Wikipedia
lldwiki
https://lld.wikipedia.org/wiki/Plata_prinzipala
MediaWiki 1.47.0-wmf.3
first-letter
Media
Speciale
Discussione
Utente
Discussioni utente
Wikipedia
Discussioni Wikipedia
File
Discussioni file
MediaWiki
Discussioni MediaWiki
Template
Discussioni template
Aiuto
Discussioni aiuto
Categoria
Discussioni categoria
TimedText
TimedText talk
Modulo
Discussioni modulo
Evento
Discussioni evento
Artisć ladins
0
117
251142
36603
2026-05-21T16:07:39Z
Moroder
67
251142
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
[[File:Lusenberg Annamaria.jpg |thumbnail|Sepl Moroder Jumbiërch cun si prima fëna Annamaria Sanoner tl 1869 n viac da noza a [[Minca]].]]
[[File:San Nepomuck Domëne Moling.JPG|thumb|San Nepomuck de Domëne Moling]]
Danter i majeri '''artisć ladins''' iel<ref>Komitee für die Drucklegung des Moroder-Stammbuches: ''Die Moroder, ein altladinisches Geschlecht aus Gröden-Dolomiten. Vom 14. bis zum 20. Jahrhundert.'' [[Urtijëi]] 1980. [http://www.moroderfamily.com/ld/libri Liber ''Die Moroder'' online.]</ref><ref>Picia storia di Ladins dles Dolomites, Bepe Richebuono, Istitut Ladin Micurá de Rü, San Martin de Tor, 1991, pl. 168</ref>:
* [[Giuseppe Craffonara]]
* [[Alois Colli]]
* [[Peter Demetz-Fëur]]
* [[Alois Kostner]]
* [[Jan Dumëine Mahlknecht]]
* [[Domëne Moling]]
* [[Egon Rusina Moroder]]
* [[Giorgio Moroder]]
* [[Johann Baptist Moroder]]
* [[Josef Moroder Jumbiërch |Sepl Moroder Jumbiërch]]
* [[Ludwig Moroder]]
* [[Rudolf Moroder]]
* [[Vinzenz Moroder-Resciesa]]
* [[Jan Matî Pescoller]]
* [[Vigil Pescosta]]
* [[Luis Piazza]]
* [[Franz Angel Rottonara]]
* [[Francësch Tavella]]
* [[Martin Vinazer]]
* [[Johann Baptist Walpoth]]
== Plates cunliedes ==
*[[Ert]]
*[[L ert de ziplè te Gherdëina]]
*[[I monumënc artistichs tla Ladinia|I monumënc artistics tla Ladinia]]
*[[Artisć a livel mundiel]]
==Notes==
<references />
[[Categoria:Artist]]
23drrtebiut7mr2w1xik4w2teh0hgib
Secunda Vera Mondiala
0
1111
251158
250554
2026-05-22T11:15:42Z
Asenoner
208
251158
wikitext
text/x-wiki
{{badiot}}
[[File:Second world war europe animation large de.gif|thumb|Evoluziun di stac che á combatü tla
Secunda Vera dl Monn: a cöce i Aleac, a bröm l’Assa, a vërt l’URSS y a blanch i paisc neutrai]]
[[File:Nagasakibomb.jpg|thumb|Le fongun atomich dla bomba sura Nagasaki]]
La '''Secunda Vera Mondiala''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Segonda Viera Mundiela'', [[badiot]]: ''Secunda Vera Mondiala'', [[Ladin fascian|fascian]]: ''Seconda Vera Mondièla'', [[ladin fodom|fodom]]: ''Seconda Viera Mondiala'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''Seconda Guera Mondiala'') vëgn conscidrada la maiú [[vera]] armada tla storia dl’[[Porsona|umanité]] pro chëra che por sis agn, dal 1939 al 1945 él gnü a se le dé danter 55 y 60 miliuns de morc. Te l'Europa ra á metü man ai 1. de setëmber dl 1939 cun l’atach de la [[Germania sot al Nazism]] ala [[Polonia]]. Te l'Asia vën l scumenciamënt metù bel de lugio dl 1937, ulache l [[Iapan]] fajova viera contra la [[Cina]]. La é fineda ti raiuns europeics ai 8 de má dl 1945 cun la capitolaziun de la Germania, y ai 2 de setëmber dl medemo ann cun la capitulaziun dl Imper [[iapan]]esc do i bomabardamënc atomics sön Hiroshima y Nagasaki da pert di [[USA|Stac Unis d’America]].
La viera à udù l cunfront danter i [[Aleac de la segonda viera mundiela|aleac]], menei dantaldut da la [[Gran Bretania]], l'[[Union Sovietica]] y i [[USA|Stac Unii]], y la [[putënzes de l'ascil]], menedes dantaldut da la [[Germania]], l [[Iapan]] y la [[Talia]].
La popolaziun zivila é stada vitima dla vera te persecuziuns, deportaziuns y bomabardamënc. Le Terzo
Reich â porté inant l’[[Shoah|Olocaust]] por copé jö la popolaziun de etnia ebraica y na [[politica]] de
reorganisaziun etnica tl’[[Europa]] de zënter-ost che odô dant la deportaziun de deplü popolaziuns
slvades, di zingaindri y de düc chi che gnô conscidrá nemisc dl regim nazist o dla raza ariana.
Ala fin dla vera n’â l’Europa nia plü le primat politich-economich a livel mondial, che gnô surantut dai
Stac Unis d’America, che â la cuntraposiziun dl’[[Russia|Uniun Sovietica]]. Aladô dla gran desdruziun gaujada
dala vera él nasciü do la Conferënza de S.Francisco ai 26 de jügn dl 1945 l’[[ONU|Organisaziun dles Naziuns Unides (ONU)]].
==La Secunda Vera dl Monn tles [[Valedes ladines|valades ladines]] dles [[Dolomites]]==
Tratan la Secunda Vera dl Monn n’ê les valades ladines nia plü scenar de fac de vera; gnanca la vera
zivila y le combatimënt partisan n’â trat ite daldöt le raiun ladin. Te vigni caje ne roâ tröc di cherdá sot
ales ermes nia plü a ciasa y tröc ê alalungia prijoniers de vera.
===Tomá y pordüs dles valades ladines dles Dolomites<ref>Picia storia di Ladins dles Dolomites, Bepe
Richebuono, Istitut Ladin Micurá de Rü, San Martin de Tor, 1991, pl. 148</ref>===
{| style="border:1px solid #999; text-align:center;" cellspacing="20" align="center" width="100%"
||[[Gherdëina|Gherdëna]]:
| align="left" | 203 morc
|-
||[[Val Badia]]:
| align="left" | 148 morc
|-
||[[Fodom]]:
| align="left" | 63 morc
|-
||[[Fascia]]:
| align="left" | 74 morc
|-
||[[Anpezo|Ampëz]]:
| align="left" | 44 danter morc y pordüs
|-
||[[Col (comun)|Col]]:
| align="left" | 20 morc y 8 pordüs
|-
|}
===Conflic ti raiuns ladins===
[[File:WW2Montage.PNG|thumb|Imajes dla Secunda Vera dl Monn]]
Cun l’ocupaziun dles provinzies de [[Bulsan|Balsan]], [[Trent|Trënt]] y [[Belum|Belun]] da pert di Todësc ai 8 de setëmber dl 1943 y cun la creaziun dl “Raiun de Operaziun Alpenvorland” s’architâ l’emigraziun sforzada di optanc. Al gnô mené demez dai comuns i podestá [[Fascism|fascisć]] y Ampëz y Fodom roâ indô pro la Provinzia de Balsan.
Danter i 32 Südtirolesc che ê gnüs copá tl atentat de Via Rasella a [[Roma]] nen êl ince sis de Ladins.
Deplü Ladins roâ ince ti ciamps de conzentramënt y al ê ince sté vitimes di nazisć sciöche Merch
Dapun de [[Badia]], che gnô stlopeté dala SS ai 29 d’agost dl 1944 a Solaneres por avëi refodé le
joramënt a Hitler. Al ê ince gnü copé Engelbert Mahlknecht da [[Santa Cristina|S.Cristina]], Vijo Alfreider d’Antermëia,
Emilio Palla d’Andrac y Sciandro Pitscheider de Badia. Dl 1944 â la SS stlopeté a Moena diesc porsones
che â ermes te ciasa.
Cuntra la fin dla vera él gnü a se le dé vendëtes danter i optanc por i Paisc Todësc y chi por la [[Talia]]. Na
spediziun de partisans belunesc â secuestré tröpes porsones aratades colaborazionistes di nazisć te
Gherdëna y te Badia, de chëres che cinch de Gherdëna ê gnüdes copades<ref>Picia storia di Ladins
dles Dolomites, Bepe Richebuono, Istitut Ladin Micurá de Rü, San Martin de Tor, 1991, pl. 149</ref>.
Les trupes americanes ocupâ ai 2 de má dl 1945 le “Raiun de Operaziun Alpenvorland” insciö che al
se roâ la vera tles valades ladines dles Dolomites.
==Notes==
<references />
==Plates colegades==
*[[Storia]]
*[[Storia dles valades ladines dles Dolomites]]
i0wcjcaal38omk8iop8d6w3y9azscqw
Urtijëi
0
1256
251137
251103
2026-05-21T13:48:39Z
Moroder
67
/* Vita culturela */
251137
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox chemun Südtirol
|Inuem luech = <big>Urtijëi</big><br />''Sankt Ulrich ([[lingaz tudësch|de]])<br />Ortisei ([[lingaz talian|it]])''
|Inuem scëmpl = Urtijëi
|Blason =
|Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]]
|lld = 84.19
|de = 9.30
|it = 6.51
|Frazions = [[Sacun]]
|Foto = Urtijëi cun l Sela Y Saslonch da Tlesura.jpg
|Descrizion foto = Urtijëi cun l [[Grup dl Sela|Sela]] y [[Saslonch]] da Tlesura
|Ambolt = Tobia Moroder
|Ann ambolt = 2020 -2. mandat
|Mapa = St._Ulrich_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg
|Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione
|Trentin-Südtirol
|label = Urtijëi
|latitudineGradi = 46
|latitudinePrimi = 34
|longitudineGradi = 11
|longitudinePrimi = 40
|position =
|width = 300
|float = center
|relief = yes
|background = #e8e8e8
}}
|}}'''Urtijëi''' ({{IPA-lld|uʀtiˈʒɜi̯|pron|Lld-Urtijëi.oga}}, suënz nce ''Ortiseit'' ti vedli scric<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medium/Seite/23202/1/issueId-214942-currentDate--zoom-1.html Josef Komplojer: ''Sparsamkeit und Freigebigkeit in einer Biographie''. Wagner Dispruch 1820], pl. 15.</ref>, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''St. Ulrich in Gröden'' {{IPA-de|zaŋkt ˈʊlrɪç ɪn ˈɡrøːdn̩|pron|}}, [[lingaz talian|talian]]: ''Ortisei'' {{IPA-it|ortiˈzɛi|pron|}}) ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] te [[Südtirol]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iel l majer chemun de Gherdëina n cont de populazion, ma l mënder n cont de spersa cun 24,3 km². Pra l luech de Urtijëi toca geograficamënter y ënghe da n pont de ududa soziel la [[frazion (Talia)|frazion]] de [[Sureghes]], ma che aministrativamënter fej pert dl chemun de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]]. La populazion de la zona urbana de Urtijëi, cuntan leprò Sureghes y [[Runcadic]], ie de mpue manco de 5.500 abitanc. Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 84% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].
== Inuem ==
L inuem ''Urtijëi'' va zeruch al 13ejim secul a n [[mesc]] tl zënter dl luech dal inuem ''Ortiseyt'' (zachëi rata dal [[latin]]: ''urticetum'', cie che uel di ''verzon de [[urties]]''). Mo tl 1497 univa chësc inuem dant te documënc de Bulsan (''„Hanns von Ortiseit“'').<ref>Hannes Obermair ''Bozen Süd – Bolzano Nord. Schriftlichkeit und urkundliche Überlieferung der Stadt Bozen bis 1500''. Band 2, Stadtgemeinde Bozen, Bulsan 2008 Nr. 1317, ISBN=978-88-901870-1-8.</ref> Chësc mesc vën dant te documënc plu tert sota l inuem ''Mauriz'' y ie al didancuei un di hotiei plu vedli de la valeda. L inuem tudësch ''St. Ulrich'' va ntant zeruch a la pluania dl luech, che ie dedicheda ala [[cumparizion dl Seniëur]], ma nce a [[Durich de Augsburg]], l sant patron dl luech. Tl ''Ulrichspatrozinium'', che mostra su la puscions, ie nce da liejer de puscions medieveles de la dlieja dl vëscul de [[Augsburg]] te la [[Val dl Isarch]] y te Gherdëina.<ref>Adolf Sandberger: ''Das Hochstift Augsburg an der Brennerstraße.'' In: Ders.: ''Altbayerische Studien zur Geschichte von Siedlung, Recht und Landwirtschaft''. Hrsg. von Gertrud Sandberger, Pankraz Fried und Erwin Riedenauer. München 1985, pl. 285–296.</ref>
== Blason ==
L blason de Urtijëi ie na tofla d'or cun la figura de [[S. Durich]], trat sëura cun l guant da vëscul, che tën tla man drëta na crëusc d'or y ie a ciaval. L ciaval ie blanch, cun urnamënc d'or y curì da na chëutra bruma. Sun la tofla iel na striscia bruma cun trëi pitli blasons de arjënt y dantrite doi eves d'or che jola.<ref>[http://www.gemeinde.stulrich.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref>.
L vedl Blason de Urtijëi fova la doi mazëtes da [[Fé zandli te Gherdëina|lauré sul puntl]], che ie pona deventei doi stilec (chëi dl Troi Paian?)<ref>[https://wappen.tiroler-landesmuseen.at/index34a.php?wappen%20id=28043&drawer=Se-Wa Vedl blason de Urtijëi cun stilec tl archif dl Vinzentinum a Persenon.]</ref><ref>[[Edgar Moroder]]: ''L vedi blason de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 2013, pl. 66-68.</ref>.
==Geografia==
[[File:Urtijei-2008.jpg|thumb|280px|sinistra|Nscila fova Urtijëi d'instà dl ann 2008. L univa fabricà dassën]]
==Storia==
[[File:Mujiga de Urtijëi 1869.jpg|miniatura|sinistra|Mujiga de Urtijëi l ann 1869. ]]
[[File:Monument de JB Purger de Ludwig Moroder renuvà Radio Ladin Urtijëi.ogg|miniatura|alt=Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder. Archif Radio Ladin Urtijëi |Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder a Urtijëi. [[Radio Ladin de Gherdëina|Archif Radio Ladin]]. ]]
== Vita culturela ==
[[File:Cesadiladins.jpg|miniatura|left|La [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum de Gherdëina]].]][[File:Cësa de Chemun 2021 Urtijëi.jpg|thumb|left|La cësa de Chemun]]
Tl zënter de Urtijëi ie la [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum Gherdëina]], dla [[Union Generela di Ladins dles Dolomites|Union Generela di Ladins]], dla [[Union di Ladins de Gherdëina]] y dla [[Bibliotech ladina Malia da Cudan|Biblioteca ladina Malia da Cudan]]. A Urtijëi ie nce la sënta de [[La Usc di Ladins]]. Sun [[Plaza de Sant Antone]] ie la Cësa de cultura cun la sënta dla [[Lia Mostra d’Ert]], dla ''Grupa Jëuni Urtijëi'' y dla bibliotech d'Ert. Tla cësa de cultura Luis Trenker ie la sala di cungresc, y la mostra de scultures Art 52<ref>[http://www.art52.it/ Mostra de scultures Art 52]</ref>. Sun plaza de dlieja de San Durich ie la [[Bibliotech San Durich]] tla cësa dla vedla scola <ref>{{Cite web |url=https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |title=Bibliotech San Durich |access-date=2021-02-17 |archive-date=2021-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210119135148/https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |url-status=dead }}</ref>.
[[File:Plaza Sant'Antone cun dlieja a Urtijëi.jpg|miniatura|left|350px|La Plaza de Sant'Antone tl zënter de Urtijëi.<br>A man ciancia: La Cësa de Sant'Antone, sënta de [[Radio Gherdëina Dolomites|Radio Gherdëina]].<br>A man drëta: La [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|dlieja de San Antone]]]]
Una dla plu vedla cafetaries/cunditories de Urtijëi fova l [[Café Demetz]] tla Bruscia che à stlut l ann 2024.
== Scoles ==
* Scolina ''Salieta''.<ref>{{Cite web |url=https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |title=Scolina Salieta, plata web Chemun de Urtijëi. |access-date=2022-01-17 |archive-date=2022-01-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220117122016/https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |url-status=dead }}</ref>
* Scoles Elementeres Urtijëi.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-elementera-urtijei/ Scola Elementera Urtijëi, plata web.]</ref>
* Scola Mesana ''Ujep Anton Vian''.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-mesana-urtijei-ujep-antone-vian-/ Scola Mesana Urtijëi, plata web.]</ref>
* [[Scola d'Ert Urtijëi|Lizeum d'Ert ''Cademia'']].<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Lizeum d'Ert, plata web.]</ref>
* Scola Prufesciunela per l’Artejanat artistich Gherdëina.<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Scola prufescionela, plata web.]</ref>
* Istitut Tecnich Economich Urtijëï, Gherdëina ''Raetia''.<ref>[Https://www.iteraetia.it/ld/ Istitut Tecnich Economic Urtijëi, plata web.]{{Toter Link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* Scola de Mujiga Gherdëina.<ref>[https://scoresdemusiga.provinzia.bz.it/scores-musiga-todesces-ladines/direziun-scora-de-musiga-gherdena-urtijei-selva.asp Scola de Mujiga Urtijëi, plata web.]</ref>
== Cumenanza ==
=== Spartizion linguistica ===
{{Lingaz de apartenënza
|talian = 6,51
|tudësch = 9,30
|ladins = 84,19
|ann = 2011
}}
Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 90% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La prima cumpededa sun la rujeneda fova unida fata tl 1971, ulache l 19% ova mo detlarà l tudësch la rujeneda de l'oma y mé l 77% l ladin. Dal 1981 incà ie l ladin for restà ntëur ai 84%.
{| class="wikitable zebra" style="text-align:center;"
|-
! rowspan="2"| Ann|| colspan="3" | Grupes linguistiches<ref>[https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=4&news_article_id=573570 ''Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk - Volkszählung 1981, S. 24'']</ref><ref>{{Cite web |url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |title=''Südtirol in Zahlen (Bozen 1994), S. 14'' |access-date=2022-01-27 |archive-date=2021-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211229001423/https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web |url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf |title=''Volkszählung 2001. Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Provinz Bozen-Südtirol, S. 6'' |access-date=2022-01-27 |archive-date=2021-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211229023228/https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf |url-status=dead }}</ref>
|-
! ladin|| tudësch|| talian
|-
| 1971 || 77,23 % || 18,57 % || 9,20 %
|-
| 1981 || 84,35 % || 10,26 % || 5,39 %
|-
| 1991 || 83,94 % || 11,07 % || 4,98 %
|-
| 2001 || 82,32 % || 12,13 % || 5,55 %
|-
| 2011 || 84,19 % || 9,30 % || 6,51 %
|}
=== Svilup demografich ===
Urtijëi à abù n gran crëscer de la populazion do la anescion ala Talia, che ie dublieda dal 1921 al 1981 da 2.000 a 4.000 abitanc. Al didancuei à l chemun plu de 4.600 abitanc.
<timeline>
Colors=
id:lightgrey value:gray(0.9)
id:darkgrey value:gray(0.8)
id:sfondo value:rgb(1,1,1)
id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8)
ImageSize = width:500 height:350
PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:5000
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = justify
ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0
ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0
BackgroundColors = canvas:sfondo
BarData=
bar:1921 text:1921
bar:1931 text:1931
bar:1936 text:1936
bar:1951 text:1951
bar:1961 text:1961
bar:1971 text:1971
bar:1981 text:1981
bar:1991 text:1991
bar:2001 text:2001
bar:2011 text:2011
bar:2021 text:2021
PlotData=
color:barra width:20 align:left
bar:1921 from: 0 till:2070
bar:1931 from: 0 till:2216
bar:1936 from: 0 till:2535
bar:1951 from: 0 till:2803
bar:1961 from: 0 till:3196
bar:1971 from: 0 till:3961
bar:1981 from: 0 till:4106
bar:1991 from: 0 till:4222
bar:2001 from: 0 till:4484
bar:2011 from: 0 till:4653
bar:2021 from: 0 till:4833
PlotData=
bar:1921 at:2070 fontsize:S text: 2070 shift:(-8,5)
bar:1931 at:2216 fontsize:S text: 2216 shift:(-8,5)
bar:1936 at:2535 fontsize:S text: 2535 shift:(-8,5)
bar:1951 at:2803 fontsize:S text: 2803 shift:(-8,5)
bar:1961 at:3196 fontsize:S text: 3196 shift:(-8,5)
bar:1971 at:3961 fontsize:S text: 3961 shift:(-8,5)
bar:1981 at:4106 fontsize:S text: 4106 shift:(-8,5)
bar:1991 at:4222 fontsize:S text: 4222 shift:(-8,5)
bar:2001 at:4484 fontsize:S text: 4484 shift:(-8,5)
bar:2011 at:4653 fontsize:S text: 4653 shift:(-8,5)
bar:2021 at:4833 fontsize:S text: 4833 shift:(-8,5)
TextData=
fontsize:S pos:(20,20)
text:Dac dl ISTAT
</timeline>
== Beludëi de Urtijëi ==
<gallery>
Gröden Lithographie von Alois Leykum.jpg|Urtijëi ntëur l 1840<ref>[https://play.google.com/books/reader?id=PUXgE_Rs6gQC&pg=GBS.PP1&hl=it Franz Carl Weidmann: ''Der Kreis an der Etsch (Botzner Kreis), im Lande Tyrol: Mit einer topographischen Karte und fünf Chromolithographien'']</ref>.
Urtijëi y Seceda stampa de Eberle da August Podesta 1840.jpg|Urtijëi cun Secëda tl 1840.
Urtijëi tl 1860 Josef Moroder Lusenberg.jpg|Urtijëi tl 1860 depënt da [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]].
Urtijei 1856.jpg|Urtijëi 1862 te na litografia de Johann Burgauner<ref>Edgar Moroder: ''L cheder plu cunesciù dl vedl Urtijëi''. [[La Usc di Ladins]], 1. de nuvëmber 1977, pl. 15.</ref>.
Die Gartenlaube (1882) b 441.jpg|Urtijëi dl ann 1882
Urtijëi dl ann 1890.jpg|Urtijëi dl ann 1890.
Urtijëi ti ani 1900 foto Bernhard Johannes.jpg|Urtijëi ti ani 1900, foto de Bernhard Johannes [[Maran]].
</gallery>
== Ridli y si mejes<ref>Barbara Lanz, Sonja Mitterer: ''Höfekarte Gröden''. Museum Gherdëina, Urtijëi 2014, ISBN 978-88-909015-0-8.</ref>==
{{Cëla nce|Mejes de Gherdëina}}
=== Piz Dedora ===
Socrëp, La Sia, Ruf, Cecer (Ruf Dessëura), Pitl Ruf (Nis), La Plates Dedite, La Plates Dedora, Nevel, Dumat, Pradac, Lipl (Mantingher), Grien, Luca Dedora, Vedl Pilat, Pitl Pilat, Ciascian, Lip, Sciron, Sulé, Mauta, Tinderla (Ciancel Dessëura), Ciancel, Nevin, Juaut, Bëiber, Col Martin (Puc, Taicer), Cialian, Tone, Pizer, Cëdepuent, Tadeo (Soler), Penc (Rumanon Dessëura), Luca (Nuef), Iagher (Crëida), Alësc, Tecul, Uridl, Cësa Fill, Junerëi (Gran Cësa).
=== Dla da Puent de Pana ===
Cësa Puent de Pana, Bugon, Sneton, Smidl, Muradëures (Bruel), Plan de Mureda, Mureda, [[Doss dl Preve]], Jumbierch (Lusenberg), Cudan, Scurcià, Resciesa, La Tambres, Pitl Paul ([[Villa Rudolfine|Rudolfine]]), [[Lenert]], Zot, Ratic (Naz), Costa, Vedl Doss, Doss, Maidl, [[Furmescere]] (Vedla Scola), Martiner.
=== Piz Dessëura ===
Stlejuc, [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] (Stlejuc Dessëura), Pitl Bruel, Bruel Dessot, Gran Bruel, Frëina, Mulin da Frëina, La Rodera, Bataian (Dessëura), Bataian Dessot, Tiscion Dessëura, Tiscion Dessot (Villa Lourdes), Perjon, Milan, Ronch, Costa Dessot, Raineles, Costa Dessëura, Coi, Coi Dedora, La Mauta, Luca, Runcata, Cuenz, [[Martin (Urtijëi)|Martin]], Carai (Planaces), Palvates, Puent, Puntëdla, Puntëdla Desson, Sovia, [[Costamula|Costamula Dessot]], [[Costamula|Costamula Dessëura]], Nudrëi Dedite, Nudrëi Dedora, Costes, Val, Mulin, Marëufer, Fëur.
=== La Bruscia ===
{{Prinzipel|Bruscia}}
[[File:Vedl spedel Urtijei.jpg|miniatura|Vedla cëses a Urtijëi tl 1900: l Vedl Spedel japé, Trina a mez, La Reja dancà a man ciancia, Faujëina à man drëta]]
[[File:Hotels on Stetteneck Platz in Urtijëi.jpg|miniatura|alt=Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.|Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.]]
Fever, [[Gustin|Vedl Gustin]] (Colroi), Planaces (Cësa Brida), Mota, Mulins, Pech (Snoltner), Anterleghes, [[Ianesc (ustaria)|Ianesc]], Benefiz Sant'Antone, Giustin, Sigat, Mulin dl Roder, Moidl (Brida), Ianon, Stëifl, Petlin, Beché, Spedel (Nuef), Faujëina, Trina (Bera Iacun), La Reja (Sartëur), Zitadela, Fill, Rumanon, Vedl Spedel, Pedetliva, Dëur, Mauritz, Calonia, Vedl Chemun (Dutor, Mëune), Fëur, Pana, Cësa Purger, Grien, Mulin, Pech dl Busc (Fever), Gran Cësa, Fever dl Busc, Scioler.
=== Ridl da Sacun ===
Pincan, Sodlieja, Plajes, Col de Flam Dessot, Col de Flam Dessëura, Oslperch, Stufan Dessëura, Stufan Dessot, Val, Nis, (Pitl Poz), Poz Dessëura, Poz Dessot, Poz Dedite, Paul Dossù, Pescosta (Vedla), (Gran) Sotria, Ciajea, Pitla Sotria, Mulin de Sotria, Pitl Fever.
== Da vijité ==
{{Culones-lista|colwidth=15em|
* [[Dlieja de San Durich]]
* [[Dlieja da Sacun]]
* [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|Dlieja de San Antone]]
* [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|Dlieja de Sant'Ana te curtina]]
* [[Curtina de Urtijëi]]
* [[Capela sal Crist]]
* [[Capeles de Gherdëina#Urtijëi|Capeles de Urtijëi]]
* [[Museum de Gherdëina]]
* [[Ciastel Stetteneck]]
}}
== Monumënc sota defendura ==
A Urtijëi dal 17 fabrighes sota defendura dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: cater dliejes, doi capeles, doi cëses y 9 mejes.
<gallery>
Parish church of St. Ulrich in Gröden .jpg|Dlieja de San Durich<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17120 Dlieja de San Durich, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Autere_juebia_dai_Andli_dan_la_dlieja_San_Antone_a_Urtijëi.jpg|Dlieja de S. Antone<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17122 Dlieja S. Antone, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|Dlieja da Sacun<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17126 Dlieja da Sacun, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
St._Annakirch_in_Urtijei.jpg|Dlieja de S. Ana<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17119 Dlieja de S. Ana y curtina, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Capela_da_Poz_Urtijei_da_pert_dl_suredl_che_sen_va.JPG|Capela da Poz<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17129 Capela da Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Raschötzer_Kapelle_über_St._Ulrich_in_Gröden_im_Winter_2013.jpg|Capela de Resciesa<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50558 Capela de Resciesa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Janon.jpg|Janon<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17121 Janon, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Villa_Rifesser_Stufan_Urtijëi.jpg|Villa Rifesser<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50441 Villa Rifesser, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Ancient_home_Pradatsch.jpg|Pradac<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17117 Pradac, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Nevel Urtijëi.jpg|Nevel<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17116 Nevel, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Martin a Urtijei.jpg|Martin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17123 Martin, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Farmhouse Col de Flam in Urtijëi from west.jpg|Col de Flam Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50578 Col de Flam Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula_de_sot_dinsta.jpg|Costamula Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17124 Costamula Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula de sëura Urtijëi.JPG|Costamula Dessëura<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17125 Costamula Dessëura, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Cudan.jpg|Cudan<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17118 Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Peza Urtijei.jpg|Peza (Sacun)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17127 Peza, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
</gallery>
== Monumënc naturei ==
Tl chemun de Urtijëi ie unic metui sota defendura ot monumënc naturei: doi crëpes, la bujes y pisciadoi de Puent, cater lëns y n paluch.
<gallery>
Cuecnes_in_Gröden.jpg|L crëp de [[Secëda]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |title=Crëp de Secëda, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140303/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |url-status=dead }}</ref>.
Balest y Gran Roa Urtijei.JPG|[[Balest]] y la Gran Roa<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |title=Balest y Gran Roa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140300/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |url-status=dead }}</ref>.
