Wikipedia lldwiki https://lld.wikipedia.org/wiki/Plata_prinzipala MediaWiki 1.47.0-wmf.14 first-letter Media Speciale Discussione Utente Discussioni utente Wikipedia Discussioni Wikipedia File Discussioni file MediaWiki Discussioni MediaWiki Template Discussioni template Aiuto Discussioni aiuto Categoria Discussioni categoria TimedText TimedText talk Modulo Discussioni modulo Evento Discussioni evento Alcia 0 44 252661 218089 2026-08-11T12:47:44Z Rolf acker 1705 /* Vocabolar dl ladin leterar */ errori di Lint 252661 wikitext text/x-wiki {{Badiot}} [[File:Domestic Goose.jpg|thumb|Alcia]] L’'''alcia''' (''Anser anser domesticus'') ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''aucia'', [[badiot]]: ''alcia'') é n [[vicel]] tla familia di anatidae y tla sotfamilia di anserinae. Ara alda pro le domëne di [[Eucariota|eucarioc]] y pro le rëgn di [[tier]]s. == Plates colegades == [[Vicel|Vicí]] ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=88|left|thumb|100px]] <div style="font-size:smaller"> '''aucia''' Ⓔ AUCA ‹ *AVICA (EWD 1, 76) 6 1833 ''alçhies'' (DeRüM, VizBëire1833-1995:275)<br /> gad. alcia mar. alćia Badia alćia grd. aucia fas. aucia amp. aucia LD aucia MdR alćia<br /> </b> auces<br> (gad. A 1879; A 1895; G 1923; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; G 1923; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, LD DLS 2002, MdR) <br /> <i><b>a) "Sce", dij le Vicare, "un tal che vos dess bëire con les alćes ël." </b>"Ŝe", diŝ le Vica-re, "un tal che vos dess bëire coǹ les alçhies ël." </i>DeRüM, [[:it:s:Le medemo â le viz de bëire n pü' tröp|VizBëire]]1833-1995:275 (MdR); <br /> <i><b>b) Canche l nevic à audì chësc, i à ël fat a savëi, che la dëssa pur sté zënza tëma, che permò da s. Martin mazen l’auces! </b>Càŋchè ‘l nëviĉ hà àudi chëst, jë hà ël fàtt a savëi, che la dëssa pur stè zenza tëma, che permò da S. Martiŋ mazzuŋ l’àutges! </i>VianUA, [[:it:s:Na mutta, chë òva perdù si nëviĉ|MutaNevic]]1864:197 (grd.); <br /> <i><b>c) Demez incö coles alces y vaces, / Ares vais dalunc a pastöra! </b>Deméz incö colles altgies e vatgies, / Alles vade da lunts a pastüra! </i>PescostaC, MëssaPescosta1879:3 (Badia). </div> [[Categoria:Tieres]] fn62awcj9juyrvw6i1n8qcehfsai2cy Angelo Trebo 0 82 252677 245516 2026-08-11T14:33:01Z Rolf acker 1705 /* Test */ errori di Lint 252677 wikitext text/x-wiki {{Badiot}} [[File:Angelo Trebo.jpg|thumb|Angelo Trebo|left]] [[File:Geschichte-der-ladinischen-literatur-i.pdf|page=292|thumb|150px|Geschichte der ladinischen Literatur]] [[File:Bibliografia ladina.djvu|page=129|thumb|150px|Bibliografia ladina]] '''Angelo Trebo'''- poet ladin dla [[Val Badia]] nasciü ai 24 de jené dl 1862 a Biei da [[La Plí|La Plí de Mareo]] y mort dl 1888. Al é sté un di maius poec ladins. Al á scrit 27 poesies por [[ladin]] [[mareo]] cun chëres che al á metü man la lirica ladina y te chëres che al vëgn dant so amur por la tera ladina, por les [[munt]]es y por la natöra. Al á scrit döes operetes, “Le ciastel dles stries” (1884) y “Le scioz de San Jenn” (1885) metüdes en [[musiga]] da [[Jepele Frontull]]<ref>Nosta jent, Persones y personalités dla Ladinia, UGLD</ref>. ==Operes== *[[oldwikisource:Ala net|Ala net]] *[[oldwikisource:A les rodúnderes|A les rodúnderes]] *[[oldwikisource:A na amica|A na amica]] *[[oldwikisource:Ciöf de flus de munt|Ciöf de flus de munt]] *[[oldwikisource:Preghiera|Preghiera]] *[[oldwikisource:Na parora a mi geniturs morc|Na parora a mi geniturs morc]] *[[oldwikisource:Möta, no sciampé|Möta, no sciampé]] *[[oldwikisource:Les flus de munt|Les flus de munt]] *[[oldwikisource:Le vire sön munt|Le vire sön munt]] *[[oldwikisource:Le scioz da San Jenn|Le scioz da San Jenn]] *[[oldwikisource:Le lé de munt|Le lé de munt]] *[[oldwikisource:Le ciastel dles stries|Le ciastel dles stries]] *[[oldwikisource:Le bal|Le bal]] *[[oldwikisource:La sonsela blancia|La sonsela blancia]] *[[oldwikisource:La nagola amez invern|La nagola amez invern]] *[[oldwikisource:La munt de Fojedöra|La munt de Fojedöra]] *[[oldwikisource:La flu|La flu]] *[[oldwikisource:La confolia|La confolia]] *[[oldwikisource:L' amicizia|L' amicizia]] *[[oldwikisource:Lʼ aisciöda|Lʼ aisciöda]] *[[oldwikisource:Endô a ciasa|Endô a ciasa]] *[[oldwikisource:Desiderio ala patria|Desiderio ala patria]] *[[oldwikisource:Dalunc dla patria|Dalunc dla patria]] *[[oldwikisource:La net de Madoines|La net de Madoines]] *[[oldwikisource:Na sëra sön munt|Na sëra sön munt]] *[[oldwikisource:Püri vicí|Püri vicí]] *[[s:mul:Salüc dal frostí|Salüc dal frostí]] *[[s:mul:T' urt|T' urt]] ==Test== <poem style="font-style:italic; font-size:smaller;"> Net tan dejidrada, vi! Vi, o regno scür dai semi! Vi con töa pêsc dal ci! Tèmo sö te tü bi grëmi! Stopa con to velo grisc düć chisc gragn tormonć dla vita! Pôrtemo tʼ en bel paîsc, co ligrëzes inće pîta! Döt le bel spo ôi somié; da zacan spo les ligrëzes dötes ôi alerch cherdé, desmonćé mʼ ôi les tristëzes. </poem> ==Wikisource== [[oldwikisource:Author:Angelo Trebo|Angelo Trebo]] ==Lians== *[https://archive.org/details/ladinischen/page/n291/mode/2up Rut Bernardi Paul Videsott ''Geschichte der ladinischen Literatur'']. p. 279. [[Leteratura ladina|Leteratöra ladina]] ==Notes== <references /> [[Categoria:Cultura ladina|Trebo, Angelo]] 384nabg6l1a30hofp7gtfrf1xhyews9 Austria 0 127 252667 250520 2026-08-11T13:19:45Z Rolf acker 1705 errore di Lint (Workaround); form. 252667 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica de l'Austria |Inuem ufiziel = Republik Österreich |Capitela = {{Blason|Viena}} |Lingaz 1 = [[Tudësch]] |Inuem inn = Land der Berge, Land am Strome''<br />(Ladin: "Tiera di crëps, tiera pra l ruf")''&#32; |Inn = Land der Berge Land am Strome instrumental.ogg |Ega = 0,84 |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 446.315 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 461.432 <!--valor te miliarc--> |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Federazion|federela]] |Presidënt = [[Alexander Van der Bellen]] |Canzelier = [[Alexander Schallenberg]] ([[ÖVP]]) |Munëida = [[Euro]] |Cherta = EU location AUT.png }} L{{'}}'''Austria''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Austria'' o ''Esterraih'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''Austria'', [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Österreich''), ufizielmënter la '''Republica de l'Austria''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Republik Österreich''), ie n [[stat]] te l'[[Europa zentrela]]. Si capitela y majera zità ie [[Viena]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². == Geografia == [[File:Oesterreich topo.png|thumb|left|upright=1.25|Cherta topografica de l'Austria cun ziteies che à plu de 100.000 abitanc.]] == Storia == [[File:Austria_Hungary_ethnic.svg|thumb|Cherta etno-linguistica de l'[[Austria-Ungaria]] tl 1910.]]La republica de l'Austria ie nasciuda ai 10 de setëmber 1919 do che ie tumeda l'[[Austria-Ungaria]] ala fin de la [[Prima Gran Viera]]. ==Economia== [[File:Austria Product Exports (2019).svg|upright=1.4|thumb|right|Na reprejentazion proporzionela de la esportazions de l'Austria tl 2019]] == Spartizion aministrativa == L'Austria, coche republica federela, ie metuda adum da [[Stac federei de l'Austria|9 stac federei]] ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Bundesländer'' o mé ''Länder'').<br /> Chisc stac possa fé leges che resta laite te la costituzion y uni stat à rapresentanzes tl parlamënt de l'Austria. [[Viena]] ie na zità-stat (''Stadtstaat''), ajache la zità fej ora belau dut l stat ncont de spersa y populazion.<br /> L majer stat per populazion ie [[Viena]] cun 1.920.949 abitanc, ma l ie l mënder per spersa cun 415&nbsp;km². L majer per spersa ie l'[[Austria Bassa]] cun 19.180&nbsp;km², l mënder per populazion ie l [[Burgenland]] cun 296.010 abitanc. {{Cherta Austria}} ===Lista di stac federei=== ''Liej de plu tl articul: [[Stac federei de l'Austria]]''<br> {| style="clear:both" class="sortable wikitable" |- style="background:#bbb" ! Blason ! Stat ! Capitela ! data-sort-type="number"|Spersa<br>(km<sup>2</sup>) ! data-sort-type="number"|Populazion<br />(jen. 2020) ! data-sort-type="number"|Pop.<br />per km<sup>2</sup> |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Oberoesterreich_Wappen.svg|40px]] | [[Austria Auta]]<br />(''Oberösterreich'') |{{Blason|Linz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:11982}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1490392}} | style="text-align:right" | {{formatnum:124.4}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Niederösterreich_CoA.svg|40px]] | [[Austria Bassa]]<br />(''Niederösterreich'') |{{Blason|Sankt Pölten}} | style="text-align:right" | {{formatnum:19178}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1684623}} | style="text-align:right" | {{formatnum:87.8}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Burgenland_Wappen.svg|40px]] | [[Burgenland]] | {{Blason|Eisenstadt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:3965}} | style="text-align:right" | {{formatnum:294466}} | style="text-align:right" | {{formatnum:74.3}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Kaernten_CoA.svg|40px]] | [[Ciarënzia]]<br />(''Kärnten'') |{{Blason|Klagenfurt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:9536}} | style="text-align:right" | {{formatnum:561390}} | style="text-align:right" | {{formatnum:58.9}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Salzburg_Wappen.svg|40px]] | [[Salzburg (stat)|Salzburg]] | {{Blason|Salzburg}} | style="text-align:right" | {{formatnum:7154}} | style="text-align:right" | {{formatnum:558479}} | style="text-align:right" | {{formatnum:78.1}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Steiermark_Wappen.svg|40px]] | [[Steiermark]] |{{Blason|Graz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:16401}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1246576}} | style="text-align:right" | {{formatnum:76.0}} |- style="background: #ddd" |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:AUT_Tirol_COA.svg|40px]] | [[Tirol (stat)|Tirol]] |{{Blason|Dispruch}}<br />(''Innsbruck'') | style="text-align:right" | {{formatnum:12648}} | style="text-align:right" | {{formatnum:757852}} | style="text-align:right" | {{formatnum:59.9}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Wien_3_Wappen.svg|40px]] | [[Viena]]<br />(''Wien'') | style="text-align:center" | –<!-- Nia mudé, la zità-stat de Viena ne à nia na capitela --> | style="text-align:right" | {{formatnum:415}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1911728}} | style="text-align:right" | {{formatnum:4606.6}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Vorarlberg_CoA.svg|40px]] | [[Vorarlberg]] | {{Blason|Bregenz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2601}} | style="text-align:right" | {{formatnum:397094}} | style="text-align:right" | {{formatnum:152.7}} |- style="background: #eee" |} ===Ziteies=== La majera zità de l'Austria cun na gran desfrënzia da la segonda ie la capitela [[Viena]], che ova na populazion de {{EWZT|AT|90001}} tl {{EWDJ|AT|90001}}. La segonda majera zità ie [[Graz]], che tl {{EWDJ|AT|60101}} ova na populazion de {{EWZT|AT|60101}}.<br> De ndut dal te l'Austria trë ziteies cun na populazion sëura i {{formatnum:200000}} abitanc (Viena, Graz y [[Linz]]) y trëi ziteies cun na populazion danter i {{formatnum:100000}} y {{formatnum:200000}} abitanc ([[Salzburg]], [[Dispruch]] y [[Klagenfurt]]). {| class="wikitable sortable" style="text-align:right" |- ! Inuem !! Stat ! Populazion<br />(tl 2022)<ref>{{cite web |url=https://www.statistik.at/web_en/statistics/index.html |title=Statistics |first=STATISTIK |last=AUSTRIA |website=www.statistik.at}}</ref> |- |style="text-align:left"| [[File:Wien Wappen.svg|26x26px]] '''[[Viena]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-W}}||{{formatnum:1931593}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Graz COA.svg|24x24px]] '''[[Graz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-ST}} ||{{formatnum:292630}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Linz.svg|22x22px]] '''[[Linz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:207247}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Salzburg (Stadt) COA.svg|23x23px]] '''[[Salzburg]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-S}} ||{{formatnum:155331}} |- |style="text-align:left"| [[File:AT Innsbruck COA.svg|23x23px]] '''[[Dispruch]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-T}} ||{{formatnum:130585}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klagenfurt COA.svg|24x24px]] '''[[Klagenfurt am Wörthersee]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:102618}} |- |style="text-align:left"| [[File:Villach CoA.svg|23x23px]] [[Villach]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:64071}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wels coat of arms.svg|24x24px]] [[Wels]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:63181}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Sankt Poelten COA.svg|23x23px]] '''[[Sankt Pölten]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:56360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappendornbirn.svg|29x29px]] [[Dornbirn]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:50360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Wiener Neustadt.svg|30x30px]] [[Wiener Neustadt]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:47160}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Steyr COA.svg|25x25px]] [[Steyr]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:37879}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen at Feldkirch.svg|27x27px]] [[Feldkirch]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:34998}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Bregenz COA.svg|23x23px]] '''[[Bregenz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:29306}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen von Leonding.svg|24x24px]] [[Leonding]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:28967}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klosterneuburg COA.svg|25x25px]] [[Klosterneuburg]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:27542}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Baden COA.jpg|23x23px]] [[Baden bei Wien]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:25783}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Wolfsberg (Kaernten) COA.svg|20x20px]] [[Wolfsberg (Ciarënzia)|Wolfsberg]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:25056}} |- |style="text-align:left"| [[File:Traun coat of arms.svg|24x24px]] [[Traun]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:24926}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Krems an der Donau COA.svg|23x23px]] [[Krems an der Donau]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:24921}} |} [[File:Flag of Austria (state).svg|thumb|upright]] == Lians == * [[Geografia]] * [[Tirol]] {{Europa}} ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=90|left|thumb|100px|Austria]] '''Austria '''6 1870 ''Austria ''(AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432)<br /> gad. Austria grd. Austria fas. Austria fod. Austria col. Austria amp. Austria LD Austria<br /> '''topon. '''<br /> '''''monarchia asburgica '''''(fod.) Ⓘ Austria Ⓓ Österreich ◇ '''''a) E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sot a l’Austria, sot a l’acuila, che davant i butava nte le spazadure. '''E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sott all’ Austria, sott’ all’ acquila, che davant i but-tava ‘nte le spazzadure. ''AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432 (col.). [[Categoria:Austria]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] t3t1ariou11q37pw1r6jdr9evc0pczb Estonia 0 358 252669 235646 2026-08-11T13:48:05Z Rolf acker 1705 better infobox template; t.b.c. 252669 wikitext text/x-wiki {{Infobox Stat |Inuem = Estonia |Inuem ufiziel = Eesti Vabariik |Capitela = [[Tallinn]] |Cherta = Location Estonia EU Europe.png <!-- old stuff: --> | image_flag = Flag of Estonia.svg | image_coat = Coat of arms of Estonia.svg | conventional_long_name = Republica de Estonia | national_anthem = ''[[Mu isamaa, mu õnn ja rõõm]]''<br /><small>{{Lang|Ild|"''Mia Tiera, Mia contenteza y Legreza''"}} | official_languages = eesti keel }} L{{'}}'''Estonia''' (45.226 km², 1 342 409 abitanc, capitala: [[Tallinn]]) ié n stat dl Europa. Iél l plu a sud di Stac Baltics. L'Estonia ié na republica parlamentara; l president sen ié Toomas Hendrik Ilves, depierpul ié Andrus Ansip l prum minister. La rejoneda ofiziala ié l "eesti keel"; dret somiant al finlandes, che ié dla familia ugro-finnica. La fort mendranza slava adora l russ; y ié la conescenza dl ingles ence dret comun. Dl ai 1 maggio 2004 ié n Stat member dl [[Union europea|Union europeica]]. <references/> {{Europa}} [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] 4u6g74459t9l5bx9y8eclyduiud2yeb Florin Camathias 0 404 252678 243100 2026-08-11T14:37:05Z Rolf acker 1705 /* Operes */ errori di Lint 252678 wikitext text/x-wiki [[File:Litteratura neocatalana.jpg|thumb|Literatura neocatalana]] '''Flurin Camathias''' ie nasciù a Lags/Laax ai 6.3.[[1871]], y ie mort a Lags/Laax ai 3.2.