Wikipedia
miwiki
https://mi.wikipedia.org/wiki/Hau_K%C4%81inga
MediaWiki 1.47.0-wmf.4
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Initonīhia
0
1590
167724
167709
2026-06-02T02:51:08Z
TautauKarepe
22930
167724
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''Repupirita o Initonīhia'''<br/>Republik Indonesia'''</big></big>
|-
| align=center colspan=2 |
{| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;"
|-
| align=center width=130 | [[File:Flag of Indonesia.svg|125px|Kara o Initonihia]] || align=center width=130px | [[File:Coat of Arms of Indonesia Garuda Pancasila.svg |125px|Kara o Initonihia]]
|-
| align=center width=130 | <small>(Kara o Initonīhia)</small> || align=center width=130px | <small>(Tohu pakanga o Initonīhia)</small>
|}
|-
| align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:LocationIndonesia.png]]
|-
| '''Reo ā-whenua''' || [[Reo Initonīhia]]
|-
| '''Tāone matua''' || [[Tiakāta]]
|-
| '''Tumuaki''' || Joko Widodo
|-
| '''Rahi''' || 1,904,570 km²
|-
| '''Taupori''' || 270,452,952 <small>(2018)</small>
|-
| '''Moni''' || Rupiah
|-
| '''Ngaringari a te motu''' || "Indonesia Raya"
|}
Ko '''Initonīhia''' ([[reo Initonīhia]]: ''Republik Indonesia'', [[reo Māori]]: Tūwehe o Initonīhia) he whenua nui ki [[Āhia]].
== Tāone nui ==
* [[Tiakāta]] (tāone matua)
* [[Hurapaia]]
* [[Panatanga]]
* [[Meta]]
* [[Bekasi]]
* [[Serang]]
* [[Depok]]
* [[Tangerang]]
* [[Palembang]]
* [[Makahā]]
== Ōna moutere matua ==
*[[Humatā|Motu Humatā]]
*[[Hawa|Motu Hawa]]
* [[Pōnio|Motu Pōnio]]
* [[Pari|Motu Pari]]
* [[Lombok|Motu Lombok]]
* [[Sumbawa|Motu Sumbawa]]
* [[Sumba|Motu Sumba]]
* [[Flores|Motu Flores]]
* [[Tīmoa|Motu Tīmoa]]
* [[Sulawesi|Motu Sulawesi]]
* [[Banda|Motu Banda]]
* [[Nūkini|Motu Nūkini]]
{{Maramara}}
{{Countries of Asia}}
[[Category:Initonīhia| ]]
0pveisdi3jx4q7nblf8fq97xbosnjsv
Itāria
0
12285
167719
167268
2026-06-02T02:15:53Z
TautauKarepe
22930
167719
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Country
|native_name = Repubblica Italiana
|conventional_long_name = Tūwehe Itāria
|common_name = Itāria
|image_flag = Flag of Italy.svg
|image_coat = Italy-Emblem.svg
|symbol_type = Coat of arms
|image_map = EUR location ITA.PNG
|map_caption = {{map_caption|country=[[Itāria]]|region=[[Ūropi]]|subregion=the [[European Union]]|legend=European location legend en.png}}
|national_motto =
|national_anthem = ''[[Il Canto degli Italiani]]''<br /><small>(ka mōhiotia hokia hei ''Inno di Mameli'')</small><br>''Te Hīmene o ngā Itāriana''
|official_languages = [[reo Itāria]]
|capital = [[Rōma]]
|largest_city = Rōma
|demonym = [[Itāriana]]
|government_type = Tūwehe pāremata
|leader_title1 = Perehitini
|leader_name1 = [[Sergio Mattarella]]
|leader_title2 = Perehitini o te Kaunihera Minita
|leader_name2 = Giorgia Meloni
|accessionEUdate = [[25 Poutū-te-rangi]] [[1957]] (mema kaiū)
|EUseats = 78
|area_rank = 71
|area_magnitude = 1 E11
|area = 301,318
|areami² = 116,346.5 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
|percent_water = 2.4
|population_estimate = 60 507 590
|population_estimate_rank = 23
|population_estimate_year = 2017
|population_census = 57,110,144
|population_census_year = October 2001
|population_density = 200.8
|population_density_rank = 42
|population_densitymi² = 507.9 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
|GDP_PPP = $1.888 tiriona [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=59&pr1.y=10&c=136&s=PPPGDP&grp=0&a=]
|GDP_PPP_rank = 8
|GDP_PPP_year = 2007
|GDP_PPP_per_capita = $32,319 [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=58&pr1.y=8&c=136&s=PPPPC&grp=0&a=]
|GDP_PPP_per_capita_rank = 20
|GDP_nominal = $2.067 tiriona[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=44&pr1.y=10&c=136&s=NGDPD&grp=0&a=]
|GDP_nominal_rank = 7
|GDP_nominal_year = 2007
|GDP_nominal_per_capita = $35.386 [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=43&pr1.y=12&c=136&s=NGDPDPC&grp=0&a=]
|GDP_nominal_per_capita_rank = 21
|sovereignty_type = Whakaūkanga
|established_event1 = Kotahitanga
|established_event2 = Tūwehe
|established_date1 = [[17 Poutū-te-rangi]] [[1861]]
|established_date2 = [[2 Pipiri]] [[1946]]
|HDI = {{increase}} 0.941
|HDI_rank = 20
|HDI_year = 2005
|HDI_category = <span style="color:#090">nui</span>
|currency = [[Euro]] (€)
|currency_code = EUR
|country_code =
|time_zone = Central European Time|CET
|utc_offset = +1
|time_zone_DST = Central European Summer Time|CEST
|utc_offset_DST = +2
|cctld = .it
|calling_code = 39
|Gini = 36
|Gini_year = 2000
|Gini_category = <font color="#ffcc00">medium</font>
|}}
Ko '''Itāria'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/itaria|title=Itāria|accessdate=2026-06-02}}</ref>, arā te '''Tūwehe Itāria''' ([[reo Itāria]]: la Repubblica Italiana), tētahi whenua ki te tonga o [[Ūropi]], me ngā moutere e rua nunui rawa o te [[Moana Rōwhenua]] a [[Hihiri]]<ref>http://maoridictionary.co.nz/search?idiom=&phrase=&proverb=&loan=1&histLoanWords=1&keywords=sicily</ref> me [[Hārinia]]<ref>http://maoridictionary.co.nz/search?idiom=&phrase=&proverb=&loan=1&histLoanWords=1&keywords=sardinia</ref>. E taipaina auautia a Itāria ko "Te Pūtu" nō te āhuatanga o tōna whenua āhua orite ki te momo hū nei.
Noho pātata ai a Itāria (mai te hauāuru, me te matawā) ki a [[Wīwī]], [[Huiterangi]], [[Ateria]] me [[Horowinia]]. E rua ngā tūroto ririki e takoto ana o roto o te kuiti Itāria, ko Hato Marino me te Poho o Pita, ā, kotahi tōna tūwaho ki Huiterangi. E toru ōna rohe matua: 1) te mea paparahi, mai ngā [[maunga Alpi]] o te raki ki te rārangi whaitikanga e hono ana i ngā tāone o [[La Spezia]] me Rimini, 2) te mea kuiti, e toro ake ana āhua 150km i te takutai [[Āwherika|Awherika]], me 3) ngā moutere maha. 301,338km² tōna rahinga whenua, ā, 7,500 te roa o tōna takutai.
59.2 miriona ngā kirirarau Itāria, arā 196.9 tāngata ia km². Ahakoa ko te Itariano te reo whaimana ā-motu, he maha ngā reo tokoiti e whaimana hoki ai ki ētahi rohe, pērā i ngā [[reo Tiamana]] me [[Reo Ladino|Ladino]] ki te rohe o Tirolo ki te Tonga, me te [[reo Wīwī]] ki te rohe o Riu Aosta.
He tūwehe pāremata manapori a Itāria. He mema kaiū o te [[Kotahitanga o Ūropi]] (nō tōna hainatanga i te [[Tiriti o Rōma (1957)|Tiriti o Rōma]] i te tau 1957), ā, he peke hoki o te [[G8]] me te Rūnanga o Ūropi.
I ētahi wā o mua, he wāhi noho a te whenua o Itāria mō ngā momo iwi maha; ngā Etruki me ngā Romani hei tauira. Reira i tīmata ai te Whānauruatanga i ngā tau 1300, i te rohe o Toscana, tāoro ai ki ngā tōpito o Ūropi. Mai rā anō a tōna tāone matua, a Rōma, e tū ai hei pokapū o te Tūpori Hauāuru. Koia hoki te wāhi noho o te Hāhi Katorika.
== Tāone nui ==
Nā ō rātou taupori i 2011
# [[Rōma]]
# [[Mirano]]
# [[Nāpori]]
# [[Torino]]
# [[Palermo]]
# [[Henoa]]
# [[Poronga]]
# [[Florence]]
# [[Bari]]
# [[Catania]]
# [[Wēneti]]
# [[Wherōna]]
== Taupori ==
[[Category:Itāria| ]]
193t3nl6b5fzeit4cg0p9nqc0dwu61h
Amerika-ki-te-Raki
0
12922
167733
167609
2026-06-02T03:07:08Z
TautauKarepe
22930
167733
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Continent
|title = Amerika-ki-te-Raki
|image = [[File:Location North America.svg|200px]]
|area = {{convert|24709000|km2|sqmi|abbr=on}}
|population = 565,265,000 (2013, [[List of continents by population|4th]])
|density = 22.9/km<sup>2</sup> (59.3/sq mi)<ref>This North American density figure is based on a total land area of 23,090,542 km<sup>2</sup> only, considerably less than the total combined land and water area of 24,709,000 km<sup>2</sup>.</ref>
|GDP_nominal = $20,300 piriona (2013, [[List of continents by GDP (nominal)|2nd]])
|GDP_PPP = $20,900 piriona (2013, 2nd)
|demonym = North American
|countries = 23
|list_countries = Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o te Amerika-ki-te-Raki
|dependencies = 22 ([[Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o te Amerika-ki-te-Raki#Takiwā anō|rārangi]])
|languages = [[Reo Pākehā]], [[Reo Pāniora]], [[Reo Wīwī]], and many [[Languages of North America|others]]
|time = [[UTC-10]] ki [[UTC±0|UTC]]
|cities = [[Rārangi rohe metropolitan ki Amerika-ki-te-Raki]]:<ref>http://www.demographia.com/db-worldua.pdf</ref><br /> [[Greater Mexico City|Mexico City]]<br />[[Niu Ioka]]<br /> [[Ngā Ānahera]]<br > [[Hikāko]]<br /> [[Toronoto]]<br > [[Dallas–Fort Worth]]<br /> [[Hana Paraniko]]<br />[[Hūhetene]]<br /> [[Miami, Whoreta]]<br >[[Whiratarawhia]]<br > [[Ātaranata]]
}}
[[File:North America satellite globe.jpg|thumbnail|350px|Mahere whenua ōkiko o Amerika-ki-te-Raki.]]
[[File:Non-Native American Nations Control over N America 1750-2008.gif|thumb|350px|Non-native nations' control and claims over North America c. 1750–2008]]
[[File:Languages of the Americas.PNG|thumb|350px|Languages spoken in the Americas]]
[[File:Langs N.Amer.png|thumb|350px|[[First language|Native languages]] of North America (Map of US, Canada and Greenland)]]
Ko '''Amerika-ki-te-Raki''' tētahi [[paparahi]] e noho katoa ana ki te [[tuakoi raki]], ā, mō te nuinga ki te [[tuakoi whiti]]; tērā rānei he wāhanga noa iho o te paparahi o [[Amerika]]. Takoto ana te [[Moana Arctic]] ki tōna roherohe whakateraki, te [[Moana Ranatiki]] ki te rāwhiti, te [[Moananui-a-Kiwa]] ki te hauāuru, ā, noho ana te paparahi o
[[Amerika-ki-te-Tonga]] me te [[Moana Karipiana]] ki tōna paeroa.
Ko ''Amerika-ki-te-Raki'' te paparahi tuawhā ā-taupori (565 miriona tāngata i 2013) tae rā anō ki ngā moutere pātata (pērā i ngā [[Moutere Karipiana]]). Koia te paparahi tuatoru ā-rahinga whenua me ōna km<sup>2</sup> e 24,709,000, arā āhua 16.5% o te matawhenua o te ao, 4.8% rānei o te mata o te ao. E 23 ōna wehenga motuhake.
Nō te [[wāhanga kōpaka pāmuri]] ngā [[iwi tangata tuatahi]] i tae atu ki ‘Amerika-ki-te-Raki’, mā te whakawhiti i te [[arawhiti whenua Bering]]. I whakaotia te [[Classic stage|wāwāhanga onamata]] o te [[wāhanga mua-Columbia]] e te taenga mai o ngā [[kairarau Ūropi]] nō te [[Takiwā Tūhura]].
Whakaatu ai ngā ahurea me ngā momopori ō nāianei i ngā taunekeneke i waenganui i ngā [[kaitāmi Ūropi]], ngā [[iwi taketake]], ngā [[pononga Āwherika]] me ā rātou mangainga. He kaha ake te awenga Ūropi ki ngā rohe whakateraki o te paparahi, ā, he kaha ake ngā awenga iwi taketake, nō Āwherika rānei ki te tonga. Nō te kaha o te awenga kaitāmi Ūropi, ka kōrero te nuinga o ngā tāngata nō Amerika-ki-te-Raki ō nāianei i te [[reo Ingarihi]], te [[reo Pāniora]], te [[reo Wīwī]] rānei, ā, whakaatu ai ēnei hapori me ā ratou wehenga i ngā [[tikanga Hauāuru]].
==Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki==
{| class="wikitable sortable" style="border:1px solid #aaa;"
|- style="background:#ececec;"
! Ingoa rohe,<br>takiwā, me ngā [[pīwari]]<ref name="spp">{{cite web |url=http://www.spp.gov/ | archiveurl=https://web.archive.org/web/20080618182224/http://www.spp.gov/ |archivedate=18 June 2008|title=SPP Background |publisher=Security and Prosperity Partnership Of North America |work=CommerceConnect.gov |accessdate=14 November 2010}}</ref><ref name="epa">{{cite web |url=http://www.epa.gov/wed/pages/ecoregions/na_eco.htm |title= Ecoregions of North America |publisher= [[United States Environmental Protection Agency]] |accessdate=30 May 2011}}</ref><ref name=About.com>{{cite web |url=http://geography.about.com/library/faq/blqzamericas.htm |title=What's the difference between North, Latin, Central, Middle, South, Spanish and Anglo America? |website=About.com |accessdate=2015-12-03 |archivedate=2016-04-10 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160410093459/http://geography.about.com/library/faq/blqzamericas.htm }}</ref>
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br />(km<sup>2</sup>)<ref>Unless otherwise noted, land area figures are taken from {{Cite journal |url=http://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2008/Table03.pdf | title=Demographic Yearbook—Table 3: Population by sex, rate of population increase, surface area and density | publisher=United Nations Statistics Division | year=2008 | accessdate =14 October 2010}}</ref>
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br />(2008 est.)<ref>Unless otherwise noted, population estimates are taken from {{cite web|url=http://www.un.org/esa/population/publications/wpp2008/wpp2008_text_tables.pdf |format=PDF| title=World Population Prospects, Table A.1| version=2008 revision | publisher=United Nations | author=Department of Economic and Social Affairs Population Division | year=2009 | accessdate=12 March 2009}}</ref>
! [[Taupori kiato]]<br />(ia km²)
! [[Ūpokonga]]
|-
| {{Flag|Ānakuira}} (Kīngitanga Kotahi)
| style="text-align:right;"| {{nts|91}}
| style="text-align:right;"| {{nts|15000}}
| style="text-align:right;"| 164.8
| [[The Valley, Anguilla|The Valley]]
|-
| {{Flag|Arupa}} (Hōrana)
| style="text-align:right;"| {{nts|180}}
| style="text-align:right;"| {{nts|107000}}
| style="text-align:right;"| 594.4
| [[Oranjestad]]
|-
| {{Flag|Bonaire}} (Hōrana)
| style="text-align:right;"| {{nts|294}}
| style="text-align:right;"| {{nts|12093}}<ref name="nethant">Population estimates are taken from the {{cite web | author=Central Bureau of Statistics Netherlands Antilles | title=Statistical information: Population |url=http://www.cbs.an/population/population_b2.asp | archiveurl=https://web.archive.org/web/20100501150627/http://www.cbs.an/population/population_b2.asp | archivedate=1 May 2010 | publisher=Government of the Netherlands Antilles | accessdate=14 October 2010}}</ref>
| style="text-align:right;"| 41.1
| [[Kralendijk]]
|-
| {{Flag|Curaçao}} (Hōrana)
| style="text-align:right;"| {{nts|444}}
| style="text-align:right;"| {{nts|140794}}<ref name="nethant"/>
| style="text-align:right;"| 317.1
| [[Willemstad]]
|-
| {{Flag|Haiti}}
| style="text-align:right;"| {{nts|27750}}
| style="text-align:right;"| {{nts|10033000}}
| style="text-align:right;"| 361.5
| [[Port-au-Prince]]
|-
| {{Flag|Hemeika}}
| style="text-align:right;"| {{nts|10991}}
| style="text-align:right;"| {{nts|2719000}}
| style="text-align:right;"| 247.4
| [[Kingston, Hemeika|Kingston]]
|-
| {{Flag|Hato Kiti me Newi}}
| style="text-align:right;"| {{nts|261}}
| style="text-align:right;"| {{nts|52000}}
| style="text-align:right;"| 199.2
| [[Basseterre]]
|-
| {{Flag|Hato Mātene}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| {{nts|54}}<ref name="areacia"/>
| style="text-align:right;"| {{nts|29820}}<ref name="popcia"/>
| style="text-align:right;"| 552.2
| [[Marigot, Hato Mātene|Marigot]]
|-
| {{Flag|Hato Pātera me Mikarona}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| {{nts|242}}
| style="text-align:right;"| {{nts|6000}}
| style="text-align:right;"| 24.8
| [[Saint-Pierre, Hato Pātera me Mikarona|Saint-Pierre]]
|-
| {{Flag|Hato Ruiha}}
| style="text-align:right;"| {{nts|539}}
| style="text-align:right;"| {{nts|172000}}
| style="text-align:right;"| 319.1
| [[Castries]]
|-
| {{Flag|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}}
| style="text-align:right;"| {{nts|389}}
| style="text-align:right;"| {{nts|109000}}
| style="text-align:right;"| 280.2
| [[Kingstown]]
|-
| {{Flag|Hononga-o-Amerika}}<ref>Includes the US state of Hawaii, which is distant from the North American landmass in the Pacific Ocean and therefore more commonly associated with the other territories of Oceania.</ref>
| style="text-align:right;"| {{nts|9629091}}
| style="text-align:right;"| {{nts|311630000}}
| style="text-align:right;"| 32.7
| [[Wahingitana, D.C.]]