Gran Puent Ruf de Cuecenes dauton Urtijëi.jpg|Bujes y pisciadoi dl Gran Puent<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |title=Bujes y Pisciadoi Gran Puent, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140313/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |url-status=dead }}</ref>.
Pëc de Poz Urtijëi Picea abies.jpg|Pëc de Poz<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |title=Pëc de Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140302/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Nis a Urtijëi dansciuda.jpg|[[Lën da beca]] de Nis<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |title=Lën da beca de Nis, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140256/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Uridl a Urtijëi.jpg|Lën da beca de Uridl<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |title=Lën da beca de Uridl, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140323/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |url-status=dead }}</ref>.
Pinc drusa dal vënt sun mur da Cudan Urtijëi.jpg|Pinch dl mur da Cudan<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |title=Pinch drusà dl mur da Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140309/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |url-status=dead }}</ref>.
Pitl paluc de Col Ciarnacëi.jpg|Pitli palusc de [[Col Ciarnacëi]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |title=Pitli palusc de Col Ciarnacëi, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140255/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |url-status=dead }}</ref>
</gallery>
== Persunaliteies ==
{{Cëla nce|Persunaliteies ladines}}
=== Scultëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Jakob Crepaz-Maidl]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Ferdinand Demetz]]
*[[Vigil Dorigo]]
*[[Giuani Enrich]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Franz Grünewald]]
*[[Levisc Antone Insam]]
*[[Luis Insam]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Jan Dumëine Mahlknecht]]
*[[Joseph Anton Mahlknecht]]
*[[Josef Mersa]]
*[[Fini Martiner Moroder]]
*[[Marchiò Molziner]]
*[[Friedrich Moroder]]
*[[Hermann Moroder]]
*[[Johann Baptist Moroder]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Ludwig Moroder]]
*[[Otto Moroder]]
*[[Rudolf Moroder]]
*[[Siegfried Moroder]]
*[[Vinzenz Moroder-Resciesa]]
*[[Raimund Mureda]]
*[[Giacobe Mussner]]
*[[Śepl Obletter]]
*[[Hans Perathoner]]
*[[Vinzenz Peristi]]
*[[Vigil Pescosta]]
*[[Luis Piazza]]
*[[Albino Pitscheider]]
*[[Tone Pitscheider]]
*[[Gilo Prugger]]
*[[Sepl Rifesser]]
*[[Josef Rifesser]]
*[[August Runggaldier]]
*[[Jakob Sotriffer]]
*[[Francësch Tavella]]
*[[Christian Trebinger]]
*[[Iuchin Unterplatzer]]
*[[Rudolf Vallazza]]
*[[Martin Vinazer]]
*[[Johann Baptist Walpoth]]
*[[Luisa Walpoth Demetz]]
}}
=== Depenjadëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Johann Burgauner]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Christian Delago]]
*[[Peter Demetz-Fëur]]
*[[Alois Kostner]]
*[[Annemarie Moroder]]
*[[Aurelia Moroder Langer]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Bernardin Pitschieler]]
*[[Egon Rusina Moroder]]
*[[Mili Schmalzl]]
*[[Hans Sontheimer]]
*[[Markus Vallazza]]
*[[Stina Walpoth Moroder]]
}}
=== Scritëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Amalia Anderlan Obletter]]
*[[Rut Bernardi]]
*[[Christian Delago]]
*[[Stefan Demetz-Sulé]]
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Paula Grossrubatscher]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Milia Insam Kostner]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Carla Lezuo]]
*[[Adele Moroder]]
*[[Christian Moroder]]
*[[Edberte Moroder]]
*[[Edgar Moroder]]
*[[Franz Moroder]]
*[[Wilhelm Moroder-Lusenberg]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Frida Piazza]]
*[[Matie Ploner]]
*[[Philomena Prinoth Moroder]]
*[[Johann Baptist Rifesser]]
*[[Elsa Runggaldier]]
*[[Heidi Siller-Runggaldier]]
*[[Ingrid Runggaldier]]
*[[Josef Runggaldier]]
*[[Leo Runggaldier]]
*[[Ivan Senoner]]
*[[Trudi Vallazza]]
*[[Roland Verra]]
*[[Ujep Antone Vian]]
}}
=== Musizisć ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Ottavia Kostner]]
*[[Giorgio Moroder]]
*[[Stefan Demetz-Sulé|Stefan Demetz]]
}}
=== Atlec/tes ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Lisa Demetz]]
*[[Elisabeth Lardschneider]]
*[[Lara Malsiner]]
*[[Petra Moroder]]
*[[Carolina Kostner]]
*[[Isolde Kostner]]
*[[Giuana Prugger]]
*[[Ludwig Schmalzl de Ronc]]
}}
=== Autri ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Katharina Bernardi]]
*[[Marina Demetz]]
*[[Josef Grossrubatscher]]
*[[Dominik Holzknecht]]
*[[Guido Insam]]
*[[Norbert Kostner]]
*[[Pepi Martiner]]
*[[Alex Moroder]]
*[[Armin Moroder]]
*[[Bruno Moroder]]
*[[Mons.Christian Moroder|Christian Moroder]]
*[[Stefania Pitschieler Moroder]]
*[[Ernst Prinoth]]
*[[Franz Prugger]]
*[[Johann Baptist Purger]]
*[[Edmund Runggaldier]]
*[[Georg Runggaldier]]
*[[Ferdinand Stuflesser]]
*[[Luis Trenker]]
*[[Felizita Unterplatzer Moroder]]
*[[Batista Vinatzer]]
*[[Maria Ursula Welponer]]
}}
== Galaria dales fotografies==
<gallery mode="packed-hover" heights="100">
Urtijëi Mont de Sëuc Sciliër y Bulacia udui dal Gran Punton.jpg|Urtijëi udu dal Gran Punton
Parish church Urtijei internal view.jpg|Dlieja de San Durich
Revëut simboi dla Pascion Dlieja San Durich Urtijëi.jpg|Revëut dla dlieja de San Durich
Stained glass window with angels in the Saint Antony church in St. Ulrich in Gröden.jpg|Viere dla dlieja de San Antone
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|La dlieja da Sacun
Apsis y autere dlieja Sacun Gherdëina.jpg|Autere dla dlieja da Sacun
Saslonch Sella Pic Seceda inviern.jpg|Mont de Resciesa
Ferata de Gherdëina a Urtijëi ai28-5-1960.jpg|Ultim viac dla ferata tres Urtijei
</gallery>
== Films ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=KSoA6GhF9w0 Desfileda cun guant dala Gherdëina sun slites da carnescià 1929]
* [https://www.youtube.com/watch?v=ARRG1QqvdbA Desfiledes cun slita y garejedes a Urtijëi l ann 1933]
== Notes ==
<references/>
== Cëla ënghe ==
* [[Sacun]]
* [[Sureghes]]
* [[Col de Ronc]]
* [[Col de Flam]]
* [[Resciesa]]
* [[Secëda]]
* [[Cuecenes]]
* [[Pic]]
* [[Scola d'Ert Urtijëi]]
* [[I ciastiei tla Ladinia]]
* [[Scultëures de Gherdëina|Scultëures de Urtijëi]]
== Bibliografia ==
* Elfriede Perathoner, Albert Moroder: ''Hundert Jahre Marktgemeinde Urtijëi, St. Ulrich, Ortisei. Ein Streifzug''. Raetia Bulsan 2007. ISBN 978-8872833018.
== Liames ==
* [http://www.museumgherdeina.it/185.html Museum Gherdëina]
* [https://www.ulg.it/ Union di Ladins de Gherdëina]
==Vocabolar dl ladin leterar==
[[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=1064|left|thumb|100px]]
<small>
'''Urtijëi '''6 1821 ''Urtiʃhëi ''(PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]], 1821*1915:55) <br>
gad. Urtijëi grd. Urtijëi fas. Ortijei caz. Ortijei fod. Ortijei amp. Ortisei LD Urtijei<br>
'''topon. '''<br>
'''''paese e comune in val gardena '''''(gad. DLS 2002, grd. F
2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. Ms 2005, amp. DLS
2002, LD DLS 2002) Ⓘ Ortisei Ⓓ St. Ulrich ◇ <i><b>a) Ve spitan bën ert, sci sci. / Y cun vera mpazienza, / No me nëus
- dut Urtijëi! </b>Ve spitan bën ert, shi shi. / I kun vera impazienza, / No me nëus - dut Urtiʃhëi! </i>PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]]1821*-1915:55 (grd.); <i><b>b) Son pa stata a Ortijei,
duc i muc me à tralascià / Sant Antone del maridé, vedla
muta no voi resté. </b>Son po stat’ a Ortižei, tut i muč mi a
tralašà / St. Antone del maride vedla muta no voi resté. </i>ZacchiaGB, [[:it:s:Gardenera C|GardeneraC]]1858*-1995:172 (caz.).
</small>
{{chemuns Ladinia}}
{{Salten-Sciliër}}
[[Categoria:Urtijëi|Urtijëi]]
[[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]]
d5211sf3lybx6qdm5vtwuiifetbi55f
251138
251137
2026-05-21T15:16:44Z
Asenoner
208
/* Cumenanza */
251138
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox chemun Südtirol
|Inuem luech = <big>Urtijëi</big><br />''Sankt Ulrich ([[lingaz tudësch|de]])<br />Ortisei ([[lingaz talian|it]])''
|Inuem scëmpl = Urtijëi
|Blason =
|Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]]
|lld = 84.19
|de = 9.30
|it = 6.51
|Frazions = [[Sacun]]
|Foto = Urtijëi cun l Sela Y Saslonch da Tlesura.jpg
|Descrizion foto = Urtijëi cun l [[Grup dl Sela|Sela]] y [[Saslonch]] da Tlesura
|Ambolt = Tobia Moroder
|Ann ambolt = 2020 -2. mandat
|Mapa = St._Ulrich_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg
|Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione
|Trentin-Südtirol
|label = Urtijëi
|latitudineGradi = 46
|latitudinePrimi = 34
|longitudineGradi = 11
|longitudinePrimi = 40
|position =
|width = 300
|float = center
|relief = yes
|background = #e8e8e8
}}
|}}'''Urtijëi''' ({{IPA-lld|uʀtiˈʒɜi̯|pron|Lld-Urtijëi.oga}}, suënz nce ''Ortiseit'' ti vedli scric<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medium/Seite/23202/1/issueId-214942-currentDate--zoom-1.html Josef Komplojer: ''Sparsamkeit und Freigebigkeit in einer Biographie''. Wagner Dispruch 1820], pl. 15.</ref>, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''St. Ulrich in Gröden'' {{IPA-de|zaŋkt ˈʊlrɪç ɪn ˈɡrøːdn̩|pron|}}, [[lingaz talian|talian]]: ''Ortisei'' {{IPA-it|ortiˈzɛi|pron|}}) ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] te [[Südtirol]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iel l majer chemun de Gherdëina n cont de populazion, ma l mënder n cont de spersa cun 24,3 km². Pra l luech de Urtijëi toca geograficamënter y ënghe da n pont de ududa soziel la [[frazion (Talia)|frazion]] de [[Sureghes]], ma che aministrativamënter fej pert dl chemun de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]]. La populazion de la zona urbana de Urtijëi, cuntan leprò Sureghes y [[Runcadic]], ie de mpue manco de 5.500 abitanc. Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 84% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].
== Inuem ==
L inuem ''Urtijëi'' va zeruch al 13ejim secul a n [[mesc]] tl zënter dl luech dal inuem ''Ortiseyt'' (zachëi rata dal [[latin]]: ''urticetum'', cie che uel di ''verzon de [[urties]]''). Mo tl 1497 univa chësc inuem dant te documënc de Bulsan (''„Hanns von Ortiseit“'').<ref>Hannes Obermair ''Bozen Süd – Bolzano Nord. Schriftlichkeit und urkundliche Überlieferung der Stadt Bozen bis 1500''. Band 2, Stadtgemeinde Bozen, Bulsan 2008 Nr. 1317, ISBN=978-88-901870-1-8.</ref> Chësc mesc vën dant te documënc plu tert sota l inuem ''Mauriz'' y ie al didancuei un di hotiei plu vedli de la valeda. L inuem tudësch ''St. Ulrich'' va ntant zeruch a la pluania dl luech, che ie dedicheda ala [[cumparizion dl Seniëur]], ma nce a [[Durich de Augsburg]], l sant patron dl luech. Tl ''Ulrichspatrozinium'', che mostra su la puscions, ie nce da liejer de puscions medieveles de la dlieja dl vëscul de [[Augsburg]] te la [[Val dl Isarch]] y te Gherdëina.<ref>Adolf Sandberger: ''Das Hochstift Augsburg an der Brennerstraße.'' In: Ders.: ''Altbayerische Studien zur Geschichte von Siedlung, Recht und Landwirtschaft''. Hrsg. von Gertrud Sandberger, Pankraz Fried und Erwin Riedenauer. München 1985, pl. 285–296.</ref>
== Blason ==
L blason de Urtijëi ie na tofla d'or cun la figura de [[S. Durich]], trat sëura cun l guant da vëscul, che tën tla man drëta na crëusc d'or y ie a ciaval. L ciaval ie blanch, cun urnamënc d'or y curì da na chëutra bruma. Sun la tofla iel na striscia bruma cun trëi pitli blasons de arjënt y dantrite doi eves d'or che jola.<ref>[http://www.gemeinde.stulrich.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref>.
L vedl Blason de Urtijëi fova la doi mazëtes da [[Fé zandli te Gherdëina|lauré sul puntl]], che ie pona deventei doi stilec (chëi dl Troi Paian?)<ref>[https://wappen.tiroler-landesmuseen.at/index34a.php?wappen%20id=28043&drawer=Se-Wa Vedl blason de Urtijëi cun stilec tl archif dl Vinzentinum a Persenon.]</ref><ref>[[Edgar Moroder]]: ''L vedi blason de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 2013, pl. 66-68.</ref>.
==Geografia==
[[File:Urtijei-2008.jpg|thumb|280px|sinistra|Nscila fova Urtijëi d'instà dl ann 2008. L univa fabricà dassën]]
==Storia==
[[File:Mujiga de Urtijëi 1869.jpg|miniatura|sinistra|Mujiga de Urtijëi l ann 1869. ]]
[[File:Monument de JB Purger de Ludwig Moroder renuvà Radio Ladin Urtijëi.ogg|miniatura|alt=Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder. Archif Radio Ladin Urtijëi |Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder a Urtijëi. [[Radio Ladin de Gherdëina|Archif Radio Ladin]]. ]]
== Vita culturela ==
[[File:Cesadiladins.jpg|miniatura|left|La [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum de Gherdëina]].]][[File:Cësa de Chemun 2021 Urtijëi.jpg|thumb|left|La cësa de Chemun]]
Tl zënter de Urtijëi ie la [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum Gherdëina]], dla [[Union Generela di Ladins dles Dolomites|Union Generela di Ladins]], dla [[Union di Ladins de Gherdëina]] y dla [[Bibliotech ladina Malia da Cudan|Biblioteca ladina Malia da Cudan]]. A Urtijëi ie nce la sënta de [[La Usc di Ladins]]. Sun [[Plaza de Sant Antone]] ie la Cësa de cultura cun la sënta dla [[Lia Mostra d’Ert]], dla ''Grupa Jëuni Urtijëi'' y dla bibliotech d'Ert. Tla cësa de cultura Luis Trenker ie la sala di cungresc, y la mostra de scultures Art 52<ref>[http://www.art52.it/ Mostra de scultures Art 52]</ref>. Sun plaza de dlieja de San Durich ie la [[Bibliotech San Durich]] tla cësa dla vedla scola <ref>{{Cite web |url=https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |title=Bibliotech San Durich |access-date=2021-02-17 |archive-date=2021-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210119135148/https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |url-status=dead }}</ref>.
[[File:Plaza Sant'Antone cun dlieja a Urtijëi.jpg|miniatura|left|350px|La Plaza de Sant'Antone tl zënter de Urtijëi.<br>A man ciancia: La Cësa de Sant'Antone, sënta de [[Radio Gherdëina Dolomites|Radio Gherdëina]].<br>A man drëta: La [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|dlieja de San Antone]]]]
Una dla plu vedla cafetaries/cunditories de Urtijëi fova l [[Café Demetz]] tla Bruscia che à stlut l ann 2024.
== Scoles ==
* Scolina ''Salieta''.<ref>{{Cite web |url=https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |title=Scolina Salieta, plata web Chemun de Urtijëi. |access-date=2022-01-17 |archive-date=2022-01-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220117122016/https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |url-status=dead }}</ref>
* Scoles Elementeres Urtijëi.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-elementera-urtijei/ Scola Elementera Urtijëi, plata web.]</ref>
* Scola Mesana ''Ujep Anton Vian''.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-mesana-urtijei-ujep-antone-vian-/ Scola Mesana Urtijëi, plata web.]</ref>
* [[Scola d'Ert Urtijëi|Lizeum d'Ert ''Cademia'']].<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Lizeum d'Ert, plata web.]</ref>
* Scola Prufesciunela per l’Artejanat artistich Gherdëina.<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Scola prufescionela, plata web.]</ref>
* Istitut Tecnich Economich Urtijëï, Gherdëina ''Raetia''.<ref>[Https://www.iteraetia.it/ld/ Istitut Tecnich Economic Urtijëi, plata web.]{{Toter Link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* Scola de Mujiga Gherdëina.<ref>[https://scoresdemusiga.provinzia.bz.it/scores-musiga-todesces-ladines/direziun-scora-de-musiga-gherdena-urtijei-selva.asp Scola de Mujiga Urtijëi, plata web.]</ref>
== Cumenanza ==
=== Spartizion linguistica ===
{{Lingaz de apartenënza
|talian = 6,51
|tudësch = 9,30
|ladins = 84,19
|ann = 2011
}}
Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 90% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La prima cumpededa sun la rujeneda fova unida fata tl 1971, ulache l 19% ova mo detlarà l tudësch la rujeneda de l'oma y mé l 77% l ladin. Dal 1981 incà ie l ladin for restà ntëur ai 84%.
{| class="wikitable zebra" style="text-align:center;"
|-
! rowspan="2"| Ann|| colspan="3" | Grupes linguistiches<ref>[https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=4&news_article_id=573570 ''Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk - Volkszählung 1981, S. 24'']</ref><ref>{{Cite web |url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |title=''Südtirol in Zahlen (Bozen 1994), S. 14'' |access-date=2022-01-27 |archive-date=2021-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211229001423/https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |url-status=dead }}</ref><ref name="astat1981">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=899072|titel=Volkszählung 1981 – Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=1983-03|zugriff=2024-12-09}}</ref><ref name="astat2001">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf|titel=Volkszählung 2001 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Provinz Bozen-Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2002-08|zugriff=2024-12-09}}</ref><ref name="astat2024">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=1160209|titel=Ergebnisse Sprachgruppenzählung 2024 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Autonomen Provinz Bozen - Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2024-12|zugriff=2024-12-09}}</ref>
|-
! ladin|| tudësch|| talian
|-
| 1971 || 72,23 % || 18,57 % || 9,20 %
|-
| 1981 || 84,35 % || 10,26 % || 5,39 %
|-
| 1991 || 83,94 % || 11,07 % || 4,98 %
|-
| 2001 || 82,32 % || 12,13 % || 5,55 %
|-
| 2011 || 84,19 % || 9,30 % || 6,51 %
|-
| 2024 || 79,75 % || 10,35 % || 9,90 %
|}
=== Svilup demografich ===
Urtijëi à abù n gran crëscer de la populazion do la anescion ala Talia, che ie dublieda dal 1921 al 1981 da 2.000 a 4.000 abitanc. Al didancuei à l chemun plu de 4.600 abitanc.
<timeline>
Colors=
id:lightgrey value:gray(0.9)
id:darkgrey value:gray(0.8)
id:sfondo value:rgb(1,1,1)
id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8)
ImageSize = width:500 height:350
PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:5000
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = justify
ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0
ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0
BackgroundColors = canvas:sfondo
BarData=
bar:1921 text:1921
bar:1931 text:1931
bar:1936 text:1936
bar:1951 text:1951
bar:1961 text:1961
bar:1971 text:1971
bar:1981 text:1981
bar:1991 text:1991
bar:2001 text:2001
bar:2011 text:2011
bar:2021 text:2021
PlotData=
color:barra width:20 align:left
bar:1921 from: 0 till:2070
bar:1931 from: 0 till:2216
bar:1936 from: 0 till:2535
bar:1951 from: 0 till:2803
bar:1961 from: 0 till:3196
bar:1971 from: 0 till:3961
bar:1981 from: 0 till:4106
bar:1991 from: 0 till:4222
bar:2001 from: 0 till:4484
bar:2011 from: 0 till:4653
bar:2021 from: 0 till:4833
PlotData=
bar:1921 at:2070 fontsize:S text: 2070 shift:(-8,5)
bar:1931 at:2216 fontsize:S text: 2216 shift:(-8,5)
bar:1936 at:2535 fontsize:S text: 2535 shift:(-8,5)
bar:1951 at:2803 fontsize:S text: 2803 shift:(-8,5)
bar:1961 at:3196 fontsize:S text: 3196 shift:(-8,5)
bar:1971 at:3961 fontsize:S text: 3961 shift:(-8,5)
bar:1981 at:4106 fontsize:S text: 4106 shift:(-8,5)
bar:1991 at:4222 fontsize:S text: 4222 shift:(-8,5)
bar:2001 at:4484 fontsize:S text: 4484 shift:(-8,5)
bar:2011 at:4653 fontsize:S text: 4653 shift:(-8,5)
bar:2021 at:4833 fontsize:S text: 4833 shift:(-8,5)
TextData=
fontsize:S pos:(20,20)
text:Dac dl ISTAT
</timeline>
== Beludëi de Urtijëi ==
<gallery>
Gröden Lithographie von Alois Leykum.jpg|Urtijëi ntëur l 1840<ref>[https://play.google.com/books/reader?id=PUXgE_Rs6gQC&pg=GBS.PP1&hl=it Franz Carl Weidmann: ''Der Kreis an der Etsch (Botzner Kreis), im Lande Tyrol: Mit einer topographischen Karte und fünf Chromolithographien'']</ref>.
Urtijëi y Seceda stampa de Eberle da August Podesta 1840.jpg|Urtijëi cun Secëda tl 1840.
Urtijëi tl 1860 Josef Moroder Lusenberg.jpg|Urtijëi tl 1860 depënt da [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]].
Urtijei 1856.jpg|Urtijëi 1862 te na litografia de Johann Burgauner<ref>Edgar Moroder: ''L cheder plu cunesciù dl vedl Urtijëi''. [[La Usc di Ladins]], 1. de nuvëmber 1977, pl. 15.</ref>.
Die Gartenlaube (1882) b 441.jpg|Urtijëi dl ann 1882
Urtijëi dl ann 1890.jpg|Urtijëi dl ann 1890.
Urtijëi ti ani 1900 foto Bernhard Johannes.jpg|Urtijëi ti ani 1900, foto de Bernhard Johannes [[Maran]].
</gallery>
== Ridli y si mejes<ref>Barbara Lanz, Sonja Mitterer: ''Höfekarte Gröden''. Museum Gherdëina, Urtijëi 2014, ISBN 978-88-909015-0-8.</ref>==
{{Cëla nce|Mejes de Gherdëina}}
=== Piz Dedora ===
Socrëp, La Sia, Ruf, Cecer (Ruf Dessëura), Pitl Ruf (Nis), La Plates Dedite, La Plates Dedora, Nevel, Dumat, Pradac, Lipl (Mantingher), Grien, Luca Dedora, Vedl Pilat, Pitl Pilat, Ciascian, Lip, Sciron, Sulé, Mauta, Tinderla (Ciancel Dessëura), Ciancel, Nevin, Juaut, Bëiber, Col Martin (Puc, Taicer), Cialian, Tone, Pizer, Cëdepuent, Tadeo (Soler), Penc (Rumanon Dessëura), Luca (Nuef), Iagher (Crëida), Alësc, Tecul, Uridl, Cësa Fill, Junerëi (Gran Cësa).
=== Dla da Puent de Pana ===
Cësa Puent de Pana, Bugon, Sneton, Smidl, Muradëures (Bruel), Plan de Mureda, Mureda, [[Doss dl Preve]], Jumbierch (Lusenberg), Cudan, Scurcià, Resciesa, La Tambres, Pitl Paul ([[Villa Rudolfine|Rudolfine]]), [[Lenert]], Zot, Ratic (Naz), Costa, Vedl Doss, Doss, Maidl, [[Furmescere]] (Vedla Scola), Martiner.
=== Piz Dessëura ===
Stlejuc, [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] (Stlejuc Dessëura), Pitl Bruel, Bruel Dessot, Gran Bruel, Frëina, Mulin da Frëina, La Rodera, Bataian (Dessëura), Bataian Dessot, Tiscion Dessëura, Tiscion Dessot (Villa Lourdes), Perjon, Milan, Ronch, Costa Dessot, Raineles, Costa Dessëura, Coi, Coi Dedora, La Mauta, Luca, Runcata, Cuenz, [[Martin (Urtijëi)|Martin]], Carai (Planaces), Palvates, Puent, Puntëdla, Puntëdla Desson, Sovia, [[Costamula|Costamula Dessot]], [[Costamula|Costamula Dessëura]], Nudrëi Dedite, Nudrëi Dedora, Costes, Val, Mulin, Marëufer, Fëur.
=== La Bruscia ===
{{Prinzipel|Bruscia}}
[[File:Vedl spedel Urtijei.jpg|miniatura|Vedla cëses a Urtijëi tl 1900: l Vedl Spedel japé, Trina a mez, La Reja dancà a man ciancia, Faujëina à man drëta]]
[[File:Hotels on Stetteneck Platz in Urtijëi.jpg|miniatura|alt=Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.|Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.]]
Fever, [[Gustin|Vedl Gustin]] (Colroi), Planaces (Cësa Brida), Mota, Mulins, Pech (Snoltner), Anterleghes, [[Ianesc (ustaria)|Ianesc]], Benefiz Sant'Antone, Giustin, Sigat, Mulin dl Roder, Moidl (Brida), Ianon, Stëifl, Petlin, Beché, Spedel (Nuef), Faujëina, Trina (Bera Iacun), La Reja (Sartëur), Zitadela, Fill, Rumanon, Vedl Spedel, Pedetliva, Dëur, Mauritz, Calonia, Vedl Chemun (Dutor, Mëune), Fëur, Pana, Cësa Purger, Grien, Mulin, Pech dl Busc (Fever), Gran Cësa, Fever dl Busc, Scioler.
=== Ridl da Sacun ===
Pincan, Sodlieja, Plajes, Col de Flam Dessot, Col de Flam Dessëura, Oslperch, Stufan Dessëura, Stufan Dessot, Val, Nis, (Pitl Poz), Poz Dessëura, Poz Dessot, Poz Dedite, Paul Dossù, Pescosta (Vedla), (Gran) Sotria, Ciajea, Pitla Sotria, Mulin de Sotria, Pitl Fever.
== Da vijité ==
{{Culones-lista|colwidth=15em|
* [[Dlieja de San Durich]]
* [[Dlieja da Sacun]]
* [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|Dlieja de San Antone]]
* [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|Dlieja de Sant'Ana te curtina]]
* [[Curtina de Urtijëi]]
* [[Capela sal Crist]]
* [[Capeles de Gherdëina#Urtijëi|Capeles de Urtijëi]]
* [[Museum de Gherdëina]]
* [[Ciastel Stetteneck]]
}}
== Monumënc sota defendura ==
A Urtijëi dal 17 fabrighes sota defendura dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: cater dliejes, doi capeles, doi cëses y 9 mejes.
<gallery>
Parish church of St. Ulrich in Gröden .jpg|Dlieja de San Durich<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17120 Dlieja de San Durich, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Autere_juebia_dai_Andli_dan_la_dlieja_San_Antone_a_Urtijëi.jpg|Dlieja de S. Antone<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17122 Dlieja S. Antone, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|Dlieja da Sacun<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17126 Dlieja da Sacun, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
St._Annakirch_in_Urtijei.jpg|Dlieja de S. Ana<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17119 Dlieja de S. Ana y curtina, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Capela_da_Poz_Urtijei_da_pert_dl_suredl_che_sen_va.JPG|Capela da Poz<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17129 Capela da Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Raschötzer_Kapelle_über_St._Ulrich_in_Gröden_im_Winter_2013.jpg|Capela de Resciesa<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50558 Capela de Resciesa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Janon.jpg|Janon<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17121 Janon, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Villa_Rifesser_Stufan_Urtijëi.jpg|Villa Rifesser<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50441 Villa Rifesser, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Ancient_home_Pradatsch.jpg|Pradac<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17117 Pradac, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Nevel Urtijëi.jpg|Nevel<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17116 Nevel, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Martin a Urtijei.jpg|Martin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17123 Martin, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Farmhouse Col de Flam in Urtijëi from west.jpg|Col de Flam Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50578 Col de Flam Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula_de_sot_dinsta.jpg|Costamula Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17124 Costamula Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula de sëura Urtijëi.JPG|Costamula Dessëura<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17125 Costamula Dessëura, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Cudan.jpg|Cudan<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17118 Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Peza Urtijei.jpg|Peza (Sacun)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17127 Peza, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
</gallery>
== Monumënc naturei ==
Tl chemun de Urtijëi ie unic metui sota defendura ot monumënc naturei: doi crëpes, la bujes y pisciadoi de Puent, cater lëns y n paluch.
<gallery>
Cuecnes_in_Gröden.jpg|L crëp de [[Secëda]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |title=Crëp de Secëda, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140303/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |url-status=dead }}</ref>.
Balest y Gran Roa Urtijei.JPG|[[Balest]] y la Gran Roa<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |title=Balest y Gran Roa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140300/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |url-status=dead }}</ref>.
