វិគីភីឌា kmwiki https://km.wikipedia.org/wiki/%E1%9E%91%E1%9F%86%E1%9E%96%E1%9F%90%E1%9E%9A%E1%9E%8A%E1%9E%BE%E1%9E%98 MediaWiki 1.47.0-wmf.3 first-letter មេឌា ពិសេស ការពិភាក្សា អ្នកប្រើប្រាស់ ការពិភាក្សារបស់អ្នកប្រើប្រាស់ វិគីភីឌា ការពិភាក្សាអំពីវិគីភីឌា ឯកសារ ការពិភាក្សាអំពីឯកសារ មេឌាវិគី ការពិភាក្សាអំពីមេឌាវិគី ទំព័រគំរូ ការពិភាក្សាអំពីទំព័រគំរូ ជំនួយ ការពិភាក្សាអំពីជំនួយ ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម ការពិភាក្សាអំពីចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk អាកាសយាន្តដ្ឋានអន្តរជាតិសៀមរាបអង្គរ 0 5550 335847 21515 2026-05-25T17:43:44Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិសៀមរាប]] 335847 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិសៀមរាប]] 3ar93pk6x2bm9lhh9fj40p436veaww9 អាកាសយានតដ្ឋានអន្តរជាតិសៀមរាបអង្គរ 0 5551 335846 21514 2026-05-25T17:43:34Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិសៀមរាប]] 335846 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិសៀមរាប]] 3ar93pk6x2bm9lhh9fj40p436veaww9 កម្ពុជាសម័យលង្វែក 0 9177 335840 330860 2026-05-25T17:42:34Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 335840 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 8ndbh9id3292nhv8p5n41iyvz19pruh ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ 0 9414 335839 320445 2026-05-25T17:15:27Z ~2026-28570-74 51175 /* */ 335839 wikitext text/x-wiki {{Infobox former country | conventional_long_name = ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ | native_name = | life_span = ១៨៧១–១៩១៨ | image_flag = Flag of the German Empire.svg | flag_type = '''[[ទង់ជាតិចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|ទង់ជាតិ]]''' | image_coat = Wappen Deutsches Reich - Reichsadler 1889.svg | symbol_type = '''[[វរលញ្ឆករនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|វរលញ្ឆករ]]'''<br/>{{small|(១៨៨៩–១៩១៨)}} |national_motto = <br/>''Gott mit uns'' ([[ភាសាអាល្លឺម៉ង់|អាល្លឺម៉ង់]])<ref>Preble, George Henry, ''History of the Flag of the United States of America: With a Chronicle of the Symbols, Standards, Banners, and Flags of Ancient and Modern Nations'', 2nd ed, p. 102; A. Williams and co, 1880</ref><br />''Nobiscum Deus'' ([[ភាសាឡាតាំង|ឡាតាំង]])<br/>{{small|("ព្រះជាម្ចាស់នៅជាមួយយើង")}} | national_anthem = <br/>''[[សាទរទៅលោកក្នុងមកុដនៃជ័យជំនះ|Heil dir im Siegerkranz]]''<ref>{{Cite book|last1=Fischer|first1=Michael|first2=Christian|last2=Senkel|editor=Klaus Tanner|title=Reichsgründung 1871: Ereignis, Beschreibung, Inszenierung|publisher=Bachmann Verlag|location=Münster|year=2010}}</ref><br/>("សាទរទៅលោកក្នុងមកុដនៃជ័យជម្នះ")<br><div style="display:inline-block;margin-top:0.4em;">{{center|[[File:Heil Dir Im Siegerkranz (old recording).ogg]]}}</div> | image_map = German Empire 1914.svg | image_map_size = | image_map_caption = ទឹកដីនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់នៅឆ្នាំ១៩១៤ | capital_type = រាជធានី | capital = [[ប៊ែរឡាំង]]<br />{{coord|52|31|N|13|24|E|display=title,inline}} | largest_city = capital | official_languages = [[ភាសាអាល្លឺម៉ង់]] | common_languages = {{collapsible list|'''ក្រៅផ្លូវការ៖'''<br />[[ភាសាអាល្លឺម៉ង់ក្រោម|អាល្លឺម៉ង់ក្រោម]], [[ភាសាប៉ូឡូញ|ប៉ូឡូញ]], [[ភាសាដាណឺម៉ាក|ដាណឺម៉ាក]], [[ភាសាយីឌីស|យីឌីស]], [[ភាសាលីមបួក|លីមបួក]], [[ភាសាហ្វ្រីសុង|ហ្វ្រីសុង]], [[ភាសាសូរ៉ាប|សូរ៉ាប]], [[ភាសាស៊ីនទីកេ|ស៊ីនទីកេ]], [[ភាសាលីទុយអានី|លីទុយអានី]], [[ភាសាកាស្យូប|កាស្យូប]]|style=font-size:100%;padding:0.25em 0 0; |headerstyle=text-align:left;font-weight:normal;}} | religion = ''ជំរឿនឆ្នាំ ១៨៨០''<br />៦២.៦៣% [[សហព្រះសហគមន៍|សហប្រូតេស្តង់]]<br/>៣៥.៨៩% [[ព្រះសហគមន៍កាតូលិក|រ៉ូម៉ាំងកាតូលិក]]<br/>១.២៤% [[យូដា|យូដាសាសនា]]<br/>០.១៧% និកាយគ្រិស្តផ្សេងទៀត<br/>០.០៧% សាសនាផ្សេងៗទៀត | government_type = [[សហព័ន្ធ]][[ប្រព័ន្ធសភា|សភានិយម]] [[រាជាធិបតេយ្យអាស្រ័យរដ្ឋធម្មនុញ្ញ|រាជាធិបតេយ្យអាស្រ័យពាក់កណ្ដាលរដ្ឋធម្មនុញ្ញ]]<ref>{{cite web |website=Britannica |url=https://www.britannica.com/place/German-Empire/Establishment-of-the-North-German-Confederation|title=German Empire |access-date=1 កុម្ភៈ 2023}}</ref><ref>Nipperdey, Thomas, "Deutsche Geschichte 1866-1918: Zweiter Band: Machtstaat vor der Demokratie" (1995), p. 98–108.</ref><ref>Röhl, John C. G. "Kaiser Wilhelm II: A Concise Life" (2014), p. 172–173.</ref><ref>{{cite journal |first=Oliver F. R. |last=Haardt |title=The Kaiser in the Federal State, 1871–1918 |journal=German History |year=2016 |volume=34 |issue=4 |pages=529–554 |doi=10.1093/gerhis/ghw117}}</ref> * ក្រោម[[របបយោធា|អំណាចយោធា]] (១៩១៦–១៩១៨) | title_leader = [[អធិរាជអាល្លឺម៉ង់|អធិរាជ]] | leader1 = [[វិលហែលម៍ទី១ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|វិលហែលម៍ទី១]] | year_leader1 = ១៨៧១–១៨៨៨ | leader2 = [[ហ្វ្រេដេរិកទី៣ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|ហ្វ្រេដេរិកទី៣]] | year_leader2 = ១៨៨៨ | leader3 = [[វិលហែលម៍ទី២ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|វិលហែលម៍ទី២]] | year_leader3 = ១៨៨៨–១៩១៨ | title_deputy = [[បញ្ជីរាយនាមអធិការបតីអាល្លឺម៉ង់#ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ (១៨៧១–១៩១៨)|អធិការបតី]] | deputy1 = [[អូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់]] | year_deputy1 = ១៨៧១–១៨៩០ | deputy2 = [[លីអូ វ៉ន កាព្រីវី]] | year_deputy2 = ១៨៩០–១៨៩៤ | deputy3 = [[ឆ្លូដវីក (អង្គក្សត្រនៃហូហិនឡូហ៍-ស្ស៊ាងលីងស៍ហ្វឺសត៍|ឆ្លូដវីក ស៊ូ ហូហិនឡូហ៍-ស្ស៊ាងលីងស៍ហ្វឺសត៍]] | year_deputy3 = ១៨៩៤–១៩០០ | deputy4 = [[ប៊ែនហាដ វ៉ន ប៊ូឡូ]] | year_deputy4 = ១៩០០–១៩០៩ | deputy5 = [[ទីអូបាលដ៍ វ៉ន ប៊េតម៉ាន ហ៊ុលវ៉េក]] | year_deputy5 = ១៩០៩–១៩១៧ | deputy6 = [[ម៉ាកស៍ វ៉ន បាដិន]] | year_deputy6 = ១៩១៨ | legislature = [[ទ្វេសភានិយម|ទ្វេសភា]] | house1 = [[ប៊ុនដេសរ៉ាត (ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់)|ប៊ុនដេសរ៉ាត]] | house2 = [[រ៉ែកស្តាក (ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|រ៉ែកស្តាក]] | era = [[ចក្រពត្តិនិយមថ្មី]]{{*}}[[សង្គ្រាមលោកលើកទី១]] | event_start = [[ការបង្រួបបង្រួមរដ្ឋអាល្លឺម៉ង់|បង្រួបបង្រួម]] | year_start = ១៨ មករា ១៨៧១ | event1 = [[រដ្ឋធម្មនុញ្ញនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|ប្រកាសរដ្ឋធម្មនុញ្ញ]] | date_event1 = ១៦ មេសា ១៨៧១ | event2 = [[សន្និសីទទីក្រុងប៊ែរឡាំង]] | date_event2 = ១៥ វិច្ឆិកា ១៨៨៤ | event3 = [[សង្គ្រាមលោកលើកទី១|ផ្ទុះសង្គ្រាមលោក]] | date_event3 = ២៨ កក្កដា ១៩១៤ | event4 = [[បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់ឆ្នាំ១៩១៨–១៩១៩|បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់]] | date_event4 = ៣ វិច្ឆិកា ១៩១៨ | event5 = [[ការដាក់រាជ្យរបស់ព្រះចៅវិលហែមល៍ទី២|ព្រះអធិរាជដាក់រាជ្យ]] | date_event5 = ៩ វិច្ឆិកា ១៩១៨ | event6 = [[យុទ្ធសន្តិភាពថ្ងៃទី១១ ខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ១៩១៨|យុទ្ធសន្តិភាព]] | date_event6 = ១១ វិច្ឆិកា ១៩១៨ | event_end = [[រដ្ឋធម្មនុញ្ញវ៉ៃម៉ា]] | date_end = ១១ សីហា | year_end = ១៩១៩ | stat_year1 = '''១៨៧១''' | stat_area3 = 540857 | ref_area3 = <ref name="gem1900">{{cite web |title=(ជាភាសាអាល្លឺម៉ង់) German Empire: administrative subdivision and municipalities, 1900 to 1910 |url=http://www.gemeindeverzeichnis.de/gem1900/gem1900.htm?gem1900_2.htm |access-date=1 កុម្ភៈ 2023 |archivedate=2018-12-26 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226072855/http://www.gemeindeverzeichnis.de/gem1900/gem1900.htm?gem1900_2.htm%20 |url-status=dead }}</ref> | stat_pop1 = ៤១,០៥៨,៧៩២ | stat_year2 = '''១៩០០''' | stat_pop2 = ៥៦,៣៦៧,១៧៨ | stat_year3 = '''១៩១០''' | stat_pop3 = ៦៤,៩២៥,៩៩៣ | ref_pop1 = <ref name="pop1871">{{cite web |title=(ជាភាសាអាល្លឺម៉ង់) Population statistics of the German Empire, 1871 |url=http://www.deutsche-schutzgebiete.de/einwohner.htm |access-date=1 កុម្ភៈ 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070405061459/http://deutsche-schutzgebiete.de/einwohner.htm |archive-date=5 មេសា 2007 |url-status=dead |archivedate=2007-04-05 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20070405061459/http://deutsche-schutzgebiete.de/einwohner.htm }}</ref> | ref_pop2 = <ref name="pop1871" /> | ref_pop3 = <ref name="pop1871" /> | currency = [[វែរអែនស្ដល់លឺរ]] (ត្រឹមឆ្នាំ១៨៧៣)<br/>[[ម៉ាកអាល្លឺម៉ង់ (១៨៧១)|ម៉ាកអាល្លឺម៉ង់]] (១៨៧៣–១៩១៤)<br/>[[បាពារម៉ាក|បារពារម៉ាកអាល្លឺម៉ង់]] (១៩១៤–១៩១៨) | p1 = សហព័ន្ធអាល្លឺម៉ង់ខាងជើង | flag_p1 = Flag of the German Empire.svg | p2 = ព្រះរាជាណាចក្របាវ៉ារីយ៉ា{{!}}បាវ៉ារីយ៉ា | flag_p2 = Flag of Bavaria (striped).svg | p3 = ព្រះរាជាណាចក្រវួរថឹមប៊ឺក{{!}}វួរថឹមប៊ឺក | flag_p3 = Flagge Königreich Württemberg.svg | p4 = មហាពញារដ្ឋបាដិន{{!}}បាដិន | flag_p4 = Flag of the Grand Duchy of Baden (1871–1891).svg | p5 = មហាពញារដ្ឋហេស្សឺ{{!}}ហេស្សឺ | flag_p5 = Flagge Großherzogtum Hessen ohne Wappen.svg | p6 = សាធារណរដ្ឋបារាំងទីបី | flag_p6 = Flag of France (1794–1815, 1830–1974, 2020–present).svg | s1 = រដ្ឋប្រជាមានិតបាវ៉ារីយ៉ា | flag_s1 = Socialist red flag.svg | s2 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតបាវ៉ារីយ៉ា | flag_s2 = Socialist red flag.svg | s3 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតប្រេមិន | flag_s3 = Socialist red flag.svg | s4 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតសាសូនី | flag_s4 = Socialist red flag.svg | s5 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតវើកស៍បួរ | flag_s5 = Socialist red flag.svg | s6 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតអាលសាស-​ឡូរ៉ែន | flag_s6 = Flag of the Republic of Alsace-Lorraine.svg | s7 = សាធារណរដ្ឋវ៉ៃម៉ា | flag_s7 = Flag of Germany (3-2).svg | s8 = តំបន់ក្លៃប៉េដា{{!}}ដែនដីមេម៉ែល | flag_s8 = Flag of the Klaipėda Region.svg | s9 = ដែនដីនៃអាងទឹកសារ{{!}}ដែនដីសារ | flag_s9 = Flag of Saar 1920-1935.svg | s10 = បុរីសេរីដង់ហ្ស៊ីក | flag_s10 = Flag of the Free City of Danzig.svg | s11 = សាធារណរដ្ឋប៉ូឡូញទីពីរ | flag_s11 = Flag of Poland (1919–1928).svg | s12 = ទុយនេស៊ីក្រោមអាណាព្យាបាលបារាំង{{!}}ទុយនេស៊ីបារាំង | s12 = បែលហ្ស៊ិក | flag_s12 = Flag of Belgium.svg | s13 = សាធារណរដ្ឋឆេកូស្លូវ៉ាគីទីមួយ | flag_s13 = Flag of Bohemia.svg | footnotes = ទិន្នន័យក្រឡាផ្ទៃ និងចំនួនប្រជាជនខាងលើមិនរាប់បញ្ចូលកម្មសិទ្ធិអាណានិគមទេ }} '''ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់''' ''Kaiserreich'') ឬ'''រាជាធិរាជអាល្លឺម៉ង់''' ឬហៅសាមញ្ញថា '''អាល្លឺម៉ង់''' គឺជារដ្ឋ[[ចក្រភព]]មួយដែលមានអត្ថិភាព​ពី​ឆ្នាំ ​១៨៧១ គឺនៅពេលដែលបណ្ដារដ្ឋអាល្លឺម៉ង់[[ការបង្រួបបង្រួមរដ្ឋអាល្លឺម៉ង់|បង្រួបបង្រួម]]ក្រោមរាជអំណាចតែមួយ រហូតដល់ឆ្នាំ ១៩១៨ ជាពេលដែល[[បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់ឆ្នាំ១៩១៨–១៩១៩|បដិវត្តន៍ផ្តួលរំលំរបបរាជានិយម]]បានផ្ទុះឡើង។<ref>{{Cite web|last=Toyka-Seid|first=Gerd Schneider, Christiane|title=Reichsgründung/ Deutsches Reich {{!}} bpb|url=https://m.bpb.de/nachschlagen/lexika/das-junge-politik-lexikon/231954/reichsgruendung-deutsches-reich|access-date=1 កុម្ភៈ 2023|website=bpb.de|language=de|archive-date=26 តុលា 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201026193718/https://m.bpb.de/nachschlagen/lexika/das-junge-politik-lexikon/231954/reichsgruendung-deutsches-reich|url-status=dead|archivedate=2020-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201026193718/https://m.bpb.de/nachschlagen/lexika/das-junge-politik-lexikon/231954/reichsgruendung-deutsches-reich}}</ref><ref>{{Cite web|last=Sturm|first=Reinhard|title=Vom Kaiserreich zur Republik 1918/19 – Weimarer Republik|url=https://m.bpb.de/geschichte/deutsche-geschichte/weimarer-republik/275834/1918-19-vom-kaiserreich-zur-republik|access-date=1 កុម្ភៈ 2023|website=bpb.de}}</ref> ចក្រភពនេះត្រូវបានបង្កើតឡើងនៅថ្ងៃទី១៨ ខែមករា ឆ្នាំ១៨៧១ ពោលជាពេលដែលបណ្ដារដ្ឋអាល្លឺម៉ង់ខាងត្បូង លើកលែងតែអូទ្រីស បានចូលរួមជាមួយ[[សហព័ន្ធអាល្លឺម៉ង់ខាងជើង]] ហើយ[[រដ្ឋធម្មនុញ្ញនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|រដ្ឋធម្មនុញ្ញថ្មី]]ក៏បានចូលជាធរមាននៅថ្ងៃទី១៦ ខែមេសា នៃឆ្នាំដដែរ ដោយមានព្រះចៅ[[វិលហែមល៍ទី១ (ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|វិលហែមល៍ទី១]] សោយរាជ្យជា[[អធិរាជនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|ព្រះអធិរាជ]]នៃប្រជាជាតិអាល្លឺម៉ង់រួម។ ទីក្រុង[[ប៊ែរឡាំង]]នៅតែរក្សាឈ្មោះជារាជធានីជាតិ ខណៈលោក[[អូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់]] ដែលជាអតីត[[ប្រធានរដ្ឋមន្ត្រីព្រុស]] បានក្លាយជា[[អធិការបតីអាល្លឺម៉ង់|អធិការបតី]] ពោលគឺប្រមុខរដ្ឋាភិបាល។ នៅក្រោយឆ្នាំ ១៨៥០ បណ្ដារដ្ឋអាល្លឺម៉ង់បានវិវត្តឆ្លងកាត់ឧស្សាហូបនីយកម្មយ៉ាងលឿនរហ័ស ដោយមានការអភិវឌ្ឍលើកតម្កើនឧស្សាហកម្មធ្យូងថ្ម ដែក (ដែកថែប) សារធាតុគីមីផ្សេងៗ និងផ្លូវដែកជាដើម។ នៅឆ្នាំ ១៨៧១ អាល្លឺម៉ង់មានប្រជាជនចំនួន ៤១ លាននាក់ ហើយមកដល់ឆ្នាំ ១៩១៣ ចំនួនប្រជាជនក៏បានកើនឡើងរហូតទៅដល់ ៦៨ លាននាក់។ បណ្ដុំរដ្ឋតូចៗដែលគ្របដណ្ដប់ដោយតំបន់ជនបទកាលពីឆ្នាំ ១៨១៥ បានក្លាយជាសហប្រទេសដែលសម្បូរទៅដោយទីប្រជុំជនស្ទើរគ្រប់ទីកន្លែងក្រោយដំណើរបង្រួបបង្រួមរដ្ឋ។<ref>J. H. Clapham, ''The Economic Development of France and Germany 1815–1914'' (1936)</ref> ភាពជោគជ័យនៃឧស្សាហូបនីយកម្មនៅអាល្លឺម៉ង់បាននាំមកនូវផលប្រយោជន៍ពីរសំខាន់ៗចាប់តាំងពីដើមសតវត្សទី២០៖ រោងចក្រអាល្លឺម៉ង់ចាប់ផ្តើមមានទំហំកាន់តែធំ និងកាន់តែទំនើបជាងសមភាគីអង់គ្លេស និងបារាំង។<ref name="auto">Germany article of Encyclopedia Britannia, Link : [https://www.britannica.com/place/Germany/The-economy-1890-1914]</ref> ឥទ្ធិពលនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ក្នុងវិទ្យាសាស្ត្រធម្មជាតិក៏មិនអាចកាត់ថ្លៃបានដែរ ជាពិសេសផ្នែករូបវិទ្យា និងគីមីវិទ្យា ដោយមួយភាគបីនៃពានរង្វាន់ណូបែលទាំងអស់ត្រូវបានប្រគល់ជូនទៅដល់នវវិទូនិងអ្នកស្រាវជ្រាវជនជាតិអាល្លឺម៉ង់។ ក្នុងអំឡុងពេល ៤៧ ឆ្នាំនៃអត្ថិភាពរបស់ខ្លួន ចក្រភពមួយនេះបានក្លាយជាមហាយក្សផ្នែកឧស្សាហកម្ម បច្ចេកវិទ្យា និងវិទ្យាសាស្ត្រប្រចាំទ្វីបអឺរ៉ុប ហើយនៅឆ្នាំ ១៩១៣ អាល្លឺម៉ង់គឺជារដ្ឋដែលមានសេដ្ឋកិច្ចធំបំផុតនៅទ្វីបអឺរ៉ុប និងជាមហាអំណាចលំដាប់ទីបីនៅលើពិភពលោក។<ref name="Gat2008">{{cite book|author=Azar Gat|title=War in Human Civilization|url=https://books.google.com/books?id=S6gSDAAAQBAJ&pg=PA517|year=2008|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-923663-3|page=517}}</ref> ក្នុងនាមជាមហាអំណាចមួយលើពិភពលោក អាល្លឺម៉ង់បានសាងសង់និងពង្រីកបណ្តាញផ្លូវដែកទៅគ្រប់ទិសទីនៃទ្វីបអឺរ៉ុប បង្កើនកម្លាំងនិងសាមត្ថភាពកងទ័ពរបស់ខ្លួន<ref>Alfred Vagts, "Land and Sea Power in the Second German Reich." ''The Journal of Military History'' 3.4 (1939): 210+ {{JSTOR|3038611}}</ref> និងបន្តពង្រីកមូលដ្ឋានឧស្សាហកម្មតទៅមុខទៀត។<ref>Paul Kennedy, ''The Rise and Fall of the Great Powers: Economic Change and Military Conflict from 1500 to 2000'' (1987)</ref> ដោយចាប់ផ្តើមដំបូងនៅឆ្នាំ ១៨៧១ តែត្រឹមរយៈពេលមួយទសវត្សរ៍ កងទ័ពជើងទឹកអាល្លឺម៉ង់បានក្លាយជាកម្លាំងជើងទឹកដ៏ខ្លាំងបំផុតទីពីរដោយនៅពីក្រោយតែអង់គ្លេសប៉ុណ្ណោះ។ ចាប់ពីឆ្នាំ ១៨៧១ ដល់ឆ្នាំ ១៨៩០ លោក[[អូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់]]បានឡើងកាន់តំណែងជា[[អធិការបតីអាល្លឺម៉ង់|អធិការបតី]]ដំបូងនៃប្រជាជាតិអាល្លឺម៉ង់រួម ដោយអាណត្តិដំបូងរបស់លោកមានលក្ខណៈបែប[[សេរីនិយម]] ប៉ុន្តែយូរៗទៅ លក្ខណៈដឹកនាំរបស់លោកក៏បានលម្អៀងទៅរក[[អភិរក្សនិយម]]។ គាត់ត្រូវបានគេដឹងថាជាបុគ្គលដែលស្អប់លទ្ធិ[[សេរីនិយម]] និង[[សង្គមនិយម]] ហើយគាត់ធ្លាប់បានហៅអ្នកសេរីនិយម និងសង្គមនិយមថា "សត្រូវនៃអាណាចក្រអាល្លឺម៉ង់"។ កម្មវិធីអភិវឌ្ឍសង្គមដែលដឹកនាំដោយប៊ីស្មាករួមមាន៖ ប្រាក់សោធននិវត្តន៍សម្រាប់មនុស្សចាស់ ការធានារ៉ាប់រងជីវិតជនស៊ីវិល តំហែទាំវេជ្ជសាស្រ្ត និងការធានារ៉ាប់រងភាពអត់ការងារធ្វើជាដើម ដោយទាំងអស់នេះសុទ្ធតែជាអ្វីដែលគេចាត់ទុកជាសុខុមាលភាពរដ្ឋនៅទ្វីបអឺរ៉ុបនាបច្ចុប្បន្នភាព។ នៅចុងអាណត្តិដឹកនាំរបស់ប៊ីស្មាក់ អាល្លឺម៉ង់បានសម្រេចលូកដៃចូលក្នុងកិច្ចការ[[អាណានិគមនិយម|អាណានិគម]] ដោយបានចូលកាន់កាប់ទឹកដីដែលនៅមិនទាន់ចែកដាច់ទាំងប៉ុន្មាននៅទ្វីបអាហ្វ្រិក ហើយកម្មសិទ្ធិដែនដីអាណានិគមថ្មីបាននាំឱ្យអាល្លឺម៉ង់ក្លាយជា[[ចក្រភពអាណានិគម]]ធំជាងគេទីបីនៅពេលនោះ បន្ទាប់ពី[[ចក្រភពបារាំង|អង់គ្លេស]] និង[[ចក្រភពអាណានិគមបារាំងទីពីរ|បារាំង]]។<ref>{{cite news|url=https://www.welt.de/kultur/article168705897/Diese-deutschen-Woerter-kennt-man-noch-in-der-Suedsee.html|title=(ជាភាសាអាល្លឺម៉ង់) Diese deutschen Wörter kennt man noch in der Südsee|work=Die Welt|author=Matthias Heine|date=17 September 2012|access-date=3 កុម្ភៈ 2023|quote=Einst hatten die Deutschen das drittgrößte Kolonialreich&nbsp;...}}</ref> ក្នុង​នាម​ជា​ម្ចាស់ដែន​អាណានិគម ពេលខ្លះអាល្លឺម៉ង់ត្រូវជួបការប៉ះទង្គិចគ្នាជាមួយ​​មហាអំណាច​អឺរ៉ុប​ផ្សេងទៀតជុំវិញការទាញយកផលប្រយោជន៍ពីទឹកដីអាណានិគម ជាពិសេស​គឺ​អង់គ្លេស។ ក្នុងដំណើរនៃការពង្រីកដែនអាណានិគមរបស់ខ្លួន ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានប្រព្រឹត្តអំពើ[[ការប្រល័យពូជសាសន៍អេរ៉េរ៉ូ និងណាម៉ា|ប្រល័យពូជសាសន៍លើជនជាតិអេរ៉េរ៉ូ និងណាម៉ា]]។<ref>{{cite news|last=Steinhauser|first=Gabriele|date=28 July 2017|title=Germany Confronts the Forgotten Story of Its Other Genocide|work=The Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/germany-confronts-the-forgotten-story-of-its-other-genocide-1501255028|issn=0099-9660}}</ref> បន្ទាប់ពីព្រះចៅ[[វិលហែមល៍ទី២ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|វិលហែមល៍ទី២]] បានដកលោកអូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់ចេញពីរដ្ឋាភិបាលក្នុងឆ្នាំ ១៨៩០ ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ក៏បានចាប់ផ្តើមនូវគោលនយោបាយថ្មីហៅថា [[វ៉ែលត៍ប៉ូលីទីគ|នយោបាយពិភពលោក]] (''Weltpolitik'') ដោយគេបានចាត់ទុកវាជាគោលនយោបាយដែលបើកផ្លូវនាំអាល្លឺម៉ង់ដើរទៅរក[[សង្គ្រាមលោកលើកទី១]]។ អធិការបតីបន្ទាប់ៗសុទ្ធតែមានគោលគំនិត និងទស្សនវិស័យខុសពីលោកប៊ីស្មាក់ ដែលជាហេតុនាំឱ្យអាល្លឺម៉ង់មានភាពឯកោផ្នែកការទូត។ នៅឆ្នាំ ១៨៧៩ អាល្លឺម៉ង់បានពង្រឹង[[សម្ព័ន្ធភាពទ្វេភាគី (១៨៧៩)|សម្ព័ន្ធភាពទ្វេភាគី]]ជាមួយ[[ចក្រភពអូទ្រីស-ហុងគ្រី|អូទ្រីស-ហុងគ្រី]] និងក្រោយមកគឺ[[សម្ព័ន្ធភាពត្រីភាគី (១៨៨២)|សម្ព័ន្ធភាពត្រីភាគី]]ជាមួយ[[ព្រះរាជាណាចក្រអ៊ីតាលី|អ៊ីតាលី]]នៅឆ្នាំ ១៨៨២។ លើសពីនេះ អាល្លឺម៉ង់បានបន្តរក្សាទំនាក់ទំនងការទូតយ៉ាងរឹងមាំជាមួយ[[ចក្រភពអូតូម៉ង់]]។ នៅពេលដែល[[វិបត្តិខែកក្កដា|វិបត្តិការទូត]]បានផ្ទុះឡើងនៅឆ្នាំ ១៩១៤ ប្រទេសអ៊ីតាលីបានដើរចេញពីសម្ព័ន្ធភាពជាមួយអាល្លឺម៉ង់ ខណៈដែល[[ចក្រភពអូតូម៉ង់]]បានចងសម្ព័ន្ធភាពជាផ្លូវការជាមួយអាល្លឺម៉ង់វិញ។ នៅក្នុងសង្គ្រាមលោកលើកទី១ [[ផែនការស៊្លីហ្វិន|ផែនការរបស់អាល្លឺម៉ង់ក្នុងការវាយយកទីក្រុងប៉ារីស]]ត្រឹមរដូវស្លឹកឈើជ្រុះបានទទួលបរាជ័យ ហើយសង្រ្គាមនៅប៉ែកខាងលិចក៏បានជាប់គាំងនៅមួយកន្លែង។ ការបិទផ្លូវទឹកអាល្លឺម៉ង់ដោយក្រុមសម្ព័ន្ធមិត្តបាន​នាំឱ្យមានកង្វះស្បៀងអាហារ​យ៉ាង​ធ្ងន់ធ្ងរ។ ប៉ុន្តែនៅសមរភូមិទិសបូព៌ាវិញ ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានកាន់កាប់ទឹកដីមួយភាគធំក្រោយចុះលើ[[សន្ធិសញ្ញាប្រេស្ត-លីតូវស្ក]]។ [[សហរដ្ឋអាមេរិក]]ក៏បានប្រឡូកចូលក្នុងមហាសង្គ្រាម បន្ទាប់ពីអាល្លឺម៉ង់បានរំលោភលើច្បាប់ប្រើប្រាស់នាវាមុជទឹកនៅដើមឆ្នាំ១៩១៧។ នៅខែតុលា ឆ្នាំ១៩១៨ បន្ទាប់ពី[[ប្រតិបត្តិការនិទាឃរដូវ]]បានបរាជ័យ កងទ័ពអាល្លឺម៉ង់ក៏បាននាំគ្នាដកថយ ខណៈដែលសម្ព័ន្ធមិត្តអូទ្រីស-ហុងគ្រី និងចក្រភពអូតូម៉ង់បានដួលរលំរួចទៅហើយ ចំណែកឯ[[ប៊ុលហ្ការីអំឡុងសង្គ្រាមលោកលើកទី១|ប៊ុលហ្ការី]]វិញបានប្រកាសចុះចាញ់សង្គ្រាម។ ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានដួលរលំជាផ្លូវការក្នុង[[បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់ឆ្នាំ១៩១៨–១៩១៩|បដិវត្តន៍ខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ១៩១៨]] ដោយព្រះចៅវិលហែមល៍ទី២ បានប្រកាសដាក់រាជ្យ ដែលទុកឱ្យរដ្ឋាភិបាល[[សាធារណរដ្ឋវ៉ៃម៉ា|សាធារណរដ្ឋសហព័ន្ធ]]ថ្មីទទួលរ៉ាប់រងលើប្រជាជាតិដែលទទួលរងការបំផ្លិចបំផ្លាញយ៉ាងធ្ងន់ធ្ងរពីសង្គ្រាម។ [[សន្ធិសញ្ញាវិមានវែសៃ]]បានកំណត់ឱ្យអាល្លឺម៉ង់សងសំណងសង្គ្រាមជាទឹកប្រាក់ចំនួន ១៣២ ពាន់លានម៉ាក (ដែលស្មើប្រមាណ ២៦៩ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិក ឬ ២៤០ ពាន់លានអឺរូក្នុងឆ្នាំ២០១៩ ឬប្រហែល ៣២ ពាន់លានដុល្លារក្នុងឆ្នាំ១៩២១)<ref>{{Cite web|url=https://www.history.com/news/germany-world-war-i-debt-treaty-versailles|title=Germany's World War I Debt Was So Crushing It Took 92 Years to Pay Off|last=Blakemore|first=Erin|website=HISTORY|access-date=6 កុម្ភៈ 2023}}</ref> ក៏ដូចជាកាត់បន្ធយចំនួនកងទ័ពមកត្រឹម ១០០,០០០ នាក់ និងមិនអនុញ្ញាតឱ្យមានកំណែនទ័ព រថពាសដែក នាវាមុជទឹក យន្តហោះចម្បាំង និងនាវាចម្បាំងច្រើនជាងប្រាំមួយគ្រឿង។<ref>{{Cite web|last=Archives|first=The National|title=The National Archives Learning Curve {{!}} The Great War {{!}} Why was it hard to make peace?|url=https://www.nationalarchives.gov.uk/education/greatwar/g5/cs2/background.htm|access-date=6 កុម្ភៈ 2023|website=www.nationalarchives.gov.uk}}</ref> វិនាសកម្មផ្នែកសេដ្ឋកិច្ចក្រោយសង្គ្រាម គួបផ្សំជាមួយ[[មហាឱនភាព|វិបត្តិសេដ្ឋកិច្ចពិភពលោក]]នៅទសវត្សរ៍ឆ្នាំ១៩៣០ ត្រូវបានគេចាត់ទុកថាជាកត្តាចម្បងដែលនាំឱ្យមានកំណើនឥទ្ធិពលរបស់[[អាដុលហ្វ៍ ហ៊ីទ្លែរ|ហ៊ីទ្លែរ]] និង[[ណាស៊ីនិយម]]នៅអាល្លឺម៉ង់។<ref>{{Cite web|title=How Did Hitler Happen?|url=https://www.nationalww2museum.org/war/articles/how-did-hitler-happen|access-date=2021-11-14|website=The National WWII Museum {{!}} New Orleans}}</ref> == អំពី​ឈ្មោះ == ឈ្មោះ​ដែល​បាន​ប្រើ​សម្រាប់​ហៅ​ប្រទេស​[[អាល្លឺម៉ង់]]​ចាប់ពី​ឆ្នាំ​១៨៧១ ដល់ ១៩៤៣ ជា​[[ភាសាអាល្លឺម៉ង់]]​គឺ "Deutsches Reich" ចំណែក​ពាក្យ "Deutsches Kaiserreich" គឺ​ត្រូវ​បាន​ប្រើ​ជាផ្លូវការ​សម្រាប់​សម័យកាល​ពី​ឆ្នាំ​១៨៧១ ដល់ ១៩១៨​។ ការ​បកប្រែ​ដោយ​ត្រង់​ពាក្យ "Deutsches Reich" ទៅ [[ភាសាអង់គ្លេស]]​មានន័យ​ថា "German Empire" (ជា​[[ភាសាខ្មែរ]] "ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់") ។ បើទោះជា ពាក្យ "Reich" មិន​មានន័យ​ដូចគ្នា​ទៅ​នឹង​ពាក្យ "Empire" ក៏ដោយ តែ​វា​បង្កប់​ន័យ​ស្រដៀងគ្នា​ទៅនឹង​ពាក្យ​អង់គ្លេស "commonwealth", "realm" ឬ "domain" ។ ចំពោះ​ការបកប្រែ​ពេញ​ទៅជា​[[ភាសាអង់គ្លេស]] គឺ "German Empire" និង ការបកប្រែ​ដោយផ្នែក​គឺ "German Reich" ត្រូវ​បាន​គេ​ប្រើ​សម្រាប់​សម្គាល់​សម័យកាល​៤៧​ឆ្នាំ (១៨៧១-១៩១៨) នៃ​ការគ្រប់គ្រង​អំណាច​របស់​[[រាជវង្ស​ហូហិនសូឡឹន]] (Hohenzollern), នៅខណៈដែល ចំពោះតែ​ពាក្យ "German Reich" ប៉ុណ្ណោះ​ក្នុង​[[ភាសាអង់គ្លេស]] ត្រូវ​បាន​សម្រាប់​សម័យកាល ១៨៧១-១៩៤៣ នៃ​ប្រទេស​[[អាល្លឺម៉ង់]]​។ ក្នុងកំលុង​ឆ្នាំ ១៨៧១-១៩៤៣ ទាំងមូល ពាក្យ "German Reich" ត្រូវ​ស្គាល់​ថា​ជា​ប្រទេស​[[អាល្លឺម៉ង់]]​ដូច​ធម្មតា​ប៉ុណ្ណោះ​។ ពាក្យ "Second Reich" ដែល​មកពី​ពាក្យ​អាល្លឺម៉ង់ "Zweites Reich" (Reich ទី២) ជួនកាល​ត្រូវ​បាន​គេ​ប្រើ​សម្រាប់​រយៈពេល​នេះ (១៨៧១-១៩១៨) ។ ពាក្យ​នេះ ត្រូវ​បាន​ប្រើ​ដោយ​អ្នកប្រវត្តិសាស្ត្រ​ជាតិនិយម​អាល្លឺម៉ង់ Arthur Moeller van den Bruck នា​ទសវត្ស​ឆ្នាំ​១៩២០ ហើយ​បាន​ភ្ជាប់ទៅនឹង "ចក្រភព​ពិសិដ្ឋ​រ៉ូម៉ាំង​នៃ​ប្រជាជាតិ​អាល្លឺម៉ង់" (Holy Roman Empire of the German Nation) ថា​ជា "First Reich" (Reich ទី១) ហើយ​គាត់​បាន​គូស​បញ្ជាក់​នូវ​មហិច្ឆតា​ចង់​បង្កើត "Third Reich" (Reich ទី៣) ។ ក្រោយមក​ពាក្យ "Third Reich" នេះ ត្រូវ​បាន​គេ​យក​មក​ប្រើ នៅក្នុង​សម័យកាល​ដែល​គ្របគ្រង​របស់​ពួក[[ណាស៊ី]] (Nazi) ។ ==ឯកសារយោង== {{Reflist}} {{Stub}} [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ចក្រភពអតីតកាល]] 376s5n3opp7vwz513tp4ztdg2znykc9 335851 335839 2026-05-26T00:42:45Z USSR-Slav 41142 Reverted 1 edit by [[Special:Contributions/~2026-28570-74|~2026-28570-74]] ([[User talk:~2026-28570-74|talk]]) to last revision by InternetArchiveBot (Twinkle) 335851 wikitext text/x-wiki {{Infobox former country | conventional_long_name = ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ | native_name = | life_span = ១៨៧១–១៩១៨ | image_flag = Flag of the German Empire.svg | flag_type = '''[[ទង់ជាតិចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|ទង់ជាតិ]]''' | image_coat = Wappen Deutsches Reich - Reichsadler 1889.svg | symbol_type = '''[[វរលញ្ឆករនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|វរលញ្ឆករ]]'''<br/>{{small|(១៨៨៩–១៩១៨)}} |national_motto = <br/>''Gott mit uns'' ([[ភាសាអាល្លឺម៉ង់|អាល្លឺម៉ង់]])<ref>Preble, George Henry, ''History of the Flag of the United States of America: With a Chronicle of the Symbols, Standards, Banners, and Flags of Ancient and Modern Nations'', 2nd ed, p. 102; A. Williams and co, 1880</ref><br />''Nobiscum Deus'' ([[ភាសាឡាតាំង|ឡាតាំង]])<br/>{{small|("ព្រះជាម្ចាស់នៅជាមួយយើង")}} | national_anthem = <br/>''[[សាទរទៅលោកក្នុងមកុដនៃជ័យជំនះ|Heil dir im Siegerkranz]]''<ref>{{Cite book|last1=Fischer|first1=Michael|first2=Christian|last2=Senkel|editor=Klaus Tanner|title=Reichsgründung 1871: Ereignis, Beschreibung, Inszenierung|publisher=Bachmann Verlag|location=Münster|year=2010}}</ref><br/>("សាទរទៅលោកក្នុងមកុដនៃជ័យជម្នះ")<br><div style="display:inline-block;margin-top:0.4em;">{{center|[[File:Heil Dir Im Siegerkranz (old recording).ogg]]}}</div> | image_map = German Empire 1914.svg | image_map_size = | image_map_caption = ទឹកដីនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់នៅឆ្នាំ១៩១៤ | capital_type = រាជធានី | capital = [[ប៊ែរឡាំង]]<br />{{coord|52|31|N|13|24|E|display=title,inline}} | largest_city = capital | official_languages = [[ភាសាអាល្លឺម៉ង់]] | common_languages = {{collapsible list|'''ក្រៅផ្លូវការ៖'''<br />[[ភាសាអាល្លឺម៉ង់ក្រោម|អាល្លឺម៉ង់ក្រោម]], [[ភាសាប៉ូឡូញ|ប៉ូឡូញ]], [[ភាសាដាណឺម៉ាក|ដាណឺម៉ាក]], [[ភាសាយីឌីស|យីឌីស]], [[ភាសាលីមបួក|លីមបួក]], [[ភាសាហ្វ្រីសុង|ហ្វ្រីសុង]], [[ភាសាសូរ៉ាប|សូរ៉ាប]], [[ភាសាស៊ីនទីកេ|ស៊ីនទីកេ]], [[ភាសាលីទុយអានី|លីទុយអានី]], [[ភាសាកាស្យូប|កាស្យូប]]|style=font-size:100%;padding:0.25em 0 0; |headerstyle=text-align:left;font-weight:normal;}} | religion = ''ជំរឿនឆ្នាំ ១៨៨០''<br />៦២.៦៣% [[សហព្រះសហគមន៍|សហប្រូតេស្តង់]]<br/>៣៥.៨៩% [[ព្រះសហគមន៍កាតូលិក|រ៉ូម៉ាំងកាតូលិក]]<br/>១.២៤% [[យូដា|យូដាសាសនា]]<br/>០.១៧% និកាយគ្រិស្តផ្សេងទៀត<br/>០.០៧% សាសនាផ្សេងៗទៀត | government_type = [[សហព័ន្ធ]][[ប្រព័ន្ធសភា|សភានិយម]] [[រាជាធិបតេយ្យអាស្រ័យរដ្ឋធម្មនុញ្ញ|រាជាធិបតេយ្យអាស្រ័យពាក់កណ្ដាលរដ្ឋធម្មនុញ្ញ]]<ref>{{cite web |website=Britannica |url=https://www.britannica.com/place/German-Empire/Establishment-of-the-North-German-Confederation|title=German Empire |access-date=1 កុម្ភៈ 2023}}</ref><ref>Nipperdey, Thomas, "Deutsche Geschichte 1866-1918: Zweiter Band: Machtstaat vor der Demokratie" (1995), p. 98–108.</ref><ref>Röhl, John C. G. "Kaiser Wilhelm II: A Concise Life" (2014), p. 172–173.</ref><ref>{{cite journal |first=Oliver F. R. |last=Haardt |title=The Kaiser in the Federal State, 1871–1918 |journal=German History |year=2016 |volume=34 |issue=4 |pages=529–554 |doi=10.1093/gerhis/ghw117}}</ref> * ក្រោម[[របបយោធា|អំណាចយោធា]] (១៩១៦–១៩១៨) | title_leader = [[អធិរាជអាល្លឺម៉ង់|អធិរាជ]] | leader1 = [[វិលហែលម៍ទី១ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|វិលហែលម៍ទី១]] | year_leader1 = ១៨៧១–១៨៨៨ | leader2 = [[ហ្វ្រេដេរិកទី៣ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|ហ្វ្រេដេរិកទី៣]] | year_leader2 = ១៨៨៨ | leader3 = [[វិលហែលម៍ទី២ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|វិលហែលម៍ទី២]] | year_leader3 = ១៨៨៨–១៩១៨ | title_deputy = [[បញ្ជីរាយនាមអធិការបតីអាល្លឺម៉ង់#ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ (១៨៧១–១៩១៨)|អធិការបតី]] | deputy1 = [[អូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់]] | year_deputy1 = ១៨៧១–១៨៩០ | deputy2 = [[លីអូ វ៉ន កាព្រីវី]] | year_deputy2 = ១៨៩០–១៨៩៤ | deputy3 = [[ឆ្លូដវីក (អង្គក្សត្រនៃហូហិនឡូហ៍-ស្ស៊ាងលីងស៍ហ្វឺសត៍|ឆ្លូដវីក ស៊ូ ហូហិនឡូហ៍-ស្ស៊ាងលីងស៍ហ្វឺសត៍]] | year_deputy3 = ១៨៩៤–១៩០០ | deputy4 = [[ប៊ែនហាដ វ៉ន ប៊ូឡូ]] | year_deputy4 = ១៩០០–១៩០៩ | deputy5 = [[ទីអូបាលដ៍ វ៉ន ប៊េតម៉ាន ហ៊ុលវ៉េក]] | year_deputy5 = ១៩០៩–១៩១៧ | deputy6 = [[ម៉ាកស៍ វ៉ន បាដិន]] | year_deputy6 = ១៩១៨ | legislature = [[ទ្វេសភានិយម|ទ្វេសភា]] | house1 = [[ប៊ុនដេសរ៉ាត (ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់)|ប៊ុនដេសរ៉ាត]] | house2 = [[រ៉ែកស្តាក (ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|រ៉ែកស្តាក]] | era = [[ចក្រពត្តិនិយមថ្មី]]{{*}}[[សង្គ្រាមលោកលើកទី១]] | event_start = [[ការបង្រួបបង្រួមរដ្ឋអាល្លឺម៉ង់|បង្រួបបង្រួម]] | year_start = ១៨ មករា ១៨៧១ | event1 = [[រដ្ឋធម្មនុញ្ញនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|ប្រកាសរដ្ឋធម្មនុញ្ញ]] | date_event1 = ១៦ មេសា ១៨៧១ | event2 = [[សន្និសីទទីក្រុងប៊ែរឡាំង]] | date_event2 = ១៥ វិច្ឆិកា ១៨៨៤ | event3 = [[សង្គ្រាមលោកលើកទី១|ផ្ទុះសង្គ្រាមលោក]] | date_event3 = ២៨ កក្កដា ១៩១៤ | event4 = [[បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់ឆ្នាំ១៩១៨–១៩១៩|បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់]] | date_event4 = ៣ វិច្ឆិកា ១៩១៨ | event5 = [[ការដាក់រាជ្យរបស់ព្រះចៅវិលហែមល៍ទី២|ព្រះអធិរាជដាក់រាជ្យ]] | date_event5 = ៩ វិច្ឆិកា ១៩១៨ | event6 = [[យុទ្ធសន្តិភាពថ្ងៃទី១១ ខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ១៩១៨|យុទ្ធសន្តិភាព]] | date_event6 = ១១ វិច្ឆិកា ១៩១៨ | event_end = [[រដ្ឋធម្មនុញ្ញវ៉ៃម៉ា]] | date_end = ១១ សីហា | year_end = ១៩១៩ | stat_year1 = '''១៨៧១''' | stat_area3 = 540857 | ref_area3 = <ref name="gem1900">{{cite web |title=(ជាភាសាអាល្លឺម៉ង់) German Empire: administrative subdivision and municipalities, 1900 to 1910 |url=http://www.gemeindeverzeichnis.de/gem1900/gem1900.htm?gem1900_2.htm |access-date=1 កុម្ភៈ 2023 |archivedate=2018-12-26 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226072855/http://www.gemeindeverzeichnis.de/gem1900/gem1900.htm?gem1900_2.htm%20 |url-status=dead }}</ref> | stat_pop1 = ៤១,០៥៨,៧៩២ | stat_year2 = '''១៩០០''' | stat_pop2 = ៥៦,៣៦៧,១៧៨ | stat_year3 = '''១៩១០''' | stat_pop3 = ៦៤,៩២៥,៩៩៣ | ref_pop1 = <ref name="pop1871">{{cite web |title=(ជាភាសាអាល្លឺម៉ង់) Population statistics of the German Empire, 1871 |url=http://www.deutsche-schutzgebiete.de/einwohner.htm |access-date=1 កុម្ភៈ 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070405061459/http://deutsche-schutzgebiete.de/einwohner.htm |archive-date=5 មេសា 2007 |url-status=dead |archivedate=2007-04-05 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20070405061459/http://deutsche-schutzgebiete.de/einwohner.htm }}</ref> | ref_pop2 = <ref name="pop1871" /> | ref_pop3 = <ref name="pop1871" /> | currency = [[វែរអែនស្ដល់លឺរ]] (ត្រឹមឆ្នាំ១៨៧៣)<br/>[[ម៉ាកអាល្លឺម៉ង់ (១៨៧១)|ម៉ាកអាល្លឺម៉ង់]] (១៨៧៣–១៩១៤)<br/>[[បាពារម៉ាក|បារពារម៉ាកអាល្លឺម៉ង់]] (១៩១៤–១៩១៨) | p1 = សហព័ន្ធអាល្លឺម៉ង់ខាងជើង | flag_p1 = Flag of the German Empire.svg | p2 = ព្រះរាជាណាចក្របាវ៉ារីយ៉ា{{!}}បាវ៉ារីយ៉ា | flag_p2 = Flag of Bavaria (striped).svg | p3 = ព្រះរាជាណាចក្រវួរថឹមប៊ឺក{{!}}វួរថឹមប៊ឺក | flag_p3 = Flagge Königreich Württemberg.svg | p4 = មហាពញារដ្ឋបាដិន{{!}}បាដិន | flag_p4 = Flag of the Grand Duchy of Baden (1871–1891).svg | p5 = មហាពញារដ្ឋហេស្សឺ{{!}}ហេស្សឺ | flag_p5 = Flagge Großherzogtum Hessen ohne Wappen.svg | p6 = សាធារណរដ្ឋបារាំងទីបី | flag_p6 = Flag of France (1794–1815, 1830–1974, 2020–present).svg | s1 = រដ្ឋប្រជាមានិតបាវ៉ារីយ៉ា | flag_s1 = Socialist red flag.svg | s2 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតបាវ៉ារីយ៉ា | flag_s2 = Socialist red flag.svg | s3 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតប្រេមិន | flag_s3 = Socialist red flag.svg | s4 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតសាសូនី | flag_s4 = Socialist red flag.svg | s5 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតវើកស៍បួរ | flag_s5 = Socialist red flag.svg | s6 = សាធារណរដ្ឋសូវៀតអាលសាស-​ឡូរ៉ែន | flag_s6 = Flag of the Republic of Alsace-Lorraine.svg | s7 = សាធារណរដ្ឋវ៉ៃម៉ា | flag_s7 = Flag of Germany (3-2).svg | s8 = តំបន់ក្លៃប៉េដា{{!}}ដែនដីមេម៉ែល | flag_s8 = Flag of the Klaipėda Region.svg | s9 = ដែនដីនៃអាងទឹកសារ{{!}}ដែនដីសារ | flag_s9 = Flag of Saar 1920-1935.svg | s10 = បុរីសេរីដង់ហ្ស៊ីក | flag_s10 = Flag of the Free City of Danzig.svg | s11 = សាធារណរដ្ឋប៉ូឡូញទីពីរ | flag_s11 = Flag of Poland (1919–1928).svg | s12 = ទុយនេស៊ីក្រោមអាណាព្យាបាលបារាំង{{!}}ទុយនេស៊ីបារាំង | s12 = បែលហ្ស៊ិក | flag_s12 = Flag of Belgium.svg | s13 = សាធារណរដ្ឋឆេកូស្លូវ៉ាគីទីមួយ | flag_s13 = Flag of Bohemia.svg | footnotes = ទិន្នន័យក្រឡាផ្ទៃ និងចំនួនប្រជាជនខាងលើមិនរាប់បញ្ចូលកម្មសិទ្ធិអាណានិគមទេ }} '''ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់''' ([[ភាសាអាល្លឺម៉ង់]]​៖ ''Deutsches Kaiserreich'') ឬ'''រាជាធិរាជអាល្លឺម៉ង់''' ឬហៅសាមញ្ញថា '''អាល្លឺម៉ង់''' គឺជារដ្ឋ[[ចក្រភព]]មួយដែលមានអត្ថិភាព​ពី​ឆ្នាំ ​១៨៧១ គឺនៅពេលដែលបណ្ដារដ្ឋអាល្លឺម៉ង់[[ការបង្រួបបង្រួមរដ្ឋអាល្លឺម៉ង់|បង្រួបបង្រួម]]ក្រោមរាជអំណាចតែមួយ រហូតដល់ឆ្នាំ ១៩១៨ ជាពេលដែល[[បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់ឆ្នាំ១៩១៨–១៩១៩|បដិវត្តន៍ផ្តួលរំលំរបបរាជានិយម]]បានផ្ទុះឡើង។<ref>{{Cite web|last=Toyka-Seid|first=Gerd Schneider, Christiane|title=Reichsgründung/ Deutsches Reich {{!}} bpb|url=https://m.bpb.de/nachschlagen/lexika/das-junge-politik-lexikon/231954/reichsgruendung-deutsches-reich|access-date=1 កុម្ភៈ 2023|website=bpb.de|language=de|archive-date=26 តុលា 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201026193718/https://m.bpb.de/nachschlagen/lexika/das-junge-politik-lexikon/231954/reichsgruendung-deutsches-reich|url-status=dead|archivedate=2020-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201026193718/https://m.bpb.de/nachschlagen/lexika/das-junge-politik-lexikon/231954/reichsgruendung-deutsches-reich}}</ref><ref>{{Cite web|last=Sturm|first=Reinhard|title=Vom Kaiserreich zur Republik 1918/19 – Weimarer Republik|url=https://m.bpb.de/geschichte/deutsche-geschichte/weimarer-republik/275834/1918-19-vom-kaiserreich-zur-republik|access-date=1 កុម្ភៈ 2023|website=bpb.de}}</ref> ចក្រភពនេះត្រូវបានបង្កើតឡើងនៅថ្ងៃទី១៨ ខែមករា ឆ្នាំ១៨៧១ ពោលជាពេលដែលបណ្ដារដ្ឋអាល្លឺម៉ង់ខាងត្បូង លើកលែងតែអូទ្រីស បានចូលរួមជាមួយ[[សហព័ន្ធអាល្លឺម៉ង់ខាងជើង]] ហើយ[[រដ្ឋធម្មនុញ្ញនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|រដ្ឋធម្មនុញ្ញថ្មី]]ក៏បានចូលជាធរមាននៅថ្ងៃទី១៦ ខែមេសា នៃឆ្នាំដដែរ ដោយមានព្រះចៅ[[វិលហែមល៍ទី១ (ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|វិលហែមល៍ទី១]] សោយរាជ្យជា[[អធិរាជនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់|ព្រះអធិរាជ]]នៃប្រជាជាតិអាល្លឺម៉ង់រួម។ ទីក្រុង[[ប៊ែរឡាំង]]នៅតែរក្សាឈ្មោះជារាជធានីជាតិ ខណៈលោក[[អូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់]] ដែលជាអតីត[[ប្រធានរដ្ឋមន្ត្រីព្រុស]] បានក្លាយជា[[អធិការបតីអាល្លឺម៉ង់|អធិការបតី]] ពោលគឺប្រមុខរដ្ឋាភិបាល។ នៅក្រោយឆ្នាំ ១៨៥០ បណ្ដារដ្ឋអាល្លឺម៉ង់បានវិវត្តឆ្លងកាត់ឧស្សាហូបនីយកម្មយ៉ាងលឿនរហ័ស ដោយមានការអភិវឌ្ឍលើកតម្កើនឧស្សាហកម្មធ្យូងថ្ម ដែក (ដែកថែប) សារធាតុគីមីផ្សេងៗ និងផ្លូវដែកជាដើម។ នៅឆ្នាំ ១៨៧១ អាល្លឺម៉ង់មានប្រជាជនចំនួន ៤១ លាននាក់ ហើយមកដល់ឆ្នាំ ១៩១៣ ចំនួនប្រជាជនក៏បានកើនឡើងរហូតទៅដល់ ៦៨ លាននាក់។ បណ្ដុំរដ្ឋតូចៗដែលគ្របដណ្ដប់ដោយតំបន់ជនបទកាលពីឆ្នាំ ១៨១៥ បានក្លាយជាសហប្រទេសដែលសម្បូរទៅដោយទីប្រជុំជនស្ទើរគ្រប់ទីកន្លែងក្រោយដំណើរបង្រួបបង្រួមរដ្ឋ។<ref>J. H. Clapham, ''The Economic Development of France and Germany 1815–1914'' (1936)</ref> ភាពជោគជ័យនៃឧស្សាហូបនីយកម្មនៅអាល្លឺម៉ង់បាននាំមកនូវផលប្រយោជន៍ពីរសំខាន់ៗចាប់តាំងពីដើមសតវត្សទី២០៖ រោងចក្រអាល្លឺម៉ង់ចាប់ផ្តើមមានទំហំកាន់តែធំ និងកាន់តែទំនើបជាងសមភាគីអង់គ្លេស និងបារាំង។<ref name="auto">Germany article of Encyclopedia Britannia, Link : [https://www.britannica.com/place/Germany/The-economy-1890-1914]</ref> ឥទ្ធិពលនៃចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ក្នុងវិទ្យាសាស្ត្រធម្មជាតិក៏មិនអាចកាត់ថ្លៃបានដែរ ជាពិសេសផ្នែករូបវិទ្យា និងគីមីវិទ្យា ដោយមួយភាគបីនៃពានរង្វាន់ណូបែលទាំងអស់ត្រូវបានប្រគល់ជូនទៅដល់នវវិទូនិងអ្នកស្រាវជ្រាវជនជាតិអាល្លឺម៉ង់។ ក្នុងអំឡុងពេល ៤៧ ឆ្នាំនៃអត្ថិភាពរបស់ខ្លួន ចក្រភពមួយនេះបានក្លាយជាមហាយក្សផ្នែកឧស្សាហកម្ម បច្ចេកវិទ្យា និងវិទ្យាសាស្ត្រប្រចាំទ្វីបអឺរ៉ុប ហើយនៅឆ្នាំ ១៩១៣ អាល្លឺម៉ង់គឺជារដ្ឋដែលមានសេដ្ឋកិច្ចធំបំផុតនៅទ្វីបអឺរ៉ុប និងជាមហាអំណាចលំដាប់ទីបីនៅលើពិភពលោក។<ref name="Gat2008">{{cite book|author=Azar Gat|title=War in Human Civilization|url=https://books.google.com/books?id=S6gSDAAAQBAJ&pg=PA517|year=2008|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-923663-3|page=517}}</ref> ក្នុងនាមជាមហាអំណាចមួយលើពិភពលោក អាល្លឺម៉ង់បានសាងសង់និងពង្រីកបណ្តាញផ្លូវដែកទៅគ្រប់ទិសទីនៃទ្វីបអឺរ៉ុប បង្កើនកម្លាំងនិងសាមត្ថភាពកងទ័ពរបស់ខ្លួន<ref>Alfred Vagts, "Land and Sea Power in the Second German Reich." ''The Journal of Military History'' 3.4 (1939): 210+ {{JSTOR|3038611}}</ref> និងបន្តពង្រីកមូលដ្ឋានឧស្សាហកម្មតទៅមុខទៀត។<ref>Paul Kennedy, ''The Rise and Fall of the Great Powers: Economic Change and Military Conflict from 1500 to 2000'' (1987)</ref> ដោយចាប់ផ្តើមដំបូងនៅឆ្នាំ ១៨៧១ តែត្រឹមរយៈពេលមួយទសវត្សរ៍ កងទ័ពជើងទឹកអាល្លឺម៉ង់បានក្លាយជាកម្លាំងជើងទឹកដ៏ខ្លាំងបំផុតទីពីរដោយនៅពីក្រោយតែអង់គ្លេសប៉ុណ្ណោះ។ ចាប់ពីឆ្នាំ ១៨៧១ ដល់ឆ្នាំ ១៨៩០ លោក[[អូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់]]បានឡើងកាន់តំណែងជា[[អធិការបតីអាល្លឺម៉ង់|អធិការបតី]]ដំបូងនៃប្រជាជាតិអាល្លឺម៉ង់រួម ដោយអាណត្តិដំបូងរបស់លោកមានលក្ខណៈបែប[[សេរីនិយម]] ប៉ុន្តែយូរៗទៅ លក្ខណៈដឹកនាំរបស់លោកក៏បានលម្អៀងទៅរក[[អភិរក្សនិយម]]។ គាត់ត្រូវបានគេដឹងថាជាបុគ្គលដែលស្អប់លទ្ធិ[[សេរីនិយម]] និង[[សង្គមនិយម]] ហើយគាត់ធ្លាប់បានហៅអ្នកសេរីនិយម និងសង្គមនិយមថា "សត្រូវនៃអាណាចក្រអាល្លឺម៉ង់"។ កម្មវិធីអភិវឌ្ឍសង្គមដែលដឹកនាំដោយប៊ីស្មាករួមមាន៖ ប្រាក់សោធននិវត្តន៍សម្រាប់មនុស្សចាស់ ការធានារ៉ាប់រងជីវិតជនស៊ីវិល តំហែទាំវេជ្ជសាស្រ្ត និងការធានារ៉ាប់រងភាពអត់ការងារធ្វើជាដើម ដោយទាំងអស់នេះសុទ្ធតែជាអ្វីដែលគេចាត់ទុកជាសុខុមាលភាពរដ្ឋនៅទ្វីបអឺរ៉ុបនាបច្ចុប្បន្នភាព។ នៅចុងអាណត្តិដឹកនាំរបស់ប៊ីស្មាក់ អាល្លឺម៉ង់បានសម្រេចលូកដៃចូលក្នុងកិច្ចការ[[អាណានិគមនិយម|អាណានិគម]] ដោយបានចូលកាន់កាប់ទឹកដីដែលនៅមិនទាន់ចែកដាច់ទាំងប៉ុន្មាននៅទ្វីបអាហ្វ្រិក ហើយកម្មសិទ្ធិដែនដីអាណានិគមថ្មីបាននាំឱ្យអាល្លឺម៉ង់ក្លាយជា[[ចក្រភពអាណានិគម]]ធំជាងគេទីបីនៅពេលនោះ បន្ទាប់ពី[[ចក្រភពបារាំង|អង់គ្លេស]] និង[[ចក្រភពអាណានិគមបារាំងទីពីរ|បារាំង]]។<ref>{{cite news|url=https://www.welt.de/kultur/article168705897/Diese-deutschen-Woerter-kennt-man-noch-in-der-Suedsee.html|title=(ជាភាសាអាល្លឺម៉ង់) Diese deutschen Wörter kennt man noch in der Südsee|work=Die Welt|author=Matthias Heine|date=17 September 2012|access-date=3 កុម្ភៈ 2023|quote=Einst hatten die Deutschen das drittgrößte Kolonialreich&nbsp;...}}</ref> ក្នុង​នាម​ជា​ម្ចាស់ដែន​អាណានិគម ពេលខ្លះអាល្លឺម៉ង់ត្រូវជួបការប៉ះទង្គិចគ្នាជាមួយ​​មហាអំណាច​អឺរ៉ុប​ផ្សេងទៀតជុំវិញការទាញយកផលប្រយោជន៍ពីទឹកដីអាណានិគម ជាពិសេស​គឺ​អង់គ្លេស។ ក្នុងដំណើរនៃការពង្រីកដែនអាណានិគមរបស់ខ្លួន ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានប្រព្រឹត្តអំពើ[[ការប្រល័យពូជសាសន៍អេរ៉េរ៉ូ និងណាម៉ា|ប្រល័យពូជសាសន៍លើជនជាតិអេរ៉េរ៉ូ និងណាម៉ា]]។<ref>{{cite news|last=Steinhauser|first=Gabriele|date=28 July 2017|title=Germany Confronts the Forgotten Story of Its Other Genocide|work=The Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/germany-confronts-the-forgotten-story-of-its-other-genocide-1501255028|issn=0099-9660}}</ref> បន្ទាប់ពីព្រះចៅ[[វិលហែមល៍ទី២ (អធិរាជអាល្លឺម៉ង់)|វិលហែមល៍ទី២]] បានដកលោកអូតតូ វ៉ន ប៊ីស្មាក់ចេញពីរដ្ឋាភិបាលក្នុងឆ្នាំ ១៨៩០ ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់ក៏បានចាប់ផ្តើមនូវគោលនយោបាយថ្មីហៅថា [[វ៉ែលត៍ប៉ូលីទីគ|នយោបាយពិភពលោក]] (''Weltpolitik'') ដោយគេបានចាត់ទុកវាជាគោលនយោបាយដែលបើកផ្លូវនាំអាល្លឺម៉ង់ដើរទៅរក[[សង្គ្រាមលោកលើកទី១]]។ អធិការបតីបន្ទាប់ៗសុទ្ធតែមានគោលគំនិត និងទស្សនវិស័យខុសពីលោកប៊ីស្មាក់ ដែលជាហេតុនាំឱ្យអាល្លឺម៉ង់មានភាពឯកោផ្នែកការទូត។ នៅឆ្នាំ ១៨៧៩ អាល្លឺម៉ង់បានពង្រឹង[[សម្ព័ន្ធភាពទ្វេភាគី (១៨៧៩)|សម្ព័ន្ធភាពទ្វេភាគី]]ជាមួយ[[ចក្រភពអូទ្រីស-ហុងគ្រី|អូទ្រីស-ហុងគ្រី]] និងក្រោយមកគឺ[[សម្ព័ន្ធភាពត្រីភាគី (១៨៨២)|សម្ព័ន្ធភាពត្រីភាគី]]ជាមួយ[[ព្រះរាជាណាចក្រអ៊ីតាលី|អ៊ីតាលី]]នៅឆ្នាំ ១៨៨២។ លើសពីនេះ អាល្លឺម៉ង់បានបន្តរក្សាទំនាក់ទំនងការទូតយ៉ាងរឹងមាំជាមួយ[[ចក្រភពអូតូម៉ង់]]។ នៅពេលដែល[[វិបត្តិខែកក្កដា|វិបត្តិការទូត]]បានផ្ទុះឡើងនៅឆ្នាំ ១៩១៤ ប្រទេសអ៊ីតាលីបានដើរចេញពីសម្ព័ន្ធភាពជាមួយអាល្លឺម៉ង់ ខណៈដែល[[ចក្រភពអូតូម៉ង់]]បានចងសម្ព័ន្ធភាពជាផ្លូវការជាមួយអាល្លឺម៉ង់វិញ។ នៅក្នុងសង្គ្រាមលោកលើកទី១ [[ផែនការស៊្លីហ្វិន|ផែនការរបស់អាល្លឺម៉ង់ក្នុងការវាយយកទីក្រុងប៉ារីស]]ត្រឹមរដូវស្លឹកឈើជ្រុះបានទទួលបរាជ័យ ហើយសង្រ្គាមនៅប៉ែកខាងលិចក៏បានជាប់គាំងនៅមួយកន្លែង។ ការបិទផ្លូវទឹកអាល្លឺម៉ង់ដោយក្រុមសម្ព័ន្ធមិត្តបាន​នាំឱ្យមានកង្វះស្បៀងអាហារ​យ៉ាង​ធ្ងន់ធ្ងរ។ ប៉ុន្តែនៅសមរភូមិទិសបូព៌ាវិញ ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានកាន់កាប់ទឹកដីមួយភាគធំក្រោយចុះលើ[[សន្ធិសញ្ញាប្រេស្ត-លីតូវស្ក]]។ [[សហរដ្ឋអាមេរិក]]ក៏បានប្រឡូកចូលក្នុងមហាសង្គ្រាម បន្ទាប់ពីអាល្លឺម៉ង់បានរំលោភលើច្បាប់ប្រើប្រាស់នាវាមុជទឹកនៅដើមឆ្នាំ១៩១៧។ នៅខែតុលា ឆ្នាំ១៩១៨ បន្ទាប់ពី[[ប្រតិបត្តិការនិទាឃរដូវ]]បានបរាជ័យ កងទ័ពអាល្លឺម៉ង់ក៏បាននាំគ្នាដកថយ ខណៈដែលសម្ព័ន្ធមិត្តអូទ្រីស-ហុងគ្រី និងចក្រភពអូតូម៉ង់បានដួលរលំរួចទៅហើយ ចំណែកឯ[[ប៊ុលហ្ការីអំឡុងសង្គ្រាមលោកលើកទី១|ប៊ុលហ្ការី]]វិញបានប្រកាសចុះចាញ់សង្គ្រាម។ ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់បានដួលរលំជាផ្លូវការក្នុង[[បដិវត្តន៍អាល្លឺម៉ង់ឆ្នាំ១៩១៨–១៩១៩|បដិវត្តន៍ខែវិច្ឆិកា ឆ្នាំ១៩១៨]] ដោយព្រះចៅវិលហែមល៍ទី២ បានប្រកាសដាក់រាជ្យ ដែលទុកឱ្យរដ្ឋាភិបាល[[សាធារណរដ្ឋវ៉ៃម៉ា|សាធារណរដ្ឋសហព័ន្ធ]]ថ្មីទទួលរ៉ាប់រងលើប្រជាជាតិដែលទទួលរងការបំផ្លិចបំផ្លាញយ៉ាងធ្ងន់ធ្ងរពីសង្គ្រាម។ [[សន្ធិសញ្ញាវិមានវែសៃ]]បានកំណត់ឱ្យអាល្លឺម៉ង់សងសំណងសង្គ្រាមជាទឹកប្រាក់ចំនួន ១៣២ ពាន់លានម៉ាក (ដែលស្មើប្រមាណ ២៦៩ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិក ឬ ២៤០ ពាន់លានអឺរូក្នុងឆ្នាំ២០១៩ ឬប្រហែល ៣២ ពាន់លានដុល្លារក្នុងឆ្នាំ១៩២១)<ref>{{Cite web|url=https://www.history.com/news/germany-world-war-i-debt-treaty-versailles|title=Germany's World War I Debt Was So Crushing It Took 92 Years to Pay Off|last=Blakemore|first=Erin|website=HISTORY|access-date=6 កុម្ភៈ 2023}}</ref> ក៏ដូចជាកាត់បន្ធយចំនួនកងទ័ពមកត្រឹម ១០០,០០០ នាក់ និងមិនអនុញ្ញាតឱ្យមានកំណែនទ័ព រថពាសដែក នាវាមុជទឹក យន្តហោះចម្បាំង និងនាវាចម្បាំងច្រើនជាងប្រាំមួយគ្រឿង។<ref>{{Cite web|last=Archives|first=The National|title=The National Archives Learning Curve {{!}} The Great War {{!}} Why was it hard to make peace?|url=https://www.nationalarchives.gov.uk/education/greatwar/g5/cs2/background.htm|access-date=6 កុម្ភៈ 2023|website=www.nationalarchives.gov.uk}}</ref> វិនាសកម្មផ្នែកសេដ្ឋកិច្ចក្រោយសង្គ្រាម គួបផ្សំជាមួយ[[មហាឱនភាព|វិបត្តិសេដ្ឋកិច្ចពិភពលោក]]នៅទសវត្សរ៍ឆ្នាំ១៩៣០ ត្រូវបានគេចាត់ទុកថាជាកត្តាចម្បងដែលនាំឱ្យមានកំណើនឥទ្ធិពលរបស់[[អាដុលហ្វ៍ ហ៊ីទ្លែរ|ហ៊ីទ្លែរ]] និង[[ណាស៊ីនិយម]]នៅអាល្លឺម៉ង់។<ref>{{Cite web|title=How Did Hitler Happen?|url=https://www.nationalww2museum.org/war/articles/how-did-hitler-happen|access-date=2021-11-14|website=The National WWII Museum {{!}} New Orleans}}</ref> == អំពី​ឈ្មោះ == ឈ្មោះ​ដែល​បាន​ប្រើ​សម្រាប់​ហៅ​ប្រទេស​[[អាល្លឺម៉ង់]]​ចាប់ពី​ឆ្នាំ​១៨៧១ ដល់ ១៩៤៣ ជា​[[ភាសាអាល្លឺម៉ង់]]​គឺ "Deutsches Reich" ចំណែក​ពាក្យ "Deutsches Kaiserreich" គឺ​ត្រូវ​បាន​ប្រើ​ជាផ្លូវការ​សម្រាប់​សម័យកាល​ពី​ឆ្នាំ​១៨៧១ ដល់ ១៩១៨​។ ការ​បកប្រែ​ដោយ​ត្រង់​ពាក្យ "Deutsches Reich" ទៅ [[ភាសាអង់គ្លេស]]​មានន័យ​ថា "German Empire" (ជា​[[ភាសាខ្មែរ]] "ចក្រភពអាល្លឺម៉ង់") ។ បើទោះជា ពាក្យ "Reich" មិន​មានន័យ​ដូចគ្នា​ទៅ​នឹង​ពាក្យ "Empire" ក៏ដោយ តែ​វា​បង្កប់​ន័យ​ស្រដៀងគ្នា​ទៅនឹង​ពាក្យ​អង់គ្លេស "commonwealth", "realm" ឬ "domain" ។ ចំពោះ​ការបកប្រែ​ពេញ​ទៅជា​[[ភាសាអង់គ្លេស]] គឺ "German Empire" និង ការបកប្រែ​ដោយផ្នែក​គឺ "German Reich" ត្រូវ​បាន​គេ​ប្រើ​សម្រាប់​សម្គាល់​សម័យកាល​៤៧​ឆ្នាំ (១៨៧១-១៩១៨) នៃ​ការគ្រប់គ្រង​អំណាច​របស់​[[រាជវង្ស​ហូហិនសូឡឹន]] (Hohenzollern), នៅខណៈដែល ចំពោះតែ​ពាក្យ "German Reich" ប៉ុណ្ណោះ​ក្នុង​[[ភាសាអង់គ្លេស]] ត្រូវ​បាន​សម្រាប់​សម័យកាល ១៨៧១-១៩៤៣ នៃ​ប្រទេស​[[អាល្លឺម៉ង់]]​។ ក្នុងកំលុង​ឆ្នាំ ១៨៧១-១៩៤៣ ទាំងមូល ពាក្យ "German Reich" ត្រូវ​ស្គាល់​ថា​ជា​ប្រទេស​[[អាល្លឺម៉ង់]]​ដូច​ធម្មតា​ប៉ុណ្ណោះ​។ ពាក្យ "Second Reich" ដែល​មកពី​ពាក្យ​អាល្លឺម៉ង់ "Zweites Reich" (Reich ទី២) ជួនកាល​ត្រូវ​បាន​គេ​ប្រើ​សម្រាប់​រយៈពេល​នេះ (១៨៧១-១៩១៨) ។ ពាក្យ​នេះ ត្រូវ​បាន​ប្រើ​ដោយ​អ្នកប្រវត្តិសាស្ត្រ​ជាតិនិយម​អាល្លឺម៉ង់ Arthur Moeller van den Bruck នា​ទសវត្ស​ឆ្នាំ​១៩២០ ហើយ​បាន​ភ្ជាប់ទៅនឹង "ចក្រភព​ពិសិដ្ឋ​រ៉ូម៉ាំង​នៃ​ប្រជាជាតិ​អាល្លឺម៉ង់" (Holy Roman Empire of the German Nation) ថា​ជា "First Reich" (Reich ទី១) ហើយ​គាត់​បាន​គូស​បញ្ជាក់​នូវ​មហិច្ឆតា​ចង់​បង្កើត "Third Reich" (Reich ទី៣) ។ ក្រោយមក​ពាក្យ "Third Reich" នេះ ត្រូវ​បាន​គេ​យក​មក​ប្រើ នៅក្នុង​សម័យកាល​ដែល​គ្របគ្រង​របស់​ពួក[[ណាស៊ី]] (Nazi) ។ ==ឯកសារយោង== {{Reflist}} {{Stub}} [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ចក្រភពអតីតកាល]] t164xtkks9u8p037iy1jbvbhed7x3qy ប្រទេសកម្ពុជាសម័យលង្វែក 0 18758 335843 330861 2026-05-25T17:43:04Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 335843 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 8ndbh9id3292nhv8p5n41iyvz19pruh កសិកម្មនៅប្រទេសកម្ពុជា 0 19560 335834 335823 2026-05-25T14:30:13Z BVN9999 51165 /* ការចិញ្ចឹមសត្វ */ 335834 wikitext text/x-wiki តើកាអភិវឌ្ឍផ្នែកកសិកម្មមានមូលហេតុអ្វីខ្លាស == យល់ដឹង == ប្រជាជន​កម្ពុជា​យើង​ភាគច្រើន​រស់នៅ​តាម​ជនបទ ហើយ​ប្រកប​របរ​កសិកម្ម។ ទោះ​បី​ប្រទេស​កម្ពុជា​មាន​ផ្ទៃ​ដី​សម្រាប់​ដំណាំ​ស្រូវ​ពី ៨៥% ទៅ ៩០%​ក៏ដោយ​ក៏​គ្រួសារមួយចំនួន​ផលិត​ស្រូវ​ពុំ​បាន​គ្រប់គ្រាន់​តាម​តម្រូវការឡើយ == ១.ប្រភេទ​កសិករ == [[ឯកសារ:Cambodian farmers planting rice.jpg|រូបភាពតូច|កសិករកម្ពុជាកំពុងតែស្ទូងស្រែដោយប្រើដៃ]] តាម​ការ​ស្រាវជ្រាវ​បា​ន​ឲ្យដឹងថា​ ចំនួន​គ្រួសារ​ដែល​ប្រកប​របរ​កសិកម្ម​មាន​ប្រមាណពី ១.២លាន ទៅ ១.