/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Rahama Sadau/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Rahama Sadau/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Rahama Sadau/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
''Rahama Ibrahim Sadau ''(pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau byin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ozqxj8syar3d2o4vae77uohg7g4izd8
49836
49753
2026-09-05T14:00:03Z
Byenyet
3079
/* */
49836
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Rahama Sadau/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Rahama Sadau/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Rahama Sadau/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Rahama Sadau/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Rahama Sadau/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Rahama Sadau/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
''Rahama Ibrahim Sadau ''(pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau byin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
She received the Best Actress (Kannywood) award at the City People Entertainment Awards in both 2014 and 2015.[4][5] In 2015, she was named Best African Actress at the 19th African Film Awards organized by African Voice.[6][7] In 2017, she was listed among the top ten hottest female Nigerian celebrities, reportedly becoming the first Hausa-language film actress to achieve that distinction.[8][9][10][11][12]
Anab Wu shya alama shi Mang dyep anyet anyet nyi huhwuk kano ma vwo chechet .
Mang alya swagfiyang Manng swag ma nai.mang alya swagfiyang mang swag ma fwon a sa shya dydyep San anab a lan Mang huhwuk Mang swag ma mwah dyep Mang Ali nwag dyep huhwuk afrika
Ma lya swagfiyang Mang swag ma natat alyot kuka shya nwo Mang Anab ba yet a lan Ani ma li nyi huhwuk Najiriya.Sheda hya nya guwa net abab anyet Mali nya huhwuk kpat ashya nwo an lan ani
sf50ndyo5g9smdrynncaj871vfq2fe5
49885
49836
2026-09-05T14:25:30Z
Byenyet
3079
/* */
49885
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Rahama Sadau/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Rahama Sadau/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Rahama Sadau/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Rahama Sadau/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Rahama Sadau/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Rahama Sadau/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
''Rahama Ibrahim Sadau ''(pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau byin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
She received the Best Actress (Kannywood) award at the City People Entertainment Awards in both 2014 and 2015.[4][5] In 2015, she was named Best African Actress at the 19th African Film Awards organized by African Voice.[6][7] In 2017, she was listed among the top ten hottest female Nigerian celebrities, reportedly becoming the first Hausa-language film actress to achieve that distinction.[8][9][10][11][12]
Anab Wu shya alama shi Mang dyep anyet anyet nyi huhwuk kano ma vwo chechet .
Mang alya swagfiyang Manng swag ma nai.mang alya swagfiyang mang swag ma fwon a sa shya dydyep San anab a lan Mang huhwuk Mang swag ma mwah dyep Mang Ali nwag dyep huhwuk afrika
Ma lya swagfiyang Mang swag ma natat alyot kuka shya nwo Mang Anab ba yet a lan Ani ma li nyi huhwuk Najiriya.Sheda hya nya guwa net abab anyet Mali nya huhwuk kpat ashya nwo an lan ani
Sadau was born and raised in Kaduna State, where she took part in dance competitions during her childhood and school years.[13][7] Sadau studied Human Resource Management at school of Business and Finance of Eastern Mediterranean University in Northern Cyprus.[14]
Sadau yet bin Mang lai Kaduna,a man a nyi gasa Mang swing Mang Jen lai Mang fang.sadau fang Mang tu myam Chong Mang anyetbishi man azwo fang Eastern Mediterranean University Mang Cyprus.
egczc1spb84q7t5m4hubcasdh4nhi8m
49887
49885
2026-09-05T14:27:33Z
Byenyet
3079
/* */
49887
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Rahama Sadau/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Rahama Sadau/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Rahama Sadau/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Rahama Sadau/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Rahama Sadau/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Rahama Sadau/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
''Rahama Ibrahim Sadau ''(pronunciationⓘ born 7 December 1993) is a Nigerian actress and filmmaker. She rose to prominence in late 2013 after joining the Kannywood film industry with her debut in the movie Gani ga Wane.[1]
Rahama Ibrahim Sadau byin atuk anatat dacamba alya swag anatat Mang akubunyung ma tat anab Wu yet atu huhwuk asa shya Mang anyiat Nyan huhwuk.Anab Wu sa shi nbiyang shi datyak alya swag fiyang Mang swag ma tat nang gun shya nwo Ali Nyan huhwuk Kano man hwuk an gyai "Di nun di ayin"
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
She received the Best Actress (Kannywood) award at the City People Entertainment Awards in both 2014 and 2015.[4][5] In 2015, she was named Best African Actress at the 19th African Film Awards organized by African Voice.[6][7] In 2017, she was listed among the top ten hottest female Nigerian celebrities, reportedly becoming the first Hausa-language film actress to achieve that distinction.[8][9][10][11][12]
Anab Wu shya alama shi Mang dyep anyet anyet nyi huhwuk kano ma vwo chechet .
Mang alya swagfiyang Manng swag ma nai.mang alya swagfiyang mang swag ma fwon a sa shya dydyep San anab a lan Mang huhwuk Mang swag ma mwah dyep Mang Ali nwag dyep huhwuk afrika
Ma lya swagfiyang Mang swag ma natat alyot kuka shya nwo Mang Anab ba yet a lan Ani ma li nyi huhwuk Najiriya.Sheda hya nya guwa net abab anyet Mali nya huhwuk kpat ashya nwo an lan ani
Sadau was born and raised in Kaduna State, where she took part in dance competitions during her childhood and school years.[13][7] Sadau studied Human Resource Management at school of Business and Finance of Eastern Mediterranean University in Northern Cyprus.[14]
Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱
Sadau yet bin Mang lai Kaduna,a man a nyi gasa Mang swing Mang Jen lai Mang fang.sadau fang Mang tu myam Chong Mang anyetbishi man azwo fang Eastern Mediterranean University Mang Cyprus.
iz5xe60vo6x4d5fw6nfe86xiglazpij
Udwak Isong
0
7954
49696
2026-09-05T12:13:07Z
Kambai Akau
15
N khwuk wat fai.
49696
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' {{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|listen|help=no}} yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
83wya9btb6jdhsk5upr1qqk3r13r8du
49701
49696
2026-09-05T12:23:45Z
Kambai Akau
15
49701
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' {{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|listen|help=no}} yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
n7nf7av7m74qi2etl78lbtpsmrarlsk
49703
49701
2026-09-05T12:31:00Z
Kambai Akau
15
49703
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' {{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|listen|help=no}} yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng a̱lyem Roshya hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
9msyjwpxf2m9n4fnrqefb1xim58fm0z
49707
49703
2026-09-05T12:41:15Z
Kambai Akau
15
/* Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ */
49707
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' {{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|listen|help=no}} yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng a̱lyem Roshya hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
c480ova0uf859i1g5na9fd40bu38seo
49708
49707
2026-09-05T12:42:46Z
Kambai Akau
15
49708
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng a̱lyem Roshya hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
3roo53oxlamrwnfanwqxsr0pnow5r8u
49739
49708
2026-09-05T12:58:19Z
Kambai Akau
15
/* Ta̱m */
49739
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng a̱lyem Roshya hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Balyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
0b64tui5f6xh6chsv4uk44unzj3kg77
49761
49739
2026-09-05T13:11:59Z
Kambai Akau
15
/* Myiam */
49761
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng a̱lyem Roshya hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Balyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
2cem5hwp81yoetaougmjnfhn83fy5pp
49768
49761
2026-09-05T13:17:48Z
Kambai Akau
15
/* Fuut cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet */
49768
wikitext
text/x-wiki
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng a̱lyem Roshya hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Balyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
n3g7mm4vouyc7i7i2ksshw8qlhxkn2p
49810
49768
2026-09-05T13:48:46Z
Kambai Akau
15
49810
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Balyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet swuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
5xs8i8ez03w2l0esddu0zs863ogf6b4
49817
49810
2026-09-05T13:53:03Z
Kambai Akau
15
/* A̱ka̱fwuop-nta */
49817
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Balyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
dy30ofst92nx6qdm0jujqse9q2tlvwx
49820
49817
2026-09-05T13:53:50Z
Kambai Akau
15
/* A̱ka̱fwuop-nta */
49820
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Balyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱kwak a̱son nta̱m Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
4yuysckvx4ccx16ybrru882cw5f04a1
49821
49820
2026-09-05T13:54:17Z
Kambai Akau
15
/* A̱ka̱fwuop-nta */
49821
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Balyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son nta̱m Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
o4g66wm69lbwti7p17he4qt7zzf2auf
49840
49821
2026-09-05T14:01:01Z
Kambai Akau
15
/* Myiam */
49840
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱kurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Ba̱lyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son nta̱m Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
oup11zl0jzngzt1htoz371al0t2uj84
49843
49840
2026-09-05T14:03:06Z
Kambai Akau
15
/* Ta̱m */
49843
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱nkurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Ba̱lyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances''(2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son nta̱m Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
dzc73hrkzi91wiyxllu54lv7jdulr90
49844
49843
2026-09-05T14:05:20Z
Kambai Akau
15
/* Fimogi̱rafi */
49844
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱nkurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Ba̱lyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances'' (2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo hu
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son nta̱m Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
l4ytmodo7zlaoaeglj0029bu9ampug7
49848
49844
2026-09-05T14:07:20Z
Kambai Akau
15
/* A̱ka̱fwuop-nta */
49848
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱nkurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Ba̱lyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances'' (2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo hu
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son nta̱m Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
j2pq6fm9nozmqohavjogyjse5oytbfq
49865
49848
2026-09-05T14:14:56Z
Kambai Akau
15
49865
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Udwak Isong/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Udwak Isong/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Udwak Isong/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Udwak Isong/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Udwak Isong/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Udwak Isong/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Udwak Isong Ogwamanam''' ({{Audio|Ig-Uduak Isong Oguamanam.ogg|fa̱k|help=no}}) yet a̱tyulyuut-nkhang, a̱tyujhyifim, ma̱ng a̱tyumumwang-a̱bwuanng Naijeriya wa<ref>{{Cite news |date=13 Zwat Tsat 2022 |title=My new film to provoke conversations on gender roles –Uduak Isong |url=https://punchng.com/my-new-film-to-provoke-conversations-on-gender-roles-uduak-isong/ |access-date=1 August 2022 |newspaper=The Punch|language=en-US}}</ref> a̱ swan mi̱ [[Legwot]], Naijeriya. A̱lyiak á̱niet lyen nggu mat a̱yaafim tyeimai nggu bani ''Okon Lagos'' (2011) ma̱ng si̱ khwi lyilyim hu ''Okon Goes To School'' (2013), ''Lost In London'' (2017), ma̱ng ''Desperate Housegirls'' (2015). ''Falling'' (2015) wa yet a̱son fim Isong Ogwamanam tafa ka̱mpa̱ni jhyi fim a̱pyia̱ nggu ji, Closer Pictures, ji̱ shyia̱ mi̱ [[Legwot]], Naijeriya a̱ni.
==Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱==
A̱yang-a̱li Ogwamanam neet ma̱ [[A̱byin A̱kwa Ibom]] kya, fam A̱tak-A̱tak [[Naijeriya]]. A̱ ku nyeang Cidi Ogwamanam, a̱ yet a̱bwok-á̱niet a̱ni. A̱na̱nyiuk-a̱nap nggu wu wa yet a̱kwak a̱son fim ma̱ng a̱tyujhyi fim Nollywood wu, [[Emem Isong]] Misodi. Isong Ogwamanam ku fang ''Communication Arts'' ma̱ng [[Roshya (a̱lyem)|a̱lyem Roshya]] hwa mi̱ Yunuvasi̱ti Ibadan, [[Ibadan]], Naijeriya.
A̱ shyia̱ di̱gi̱ri masi̱ta nggu ji mi̱ ''New Media'' ma̱ng ''Society'' mi̱ Yunuvasi̱ti Leicester. A̱ bu byia̱ Di̱pi̱loma mi̱ [[Fi̱ransa (a̱lyem)|Fi̱ransa]] neet mi̱ Alliance Française, [[Legwot]], Naijeriya.<ref name=":0" />
==Ta̱m==
A̱son ta̱m A̱yang-a̱li Ogwamanam ku yet mi̱ kyai tyong a̱ka̱man-tswam hu hwa nang a̱tyusaai-á̱niet ma̱ a̱man-tswam nang gu ku nyia̱ ba̱ng si̱ tat ndyia̱ a̱feang a̱ni. A̱ si̱ bu nyia̱ ta̱m mi̱ kaswuo a̱ka̱nkurum ma̱ng sot-nta̱m telekom ji.<ref name=":0">{{Cite news |date=4 Zwat Sweang 2015 |title="17 Things You Didn't Know About Uduak Isong Oguamanam" |work=Wet in Happen |url=https://www.wetinhappen.com.ng/17-things-you-didnt-know-about-uduak-isong-oguamanam/ |access-date=5 February 2018}}</ref> Ogwamanam ku tsa lyuut nkhang ma̱ng bubwom-kuku. A̱ si̱ nwuo nyian fim "nang ku li nggu a ngyei kyang ku saat a̱ swak a̱ni hwa hu".<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=30 Zwat A̱taa 2015 |title="Filmmaker, Uduak Steps Out With Falling" |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/filmmaker-uduak-steps-out-solo-with-falling-2/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref> Á̱ ku jhyi a̱son a̱yaafim nggu ba mi̱ ''Royal Arts Academy'' wa, mi̱ [[Legwot]], nang a̱na̱nyiuk-a̱nap nggu, Emem Isong Misodi, wa byia̱.
A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱si̱ kpaat ''Closer Pictures'', mi̱ Legwot. ''Falling'' wa si̱ yet a̱son fim ka nang á̱ jhyi mi̱ Closer Pictures. ''Falling'' bwoi nkhang cat ma̱ng lyiai-a̱niet wa.<ref>{{Cite news |last=Salihu |first=Ejura |date=17 Zwat A̱kubunyiung 2015 |title="Falling To Premiere On the 18th Of September." |url=https://www.connectnigeria.com |access-date=5 Zwat Sweang 2018}}</ref> Bojet fim ''Falling'' ji ku yet [[Nera]] milyon 10 wa.
Ma̱ a̱lyia̱ 2010, A̱yang-a̱li Ogwamanam si̱ tsa kwak a̱son mi̱ fim wu á̱ ngyei ''To Live Again'' a̱ni. Nkhang na ku neet a̱kum nkhang nggu kya nang magazin Farafina mi̱ Legwot ku shei a̱ni.<ref name=":0" />
==Myiam==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ku cong a̱ka̱tung tyiet ma̱ng myiam nkyang na̱ kwon kyang ma̱ng fim a̱ni. A̱ ku nat ''Berlinale Talent Campus'', ma̱ a̱keang [[Ba̱lyin]], [[Jami̱ni]] mat nkhang nggu na nang gu ku lyuut nang á̱ ngyei ''Unfinished Business'' a̱ni.
Ma̱ a̱lyia̱ 2012, ''British Council'', Naijeriya, si̱ khai Isong Ogwamanam a̱ nat ma̱ a̱tung tung-mbwak swanta si̱ [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok]]-[[Naijeriya]] ka, mi̱ [[London]], [[Nggi̱lan]].<ref name=":0" />
A̱ si̱ bu cong a̱yaawokshop mi̱ Raindance ma̱ a̱byin [[Muna̱pyia̱ A̱byintyok|MA̱]] ka.
==Zá̱nang==
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, á̱ nwuak A̱yang-a̱li Ogwamanam za̱nang ''Commonwealth Short Story''.
==Fuut a̱di̱dam cat-a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng nta̱m sot-á̱niet==
A̱yang-a̱li Ogwamanam ni̱ kwan nkyang na na̱ nwai yet a̱ni bah mi̱ sot-á̱niet ji mi̱ nta̱m nggu na. Ta̱m ntsa nggu hu, ''To Live Again'', kwan ma̱ng tyei á̱niet ba̱ byia̱ zwan HIV nsum a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 2012, a̱ si̱ tung bwak lyuut a̱ si̱ bu jhyi fim ''Kokomma'' hu á̱ kwan nyian a̱ka̱neam a̱ka̱nian wam. Fim nggu wu, ''Fine Girl'' (2016), yet nkhang fing-nggwoneam ghyang nia, a̱nyan wa bwuak a̱ nwuo ta̱m kham mat ku san a̱tyia̱ nhu wu a̱ kwi a̱ni.<ref>{{Cite news |last=Augoye |first=Jayne |date=20 Zwat Tswuon 2016 |title="Uduak Isong Out With Two Films." |url=http://punchng.com/uduak-isong-out-with-two-films/ |access-date=5 February 2018|newspaper=The Punch}}</ref>
A̱yang-a̱li Ogwamanam bu lyiat tazwa nkyang na na̱ kwon kyang ma̱ng Nollywood a̱ni. Mi̱ Zwat Sweang a̱lyia̱ 2018, a̱ ku nwuak á̱nietnjhyi fim nang nggu a̱ni a̱di̱dam nggu wu tazwa "kai á̱ghyang á̱niet a̱ ghwon ba̱ tang a̱di̱dyep mba"<ref>{{Cite news |date=23 Zwat Jhyiung 2018 |title="Learn some humility guys. Let others sing your praises" – Uduak Isong on Box Office Figures from Nollywood." |url=https://www.bellanaija.com/2018/01/raising-unrealistic-expectations-investors-uduak-isong-box-office-figures-nollywood/ |access-date=5 February 2018}}</ref> mi̱ di̱ shim shei nla̱mba nang a̱yin ku lyen a̱cucuk a̱ni bah mi̱ ''box office'' ji.
==Okon==
A̱yang-a̱li Ogwamanam wa ku bwuo a̱lyoot a̱tyunvwuo wu, Okon, a̱ ghwut ndyo ma̱ a̱son ce-fim nggu ka, ''Okon Lagos'' (2011). A̱tyunvwuo maat wu, Imeh Bishop Umoh, wa si̱ maat Okon wu. Á̱ mbyia̱ a̱yaafim á̱ghyang mi̱ ce-fim hu ma̱nang ''Okon Goes To School'' (2013). ''Lost In London'' (2017) wa yet si̱ ku yet fai hu a̱ swak mi̱ ce-fim hu, ku ya a̱son ma̱ng a̱cyiet fi̱k-a̱vwuo Okon ka mi̱ Legwot.<ref>{{Cite news |last=Husseini |first=Shaibu |date=8 Zwat Nyaai 2017 |title="Garlands for game changer, Uduak Oguamanam." |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-game-changer-uduak-isong-oguamanam/ |location=[[Legwot]], Naijeriya|access-date=5 Zwat Sweang 2018|newspaper=The Guardian}}</ref>
==Fimogi̱rafi==
''Okon Lagos'' (2011), ''Okon Goes to School (2013)'', ''Kokomma'' (2012)'', Lost In London'' (2017), ''Kiss and Tell'' (2011), ''Desperate House Girls'' (2015), ''Fine Girl'' (2016), ''It’s About Your husband'' (2016), ''American Boy'' (2017), ''Falling'' (2015), ''A Piece Of Flesh'' (2007), ''Holding Hope'' (2010), ''Stellar'' (2015), ''Unfinished Business'' (2007), ''Edikan'' (2009), ''Through The Fire'' & ''Entanglement'' (2009), ''Timeless Passion'' (2011), ''Bursting Out'' (2010), ''Troubled Waters'' (2017), ''I’ll Take My Chances'' (2011), ''Weekend Getaway'' (2012), ''Beyond Disability'' (2015), ''Champagne'' (2015), ''Dining With A Long Spoon'' (2014), ''On Bended Knees'' (2013), ''Stolen Tomorrow'' (2013), ''Mrs Somebody'' (2012), ''Forgetting June'' (2012), ''All That Glitters'' (2013), ''Misplaced'' (2013), ''Lonely Hearts'' (2013), ''Getting Over Him'' (2018), ''Apaye'' (2014), ''The Department'' (2015),
{| class="wikitable"
!A̱lyia̱
!A̱lyoot
!Kap mi̱ vwuo hu
|-
| rowspan="2" |2007
|''Unfinished Business''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''A Piece Of Flesh''
|-
| rowspan="3" |2009
|''Edikan''
|-
|''Entanglement''
|-
|''Through The Fire''
|-
| rowspan="2" |2010
|''Holding Hope''
|-
|''Bursting Out''
|-
| rowspan="4" |2011
|''Okon Lagos''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Kiss and Tell''
| rowspan="5" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''I'll Take My Chances''
''Spellbound''
|-
|''Timeless Passion''
|-
| rowspan="5" |2012
|''Mrs Somebody''
|-
|''Forgetting June''
|-
|''Kokomma''
| rowspan="2" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Weekend Getaway''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
| rowspan="6" |2013
|''Okon Goes To School''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''On Bended Knees''
| rowspan="7" |A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Stolen Tomorrow''
|-
|''All That Glitters''
''After the Proposal''
|-
|''Misplaced''
|-
|''Lonely Hearts''
|-
| rowspan="2" |2014
|''Apaye''
|-
|''Dining With A Long Spoon''
|-
| rowspan="6" |2015
|''Desperate House Girls''
|A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Champagne''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''The Department''
|A̱tyujhyi fim
|-
|''Beyond Disability''
|A̱tyulyuut nkhang
|-
|''Falling (film)''
| rowspan="4" |A̱tyulyuut nkhang/A̱tyujhyi fim
|-
|''Stellar''
|-
| rowspan="2" |2016
|''Fine Girl''
|-
|''It's About Your Husband''
|-
| rowspan="4" |2017
|''American Boy''
| rowspan="3" |A̱tyujhyi fim
|-
|''Lost In London''
|-
|''Troubled Waters''
|-
|''Cash Daddy''
|A̱tyulyuut/A̱tyujhyi fim
|-
|2018
|''Getting Over Him''
|A̱tyujhyi fim
|}
<ref>{{Cite web|url=https://www.talkafricanmovies.com|title=Uduak Isong|website=Talk African Movies}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
==A̱ka̱fwuop-nta==
* {{IMDb name|3743346}}
* {{official website|https://iamuduakisong.blogspot.ca/}}
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester]]
[[Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Ibadan]]
[[Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:A̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son nta̱m Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom]]
[[Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
tw7ilw1f47du1q0s3tjom6c9biibu9t
Sarah Reng Ochekpe
0
7955
49724
2026-09-05T12:52:17Z
Zichat Boman12
3083
Created page with "Ochekpe was born on October 4,Ochekpe anku bin ngu ma zwat swok 1961, malto ma̱̱ngthe family of Ali Reng Madugben in Foron, a district of Barikin Ladi Local government area of Plateau State. She had her first degree in political science from Ahmadu Bello University, then a master's degree in public administration from University of Jos. She also has post graduate qualifications from Aberdeen College of Commerce and Nigerian Institute of Journalism.<ref name="bio" />..."
49724
wikitext
text/x-wiki
Ochekpe was born on October 4,Ochekpe anku bin ngu ma zwat swok 1961, malto ma̱̱ngthe family of Ali Reng Madugben in Foron, a district of Barikin Ladi Local government area of Plateau State. She had her first degree in political science from Ahmadu Bello University, then a master's degree in public administration from University of Jos. She also has post graduate qualifications from Aberdeen College of Commerce and Nigerian Institute of Journalism.<ref name="bio" />
In 2024, Ochekpe completed a PhD in Gender Studies from the University of Jos. Specialising in masculinity and male dominance in Berom land
4e9gk7lxpqh5blpab3f0p8z2wvkus50
49729
49724
2026-09-05T12:53:49Z
Zichat Boman12
3083
/* */
49729
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe was born on October 4,Ochekpe anku bin ngu ma zwat swok 1961, malto ma̱̱ngthe family of Ali Reng Madugben in Foron, a district of Barikin Ladi Local government area of Plateau State. She had her first degree in political science from Ahmadu Bello University, then a master's degree in public administration from University of Jos. She also has post graduate qualifications from Aberdeen College of Commerce and Nigerian Institute of Journalism.<ref name="bio" />
In 2024, Ochekpe completed a PhD in Gender Studies from the University of Jos. Specialising in masculinity and male dominance in Berom land
l107elqdd383ipmctbykgwqyldoukwy
49750
49729
2026-09-05T13:07:43Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49750
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Comfot Amwe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Comfot Amwe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Comfot Amwe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Comfot Amwe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Comfot Amwe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Comfot Amwe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe was born on October 4,Ochekpe anku bin ngu ma zwat swok 1961, malto ma̱̱ngthe family of Ali Reng Madugben in Foron, a district of Barikin Ladi Local government area of Plateau State. She had her first degree in political science from Ahmadu Bello University, then a master's degree in public administration from University of Jos. She also has post graduate qualifications from Aberdeen College of Commerce and Nigerian Institute of Journalism.<ref name="bio" />
In 2024, Ochekpe completed a PhD in Gender Studies from the University of Jos. Specialising in masculinity and male dominance in Berom land
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
kbr1yt0fo3vb08bfccg3ep022r3ut6p
49847
49750
2026-09-05T14:07:19Z
Zichat Boman12
3083
/* */
49847
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sarah Reng Ochekpe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sarah Reng Ochekpe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sarah Reng Ochekpe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Sarah Reng Ochekpe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Sarah Reng Ochekpe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Sarah Reng Ochekpe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe 4,Ochekpe a ku byin ngu ma zwat swak ma lyia 1961, malto ma̱̱ng a̱li Ali Reng Madugben Foron, ma̱fam Barikin Ladi. swot agwanati si Plateau sitate ȧ̇bia ta̱ka̱da ntsa guhwu mang niet kwai nfwuo A̱hma̱du Bello yunuvasiti, a̱si byia̱ masta degeri ma̱ng public administration yunuvasit ma̱ng Jot.a̱ si bu byia satificat ma Aberdeen College a̱si Commerce nbyeang Nigerian Institute a̱si Journalism.<ref name="bio" />
In 2024, Ochekpe completed a PhD in Gender Studies from the University of Jos. Specialising in masculinity and male dominance in Berom land
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
9rprg9mhqka60fsdrqvrzm06jbdvwgj
49852
49847
2026-09-05T14:09:43Z
Zichat Boman12
3083
/* */
49852
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sarah Reng Ochekpe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sarah Reng Ochekpe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sarah Reng Ochekpe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Sarah Reng Ochekpe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Sarah Reng Ochekpe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Sarah Reng Ochekpe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe 4,Ochekpe a ku byin ngu ma zwat swak ma lyia 1961, malto ma̱̱ng a̱li Ali Reng Madugben Foron, ma̱fam Barikin Ladi. swot agwanati si Plateau sitate ȧ̇bia ta̱ka̱da ntsa guhwu mang niet kwai nfwuo A̱hma̱du Bello yunuvasiti, a̱si byia̱ masta degeri ma̱ng public administration yunuvasit ma̱ng Jot.a̱ si bu byia satificat ma Aberdeen College a̱si Commerce nbyeang Nigerian Institute a̱si Journalism.<ref name="bio" />
In 2024, Ochekpe completed a PhD in Gender Studies from the University of Jos. Specialising in masculinity and male dominance in Berom land
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk
di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
peuflwfjydr0gxt9jt1t9293sfoxrv0
49898
49852
2026-09-05T14:35:15Z
Zichat Boman12
3083
/* */
49898
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sarah Reng Ochekpe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sarah Reng Ochekpe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sarah Reng Ochekpe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Sarah Reng Ochekpe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Sarah Reng Ochekpe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Sarah Reng Ochekpe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe 4,Ochekpe a ku byin ngu ma zwat swak ma lyia 1961, malto ma̱̱ng a̱li Ali Reng Madugben Foron, ma̱fam Barikin Ladi. swot agwanati si Plateau sitate ȧ̇bia ta̱ka̱da ntsa guhwu mang niet kwai nfwuo A̱hma̱du Bello yunuvasiti, a̱si byia̱ masta degeri ma̱ng public administration yunuvasit ma̱ng Jot.a̱ si bu byia satificat ma Aberdeen College a̱si Commerce nbyeang Nigerian Institute a̱si Journalism.<ref name="bio" />
a̱ lyia 2024, Ochekpet si tya̱k yaa PhD ma̱ng fang li byin ma̱ng Yunuvasiti a̱ si Jat.atyu lyen ma̱ng a̱sam dominance ma̱ Berom abyin
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk
di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
r5luai5hf7frj57lcjz6chy2fqhfutx
49921
49898
2026-09-05T14:48:39Z
Zichat Boman12
3083
/* */
49921
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sarah Reng Ochekpe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sarah Reng Ochekpe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sarah Reng Ochekpe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Sarah Reng Ochekpe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Sarah Reng Ochekpe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Sarah Reng Ochekpe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe 4,Ochekpe a ku byin ngu ma zwat swak ma lyia 1961, malto ma̱̱ng a̱li Ali Reng Madugben Foron, ma̱fam Barikin Ladi. swot agwanati si Plateau sitate ȧ̇bia ta̱ka̱da ntsa guhwu mang niet kwai nfwuo A̱hma̱du Bello yunuvasiti, a̱si byia̱ masta degeri ma̱ng public administration yunuvasit ma̱ng Jot.a̱ si bu byia satificat ma Aberdeen College a̱si Commerce nbyeang Nigerian Institute a̱si Journalism.<ref name="bio" />
a̱ lyia 2024, Ochekpet si tya̱k yaa PhD ma̱ng fang li byin ma̱ng Yunuvasiti a̱ si Jat.atyu lyen ma̱ng a̱sam dominance ma̱ Berom abyin
==Swat a̱pyia̱ nggu ==
She is married to Professor Nelson Ochekpe from [[Otukpo]] Local Government in [[Benue State]]. He is a professor of pharmaceutical chemistry and deputy vice chancellor<ref>{{Cite web|url=http://www.unijos.edu.ng/node/166|title=University of Jos – Governing Council {{!}} University of Jos|website=www.unijos.edu.ng|language=en|access-date=2018-11-07}}</ref> at the [[University of Jos]].
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk
di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
gzs9165qawv8o68tvnzo771wr5990ux
49945
49921
2026-09-05T15:04:20Z
Zichat Boman12
3083
/* Swat a̱pyia̱ nggu */
49945
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sarah Reng Ochekpe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sarah Reng Ochekpe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sarah Reng Ochekpe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Sarah Reng Ochekpe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Sarah Reng Ochekpe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Sarah Reng Ochekpe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe 4,Ochekpe a ku byin ngu ma zwat swak ma lyia 1961, malto ma̱̱ng a̱li Ali Reng Madugben Foron, ma̱fam Barikin Ladi. swot agwanati si Plateau sitate ȧ̇bia ta̱ka̱da ntsa guhwu mang niet kwai nfwuo A̱hma̱du Bello yunuvasiti, a̱si byia̱ masta degeri ma̱ng public administration yunuvasit ma̱ng Jot.a̱ si bu byia satificat ma Aberdeen College a̱si Commerce nbyeang Nigerian Institute a̱si Journalism.<ref name="bio" />
a̱ lyia 2024, Ochekpet si tya̱k yaa PhD ma̱ng fang li byin ma̱ng Yunuvasiti a̱ si Jat.atyu lyen ma̱ng a̱sam dominance ma̱ Berom abyin
==Swat a̱pyia̱ nggu ==
A̱nyeang Professor Nelson Ochekpe mang [[Otukpo]] Local Government in [[Benue State]].a̱tyok gu wu yet professor a si pharmaceutical chemistry and deputy vice chancellor<ref>{{Cite web|url=http://www.unijos.edu.ng/node/166|title=University of Jos – Governing Council {{!}} University of Jos|website=www.unijos.edu.ng|language=en|access-date=2018-11-07}}</ref> at the [[University of Jos]].
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk
di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
k85z2iz5z4rgnsvaiorrvgaxqttkf5c
49975
49945
2026-09-05T15:41:13Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49975
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sarah Reng Ochekpe/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sarah Reng Ochekpe/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sarah Reng Ochekpe/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Sarah Reng Ochekpe/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Sarah Reng Ochekpe/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Sarah Reng Ochekpe/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Ochekpe 4,Ochekpe a ku byin ngu ma zwat swak ma lyia 1961, malto ma̱̱ng a̱li Ali Reng Madugben Foron, ma̱fam Barikin Ladi. swot agwanati si Plateau sitate ȧ̇bia ta̱ka̱da ntsa guhwu mang niet kwai nfwuo A̱hma̱du Bello yunuvasiti, a̱si byia̱ masta degeri ma̱ng public administration yunuvasit ma̱ng Jot.a̱ si bu byia satificat ma Aberdeen College a̱si Commerce nbyeang Nigerian Institute a̱si Journalism.<ref name="bio" />
a̱ lyia 2024, Ochekpet si tya̱k yaa PhD ma̱ng fang li byin ma̱ng Yunuvasiti a̱ si Jat.atyu lyen ma̱ng a̱sam dominance ma̱ Berom abyin
==Swat a̱pyia̱ nggu ==
A̱nyeang Professor Nelson Ochekpe mang [[Otukpo]] Local Government in [[Benue State]].a̱tyok gu wu yet professor a si pharmaceutical chemistry and deputy vice chancellor<ref>{{Cite web|url=http://www.unijos.edu.ng/node/166|title=University of Jos – Governing Council {{!}} University of Jos|website=www.unijos.edu.ng|language=en|access-date=2018-11-07}}</ref> at the [[University of Jos]].
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk
di̱n Tyap]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
==A̱ya̱fang==
gn0wdtgujjsyzl9549tpexn134iwa71
Ta̱mpi̱let:A̱lyoot IMDb
10
7956
49770
2026-09-05T13:18:44Z
Kambai Akau
15
N khwuk wat fai.
49770
wikitext
text/x-wiki
[https://www.imdb.com/{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}
| name/{{#if:{{#invoke:ustring|match|1={{{1|{{{id}}}}}}|2=^nm}}
| {{Trim|{{{1|{{{id}}}}}}}}/
| nm{{padleft:{{{1|{{{id}}}}}}|7}}/
}}
| {{#if: {{#property:P345}}
| name/{{First word|1={{#property:P345}}|sep=,}}/
| find?q={{urlencode:{{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}}}&s=nm
}}
}}{{#if: {{{1|}}} {{{id|}}} {{#property:P345}} | {{#switch: {{lc:{{{section|}}}}}
| award | awards = awards Awards for | biography | bio = bio Biography for
}}}} {{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}] at [[IMDb (identifier)|IMDb]]<includeonly>{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}{{#property:P345}}
| {{Edit at Wikidata|pid=P345|nbsp=yes|{{{1|{{{id|}}}}}}}}
| {{Main other|[[Category:IMDb name with no id set]]}}
}}{{#switch:{{#invoke:string2|matchAny|^nm.........|^nm.......|nm|.........|source={{{1|{{{id}}}}}}|plain=false}}
| 1 | 3 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID starting with ''nm'' should be followed by seven or eight digits, such as ''nm0000567'' or ''nm12345678''}}
| 4 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID should not contain more than eight digits}}
}}</includeonly><!-- Tracking categories
-->{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{Main other|[[Category:Pages using IMDb name with unknown parameters|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview=Page using [[Template:IMDb name]] with unknown parameter "_VALUE_"|showblankpositional=1| 1 | 2 | id | name | section }}<!--
--><noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
fgvsrutmimxr5eeuc3oq971b1fzz2qy
49801
49770
2026-09-05T13:44:44Z
Kambai Akau
15
49801
wikitext
text/x-wiki
[https://www.imdb.com/{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}
| name/{{#if:{{#invoke:ustring|match|1={{{1|{{{id}}}}}}|2=^nm}}
| {{Trim|{{{1|{{{id}}}}}}}}/
| nm{{padleft:{{{1|{{{id}}}}}}|7}}/
}}
| {{#if: {{#property:P345}}
| name/{{First word|1={{#property:P345}}|sep=,}}/
| find?q={{urlencode:{{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}}}&s=nm
}}
}}{{#if: {{{1|}}} {{{id|}}} {{#property:P345}} | {{#switch: {{lc:{{{section|}}}}}
| za̱nang | awards = awards Awards for | nkhang shyicet | bio = bio Biography for
}}}} {{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}] mi̱ [[IMDb]]<includeonly>{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}{{#property:P345}}
| {{Edit at Wikidata|pid=P345|nbsp=yes|{{{1|{{{id|}}}}}}}}
| {{Main other|[[Sa:A̱lyoot IMDb di̱ mi̱n ce la̱mba id]]}}
}}{{#switch:{{#invoke:string2|matchAny|^nm.........|^nm.......|nm|.........|source={{{1|{{{id}}}}}}|plain=false}}
| 1 | 3 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID starting with ''nm'' should be followed by seven or eight digits, such as ''nm0000567'' or ''nm12345678''}}
| 4 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID should not contain more than eight digits}}
}}</includeonly><!-- Tracking categories
-->{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{Main other|[[Category:Pages using IMDb name with unknown parameters|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview=Page using [[Template:IMDb name]] with unknown parameter "_VALUE_"|showblankpositional=1| 1 | 2 | id | name | section }}<!--
--><noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
gel82vnwmevgxyzft7ryw008bxo7p72
49803
49801
2026-09-05T13:45:00Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Ta̱mpi̱let:IMDb name]] nat [[Ta̱mpi̱let:A̱lyoot IMDb]]
49801
wikitext
text/x-wiki
[https://www.imdb.com/{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}
| name/{{#if:{{#invoke:ustring|match|1={{{1|{{{id}}}}}}|2=^nm}}
| {{Trim|{{{1|{{{id}}}}}}}}/
| nm{{padleft:{{{1|{{{id}}}}}}|7}}/
}}
| {{#if: {{#property:P345}}
| name/{{First word|1={{#property:P345}}|sep=,}}/
| find?q={{urlencode:{{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}}}&s=nm
}}
}}{{#if: {{{1|}}} {{{id|}}} {{#property:P345}} | {{#switch: {{lc:{{{section|}}}}}
| za̱nang | awards = awards Awards for | nkhang shyicet | bio = bio Biography for
}}}} {{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}] mi̱ [[IMDb]]<includeonly>{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}{{#property:P345}}
| {{Edit at Wikidata|pid=P345|nbsp=yes|{{{1|{{{id|}}}}}}}}
| {{Main other|[[Sa:A̱lyoot IMDb di̱ mi̱n ce la̱mba id]]}}
}}{{#switch:{{#invoke:string2|matchAny|^nm.........|^nm.......|nm|.........|source={{{1|{{{id}}}}}}|plain=false}}
| 1 | 3 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID starting with ''nm'' should be followed by seven or eight digits, such as ''nm0000567'' or ''nm12345678''}}
| 4 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID should not contain more than eight digits}}
}}</includeonly><!-- Tracking categories
-->{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{Main other|[[Category:Pages using IMDb name with unknown parameters|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview=Page using [[Template:IMDb name]] with unknown parameter "_VALUE_"|showblankpositional=1| 1 | 2 | id | name | section }}<!--
--><noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
gel82vnwmevgxyzft7ryw008bxo7p72
49807
49803
2026-09-05T13:45:28Z
Kambai Akau
15
49807
wikitext
text/x-wiki
[https://www.imdb.com/{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}
| name/{{#if:{{#invoke:ustring|match|1={{{1|{{{id}}}}}}|2=^nm}}
| {{Trim|{{{1|{{{id}}}}}}}}/
| nm{{padleft:{{{1|{{{id}}}}}}|7}}/
}}
| {{#if: {{#property:P345}}
| name/{{First word|1={{#property:P345}}|sep=,}}/
| find?q={{urlencode:{{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}}}&s=nm
}}
}}{{#if: {{{1|}}} {{{id|}}} {{#property:P345}} | {{#switch: {{lc:{{{section|}}}}}
| za̱nang | awards = awards Awards for | nkhang shyicet | bio = bio Biography for
}}}} {{#if: {{{2|{{{name|}}}}}}
| {{{2|{{{name}}}}}}
| {{PAGENAMEBASE}}
}}] ka mi̱ [[IMDb]]<includeonly>{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}}{{#property:P345}}
| {{Edit at Wikidata|pid=P345|nbsp=yes|{{{1|{{{id|}}}}}}}}
| {{Main other|[[Sa:A̱lyoot IMDb di̱ mi̱n ce la̱mba id]]}}
}}{{#switch:{{#invoke:string2|matchAny|^nm.........|^nm.......|nm|.........|source={{{1|{{{id}}}}}}|plain=false}}
| 1 | 3 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID starting with ''nm'' should be followed by seven or eight digits, such as ''nm0000567'' or ''nm12345678''}}
| 4 = {{Main other|[[Category:IMDb template with invalid id set]]}}{{Preview warning|IMDb ID should not contain more than eight digits}}
}}</includeonly><!-- Tracking categories
-->{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{Main other|[[Category:Pages using IMDb name with unknown parameters|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview=Page using [[Template:IMDb name]] with unknown parameter "_VALUE_"|showblankpositional=1| 1 | 2 | id | name | section }}<!--
--><noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
nmgjrd2d79o9t76i2k8qdqh2cewecyy
IMDb
0
7957
49779
2026-09-05T13:29:40Z
Kambai Akau
15
Created page with "'''IMDb''', gbangbang á̱ ku ngyei '''Internet Movie Database''' a̱ni, yet a̱tyindeita a̱zalang a̱lyiat kya ka̱ byia̱ a̱meang ma̱ng a̱yaafim, nce-fim televishyon, a̱yaa-''podcast'', nvwuo ghwughwu-a̱guguut, mbeang shei nkyangmami a̱zalang – nang á̱nietnvwuo maat, á̱nietnjhyi fim ma̱ng nkhang shyicet á̱niet, ta̱gyit-a̱lyiat, ''trivia'', tak ti̱tak, ma̱ng nwuan-a̱ka̱feang á̱niet-cat ma̱ng cyui-a̱lyiat. Mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱..."