Gran Puent Ruf de Cuecenes dauton Urtijëi.jpg|Bujes y pisciadoi dl Gran Puent<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |title=Bujes y Pisciadoi Gran Puent, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140313/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |url-status=dead }}</ref>.
Pëc de Poz Urtijëi Picea abies.jpg|Pëc de Poz<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |title=Pëc de Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140302/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Nis a Urtijëi dansciuda.jpg|[[Lën da beca]] de Nis<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |title=Lën da beca de Nis, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140256/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Uridl a Urtijëi.jpg|Lën da beca de Uridl<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |title=Lën da beca de Uridl, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140323/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |url-status=dead }}</ref>.
Pinc drusa dal vënt sun mur da Cudan Urtijëi.jpg|Pinch dl mur da Cudan<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |title=Pinch drusà dl mur da Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140309/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |url-status=dead }}</ref>.
Pitl paluc de Col Ciarnacëi.jpg|Pitli palusc de [[Col Ciarnacëi]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |title=Pitli palusc de Col Ciarnacëi, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140255/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |url-status=dead }}</ref>
</gallery>
== Persunaliteies ==
{{Cëla nce|Persunaliteies ladines}}
=== Scultëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Jakob Crepaz-Maidl]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Ferdinand Demetz]]
*[[Vigil Dorigo]]
*[[Giuani Enrich]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Franz Grünewald]]
*[[Levisc Antone Insam]]
*[[Luis Insam]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Jan Dumëine Mahlknecht]]
*[[Joseph Anton Mahlknecht]]
*[[Josef Mersa]]
*[[Fini Martiner Moroder]]
*[[Marchiò Molziner]]
*[[Friedrich Moroder]]
*[[Hermann Moroder]]
*[[Johann Baptist Moroder]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Ludwig Moroder]]
*[[Otto Moroder]]
*[[Rudolf Moroder]]
*[[Siegfried Moroder]]
*[[Vinzenz Moroder-Resciesa]]
*[[Raimund Mureda]]
*[[Giacobe Mussner]]
*[[Śepl Obletter]]
*[[Hans Perathoner]]
*[[Vinzenz Peristi]]
*[[Vigil Pescosta]]
*[[Luis Piazza]]
*[[Albino Pitscheider]]
*[[Tone Pitscheider]]
*[[Gilo Prugger]]
*[[Sepl Rifesser]]
*[[Josef Rifesser]]
*[[August Runggaldier]]
*[[Jakob Sotriffer]]
*[[Francësch Tavella]]
*[[Christian Trebinger]]
*[[Iuchin Unterplatzer]]
*[[Rudolf Vallazza]]
*[[Martin Vinazer]]
*[[Johann Baptist Walpoth]]
*[[Luisa Walpoth Demetz]]
}}
=== Depenjadëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Johann Burgauner]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Christian Delago]]
*[[Peter Demetz-Fëur]]
*[[Alois Kostner]]
*[[Annemarie Moroder]]
*[[Aurelia Moroder Langer]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Bernardin Pitschieler]]
*[[Egon Rusina Moroder]]
*[[Mili Schmalzl]]
*[[Hans Sontheimer]]
*[[Markus Vallazza]]
*[[Stina Walpoth Moroder]]
}}
=== Scritëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Amalia Anderlan Obletter]]
*[[Rut Bernardi]]
*[[Christian Delago]]
*[[Stefan Demetz-Sulé]]
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Paula Grossrubatscher]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Milia Insam Kostner]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Carla Lezuo]]
*[[Adele Moroder]]
*[[Christian Moroder]]
*[[Edberte Moroder]]
*[[Edgar Moroder]]
*[[Franz Moroder]]
*[[Wilhelm Moroder-Lusenberg]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Frida Piazza]]
*[[Matie Ploner]]
*[[Philomena Prinoth Moroder]]
*[[Johann Baptist Rifesser]]
*[[Elsa Runggaldier]]
*[[Heidi Siller-Runggaldier]]
*[[Ingrid Runggaldier]]
*[[Josef Runggaldier]]
*[[Leo Runggaldier]]
*[[Ivan Senoner]]
*[[Trudi Vallazza]]
*[[Roland Verra]]
*[[Ujep Antone Vian]]
}}
=== Musizisć ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Ottavia Kostner]]
*[[Giorgio Moroder]]
*[[Stefan Demetz-Sulé|Stefan Demetz]]
}}
=== Atlec/tes ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Lisa Demetz]]
*[[Elisabeth Lardschneider]]
*[[Lara Malsiner]]
*[[Petra Moroder]]
*[[Carolina Kostner]]
*[[Isolde Kostner]]
*[[Giuana Prugger]]
*[[Ludwig Schmalzl de Ronc]]
}}
=== Autri ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Katharina Bernardi]]
*[[Marina Demetz]]
*[[Josef Grossrubatscher]]
*[[Dominik Holzknecht]]
*[[Guido Insam]]
*[[Norbert Kostner]]
*[[Pepi Martiner]]
*[[Alex Moroder]]
*[[Armin Moroder]]
*[[Bruno Moroder]]
*[[Mons.Christian Moroder|Christian Moroder]]
*[[Stefania Pitschieler Moroder]]
*[[Ernst Prinoth]]
*[[Franz Prugger]]
*[[Johann Baptist Purger]]
*[[Edmund Runggaldier]]
*[[Georg Runggaldier]]
*[[Ferdinand Stuflesser]]
*[[Luis Trenker]]
*[[Felizita Unterplatzer Moroder]]
*[[Batista Vinatzer]]
*[[Maria Ursula Welponer]]
}}
== Galaria dales fotografies==
<gallery mode="packed-hover" heights="100">
Urtijëi Mont de Sëuc Sciliër y Bulacia udui dal Gran Punton.jpg|Urtijëi udu dal Gran Punton
Parish church Urtijei internal view.jpg|Dlieja de San Durich
Revëut simboi dla Pascion Dlieja San Durich Urtijëi.jpg|Revëut dla dlieja de San Durich
Stained glass window with angels in the Saint Antony church in St. Ulrich in Gröden.jpg|Viere dla dlieja de San Antone
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|La dlieja da Sacun
Apsis y autere dlieja Sacun Gherdëina.jpg|Autere dla dlieja da Sacun
Saslonch Sella Pic Seceda inviern.jpg|Mont de Resciesa
Ferata de Gherdëina a Urtijëi ai28-5-1960.jpg|Ultim viac dla ferata tres Urtijei
</gallery>
== Films ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=KSoA6GhF9w0 Desfileda cun guant dala Gherdëina sun slites da carnescià 1929]
* [https://www.youtube.com/watch?v=ARRG1QqvdbA Desfiledes cun slita y garejedes a Urtijëi l ann 1933]
== Notes ==
<references/>
== Cëla ënghe ==
* [[Sacun]]
* [[Sureghes]]
* [[Col de Ronc]]
* [[Col de Flam]]
* [[Resciesa]]
* [[Secëda]]
* [[Cuecenes]]
* [[Pic]]
* [[Scola d'Ert Urtijëi]]
* [[I ciastiei tla Ladinia]]
* [[Scultëures de Gherdëina|Scultëures de Urtijëi]]
== Bibliografia ==
* Elfriede Perathoner, Albert Moroder: ''Hundert Jahre Marktgemeinde Urtijëi, St. Ulrich, Ortisei. Ein Streifzug''. Raetia Bulsan 2007. ISBN 978-8872833018.
== Liames ==
* [http://www.museumgherdeina.it/185.html Museum Gherdëina]
* [https://www.ulg.it/ Union di Ladins de Gherdëina]
==Vocabolar dl ladin leterar==
[[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=1064|left|thumb|100px]]
<small>
'''Urtijëi '''6 1821 ''Urtiʃhëi ''(PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]], 1821*1915:55) <br>
gad. Urtijëi grd. Urtijëi fas. Ortijei caz. Ortijei fod. Ortijei amp. Ortisei LD Urtijei<br>
'''topon. '''<br>
'''''paese e comune in val gardena '''''(gad. DLS 2002, grd. F
2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. Ms 2005, amp. DLS
2002, LD DLS 2002) Ⓘ Ortisei Ⓓ St. Ulrich ◇ <i><b>a) Ve spitan bën ert, sci sci. / Y cun vera mpazienza, / No me nëus
- dut Urtijëi! </b>Ve spitan bën ert, shi shi. / I kun vera impazienza, / No me nëus - dut Urtiʃhëi! </i>PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]]1821*-1915:55 (grd.); <i><b>b) Son pa stata a Ortijei,
duc i muc me à tralascià / Sant Antone del maridé, vedla
muta no voi resté. </b>Son po stat’ a Ortižei, tut i muč mi a
tralašà / St. Antone del maride vedla muta no voi resté. </i>ZacchiaGB, [[:it:s:Gardenera C|GardeneraC]]1858*-1995:172 (caz.).
</small>
{{chemuns Ladinia}}
{{Salten-Sciliër}}
[[Categoria:Urtijëi|Urtijëi]]
[[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]]
n5jcgahf11ex6v06xy5vxfyq31uxcpv
251139
251138
2026-05-21T15:20:21Z
Asenoner
208
/* Cumenanza */
251139
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox chemun Südtirol
|Inuem luech = <big>Urtijëi</big><br />''Sankt Ulrich ([[lingaz tudësch|de]])<br />Ortisei ([[lingaz talian|it]])''
|Inuem scëmpl = Urtijëi
|Blason =
|Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]]
|lld = 84.19
|de = 9.30
|it = 6.51
|Frazions = [[Sacun]]
|Foto = Urtijëi cun l Sela Y Saslonch da Tlesura.jpg
|Descrizion foto = Urtijëi cun l [[Grup dl Sela|Sela]] y [[Saslonch]] da Tlesura
|Ambolt = Tobia Moroder
|Ann ambolt = 2020 -2. mandat
|Mapa = St._Ulrich_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg
|Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione
|Trentin-Südtirol
|label = Urtijëi
|latitudineGradi = 46
|latitudinePrimi = 34
|longitudineGradi = 11
|longitudinePrimi = 40
|position =
|width = 300
|float = center
|relief = yes
|background = #e8e8e8
}}
|}}'''Urtijëi''' ({{IPA-lld|uʀtiˈʒɜi̯|pron|Lld-Urtijëi.oga}}, suënz nce ''Ortiseit'' ti vedli scric<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medium/Seite/23202/1/issueId-214942-currentDate--zoom-1.html Josef Komplojer: ''Sparsamkeit und Freigebigkeit in einer Biographie''. Wagner Dispruch 1820], pl. 15.</ref>, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''St. Ulrich in Gröden'' {{IPA-de|zaŋkt ˈʊlrɪç ɪn ˈɡrøːdn̩|pron|}}, [[lingaz talian|talian]]: ''Ortisei'' {{IPA-it|ortiˈzɛi|pron|}}) ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] te [[Südtirol]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iel l majer chemun de Gherdëina n cont de populazion, ma l mënder n cont de spersa cun 24,3 km². Pra l luech de Urtijëi toca geograficamënter y ënghe da n pont de ududa soziel la [[frazion (Talia)|frazion]] de [[Sureghes]], ma che aministrativamënter fej pert dl chemun de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]]. La populazion de la zona urbana de Urtijëi, cuntan leprò Sureghes y [[Runcadic]], ie de mpue manco de 5.500 abitanc. Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 84% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].
== Inuem ==
L inuem ''Urtijëi'' va zeruch al 13ejim secul a n [[mesc]] tl zënter dl luech dal inuem ''Ortiseyt'' (zachëi rata dal [[latin]]: ''urticetum'', cie che uel di ''verzon de [[urties]]''). Mo tl 1497 univa chësc inuem dant te documënc de Bulsan (''„Hanns von Ortiseit“'').<ref>Hannes Obermair ''Bozen Süd – Bolzano Nord. Schriftlichkeit und urkundliche Überlieferung der Stadt Bozen bis 1500''. Band 2, Stadtgemeinde Bozen, Bulsan 2008 Nr. 1317, ISBN=978-88-901870-1-8.</ref> Chësc mesc vën dant te documënc plu tert sota l inuem ''Mauriz'' y ie al didancuei un di hotiei plu vedli de la valeda. L inuem tudësch ''St. Ulrich'' va ntant zeruch a la pluania dl luech, che ie dedicheda ala [[cumparizion dl Seniëur]], ma nce a [[Durich de Augsburg]], l sant patron dl luech. Tl ''Ulrichspatrozinium'', che mostra su la puscions, ie nce da liejer de puscions medieveles de la dlieja dl vëscul de [[Augsburg]] te la [[Val dl Isarch]] y te Gherdëina.<ref>Adolf Sandberger: ''Das Hochstift Augsburg an der Brennerstraße.'' In: Ders.: ''Altbayerische Studien zur Geschichte von Siedlung, Recht und Landwirtschaft''. Hrsg. von Gertrud Sandberger, Pankraz Fried und Erwin Riedenauer. München 1985, pl. 285–296.</ref>
== Blason ==
L blason de Urtijëi ie na tofla d'or cun la figura de [[S. Durich]], trat sëura cun l guant da vëscul, che tën tla man drëta na crëusc d'or y ie a ciaval. L ciaval ie blanch, cun urnamënc d'or y curì da na chëutra bruma. Sun la tofla iel na striscia bruma cun trëi pitli blasons de arjënt y dantrite doi eves d'or che jola.<ref>[http://www.gemeinde.stulrich.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref>.
L vedl Blason de Urtijëi fova la doi mazëtes da [[Fé zandli te Gherdëina|lauré sul puntl]], che ie pona deventei doi stilec (chëi dl Troi Paian?)<ref>[https://wappen.tiroler-landesmuseen.at/index34a.php?wappen%20id=28043&drawer=Se-Wa Vedl blason de Urtijëi cun stilec tl archif dl Vinzentinum a Persenon.]</ref><ref>[[Edgar Moroder]]: ''L vedi blason de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 2013, pl. 66-68.</ref>.
==Geografia==
[[File:Urtijei-2008.jpg|thumb|280px|sinistra|Nscila fova Urtijëi d'instà dl ann 2008. L univa fabricà dassën]]
==Storia==
[[File:Mujiga de Urtijëi 1869.jpg|miniatura|sinistra|Mujiga de Urtijëi l ann 1869. ]]
[[File:Monument de JB Purger de Ludwig Moroder renuvà Radio Ladin Urtijëi.ogg|miniatura|alt=Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder. Archif Radio Ladin Urtijëi |Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder a Urtijëi. [[Radio Ladin de Gherdëina|Archif Radio Ladin]]. ]]
== Vita culturela ==
[[File:Cesadiladins.jpg|miniatura|left|La [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum de Gherdëina]].]][[File:Cësa de Chemun 2021 Urtijëi.jpg|thumb|left|La cësa de Chemun]]
Tl zënter de Urtijëi ie la [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum Gherdëina]], dla [[Union Generela di Ladins dles Dolomites|Union Generela di Ladins]], dla [[Union di Ladins de Gherdëina]] y dla [[Bibliotech ladina Malia da Cudan|Biblioteca ladina Malia da Cudan]]. A Urtijëi ie nce la sënta de [[La Usc di Ladins]]. Sun [[Plaza de Sant Antone]] ie la Cësa de cultura cun la sënta dla [[Lia Mostra d’Ert]], dla ''Grupa Jëuni Urtijëi'' y dla bibliotech d'Ert. Tla cësa de cultura Luis Trenker ie la sala di cungresc, y la mostra de scultures Art 52<ref>[http://www.art52.it/ Mostra de scultures Art 52]</ref>. Sun plaza de dlieja de San Durich ie la [[Bibliotech San Durich]] tla cësa dla vedla scola <ref>{{Cite web |url=https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |title=Bibliotech San Durich |access-date=2021-02-17 |archive-date=2021-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210119135148/https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |url-status=dead }}</ref>.
[[File:Plaza Sant'Antone cun dlieja a Urtijëi.jpg|miniatura|left|350px|La Plaza de Sant'Antone tl zënter de Urtijëi.<br>A man ciancia: La Cësa de Sant'Antone, sënta de [[Radio Gherdëina Dolomites|Radio Gherdëina]].<br>A man drëta: La [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|dlieja de San Antone]]]]
Una dla plu vedla cafetaries/cunditories de Urtijëi fova l [[Café Demetz]] tla Bruscia che à stlut l ann 2024.
== Scoles ==
* Scolina ''Salieta''.<ref>{{Cite web |url=https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |title=Scolina Salieta, plata web Chemun de Urtijëi. |access-date=2022-01-17 |archive-date=2022-01-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220117122016/https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |url-status=dead }}</ref>
* Scoles Elementeres Urtijëi.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-elementera-urtijei/ Scola Elementera Urtijëi, plata web.]</ref>
* Scola Mesana ''Ujep Anton Vian''.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-mesana-urtijei-ujep-antone-vian-/ Scola Mesana Urtijëi, plata web.]</ref>
* [[Scola d'Ert Urtijëi|Lizeum d'Ert ''Cademia'']].<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Lizeum d'Ert, plata web.]</ref>
* Scola Prufesciunela per l’Artejanat artistich Gherdëina.<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Scola prufescionela, plata web.]</ref>
* Istitut Tecnich Economich Urtijëï, Gherdëina ''Raetia''.<ref>[Https://www.iteraetia.it/ld/ Istitut Tecnich Economic Urtijëi, plata web.]{{Toter Link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* Scola de Mujiga Gherdëina.<ref>[https://scoresdemusiga.provinzia.bz.it/scores-musiga-todesces-ladines/direziun-scora-de-musiga-gherdena-urtijei-selva.asp Scola de Mujiga Urtijëi, plata web.]</ref>
== Cumenanza ==
=== Spartizion linguistica ===
{{Lingaz de apartenënza
|talian = 9,90
|tudësch = 10,35
|ladins = 79,75
|ann = 2024
}}
Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2024 ie la rujeneda de l'oma dl 80% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La prima cumpededa sun la rujeneda fova unida fata tl 1971, ulache l 19% ova mo detlarà l tudësch la rujeneda de l'oma y mé l 72% l ladin. Dal 1981 incà ie l ladin restà ntëur ai 80-85%.
{| class="wikitable zebra" style="text-align:center;"
|-
! rowspan="2"| Ann|| colspan="3" | Grupes linguistiches<ref>[https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=4&news_article_id=573570 ''Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk - Volkszählung 1981, S. 24'']</ref><ref>{{Cite web |url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |title=''Südtirol in Zahlen (Bozen 1994), S. 14'' |access-date=2022-01-27 |archive-date=2021-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211229001423/https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |url-status=dead }}</ref><ref name="astat1981">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=899072|titel=Volkszählung 1981 – Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=1983-03|zugriff=2024-12-09}}</ref><ref name="astat2001">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf|titel=Volkszählung 2001 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Provinz Bozen-Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2002-08|zugriff=2024-12-09}}</ref><ref name="astat2024">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=1160209|titel=Ergebnisse Sprachgruppenzählung 2024 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Autonomen Provinz Bozen - Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2024-12|zugriff=2024-12-09}}</ref>
|-
! ladin|| tudësch|| talian
|-
| 1971 || 72,23 % || 18,57 % || 9,20 %
|-
| 1981 || 84,35 % || 10,26 % || 5,39 %
|-
| 1991 || 83,94 % || 11,07 % || 4,98 %
|-
| 2001 || 82,32 % || 12,13 % || 5,55 %
|-
| 2011 || 84,19 % || 9,30 % || 6,51 %
|-
| 2024 || 79,75 % || 10,35 % || 9,90 %
|}
=== Svilup demografich ===
Urtijëi à abù n gran crëscer de la populazion do la anescion ala Talia, che ie dublieda dal 1921 al 1981 da 2.000 a 4.000 abitanc. Al didancuei à l chemun plu de 4.600 abitanc.
<timeline>
Colors=
id:lightgrey value:gray(0.9)
id:darkgrey value:gray(0.8)
id:sfondo value:rgb(1,1,1)
id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8)
ImageSize = width:500 height:350
PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:5000
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = justify
ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0
ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0
BackgroundColors = canvas:sfondo
BarData=
bar:1921 text:1921
bar:1931 text:1931
bar:1936 text:1936
bar:1951 text:1951
bar:1961 text:1961
bar:1971 text:1971
bar:1981 text:1981
bar:1991 text:1991
bar:2001 text:2001
bar:2011 text:2011
bar:2021 text:2021
PlotData=
color:barra width:20 align:left
bar:1921 from: 0 till:2070
bar:1931 from: 0 till:2216
bar:1936 from: 0 till:2535
bar:1951 from: 0 till:2803
bar:1961 from: 0 till:3196
bar:1971 from: 0 till:3961
bar:1981 from: 0 till:4106
bar:1991 from: 0 till:4222
bar:2001 from: 0 till:4484
bar:2011 from: 0 till:4653
bar:2021 from: 0 till:4833
PlotData=
bar:1921 at:2070 fontsize:S text: 2070 shift:(-8,5)
bar:1931 at:2216 fontsize:S text: 2216 shift:(-8,5)
bar:1936 at:2535 fontsize:S text: 2535 shift:(-8,5)
bar:1951 at:2803 fontsize:S text: 2803 shift:(-8,5)
bar:1961 at:3196 fontsize:S text: 3196 shift:(-8,5)
bar:1971 at:3961 fontsize:S text: 3961 shift:(-8,5)
bar:1981 at:4106 fontsize:S text: 4106 shift:(-8,5)
bar:1991 at:4222 fontsize:S text: 4222 shift:(-8,5)
bar:2001 at:4484 fontsize:S text: 4484 shift:(-8,5)
bar:2011 at:4653 fontsize:S text: 4653 shift:(-8,5)
bar:2021 at:4833 fontsize:S text: 4833 shift:(-8,5)
TextData=
fontsize:S pos:(20,20)
text:Dac dl ISTAT
</timeline>
== Beludëi de Urtijëi ==
<gallery>
Gröden Lithographie von Alois Leykum.jpg|Urtijëi ntëur l 1840<ref>[https://play.google.com/books/reader?id=PUXgE_Rs6gQC&pg=GBS.PP1&hl=it Franz Carl Weidmann: ''Der Kreis an der Etsch (Botzner Kreis), im Lande Tyrol: Mit einer topographischen Karte und fünf Chromolithographien'']</ref>.
Urtijëi y Seceda stampa de Eberle da August Podesta 1840.jpg|Urtijëi cun Secëda tl 1840.
Urtijëi tl 1860 Josef Moroder Lusenberg.jpg|Urtijëi tl 1860 depënt da [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]].
Urtijei 1856.jpg|Urtijëi 1862 te na litografia de Johann Burgauner<ref>Edgar Moroder: ''L cheder plu cunesciù dl vedl Urtijëi''. [[La Usc di Ladins]], 1. de nuvëmber 1977, pl. 15.</ref>.
Die Gartenlaube (1882) b 441.jpg|Urtijëi dl ann 1882
Urtijëi dl ann 1890.jpg|Urtijëi dl ann 1890.
Urtijëi ti ani 1900 foto Bernhard Johannes.jpg|Urtijëi ti ani 1900, foto de Bernhard Johannes [[Maran]].
</gallery>
== Ridli y si mejes<ref>Barbara Lanz, Sonja Mitterer: ''Höfekarte Gröden''. Museum Gherdëina, Urtijëi 2014, ISBN 978-88-909015-0-8.</ref>==
{{Cëla nce|Mejes de Gherdëina}}
=== Piz Dedora ===
Socrëp, La Sia, Ruf, Cecer (Ruf Dessëura), Pitl Ruf (Nis), La Plates Dedite, La Plates Dedora, Nevel, Dumat, Pradac, Lipl (Mantingher), Grien, Luca Dedora, Vedl Pilat, Pitl Pilat, Ciascian, Lip, Sciron, Sulé, Mauta, Tinderla (Ciancel Dessëura), Ciancel, Nevin, Juaut, Bëiber, Col Martin (Puc, Taicer), Cialian, Tone, Pizer, Cëdepuent, Tadeo (Soler), Penc (Rumanon Dessëura), Luca (Nuef), Iagher (Crëida), Alësc, Tecul, Uridl, Cësa Fill, Junerëi (Gran Cësa).
=== Dla da Puent de Pana ===
Cësa Puent de Pana, Bugon, Sneton, Smidl, Muradëures (Bruel), Plan de Mureda, Mureda, [[Doss dl Preve]], Jumbierch (Lusenberg), Cudan, Scurcià, Resciesa, La Tambres, Pitl Paul ([[Villa Rudolfine|Rudolfine]]), [[Lenert]], Zot, Ratic (Naz), Costa, Vedl Doss, Doss, Maidl, [[Furmescere]] (Vedla Scola), Martiner.
=== Piz Dessëura ===
Stlejuc, [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] (Stlejuc Dessëura), Pitl Bruel, Bruel Dessot, Gran Bruel, Frëina, Mulin da Frëina, La Rodera, Bataian (Dessëura), Bataian Dessot, Tiscion Dessëura, Tiscion Dessot (Villa Lourdes), Perjon, Milan, Ronch, Costa Dessot, Raineles, Costa Dessëura, Coi, Coi Dedora, La Mauta, Luca, Runcata, Cuenz, [[Martin (Urtijëi)|Martin]], Carai (Planaces), Palvates, Puent, Puntëdla, Puntëdla Desson, Sovia, [[Costamula|Costamula Dessot]], [[Costamula|Costamula Dessëura]], Nudrëi Dedite, Nudrëi Dedora, Costes, Val, Mulin, Marëufer, Fëur.
=== La Bruscia ===
{{Prinzipel|Bruscia}}
[[File:Vedl spedel Urtijei.jpg|miniatura|Vedla cëses a Urtijëi tl 1900: l Vedl Spedel japé, Trina a mez, La Reja dancà a man ciancia, Faujëina à man drëta]]
[[File:Hotels on Stetteneck Platz in Urtijëi.jpg|miniatura|alt=Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.|Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.]]
Fever, [[Gustin|Vedl Gustin]] (Colroi), Planaces (Cësa Brida), Mota, Mulins, Pech (Snoltner), Anterleghes, [[Ianesc (ustaria)|Ianesc]], Benefiz Sant'Antone, Giustin, Sigat, Mulin dl Roder, Moidl (Brida), Ianon, Stëifl, Petlin, Beché, Spedel (Nuef), Faujëina, Trina (Bera Iacun), La Reja (Sartëur), Zitadela, Fill, Rumanon, Vedl Spedel, Pedetliva, Dëur, Mauritz, Calonia, Vedl Chemun (Dutor, Mëune), Fëur, Pana, Cësa Purger, Grien, Mulin, Pech dl Busc (Fever), Gran Cësa, Fever dl Busc, Scioler.
=== Ridl da Sacun ===
Pincan, Sodlieja, Plajes, Col de Flam Dessot, Col de Flam Dessëura, Oslperch, Stufan Dessëura, Stufan Dessot, Val, Nis, (Pitl Poz), Poz Dessëura, Poz Dessot, Poz Dedite, Paul Dossù, Pescosta (Vedla), (Gran) Sotria, Ciajea, Pitla Sotria, Mulin de Sotria, Pitl Fever.
== Da vijité ==
{{Culones-lista|colwidth=15em|
* [[Dlieja de San Durich]]
* [[Dlieja da Sacun]]
* [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|Dlieja de San Antone]]
* [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|Dlieja de Sant'Ana te curtina]]
* [[Curtina de Urtijëi]]
* [[Capela sal Crist]]
* [[Capeles de Gherdëina#Urtijëi|Capeles de Urtijëi]]
* [[Museum de Gherdëina]]
* [[Ciastel Stetteneck]]
}}
== Monumënc sota defendura ==
A Urtijëi dal 17 fabrighes sota defendura dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: cater dliejes, doi capeles, doi cëses y 9 mejes.
<gallery>
Parish church of St. Ulrich in Gröden .jpg|Dlieja de San Durich<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17120 Dlieja de San Durich, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Autere_juebia_dai_Andli_dan_la_dlieja_San_Antone_a_Urtijëi.jpg|Dlieja de S. Antone<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17122 Dlieja S. Antone, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|Dlieja da Sacun<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17126 Dlieja da Sacun, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
St._Annakirch_in_Urtijei.jpg|Dlieja de S. Ana<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17119 Dlieja de S. Ana y curtina, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Capela_da_Poz_Urtijei_da_pert_dl_suredl_che_sen_va.JPG|Capela da Poz<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17129 Capela da Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Raschötzer_Kapelle_über_St._Ulrich_in_Gröden_im_Winter_2013.jpg|Capela de Resciesa<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50558 Capela de Resciesa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Janon.jpg|Janon<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17121 Janon, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Villa_Rifesser_Stufan_Urtijëi.jpg|Villa Rifesser<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50441 Villa Rifesser, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Ancient_home_Pradatsch.jpg|Pradac<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17117 Pradac, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Nevel Urtijëi.jpg|Nevel<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17116 Nevel, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Martin a Urtijei.jpg|Martin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17123 Martin, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Farmhouse Col de Flam in Urtijëi from west.jpg|Col de Flam Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50578 Col de Flam Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula_de_sot_dinsta.jpg|Costamula Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17124 Costamula Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula de sëura Urtijëi.JPG|Costamula Dessëura<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17125 Costamula Dessëura, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Cudan.jpg|Cudan<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17118 Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Peza Urtijei.jpg|Peza (Sacun)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17127 Peza, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
</gallery>
== Monumënc naturei ==
Tl chemun de Urtijëi ie unic metui sota defendura ot monumënc naturei: doi crëpes, la bujes y pisciadoi de Puent, cater lëns y n paluch.
<gallery>
Cuecnes_in_Gröden.jpg|L crëp de [[Secëda]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |title=Crëp de Secëda, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140303/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |url-status=dead }}</ref>.