|-
| {{Flag|Honotura}}
| style="text-align:right;"| {{nts|112492}}
| style="text-align:right;"| {{nts|7466000}}
| style="text-align:right;"| 66.4
| [[Tegucigalpa]]
|-
| {{Flag|Kānata}}
| style="text-align:right;"| {{nts|9984670}}
| style="text-align:right;"| {{nts|33573000}}
| style="text-align:right;"| 3.4
| [[Ottawa]]
|-
| {{Flag|Kerenāra}}
| style="text-align:right;"| {{nts|344}}
| style="text-align:right;"| {{nts|104000}}
| style="text-align:right;"| 302.3
| [[St. George's, Kerenāra|St. George's]]
|-
| {{Flag|Kirānirangi}} (Tenemāka)
| style="text-align:right;"| {{nts|2166086}}
| style="text-align:right;"| {{nts|57000}}
| style="text-align:right;"| 0.026
| [[Nuuk]] ([[Godthåb]])
|-
| {{Flag|Kiupa}}
| style="text-align:right;"| {{nts|109886}}
| style="text-align:right;"| {{nts|11204000}}
| style="text-align:right;"| 102.0
| [[Havana]]
|-
| {{Flag|Koto Rika}}
| style="text-align:right;"| {{nts|51100}}
| style="text-align:right;"| {{nts|4579000}}
| style="text-align:right;"| 89.6
| [[San José, Koto Rika|San José]]
|-
| {{Flag|Kuarerupe}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| {{nts|1628}}
| style="text-align:right;"| {{nts|401784}}<ref>{{cite web|url=http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/departement.asp?dep=971&annee=2008 |title=Insee – Populations légales 2008 – 971-Guadeloupe |publisher=Insee.fr |accessdate=31 October 2011 |language=French}}</ref>
| style="text-align:right;"| 246.7
| [[Basse-Terre]]
|-
| {{Flag|Kuatamāra}}
| style="text-align:right;"| {{nts|108889}}
| style="text-align:right;"| {{nts|14027000}}
| style="text-align:right;"| 128.8
| [[Guatemala City]]
|-
| {{Flag|Manetera}} (Kīngitanga Kotahi)
| style="text-align:right;"| {{nts|102}}
| style="text-align:right;"| {{nts|6000}}
| style="text-align:right;"| 58.8
| [[Plymouth, Manetera|Plymouth]]; [[Brades, Montserrat|Brades]]<ref>Because of ongoing activity of the [[Soufriere Hills volcano]] beginning in July 1995, much of Plymouth was destroyed and government offices were relocated to Brades. Plymouth remains the ''de jure'' capital.</ref>
|-
| {{Flag|Mātiniki}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| {{nts|1128}}
| style="text-align:right;"| {{nts|397693}}<ref>{{cite web|url=http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/departement.asp?dep=972&annee=2008 |title=Insee – Populations légales 2008 – 972-Martinique |publisher=Insee.fr |accessdate=31 October 2011 |language=French}}</ref>
| style="text-align:right;"| 352.6
| [[Fort-de-France]]
|-
| {{Flag|Mehiko}}
| style="text-align:right;"| {{nts|1964375}}
| style="text-align:right;"| {{nts|112322757}}
| style="text-align:right;"| 57.1
| [[Mexico City]]
|-
| {{Flag|Motu Koru-Kākoa}}<ref>Since the [[Lucayan Archipelago]] is located in the Atlantic Ocean rather than [[Caribbean Sea]], the [[Turks and Caicos Islands]] are part of the [[West Indies]] but are not technically part of the [[Caribbean]], although the United Nations groups them with the Caribbean.</ref> (Kīngitanga Kotahi)
| style="text-align:right;"| {{nts|948}}
| style="text-align:right;"| {{nts|33000}}
| style="text-align:right;"| 34.8
| [[Cockburn Town]]
|-
| {{Flag|Moutere Clipperton}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| {{nts|6}}
| style="text-align:right;"| {{nts|0}}
| style="text-align:right;"| 0.0
| —
|-
| {{Flag|Ngā Moutere Kāmana}} (Kīngitanga Kotahi)
| style="text-align:right;"| {{nts|264}}
| style="text-align:right;"| {{nts|56000}}
| style="text-align:right;"| 212.1
| [[George Town, Moutere Kāmana|George Town]]
|-
| {{Flag|Moutere Navassa}} (Hononga-o-Amerika)
| style="text-align:right;"| {{nts|5}}<ref name="areacia">Land area figures taken from {{cite web | title=The World Factbook: 2010 edition | url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html | publisher=Government of the United States, Central Intelligence Agency | accessdate=14 October 2010 | archivedate=7 Kohi-tātea 2019 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20190107082449/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html%20 }}</ref>
| style="text-align:right;"| {{nts|0}}<ref name="popcia">These population estimates are for 2010, and are taken from {{cite web | title=The World Factbook: 2010 edition | url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2119.html | publisher=Government of the United States, Central Intelligence Agency | accessdate=14 October 2010 | archivedate=4 Whiringa-ā-nuku 2018 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20181004113653/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2119.html }}</ref>
| style="text-align:right;"| 0.0
| —
|-
| {{Flag|Moutere Puhi (Amerika)}} (Hononga-o-Amerika)
| style="text-align:right;"| {{nts|347}}
| style="text-align:right;"| {{nts|110000}}
| style="text-align:right;"| 317.0
| [[Charlotte Amalie]]
|-
| {{Flag|Moutere Puhi (Ingarangi)}} (Kīngitanga Kotahi)
| style="text-align:right;"| {{nts|151}}
| style="text-align:right;"| {{nts|23000}}
| style="text-align:right;"| 152.3
| [[Road Town]]
|-
| {{Flag|Nikarāhua}}
| style="text-align:right;"| {{nts|130373}}
| style="text-align:right;"| {{nts|5743000}}
| style="text-align:right;"| 44.1
| [[Managua]]
|-
| {{Flag|Pāhama}}<ref>Since the [[Lucayan Archipelago]] is located in the Atlantic Ocean rather than [[Caribbean Sea]], the [[The Bahamas|Bahamas]] are part of the [[West Indies]] but are not technically part of the [[Caribbean]], although the United Nations groups them with the Caribbean.</ref>
| style="text-align:right;"| {{nts|13943}}
| style="text-align:right;"| {{nts|342000}}
| style="text-align:right;"| 24.5
| [[Nassau, Pāhama|Nassau]]
|-
| {{Flag|Pāmura}} (Kīngitanga Kotahi)
| style="text-align:right;"| {{nts|54}}
| style="text-align:right;"| {{nts|65000}}
| style="text-align:right;"| 1203.7
| [[Hamilton, Pāmura|Hamilton]]
|-
| {{Flag|Panamā}}<ref name="two"/><ref>Panama is generally considered a North American country, though some authorities divide it at the [[Panama Canal]]. Figures listed here are for the entire country.</ref>
| style="text-align:right;"| {{nts|75417}}
| style="text-align:right;"| {{nts|3454000}}
| style="text-align:right;"| 45.8
| [[Panama City]]
|-
| {{Flag|Papatohe}}
| style="text-align:right;"| {{nts|430}}
| style="text-align:right;"| {{nts|256000}}
| style="text-align:right;"| 595.3
| [[Bridgetown]]
|-
| {{Flag|Pārihi}}
| style="text-align:right;"| {{nts|22966}}
| style="text-align:right;"| {{nts|307000}}
| style="text-align:right;"| 13.4
| [[Belmopan]]
|-
| {{Flag|Peta Riko}} (Hononga-o-Amerika)
| style="text-align:right;"| {{nts|8870}}
| style="text-align:right;"| {{nts|3982000}}
| style="text-align:right;"| 448.9
| [[San Juan, Peta Riko|San Juan]]
|-
| {{Flag|Saint Barthélemy}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| {{nts|21}}<ref name="areacia" />
| style="text-align:right;"| {{nts|7448}}<ref name="popcia" />
| style="text-align:right;"| 354.7
| [[Gustavia, Saint Barthélemy|Gustavia]]
|-
| {{Flag|Sapa}} (Hōrana)
| style="text-align:right;"| {{nts|13}}
| style="text-align:right;"| {{nts|1537}}<ref name="nethant"/>
| style="text-align:right;"| 118.2
| [[The Bottom]]
|-
| {{Flag|Sint Eustatius}} (Hōrana)
| style="text-align:right;"| {{nts|21}}
| style="text-align:right;"| {{nts|2739}}<ref name="nethant"/>
| style="text-align:right;"| 130.4
| [[Oranjestad, Sint Eustatius|Oranjestad]]
|-
| {{Flag|Sint Maarten}} (Hōrana)
| style="text-align:right;"| {{nts|34}}
| style="text-align:right;"| {{nts|40009}}<ref name="nethant"/>
| style="text-align:right;"| 1176.7
| [[Philipsburg, Sint Maarten|Philipsburg]]
|-
| {{Flag|Te Moutere Nehe me Papura}}
| style="text-align:right;"| {{nts|442}}
| style="text-align:right;"| {{nts|88000}}
| style="text-align:right;"| 199.1
| [[St. John's, Te Moutere Nehe me Papura|St. John's]]
|-
| {{Flag|Te Whakaora}}
| style="text-align:right;"| {{nts|21041}}
| style="text-align:right;"| {{nts|6163000}}
| style="text-align:right;"| 293.0
| [[San Salvador]]
|-
|{{Flag|Te Whenua Tominika}}
| style="text-align:right;"| {{nts|48671}}
| style="text-align:right;"| {{nts|10090000}}
| style="text-align:right;"| 207.3
| [[Santo Domingo]]
|-
| {{Flag|Tirinaki-Tāpako}}<ref name="two">Depending on definitions, Aruba, Bonaire, Curaçao, Panama, and Trinidad and Tobago have territory in [[List of countries spanning more than one continent|either or both of]] North and South America.</ref>
| style="text-align:right;"| {{nts|5130}}
| style="text-align:right;"| {{nts|1339000}}
| style="text-align:right;"| 261.0
| [[Port of Spain]]
|-
| {{Flag|Tominika}}
| style="text-align:right;"| {{nts|751}}
| style="text-align:right;"| {{nts|67000}}
| style="text-align:right;"| 89.2
| [[Roseau]]
|- style=" font-weight:bold; " class="sortbottom"
! Tapeke
| style="text-align:right;"| {{nts|24500995}}
| style="text-align:right;"| {{nts|541720440}}
| style="text-align:right;"| 22.9
|
|}
==Ōhanga==
{| class="wikitable" style="text-align: right; float:left; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014)</small><br /><small>miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Hononga-o-Amerika}} || 17,419,000
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Mehiko}} || 2,148,884
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Kānata}} || 1,595,975
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Kiupa}} || 234,193
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Te Whenua Tominika}} || 138,511
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Peta Riko}} || 125,630
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Kuatamāra}} || 119,811
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Panamā}} || 80,811
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Koto Rika}} || 71,234
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Te Whakaora}} || 51,193
|}
{| class="wikitable" style="text-align: right; float:left; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Hononga-o-Amerika}} || 17,419,000
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Kānata}} || 1,786,655
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Mehiko}} || 1,291,062
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Peta Riko}} || 103,135
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Kiupa}} || 77,150
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Te Whenua Tominika}} || 64,058
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Kuatamāra}} || 58,728
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Koto Rika}} || 49,553
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Panamā}} || 46,213
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Tirinaki-Tāpako}} || 28,874
|}
{{-}}
==Ētahi atu tāone hira==
{{multiple image
| align = right
| direction = vertical
| header = Ngā tāone nui o Amerika-ki-te-Raki
| header_align = left/right/center
| header_background =
| footer =
| footer_background =
| width =
| image1 = Ciudad.de.Mexico.City.Distrito.Federal.DF.Paseo.Reforma.Skyline.jpg
| width1 = 200
| caption1 =<center>[[Mexico City]]</center>
| image2 =
| width2 = 200
| caption2 =<center>[[New York City]]</center>
| image3 = LA Skyline Mountains2.jpg
| width3 = 200
| caption3 =<center>[[Ngā Ānahera]]</center>
| image4 = Toronto - ON - Toronto Skyline2.jpg
| width4 = 200
| caption4 =<center>[[Toronoto]]</center>
| image5 = ChicagoFromCellularField.jpg
| width5 = 200
| caption5 = <center>[[Chicago]]</center>
| image6 = NYC wideangle south from Top of the Rock.jpg
| width6 = 200
| caption6 = <center>[[Niu Ioka]]</center>
}}
The top ten largest North American [[metropolitan area]]s by population as of 2013, based on national census numbers from the United States of America, and census estimates from Canada and Mexico.
{| class="sortable wikitable" class="wikitable"
|-
| '''Rohe metropolitan'''
| '''Tapori'''
| '''Rahinga (km<sup>2</sup>)'''
| '''Whenua'''
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Mexico City]]
| 21,163,226<sup>†</sup>
| 7,346
| {{flagicon|Mehiko}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Niu Ioka]]
| 19,949,502
| 17,405
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Ngā Ānahera]]
| 13,131,431
| 12,562
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Hikāko]]
| 9,537,289
| 24,814
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Dallas–Fort Worth]]
| 6,810,913
| 24,059
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Hūhetene]]
| 6,313,158
| 26,061
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Toronoto]]
| 6,054,191<sup>†</sup>
| 5,906
| {{flagicon|Kānata}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Philadelphia]]
| 6,034,678
| 13,256
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Wahingitana, D.C.]]
| 5,949,859
| 14,412
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|- style="vertical-align: top; text-align: left;"
| [[Miami, Whoreta|Miami]]
| 5,828,191
| 15,896
| {{flagicon|Hononga-o-Amerika}}
|}
<small>‌<sup>†</sup>2011 Census figures.</small>
==Kupu tautoko==
<references />
{{Whenua, takiwā o Amerika-ki-te-Raki}}
{{Paparahi o te ao}}
{{Rohe o te ao}}
{{Maramara}}
pvml45hoypnr1ev5dhyxwl508glvpyl
Tōrehe
0
13208
167756
164112
2026-06-02T03:50:37Z
TautauKarepe
22930
167756
wikitext
text/x-wiki
[[File:Uk map jersey.png|thumb|250px| He wāhanga Tōrehe o [[Kīngitanga Kotahi]]]].
[[File:Flag of Jersey.svg|thumb| Ko te pīwari o Tōrehe]]
[[File:Jersey (Crown Dependency).gif|thumb| Mahere whenua o Tōrehe]]
Ko '''Tōrehe'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref> (''Bailiwick of Jersey'', ''Bailliage de Jersey'') he takiwā ki [[Ūropi]].
== Tāone nui ==
* [[Saint Helier]] (tāone matua)
* Saint-Sauveur
* Saint-Brélade
* Saint-Clément
* Saint-Pierre
* Grouville
* Saint-Ouën
* Trinité
== Tāngata ==
* [[Tiāre te Tuatoru|Tiāre III]] (te kingi)
* Andrew Ridgway (te kāwana)
== Hoto ki waho ==
{{commons|Jersey}}
* [http://www.gov.je/Pages/default.aspx/ www.gov.je] – Paetukutuku o Tōrehe
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Ūropi]]
qgfbmk3ahjf0g5n3r7d26avnc28rcbs
Katatānga
0
13240
167764
163931
2026-06-02T04:32:00Z
TautauKarepe
22930
167764
wikitext
text/x-wiki
[[File:Kazakhstan (orthographic projection).svg|thumb|300px|Katatānga i te mapi]]
[[File:Flag of Kazakhstan.svg|thumb| Ko te [[pīwari o Katatānga]]]]
Ko '''Katatānga'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/katatanga-2|work=Paekupu|title=Katatānga|accessdate=2026-06-02}}</ref> ([[reo Katatānga]]: ''Қазақстан'', ''Казахстан'') tētahi whenua i [[Āhia]] me i [[Ūropi]]. Ko ngā whenua e tūtata ana ko [[Rūhia]], ko [[Haina]], ko [[Kehitāna]], ko [[Uhipeketāne]], ko [[Tukumanatānga]].
== Tāone nui ==
Ko [[Astana]] te tāone matua o te whenua nei. Ētahi atu o ngā tāone o taua whenua ko [[Almaty]], ko [[Shymkent]], ko [[Qaraghandy]], ko [[Taraz]], ko [[Pavlodar]], ko [[Oskemen]], ko [[Semei]], ko [[Aqtöbe]], ko [[Oral]].
== Kāwanatanga ==
Ko [[Kassym-Jomart Tokayev]] te tumuaki o Katatānga, ko [[Oljas Bektenov]] te pirimia.