[[1946]]. l fova n poet y scritëur de rujeneda rumancia sursilvan. ==Operes== * [[:it:s:Historias dil munt sogn Gieri|Historias dil munt sogn Gieri]] * [[:it:s:Ils Retoromans|Ils Retoromans]] (1900) * [[:it:s:Poesias (Camathias 1918)|Poesias 1918]] * [[:it:s:Poesias (Camathias)|Poesias]] * [[:it:s:Suns ed accords|Suns ed accords]] * [[:it:s:Walther de Belmont|Walther de Belmont]] * "La Merlotscha" (1905, 1919) * "La flur de Ramousch" (1909) * "Davart criticar litteratura" (1909) * "Statutas novas" (1913) * "Cecilia" (1917) * "La Ligia grischa. Representaziun historica" (1924) [[File:Decurtins - Rätoromanische chrestomathie, XII.djvu|page=31|thumb]] <small>'''''Canzun de Nadal.'''''</small> <poem style="font-style:italic; font-size:smaller;"> Nadal, Nadal! Atras la vaü Resun'ü chor dils zenns, Ed en fervurs, sco ils pasturs Caminan ils cartents Per visitar, per adorar Emmanuel, il retg, 11 niev-naschiu, il Benediu, Ch'encuera cheu in tetg. Ti legherment dil cor cartent, Salvader, Fegl de Diu,' Ti Vierv divin, sco dultsch bambin Vegns giu dal tschiel steliu, Mintg'onn pii clars, pii bials e cars, Comparas cheu a nus: Nus smerveglein, beneventein Tei retg miraculus! </poem> ==Wikisource== [[:it:s:Autore:Florin Camathias|Florin Camathias]] ==rm Wukipedia== *[[:rm:Flurin Camathias|Flurin Camathias]] ==Wikidata== [[d:Q21293065]] ==Fontanas== * Gion Deplazes: ''Funtaunas, Istorgia da la litteratura rumantscha per scola e pievel'', S. 162-165. * Gion Deplazes: [http://tls.theaterwissenschaft.ch/wiki/Flurin_Camathias ''Flurin Camathias''] bim Theaterlexikon * Gion Deplazes: ''Die Rätoromanen. Ihre Identität in der Literatur.'' Mustér 1991. ==Liams== * [http://www.e-lir.ch/index.php?id=493 Lexicon Istoric Retic] * [http://maalr2.spinfo.uni-koeln.de:4562/chapterSelected?chapter=5+-+Florin+Camathias&volume=PPN345572629_0038 Rätoromanische chrestomathie]{{Toter Link|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} [[Categoria:Rumanc|Camathias, Florin]] [[Categoria:Grijon]] sup4nd9a8g02kt0agkwkzvd54iyxuuf Flurin Valentin 0 405 252670 243901 2026-08-11T13:52:49Z Rolf acker 1705 /* Test */ errore di Lint; t.b.c. 252670 wikitext text/x-wiki '''Flurin Valentin''' ie n autur [[rumanc]]. == Operes == * ''[[:it:s:Poesias compostas per l'ütil dellas scolas|Poesias compostas per l'ütil dellas scolas]]''<ref>[[:it:s:Pagina:Decurtins - Rätoromanische chrestomathie, VIII.djvu/171|Crestomazia Romancia VIII, p. 161]]</ref> * ''[[:it:s:Poesias compostas per l'ütil dellas scolas (1907)|Poesias compostas per l'ütil dellas scolas'']], 1907 * ''Tavletta compsta de F. Valentin per ils ufants d’Engiadina-Bassa.'' Cuoira 1837. [[File:Decurtins - Rätoromanische chrestomathie, VIII.djvu|page=171|thumb]] == Test == ''<small>'''La Vipra e la Sanguêtta.'''</small>'' <i><small><poem> Ün tösgainta vipra schêt Ün di ad üna tschtüschasang: … No eschen ambas dus insêts, Suvent môrdainsa al uman; 5 Ma êu osserv, cha l' óm as fida Da tia bócca e del teis môrs, Ed alincunter el as disfida, E trembla da mai, sco dalla môrt. [p. 34] L' effêt dels môrs es diferent; 10 Sch' el tguarda stôrt e mütscha da tai E da mai s' fidal, ed im ha jent; El ha ün bun mutiv perquai. </poem></small></i> == Bibliografia == * Men Rauch: ''Homens prominents ed originals d’Engiadina Bassa e Val Müstair. Stampa separada da la Gazetta Ladina, Scuol.'' Stamparia Ladina, Tusan 1935. (digital: [http://search.kulturarchiv.ch/item/24952/ ACEB HA 10], [[Archiv culturel Engiadina bassa]]) == Notes == <references /> == Wikisource == [[:it:s:Autore:Flurin Valentin|Flurin Valentin]] == Wikidata == [[d:Q21293043]] == Liams == * [http://maalr2.spinfo.uni-koeln.de:4562/xmlSelected?pageNumber=165&volume=PPN345572629_0024 Rätoromanische Chrestomathie VIII, p. 161]{{Toter Link|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} {{DEFAULTSORT:Valentin Flurin}} [[Categoria:Rumanc]] [[Categoria:Grijon]] [[Categoria:Uem]] a2v3q9440rqk4enmklwlr9tmhz0ly7e Gustavo Venturi 0 516 252676 16972 2026-08-11T14:31:15Z Rolf acker 1705 /* Operes */ errori di Lint 252676 wikitext text/x-wiki '''Gustavo Venturi''' ([[1830]]–[[1898]]) ie n autur [[ladin]]. [[File:Bibliografia ladina.djvu|page=37|150px|thumb|Bibliografia ladina]] == Operes == [[File:Bibliografia ladina.djvu|page=38|150px|thumb|Bibliografia ladina]] *[[oldwikisource:A les beles trenta soldi|A les beles trenta soldi]] *[[oldwikisource:Amò sta setemena|Amò sta setemena]] *[[oldwikisource:Canche son in fora|Canche son in fora]] *[[oldwikisource:Cara Marianna|Cara Marianna]] *[[oldwikisource:Cara mere voi siede matta|Cara mere voi siede matta]] *[[oldwikisource:Cotan bela l’ è Carlota|Cotan bela l’ è Carlota]] *[[oldwikisource:De contenteza e festa|De contenteza e festa]] *[[oldwikisource:Duchenc me dis che ʼl temp l’ è fresc|Duchenc me dis che ʼl temp l’ è fresc]] *[[oldwikisource:Dutes femenes che l’ é al mondo|Dutes femenes che l’ é al mondo]] *[[oldwikisource:Eviva Noè|Eviva Noè]] *[[oldwikisource:Ie son nasciuda verginela|Ie son nasciuda verginela]] *[[oldwikisource:L’ ucelin del bosch|L’ ucelin del bosch]] *[[oldwikisource:Vaà vaà touses|Vaà vaà touses]] [[File:Bibliografia ladina.djvu|page=39|150px|thumb|Bibliografia ladina]] ''Alles belles trenta soldi.'' <poem style="font-style:italic; font-size:smaller;"> Alles belles trenta soldi, alles rosses venteot, alles negres un gabanot. Alles burtes un chiarantan alles touses pan a brama, alles vegies feuc e fiama, alles touses un bon bocon, alles vegies un strangolon. </poem> == Wikisource == * [[:it:s:Autore:Gustavo Venturi|Gustavo Venturi]] == Wikidata == [[d:Q2351663]] == Liams == * [[Rut Bernardi]], [[Paul Videsott]]: [https://ia601508.us.archive.org/26/items/ladinischen/9788860461063.pdf ''Geschichte der ladinischen Literatur'']. {{DEFAULTSORT:Venturi, Gustavo}} [[Categoria:Cultura ladina]] [[Categoria:Uem]] ibvwhadx1a3l4hvwrmt94g0637pmpq4 Iaco Irsara 0 543 252675 242986 2026-08-11T14:25:10Z Rolf acker 1705 /* Test */ errore di Lint 252675 wikitext text/x-wiki {{Badiot}} [[File:Iaco Irsara.jpg|thumb|left|Irsara tl 1920]] [[File:Geschichte-der-ladinischen-literatur-i.pdf|page=343|thumb|150px|Geschichte der ladinischen literatur]] [[File:Bibliografia ladina.djvu|page=88|thumb|150px|Bibliografia ladina]] '''Iaco Irsara''' [[1860]]–[[1943]] ie n autur [[ladin]] dla Val Badia. ==Test== <poem style="font-style:italic;"> Ziprian, e n dar crstiàgn; cal s 'tol l stlop e và bel plàgn, al nadora gnanca n tgiagn. albasta polvr e mpü d' paagn spò nal plö dgüna fang. n pinch pü d'ega d'vita, pur rinfnchè la vita. spò el alegro e dar contant, can chi leoi ti schampa dant. alè gi n galantom; calè n badiot e nò n fodòm. a verda spo l bstiaam. e nlasà nia si adan al tgiarà cval nvad pùrdü, e c'düt sid bel sigü. </poem> ==Wikiversity== * [[:it:v:Iaco Irsara|Iaco Irsara]] ==Wikisource== [[oldwikisource:Author:Iaco Irsara|Iaco Irsara]] *[[oldwikisource:Ziprian|Ziprian]] ==Wikidata== [[d:Q21468221]] ==Liams== *[https://ia601508.us.archive.org/26/items/ladinischen/9788860461063.pdf Rut Bernardi Paul Videsott ''Geschichte der ladinischen Literatur'']. p 330. [[Categoria:Cultura ladina|Irsara, Iaco]] [[Categoria:Uem|Irsara, Iaco]] qt49rcogukvyw3rmfnx5y1mov8thyb5 Josef Runggaldier 0 618 252673 252024 2026-08-11T14:15:45Z Rolf acker 1705 /* Scric */ errore di Lint 252673 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox artist |Inuem = Josef Runggaldier |Auter inuem = Śepl da Passua Stillheim |Foto = Josef Runggaldier ntëur l 1870.jpg |Descrizion foto = Josef Runggaldier ntëur l 1870 |Nasciù/da = [[14 de auril]] [[1948]] a [[Runcadic]] |Mort/a = [[10 de mei]] [[1917]] a Bulsan. |Suplì/da = a [[Urtijëi]] |Educazion = |Cunesciù/da per = Calënder de Gherdëina |Operes cunesciudes = Capela da Passua |Muvimënt = |Uem/fëna = Barbara Perathoner (1856-1904) |Firma = }} [[File:Calender de Gherdëina 1911.jpg|miniatura|Prim Calënder de Gherdëina]] [[File:Josef Runggaldier.jpg|thumb|left|Runggaldier tl 1915]] [[File:Blue House - Urtijëi.jpg|miniatura|alt=La Cësa Bruma a Urtijëi.|La Cësa Bruma a Urtijëi.]] [[File:Geschichte-der-ladinischen-literatur-i.pdf|page=198|thumb|150px|Geschichte der ladinischen literatur]] '''Josef Runggaldier''' (* [[14 de auril]] [[1848]] a [[Runcadic]]; † [[10 de mei]] [[1917]]) ie stat n scultëur, [[Ferlëigher|ferlëigher]] y nce n autëur ladin de [[Gherdëina]]. == Vita == Josef Runggaldier, dit ënghe Sepl da Passua Stillheim, à mparà a ziplé da si pere Benedict. Si oma fova Mariana Stuffer y l à abù doi fredesc August y [[Anton Runggaldier|Anton]], y doi surans, Rosalia y Johanna. Da jëun stat mandà a Paris da vel parënc a mparé da marcadënt. == Familia == Ël se à maridà cun Barbara Perathoner (1856-1904) da Nudrëi y à abù ot fions, un n mut Josef y set mutans. L ann 1887 al fabricà la cësa “Stillheim”, plu inant tlameda “Cësa Bruma”, ulache l ie pona jit a sté cun si familia. La trëi majera mutans ie restedes a Urtijëi: Genovefa (anda Fefa) à maridà [[Friedrich Moroder|Friedrich Moroder da Jumbierch]], Carolina Josef Kostner da [[Stlejuc]] y Amalia Franz Comploj dl Pizuela. Do la mort dla fëna Barbara l ann 1904, se al maridà cun Aloisia Comploi da Tublà de [[Sëlva]]. Tl ann 1895 àl lascià fé la cundota dal’ega “Stufan”, che piova via pra Sas Pilat y dajova ega a duta la streda Stufan y mo a truepa d’autra cëses dl ridl. A si sëul mut Josef ti à l pere Ujep frabicà ti ani 1904/05 la cësa “Engelsburg”, cunesciuda sciche “cësa cuecena” tla streda Stufan. Josef junior ie jit a sté iló cun si fëna jëuna Emilie Moroder dl dutor tl ann 1906. L ie po deventà ferlëigher TL 1972 y per i lëures y auteresc che l ova vendù al giata truepes premi a Bulsan, a Dispruch, a Viena, a Brùssel, Antwerpen y a Paris. Ël à abù bel tl 1910 l'idea dl Calënder de Gherdëina<ref>J.A. Comploj:''Union dei Ladins (Ladinerverein) in Innsbruck.*).'' Kalënder ladin per l ann 1915, pl. 35.</ref> dat ora pona adum cun [[Arcangiul Lardschneider]] l ann 1911 a [[Dispruch]]<ref>Johann Tscholl: ''Cumemorazion''. [[Calënder de Gherdëina]], pl. 110-114.</ref>. Ujep Runggaldier a lascià fé su tl 1901 na pitla [[Dlieja Sant Ujep Runcadic|capela]] dedicheda a Sant Ujep tl ridl da Passua a [[Runcadic]]. Per la stima a Josef Runggaldier à [[Franz Moroder |Franz Moroder de Lenert]] scrit chësta poejia tl prim Calënder (version tla grafia nueva dl Calënder 1950: Per amòr de riposta patria cè bel idèa, che t’ès abù, cun gran brìa y spëises belaun l prim és tau sapù y te iès propi stà bon de dè ’n drë scumenciamënt a scrì y a druchè la rusnèda de nosta jënt. Truëp iè-l bele stat scrit te nosta pitla valeda, sun Gherdëina cun si curiosa y vedla rusnèda, ma mèi ne iès-un mo ruèi tan inànt, che cun ti pitli liber tan blot y tan enteressànt. Ti Calënder de Gherdëina duc muëss-a laudè y stimè, y de chel che l'à dut ora ulòn-se se locurdè, perciè danter plu àutra bona cosses ch'l à fat, cul Calënder drë na bèla recurdànza ne-s à-l dat. == Do la mort == Tla cronica de Urtijëi dl pluan Franz Anderlan, trëi dis do la mort de Ujep Runggaldier iel stat scrit: ''„1917 /13. Mai : Diese Tage gieng Josef Runggaldier, vulgo Sepl da Passua, zu Stillheim nach Bozen um sich zu consultiren wegen eines inneren Leiden. Er tat es ohne Wissen des ihn hier behandelnden Arztes. Der Doctor in Bozen meinte es sei ein Magengeschwürre u. versicherte ihm, daß eine Operation ganz gefahrlos sei u.operirte ihn. Es fehlte aber im Magen gar nicht – nur die Vorstehdrüse war geschwollen/: Hiperdopia prostata:/. Runggaldier starb infolge der nach der Operation eingetrettenen Schwäche, 69 J. alt. Seine Leiche hierher zur Beerdigung geführt. Runggaldier war ein begabter Mann u. hat es zu einem ziemlichen Wohlstand gebracht. Er sprach correkt Französisch u. ital. - war 6 Jahre in Paris, wo er die Handelsschule besuchte. Im Jahre 1870, bei deutsch-französ. Krieg, mußte er Paris verlassen, kam hier- her u. erlernte das Bildh. Werk – war aber mehr Handelsmann. - In Gesellschaft wegen seines jovialen Temperamentes gerne gesehen. Er war 2 Mal verehel. u. hinterläßt [..?]: die Witwe u. 7 verheiratete Kinder."'' [[File:Capela da Passua Ujep Runggaldier Sen Luis Ciablon.ogg|miniatura|Storia dla capela da Passua y de Ujep Runggaldier cunteda da seniëur Luis de Ciablon (?), pluan da Bula.]] ==Operes== *[[oldwikisource:Per la mëssa nevela del preve de Iacun Antonio Prinoth|Per la mëssa nevela del preve de Iacun Antonio Prinoth]] ‎ *[[oldwikisource:De miëur jënt!|De miëur jënt!]] ‎ *[[oldwikisource:L bambin da Nadel|L bambin da Nadel]] ‎ *[[oldwikisource:La Cuces da Nadèl|La Cuces da Nadèl]] ‎ *[[oldwikisource:Na ciantia per l Primiziant|Na ciantia per l Primiziant]] ‎ *[[oldwikisource:Ncuei la gran festa cinquantejima ons|Ncuei la gran festa cinquantejima ons]] ‎ ==Scric== '''''Per la mëssa nevela del preve de Iacun Antonio Prinoth.''''' <i><small><poem> A unì a ti mëssa nevela Ne ëi dlaurela Te rengrazie dl nvit Y per te mandi n pitl scrit! Eviva Gherdëina, pitla valeda Tu ies mo fort la fortuneda, Percie n preve ess minechie Da i dé per fant a Chël Bel Die! Ncuei inò na mëssa nevela De n jëun de nosta comun, Ël à fat cossa la plu bela, A stimé l mond sche ferzum! </poem></small></i> == Notes == <references /> ==Wikiversity== *[[:it:v:Josef Runggaldier]] ==Wikisource== *[[oldwikisource:Author:Josef Runggaldier|Josef Runggaldier]] ==Wikidata== [[d:Q21313178]] ==Bibliografia y Liams== * ''Bera Usèp Runggaldier da Pàssua.'' [[Calënder de Gherdëina]] 1950, pl. 24-26. * Margreth Runggaldier: ''Lecurdanza de bera Ujep Runggaldier da Passua n ucajion di 100 ani do si mort''. Calënder de Gherdëina 2018, pl. 116-120 * [https://ia601508.us.archive.org/26/items/ladinischen/9788860461063.pdf Rut Bernardi Paul Videsott ''Geschichte der ladinischen Literatur'']. p 198. [[File:Fossa de curtina da Passua Stillheim.jpg|miniatura|alt=Fossa de curtina a Urtijë dla familia Passua Stillheim.|Fossa de curtina a Urtijë dla familia Passua Stillheim.]] [[Categoria:Cultura ladina|Runggaldier, Josef]] [[Categoria:Scritëures de Gherdëina|Runggaldier, Josef]] [[Categoria:Uem|Runggaldier, Josef]] [[Categoria:Persona de Urtijëi|Runggaldier, Josef]] omxejl38c0deja70h7sp6mmmrvtcsnz 252674 252673 2026-08-11T14:20:47Z Rolf acker 1705 dito 252674 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox artist |Inuem = Josef Runggaldier |Auter inuem = Śepl da Passua Stillheim |Foto = Josef Runggaldier ntëur l 1870.jpg |Descrizion foto = Josef Runggaldier ntëur l 1870 |Nasciù/da = [[14 de auril]] [[1948]] a [[Runcadic]] |Mort/a = [[10 de mei]] [[1917]] a Bulsan. |Suplì/da = a [[Urtijëi]] |Educazion = |Cunesciù/da per = Calënder de Gherdëina |Operes cunesciudes = Capela da Passua |Muvimënt = |Uem/fëna = Barbara Perathoner (1856-1904) |Firma = }} [[File:Calender de Gherdëina 1911.jpg|miniatura|Prim Calënder de Gherdëina]] [[File:Josef Runggaldier.jpg|thumb|left|Runggaldier tl 1915]] [[File:Blue House - Urtijëi.jpg|miniatura|alt=La Cësa Bruma a Urtijëi.|La Cësa Bruma a Urtijëi.]] [[File:Geschichte-der-ladinischen-literatur-i.pdf|page=198|thumb|150px|Geschichte der ladinischen literatur]] '''Josef Runggaldier''' (* [[14 de auril]] [[1848]] a [[Runcadic]]; † [[10 de mei]] [[1917]]) ie stat n scultëur, [[Ferlëigher|ferlëigher]] y nce n autëur ladin de [[Gherdëina]]. == Vita == Josef Runggaldier, dit ënghe Sepl da Passua Stillheim, à mparà a ziplé da si pere Benedict. Si oma fova Mariana Stuffer y l à abù doi fredesc August y [[Anton Runggaldier|Anton]], y doi surans, Rosalia y Johanna. Da jëun stat mandà a Paris da vel parënc a mparé da marcadënt. == Familia == Ël se à maridà cun Barbara Perathoner (1856-1904) da Nudrëi y à abù ot fions, un n mut Josef y set mutans. L ann 1887 al fabricà la cësa “Stillheim”, plu inant tlameda “Cësa Bruma”, ulache l ie pona jit a sté cun si familia. La trëi majera mutans ie restedes a Urtijëi: Genovefa (anda Fefa) à maridà [[Friedrich Moroder|Friedrich Moroder da Jumbierch]], Carolina Josef Kostner da [[Stlejuc]] y Amalia Franz Comploj dl Pizuela. Do la mort dla fëna Barbara l ann 1904, se al maridà cun Aloisia Comploi da Tublà de [[Sëlva]]. Tl ann 1895 àl lascià fé la cundota dal’ega “Stufan”, che piova via pra Sas Pilat y dajova ega a duta la streda Stufan y mo a truepa d’autra cëses dl ridl. A si sëul mut Josef ti à l pere Ujep frabicà ti ani 1904/05 la cësa “Engelsburg”, cunesciuda sciche “cësa cuecena” tla streda Stufan. Josef junior ie jit a sté iló cun si fëna jëuna Emilie Moroder dl dutor tl ann 1906. L ie po deventà ferlëigher TL 1972 y per i lëures y auteresc che l ova vendù al giata truepes premi a Bulsan, a Dispruch, a Viena, a Brùssel, Antwerpen y a Paris. Ël à abù bel tl 1910 l'idea dl Calënder de Gherdëina<ref>J.A. Comploj:''Union dei Ladins (Ladinerverein) in Innsbruck.*).'' Kalënder ladin per l ann 1915, pl. 35.</ref> dat ora pona adum cun [[Arcangiul Lardschneider]] l ann 1911 a [[Dispruch]]<ref>Johann Tscholl: ''Cumemorazion''. [[Calënder de Gherdëina]], pl. 110-114.