Wikipiidia
kuswiki
https://kus.wikipedia.org/wiki/Zug_lakir
MediaWiki 1.47.0-wmf.5
first-letter
Miidia
Lakir kanɛ bɛ di kɔn
Sɔnsʋg zin'ig
Tʋmtʋm
Tʋmtʋm sɔnsʋg zin'ig
Wikipiidia
Wikipiidia sɔnsʋg zin'ig
Faal
Faal sɔnsʋg zin'ig
MiidiaWiki
MiidiaWiki sɔnsʋg zin'ig
Tɛmpilet
Tɛmpilet sɔnsʋg zin'ig
Sʋŋir zin'ig
Sʋŋir sɔnsʋg zin'ig
Bɛn
Bɛn sɔnsʋg zin'ig
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Talking drum
0
2317
18267
18244
2026-06-05T23:55:09Z
Hannah Anasco
144
I added a references and databox
18267
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q1321104}}
'''Talking drum''' bɛɛ '''binnir''' bɛɛ '''lʋŋ''' anɛ si'aalʋŋ bunwɛ'ɛda yit [[West Africa]], kanɛ nɛ nyaŋi maal yit surrogacy sɛn regulating its ti'il nɛ rhyme ti mimic the vuud nɛ prosody of nisaalib pian'ad.<ref>Gershon, Livia (2021-07-27). [https://www.smithsonianmag.com/smart-news/how-west-african-drums-really-talk-180978296/ "How Does the West African Talking Drum Accurately Mimic Human Speech?"]. ''Smithsonian Magazine''. Retrieved 2021-08-04.</ref><ref>Gninyomo, Luc (2021-08-14). [http://www.sheenmagazine.com/what-is-a-talking-drum-in-africa/ "What Is a Talking Drum in Africa?"]. ''Sheen Magazine''. Retrieved 2023-02-11.</ref> Di mɔr bunwe'diib zukpɛɛm. Nɔɔr dik nɛ tiakir nɔɔr ti'il nɔɔr lʋŋ sɛn sɛnbnɛ nɛ loosening sɛn cords sʋʋgi ba piank nɛ niŋ.<ref>[https://percussion.byu.edu/talking-drum "Talking Drum"]. ''BYU Percussion Techniques''. Retrieved 2026-02-25.</ref>
Percussion bunwɛ'ɛda si'aba yʋ'ʋda
Dondo, Odondo, Tamanin, Luca Cappacio, Lunna, Donno, Kalangu, Dan karbi, Igba, Doodo, Tama, Tamma, Gangan
Classification
Percussion
Hornbostel–Sachs 211.242.11
(Individual double-gbaʋŋ hourglass-shaped lʋŋs, yinne gbaʋŋ nɛ nyaŋi nɔk maal di'ema ) Nɔbugʋd, Antiquity
Yoruba bunwɛ'ɛda nam: Ka kpi'el gie omele ako nɛ batá, Ka bam ma ayi la gie dùndúns, Gangan, Batá
Daad bʋligim ɛn pian'ad bunwɛ'ɛd nam. Di yitnɛ 18th century la ni, pian'adi lʋŋ wɛ'ɛdib maan vuud ti yiisim lasbaad nam, ka ba anɛ labaar ɛn ceremonies nɛ nɔzi'elʋŋ nam, gaŋ 4–5-mile (6.4–8.0 km) laliim.<ref>Ong, Walter (1977). ''Interfaces of the Word: Studies in the Evolution of Consciousness and Culture''. p. 101.
</ref>
A kɛrib nwɛ'ɛdir nɛ nyaŋi mɔr phrases. Tita'am pian'adi lʋŋs vʋʋd wʋʋ nidib ti'e bɛ ka ban nɛ nwɛ'ɛd .[citation needed]
hourglass-shaped lʋŋs an ɛɛnb bɛ Asia, amaa ban kai maan n ti mimic sɔnsidim la, la'an idakka anɛ maan n ti mimic vocal yʋɛmma.<ref>Jose, Kevin; Chatterjee, Anindya; Gupta, Anurag (2018). [https://www.researchgate.net/publication/324828208 "Acoustics of Idakkā: An Indian snare drum with definite pitch"]. ''The Journal of the Acoustical Society of America''. '''143''' (5): 3184–3194. [[:en:Bibcode_(identifier)|Bibcode]]:[https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2018ASAJ..143.3184J 2018ASAJ..143.3184J]. [[:en:Doi_(identifier)|doi]]:[[doi:10.1121/1.5038111|10.1121/1.5038111]]. [[:en:PMID_(identifier)|PMID]] [https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29857748 29857748].</ref>
Anu varieties of dùndún mugusʋg lʋŋs la ka Yoruba nɛ the atumpan nɛ fontomfrom la ka Asante (Ashanti) an kas-kas notable. Ba ta'as tɔlʋŋ agɔl ti lallim wʋʋ 20 miles (32 km), yaanɛ si'a nwɛ'ɛdiib nam la si'id ban, tɔ'ɔtɔ widigidlabaar la.
== Gbanvɛɛnsa ==
3hyw2wnok8wgqbjiiaffov14remb9bl
Kpledjoo
0
2320
18249
2026-06-05T13:49:59Z
Hannah Anasco
144
I created article
18249
wikitext
text/x-wiki
'''Kpledjoo Festival''' anɛ yʋʋm-yʋʋm bunnib maliŋ kanɛ ka Tema dinɛ bɛ Greater Accra Region sʋ’ʋlʋm, Ghana la nidib nɛ ba na’anam maan. Ba ɛɛnti maan maan la nɛ nwadisa atan’ la ni bɛɛ nwadisa anaasi la bakᴐi kanɛ an yiiga la ni.