== Hoto ki waho ==
* [http://e.gov.kz/wps/portal?lang=en Kāwanatanga o Katatānga] (reo Pākehā)
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
{{Countries of Asia}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Ūropi]]
[[Category:Āhia]]
[[Category:Katatānga]]
eruy666cchkkaqrf8u5b23ghu614b5s
Āhia
0
13672
167726
167132
2026-06-02T02:53:47Z
TautauKarepe
22930
167726
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox continent
|title = Āhia
|image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|alt=Ko Āhia|285px]]
|area = {{convert|44579000|km2|sqmi|abbr=on}}<ref name=NG264>{{cite book| publisher=National Geographic Society (U.S.) | title= National Geographic Family Reference Atlas of the World | location=Washington, D.C. | year=2006 | page=264}}</ref>
|population = 4,164,252,000 ([[List of continents by population|1st]])<ref name=wa>{{cite web | url=http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | title=Continents of the World | work=The List | publisher=Worldatlas.com | accessdate=25 July 2011 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20110722181955/http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | archivedate=22 Hōngoingoi 2011 | deadurl=no }}</ref>
|density = 87/km<sup>2</sup> (225/sq mi)
|Ingoa tangata = [[Tāngata Āhia]]
|whenua = 48 ngā [[Wehenga peke Kōtahitanga Aorere|peke KoAo]], 6 [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga kē]]
|list_countries = Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia
|takiwā whirinaki =
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = [[Akrotiri and Dhekelia]] | 2 = [[British Indian Ocean Territory]] | 3 = [[Moutere Christmas]] | 4 = [[Moutere Cocos (Keeling)]] | 5 = [[Hongipua]] | 6 = [[Makao]]
}}
|unrecognized =
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = [[Abkhazia]] | 2 = [[Nagorno-Karabakh]] | 3 = [[Haipara ki te raki]] | 4 = [[Ossetia ki te Tonga]]| 5 = [[Taiwana]]}}
|languages = [[Reo o Āhia|Rārangi reo]]
|time = [[UTC+2]] ki [[UTC+12]]
|internet = [[.asia]]
|cities = [[List of metropolitan areas in Asia by population]]<br>[[Rārangi tāone o Āhia]]
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = {{flagicon|Nipono}} [[Tokyo]] <br />{{flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}} [[Seoul]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Mumbai]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Dhaka]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Delhi]] <br />{{flagicon|Pakitāne}} [[Karachi]]<br />{{flagicon|Initonīhia}}[[Tiakāta]] <br />{{flagicon|Nipono}} [[Osaka]]<br /> {{flagicon|Haina}} [[Shanghai]]<br
/> {{flagicon|Piripīni}} [[Manila]]<br /> {{flagicon|Hongipua}} [[Hongipua]] <br />{{flagicon|Īrāna}} [[Tehran]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Chittagong]] <br /> {{flagicon|Katā}} [[Doha]]<br />{{flagicon|Haina}} [[Beijing]]<br
/> {{flagicon|Hauti Arapia}} [[Riyadh]] <br
/>{{flagicon|Haina}} [[Guangzhou]]<br /> {{flagicon|Taiwana}} [[Taipei]] <br />{{flagicon|Tairana}} [[Bangkok]] <br />{{flagicon|Hingapoa}} [[Hingapoa]] <br />{{flagicon|Marēhia}} [[Kuala Lumpur]]<br /> {{flagicon|Whitināmu}} [[Ho Chi Minh City]]<br />{{flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} [[Dubai]]
}}
}}
Ko '''Āhia''' tētahi o ngā [[paparahi]] e whitu i roto i te [[Paparahi#Tukanga Tatau|punaha tatau paparahi]] tuku iho nō [[Ūropi]]. I te mea he 43,810,582 km2 tōna rahinga whenua, ā, e 4.3 piriona ōna kainoho, ko Āhia te paparahi nui rawa o te ao (8.6% o te mata o [[Papatūānuku]], 29.4% rānei o te matawhenua maea) me te paparahi taupori maha rawa hoki (āhua 60% o te taupori aorere). Noho ana a Āhia ki te haurua rāwhiti o te [[tuakoi raki]], mai te [[Moana Arctic]] i te raki ki te [[Moana Īnia]] i te tonga. Ko ngā [[Maunga Ural]] te roherohe hauāuru, ā, ko te [[Moananui-a-Kiwa]] te takutai i te rāwhiti.
Ahakoa tēnei whakamāramatanga auau, ehara a Āhia i te hinonga mātai whenua motuhake, he aroro ā-ahurea kē. E ai ki te whakaaro mātai whenua taikaha, he wāhanga ngātahi a Āhia me Ūropi o te paparahi kotahi a [[Eurāhia]], tērā rānei he wāhanga ēnei e rua me Āwherika o te tuapaparahi o [[Āwhe-Eurāhia]].
[[File:Location-Asia-UNsubregions.png|thumb|[[Rohe]] o Āhia:{{legend|#2020FF|[[Haipīria]]}} {{legend|#40FF40|[[Waenganui Rawhiti]]}} {{legend|#FF00FF|[[Waenganui Āhia]]}} {{legend|#FFFF00|[[Āhia-ki-te-Rāwhiti]]}} {{legend|#FF0A0A|[[Āhia-ki-te-tonga]]}}{{legend|#FFA500|[[Āhia-ki-te-tonga-mā-rāwhiti]]}}]]
E 48 ngā whenua ki Āhia, ā, neke atu i te 100 ngā tāone. Kei tēnei paparahi te puke tiketike rawa o te ao, [[Maunga Everest]], 8,848m te tairanga, me te pourewa tiketike rawa o te ao: te Burj Khalifa, ki te tāone o [[Tūpai]], 828m te tairanga.
== Mātai Whenua Torangapū ==
{| class="sortable wikitable"
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]]
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]]
! Ingoa
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/>
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! [[Ūpokonga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āmenia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Armenia.svg|20px]]
| [[Āmenia]]
| style="text-align:right;"| 2,970,495
| style="text-align:right;"| 29,743
| [[Yerevan]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Atepaihānia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Azerbaijan.svg|20px]]
| [[Atepaihānia]]<ref>Azerbaijan is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 9,493,600
| style="text-align:right;"| 86,600
| [[Baku|Pāku]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āwhekenetāna}}
| style="text-align:center;"|
| [[Āwhekenetāna]]
| style="text-align:right;"| 30,419,928
| style="text-align:right;"| 647,500
| [[Kabul|Kāpuru]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Bahrain}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Bahrain.svg|20px]]
| [[Pāreina]]
| style="text-align:right;"| 1,248,348
| style="text-align:right;"| 760
| [[Manama]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haina}}
| style="text-align:center;"| [[File:National Emblem of the People's Republic of China.svg|20px]]
| [[Haina]]
| style="text-align:right;"| 1,343,239,923
| style="text-align:right;"| 9,596,961
| [[Peihinga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara}}
| style="text-align:center;"|
| [[Haipara]]
| style="text-align:right;"| 1,099,341
| style="text-align:right;"| 9,251
| [[Nicosia|Nikohia]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hauti Arapia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Saudi Arabia.svg|20px]]
| [[Hauti Arāpia]]
| style="text-align:right;"| 26,534,504
| style="text-align:right;"| 2,149,690
| [[Rīati]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hingapoa}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Singapore (blazon).svg|20px]]
| [[Hingapoa]]
| style="text-align:right;"| 5,353,494
| style="text-align:right;"| 697
| [[Hingapoa]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hīraka}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Sri Lanka.svg|20px]]
| [[Hīraka]]
| style="text-align:right;"| 21,481,334
| style="text-align:right;"| 65,610
| [[Korōmopo]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hiria}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Syria (2024–2025) variation golden.svg|20px]]
| [[Hiria]]
| style="text-align:right;"| 22,530,746
| style="text-align:right;"| 185,180
| [[Ramahiku]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōrano}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Jordan.svg|20px]]
| [[Hōrano]]
| style="text-align:right;"| 6,508,887
| style="text-align:right;"| 89,342
| [[Amman]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōria}}
| style="text-align:center;"| [[File:Greater coat of arms of Georgia.svg|20px]]
| [[Hōria]]<ref>Georgia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 4,570,934
| style="text-align:right;"| 69,700
| [[Tbilisi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Iharaira}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Israel.svg|20px]]
| [[Iharaira]]
| style="text-align:right;"| 7,590,758
| style="text-align:right;"| 20,770
| [[Terawiwi]], [[Hiruharama]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īhipa}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Egypt (Official).svg|20px]]
| [[Īhipa]]<ref>Egypt is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 89,199,000
| style="text-align:right;"| 1,010,408
| [[Kairo]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īnia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of India.svg|20px]]
| [[Īnia]]
| style="text-align:right;"| 1,210,193,422
| style="text-align:right;"| 3,287,263
| [[New Delhi|Niu Teri]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Initonīhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Indonesia Garuda Pancasila.svg|20px]]
| [[Initonīhia]]<ref>Indonesia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 248,645,008
| style="text-align:right;"| 1,904,569
| [[Tiakāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms (emblem) of Iraq 2008.svg|20px]]
| [[Īrāki]]
| style="text-align:right;"| 31,129,225
| style="text-align:right;"| 438,317
| [[Baghdad|Pākatata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Iran.svg|20px]]
| [[Īrāna]]
| style="text-align:right;"| 78,868,711
| style="text-align:right;"| 1,648,195
| [[Tehran|Terāna]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kamapōtia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Royal Arms of Cambodia.svg|20px]]
| [[Kamapōtia]]
| style="text-align:right;"| 14,952,665
| style="text-align:right;"| 181,035
| [[Phnom Penh]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katā}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Qatar (1976–2022).svg|20px]]
| [[Katā]]
| style="text-align:right;"| 1,951,591
| style="text-align:right;"| 11,586
| [[Doha|Tōha]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katatānga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Kazakhstan.svg|20px]]
| [[Katatānga]]<ref>Kazakhstan is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 17,522,010
| style="text-align:right;"| 2,724,900
| [[Astana|Ātana]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kehitāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Kyrgyzstan.svg|20px]]
| [[Kehitāna]]
| style="text-align:right;"| 5,496,737
| style="text-align:right;"| 199,951
| [[Bishkek]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-raki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of North Korea.svg|20px]]
| [[Kōrea-ki-te-raki]]
| style="text-align:right;"| 24,589,122
| style="text-align:right;"| 120,538
| [[Pyongyang]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of South Korea.svg|20px]]
| [[Kōrea-ki-te-tonga]]
| style="text-align:right;"| 50,004,441
| style="text-align:right;"| 100,210
| [[Heoura]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of the United Arab Emirates.svg|20px]]
| [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]]
| style="text-align:right;"| 5,314,317
| style="text-align:right;"| 83,600
| [[Āpu Tāpi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kuwait}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Kuwait.svg|20px]]
| [[Kūweiti]]
| style="text-align:right;"| 2,646,314
| style="text-align:right;"| 17,818
| [[Kūweiti (tāone nui)]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Maldives}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Maldives.svg|20px]]
| [[Maratīwi]]
| style="text-align:right;"| 394,451
| style="text-align:right;"| 298
| [[Malé]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Marēhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Malaysia.svg|20px]]
| [[Marēhia]]
| style="text-align:right;"| 29,179,952
| style="text-align:right;"| 329,847
| [[Kuala Lumpur|Kuāra Rumapōra]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Mongōria}}
| style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Mongolia.svg|20px]]
| [[Mongōria]]
| style="text-align:right;"| 3,179,997
| style="text-align:right;"| 1,564,116
| [[Ulanbaatar|Ūrana Pāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nepōra}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Nepal.svg|20px]]
| [[Nepōra]]
| style="text-align:right;"| 29,890,686
| style="text-align:right;"| 147,181
| [[Kathmandu|Katāmanatu]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nipono}}
| style="text-align:center;"| [[File:Imperial Seal of Japan.svg|20px]]
| [[Nipono]]
| style="text-align:right;"| 127,368,088
| style="text-align:right;"| 377,915
| [[Tōkio]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Omāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Oman.svg|20px]]
| [[Omāna]]
| style="text-align:right;"| 3,090,150
| style="text-align:right;"| 309,500
| [[Muscat, Oman|Mukāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pākaratēhi}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Bangladesh.svg|20px]]
| [[Pākaratēhi]]
| style="text-align:right;"| 150,039,000
| style="text-align:right;"| 147,570
| [[Dhaka|Tāka]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pakitāne}}
| style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Pakistan.svg|20px]]
| [[Pakitāne]]
| style="text-align:right;"| 190,291,129
| style="text-align:right;"| 796,095
| [[Islamabad|Ihirāmapata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Parihitini}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Palestine (Official).svg|20px]]
| [[Parihitini]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Parihitini.</ref>
| style="text-align:right;"| 4,279,699
| style="text-align:right;"| 6,220
| [[Ramārah]]/[[Gaza City|Kāha]]<br />(''[[Hiruharama ki te Rāwhiti]]'')
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Piripīni}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Philippines.svg|20px]]
| [[Piripīni]]
| style="text-align:right;"| 102,385,200
| style="text-align:right;"| 300,000
| [[Manira]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pēma}}
| style="text-align:center;"| [[File:Variant of the State seal of Myanmar (2011-2025).svg|20px]]
| [[Pēma]]
| style="text-align:right;"| 54,584,650
| style="text-align:right;"| 676,578
| [[Naypyidaw|Nēpitoa]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Poronai}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Brunei.svg|20px]]
| [[Poronai]]
| style="text-align:right;"| 408,786
| style="text-align:right;"| 5,765
| [[Bandar Seri Begawan]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Putāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Bhutan emblem.svg|20px]]
| [[Putāna]]
| style="text-align:right;"| 716,896
| style="text-align:right;"| 38,394
| [[Thimphu]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rāoho}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Laos (1991-2025).svg|20px]]
| [[Rāoho]]
| style="text-align:right;"| 6,586,266
| style="text-align:right;"| 236,800
| [[Vientiane|Whienetiana]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Repanona}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Lebanon.svg|20px]]
| [[Repanona]]
| style="text-align:right;"| 4,140,289
| style="text-align:right;"| 10,400
| [[Beirut|Perūta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rūhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of the Russian Federation.svg|20px]]
| [[Rūhia]]<ref>Russia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 142,517,670
| style="text-align:right;"| 17,098,242
| [[Mohikau]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tairana}}
| style="text-align:center;"| [[File:Garuda Emblem of Thailand.svg|20px]]
| [[Tairana]]
| style="text-align:right;"| 67,091,089
| style="text-align:right;"| 513,120
| [[Bankok|Pangakoko]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tahikitāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Tajikistan.svg|20px]]
| [[Tahikitāna]]
| style="text-align:right;"| 7,768,385
| style="text-align:right;"| 143,100
| [[Dushanbe]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Taiwana}}
| style="text-align:center;"| [[File:Republic of China National Emblem.svg|20px]]
| [[Taiwana|Taiwana (Tūwehe o Haina)]]
| style="text-align:right;"| 23,261,747
| style="text-align:right;"| 36,193
| [[Taipei]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tākei}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Turkey.svg|20px]]
| [[Tākei]]<ref>[[Eastern Thrace]] region of Turkey is in Europe. Therefore Turkey is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 79,749,461
| style="text-align:right;"| 783,562
| [[Ankara|Anakāra]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of East Timor.svg|20px]]
| [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]]
| style="text-align:right;"| 1,143,667
| style="text-align:right;"| 14,874
| [[Tīri]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tukumanatānga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Turkmenistan.svg|20px]]
| [[Tukumanatānga]]
| style="text-align:right;"| 5,054,828
| style="text-align:right;"| 488,100
| [[Ashgabat]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Uhipeketane}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Uzbekistan.svg|20px]]
| [[Uhipeketāne]]
| style="text-align:right;"| 28,394,180
| style="text-align:right;"| 447,400
| [[Tashkent]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Vietnam}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Vietnam.svg|20px]]
| [[Whitināmu]]
| style="text-align:right;"| 91,519,289
| style="text-align:right;"| 331,212
| [[Hanoi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Yemen}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Yemen.svg|20px]]
| [[Īemene]]
| style="text-align:right;"| 24,771,809
| style="text-align:right;"| 527,968
| [[Hana'a]]
|}
O roto o ngā wehenga i runga ka noho ētahi whenua motuhake [[ā-meka]] me te [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|whakamihi aorere taparere, whakamihi-kore rānei]]. Kāore ēnei e whai ake nei i te peke [[Kotahitanga Aorere]]:
{| class="sortable wikitable"
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]]
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]]
! Ingoa
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/>
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! [[Ūpokonga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Abkhazia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Abkhazia.svg|20px]]
| [[Āpakahia]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Abkhazia.</ref>
| style="text-align:right;"| 242,862
| style="text-align:right;"| 8,660
| [[Sukhumi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara ki te raki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg|20px]]
| [[Haipara ki te Raki]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Haipara ki te raki.</ref>
| style="text-align:right;"| 285,356
| style="text-align:right;"| 3,355
| [[Nikohia]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nagorno-Karabakh}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Nagorno-Karabakh.svg|20px]]
| [[Nagorno-Karabakh]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Nagorno-Karabakh.</ref>
| style="text-align:right;"| 146,573
| style="text-align:right;"| 11,458
| [[Stepanakert]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Ossetia ki te Tonga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of South Ossetia.svg|20px]]
| [[Ōhetia ki te Tonga]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Ossetia ki te Tonga.</ref>
| style="text-align:right;"| 51,547
| style="text-align:right;"| 3,900
| [[Tskhinvali]]
|}
==Ōhanga==
[[File:1 singapore city skyline dusk panorama 2011.jpg|thumb|right|250px|Kei [[Hingapoa]] tētahi o ngā [[Aka tino toritori o te ao|aka tino toritori o te ao]], ā, koia te pokapū hoko [[moni tāwāhi]] tuawhā o te ao.]]