៣លានគ្រួសារ​នៅ​ទូទាំង​ប្រទេស។ គេអាច​ចែក​​ប្រភេទ​កសិករ​ទាំង​នោះ​ជា​ប្រភេទ​ធំៗ​ដូចតទៅ ៖ * កសិករផលិត​ស្រូវ ឬ អ្នកស្រែ ៖ មាន​ចំនួន​ច្រើន​ជាងគេ​ក្នុង​ប្រទេស និង​និយម​ធ្វើ​ស្រូវ​វស្សា (រដូវភ្លៀង)លើផ្ទៃ​ដីទំនាប។ កសិករទាំងនោះ​អាច​រកប្រាក់​ដើម្បី​បង្គ្រប់ចំណូលរបស់ពួកគេ​ដោយ​ការងារ​ផ្សេងៗ​ទៀត (ចិញ្ចឹមសត្វ និង ឡើង​ត្នោត)ឯកសិករ​មួយចំនួនទៀត ធ្វើស្រូវ​ប្រដេញទឹក និង​ស្រូវ​ប្រាំង នៅ​ចុង​រដូវ​វស្សា ពេលទឹកស្រក​តាមដងទន្លេ មាត់បឹង​ និង​ព្រែកនានា។ កសិករទាំងនោះ​អាច​រកប្រាក់​បំពេញ​តម្រូវការរបស់ពួកគេ​បាន​ដោយ​ស្វែង​រក​ការងារ​ធ្វើតាម​រដូវ នៅ​ទី​ប្រជុំជន ទីក្រុង ការងារកាប់អុស និងធ្វើធ្យូង។ * កសិករនៅ​តំបន់ដីខ្ពស់ ៖ គេដាំដំណាំ អចិន្ត្រៃយ៍ ឬ តាមរដូវ​ ដូ​ចជា៖ ពោត ដំឡូង សណ្ដែក ល្ង...។ល។ កសិករខ្លះទៀត ចិញ្ចឹមសត្វ និង ធ្វើ​ស្រូវ​ប្រដេញទឹក។ * កសិករធ្វើចំការ ឬ កសិករ​មិន​ដាំ​ស្រូវ ៖ ពួកគេ​ដាំដំណាំ​ផ្សេងៗនៅតាម​បណ្ដោយ​មាត់ទន្លេ ស្ទឹង និង​ដីទួលនានា ដូចជា ថ្នាំជក់ បន្លែ ផ្កា...។ល។ កសិករទាំងនេះ​មានការងារបន្ទាប់​បន្សំរបស់ពួកគេគឺ ចិញ្ចឹមសត្វ ដាំដើមឈើដែលអាចហូបផ្លែបាន និង​ នេសាទ។ * កសិករ​ក្នុង​បណ្ដាខេត្តភូមិភាគឦសាន (រតនះគីរី មណ្ឌលគីរី)និង​តំបន់​ព្រៃភ្នំនានា ច្រើន​ធ្វើ​ដំណាំព្រៃដុត មាន​ ស្រូវ ពោត ដំឡូង និង​រុក្ខជាតិ​ផ្ដល់មើម​ជាដើម។ ក្រៅពីនេះ​ពួកគេ​ស្វែងរក​អនុផលព្រៃ​ឈើ និង​បរបាញ់សត្វ។ ក្នុង​វិស័យ​កសិកម្ម​កម្ពុជា ស្ត្រីបាន​ដើរ​តួនាទី​សំខាន់​ណាស់​បន្ថែម​លើ​ការងារ​ផ្ទះសំបែង (ដាំបាយ បុក កិនស្រូវ ដងទឹក រកអុស និងថែទាំ​កូនចៅ)។ ស្ត្រី ត្រូវ​ដាំដំណាំ ប្រមូលផល មើលថែទាំ​សត្វពាហនៈ និង​ត្រូវ​ទៅលក់​ផលិត​ផល​នៅឯទីផ្សារទៀតផង។ == ប្រព័ន្ធកសិកម្ម == === ដំណាំស្រូវ === ប្រព័ន្ធ​ផលិត​ស្រូវអាច​មាន​លក្ខណះខុស​ប្លែក​គ្នា​ទៅតាម​តំបន់ទីតាំង​ភូមិសាស្ត្រ របបទឹក រដូវ​ដាំដុះ និង​កម្រិត​ត្រួតពិនិត្យ​ផ្សេងៗ។ ដូចនេះ​គេ​អាច​ចែក​ប្រព័ន្ធ​ផលិត​ស្រូវ​ដូចតទៅ ៖ * ស្រូវវស្សា ៖ ត្រូវ​បាន​គេ​ដាំ​នៅ​ទូទាំង​ប្រទេស​ចាប់ពី​ខែ​ឧសភា ដល់​ខែ​តុលា។ ទំហំ​ដី​ប្រែប្រួល​ទៅ​តាម​ដង់ស៊ីតេ​ប្រជាជន​គឺ​ ១ហិចតា​នៅ​ខេត្ត​កំពង់ស្ពឺ និង​តិចជាង​៥​ហិចតា​នៅ​ខេត្ត​បាត់ដំបង រីឯទិន្នផល​ក៏​ប្រែ​ប្រួល​ទៅ​តាម​តំបន់​ដែរ។ ខេត្ត​ដែល​ផ្ដល់​ស្រូវ​ច្រើន​ជាង​គេ​គឺ​ខេត្ត​បាត់ដំបង ពោធិ៍សាត់ កំពង់ឆ្នាំង តាកែវ សៀមរាប កំពង់ធំ ព្រៃ​វែង និង​ស្វាយរៀង។ * ស្រូវប្រាំង ៖ គេ​ធ្វើ​នៅ​តំបន់​ក្បែរ​មាត់​បឹង ទន្លេ ស្ទឹង ព្រែក ដោយ​វិធី​ស្ទូង និង​បាច​ទឹក​បញ្ចូល នៅ​រដូវ​ទឹក​ស្រក​។ ខេត្ត​ដែល​ធ្វើ​ស្រូវ​ប្រាំង​សំខាន់ៗ​មាន តាកែវ ព្រៃវែង និង​ កណ្ដាល។ ស្រូវ​ប្រាំង​ទទួល​បាន​ទិន្នផល​ខ្ពស់​ជាង​ស្រូវ​វស្សា តែ​ទាមទារ​ឲ្យ​មានការ​ថែទាំ​ជា​ប្រចាំ​​​។ * ស្រូវឡើងទឹក ៖ តំបន់​ស្រូវ​ឡើង​ទឹក​សំខាន់ៗ​​ស្ថិត​នៅ​ជុំវិញ​បឹង​ទន្លេសាប និង​កំហូង​នានា​តា​ម​បណ្ដោយ​ទន្លេ​មេគង្គ​ក្នុង​ខេត្ត​កំពង់ចាម ព្រៃវែង និង​តាកែវ។ ស្រូវឡើង​ទឹក​អាច​ធន់​នឹង​កំពស់ទឹក ២ម ទៅ ៥ម។ ស្រូវឡើង​ទឹកបាន​ផ្ដល់​ទិន្នផល​ខ្ពស់​ដូច​ស្រូវ​ប្រាំង​ដែរ។ ស្រូវ​ឡើង​ទឹក​ជាប្រភព​ស្រូវ​ធ្ងន់​ដែល​រយៈ​ពេលដាំដុះ​ពី ៨ ទៅ៩​ខែ​ទើប​អាច​ប្រមូល​ផលបាន។ === ដំណំកៅស៊ូ === កៅស៊ូមានប្រភព​នៅ​ប្រទេស​ប្រេស៊ីល ហើយ​នាំចូល​មក[[​ប្រទេស​កម្ពុជា]]​ដោយ​ក្រុមហ៊ុន​បារាំង​កាល​ពីឆ្នាំ ១៩១០ (១៩២០តាមសៀវភៅសិក្សាគោលសិក្សាសង្គមថ្នាក់ទី៩)ដោយលោក ប៊ូយ៉ា ដាំនៅស្រុកព្រៃនុប ខេត្តកំពត ដែលឥឡូជាខេត្តព្រះសីហនុ។ គេ​ដាំ​កៅស៊ូ​នៅ​តំបន់ដី​ក្រហម​បាសាលដែលសំបូរជីវជាតិដូចជា ​ខេត្ត​កំពង់ចាម​​ ត្បូងឃ្មុំ ក្រចេះ រតនះគីរី និង ក្រុងព្រះសីហនុ។ មុនឆ្នាំ ១៩៧០ ចំការ​កៅស៊ូ​កម្ពុជា​មាន ៦៧០០០ហិចតា​ ឲ្យផល ៥២០០០តោន​ក្នុង​មួយឆ្នាំ។ សព្វ​ថ្ងៃ​គេ​កាប់ដើម​កៅស៊ូ​ចាស់ៗ​ចោល និង​ដាំថ្មី​ជំនួស​វិញ។ ក្នុង​ឆ្នាំ ១៩៩៩​ ផ្ទៃដី​ចៀរជ័រ​កៅស៊ូ​មាន ៣៩៧១៨​ហិចតា និង​ឲ្យ​ផល​ជ័រ​ស្ងួត​បាន ៤៥២០៣តោន ​ហើយ​បញ្ចេញ​លក់ជ័រ​ស្ងួត​បាន ៤៤៣៧៦តោន។ ប្រទេស​កម្ពុជាមាន​លទ្ធភាព​ច្រើន​ក្នុង​ការ​ពង្រីក​ដំណាំ​កៅស៊ូ ព្រោះ​ប្រទេស​យើង​មាន​ដី​ក្រហម​រហូត​ដល់ទៅ ៧១៦០០០ហិចតា។ ដំណាំ​កៅស៊ូ​មាន​សារៈសំខាន់​ខ្លាំង​ក្នុង​សេដ្ឋកិច្ច​ជាតិ ព្រោះ​ដំណាំ​នេះ​ផ្ដល់នូវ​រូបធាតុដើម​សម្រាប់​ឧស្សាហកម្ម​កៅស៊ូ​ក្នុង​ស្រុក និង​នាំចេញ ហើយ​ផ្តល់​ការងារ​ដល់​ប្រជាជន​យើង​បាន​មួយ​ចំនួនធំ។ === ដំណាំផ្សេងទៀត === ក្នុង​ឆ្នាំ ១៩៩៩ ក្រៅ​ពី​ដំណាំ​[[ស្រូវ]] និង​ដំណាំ​កៅ​ស៊ូ គេឃើញ​មាន​ដំណាំ​ជាច្រើន​ទៀត​ដូចជា ពោត (៥៩៨៣៥​ហិចតា) សណ្ដែកសៀង (៣៥០៨៥​ហិចតា) សណ្ដែកបាយ (២៦១៨២ហិចតា) ដំឡូងឈើ (១៤០៣៩ហិចតា) ល្ង (១៦៤៦២ហិចតា) សណ្ដែកដី (១០៥៨៧ហិចតា) អំពៅ (៨៤១៧ហិចតា) ថ្នាំជក់ (៨២៩២ហិចតា) ល្ហុងប្រេង (១៥២១ហិចតា) ក្រចៅ (២៧៣ហិចតា) ម្រេច(N/A)...និង​បន្លែ (៣១៤៥០ហិចតា)។ === ការចិញ្ចឹមសត្វ === នៅប្រទេស​កម្ពុជា​យើង ការចិញ្ចឹម​សត្វ​ទទួល​បាន​ផលទាប​នូវ​ឡើយ ហើយ​មាន​លក្ខណះ​តូចតាច​នៅ​ក្នុង​តែ​រង្វង់​គ្រួសារ និង​ខ្វះ​បច្ចេកទេស។ ការចិញ្ចឹម​សត្វនេះ​មិន​បម្រើ​ឲ្យ​ឧស្សាហកម្ម​ ឬជំនួញទេ វា​បម្រើឲ្យ​តែ​ការងារ​កសិកម្ម​ប៉ុណ្ណោះ ព្រោះ​សព្វ​ថ្ងៃ​នេះ​គោ និង ក្របី ៩០% ត្រូវ​បាន​គេ​ប្រើ​ប្រាស់​ជា​កំលាំង​អូសទាញ។ ចំពោះសត្វគោវិញគេប្រើវាសំរាប់ព្ជួរ រាស់ដីនៅរដូវវស្សា។ ការចិញ្ចឹមគោ​ទៅ​អនាគត​អាច​បម្រើឲ្យ​ឧស្សាហកម្ម​បាន ព្រោះ​សព្វថ្ងៃ​គេ​បង្កើត​ស្ថានីយ​ចិញ្ចឹម​គោ​មួយ​កន្លែង​នៅ​ភ្នំ​តាម៉ៅ ក្នុង​ខេត្ត​តាកែវ ដែល​មាន​ពូជគោ​ល្អៗជាច្រើន ខេត្តត្បូងឃ្មុំ ខេត្តកំពង់ចាម<ref>{{Cite web |date=2024-03-12 |title=កសិកម្ម ចិញ្ចឹមគោ |url=https://economy.ams.com.kh/business/news/important-tips-for-those-who-want-to-raise-cows-where-to-start-first/ |access-date=2026-05-25 |website=AMS ECONOMY |language=en-US}}</ref> -ល- ឃើញមានកសិករផ្សព្វផ្សាយតាមបណ្តាញសង្គមថែមទៀតផង។ ការ​ចិញ្ចឹម​សត្វ​បាន​រួម​ចំណែក​យ៉ាង​សកម្ម​ក្នុង​ជីវភាព​រស់នៅ​របស់​ប្រជាជន​កម្ពុជា​យើង។ === ការនេសាទ === === ព្រៃឈើ === == ទំនាក់ទំនង​រវាង​ការដាំដុះ អាជីវកម្មព្រៃឈើ និង​នេសាទ == ការដាំដុះ ព្រៃឈើ​ និង​នេសាទ ជា​ភោគទ្រព្យយ៉ាង​សំខាន់​សម្រាប់​ប្រជាជន​កម្ពុជា ហើយ​កសិករ​បាន​ពង្រីក​ប្រព័ន្ធ​ផលិត​កម្ម​ដែល​គេ​បាន​រ៉ាប់​បញ្ចូល​ធាតុ​គន្លឹះ​ទាំង​បី​នេះ។ នៅ​ពេល​ដែល​កសិកររំពឹង​លើ​ដី​ដាំដុះ​ដើម្បីធ្វើ​ផលិតកម្ម (ដំណាំ និង ការ​ចិញ្ចឹមសត្វ)កម្រៃ​ដែល​បាន​មកពី​អាជីវកម្មព្រៃ​ឈើ និង នេសាទ ក៏​ជា​ចំណែកមួយសំខាន់​នៃ​ប្រព័ន្ធ​កសិកម្ម​មួយដែរ។ មុន​ឆ្នាំ​ ១៩៧០ សកម្មភាព​អភិវឌ្ឍហាក់បី​ដូចជា​មាន​លំនឹង ក៏​ប៉ុន្តែ​ជាមួយ​នឹង​កំណើន​ប្រជាជន ដែល​កើន​ឡើង​ឥត​ឈប់ឈរ និង​កំណែប្រែសេដ្ឋកិច្ច​ឆ្ពោះ​ទៅ​រក​សេដ្ឋកិច្ច​ទីផ្សារ​ក្រោយ​ឆ្នាំ ១៩៩៣ គេ​សង្កេត​ឃើញ​សញ្ញាណនៃ​ការ​បំផ្លិចបំផ្លាញ​បរិស្ថាន​មាន​សភាព​ធ្ងន់ធ្ងរឡើងៗ។ អតិផល​នៃ​ប្រព័ន្ធ​កសិកម្ម​នាំ​ឲ្យ​មាន​កំណើន​បម្រើបម្រាស់ថ្នាំ​សម្លាប់​សត្វ​ល្អិត និងជីគីមី ប៉ុន្តែ​ថ្នាំ​សម្លាប់​សត្វ​ល្អិត និង​ជី​គីមី​ទាំង​នោះ​ហូរទៅ​ផ្ដុំ​គ្នា​នៅ​ទន្លេ និង បឹង​ដែល​បំផ្លាញ​មច្ឆាជាតិ​មិន​តិច​ទេ។ ==កសិកម្មនៅប្រទេសខ្មែរ== [[ខ្មែរ]]ជាប្រទេសមួយមានវិសាលភាពជាងគេនៅជ្រោយឥណ្ឌូចិនផ្នែកធនធានធម្មជាតិ។ មគ្គុទេ្ទសក៏របរបុរាណខ្មែរតែងប្រកបរបរចិញ្ចឹមជីវិតតាមផ្លូវសុចរិតជាដរាបពិសេសរបរកសិកម្ម។ ប៉ុន្តែរបរនេះតែងតែកើតមានជាបញ្ហារាប់មិនអស់នៅក្នុងជីវិតប្រចាំថ្ងៃជាហេតុនាំអោយស្ដែងចេញជាយោបល់របស់ប្រជាជនមួយចំនួនយល់ថា កសិកម្មនៅកម្ពុជា ជាកសិកម្ម យថាផល ។ ===ការយល់ដឹង=== កសិកម្មសំដៅទៅលើការធ្វើស្រែចំការដំណាំរឺដាំដុះដំណាំផ្សេងៗ។ យថាកម្មគឺអ្វីៗដែលទទួលបាន មានសភាពមិនទៀងទាត់គឺបានតាមសភាពចៃដន្យតាមដំណើរ។ តាមធម្មតានៅប្រទេសកម្ពុជាតាំងពីកំណើតទឹកដីមកប្រជាពលរដ្ឋខ្មែរប្រកបរបរជាកសិកម្មមានចំនួនប្រមាណ៩០%។ ==វិធីបុរាណ== សេវាកម្មក្នុងវិស័យកសិកម្មពួកគេច្រើនធ្វើទៅតាមបែបលំនាំកសិកម្មយថាផល ពីជំនាន់មួយទៅជំនាន់មួយពីសម័យកាលមួយទៅសម័យកាលមួយជាបន្តបន្ទាប់ស្រដៀងៗគ្នាទាំងតំបន់ស្រែក៏ដូចជាតំបន់ចំការច្បារដំនាំ។ មានភស្ភុតាងជាក់ស្ដែងជាច្រើនដែលកំនត់ន័យសេចក្ដីនេះដូចជា ដីជាប្រភពផ្ដល់ទីតាំងរបស់ដំណាំ។ ការធ្វើស្រែលើដីចាស់ដដែលៗស្រូវដដែលៗពីមួយឆ្នាំទៅមួយឆ្នាំជាហេតុធ្វើអោយដីនោះប្រែជាដីខ្សោះជីជាតិ។គ្មានហេតុផលអ្វីផ្សេងក្រៅពីធ្វើស្រូវនៅលើដីចាស់មួយមុខប៉ុណ្ណោះ។ ==ប្រភពទឹក== ទឹកជាប្រភពដង្ហើមដ៏សំខាន់បំរើឲ្យការរស់នៅរបស់ស្រូវក៏ដូចជាដំណាំ។ប្រភពទឹកក្រៅពីទឹកបឹង ស្ទឹងទន្លេ គឺមានតែមួយមុខគឺពឹងលើមេឃបានសេចក្ដីថាអាស្រ័យលើទឹកភ្លៀងអោយ ពោលគឺពឹងផ្អែកផ្ញើរវាសនាលើអទិទេព។ ការរើសពូជ ពូជស្រូវរឺដំណាំពុំមានការជ្រើសរើសពូជរឺសំរិតសំរាំងពូជអោយបានម៉ត់ចត់តាមលក្ខណ:បច្ចេកទេសវិទ្យាទេគេតាមទំលាប់រឺពូជដដែលៗ។ ==ឧបករណ៍បុរាណ== ចំពោះឧបករណ៍បំរើការងារផលិតកម្មវិញមានលក្ខណ:បុរាណដូចជាប្រើនង្គ័ល រនាស់ កំលាំងអូសទាញ ប្រើសត្វគោក្របី ។ ការថែទាំក៏ពុំសូវមានលក្ខណ:វិទ្យាសាស្ត្រត្រឹមត្រូវទេ ដូចជាការបង្ហូរទឹក បញ្ចេញទឹកចេញចូលការកំចាត់សត្វល្អិតចង្រៃការប្រើប្រាស់ជីធម្មជាតិ គឺធ្វើក្រោមរូបភាពបា៉នស្មានឬតាមទំលាប់ពីឪពុកមកកូន។កសិករខ្លួនឯងផ្ទាល់ការយល់ដឹងមានកំរិតទាបគឺធ្វើស្រែតាមទំលាប់តៗគ្នាពីជំនាន់មួយទៅជំនាន់មួយតាមសភាវ:គតិអនុកម្ម។ដើម្បីអោយកាន់តែច្បាស់ថែមទៀតតាមសូមពិនិត្យតាមរយ:ស្នាដៃអក្សរសិល្ប៍វិញ។ទន្ទឹមនឹងការយល់ឃើញបែបនេះនៅមានលេចចេញជាការយល់ឃើញផ្ទុយមួយទៀត។ ក្រោយមកគេយល់ថាកសិកម្មនៅកម្ពុជា ជាកសិកម្ម ប្រពលវប្បកម្ម។គេអះអាងថាបែបនេះគេសំអាងលើហេតុផលដូចតទៅ។ ការធ្វើបែបប្រពលវប្បកម្មគឺមិនពឹងផ្អែកលើមេឃរឺអាទិទេពពេកទេ គឺមានលក្ខណ:វិទ្យាសាស្ត្រទំនើប ទាន់សម័យតាមរយះសមភ្ថភាពរបស់មនុស្សផ្ទាល់។ ជាក់ស្ដែងដីដែលគេបង្កបង្កើតផលគឺមានការវិភាគទៅតាមបច្ចេកទេសកសិកម្ម។មានការយកចិត្តទុកដាក់ខ្ពស់ពីជំនាញនៅក្រសួងកសិកម្មនិងអង្គការក្រៅរដ្ឋាភិបាលជួយសហការណ៍ផង។ពូជស្រូវឬដំណាំកសិករចេះជ្រើសរើសពូជបានល្អដោយមានវិស្វករនិងផ្នែកជំនាញចុះជួយនិងណែនាំ។ យោងតាមការចុះផ្សាយរបស់ AMS Economy សហគ្រិនកសិកម្មនៅកម្ពុជាកំពុងងាកមកប្រើបច្ចេកទេសជ្រើសរើសពូជគោបែបទំនើប ដើម្បីរក្សាប្រសិទ្ធភាពចំណេញ ទោះបីទីផ្សារមានការប្រែប្រួលក៏ដោយ<ref>https://economy.ams.com.kh/business/news/farm-owners-reveal-fast-cattle-selection/</ref><ref>https://economy.ams.com.kh/business/news/smart-farmers-can-survive-despite-falling-cattle-market-prices/</ref>។ ==ឧបករណ៍សម័យ== ទឹកស្រោចស្រពមានការជីកស្រះ ជីកប្រឡាយ ជីកអាងស្តុបទឹកលើភ្នំ ទប់ទំនប់ប្រព័ន្ធធារាសាស្ត្រ តាមលក្ខណ:បច្ចេកទេស ក្នុងទិសដៅផ្គត់ផ្គង់ទឹកបានគ្រប់គ្រាន់ដល់ការងារធ្វើស្រែចំការឈានរហូត ដល់ធ្វើស្រែប្រាំងថែមទៀតផង។សំភារៈឬឧបករណ៍ទាន់សម័យដូចជា ត្រាក់ទ័រ គោយន្ត ម៉ាស៊ីនបូមទឹក ម៉ាស៊ីនច្រូតកាត់ បោកបែន ។ កសិករមានសមត្ថភាពចេះប្រើជីគីមីផ្សំ និងជីធម្មជាតិ ក្រៅពីនេះក្រសួងកសិកម្មបានបង្កើតមជ្ឈមមណ្ឌលធ្វើពិសោធន៍ដំណាំស្រូវ តាមតំបន់ តាមស្រុក តាមខេត្ត ។ សរុបមកឃើញថាទស្សនៈទីពីរមានលក្ខណ:សមស្របពិតៗ។ ប៉ុន្តែយោបល់ដែលប្រជាជនបានលើកឡើងថាកសិកម្មនៅកម្ពុជាគឺជាកសិកម្ម យថាផលនោះពុំមានលក្ខណ:ត្រឹមត្រូវទាំងស្រុងនោះទេពីព្រោះបច្ចុប្បន្នវិស័យកសិកម្មត្រូវបានរាជរដ្ឋាភិបាលយកចិត្តទុកដាក់យ៉ាងខ្លាំងពិសេសបានបង្កើតនូវក្រសួងធនធានទឹកដែលរបបមុនៗពុំមានឡើយ។ទាំងផ្នែកធនធានទឹកពូជបច្ចេកទេសទីផ្សាលក់ផលិតផល បណ្ដាញធារាសាស្ត្រ បណ្តាញគមនាគមន៍ទូរគមនាគមន៍ មធ្យោបាយដឹកជញ្ជូន រាជរដ្ឋាភិបាលបាននឹង កំពុងជំរុញយ៉ាងមមាញឹក និងខ្លាំងក្លាហើយជាបណ្ដើរៗកាត់បន្ថយភាពក្រីក្រ របស់ប្រជាពលរដ្ឋ ប្រទេសធ្លាប់មានកិតិ្តស័ព្ទល្បីល្បាញលើឆាកអន្តរជាតិក្នុងនាមជាពលរដ្ឋខ្មែរពិសេសក្នុងនាមជាសិក្ខាកាមជន យើងនឹងខិតខំរៀនសូត្រលើគ្រប់វិស័យជាពិសេស ផ្នែកកសិកម្មប្រែក្លាយខ្លួនជាធនធានមនុស្សខ្មែរប្រកបដោយសមត្ថភាពនិងថាមពលរួមចំណែកនិងអភិវឌ្ឍប្រទេសជាតិឲ្យថ្គុំថ្កើន។ប្រសើរឡើងនៅក្នុងថាមពលថ្មី។ [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:កសិកម្ម]] tp2lpis7001pv62nzmiuv2tku2m1lvh ចចក 0 38054 335836 239637 2026-05-25T15:38:08Z CommonsDelinker 142 Removing [[:c:File:Fennec_Fox.jpg|Fennec_Fox.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Infrogmation|Infrogmation]] because: per [[:c:Commons:Deletion requests/File:Fennec Fox.jpg|]]. 335836 wikitext text/x-wiki == ជីវវិទ្យា == [[ឯកសារ:FoxSkelLyd1.png|រូបភាពតូច|Fox skeleton]] == ចចកក្នុងសង្គម​ខែ្ម​រ == == អត្ថន័យក្នុងសង្គម == == ក្នុងវប្បធម៌ខ្មែរ == === រឿងនិទាន === === រឿងព្រេងចចក === Canids commonly known as foxes include the following genera and species: {| class="wikitable" style="margin-bottom: 10px;" !Genus !Species !Picture |- |''Canis'' |Ethiopian wolf, sometimes called the Simien fox or Simien jackal |[[ឯកសារ:Canis_simensis_.jpg|រូបភាពតូច|Ethiopian wolf, native to the Ethiopian highlands]] |- |''Cerdocyon'' |Crab-eating fox |[[ឯកសារ:Cerdocyon_thous_MG_9503.jpg|រូបភាពតូច|Crab-eating fox, a South American species]] |- |† ''Dusicyon'' |extinct genus, including the Falkland Islands wolf, sometimes known as the Falklands Islands fox |[[ឯកសារ:FalklandIslandFox2.jpg|រូបភាពតូច| Falkland Islands wolf Illustration by John Gerrard Keulemans (1842–1912)]] |- |''Lycalopex'' | * Culpeo or Andean fox * Darwin's fox * South American gray fox * Pampas fox * Sechuran fox * Hoary fox |[[ឯកសារ:Fox_pan_de_azucar.JPG|រូបភាពតូច|A South American gray fox in Pan de Azúcar National Park along the Pacific coast of the Atacama Desert]] |- |''Otocyon'' |Bat-eared fox |[[ឯកសារ:Bat_eared_fox_Kenya_crop.jpg|រូបភាពតូច|Bat-eared fox in [[កេនយ៉ា|Kenya]]]] |- |''Urocyon'' | * Gray fox * Island fox * Cozumel fox (undescribed) |[[ឯកសារ:Urocyon_littoralis_full_figure.jpg|រូបភាពតូច|Island fox (''Urocyon littoralis''), in the Channel Islands of California, US]] |- |''Vulpes'' | * Arctic fox * Bengal fox * Blanford's fox * Cape fox * Corsac fox * Fennec fox * Kit fox * Pale fox * Rüppell's fox * Red fox * Swift fox * Tibetan sand fox | |} [[ឯកសារ:Urocyon_littoralis_pair.jpg|ស្តាំ|រូបភាពតូច|The island fox is a near-threatened species.]] [[ឯកសារ:Sunny_Fox.jpg|រូបភាពតូច|A red fox on the porch of a house.]] {{reflist|group=nb}} == References == {{Reflist|35em}} i7aw5zn7z8kytb4qqn47uu5lrzawhuu ឃុំចារឈូក 0 38356 335852 319292 2026-05-26T01:39:43Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335852 wikitext text/x-wiki '''{{pagename}}''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ២០ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- |១៧០១០១០១ |ភូមិប្រាសាទ |Prasat |- |១៧០១០១០២ |ភូមិយាង |Yeang |- |១៧០១០១០៣ |ភូមិអានូក |Anuk |- |១៧០១០១០៤ |ភូមិព្រៃល្វៃ |Prey Lvey |- |១៧០១០១០៥ |ភូមិព្រៃចេង |Prey Cheng |- |១៧០១០១០៦ |ភូមិក្បាលចាម |Kbal Cham |- |១៧០១០១០៧ |ភូមិគោកល្វា |Kouk Lvea |- |១៧០១០១០៨ |ភូមិចាររកា |Char Roka |- |១៧០១០១០៩ |ភូមិថ្នល់ |Thnal |- |១៧០១០១១០ |ភូមិឈូក |Chhuk |- |១៧០១០១១១ |ភូមិគោកក្បាត់ |Kouk Kbat |- |១៧០១០១១២ |ភូមិតាទយ |Ta Toy |- |១៧០១០១១៣ |ភូមិព្រៃទទឹង |Prey Totueng |- |១៧០១០១១៤ |ភូមិដូនស្វា |Doun Sva |- |១៧០១០១១៥ |ភូមិមាជា |Mea Chea |- |១៧០១០១១៦ |ភូមិគោកថ្នល់ |Kouk Thnal |- |១៧០១០១១៧ |ភូមិខ្លុង |Khlong |- |១៧០១០១១៨ |ភូមិថ្មី |Thmei |- |១៧០១០១១៩ |ភូមិគោកធ្នង់ |Kouk Thnong |- |១៨០១០១២០ |ភូមិត្រកៀត |Ka Trakiet |} s400a0414yvbeo4qxfhe8hwyazrjgnn 335853 335852 2026-05-26T01:42:36Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335853 wikitext text/x-wiki '''{{pagename}}''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ២០ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- |១៧០១០១០១ |ភូមិប្រាសាទ |Prasat |- |១៧០១០១០២ |ភូមិយាង |Yeang |- |១៧០១០១០៣ |ភូមិអានូក |Anuk |- |១៧០១០១០៤ |ភូមិព្រៃល្វៃ |Prey Lvey |- |១៧០១០១០៥ |ភូមិព្រៃចេង |Prey Cheng |- |១៧០១០១០៦ |ភូមិក្បាលចាម |Kbal Cham |- |១៧០១០១០៧ |ភូមិគោកល្វា |Kouk Lvea |- |១៧០១០១០៨ |ភូមិចាររកា |Char Roka |- |១៧០១០១០៩ |ភូមិថ្នល់ |Thnal |- |១៧០១០១១០ |ភូមិឈូក |Chhuk |- |១៧០១០១១១ |ភូមិគោកក្បាត់ |Kouk Kbat |- |១៧០១០១១២ |ភូមិតាទយ |Ta Toy |- |១៧០១០១១៣ |ភូមិព្រៃទទឹង |Prey Totueng |- |១៧០១០១១៤ |ភូមិដូនស្វា |Doun Sva |- |១៧០១០១១៥ |ភូមិមាជា |Mea Chea |- |១៧០១០១១៦ |ភូមិគោកថ្នល់ |Kouk Thnal |- |១៧០១០១១៧ |ភូមិខ្លុង |Khlong |- |១៧០១០១១៨ |ភូមិថ្មី |Thmei |- |១៧០១០១១៩ |ភូមិគោកធ្នង់ |Kouk Thnong |- |១៨០១០១២០ |ភូមិកត្រកៀត |Ka Trakiet |} 34dx4k3gu8ocv31w03w5xl4g04lzdmc ឃុំដូនពេង 0 38357 335854 320907 2026-05-26T01:43:23Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335854 wikitext text/x-wiki '''{{pagename}}''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ០៨ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- | ១៧០១០២០១ | ភូមិរកា | Roka |- |១៧០១០២០២ | ភូមិបត់ | Bot |- |១៧០១០២០៣ | ភូមិគោកយាង | Kok Yeang |- |១៧០១០២០៤ | ភូមិបុស្សល្ហុង |Bos Lhong |- |១៧០១០២០៥ | ភូមិបេង |Beng |- |១៧០១០២០៦ | ភូមិខ្ចាស់ | Khchas |- |១៧០១០២០៧ | ភូមិដូនពេង |Doun Peng |- |១៧០១០២០៨ | ភូមិរំដួលថ្មី |Rumduol Thmei |} 3e8cmrbxl1jz0vihgyiq9hismn2tfeq ឃុំគោកដូង 0 38358 335855 320923 2026-05-26T01:44:50Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335855 wikitext text/x-wiki '''{{pagename}}''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ១៧ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- | ១៧០១០៣០១ | ភូមិទំលាប់ | Tumloap |- | ១៧០១០៣០២ | ភូមិខ្ចារ | Khchar |- | ១៧០១០៣០៣ | ភូមិគោកដូងថ្មី | Kouk Dong Thmei |- | ១៧០១០៣០៤ | ភូមិគោកភ្នៅ | Kouk Pnov |- | ១៧០១០៣០៥ | ភូមិគោកត្របែក | Kouk Trabek |- | ១៧០១០៣០៦ | ភូមិអន្ទិតសុខ | Antit Sok |- | ១៧០១០៣០៧ | ភូមិរកា | Roka |- | ១៧០១០៣០៨ | ភូមិគោកក្រោល | Kouk Krol |- | ១៧០១០៣០៩ | ភូមិកប្ដៀក | Ka Bdiek |- | ១៧០១០៣១០ | ភូមិចេកក្បូរ | Chek khbour |- | ១៧០១០៣១១ | ភូមិគោកស្នួល | Kouk Snuol |- | ១៧០១០៣១២ | ភូមិប្រាសាទត្រាវ | Prasat Trav |- | ១៧០១០៣១៣ | ភូមិកំប្លើប | Kamblaeub |- | ១៧០១០៣១៤ | ភូមិដូនអែម | Doun Aem |- | ១៧០១០៣១៥ | ភូមិគោកដូងចាស់ | Kouk Doung Chas |- | ១៧០១០៣១៦ | ភូមិបុះក្រឡុក | Bos Kralok |- | ១៧០១០៣១៧ | ភូមិអូរគោល | Ou Koal |} 8fhqj85lecigxbfzqxw1sya8697udsx 335859 335855 2026-05-26T02:44:32Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335859 wikitext text/x-wiki '''{{pagename}}''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ១៧ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- | ១៧០១០៣០១ | ភូមិទំលាប់ | Tumloab |- | ១៧០១០៣០២ | ភូមិខ្ចារ | Khchar |- | ១៧០១០៣០៣ | ភូមិគោកដូងថ្មី | Kouk Dong Thmei |- | ១៧០១០៣០៤ | ភូមិគោកភ្នៅ | Kouk Pnov |- | ១៧០១០៣០៥ | ភូមិគោកត្របែក | Kouk Trabaek |- | ១៧០១០៣០៦ | ភូមិអន្ទិតសុខ | Antit Sokh |- | ១៧០១០៣០៧ | ភូមិរកា | Roka |- | ១៧០១០៣០៨ | ភូមិគោកក្រោល | Kouk Kraol |- | ១៧០១០៣០៩ | ភូមិកប្ដៀក | Ka Bdiek |- | ១៧០១០៣១០ | ភូមិចេកក្បូរ | Chek kbour |- | ១៧០១០៣១១ | ភូមិគោកស្នួល | Kouk Snuol |- | ១៧០១០៣១២ | ភូមិប្រាសាទត្រាវ | Prasat Trav |- | ១៧០១០៣១៣ | ភូមិកំប្លើប | Kamblaeub |- | ១៧០១០៣១៤ | ភូមិដូនអែម | Doun Aem |- | ១៧០១០៣១៥ | ភូមិគោកដូងចាស់ | Kouk Doung Chas |- | ១៧០១០៣១៦ | ភូមិបុះក្រឡុក | Bos Kralok |- | ១៧០១០៣១៧ | ភូមិអូរគោល | Ou Koul |} 9x3lx1e6oja41xz93ps2xi7jrye7fqp ឃុំគោល 0 38359 335856 320909 2026-05-26T01:46:23Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335856 wikitext text/x-wiki '''ឃុំគោល''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ០៧ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- |១៧០១០៤០១ |ភូមិខ្វាវ | Khvav |- |១៧០១០៤០២ |ភូមិខាន់សរ | Khan sa |- |១៧០១០៤០៣ |ភូមិគោល | Koul |- |១៧០១០៤០៤ |ភូមិអំពិលធ្នង់ | Ampil Thnong |- |១៧០១០៤០៥ |ភូមិដូនមៀវ | Doun Miev |- |១៧០១០៤០៦ |ភូមិតាគួយ | Ta Kuoy |- |១៧០១០៤០៧ |ភូមិព្រៃអារ | Prey Ar |} bkp0ckvmjohsdspx33f77kydfrj5uhy ឃុំនគរភាស 0 38360 335857 321872 2026-05-26T01:48:07Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335857 wikitext text/x-wiki '''ឃុំនគរភាស''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ១០ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- |១៧០១០៥០១ |ភូមិរមៀត | Romeat |- |១៧០១០៥០២ |ភូមិល្បើក | Lbek |- |១៧០១០៥០៣ |ភូមិសំបួរ | Sombuo |- |១៧០១០៥០៤ |ភូមិគោកថ្មី | Kokthmai |- |១៧០១០៥០៥ |ភូមិទន្លេស | Tonle Sa |- |១៧០១០៥០៦ |ភូមិកុក | Kok |- |១៧០១០៥០៧ |ភូមិពង្រ | Pongro |- |១៧០១០៥០៨ |ភូមិនគរភាស ០១ | Nokor Pheas 1 |- |១៧០១០៥០៩ |ភូមិនគរភាស ០២ | Nokor Pheas 2 |- |១៧០១០៥១០ |ភូមិជំពូង | Chompung |} my94dy6bf28gzzgng1kl2q8o8y1eboa 335858 335857 2026-05-26T01:49:34Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335858 wikitext text/x-wiki '''ឃុំនគរភាស''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ១០ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- |១៧០១០៥០១ |ភូមិរមៀត | Romeat |- |១៧០១០៥០២ |ភូមិល្បើក | Lbek |- |១៧០១០៥០៣ |ភូមិសំបួរ | Sombuo |- |១៧០១០៥០៤ |ភូមិគោកថ្មី | Kokthmei |- |១៧០១០៥០៥ |ភូមិទន្លេស | Tonle Sa |- |១៧០១០៥០៦ |ភូមិកុក | Kok |- |១៧០១០៥០៧ |ភូមិពង្រ | Pongro |- |១៧០១០៥០៨ |ភូមិនគរភាស ០១ | Nokor Pheas 1 |- |១៧០១០៥០៩ |ភូមិនគរភាស ០២ | Nokor Pheas 2 |- |១៧០១០៥១០ |ភូមិជំពូង | Chompung |} 1q0yh8muc7fizeiit98qys7q01xoewx 335860 335858 2026-05-26T02:52:19Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335860 wikitext text/x-wiki '''ឃុំនគរភាស''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ១០ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- |១៧០១០៥០១ |ភូមិរមៀត | Romiet |- |១៧០១០៥០២ |ភូមិល្បើក | Lbaeuk |- |១៧០១០៥០៣ |ភូមិសំបួរ | Sambuor |- |១៧០១០៥០៤ |ភូមិគោកថ្មី | Kok Thmei |- |១៧០១០៥០៥ |ភូមិទន្លេស | Tonle Sa |- |១៧០១០៥០៦ |ភូមិកុក | Kok |- |១៧០១០៥០៧ |ភូមិពង្រ | Pongro |- |១៧០១០៥០៨ |ភូមិនគរភាស ០១ | Nokor Pheas 1 |- |១៧០១០៥០៩ |ភូមិនគរភាស ០២ | Nokor Pheas 2 |- |១៧០១០៥១០ |ភូមិជំពូង | Chompung |} l92lcabcdrgliuqvetxum8vwmxrrn95 ឃុំស្រែខ្វាវ 0 38361 335861 320925 2026-05-26T02:56:17Z សុត្តន្ត សិរីហ្វុង 44959 /* */ 335861 wikitext text/x-wiki '''{{pagename}}''' ជាដែនរដ្ឋបាលស្ថិតនៅក្នុង[[ស្រុកអង្គរជុំ]] [[ខេត្តសៀមរាប]]មាន ១១ ភូមិ ៖ {| class="wikitable" style="text-align:center" |- ! លេខកូដភូមិ ! ភូមិ ! អក្សរឡាតាំង |- |១៧០១០៦០១ |ភូមិរាជជន្ទល់ |Reach Chuntul |- |១៧០១០៦០២ |ភូមិស្រែខ្វាវ |Srae Khvav |- |១៧០១០៦០៣ |ភូមិរវៀងថ្មី |Rovieng Thmei |- |១៧០១០៦០៤ |ភូមិគោកក្នាំង |Kouk Knang |- |១៧០១០៦០៥ |ភូមិគោកចាស់ |Kouk Chas |- |១៧០១០៦០៦ |ភូមិជំនុំរាជ្យ |Chumnum Reach |- |១៧០១០៦០៧ |ភូមិស្លាត |Slat |- |១៧០១០៦០៨ |ភូមិស្រែប្រាំង |Srae Prang |- |១៧០១០៦០៩ |ភូមិរណ្ដាស |Rundas |- |១៧០១០៦១០ |ភូមិរលំ |Rolum |- |១៧០១០៦១១ |ភូមិទឹកថ្លា |Tuek Thla |} mexjccvyd9o4rz9m1ci61axu13crdfc ទីម សុឃៀង 0 39869 335833 316118 2026-05-25T14:13:31Z BVN9999 51165 add reflist 335833 wikitext text/x-wiki '''ទីម សុឃៀង''' ([[ភាសាអង់គ្លេស|English]]''':''' Sokhieng Tim''')''' គឺជាអ្នកនិពន្ធប្រលោមលោក រឿងខ្លី និងកំណាព្យ។<ref>{{Cite web |last=Tola |first=លោក សន តុលា {{!}} Mr Sorn |date=2021-08-23 |title=ទីម សុឃៀង ផ្ដើមពីសរសេររឿងកំប្លែងអប់រំ ក្លាយខ្លួនជាអ្នកនិពន្ធប្រលោមលោក |url=https://education.ams.com.kh/archives/27617 |access-date=2026-05-25 |website=AMS EDUCATION |language=km}}</ref> ស្នាដៃរបស់លោកស្ថិតនៅក្នុងប្រភេទច្នៃប្រតិដ្ឋបែបអភីនីហារ អច្ឆរិយតថ និងប្រតិដ្ឋបែបវិទ្យាសាស្ត្រ។ លោក កើតនៅក្នុង[[ខេត្តព្រះសីហនុ]] ប៉ុន្តែធំធាត់ឡើងនៅក្នុង[[ខេត្តព្រៃវែង]] ហើយបច្ចុប្បន្នរស់នៅ[[ភ្នំពេញ|រាជធានីភ្នំពេញ]]ជាមួយម្ដាយ និងបងប្អូនចំនួនបួននាក់ ដោយលោកគឺជាកូនច្បងភ្លោះនៅក្នុងគ្រួសារ។ លោកគឺជា អតីតនិស្សិតថបរិញ្ញាបត្រ[[ភាសាអង់គ្លេស]]នៃ[[វិទ្យាស្ថានភាសាបរទេស]] ក្នុង[[សាកលវិទ្យាល័យភូមិន្ទភ្នំពេញ]]​ ហើយក៏ជាអតីតសិស្សរៀននៅសាលាបឋមសិក្សាព្រែកអន្ទះ,អនុវិទ្យាល័យព្រែកអន្ទះ និងវិទ្យាល័យជាស៊ីមសាមគ្គី។ {{Infobox writer | embed = | honorific_prefix = | name = ទីម សុឃៀង | honorific_suffix = | image = | image_size = | image_upright = | alt = | caption = | native_name = | native_name_lang = | pseudonym = ទិនករ | birth_name = | birth_date = ២៣ មីនា ២០០១ | birth_place = ភូមិព្រែកអន្ទះ, ឃុំព្រែកអន្ទះ, ស្រុកពោធិ៍រៀង, ខេត្តព្រៃវែង | death_date = <!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) --> | death_place = | resting_place = ភ្នំពេញ, ប្រទេសកម្ពុជា | occupation = អ្នកនិពន្ធ | language = ខ្មែរ | nationality = ខ្មែរ | citizenship = | education = វិទ្យាស្ថានភាសាបរទេស | alma_mater = | period = ២០១៩-បច្ចុប្បន្ន | genre = អភិនីហារ, អច្ឆរិយតថ, ប្រតិដ្ឋបែបវិទ្យាសាស្ត្រ | subject = <!-- or: | subjects = --> | movement = អច្ឆរិយតថ | notable_works = | spouse = <!-- or: | spouses = --> | partner = <!-- or: | partners = --> | children = | relatives = | awards = | signature = | signature_alt = | years_active = ២០១៩-បច្ចុប្បន្ន | module = | website = <!-- {{URL|example.org}} --> | portaldisp = <!-- "on", "yes", "true", etc.; or omit --> }} == ជីវិតការងារ == នៅក្នុងឆ្នាំ២០១៨ សុឃៀងបានចាប់ផ្ដើមការងារដំបូងរបស់ខ្លួន ជាបុគ្គលិកផ្នែកលក់នៅបណ្ណាគារមួយកន្លែង។ នៅទីនោះហើយដែលធ្វើឱ្យលោកចាប់ផ្ដើមស្រលាញ់ និងចូលចិត្តការអាន[[សៀវភៅ]]កាន់តែខ្លាំងថែមទៀត រហូតមានចិត្តចង់ក្លាយខ្លួនជា[[អ្នកនិពន្ធ]]មួយរូប។<ref>{{Cite web |title=ទីម សុឃៀង {{!}} Sokhieng Tim |url=https://www.seavphovjivet.com/author/sokhieng-tim |access-date=2026-05-25 |website=www.seavphovjivet.com}}</ref> នៅក្នុងឆ្នាំ២០១៩ លោកក៏បានចាប់អាជីពជាអ្នកនិពន្ធលើកដំបូង ដោយកាលនោះលោកគឺជាអ្នកសរសេររឿងកំប្លែងខ្លីនៅ[[ស្ថានីយទូរទស្សន៍|ស្ថានីយ៍ទូរទស្សន៍]]ក្នុងស្រុកមួយ។ ដោយសារមិនមានភាពប៉ិនប្រសព្វក្នុងរឿងកំប្លែង លោកក៏សម្រេចចិត្តលាឈប់ពីការងារជាអ្នកនិពន្ធរឿងកំប្លែង។ នៅក្នុងឆ្នាំ២០២០ សុឃៀងក៏ចាប់ផ្ដើមសរសេរប្រលោមលោកដំបូងរបស់ខ្លួនដែលមានចំណងជើងថា “[[ឥន្ទ្ររាជ និងព្រះខ័ឌ្គរាជ្យ|ឥន្ទ្ររាជ]]” ហើយស្របពេលជាមួយគ្នានោះដែរ លោកក៏បានចេញផ្សាយស្នាដៃរឿងខ្លី អត្ថបទ និង[[កំណាព្យខ្មែរ|កំណាព្]]យមួយចំនួននៅលើបណ្ដាញសង្គម ដូចជា [[ឈ្លើង (រឿងខ្លី)|ឈ្លើង]],លះបង់,ស្នេហ៍ក្នុងសុបិន,សៀវភៅមរណៈ,[[បណ្ដាំអ្នកមានគុណ]],ព្យុះសៀវភៅ និងកំលោះរងារ។ == ឯកសារយោង == {{reflist}} 9wvv9e26waigcpsb7naambg89r1zqm5 សម័យលង្វែក 0 48767 335845 330862 2026-05-25T17:43:24Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 335845 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 8ndbh9id3292nhv8p5n41iyvz19pruh អ្នកនាងរថ 0 48769 335848 330863 2026-05-25T17:43:54Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 335848 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 8ndbh9id3292nhv8p5n41iyvz19pruh ភាសាឡាវញ៉ 0 51944 335850 316650 2026-05-25T18:53:58Z Rosa bonghk 51177 ក្រុមហ៊ុន ម៉ាន់ រ៉ូយ៉ាល់℗ 335850 wikitext text/x-wiki {{ប្រអប់ព័ត៌មាន ភាសា | name = Lao Nyo | nativename = ឡាវញ៉ ลาวญ้อ | states = [[កម្ពុជា]], [[ថៃ]] | speakers = ១៥,០០០ | date = ២០១៤ | ref = | familycolor = ក្រាដៃ | fam2 = [[Tai languages|តៃ]] | fam3 = [[Southwestern Tai languages|និរតី]] (ថៃ) | fam4 = ឡាវ–ភូថៃ | iso3 = គ្មាន | map = Lao nyo language.jpg }} '''ឡាវញ៉''' ឬ '''ញ៉''' (ស្វ័យភាព៖ ''{{IPA|laːw˧ɲɔːʔ˦}}'' ) គឺជា ភាសាតៃភាគនិរតី ដែលនិយាយភាគច្រើននៅក្នុង [[ខេត្តបន្ទាយមានជ័យ]] ប្រទេសកម្ពុជា ក៏ដូចជានៅ ស្រុកអារញ្ញប្រាថេត [[ខេត្តស្រះកែវ]] ប្រទេសថៃ។ មានវាគ្មិនពី ១០,០០០ ទៅ ១៥,០០០ នាក់នៃ ឡាវញ៉នៅក្នុងប្រទេសកម្ពុជា។ [ 2 ] ឡាវញ៉ត្រូវបានចាត់ថ្នាក់ជាគ្រាមភាសារបស់ [[ភាសាឡាវ|ឡាវ]] ជាជាង ញ៉ (ញ៉ាវ) ដោយផ្អែកលើទិន្នន័យភាសាពីភូមិអូនលួងស្វាយចាស់ក្នុងប្រទេសកម្ពុជា។ [ 1 ] == ឈ្មោះ == ឈ្មោះ ''ញ៉'' ទំនង​ជា​បាន​មក​ពី​នាម​ជា​និក្ខមនំ​ដែល​ក្រោយ​មក​ត្រូវ​បាន​អនុម័ត​ជា​សទិស​ន័យ​មួយ; ឡាវ នី ពិត​ជា​មិន​មាន​ដើម​កំណើត​មក​ពី​ជនជាតិ​ភាគតិច ញ៉ នៃ ប្រទេសកម្ពុជាភាសា[ខ្មែរ[ 1 ] ​នេះ​អាច​នឹង​ត្រូវ​បាន​ប្រើ​ដោយ​សារ​ប្រភពដើម​នៃ​ភូមិសាស្ត្រ​របស់ឡាវញ៉ ឬ​ភាសា​របស់​ពួកគេ។ == ចំណាត់ថ្នាក់ == ញ៉ គឺជាភាសាតៃភាគនិរតីដែលនិយាយនៅក្នុងស្រុក ថាឧទេន [[ខេត្តនគរភ្នំ]] និង ស្រុកកន្ទរវិជ័យ [[ខេត្តមហាសារគាម|ខេត្តមហាសារខាម]] នៃប្រទេសថៃ ព្រមទាំង [[ស្រុកខាំកើត|ស្រុកខាំកេត]] [[ខេត្តបលិខាំសៃ|ខេត្តបុរិគាំជ័យ]] នៃប្រទេសឡាវ។ ទោះជាយ៉ាងណាក៏ដោយ Trongdee (2014) បង្ហាញថា ឡាវញ៉ នៃខេត្តបន្ទាយមានជមិនមែនជាញ៉យ មិនមែនជា ឬ យ៉ូទេ បើទោះបីជាសញ៉ងឡាវ ណូយ ខ្លះស្ញ៉ឹង នីយ៉ូ ជាងសម្លេងឡាវក៏ដោយ។ == ទីតាំង == ភូមិ ឡាវញ៉ ខាងក្រោមត្រូវបានចងក្រងជាឯកសារក្នុងប្រទេសកម្ពុជា។ [ 1 ] * [[ស្រុកអូរជ្រៅ]] [[ខេត្តបន្ទាយមានជ័យ]] ** កូបធំ ** ដុងអារញ្ញ ** អន្លង់ស្វាយចាស់ ** អន្លង់ស្វាយថ្មី ** កូបតូច ** កូបជង ** កូបត្បូង ** ខៃដន ** សេរី ភាព * [[ស្រុកសិរីសោភ័ណ|ក្រុងស្រីសោភ័ណ]] [[ខេត្តបន្ទាយមានជ័យ]] ** ភូមិភ្នំបាក់ ឃុំ [[សង្កាត់ទឹកថ្លា (ក្រុងសិរីសោភ័ណ)|ទឹកថ្លា]] (ភ្នំបាក់) ** ភូមិអូរអំបិល ឃុំ [[ឃុំអូរអំបិល|អូរអំបិល]] (អូរអំបិល) * [[ស្រុកបវេល|ស្រុកបរវិល]] [[ខេត្តបាត់ដំបង]] (៥ភូមិ) ** ម៉ាក្រឿ ** ស្លីប ** ភូមិលាវ ** ព្រៃខ្ពស់ ** ភូមិកូប នៅ [[ខេត្តស្រះកែវ|ខេត្តសាកែវ]] ប្រទេសថៃ ឡាវញ៉ត្រូវបានរកឃើញនៅក្នុងអនុស្រុកដូចខាងក្រោម ( ''[[តំបល់|តំបន់]]'' ) នៃ ស្រុកអារញ្ញប្រាថេត ។ [ 1 ] * ក្លងណាសៃ(คลองน้ำใส) * មឿង ផៃ * ផាន់ សឿក (ผ่านศึก) * ថាខាំ (ท่าข้าม) * អារញ្ញប្រទេស == កំណត់ចំណាំ == == ឯកសារយោង == {{Tai-Kadai languages}}{{Languages of Cambodia}} [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ភាសានៃកម្ពុជា]] 6unovhsi7azwx7it6ydh74k6fckr191 ព្រះនាងសិង្ខរមហាទេវី 0 52290 335844 320590 2026-05-25T17:43:14Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[ព្រះនាងសុខរៈមហាទេវី]] 335844 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[ព្រះនាងសុខរៈមហាទេវី]] kpo0l0v9gmfbs0bvezbip8owgjnovm9 ឃុំបល្ល័ង្គ(ស្រុកប្រាសាទបាគង) 0 52406 335841 330580 2026-05-25T17:42:44Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[សង្កាត់បល្ល័ង្ក]] 335841 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[សង្កាត់បល្ល័ង្ក]] 5zzic4t77btlvq7lx853jax0fpi5njv ឃុំបល្ល័ង្គ (ស្រុកប្រាសាទបាគង) 0 53269 335842 330445 2026-05-25T17:42:54Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[សង្កាត់បល្ល័ង្ក]] 335842 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[សង្កាត់បល្ល័ង្ក]] 5zzic4t77btlvq7lx853jax0fpi5njv អ្នកម្នាងរស់ 0 53282 335849 330711 2026-05-25T17:44:04Z EmausBot 3866 ជួសជុលការបញ្ជួនបន្តទ្វេដងទៅ [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 335849 wikitext text/x-wiki #បញ្ជូនបន្ត [[រស់ (មហេសីអង្គអេង)]] 8ndbh9id3292nhv8p5n41iyvz19pruh សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦ 0 53651 335838 335816 2026-05-25T16:11:46Z TheRandomGoober 27248 /* សប្តាហ៍ទីបី (១៤–២០ មីនា) */ 335838 wikitext text/x-wiki {{Redirect|សង្គ្រាមសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់|ជម្លោះក្នុងឆ្នាំ២០២៥|សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ}} {{ប្រអប់ព័ត៌មាន ជម្លោះយោធា | conflict = សង្ក្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦ | partof = [[វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)]] | image = [[File:2026 Iran war collage.jpg|300px]] | caption = '''មើលពីលើចុះក្រោមតាមត្រនិចនាឡិកា៖'''<br/>{{bulleted list | | ក្រុមនាវាចម្បាំងនាមអេប្រាហាម លីនខឹននៅសមុទ្រអារ៉ាប់, ៦ កុម្ភៈ ២០២៦ | យន្តហោះចម្បាំង ''Super Hornet'' ហោះចេញពីនាវាដឹកយន្តហោះ ''[[យូអេសអេស អេប្រាហាម លីនខឹន (CVN-៧២)|អេប្រាហាម លីនខឹន]]'', ២៧ កុម្ភៈ ២០២៦ | យន្តហោះចម្បាំង F-១៦ របស់អ៊ីស្រាអែលមួយកង កំពុងហោះសម្ដៅទៅអ៊ីរ៉ង់, ៤ មីនា ២០២៦ | ហាយនភាពនៃកីឡដ្ឋានក្នុងសាលអាហ្សាឌីនៅរដ្ឋធានីតេហេរ៉ង់, ៥ មីនា ២០២៦ | សំណល់អគារបាក់បែងក្នុងក្រុង[[ឃើម៉ាន់ឆាហ៍]], ៣ មីនា ២០២៦ | ទិដ្ឋភាពសាលារៀនមួយនៅ[[មីណាប]]ក្រោយ[[ការវាយប្រហារផ្លូវអាកាសលើសាលារៀនមីណាប|រងគ្រាប់មីស៊ីល]], ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ | ផ្សែងក្រមៅហើរឡើងចូលបរិយាកាសនៅតេហេរ៉ង់, ៣ មីនា ២០២៦ | មីស៊ីលតូម៉ាហក (''Tomahawk'') ហោះចេញពីនាវាចម្បាំង ''[[យូអេសអេស ឌែលប៊ឺត ឌី. ប៊្លែក|ឌែលប៊ឺត ឌី. ប៊្លែក]]'', ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ }} | date = ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ – បច្ចុប្បន្ន | place = {{hlist | [[អាស៊ីខាងលិច]] | [[មហាសមុទ្រឥណ្ឌា]] }} | status = គាំងដំណើរ<ref>{{Cite news|url=https://www.straitstimes.com/world/middle-east/us-reviews-latest-iranian-proposal-to-end-war-stalemate|title=US reviews latest Iranian proposal to end war stalemate|date=April 28, 2026|agency=[[រ៉យទ័រ|Reuters]]|work=The Straits Times}}</ref> <br>{{bulleted list|[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់បណ្ដោះអាសន្ន]]|[[វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦|វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍]]|[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|ការវិវត្តនៃជម្លោះអ៊ីស្រាអែល–ហេស្បុលឡា]]|[[ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចពីសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|សេដ្ឋកិច្ចសកលត្រូវរំខាន]]រួមទាំង[[វិបត្តឥន្ធនៈសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|វិបត្តិឥន្ធនៈ]]}} | combatant1 = {{tree list}} * {{flag|សហរដ្ឋអាមេរិក}} * {{flag|អ៊ីស្រាអែល}} {{tree list/end}} |combatant1a = {{tree list}} {{collapsible list|title=ភាគីដទៃ៖ |{{flag|កាតា}} |{{flag|គុយវ៉ែត}} |{{flag|តួកគី}} |{{flag|បារ៉ែន}} |{{flag|លីបង់}} |{{flag|សហរាជាណាចក្រ}} * {{flagicon image|Flag of the British Indian Ocean Territory 2026.svg}} [[ដែនដីអង់គ្លេសនៅមហាសមុទ្រឥណ្ឌា]] * {{flagicon|សហរាជាណាចក្រ}} [[អាក្រូទីរី និងដេកេលី]] |{{flag|ស៊ីរី}} |{{flag|ហ្សកដានី}} |{{flag|អ៊ីរ៉ាក់}} * {{flagicon image|Flag of Kurdistan.svg}} [[តំបន់ឃឺឌីស្ថាន]] |{{flag|អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត}} |{{flag|អាស៊ែបៃសង់}} |{{flag|អូម៉ង់}} |{{flag|អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម}} }} {{tree list/end}} | combatant2 = {{tree list}} * {{flag|អ៊ីរ៉ង់}} * {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} [[ហេស្បុលឡា]] * {{flagicon image|Slogan of the Houthi Movement.svg}} [[ហ៊ូទី]]<ref>{{cite news |last1=Fabian |first1=Emanuel |title=Joining war, Yemen’s Houthis launch ballistic missile attack on southern Israel |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/joining-war-yemens-houthis-launch-ballistic-missile-attack-on-southern-israel/ |access-date=12 May 2026 |work=The Times of Israel |date=28 March 2026}}</ref> * {{flagicon image|Flag of the Amal Movement.svg}} [[ចលនាអាម៉ាល់]]{{refn|ចលនាអាម៉ាល់បានដើរតួនាទីយ៉ាងសកម្មនៅក្នុង[[សង្គ្រាមលីបង់]]រួមជាមួយក្រុមហេស្បុលឡា។<ref>{{Cite web |date=5 April 2026 |title=Involvement of the Amal Movement in the Fighting Against Israel Alongside Hezbollah |url=https://israel-alma.org/involvement-of-the-amal-movement-in-the-fighting-against-israel-alongside-hezbollah/ |access-date=12 May 2026 |website=Alma Research and Education Center}}</ref>|group=ស}} * {{flagicon image|PMF infobox.png}} [[កងកម្លាំងប្រជាកំណែន]]<ref>{{cite web|title=US embassy in Baghdad attacked as US-Israel war on Iran escalates|url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/7/us-embassy-in-baghdad-attacked-as-us-israel-war-on-iran-escalates|date=7 March 2026|access-date=12 May 2026|website=Al Jazeera English}}</ref> * {{flagicon image|Shiite Resistance flag.svg}} [[ចលនាតស៊ូឥស្លាមនៅអ៊ីរ៉ាក់]] {{tree list/end}} |combatant2a = {{tree list}} {{collapsible list|title=ភាគីដទៃ៖ |{{flag|លីបង់}} |{{flag|អ៊ីរ៉ាក់}}<ref>{{Cite web |last=Sancha |first=Natalia |date=2026-03-27 |title=Iraq mourns its dead after worst strike against its army since the start of the war: ‘Why did the Americans attack us?’ |url=https://english.elpais.com/international/2026-03-27/iraq-mourns-its-dead-after-worst-strike-against-its-army-since-the-start-of-the-war-why-did-the-americans-attack-us.html |access-date=2026-05-12 |website=EL PAÍS English }}</ref> |{{flagicon image|Flag of the Muslim Brotherhood.svg}} [[ក្រុមឥស្លាម (លីបង់)|ក្រុមឥស្លាម]]<ref name=MuslimBrothers>{{cite​ news |url=https://www.jpost.com/middle-east/article-888730|title=Lebanon Islamic Group claims headquarters targeted by IDF strikes|work=The Jerusalem Post|author=Seth J. Frantzman|date=March 4, 2026|access-date=May 12, 2026}}</ref> |{{flag|ហាម៉ាស់}}<ref>{{cite web|date=2026-03-05|title=Israel strikes Beirut, Hamas official reportedly killed|url=https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/03/05/israel-strikes-beirut-lebanon-state-media-says-hamas-official-killed|archive-url=https://web.archive.org/web/20260308031532/https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/03/05/israel-strikes-beirut-lebanon-state-media-says-hamas-official-killed|archive-date=2026-03-08|access-date=2026-05-12|website=Al Arabiya English}}</ref> |{{flagicon image|InfoboxPIJ.svg}} [[ជីហាដឥស្លាមប៉ាឡេស្ទីន]]<ref>{{cite web|date=2 March 2026|title=Palestinian Islamic Jihad armed wing says Lebanon commander killed in Israeli strikes|url=https://today.lorientlejour.com/article/1496991/palestinian-islamic-jihad-armed-wing-says-lebanon-commander-killed-in-israeli-strikes.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20260411183622/https://today.lorientlejour.com/article/1496991/palestinian-islamic-jihad-armed-wing-says-lebanon-commander-killed-in-israeli-strikes.html|archive-date=11 April 2026|access-date=12 May 2026|website=L'Orient Today}}</ref> }} {{tree list/end}} | commander1 = {{plainlist}} * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ដូណាល់ ត្រាំ]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ភីត ហេកសិត]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ដាន​ ខេន]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ប្រាដ ឃូពើរ (ឧត្តមនាវីឯក)|ប្រាដ ឃូពើរ]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[ អ៊ីស្រាអែល កាត់ហ្ស៍]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[អីយ៉ាល់ ហ្សាមៀរ]] {{endplainlist}} | commander2 = {{plainlist}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលី ហាមេនៃ]]{{Assassinated|ឃាតកម្មនៃអាលី ហាមីនៃ}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[មោជតាបា ហាមេនៃ]]<ref>{{Cite news |last=Smith |first=Helena |date=2026-03-11 |title=Mojtaba Khamenei was hurt in strike that killed his father, Iran’s Cyprus ambassador confirms |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/11/mojtaba-khamenei-was-hurt-in-strike-that-killed-his-father-irans-cyprus-ambassador-confirms |access-date=2026-05-12 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលី ឡារីយ៉ានី]]{{Assassinated|ឃាតកម្មនៃអាលី ឡារីយ៉ានី}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[ម៉ាស៊ូត ប៉េហ្សេស្សខ្ចន់]] * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាប់ដុលរ៉ាហ៊ីម មូសាវី]]{{KIA}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាហ្ស៊ីស ណាស៊ាហ្សាដេហ៍]]{{KIA}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលីរ៉េហ្សា តាងស៊ីរី]]{{KIA}} * {{flagicon image|Slogan of the Houthi Movement.svg}} [[អាប់ឌុលម៉ាលីគ អាល់ហ៊ូទី]] * {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} [[ណាអ៊ីម កាស្ស៊ែម]] {{endplainlist}} | casualties1 = {{indented plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល''' ** {{flagu|សហរដ្ឋអាមេរិក}}៖ *** ទាហាន ១៥ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** បុគ្គលិកយោធា ៥៣៨ នាក់បានរងរបួស *** ទីតាំង ១២+ កន្លែងបានរងការខូចខាត<ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/interactive/2026/03/11/world/middleeast/iran-us-military-bases-strikes-map.html|title=At Least 17 U.S. Sites Damaged in War With Iran, Analysis Shows|date=11 March 2026|access-date=12 May 2026|work=The New York Times}}</ref> ** {{flagu|អ៊ីស្រាអែល}}៖ *** ទាហាន ១៩ នាក់ និងអ្នកម៉ៅការ ១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** ប្រជាជនស៊ីវិល ២៨ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** របួស ៨,៥៩៨ នាក់ (រួមមានបុគ្គលិកយោធា ៧៦៤ នាក់) {{endplainlist}} | casualties2 = {{plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអ៊ីរ៉ង់''' ** {{flagu|អ៊ីរ៉ង់}}៖ ** ៣,៤៦៨ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត ** ២៦,៥០០​ នាក់បានទទួលរងរបួស * '''ផ្អែកតាមប្រភពក្នុងស្រុក''' ** {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} ហេស្បុលឡា៖ ** យុទ្ធជន ១,០០០+ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news |last1=Astih |first1=Paula |title=Hezbollah Tallies Its Dead from Israel War, Estimates Exceed 1,000 |url=https://infoweb-newsbank-com.srv-proxy1.library.tamu.edu/apps/news/document-view?p=AWNB&docref=news/1A7909E3F07F63D8 |access-date=12 May 2026 |work=Al-Sharq al-Awsat |agency=NewsBank: Access World News Research Collection |date=17 April 2026}}</ref> ** {{flagicon image|Flag of the Amal Movement.svg}} ចលនាអាម៉ាល់៖ ** វេជ្ជបណ្ឌិតសង្គ្រោះបន្ទាន់ ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite web |title=NNA: Two paramedics from the Islamic Risala Scout Association – Civil Defense and the Islamic Health Authority have been killed in an airstrike on Sawwana |url=https://www.mtv.com.lb/en/news/Local/1666035/nna--two-paramedics-from-the-islamic-risala-scout-association---civil-defense-and-the-islamic-health-authority-have-been-killed-in-an-airstrike-on-sawwana |website=MTV Lebanon |access-date=12 May 2026 |date=13 March 2026}}</ref><ref>{{cite web |title=(ជាភាសាអារ៉ាប់) The "Al-Risala Scouts" mourned their five martyred paramedics in the Zawtar raid. |url=https://www.nna-leb.gov.lb/ar/news/423125/%D9%83%D8%B4%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%B3%D8%A7%D9%84%D8%A9-%D9%86%D8%B9%D8%AA-%D8%B4%D9%87%D8%AF%D8%A7%D8%A1%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B3%D8%B9%D9%81%D9%8A%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%AE%D9%85%D8%B3%D8%A9-%D9%81%D9%8A-%D8%BA%D8%A7%D8%B1%D8%A9-%D8%B2%D9%88%D8%B7%D8%B1-2 |website=NNA |access-date=12 May 2026 |date=28 March 2026}}</ref> ** {{flagicon image|flag of Hamas.svg}} ហាម៉ាស់៖ ** សមាជិក ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{Cite web|url=https://www.longwarjournal.org/archives/2026/03/israel-eliminates-3-hamas-members-operating-in-lebanon.php|title=Israel eliminates 3 Hamas members operating in Lebanon|first=Joe|last=Truzman|date=22 March 2026}}</ref> ** {{flagicon image|PMF infobox.png}} កងកម្លាំងប្រជាកំណែន៖ ** យុទ្ធជន ៨០ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង​ ២៧០ នាក់បានរងរបួស<ref>{{cite news|url=https://saba.ye/en/news3682770.htm|title=Popular Mobilization Forces in Iraq: 80 Martyrs & over 270 injured in Israeli–U.S. aggression}}</ref> {{endplainlist}} ---- {{plainlist}} * '''ផ្អែកតាម[[សកម្មជនសិទ្ធិមនុស្សនៅអ៊ីរ៉ង់]]៖'''<br>៣,៦៣៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត (រួមមាន បុគ្គលិកយោធា ១,២២១ នាក់, ប្រជាជនស៊ីវិល ១,៧០១ នាក់, និង ៧១៤ នាក់ទៀតមិនបញ្ជាក់)<ref>{{cite web|date=7 April 2026|title=Day 39 of U.S. and Israeli Attacks on Iran: Extensive Damage to the Rail Network and Roads|url=https://www.en-hrana.org/day-39-of-u-s-and-israeli-attacks-on-iran-extensive-damage-to-the-rail-network-and-roads/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260409042630/https://www.en-hrana.org/day-39-of-u-s-and-israeli-attacks-on-iran-extensive-damage-to-the-rail-network-and-roads/|archive-date=9 April 2026|access-date=12 May 2026|website=HRANA (en-hrana.org)}}</ref> {{endplainlist}} ---- {{indented plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល''' ** {{flagu|អ៊ីរ៉ង់}}៖ ** បុគ្គលិកយោធា ៦,០០០+ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref name="Bohbot150326>{{cite news|last1=Bohbot|first1=Amir|title= Over 6,000 IRGC members killed, 15,000 wounded since the start of Operation Roaring Lion, IDF says|url=https://www.jpost.com/middle-east/iran-news/article-889964|access-date=15 March 2026|publisher=The Jerusalem Post|date=15 March 2026|archive-url=https://web.archive.org/web/20260315115157/https://www.jpost.com/middle-east/iran-news/article-889964|archive-date=12 May 2026}}</ref> ** បុគ្គលិកយោធា ~១៥,០០០ នាក់បានរងរបួស<ref name="Bohbot150326"/> ** ឧបករណ៍បាញ់មីស៊ីលបាលីស្ទិក ១៩០+ គ្រឿងបានកម្ទេច<ref name=MakoBelieve>{{cite news|title=(ជាភាសាហេប្រឺ)בכיר צבאי: "האמריקנים לא האמינו שנצליח בעריפה; איראן סופרת מעל 10,000 נפגעים"|url=https://www.mako.co.il/news-military/2026_q1/Article-f92fae09426ec91027.htm?Partner=searchResults|access-date=2026-05-12}}</ref> ** នាវាចម្បាំង ១៥៥ គ្រឿងបានកម្ទេច ឬខូចខាត<ref>{{cite web|url=https://www.businessinsider.com/us-war-with-iran-by-numbers-energy-drinks-to-targets-2026-4|title=Epic Fury strikes on Iran were fueled by 2 million energy drinks, about a million gallons of coffee, and nicotine, top general says}}</ref> ** {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} ហេស្បុលឡា៖ ** យុទ្ធជន ១,៩០០ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news|url=https://www.timesofisrael.com/idf-soldier-severely-wounded-as-hezbollah-drones-target-troops-in-southern-lebanon/|title=IDF soldier severely wounded as Hezbollah drones target troops in southern Lebanon}}</ref> {{endplainlist}} | casualties3 = <div style="text-align: centre;"> លីបង់៖ មនុស្ស ២,៧៥៩ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ៨,៥១២ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite web|date=8 May 2026 |title=Death toll from Israeli attacks on Lebanon nears 2,760 — Health Ministry|url=https://tass.com/world/2128625|archive-url=https://web.archive.org/web/20260509020136/https://tass.com/world/2128625|archive-date=9 May 2026|website=Tass}}</ref><br>អ៊ីរ៉ាក់៖ ទាហាន ២៦ នាក់និងប្រជាជនស៊ីវិល ២៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និងមនុស្ស ១៨០ នាក់បានរងរបួស <br>ប៉ាឡេស្ទីន៖ មនុស្ស ១៤ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ១៥ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite news |first1=Imad |last1=Isseid |first2=Melanie |last2=Lidman |date=8 March 2026 |url=https://apnews.com/article/israel-palestinians-west-bank-settlers-violence-900ad24fd46e0ca5ae0de07c0328c960 |title=3 Palestinians killed in West Bank clash, bringing toll from week of violence to 6 |work=Associated Press}}</ref><ref>{{Cite news |date=15 March 2026 |url=https://www.npr.org/2026/03/15/g-s1-113834/israeli-soldiers-fire-on-family-car-in-occupied-west-bank-killing-4 |title=Israeli soldiers fire on family car in occupied West Bank, killing 4 |work=NPR}}</ref><ref>{{Cite news |last=Lee |first=David D. |date=19 March 2026 |title=Four Palestinian women killed during Iranian missile attack in West Bank |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/19/three-palestinian-women-killed-during-iranian-missile-attack-in-west-bank |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English |archive-date=19 March 2026 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260319152352/https://www.aljazeera.com/news/2026/3/19/three-palestinian-women-killed-during-iranian-missile-attack-in-west-bank |url-status=live}}</ref> <br>អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម៖ ទាហាន ២ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ១១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត,{{refn|group=ស|<ref>{{cite news |title=Fatalities in the UAE |url=https://www.khaleejtimes.com/uae/day-18-israel-us-iran-war-live-updates#blogCarde8acf01e-a59b-4710-bc38-6378ec82b68c |access-date=12 May 2026 |work=Khaleej