== Maliŋ maalʋg ==
Ba maan malʋŋ la nɛ ye ba sʋŋi mᴐr Sakumo Lagoon la lɛbna ya’as ka ba nyaŋi bun zʋʋd bɛdigʋ. Ba ɛɛnti gu’unɛ abangaam nam nɛ zimi gban’ab nwadisa anu bɛ lagoon la ni ka maluŋ la naam paae.
Fassi ka nidib paam suori kpɛn’ lagoon la ni, onɛ maan Sakumo lagoon teŋgban la na maal malimsieba bɛ kᴐlʋg la nᴐᴐrin.
Dabistita’ar la daar, ba maanɛ sumalisim, ka na’anam la nɛ nidib la wʋsa pʋ’ʋsid taaba ka maan sumalism
== Gbanvɛɛnsa ==
80bqt0mq0hc6mjiouq8qmv9hcszg9ml
18250
18249
2026-06-05T14:00:08Z
Hannah Anasco
144
I added references
18250
wikitext
text/x-wiki
'''Kpledjoo Festival''' anɛ yʋʋm-yʋʋm bunnib maliŋ kanɛ ka Tema dinɛ bɛ [[Greater Accra Region|Greater Accra Region sʋ’ʋlʋm]], [[Ghana]] la nidib nɛ ba na’anam maan. Ba ɛɛnti maan maan la nɛ nwadisa atan’ la ni bɛɛ nwadisa anaasi la bakᴐi kanɛ an yiiga la ni.<ref>[https://ghanaemberlin.de/travel-tourism/festival/ "Festival | The Embassy of the Republic of Ghana, Berlin, Germany".] Retrieved 2020-08-16.</ref><ref>[https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/tema-marks-kplejoo-festival.html "Tema marks Kplejoo festival]". ''[[:en:Daily_Graphic_(Ghana)|Daily Graphic]]''. Accra, Ghana. Retrieved 2020-08-16.</ref><ref>[https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php "Festivals Ghana - Easy Track Ghana"]. ''www.easytrackghana.com''. Retrieved 2020-08-16.</ref><ref>[https://touringghana.com/greater-accra-region/ "Greater Accra Region".] ''touringghana.com''. 2016-02-24. Retrieved 2020-08-16.</ref>
== Maliŋ maalʋg ==
Ba maan malʋŋ la nɛ ye ba sʋŋi mᴐr Sakumo Lagoon la lɛbna ya’as ka ba nyaŋi bun zʋʋd bɛdigʋ. Ba ɛɛnti gu’unɛ abangaam nam nɛ [[Ziiŋ|zimi]] gban’ab nwadisa anu bɛ lagoon la ni ka maluŋ la naam paae.<ref>''www.gattagh.com'' http://www.gattagh.com/events.html. Retrieved 2020-08-16.</ref>
Fassi ka nidib paam suori kpɛn’ lagoon la ni, onɛ maan Sakumo lagoon teŋgban la na maal malimsieba bɛ kᴐlʋg la nᴐᴐrin.<ref>[https://web.archive.org/web/20210803080130/https://www.fiandadghanalimited.com/kpledjoo-festival/ "Kpledjoo Festival – FIANDAD GHANA LIMITED"]. Archived from [https://www.fiandadghanalimited.com/kpledjoo-festival/ the original] on 2021-08-03. Retrieved 2020-08-16.</ref>
Dabistita’ar la daar, ba maanɛ sumalisim, ka na’anam la nɛ nidib la wʋsa pʋ’ʋsid taaba ka maan sumalisim.<ref>[https://myghanaman.com/festivals-in-ghana/ "Festivals in Ghana, there are varied of festivals celebrated across the country such as Oguaa Fetu Afahye, Homowo, Aboakyir, Edina Bakatue, Odwira"]. 2019-04-15. Retrieved 2020-08-16.</ref><ref>[http://www.findglocal.com/GH/Kumasi/1733462586877244/Trans-Ghana-Tourism "Trans Ghana Tourism, Accra, Kumasi (2020)"]. ''www.findglocal.com''. Retrieved 2020-08-16.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
53k06qbflp6rqomzg07wmc1d333lmd2
Ohum
0
2321
18251
2026-06-05T15:11:16Z
Hannah Anasco
144
I created article
18251
wikitext
text/x-wiki
'''Ohum Festival''' anɛ buudi maliŋ kanɛ ka Akuapem nɛ Akyem buudi banɛ bɛ Eastern Region sʋ’ʋlʋm, Ghana. Ba maan maliŋ la nɛ Tilata daar bɛɛ Laarib daar bɛ nwadisa awai bɛɛ nwadis piiga la ni.
Di anɛ maliŋ kanɛ ka Akyems maan bɛ Alasid daar si’a bɛ Samampiid bɛɛ Yʋʋmpaal tisi Akuapem. Fassi ka maliŋ la daar paae ba ɛɛnti gu’ tʋkpiidʋg nwɛnɛ bakᴐi ayi’.