49779
wikitext
text/x-wiki
'''IMDb''', gbangbang á̱ ku ngyei '''Internet Movie Database''' a̱ni, yet a̱tyindeita a̱zalang a̱lyiat kya ka̱ byia̱ a̱meang ma̱ng a̱yaafim, nce-fim televishyon, a̱yaa-''podcast'', nvwuo ghwughwu-a̱guguut, mbeang shei nkyangmami a̱zalang – nang á̱nietnvwuo maat, á̱nietnjhyi fim ma̱ng nkhang shyicet á̱niet, ta̱gyit-a̱lyiat, ''trivia'', tak ti̱tak, ma̱ng nwuan-a̱ka̱feang á̱niet-cat ma̱ng cyui-a̱lyiat. Mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025, á̱ tak IMDb nang 40 mi̱ a̱ka̱ma̱ntei á̱ cong ndyo a̱ swak a̱ni mi̱ swanta hu ma̱ng 35 ma̱ A~byin Badundung A̱merika ka.<ref>{{Cite web |title=IMDb {{!}} History, Features, & Facts |url=https://www.britannica.com/topic/IMDb |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20201102104438/https://www.britannica.com/topic/IMDb |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2, 2020 |access-date=Zwat Swak 27, 2020 |website=Encyclopædia Britannica |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Top websites |url=https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231219181830/https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 19, 2023 |access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 18, 2023 |website=Semrush}}</ref>
A̱tyindeita ka byia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng lyulyoot milyon 25.9, ma̱ng nkhang tazwa á̱niet 14.8 mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025.<ref name="stats 2022.12"/><ref>{{Cite web |title=Advanced search |url=https://www.imdb.com/search/ |access-date=2025-10-18 |website=IMDb |language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap]]
duxzvqf5eafip7x4jw4v4qtdjt4pjcz
49780
49779
2026-09-05T13:30:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[IMDb (identifier)]] nat [[IMDb]]
49779
wikitext
text/x-wiki
'''IMDb''', gbangbang á̱ ku ngyei '''Internet Movie Database''' a̱ni, yet a̱tyindeita a̱zalang a̱lyiat kya ka̱ byia̱ a̱meang ma̱ng a̱yaafim, nce-fim televishyon, a̱yaa-''podcast'', nvwuo ghwughwu-a̱guguut, mbeang shei nkyangmami a̱zalang – nang á̱nietnvwuo maat, á̱nietnjhyi fim ma̱ng nkhang shyicet á̱niet, ta̱gyit-a̱lyiat, ''trivia'', tak ti̱tak, ma̱ng nwuan-a̱ka̱feang á̱niet-cat ma̱ng cyui-a̱lyiat. Mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025, á̱ tak IMDb nang 40 mi̱ a̱ka̱ma̱ntei á̱ cong ndyo a̱ swak a̱ni mi̱ swanta hu ma̱ng 35 ma̱ A~byin Badundung A̱merika ka.<ref>{{Cite web |title=IMDb {{!}} History, Features, & Facts |url=https://www.britannica.com/topic/IMDb |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20201102104438/https://www.britannica.com/topic/IMDb |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2, 2020 |access-date=Zwat Swak 27, 2020 |website=Encyclopædia Britannica |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Top websites |url=https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231219181830/https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 19, 2023 |access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 18, 2023 |website=Semrush}}</ref>
A̱tyindeita ka byia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng lyulyoot milyon 25.9, ma̱ng nkhang tazwa á̱niet 14.8 mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025.<ref name="stats 2022.12"/><ref>{{Cite web |title=Advanced search |url=https://www.imdb.com/search/ |access-date=2025-10-18 |website=IMDb |language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap]]
duxzvqf5eafip7x4jw4v4qtdjt4pjcz
49790
49780
2026-09-05T13:35:48Z
Kambai Akau
15
49790
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''IMDb''', gbangbang á̱ ku ngyei '''Internet Movie Database''' a̱ni, yet a̱tyindeita a̱zalang a̱lyiat kya ka̱ byia̱ a̱meang ma̱ng a̱yaafim, nce-fim televishyon, a̱yaa-''podcast'', nvwuo ghwughwu-a̱guguut, mbeang shei nkyangmami a̱zalang – nang á̱nietnvwuo maat, á̱nietnjhyi fim ma̱ng nkhang shyicet á̱niet, ta̱gyit-a̱lyiat, ''trivia'', tak ti̱tak, ma̱ng nwuan-a̱ka̱feang á̱niet-cat ma̱ng cyui-a̱lyiat. Mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025, á̱ tak IMDb nang 40 mi̱ a̱ka̱ma̱ntei á̱ cong ndyo a̱ swak a̱ni mi̱ swanta hu ma̱ng 35 ma̱ A̱byin Badundung A̱merika ka.<ref>{{Cite web |title=IMDb {{!}} History, Features, & Facts |url=https://www.britannica.com/topic/IMDb |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20201102104438/https://www.britannica.com/topic/IMDb |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2, 2020 |access-date=Zwat Swak 27, 2020 |website=Encyclopædia Britannica |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Top websites |url=https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231219181830/https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 19, 2023 |access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 18, 2023 |website=Semrush}}</ref>
A̱tyindeita ka byia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng lyulyoot milyon 25.9, ma̱ng nkhang tazwa á̱niet 14.8 mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025.<ref name="stats 2022.12"/><ref>{{Cite web |title=Advanced search |url=https://www.imdb.com/search/ |access-date=2025-10-18 |website=IMDb |language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap]]
b3e31lqyumzkzsu9wmr5vsvk32mzmq9
49792
49790
2026-09-05T13:37:02Z
Kambai Akau
15
49792
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[IMDb/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[IMDb/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[IMDb/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[IMDb/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[IMDb/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[IMDb/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''IMDb''', gbangbang á̱ ku ngyei '''Internet Movie Database''' a̱ni, yet a̱tyindeita a̱zalang a̱lyiat kya ka̱ byia̱ a̱meang ma̱ng a̱yaafim, nce-fim televishyon, a̱yaa-''podcast'', nvwuo ghwughwu-a̱guguut, mbeang shei nkyangmami a̱zalang – nang á̱nietnvwuo maat, á̱nietnjhyi fim ma̱ng nkhang shyicet á̱niet, ta̱gyit-a̱lyiat, ''trivia'', tak ti̱tak, ma̱ng nwuan-a̱ka̱feang á̱niet-cat ma̱ng cyui-a̱lyiat. Mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025, á̱ tak IMDb nang 40 mi̱ a̱ka̱ma̱ntei á̱ cong ndyo a̱ swak a̱ni mi̱ swanta hu ma̱ng 35 ma̱ [[A̱byin Badundung A̱merika]] ka.<ref>{{Cite web |title=IMDb {{!}} History, Features, & Facts |url=https://www.britannica.com/topic/IMDb |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20201102104438/https://www.britannica.com/topic/IMDb |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2, 2020 |access-date=Zwat Swak 27, 2020 |website=Encyclopædia Britannica |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Top websites |url=https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231219181830/https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 19, 2023 |access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 18, 2023 |website=Semrush}}</ref>
A̱tyindeita ka byia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng lyulyoot milyon 25.9, ma̱ng nkhang tazwa á̱niet 14.8 mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025.<ref name="stats 2022.12"/><ref>{{Cite web |title=Advanced search |url=https://www.imdb.com/search/ |access-date=2025-10-18 |website=IMDb |language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan A̱yaati̱kut 200 á̱si̱ A̱nyiuk di̱n Tyap]]
baas6fqygu20qz8aolgitqf6azcg2xg
49793
49792
2026-09-05T13:37:45Z
Kambai Akau
15
/* A̱ya̱fang */
49793
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[IMDb/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[IMDb/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[IMDb/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[IMDb/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[IMDb/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[IMDb/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''IMDb''', gbangbang á̱ ku ngyei '''Internet Movie Database''' a̱ni, yet a̱tyindeita a̱zalang a̱lyiat kya ka̱ byia̱ a̱meang ma̱ng a̱yaafim, nce-fim televishyon, a̱yaa-''podcast'', nvwuo ghwughwu-a̱guguut, mbeang shei nkyangmami a̱zalang – nang á̱nietnvwuo maat, á̱nietnjhyi fim ma̱ng nkhang shyicet á̱niet, ta̱gyit-a̱lyiat, ''trivia'', tak ti̱tak, ma̱ng nwuan-a̱ka̱feang á̱niet-cat ma̱ng cyui-a̱lyiat. Mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025, á̱ tak IMDb nang 40 mi̱ a̱ka̱ma̱ntei á̱ cong ndyo a̱ swak a̱ni mi̱ swanta hu ma̱ng 35 ma̱ [[A̱byin Badundung A̱merika]] ka.<ref>{{Cite web |title=IMDb {{!}} History, Features, & Facts |url=https://www.britannica.com/topic/IMDb |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20201102104438/https://www.britannica.com/topic/IMDb |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2, 2020 |access-date=Zwat Swak 27, 2020 |website=Encyclopædia Britannica |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Top websites |url=https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231219181830/https://www.semrush.com/trending-websites/global/all |archive-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 19, 2023 |access-date=Zwat Swak ma̱ng Sweang 18, 2023 |website=Semrush}}</ref>
A̱tyindeita ka byia̱ kpa̱mkpaan ma̱ng lyulyoot milyon 25.9, ma̱ng nkhang tazwa á̱niet 14.8 mi̱ di̱ Zwat A̱kubunyiung a̱lyia̱ 2025.<ref name="stats 2022.12"/><ref>{{Cite web |title=Advanced search |url=https://www.imdb.com/search/ |access-date=2025-10-18 |website=IMDb |language=en-US}}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
plpcid2a0az8jfivc2j5s3iao0cq5za
IMDb (identifier)
0
7958
49781
2026-09-05T13:30:11Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[IMDb (identifier)]] nat [[IMDb]]
49781
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[IMDb]]
nhmvfjzv53kon2pt9jmh9rnzzpj4k5r
Folorunso Alakija
0
7959
49782
2026-09-05T13:30:45Z
Holiness Istifanus
2354
Created page with "[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; born 15 July 1951) is a Nigerian businesswoman and philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{..."
49782
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; born 15 July 1951) is a Nigerian businesswoman and philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> She is the group managing director of the Rose of Sharon Group and executive vice chairman of Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
4ia9spnr2k6xarvh6fqmaeq0291d9oq
49785
49782
2026-09-05T13:31:33Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49785
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; born 15 July 1951) is a Nigerian businesswoman and philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> She is the group managing director of the Rose of Sharon Group and executive vice chairman of Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
==A̱ya̱fang==
r0z8b814u3nxrqtox24b2618mft4viq
49788
49785
2026-09-05T13:33:58Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49788
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; born 15 July 1951) is a Nigerian businesswoman and philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> She is the group managing director of the Rose of Sharon Group and executive vice chairman of Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Early life==
Alakija was born into a [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: From a Middle Class Home to becoming Nigeria's richest woman|website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> on 15 July 1951. Her father, Chief L.A. Ogbara, had 8 wives and 52 children,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> and Folorunso's mother was his [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> She is from the [[Yoruba people|Yoruba]] ethnicity of south-western Nigeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
At the young age, Folorunso Alakija travelled to the United Kingdom, where she began her primary education at Dinorben School for Girls in Wales before later returning to Nigeria for her secondary schooling.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
6jary6l004jjv4h6q6l9gl5bl6nd8ar
49800
49788
2026-09-05T13:42:52Z
Holiness Istifanus
2354
49800
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; born 15 July 1951) is a Nigerian businesswoman and philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> She is the group managing director of the Rose of Sharon Group and executive vice chairman of Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Early life==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> She is from the [[Yoruba people|Yoruba]] ethnicity of south-western Nigeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
At the young age, Folorunso Alakija travelled to the United Kingdom, where she began her primary education at Dinorben School for Girls in Wales before later returning to Nigeria for her secondary schooling.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
mq8qfpuh38yr7w5dudvvt60k0rrxs1u
49806
49800
2026-09-05T13:45:25Z
Holiness Istifanus
2354
/* Shi ma̱ tat A̱pyia */
49806
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; born 15 July 1951) is a Nigerian businesswoman and philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> She is the group managing director of the Rose of Sharon Group and executive vice chairman of Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ethnicity of south-western Nigeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
At the young age, Folorunso Alakija travelled to the United Kingdom, where she began her primary education at Dinorben School for Girls in Wales before later returning to Nigeria for her secondary schooling.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
jwu3zlzteu46bt8v86mcpmipsi3sqzd
49818
49806
2026-09-05T13:53:06Z
Holiness Istifanus
2354
49818
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; born 15 July 1951) is a Nigerian businesswoman and philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> She is the group managing director of the Rose of Sharon Group and executive vice chairman of Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱ neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ma̱ kakyeang ma̱ a̱za a̱tak ma Naijeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Ma̱ ba didai ndyia, Folorunso Alakija a̱si si kat ma United Kingdom, a̱ja wa gu ku ntsa fang hu neet di̱ ba di̱dai ka ma Dinorben a̱si a̱kaneam ma̱ Wales a̱si di̱ ba bwok a̱ ba̱i ma byin Naijeria a̱si ba ya a̱son ma̱ fa̱ng hu a̱si tsa fang ntung hu ku yet fang secondary hu a̱ni.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
cuoc9ho8o6zk2gv256q44vdc4jna64v
49861
49818
2026-09-05T14:14:05Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49861
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; a̱ku byin ngu a̱tuk 15 ma̱ zwat a̱natat ma lyia 1951) a̱yet a̱byiuk Naijeria wa a̱nyia kaswo a̱ni nbyeang philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> She is the group managing director of the Rose of Sharon Group and executive vice chairman of Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱ neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ma̱ kakyeang ma̱ a̱za a̱tak ma Naijeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Ma̱ ba didai ndyia, Folorunso Alakija a̱si si kat ma United Kingdom, a̱ja wa gu ku ntsa fang hu neet di̱ ba di̱dai ka ma Dinorben a̱si a̱kaneam ma̱ Wales a̱si di̱ ba bwok a̱ ba̱i ma byin Naijeria a̱si ba ya a̱son ma̱ fa̱ng hu a̱si tsa fang ntung hu ku yet fang secondary hu a̱ni.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
fj1f906qp5adoai1grtvh7zvgnwkcu1
49872
49861
2026-09-05T14:18:25Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49872
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; a̱ku byin ngu a̱tuk 15 ma̱ zwat a̱natat ma lyia 1951) a̱yet a̱byiuk Naijeria wa a̱nyia kaswo a̱ni nbyeang philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> Ngu wa yet a̱gbandang ma̱ niet ba a̱wot ngu wa bu yet a̱kwak a̱son wu ma Rose a̱si Sharon Group nbyeang byiak si chairman a̱si Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱ neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ma̱ kakyeang ma̱ a̱za a̱tak ma Naijeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Ma̱ ba didai ndyia, Folorunso Alakija a̱si si kat ma United Kingdom, a̱ja wa gu ku ntsa fang hu neet di̱ ba di̱dai ka ma Dinorben a̱si a̱kaneam ma̱ Wales a̱si di̱ ba bwok a̱ ba̱i ma byin Naijeria a̱si ba ya a̱son ma̱ fa̱ng hu a̱si tsa fang ntung hu ku yet fang secondary hu a̱ni.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
tcvjz6h413rrum9055p4cgfti1qxhwq
49882
49872
2026-09-05T14:22:59Z
Holiness Istifanus
2354
49882
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; a̱ku byin ngu a̱tuk 15 ma̱ zwat a̱natat ma lyia 1951) a̱yet a̱byiuk Naijeria wa a̱nyia kaswo a̱ni nbyeang philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> Ngu wa yet a̱gbandang ma̱ niet ba a̱wot ngu wa bu yet a̱kwak a̱son wu ma Rose a̱si Sharon Group nbyeang byiak si chairman a̱si Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱ neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ma̱ kakyeang ma̱ a̱za a̱tak ma Naijeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Ma̱ ba didai ndyia, Folorunso Alakija a̱si si kat ma United Kingdom, a̱ja wa gu ku ntsa fang hu neet di̱ ba di̱dai ka ma Dinorben a̱si a̱kaneam ma̱ Wales a̱si di̱ ba bwok a̱ ba̱i ma byin Naijeria a̱si ba ya a̱son ma̱ fa̱ng hu a̱si tsa fang ntung hu ku yet fang secondary hu a̱ni.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
She later returned to the United Kingdom for further studies in secretarial administration at Pitman Central College, London<ref name=fa/>, and subsequently pursued training in fashion design at institutions in London.<ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija biography |url=https://www.blackpast.org/global-african-history/alakija-folorunso-1951/ |work=BlackPast |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija profile and education history |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |access-date=16 June 2026}}</ref>
Biographical accounts consistently describe her early education as beginning in the United Kingdom during childhood, a period which preceded her return to Nigeria for secondary education at Muslim High School, Sagamu.<ref>{{cite news |title=Folorunso Alakija: From fashion to oil billionaire |url=https://www.bbc.com/news/world-africa-2014-powerful-women |work=BBC News (profile references) |access-date=16 June 2026}}</ref>
==A̱ya̱fang==
qd97x9un86hljma9wdq00kvp004v0x9
49890
49882
2026-09-05T14:30:43Z
Holiness Istifanus
2354
49890
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; a̱ku byin ngu a̱tuk 15 ma̱ zwat a̱natat ma lyia 1951) a̱yet a̱byiuk Naijeria wa a̱nyia kaswo a̱ni nbyeang philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> Ngu wa yet a̱gbandang ma̱ niet ba a̱wot ngu wa bu yet a̱kwak a̱son wu ma Rose a̱si Sharon Group nbyeang byiak si chairman a̱si Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱ neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ma̱ kakyeang ma̱ a̱za a̱tak ma Naijeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Ma̱ ba didai ndyia, Folorunso Alakija a̱si si kat ma United Kingdom, a̱ja wa gu ku ntsa fang hu neet di̱ ba di̱dai ka ma Dinorben a̱si a̱kaneam ma̱ Wales a̱si di̱ ba bwok a̱ ba̱i ma byin Naijeria a̱si ba ya a̱son ma̱ fa̱ng hu a̱si tsa fang ntung hu ku yet fang secondary hu a̱ni.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
A̱bu ku bwok a̱nat ma sitate si United Kingdom a̱si si ya a̱son ma̱ng fang gu hu ma secretarial administration ma̱ Pitman Central College, London<ref name=fa/>, a̱wot a̱si bu ya a̱son ma cat tyiat da̱ lyen a̱gwai ma̱ institutions ma̱ London.<ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija biography |url=https://www.blackpast.org/global-african-history/alakija-folorunso-1951/ |work=BlackPast |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija profile and education history |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |access-date=16 June 2026}}</ref>
Biographical accounts consistently describe her early education as beginning in the United Kingdom during childhood, a period which preceded her return to Nigeria for secondary education at Muslim High School, Sagamu.<ref>{{cite news |title=Folorunso Alakija: From fashion to oil billionaire |url=https://www.bbc.com/news/world-africa-2014-powerful-women |work=BBC News (profile references) |access-date=16 June 2026}}</ref>
==A̱ya̱fang==
6msqxgeza5gsb1o7h9qygcuv9qynlal
49928
49890
2026-09-05T14:52:46Z
Holiness Istifanus
2354
49928
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; a̱ku byin ngu a̱tuk 15 ma̱ zwat a̱natat ma lyia 1951) a̱yet a̱byiuk Naijeria wa a̱nyia kaswo a̱ni nbyeang philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> Ngu wa yet a̱gbandang ma̱ niet ba a̱wot ngu wa bu yet a̱kwak a̱son wu ma Rose a̱si Sharon Group nbyeang byiak si chairman a̱si Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱ neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ma̱ kakyeang ma̱ a̱za a̱tak ma Naijeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Ma̱ ba didai ndyia, Folorunso Alakija a̱si si kat ma United Kingdom, a̱ja wa gu ku ntsa fang hu neet di̱ ba di̱dai ka ma Dinorben a̱si a̱kaneam ma̱ Wales a̱si di̱ ba bwok a̱ ba̱i ma byin Naijeria a̱si ba ya a̱son ma̱ fa̱ng hu a̱si tsa fang ntung hu ku yet fang secondary hu a̱ni.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
A̱bu ku bwok a̱nat ma sitate si United Kingdom a̱si si ya a̱son ma̱ng fang gu hu ma secretarial administration ma̱ Pitman Central College, London<ref name=fa/>, a̱wot a̱si bu ya a̱son ma cat tyiat da̱ lyen a̱gwai ma̱ institutions ma̱ London.<ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija biography |url=https://www.blackpast.org/global-african-history/alakija-folorunso-1951/ |work=BlackPast |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija profile and education history |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |access-date=16 June 2026}}</ref>
Nkhang nbyin ngu na si hyia yat hu gu ntsa fang gu hu a̱ni neet di̱ tsa hu ma̱ United Kingdom neet di̱n jen yet nggwon, ma̱ jen na̱ng gu nbwok a̱nat ma̱ Naijeria a̱si si ya a̱son mang fang gu hu di̱ tyiat si a̱niet kpa a̱pyia da̱ a̱gbandang fang ba wu, Sagamu.<ref>{{cite news |title=Folorunso Alakija: From fashion to oil billionaire |url=https://www.bbc.com/news/world-africa-2014-powerful-women |work=BBC News (profile references) |access-date=16 June 2026}}</ref>
==A̱ya̱fang==
lyyy80aht6jjs56ycbytqnpegquq8wd
49981
49928
2026-09-05T15:43:03Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49981
wikitext
text/x-wiki
[[Chieftain|Chief]] '''Folorunso Alakija''' ({{Audio|Folorunso_Alakija.wav|listen}}; a̱ku byin ngu a̱tuk 15 ma̱ zwat a̱natat ma lyia 1951) a̱yet a̱byiuk Naijeria wa a̱nyia kaswo a̱ni nbyeang philanthropist.<ref> {{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/collectively-can-build-thriving-economy-folorunso-alakija/amp/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|title=Collectively, we can build a thriving economy - Folorunsho Alakija|date=October 2017 |accessdate=September 17, 2024}} </ref><ref>{{cite magazine|last1=Iyengar|first1=Rishi|title=Here's She is the World's Richest Black woman in the world|url=https://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunsho-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|archive-url=https://web.archive.org/web/20180503025255/http://time.com/3649223/richest-black-woman-folorunso-alakija-oprah-winfrey-nigeria/|url-status=live|archive-date=3 May 2018|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|access-date=30 December 2014|date=30 December 2014}}</ref><ref name=fa>{{Cite web|title=Folorunso Alakija|url=https://africa.harvard.edu/people/folorunso-alakija|access-date=20 May 2021|website=africa.harvard.edu|language=en}}</ref> Ngu wa yet a̱gbandang ma̱ niet ba a̱wot ngu wa bu yet a̱kwak a̱son wu ma Rose a̱si Sharon Group nbyeang byiak si chairman a̱si Famfa Oil Limited.<ref>{{cite web |title=Folorunso Alakija |url=https://folorunsoalakija.com/about-me/ |publisher=Folorunsho Alakija |access-date=27 April 2021 |archive-date=27 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210427025749/https://folorunsoalakija.com/about-me/ |url-status=dead }}</ref>
== Shi ma̱ tat A̱pyia==
Alakija a̱ku byin gu ma [[Nigerian bourgeoisie|middle-class family]] in Nigeria<ref> {{cite web|url=https://nairametrics.com/2021/09/17/folorunsho-alakija-from-a-middle-class-home-to-becoming-nigerias-richest-woman/|title=Folorunsho Alakija: Neet di̱ yet a̱tyu da a̱ ka nbyia kyang bwak a̱ni ba a̱si ba yet a̱tyu nyung ma nyiuk Naijeria ba byia kurum a̱ dan a̱ni |website=Nairametrics.com|date=17 September 2021 |accessdate=September 17, 2024}} </ref> a̱tuk 15 ma zwat a̱natat ma lyia 1951. A̱tyia ngu wu, Chief L.A. Ogbara, a̱byia a̱nyiuk 8 nbyeang mman 52,<ref>{{Cite web |title=FOLORUNSHO ALAKIJA - A Pathway For Very Female Entrepreneur |date=22 February 2021 |url=https://www.arabellastarmagazine.com/the-biography-of-folorunsho-alakija/ |access-date=24 April 2024 |publisher=Alamin Abdulhadi}}</ref> nbyeag a̱yang Folorunso's ku yet [[Senior Wife|first]].<ref>{{Cite news |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunso's Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2023-01-20 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> A̱ neet ma byin [[Yoruba people|Yoruba]] ma̱ kakyeang ma̱ a̱za a̱tak ma Naijeria.<ref>{{Cite news |last=Sadiq |first=Mobola |date=2021-07-18 |title=Covenant I made with God at age 40 — Folorunsho Alakija |url=https://punchng.com/covenant-i-made-with-god-at-age-40-folorunsho-alakija/ |access-date=2024-02-10 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Ma̱ ba didai ndyia, Folorunso Alakija a̱si si kat ma United Kingdom, a̱ja wa gu ku ntsa fang hu neet di̱ ba di̱dai ka ma Dinorben a̱si a̱kaneam ma̱ Wales a̱si di̱ ba bwok a̱ ba̱i ma byin Naijeria a̱si ba ya a̱son ma̱ fa̱ng hu a̱si tsa fang ntung hu ku yet fang secondary hu a̱ni.<ref>{{cite news |title=How Africa’s second richest woman gained her fortune |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |date=18 September 2016 |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Alakija @70: The making of a philanthropist |url=https://guardian.ng/opinion/alakija-70-the-making-of-a-philanthropist/ |location=Lagos, Nigeria|date=15 July 2021 |access-date=16 June 2026|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>
A̱bu ku bwok a̱nat ma sitate si United Kingdom a̱si si ya a̱son ma̱ng fang gu hu ma secretarial administration ma̱ Pitman Central College, London<ref name=fa/>, a̱wot a̱si bu ya a̱son ma cat tyiat da̱ lyen a̱gwai ma̱ institutions ma̱ London.<ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija biography |url=https://www.blackpast.org/global-african-history/alakija-folorunso-1951/ |work=BlackPast |access-date=16 June 2026}}</ref><ref>{{cite news |title=Folorunsho Alakija profile and education history |url=https://www.cnbcafrica.com/2016/africas-second-richest-woman/ |work=CNBC Africa |access-date=16 June 2026}}</ref>
Nkhang nbyin ngu na si hyia yat hu gu ntsa fang gu hu a̱ni neet di̱ tsa hu ma̱ United Kingdom neet di̱n jen yet nggwon, ma̱ jen na̱ng gu nbwok a̱nat ma̱ Naijeria a̱si si ya a̱son mang fang gu hu di̱ tyiat si a̱niet kpa a̱pyia da̱ a̱gbandang fang ba wu, Sagamu.<ref>{{cite news |title=Folorunso Alakija: From fashion to oil billionaire |url=https://www.bbc.com/news/world-africa-2014-powerful-women |work=BBC News (profile references) |access-date=16 June 2026}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
t1vjz6agoff7olic7w2cbxrxao6xay9
Cynthia Shalom
0
7960
49783
2026-09-05T13:31:04Z
Danjuma Anthony
411
Created page with "'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=20 July 2022 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 J..."
49783
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=20 July 2022 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=26 January 2023 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''[[Next Movie Star]]''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=18 August 2020 |website=Encomium}}</ref> She has since then featured in several [[Nollywood]] films. She was featured in the [[M-net]] TV series ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''.
ndr3v6tolvu9z1x7b0r3ffbwrvncyat
49786
49783
2026-09-05T13:32:05Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49786
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=20 July 2022 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=26 January 2023 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=18 August 2020 |website=Encomium}}</ref> She has since then featured in several [[Nollywood]] films. She was featured in the [[M-net]] TV series ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''.
==A̱ya̱fang==
m0ki55wf44sa4jjfxe32mbdxlhjvs7g
49789
49786
2026-09-05T13:34:02Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49789
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=20 July 2022 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=26 January 2023 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=18 August 2020 |website=Encomium}}</ref> She has since then featured in several [[Nollywood]] films. She was featured in the [[M-net]] TV series ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
t9dkm47cs7mqp8r0lffecofelvuplez
49799
49789
2026-09-05T13:41:24Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49799
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=20 July 2022 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=26 January 2023 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=18 August 2020 |website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin Naijeriya na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
o44hkq3fo45cqlzn888lt8p2k2du1gm
49819
49799
2026-09-05T13:53:13Z
Danjuma Anthony
411
49819
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=20 July 2022 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=26 January 2023 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=18 August 2020 |website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin Naijeriya na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ [[Ede, Si̱tet Osun]], a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. She had her Primary and Secondary Education in [[Port Harcourt]], the capital city of [[Rivers State]], located in the south-south region of Nigeria where she lived with her parents.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
eidvm9loobap6h4p466f2mvvx2cuxbx
49863
49819
2026-09-05T14:14:26Z
Danjuma Anthony
411
49863
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=20 July 2022 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=26 January 2023 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=18 August 2020 |website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin Naijeriya na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, Si̱tet Osun, a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[Si̱tet River]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
k6e3171vvnjldaornt7kcs026i5bw2i
49876
49863
2026-09-05T14:19:23Z
Danjuma Anthony
411
/* */
49876
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin Naijeriya na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, Si̱tet Osun, a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[Si̱tet River]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
eq4ggy80e1q9wkt5yhkltqz8ey7y8dq
49880
49876
2026-09-05T14:20:47Z
Danjuma Anthony
411
/* Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ */
49880
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin Naijeriya na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, Si̱tet Osun, a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[Si̱tet River]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
j4smrat3e85diok00fdtjma6cvyc6em
49957
49880
2026-09-05T15:29:40Z
Danjuma Anthony
411
/* Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ */
49957
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin Naijeriya na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, Si̱tet Osun, a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[Si̱tet River]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Having obtained a degree in Management from the [[University of Port Harcourt]] and an Acting certification from the [[Africa International Film Festival]] (AFRIFF) talent development workshop,<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=24 November 2018 |title=AFRIFF Ends on High Note |url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/afriff-ends-on-high-note/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> in an interview with ''[[Vanguard Nigeria]]'' she said she relocated to [[Lagos]] to pursue her career in acting.<ref>{{Cite news |last=Ajose |first=Kehinde |date=27 February 2015 |title=Im One Of Majid Michels Admirers |url=https://www.vanguardngr.com/2015/02/im-one-of-majid-michels-admirers-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
1e9ntmo7tqivuqw1ri30dx7g3ldfo7t
49961
49957
2026-09-05T15:31:44Z
Danjuma Anthony
411
/* Shi ma̱ng tat a̱pyia̱ */
49961
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin Naijeriya na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, Si̱tet Osun, a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[Si̱tet River]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Having obtained a degree in Management from the [[University of Port Harcourt]] and an Acting certification from the [[Africa International Film Festival]] (AFRIFF) talent development workshop,<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=24 November 2018 |title=AFRIFF Ends on High Note |url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/afriff-ends-on-high-note/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> in an interview with ''[[Vanguard Nigeria]]'' she said she relocated to [[Lagos]] to pursue her career in acting.<ref>{{Cite news |last=Ajose |first=Kehinde |date=27 February 2015 |title=Im One Of Majid Michels Admirers |url=https://www.vanguardngr.com/2015/02/im-one-of-majid-michels-admirers-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
sich1a4pt7c85jnwnjldrk2gcaviq3u
49985
49961
2026-09-05T15:50:37Z
Danjuma Anthony
411
49985
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin [[Naijeriya]] na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, [[A̱byin Oshun]], a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[A̱byin Rivat|Abyin Rivat]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Ma̱nang gu si̱ ntyak a̱gba̱ndang fang degree a̱kwak a̱son mi̱ Univasiti a̱si Potakot ma̱ng ta̱ga̱da maat ma̱ A̱yet Fi̱m Swanta Afi̱rika (AFRIFF) za̱kwa a̱ja ku tyiet nok,<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=24 November 2018 |title=AFRIFF Ends on High Note |url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/afriff-ends-on-high-note/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> mi̱ lyi̱ri̱m ma̱ng Jeri̱da Vagad Naijeriya a̱ ku nyia̱ a̱ doot ma̱ng swat hu nat la̱got she said she relocated to [[Lagos]] to pursue her career in acting.<ref>{{Cite news |last=Ajose |first=Kehinde |date=27 February 2015 |title=Im One Of Majid Michels Admirers |url=https://www.vanguardngr.com/2015/02/im-one-of-majid-michels-admirers-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
oksz6afcami5tkb8wnskzqmfq6n2zhx
49991
49985
2026-09-05T15:56:30Z
Danjuma Anthony
411
/* Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ */
49991
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin [[Naijeriya]] na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, [[A̱byin Oshun]], a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[A̱byin Rivat|Abyin Rivat]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Ma̱nang gu si̱ ntyak a̱gba̱ndang fang degree a̱kwak a̱son mi̱ Univasiti a̱si Potakot ma̱ng ta̱ga̱da maat ma̱ A̱yet Fi̱m Swanta Afi̱rika (AFRIFF) za̱kwa a̱ja ku tyiet nok,<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=24 November 2018 |title=AFRIFF Ends on High Note |url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/afriff-ends-on-high-note/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> mi̱ lyi̱ri̱m ma̱ng Jeri̱da Vagad Naijeriya a̱ ku nyia̱ a̱ doot ma̱ng swat hu nat la̱got gu ka fin ta̱m nggu wu mi̱ maat.<ref>{{Cite news |last=Ajose |first=Kehinde |date=27 February 2015 |title=Im One Of Majid Michels Admirers |url=https://www.vanguardngr.com/2015/02/im-one-of-majid-michels-admirers-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
3ojexyejvrbtge9w7erzsnfc8vpen7k
49995
49991
2026-09-05T16:04:00Z
Danjuma Anthony
411
/* Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ */
49995
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin [[Naijeriya]] na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, [[A̱byin Oshun]], a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[A̱byin Rivat|Abyin Rivat]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Ma̱nang gu si̱ ntyak a̱gba̱ndang fang degree a̱kwak a̱son mi̱ Univasiti a̱si Potakot ma̱ng ta̱ga̱da maat ma̱ A̱yet Fi̱m Swanta Afi̱rika (AFRIFF) za̱kwa a̱ja ku tyiet nok,<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=24 November 2018 |title=AFRIFF Ends on High Note |url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/afriff-ends-on-high-note/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> mi̱ lyi̱ri̱m ma̱ng Jeri̱da Vagad Naijeriya a̱ ku nyia̱ a̱ doot ma̱ng swat hu nat la̱got gu ka fin ta̱m nggu wu mi̱ maat.<ref>{{Cite news |last=Ajose |first=Kehinde |date=27 February 2015 |title=Im One Of Majid Michels Admirers |url=https://www.vanguardngr.com/2015/02/im-one-of-majid-michels-admirers-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
== Ta̱m ==
Shalom wa ku yet a̱tyu ya a̱si Next Movie Star a`_tsa̱tsak nwuan mi̱ 2015/2016.<ref>{{Cite news |last=Bada |first=Gbenga |date=20 December 2016 |title=27 Yr Old Cynthia Shalom Wins |url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/next-movie-star-27-yr-old-cynthia-shalom-wins-2015-edition/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> She made her acting debut in [[Monalisa Chinda]]’s talk show titled ''You & I with Monalisa''. She told ''[[The Punch]]'' that rejections were one of the hurdles she had to surmount while starting out in [[Nollywood]].<ref>{{Cite news |last=Samuel |first=Olajide |date=5 January 2020 |title=Nothing Wrong With Marrying Older Lover |url=https://punchng.com/nothing-wrong-with-marrying-older-lover-cynthia-shalom/ |access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ny6hbr6qdwlds3rvf29twssux62g2tl
49997
49995
2026-09-05T16:05:42Z
Danjuma Anthony
411
/* Ta̱m */
49997
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin [[Naijeriya]] na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, [[A̱byin Oshun]], a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[A̱byin Rivat|Abyin Rivat]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Ma̱nang gu si̱ ntyak a̱gba̱ndang fang degree a̱kwak a̱son mi̱ Univasiti a̱si Potakot ma̱ng ta̱ga̱da maat ma̱ A̱yet Fi̱m Swanta Afi̱rika (AFRIFF) za̱kwa a̱ja ku tyiet nok,<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=24 November 2018 |title=AFRIFF Ends on High Note |url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/afriff-ends-on-high-note/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> mi̱ lyi̱ri̱m ma̱ng Jeri̱da Vagad Naijeriya a̱ ku nyia̱ a̱ doot ma̱ng swat hu nat la̱got gu ka fin ta̱m nggu wu mi̱ maat.<ref>{{Cite news |last=Ajose |first=Kehinde |date=27 February 2015 |title=Im One Of Majid Michels Admirers |url=https://www.vanguardngr.com/2015/02/im-one-of-majid-michels-admirers-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
== Ta̱m ==
Shalom wa ku yet a̱tyu ya a̱si Next Movie Star a̱tsa̱tsak nwuan mi̱ 2015/2016.<ref>{{Cite news |last=Bada |first=Gbenga |date=20 December 2016 |title=27 Yr Old Cynthia Shalom Wins |url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/next-movie-star-27-yr-old-cynthia-shalom-wins-2015-edition/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> She made her acting debut in [[Monalisa Chinda]]’s talk show titled ''You & I with Monalisa''. She told ''[[The Punch]]'' that rejections were one of the hurdles she had to surmount while starting out in [[Nollywood]].<ref>{{Cite news |last=Samuel |first=Olajide |date=5 January 2020 |title=Nothing Wrong With Marrying Older Lover |url=https://punchng.com/nothing-wrong-with-marrying-older-lover-cynthia-shalom/ |access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
bbp1l7iac1fqld28ni2a9i5m582qlf3
50008
49997
2026-09-05T16:31:11Z
Danjuma Anthony
411
/* Ta̱m */
50008
wikitext
text/x-wiki
'''Cynthia Shalom''' {{IPAc-en|audio=Ig-Cynthia Shalom.ogg}} (byin a̱tuk 18 Zwak Tsat 1988) yet a̱nab maat nghwughwu Naijeriya nia,<ref>{{Cite news |date=8 November 2020 |title=My cleavage, a blessing from God –Cynthia Shalom |url=https://punchng.com/my-cleavage-a-blessing-from-god-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> a̱tyu ba̱ng kyang kwok, a̱tyu lyuut nkyang a̱pyia̱ ma̱ng nta̱du,<ref>{{Cite news |date=25 January 2023 |title=Skit makers are not professional actors, says Cynthia Shalom |url=https://thenationonlineng.net/skit-makers-are-not-professional-actors-says-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref> ma̱ng yet a̱tyu-a̱bwuang. A̱ ya da̱ a̱zuu 11 a̱si a̱tsa̱tsak vwuo nsong, ''Next Movie Star''.<ref>{{Cite news |last=Sanusi |first=Sola |date=2016 |title=See New Nollywood Star Discovered |url=https://www.legit.ng/672599-see-new-nollywood-star-discovered-photos/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[Legit.ng]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web |date=16 November 2016 |title=Cynthia Shalom Shares Her Experience |url=https://encomium.ng/next-movie-star-winner-cynthia-shalom-shares-her-experience-in-the-house/ |access-date=5 September 2026|website=Encomium}}</ref> A̱ ku shyia̱ neet ma̱ jen tyai a̱pyia̱ mi̱ nghwughwu-a̱guguut a̱byin [[Naijeriya]] na. Á̱ ku tyai ngu mi̱ takti̱tak M-net TV Tinsel''.