Times |date=17 March 2026}}</ref><ref>{{cite web|url=https://english.alarabiya.net/News/gulf/2026/03/24/uae-defense-ministry-says-civilian-contractor-killed-in-bahrain|title=UAE defense ministry says civilian contractor killed in Bahrain|date=March 24, 2026|website=Al Arabiya English}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/2026/03/26/world/middleeast/iran-missile-strikes-abu-dhabi.html|title=Two Killed in Abu Dhabi as Gulf States Face Fresh Attacks|first=Ismaeel|last=Naar|location=Dubai, United Arab Emirates|date=March 26, 2026|website=NYTimes.com}}</ref>}} ២២៧ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite web|url=https://www.khaleejtimes.com/uae/uae-intercepts-17-ballistic-missiles-35-drones-april-8|archive-url=https://web.archive.org/web/20260409124738/https://www.khaleejtimes.com/uae/uae-intercepts-17-ballistic-missiles-35-drones-april-8|title=UAE intercepts 17 ballistic missiles, 35 drones after US-Iran ceasefire|archive-date=April 9, 2026|website=Khaleej Times}}</ref><ref>{{cite news|url=https://gulfnews.com/uae/three-injured-in-drone-attack-at-fujairah-oil-zone-1.500528878|title=Three injured in drone attack at Fujairah oil zone}}</ref> <br>គុយវ៉ែត៖ ទាហាន ៤ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត, ទាហាន ៧៧ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ៣២ នាក់បានរងរបួស <br>[[កងកម្លាំងអង្គការសហប្រជាជាតិបណ្ដោះអាសន្ននៅលីបង់]]៖ ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត{{refn|group=ស|រួមមានជនជាតិឥណ្ឌូណេស៊ីចំនួន ៤ នាក់ និងបារាំងចំនួន ២ នាក់<ref name="AP24042026">{{Cite news |last1=Ahmed |first1=Munir |last2=Gambrell |first2=Jon |last3=Keaten |first3=Jamey |date=24 April 2026 |title=Trump dispatches Witkoff and Kushner to Pakistan for new talks with Iran's foreign minister |url=https://apnews.com/article/us-iran-war-hormuz-israel-pakistan-ceasefire-april-24-2026-313e19ff213738620abe31c96eb38368 |work=Associated Press |access-date=12 May 2026 }}</ref>|name="UNIFIL killed"}} និង ១១ នាក់បានរងរបួស{{refn|រួមមានជនជាតិហ្កាណា ៤ នាក់,<ref name="BBC09032026">{{Cite news |last=Nunoo |first=Favour |date=9 March 2026 |title=Ghana calls on Commonwealth to condemn attack on its peacekeepers in Lebanon |url=https://www.bbc.com/news/articles/cwyg07vqdrdo |work=BBC |access-date=12 May 2026}}</ref> ឥណ្ឌូណេស៊ី ៤ នាក់,<ref name="AJ30032026">{{Cite news |date=30 March 2026 |title=Two more UN peacekeepers killed in explosion in southern Lebanon: UNIFIL |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/30/two-more-un-peacekeepers-killed-in-southern-lebanon-unifil |work=Al Jazeera English}}</ref><ref name="UNNews">{{Cite news |date=30 March 2026 |title=UN condemns killing of two more peacekeepers in Lebanon |url=https://news.un.org/en/story/2026/03/1167222 |work=UN News}}</ref><ref name="AP24042026" /> និងបារាំង ៣ នាក់។<ref name="AP-18042026">{{Cite news |last1=Mroue |first1=Bassem |last2=Petrequin |first2=Samuel |date=18 April 2026 |title=French soldier killed and 3 others wounded in an attack on peacekeepers in Lebanon, Macron says |url=https://apnews.com/article/lebanon-israel-france-peacekeepers-5856353ddea6c1654c38c8aadf803ed7 |work=Associated Press |access-date=12 May 2026}}</ref><ref name="f24-22april">{{Cite news |date=22 April 2026 |title=French soldier dies of wounds after attack on UN force in Lebanon |url=https://www.france24.com/en/french-soldier-dies-of-wounds-after-attack-on-un-force-in-lebanon |work=France 24 |access-date=12 May 2026}}</ref>|group=ស|name="UNIFIL injured"}}<ref name="tayyar.org">{{Cite news |date=14 March 2026 |title=(ជាភាសាអារ៉ាប់) UNIFIL: One of our soldiers was injured after our position near the town of Mays al-Jabal was targeted. |url= https://www.tayyar.org/news/Lebanon/711208/%D8%A7%D9%84%D9%8A%D9%88%D9%86%D9%8A%D9%81%D9%8A%D9%84-%D8%A5%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%A9-%D8%A3%D8%AD%D8%AF-%D8%AC%D9%86%D9%88%D8%AF%D9%86%D8%A7-%D8%A8%D8%B9%D8%AF-%D8%A7%D8%B3%D8%AA%D9%87%D8%AF%D8%A7%D9%81-%D9%85%D9%88%D9%82%D8%B9-%D9%84%D9%86%D8%A7-%D8%A8%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%B1%D8%A8-%D8%A8%D9%84%D8%AF%D8%A9-%D9%85%D9%8A%D8%B3-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%A8%D9%84 |website=tayyar.org }}</ref> <br>បារ៉ែន៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ៤២ នាក់បានរងរបួស{{refn|<ref name="Stepansky-2026">{{Cite web|first1=Joseph|last1=Stepansky|first2=Zaid|last2=Sabah|title=US, Israel attack Iran live: Trump vows to avenge 3 American soldiers|date=2 March 2026|url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/2/us-israel-attack-iran-live|access-date=12 May 2026|website=Al Jazeera English}}</ref><ref>{{cite web|date=2026-03-09|title=At least 32 injured in Bahrain after drone attack - state media|url=https://www.bbc.com/news/live/cz0g2yg3579t?post=asset%3A58cf09e3-4413-41d4-ad38-c6d229cbe729#post|access-date=2026-05-12|website=BBC News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://qna.org.qa/en/news/news-details?id=bahraini-ministry-of-interior-says-four-injured-from-falling-debris-of-intercepted-iranian-drone&date=4/04/2026|title=Bahraini Ministry of Interior Says Four Injured from Falling Debris of Intercepted Iranian Drone|date=April 4, 2026|website=Qatar news agency}}</ref>|group=ស}} <br>អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ២៣ នាក់បានរងរបួស{{refn|<ref>{{cite news|title=Two killed, 12 injured after projectile fell on residential location in Saudi Arabia|url=https://www.reuters.com/world/middle-east/two-killed-12-injured-after-projectile-fell-residential-location-saudi-arabia-2026-03-08/|access-date=12 May 2026|publisher=Reuters|date=8 March 2026}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.aljazeera.com/news/2026/4/9/saudi-arabia-says-operational-activities-halted-at-several-energy-sites|archive-url=https://web.archive.org/web/20260410010538/https://www.aljazeera.com/news/2026/4/9/saudi-arabia-says-operational-activities-halted-at-several-energy-sites|title=Saudi Arabia says operational activities halted at several energy sites|archive-date=10 April 2026}}</ref>|group=ស}} <br>អូម៉ង់៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ១៧ នាក់បានរងរបួស<ref name=hindustan260302>{{Cite news|date=2 March 2026|title=3 Indians killed in Iranian attacks off Oman; 20 injured across West Asia|url=https://www.hindustantimes.com/india-news/3-indians-killed-in-iranian-attacks-off-oman-20-injured-across-west-asia-101772473983914.html|access-date=12 May 2026|work=Hindustan Times}}</ref><ref name="aj260305">{{Cite news |title=US-Israel attacks on Iran: Death toll and injuries live tracker |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/us-israel-attacks-on-iran-death-toll-and-injuries-live-tracker |archive-url=https://web.archive.org/web/20260301150802/https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/us-israel-attacks-on-iran-death-toll-and-injuries-live-tracker |archive-date=1 March 2026 |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref><ref name="Oman">{{Cite web |date=13 March 2026 |title=Two drones crash in Oman, killing two workers amid U.S.-Israeli-Iran conflict |url=https://sana.sy/en/international/2302291/ |website=Syrian Arab News Agency}}</ref> <br>បារាំង៖ ទាហាន ១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត{{refn|មិនរាប់បញ្ចូលទាហានបារាំងពីរនាក់នៃកងកម្លាំងរក្សាសន្តិភាពបណ្តោះអាសន្ននៃអង្គការសហប្រជាជាតិនៅប្រទេសលីបង់ឡើយ។|group=ស|name="France"}} និង ៧ នាក់បានរងរបួស{{refn|group=ស|name="France"}}<ref name="trt13march">{{Cite news |date=13 March 2026 |title=Drone attack in Iraq's Erbil region kills 1, injures 7 French soldiers at military base |url=https://www.trtworld.com/article/b846f9d0d45d |work=TRT World |access-date=12 May 2026}}</ref> <br>ស៊ីរី៖ ១​ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news|url=https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/04/04/syria-says-israeli-tank-fire-kills-man-in-country-s-south|archive-url=https://web.archive.org/web/20260407080953/https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/04/04/syria-says-israeli-tank-fire-kills-man-in-country-s-south|title=Syria says Israeli tank fire kills man in country’s south|archive-date=7 April 2026}}</ref> <br>កាតា៖ ២០ នាក់បានរងរបួស<ref name="The Peninsula Newspaper-2026">{{cite web|date=1 March 2026|title=Ministry of Interior announces 8 new injuries resulting from Iranian attack|url=https://thepeninsulaqatar.com/article/01/03/2026/ministry-of-interior-announces-8-new-injuries-resulting-from-iranian-attack|access-date=12 May 2026|website=The Peninsula Newspaper|agency=QNA}}</ref><ref>{{cite news|url=https://gulfnews.com/world/gulf/qatar/qatar-4-injured-including-child-after-debris-from-iranian-missile-falls-in-residential-area-1.500499559|archive-url=https://web.archive.org/web/20260407230957/https://gulfnews.com/world/gulf/qatar/qatar-4-injured-including-child-after-debris-from-iranian-missile-falls-in-residential-area-1.500499559|title=Qatar: 4 injured, including child, after debris from Iranian missile falls in residential area|archive-date=7 April 2026}}</ref> <br>ហ្សកដានី៖ ១៩ នាក់បានរងរបួស<ref>{{cite​ news|title=Army says Iran fired 119 missiles, drones in one week directly targeting Jordan|url=http://en.royanews.tv/news/68214|access-date=12 May 2026|work=Roya TV|date=7 March 2026}}</ref> <br>អាស៊ែបៃសង់៖ ៤ នាក់បានរងរបួស<ref name=ynet260305>{{cite news|title=Azerbaijan says Iran fired two drones at its territory, injuring two people|url=https://www.ynetnews.com/article/rjo00ualfbl|access-date=12 May 2026|publisher=Ynet|date=5 March 2026}}</ref> }} ចាប់តាំងពីថ្ងៃទី២៨ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៦ [[សហរដ្ឋអាមេរិក]] និង[[អ៊ីស្រាអែល]]បានចូលដៃគ្នាប្រឡូកក្នុងសង្គ្រាមជាមួយប្រទេស[[អ៊ីរ៉ង់]] ក៏ដូចជាសម្ព័ន្ធមិត្តនៅក្នុងតំបន់របស់ខ្លួន។ ជម្លោះនេះបានចាប់ផ្ទុះឡើងនៅពេលដែលសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែលបើកការវាយប្រហារតាមអាកាសសម្ដៅលើប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយកំណត់គោលដៅលើទីតាំងយោធានិងរដ្ឋាភិបាល ហើយថែមទាំង[[បញ្ជីរាយនាមមន្ត្រីអ៊ីរ៉ង់ដេលបានស្លាប់កំឡុងសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|ធ្វើឃាតមន្ត្រីអ៊ីរ៉ង់ជាច្រើននាក់]]ទៀតផង រួមមានមេដឹកនាំកំពូល[[អាលី ហាមេនៃ]]ជាដើម។ ការវាយប្រហារដ៏គួរឱ្យភ្ញាក់ផ្អើលនោះត្រូវបានប្រព្រឹត្តិធ្វើឡើងស្របគ្នានឹងពេលដែលអ៊ីរ៉ង់ និងសហរដ្ឋអាមេរិកកំពុងជាប់ចរចាទាក់ទងនឹង[[កម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|កម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់]]។ អ៊ីរ៉ង់បានប្រតិកម្មវិញដោយបាញ់ប្រហារមីស៊ីល និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក (ដ្រូន) ទៅលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល មូលដ្ឋានទ័ពអាមេរិក និងបណ្ដាប្រទេសអារ៉ាប់ដែលជាសម្ព័ន្ធមិត្តអាមេរិកនៅក្នុងតំបន់[[អាស៊ីខាងលិច]]។ អ៊ីរ៉ង់ក៏ថែមទាំងបានប្រើកម្លាំង[[វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦|បិទច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍]]ផងដែរ ដែលបង្កជាការរំខានដល់ពាណិជ្ជកម្មពិភពលោក។ បន្ទាប់ពី[[វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា]]បានផ្ទុះឡើងនៅក្នុងឆ្នាំ២០២៣ ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់និងអ៊ីស្រាអែលបាន[[ជម្លោះអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៤|បាញ់មីស៊ីលប្រហារគ្នាទៅវិញទៅមក]]នៅក្នុងឆ្នាំ២០២៤ ហើយម្តងទៀតនៅក្នុង[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ]]នៅខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៥ ដោយលើកទីពីរនេះ សហរដ្ឋអាមេរិកបានចេញមុខវាយប្រហារលើទីតាំងនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់។ នៅក្នុងខែមករា ឆ្នាំ២០២៦ កងកម្លាំងសន្តិសុខអ៊ីរ៉ង់បាន[[ការសម្លាប់រង្គាលនៅអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|សម្លាប់ផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិលខ្លួនរាប់ពាន់នាក់]]ក្នុងយុទ្ធនាការបង្ក្រាបលើ[[បាតុកម្មអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៥–២០២៦|ហ្វូងពួកបាតុករតវ៉ាប្រឆាំងដ៏ធំបំផុត]]ដែលមិនធ្លាប់មាននៅអ៊ីរ៉ង់ចាប់តាំងពី[[បដិវត្តន៍អ៊ីរ៉ង់|ឆ្នាំ១៩៧៩]] មកម៉្លេះ។ ជាលទ្ធផលនៃសកម្មភាពសម្លាប់បាតុករដោយកម្លាំងសន្តិសុខអ៊ីរ៉ង់នេះ ប្រធានាធិបតីអាមេរិក លោក[[ដូណាល់ ត្រាំ]]បានឆ្លើយតបដោយព្រមាននឹងប្រើកម្លាំងយោធា ហើយបន្ទាប់មក លោកក៏បានដាក់បញ្ជាឱ្យយោធាអាមេរិកចល័តប្រមូលកម្លាំងរបស់ខ្លួននៅក្នុងតំបន់ ដែលត្រូវជាការចល័តទ័ពដ៏ធំបំផុតនៅក្នុងតំបន់នេះចាប់តាំងពី[[ការឈ្លានពានអ៊ីរ៉ាក់ឆ្នាំ២០០៣|ការឈ្លានពានប្រទេសអ៊ីរ៉ាក់កាលឆ្នាំ២០០៣]] មក។<ref>{{cite news |date=26 February 2026 |title=US-Iran talks end with no deal but potential signs of progress |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/us-iran-nuclear-talks-resume-geneva-against-backdrop-military-threat-2026-02-26/ |access-date=12 May 2026 |work=Reuters}}</ref> ការវាយប្រហារតាមអាកាសដោយអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែលបានបង្កការខូចខាតដល់មូលដ្ឋានយោធា អគាររដ្ឋាភិបាល​ សាលារៀន មន្ទីរពេទ្យ និងទីតំបន់បេតិកភណ្ឌជាច្រើនកន្លែង ហើយបានបណ្តាលឱ្យប្រជាជនស៊ីវិលស្លាប់ និងរបួសជាច្រើននាក់ផងដែរ។<ref>{{cite web |last1=Brown |first1=Paul |last2=Sardarizadeh |first2=Shayan |last3=Murphy |first3=Matt |title=Iranian schools, hospital and landmarks among civilian sites hit during US-Israeli strikes |url=https://www.bbc.com/news/articles/cpw004xqxnjo |access-date=12 May 2026 |website=BBC Verify |date=6 March 2026}}</ref> ជាប្រតិកម្ម អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលផ្លោងរាប់រយគ្រាប់ និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក (ដ្រូន) ជាច្រើនគ្រឿងចូលទៅក្នុងប្រទេសអ៊ីស្រាអែល មូលដ្ឋានយោធាអាមេរិកនៅក្នុងតំបន់ និងបណ្ដាប្រទេសអារ៉ាប់ជិតខាងរួមមាន ប្រទេស[[កាតា]] [[គុយវ៉ែត]] [[បារ៉ែន]] [[ហ្សកដានី]] [[អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត]] [[អូម៉ង់]] និង[[អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម]]។<ref>{{cite news |last1=Piper |first1=Imogen |last2=Kelly |first2=Meg |last3=Ley |first3=Jarrett |last4=Ducroquet |first4=Simon |date=28 February 2026 |title=See where U.S., Israeli strikes have hit Iran and where Iran has retaliated |url=https://www.washingtonpost.com/investigations/2026/02/28/where-us-attack-iran-images-video/ |access-date=12 May 2026 |newspaper=The Washington Post |issn=0190-8286 |url-access=subscription}}</ref> អ៊ីរ៉ង់ និង​ក្រុមបក្សពួកសម្ព័ន្ធមិត្ត​របស់ខ្លួន​ក៏បាន​បើក​ការបាញ់ប្រហារ​លើ​[[តំបន់​ឃឺឌីស្ថាន]]​ក្នុងប្រទេស​អ៊ីរ៉ាក់ផងដែរ។ ដ្រូន ឬ​គ្រាប់មីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់ត្រូវបានគេសង្កេតឃើញ​ហោះសម្ដៅ​​ទៅក្នុង​ប្រទេស​[[អាស៊ែបៃសង់]] [[តួកគី]] និង​មូលដ្ឋាន​យោធាអាក្រូទីរីរបស់ចក្រភព​អង់គ្លេស​នៅ​ប្រទេស​ស៊ីបទៀតផង​។<ref>{{cite news |date=5 March 2026 |title=Azerbaijan threatens to respond after Iranian drones hit airport and near school |url=https://www.timesofisrael.com/azerbaijan-threatens-to-respond-after-iranian-drones-hit-airport-and-near-school/ |work=The Times of Israel}}</ref><ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Two drones intercepted heading for RAF base, Cyprus says |url=https://www.bbc.com/news/articles/cm2r0q310e3o |access-date=12 May 2026 |work=BBC News }}</ref> នៅដំណាលគ្នានេះ [[ជម្លោះហេស្បុលឡា–អ៊ីស្រាអែល (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|ជម្លោះរវាងក្រុមហេស្បុលឡា និងអ៊ីស្រាអែល]]បានវិវត្តកើតទៅជា[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|សង្គ្រាមលីបង់]] ដោយបានសម្លាប់ផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិល និងសមាជិកពួកសកម្មប្រយុទ្ធជាង ២,០០០ នាក់។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Hezbollah claims responsibility for attack on Israel |url=https://aje.news/wwomw4?update=4353584 |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English}}</ref> [[អាណត្តិប្រធានាធិបតីដូណាល់ ត្រាំទីពីរ|រដ្ឋបាលត្រាំ]]បានផ្តល់សេចក្ដីពន្យល់ផ្សេងៗគ្នាជុំវិញមូលហេតុនៃការផ្តើមសង្គ្រាមនេះឡើង ដោយក្នុងនោះរួមមាន ដើម្បីទប់ស្កាត់ប្រតិកម្មរបស់អ៊ីរ៉ង់បន្ទាប់ពីអ៊ីស្រាអែលបានបើកការវាយប្រហាររំពឹងមុន កម្ទេចធនធានមីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់ រារាំងអ៊ីរ៉ង់កុំឱ្យកសាង[[អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ]] រឹបអូស[[ធនធានប្រេងបម្រុងអ៊ីរ៉ង់|ធនធានប្រេងរបស់អ៊ីរ៉ង់]] ឬផ្លាស់ប្តូររបបដឹកនាំអ៊ីរ៉ង់។ [[ទីភ្នាក់ងារថាមពលបរមាណូអន្តរជាតិ]]បានថ្លែងថា ខណៈដែលអ៊ីរ៉ង់បានបដិសេធមិនអនុញ្ញាតឱ្យមានការចុះត្រួតពិនិត្យទីតាំងនុយក្លេអ៊ែរដែលរងខូចខាតកាលពី[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ|សង្គ្រាមក្នុងឆ្នាំ២០២៥]] នោះមែន ប៉ុន្តែបច្ចុប្បន្នគឺគ្មានភស្តុតាងណាមួយដែលបានបញ្ជាក់ពីដំណើរការនៃកម្មវិធីអាវុធនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់ឡើយ។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Iran Has No Structured Program to Build Nuclear Weapons, IAEA Says |url=https://www.wsj.com/livecoverage/iran-israel-us-strikes-2026/card/iaea-chief-says-iran-has-no-structured-program-to-build-nuclear-weapons-currently-1IYdJPyg8uIZqlGS8Gni |access-date=12 May 2026 |work=The Wall Street Journal​ }}</ref> អគ្គលេខាធិការ[[អង្គការសហប្រជាជាតិ]] លោក[[អាន់តូនីអូ ហ្គូតេរ៉េស]] និងប្រទេសដែលមិនពាក់ព័ន្ធមួយចំនួន បានថ្កោលទោសសកម្មភាពវាយប្រហារដោយសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែល ខណៈ[[ក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិ]]វិញបានអនុម័ត[[សេចក្ដីសម្រេចក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិលេខ ២៨១៧|សេចក្តីសម្រេចមួយ]]ថ្កោលទោសការវាយប្រហាររបស់អ៊ីរ៉ង់ទៅលើរដ្ឋឈូងសមុទ្រ។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=How the world has reacted to US and Israeli strikes on Iran |url=https://www.bbc.com/news/articles/c5yj9kr31y7o |access-date=12 May 2026 |work=BBC News}}</ref> អ្នករិះគន់សង្គ្រាម រួមទាំងអ្នកជំនាញផ្នែកច្បាប់ និងទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិ បានសម្ដៅលើការវាយប្រហាររបស់សហរដ្ឋអាមេរិកថាជាអំពើខុសច្បាប់ក្រោមច្បាប់សហរដ្ឋអាមេរិក ជាទង្វើ[[ចក្រពត្តិនិយម]]<ref>{{Cite web |last1=Martin|first1=Peter|last2=Martin|first2=Eric|date=1 March 2026|title=Trump's Iran Strikes Usher in an Era of Unrestrained American Power|url=https://www.bloomberg.com/news/features/2026-03-01/iran-attack-khamenei-killing-maduro-capture-begin-trump-imperialism-era|website=Bloomberg}}</ref> និង​ជាការរំលោភ​លើ​អធិបតេយ្យភាព​របស់​អ៊ីរ៉ង់​ក្រោម​ច្បាប់​អន្តរជាតិ។<ref name="guardian2march">{{cite news |last=Siddique |first=Haroon |date=2 March 2026 |title=What is the legality of the US and Israeli attacks on Iran? |url=https://www.theguardian.com/law/2026/mar/02/legality-us-israel-attacks-iran-uk |access-date=12 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> [[ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចពីសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចនៃសង្គ្រាម]]នេះរួមមាន ការរំខានដ៏ធ្ងន់ធ្ងរបំផុតដល់ប្រព័ន្ធផ្គត់ផ្គង់នៅក្នុងទីផ្សារប្រេងសកល ក៏ដូចជាការរំខានដល់ឧស្សាហកម្មឧស្ម័នធម្មជាតិ ជីជីវជាតិ អាកាសចរណ៍ និងទេសចរណ៍ ព្រមទាំងបម្រែបម្រួលនៅក្នុងទីផ្សារហិរញ្ញវត្ថុផងដែរ។ ការដឹកជញ្ជូនប្រេងនិងឧស្ម័នត្រូវបានរំខានដោយការបិទច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ដោយអ៊ីរ៉ង់ ហើយការវាយប្រហាររបស់អ៊ីស្រាអែលនិងអ៊ីរ៉ង់ទៅលើបណ្ដារោងចក្រថាមពលនៅក្នុងតំបន់។<ref name="uf">{{cite web |last=Nevitt |first=Mark |date=15 March 2026 |title=Legal and Operational Issues in the Strait of Hormuz: Transit Passage Under Fire |url=https://www.justsecurity.org/133996/legal-operational-strait-hormuz-transit-passage/ |access-date=13 May 2026 |website=Just Security }}</ref> នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមីនា ការចំណាយលើសង្គ្រាមរបស់យោធាអាមេរិកត្រូវបានប៉ាន់ប្រមាណថាមានចំនួន ១៨ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិក<ref name="guardianCost">{{cite news |url=https://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2026/mar/19/us-iran-war-cost |title=The war on Iran cost the US $12.7bn by day six. Here's how it's been spent – in charts |date=19 March 2026 |access-date=13 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> ហើយ[[មន្ទីរបញ្ចកោណ]]បានស្នើតម្រូវការ ២០០ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិកបន្ថែមទៀត។<ref name="i598">{{cite news |title=White House seeks $200bn in military funding in wake of Iran war |work=BBC News |date=19 March 2026 |url=https://www.bbc.co.uk/news/articles/c5y73gwk1qdo |access-date=12 May 2026}}</ref> គិតត្រឹមថ្ងៃទី៣១ ខែមីនា ការចំណាយលើប្រទេសអារ៉ាប់ត្រូវបានប៉ាន់ប្រមាណថាមានចំនួនជាង ១២០ ពាន់លានដុល្លារ។<ref name="arabCountriesCost">{{cite news |title=One month of war on Iran cost Arab countries up to $194bn: UNDP |work=Al Jazeera English |date=31 March 2026 |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/31/one-month-of-war-in-middle-east-cost-arab-states-up-to-194bn-undp |access-date=13 May 2026}}</ref> រដ្ឋាភិបាលអ៊ីរ៉ង់បានវាយតម្លៃការខូចខាតសេដ្ឋកិច្ចរបស់ខ្លួនដោយមានតម្លៃយ៉ាងតិចស្មើ ៣០០ ពាន់លានដុល្លារ ហើយអាចបន្តឡើងរហូតដល់ ១ ទ្រីលានដុល្លារគិតត្រឹមថ្ងៃទី១១ ខែមេសា។<ref>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/2026/04/11/world/middleeast/iran-economy-war.html |title=Iran Tries to Grasp Economic Devastation of War, and Find a Way Past It |newspaper=The New York Times |date=11 April 2026}}</ref> លោកត្រាំបានអះអាងថាខ្លួនបានទទួលជ័យជម្នះជាច្រើនលើកច្រើនសារ ហើយបានអះអាងបន្ថែមថា អ៊ីរ៉ង់គឺ "គ្មានសល់អ្វីនៅក្នុងជួរយោធាទៀតទេ"។<ref>{{cite news |title=Trump says "the war is very complete," and he's considering taking over Strait of Hormuz |url=https://www.cbsnews.com/news/trump-iran-cbs-news-the-war-is-very-complete-strait-hormuz/ |work=CBS News |date=9 March 2026}}</ref> អ៊ីរ៉ង់ សហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល បានយល់ព្រមលើ[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់រយៈពេលពីរសប្តាហ៍]] ដែលបានសម្របសម្រួលដោយប្រទេសប៉ាគីស្ថាន ហើយបានចូលជាធរមាននៅថ្ងៃទី៨ ខែមេសា<ref name="Pager-2026">{{Cite news |last= |date=7 April 2026 |title=U.S., Iran and Israel Agree to Cease-Fire |url=https://www.nytimes.com/live/2026/04/07/world/iran-war-trump-news/f1657559-8135-50c9-ad7f-63636e6a5106?smid=url-share |access-date=13 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> ខណៈ[[បទឈប់បាញ់លីបង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់នៅលីបង់]]វិញបានចាប់ផ្តើមនៅថ្ងៃទី១៦ ខែមេសា។ បទឈប់បាញ់នៃសង្គ្រាមនេះបានឈានចូលដល់ភាពតានតឹង នៅពេលដែលអ៊ីរ៉ង់បានបដិសេធមិនព្រមបើកច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឡើងវិញ លុះត្រាតែអ៊ីស្រាអែលបញ្ឈប់ប្រតិបត្តិការវាយលុករបស់គេនៅក្នុងប្រទេសលីបង់។ បន្ទាប់ពី[[កិច្ចចរចាទីក្រុងឥស្លាម៉ាបាដ|កិច្ចចរចាក្រុងឥស្លាម៉ាបាដ]]បានបរាជ័យ លោកត្រាំបាននិយាយថា ខ្លួនលោកលែងខ្វល់ពីការចរចាអ្វីទៀតហើយ រួចលោកក៏បានប្រកាសបិទផ្លូវទឹកអ៊ីរ៉ង់ចាប់ពីថ្ងៃទី១៣ ខែមេសាតទៅ<ref>{{cite news |title=Trump says US will blockade strait of Hormuz after Iran peace talks fail |url=https://www.theguardian.com/world/2026/apr/12/trump-says-us-will-blockade-strait-of-hormuz-as-iran-peace-talks-fail |access-date=13 May 2026 |work=The Guardian |date=12 April 2026}}</ref> ដែលជាហេតុនាំឱ្យមានការបិទផ្លូវទឹកពីរផ្នែក ដោយកម្លាំងជើងទឹកអាមេរិកបានកំពុងបិទផ្លូវទឹកអ៊ីរ៉ង់ ហើយអ៊ីរ៉ង់កំពុងបិទ[[ឈូងសមុទ្រពែរ្ស]]។ ទោះជាយ៉ាងណា ត្រាំបានបន្តពន្យារបទឈប់បាញ់ដោយគ្មានកំណត់រយៈពេល ប៉ុន្តែការបាញ់ប្រហារគ្នាតាមផ្លូវអាកាសនៅតែបន្តកើតឡើងដដែរ។ ==ផ្ទៃរឿង== {{Further|វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)}} ===ទំនាក់ទំនងអ៊ីរ៉ង់ជាមួយសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល=== {{Further|ទំនាក់ទំនងសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់|ទំនាក់ទំនងអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែល}} ដោយសារតែគោលនយោបាយ[[ជាតូបនីយកម្មនៃឧស្សាហកម្មប្រេងអ៊ីរ៉ង់|ជាតូបនីយកម្មនៃឧស្សាហកម្មប្រេងកាត]]ក្រោមនាយករដ្ឋមន្ត្រីលោក[[ម៉ូហាម៉ាដ ម៉ូសាដឌេក]] ដូចនេះ សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអង់គ្លេសក៏បានផ្តួចផ្ដើមគាំទ្រ[[រដ្ឋប្រហារអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ១៩៥៣|រដ្ឋប្រហារ]]ទម្លាក់រូបលោកនៅក្នុងឆ្នាំ១៩៥៣ ហើយអំណាចត្រូវបានបង្វែរទៅ[[ម៉ូហាម៉ាដ រ៉េហ្សា​ ប៉ាហ្លាវី]] ដែលត្រូវជាព្រះរាជាពែរ្សនាពេលនោះ។ ដោយឃើញព្រះមហាក្សត្ររបស់ខ្លួនអត់ឱនលំទោនបំពេញផលប្រយោជន៍ឱ្យលោកខាងលិចដូច្នេះ ក៏ដូចជាត្រូវរស់នៅក្រោមរបបផ្តាច់ការរបស់ព្រះអង្គទៀតនោះ មហាជនអ៊ីរ៉ង់ក៏បានរើបម្រះបះបោរបន្ទុះចេញជា[[បដិវត្តន៍អ៊ីរ៉ង់|បដិវត្តន៍នៅក្នុងឆ្នាំ១៩៧៩]] ដោយផ្ដួលរំលំរបបប៉ាហ្លាវី ហើយជំនួសមកវិញដោយរបប[[សាធារណរដ្ឋឥស្លាម]]។<ref>{{Cite web |last=Hourcade |first=Bernard |date=March 2026 |title=What prospects for a new Iran? |url=https://mondediplo.com/2026/03/04iran |access-date=13 May 2026 |website=Le Monde diplomatique }}</ref> ជាលទ្ធផល អ៊ីរ៉ង់បានកាត់ផ្ដាច់ទំនាក់ទំនងការទូតជាមួយសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែលចោល បង្កើតបានជា[[វិបត្តិចំណាប់ខ្មាំងអ៊ីរ៉ង់|វិបត្តិការទូត]]ដែលបានអូសបន្លាយពេលជាងមួយឆ្នាំ។<ref name="News1828">{{cite news |date=28 February 2026 |title=From 1953 Coup To 2026 Strikes: The Long Road To US-Iran War |url=https://www.news18.com/world/from-1953-coup-to-2026-strikes-the-long-road-to-us-iran-war-ws-l-9935056.html |access-date=13 May 2026 |work=News18}}</ref> ក្នុងកំឡុង[[សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីរ៉ាក់]] សហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាសគាំទ្រអ៊ីរ៉ាក់ ហើយនៅក្នុងឆ្នាំ១៩៨៨ នាវាចម្បាំងអាមេរិកមួយគ្រឿងត្រូវទទួលរងការខូចខាតដោយសារមីនក្រោមសមុទ្ររបស់អ៊ីរ៉ង់។ សហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រតិកម្មវិញដោយធ្វើ[[ប្រតិបត្តិការផ្រេយីងមែនធីស|ការវាយប្រហារលើកងនាវា]]របស់អ៊ីរ៉ង់។ ប៉ុន្មានខែក្រោយមក សហរដ្ឋអាមេរិកបានបាញ់ទម្លាក់នូវ[[ជើងហោះហើរអាកាសចរណ៍អ៊ីរ៉ង់លេខ ៦៥៥|យន្តហោះស៊ីវិលអ៊ីរ៉ង់]]មួយគ្រឿងដោយអចេតនា។<ref name="MacFarquhar1926">{{cite news |last1=MacFarquhar |first1=Neil |title=A Timeline of the Tensions Between the Islamic Republic of Iran and the U.S. |url=https://www.nytimes.com/2026/03/15/world/middleeast/united-states-iran-history.html |access-date=13 May 2026 |work=The New York Times |date=15 March 2026}}</ref> ដើម្បីទប់ស្កាត់ការវាយប្រហារដោយមីស៊ីលរបស់អ៊ីរ៉ាក់មកលើទីប្រជុំជនរបស់ខ្លួន អ៊ីរ៉ង់ក៏បានប្ដេជ្ញាចាប់ផ្តើមកម្មវិធីផលិតមីស៊ីលបាលីស្ទិក។<ref name="Al-MarashiCon">{{cite web |last=Al-Marashi |first=Ibrahim |date=2 March 2026 |title=Iran and the US have been at war for decades – and there's no end in sight |url=https://theconversation.com/iran-and-the-us-have-been-at-war-for-decades-and-theres-no-end-in-sight-277284 |access-date=13 May 2026 |website=The Conversation }}</ref> ចាប់ផ្តើមនៅក្នុងទសវត្សរ៍ឆ្នាំ១៩៨០ ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់បានចាប់ផ្តើមប្រឡូកចូលក្នុងជម្លោះតំណាងនៅទូទាំងមជ្ឈិមបូព៌ា។ នៅក្នុងនោះ អ៊ីរ៉ង់បានគាំទ្រក្រុម[[ហេស្បុលឡា]]នៅប្រទេសលីបង់ប្រឆាំងនឹងអ៊ីស្រាអែលក្នុងកំឡុង និងក្រោយ[[សង្គ្រាមស៊ីវិលលីបង់]]។ ក្នុងកំឡុង[[សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ាក់]] អ៊ីរ៉ង់បានគាំទ្រក្រុមកងជីវពលដែលជាគូបដិបក្ខនឹងសហរដ្ឋអាមេរិក។ ដោយគួបផ្សំជាមួយក្រុម[[ហ៊ូទី]]នៅយេម៉ែន និងក្រុមប្រដាប់អាវុធដទៃទៀតនៅស៊ីរីនិងប៉ាឡេស្ទីន អ៊ីរ៉ង់បានបង្កើតប្រព័ន្ធសម្ព័ន្ធមិត្តដែលប្តេជ្ញាប្រឆាំងនឹងឥទ្ធិពលរបស់អាមេរិក អ៊ីស្រាអែល អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត និងអេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួមនៅក្នុងតំបន់។ នៅក្នុងឆ្នាំ២០០២ ដំណើរពង្រីកកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរដោយសម្ងាត់របស់អ៊ីរ៉ង់ត្រូវបានទម្លាយចេញជាសាធារណៈ។ ចូលមកដល់ឆ្នាំ២០០៦ [[ក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិ]]ទីបំផុតបានចេញប្រតិកម្មដោយប្រកាសអនុវត្ត[[ទណ្ឌកម្មអន្តរជាតិប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់|ទណ្ឌកម្មប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់]] ខណៈសហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាស[[ទណ្ឌកម្មសហរដ្ឋអាមេរិកប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់|ទណ្ឌកម្មផ្ទាល់ខ្លួន]]ផងដែរប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់។ តាំងពីពេលនោះមក សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានខិតខំអនុវត្ត[[ប្រតិបត្តិការអូឡាំពិកហ្គេម|យុទ្ធនាការសង្គ្រាមកិច្ចសាយប័រ]]ក្នុងគោលដៅបង្អាកប្រតិបត្តិការរោងចក្រនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់ ខណៈដែលអ៊ីស្រាអែលវិញបានធ្វើ[[ឃាតកម្មលើអ្នកវិទ្យាសាស្ត្រនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|ឃាតក្រុមអ្នកវិទ្យាសាស្ត្រនុយក្លេអ៊ែរ]]កំពូលៗរបស់អ៊ីរ៉ង់អស់ជាច្រើននាក់។<ref name="MacFarquhar1926"/><ref name="Le Monde Assassinations">{{cite web |last1=Imbert |last2=Golshiri |last3=Mas |first1=Louis |first2=Ghazal |first3=Liselotte |title=How Israel tracked down and assassinated scientists involved in Iran's nuclear program |url=https://www.lemonde.fr/en/international/article/2025/07/08/how-israel-tracked-down-and-assassinated-scientists-involved-in-iran-s-nuclear-program_6743166_4.html |website=lemonde.fr |publisher=Le Monde |access-date=19 May 2026}}</ref> ជម្លោះ​នេះ​បានវិវត្តទៅមួយដំណាក់កាលទៀតនៅក្នុង​ខែមករា ឆ្នាំ២០២០ នៅពេល​ដែល​ប្រធានាធិបតីត្រាំបាន​បញ្ជាឱ្យមានការធ្វើឃាត​លើលោក[[កាស៊ឹម សូលីម៉ានី]] ដែលត្រូវជាមេបញ្ជាការនៃ​[[កងកម្លាំងឃូដស៍]]។<ref name="News1828"/><ref name="Al-MarashiCon"/> កំណើននៃភាពតានតឹងបានហក់ឡើងមួយកម្រិតទៀតបន្ទាប់ពី[[ការលុកលុយអ៊ីស្រាអែលដោយហាម៉ាស់ឆ្នាំ២០២៣|ការវាយលុកថ្ងៃទី៧ ខែតុលា]] មកលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល ដែលនាំឱ្យផ្ទុះ[[សង្គ្រាមហ្កាហ្សា]]ឡើង។ អ៊ីស្រាអែលបានប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងបក្សពួកប្រដាប់អាវុធជាច្រើនក្រុមនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា ដែលមានអ៊ីរ៉ង់គាំទ្រនៅពីក្រោយ ដោយនៅក្នុងនោះរួមមាន [[ហាម៉ាស់]] [[ហេស្បុលឡា]] និង[[ហ៊ូទី]]។ នៅក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៥ អ៊ីស្រាអែលបានផ្ដើមប្រតិបត្តិការ[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ]] ដោយបើកការវាយប្រហារលើមូលដ្ឋានយោធានិងនុយក្លេអ៊ែរក្នុងទឹកដីអ៊ីរ៉ង់ ដែលជំរុញឱ្យអ៊ីរ៉ង់វាយប្រហារតបតវិញ។ សហរដ្ឋអាមេរិកក៏បាន[[ការវាយប្រហាររបស់សហរដ្ឋអាមេរិកលើទីតាំងនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|វាយប្រហារលើមូលដ្ឋាននុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់]]ក្នុងកំឡុងសង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃដែរ មុនពេលវាត្រូវបានបញ្ចប់ដោយ[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ|បទឈប់បាញ់]]។<ref>{{cite web |title=Iran's Conflict With Israel and the United States |url=https://www.cfr.org/global-conflict-tracker/conflict/confrontation-between-united-states-and-iran |website=Council on Foreign Relations}}</ref> ===បញ្ហានុយក្លេអ៊ែរអ៊ីស្រាអែល=== អ៊ីស្រាអែលត្រូវបានគេជឿយ៉ាងទូលំទូលាយថាមានប្រដាប់អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ ដោយមានស្តុកក្បាលគ្រាប់នុយក្លេអ៊ែរចន្លោះពី ៩០ ទៅ ៤០០ គ្រាប់។{{refn|ចំនួនស្មាននៃទំហំស្តុកគ្រាប់អាវុធនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីស្រាអែលគឺមានប្រភពខុសៗគ្នា។ តួលេខនៅក្នុងអត្ថបទនេះគឺអាស្រ័យតាមប្រភពចំនួនស្មានដូចតទៅ៖ <ref>{{multiref2 |1 = {{cite journal |last1=Kristensen |first1=Hans M. |last2=Norris |first2=Robert S. |year=2014 |title=Israeli nuclear weapons, 2014 |url=http://bos.sagepub.com/content/70/6/97.full.pdf+html |journal=Bulletin of the Atomic Scientists |volume=70 |number=6 |pages=97–115 |doi=10.1177/0096340214555409 |bibcode=2014BuAtS..70f..97K |doi-access=free}} |2= {{cite news |url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/colin-powell-leaked-emails-nuclear-weapons-israel-iran-obama-deal-a7311626.html |title=Colin Powell leaked emails: Israel has '200 nukes all pointed at Iran', former US secretary of state says |last=Revesz |first=Rachael |newspaper=The Independent |date=16 September 2016 |access-date=19 May 2026}} |3= {{cite journal |last=Brower |first=Kenneth S |title=A Propensity for Conflict: Potential Scenarios and Outcomes of War in the Middle East |journal=Jane's Intelligence Review |type=special report |number=14 |date=February 1997 |pages=14–15}} |4= {{cite book |title=Israel and the Bomb |place=New York |publisher=Columbia University Press |last=Cohen |first=Avner |year=1998 |isbn=978-0-231-10482-1 |url=https://archive.org/details/israelbomb00cohe |page=349}} |5= {{cite web |first=Mohamed |last=ElBaradei |url=http://www.iaea.org/NewsCenter/Transcripts/2004/alahram27072004.html |title=Transcript of the Director General's Interview with Al-Ahram News |website=International Atomic Energy Agency |date=27 July 2004 |access-date=19 May 2026}} |6= {{cite web |url=https://fas.org/initiative/status-world-nuclear-forces/ |title=Status of World Nuclear Forces |website=Federation Of American Scientists}} }}</ref>}} ម្យ៉ាងទៀត អ៊ីស្រាអែលក៏ជាប្រទេសដែលមានអាវុធនុយក្លេអ៊ែរតែមួយគត់ផងដែរ ដែលមិនទទួលស្គាល់ថាខ្លួនមានកម្មសិទ្ធិអាវុធនុយក្លេអ៊ែរ។<ref name="Kristensen-2022">{{cite journal |last1=Kristensen |first1=Hans M. |last2=Korda |first2=Matt |date=2 January 2022 |title=Israeli nuclear weapons, 2021 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00963402.2021.2014239 |journal=Bulletin of the Atomic Scientists |volume=78 |issue=1 |pages=38–50 |doi=10.1080/00963402.2021.2014239 |bibcode=2022BuAtS..78a..38K |issn=0096-3402 |url-access=subscription}}</ref> អ្នកប្រាជ្ញបញ្ញវន្តមួយចំនួនបានអះអាងថា អាវុធនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីស្រាអែលគឺជាហេតុផលដែលជំរុញឱ្យអ៊ីរ៉ង់អភិវឌ្ឍកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរផ្ទាល់របស់ខ្លួន ដោយបានបង្កឱ្យមានតុល្យភាពនៃការទប់ស្កាត់នុយក្លេអ៊ែរ ឬការប្រណាំងប្រជែងសព្វាវុធនុយក្លេអ៊ែរក្នុងតំបន់។<ref>{{cite web |date=July 2008 |title=An Israel-Iran Balance of Nuclear Deterrence: Seeds of Instability |url=https://www.inss.org.il/publication/israel-iran-balance-nuclear-deterrence-seeds-instability/ |access-date=19 May 2026 |website=INSS }}</ref> ដោយ​លើកហេតុផលពីហានិភ័យផ្នែក​សន្តិសុខ អ៊ីស្រាអែលបាន​បដិសេធ​មិនទទួលយកការអំពាវនាវពីសហគមន៍​អន្តរជាតិ​ឱ្យខ្លួនចុះ​ចូលរួម​ក្នុង​[[សន្ធិសញ្ញា​ស្តីពី​ការមិនរីកសាយភាយ​អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ]] ឬ​ចូលរួម​ក្នុងកិច្ចចរចា​អំពី[[​តំបន់​គ្មាន​អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ​នៅ​មជ្ឈិមបូព៌ា]]ឡើយ។<ref name="s316">{{cite news |date=29 May 2010 |title=Israel rejects call to join anti-nuclear treaty |url=https://www.reuters.com/article/world/israel-rejects-call-to-join-anti-nuclear-treaty-idUSTRE64S1ZN/ |access-date=19 May 2026 |work=Reuters}}</ref> ==ព្រឹត្តិការណ៍មុនសង្គ្រាម== {{Main|ព្រឹត្តិការណ៍មុនសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦}} [[File:President Donald J. Trump Welcomes Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu to the White House (cropped b).jpg|thumb|នាយករដ្ឋមន្ត្រីអ៊ីស្រាអែល លោក[[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]]បានបញ្ចុះបញ្ចូលត្រាំដោយជោគជ័យក្នុងការចូលអន្តរាគមន៍យោធាប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់។]] ==អរិភាព== {{Main|ខ្សែកាលនៃសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦}} ===សប្តាហ៍ដំបូង (២៨ កុម្ភៈ – ៦ មីនា)=== [[File:President Donald J. Trump on the United States Military Major Combat Operations in Iran.webm|thumb|២៨ កុម្ភៈ៖​ ត្រាំកំពុងថ្លែងដំណឹងទៅកាន់ប្រជាជាតិរបស់លោកអំពីដំណើរការវាយប្រហាររបស់អាមេរិក។]] នៅម៉ោង ៣:៣៨ រសៀល ([[តំបន់ម៉ោងខាងកើត|ម៉ោងនៅអាមេរិក]] ឬត្រូវនឹងម៉ោង ១១:០៨ យប់នៅអ៊ីរ៉ង់) នៃថ្ងៃទី២៧ ខែកុម្ភៈ ប្រធានាធិបតីអាមេរិក លោក[[ដូណាល់ ត្រាំ]]បានចេញបញ្ជាឱ្យចាប់ផ្ដើមប្រតិបត្តិការអេផិកហ្យូរី (''Epic Fury'')។<ref name="FT01">{{cite news |title=Inside the plan to kill Ali Khamenei |url=https://www.ft.com/content/bf998c69-ab46-4fa3-aae4-8f18f7387836 |work=Financial Times |access-date=21 May 2026 |date=2 March 2026}}</ref> គ្រាប់មីស៊ីល ដ្រូនអាមេរិក និងយន្តហោះចម្បាំងអ៊ីស្រាអែលជាច្រើនគ្រឿង បានផ្តើមការវាយប្រហារមកលើប្រទេសអ៊ីរ៉ង់នៅថ្ងៃបន្ទាប់ នាវេលាម៉ោងប្រមាណ ៩:៤៥ ព្រឹក ម៉ោងនៅអ៊ីរ៉ង់ (ឬម៉ោង ១:១៥ រំលងអធ្រាត្រ ម៉ោងនៅអាមេរិក)។<ref>{{cite web |url=https://www.businessinsider.com/us-weapons-used-to-attack-iran-fend-off-retaliation-2026-2?IR=T |title=Here are the weapons America used to strike Iran — and shield against retaliation |work=Business Insider |first=Jake |last=Epstein |date=28 February 2026 |access-date=21 May 2026}}</ref> វេលាផ្ដើមការវាយប្រហារនេះបានកើតឡើងនៅដំណាលស្របនឹងពេលកំពុងតែមានកិច្ចចរចាជុំវិញកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=1 March 2026 |title=Iran's foreign minister says he's unsure why U.S. attacked during nuclear talks |url=https://www.nbcnews.com/world/iran/iran-attack-us-israel-regime-change-trump-netanyahu-araghchi-rcna261124 |access-date=21 May 2026 |work=NBC News }}</ref> ប្រតិបត្តិការនេះដែរត្រូវបានអ៊ីស្រាអែលប្រសិទ្ធនាមថា ប្រតិបត្តិការតោគ្រហឹម។{{refn|group=ស|[[ភាសាហេប្រឺ]]៖ מִבְצַע שְׁאָגַת הָאֲרִי}}<ref>{{cite news |last=Munitz |first=Shmuel |date=6 March 2026 |title=From ancient Israel to modern Iran: the enduring symbolism of the lion |url=https://www.ynetnews.com/culture/article/sk0ujovk11l |access-date=21 May 2026 |work=Ynet }}</ref> [[កងទ័ពអាកាសអ៊ីស្រាអែល]]បានថ្លែងថា កម្លាំងខ្លួនបានបើកវាយប្រហារលើគោលដៅយោធាចំនួន ៥០០ កន្លែងនៅភាគខាងលិច និងកណ្តាលប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយនេះត្រូវជាសមយុទ្ធប្រយុទ្ធដ៏ធំបំផុតនៅក្នុងប្រវត្តិសាស្ត្រខ្លួន<ref>{{cite news |last=Fabian |first=Emanuel |date=28 February 2026 |title=IDF says 200 jets involved in Air Force's largest-ever attack sortie |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/idf-says-200-jets-involved-in-air-forces-largest-ever-attack-sortie/ |access-date=21 May 2026 |work=The Times of Israel |issn=0040-7909}}</ref> ខណៈកងនាវាអ៊ីរ៉ង់ក៏ទទួលរងនូវការវាយប្រហារទាំងនេះផងដែរ។<ref>{{cite news |title=Satellite images show Iranian warship burning after US Israel strikes |date=28 February 2026 |url=https://www.businessinsider.com/satellite-images-show-iranian-warship-burning-after-us-israel-strikes-2026-2 |work=Business Insider |access-date=21 May 2026}}</ref> ក្រោយមក អ៊ីស្រាអែលបានបញ្ជាក់ថា ដំណើរវាយប្រហារដំបូងរបស់ខ្លួនបានប្រើប្រាស់គ្រាប់បែកជាង ១,២០០ គ្រាប់នៅក្នុងរយៈពេល ២៤ ម៉ោង។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Israel claims to have dropped over 1,200 bombs on Iran in one day |url=https://aje.news/p4rw7y?update=4349719 |work=Al Jazeera English |access-date=21 May 2026 }}</ref> មន្ត្រីអាមេរិកម្នាក់បាននិយាយថា ការវាយប្រហាររាប់សិបលើករបស់អាមេរិកត្រូវបានអនុវត្តដោយយន្តហោះចម្បាំងដែលចេញពីមូលដ្ឋានយោធានៅជុំវិញតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា និងពីនាវាដឹកយន្តហោះមួយ ឬច្រើនគ្រឿង។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Update from Eric Schmitt |url=https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump/5df7d9a6-2d1a-577e-9c63-d40948472442 |access-date=21 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> យោងតាមសារព័ត៌មាន Iran International ដែលដកស្រង់សម្តីរបស់[[ទីភ្នាក់ងារព័ត៌មាននិស្សិតអ៊ីរ៉ង់]] បុគ្គលិកដែលបម្រើការក្នុង[[កងឆ្មាំបដិវត្តន៍ឥស្លាម]]ប្រមាណរាប់ពាន់នាក់ រួមទាំងមន្ត្រីជាន់ខ្ពស់មួយចំនួនផងដែរ<ref>{{cite web |date=28 February 2026 |title=Senior Revolutionary Guards commanders killed in US-Israel strikes – Reuters |url=https://www.iranintl.com/en/202602284254 |access-date=21 May 2026 |website=Iran International }}</ref> ត្រូវបានសម្លាប់ ឬត្រូវរងរបួស ខណៈដែលមូលដ្ឋានយោធាជាច្រើនកន្លែងបានរងការវាយប្រហារ។<ref name="Iran International-2026a">{{cite web |date=28 February 2026 |title=Live – Israel and US launch strikes on Iran as Tehran prepares retaliation |url=https://www.iranintl.com/en/liveblog/202602288143 |access-date=21 May 2026 |website=Iran International }}</ref> ទាំងត្រាំ​ និង[[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]]បានព្រមានអំពីហានិភ័យដែលអាចកើតមានពីអាវុធនុយក្លេអ៊ែរនៅក្នុងប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ហើយបានអំពាវនាវឱ្យប្រជាជនអ៊ីរ៉ង់ចូលរួមជាធ្លុងដើម្បីផ្តួលរំលំរដ្ឋាភិបាលរបស់គេ។<ref name="CBS Major-Combat-Operations">{{cite news |date=28 February 2026 |title=Trump announces "major combat operations" in Iran. Watch the full video and read his statement. |url=https://www.cbsnews.com/news/trump-full-statement-on-us-iran-attack-major-combat-operations/ |work=CBS News |access-date=21 May 2026}}</ref> បន្ថែមពីលើការវាយប្រហារដោយអាវុធ អ៊ីរ៉ង់ក៏ទទួលរងការវាយប្រហារតាមបណ្ដាញអ៊ីនធឺណិតផងដែរទៅលើប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយ និងកម្មវិធីទូរស័ព្ទរបស់ខ្លួន រួមជាមួយនឹងសារដែលអំពាវនាវឱ្យប្រជាជនអ៊ីរ៉ង់ងើបឡើងរើបម្រះប្រឆាំងនឹងរដ្ឋាភិបាលខ្លួន។<ref name = "JPost hack">{{cite news |last=Gal |first=Itai |date=28 February 2026 |title=Israel plunges Iran into darkness with largest cyberattack in history during attack against Iran |url=https://www.jpost.com/israel-news/defense-news/article-888271 |access-date=21 May 2026 |work=The Jerusalem Post }}</ref> ការវាយប្រហារតាមអ៊ីនធឺណិតនោះថែមទាំងបានផ្ដាច់ចរន្តអគ្គិសនីនៃប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ស្ទើរតែទាំងស្រុងទៀតផង ដោយវាបានអូសបន្លាយជាង ៦០ ម៉ោង បង្កជាការរំខានដល់ទំនាក់ទំនងរបស់រដ្ឋាភិបាល ប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរដ្ឋ និងសេវាកម្មសាធារណៈផ្សេងៗ។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=The digital front: Iran's internet down for second day amid reports of U.S.-Israel cyberattacks |url=https://www.cnbc.com/2026/03/02/irans-internet-down-amid-reports-of-us-israel-cyberattacks.html |access-date=21 May 2026 |work=CNBC}}</ref><ref name = "JPost hack"/> ចាប់តាំងពីថ្ងៃផ្ទុះសង្គ្រាមនេះមក អាជ្ញាធរអ៊ីរ៉ង់បានរឹតបន្តឹងការចូលប្រើប្រាស់បណ្ដាញអ៊ីនធឺណិតរបស់ប្រជាជនខ្លួន ដោយអនុញ្ញាតការប្រើប្រាស់ចំពោះតែអ្នកដែលរដ្ឋាភិបាលទទួលស្គាល់ប៉ុណ្ណោះ។<ref name="bm">{{cite news |date=17 March 2026 |title=Iran's 'chosen users' get 'privileged access' despite internet blackout for masses |url=https://www.theregister.com/2026/03/17/iran_internet_blackout/ |work=The Register}}</ref> [[File:US bases in the Middle East.svg|thumb|[[បញ្ជីរាយឋបនស្ថានយោធាអាមេរិក|មូលដ្ឋាននិងឋបនស្ថានយោធាអាមេរិក]]ធំៗនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា រួមមានមូលដ្ឋានដែលបើកការវាយប្រហារទៅលើអ៊ីរ៉ង់ផងដែរ]] កងកម្លាំងអ៊ីរ៉ង់បានប្រតិកម្មវិញក្នុងរយៈពេលតែប៉ុន្មានម៉ោងប៉ុណ្ណោះដោយការបាញ់គ្រាប់មីស៊ីល និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក។ ​​អ៊ីរ៉ង់បានដាក់រហស្សនាមប្រតិបត្តិការយោធាវាយតបតរបស់ខ្លួនថា [[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីបួន]]។{{refn|group=s|អ៊ីរ៉ង់ធ្លាប់បានប្រកាសនិងអនុវត្ត[[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីមួយ]] [[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីពីរ|ពីរ]] និង[[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីបួន|បី]]រួចទៅហើយ តែប្រតិបត្តិការទាំងបីគឺស្ថិតក្នុងទ្រង់ទ្រាយតូចប៉ុណ្ណោះ។}}{{refn|group=ស|[[ភាសាពែរ្ស]]៖ عملیات وعده صادق ۴}} ប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរដ្ឋអ៊ីរ៉ង់បានសម្ដៅលើសង្គ្រាមនេះថា "សង្គ្រាមរ៉ាម៉ាដាន" ក៏ព្រោះតែដំណើរវាយប្រហាររួមរបស់សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានកើតឡើងនៅកំឡុងខែរ៉ាម៉ាដាន។<ref>{{cite news |date=20 March 2026 |title=Iran to mark Eid Al-Fitr on Saturday: state TV |url=https://www.arabnews.com/node/2636982/middle-east |access-date=22 May 2026 |work=Arab News |agency=Agence France-Presse}}</ref> គោលដៅវាយតបតរបស់អ៊ីរ៉ង់ជាចម្បងសម្ដៅលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល ពិសេសចំពោះទីក្រុង[[តែលអាវីហ្វ]]និង[[ហៃហ្វា]]<ref name="BBC Tehran response">{{cite news |title=(ជាភាសាពែរ្ស)جنگ آمریکا و اسرائیل با ایران؛ چرا واکنش تهران این‌بار تنها چند ساعت طول کشید؟ |url=https://www.bbc.com/persian/articles/ce94dk4yy2eo |work=BBC News Persian |date=28 February 2026 |access-date=22 May 2026}}</ref> និងបណ្ដាប្រទេសមួយចំនួនទៀតនៅក្នុងតំបន់ជាប់ឈូងសមុទ្រពែរ្ស។ គោលដៅសំខាន់ៗដែលអ៊ីរ៉ង់បានវាយប្រហាររួមមាន រាជធានី[[ម៉ាណាណា]]របស់ប្រទេសបារ៉ែន<ref>{{cite news |last1=Yee |first1=Isaac |last2=Rebane |first2=Teele |date=28 February 2026 |title=Videos show smoke rising near US Navy facility in Bahrain |url=https://www.cnn.com/world/live-news/israel-iran-attack-02-28-26-hnk-intl?post-id=cmm64k1hv00003b6rj8g5hm4u |access-date=22 May 2026 |work=CNN }}</ref> [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិគុយវ៉ែត]] រាជធានី[[អាប៊ូដាប៊ី]]របស់អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Explosions reported in Kuwait and UAE |url=https://news.am/eng/news/932924.html |access-date=22 May 2026 |work=Armenia News }}</ref> និងរាជធានី[[រីយ៉ាដ]]និង[[ខេត្តខាងកើត (អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត)|ខេត្តខាងកើត]]របស់អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីតជាដើម។ល។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Update from Ismaeel Naar |url=https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump/c23471fd-1ceb-5a75-93a8-a56a199d6b1f |access-date=22 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> មិនតែប៉ុណ្ណោះ អ៊ីរ៉ង់ក៏បានវាយប្រហារលើមូលដ្ឋានយោធាអាមេរិកនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ាផងដែរ។<ref>{{cite news |url=https://france24.com/en/middle-east/20260228-what-we-know-about-us-military-bases-mideast-gulf-targeted-iran-retaliatory-strikes |title=Iran targets US military bases in the Middle East with retaliatory strikes |date=28 February 2026 |work=France 24 |access-date=22 May 2026}}</ref> នៅថ្ងៃទី១ ខែមីនា អ៊ីស្រាអែលបានបើកការវាយប្រហារជាថ្មីម្តងទៀតសម្ដៅលើអ៊ីរ៉ង់<ref name="Reuters-2026">{{cite news |date=1 March 2026 |title=More strikes aimed at Iran after Khamenei's death, Trump issues new warning |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/more-strikes-aimed-iran-after-us-israeli-assault-kills-supreme-leader-2026-03-01/ |work=Reuters}}</ref> ខណៈអ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលនិងដ្រូនតបតវិញទៅលើប្រទេសបារ៉ែន អ៊ីស្រាអែល ហ្សកដានី គុយវ៉ែត កាតា អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត និងអេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម។<ref>{{cite news |last1=Gambrell |first1=Jon |last2=Lidman |first2=Melanie |last3=Boak |first3=Josh |first4=Eric |last4=Tucker |date=1 March 2026 |title=Iran fires missiles at Israel and Gulf states after US-Israeli strike kills Khamenei |url=https://apnews.com/article/iran-israel-us-03-01-2026-693bc30bbbc98660d81f4a13f65ca10f |access-date=22 May 2026 |work=Associated Press }}</ref> នៅថ្ងៃទី២ ខែមីនា ប្រទេសកាតាបានបាញ់ទម្លាក់យន្តហោះទម្លាក់គ្រាប់បែកប្រភេទ [[ស៊ូខយស៊ូ-២៤|ស៊ូ-២៤]] របស់អ៊ីរ៉ង់ចំនួនពីរគ្រឿង ដែលនាំឱ្យកាតាក្លាយជាប្រទេសដំបូងដែលបានបាញ់យន្តហោះអ៊ីរ៉ង់ទម្លាក់ដោយជោគជ័យនៅក្នុងជម្លោះនេះ។<ref>{{cite news |last1=Salem |first1=Mostafa |last2=Kent |first2=Lauren |date=2 March 2026 |title=Qatar says it shot down two Iranian bomber aircraft |url=https://edition.cnn.com/world/live-news/iran-israel-us-attack-03-02-26-intl-hnk?post-id=cmm9dkjpf00003b6ps4g5qwvo |access-date=22 May 2026 |work=CNN }}</ref> នៅថ្ងៃដដែរ​ សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានវាយប្រហារលើ[[រោងចក្រនុយក្លេអ៊ែរណាតានស៍]] ខណៈយន្តហោះចម្បាំង F-15E ចំនួនបីគ្រឿងរបស់អាមេរិកត្រូវបានបាញ់ទម្លាក់ដោយការភាន់ច្រឡំដោយគ្នាឯង។<ref name="Reals">{{cite news |last=Reals |first=Tucker |date=2 March 2026 |title=Live updates: U.S. military confirms 4 troops killed in Iran war; Kuwait downs 3 U.S. jets in 'friendly fire' |url=https://www.cbsnews.com/live-updates/iran-us-war-day-3-american-deaths-israel-gulf-allies-hit-missile-strikes/ |access-date=22 May 2026 |work=CBS News }}</ref> ដំណាលគ្នានោះ ក្រុម[[ហេស្បុលឡា]]បានចាប់ផ្តើមបាញ់រ៉ុក្កែត និងគ្រាប់មីស៊ីលទៅលើអ៊ីស្រាអែល ដោយអះអាងថាវាជា "សកម្មភាពការពារខ្លួន" បន្ទាប់ពីរង[[ជម្លោះហេស្បុលឡា–អ៊ីស្រាអែល (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|ការវាយប្រហារ]]ពីអ៊ីស្រាអែលអស់រយៈពេលជាងមួយឆ្នាំនៅលីបង់ថ្វីបើ[[កិច្ចព្រមពៀងបទឈប់បាញ់លីបង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៤|បទឈប់បាញ់កាលឆ្នាំ២០២៤]] កំពុងចូលជាធរមានក្ដី។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Hezbollah claims attack on Israel was 'defensive act' after year of Israeli strikes |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/hezbollah-claims-attack-on-israel-was-defensive-act-after-year-of-israeli-strikes/ |access-date=22 May 2026 |agency=Agence France-Presse |work=The Times of Israel}}</ref> [[File:Epic Fury Strike compilation (997855).webm|thumb|២ មីនា៖ ឃ្លីបវីដេអូខ្លីៗអំពីការវាយប្រហារដោយ[[បញ្ជាការកណ្តាលសហរដ្ឋអាមេរិក]]]] នៅថ្ងៃទី៣ ខែមីនា រដ្ឋមន្ត្រីការពារជាតិអ៊ីស្រាអែល លោកអ៊ីស្រាអែល កាត់ហ្ស៍បានអនុញ្ញាតបើក[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|ការឈ្លានពានចូលក្នុងប្រទេសលីបង់]]។<ref>{{cite news |last=McShane |first=Asher |date=3 March 2026 |title=Israel launches ground invasion of Lebanon and Trump warns 'hardest hits were yet to come' |url=https://www.lbc.co.uk/article/israel-launches-ground-invasion-of-lebanon-and-trump-issues-new-warning-5HjdTm8_2/ |access-date=22 May 2026 |work=LBC }}</ref>​ ក្រៅពីនេះ មន្ត្រីអាមេរិកបានថ្លែងថា កងកម្លាំងរបស់ខ្លួនបានបំផ្លាញកងនាវារបស់អ៊ីរ៉ង់អស់ជាច្រើន ពិសេសនៅក្នុង[[ឈូងសមុទ្រអូម៉ង់]] ក៏ដូចជាមូលដ្ឋានជើងទឹកសំខាន់ៗផងដែរ។<ref>{{cite web |last=Ozberk |first=Tayfun |date=2 March 2026 |title=US Strikes Destroy Iran's Main Naval Assets |url=https://www.navalnews.com/naval-news/2026/03/us-strikes-destroy-irans-main-naval-assets/ |access-date=22 May 2026 |website=Naval News }}</ref> ចូលមកថ្ងៃទី៤ ខែមីនា អាមេរិកបានប្រកាសថានឹងបន្ថែមការវាយប្រហារលើអ៊ីរ៉ង់កាន់តែខ្លាំងជាងមុន ហើយនៅក្នុងថ្ងៃដដែរនេះ អ៊ីស្រាអែលបានវាយចំទីស្នាក់ការកណ្តាលរបស់កងកម្លាំង[[បាស៊ីគ]]​ ខណៈលោក[[មោជតាបា ហាមេនៃ]]បានរួចផុតពីការវាយប្រហារតាមអាកាសរបស់អ៊ីស្រាអែល។<ref>{{cite news |last=Hafezi |first=Parisa |date=4 March 2026 |title=Mojtaba Khamenei, seen as possible next Supreme Leader, has survived attacks on Iran, sources say |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/mojtaba-khamenei-seen-possible-next-supreme-leader-has-survived-assault-iran-2026-03-04/ |access-date=22 May 2026 |work=Reuters}}</ref> មីស៊ីលបាលីស្ទិកមួយគ្រាប់ដែលបាញ់ចេញពីទឹកដីអ៊ីរ៉ង់ ត្រូវបានស្ទាក់ចាប់ដោយប្រព័ន្ធការពារដែនអាកាសរួមរបស់ណាតូ ខណៈវាបានហោះចូលក្នុងដែនអាកាសប្រទេសតួកគី ខណៈតួកគីបានព្រមានថាខ្លួនមានសិទ្ធិការពារអធិបតេយ្យភាពខ្លួន រីឯអង្គការណាតូវិញបានថ្លែងពីការប្តេជ្ញាចូលរួមការពារប្រទេសតួកគីដែលជាសមាជិក។<ref>{{cite web |date=5 March 2026 |title=Secretary General Mark Rutte condemns violation of Turkish airspace |url=https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_2026_03_05.htm |website=NATO Official Website}}</ref> [[File:Indian Ocean Iranian vessel (998184).webm|thumb|៤ មីនា៖ វីដេអូបង្ហាញពីការបាញ់ពន្លិចនាវាអ៊ីរ៉ង់ ''ដេណា'' ពីនាវាមុជទឹកអាមេរិក ''ឆារលត្ត'']] នាវាចម្បាំង​មួយគ្រឿង​របស់​កងទ័ពជើងទឹក​អ៊ីរ៉ង់​ឈ្មោះ ''ដេណា'' ត្រូវបានបាញ់ពន្លិច​នៅក្នុង​មហាសមុទ្រឥណ្ឌា​ដោយ​នាវាមុជទឹកឈ្មោះឆារលត្តរបស់អាមេរិក ក្នុងចម្ងាយ​ប្រមាណ ៧៤ គីឡូម៉ែត្រពីភាគខាងត្បូង​ទីក្រុង[[កាល្លេ]] ប្រទេស​ស្រីលង្កា បន្ទាប់ពីនាវាមួយ​នេះ​បានកំពុង​វិលត្រឡប់​ទៅ​ប្រទេស​អ៊ីរ៉ង់​វិញ​ក្រោយបានចូលរួម​សមយុទ្ធ​កងនាវា​អន្តរជាតិនៅទីក្រុង[[វិសាខបណម]]នៃប្រទេសឥណ្ឌា។<ref>{{cite web |last=Rana |first=Javaria |date=2 March 2026 |title=Sri Lanka responds to distress call from Iranian warship returning from Vizag Fleet Review |url=https://www.newindianexpress.com/nation/2026/Mar/04/sri-lanka-responds-to-distress-call-from-iranian-warship-returning-from-vizag-fleet-review |access-date=22 May 2026 |website=The New Indian Express }}</ref> យោងតាមកងទ័ពអ៊ីរ៉ង់ នាវិកអ៊ីរ៉ង់ចំនួន ១០៤ នាក់ត្រូវបានស្លាប់ និង ៣២ នាក់ទៀតបានរងរបួសនៅក្នុងហេតុការណ៍លិចនាវានេះ។<ref>{{cite news |last1=Magee |first1=Caolán |last2=Kelliher |first2=Fiona |date=8 March 2026 |title='Projectile' kills 2 in Saudi Arabia as Iran attacks on the Gulf continue |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/8/iran-live-israel-bombs-tehran-oil-depots-attacks-on-gulf-states-continue |access-date=22 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីពីរ (៧–១៣ មីនា)=== [[File:P20260307DT-1619 The Dignified Transfer of Remains of Six U.S. Soldiers.jpg|thumb|249x249px|សាកសពទាហានអាមេរិកចំនួនប្រាំពីរនាក់កំពុងត្រូវបញ្ជូនទៅសហរដ្ឋអាមេរិកវិញ, ៧ មីនា ២០២៦]] នៅថ្ងៃទី៧ ខែមីនា សហរដ្ឋអាមេរិកបានបញ្ជូននាវាដឹកយន្តហោះទីបីរបស់ខ្លួនមកមជ្ឈិមបូព៌ា។<ref>{{cite web |date=7 March 2026 |first=Ilgar |last=Khudiyev |title=US said expected to deploy 3rd aircraft carrier to the Middle East |url=https://en.apa.az/america/us-said-expected-to-deploy-3rd-aircraft-carrier-to-the-middle-east-495510 |access-date=23 May 2026 |website=Azerbaijani Press Agency}}</ref> នៅថ្ងៃដដែរ ប្រធានាធិបតីអ៊ីរ៉ង់ លោកប៉េហ្សេស្សខ្ចន់បានប្រាប់អ្នកយកព័ត៌មានថា អ៊ីរ៉ង់នឹងឈប់វាយប្រហារប្រទេសជិតខាងចាប់ពីថ្ងៃនោះតទៅទៀត ប៉ុន្តែលុះត្រាតែការវាយប្រហារមកលើអ៊ីរ៉ង់លែងមានប្រភពចេញពីទឹកដីរបស់ប្រទេសជិតខាងទាំងនោះ។<ref>{{cite news |date=7 March 2026 |title=Iran to halt strikes on neighbours unless attacks from there: Pezeshkian |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/7/iran-to-halt-strikes-on-neighbours-unless-attacks-from-there-pezeshkian |access-date=23 May 2026 |work=Al Jazeera English}}</ref> យ៉ាងណាមិញ [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិឌូបៃ]]ក្រោយមកបានរងការវាយប្រហារដោយយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើករបស់អ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite web |date=7 March 2026 |title=Iranian drone attack suspends flights at Dubai International airport |url=https://www.euronews.com/2026/03/07/iranian-drone-attack-suspends-flights-at-dubai-international-airport |access-date=23 May 2026 |work=Euronews }}</ref> នៅថ្ងៃទី៨ ខែមីនា កូនប្រុសទីពីររបស់លោកហាមេនៃគឺលោក[[មោជតាបា ហាមេនៃ|មោជតាបា]]ត្រូវបានតែងតាំងជាមេដឹកនាំកំពូលថ្មីនៃប្រទេសអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |last=Treisman |first=Rachel |date=9 March 2026 |title=What to know about Mojtaba Khamenei, Iran's new supreme leader |url=https://www.npr.org/2026/03/09/nx-s1-5742375/mojtaba-khamenei-iran-supreme-leader |access-date=23 May 2026 |work=NPR }}</ref> ឃ្លាំងស្តុកប្រេងឥន្ធនៈនៅក្បែររដ្ឋធានីតេហេរ៉ង់ត្រូវរងការវាយប្រហារ ខណៈភ្លើងឆេះពីការវាយប្រហារនេះបានបង្កបង្កើតជាផ្សែងពពកខ្មៅក្រាស់គ្របដណ្ដប់ស្ទើរពេញទីក្រុងតេហេរ៉ង់ និងថែមទាំងបណ្ដាលឱ្យកើតមានភ្លៀងអាស៊ីតពុលខ្មៅធ្លាក់នៅតំបន់ជុំវិញនោះផងដែរ។<ref name="b673">{{cite magazine |last1=Schneid |first1=Rebecca |first2=Kay Armin |last2=Serjoie |last3=Jamalpour |first3=Fatemeh |title='The Air is Unbreathable': Tehran Shrouded in Toxic Cloud After Israel Strikes Fuel Depots |magazine=Time |date=8 March 2026 |url=https://time.com/7383099/iran-news-oil-strikes-tehran/ |access-date=23 May 2026 }}</ref> នៅក្នុងថ្ងៃដដែរ បញ្ជាការកណ្តាលសហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាសពីមរណភាពរបស់សមាជិកយោធាអាមេរិកទីប្រាំពីរក្រោយត្រូវរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=8 March 2026 |title=US troop dies from wounds sustained in Iran attack |url=https://aje.news/64yl8m?update=4379695 |access-date=23 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> យោងទៅតាម[[សមាគមអឌ្ឍចន្ទក្រហមអ៊ីរ៉ង់]] សាលារៀនសរុបចំនួន ៦៥ និងមណ្ឌលសុខភាពចំនួន ៣២ (ដូចជាមន្ទីរពេទ្យ និងឱសថស្ថាន) ត្រូវបានរងការវាយប្រហារចាប់តាំងពីសង្គ្រាមបានផ្ទុះឡើង ហើយទីតាំងស៊ីវិលជាង ១០,០០០ កន្លែងត្រូវរងការខូចខាត។<ref>{{cite news |date=8 March 2026 |title=More on civilian sites attacked in Iran: Red Crescent |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/8/iran-live-israel-bombs-tehran-oil-depots-attacks-on-gulf-states-continue?update=4379534 |work=Al Jazeera English |access-date=23 May 2026 }}</ref> នៅថ្ងៃទី៩ ខែមីនា អង្គការណាតូបានបញ្ជាក់ពីករណីស្ទាក់ចាប់មីស៊ីលបាលីស្ទិកទីពីរមកលើដែនអាកាសប្រទេសតួកគី<ref>{{cite news |date=9 March 2026 |title=NATO intercepts second Iranian ballistic missile fired toward Turkey |url=https://www.straitstimes.com/world/middle-east/turkey-says-second-iranian-ballistic-missile-shot-down-by-nato-defences-in-airspace |access-date=23 May 2026 |work=The Straits Times |issn=0585-3923}}</ref> ខណៈតួកគីបានបញ្ជូនយន្តហោះចម្បាំងប្រភេទ F-16 ចំនួនប្រាំមួយគ្រឿង និងប្រព័ន្ធការពារដែនអាកាសទៅ[[ស៊ីបខាងជើង]]ក្នុងគោលបំណងការពារសន្តិសុខ។<ref>{{cite news |date=9 March 2026 |title=(ជាភាសាតួកគី) MSB: 6 Türk F-16'sı KKTC'ye konuşlandırıldı |url=https://www.trthaber.com/haber/gundem/msb-6-turk-f-16si-kktcye-konuslandirildi-937063.html |access-date=23 May 2026 |work=TRT Haber }}</ref> [[File:Strait of Hormuz Transits.webp|thumb|{{center|ដំណើរដឹកជញ្ជូនឆ្លងកាត់ច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍បានធ្លាក់ចុះគួរឱ្យកត់សម្គាល់ចាប់តាំងពីសង្គ្រាមចាប់ផ្ដើមមក។<ref>{{cite web |url=https://portwatch.imf.org/pages/cc317ba850e34c4dadbead6f7b336fb1 |title=Trade disruptions in the Strait of Hormuz due to attacks on commercial ships |website=PortWatch |publisher=[[មូលនិធិរូបិយវត្ថុអន្តរជាតិ]] |access-date=23 May 2026 |date=28 February 2026}}</ref>}}]] ការគាំងប្រព័ន្ធផ្កាយរណបនាវាចរណ៍សកលដែលមិនមានប្រភពដើមច្បាស់លាស់បានបង្កជាការរំខានដល់នាវាចរណ៍នៅក្បែរច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ ហើយបង្កឱ្យកើតមានករណីគ្រោះថ្នាក់ជាច្រើនដល់នាវាដឹកប្រេងនៅក្នុងតំបន់។<ref>{{cite news |url=https://www.bbc.com/news/articles/c3ewwlx9e1xo |title=GPS jamming: The invisible battle in the Middle East |last=Baraniuk |first=Chris |work=BBC News |date=10 March 2026 }}</ref> នៅថ្ងៃទី១០ ខែមីនា មេបញ្ជាការជាន់ខ្ពស់ម្នាក់នៃកងឆ្មាំបដិវត្តន៍ឥស្លាមបាននិយាយថា អ៊ីរ៉ង់កំពុងប្រើប្រាស់បាញ់តែគ្រាប់មីស៊ីលខ្លួនដែលមានទម្ងន់ចាប់ពី ១០០០ គីឡូក្រាមឡើងទៅប៉ុណ្ណោះ។<ref name="ndtv10march">{{cite news |url=https://www.ndtv.com/world-news/iran-israel-war-iran-1000kg-1-ton-missile-warheads-iran-fires-khorramshahr-kheibar-shekan-missiles-11193972 |title=With Missiles Carrying 1,000 kg Explosives, A New Tactical Phase For Iran |work=NDTV |date=10 March 2026 |access-date=25 May 2026 |last=Srinivasan |first=Chandrashekar}}</ref> ឧត្តមនាវីឯកអាមេរិក លោក[[ប្រាដ ឃូពើរ]]បានរាយការណ៍ថា អត្រាបាញ់គ្រាប់មីស៊ីលបាលីស្ទិករបស់អ៊ីរ៉ង់បានធ្លាក់ចុះប្រមាណ ៩០% បើប្រៀបនឹងថ្ងៃដំបូងៗនៃសង្គ្រាម ហើយអត្រាបាញ់បង្ហោះដ្រូនរបស់ពួកគេបានធ្លាក់ចុះ ៨៣%។<ref>{{cite web |date=9 March 2026 |title=Iranian missile attacks down 90% since 1st day of war: CENTCOM |url=https://abc11.com/live-updates/iran-live-updates-trump-says-major-combat-operations-have-begun/18660347/entry/18681719 |access-date=25 May 2026 |website=ABC11 Raleigh-Durham }}</ref> នៅថ្ងៃទី១២ ខែមីនា អង្គការ[[យូនីសេហ្វ]]បានរាយការណ៍ថា កុមារជាង ១,១០០ នាក់បានទទួលរងរបួស ឬត្រូវបាត់បង់ជីវិត (២០០ នាក់ត្រូវបានរាយការណ៍ថាបានបាត់បង់ជីវិតនៅអ៊ីរ៉ង់, ៩១ នាក់នៅលីបង់, ៤ នាក់នៅអ៊ីស្រាអែល និង ១ នាក់នៅគុយវ៉ែត) ខណៈកុមាររាប់រយពាន់នាក់ត្រូវបង្ខំផ្លាស់ប្ដូរទីលំនៅ រីឯរាប់លាននាក់ទៀតមិនអាចចូលរៀនបានដោយភ្លើងសង្គ្រាមកំពុងបានឆាបឆេះ។<ref>{{cite news |last1=Rowlands |first1=Lyndal |last2=Sabah |first2=Zaid |date=12 March 2026 |title=Iran sets three conditions for peace; oil tankers in Iraqi port attacked |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/12/iran-war-live-oil-tankers-hit-in-iraq-tehran-sets-3-conditions-for-peace |access-date=25 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> [[File:Salalah Port Ablaze.jpg|thumb|រូបភាពផ្កាយរណបដែលបង្ហាញពីផ្សែងខ្មៅហុយឡើងចេញពី[[កំពង់ផែសាឡាឡោះ]]ក្នុងប្រទេសអូម៉ង់នៅថ្ងៃទី១៣ ខែមីនា ក្រោយរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់]] នៅថ្ងៃទី១៣ ខែមីនា ដើម្បីជួយដោះស្រាយបញ្ហាសេដ្ឋកិច្ចប្រេង សហរដ្ឋអាមេរិកបានដកបម្រាមរឹតបន្តឹងលើការទិញប្រេងពីរុស្ស៊ីជាបណ្ដោះអាសន្ន ប៉ុន្តែយ៉ាងណា តម្លៃប្រេងមិនបានផ្លាស់ប្ដូរអ្វីច្រើននោះទេ។<ref name="Cooper">{{cite news |last1=Cooper |first1=Helene |last2=Barnes |first2=Julian E. |last3=Ward |first3=Euan |last4=Torbati |first4=Yeganeh |last5=Reiss |first5=Johnatan |date=12 March 2026 |title=Iran War Live Updates: U.S. Refueling Plane Crashes in Iraq, Military Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/03/12/world/iran-war-news-trump-oil-israel |access-date=25 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់រលកមីស៊ីល និងដ្រូនជាថ្មីម្តងទៀតសម្ដៅលើប្រទេសនៃតំបន់ឈូងសមុទ្រ ដែលជាហេតុនាំឱ្យតម្លៃប្រេងកើនឡើងកាន់តែខ្ពស់។ ប្រទេសបារ៉ែនបានរាយការណ៍អំពីការវាយប្រហារលើទីតាំងស្តុកទុកប្រេងរបស់ខ្លួន។ អាជ្ញាធរគុយវ៉ែតវិញបានរាយការណ៍បញ្ជាក់ថា គ្រឿងឧបករណ៍ការពារមីស៊ីលនិងអាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិរបស់ខ្លួនត្រូវរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់ ខណៈសូរសំឡេងផ្ទុះគ្រាប់ត្រូវបានឮរំពងនៅជាយទីក្រុងឌូបៃ ហើយទីប្រជុំជនស្ទើរទាំងអស់ក្នុងប្រទេសហ្សកដានីបានបន្លឺស៊ីរ៉ែនព្រមានពីការវាយប្រហារដោយអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=13 March 2026 |title=Iran targets Gulf nations with missiles, drones as oil prices soar |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/12/iran-targets-gulf-nations-with-missiles-drones-as-oil-prices-soar |access-date=25 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ជាលើកទីបីនៅក្នុងសង្គ្រាម មីស៊ីលបាលីស្ទិកប៉ុន្មានគ្រាប់ទៀតបានហោះចូលក្នុងដែនអាកាសប្រទេសតួកគី មុនពេលត្រូវបានស្ទាក់ចាប់ដោយប្រព័ន្ធការពារ ដោយសំឡេងផ្ទុះពីវាអាចត្រូវបានស្ដាប់ឮបានដោយប្រជាជនដែលរស់នៅក្នុងនិងជុំវិញទីក្រុង[[អាដាណា]]។<ref>{{cite news |date=13 March 2026 |title=Nato shoots down Iranian missile as explosions heard at Turkish air base |url=https://www.independent.co.uk/bulletin/news/nato-incirlik-air-base-missile-iran-war-b2937948.html |access-date=25 May 2026 |work=The Independent }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីបី (១៤–២០ មីនា)=== [[File:جزیره خارک- طبیعت و صنعت-10.jpg|thumb|[[កោះខាក]]នៅក្នុងឆ្នាំ២០១៥ ភ្លើងដែលបាញ់ចេញពីបំពង់នៅក្នុងរូបភាពនេះគឺជាលទ្ធផលនៃដំណើរការធម្មតានៃការចម្រាញ់ប្រេងប៉ុណ្ណោះ]] គិតត្រឹមសប្តាហ៍ទីបី អ្នកជំនាញវិភាគមិនសូវជាបានរកឃើញពីភស្តុតាងអ្វីដែលបញ្ជាក់ពីការផ្តាច់ខ្លួន ឬការរត់ចោលជួរនៅក្នុងកងយោធាអ៊ីរ៉ង់នោះទេ{{refn|ដោយយោងតាមប្រភពជាច្រើនដូចជា៖ <ref>{{multiref2 |1 = {{cite news |last1=Graham-Harrison |first1=Emma |title=We attacked Iran with no clear plan for regime change, Israeli security sources say |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/12/israel-iran-us-attack-no-plan-for-regime-change-security-sources |work=The Guardian |date=12 March 2026 }} |2= {{cite news |title=Iran war becomes contest of who can take most pain |url=https://dailypioneer.com/news/iran-war-becomes-contest-of-who-can-take-most-pain |work=The Pioneer |date=12 March 2026 |quote=So far, the Islamic Republic has been able to keep its leadership and military cohesive and in control}} |3= {{cite web |title=Is the stability of the Iranian regime in danger? |url=https://www.inss.org.il/social_media/is-the-stability-of-the-iranian-regime-in-danger/ |website=Institute for National Security Studies |date=12 March 2026 |quote=However, it seems that at this stage, these strikes are not sufficient to undermine the internal cohesion among the security forces, their ability to function}} |4= {{cite news |title=US intelligence says Iran government is not at risk of collapse, say sources |url=https://www.reuters.com/business/media-telecom/us-intelligence-says-iran-government-is-not-risk-collapse-say-sources-2026-03-11/ |work=Reuters |date=11 March 2026 |quote=The intelligence reporting underscores the cohesion of Iran's clerical leadership}} |5= {{cite web |last1=Karlin |first1=Mara |title=Can Iran's regime survive the war? |url=https://www.brookings.edu/articles/can-irans-regime-survive-the-war/ |website=Brookings Institution |date=11 March 2026 }} |6= {{cite news |title=A long road to the end: The death throes of Iran's regime could last for years |url=https://www.timesofisrael.com/a-long-road-to-the-end-the-death-throes-of-irans-regime-could-last-for-years/ |work=The Times of Israel |date=10 March 2026 |quote=for now, there have been no significant defections from the army or other security forces}} }}</ref>}} ខណៈដែលការផ្តាច់ខ្លួនផ្នែកយោធានេះត្រូវបានគេចាត់ទុកថាជាលក្ខខណ្ឌចាំបាច់ដើម្បីបង្កើតជាចលនាប្រឆាំងនឹងរបបឥស្លាមអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite |news |last=Jansen |first=Michael |title=Regime change in Iran unlikely without mass defections from military |url=https://www.irishtimes.com/world/middle-east/2026/02/28/regime-change-in-iran-unlikely-without-mass-defections-from-military/ |newspaper=The Irish Times |date=28 February 2026}}</ref> សហរដ្ឋអាមេរិកបានធ្វើការវាយប្រហារទ្រង់ទ្រាយធំមួយមកលើ[[កោះខាក]] ដែលត្រូវជាមជ្ឈមណ្ឌលនាំចេញប្រេងដ៏សំខាន់មួយរបស់អ៊ីរ៉ង់ ដោយ ៩០ ភាគរយនៃប្រេងអ៊ីរ៉ង់គឺត្រូវនាំចេញតាមរយៈកោះមួយនេះ។ ទន្ទឹមគ្នានេះដែរ តម្លៃប្រេងបានកើនឡើងជាង ៤០ ភាគរយចាប់តាំងពីសង្គ្រាមបានចាប់ផ្ដើមមក។<ref>{{cite news |last1=Broadwater |first1=Luke |last2=Schmitt |first2=Eric |last3=Cooper |first3=Helene |last4=Pérez-Peña |first4=Richard |date=13 March 2026 |title=Iran War Live Updates: U.S. Military Attacks Kharg Island, Iran's Oil Export Hub, Trump Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/03/13/world/iran-war-trump-oil-israel |access-date=25 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> [[File:Missile interception fragments of an Iranian missile hit Haifa oil refineries in Haifa Bay, March, 19 2026.jpg|thumb|right|250px|មីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់មួយគ្រាប់បានធ្លាក់លើរោងចក្រចម្រាញ់ប្រេងហៃហ្វានៅឆកហៃហ្វា, ១៩ មីនា ២០២៦]] នៅថ្ងៃទី១៦ ខែមីនា ទាំងប្រទេសចិន និងបណ្ដាប្រទេសសមាជិកណាតូនៅអឺរ៉ុបដែលស្និទនឹងសហរដ្ឋអាមេរិក បានរួមគ្នាបដិសេធការអំពាវនាវរបស់ត្រាំក្នុងការផ្តល់ជំនួយគាំទ្រផ្នែកយោធា ដើម្បីដាក់សម្ពាធបង្ខំអ៊ីរ៉ង់ឱ្យបើកច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍វិញ។<ref>{{cite web |date=16 March 2026 |title=Trump demands NATO and China police the Strait of Hormuz. So far they aren't joining |work=NPR |url=https://www.npr.org/2026/03/16/nx-s1-5749109/trump-threatens-nato-strait-hormuz-iran-war |access-date=25 May 2026}}</ref> ជាលទ្ធផល ត្រាំបានស្តីបន្ទោសសម្ព័ន្ធមិត្តណាតូ ដោយហៅការសម្រេចចិត្តរបស់ពួកគេថាជា "កំហុសដ៏ល្ងង់ខ្លៅមួយ"។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=Trump says NATO's refusal to help on Iran is "very foolish mistake" |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/nato-countries-dont-want-get-involved-iran-operation-trump-says-2026-03-17/ |access-date=25 May 2026 |work=[[រ៉យទ័រ|Reuters]]}}</ref> នៅថ្ងៃទី១៧ ខែមីនា ត្រាំបានសរសេរលើបណ្ដាញសង្គមថា លោកបានដកការសុំជំនួយពីណាតូវិញហើយ និងក៏ដូចជាសម្ព័ន្ធមិត្តមួយចំនួនក្នុងតំបន់ឥណ្ឌូ-ប៉ាស៊ីហ្វិកផងដែរដូចជា ជប៉ុន កូរ៉េខាងត្បូង និង[[អូស្ត្រាលី]]ជាដើម ដោយស្ថិតនៅក្រោមហេតុផលថាពួកគេបានបដិសេធមិនចូលរួមការវាយប្រហាររួមជាមួយអាមេរិកប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=NATO countries don't want to get involved in Iran operation, Trump says |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/nato-countries-dont-want-get-involved-iran-operation-trump-says-2026-03-17/ |access-date=25 May 2026 |work=Reuters}}</ref><ref>{{cite web |date=17 March 2026 |title=Donald J. Trump (@realDonaldTrump) |url=https://truthsocial.com/@realDonaldTrump/116245182325726375 |access-date=25 May 2026 |website=Truth Social }}</ref> នៅក្នុងលិខិតសរសេរដដែរនោះ ត្រាំបានបញ្ជាក់ទៀតថា សហរដ្ឋអាមេរិកគឺ "[មិនត្រូវការ] ជំនួយពីនរណា" នៅក្នុងសង្គ្រាមនេះឡើយ។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=Trump: 'We do not need the help of anyone' |url=https://news.sky.com/video/trump-we-do-not-need-the-help-of-anyone-13520909 |access-date=25 May 2026 |work=Sky News }}</ref> ==កំណត់សម្គាល់== {{reflist|group=ស}} ==ឯកសារយោង== {{reflist}} ==តំណភ្ជាប់ក្រៅ== {{Sister project links|auto=yes|d=Q138503695|m=yes}} '''''ជាភាសាអង់គ្លេស''''' * {{cite news |date=28 February 2026 |title=What we know about the US-Israeli attack on Iran and Tehran's retaliation |url=https://www.cnn.com/2026/02/28/middleeast/israel-attack-iran-intl-hnk |access-date=28 February 2026 |work=CNN}} * [https://www.rfi.fr/km/%E1%9E%96%E1%9E%B6%E1%9E%80%E1%9F%92%E1%9E%99%E1%9E%82%E1%9E%93%E1%9F%92%E1%9E%9B%E1%9E%B9%E1%9F%87/%E1%9E%9F%E1%9E%84%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9F%92%E1%9E%82%E1%9E%B6%E1%9E%98%E1%9E%A2%E1%9F%8A%E1%9E%B8%E1%9E%9A%E1%9F%89%E1%9E%84%E1%9F%8B/ អានព័ត៌មានអំពីសង្គ្រាមហ្កាហ្សានៅ RFI ខេមរភាសា] * [https://www.c-span.org/liveEvent/?Iran U.S. and Israeli Strikes on Iran], [[C-SPAN]] * [https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/centerx:56.4/centery:26.5/zoom:9 Tracking of traffic in the Strait of Hormuz] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:អាស៊ីក្នុងឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ជម្លោះក្នុងឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ជម្លោះអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែល]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ទំនាក់ទំនងយោធាសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ទំនាក់ទំនងយោធាសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែល]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:អាណត្តិប្រធានាធិបតីដូណាល់ ត្រាំទីពីរ]] 6yajehscmzr7eze7q6c1goswckoy7z1 335862 335838 2026-05-26T03:15:29Z TheRandomGoober 27248 /* សប្តាហ៍ទីបី (១៤–២០ មីនា) */ 335862 wikitext text/x-wiki {{Redirect|សង្គ្រាមសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់|ជម្លោះក្នុងឆ្នាំ២០២៥|សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ}} {{ប្រអប់ព័ត៌មាន ជម្លោះយោធា | conflict = សង្ក្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦ | partof = [[វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)]] | image = [[File:2026 Iran war collage.jpg|300px]] | caption = '''មើលពីលើចុះក្រោមតាមត្រនិចនាឡិកា៖'''<br/>{{bulleted list | | ក្រុមនាវាចម្បាំងនាមអេប្រាហាម លីនខឹននៅសមុទ្រអារ៉ាប់, ៦ កុម្ភៈ ២០២៦ | យន្តហោះចម្បាំង ''Super Hornet'' ហោះចេញពីនាវាដឹកយន្តហោះ ''[[យូអេសអេស អេប្រាហាម លីនខឹន (CVN-៧២)|អេប្រាហាម លីនខឹន]]'', ២៧ កុម្ភៈ ២០២៦ | យន្តហោះចម្បាំង F-១៦ របស់អ៊ីស្រាអែលមួយកង កំពុងហោះសម្ដៅទៅអ៊ីរ៉ង់, ៤ មីនា ២០២៦ | ហាយនភាពនៃកីឡដ្ឋានក្នុងសាលអាហ្សាឌីនៅរដ្ឋធានីតេហេរ៉ង់, ៥ មីនា ២០២៦ | សំណល់អគារបាក់បែងក្នុងក្រុង[[ឃើម៉ាន់ឆាហ៍]], ៣ មីនា ២០២៦ | ទិដ្ឋភាពសាលារៀនមួយនៅ[[មីណាប]]ក្រោយ[[ការវាយប្រហារផ្លូវអាកាសលើសាលារៀនមីណាប|រងគ្រាប់មីស៊ីល]], ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ | ផ្សែងក្រមៅហើរឡើងចូលបរិយាកាសនៅតេហេរ៉ង់, ៣ មីនា ២០២៦ | មីស៊ីលតូម៉ាហក (''Tomahawk'') ហោះចេញពីនាវាចម្បាំង ''[[យូអេសអេស ឌែលប៊ឺត ឌី. ប៊្លែក|ឌែលប៊ឺត ឌី. ប៊្លែក]]'', ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ }} | date = ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ – បច្ចុប្បន្ន | place = {{hlist | [[អាស៊ីខាងលិច]] | [[មហាសមុទ្រឥណ្ឌា]] }} | status = គាំងដំណើរ<ref>{{Cite news|url=https://www.straitstimes.com/world/middle-east/us-reviews-latest-iranian-proposal-to-end-war-stalemate|title=US reviews latest Iranian proposal to end war stalemate|date=April 28, 2026|agency=[[រ៉យទ័រ|Reuters]]|work=The Straits Times}}</ref> <br>{{bulleted list|[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់បណ្ដោះអាសន្ន]]|[[វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦|វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍]]|[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|ការវិវត្តនៃជម្លោះអ៊ីស្រាអែល–ហេស្បុលឡា]]|[[ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចពីសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|សេដ្ឋកិច្ចសកលត្រូវរំខាន]]រួមទាំង[[វិបត្តឥន្ធនៈសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|វិបត្តិឥន្ធនៈ]]}} | combatant1 = {{tree list}} * {{flag|សហរដ្ឋអាមេរិក}} * {{flag|អ៊ីស្រាអែល}} {{tree list/end}} |combatant1a = {{tree list}} {{collapsible list|title=ភាគីដទៃ៖ |{{flag|កាតា}} |{{flag|គុយវ៉ែត}} |{{flag|តួកគី}} |{{flag|បារ៉ែន}} |{{flag|លីបង់}} |{{flag|សហរាជាណាចក្រ}} * {{flagicon image|Flag of the British Indian Ocean Territory 2026.svg}} [[ដែនដីអង់គ្លេសនៅមហាសមុទ្រឥណ្ឌា]] * {{flagicon|សហរាជាណាចក្រ}} [[អាក្រូទីរី និងដេកេលី]] |{{flag|ស៊ីរី}} |{{flag|ហ្សកដានី}} |{{flag|អ៊ីរ៉ាក់}} * {{flagicon image|Flag of Kurdistan.svg}} [[តំបន់ឃឺឌីស្ថាន]] |{{flag|អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត}} |{{flag|អាស៊ែបៃសង់}} |{{flag|អូម៉ង់}} |{{flag|អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម}} }} {{tree list/end}} | combatant2 = {{tree list}} * {{flag|អ៊ីរ៉ង់}} * {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} [[ហេស្បុលឡា]] * {{flagicon image|Slogan of the Houthi Movement.svg}} [[ហ៊ូទី]]<ref>{{cite news |last1=Fabian |first1=Emanuel |title=Joining war, Yemen’s Houthis launch ballistic missile attack on southern Israel |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/joining-war-yemens-houthis-launch-ballistic-missile-attack-on-southern-israel/ |access-date=12 May 2026 |work=The Times of Israel |date=28 March 2026}}</ref> * {{flagicon image|Flag of the Amal Movement.svg}} [[ចលនាអាម៉ាល់]]{{refn|ចលនាអាម៉ាល់បានដើរតួនាទីយ៉ាងសកម្មនៅក្នុង[[សង្គ្រាមលីបង់]]រួមជាមួយក្រុមហេស្បុលឡា។<ref>{{Cite web |date=5 April 2026 |title=Involvement of the Amal Movement in the Fighting Against Israel Alongside Hezbollah |url=https://israel-alma.org/involvement-of-the-amal-movement-in-the-fighting-against-israel-alongside-hezbollah/ |access-date=12 May 2026 |website=Alma Research and Education Center}}</ref>|group=ស}} * {{flagicon image|PMF infobox.png}} [[កងកម្លាំងប្រជាកំណែន]]<ref>{{cite web|title=US embassy in Baghdad attacked as US-Israel war on Iran escalates|url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/7/us-embassy-in-baghdad-attacked-as-us-israel-war-on-iran-escalates|date=7 March 2026|access-date=12 May 2026|website=Al Jazeera English}}</ref> * {{flagicon image|Shiite Resistance flag.svg}} [[ចលនាតស៊ូឥស្លាមនៅអ៊ីរ៉ាក់]] {{tree list/end}} |combatant2a = {{tree list}} {{collapsible list|title=ភាគីដទៃ៖ |{{flag|លីបង់}} |{{flag|អ៊ីរ៉ាក់}}<ref>{{Cite web |last=Sancha |first=Natalia |date=2026-03-27 |title=Iraq mourns its dead after worst strike against its army since the start of the war: ‘Why did the Americans attack us?’ |url=https://english.elpais.com/international/2026-03-27/iraq-mourns-its-dead-after-worst-strike-against-its-army-since-the-start-of-the-war-why-did-the-americans-attack-us.html |access-date=2026-05-12 |website=EL PAÍS English }}</ref> |{{flagicon image|Flag of the Muslim Brotherhood.svg}} [[ក្រុមឥស្លាម (លីបង់)|ក្រុមឥស្លាម]]<ref name=MuslimBrothers>{{cite​ news |url=https://www.jpost.com/middle-east/article-888730|title=Lebanon Islamic Group claims headquarters targeted by IDF strikes|work=The Jerusalem Post|author=Seth J. Frantzman|date=March 4, 2026|access-date=May 12, 2026}}</ref> |{{flag|ហាម៉ាស់}}<ref>{{cite web|date=2026-03-05|title=Israel strikes Beirut, Hamas official reportedly killed|url=https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/03/05/israel-strikes-beirut-lebanon-state-media-says-hamas-official-killed|archive-url=https://web.archive.org/web/20260308031532/https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/03/05/israel-strikes-beirut-lebanon-state-media-says-hamas-official-killed|archive-date=2026-03-08|access-date=2026-05-12|website=Al Arabiya English}}</ref> |{{flagicon image|InfoboxPIJ.svg}} [[ជីហាដឥស្លាមប៉ាឡេស្ទីន]]<ref>{{cite web|date=2 March 2026|title=Palestinian Islamic Jihad armed wing says Lebanon commander killed in Israeli strikes|url=https://today.lorientlejour.com/article/1496991/palestinian-islamic-jihad-armed-wing-says-lebanon-commander-killed-in-israeli-strikes.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20260411183622/https://today.lorientlejour.com/article/1496991/palestinian-islamic-jihad-armed-wing-says-lebanon-commander-killed-in-israeli-strikes.html|archive-date=11 April 2026|access-date=12 May 2026|website=L'Orient Today}}</ref> }} {{tree list/end}} | commander1 = {{plainlist}} * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ដូណាល់ ត្រាំ]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ភីត ហេកសិត]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ដាន​ ខេន]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ប្រាដ ឃូពើរ (ឧត្តមនាវីឯក)|ប្រាដ ឃូពើរ]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[ អ៊ីស្រាអែល កាត់ហ្ស៍]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[អីយ៉ាល់ ហ្សាមៀរ]] {{endplainlist}} | commander2 = {{plainlist}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលី ហាមេនៃ]]{{Assassinated|ឃាតកម្មនៃអាលី ហាមីនៃ}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[មោជតាបា ហាមេនៃ]]<ref>{{Cite news |last=Smith |first=Helena |date=2026-03-11 |title=Mojtaba Khamenei was hurt in strike that killed his father, Iran’s Cyprus ambassador confirms |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/11/mojtaba-khamenei-was-hurt-in-strike-that-killed-his-father-irans-cyprus-ambassador-confirms |access-date=2026-05-12 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលី ឡារីយ៉ានី]]{{Assassinated|ឃាតកម្មនៃអាលី ឡារីយ៉ានី}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[ម៉ាស៊ូត ប៉េហ្សេស្សខ្ចន់]] * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាប់ដុលរ៉ាហ៊ីម មូសាវី]]{{KIA}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាហ្ស៊ីស ណាស៊ាហ្សាដេហ៍]]{{KIA}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលីរ៉េហ្សា តាងស៊ីរី]]{{KIA}} * {{flagicon image|Slogan of the Houthi Movement.svg}} [[អាប់ឌុលម៉ាលីគ អាល់ហ៊ូទី]] * {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} [[ណាអ៊ីម កាស្ស៊ែម]] {{endplainlist}} | casualties1 = {{indented plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល''' ** {{flagu|សហរដ្ឋអាមេរិក}}៖ *** ទាហាន ១៥ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** បុគ្គលិកយោធា ៥៣៨ នាក់បានរងរបួស *** ទីតាំង ១២+ កន្លែងបានរងការខូចខាត<ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/interactive/2026/03/11/world/middleeast/iran-us-military-bases-strikes-map.html|title=At Least 17 U.S. Sites Damaged in War With Iran, Analysis Shows|date=11 March 2026|access-date=12 May 2026|work=The New York Times}}</ref> ** {{flagu|អ៊ីស្រាអែល}}៖ *** ទាហាន ១៩ នាក់ និងអ្នកម៉ៅការ ១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** ប្រជាជនស៊ីវិល ២៨ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** របួស ៨,៥៩៨ នាក់ (រួមមានបុគ្គលិកយោធា ៧៦៤ នាក់) {{endplainlist}} | casualties2 = {{plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអ៊ីរ៉ង់''' ** {{flagu|អ៊ីរ៉ង់}}៖ ** ៣,៤៦៨ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត ** ២៦,៥០០​ នាក់បានទទួលរងរបួស * '''ផ្អែកតាមប្រភពក្នុងស្រុក''' ** {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} ហេស្បុលឡា៖ ** យុទ្ធជន ១,០០០+ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news |last1=Astih |first1=Paula |title=Hezbollah Tallies Its Dead from Israel War, Estimates Exceed 1,000 |url=https://infoweb-newsbank-com.srv-proxy1.library.tamu.edu/apps/news/document-view?p=AWNB&docref=news/1A7909E3F07F63D8 |access-date=12 May 2026 |work=Al-Sharq al-Awsat |agency=NewsBank: Access World News Research Collection |date=17 April 2026}}</ref> ** {{flagicon image|Flag of the Amal Movement.svg}} ចលនាអាម៉ាល់៖ ** វេជ្ជបណ្ឌិតសង្គ្រោះបន្ទាន់ ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite web |title=NNA: Two paramedics from the Islamic Risala Scout Association – Civil Defense and the Islamic Health Authority have been killed in an airstrike on Sawwana |url=https://www.mtv.com.lb/en/news/Local/1666035/nna--two-paramedics-from-the-islamic-risala-scout-association---civil-defense-and-the-islamic-health-authority-have-been-killed-in-an-airstrike-on-sawwana |website=MTV Lebanon |access-date=12 May 2026 |date=13 March 2026}}</ref><ref>{{cite web |title=(ជាភាសាអារ៉ាប់) The "Al-Risala Scouts" mourned their five martyred paramedics in the Zawtar raid. |url=https://www.nna-leb.gov.lb/ar/news/423125/%D9%83%D8%B4%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%B3%D8%A7%D9%84%D8%A9-%D9%86%D8%B9%D8%AA-%D8%B4%D9%87%D8%AF%D8%A7%D8%A1%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B3%D8%B9%D9%81%D9%8A%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%AE%D9%85%D8%B3%D8%A9-%D9%81%D9%8A-%D8%BA%D8%A7%D8%B1%D8%A9-%D8%B2%D9%88%D8%B7%D8%B1-2 |website=NNA |access-date=12 May 2026 |date=28 March 2026}}</ref> ** {{flagicon image|flag of Hamas.svg}} ហាម៉ាស់៖ ** សមាជិក ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{Cite web|url=https://www.longwarjournal.org/archives/2026/03/israel-eliminates-3-hamas-members-operating-in-lebanon.php|title=Israel eliminates 3 Hamas members operating in Lebanon|first=Joe|last=Truzman|date=22 March 2026}}</ref> ** {{flagicon image|PMF infobox.png}} កងកម្លាំងប្រជាកំណែន៖ ** យុទ្ធជន ៨០ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង​ ២៧០ នាក់បានរងរបួស<ref>{{cite news|url=https://saba.ye/en/news3682770.htm|title=Popular Mobilization Forces in Iraq: 80 Martyrs & over 270 injured in Israeli–U.S. aggression}}</ref> {{endplainlist}} ---- {{plainlist}} * '''ផ្អែកតាម[[សកម្មជនសិទ្ធិមនុស្សនៅអ៊ីរ៉ង់]]៖'''<br>៣,៦៣៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត (រួមមាន បុគ្គលិកយោធា ១,២២១ នាក់, ប្រជាជនស៊ីវិល ១,៧០១ នាក់, និង ៧១៤ នាក់ទៀតមិនបញ្ជាក់)<ref>{{cite web|date=7 April 2026|title=Day 39 of U.S. and Israeli Attacks on Iran: Extensive Damage to the Rail Network and Roads|url=https://www.en-hrana.org/day-39-of-u-s-and-israeli-attacks-on-iran-extensive-damage-to-the-rail-network-and-roads/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260409042630/https://www.en-hrana.org/day-39-of-u-s-and-israeli-attacks-on-iran-extensive-damage-to-the-rail-network-and-roads/|archive-date=9 April 2026|access-date=12 May 2026|website=HRANA (en-hrana.org)}}</ref> {{endplainlist}} ---- {{indented plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល''' ** {{flagu|អ៊ីរ៉ង់}}៖ ** បុគ្គលិកយោធា ៦,០០០+ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref name="Bohbot150326>{{cite news|last1=Bohbot|first1=Amir|title= Over 6,000 IRGC members killed, 15,000 wounded since the start of Operation Roaring Lion, IDF says|url=https://www.jpost.com/middle-east/iran-news/article-889964|access-date=15 March 2026|publisher=The Jerusalem Post|date=15 March 2026|archive-url=https://web.archive.org/web/20260315115157/https://www.jpost.com/middle-east/iran-news/article-889964|archive-date=12 May 2026}}</ref> ** បុគ្គលិកយោធា ~១៥,០០០ នាក់បានរងរបួស<ref name="Bohbot150326"/> ** ឧបករណ៍បាញ់មីស៊ីលបាលីស្ទិក ១៩០+ គ្រឿងបានកម្ទេច<ref name=MakoBelieve>{{cite news|title=(ជាភាសាហេប្រឺ)בכיר צבאי: "האמריקנים לא האמינו שנצליח בעריפה; איראן סופרת מעל 10,000 נפגעים"|url=https://www.mako.co.il/news-military/2026_q1/Article-f92fae09426ec91027.htm?Partner=searchResults|access-date=2026-05-12}}</ref> ** នាវាចម្បាំង ១៥៥ គ្រឿងបានកម្ទេច ឬខូចខាត<ref>{{cite web|url=https://www.businessinsider.com/us-war-with-iran-by-numbers-energy-drinks-to-targets-2026-4|title=Epic Fury strikes on Iran were fueled by 2 million energy drinks, about a million gallons of coffee, and nicotine, top general says}}</ref> ** {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} ហេស្បុលឡា៖ ** យុទ្ធជន ១,៩០០ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news|url=https://www.timesofisrael.com/idf-soldier-severely-wounded-as-hezbollah-drones-target-troops-in-southern-lebanon/|title=IDF soldier severely wounded as Hezbollah drones target troops in southern Lebanon}}</ref> {{endplainlist}} | casualties3 = <div style="text-align: centre;"> លីបង់៖ មនុស្ស ២,៧៥៩ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ៨,៥១២ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite web|date=8 May 2026 |title=Death toll from Israeli attacks on Lebanon nears 2,760 — Health Ministry|url=https://tass.com/world/2128625|archive-url=https://web.archive.org/web/20260509020136/https://tass.com/world/2128625|archive-date=9 May 2026|website=Tass}}</ref><br>អ៊ីរ៉ាក់៖ ទាហាន ២៦ នាក់និងប្រជាជនស៊ីវិល ២៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និងមនុស្ស ១៨០ នាក់បានរងរបួស <br>ប៉ាឡេស្ទីន៖ មនុស្ស ១៤ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ១៥ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite news |first1=Imad |last1=Isseid |first2=Melanie |last2=Lidman |date=8 March 2026 |url=https://apnews.com/article/israel-palestinians-west-bank-settlers-violence-900ad24fd46e0ca5ae0de07c0328c960 |title=3 Palestinians killed in West Bank clash, bringing toll from week of violence to 6 |work=Associated Press}}</ref><ref>{{Cite news |date=15 March 2026 |url=https://www.npr.org/2026/03/15/g-s1-113834/israeli-soldiers-fire-on-family-car-in-occupied-west-bank-killing-4 |title=Israeli soldiers fire on family car in occupied West Bank, killing 4 |work=NPR}}</ref><ref>{{Cite news |last=Lee |first=David D. |date=19 March 2026 |title=Four Palestinian women killed during Iranian missile attack in West Bank |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/19/three-palestinian-women-killed-during-iranian-missile-attack-in-west-bank |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English |archive-date=19 March 2026 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260319152352/https://www.aljazeera.com/news/2026/3/19/three-palestinian-women-killed-during-iranian-missile-attack-in-west-bank |url-status=live}}</ref> <br>អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម៖ ទាហាន ២ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ១១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត,{{refn|group=ស|<ref>{{cite news |title=Fatalities in the UAE |url=https://www.khaleejtimes.com/uae/day-18-israel-us-iran-war-live-updates#blogCarde8acf01e-a59b-4710-bc38-6378ec82b68c |access-date=12 May 2026 |work=Khaleej Times |date=17 March 2026}}</ref><ref>{{cite web|url=https://english.alarabiya.net/News/gulf/2026/03/24/uae-defense-ministry-says-civilian-contractor-killed-in-bahrain|title=UAE defense ministry says civilian contractor killed in Bahrain|date=March 24, 2026|website=Al Arabiya English}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/2026/03/26/world/middleeast/iran-missile-strikes-abu-dhabi.html|title=Two Killed in Abu Dhabi as Gulf States Face Fresh Attacks|first=Ismaeel|last=Naar|location=Dubai, United Arab Emirates|date=March 26, 2026|website=NYTimes.com}}</ref>}} ២២៧ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite web|url=https://www.khaleejtimes.com/uae/uae-intercepts-17-ballistic-missiles-35-drones-april-8|archive-url=https://web.archive.org/web/20260409124738/https://www.khaleejtimes.com/uae/uae-intercepts-17-ballistic-missiles-35-drones-april-8|title=UAE intercepts 17 ballistic missiles, 35 drones after US-Iran ceasefire|archive-date=April 9, 2026|website=Khaleej Times}}</ref><ref>{{cite news|url=https://gulfnews.com/uae/three-injured-in-drone-attack-at-fujairah-oil-zone-1.500528878|title=Three injured in drone attack at Fujairah oil zone}}</ref> <br>គុយវ៉ែត៖ ទាហាន ៤ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត, ទាហាន ៧៧ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ៣២ នាក់បានរងរបួស <br>[[កងកម្លាំងអង្គការសហប្រជាជាតិបណ្ដោះអាសន្ននៅលីបង់]]៖ ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត{{refn|group=ស|រួមមានជនជាតិឥណ្ឌូណេស៊ីចំនួន ៤ នាក់ និងបារាំងចំនួន ២ នាក់<ref name="AP24042026">{{Cite news |last1=Ahmed |first1=Munir |last2=Gambrell |first2=Jon |last3=Keaten |first3=Jamey |date=24 April 2026 |title=Trump dispatches Witkoff and Kushner to Pakistan for new talks with Iran's foreign minister |url=https://apnews.com/article/us-iran-war-hormuz-israel-pakistan-ceasefire-april-24-2026-313e19ff213738620abe31c96eb38368 |work=Associated Press |access-date=12 May 2026 }}</ref>|name="UNIFIL killed"}} និង ១១ នាក់បានរងរបួស{{refn|រួមមានជនជាតិហ្កាណា ៤ នាក់,<ref name="BBC09032026">{{Cite news |last=Nunoo |first=Favour |date=9 March 2026 |title=Ghana calls on Commonwealth to condemn attack on its peacekeepers in Lebanon |url=https://www.bbc.com/news/articles/cwyg07vqdrdo |work=BBC |access-date=12 May 2026}}</ref> ឥណ្ឌូណេស៊ី ៤ នាក់,<ref name="AJ30032026">{{Cite news |date=30 March 2026 |title=Two more UN peacekeepers killed in explosion in southern Lebanon: UNIFIL |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/30/two-more-un-peacekeepers-killed-in-southern-lebanon-unifil |work=Al Jazeera English}}</ref><ref name="UNNews">{{Cite news |date=30 March 2026 |title=UN condemns killing of two more peacekeepers in Lebanon |url=https://news.un.org/en/story/2026/03/1167222 |work=UN News}}</ref><ref name="AP24042026" /> និងបារាំង ៣ នាក់។<ref name="AP-18042026">{{Cite news |last1=Mroue |first1=Bassem |last2=Petrequin |first2=Samuel |date=18 April 2026 |title=French soldier killed and 3 others wounded in an attack on peacekeepers in Lebanon, Macron says |url=https://apnews.com/article/lebanon-israel-france-peacekeepers-5856353ddea6c1654c38c8aadf803ed7 |work=Associated Press |access-date=12 May 2026}}</ref><ref name="f24-22april">{{Cite news |date=22 April 2026 |title=French soldier dies of wounds after attack on UN force in Lebanon |url=https://www.france24.com/en/french-soldier-dies-of-wounds-after-attack-on-un-force-in-lebanon |work=France 24 |access-date=12 May 2026}}</ref>|group=ស|name="UNIFIL injured"}}<ref name="tayyar.org">{{Cite news |date=14 March 2026 |title=(ជាភាសាអារ៉ាប់) UNIFIL: One of our soldiers was injured after our position near the town of Mays al-Jabal was targeted. |url= https://www.tayyar.org/news/Lebanon/711208/%D8%A7%D9%84%D9%8A%D9%88%D9%86%D9%8A%D9%81%D9%8A%D9%84-%D8%A5%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%A9-%D8%A3%D8%AD%D8%AF-%D8%AC%D9%86%D9%88%D8%AF%D9%86%D8%A7-%D8%A8%D8%B9%D8%AF-%D8%A7%D8%B3%D8%AA%D9%87%D8%AF%D8%A7%D9%81-%D9%85%D9%88%D9%82%D8%B9-%D9%84%D9%86%D8%A7-%D8%A8%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%B1%D8%A8-%D8%A8%D9%84%D8%AF%D8%A9-%D9%85%D9%8A%D8%B3-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%A8%D9%84 |website=tayyar.org }}</ref> <br>បារ៉ែន៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ៤២ នាក់បានរងរបួស{{refn|<ref name="Stepansky-2026">{{Cite web|first1=Joseph|last1=Stepansky|first2=Zaid|last2=Sabah|title=US, Israel attack Iran live: Trump vows to avenge 3 American soldiers|date=2 March 2026|url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/2/us-israel-attack-iran-live|access-date=12 May 2026|website=Al Jazeera English}}</ref><ref>{{cite web|date=2026-03-09|title=At least 32 injured in Bahrain after drone attack - state media|url=https://www.bbc.com/news/live/cz0g2yg3579t?post=asset%3A58cf09e3-4413-41d4-ad38-c6d229cbe729#post|access-date=2026-05-12|website=BBC News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://qna.org.qa/en/news/news-details?id=bahraini-ministry-of-interior-says-four-injured-from-falling-debris-of-intercepted-iranian-drone&date=4/04/2026|title=Bahraini Ministry of Interior Says Four Injured from Falling Debris of Intercepted Iranian Drone|date=April 4, 2026|website=Qatar news agency}}</ref>|group=ស}} <br>អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ២៣ នាក់បានរងរបួស{{refn|<ref>{{cite news|title=Two killed, 12 injured after projectile fell on residential location in Saudi Arabia|url=https://www.reuters.com/world/middle-east/two-killed-12-injured-after-projectile-fell-residential-location-saudi-arabia-2026-03-08/|access-date=12 May 2026|publisher=Reuters|date=8 March 2026}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.aljazeera.com/news/2026/4/9/saudi-arabia-says-operational-activities-halted-at-several-energy-sites|archive-url=https://web.archive.org/web/20260410010538/https://www.aljazeera.com/news/2026/4/9/saudi-arabia-says-operational-activities-halted-at-several-energy-sites|title=Saudi Arabia says operational activities halted at several energy sites|archive-date=10 April 2026}}</ref>|group=ស}} <br>អូម៉ង់៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ១៧ នាក់បានរងរបួស<ref name=hindustan260302>{{Cite news|date=2 March 2026|title=3 Indians killed in Iranian attacks off Oman; 20 injured across West Asia|url=https://www.hindustantimes.com/india-news/3-indians-killed-in-iranian-attacks-off-oman-20-injured-across-west-asia-101772473983914.html|access-date=12 May 2026|work=Hindustan Times}}</ref><ref name="aj260305">{{Cite news |title=US-Israel attacks on Iran: Death toll and injuries live tracker |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/us-israel-attacks-on-iran-death-toll-and-injuries-live-tracker |archive-url=https://web.archive.org/web/20260301150802/https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/us-israel-attacks-on-iran-death-toll-and-injuries-live-tracker |archive-date=1 March 2026 |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref><ref name="Oman">{{Cite web |date=13 March 2026 |title=Two drones crash in Oman, killing two workers amid U.S.