Malʋŋ la tʋmnɛ tʋʋma ayi’ yiiga anɛ buudi maliŋ tʋʋma nɛ maliŋ ka pʋ’ʋsid Wina’am barika nɛ ban nyaŋi tu busa pamm yʋʋm la pʋʋgin la ka lɛn sᴐs sʋŋir yʋʋmkanɛ kenna la. Akyems nam la pʋ’ʋsid Wina’am nɛ on maal Birim river tisi ba la. Ba mᴐrnɛ la’abanɛ bɛ ba teŋin la nɛ ba kᴐldaʋg la ni ka di an zanbinɛ ka ba tiendi ba yaanam banɛ da mᴐ ka zanl teŋ la ka si’el pʋ maal la. Nidib la ɛɛnti zi’el nᴐᴐr ye ba na mᴐr malima wala ka di keŋ tuon ka sʋ’ʋlʋm la mᴐr paŋ nɛ nᴐᴐryinne ka sumbʋgʋsʋm bɛ. Ba gban’ae ye ba na zi’en na’ab la nɛ o na’abibis la nya’aŋ nɛ ba sa’alʋg.
== Gbanvɛɛnsa ==
s0i2exu8887j6d9omi6v9rf29fzdu4y
18252
18251
2026-06-05T15:25:17Z
Hannah Anasco
144
I added and media
18252
wikitext
text/x-wiki
'''Ohum Festival''' anɛ buudi maliŋ kanɛ ka Akuapem nɛ Akyem buudi banɛ bɛ [[Eastern Region|Eastern Region sʋ’ʋlʋm]], [[Ghana]].<ref>[http://atiwa.ghanadistricts.gov.gh/?arrow=atd&_=78&sa=6594 "Ghana » Eastern Region » Atiwa District".] ''atiwa.ghanadistricts.gov.gh''. Retrieved 2015-06-28.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20190211035701/http://www.okyeman.com/ohum%20festival.htm "Ohum Festival"]. ''www.okyeman.com''. Archived from [http://www.okyeman.com/ohum%20festival.htm the original] on 2019-02-11. Retrieved 2019-01-27.</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=35MrDwAAQBAJ&q=ohumkyire&pg=PA120 ''Ghana and Its people''.] Intercontinental Books.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20190211035701/http://www.okyeman.com/ohum%20festival.htm "Ohum Festival"]. ''www.okyeman.com''. Archived from [http://www.okyeman.com/ohum%20festival.htm the original] on 2019-02-11. Retrieved 2019-10-21.</ref> Ba maan maliŋ la nɛ Tilata daar bɛɛ Laarib daar bɛ nwadisa awai bɛɛ nwadis piiga la ni.
Di anɛ maliŋ kanɛ ka Akyems maan bɛ Alasid daar si’a bɛ [[Samanpiid Maliŋ|Samampiid]] bɛɛ Yʋʋmpaal tisi Akuapem. Fassi ka maliŋ la daar paae ba ɛɛnti gu’ tʋkpiidʋg nwɛnɛ bakᴐi ayi’.<ref name=":0">[https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php "Festivals Ghana"]. ''Easy Track Ghana''. Retrieved 2019-10-21.</ref>
Malʋŋ la tʋmnɛ tʋʋma ayi’ yiiga anɛ buudi maliŋ tʋʋma<ref name=":0" /> nɛ maliŋ ka pʋ’ʋsid Wina’am barika nɛ ban nyaŋi tu busa pamm yʋʋm la pʋʋgin la ka lɛn sᴐs sʋŋir yʋʋmkanɛ kenna la.<ref>Quashie, Richard (2017-07-20). [https://yen.com.gh/96007-these-photos-ohum-festival-proof-wealth-ghana.html "These photos of the Ohum Festival are enough proof that there is wealth in Ghana"]. ''Yen.com.gh - Ghana news''. Retrieved 2019-10-21.</ref> Akyems nam la pʋ’ʋsid Wina’am nɛ on maal Birim river tisi ba la. Ba mᴐrnɛ la’abanɛ bɛ ba teŋin la nɛ ba kᴐldaʋg la ni ka di an zanbinɛ ka ba tiendi ba yaanam banɛ da mᴐ ka zanl teŋ la ka si’el pʋ maal la. Nidib la ɛɛnti zi’el nᴐᴐr ye ba na mᴐr malima wala ka di keŋ tuon ka sʋ’ʋlʋm la mᴐr paŋ nɛ nᴐᴐryinne ka sumbʋgʋsʋm bɛ. Ba gban’ae ye ba na zi’en na’ab la nɛ o na’abibis la nya’aŋ nɛ ba sa’alʋg.<ref>[http://wikimapia.org/1102003/Akyem-Kyebi "Akyem Kyebi"]. ''wikimapia.org''. Retrieved 2020-08-11.</ref>
== Footo nam ==
[[Faal:Celebrating Ohum Festival 2.jpg|left|thumb|Ohum festival malima]]
[[Faal:Celebrating Ohum Festival 1.jpg|center|thumb|Celebrating Ohum Festival 1]]
== Gbanvɛɛnsa ==
lafart3tbjfc92kz6dni2i4p2pcymlj
Critter
0
2322
18253
2026-06-05T17:05:48Z
~2026-33261-39
1168
Created page with "hi"
18253
wikitext
text/x-wiki
hi
moiryvew7z1nh6cf1srex5j09y58bpe
Malachi
0
2323
18254
2026-06-05T17:06:35Z
~2026-33261-39
1168
Created page with "mal is so sussy mouseachi malamander meowsachi"
18254
wikitext
text/x-wiki
mal is so sussy mouseachi malamander meowsachi
3yltsxon7h5unrja3dwnszd51x6tdcy
Tenghana Festival
0
2324
18255
2026-06-05T21:50:31Z
Hannah Anasco
144
I created article
18255
wikitext
text/x-wiki
'''Tengana Festival''' anɛ yʋʋm yʋʋm maliŋ kanɛ ka ba nidib nɛ na’anam banɛ bɛ Tongo Traditional Area maan. Tɛmis banɛ paasi di ni anɛ Balungu, Winkongo nɛ Pwalugu, tɛmbanɛ bɛ Upper East Region, Ghana. Buudi banɛ maan maliŋ nwa anɛ Talensis. Ba maani li bɛnɛ Yʋʋmpaal nwadig la ni.