Balest y Gran Roa Urtijei.JPG|[[Balest]] y la Gran Roa<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |title=Balest y Gran Roa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140300/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |url-status=dead }}</ref>.
Gran Puent Ruf de Cuecenes dauton Urtijëi.jpg|Bujes y pisciadoi dl Gran Puent<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |title=Bujes y Pisciadoi Gran Puent, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140313/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |url-status=dead }}</ref>.
Pëc de Poz Urtijëi Picea abies.jpg|Pëc de Poz<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |title=Pëc de Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140302/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Nis a Urtijëi dansciuda.jpg|[[Lën da beca]] de Nis<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |title=Lën da beca de Nis, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140256/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Uridl a Urtijëi.jpg|Lën da beca de Uridl<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |title=Lën da beca de Uridl, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140323/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |url-status=dead }}</ref>.
Pinc drusa dal vënt sun mur da Cudan Urtijëi.jpg|Pinch dl mur da Cudan<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |title=Pinch drusà dl mur da Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140309/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |url-status=dead }}</ref>.
Pitl paluc de Col Ciarnacëi.jpg|Pitli palusc de [[Col Ciarnacëi]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |title=Pitli palusc de Col Ciarnacëi, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140255/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |url-status=dead }}</ref>
</gallery>
== Persunaliteies ==
{{Cëla nce|Persunaliteies ladines}}
=== Scultëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Jakob Crepaz-Maidl]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Ferdinand Demetz]]
*[[Vigil Dorigo]]
*[[Giuani Enrich]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Franz Grünewald]]
*[[Levisc Antone Insam]]
*[[Luis Insam]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Jan Dumëine Mahlknecht]]
*[[Joseph Anton Mahlknecht]]
*[[Josef Mersa]]
*[[Fini Martiner Moroder]]
*[[Marchiò Molziner]]
*[[Friedrich Moroder]]
*[[Hermann Moroder]]
*[[Johann Baptist Moroder]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Ludwig Moroder]]
*[[Otto Moroder]]
*[[Rudolf Moroder]]
*[[Siegfried Moroder]]
*[[Vinzenz Moroder-Resciesa]]
*[[Raimund Mureda]]
*[[Giacobe Mussner]]
*[[Śepl Obletter]]
*[[Hans Perathoner]]
*[[Vinzenz Peristi]]
*[[Vigil Pescosta]]
*[[Luis Piazza]]
*[[Albino Pitscheider]]
*[[Tone Pitscheider]]
*[[Gilo Prugger]]
*[[Sepl Rifesser]]
*[[Josef Rifesser]]
*[[August Runggaldier]]
*[[Jakob Sotriffer]]
*[[Francësch Tavella]]
*[[Christian Trebinger]]
*[[Iuchin Unterplatzer]]
*[[Rudolf Vallazza]]
*[[Martin Vinazer]]
*[[Johann Baptist Walpoth]]
*[[Luisa Walpoth Demetz]]
}}
=== Depenjadëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Johann Burgauner]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Christian Delago]]
*[[Peter Demetz-Fëur]]
*[[Alois Kostner]]
*[[Annemarie Moroder]]
*[[Aurelia Moroder Langer]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Bernardin Pitschieler]]
*[[Egon Rusina Moroder]]
*[[Mili Schmalzl]]
*[[Hans Sontheimer]]
*[[Markus Vallazza]]
*[[Stina Walpoth Moroder]]
}}
=== Scritëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Amalia Anderlan Obletter]]
*[[Rut Bernardi]]
*[[Christian Delago]]
*[[Stefan Demetz-Sulé]]
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Paula Grossrubatscher]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Milia Insam Kostner]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Carla Lezuo]]
*[[Adele Moroder]]
*[[Christian Moroder]]
*[[Edberte Moroder]]
*[[Edgar Moroder]]
*[[Franz Moroder]]
*[[Wilhelm Moroder-Lusenberg]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Frida Piazza]]
*[[Matie Ploner]]
*[[Philomena Prinoth Moroder]]
*[[Johann Baptist Rifesser]]
*[[Elsa Runggaldier]]
*[[Heidi Siller-Runggaldier]]
*[[Ingrid Runggaldier]]
*[[Josef Runggaldier]]
*[[Leo Runggaldier]]
*[[Ivan Senoner]]
*[[Trudi Vallazza]]
*[[Roland Verra]]
*[[Ujep Antone Vian]]
}}
=== Musizisć ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Ottavia Kostner]]
*[[Giorgio Moroder]]
*[[Stefan Demetz-Sulé|Stefan Demetz]]
}}
=== Atlec/tes ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Lisa Demetz]]
*[[Elisabeth Lardschneider]]
*[[Lara Malsiner]]
*[[Petra Moroder]]
*[[Carolina Kostner]]
*[[Isolde Kostner]]
*[[Giuana Prugger]]
*[[Ludwig Schmalzl de Ronc]]
}}
=== Autri ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Katharina Bernardi]]
*[[Marina Demetz]]
*[[Josef Grossrubatscher]]
*[[Dominik Holzknecht]]
*[[Guido Insam]]
*[[Norbert Kostner]]
*[[Pepi Martiner]]
*[[Alex Moroder]]
*[[Armin Moroder]]
*[[Bruno Moroder]]
*[[Mons.Christian Moroder|Christian Moroder]]
*[[Stefania Pitschieler Moroder]]
*[[Ernst Prinoth]]
*[[Franz Prugger]]
*[[Johann Baptist Purger]]
*[[Edmund Runggaldier]]
*[[Georg Runggaldier]]
*[[Ferdinand Stuflesser]]
*[[Luis Trenker]]
*[[Felizita Unterplatzer Moroder]]
*[[Batista Vinatzer]]
*[[Maria Ursula Welponer]]
}}
== Galaria dales fotografies==
<gallery mode="packed-hover" heights="100">
Urtijëi Mont de Sëuc Sciliër y Bulacia udui dal Gran Punton.jpg|Urtijëi udu dal Gran Punton
Parish church Urtijei internal view.jpg|Dlieja de San Durich
Revëut simboi dla Pascion Dlieja San Durich Urtijëi.jpg|Revëut dla dlieja de San Durich
Stained glass window with angels in the Saint Antony church in St. Ulrich in Gröden.jpg|Viere dla dlieja de San Antone
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|La dlieja da Sacun
Apsis y autere dlieja Sacun Gherdëina.jpg|Autere dla dlieja da Sacun
Saslonch Sella Pic Seceda inviern.jpg|Mont de Resciesa
Ferata de Gherdëina a Urtijëi ai28-5-1960.jpg|Ultim viac dla ferata tres Urtijei
</gallery>
== Films ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=KSoA6GhF9w0 Desfileda cun guant dala Gherdëina sun slites da carnescià 1929]
* [https://www.youtube.com/watch?v=ARRG1QqvdbA Desfiledes cun slita y garejedes a Urtijëi l ann 1933]
== Notes ==
<references/>
== Cëla ënghe ==
* [[Sacun]]
* [[Sureghes]]
* [[Col de Ronc]]
* [[Col de Flam]]
* [[Resciesa]]
* [[Secëda]]
* [[Cuecenes]]
* [[Pic]]
* [[Scola d'Ert Urtijëi]]
* [[I ciastiei tla Ladinia]]
* [[Scultëures de Gherdëina|Scultëures de Urtijëi]]
== Bibliografia ==
* Elfriede Perathoner, Albert Moroder: ''Hundert Jahre Marktgemeinde Urtijëi, St. Ulrich, Ortisei. Ein Streifzug''. Raetia Bulsan 2007. ISBN 978-8872833018.
== Liames ==
* [http://www.museumgherdeina.it/185.html Museum Gherdëina]
* [https://www.ulg.it/ Union di Ladins de Gherdëina]
==Vocabolar dl ladin leterar==
[[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=1064|left|thumb|100px]]
<small>
'''Urtijëi '''6 1821 ''Urtiʃhëi ''(PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]], 1821*1915:55) <br>
gad. Urtijëi grd. Urtijëi fas. Ortijei caz. Ortijei fod. Ortijei amp. Ortisei LD Urtijei<br>
'''topon. '''<br>
'''''paese e comune in val gardena '''''(gad. DLS 2002, grd. F
2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. Ms 2005, amp. DLS
2002, LD DLS 2002) Ⓘ Ortisei Ⓓ St. Ulrich ◇ <i><b>a) Ve spitan bën ert, sci sci. / Y cun vera mpazienza, / No me nëus
- dut Urtijëi! </b>Ve spitan bën ert, shi shi. / I kun vera impazienza, / No me nëus - dut Urtiʃhëi! </i>PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]]1821*-1915:55 (grd.); <i><b>b) Son pa stata a Ortijei,
duc i muc me à tralascià / Sant Antone del maridé, vedla
muta no voi resté. </b>Son po stat’ a Ortižei, tut i muč mi a
tralašà / St. Antone del maride vedla muta no voi resté. </i>ZacchiaGB, [[:it:s:Gardenera C|GardeneraC]]1858*-1995:172 (caz.).
</small>
{{chemuns Ladinia}}
{{Salten-Sciliër}}
[[Categoria:Urtijëi|Urtijëi]]
[[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]]
6ot5b1nqitywvj8nc1w672awou01lb6
251140
251139
2026-05-21T15:20:49Z
Asenoner
208
251140
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox chemun Südtirol
|Inuem luech = <big>Urtijëi</big><br />''Sankt Ulrich ([[lingaz tudësch|de]])<br />Ortisei ([[lingaz talian|it]])''
|Inuem scëmpl = Urtijëi
|Blason =
|Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]]
|lld = 84.19
|de = 9.30
|it = 6.51
|Frazions = [[Sacun]]
|Foto = Urtijëi cun l Sela Y Saslonch da Tlesura.jpg
|Descrizion foto = Urtijëi cun l [[Grup dl Sela|Sela]] y [[Saslonch]] da Tlesura
|Ambolt = Tobia Moroder
|Ann ambolt = 2020 -2. mandat
|Mapa = St._Ulrich_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg
|Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione
|Trentin-Südtirol
|label = Urtijëi
|latitudineGradi = 46
|latitudinePrimi = 34
|longitudineGradi = 11
|longitudinePrimi = 40
|position =
|width = 300
|float = center
|relief = yes
|background = #e8e8e8
}}
|}}'''Urtijëi''' ({{IPA-lld|uʀtiˈʒɜi̯|pron|Lld-Urtijëi.oga}}, suënz nce ''Ortiseit'' ti vedli scric<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medium/Seite/23202/1/issueId-214942-currentDate--zoom-1.html Josef Komplojer: ''Sparsamkeit und Freigebigkeit in einer Biographie''. Wagner Dispruch 1820], pl. 15.</ref>, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''St. Ulrich in Gröden'' {{IPA-de|zaŋkt ˈʊlrɪç ɪn ˈɡrøːdn̩|pron|}}, [[lingaz talian|talian]]: ''Ortisei'' {{IPA-it|ortiˈzɛi|pron|}}) ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] te [[Südtirol]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iel l majer chemun de Gherdëina n cont de populazion, ma l mënder n cont de spersa cun 24,3 km². Pra l luech de Urtijëi toca geograficamënter y ënghe da n pont de ududa soziel la [[frazion (Talia)|frazion]] de [[Sureghes]], ma che aministrativamënter fej pert dl chemun de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]]. La populazion de la zona urbana de Urtijëi, cuntan leprò Sureghes y [[Runcadic]], ie de mpue manco de 5.500 abitanc. Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2024 ie la rujeneda de l'oma dl 80% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].
== Inuem ==
L inuem ''Urtijëi'' va zeruch al 13ejim secul a n [[mesc]] tl zënter dl luech dal inuem ''Ortiseyt'' (zachëi rata dal [[latin]]: ''urticetum'', cie che uel di ''verzon de [[urties]]''). Mo tl 1497 univa chësc inuem dant te documënc de Bulsan (''„Hanns von Ortiseit“'').<ref>Hannes Obermair ''Bozen Süd – Bolzano Nord. Schriftlichkeit und urkundliche Überlieferung der Stadt Bozen bis 1500''. Band 2, Stadtgemeinde Bozen, Bulsan 2008 Nr. 1317, ISBN=978-88-901870-1-8.</ref> Chësc mesc vën dant te documënc plu tert sota l inuem ''Mauriz'' y ie al didancuei un di hotiei plu vedli de la valeda. L inuem tudësch ''St. Ulrich'' va ntant zeruch a la pluania dl luech, che ie dedicheda ala [[cumparizion dl Seniëur]], ma nce a [[Durich de Augsburg]], l sant patron dl luech. Tl ''Ulrichspatrozinium'', che mostra su la puscions, ie nce da liejer de puscions medieveles de la dlieja dl vëscul de [[Augsburg]] te la [[Val dl Isarch]] y te Gherdëina.<ref>Adolf Sandberger: ''Das Hochstift Augsburg an der Brennerstraße.'' In: Ders.: ''Altbayerische Studien zur Geschichte von Siedlung, Recht und Landwirtschaft''. Hrsg. von Gertrud Sandberger, Pankraz Fried und Erwin Riedenauer. München 1985, pl. 285–296.</ref>
== Blason ==
L blason de Urtijëi ie na tofla d'or cun la figura de [[S. Durich]], trat sëura cun l guant da vëscul, che tën tla man drëta na crëusc d'or y ie a ciaval. L ciaval ie blanch, cun urnamënc d'or y curì da na chëutra bruma. Sun la tofla iel na striscia bruma cun trëi pitli blasons de arjënt y dantrite doi eves d'or che jola.<ref>[http://www.gemeinde.stulrich.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref>.
L vedl Blason de Urtijëi fova la doi mazëtes da [[Fé zandli te Gherdëina|lauré sul puntl]], che ie pona deventei doi stilec (chëi dl Troi Paian?)<ref>[https://wappen.tiroler-landesmuseen.at/index34a.php?wappen%20id=28043&drawer=Se-Wa Vedl blason de Urtijëi cun stilec tl archif dl Vinzentinum a Persenon.]</ref><ref>[[Edgar Moroder]]: ''L vedi blason de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 2013, pl. 66-68.</ref>.
==Geografia==
[[File:Urtijei-2008.jpg|thumb|280px|sinistra|Nscila fova Urtijëi d'instà dl ann 2008. L univa fabricà dassën]]
==Storia==
[[File:Mujiga de Urtijëi 1869.jpg|miniatura|sinistra|Mujiga de Urtijëi l ann 1869. ]]
[[File:Monument de JB Purger de Ludwig Moroder renuvà Radio Ladin Urtijëi.ogg|miniatura|alt=Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder. Archif Radio Ladin Urtijëi |Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder a Urtijëi. [[Radio Ladin de Gherdëina|Archif Radio Ladin]]. ]]
== Vita culturela ==
[[File:Cesadiladins.jpg|miniatura|left|La [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum de Gherdëina]].]][[File:Cësa de Chemun 2021 Urtijëi.jpg|thumb|left|La cësa de Chemun]]
Tl zënter de Urtijëi ie la [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum Gherdëina]], dla [[Union Generela di Ladins dles Dolomites|Union Generela di Ladins]], dla [[Union di Ladins de Gherdëina]] y dla [[Bibliotech ladina Malia da Cudan|Biblioteca ladina Malia da Cudan]]. A Urtijëi ie nce la sënta de [[La Usc di Ladins]]. Sun [[Plaza de Sant Antone]] ie la Cësa de cultura cun la sënta dla [[Lia Mostra d’Ert]], dla ''Grupa Jëuni Urtijëi'' y dla bibliotech d'Ert. Tla cësa de cultura Luis Trenker ie la sala di cungresc, y la mostra de scultures Art 52<ref>[http://www.art52.it/ Mostra de scultures Art 52]</ref>. Sun plaza de dlieja de San Durich ie la [[Bibliotech San Durich]] tla cësa dla vedla scola <ref>{{Cite web |url=https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |title=Bibliotech San Durich |access-date=2021-02-17 |archive-date=2021-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210119135148/https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |url-status=dead }}</ref>.
[[File:Plaza Sant'Antone cun dlieja a Urtijëi.jpg|miniatura|left|350px|La Plaza de Sant'Antone tl zënter de Urtijëi.<br>A man ciancia: La Cësa de Sant'Antone, sënta de [[Radio Gherdëina Dolomites|Radio Gherdëina]].<br>A man drëta: La [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|dlieja de San Antone]]]]
Una dla plu vedla cafetaries/cunditories de Urtijëi fova l [[Café Demetz]] tla Bruscia che à stlut l ann 2024.
== Scoles ==
* Scolina ''Salieta''.<ref>{{Cite web |url=https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |title=Scolina Salieta, plata web Chemun de Urtijëi. |access-date=2022-01-17 |archive-date=2022-01-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220117122016/https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |url-status=dead }}</ref>
* Scoles Elementeres Urtijëi.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-elementera-urtijei/ Scola Elementera Urtijëi, plata web.]</ref>
* Scola Mesana ''Ujep Anton Vian''.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-mesana-urtijei-ujep-antone-vian-/ Scola Mesana Urtijëi, plata web.]</ref>
* [[Scola d'Ert Urtijëi|Lizeum d'Ert ''Cademia'']].<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Lizeum d'Ert, plata web.]</ref>
* Scola Prufesciunela per l’Artejanat artistich Gherdëina.<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Scola prufescionela, plata web.]</ref>
* Istitut Tecnich Economich Urtijëï, Gherdëina ''Raetia''.<ref>[Https://www.iteraetia.it/ld/ Istitut Tecnich Economic Urtijëi, plata web.]{{Toter Link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
* Scola de Mujiga Gherdëina.<ref>[https://scoresdemusiga.provinzia.bz.it/scores-musiga-todesces-ladines/direziun-scora-de-musiga-gherdena-urtijei-selva.asp Scola de Mujiga Urtijëi, plata web.]</ref>
== Cumenanza ==
=== Spartizion linguistica ===
{{Lingaz de apartenënza
|talian = 9,90
|tudësch = 10,35
|ladins = 79,75
|ann = 2024
}}
Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2024 ie la rujeneda de l'oma dl 80% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La prima cumpededa sun la rujeneda fova unida fata tl 1971, ulache l 19% ova mo detlarà l tudësch la rujeneda de l'oma y mé l 72% l ladin. Dal 1981 incà ie l ladin restà ntëur ai 80-85%.
{| class="wikitable zebra" style="text-align:center;"
|-
! rowspan="2"| Ann|| colspan="3" | Grupes linguistiches<ref>[https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=4&news_article_id=573570 ''Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk - Volkszählung 1981, S. 24'']</ref><ref>{{Cite web |url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |title=''Südtirol in Zahlen (Bozen 1994), S. 14'' |access-date=2022-01-27 |archive-date=2021-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211229001423/https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |url-status=dead }}</ref><ref name="astat1981">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=899072|titel=Volkszählung 1981 – Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=1983-03|zugriff=2024-12-09}}</ref><ref name="astat2001">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf|titel=Volkszählung 2001 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Provinz Bozen-Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2002-08|zugriff=2024-12-09}}</ref><ref name="astat2024">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=1160209|titel=Ergebnisse Sprachgruppenzählung 2024 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Autonomen Provinz Bozen - Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2024-12|zugriff=2024-12-09}}</ref>
|-
! ladin|| tudësch|| talian
|-
| 1971 || 72,23 % || 18,57 % || 9,20 %
|-
| 1981 || 84,35 % || 10,26 % || 5,39 %
|-
| 1991 || 83,94 % || 11,07 % || 4,98 %
|-
| 2001 || 82,32 % || 12,13 % || 5,55 %
|-
| 2011 || 84,19 % || 9,30 % || 6,51 %
|-
| 2024 || 79,75 % || 10,35 % || 9,90 %
|}
=== Svilup demografich ===
Urtijëi à abù n gran crëscer de la populazion do la anescion ala Talia, che ie dublieda dal 1921 al 1981 da 2.000 a 4.000 abitanc. Al didancuei à l chemun plu de 4.600 abitanc.
<timeline>
Colors=
id:lightgrey value:gray(0.9)
id:darkgrey value:gray(0.8)
id:sfondo value:rgb(1,1,1)
id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8)
ImageSize = width:500 height:350
PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:5000
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = justify
ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0
ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0
BackgroundColors = canvas:sfondo
BarData=
bar:1921 text:1921
bar:1931 text:1931
bar:1936 text:1936
bar:1951 text:1951
bar:1961 text:1961
bar:1971 text:1971
bar:1981 text:1981
bar:1991 text:1991
bar:2001 text:2001
bar:2011 text:2011
bar:2021 text:2021
PlotData=
color:barra width:20 align:left
bar:1921 from: 0 till:2070
bar:1931 from: 0 till:2216
bar:1936 from: 0 till:2535
bar:1951 from: 0 till:2803
bar:1961 from: 0 till:3196
bar:1971 from: 0 till:3961
bar:1981 from: 0 till:4106
bar:1991 from: 0 till:4222
bar:2001 from: 0 till:4484
bar:2011 from: 0 till:4653
bar:2021 from: 0 till:4833
PlotData=
bar:1921 at:2070 fontsize:S text: 2070 shift:(-8,5)
bar:1931 at:2216 fontsize:S text: 2216 shift:(-8,5)
bar:1936 at:2535 fontsize:S text: 2535 shift:(-8,5)
bar:1951 at:2803 fontsize:S text: 2803 shift:(-8,5)
bar:1961 at:3196 fontsize:S text: 3196 shift:(-8,5)
bar:1971 at:3961 fontsize:S text: 3961 shift:(-8,5)
bar:1981 at:4106 fontsize:S text: 4106 shift:(-8,5)
bar:1991 at:4222 fontsize:S text: 4222 shift:(-8,5)
bar:2001 at:4484 fontsize:S text: 4484 shift:(-8,5)
bar:2011 at:4653 fontsize:S text: 4653 shift:(-8,5)
bar:2021 at:4833 fontsize:S text: 4833 shift:(-8,5)
TextData=
fontsize:S pos:(20,20)
text:Dac dl ISTAT
</timeline>
== Beludëi de Urtijëi ==
<gallery>
Gröden Lithographie von Alois Leykum.jpg|Urtijëi ntëur l 1840<ref>[https://play.google.com/books/reader?id=PUXgE_Rs6gQC&pg=GBS.PP1&hl=it Franz Carl Weidmann: ''Der Kreis an der Etsch (Botzner Kreis), im Lande Tyrol: Mit einer topographischen Karte und fünf Chromolithographien'']</ref>.
Urtijëi y Seceda stampa de Eberle da August Podesta 1840.jpg|Urtijëi cun Secëda tl 1840.
Urtijëi tl 1860 Josef Moroder Lusenberg.jpg|Urtijëi tl 1860 depënt da [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]].
Urtijei 1856.jpg|Urtijëi 1862 te na litografia de Johann Burgauner<ref>Edgar Moroder: ''L cheder plu cunesciù dl vedl Urtijëi''. [[La Usc di Ladins]], 1. de nuvëmber 1977, pl. 15.</ref>.
Die Gartenlaube (1882) b 441.jpg|Urtijëi dl ann 1882
Urtijëi dl ann 1890.jpg|Urtijëi dl ann 1890.
Urtijëi ti ani 1900 foto Bernhard Johannes.jpg|Urtijëi ti ani 1900, foto de Bernhard Johannes [[Maran]].
</gallery>
== Ridli y si mejes<ref>Barbara Lanz, Sonja Mitterer: ''Höfekarte Gröden''. Museum Gherdëina, Urtijëi 2014, ISBN 978-88-909015-0-8.</ref>==
{{Cëla nce|Mejes de Gherdëina}}
=== Piz Dedora ===
Socrëp, La Sia, Ruf, Cecer (Ruf Dessëura), Pitl Ruf (Nis), La Plates Dedite, La Plates Dedora, Nevel, Dumat, Pradac, Lipl (Mantingher), Grien, Luca Dedora, Vedl Pilat, Pitl Pilat, Ciascian, Lip, Sciron, Sulé, Mauta, Tinderla (Ciancel Dessëura), Ciancel, Nevin, Juaut, Bëiber, Col Martin (Puc, Taicer), Cialian, Tone, Pizer, Cëdepuent, Tadeo (Soler), Penc (Rumanon Dessëura), Luca (Nuef), Iagher (Crëida), Alësc, Tecul, Uridl, Cësa Fill, Junerëi (Gran Cësa).
=== Dla da Puent de Pana ===
Cësa Puent de Pana, Bugon, Sneton, Smidl, Muradëures (Bruel), Plan de Mureda, Mureda, [[Doss dl Preve]], Jumbierch (Lusenberg), Cudan, Scurcià, Resciesa, La Tambres, Pitl Paul ([[Villa Rudolfine|Rudolfine]]), [[Lenert]], Zot, Ratic (Naz), Costa, Vedl Doss, Doss, Maidl, [[Furmescere]] (Vedla Scola), Martiner.
=== Piz Dessëura ===
Stlejuc, [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] (Stlejuc Dessëura), Pitl Bruel, Bruel Dessot, Gran Bruel, Frëina, Mulin da Frëina, La Rodera, Bataian (Dessëura), Bataian Dessot, Tiscion Dessëura, Tiscion Dessot (Villa Lourdes), Perjon, Milan, Ronch, Costa Dessot, Raineles, Costa Dessëura, Coi, Coi Dedora, La Mauta, Luca, Runcata, Cuenz, [[Martin (Urtijëi)|Martin]], Carai (Planaces), Palvates, Puent, Puntëdla, Puntëdla Desson, Sovia, [[Costamula|Costamula Dessot]], [[Costamula|Costamula Dessëura]], Nudrëi Dedite, Nudrëi Dedora, Costes, Val, Mulin, Marëufer, Fëur.
=== La Bruscia ===
{{Prinzipel|Bruscia}}
[[File:Vedl spedel Urtijei.jpg|miniatura|Vedla cëses a Urtijëi tl 1900: l Vedl Spedel japé, Trina a mez, La Reja dancà a man ciancia, Faujëina à man drëta]]
[[File:Hotels on Stetteneck Platz in Urtijëi.jpg|miniatura|alt=Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.|Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.]]
Fever, [[Gustin|Vedl Gustin]] (Colroi), Planaces (Cësa Brida), Mota, Mulins, Pech (Snoltner), Anterleghes, [[Ianesc (ustaria)|Ianesc]], Benefiz Sant'Antone, Giustin, Sigat, Mulin dl Roder, Moidl (Brida), Ianon, Stëifl, Petlin, Beché, Spedel (Nuef), Faujëina, Trina (Bera Iacun), La Reja (Sartëur), Zitadela, Fill, Rumanon, Vedl Spedel, Pedetliva, Dëur, Mauritz, Calonia, Vedl Chemun (Dutor, Mëune), Fëur, Pana, Cësa Purger, Grien, Mulin, Pech dl Busc (Fever), Gran Cësa, Fever dl Busc, Scioler.
=== Ridl da Sacun ===
Pincan, Sodlieja, Plajes, Col de Flam Dessot, Col de Flam Dessëura, Oslperch, Stufan Dessëura, Stufan Dessot, Val, Nis, (Pitl Poz), Poz Dessëura, Poz Dessot, Poz Dedite, Paul Dossù, Pescosta (Vedla), (Gran) Sotria, Ciajea, Pitla Sotria, Mulin de Sotria, Pitl Fever.
== Da vijité ==
{{Culones-lista|colwidth=15em|
* [[Dlieja de San Durich]]
* [[Dlieja da Sacun]]
* [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|Dlieja de San Antone]]
* [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|Dlieja de Sant'Ana te curtina]]
* [[Curtina de Urtijëi]]
* [[Capela sal Crist]]
* [[Capeles de Gherdëina#Urtijëi|Capeles de Urtijëi]]
* [[Museum de Gherdëina]]
* [[Ciastel Stetteneck]]
}}
== Monumënc sota defendura ==
A Urtijëi dal 17 fabrighes sota defendura dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: cater dliejes, doi capeles, doi cëses y 9 mejes.
<gallery>
Parish church of St. Ulrich in Gröden .jpg|Dlieja de San Durich<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17120 Dlieja de San Durich, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Autere_juebia_dai_Andli_dan_la_dlieja_San_Antone_a_Urtijëi.jpg|Dlieja de S. Antone<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17122 Dlieja S. Antone, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|Dlieja da Sacun<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17126 Dlieja da Sacun, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
St._Annakirch_in_Urtijei.jpg|Dlieja de S. Ana<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17119 Dlieja de S. Ana y curtina, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Capela_da_Poz_Urtijei_da_pert_dl_suredl_che_sen_va.JPG|Capela da Poz<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17129 Capela da Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Raschötzer_Kapelle_über_St._Ulrich_in_Gröden_im_Winter_2013.jpg|Capela de Resciesa<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50558 Capela de Resciesa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Janon.jpg|Janon<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17121 Janon, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Villa_Rifesser_Stufan_Urtijëi.jpg|Villa Rifesser<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50441 Villa Rifesser, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Ancient_home_Pradatsch.jpg|Pradac<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17117 Pradac, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Nevel Urtijëi.jpg|Nevel<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17116 Nevel, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Martin a Urtijei.jpg|Martin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17123 Martin, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Farmhouse Col de Flam in Urtijëi from west.jpg|Col de Flam Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50578 Col de Flam Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula_de_sot_dinsta.jpg|Costamula Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17124 Costamula Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Costamula de sëura Urtijëi.JPG|Costamula Dessëura<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17125 Costamula Dessëura, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Cudan.jpg|Cudan<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17118 Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Peza Urtijei.jpg|Peza (Sacun)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17127 Peza, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
</gallery>
== Monumënc naturei ==
Tl chemun de Urtijëi ie unic metui sota defendura ot monumënc naturei: doi crëpes, la bujes y pisciadoi de Puent, cater lëns y n paluch.