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 18,088,054
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 7,411,093
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,767,157
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 3,745,157
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 2,685,893
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,783,950
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Hauti Arapia}} || 1,609,628
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 1,514,859
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 1,357,028
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Taiwana}} || 1,078,792
|}
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 10,360,105
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,602,367
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 2,066,902
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 1,860,598
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,410,383
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 888,648
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 799,535
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Hauti Arapia}} || 746,249
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Taiwan}} || 529,597
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 416,490
|}
==Taupori==
{{Historical populations
|title = Taupori ō-mua
|type = Āhia
|align = left
|source = [http://www.un.org/esa/population/publications/sixbillion/sixbilpart1.pdf "UN report 2004 data" (PDF).]<br />Nā [http://www.populationdata.net/index2.php?option=continent&cid=4&nom=asie PopulationData.net] te tatau mō 2012.
|1500 |243000000
|1700 |436000000
|1900 |947000000
|1950 |1402000000
|1999 |3634000000
|2012 |4175038363
}}
{{-}}
==Kupu tautoko==
<references />
{{Countries of Asia}}
{{Paparahi o te ao}}
{{Rohe o te ao}}
[[Category:Āhia| ]]
45z6nbw76rdiyo2lsxct7x6mwhls648
167753
167726
2026-06-02T03:33:18Z
TautauKarepe
22930
167753
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox continent
|title = Āhia
|image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|alt=Ko Āhia|285px]]
|area = {{convert|44579000|km2|sqmi|abbr=on}}<ref name=NG264>{{cite book| publisher=National Geographic Society (U.S.) | title= National Geographic Family Reference Atlas of the World | location=Washington, D.C. | year=2006 | page=264}}</ref>
|population = 4,164,252,000 ([[List of continents by population|1st]])<ref name=wa>{{cite web | url=http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | title=Continents of the World | work=The List | publisher=Worldatlas.com | accessdate=25 July 2011 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20110722181955/http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | archivedate=22 Hōngoingoi 2011 | deadurl=no }}</ref>
|density = 87/km<sup>2</sup> (225/sq mi)
|Ingoa tangata = [[Tāngata Āhia]]
|whenua = 48 ngā [[Wehenga peke Kōtahitanga Aorere|peke KoAo]], 6 [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga kē]]
|list_countries = Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia
|takiwā whirinaki =
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = [[Akrotiri and Dhekelia]] | 2 = [[British Indian Ocean Territory]] | 3 = [[Moutere Christmas]] | 4 = [[Moutere Cocos (Keeling)]] | 5 = [[Hongipua]] | 6 = [[Makao]]
}}
|unrecognized =
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = [[Abkhazia]] | 2 = [[Nagorno-Karabakh]] | 3 = [[Haipara ki te raki]] | 4 = [[Ossetia ki te Tonga]]| 5 = [[Taiwana]]}}
|languages = [[Reo o Āhia|Rārangi reo]]
|time = [[UTC+2]] ki [[UTC+12]]
|internet = [[.asia]]
|cities = [[List of metropolitan areas in Asia by population]]<br>[[Rārangi tāone o Āhia]]
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = {{flagicon|Nipono}} [[Tokyo]] <br />{{flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}} [[Seoul]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Mumbai]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Dhaka]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Delhi]] <br />{{flagicon|Pakitāne}} [[Karachi]]<br />{{flagicon|Initonīhia}}[[Tiakāta]] <br />{{flagicon|Nipono}} [[Osaka]]<br /> {{flagicon|Haina}} [[Shanghai]]<br
/> {{flagicon|Piripīni}} [[Manila]]<br /> {{flagicon|Hongipua}} [[Hongipua]] <br />{{flagicon|Īrāna}} [[Tehran]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Chittagong]] <br /> {{flagicon|Katā}} [[Doha]]<br />{{flagicon|Haina}} [[Beijing]]<br
/> {{flagicon|Hauri Arāpia}} [[Riata]] <br
/>{{flagicon|Haina}} [[Guangzhou]]<br /> {{flagicon|Taiwana}} [[Taipei]] <br />{{flagicon|Tairana}} [[Bangkok]] <br />{{flagicon|Hingapoa}} [[Hingapoa]] <br />{{flagicon|Marēhia}} [[Kuala Lumpur]]<br /> {{flagicon|Whitināmu}} [[Ho Chi Minh City]]<br />{{flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} [[Dubai]]
}}
}}
Ko '''Āhia''' tētahi o ngā [[paparahi]] e whitu i roto i te [[Paparahi#Tukanga Tatau|punaha tatau paparahi]] tuku iho nō [[Ūropi]]. I te mea he 43,810,582 km2 tōna rahinga whenua, ā, e 4.3 piriona ōna kainoho, ko Āhia te paparahi nui rawa o te ao (8.6% o te mata o [[Papatūānuku]], 29.4% rānei o te matawhenua maea) me te paparahi taupori maha rawa hoki (āhua 60% o te taupori aorere). Noho ana a Āhia ki te haurua rāwhiti o te [[tuakoi raki]], mai te [[Moana Arctic]] i te raki ki te [[Moana Īnia]] i te tonga. Ko ngā [[Maunga Ural]] te roherohe hauāuru, ā, ko te [[Moananui-a-Kiwa]] te takutai i te rāwhiti.
Ahakoa tēnei whakamāramatanga auau, ehara a Āhia i te hinonga mātai whenua motuhake, he aroro ā-ahurea kē. E ai ki te whakaaro mātai whenua taikaha, he wāhanga ngātahi a Āhia me Ūropi o te paparahi kotahi a [[Eurāhia]], tērā rānei he wāhanga ēnei e rua me Āwherika o te tuapaparahi o [[Āwhe-Eurāhia]].
[[File:Location-Asia-UNsubregions.png|thumb|[[Rohe]] o Āhia:{{legend|#2020FF|[[Haipīria]]}} {{legend|#40FF40|[[Waenganui Rawhiti]]}} {{legend|#FF00FF|[[Waenganui Āhia]]}} {{legend|#FFFF00|[[Āhia-ki-te-Rāwhiti]]}} {{legend|#FF0A0A|[[Āhia-ki-te-tonga]]}}{{legend|#FFA500|[[Āhia-ki-te-tonga-mā-rāwhiti]]}}]]
E 48 ngā whenua ki Āhia, ā, neke atu i te 100 ngā tāone. Kei tēnei paparahi te puke tiketike rawa o te ao, [[Maunga Everest]], 8,848m te tairanga, me te pourewa tiketike rawa o te ao: te Burj Khalifa, ki te tāone o [[Tūpai]], 828m te tairanga.
== Mātai Whenua Torangapū ==
{| class="sortable wikitable"
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]]
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]]
! Ingoa
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/>
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! [[Ūpokonga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āmenia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Armenia.svg|20px]]
| [[Āmenia]]
| style="text-align:right;"| 2,970,495
| style="text-align:right;"| 29,743
| [[Yerevan]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Atepaihānia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Azerbaijan.svg|20px]]
| [[Atepaihānia]]<ref>Azerbaijan is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 9,493,600
| style="text-align:right;"| 86,600
| [[Baku|Pāku]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āwhekenetāna}}
| style="text-align:center;"|
| [[Āwhekenetāna]]
| style="text-align:right;"| 30,419,928
| style="text-align:right;"| 647,500
| [[Kabul|Kāpuru]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Bahrain}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Bahrain.svg|20px]]
| [[Pāreina]]
| style="text-align:right;"| 1,248,348
| style="text-align:right;"| 760
| [[Manama]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haina}}
| style="text-align:center;"| [[File:National Emblem of the People's Republic of China.svg|20px]]
| [[Haina]]
| style="text-align:right;"| 1,343,239,923
| style="text-align:right;"| 9,596,961
| [[Peihinga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara}}
| style="text-align:center;"|
| [[Haipara]]
| style="text-align:right;"| 1,099,341
| style="text-align:right;"| 9,251
| [[Nicosia|Nikohia]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hauri Arāpia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Saudi Arabia.svg|20px]]
| [[Hauri Arāpia]]
| style="text-align:right;"| 26,534,504
| style="text-align:right;"| 2,149,690
| [[Riata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hingapoa}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Singapore (blazon).svg|20px]]
| [[Hingapoa]]
| style="text-align:right;"| 5,353,494
| style="text-align:right;"| 697
| [[Hingapoa]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hīraka}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Sri Lanka.svg|20px]]
| [[Hīraka]]
| style="text-align:right;"| 21,481,334
| style="text-align:right;"| 65,610
| [[Korōmopo]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hiria}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Syria (2024–2025) variation golden.svg|20px]]
| [[Hiria]]
| style="text-align:right;"| 22,530,746
| style="text-align:right;"| 185,180
| [[Ramahiku]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōrano}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Jordan.svg|20px]]
| [[Hōrano]]
| style="text-align:right;"| 6,508,887
| style="text-align:right;"| 89,342
| [[Amman]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōria}}
| style="text-align:center;"| [[File:Greater coat of arms of Georgia.svg|20px]]
| [[Hōria]]<ref>Georgia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 4,570,934
| style="text-align:right;"| 69,700
| [[Tbilisi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Iharaira}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Israel.svg|20px]]
| [[Iharaira]]
| style="text-align:right;"| 7,590,758
| style="text-align:right;"| 20,770
| [[Terawiwi]], [[Hiruharama]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īhipa}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Egypt (Official).svg|20px]]
| [[Īhipa]]<ref>Egypt is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 89,199,000
| style="text-align:right;"| 1,010,408
| [[Kairo]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īnia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of India.svg|20px]]
| [[Īnia]]
| style="text-align:right;"| 1,210,193,422
| style="text-align:right;"| 3,287,263
| [[New Delhi|Niu Teri]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Initonīhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Indonesia Garuda Pancasila.svg|20px]]
| [[Initonīhia]]<ref>Indonesia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 248,645,008
| style="text-align:right;"| 1,904,569
| [[Tiakāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms (emblem) of Iraq 2008.svg|20px]]
| [[Īrāki]]
| style="text-align:right;"| 31,129,225
| style="text-align:right;"| 438,317
| [[Baghdad|Pākatata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Iran.svg|20px]]
| [[Īrāna]]
| style="text-align:right;"| 78,868,711
| style="text-align:right;"| 1,648,195
| [[Tehran|Terāna]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kamapōtia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Royal Arms of Cambodia.svg|20px]]
| [[Kamapōtia]]
| style="text-align:right;"| 14,952,665
| style="text-align:right;"| 181,035
| [[Phnom Penh]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katā}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Qatar (1976–2022).svg|20px]]
| [[Katā]]
| style="text-align:right;"| 1,951,591
| style="text-align:right;"| 11,586
| [[Doha|Tōha]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katatānga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Kazakhstan.svg|20px]]
| [[Katatānga]]<ref>Kazakhstan is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 17,522,010
| style="text-align:right;"| 2,724,900
| [[Astana|Ātana]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kehitāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Kyrgyzstan.svg|20px]]
| [[Kehitāna]]
| style="text-align:right;"| 5,496,737
| style="text-align:right;"| 199,951
| [[Bishkek]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-raki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of North Korea.svg|20px]]
| [[Kōrea-ki-te-raki]]
| style="text-align:right;"| 24,589,122
| style="text-align:right;"| 120,538
| [[Pyongyang]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of South Korea.svg|20px]]
| [[Kōrea-ki-te-tonga]]
| style="text-align:right;"| 50,004,441
| style="text-align:right;"| 100,210
| [[Heoura]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of the United Arab Emirates.svg|20px]]
| [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]]
| style="text-align:right;"| 5,314,317
| style="text-align:right;"| 83,600
| [[Āpu Tāpi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kuwait}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Kuwait.svg|20px]]
| [[Kūweiti]]
| style="text-align:right;"| 2,646,314
| style="text-align:right;"| 17,818
| [[Kūweiti (tāone nui)]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Maldives}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Maldives.svg|20px]]
| [[Maratīwi]]
| style="text-align:right;"| 394,451
| style="text-align:right;"| 298
| [[Malé]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Marēhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Malaysia.svg|20px]]
| [[Marēhia]]
| style="text-align:right;"| 29,179,952
| style="text-align:right;"| 329,847
| [[Kuala Lumpur|Kuāra Rumapōra]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Mongōria}}
| style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Mongolia.svg|20px]]
| [[Mongōria]]
| style="text-align:right;"| 3,179,997
| style="text-align:right;"| 1,564,116
| [[Ulanbaatar|Ūrana Pāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nepōra}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Nepal.svg|20px]]
| [[Nepōra]]
| style="text-align:right;"| 29,890,686
| style="text-align:right;"| 147,181
| [[Kathmandu|Katāmanatu]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nipono}}
| style="text-align:center;"| [[File:Imperial Seal of Japan.svg|20px]]
| [[Nipono]]
| style="text-align:right;"| 127,368,088
| style="text-align:right;"| 377,915
| [[Tōkio]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Omāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Oman.svg|20px]]
| [[Omāna]]
| style="text-align:right;"| 3,090,150
| style="text-align:right;"| 309,500
| [[Muscat, Oman|Mukāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pākaratēhi}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Bangladesh.svg|20px]]
| [[Pākaratēhi]]
| style="text-align:right;"| 150,039,000
| style="text-align:right;"| 147,570
| [[Dhaka|Tāka]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pakitāne}}
| style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Pakistan.svg|20px]]
| [[Pakitāne]]
| style="text-align:right;"| 190,291,129
| style="text-align:right;"| 796,095
| [[Islamabad|Ihirāmapata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Parihitini}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Palestine (Official).svg|20px]]
| [[Parihitini]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Parihitini.</ref>
| style="text-align:right;"| 4,279,699
| style="text-align:right;"| 6,220
| [[Ramārah]]/[[Gaza City|Kāha]]<br />(''[[Hiruharama ki te Rāwhiti]]'')
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Piripīni}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Philippines.svg|20px]]
| [[Piripīni]]
| style="text-align:right;"| 102,385,200
| style="text-align:right;"| 300,000
| [[Manira]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pēma}}
| style="text-align:center;"| [[File:Variant of the State seal of Myanmar (2011-2025).svg|20px]]
| [[Pēma]]
| style="text-align:right;"| 54,584,650
| style="text-align:right;"| 676,578
| [[Naypyidaw|Nēpitoa]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Poronai}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Brunei.svg|20px]]
| [[Poronai]]
| style="text-align:right;"| 408,786
| style="text-align:right;"| 5,765
| [[Bandar Seri Begawan]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Putāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Bhutan emblem.svg|20px]]
| [[Putāna]]
| style="text-align:right;"| 716,896
| style="text-align:right;"| 38,394
| [[Thimphu]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rāoho}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Laos (1991-2025).svg|20px]]
| [[Rāoho]]
| style="text-align:right;"| 6,586,266
| style="text-align:right;"| 236,800
| [[Vientiane|Whienetiana]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Repanona}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Lebanon.svg|20px]]
| [[Repanona]]
| style="text-align:right;"| 4,140,289
| style="text-align:right;"| 10,400
| [[Beirut|Perūta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rūhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of the Russian Federation.svg|20px]]
| [[Rūhia]]<ref>Russia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 142,517,670
| style="text-align:right;"| 17,098,242
| [[Mohikau]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tairana}}
| style="text-align:center;"| [[File:Garuda Emblem of Thailand.svg|20px]]
| [[Tairana]]
| style="text-align:right;"| 67,091,089
| style="text-align:right;"| 513,120
| [[Bankok|Pangakoko]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tahikitāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Tajikistan.svg|20px]]
| [[Tahikitāna]]
| style="text-align:right;"| 7,768,385
| style="text-align:right;"| 143,100
| [[Dushanbe]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Taiwana}}
| style="text-align:center;"| [[File:Republic of China National Emblem.svg|20px]]
| [[Taiwana|Taiwana (Tūwehe o Haina)]]
| style="text-align:right;"| 23,261,747
| style="text-align:right;"| 36,193
| [[Taipei]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tākei}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Turkey.svg|20px]]
| [[Tākei]]<ref>[[Eastern Thrace]] region of Turkey is in Europe. Therefore Turkey is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 79,749,461
| style="text-align:right;"| 783,562
| [[Ankara|Anakāra]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of East Timor.svg|20px]]
| [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]]
| style="text-align:right;"| 1,143,667
| style="text-align:right;"| 14,874
| [[Tīri]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tukumanatānga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Turkmenistan.svg|20px]]
| [[Tukumanatānga]]
| style="text-align:right;"| 5,054,828
| style="text-align:right;"| 488,100
| [[Ashgabat]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Uhipeketane}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Uzbekistan.svg|20px]]
| [[Uhipeketāne]]
| style="text-align:right;"| 28,394,180
| style="text-align:right;"| 447,400
| [[Tashkent]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Vietnam}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Vietnam.svg|20px]]
| [[Whitināmu]]
| style="text-align:right;"| 91,519,289
| style="text-align:right;"| 331,212
| [[Hanoi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Yemen}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Yemen.svg|20px]]
| [[Īemene]]
| style="text-align:right;"| 24,771,809
| style="text-align:right;"| 527,968
| [[Hana'a]]
|}
O roto o ngā wehenga i runga ka noho ētahi whenua motuhake [[ā-meka]] me te [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|whakamihi aorere taparere, whakamihi-kore rānei]]. Kāore ēnei e whai ake nei i te peke [[Kotahitanga Aorere]]:
{| class="sortable wikitable"
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]]
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]]
! Ingoa
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/>
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! [[Ūpokonga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Abkhazia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Abkhazia.svg|20px]]
| [[Āpakahia]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Abkhazia.</ref>
| style="text-align:right;"| 242,862
| style="text-align:right;"| 8,660
| [[Sukhumi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara ki te raki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg|20px]]
| [[Haipara ki te Raki]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Haipara ki te raki.</ref>
| style="text-align:right;"| 285,356
| style="text-align:right;"| 3,355
| [[Nikohia]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nagorno-Karabakh}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Nagorno-Karabakh.svg|20px]]
| [[Nagorno-Karabakh]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Nagorno-Karabakh.</ref>
| style="text-align:right;"| 146,573
| style="text-align:right;"| 11,458
| [[Stepanakert]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Ossetia ki te Tonga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of South Ossetia.svg|20px]]
| [[Ōhetia ki te Tonga]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Ossetia ki te Tonga.</ref>
| style="text-align:right;"| 51,547
| style="text-align:right;"| 3,900
| [[Tskhinvali]]
|}
==Ōhanga==
[[File:1 singapore city skyline dusk panorama 2011.jpg|thumb|right|250px|Kei [[Hingapoa]] tētahi o ngā [[Aka tino toritori o te ao|aka tino toritori o te ao]], ā, koia te pokapū hoko [[moni tāwāhi]] tuawhā o te ao.]]