== Maliŋ la maalʋg ==
Malʋŋ la saŋa buudi bʋnnwɛ’ɛda nwɛ’ɛdnɛ ka ba wa’ad ka maan sumalisim zin’igin la wʋsa.
== Nyᴐᴐd ==
Malʋŋ la anɛ barika pʋ’ʋsʋm malʋŋ
== Gbanvɛɛnsa ==
8l84dnqs0olzd3xd0h13yssr854czbi
18256
18255
2026-06-05T21:59:39Z
Hannah Anasco
144
I added a references
18256
wikitext
text/x-wiki
'''Tengana Festival''' anɛ yʋʋm yʋʋm maliŋ kanɛ ka ba nidib nɛ na’anam banɛ bɛ Tongo Traditional Area maan.<ref>[https://tourghana.com/ghana-festivals/ Ghana Festivals – Tour Ghana"]. Retrieved 2020-08-21.</ref><ref>[https://touringghana.com/festivals/ "Festivals in Ghana"]. ''touringghana.com''. 2016-02-24. Retrieved 2020-08-21.</ref> Tɛmis banɛ paasi di ni anɛ Balungu, Winkongo nɛ Pwalugu, tɛmbanɛ bɛ [[Upper East Region]], [[Ghana]].<ref>[https://web.archive.org/web/20210118192700/http://www.slutchtours.com/?page_id=21 "Festivals – Slutchtours".] Archived from [http://www.slutchtours.com/?page_id=21 the original] on 2021-01-18. Retrieved 2020-08-21.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210803094653/http://ghanakey.com/ghana-festivals.html "Ghana Festivals".] ''ghanakey.com''. Archived from [http://ghanakey.com/ghana-festivals.html the original] on 2021-08-03. Retrieved 2020-08-21.</ref> Buudi banɛ maan maliŋ nwa anɛ Talensis.<ref>[https://ghanaemberlin.de/travel-tourism/festival/ "Festival | The Embassy of the Republic of Ghana, Berlin, Germany".] Retrieved 2020-08-21.</ref><ref>[https://ghananation.com/tourism/The-Upper-East-Region.php "The Upper East Region - ghanagrio.com".] ''ghananation.com''. Retrieved 2020-08-21.</ref> Ba maani li bɛnɛ Yʋʋmpaal nwadig la ni.<ref>Boateng, Kwabena (2015-09-12). [https://web.archive.org/web/20210120100250/http://ghanaculturepolitics.com/list-of-festivals-in-ghana/ "List of festivals in Ghana".] ''GhanaCulturePolitics''. Archived from [http://ghanaculturepolitics.com/list-of-festivals-in-ghana/ the original] on 2021-01-20. Retrieved 2020-08-21.</ref>
== Maliŋ la maalʋg ==
Malʋŋ la saŋa buudi bʋnnwɛ’ɛda nwɛ’ɛdnɛ ka ba wa’ad ka sɔ' wusa maan sumalisim zin’igin la.<ref>[https://flygoldstar.com/tour-packages-uppereast-region.html "Goldstar Air | Tour Packages Upper East Region"]. ''flygoldstar.com''. Retrieved 2020-08-21.</ref><ref>[http://h2829516.stratoserver.net/tourism/index.html "The Republic of Ghana Embassy Berlin Germany".] ''h2829516.stratoserver.net''. Retrieved 2020-08-21.</ref>
== Nyᴐᴐd ==
Malʋŋ la anɛ barika pʋ’ʋsʋg malʋŋ.<ref>[https://touringghana.com/upper-west-region/ "Upper West Region"]. ''touringghana.com''. 2016-02-24. Retrieved 2020-08-21.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
psbuchbyfpxr0ikv13eygllye1gz50c
Wilaa Festival
0
2325
18257
2026-06-05T22:15:51Z
Hannah Anasco
144
i created an article
18257
wikitext
text/x-wiki
'''Tengana Festival''' anɛ yʋʋm yʋʋm maliŋ kanɛ ka ba nidib nɛ na’anam banɛ bɛ of Takpo dinɛ bɛ Nadowli district kanɛ bɛ Upper West Region sʋ’ʋlʋm, Ghana maan. Ba maani di bɛnɛ nwadisa anaasi la ni Ninsieba mɛ ye ba maani li bɛnɛ nwadisa atan’ la ni.
== Maliŋ la maalʋg ==
Malʋŋ la saŋa ba ɛɛnti kaanbi buol saam ka ba kena pʋdig diib nɛ daam. Nidib la yɛɛdnɛ buudi malima fuud, na’anam nɛ nidib la ya’a la’asna, bʋnnwɛ’ɛda nwɛ’ɛdnɛ ka ba wa’ad ka maan sumalisim zin’igin la wʋsa. Fukanɛ ka ba yɛɛd ka li vɛnl la zug ɛɛnti kɛnɛ ka malʋŋ la malis hali.
== Nyᴐᴐd ==
Malʋŋ la ɛɛnti maaalnɛ ye ba tis yaanam barika pʋ’ʋsʋm, ba sᴐs ye ba guri ba ka guri ba sʋ’ʋŋa ka mɛ lɛm pʋ’ʋs Wilaa teŋgban la.