<gallery>
Cuecnes_in_Gröden.jpg|L crëp de [[Secëda]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |title=Crëp de Secëda, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140303/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |url-status=dead }}</ref>.
Balest y Gran Roa Urtijei.JPG|[[Balest]] y la Gran Roa<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |title=Balest y Gran Roa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140300/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |url-status=dead }}</ref>.
Gran Puent Ruf de Cuecenes dauton Urtijëi.jpg|Bujes y pisciadoi dl Gran Puent<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |title=Bujes y Pisciadoi Gran Puent, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140313/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |url-status=dead }}</ref>.
Pëc de Poz Urtijëi Picea abies.jpg|Pëc de Poz<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |title=Pëc de Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140302/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Nis a Urtijëi dansciuda.jpg|[[Lën da beca]] de Nis<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |title=Lën da beca de Nis, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140256/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de Uridl a Urtijëi.jpg|Lën da beca de Uridl<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |title=Lën da beca de Uridl, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140323/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |url-status=dead }}</ref>.
Pinc drusa dal vënt sun mur da Cudan Urtijëi.jpg|Pinch dl mur da Cudan<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |title=Pinch drusà dl mur da Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140309/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |url-status=dead }}</ref>.
Pitl paluc de Col Ciarnacëi.jpg|Pitli palusc de [[Col Ciarnacëi]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |title=Pitli palusc de Col Ciarnacëi, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140255/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |url-status=dead }}</ref>
</gallery>
== Persunaliteies ==
{{Cëla nce|Persunaliteies ladines}}
=== Scultëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Jakob Crepaz-Maidl]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Ferdinand Demetz]]
*[[Vigil Dorigo]]
*[[Giuani Enrich]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Franz Grünewald]]
*[[Levisc Antone Insam]]
*[[Luis Insam]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Jan Dumëine Mahlknecht]]
*[[Joseph Anton Mahlknecht]]
*[[Josef Mersa]]
*[[Fini Martiner Moroder]]
*[[Marchiò Molziner]]
*[[Friedrich Moroder]]
*[[Hermann Moroder]]
*[[Johann Baptist Moroder]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Ludwig Moroder]]
*[[Otto Moroder]]
*[[Rudolf Moroder]]
*[[Siegfried Moroder]]
*[[Vinzenz Moroder-Resciesa]]
*[[Raimund Mureda]]
*[[Giacobe Mussner]]
*[[Śepl Obletter]]
*[[Hans Perathoner]]
*[[Vinzenz Peristi]]
*[[Vigil Pescosta]]
*[[Luis Piazza]]
*[[Albino Pitscheider]]
*[[Tone Pitscheider]]
*[[Gilo Prugger]]
*[[Sepl Rifesser]]
*[[Josef Rifesser]]
*[[August Runggaldier]]
*[[Jakob Sotriffer]]
*[[Francësch Tavella]]
*[[Christian Trebinger]]
*[[Iuchin Unterplatzer]]
*[[Rudolf Vallazza]]
*[[Martin Vinazer]]
*[[Johann Baptist Walpoth]]
*[[Luisa Walpoth Demetz]]
}}
=== Depenjadëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Johann Burgauner]]
*[[Leo Crepaz]]
*[[Christian Delago]]
*[[Peter Demetz-Fëur]]
*[[Alois Kostner]]
*[[Annemarie Moroder]]
*[[Aurelia Moroder Langer]]
*[[Josef Moroder Jumbiërch]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Bernardin Pitschieler]]
*[[Egon Rusina Moroder]]
*[[Mili Schmalzl]]
*[[Hans Sontheimer]]
*[[Markus Vallazza]]
*[[Stina Walpoth Moroder]]
}}
=== Scritëures ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Amalia Anderlan Obletter]]
*[[Rut Bernardi]]
*[[Christian Delago]]
*[[Stefan Demetz-Sulé]]
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Paula Grossrubatscher]]
*[[Tresl Gruber]]
*[[Milia Insam Kostner]]
*[[Josef Kostner]]
*[[Carla Lezuo]]
*[[Adele Moroder]]
*[[Christian Moroder]]
*[[Edberte Moroder]]
*[[Edgar Moroder]]
*[[Franz Moroder]]
*[[Wilhelm Moroder-Lusenberg]]
*[[Franz Josef Noflaner]]
*[[Frida Piazza]]
*[[Matie Ploner]]
*[[Philomena Prinoth Moroder]]
*[[Johann Baptist Rifesser]]
*[[Elsa Runggaldier]]
*[[Heidi Siller-Runggaldier]]
*[[Ingrid Runggaldier]]
*[[Josef Runggaldier]]
*[[Leo Runggaldier]]
*[[Ivan Senoner]]
*[[Trudi Vallazza]]
*[[Roland Verra]]
*[[Ujep Antone Vian]]
}}
=== Musizisć ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Vinzenz Maria Demetz]]
*[[Ottavia Kostner]]
*[[Giorgio Moroder]]
*[[Stefan Demetz-Sulé|Stefan Demetz]]
}}
=== Atlec/tes ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Lisa Demetz]]
*[[Elisabeth Lardschneider]]
*[[Lara Malsiner]]
*[[Petra Moroder]]
*[[Carolina Kostner]]
*[[Isolde Kostner]]
*[[Giuana Prugger]]
*[[Ludwig Schmalzl de Ronc]]
}}
=== Autri ===
{{Culones-lista|colwidth=15em|
*[[Katharina Bernardi]]
*[[Marina Demetz]]
*[[Josef Grossrubatscher]]
*[[Dominik Holzknecht]]
*[[Guido Insam]]
*[[Norbert Kostner]]
*[[Pepi Martiner]]
*[[Alex Moroder]]
*[[Armin Moroder]]
*[[Bruno Moroder]]
*[[Mons.Christian Moroder|Christian Moroder]]
*[[Stefania Pitschieler Moroder]]
*[[Ernst Prinoth]]
*[[Franz Prugger]]
*[[Johann Baptist Purger]]
*[[Edmund Runggaldier]]
*[[Georg Runggaldier]]
*[[Ferdinand Stuflesser]]
*[[Luis Trenker]]
*[[Felizita Unterplatzer Moroder]]
*[[Batista Vinatzer]]
*[[Maria Ursula Welponer]]
}}
== Galaria dales fotografies==
<gallery mode="packed-hover" heights="100">
Urtijëi Mont de Sëuc Sciliër y Bulacia udui dal Gran Punton.jpg|Urtijëi udu dal Gran Punton
Parish church Urtijei internal view.jpg|Dlieja de San Durich
Revëut simboi dla Pascion Dlieja San Durich Urtijëi.jpg|Revëut dla dlieja de San Durich
Stained glass window with angels in the Saint Antony church in St. Ulrich in Gröden.jpg|Viere dla dlieja de San Antone
Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|La dlieja da Sacun
Apsis y autere dlieja Sacun Gherdëina.jpg|Autere dla dlieja da Sacun
Saslonch Sella Pic Seceda inviern.jpg|Mont de Resciesa
Ferata de Gherdëina a Urtijëi ai28-5-1960.jpg|Ultim viac dla ferata tres Urtijei
</gallery>
== Films ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=KSoA6GhF9w0 Desfileda cun guant dala Gherdëina sun slites da carnescià 1929]
* [https://www.youtube.com/watch?v=ARRG1QqvdbA Desfiledes cun slita y garejedes a Urtijëi l ann 1933]
== Notes ==
<references/>
== Cëla ënghe ==
* [[Sacun]]
* [[Sureghes]]
* [[Col de Ronc]]
* [[Col de Flam]]
* [[Resciesa]]
* [[Secëda]]
* [[Cuecenes]]
* [[Pic]]
* [[Scola d'Ert Urtijëi]]
* [[I ciastiei tla Ladinia]]
* [[Scultëures de Gherdëina|Scultëures de Urtijëi]]
== Bibliografia ==
* Elfriede Perathoner, Albert Moroder: ''Hundert Jahre Marktgemeinde Urtijëi, St. Ulrich, Ortisei. Ein Streifzug''. Raetia Bulsan 2007. ISBN 978-8872833018.
== Liames ==
* [http://www.museumgherdeina.it/185.html Museum Gherdëina]
* [https://www.ulg.it/ Union di Ladins de Gherdëina]
==Vocabolar dl ladin leterar==
[[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=1064|left|thumb|100px]]
<small>
'''Urtijëi '''6 1821 ''Urtiʃhëi ''(PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]], 1821*1915:55) <br>
gad. Urtijëi grd. Urtijëi fas. Ortijei caz. Ortijei fod. Ortijei amp. Ortisei LD Urtijei<br>
'''topon. '''<br>
'''''paese e comune in val gardena '''''(gad. DLS 2002, grd. F
2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. Ms 2005, amp. DLS
2002, LD DLS 2002) Ⓘ Ortisei Ⓓ St. Ulrich ◇ <i><b>a) Ve spitan bën ert, sci sci. / Y cun vera mpazienza, / No me nëus
- dut Urtijëi! </b>Ve spitan bën ert, shi shi. / I kun vera impazienza, / No me nëus - dut Urtiʃhëi! </i>PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]]1821*-1915:55 (grd.); <i><b>b) Son pa stata a Ortijei,
duc i muc me à tralascià / Sant Antone del maridé, vedla
muta no voi resté. </b>Son po stat’ a Ortižei, tut i muč mi a
tralašà / St. Antone del maride vedla muta no voi resté. </i>ZacchiaGB, [[:it:s:Gardenera C|GardeneraC]]1858*-1995:172 (caz.).
</small>
{{chemuns Ladinia}}
{{Salten-Sciliër}}
[[Categoria:Urtijëi|Urtijëi]]
[[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]]
lgyk1nc10rwjmprp5iq03pgkdjy6v0h
Viera
0
1275
251157
36122
2026-05-22T11:07:16Z
Asenoner
208
251157
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
La '''viera''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[ladin fodom|fodom]]: ''viera'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''vera'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''guera'') ie la forma urganiseda tres la forza de na armeda o de forzes armedes per resolver stritaries o controverses danter grupes sozieles o Stac.
[[Categoria:Politica]]
7vdppx77efvkd25vvtb32cki45f7cs8
Lizeum d'ert Cademia
0
2871
251151
251043
2026-05-21T17:46:43Z
Moroder
67
251151
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}[[File:Scola d'Ert Urtijëi.jpg|miniatura|alt=Sënta nueva dla Scola d'Ert|Sënta nueva dla Scola d'Ert.]]
[[File:Janon.jpg|miniatura|alt=La cësa a Urtijëi ulache l fova la prima scola de dessëni.|La cësa de Janon a Urtijëi ulache l fova la prima scola de dessëni.]]
[[File:Uemes de Gherdëina dla Scola d Ert de Urtijëi 1904.jpg|miniatura|alt=Vijita de n ispetëur dla scoles da Dispruch ai 25 de fauré 1904. Danca da man ciancia: Dominik Demetz, [[Franz Moroder|Franz Moroder-Lenert]], Landesschulinspektor, Franz Anderlan pluan de Urtijëi, [[Andrea Desalla]]. Dovia: Leo Delago diretëur, Adolf Keim, doi profesëures nia da cunëscer, Gabriel Vinatzer, [[Alois Kostner|Alois Kostner-Pertan]], Tone Demetz-Pilat, Alois Kostner-Stlujuc, Johann Baptist Sanoner-Mauriz, [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser-Petlin]].|Vijita de n ispetëur dla scoles da Dispruch ai 25 de fauré 1904. Dancà da man ciancia: Dominik Demetz, [[Franz Moroder|Franz Moroder-Lenert]], Landesschulinspektor, Franz Anderlan pluan de Urtijëi, [[Andrea Desalla]]. Dovia: Leo Delago diretëur, Adolf Keim, doi profesëures, Gabriel Vinatzer, [[Alois Kostner|Alois Kostner-Pertan]], Tone Demetz-Pilat, Alois Kostner-Stlujuc, Johann Baptist Sanoner-Mauriz, [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser-Petlin]].]]
La '''Scola d'ert de Urtijëi''', ufizielmënter tlamà '''Lizeum d'ert Cademia''' y suënz scurtà a '''Cademia''', ie na [[scola auta]] d'[[ert]] a [[Urtijëi]] te [[Gherdëina]] che porta ala [[matura]].
== Storia ==
[[File:Scola d'Ert Urtijëi Alcide Ticò Ludwig Moroder Ortisei Val Gardena.jpg|miniatura|alt=Alcide Ticò a man ciancia y Ludwig Moroder cun sculeies che zipla n pitl saudé tla scola d'ert.|Alcide Ticò a man ciancia y Ludwig Moroder cun sculeies che zipla n pitl saudé tla scola d'ert ntëur l 1936.]]
[[File:Professeures Scola D'Ert Urtijëi y Tanesini.jpg|miniatura|alt=Arturo Tanesini ,podestà de Urtijëi cun i maestri dla Scola. Da man ciancia sentei: Ludwig Moroder Meune, [[Vinzenz Peristi|Vinzenz Peristi Banch]], [[Arturo Tanesini]] podesta; August Runggaldier Furdenan; Luis Pezzei. N pé: Luis Senoner Tinderla, Luis Piazza Cudan; Luis Insam Levijantone; Carlo Crepaz Maidl; Luis Kostner Slejuc; Albin Mussner Zorz; Vinzenz Moroder Resciesa|[[Arturo Tanesini]] podestà de Urtijëi cun i maestri dla Scola. Da man ciancia sentei: [[Ludwig Moroder|Ludwig Moroder Mëune]] , [[Vinzenz Peristi|Vinzenz Peristi-Banch]], [[Arturo Tanesini]]; [[August Runggaldier|August Runggaldier-Furdenan]]; Luis Pezzei. N pé: Luis Senoner-Tinderla, [[Luis Piazza|Luis Piazza-Cudan]]; [[Luis Insam|Luis Insam-Levijantone]]; [[Carlo Crepaz|Carlo Crepaz-Maidl]]; Luis Kostner-Stlejuc; Albin Mussner-Zorz; [[Vinzenz Moroder-Resciesa|Vinzenz Moroder-Resciesa]].]]
Bel al scumenciamënt dl [[dejenuefejim secul]] iel uni pensà che l fossa debujën de mëter su a Urtijëi na scola de [[dessëni]] per miuré la cualità dl artejanat de [[Gherdëina]]. Tl 1821 à l [[coser Franz I]] cunzedù de mëter su na scola d'ert a Urtijëi.
Perchël ie l jëunn [[Jakob Sotriffer|Jacun Sotriffer]] stat mandà a [[Viena]] a mparè per doi ani a l'academia y pona ti iel stat sëurandat l nseniamënt de dessëni tla cësa Steifl a Urtijëi ai 25 de jenè dl 1825. Tl 1832 ie pona stat metù leprò n curs de mudelé tla cëira ma l dessëni fova mo for la materia prinzipela.
De la sculea [[Rusina Vinatzer]] (1839 - 1905) de chëla scola iel mo da udëi dessënies de scola. A chëi tëmpes jiva i jëuni a mparé a dessenië bel abenëura dan scumencé a lauré.
Tla direzion dla scola ie pona unic do si mut Christian Sotriffer (1835 – 1908), [[Johann Burgauner]] (1812 - 1891) de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] y ala fin Vinzenz Runggaldier-Janon (1839 – 1892) canche la scola ie pona stata stluta dal stat per giaurì na scola d'ert a [[Bulsan]]<ref> [[Marina Demetz]]: ''Hausierhandel, Hausindustrie und Kunstgewerbe im Grödental vom 18. bis zum beginnenden 20. Jahrhundert.'' Tiroler Wirtschaftsstudien Bd. 38. Wagner, Dispruch 1987, ISBN 3-7030-0186-0.</ref>.
Dal 1872 à Ferdinand Demetz metù su na scola da [[ziplé]], tlameda ''Staatlich subventionierte Lehrwerkstätte für Holzschnitzer'', che univa meneda te si [[berstot]] y univa finanzieda n pert publicamënter.
Tl 1883 ie i finanziamënc publics unii tëui ju.
Ai 4 de utober dl 1890 ie pona la scola deventeda inò publica, sot ala direzion dla [[scola d'ert de Bulsan]] fin al 1896, tl segondo partimënt dla cësa ntlëuta da permò fabricheda daujin ala [[Dlieja de San Durich|dlieja de Urtijëi]]. Bel tl prim ann do la giaurida jiva ntlëuta iló a scola 140 sculëies che messova jì per doi ani dan jì a fé i [[lerner]]i da n [[moaster]]. Tl medemo tëmp dajovel nce cursc de dessëni per sculeies dla scola elementera y lerneri te si tëmp liede. Dl 1900 an pona messù to demez chësc regulamënt ajache truepes ne'n ova nia l muet de ji a scola dan scumencé a lauré.
I [[ferlëigher|ferlëigri]] fova suënz de contra a na bona cualificazion di sculëies y l ti univa pruibì de dessenië [[mëil]]es y [[pomarancen]]i ajache chësc ne juova nia a ziplé plu aslune.
[[File:Scola-dovia.jpg|miniatura|La sënta dla scola d'ert dal 1890 al 1938, sën Scola de Mujiga.]]
== Danter la gran vieres ==
Do la [[prima gran viera]] ie la scola passeda sota la direzion de diretëures [[talia]]ns. Danter chisc ie stac dantaldut [[Guido Balsamo Stella]] dal 1924 al 1927. Ël à abù n gran nflus sul nseniamënt y stil modern che ël à purtà inant ma che ne plajova nia ai ferlëigri che ova plu gën l stil nazaren, plu saurì da vënder. Per chësta gauja à Guido Balsamo Stella messù se'n ji, coche l fova bel suzedù a Oskar Felgen von Farnholz che à ënghe messù se'n ji tl 1907.
Alcide Ticò, diretëur dal 1935 al 1937, à inò metù a jì la scola per dut l di per trëi ani<ref>Scola d’Ert Urtijëi: ''Prof. Alcide Ticò † 7.4.1991''. Calënder de Gherdëina 1992, pl. 90.</ref>.
Tl 1938 à l chemun de Urtijëi cumprà la vedla cësa Cademia fata su da Ferdinand Demetz per mëter su iló la scola, ulache ntant, do l 1890, fovel stata fata na pension. La cësa ie unida fata su moderna te n stil razionalistich do dessënies dl njenier Tagliazucca de Bulsan<ref> Karlheinz Mureda: ''Storia dla cësa dla Scola d’Ert “Cademia”''. Calënder de Gherdëina 1998, pl. 62.</ref>.
Danter i ani 1937 y 1954 ie stat diretëur Salvatore Li Rosi. Ti ani danter la vieres ie stac de bon nsenianc [[Ludwig Moroder|Ludwig Moroder de Lenert]] per l dessëni, mudelé y ziplé, [[Vigil Pescosta|Vigil Pescosta da Banch]] y [[Adolf Keim]].
== Do la segonda viera ==
Do la [[segonda viera mundiela]] ie la scola rueda sota la direzion de [[Raimund Mureda]] dal 1957 inant. De chël tëmp iel da lecurdé i nsenianc [[Milly Schmalzl]], [[Peter Demetz-Fëur|Peter Demetz]], [[Josef Kostner]], Luis Kostner, Rudolf Moroder y [[Markus Vallazza]].
La scola de trëi ani ie resteda coche Ticò l'ova metuda su fin al 1959, canche n à juntà leprò mo doi ani, deventei trëi tl 1964. Tl 1972 ie pona la scola deventeda de 5 ani do la scola mesana, che ie stata lasceda su tl 1975. Aldidancuei ie la scola d'ert de Urtijëi na scola auta che porta ala matura.
Ai 27 de mei dl 2000 ie stata naugureda na sënta nueva dla scola al post dla vedla sënta de la Cademia<ref>Karlheinz Mureda: ''Festa de inaugurazion dla Scola d’Ert nueva''. Calënder de Gherdëina 2001, pl. 120-123.</ref>.
== Sculeies ==
N valgun inuemes de sculeies cunesciui de chësta scola ie Gotthard Bonell, Rudi Stingel, [[Egon Rusina Moroder|Egon Rusina]], Augusto Murer, Friedrich Gurschler, Martin Rainer, Albert Mellauner, Barbara Tavella, Lois Anvidalfarei, Franz Kehrer, Sonja Hofer, Manfred Mureda, Leander Piazza, Sergio Sommavilla, Heinz Mader y Guido Anton Muss.<ref>Georg Demetz [https://www.tirol.gv.at/fileadmin/themen/kunst-kultur/abteilung/Publikationen/Themenheft_2005_Bildende_Kunst_S._31-37.pdf Die Grödner Kunstschule Cademia, Geschichte und Entwicklung einer Kulturträgerin (tudësch) pdf.]</ref>
== Cësa per studënc ==
La vedla cësa ''Assudëi'' de Franz Hofer de Luis Pech ie stata fata su da nuef tl 2007 per ti dé d'albiërch ai studënc dla scola d'ert.<ref> Georg Demetz: ''"Assudëi" na dënia sosta per i studënc''. Calënder de Gherdëina 2008, pl. 129</ref>
== Films ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=RmmlPgUODkk Film Luce sun l ert de ziplé y la scola d'ert.]
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ''R. Scuola d'Arte - Ortisei''. Da: L'Istruzione tecnica nella Provincia di Bolzano,a cura del R. Provveditorato degli Studi, 1941, pl. 21.
* ''La Scola d’Ert a Urtijëi''. [[Calënder de Gherdëina]] 1950, pl. 49-53.
* Direzion Scola d’Ert: ''Cumià dala Scola d’Ert de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 1978, pl. 30.
* Direzion Scola d’Ert: ''Mostra: 150 ani Scola d’Ert a Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 1978, pl. 51.
* ''Bera Iacun Sotriffer da Ianon y si scola de dessëni''. Calënder de Gherdëina 1979, pl. 54.
* Karlheinz Mureda: ''Mostra dl Istitut d’Ert de Urtijëi a Bulsan''. Calënder de Gherdëina 1979, pl. 62.
* Karlheinz Mureda: ''40 ani per l bën dla Scola d’Ert de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 1982, pl. 156.
* Karlheinz Mureda: ''L mont dl lën”, mostra dla Scola d’Ert de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 1983, pl. 82.
* ''100 ani Scola d’Ert de Urtijëi (1890-1990)''. Calënder de Gherdëina 1990, pl. 103.
* Roland Verra: ''Festa di 100 ani dla Scola d’Ert de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 1991, pl. 46.
* Georg Demetz: ''Trëi seves dla scola d’ert Cademia''. Calënder de Gherdëina 2007, pl. 56.
* Margareth Forer y Andreas Linder: ''Leo Kostner, prufessëur tla Scola d’Ert''. Calënder de Gherdëina 2021, pl. 264.
* ''100 ani Scola d'Ert de Urtijëi''. Scola d'Ert de Urtijëi, Karo-Druck Eppan 1990.
* [https://www.cademia.it/files/ptof-ab-2020-2023.pdf Plan trienel dl’ufierta formativa y storia] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210904082908/https://www.cademia.it/files/ptof-ab-2020-2023.pdf |date=2021-09-04 }}
* Sabine Piazza: ''150 ani "Cademia"''. Calënder de Gherdëina 2023, pl. 138-141.
== Cëla enghe ==
*[[Scola d'ert de Sëlva]]
*[[Lia Mostra d’Ert]]
*[[Ludwig Moroder]]
*[[Luis Piazza]]
*[[Ëiles de Gherdëina che zipla]]
*[https://www.cademia.it/de/ Plata Internet ufiziela dla scola]
[[Categoria:Scoles de Gherdëina|Scola d'Ert, Urtijëi]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'Ert, Urtijëi]]
[[Categoria:Urtijëi|Scola d'Ert, Urtijëi]]
ncxbtwr1mdm0kz7n7oceg6mcq7dqf5r
Uedl
0
2959
251159
20278
2026-05-22T11:17:47Z
Asenoner
208
251159
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}[[File:Eye iris.jpg|thumb|Uedl de na persona]]
L '''uedl''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''uedl'', [[badiot]]: ''edl'', [[Ladin fascian|fascian]]: ''eie'', [[ladin fodom|fodom]]: ''ogle'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''ocio'') ie n [[organn]] che à l duvier de giaté nfurmazions sul mond ntëurvia tres la [[lum]]. L uedl de la persona abina adum la lum che ti rua dal mond ntëurvia y muda si forza y la cunzentreia tres n sistem de [[linses]] per pona ne'n fé dainora na ilustrazion che l cervel ie bon de capì. La majra pert de i [[tier]]es à uedli y chisc ie suënz sul [[cë]] dl tier.
[[File:Eagle(owl)-eye.JPG|thumb|Uedl de na [[ciafita]]]]
1zrgoyo4oajwlx1cnadoojljl30edd2
Curtina de Urtijëi
0
3232
251141
242523
2026-05-21T16:02:13Z
Moroder
67
/* Monumënc */
251141
wikitext
text/x-wiki
[[File:Cemetery - Urtijëi.jpg|miniatura|La vedla pert dla curtina cun la [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|dlieja de Sant'Ana]]]]
{{Gherdëina}}
La '''Curtina de Urtijëi''' ie adum cun la curtina da Sacun una dla doi [[curtina|curtines]] dl chemun y dla pluania de [[Urtijëi]]. La curtina ie a man drëta dl [[ruf de Val d'Ana]]. Tla curtina iel da vijité fòsses de persunalitëies ma ncé fòsses che ie monumënc fac da artisć de [[Gherdëina]].
== Storia ==
Zacan canche l ne fova mo deguna curtina te Gherdëina messovi purté i morc a [[Gudon]] y pona plu tert a [[Laion]]. D'[[inviern]] univi tenii te tublà chinche la stredes fova deventedes miëures d'[[ansciuda]]<ref>[[Josef Kostner]]:'' Teles che n cuntova zacan te Gherdëina''. [[Calënder de Gherdëina]] 1974, pl. 52.</ref>.
La curtina fova spartida te doi pertes; la pert plu bassa, dita ''vedla curtina'' cun n mur aut ntëurvia, y la pert nueva plu auta, dita ''nueva curtina'', che fina via cun na pert curida cun lojes. Ti ani 1970 ie ruveda lepro na terza pert plu a urient.
== Vedla curtina ==
La vedla curtina ie chëla plu basa dl viëres de uzidënt, dan la [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|dlieja de Sant'Ana]]. Tl 1862 canche l fova mé la vedla curtina, à l chemun lascià fé n gran mur ntëurite cun de bela nisces<ref>Toni Sotriffer: ''Bera Sepl Runggaldier da Ianon''. Calënder de Gherdëina 2017, pl. 118.</ref>. N chël an ai 16 de nuvëmber à l chemun patron dla curtina nce metù su n regulamënt de curtina cun 32 ponc. L regulamënt da liejer tl Calënder de Gherdëina<ref>''Dla curtina de Urtijëi - 1862''. Calënder de Gherdëina 1993, pl. 136-140.</ref> udova dant che la nisces fossa vendudes al incant ma mé a patrons de n mesc a Urtijëi. Pra uni niscia fova tla tiëra de curtina daujin na lerch per suplì l mort dla familia.
== Nueva curtina ==
Cun la nueva curtina iel stat fat su tl 1894/1895 n gran port cun 11 nisces per la majera families de Urtijëi<ref>E. C.: ''Monsignor Franz Anderlan, pluan d'Urtisei''. Calënder de Gherdëina 1949, pl. 17.</ref>. La niscia zentrela fova per i prevesc y l susot ova n afrësch de [[Josef Moroder da Jumbiërch]]. Chësta niscia ne dal nia plu ajache l ie unit fat ora n passaje per la pert de curtina plu nueva a urient.
== Nisces tl port ==
La nisces tl port ie, danter l'auter, da man ciancia la familia Martiner cun n bel Crist tl orto di ulives de [[Hermann Moroder|Hermann Moroder da Jumbiërch]], na niscia dla familia Runggaldier da Passua, la Familia Moroder [[Lenert]], La familia Purger y la familia Insam Prinoth.
<gallery>
Martiner.jpg|Fosa dla familia Martiner. Scultura de Herman Moroder.
Christus curtina.jpg|Familia Moroder de Lenert. Crist de Ludwig Moroder.
Pieta-Purger.jpg|Familia Purger, scultura miërmul de [[Johann Baptist Moroder|Giuani Batista Moroder]].
Grabsengel.jpg|Familia Insam Prinoth, scultures de lën de Giuani Batista Moroder.
</gallery>
== Ultima curtina ==
Chësta curtina ie stata metuda su permò tl 1972 do n proiet de Gottfried Moroder<ref>[[Bruno Moroder]]: ''Cronica 1972.'' Calënder de Gherdëina, 1974, pl 121.</ref>. Do la lojes dla ''curtina nueva'' ie states fabrichedes autra lojes per families dal muet o mpurtantes dl luech. Tla pert plu a uriënt fina via la curtina cun na sort de pelda/capela per i prevesc dla pluania. Tl an 2000 ie la curtina mo n iëde stata ngrandida dl viëres de nord y fineda via cun nueva loges<ref>''Cronaca 2000''. Calënder de Gherdëina 2001, pl. 217.</ref>.
== Curtina di protestanc ==
Do l presbitere dla dlieja de Sant'Ana tla ''curtina nueva'' fova fin al an 2000 ca. n toch de curtina, cun tiëra nia benedida, stlut via da na sief y n ciancel de fiër, ulache fova suplii i protestanc. Un de chisc fova [[Ludwig Norman-Neruda]] che fova tumà ju dal crëp di cin dëic y mort ai 11 de setëmber 1898. La sepultura ova pona fat l vëscul de Norwich tla curtina de Urtijëi<ref>Toni Sotriffer: '' Nutizies (tëutes ora) dala Cronica de Seniëur Curât Mons. Franz Anderlan''. Calënder de Gherdëina 2004, pl. 106.</ref>. L sas de curtina de Norman Neruda ie pona stat spustè sul mur dla dlieja de Sant'Ana ulache l ie mo da udëi.