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 18,088,054
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 7,411,093
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,767,157
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 3,745,157
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 2,685,893
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,783,950
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 1,609,628
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 1,514,859
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 1,357,028
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Taiwana}} || 1,078,792
|}
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 10,360,105
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,602,367
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 2,066,902
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 1,860,598
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,410,383
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 888,648
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 799,535
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 746,249
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Taiwan}} || 529,597
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 416,490
|}
==Taupori==
{{Historical populations
|title = Taupori ō-mua
|type = Āhia
|align = left
|source = [http://www.un.org/esa/population/publications/sixbillion/sixbilpart1.pdf "UN report 2004 data" (PDF).]<br />Nā [http://www.populationdata.net/index2.php?option=continent&cid=4&nom=asie PopulationData.net] te tatau mō 2012.
|1500 |243000000
|1700 |436000000
|1900 |947000000
|1950 |1402000000
|1999 |3634000000
|2012 |4175038363
}}
{{-}}
==Kupu tautoko==
<references />
{{Countries of Asia}}
{{Paparahi o te ao}}
{{Rohe o te ao}}
[[Category:Āhia| ]]
rxosmt7dj4psh24q3z2jyvq318kltjt
167760
167753
2026-06-02T04:10:48Z
TautauKarepe
22930
167760
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox continent
|title = Āhia
|image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|alt=Ko Āhia|285px]]
|area = {{convert|44579000|km2|sqmi|abbr=on}}<ref name=NG264>{{cite book| publisher=National Geographic Society (U.S.) | title= National Geographic Family Reference Atlas of the World | location=Washington, D.C. | year=2006 | page=264}}</ref>
|population = 4,164,252,000 ([[List of continents by population|1st]])<ref name=wa>{{cite web | url=http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | title=Continents of the World | work=The List | publisher=Worldatlas.com | accessdate=25 July 2011 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20110722181955/http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | archivedate=22 Hōngoingoi 2011 | deadurl=no }}</ref>
|density = 87/km<sup>2</sup> (225/sq mi)
|Ingoa tangata = [[Tāngata Āhia]]
|whenua = 48 ngā [[Wehenga peke Kōtahitanga Aorere|peke KoAo]], 6 [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga kē]]
|list_countries = Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia
|takiwā whirinaki =
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = [[Akrotiri and Dhekelia]] | 2 = [[British Indian Ocean Territory]] | 3 = [[Moutere Christmas]] | 4 = [[Moutere Cocos (Keeling)]] | 5 = [[Hongipua]] | 6 = [[Makao]]
}}
|unrecognized =
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = [[Abkhazia]] | 2 = [[Nagorno-Karabakh]] | 3 = [[Haipara ki te raki]] | 4 = [[Ossetia ki te Tonga]]| 5 = [[Taiwana]]}}
|languages = [[Reo o Āhia|Rārangi reo]]
|time = [[UTC+2]] ki [[UTC+12]]
|internet = [[.asia]]
|cities = [[List of metropolitan areas in Asia by population]]<br>[[Rārangi tāone o Āhia]]
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
| 1 = {{flagicon|Nipono}} [[Tokyo]] <br />{{flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}} [[Seoul]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Mumbai]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Dhaka]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Delhi]] <br />{{flagicon|Pakitāne}} [[Karāti]]<br />{{flagicon|Initonīhia}}[[Tiakāta]] <br />{{flagicon|Nipono}} [[Osaka]]<br /> {{flagicon|Haina}} [[Shanghai]]<br
/> {{flagicon|Piripīni}} [[Manila]]<br /> {{flagicon|Hongipua}} [[Hongipua]] <br />{{flagicon|Īrāna}} [[Tehran]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Chittagong]] <br /> {{flagicon|Katā}} [[Doha]]<br />{{flagicon|Haina}} [[Beijing]]<br
/> {{flagicon|Hauri Arāpia}} [[Riata]] <br
/>{{flagicon|Haina}} [[Guangzhou]]<br /> {{flagicon|Taiwana}} [[Taipei]] <br />{{flagicon|Tairana}} [[Bangkok]] <br />{{flagicon|Hingapoa}} [[Hingapoa]] <br />{{flagicon|Marēhia}} [[Kuala Lumpur]]<br /> {{flagicon|Whitināmu}} [[Ho Chi Minh City]]<br />{{flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} [[Dubai]]
}}
}}
Ko '''Āhia''' tētahi o ngā [[paparahi]] e whitu i roto i te [[Paparahi#Tukanga Tatau|punaha tatau paparahi]] tuku iho nō [[Ūropi]]. I te mea he 43,810,582 km2 tōna rahinga whenua, ā, e 4.3 piriona ōna kainoho, ko Āhia te paparahi nui rawa o te ao (8.6% o te mata o [[Papatūānuku]], 29.4% rānei o te matawhenua maea) me te paparahi taupori maha rawa hoki (āhua 60% o te taupori aorere). Noho ana a Āhia ki te haurua rāwhiti o te [[tuakoi raki]], mai te [[Moana Arctic]] i te raki ki te [[Moana Īnia]] i te tonga. Ko ngā [[Maunga Ural]] te roherohe hauāuru, ā, ko te [[Moananui-a-Kiwa]] te takutai i te rāwhiti.
Ahakoa tēnei whakamāramatanga auau, ehara a Āhia i te hinonga mātai whenua motuhake, he aroro ā-ahurea kē. E ai ki te whakaaro mātai whenua taikaha, he wāhanga ngātahi a Āhia me Ūropi o te paparahi kotahi a [[Eurāhia]], tērā rānei he wāhanga ēnei e rua me Āwherika o te tuapaparahi o [[Āwhe-Eurāhia]].
[[File:Location-Asia-UNsubregions.png|thumb|[[Rohe]] o Āhia:{{legend|#2020FF|[[Haipīria]]}} {{legend|#40FF40|[[Waenganui Rawhiti]]}} {{legend|#FF00FF|[[Waenganui Āhia]]}} {{legend|#FFFF00|[[Āhia-ki-te-Rāwhiti]]}} {{legend|#FF0A0A|[[Āhia-ki-te-tonga]]}}{{legend|#FFA500|[[Āhia-ki-te-tonga-mā-rāwhiti]]}}]]
E 48 ngā whenua ki Āhia, ā, neke atu i te 100 ngā tāone. Kei tēnei paparahi te puke tiketike rawa o te ao, [[Maunga Everest]], 8,848m te tairanga, me te pourewa tiketike rawa o te ao: te Burj Khalifa, ki te tāone o [[Tūpai]], 828m te tairanga.
== Mātai Whenua Torangapū ==
{| class="sortable wikitable"
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]]
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]]
! Ingoa
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/>
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! [[Ūpokonga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āmenia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Armenia.svg|20px]]
| [[Āmenia]]
| style="text-align:right;"| 2,970,495
| style="text-align:right;"| 29,743
| [[Yerevan]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Atepaihānia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Azerbaijan.svg|20px]]
| [[Atepaihānia]]<ref>Azerbaijan is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 9,493,600
| style="text-align:right;"| 86,600
| [[Baku|Pāku]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āwhekenetāna}}
| style="text-align:center;"|
| [[Āwhekenetāna]]
| style="text-align:right;"| 30,419,928
| style="text-align:right;"| 647,500
| [[Kabul|Kāpuru]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Bahrain}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Bahrain.svg|20px]]
| [[Pāreina]]
| style="text-align:right;"| 1,248,348
| style="text-align:right;"| 760
| [[Manama]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haina}}
| style="text-align:center;"| [[File:National Emblem of the People's Republic of China.svg|20px]]
| [[Haina]]
| style="text-align:right;"| 1,343,239,923
| style="text-align:right;"| 9,596,961
| [[Peihinga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara}}
| style="text-align:center;"|
| [[Haipara]]
| style="text-align:right;"| 1,099,341
| style="text-align:right;"| 9,251
| [[Nicosia|Nikohia]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hauri Arāpia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Saudi Arabia.svg|20px]]
| [[Hauri Arāpia]]
| style="text-align:right;"| 26,534,504
| style="text-align:right;"| 2,149,690
| [[Riata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hingapoa}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Singapore (blazon).svg|20px]]
| [[Hingapoa]]
| style="text-align:right;"| 5,353,494
| style="text-align:right;"| 697
| [[Hingapoa]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hīraka}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Sri Lanka.svg|20px]]
| [[Hīraka]]
| style="text-align:right;"| 21,481,334
| style="text-align:right;"| 65,610
| [[Korōmopo]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hiria}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Syria (2024–2025) variation golden.svg|20px]]
| [[Hiria]]
| style="text-align:right;"| 22,530,746
| style="text-align:right;"| 185,180
| [[Ramahiku]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōrano}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Jordan.svg|20px]]
| [[Hōrano]]
| style="text-align:right;"| 6,508,887
| style="text-align:right;"| 89,342
| [[Amman]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōria}}
| style="text-align:center;"| [[File:Greater coat of arms of Georgia.svg|20px]]
| [[Hōria]]<ref>Georgia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 4,570,934
| style="text-align:right;"| 69,700
| [[Tbilisi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Iharaira}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Israel.svg|20px]]
| [[Iharaira]]
| style="text-align:right;"| 7,590,758
| style="text-align:right;"| 20,770
| [[Terawiwi]], [[Hiruharama]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īhipa}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Egypt (Official).svg|20px]]
| [[Īhipa]]<ref>Egypt is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 89,199,000
| style="text-align:right;"| 1,010,408
| [[Kairo]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īnia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of India.svg|20px]]
| [[Īnia]]
| style="text-align:right;"| 1,210,193,422
| style="text-align:right;"| 3,287,263
| [[New Delhi|Niu Teri]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Initonīhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Indonesia Garuda Pancasila.svg|20px]]
| [[Initonīhia]]<ref>Indonesia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 248,645,008
| style="text-align:right;"| 1,904,569
| [[Tiakāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms (emblem) of Iraq 2008.svg|20px]]
| [[Īrāki]]
| style="text-align:right;"| 31,129,225
| style="text-align:right;"| 438,317
| [[Baghdad|Pākatata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Iran.svg|20px]]
| [[Īrāna]]
| style="text-align:right;"| 78,868,711
| style="text-align:right;"| 1,648,195
| [[Tehran|Terāna]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kamapōtia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Royal Arms of Cambodia.svg|20px]]
| [[Kamapōtia]]
| style="text-align:right;"| 14,952,665
| style="text-align:right;"| 181,035
| [[Phnom Penh]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katā}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Qatar (1976–2022).svg|20px]]
| [[Katā]]
| style="text-align:right;"| 1,951,591
| style="text-align:right;"| 11,586
| [[Doha|Tōha]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katatānga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Kazakhstan.svg|20px]]
| [[Katatānga]]<ref>Kazakhstan is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 17,522,010
| style="text-align:right;"| 2,724,900
| [[Astana|Ātana]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kehitāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Kyrgyzstan.svg|20px]]
| [[Kehitāna]]
| style="text-align:right;"| 5,496,737
| style="text-align:right;"| 199,951
| [[Bishkek]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-raki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of North Korea.svg|20px]]
| [[Kōrea-ki-te-raki]]
| style="text-align:right;"| 24,589,122
| style="text-align:right;"| 120,538
| [[Pyongyang]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of South Korea.svg|20px]]
| [[Kōrea-ki-te-tonga]]
| style="text-align:right;"| 50,004,441
| style="text-align:right;"| 100,210
| [[Heoura]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of the United Arab Emirates.svg|20px]]
| [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]]
| style="text-align:right;"| 5,314,317
| style="text-align:right;"| 83,600
| [[Āpu Tāpi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kuwait}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Kuwait.svg|20px]]
| [[Kūweiti]]
| style="text-align:right;"| 2,646,314
| style="text-align:right;"| 17,818
| [[Kūweiti (tāone nui)]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Maldives}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Maldives.svg|20px]]
| [[Maratīwi]]
| style="text-align:right;"| 394,451
| style="text-align:right;"| 298
| [[Malé]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Marēhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Malaysia.svg|20px]]
| [[Marēhia]]
| style="text-align:right;"| 29,179,952
| style="text-align:right;"| 329,847
| [[Kuala Lumpur|Kuāra Rumapōra]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Mongōria}}
| style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Mongolia.svg|20px]]
| [[Mongōria]]
| style="text-align:right;"| 3,179,997
| style="text-align:right;"| 1,564,116
| [[Ulanbaatar|Ūrana Pāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nepōra}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Nepal.svg|20px]]
| [[Nepōra]]
| style="text-align:right;"| 29,890,686
| style="text-align:right;"| 147,181
| [[Kathmandu|Katāmanatu]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nipono}}
| style="text-align:center;"| [[File:Imperial Seal of Japan.svg|20px]]
| [[Nipono]]
| style="text-align:right;"| 127,368,088
| style="text-align:right;"| 377,915
| [[Tōkio]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Omāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Oman.svg|20px]]
| [[Omāna]]
| style="text-align:right;"| 3,090,150
| style="text-align:right;"| 309,500
| [[Muscat, Oman|Mukāta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pākaratēhi}}
| style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Bangladesh.svg|20px]]
| [[Pākaratēhi]]
| style="text-align:right;"| 150,039,000
| style="text-align:right;"| 147,570
| [[Dhaka|Tāka]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pakitāne}}
| style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Pakistan.svg|20px]]
| [[Pakitāne]]
| style="text-align:right;"| 190,291,129
| style="text-align:right;"| 796,095
| [[Islamabad|Ihirāmapata]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Parihitini}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Palestine (Official).svg|20px]]
| [[Parihitini]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Parihitini.</ref>
| style="text-align:right;"| 4,279,699
| style="text-align:right;"| 6,220
| [[Ramārah]]/[[Gaza City|Kāha]]<br />(''[[Hiruharama ki te Rāwhiti]]'')
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Piripīni}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Philippines.svg|20px]]
| [[Piripīni]]
| style="text-align:right;"| 102,385,200
| style="text-align:right;"| 300,000
| [[Manira]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pēma}}
| style="text-align:center;"| [[File:Variant of the State seal of Myanmar (2011-2025).svg|20px]]
| [[Pēma]]
| style="text-align:right;"| 54,584,650
| style="text-align:right;"| 676,578
| [[Naypyidaw|Nēpitoa]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Poronai}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Brunei.svg|20px]]
| [[Poronai]]
| style="text-align:right;"| 408,786
| style="text-align:right;"| 5,765
| [[Bandar Seri Begawan]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Putāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Bhutan emblem.svg|20px]]
| [[Putāna]]
| style="text-align:right;"| 716,896
| style="text-align:right;"| 38,394
| [[Thimphu]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rāoho}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Laos (1991-2025).svg|20px]]
| [[Rāoho]]
| style="text-align:right;"| 6,586,266
| style="text-align:right;"| 236,800
| [[Vientiane|Whienetiana]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Repanona}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Lebanon.svg|20px]]
| [[Repanona]]
| style="text-align:right;"| 4,140,289
| style="text-align:right;"| 10,400
| [[Beirut|Perūta]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rūhia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of the Russian Federation.svg|20px]]
| [[Rūhia]]<ref>Russia is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 142,517,670
| style="text-align:right;"| 17,098,242
| [[Mohikau]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tairana}}
| style="text-align:center;"| [[File:Garuda Emblem of Thailand.svg|20px]]
| [[Tairana]]
| style="text-align:right;"| 67,091,089
| style="text-align:right;"| 513,120
| [[Bankok|Pangakoko]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tahikitāna}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Tajikistan.svg|20px]]
| [[Tahikitāna]]
| style="text-align:right;"| 7,768,385
| style="text-align:right;"| 143,100
| [[Dushanbe]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Taiwana}}
| style="text-align:center;"| [[File:Republic of China National Emblem.svg|20px]]
| [[Taiwana|Taiwana (Tūwehe o Haina)]]
| style="text-align:right;"| 23,261,747
| style="text-align:right;"| 36,193
| [[Taipei]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tākei}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Turkey.svg|20px]]
| [[Tākei]]<ref>[[Eastern Thrace]] region of Turkey is in Europe. Therefore Turkey is a [[transcontinental country]].</ref>
| style="text-align:right;"| 79,749,461
| style="text-align:right;"| 783,562
| [[Ankara|Anakāra]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of East Timor.svg|20px]]
| [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]]
| style="text-align:right;"| 1,143,667
| style="text-align:right;"| 14,874
| [[Tīri]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tukumanatānga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Turkmenistan.svg|20px]]
| [[Tukumanatānga]]
| style="text-align:right;"| 5,054,828
| style="text-align:right;"| 488,100
| [[Ashgabat]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Uhipeketane}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Uzbekistan.svg|20px]]
| [[Uhipeketāne]]
| style="text-align:right;"| 28,394,180
| style="text-align:right;"| 447,400
| [[Tashkent]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Vietnam}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Vietnam.svg|20px]]
| [[Whitināmu]]
| style="text-align:right;"| 91,519,289
| style="text-align:right;"| 331,212
| [[Hanoi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Yemen}}
| style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Yemen.svg|20px]]
| [[Īemene]]
| style="text-align:right;"| 24,771,809
| style="text-align:right;"| 527,968
| [[Hana'a]]
|}
O roto o ngā wehenga i runga ka noho ētahi whenua motuhake [[ā-meka]] me te [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|whakamihi aorere taparere, whakamihi-kore rānei]]. Kāore ēnei e whai ake nei i te peke [[Kotahitanga Aorere]]:
{| class="sortable wikitable"
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]]
! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]]
! Ingoa
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/>
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! [[Ūpokonga]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Abkhazia}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Abkhazia.svg|20px]]
| [[Āpakahia]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Abkhazia.</ref>
| style="text-align:right;"| 242,862
| style="text-align:right;"| 8,660
| [[Sukhumi]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara ki te raki}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg|20px]]
| [[Haipara ki te Raki]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Haipara ki te raki.</ref>
| style="text-align:right;"| 285,356
| style="text-align:right;"| 3,355
| [[Nikohia]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nagorno-Karabakh}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Nagorno-Karabakh.svg|20px]]
| [[Nagorno-Karabakh]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Nagorno-Karabakh.</ref>
| style="text-align:right;"| 146,573
| style="text-align:right;"| 11,458
| [[Stepanakert]]
|-
| style="text-align:center;"| {{Flagicon|Ossetia ki te Tonga}}
| style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of South Ossetia.svg|20px]]
| [[Ōhetia ki te Tonga]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Ossetia ki te Tonga.</ref>
| style="text-align:right;"| 51,547
| style="text-align:right;"| 3,900
| [[Tskhinvali]]
|}
==Ōhanga==
[[File:1 singapore city skyline dusk panorama 2011.jpg|thumb|right|250px|Kei [[Hingapoa]] tētahi o ngā [[Aka tino toritori o te ao|aka tino toritori o te ao]], ā, koia te pokapū hoko [[moni tāwāhi]] tuawhā o te ao.]]