== Gbanvɛɛnsa ==
nfcleslzlb4u9gt78mnyu6qgy9zawq9
18258
18257
2026-06-05T22:24:11Z
Hannah Anasco
144
I added a references
18258
wikitext
text/x-wiki
'''Tengana Festival''' anɛ yʋʋm yʋʋm maliŋ kanɛ ka ba nidib nɛ na’anam banɛ bɛ of Takpo dinɛ bɛ [[Nadowli|Nadowli district]] kanɛ bɛ [[Upper West Region|Upper West Region sʋ’ʋlʋm]], [[Ghana]] maan.<ref>[https://visitghana.com/attractions/upper-west-region/ "Visit Ghana | UPPER WEST REGION"]. ''Visit Ghana''. Retrieved 2020-08-23.</ref><ref>[https://cwsa.gov.gh/upper-west-region-3/ "Upper West Region".] ''Community Water and Sanitation Agency''. Retrieved 2020-08-23.</ref> Ba maani di bɛnɛ nwadisa anaasi la ni.<ref>[https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php "Festivals Ghana - Easy Track Ghana"]. ''www.easytrackghana.com''. Retrieved 2020-08-23.</ref> Ninsieba mɛ ye ba maani li bɛnɛ nwadisa atan’ la ni.<ref>[http://www.s158663955.websitehome.co.uk/ghanaculture/mod_print.php?sectionid=530 "National Commission on Culture - Ghana - Upper West Region".] ''www.s158663955.websitehome.co.uk''. Retrieved 2020-08-23.</ref>
== Maliŋ la maalʋg ==
Malʋŋ la saŋa ba ɛɛnti kaanbi buol saam ka ba kena pʋdig diib nɛ daam. Nidib la yɛɛdnɛ buudi malima fuud, na’anam nɛ nidib la ya’a la’asna, bʋnnwɛ’ɛda nwɛ’ɛdnɛ ka ba wa’ad ka maan sumalisim zin’igin la wʋsa.<ref>[https://web.archive.org/web/20200926072838/http://ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals "Major Festivals"]. ''www.ghanaembassyiran.com''. Archived from [http://www.ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals the original] on 2020-09-26. Retrieved 2020-08-21.</ref> Fukanɛ ka ba yɛɛd ka li vɛnl la zug ɛɛnti kɛnɛ ka malʋŋ la malis hali.<ref>[https://ghanaremembers.com/stories/events/willa-festival-embracing-heritage-and-spirituality-in-takpo.html "Willa Festival: Embracing heritage and spirituality in Takpo".] ''GhanaRemembers''. Retrieved 2025-03-18.</ref>
== Nyᴐᴐd ==
Malʋŋ la ɛɛnti maaalnɛ ye ba tis yaanam barika pʋ’ʋsʋm, ba sᴐs ye ba guri ba ka guri ba sʋ’ʋŋa ka mɛ lɛm pʋ’ʋs Wilaa teŋgban la.<ref>[https://touringghana.com/upper-east-region/ "Upper East Region".] ''touringghana.com''. 2016-02-24. Retrieved 2020-08-23.</ref><ref>[https://ghananation.com/tourism/The-Upper-West-Region.php "The Upper West Region of Ghana - ghanagrio.com - ghanagrio.com".] ''ghananation.com''. Retrieved 2020-08-23.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
tc574s60uor9mew0b65hors822sr3qp
18259
18258
2026-06-05T22:26:55Z
Hannah Anasco
144
18259
wikitext
text/x-wiki
'''Wilaa Festival''' anɛ yʋʋm yʋʋm maliŋ kanɛ ka ba nidib nɛ na’anam banɛ bɛ of Takpo dinɛ bɛ [[Nadowli|Nadowli district]] kanɛ bɛ [[Upper West Region|Upper West Region sʋ’ʋlʋm]], [[Ghana]] maan.<ref>[https://visitghana.com/attractions/upper-west-region/ "Visit Ghana | UPPER WEST REGION"]. ''Visit Ghana''. Retrieved 2020-08-23.</ref><ref>[https://cwsa.gov.gh/upper-west-region-3/ "Upper West Region".] ''Community Water and Sanitation Agency''. Retrieved 2020-08-23.</ref> Ba maani di bɛnɛ nwadisa anaasi la ni.<ref>[https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php "Festivals Ghana - Easy Track Ghana"]. ''www.easytrackghana.com''. Retrieved 2020-08-23.</ref> Ninsieba mɛ ye ba maani li bɛnɛ nwadisa atan’ la ni.<ref>[http://www.s158663955.websitehome.co.uk/ghanaculture/mod_print.php?sectionid=530 "National Commission on Culture - Ghana - Upper West Region".] ''www.s158663955.websitehome.co.uk''. Retrieved 2020-08-23.</ref>
== Maliŋ la maalʋg ==
Malʋŋ la saŋa ba ɛɛnti kaanbi buol saam ka ba kena pʋdig diib nɛ daam. Nidib la yɛɛdnɛ buudi malima fuud, na’anam nɛ nidib la ya’a la’asna, bʋnnwɛ’ɛda nwɛ’ɛdnɛ ka ba wa’ad ka maan sumalisim zin’igin la wʋsa.<ref>[https://web.archive.org/web/20200926072838/http://ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals "Major Festivals"]. ''www.ghanaembassyiran.com''. Archived from [http://www.ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals the original] on 2020-09-26. Retrieved 2020-08-21.</ref> Fukanɛ ka ba yɛɛd ka li vɛnl la zug ɛɛnti kɛnɛ ka malʋŋ la malis hali.<ref>[https://ghanaremembers.com/stories/events/willa-festival-embracing-heritage-and-spirituality-in-takpo.html "Willa Festival: Embracing heritage and spirituality in Takpo".] ''GhanaRemembers''. Retrieved 2025-03-18.</ref>