Ora de curtina univa supii ence chë morc dala pest tl 1636 percioche i ne tachëss nia chiche jiva te curtina <ref>F.M. (Friedrich Mortoder): ''La pest te Gherdëina l an dla gran muria 1636''. Calënder de Gherdëina 1969, pl. 39-40.</ref>
== Monumënc ==
<gallery>
Familie-Hofer.jpg|Relief de lën, niscia dla familia Hofer.
Christus-Levisc-Antone-Insa.jpg|Crist de [[Levisc Antone Insam]].
Grabstein JB Moroder St. Ulrich Gröden detail.jpg|Angiul de miermul de Giuani Batista Moroder.
Grabstein Josef Moroder Lusenberg.jpg|Fòssa de Josef Moroder da Jumbiërch.
Hans-Pescosta.jpg|Pelda n lecurdanza de Hanns Pescosta zipleda da [[Alois Colli]]<ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina''. Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134-135</ref>.
Normannerudagrab.jpg|Plata de fòssa de Ludwig Norman Neruda.
Jakob-Crepaz-Portrait.jpg|Cë de [[Jakob Crepaz-Maidl|Jocl Crepaz]] dl mut Carlo Crepaz.
Trenker family grave - Urtijëi - 02.jpg|Detail dla crëusc dla familia Trenker.
</gallery>
== Curtina di saudeies ==
A man ciancia, sëura mur dla segonda curtina te pra de bera Matie dl Roder, ie stata fata do la [[Pröma Gran Vera|prima viëra]] la curtina di saudëies. Bele ntan la viëra y do la viëra per gauja dla spanuela<ref>Elfriede Perathoner: ''La fin dia Gran Viera - La Spanuela''. Calënder de Gherdëina 2016, pl. 159-163.</ref> univa ilo suplii saudëies ora de curtina per la masra pert rusc i perjunieres taliani. Pra uni fossa ti fove-1 uni metù na crëusc russa de lën cun trëi traviërses, sainsom na pitia traviërsa, po na majera y jape una dejbiech. Plu tert ie chësta fosses unides sievedes ite cun n mur de sas cun na gran crëusc sëuravia y sotvia na eguia de porfir scarpeleda da Giuani Batista Moroder. Ntan la [[Secunda Vera dl Monn|segonda viëra]] univa ilo suplii saudëies tudësc che muriva ti lazarec y nce braces i giames taiëdes ai malei. Tl 1956 ie chësta curtina unida desfata do che i osc di saudëies suplii ie stac menei te autra curtines di saudëies<ref>Edith Moroder Prugger: ''La curtina di saudeies 48''. Calënder de Gherdëina 1972, pl. 48-49.</ref>.
== Fòsses de personalitëies ==
N valguna dla personalitëies de Urtijëi suplides te curtina. Danter chëstes ie sënz'auter la fòssa de [[Luis Trenker]] la plu vijiteda dai seniëures.
* [[Jakob Crepaz-Maidl|Jacob Crepaz]]
* [[Pepi Martiner]]
* [[Franz Moroder]] y [[Rudolf Moroder]]
* [[Josef Moroder Jumbiërch|Jumbiërch]]
* [[Ludwig Moroder]]
* [[Ludwig Norman Neruda]]
* [[Hans Pescosta]]
* Luis Trenker
* [[Batista Vinatzer]] (1912–1993),
== Notes ==
<references />
== Autri cunliamënc ==
[[Commons:Category:Cemetery (Urtijëi)|Curtina de Urtijëi sun Commons]]
[[Categoria:Urtijëi|Curtina, Urtijëi]] [[Categoria:Ert|Curtina, Urtijëi]]
mbor9onccv7cwdshmywuj1wotnsmrs1
Utente:PK2
2
189596
251152
245381
2026-05-22T05:12:13Z
PK2
852
add user pages for new Wikipedia editions
251152
wikitext
text/x-wiki
{| class="wikitable" style="font-size:85%"
|-
| [[User:PK2/sandbox|This]] is where my sandbox pages in different languages are
|}
;<div class="center" style="width:auto; margin-left:auto; margin-right:auto; font-size:85%">My user pages in different languages by language code</div>
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ A
|-
| [[:ab:User:PK2|User page]] in [[:en:Abkhaz language|Abkhaz]]<br />(code: <code>ab</code>)
| [[:ace:User:PK2|User page]] in [[:en:Acehnese language|Acehnese]]<br />(code: <code>ace</code>)
| [[:ady:User:PK2|User page]] in [[:en:Adyghe language|Adyghe]]<br />(code: <code>ady</code>)
| [[:af:User:PK2|User page]] in [[:en:Afrikaans|Afrikaans]]<br />(code: <code>af</code>)
| [[:als:User:PK2|User page]] in [[:en:Alemannic German|Alemannic German]]<br />(code: <code>als</code>)
| [[:alt:User:PK2|User page]] in [[:en:Southern Altai language|Southern Altai]]<br />(code: <code>alt</code>)
| [[:am:User:PK2|User page]] in [[:en:Amharic|Amharic]]<br />(code: <code>am</code>)
| [[:ami:User:PK2|User page]] in [[:en:Amis language|Amis]]<br />(code: <code>ami</code>)
| [[:an:User:PK2|User page]] in [[:en:Aragonese language|Aragonese]]<br />(code: <code>an</code>)
| [[:ang:User:PK2|User page]] in [[:en:Old English|Old English]]<br />(code: <code>ang</code>)
|-
| [[:ann:User:PK2|User page]] in [[:en:Obolo language|Obolo]]<br />(code: <code>ann</code>)
| [[:anp:User:PK2|User page]] in [[:en:Angika|Angika]]<br />(code: <code>anp</code>)
| [[:ar:User:PK2|User page]] in [[:en:Arabic|Arabic]]<br />(code: <code>ar</code>)
| [[:arc:User:PK2|User page]] in [[:en:Aramaic|Aramaic]] ([[:en:Syriac language|Syriac]])<br />(code: <code>arc</code>)
| [[:ary:User:PK2|User page]] in [[:en:Moroccan Arabic|Moroccan Arabic]]<br />(code: <code>ary</code>)
| [[:arz:User:PK2|User page]] in [[:en:Egyptian Arabic|Egyptian Arabic]]<br />(code: <code>arz</code>)
| [[:as:User:PK2|User page]] in [[:en:Assamese language|Assamese]]<br />(code: <code>as</code>)
| [[:ast:User:PK2|User page]] in [[:en:Asturleonese language|Asturleonese]] ([[:en:Asturian language|Asturian]])<br />(code: <code>ast</code>)
| [[:atj:User:PK2|User page]] in [[:en:Atikamekw language|Atikamekw]]<br />(code: <code>atj</code>)
| [[:av:User:PK2|User page]] in [[:en:Avar language|Avar]]<br />(code: <code>av</code>)
|-
| [[:avk:User:PK2|User page]] in [[:en:Kotava|Kotava]]<br />(code: <code>avk</code>)
| [[:awa:User:PK2|User page]] in [[:en:Awadhi language|Awadhi]]<br />(code: <code>awa</code>)
| [[:ay:User:PK2|User page]] in [[:en:Aymara language|Aymara]]<br />(code: <code>ay</code>)
| [[:az:User:PK2|User page]] in [[:en:Azerbaijani language|Azerbaijani]]<br />(code: <code>az</code>)
| [[:azb:User:PK2|User page]] in [[:en:Azerbaijani language#South Azerbaijani|South Azerbaijani]]<br />(code: <code>azb</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ B
|-
| [[:ba:User:PK2|User page]] in [[:en:Bashkir language|Bashkir]]<br />(code: <code>ba</code>)
| [[:ban:User:PK2|User page]] in [[:en:Balinese language|Balinese]]<br />(code: <code>ban</code>)
| [[:bar:User:PK2|User page]] in [[:en:Bavarian language|Bavarian]]<br />(code: <code>bar</code>)
| [[:bat-smg:User:PK2|User page]] in [[:en:Samogitian language|Samogitian]]<br />(code: <code>bat-smg</code>)
| [[:bbc:User:PK2|User page]] in [[:en:Toba Batak language|Toba Batak]]<br />(code: <code>bbc</code>)
| [[:bcl:User:PK2|User page]] in [[:en:Central Bikol|Central Bikol]]<br />(code: <code>bcl</code>)
| [[:bdr:User:PK2|User page]] in [[:en:Sama–Bajaw languages|West Coast Bajau]]<br />(code: <code>bdr</code>)
| [[:be:User:PK2|User page]] in [[:en:Belarusian language|Belarusian]]<br />(code: <code>be</code>)
| [[:be-tarask:User:PK2|User page]] in [[:en:Belarusian language|Belarusian]] ([[:en:Taraškievica|Taraškievica]])<br />(code: <code>be-tarask</code>)
| [[:bew:User:PK2|User page]] in [[:en:Betawi language|Betawi]]<br />(code: <code>bew</code>)
|-
| [[:bg:User:PK2|User page]] in [[:en:Bulgarian language|Bulgarian]]<br />(code: <code>bg</code>)
| [[:bh:User:PK2|User page]] in [[:en:Bihari languages|Bihari]] ([[:en:Bhojpuri language|Bhojpuri]])<br />(code: <code>bh</code>)
| [[:bi:User:PK2|User page]] in [[:en:Bislama|Bislama]]<br />(code: <code>bi</code>)
| [[:bjn:User:PK2|User page]] in [[:en:Banjarese language|Banjarese]]<br />(code: <code>bjn</code>)
| [[:blk:User:PK2|User page]] in [[:en:Pa'O language|Pa'O]]<br />(code: <code>blk</code>)
| [[:bm:User:PK2|User page]] in [[:en:Bambara language|Bambara]]<br />(code: <code>bm</code>)
| [[:bn:User:PK2|User page]] in [[:en:Bengali language|Bengali]]<br />(code: <code>bn</code>)
| [[:bo:User:PK2|User page]] in [[:en:Central Tibetan|Central Tibetan]] ([[:en:Lhasa Tibetan|Lhasa Tibetan]])<br />(code: <code>bo</code>)
| [[:bpy:User:PK2|User page]] in [[:en:Bishnupriya Manipuri|Bishnupriya Manipuri]]<br />(code: <code>bpy</code>)
| [[:br:User:PK2|User page]] in [[:en:Breton language|Breton]]<br />(code: <code>br</code>)
|-
| [[:bs:User:PK2|User page]] in [[:en:Bosnian language|Bosnian]]<br />(code: <code>bs</code>)
| [[:btm:User:PK2|User page]] in [[:en:Mandailing Batak language|Mandailing Batak]]<br />(code: <code>btm</code>)
| [[:bug:User:PK2|User page]] in [[:en:Buginese language|Buginese]]<br />(code: <code>bug</code>)
| [[:bxr:User:PK2|User page]] in [[:en:Buryat language|Buryat]] (Russia Buriat)<br />(code: <code>bxr</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ C
|-
| [[:ca:User:PK2|User page]] in [[:en:Catalan language|Catalan]]<br />(code: <code>ca</code>)
| [[:cbk-zam:User:PK2|User page]] in [[:en:Chavacano|Chavacano]] (Zamboanga)<br />(code: <code>cbk-zam</code>)
| [[:cdo:User:PK2|User page]] in [[:en:Eastern Min|Eastern Min]]<br />(code: <code>cdo</code>)
| [[:ce:User:PK2|User page]] in [[:en:Chechen language|Chechen]]<br />(code: <code>ce</code>)
| [[:ceb:User:PK2|User page]] in [[:en:Cebuano language|Cebuano]]<br />(code: <code>ceb</code>)
| [[:ch:User:PK2|User page]] in [[:en:Chamorro language|Chamorro]]<br />(code: <code>ch</code>)
| [[:chr:User:PK2|User page]] in [[:en:Cherokee language|Cherokee]]<br />(code: <code>chr</code>)
| [[:chy:User:PK2|User page]] in [[:en:Cheyenne language|Cheyenne]]<br />(code: <code>chy</code>)
|-
| [[:ckb:User:PK2|User page]] in [[:en:Kurdish language|Kurdish]] ([[:en:Sorani|Sorani]])<br />(code: <code>ckb</code>)
| [[:co:User:PK2|User page]] in [[:en:Corsican language|Corsican]]<br />(code: <code>co</code>)
| [[:crh:User:PK2|User page]] in [[:en:Crimean Tatar language|Crimean Tatar]]<br />(code: <code>crh</code>)
| [[:cs:User:PK2|User page]] in [[:en:Czech language|Czech]]<br />(code: <code>cs</code>)
| [[:csb:User:PK2|User page]] in [[:en:Kashubian language|Kashubian]]<br />(code: <code>csb</code>)
| [[:cu:User:PK2|User page]] in [[:en:Old Church Slavonic|Old Church Slavonic]]<br />(code: <code>cu</code>)
| [[:cv:User:PK2|User page]] in [[:en:Chuvash language|Chuvash]]<br />(code: <code>cv</code>)
| [[:cy:User:PK2|User page]] in [[:en:Welsh language|Welsh]]<br />(code: <code>cy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ D
|-
| [[:da:User:PK2|User page]] in [[:en:Danish language|Danish]]<br />(code: <code>da</code>)
| [[:dag:User:PK2|User page]] in [[:en:Dagbani language|Dagbani]]<br />(code: <code>dag</code>)
| [[:de:User:PK2|User page]] in [[:en:German language|German]]<br />(code: <code>de</code>)
| [[:dga:User:PK2|User page]] in [[:en:Dagaare language|Dagaare]]<br />(code: <code>dga</code>)
| [[:din:User:PK2|User page]] in [[:en:Dinka language|Dinka]]<br />(code: <code>din</code>)
| [[:diq:User:PK2|User page]] in [[:en:Zaza language|Zaza]]<br />(code: <code>diq</code>)
| [[:dsb:User:PK2|User page]] in [[:en:Lower Sorbian language|Lower Sorbian]]<br />(code: <code>dsb</code>)
| [[:dtp:User:PK2|User page]] in [[:en:Dusun language|Dusun]]<br />(code: <code>dtp</code>)
| [[:dty:User:PK2|User page]] in [[:en:Doteli|Doteli]]<br />(code: <code>dty</code>)
| [[:dv:User:PK2|User page]] in [[:en:Maldivian language|Maldivian]]<br />(code: <code>dv</code>)
| [[:dz:User:PK2|User page]] in [[:en:Dzongkha|Dzongkha]]<br />(code: <code>dz</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ E
|-
| [[:ee:User:PK2|User page]] in [[:en:Ewe language|Ewe]]<br />(code: <code>ee</code>)
| [[:el:User:PK2|User page]] in [[:en:Greek language|Greek]]<br />(code: <code>el</code>)
| [[:eml:User:PK2|User page]] in [[:en:Emilian–Romagnol|Emilian–Romagnol]]<br />(code: <code>eml</code>)
| [[:en:User:PK2|User page]] in [[:en:English language|English]]<br />(code: <code>en</code>)
| [[:eo:User:PK2|User page]] in [[:en:Esperanto|Esperanto]]<br />(code: <code>eo</code>)
| [[:es:User:PK2|User page]] in [[:en:Spanish language|Spanish]]<br />(code: <code>es</code>)
| [[:et:User:PK2|User page]] in [[:en:Estonian language|Estonian]]<br />(code: <code>et</code>)
| [[:eu:User:PK2|User page]] in [[:en:Basque language|Basque]]<br />(code: <code>eu</code>)
| [[:ext:User:PK2|User page]] in [[:en:Extremaduran language|Extremaduran]]<br />(code: <code>ext</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ F
|-
| [[:fa:User:PK2|User page]] in [[:en:Persian language|Persian]]<br />(code: <code>fa</code>)
| [[:fat:User:PK2|User page]] in [[:en:Akan language|Akan]] ([[:en:Fante dialect|Fante]])<br />(code: <code>fat</code>)
| [[:ff:User:PK2|User page]] in [[:en:Fula language|Fula]]<br />(code: <code>ff</code>)
| [[:fi:User:PK2|User page]] in [[:en:Finnish language|Finnish]]<br />(code: <code>fi</code>)
| [[:fiu-vro:User:PK2|User page]] in [[:en:Võro language|Võro]]<br />(code: <code>fiu-vro</code>)
| [[:fj:User:PK2|User page]] in [[:en:Fijian language|Fijian]]<br />(code: <code>fj</code>)
| [[:fo:User:PK2|User page]] in [[:en:Faroese language|Faroese]]<br />(code: <code>fo</code>)
| [[:fon:User:PK2|User page]] in [[:en:Fon language|Fon]]<br />(code: <code>fon</code>)
| [[:fr:User:PK2|User page]] in [[:en:French language|French]]<br />(code: <code>fr</code>)
| [[:frp:User:PK2|User page]] in [[:en:Franco-Provençal|Franco-Provençal]]<br />(code: <code>frp</code>)
| [[:frr:User:PK2|User page]] in [[:en:North Frisian language|North Frisian]]<br />(code: <code>frr</code>)
| [[:fur:User:PK2|User page]] in [[:en:Friulian language|Friulian]]<br />(code: <code>fur</code>)
| [[:fy:User:PK2|User page]] in [[:en:West Frisian language|West Frisian]]<br />(code: <code>fy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ G
|-
| [[:ga:User:PK2|User page]] in [[:en:Irish language|Irish]]<br />(code: <code>ga</code>)
| [[:gag:User:PK2|User page]] in [[:en:Gagauz language|Gagauz]]<br />(code: <code>gag</code>)
| [[:gan:User:PK2|User page]] in [[:en:Gan Chinese|Gan Chinese]]<br />(code: <code>gan</code>)
| [[:gcr:User:PK2|User page]] in [[:en:French Guianese Creole|French Guianese Creole]]<br />(code: <code>gcr</code>)
| [[:gd:User:PK2|User page]] in [[:en:Scottish Gaelic|Scottish Gaelic]]<br />(code: <code>gd</code>)
| [[:gl:User:PK2|User page]] in [[:en:Galician language|Galician]]<br />(code: <code>gl</code>)
| [[:glk:User:PK2|User page]] in [[:en:Gilaki language|Gilaki]]<br />(code: <code>glk</code>)
| [[:gn:User:PK2|User page]] in [[:en:Guarani language|Guarani]]<br />(code: <code>gn</code>)
| [[:gom:User:PK2|User page]] in [[:en:Konkani language|Konkani]] (Goan Konkani)<br />(code: <code>gom</code>)
|-
| [[:gor:User:PK2|User page]] in [[:en:Gorontalo language|Gorontalo]]<br />(code: <code>gor</code>)
| [[:got:User:PK2|User page]] in [[:en:Gothic language|Gothic]]<br />(code: <code>got</code>)
| [[:gpe:User:PK2|User page]] in [[:en:Ghanaian Pidgin English|Ghanaian Pidgin English]]<br />(code: <code>gpe</code>)
| [[:gu:User:PK2|User page]] in [[:en:Gujarati language|Gujarati]]<br />(code: <code>gu</code>)
| [[:guc:User:PK2|User page]] in [[:en:Wayuu language|Wayuu]]<br />(code: <code>guc</code>)
| [[:gur:User:PK2|User page]] in [[:en:Farefare language|Farefare]]<br />(code: <code>gur</code>)
| [[:guw:User:PK2|User page]] in [[:en:Gun language|Gun]]<br />(code: <code>guw</code>)
| [[:gv:User:PK2|User page]] in [[:en:Manx language|Manx]]<br />(code: <code>gv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ H
|-
| [[:ha:User:PK2|User page]] in [[:en:Hausa language|Hausa]]<br />(code: <code>ha</code>)
| [[:hak:User:PK2|User page]] in [[:en:Hakka Chinese|Hakka Chinese]]<br />(code: <code>hak</code>)
| [[:haw:User:PK2|User page]] in [[:en:Hawaiian language|Hawaiian]]<br />(code: <code>haw</code>)
| [[:he:User:PK2|User page]] in [[:en:Hebrew language|Hebrew]]<br />(code: <code>he</code>)
| [[:hi:User:PK2|User page]] in [[:en:Hindi|Hindi]]<br />(code: <code>hi</code>)
| [[:hif:User:PK2|User page]] in [[:en:Fiji Hindi|Fiji Hindi]]<br />(code: <code>hif</code>)
| [[:hr:User:PK2|User page]] in [[:en:Croatian language|Croatian]]<br />(code: <code>hr</code>)
| [[:hsb:User:PK2|User page]] in [[:en:Upper Sorbian language|Upper Sorbian]]<br />(code: <code>hsb</code>)
| [[:ht:User:PK2|User page]] in [[:en:Haitian Creole|Haitian Creole]]<br />(code: <code>ht</code>)
| [[:hu:User:PK2|User page]] in [[:en:Hungarian language|Hungarian]]<br />(code: <code>hu</code>)
| [[:hy:User:PK2|User page]] in [[:en:Armenian language|Armenian]] ([[:en:Eastern Armenian|Eastern Armenian]])<br />(code: <code>hy</code>)
| [[:hyw:User:PK2|User page]] in [[:en:Western Armenian|Western Armenian]]<br />(code: <code>hyw</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ I
|-
| [[:ia:User:PK2|User page]] in [[:en:Interlingua|Interlingua]]<br />(code: <code>ia</code>)
| [[:iba:User:PK2|User page]] in [[:en:Iban language|Iban]]<br />(code: <code>iba</code>)
| [[:id:User:PK2|User page]] in [[:en:Indonesian language|Indonesian]]<br />(code: <code>id</code>)
| [[:ie:User:PK2|User page]] in [[:en:Interlingue|Interlingue]]<br />(code: <code>ie</code>)
| [[:ig:User:PK2|User page]] in [[:en:Igbo language|Igbo]]<br />(code: <code>ig</code>)
| [[:igl:User:PK2|User page]] in [[:en:Igala language|Igala]]<br />(code: <code>igl</code>)
| [[:ik:User:PK2|User page]] in [[:en:Iñupiaq language|Iñupiaq]]<br />(code: <code>ik</code>)
| [[:ilo:User:PK2|User page]] in [[:en:Ilocano language|Ilocano]]<br />(code: <code>ilo</code>)
| [[:inh:User:PK2|User page]] in [[:en:Ingush language|Ingush]]<br />(code: <code>inh</code>)
| [[:io:User:PK2|User page]] in [[:en:Ido|Ido]]<br />(code: <code>io</code>)
| [[:is:User:PK2|User page]] in [[:en:Icelandic language|Icelandic]]<br />(code: <code>is</code>)
| [[:it:User:PK2|User page]] in [[:en:Italian language|Italian]]<br />(code: <code>it</code>)
| [[:iu:User:PK2|User page]] in [[:en:Inuktitut|Inuktitut]]<br />(code: <code>iu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ J
|-
| [[:ja:User:PK2|User page]] in [[:en:Japanese language|Japanese]]<br />(code: <code>ja</code>)
| [[:jam:User:PK2|User page]] in [[:en:Jamaican Patois|Jamaican Patois]]<br />(code: <code>jam</code>)
| [[:jbo:User:PK2|User page]] in [[:en:Lojban|Lojban]]<br />(code: <code>jbo</code>)
| [[:jv:User:PK2|User page]] in [[:en:Javanese language|Javanese]]<br />(code: <code>jv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ K
|-
| [[:ka:User:PK2|User page]] in [[:en:Georgian language|Georgian]]<br />(code: <code>ka</code>)
| [[:kaa:User:PK2|User page]] in [[:en:Karakalpak language|Karakalpak]]<br />(code: <code>kaa</code>)
| [[:kab:User:PK2|User page]] in [[:en:Kabyle language|Kabyle]]<br />(code: <code>kab</code>)
| [[:kai:User:PK2|User page]] in [[:en:Karai-karai|Karai-karai]]<br />(code: <code>kai</code>)
| [[:kaj:User:PK2|User page]] in [[:en:Jju language|Jju]]<br />(code: <code>kaj</code>)
| [[:kbd:User:PK2|User page]] in [[:en:Kabardian language|Kabardian]]<br />(code: <code>kbd</code>)
| [[:kbp:User:PK2|User page]] in [[:en:Kabiye language|Kabiye]]<br />(code: <code>kbp</code>)
| [[:kcg:User:PK2|User page]] in [[:en:Tyap|Tyap]]<br />(code: <code>kcg</code>)
| [[:kg:User:PK2|User page]] in [[:en:Kongo language|Kongo]]<br />(code: <code>kg</code>)
| [[:kge:User:PK2|User page]] in [[:en:Komering language|Komering]]<br />(code: <code>kge</code>)
| [[:ki:User:PK2|User page]] in [[:en:Kikuyu language|Kikuyu]]<br />(code: <code>ki</code>)
| [[:kk:User:PK2|User page]] in [[:en:Kazakh language|Kazakh]]<br />(code: <code>kk</code>)
| [[:km:User:PK2|User page]] in [[:en:Khmer language|Khmer]]<br />(code: <code>km</code>)
|-
| [[:kn:User:PK2|User page]] in [[:en:Kannada|Kannada]]<br />(code: <code>kn</code>)
| [[:knc:User:PK2|User page]] in [[:en:Central Kanuri|Central Kanuri]]<br />(code: <code>knc</code>)
| [[:ko:User:PK2|User page]] in [[:en:Korean language|Korean]]<br />(code: <code>ko</code>)
| [[:koi:User:PK2|User page]] in [[:en:Komi-Permyak language|Komi-Permyak]]<br />(code: <code>koi</code>)
| [[:krc:User:PK2|User page]] in [[:en:Karachay-Balkar|Karachay-Balkar]]<br />(code: <code>krc</code>)
| [[:ks:User:PK2|User page]] in [[:en:Kashmiri language|Kashmiri]]<br />(code: <code>ks</code>)
| [[:ksh:User:PK2|User page]] in [[:en:Ripuarian language|Ripuarian]]<br />(code: <code>ksh</code>)
| [[:ku:User:PK2|User page]] in [[:en:Kurdish language|Kurdish]] ([[:en:Kurmanji|Kurmanji]])<br />(code: <code>ku</code>)
| [[:kus:User:PK2|User page]] in [[:en:Kusaal language|Kusaal]]<br />(code: <code>kus</code>)
| [[:kv:User:PK2|User page]] in [[:en:Komi language|Komi]]<br />(code: <code>kv</code>)
| [[:kw:User:PK2|User page]] in [[:en:Cornish language|Cornish]]<br />(code: <code>kw</code>)
| [[:ky:User:PK2|User page]] in [[:en:Kyrgyz language|Kyrgyz]]<br />(code: <code>ky</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ L
|-
| [[:la:User:PK2|User page]] in [[:en:Latin|Latin]]<br />(code: <code>la</code>)
| [[:lad:User:PK2|User page]] in [[:en:Judaeo-Spanish|Judaeo-Spanish]]<br />(code: <code>lad</code>)
| [[:lb:User:PK2|User page]] in [[:en:Luxembourgish|Luxembourgish]]<br />(code: <code>lb</code>)
| [[:lbe:User:PK2|User page]] in [[:en:Lak language|Lak]]<br />(code: <code>lbe</code>)
| [[:lez:User:PK2|User page]] in [[:en:Lezgian language|Lezgian]]<br />(code: <code>lez</code>)
| [[:lfn:User:PK2|User page]] in [[:en:Lingua Franca Nova|Lingua Franca Nova]]<br />(code: <code>lfn</code>)
| [[:lg:User:PK2|User page]] in [[:en:Luganda|Luganda]]<br />(code: <code>lg</code>)
| [[:li:User:PK2|User page]] in [[:en:Limburgish|Limburgish]]<br />(code: <code>li</code>)
|-
| [[:lij:User:PK2|User page]] in [[:en:Ligurian language|Ligurian]]<br />(code: <code>lij</code>)
| [[:lld:User:PK2|User page]] in [[:en:Ladin language|Ladin]]<br />(code: <code>lld</code>)
| [[:lmo:User:PK2|User page]] in [[:en:Lombard language|Lombard]]<br />(code: <code>lmo</code>)
| [[:ln:User:PK2|User page]] in [[:en:Lingala|Lingala]]<br />(code: <code>ln</code>)
| [[:lo:User:PK2|User page]] in [[:en:Lao language|Lao]]<br />(code: <code>lo</code>)
| [[:lt:User:PK2|User page]] in [[:en:Lithuanian language|Lithuanian]]<br />(code: <code>lt</code>)
| [[:ltg:User:PK2|User page]] in [[:en:Latgalian language|Latgalian]]<br />(code: <code>ltg</code>)
| [[:lv:User:PK2|User page]] in [[:en:Latvian language|Latvian]]<br />(code: <code>lv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ M
|-
| [[:mad:User:PK2|User page]] in [[:en:Madurese language|Madurese]]<br />(code: <code>mad</code>)
| [[:mai:User:PK2|User page]] in [[:en:Maithili language|Maithili]]<br />(code: <code>mai</code>)
| [[:map-bms:User:PK2|User page]] in [[:en:Javanese language|Javanese]] ([[:en:Banyumasan dialect|Banyumasan]])<br />(code: <code>map-bms</code>)
| [[:mdf:User:PK2|User page]] in [[:en:Moksha language|Moksha]]<br />(code: <code>mdf</code>)
| [[:mg:User:PK2|User page]] in [[:en:Malagasy language|Malagasy]]<br />(code: <code>mg</code>)
| [[:mhr:User:PK2|User page]] in [[:en:Meadow Mari language|Meadow Mari]]<br />(code: <code>mhr</code>)
| [[:mi:User:PK2|User page]] in [[:en:Māori language|Māori]]<br />(code: <code>mi</code>)
| [[:min:User:PK2|User page]] in [[:en:Minangkabau language|Minangkabau]]<br />(code: <code>min</code>)
| [[:mk:User:PK2|User page]] in [[:en:Macedonian language|Macedonian]]<br />(code: <code>mk</code>)
| [[:ml:User:PK2|User page]] in [[:en:Malayalam|Malayalam]]<br />(code: <code>ml</code>)
| [[:mn:User:PK2|User page]] in [[:en:Mongolian language|Mongolian]]<br />(code: <code>mn</code>)
|-
| [[:mni:User:PK2|User page]] in [[:en:Meitei language|Meitei]]<br />(code: <code>mni</code>)
| [[:mnw:User:PK2|User page]] in [[:en:Mon language|Mon]]<br />(code: <code>mnw</code>)
| [[:m:mos:User:PK2|User page]] in [[:en:Mooré|Mooré]]<br />(code: <code>mos</code>)
| [[:mr:User:PK2|User page]] in [[:en:Marathi language|Marathi]]<br />(code: <code>mr</code>)
| [[:mrj:User:PK2|User page]] in [[:en:Hill Mari language|Hill Mari]]<br />(code: <code>mrj</code>)
| [[:ms:User:PK2|User page]] in [[:en:Malay language|Malay]]<br />(code: <code>ms</code>)
| [[:mt:User:PK2|User page]] in [[:en:Maltese language|Maltese]]<br />(code: <code>mt</code>)
| [[:mwl:User:PK2|User page]] in [[:en:Mirandese language|Mirandese]]<br />(code: <code>mwl</code>)
| [[:my:User:PK2|User page]] in [[:en:Burmese language|Burmese]]<br />(code: <code>my</code>)
| [[:myv:User:PK2|User page]] in [[:en:Erzya language|Erzya]]<br />(code: <code>myv</code>)
| [[:mzn:User:PK2|User page]] in [[:en:Mazanderani language|Mazanderani]]<br />(code: <code>mzn</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ N
|-
| [[:nah:User:PK2|User page]] in [[:en:Nahuatl|Nahuatl]]<br />(code: <code>nah</code>)
| [[:nap:User:PK2|User page]] in [[:en:Neapolitan language|Neapolitan]]<br />(code: <code>nap</code>)
| [[:nds:User:PK2|User page]] in [[:en:Low German|Low German]]<br />(code: <code>nds</code>)
| [[:nds-nl:User:PK2|User page]] in [[:en:Dutch Low Saxon|Dutch Low Saxon]]<br />(code: <code>nds-nl</code>)
| [[:ne:User:PK2|User page]] in [[:en:Nepali language|Nepali]]<br />(code: <code>ne</code>)
| [[:new:User:PK2|User page]] in [[:en:Newar language|Newar]]<br />(code: <code>new</code>)
| [[:nia:User:PK2|User page]] in [[:en:Nias language|Nias]]<br />(code: <code>nia</code>)
| [[:nl:User:PK2|User page]] in [[:en:Dutch language|Dutch]]<br />(code: <code>nl</code>)
| [[:nn:User:PK2|User page]] in [[:en:Norwegian language|Norwegian]] ([[:en:Nynorsk|Nynorsk]])<br />(code: <code>nn</code>)
|-
| [[:no:User:PK2|User page]] in [[:en:Norwegian language|Norwegian]] ([[:en:Bokmål|Bokmål]])<br />(code: <code>no</code>)
| [[:nov:User:PK2|User page]] in [[:en:Novial|Novial]]<br />(code: <code>nov</code>)
| [[:nqo:User:PK2|User page]] in [[:en:N'Ko language|N'Ko]]<br />(code: <code>nqo</code>)