== Da̱won ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Cynthia Shalom mi̱ Ede, [[A̱byin Oshun]], a̱byin ka̱ shyia̱ mi̱ fam a̱takjenshyung a̱si Naijeriya a̱ni. A̱ yet nggwon-a̱nab ntsa a̱mali zam tsat ma̱ng á̱nab a̱feang. A̱ nyia̱ a̱di̱da̱i fang ma̱ng a̱gba̱ndang fang nggu wu mi̱ Potakot, a̱gba̱ndang a̱keangtung [[A̱byin Rivat|Abyin Rivat]], ka̱ shyia̱ mi̱ swat mi̱ fam a̱tat-a̱tat a̱si Naijeriya a̱ja wa gu nshyia̱ ma̱ng a̱niet mbyin nggu ba.<ref>{{Cite news |date=3 May 2020 |title=I Like Playing Roles That Challenge Me |url=https://punchng.com/i-like-playing-roles-that-challenge-me-cynthia-shalom/ |access-date=5 September 2026 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Ma̱nang gu si̱ ntyak a̱gba̱ndang fang degree a̱kwak a̱son mi̱ Univasiti a̱si Potakot ma̱ng ta̱ga̱da maat ma̱ A̱yet Fi̱m Swanta Afi̱rika (AFRIFF) za̱kwa a̱ja ku tyiet nok,<ref>{{Cite news |last=Nwanne |first=Chuks |date=24 November 2018 |title=AFRIFF Ends on High Note |url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/afriff-ends-on-high-note/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> mi̱ lyi̱ri̱m ma̱ng Jeri̱da Vagad Naijeriya a̱ ku nyia̱ a̱ doot ma̱ng swat hu nat la̱got gu ka fin ta̱m nggu wu mi̱ maat.<ref>{{Cite news |last=Ajose |first=Kehinde |date=27 February 2015 |title=Im One Of Majid Michels Admirers |url=https://www.vanguardngr.com/2015/02/im-one-of-majid-michels-admirers-cynthia-shalom/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
== Ta̱m ==
Shalom wa ku yet a̱tyu ya a̱si Next Movie Star a̱tsa̱tsak nwuan mi̱ 2015/2016.<ref>{{Cite news |last=Bada |first=Gbenga |date=20 December 2016 |title=27 Yr Old Cynthia Shalom Wins |url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/next-movie-star-27-yr-old-cynthia-shalom-wins-2015-edition/ |access-date=18 August 2020 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}{{Dead link|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> A̱ ku tsa ta̱m maat nggu hu mi̱ Monalisa Chinda’s a̱lyiat a̱tsa̱tsat a̱pyia̱-a̱lyiat nwuan ''Nwan & I with Monalisa''. She told ''[[The Punch]]'' that rejections were one of the hurdles she had to surmount while starting in [[Nollywood]].<ref>{{Cite news |last=Samuel |first=Olajide |date=5 January 2020 |title=Nothing Wrong With Marrying Older Lover |url=https://punchng.com/nothing-wrong-with-marrying-older-lover-cynthia-shalom/ |access-date=19 August 2020 |newspaper=[[The Punch]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
j7lz9az9fve8t4iiauw9d214yzvicxv
Priscilla Ekwere Eleje
0
7961
49795
2026-09-05T13:38:41Z
Zichatmoses
2829
Created page with "Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱yung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN). She is the first woman to have her signature appended on the Nigeria Currency, the naira note"
49795
wikitext
text/x-wiki
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱yung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN). She is the first woman to have her signature appended on the Nigeria Currency, the naira note
lsi7yfcx4h1oy2ojtgk6oaqrl0tmwy3
49802
49795
2026-09-05T13:45:00Z
Zichatmoses
2829
49802
wikitext
text/x-wiki
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN).Nggu wa yet a̱nyiung ma̱ng lyoot She is the first woman to have her signature appended on the Nigeria Currency, the naira note
hre2g9a0yss7y6xmvulmp3ufgk9fqen
49813
49802
2026-09-05T13:49:47Z
Zichatmoses
2829
49813
wikitext
text/x-wiki
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwakmu kundigo kurum ma̱ng nijeriya, the naira note
dyjl8vuwcw1dmws5zmoomhu45wik9lr
49815
49813
2026-09-05T13:51:50Z
Zichatmoses
2829
49815
wikitext
text/x-wiki
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwakmu kundigo kurum naira ma̱ng nijeriya,
8018ypk4w67vg9fadowqqj9u4zq4x28
49830
49815
2026-09-05T13:58:49Z
Zichatmoses
2829
49830
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwakmu kundigo kurum naira ma̱ng nijeriya,
Eleje is a native of Afikpo in Ebonyi State. She obtained a Psychology degree at the University of Jos, Plateau State. She attained the Hubert H. Humphrey Fellowship in Banking and Management at Boston University, Massachusetts, USA. Also, she is a Certified Information System Auditor (CISA).[3]
m5q1v2ijqu6grr3av8hz76xy8tdsl13
49834
49830
2026-09-05T13:59:27Z
Zichatmoses
2829
49834
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwakmu kundigo kurum naira ma̱ng nijeriya,
Eleje is a native of Afikpo in Ebonyi State. She obtained a Psychology degree at the University of Jos, Plateau State. She attained the Hubert H. Humphrey Fellowship in Banking and Management at Boston University, Massachusetts, USA. Also, she is a Certified Information System Auditor (CISA).[3]
q74ws89gm6fcgbmi50ajlj271ztzo4k
49837
49834
2026-09-05T14:00:10Z
Zichatmoses
2829
49837
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwakmu kundigo kurum naira ma̱ng nijeriya,
Eleje is a native of Afikpo in Ebonyi State. She obtained a Psychology degree at the University of Jos, Plateau State. She attained the Hubert H. Humphrey Fellowship in Banking and Management at Boston University, Massachusetts, USA. Also, she is a Certified Information System Auditor (CISA).[3]
5ggrm4hccpbodh8kmt0hp0nb927drji
49849
49837
2026-09-05T14:07:46Z
Zichatmoses
2829
49849
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. She obtained a Psychology degree at the University of Jos, Plateau State. She attained the Hubert H. Humphrey Fellowship in Banking and Management at Boston University, Massachusetts, USA. Also, she is a Certified Information System Auditor (CISA).[3]
45zo3a2wv8qgahx1q0y2sxk8c7ksfen
49877
49849
2026-09-05T14:19:52Z
Zichatmoses
2829
49877
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA. Also, she is a Certified Information System Auditor (CISA).[3]
bey2vmdko5qhc0pnt19uzm2d13qq31w
49886
49877
2026-09-05T14:25:57Z
Zichatmoses
2829
49886
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku a̱moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA.a̱si byia̱ ntakada tyia̱k ma̱ Information System Auditor (CISA).[3]
9xclu5equ8cglam2uw83d3dhwafvkay
49906
49886
2026-09-05T14:39:29Z
Zichatmoses
2829
49906
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku a̱moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA.a̱si byia̱ ntakada tyia̱k ma̱ nwak ngyang gyia̱ Auditor (CISA).[3]
Eleje A̱ ku tun a̱madadi a̱cu gyia̱ tam ma̱ a̱byin nijeriya apex bank, CBN, in August 2018. Prior to her appointment, she held the position in an acting capacity. The first set of naira currency featuring her signature was the 1000 naira note that came into circulation in 2019.[4] Her appointment was lauded by the several women bodies in Nigeria, most notably the National Council of Women Societies (NCWS), Nigeria.[5]
See also
0j56rq76048hdsh5imxe17ronhmjg2n
49916
49906
2026-09-05T14:46:13Z
Zichatmoses
2829
49916
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku a̱moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA.a̱si byia̱ ntakada tyia̱k ma̱ nwak ngyang gyia̱ Auditor (CISA).[3]
Eleje A̱ ku tun a̱madadi a̱cu gyia̱ tam ma̱ a̱byin Nijerya Apex Bank, CBN, ma̱ zwot a̱ninaai a̱lyia 2018. nggu wa a̱tin a̱gyia tam Prior, a̱bang tyiuk in an acting capacity. The first set of naira currency featuring her signature was the 1000 naira note that came into circulation in 2019.[4] Her appointment was lauded by the several women bodies in Nigeria, most notably the National Council of Women Societies (NCWS), Nigeria.[5]
See also
4y44ploxtj8x2038e8av06h5qqoej8u
49932
49916
2026-09-05T14:56:02Z
Zichatmoses
2829
49932
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku a̱moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA.a̱si byia̱ ntakada tyia̱k ma̱ nwak ngyang gyia̱ Auditor (CISA).[3]
Eleje A̱ ku tun a̱madadi a̱cu gyia̱ tam ma̱ a̱byin Nijerya Apex Bank, CBN, ma̱ zwot a̱ninaai a̱lyia 2018. nggu wa a̱tin a̱gyia tam Prior, a̱bang tyiuk hu ma̱ jen ggu nwak fou. in an acting capacity. The first set of naira currency featuring her signature was the 1000 naira note that came into circulation in 2019.[4] Her appointment was lauded by the several women bodies in Nigeria, most notably the National Council of Women Societies (NCWS), Nigeria.[5]
See also
8w40n95o975zya31epfasqorf66x8fr
49934
49932
2026-09-05T14:56:55Z
Zichatmoses
2829
49934
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku a̱moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA.a̱si byia̱ ntakada tyia̱k ma̱ nwak ngyang gyia̱ Auditor (CISA).[3]
Eleje A̱ ku tun a̱madadi a̱cu gyia̱ tam ma̱ a̱byin Nijerya Apex Bank, CBN, ma̱ zwot a̱ninaai a̱lyia 2018. nggu wa a̱tin a̱gyia tam Prior, a̱bang tyiuk hu ma̱ jen ggu nwak fou. The first set of naira currency featuring her signature was the 1000 naira note that came into circulation in 2019.[4] Her appointment was lauded by the several women bodies in Nigeria, most notably the National Council of Women Societies (NCWS), Nigeria.[5]
See also
kvit0svn7cdv3xooimz14t2fxgm4l4x
49935
49934
2026-09-05T14:57:38Z
Zichatmoses
2829
49935
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku a̱moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA.a̱si byia̱ ntakada tyia̱k ma̱ nwak ngyang gyia̱ Auditor (CISA).[3]
Eleje A̱ ku tun a̱madadi a̱cu gyia̱ tam ma̱ a̱byin Nijerya Apex Bank, CBN, ma̱ zwot a̱ninaai a̱lyia 2018. nggu wa a̱tin a̱gyia tam Prior, a̱bang tyiuk hu ma̱ jen ggu nwak fou. The first set of naira currency featuring her signature was the 1000 naira note that came into circulation in 2019.[4] Her appointment was lauded by the several women bodies in Nigeria, most notably the National Council of Women Societies (NCWS), Nigeria.[5]
==A̱ya̱fang==
16x3gisc40fnfskbuvf7d4c7v0yd4rn
49982
49935
2026-09-05T15:43:24Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49982
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Priscilla Ekwere Eleje/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Priscilla Ekwere Eleje/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Priscilla Ekwere Eleje/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Priscilla Ekwere Eleje/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Priscilla Ekwere Eleje/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Priscilla Ekwere Eleje A̱yet a̱nyiung ma̱ng gyia tam mu a̱badang ba̱nki hu ma̱ng Nijeriya (CBN).Nggu wa yet lamba a̱nyiung ma̱ng tyia̱ bwak ma̱ kundigo kurum naira ma̱ng Nijeriya,
Eleje ayet a̱bwok ma̱ a̱keang Afikpo ma̱ Ebonyi State. a̱byia ntakada tyiak a̱bandang a̱vwou fa̱ng University, Jos, Plateau State. a̱cong Hubert H. Humphrey Fellowship ma̱ Banki ku a̱moung ma̱ Boston University, Massachusetts, USA.a̱si byia̱ ntakada tyia̱k ma̱ nwak ngyang gyia̱ Auditor (CISA).[3]
Eleje A̱ ku tun a̱madadi a̱cu gyia̱ tam ma̱ a̱byin Nijerya Apex Bank, CBN, ma̱ zwot a̱ninaai a̱lyia 2018. nggu wa a̱tin a̱gyia tam Prior, a̱bang tyiuk hu ma̱ jen ggu nwak fou. The first set of naira currency featuring her signature was the 1000 naira note that came into circulation in 2019.[4] Her appointment was lauded by the several women bodies in Nigeria, most notably the National Council of Women Societies (NCWS), Nigeria.[5]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
pck6521p79bvrel71283zo6qx5emv60
Ta̱mpi̱let:Edit at Wikidata
10
7962
49797
2026-09-05T13:39:36Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{#invoke:EditAtWikidata |showMessage |qid={{{qid|}}} |pid={{{pid|}}} |nbsp={{{nbsp|}}} |{{{1|}}} }}<noinclude> {{documentation}} </noinclude>"
49797
wikitext
text/x-wiki
{{#invoke:EditAtWikidata |showMessage |qid={{{qid|}}} |pid={{{pid|}}} |nbsp={{{nbsp|}}} |{{{1|}}} }}<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
k3dnbwgfi8ka45sgpcor4r8i5d2lmjb
Ta̱mpi̱let:IMDb name
10
7963
49804
2026-09-05T13:45:00Z
Kambai Akau
15
Kambai Akau shyei wat hu [[Ta̱mpi̱let:IMDb name]] nat [[Ta̱mpi̱let:A̱lyoot IMDb]]
49804
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ta̱mpi̱let:A̱lyoot IMDb]]
crwgwp9teie8p2v3deqp3p00x507dl1
Na̱tasha A̱kpoti
0
7964
49808
2026-09-05T13:47:53Z
Grace Zakariah
3082
Created page with " '''Natasha Hadiza Akpoti''' (Aku bin gu ma 9 December 1979) is a Nigerian politician and lawyer who serves as a member of the 10th Nigeria National Assembly representing Kogi Central Senatorial District since 2023. A member of the People's Democratic Party, she is the first elected female senator in Kogi State.<ref name="Tribune" /> {| class="wikitable" |}"
49808
wikitext
text/x-wiki
'''Natasha Hadiza Akpoti''' (Aku bin gu ma 9 December 1979) is a Nigerian politician and lawyer who serves as a member of the 10th Nigeria National Assembly representing Kogi Central Senatorial District since 2023. A member of the People's Democratic Party, she is the first elected female senator in Kogi State.<ref name="Tribune" />
{| class="wikitable"
|}
l4anfyl8nfej0dwwo896dno4oo8fs7x
49902
49808
2026-09-05T14:36:53Z
Grace Zakariah
3082
/* */
49902
wikitext
text/x-wiki
'''Natasha Hadiza Akpoti''' (Aku bin gu ma 9 December 1979) is a Nigerian politician and lawyer who serves as a member of the 10th Nigeria National Assembly representing Kogi Central Senatorial District since 2023. A member of the People's Democratic Party, she is the first elected female senator in Kogi State.<ref name="Tribune" />
Born to a Nigerian father and Ukrainianmother, Akpoti was educated at the University of Abuja. Before joining politics and campaigning for senate during the 2019 Kogi State gubernatorial election under the Social Democratic Party, she founded the Builders Hub Impact Investment Program (BHIIP). Akpoti was awarded the by Jewel Taylor, the former vice president of Liberia. Following her activism for the revival of the Ajaokuta Steel Mill, she received the presidential award from the Nigerian Society of Engineers in December 2017.<ref name=":0" /> She was elected a senator under the People's Democratic Party in 2023.
{| class="wikitable"
|}
9evfmcsv7uxyg4m18x80csyxo1jt5un
49905
49902
2026-09-05T14:38:45Z
Grace Zakariah
3082
/* */
49905
wikitext
text/x-wiki
'''Natasha Hadiza Akpoti''' (Aku bin gu ma 9 December 1979) is a Nigerian politician and lawyer who serves as a member of the 10th Nigeria National Assembly representing Kogi Central Senatorial District since 2023. A member of the People's Democratic Party, she is the first elected female senator in Kogi State.<ref name="Tribune" />
Aku bin gu Nigerian father and Ukrainianmother, Akpoti was educated at the University of Abuja. Before joining politics and campaigning for senate during the 2019 Kogi State gubernatorial election under the Social Democratic Party, she founded the Builders Hub Impact Investment Program (BHIIP). Akpoti was awarded the by Jewel Taylor, the former vice president of Liberia. Following her activism for the revival of the Ajaokuta Steel Mill, she received the presidential award from the Nigerian Society of Engineers in December 2017.<ref name=":0" /> She was elected a senator under the People's Democratic Party in 2023.
{| class="wikitable"
|}
d5tqxfdwebeh8ue55s6t38ute8qmhwk
49918
49905
2026-09-05T14:47:21Z
Grace Zakariah
3082
/* */
49918
wikitext
text/x-wiki
'''Natasha Hadiza Akpoti''' (Aku bin gu ma 9 December 1979) is a Nigerian politician and lawyer who serves as a member of the 10th Nigeria National Assembly representing Kogi Central Senatorial District since 2023. A member of the People's Democratic Party, she is the first elected female senator in Kogi State.<ref name="Tribune" />
Aku bin gu ma Nigerian father and Ukrainianmother, Akpoti was educated at the University of Abuja. Before joining politics and campaigning for senate during the 2019 Kogi State gubernatorial election under the Social Democratic Party, she founded the Builders Hub Impact Investment Program (BHIIP). Akpoti was awarded the by Jewel Taylor, the former vice president of Liberia. Following her activism for the revival of the Ajaokuta Steel Mill, she received the presidential award from the Nigerian Society of Engineers in December 2017.<ref name=":0" /> She was elected a senator under the People's Democratic Party in 2023.
{| class="wikitable"
|}
3iwuw5e3sfuya3sezt8xl8xph7nm92z
49976
49918
2026-09-05T15:41:33Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49976
wikitext
text/x-wiki
'''Natasha Hadiza Akpoti''' (Aku bin gu ma 9 December 1979) is a Nigerian politician and lawyer who serves as a member of the 10th Nigeria National Assembly representing Kogi Central Senatorial District since 2023. A member of the People's Democratic Party, she is the first elected female senator in Kogi State.<ref name="Tribune" />
Aku bin gu ma Nigerian father and Ukrainianmother, Akpoti was educated at the University of Abuja. Before joining politics and campaigning for senate during the 2019 Kogi State gubernatorial election under the Social Democratic Party, she founded the Builders Hub Impact Investment Program (BHIIP). Akpoti was awarded the by Jewel Taylor, the former vice president of Liberia. Following her activism for the revival of the Ajaokuta Steel Mill, she received the presidential award from the Nigerian Society of Engineers in December 2017.<ref name=":0" /> She was elected a senator under the People's Democratic Party in 2023.
{| class="wikitable"
|}
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
jnmqsowxoelwpr9cq6fs50n9o3yeb2u
Sa:Á̱nietlyuut-nkhang Naijeriya
14
7965
49814
2026-09-05T13:51:00Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]"
49814
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]
q1oydo0wulmtbdqn4fsq2yafn5hs106
Sa:Á̱niet A̱byin A̱kwa Ibom
14
7966
49822
2026-09-05T13:54:58Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:A̱byin A̱kwa Ibom]]"
49822
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:A̱byin A̱kwa Ibom]]
dqgqspe01q6cwkaik9rtzx96cmlnc76
Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Leicester
14
7967
49823
2026-09-05T13:56:13Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Yunuvasi̱ti Leicester]]"
49823
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Yunuvasi̱ti Leicester]]
7orbeojteqy4zjdu5dzrgeqhu4mv778
Sa:Á̱nietnvwuo-maat fim Naijeriya
14
7968
49825
2026-09-05T13:57:02Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]"
49825
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]
q1oydo0wulmtbdqn4fsq2yafn5hs106
Sa:Á̱nietnjhyi fim Naijeriya
14
7969
49826
2026-09-05T13:57:27Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]"
49826
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]
q1oydo0wulmtbdqn4fsq2yafn5hs106
Sa:A̱yaakwak a̱son fim a̱nyiuk Naijeriya
14
7970
49827
2026-09-05T13:57:52Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]]"
49827
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]]
k0y8oh0utlnzmx0h307s9e04rlk4a3d
Sa:A̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son nta̱m Naijeriya
14
7971
49829
2026-09-05T13:58:24Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]"
49829
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]
q1oydo0wulmtbdqn4fsq2yafn5hs106
Sa:Á̱nietlyuut a̱nyiuk Naijeriya
14
7972
49831
2026-09-05T13:58:50Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]]"
49831
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]]
k0y8oh0utlnzmx0h307s9e04rlk4a3d
Sa:Á̱nietnjhyi fim a̱nyiuk Naijeriya
14
7973
49833
2026-09-05T13:59:16Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]]"
49833
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]]
k0y8oh0utlnzmx0h307s9e04rlk4a3d
Si̱tella Obasanjo
0
7974
49850
2026-09-05T14:07:55Z
2be trusted
3033
Created page with "==Early life and education== Stella Abebe was born on 14 November 1945, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/har..."
49850
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Stella Abebe was born on 14 November 1945, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
qr7cfbwmvkwchd19cc49pzf85dpdcir
49851
49850
2026-09-05T14:09:07Z
2be trusted
3033
49851
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe was born on 14 November 1945, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
nb61v33g2x462e5bsj7tmg86pdoh6zk
49862
49851
2026-09-05T14:14:18Z
2be trusted
3033
49862
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
cufmptl925zjb4bn1s9ztcwz76chcn9
49866
49862
2026-09-05T14:15:24Z
2be trusted
3033
/* */
49866
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Stella Abebe was born on 14 November 1945, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
3mvkpshj0yz9mgbbtx4s1e0885k9pbu
49871
49866
2026-09-05T14:17:26Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49871
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Stella Abebe was born on 14 November 1945, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
r3ff5u720old06c2m8x57gecs75pat4
49883
49871
2026-09-05T14:23:39Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49883
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, she was from Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
7wsk286pre1r3l0u9ja40c64b5uko9q
49884
49883
2026-09-05T14:24:47Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49884
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. Her father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
h0x2laozsjf1dls0aeea1mpift26xc7
49894
49884
2026-09-05T14:32:07Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49894
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
bx0f9scz9x6a0dr86o3x7gtj2c1jjo8
49900
49894
2026-09-05T14:35:18Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49900
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
ikok3rvhfirtnw5fizastq1ajivcnpv
49919
49900
2026-09-05T14:48:14Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49919
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
91oacmccom1fjajzzlgohc1u9409lmi
49930
49919
2026-09-05T14:54:11Z
2be trusted
3033
49930
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
dsbyvidcaxeeho3heeb0kn4xyll59vv
49937
49930
2026-09-05T14:58:06Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49937
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱lyia she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
je3uyyakez39mfq2bja115uz49rmdps
49944
49937
2026-09-05T15:03:40Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49944
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
48c6lk0gprtkwxocpr5n7zbjb3vsjey
49947
49944
2026-09-05T15:15:27Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49947
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
oqmhzboabfnfhtoh0kenrw5rdz00667
49948
49947
2026-09-05T15:16:54Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49948
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsitiShe [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
aquetv9i8abzoix3d3oh380b8uw2rf8
49950
49948
2026-09-05T15:23:40Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49950
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
tu719fw73nkul5c3a3s1wfo1rv6wbvx
49960
49950
2026-09-05T15:30:46Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49960
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fank hu, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
rb201c3idra7wk557buc1s54zgmudil
49972
49960
2026-09-05T15:36:40Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49972
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fank hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
kdqx5vugpbhs1sgr4l39srcl11ocihq
49973
49972
2026-09-05T15:39:55Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49973
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
75c3a7c3rd7m2qwnsmpenyncdyp5amm
49979
49973
2026-09-05T15:42:33Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49979
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
otqj5wfvf4xkp7wvl3quuui9int1jpv
49987
49979
2026-09-05T15:51:34Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49987
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si atyiu lyuot a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
px6f58o79gkp3k34ep8m1z2kxo2gb6f
49993
49987
2026-09-05T16:01:02Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
49993
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
o2f15ne162pui71hbh5fh74v1wranjy
50000
49993
2026-09-05T16:07:12Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
50000
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
edit
She married General Obasanjo with whom she had one son; Olumuyiwa Obasanjo born in 1977.[citation needed] Olusegun Obasanjo had just become Head of State and Commander-in-Chief of the Nigerian Armed Forces, following the assassination of General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
edit
When she became Nigeria's First Lady in 1999, following the election of her husband as president, Obasanjo established Child Care Trust, for the care of underprivileged and/or disabled children.[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
3q9o0z2v1y98kf9cs0hox5bly5cyfm7
50001
50000
2026-09-05T16:13:32Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
50001
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo si̱ yet Head of State and Commander-in-Chief of the Nigerian Armed Forces, following the assassination of General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
edit
When she became Nigeria's First Lady in 1999, following the election of her husband as president, Obasanjo established Child Care Trust, for the care of underprivileged and/or disabled children.[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
8rtvt08purpl1lj4rhi6v9qmcpkdsrb
50010
50001
2026-09-05T16:35:31Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
50010
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
edit
When she became Nigeria's First Lady in 1999, following the election of her husband as president, Obasanjo established Child Care Trust, for the care of underprivileged and/or disabled children.[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
kbt8l0wd6hc9tdsmtwleg118zagu0y7
50016
50010
2026-09-05T16:42:10Z
2be trusted
3033
50016
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin following the election of her husband as president, Obasanjo established Child Care Trust, for the care of underprivileged and/or disabled children.[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
du3mr5acc5hzrxnmk1lhn0pir60wg0j
50021
50016
2026-09-05T18:37:00Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
50021
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo established Child Care Trust, for the care of underprivileged and/or disabled children.[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
qfvutc1zazb8pxbbgpyz65e7js92z7j
50022
50021
2026-09-05T18:40:31Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
50022
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat bang mman Child Care Trust, for the care of underprivileged and/or disabled children.[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
tnndfh2w7vgju36jeelai1s0pkr3ixd
50023
50022
2026-09-05T19:18:14Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
50023
wikitext
text/x-wiki
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
1yomf7y9822y7ith42vci1d2jrv7vg2
50024
50023
2026-09-05T19:34:57Z
2be trusted
3033
/* Early life and education */
50024
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Kemi A̱deosun/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Kemi A̱deosun/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Kemi A̱deosun/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Kemi A̱deosun/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Kemi A̱deosun/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Kemi A̱deosun/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
m119emlfko9fdxfyrvgvtxipzo5ll1p
50025
50024
2026-09-05T19:38:06Z
2be trusted
3033
/* */
50025
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu a̱tuk swak ma̱ naai ma̱ tswat swak ma̱ nyuing ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swangnaai ma fwuan, a̱ neet Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]]. A̱tyia ngguwuHer father, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]], was chief of the [[United Africa Company]] (UAC) who became the first indigenous (African) chairman of [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
She began her education at Our Lady of the Apostles Primary School. She enrolled at St. Theresa's College, where she obtained her [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] in 1964 with grade one. Two years later she obtained the higher school certificate. She was admitted to the [[University of Ife]] (now [[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], for a bachelor's degree in English, attending from 1967 to 1969. In 1969 she transferred to the UK to complete her studies, this time round, in [[insurance]], in [[London]] and [[Edinburgh, Scotland]], from 1970 to 1974.<ref name=":0" />
She completed her education with a certificate as confidential secretary from Pitman College in 1976. She returned to Nigeria in 1976.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
qb0imrvxzpqxwt6g3n7eygy1y6sdxhf
50026
50025
2026-09-05T19:40:32Z
2be trusted
3033
50026
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
9aq9n2r4i5b2mq6ajup13ko4kfglr4g
50027
50026
2026-09-05T19:45:35Z
2be trusted
3033
/* */
50027
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
dzm2l71kav90oclxg843fl3awxj64hj
50029
50027
2026-09-05T20:15:07Z
2be trusted
3033
/* kwuat fung sitella */
50029
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==kwuat fung sitella==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
45utspib4ijtrcg0nglf6r5lvgbtxfg
50030
50029
2026-09-05T20:15:58Z
2be trusted
3033
/* kwuat fung ma̱ng fang sitella */
50030
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==kwuat fung ma̱ng fang sitella==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
e8ibdkiuckfffc0tq6fk2moq1mbi2m2
50031
50030
2026-09-05T20:22:01Z
2be trusted
3033
/* kwuat fung ma̱ng fang sitella */
50031
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==kwuat fung ma̱ng fang sitella==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
yet A̱khwai abyiak
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
4yklwan5q2hfhdimcaw5v9oakc4s105
50032
50031
2026-09-05T20:23:36Z
2be trusted
3033
/* khwuat fung ma̱ng fang sitella */
50032
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==khwuat fung ma̱ng fang sitella==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
yet A̱khwai abyiak
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
1q982mviidae2r6lx0grob6p7ybcog1
50033
50032
2026-09-05T20:25:35Z
2be trusted
3033
/* khwuat fung ma̱ng fang sitella */
50033
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==khwuat fung ma̱ng fang sitella==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
yet A̱khwai abyiak
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
yet A̱khwai abyiak of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
0b6yif8gzza1j1yygxnucaf90kgijvf
50034
50033
2026-09-05T20:27:29Z
2be trusted
3033
/* khwuat fung ma̱ng fang sitella */
50034
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==khwuat fung ma̱ng fang sitella==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
yet A̱khwai abyiak
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
yet A̱khwai abyiak si nijeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
rrwbs4yy6g42el95b5roygpps0afbr5
50089
50034
2026-09-06T02:37:32Z
2be trusted
3033
/* khwuat fung ma̱ng fang sitella */
50089
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Si̱tella ObasanjoCa̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Si̱tella Obasanjo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Si̱tella Obasanjo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Si̱tella Obasanjo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Si̱tella Obasanjo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Si̱tella Obasanjo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==khwuat fung ma̱ng fang sitella==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
yet A̱khwai abyii̱k
Nang ggu yet A̱khwai abyii̱k ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
yet A̱khwai abyii̱k si nijeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[
==Early life and education==
Si̱tella Abebe a̱ ku bin nggu atuk swak ma̱ng anaai ma̱ swat swak ma naai ma lyia cyikwop swak ma akubunyuing mang swaknaai ma fwuon, a̱ neet mashe was Iruekpen, [[Esan West]], [[Edo State]].A̱tyia nggu wu H, Dr. [[Christopher E. Abebe|Christopher Abebe]],ku byia tyiok ma̱ng [[United Africa Company]] (UAC) nggu wa na̱ng a̱ ku tsa yet a̱kwaka̱son ma̱ng afirica (African) [[UAC Nigeria]].<ref>[http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm Info re Dr. Christopher Abebe] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090927070116/http://www.gamji.com/haruna/haruna157.htm |date=27 September 2009 }}</ref><ref>[http://odili.net/news/source/2009/jul/7/203.html Info re Dr. Christopher Abebe]{{dead link|date=November 2016 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
A̱ ku tsa fang hu ma Our Lady of the Apostles Primary School. A̱ ku nyia rajista ma̱ng St. Theresa's College, davwuo na̱ng ggu shyia [[West African Senior School Certificate Examination|West African School Certificate]] ma̱ lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak ataa ma naai ma̱ng lamba nyiung. A̱ndyia feang nswak a̱ni, a si shyia stificat si tyak fang ma bandang a̱vwuo fang. a̱ shyia fang ma̱ng unisabsiti [[University of Ife]] (now[[Obafemi Awolowo University]]), [[Ife|Ile-Ife]], a̱ja wa nang ggu shyia digari di̱ shong, a̱ tsa ma lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swak a̱taa ma natat si nat a̱lyia cyikwop swak mang akubunyiung mang swakataa mang akubunyiungattending. Ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung mang swak ataa ma kubunyiung a̱ si̱̇ shyiak avwou fank ka nat UK ggu tyiak fang hu, ma̱ng jen jini, ma̱ng[[insurance]], ma̱ng [[London]] ma̱ng [[Edinburgh, Scotland]], neet ma lyia cyikwop swak ma kubunyiung ma swak anatat sinat a̱lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma naai.<ref name=":0" />
A̱ tyak fang hu ma̱ng satificat si sekatere a̱sang awun a̱ni neet ma̱ng Pitman College ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak anatat ma ataa. A̱ si bwuok abai nijaria ma lyia cyikwop ma swak akubunyiung ma swak anatat ma ataa.<ref name=":0">{{Cite web |last=Opinion |date=2025-10-25 |title=Remembering Stella Obasanjo 20 years after |url=https://punchng.com/remembering-stella-obasanjo-20-years-after/ |access-date=2026-06-17 |website=Punch Newspapers |language=en-US}}</ref>
Personal life
A̱ nyiang General Obasanjo ba byia ngwon anyiungwith; Olumuyiwa Obasanjo a̱ bin nggu ma̱ lyia cyikwop swak ma akubunyiung ma swak a̱natat ma natat.[citation needed] Olusegun Obasanjo ku yet camandand ma khwat akwap si nijeria, byiak ggu ji ku yet General Muritala Mohammed.[6][7]
First Lady of Nigeria
Nang ggu yet A̱khwai abyiak ma nijeria ma lyia cyikwop swak ma a̱kubunyiung ma swak akubunyiung ma akubunyiung, khwi ghyai nang a̱ ku ghyai atyiok gguwu yet a̱kwaka̱son abyin, Obasanjo wa ku kpaat sot bang mman, danian cok mman na sang ani/mman na̱ .[8][9]
As First Lady of Nigeria, Obasanjo joined the Campaign Against Female Genital Mutilation and on 6 February 2003, she declared the day the International Day of Zero Tolerance to Female Genital Mutilation.[10][11] Reporters Without Borders reported that Orobosa Omo-Ojo, the publisher of the Lagos-based Nigerian Midwest Herald, was arrested on Stella Obasanjo's orders on 2 May 2005 and taken to Akure prison. His arrest was prompted by an article the previous week about her, headlined "Greedy Stella".[12]
j71s912hn4mvvbfqws2in7h4ov6p12w
Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m
0
7975
49864
2026-09-05T14:14:45Z
Godiva Kajhyung
1671
Created page with "'''Lawrencia Laraba-Mallam''' is a former [[Federal Ministry of Environment (Nigeria)|Nigerian Minister of Environment]] between 2014–2015. She was one of the 12 ministers sworn in by President [[Goodluck Jonathan]] in March 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|news..."