-Israeli-Iran conflict |url=https://sana.sy/en/international/2302291/ |website=Syrian Arab News Agency}}</ref> <br>បារាំង៖ ទាហាន ១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត{{refn|មិនរាប់បញ្ចូលទាហានបារាំងពីរនាក់នៃកងកម្លាំងរក្សាសន្តិភាពបណ្តោះអាសន្ននៃអង្គការសហប្រជាជាតិនៅប្រទេសលីបង់ឡើយ។|group=ស|name="France"}} និង ៧ នាក់បានរងរបួស{{refn|group=ស|name="France"}}<ref name="trt13march">{{Cite news |date=13 March 2026 |title=Drone attack in Iraq's Erbil region kills 1, injures 7 French soldiers at military base |url=https://www.trtworld.com/article/b846f9d0d45d |work=TRT World |access-date=12 May 2026}}</ref> <br>ស៊ីរី៖ ១​ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news|url=https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/04/04/syria-says-israeli-tank-fire-kills-man-in-country-s-south|archive-url=https://web.archive.org/web/20260407080953/https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/04/04/syria-says-israeli-tank-fire-kills-man-in-country-s-south|title=Syria says Israeli tank fire kills man in country’s south|archive-date=7 April 2026}}</ref> <br>កាតា៖ ២០ នាក់បានរងរបួស<ref name="The Peninsula Newspaper-2026">{{cite web|date=1 March 2026|title=Ministry of Interior announces 8 new injuries resulting from Iranian attack|url=https://thepeninsulaqatar.com/article/01/03/2026/ministry-of-interior-announces-8-new-injuries-resulting-from-iranian-attack|access-date=12 May 2026|website=The Peninsula Newspaper|agency=QNA}}</ref><ref>{{cite news|url=https://gulfnews.com/world/gulf/qatar/qatar-4-injured-including-child-after-debris-from-iranian-missile-falls-in-residential-area-1.500499559|archive-url=https://web.archive.org/web/20260407230957/https://gulfnews.com/world/gulf/qatar/qatar-4-injured-including-child-after-debris-from-iranian-missile-falls-in-residential-area-1.500499559|title=Qatar: 4 injured, including child, after debris from Iranian missile falls in residential area|archive-date=7 April 2026}}</ref> <br>ហ្សកដានី៖ ១៩ នាក់បានរងរបួស<ref>{{cite​ news|title=Army says Iran fired 119 missiles, drones in one week directly targeting Jordan|url=http://en.royanews.tv/news/68214|access-date=12 May 2026|work=Roya TV|date=7 March 2026}}</ref> <br>អាស៊ែបៃសង់៖ ៤ នាក់បានរងរបួស<ref name=ynet260305>{{cite news|title=Azerbaijan says Iran fired two drones at its territory, injuring two people|url=https://www.ynetnews.com/article/rjo00ualfbl|access-date=12 May 2026|publisher=Ynet|date=5 March 2026}}</ref> }} ចាប់តាំងពីថ្ងៃទី២៨ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៦ [[សហរដ្ឋអាមេរិក]] និង[[អ៊ីស្រាអែល]]បានចូលដៃគ្នាប្រឡូកក្នុងសង្គ្រាមជាមួយប្រទេស[[អ៊ីរ៉ង់]] ក៏ដូចជាសម្ព័ន្ធមិត្តនៅក្នុងតំបន់របស់ខ្លួន។ ជម្លោះនេះបានចាប់ផ្ទុះឡើងនៅពេលដែលសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែលបើកការវាយប្រហារតាមអាកាសសម្ដៅលើប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយកំណត់គោលដៅលើទីតាំងយោធានិងរដ្ឋាភិបាល ហើយថែមទាំង[[បញ្ជីរាយនាមមន្ត្រីអ៊ីរ៉ង់ដេលបានស្លាប់កំឡុងសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|ធ្វើឃាតមន្ត្រីអ៊ីរ៉ង់ជាច្រើននាក់]]ទៀតផង រួមមានមេដឹកនាំកំពូល[[អាលី ហាមេនៃ]]ជាដើម។ ការវាយប្រហារដ៏គួរឱ្យភ្ញាក់ផ្អើលនោះត្រូវបានប្រព្រឹត្តិធ្វើឡើងស្របគ្នានឹងពេលដែលអ៊ីរ៉ង់ និងសហរដ្ឋអាមេរិកកំពុងជាប់ចរចាទាក់ទងនឹង[[កម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|កម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់]]។ អ៊ីរ៉ង់បានប្រតិកម្មវិញដោយបាញ់ប្រហារមីស៊ីល និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក (ដ្រូន) ទៅលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល មូលដ្ឋានទ័ពអាមេរិក និងបណ្ដាប្រទេសអារ៉ាប់ដែលជាសម្ព័ន្ធមិត្តអាមេរិកនៅក្នុងតំបន់[[អាស៊ីខាងលិច]]។ អ៊ីរ៉ង់ក៏ថែមទាំងបានប្រើកម្លាំង[[វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦|បិទច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍]]ផងដែរ ដែលបង្កជាការរំខានដល់ពាណិជ្ជកម្មពិភពលោក។ បន្ទាប់ពី[[វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា]]បានផ្ទុះឡើងនៅក្នុងឆ្នាំ២០២៣ ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់និងអ៊ីស្រាអែលបាន[[ជម្លោះអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៤|បាញ់មីស៊ីលប្រហារគ្នាទៅវិញទៅមក]]នៅក្នុងឆ្នាំ២០២៤ ហើយម្តងទៀតនៅក្នុង[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ]]នៅខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៥ ដោយលើកទីពីរនេះ សហរដ្ឋអាមេរិកបានចេញមុខវាយប្រហារលើទីតាំងនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់។ នៅក្នុងខែមករា ឆ្នាំ២០២៦ កងកម្លាំងសន្តិសុខអ៊ីរ៉ង់បាន[[ការសម្លាប់រង្គាលនៅអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|សម្លាប់ផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិលខ្លួនរាប់ពាន់នាក់]]ក្នុងយុទ្ធនាការបង្ក្រាបលើ[[បាតុកម្មអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៥–២០២៦|ហ្វូងពួកបាតុករតវ៉ាប្រឆាំងដ៏ធំបំផុត]]ដែលមិនធ្លាប់មាននៅអ៊ីរ៉ង់ចាប់តាំងពី[[បដិវត្តន៍អ៊ីរ៉ង់|ឆ្នាំ១៩៧៩]] មកម៉្លេះ។ ជាលទ្ធផលនៃសកម្មភាពសម្លាប់បាតុករដោយកម្លាំងសន្តិសុខអ៊ីរ៉ង់នេះ ប្រធានាធិបតីអាមេរិក លោក[[ដូណាល់ ត្រាំ]]បានឆ្លើយតបដោយព្រមាននឹងប្រើកម្លាំងយោធា ហើយបន្ទាប់មក លោកក៏បានដាក់បញ្ជាឱ្យយោធាអាមេរិកចល័តប្រមូលកម្លាំងរបស់ខ្លួននៅក្នុងតំបន់ ដែលត្រូវជាការចល័តទ័ពដ៏ធំបំផុតនៅក្នុងតំបន់នេះចាប់តាំងពី[[ការឈ្លានពានអ៊ីរ៉ាក់ឆ្នាំ២០០៣|ការឈ្លានពានប្រទេសអ៊ីរ៉ាក់កាលឆ្នាំ២០០៣]] មក។<ref>{{cite news |date=26 February 2026 |title=US-Iran talks end with no deal but potential signs of progress |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/us-iran-nuclear-talks-resume-geneva-against-backdrop-military-threat-2026-02-26/ |access-date=12 May 2026 |work=Reuters}}</ref> ការវាយប្រហារតាមអាកាសដោយអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែលបានបង្កការខូចខាតដល់មូលដ្ឋានយោធា អគាររដ្ឋាភិបាល​ សាលារៀន មន្ទីរពេទ្យ និងទីតំបន់បេតិកភណ្ឌជាច្រើនកន្លែង ហើយបានបណ្តាលឱ្យប្រជាជនស៊ីវិលស្លាប់ និងរបួសជាច្រើននាក់ផងដែរ។<ref>{{cite web |last1=Brown |first1=Paul |last2=Sardarizadeh |first2=Shayan |last3=Murphy |first3=Matt |title=Iranian schools, hospital and landmarks among civilian sites hit during US-Israeli strikes |url=https://www.bbc.com/news/articles/cpw004xqxnjo |access-date=12 May 2026 |website=BBC Verify |date=6 March 2026}}</ref> ជាប្រតិកម្ម អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលផ្លោងរាប់រយគ្រាប់ និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក (ដ្រូន) ជាច្រើនគ្រឿងចូលទៅក្នុងប្រទេសអ៊ីស្រាអែល មូលដ្ឋានយោធាអាមេរិកនៅក្នុងតំបន់ និងបណ្ដាប្រទេសអារ៉ាប់ជិតខាងរួមមាន ប្រទេស[[កាតា]] [[គុយវ៉ែត]] [[បារ៉ែន]] [[ហ្សកដានី]] [[អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត]] [[អូម៉ង់]] និង[[អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម]]។<ref>{{cite news |last1=Piper |first1=Imogen |last2=Kelly |first2=Meg |last3=Ley |first3=Jarrett |last4=Ducroquet |first4=Simon |date=28 February 2026 |title=See where U.S., Israeli strikes have hit Iran and where Iran has retaliated |url=https://www.washingtonpost.com/investigations/2026/02/28/where-us-attack-iran-images-video/ |access-date=12 May 2026 |newspaper=The Washington Post |issn=0190-8286 |url-access=subscription}}</ref> អ៊ីរ៉ង់ និង​ក្រុមបក្សពួកសម្ព័ន្ធមិត្ត​របស់ខ្លួន​ក៏បាន​បើក​ការបាញ់ប្រហារ​លើ​[[តំបន់​ឃឺឌីស្ថាន]]​ក្នុងប្រទេស​អ៊ីរ៉ាក់ផងដែរ។ ដ្រូន ឬ​គ្រាប់មីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់ត្រូវបានគេសង្កេតឃើញ​ហោះសម្ដៅ​​ទៅក្នុង​ប្រទេស​[[អាស៊ែបៃសង់]] [[តួកគី]] និង​មូលដ្ឋាន​យោធាអាក្រូទីរីរបស់ចក្រភព​អង់គ្លេស​នៅ​ប្រទេស​ស៊ីបទៀតផង​។<ref>{{cite news |date=5 March 2026 |title=Azerbaijan threatens to respond after Iranian drones hit airport and near school |url=https://www.timesofisrael.com/azerbaijan-threatens-to-respond-after-iranian-drones-hit-airport-and-near-school/ |work=The Times of Israel}}</ref><ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Two drones intercepted heading for RAF base, Cyprus says |url=https://www.bbc.com/news/articles/cm2r0q310e3o |access-date=12 May 2026 |work=BBC News }}</ref> នៅដំណាលគ្នានេះ [[ជម្លោះហេស្បុលឡា–អ៊ីស្រាអែល (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|ជម្លោះរវាងក្រុមហេស្បុលឡា និងអ៊ីស្រាអែល]]បានវិវត្តកើតទៅជា[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|សង្គ្រាមលីបង់]] ដោយបានសម្លាប់ផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិល និងសមាជិកពួកសកម្មប្រយុទ្ធជាង ២,០០០ នាក់។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Hezbollah claims responsibility for attack on Israel |url=https://aje.news/wwomw4?update=4353584 |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English}}</ref> [[អាណត្តិប្រធានាធិបតីដូណាល់ ត្រាំទីពីរ|រដ្ឋបាលត្រាំ]]បានផ្តល់សេចក្ដីពន្យល់ផ្សេងៗគ្នាជុំវិញមូលហេតុនៃការផ្តើមសង្គ្រាមនេះឡើង ដោយក្នុងនោះរួមមាន ដើម្បីទប់ស្កាត់ប្រតិកម្មរបស់អ៊ីរ៉ង់បន្ទាប់ពីអ៊ីស្រាអែលបានបើកការវាយប្រហាររំពឹងមុន កម្ទេចធនធានមីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់ រារាំងអ៊ីរ៉ង់កុំឱ្យកសាង[[អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ]] រឹបអូស[[ធនធានប្រេងបម្រុងអ៊ីរ៉ង់|ធនធានប្រេងរបស់អ៊ីរ៉ង់]] ឬផ្លាស់ប្តូររបបដឹកនាំអ៊ីរ៉ង់។ [[ទីភ្នាក់ងារថាមពលបរមាណូអន្តរជាតិ]]បានថ្លែងថា ខណៈដែលអ៊ីរ៉ង់បានបដិសេធមិនអនុញ្ញាតឱ្យមានការចុះត្រួតពិនិត្យទីតាំងនុយក្លេអ៊ែរដែលរងខូចខាតកាលពី[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ|សង្គ្រាមក្នុងឆ្នាំ២០២៥]] នោះមែន ប៉ុន្តែបច្ចុប្បន្នគឺគ្មានភស្តុតាងណាមួយដែលបានបញ្ជាក់ពីដំណើរការនៃកម្មវិធីអាវុធនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់ឡើយ។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Iran Has No Structured Program to Build Nuclear Weapons, IAEA Says |url=https://www.wsj.com/livecoverage/iran-israel-us-strikes-2026/card/iaea-chief-says-iran-has-no-structured-program-to-build-nuclear-weapons-currently-1IYdJPyg8uIZqlGS8Gni |access-date=12 May 2026 |work=The Wall Street Journal​ }}</ref> អគ្គលេខាធិការ[[អង្គការសហប្រជាជាតិ]] លោក[[អាន់តូនីអូ ហ្គូតេរ៉េស]] និងប្រទេសដែលមិនពាក់ព័ន្ធមួយចំនួន បានថ្កោលទោសសកម្មភាពវាយប្រហារដោយសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែល ខណៈ[[ក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិ]]វិញបានអនុម័ត[[សេចក្ដីសម្រេចក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិលេខ ២៨១៧|សេចក្តីសម្រេចមួយ]]ថ្កោលទោសការវាយប្រហាររបស់អ៊ីរ៉ង់ទៅលើរដ្ឋឈូងសមុទ្រ។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=How the world has reacted to US and Israeli strikes on Iran |url=https://www.bbc.com/news/articles/c5yj9kr31y7o |access-date=12 May 2026 |work=BBC News}}</ref> អ្នករិះគន់សង្គ្រាម រួមទាំងអ្នកជំនាញផ្នែកច្បាប់ និងទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិ បានសម្ដៅលើការវាយប្រហាររបស់សហរដ្ឋអាមេរិកថាជាអំពើខុសច្បាប់ក្រោមច្បាប់សហរដ្ឋអាមេរិក ជាទង្វើ[[ចក្រពត្តិនិយម]]<ref>{{Cite web |last1=Martin|first1=Peter|last2=Martin|first2=Eric|date=1 March 2026|title=Trump's Iran Strikes Usher in an Era of Unrestrained American Power|url=https://www.bloomberg.com/news/features/2026-03-01/iran-attack-khamenei-killing-maduro-capture-begin-trump-imperialism-era|website=Bloomberg}}</ref> និង​ជាការរំលោភ​លើ​អធិបតេយ្យភាព​របស់​អ៊ីរ៉ង់​ក្រោម​ច្បាប់​អន្តរជាតិ។<ref name="guardian2march">{{cite news |last=Siddique |first=Haroon |date=2 March 2026 |title=What is the legality of the US and Israeli attacks on Iran? |url=https://www.theguardian.com/law/2026/mar/02/legality-us-israel-attacks-iran-uk |access-date=12 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> [[ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចពីសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចនៃសង្គ្រាម]]នេះរួមមាន ការរំខានដ៏ធ្ងន់ធ្ងរបំផុតដល់ប្រព័ន្ធផ្គត់ផ្គង់នៅក្នុងទីផ្សារប្រេងសកល ក៏ដូចជាការរំខានដល់ឧស្សាហកម្មឧស្ម័នធម្មជាតិ ជីជីវជាតិ អាកាសចរណ៍ និងទេសចរណ៍ ព្រមទាំងបម្រែបម្រួលនៅក្នុងទីផ្សារហិរញ្ញវត្ថុផងដែរ។ ការដឹកជញ្ជូនប្រេងនិងឧស្ម័នត្រូវបានរំខានដោយការបិទច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ដោយអ៊ីរ៉ង់ ហើយការវាយប្រហាររបស់អ៊ីស្រាអែលនិងអ៊ីរ៉ង់ទៅលើបណ្ដារោងចក្រថាមពលនៅក្នុងតំបន់។<ref name="uf">{{cite web |last=Nevitt |first=Mark |date=15 March 2026 |title=Legal and Operational Issues in the Strait of Hormuz: Transit Passage Under Fire |url=https://www.justsecurity.org/133996/legal-operational-strait-hormuz-transit-passage/ |access-date=13 May 2026 |website=Just Security }}</ref> នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមីនា ការចំណាយលើសង្គ្រាមរបស់យោធាអាមេរិកត្រូវបានប៉ាន់ប្រមាណថាមានចំនួន ១៨ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិក<ref name="guardianCost">{{cite news |url=https://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2026/mar/19/us-iran-war-cost |title=The war on Iran cost the US $12.7bn by day six. Here's how it's been spent – in charts |date=19 March 2026 |access-date=13 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> ហើយ[[មន្ទីរបញ្ចកោណ]]បានស្នើតម្រូវការ ២០០ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិកបន្ថែមទៀត។<ref name="i598">{{cite news |title=White House seeks $200bn in military funding in wake of Iran war |work=BBC News |date=19 March 2026 |url=https://www.bbc.co.uk/news/articles/c5y73gwk1qdo |access-date=12 May 2026}}</ref> គិតត្រឹមថ្ងៃទី៣១ ខែមីនា ការចំណាយលើប្រទេសអារ៉ាប់ត្រូវបានប៉ាន់ប្រមាណថាមានចំនួនជាង ១២០ ពាន់លានដុល្លារ។<ref name="arabCountriesCost">{{cite news |title=One month of war on Iran cost Arab countries up to $194bn: UNDP |work=Al Jazeera English |date=31 March 2026 |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/31/one-month-of-war-in-middle-east-cost-arab-states-up-to-194bn-undp |access-date=13 May 2026}}</ref> រដ្ឋាភិបាលអ៊ីរ៉ង់បានវាយតម្លៃការខូចខាតសេដ្ឋកិច្ចរបស់ខ្លួនដោយមានតម្លៃយ៉ាងតិចស្មើ ៣០០ ពាន់លានដុល្លារ ហើយអាចបន្តឡើងរហូតដល់ ១ ទ្រីលានដុល្លារគិតត្រឹមថ្ងៃទី១១ ខែមេសា។<ref>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/2026/04/11/world/middleeast/iran-economy-war.html |title=Iran Tries to Grasp Economic Devastation of War, and Find a Way Past It |newspaper=The New York Times |date=11 April 2026}}</ref> លោកត្រាំបានអះអាងថាខ្លួនបានទទួលជ័យជម្នះជាច្រើនលើកច្រើនសារ ហើយបានអះអាងបន្ថែមថា អ៊ីរ៉ង់គឺ "គ្មានសល់អ្វីនៅក្នុងជួរយោធាទៀតទេ"។<ref>{{cite news |title=Trump says "the war is very complete," and he's considering taking over Strait of Hormuz |url=https://www.cbsnews.com/news/trump-iran-cbs-news-the-war-is-very-complete-strait-hormuz/ |work=CBS News |date=9 March 2026}}</ref> អ៊ីរ៉ង់ សហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល បានយល់ព្រមលើ[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់រយៈពេលពីរសប្តាហ៍]] ដែលបានសម្របសម្រួលដោយប្រទេសប៉ាគីស្ថាន ហើយបានចូលជាធរមាននៅថ្ងៃទី៨ ខែមេសា<ref name="Pager-2026">{{Cite news |last= |date=7 April 2026 |title=U.S., Iran and Israel Agree to Cease-Fire |url=https://www.nytimes.com/live/2026/04/07/world/iran-war-trump-news/f1657559-8135-50c9-ad7f-63636e6a5106?smid=url-share |access-date=13 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> ខណៈ[[បទឈប់បាញ់លីបង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់នៅលីបង់]]វិញបានចាប់ផ្តើមនៅថ្ងៃទី១៦ ខែមេសា។ បទឈប់បាញ់នៃសង្គ្រាមនេះបានឈានចូលដល់ភាពតានតឹង នៅពេលដែលអ៊ីរ៉ង់បានបដិសេធមិនព្រមបើកច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឡើងវិញ លុះត្រាតែអ៊ីស្រាអែលបញ្ឈប់ប្រតិបត្តិការវាយលុករបស់គេនៅក្នុងប្រទេសលីបង់។ បន្ទាប់ពី[[កិច្ចចរចាទីក្រុងឥស្លាម៉ាបាដ|កិច្ចចរចាក្រុងឥស្លាម៉ាបាដ]]បានបរាជ័យ លោកត្រាំបាននិយាយថា ខ្លួនលោកលែងខ្វល់ពីការចរចាអ្វីទៀតហើយ រួចលោកក៏បានប្រកាសបិទផ្លូវទឹកអ៊ីរ៉ង់ចាប់ពីថ្ងៃទី១៣ ខែមេសាតទៅ<ref>{{cite news |title=Trump says US will blockade strait of Hormuz after Iran peace talks fail |url=https://www.theguardian.com/world/2026/apr/12/trump-says-us-will-blockade-strait-of-hormuz-as-iran-peace-talks-fail |access-date=13 May 2026 |work=The Guardian |date=12 April 2026}}</ref> ដែលជាហេតុនាំឱ្យមានការបិទផ្លូវទឹកពីរផ្នែក ដោយកម្លាំងជើងទឹកអាមេរិកបានកំពុងបិទផ្លូវទឹកអ៊ីរ៉ង់ ហើយអ៊ីរ៉ង់កំពុងបិទ[[ឈូងសមុទ្រពែរ្ស]]។ ទោះជាយ៉ាងណា ត្រាំបានបន្តពន្យារបទឈប់បាញ់ដោយគ្មានកំណត់រយៈពេល ប៉ុន្តែការបាញ់ប្រហារគ្នាតាមផ្លូវអាកាសនៅតែបន្តកើតឡើងដដែរ។ ==ផ្ទៃរឿង== {{Further|វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)}} ===ទំនាក់ទំនងអ៊ីរ៉ង់ជាមួយសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល=== {{Further|ទំនាក់ទំនងសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់|ទំនាក់ទំនងអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែល}} ដោយសារតែគោលនយោបាយ[[ជាតូបនីយកម្មនៃឧស្សាហកម្មប្រេងអ៊ីរ៉ង់|ជាតូបនីយកម្មនៃឧស្សាហកម្មប្រេងកាត]]ក្រោមនាយករដ្ឋមន្ត្រីលោក[[ម៉ូហាម៉ាដ ម៉ូសាដឌេក]] ដូចនេះ សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអង់គ្លេសក៏បានផ្តួចផ្ដើមគាំទ្រ[[រដ្ឋប្រហារអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ១៩៥៣|រដ្ឋប្រហារ]]ទម្លាក់រូបលោកនៅក្នុងឆ្នាំ១៩៥៣ ហើយអំណាចត្រូវបានបង្វែរទៅ[[ម៉ូហាម៉ាដ រ៉េហ្សា​ ប៉ាហ្លាវី]] ដែលត្រូវជាព្រះរាជាពែរ្សនាពេលនោះ។ ដោយឃើញព្រះមហាក្សត្ររបស់ខ្លួនអត់ឱនលំទោនបំពេញផលប្រយោជន៍ឱ្យលោកខាងលិចដូច្នេះ ក៏ដូចជាត្រូវរស់នៅក្រោមរបបផ្តាច់ការរបស់ព្រះអង្គទៀតនោះ មហាជនអ៊ីរ៉ង់ក៏បានរើបម្រះបះបោរបន្ទុះចេញជា[[បដិវត្តន៍អ៊ីរ៉ង់|បដិវត្តន៍នៅក្នុងឆ្នាំ១៩៧៩]] ដោយផ្ដួលរំលំរបបប៉ាហ្លាវី ហើយជំនួសមកវិញដោយរបប[[សាធារណរដ្ឋឥស្លាម]]។<ref>{{Cite web |last=Hourcade |first=Bernard |date=March 2026 |title=What prospects for a new Iran? |url=https://mondediplo.com/2026/03/04iran |access-date=13 May 2026 |website=Le Monde diplomatique }}</ref> ជាលទ្ធផល អ៊ីរ៉ង់បានកាត់ផ្ដាច់ទំនាក់ទំនងការទូតជាមួយសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែលចោល បង្កើតបានជា[[វិបត្តិចំណាប់ខ្មាំងអ៊ីរ៉ង់|វិបត្តិការទូត]]ដែលបានអូសបន្លាយពេលជាងមួយឆ្នាំ។<ref name="News1828">{{cite news |date=28 February 2026 |title=From 1953 Coup To 2026 Strikes: The Long Road To US-Iran War |url=https://www.news18.com/world/from-1953-coup-to-2026-strikes-the-long-road-to-us-iran-war-ws-l-9935056.html |access-date=13 May 2026 |work=News18}}</ref> ក្នុងកំឡុង[[សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីរ៉ាក់]] សហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាសគាំទ្រអ៊ីរ៉ាក់ ហើយនៅក្នុងឆ្នាំ១៩៨៨ នាវាចម្បាំងអាមេរិកមួយគ្រឿងត្រូវទទួលរងការខូចខាតដោយសារមីនក្រោមសមុទ្ររបស់អ៊ីរ៉ង់។ សហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រតិកម្មវិញដោយធ្វើ[[ប្រតិបត្តិការផ្រេយីងមែនធីស|ការវាយប្រហារលើកងនាវា]]របស់អ៊ីរ៉ង់។ ប៉ុន្មានខែក្រោយមក សហរដ្ឋអាមេរិកបានបាញ់ទម្លាក់នូវ[[ជើងហោះហើរអាកាសចរណ៍អ៊ីរ៉ង់លេខ ៦៥៥|យន្តហោះស៊ីវិលអ៊ីរ៉ង់]]មួយគ្រឿងដោយអចេតនា។<ref name="MacFarquhar1926">{{cite news |last1=MacFarquhar |first1=Neil |title=A Timeline of the Tensions Between the Islamic Republic of Iran and the U.S. |url=https://www.nytimes.com/2026/03/15/world/middleeast/united-states-iran-history.html |access-date=13 May 2026 |work=The New York Times |date=15 March 2026}}</ref> ដើម្បីទប់ស្កាត់ការវាយប្រហារដោយមីស៊ីលរបស់អ៊ីរ៉ាក់មកលើទីប្រជុំជនរបស់ខ្លួន អ៊ីរ៉ង់ក៏បានប្ដេជ្ញាចាប់ផ្តើមកម្មវិធីផលិតមីស៊ីលបាលីស្ទិក។<ref name="Al-MarashiCon">{{cite web |last=Al-Marashi |first=Ibrahim |date=2 March 2026 |title=Iran and the US have been at war for decades – and there's no end in sight |url=https://theconversation.com/iran-and-the-us-have-been-at-war-for-decades-and-theres-no-end-in-sight-277284 |access-date=13 May 2026 |website=The Conversation }}</ref> ចាប់ផ្តើមនៅក្នុងទសវត្សរ៍ឆ្នាំ១៩៨០ ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់បានចាប់ផ្តើមប្រឡូកចូលក្នុងជម្លោះតំណាងនៅទូទាំងមជ្ឈិមបូព៌ា។ នៅក្នុងនោះ អ៊ីរ៉ង់បានគាំទ្រក្រុម[[ហេស្បុលឡា]]នៅប្រទេសលីបង់ប្រឆាំងនឹងអ៊ីស្រាអែលក្នុងកំឡុង និងក្រោយ[[សង្គ្រាមស៊ីវិលលីបង់]]។ ក្នុងកំឡុង[[សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ាក់]] អ៊ីរ៉ង់បានគាំទ្រក្រុមកងជីវពលដែលជាគូបដិបក្ខនឹងសហរដ្ឋអាមេរិក។ ដោយគួបផ្សំជាមួយក្រុម[[ហ៊ូទី]]នៅយេម៉ែន និងក្រុមប្រដាប់អាវុធដទៃទៀតនៅស៊ីរីនិងប៉ាឡេស្ទីន អ៊ីរ៉ង់បានបង្កើតប្រព័ន្ធសម្ព័ន្ធមិត្តដែលប្តេជ្ញាប្រឆាំងនឹងឥទ្ធិពលរបស់អាមេរិក អ៊ីស្រាអែល អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត និងអេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួមនៅក្នុងតំបន់។ នៅក្នុងឆ្នាំ២០០២ ដំណើរពង្រីកកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរដោយសម្ងាត់របស់អ៊ីរ៉ង់ត្រូវបានទម្លាយចេញជាសាធារណៈ។ ចូលមកដល់ឆ្នាំ២០០៦ [[ក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិ]]ទីបំផុតបានចេញប្រតិកម្មដោយប្រកាសអនុវត្ត[[ទណ្ឌកម្មអន្តរជាតិប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់|ទណ្ឌកម្មប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់]] ខណៈសហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាស[[ទណ្ឌកម្មសហរដ្ឋអាមេរិកប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់|ទណ្ឌកម្មផ្ទាល់ខ្លួន]]ផងដែរប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់។ តាំងពីពេលនោះមក សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានខិតខំអនុវត្ត[[ប្រតិបត្តិការអូឡាំពិកហ្គេម|យុទ្ធនាការសង្គ្រាមកិច្ចសាយប័រ]]ក្នុងគោលដៅបង្អាកប្រតិបត្តិការរោងចក្រនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់ ខណៈដែលអ៊ីស្រាអែលវិញបានធ្វើ[[ឃាតកម្មលើអ្នកវិទ្យាសាស្ត្រនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|ឃាតក្រុមអ្នកវិទ្យាសាស្ត្រនុយក្លេអ៊ែរ]]កំពូលៗរបស់អ៊ីរ៉ង់អស់ជាច្រើននាក់។<ref name="MacFarquhar1926"/><ref name="Le Monde Assassinations">{{cite web |last1=Imbert |last2=Golshiri |last3=Mas |first1=Louis |first2=Ghazal |first3=Liselotte |title=How Israel tracked down and assassinated scientists involved in Iran's nuclear program |url=https://www.lemonde.fr/en/international/article/2025/07/08/how-israel-tracked-down-and-assassinated-scientists-involved-in-iran-s-nuclear-program_6743166_4.html |website=lemonde.fr |publisher=Le Monde |access-date=19 May 2026}}</ref> ជម្លោះ​នេះ​បានវិវត្តទៅមួយដំណាក់កាលទៀតនៅក្នុង​ខែមករា ឆ្នាំ២០២០ នៅពេល​ដែល​ប្រធានាធិបតីត្រាំបាន​បញ្ជាឱ្យមានការធ្វើឃាត​លើលោក[[កាស៊ឹម សូលីម៉ានី]] ដែលត្រូវជាមេបញ្ជាការនៃ​[[កងកម្លាំងឃូដស៍]]។<ref name="News1828"/><ref name="Al-MarashiCon"/> កំណើននៃភាពតានតឹងបានហក់ឡើងមួយកម្រិតទៀតបន្ទាប់ពី[[ការលុកលុយអ៊ីស្រាអែលដោយហាម៉ាស់ឆ្នាំ២០២៣|ការវាយលុកថ្ងៃទី៧ ខែតុលា]] មកលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល ដែលនាំឱ្យផ្ទុះ[[សង្គ្រាមហ្កាហ្សា]]ឡើង។ អ៊ីស្រាអែលបានប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងបក្សពួកប្រដាប់អាវុធជាច្រើនក្រុមនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា ដែលមានអ៊ីរ៉ង់គាំទ្រនៅពីក្រោយ ដោយនៅក្នុងនោះរួមមាន [[ហាម៉ាស់]] [[ហេស្បុលឡា]] និង[[ហ៊ូទី]]។ នៅក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៥ អ៊ីស្រាអែលបានផ្ដើមប្រតិបត្តិការ[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ]] ដោយបើកការវាយប្រហារលើមូលដ្ឋានយោធានិងនុយក្លេអ៊ែរក្នុងទឹកដីអ៊ីរ៉ង់ ដែលជំរុញឱ្យអ៊ីរ៉ង់វាយប្រហារតបតវិញ។ សហរដ្ឋអាមេរិកក៏បាន[[ការវាយប្រហាររបស់សហរដ្ឋអាមេរិកលើទីតាំងនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|វាយប្រហារលើមូលដ្ឋាននុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់]]ក្នុងកំឡុងសង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃដែរ មុនពេលវាត្រូវបានបញ្ចប់ដោយ[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ|បទឈប់បាញ់]]។<ref>{{cite web |title=Iran's Conflict With Israel and the United States |url=https://www.cfr.org/global-conflict-tracker/conflict/confrontation-between-united-states-and-iran |website=Council on Foreign Relations}}</ref> ===បញ្ហានុយក្លេអ៊ែរអ៊ីស្រាអែល=== អ៊ីស្រាអែលត្រូវបានគេជឿយ៉ាងទូលំទូលាយថាមានប្រដាប់អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ ដោយមានស្តុកក្បាលគ្រាប់នុយក្លេអ៊ែរចន្លោះពី ៩០ ទៅ ៤០០ គ្រាប់។{{refn|ចំនួនស្មាននៃទំហំស្តុកគ្រាប់អាវុធនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីស្រាអែលគឺមានប្រភពខុសៗគ្នា។ តួលេខនៅក្នុងអត្ថបទនេះគឺអាស្រ័យតាមប្រភពចំនួនស្មានដូចតទៅ៖ <ref>{{multiref2 |1 = {{cite journal |last1=Kristensen |first1=Hans M. |last2=Norris |first2=Robert S. |year=2014 |title=Israeli nuclear weapons, 2014 |url=http://bos.sagepub.com/content/70/6/97.full.pdf+html |journal=Bulletin of the Atomic Scientists |volume=70 |number=6 |pages=97–115 |doi=10.1177/0096340214555409 |bibcode=2014BuAtS..70f..97K |doi-access=free}} |2= {{cite news |url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/colin-powell-leaked-emails-nuclear-weapons-israel-iran-obama-deal-a7311626.html |title=Colin Powell leaked emails: Israel has '200 nukes all pointed at Iran', former US secretary of state says |last=Revesz |first=Rachael |newspaper=The Independent |date=16 September 2016 |access-date=19 May 2026}} |3= {{cite journal |last=Brower |first=Kenneth S |title=A Propensity for Conflict: Potential Scenarios and Outcomes of War in the Middle East |journal=Jane's Intelligence Review |type=special report |number=14 |date=February 1997 |pages=14–15}} |4= {{cite book |title=Israel and the Bomb |place=New York |publisher=Columbia University Press |last=Cohen |first=Avner |year=1998 |isbn=978-0-231-10482-1 |url=https://archive.org/details/israelbomb00cohe |page=349}} |5= {{cite web |first=Mohamed |last=ElBaradei |url=http://www.iaea.org/NewsCenter/Transcripts/2004/alahram27072004.html |title=Transcript of the Director General's Interview with Al-Ahram News |website=International Atomic Energy Agency |date=27 July 2004 |access-date=19 May 2026}} |6= {{cite web |url=https://fas.org/initiative/status-world-nuclear-forces/ |title=Status of World Nuclear Forces |website=Federation Of American Scientists}} }}</ref>}} ម្យ៉ាងទៀត អ៊ីស្រាអែលក៏ជាប្រទេសដែលមានអាវុធនុយក្លេអ៊ែរតែមួយគត់ផងដែរ ដែលមិនទទួលស្គាល់ថាខ្លួនមានកម្មសិទ្ធិអាវុធនុយក្លេអ៊ែរ។<ref name="Kristensen-2022">{{cite journal |last1=Kristensen |first1=Hans M. |last2=Korda |first2=Matt |date=2 January 2022 |title=Israeli nuclear weapons, 2021 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00963402.2021.2014239 |journal=Bulletin of the Atomic Scientists |volume=78 |issue=1 |pages=38–50 |doi=10.1080/00963402.2021.2014239 |bibcode=2022BuAtS..78a..38K |issn=0096-3402 |url-access=subscription}}</ref> អ្នកប្រាជ្ញបញ្ញវន្តមួយចំនួនបានអះអាងថា អាវុធនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីស្រាអែលគឺជាហេតុផលដែលជំរុញឱ្យអ៊ីរ៉ង់អភិវឌ្ឍកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរផ្ទាល់របស់ខ្លួន ដោយបានបង្កឱ្យមានតុល្យភាពនៃការទប់ស្កាត់នុយក្លេអ៊ែរ ឬការប្រណាំងប្រជែងសព្វាវុធនុយក្លេអ៊ែរក្នុងតំបន់។<ref>{{cite web |date=July 2008 |title=An Israel-Iran Balance of Nuclear Deterrence: Seeds of Instability |url=https://www.inss.org.il/publication/israel-iran-balance-nuclear-deterrence-seeds-instability/ |access-date=19 May 2026 |website=INSS }}</ref> ដោយ​លើកហេតុផលពីហានិភ័យផ្នែក​សន្តិសុខ អ៊ីស្រាអែលបាន​បដិសេធ​មិនទទួលយកការអំពាវនាវពីសហគមន៍​អន្តរជាតិ​ឱ្យខ្លួនចុះ​ចូលរួម​ក្នុង​[[សន្ធិសញ្ញា​ស្តីពី​ការមិនរីកសាយភាយ​អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ]] ឬ​ចូលរួម​ក្នុងកិច្ចចរចា​អំពី[[​តំបន់​គ្មាន​អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ​នៅ​មជ្ឈិមបូព៌ា]]ឡើយ។<ref name="s316">{{cite news |date=29 May 2010 |title=Israel rejects call to join anti-nuclear treaty |url=https://www.reuters.com/article/world/israel-rejects-call-to-join-anti-nuclear-treaty-idUSTRE64S1ZN/ |access-date=19 May 2026 |work=Reuters}}</ref> ==ព្រឹត្តិការណ៍មុនសង្គ្រាម== {{Main|ព្រឹត្តិការណ៍មុនសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦}} [[File:President Donald J. Trump Welcomes Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu to the White House (cropped b).jpg|thumb|នាយករដ្ឋមន្ត្រីអ៊ីស្រាអែល លោក[[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]]បានបញ្ចុះបញ្ចូលត្រាំដោយជោគជ័យក្នុងការចូលអន្តរាគមន៍យោធាប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់។]] ==អរិភាព== {{Main|ខ្សែកាលនៃសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦}} ===សប្តាហ៍ដំបូង (២៨ កុម្ភៈ – ៦ មីនា)=== [[File:President Donald J. Trump on the United States Military Major Combat Operations in Iran.webm|thumb|២៨ កុម្ភៈ៖​ ត្រាំកំពុងថ្លែងដំណឹងទៅកាន់ប្រជាជាតិរបស់លោកអំពីដំណើរការវាយប្រហាររបស់អាមេរិក។]] នៅម៉ោង ៣:៣៨ រសៀល ([[តំបន់ម៉ោងខាងកើត|ម៉ោងនៅអាមេរិក]] ឬត្រូវនឹងម៉ោង ១១:០៨ យប់នៅអ៊ីរ៉ង់) នៃថ្ងៃទី២៧ ខែកុម្ភៈ ប្រធានាធិបតីអាមេរិក លោក[[ដូណាល់ ត្រាំ]]បានចេញបញ្ជាឱ្យចាប់ផ្ដើមប្រតិបត្តិការអេផិកហ្យូរី (''Epic Fury'')។<ref name="FT01">{{cite news |title=Inside the plan to kill Ali Khamenei |url=https://www.ft.com/content/bf998c69-ab46-4fa3-aae4-8f18f7387836 |work=Financial Times |access-date=21 May 2026 |date=2 March 2026}}</ref> គ្រាប់មីស៊ីល ដ្រូនអាមេរិក និងយន្តហោះចម្បាំងអ៊ីស្រាអែលជាច្រើនគ្រឿង បានផ្តើមការវាយប្រហារមកលើប្រទេសអ៊ីរ៉ង់នៅថ្ងៃបន្ទាប់ នាវេលាម៉ោងប្រមាណ ៩:៤៥ ព្រឹក ម៉ោងនៅអ៊ីរ៉ង់ (ឬម៉ោង ១:១៥ រំលងអធ្រាត្រ ម៉ោងនៅអាមេរិក)។<ref>{{cite web |url=https://www.businessinsider.com/us-weapons-used-to-attack-iran-fend-off-retaliation-2026-2?IR=T |title=Here are the weapons America used to strike Iran — and shield against retaliation |work=Business Insider |first=Jake |last=Epstein |date=28 February 2026 |access-date=21 May 2026}}</ref> វេលាផ្ដើមការវាយប្រហារនេះបានកើតឡើងនៅដំណាលស្របនឹងពេលកំពុងតែមានកិច្ចចរចាជុំវិញកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=1 March 2026 |title=Iran's foreign minister says he's unsure why U.S. attacked during nuclear talks |url=https://www.nbcnews.com/world/iran/iran-attack-us-israel-regime-change-trump-netanyahu-araghchi-rcna261124 |access-date=21 May 2026 |work=NBC News }}</ref> ប្រតិបត្តិការនេះដែរត្រូវបានអ៊ីស្រាអែលប្រសិទ្ធនាមថា ប្រតិបត្តិការតោគ្រហឹម។{{refn|group=ស|[[ភាសាហេប្រឺ]]៖ מִבְצַע שְׁאָגַת הָאֲרִי}}<ref>{{cite news |last=Munitz |first=Shmuel |date=6 March 2026 |title=From ancient Israel to modern Iran: the enduring symbolism of the lion |url=https://www.ynetnews.com/culture/article/sk0ujovk11l |access-date=21 May 2026 |work=Ynet }}</ref> [[កងទ័ពអាកាសអ៊ីស្រាអែល]]បានថ្លែងថា កម្លាំងខ្លួនបានបើកវាយប្រហារលើគោលដៅយោធាចំនួន ៥០០ កន្លែងនៅភាគខាងលិច និងកណ្តាលប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយនេះត្រូវជាសមយុទ្ធប្រយុទ្ធដ៏ធំបំផុតនៅក្នុងប្រវត្តិសាស្ត្រខ្លួន<ref>{{cite news |last=Fabian |first=Emanuel |date=28 February 2026 |title=IDF says 200 jets involved in Air Force's largest-ever attack sortie |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/idf-says-200-jets-involved-in-air-forces-largest-ever-attack-sortie/ |access-date=21 May 2026 |work=The Times of Israel |issn=0040-7909}}</ref> ខណៈកងនាវាអ៊ីរ៉ង់ក៏ទទួលរងនូវការវាយប្រហារទាំងនេះផងដែរ។<ref>{{cite news |title=Satellite images show Iranian warship burning after US Israel strikes |date=28 February 2026 |url=https://www.businessinsider.com/satellite-images-show-iranian-warship-burning-after-us-israel-strikes-2026-2 |work=Business Insider |access-date=21 May 2026}}</ref> ក្រោយមក អ៊ីស្រាអែលបានបញ្ជាក់ថា ដំណើរវាយប្រហារដំបូងរបស់ខ្លួនបានប្រើប្រាស់គ្រាប់បែកជាង ១,២០០ គ្រាប់នៅក្នុងរយៈពេល ២៤ ម៉ោង។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Israel claims to have dropped over 1,200 bombs on Iran in one day |url=https://aje.news/p4rw7y?update=4349719 |work=Al Jazeera English |access-date=21 May 2026 }}</ref> មន្ត្រីអាមេរិកម្នាក់បាននិយាយថា ការវាយប្រហាររាប់សិបលើករបស់អាមេរិកត្រូវបានអនុវត្តដោយយន្តហោះចម្បាំងដែលចេញពីមូលដ្ឋានយោធានៅជុំវិញតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា និងពីនាវាដឹកយន្តហោះមួយ ឬច្រើនគ្រឿង។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Update from Eric Schmitt |url=https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump/5df7d9a6-2d1a-577e-9c63-d40948472442 |access-date=21 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> យោងតាមសារព័ត៌មាន Iran International ដែលដកស្រង់សម្តីរបស់[[ទីភ្នាក់ងារព័ត៌មាននិស្សិតអ៊ីរ៉ង់]] បុគ្គលិកដែលបម្រើការក្នុង[[កងឆ្មាំបដិវត្តន៍ឥស្លាម]]ប្រមាណរាប់ពាន់នាក់ រួមទាំងមន្ត្រីជាន់ខ្ពស់មួយចំនួនផងដែរ<ref>{{cite web |date=28 February 2026 |title=Senior Revolutionary Guards commanders killed in US-Israel strikes – Reuters |url=https://www.iranintl.com/en/202602284254 |access-date=21 May 2026 |website=Iran International }}</ref> ត្រូវបានសម្លាប់ ឬត្រូវរងរបួស ខណៈដែលមូលដ្ឋានយោធាជាច្រើនកន្លែងបានរងការវាយប្រហារ។<ref name="Iran International-2026a">{{cite web |date=28 February 2026 |title=Live – Israel and US launch strikes on Iran as Tehran prepares retaliation |url=https://www.iranintl.com/en/liveblog/202602288143 |access-date=21 May 2026 |website=Iran International }}</ref> ទាំងត្រាំ​ និង[[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]]បានព្រមានអំពីហានិភ័យដែលអាចកើតមានពីអាវុធនុយក្លេអ៊ែរនៅក្នុងប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ហើយបានអំពាវនាវឱ្យប្រជាជនអ៊ីរ៉ង់ចូលរួមជាធ្លុងដើម្បីផ្តួលរំលំរដ្ឋាភិបាលរបស់គេ។<ref name="CBS Major-Combat-Operations">{{cite news |date=28 February 2026 |title=Trump announces "major combat operations" in Iran. Watch the full video and read his statement. |url=https://www.cbsnews.com/news/trump-full-statement-on-us-iran-attack-major-combat-operations/ |work=CBS News |access-date=21 May 2026}}</ref> បន្ថែមពីលើការវាយប្រហារដោយអាវុធ អ៊ីរ៉ង់ក៏ទទួលរងការវាយប្រហារតាមបណ្ដាញអ៊ីនធឺណិតផងដែរទៅលើប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយ និងកម្មវិធីទូរស័ព្ទរបស់ខ្លួន រួមជាមួយនឹងសារដែលអំពាវនាវឱ្យប្រជាជនអ៊ីរ៉ង់ងើបឡើងរើបម្រះប្រឆាំងនឹងរដ្ឋាភិបាលខ្លួន។<ref name = "JPost hack">{{cite news |last=Gal |first=Itai |date=28 February 2026 |title=Israel plunges Iran into darkness with largest cyberattack in history during attack against Iran |url=https://www.jpost.com/israel-news/defense-news/article-888271 |access-date=21 May 2026 |work=The Jerusalem Post }}</ref> ការវាយប្រហារតាមអ៊ីនធឺណិតនោះថែមទាំងបានផ្ដាច់ចរន្តអគ្គិសនីនៃប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ស្ទើរតែទាំងស្រុងទៀតផង ដោយវាបានអូសបន្លាយជាង ៦០ ម៉ោង បង្កជាការរំខានដល់ទំនាក់ទំនងរបស់រដ្ឋាភិបាល ប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរដ្ឋ និងសេវាកម្មសាធារណៈផ្សេងៗ។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=The digital front: Iran's internet down for second day amid reports of U.S.-Israel cyberattacks |url=https://www.cnbc.com/2026/03/02/irans-internet-down-amid-reports-of-us-israel-cyberattacks.html |access-date=21 May 2026 |work=CNBC}}</ref><ref name = "JPost hack"/> ចាប់តាំងពីថ្ងៃផ្ទុះសង្គ្រាមនេះមក អាជ្ញាធរអ៊ីរ៉ង់បានរឹតបន្តឹងការចូលប្រើប្រាស់បណ្ដាញអ៊ីនធឺណិតរបស់ប្រជាជនខ្លួន ដោយអនុញ្ញាតការប្រើប្រាស់ចំពោះតែអ្នកដែលរដ្ឋាភិបាលទទួលស្គាល់ប៉ុណ្ណោះ។<ref name="bm">{{cite news |date=17 March 2026 |title=Iran's 'chosen users' get 'privileged access' despite internet blackout for masses |url=https://www.theregister.com/2026/03/17/iran_internet_blackout/ |work=The Register}}</ref> [[File:US bases in the Middle East.svg|thumb|[[បញ្ជីរាយឋបនស្ថានយោធាអាមេរិក|មូលដ្ឋាននិងឋបនស្ថានយោធាអាមេរិក]]ធំៗនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា រួមមានមូលដ្ឋានដែលបើកការវាយប្រហារទៅលើអ៊ីរ៉ង់ផងដែរ]] កងកម្លាំងអ៊ីរ៉ង់បានប្រតិកម្មវិញក្នុងរយៈពេលតែប៉ុន្មានម៉ោងប៉ុណ្ណោះដោយការបាញ់គ្រាប់មីស៊ីល និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក។ ​​អ៊ីរ៉ង់បានដាក់រហស្សនាមប្រតិបត្តិការយោធាវាយតបតរបស់ខ្លួនថា [[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីបួន]]។{{refn|group=s|អ៊ីរ៉ង់ធ្លាប់បានប្រកាសនិងអនុវត្ត[[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីមួយ]] [[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីពីរ|ពីរ]] និង[[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីបួន|បី]]រួចទៅហើយ តែប្រតិបត្តិការទាំងបីគឺស្ថិតក្នុងទ្រង់ទ្រាយតូចប៉ុណ្ណោះ។}}{{refn|group=ស|[[ភាសាពែរ្ស]]៖ عملیات وعده صادق ۴}} ប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរដ្ឋអ៊ីរ៉ង់បានសម្ដៅលើសង្គ្រាមនេះថា "សង្គ្រាមរ៉ាម៉ាដាន" ក៏ព្រោះតែដំណើរវាយប្រហាររួមរបស់សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានកើតឡើងនៅកំឡុងខែរ៉ាម៉ាដាន។<ref>{{cite news |date=20 March 2026 |title=Iran to mark Eid Al-Fitr on Saturday: state TV |url=https://www.arabnews.com/node/2636982/middle-east |access-date=22 May 2026 |work=Arab News |agency=Agence France-Presse}}</ref> គោលដៅវាយតបតរបស់អ៊ីរ៉ង់ជាចម្បងសម្ដៅលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល ពិសេសចំពោះទីក្រុង[[តែលអាវីហ្វ]]និង[[ហៃហ្វា]]<ref name="BBC Tehran response">{{cite news |title=(ជាភាសាពែរ្ស)جنگ آمریکا و اسرائیل با ایران؛ چرا واکنش تهران این‌بار تنها چند ساعت طول کشید؟ |url=https://www.bbc.com/persian/articles/ce94dk4yy2eo |work=BBC News Persian |date=28 February 2026 |access-date=22 May 2026}}</ref> និងបណ្ដាប្រទេសមួយចំនួនទៀតនៅក្នុងតំបន់ជាប់ឈូងសមុទ្រពែរ្ស។ គោលដៅសំខាន់ៗដែលអ៊ីរ៉ង់បានវាយប្រហាររួមមាន រាជធានី[[ម៉ាណាណា]]របស់ប្រទេសបារ៉ែន<ref>{{cite news |last1=Yee |first1=Isaac |last2=Rebane |first2=Teele |date=28 February 2026 |title=Videos show smoke rising near US Navy facility in Bahrain |url=https://www.cnn.com/world/live-news/israel-iran-attack-02-28-26-hnk-intl?post-id=cmm64k1hv00003b6rj8g5hm4u |access-date=22 May 2026 |work=CNN }}</ref> [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិគុយវ៉ែត]] រាជធានី[[អាប៊ូដាប៊ី]]របស់អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Explosions reported in Kuwait and UAE |url=https://news.am/eng/news/932924.html |access-date=22 May 2026 |work=Armenia News }}</ref> និងរាជធានី[[រីយ៉ាដ]]និង[[ខេត្តខាងកើត (អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត)|ខេត្តខាងកើត]]របស់អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីតជាដើម។ល។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Update from Ismaeel Naar |url=https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump/c23471fd-1ceb-5a75-93a8-a56a199d6b1f |access-date=22 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> មិនតែប៉ុណ្ណោះ អ៊ីរ៉ង់ក៏បានវាយប្រហារលើមូលដ្ឋានយោធាអាមេរិកនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ាផងដែរ។<ref>{{cite news |url=https://france24.com/en/middle-east/20260228-what-we-know-about-us-military-bases-mideast-gulf-targeted-iran-retaliatory-strikes |title=Iran targets US military bases in the Middle East with retaliatory strikes |date=28 February 2026 |work=France 24 |access-date=22 May 2026}}</ref> នៅថ្ងៃទី១ ខែមីនា អ៊ីស្រាអែលបានបើកការវាយប្រហារជាថ្មីម្តងទៀតសម្ដៅលើអ៊ីរ៉ង់<ref name="Reuters-2026">{{cite news |date=1 March 2026 |title=More strikes aimed at Iran after Khamenei's death, Trump issues new warning |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/more-strikes-aimed-iran-after-us-israeli-assault-kills-supreme-leader-2026-03-01/ |work=Reuters}}</ref> ខណៈអ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលនិងដ្រូនតបតវិញទៅលើប្រទេសបារ៉ែន អ៊ីស្រាអែល ហ្សកដានី គុយវ៉ែត កាតា អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត និងអេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម។<ref>{{cite news |last1=Gambrell |first1=Jon |last2=Lidman |first2=Melanie |last3=Boak |first3=Josh |first4=Eric |last4=Tucker |date=1 March 2026 |title=Iran fires missiles at Israel and Gulf states after US-Israeli strike kills Khamenei |url=https://apnews.com/article/iran-israel-us-03-01-2026-693bc30bbbc98660d81f4a13f65ca10f |access-date=22 May 2026 |work=Associated Press }}</ref> នៅថ្ងៃទី២ ខែមីនា ប្រទេសកាតាបានបាញ់ទម្លាក់យន្តហោះទម្លាក់គ្រាប់បែកប្រភេទ [[ស៊ូខយស៊ូ-២៤|ស៊ូ-២៤]] របស់អ៊ីរ៉ង់ចំនួនពីរគ្រឿង ដែលនាំឱ្យកាតាក្លាយជាប្រទេសដំបូងដែលបានបាញ់យន្តហោះអ៊ីរ៉ង់ទម្លាក់ដោយជោគជ័យនៅក្នុងជម្លោះនេះ។<ref>{{cite news |last1=Salem |first1=Mostafa |last2=Kent |first2=Lauren |date=2 March 2026 |title=Qatar says it shot down two Iranian bomber aircraft |url=https://edition.cnn.com/world/live-news/iran-israel-us-attack-03-02-26-intl-hnk?post-id=cmm9dkjpf00003b6ps4g5qwvo |access-date=22 May 2026 |work=CNN }}</ref> នៅថ្ងៃដដែរ​ សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានវាយប្រហារលើ[[រោងចក្រនុយក្លេអ៊ែរណាតានស៍]] ខណៈយន្តហោះចម្បាំង F-15E ចំនួនបីគ្រឿងរបស់អាមេរិកត្រូវបានបាញ់ទម្លាក់ដោយការភាន់ច្រឡំដោយគ្នាឯង។<ref name="Reals">{{cite news |last=Reals |first=Tucker |date=2 March 2026 |title=Live updates: U.S. military confirms 4 troops killed in Iran war; Kuwait downs 3 U.S. jets in 'friendly fire' |url=https://www.cbsnews.com/live-updates/iran-us-war-day-3-american-deaths-israel-gulf-allies-hit-missile-strikes/ |access-date=22 May 2026 |work=CBS News }}</ref> ដំណាលគ្នានោះ ក្រុម[[ហេស្បុលឡា]]បានចាប់ផ្តើមបាញ់រ៉ុក្កែត និងគ្រាប់មីស៊ីលទៅលើអ៊ីស្រាអែល ដោយអះអាងថាវាជា "សកម្មភាពការពារខ្លួន" បន្ទាប់ពីរង[[ជម្លោះហេស្បុលឡា–អ៊ីស្រាអែល (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|ការវាយប្រហារ]]ពីអ៊ីស្រាអែលអស់រយៈពេលជាងមួយឆ្នាំនៅលីបង់ថ្វីបើ[[កិច្ចព្រមពៀងបទឈប់បាញ់លីបង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៤|បទឈប់បាញ់កាលឆ្នាំ២០២៤]] កំពុងចូលជាធរមានក្ដី។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Hezbollah claims attack on Israel was 'defensive act' after year of Israeli strikes |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/hezbollah-claims-attack-on-israel-was-defensive-act-after-year-of-israeli-strikes/ |access-date=22 May 2026 |agency=Agence France-Presse |work=The Times of Israel}}</ref> [[File:Epic Fury Strike compilation (997855).webm|thumb|២ មីនា៖ ឃ្លីបវីដេអូខ្លីៗអំពីការវាយប្រហារដោយ[[បញ្ជាការកណ្តាលសហរដ្ឋអាមេរិក]]]] នៅថ្ងៃទី៣ ខែមីនា រដ្ឋមន្ត្រីការពារជាតិអ៊ីស្រាអែល លោកអ៊ីស្រាអែល កាត់ហ្ស៍បានអនុញ្ញាតបើក[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|ការឈ្លានពានចូលក្នុងប្រទេសលីបង់]]។<ref>{{cite news |last=McShane |first=Asher |date=3 March 2026 |title=Israel launches ground invasion of Lebanon and Trump warns 'hardest hits were yet to come' |url=https://www.lbc.co.uk/article/israel-launches-ground-invasion-of-lebanon-and-trump-issues-new-warning-5HjdTm8_2/ |access-date=22 May 2026 |work=LBC }}</ref>​ ក្រៅពីនេះ មន្ត្រីអាមេរិកបានថ្លែងថា កងកម្លាំងរបស់ខ្លួនបានបំផ្លាញកងនាវារបស់អ៊ីរ៉ង់អស់ជាច្រើន ពិសេសនៅក្នុង[[ឈូងសមុទ្រអូម៉ង់]] ក៏ដូចជាមូលដ្ឋានជើងទឹកសំខាន់ៗផងដែរ។<ref>{{cite web |last=Ozberk |first=Tayfun |date=2 March 2026 |title=US Strikes Destroy Iran's Main Naval Assets |url=https://www.navalnews.com/naval-news/2026/03/us-strikes-destroy-irans-main-naval-assets/ |access-date=22 May 2026 |website=Naval News }}</ref> ចូលមកថ្ងៃទី៤ ខែមីនា អាមេរិកបានប្រកាសថានឹងបន្ថែមការវាយប្រហារលើអ៊ីរ៉ង់កាន់តែខ្លាំងជាងមុន ហើយនៅក្នុងថ្ងៃដដែរនេះ អ៊ីស្រាអែលបានវាយចំទីស្នាក់ការកណ្តាលរបស់កងកម្លាំង[[បាស៊ីគ]]​ ខណៈលោក[[មោជតាបា ហាមេនៃ]]បានរួចផុតពីការវាយប្រហារតាមអាកាសរបស់អ៊ីស្រាអែល។<ref>{{cite news |last=Hafezi |first=Parisa |date=4 March 2026 |title=Mojtaba Khamenei, seen as possible next Supreme Leader, has survived attacks on Iran, sources say |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/mojtaba-khamenei-seen-possible-next-supreme-leader-has-survived-assault-iran-2026-03-04/ |access-date=22 May 2026 |work=Reuters}}</ref> មីស៊ីលបាលីស្ទិកមួយគ្រាប់ដែលបាញ់ចេញពីទឹកដីអ៊ីរ៉ង់ ត្រូវបានស្ទាក់ចាប់ដោយប្រព័ន្ធការពារដែនអាកាសរួមរបស់ណាតូ ខណៈវាបានហោះចូលក្នុងដែនអាកាសប្រទេសតួកគី ខណៈតួកគីបានព្រមានថាខ្លួនមានសិទ្ធិការពារអធិបតេយ្យភាពខ្លួន រីឯអង្គការណាតូវិញបានថ្លែងពីការប្តេជ្ញាចូលរួមការពារប្រទេសតួកគីដែលជាសមាជិក។<ref>{{cite web |date=5 March 2026 |title=Secretary General Mark Rutte condemns violation of Turkish airspace |url=https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_2026_03_05.htm |website=NATO Official Website}}</ref> [[File:Indian Ocean Iranian vessel (998184).webm|thumb|៤ មីនា៖ វីដេអូបង្ហាញពីការបាញ់ពន្លិចនាវាអ៊ីរ៉ង់ ''ដេណា'' ពីនាវាមុជទឹកអាមេរិក ''ឆារលត្ត'']] នាវាចម្បាំង​មួយគ្រឿង​របស់​កងទ័ពជើងទឹក​អ៊ីរ៉ង់​ឈ្មោះ ''ដេណា'' ត្រូវបានបាញ់ពន្លិច​នៅក្នុង​មហាសមុទ្រឥណ្ឌា​ដោយ​នាវាមុជទឹកឈ្មោះឆារលត្តរបស់អាមេរិក ក្នុងចម្ងាយ​ប្រមាណ ៧៤ គីឡូម៉ែត្រពីភាគខាងត្បូង​ទីក្រុង[[កាល្លេ]] ប្រទេស​ស្រីលង្កា បន្ទាប់ពីនាវាមួយ​នេះ​បានកំពុង​វិលត្រឡប់​ទៅ​ប្រទេស​អ៊ីរ៉ង់​វិញ​ក្រោយបានចូលរួម​សមយុទ្ធ​កងនាវា​អន្តរជាតិនៅទីក្រុង[[វិសាខបណម]]នៃប្រទេសឥណ្ឌា។<ref>{{cite web |last=Rana |first=Javaria |date=2 March 2026 |title=Sri Lanka responds to distress call from Iranian warship returning from Vizag Fleet Review |url=https://www.newindianexpress.com/nation/2026/Mar/04/sri-lanka-responds-to-distress-call-from-iranian-warship-returning-from-vizag-fleet-review |access-date=22 May 2026 |website=The New Indian Express }}</ref> យោងតាមកងទ័ពអ៊ីរ៉ង់ នាវិកអ៊ីរ៉ង់ចំនួន ១០៤ នាក់ត្រូវបានស្លាប់ និង ៣២ នាក់ទៀតបានរងរបួសនៅក្នុងហេតុការណ៍លិចនាវានេះ។<ref>{{cite news |last1=Magee |first1=Caolán |last2=Kelliher |first2=Fiona |date=8 March 2026 |title='Projectile' kills 2 in Saudi Arabia as Iran attacks on the Gulf continue |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/8/iran-live-israel-bombs-tehran-oil-depots-attacks-on-gulf-states-continue |access-date=22 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីពីរ (៧–១៣ មីនា)=== [[File:P20260307DT-1619 The Dignified Transfer of Remains of Six U.S. Soldiers.jpg|thumb|249x249px|សាកសពទាហានអាមេរិកចំនួនប្រាំពីរនាក់កំពុងត្រូវបញ្ជូនទៅសហរដ្ឋអាមេរិកវិញ, ៧ មីនា ២០២៦]] នៅថ្ងៃទី៧ ខែមីនា សហរដ្ឋអាមេរិកបានបញ្ជូននាវាដឹកយន្តហោះទីបីរបស់ខ្លួនមកមជ្ឈិមបូព៌ា។<ref>{{cite web |date=7 March 2026 |first=Ilgar |last=Khudiyev |title=US said expected to deploy 3rd aircraft carrier to the Middle East |url=https://en.apa.az/america/us-said-expected-to-deploy-3rd-aircraft-carrier-to-the-middle-east-495510 |access-date=23 May 2026 |website=Azerbaijani Press Agency}}</ref> នៅថ្ងៃដដែរ ប្រធានាធិបតីអ៊ីរ៉ង់ លោកប៉េហ្សេស្សខ្ចន់បានប្រាប់អ្នកយកព័ត៌មានថា អ៊ីរ៉ង់នឹងឈប់វាយប្រហារប្រទេសជិតខាងចាប់ពីថ្ងៃនោះតទៅទៀត ប៉ុន្តែលុះត្រាតែការវាយប្រហារមកលើអ៊ីរ៉ង់លែងមានប្រភពចេញពីទឹកដីរបស់ប្រទេសជិតខាងទាំងនោះ។<ref>{{cite news |date=7 March 2026 |title=Iran to halt strikes on neighbours unless attacks from there: Pezeshkian |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/7/iran-to-halt-strikes-on-neighbours-unless-attacks-from-there-pezeshkian |access-date=23 May 2026 |work=Al Jazeera English}}</ref> យ៉ាងណាមិញ [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិឌូបៃ]]ក្រោយមកបានរងការវាយប្រហារដោយយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើករបស់អ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite web |date=7 March 2026 |title=Iranian drone attack suspends flights at Dubai International airport |url=https://www.euronews.com/2026/03/07/iranian-drone-attack-suspends-flights-at-dubai-international-airport |access-date=23 May 2026 |work=Euronews }}</ref> នៅថ្ងៃទី៨ ខែមីនា កូនប្រុសទីពីររបស់លោកហាមេនៃគឺលោក[[មោជតាបា ហាមេនៃ|មោជតាបា]]ត្រូវបានតែងតាំងជាមេដឹកនាំកំពូលថ្មីនៃប្រទេសអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |last=Treisman |first=Rachel |date=9 March 2026 |title=What to know about Mojtaba Khamenei, Iran's new supreme leader |url=https://www.npr.org/2026/03/09/nx-s1-5742375/mojtaba-khamenei-iran-supreme-leader |access-date=23 May 2026 |work=NPR }}</ref> ឃ្លាំងស្តុកប្រេងឥន្ធនៈនៅក្បែររដ្ឋធានីតេហេរ៉ង់ត្រូវរងការវាយប្រហារ ខណៈភ្លើងឆេះពីការវាយប្រហារនេះបានបង្កបង្កើតជាផ្សែងពពកខ្មៅក្រាស់គ្របដណ្ដប់ស្ទើរពេញទីក្រុងតេហេរ៉ង់ និងថែមទាំងបណ្ដាលឱ្យកើតមានភ្លៀងអាស៊ីតពុលខ្មៅធ្លាក់នៅតំបន់ជុំវិញនោះផងដែរ។<ref name="b673">{{cite magazine |last1=Schneid |first1=Rebecca |first2=Kay Armin |last2=Serjoie |last3=Jamalpour |first3=Fatemeh |title='The Air is Unbreathable': Tehran Shrouded in Toxic Cloud After Israel Strikes Fuel Depots |magazine=Time |date=8 March 2026 |url=https://time.com/7383099/iran-news-oil-strikes-tehran/ |access-date=23 May 2026 }}</ref> នៅក្នុងថ្ងៃដដែរ បញ្ជាការកណ្តាលសហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាសពីមរណភាពរបស់សមាជិកយោធាអាមេរិកទីប្រាំពីរក្រោយត្រូវរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=8 March 2026 |title=US troop dies from wounds sustained in Iran attack |url=https://aje.news/64yl8m?update=4379695 |access-date=23 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> យោងទៅតាម[[សមាគមអឌ្ឍចន្ទក្រហមអ៊ីរ៉ង់]] សាលារៀនសរុបចំនួន ៦៥ និងមណ្ឌលសុខភាពចំនួន ៣២ (ដូចជាមន្ទីរពេទ្យ និងឱសថស្ថាន) ត្រូវបានរងការវាយប្រហារចាប់តាំងពីសង្គ្រាមបានផ្ទុះឡើង ហើយទីតាំងស៊ីវិលជាង ១០,០០០ កន្លែងត្រូវរងការខូចខាត។<ref>{{cite news |date=8 March 2026 |title=More on civilian sites attacked in Iran: Red Crescent |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/8/iran-live-israel-bombs-tehran-oil-depots-attacks-on-gulf-states-continue?update=4379534 |work=Al Jazeera English |access-date=23 May 2026 }}</ref> នៅថ្ងៃទី៩ ខែមីនា អង្គការណាតូបានបញ្ជាក់ពីករណីស្ទាក់ចាប់មីស៊ីលបាលីស្ទិកទីពីរមកលើដែនអាកាសប្រទេសតួកគី<ref>{{cite news |date=9 March 2026 |title=NATO intercepts second Iranian ballistic missile fired toward Turkey |url=https://www.straitstimes.com/world/middle-east/turkey-says-second-iranian-ballistic-missile-shot-down-by-nato-defences-in-airspace |access-date=23 May 2026 |work=The Straits Times |issn=0585-3923}}</ref> ខណៈតួកគីបានបញ្ជូនយន្តហោះចម្បាំងប្រភេទ F-16 ចំនួនប្រាំមួយគ្រឿង និងប្រព័ន្ធការពារដែនអាកាសទៅ[[ស៊ីបខាងជើង]]ក្នុងគោលបំណងការពារសន្តិសុខ។<ref>{{cite news |date=9 March 2026 |title=(ជាភាសាតួកគី) MSB: 6 Türk F-16'sı KKTC'ye konuşlandırıldı |url=https://www.trthaber.com/haber/gundem/msb-6-turk-f-16si-kktcye-konuslandirildi-937063.html |access-date=23 May 2026 |work=TRT Haber }}</ref> [[File:Strait of Hormuz Transits.webp|thumb|{{center|ដំណើរដឹកជញ្ជូនឆ្លងកាត់ច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍បានធ្លាក់ចុះគួរឱ្យកត់សម្គាល់ចាប់តាំងពីសង្គ្រាមចាប់ផ្ដើមមក។<ref>{{cite web |url=https://portwatch.imf.org/pages/cc317ba850e34c4dadbead6f7b336fb1 |title=Trade disruptions in the Strait of Hormuz due to attacks on commercial ships |website=PortWatch |publisher=[[មូលនិធិរូបិយវត្ថុអន្តរជាតិ]] |access-date=23 May 2026 |date=28 February 2026}}</ref>}}]] ការគាំងប្រព័ន្ធផ្កាយរណបនាវាចរណ៍សកលដែលមិនមានប្រភពដើមច្បាស់លាស់បានបង្កជាការរំខានដល់នាវាចរណ៍នៅក្បែរច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ ហើយបង្កឱ្យកើតមានករណីគ្រោះថ្នាក់ជាច្រើនដល់នាវាដឹកប្រេងនៅក្នុងតំបន់។<ref>{{cite news |url=https://www.bbc.com/news/articles/c3ewwlx9e1xo |title=GPS jamming: The invisible battle in the Middle East |last=Baraniuk |first=Chris |work=BBC News |date=10 March 2026 }}</ref> នៅថ្ងៃទី១០ ខែមីនា មេបញ្ជាការជាន់ខ្ពស់ម្នាក់នៃកងឆ្មាំបដិវត្តន៍ឥស្លាមបាននិយាយថា អ៊ីរ៉ង់កំពុងប្រើប្រាស់បាញ់តែគ្រាប់មីស៊ីលខ្លួនដែលមានទម្ងន់ចាប់ពី ១០០០ គីឡូក្រាមឡើងទៅប៉ុណ្ណោះ។<ref name="ndtv10march">{{cite news |url=https://www.ndtv.com/world-news/iran-israel-war-iran-1000kg-1-ton-missile-warheads-iran-fires-khorramshahr-kheibar-shekan-missiles-11193972 |title=With Missiles Carrying 1,000 kg Explosives, A New Tactical Phase For Iran |work=NDTV |date=10 March 2026 |access-date=25 May 2026 |last=Srinivasan |first=Chandrashekar}}</ref> ឧត្តមនាវីឯកអាមេរិក លោក[[ប្រាដ ឃូពើរ]]បានរាយការណ៍ថា អត្រាបាញ់គ្រាប់មីស៊ីលបាលីស្ទិករបស់អ៊ីរ៉ង់បានធ្លាក់ចុះប្រមាណ ៩០% បើប្រៀបនឹងថ្ងៃដំបូងៗនៃសង្គ្រាម ហើយអត្រាបាញ់បង្ហោះដ្រូនរបស់ពួកគេបានធ្លាក់ចុះ ៨៣%។<ref>{{cite web |date=9 March 2026 |title=Iranian missile attacks down 90% since 1st day of war: CENTCOM |url=https://abc11.com/live-updates/iran-live-updates-trump-says-major-combat-operations-have-begun/18660347/entry/18681719 |access-date=25 May 2026 |website=ABC11 Raleigh-Durham }}</ref> នៅថ្ងៃទី១២ ខែមីនា អង្គការ[[យូនីសេហ្វ]]បានរាយការណ៍ថា កុមារជាង ១,១០០ នាក់បានទទួលរងរបួស ឬត្រូវបាត់បង់ជីវិត (២០០ នាក់ត្រូវបានរាយការណ៍ថាបានបាត់បង់ជីវិតនៅអ៊ីរ៉ង់, ៩១ នាក់នៅលីបង់, ៤ នាក់នៅអ៊ីស្រាអែល និង ១ នាក់នៅគុយវ៉ែត) ខណៈកុមាររាប់រយពាន់នាក់ត្រូវបង្ខំផ្លាស់ប្ដូរទីលំនៅ រីឯរាប់លាននាក់ទៀតមិនអាចចូលរៀនបានដោយភ្លើងសង្គ្រាមកំពុងបានឆាបឆេះ។<ref>{{cite news |last1=Rowlands |first1=Lyndal |last2=Sabah |first2=Zaid |date=12 March 2026 |title=Iran sets three conditions for peace; oil tankers in Iraqi port attacked |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/12/iran-war-live-oil-tankers-hit-in-iraq-tehran-sets-3-conditions-for-peace |access-date=25 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> [[File:Salalah Port Ablaze.jpg|thumb|រូបភាពផ្កាយរណបដែលបង្ហាញពីផ្សែងខ្មៅហុយឡើងចេញពី[[កំពង់ផែសាឡាឡោះ]]ក្នុងប្រទេសអូម៉ង់នៅថ្ងៃទី១៣ ខែមីនា ក្រោយរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់]] នៅថ្ងៃទី១៣ ខែមីនា ដើម្បីជួយដោះស្រាយបញ្ហាសេដ្ឋកិច្ចប្រេង សហរដ្ឋអាមេរិកបានដកបម្រាមរឹតបន្តឹងលើការទិញប្រេងពីរុស្ស៊ីជាបណ្ដោះអាសន្ន ប៉ុន្តែយ៉ាងណា តម្លៃប្រេងមិនបានផ្លាស់ប្ដូរអ្វីច្រើននោះទេ។<ref name="Cooper">{{cite news |last1=Cooper |first1=Helene |last2=Barnes |first2=Julian E. |last3=Ward |first3=Euan |last4=Torbati |first4=Yeganeh |last5=Reiss |first5=Johnatan |date=12 March 2026 |title=Iran War Live Updates: U.S. Refueling Plane Crashes in Iraq, Military Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/03/12/world/iran-war-news-trump-oil-israel |access-date=25 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់រលកមីស៊ីល និងដ្រូនជាថ្មីម្តងទៀតសម្ដៅលើប្រទេសនៃតំបន់ឈូងសមុទ្រ ដែលជាហេតុនាំឱ្យតម្លៃប្រេងកើនឡើងកាន់តែខ្ពស់។ ប្រទេសបារ៉ែនបានរាយការណ៍អំពីការវាយប្រហារលើទីតាំងស្តុកទុកប្រេងរបស់ខ្លួន។ អាជ្ញាធរគុយវ៉ែតវិញបានរាយការណ៍បញ្ជាក់ថា គ្រឿងឧបករណ៍ការពារមីស៊ីលនិងអាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិរបស់ខ្លួនត្រូវរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់ ខណៈសូរសំឡេងផ្ទុះគ្រាប់ត្រូវបានឮរំពងនៅជាយទីក្រុងឌូបៃ ហើយទីប្រជុំជនស្ទើរទាំងអស់ក្នុងប្រទេសហ្សកដានីបានបន្លឺស៊ីរ៉ែនព្រមានពីការវាយប្រហារដោយអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=13 March 2026 |title=Iran targets Gulf nations with missiles, drones as oil prices soar |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/12/iran-targets-gulf-nations-with-missiles-drones-as-oil-prices-soar |access-date=25 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ជាលើកទីបីនៅក្នុងសង្គ្រាម មីស៊ីលបាលីស្ទិកប៉ុន្មានគ្រាប់ទៀតបានហោះចូលក្នុងដែនអាកាសប្រទេសតួកគី មុនពេលត្រូវបានស្ទាក់ចាប់ដោយប្រព័ន្ធការពារ ដោយសំឡេងផ្ទុះពីវាអាចត្រូវបានស្ដាប់ឮបានដោយប្រជាជនដែលរស់នៅក្នុងនិងជុំវិញទីក្រុង[[អាដាណា]]។<ref>{{cite news |date=13 March 2026 |title=Nato shoots down Iranian missile as explosions heard at Turkish air base |url=https://www.independent.co.uk/bulletin/news/nato-incirlik-air-base-missile-iran-war-b2937948.html |access-date=25 May 2026 |work=The Independent }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីបី (១៤–២០ មីនា)=== [[File:جزیره خارک- طبیعت و صنعت-10.jpg|thumb|[[កោះខាក]]នៅក្នុងឆ្នាំ២០១៥ ភ្លើងដែលបាញ់ចេញពីបំពង់នៅក្នុងរូបភាពនេះគឺជាលទ្ធផលនៃដំណើរការធម្មតានៃការចម្រាញ់ប្រេងប៉ុណ្ណោះ]] គិតត្រឹមសប្តាហ៍ទីបី អ្នកជំនាញវិភាគមិនសូវជាបានរកឃើញពីភស្តុតាងអ្វីដែលបញ្ជាក់ពីការផ្តាច់ខ្លួន ឬការរត់ចោលជួរនៅក្នុងកងយោធាអ៊ីរ៉ង់នោះទេ{{refn|ដោយយោងតាមប្រភពជាច្រើនដូចជា៖ <ref>{{multiref2 |1 = {{cite news |last1=Graham-Harrison |first1=Emma |title=We attacked Iran with no clear plan for regime change, Israeli security sources say |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/12/israel-iran-us-attack-no-plan-for-regime-change-security-sources |work=The Guardian |date=12 March 2026 }} |2= {{cite news |title=Iran war becomes contest of who can take most pain |url=https://dailypioneer.com/news/iran-war-becomes-contest-of-who-can-take-most-pain |work=The Pioneer |date=12 March 2026 |quote=So far, the Islamic Republic has been able to keep its leadership and military cohesive and in control}} |3= {{cite web |title=Is the stability of the Iranian regime in danger? |url=https://www.inss.org.il/social_media/is-the-stability-of-the-iranian-regime-in-danger/ |website=Institute for National Security Studies |date=12 March 2026 |quote=However, it seems that at this stage, these strikes are not sufficient to undermine the internal cohesion among the security forces, their ability to function}} |4= {{cite news |title=US intelligence says Iran government is not at risk of collapse, say sources |url=https://www.reuters.com/business/media-telecom/us-intelligence-says-iran-government-is-not-risk-collapse-say-sources-2026-03-11/ |work=Reuters |date=11 March 2026 |quote=The intelligence reporting underscores the cohesion of Iran's clerical leadership}} |5= {{cite web |last1=Karlin |first1=Mara |title=Can Iran's regime survive the war? |url=https://www.brookings.edu/articles/can-irans-regime-survive-the-war/ |website=Brookings Institution |date=11 March 2026 }} |6= {{cite news |title=A long road to the end: The death throes of Iran's regime could last for years |url=https://www.timesofisrael.com/a-long-road-to-the-end-the-death-throes-of-irans-regime-could-last-for-years/ |work=The Times of Israel |date=10 March 2026 |quote=for now, there have been no significant defections from the army or other security forces}} }}</ref>}} ខណៈដែលការផ្តាច់ខ្លួនផ្នែកយោធានេះត្រូវបានគេចាត់ទុកថាជាលក្ខខណ្ឌចាំបាច់ដើម្បីបង្កើតជាចលនាប្រឆាំងនឹងរបបឥស្លាមអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite |news |last=Jansen |first=Michael |title=Regime change in Iran unlikely without mass defections from military |url=https://www.irishtimes.com/world/middle-east/2026/02/28/regime-change-in-iran-unlikely-without-mass-defections-from-military/ |newspaper=The Irish Times |date=28 February 2026}}</ref> សហរដ្ឋអាមេរិកបានធ្វើការវាយប្រហារទ្រង់ទ្រាយធំមួយមកលើ[[កោះខាក]] ដែលត្រូវជាមជ្ឈមណ្ឌលនាំចេញប្រេងដ៏សំខាន់មួយរបស់អ៊ីរ៉ង់ ដោយ ៩០ ភាគរយនៃប្រេងអ៊ីរ៉ង់គឺត្រូវនាំចេញតាមរយៈកោះមួយនេះ។ ទន្ទឹមគ្នានេះដែរ តម្លៃប្រេងបានកើនឡើងជាង ៤០ ភាគរយចាប់តាំងពីសង្គ្រាមបានចាប់ផ្ដើមមក។<ref>{{cite news |last1=Broadwater |first1=Luke |last2=Schmitt |first2=Eric |last3=Cooper |first3=Helene |last4=Pérez-Peña |first4=Richard |date=13 March 2026 |title=Iran War Live Updates: U.S. Military Attacks Kharg Island, Iran's Oil Export Hub, Trump Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/03/13/world/iran-war-trump-oil-israel |access-date=25 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> [[File:Missile interception fragments of an Iranian missile hit Haifa oil refineries in Haifa Bay, March, 19 2026.jpg|thumb|right|250px|មីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់មួយគ្រាប់បានធ្លាក់លើរោងចក្រចម្រាញ់ប្រេងហៃហ្វានៅឆកហៃហ្វា, ១៩ មីនា ២០២៦]] នៅថ្ងៃទី១៦ ខែមីនា ទាំងប្រទេសចិន និងបណ្ដាប្រទេសសមាជិកណាតូនៅអឺរ៉ុបដែលស្និទនឹងសហរដ្ឋអាមេរិក បានរួមគ្នាបដិសេធការអំពាវនាវរបស់ត្រាំក្នុងការផ្តល់ជំនួយគាំទ្រផ្នែកយោធា ដើម្បីដាក់សម្ពាធបង្ខំអ៊ីរ៉ង់ឱ្យបើកច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍វិញ។<ref>{{cite web |date=16 March 2026 |title=Trump demands NATO and China police the Strait of Hormuz. So far they aren't joining |work=NPR |url=https://www.npr.org/2026/03/16/nx-s1-5749109/trump-threatens-nato-strait-hormuz-iran-war |access-date=25 May 2026}}</ref> ជាលទ្ធផល ត្រាំបានស្តីបន្ទោសសម្ព័ន្ធមិត្តណាតូ ដោយហៅការសម្រេចចិត្តរបស់ពួកគេថាជា "កំហុសដ៏ល្ងង់ខ្លៅមួយ"។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=Trump says NATO's refusal to help on Iran is "very foolish mistake" |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/nato-countries-dont-want-get-involved-iran-operation-trump-says-2026-03-17/ |access-date=25 May 2026 |work=[[រ៉យទ័រ|Reuters]]}}</ref> នៅថ្ងៃទី១៧ ខែមីនា ត្រាំបានសរសេរលើបណ្ដាញសង្គមថា លោកបានដកការសុំជំនួយពីណាតូវិញហើយ និងក៏ដូចជាសម្ព័ន្ធមិត្តមួយចំនួនក្នុងតំបន់ឥណ្ឌូ-ប៉ាស៊ីហ្វិកផងដែរដូចជា ជប៉ុន កូរ៉េខាងត្បូង និង[[អូស្ត្រាលី]]ជាដើម ដោយស្ថិតនៅក្រោមហេតុផលថាពួកគេបានបដិសេធមិនចូលរួមការវាយប្រហាររួមជាមួយអាមេរិកប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=NATO countries don't want to get involved in Iran operation, Trump says |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/nato-countries-dont-want-get-involved-iran-operation-trump-says-2026-03-17/ |access-date=25 May 2026 |work=Reuters}}</ref><ref>{{cite web |date=17 March 2026 |title=Donald J. Trump (@realDonaldTrump) |url=https://truthsocial.com/@realDonaldTrump/116245182325726375 |access-date=25 May 2026 |website=Truth Social }}</ref> នៅក្នុងលិខិតសរសេរដដែរនោះ ត្រាំបានបញ្ជាក់ទៀតថា សហរដ្ឋអាមេរិកគឺ "[មិនត្រូវការ] ជំនួយពីនរណា" នៅក្នុងសង្គ្រាមនេះឡើយ។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=Trump: 'We do not need the help of anyone' |url=https://news.sky.com/video/trump-we-do-not-need-the-help-of-anyone-13520909 |access-date=25 May 2026 |work=Sky News }}</ref> នៅព្រឹកព្រលឹមថ្ងៃទី១៧ ខែមីនា មន្ត្រីជាន់ខ្ពស់អ៊ីរ៉ង់ប៉ុន្មានរូប រួមមានលោក[[អាលី ឡារីយ៉ានី]] និងប្រធានកងកម្លាំងបាស៊ីគ លោក[[ហ្កូឡាំរ៉េហ្សា សូលីម៉ានី]]ត្រូវបាត់បង់ជីវិតក្រោយរងការវាយប្រហារតាមអាកាសពីអ៊ីស្រាអែល។<ref name="sk">{{cite news |date=17 March 2026 |title=Iran confirms security chief Larijani, Basij commander Soleimani killed |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/17/israel-says-it-has-killed-ali-larijani-irans-top-security-official |access-date=26 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ជាការឆ្លើយតប អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលជាច្រើនគ្រាប់ដែលបានផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិលអ៊ីស្រាអែលចំនួនពីរនាក់នៅទីក្រុង[[រ៉ាម៉ាត់ហ្កាន់]]។<ref>{{cite news |date=18 March 2026 |title=Elderly couple killed in Iranian revenge strike on Israel |url=https://www.telegraph.co.uk/world-news/2026/03/18/iran-war-latest-news-ali-larijani-death-tel-aviv-strikes/ |work=The Daily Telegraph}}</ref> ក្នុងថ្ងៃដដែរនេះផងដែរ អ៊ីស្រាអែលបានបើកការឈ្លានពានដីគោកចូលទៅក្នុង[[លីបង់ខាងត្បូង|ទឹកដីភាគខាងត្បូង]]នៃប្រទេសលីបង់។<ref>{{cite news |last1=Peled |first1=Anat |last2=Abdel-Baqui |first2=Omar |title=Israel Invades Lebanon, Opening New Front Against Iran |url=https://www.wsj.com/world/middle-east/israel-invades-lebanon-opening-new-front-against-iran-f5e29555 |access-date=26 May 2026 |work=Wall Street Journal |date=16 March 2026}}</ref> នៅថ្ងៃទី១៨ ខែមីនា សង្គ្រាមនេះបានវិវត្តកាន់តែធ្ងន់ធ្ងរបន្ទាប់ពីអ៊ីស្រាអែលបានវាយប្រហារលើតំបន់ឧស្ម័នធម្មជាតិផារស៍ខាងត្បូងនៅក្នុងឈូងសមុទ្រពែរ្ស និងព្រមទាំងរោងចក្រចម្រាញ់ប្រេងក្បែរៗនោះរបស់ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយមានការសម្របសម្រួលពីសហរដ្ឋអាមេរិក។<ref name="oj">{{cite news |last1=Orr |first1=Robert |last2=Kelly |first2=Maxine |last3=Wells |first3=Peter |last4=Provan |first4=Sarah |last5=Cash |first5=Kieran |date=18 March 2026 |title=Middle East war live: Oil jumps after Iran says energy industry attacked |url=https://www.ft.com/content/6112e127-3ee2-4fce-acfc-f7644e5c6c30?syn-25a6b1a6=1 |work=Financial Times}}</ref> ជាប្រតិកម្ម អ៊ីរ៉ង់បានវាយរោងចក្រផលិតឧស្ម័នធម្មជាតិរាវដ៏ធំជាងគេបំផុតនៅលើពិភពលោកដែលមានទីតាំងនៅក្នុងប្រទេសកាតា។ ត្រាំបានអះអាងថា រូបលោកមិនបានដឹងអ្វីអំពីការវាយប្រហារនៅផារស៍ខាងត្បូងទេ ហើយលោកបានសន្យាថានឹងលែងមានការវាយប្រហារដោយអ៊ីស្រាអែលណាទៀតទៅលើហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធប្រេងរបស់អ៊ីរ៉ង់ឡើយ និងថែមទាំងបានគំរាមកំហែងអ៊ីរ៉ង់ឱ្យបញ្ឈប់ការវាយប្រហារលើហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធថាមពលរបស់កាតាទៀត។<ref name=blowup>{{cite news |last=Jones |first=Callum |date=19 March 2026 |title=Trump threatens to 'blow up' all of Iran's South Pars gasfield if Tehran strikes Qatar |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/19/iran-war-trump-south-pars-threat-if-tehran-strikes-qatar |access-date=26 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> នៅក្នុងថ្ងៃដដែរ អ៊ីស្រាអែលបានសម្លាប់រដ្ឋមន្ត្រីចារកម្មអ៊ីរ៉ង់ លោក[[អ៊ីស្មាអែល ខាធីប]] តាមរយៈការវាយប្រហារពីលើអាកាសទាំងយប់។<ref>{{cite web |date=18 March 2026 |title=Iran president confirms intelligence minister Khatib killed in strike |url=https://www.iranintl.com/en/202603187564 |access-date=26 May 2026 |website=Iran International }}</ref> [[File:F-35 Lightning II fighter jet hit over Iran 2026.webm|thumb|right|250x250px|thumbtime=00:06||វីដេអូដែលបញ្ចេញដោយ[[ទីភ្នាក់ងារសារព័ត៌មានតាស្នីម]]នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមីនា ឆ្នាំ២០២៦ ដែលបង្ហាញពីការវាយប្រហារដោយសង្ស័យពីអ៊ីរ៉ង់លើយន្តហោះចម្បាំង F-៣៥ របស់អាមេរិក ដោយនេះបានចាត់ទុកជាករណីដំបូងនៃយន្តហោះចម្បាំងបំបាំងកាយដែលត្រូវរងការខូចខាតនៅក្នុងសមរភូមិប្រយុទ្ធ។]] នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមីនា យន្តហោះចម្បាំងប្រភេទ F-៣៥ របស់សហរដ្ឋអាមេរិកមួយគ្រឿងបានធ្វើការចុះចតជាបន្ទាន់ ក្រោយសង្ស័យថាត្រូវរងគ្រាប់ទង្គិចដែលបាញ់ដោយកងកម្លាំងអ៊ីរ៉ង់។<ref name="cnn19march">{{cite news |date=19 March 2026 |url=https://edition.cnn.com/2026/03/19/politics/f-35-damage-iran-war |title=US F-35 damaged by suspected Iranian fire makes emergency landing, sources say |work=CNN }}</ref> ដំណាលគ្នានេះ សហរដ្ឋអាមេរិកបានចាប់ផ្តើមយុទ្ធនាការផ្លូវអាកាសប្រឆាំងនឹងនាវានិងដ្រូនរបស់អ៊ីរ៉ង់នៅឯច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ ក្នុងកិច្ចខិតខំប្រឹងប្រែងដើម្បីបើកដំណើរការផ្លូវដឹកជញ្ជូនអន្តរជាតិឡើងវិញ។<ref>{{cite news |last1=Cloud |first1=David S. |last2=Seligman |first2=Lara |last3=Gordon |first3=Michael R. |date=20 March 2026 |title=U.S. War Planes and Helicopters Kick Off Battle to Reopen Hormuz |url=https://www.wsj.com/world/middle-east/u-s-war-planes-and-helicopters-kick-off-battle-to-reopen-hormuz-530cdb78 |access-date=26 May 2026 |work=The Wall Street Journal }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីបួន (២១–២៧ មីនា)=== {{Further|យុទ្ធនាការច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦}} ==កំណត់សម្គាល់== {{reflist|group=ស}} ==ឯកសារយោង== {{reflist}} ==តំណភ្ជាប់ក្រៅ== {{Sister project links|auto=yes|d=Q138503695|m=yes}} '''''ជាភាសាអង់គ្លេស''''' * {{cite news |date=28 February 2026 |title=What we know about the US-Israeli attack on Iran and Tehran's retaliation |url=https://www.cnn.com/2026/02/28/middleeast/israel-attack-iran-intl-hnk |access-date=28 February 2026 |work=CNN}} * [https://www.rfi.fr/km/%E1%9E%96%E1%9E%B6%E1%9E%80%E1%9F%92%E1%9E%99%E1%9E%82%E1%9E%93%E1%9F%92%E1%9E%9B%E1%9E%B9%E1%9F%87/%E1%9E%9F%E1%9E%84%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9F%92%E1%9E%82%E1%9E%B6%E1%9E%98%E1%9E%A2%E1%9F%8A%E1%9E%B8%E1%9E%9A%E1%9F%89%E1%9E%84%E1%9F%8B/ អានព័ត៌មានអំពីសង្គ្រាមហ្កាហ្សានៅ RFI ខេមរភាសា] * [https://www.c-span.org/liveEvent/?Iran U.S. and Israeli Strikes on Iran], [[C-SPAN]] * [https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/centerx:56.4/centery:26.5/zoom:9 Tracking of traffic in the Strait of Hormuz] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:អាស៊ីក្នុងឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ជម្លោះក្នុងឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ជម្លោះអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែល]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ទំនាក់ទំនងយោធាសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ទំនាក់ទំនងយោធាសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែល]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:អាណត្តិប្រធានាធិបតីដូណាល់ ត្រាំទីពីរ]] 8dfm8r22amu9yjalecjwbhj84wkdlby 335863 335862 2026-05-26T04:04:43Z TheRandomGoober 27248 /* សប្តាហ៍ទីបួន (២១–២៧ មីនា) */ 335863 wikitext text/x-wiki {{Redirect|សង្គ្រាមសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់|ជម្លោះក្នុងឆ្នាំ២០២៥|សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ}} {{ប្រអប់ព័ត៌មាន ជម្លោះយោធា | conflict = សង្ក្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦ | partof = [[វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)]] | image = [[File:2026 Iran war collage.jpg|300px]] | caption = '''មើលពីលើចុះក្រោមតាមត្រនិចនាឡិកា៖'''<br/>{{bulleted list | | ក្រុមនាវាចម្បាំងនាមអេប្រាហាម លីនខឹននៅសមុទ្រអារ៉ាប់, ៦ កុម្ភៈ ២០២៦ | យន្តហោះចម្បាំង ''Super Hornet'' ហោះចេញពីនាវាដឹកយន្តហោះ ''[[យូអេសអេស អេប្រាហាម លីនខឹន (CVN-៧២)|អេប្រាហាម លីនខឹន]]'', ២៧ កុម្ភៈ ២០២៦ | យន្តហោះចម្បាំង F-១៦ របស់អ៊ីស្រាអែលមួយកង កំពុងហោះសម្ដៅទៅអ៊ីរ៉ង់, ៤ មីនា ២០២៦ | ហាយនភាពនៃកីឡដ្ឋានក្នុងសាលអាហ្សាឌីនៅរដ្ឋធានីតេហេរ៉ង់, ៥ មីនា ២០២៦ | សំណល់អគារបាក់បែងក្នុងក្រុង[[ឃើម៉ាន់ឆាហ៍]], ៣ មីនា ២០២៦ | ទិដ្ឋភាពសាលារៀនមួយនៅ[[មីណាប]]ក្រោយ[[ការវាយប្រហារផ្លូវអាកាសលើសាលារៀនមីណាប|រងគ្រាប់មីស៊ីល]], ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ | ផ្សែងក្រមៅហើរឡើងចូលបរិយាកាសនៅតេហេរ៉ង់, ៣ មីនា ២០២៦ | មីស៊ីលតូម៉ាហក (''Tomahawk'') ហោះចេញពីនាវាចម្បាំង ''[[យូអេសអេស ឌែលប៊ឺត ឌី. ប៊្លែក|ឌែលប៊ឺត ឌី. ប៊្លែក]]'', ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ }} | date = ២៨ កុម្ភៈ ២០២៦ – បច្ចុប្បន្ន | place = {{hlist | [[អាស៊ីខាងលិច]] | [[មហាសមុទ្រឥណ្ឌា]] }} | status = គាំងដំណើរ<ref>{{Cite news|url=https://www.straitstimes.com/world/middle-east/us-reviews-latest-iranian-proposal-to-end-war-stalemate|title=US reviews latest Iranian proposal to end war stalemate|date=April 28, 2026|agency=[[រ៉យទ័រ|Reuters]]|work=The Straits Times}}</ref> <br>{{bulleted list|[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់បណ្ដោះអាសន្ន]]|[[វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦|វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍]]|[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|ការវិវត្តនៃជម្លោះអ៊ីស្រាអែល–ហេស្បុលឡា]]|[[ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចពីសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|សេដ្ឋកិច្ចសកលត្រូវរំខាន]]រួមទាំង[[វិបត្តឥន្ធនៈសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|វិបត្តិឥន្ធនៈ]]}} | combatant1 = {{tree list}} * {{flag|សហរដ្ឋអាមេរិក}} * {{flag|អ៊ីស្រាអែល}} {{tree list/end}} |combatant1a = {{tree list}} {{collapsible list|title=ភាគីដទៃ៖ |{{flag|កាតា}} |{{flag|គុយវ៉ែត}} |{{flag|តួកគី}} |{{flag|បារ៉ែន}} |{{flag|លីបង់}} |{{flag|សហរាជាណាចក្រ}} * {{flagicon image|Flag of the British Indian Ocean Territory 2026.svg}} [[ដែនដីអង់គ្លេសនៅមហាសមុទ្រឥណ្ឌា]] * {{flagicon|សហរាជាណាចក្រ}} [[អាក្រូទីរី និងដេកេលី]] |{{flag|ស៊ីរី}} |{{flag|ហ្សកដានី}} |{{flag|អ៊ីរ៉ាក់}} * {{flagicon image|Flag of Kurdistan.svg}} [[តំបន់ឃឺឌីស្ថាន]] |{{flag|អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត}} |{{flag|អាស៊ែបៃសង់}} |{{flag|អូម៉ង់}} |{{flag|អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម}} }} {{tree list/end}} | combatant2 = {{tree list}} * {{flag|អ៊ីរ៉ង់}} * {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} [[ហេស្បុលឡា]] * {{flagicon image|Slogan of the Houthi Movement.svg}} [[ហ៊ូទី]]<ref>{{cite news |last1=Fabian |first1=Emanuel |title=Joining war, Yemen’s Houthis launch ballistic missile attack on southern Israel |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/joining-war-yemens-houthis-launch-ballistic-missile-attack-on-southern-israel/ |access-date=12 May 2026 |work=The Times of Israel |date=28 March 2026}}</ref> * {{flagicon image|Flag of the Amal Movement.svg}} [[ចលនាអាម៉ាល់]]{{refn|ចលនាអាម៉ាល់បានដើរតួនាទីយ៉ាងសកម្មនៅក្នុង[[សង្គ្រាមលីបង់]]រួមជាមួយក្រុមហេស្បុលឡា។<ref>{{Cite web |date=5 April 2026 |title=Involvement of the Amal Movement in the Fighting Against Israel Alongside Hezbollah |url=https://israel-alma.org/involvement-of-the-amal-movement-in-the-fighting-against-israel-alongside-hezbollah/ |access-date=12 May 2026 |website=Alma Research and Education Center}}</ref>|group=ស}} * {{flagicon image|PMF infobox.png}} [[កងកម្លាំងប្រជាកំណែន]]<ref>{{cite web|title=US embassy in Baghdad attacked as US-Israel war on Iran escalates|url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/7/us-embassy-in-baghdad-attacked-as-us-israel-war-on-iran-escalates|date=7 March 2026|access-date=12 May 2026|website=Al Jazeera English}}</ref> * {{flagicon image|Shiite Resistance flag.svg}} [[ចលនាតស៊ូឥស្លាមនៅអ៊ីរ៉ាក់]] {{tree list/end}} |combatant2a = {{tree list}} {{collapsible list|title=ភាគីដទៃ៖ |{{flag|លីបង់}} |{{flag|អ៊ីរ៉ាក់}}<ref>{{Cite web |last=Sancha |first=Natalia |date=2026-03-27 |title=Iraq mourns its dead after worst strike against its army since the start of the war: ‘Why did the Americans attack us?’ |url=https://english.elpais.com/international/2026-03-27/iraq-mourns-its-dead-after-worst-strike-against-its-army-since-the-start-of-the-war-why-did-the-americans-attack-us.html |access-date=2026-05-12 |website=EL PAÍS English }}</ref> |{{flagicon image|Flag of the Muslim Brotherhood.svg}} [[ក្រុមឥស្លាម (លីបង់)|ក្រុមឥស្លាម]]<ref name=MuslimBrothers>{{cite​ news |url=https://www.jpost.com/middle-east/article-888730|title=Lebanon Islamic Group claims headquarters targeted by IDF strikes|work=The Jerusalem Post|author=Seth J. Frantzman|date=March 4, 2026|access-date=May 12, 2026}}</ref> |{{flag|ហាម៉ាស់}}<ref>{{cite web|date=2026-03-05|title=Israel strikes Beirut, Hamas official reportedly killed|url=https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/03/05/israel-strikes-beirut-lebanon-state-media-says-hamas-official-killed|archive-url=https://web.archive.org/web/20260308031532/https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/03/05/israel-strikes-beirut-lebanon-state-media-says-hamas-official-killed|archive-date=2026-03-08|access-date=2026-05-12|website=Al Arabiya English}}</ref> |{{flagicon image|InfoboxPIJ.svg}} [[ជីហាដឥស្លាមប៉ាឡេស្ទីន]]<ref>{{cite web|date=2 March 2026|title=Palestinian Islamic Jihad armed wing says Lebanon commander killed in Israeli strikes|url=https://today.lorientlejour.com/article/1496991/palestinian-islamic-jihad-armed-wing-says-lebanon-commander-killed-in-israeli-strikes.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20260411183622/https://today.lorientlejour.com/article/1496991/palestinian-islamic-jihad-armed-wing-says-lebanon-commander-killed-in-israeli-strikes.html|archive-date=11 April 2026|access-date=12 May 2026|website=L'Orient Today}}</ref> }} {{tree list/end}} | commander1 = {{plainlist}} * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ដូណាល់ ត្រាំ]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ភីត ហេកសិត]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ដាន​ ខេន]] * {{flagdeco|សហរដ្ឋ}} [[ប្រាដ ឃូពើរ (ឧត្តមនាវីឯក)|ប្រាដ ឃូពើរ]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[ អ៊ីស្រាអែល កាត់ហ្ស៍]] * {{flagdeco|អ៊ីស្រាអែល}} [[អីយ៉ាល់ ហ្សាមៀរ]] {{endplainlist}} | commander2 = {{plainlist}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលី ហាមេនៃ]]{{Assassinated|ឃាតកម្មនៃអាលី ហាមីនៃ}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[មោជតាបា ហាមេនៃ]]<ref>{{Cite news |last=Smith |first=Helena |date=2026-03-11 |title=Mojtaba Khamenei was hurt in strike that killed his father, Iran’s Cyprus ambassador confirms |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/11/mojtaba-khamenei-was-hurt-in-strike-that-killed-his-father-irans-cyprus-ambassador-confirms |access-date=2026-05-12 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលី ឡារីយ៉ានី]]{{Assassinated|ឃាតកម្មនៃអាលី ឡារីយ៉ានី}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[ម៉ាស៊ូត ប៉េហ្សេស្សខ្ចន់]] * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាប់ដុលរ៉ាហ៊ីម មូសាវី]]{{KIA}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាហ្ស៊ីស ណាស៊ាហ្សាដេហ៍]]{{KIA}} * {{flagdeco|អ៊ីរ៉ង់}} [[អាលីរ៉េហ្សា តាងស៊ីរី]]{{KIA}} * {{flagicon image|Slogan of the Houthi Movement.svg}} [[អាប់ឌុលម៉ាលីគ អាល់ហ៊ូទី]] * {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} [[ណាអ៊ីម កាស្ស៊ែម]] {{endplainlist}} | casualties1 = {{indented plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល''' ** {{flagu|សហរដ្ឋអាមេរិក}}៖ *** ទាហាន ១៥ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** បុគ្គលិកយោធា ៥៣៨ នាក់បានរងរបួស *** ទីតាំង ១២+ កន្លែងបានរងការខូចខាត<ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/interactive/2026/03/11/world/middleeast/iran-us-military-bases-strikes-map.html|title=At Least 17 U.S. Sites Damaged in War With Iran, Analysis Shows|date=11 March 2026|access-date=12 May 2026|work=The New York Times}}</ref> ** {{flagu|អ៊ីស្រាអែល}}៖ *** ទាហាន ១៩ នាក់ និងអ្នកម៉ៅការ ១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** ប្រជាជនស៊ីវិល ២៨ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត *** របួស ៨,៥៩៨ នាក់ (រួមមានបុគ្គលិកយោធា ៧៦៤ នាក់) {{endplainlist}} | casualties2 = {{plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអ៊ីរ៉ង់''' ** {{flagu|អ៊ីរ៉ង់}}៖ ** ៣,៤៦៨ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត ** ២៦,៥០០​ នាក់បានទទួលរងរបួស * '''ផ្អែកតាមប្រភពក្នុងស្រុក''' ** {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} ហេស្បុលឡា៖ ** យុទ្ធជន ១,០០០+ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news |last1=Astih |first1=Paula |title=Hezbollah Tallies Its Dead from Israel War, Estimates Exceed 1,000 |url=https://infoweb-newsbank-com.srv-proxy1.library.tamu.edu/apps/news/document-view?p=AWNB&docref=news/1A7909E3F07F63D8 |access-date=12 May 2026 |work=Al-Sharq al-Awsat |agency=NewsBank: Access World News Research Collection |date=17 April 2026}}</ref> ** {{flagicon image|Flag of the Amal Movement.svg}} ចលនាអាម៉ាល់៖ ** វេជ្ជបណ្ឌិតសង្គ្រោះបន្ទាន់ ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite web |title=NNA: Two paramedics from the Islamic Risala Scout Association – Civil Defense and the Islamic Health Authority have been killed in an airstrike on Sawwana |url=https://www.mtv.com.lb/en/news/Local/1666035/nna--two-paramedics-from-the-islamic-risala-scout-association---civil-defense-and-the-islamic-health-authority-have-been-killed-in-an-airstrike-on-sawwana |website=MTV Lebanon |access-date=12 May 2026 |date=13 March 2026}}</ref><ref>{{cite web |title=(ជាភាសាអារ៉ាប់) The "Al-Risala Scouts" mourned their five martyred paramedics in the Zawtar raid. |url=https://www.nna-leb.gov.lb/ar/news/423125/%D9%83%D8%B4%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%B3%D8%A7%D9%84%D8%A9-%D9%86%D8%B9%D8%AA-%D8%B4%D9%87%D8%AF%D8%A7%D8%A1%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B3%D8%B9%D9%81%D9%8A%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%AE%D9%85%D8%B3%D8%A9-%D9%81%D9%8A-%D8%BA%D8%A7%D8%B1%D8%A9-%D8%B2%D9%88%D8%B7%D8%B1-2 |website=NNA |access-date=12 May 2026 |date=28 March 2026}}</ref> ** {{flagicon image|flag of Hamas.svg}} ហាម៉ាស់៖ ** សមាជិក ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{Cite web|url=https://www.longwarjournal.org/archives/2026/03/israel-eliminates-3-hamas-members-operating-in-lebanon.php|title=Israel eliminates 3 Hamas members operating in Lebanon|first=Joe|last=Truzman|date=22 March 2026}}</ref> ** {{flagicon image|PMF infobox.png}} កងកម្លាំងប្រជាកំណែន៖ ** យុទ្ធជន ៨០ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង​ ២៧០ នាក់បានរងរបួស<ref>{{cite news|url=https://saba.ye/en/news3682770.htm|title=Popular Mobilization Forces in Iraq: 80 Martyrs & over 270 injured in Israeli–U.S. aggression}}</ref> {{endplainlist}} ---- {{plainlist}} * '''ផ្អែកតាម[[សកម្មជនសិទ្ធិមនុស្សនៅអ៊ីរ៉ង់]]៖'''<br>៣,៦៣៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត (រួមមាន បុគ្គលិកយោធា ១,២២១ នាក់, ប្រជាជនស៊ីវិល ១,៧០១ នាក់, និង ៧១៤ នាក់ទៀតមិនបញ្ជាក់)<ref>{{cite web|date=7 April 2026|title=Day 39 of U.S. and Israeli Attacks on Iran: Extensive Damage to the Rail Network and Roads|url=https://www.en-hrana.org/day-39-of-u-s-and-israeli-attacks-on-iran-extensive-damage-to-the-rail-network-and-roads/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260409042630/https://www.en-hrana.org/day-39-of-u-s-and-israeli-attacks-on-iran-extensive-damage-to-the-rail-network-and-roads/|archive-date=9 April 2026|access-date=12 May 2026|website=HRANA (en-hrana.org)}}</ref> {{endplainlist}} ---- {{indented plainlist}} * '''ផ្អែកតាមអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល''' ** {{flagu|អ៊ីរ៉ង់}}៖ ** បុគ្គលិកយោធា ៦,០០០+ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref name="Bohbot150326>{{cite news|last1=Bohbot|first1=Amir|title= Over 6,000 IRGC members killed, 15,000 wounded since the start of Operation Roaring Lion, IDF says|url=https://www.jpost.com/middle-east/iran-news/article-889964|access-date=15 March 2026|publisher=The Jerusalem Post|date=15 March 2026|archive-url=https://web.archive.org/web/20260315115157/https://www.jpost.com/middle-east/iran-news/article-889964|archive-date=12 May 2026}}</ref> ** បុគ្គលិកយោធា ~១៥,០០០ នាក់បានរងរបួស<ref name="Bohbot150326"/> ** ឧបករណ៍បាញ់មីស៊ីលបាលីស្ទិក ១៩០+ គ្រឿងបានកម្ទេច<ref name=MakoBelieve>{{cite news|title=(ជាភាសាហេប្រឺ)בכיר צבאי: "האמריקנים לא האמינו שנצליח בעריפה; איראן סופרת מעל 10,000 נפגעים"|url=https://www.mako.co.il/news-military/2026_q1/Article-f92fae09426ec91027.htm?Partner=searchResults|access-date=2026-05-12}}</ref> ** នាវាចម្បាំង ១៥៥ គ្រឿងបានកម្ទេច ឬខូចខាត<ref>{{cite web|url=https://www.businessinsider.com/us-war-with-iran-by-numbers-energy-drinks-to-targets-2026-4|title=Epic Fury strikes on Iran were fueled by 2 million energy drinks, about a million gallons of coffee, and nicotine, top general says}}</ref> ** {{flagicon image|Flag of Hezbollah (thumbnail placeholder).svg}} ហេស្បុលឡា៖ ** យុទ្ធជន ១,៩០០ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news|url=https://www.timesofisrael.com/idf-soldier-severely-wounded-as-hezbollah-drones-target-troops-in-southern-lebanon/|title=IDF soldier severely wounded as Hezbollah drones target troops in southern Lebanon}}</ref> {{endplainlist}} | casualties3 = <div style="text-align: centre;"> លីបង់៖ មនុស្ស ២,៧៥៩ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ៨,៥១២ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite web|date=8 May 2026 |title=Death toll from Israeli attacks on Lebanon nears 2,760 — Health Ministry|url=https://tass.com/world/2128625|archive-url=https://web.archive.org/web/20260509020136/https://tass.com/world/2128625|archive-date=9 May 2026|website=Tass}}</ref><br>អ៊ីរ៉ាក់៖ ទាហាន ២៦ នាក់និងប្រជាជនស៊ីវិល ២៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និងមនុស្ស ១៨០ នាក់បានរងរបួស <br>ប៉ាឡេស្ទីន៖ មនុស្ស ១៤ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ១៥ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite news |first1=Imad |last1=Isseid |first2=Melanie |last2=Lidman |date=8 March 2026 |url=https://apnews.com/article/israel-palestinians-west-bank-settlers-violence-900ad24fd46e0ca5ae0de07c0328c960 |title=3 Palestinians killed in West Bank clash, bringing toll from week of violence to 6 |work=Associated Press}}</ref><ref>{{Cite news |date=15 March 2026 |url=https://www.npr.org/2026/03/15/g-s1-113834/israeli-soldiers-fire-on-family-car-in-occupied-west-bank-killing-4 |title=Israeli soldiers fire on family car in occupied West Bank, killing 4 |work=NPR}}</ref><ref>{{Cite news |last=Lee |first=David D. |date=19 March 2026 |title=Four Palestinian women killed during Iranian missile attack in West Bank |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/19/three-palestinian-women-killed-during-iranian-missile-attack-in-west-bank |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English |archive-date=19 March 2026 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260319152352/https://www.aljazeera.com/news/2026/3/19/three-palestinian-women-killed-during-iranian-missile-attack-in-west-bank |url-status=live}}</ref> <br>អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម៖ ទាហាន ២ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ១១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត,{{refn|group=ស|<ref>{{cite news |title=Fatalities in the UAE |url=https://www.khaleejtimes.com/uae/day-18-israel-us-iran-war-live-updates#blogCarde8acf01e-a59b-4710-bc38-6378ec82b68c |access-date=12 May 2026 |work=Khaleej Times |date=17 March 2026}}</ref><ref>{{cite web|url=https://english.alarabiya.net/News/gulf/2026/03/24/uae-defense-ministry-says-civilian-contractor-killed-in-bahrain|title=UAE defense ministry says civilian contractor killed in Bahrain|date=March 24, 2026|website=Al Arabiya English}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/2026/03/26/world/middleeast/iran-missile-strikes-abu-dhabi.html|title=Two Killed in Abu Dhabi as Gulf States Face Fresh Attacks|first=Ismaeel|last=Naar|location=Dubai, United Arab Emirates|date=March 26, 2026|website=NYTimes.com}}</ref>}} ២២៧ នាក់បានរងរបួស<ref>{{Cite web|url=https://www.khaleejtimes.com/uae/uae-intercepts-17-ballistic-missiles-35-drones-april-8|archive-url=https://web.archive.org/web/20260409124738/https://www.khaleejtimes.com/uae/uae-intercepts-17-ballistic-missiles-35-drones-april-8|title=UAE intercepts 17 ballistic missiles, 35 drones after US-Iran ceasefire|archive-date=April 9, 2026|website=Khaleej Times}}</ref><ref>{{cite news|url=https://gulfnews.com/uae/three-injured-in-drone-attack-at-fujairah-oil-zone-1.500528878|title=Three injured in drone attack at Fujairah oil zone}}</ref> <br>គុយវ៉ែត៖ ទាហាន ៤ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត, ទាហាន ៧៧ នាក់ និងប្រជាជនស៊ីវិល ៣២ នាក់បានរងរបួស <br>[[កងកម្លាំងអង្គការសហប្រជាជាតិបណ្ដោះអាសន្ននៅលីបង់]]៖ ៦ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត{{refn|group=ស|រួមមានជនជាតិឥណ្ឌូណេស៊ីចំនួន ៤ នាក់ និងបារាំងចំនួន ២ នាក់<ref name="AP24042026">{{Cite news |last1=Ahmed |first1=Munir |last2=Gambrell |first2=Jon |last3=Keaten |first3=Jamey |date=24 April 2026 |title=Trump dispatches Witkoff and Kushner to Pakistan for new talks with Iran's foreign minister |url=https://apnews.com/article/us-iran-war-hormuz-israel-pakistan-ceasefire-april-24-2026-313e19ff213738620abe31c96eb38368 |work=Associated Press |access-date=12 May 2026 }}</ref>|name="UNIFIL killed"}} និង ១១ នាក់បានរងរបួស{{refn|រួមមានជនជាតិហ្កាណា ៤ នាក់,<ref name="BBC09032026">{{Cite news |last=Nunoo |first=Favour |date=9 March 2026 |title=Ghana calls on Commonwealth to condemn attack on its peacekeepers in Lebanon |url=https://www.bbc.com/news/articles/cwyg07vqdrdo |work=BBC |access-date=12 May 2026}}</ref> ឥណ្ឌូណេស៊ី ៤ នាក់,<ref name="AJ30032026">{{Cite news |date=30 March 2026 |title=Two more UN peacekeepers killed in explosion in southern Lebanon: UNIFIL |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/30/two-more-un-peacekeepers-killed-in-southern-lebanon-unifil |work=Al Jazeera English}}</ref><ref name="UNNews">{{Cite news |date=30 March 2026 |title=UN condemns killing of two more peacekeepers in Lebanon |url=https://news.un.org/en/story/2026/03/1167222 |work=UN News}}</ref><ref name="AP24042026" /> និងបារាំង ៣ នាក់។<ref name="AP-18042026">{{Cite news |last1=Mroue |first1=Bassem |last2=Petrequin |first2=Samuel |date=18 April 2026 |title=French soldier killed and 3 others wounded in an attack on peacekeepers in Lebanon, Macron says |url=https://apnews.com/article/lebanon-israel-france-peacekeepers-5856353ddea6c1654c38c8aadf803ed7 |work=Associated Press |access-date=12 May 2026}}</ref><ref name="f24-22april">{{Cite news |date=22 April 2026 |title=French soldier dies of wounds after attack on UN force in Lebanon |url=https://www.france24.com/en/french-soldier-dies-of-wounds-after-attack-on-un-force-in-lebanon |work=France 24 |access-date=12 May 2026}}</ref>|group=ស|name="UNIFIL injured"}}<ref name="tayyar.org">{{Cite news |date=14 March 2026 |title=(ជាភាសាអារ៉ាប់) UNIFIL: One of our soldiers was injured after our position near the town of Mays al-Jabal was targeted. |url= https://www.tayyar.org/news/Lebanon/711208/%D8%A7%D9%84%D9%8A%D9%88%D9%86%D9%8A%D9%81%D9%8A%D9%84-%D8%A5%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%A9-%D8%A3%D8%AD%D8%AF-%D8%AC%D9%86%D9%88%D8%AF%D9%86%D8%A7-%D8%A8%D8%B9%D8%AF-%D8%A7%D8%B3%D8%AA%D9%87%D8%AF%D8%A7%D9%81-%D9%85%D9%88%D9%82%D8%B9-%D9%84%D9%86%D8%A7-%D8%A8%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%B1%D8%A8-%D8%A8%D9%84%D8%AF%D8%A9-%D9%85%D9%8A%D8%B3-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%A8%D9%84 |website=tayyar.org }}</ref> <br>បារ៉ែន៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ៤២ នាក់បានរងរបួស{{refn|<ref name="Stepansky-2026">{{Cite web|first1=Joseph|last1=Stepansky|first2=Zaid|last2=Sabah|title=US, Israel attack Iran live: Trump vows to avenge 3 American soldiers|date=2 March 2026|url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/2/us-israel-attack-iran-live|access-date=12 May 2026|website=Al Jazeera English}}</ref><ref>{{cite web|date=2026-03-09|title=At least 32 injured in Bahrain after drone attack - state media|url=https://www.bbc.com/news/live/cz0g2yg3579t?post=asset%3A58cf09e3-4413-41d4-ad38-c6d229cbe729#post|access-date=2026-05-12|website=BBC News}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://qna.org.qa/en/news/news-details?id=bahraini-ministry-of-interior-says-four-injured-from-falling-debris-of-intercepted-iranian-drone&date=4/04/2026|title=Bahraini Ministry of Interior Says Four Injured from Falling Debris of Intercepted Iranian Drone|date=April 4, 2026|website=Qatar news agency}}</ref>|group=ស}} <br>អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ២៣ នាក់បានរងរបួស{{refn|<ref>{{cite news|title=Two killed, 12 injured after projectile fell on residential location in Saudi Arabia|url=https://www.reuters.com/world/middle-east/two-killed-12-injured-after-projectile-fell-residential-location-saudi-arabia-2026-03-08/|access-date=12 May 2026|publisher=Reuters|date=8 March 2026}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.aljazeera.com/news/2026/4/9/saudi-arabia-says-operational-activities-halted-at-several-energy-sites|archive-url=https://web.archive.org/web/20260410010538/https://www.aljazeera.com/news/2026/4/9/saudi-arabia-says-operational-activities-halted-at-several-energy-sites|title=Saudi Arabia says operational activities halted at several energy sites|archive-date=10 April 2026}}</ref>|group=ស}} <br>អូម៉ង់៖ ៣ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត និង ១៧ នាក់បានរងរបួស<ref name=hindustan260302>{{Cite news|date=2 March 2026|title=3 Indians killed in Iranian attacks off Oman; 20 injured across West Asia|url=https://www.hindustantimes.com/india-news/3-indians-killed-in-iranian-attacks-off-oman-20-injured-across-west-asia-101772473983914.html|access-date=12 May 2026|work=Hindustan Times}}</ref><ref name="aj260305">{{Cite news |title=US-Israel attacks on Iran: Death toll and injuries live tracker |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/us-israel-attacks-on-iran-death-toll-and-injuries-live-tracker |archive-url=https://web.archive.org/web/20260301150802/https://www.aljazeera.com/news/2026/3/1/us-israel-attacks-on-iran-death-toll-and-injuries-live-tracker |archive-date=1 March 2026 |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref><ref name="Oman">{{Cite web |date=13 March 2026 |title=Two drones crash in Oman, killing two workers amid U.S.