| [[:nr:User:PK2|User page]] in [[:en:Southern Ndebele language|Southern Ndebele]]<br />(code: <code>nr</code>)
| [[:nrm:User:PK2|User page]] in [[:en:Norman language|Norman]]<br />(code: <code>nrm</code>)
| [[:nso:User:PK2|User page]] in [[:en:Northern Sotho|Northern Sotho]]<br />(code: <code>nso</code>)
| [[:nup:User:PK2|User page]] in [[:en:Nupe language|Nupe]]<br />(code: <code>nup</code>)
| [[:nv:User:PK2|User page]] in [[:en:Navajo language|Navajo]]<br />(code: <code>nv</code>)
| [[:ny:User:PK2|User page]] in [[:en:Chewa language|Chewa]]<br />(code: <code>ny</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ O
|-
| [[:oc:User:PK2|User page]] in [[:en:Occitan language|Occitan]]<br />(code: <code>oc</code>)
| [[:olo:User:PK2|User page]] in [[:en:Livvi-Karelian language|Livvi-Karelian]]<br />(code: <code>olo</code>)
| [[:om:User:PK2|User page]] in [[:en:Oromo language|Oromo]]<br />(code: <code>om</code>)
| [[:or:User:PK2|User page]] in [[:en:Odia language|Odia]]<br />(code: <code>or</code>)
| [[:os:User:PK2|User page]] in [[:en:Ossetian language|Ossetian]]<br />(code: <code>os</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ P
|-
| [[:pa:User:PK2|User page]] in [[:en:Punjabi language|Punjabi]]<br />(code: <code>pa</code>)
| [[:pag:User:PK2|User page]] in [[:en:Pangasinan language|Pangasinan]]<br />(code: <code>pag</code>)
| [[:pam:User:PK2|User page]] in [[:en:Kapampangan language|Kapampangan]]<br />(code: <code>pam</code>)
| [[:pap:User:PK2|User page]] in [[:en:Papiamento|Papiamento]]<br />(code: <code>pap</code>)
| [[:pcd:User:PK2|User page]] in [[:en:Picard language|Picard]]<br />(code: <code>pcd</code>)
| [[:pcm:User:PK2|User page]] in [[:en:Nigerian Pidgin|Nigerian Pidgin]]<br />(code: <code>pcm</code>)
| [[:pdc:User:PK2|User page]] in [[:en:Pennsylvania Dutch language|Pennsylvania Dutch]]<br />(code: <code>pdc</code>)
| [[:pfl:User:PK2|User page]] in [[:en:Palatine German dialects|Palatine German]]<br />(code: <code>pfl</code>)
| [[:pi:User:PK2|User page]] in [[:en:Pali|Pali]]<br />(code: <code>pi</code>)
|-
| [[:pl:User:PK2|User page]] in [[:en:Polish language|Polish]]<br />(code: <code>pl</code>)
| [[:pms:User:PK2|User page]] in [[:en:Piedmontese language|Piedmontese]]<br />(code: <code>pms</code>)
| [[:pnb:User:PK2|User page]] in [[:en:Punjabi language|Punjabi]] (Western Punjabi)<br />(code: <code>pnb</code>)
| [[:pnt:User:PK2|User page]] in [[:en:Pontic Greek|Pontic Greek]]<br />(code: <code>pnt</code>)
| [[:ppl:User:PK2|User page]] in [[:en:Nawat language|Nawat]]<br />(code: <code>ppl</code>)
| [[:ps:User:PK2|User page]] in [[:en:Pashto|Pashto]]<br />(code: <code>ps</code>)
| [[:pt:User:PK2|User page]] in [[:en:Portuguese language|Portuguese]]<br />(code: <code>pt</code>)
| [[:pwn:User:PK2|User page]] in [[:en:Paiwan language|Paiwan]]<br />(code: <code>pwn</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Q
|-
| [[:qu:User:PK2|User page]] in [[:en:Quechuan languages|Quechua]] ([[:en:Southern Quechua|Southern Quechua]])<br />(code: <code>qu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ R
|-
| [[:rki:User:PK2|User page]] in [[:en:Rakhine language|Rakhine]]<br />(code: <code>rki</code>)
| [[:rm:User:PK2|User page]] in [[:en:Romansh language|Romansh]]<br />(code: <code>rm</code>)
| [[:rmy:User:PK2|User page]] in [[:en:Romani language|Romani]] ([[:en:Vlax Romani language|Vlax Romani]])<br />(code: <code>rmy</code>)
| [[:rn:User:PK2|User page]] in [[:en:Kirundi|Kirundi]]<br />(code: <code>rn</code>)
| [[:ro:User:PK2|User page]] in [[:en:Romanian language|Romanian]]<br />(code: <code>ro</code>)
| [[:roa-rup:User:PK2|User page]] in [[:en:Aromanian language|Aromanian]]<br />(code: <code>roa-rup</code>)
| [[:roa-tara:User:PK2|User page]] in [[:en:Neapolitan language|Neapolitan]] ([[:en:Tarantino dialect|Tarantino]])<br />(code: <code>roa-tara</code>)
| [[:rsk:User:PK2|User page]] in [[:en:Pannonian Rusyn|Pannonian Rusyn]]<br />(code: <code>rsk</code>)
| [[:ru:User:PK2|User page]] in [[:en:Russian language|Russian]]<br />(code: <code>ru</code>)
| [[:rue:User:PK2|User page]] in [[:en:Rusyn language|Rusyn]]<br />(code: <code>rue</code>)
| [[:rw:User:PK2|User page]] in [[:en:Kinyarwanda|Kinyarwanda]]<br />(code: <code>rw</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ S
|-
| [[:sa:User:PK2|User page]] in [[:en:Sanskrit|Sanskrit]]<br />(code: <code>sa</code>)
| [[:sah:User:PK2|User page]] in [[:en:Yakut language|Yakut]]<br />(code: <code>sah</code>)
| [[:sat:User:PK2|User page]] in [[:en:Santali language|Santali]]<br />(code: <code>sat</code>)
| [[:sc:User:PK2|User page]] in [[:en:Sardinian language|Sardinian]]<br />(code: <code>sc</code>)
| [[:scn:User:PK2|User page]] in [[:en:Sicilian language|Sicilian]]<br />(code: <code>scn</code>)
| [[:sco:User:PK2|User page]] in [[:en:Scots language|Scots]]<br />(code: <code>sco</code>)
| [[:sd:User:PK2|User page]] in [[:en:Sindhi language|Sindhi]]<br />(code: <code>sd</code>)
| [[:se:User:PK2|User page]] in [[:en:Northern Sámi|Northern Sámi]]<br />(code: <code>se</code>)
| [[:sg:User:PK2|User page]] in [[:en:Sango language|Sango]]<br />(code: <code>sg</code>)
| [[:sh:User:PK2|User page]] in [[:en:Serbo-Croatian|Serbo-Croatian]]<br />(code: <code>sh</code>)
| [[:shi:User:PK2|User page]] in [[:en:Shilha language|Shilha]]<br />(code: <code>shi</code>)
|-
| [[:shn:User:PK2|User page]] in [[:en:Shan language|Shan]]<br />(code: <code>shn</code>)
| [[:si:User:PK2|User page]] in [[:en:Sinhala language|Sinhala]]<br />(code: <code>si</code>)
| [[:simple:User:PK2|User page]] in [[:en:Basic English|Basic English]]<br />(code: <code>simple</code>)
| [[:sk:User:PK2|User page]] in [[:en:Slovak language|Slovak]]<br />(code: <code>sk</code>)
| [[:skr:User:PK2|User page]] in [[:en:Saraiki language|Saraiki]]<br />(code: <code>skr</code>)
| [[:sl:User:PK2|User page]] in [[:en:Slovene language|Slovene]]<br />(code: <code>sl</code>)
| [[:sm:User:PK2|User page]] in [[:en:Samoan language|Samoan]]<br />(code: <code>sm</code>)
| [[:smn:User:PK2|User page]] in [[:en:Inari Sámi language|Inari Sámi]]<br />(code: <code>smn</code>)
| [[:sn:User:PK2|User page]] in [[:en:Shona language|Shona]]<br />(code: <code>sn</code>)
| [[:so:User:PK2|User page]] in [[:en:Somali language|Somali]]<br />(code: <code>so</code>)
| [[:sq:User:PK2|User page]] in [[:en:Albanian language|Albanian]]<br />(code: <code>sq</code>)
|-
| [[:sr:User:PK2|User page]] in [[:en:Serbian language|Serbian]]<br />(code: <code>sr</code>)
| [[:srn:User:PK2|User page]] in [[:en:Sranan Tongo|Sranan Tongo]]<br />(code: <code>srn</code>)
| [[:ss:User:PK2|User page]] in [[:en:Swazi language|Swazi]]<br />(code: <code>ss</code>)
| [[:st:User:PK2|User page]] in [[:en:Sotho language|Sotho]]<br />(code: <code>st</code>)
| [[:stq:User:PK2|User page]] in [[:en:Saterland Frisian language|Saterland Frisian]]<br />(code: <code>stq</code>)
| [[:su:User:PK2|User page]] in [[:en:Sundanese language|Sundanese]]<br />(code: <code>su</code>)
| [[:sv:User:PK2|User page]] in [[:en:Swedish language|Swedish]]<br />(code: <code>sv</code>)
| [[:sw:User:PK2|User page]] in [[:en:Swahili language|Swahili]]<br />(code: <code>sw</code>)
| [[:syl:User:PK2|User page]] in [[:en:Sylheti language|Sylheti]]<br />(code: <code>syl</code>)
| [[:szl:User:PK2|User page]] in [[:en:Silesian language|Silesian]]<br />(code: <code>szl</code>)
| [[:szy:User:PK2|User page]] in [[:en:Sakizaya language|Sakizaya]]<br />(code: <code>szy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ T
|-
| [[:ta:User:PK2|User page]] in [[:en:Tamil language|Tamil]]<br />(code: <code>ta</code>)
| [[:tay:User:PK2|User page]] in [[:en:Atayal language|Atayal]]<br />(code: <code>tay</code>)
| [[:tcy:User:PK2|User page]] in [[:en:Tulu language|Tulu]]<br />(code: <code>tcy</code>)
| [[:tdd:User:PK2|User page]] in [[:en:Tai Nuea language|Tai Nuea]]<br />(code: <code>tdd</code>)
| [[:te:User:PK2|User page]] in [[:en:Telugu language|Telugu]]<br />(code: <code>te</code>)
| [[:tet:User:PK2|User page]] in [[:en:Tetum language|Tetum]]<br />(code: <code>tet</code>)
| [[:tg:User:PK2|User page]] in [[:en:Tajik language|Tajik]]<br />(code: <code>tg</code>)
| [[:th:User:PK2|User page]] in [[:en:Thai language|Thai]]<br />(code: <code>th</code>)
| [[:ti:User:PK2|User page]] in [[:en:Tigrinya language|Tigrinya]]<br />(code: <code>ti</code>)
| [[:tig:User:PK2|User page]] in [[:en:Tigre language|Tigre]]<br />(code: <code>tig</code>)
| [[:tk:User:PK2|User page]] in [[:en:Turkmen language|Turkmen]]<br />(code: <code>tk</code>)
| [[:tl:User:PK2|User page]] in [[:en:Tagalog language|Tagalog]]<br />(code: <code>tl</code>)
| [[:tly:User:PK2|User page]] in [[:en:Talysh language|Talysh]]<br />(code: <code>tly</code>)
|-
| [[:tn:User:PK2|User page]] in [[:en:Tswana language|Tswana]]<br />(code: <code>tn</code>)
| [[:to:User:PK2|User page]] in [[:en:Tongan language|Tongan]]<br />(code: <code>to</code>)
| [[:tok:User:PK2|User page]] in [[:en:Toki Pona|Toki Pona]]<br />(code: <code>tok</code>)
| [[:tpi:User:PK2|User page]] in [[:en:Tok Pisin|Tok Pisin]]<br />(code: <code>tpi</code>)
| [[:tr:User:PK2|User page]] in [[:en:Turkish language|Turkish]]<br />(code: <code>tr</code>)
| [[:trv:User:PK2|User page]] in [[:en:Seediq language|Seediq]]<br />(code: <code>trv</code>)
| [[:ts:User:PK2|User page]] in [[:en:Tsonga language|Tsonga]]<br />(code: <code>ts</code>)
| [[:tt:User:PK2|User page]] in [[:en:Tatar language|Tatar]]<br />(code: <code>tt</code>)
| [[:tum:User:PK2|User page]] in [[:en:Tumbuka language|Tumbuka]]<br />(code: <code>tum</code>)
| [[:tw:User:PK2|User page]] in [[:en:Akan language|Akan]] (Twi)<br />(code: <code>tw</code>)
| [[:ty:User:PK2|User page]] in [[:en:Tahitian language|Tahitian]]<br />(code: <code>ty</code>)
| [[:tyv:User:PK2|User page]] in [[:en:Tuvan language|Tuvan]]<br />(code: <code>tyv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ U
|-
| [[:udm:User:PK2|User page]] in [[:en:Udmurt language|Udmurt]]<br />(code: <code>udm</code>)
| [[:ug:User:PK2|User page]] in [[:en:Uyghur language|Uyghur]]<br />(code: <code>ug</code>)
| [[:uk:User:PK2|User page]] in [[:en:Ukrainian language|Ukrainian]]<br />(code: <code>uk</code>)
| [[:ur:User:PK2|User page]] in [[:en:Urdu|Urdu]]<br />(code: <code>ur</code>)
| [[:uz:User:PK2|User page]] in [[:en:Uzbek language|Uzbek]]<br />(code: <code>uz</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ V
|-
| [[:ve:User:PK2|User page]] in [[:en:Venda language|Venda]]<br />(code: <code>ve</code>)
| [[:vec:User:PK2|User page]] in [[:en:Venetian language|Venetian]]<br />(code: <code>vec</code>)
| [[:vep:User:PK2|User page]] in [[:en:Veps language|Veps]]<br />(code: <code>vep</code>)
| [[:vi:User:PK2|User page]] in [[:en:Vietnamese language|Vietnamese]]<br />(code: <code>vi</code>)
| [[:vls:User:PK2|User page]] in [[:en:West Flemish|West Flemish]]<br />(code: <code>vls</code>)
| [[:vo:User:PK2|User page]] in [[:en:Volapük|Volapük]]<br />(code: <code>vo</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ W
|-
| [[:wa:User:PK2|User page]] in [[:en:Walloon language|Walloon]]<br />(code: <code>wa</code>)
| [[:war:User:PK2|User page]] in [[:en:Waray language|Waray]]<br />(code: <code>war</code>)
| [[:wo:User:PK2|User page]] in [[:en:Wolof language|Wolof]]<br />(code: <code>wo</code>)
| [[:wuu:User:PK2|User page]] in [[:en:Wu Chinese|Wu Chinese]]<br />(code: <code>wuu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ X
|-
| [[:xal:User:PK2|User page]] in [[:en:Oirat language|Oirat]] ([[:en:Kalmyk Oirat|Kalmyk Oirat]])<br />(code: <code>xal</code>)
| [[:xh:User:PK2|User page]] in [[:en:Xhosa language|Xhosa]]<br />(code: <code>xh</code>)
| [[:xmf:User:PK2|User page]] in [[:en:Mingrelian language|Mingrelian]]<br />(code: <code>xmf</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Y
|-
| [[:yi:User:PK2|User page]] in [[:en:Yiddish|Yiddish]]<br />(code: <code>yi</code>)
| [[:yo:User:PK2|User page]] in [[:en:Yoruba language|Yoruba]]<br />(code: <code>yo</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Z
|-
| [[:za:User:PK2|User page]] in [[:en:Zhuang languages|Zhuang]] ([[:en:Standard Zhuang|Standard Zhuang]])<br />(code: <code>za</code>)
| [[:zea:User:PK2|User page]] in [[:en:Zeelandic|Zeelandic]]<br />(code: <code>zea</code>)
| [[:zgh:User:PK2|User page]] in [[:en:Standard Moroccan Amazigh|Standard Moroccan Amazigh]]<br />(code: <code>zgh</code>)
| [[:zh:User:PK2|User page]] in [[:en:Chinese language|Chinese]] ([[:en:Mandarin Chinese|Mandarin Chinese]])<br />(code: <code>zh</code>)
| [[:zh-classical:User:PK2|User page]] in [[:en:Classical Chinese|Classical Chinese]]<br />(code: <code>zh-classical</code>)
| [[:zh-min-nan:User:PK2|User page]] in [[:en:Southern Min|Southern Min]]<br />(code: <code>zh-min-nan</code>)
| [[:zh-yue:User:PK2|User page]] in [[:en:Cantonese|Cantonese]]<br />(code: <code>zh-yue</code>)
| [[:zu:User:PK2|User page]] in [[:en:Zulu language|Zulu]]<br />(code: <code>zu</code>)
|}
dud3tixug1qffje4pl8q76cccmmhg8l
Ladin de mareo
0
192267
251156
250840
2026-05-22T09:53:49Z
Starladin
18
251156
wikitext
text/x-wiki
Le '''ladin de mareo''' é l'idiom ladin dla [[Val Badia]] che vëgn baié tl comun de [[Mareo]].
[[Categoria:Lingaz ladin]]
spcsqjrn6srr8413ylx2ob5tpvihsbl
Alois Colli
0
192283
251129
251115
2026-05-21T12:05:49Z
Moroder
67
251129
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem =
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a =
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''' fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref></ref>
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px|''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]].]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Bozen/Lana 2002, 148ff.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Bozen 1992
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Bozen 1989
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
1hc2abbpg0tnopqck1pqboymajn8znc
251130
251129
2026-05-21T12:06:56Z
Moroder
67
/* Lëures */
251130
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem =
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a =
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''' fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref></ref>
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px|''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]].]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Bozen/Lana 2002, 148ff.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Bozen 1992
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Bozen 1989
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
qvgrousdoj2wzxg9bzs7g0vbeka4w7k
251131
251130
2026-05-21T12:16:25Z
Moroder
67
251131
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem =
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a =
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''' fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px|''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]].]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Bozen/Lana 2002, 148ff.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Bozen 1992
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Bozen 1989
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
c2j2uzx8rkffbu9muz3vftxvaa6h6ms
251132
251131
2026-05-21T13:06:44Z
Moroder
67
251132
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 1870 [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 1870 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px|''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]].]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Bozen/Lana 2002, 148ff.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Bozen 1992
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Bozen 1989
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
860f6rx07urgwdd21dxrosbtypqfmmh
251133
251132
2026-05-21T13:17:27Z
Moroder
67
251133
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 1870 [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 1870 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns y metui tla curtines. Chël de Sëlva ie jit perdù<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref><ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134.</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px|''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]].]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Bozen/Lana 2002, 148ff.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Bozen 1992
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Bozen 1989
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
rb1uz0g31zxh0ujz9598zudaz1zt5wp
251134
251133
2026-05-21T13:19:14Z
Moroder
67
/* Bibliografia */
251134
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 1870 [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 1870 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns y metui tla curtines. Chël de Sëlva ie jit perdù<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref><ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134.</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px|''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]].]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Bozen/Lana 2002, 148ff.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Bozen 1992.
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991.
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Bozen 1989.
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
2ahy2x568rae84nn1n38ry1nuolsmgl
251135
251134
2026-05-21T13:36:54Z
Moroder
67
/* Bibliografia */
251135
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 1870 [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 1870 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns y metui tla curtines. Chël de Sëlva ie jit perdù<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref><ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134.</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px|''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]].]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Athesia, Bozen/Lana 2002, 148ff. ISBN: 88-8266-111-3.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Tappeiner, Bozen 1992. ISBN: 88-7073-122-7.
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991. ISBN: 88-7014-642-1360-0.
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Südtirol-Bild-Verlag, Bozen 1989. ISBN: 88-85129-00-5.
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
lsqdjhldd48t5cuhwvvxsensqr7gfed
251136
251135
2026-05-21T13:40:38Z
Moroder
67
251136
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 1870 [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 1870 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns y metui tla curtines. Chël de Sëlva ie jit perdù<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref><ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134.</ref>.
== Lëures ==
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px]] ''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Athesia, Bozen/Lana 2002, 148ff. ISBN: 88-8266-111-3.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Tappeiner, Bozen 1992. ISBN: 88-7073-122-7.
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991. ISBN: 88-7014-642-1360-0.
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Südtirol-Bild-Verlag, Bozen 1989. ISBN: 88-85129-00-5.
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
akgwcuslbwf15iqx8jmsh0wjtfq05vp
251153
251136
2026-05-22T07:39:04Z
Moroder
67
/* Lëures */
251153
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 1870 [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 1870 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns y metui tla curtines. Chël de Sëlva ie jit perdù<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref><ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134.</ref>.
== Lëures ==
* Model per n monumënt a Sisi fëna dl coser a Maran l ann 1902 da udëi tl Museum Palaz Memmingen a Maran<ref>[https://objekte-museen-archive.provinz.bz.it/Details/bz/80031862 Monumënt a Sisi a Maran.]</ref>.
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px]] ''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Athesia, Bozen/Lana 2002, 148ff. ISBN: 88-8266-111-3.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Tappeiner, Bozen 1992. ISBN: 88-7073-122-7.
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991. ISBN: 88-7014-642-1360-0.
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Südtirol-Bild-Verlag, Bozen 1989. ISBN: 88-85129-00-5.
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
movgrgoa7jz6vv1bn4d62i6ylxa45qw
251154
251153
2026-05-22T07:41:59Z
Moroder
67
251154
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 7 de agost 1867 te [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 7 de agost 1867 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyroliene"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns y metui tla curtines. Chël de Sëlva ie jit perdù<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref><ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134.</ref>.
== Lëures ==
* Model per n monumënt a Sisi fëna dl coser a Maran l ann 1902 da udëi tl Museum Palaz Memmingen a Maran<ref>[https://objekte-museen-archive.provinz.bz.it/Details/bz/80031862 Monumënt a Sisi a Maran.]</ref>.
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px]] ''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Athesia, Bozen/Lana 2002, 148ff. ISBN: 88-8266-111-3.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Tappeiner, Bozen 1992. ISBN: 88-7073-122-7.
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991. ISBN: 88-7014-642-1360-0.
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Südtirol-Bild-Verlag, Bozen 1989. ISBN: 88-85129-00-5.
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
klh2us0qkus3qwh3sforet0o1ijny2t
251155
251154
2026-05-22T07:46:38Z
Moroder
67
251155
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox artist
|Inuem = Alois Colli
|Auter inuem = Gigio
|Foto = Hans-Pescosta.jpg
|Descrizion foto = L relief de Colli dedicà al mëinacrëp Hans Pescosta tumà tla viëra l'ann 1915
|Nasciù/da = 7 de agost 1867 te [[Fodom|Fedom]]
|Mort/a = 1937
|Suplì/da =
|Educazion =
|Cunesciù/da per =
|Operes cunesciudes =
|Muvimënt =
|Uem/fëna =
|Firma =
}}
[[File:Kaiser Franz Joseph im Gebet-10140232 Alois Colli.jpg|miniatura|L coser Franz Joseph che prëia te n relief ziplà dal Colli.]]
'''Alois Colli''', dit nce Gigio<ref>''Scultëures y zipladëures a Urtijëi, che ie é mo cunesciù.'' Calënder de Gherdëina 1982, pl. 39.</ref>, (* 7 de agost 1867 te Fedom - † 1937) fova n [[scultëur]] fedom a Urtijëi. Ël fova: „Kammerlieferant Ihrer k. u. k. Hoheiten der
Herren Erzherzoge Eugen und Franz
Ferdinand“<ref>[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ec/Weltausstellung_L%C3%BCttich_1905_-_offizieller_Spezialkatalog_der_%C3%96sterreichischen_Abteilung_%2528IA_weltausstellungl00expo%2529.pdf Spezialkatalog Weltausstellung Lüttich 1905.]</ref>.
L ann 1898 ova Colli metù ora te na gran mostra a Bulsan adum cun truepes artistc de Gherdëina o che laurova a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/12.10.1898/315824/9 ''Innsbrucker Nachrichten. '' 1898 12.10.1898]</ref>
Tla mostra universela de Paris l'ann 1900 à Alois Colli metù ora adum cun [[Sepl Rifesser|Josef Rifesser]], [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]], [[Rudolf Moroder]], [[Josef Runggaldier]], [[Ciril Del Antonio]], [[Francësch Tavella|Franz Tavella]], Josef Schieder, Dominikus Demetz cun auteresc de Josef Höglinger, Ferdinand Stuflesser y Franz Martiner tl "Chateau Tyrolien"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62980/1/11.04.1900/316038/9/filterId-62980%01316038%013951303-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Innsbrucker Nachrichten.'' 1900 11.04.1900]</ref>.
L ann 1902 dassova Alois Colli fé la statua de Sissi a Maran, ma ala fin à mpò mo Hermann Klotz de Viena giatà la ncëria.
Pra la mostra "Weltausstellung" de Lüttich ovel giatà na bedaia de bront per si lëur
Ai 23 de merz dl 1910 ie morta si loma Marianna Colli Crepaz a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/5/1/26.03.1910/636/8/filterId-5%01636%016256-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Der Tiroler / Der Landsmann'', 1910 26.03.1910.]</ref>.
Tla mostra "Ausstellung Religiöser Kunst in der Wiener Secession" l ann 1907 à Colli metù ora n bust de n Crist cun la curona de spines adum cun autri de Gherdëina sciche la firma "Gebrüder Moroder"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/20005/18/filterId-20005%0118-query-%22alois+colli%22-filterF_type-.html ''Der Kunstfreund.'' N.F., 22 - 23. 1906 - 1907]</ref>.
L ann 1917 ie Alois Colli , che fova saudé a [[Dispruch]], stat premiá, per si lëures de scultura tl spedel di saudëies ferii tla viëra, dal Coser Karl<ref>.[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/1/1/07.05.1917/45968/4/filterId-1%0145968%01337625-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Meraner Zeitung.'' 1917 07.05.1917]</ref>. Iló ovel nce ziplà n relief "Engelkuß an den toten Kaiser"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/25.03.1917/129327/3/filterId-37%01129327%011221568-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' Bozner Nachrichten 1917 25.03.1917]</ref>.