</ref>. Ujep Runggaldier a lascià fé su tl 1901 na pitla [[Dlieja Sant Ujep Runcadic|capela]] dedicheda a Sant Ujep tl ridl da Passua a [[Runcadic]]. Per la stima a Josef Runggaldier à [[Franz Moroder |Franz Moroder de Lenert]] scrit chësta poejia tl prim Calënder (version tla grafia nueva dl Calënder 1950: Per amòr de riposta patria cè bel idèa, che t’ès abù, cun gran brìa y spëises belaun l prim és tau sapù y te iès propi stà bon de dè ’n drë scumenciamënt a scrì y a druchè la rusnèda de nosta jënt. Truëp iè-l bele stat scrit te nosta pitla valeda, sun Gherdëina cun si curiosa y vedla rusnèda, ma mèi ne iès-un mo ruèi tan inànt, che cun ti pitli liber tan blot y tan enteressànt. Ti Calënder de Gherdëina duc muëss-a laudè y stimè, y de chel che l'à dut ora ulòn-se se locurdè, perciè danter plu àutra bona cosses ch'l à fat, cul Calënder drë na bèla recurdànza ne-s à-l dat. == Do la mort == Tla cronica de Urtijëi dl pluan Franz Anderlan, trëi dis do la mort de Ujep Runggaldier iel stat scrit: ''„1917 /13. Mai : Diese Tage gieng Josef Runggaldier, vulgo Sepl da Passua, zu Stillheim nach Bozen um sich zu consultiren wegen eines inneren Leiden. Er tat es ohne Wissen des ihn hier behandelnden Arztes. Der Doctor in Bozen meinte es sei ein Magengeschwürre u. versicherte ihm, daß eine Operation ganz gefahrlos sei u.operirte ihn. Es fehlte aber im Magen gar nicht – nur die Vorstehdrüse war geschwollen/: Hiperdopia prostata:/. Runggaldier starb infolge der nach der Operation eingetrettenen Schwäche, 69 J. alt. Seine Leiche hierher zur Beerdigung geführt.<br />Runggaldier war ein begabter Mann u. hat es zu einem ziemlichen Wohlstand gebracht. Er sprach correkt Französisch u. ital. - war 6 Jahre in Paris, wo er die Handelsschule besuchte. Im Jahre 1870, bei deutsch-französ. Krieg, mußte er Paris verlassen, kam hier- her u. erlernte das Bildh. Werk – war aber mehr Handelsmann. - In Gesellschaft wegen seines jovialen Temperamentes gerne gesehen. Er war 2 Mal verehel. u. hinterläßt [..?]: die Witwe u. 7 verheiratete Kinder."'' [[File:Capela da Passua Ujep Runggaldier Sen Luis Ciablon.ogg|miniatura|Storia dla capela da Passua y de Ujep Runggaldier cunteda da seniëur Luis de Ciablon (?), pluan da Bula.]] ==Operes== *[[oldwikisource:Per la mëssa nevela del preve de Iacun Antonio Prinoth|Per la mëssa nevela del preve de Iacun Antonio Prinoth]] ‎ *[[oldwikisource:De miëur jënt!|De miëur jënt!]] ‎ *[[oldwikisource:L bambin da Nadel|L bambin da Nadel]] ‎ *[[oldwikisource:La Cuces da Nadèl|La Cuces da Nadèl]] ‎ *[[oldwikisource:Na ciantia per l Primiziant|Na ciantia per l Primiziant]] ‎ *[[oldwikisource:Ncuei la gran festa cinquantejima ons|Ncuei la gran festa cinquantejima ons]] ‎ ==Scric== '''''Per la mëssa nevela del preve de Iacun Antonio Prinoth.''''' <i><small><poem> A unì a ti mëssa nevela Ne ëi dlaurela Te rengrazie dl nvit Y per te mandi n pitl scrit! Eviva Gherdëina, pitla valeda Tu ies mo fort la fortuneda, Percie n preve ess minechie Da i dé per fant a Chël Bel Die! Ncuei inò na mëssa nevela De n jëun de nosta comun, Ël à fat cossa la plu bela, A stimé l mond sche ferzum! </poem></small></i> == Notes == <references /> ==Wikiversity== *[[:it:v:Josef Runggaldier]] ==Wikisource== *[[oldwikisource:Author:Josef Runggaldier|Josef Runggaldier]] ==Wikidata== [[d:Q21313178]] ==Bibliografia y Liams== * ''Bera Usèp Runggaldier da Pàssua.'' [[Calënder de Gherdëina]] 1950, pl. 24-26. * Margreth Runggaldier: ''Lecurdanza de bera Ujep Runggaldier da Passua n ucajion di 100 ani do si mort''. Calënder de Gherdëina 2018, pl. 116-120 * [https://ia601508.us.archive.org/26/items/ladinischen/9788860461063.pdf Rut Bernardi Paul Videsott ''Geschichte der ladinischen Literatur'']. p 198. [[File:Fossa de curtina da Passua Stillheim.jpg|miniatura|alt=Fossa de curtina a Urtijë dla familia Passua Stillheim.|Fossa de curtina a Urtijë dla familia Passua Stillheim.]] [[Categoria:Cultura ladina|Runggaldier, Josef]] [[Categoria:Scritëures de Gherdëina|Runggaldier, Josef]] [[Categoria:Uem|Runggaldier, Josef]] [[Categoria:Persona de Urtijëi|Runggaldier, Josef]] cy3gvqc70x5h5qjrkxocgvri7qnbzbz Ruscia 0 1062 252666 250621 2026-08-11T13:08:05Z Rolf acker 1705 /* Infobox */ errore di Lint 252666 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Federazion Russa |Inuem ufiziel = Российская Федерация |Capitela = {{Blason|Moscau}} |Inuem inn = Государственный гимн Российской Федерации<br />''(Ladin: "Inn naziunel de la Federazion Russa")'' |Inn = National Anthem of Russia (2000), instrumental, one verse.ogg |Majera zità = |Lingaz 1 = [[Lingaz rus|Rus]] |Ega = 13 |Forma de guviern = [[Republica]] [[federazion|federela]] semi-presidenziela sota n guviern zentralisà autoriter<ref name="Bækken2018">{{cite book | author = Håvard Bækken | date = 21 November 2018 | title = Law and Power in Russia: Making Sense of Quasi-Legal Practices | publisher = Routledge | pages = 64– | isbn = 978-1-351-33535-5 | url = https://books.google.com/books?id=OrN7DwAAQBAJ&pg=PA64}}</ref><ref name="cia">{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |title=Russia – The World Factbook |work=[[The World Factbook]] |publisher=[[Central Intelligence Agency]] |access-date=4 March 2022 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109173026/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |url-status=dead }}</ref><ref name="Agency2021">{{cite book | author = Central Intelligence Agency | date = 25 May 2021 | title = The CIA World Factbook 2021-2022 | publisher = Simon and Schuster | pages = | isbn = 978-1-5107-6382-1 | url = https://books.google.com/books?id=NyUFEAAAQBAJ&pg=PT3386}}</ref><ref name="Tabata2014">{{cite book|editor=Shinichiro Tabata|date=17 December 2014|title=Eurasia's Regional Powers Compared - China, India, Russia|publisher=[[Routledge]]|page=74|isbn=978-1-317-66787-2}}</ref><ref name="Cohen2014">{{cite book | author = Saul Bernard Cohen | year= 2014 | title = Geopolitics: The Geography of International Relations | edition = 3 | publisher = Rowman & Littlefield | page = 217 | isbn = 978-1-4422-2351-6 | oclc = 1020486977 | url = https://books.google.com/books?id=wTGeBQAAQBAJ&pg=PA217}}</ref><!--- Before adding [[Dominant-party system]] here, discuss in the talk page, additions before any consensus will be challenged and removed. ---> |Presidënt = [[Vladimir Putin]] |Prim minister = [[Mikhail Mishustin]] |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 1710 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 4328 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Rubl rus]] (₽) |Cherta = Russian Federation (orthographic projection) - All Territorial Disputes.svg }} La '''Ruscia''' (per [[Lingaz rus|rus]]: ''Россия''; ''Rossíja''), ufizielmënter la '''Federazion Russa''' (''Российская Федерация''; ''Rossíjskaja Federácija''), ie n [[stat]] transcuntinentel danter l’[[Europa]] y l’[[Asia]] y l plu gran stat al mond aldó dla spersa cun {{formatnum:17125191}} km², che ie n utaf de la spersa dl mond ulache l se lascia viver. La Ruscia se destira ora per 11 [[zones d'orar]] y cunfina cun 16 stac, che ie l numer plu aut de uni nazion. La Ruscia à la nonejima majera populazion al mond cun zirca 145 milions de abitanc. La capitela y majera zità ie [[Moscau]], che ie ënghe la majera zità che ie dl dut te l'Europa. [[San Petersburg]] ie l zënter culturel de la Ruscia y si segonda majera zità. Autri gran zëntri urbans ie [[Novosibirsk]], [[Iekaterinburg]], [[Nijni Novgorod]] y [[Kasan]]. I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc la [[Republica de Novgorod]], l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. L Gran Ducat de Moscau ova man man tëut ite chisc prinzipac ntëurvia y tl [[1547]] se ova si [[reniant]] [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond che fova [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]]. Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. L'economia de la Ruscia ie la 11ejima majera al mond ncont de [[PIB]] numinel y la sesta majera ncont de PIB a [[valivanza dl pudëi de compra]]. L ie n stat nutleèr y à la majera resserves de [[ermes nutleères]] al mond cun la cuarta majera spëisa per l militer. La Ruscia à la majera ressorses minereles y energetiches al mond y ie un di majeri produzënc de [[petruele]] y [[gas naturel]]. La ie n cumëmber permanënt dl [[Cunsëi de Segurëza de la Nazions Unides]], n cumëmber dl [[G20]], dl [[SCO]], [[BRICS]], [[APEC]], [[OSCE]] y [[WTO]]. La Ruscia à 30 sic de l'[[arpejon mundiela de l'UNESCO]]. La ie nce l fundadëur y cumëmber prinzipel de organisazions post-sovietiches sciche la [[CIS]], l'[[Organisazion dl Tratat de Segurëza Coletiva|OTCS]] y la [[Union Economica Eurasiatica|UEE]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}, sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km², ie la Ruscia l majer stat de l'Europa sibe per populazion che per spersa. == Geografia == [[File:Russland_Relief.png|thumb|250px|left|Cherta topografica de la Ruscia.]] L grandiscimo raion de la Ruscia se destira ora dal est de l'Europa al nord y l est de l'Asia.<ref name="natgeo">{{cite encyclopedia |url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/russia |title=Russia |work=[[National Geographic Kids]] |date=21 March 2014 |access-date=26 May 2021}}</ref> La à la cuarta costa plu longia cun 37.653 km de costa. La Ruscia ie danter 41° y 82° de larghëza a nord y danter la lunghëza de 19° a est y 169° a vest, che ie na destenduda de ntëur a 9000 km da vest a est y danter 2500 y 4000 km da nord a sud. La spersa de la Ruscia ie la medemda de chëla de [[Pluton]].<ref>{{cite web |url=https://www.theguardian.com/science/across-the-universe/2015/jul/28/pluto-ten-things-we-now-know-about-the-dwarf-planet |title=Pluto: ten things we now know about the dwarf planet |work=[[The Guardian]] |first=Stuart |last=Clark |date=28 July 2015 |access-date=20 June 2021}}</ref> la Ruscia ie un de mé trëi stac al mond che cunfina cun trëi ozeans.<ref name="natgeo"/> La Ruscia à plu de {{formatnum:100000}} [[ruf|ruves]] y una de la majera ressorses de ega al mond, cun n chert de l'ega frëscia al mond.<ref name="Topo">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/23.htm |title=Topography and Drainage |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=[[Washington, D.C.]] |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=8 July 2021}}</ref> L lech Baikal ie l majer y l plu cunesciù di lec te la Ruscia y l ie l lech plu sot, plu tler y plu vedl al mond.<ref>{{cite web |title=Lake Baikal—A Touchstone for Global Change and Rift Studies |publisher=[[United States Geological Survey]] |url=http://pubs.usgs.gov/fs/baikal/ |access-date=26 December 2007}}</ref> I lec de Ladoga y Onega tl nord-vest de la Ruscia toca pra i majeri lec de l'Europa.<ref name="natgeo"/> La [[Volga]] tl vest de la Ruscia vën udù coche l ruf naziunel y ie l ruf plu lonch de l'Europa. I ruves te la [[Siberia]] [[Ob]], [[Ienisei]], [[Lena]] y [[Amur]] toca pra i majeri ruves al mond.<ref>{{cite web |url=https://www.themoscowtimes.com/2019/05/15/russias-largest-rivers-from-the-amur-to-the-volga-a65593 |title=Russia's Largest Rivers From the Amur to the Volga |work=[[The Moscow Times]] |date=15 May 2019 |access-date=26 May 2021}}</ref> ===Tlima=== [[File:Köppen_Russia.svg|thumb|250px|left|Cherta de la zones tlimatiches te la Ruscia.]] La grandëza de la Ruscia y l fat che gran pertes di raions ie dalonc dal mer fej che l tlima duminant ie n [[tlima tume cuntinentel]].<ref name="Climate">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/24.htm |title=Climate |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=Washington, D.C. |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=10 July 2021}}</ref> Autra sortes de tlima dal te la tundra y tl sud-vest. Gran pert dl nord de la Ruscia y la Siberia à n tlima subartich cun invierns estremamënter frëic (dantalduc te la [[Sakha]], ulache n à muserà la temperatura de −71,2 °C).<ref name="Arctic">{{cite web |url=https://www.thearcticinstitute.org/countries/russia/ |title=Russia |work=[[The Arctic Institute – Center for Circumpolar Security Studies]] |access-date=27 June 2021}}</ref> Te gran pert de la Ruscia dal mé doi [[sajon]]s: [[inviern]] y [[instà]]. N valgun raions tl Krai de Krasnodar sul Mer Fosch, dantaldut la zità de Soci, à n tlima subtropichel cun n inviern tiebe y scialdi tume.<ref name="Climate"/> Te gran pertes de la Siberia ie l'inviern scialdi plu sut de l'instà, ntant sce tl rest di raions ie la prezipitazions plu valives ntan l'ann. N valgun raions ulache fina l Volga y ntëur al Mer Caspich, per ejëmpl tl Oblast de Astrahan, à n tlima semi-arid o mez-sëch.<ref>{{cite journal |last1=Beck |first1=Hylke E. |last2=Zimmermann |first2=Niklaus E. |last3=McVicar |first3=Tim R. |last4=Vergopolan |first4=Noemi |last5=Berg |first5=Alexis|author6-link=Eric Franklin Wood |last6=Wood |first6=Eric F. |title=Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution |journal=Scientific Data |date=30 October 2018 |volume=5 |page=180214 |doi=10.1038/sdata.2018.214 |pmid=30375988 |pmc=6207062 |issn=2052-4463 |bibcode=2018NatSD...580214B}}</ref> == Storia == I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. Tl [[1547]] se ova [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]].<br> Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. <br> == Economia == [[File:Business_Centre_of_Moscow_2.jpg|thumb|left|290px|L ''Moscow International Business Center'' a [[Moscau]], che ie un di zëntri de la finanza plu mpurtanc te l'[[Europa]].]] La Ruscia à n'economia mescededa danter marcià liede y cuntrol statel, cun grandiscima ressorses minereles, dantaldut petruele y gas naturel. Tl 2017 fajova l setor de servijes ora l 62% dl [[PIB]], l setor de l'industria l 32% y l setor de agricultura l 5%. L [[livel de dejocupazion]] te la Ruscia ie generalmënter bas, ntëur ai 4%. == Pulitica == === Partida aministrative === {{Prinzipel|Partida de la Ruscia}} La Ruscia ie na federazion che dal 2014 incà ie metuda adum da 85 sogec federei. De chisc ie [[Oblasć de la Ruscia|46 n oblast]] ([[lingaz rus|rus]]: область), [[Republiches de la Ruscia|22 na republica]] ([[lingaz rus|rus]]:: республика), [[Krais de la Ruscia|9 n krai]] ([[lingaz rus|rus]]:: край), [[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|4 n okrug autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономный округ), [[Ziteies federeles de la Ruscia|3 ziteies federeles]] ([[lingaz rus|rus]]:: город федерального значения) y [[Oblast autonom judier|1 n oblast autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономная область). === Sogec federei === [[File:Map_of_federal_subjects_of_Russia_(2022),_disputed_Crimea_and_Donbass.svg|center|500px|Federal subjects of Russia.]] Uni soget federel de la Ruscia toca pra una de chësta sortes: {| class="wikitable sortable" ! Spiegazion di sënies ! Descrizion |- | {{legend|#FFEC77|46&nbsp;[[Oblasć de la Ruscia|Oblasć]]}} | L oblast ie la sort de soget federel che vën dant l plu suënz y che à n guvernëur local che vën lità. L inuem dl oblast ie suënz chël de la majerà zità ulache l à ënghe si sënta. |- | {{legend|#00C160|22&nbsp;[[Republiches de la Ruscia|Republiches]]}} | La republiches à plu autonomia di oblasć y uni una à na si costituzion, rujeneda y legislatura. Ma a livel nternaziunel ieles reprejentedes dal guviern federel. Uni republica reprejentea na cërta mendranza linguistica y etnica. |- | {{legend|#FF9400|9&nbsp;[[Krais de la Ruscia|Krais]]}} | N krai ie bëndebo medemo sciche n oblast. L titul ''krai'' à plu che auter n significat storich de ''tiera de cunfin'' y ti vën dat a raions che a n cër pont te la storia de la Ruscia ova la funzion de tiera de cunfin. |- | {{legend|#006989|4&nbsp;[[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|Okrugsc autonomesc ]]}} | N okrug autonom raprejentea na minuranza etnica scialdi granda, sciche la republiches, ma ne à nia chël livel de autonomia. |- | {{legend|#FF0037|3&nbsp;[[Ziteies federeles de la Ruscia|Ziteies federeles]]}} | Gran ziteies che à na funzion sciche na region separeda. |- | {{legend|#C300FF|1&nbsp;Oblast atuonom}} | L sëul oblast atuonom ie l [[oblast autonom judier]]. |} === Ziteies === {{Prinzipel|Lista de la majera ziteies te la Ruscia}} La majera zità de la Ruscia ie Moscau, che ova tl 2021 na populazion chemunela de {{formatnum:12655050}}, plu dl doppel de la segonda majera zità San Petersburg cun {{formatnum:5384342}}. Deguna autra zità ruva sëura 2 milions de abitanc.