49864
wikitext
text/x-wiki
'''Lawrencia Laraba-Mallam''' is a former [[Federal Ministry of Environment (Nigeria)|Nigerian Minister of Environment]] between 2014–2015. She was one of the 12 ministers sworn in by President [[Goodluck Jonathan]] in March 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> She was succeeded by [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Before her appointment as a minister, she served as the National President, Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
7dv0a6vhs4lu6kvfogo2sddvi4mezu4
49868
49864
2026-09-05T14:16:57Z
Godiva Kajhyung
1671
49868
wikitext
text/x-wiki
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yetis a former [[Federal Ministry of Environment (Nigeria)|Nigerian Minister of Environment]] between 2014–2015. She was one of the 12 ministers sworn in by President [[Goodluck Jonathan]] in March 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> She was succeeded by [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Before her appointment as a minister, she served as the National President, Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
p14diznxxuesitecruophvm3k2g7rex
49892
49868
2026-09-05T14:31:22Z
Godiva Kajhyung
1671
49892
wikitext
text/x-wiki
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|Nigerian Minister of Environment]] between 2014–2015. She was one of the 12 ministers sworn in by President [[Goodluck Jonathan]] in March 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> She was succeeded by [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Before her appointment as a minister, she served as the National President, Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
fvpnzp5l8lnl272w3nc777uuj5382x3
49904
49892
2026-09-05T14:38:42Z
Godiva Kajhyung
1671
49904
wikitext
text/x-wiki
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> She was succeeded by [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Before her appointment as a minister, she served as the National President, Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
9589sajx4jkzx4kcjenn7thsialohi4
49908
49904
2026-09-05T14:39:48Z
Godiva Kajhyung
1671
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49908
wikitext
text/x-wiki
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> She was succeeded by [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Before her appointment as a minister, she served as the National President, Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
hwztjhdh3909ansjxho8rmq0mzhalie
49910
49908
2026-09-05T14:41:37Z
AshiyaG
2949
49910
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Izna/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Izna/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Izna/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Izna/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Izna/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Izna/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> She was succeeded by [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Before her appointment as a minister, she served as the National President, Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
mlgcgpxj0jyxxh25dibwr0cxn2jlhs7
49912
49910
2026-09-05T14:43:20Z
AshiyaG
2949
49912
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> She was succeeded by [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> Before her appointment as a minister, she served as the National President, Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
etepjemrap0vpa5iubnwdtee92nr0hx
50054
49912
2026-09-05T22:25:49Z
Godiva Kajhyung
1671
50054
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> a̱wot ssn tam hu din bwak nggu hu a̱ jong [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> ma nang nggu kan shyia̱ yet mi̱ni̱sts̱ a̱ni ba, a̱ ku nyia̱ tam yet a̱kwak a̱son, si̱ a̱ngyui̱k catoli̱ka Catholic Women Organization (CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
01gaxn4veph487kdiqfbyllvjmrrjm9
50055
50054
2026-09-05T22:28:18Z
Godiva Kajhyung
1671
/* */
50055
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vang̈uard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> a̱wot ssn tam hu din bwak nggu hu a̱ jong [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> ma nang nggu kan shyia̱ yet mi̱ni̱sts̱ a̱ni ba, a̱ ku nyia̱ tam yet a̱kwak a̱son, si̱ sot a̱ngyui̱k catoli̱ka(CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
6839tuszm1hsk4q2066qpjimh707l3x
50059
50055
2026-09-05T22:34:42Z
Godiva Kajhyung
1671
/* */
50059
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vang̈uard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> a̱wot ssn tam hu din bwak nggu hu a̱ jong [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> ma nang nggu kan shyia̱ yet mi̱ni̱sts̱ a̱ni ba, a̱ ku nyia̱ tam yet a̱kwak a̱son, si̱ sot a̱ngyui̱k catoli̱ka(CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==Ministerial career==
During her tenure, the National [[Great Green Wall (Africa)|Great Green Wall]] (GGW) bill was passed, to provide the legal architecture for projects aimed at cushioning the effects of [[desertification]] and related ecological issues. For that, the sum of ₦16 billion was released by the Presidency in September 2014, for the kickstarting of the project.<ref>{{cite news|url=https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|title=Council Approves Draft Bills To Boost Transportation|date=February 11, 2015|publisher=[[Channels Television]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
Speaking after the introduction of the Gas Flare Tracker website by the [[United Kingdom]]'s [[Department for International Development]], which tells how much gas was being flared across the [[Niger Delta]], in November 2014, Mallam said, {{Blockquote|Anytime we attend foreign conferences, you know, we hear other countries tell the amount of gas released into the atmosphere, but we guess. But from today, we will not guess, we will give the correct amount, because of this tracker.}}<ref>{{cite news|url=https://www.voanews.com/a/satellite-tracker-throws-light-on-gas-flaring-in-nigeria/2536982.html|title=Satellite Tracker Throws Light on Gas Flaring in Nigeria|date=November 27, 2014|last=Stein|first=Chris|publisher=[[VOA]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
gvv19r61ajujbxoykqk2t2quw8fqxkz
50134
50059
2026-09-06T08:06:45Z
Godiva Kajhyung
1671
50134
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vang̈uard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> a̱wot ssn tam hu din bwak nggu hu a̱ jong [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> ma nang nggu kan shyia̱ yet mi̱ni̱sts̱ a̱ni ba, a̱ ku nyia̱ tam yet a̱kwak a̱son, si̱ sot a̱ngyui̱k catoli̱ka(CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==Ministerial career==
Din jen tam nggu hu, a̱bandang sot si [[ba̱t gyuop akhwuop (Afi̱ri̱ka)|ba̱t gyuop akhwuop]] nang angyyei (GGW) a̱ ku tsaa cam hu ni,a na khwuk vak nang a na tsaa tam si̱ jhyii kyang na̱ byian ani ma [[vak a̱kakwon]]mang kyan ba naat ang bwu̱ok man swanta hu ani. Ma̱t ania wa, nggu a̱kwak ason hu si nwuak kurum ku bai bi̱li̱on swak ma̱a̱tqa ani ma zwat a̱kubunyuing ma a̱lyia 2014, danian ba ka tsaa tam hu.<ref>{{cite news|url=https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|title=Council Approves Draft Bills To Boost Transportation|date=February 11, 2015|publisher=[[Channels Television]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
Nang nggu tyiak a̱lyiat nggu na di jen sha̱i avwuo a ba fwuop nang ang nwuan nkyang di jet a~-bwoi ani si ga̱d ma a̱byin [[United Kingdom]] [[Department for International Development]], which tells how much gas was being flared across the [[Niger Delta]], in November 2014, Mallam said, {{Blockquote|Anytime we attend foreign conferences, you know, we hear other countries tell the amount of gas released into the atmosphere, but we guess. But from today, we will not guess, we will give the correct amount, because of this tracker.}}<ref>{{cite news|url=https://www.voanews.com/a/satellite-tracker-throws-light-on-gas-flaring-in-nigeria/2536982.html|title=Satellite Tracker Throws Light on Gas Flaring in Nigeria|date=November 27, 2014|last=Stein|first=Chris|publisher=[[VOA]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
8h2eue06uuqfgeroqp8js2znj6xakhx
50135
50134
2026-09-06T08:20:13Z
Godiva Kajhyung
1671
50135
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vang̈uard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> a̱wot ssn tam hu din bwak nggu hu a̱ jong [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> ma nang nggu kan shyia̱ yet mi̱ni̱sts̱ a̱ni ba, a̱ ku nyia̱ tam yet a̱kwak a̱son, si̱ sot a̱ngyui̱k catoli̱ka(CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==Ntam yet Mi̱ni̱sta==
Din jen tam nggu hu, a̱bandang sot si [[ba̱t gyuop akhwuop (Afi̱ri̱ka)|ba̱t gyuop akhwuop]] nang angyyei (GGW) a̱ ku tsaa cam hu ni,a na khwuk vak nang a na tsaa tam si̱ jhyii kyang na̱ byian ani ma [[vak a̱kakwon]]mang kyan ba naat ang bwu̱ok man swanta hu ani. Ma̱t ania wa, nggu a̱kwak ason hu si nwuak kurum ku bai bi̱li̱on swak ma̱a̱tqa ani ma zwat a̱kubunyuing ma a̱lyia 2014, danian ba ka tsaa tam hu.<ref>{{cite news|url=https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|title=Council Approves Draft Bills To Boost Transportation|date=February 11, 2015|publisher=[[Channels Television]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
Nang nggu tyiak a̱lyiat nggu na di jen sha̱i avwuo a ba fwuop nang ang nwuan nkyang di jet a~-bwoi ani si ga̱d ma a̱byin [[United Kingdom]] sot si nok abyin ka danian yaason bibyin swanta, sot huni wa fng sisak nang ga̱ nbeayang kurum ani ma̱ fam si̱ Naija De̱ta, din zwat swak mang nyuing ma̱ a̱lyia 2014, Nggu Malam si kaat nyia̱, {{Blockquote|Anytime we attend foreign conferences, you know, we hear other countries tell the amount of gas released into the atmosphere, but we guess. But from today, we will not guess, we will give the correct amount, because of this tracker.}}<ref>{{cite news|url=https://www.voanews.com/a/satellite-tracker-throws-light-on-gas-flaring-in-nigeria/2536982.html|title=Satellite Tracker Throws Light on Gas Flaring in Nigeria|date=November 27, 2014|last=Stein|first=Chris|publisher=[[VOA]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
52ovjwk7xfa4iv6uglhttzx4oi87uqm
50139
50135
2026-09-06T08:30:25Z
Godiva Kajhyung
1671
50139
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vang̈uard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> a̱wot ssn tam hu din bwak nggu hu a̱ jong [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> ma nang nggu kan shyia̱ yet mi̱ni̱sts̱ a̱ni ba, a̱ ku nyia̱ tam yet a̱kwak a̱son, si̱ sot a̱ngyui̱k catoli̱ka(CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==Ntam yet Mi̱ni̱sta==
Din jen tam nggu hu, a̱bandang sot si [[ba̱t gyuop akhwuop (Afi̱ri̱ka)|ba̱t gyuop akhwuop]] nang angyyei (GGW) a̱ ku tsaa cam hu ni,a na khwuk vak nang a na tsaa tam si̱ jhyii kyang na̱ byian ani ma [[vak a̱kakwon]]mang kyan ba naat ang bwu̱ok man swanta hu ani. Ma̱t ania wa, nggu a̱kwak ason hu si nwuak kurum ku bai bi̱li̱on swak ma̱a̱tqa ani ma zwat a̱kubunyuing ma a̱lyia 2014, danian ba ka tsaa tam hu.<ref>{{cite news|url=https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|title=Council Approves Draft Bills To Boost Transportation|date=February 11, 2015|publisher=[[Channels Television]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
Nang nggu tyiak a̱lyiat nggu na di jen sha̱i avwuo a ba fwuop nang ang nwuan nkyang di jet a~-bwoi ani si ga̱d ma a̱byin [[United Kingdom]] sot si nok abyin ka danian yaason bibyin swanta, sot huni wa fng sisak nang ga̱ nbeayang kurum ani ma̱ fam si̱ Naija De̱ta, din zwat swak mang nyuing ma̱ a̱lyia 2014, Nggu Malam si kaat nyia̱, {{Blockquote|ku zan jen nang zi naat a̱katun ma a̱kang a̱byin, yi lyen nang, zi ni fa̱k bi̱byin gyang nang ba ni kaat a̱ya ga̱d a̱ mang wa nsng ani tam di̱ wun, zi ni byia̱ hu ca̱caat ba. But from today, we will not guess, we will give the correct amount, because of this tracker.}}<ref>{{cite news|url=https://www.voanews.com/a/satellite-tracker-throws-light-on-gas-flaring-in-nigeria/2536982.html|title=Satellite Tracker Throws Light on Gas Flaring in Nigeria|date=November 27, 2014|last=Stein|first=Chris|publisher=[[VOA]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
d0ib9zixjbmu5axb7ezbafa2en4wlyl
50140
50139
2026-09-06T08:37:30Z
Godiva Kajhyung
1671
50140
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lorensha La̱ra̱ba Mala̱m/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Lorensha La̱ra̱ba-Mala̱m''' a̱ ku yet a̱tyu tam ma̱ [[a̱bandang sot si a̱gwana̱ti̱ di ntam nwuan a̱vwuo (Nigeria)|a̱tyotam si jhyii a̱vwuo ma a̱byin Naijeriya]] din jen a̱lyia̱ 2014 si tat a̱lyia̱ 2015. a̱ ku shyia̱ mami aya mi̱ni̱sta swak ma̱ng feayang nang a ku nyia̱ mba song tsaa tam din bwuak nggu a̱kwak ason Naijeriya [[Goodluck Jonathan]] ma̱ zwat tsat si a̱lyia̱ 2014.<ref>{{cite news|url=https://pmnewsnigeria.com/2014/03/05/gusau-obanikoro-to-run-nigerias-defence-ministry/|location=Lagos, Nigeria|title=Gusau, Obanikoro to run Nigeria's defence ministry|date=March 5, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/201403051470.html|title=Nigeria: Jonathan Drops Bolaji Abdullahi, Swears in 11 New Ministers|date=March 5, 2014|publisher=This Day|website=All Africa|location=[[Lagos]]|last=Andrews|first=Jaiyeola|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.modernghana.com/amp/nollywood/27182/breaking-newspresident-jonathan-sacks-sports-minister.html|title=Breaking News:President Jonathan Sacks Sports Minister|last=Chima|first=Amechi B.|date=March 5, 2014|publisher=Modern Ghana|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/dons-brainstorm-alternative-energy-minister-flags-enville-seminar/|location=Lagos, Nigeria|title=Dons brainstorm on alternative energy as minister flags off Enville seminar|last=Adesulu|first=Dayo|date=October 9, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vang̈uard]]}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/135346/jonathan-names-gasau-obanikoro-boni-haruna-as-ministers.html|title=Jonathan names Gasau, Obanikoro, Boni Haruna as ministers|date=January 22, 2014|publisher=The Nigerian Voice|access-date=September 23, 2024}}</ref><ref>{{cite news|url=https://aminiya.ng/aliyu-gusau-ne-ministan-tsaro/|title=Aliyu Gusau ne Ministan Tsaro|last=Mustapha|first=Olusegun|language=ha|date=March 6, 2014|access-date=September 23, 2024|newspaper=Aminiya}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=lDkUDgAAQBAJ&dq=lawrencia+laraba+mallam&pg=PA918|title=The Statesman's Yearbook 2016|trans-title=The Politics, Cultures and Economies of the World|date=February 7, 2017|isbn=9781349578238|format=ebook|publisher=Palgrave Macmillan UK|language=en|editor=Heath-Brown, Nick|page=918|access-date=September 23, 2024}}</ref> a̱wot ssn tam hu din bwak nggu hu a̱ jong [[Amina Mohammed]].<ref name="Kid">{{cite news|url=https://www.thecable.ng/ex-minister-husband-released-48-hours-captivity/|title=Ex-minister, husband released after 48 hours in captivity|date=October 5, 2016|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> ma nang nggu kan shyia̱ yet mi̱ni̱sts̱ a̱ni ba, a̱ ku nyia̱ tam yet a̱kwak a̱son, si̱ sot a̱ngyui̱k catoli̱ka(CWO).<ref>{{cite news|url=https://thenationonlineng.net/what-becomes-of-jonathans-women/|location=Lagos, Nigeria|title=What becomes of Jonathan's women?|date=April 5, 2015|access-date=September 23, 2024|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
==Ntam yet Mi̱ni̱sta==
Din jen tam nggu hu, a̱bandang sot si [[ba̱t gyuop akhwuop (Afi̱ri̱ka)|ba̱t gyuop akhwuop]] nang angyyei (GGW) a̱ ku tsaa cam hu ni,a na khwuk vak nang a na tsaa tam si̱ jhyii kyang na̱ byian ani ma [[vak a̱kakwon]]mang kyan ba naat ang bwu̱ok man swanta hu ani. Ma̱t ania wa, nggu a̱kwak ason hu si nwuak kurum ku bai bi̱li̱on swak ma̱a̱tqa ani ma zwat a̱kubunyuing ma a̱lyia 2014, danian ba ka tsaa tam hu.<ref>{{cite news|url=https://www.channelstv.com/2015/02/11/council-approves-draft-bills-boost-transportation/amp/|title=Council Approves Draft Bills To Boost Transportation|date=February 11, 2015|publisher=[[Channels Television]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
Nang nggu tyiak a̱lyiat nggu na di jen sha̱i avwuo a ba fwuop nang ang nwuan nkyang di jet a~-bwoi ani si ga̱d ma a̱byin [[United Kingdom]] sot si nok abyin ka danian yaason bibyin swanta, sot huni wa fng sisak nang ga̱ nbeayang kurum ani ma̱ fam si̱ Naija De̱ta, din zwat swak mang nyuing ma̱ a̱lyia 2014, Nggu Malam si kaat nyia̱, {{Blockquote|ku zan jen nang zi naat a̱katun ma a̱kang a̱byin, yi lyen nang, zi ni fa̱k bi̱byin gyang nang ba ni kaat a̱ya ga̱d a̱ mang wa nsng ani tam di̱ wun, zi ni byia̱ hu ba aa̱wot zi̱ shim shim da̱won. ma̱t a̱nia wa neet a̱fwun, zi bu na shim shim da̱won ba, zi̱ na jong ba a̱ tsatsak hu a, da̱nian kyang tam mak ga̱d hu ni nang a nok ani.}}<ref>{{cite news|url=https://www.voanews.com/a/satellite-tracker-throws-light-on-gas-flaring-in-nigeria/2536982.html|title=Satellite Tracker Throws Light on Gas Flaring in Nigeria|date=November 27, 2014|last=Stein|first=Chris|publisher=[[VOA]]|access-date=September 23, 2024}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
pi6xsy5g2slz9ntww2nwpz4pnf35ose
Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku
0
7976
49875
2026-09-05T14:19:16Z
AshiyaG
2949
Created page with "{{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱ly..."
49875
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
kieq7y2yu14qdghzzxmzs2o3hnkprm7
49881
49875
2026-09-05T14:21:33Z
AshiyaG
2949
49881
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==A̱ya̱fang==
2b8sqoru5bqa1s55u490ga41kcqbg1y
49980
49881
2026-09-05T15:42:48Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49980
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
pwkudopkp6vxd9mgu4iu1sh4j5c25jj
49984
49980
2026-09-05T15:47:13Z
Genesis shan
44
49984
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bianca Odinakachukwu Olivia Odumegwu-Ojukwu''' {{Audio|Ig-Bianca Odumegwu-Ojukwu.ogg|Listen|help=no}} ({{née|Onoh}}; born 5 August 1968)<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/12/revealed-ojukwus-controversial-will/|location=Lagos, Nigeria|title=Revealed: Ojukwu's controversial Will - Vanguard News|date=23 December 2012|access-date=29 August 2017|language=en-US|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> is a Nigerian politician, diplomat, lawyer, businesswoman and beauty pageant titleholder.<ref>{{Cite news |last=Omoboye |first=Faith |date=2024-10-28 |title=Meet Bianca Ojukwu, ex beauty queen, Ambassador now Nigeria's minister of state for foreign affairs |url=https://businessday.ng/world/article/meet-bianca-ojukwu-ex-beauty-queen-ambassador-now-nigerias-minister-of-state-for-foreign-affairs/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-24 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She currently serves as the Minister of Foreign Affairs.<ref>{{Cite news |last=Rapheal |date=2024-11-20 |title=Igbo veterans in US congratulate Bianca Ojukwu |url=https://thesun.ng/igbo-veterans-in-us-congratulate-bianca-ojukwu/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-25 |newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> The [[widow]] of Biafra President [[C. Odumegwu Ojukwu|Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]],<ref>{{Cite news |date=17 March 2022 |title=It was Bianca Ojukwu who slapped Obiano's wife, video reveals |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/517880-it-was-bianca-ojukwu-who-slapped-obianos-wife-video-reveals.html |access-date=18 March 2022 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref name=":1" /> she is a multiple international pageant titleholder, having won [[Most Beautiful Girl in Nigeria]], Miss Africa, and Miss Intercontinental. Formerly a presidential advisor,<ref name="nigeriansabroadlive.com">{{Cite web|url=https://nigeriansabroadlive.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206182823/http://nigeriansabroadlive.com/beauty-queen-bianca-ojukwu-appointed-special-assistant-on-diaspora-affairs/|url-status=dead|title=Beauty Queen Bianca Ojukwu Appointed Senior Special Assistant on Diaspora Affairs| archive-date = 6 February 2011}}</ref><ref name=":1">{{Cite news |title=Drama for Soludo inauguration as Obiano wife and Bianca Ojukwu clash |work=BBC News Pidgin |url=https://www.bbc.com/pidgin/world-60777062 |access-date=18 March 2022}}</ref> she was the country's ambassador to Ghana and became Nigeria's Ambassador to [[Spain]] in 2012.<ref name=":0">{{Cite web|title=Bianca Ojukwu appointed Nigeria's new ambassador to Ghana|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|access-date=2 January 2018|website=onlinenigeria|language=en|archive-date=6 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180806215318/http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|url-status=dead}}</ref> She is also Nigeria's Permanent Representative to the United Nations World Tourism Organization (UNWTO). She was previously Minister of State, Foreign Affairs, after being sworn-in on 4 November 2024.<ref>{{Cite news |last=Oamen |first=Samuel |date=4 November 2024 |title=BREAKING: Tinubu swears in seven new Ministers |url=https://thenationonlineng.net/breaking-tinubu-swears-in-seven-new-ministers/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 November 2024 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Vwuot swanta nggu ==
The sixth child of former [[Anambra State]] Governor [[Christian Onoh]] and his wife Carol, a college principal, Bianca Onoh spent most of her childhood in rural [[Ngwo]] with her siblings Lilian, Josephine, Nuzo, Gabriel, Stella, Christian and Josef.<ref>{{Cite web |last=Naija |first=JoJo |date=2023-10-23 |title=CC Onoh: Meet The Man Whose 2 Daughters Became Nigerian Ambassadors |url=https://jojonaija.com/cc-onoh-meet-the-man-whose-2-daughters-became-nigerian-ambassadors/ |access-date=2026-03-24 |website=Jojo Naija |language=en-US}}</ref> She attended [[Ackworth School]], [[Pontefract]], [[St Andrew's College, Cambridge|St Andrews College, Cambridge]], and Cambridge Tutorial College where she obtained her A-levels. She soon began a combined honours degree in Politics, Economics and Law at the [[University of Buckingham]], but transferred to the [[University of Nigeria, Nsukka]] after her father, a lawyer by profession, insisted she concentrated solely on Law and join the family business. Following graduation, Odumegwu-Ojukwu attended the [[Nigerian Law School]] which eventually led to her [[call to the bar]].<ref name="My Life With Ojukwu">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com:80/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|location=Lagos, Nigeria|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121012041355/http://sunnewsonline.com/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|url-status=dead|title=My life with Ojukwu -Bianca| archive-date=12 October 2012|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
rlu0frd46bh7w76dubop2f025lp80k7
49989
49984
2026-09-05T15:54:29Z
Genesis shan
44
49989
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bianca Odinakachukwu Olivia Odumegwu-Ojukwu''' nang a̱bu lyen a̱swak mi̱ng [[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]] {{Audio|Ig-Bianca Odumegwu-Ojukwu.ogg|Listen|help=no}} ({{née|Onoh}}; born 5 August 1968)<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/12/revealed-ojukwus-controversial-will/|location=Lagos, Nigeria|title=Revealed: Ojukwu's controversial Will - Vanguard News|date=23 December 2012|access-date=29 August 2017|language=en-US|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> yet a̱tyu kwai nfwuoa̱niet a̱byin Naijeriya wa, A̱ghyia̱byin, a̱tyu yong a̱lyia̱t, a̱tyua̱bwuang ma̱ a̱tyu yaa̱ywan di̱ shi̱sham.<ref>{{Cite news |last=Omoboye |first=Faith |date=2024-10-28 |title=Meet Bianca Ojukwu, ex beauty queen, Ambassador now Nigeria's minister of state for foreign affairs |url=https://businessday.ng/world/article/meet-bianca-ojukwu-ex-beauty-queen-ambassador-now-nigerias-minister-of-state-for-foreign-affairs/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-24 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She currently serves as the Minister of Foreign Affairs.<ref>{{Cite news |last=Rapheal |date=2024-11-20 |title=Igbo veterans in US congratulate Bianca Ojukwu |url=https://thesun.ng/igbo-veterans-in-us-congratulate-bianca-ojukwu/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-25 |newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> The [[widow]] of Biafra President [[C. Odumegwu Ojukwu|Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]],<ref>{{Cite news |date=17 March 2022 |title=It was Bianca Ojukwu who slapped Obiano's wife, video reveals |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/517880-it-was-bianca-ojukwu-who-slapped-obianos-wife-video-reveals.html |access-date=18 March 2022 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref name=":1" /> she is a multiple international pageant titleholder, having won [[Most Beautiful Girl in Nigeria]], Miss Africa, and Miss Intercontinental. Formerly a presidential advisor,<ref name="nigeriansabroadlive.com">{{Cite web|url=https://nigeriansabroadlive.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206182823/http://nigeriansabroadlive.com/beauty-queen-bianca-ojukwu-appointed-special-assistant-on-diaspora-affairs/|url-status=dead|title=Beauty Queen Bianca Ojukwu Appointed Senior Special Assistant on Diaspora Affairs| archive-date = 6 February 2011}}</ref><ref name=":1">{{Cite news |title=Drama for Soludo inauguration as Obiano wife and Bianca Ojukwu clash |work=BBC News Pidgin |url=https://www.bbc.com/pidgin/world-60777062 |access-date=18 March 2022}}</ref> she was the country's ambassador to Ghana and became Nigeria's Ambassador to [[Spain]] in 2012.<ref name=":0">{{Cite web|title=Bianca Ojukwu appointed Nigeria's new ambassador to Ghana|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|access-date=2 January 2018|website=onlinenigeria|language=en|archive-date=6 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180806215318/http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|url-status=dead}}</ref> She is also Nigeria's Permanent Representative to the United Nations World Tourism Organization (UNWTO). She was previously Minister of State, Foreign Affairs, after being sworn-in on 4 November 2024.<ref>{{Cite news |last=Oamen |first=Samuel |date=4 November 2024 |title=BREAKING: Tinubu swears in seven new Ministers |url=https://thenationonlineng.net/breaking-tinubu-swears-in-seven-new-ministers/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 November 2024 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Vwuot swanta nggu ==
The sixth child of former [[Anambra State]] Governor [[Christian Onoh]] and his wife Carol, a college principal, Bianca Onoh spent most of her childhood in rural [[Ngwo]] with her siblings Lilian, Josephine, Nuzo, Gabriel, Stella, Christian and Josef.<ref>{{Cite web |last=Naija |first=JoJo |date=2023-10-23 |title=CC Onoh: Meet The Man Whose 2 Daughters Became Nigerian Ambassadors |url=https://jojonaija.com/cc-onoh-meet-the-man-whose-2-daughters-became-nigerian-ambassadors/ |access-date=2026-03-24 |website=Jojo Naija |language=en-US}}</ref> She attended [[Ackworth School]], [[Pontefract]], [[St Andrew's College, Cambridge|St Andrews College, Cambridge]], and Cambridge Tutorial College where she obtained her A-levels. She soon began a combined honours degree in Politics, Economics and Law at the [[University of Buckingham]], but transferred to the [[University of Nigeria, Nsukka]] after her father, a lawyer by profession, insisted she concentrated solely on Law and join the family business. Following graduation, Odumegwu-Ojukwu attended the [[Nigerian Law School]] which eventually led to her [[call to the bar]].<ref name="My Life With Ojukwu">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com:80/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|location=Lagos, Nigeria|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121012041355/http://sunnewsonline.com/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|url-status=dead|title=My life with Ojukwu -Bianca| archive-date=12 October 2012|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ltrkvmkljnc9yjhgsppi8otue4fvxgf
49998
49989
2026-09-05T16:05:56Z
Genesis shan
44
49998
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bianca Odinakachukwu Olivia Odumegwu-Ojukwu''' nang a̱bu lyen a̱swak mi̱ng [[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]] {{Audio|Ig-Bianca Odumegwu-Ojukwu.ogg|Listen|help=no}} ({{née|Onoh}}; born 5 August 1968)<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/12/revealed-ojukwus-controversial-will/|location=Lagos, Nigeria|title=Revealed: Ojukwu's controversial Will - Vanguard News|date=23 December 2012|access-date=29 August 2017|language=en-US|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> yet a̱tyu kwai nfwuoa̱niet a̱byin Naijeriya wa, A̱ghyia̱byin, a̱tyu yong a̱lyia̱t, a̱tyua̱bwuang ma̱ a̱tyu yaa̱ywan di̱ shi̱sham.<ref>{{Cite news |last=Omoboye |first=Faith |date=2024-10-28 |title=Meet Bianca Ojukwu, ex beauty queen, Ambassador now Nigeria's minister of state for foreign affairs |url=https://businessday.ng/world/article/meet-bianca-ojukwu-ex-beauty-queen-ambassador-now-nigerias-minister-of-state-for-foreign-affairs/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-24 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She currently serves as the Minister of Foreign Affairs.<ref>{{Cite news |last=Rapheal |date=2024-11-20 |title=Igbo veterans in US congratulate Bianca Ojukwu |url=https://thesun.ng/igbo-veterans-in-us-congratulate-bianca-ojukwu/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-25 |newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> The [[widow]] of Biafra President [[C. Odumegwu Ojukwu|Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]],<ref>{{Cite news |date=17 March 2022 |title=It was Bianca Ojukwu who slapped Obiano's wife, video reveals |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/517880-it-was-bianca-ojukwu-who-slapped-obianos-wife-video-reveals.html |access-date=18 March 2022 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref name=":1" /> she is a multiple international pageant titleholder, having won [[Most Beautiful Girl in Nigeria]], Miss Africa, and Miss Intercontinental. Formerly a presidential advisor,<ref name="nigeriansabroadlive.com">{{Cite web|url=https://nigeriansabroadlive.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206182823/http://nigeriansabroadlive.com/beauty-queen-bianca-ojukwu-appointed-special-assistant-on-diaspora-affairs/|url-status=dead|title=Beauty Queen Bianca Ojukwu Appointed Senior Special Assistant on Diaspora Affairs| archive-date = 6 February 2011}}</ref><ref name=":1">{{Cite news |title=Drama for Soludo inauguration as Obiano wife and Bianca Ojukwu clash |work=BBC News Pidgin |url=https://www.bbc.com/pidgin/world-60777062 |access-date=18 March 2022}}</ref> A̱ ku yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin Gana a̱wot a̱ si̱ bu ba̱ yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin [[Spain]] in 2012.<ref name=":0">{{Cite web|title=Bianca Ojukwu appointed Nigeria's new ambassador to Ghana|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|access-date=2 January 2018|website=onlinenigeria|language=en|archive-date=6 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180806215318/http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|url-status=dead}}</ref> She is also Nigeria's Permanent Representative to the A̱wot United Nations World Tourism Organization (UNWTO). She was previously Minister of State, Foreign Affairs, after being sworn-in on 4 November 2024.<ref>{{Cite news |last=Oamen |first=Samuel |date=4 November 2024 |title=BREAKING: Tinubu swears in seven new Ministers |url=https://thenationonlineng.net/breaking-tinubu-swears-in-seven-new-ministers/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 November 2024 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Vwuot swanta nggu ==
The sixth child of former [[Anambra State]] Governor [[Christian Onoh]] and his wife Carol, a college principal, Bianca Onoh spent most of her childhood in rural [[Ngwo]] with her siblings Lilian, Josephine, Nuzo, Gabriel, Stella, Christian and Josef.<ref>{{Cite web |last=Naija |first=JoJo |date=2023-10-23 |title=CC Onoh: Meet The Man Whose 2 Daughters Became Nigerian Ambassadors |url=https://jojonaija.com/cc-onoh-meet-the-man-whose-2-daughters-became-nigerian-ambassadors/ |access-date=2026-03-24 |website=Jojo Naija |language=en-US}}</ref> She attended [[Ackworth School]], [[Pontefract]], [[St Andrew's College, Cambridge|St Andrews College, Cambridge]], and Cambridge Tutorial College where she obtained her A-levels. She soon began a combined honours degree in Politics, Economics and Law at the [[University of Buckingham]], but transferred to the [[University of Nigeria, Nsukka]] after her father, a lawyer by profession, insisted she concentrated solely on Law and join the family business. Following graduation, Odumegwu-Ojukwu attended the [[Nigerian Law School]] which eventually led to her [[call to the bar]].<ref name="My Life With Ojukwu">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com:80/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|location=Lagos, Nigeria|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121012041355/http://sunnewsonline.com/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|url-status=dead|title=My life with Ojukwu -Bianca| archive-date=12 October 2012|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
jxme64w5s8dwcxponoc0lsr32u6rivg
50003
49998
2026-09-05T16:18:13Z
Genesis shan
44
50003
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bianca Odinakachukwu Olivia Odumegwu-Ojukwu''' nang a̱bu lyen a̱swak mi̱ng [[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]] {{Audio|Ig-Bianca Odumegwu-Ojukwu.ogg|Listen|help=no}} ({{née|Onoh}}; born 5 August 1968)<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/12/revealed-ojukwus-controversial-will/|location=Lagos, Nigeria|title=Revealed: Ojukwu's controversial Will - Vanguard News|date=23 December 2012|access-date=29 August 2017|language=en-US|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> yet a̱tyu kwai nfwuoa̱niet a̱byin Naijeriya wa, A̱ghyia̱byin, a̱tyu yong a̱lyia̱t, a̱tyua̱bwuang ma̱ a̱tyu yaa̱ywan di̱ shi̱sham.<ref>{{Cite news |last=Omoboye |first=Faith |date=2024-10-28 |title=Meet Bianca Ojukwu, ex beauty queen, Ambassador now Nigeria's minister of state for foreign affairs |url=https://businessday.ng/world/article/meet-bianca-ojukwu-ex-beauty-queen-ambassador-now-nigerias-minister-of-state-for-foreign-affairs/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-24 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She currently serves as the Minister of Foreign Affairs.<ref>{{Cite news |last=Rapheal |date=2024-11-20 |title=Igbo veterans in US congratulate Bianca Ojukwu |url=https://thesun.ng/igbo-veterans-in-us-congratulate-bianca-ojukwu/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-25 |newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> The [[widow]] of Biafra President [[C. Odumegwu Ojukwu|Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]],<ref>{{Cite news |date=17 March 2022 |title=It was Bianca Ojukwu who slapped Obiano's wife, video reveals |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/517880-it-was-bianca-ojukwu-who-slapped-obianos-wife-video-reveals.html |access-date=18 March 2022 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref name=":1" /> she is a multiple international pageant titleholder, having won [[Most Beautiful Girl in Nigeria]], Miss Africa, and Miss Intercontinental. Formerly a presidential advisor,<ref name="nigeriansabroadlive.com">{{Cite web|url=https://nigeriansabroadlive.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206182823/http://nigeriansabroadlive.com/beauty-queen-bianca-ojukwu-appointed-special-assistant-on-diaspora-affairs/|url-status=dead|title=Beauty Queen Bianca Ojukwu Appointed Senior Special Assistant on Diaspora Affairs| archive-date = 6 February 2011}}</ref><ref name=":1">{{Cite news |title=Drama for Soludo inauguration as Obiano wife and Bianca Ojukwu clash |work=BBC News Pidgin |url=https://www.bbc.com/pidgin/world-60777062 |access-date=18 March 2022}}</ref> A̱ ku yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin Gana a̱wot a̱ si̱ bu ba̱ yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin Si̱pain ma̱ a̱lyia̱ 2012.<ref name=":0">{{Cite web|title=Bianca Ojukwu appointed Nigeria's new ambassador to Ghana|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|access-date=2 January 2018|website=onlinenigeria|language=en|archive-date=6 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180806215318/http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|url-status=dead}}</ref> A̱wot a̱ si̱ bu yet a̱tyu ba̱ng a̱gi̱nggi̱ng cuk ma̱ [[United Nations World Tourism Organization]] (UNWTO). She was previously Minister of State, Foreign Affairs, after being sworn-in on 4 November 2024.<ref>{{Cite news |last=Oamen |first=Samuel |date=4 November 2024 |title=BREAKING: Tinubu swears in seven new Ministers |url=https://thenationonlineng.net/breaking-tinubu-swears-in-seven-new-ministers/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 November 2024 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Vwuot swanta nggu ==
The sixth child of former [[Anambra State]] Governor [[Christian Onoh]] and his wife Carol, a college principal, Bianca Onoh spent most of her childhood in rural [[Ngwo]] with her siblings Lilian, Josephine, Nuzo, Gabriel, Stella, Christian and Josef.<ref>{{Cite web |last=Naija |first=JoJo |date=2023-10-23 |title=CC Onoh: Meet The Man Whose 2 Daughters Became Nigerian Ambassadors |url=https://jojonaija.com/cc-onoh-meet-the-man-whose-2-daughters-became-nigerian-ambassadors/ |access-date=2026-03-24 |website=Jojo Naija |language=en-US}}</ref> She attended [[Ackworth School]], [[Pontefract]], [[St Andrew's College, Cambridge|St Andrews College, Cambridge]], and Cambridge Tutorial College where she obtained her A-levels. She soon began a combined honours degree in Politics, Economics and Law at the [[University of Buckingham]], but transferred to the [[University of Nigeria, Nsukka]] after her father, a lawyer by profession, insisted she concentrated solely on Law and join the family business. Following graduation, Odumegwu-Ojukwu attended the [[Nigerian Law School]] which eventually led to her [[call to the bar]].<ref name="My Life With Ojukwu">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com:80/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|location=Lagos, Nigeria|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121012041355/http://sunnewsonline.com/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|url-status=dead|title=My life with Ojukwu -Bianca| archive-date=12 October 2012|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
p56myscjtx6ov4i34p6bk4wt9lhjmjw
50012
50003
2026-09-05T16:36:32Z
Genesis shan
44
50012
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bianca Odinakachukwu Olivia Odumegwu-Ojukwu''' nang a̱bu lyen a̱swak mi̱ng [[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]] {{Audio|Ig-Bianca Odumegwu-Ojukwu.ogg|Listen|help=no}} ({{née|Onoh}}; born 5 August 1968)<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/12/revealed-ojukwus-controversial-will/|location=Lagos, Nigeria|title=Revealed: Ojukwu's controversial Will - Vanguard News|date=23 December 2012|access-date=29 August 2017|language=en-US|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> yet a̱tyu kwai nfwuoa̱niet a̱byin Naijeriya wa, A̱ghyia̱byin, a̱tyu yong a̱lyia̱t, a̱tyua̱bwuang ma̱ a̱tyu yaa̱ywan di̱ shi̱sham.<ref>{{Cite news |last=Omoboye |first=Faith |date=2024-10-28 |title=Meet Bianca Ojukwu, ex beauty queen, Ambassador now Nigeria's minister of state for foreign affairs |url=https://businessday.ng/world/article/meet-bianca-ojukwu-ex-beauty-queen-ambassador-now-nigerias-minister-of-state-for-foreign-affairs/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-24 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She currently serves as the Minister of Foreign Affairs.<ref>{{Cite news |last=Rapheal |date=2024-11-20 |title=Igbo veterans in US congratulate Bianca Ojukwu |url=https://thesun.ng/igbo-veterans-in-us-congratulate-bianca-ojukwu/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-25 |newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> The [[widow]] of Biafra President [[C. Odumegwu Ojukwu|Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]],<ref>{{Cite news |date=17 March 2022 |title=It was Bianca Ojukwu who slapped Obiano's wife, video reveals |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/517880-it-was-bianca-ojukwu-who-slapped-obianos-wife-video-reveals.html |access-date=18 March 2022 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref name=":1" /> she is a multiple international pageant titleholder, having won [[Most Beautiful Girl in Nigeria]], Miss Africa, and Miss Intercontinental. Formerly a presidential advisor,<ref name="nigeriansabroadlive.com">{{Cite web|url=https://nigeriansabroadlive.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206182823/http://nigeriansabroadlive.com/beauty-queen-bianca-ojukwu-appointed-special-assistant-on-diaspora-affairs/|url-status=dead|title=Beauty Queen Bianca Ojukwu Appointed Senior Special Assistant on Diaspora Affairs| archive-date = 6 February 2011}}</ref><ref name=":1">{{Cite news |title=Drama for Soludo inauguration as Obiano wife and Bianca Ojukwu clash |work=BBC News Pidgin |url=https://www.bbc.com/pidgin/world-60777062 |access-date=18 March 2022}}</ref> A̱ ku yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin Gana a̱wot a̱ si̱ bu ba̱ yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin Si̱pain ma̱ a̱lyia̱ 2012.<ref name=":0">{{Cite web|title=Bianca Ojukwu appointed Nigeria's new ambassador to Ghana|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|access-date=2 January 2018|website=onlinenigeria|language=en|archive-date=6 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180806215318/http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|url-status=dead}}</ref> A̱wot a̱ si̱ bu yet a̱tyu ba̱ng a̱gi̱nggi̱ng cuk ma̱ [[United Nations World Tourism Organization]] (UNWTO). Mi̱ mmam na̱ si swak a̱ni, a̱ku khai nggu yet a̱di̱da̱i mi̱nista da̱ a̱lyiat a̱ma̱nyi, after being mat nang gu nkyiak shyishyi kyangswat ji a̱ni a̱tuk 4 Zwatswakma̱jhyiung 2024.<ref>{{Cite news |last=Oamen |first=Samuel |date=4 November 2024 |title=BREAKING: Tinubu swears in seven new Ministers |url=https://thenationonlineng.net/breaking-tinubu-swears-in-seven-new-ministers/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 November 2024 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Vwuot swanta nggu ==
The sixth child of former [[Anambra State]] Governor [[Christian Onoh]] and his wife Carol, a college principal, Bianca Onoh spent most of her childhood in rural [[Ngwo]] with her siblings Lilian, Josephine, Nuzo, Gabriel, Stella, Christian and Josef.<ref>{{Cite web |last=Naija |first=JoJo |date=2023-10-23 |title=CC Onoh: Meet The Man Whose 2 Daughters Became Nigerian Ambassadors |url=https://jojonaija.com/cc-onoh-meet-the-man-whose-2-daughters-became-nigerian-ambassadors/ |access-date=2026-03-24 |website=Jojo Naija |language=en-US}}</ref> She attended [[Ackworth School]], [[Pontefract]], [[St Andrew's College, Cambridge|St Andrews College, Cambridge]], and Cambridge Tutorial College where she obtained her A-levels. She soon began a combined honours degree in Politics, Economics and Law at the [[University of Buckingham]], but transferred to the [[University of Nigeria, Nsukka]] after her father, a lawyer by profession, insisted she concentrated solely on Law and join the family business. Following graduation, Odumegwu-Ojukwu attended the [[Nigerian Law School]] which eventually led to her [[call to the bar]].<ref name="My Life With Ojukwu">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com:80/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|location=Lagos, Nigeria|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121012041355/http://sunnewsonline.com/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|url-status=dead|title=My life with Ojukwu -Bianca| archive-date=12 October 2012|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
lpa6am1tkzoo688lw4m5q47gqvspglx
50017
50012
2026-09-05T16:42:47Z
Genesis shan
44
/* Vwuot swanta nggu */
50017
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bianca Odinakachukwu Olivia Odumegwu-Ojukwu''' nang a̱bu lyen a̱swak mi̱ng [[Biyanka A̱di̱megwu-A̱ji̱ku]] {{Audio|Ig-Bianca Odumegwu-Ojukwu.ogg|Listen|help=no}} ({{née|Onoh}}; born 5 August 1968)<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/12/revealed-ojukwus-controversial-will/|location=Lagos, Nigeria|title=Revealed: Ojukwu's controversial Will - Vanguard News|date=23 December 2012|access-date=29 August 2017|language=en-US|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> yet a̱tyu kwai nfwuoa̱niet a̱byin Naijeriya wa, A̱ghyia̱byin, a̱tyu yong a̱lyia̱t, a̱tyua̱bwuang ma̱ a̱tyu yaa̱ywan di̱ shi̱sham.<ref>{{Cite news |last=Omoboye |first=Faith |date=2024-10-28 |title=Meet Bianca Ojukwu, ex beauty queen, Ambassador now Nigeria's minister of state for foreign affairs |url=https://businessday.ng/world/article/meet-bianca-ojukwu-ex-beauty-queen-ambassador-now-nigerias-minister-of-state-for-foreign-affairs/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-03-24 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She currently serves as the Minister of Foreign Affairs.<ref>{{Cite news |last=Rapheal |date=2024-11-20 |title=Igbo veterans in US congratulate Bianca Ojukwu |url=https://thesun.ng/igbo-veterans-in-us-congratulate-bianca-ojukwu/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-11-25 |newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> The [[widow]] of Biafra President [[C. Odumegwu Ojukwu|Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]],<ref>{{Cite news |date=17 March 2022 |title=It was Bianca Ojukwu who slapped Obiano's wife, video reveals |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/517880-it-was-bianca-ojukwu-who-slapped-obianos-wife-video-reveals.html |access-date=18 March 2022 |language=en-GB|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref name=":1" /> she is a multiple international pageant titleholder, having won [[Most Beautiful Girl in Nigeria]], Miss Africa, and Miss Intercontinental. Formerly a presidential advisor,<ref name="nigeriansabroadlive.com">{{Cite web|url=https://nigeriansabroadlive.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110206182823/http://nigeriansabroadlive.com/beauty-queen-bianca-ojukwu-appointed-special-assistant-on-diaspora-affairs/|url-status=dead|title=Beauty Queen Bianca Ojukwu Appointed Senior Special Assistant on Diaspora Affairs| archive-date = 6 February 2011}}</ref><ref name=":1">{{Cite news |title=Drama for Soludo inauguration as Obiano wife and Bianca Ojukwu clash |work=BBC News Pidgin |url=https://www.bbc.com/pidgin/world-60777062 |access-date=18 March 2022}}</ref> A̱ ku yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin Gana a̱wot a̱ si̱ bu ba̱ yet a̱ghyi a̱byin Naijeriya ba ma̱byin Si̱pain ma̱ a̱lyia̱ 2012.<ref name=":0">{{Cite web|title=Bianca Ojukwu appointed Nigeria's new ambassador to Ghana|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|access-date=2 January 2018|website=onlinenigeria|language=en|archive-date=6 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180806215318/http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/146758-bianca-ojukwu-appointed-nigeria-s-new-ambassador-to-ghana.html|url-status=dead}}</ref> A̱wot a̱ si̱ bu yet a̱tyu ba̱ng a̱gi̱nggi̱ng cuk ma̱ [[United Nations World Tourism Organization]] (UNWTO). Mi̱ mmam na̱ si swak a̱ni, a̱ku khai nggu yet a̱di̱da̱i mi̱nista da̱ a̱lyiat a̱ma̱nyi, after being mat nang gu nkyiak shyishyi kyangswat ji a̱ni a̱tuk 4 Zwatswakma̱jhyiung 2024.<ref>{{Cite news |last=Oamen |first=Samuel |date=4 November 2024 |title=BREAKING: Tinubu swears in seven new Ministers |url=https://thenationonlineng.net/breaking-tinubu-swears-in-seven-new-ministers/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=5 November 2024 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref>
== Vwuot swanta nggu ==
Byin a̱taa a̱mali a̱khwukhwop Gwomna Si̱tet former Anamba̱ra [[Christian Onoh]] mbeang a̱byik nggu wu Carol, a college principal, Bianca Onoh spent most of her childhood in rural [[Ngwo]] with her siblings Lilian, Josephine, Nuzo, Gabriel, Stella, Christian and Josef.<ref>{{Cite web |last=Naija |first=JoJo |date=2023-10-23 |title=CC Onoh: Meet The Man Whose 2 Daughters Became Nigerian Ambassadors |url=https://jojonaija.com/cc-onoh-meet-the-man-whose-2-daughters-became-nigerian-ambassadors/ |access-date=2026-03-24 |website=Jojo Naija |language=en-US}}</ref> She attended [[Ackworth School]], [[Pontefract]], [[St Andrew's College, Cambridge|St Andrews College, Cambridge]], and Cambridge Tutorial College where she obtained her A-levels. She soon began a combined honours degree in Politics, Economics and Law at the [[University of Buckingham]], but transferred to the [[University of Nigeria, Nsukka]] after her father, a lawyer by profession, insisted she concentrated solely on Law and join the family business. Following graduation, Odumegwu-Ojukwu attended the [[Nigerian Law School]] which eventually led to her [[call to the bar]].<ref name="My Life With Ojukwu">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com:80/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|location=Lagos, Nigeria|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121012041355/http://sunnewsonline.com/new/national/my-life-with-ojukwu-bianca/|url-status=dead|title=My life with Ojukwu -Bianca| archive-date=12 October 2012|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
bt2rkitzg3w79byethg9gg33ovx0jvc
Cidinma Aaron
0
7977
49920
2026-09-05T14:48:36Z
Kambai Akau
15
Created page with "{{Databox}} '''Cidinma Leilani Aaron''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai 1993) yet a̱tyukyiai-a̱cyiet, a̱tyumumwang-a̱bwuanng, ma̱ng a̱khwukhwop a̱tyuweang Naijeriya wa nang á̱ ku kup nggu bung yet A̱yang Shisham Naijeriya 42 wu ma̱ a̱lyia̱ 2018. == A̱ya̱fang == {{reflist}} == A̱ka̱fwuop nta == * {{Instagram|chidinmaaron|Cidinma Aaron}} [[Sa:Byin 1993]] [[Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya]] [[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City]]..."