== Nyᴐᴐd ==
Malʋŋ la ɛɛnti maaalnɛ ye ba tis yaanam barika pʋ’ʋsʋm, ba sᴐs ye ba guri ba ka guri ba sʋ’ʋŋa ka mɛ lɛm pʋ’ʋs Wilaa teŋgban la.<ref>[https://touringghana.com/upper-east-region/ "Upper East Region".] ''touringghana.com''. 2016-02-24. Retrieved 2020-08-23.</ref><ref>[https://ghananation.com/tourism/The-Upper-West-Region.php "The Upper West Region of Ghana - ghanagrio.com - ghanagrio.com".] ''ghananation.com''. Retrieved 2020-08-23.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
20w7ktbyka2li8l5uq19lcmh4l3t6wo
Ayimagonu Festival
0
2326
18260
2026-06-05T22:38:38Z
Hannah Anasco
144
I created article
18260
wikitext
text/x-wiki
'''Ayimagonu Festival''' anɛ yʋʋm yʋʋm maliŋ kanɛ ka ba nidib nɛ na’anam banɛ bɛ Dofor Traditional Area dinɛ bɛ North Tongu District la maan. Di pʋ lal nɛ Juapong dinɛ bɛ Volta Region sʋ’ʋlʋm, Ghana la. Ba maani di bɛnɛ nwadis piinɛ ayinne la ni
== Maliŋ la maalʋg ==
Malʋŋ la daar Na’anam la ɛɛnti la’asnɛ zin’ig yinne, ka ba maal ba’ar la ka na’anam la yʋ’ʋn zin’I ba kʋgʋs zug ka ba ziidi ba ka yʋ’ʋm zaba yʋʋma. Ba ɛɛnti maan pʋ’asada di’ema dinɛ pa’an onɛ vɛnl ka mi’ malima gati o taaba la. din ya’a naae, na’anam la na zin’in ka nidib la kennɛ pʋ’ʋsidi ba.
== Gbanvɛɛnsa ==
88mrpfonrt5e3qaxt8zvv0kn2fl1otq
18261
18260
2026-06-05T22:50:04Z
Hannah Anasco
144
I added a references
18261
wikitext
text/x-wiki
'''Ayimagonu Festival''' anɛ yʋʋm yʋʋm maliŋ kanɛ ka ba nidib nɛ na’anam banɛ bɛ [[Dofor Traditional Area]] dinɛ bɛ [[North Tongu District]] la maan.<ref>Online, Peace FM. [https://www.peacefmonline.com/pages/local/social/201711/336698.php "Carve Another District Out Of North Tongu"]. ''Peacefmonline.com - Ghana news''. Retrieved 2020-08-1</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210803101521/https://www.todaygh.com/work-to-begin-on-dorfor-road/ "Work to begin on Dorfor road – Today Newspaper"]. Archived from [https://www.todaygh.com/work-to-begin-on-dorfor-road/ the original] on 2021-08-03. Retrieved 2020-08-17.</ref><ref>[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Mida-To-Construct-Dorfor-Ayimagonu-Road-225028 "Mida To Construct Dorfor-Ayimagonu Road]". ''www.ghanaweb.com''. 6 December 2011. Retrieved 2020-08-17.</ref> Di pʋ lal nɛ Juapong dinɛ bɛ [[Volta Region|Volta Region sʋ’ʋlʋm]], [[Ghana]] la.<ref name=":0">[https://ghanaemberlin.de/travel-tourism/festival/ "Festival | The Embassy of the Republic of Ghana, Berlin, Germany".] Retrieved 2020-08-17.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210411183240/https://visitvoltaregion.com/about-volta/ "About Volta"]. ''Visit Volta Region''. Archived from [https://visitvoltaregion.com/about-volta/ the original] on 2021-04-11. Retrieved 2020-08-17.</ref> Ba maani di bɛnɛ nwadis piinɛ ayinne la ni.<ref name=":1">[https://touringghana.com/volta-region/ "Volta Region"]. ''touringghana.com''. 2016-02-24. Retrieved 2020-08-17.</ref><ref>[https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php "Festivals Ghana - Easy Track Ghana"]. ''www.easytrackghana.com''. Retrieved 2020-08-17.</ref>
== Maliŋ la maalʋg ==
Malʋŋ la daar Na’anam la ɛɛnti la’asnɛ zin’ig yinne, ka ba maal ba’ar la ka na’anam la yʋ’ʋn zin’i ba kʋgʋs zug ka ba ziidi ba ka yʋ’ʋm zaba yʋʋma. Ba ɛɛnti maan pʋ’asada di’ema dinɛ pa’an onɛ vɛnl ka mi’ malima gati o taaba la.<ref name=":0" /> din ya’a naae, na’anam la na zin’in ka nidib la kennɛ pʋ’ʋsidi ba.<ref name=":1" /><ref>[https://web.archive.org/web/20210803100013/https://www.fiandadghanalimited.com/ayimagonu-festival/ Ayimagonu Festival – FIANDAD GHANA LIMITED"]. Archived from [https://www.fiandadghanalimited.com/ayimagonu-festival/ the original] on 2021-08-03. Retrieved 2020-08-17.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
k7d16dc90l4ah4kbcxfxcvqs3tkvckb
Golob
0
2327
18262
2026-06-05T22:56:41Z
Hannah Anasco
144
I created article
18262
wikitext
text/x-wiki
'''Golob''' anɛ yʋ’ʋkanɛ gbinni an ye dawan bɛ Slovenian pian’adin. Nimbanɛ ka ba yʋda yi ka ba mᴐr yʋ’ʋkan anɛ bama:
* Alissa Golob, Canadian nidkanɛ zabid pʋʋs yisʋg yɛla
* Berta Golob (born 1932), Slovene sᴐbid-sᴐbid
* Jani Golob (born 1948), Slovenian yʋʋm-yʋʋm
* Julie Golob, American markswoman