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 18,088,054
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 7,411,093
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,767,157
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 3,745,157
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 2,685,893
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,783,950
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 1,609,628
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 1,514,859
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 1,357,028
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Taiwana}} || 1,078,792
|}
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 10,360,105
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,602,367
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 2,066,902
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 1,860,598
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,410,383
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 888,648
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 799,535
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 746,249
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Taiwan}} || 529,597
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 416,490
|}
==Taupori==
{{Historical populations
|title = Taupori ō-mua
|type = Āhia
|align = left
|source = [http://www.un.org/esa/population/publications/sixbillion/sixbilpart1.pdf "UN report 2004 data" (PDF).]<br />Nā [http://www.populationdata.net/index2.php?option=continent&cid=4&nom=asie PopulationData.net] te tatau mō 2012.
|1500 |243000000
|1700 |436000000
|1900 |947000000
|1950 |1402000000
|1999 |3634000000
|2012 |4175038363
}}
{{-}}
==Kupu tautoko==
<references />
{{Countries of Asia}}
{{Paparahi o te ao}}
{{Rohe o te ao}}
[[Category:Āhia| ]]
q4az02h78w9ygagkxg4b5o0lws2quqd
Tiakāta
0
13773
167721
167676
2026-06-02T02:42:31Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Hakāta]] to [[Tiakāta]]: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
167676
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Hakāta
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone matua
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Hakāta te tāone matua o Initonīhia.
|image_flag = {{#property:P41}}
|flag_size =
|image_seal = Coat of arms of Jakarta.svg
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Jakarta ubica.JPG
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Indonesia.svg|20px|border]] [[Initonīhia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Anies Baswedan
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 740.28<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 285.8
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2020
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 10562088
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +7
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = not observed
|coor_type =
|latd=6 |latm=12 |lats= 00|latNS=N
|longd=106|longm=48 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://www.jakarta.go.id/jakv1/ www.jakarta.go.id]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Hakāta''' ([[reo Initonīhia]]: ''Jakarta'') te tāone matua o [[Initonīhia]]. E 9,580,000 te taupori i te 2010. E 740.28 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20110817031926/http://www.jakarta.go.id/jakv1/ www.jakarta.go.id]
{{Commons|Category:Jakarta}}
{{maramara}}
[[Category:Initonīhia]]
[[Category:Hakāta]]
[[Category:Hawa]]
3o7q2x829qnpcnfh8h10glha79nmoo2
167723
167721
2026-06-02T02:46:28Z
TautauKarepe
22930
167723
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Tiakāta
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone matua
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Tiakāta te tāone matua o Initonīhia.
|image_flag = {{#property:P41}}
|flag_size =
|image_seal = Coat of arms of Jakarta.svg
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Jakarta ubica.JPG
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Indonesia.svg|20px|border]] [[Initonīhia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Anies Baswedan
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 740.28<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 285.8
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2020
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 10562088
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +7
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = not observed
|coor_type =
|latd=6 |latm=12 |lats= 00|latNS=N
|longd=106|longm=48 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://www.jakarta.go.id/jakv1/ www.jakarta.go.id]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Tiakāta'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/tiakata|title=Tiakāta|accessdate=2026-06-02}}</ref> ([[reo Initonīhia]]: ''Jakarta'') te tāone matua o [[Initonīhia]]. E 9,580,000 te taupori i te 2010. E 740.28 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20110817031926/http://www.jakarta.go.id/jakv1/ www.jakarta.go.id]
{{Commons|Category:Jakarta}}
== Tohutoro ==
<references/>
{{maramara}}
[[Category:Initonīhia]]
[[Category:Tiakāta]]
[[Category:Hawa]]
fksl5agqkczm0ott5b78ux3kgxdf6v3
Pakitāne
0
13873
167761
166460
2026-06-02T04:16:17Z
TautauKarepe
22930
167761
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''پاکِستان<br />Ihirama o Repupirita o Pakitāne'''</big></big>
|-
| align=center colspan=2 |
{| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;"
|-
| align=center width=130 | [[File:Flag of Pakistan.svg|125px|Kara o Pakitāne]] || align=center width=130px | [[File:Coat of arms of Pakistan.svg |125px|Kara o Pakitāne]]
|-
| align=center width=130 | <small>(Kara o Pakitāne)</small> || align=center width=130px | <small>(Tohu o Pakitāne)</small>
|}
|-
| align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Pakistan in its region (claimed and disputed hatched).svg|250px]]
|-
| '''Reo a te motu''' || [[reo Ūru]], [[reo Pākehā]]
|-
| '''Tāone matua''' || [[Islamabad]]
|-
| '''Tumuaki''' || Asif Ali Zardari
|-
| '''Rahi''' || 796,095 km²
|-
| '''Taupori''' || 177,163,231
|-
| '''Moni''' || Pakistani Rupee (Rs.)
|-
| '''Ngaringari a te motu''' || Qaumī Tarāna (''Ngaringari a te motu'')
|-
|}
Ko '''Pakitāne''' ([[reo Ūru]]: پاکِستان) he whenua nui ki te tonga o [[Āhia]]; he nui rawa ngā reo o reira, nō te mea, he nui ake i te 177,163,231 te taupori o taua whenua.
== Tāone nui ==
{| class="wikitable sortable"
|-
| 1 || [[Karāti]] || 13.052.000
|-
| 2 || [[Lahore]] || 10.000.000
|-
| 3 || [[Faisalabad]] || 4.177.246
|-
| 4 || [[Rawalpindi]] || 3.252.123
|-
| 5 || [[Multan]] || 2.606.481
|-
| 6 || [[Hyderabad (Pakistan)|Hyderabad]] || 3.034.890
|-
| 7 || [[Gujranwala]] || 1.961.360
|-
| 8 || [[Peshawar]] || 3.625.000
|-
| 9 || [[Quetta]] || 896.090
|-
| 10 || '''[[Islamabad]]''' || 1.330.000
|-
| 11 || [[Sargodha]] || 1.023.000
|-
| 12 || [[Bahawalpur]] || 855.509
|}
{{Maramara}}
{{Countries of Asia}}
[[Category:Āhia]]
[[Category:Pakitāne| ]]
igrvjwwwk2zn58syfv2grayvd62pr5y
167762
167761
2026-06-02T04:18:59Z
TautauKarepe
22930
167762
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''پاکِستان<br />Ihirama o Repupirita o Pakitāne'''</big></big>
|-
| align=center colspan=2 |
{| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;"
|-
| align=center width=130 | [[File:Flag of Pakistan.svg|125px|Kara o Pakitāne]] || align=center width=130px | [[File:Coat of arms of Pakistan.svg |125px|Kara o Pakitāne]]
|-
| align=center width=130 | <small>(Kara o Pakitāne)</small> || align=center width=130px | <small>(Tohu o Pakitāne)</small>
|}
|-
| align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Pakistan in its region (claimed and disputed hatched).svg|250px]]
|-
| '''Reo a te motu''' || [[reo Ūru]], [[reo Pākehā]]
|-
| '''Tāone matua''' || [[Islamabad]]
|-
| '''Tumuaki''' || Asif Ali Zardari
|-
| '''Rahi''' || 796,095 km²
|-
| '''Taupori''' || 177,163,231
|-
| '''Moni''' || Pakistani Rupee (Rs.)
|-
| '''Ngaringari a te motu''' || Qaumī Tarāna (''Ngaringari a te motu'')
|-
|}
Ko '''Pakitāne'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/pakitane|title=Pakitāne|accessdate=2026-06-02}}</ref> ([[reo Ūru]]: پاکِستان) he whenua nui ki te tonga o [[Āhia]]; he nui rawa ngā reo o reira, nō te mea, he nui ake i te 177,163,231 te taupori o taua whenua.
== Tāone nui ==
{| class="wikitable sortable"
|-
| 1 || [[Karāti]] || 13.052.000
|-
| 2 || [[Lahore]] || 10.000.000
|-
| 3 || [[Faisalabad]] || 4.177.246
|-
| 4 || [[Rawalpindi]] || 3.252.123
|-
| 5 || [[Multan]] || 2.606.481
|-
| 6 || [[Hyderabad (Pakistan)|Hyderabad]] || 3.034.890
|-
| 7 || [[Gujranwala]] || 1.961.360
|-
| 8 || [[Peshawar]] || 3.625.000
|-
| 9 || [[Quetta]] || 896.090
|-
| 10 || '''[[Islamabad]]''' || 1.330.000
|-
| 11 || [[Sargodha]] || 1.023.000
|-
| 12 || [[Bahawalpur]] || 855.509
|}
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
{{Countries of Asia}}
[[Category:Āhia]]
[[Category:Pakitāne| ]]
rwi9qhzeya7p00e781xq4itjqpyyriy
Karāti
0
13875
167757
158722
2026-06-02T03:55:03Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Karachi]] to [[Karāti]]: e ai ki Te Matatiki me Paekupu
158722
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Karachi / کراچی / ڪراچي
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Karachi te tāone nui o Pakitāne.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Karachi-Pakistan.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Pakistan.svg |20px|border]] [[Pakitāne]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Fazal ur Rehman
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 3527<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 1361
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2011
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 18052000
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +5
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +6
|coor_type =
|latd=24 |latm=51 |lats= 36|latNS=N
|longd=67|longm=0 |longs= 36|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://www.karachicity.gov.pk/ www.karachicity.gov.pk]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Karachi''' ([[reo Urdu]]: اسلام آباد, ''Islām ābād, [[reo Sindhi]]: ڪراچي)'' he tāone nui o [[Pakitāne]]. E 18,052,000 te taupori i te 2011. E 3,527 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20020325142014/http://www.karachicity.gov.pk/ www.karachicity.gov.pk]
{{Commons|Category:Karachi}}
{{maramara}}
[[Category:Pakitāne]]
[[Category:Karachi]]
cu7l0zwl86rxq3mzl3pkrmr8ncsdx6i
167759
167757
2026-06-02T04:08:33Z
TautauKarepe
22930
167759
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Karāti / کراچی / ڪراچي
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Karāti te tāone nui o Pakitāne.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Karachi-Pakistan.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Pakistan.svg |20px|border]] [[Pakitāne]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Fazal ur Rehman
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 3527<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 1361
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2011
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 18052000
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +5
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +6
|coor_type =
|latd=24 |latm=51 |lats= 36|latNS=N
|longd=67|longm=0 |longs= 36|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://www.karachicity.gov.pk/ www.karachicity.gov.pk]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Karāti'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/karati|title=Karāti|accessdate=2026-06-02}}</ref> ([[reo Urdu]]: کراچی, ''kəˈɾɑːt͡ʃiː, [[reo Sindhi]]: ڪراچي)'' he tāone nui o [[Pakitāne]]. E 18,052,000 te taupori i te 2011. E 3,527 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20020325142014/http://www.karachicity.gov.pk/ www.karachicity.gov.pk]
{{Commons|Category:Karachi}}
== Tohutoro ==
<references/>
{{maramara}}
[[Category:Pakitāne]]
[[Category:Karāti]]
ir8lvsemg6lgfchottdck74bi1nnmn8
Āwherika
0
13899
167768
166752
2026-06-02T04:45:21Z
TautauKarepe
22930
167768
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox continent
|title = Āwherika
|image = [[File:Africa (orthographic projection).svg|200px]]
|area = {{convert|30,221,532|km2|sqmi|abbr=on}}, [[Rārangi paparahi ā-rahinga|<sup>t</sup>2]]
|population = 1.1 piriona<ref name="2013 World Population Data Sheet">{{cite web |url=http://www.prb.org/pdf13/2013-WPDS-infographic_MED.pdf |title=2013 World Population Data Sheet |last=Gudmastad |first=Ericha |date=2013 |website={{URL|prb.org}} |publisher=[[Population Reference Bureau]] |access-date=18 August 2015 |archive-date=27 Hakihea 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131227011232/http://www.prb.org/pdf13/2013-WPDS-infographic_MED.pdf |url-status=dead }}</ref> (2013, [[Rārangi paparahi ā-taupori|<sup>t</sup>2]])
|density = {{pop density|1100000000|30221532|km2|sqmi}}
|demonym = [[Momopori o Āwherika|Āwherika]]
|countries = 54 (tāpiri 2 tautohea)
|list_countries = List of sovereign states and dependent territories in Africa
|dependencies = {{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
|title = Ōwaho (3)
| 1 = [[Mayotte]] | 2 = [[Réunion]] | 3 = [[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]]
}}
{{Collapsible list
| list_style = text-align:left;
|title = Ōroto (4)
| 1 = [[Moutere Canary]] | 2 = [[Ceuta]]
| 3 = [[Moutere Madeira]] | 4 = [[Melilla]]
}}
|languages = [[Reo o Āwherika|1250-3000 ngā reo taketake]]
|time = [[UTC-1]] ki [[UTC+4]]
|cities = [[Rārangi rohe metropolitan ki Āwherika]]<br>[[Rārangi tāone ki Āwherika]]<br>{{flagicon|Ngāitiria}} [[Lagos]]<br>{{flagicon|Īhipa}} [[Kairo]]<br>{{flagicon|Te Whenua o Kōngo}}{{flagicon|Kōngo}} [[Kinshasa]]-[[Brazzaville]]<br>{{flagicon|Āwherika ki te Tonga}} [[Greater Johannesburg]]<br>{{flagicon|Hūmārie}} [[Mogadishu]]<br>{{flagicon|Hūtāne}} [[Khartoum]]-[[Omdurman]]<br>{{flagicon|Tānahia}} [[Dar es Salaam]]<br>{{flagicon|Īhipa}} [[Alexandria]]<br>{{flagicon|Te Tai Rei}} [[Abidjan]]<br>{{flagicon|Marako}} [[Casablanca]]
}}
[[File:Colonial Africa 1913 map.svg|thumb|right|Wāhi o Āwherika kei raro i te motuhaketanga, awe rānei o ngā [[kaha tāmi]] i 1913, whai hoki ngā roherohe o nāianei.
{{Legend|#f7fab2|[[Pehiamu]]}}
{{Legend|#bbfdd9|[[Tiamana]]}}
{{Legend|#eaaff7|Pāniora}}
{{Legend|#b6e3fc|[[Wīwī]]}}
{{Legend|#fbc5c0|[[Kīngitanga Kotahi]]}}
{{Legend|#d2f89b|[[Itāria]]}}
{{Legend|#c0a6f2|[[Potukara]]}}
{{Legend|#f6f6f6|motuhake}}
]]
Ko '''Āwherika''' te [[paparahi]] rahinga whenua tuarua, taupori tuarua o te ao. Kapi ai 30.2 miriona km<sup>2</sup> (6% o te mata tapeke o te ao, 20.4% o te matawhenua o te ao) e te paparahi nei, whai hoki ōna moutere pātata. 1.1 piriona tāngata e noho ana ki Āwherika, arā, āhua 15% o te taupori o te ao. Karapotia te paparahi e te [[Moana Rōwhenua]] ki te raki, e te [[Kōawa Suez]] me te [[Moana Kura]] ki te taha o te [[Kūrae Sinai]] ki te whakarua, e te [[Moana Īnia]] k te paeroa, ā, e te [[Moana Ranatiki]] i te hauāuru. He wāhanga hoki te moutere o [[Marakāhia]] me ētahi atu tinimoutere whakaehu. E 54 ōna wehenga whakamihi tutuki, e iwa ngā takiwā, ā, e rua ngā wehenga motuhake ā-meka me te whakamihi taparere, whakamihi-kore rānei.