49920
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Cidinma Leilani Aaron''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai 1993) yet a̱tyukyiai-a̱cyiet, a̱tyumumwang-a̱bwuanng, ma̱ng a̱khwukhwop a̱tyuweang Naijeriya wa nang á̱ ku kup nggu bung yet A̱yang Shisham Naijeriya 42 wu ma̱ a̱lyia̱ 2018.
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
* {{Instagram|chidinmaaron|Cidinma Aaron}}
[[Sa:Byin 1993]]
[[Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City]]
[[Sa:Á̱niet-ya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet a̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet A̱kum-a̱cyi]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ijt3ucirvatjopwyqfi1s5z44u0haq2
49939
49920
2026-09-05T14:58:37Z
Kambai Akau
15
49939
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Cidinma Leilani Aaron''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai 1993) yet a̱tyukyiai-a̱cyiet, a̱tyumumwang-a̱bwuanng, ma̱ng a̱khwukhwop a̱tyuweang Naijeriya wa nang á̱ ku kup nggu bung yet A̱yang Shisham Naijeriya 42 wu ma̱ a̱lyia̱ 2018.
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Aaron a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai a̱lyia̱ 1993 ma̱ a̱keang [[Ka̱duna]], [[A̱byin Ka̱duna]], a̱wot a̱ si̱ laai a̱ shi ma̱ a̱keang [[A̱buja]], Fam A̱cyian Badundung, Naijeriya. A̱ yet A̱tyokum-a̱cyi wa neet ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]] a̱wot a̱ si̱ neet mi̱ neet mi̱ kyangbwak ku byia̱ á̱na̱nyiuk-á̱nap a̱tat ma̱ng a̱na̱nyiuk-a̱sam a̱nyiung hwa a̱ni.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱ doot a̱ nat fang hu mi̱ Yunuvasi̱ti Lead City, ma̱ a̱keang [[Ibadan]], [[A̱byin Oyo]], a̱ si̱si̱ tyak ma̱ng di̱gi̱ri Bacelo Sayen mi̱ kwak a̱bwuanng a̱son ma̱ a̱lyia̱ 2017.<ref>{{cite web |title=Beauty and Purpose Introducing the 42nd Miss Nigeria Chidinma Aaron |url=https://www.pulse.ng/entertainment/beauty-and-purpose-introducing-the-42nd-miss-nigeria-chidinma-aaron/8dxrb2j |website=Pulse Nigeria |date=2019-01-29 |access-date=2026-06-30}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
* {{Instagram|chidinmaaron|Cidinma Aaron}}
[[Sa:Byin 1993]]
[[Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City]]
[[Sa:Á̱niet-ya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet a̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet A̱kum-a̱cyi]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ed797oljwx9t0tjjphuqp9nhwu9ysu6
49946
49939
2026-09-05T15:09:15Z
Kambai Akau
15
49946
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Cidinma Leilani Aaron''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai 1993) yet a̱tyukyiai-a̱cyiet, a̱tyumumwang-a̱bwuanng, ma̱ng a̱khwukhwop a̱tyuweang Naijeriya wa nang á̱ ku kup nggu bung yet A̱yang Shisham Naijeriya 42 wu ma̱ a̱lyia̱ 2018.
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Aaron a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai a̱lyia̱ 1993 ma̱ a̱keang [[Ka̱duna]], [[A̱byin Ka̱duna]], a̱wot a̱ si̱ laai a̱ shi ma̱ a̱keang [[A̱buja]], Fam A̱cyian Badundung, Naijeriya. A̱ yet A̱tyokum-a̱cyi wa neet ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]] a̱wot a̱ si̱ neet mi̱ neet mi̱ kyangbwak ku byia̱ á̱na̱nyiuk-á̱nap a̱tat ma̱ng a̱na̱nyiuk-a̱sam a̱nyiung hwa a̱ni.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱ doot a̱ nat fang hu mi̱ Yunuvasi̱ti Lead City, ma̱ a̱keang [[Ibadan]], [[A̱byin Oyo]], a̱ si̱si̱ tyak ma̱ng di̱gi̱ri Bacelo Sayen mi̱ kwak a̱bwuanng a̱son ma̱ a̱lyia̱ 2017.<ref>{{cite web |title=Beauty and Purpose Introducing the 42nd Miss Nigeria Chidinma Aaron |url=https://www.pulse.ng/entertainment/beauty-and-purpose-introducing-the-42nd-miss-nigeria-chidinma-aaron/8dxrb2j |website=Pulse Nigeria |date=2019-01-29 |access-date=2026-06-30}}</ref>
Aaron si̱ tsa ta̱m kyiai a̱cyiet ma̱nang gu mbyia̱ ndyia̱ 14 a̱ni, a̱ si̱ shyia̱ a̱son ta̱m nggu ka ma̱ng ''Teens Magazine'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi nang gu na ngya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya wu a̱ni, a̱ ku cong a̱yaayangka̱nan ma̱ a̱di̱di̱t á̱ghyang mi̱ fam a̱byin hu nang a̱yaayangka̱nan ''Queen of Aso'' ma̱ng ''Most Beautiful Girl in Abuja'' ba.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi ma̱ng a̱nia, a̱ ku nyia̱ ta̱m nang a̱gba̱ndang a̱tyuweang kyayak ma̱ng a̱tyu jhyi a̱kwongkwong mi̱ ''Yumme Meals'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite news |title=I was a chef before Miss Nigeria I will return to it Chidinma Aaron |url=https://punchng.com/i-was-a-chef-before-miss-nigeria-ill-return-to-it-chidinma-aaron/ |newspaper=Punch Nigeria |date=2019-02-10 |access-date=2026-06-30}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
* {{Instagram|chidinmaaron|Cidinma Aaron}}
[[Sa:Byin 1993]]
[[Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City]]
[[Sa:Á̱niet-ya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet a̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet A̱kum-a̱cyi]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
qx1yip0adpf9hlza6uan4y4hi7fznx2
49949
49946
2026-09-05T15:17:39Z
Kambai Akau
15
49949
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Cidinma Leilani Aaron''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai 1993) yet a̱tyukyiai-a̱cyiet, a̱tyumumwang-a̱bwuanng, ma̱ng a̱khwukhwop a̱tyuweang Naijeriya wa nang á̱ ku kup nggu bung yet A̱yang Shisham Naijeriya 42 wu ma̱ a̱lyia̱ 2018.
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Aaron a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai a̱lyia̱ 1993 ma̱ a̱keang [[Ka̱duna]], [[A̱byin Ka̱duna]], a̱wot a̱ si̱ laai a̱ shi ma̱ a̱keang [[A̱buja]], Fam A̱cyian Badundung, Naijeriya. A̱ yet A̱tyokum-a̱cyi wa neet ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]] a̱wot a̱ si̱ neet mi̱ neet mi̱ kyangbwak ku byia̱ á̱na̱nyiuk-á̱nap a̱tat ma̱ng a̱na̱nyiuk-a̱sam a̱nyiung hwa a̱ni.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱ doot a̱ nat fang hu mi̱ Yunuvasi̱ti Lead City, ma̱ a̱keang [[Ibadan]], [[A̱byin Oyo]], a̱ si̱si̱ tyak ma̱ng di̱gi̱ri Bacelo Sayen mi̱ kwak a̱bwuanng a̱son ma̱ a̱lyia̱ 2017.<ref>{{cite web |title=Beauty and Purpose Introducing the 42nd Miss Nigeria Chidinma Aaron |url=https://www.pulse.ng/entertainment/beauty-and-purpose-introducing-the-42nd-miss-nigeria-chidinma-aaron/8dxrb2j |website=Pulse Nigeria |date=2019-01-29 |access-date=2026-06-30}}</ref>
Aaron si̱ tsa ta̱m kyiai a̱cyiet ma̱nang gu mbyia̱ ndyia̱ 14 a̱ni, a̱ si̱ shyia̱ a̱son ta̱m nggu ka ma̱ng ''Teens Magazine'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi nang gu na ngya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya wu a̱ni, a̱ ku cong a̱yaayangka̱nan ma̱ a̱di̱di̱t á̱ghyang mi̱ fam a̱byin hu nang a̱yaayangka̱nan ''Queen of Aso'' ma̱ng ''Most Beautiful Girl in Abuja'' ba.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi ma̱ng a̱nia, a̱ ku nyia̱ ta̱m nang a̱gba̱ndang a̱tyuweang kyayak ma̱ng a̱tyu jhyi a̱kwongkwong mi̱ ''Yumme Meals'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite news |title=I was a chef before Miss Nigeria I will return to it Chidinma Aaron |url=https://punchng.com/i-was-a-chef-before-miss-nigeria-ill-return-to-it-chidinma-aaron/ |newspaper=Punch Nigeria |date=2019-02-10 |access-date=2026-06-30}}</ref>
== Ta̱m kyiai-a̱cyiet ma̱ng cat a̱ka̱wat á̱niet ==
Mi̱ Zwat Swak ma̱ng Jhyiung a̱lyia̱ 2018, Aaron si̱ yong da̱ a̱kwonu fam A̱tak naat A̱tyin hu ma̱ a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya wu. A̱ si̱ ya a̱yangka̱nan wu, a̱ si̱ yet a̱tyu 42 wu a̱ na ya nggu mi̱ Naijeriya a̱ yet a̱son ka mami á̱niet 17 á̱ghyang nang gu ku mak a̱yangka̱nan wu ma̱ng a̱mba a̱ni ba̱ si̱ tat a̱ngaan ka á̱ si̱ kup nggu bung ji mi̱ ''Eko Hotels and Suites'' mi̱ Sa̱khat-a̱byin Viktoriya, Legwot.<ref name="PremiumTimes2018">{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/297577-miss-nigeria-chidinma-aaron-crowned-winner.html|title=Miss Nigeria: Chidinma Aaron crowned winner |date=26 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018 |access-date=29 Zwat Nyaai 2024|newspaper=Premium Times}}</ref><ref name="TVC2018">{{cite web |last1=TVC News |title=Miss Nigeria: Youth Corps member, Chidinma Aaron crowned 42nd Queen |url=https://www.tvcnews.tv/miss-nigeria-youth-corps-member-chidinma-aaron-crowned-42nd-queen/ |access-date=29 Zwat Nyaai 2024 |date=26 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
* {{Instagram|chidinmaaron|Cidinma Aaron}}
[[Sa:Byin 1993]]
[[Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City]]
[[Sa:Á̱niet-ya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet a̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet A̱kum-a̱cyi]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
o9c6r0pwcrnjlxsyoyh545017g3hboa
49952
49949
2026-09-05T15:26:01Z
Kambai Akau
15
/* Ta̱m kyiai-a̱cyiet ma̱ng cat a̱ka̱wat á̱niet */
49952
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Cidinma Leilani Aaron''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai 1993) yet a̱tyukyiai-a̱cyiet, a̱tyumumwang-a̱bwuanng, ma̱ng a̱khwukhwop a̱tyuweang Naijeriya wa nang á̱ ku kup nggu bung yet A̱yang Shisham Naijeriya 42 wu ma̱ a̱lyia̱ 2018.
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Aaron a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai a̱lyia̱ 1993 ma̱ a̱keang [[Ka̱duna]], [[A̱byin Ka̱duna]], a̱wot a̱ si̱ laai a̱ shi ma̱ a̱keang [[A̱buja]], Fam A̱cyian Badundung, Naijeriya. A̱ yet A̱tyokum-a̱cyi wa neet ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]] a̱wot a̱ si̱ neet mi̱ neet mi̱ kyangbwak ku byia̱ á̱na̱nyiuk-á̱nap a̱tat ma̱ng a̱na̱nyiuk-a̱sam a̱nyiung hwa a̱ni.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱ doot a̱ nat fang hu mi̱ Yunuvasi̱ti Lead City, ma̱ a̱keang [[Ibadan]], [[A̱byin Oyo]], a̱ si̱si̱ tyak ma̱ng di̱gi̱ri Bacelo Sayen mi̱ kwak a̱bwuanng a̱son ma̱ a̱lyia̱ 2017.<ref>{{cite web |title=Beauty and Purpose Introducing the 42nd Miss Nigeria Chidinma Aaron |url=https://www.pulse.ng/entertainment/beauty-and-purpose-introducing-the-42nd-miss-nigeria-chidinma-aaron/8dxrb2j |website=Pulse Nigeria |date=2019-01-29 |access-date=2026-06-30}}</ref>
Aaron si̱ tsa ta̱m kyiai a̱cyiet ma̱nang gu mbyia̱ ndyia̱ 14 a̱ni, a̱ si̱ shyia̱ a̱son ta̱m nggu ka ma̱ng ''Teens Magazine'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi nang gu na ngya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya wu a̱ni, a̱ ku cong a̱yaayangka̱nan ma̱ a̱di̱di̱t á̱ghyang mi̱ fam a̱byin hu nang a̱yaayangka̱nan ''Queen of Aso'' ma̱ng ''Most Beautiful Girl in Abuja'' ba.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi ma̱ng a̱nia, a̱ ku nyia̱ ta̱m nang a̱gba̱ndang a̱tyuweang kyayak ma̱ng a̱tyu jhyi a̱kwongkwong mi̱ ''Yumme Meals'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite news |title=I was a chef before Miss Nigeria I will return to it Chidinma Aaron |url=https://punchng.com/i-was-a-chef-before-miss-nigeria-ill-return-to-it-chidinma-aaron/ |newspaper=Punch Nigeria |date=2019-02-10 |access-date=2026-06-30}}</ref>
== Ta̱m kyiai-a̱cyiet ma̱ng cat a̱ka̱wat á̱niet ==
Mi̱ Zwat Swak ma̱ng Jhyiung a̱lyia̱ 2018, Aaron si̱ yong da̱ a̱kwonu fam A̱tak naat A̱tyin hu ma̱ a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya wu. A̱ si̱ ya a̱yangka̱nan wu, a̱ si̱ yet a̱tyu 42 wu a̱ na ya nggu mi̱ Naijeriya a̱ yet a̱son ka mami á̱niet 17 á̱ghyang nang gu ku mak a̱yangka̱nan wu ma̱ng a̱mba a̱ni ba̱ si̱ tat a̱ngaan ka á̱ si̱ kup nggu bung ji mi̱ ''Eko Hotels and Suites'' mi̱ Sa̱khat-a̱byin Viktoriya, Legwot.<ref name="PremiumTimes2018">{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/297577-miss-nigeria-chidinma-aaron-crowned-winner.html|title=Miss Nigeria: Chidinma Aaron crowned winner |date=26 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018 |access-date=29 Zwat Nyaai 2024|newspaper=Premium Times}}</ref><ref name="TVC2018">{{cite web |last1=TVC News |title=Miss Nigeria: Youth Corps member, Chidinma Aaron crowned 42nd Queen |url=https://www.tvcnews.tv/miss-nigeria-youth-corps-member-chidinma-aaron-crowned-42nd-queen/ |access-date=29 Zwat Nyaai 2024 |date=26 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018}}</ref>
Nang gu sii du ya a̱ni, Aaron si̱ ba̱ nwuo mi̱ lyiat mami á̱niet a̱ si̱ tsa cat a̱ka̱wat á̱niet, nang mi̱ byi̱k nfi̱ng á̱niet, mumwang bwuanng, ma̱ng beang a̱nyiuk ba̱ ka shyia̱ yong.<ref name="DailyTrust2019">{{Cite news |last1=Daily Trust |title=People don't understand feminism – Chidinma Aaron |url=https://dailytrust.com/people-dont-understand-feminism-chidinma-aaron/ |access-date=29 Zwat Nyaai 2024 |date=31 Zwat Tsat 2019|newspaper=Daily Trust}}</ref>
Di̱n jen khwi nggu bung ji, Aaron ku shyia̱ mi̱ Khwo A̱byin (''National Youth Service Corps'', NYSC).<ref>{{cite web |title=Miss Nigeria Youth Corps member Chidinma Aaron crowned 42nd Queen |url=https://www.tvcnews.tv/2018/11/miss-nigeria-youth-corps-member-chidinma-aaron-crowned-42nd-queen/ |website=TVC News |date=2018-11-26 |access-date=2026-06-30}}</ref> Ma̱nang tyok nggu hu si̱ tyak a̱ni, a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱ bu cat bwuok ta̱m a̱weang nggu hu a̱wot a̱ kin tsa a̱bwuanng mi̱ sot-nta̱m nkyayak ji, a̱wi=ot si̱ huni na fa nyia̱ a̱ na ka mmun nta̱m kwak a̱son a̱bwuanng ma̱ng cat a̱weang nggu nia a̱ nyia̱.<ref>{{cite news |title=I was a chef before Miss Nigeria I will return to it Chidinma Aaron |url=https://punchng.com/i-was-a-chef-before-miss-nigeria-ill-return-to-it-chidinma-aaron/ |newspaper=Punch Nigeria |date=2019-02-10 |access-date=2026-06-30}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
* {{Instagram|chidinmaaron|Cidinma Aaron}}
[[Sa:Byin 1993]]
[[Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City]]
[[Sa:Á̱niet-ya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet a̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet A̱kum-a̱cyi]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
3yplxj5cg7zie1f65vx8dac90tthxbz
49962
49952
2026-09-05T15:32:28Z
Kambai Akau
15
49962
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cidinma Aaron/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cidinma Aaron/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cidinma Aaron/Gwolog|Gwolog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cidinma Aaron/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cidinma Aaron/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cidinma Aaron/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Cidinma Leilani Aaron''' (á̱ byin nggu a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai 1993) yet a̱tyukyiai-a̱cyiet, a̱tyumumwang-a̱bwuanng, ma̱ng a̱khwukhwop a̱tyuweang Naijeriya wa nang á̱ ku kup nggu bung yet A̱yang Shisham Naijeriya 42 wu ma̱ a̱lyia̱ 2018.
== Da̱won ma̱ng tat-a̱pyia̱ ==
Á̱ ku byin Aaron a̱tuk mam 16 mi̱ Zwat Nyaai a̱lyia̱ 1993 ma̱ a̱keang [[Ka̱duna]], [[A̱byin Ka̱duna]], a̱wot a̱ si̱ laai a̱ shi ma̱ a̱keang [[A̱buja]], Fam A̱cyian Badundung, Naijeriya. A̱ yet A̱tyokum-a̱cyi wa neet ma̱ [[A̱byin A̱na̱mba̱ra]] a̱wot a̱ si̱ neet mi̱ neet mi̱ kyangbwak ku byia̱ á̱na̱nyiuk-á̱nap a̱tat ma̱ng a̱na̱nyiuk-a̱sam a̱nyiung hwa a̱ni.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱ doot a̱ nat fang hu mi̱ Yunuvasi̱ti Lead City, ma̱ a̱keang [[Ibadan]], [[A̱byin Oyo]], a̱ si̱si̱ tyak ma̱ng di̱gi̱ri Bacelo Sayen mi̱ kwak a̱bwuanng a̱son ma̱ a̱lyia̱ 2017.<ref>{{cite web |title=Beauty and Purpose Introducing the 42nd Miss Nigeria Chidinma Aaron |url=https://www.pulse.ng/entertainment/beauty-and-purpose-introducing-the-42nd-miss-nigeria-chidinma-aaron/8dxrb2j |website=Pulse Nigeria |date=2019-01-29 |access-date=2026-06-30}}</ref>
Aaron si̱ tsa ta̱m kyiai a̱cyiet ma̱nang gu mbyia̱ ndyia̱ 14 a̱ni, a̱ si̱ shyia̱ a̱son ta̱m nggu ka ma̱ng ''Teens Magazine'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi nang gu na ngya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya wu a̱ni, a̱ ku cong a̱yaayangka̱nan ma̱ a̱di̱di̱t á̱ghyang mi̱ fam a̱byin hu nang a̱yaayangka̱nan ''Queen of Aso'' ma̱ng ''Most Beautiful Girl in Abuja'' ba.<ref>{{cite web |title=Chidinma Aaron Biography |url=https://biography.igbopeople.org/biography/chidinma-aaron/ |website=Igbo Genealogy and Biographies |access-date=2026-06-30}}</ref> A̱zaghyi ma̱ng a̱nia, a̱ ku nyia̱ ta̱m nang a̱gba̱ndang a̱tyuweang kyayak ma̱ng a̱tyu jhyi a̱kwongkwong mi̱ ''Yumme Meals'' ma̱ A̱buja.<ref>{{cite news |title=I was a chef before Miss Nigeria I will return to it Chidinma Aaron |url=https://punchng.com/i-was-a-chef-before-miss-nigeria-ill-return-to-it-chidinma-aaron/ |newspaper=Punch Nigeria |date=2019-02-10 |access-date=2026-06-30}}</ref>
== Ta̱m kyiai-a̱cyiet ma̱ng cat a̱ka̱wat á̱niet ==
Mi̱ Zwat Swak ma̱ng Jhyiung a̱lyia̱ 2018, Aaron si̱ yong da̱ a̱kwonu fam A̱tak naat A̱tyin hu ma̱ a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya wu. A̱ si̱ ya a̱yangka̱nan wu, a̱ si̱ yet a̱tyu 42 wu a̱ na ya nggu mi̱ Naijeriya a̱ yet a̱son ka mami á̱niet 17 á̱ghyang nang gu ku mak a̱yangka̱nan wu ma̱ng a̱mba a̱ni ba̱ si̱ tat a̱ngaan ka á̱ si̱ kup nggu bung ji mi̱ ''Eko Hotels and Suites'' mi̱ Sa̱khat-a̱byin Viktoriya, Legwot.<ref name="PremiumTimes2018">{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/297577-miss-nigeria-chidinma-aaron-crowned-winner.html|title=Miss Nigeria: Chidinma Aaron crowned winner |date=26 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018 |access-date=29 Zwat Nyaai 2024|newspaper=Premium Times}}</ref><ref name="TVC2018">{{cite web |last1=TVC News |title=Miss Nigeria: Youth Corps member, Chidinma Aaron crowned 42nd Queen |url=https://www.tvcnews.tv/miss-nigeria-youth-corps-member-chidinma-aaron-crowned-42nd-queen/ |access-date=29 Zwat Nyaai 2024 |date=26 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018}}</ref>
Nang gu sii du ya a̱ni, Aaron si̱ ba̱ nwuo mi̱ lyiat mami á̱niet a̱ si̱ tsa cat a̱ka̱wat á̱niet, nang mi̱ byi̱k nfi̱ng á̱niet, mumwang bwuanng, ma̱ng beang a̱nyiuk ba̱ ka shyia̱ yong.<ref name="DailyTrust2019">{{Cite news |last1=Daily Trust |title=People don't understand feminism – Chidinma Aaron |url=https://dailytrust.com/people-dont-understand-feminism-chidinma-aaron/ |access-date=29 Zwat Nyaai 2024 |date=31 Zwat Tsat 2019|newspaper=Daily Trust}}</ref>
Di̱n jen khwi nggu bung ji, Aaron ku shyia̱ mi̱ Khwo A̱byin (''National Youth Service Corps'', NYSC).<ref>{{cite web |title=Miss Nigeria Youth Corps member Chidinma Aaron crowned 42nd Queen |url=https://www.tvcnews.tv/2018/11/miss-nigeria-youth-corps-member-chidinma-aaron-crowned-42nd-queen/ |website=TVC News |date=2018-11-26 |access-date=2026-06-30}}</ref> Ma̱nang tyok nggu hu si̱ tyak a̱ni, a̱ si̱ kaat nyia̱ a̱ bu cat bwuok ta̱m a̱weang nggu hu a̱wot a̱ kin tsa a̱bwuanng mi̱ sot-nta̱m nkyayak ji, a̱wi=ot si̱ huni na fa nyia̱ a̱ na ka mmun nta̱m kwak a̱son a̱bwuanng ma̱ng cat a̱weang nggu nia a̱ nyia̱.<ref>{{cite news |title=I was a chef before Miss Nigeria I will return to it Chidinma Aaron |url=https://punchng.com/i-was-a-chef-before-miss-nigeria-ill-return-to-it-chidinma-aaron/ |newspaper=Punch Nigeria |date=2019-02-10 |access-date=2026-06-30}}</ref>
== A̱ya̱fang ==
{{reflist}}
== A̱ka̱fwuop nta ==
* {{Instagram|chidinmaaron|Cidinma Aaron}}
[[Sa:Byin 1993]]
[[Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya]]
[[Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City]]
[[Sa:Á̱niet-ya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]
[[Sa:Á̱niet A̱byin Ka̱duna]]
[[Sa:Á̱niet nswuan]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet a̱nap Naijeriya]]
[[Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet A̱kum-a̱cyi]]
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
s9wft9et0ilnzf37gxp9w228ber9inl
Polina Talen
0
7978
49953
2026-09-05T15:26:13Z
Holiness Istifanus
2354
Created page with "'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (born 8 January 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017..."
49953
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (born 8 January 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) is a Nigerian politician who served as the [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] from 2019 to 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> She was appointed in 2019 by President [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
In 1999, she was appointed [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] to the cabinet of former president, [[Olusegun Obasanjo]]. In 2007, she became the [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] and the first woman to be a deputy governor in [[northern Nigeria]]. She also contested to be governor of the state in 2011, but lost to [[Jonah David Jang]]. She is presently a member, board of trustees of the [[All Progressive Congress]], and was honoured as woman of the year for her contribution to Nigeria at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
mfcrzut1ndxfrdhzcpnorexas35gf7r
49955
49953
2026-09-05T15:27:20Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49955
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (born 8 January 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) is a Nigerian politician who served as the [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] from 2019 to 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> She was appointed in 2019 by President [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
In 1999, she was appointed [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] to the cabinet of former president, [[Olusegun Obasanjo]]. In 2007, she became the [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] and the first woman to be a deputy governor in [[northern Nigeria]]. She also contested to be governor of the state in 2011, but lost to [[Jonah David Jang]]. She is presently a member, board of trustees of the [[All Progressive Congress]], and was honoured as woman of the year for her contribution to Nigeria at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
pt3iof585lhuniqgnvow4n6piqurccs
49959
49955
2026-09-05T15:30:45Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49959
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (born 8 January 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] from 2019 to 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> She was appointed in 2019 by President [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
In 1999, she was appointed [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] to the cabinet of former president, [[Olusegun Obasanjo]]. In 2007, she became the [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] and the first woman to be a deputy governor in [[northern Nigeria]]. She also contested to be governor of the state in 2011, but lost to [[Jonah David Jang]]. She is presently a member, board of trustees of the [[All Progressive Congress]], and was honoured as woman of the year for her contribution to Nigeria at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
rbdk8aia9m766a7lc9ajgu5d1qghzoo
49966
49959
2026-09-05T15:34:07Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49966
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet President [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
In 1999, she was appointed [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] to the cabinet of former president, [[Olusegun Obasanjo]]. In 2007, she became the [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] and the first woman to be a deputy governor in [[northern Nigeria]]. She also contested to be governor of the state in 2011, but lost to [[Jonah David Jang]]. She is presently a member, board of trustees of the [[All Progressive Congress]], and was honoured as woman of the year for her contribution to Nigeria at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
1cavcu8e1p5375y1vfnj3mqyt0zf6ap
49969
49966
2026-09-05T15:35:15Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49969
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
In 1999, she was appointed [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] to the cabinet of former president, [[Olusegun Obasanjo]]. In 2007, she became the [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] and the first woman to be a deputy governor in [[northern Nigeria]]. She also contested to be governor of the state in 2011, but lost to [[Jonah David Jang]]. She is presently a member, board of trustees of the [[All Progressive Congress]], and was honoured as woman of the year for her contribution to Nigeria at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
cypy4vmzajl1akv37j5skpilxdoljkn
49977
49969
2026-09-05T15:41:51Z
Kambai Akau
15
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
49977
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
In 1999, she was appointed [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] to the cabinet of former president, [[Olusegun Obasanjo]]. In 2007, she became the [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] and the first woman to be a deputy governor in [[northern Nigeria]]. She also contested to be governor of the state in 2011, but lost to [[Jonah David Jang]]. She is presently a member, board of trustees of the [[All Progressive Congress]], and was honoured as woman of the year for her contribution to Nigeria at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
7kuk6oy2el2wh2aezrii8smr9ymhwv2
49983
49977
2026-09-05T15:46:58Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49983
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], and was honoured as woman of the year for her contribution to Nigeria at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
0qgc6u3ponxy6uaenjfqqtl336bw5cf
49986
49983
2026-09-05T15:50:41Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49986
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ at the 10th African Icon of Our Generation Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
96k7cgwv9rhel5l7w96c2a8v0ctoase
49988
49986
2026-09-05T15:53:31Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49988
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is a board member of [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
0xslbu9396qcmy718xt7tara8mip61d
49990
49988
2026-09-05T15:55:10Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49990
wikitext
text/x-wiki
'''Pauline Tallen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
lxqssbrt283rlygu8e9mblsmnv05vqy
49992
49990
2026-09-05T15:59:23Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49992
wikitext
text/x-wiki
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
mi1gtdl0u0hom9iiq5vfu3bd8bseqyb
49994
49992
2026-09-05T16:03:06Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49994
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Tonto Di̱ke/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Tonto Di̱ke/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Tonto Di̱ke/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Tonto Di̱ke/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Tonto Di̱ke/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Tonto Di̱ke/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
564acs55uo5jgfjvvufdmhwdmze0eje
49996
49994
2026-09-05T16:05:01Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
49996
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Polina Talen/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Polina Talen/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Polina Talen/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Polina Talen/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Polina Talen/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Polina Talen/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] after turning down an ambassadorial nomination in 2015 on the grounds that she was not consulted prior to the announcement of the appointment and that she would not accept the offer for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
b93yq15ft5pkopmr8z3z24zskrep2pr
50002
49996
2026-09-05T16:14:45Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50002
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Polina Talen/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Polina Talen/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Polina Talen/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Polina Talen/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Polina Talen/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Polina Talen/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] neet na̱ng gu ndak sa̱n tam si yet ambassadorial nomination ma̱ lyia 2015 mat da̱nian na̱ng a̱ dak naii gu nbyeang a̱ hyia ma̱ng a̱ gu na̱ng a̱ cat khai gu kyang ba don ma̱ng a̱nia a̱ na san tam hu ba for equal distribution of power among the three senatorial districts of her native state of plateau because she is from same local government as Governor [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
idtw84fqmc3n2xv8tx7x6c5km5jcehy
50004
50002
2026-09-05T16:19:27Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50004
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Polina Talen/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Polina Talen/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Polina Talen/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Polina Talen/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Polina Talen/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Polina Talen/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] neet na̱ng gu ndak sa̱n tam si yet ambassadorial nomination ma̱ lyia 2015 mat da̱nian na̱ng a̱ dak naii gu nbyeang a̱ hyia ma̱ng a̱ gu na̱ng a̱ cat khai gu kyang ba don ma̱ng a̱nia a̱ na san tam hu ba a̱wot ba̱ na yet kyang nyung hwa ma̱ng a̱kum a̱yaa seneto a̱si a̱ba chuang a̱kakyeang a̱si platu ba danian na̱ng ba neet a̱ ma̱ tyok a̱mali nyung hwa ma̱ng govonor wu [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
qofszhqk1rsllka65slwpcmap8c3rwz
50005
50004
2026-09-05T16:23:30Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50005
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Polina Talen/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Polina Talen/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Polina Talen/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Polina Talen/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Polina Talen/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Polina Talen/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] neet na̱ng gu ndak sa̱n tam si yet ambassadorial nomination ma̱ lyia 2015 mat da̱nian na̱ng a̱ dak naii gu nbyeang a̱ hyia ma̱ng a̱ gu na̱ng a̱ cat khai gu kyang ba don ma̱ng a̱nia a̱ na san tam hu ba a̱wot ba̱ na yet kyang nyung hwa ma̱ng a̱kum a̱yaa seneto a̱si a̱ba chuang a̱kakyeang a̱si platu ba danian na̱ng ba neet a̱ ma̱ tyok a̱mali nyung hwa ma̱ng govonor wu [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==Early life and education==
Tallen is a native of [[Shendam]], the daughter of father Nda Paul Kattiems. She earned a degree in sociology at the [[University of Jos]] in 1982.<ref name="COFP Foundation 2002">{{cite web|title=Her Excellency, Dame Pauline Kedem Tallen|website=COFP Foundation|date=2002-07-01|url=https://cofpfoundation.org/her-excellency-dame-pauline-kedem-tallen/|access-date=2023-06-02|archive-date=23 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230223155056/https://cofpfoundation.org/her-excellency-dame-pauline-kedem-tallen/|url-status=dead}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
3zf1pcfpr6892zl75aydbjbd0h4ob24
50006
50005
2026-09-05T16:26:44Z
Holiness Istifanus
2354
50006
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Polina Talen/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Polina Talen/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Polina Talen/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Polina Talen/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Polina Talen/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Polina Talen/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] neet na̱ng gu ndak sa̱n tam si yet ambassadorial nomination ma̱ lyia 2015 mat da̱nian na̱ng a̱ dak naii gu nbyeang a̱ hyia ma̱ng a̱ gu na̱ng a̱ cat khai gu kyang ba don ma̱ng a̱nia a̱ na san tam hu ba a̱wot ba̱ na yet kyang nyung hwa ma̱ng a̱kum a̱yaa seneto a̱si a̱ba chuang a̱kakyeang a̱si platu ba danian na̱ng ba neet a̱ ma̱ tyok a̱mali nyung hwa ma̱ng govonor wu [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==Shi ma̱ng tat a̱pyia nbyeang meam==
Tallen is a native of [[Shendam]], the daughter of father Nda Paul Kattiems. She earned a degree in sociology at the [[University of Jos]] in 1982.<ref name="COFP Foundation 2002">{{cite web|title=Her Excellency, Dame Pauline Kedem Tallen|website=COFP Foundation|date=2002-07-01|url=https://cofpfoundation.org/her-excellency-dame-pauline-kedem-tallen/|access-date=2023-06-02|archive-date=23 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230223155056/https://cofpfoundation.org/her-excellency-dame-pauline-kedem-tallen/|url-status=dead}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
a1gvsfgc51tve5qs1gjo8x25kuydnbb
50007
50006
2026-09-05T16:29:55Z
Holiness Istifanus
2354
50007
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Polina Talen/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Polina Talen/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Polina Talen/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Polina Talen/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Polina Talen/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Polina Talen/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Polina Talen''' [[Order of the Federal Republic|OFR]] (a̱ku byin gu atuk 8 ma̱ zwat jyung ma̱ lyia 1959<ref name=srf>{{cite web|url=http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|title=H.E. Pauline Tallen {{!}} SPEAKERS|website=www.sheroesforum.com|access-date=2017-12-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20171223042616/http://www.sheroesforum.com/details.cfm?corpnews_scatid=30&corpnews_catid=13&corpnews_scatlinkid=172|archive-date=2017-12-23|url-status=dead}}</ref>) yet a̱tyu nyung ma̱ Naijeria ba yet a̱niet kwai nfwuo ba nyia ta̱m ma̱ [[Federal Ministry of Women Affairs and Social Development|Minister for Women Affairs and Social Development]] neet ma lyia 2019 si nat a̱lyia 2023.<ref name=Independent>{{cite news|url=https://www.independent.ng/i-never-lobbied-to-be-minister-but-im-prepared-for-it-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=I Never Lobbied To Be Minister, But I'm Prepared For It – Pauline Tallen|last=Audu|first=Onoja|date=2019-09-22|access-date=2024-08-29|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> A̱ku khai gu ma lyia 2019 a̱tyu khai ngu wu wa yet a̱kwak a̱son a̱byin wu [[Muhammadu Buhari]] neet na̱ng gu ndak sa̱n tam si yet ambassadorial nomination ma̱ lyia 2015 mat da̱nian na̱ng a̱ dak naii gu nbyeang a̱ hyia ma̱ng a̱ gu na̱ng a̱ cat khai gu kyang ba don ma̱ng a̱nia a̱ na san tam hu ba a̱wot ba̱ na yet kyang nyung hwa ma̱ng a̱kum a̱yaa seneto a̱si a̱ba chuang a̱kakyeang a̱si platu ba danian na̱ng ba neet a̱ ma̱ tyok a̱mali nyung hwa ma̱ng govonor wu [[Simon Lalong]].<ref>{{cite news|url=https://dailypost.ng/2019/08/22/real-reason-buhari-appointed-women-affairs-minister-pauline-tallen/|location=Lagos, Nigeria|title=Real reason Buhari appointed me women affairs minister - Pauline Tallen|last=Jannah|first=Chijioke|date=2019-08-22|access-date=2020-03-17|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]}}</ref><ref name=Independent/><ref>{{cite news|url=https://saharareporters.com/2008/12/30/odilis-loot-plateau-deputy-governor-pauline-tellen-and-mrs-agagu-implicated|location=New York City, United States|title=Odili's Loot: Plateau Deputy Governor, Pauline Tellen and Mrs. Agagu Implicated|date=2008-12-30|agency=[[Sahara Reporters]]|access-date=2020-04-04|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref>
Ma̱ lyia 1999, a̱ku khai gu yet [[Federal Ministry of Science and Technology|Minister of State for Science and Technology]] ma̱ tyok a̱kwak a̱son a̱gwam hu a̱ kan swak a̱ni ngu wa yet, [[Olusegun Obasanjo]]. Ma̱ lyia 2007, a̱si jong gu yet byiak [[Deputy Governor of Plateau State|deputy governor of Plateau State]] a̱wot ngu wa yet ntsa a̱byiuk a̱ yet byiak si̱ govonor ma̱ [[northern Nigeria]]. A̱ wot a̱si bu ghut kwai nfwuo cat yet govonor a̱si sitet wu ma lyia 2011, a̱wot a̱si lyin a̱ jong [[Jonah David Jang]]. A̱wot a̱yet a̱tyu tam wa ma̱ nini, bibya yet a̱niet ba nang a̱ fang da̱ nba a̱ni ma̱ [[All Progressive Congress]], a̱si nbyeang dyep ngu hu da̱ yet a̱byiuk a̱si a̱lyia a̱wa mat da̱nian tam nang gu nyia ma̱ Naijeria a̱ni ma̱ bibyin 10th si Afirika Icon a̱si nce zit na a̱si si jong gu Award.<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/news/nigeria/metro/pauline-tallen-others-to-be-honoured/|location=Lagos, Nigeria|title=Pauline Tallen, others to be honoured|date=2015-08-18|access-date=2020-04-04|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> A̱yet a̱gbandang a̱tyu ntam a̱si [[National Agency for Control of Aids (NACA).]]