<br> La 16 majera ziteies de la Ruscia ova tl 2010 adum na population de belau 36 milions de persones, che ie zirca l 25% de la populazion de la Ruscia. Chëstes ie: {|class="wikitable sortable" ! rowspan="2" scope="col" style="width:50px;" | Posizion ! rowspan="2" |Zità ! rowspan="2" |Inuem [[lingaz rus|rus]] ! rowspan="2" |[[Partida de la Ruscia|Soget Federel]] ! rowspan="2" |[[Raions federei de la Ruscia|Raion Federel]] ! colspan="2" |Populazion<br /> ! rowspan="2" |Mudazion |- !Stima dl 2025<ref>{{cite web|url=https://rosstat.gov.ru/storage/mediabank/%D0%A1hisl_MO_01-01-2025.xlsx|title=Численность постоянного населения Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2025 года|website=rosstat.gov.ru|access-date=2026-01-17}}</ref><ref>{{cite web|url=https://citypopulation.de/en/russia/cities/|title=Russia: Federal Districts and Major Cities|website=citypopulation.de|access-date=2026-01-17}}</ref> !Cumpededa dl 2010<ref name="2010Census">{{ru-pop-ref|2010Census}}</ref> |- !align=center|1 |'''{{Blason|Moscau}}''' |{{lang|ru|Москва}} |{{flag|Moscau|name=Moscau (zità federela)}} |[[Raion Federel Zentrel|Zentrel]] |{{change|invert=on|13274285|11503501}} |- !align=center|2 |'''{{Blason|San Petersburg}}''' |{{lang|ru|Санкт-Петербург}} |{{flag|San Petersburg|name=San Petersburg (zità federela)}} |[[Raion Federel de Nord-vest|Nord-vest]] |{{change|invert=on|5652922|4879566}} |- !align=center|3 |'''{{Blason|Novosibirsk}}''' |{{lang|ru|Новосибирск}} |{{flag|Oblast de Novosibirsk}} |[[Raion Federel de la Siberia|Siberia]] |{{change|invert=on|1637266|1473754}} |- !align=center|4 |'''{{Blason|Iekaterinburg}}''' |{{lang|ru|Екатеринбург}} |{{flag|Oblast de Sverdlovsk}} |[[Raion Federel dl Ural|Ural]] |{{change|invert=on|1548187|1349772}} |- !align=center|5 |'''{{Blason|Kasan}}''' |{{lang|ru|Казань}} |{{flag|Tatarstan|name=Republica de Tatarstan}} |[[Raion Federel de la Volga|Volga]] |{{change|invert=on|1329825|1143535}} |- !align=center|6 |'''{{Blason|Krasnoiarsk}}''' |{{lang|ru|Красноярск}} |{{flag|Krai de Krasnoiarsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1211756|973826}} |- !align=center|7 |'''{{Blason|Nijni Novgorod}}''' |{{lang|ru|Нижний Новгород}} |{{flag|Oblast de Nijni Novgorod}} |Volga |{{change|invert=on|1198245|1250619}} |- !align=center|8 |'''{{Blason|Celiabinsk}}''' |{{lang|ru|Челябинск}} |{{flag|Oblast de Celiabinsk}} |Ural |{{change|invert=on|1176770|1130132}} |- !align=center|9 |'''{{Blason|Ufa}}''' |{{lang|ru|Уфа}} |{{flag|Basckortostan|name=Republica de Basckortostan}} |Volga |{{change|invert=on|1166098|1062319}} |- !align=center|10 |'''{{Blason|Krasnodar}}''' |{{lang|ru|Краснодар}} |{{flag|Krai de Krasnodar}} |[[Raion Federel dl Sud|Sud]] |{{change|invert=on|1154885|744995}} |- !align=center|11 |'''{{Blason|Samara}}''' |{{lang|ru|Самара}} |{{flag|Oblast de Samara}} |Volga |{{change|invert=on|1154223|1164685}} |- !align=center|12 |'''{{Blason|Rostov sul Don}}''' |{{lang|ru|Ростов-на-Дону}} |{{flag|Oblast de Rostov}} |Sud |{{change|invert=on|1143123|1089261}} |- !align=center|13 |'''{{Blason|Omsk}}''' |{{lang|ru|Омск}} |{{flag|Oblast de Omsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1101367|1154119}} |- !align=center|14 |'''{{Blason|Voronej}}''' |{{lang|ru|Воронеж}} |{{flag|Oblast de Voronej}} |Zentrel |{{change|invert=on|1041722|889680}} |- !align=center|15 |{{flagicon|Perm}} '''[[Perm (Ruscia)|Perm]]''' |{{lang|ru|Пермь}} |{{flag|Krai de Perm}} |Volga |{{change|invert=on|1027518|991162}} |- !align=center|16 |'''{{Blason|Volgograd}}''' |{{lang|ru|Волгоград}} |{{flag|Oblast de Volgograd}} |Sud |{{change|invert=on|1012219|1021215}} |} ===Zones d'orar=== {{Zones d'orar de la Ruscia}}L'''ëura de Moscau'' (''MSK'', [[lingaz rus|rus]]: моско́вское вре́мя) ie la [[zona d'orar]] de la zità de [[Moscau]], la capitela de la Ruscia. Dai 26 de utober 2014 incà curespuend chësta ëura dut l'ann alalongia a [[UTC+03:00]].<ref name=mskAbolished>{{cite news |url=http://en.ria.ru/russia/20141026/194606015/Russia-Turns-Clocks-Back-to-Winter-Time.html |date=26 October 2014 |title=Russia Turns Clocks Back to 'Winter' Time, during British summer time however Moscow time is only 2 hours ahead of the UK and 3 in the winter. |newspaper=RIA Novosti |access-date=27 October 2014 }}</ref> Scebën che la Ruscia à plu zones d'orar, vën l'ëura de Moscau adurveda te dut l stat coche l orar de la [[ferates]] y berches, ma nia de [[joler]]i. Nce tl radio vën anunzies suënz fates te l'ëura de Moscau. L'autra zones d'orar te la Ruscia vën suënz descrites in basa a l'ëura de Moscau mpede UTC. Per ejëmpl vëniel dit che la zità de Iakutsk, che ie te la zona d'orar [[UTC+09:00]], ie a MSK+6. == Referënzes == <references /> {{Asia}} {{Europa}} [[Categoria:Ruscia| ]] il29ju13ogktnaedlettzu8ybqybx6e Slovenia 0 1136 252680 246235 2026-08-11T19:34:21Z Martin Macha 2111 774 /* */ 252680 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica de Slovenia |Inuem ufiziel = Republika Slovenija ([[lingaz sloven|Sloven]]) |Capitela = {{blason|Ljubljana}} |Inuem inn = Zdravljica<br />''(Ladin: "Na viva")' |Inn = Slovenia's national anthem, performed by the United States Navy Band.oga |Lingaz 1 = [[lingaz sloven|Sloven]] |Rujenedes mendranza = [[lingaz talian|Talian]], [[lingaz ungaresc|Ungaresc]] |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Stat uniter|unitera]] |Presidënt = [[Nataša Pirc Musar]] |Prim minister = [[Janez Janša]] |Ann PIB = 2022 |PIB numinel = 68 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 111 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) (EUR) |Cherta = EU-Slovenia.svg }}La '''Slovenia''' {{lang-sl|Slovenija}} {{IPA-sl|slɔˈʋèːnija|}}),<ref>{{Cite web|url=http://bos.zrc-sazu.si/c/SP/neva.exe?name=sp&expression=Slovenija&hs=1|title=Slovenski pravopis 2001 - Inštitut za slovenski jezik Frana Ramovša ZRC SAZU in Slovenska akademija znanosti in umetnosti - izid poizvedbe|website=bos.zrc-sazu.si|access-date=2023-08-18|archive-date=2014-05-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20140512224005/http://bos.zrc-sazu.si/c/SP/neva.exe?name=sp&expression=Slovenija&hs=1|url-status=dead}}</ref> ufizielmënter la '''Republica de Slovenia''' ([[lingaz sloven|sloven]]: {{Audio| Sl-Republika Slovenija.oga|''Republika Slovenija''}},<ref>{{IPA-sl|ɾɛˈpùːblika slɔˈʋèːnija}}. Source: {{cite web|title= Slovenski pravopis 2001: Republika Slovenija|url= http://bos.zrc-sazu.si/c/SP/neva.exe?name=sp&expression=republika+slovenija&hs=1|access-date= 2023-08-18|archive-date= 2014-10-23|archive-url= https://web.archive.org/web/20141023034923/http://bos.zrc-sazu.si/c/SP/neva.exe?name=sp&expression=republika+slovenija&hs=1|url-status= dead}}</ref> scurtà: ''RS''<ref>{{IPA-sl|ɾəˈsə́}}. Funtana: {{cite web|title= Slovenski pravopis 2001: Republika Slovenija|url= http://bos.zrc-sazu.si/c/SP/neva.exe?name=sp&expression=republika+slovenija&hs=1|access-date= 2023-08-18|archive-date= 2014-10-23|archive-url= https://web.archive.org/web/20141023034923/http://bos.zrc-sazu.si/c/SP/neva.exe?name=sp&expression=republika+slovenija&hs=1|url-status= dead}}</ref>), ie n stat te l'[[Europa zentrela]]. == Geografia == == Storia == == Referënzes== <references/> {{Europa}} [[Categoria:Stac dl'Europa]] 21hqo6dd9tdo91pgfzrc6pim2b1fi7o Sëlva 0 1190 252657 252401 2026-08-11T12:19:32Z Rolf acker 1705 /* Galaria dala fotografies */ form. 252657 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox chemun Südtirol |Inuem luech = <big>Sëlva</big><br />''Wolkenstein in Gröden ([[lingaz tudësch|de]])<br />Selva di Val Gardena ([[lingaz talian|it]])'' |Inuem scëmpl = Sëlva |Blason = |Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]] |Frazions = [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] |lld = 89.74 |de = 5.15 |it = 5.11 |Foto = Sëlva Wolkenstein Selva di Val Gardena Sella.jpg |Descrizion foto = Sëlva ududa da [[Daunëi]] |Ambolt = Tobias Nocker |Ann ambolt = 2025 |Mapa = Wolkenstein_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg |Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione |Trentin-Südtirol |label = Sëlva |latitudineGradi = 46 |latitudinePrimi = 33 |longitudineGradi = 11 |longitudinePrimi = 45 |position = right |width = 300 |float = center |relief = yes |background = #bebebe }} |Plata internet = selva.eu/la |}}'''Sëlva''' ({{IPA-lld|ˈsɜlva|pron|Lld-Sëlva.oga}}, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Wolkenstein in Gröden'', [[lingaz talian|talian]]: ''Selva di Val Gardena'') ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] tla [[Südtirol|provinzia de Bulsan]] te la [[Talia]]. L zënter dl luech ie a 1.563 m sëura l livel dl mer. Cun {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km² iel l majer di trëi chemuns de Gherdëina n cont de spersa. N cont de populazion iel l segondo majer cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}. L chemun de Sëlva à na sëula [[Frazion (Talia)|frazion]], che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y plu [[ridl]]i, danter chisc: [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]], [[La Poza]], [[Ghetun]], [[La Sëlva]] y [[Daunëi]]. Sëlva ie n zënter mpurtant dl [[turism]], dantaldut dl turism da d'[[inviern]]. L ie un di ponc ulache scumëncia la [[Sellaronda]] y l ie bën pusiziunà sibe per pië via a [[jì cun i schi]] che per [[jì sa mont]] o [[jì a crëp|a crëp]].<br> Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 90% de Sëlva l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].<br>Per [[lingaz ladin|ladin]] adroven cun referimënt a Sëlva la preposizion ''te'' (mpede ''a'', sciche pra autri luesc). Per ejëmpl: ''duman vedi te Sëlva'' o ''ies'a śën te Sëlva?'' == Inuem == L inuem per ladin de Sëlva vën dal [[latin]] ''silva'', che uel di ''bosch''. Chësc toponim ie per l prim iede unit adurvà tl 1166. L medemo inuem ie ënghe stat sëurantëut tl talian. Si urigin ne ie nia dl dut tlera. Bonamënter ie chësc inuem nasciù te n tëmp canche la populazion te Sëlva fova scialdi sterduda y l raion fova per gran pert mé n bosch. L inuem per tudësch dl luech ie ''Wolkenstein'', che à dut n'autra origen. Chësc inuem vën dala [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]], n iede i patrons dl [[ciastel de Val]], de chël che al didancuei ne'n restl mé plu sedims. Chësc inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref> == Luech == L luech de Sëlva ne à nia n zënter storich sciche Urtijëi. Chësc ie da spieghé dal fat che nfin a do la [[segonda viera mundiela]] fova te Sëlva belau mé [[luech da paur|luesc da paur]] spartii ora per l raion dl luech. La [[dlieja Santa Maria ad Nives]] fova unida fata su amesa i [[preies de Nives]], daujin a chëla che l dajova la [[calonia]] y la [[scola]]. Do la segonda viera se à la zona de [[Ghetun]] trasfurmà tl zënter dl luech, ulache ie unida fata la [[plaza Nives]]. [[File:Ciastel Wolkenstein Gherdëina.jpg|miniatura|left|La pert dedite dl [[Ciastel de Val|sedim de Val]].]]Te Sëlva ie i sedims dl [[ciastel de Val]] tl parëi [[Stevia]] dl [[17ejim secul]], che fova n iede de la familia di Maulrappen, pona di Vilanders y ala fin di [[Wolkenstein-Trostburg|Wolkenstein]]. Da chësta ultima vën l inuem per tudësch dl luech: ''Wolkenstein''. Mpue plu inite te [[Val]] ie la [[capela de San Silvester]] cun pitures murales baroches.<br> La dliejia prinzipela ie [[Dlieja Santa Maria ad Nives|Santa Maria ad Nives]], che fova unida fata su per l prim iede tl 1503. La ie unida ngrandida te n stil modern tl 1992. L [[ciastel de Gherdëina]] (''Fischburg'') ie tl raion dl chemun de Sëlva y ie n palaz tert-renaissance fat su per ncëria dl Grof Engelhard Dietrich von Wolkenstein; l fova la sënta de [[suneria]], ma nce ciastel da ciacia cun deplù lec artifiziei per zidlé pësc. Aldidancuei iel privat y ne possa nia unì vijità. L luech de Sëlva ie caraterisà dal turism sibe d'[[instà]] che dantaldut d'[[inviern]]. Trëi [[furnadoia|furnadoies]] mëina alauta de viers de [[Jëuf de Frea|Frea]]/[[Dantercëpies]] y [[Ciampinëi]]. Mpurtant per l [[jì cui schi|sport dai schi]] ie nce l raion de [[Plan de Gralba]] cun la furnadoia ''Piz Sella''. L [[purtoi]] ''[[Saslong]]'' ie cunesciù per la [[Copa dl Mond de schi alpin|garejedes de Copa dl Mond]] tenides uni ann. L raion de Val fej pert dl [[Parch natural Pöz-Odles|Parch Naturel Puez-Odles]]. == Blason == [[File:Blason di Wolkenstein sëura la rëjes dl Ciastel Fischburg.jpg|thumb|left|Blason de la [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]] sëura la rëjes dl [[Ciastel Fischburg]].]]L blason de Sëlva fova di [[Wolkenstein-Trostburg|grofs de Wolkenstein]] y ie dal 1968 incà l blason dl chemun. Chisc fova n iede i patrons dl [[Ciastel de Val]], de chël che al didancuei resta me plu i sedimes sun i parëies dl crëp de [[Stevia]]. Tl ann 1291 ie l ciastel unì cumprà da Rudolf de [[Olaneres]], si mut Randolf a sëurantëut l inuëm dl ciastel y ie deventà l antenat di grofs de Sëlva. Per via de chësc liam ie l blason de la familia Wolkenstein stat sëurantëut coche blason dl chemun. L blason de Sëlva ie spartì su te cater pertes: la prima dessëura a man ciancia y la cuarta dessot a man drëta ie de culëur cuecen y arjënt, spartì da na ziracula; la segonda pert dessëura a man drëta y la prima dessot a man ciancia presënta na rissa foscia y trëi pizes brumes drusedes sun arjënt.<ref>[http://www.gemeinde.wolkensteiningroeden.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref> L ie l resultat dla union de doi emblems da plu da giut, chël di grofs di [[Olaneres]]/Pardell y chël di Maulrappen de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] (''Trostburg-Kastelruth'') che adum à furmà la familia di Wolkenstein per gauja dla maridaia danter Federico von Wolkenstein y Caterina Villanders-Trostburg.<ref>[https://www.selvafoto.it/it/libro-selva-gardena.html Plata internet Cunsëi Furmazion de Sëlva], azes ai 20.02.2021</ref> == Geografia == [[File:Selva Sella Saslonch Gherdëina.jpg|thumb|left|Sëlva ududa da [[La Palota]]]] L zënter de Sëlva ie l raion de Ghetun cun la [[plaza Nives]] y la dlieja [[Santa Maria ad Nives]]. La plaza Nives ie a n'autëza de 1540 metri y la dlieja ie a 1563 metri sëura l livel dl mer. Te Sëlva se spartësc la valeda de Gherdëina su te doi tòc, cun un n ram che ti va do al [[Derjon]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y l'auter ram che ti va do al [[ruf de Val]] te [[Val]] y inant nfin te [[Pra da Rì]]. L Derjon nasc te Plan sota l ''puent de Taiadices'' a n'autëza de zirca 1590 metri sëura l livel dl mer, ulache l [[ruf de Ciavazes]], che nasc sul [[jëuf de Sela]], rua adum cul [[ruf de Frea]], che nasc sul [[jëuf de Frea]]. Sëlva ie pusiziuneda te n paiuel cun n grum de montes ntëurvia. A sud ie la mont de [[Ciampinëi]] y dovia l crëp de [[Saslonch]]. A nord ie la mont de [[Juac]] sëura [[Sciuz (Sëlva)|Sciuz]] y l crëp de [[Stevia]]. A est ie la [[pizes de Cir]] y [[Grup dl Sela|Mëisules]]. Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ova Sëlva na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². Sëlva cunfina cun i chemuns de [[Cianacei|Cianacëi]], [[Corvara]], [[San Martin de Tor]] y [[Santa Cristina|S. Crestina]]. L chemun de Sëlva à una na frazion ufiziela, che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. Autri [[ridl]]i y raions te Sëlva che ne ie nia ufizialmënter frazions ie [[La Sëlva]], [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]] y [[La Poza]] a vest, [[Daunëi]], [[Col Da Lech]] y [[Larciunëi (Sëlva)|Larciunëi]] a nord, [[Frëina (Sëlva)|Frëina]] a sud y [[Ciampac (Sëlva)|Ciampac]] y [[Val]] a est. === Tlima === Sëlva à n tlima alpin. I insteies ie bëndebo curc y moi. La mesaries mascimes d'instà ie danter 18 y 21&nbsp;°C, de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter 6 y 9&nbsp;°C. L'inviern ie te Sëlva bëndebo frëit, cun temperatures mascimes danter 0 y 2&nbsp;°C via per l di y de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter -6 y -9&nbsp;°C.<br> L mëns plu mol ie juni cun 135&nbsp;mm de prezipitazions, l plu sut ie fauré cun mé 21&nbsp;mm. Chisc dac ie stai muserei dala stazion dal tëmp te Plan a n'autëza de 1.594 metri danter l 1991 y l 2016.{{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATURA = | DIAGRAMM PREZIPITAZION = | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 150 | FUNTANA = ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-TS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns temperatures]'' y ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-PS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns prezipitazions]''. Servisc meteo y levines de la provinzia autonoma de Bulsan - Südtirol (Perioda 1991–2016) | Titul = | Luech = Sëlva (Stazion dal tëmp te Plan a 1.594 metri) | hmjan = 0.3 | hmfeb = 1.8 | hmmär = 5.3 | hmapr = 8.9 | hmmai = 13.7 | hmjun = 17.9 | hmjul = 20.2 | hmaug = 19.3 | hmsep = 14.6 | hmokt = 9.4 | hmnov = 4.0 | hmdez = 0.0 | lmjan = −7.6 | lmfeb = −8.1 | lmmär = -4.8 | lmapr = -1.3 | lmmai = 2.8 | lmjun = 6.3 | lmjul = 8.2 | lmaug = 8.1 | lmsep = 4.6 | lmokt = 0.9 | lmnov = -3.0 | lmdez = -6.5 | avjan = -3.7 | avfeb = -3.1 | avmär = 0.2 | avapr = 3.8 | avmai = 8.3 | avjun = 12.1 | avjul = 14.2 | avaug = 13.7 | avsep = 9.6 | avokt = 5.2 | avnov = 0.5 | avdez = -3.3 | nbjan = 24.0 | nbfeb = 20.8 | nbmär = 36.2 | nbapr = 55.9 | nbmai = 94.4 | nbjun = 135.0 | nbjul = 126.7 | nbaug = 126.7 | nbsep = 85.1 | nbokt = 92.1 | nbnov = 77.2 | nbdez = 37.5 | gmjan = -19 | gmfeb = -21 | gmmär = -21 | gmapr = -16 | gmmai = -7 | gmjun = -3 | gmjul = 0 | gmaug = -2 | gmsep = -6 | gmokt = -12 | gmnov = -15 | gmdez = -21 | gma = -21 | fmjan = 11 | fmfeb = 15 | fmmär = 17 | fmapr = 20 | fmmai = 25 | fmjun = 30 | fmjul = 29 | fmaug = 30 | fmsep = 26 | fmokt = 20 | fmnov = 17 | fmdez = 11 | fma = 30 | rdjan = 4.7 | rdfeb = 4.7 | rdmär = 5.8 | rdapr = 8.6 | rdmai = 12.1 | rdjun = 14.2 | rdjul = 12.7 | rdaug = 12.0 | rdsep = 9.0 | rdokt = 8.6 | rdnov = 8.3 | rddez = 5.8 }} == Storia == [[File:Dorfszene in Wolkenstein um 1900.jpg|thumb|left|Sëlva ntëur al 1900.]] Te la [[mont]]es ntëur Sëlva ([[Tramans]], [[Chedul]], [[Plan de Frea]], [[Pra da Ri]]) iel da abiné luesc ulache te la preistoria vivova ciaciadëures y abinadëures. N à ënghe abinà cërta luejes te la [[zità di Sasc]] daujin al [[jëuf de Sela]], ma chëstes semea che fova for mé nridlamënc temporeres ajache l tumova for inò ju sasc. Nfin al scumenciamënt dl [[Medieve]] semea che Sëlva fova per gran pert n bosch y dejabiteda. L toponim ''Silva'' ie per l prim iede unit adurvà tl 1166 y uel di ''bosch''. L inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref> L vën dala familia nëubla [[Wolkenstein-Trostburg]] y si ciastel. Chësc inuem vën dant tl urbar [[tirol]]ej dl [[grof Meinhard II.]] de Tirol-Görz tl ann 1288 coche ''ze Wolchenstein''.<ref>Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol'' (Fontes rerum Austriacarum II/45). Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.</ref> == Pulitica == Ambolc dal 1952 incà:<ref>{{Internetquelle | url=http://www.gvcc.net/gemeindeamt/html/GEMEINDEN50-Jahre-dt.pdf | titel=Die Bürgermeister der Gemeinden Südtirols seit 1952 | werk=Festschrift 50 Jahre Südtiroler Gemeindeverband 1954–2004 | hrsg=Südtiroler Gemeindenverband | seiten=139–159 | zugriff=2015-11-16 | format=PDF; 15 MB}}</ref> * 1952–1960: Anton Vinatzer * 1960–1964: Rodolfo Kasslatter * 1964–1980: Franz Costa * 1980–1985: Ferdinand Mussner * 1985–1996: Hermann Senoner * 1996–2010: Roland Demetz * 2010–2015: Peter Mussner * 2015–2025: Roland Demetz * 2025–{{0|0000}}: Tobias Nocker == Economia == [[File:Prospekt_Wolkenstein_i_Gröden_ca_1960.jpg|thumb|N pruspet turistich de Sëlva di ani 1960]] L majer ram de l'economia te Sëlva ie l [[turism]]. Pra na populazion de mpue plu de 2.600 persones à Sëlva 8.700 liec per turisć y 1.300.000 sëuranuetes a l'ann.<ref>DOLOMITES Val Gardena Konsortialgesellschaft m.b.H.: ''Urlaubsfibel'' 2021, 6.</ref> Chësc ie ënghe scialdi tler da coche l luech cëla ora, cun n gran numer de hotiei y [[furnadoia|mplanc portamont]]. Dantaldut ie mpurtant l turism da d'inviern, sciche ënghe tl rest de la Ladinia. La [[chiena]] ie ënghe stata giut alalongia scialdi mpurtanta per l'economia, ma sciche tl rest de Gherdëina à chësc ram de l'economia scialdi lascià do ala fin dl 20ejim secul. Tres l crëscer de la chiena tl 19ejim secul oven tëut la dezijion de giaurì la [[scola d'ert de Sëlva]] tl 1908. Do che l'mpurtanza de la chiena ova scialdi lascià do y l numer de studënc fova deventà massa pitl, oven tl 2003 tëut la dezijion de stlu defin la scola d'ert de Sëlva. == Nfrastrutura y trasport == [[File:StazioneSelvaGardena1959.jpg|miniatura|left|La ferata de Gherdëina te Sëlva tl 1959 che va de viers de ora de la valeda.]] ===Stredes=== Tres Sëlva passa la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242]] che la culeghea cul rest de Gherdëina y la [[Val dl Isarch]] a vest y i [[jëuf]]es a est. Sun [[Plan de Gralba]] se spartësc la streda statela 242 te la [[streda statela 243 dl Jëuf de Frea]] che va inant sul [[jëuf de Frea]] a 2.121 m y fina a [[Corvara]], ulache la va ite te la [[streda statela 244 de la Val Badia]]. === Curiera === Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] fina y scumëncia plu linies de curieres dl [[servisc de trasport SAD]]. La linia 350 che va a [[Pruca]], [[Bulsan]] y [[Persenon]], la linia 473 che va a [[Corvara]] y la linia 471 che va sul [[jëuf de Pordoi]]. === Ferata === {{Cëla nce|Ferata de Gherdëina}}Tres l luech de Sëlva passova la [[ferata de Gherdëina]] che jiva da [[Tluses]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. L servisc de ferata ova scumencià ai 6 de fauré dl 1916 y fova unì stlut do 44 ani ai 28 de mei dl 1960.<ref>Elfriede Perathoner, Stefano Planker, ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro'' catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p.&nbsp;105, Museum Ladin, 2011</ref> Puecia trates de la ferata à sëuravivù. Tl 1970 ie l tòch da Tluses nfin a Urtijëi stat mudà te la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242dir]], ne'n fajan n ram de la SS242 che culeghea Urtijëi cun [[Pruca]]. La trata da Urtijëi nfin te Plan ie stata mudeda te na promenade y ultimamënter a tòc ënghe te na [[streda per la rodes]].<ref>Elfriede Perathoner, Stefan Planker, ''Scibla mo 'n iëde''. Museum Ladin, San Martin de Tor 2011, ISBN 978-88-89255-33-9. Catalogo di mostra</ref> == Educazion == [[File:Scola Mesana de Sëlva.jpeg|miniatura|alt=La Scola Mesana de Sëlva.|La Scola Mesana de Sëlva.]] Tl chemun de Sëlva dal na [[scolina]], na [[scola elementera]] y na [[scola mesana]] per la grupa ladina. Tramedoi scoles toca pra la [[Direzion Raionela de Scola Ladina]] de Sëlva, che aministrea nce la scola elementera de [[Santa Cristina]].<ref>{{Internetquelle|url=http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800|hrsg=[[Südtiroler Bürgernetz]]|titel=Schulsprengel Wolkenstein|zugriff=2014-10-25}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141025120616/http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800 |date=2014-10-25 }}</ref> La scola elementera de Sëlva ie tl zënter dl luech sota la dlieja. La scola mesana ie sun Plan da Tieja, mo tl chemun de Sëlva ma plu daujin al luech de Santa Cristina che al luech de Sëlva. Chësta situazion porta pro che la majera pert di sculeies de Sëlva muessa to na curiera o unì menei cun l'auto ala scola mesana, ntan che ala scola elementera possa chëi che vif tl zënter dl luech jì a pé. La posizion de la scola mesana sun Plan da Tieja à purtà n valguna critiches, ajache la ie bëndebo dalonc dal luech. L chemun de Sëlva ne ova nia planificà de adurvé na parzela daujin ala scola elementera y la scolina per fé su la scola mesana, che ie po stata fata su daujin ala scola d'ert. Do che la scola mesana de Santa Cristina ie stata stluta defin tl 2004 à la scola mesana de Sëlva giatà la funzion de scola mesana per tramedoi chemuns.<ref>{{Internetquelle|url=https://news.provinz.bz.it/de/news-archive/78342|hrsg=[[Provinzia Autonoma de Bulsan]]|titel=Nur mehr zwei Mittelschulen in Gröden|zugriff=2026-06-10}}</ref> L'mpurtanza dl ziplé ova purtà ala giaurida de la [[scola d'ert de Sëlva]] de novëmber dl 1908 a [[Plan da Tieja]]. Per giut tëmp iela stata na istituzion scialdi mpurtanta per l'educazion artistica sibe per Sëlva che per S. Cristina. Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin. == Sport == [[File:Stadium_Pranives.jpg|miniatura|Ududa dl stadium dala dlacia [[stadium Pranives|''Pranives'']] ulache jughea l [[HC Gherdëina]].]]Sëlva pieta n grum de puscibiliteies per chëi che ie nteressei al sport da d'inviern sciche [[jì cun i schi]] o [[pudejé]], [[jadin]]é o [[Hockey sun dlacia|fé a hockey]], nsci sciche ënghe sporc da d'instà sciche [[jì sa mont]] o [[jì a crëp]] o cun la [[roda (mesun de trasport)|roda]]. Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] dal n ciamp dala codla ulache d'instà vën fates partides dal [[juech dala codla]], y l da ënghe n stadium da fé [[tennis]] y [[chidlé]]. ===Hockey=== Sëlva à n [[stadium dala dlacia]], l [[Stadium Pranives|stadium ''Pranives'']], che ie l sëul te Gherdëina y l stadium de cësa de la [[Hockey sun dlacia|scuadra da hockey]] [[HC Gherdëina]]. Dal 1973 al 2000 ova Sëlva ënghe na si scuadra de hockey, l [[HC Sëlva]], che ie po stat metù adum cul HC Gherdëina. == Cumenanza == === Spartizion linguistica === {{Lingaz de apartenënza |talian = 5,11 |tudësch = 5,15 |ladins = 89,74 |ann = 2011 }} === Svilup demografich === Sëlva à abù n gran crëscer de la populazion do la [[segonda viera mundiela]], che ie dublieda dal 1931 al 1971 da 1.000 a plu de 2.000 abitanc. Te chëi ani fova Sëlva cresciuda l plu debota di trëi chemuns de Gherdëina dal pont de ududa prozentuel. Aldidancuei à l luech mpue plu de 2.500 abitanc. Ma l trend se à mudà ti ultimi ani y Sëlva ie dal 2011 incà deventà un di puec chemuns te Südtirol ulache la populazion va zeruch. <timeline> Colors= id:lightgrey value:gray(0.9) id:darkgrey value:gray(0.8) id:sfondo value:rgb(1,1,1) id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8) ImageSize = width:500 height:350 PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30 DateFormat = x.y Period = from:0 till:3000 TimeAxis = orientation:vertical AlignBars = justify ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0 ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0 BackgroundColors = canvas:sfondo BarData= bar:1921 text:1921 bar:1931 text:1931 bar:1936 text:1936 bar:1951 text:1951 bar:1961 text:1961 bar:1971 text:1971 bar:1981 text:1981 bar:1991 text:1991 bar:2001 text:2001 bar:2011 text:2011 bar:2021 text:2021 PlotData= color:barra width:20 align:left bar:1921 from: 0 till:999 bar:1931 from: 0 till:999 bar:1936 from: 0 till:1102 bar:1951 from: 0 till:1282 bar:1961 from: 0 till:1604 bar:1971 from: 0 till:2137 bar:1981 from: 0 till:2294 bar:1991 from: 0 till:2394 bar:2001 from: 0 till:2513 bar:2011 from: 0 till:2660 bar:2021 from: 0 till:2592 PlotData= bar:1921 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5) bar:1931 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5) bar:1936 at:1102 fontsize:S text: 1102 shift:(-8,5) bar:1951 at:1282 fontsize:S text: 1282 shift:(-8,5) bar:1961 at:1604 fontsize:S text: 1604 shift:(-8,5) bar:1971 at:2137 fontsize:S text: 2137 shift:(-8,5) bar:1981 at:2294 fontsize:S text: 2294 shift:(-8,5) bar:1991 at:2394 fontsize:S text: 2394 shift:(-8,5) bar:2001 at:2513 fontsize:S text: 2513 shift:(-8,5) bar:2011 at:2660 fontsize:S text: 2660 shift:(-8,5) bar:2021 at:2592 fontsize:S text: 2592 shift:(-8,5) TextData= fontsize:S pos:(20,20) text:Dac dl ISTAT </timeline> == Galaria dala fotografies== <gallery mode="packed-hover" heights="180"> 1 wolkenstein selva italy 2009.jpg|Ududa de Sëlva sa Plan ora Val Sëlva y Mont de Sëuc cun Sciliër.jpg|Val Puez.JPG|Puez Gröden by Gustav Jahn.JPG| L luech dit ''Corpomio'' te na pitura de [[Gustav Jahn]] Creusc_sun_Cesa_Sotanives_te_Selva.jpg|Crëusc sun cësa Sotanives I08 007 Grödnerbahnplanum.jpg|Ududa de Dorives tl vest de Sëlva Prei de Cudlea sun Frea Sëlva cun Saslong.jpg|Prei de Cudlea sun Frea te Sëlva </gallery> == Da vijité == * [[Dlieja Santa Maria ad Nives]] * [[Capeles de Gherdëina#Sëlva|Capeles de Sëlva]] * [[Ciastel de Gherdëina]] * [[Ciastel de Val]] == Monumënc sota scunanza == Te Sëlva ie 11 frabicac sota scunanza dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: la dlieja dla Madona, la capela San Silvester de Val y de Santa Otilia pra l Ciastel, l sedim de Val, l Ciastel, la Cësa sun Col da la Pelda doi villes, villa Fossi y l pitl ciastel, y 4 mejes, Ruacia, Plazola, Piciulëi y [[Gustin]]. <gallery> Dlieja y curtina de Sëlva dovia.jpg|La [[Dlieja Santa Maria ad Nives|dlieja dla Madona]] y la curtina de Sëlva<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18017 Dlieja sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref> Steviola_Capela_San_Silvester_da_duman_Gherdëina.jpg|[[Capela de San Silvester]] te Val<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18019 Capela de Val sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Fischburg detail with S Christina Gröden.jpg|[[Ciastel de Gherdëina|L Ciastel]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18011 Ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>. Burgruine Wolkenstein Gröden.jpg|L [[sedim de Val]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18021 Sedim de Val, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>. Col dala Pelda Sëlva North.jpg|Cësa ''[[Col dala Pelda]]''<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18013 Cësa Col dala Pelda, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Wolkensteinschlössl Gherdëina.jpg|Pitl ciastel (Ciastel dl Brida)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18020 Pitl ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Villa Fossi Sëlva.jpg|Villa Fossi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18022 Villa Fossi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>. Ruacia_Sëlva_north.jpg|[[Ruacia]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18012 Ruacia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Plazola in Sëlva.jpg|[[Plazola]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18016 Plazola, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Piciulëi in La Poza Sëlva.jpg|Piciulëi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18015 Piciulëi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Gustin in La Poza Sëlva western aspect.jpg|Gustin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18014 Gustin, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. </gallery> == Monumënc naturei == Tl chemun de Sëlva dal diesc luesc dla natura, che ie sota la defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. <gallery> Pisciadoi de Murfrëit Gherdëina.jpg|Pisciadoi de [[Murfrëit]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |title=Pisciadoi de Murfreit, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140335/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |url-status=dead }}</ref>. Zirms sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Doi [[zirm]]es sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |title=Doi zirmes sun Piz Culac |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140333/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |url-status=dead }}</ref>. Lën de zirm sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Lën de zirm sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |title=Lën de zirm, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140331/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |url-status=dead }}</ref>. Paluc de Tubia Sëlva Gherdëina.jpg|Paluch de Tubia<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |title=Paluch de Tubia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |url-status=dead }}</ref>. Selva_Sella_Saslonch_Lech_de_Ciampac.jpg|Lech de Ciampac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |title=Lech de Ciampac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140327/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |url-status=dead }}</ref>. Ruf_Ciavazes_Selva_Gherdeina_plu_insu.jpg|[[Ruf de Ciavazes]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |title=Ruf de Ciavazes, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |url-status=dead }}</ref>. Paluc_de_Piz_Culac_Sëlva_Gherdëina.jpg|Palusc de Piz Culac (La Palues)<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |title=Palusc de Piz Culac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |url-status=dead }}</ref>. Paluc Frea Pilon Gherdëina.jpg|Palusc de Frea Pilon<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |title=Palusc de Frea Pilon, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140328/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |url-status=dead }}</ref>. Prei_de_Cudlea_sun_Frea_Sëlva.jpg|Prei de Cudlea<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |title=Prei de Cudlea, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140357/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |url-status=dead }}</ref>. Steinerne Stadt Langkofelgruppe.jpg|[[Zità di Sasc]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |title=Zità di Sasc, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |url-status=dead }}</ref>. </gallery> == Lies == * [[Hosianna]] == Persunaliteies == {{Cëla nce|Persunaliteies ladines}} {{Culones-lista|colwidth=25em| * [[Mauro Bernardi]] (* 11 agost 1957 te Sëlva), arpizadëur, [[Jì a crëp|mëinacrëp]] y n ex-[[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Belsy Demetz]] (* 23 dezëmber 1984 a [[Kerala]], [[India]]), [[ciantarin]]a de mujiga populera * [[Stefan Demetz-Sulé]] (* 10 dezëmber 1925 a [[Urtijëi]] - † 7 agost 2017 te Sëlva), [[cumponist]], [[scritëur]] y [[nseniant]] [[Ladins|ladin]]. * [[Pazifica Lardschneider Glück]] (15 de nuvëmber 1930 te Sëlva), [[scritëura]] [[Ladins|ladina]]. * [[Antone Perathoner]] da Fussel (* 28 utober 1864 te Sëlva;† 4 de fauré 1930 a [[Gries-Bulsan]]), preve, professëur y auditor dla [[Sacra Rota]]. * [[Franz Senoner|Franz Senoner-Santuel]] (* 12 juni 1927 sun [[Santuel]], Sëlva - † 3 dezëmber 2019 a [[Urtijëi]]), [[scultura|scultëur]], [[pitura|pitëur]], [[dessëni|desseniadëur]] y [[scritëur]] * [[Sabina Willeit]] (*1973 a Bulsan), mezzosopran * [[Emilio Comici]] (1901–1940), arpizadëur * [[Giovanni Delago]] (1904–?), sportif de [[pudejé]] * [[Adolf Insam]] (* 1951), jugadëur y trainadëur de [[hockey sun dlacia]] * [[Evelyn Insam]] (* 1994), atleta de [[saut cui schi]] * [[Marco Insam]] (* 1989), jugadëur de [[hockey sun dlacia]] * [[Michaela Marzola]] (* 1966), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a * [[Gerhard Mussner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Hans Nogler]] (1919–2011), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Sophie Nogler]] (1924–2015), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a * [[Werner Perathoner]] (* 1967), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Milena Rudiferia]], (* 1954), ciantarina * [[Peter Runggaldier]] (* 1968), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Carlo Senoner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Josefine Senoner]] (* 1941), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]] * [[Karl Unterkircher]] (1970–2008), arpizadëur estrem * [[Alex Vinatzer]] (* 1999), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Irmengard Senoner]] (* 1942), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]] }} == Referimënc tla leteratura ladina == [[File:Proverbi, tradizioni e anneddoti delle valli ladine orientali.djvu|page=121|thumb|100px|left]]Chisc ie i referimënc a Sëlva tla [[leteratura ladina]]. <i> <poem> La storia de Sëlva foss fineda! Chël ch'é scrit, ie urità senza vester laudeda; Da scrì essi bën abù mo zeche pro, Ma per no bravé massa spizi pro, Y spizi pro cun n raim o poejia A unëur dla Madona de Santa Maria. </poem> ::::[[Fedele Demetz]] '''[[oldwikisource:Furcela di padrons|Furcela di padrons]]''' Da vedlamënter l' Grof de Sëlva ova fat giavé dala jënt de Sëlva n lech, y i ova fac lauré debant. I primes pësc me vën mpo mil rainesc l un. Do puec ani iel unì na gran burasca y l lech ie rot ora y l' ega à fat n dann per duta Gherdëina, che n' ie mei stat l cumpagn. L didancuei vëijun mo cater salieries n pas sot tiera, fates de gran lëns, y palances seura via curides. N puech dedora dla salieries iel de gran sasc y de gran bujes sotite, ulache zacan la lores se fajova coes. </i> == Referënzes == {{reflist}} == Bibliografia == * Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol (Fontes rerum Austriacarum II/45)''. Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194. * Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts (Acta Tirolensia, II)'', Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623 * Paul Senoner: ''Stredes dla vita, troies dla fede''. Pluania de Sëlva 2003. * Rudolf Mussner (curadëur): ''Nosta Sëlva''. Cunsëi de Furmazion de Sëlva, Sëlva 1a edizion 2010. * Elfriede Perathoner, Stefano Planker: ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro''. Catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011 * Deplu autëures: ''Chemun de Sëlva - chertes ortofoto cun i toponims ladins''. Istitut Ladin Micurá de Rü, 2017 ISBN 978-88-8171-119-2. == Cëla ënghe == * [[Val]] * [[Ruves de Gherdëina]] * [[Lec de Gherdëina]] == Cunliamënc == * [https://www.selvafoto.it/ld/ Sëlva lecurdanzes da pludagiut - Cunsëi de Furmazion Sëlva] {{chemuns Ladinia}} {{Salten-Sciliër}} [[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan|Sëlva]] [[Categoria:Gherdëina|Sëlva]] [[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol|Sëlva]] [[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]] gepbf9rbozfx61wfhjtu90fr0m02sc0 Urtijëi 0 1256 252658 252038 2026-08-11T12:24:12Z Rolf acker 1705 /* Vocabolar dl ladin leterar */ errore di Lint 252658 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox chemun Südtirol |Inuem luech = <big>Urtijëi</big><br />''Sankt Ulrich ([[lingaz tudësch|de]])<br />Ortisei ([[lingaz talian|it]])'' |Inuem scëmpl = Urtijëi |Blason = |Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]] |lld = 84.19 |de = 9.30 |it = 6.51 |Frazions = [[Sacun]] |Foto = Urtijëi cun l Sela Y Saslonch da Tlesura.jpg |Descrizion foto = Urtijëi cun l [[Grup dl Sela|Sela]] y [[Saslonch]] da Tlesura |Ambolt = Tobia Moroder |Ann ambolt = 2020 -2. mandat |Mapa = St._Ulrich_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg |Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione |Trentin-Südtirol |label = Urtijëi |latitudineGradi = 46 |latitudinePrimi = 34 |longitudineGradi = 11 |longitudinePrimi = 40 |position = |width = 300 |float = center |relief = yes |background = #e8e8e8 }} |}}'''Urtijëi''' ({{IPA-lld|uʀtiˈʒɜi̯|pron|Lld-Urtijëi.oga}}, suënz nce ''Ortiseit'' ti vedli scric<ref>[https://digital.tessmann.it/tessmannDigital/Medium/Seite/23202/1/issueId-214942-currentDate--zoom-1.html Josef Komplojer: ''Sparsamkeit und Freigebigkeit in einer Biographie''. Wagner Dispruch 1820], pl. 15.</ref>, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''St. Ulrich in Gröden'' {{IPA-de|zaŋkt ˈʊlrɪç ɪn ˈɡrøːdn̩|pron|}}, [[lingaz talian|talian]]: ''Ortisei'' {{IPA-it|ortiˈzɛi|pron|}}) ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] te [[Südtirol]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iel l majer chemun de Gherdëina n cont de populazion, ma l mënder n cont de spersa cun 24,3&nbsp;km². Pra l luech de Urtijëi toca geograficamënter y ënghe da n pont de ududa soziel la [[frazion (Talia)|frazion]] de [[Sureghes]], ma che aministrativamënter fej pert dl chemun de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]]. La populazion de la zona urbana de Urtijëi, cuntan leprò Sureghes y [[Runcadic]], ie de mpue manco de 5.500 abitanc. Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2024 ie la rujeneda de l'oma dl 80% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]]. == Inuem == L inuem ''Urtijëi'' va zeruch al 13ejim secul a n [[mesc]] tl zënter dl luech dal inuem ''Ortiseyt'' (zachëi rata dal [[latin]]: ''urticetum'', cie che uel di ''verzon de [[urties]]''). Mo tl 1497 univa chësc inuem dant te documënc de Bulsan (''„Hanns von Ortiseit“'').<ref>Hannes Obermair ''Bozen Süd – Bolzano Nord. Schriftlichkeit und urkundliche Überlieferung der Stadt Bozen bis 1500''. Band 2, Stadtgemeinde Bozen, Bulsan 2008 Nr. 1317, ISBN=978-88-901870-1-8.</ref> Chësc mesc vën dant te documënc plu tert sota l inuem ''Mauriz'' y ie al didancuei un di hotiei plu vedli de la valeda. L inuem tudësch ''St.&nbsp;Ulrich'' va ntant zeruch a la pluania dl luech, che ie dedicheda ala [[cumparizion dl Seniëur]], ma nce a [[Durich de Augsburg]], l sant patron dl luech. Tl ''Ulrichspatrozinium'', che mostra su la puscions, ie nce da liejer de puscions medieveles de la dlieja dl vëscul de [[Augsburg]] te la [[Val dl Isarch]] y te Gherdëina.<ref>Adolf Sandberger: ''Das Hochstift Augsburg an der Brennerstraße.'' In: Ders.: ''Altbayerische Studien zur Geschichte von Siedlung, Recht und Landwirtschaft''. Hrsg. von Gertrud Sandberger, Pankraz Fried und Erwin Riedenauer. München 1985, pl. 285–296.</ref> == Blason == L blason de Urtijëi ie na tofla d'or cun la figura de [[S. Durich]], trat sëura cun l guant da vëscul, che tën tla man drëta na crëusc d'or y ie a ciaval. L ciaval ie blanch, cun urnamënc d'or y curì da na chëutra bruma. Sun la tofla iel na striscia bruma cun trëi pitli blasons de arjënt y dantrite doi eves d'or che jola.<ref>[http://www.gemeinde.stulrich.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref>. L vedl Blason de Urtijëi fova la doi mazëtes da [[Fé zandli te Gherdëina|lauré sul puntl]], che ie pona deventei doi stilec (chëi dl Troi Paian?)<ref>[https://wappen.tiroler-landesmuseen.at/index34a.php?wappen%20id=28043&drawer=Se-Wa Vedl blason de Urtijëi cun stilec tl archif dl Vinzentinum a Persenon.]</ref><ref>[[Edgar Moroder]]: ''L vedi blason de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 2013, pl. 66-68.</ref>. ==Geografia== [[File:Urtijei-2008.jpg|thumb|280px|sinistra|Nscila fova Urtijëi d'instà dl ann 2008. L univa fabricà dassën]] ==Storia== [[File:Mujiga de Urtijëi 1869.jpg|miniatura|sinistra|Mujiga de Urtijëi l ann 1869. ]] [[File:Monument de JB Purger de Ludwig Moroder renuvà Radio Ladin Urtijëi.ogg|miniatura|alt=Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder. Archif Radio Ladin Urtijëi |Naugurazion dl monumënt de JB Purger de Ludwig Moroder a Urtijëi. [[Radio Ladin de Gherdëina|Archif Radio Ladin]]. ]] == Vita culturela == [[File:Cesadiladins.jpg|miniatura|left|La [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum de Gherdëina]].]][[File:Cësa de Chemun 2021 Urtijëi.jpg|thumb|left|La cësa de Chemun]] Tl zënter de Urtijëi ie la [[Cësa di Ladins]], sënta dl [[Museum Gherdëina]], dla [[Union Generela di Ladins dles Dolomites|Union Generela di Ladins]], dla [[Union di Ladins de Gherdëina]] y dla [[Bibliotech ladina Malia da Cudan|Biblioteca ladina Malia da Cudan]]. A Urtijëi ie nce la sënta de [[La Usc di Ladins]]. Sun [[Plaza de Sant Antone]] ie la Cësa de cultura cun la sënta dla [[Lia Mostra d’Ert]], dla ''Grupa Jëuni Urtijëi'' y dla bibliotech d'Ert. Tla cësa de cultura Luis Trenker ie la sala di cungresc, y la mostra de scultures Art 52<ref>[http://www.art52.it/ Mostra de scultures Art 52]</ref>. Sun plaza de dlieja de San Durich ie la [[Bibliotech San Durich]] tla cësa dla vedla scola <ref>{{Cite web |url=https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |title=Bibliotech San Durich |access-date=2021-02-17 |archive-date=2021-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210119135148/https://biblio.bz.it/groeden/San-Durich |url-status=dead }}</ref>. [[File:Plaza Sant'Antone cun dlieja a Urtijëi.jpg|miniatura|left|350px|La Plaza de Sant'Antone tl zënter de Urtijëi.<br>A man ciancia: La Cësa de Sant'Antone, sënta de [[Radio Gherdëina Dolomites|Radio Gherdëina]].<br>A man drëta: La [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|dlieja de San Antone]]]] Una dla plu vedla cafetaries/cunditories de Urtijëi fova l [[Café Demetz]] tla Bruscia che à stlut l ann 2024. == Scoles == * Scolina ''Salieta''.<ref>{{Cite web |url=https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |title=Scolina Salieta, plata web Chemun de Urtijëi. |access-date=2022-01-17 |archive-date=2022-01-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220117122016/https://www.gemeinde.stulrich.bz.it/la/Scolina_Salieta |url-status=dead }}</ref> * Scoles Elementeres Urtijëi.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-elementera-urtijei/ Scola Elementera Urtijëi, plata web.]</ref> * Scola Mesana ''Ujep Anton Vian''.<ref>[https://www.scolesurtijei.it/ld/scola-mesana-urtijei-ujep-antone-vian-/ Scola Mesana Urtijëi, plata web.]</ref> * [[Scola d'Ert Urtijëi|Lizeum d'Ert ''Cademia'']].<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Lizeum d'Ert, plata web.]</ref> * Scola Prufesciunela per l’Artejanat artistich Gherdëina.<ref>[https://www.cademia.it/lld/ Scola prufescionela, plata web.]</ref> * Istitut Tecnich Economich Urtijëï, Gherdëina ''Raetia''.<ref>[Https://www.iteraetia.it/ld/ Istitut Tecnich Economic Urtijëi, plata web.]{{Toter Link|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> * Scola de Mujiga Gherdëina.<ref>[https://scoresdemusiga.provinzia.bz.it/scores-musiga-todesces-ladines/direziun-scora-de-musiga-gherdena-urtijei-selva.asp Scola de Mujiga Urtijëi, plata web.]</ref> == Cumenanza == === Spartizion linguistica === {{Lingaz de apartenënza |talian = 9,90 |tudësch = 10,35 |ladins = 79,75 |ann = 2024 }} Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2024 ie la rujeneda de l'oma dl 80% de Urtijëi l [[lingaz ladin|ladin]]. La prima cumpededa sun la rujeneda fova unida fata tl 1971, ulache l 19% ova mo detlarà l tudësch la rujeneda de l'oma y mé l 72% l ladin. Dal 1981 incà ie l ladin restà ntëur ai 80-85%. {| class="wikitable zebra" style="text-align:center;" |- ! rowspan="2"| Ann|| colspan="3" | Grupes linguistiches<ref>[https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=4&news_article_id=573570 ''Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk - Volkszählung 1981, S. 24'']</ref><ref>{{Cite web |url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |title=''Südtirol in Zahlen (Bozen 1994), S. 14'' |access-date=2022-01-27 |archive-date=2021-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211229001423/https://astat.provinz.bz.it/downloads/Siz_1994-dt.pdf |url-status=dead }}</ref><ref name="astat1981">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=899072|titel=Volkszählung 1981 – Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=1983-03|zugriff=2024-12-09}}</ref><ref name="astat2001">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf|titel=Volkszählung 2001 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Provinz Bozen-Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2002-08|zugriff=2024-12-09}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211229023228/https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf |date=2021-12-29 }}</ref><ref name="astat2024">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=1160209|titel=Ergebnisse Sprachgruppenzählung 2024 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Autonomen Provinz Bozen - Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2024-12|zugriff=2024-12-09}}</ref> |- ! ladin|| tudësch|| talian |- | 1971 || 72,23 % || 18,57 % || 9,20 % |- | 1981 || 84,35 % || 10,26 % || 5,39 % |- | 1991 || 83,94 % || 11,07 % || 4,98 % |- | 2001 || 82,32 % || 12,13 % || 5,55 % |- | 2011 || 84,19 % || 9,30 % || 6,51 % |- | 2024 || 79,75 % || 10,35 % || 9,90 % |} === Svilup demografich === Urtijëi à abù n gran crëscer de la populazion do la anescion ala Talia, che ie dublieda dal 1921 al 1981 da 2.000 a 4.000 abitanc. Al didancuei à l chemun plu de 4.600 abitanc. <timeline> Colors= id:lightgrey value:gray(0.9) id:darkgrey value:gray(0.8) id:sfondo value:rgb(1,1,1) id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8) ImageSize = width:500 height:350 PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30 DateFormat = x.y Period = from:0 till:5000 TimeAxis = orientation:vertical AlignBars = justify ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0 ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0 BackgroundColors = canvas:sfondo BarData= bar:1921 text:1921 bar:1931 text:1931 bar:1936 text:1936 bar:1951 text:1951 bar:1961 text:1961 bar:1971 text:1971 bar:1981 text:1981 bar:1991 text:1991 bar:2001 text:2001 bar:2011 text:2011 bar:2021 text:2021 PlotData= color:barra width:20 align:left bar:1921 from: 0 till:2070 bar:1931 from: 0 till:2216 bar:1936 from: 0 till:2535 bar:1951 from: 0 till:2803 bar:1961 from: 0 till:3196 bar:1971 from: 0 till:3961 bar:1981 from: 0 till:4106 bar:1991 from: 0 till:4222 bar:2001 from: 0 till:4484 bar:2011 from: 0 till:4653 bar:2021 from: 0 till:4833 PlotData= bar:1921 at:2070 fontsize:S text: 2070 shift:(-8,5) bar:1931 at:2216 fontsize:S text: 2216 shift:(-8,5) bar:1936 at:2535 fontsize:S text: 2535 shift:(-8,5) bar:1951 at:2803 fontsize:S text: 2803 shift:(-8,5) bar:1961 at:3196 fontsize:S text: 3196 shift:(-8,5) bar:1971 at:3961 fontsize:S text: 3961 shift:(-8,5) bar:1981 at:4106 fontsize:S text: 4106 shift:(-8,5) bar:1991 at:4222 fontsize:S text: 4222 shift:(-8,5) bar:2001 at:4484 fontsize:S text: 4484 shift:(-8,5) bar:2011 at:4653 fontsize:S text: 4653 shift:(-8,5) bar:2021 at:4833 fontsize:S text: 4833 shift:(-8,5) TextData= fontsize:S pos:(20,20) text:Dac dl ISTAT </timeline> == Beludëi de Urtijëi == <gallery> Gröden Lithographie von Alois Leykum.jpg|Urtijëi ntëur l 1840<ref>[https://play.google.com/books/reader?id=PUXgE_Rs6gQC&pg=GBS.PP1&hl=it Franz Carl Weidmann: ''Der Kreis an der Etsch (Botzner Kreis), im Lande Tyrol: Mit einer topographischen Karte und fünf Chromolithographien'']</ref>. Urtijëi y Seceda stampa de Eberle da August Podesta 1840.jpg|Urtijëi cun Secëda tl 1840. Urtijëi tl 1860 Josef Moroder Lusenberg.jpg|Urtijëi tl 1860 depënt da [[Josef Moroder Jumbiërch|Josef Moroder]]. Urtijei 1856.jpg|Urtijëi 1862 te na litografia de Johann Burgauner<ref>Edgar Moroder: ''L cheder plu cunesciù dl vedl Urtijëi''. [[La Usc di Ladins]], 1. de nuvëmber 1977, pl. 15.</ref>. Die Gartenlaube (1882) b 441.jpg|Urtijëi dl ann 1882 Urtijëi dl ann 1890.jpg|Urtijëi dl ann 1890. Urtijëi ti ani 1900 foto Bernhard Johannes.jpg|Urtijëi ti ani 1900, foto de Bernhard Johannes [[Maran]]. </gallery> == Ridli y si mejes<ref>Barbara Lanz, Sonja Mitterer: ''Höfekarte Gröden''. Museum Gherdëina, Urtijëi 2014, ISBN 978-88-909015-0-8.</ref>== {{Cëla nce|Mejes de Gherdëina}} === Piz Dedora === Socrëp, La Sia, Ruf, Cecer (Ruf Dessëura), Pitl Ruf (Nis), La Plates Dedite, La Plates Dedora, Nevel, Dumat, Pradac, Lipl (Mantingher), Grien, Luca Dedora, Vedl Pilat, Pitl Pilat, Ciascian, Lip, Sciron, Sulé, Mauta, Tinderla (Ciancel Dessëura), Ciancel, Nevin, Juaut, Bëiber, Col Martin (Puc, Taicer), Cialian, Tone, Pizer, Cëdepuent, Tadeo (Soler), Penc (Rumanon Dessëura), Luca (Nuef), Iagher (Crëida), Alësc, Tecul, Uridl, Cësa Fill, Junerëi (Gran Cësa). === Dla da Puent de Pana === Cësa Puent de Pana, Bugon, Sneton, Smidl, Muradëures (Bruel), Plan de Mureda, Mureda, [[Doss dl Preve]], Jumbierch (Lusenberg), Cudan, Scurcià, Resciesa, La Tambres, Pitl Paul ([[Villa Rudolfine|Rudolfine]]), [[Lenert]], Zot, Ratic (Naz), Costa, Vedl Doss, Doss, Maidl, [[Furmescere]] (Vedla Scola), Martiner. === Piz Dessëura === [[Stlejuc]], [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] (Stlejuc Dessëura), Pitl Bruel, Bruel Dessot, Gran Bruel, Frëina, Mulin da Frëina, La Rodera, Bataian (Dessëura), Bataian Dessot, Tiscion Dessëura, Tiscion Dessot (Villa Lourdes), Perjon, Milan, Ronch, Costa Dessot, Raineles, Costa Dessëura, Coi, Coi Dedora, La Mauta, Luca, Runcata, Cuenz, [[Martin (Urtijëi)|Martin]], Carai (Planaces), Palvates, Puent, Puntëdla, Puntëdla Desson, Sovia, [[Costamula|Costamula Dessot]], [[Costamula|Costamula Dessëura]], Nudrëi Dedite, Nudrëi Dedora, Costes, Val, Mulin, Marëufer, Fëur. === La Bruscia === {{Prinzipel|Bruscia}} [[File:Vedl spedel Urtijei.jpg|miniatura|Vedla cëses a Urtijëi tl 1900: l Vedl Spedel japé, Trina a mez, La Reja dancà a man ciancia, Faujëina à man drëta]] [[File:Hotels on Stetteneck Platz in Urtijëi.jpg|miniatura|alt=Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.