* Lana Golob (born 1999), Slovenian bᴐᴐl nwɛ’ɛd
* Mariša Golob (born 1990), Slovenian powerlifter
* Miha Golob (born 1980), Slovenian bᴐᴐl nwɛ’ɛd
* Natalija Golob (born 1986), Slovenian bᴐᴐl nwɛ’ɛd
* Robert Golob (born 1967), Slovenian kpikpin nɛ pᴐlitis nwɛ’ɛd
* Rok Golob (born 1975), Slovenian yʋʋm-yʋʋm
* Sacha Golob (born 1981), British philosopher
* Saša Golob (born 1991), Slovenian gymnast
* Tadej Golob (born 1967), Slovenian onɛ dʋt zuoya nɛ onɛ sᴐbid
* Vinko Golob (1921–1995), Bosnian bᴐᴐl nwɛ’ɛd
== Gbanvɛɛnsa ==
0sj860ls87c6jluuxtd4cqi0567f613
Eddie Festival
0
2328
18263
2026-06-05T23:09:26Z
Hannah Anasco
144
I created article
18263
wikitext
text/x-wiki
'''Eddie Festival''' anɛ yʋʋm-yʋʋm malʋŋ kanɛ ka Wassa dinɛ bɛ Western Region sʋ’ʋlʋm, Ghana la nidib nɛ ba na’anam maan. Malʋŋ la bɛnɛ yʋʋmpaal nwadig la ni.
== Malʋŋ maalʋg ==
Malʋŋ la daar, ba ɛɛnti kaanbi buol saam ka ba kena pʋdʋg daam nɛ diib nɛ ba. Nidib la ɛɛnti yɛnɛ malʋŋ la fuud ka na’anam la wʋsa la’asi zin’in zin’ig yinne. Bʋnnwɛ’ɛda nɛ wa’ab mɛ bɛ zin’igin la mɛn.
== Nyᴐᴐd ==
Ba maan malʋŋ la nɛ ye ba tienyɛlkanɛ da naam kʋdʋmin sa. Malʋŋ la maan nᴐᴐryinne tisid nidib la ka lɛm mᴐr sumalisim kennɛ ba sʋʋgʋn na ya’as. Di mɛ lɛn anɛ saŋkanɛ ka ba gban’ad tɛmmaalʋg gban’ar ya’as.
== Gbanvɛɛnsa ==
1rct7cm38buckptsvazjb9t82ln2ynm
18264
18263
2026-06-05T23:16:12Z
Hannah Anasco
144
I added a references
18264
wikitext
text/x-wiki
'''Eddie Festival''' anɛ yʋʋm-yʋʋm malʋŋ kanɛ ka Wassa dinɛ bɛ [[Western Region|Western Region sʋ’ʋlʋm]], [[Ghana]] la nidib nɛ ba na’anam maan. Malʋŋ la bɛnɛ Yʋʋmpaal nwadig la ni.<ref>[https://www.easytrackghana.com/cultural-overview-ghana_festivals.php "Festivals Ghana - Easy Track Ghana"]. ''www.easytrackghana.com''. Retrieved 2020-08-23.</ref><ref>Kitcher (Mrs), Mavis (2011-03-30). [https://books.google.com/books?id=nVMKlKsEf8oC&q=eddie+festival+of+wassa&pg=PP13 ''Junior Graphic: Issue 534 March 30-April 5 2011''.] Graphic Communications Group</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=35MrDwAAQBAJ&q=eddie+festival+of+wassa&pg=PA70 ''Ghana and Its people''.] Intercontinental Books.</ref><ref>Mwakikagile, Godfrey (2017-07-01). ''[https://books.google.com/books?id=t3oqDwAAQBAJ&q=eddie+festival+of+wassa&pg=PA70 The People of Ghana: Ethnic Diversity and National Unity]''. New Africa Press. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/978-9987-16-050-1|<bdi>978-9987-16-050-1</bdi>.]]</ref>
== Malʋŋ maalʋg ==
Malʋŋ la daar, ba ɛɛnti kaanbi buol saam ka ba kena pʋdʋg daam nɛ diib nɛ ba. Nidib la ɛɛnti yɛnɛ malʋŋ la fuud ka na’anam la wʋsa la’asi zin’in zin’ig yinne. Bʋnnwɛ’ɛda nɛ wa’ab mɛ bɛ zin’igin la mɛn.<ref>[http://www.ghanaembassyiran.com/en/page/majorfestivals "Major Festivals".] ''www.ghanaembassyiran.com''. Retrieved 2020-08-21.</ref>
== Nyᴐᴐd ==
Ba maan malʋŋ la nɛ ye ba tien yɛlkanɛ da naam kʋdʋmin sa.<ref>[https://www.ghanaconsulatedubai.com/tourism.html "The Consulate General Of The Republic of GHANA in The United Arab Emirates (Dubai)"]. ''www.ghanaconsulatedubai.com''. Retrieved 2020-08-21.</ref> Malʋŋ la maan nᴐᴐryinne tisid nidib la ka lɛm mᴐr sumalisim kennɛ ba sʋʋgʋn na ya’as.<ref>[https://web.archive.org/web/20180520123753/http://www.blastours.com/west-africa-travel-destinations/regions-of-ghana/ghana-festivals/77-edie-festival "Edie Festival"]. ''www.blastours.com''. Archived from the original on 2018-05-20. Retrieved 2020-08-23.</ref> Di mɛ lɛn anɛ saŋkanɛ ka ba gban’ad tɛmmaalʋg gban’ar ya’as.<ref>[http://www.s158663955.websitehome.co.uk/ghanaculture/mod_print.php?sectionid=531 "National Commission on Culture - Ghana - Western Region"]. ''www.s158663955.websitehome.co.uk''. Retrieved 2020-08-23.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
a103liwcl53esn2k47xwaexut5d0rq9
Kpalikpakpa zã
0
2329
18265
2026-06-05T23:40:19Z
Hannah Anasco
144
I created article
18265
wikitext
text/x-wiki
'''Kpalikpakpa zã''' or '''Kpalikpakpa festival''' anɛ yʋʋm-yʋʋm malʋŋ kanɛ ka Kpalime Traditional Area dinɛ bɛ Volta Region sʋ’ʋlʋm, Ghana la nidib nɛ ba na’anam maan. Di yʋ’ʋr la yinɛ Ayigbe nam kan’ab kanɛ an ye "''Kpalikpakpa si tu makpata''" ka di gbin an ye “kpɛlim nwɛ’ɛd ka pʋ sᴐbidaa” Malʋŋ la bɛnɛ ye di tien Kpalime dim ba yaanami da mᴐr paŋ si’em nwɛ’ɛd tanp kʋdʋmin sa.