==Shi ma̱ng tat a̱pyia nbyeang meam==
Tallen yet a̱tyu a̱ma kyeang si [[Shendam]], nggwon a̱nap a̱si a̱tyia Nda Paul Kattiems. A̱byia digiri ma̱ sociology ma̱ng [[University of Jos]] ma lyia 1982.<ref name="COFP Foundation 2002">{{cite web|title=Her Excellency, Dame Pauline Kedem Tallen|website=COFP Foundation|date=2002-07-01|url=https://cofpfoundation.org/her-excellency-dame-pauline-kedem-tallen/|access-date=2023-06-02|archive-date=23 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230223155056/https://cofpfoundation.org/her-excellency-dame-pauline-kedem-tallen/|url-status=dead}}</ref>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
ni2lmxtitsquo1vitd9ijq5fyyxyrm5
Ta̱mpi̱let:Instagram
10
7979
49954
2026-09-05T15:27:15Z
Kambai Akau
15
Created page with "<includeonly>{{#if: {{{1|}}} {{{id|}}} {{#property:P2003}} | [https://www.instagram.com/{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}} | {{{1|{{{id}}}}}} | {{First word|1={{#property:P2003}}|sep=,}} }}/ {{#if: {{{2|{{{name|}}}}}} | {{{2|{{{name}}}}}} | {{PAGENAMEBASE}} }}] mi̱ [[Instagram]]{{Edit at Wikidata|pid=P2003|{{{1|{{{id|}}}}}}}}{{Wikidata check|property=P2003|value={{{1|{{{id|}}}}}}|category=Instagram username|namespaces=0|nocatsame=1|ignorecase=1}} | <span class="error">{..."
49954
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{#if: {{{1|}}} {{{id|}}} {{#property:P2003}}
| [https://www.instagram.com/{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}} | {{{1|{{{id}}}}}} | {{First word|1={{#property:P2003}}|sep=,}} }}/ {{#if: {{{2|{{{name|}}}}}} | {{{2|{{{name}}}}}} | {{PAGENAMEBASE}} }}] mi̱ [[Instagram]]{{Edit at Wikidata|pid=P2003|{{{1|{{{id|}}}}}}}}{{Wikidata check|property=P2003|value={{{1|{{{id|}}}}}}|category=Instagram username|namespaces=0|nocatsame=1|ignorecase=1}}
| <span class="error">{{[[Template:Instagram|Instagram]]}} template missing ID and not present in Wikidata.</span>{{Main other|[[Category:Instagram template missing ID and not in Wikidata]]}}
}}<!-- Tracking categories
-->{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{Main other|[[Category:Pages using Instagram with unknown parameters|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview=Page using [[Template:Instagram]] with unknown parameter "_VALUE_"|showblankpositional=1| 1 | 2 | id | name }}<!--
--></includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
rt3xgg5vhrxqwgvxmgc19za40b8q0nu
49958
49954
2026-09-05T15:30:18Z
Kambai Akau
15
49958
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{#if: {{{1|}}} {{{id|}}} {{#property:P2003}}
| [https://www.instagram.com/{{#if: {{{1|{{{id|}}}}}} | {{{1|{{{id}}}}}} | {{First word|1={{#property:P2003}}|sep=,}} }}/ {{#if: {{{2|{{{name|}}}}}} | {{{2|{{{name}}}}}} | {{PAGENAMEBASE}} }}] mi̱ [[Instagram]]{{Edit at Wikidata|pid=P2003|{{{1|{{{id|}}}}}}}}{{Wikidata check|property=P2003|value={{{1|{{{id|}}}}}}|category=Instagram username|namespaces=0|nocatsame=1|ignorecase=1}}
| <span class="error">{{[[Template:Instagram|Instagram]]}} template missing ID and not present in Wikidata.</span>{{Main other|[[Sa:ID ta̱mpi̱let Instagram nshyia̱ bah a̱wot a̱ nshyia̱ mi̱ Wukideita bah]]}}
}}<!-- Tracking categories
-->{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{Main other|[[Category:Pages using Instagram with unknown parameters|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview=Page using [[Template:Instagram]] with unknown parameter "_VALUE_"|showblankpositional=1| 1 | 2 | id | name }}<!--
--></includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
2mvsxgyyrgko0ov3vdmjxbmjfia4awd
Ta̱mpi̱let:Wikidata check
10
7980
49956
2026-09-05T15:27:55Z
Kambai Akau
15
Created page with "<includeonly>{{#invoke:WikidataCheck|wikidatacheck|property={{{property|}}}|value={{{value|}}}|category={{{category|}}}|namespaces={{{namespaces|0}}}|nocatsame={{{nocatsame|}}}|ignorecase={{{ignorecase|}}}|qid={{{qid|}}}|onlysourced={{{onlysourced|}}}}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>"
49956
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{#invoke:WikidataCheck|wikidatacheck|property={{{property|}}}|value={{{value|}}}|category={{{category|}}}|namespaces={{{namespaces|0}}}|nocatsame={{{nocatsame|}}}|ignorecase={{{ignorecase|}}}|qid={{{qid|}}}|onlysourced={{{onlysourced|}}}}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
lonkaxqbg229jfakz6ngquub3lnwstv
Sa:Byin 1993
14
7981
49963
2026-09-05T15:32:44Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Byin]]"
49963
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Byin]]
qwk91dbshhmlcciy8wcblf39udd8f7w
Sa:Á̱niet A̱byin Ka̱duna
14
7982
49964
2026-09-05T15:33:13Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:A̱byin Ka̱duna]]"
49964
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:A̱byin Ka̱duna]]
baleb283foa4l0y8kzj8g2jumwlbf4s
Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet A̱kum-a̱cyi
14
7983
49965
2026-09-05T15:34:03Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Kyiai-a̱cyiet]] [[Sa:A̱kum-a̱cyi]]"
49965
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Kyiai-a̱cyiet]]
[[Sa:A̱kum-a̱cyi]]
6larrr8vlwrf59o9kn6p9o785cb4bm0
Sa:Á̱nietkyiai-a̱cyiet a̱nap Naijeriya
14
7984
49967
2026-09-05T15:34:41Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]] [[Sa:Kyiai-a̱cyiet]]"
49967
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:A̱nyiuk Naijeriya]]
[[Sa:Kyiai-a̱cyiet]]
6yhw8o2889cfsljc544merbm417prfy
Sa:Mmanfang Yunuvasi̱ti Lead City
14
7985
49968
2026-09-05T15:35:07Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Yunuvasi̱ti Lead City]]"
49968
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Yunuvasi̱ti Lead City]]
i99ox29rrvg3w1oiluixc58a37hais3
Sa:Á̱nietbwuanng ndyia̱ 2000 Naijeriya
14
7986
49970
2026-09-05T15:35:34Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]"
49970
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:Á̱niet Naijeriya]]
q1oydo0wulmtbdqn4fsq2yafn5hs106
Sa:Á̱niet-ya a̱yangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya
14
7987
49971
2026-09-05T15:36:30Z
Kambai Akau
15
Created page with "[[Sa:A̱yang Shisham Naijeriya]] [[Sa:A̱yaayangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]"
49971
wikitext
text/x-wiki
[[Sa:A̱yang Shisham Naijeriya]]
[[Sa:A̱yaayangka̱nan A̱yang Shisham Naijeriya]]
o0eirzsf55689qwi8zdely5xlet1bvl
Da̱zani A̱lison Madoke
0
7988
49999
2026-09-05T16:06:21Z
Sankwai22
1666
Created page with "''Diezani K. A̱gama''' (a byin nggu mam 6 di̱ zwat swak ma feang da lyia̱ 1960) yet tyu tam cat a̱vwuo yong ma gwamnati nggu wa ku yet Anap a̱ tsa di̱ yet [[pirisiden ( kopirat apyia alyiat)|pirisiden]] a̱ si̱ [[OPEC]].<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}<..."
49999
wikitext
text/x-wiki
''Diezani K. A̱gama''' (a byin nggu mam 6 di̱ zwat swak ma feang da lyia̱ 1960) yet tyu tam cat a̱vwuo yong ma gwamnati nggu wa ku yet Anap a̱ tsa di̱ yet [[pirisiden ( kopirat apyia alyiat)|pirisiden]] a̱ si̱ [[OPEC]].<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
ku shyia yet minisita si̱ ntam cyiet a̱byin Nijeriya a̱tuk mam 6 zwat a̱natat da lyia̱ 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} a̱si̱ nyia a̱lyoot-Ma Nijeriya, Afirika mang kap swanta hu da nwuat nkhang na.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>̵A̱ ku shia̱ yet minisita si̱ nkyang chung mang a̱kya̱ng cyiet abyin Nijeriya a̱tuk mam 26 zwat a̱natat da lyia 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> awot mi̱ng zwat naai da lyia̱ 2010 a̱si̱ jong''Diezani K. Agama''' (born 6 December 1960) is a Nigerian politician who was the first female [[President (corporate title)|president]] of [[OPEC]].<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
She became Nigeria's minister of transportation on 26 July 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref> tung lyai yau abyi Nijeriya and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>
qt6xxdtssku436jyjxzlsrdncckapuj
50020
49999
2026-09-05T16:45:06Z
Sankwai22
1666
/* */
50020
wikitext
text/x-wiki
''Diezani K. A̱gama''' (a byin nggu mam 6 di̱ zwat swak ma feang da lyia̱ 1960) yet tyu tam cat a̱vwuo yong ma gwamnati nggu wa ku yet Anap a̱ tsa di̱ yet [[pirisiden ( kopirat apyia alyiat)|pirisiden]] a̱ si̱ [[OPEC]].<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
ku shyia yet minisita si̱ ntam cyiet a̱byin Nijeriya a̱tuk mam 6 zwat a̱natat da lyia̱ 2007.<ref>{{cite web|A̱pia̱ alyiat= ku yet Minisita wa Diezani A̱lison-Madueke yet a̱si̱ 111 nang ghwughwu hu tyai ani|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} a̱si̱ nyia a̱lyoot-Ma Nijeriya, Afirika mang kap swanta hu da nwuat nkhang na.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|Apia̱ a̱lyiat=cyiet ntam siyasa Diezani A̱lison-Madueke ghwu kpasai |date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>̵A̱ ku shia̱ yet minisita si̱ nkyang chung mang a̱kya̱ng cyiet abyin Nijeriya a̱tuk mam 26 zwat a̱natat da lyia 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> awot mi̱ng zwat naai da lyia̱ 2010 a̱si̱ jong''Diezani K. Agama''' (born 6 December 1960) is a Nigerian politician who was the first female [[President (corporate title)|president]] of [[OPEC]].<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
She became Nigeria's minister of transportation on 26 July 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref> tung lyai yau abyi Nijeriya and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>
inloxrwqsum91wownx8xnkt256mrfog
50051
50020
2026-09-05T22:18:49Z
Sankwai22
1666
/* */
50051
wikitext
text/x-wiki
''Diezani K. A̱gama''' (a byin nggu mam 6 di̱ zwat swak ma feang da lyia̱ 1960) yet tyu tam cat a̱vwuo yong ma gwamnati nggu wa ku yet Anap a̱ tsa di̱ yet [[pirisiden ( kopirat apyia alyiat)|pirisiden]] a̱ si̱ [[OPEC]].<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
ku shyia yet minisita si̱ ntam cyiet a̱byin Nijeriya a̱tuk mam 6 zwat a̱natat da lyia̱ 2007.<ref>{{cite web|A̱pia̱ alyiat= ku yet Minisita wa Diezani A̱lison-Madueke yet a̱si̱ 111 nang ghwughwu hu tyai ani|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} a̱si̱ nyia a̱lyoot-Ma Nijeriya, Afirika mang kap swanta hu da nwuat nkhang na.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|Apia̱ a̱lyiat=cyiet ntam siyasa Diezani A̱lison-Madueke ghwu kpasai |date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>̵A̱ ku shia̱ yet minisita si̱ nkyang chung mang a̱kya̱ng cyiet abyin Nijeriya a̱tuk mam 26 zwat a̱natat da lyia 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> awot mi̱ng zwat naai da lyia̱ 2010 a̱si̱ jong<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
She became Nigeria's minister of transportation on 26 July 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref> tung lyai yau abyi Nijeriya and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>
7gvql9pd31havcczext97yhpqwwzmiw
50071
50051
2026-09-05T22:59:25Z
Sankwai22
1666
/* */
50071
wikitext
text/x-wiki
''Diezani K. A̱gama''' (a byin nggu mam 6 di̱ zwat swak ma feang da lyia̱ 1960) yet tyu tam cat a̱vwuo yong ma gwamnati nggu wa ku yet Anap a̱ tsa di̱ yet [[pirisiden ( kopirat apyia alyiat)|pirisiden]] a̱ si̱ [[OPEC]].<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
ku shyia yet minisita si̱ ntam cyiet a̱byin Nijeriya a̱tuk mam 6 zwat a̱natat da lyia̱ 2007.<ref>{{cite web|A̱pia̱ alyiat= ku yet Minisita wa Diezani A̱lison-Madueke yet a̱si̱ 111 nang ghwughwu hu tyai ani|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} a̱si̱ nyia a̱lyoot-Ma Nijeriya, Afirika mang kap swanta hu da nwuat nkhang na.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|Apia̱ a̱lyiat=cyiet ntam siyasa Diezani A̱lison-Madueke ghwu kpasai |date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>̵A̱ ku shia̱ yet minisita si̱ nkyang chung mang a̱kya̱ng cyiet abyin Nijeriya a̱tuk mam 26 zwat a̱natat da lyia 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> awot mi̱ng zwat naai da lyia̱ 2010 a̱si̱ jong<ref>{{cite news|title=Alison-Madueke elected OPEC President|url=https://www.vanguardngr.com/2014/11/alison-madueke-elected-opec-president/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-11-27|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref>
She became Nigeria's minister of transportation on 26 July 2007.<ref>{{cite web|title=Foirmer Minister Diezani Alison-Madueke is Ill as Picture Reveals|url=https://bentelevision.com/former-minister-dieziani-alison-madueke-is-ill-as-picture-reveals/|date=2015-11-13|website=Ben Television {{!}} Sky 458 {{!}} Breaking - Nigeria, Africa and World Top News.|access-date=2020-05-30}}</ref> She was moved to Mines and Steel Development in 2008,<ref>{{cite news|url=https://guardian.ng/lead-story/diezani-alison-maduekes-journey-to-political-limelight/|location=Lagos, Nigeria|last=Ezea|first=Samson|access-date=2024-08-15|title=Diezani Alison-Madueke's Journey to Political Limelight|date=2015-01-03|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> She was also elected the first female OPEC president at the 166th OPEC Ordinary meeting in [[Vienna]] on 27 November 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref> tung lyai yau abyi Nijeriya and in April 2010 was appointed as the first female Minister of Petroleum Resources in Nigeria.<ref>{{cite news|title=Diezani Alison-Madueke scored another firs [sic]|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/diezani-alison-madueke-scored-another-firs/|location=Lagos, Nigeria|date=2014-12-02|access-date=2020-05-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> N ggu wa ku yet a̱nap a̱tsa nang a̱khai nggu di̱ yet Pirisiden si̱̇ OPEK da tung akayet 166th si̱̇n OPEk nkyak mang cyet ani ba ma byin [[viyana]] a̱tuk 27 Zwat swak ma nyung d lyia̱ 2014. <ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=2014-11-27|access-date=2014-11-28}}</ref>
9jj1ygsnzxjhtqpmo31r9e2kb836lqr
Franca Afegbua
0
7989
50011
2026-09-05T16:35:53Z
Holiness Istifanus
2354
Created page with "'''Franca Afegbua''' (20 October 1943 – 12 March 2023) was a Nigerian [[Cosmetology|beautician]] and politician who represented [[Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North]] in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-d..."
50011
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (20 October 1943 – 12 March 2023) was a Nigerian [[Cosmetology|beautician]] and politician who represented [[Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North]] in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Her election marked a significant milestone in Nigeria's political history, breaking a major gender barrier in elective politics at the national level. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
0cld2fqz6r7q4gzwilb9fscl3fvw3c6
50013
50011
2026-09-05T16:38:12Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50013
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (20 October 1943 – 12 March 2023) was a Nigerian [[Cosmetology|beautician]] and politician who represented [[Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North]] in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Her election marked a significant milestone in Nigeria's political history, breaking a major gender barrier in elective politics at the national level. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
44m5hwbcvqjl3ezpelwi3xc0673o1yx
50014
50013
2026-09-05T16:41:11Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50014
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (20 October 1943 – 12 March 2023) was a Nigerian [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong [[Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North]] in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Her election marked a significant milestone in Nigeria's political history, breaking a major gender barrier in elective politics at the national level. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
beah5lzwtfz9ltzsi3gkvmjarq3hb3c
50018
50014
2026-09-05T16:43:34Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50018
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (a̱tuk 20 ma zwat swak ma lyia 1943 – 12 March 2023) yet a̱tyu Naijeria [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong [[Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North]] in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Her election marked a significant milestone in Nigeria's political history, breaking a major gender barrier in elective politics at the national level. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
2an5vf26dcvimashgar5t2eilssfb9a
50019
50018
2026-09-05T16:44:41Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50019
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (a̱tuk 20 ma zwat swak ma lyia 1943 – a̱tuk 12 ma̱ zwat tsat ma̱ lyia 2023) yet a̱tyu Naijeria [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong [[Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North]] in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Her election marked a significant milestone in Nigeria's political history, breaking a major gender barrier in elective politics at the national level. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
7drc91tcg5ua3mfmbwnakng5li1eona
50035
50019
2026-09-05T21:35:20Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50035
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (a̱tuk 20 ma zwat swak ma lyia 1943 – a̱tuk 12 ma̱ zwat tsat ma̱ lyia 2023) yet a̱tyu Naijeria [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong [[Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North]] in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Kwai nfwuo ngu hu yet a̱gbandang kyang wa ma̱ Naijeria Her election marked a significant milestone in Nigeria's political history, breaking a major gender barrier in elective politics at the national level. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
kakdn3wqs8a7kic2v3v9hix7l3st0vx
50036
50035
2026-09-05T21:36:14Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50036
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (a̱tuk 20 ma zwat swak ma lyia 1943 – a̱tuk 12 ma̱ zwat tsat ma̱ lyia 2023) yet a̱tyu Naijeria [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong ma Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Kwai nfwuo ngu hu yet a̱gbandang kyang wa ma̱ Naijeria Her election marked a significant milestone in Nigeria's political history, breaking a major gender barrier in elective politics at the national level. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
o658hbd8iz1h88qa0l67hnasietu49m
50037
50036
2026-09-05T21:41:35Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50037
wikitext
text/x-wiki
'''Franca Afegbua''' (a̱tuk 20 ma zwat swak ma lyia 1943 – a̱tuk 12 ma̱ zwat tsat ma̱ lyia 2023) yet a̱tyu Naijeria [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong ma Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Kwai nfwuo ngu hu yet a̱gbandang kyang wa ma̱ nkhang a̱cyiat kwai nfwuo si Naijeria, a̱si bu tyat a̱gbandang kyang a̱si a̱nyiuk zan ma̱ng a̱tyok ma khai nkhang a̱chiet kwai nfwuo ma̱ a̱gbandang a̱byin wu. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
odxeyz361tygryesysma2ntzsvk9p2l
50038
50037
2026-09-05T21:42:52Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50038
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Kep1er/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Kep1er/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kep1er/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Kep1er/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Kep1er/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Kep1er/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{databox}}
'''Franca Afegbua''' (a̱tuk 20 ma zwat swak ma lyia 1943 – a̱tuk 12 ma̱ zwat tsat ma̱ lyia 2023) yet a̱tyu Naijeria [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong ma Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Kwai nfwuo ngu hu yet a̱gbandang kyang wa ma̱ nkhang a̱cyiat kwai nfwuo si Naijeria, a̱si bu tyat a̱gbandang kyang a̱si a̱nyiuk zan ma̱ng a̱tyok ma khai nkhang a̱chiet kwai nfwuo ma̱ a̱gbandang a̱byin wu. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
31he1m7mro4t8jfq2a5hxtbh5izziiv
50040
50038
2026-09-05T21:43:37Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
50040
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Franca Afegbua/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Franca Afegbua/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Franca Afegbua/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Franca Afegbua/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Franca Afegbua/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Franca Afegbua/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{databox}}
'''Franca Afegbua''' (a̱tuk 20 ma zwat swak ma lyia 1943 – a̱tuk 12 ma̱ zwat tsat ma̱ lyia 2023) yet a̱tyu Naijeria [[Cosmetology|beautician]] nbyeang a̱tyu kwai nfwuo a̱ yong ma Mid-Western Region, Nigeria|Bendel North in the [[Nigerian Senate]] in 1983. Elected as a [[National Party of Nigeria]] (NPN) senator, she was the first elected woman senator in Nigeria.<ref>{{cite news|last1=Gabriel|first1=Emameh|title=The Okpella demand from Edo people - Vanguard News|url=https://www.vanguardngr.com/2015/07/the-okpella-demand-from-edo-people/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=4 February 2018|date=12 July 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web |last=Coderthemes |title=The African Archives |url=https://www.theafricanarchives.org/person/franca-afegbua |access-date=2026-07-21 |website=www.theafricanarchives.org |language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite web |last=Editorial |date=2023-03-21 |title=Franca Afegbua (1943 – 2023) |url=https://thenationonlineng.net/franca-afegbua-1943-2023/ |access-date=2026-07-21 |website=The Nation Newspaper |language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Abdullahi |first=Maryam |date=2023-03-13 |title=OBITUARY: Afegbua, the first elected female senator who inspired women participation in politics |url=https://www.thecable.ng/obituary-afegbua-the-first-female-senator-who-inspired-women-participation-in-politics/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref>
Kwai nfwuo ngu hu yet a̱gbandang kyang wa ma̱ nkhang a̱cyiat kwai nfwuo si Naijeria, a̱si bu tyat a̱gbandang kyang a̱si a̱nyiuk zan ma̱ng a̱tyok ma khai nkhang a̱chiet kwai nfwuo ma̱ a̱gbandang a̱byin wu. Although her tenure lasted only a few months before the military coup of December 1983 dissolved the Second Republic, her victory remains an important landmark in the history of women's political participation in Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web |last=Jefferson |first=Ebuka |date=2025-10-08 |title=Franca Afegbua: A Historic Figure in Nigeria’s Democratic Evolution {{!}} Historical Nigeria |url=https://historicalnigeria.com/franca-afegbua-a-historic-figure-in-nigerias-democratic-evolution/ |access-date=2026-07-21 |language=en-US}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Nasiru |first=Jemilat |date=2023-03-12 |title=Franca Afegbua, Nigeria's first elected female senator, is dead |url=https://www.thecable.ng/franca-afegbua-nigerias-first-female-senator-is-dead/ |access-date=2026-07-21 |website=TheCable |language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
==A̱ya̱fang==
k1asd3nizkre0zlm5fgvh53d5bdj269
Dolapo Osinbajo
0
7990
50042
2026-09-05T21:50:36Z
2be trusted
3033
Created page with "Oludolapo Osinbajolistenⓘ (née Soyode; born 15 July 1967) is a Nigerian lawyer who served as the second lady of Nigeria from 2015 to 2023, as the wife of Vice President Yemi Osinbajo.[1] Dolapo Osinbajo"
50042
wikitext
text/x-wiki
Oludolapo Osinbajolistenⓘ (née Soyode; born 15 July 1967) is a Nigerian lawyer who served as the second lady of Nigeria from 2015 to 2023, as the wife of Vice President Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
5ubndprycxtpnmux8bdawnxvxitky3v
50049
50042
2026-09-05T22:10:09Z
2be trusted
3033
/* */
50049
wikitext
text/x-wiki
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) is a Nigerian lawyer who served as the second lady of Nigeria from 2015 to 2023, as the wife of Vice President Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
89mhew6fqekos8i0vxblsa110euw90i
50050
50049
2026-09-05T22:17:53Z
2be trusted
3033
/* */
50050
wikitext
text/x-wiki
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria who served as the second lady of Nigeria from 2015 to 2023, as the wife of Vice President Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
mfw7k1vqgmp1rznx6hjsnu6fu0rew87
50052
50050
2026-09-05T22:19:19Z
2be trusted
3033
/* */
50052
wikitext
text/x-wiki
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria a̱ ku yet who served as the second lady of Nigeria from 2015 to 2023, as the wife of Vice President Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
bhhy8bxfgypv5a7qjigpj8nyv0fpmb6
50053
50052
2026-09-05T22:25:38Z
2be trusted
3033
/* */
50053
wikitext
text/x-wiki
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria a̱ ku yet byiak A̱khwai abyiak si Nijeria neet ma lyia cyikwop swangfeang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat, as the wife of Vice President Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
9ikop9jgyhpkyoqe7o3hthk45k91opn
50056
50053
2026-09-05T22:30:28Z
2be trusted
3033
/* */
50056
wikitext
text/x-wiki
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria a̱ ku yet byiak A̱khwai abyiak si Nijeria neet ma lyia cyikwop swangfeang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat, di yet abeịị̇k beak akwaka̱so a̱byin wu Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
lrhec4zg17it7rzv546o6v3s05vc64q
50058
50056
2026-09-05T22:33:51Z
2be trusted
3033
/* */
50058
wikitext
text/x-wiki
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria a̱ ku yet byiak A̱khwai abyiak si Nijeria neet ma lyia cyikwop swangfeang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat, di yet abeịị̇k beak akwaka̱so a̱byin wu Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
q5mv87aqm1voz1i7ss7qrpol3x1djky
50061
50058
2026-09-05T22:40:23Z
Genesis shan
44
50061
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria a̱ ku yet byiak A̱khwai abyiak si Nijeria neet ma lyia cyikwop swangfeang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat, di yet abeịị̇k beak akwaka̱so a̱byin wu Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
tafj6vmhioxg8iz58y5re5jsbkllzlj
50063
50061
2026-09-05T22:42:56Z
2be trusted
3033
/* */
50063
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria a̱ ku yet byiak A̱khwai abyiak si Nijeria neet ma lyia cyikwop swangfeang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat, di yet abeịị̇k beak akwaka̱so a̱byin wu Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
plkr5opsigkdpnqwx8jbhn4nout4a43
50065
50063
2026-09-05T22:46:25Z
2be trusted
3033
/* */
50065
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo ⓘ (née Soyode;bin atuk swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwat anatat ma̱ lyia cyikwop swak ma̱ng a̱kubunyiung ma̱ng swak ataa ma natat) yet loya wa ma nijeria a̱ ku yet byiak A̱khwai abyiak si Nijeria neet ma lyia cyikwop swangfeang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat, di yet abeịị̇k beak akwaka̱so a̱byin wu Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
bbeak Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
tr69nhfcvj8jhno221mz1ztkxp55070
50066
50065
2026-09-05T22:47:04Z
Genesis shan
44
50066
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; bin atuk 15 (swak ma̱ng afwuon ma̱ng zwata̱natat) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswaka̱kubunyiung ataa ma natat) yet loya wa ma naijeria a̱ ku yet byiak A̱khwai abyiak si Nijeria neet ma lyia cyikwop swangfeang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat, di yet abeịị̇k beak akwaka̱so a̱byin wu Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
bbeak Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
kj1518swim0yrofi6jsugpd9zt1juit
50069
50066
2026-09-05T22:56:20Z
Genesis shan
44
50069
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byik nbyiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k mbyia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
bbeak Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
9u4bi3mmpklmi37fom7y6dt51ghkb1v
50070
50069
2026-09-05T22:57:16Z
Genesis shan
44
50070
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byik nbyiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k mbyia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
bbeak Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
afd0h6qvivts67cnx3m7czkkd9tlppi
50080
50070
2026-09-06T01:18:47Z
Genesis shan
44
50080
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byik nbyiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k mbyia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
bbeak Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
9u4bi3mmpklmi37fom7y6dt51ghkb1v
50088
50080
2026-09-06T02:24:45Z
2be trusted
3033
/* */
50088
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byik nbyiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k mbyia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
beak Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
ejfcapunds1w2zyeurt4nws7o6uoibs
50090
50088
2026-09-06T02:40:14Z
2be trusted
3033
/* */
50090
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
beak Vice President
Yemi Osinbajo
First Lady
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
tcgaiylxp8vezgwaxcw1wqqzd1rfd5p
50091
50090
2026-09-06T02:44:14Z
2be trusted
3033
/* */
50091
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
Preceded by
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
mi5jrgkecafnsz8whzyitcgh588tkjq
50092
50091
2026-09-06T02:46:54Z
2be trusted
3033
/* */
50092
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
Succeeded by
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
cerst6zyfo8vu94uu4a3992qveftqna
50093
50092
2026-09-06T02:49:28Z
2be trusted
3033
/* */
50093
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
Personal details
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
d8rc929930p4h7vl24omuk9btnfu057
50094
50093
2026-09-06T02:52:23Z
2be trusted
3033
/* */
50094
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
Born
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
mnuk8mze8pity0nxlx9zi60zad2mqit
50095
50094
2026-09-06T02:52:59Z
2be trusted
3033
/* */
50095
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk 15 July 1967) ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ cyi a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
5ke956mm4pe0hywwri8j550eob0da4n
50096
50095
2026-09-06T03:01:08Z
2be trusted
3033
/* */
50096
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma f15 July 1967 (age 59)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
npravnf0ajuuaxvjs1xu361q1u2y8ai
50098
50096
2026-09-06T03:06:14Z
2be trusted
3033
/* */
50098
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (grandfather)
Hannah Awolowo (grandmother)
Segun Awolowo (cousin)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
5oa7tjwsblkcx5zkq6mogtwa1mqvbrg
50099
50098
2026-09-06T03:08:59Z
2be trusted
3033
/* */
50099
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
Children
3
Occupation
Politicianlawyer
3kt34uhng7rwwvdfr2n9b8w3vkzr98p
50100
50099
2026-09-06T03:11:05Z
2be trusted
3033
/* */
50100
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nigeria (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
mmam atat
Occupation
Politicianlawyer
hl8g3m6mti8art90ysbyayvip83myji
50101
50100
2026-09-06T03:12:20Z
2be trusted
3033
/* */
50101
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nijeriya (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
mmam atat
Occupation
Politicianlawyer
ra0pa7exwxhrv6pz8417qgsbqaodfvp
50102
50101
2026-09-06T03:17:34Z
2be trusted
3033
/* */
50102
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nijeriya (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
mmam atat
Occupation
Politicianlawyer
Early life and career
edit
Oludolapo Soyode was born on 15 July 1967 and grew up in Ikenne, Ogun State.[2] She attended the International School Ibadan.[3] She is a grand-daughter of Obafemi Awolowo, who was a Nigerian nationalist and Yoruba chief,[1] and his wife Hannah Awolowo, through Awolowo's daughter Ayodele Soyode (née Awolowo).
She married Yemi Osinbajo, a distant cousin, on 25 November 1989. In 1990, she was called to the Nigerian Bar.[2]
Osinbajo is the executive director of The Women's Helping Hand Initiative, a refuge facility in Epe, Lagos, established in 2006, and a co-founder of the Orderly Society Trust
2o48z7ur8wwyyqh2w04ddskah9atkgn
50103
50102
2026-09-06T03:18:25Z
2be trusted
3033
/* */
50103
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nijeriya (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
mmam atat
Occupation
Politicianlawyer
Early life and career
edit
Oludolapo Soyode was born on 15 July 1967 and grew up in Ikenne, Ogun State.[2] She attended the International School Ibadan.[3] She is a grand-daughter of Obafemi Awolowo, who was a Nigerian nationalist and Yoruba chief,[1] and his wife Hannah Awolowo, through Awolowo's daughter Ayodele Soyode (née Awolowo).
She married Yemi Osinbajo, a distant cousin, on 25 November 1989. In 1990, she was called to the Nigerian Bar.[2]
Osinbajo is the executive director of The Women's Helping Hand Initiative, a refuge facility in Epe, Lagos, established in 2006, and a co-founder of the Orderly Society Trust
g9jt1k40toyd75v0i3sgw1g47kkpkzr
50105
50103
2026-09-06T03:23:47Z
2be trusted
3033
/* */
50105
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nijeriya (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
mmam atat
Occupation
Politicianlawyer
jen fing ma nyi tam
edit
Oludolapo Soyode was born on 15 July 1967 and grew up in Ikenne, Ogun State.[2] She attended the International School Ibadan.[3] She is a grand-daughter of Obafemi Awolowo, who was a Nigerian nationalist and Yoruba chief,[1] and his wife Hannah Awolowo, through Awolowo's daughter Ayodele Soyode (née Awolowo).
She married Yemi Osinbajo, a distant cousin, on 25 November 1989. In 1990, she was called to the Nigerian Bar.[2]
Osinbajo is the executive director of The Women's Helping Hand Initiative, a refuge facility in Epe, Lagos, established in 2006, and a co-founder of the Orderly Society Trust
gc56ud0d8apr5smtwmup9i6sn2uhuza
50107
50105
2026-09-06T03:29:37Z
2be trusted
3033
/* */
50107
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nijeriya (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
mmam atat
Occupation
Politicianlawyer
jen fing ma nyi tam
Oludolapo Soyode a̱ ku byin ggu a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat and grew up in Ikenne, Ogun State.[2] She attended the International School Ibadan.[3] She is a grand-daughter of Obafemi Awolowo, who was a Nigerian nationalist and Yoruba chief,[1] and his wife Hannah Awolowo, through Awolowo's daughter Ayodele Soyode (née Awolowo).
She married Yemi Osinbajo, a distant cousin, on 25 November 1989. In 1990, she was called to the Nigerian Bar.[2]
Osinbajo is the executive director of The Women's Helping Hand Initiative, a refuge facility in Epe, Lagos, established in 2006, and a co-founder of the Orderly Society Trust
54d0x5o0zajxvqdnor26bz6oxwgd097
50108
50107
2026-09-06T03:39:29Z
2be trusted
3033
/* */
50108
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Dolapo Osinbajo/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Dolapo Osinbajo/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Dolapo Osinbajo/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Dolapo Osinbajo/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Dolapo Osinbajo/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Dolapo OsinbajoDolapo Osinbajo/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Oludolapo Osinbajo (née Soyode; byin a̱tuk swak ma fwuon ma̱ lyia cyikwop Jhyiung ma̱ swak a̱kubunyiung ma̱ ma̱ng nswak ataa ma̱ a̱natat) yet loya wa ma̱ naijeria a̱ ku yet a̱byii̱k byiak a̱tyuba̱ngtyok a̱byin Naigeriya ma̱ lyia cyikwop sweang mang swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swakfeang ma a̱tat, di yet a̱byii̱k byia̱k akwaka̱son a̱byin wu, Yemi Osinbajo.[1]
Dolapo Osinbajo
a̱ kusan tyiok hu a̱tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswuan si nat a̱tuk swamgfeang ma a̱kubunyiung ma zwat tswuanma lyia cyikwop swanggeanf ma swamgfeang ma tat
byiak a̱kwaka̱son abyin
Yemi Osinbajo
A̱khwai abyii̱k
Aisha Buhari
a̱ ku min nyi davwou
Amina Sambo
atiu a̱ ku shiak ggu a̱ ni
Nana Shettima
nkhang a̱ pyia ggu
bin
Oludolapo Soyode
a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat (ndyia swang fwuon ma kubunyiung)
Ikenne, Western State, Nijeriya (now in Ogun State)
Party
All Progressives Congress
Spouse
Yemi Osinbajo (m. 1989)
Relations
Obafemi Awolowo (a̱tyia a̱khwop)
Hannah Awolowo (a̱yang a̱khwop)
Segun Awolowo (a̱nanyiung)
mmam atat
Occupation
Politicianlawyer
jen fing ma nyi tam
Oludolapo Soyode a̱ ku byin ggu a̱tuk swak ma fwuon ma zwat anatat ma lyia cyikwop jhyiung ma swak akubunyiung ma swak ataa ma natat a̱ si̱ shyia ma Ikenne, Ogun State.[2] She attended the International School Ibadan.[3] She is a grand-daughter of Obafemi Awolowo, who was a Nigerian nationalist and Yoruba chief,[1] and his wife Hannah Awolowo, through Awolowo's daughter Ayodele Soyode (née Awolowo).
She married Yemi Osinbajo, a distant cousin, on 25 November 1989. In 1990, she was called to the Nigerian Bar.[2]
Osinbajo is the executive director of The Women's Helping Hand Initiative, a refuge facility in Epe, Lagos, established in 2006, and a co-founder of the Orderly Society Trust
avq2mwu2on12p9mqyyzxa43trlgyhjr
Amina J. Mohammed
0
7991
50044
2026-09-05T21:59:54Z
Danjuma Anthony
411
Created page with "'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyu..."
50044
wikitext
text/x-wiki
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet she was Nigerian Minister of Environment from 2015 to 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> and was a player in the [[Post-2015 Development Agenda]] process. She is also Chair of [[United Nations Sustainable Development Group]].
e7691jv5zsrp93ykoswpee4z70ahmtn
50045
50044
2026-09-05T22:02:51Z
Danjuma Anthony
411
/* */
50045
wikitext
text/x-wiki
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> and was a player in the [[Post-2015 Development Agenda]] process. She is also Chair of [[United Nations Sustainable Development Group]].