-Israeli-Iran conflict |url=https://sana.sy/en/international/2302291/ |website=Syrian Arab News Agency}}</ref> <br>បារាំង៖ ទាហាន ១ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត{{refn|មិនរាប់បញ្ចូលទាហានបារាំងពីរនាក់នៃកងកម្លាំងរក្សាសន្តិភាពបណ្តោះអាសន្ននៃអង្គការសហប្រជាជាតិនៅប្រទេសលីបង់ឡើយ។|group=ស|name="France"}} និង ៧ នាក់បានរងរបួស{{refn|group=ស|name="France"}}<ref name="trt13march">{{Cite news |date=13 March 2026 |title=Drone attack in Iraq's Erbil region kills 1, injures 7 French soldiers at military base |url=https://www.trtworld.com/article/b846f9d0d45d |work=TRT World |access-date=12 May 2026}}</ref> <br>ស៊ីរី៖ ១​ នាក់បានបាត់បង់ជីវិត<ref>{{cite news|url=https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/04/04/syria-says-israeli-tank-fire-kills-man-in-country-s-south|archive-url=https://web.archive.org/web/20260407080953/https://english.alarabiya.net/News/middle-east/2026/04/04/syria-says-israeli-tank-fire-kills-man-in-country-s-south|title=Syria says Israeli tank fire kills man in country’s south|archive-date=7 April 2026}}</ref> <br>កាតា៖ ២០ នាក់បានរងរបួស<ref name="The Peninsula Newspaper-2026">{{cite web|date=1 March 2026|title=Ministry of Interior announces 8 new injuries resulting from Iranian attack|url=https://thepeninsulaqatar.com/article/01/03/2026/ministry-of-interior-announces-8-new-injuries-resulting-from-iranian-attack|access-date=12 May 2026|website=The Peninsula Newspaper|agency=QNA}}</ref><ref>{{cite news|url=https://gulfnews.com/world/gulf/qatar/qatar-4-injured-including-child-after-debris-from-iranian-missile-falls-in-residential-area-1.500499559|archive-url=https://web.archive.org/web/20260407230957/https://gulfnews.com/world/gulf/qatar/qatar-4-injured-including-child-after-debris-from-iranian-missile-falls-in-residential-area-1.500499559|title=Qatar: 4 injured, including child, after debris from Iranian missile falls in residential area|archive-date=7 April 2026}}</ref> <br>ហ្សកដានី៖ ១៩ នាក់បានរងរបួស<ref>{{cite​ news|title=Army says Iran fired 119 missiles, drones in one week directly targeting Jordan|url=http://en.royanews.tv/news/68214|access-date=12 May 2026|work=Roya TV|date=7 March 2026}}</ref> <br>អាស៊ែបៃសង់៖ ៤ នាក់បានរងរបួស<ref name=ynet260305>{{cite news|title=Azerbaijan says Iran fired two drones at its territory, injuring two people|url=https://www.ynetnews.com/article/rjo00ualfbl|access-date=12 May 2026|publisher=Ynet|date=5 March 2026}}</ref> }} ចាប់តាំងពីថ្ងៃទី២៨ ខែកុម្ភៈ ឆ្នាំ២០២៦ [[សហរដ្ឋអាមេរិក]] និង[[អ៊ីស្រាអែល]]បានចូលដៃគ្នាប្រឡូកក្នុងសង្គ្រាមជាមួយប្រទេស[[អ៊ីរ៉ង់]] ក៏ដូចជាសម្ព័ន្ធមិត្តនៅក្នុងតំបន់របស់ខ្លួន។ ជម្លោះនេះបានចាប់ផ្ទុះឡើងនៅពេលដែលសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែលបើកការវាយប្រហារតាមអាកាសសម្ដៅលើប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយកំណត់គោលដៅលើទីតាំងយោធានិងរដ្ឋាភិបាល ហើយថែមទាំង[[បញ្ជីរាយនាមមន្ត្រីអ៊ីរ៉ង់ដេលបានស្លាប់កំឡុងសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|ធ្វើឃាតមន្ត្រីអ៊ីរ៉ង់ជាច្រើននាក់]]ទៀតផង រួមមានមេដឹកនាំកំពូល[[អាលី ហាមេនៃ]]ជាដើម។ ការវាយប្រហារដ៏គួរឱ្យភ្ញាក់ផ្អើលនោះត្រូវបានប្រព្រឹត្តិធ្វើឡើងស្របគ្នានឹងពេលដែលអ៊ីរ៉ង់ និងសហរដ្ឋអាមេរិកកំពុងជាប់ចរចាទាក់ទងនឹង[[កម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|កម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់]]។ អ៊ីរ៉ង់បានប្រតិកម្មវិញដោយបាញ់ប្រហារមីស៊ីល និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក (ដ្រូន) ទៅលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល មូលដ្ឋានទ័ពអាមេរិក និងបណ្ដាប្រទេសអារ៉ាប់ដែលជាសម្ព័ន្ធមិត្តអាមេរិកនៅក្នុងតំបន់[[អាស៊ីខាងលិច]]។ អ៊ីរ៉ង់ក៏ថែមទាំងបានប្រើកម្លាំង[[វិបត្តិច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦|បិទច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍]]ផងដែរ ដែលបង្កជាការរំខានដល់ពាណិជ្ជកម្មពិភពលោក។ បន្ទាប់ពី[[វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា]]បានផ្ទុះឡើងនៅក្នុងឆ្នាំ២០២៣ ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់និងអ៊ីស្រាអែលបាន[[ជម្លោះអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៤|បាញ់មីស៊ីលប្រហារគ្នាទៅវិញទៅមក]]នៅក្នុងឆ្នាំ២០២៤ ហើយម្តងទៀតនៅក្នុង[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ]]នៅខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៥ ដោយលើកទីពីរនេះ សហរដ្ឋអាមេរិកបានចេញមុខវាយប្រហារលើទីតាំងនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់។ នៅក្នុងខែមករា ឆ្នាំ២០២៦ កងកម្លាំងសន្តិសុខអ៊ីរ៉ង់បាន[[ការសម្លាប់រង្គាលនៅអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|សម្លាប់ផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិលខ្លួនរាប់ពាន់នាក់]]ក្នុងយុទ្ធនាការបង្ក្រាបលើ[[បាតុកម្មអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៥–២០២៦|ហ្វូងពួកបាតុករតវ៉ាប្រឆាំងដ៏ធំបំផុត]]ដែលមិនធ្លាប់មាននៅអ៊ីរ៉ង់ចាប់តាំងពី[[បដិវត្តន៍អ៊ីរ៉ង់|ឆ្នាំ១៩៧៩]] មកម៉្លេះ។ ជាលទ្ធផលនៃសកម្មភាពសម្លាប់បាតុករដោយកម្លាំងសន្តិសុខអ៊ីរ៉ង់នេះ ប្រធានាធិបតីអាមេរិក លោក[[ដូណាល់ ត្រាំ]]បានឆ្លើយតបដោយព្រមាននឹងប្រើកម្លាំងយោធា ហើយបន្ទាប់មក លោកក៏បានដាក់បញ្ជាឱ្យយោធាអាមេរិកចល័តប្រមូលកម្លាំងរបស់ខ្លួននៅក្នុងតំបន់ ដែលត្រូវជាការចល័តទ័ពដ៏ធំបំផុតនៅក្នុងតំបន់នេះចាប់តាំងពី[[ការឈ្លានពានអ៊ីរ៉ាក់ឆ្នាំ២០០៣|ការឈ្លានពានប្រទេសអ៊ីរ៉ាក់កាលឆ្នាំ២០០៣]] មក។<ref>{{cite news |date=26 February 2026 |title=US-Iran talks end with no deal but potential signs of progress |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/us-iran-nuclear-talks-resume-geneva-against-backdrop-military-threat-2026-02-26/ |access-date=12 May 2026 |work=Reuters}}</ref> ការវាយប្រហារតាមអាកាសដោយអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែលបានបង្កការខូចខាតដល់មូលដ្ឋានយោធា អគាររដ្ឋាភិបាល​ សាលារៀន មន្ទីរពេទ្យ និងទីតំបន់បេតិកភណ្ឌជាច្រើនកន្លែង ហើយបានបណ្តាលឱ្យប្រជាជនស៊ីវិលស្លាប់ និងរបួសជាច្រើននាក់ផងដែរ។<ref>{{cite web |last1=Brown |first1=Paul |last2=Sardarizadeh |first2=Shayan |last3=Murphy |first3=Matt |title=Iranian schools, hospital and landmarks among civilian sites hit during US-Israeli strikes |url=https://www.bbc.com/news/articles/cpw004xqxnjo |access-date=12 May 2026 |website=BBC Verify |date=6 March 2026}}</ref> ជាប្រតិកម្ម អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលផ្លោងរាប់រយគ្រាប់ និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក (ដ្រូន) ជាច្រើនគ្រឿងចូលទៅក្នុងប្រទេសអ៊ីស្រាអែល មូលដ្ឋានយោធាអាមេរិកនៅក្នុងតំបន់ និងបណ្ដាប្រទេសអារ៉ាប់ជិតខាងរួមមាន ប្រទេស[[កាតា]] [[គុយវ៉ែត]] [[បារ៉ែន]] [[ហ្សកដានី]] [[អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត]] [[អូម៉ង់]] និង[[អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម]]។<ref>{{cite news |last1=Piper |first1=Imogen |last2=Kelly |first2=Meg |last3=Ley |first3=Jarrett |last4=Ducroquet |first4=Simon |date=28 February 2026 |title=See where U.S., Israeli strikes have hit Iran and where Iran has retaliated |url=https://www.washingtonpost.com/investigations/2026/02/28/where-us-attack-iran-images-video/ |access-date=12 May 2026 |newspaper=The Washington Post |issn=0190-8286 |url-access=subscription}}</ref> អ៊ីរ៉ង់ និង​ក្រុមបក្សពួកសម្ព័ន្ធមិត្ត​របស់ខ្លួន​ក៏បាន​បើក​ការបាញ់ប្រហារ​លើ​[[តំបន់​ឃឺឌីស្ថាន]]​ក្នុងប្រទេស​អ៊ីរ៉ាក់ផងដែរ។ ដ្រូន ឬ​គ្រាប់មីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់ត្រូវបានគេសង្កេតឃើញ​ហោះសម្ដៅ​​ទៅក្នុង​ប្រទេស​[[អាស៊ែបៃសង់]] [[តួកគី]] និង​មូលដ្ឋាន​យោធាអាក្រូទីរីរបស់ចក្រភព​អង់គ្លេស​នៅ​ប្រទេស​ស៊ីបទៀតផង​។<ref>{{cite news |date=5 March 2026 |title=Azerbaijan threatens to respond after Iranian drones hit airport and near school |url=https://www.timesofisrael.com/azerbaijan-threatens-to-respond-after-iranian-drones-hit-airport-and-near-school/ |work=The Times of Israel}}</ref><ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Two drones intercepted heading for RAF base, Cyprus says |url=https://www.bbc.com/news/articles/cm2r0q310e3o |access-date=12 May 2026 |work=BBC News }}</ref> នៅដំណាលគ្នានេះ [[ជម្លោះហេស្បុលឡា–អ៊ីស្រាអែល (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|ជម្លោះរវាងក្រុមហេស្បុលឡា និងអ៊ីស្រាអែល]]បានវិវត្តកើតទៅជា[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|សង្គ្រាមលីបង់]] ដោយបានសម្លាប់ផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិល និងសមាជិកពួកសកម្មប្រយុទ្ធជាង ២,០០០ នាក់។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Hezbollah claims responsibility for attack on Israel |url=https://aje.news/wwomw4?update=4353584 |access-date=12 May 2026 |work=Al Jazeera English}}</ref> [[អាណត្តិប្រធានាធិបតីដូណាល់ ត្រាំទីពីរ|រដ្ឋបាលត្រាំ]]បានផ្តល់សេចក្ដីពន្យល់ផ្សេងៗគ្នាជុំវិញមូលហេតុនៃការផ្តើមសង្គ្រាមនេះឡើង ដោយក្នុងនោះរួមមាន ដើម្បីទប់ស្កាត់ប្រតិកម្មរបស់អ៊ីរ៉ង់បន្ទាប់ពីអ៊ីស្រាអែលបានបើកការវាយប្រហាររំពឹងមុន កម្ទេចធនធានមីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់ រារាំងអ៊ីរ៉ង់កុំឱ្យកសាង[[អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ]] រឹបអូស[[ធនធានប្រេងបម្រុងអ៊ីរ៉ង់|ធនធានប្រេងរបស់អ៊ីរ៉ង់]] ឬផ្លាស់ប្តូររបបដឹកនាំអ៊ីរ៉ង់។ [[ទីភ្នាក់ងារថាមពលបរមាណូអន្តរជាតិ]]បានថ្លែងថា ខណៈដែលអ៊ីរ៉ង់បានបដិសេធមិនអនុញ្ញាតឱ្យមានការចុះត្រួតពិនិត្យទីតាំងនុយក្លេអ៊ែរដែលរងខូចខាតកាលពី[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ|សង្គ្រាមក្នុងឆ្នាំ២០២៥]] នោះមែន ប៉ុន្តែបច្ចុប្បន្នគឺគ្មានភស្តុតាងណាមួយដែលបានបញ្ជាក់ពីដំណើរការនៃកម្មវិធីអាវុធនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់ឡើយ។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Iran Has No Structured Program to Build Nuclear Weapons, IAEA Says |url=https://www.wsj.com/livecoverage/iran-israel-us-strikes-2026/card/iaea-chief-says-iran-has-no-structured-program-to-build-nuclear-weapons-currently-1IYdJPyg8uIZqlGS8Gni |access-date=12 May 2026 |work=The Wall Street Journal​ }}</ref> អគ្គលេខាធិការ[[អង្គការសហប្រជាជាតិ]] លោក[[អាន់តូនីអូ ហ្គូតេរ៉េស]] និងប្រទេសដែលមិនពាក់ព័ន្ធមួយចំនួន បានថ្កោលទោសសកម្មភាពវាយប្រហារដោយសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែល ខណៈ[[ក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិ]]វិញបានអនុម័ត[[សេចក្ដីសម្រេចក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិលេខ ២៨១៧|សេចក្តីសម្រេចមួយ]]ថ្កោលទោសការវាយប្រហាររបស់អ៊ីរ៉ង់ទៅលើរដ្ឋឈូងសមុទ្រ។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=How the world has reacted to US and Israeli strikes on Iran |url=https://www.bbc.com/news/articles/c5yj9kr31y7o |access-date=12 May 2026 |work=BBC News}}</ref> អ្នករិះគន់សង្គ្រាម រួមទាំងអ្នកជំនាញផ្នែកច្បាប់ និងទំនាក់ទំនងអន្តរជាតិ បានសម្ដៅលើការវាយប្រហាររបស់សហរដ្ឋអាមេរិកថាជាអំពើខុសច្បាប់ក្រោមច្បាប់សហរដ្ឋអាមេរិក ជាទង្វើ[[ចក្រពត្តិនិយម]]<ref>{{Cite web |last1=Martin|first1=Peter|last2=Martin|first2=Eric|date=1 March 2026|title=Trump's Iran Strikes Usher in an Era of Unrestrained American Power|url=https://www.bloomberg.com/news/features/2026-03-01/iran-attack-khamenei-killing-maduro-capture-begin-trump-imperialism-era|website=Bloomberg}}</ref> និង​ជាការរំលោភ​លើ​អធិបតេយ្យភាព​របស់​អ៊ីរ៉ង់​ក្រោម​ច្បាប់​អន្តរជាតិ។<ref name="guardian2march">{{cite news |last=Siddique |first=Haroon |date=2 March 2026 |title=What is the legality of the US and Israeli attacks on Iran? |url=https://www.theguardian.com/law/2026/mar/02/legality-us-israel-attacks-iran-uk |access-date=12 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> [[ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចពីសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|ផលប៉ះពាល់សេដ្ឋកិច្ចនៃសង្គ្រាម]]នេះរួមមាន ការរំខានដ៏ធ្ងន់ធ្ងរបំផុតដល់ប្រព័ន្ធផ្គត់ផ្គង់នៅក្នុងទីផ្សារប្រេងសកល ក៏ដូចជាការរំខានដល់ឧស្សាហកម្មឧស្ម័នធម្មជាតិ ជីជីវជាតិ អាកាសចរណ៍ និងទេសចរណ៍ ព្រមទាំងបម្រែបម្រួលនៅក្នុងទីផ្សារហិរញ្ញវត្ថុផងដែរ។ ការដឹកជញ្ជូនប្រេងនិងឧស្ម័នត្រូវបានរំខានដោយការបិទច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ដោយអ៊ីរ៉ង់ ហើយការវាយប្រហាររបស់អ៊ីស្រាអែលនិងអ៊ីរ៉ង់ទៅលើបណ្ដារោងចក្រថាមពលនៅក្នុងតំបន់។<ref name="uf">{{cite web |last=Nevitt |first=Mark |date=15 March 2026 |title=Legal and Operational Issues in the Strait of Hormuz: Transit Passage Under Fire |url=https://www.justsecurity.org/133996/legal-operational-strait-hormuz-transit-passage/ |access-date=13 May 2026 |website=Just Security }}</ref> នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមីនា ការចំណាយលើសង្គ្រាមរបស់យោធាអាមេរិកត្រូវបានប៉ាន់ប្រមាណថាមានចំនួន ១៨ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិក<ref name="guardianCost">{{cite news |url=https://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2026/mar/19/us-iran-war-cost |title=The war on Iran cost the US $12.7bn by day six. Here's how it's been spent – in charts |date=19 March 2026 |access-date=13 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> ហើយ[[មន្ទីរបញ្ចកោណ]]បានស្នើតម្រូវការ ២០០ ពាន់លានដុល្លារអាមេរិកបន្ថែមទៀត។<ref name="i598">{{cite news |title=White House seeks $200bn in military funding in wake of Iran war |work=BBC News |date=19 March 2026 |url=https://www.bbc.co.uk/news/articles/c5y73gwk1qdo |access-date=12 May 2026}}</ref> គិតត្រឹមថ្ងៃទី៣១ ខែមីនា ការចំណាយលើប្រទេសអារ៉ាប់ត្រូវបានប៉ាន់ប្រមាណថាមានចំនួនជាង ១២០ ពាន់លានដុល្លារ។<ref name="arabCountriesCost">{{cite news |title=One month of war on Iran cost Arab countries up to $194bn: UNDP |work=Al Jazeera English |date=31 March 2026 |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/31/one-month-of-war-in-middle-east-cost-arab-states-up-to-194bn-undp |access-date=13 May 2026}}</ref> រដ្ឋាភិបាលអ៊ីរ៉ង់បានវាយតម្លៃការខូចខាតសេដ្ឋកិច្ចរបស់ខ្លួនដោយមានតម្លៃយ៉ាងតិចស្មើ ៣០០ ពាន់លានដុល្លារ ហើយអាចបន្តឡើងរហូតដល់ ១ ទ្រីលានដុល្លារគិតត្រឹមថ្ងៃទី១១ ខែមេសា។<ref>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/2026/04/11/world/middleeast/iran-economy-war.html |title=Iran Tries to Grasp Economic Devastation of War, and Find a Way Past It |newspaper=The New York Times |date=11 April 2026}}</ref> លោកត្រាំបានអះអាងថាខ្លួនបានទទួលជ័យជម្នះជាច្រើនលើកច្រើនសារ ហើយបានអះអាងបន្ថែមថា អ៊ីរ៉ង់គឺ "គ្មានសល់អ្វីនៅក្នុងជួរយោធាទៀតទេ"។<ref>{{cite news |title=Trump says "the war is very complete," and he's considering taking over Strait of Hormuz |url=https://www.cbsnews.com/news/trump-iran-cbs-news-the-war-is-very-complete-strait-hormuz/ |work=CBS News |date=9 March 2026}}</ref> អ៊ីរ៉ង់ សហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល បានយល់ព្រមលើ[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់រយៈពេលពីរសប្តាហ៍]] ដែលបានសម្របសម្រួលដោយប្រទេសប៉ាគីស្ថាន ហើយបានចូលជាធរមាននៅថ្ងៃទី៨ ខែមេសា<ref name="Pager-2026">{{Cite news |last= |date=7 April 2026 |title=U.S., Iran and Israel Agree to Cease-Fire |url=https://www.nytimes.com/live/2026/04/07/world/iran-war-trump-news/f1657559-8135-50c9-ad7f-63636e6a5106?smid=url-share |access-date=13 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> ខណៈ[[បទឈប់បាញ់លីបង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៦|បទឈប់បាញ់នៅលីបង់]]វិញបានចាប់ផ្តើមនៅថ្ងៃទី១៦ ខែមេសា។ បទឈប់បាញ់នៃសង្គ្រាមនេះបានឈានចូលដល់ភាពតានតឹង នៅពេលដែលអ៊ីរ៉ង់បានបដិសេធមិនព្រមបើកច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឡើងវិញ លុះត្រាតែអ៊ីស្រាអែលបញ្ឈប់ប្រតិបត្តិការវាយលុករបស់គេនៅក្នុងប្រទេសលីបង់។ បន្ទាប់ពី[[កិច្ចចរចាទីក្រុងឥស្លាម៉ាបាដ|កិច្ចចរចាក្រុងឥស្លាម៉ាបាដ]]បានបរាជ័យ លោកត្រាំបាននិយាយថា ខ្លួនលោកលែងខ្វល់ពីការចរចាអ្វីទៀតហើយ រួចលោកក៏បានប្រកាសបិទផ្លូវទឹកអ៊ីរ៉ង់ចាប់ពីថ្ងៃទី១៣ ខែមេសាតទៅ<ref>{{cite news |title=Trump says US will blockade strait of Hormuz after Iran peace talks fail |url=https://www.theguardian.com/world/2026/apr/12/trump-says-us-will-blockade-strait-of-hormuz-as-iran-peace-talks-fail |access-date=13 May 2026 |work=The Guardian |date=12 April 2026}}</ref> ដែលជាហេតុនាំឱ្យមានការបិទផ្លូវទឹកពីរផ្នែក ដោយកម្លាំងជើងទឹកអាមេរិកបានកំពុងបិទផ្លូវទឹកអ៊ីរ៉ង់ ហើយអ៊ីរ៉ង់កំពុងបិទ[[ឈូងសមុទ្រពែរ្ស]]។ ទោះជាយ៉ាងណា ត្រាំបានបន្តពន្យារបទឈប់បាញ់ដោយគ្មានកំណត់រយៈពេល ប៉ុន្តែការបាញ់ប្រហារគ្នាតាមផ្លូវអាកាសនៅតែបន្តកើតឡើងដដែរ។ ==ផ្ទៃរឿង== {{Further|វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)}} ===ទំនាក់ទំនងអ៊ីរ៉ង់ជាមួយសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែល=== {{Further|ទំនាក់ទំនងសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់|ទំនាក់ទំនងអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែល}} ដោយសារតែគោលនយោបាយ[[ជាតូបនីយកម្មនៃឧស្សាហកម្មប្រេងអ៊ីរ៉ង់|ជាតូបនីយកម្មនៃឧស្សាហកម្មប្រេងកាត]]ក្រោមនាយករដ្ឋមន្ត្រីលោក[[ម៉ូហាម៉ាដ ម៉ូសាដឌេក]] ដូចនេះ សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអង់គ្លេសក៏បានផ្តួចផ្ដើមគាំទ្រ[[រដ្ឋប្រហារអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ១៩៥៣|រដ្ឋប្រហារ]]ទម្លាក់រូបលោកនៅក្នុងឆ្នាំ១៩៥៣ ហើយអំណាចត្រូវបានបង្វែរទៅ[[ម៉ូហាម៉ាដ រ៉េហ្សា​ ប៉ាហ្លាវី]] ដែលត្រូវជាព្រះរាជាពែរ្សនាពេលនោះ។ ដោយឃើញព្រះមហាក្សត្ររបស់ខ្លួនអត់ឱនលំទោនបំពេញផលប្រយោជន៍ឱ្យលោកខាងលិចដូច្នេះ ក៏ដូចជាត្រូវរស់នៅក្រោមរបបផ្តាច់ការរបស់ព្រះអង្គទៀតនោះ មហាជនអ៊ីរ៉ង់ក៏បានរើបម្រះបះបោរបន្ទុះចេញជា[[បដិវត្តន៍អ៊ីរ៉ង់|បដិវត្តន៍នៅក្នុងឆ្នាំ១៩៧៩]] ដោយផ្ដួលរំលំរបបប៉ាហ្លាវី ហើយជំនួសមកវិញដោយរបប[[សាធារណរដ្ឋឥស្លាម]]។<ref>{{Cite web |last=Hourcade |first=Bernard |date=March 2026 |title=What prospects for a new Iran? |url=https://mondediplo.com/2026/03/04iran |access-date=13 May 2026 |website=Le Monde diplomatique }}</ref> ជាលទ្ធផល អ៊ីរ៉ង់បានកាត់ផ្ដាច់ទំនាក់ទំនងការទូតជាមួយសហរដ្ឋអាមេរិក និងអ៊ីស្រាអែលចោល បង្កើតបានជា[[វិបត្តិចំណាប់ខ្មាំងអ៊ីរ៉ង់|វិបត្តិការទូត]]ដែលបានអូសបន្លាយពេលជាងមួយឆ្នាំ។<ref name="News1828">{{cite news |date=28 February 2026 |title=From 1953 Coup To 2026 Strikes: The Long Road To US-Iran War |url=https://www.news18.com/world/from-1953-coup-to-2026-strikes-the-long-road-to-us-iran-war-ws-l-9935056.html |access-date=13 May 2026 |work=News18}}</ref> ក្នុងកំឡុង[[សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីរ៉ាក់]] សហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាសគាំទ្រអ៊ីរ៉ាក់ ហើយនៅក្នុងឆ្នាំ១៩៨៨ នាវាចម្បាំងអាមេរិកមួយគ្រឿងត្រូវទទួលរងការខូចខាតដោយសារមីនក្រោមសមុទ្ររបស់អ៊ីរ៉ង់។ សហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រតិកម្មវិញដោយធ្វើ[[ប្រតិបត្តិការផ្រេយីងមែនធីស|ការវាយប្រហារលើកងនាវា]]របស់អ៊ីរ៉ង់។ ប៉ុន្មានខែក្រោយមក សហរដ្ឋអាមេរិកបានបាញ់ទម្លាក់នូវ[[ជើងហោះហើរអាកាសចរណ៍អ៊ីរ៉ង់លេខ ៦៥៥|យន្តហោះស៊ីវិលអ៊ីរ៉ង់]]មួយគ្រឿងដោយអចេតនា។<ref name="MacFarquhar1926">{{cite news |last1=MacFarquhar |first1=Neil |title=A Timeline of the Tensions Between the Islamic Republic of Iran and the U.S. |url=https://www.nytimes.com/2026/03/15/world/middleeast/united-states-iran-history.html |access-date=13 May 2026 |work=The New York Times |date=15 March 2026}}</ref> ដើម្បីទប់ស្កាត់ការវាយប្រហារដោយមីស៊ីលរបស់អ៊ីរ៉ាក់មកលើទីប្រជុំជនរបស់ខ្លួន អ៊ីរ៉ង់ក៏បានប្ដេជ្ញាចាប់ផ្តើមកម្មវិធីផលិតមីស៊ីលបាលីស្ទិក។<ref name="Al-MarashiCon">{{cite web |last=Al-Marashi |first=Ibrahim |date=2 March 2026 |title=Iran and the US have been at war for decades – and there's no end in sight |url=https://theconversation.com/iran-and-the-us-have-been-at-war-for-decades-and-theres-no-end-in-sight-277284 |access-date=13 May 2026 |website=The Conversation }}</ref> ចាប់ផ្តើមនៅក្នុងទសវត្សរ៍ឆ្នាំ១៩៨០ ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់បានចាប់ផ្តើមប្រឡូកចូលក្នុងជម្លោះតំណាងនៅទូទាំងមជ្ឈិមបូព៌ា។ នៅក្នុងនោះ អ៊ីរ៉ង់បានគាំទ្រក្រុម[[ហេស្បុលឡា]]នៅប្រទេសលីបង់ប្រឆាំងនឹងអ៊ីស្រាអែលក្នុងកំឡុង និងក្រោយ[[សង្គ្រាមស៊ីវិលលីបង់]]។ ក្នុងកំឡុង[[សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ាក់]] អ៊ីរ៉ង់បានគាំទ្រក្រុមកងជីវពលដែលជាគូបដិបក្ខនឹងសហរដ្ឋអាមេរិក។ ដោយគួបផ្សំជាមួយក្រុម[[ហ៊ូទី]]នៅយេម៉ែន និងក្រុមប្រដាប់អាវុធដទៃទៀតនៅស៊ីរីនិងប៉ាឡេស្ទីន អ៊ីរ៉ង់បានបង្កើតប្រព័ន្ធសម្ព័ន្ធមិត្តដែលប្តេជ្ញាប្រឆាំងនឹងឥទ្ធិពលរបស់អាមេរិក អ៊ីស្រាអែល អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត និងអេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួមនៅក្នុងតំបន់។ នៅក្នុងឆ្នាំ២០០២ ដំណើរពង្រីកកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរដោយសម្ងាត់របស់អ៊ីរ៉ង់ត្រូវបានទម្លាយចេញជាសាធារណៈ។ ចូលមកដល់ឆ្នាំ២០០៦ [[ក្រុមប្រឹក្សាសន្តិសុខអង្គការសហប្រជាជាតិ]]ទីបំផុតបានចេញប្រតិកម្មដោយប្រកាសអនុវត្ត[[ទណ្ឌកម្មអន្តរជាតិប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់|ទណ្ឌកម្មប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់]] ខណៈសហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាស[[ទណ្ឌកម្មសហរដ្ឋអាមេរិកប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់|ទណ្ឌកម្មផ្ទាល់ខ្លួន]]ផងដែរប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់។ តាំងពីពេលនោះមក សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានខិតខំអនុវត្ត[[ប្រតិបត្តិការអូឡាំពិកហ្គេម|យុទ្ធនាការសង្គ្រាមកិច្ចសាយប័រ]]ក្នុងគោលដៅបង្អាកប្រតិបត្តិការរោងចក្រនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់ ខណៈដែលអ៊ីស្រាអែលវិញបានធ្វើ[[ឃាតកម្មលើអ្នកវិទ្យាសាស្ត្រនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|ឃាតក្រុមអ្នកវិទ្យាសាស្ត្រនុយក្លេអ៊ែរ]]កំពូលៗរបស់អ៊ីរ៉ង់អស់ជាច្រើននាក់។<ref name="MacFarquhar1926"/><ref name="Le Monde Assassinations">{{cite web |last1=Imbert |last2=Golshiri |last3=Mas |first1=Louis |first2=Ghazal |first3=Liselotte |title=How Israel tracked down and assassinated scientists involved in Iran's nuclear program |url=https://www.lemonde.fr/en/international/article/2025/07/08/how-israel-tracked-down-and-assassinated-scientists-involved-in-iran-s-nuclear-program_6743166_4.html |website=lemonde.fr |publisher=Le Monde |access-date=19 May 2026}}</ref> ជម្លោះ​នេះ​បានវិវត្តទៅមួយដំណាក់កាលទៀតនៅក្នុង​ខែមករា ឆ្នាំ២០២០ នៅពេល​ដែល​ប្រធានាធិបតីត្រាំបាន​បញ្ជាឱ្យមានការធ្វើឃាត​លើលោក[[កាស៊ឹម សូលីម៉ានី]] ដែលត្រូវជាមេបញ្ជាការនៃ​[[កងកម្លាំងឃូដស៍]]។<ref name="News1828"/><ref name="Al-MarashiCon"/> កំណើននៃភាពតានតឹងបានហក់ឡើងមួយកម្រិតទៀតបន្ទាប់ពី[[ការលុកលុយអ៊ីស្រាអែលដោយហាម៉ាស់ឆ្នាំ២០២៣|ការវាយលុកថ្ងៃទី៧ ខែតុលា]] មកលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល ដែលនាំឱ្យផ្ទុះ[[សង្គ្រាមហ្កាហ្សា]]ឡើង។ អ៊ីស្រាអែលបានប្រយុទ្ធប្រឆាំងនឹងបក្សពួកប្រដាប់អាវុធជាច្រើនក្រុមនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា ដែលមានអ៊ីរ៉ង់គាំទ្រនៅពីក្រោយ ដោយនៅក្នុងនោះរួមមាន [[ហាម៉ាស់]] [[ហេស្បុលឡា]] និង[[ហ៊ូទី]]។ នៅក្នុងខែមិថុនា ឆ្នាំ២០២៥ អ៊ីស្រាអែលបានផ្ដើមប្រតិបត្តិការ[[សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ]] ដោយបើកការវាយប្រហារលើមូលដ្ឋានយោធានិងនុយក្លេអ៊ែរក្នុងទឹកដីអ៊ីរ៉ង់ ដែលជំរុញឱ្យអ៊ីរ៉ង់វាយប្រហារតបតវិញ។ សហរដ្ឋអាមេរិកក៏បាន[[ការវាយប្រហាររបស់សហរដ្ឋអាមេរិកលើទីតាំងនុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់|វាយប្រហារលើមូលដ្ឋាននុយក្លេអ៊ែរអ៊ីរ៉ង់]]ក្នុងកំឡុងសង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃដែរ មុនពេលវាត្រូវបានបញ្ចប់ដោយ[[បទឈប់បាញ់សង្គ្រាមដប់ពីរថ្ងៃ|បទឈប់បាញ់]]។<ref>{{cite web |title=Iran's Conflict With Israel and the United States |url=https://www.cfr.org/global-conflict-tracker/conflict/confrontation-between-united-states-and-iran |website=Council on Foreign Relations}}</ref> ===បញ្ហានុយក្លេអ៊ែរអ៊ីស្រាអែល=== អ៊ីស្រាអែលត្រូវបានគេជឿយ៉ាងទូលំទូលាយថាមានប្រដាប់អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ ដោយមានស្តុកក្បាលគ្រាប់នុយក្លេអ៊ែរចន្លោះពី ៩០ ទៅ ៤០០ គ្រាប់។{{refn|ចំនួនស្មាននៃទំហំស្តុកគ្រាប់អាវុធនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីស្រាអែលគឺមានប្រភពខុសៗគ្នា។ តួលេខនៅក្នុងអត្ថបទនេះគឺអាស្រ័យតាមប្រភពចំនួនស្មានដូចតទៅ៖ <ref>{{multiref2 |1 = {{cite journal |last1=Kristensen |first1=Hans M. |last2=Norris |first2=Robert S. |year=2014 |title=Israeli nuclear weapons, 2014 |url=http://bos.sagepub.com/content/70/6/97.full.pdf+html |journal=Bulletin of the Atomic Scientists |volume=70 |number=6 |pages=97–115 |doi=10.1177/0096340214555409 |bibcode=2014BuAtS..70f..97K |doi-access=free}} |2= {{cite news |url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/colin-powell-leaked-emails-nuclear-weapons-israel-iran-obama-deal-a7311626.html |title=Colin Powell leaked emails: Israel has '200 nukes all pointed at Iran', former US secretary of state says |last=Revesz |first=Rachael |newspaper=The Independent |date=16 September 2016 |access-date=19 May 2026}} |3= {{cite journal |last=Brower |first=Kenneth S |title=A Propensity for Conflict: Potential Scenarios and Outcomes of War in the Middle East |journal=Jane's Intelligence Review |type=special report |number=14 |date=February 1997 |pages=14–15}} |4= {{cite book |title=Israel and the Bomb |place=New York |publisher=Columbia University Press |last=Cohen |first=Avner |year=1998 |isbn=978-0-231-10482-1 |url=https://archive.org/details/israelbomb00cohe |page=349}} |5= {{cite web |first=Mohamed |last=ElBaradei |url=http://www.iaea.org/NewsCenter/Transcripts/2004/alahram27072004.html |title=Transcript of the Director General's Interview with Al-Ahram News |website=International Atomic Energy Agency |date=27 July 2004 |access-date=19 May 2026}} |6= {{cite web |url=https://fas.org/initiative/status-world-nuclear-forces/ |title=Status of World Nuclear Forces |website=Federation Of American Scientists}} }}</ref>}} ម្យ៉ាងទៀត អ៊ីស្រាអែលក៏ជាប្រទេសដែលមានអាវុធនុយក្លេអ៊ែរតែមួយគត់ផងដែរ ដែលមិនទទួលស្គាល់ថាខ្លួនមានកម្មសិទ្ធិអាវុធនុយក្លេអ៊ែរ។<ref name="Kristensen-2022">{{cite journal |last1=Kristensen |first1=Hans M. |last2=Korda |first2=Matt |date=2 January 2022 |title=Israeli nuclear weapons, 2021 |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00963402.2021.2014239 |journal=Bulletin of the Atomic Scientists |volume=78 |issue=1 |pages=38–50 |doi=10.1080/00963402.2021.2014239 |bibcode=2022BuAtS..78a..38K |issn=0096-3402 |url-access=subscription}}</ref> អ្នកប្រាជ្ញបញ្ញវន្តមួយចំនួនបានអះអាងថា អាវុធនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីស្រាអែលគឺជាហេតុផលដែលជំរុញឱ្យអ៊ីរ៉ង់អភិវឌ្ឍកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែរផ្ទាល់របស់ខ្លួន ដោយបានបង្កឱ្យមានតុល្យភាពនៃការទប់ស្កាត់នុយក្លេអ៊ែរ ឬការប្រណាំងប្រជែងសព្វាវុធនុយក្លេអ៊ែរក្នុងតំបន់។<ref>{{cite web |date=July 2008 |title=An Israel-Iran Balance of Nuclear Deterrence: Seeds of Instability |url=https://www.inss.org.il/publication/israel-iran-balance-nuclear-deterrence-seeds-instability/ |access-date=19 May 2026 |website=INSS }}</ref> ដោយ​លើកហេតុផលពីហានិភ័យផ្នែក​សន្តិសុខ អ៊ីស្រាអែលបាន​បដិសេធ​មិនទទួលយកការអំពាវនាវពីសហគមន៍​អន្តរជាតិ​ឱ្យខ្លួនចុះ​ចូលរួម​ក្នុង​[[សន្ធិសញ្ញា​ស្តីពី​ការមិនរីកសាយភាយ​អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ]] ឬ​ចូលរួម​ក្នុងកិច្ចចរចា​អំពី[[​តំបន់​គ្មាន​អាវុធនុយក្លេអ៊ែរ​នៅ​មជ្ឈិមបូព៌ា]]ឡើយ។<ref name="s316">{{cite news |date=29 May 2010 |title=Israel rejects call to join anti-nuclear treaty |url=https://www.reuters.com/article/world/israel-rejects-call-to-join-anti-nuclear-treaty-idUSTRE64S1ZN/ |access-date=19 May 2026 |work=Reuters}}</ref> ==ព្រឹត្តិការណ៍មុនសង្គ្រាម== {{Main|ព្រឹត្តិការណ៍មុនសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦}} [[File:President Donald J. Trump Welcomes Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu to the White House (cropped b).jpg|thumb|នាយករដ្ឋមន្ត្រីអ៊ីស្រាអែល លោក[[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]]បានបញ្ចុះបញ្ចូលត្រាំដោយជោគជ័យក្នុងការចូលអន្តរាគមន៍យោធាប្រឆាំងអ៊ីរ៉ង់។]] ==អរិភាព== {{Main|ខ្សែកាលនៃសង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦}} ===សប្តាហ៍ដំបូង (២៨ កុម្ភៈ – ៦ មីនា)=== [[File:President Donald J. Trump on the United States Military Major Combat Operations in Iran.webm|thumb|២៨ កុម្ភៈ៖​ ត្រាំកំពុងថ្លែងដំណឹងទៅកាន់ប្រជាជាតិរបស់លោកអំពីដំណើរការវាយប្រហាររបស់អាមេរិក។]] នៅម៉ោង ៣:៣៨ រសៀល ([[តំបន់ម៉ោងខាងកើត|ម៉ោងនៅអាមេរិក]] ឬត្រូវនឹងម៉ោង ១១:០៨ យប់នៅអ៊ីរ៉ង់) នៃថ្ងៃទី២៧ ខែកុម្ភៈ ប្រធានាធិបតីអាមេរិក លោក[[ដូណាល់ ត្រាំ]]បានចេញបញ្ជាឱ្យចាប់ផ្ដើមប្រតិបត្តិការអេផិកហ្យូរី (''Epic Fury'')។<ref name="FT01">{{cite news |title=Inside the plan to kill Ali Khamenei |url=https://www.ft.com/content/bf998c69-ab46-4fa3-aae4-8f18f7387836 |work=Financial Times |access-date=21 May 2026 |date=2 March 2026}}</ref> គ្រាប់មីស៊ីល ដ្រូនអាមេរិក និងយន្តហោះចម្បាំងអ៊ីស្រាអែលជាច្រើនគ្រឿង បានផ្តើមការវាយប្រហារមកលើប្រទេសអ៊ីរ៉ង់នៅថ្ងៃបន្ទាប់ នាវេលាម៉ោងប្រមាណ ៩:៤៥ ព្រឹក ម៉ោងនៅអ៊ីរ៉ង់ (ឬម៉ោង ១:១៥ រំលងអធ្រាត្រ ម៉ោងនៅអាមេរិក)។<ref>{{cite web |url=https://www.businessinsider.com/us-weapons-used-to-attack-iran-fend-off-retaliation-2026-2?IR=T |title=Here are the weapons America used to strike Iran — and shield against retaliation |work=Business Insider |first=Jake |last=Epstein |date=28 February 2026 |access-date=21 May 2026}}</ref> វេលាផ្ដើមការវាយប្រហារនេះបានកើតឡើងនៅដំណាលស្របនឹងពេលកំពុងតែមានកិច្ចចរចាជុំវិញកម្មវិធីនុយក្លេអ៊ែររបស់អ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=1 March 2026 |title=Iran's foreign minister says he's unsure why U.S. attacked during nuclear talks |url=https://www.nbcnews.com/world/iran/iran-attack-us-israel-regime-change-trump-netanyahu-araghchi-rcna261124 |access-date=21 May 2026 |work=NBC News }}</ref> ប្រតិបត្តិការនេះដែរត្រូវបានអ៊ីស្រាអែលប្រសិទ្ធនាមថា ប្រតិបត្តិការតោគ្រហឹម។{{refn|group=ស|[[ភាសាហេប្រឺ]]៖ מִבְצַע שְׁאָגַת הָאֲרִי}}<ref>{{cite news |last=Munitz |first=Shmuel |date=6 March 2026 |title=From ancient Israel to modern Iran: the enduring symbolism of the lion |url=https://www.ynetnews.com/culture/article/sk0ujovk11l |access-date=21 May 2026 |work=Ynet }}</ref> [[កងទ័ពអាកាសអ៊ីស្រាអែល]]បានថ្លែងថា កម្លាំងខ្លួនបានបើកវាយប្រហារលើគោលដៅយោធាចំនួន ៥០០ កន្លែងនៅភាគខាងលិច និងកណ្តាលប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយនេះត្រូវជាសមយុទ្ធប្រយុទ្ធដ៏ធំបំផុតនៅក្នុងប្រវត្តិសាស្ត្រខ្លួន<ref>{{cite news |last=Fabian |first=Emanuel |date=28 February 2026 |title=IDF says 200 jets involved in Air Force's largest-ever attack sortie |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/idf-says-200-jets-involved-in-air-forces-largest-ever-attack-sortie/ |access-date=21 May 2026 |work=The Times of Israel |issn=0040-7909}}</ref> ខណៈកងនាវាអ៊ីរ៉ង់ក៏ទទួលរងនូវការវាយប្រហារទាំងនេះផងដែរ។<ref>{{cite news |title=Satellite images show Iranian warship burning after US Israel strikes |date=28 February 2026 |url=https://www.businessinsider.com/satellite-images-show-iranian-warship-burning-after-us-israel-strikes-2026-2 |work=Business Insider |access-date=21 May 2026}}</ref> ក្រោយមក អ៊ីស្រាអែលបានបញ្ជាក់ថា ដំណើរវាយប្រហារដំបូងរបស់ខ្លួនបានប្រើប្រាស់គ្រាប់បែកជាង ១,២០០ គ្រាប់នៅក្នុងរយៈពេល ២៤ ម៉ោង។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Israel claims to have dropped over 1,200 bombs on Iran in one day |url=https://aje.news/p4rw7y?update=4349719 |work=Al Jazeera English |access-date=21 May 2026 }}</ref> មន្ត្រីអាមេរិកម្នាក់បាននិយាយថា ការវាយប្រហាររាប់សិបលើករបស់អាមេរិកត្រូវបានអនុវត្តដោយយន្តហោះចម្បាំងដែលចេញពីមូលដ្ឋានយោធានៅជុំវិញតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា និងពីនាវាដឹកយន្តហោះមួយ ឬច្រើនគ្រឿង។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Update from Eric Schmitt |url=https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump/5df7d9a6-2d1a-577e-9c63-d40948472442 |access-date=21 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> យោងតាមសារព័ត៌មាន Iran International ដែលដកស្រង់សម្តីរបស់[[ទីភ្នាក់ងារព័ត៌មាននិស្សិតអ៊ីរ៉ង់]] បុគ្គលិកដែលបម្រើការក្នុង[[កងឆ្មាំបដិវត្តន៍ឥស្លាម]]ប្រមាណរាប់ពាន់នាក់ រួមទាំងមន្ត្រីជាន់ខ្ពស់មួយចំនួនផងដែរ<ref>{{cite web |date=28 February 2026 |title=Senior Revolutionary Guards commanders killed in US-Israel strikes – Reuters |url=https://www.iranintl.com/en/202602284254 |access-date=21 May 2026 |website=Iran International }}</ref> ត្រូវបានសម្លាប់ ឬត្រូវរងរបួស ខណៈដែលមូលដ្ឋានយោធាជាច្រើនកន្លែងបានរងការវាយប្រហារ។<ref name="Iran International-2026a">{{cite web |date=28 February 2026 |title=Live – Israel and US launch strikes on Iran as Tehran prepares retaliation |url=https://www.iranintl.com/en/liveblog/202602288143 |access-date=21 May 2026 |website=Iran International }}</ref> ទាំងត្រាំ​ និង[[ប៊ីនយ៉ាមីន ណេតាន់យ៉ាហ៊ូ]]បានព្រមានអំពីហានិភ័យដែលអាចកើតមានពីអាវុធនុយក្លេអ៊ែរនៅក្នុងប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ហើយបានអំពាវនាវឱ្យប្រជាជនអ៊ីរ៉ង់ចូលរួមជាធ្លុងដើម្បីផ្តួលរំលំរដ្ឋាភិបាលរបស់គេ។<ref name="CBS Major-Combat-Operations">{{cite news |date=28 February 2026 |title=Trump announces "major combat operations" in Iran. Watch the full video and read his statement. |url=https://www.cbsnews.com/news/trump-full-statement-on-us-iran-attack-major-combat-operations/ |work=CBS News |access-date=21 May 2026}}</ref> បន្ថែមពីលើការវាយប្រហារដោយអាវុធ អ៊ីរ៉ង់ក៏ទទួលរងការវាយប្រហារតាមបណ្ដាញអ៊ីនធឺណិតផងដែរទៅលើប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយ និងកម្មវិធីទូរស័ព្ទរបស់ខ្លួន រួមជាមួយនឹងសារដែលអំពាវនាវឱ្យប្រជាជនអ៊ីរ៉ង់ងើបឡើងរើបម្រះប្រឆាំងនឹងរដ្ឋាភិបាលខ្លួន។<ref name = "JPost hack">{{cite news |last=Gal |first=Itai |date=28 February 2026 |title=Israel plunges Iran into darkness with largest cyberattack in history during attack against Iran |url=https://www.jpost.com/israel-news/defense-news/article-888271 |access-date=21 May 2026 |work=The Jerusalem Post }}</ref> ការវាយប្រហារតាមអ៊ីនធឺណិតនោះថែមទាំងបានផ្ដាច់ចរន្តអគ្គិសនីនៃប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ស្ទើរតែទាំងស្រុងទៀតផង ដោយវាបានអូសបន្លាយជាង ៦០ ម៉ោង បង្កជាការរំខានដល់ទំនាក់ទំនងរបស់រដ្ឋាភិបាល ប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរដ្ឋ និងសេវាកម្មសាធារណៈផ្សេងៗ។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=The digital front: Iran's internet down for second day amid reports of U.S.-Israel cyberattacks |url=https://www.cnbc.com/2026/03/02/irans-internet-down-amid-reports-of-us-israel-cyberattacks.html |access-date=21 May 2026 |work=CNBC}}</ref><ref name = "JPost hack"/> ចាប់តាំងពីថ្ងៃផ្ទុះសង្គ្រាមនេះមក អាជ្ញាធរអ៊ីរ៉ង់បានរឹតបន្តឹងការចូលប្រើប្រាស់បណ្ដាញអ៊ីនធឺណិតរបស់ប្រជាជនខ្លួន ដោយអនុញ្ញាតការប្រើប្រាស់ចំពោះតែអ្នកដែលរដ្ឋាភិបាលទទួលស្គាល់ប៉ុណ្ណោះ។<ref name="bm">{{cite news |date=17 March 2026 |title=Iran's 'chosen users' get 'privileged access' despite internet blackout for masses |url=https://www.theregister.com/2026/03/17/iran_internet_blackout/ |work=The Register}}</ref> [[File:US bases in the Middle East.svg|thumb|[[បញ្ជីរាយឋបនស្ថានយោធាអាមេរិក|មូលដ្ឋាននិងឋបនស្ថានយោធាអាមេរិក]]ធំៗនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ា រួមមានមូលដ្ឋានដែលបើកការវាយប្រហារទៅលើអ៊ីរ៉ង់ផងដែរ]] កងកម្លាំងអ៊ីរ៉ង់បានប្រតិកម្មវិញក្នុងរយៈពេលតែប៉ុន្មានម៉ោងប៉ុណ្ណោះដោយការបាញ់គ្រាប់មីស៊ីល និងយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើក។ ​​អ៊ីរ៉ង់បានដាក់រហស្សនាមប្រតិបត្តិការយោធាវាយតបតរបស់ខ្លួនថា [[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីបួន]]។{{refn|group=s|អ៊ីរ៉ង់ធ្លាប់បានប្រកាសនិងអនុវត្ត[[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីមួយ]] [[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីពីរ|ពីរ]] និង[[ប្រតិបត្តិការសច្ចសន្យាទីបួន|បី]]រួចទៅហើយ តែប្រតិបត្តិការទាំងបីគឺស្ថិតក្នុងទ្រង់ទ្រាយតូចប៉ុណ្ណោះ។}}{{refn|group=ស|[[ភាសាពែរ្ស]]៖ عملیات وعده صادق ۴}} ប្រព័ន្ធផ្សព្វផ្សាយរដ្ឋអ៊ីរ៉ង់បានសម្ដៅលើសង្គ្រាមនេះថា "សង្គ្រាមរ៉ាម៉ាដាន" ក៏ព្រោះតែដំណើរវាយប្រហាររួមរបស់សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានកើតឡើងនៅកំឡុងខែរ៉ាម៉ាដាន។<ref>{{cite news |date=20 March 2026 |title=Iran to mark Eid Al-Fitr on Saturday: state TV |url=https://www.arabnews.com/node/2636982/middle-east |access-date=22 May 2026 |work=Arab News |agency=Agence France-Presse}}</ref> គោលដៅវាយតបតរបស់អ៊ីរ៉ង់ជាចម្បងសម្ដៅលើប្រទេសអ៊ីស្រាអែល ពិសេសចំពោះទីក្រុង[[តែលអាវីហ្វ]]និង[[ហៃហ្វា]]<ref name="BBC Tehran response">{{cite news |title=(ជាភាសាពែរ្ស)جنگ آمریکا و اسرائیل با ایران؛ چرا واکنش تهران این‌بار تنها چند ساعت طول کشید؟ |url=https://www.bbc.com/persian/articles/ce94dk4yy2eo |work=BBC News Persian |date=28 February 2026 |access-date=22 May 2026}}</ref> និងបណ្ដាប្រទេសមួយចំនួនទៀតនៅក្នុងតំបន់ជាប់ឈូងសមុទ្រពែរ្ស។ គោលដៅសំខាន់ៗដែលអ៊ីរ៉ង់បានវាយប្រហាររួមមាន រាជធានី[[ម៉ាណាណា]]របស់ប្រទេសបារ៉ែន<ref>{{cite news |last1=Yee |first1=Isaac |last2=Rebane |first2=Teele |date=28 February 2026 |title=Videos show smoke rising near US Navy facility in Bahrain |url=https://www.cnn.com/world/live-news/israel-iran-attack-02-28-26-hnk-intl?post-id=cmm64k1hv00003b6rj8g5hm4u |access-date=22 May 2026 |work=CNN }}</ref> [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិគុយវ៉ែត]] រាជធានី[[អាប៊ូដាប៊ី]]របស់អេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Explosions reported in Kuwait and UAE |url=https://news.am/eng/news/932924.html |access-date=22 May 2026 |work=Armenia News }}</ref> និងរាជធានី[[រីយ៉ាដ]]និង[[ខេត្តខាងកើត (អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត)|ខេត្តខាងកើត]]របស់អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីតជាដើម។ល។<ref>{{cite news |date=28 February 2026 |title=Update from Ismaeel Naar |url=https://www.nytimes.com/live/2026/02/28/world/iran-strikes-trump/c23471fd-1ceb-5a75-93a8-a56a199d6b1f |access-date=22 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> មិនតែប៉ុណ្ណោះ អ៊ីរ៉ង់ក៏បានវាយប្រហារលើមូលដ្ឋានយោធាអាមេរិកនៅទូទាំងតំបន់មជ្ឈិមបូព៌ាផងដែរ។<ref>{{cite news |url=https://france24.com/en/middle-east/20260228-what-we-know-about-us-military-bases-mideast-gulf-targeted-iran-retaliatory-strikes |title=Iran targets US military bases in the Middle East with retaliatory strikes |date=28 February 2026 |work=France 24 |access-date=22 May 2026}}</ref> នៅថ្ងៃទី១ ខែមីនា អ៊ីស្រាអែលបានបើកការវាយប្រហារជាថ្មីម្តងទៀតសម្ដៅលើអ៊ីរ៉ង់<ref name="Reuters-2026">{{cite news |date=1 March 2026 |title=More strikes aimed at Iran after Khamenei's death, Trump issues new warning |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/more-strikes-aimed-iran-after-us-israeli-assault-kills-supreme-leader-2026-03-01/ |work=Reuters}}</ref> ខណៈអ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលនិងដ្រូនតបតវិញទៅលើប្រទេសបារ៉ែន អ៊ីស្រាអែល ហ្សកដានី គុយវ៉ែត កាតា អារ៉ាប៊ីសាអ៊ូឌីត និងអេមីរ៉ាតអារ៉ាប់រួម។<ref>{{cite news |last1=Gambrell |first1=Jon |last2=Lidman |first2=Melanie |last3=Boak |first3=Josh |first4=Eric |last4=Tucker |date=1 March 2026 |title=Iran fires missiles at Israel and Gulf states after US-Israeli strike kills Khamenei |url=https://apnews.com/article/iran-israel-us-03-01-2026-693bc30bbbc98660d81f4a13f65ca10f |access-date=22 May 2026 |work=Associated Press }}</ref> នៅថ្ងៃទី២ ខែមីនា ប្រទេសកាតាបានបាញ់ទម្លាក់យន្តហោះទម្លាក់គ្រាប់បែកប្រភេទ [[ស៊ូខយស៊ូ-២៤|ស៊ូ-២៤]] របស់អ៊ីរ៉ង់ចំនួនពីរគ្រឿង ដែលនាំឱ្យកាតាក្លាយជាប្រទេសដំបូងដែលបានបាញ់យន្តហោះអ៊ីរ៉ង់ទម្លាក់ដោយជោគជ័យនៅក្នុងជម្លោះនេះ។<ref>{{cite news |last1=Salem |first1=Mostafa |last2=Kent |first2=Lauren |date=2 March 2026 |title=Qatar says it shot down two Iranian bomber aircraft |url=https://edition.cnn.com/world/live-news/iran-israel-us-attack-03-02-26-intl-hnk?post-id=cmm9dkjpf00003b6ps4g5qwvo |access-date=22 May 2026 |work=CNN }}</ref> នៅថ្ងៃដដែរ​ សហរដ្ឋអាមេរិកនិងអ៊ីស្រាអែលបានវាយប្រហារលើ[[រោងចក្រនុយក្លេអ៊ែរណាតានស៍]] ខណៈយន្តហោះចម្បាំង F-15E ចំនួនបីគ្រឿងរបស់អាមេរិកត្រូវបានបាញ់ទម្លាក់ដោយការភាន់ច្រឡំដោយគ្នាឯង។<ref name="Reals">{{cite news |last=Reals |first=Tucker |date=2 March 2026 |title=Live updates: U.S. military confirms 4 troops killed in Iran war; Kuwait downs 3 U.S. jets in 'friendly fire' |url=https://www.cbsnews.com/live-updates/iran-us-war-day-3-american-deaths-israel-gulf-allies-hit-missile-strikes/ |access-date=22 May 2026 |work=CBS News }}</ref> ដំណាលគ្នានោះ ក្រុម[[ហេស្បុលឡា]]បានចាប់ផ្តើមបាញ់រ៉ុក្កែត និងគ្រាប់មីស៊ីលទៅលើអ៊ីស្រាអែល ដោយអះអាងថាវាជា "សកម្មភាពការពារខ្លួន" បន្ទាប់ពីរង[[ជម្លោះហេស្បុលឡា–អ៊ីស្រាអែល (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)|ការវាយប្រហារ]]ពីអ៊ីស្រាអែលអស់រយៈពេលជាងមួយឆ្នាំនៅលីបង់ថ្វីបើ[[កិច្ចព្រមពៀងបទឈប់បាញ់លីបង់–អ៊ីស្រាអែលឆ្នាំ២០២៤|បទឈប់បាញ់កាលឆ្នាំ២០២៤]] កំពុងចូលជាធរមានក្ដី។<ref>{{cite news |date=2 March 2026 |title=Hezbollah claims attack on Israel was 'defensive act' after year of Israeli strikes |url=https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/hezbollah-claims-attack-on-israel-was-defensive-act-after-year-of-israeli-strikes/ |access-date=22 May 2026 |agency=Agence France-Presse |work=The Times of Israel}}</ref> [[File:Epic Fury Strike compilation (997855).webm|thumb|២ មីនា៖ ឃ្លីបវីដេអូខ្លីៗអំពីការវាយប្រហារដោយ[[បញ្ជាការកណ្តាលសហរដ្ឋអាមេរិក]]]] នៅថ្ងៃទី៣ ខែមីនា រដ្ឋមន្ត្រីការពារជាតិអ៊ីស្រាអែល លោកអ៊ីស្រាអែល កាត់ហ្ស៍បានអនុញ្ញាតបើក[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|ការឈ្លានពានចូលក្នុងប្រទេសលីបង់]]។<ref>{{cite news |last=McShane |first=Asher |date=3 March 2026 |title=Israel launches ground invasion of Lebanon and Trump warns 'hardest hits were yet to come' |url=https://www.lbc.co.uk/article/israel-launches-ground-invasion-of-lebanon-and-trump-issues-new-warning-5HjdTm8_2/ |access-date=22 May 2026 |work=LBC }}</ref>​ ក្រៅពីនេះ មន្ត្រីអាមេរិកបានថ្លែងថា កងកម្លាំងរបស់ខ្លួនបានបំផ្លាញកងនាវារបស់អ៊ីរ៉ង់អស់ជាច្រើន ពិសេសនៅក្នុង[[ឈូងសមុទ្រអូម៉ង់]] ក៏ដូចជាមូលដ្ឋានជើងទឹកសំខាន់ៗផងដែរ។<ref>{{cite web |last=Ozberk |first=Tayfun |date=2 March 2026 |title=US Strikes Destroy Iran's Main Naval Assets |url=https://www.navalnews.com/naval-news/2026/03/us-strikes-destroy-irans-main-naval-assets/ |access-date=22 May 2026 |website=Naval News }}</ref> ចូលមកថ្ងៃទី៤ ខែមីនា អាមេរិកបានប្រកាសថានឹងបន្ថែមការវាយប្រហារលើអ៊ីរ៉ង់កាន់តែខ្លាំងជាងមុន ហើយនៅក្នុងថ្ងៃដដែរនេះ អ៊ីស្រាអែលបានវាយចំទីស្នាក់ការកណ្តាលរបស់កងកម្លាំង[[បាស៊ីគ]]​ ខណៈលោក[[មោជតាបា ហាមេនៃ]]បានរួចផុតពីការវាយប្រហារតាមអាកាសរបស់អ៊ីស្រាអែល។<ref>{{cite news |last=Hafezi |first=Parisa |date=4 March 2026 |title=Mojtaba Khamenei, seen as possible next Supreme Leader, has survived attacks on Iran, sources say |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/mojtaba-khamenei-seen-possible-next-supreme-leader-has-survived-assault-iran-2026-03-04/ |access-date=22 May 2026 |work=Reuters}}</ref> មីស៊ីលបាលីស្ទិកមួយគ្រាប់ដែលបាញ់ចេញពីទឹកដីអ៊ីរ៉ង់ ត្រូវបានស្ទាក់ចាប់ដោយប្រព័ន្ធការពារដែនអាកាសរួមរបស់ណាតូ ខណៈវាបានហោះចូលក្នុងដែនអាកាសប្រទេសតួកគី ខណៈតួកគីបានព្រមានថាខ្លួនមានសិទ្ធិការពារអធិបតេយ្យភាពខ្លួន រីឯអង្គការណាតូវិញបានថ្លែងពីការប្តេជ្ញាចូលរួមការពារប្រទេសតួកគីដែលជាសមាជិក។<ref>{{cite web |date=5 March 2026 |title=Secretary General Mark Rutte condemns violation of Turkish airspace |url=https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_2026_03_05.htm |website=NATO Official Website}}</ref> [[File:Indian Ocean Iranian vessel (998184).webm|thumb|៤ មីនា៖ វីដេអូបង្ហាញពីការបាញ់ពន្លិចនាវាអ៊ីរ៉ង់ ''ដេណា'' ពីនាវាមុជទឹកអាមេរិក ''ឆារលត្ត'']] នាវាចម្បាំង​មួយគ្រឿង​របស់​កងទ័ពជើងទឹក​អ៊ីរ៉ង់​ឈ្មោះ ''ដេណា'' ត្រូវបានបាញ់ពន្លិច​នៅក្នុង​មហាសមុទ្រឥណ្ឌា​ដោយ​នាវាមុជទឹកឈ្មោះឆារលត្តរបស់អាមេរិក ក្នុងចម្ងាយ​ប្រមាណ ៧៤ គីឡូម៉ែត្រពីភាគខាងត្បូង​ទីក្រុង[[កាល្លេ]] ប្រទេស​ស្រីលង្កា បន្ទាប់ពីនាវាមួយ​នេះ​បានកំពុង​វិលត្រឡប់​ទៅ​ប្រទេស​អ៊ីរ៉ង់​វិញ​ក្រោយបានចូលរួម​សមយុទ្ធ​កងនាវា​អន្តរជាតិនៅទីក្រុង[[វិសាខបណម]]នៃប្រទេសឥណ្ឌា។<ref>{{cite web |last=Rana |first=Javaria |date=2 March 2026 |title=Sri Lanka responds to distress call from Iranian warship returning from Vizag Fleet Review |url=https://www.newindianexpress.com/nation/2026/Mar/04/sri-lanka-responds-to-distress-call-from-iranian-warship-returning-from-vizag-fleet-review |access-date=22 May 2026 |website=The New Indian Express }}</ref> យោងតាមកងទ័ពអ៊ីរ៉ង់ នាវិកអ៊ីរ៉ង់ចំនួន ១០៤ នាក់ត្រូវបានស្លាប់ និង ៣២ នាក់ទៀតបានរងរបួសនៅក្នុងហេតុការណ៍លិចនាវានេះ។<ref>{{cite news |last1=Magee |first1=Caolán |last2=Kelliher |first2=Fiona |date=8 March 2026 |title='Projectile' kills 2 in Saudi Arabia as Iran attacks on the Gulf continue |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/8/iran-live-israel-bombs-tehran-oil-depots-attacks-on-gulf-states-continue |access-date=22 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីពីរ (៧–១៣ មីនា)=== [[File:P20260307DT-1619 The Dignified Transfer of Remains of Six U.S. Soldiers.jpg|thumb|249x249px|សាកសពទាហានអាមេរិកចំនួនប្រាំពីរនាក់កំពុងត្រូវបញ្ជូនទៅសហរដ្ឋអាមេរិកវិញ, ៧ មីនា ២០២៦]] នៅថ្ងៃទី៧ ខែមីនា សហរដ្ឋអាមេរិកបានបញ្ជូននាវាដឹកយន្តហោះទីបីរបស់ខ្លួនមកមជ្ឈិមបូព៌ា។<ref>{{cite web |date=7 March 2026 |first=Ilgar |last=Khudiyev |title=US said expected to deploy 3rd aircraft carrier to the Middle East |url=https://en.apa.az/america/us-said-expected-to-deploy-3rd-aircraft-carrier-to-the-middle-east-495510 |access-date=23 May 2026 |website=Azerbaijani Press Agency}}</ref> នៅថ្ងៃដដែរ ប្រធានាធិបតីអ៊ីរ៉ង់ លោកប៉េហ្សេស្សខ្ចន់បានប្រាប់អ្នកយកព័ត៌មានថា អ៊ីរ៉ង់នឹងឈប់វាយប្រហារប្រទេសជិតខាងចាប់ពីថ្ងៃនោះតទៅទៀត ប៉ុន្តែលុះត្រាតែការវាយប្រហារមកលើអ៊ីរ៉ង់លែងមានប្រភពចេញពីទឹកដីរបស់ប្រទេសជិតខាងទាំងនោះ។<ref>{{cite news |date=7 March 2026 |title=Iran to halt strikes on neighbours unless attacks from there: Pezeshkian |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/7/iran-to-halt-strikes-on-neighbours-unless-attacks-from-there-pezeshkian |access-date=23 May 2026 |work=Al Jazeera English}}</ref> យ៉ាងណាមិញ [[អាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិឌូបៃ]]ក្រោយមកបានរងការវាយប្រហារដោយយន្តហោះគ្មានមនុស្សបើករបស់អ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite web |date=7 March 2026 |title=Iranian drone attack suspends flights at Dubai International airport |url=https://www.euronews.com/2026/03/07/iranian-drone-attack-suspends-flights-at-dubai-international-airport |access-date=23 May 2026 |work=Euronews }}</ref> នៅថ្ងៃទី៨ ខែមីនា កូនប្រុសទីពីររបស់លោកហាមេនៃគឺលោក[[មោជតាបា ហាមេនៃ|មោជតាបា]]ត្រូវបានតែងតាំងជាមេដឹកនាំកំពូលថ្មីនៃប្រទេសអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |last=Treisman |first=Rachel |date=9 March 2026 |title=What to know about Mojtaba Khamenei, Iran's new supreme leader |url=https://www.npr.org/2026/03/09/nx-s1-5742375/mojtaba-khamenei-iran-supreme-leader |access-date=23 May 2026 |work=NPR }}</ref> ឃ្លាំងស្តុកប្រេងឥន្ធនៈនៅក្បែររដ្ឋធានីតេហេរ៉ង់ត្រូវរងការវាយប្រហារ ខណៈភ្លើងឆេះពីការវាយប្រហារនេះបានបង្កបង្កើតជាផ្សែងពពកខ្មៅក្រាស់គ្របដណ្ដប់ស្ទើរពេញទីក្រុងតេហេរ៉ង់ និងថែមទាំងបណ្ដាលឱ្យកើតមានភ្លៀងអាស៊ីតពុលខ្មៅធ្លាក់នៅតំបន់ជុំវិញនោះផងដែរ។<ref name="b673">{{cite magazine |last1=Schneid |first1=Rebecca |first2=Kay Armin |last2=Serjoie |last3=Jamalpour |first3=Fatemeh |title='The Air is Unbreathable': Tehran Shrouded in Toxic Cloud After Israel Strikes Fuel Depots |magazine=Time |date=8 March 2026 |url=https://time.com/7383099/iran-news-oil-strikes-tehran/ |access-date=23 May 2026 }}</ref> នៅក្នុងថ្ងៃដដែរ បញ្ជាការកណ្តាលសហរដ្ឋអាមេរិកបានប្រកាសពីមរណភាពរបស់សមាជិកយោធាអាមេរិកទីប្រាំពីរក្រោយត្រូវរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=8 March 2026 |title=US troop dies from wounds sustained in Iran attack |url=https://aje.news/64yl8m?update=4379695 |access-date=23 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> យោងទៅតាម[[សមាគមអឌ្ឍចន្ទក្រហមអ៊ីរ៉ង់]] សាលារៀនសរុបចំនួន ៦៥ និងមណ្ឌលសុខភាពចំនួន ៣២ (ដូចជាមន្ទីរពេទ្យ និងឱសថស្ថាន) ត្រូវបានរងការវាយប្រហារចាប់តាំងពីសង្គ្រាមបានផ្ទុះឡើង ហើយទីតាំងស៊ីវិលជាង ១០,០០០ កន្លែងត្រូវរងការខូចខាត។<ref>{{cite news |date=8 March 2026 |title=More on civilian sites attacked in Iran: Red Crescent |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/8/iran-live-israel-bombs-tehran-oil-depots-attacks-on-gulf-states-continue?update=4379534 |work=Al Jazeera English |access-date=23 May 2026 }}</ref> នៅថ្ងៃទី៩ ខែមីនា អង្គការណាតូបានបញ្ជាក់ពីករណីស្ទាក់ចាប់មីស៊ីលបាលីស្ទិកទីពីរមកលើដែនអាកាសប្រទេសតួកគី<ref>{{cite news |date=9 March 2026 |title=NATO intercepts second Iranian ballistic missile fired toward Turkey |url=https://www.straitstimes.com/world/middle-east/turkey-says-second-iranian-ballistic-missile-shot-down-by-nato-defences-in-airspace |access-date=23 May 2026 |work=The Straits Times |issn=0585-3923}}</ref> ខណៈតួកគីបានបញ្ជូនយន្តហោះចម្បាំងប្រភេទ F-16 ចំនួនប្រាំមួយគ្រឿង និងប្រព័ន្ធការពារដែនអាកាសទៅ[[ស៊ីបខាងជើង]]ក្នុងគោលបំណងការពារសន្តិសុខ។<ref>{{cite news |date=9 March 2026 |title=(ជាភាសាតួកគី) MSB: 6 Türk F-16'sı KKTC'ye konuşlandırıldı |url=https://www.trthaber.com/haber/gundem/msb-6-turk-f-16si-kktcye-konuslandirildi-937063.html |access-date=23 May 2026 |work=TRT Haber }}</ref> [[File:Strait of Hormuz Transits.webp|thumb|{{center|ដំណើរដឹកជញ្ជូនឆ្លងកាត់ច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍បានធ្លាក់ចុះគួរឱ្យកត់សម្គាល់ចាប់តាំងពីសង្គ្រាមចាប់ផ្ដើមមក។<ref>{{cite web |url=https://portwatch.imf.org/pages/cc317ba850e34c4dadbead6f7b336fb1 |title=Trade disruptions in the Strait of Hormuz due to attacks on commercial ships |website=PortWatch |publisher=[[មូលនិធិរូបិយវត្ថុអន្តរជាតិ]] |access-date=23 May 2026 |date=28 February 2026}}</ref>}}]] ការគាំងប្រព័ន្ធផ្កាយរណបនាវាចរណ៍សកលដែលមិនមានប្រភពដើមច្បាស់លាស់បានបង្កជាការរំខានដល់នាវាចរណ៍នៅក្បែរច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ ហើយបង្កឱ្យកើតមានករណីគ្រោះថ្នាក់ជាច្រើនដល់នាវាដឹកប្រេងនៅក្នុងតំបន់។<ref>{{cite news |url=https://www.bbc.com/news/articles/c3ewwlx9e1xo |title=GPS jamming: The invisible battle in the Middle East |last=Baraniuk |first=Chris |work=BBC News |date=10 March 2026 }}</ref> នៅថ្ងៃទី១០ ខែមីនា មេបញ្ជាការជាន់ខ្ពស់ម្នាក់នៃកងឆ្មាំបដិវត្តន៍ឥស្លាមបាននិយាយថា អ៊ីរ៉ង់កំពុងប្រើប្រាស់បាញ់តែគ្រាប់មីស៊ីលខ្លួនដែលមានទម្ងន់ចាប់ពី ១០០០ គីឡូក្រាមឡើងទៅប៉ុណ្ណោះ។<ref name="ndtv10march">{{cite news |url=https://www.ndtv.com/world-news/iran-israel-war-iran-1000kg-1-ton-missile-warheads-iran-fires-khorramshahr-kheibar-shekan-missiles-11193972 |title=With Missiles Carrying 1,000 kg Explosives, A New Tactical Phase For Iran |work=NDTV |date=10 March 2026 |access-date=25 May 2026 |last=Srinivasan |first=Chandrashekar}}</ref> ឧត្តមនាវីឯកអាមេរិក លោក[[ប្រាដ ឃូពើរ]]បានរាយការណ៍ថា អត្រាបាញ់គ្រាប់មីស៊ីលបាលីស្ទិករបស់អ៊ីរ៉ង់បានធ្លាក់ចុះប្រមាណ ៩០% បើប្រៀបនឹងថ្ងៃដំបូងៗនៃសង្គ្រាម ហើយអត្រាបាញ់បង្ហោះដ្រូនរបស់ពួកគេបានធ្លាក់ចុះ ៨៣%។<ref>{{cite web |date=9 March 2026 |title=Iranian missile attacks down 90% since 1st day of war: CENTCOM |url=https://abc11.com/live-updates/iran-live-updates-trump-says-major-combat-operations-have-begun/18660347/entry/18681719 |access-date=25 May 2026 |website=ABC11 Raleigh-Durham }}</ref> នៅថ្ងៃទី១២ ខែមីនា អង្គការ[[យូនីសេហ្វ]]បានរាយការណ៍ថា កុមារជាង ១,១០០ នាក់បានទទួលរងរបួស ឬត្រូវបាត់បង់ជីវិត (២០០ នាក់ត្រូវបានរាយការណ៍ថាបានបាត់បង់ជីវិតនៅអ៊ីរ៉ង់, ៩១ នាក់នៅលីបង់, ៤ នាក់នៅអ៊ីស្រាអែល និង ១ នាក់នៅគុយវ៉ែត) ខណៈកុមាររាប់រយពាន់នាក់ត្រូវបង្ខំផ្លាស់ប្ដូរទីលំនៅ រីឯរាប់លាននាក់ទៀតមិនអាចចូលរៀនបានដោយភ្លើងសង្គ្រាមកំពុងបានឆាបឆេះ។<ref>{{cite news |last1=Rowlands |first1=Lyndal |last2=Sabah |first2=Zaid |date=12 March 2026 |title=Iran sets three conditions for peace; oil tankers in Iraqi port attacked |url=https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/3/12/iran-war-live-oil-tankers-hit-in-iraq-tehran-sets-3-conditions-for-peace |access-date=25 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> [[File:Salalah Port Ablaze.jpg|thumb|រូបភាពផ្កាយរណបដែលបង្ហាញពីផ្សែងខ្មៅហុយឡើងចេញពី[[កំពង់ផែសាឡាឡោះ]]ក្នុងប្រទេសអូម៉ង់នៅថ្ងៃទី១៣ ខែមីនា ក្រោយរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់]] នៅថ្ងៃទី១៣ ខែមីនា ដើម្បីជួយដោះស្រាយបញ្ហាសេដ្ឋកិច្ចប្រេង សហរដ្ឋអាមេរិកបានដកបម្រាមរឹតបន្តឹងលើការទិញប្រេងពីរុស្ស៊ីជាបណ្ដោះអាសន្ន ប៉ុន្តែយ៉ាងណា តម្លៃប្រេងមិនបានផ្លាស់ប្ដូរអ្វីច្រើននោះទេ។<ref name="Cooper">{{cite news |last1=Cooper |first1=Helene |last2=Barnes |first2=Julian E. |last3=Ward |first3=Euan |last4=Torbati |first4=Yeganeh |last5=Reiss |first5=Johnatan |date=12 March 2026 |title=Iran War Live Updates: U.S. Refueling Plane Crashes in Iraq, Military Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/03/12/world/iran-war-news-trump-oil-israel |access-date=25 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់រលកមីស៊ីល និងដ្រូនជាថ្មីម្តងទៀតសម្ដៅលើប្រទេសនៃតំបន់ឈូងសមុទ្រ ដែលជាហេតុនាំឱ្យតម្លៃប្រេងកើនឡើងកាន់តែខ្ពស់។ ប្រទេសបារ៉ែនបានរាយការណ៍អំពីការវាយប្រហារលើទីតាំងស្តុកទុកប្រេងរបស់ខ្លួន។ អាជ្ញាធរគុយវ៉ែតវិញបានរាយការណ៍បញ្ជាក់ថា គ្រឿងឧបករណ៍ការពារមីស៊ីលនិងអាកាសយានដ្ឋានអន្តរជាតិរបស់ខ្លួនត្រូវរងការវាយប្រហារពីអ៊ីរ៉ង់ ខណៈសូរសំឡេងផ្ទុះគ្រាប់ត្រូវបានឮរំពងនៅជាយទីក្រុងឌូបៃ ហើយទីប្រជុំជនស្ទើរទាំងអស់ក្នុងប្រទេសហ្សកដានីបានបន្លឺស៊ីរ៉ែនព្រមានពីការវាយប្រហារដោយអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=13 March 2026 |title=Iran targets Gulf nations with missiles, drones as oil prices soar |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/12/iran-targets-gulf-nations-with-missiles-drones-as-oil-prices-soar |access-date=25 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ជាលើកទីបីនៅក្នុងសង្គ្រាម មីស៊ីលបាលីស្ទិកប៉ុន្មានគ្រាប់ទៀតបានហោះចូលក្នុងដែនអាកាសប្រទេសតួកគី មុនពេលត្រូវបានស្ទាក់ចាប់ដោយប្រព័ន្ធការពារ ដោយសំឡេងផ្ទុះពីវាអាចត្រូវបានស្ដាប់ឮបានដោយប្រជាជនដែលរស់នៅក្នុងនិងជុំវិញទីក្រុង[[អាដាណា]]។<ref>{{cite news |date=13 March 2026 |title=Nato shoots down Iranian missile as explosions heard at Turkish air base |url=https://www.independent.co.uk/bulletin/news/nato-incirlik-air-base-missile-iran-war-b2937948.html |access-date=25 May 2026 |work=The Independent }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីបី (១៤–២០ មីនា)=== [[File:جزیره خارک- طبیعت و صنعت-10.jpg|thumb|[[កោះខាក]]នៅក្នុងឆ្នាំ២០១៥ ភ្លើងដែលបាញ់ចេញពីបំពង់នៅក្នុងរូបភាពនេះគឺជាលទ្ធផលនៃដំណើរការធម្មតានៃការចម្រាញ់ប្រេងប៉ុណ្ណោះ]] គិតត្រឹមសប្តាហ៍ទីបី អ្នកជំនាញវិភាគមិនសូវជាបានរកឃើញពីភស្តុតាងអ្វីដែលបញ្ជាក់ពីការផ្តាច់ខ្លួន ឬការរត់ចោលជួរនៅក្នុងកងយោធាអ៊ីរ៉ង់នោះទេ{{refn|ដោយយោងតាមប្រភពជាច្រើនដូចជា៖ <ref>{{multiref2 |1 = {{cite news |last1=Graham-Harrison |first1=Emma |title=We attacked Iran with no clear plan for regime change, Israeli security sources say |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/12/israel-iran-us-attack-no-plan-for-regime-change-security-sources |work=The Guardian |date=12 March 2026 }} |2= {{cite news |title=Iran war becomes contest of who can take most pain |url=https://dailypioneer.com/news/iran-war-becomes-contest-of-who-can-take-most-pain |work=The Pioneer |date=12 March 2026 |quote=So far, the Islamic Republic has been able to keep its leadership and military cohesive and in control}} |3= {{cite web |title=Is the stability of the Iranian regime in danger? |url=https://www.inss.org.il/social_media/is-the-stability-of-the-iranian-regime-in-danger/ |website=Institute for National Security Studies |date=12 March 2026 |quote=However, it seems that at this stage, these strikes are not sufficient to undermine the internal cohesion among the security forces, their ability to function}} |4= {{cite news |title=US intelligence says Iran government is not at risk of collapse, say sources |url=https://www.reuters.com/business/media-telecom/us-intelligence-says-iran-government-is-not-risk-collapse-say-sources-2026-03-11/ |work=Reuters |date=11 March 2026 |quote=The intelligence reporting underscores the cohesion of Iran's clerical leadership}} |5= {{cite web |last1=Karlin |first1=Mara |title=Can Iran's regime survive the war? |url=https://www.brookings.edu/articles/can-irans-regime-survive-the-war/ |website=Brookings Institution |date=11 March 2026 }} |6= {{cite news |title=A long road to the end: The death throes of Iran's regime could last for years |url=https://www.timesofisrael.com/a-long-road-to-the-end-the-death-throes-of-irans-regime-could-last-for-years/ |work=The Times of Israel |date=10 March 2026 |quote=for now, there have been no significant defections from the army or other security forces}} }}</ref>}} ខណៈដែលការផ្តាច់ខ្លួនផ្នែកយោធានេះត្រូវបានគេចាត់ទុកថាជាលក្ខខណ្ឌចាំបាច់ដើម្បីបង្កើតជាចលនាប្រឆាំងនឹងរបបឥស្លាមអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite |news |last=Jansen |first=Michael |title=Regime change in Iran unlikely without mass defections from military |url=https://www.irishtimes.com/world/middle-east/2026/02/28/regime-change-in-iran-unlikely-without-mass-defections-from-military/ |newspaper=The Irish Times |date=28 February 2026}}</ref> សហរដ្ឋអាមេរិកបានធ្វើការវាយប្រហារទ្រង់ទ្រាយធំមួយមកលើ[[កោះខាក]] ដែលត្រូវជាមជ្ឈមណ្ឌលនាំចេញប្រេងដ៏សំខាន់មួយរបស់អ៊ីរ៉ង់ ដោយ ៩០ ភាគរយនៃប្រេងអ៊ីរ៉ង់គឺត្រូវនាំចេញតាមរយៈកោះមួយនេះ។ ទន្ទឹមគ្នានេះដែរ តម្លៃប្រេងបានកើនឡើងជាង ៤០ ភាគរយចាប់តាំងពីសង្គ្រាមបានចាប់ផ្ដើមមក។<ref>{{cite news |last1=Broadwater |first1=Luke |last2=Schmitt |first2=Eric |last3=Cooper |first3=Helene |last4=Pérez-Peña |first4=Richard |date=13 March 2026 |title=Iran War Live Updates: U.S. Military Attacks Kharg Island, Iran's Oil Export Hub, Trump Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/03/13/world/iran-war-trump-oil-israel |access-date=25 May 2026 |work=The New York Times |issn=0362-4331}}</ref> [[File:Missile interception fragments of an Iranian missile hit Haifa oil refineries in Haifa Bay, March, 19 2026.jpg|thumb|right|250px|មីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់មួយគ្រាប់បានធ្លាក់លើរោងចក្រចម្រាញ់ប្រេងហៃហ្វានៅឆកហៃហ្វា, ១៩ មីនា ២០២៦]] នៅថ្ងៃទី១៦ ខែមីនា ទាំងប្រទេសចិន និងបណ្ដាប្រទេសសមាជិកណាតូនៅអឺរ៉ុបដែលស្និទនឹងសហរដ្ឋអាមេរិក បានរួមគ្នាបដិសេធការអំពាវនាវរបស់ត្រាំក្នុងការផ្តល់ជំនួយគាំទ្រផ្នែកយោធា ដើម្បីដាក់សម្ពាធបង្ខំអ៊ីរ៉ង់ឱ្យបើកច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍វិញ។<ref>{{cite web |date=16 March 2026 |title=Trump demands NATO and China police the Strait of Hormuz. So far they aren't joining |work=NPR |url=https://www.npr.org/2026/03/16/nx-s1-5749109/trump-threatens-nato-strait-hormuz-iran-war |access-date=25 May 2026}}</ref> ជាលទ្ធផល ត្រាំបានស្តីបន្ទោសសម្ព័ន្ធមិត្តណាតូ ដោយហៅការសម្រេចចិត្តរបស់ពួកគេថាជា "កំហុសដ៏ល្ងង់ខ្លៅមួយ"។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=Trump says NATO's refusal to help on Iran is "very foolish mistake" |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/nato-countries-dont-want-get-involved-iran-operation-trump-says-2026-03-17/ |access-date=25 May 2026 |work=[[រ៉យទ័រ|Reuters]]}}</ref> នៅថ្ងៃទី១៧ ខែមីនា ត្រាំបានសរសេរលើបណ្ដាញសង្គមថា លោកបានដកការសុំជំនួយពីណាតូវិញហើយ និងក៏ដូចជាសម្ព័ន្ធមិត្តមួយចំនួនក្នុងតំបន់ឥណ្ឌូ-ប៉ាស៊ីហ្វិកផងដែរដូចជា ជប៉ុន កូរ៉េខាងត្បូង និង[[អូស្ត្រាលី]]ជាដើម ដោយស្ថិតនៅក្រោមហេតុផលថាពួកគេបានបដិសេធមិនចូលរួមការវាយប្រហាររួមជាមួយអាមេរិកប្រឆាំងនឹងអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=NATO countries don't want to get involved in Iran operation, Trump says |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/nato-countries-dont-want-get-involved-iran-operation-trump-says-2026-03-17/ |access-date=25 May 2026 |work=Reuters}}</ref><ref>{{cite web |date=17 March 2026 |title=Donald J. Trump (@realDonaldTrump) |url=https://truthsocial.com/@realDonaldTrump/116245182325726375 |access-date=25 May 2026 |website=Truth Social }}</ref> នៅក្នុងលិខិតសរសេរដដែរនោះ ត្រាំបានបញ្ជាក់ទៀតថា សហរដ្ឋអាមេរិកគឺ "[មិនត្រូវការ] ជំនួយពីនរណា" នៅក្នុងសង្គ្រាមនេះឡើយ។<ref>{{cite news |date=17 March 2026 |title=Trump: 'We do not need the help of anyone' |url=https://news.sky.com/video/trump-we-do-not-need-the-help-of-anyone-13520909 |access-date=25 May 2026 |work=Sky News }}</ref> នៅព្រឹកព្រលឹមថ្ងៃទី១៧ ខែមីនា មន្ត្រីជាន់ខ្ពស់អ៊ីរ៉ង់ប៉ុន្មានរូប រួមមានលោក[[អាលី ឡារីយ៉ានី]] និងប្រធានកងកម្លាំងបាស៊ីគ លោក[[ហ្កូឡាំរ៉េហ្សា សូលីម៉ានី]]ត្រូវបាត់បង់ជីវិតក្រោយរងការវាយប្រហារតាមអាកាសពីអ៊ីស្រាអែល។<ref name="sk">{{cite news |date=17 March 2026 |title=Iran confirms security chief Larijani, Basij commander Soleimani killed |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/17/israel-says-it-has-killed-ali-larijani-irans-top-security-official |access-date=26 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ជាការឆ្លើយតប អ៊ីរ៉ង់បានបាញ់មីស៊ីលជាច្រើនគ្រាប់ដែលបានផ្ដាច់ជីវិតប្រជាជនស៊ីវិលអ៊ីស្រាអែលចំនួនពីរនាក់នៅទីក្រុង[[រ៉ាម៉ាត់ហ្កាន់]]។<ref>{{cite news |date=18 March 2026 |title=Elderly couple killed in Iranian revenge strike on Israel |url=https://www.telegraph.co.uk/world-news/2026/03/18/iran-war-latest-news-ali-larijani-death-tel-aviv-strikes/ |work=The Daily Telegraph}}</ref> ក្នុងថ្ងៃដដែរនេះផងដែរ អ៊ីស្រាអែលបានបើកការឈ្លានពានដីគោកចូលទៅក្នុង[[លីបង់ខាងត្បូង|ទឹកដីភាគខាងត្បូង]]នៃប្រទេសលីបង់។<ref>{{cite news |last1=Peled |first1=Anat |last2=Abdel-Baqui |first2=Omar |title=Israel Invades Lebanon, Opening New Front Against Iran |url=https://www.wsj.com/world/middle-east/israel-invades-lebanon-opening-new-front-against-iran-f5e29555 |access-date=26 May 2026 |work=Wall Street Journal |date=16 March 2026}}</ref> នៅថ្ងៃទី១៨ ខែមីនា សង្គ្រាមនេះបានវិវត្តកាន់តែធ្ងន់ធ្ងរបន្ទាប់ពីអ៊ីស្រាអែលបានវាយប្រហារលើតំបន់ឧស្ម័នធម្មជាតិផារស៍ខាងត្បូងនៅក្នុងឈូងសមុទ្រពែរ្ស និងព្រមទាំងរោងចក្រចម្រាញ់ប្រេងក្បែរៗនោះរបស់ប្រទេសអ៊ីរ៉ង់ ដោយមានការសម្របសម្រួលពីសហរដ្ឋអាមេរិក។<ref name="oj">{{cite news |last1=Orr |first1=Robert |last2=Kelly |first2=Maxine |last3=Wells |first3=Peter |last4=Provan |first4=Sarah |last5=Cash |first5=Kieran |date=18 March 2026 |title=Middle East war live: Oil jumps after Iran says energy industry attacked |url=https://www.ft.com/content/6112e127-3ee2-4fce-acfc-f7644e5c6c30?syn-25a6b1a6=1 |work=Financial Times}}</ref> ជាប្រតិកម្ម អ៊ីរ៉ង់បានវាយរោងចក្រផលិតឧស្ម័នធម្មជាតិរាវដ៏ធំជាងគេបំផុតនៅលើពិភពលោកដែលមានទីតាំងនៅក្នុងប្រទេសកាតា។ ត្រាំបានអះអាងថា រូបលោកមិនបានដឹងអ្វីអំពីការវាយប្រហារនៅផារស៍ខាងត្បូងទេ ហើយលោកបានសន្យាថានឹងលែងមានការវាយប្រហារដោយអ៊ីស្រាអែលណាទៀតទៅលើហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធប្រេងរបស់អ៊ីរ៉ង់ឡើយ និងថែមទាំងបានគំរាមកំហែងអ៊ីរ៉ង់ឱ្យបញ្ឈប់ការវាយប្រហារលើហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធថាមពលរបស់កាតាទៀត។<ref name=blowup>{{cite news |last=Jones |first=Callum |date=19 March 2026 |title=Trump threatens to 'blow up' all of Iran's South Pars gasfield if Tehran strikes Qatar |url=https://www.theguardian.com/world/2026/mar/19/iran-war-trump-south-pars-threat-if-tehran-strikes-qatar |access-date=26 May 2026 |work=The Guardian |issn=0261-3077}}</ref> នៅក្នុងថ្ងៃដដែរ អ៊ីស្រាអែលបានសម្លាប់រដ្ឋមន្ត្រីចារកម្មអ៊ីរ៉ង់ លោក[[អ៊ីស្មាអែល ខាធីប]] តាមរយៈការវាយប្រហារពីលើអាកាសទាំងយប់។<ref>{{cite web |date=18 March 2026 |title=Iran president confirms intelligence minister Khatib killed in strike |url=https://www.iranintl.com/en/202603187564 |access-date=26 May 2026 |website=Iran International }}</ref> [[File:F-35 Lightning II fighter jet hit over Iran 2026.webm|thumb|right|250x250px|thumbtime=00:06||វីដេអូដែលបញ្ចេញដោយ[[ទីភ្នាក់ងារសារព័ត៌មានតាស្នីម]]នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមីនា ឆ្នាំ២០២៦ ដែលបង្ហាញពីការវាយប្រហារដោយសង្ស័យពីអ៊ីរ៉ង់លើយន្តហោះចម្បាំង F-៣៥ របស់អាមេរិក ដោយនេះបានចាត់ទុកជាករណីដំបូងនៃយន្តហោះចម្បាំងបំបាំងកាយដែលត្រូវរងការខូចខាតនៅក្នុងសមរភូមិប្រយុទ្ធ។]] នៅថ្ងៃទី១៩ ខែមីនា យន្តហោះចម្បាំងប្រភេទ F-៣៥ របស់សហរដ្ឋអាមេរិកមួយគ្រឿងបានធ្វើការចុះចតជាបន្ទាន់ ក្រោយសង្ស័យថាត្រូវរងគ្រាប់ទង្គិចដែលបាញ់ដោយកងកម្លាំងអ៊ីរ៉ង់។<ref name="cnn19march">{{cite news |date=19 March 2026 |url=https://edition.cnn.com/2026/03/19/politics/f-35-damage-iran-war |title=US F-35 damaged by suspected Iranian fire makes emergency landing, sources say |work=CNN }}</ref> ដំណាលគ្នានេះ សហរដ្ឋអាមេរិកបានចាប់ផ្តើមយុទ្ធនាការផ្លូវអាកាសប្រឆាំងនឹងនាវានិងដ្រូនរបស់អ៊ីរ៉ង់នៅឯច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ ក្នុងកិច្ចខិតខំប្រឹងប្រែងដើម្បីបើកដំណើរការផ្លូវដឹកជញ្ជូនអន្តរជាតិឡើងវិញ។<ref>{{cite news |last1=Cloud |first1=David S. |last2=Seligman |first2=Lara |last3=Gordon |first3=Michael R. |date=20 March 2026 |title=U.S. War Planes and Helicopters Kick Off Battle to Reopen Hormuz |url=https://www.wsj.com/world/middle-east/u-s-war-planes-and-helicopters-kick-off-battle-to-reopen-hormuz-530cdb78 |access-date=26 May 2026 |work=The Wall Street Journal }}</ref> ===សប្តាហ៍ទីបួន (២១–២៧ មីនា)=== {{Further|យុទ្ធនាការច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ឆ្នាំ២០២៦}} នៅថ្ងៃទី២១ ខែមីនា សហរដ្ឋអាមេរិកបានធ្វើការវាយប្រហារទៅលើ[[រោងចក្រនុយក្លេអ៊ែរណាតានស៍]] ដោយប្រើគ្រាប់បែកបំបែកលេណដ្ឋាន។ ប្រទេសរុស្ស៊ីបានថ្កោលទោសការវាយប្រហារនេះដោយហៅវាថាជា "ការរំលោភបំពានច្បាប់អន្តរជាតិយ៉ាងច្បាស់ជាក់ស្ដែង" ខណៈដែល[[ទីភ្នាក់ងារថាមពលបរមាណូអន្តរជាតិ]]បានជំរុញឱ្យមានការអត់ធ្មត់ផ្នែកយោធា "ដើម្បីជៀសវាងហានិភ័យនៃគ្រោះថ្នាក់នុយក្លេអ៊ែរ"។<ref>{{cite news |date=21 March 2026 |title=Iran says US and Israel attacked Natanz nuclear facility |url=https://www.aljazeera.com/news/2026/3/21/iran-says-us-and-israel-attacked-natanz-nuclear-facility |access-date=26 May 2026 |work=Al Jazeera English }}</ref> ជាការឆ្លើយតប អ៊ីរ៉ង់បានវាយប្រហារទីក្រុង[[ឌីម៉ូណា]]នៃភាគខាងត្បូងអ៊ីស្រាអែល ដោយបង្ករបួសដល់មនុស្សយ៉ាងតិច ៧៨ នាក់។<ref>{{cite news |date=21 March 2026 |title=Iran war: Missiles injure 160 in towns near Israeli nuclear site |url=https://www.bbc.com/news/articles/c9qdvnv13qdo |access-date=26 May 2026 |work=BBC News }}</ref> ដោយដកស្រង់សម្តីមន្ត្រីអាមេរិកដែលមិនបញ្ចេញឈ្មោះ សារព័ត៌មាន CNN និង ''The Wall Street Journal'' បានរាយការណ៍ថា អ៊ីរ៉ង់បានព្យាយាមវាយប្រហារមូលដ្ឋានយោធារួមសហរដ្ឋអាមេរិក–ចក្រភពអង់គ្លេស ពោលគឺមូលដ្ឋាន[[ឌីអេហ្គោ​ ហ្គាស៊ីយ៉ា]]នៅលើ[[ប្រជុំកោះឆាហ្គោស]]ក្នុង[[ដែនដីអង់គ្លេសនៅមហាសមុទ្រឥណ្ឌា]] ប៉ុន្តែត្រូវបរាជ័យបន្ទាប់ពីមីស៊ីលមួយគ្រាប់បានបែកផ្ទុះក្នុងកំឡុងពេលហោះហើរ និងមួយទៀតត្រូវចាប់ស្ទាក់ដោយប្រព័ន្ធការពារដែនអាកាស SM-៣ ដែលមានប្រភពចេញពីនាវាចម្បាំងអាមេរិក។<ref>{{cite news |date=20 March 2026 |title=Iran targeted but did not hit Diego Garcia base with missiles, WSJ reports |url=https://www.reuters.com/world/middle-east/iran-targeted-did-not-hit-diego-garcia-base-with-missiles-wsj-reports-2026-03-21/ |access-date=26 May 2026 |work=Reuters}}</ref><ref>{{cite news |date=21 March 2026 |title=Iran fires 2 ballistic missiles towards US, UK military bases in Diego Garcia |url=https://timesofindia.indiatimes.com/defence/international/iran-fires-2-ballistic-missiles-towards-us-uk-military-bases-in-diego-garcia/articleshow/129711819.cms |access-date=26 May 2026 |work=The Times of India |issn=0971-8257}}</ref> អ៊ីរ៉ង់បានបដិសេធពីការបាញ់មីស៊ីលសម្ដៅទៅមូលដ្ឋានឌីអេហ្គោ ហ្គាស៊ីយ៉ា ខណៈគ្មានភស្តុតាងច្បាស់លាស់ណាមួយដែលបញ្ជាក់ថាមានមីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់បានហោះទៅជិតឌីអេហ្គោ ហ្គាស៊ីយ៉ា ឬមានការហោះស្ទាក់ចាប់មីស៊ីលអ៊ីរ៉ង់នោះឡើយ។<ref>{{cite web |last1=Vine |first1=David |title=Did Iran Attack Diego Garcia? |url=https://fpif.org/did-iran-attack-diego-garcia/ |website=fpif.org |publisher=Foreign Policy in Focus |access-date=26 May 2026 |date=25 March 2026}}</ref> ក្រៅពីនេះ ក្រុមចលនា[[ហ៊ូទី]]នៃប្រទេស[[យេម៉ែន]]បានព្រមានថា ខ្លួននឹងចូលដៃនៅក្នុងសង្គ្រាមជួយគាំទ្រអ៊ីរ៉ង់ ប្រសិនបើមានការបន្តវាយប្រហារបន្ថែមទៅលើអ៊ីរ៉ង់។<ref>{{cite news |last=Magdy |first=Samy |date=21 March 2026 |title=Houthi rebels say they will respond to any escalation against Iran |url=https://apnews.com/live/iran-war-israel-trump-03-21-2026#0000019d-1258-dbe1-abff-3bfb86300000 |access-date=26 May 2026 |work=Associated Press }}</ref> [[File:Operation-Roaring-Lion-0065.jpg|thumb|កងទាហានអ៊ីស្រាអែលនៅក្បែរព្រំដែនប្រទេសលីបង់, ២១ មីនា ២០២៦]] ត្រាំបានចេញឱសានវាទមួយដល់អ៊ីរ៉ង់ ដោយគំរាមថាអាមេរិកនឹងវាយប្រហាររោងចក្រថាមពលអ៊ីរ៉ង់ លុះត្រាតែសាមីខ្លួនព្រមបើកច្រកសមុទ្រហ័រមូហ្ស៍ក្នុងរយៈពេល ៤៨ ម៉ោង។ អ៊ីរ៉ង់បានបដិសេដច្រានចោលឱសានវាទនោះ ដោយគំរាមវិញថា ខ្លួនឹងបិទច្រកហ័រមូហ្ស៍ "ទាំងស្រុង" និងបើកការវាយប្រហារលើហេដ្ឋារចនាសម្ព័ន្ធសំខាន់ៗនៅទូទាំងតំបន់ដូចជារោងចក្រផលិតថាមពលនិងរោងចក្របន្សាបទឹកប្រៃជាដើម។<ref>{{cite news |date=22 March 2026 |title=Iran threatens to 'completely' close Strait of Hormuz and hit power plants after Trump's ultimatum |url=https://apnews.com/article/iran-us-israel-trump-lebanon-march-22-2026-16cc60862529b873666ce4c1f6529d78 |access-date=26 May 2026 |work=Associated Press }}</ref> ចូល ២៤ ម៉ោងនៃឱសានវាទនោះ ត្រាំបានប្រកាសថារូបលោកបានពន្យារពេលវាយប្រហារទៅលើរោងចក្រថាមពលអ៊ីរ៉ង់ទៅដល់រយៈពេលប្រាំថ្ងៃ ហើយបាននិយាយថា សហរដ្ឋអាមេរិកកំពុងតែចរចាជាមួយអ៊ីរ៉ង់ដើម្បីរកផ្លូវបញ្ចប់សង្គ្រាម។<ref>{{cite web |date=23 March 2026 |title=Iran war: Trump claims US has held talks with Iran |url=https://www.dw.com/en/iran-war-trump-claims-us-has-held-talks-with-iran/live-76478747 |access-date=26 May 2026 |website=dw.com }}</ref> អ៊ីរ៉ង់វិញបានបដិសេធពីអត្ថិភាពនៃកាចរចានោះ ដោយបានហៅត្រាំថាជាប្រធានាធិបតី "បោកប្រាស់"<ref>{{cite web |date=23 March 2026 |title=No talks are underway between Tehran and Washington, Iran says |url=https://www.iranintl.com/en/202603237530 |access-date=26 May 2026 |website=Iran International }}</ref> ហើយថែមទាំងបានបដិសេធមិនទទួលផែនការសន្តិភាព ១៥ ចំណុចរបស់អាមេរិកទៀតផង។ អ៊ីរ៉ង់បានអះអាងថាដើម្បីឱ្យការចរចាអាចប្រព្រឹត្តទៅបាន លុះត្រាតែមានការរាប់បញ្ចូល[[សង្គ្រាមលីបង់ឆ្នាំ២០២៦|ជម្លោះលីបង់]]ចូលជាលក្ខខណ្ឌមួយនៅក្នុងសំណើបទឈប់បាញ់។<ref>{{cite news |last1=Nakhoul |first1=Samia |last2=Bassam |first2=Laila |last3=Gebeily |first3=Maya |date=25 March 2026 |title=Iran wants Lebanon included in any ceasefire, sources say |url=https://www.reuters.com/world/asia-pacific/iran-wants-lebanon-included-any-ceasefire-sources-say-2026-03-25/ |access-date=26 May 2026 |work=Reuters}}</ref> ==កំណត់សម្គាល់== {{reflist|group=ស}} ==ឯកសារយោង== {{reflist}} ==តំណភ្ជាប់ក្រៅ== {{Sister project links|auto=yes|d=Q138503695|m=yes}} '''''ជាភាសាអង់គ្លេស''''' * {{cite news |date=28 February 2026 |title=What we know about the US-Israeli attack on Iran and Tehran's retaliation |url=https://www.cnn.com/2026/02/28/middleeast/israel-attack-iran-intl-hnk |access-date=28 February 2026 |work=CNN}} * [https://www.rfi.fr/km/%E1%9E%96%E1%9E%B6%E1%9E%80%E1%9F%92%E1%9E%99%E1%9E%82%E1%9E%93%E1%9F%92%E1%9E%9B%E1%9E%B9%E1%9F%87/%E1%9E%9F%E1%9E%84%E1%9F%92%E1%9E%9A%E1%9F%92%E1%9E%82%E1%9E%B6%E1%9E%98%E1%9E%A2%E1%9F%8A%E1%9E%B8%E1%9E%9A%E1%9F%89%E1%9E%84%E1%9F%8B/ អានព័ត៌មានអំពីសង្គ្រាមហ្កាហ្សានៅ RFI ខេមរភាសា] * [https://www.c-span.org/liveEvent/?Iran U.S. and Israeli Strikes on Iran], [[C-SPAN]] * [https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/centerx:56.4/centery:26.5/zoom:9 Tracking of traffic in the Strait of Hormuz] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:សង្គ្រាមអ៊ីរ៉ង់ឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:អាស៊ីក្នុងឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ជម្លោះក្នុងឆ្នាំ២០២៦]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ជម្លោះអ៊ីរ៉ង់–អ៊ីស្រាអែល]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ទំនាក់ទំនងយោធាសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីរ៉ង់]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:ទំនាក់ទំនងយោធាសហរដ្ឋអាមេរិក–អ៊ីស្រាអែល]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:វិបត្តិមជ្ឈិមបូព៌ា (២០២៣–បច្ចុប្បន្ន)]] [[ចំណាត់ថ្នាក់ក្រុម:អាណត្តិប្រធានាធិបតីដូណាល់ ត្រាំទីពីរ]] rz8ca9rgwxurt1xsrn1p4j9l5nh24f2 អ្នកប្រើប្រាស់:BVN9999 2 53735 335832 2026-05-25T14:09:18Z BVN9999 51165 add interest 335832 wikitext text/x-wiki ខ្ញុំជាអ្នកចូលចិត្តចែករំលែកចំណេះដឹងផ្នែកកសិកម្មនៅកម្ពុជា។ cs102x52ei9mki911dmqrkcf80o519j ការគ្រប់គ្រងរបស់អង់គ្លេសនៅភូមា 0 53736 335835 2026-05-25T15:34:20Z Asa MILAI 50298 បង្កើតដោយការបកប្រែទំព័រ "[[:en:Special:Redirect/revision/1352278030|British rule in Burma]]" 335835 wikitext text/x-wiki ការគ្រប់គ្រងរបស់អាណានិគមអង់គ្លេសនៅ[[មីយ៉ាន់ម៉ា|ភូមា]] បានបន្តពីឆ្នាំ ១៨២៤ ដល់ឆ្នាំ ១៩៤៨ ចាប់ពី[[សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមា]]បីលើកជាប់ៗគ្នា រហូតដល់ការបង្កើត ''ភូមា'' ជា[[តំបន់គ្រប់គ្រង និងខេត្តនានានៃដែនដីឥណ្ឌារបស់អង់គ្លេស|អាណាខេត្តមួយរបស់ឥណ្ឌាអង់គ្លេស]] រហូតដល់ការបង្កើតអាណានិគមដែលគ្រប់គ្រងដោយឯករាជ្យដាច់ដោយឡែកពី [[រាជអង់គ្លេស|ឥណ្ឌាក្រោមអាណានិគមអង់គ្លេស]] និងទីបំផុតទទួលបានឯករាជ្យ។ តំបន់ដែលស្ថិតនៅក្រោមការគ្រប់គ្រងរបស់អង់គ្លេសត្រូវបានគេស្គាល់ថាជា '''ភូមាអង់គ្លេស''' ហើយត្រូវបានគេស្គាល់ជាផ្លូវការថា '''ភូមា''' ( [[អក្សរភូមា|ភូមា]] : မြန်မာနိုင်ငံတော် ) <ref>{{Cite web |title=Original Burmese version of Government of Burma Act, 1935, National Archieve of Myanmar |url=https://www.nam.gov.mm/bZbC18dI1w4gnSh.aspx?f=2S7Qjvep37x9oYvdeHbZbC18dI1w4gnShEfZzUqZHlv8EG6j1LGoboIH8uQ4fpGaNwgHdPbBE5XZy3sFmfzwxg== |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230309153145/http://www.nam.gov.mm/bZbC18dI1w4gnSh.aspx?f=2S7Qjvep37x9oYvdeHbZbC18dI1w4gnShEfZzUqZHlv8EG6j1LGoboIH8uQ4fpGaNwgHdPbBE5XZy3sFmfzwxg== |archive-date=9 March 2023 |access-date=16 February 2023}}</ref> ពីឆ្នាំ ១៨៨៦។ ផ្នែកខ្លះនៃទឹកដីភូមា រួមទាំង [[រដ្ឋរ៉ាឃីន|អារ៉ាកាន]] និង [[តំបន់តានីនថារី|តានីនថារី]] ត្រូវបានអង់គ្លេសបញ្ចូលទៅក្នុងទឹកដីរបស់ខ្លួន បន្ទាប់ពីជ័យជម្នះរបស់ពួកគេនៅក្នុង [[សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមា លើកទី១|សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមាលើកទីមួយ]] ; [[មីយ៉ាន់ម៉ាខាងក្រោម|តំបន់ភូមាក្រោម]] ត្រូវបានបញ្ចូលក្នុងឆ្នាំ ១៨៥២ បន្ទាប់ពី [[សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមា លើកទី២|សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមាលើកទីពីរ]] ។ ទឹកដីទាំងនេះត្រូវបានកំណត់ជា [[ខេត្តរដ្ឋបាលស្នងការជាន់ខ្ពស់]] ដែលគេស្គាល់ថាជា ភូមាអង់គ្លេស ក្នុងឆ្នាំ ១៨៦២។ បន្ទាប់ពី [[សង្គ្រាមអង់គ្លេស–ភូមាទី៣|សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមាលើកទីបី]] ក្នុងឆ្នាំ១៨៨៥ [[មីយ៉ាន់ម៉ាខាងលើ|តំបន់ភូមាខាងលើ]] ត្រូវបានបញ្ចូល ហើយនៅឆ្នាំបន្ទាប់ខេត្ត ''ភូមា'' នៅក្នុង[[រាជអង់គ្លេស|ឥណ្ឌាដែលគ្រប់គ្រងដោយអង់គ្លេស]] ត្រូវបានបង្កើតឡើង ដែលបានក្លាយជាខេត្ត ''វរសេនីយ៍ត្រី'' មួយ (អភិបាលរង) ក្នុងឆ្នាំ១៨៩៧។ ការរៀបចំនេះមានរយៈពេលរហូតដល់ឆ្នាំ១៩៣៧ នៅពេលដែលភូមាត្រូវបានបំបែកចេញពី [[រាជអង់គ្លេស|ឥណ្ឌាដែលគ្រប់គ្រងដោយអង់គ្លេស]] ហើយបានបង្កើតអាណានិគមរាជវង្សដាច់ដោយឡែកមួយដែលគ្រប់គ្រងដោយ [[តំណែងភូមា]] ក្រោមការដឹកនាំរបស់ [[រដ្ឋលេខាធិការទទួលបន្ទុកកិច្ចការឥណ្ឌានិងភូមា|រដ្ឋលេខាធិការទទួលបន្ទុកឥណ្ឌា និងភូមា]] ។ ការគ្រប់គ្រងរបស់អង់គ្លេសត្រូវបានរំខានក្នុងអំឡុងពេល [[ការកាន់កាប់របស់ជប៉ុននៅភូមា|ការកាន់កាប់របស់ជប៉ុន]] លើភាគច្រើននៃប្រទេសក្នុងអំឡុង [[សង្គ្រាមលោកលើកទី២|សង្គ្រាមលោកលើកទី២។]] ភូមាទទួលបានឯករាជ្យពីការគ្រប់គ្រងរបស់អង់គ្លេសនៅថ្ងៃទី៤ ខែមករា ឆ្នាំ១៩៤៨។ ជួនកាល [[មីយ៉ាន់ម៉ា|ភូមា]] ត្រូវបានគេហៅថា "អាណានិគម[[ស្កុតឡិន|ស្កុតឡេន]] " ដោយសារតែតួនាទីដ៏សំខាន់ដែលស្កុតឡេនបានដើរតួក្នុងអាណានិគម និងដឹកនាំប្រទេស <ref>{{Cite journal|last=Becka|first=Jan|date=1993-03-01|title=Scots in Burma: Golden Times in a Golden Land.|url=https://go.gale.com/ps/i.do?p=AONE&sw=w&issn=00224634&v=2.1&it=r&id=GALE%7CA14443543&sid=googleScholar&linkaccess=abs|journal=Journal of Southeast Asian Studies|language=English|volume=24|issue=1|pages=169–172}}</ref> ម្នាក់ក្នុងចំណោមអ្នកល្បីល្បាញបំផុតគឺ [[ជេមស៍ ចច ស្កុត|លោក ជេមស៍ ស្កុត]] ។ វាក៏ត្រូវបានគេស្គាល់ផងដែរសម្រាប់តួនាទីដ៏សំខាន់ដែលជនអន្តោប្រវេសន៍ឥណ្ឌាបានដើរតួក្នុងការគ្រប់គ្រង និងគ្រប់គ្រងអាណានិគម ជាពិសេសខណៈពេលដែលវានៅតែជាផ្នែកមួយនៃប្រទេសឥណ្ឌាអង់គ្លេស។ អ្នកប្រវត្តិវិទូខ្លះបានហៅរឿងនេះថាជាករណីនៃសហអាណានិគមនិយម ដោយទាញចំណាប់អារម្មណ៍ទៅលើការកើនឡើងនៃជាតិនិយមប្រឆាំងនឹងឥណ្ឌានៅក្នុងប្រទេសភូមា។ <ref>{{Cite journal|last=Bowser|first=Matthew J.|date=22 June 2020|title=Partners in Empire? Co-colonialism and the Rise of Anti-Indian Nationalism in Burma, 1930–1938|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03086534.2020.1783113|journal=The Journal of Imperial and Commonwealth History|volume=49|issue=1|pages=118–147|doi=10.1080/03086534.2020.1783113|url-access=subscription|archive-url=https://web.archive.org/web/20220509010904/https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03086534.2020.1783113|archive-date=9 May 2022|accessdate=8 May 2022}}</ref> == ឯកសារយោង == hojim8he49rtbc6q8amqzd5mjwxt80y 335837 335835 2026-05-25T16:06:56Z Asa MILAI 50298 335837 wikitext text/x-wiki ការគ្រប់គ្រងរបស់អាណានិគមអង់គ្លេសនៅ[[មីយ៉ាន់ម៉ា|ភូមា]] បានបន្តពីឆ្នាំ ១៨២៤ ដល់ឆ្នាំ ១៩៤៨ ចាប់ពី[[សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមា]]បីលើកជាប់ៗគ្នា រហូតដល់ការបង្កើត ''ភូមា'' ជា[[តំបន់គ្រប់គ្រង និងខេត្តនានានៃដែនដីឥណ្ឌារបស់អង់គ្លេស|អាណាខេត្តមួយរបស់ឥណ្ឌាអង់គ្លេស]] រហូតដល់ការបង្កើតអាណានិគមដែលគ្រប់គ្រងដោយឯករាជ្យដាច់ដោយឡែកពី [[រាជអង់គ្លេស|ឥណ្ឌាក្រោមអាណានិគមអង់គ្លេស]] និងទីបំផុតទទួលបានឯករាជ្យ។ តំបន់ដែលស្ថិតនៅក្រោមការគ្រប់គ្រងរបស់អង់គ្លេសត្រូវបានគេស្គាល់ថាជា '''ភូមាអង់គ្លេស''' ហើយត្រូវបានគេស្គាល់ជាផ្លូវការថា '''ភូមា''' ( [[អក្សរភូមា|ភូមា]] : မြန်မာနိုင်ငံတော် ) <ref>{{Cite web |title=Original Burmese version of Government of Burma Act, 1935, National Archieve of Myanmar |url=https://www.nam.gov.mm/bZbC18dI1w4gnSh.aspx?f=2S7Qjvep37x9oYvdeHbZbC18dI1w4gnShEfZzUqZHlv8EG6j1LGoboIH8uQ4fpGaNwgHdPbBE5XZy3sFmfzwxg== |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230309153145/http://www.nam.gov.mm/bZbC18dI1w4gnSh.aspx?f=2S7Qjvep37x9oYvdeHbZbC18dI1w4gnShEfZzUqZHlv8EG6j1LGoboIH8uQ4fpGaNwgHdPbBE5XZy3sFmfzwxg== |archive-date=9 March 2023 |access-date=16 February 2023}}</ref> ពីឆ្នាំ ១៨៨៦។ {{ប្រអប់ព័ត៌មាន ប្រទេស|native_name=မြန်မာနိုင်ငံတော် ([[ភាសាភូមា|ភូមា]])|conventional_long_name=ភូមា|common_name=ភូមា|image_map=File:1943 World War II Japanese Aeronautical Map of Burma ( Myanmar ) - Geographicus - Burma7-wwii-1943.jpg|image_map_caption=ផែនទីភូមាឆ្នាំ ១៩៤៣|image_flag=Flag of Burma (1939–1941, 1945–1948).svg|image_coat=Badge of Burma (1939–1948).svg|national_anthem="[[សូមព្រះជាម្ចាស់សង្គ្រោះព្រះអង្គ]]"<br>(១៨២៦–១៨៣៧; ១៩០១–១៩៤២; ១៩៤៥–១៩៤៦)<br/>"[[God Save the King|សូមព្រះជាម្ចាស់សង្គ្រោះម្ចាស់ក្សត្រី]]" (១៨៣៧–១៩០១) {{center|[[File:God Save the King Historical National Anthem of Great Britain(1914).ogg]]}}|official_languages=[[ភាសាអង់គ្លេស|អង់គ្លេស]]|religion=[[ព្រះពុទ្ធសាសនា]] (ភាគច្រើន)<br/>[[សាសនាប្រពៃណីភូមា]]<br/>[[Nat (spirit)|វិញ្ញាណនិយមរុងទូ]]<br/>[[ហិណ្ឌូ]]<br/>[[ឥស្លាម]]<br/>[[ស៊ីក]]<br/>[[ជេន]]<br/>[[សាណាម៉ានិយម]]<br/>[[តាវនិយម]]<br/>[[ខុងជឺ]]<br/>[[សាសនាប្រជាប្រិយចិន]]<br/>[[សាសនាប្រជាប្រិយតៃ]]<br/>[[គ្រិស្តសាសនា]]|common_languages=[[ភាសាភូមា|ភូមា]]<br/>[[រុងទូ]]<br/>[[Meitei language|ម៉ៃទី]]<br/>[[Hindustani language|ហិណ្ឌូស្ថាន]]<br/>[[Tamil language|តាមិល]]<br/>[[Telugu language|តេលូគូ]]<br/>[[Bengali language|បេងហ្គាលី]]<br/>[[Gujarati language|គូចារ៉ាទី]]<br/>[[Odia language|អូឌៀ]]<br/>[[Punjabi language|ពុនចាប៊ី]]<br/>[[Nepali language|នេប៉ាល់]]<br/>[[Kunming dialect|កន្ដាំងយូណាន]]<br/>[[ហុនគៀន]]<br/>[[Yue Chinese|ចិនកន្ដាំង]]<br/>[[Hakka language|ហាក់កា]]<br/>[[ភាសាចិន]]<br/>[[កេដាម៉ាឡេ]]<br/>[[Southern Thai language|ថៃខាងត្បូង]]<br/>[[Northern Thai language|ថៃខាងជើង]]|capital=[[Mawlamyine|មូលម៉ីន]]<br/><small>(១៨២៦–១៨៥២)</small><br/>[[រ៉ង់ហ្គូន]]<br/><small>(១៨៥៣–១៩៤២; ១៩៤៥–១៩៤៨)|leader_title1=មហាក្សត្រ|leader_name1=[[អេដវឺដ ទី ៧]]|leader_name2=[[ចច ទី ៥]]|established_event1=ការបង្កើតជាផ្នែកភូមា|date_event1=២៤ កុម្ភៈ ១៨២៦|established_event2=សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមា លើកទី ១|established_event3=ទទួលបានឯករាជ្យ|event3=១៩៤៨|event2=១៨២៤|stat_pop1=១០,៤៩០,៦២៤ នាក់|stat_year1=គិតត្រឹមឆ្នាំ ១៩០១<ref>[http://piketty.pse.ens.fr/files/ideologie/data/CensusIndia/CensusIndia1901/CensusIndia1901IndiaTables.pdf Census of India, 1901]</ref>}} ផ្នែកខ្លះនៃទឹកដីភូមា រួមទាំង [[រដ្ឋរ៉ាឃីន|អារ៉ាកាន]] និង [[តំបន់តានីនថារី|តានីនថារី]] ត្រូវបានអង់គ្លេសបញ្ចូលទៅក្នុងទឹកដីរបស់ខ្លួន បន្ទាប់ពីជ័យជម្នះរបស់ពួកគេនៅក្នុង [[សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមា លើកទី១|សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមាលើកទីមួយ]] ; [[មីយ៉ាន់ម៉ាខាងក្រោម|តំបន់ភូមាក្រោម]] ត្រូវបានបញ្ចូលក្នុងឆ្នាំ ១៨៥២ បន្ទាប់ពី [[សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមា លើកទី២|សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមាលើកទីពីរ]] ។ ទឹកដីទាំងនេះត្រូវបានកំណត់ជា [[ខេត្តរដ្ឋបាលស្នងការជាន់ខ្ពស់]] ដែលគេស្គាល់ថាជា ភូមាអង់គ្លេស ក្នុងឆ្នាំ ១៨៦២។ បន្ទាប់ពី [[សង្គ្រាមអង់គ្លេស–ភូមាទី៣|សង្គ្រាមអង់គ្លេស-ភូមាលើកទីបី]] ក្នុងឆ្នាំ១៨៨៥ [[មីយ៉ាន់ម៉ាខាងលើ|តំបន់ភូមាខាងលើ]] ត្រូវបានបញ្ចូល ហើយនៅឆ្នាំបន្ទាប់ខេត្ត ''ភូមា'' នៅក្នុង[[រាជអង់គ្លេស|ឥណ្ឌាដែលគ្រប់គ្រងដោយអង់គ្លេស]] ត្រូវបានបង្កើតឡើង ដែលបានក្លាយជាខេត្ត ''វរសេនីយ៍ត្រី'' មួយ (អភិបាលរង) ក្នុងឆ្នាំ១៨៩៧។ ការរៀបចំនេះមានរយៈពេលរហូតដល់ឆ្នាំ១៩៣៧ នៅពេលដែលភូមាត្រូវបានបំបែកចេញពី [[រាជអង់គ្លេស|ឥណ្ឌាដែលគ្រប់គ្រងដោយអង់គ្លេស]] ហើយបានបង្កើតអាណានិគមរាជវង្សដាច់ដោយឡែកមួយដែលគ្រប់គ្រងដោយ [[តំណែងភូមា]] ក្រោមការដឹកនាំរបស់ [[រដ្ឋលេខាធិការទទួលបន្ទុកកិច្ចការឥណ្ឌានិងភូមា|រដ្ឋលេខាធិការទទួលបន្ទុកឥណ្ឌា និងភូមា]] ។ ការគ្រប់គ្រងរបស់អង់គ្លេសត្រូវបានរំខានក្នុងអំឡុងពេល [[ការកាន់កាប់របស់ជប៉ុននៅភូមា|ការកាន់កាប់របស់ជប៉ុន]] លើភាគច្រើននៃប្រទេសក្នុងអំឡុង [[សង្គ្រាមលោកលើកទី២|សង្គ្រាមលោកលើកទី២។]] ភូមាទទួលបានឯករាជ្យពីការគ្រប់គ្រងរបស់អង់គ្លេសនៅថ្ងៃទី៤ ខែមករា ឆ្នាំ១៩៤៨។ ជួនកាល [[មីយ៉ាន់ម៉ា|ភូមា]] ត្រូវបានគេហៅថា "អាណានិគម[[ស្កុតឡិន|ស្កុតឡេន]] " ដោយសារតែតួនាទីដ៏សំខាន់ដែលស្កុតឡេនបានដើរតួក្នុងអាណានិគម និងដឹកនាំប្រទេស <ref>{{Cite journal|last=Becka|first=Jan|date=1993-03-01|title=Scots in Burma: Golden Times in a Golden Land.|url=https://go.gale.com/ps/i.do?p=AONE&sw=w&issn=00224634&v=2.1&it=r&id=GALE%7CA14443543&sid=googleScholar&linkaccess=abs|journal=Journal of Southeast Asian Studies|language=English|volume=24|issue=1|pages=169–172}}</ref> ម្នាក់ក្នុងចំណោមអ្នកល្បីល្បាញបំផុតគឺ [[ជេមស៍ ចច ស្កុត|លោក ជេមស៍ ស្កុត]] ។ វាក៏ត្រូវបានគេស្គាល់ផងដែរសម្រាប់តួនាទីដ៏សំខាន់ដែលជនអន្តោប្រវេសន៍ឥណ្ឌាបានដើរតួក្នុងការគ្រប់គ្រង និងគ្រប់គ្រងអាណានិគម ជាពិសេសខណៈពេលដែលវានៅតែជាផ្នែកមួយនៃប្រទេសឥណ្ឌាអង់គ្លេស។ អ្នកប្រវត្តិវិទូខ្លះបានហៅរឿងនេះថាជាករណីនៃសហអាណានិគមនិយម ដោយទាញចំណាប់អារម្មណ៍ទៅលើការកើនឡើងនៃជាតិនិយមប្រឆាំងនឹងឥណ្ឌានៅក្នុងប្រទេសភូមា។ <ref>{{Cite journal|last=Bowser|first=Matthew J.|date=22 June 2020|title=Partners in Empire? Co-colonialism and the Rise of Anti-Indian Nationalism in Burma, 1930–1938|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03086534.2020.1783113|journal=The Journal of Imperial and Commonwealth History|volume=49|issue=1|pages=118–147|doi=10.1080/03086534.2020.1783113|url-access=subscription|archive-url=https://web.archive.org/web/20220509010904/https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03086534.2020.1783113|archive-date=9 May 2022|accessdate=8 May 2022}}</ref> == ឯកសារយោង == gqz3dutkly6iekfedcfm1dkn1cfj3kr