Kei Āwherika te taupori rangatahi rawa o ngā paparahi katoa: 50% o ngā wae Āwherika i whānau mai i te tau 1991, ā muri rānei. Ko [[Aratiria]] te whenua rahinga nui rawa, ā, kei [[Ngāitiria]] te taupori maha rawa o te paparahi nei. He meka whakamihia whānuitia kei Āwherika te tūrangawaewae o te momo tangata, inarā, ki te [[Tai Rāwhiti o Āwherika]]. Ka noho a Āwherika ki ia taha o te [[weheruatanga o te ao]], he maha ngā rohe āhuarangi rerekē, ā, koia anake te paparahi e toha ana mai te rohe hātai i te tonga ki te rohe hātai i te raki.
He maha, he kanorau hoki ngā momopori, ngā ahurea me ngā reo e ora ana ki Āwherika. Nō te mutunga o te rautau <sup>t</sup>19 i tāmitia te nuinga o Āwherika e ngā whenua o [[Ūropi]]. He mea whakaputa te nuinga o ngā whenua motuhake ki Āwherika ināianei e te tukanga [[wetetāmitanga]] o te rautau <sup>t</sup>20.
==Ōhanga==
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014)</small><br /><small>miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Ngāitiria}} || 1,052,937
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Īhipa}} || 946,591
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Āwherika-ki-te-tonga}} || 707,097
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Aratiria}} || 551,596
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Marako}} || 259,240
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Anakora}} || 177,264
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Hūtāne}} || 160,189
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Etiopia}} || 145,100
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Kenia}} || 133,015
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Tānahia}} || 128,158
|}
{| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px"
|- style="background:#dbdbdb;"
! Raupapa
! Whenua
! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small>
|-
| 1 ||align=left|{{flag|Ngāitiria}} || 573,999
|-
| 2 ||align=left|{{flag|Āwherika-ki-te-tonga}} || 350,082
|-
| 3 ||align=left|{{flag|Īhipa}} || 286,538
|-
| 4 ||align=left|{{flag|Aratiria}} || 214,063
|-
| 5 ||align=left|{{flag|Anakora}} || 131,401
|-
| 6 ||align=left|{{flag|Marako}} || 110,009
|-
| 7 ||align=left|{{flag|Hūtāne}} || 74,766
|-
| 8 ||align=left|{{flag|Kenia}} || 60,937
|-
| 9 ||align=left|{{flag|Pāniora}} (Āwherika) || 59,523
|-
| 10 ||align=left|{{flag|Etiopia}} || 54,809
|}
{{-}}
== Mātai Whenua Torangapū ==
He mea whakarōpū ngā whenua i tēnei ripanga e ai ki te [[Tō te Kōtahitanga Aorere mahere mātai whenua mō Āwherika|kaupapa mā ngā wāwāhanga mātai whenua]] e whakamahia e te [[Kōtahitanga Aorere]]. He mea whakatiki ngā raraunga ō roto i ngā tohutoro kua tautohua. Kia rerekē ēnei e rua, kua āta tūtohia.
{|<!-- This table keeps maps to the right, to not overlap the
-- region-table, but it might overlap for some browsers.
-- DON'T USE "align=right" but use style="float:right" as
-- the right-side alignment used by infoboxes.
--> style="width:155px; float:right; margin-right:0.0em;"
|[[File:Africa-regions.svg|thumb|upright|[[Rohe]] o te Āwherika:
{{legend|#00F|[[Āwherika ki te Raki|Raki]]}}
{{legend|#0A0|[[Āwherika ki te Uru|Uru]]}}
{{legend|#CD00CD|[[Āwherika Waengapū|Waengapū]]}}
{{legend|#FFC000|[[Āwherika ki te Rāwhiti|Rāwhiti]]}}
{{legend|#F00|[[Āwherika Tai Tonga|Tai Tonga]]}}]]
|-
| <!--put space to force empty row to appear-->
|-
|
|-
|[[File:topography of africa.png|thumb|upright|Mahere whenua ōkiko o Āwherika]]
|-
|
|-
|[[File:African language families en.svg|thumb|upright|Reo]]
|}<!--end thumbnails-->
<center>
<!--begin country info tables-->
{|border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" style="border:1px solid #aaa; border-collapse:collapse"
|- style="background:#ececec;"
! Ingoa rohe,<ref>Rohe paparahi mai tō te [[Tō te Kōtahitanga Aorere mahere mātai whenua mō Āwherika|KoAo whakarōpūtanga/mahere]].<br></ref><br>takiwā, me ngā [[pīwari]]
! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<ref name="uscen">{{Cite web |title=USCensusBureau:Countries and Areas Ranked by Population: 2009 |url=http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbrank.pl |accessdate=2015-11-25 |archivedate=2013-10-13 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20131013230812/http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbrank.pl }}</ref>
! Tau
! [[Taupori kiato]]<br />ia km²
! [[Ūpokonga]]
|- style="background:#eee;"
|colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika ki te Raki]]'''
|-
|{{flag|Aratiria}}
|style="text-align:right;"|2,381,740
|style="text-align:right;"|34,178,188
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|14
|[[Algiers]]
|-
|{{flag|Canary Islands}} (Pāniora)<ref>Ka whakarōpūtia auautia ngā [[Moutere Canary]] Pāniora hei wāhanga o [[Āwherika-ki-te-Raki]] nō tā rātou pātatatanga ki [[Marako]] me [[Sahara ki te Hauāuru]]; ka tū ngā tatau taupori me rahinga mō 2001.<br></ref>
|style="text-align:right;"|7,492
|style="text-align:right;"|2,118,519
|style="text-align:right;"|2010
|style="text-align:right;"|226
|[[Las Palmas de Gran Canaria]],<br>[[Santa Cruz de Tenerife]]
|-
|{{flag|Ceuta}} (Pāniora)<ref>Ka karapotia te [[tūwaho]] Pāniora a [[Ceuta]] e te whenua o Marako ki Āwherika ki te Raki; ka tū ngā tatau taupori me rahinga mō 2001.<br></ref>
|style="text-align:right;"|20
|style="text-align:right;"|71,505
|style="text-align:right;"|2001
|style="text-align:right;"|3,575
|—
|-
|{{flag|Hūtāne}}
|style="text-align:right;"|1,861,484
|style="text-align:right;"|30,894,000
|style="text-align:right;"|2008
|style="text-align:right;"|17
|[[Khartoum]]
|-
|{{flag|Īhipa}}<ref>[[Īhipa]] is generally considered a [[List of transcontinental countries|transcontinental country]] in Northern Africa (UN region) and Western Asia; population and area figures are for African portion only, west of the [[Suez Canal]].<br></ref>
|style="text-align:right;"|1,001,450
|style="text-align:right;"|82,868,000
|style="text-align:right;"|2012
|style="text-align:right;"|83
|[[Kairo]]
|-
|{{flag|Madeira}} (Potukara)<ref>The Portuguese [[Madeira Islands]] are often considered part of Northern Africa due to their relative proximity to Morocco; population and area figures are for 2001.<br></ref>
|style="text-align:right;"|797
|style="text-align:right;"|245,000
|style="text-align:right;"|2001
|style="text-align:right;"|307
|[[Funchal]]
|-
|{{flag|Marako}}
|style="text-align:right;"|446,550
|style="text-align:right;"|34,859,364
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|78
|[[Rabat]]
|-
|{{flag|Melilla}} (Pāniora)<ref>The Spanish [[exclave]] of [[Melilla]] is surrounded on land by Morocco in Northern Africa; population and area figures are for 2001.<br></ref>
|style="text-align:right;"|12
|style="text-align:right;"|66,411
|style="text-align:right;"|2001
|style="text-align:right;"|5,534
|—
|-
|{{flag|Rīpia}}
|style="text-align:right;"|1,759,540
|style="text-align:right;"|6,310,434
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|4
|[[Tripoli]]
|-
|{{flag|Tūnihia}}
|style="text-align:right;"|163,610
|style="text-align:right;"|10,486,339
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|64
|[[Tunis]]
|-
|{{noflag}} [[Hahāra ki te Hauāuru]]<ref name="Sahrawi Arab Democratic Republic">The territory of [[Western Sahara]] is claimed by the [[Sahrawi Arab Democratic Republic]] and [[Morocco]]. The [[SADR]] is recognized as a sovereign state by the [[African Union]]. [[Morocco]] claims the entirety of the country as its [[Southern Provinces]]. Morocco administers 4/5 of the territory while the SADR controls 1/5. Morocco's annexation of this territory has not been recognized internationally.</ref>
|style="text-align:right;"|266,000
|style="text-align:right;"|405,210
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|2
|[[El Aaiún]]
|-style="background:#eee;"
|colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Maire o Āwherika]]''' / '''[[Āwherika ki te Whakarua]]'''
|-
|{{flag|Eritēria}}
|style="text-align:right;"|121,320
|style="text-align:right;"|5,647,168
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|47
|[[Asmara]]
|-
|{{flag|Etiopia}}
|style="text-align:right;"|1,127,127
|style="text-align:right;"|84,320,987
|style="text-align:right;"|2012
|style="text-align:right;"|75
|[[Addis Ababa]]
|-
|{{flag|Hūmārie}}
|style="text-align:right;"|637,657
|style="text-align:right;"|9,832,017
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|15
|[[Mogadishu]]
|-
|{{flag|Tipūti}}
|style="text-align:right;"|23,000
|style="text-align:right;"|623,891
|style="text-align:right;"|2012
|style="text-align:right;"|22
|[[Tipūti (tāone)|Tipūti]]
|- style="background:#eee;"
|colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika ki te Rāwhiti]]'''
|-
|{{flag|British Indian Ocean Territory}} - [[Chagos Archipelago]]<br />(Kīngitanga Kotahi)
|style="text-align:right;"|56.13
|style="text-align:right;"|3,000
|style="text-align:right;"|2012
|style="text-align:right;"|53.4
|[[Diego Garcia]]
|-
|{{flag|Hūtāne-ki-te-tonga}}
|style="text-align:right;"|619,745
|style="text-align:right;"|8,260,490
|style="text-align:right;"|2008
|style="text-align:right;"|13
|[[Juba]]
|-
|{{flag|Kenia}}
|style="text-align:right;"|582,650
|style="text-align:right;"|39,002,772
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|66
|[[Ngāiropi]]
|-
|{{flag|Komoro}}
|style="text-align:right;"|2,170
|style="text-align:right;"|752,438
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|347
|[[Moroni, Comoros|Moroni]]
|-
|{{flag|Marakāhia}}
|style="text-align:right;"|587,040
|style="text-align:right;"|20,653,556
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|35
|[[Antananarivo]]
|-
|{{flag|Marāwi}}
|style="text-align:right;"|118,480
|style="text-align:right;"|14,268,711
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|120
|[[Lilongwe]]
|-
|{{flag|Marihi}}
|style="text-align:right;"|2,040
|style="text-align:right;"|1,284,264
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|630
|[[Port Louis]]
|-
|{{flag|Mayotte}} (Wīwī)
|style="text-align:right;"|374
|style="text-align:right;"|223,765
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|490
|[[Mamoudzou]]
|-
|{{flag|Mohapiki}}
|style="text-align:right;"|801,590
|style="text-align:right;"|21,669,278
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|27
|[[Maputo]]
|-
|{{flag|Puruniti}}
|style="text-align:right;"|27,830
|style="text-align:right;"|8,988,091
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|323
|[[Bujumbura]]
|-
|{{flag|Rāwana}}
|style="text-align:right;"|26,338
|style="text-align:right;"|10,473,282
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|398
|[[Kigali]]
|-
| {{flag|Réunion}} (Wīwī)
|style="text-align:right;"|2,512
|style="text-align:right;"|743,981
|style="text-align:right;"|2002
|style="text-align:right;"|296
|[[Saint-Denis, Réunion|Saint-Denis]]
|-
|{{flag|Seychelles}}
|style="text-align:right;"|455
|style="text-align:right;"|87,476
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|192
|[[Victoria, Seychelles|Victoria]]
|-
|{{flag|Tāmipia}}
|style="text-align:right;"|752,614
|style="text-align:right;"|11,862,740
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|16
|[[Lusaka]]
|-
|{{flag|Tānahia}}
|style="text-align:right;"|945,087
|style="text-align:right;"|44,929,002
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|43
|[[Dodoma]]
|-
|{{flag|Timuwawe}}
|style="text-align:right;"|390,580
|style="text-align:right;"|11,392,629
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|29
|[[Harare]]
|-
|{{flag|Ukānga}}
|style="text-align:right;"|236,040
|style="text-align:right;"|32,369,558
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|137
|[[Kampala]]
|-
|colspan="6" style="background:#eee; text-align:center;"|'''[[Āwherika Waengapū]]'''
|-
|{{flag|Anakora}}
|style="text-align:right;"|1,246,700
|style="text-align:right;"|12,799,293
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|10
|[[Luanda]]
|-
|{{flag|Kamarūna}}
|style="text-align:right;"|475,440
|style="text-align:right;"|18,879,301
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|40
|[[Yaoundé]]
|-
|{{flag|Kāpona}}
|style="text-align:right;"|267,667
|style="text-align:right;"|1,514,993
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|6
|[[Libreville]]
|-
|{{flag|Kāta}}
|style="text-align:right;"|1,284,000
|style="text-align:right;"|10,329,208
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|8
|[[N'Djamena]]
|-
|{{flag|Kini Ekuatoria}}
|style="text-align:right;"|28,051
|style="text-align:right;"|633,441
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|23
|[[Malabo]]
|-
|{{flag|Kōngo}}
|style="text-align:right;"|342,000
|style="text-align:right;"|4,012,809
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|12
|[[Brazzaville]]
|-
|{{flag|São Tomé and Príncipe}}
|style="text-align:right;"|1,001
|style="text-align:right;"|212,679
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|212
|[[São Tomé]]
|-
|{{flag|Te Puku o Āwherika}}
|style="text-align:right;"|622,984
|style="text-align:right;"|4,511,488
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|7
|[[Bangui]]
|-
|{{flag|Te Whenua o Kōngo}}
|style="text-align:right;"|2,345,410
|style="text-align:right;"|69,575,000
|style="text-align:right;"|2012
|style="text-align:right;"|30
|[[Kinshasa]]
|-
|-style="background:#eee;"
|colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika Tai Tonga]]'''
|-
|{{flag|Āwherika-ki-te-tonga}}
|style="text-align:right;"|1,219,912
|style="text-align:right;"|51,770,560
|style="text-align:right;"|2011
|style="text-align:right;"|42
|[[Bloemfontein]], [[Cape Town]], [[Pretoria]]<ref>[[Bloemfontein]] is the judicial capital of South Africa, while [[Cape Town]] is its legislative seat, and [[Pretoria]] is the country's administrative seat.<br></ref>
|-
|{{flag|Namīpia}}
|style="text-align:right;"|825,418
|style="text-align:right;"|2,108,665
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|3
|[[Windhoek]]
|-
|{{flag|Poriwana}}
|style="text-align:right;"|600,370
|style="text-align:right;"|1,990,876
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|3
|[[Gaborone]]
|-
|{{flag|Teroto}}
|style="text-align:right;"|30,355
|style="text-align:right;"|2,130,819
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|70
|[[Maseru]]
|-
|{{flag|Warerangi}}
|style="text-align:right;"|17,363
|style="text-align:right;"|1,123,913
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|65
|[[Mbabane]]
|-style="background:#eee;"
|colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika ki te Uru]]'''
|-
|{{flag|Henekara}}
|style="text-align:right;"|196,190
|style="text-align:right;"|13,711,597
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|70
|[[Dakar]]
|-
|{{flag|Kāna}}
|style="text-align:right;"|239,460
|style="text-align:right;"|23,832,495
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|100
|[[Accra]]
|-
|{{flag|Kini}}
|style="text-align:right;"|245,857
|style="text-align:right;"|10,057,975
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|41
|[[Conakry]]
|-
|{{flag|Kini Pihō}}
|style="text-align:right;"|36,120
|style="text-align:right;"|1,533,964
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|43
|[[Bissau]]
|-
|{{flag|Māri}}
|style="text-align:right;"|1,240,000
|style="text-align:right;"|12,666,987
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|10
|[[Bamako]]
|-
|{{flag|Mauritānia}}
|style="text-align:right;"|1,030,700
|style="text-align:right;"|3,129,486
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|3
|[[Nouakchott]]
|-
|{{flag|Ngāika}}
|style="text-align:right;"|1,267,000
|style="text-align:right;"|15,306,252
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|12
|[[Niamey]]
|-
|{{flag|Ngāitiria}}
|style="text-align:right;"|923,768
|style="text-align:right;"|166,629,000
|style="text-align:right;"|2012
|style="text-align:right;"|180
|[[Abuja]]
|-
|{{flag|Pēnina}}
|style="text-align:right;"|112,620
|style="text-align:right;"|8,791,832
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|78
|[[Porto-Novo]]
|-
|{{flag|Pūkina}}
|style="text-align:right;"|274,200
|style="text-align:right;"|15,746,232
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|57
|[[Ouagadougou]]
|-
|{{flag|Raipiri}}
|style="text-align:right;"|111,370
|style="text-align:right;"|3,441,790
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|31
|[[Monrovia]]
|-
|{{flag|Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha}} (Kīngitanga Kotahi)
|style="text-align:right;"|420
|style="text-align:right;"|7,728
|style="text-align:right;"|2012
|style="text-align:right;"|13
|[[Jamestown, Saint Helena|Jamestown]]
|-
|{{flag|Te Araone}}
|style="text-align:right;"|71,740
|style="text-align:right;"|6,440,053
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|90
|[[Freetown]]
|-
|{{flag|Te Kamopia}}
|style="text-align:right;"|11,300
|style="text-align:right;"|1,782,893
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|158
|[[Banjul]]
|-
|{{flag|Te Kūrae Matomato}}
|style="text-align:right;"|4,033
|style="text-align:right;"|429,474
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|107
|[[Praia]]
|-
|{{flag|Te Tai Rei}}
|style="text-align:right;"|322,460
|style="text-align:right;"|20,617,068
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|64
|[[Abidjan]],<ref>[[Yamoussoukro]] is the official capital of [[Côte d'Ivoire]], while [[Abidjan]] is the ''[[de facto]]'' seat.</ref> [[Yamoussoukro]]
|-
|{{flag|Toko}}
|style="text-align:right;"|56,785
|style="text-align:right;"|6,019,877
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|106
|[[Lomé]]
|-style="font-weight:bold; background:#eee;"
||{{noflag}} Tapeke Āwherika
|style="text-align:right;"|30,368,609
|style="text-align:right;"|1,001,320,281
|style="text-align:right;"|2009
|style="text-align:right;"|33
|style="background:#eee;"|
|}
</center>
<!--end country info table + refs-->
==Kupu tautoko==
{{Reflist}}
{{Countries of Africa}}
{{Paparahi o te ao}}
{{Rohe o te ao}}
[[Category:Āwherika| ]]
14afoxm3vvej6vpfji2f30ll5sp4jf0
Reo Huahīri
0
13915
167796
164518
2026-06-02T05:43:38Z
TautauKarepe
22930
167796
wikitext
text/x-wiki
[[File:Keniakaart.png|thumb|Kenia]]
[[File:Mapa Tanzanie.png |thumb|Tānahia]]
[[File:Kaart Oeganda.png|thumb|Ukānga]]
Ko te '''reo Huahīri''' (reo Huahīri: ''Kiswahili'') te reo matua o [[Tānahia]], ko [[Kenia]], ko [[Ukānga]].