4x9map6detb0th8s86cd786je2oflln
50046
50045
2026-09-05T22:06:10Z
Danjuma Anthony
411
/* */
50046
wikitext
text/x-wiki
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
lfgigegi4q8xuztzajvol3p4mfy0zk8
50047
50046
2026-09-05T22:06:43Z
Danjuma Anthony
411
/* */
50047
wikitext
text/x-wiki
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
==A̱ya̱fang==
bcxslgsaj1c8t2w3riczmun4c7078td
50048
50047
2026-09-05T22:07:10Z
Danjuma Anthony
411
added [[Category:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
50048
wikitext
text/x-wiki
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
a3l7fpkpoirmh1d7hnmnv8ge7xfog6m
50154
50048
2026-09-06T10:35:52Z
Danjuma Anthony
411
/* */
50154
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Amina Jane Mohammed''' {{post-/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Amina Jane Mohammed''' {{post-/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Amina Jane Mohammed''' {{post-/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Amina Jane Mohammed''' {{post-/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Amina Jane Mohammed''' {{post-/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Amina Jane Mohammed''' {{post-/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
jq80fyl10gugh5z63ke4s0x3b9j0wf3
50156
50154
2026-09-06T10:38:36Z
Danjuma Anthony
411
/* */
50156
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Amina Jane Mohammed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Amina Jane Mohammed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Amina Jane Mohammed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Amina Jane Mohammed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Amina Jane Mohammed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Amina Jane Mohammed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
4ov3d4jsm6uyckgs5vc9dmlkfb502pd
50158
50156
2026-09-06T10:44:37Z
Danjuma Anthony
411
/* */
50158
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Amina Jane Mohammed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Amina Jane Mohammed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Amina Jane Mohammed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Amina Jane Mohammed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Amina Jane Mohammed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Amina Jane Mohammed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
7xhjvj0i1p1b9m50hjgpgiw2vgc8agf
50160
50158
2026-09-06T10:52:14Z
Danjuma Anthony
411
50160
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Amina Jane Mohammed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Amina Jane Mohammed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Amina Jane Mohammed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Amina Jane Mohammed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Amina Jane Mohammed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Amina Jane Mohammed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
== Da̱wan ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Amina Jane Mohammed<ref>{{cite web|url=https://unfccc.int/resource/docs/2017/sb/eng/PLOP.pdf|title=UN Framework Convention on Climate Change - Participants|publisher=[[United Nations]]|date=2 May 2017|access-date=30 September 2018}}</ref> á̱ ku byin nggu mi̱ a̱byin Livaput, [[Ngilan]], a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961<ref>{{cite web |title=Amina Mohammed |url=https://unsdsn.org/about-us/people/amina-mohammed/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20161215064106/https://unsdsn.org/about-us/people/amina-mohammed/ |archive-date=15 December 2016 |access-date=8 December 2016 |website= |work=Sustainable Development Solutions Network}}</ref> da̱vwuo a̱tyu [[A̱fa̱taa|fa̱taa]] a̱byin [[Naijeriya|Naijeriya]] [[veterinarian]]-[[officer]] and a [[British Empire|British]] nurse. She is the eldest of five daughters.<ref name=guardian>{{cite news|last=Seddon|first=Mark|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/global-development/2017/may/26/why-is-she-here-nigerian-herders-daughter-un-deputy-chief-amina-mohammed|date=26 May 2017|title='Why is she here?': the Nigerian herder's daughter who became UN deputy chief|access-date=18 October 2017}}</ref>
Mohammed attended a primary school in [[Kaduna (city)|Kaduna]] and [[Maiduguri]] in [[Nigeria]] and [[The Buchan School]] on the [[Isle of Man]].<ref>{{cite news|date=7 December 2017|last=Lacey|first=Hester|url=https://www.ft.com/content/f8caadca-da0f-11e7-a039-c64b1c09b482|title=Amina J Mohammed on Nigeria, leadership and the UN|work=[[Financial Times]]|access-date=8 September 2024}}</ref> She further attended [[Henley Business School|Henley Management College]] in 1989 but she does not hold a formal bachelor's degree.<ref>{{cite web|url=https://www.nigeria.gov.ng/index.php/2016-04-06-08-40-29/executive/147-federal-ministry-of-environment|title=Federal Ministry of Environment|publisher=Federal Government of Nigeria|access-date=8 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181009013218/https://nigeria.gov.ng/index.php/2016-04-06-08-40-29/executive/147-federal-ministry-of-environment|archive-date=9 October 2018}}</ref> After she finished her studies her father asked that she return to [[Nigeria]].<ref name=guardian/>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
aaj46m5fofpx1srzi9jwwcpg5yjmhb5
50162
50160
2026-09-06T11:01:25Z
Danjuma Anthony
411
50162
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Amina Jane Mohammed/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Amina Jane Mohammed/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Amina Jane Mohammed/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Amina Jane Mohammed/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Amina Jane Mohammed/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Amina Jane Mohammed/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Amina Jane Mohammed''' {{post-nominals|country=NG|GCON}}<ref name=cable>{{Cite news|date=2 October 2022|title=Full List: Okonjo-Iweala, Abba Kyari... FG nominates 437 persons for national honours|url=https://www.thecable.ng/full-list-okonjo-iweala-abba-kyari-former-cos-fg-nominates-437-persons-for-national-honours|access-date=11 October 2022|newspaper=[[TheCable]]}}</ref> (byin a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961) yet a̱tyu Naijeriya A̱shong a̱ ba̱ng Dipoloma ma̱ng a̱tyukwai nfwuo a̱niet a̱nyan wa nyia̱ ta̱m yet a̱mbga̱m A̱gba̱ndang byiek a̱tyulyuut 5th wu a̱si A̱byin Swanta.<ref>{{Cite news |last=Igbonwelundu |first=Precious |date=2025-01-14 |title=UN mobilises support for regional stability, others as deputy Sec.-Gen. visits Nigeria |url=https://thenationonlineng.net/un-mobilises-support-for-regional-stability-others-as-deputy-sec-gen-visits-nigeria/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-02-01 |newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> lilyim, a̱ kuyet minita tsatsak Naijeriya wa neet 2015 tat 2016<ref>{{cite news|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|access-date=27 February 2017|work=Oak.tv|archive-date=14 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190414205950/https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|url-status=dead}}</ref> a̱wot a̱ kuyet a̱tyu tswot a̱la̱u mi̱ tat-2015 hu nok Agenda a̱shyia̱ di̱ yong. She is also Chair of United Nations Sustainable Development Group.
== Da̱wan ma̱ng tat a̱pyia̱ ==
Amina Jane Mohammed<ref>{{cite web|url=https://unfccc.int/resource/docs/2017/sb/eng/PLOP.pdf|title=UN Framework Convention on Climate Change - Participants|publisher=[[United Nations]]|date=2 May 2017|access-date=30 September 2018}}</ref> á̱ ku byin nggu mi̱ a̱byin Livaput, [[Ngi̱lan]], a̱tuk 27 Zwat a̱taa 1961<ref>{{cite web |title=Amina Mohammed |url=https://unsdsn.org/about-us/people/amina-mohammed/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20161215064106/https://unsdsn.org/about-us/people/amina-mohammed/ |archive-date=15 December 2016 |access-date=8 December 2016 |website= |work=Sustainable Development Solutions Network}}</ref> da̱vwuo a̱tyu [[A̱fa̱taa|fa̱taa]] a̱byin [[Naijeriya|Naijeriya]] nggwon nshan-a̱bwok nyám ma̱ng not á̱shon. Nggu wa yet a̱na̱khwop wu ma̱ mman-á̱nab a̱fwuon na.<ref name=guardian>{{cite news|last=Seddon|first=Mark|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/global-development/2017/may/26/why-is-she-here-nigerian-herders-daughter-un-deputy-chief-amina-mohammed|date=26 May 2017|title='Why is she here?': the Nigerian herder's daughter who became UN deputy chief|access-date=18 October 2017}}</ref>
Mohammed nyia̱ a̱di̱da̱i gang piramari mi̱ attended a primary [[Ka̱duna|Kaduna]] ma̱ng [[Maiduguri]] mi̱ [[Naijeriya]] mbeang [[A̱ligang Buchan]] da̱vwuo Isle of Man ka.<ref>{{cite news|date=7 December 2017|last=Lacey|first=Hester|url=https://www.ft.com/content/f8caadca-da0f-11e7-a039-c64b1c09b482|title=Amina J Mohammed on Nigeria, leadership and the UN|work=[[Financial Times]]|access-date=8 September 2024}}</ref> She further attended [[Henley Business School|Henley Management College]] in 1989 but she does not hold a formal bachelor's degree.<ref>{{cite web|url=https://www.nigeria.gov.ng/index.php/2016-04-06-08-40-29/executive/147-federal-ministry-of-environment|title=Federal Ministry of Environment|publisher=Federal Government of Nigeria|access-date=8 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181009013218/https://nigeria.gov.ng/index.php/2016-04-06-08-40-29/executive/147-federal-ministry-of-environment|archive-date=9 October 2018}}</ref> After she finished her studies her father asked that she return to [[Nigeria]].<ref name=guardian/>
==A̱ya̱fang==
[[Sa:Bwan a̱yaati̱kut 200 á̱si̱ a̱nyiuk di̱n Tyap]]
dh6ahuptqxslzyxegv4nq2drif5ya9q
Aisha Augie-Kuta
0
7992
50073
2026-09-05T23:20:52Z
Sankwai22
1666
Created page with "'''A̱isha Augie-kuta''' {{Pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|help=no}} (born 11 April 1980) is a [[Nigerians|Nigerian]] photographer and [[Filmmaking|filmmaker]] based in [[Abuja]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 201..."
50073
wikitext
text/x-wiki
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{Pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|help=no}} (born 11 April 1980) is a [[Nigerians|Nigerian]] photographer and [[Filmmaking|filmmaker]] based in [[Abuja]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> She is a [[Hausa people|Hausa]] from [[Argungu|Argungu Local Government Area]] in northern Nigeria.<ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> She won the award for Creative Artist of the year at the 2011 [[The Future Awards Africa|The Future Awards]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta is the current Director-General at the Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC), she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
2w9e49119jl8dtsdk8qqmr95sy7mgsi
50074
50073
2026-09-05T23:33:34Z
Sankwai22
1666
/* */
50074
wikitext
text/x-wiki
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{yei|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) is a [[Nigerians|Nigerian]] photographer and [[Filmmaking|filmmaker]] based in [[Abuja]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> She is a [[Hausa people|Hausa]] from [[Argungu|Argungu Local Government Area]] in northern Nigeria.<ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> She won the award for Creative Artist of the year at the 2011 [[The Future Awards Africa|The Future Awards]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta is the current Director-General at the Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC), she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
7kmms7hj7waso9k35k6odvp2se40ja8
50075
50074
2026-09-06T00:02:08Z
Sankwai22
1666
/* */
50075
wikitext
text/x-wiki
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
[[Nigerians|Nigerian]] atyu kwok n ghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia tam nghwughwu [[ntamghwughwuaghwughut |atyua̱ghughwuta̱gughwut]] ashia̱ ma swat hu [[A̱buja̱ wa ]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> She is a [[Hausa people|Hausa]] from [[Argungu|Argungu Local Government Area]] in northern Nigeria.<ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> She won the award for Creative Artist of the year at the 2011 [[The Future Awards Africa|The Future Awards]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta is the current Director-General at the Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC), she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
phk9liwqmlkbtak8qohnjzomp61hxkj
50076
50075
2026-09-06T00:33:03Z
Sankwai22
1666
/* */
50076
wikitext
text/x-wiki
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
[[Nigerians|Nigerian]] atyu kwok n ghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia tam nghwughwu [[ntamghwughwuaghwughut |atyua̱ghughwuta̱gughwut]] ashia̱ ma swat hu [[A̱buja̱ wa ]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> A̱ yet [[a̱nap a̱kpat wa |a̱kpat]] a̱neet [[Argungu|A̱di̱dei a̱keang A̱gwamnati Argungu]] di̱ fam a̱za Nijeriya. <ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> A ku jong walaka̱ yet atyu mumwong ntam ghwang Nghwughwu da a̱lyia̱ 2011 [[ A̱ si shyia̱ walakha hu si̱ A̱firika
She won the award for Creative Artist of the year at the 2011 [[The Future Awards Africa|The Future Awards]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta is the current Director-General at the Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC), she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
la4ckgo6m6vhjz4ejpsy0dvtx3norm2
50077
50076
2026-09-06T00:39:15Z
Sankwai22
1666
/* */
50077
wikitext
text/x-wiki
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
[[Nigerians|Nigerian]] atyu kwok n ghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia tam nghwughwu [[ntamghwughwuaghwughut |atyua̱ghughwuta̱gughwut]] ashia̱ ma swat hu [[A̱buja̱ wa ]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> A̱ yet [[a̱nap a̱kpat wa |a̱kpat]] a̱neet [[Argungu|A̱di̱dei a̱keang A̱gwamnati Argungu]] di̱ fam a̱za Nijeriya. <ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> A ku jong walaka̱ yet atyu mumwong ntam ghwang Nghwughwu da a̱lyia̱ 2011 [[ A̱ si a̱zason shyia̱ walakha yet agwak hu si̱ A̱firika| a̱zason walaka yet agwak]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta is the current Director-General at the Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC), she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
6tqyqekw4kp0jw287220sh7g9de1ck7
50078
50077
2026-09-06T01:16:42Z
Sankwai22
1666
/* */
50078
wikitext
text/x-wiki
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
[[Nigerians|Nigerian]] atyu kwok n ghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia tam nghwughwu [[ntamghwughwuaghwughut |atyua̱ghughwuta̱gughwut]] ashia̱ ma swat hu [[A̱buja̱ wa ]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> A̱ yet [[a̱nap a̱kpat wa |a̱kpat]] a̱neet [[Argungu|A̱di̱dei a̱keang A̱gwamnati Argungu]] di̱ fam a̱za Nijeriya. <ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> A ku jong walaka̱ yet atyu mumwong ntam ghwang Nghwughwu da a̱lyia̱ 2011 [[ A̱ si a̱zason shyia̱ walakha yet agwak hu si̱ A̱firika| a̱zason walaka yet agwak]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> A̱ si nyia̱ tam mang justaa̱kavwuo yong dị tam gu hu awot a̱si̱ anyia̱ wu ku yet vak nang gu nan tat aniet ba aghwi ba lyen nang ku zang nkhang nang a̱shei byia̱ mmanta nfean; A̱ shia̱ si hu na neet ma keang ka gun neet anị ma neit mtam kwok nghwughu a̱shei nkhang mang mtam a̱didit Alyiat.
She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta is the current Director-General at the Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC), she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
43r0lklf2xlgwlrqn2wntct0qgo2xy6
50081
50078
2026-09-06T01:22:59Z
Genesis shan
44
50081
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Augie-Kuta/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Augie-Kuta/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Augie-Kuta/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Augie-Kuta/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[Aisha Augie-Kuta/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Augie-Kuta/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
[[Nigerians|Nigerian]] atyu kwok n ghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia tam nghwughwu [[ntamghwughwuaghwughut |atyua̱ghughwuta̱gughwut]] ashia̱ ma swat hu [[A̱buja̱ wa ]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> A̱ yet [[a̱nap a̱kpat wa |a̱kpat]] a̱neet [[Argungu|A̱di̱dei a̱keang A̱gwamnati Argungu]] di̱ fam a̱za Nijeriya. <ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> A ku jong walaka̱ yet atyu mumwong ntam ghwang Nghwughwu da a̱lyia̱ 2011 [[ A̱ si a̱zason shyia̱ walakha yet agwak hu si̱ A̱firika| a̱zason walaka yet agwak]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> A̱ si nyia̱ tam mang justaa̱kavwuo yong dị tam gu hu awot a̱si̱ anyia̱ wu ku yet vak nang gu nan tat aniet ba aghwi ba lyen nang ku zang nkhang nang a̱shei byia̱ mmanta nfean; A̱ shia̱ si hu na neet ma keang ka gun neet anị ma neit mtam kwok nghwughu a̱shei nkhang mang mtam a̱didit Alyiat.
She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta is the current Director-General at the Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC), she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
omnos0g7lvi6tyab57wx8ssvo9mb9hc
50082
50081
2026-09-06T01:28:13Z
Genesis shan
44
50082
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Augie-Kuta/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Augie-Kuta/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Augie-Kuta/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Augie-Kuta/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Augie-Kuta/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Augie-Kuta/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
[[Nigerians|Nigerian]] atyu kwok n ghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia tam nghwughwu [[ntamghwughwuaghwughut |atyua̱ghughwuta̱gughwut]] ashia̱ ma swat hu [[A̱buja̱ wa ]].<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> A̱ yet [[a̱nap a̱kpat wa |a̱kpat]] a̱neet [[Argungu|A̱di̱dei a̱keang A̱gwamnati Argungu]] di̱ fam a̱za Nijeriya. <ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> A ku jong walaka̱ yet atyu mumwong ntam ghwang Nghwughwu da a̱lyia̱ 2011 [[ A̱ si a̱zason shyia̱ walakha yet agwak hu si̱ A̱firika| a̱zason walaka yet agwak]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> A̱ si nyia̱ tam mang justaa̱kavwuo yong dị tam gu hu awot a̱si̱ anyia̱ wu ku yet vak nang gu nan tat aniet ba aghwi ba lyen nang ku zang nkhang nang a̱shei byia̱ mmanta nfean; A̱ shia̱ si hu na neet ma keang ka gun neet anị ma neit mtam kwok nghwughu a̱shei nkhang mang mtam a̱didit Alyiat.
She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta wa di̱yong huni yet a̱gba̱ndang da̱rekto mi̱ Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC) , she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
foyu8s8mih10bcn6zpf0bn4i6rpzlyr
50083
50082
2026-09-06T01:32:31Z
Genesis shan
44
50083
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Augie-Kuta/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Augie-Kuta/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Augie-Kuta/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Augie-Kuta/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Augie-Kuta/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Augie-Kuta/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
[[A̱tyunaigeriya|A̱tyunaigeriya]] atyu kwok n ghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia tam nghwughwu [[ntamghwughwuaghwughut|atyua̱ghughwuta̱gughwut]] ashyia̱ ma̱ng swat hu A̱buja̱ wa.<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> A̱ yet [[a̱nap a̱kpat wa |a̱kpat]] a̱neet [[Argungu|A̱di̱dei a̱keang A̱gwamnati Argungu]] di̱ fam a̱za Nijeriya. <ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> A ku jong walaka̱ yet atyu mumwong ntam ghwang Nghwughwu da a̱lyia̱ 2011 [[ A̱ si a̱zason shyia̱ walakha yet agwak hu si̱ A̱firika| a̱zason walaka yet agwak]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> A̱ si nyia̱ tam mang justaa̱kavwuo yong dị tam gu hu awot a̱si̱ anyia̱ wu ku yet vak nang gu nan tat aniet ba aghwi ba lyen nang ku zang nkhang nang a̱shei byia̱ mmanta nfean; A̱ shia̱ si hu na neet ma keang ka gun neet anị ma neit mtam kwok nghwughu a̱shei nkhang mang mtam a̱didit Alyiat.
She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta wa di̱yong huni yet a̱gba̱ndang da̱rekto mi̱ Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC) , she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
aa3gfglnqong2wc4fbcnd8nvhwusu13
50084
50083
2026-09-06T01:34:57Z
Genesis shan
44
50084
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Aisha Augie-Kuta/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Aisha Augie-Kuta/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Aisha Augie-Kuta/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Aisha Augie-Kuta/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Aisha Augie-Kuta/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Aisha Augie-Kuta/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱isha Augie-kuta'''
{{pronunciation|Ha-Aisha Augie-Kuta.ogg|beang=no}} (abyin n ggu atuk mam 11 zwat naai da a̱lyia̱1980) A̱yet
A̱tyunaigeriya wa atyu kwok nghwughwu wa ma̱ng a̱tyu nyia̱ ta̱m nghwughwu ntamghwughwuaghwughut ashyia̱ ma̱ng swat hu A̱buja̱ wa.<ref name=gotevbe>{{cite news|last=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|location=Lagos, Nigeria|accessdate=17 July 2013|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=21 January 2012}}</ref><ref>[http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development "Augie-Kuta’s Quest For Entrepreneurship Development"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402130125/http://leadership.ng/entertainment/376592/augie-kutas-quest-entrepreneurship-development |date=2 April 2015 }}. ''Leadership''. 1 July 2014</ref> A̱ yet [[a̱nap a̱kpat wa |a̱kpat]] a̱neet [[Argungu|A̱di̱dei a̱keang A̱gwamnati Argungu]] di̱ fam a̱za Nijeriya. <ref name=ynaija>{{cite web|last=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archive-date=25 October 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|url-status=dead}}</ref> A ku jong walaka̱ yet atyu mumwong ntam ghwang Nghwughwu da a̱lyia̱ 2011 [[ A̱ si a̱zason shyia̱ walakha yet agwak hu si̱ A̱firika| a̱zason walaka yet agwak]].<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|access-date=2021-04-28|website=The Future Awards Africa|language=en-GB|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428014537/https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|url-status=dead}}</ref> Her work spans across documentary, fashion and aerial photography.<ref>{{Cite news |last=Ajumobi |first=Kemi |date=2024-09-06 |title=Aisha Augie, multifaceted force influencing Nigeria’s creative, digital landscape |url=https://businessday.ng/interview/article/aisha-augie-multifaceted-force-influencing-nigerias-creative-digital-landscape/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-04-10 |newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> A̱ si nyia̱ tam mang justaa̱kavwuo yong dị tam gu hu awot a̱si̱ anyia̱ wu ku yet vak nang gu nan tat aniet ba aghwi ba lyen nang ku zang nkhang nang a̱shei byia̱ mmanta nfean; A̱ shia̱ si hu na neet ma keang ka gun neet anị ma neit mtam kwok nghwughu a̱shei nkhang mang mtam a̱didit Alyiat.
She uses juxtaposition in her work as her way of pushing the idea that there are always two sides of a story; this comes from her background in photojournalism and Mass Communication.<ref>{{Cite news |last=Lere |first=Mohammed |date=December 25, 2015 |title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media |url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html?tztc=1 |access-date=2026-04-10 |newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Her personal projects explore issues of gender and identity influenced by her experiences as a female, mixed race and mixed tribe individual who struggled to fit in earlier in life.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|access-date=2021-04-28|website=Art Base Africa|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428015551/http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|url-status=dead}}</ref>
Augie-kuta wa di̱yong huni yet a̱gba̱ndang da̱rekto mi̱ Centre For Black and African Arts Culture (CBAAC) , she was formerly Special Adviser (Digital Communications Strategy) to the Federal Minister of Finance, Budget and National Planning.<ref>{{Cite web |last=Choms |first=Harry |date=2024-01-13 |title=Aisha Adamu Augie: From Ace Photographer to CEO of Centre for Black and African Arts and Culture |url=https://entrepreneurng.com/aisha-adamu-augie-from-ace-photographer-to-ceo-of-centre-for-black-and-african-arts-and-culture/ |access-date=2026-04-10 |website=Entrepreneurng.com |language=en-US}}</ref> Prior to this she was the Senior Special Assistant to the [[List of Governors of Kebbi State|Governor]] of [[Kebbi State]], Nigeria on New Media.<ref>{{Cite news|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-04-28|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta leads various development initiatives for the advocacy of youth and women empowerment across Nigeria.<ref>{{Cite web |last=vanguard |date=2012-01-21 |title=I See Opportunities Everywhere - Aisha Augie-kuta |url=https://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/ |access-date=2026-04-10 |website=Vanguard News |language=en-GB}}</ref
g627jlz6dcqidfubldik284jgl6j6xc
Lusi Sha̱pi̱ro
0
7993
50086
2026-09-06T02:06:43Z
Sankwai22
1666
Created page with "'''Luci Shapiro''' (abyin gu atuk mam 16,da alyia̱ 1940 ma̱ng fam nuu yok siti) ayet a̱tyu A̱merika wa. [[developmental biology|developmental biologist]]. She is a professor of Developmental Biology at the [[Stanford University School of Medicine]]. She is the Virginia and D.K. Ludwig Professor of Cancer Research and the director of the [[Beckman Center for Molecular and Genetic Medicine]]."
50086
wikitext
text/x-wiki
'''Luci Shapiro''' (abyin gu atuk mam 16,da alyia̱ 1940 ma̱ng fam nuu yok siti) ayet a̱tyu A̱merika wa. [[developmental biology|developmental biologist]]. She is a professor of Developmental Biology at the [[Stanford University School of Medicine]]. She is the Virginia and D.K. Ludwig Professor of Cancer Research and the director of the [[Beckman Center for Molecular and Genetic Medicine]].
dt18415uvu7vl4nvpwn64u09tf5q007
50087
50086
2026-09-06T02:20:52Z
Sankwai22
1666
/* */
50087
wikitext
text/x-wiki
'''Lusi Sha̱piro''' (abyin gu atuk mam 16,da alyia̱ 1940 ma̱ng fam nuu yok siti) ayet a̱tyu A̱merika wa. [[developmental biology|developmental biologist]]. Lusi Sha̱piro yet porofeso bayologi nok angbang mang sitandat yunivasiti avwuo mean mtam bwok She is the Virginia and D.K. Ludwig Professor of Cancer Research and the director of the [[Beckman Center for Molecular and Genetic Medicine]].
gqviw9bhosepzhwqqkho9qubdjxr0sm
50097
50087
2026-09-06T03:05:26Z
Sankwai22
1666
/* */
50097
wikitext
text/x-wiki
'''Lusi Sha̱piro''' (abyin gu atuk mam 16,da alyia̱ 1940 ma̱ng fam nuu yok siti) ayet a̱tyu A̱merika wa. [[developmental biology|developmental biologist]]. Lusi Sha̱piro yet porofeso bayologi nok angbang mang sitandat yunivasiti avwuo mean mtam bwok Ngu wa Vaginiya mang D.K. Ludwig porofeso si̱n ba tyeang tazwa kansa guwa si yet akwokason (darecto)asii Bakam senta asi mtam bwok nam vam Mang Genatic etiche is the Virginia and D.K. Ludwig
1vw1l5awpmrjsf2hk3tly35ywv4jmeg
50104
50097
2026-09-06T03:22:31Z
Sankwai22
1666
/* */
50104
wikitext
text/x-wiki
'''Lusi Sha̱piro''' (abyin gu atuk mam 16,da alyia̱ 1940 ma̱ng fam nuu yok siti) ayet a̱tyu A̱merika wa. [[developmental biology|developmental biologist]]. Lusi Sha̱piro yet porofeso bayologi nok angbang mang sitandat yunivasiti avwuo mean mtam bwok Ngu wa Vaginiya mang D.K. Ludwig porofeso si̱n ba tyeang tazwa kansa guwa si yet akwokason (darecto)asii Bakam senta asi mtam bwok nam vam Mang Genatic
arrsa3rt4xfupo0gt017vpuw42lbrj5
Agi̱net Ka̱liba̱ta
0
7994
50109
2026-09-06T03:46:06Z
Sankwai22
1666
Created page with "'''Aginet Mantilda kalibBa''' A yet atyu mtam khap nia mang anoet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. visionary leader, and president of the [[Alliance for a Green Revolution in Africa]] (AGRA).<ref name=":1" /> She served as [[Rwandan Civil War|Rwanda]]'s minister of agriculture and animal resources from 2008 to 2014 and began her tenure as president of the Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA) in 2014."
50109
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Mantilda kalibBa'''
A yet atyu mtam khap nia mang anoet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. visionary leader, and president of the [[Alliance for a Green Revolution in Africa]] (AGRA).<ref name=":1" /> She served as [[Rwandan Civil War|Rwanda]]'s minister of agriculture and animal resources from 2008 to 2014 and began her tenure as president of the Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA) in 2014.
lxuyo4f6rl4r4g3spk345ck4k44b3pi
50123
50109
2026-09-06T06:36:13Z
Sankwai22
1666
/* */
50123
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Mantilda kalibBa'''
A yet atyu mtam khap nia mang aniet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. visionary leader, and president of the [[Alliance for a Green Revolution in Africa]] (AGRA).<ref name=":1" /> She served as [[Rwandan Civil War|Rwanda]]'s minister of agriculture and animal resources from 2008 to 2014 and began her tenure as president of the Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA) in 2014.
t36rv1c8jm8thjrb7kee30yit26osb5
50128
50123
2026-09-06T06:55:59Z
Sankwai22
1666
/* */
50128
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Mantilda kalibBa'''
A yet atyu mtam khap nia mang aniet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. A yet akwot ason a̱byia̱ anwan azason akya a̱ni ma̱ng pi̱risiden a sin mtam [[tung aniet Rovalushon A̱sa̱hwot a̱kwop]] (AGRA).<ref name=":1" /> She served as [[Rwandan Civil War|Rwanda]]'s minister of agriculture and animal resources from 2008 to 2014 and began her tenure as president of the Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA) in 2014.
7pjve3l6fndv1jmkbk5062jjthm435k
50129
50128
2026-09-06T07:06:21Z
Sankwai22
1666
/* */
50129
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Mantilda kalibBa'''
A yet atyu mtam khap nia mang aniet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. A yet akwot ason a̱byia̱ anwan azason akya a̱ni ma̱ng pi̱risiden a sin mtam [[tung aniet Rovalushon A̱sa̱hwot a̱kwop]] (AGRA).<ref name=":1" /> A nyia atam si̱̇ yet [[Rwandan Civil War|Rwanda]]'s minister of agriculture and animal resources from 2008 to 2014 and began her tenure as president of the Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA) in 2014.
oot33ihm2xwntkdfdqbm92egfo2jez6
50130
50129
2026-09-06T07:11:41Z
Sankwai22
1666
/* */
50130
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Mantilda kalibBa'''
A yet atyu mtam khap nia mang aniet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. A yet akwot ason a̱byia̱ anwan azason akya a̱ni ma̱ng pi̱risiden a sin mtam tung aniet Rovalushon A̱sa̱hwot a̱kwop (AGRA).<ref name=":1" /> A nyia atam si̱̇ yet [[Rwandan Civil War|Rwanda]]'s minister of agriculture and animal resources from 2008 to 2014 and began her tenure as president of the Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA) in 2014.
bs0aluzj8czvhnetdg3p19i0tcbunoe
50131
50130
2026-09-06T07:31:31Z
Sankwai22
1666
/* */
50131
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Mantilda kalibBa'''
A yet atyu mtam khap nia mang aniet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. A yet akwot ason a̱byia̱ anwan azason akya a̱ni ma̱ng pi̱risiden a sin mtam tung aniet Rovalushon A̱sa̱hwot a̱kwop (AGRA).<ref name=":1" /> A nyia atam ma̱ zwang a̱byin Rowanda si̱̇ yet minisita si̱̇ mtam khapmang bang nkyang zwa̱ da lyia̱ 2008 si̱ nat alyia̱ 2014 asi̱ tsa chye tam gu ji di̱ yet pi̱risiden āsi̱ tung apyia Ravolushon asakhwot a̱kwop si̱ Afirika (AGRA) da alyia̱ 2014.
262znioqjmepxkqigh7cdcu9btxcq7w
50132
50131
2026-09-06T07:32:26Z
Sankwai22
1666
/* */
50132
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Mantilda kalibata'''
A yet atyu mtam khap nia mang aniet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. A yet akwot ason a̱byia̱ anwan azason akya a̱ni ma̱ng pi̱risiden a sin mtam tung aniet Rovalushon A̱sa̱hwot a̱kwop (AGRA).<ref name=":1" /> A nyia atam ma̱ zwang a̱byin Rowanda si̱̇ yet minisita si̱̇ mtam khapmang bang nkyang zwa̱ da lyia̱ 2008 si̱ nat alyia̱ 2014 asi̱ tsa chye tam gu ji di̱ yet pi̱risiden āsi̱ tung apyia Ravolushon asakhwot a̱kwop si̱ Afirika (AGRA) da alyia̱ 2014.
r2ersa7njctc5hmiyutxgqbxn2pa6s4
50133
50132
2026-09-06T07:35:44Z
Sankwai22
1666
/* */
50133
wikitext
text/x-wiki
'''Aginet Matilda kalibata'''
A yet atyu mtam khap nia mang aniet Mtam lyuut yet nang nkyang na naat accat ani ma byin Ruwnda. A yet akwot ason a̱byia̱ anwan azason akya a̱ni ma̱ng pi̱risiden a sin mtam tung aniet Rovalushon A̱sa̱hwot a̱kwop (AGRA).<ref name=":1" /> A nyia atam ma̱ zwang a̱byin Rowanda si̱̇ yet minisita si̱̇ mtam khapmang bang nkyang zwa̱ da lyia̱ 2008 si̱ nat alyia̱ 2014 asi̱ tsa chye tam gu ji di̱ yet pi̱risiden āsi̱ tung apyia Ravolushon asakhwot a̱kwop si̱ Afirika (AGRA) da alyia̱ 2014.
pache5cpuzto24defwzypfsk8qomga4
Aisha Baari
0
7995
50111
2026-09-06T05:04:01Z
2be trusted
3033
Created page with " Wikipedia Search Notifications (7) User menu Aisha Buhari Article Talk Language Save View history Edit More Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); born 17 February 1971)[2] is a beauty therapist who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work. Aisha Buhari First Lady of Nigeria In role 29 May 2015 – 29 May 2023 President Muhammadu Buhari Preceded by Patience Jonathan Succeeded by Oluremi Tin..."
50111
wikitext
text/x-wiki
Wikipedia
Search
Notifications (7)
User menu
Aisha Buhari
Article Talk
Language
Save
View history
Edit
More
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); born 17 February 1971)[2] is a beauty therapist who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
Aisha Buhari
First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
37az92yamax8jaj7bnhm7xmbqknr6a4
50112
50111
2026-09-06T05:05:21Z
2be trusted
3033
/* */
50112
wikitext
text/x-wiki
User menu
Aisha Buhari
Article Talk
Language
Save
View history
Edit
More
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); born 17 February 1971)[2] is a beauty therapist who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
Aisha Buhari
First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
ej6e4xdpd2r64kz1u3tltgwnfc49r05
50113
50112
2026-09-06T05:05:49Z
2be trusted
3033
/* */
50113
wikitext
text/x-wiki
More
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); born 17 February 1971)[2] is a beauty therapist who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
Aisha Buhari
First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
52qb6g9ok4hiuy4c39pknhmab2nff8z
50114
50113
2026-09-06T05:08:01Z
2be trusted
3033
/* */
50114
wikitext
text/x-wiki
More
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); born 17 February 1971)[2] is a beauty therapist who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
A̱Aisha Buhari
AFirst Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
7wjy6yd8qy6qkl5ff6pyksl60erv2xb
50115
50114
2026-09-06T05:09:08Z
2be trusted
3033
/* */
50115
wikitext
text/x-wiki
More
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); born 17 February 1971)[2] is a beauty therapist who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
Aisha Buhari
A̱kwah First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
a4why67au13ic9qozo0u5sktkq8lf63
50116
50115
2026-09-06T05:19:50Z
2be trusted
3033
/* */
50116
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] is a beauty therapist who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
Aisha Buhari
A̱kwah First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
i3fxa6eyjup7ah94166rxee5zy7e3us
50117
50116
2026-09-06T05:28:53Z
2be trusted
3033
/* */
50117
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo who served as the First Lady of Nigeria from 2015 to 2023.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
Aisha Buhari
A̱kwah First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
0q3lvzbk0wbg9dn1g6tlha73zl81xzh
50118
50117
2026-09-06T05:44:22Z
2be trusted
3033
/* */
50118
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] She is also known for her advocacy and humanitarian work.
Aisha Buhari
A̱kwah First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
jfs9u1u9awf3xtvxzr53s9xcr4ae1u9
50119
50118
2026-09-06T06:01:20Z
2be trusted
3033
/* */
50119
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱kwah First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
gd2xy6mvuxph3mjvzusr73rrv3thcks
50120
50119
2026-09-06T06:06:07Z
2be trusted
3033
/* */
50120
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin NaijeriyaDi̱ nta̱m29 Tsat Sweang 2015 – 29 Tsat Sweang 2023A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu BuhariNggu a̱ kpa̱ndang
A̱kwah First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
lc11hy5r7cgtci5iy7fqxuczmdifhne
50121
50120
2026-09-06T06:14:53Z
2be trusted
3033
/* */
50121
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
First Lady of Nigeria
In role
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
euxkvnwne2t5gdjjlmu6g79n8cx67h4
50122
50121
2026-09-06T06:19:33Z
2be trusted
3033
/* */
50122
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
29 May 2015 – 29 May 2023
President
Muhammadu Buhari
Preceded by
Patience Jonathan
Succeeded by
Oluremi Tinubu
Personal details
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
pfqb9bipfems2wtuew2u65ob6ulyzhp
50124
50122
2026-09-06T06:37:57Z
2be trusted
3033
/* */
50124
wikitext
text/x-wiki
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu BuhariNggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
co3dn7y0xohhnctstrsejmq328eohfd
50125
50124
2026-09-06T06:43:01Z
2be trusted
3033
/* */
50125
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu BuhariNggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
Born
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
qtnket2486qunp9fh8tq89ihnlnkn8f
50126
50125
2026-09-06T06:44:12Z
2be trusted
3033
/* */
50126
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu BuhariNggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
byin
Aisha Halilu
17 February 1971 (age 55)[1][2]
Adamawa, Nigeria
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
mxtqyb1fc5jmb8wgbjq1gceth3i1fmv
50127
50126
2026-09-06T06:49:33Z
2be trusted
3033
/* */
50127
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu BuhariNggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
Party
All Progressives Congress
Spouse
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
1nffaxwlpycy8xxvnzwzg4pe8ouiqjr
50147
50127
2026-09-06T09:21:12Z
2be trusted
3033
/* */
50147
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu BuhariNggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
h1ti4uuc1e405gt034e98fe4ama3hbf
50152
50147
2026-09-06T10:28:29Z
2be trusted
3033
/* */
50152
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (grandfather)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
a7578lzp2gt5nxkbi0qz3yuq6i7jv59
50153
50152
2026-09-06T10:31:38Z
2be trusted
3033
/* */
50153
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Buhari
(m. 1989; died 2025)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (a̱tyia khwop)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
btq7ivq9yx21qb7f80roqc2087mmui3
50155
50153
2026-09-06T10:36:27Z
2be trusted
3033
/* */
50155
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Buhari
(m. cyikwop swak ma̱ng akubunyiung ma̱ swak a̱ninai ma akubunyiung;akhwu cyikwop swangfeang ma swangfeang ma fwoun)[3]
Children
5
Relatives
Muhammadu Ribadu (a̱tyia khwop)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
75d6vxatbqq3in6wmh1zxyrsfkbff6p
50157
50155
2026-09-06T10:43:12Z
2be trusted
3033
/* */
50157
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Buhari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
Byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Buhari
(m. cyikwop swak ma̱ng akubunyiung ma̱ swak a̱ninai ma akubunyiung;akhwu cyikwop swangfeang ma swangfeang ma fwoun)[3]
Mman
ba byia mman a̱fwoun
Relatives
Muhammadu Ribadu (a̱tyia khwop)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
4caw9pd283pii9kkuq3vvwmbhjns8p8
50159
50157
2026-09-06T10:50:10Z
2be trusted
3033
/* */
50159
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Baari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Buhari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Buhari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Buhari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Buhari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Buhari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Buhari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Buhari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byinMuhammadu Buhari Nggu a̱ kpa̱ndangPatience JonathanNggu a̱ kpa̱pOluremi TinubuA̱lyiat nggu di̱ tityak
Byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Buhari
(m. cyikwop swak ma̱ng akubunyiung ma̱ swak a̱ninai ma akubunyiung;akhwu cyikwop swangfeang ma swangfeang ma fwoun)[3]
Mman
ba byia mman a̱fwoun
Relatives
Muhammadu Ribadu (a̱tyia khwop)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Buhari Foundation
Buhari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Buhari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Buhari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
f7k4i1t1km1xlgd77pb1i241nscu9oj
50161
50159
2026-09-06T10:53:29Z
2be trusted
3033
/* */
50161
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Baari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Baari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Baari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Baari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Baari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Baari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Baari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Baari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Baari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Baari Nggu a̱ kpa̱ndang Patience Jonathan Nggu a̱ kpa̱p Oluremi Tinubu A̱lyiat nggu di̱ tityak
Byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Baari
(m. cyikwop swak ma̱ng akubunyiung ma̱ swak a̱ninai ma akubunyiung;akhwu cyikwop swangfeang ma swangfeang ma fwoun)[3]
Mman
ba byia mman a̱fwoun
Relatives
Muhammadu Ribadu (a̱tyia khwop)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Baari Foundation
Baari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Baari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Baari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
cmxuv0s1h8qnfazxzp9kq0bodscbr4v
50163
50161
2026-09-06T11:02:02Z
2be trusted
3033
/* */
50163
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Baari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Baari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Baari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Baari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Baari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Baari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Baari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Baari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Baari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Baari Nggu a̱ kpa̱ndang Patience Jonathan Nggu a̱ kpa̱p Oluremi Tinubu A̱lyiat nggu di̱ tityak
Byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Baari
(m. cyikwop swak ma̱ng akubunyiung ma̱ swak a̱ninai ma akubunyiung;akhwu cyikwop swangfeang ma swangfeang ma fwoun)[3]
Mman
ba byia mman a̱fwoun
A̱nanyuik
muamadu Ribadu (a̱tyia khwop)
Education
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Baari Foundation
Baari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Baari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Baari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
bzuoh66j6zp9ptyju5wtjj88z6hrkx8
50164
50163
2026-09-06T11:53:53Z
2be trusted
3033
/* */
50164
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[ Aisha Halilu Baari/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[ Aisha Halilu Baari/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[ Aisha Halilu Baari/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[ Aisha Halilu Baari/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[ Aisha Halilu Baari/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[ Aisha Halilu Baari/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
Aisha Halilu Baari ((listenⓘ); byin a̱ tuk swak ma natat ma zwat sweang ma lyia cyikwop swak akubunyiung ma swak anatat ma nyiung[2] A̱tyulyen nkyang á̱niet or A̱tyunyia̱ fufwuo, a̱ yet a̱byii̱k a̱kwak a̱son nijeriya ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat.[4][5][6] A̱ bwuok a̱ lyen nggu di̱ fan a̱lyiat bwak kpa̱ndang ma̱ng nta̱m nswuan nggu na.
