Wikipiidia
kuswiki
https://kus.wikipedia.org/wiki/Zug_lakir
MediaWiki 1.47.0-wmf.4
first-letter
Miidia
Lakir kanɛ bɛ di kɔn
Sɔnsʋg zin'ig
Tʋmtʋm
Tʋmtʋm sɔnsʋg zin'ig
Wikipiidia
Wikipiidia sɔnsʋg zin'ig
Faal
Faal sɔnsʋg zin'ig
MiidiaWiki
MiidiaWiki sɔnsʋg zin'ig
Tɛmpilet
Tɛmpilet sɔnsʋg zin'ig
Sʋŋir zin'ig
Sʋŋir sɔnsʋg zin'ig
Bɛn
Bɛn sɔnsʋg zin'ig
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Hyenas
0
2315
18241
18238
2026-05-30T13:30:08Z
Hannah Anasco
144
I added a references
18241
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q3144472}}
'''Hyenas''' (French: Hyènes) yinɛ yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ piswai nɛ ayi' (1992) la ni na ka an Senegal dim sinni. Ka li anɛ Friedrich Dürrenmatt's gɔsi li yɛla ka ba maal sinni nwa. Di anɛ Swiss-German nimbaalʋg nɛ sʋma'asim di'ema sinni bɛ yʋʋm tusir kɔbiswai nɛ pisnu nɛ ayuobu (1956) la ni, ka onɛ nwɛdisi gɔs ka sinni nwa maal anɛ Djibril Diop Mambéty.<ref>[http://www.autodidactproject.org/my/hyenas.html "Film Review: Hyenas".] Ralph Dumain: "The Autodidact Project". Retrieved 22 January 2010.</ref> Di pian'adnɛ zaŋi keŋ nɔŋilim yɛla nɛ taaba sama yɔɔb yɛla ka li na'asaanam nɛ ninsabilis nɔŋgbanwa'ar yɛla. Ba mɛ da nɔki li pɛ'ɛs yʋʋmIt 1992 sini kanɛ an' Cannes Film Festival.<ref>[https://web.archive.org/web/20110919025214/http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/7/year/1992.html "Festival de Cannes: Hyènes"]. ''festival-cannes.com''. Archived from [http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/7/year/1992.html the original] on 19 September 2011. Retrieved 14 August 2009.</ref>
== Di'em-di'emnib ==
* mi Diakhate onɛ aan Linguère Ramatou
* Djibril Diop Mambéty onɛ aan Gaana
* Mansour Diouf onɛ aan Dramaan Drameh
* Calgou Fall onɛ an tiim daam
* Faly Gueye onɛ aan Mme. Drameh
* Mamadou Mahourédia Gueye onɛ aan Mayor
* Issa Ramagelissa Samb onɛ aan professor
== Gbanvɛɛnsa ==
4dbe3gb5mwj5id9jye8shbk06bdwu3v
Yeelen
0
2316
18242
18240
2026-05-30T13:49:36Z
Hannah Anasco
144
I added a references
18242
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q2335016}}
'''Yeelen''' (Bambara for "brightness"/"light") la anɛ sinni kanɛ yi yʋʋm tusir, kɔbiswai nɛ pisnii nɛ ayɔpɔi (1987) la ni na, ka li anɛ Malian film dimɛ maal ka onɛ gɔsi nwɛdisi li yɛla ka maal sini nwa anɛ Souleymane Cissé. Di anɛ Bambara nɛ Fula dim buudi sini, ka pian'ad ninvʋ'si'a yɛla ka o an' Bambara nid nɛ ba yɛla. Amaa ba pʋ baŋ saŋa kanɛ kimm ka ba maal sini nwa, amaa di da bɛ yʋma tusir nɛ kɔbistan saŋa bɛ Mali Empire la. Di anɛ nid yinnɛ an' yɛlkpan sini nwa pa'alʋg ni, nɛ nyalima nɛ kilima ka li naamɛda anina.<ref>[https://www.albany.edu/writers-inst/webpages4/filmnotes/fns05n4.html "Film Notes -Yeelen"]. ''www.albany.edu''.</ref>Cissé kanɛ ka ba da di'e o nɔɔrin pia'adi zaŋi keŋ sini nwa yɛla la daa lɛbis tis Cahiers du Cinéma dim la ye "li da anɛ dinɛ ka ba maali zaŋi keŋ ban nɛ na'asaanam yɛla bɛnɛ ba buudi dɔɔd kɔn'ɔb kɔn'ɔb sini yɛla" ye ka on daa bɔɔd ye "o nyɛ gandigir bɛɛ lɛbisigi tis pʋtɛnda banɛ ka nidib mɔri zaŋi na'asaanam tima, baŋir gbammi'ilim nɛ kʋdʋmɛn pʋtɛnda."