|Hotiei a Urtijëi: da man ciancia Adler, Cavallino Bianco y Stetteneck.]] Fever, [[Gustin|Vedl Gustin]] (Colroi), Planaces (Cësa Brida), Mota, Mulins, Pech (Snoltner), Anterleghes, [[Ianesc (ustaria)|Ianesc]], Benefiz Sant'Antone, Giustin, Sigat, Mulin dl Roder, Moidl (Brida), Ianon, Stëifl, Petlin, Beché, Spedel (Nuef), Faujëina, Trina (Bera Iacun), La Reja (Sartëur), Zitadela, Fill, Rumanon, Vedl Spedel, Pedetliva, Dëur, Mauritz, Calonia, Vedl Chemun (Dutor, Mëune), Fëur, Pana, Cësa Purger, Grien, Mulin, Pech dl Busc (Fever), Gran Cësa, Fever dl Busc, Scioler. === Ridl da Sacun === Pincan, Sodlieja, Plajes, Col de Flam Dessot, Col de Flam Dessëura, Oslperch, Stufan Dessëura, Stufan Dessot, Val, Nis, (Pitl Poz), Poz Dessëura, Poz Dessot, Poz Dedite, Paul Dossù, Pescosta (Vedla), (Gran) Sotria, Ciajea, Pitla Sotria, Mulin de Sotria, Pitl Fever. == Da vijité == {{Culones-lista|colwidth=15em| * [[Dlieja de San Durich]] * [[Dlieja da Sacun]] * [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|Dlieja de San Antone]] * [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|Dlieja de Sant'Ana te curtina]] * [[Curtina de Urtijëi]] * [[Capela sal Crist]] * [[Capeles de Gherdëina#Urtijëi|Capeles de Urtijëi]] * [[Museum de Gherdëina]] * [[Ciastel Stetteneck]] }} == Monumënc sota defendura == A Urtijëi dal 17 fabrighes sota defendura dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: cater dliejes, doi capeles, doi cëses y 9 mejes. <gallery> Parish church of St. Ulrich in Gröden .jpg|Dlieja de San Durich<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17120 Dlieja de San Durich, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Autere_juebia_dai_Andli_dan_la_dlieja_San_Antone_a_Urtijëi.jpg|Dlieja de S. Antone<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17122 Dlieja S. Antone, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|Dlieja da Sacun<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17126 Dlieja da Sacun, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. St._Annakirch_in_Urtijei.jpg|Dlieja de S. Ana<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17119 Dlieja de S. Ana y curtina, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Capela_da_Poz_Urtijei_da_pert_dl_suredl_che_sen_va.JPG|Capela da Poz<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17129 Capela da Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Raschötzer_Kapelle_über_St._Ulrich_in_Gröden_im_Winter_2013.jpg|Capela de Resciesa<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50558 Capela de Resciesa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Janon.jpg|Janon<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17121 Janon, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Villa_Rifesser_Stufan_Urtijëi.jpg|Villa Rifesser<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50441 Villa Rifesser, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Ancient_home_Pradatsch.jpg|Pradac<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17117 Pradac, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Nevel Urtijëi.jpg|Nevel<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17116 Nevel, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Martin a Urtijei.jpg|Martin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17123 Martin, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Farmhouse Col de Flam in Urtijëi from west.jpg|Col de Flam Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=50578 Col de Flam Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Costamula_de_sot_dinsta.jpg|Costamula Dessot<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17124 Costamula Dessot, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Costamula de sëura Urtijëi.JPG|Costamula Dessëura<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17125 Costamula Dessëura, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Cudan.jpg|Cudan<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17118 Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Peza Urtijei.jpg|Peza (Sacun)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17127 Peza, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. </gallery> == Monumënc naturei == Tl chemun de Urtijëi ie unic metui sota defendura ot monumënc naturei: doi crëpes, la bujes y pisciadoi de Puent, cater lëns y n paluch. <gallery> Cuecnes_in_Gröden.jpg|L crëp de [[Secëda]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |title=Crëp de Secëda, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140303/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1724 |url-status=dead }}</ref>. Balest y Gran Roa Urtijei.JPG|[[Balest]] y la Gran Roa<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |title=Balest y Gran Roa, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140300/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1722 |url-status=dead }}</ref>. Gran Puent Ruf de Cuecenes dauton Urtijëi.jpg|Bujes y pisciadoi dl Gran Puent<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |title=Bujes y Pisciadoi Gran Puent, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140313/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1720 |url-status=dead }}</ref>. Pëc de Poz Urtijëi Picea abies.jpg|Pëc de Poz<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |title=Pëc de Poz, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140302/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1719 |url-status=dead }}</ref>. Lën de Nis a Urtijëi dansciuda.jpg|[[Lën da beca]] de Nis<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |title=Lën da beca de Nis, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140256/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1718 |url-status=dead }}</ref>. Lën de Uridl a Urtijëi.jpg|Lën da beca de Uridl<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |title=Lën da beca de Uridl, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140323/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1715 |url-status=dead }}</ref>. Pinc drusa dal vënt sun mur da Cudan Urtijëi.jpg|Pinch dl mur da Cudan<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |title=Pinch drusà dl mur da Cudan, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140309/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1716 |url-status=dead }}</ref>. Pitl paluc de Col Ciarnacëi.jpg|Pitli palusc de [[Col Ciarnacëi]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |title=Pitli palusc de Col Ciarnacëi, sota defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140255/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1714 |url-status=dead }}</ref> </gallery> == Persunaliteies == {{Cëla nce|Persunaliteies ladines}} === Scultëures === {{Culones-lista|colwidth=15em| *[[Alois Colli]] *[[Jakob Crepaz-Maidl]] *[[Leo Crepaz]] *[[Ferdinand Demetz]] *[[Vigil Dorigo]] *[[Giuani Enrich]] *[[Tresl Gruber]] *[[Franz Grünewald]] *[[Levisc Antone Insam]] *[[Luis Insam]] *[[Josef Kostner]] *[[Jan Dumëine Mahlknecht]] *[[Joseph Anton Mahlknecht]] *[[Josef Mersa]] *[[Fini Martiner Moroder]] *[[Marchiò Molziner]] *[[Cristl Moroder Levigi]] *[[Friedrich Moroder]] *[[Heindl Moroder]] *[[Hermann Moroder]] *[[Johann Baptist Moroder]] *[[Josef Moroder Jumbiërch]] *[[Ludwig Moroder]] *[[Otto Moroder]] *[[Rudolf Moroder]] *[[Siegfried Moroder]] *[[Vinzenz Moroder-Resciesa]] *[[Raimund Mureda]] *[[Giacobe Mussner]] *[[Śepl Obletter]] *[[Hans Perathoner]] *[[Vinzenz Peristi]] *[[Vigil Pescosta]] *[[David Piazza]] *[[Luis Piazza]] *[[Albino Pitscheider]] *[[Tone Pitscheider]] *[[Gilo Prugger]] *[[Sepl Rifesser]] *[[Josef Rifesser]] *[[August Runggaldier]] *[[Tone Runggaldier]] *[[Ujep Runggaldier]] *[[Jakob Sotriffer]] *[[Francësch Tavella]] *[[Christian Trebinger]] *[[Iuchin Unterplatzer]] *[[Rudolf Vallazza]] *[[Martin Vinazer]] *[[Johann Baptist Walpoth]] *[[Luisa Walpoth Demetz]] }} === Depenjadëures === {{Culones-lista|colwidth=15em| *[[Johann Burgauner]] *[[Leo Crepaz]] *[[Christian Delago]] *[[Peter Demetz-Fëur]] *[[Alois Kostner]] *[[Annemarie Moroder]] *[[Aurelia Moroder Langer]] *[[Josef Moroder Jumbiërch]] *[[Franz Josef Noflaner]] *[[Bernardin Pitschieler]] *[[Egon Rusina Moroder]] *[[Mili Schmalzl]] *[[Hans Sontheimer]] *[[Markus Vallazza]] *[[Stina Walpoth Moroder]] }} === Scritëures === {{Culones-lista|colwidth=15em| *[[Amalia Anderlan Obletter]] *[[Rut Bernardi]] *[[Christian Delago]] *[[Stefan Demetz-Sulé]] *[[Vinzenz Maria Demetz]] *[[Paula Grossrubatscher]] *[[Tresl Gruber]] *[[Milia Insam Kostner]] *[[Josef Kostner]] *[[Carla Lezuo]] *[[Adele Moroder]] *[[Christian Moroder]] *[[Edberte Moroder]] *[[Edgar Moroder]] *[[Franz Moroder]] *[[Wilhelm Moroder-Lusenberg]] *[[Franz Josef Noflaner]] *[[Frida Piazza]] *[[Matie Ploner]] *[[Philomena Prinoth Moroder]] *[[Johann Baptist Rifesser]] *[[Elsa Runggaldier]] *[[Heidi Siller-Runggaldier]] *[[Ingrid Runggaldier]] *[[Josef Runggaldier]] *[[Leo Runggaldier]] *[[Ivan Senoner]] *[[Trudi Vallazza]] *[[Roland Verra]] *[[Ujep Antone Vian]] }} === Musizisć === {{Culones-lista|colwidth=15em| *[[Vinzenz Maria Demetz]] *[[Ottavia Kostner]] *[[Giorgio Moroder]] *[[Stefan Demetz-Sulé|Stefan Demetz]] }} === Atlec/tes === {{Culones-lista|colwidth=15em| *[[Lisa Demetz]] *[[Elisabeth Lardschneider]] *[[Lara Malsiner]] *[[Petra Moroder]] *[[Carolina Kostner]] *[[Isolde Kostner]] *[[Giuana Prugger]] *[[Ludwig Schmalzl de Ronc]] }} === Autri === {{Culones-lista|colwidth=15em| *[[Katharina Bernardi]] *[[Marina Demetz]] *[[Josef Grossrubatscher]] *[[Dominik Holzknecht]] *[[Guido Insam]] *[[Norbert Kostner]] *[[Pepi Martiner]] *[[Alex Moroder]] *[[Armin Moroder]] *[[Bruno Moroder]] *[[Mons.Christian Moroder|Christian Moroder]] *[[Stefania Pitschieler Moroder]] *[[Ernst Prinoth]] *[[Franz Prugger]] *[[Johann Baptist Purger]] *[[Edmund Runggaldier]] *[[Georg Runggaldier]] *[[Ferdinand Stuflesser]] *[[Luis Trenker]] *[[Felizita Unterplatzer Moroder]] *[[Batista Vinatzer]] *[[Maria Ursula Welponer]] }} == Galaria dales fotografies== <gallery mode="packed-hover" heights="100"> Urtijëi Mont de Sëuc Sciliër y Bulacia udui dal Gran Punton.jpg|Urtijëi udu dal Gran Punton Parish church Urtijei internal view.jpg|Dlieja de San Durich Revëut simboi dla Pascion Dlieja San Durich Urtijëi.jpg|Revëut dla dlieja de San Durich Stained glass window with angels in the Saint Antony church in St. Ulrich in Gröden.jpg|Viere dla dlieja de San Antone Dlieja da Sacun cun Saslonch.jpg|La dlieja da Sacun Apsis y autere dlieja Sacun Gherdëina.jpg|Autere dla dlieja da Sacun Saslonch Sella Pic Seceda inviern.jpg|Mont de Resciesa Ferata de Gherdëina a Urtijëi ai28-5-1960.jpg|Ultim viac dla ferata tres Urtijei </gallery> == Films == * [https://www.youtube.com/watch?v=KSoA6GhF9w0 Desfileda cun guant dala Gherdëina sun slites da carnescià 1929] * [https://www.youtube.com/watch?v=ARRG1QqvdbA Desfiledes cun slita y garejedes a Urtijëi l ann 1933] == Notes == <references/> == Cëla ënghe == * [[Sacun]] * [[Sureghes]] * [[Col de Ronc]] * [[Col de Flam]] * [[Resciesa]] * [[Secëda]] * [[Cuecenes]] * [[Pic]] * [[Scola d'Ert Urtijëi]] * [[I ciastiei tla Ladinia]] * [[Scultëures de Gherdëina|Scultëures de Urtijëi]] == Bibliografia == * Cherta dl Chemun de Urtijëi Demetz Meinrad, Moroder Albert, Comploj Siegfried: Cherta dl Chemun de Urtijëi cun i inuems ladins. Lia per Natura y Usanzes Urtijëi, 1985. * Elfriede Perathoner, Albert Moroder: ''Hundert Jahre Marktgemeinde Urtijëi, St. Ulrich, Ortisei. Ein Streifzug''. Raetia Bulsan 2007. ISBN 978-8872833018. == Liames == * [http://www.museumgherdeina.it/185.html Museum Gherdëina] * [https://www.ulg.it/ Union di Ladins de Gherdëina] ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=1064|left|thumb|100px]] <div font-size="smaller"> '''Urtijëi '''6 1821 ''Urtiʃhëi ''(PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]], 1821*1915:55) <br> gad. Urtijëi grd. Urtijëi fas. Ortijei caz. Ortijei fod. Ortijei amp. Ortisei LD Urtijei<br> '''topon. '''<br> '''''paese e comune in val gardena '''''(gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002, fod. Ms 2005, amp. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ Ortisei Ⓓ St. Ulrich ◇ <i><b>a) Ve spitan bën ert, sci sci. / Y cun vera mpazienza, / No me nëus - dut Urtijëi! </b>Ve spitan bën ert, shi shi. / I kun vera impazienza, / No me nëus - dut Urtiʃhëi! </i>PlonerM, [[:it:s:Koke Senieur Bepo Mahlknecht|BepoMahlknecht]]1821*-1915:55 (grd.); <i><b>b) Son pa stata a Ortijei, duc i muc me à tralascià / Sant Antone del maridé, vedla muta no voi resté. </b>Son po stat’ a Ortižei, tut i muč mi a tralašà / St. Antone del maride vedla muta no voi resté. </i>ZacchiaGB, [[:it:s:Gardenera C|GardeneraC]]1858*-1995:172 (caz.). </div> {{chemuns Ladinia}} {{Salten-Sciliër}} [[Categoria:Urtijëi|Urtijëi]] [[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan]] [[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]] q5w972zwgfssynp1179ldm6r7elx0ca Template:Salten-Sciliër 10 1354 252659 217876 2026-08-11T12:28:32Z Rolf acker 1705 updated 252659 wikitext text/x-wiki <div style="clear: both;"></div> {| class="toccolours" style="margin: 0 2em 0 2em;" ! style="background:#ccccff" align="center" width="100%" | <div style="float:left;width:50px;">&nbsp;</div> '''Chemuns dla [[comunità raion]] [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Sciliër]]''' || |- |align=center| [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] | [[Fie]] | [[Jenesien]] | [[Karneid]] | [[Mölten]] | [[Nueva Ladina]] | [[Nueva Tudëscia]] | [[Renon (chemun)|Renon]] | [[Santa Cristina|Santa Cristina]] | [[Sarentin]] | [[Sëlva]] | [[Tires]] | [[Urtijëi]] |- |align=center| |}<noinclude> [[Categoria:Templates de Südtirol]] </noinclude> pwc61cuyz9bgrfs5ss8vbq1azjwcrut Template:Chemuns Ladinia 10 14209 252660 36332 2026-08-11T12:33:11Z Rolf acker 1705 updated 252660 wikitext text/x-wiki <div style="clear: both;"></div> {| class="toccolours" style="margin: 0 2em 0 2em;" ! style="background:#ccccff; text-align:center" width="100%" | <div style="float:left;width:50px;">&nbsp;</div> '''Chemuns de la [[Ladinia]]''' || |- | style="text-align:center" | [[Anpezo]] | [[Badia]] | [[Ciampedel]] | [[Cianacei]] | [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] | [[Col (comun)|Col]] | [[Corvara]] | [[Fodom]] | [[La Val]] | [[Mareo]] | [[Mazin]] | [[Moena]] | [[San Martin de Tor]] | [[Santa Cristina]] | [[Sëlva]] | [[Sèn Jan]] | [[Soraga]] | [[Urtijëi]] |}<noinclude> [[Categoria:Wikipedia:Templates]] </noinclude> oob4t47odz7gfvgdmxzfrax26tsoxld Caraciai-Cerchessia 0 63977 252668 234744 2026-08-11T13:34:15Z Rolf acker 1705 /* Infobox */ errore di Lint 252668 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}}{{Infobox soget federel Ruscia |Inuem = Republica de Caraciai-Cerchess |Inuem natif = Карачаево-Черкесская Республика |Soget federel = [[Republiches de la Ruscia|Republica]] |Raion federel = [[Raion Federel dl Caucas dl Nord|Caucas dl Nord]] |Blason = Coat_of_Arms_of_Karachay-Cherkessia.svg |Bandiera = Flag_of_Karachay-Cherkessia.svg |Capitela = [[Cerchessk]] |Rujenedes = [[Lingaz rus|rus]], [[lingaz caraciai-balcar|caraciai-balcar]], [[lingaz circas|circas]], [[lingaz nogai|nogai]], [[lingaz abasa|abasa]] |Zona d'orar = [[UTC+3]] |Inuem inn = Къарачай-Черкес Республиканы Гимни<br />Къэрэщей-Шэрджэс Республикэм и Къэрал Орэдыр |Inn = Гимн Карачаево-Черкесии.ogg |Cherta = Map_of_Russia_-_Karachay-Cherkessia.svg }} La '''Caraciai-Cerchessia''' ([[lingaz rus|rus]]: Карачаево-Черкесия), ufizielmënter la '''Republica de Caraciai-Cerchess''' ([[lingaz rus|rus]]: Карачаево-Черкесская Республика; [[lingaz caraciai-balcar|caraciai-balcar]]: Къарачай-Черкес Республика; [[lingaz circas|circas]]: Къэрэшей-Адыгэ Республика; [[lingaz nogai|nogai]]: Карашай-Шеркеш Республика; [[lingaz abasa|abasa]]: Къарча-Черкес Республика) ie na [[Republiches de la Ruscia|republica de la Ruscia]] tl [[Raion Federel dl Caucas dl Nord]]. Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovel na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². Si capitela ie [[Cerchessk]]. ==Geografia== [[File:Поселок_Архыз.jpg|thumb|left|Crëps te la Caraciai-Cerchessia.]] ==Storia== == Notes== <references /> {{Partida de la Ruscia}} [[Categoria:Cabardino-Balcaria]] [[Categoria:Republiches de la Ruscia]] [[Categoria:Raion Federel dl Caucas dl Nord]] lqgtyivttwu107mhgyhonqxg138ie8b Template:Infobox dipartimënt Franzia 10 64463 252665 252316 2026-08-11T13:03:50Z Rolf acker 1705 errore di sintassi 252665 wikitext text/x-wiki <includeonly>{| cellpadding=2 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:show; width:300px;" | colspan="2" valign="top" | [[File:{{{Foto}}}|300px|border|center]] |- | colspan="2" valign="top" style="font-size:90%;text-align:center"| {{{Descrizion foto}}} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | <big>{{{Inuem}}}</big> |- !colspan="2" bgcolor="#C4E5F8" | {{#if:{{{Soget aministratif|}}}|{{#if: {{{Soget aministratif}}} = " "|{{{Soget aministratif|}}}|}}|}} |- |align="center" | {{#if:{{{Blason|}}}|{{#if: {{{Blason|}}} = " "|[[File:{{{Blason|}}}|100px|center|Blason de {{{Inuem}}}]]|}}|}} |align="center" | {{#if:{{{Bandiera|}}}|{{#if: {{{Bandiera|}}} = " "|[[File:{{{Bandiera|}}}|150px|center|Bandiera de {{{Inuem}}}]]|}}|}} |- | colspan="2" valign="top" style="border-bottom: 1px solid #a2a9b1;border-top: 1px solid #a2a9b1"| [[File:{{{Cherta}}}|300px|border|center]] |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | Nfurmazions prinzipeles |-valign="top" |style="width:140px;font-size:90%" | '''Stat''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{FRA}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%" | '''[[Regions de la Franzia|Region]]''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{{Region}}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Capitela''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Capitela}}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Abitanc''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{{Abitanc}}}}} ab. <small>({{{Data abitanc}}})</small> |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Spersa''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{{Seuraspersa}}}}}&nbsp;km² |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Densità''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{#expr: {{{Abitanc}}} / {{{Seuraspersa}}} round 2 }}}}&nbsp;ab./km² |-style="margin:0;background:#ccccff";width:100%" align="center" cellpadding="2" |- valign="top" |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | Auter |- {{#if:{{{Fundazion|}}} | {{!