Malʋŋ la pin’il yiiga bɛnɛ nwadis piinɛ yinne la ni yʋʋm tusor, kᴐbiswai nɛ piswai nɛ ayᴐpᴐi (1997) la ni. Onɛ da aan ba na’atita’ar saŋkan anɛ Togbega Asio XI onɛ da bɛ Kpale.
Gbanvɛɛnsa
Yiiga tiger la da bɛnɛ Wegbe Kpalime. Ba yʋ’ʋn da tia’asidi linɛ tɛmpʋbanɛ bɛ district la ni din yi saŋkan. Tigir kanɛ da paasi anii la da bɛnɛ Kpale yʋʋm tua ayi’ nɛ anaasi nwadis piinɛ yinne la ni (November 2004). Tifir kanɛ paas piinɛ ayᴐpᴐi la (17th edition) da bɛnɛ yʋʋm tusa ayi’ nɛ piinɛ ayi’ nwadis piinɛ ayinne la ni (November 2012), di da maali bɛnɛ Kaira.
p4hrj2bma7rv3g81m8567wsa4wvowcm
18266
18265
2026-06-05T23:44:28Z
Hannah Anasco
144
I added a references
18266
wikitext
text/x-wiki
'''Kpalikpakpa zã''' or '''Kpalikpakpa festival''' anɛ yʋʋm-yʋʋm malʋŋ kanɛ ka Kpalime Traditional Area dinɛ bɛ [[Volta Region|Volta Region sʋ’ʋlʋm]], [[Ghana]] la nidib nɛ ba na’anam maan. Di yʋ’ʋr la yinɛ Ayigbe nam kan’ab kanɛ an ye "''Kpalikpakpa si tu makpata''" ka di gbin an ye “kpɛlim nwɛ’ɛd ka pʋ sᴐbidaa” Malʋŋ la bɛnɛ ye di tien Kpalime dim ba yaanami da mᴐr paŋ si’em nwɛ’ɛd tanp kʋdʋmin sa.<ref name=":0">[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=2839 "Kpalime Celebrate Kpalikpakpa Festival".] Ghana Home Page. 1997-11-05. Retrieved 2011-09-17.</ref>
Malʋŋ la pin’il yiiga bɛnɛ nwadis piinɛ yinne la ni yʋʋm tusor, kᴐbiswai nɛ piswai nɛ ayᴐpᴐi (1997) la ni. Onɛ da aan ba na’atita’ar saŋkan anɛ Togbega Asio XI onɛ da bɛ Kpale.
Yiiga tigir la da bɛnɛ Wegbe Kpalime. Ba yʋ’ʋn da tia’asidi linɛ tɛmpʋbanɛ bɛ district la ni din yi saŋkan.<ref name=":0" /> Tigir kanɛ da paasi anii la da bɛnɛ Kpale yʋʋm tua ayi’ nɛ anaasi nwadis piinɛ yinne la ni (November 2004).<ref>[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/economy/artikel.php?ID=67513 "Chiefs and people of Kpalime launch festival"]. Ghana Home Page. 2004-10-11. Retrieved 2011-09-17.</ref> Tigir kanɛ paas piinɛ ayᴐpᴐi la (17th edition) da bɛnɛ yʋʋm tusa ayi’ nɛ piinɛ ayi’ nwadis piinɛ ayinne la ni (November 2012), di da maali bɛnɛ Kaira.<ref>[https://web.archive.org/web/20131227150705/http://www.kpalimegh.netii.net/index.php?news&nid=1_17TH-ANNUAL-KPALIKPAKPA-Z-FESTIVAL "Kaira Hosts 17th Annual KPALIKPAKPA ZÃ (Festival)"]. Kpalimegh.netii.net. Archived from [http://www.kpalimegh.netii.net/index.php?news&nid=1_17TH-ANNUAL-KPALIKPAKPA-Z-FESTIVAL the original] on 27 December 2013. Retrieved 30 January 2013.</ref>
== Gbanvɛɛnsa ==
nsvi2v7tojcnk302k4l1suu8piqnhj5