Do la viëra, l ann 1920, à i mëinacrëpes de Gherdëina dat al Colli la ncëria de ziplé trëi reliefs di tumei Hans Pescosta de Urtijëi, Alois Prugger de Santa Cristina y Engelbert Runggaldier de Sëlva. Chisc reliefs ie pona stac dac ai trëi chemuns y metui tla curtines. Chël de Sëlva ie jit perdù<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/37/1/13.08.1920/130320/3/filterId-37%01130320%011228936-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Bozner Nachrichten.'' 1920 13.08.1920.]</ref><ref>Franz Runggaldier: ''I mëinacrëp tla vedla Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 134.</ref>.
== Lëures ==
* Model per n monumënt a Sisi fëna dl coser a Maran l ann 1902 da udëi tl Museum Palaz Memmingen a Maran<ref>[https://objekte-museen-archive.provinz.bz.it/Details/bz/80031862 Monumënt a Sisi a Maran.]</ref>.
* ''Tiroler und Vorarlberger Fremdenverkehrs-Ausstellung'' dl ''Verein der Tiroler und Vorarlberger'' a Viena. Tla mostra vëniel mustrà, daujin ai lëures de [[Ferdinand Stuflesser|Ferdinand Stuflesser Petlin]] y [[Josef Runggaldier |Josef Runggaldier da Passua]] n lëur de Alois Colli n relief ziplà tl lën de n cheder "Aurora" de Guido Reni<ref>[[File:Guido Reni - L'Aurora di Guido Reni nelle arti decorative.jpg|20px]] ''L'Aurora'', pitura de [[Guido Reni]]</ref>:"aus Birnbaumholz ein Relief geschnitzt, das ein Prachtstück im vollsten Sinne des Wortes ist. Eine ganze Menge kleiner Tierfiguren von Colli: Pferde, Kühe, Kälber usw., sind Kabinetsstücke der naturgetreuen Bildnerkunst"<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/47/1/21.05.1896/166830/3 Der Bote für Tirol, Der Bote für Tirol 1896 21.05.1896.]</ref>.
* Erzherzog Franz Ferdinand l ann 1910 fova drët cuntënt de n relief sun la viëra de liberazion di Tirolëisc fat da Alois Colli a Urtijëi<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/archivioGiornali/pagina/giornale/62968/1/09.11.1911/286955/4/filterId-62968%01286955%013512652-query-%22alois+colli%22-sort-scoreDesc-filterF_type-.html ''Tiroler Stimmen.'' 1911 09.11.1911]</ref>.
* A Pichl tla dlieja San Niculau a Colli fat reliefs<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medio/Pagina/22609/388/issueId-214349-currentDate-.html ''Die Pfarrkirche zum hl. Nikolaus.'' Das Gsieser Tal: ein Südtiroler Hochtal im Spannungsfeld zwischen Tradition und Zukunft. 1997, pl. 388-389.]</ref>.
* St. Pankraz te Ulten, St. Helena. L ann 1900 al fat Santa Ottilia y Sant’Ana (Weingartner 1991, 525)<ref>[http://www.ultental-valdultimo.com/sanktpankraz/sankt-helena.html Dlieja de S. Elena.]</ref>.
* Burgeis, Benediktinerstift Marienberg, Stiftskirche zu Unserer Lieben Frau. Colli a fat pea pra la costruzion dl orgun (Weingartner 1991, 986)<ref>[http://www.marienberg.it Dlieja de Burgeis.]</ref>.
== Notes ==
<references />
== Bibliografia ==
* ANDERGASSEN, Leo: Südtirol, Kunst vor Ort. Kunstführer Südtirol, Athesia, Bozen/Lana 2002, 148ff. ISBN: 88-8266-111-3.
* EGG, Erich: Kunst im Vinschgau. Tappeiner, Bozen 1992. ISBN: 88-7073-122-7.
* WEINGARTNER Josef: Die Kunstdenkmäler Südtirols, Band 2, Bozen und Umgebung – Unterland – Burggrafenamt – Vinschgau, 7. Auflage, Bozen 1991. ISBN: 88-7014-642-1360-0.
* FREI, Mathias: Kunstreise durch Südtirol. Südtirol-Bild-Verlag, Bozen 1989. ISBN: 88-85129-00-5.
{{DEFAULTSORT: Colli, David}}
[[Categoria:Persones de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona ladina]]
[[Categoria:Artist]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina]]
[[Categoria:Persona de Urtijëi]]
hclag4r9abst6k5bv5w5dwspxw60zpz
Scola d'ert de Sëlva
0
192284
251143
251075
2026-05-21T16:11:18Z
Moroder
67
251143
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}La '''Scola d'ert de Sëlva''' fova na [[scola d'ert]] sun [[Plan da Tieja]] tl luech de [[Sëlva]] te [[Gherdëina]]. La fova stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. Do n grum de ani de suzes fova l numer de studënc jit for plu zeruch ala fin dl 20ejim secul, nfin che n à tëut la dezijion de la stlù defin tl 2003.<ref>selvafoto.it, Articul: ''Wolkenstein im Laufe der Jahrhunderte'', https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article_id=25</ref>
==Storia==
A [[Urtijëi]] fova bele stata giaurida na scola per l dessëni tl 1825 da [[Jakob Sotriffer]] y nce a [[Santa Cristina]] y te Sëlva cresciova plu y plu l ert de [[ziplé]]. Te chëi tëmps se stentoven a miuré la cualità dl ziplé. La figures fova for la medemes y chësc fajova for plu rie a vënder la [[chiena]]. La populazion sentiva l debujën de giaté na miëura educazion dl ziplé y perchël se ova Santa Cristina y Sëlva metù adum per damandé de giaurì na scola d'ert. L [[Austria-Ungaria|guviern de Viena]] ova dat l'autorisazion tl 1907 y n ova scumencià a frabiché la scola d'ert che fova po stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. I custimënc de la frabiché fova de {{formatnum:90000}} curones y fova stai paiei dal chemun.
Al scumenciamënt univel nsenià de juebia, sada y dumënia te la ''cësa Domur''. Nsenià univa l [[ziplé]] y [[mudelé]] y nce co scrì lëtres de afares.
Do la [[prima viera mundiela]], canche l raion fova deventà pert de la [[Talia]], univa l mantenimënt de la scola finanzià da [[Trënt]] ora. Dal 1924 inant fova la scola rueda sota la respunsabltà dl [[Minister de Educazion]] y ova abù gran suzes ti ani daldò. La ova fat pea a mostres a [[Milan]], [[Roma]] y tl 1932 monc a [[New York]]. Chëst'ultima ti ova purtà n recunescimënt da pert dl minister.
Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin.
==Referënzes==
<references/>
[[Categoria:Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Sëlva|Scola d'Ert]]
96irvv16p6ksw0c0kcxb8bjmj9qvdma
251144
251143
2026-05-21T16:32:40Z
Moroder
67
251144
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}La '''Scola d'ert de Sëlva''' fova na [[scola d'ert]] sun [[Plan da Tieja]] tl luech de [[Sëlva]] te [[Gherdëina]]. La fova stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. Do n grum de ani de suzes fova l numer de studënc jit for plu zeruch ala fin dl 20ejim secul, nfin che n à tëut la dezijion de la stlù defin tl 2003.<ref>selvafoto.it, Articul: ''Wolkenstein im Laufe der Jahrhunderte'', https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article_id=25</ref>
==Storia==
A [[Urtijëi]] fova bele stata giaurida na scola per l dessëni tl 1825 da [[Jakob Sotriffer]] y nce a [[Santa Cristina]] y te Sëlva cresciova plu y plu l ert de [[ziplé]]. Te chëi tëmps se stentoven a miuré la cualità dl ziplé. La figures fova for la medemes y chësc fajova for plu rie a vënder la [[chiena]]. La populazion sentiva l debujën de giaté na miëura educazion dl ziplé y perchël se ova Santa Cristina y Sëlva metù adum per damandé de giaurì na scola d'ert.
La prima scola ie unida giaurida l ann 1885 zirca tla cësa sot a Dosses, fabricheda
da Odl da Insom (sën Villa Schenk). Ma chësta à me durà doi ani.
L [[Austria-Ungaria|guviern de Viena]] ova dat l'autorisazion tl 1907 y n ova scumencià a frabiché la scola d'ert che fova po stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. I custimënc de la frabiché fova de {{formatnum:90000}} curones y fova stai paiei dal chemun.
Al scumenciamënt univel nsenià de juebia, sada y dumënia te la ''cësa Domur''<ref>[https://www.apartments-domur.it/en/history La cësa Domur te Sëlva.]</ref>. Nsenià univa l [[ziplé]] y [[mudelé]] y nce co scrì lëtres de afares.
L'ann 1908 ie pona stata fabricheda la scola sun n terac de Moz da Tieja.
Do la [[prima viera mundiela]], canche l raion fova deventà pert de la [[Talia]], univa l mantenimënt de la scola finanzià da [[Trënt]] ora. Dal 1924 inant fova la scola rueda sota la respunsabltà dl [[Minister de Educazion]] y ova abù gran suzes ti ani daldò. La ova fat pea a mostres a [[Milan]], [[Roma]] y tl 1932 monc a [[New York]]. Chëst'ultima ti ova purtà n recunescimënt da pert dl minister.
Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin.
== Nsenianc ==
Tla scola d'ert à nsenià [[Peter Demetz-Fëur|Peter Demetz Fëur]], [[Albino Pitscheider |Albino Pitscheider de Menza]], [[Leo Crepaz|Leo Crepaz da Maidl]],
==Referënzes==
<references/>
== Bibliografia ==
* ''La Scola d'Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1952, pl. 50-51.
[[Categoria:Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Sëlva|Scola d'Ert]]
snofxhn333wh4wkwg68h0lbfrifisbz
251145
251144
2026-05-21T17:23:14Z
Moroder
67
251145
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}La '''Scola d'ert de Sëlva''' fova na [[scola d'ert]] sun [[Plan da Tieja]] tl luech de [[Sëlva]] te [[Gherdëina]]. La fova stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. Do n grum de ani de suzes fova l numer de studënc jit for plu zeruch ala fin dl 20ejim secul, nfin che n à tëut la dezijion de la stlù defin tl 2003.<ref>selvafoto.it, Articul: ''Wolkenstein im Laufe der Jahrhunderte'', https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article_id=25</ref>
==Storia==
A [[Urtijëi]] fova bele stata giaurida na [[Scola d'Ert Urtijëi|scola per l dessëni]] tl 1825 da [[Jakob Sotriffer]] y nce a [[Santa Cristina]] y te Sëlva cresciova plu y plu l ert de [[ziplé]]. Te chëi tëmps se stentoven a miuré la cualità dl ziplé. La figures fova for la medemes y chësc fajova for plu rie a vënder la [[chiena]]. La populazion sentiva l debujën de giaté na miëura educazion dl ziplé y perchël se ova Santa Cristina y Sëlva metù adum per damandé de giaurì na scola d'ert.
La prima scola ie unida giaurida l ann 1885 zirca tla cësa sot a Dosses, fabricheda
da Odl da Insom (sën Villa Schenk). Ma chësta à me durà doi ani.
L [[Austria-Ungaria|guviern de Viena]] ova dat l'autorisazion tl 1907 y n ova scumencià a frabiché la scola d'ert fabricheda la scola sun n terac de Moz da Tieja, che fova po stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. I custimënc de la frabiché fova de {{formatnum:90000}} curones y fova stai paiei dal chemun.
Al scumenciamënt univel nsenià de juebia, sada y dumënia te la ''cësa Domur''<ref>[https://www.apartments-domur.it/en/history La cësa Domur te Sëlva.]</ref>. Nsenià univa l [[desëni]] y [[mudelé]] y nce co scrì lëtres de afares. I trëi maestri fova Josef Piffrader, Cari Lindner y Leo Delago. La direzion fova a Urtijëi.
Do la [[prima viera mundiela]], canche l raion fova deventà pert de la [[Talia]], univa l mantenimënt de la scola finanzià da [[Trënt]] ora. Dal 1924 inant fova la scola rueda sota la respunsabltà dl [[Minister de Educazion]] y ova abù gran suzes ti ani daldò. La ova fat pea a mostres a [[Milan]], [[Roma]] y tl 1932 monc a [[New York]]. Chëst'ultima ti ova purtà n recunescimënt da pert dl minister.
Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin.
== Nsenianc ==
Tla scola d'ert à nsenià cub truepes d'autri [[Peter Demetz-Fëur|Peter Demetz Fëur]], [[Albino Pitscheider|Albino Pitscheider de Menza]]<ref>Sulé ([[Tresl Gruber]]):''’N salut al seniëur profesëur Albino Pitscheìder dla scola d’ert de Sëlva ’n ucajion de si settantejimo an, y na piata d’ unëur per la Val de Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 1948, pl. 65.</ref>, [[Leo Crepaz|Leo Crepaz da Maidl]], Martin Demetz de Palua,
==Referënzes==
<references/>
== Bibliografia ==
* S (Sulé): ''La Scola d'Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1952, pl. 50-51.
* Josef Demetz da Ruacia: ''La Scola d’Ert y la Scola Mesana nueva de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1985, pl. 44-50.
[[Categoria:Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Sëlva|Scola d'Ert]]
ay37a3tg08ckhf0d3x5dzdf882x3ef4
251146
251145
2026-05-21T17:23:42Z
Moroder
67
/* Nsenianc */
251146
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}La '''Scola d'ert de Sëlva''' fova na [[scola d'ert]] sun [[Plan da Tieja]] tl luech de [[Sëlva]] te [[Gherdëina]]. La fova stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. Do n grum de ani de suzes fova l numer de studënc jit for plu zeruch ala fin dl 20ejim secul, nfin che n à tëut la dezijion de la stlù defin tl 2003.<ref>selvafoto.it, Articul: ''Wolkenstein im Laufe der Jahrhunderte'', https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article_id=25</ref>
==Storia==
A [[Urtijëi]] fova bele stata giaurida na [[Scola d'Ert Urtijëi|scola per l dessëni]] tl 1825 da [[Jakob Sotriffer]] y nce a [[Santa Cristina]] y te Sëlva cresciova plu y plu l ert de [[ziplé]]. Te chëi tëmps se stentoven a miuré la cualità dl ziplé. La figures fova for la medemes y chësc fajova for plu rie a vënder la [[chiena]]. La populazion sentiva l debujën de giaté na miëura educazion dl ziplé y perchël se ova Santa Cristina y Sëlva metù adum per damandé de giaurì na scola d'ert.
La prima scola ie unida giaurida l ann 1885 zirca tla cësa sot a Dosses, fabricheda
da Odl da Insom (sën Villa Schenk). Ma chësta à me durà doi ani.
L [[Austria-Ungaria|guviern de Viena]] ova dat l'autorisazion tl 1907 y n ova scumencià a frabiché la scola d'ert fabricheda la scola sun n terac de Moz da Tieja, che fova po stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. I custimënc de la frabiché fova de {{formatnum:90000}} curones y fova stai paiei dal chemun.
Al scumenciamënt univel nsenià de juebia, sada y dumënia te la ''cësa Domur''<ref>[https://www.apartments-domur.it/en/history La cësa Domur te Sëlva.]</ref>. Nsenià univa l [[desëni]] y [[mudelé]] y nce co scrì lëtres de afares. I trëi maestri fova Josef Piffrader, Cari Lindner y Leo Delago. La direzion fova a Urtijëi.
Do la [[prima viera mundiela]], canche l raion fova deventà pert de la [[Talia]], univa l mantenimënt de la scola finanzià da [[Trënt]] ora. Dal 1924 inant fova la scola rueda sota la respunsabltà dl [[Minister de Educazion]] y ova abù gran suzes ti ani daldò. La ova fat pea a mostres a [[Milan]], [[Roma]] y tl 1932 monc a [[New York]]. Chëst'ultima ti ova purtà n recunescimënt da pert dl minister.
Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin.
== Nsenianc ==
Tla scola d'ert à nsenià cun truepes d'autri [[Peter Demetz-Fëur|Peter Demetz Fëur]], [[Albino Pitscheider|Albino Pitscheider de Menza]]<ref>Sulé ([[Tresl Gruber]]):''’N salut al seniëur profesëur Albino Pitscheìder dla scola d’ert de Sëlva ’n ucajion de si settantejimo an, y na piata d’ unëur per la Val de Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 1948, pl. 65.</ref>, [[Leo Crepaz|Leo Crepaz da Maidl]], Martin Demetz de Palua,
==Referënzes==
<references/>
== Bibliografia ==
* S (Sulé): ''La Scola d'Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1952, pl. 50-51.
* Josef Demetz da Ruacia: ''La Scola d’Ert y la Scola Mesana nueva de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1985, pl. 44-50.
[[Categoria:Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Sëlva|Scola d'Ert]]
4p19fss5jufbuuojodwplpm4ein8sxu
251147
251146
2026-05-21T17:32:35Z
Moroder
67
251147
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}La '''Scola d'ert de Sëlva''' fova na [[scola d'ert]] sun [[Plan da Tieja]] tl luech de [[Sëlva]] te [[Gherdëina]]. La fova stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. Do n grum de ani de suzes fova l numer de studënc jit for plu zeruch ala fin dl 20ejim secul, nfin che n à tëut la dezijion de la stlù defin tl 2003.<ref>selvafoto.it, Articul: ''Wolkenstein im Laufe der Jahrhunderte'', https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article_id=25</ref>
==Storia==
A [[Urtijëi]] fova bele stata giaurida na [[Scola d'Ert Urtijëi|scola per l dessëni]] tl 1825 da [[Jakob Sotriffer]] y nce a [[Santa Cristina]] y te Sëlva cresciova plu y plu l ert de [[ziplé]]. Te chëi tëmps se stentoven a miuré la cualità dl ziplé. La figures fova for la medemes y chësc fajova for plu rie a vënder la [[chiena]]. La populazion sentiva l debujën de giaté na miëura educazion dl ziplé y perchël se ova Santa Cristina y Sëlva metù adum per damandé de giaurì na scola d'ert.
La prima scola ie unida giaurida l ann 1885 zirca tla cësa sot a Dosses, fabricheda
da Odl da Insom (sën Villa Schenk). Ma chësta à me durà doi ani.
L [[Austria-Ungaria|guviern de Viena]] ova dat l'autorisazion tl 1907 y n ova scumencià a frabiché la scola d'ert fabricheda la scola sun n terac de Moz da Tieja, che fova po stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. I custimënc de la frabiché fova de {{formatnum:90000}} curones y fova stai paiei dal chemun.
Al scumenciamënt univel nsenià de juebia, sada y dumënia te la ''cësa Domur''<ref>[https://www.apartments-domur.it/en/history La cësa Domur te Sëlva.]</ref>. Nsenià univa l [[desëni]] y [[mudelé]] y nce co scrì lëtres de afares. I trëi maestri fova Josef Piffrader, Cari Lindner y Leo Delago. La direzion fova a Urtijëi.
Do la [[prima viera mundiela]], canche l raion fova deventà pert de la [[Talia]], univa l mantenimënt de la scola finanzià da [[Trënt]] ora. Dal 1924 inant fova la scola rueda sota la respunsabltà dl [[Minister de Educazion]] y ova abù gran suzes ti ani daldò. La ova fat pea a mostres a [[Milan]], [[Roma]] y tl 1932 monc a [[New York]]. Chëst'ultima ti ova purtà n recunescimënt da pert dl minister.
Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin.
== Nsenianc ==
Tla scola d'ert à nsenià cun truepes d'autri [[Peter Demetz-Fëur|Peter Demetz Fëur]], [[Albino Pitscheider|Albino Pitscheider de Menza]]<ref>Sulé ([[Tresl Gruber]]):''’N salut al seniëur profesëur Albino Pitscheìder dla scola d’ert de Sëlva ’n ucajion de si settantejimo an, y na piata d’ unëur per la Val de Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 1948, pl. 65.</ref>, [[Leo Crepaz|Leo Crepaz da Maidl]], Martin Demetz de Palua, Leo Kostner<ref>Margareth Forer y Andreas Linder: ''Leo Kostner prufessëur tla Scola d’Ert.'' Calënder de Gherdëina 2021, pl. 264-265.</ref>
==Referënzes==
<references/>
== Bibliografia ==
* S (Sulé): ''La Scola d'Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1952, pl. 50-51.
* Josef Demetz da Ruacia: ''La Scola d’Ert y la Scola Mesana nueva de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1985, pl. 44-50.
* Babi Mussner: ''Mostra sun i prim 50 ani dla Scola d’Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 2002, pl. 218
[[Categoria:Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Sëlva|Scola d'Ert]]
t60apcsqw8x9up4ee6rd80vi02voy72
251148
251147
2026-05-21T17:41:14Z
Moroder
67
/* Bibliografia */
251148
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}La '''Scola d'ert de Sëlva''' fova na [[scola d'ert]] sun [[Plan da Tieja]] tl luech de [[Sëlva]] te [[Gherdëina]]. La fova stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. Do n grum de ani de suzes fova l numer de studënc jit for plu zeruch ala fin dl 20ejim secul, nfin che n à tëut la dezijion de la stlù defin tl 2003.<ref>selvafoto.it, Articul: ''Wolkenstein im Laufe der Jahrhunderte'', https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article_id=25</ref>
==Storia==
A [[Urtijëi]] fova bele stata giaurida na [[Scola d'Ert Urtijëi|scola per l dessëni]] tl 1825 da [[Jakob Sotriffer]] y nce a [[Santa Cristina]] y te Sëlva cresciova plu y plu l ert de [[ziplé]]. Te chëi tëmps se stentoven a miuré la cualità dl ziplé. La figures fova for la medemes y chësc fajova for plu rie a vënder la [[chiena]]. La populazion sentiva l debujën de giaté na miëura educazion dl ziplé y perchël se ova Santa Cristina y Sëlva metù adum per damandé de giaurì na scola d'ert.
La prima scola ie unida giaurida l ann 1885 zirca tla cësa sot a Dosses, fabricheda
da Odl da Insom (sën Villa Schenk). Ma chësta à me durà doi ani.
L [[Austria-Ungaria|guviern de Viena]] ova dat l'autorisazion tl 1907 y n ova scumencià a frabiché la scola d'ert fabricheda la scola sun n terac de Moz da Tieja, che fova po stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. I custimënc de la frabiché fova de {{formatnum:90000}} curones y fova stai paiei dal chemun.
Al scumenciamënt univel nsenià de juebia, sada y dumënia te la ''cësa Domur''<ref>[https://www.apartments-domur.it/en/history La cësa Domur te Sëlva.]</ref>. Nsenià univa l [[desëni]] y [[mudelé]] y nce co scrì lëtres de afares. I trëi maestri fova Josef Piffrader, Cari Lindner y Leo Delago. La direzion fova a Urtijëi.
Do la [[prima viera mundiela]], canche l raion fova deventà pert de la [[Talia]], univa l mantenimënt de la scola finanzià da [[Trënt]] ora. Dal 1924 inant fova la scola rueda sota la respunsabltà dl [[Minister de Educazion]] y ova abù gran suzes ti ani daldò. La ova fat pea a mostres a [[Milan]], [[Roma]] y tl 1932 monc a [[New York]]. Chëst'ultima ti ova purtà n recunescimënt da pert dl minister.
Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin.
== Nsenianc ==
Tla scola d'ert à nsenià cun truepes d'autri [[Peter Demetz-Fëur|Peter Demetz Fëur]], [[Albino Pitscheider|Albino Pitscheider de Menza]]<ref>Sulé ([[Tresl Gruber]]):''’N salut al seniëur profesëur Albino Pitscheìder dla scola d’ert de Sëlva ’n ucajion de si settantejimo an, y na piata d’ unëur per la Val de Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 1948, pl. 65.</ref>, [[Leo Crepaz|Leo Crepaz da Maidl]], Martin Demetz de Palua, Leo Kostner<ref>Margareth Forer y Andreas Linder: ''Leo Kostner prufessëur tla Scola d’Ert.'' Calënder de Gherdëina 2021, pl. 264-265.</ref>
==Referënzes==
<references/>
== Bibliografia ==
* S (Sulé): ''La Scola d'Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1952, pl. 50-51.
* Josef Demetz da Ruacia: ''La Scola d’Ert y la Scola Mesana nueva de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1985, pl. 44-50.
* Babi Mussner: ''Mostra sun i prim 50 ani dla Scola d’Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 2002, pl. 218.
[[Categoria:Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'ert]]
[[Categoria:Sëlva|Scola d'Ert]]
ik8o9yptq1n4lfkcanu0ypnvy8ay7ad
251150
251148
2026-05-21T17:45:08Z
Moroder
67
251150
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}La '''Scola d'ert de Sëlva''' fova na [[scola d'ert]] sun [[Plan da Tieja]] tl luech de [[Sëlva]] te [[Gherdëina]]. La fova stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. Do n grum de ani de suzes fova l numer de studënc jit for plu zeruch ala fin dl 20ejim secul, nfin che n à tëut la dezijion de la stlù defin tl 2003.<ref>selvafoto.it, Articul: ''Wolkenstein im Laufe der Jahrhunderte'', https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article_id=25</ref>
==Storia==
A [[Urtijëi]] fova bele stata giaurida na [[Scola d'Ert Urtijëi|scola per l dessëni]] tl 1825 da [[Jakob Sotriffer]] y nce a [[Santa Cristina]] y te Sëlva cresciova plu y plu l ert de [[ziplé]]. Te chëi tëmps se stentoven a miuré la cualità dl ziplé. La figures fova for la medemes y chësc fajova for plu rie a vënder la [[chiena]]. La populazion sentiva l debujën de giaté na miëura educazion dl ziplé y perchël se ova Santa Cristina y Sëlva metù adum per damandé de giaurì na scola d'ert.
La prima scola ie unida giaurida l ann 1885 zirca tla cësa sot a Dosses, fabricheda
da Odl da Insom (sën Villa Schenk). Ma chësta à me durà doi ani.
L [[Austria-Ungaria|guviern de Viena]] ova dat l'autorisazion tl 1907 y n ova scumencià a frabiché la scola d'ert fabricheda la scola sun n terac de Moz da Tieja, che fova po stata giuarida ai 15 de novëmber 1908. I custimënc de la frabiché fova de {{formatnum:90000}} curones y fova stai paiei dal chemun.
Al scumenciamënt univel nsenià de juebia, sada y dumënia te la ''cësa Domur''<ref>[https://www.apartments-domur.it/en/history La cësa Domur te Sëlva.]</ref>. Nsenià univa l [[desëni]] y [[mudelé]] y nce co scrì lëtres de afares. I trëi maestri fova Josef Piffrader, Cari Lindner y Leo Delago. La direzion fova a Urtijëi.
Do la [[prima viera mundiela]], canche l raion fova deventà pert de la [[Talia]], univa l mantenimënt de la scola finanzià da [[Trënt]] ora. Dal 1924 inant fova la scola rueda sota la respunsabltà dl [[Minister de Educazion]] y ova abù gran suzes ti ani daldò. La ova fat pea a mostres a [[Milan]], [[Roma]] y tl 1932 monc a [[New York]]. Chëst'ultima ti ova purtà n recunescimënt da pert dl minister.
Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin.
== Nsenianc ==
Tla scola d'ert à nsenià cun truepes d'autri [[Peter Demetz-Fëur|Peter Demetz Fëur]], [[Albino Pitscheider|Albino Pitscheider de Menza]]<ref>Sulé ([[Tresl Gruber]]):''’N salut al seniëur profesëur Albino Pitscheìder dla scola d’ert de Sëlva ’n ucajion de si settantejimo an, y na piata d’ unëur per la Val de Gherdëina.'' Calënder de Gherdëina 1948, pl. 65.</ref>, [[Leo Crepaz|Leo Crepaz da Maidl]], Martin Demetz de Palua, Leo Kostner<ref>Margareth Forer y Andreas Linder: ''Leo Kostner prufessëur tla Scola d’Ert.'' Calënder de Gherdëina 2021, pl. 264-265.</ref>
==Referënzes==
<references/>
== Bibliografia ==
* S (Sulé): ''La Scola d'Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1952, pl. 50-51.
* Josef Demetz da Ruacia: ''La Scola d’Ert y la Scola Mesana nueva de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1985, pl. 44-50.
* Babi Mussner: ''Mostra sun i prim 50 ani dla Scola d’Ert de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 2002, pl. 218.
[[Categoria:Gherdëina|Scola d'Ert, Sëlva]]
[[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Scola d'Ert, Sëlva]]
[[Categoria:Sëlva|Scola d'Ert, Sëlva]]
[[Categoria:Scoles de Gherdëina|Scola d'Ert, Sëlva]]
0n6nrg271li9ot3eyan6opfjkvrvjry
Categoria:Scoles de Gherdëina
14
192293
251149
2026-05-21T17:44:08Z
Moroder
67
Creata pagina con "[[Categoria:Gherdëina]]"
251149
wikitext
text/x-wiki
[[Categoria:Gherdëina]]
8o8405xakny4mpg9zrgmjm71yq52scd
Ogle
0
192294
251160
2026-05-22T11:42:18Z
Asenoner
208
Redirect alla pagina [[Uedl]]
251160
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[uedl]]
s3uy4g5k2lhc8liscrx6sbn58l8wkxq
Ocio
0
192295
251161
2026-05-22T11:42:21Z
Asenoner
208
Redirect alla pagina [[Uedl]]
251161
wikitext
text/x-wiki
#redirect [[uedl]]
s3uy4g5k2lhc8liscrx6sbn58l8wkxq