}}- {{!}} style="width:140px;font-size:90%" {{!}} '''Ann de fundazion''' {{!}}{{!}} style="width:170px;font-size:90%" {{!}} {{{Fundazion}}} | }} |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''Data de amiscion''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Data de amiscion}}} |- valign="top" |- |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''[[Codesc INSEE]]''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{INSEE}}} |- valign="top" |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''[[Zona d'orar]]''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Zona d'orar}}} |- valign="top" |- |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''Plata internet''' || style="width:170px;font-size:90%" | [{{{Plata internet}}} {{{Plata internet}}}] |- valign="top" |- |}</includeonly><noinclude> {{Infobox dipartimënt Franzia |Inuem = Corrèze |Inuem natif = |Soget aministratif = [[Dipartimënt de la Franzia]] |Blason = Blason_département_fr_Corrèze.svg |Bandiera = Drapeau_département_fr_Corrèze.svg |Capitela = [[Tulle]] |Region = {{flag|Nouvelle-Aquitaine}} |Seuraspersa = 5857 |Data de amiscion = 26 fauré 1790 |Abitanc = 24073 |Data abitanc = jené 2019 |Zona d'orar = [[UTC+1]] (d'instà [[UTC+2]]) |Cherta = Corrèze-Position.svg |Foto = Tulle_Préfecture.jpg |Descrizion foto = |INSEE = 19 |Plata internet = https://www.correze.fr/ }} [[Categoria:Template:Infobox|Dipartiment Franzia]] [[Categoria:Template infobox region]] [[Categoria:Template:Franzia]] </noinclude> nsun9spytf5moy6mpybyq6jqz0npsvl Template:Infobox Bezirk Austria 10 77213 252664 252311 2026-08-11T13:02:31Z Rolf acker 1705 errore di sintassi 252664 wikitext text/x-wiki <includeonly>{| cellpadding=2 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:show; width:300px;" |colspan="2" align="center" style="border-bottom: 1px solid #a2a9b1;" | {{#if:{{{Foto|}}}| [[File:{{{Foto}}}|310px|center]]}} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | <big>{{{Inuem}}}</big> |- |colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" align="center" | ''{{{Inuem tudësch}}} ([[tudësch]])'' |- !colspan="2" bgcolor="#C4E5F8" | {{#if:{{{Soget aministratif|}}}|{{#if: {{{Soget aministratif}}} = " "|{{{Soget aministratif|}}}|}}|}} |- {{#if:{{{Cherta|}}} | {{!}}- {{!}} colspan="2" valign="top" style="border-bottom: 1px solid #a2a9b1;border-top: 1px solid #a2a9b1" {{!}} [[File:{{{Cherta}}}{{!}}300px{{!}}border{{!}}center]] | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | Nfurmazions prinzipeles |-valign="top" |style="width:140px;font-size:90%" | '''Stat''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{AUT}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%" | '''[[Stac federei de la Germania|Stat federel]]''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{{{{Stat federel}}}}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Capitela''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Capitela}}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Abitanc''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{EWZ|AT|{{{Bezirkskennzahl}}}}}}} ab. <small>({{EWDJ|AT|{{{Bezirkskennzahl}}}}})</small> |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Spersa''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{formatnum:{{FL|AT|{{{Bezirkskennzahl}}}|0}}}}&nbsp;km² |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Densità''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{#expr: {{EWZ|AT|{{{Bezirkskennzahl}}}}} / {{FL|AT|{{{Bezirkskennzahl}}}|0}} round 1 }}}}&nbsp;ab./km² |-style="margin:0;background:#ccccff";width:100%" align="center" cellpadding="2" |- valign="top" |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | Auter |- {{#if:{{{Fundazion|}}} | {{!}}- {{!}} style="width:140px;font-size:90%" {{!}} '''Ann de fundazion''' {{!}}{{!}} style="width:170px;font-size:90%" {{!}} {{{Fundazion}}} | }} |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''Bezirkskennzahl''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Bezirkskennzahl}}} |- valign="top" |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''Targa de l'auto''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Targa}}} |- valign="top" |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''[[Zona d'orar]]''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Zona d'orar}}} |- valign="top" |- |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''Plata internet''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{url|{{{Plata internet}}}}} |- valign="top" |- |}</includeonly><noinclude> {{Infobox Bezirk Austria |Inuem = Raion Innsbruck-Land |Inuem tudësch = Bezirk Innsbruck-Land |Soget aministratif = [[Raions de l'Austria|Raion]] |Capitela = [[Dispruch]] |Stat federel = AT-T |Zona d'orar = [[UTC+1]] (d'instà [[UTC+2]]) |Cherta = Karte_A_Tirol_IL.svg |Foto = Blick%20vom%20Blasiusberg.jpg |Targa = IL |Bezirkskennzahl = 703 |Plata internet = www.tirol.gv.at/innsbruck/ }} [[Categoria:Template:Infobox|Bezirk Austria]] [[Categoria:Template infobox region]] [[Categoria:Template:Austria]] </noinclude> gc364wsd6gz3ctvd8bivikscfohs9ny Template:Infobox provinzia Spania 10 107097 252663 252308 2026-08-11T13:00:55Z Rolf acker 1705 errore di sintassi 252663 wikitext text/x-wiki <includeonly>{| cellpadding=2 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:show; width:300px;" | colspan="2" valign="top" | [[File:{{{Foto}}}|300px|border|center]] |- | colspan="2" valign="top" style="font-size:90%;text-align:center"| {{{Descrizion foto}}} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | <big>{{{Inuem}}}</big> |- {{#if:{{{Inuem natif|}}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" align="center" bgcolor="#E3E3E3" {{!}} <big>''{{{Inuem natif}}}''</big> | }} |- !colspan="2" bgcolor="#C4E5F8" | {{#if:{{{Soget aministratif|}}}|{{#if: {{{Soget aministratif}}} = " "|{{{Soget aministratif|}}}|}}|}} |- | {{#if: {{{Bandiera|}}} | [[File:{{{Bandiera}}}|160px|border|center]] {{!}}{{!}} [[File:{{{Blason}}}|100px|border|center]] | ! colspan="2" valign="top" {{!}} [[File:{{{Blason}}}|160px|border|center]] }} |- | colspan="2" valign="top" style="border-bottom: 1px solid #a2a9b1;border-top: 1px solid #a2a9b1"| [[File:{{{Cherta}}}|300px|border|center]] |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | Nfurmazions prinzipeles |-valign="top" |style="width:140px;font-size:90%" | '''[[Stat]]''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{flag|Spania}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%" | '''[[Cumuniteies autonomes de la Spania|Cumunità autonoma]]''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{{Region}}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Capitela''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Capitela}}} |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Abitanc''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{{Abitanc}}}}} ab. <small>({{{Data abitanc}}})</small> |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Spersa''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{{Seuraspersa}}}}}&nbsp;km² |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''Densità''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{formatnum:{{#expr: {{{Abitanc}}} / {{{Seuraspersa}}} round 2 }}}}&nbsp;ab./km² |-style="margin:0;background:#ccccff";width:100%" align="center" cellpadding="2" |- valign="top" |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | Auter |- {{#if:{{{Fundazion|}}} | {{!}}- {{!}} style="width:140px;font-size:90%" {{!}} '''Ann de fundazion''' {{!}}{{!}} style="width:170px;font-size:90%" {{!}} {{{Fundazion}}} | }} {{#if:{{{Posta|}}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Codesc de la posta''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{{Posta}}} | {{!}}- }} |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''[[ISO 3166-2]]''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{ISO}}} |- valign="top" |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''[[Zona d'orar]]''' || style="width:170px;font-size:90%" |{{{Zona d'orar}}} |- valign="top" |- {{#if:{{{Plata internet|}}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Plata internet''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{url|{{{Plata internet}}}}} | {{!}}- }} |- valign="top" |- |}</includeonly><noinclude> {{Infobox provinzia Spania |Inuem = Provinzia de Barcelona |Inuem natif = Província de Barcelona ([[catalan]]) |Soget aministratif = [[Provinzies de la Spania|Provinzia]] |Blason = Coat_of_Arms_of_the_Barcelona_Province.svg |Bandiera = Flag_of_Barcelona_province(official).svg |Capitela = {{blason|Barcelona}} |Region = {{flag|Catalonia}} |Seuraspersa = 7726.36 |Abitanc = 5704697 |Data abitanc = 2018 |Zona d'orar = [[UTC+1]] (d'instà [[UTC+2]]) |Cherta = Barcelona_in_Spain.svg |Foto = City_of_Barcelona,_Spain_(8261231175).jpg |Descrizion foto = |ISO = ES-B |Posta = 8 |Plata internet = diba.cat }} [[Categoria:Template:Infobox|Provinzia Spania]] [[Categoria:Template infobox region]] [[Categoria:Template:Spania]] </noinclude> s9byl13ljcoolri11iskx2j31iwsq2y Template:Navbox bottom 10 192495 252662 2026-08-11T12:55:51Z Rolf acker 1705 copied from enWP 252662 wikitext text/x-wiki <includeonly>{{#invoke:navbox top and bottom|bottom}}</includeonly><noinclude> {{documentation|Template:Navbox top/doc}} </noinclude> s5j7uwezpxxbceuceqxwxbn1y59hxee 1930 0 192496 252671 2026-08-11T14:02:33Z Rolf acker 1705 versione iniziale 252671 wikitext text/x-wiki '''1930''' ie n [[ann]] dl [[calënder gregorian]]. == Avenimënc == == Nasciù == == Mort == * [[Giovan Battista Musner]], autur ladin de Fascia [[Categoria:Ann]] cn4ak3ii9i18mdmf07oka03rvxh72do 252672 252671 2026-08-11T14:07:50Z Rolf acker 1705 /* Mort */ + J. Frontull 252672 wikitext text/x-wiki '''1930''' ie n [[ann]] dl [[calënder gregorian]]. == Avenimënc == == Nasciù == == Mort == * [[Giovan Battista Musner]], autur ladin de Fascia * [[22 dezëmber]] – [[Jepele Frontull]], autur ladin dla Val Badia [[Categoria:Ann]] 7w8d3qfd3x6xlyho2k2os86tnqpm1ok James Bear 0 192497 252679 2026-08-11T19:16:07Z ~2026-44099-66 14507 Creata pagina con "{{E|Non enciclopedica|biografie|Agosto 2026}} '''James Bear''' (* 6 luglio [[1999]] a [[Canada]])<ref>https://www.youtube.com/watch?v=Aidy3KcXc-U</ref> noto anche come '''d00dleJam''', Era un [[:en:Animator|animatore]] e [[:en:YouTube#|YouTuber]] nato in [[Canada]]. È anche uno YouTuber canadese con oltre 148.000 iscritti sul suo canale principale.<ref>https://socialblade.com/youtube/channel/UCqeckD_-uEwVYXskjU93YVw</ref> Era famoso soprattutto per le sue brevi scenett..." 252679 wikitext text/x-wiki {{E|Non enciclopedica|biografie|Agosto 2026}} '''James Bear''' (* 6 luglio [[1999]] a [[Canada]])<ref>https://www.youtube.com/watch?v=Aidy3KcXc-U</ref> noto anche come '''d00dleJam''', Era un [[:en:Animator|animatore]] e [[:en:YouTube#|YouTuber]] nato in [[Canada]]. È anche uno YouTuber canadese con oltre 148.000 iscritti sul suo canale principale.<ref>https://socialblade.com/youtube/channel/UCqeckD_-uEwVYXskjU93YVw</ref> Era famoso soprattutto per le sue brevi scenette animate incentrate principalmente su di lui e sulla sua ragazza Clarissa. == Storia == === Traiettoria === James ha creato il suo canale [[:en:YouTube#|YouTube]] il 7 novembre 2013, anche se non ha caricato nulla fino al 2014. Il suo primo video è stato pubblicato il 30 ottobre 2014.<ref>https://www.youtube.com/watch?v=3Siuc5WRVxM</ref> Quello fu l’inizio della sua serie, Jamworld, uno show animato ispirato a [[:en:Eddsworld|Eddsworld]]. Tuttavia, a causa delle critiche dei fan, smise di produrre la serie. Continuò comunque a realizzare animazioni amatoriali per YouTuber come Eddsworld, i [https://youtube.fandom.com/wiki/GameGrumps Game Grumps] e [https://youtube.fandom.com/wiki/Pyrocynical Pyrocynical]. James non avrebbe però ottenuto un riconoscimento più ampio fino alla fine del 2019, quando iniziò a pubblicare una serie di video incentrati sulla tendenza del ''No Nut November''. Questi video divennero incredibilmente popolari e James registrò un’impennata nelle visualizzazioni e nel numero di iscritti. James raggiunse i 100.000 iscritti il 28 dicembre 2019. Continua a realizzare sketch animati comici incentrati su di lui e sulla sua ragazza. Nel 2022 ha iniziato a rinunciare al doppiaggio nei suoi video. == Polemiche == === Accuse di pedofilia e incesto nei confronti della sorella === Il 10 marzo 2022, un utente di Twitter di nome LaloDoesArt ha denunciato James per aver avuto rapporti sessuali con la sorella minore quando era bambino. Ha pubblicato screenshot delle sue conversazioni con James tramite i messaggi privati di Twitter e un documento sul comportamento di James redatto originariamente da AwesomeAaron. Nei messaggi, James ammetteva di aver avuto rapporti sessuali con sua sorella Alicia, all’epoca di 9 anni, quando lui ne aveva 13. James precisa che i fatti risalgono al febbraio 2013 e che questa relazione è durata 4 anni. Ciò era anche il risultato della depressione di cui soffriva a causa delle molestie subite, che lo avevano portato al ricovero in ospedale. James aveva già ammesso l’accaduto nel settembre 2020, ma in seguito aveva cancellato il tweet.<ref>https://twitter.com/LaloDoesArt/status/1501869267175845892</ref> Ha suscitato un'ondata di critiche da parte dei fan e di altri YouTuber per incesto e stupro. Gli YouTuber Optimus, Jadyn, Tom Dark e Bowblax hanno tutti realizzato video in cui affrontavano le accuse. Alcuni ex amici di James, tra cui Foneycone, freezepee e Kayden Doxx, hanno confermato che i messaggi erano autentici. Il giorno stesso in cui è stato pubblicato il tweet, ha iniziato a perdere migliaia di iscritti sul suo canale principale. ==== Risposte ==== L'11 marzo, James ha pubblicato diversi tweet in cui esprimeva il proprio rammarico per quanto fatto, precisando però che quei messaggi non erano destinati al pubblico e che Lalo aveva estrapolato le cose dal contesto. Conclude affermando che avrebbe migliorato il proprio comportamento.<ref>https://twitter.com/d00dleJam/status/1502389596314869761</ref> Tuttavia, anche questi tweet sarebbero stati oggetto di critiche. Lalo ha inoltre deriso i tweet per aver tralasciato alcune informazioni e per non aver ammesso le proprie colpe. James ha poi deciso di prendersi una breve pausa dai social. Qualche settimana dopo, il 1° aprile, James ha pubblicato un video per fornire nuove informazioni sulla vicenda e per scusarsi. James sostiene che le persone coinvolte nella sua denuncia lo abbiano fatto solo per molestarlo per motivi personali. Un esempio è il documento originale intitolato [https://drive.google.com/file/d/1nu0YbfuB8d3agG4rLQckzYS2pN-8njl_/view The Truth About James Bear], che secondo James era stato redatto esclusivamente per porre fine alla sua relazione con Claire. Egli sostiene che il documento sarebbe stato successivamente rimosso se avesse soddisfatto alcune delle richieste di Aaron, anche se non sembra essere stato così, dato che il documento rimane ancora online. Un altro esempio è rappresentato da una persona che, secondo lui, avrebbe esagerato alcune delle affermazioni fatte da James durante una conversazione su Discord. James sostiene che l’episodio dello stupro avrebbe dovuto rimanere privato e afferma di pentirsi ancora di ciò che ha fatto e di aver fatto ammenda con le persone coinvolte. Conclude il video scusandosi e dicendo che si prenderà una pausa da Internet e seguirà una terapia.<ref>https://www.youtube.com/watch?v=uscZY59Dpnw</ref> Questo video ha suscitato reazioni contrastanti tra il suo pubblico su YouTube, con un rapporto tra “Mi piace” e “Non mi piace” piuttosto equilibrato. Il 3 giugno, James avrebbe rilasciato un’ultima dichiarazione in merito alla vicenda. Ha chiarito che l’incesto è avvenuto una sola volta quando aveva 13 anni, senza che all’epoca fosse consapevole di cosa fosse il sesso. Una volta acquisita maggiore consapevolezza, ne ha parlato apertamente con gli amici, ma alcuni di loro hanno frainteso la situazione, causando delle incongruenze. Conclude la dichiarazione affermando di voler voltare pagina e concentrarsi maggiormente sulle sue animazioni.<ref>https://www.youtube.com/watch?v=GudSlAWdYRM</ref> In seguito, James si è preso una breve pausa, è tornato, per poi andarsene nuovamente. Molte persone hanno sottolineato e riconosciuto la sua intensa manipolazione e distorsione della narrazione, causando un allontanamento ancora maggiore tra il pubblico e James. Il 13 maggio 2023, James ha trasmesso uno streaming intitolato semplicemente “Last”, in cui ha accennato brevemente alla polemica, per poi affermare che quella trasmissione avrebbe potuto essere l’ultima prima di chiudere definitivamente il suo account. Il 28 gennaio 2024, James ha semplicemente pubblicato la parola “Goodbye” sul suo account Twitter. Inoltre, la sua biografia è stata modificata in “1999-2024”, mentre la foto del profilo e il banner sono stati oscurati.<ref>https://twitter.com/d00dleJam/status/1751777414382772246</ref> Al momento della stesura di questo articolo non si sa cosa gli sia successo, data la mancanza di informazioni oltre al post sopra menzionato. == Referënzes == <references /> dvq534qqi05yky7vo9o42p76zlq5t4u