<ref>[https://web.archive.org/web/20220802200030/https://www.academia.edu/38335526/BETWEEN_ETHNOGRAPHY_AND_FICTION_FILMS_BY_JEAN_ROUCH_IN_FRANCOPHONE_AFRICA "Between Ethnography and Fiction: Films by Jean Rouch in Francophone Africa"]. Archived from [https://www.academia.edu/38335526/BETWEEN_ETHNOGRAPHY_AND_FICTION_FILMS_BY_JEAN_ROUCH_IN_FRANCOPHONE_AFRICA the original] on 2022-08-02. Retrieved 2022-01-15.</ref>
Ninbanɛ daa an' yɛlkpan sini nwa ni anɛI ssiaka Kane onɛ ka ba buon ye Nianankoro sini la ni, biribiŋ kanɛ mɔr ninsabillis tiim ka maan kilima . Niamanto Sanogo mɛ di'emɛd sini nwa ni nɛ ka li an' wʋʋ on Nianankoro saam mɔrnɛ kilima nɛ nyalima duor ka linɛ sʋŋidi pa'anɛ o suor, ka o kad bɛɛ i'edi o biigi dɔlisid Bambara, Fulani nɛ Dogon sʋ'ʋlʋm kanɛ bɛ [[West Africa]] la.<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=K0PmgaRmURI "Yeelen - Brows Held High"]. September 29, 2015 – via YouTube.</ref>
== Di'em-di'emnib ==
* Issiaka Kane - Nianankoro
* Aoua Sangare - Attou
* Niamanto Sanogo - Soma / Djigui
* Balla Moussa Keita - Rouma Boll, Fula king
* Soumba Traore - Mah
* Ismaila Sarr - Bofing
* Youssouf Tenin Cissé - Le petit garçon d'Attou
* Koke Sangare - Komo chief
== Nɔbʋgʋr ==
''Yeelen'' da nyaŋi keŋ tuon hali<ref>"[https://web.archive.org/web/20131012040614/http://www.tcm.com/tcmdb/title/69714/Yeelen/#articles-reviews?articleId=719955 Yeelen]". ''Turner Classic Movies''. Archived from [https://www.tcm.com/tcmdb/title/69714/yeelen#articles-reviews?articleId=719955 the original] on October 12, 2013.</ref> ka ba buoni li ye "ban gɔs la dinɛ an sinni sʋŋ kanɛ ka nidib nam mi' maal."<ref>[https://jonathanrosenbaum.net/2021/09/brightness-yeleen/ "Brightness (Yeleen)"]. ''jonathanrosenbaum.net''. Retrieved 2022-01-15.</ref>
Di da paam Jury Prize ya'an piini bɛ yuum tusir, kɔbiswai nɛ pisnii nɛ ayɔpɔi (1987) Cannes Film Festival, ka da lieb Africa yiiga sinni kanɛ nam mi' di'e ya'an piini labakʋda gbana pʋʋgin. Ba da lɛn gaŋi li ka di nya' Golden Palm ya'an piini yʋʋmkan pʋʋgin.<ref>[https://web.archive.org/web/20110822165732/http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/431/year/1987.html "Festival de Cannes: Yeelen".] ''festival-cannes.com''. Archived from [http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/431/year/1987.html the original] on August 22, 2011. Retrieved 2009-07-19.</ref>
Ba da gaŋi li ka di nya' Best International Film bɛ 4th Independent Spirit Awards.
Di zi'esim da anɛ #94 in ''Empire'' magazine's "The 100 Best Films Of World Cinema" bɛ yʋʋm tusa ayi' nɛ piiga (2010) la ni.<ref>[https://www.empireonline.com/movies/features/100-greatest-world-cinema-films/ "The 100 Best Films Of World Cinema".] ''Empire''. September 23, 2019.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
gem2ls41nchxh0r31q186j0z98g0cwv