Aisha Baari
A̱yang-a̱byin Naijeriya Di̱ nta̱m a̱tuk swang feang ma akubunyiung zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak ma fwuon si nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwop swangfeang ma swak mafwuon A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Baari Nggu a̱ kpa̱ndang
A̱byii̱k a̱kwak a̱son a̱byin Naijeriya di̱ cuk"
a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma zwat tswan ma lyia cyikwopswangfeang mang swak ma fwuon so nat a̱ tuk swangfeang ma akubunyiung ma̱ng zwat tswon ma lyia cyikwop swangfeang ma swangfeang ma tat
A̱kwak-a̱son-a̱byin Muhammadu Baari Nggu a̱ kpa̱ndang Patience Jonathan Nggu a̱ kpa̱p Oluremi Tinubu A̱lyiat nggu di̱ tityak
Byin
Aisha Halilu
swak ma̱ng anatat ma̱ng zwat sweang ma lyia cyikwop swakma a̱kubunyiung ma̱ng swak anatat ma nyiung (ndyiaswangfwuon ma fwuon)[1][2]
Adamawa, Nijeriya
sot
Sot-kwat-nkyang
A̱tyiok ngguwu
Muhammadu Baari
(m. cyikwop swak ma̱ng akubunyiung ma̱ swak a̱ninai ma akubunyiung;akhwu cyikwop swangfeang ma swangfeang ma fwoun)[3]
Mman
ba byia mman a̱fwoun
A̱nanyuik
muamadu Ribadu (a̱tyia khwop)
Fang
BA in public administration
MSc in international affairs
Diploma in beauty therapy
Postgraduate Diploma in Cosmetology and beauty
Alma mater
Ambrose Alli University
Nigerian Defense Academy
Carlton Institute of Beauty and Therapy
Academy Esthetique Beauty Institute of France
Occupation
Cosmetologistbeauty therapist
Aisha Baari Foundation
Baari is a vocal advocate for women’s and children’s rights and has been involved in initiatives aimed at improving their welfare in Nigeria. In 2014, she founded the Aisha Baari Foundation, a non-governmental organisation focused on humanitarian and philanthropic efforts, particularly concerning the well-being of women and children. The foundation’s flagship programme, Future Assured, promotes maternal and child health, education, nutrition, and economic empowerment through community outreach, free health services, and support for underserved populations."Aisha Baari Foundation". Retrieved 26 February 2026."Background". The Future Assured. Retrieved 26 February 2026
iaq85txvcswr1vcbnibfhvvkiux571m
Mercy Chinwo
0
7996
50142
2026-09-06T08:54:12Z
Godiva Kajhyung
1671
Created page with "'''Mercy Nnenda Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; born 5 September 1990), known professionally as '''Mercy Chinwo''' or '''Mercy Chinwo-Blessed''', is a [[Nigerians|Nigerian]] gospel singer, songwriter, and actress. She gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]''. In 2017, she signed a recording contract with EeZee Conceptz. Chinwo has released the albums ''The Cross: My Gaze'' (2018), ''Sat..."
50142
wikitext
text/x-wiki
'''Mercy Nnenda Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; born 5 September 1990), known professionally as '''Mercy Chinwo''' or '''Mercy Chinwo-Blessed''', is a [[Nigerians|Nigerian]] gospel singer, songwriter, and actress. She gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]''. In 2017, she signed a recording contract with EeZee Conceptz. Chinwo has released the albums ''The Cross: My Gaze'' (2018), ''Satisfied'' (2020), ''Overwhelming Victory'' (2024), and ''In His Will'' (2025).
==Life and career ==
Mercy Nnenda Chinwo was born on 5 September 1990,<ref>{{Cite news |date=2022-09-10 |title=Gospel singer, Mercy Chinwo, gets SUV as birthday gift |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/gospel-singer-mercy-chinwo-gets-suv-as-birthday-gift/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> in [[Rivers State]], Nigeria. She started singing in the children's choir at her church when she was six years old.<ref>{{Cite news |date=9 April 2012 |title=How Mercy Chinwo won Nigerian Idols |url=https://www.vanguardngr.com/2012/04/how-mercy-chinwo-won-nigerian-idols/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=9 June 2019 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=8 July 2021 |title=How Nigerian gospel artiste Mercy Chinwo became a household name |url=https://gospelbaze.com.ng/tag/mercy-chinwo |location=Lagos, Nigeria|access-date=8 July 2021|newspaper=[[Gospel Baze (Nigeria)| GospelBaze]]}}</ref> Chinwo earned a certificate while attending the Goodwill International School, and pursued her secondary education at Paradise International School.<ref name=":02">{{Cite news |last=Tariemi |first=Oreoritse |date=13 September 2022 |title=Mercy Chinwo celebrates one-month marriage anniversary |url=https://guardian.ng/life/mercy-chinwo-celebrates-one-month-marriage-anniversary/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=13 September 2022|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is an alumna of the International Business Management Institute (IBMI), where she earned a degree in [[human resource management]].<ref>{{Cite web |last=Ola |first=Jide |date=2024-09-15 |title=Mercy Chinwo Biography: Age, Net Worth, Career, Awards, Ministry |url=https://www.naijapickup.com/mp3-music/artistes/mercy-chinwo/ |access-date=2024-09-15 |website=Trengezie |language=en-US}}</ref>
Chinwo gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]'', and decided to pursue a career in [[gospel music]] after winning the competition. In 2017, she signed a record deal with EeZee Conceptz and released several successful songs and albums. Chinwo is considered a prominent figure in Nigerian [[gospel music]], and is a minister.<ref>{{Cite news |date=2022-12-15 |title=Boomplay Recap 2022: Burnaboy, Ayra Starr, Asake, Mercy Chinwo are top artists |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/boomplay-recap-2022-burnaboy-ayra-starr-asake-mercy-chinwo-are-top-artists/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> In 2015, she released the singles "Testimony" and "Igwe". Two years later, she signed a recording contract with EeZee Conceptz, a record label founded by Eezee Tee.<ref>{{Cite web |last=Media |first=D. O. D. |date=2019-11-12 |title=Gospel Artiste of the Week: MERCY CHINWO |url=https://amenradio.net/artiste/mercy-chinwo/ |access-date=2020-05-24 |website=Daughters Of Destiny TV |language=en-US}}</ref> Chinwo's single "Excess Love" was released in 2018. Since establishing herself as a gospel act, she has been featured on a number of projects and has worked with artists such as [[Youthful Praise|JJ Hairson]], [[Nathaniel Bassey]], [[Chioma Jesus]], [[Banky W]], [[Joe Praize]], [[Samsong]], [[Moses Bliss]], Oluwadunsin Oyekan, [[Judikay]], and Preye Odede.<ref>{{Cite web |title=Mercy Chinwo gets signed to EeZee Conceptz Record Label {{!}} Gospelbuzz.com |url=https://gospelbuzz.com/mercy-chinwo-gets-signed-to-eezee-conceptz/ |access-date=9 June 2019 |website=gospelbuzz.com}}</ref>
In 2023, she and her husband established the MercyisBlessed Foundation, an [[Non-governmental organization|NGO]] focused on helping underprivileged communities and youth development.<ref>{{Cite news |date=2022-11-21 |title=Lecrae, Ada Ehi, Mercy Chinwo, Frank Edwards, Limoblaze to headline RockFest 2.0 in Lagos |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/lecrae-ada-ehi-mercy-chinwo-frank-edwards-limoblaze-to-headline-rockfest-2-0-in-lagos/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abdullahi |first=Idowu |date=2024-07-15 |title=100 undergraduates benefit from Mercy Chinwo's scholarship |url=https://punchng.com/100-undergraduates-benefit-from-mercy-chinwos-scholarship/ |access-date=2025-10-04 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
idjbh40epzffgld6jspa02f7s8quxyf
50145
50142
2026-09-06T09:02:37Z
Godiva Kajhyung
1671
50145
wikitext
text/x-wiki
'''Mercy Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; byin mam 5 si zwat a~kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990), a̱niet madi`_dit lyien nggu bat ma a̱lyoot ka '''Mercy Chinwo''' a̱gyang a̱gyang a̱niet si ngyei nggu '''Mercy Chinwo-Blessed''', a yet a̱byi̱i̱k [[A̱tyo Naijeriya |Naijeriya]] a̱ bwuom bubom diyep a̱gwaza ba̱t, lyuut bubom nggu hu, ma̱ng and actress. She gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]''. In 2017, she signed a recording contract with EeZee Conceptz. Chinwo has released the albums ''The Cross: My Gaze'' (2018), ''Satisfied'' (2020), ''Overwhelming Victory'' (2024), and ''In His Will'' (2025).
==Life and career ==
Mercy Nnenda Chinwo was born on 5 September 1990,<ref>{{Cite news |date=2022-09-10 |title=Gospel singer, Mercy Chinwo, gets SUV as birthday gift |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/gospel-singer-mercy-chinwo-gets-suv-as-birthday-gift/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> in [[Rivers State]], Nigeria. She started singing in the children's choir at her church when she was six years old.<ref>{{Cite news |date=9 April 2012 |title=How Mercy Chinwo won Nigerian Idols |url=https://www.vanguardngr.com/2012/04/how-mercy-chinwo-won-nigerian-idols/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=9 June 2019 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=8 July 2021 |title=How Nigerian gospel artiste Mercy Chinwo became a household name |url=https://gospelbaze.com.ng/tag/mercy-chinwo |location=Lagos, Nigeria|access-date=8 July 2021|newspaper=[[Gospel Baze (Nigeria)| GospelBaze]]}}</ref> Chinwo earned a certificate while attending the Goodwill International School, and pursued her secondary education at Paradise International School.<ref name=":02">{{Cite news |last=Tariemi |first=Oreoritse |date=13 September 2022 |title=Mercy Chinwo celebrates one-month marriage anniversary |url=https://guardian.ng/life/mercy-chinwo-celebrates-one-month-marriage-anniversary/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=13 September 2022|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is an alumna of the International Business Management Institute (IBMI), where she earned a degree in [[human resource management]].<ref>{{Cite web |last=Ola |first=Jide |date=2024-09-15 |title=Mercy Chinwo Biography: Age, Net Worth, Career, Awards, Ministry |url=https://www.naijapickup.com/mp3-music/artistes/mercy-chinwo/ |access-date=2024-09-15 |website=Trengezie |language=en-US}}</ref>
Chinwo gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]'', and decided to pursue a career in [[gospel music]] after winning the competition. In 2017, she signed a record deal with EeZee Conceptz and released several successful songs and albums. Chinwo is considered a prominent figure in Nigerian [[gospel music]], and is a minister.<ref>{{Cite news |date=2022-12-15 |title=Boomplay Recap 2022: Burnaboy, Ayra Starr, Asake, Mercy Chinwo are top artists |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/boomplay-recap-2022-burnaboy-ayra-starr-asake-mercy-chinwo-are-top-artists/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> In 2015, she released the singles "Testimony" and "Igwe". Two years later, she signed a recording contract with EeZee Conceptz, a record label founded by Eezee Tee.<ref>{{Cite web |last=Media |first=D. O. D. |date=2019-11-12 |title=Gospel Artiste of the Week: MERCY CHINWO |url=https://amenradio.net/artiste/mercy-chinwo/ |access-date=2020-05-24 |website=Daughters Of Destiny TV |language=en-US}}</ref> Chinwo's single "Excess Love" was released in 2018. Since establishing herself as a gospel act, she has been featured on a number of projects and has worked with artists such as [[Youthful Praise|JJ Hairson]], [[Nathaniel Bassey]], [[Chioma Jesus]], [[Banky W]], [[Joe Praize]], [[Samsong]], [[Moses Bliss]], Oluwadunsin Oyekan, [[Judikay]], and Preye Odede.<ref>{{Cite web |title=Mercy Chinwo gets signed to EeZee Conceptz Record Label {{!}} Gospelbuzz.com |url=https://gospelbuzz.com/mercy-chinwo-gets-signed-to-eezee-conceptz/ |access-date=9 June 2019 |website=gospelbuzz.com}}</ref>
In 2023, she and her husband established the MercyisBlessed Foundation, an [[Non-governmental organization|NGO]] focused on helping underprivileged communities and youth development.<ref>{{Cite news |date=2022-11-21 |title=Lecrae, Ada Ehi, Mercy Chinwo, Frank Edwards, Limoblaze to headline RockFest 2.0 in Lagos |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/lecrae-ada-ehi-mercy-chinwo-frank-edwards-limoblaze-to-headline-rockfest-2-0-in-lagos/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abdullahi |first=Idowu |date=2024-07-15 |title=100 undergraduates benefit from Mercy Chinwo's scholarship |url=https://punchng.com/100-undergraduates-benefit-from-mercy-chinwos-scholarship/ |access-date=2025-10-04 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
sdbgn2ns0u1sg10shr48e3mt7ddvd19
50146
50145
2026-09-06T09:09:12Z
Godiva Kajhyung
1671
50146
wikitext
text/x-wiki
'''Mercy Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; byin mam 5 si zwat a~kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990), a̱niet madi`_dit lyien nggu bat ma a̱lyoot ka '''Mercy Chinwo''' a̱gyang a̱gyang a̱niet si ngyei nggu '''Mercy Chinwo-Blessed''', a yet a̱byi̱i̱k [[A̱tyo Naijeriya |Naijeriya]] a̱ bwuom bubom diyep a̱gwaza ba̱t, lyuut bubom nggu hu, ma̱ng ntam a~ and actress. She gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]''. In 2017, she signed a recording contract with EeZee Conceptz. Chinwo has released the albums ''The Cross: My Gaze'' (2018), ''Satisfied'' (2020), ''Overwhelming Victory'' (2024), and ''In His Will'' (2025).
==Life and career ==
Mercy Nnenda Chinwo was born on 5 September 1990,<ref>{{Cite news |date=2022-09-10 |title=Gospel singer, Mercy Chinwo, gets SUV as birthday gift |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/gospel-singer-mercy-chinwo-gets-suv-as-birthday-gift/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> in [[Rivers State]], Nigeria. She started singing in the children's choir at her church when she was six years old.<ref>{{Cite news |date=9 April 2012 |title=How Mercy Chinwo won Nigerian Idols |url=https://www.vanguardngr.com/2012/04/how-mercy-chinwo-won-nigerian-idols/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=9 June 2019 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=8 July 2021 |title=How Nigerian gospel artiste Mercy Chinwo became a household name |url=https://gospelbaze.com.ng/tag/mercy-chinwo |location=Lagos, Nigeria|access-date=8 July 2021|newspaper=[[Gospel Baze (Nigeria)| GospelBaze]]}}</ref> Chinwo earned a certificate while attending the Goodwill International School, and pursued her secondary education at Paradise International School.<ref name=":02">{{Cite news |last=Tariemi |first=Oreoritse |date=13 September 2022 |title=Mercy Chinwo celebrates one-month marriage anniversary |url=https://guardian.ng/life/mercy-chinwo-celebrates-one-month-marriage-anniversary/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=13 September 2022|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is an alumna of the International Business Management Institute (IBMI), where she earned a degree in [[human resource management]].<ref>{{Cite web |last=Ola |first=Jide |date=2024-09-15 |title=Mercy Chinwo Biography: Age, Net Worth, Career, Awards, Ministry |url=https://www.naijapickup.com/mp3-music/artistes/mercy-chinwo/ |access-date=2024-09-15 |website=Trengezie |language=en-US}}</ref>
Chinwo gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]'', and decided to pursue a career in [[gospel music]] after winning the competition. In 2017, she signed a record deal with EeZee Conceptz and released several successful songs and albums. Chinwo is considered a prominent figure in Nigerian [[gospel music]], and is a minister.<ref>{{Cite news |date=2022-12-15 |title=Boomplay Recap 2022: Burnaboy, Ayra Starr, Asake, Mercy Chinwo are top artists |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/boomplay-recap-2022-burnaboy-ayra-starr-asake-mercy-chinwo-are-top-artists/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> In 2015, she released the singles "Testimony" and "Igwe". Two years later, she signed a recording contract with EeZee Conceptz, a record label founded by Eezee Tee.<ref>{{Cite web |last=Media |first=D. O. D. |date=2019-11-12 |title=Gospel Artiste of the Week: MERCY CHINWO |url=https://amenradio.net/artiste/mercy-chinwo/ |access-date=2020-05-24 |website=Daughters Of Destiny TV |language=en-US}}</ref> Chinwo's single "Excess Love" was released in 2018. Since establishing herself as a gospel act, she has been featured on a number of projects and has worked with artists such as [[Youthful Praise|JJ Hairson]], [[Nathaniel Bassey]], [[Chioma Jesus]], [[Banky W]], [[Joe Praize]], [[Samsong]], [[Moses Bliss]], Oluwadunsin Oyekan, [[Judikay]], and Preye Odede.<ref>{{Cite web |title=Mercy Chinwo gets signed to EeZee Conceptz Record Label {{!}} Gospelbuzz.com |url=https://gospelbuzz.com/mercy-chinwo-gets-signed-to-eezee-conceptz/ |access-date=9 June 2019 |website=gospelbuzz.com}}</ref>
In 2023, she and her husband established the MercyisBlessed Foundation, an [[Non-governmental organization|NGO]] focused on helping underprivileged communities and youth development.<ref>{{Cite news |date=2022-11-21 |title=Lecrae, Ada Ehi, Mercy Chinwo, Frank Edwards, Limoblaze to headline RockFest 2.0 in Lagos |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/lecrae-ada-ehi-mercy-chinwo-frank-edwards-limoblaze-to-headline-rockfest-2-0-in-lagos/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abdullahi |first=Idowu |date=2024-07-15 |title=100 undergraduates benefit from Mercy Chinwo's scholarship |url=https://punchng.com/100-undergraduates-benefit-from-mercy-chinwos-scholarship/ |access-date=2025-10-04 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
dkrozrjjkklnrpfpdrmctlnvrrq9o4z
50148
50146
2026-09-06T09:37:20Z
Godiva Kajhyung
1671
50148
wikitext
text/x-wiki
'''Mercy Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; byin mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990), a̱niet madi`_dit lyien nggu bat ma a̱lyoot ka '''Mercy Chinwo''' a̱gyang a̱gyang a̱niet si ngyei nggu '''Mercy Chinwo-Blessed''', a yet a̱byi̱i̱k [[A̱tyo Naijeriya |Naijeriya]] a̱ bwuom bubom diyep a̱gwaza ba̱t, lyuut bubom nggu hu, ma̱ng ntam a̱gwughwu a̱gwughwu. A̱ si shyia̱ cat a̱niet neet jen nang nggu shyia yet a̱kwak ason di a̱yankang si a̱feayng hu si ''[[Naijeriya ido̱o̱]]''. Ma a̱lyia 2017, a si tsaa tam nyia bubom nggu hu ma bandang a̱vwuo ntam aniet bubom ang gyei EeZee Conceptz. Nggu Chinwo si nyia a̱ya bubom ba̱t nang nggu gyei ''The Cross: My Gaze'' ma̱ a̱lyia̱ (2018), ''Satisfied'' ma a̱lyia̱ (2020), ''Overwhelming Victory'' ma a̱lyia̱ (2024), ma̱ng ''In His Will'' ma a̱lyia̱ (2025).
==SHYI̱I NGGU MA̱NG NTAM NGGU NA ==
Mercy Nnenda Chinwo a ku byin nggu atuk mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990,<ref>{{Cite news |date=2022-09-10 |title=Gospel singer, Mercy Chinwo, gets SUV as birthday gift |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/gospel-singer-mercy-chinwo-gets-suv-as-birthday-gift/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> ma [[Rivers Si̱ta̱te]], ma a~byin Naijeriya.a tsaa bwuom bubom neet nang nggu yet nggon ma kwaya a̱ ba mman ma tutu khwui nang nggu cong ani neet nang nggu shyia̱ a̱lyia̱ a̱taa.<ref>{{Cite news |date=9 April 2012 |title=How Mercy Chinwo won Nigerian Idols |url=https://www.vanguardngr.com/2012/04/how-mercy-chinwo-won-nigerian-idols/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=9 June 2019 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=8 July 2021 |title=How Nigerian gospel artiste Mercy Chinwo became a household name |url=https://gospelbaze.com.ng/tag/mercy-chinwo |location=Lagos, Nigeria|access-date=8 July 2021|newspaper=[[Gospel Baze (Nigeria)| GospelBaze]]}}</ref> Chinwo earned a certificate while attending the Goodwill International School, and pursued her secondary education at Paradise International School.<ref name=":02">{{Cite news |last=Tariemi |first=Oreoritse |date=13 September 2022 |title=Mercy Chinwo celebrates one-month marriage anniversary |url=https://guardian.ng/life/mercy-chinwo-celebrates-one-month-marriage-anniversary/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=13 September 2022|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is an alumna of the International Business Management Institute (IBMI), where she earned a degree in [[human resource management]].<ref>{{Cite web |last=Ola |first=Jide |date=2024-09-15 |title=Mercy Chinwo Biography: Age, Net Worth, Career, Awards, Ministry |url=https://www.naijapickup.com/mp3-music/artistes/mercy-chinwo/ |access-date=2024-09-15 |website=Trengezie |language=en-US}}</ref>
Chinwo gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]'', and decided to pursue a career in [[gospel music]] after winning the competition. In 2017, she signed a record deal with EeZee Conceptz and released several successful songs and albums. Chinwo is considered a prominent figure in Nigerian [[gospel music]], and is a minister.<ref>{{Cite news |date=2022-12-15 |title=Boomplay Recap 2022: Burnaboy, Ayra Starr, Asake, Mercy Chinwo are top artists |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/boomplay-recap-2022-burnaboy-ayra-starr-asake-mercy-chinwo-are-top-artists/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> In 2015, she released the singles "Testimony" and "Igwe". Two years later, she signed a recording contract with EeZee Conceptz, a record label founded by Eezee Tee.<ref>{{Cite web |last=Media |first=D. O. D. |date=2019-11-12 |title=Gospel Artiste of the Week: MERCY CHINWO |url=https://amenradio.net/artiste/mercy-chinwo/ |access-date=2020-05-24 |website=Daughters Of Destiny TV |language=en-US}}</ref> Chinwo's single "Excess Love" was released in 2018. Since establishing herself as a gospel act, she has been featured on a number of projects and has worked with artists such as [[Youthful Praise|JJ Hairson]], [[Nathaniel Bassey]], [[Chioma Jesus]], [[Banky W]], [[Joe Praize]], [[Samsong]], [[Moses Bliss]], Oluwadunsin Oyekan, [[Judikay]], and Preye Odede.<ref>{{Cite web |title=Mercy Chinwo gets signed to EeZee Conceptz Record Label {{!}} Gospelbuzz.com |url=https://gospelbuzz.com/mercy-chinwo-gets-signed-to-eezee-conceptz/ |access-date=9 June 2019 |website=gospelbuzz.com}}</ref>
In 2023, she and her husband established the MercyisBlessed Foundation, an [[Non-governmental organization|NGO]] focused on helping underprivileged communities and youth development.<ref>{{Cite news |date=2022-11-21 |title=Lecrae, Ada Ehi, Mercy Chinwo, Frank Edwards, Limoblaze to headline RockFest 2.0 in Lagos |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/lecrae-ada-ehi-mercy-chinwo-frank-edwards-limoblaze-to-headline-rockfest-2-0-in-lagos/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abdullahi |first=Idowu |date=2024-07-15 |title=100 undergraduates benefit from Mercy Chinwo's scholarship |url=https://punchng.com/100-undergraduates-benefit-from-mercy-chinwos-scholarship/ |access-date=2025-10-04 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
87en27sjbv9rwj6uijlpykzd1a06tth
50149
50148
2026-09-06T09:40:21Z
Godiva Kajhyung
1671
50149
wikitext
text/x-wiki
'''Mercy Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; byin mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990), a̱niet madi`_dit lyien nggu bat ma a̱lyoot ka '''Mercy Chinwo''' a̱gyang a̱gyang a̱niet si ngyei nggu '''Mercy Chinwo-Blessed''', a yet a̱byi̱i̱k [[A̱tyo Naijeriya |Niajeriya]] a̱ bwuom bubom diyep a̱gwaza ba̱t, lyuut bubom nggu hu, ma̱ng ntam a̱gwughwu a̱gwughwu. A̱ si shyia̱ cat a̱niet neet jen nang nggu shyia yet a̱kwak ason di a̱yankang si a̱feayng hu si ''[[Naijeriya ido̱o̱]]''. Ma a̱lyia 2017, a si tsaa tam nyia bubom nggu hu ma bandang a̱vwuo ntam aniet bubom ang gyei EeZee Conceptz. Nggu Chinwo si nyia a̱ya bubom ba̱t nang nggu gyei ''The Cross: My Gaze'' ma̱ a̱lyia̱ (2018), ''Satisfied'' ma a̱lyia̱ (2020), ''Overwhelming Victory'' ma a̱lyia̱ (2024), ma̱ng ''In His Will'' ma a̱lyia̱ (2025).
==SHYI̱I NGGU MA̱NG NTAM NGGU NA ==
Mercy Nnenda Chinwo a ku byin nggu atuk mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990,<ref>{{Cite news |date=2022-09-10 |title=Gospel singer, Mercy Chinwo, gets SUV as birthday gift |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/gospel-singer-mercy-chinwo-gets-suv-as-birthday-gift/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> ma [[Rivers Si̱ta̱te]], ma a~byin Naijeriya.a tsaa bwuom bubom neet nang nggu yet nggon ma kwaya a̱ ba mman ma tutu khwui nang nggu cong ani neet nang nggu shyia̱ a̱lyia̱ a̱taa.<ref>{{Cite news |date=9 April 2012 |title=How Mercy Chinwo won Nigerian Idols |url=https://www.vanguardngr.com/2012/04/how-mercy-chinwo-won-nigerian-idols/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=9 June 2019 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=8 July 2021 |title=How Nigerian gospel artiste Mercy Chinwo became a household name |url=https://gospelbaze.com.ng/tag/mercy-chinwo |location=Lagos, Nigeria|access-date=8 July 2021|newspaper=[[Gospel Baze (Nigeria)| GospelBaze]]}}</ref> Chinwo earned a certificate while attending the Goodwill International School, and pursued her secondary education at Paradise International School.<ref name=":02">{{Cite news |last=Tariemi |first=Oreoritse |date=13 September 2022 |title=Mercy Chinwo celebrates one-month marriage anniversary |url=https://guardian.ng/life/mercy-chinwo-celebrates-one-month-marriage-anniversary/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=13 September 2022|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is an alumna of the International Business Management Institute (IBMI), where she earned a degree in [[human resource management]].<ref>{{Cite web |last=Ola |first=Jide |date=2024-09-15 |title=Mercy Chinwo Biography: Age, Net Worth, Career, Awards, Ministry |url=https://www.naijapickup.com/mp3-music/artistes/mercy-chinwo/ |access-date=2024-09-15 |website=Trengezie |language=en-US}}</ref>
Chinwo gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]'', and decided to pursue a career in [[gospel music]] after winning the competition. In 2017, she signed a record deal with EeZee Conceptz and released several successful songs and albums. Chinwo is considered a prominent figure in Nigerian [[gospel music]], and is a minister.<ref>{{Cite news |date=2022-12-15 |title=Boomplay Recap 2022: Burnaboy, Ayra Starr, Asake, Mercy Chinwo are top artists |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/boomplay-recap-2022-burnaboy-ayra-starr-asake-mercy-chinwo-are-top-artists/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> In 2015, she released the singles "Testimony" and "Igwe". Two years later, she signed a recording contract with EeZee Conceptz, a record label founded by Eezee Tee.<ref>{{Cite web |last=Media |first=D. O. D. |date=2019-11-12 |title=Gospel Artiste of the Week: MERCY CHINWO |url=https://amenradio.net/artiste/mercy-chinwo/ |access-date=2020-05-24 |website=Daughters Of Destiny TV |language=en-US}}</ref> Chinwo's single "Excess Love" was released in 2018. Since establishing herself as a gospel act, she has been featured on a number of projects and has worked with artists such as [[Youthful Praise|JJ Hairson]], [[Nathaniel Bassey]], [[Chioma Jesus]], [[Banky W]], [[Joe Praize]], [[Samsong]], [[Moses Bliss]], Oluwadunsin Oyekan, [[Judikay]], and Preye Odede.<ref>{{Cite web |title=Mercy Chinwo gets signed to EeZee Conceptz Record Label {{!}} Gospelbuzz.com |url=https://gospelbuzz.com/mercy-chinwo-gets-signed-to-eezee-conceptz/ |access-date=9 June 2019 |website=gospelbuzz.com}}</ref>
In 2023, she and her husband established the MercyisBlessed Foundation, an [[Non-governmental organization|NGO]] focused on helping underprivileged communities and youth development.<ref>{{Cite news |date=2022-11-21 |title=Lecrae, Ada Ehi, Mercy Chinwo, Frank Edwards, Limoblaze to headline RockFest 2.0 in Lagos |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/lecrae-ada-ehi-mercy-chinwo-frank-edwards-limoblaze-to-headline-rockfest-2-0-in-lagos/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abdullahi |first=Idowu |date=2024-07-15 |title=100 undergraduates benefit from Mercy Chinwo's scholarship |url=https://punchng.com/100-undergraduates-benefit-from-mercy-chinwos-scholarship/ |access-date=2025-10-04 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
nab7vlbved90i6zz8nb0bjqyrgxvykm
50150
50149
2026-09-06T09:47:32Z
Godiva Kajhyung
1671
50150
wikitext
text/x-wiki
'''Mercy Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; byin mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990), a̱niet madi`_dit lyien nggu bat ma a̱lyoot ka '''Mercy Chinwo''' a̱gyang a̱gyang a̱niet si ngyei nggu '''Mercy Chinwo-Blessed''', a yet a̱byi̱i̱k [[A̱tyo Naijeriya |Naijeriya]] a̱ bwuom bubom diyep a̱gwaza ba̱t, lyuut bubom nggu hu, ma̱ng ntam a̱gwughwu a̱gwughwu. A̱ si shyia̱ cat a̱niet neet jen nang nggu shyia yet a̱kwak ason di a̱yankang si a̱feayng hu si ''[[Naijeriya ido̱o̱]]''. Ma a̱lyia 2017, a si tsaa tam nyia bubom nggu hu ma bandang a̱vwuo ntam aniet bubom ang gyei EeZee Conceptz. Nggu Chinwo si nyia a̱ya bubom ba̱t nang nggu gyei ''The Cross: My Gaze'' ma̱ a̱lyia̱ (2018), ''Satisfied'' ma a̱lyia̱ (2020), ''Overwhelming Victory'' ma a̱lyia̱ (2024), ma̱ng ''In His Will'' ma a̱lyia̱ (2025).
==SHYI̱I NGGU MA̱NG NTAM NGGU NA ==
Mercy Nnenda Chinwo a ku byin nggu atuk mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990,<ref>{{Cite news |date=2022-09-10 |title=Gospel singer, Mercy Chinwo, gets SUV as birthday gift |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/gospel-singer-mercy-chinwo-gets-suv-as-birthday-gift/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> ma [[Rivers Si̱ta̱te]], ma a~byin Naijeriya.a tsaa bwuom bubom neet nang nggu yet nggon ma kwaya a̱ ba mman ma tutu khwui nang nggu cong ani neet nang nggu shyia̱ a̱lyia̱ a̱taa.<ref>{{Cite news |date=9 April 2012 |title=How Mercy Chinwo won Nigerian Idols |url=https://www.vanguardngr.com/2012/04/how-mercy-chinwo-won-nigerian-idols/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=9 June 2019 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=8 July 2021 |title=How Nigerian gospel artiste Mercy Chinwo became a household name |url=https://gospelbaze.com.ng/tag/mercy-chinwo |location=Lagos, Nigeria|access-date=8 July 2021|newspaper=[[Gospel Baze (Nigeria)| GospelBaze]]}}</ref> Chinwo si̱ shyia̱ a̱kwa bwuat si̱ tyiak fang ma a~vwuo fang ang ngyei Goodwill inta̱nationa̱t, a̱ si bu yaason mang fang nggu hu ma Paradi̱at International School.<ref name=":02">{{Cite news |last=Tariemi |first=Oreoritse |date=13 September 2022 |title=Mercy Chinwo celebrates one-month marriage anniversary |url=https://guardian.ng/life/mercy-chinwo-celebrates-one-month-marriage-anniversary/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=13 September 2022|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is an alumna of the International Business Management Institute (IBMI), where she earned a degree in [[human resource management]].<ref>{{Cite web |last=Ola |first=Jide |date=2024-09-15 |title=Mercy Chinwo Biography: Age, Net Worth, Career, Awards, Ministry |url=https://www.naijapickup.com/mp3-music/artistes/mercy-chinwo/ |access-date=2024-09-15 |website=Trengezie |language=en-US}}</ref>
Chinwo gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]'', and decided to pursue a career in [[gospel music]] after winning the competition. In 2017, she signed a record deal with EeZee Conceptz and released several successful songs and albums. Chinwo is considered a prominent figure in Nigerian [[gospel music]], and is a minister.<ref>{{Cite news |date=2022-12-15 |title=Boomplay Recap 2022: Burnaboy, Ayra Starr, Asake, Mercy Chinwo are top artists |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/boomplay-recap-2022-burnaboy-ayra-starr-asake-mercy-chinwo-are-top-artists/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> In 2015, she released the singles "Testimony" and "Igwe". Two years later, she signed a recording contract with EeZee Conceptz, a record label founded by Eezee Tee.<ref>{{Cite web |last=Media |first=D. O. D. |date=2019-11-12 |title=Gospel Artiste of the Week: MERCY CHINWO |url=https://amenradio.net/artiste/mercy-chinwo/ |access-date=2020-05-24 |website=Daughters Of Destiny TV |language=en-US}}</ref> Chinwo's single "Excess Love" was released in 2018. Since establishing herself as a gospel act, she has been featured on a number of projects and has worked with artists such as [[Youthful Praise|JJ Hairson]], [[Nathaniel Bassey]], [[Chioma Jesus]], [[Banky W]], [[Joe Praize]], [[Samsong]], [[Moses Bliss]], Oluwadunsin Oyekan, [[Judikay]], and Preye Odede.<ref>{{Cite web |title=Mercy Chinwo gets signed to EeZee Conceptz Record Label {{!}} Gospelbuzz.com |url=https://gospelbuzz.com/mercy-chinwo-gets-signed-to-eezee-conceptz/ |access-date=9 June 2019 |website=gospelbuzz.com}}</ref>
In 2023, she and her husband established the MercyisBlessed Foundation, an [[Non-governmental organization|NGO]] focused on helping underprivileged communities and youth development.<ref>{{Cite news |date=2022-11-21 |title=Lecrae, Ada Ehi, Mercy Chinwo, Frank Edwards, Limoblaze to headline RockFest 2.0 in Lagos |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/lecrae-ada-ehi-mercy-chinwo-frank-edwards-limoblaze-to-headline-rockfest-2-0-in-lagos/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |last=Abdullahi |first=Idowu |date=2024-07-15 |title=100 undergraduates benefit from Mercy Chinwo's scholarship |url=https://punchng.com/100-undergraduates-benefit-from-mercy-chinwos-scholarship/ |access-date=2025-10-04 |newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
5ub1t0inv3hq89ph2vm1jnigg3jugcd
50151
50150
2026-09-06T09:53:41Z
Godiva Kajhyung
1671
50151
wikitext
text/x-wiki
'''Mercy Chinwo''' ({{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Achalugo2009-Mercy Chinwo.wav|Listen|help=no}}; byin mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990), a̱niet madi`_dit lyien nggu bat ma a̱lyoot ka '''Mercy Chinwo''' a̱gyang a̱gyang a̱niet si ngyei nggu '''Mercy Chinwo-Blessed''', a yet a̱byi̱i̱k [[A̱tyo Naijeriya |Naijeriya]] a̱ bwuom bubom diyep a̱gwaza ba̱t, lyuut bubom nggu hu, ma̱ng ntam a̱gwughwu a̱gwughwu. A̱ si shyia̱ cat a̱niet neet jen nang nggu shyia yet a̱kwak ason di a̱yankang si a̱feayng hu si ''[[Naijeriya ido̱o̱]]''. Ma a̱lyia 2017, a si tsaa tam nyia bubom nggu hu ma bandang a̱vwuo ntam aniet bubom ang gyei EeZee Conceptz. Nggu Chinwo si nyia a̱ya bubom ba̱t nang nggu gyei ''The Cross: My Gaze'' ma̱ a̱lyia̱ (2018), ''Satisfied'' ma a̱lyia̱ (2020), ''Overwhelming Victory'' ma a̱lyia̱ (2024), ma̱ng ''In His Will'' ma a̱lyia̱ (2025).
==SHYI̱I NGGU MA̱NG NTAM NGGU NA ==
Mercy Nnenda Chinwo a ku byin nggu atuk mam 5 si zwat a̱kubunyuing ma̱ a̱lyia 1990,<ref>{{Cite news |date=2022-09-10 |title=Gospel singer, Mercy Chinwo, gets SUV as birthday gift |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/gospel-singer-mercy-chinwo-gets-suv-as-birthday-gift/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> ma [[Rivers Si̱ta̱te]], ma a~byin Naijeriya.a tsaa bwuom bubom neet nang nggu yet nggon ma kwaya a̱ ba mman ma tutu khwui nang nggu cong ani neet nang nggu shyia̱ a̱lyia̱ a̱taa.<ref>{{Cite news |date=9 April 2012 |title=How Mercy Chinwo won Nigerian Idols |url=https://www.vanguardngr.com/2012/04/how-mercy-chinwo-won-nigerian-idols/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=9 June 2019 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news |date=8 July 2021 |title=How Nigerian gospel artiste Mercy Chinwo became a household name |url=https://gospelbaze.com.ng/tag/mercy-chinwo |location=Lagos, Nigeria|access-date=8 July 2021|newspaper=[[Gospel Baze (Nigeria)| GospelBaze]]}}</ref> Chinwo si̱ shyia̱ a̱kwa bwuat si̱ tyiak fang ma a~vwuo fang ang ngyei Goodwill inta̱nationa̱t, a̱ si bu yaason mang fang nggu hu ma Paradi̱at International School.<ref name=":02">{{Cite news |last=Tariemi |first=Oreoritse |date=13 September 2022 |title=Mercy Chinwo celebrates one-month marriage anniversary |url=https://guardian.ng/life/mercy-chinwo-celebrates-one-month-marriage-anniversary/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=13 September 2022|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> She is an alumna of the International Business Management Institute (IBMI), where she earned a degree in [[human resource management]].<ref>{{Cite web |last=Ola |first=Jide |date=2024-09-15 |title=Mercy Chinwo Biography: Age, Net Worth, Career, Awards, Ministry |url=https://www.naijapickup.com/mp3-music/artistes/mercy-chinwo/ |access-date=2024-09-15 |website=Trengezie |language=en-US}}</ref>
Chinwo gained recognition after winning the second season of ''[[Nigerian Idol]]'', and decided to pursue a career in [[gospel music]] after winning the competition. In 2017, she signed a record deal with EeZee Conceptz and released several successful songs and albums. Chinwo is considered a prominent figure in Nigerian [[gospel music]], and is a minister.<ref>{{Cite news |date=2022-12-15 |title=Boomplay Recap 2022: Burnaboy, Ayra Starr, Asake, Mercy Chinwo are top artists |url=https://editor.guardian.ng/arts-2/boomplay-recap-2022-burnaboy-ayra-starr-asake-mercy-chinwo-are-top-artists/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-02-23 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> In 2015, she released the singles "Testimony" and "Igwe". Two years later, she signed a recording contract with EeZee Conceptz, a record label founded by Eezee Tee.<ref>{{Cite web |last=Media |first=D. O. D. |date=2019-11-12 |title=Gospel Artiste of the Week: MERCY CHINWO |url=https://amenradio.net/artiste/mercy-chinwo/ |access-date=2020-05-24 |website=Daughters Of Destiny TV |language=en-US}}</ref> Chinwo's single "Excess Love" was released in 2018. Since establishing herself as a gospel act, she has been featured on a number of projects and has worked with artists such as [[Youthful Praise|JJ Hairson]], [[Nathaniel Bassey]], [[Chioma Jesus]], [[Banky W]], [[Joe Praize]], [[Samsong]], [[Moses Bliss]], Oluwadunsin Oyekan, [[Judikay]], and Preye Odede.<ref>{{Cite web |title=Mercy Chinwo gets signed to EeZee Conceptz Record Label {{!}} Gospelbuzz.com |url=https://gospelbuzz.com/mercy-chinwo-gets-signed-to-eezee-conceptz/ |access-date=9 June 2019 |website=gospelbuzz.com}}</ref>
ojplgcujcqzzph79olc9yotq8r5xoor