{| class="wikitable"
! Reo Swahili !! Reo Māori || Reo Pākehā
|-
| Jambo! || Kia ora! || Hello
|-
| Habari yako? || Kei te pēhea koe? || How are you?
|-
| Ndiyo || Āe || Yes
|-
| Hapana || Kāo || No
|-
| Jina lako nani? || Ko wai tōu ingoa? || What is your name?
|-
| Unatoka wapi? || Nō hea koe? || Where are you from?
|-
| Unazungumza kiingereza? || He te reo Pākeha tōu? || Do you speak English?
|-
| Asante || Kia ora || Thank you
|-
| Moja || Tahi || One
|-
| Mbili || Rua || Two
|-
| Tatu || Toru || Three
|-
| Nne || Whā || Four
|-
| Tano || Rima || Five
|-
| Sita || Ono || Six
|-
| Saba || Whitu || Seven
|-
| Nane || Waru || Eight
|-
| Tisa || Iwa || Nine
|-
| Kumi || Tekau || Ten
|-
|}
[[File:Maeneo penye wasemaji wa Kiswahili.png|thumb|left|Reo Swahili]]
== Hoto ki waho ==
* [http://www.omniglot.com/language/phrases/swahili.php Omniglot]
* [http://www.glcom.com/hassan/lessons/useful_swahili_words.html Swahili language adn culture]
{{Maramara}}
[[Category:Reo|Swahili]]
[[Category:Tānahia]]
[[Category:Kenia]]
[[Category:Ukānga]]
pfed2wk1nlf4x9djf620mlwuajg6wfy
Kenia
0
13939
167769
148520
2026-06-02T04:52:38Z
TautauKarepe
22930
167769
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''Jamhuri ya Kenya<br />Republic of Kenya<br />Whenua Tū Wehe o Kenia'''</big></big>
|-
| align=center colspan=2 |
{| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;"
|-
| align=center width=130 | [[File:Flag of Kenya.svg |125px|Kara o Kenia]] || align=center width=130px | [[File:Alternate Coat of arms of Kenya.svg |125px|Kara o Kenia]]
|-
| align=center width=130 | <small>(Kara o Kenia)</small> || align=center width=130px | <small>(Tohu o Kenia)</small>
|}
|-
| align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Kenya in its region (de-facto).svg|250px]]
|-
| '''Reo a te motu''' || [[Reo Swahili|reo Swahili]], [[Reo Pākehā|reo Pākehā]]
|-
| '''Tāone matua''' || [[Ngāiropi]]
|-
| '''Tumuaki''' || William Ruto
|-
| '''Rahi''' || 580,367 km²
|-
| '''Taupori''' || 41,070,934
|-
| '''Moni''' || Kenyan shilling (KES)
|-
| '''Ngaringari a te motu''' || Ee Mungu Nguvu Yetu (''E Ihowa Atua te Kaihanga'')
|-
|}
Ko '''Kenia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/kenia|work=Paekupu|title=Kenia|accessdate=2026-06-02}}</ref> he whenua nui ki te rāwhiti o [[Āwherika]].
== Tāone nui ==
{| class="wikitable sortable"
|-
| 1 || '''[[Ngāiropi]]''' || 3.375.000
|-
| 2 || [[Mombasa]] || 966.000
|-
| 3 ||[[Nakuru]] || 337.200
|-
| 4 || [[Kisumu]] || 273.400
|-
| 5 || [[Meru (Kenya)|Meru]] || 273.000
|-
| 6 || [[Nyeri]] || 179.500
|-
| 7 || [[Machakos]] || 140.900
|-
| 8 || [[Eldoret]] || 100.00
|}
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
[[Category:Āwherika]]
q2z1p2ee0zo1pamxg9tiyk6rcm13d4x
167770
167769
2026-06-02T04:52:56Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Kēnia]] to [[Kenia]]: Misspelled title: e ai ki Te Matatiki me Paekupu
167769
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''Jamhuri ya Kenya<br />Republic of Kenya<br />Whenua Tū Wehe o Kenia'''</big></big>
|-
| align=center colspan=2 |
{| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;"
|-
| align=center width=130 | [[File:Flag of Kenya.svg |125px|Kara o Kenia]] || align=center width=130px | [[File:Alternate Coat of arms of Kenya.svg |125px|Kara o Kenia]]
|-
| align=center width=130 | <small>(Kara o Kenia)</small> || align=center width=130px | <small>(Tohu o Kenia)</small>
|}
|-
| align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Kenya in its region (de-facto).svg|250px]]
|-
| '''Reo a te motu''' || [[Reo Swahili|reo Swahili]], [[Reo Pākehā|reo Pākehā]]
|-
| '''Tāone matua''' || [[Ngāiropi]]
|-
| '''Tumuaki''' || William Ruto
|-
| '''Rahi''' || 580,367 km²
|-
| '''Taupori''' || 41,070,934
|-
| '''Moni''' || Kenyan shilling (KES)
|-
| '''Ngaringari a te motu''' || Ee Mungu Nguvu Yetu (''E Ihowa Atua te Kaihanga'')
|-
|}
Ko '''Kenia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/kenia|work=Paekupu|title=Kenia|accessdate=2026-06-02}}</ref> he whenua nui ki te rāwhiti o [[Āwherika]].
== Tāone nui ==
{| class="wikitable sortable"
|-
| 1 || '''[[Ngāiropi]]''' || 3.375.000
|-
| 2 || [[Mombasa]] || 966.000
|-
| 3 ||[[Nakuru]] || 337.200
|-
| 4 || [[Kisumu]] || 273.400
|-
| 5 || [[Meru (Kenya)|Meru]] || 273.000
|-
| 6 || [[Nyeri]] || 179.500
|-
| 7 || [[Machakos]] || 140.900
|-
| 8 || [[Eldoret]] || 100.00
|}
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
[[Category:Āwherika]]
q2z1p2ee0zo1pamxg9tiyk6rcm13d4x
167783
167770
2026-06-02T05:19:36Z
TautauKarepe
22930
167783
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''Jamhuri ya Kenya<br />Republic of Kenya<br />Whenua Tū Wehe o Kenia'''</big></big>
|-
| align=center colspan=2 |
{| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;"
|-
| align=center width=130 | [[File:Flag of Kenya.svg |125px|Kara o Kenia]] || align=center width=130px | [[File:Alternate Coat of arms of Kenya.svg |125px|Kara o Kenia]]
|-
| align=center width=130 | <small>(Kara o Kenia)</small> || align=center width=130px | <small>(Tohu o Kenia)</small>
|}
|-
| align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Kenya in its region (de-facto).svg|250px]]
|-
| '''Reo a te motu''' || [[Reo Swahili|reo Swahili]], [[Reo Pākehā|reo Pākehā]]
|-
| '''Tāone matua''' || [[Ngāiropi]]
|-
| '''Tumuaki''' || William Ruto
|-
| '''Rahi''' || 580,367 km²
|-
| '''Taupori''' || 41,070,934
|-
| '''Moni''' || Kenyan shilling (KES)
|-
| '''Ngaringari a te motu''' || Ee Mungu Nguvu Yetu (''E Ihowa Atua te Kaihanga'')
|-
|}
Ko '''Kenia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/kenia|work=Paekupu|title=Kenia|accessdate=2026-06-02}}</ref> he whenua nui ki te rāwhiti o [[Āwherika]].
== Tāone nui ==
{| class="wikitable sortable"
|-
| 1 || '''[[Ngāiropi]]''' || 3.375.000
|-
| 2 || [[Mombasa]] || 966.000
|-
| 3 ||[[Nakuru]] || 337.200
|-
| 4 || [[Kisumu]] || 273.400
|-
| 5 || [[Meru (Kenia)|Meru]] || 273.000
|-
| 6 || [[Nyeri]] || 179.500
|-
| 7 || [[Machakos]] || 140.900
|-
| 8 || [[Eldoret]] || 100.00
|}
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
[[Category:Āwherika]]
c4bmnvea0mpc029bynrxirnypx35eui
Ngāiropi
0
13940
167765
158910
2026-06-02T04:33:31Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Nairobi]] to [[Ngāiropi]]: Misspelled title: e ai ki Te Matatiki me Paekupu
158910
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Nairobi
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone matua
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Nairobi te tāone matua o Kēnia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = KE-Nairobi.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kēnia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = George Aladwa
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 696<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 268.7
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2009
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 3138295
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=1 |latm=17 |lats= 00|latNS=N
|longd=36|longm=49 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://www.nairobicity.go.ke/ www.nairobicity.go.ke]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Nairobi''' te tāone matua o [[Kēnia]]. E 3,138,295 te taupori i te 2009. E 696 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20120722211625/http://www.nairobicity.go.ke/ www.nairobicity.go.ke]
{{Commons|Category:Nairobi}}
{{maramara}}
[[Category:Kēnia]]
[[Category:Nairobi]]
korczywj6l9bsksqqsqi2f1l36g5odx
167767
167765
2026-06-02T04:43:12Z
TautauKarepe
22930
167767
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Ngāiropi
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone matua
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Ngāiropi te tāone matua o Kēnia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = KE-Nairobi.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kēnia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kāwana
|leader_name = Johnson Sakaja
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 696<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 268.7
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2009
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 3138295
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=1 |latm=17 |lats= 00|latNS=N
|longd=36|longm=49 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://www.nairobicity.go.ke/ www.nairobicity.go.ke]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Ngāiropi'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/ngairopi|work=Paekupu|title=Ngāiropi|accessdate=2026-06-02}}</ref> te tāone matua o [[Kēnia]]. E 3,138,295 te taupori i te 2009. E 696 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20120722211625/http://www.nairobicity.go.ke/ www.nairobicity.go.ke]
== Tohutoro ==
<references/>
{{Commons|Category:Nairobi}}
{{maramara}}
[[Category:Kēnia]]
[[Category:Ngāiropi]]
jlf0c4g3bukpwlxjaxjt5jbmmim7i7v
167784
167767
2026-06-02T05:20:58Z
TautauKarepe
22930
167784
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Ngāiropi
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone matua
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Ngāiropi te tāone matua o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = KE-Nairobi.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kāwana
|leader_name = Johnson Sakaja
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 696<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 268.7
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2009
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 3138295
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=1 |latm=17 |lats= 00|latNS=N
|longd=36|longm=49 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://www.nairobicity.go.ke/ www.nairobicity.go.ke]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Ngāiropi'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/ngairopi|work=Paekupu|title=Ngāiropi|accessdate=2026-06-02}}</ref> te tāone matua o [[Kenia]]. E 3,138,295 te taupori i te 2009. E 696 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20120722211625/http://www.nairobicity.go.ke/ www.nairobicity.go.ke]
== Tohutoro ==
<references/>
{{Commons|Category:Nairobi}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Ngāiropi]]
cxj6u0u2pkywjoak553sexq55qdqbto
Category:Kenia
14
13941
167788
142612
2026-06-02T05:25:19Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Category:Kēnia]] to [[Category:Kenia]]: Misspelled title
142612
wikitext
text/x-wiki
'''Kēnia'''
8j34o3be2fvvdofsu4n04ye7iwtfi8x
Mombasa
0
13942
167785
156130
2026-06-02T05:22:01Z
TautauKarepe
22930
167785
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Mombasa
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Aerial View of Mombasa.jpg
|imagesize = 300px
|image_caption = Ko Mombasa he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = KE-Mombasa.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Ahmed Abubakar Mohdhar
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 295<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 113.9
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2009
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 939370
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=4 |latm=03 |lats= 00|latNS=N
|longd=39|longm=40 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://mombasamunicipal.org/ mombasamunicipal.org]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Mombasa''' te [[tāone]] rua o [[Kenia]]. E 939,370 te taupori i te 2009. E 295 km² tōna rahinga whenua.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20160304141601/http://mombasamunicipal.org/ mombasamunicipal.org]
{{Commons|Category: Mombasa}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Mombasa]]
spjnzt6l7c4cj5arpbu46vj9gbmaufl
Nakuru
0
13947
167786
158938
2026-06-02T05:23:30Z
TautauKarepe
22930
167786
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Nakuru
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Nakuru montage.png
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Nakuru he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Keniakaart.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 295<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 113.9
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2005
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 289000
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=00 |latm=17 |lats= 00|latNS=N
|longd=36|longm=04 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://nakurukenya.com/ nakurukenya.com]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Nakuru''' he [[tāone]] nui o [[Kenia]]. E 289,000 te taupori i te 2005.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20210507002254/http://nakurukenya.com/ nakurukenya.com]
{{Commons|Category:Nakuru}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Nakuru]]
7ewax2788dk5f0kf5iuhjkhu1znzs4u
Kisumu
0
13948
167787
155606
2026-06-02T05:24:47Z
TautauKarepe
22930
167787
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Kisumu
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Kisumu City.jpg
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Kisumu he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Keniakaart.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Sam Okello
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 295<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 113.9
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 1999
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 194390
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=00 |latm=06 |lats= 00|latNS=N
|longd=34|longm=45 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website = [http://softkenya.com/kisumu/ softkenya.com/kisumu]
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Kisumu''' he [[tāone]] nui o [[Kenia]]. E 194,390 te taupori i te 1999.
== Hoto ki waho ==
[https://web.archive.org/web/20111126103251/http://softkenya.com/kisumu/ softkenya.com/kisumu]
{{Commons|Category:Kisumu}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Kisumu]]
scr90tfywnuoo4htpcjnjkqg0rsnwlo
Meru (Kenia)
0
13949
167780
143448
2026-06-02T05:16:52Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Meru (Kenya)]] to [[Meru (Kenia)]]: ingoa Māori
143448
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Meru
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Meru he tāone o Kēnia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Keniakaart.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kēnia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 14<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 10
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 1999
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 42677
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=00 |latm=03 |lats= 00|latNS=N
|longd=37|longm=39 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Meru''' he [[tāone]] nui o [[Kēnia]]. E 42,677 te taupori i te 1999.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Meru}}
{{maramara}}
[[Category:Kēnia]]
[[Category:Meru]]
oe0tfycyozpcn60s63d1zquc8k1m900
167782
167780
2026-06-02T05:18:26Z
TautauKarepe
22930
167782
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Meru
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Meru he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Keniakaart.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 14<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 10
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 1999
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 42677
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=00 |latm=03 |lats= 00|latNS=N
|longd=37|longm=39 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Meru''' he [[tāone]] nui o [[Kenia]]. E 42,677 te taupori i te 1999.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Meru}}
{{maramara}}
[[Category:Kēnia]]
[[Category:Meru]]
f0gpc3zvir4o0kpuytu0tnzic8mbyz9
167797
167782
2026-06-02T05:44:11Z
TautauKarepe
22930
167797
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Meru
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline =
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Meru he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Keniakaart.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 14<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 10
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 1999
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 42677
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=00 |latm=03 |lats= 00|latNS=N
|longd=37|longm=39 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Meru''' he [[tāone]] nui o [[Kenia]]. E 42,677 te taupori i te 1999.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Meru}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Meru]]
m4b4atnkl15e8vs1t11lcqwo1ocgf8q
Nyeri
0
13950
167790
141576
2026-06-02T05:26:05Z
TautauKarepe
22930
167790
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Nyeri
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Nyeri.jpg
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Nyeri he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = KE-Nyeri.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 14<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 10
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 1999
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 98908
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=00 |latm=25 |lats= 00|latNS=N
|longd=36|longm=57 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Nyeri''' he [[tāone]] nui o [[Kenia]]. E 98,908 te taupori i te 1999.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Nyeri}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Nyeri]]
hvf2xdjemqabe15l1vi4cdo4exnxea4
Machakos
0
13951
167791
141578
2026-06-02T05:26:40Z
TautauKarepe
22930
167791
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Machakos
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Machakos1.jpg
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Machakos he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = KE-Machakos.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 14<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 10
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 1999
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 98908
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=01 |latm=31 |lats= 00|latNS=N
|longd=37|longm=16 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Machakos''' he [[tāone]] nui o [[Kenia]]. E 144,109 te taupori i te 1999.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Machakos}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Machakos]]
p673aw9mwf2l6thmjkgn8zezi6bbmjl
Eldoret
0
13952
167792
141580
2026-06-02T05:27:29Z
TautauKarepe
22930
167792
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Eldoret
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Eldoret 2.JPG
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Eldoret he tāone o Kenia.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = KE-Eldoret.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Kenya.svg |20px|border]] [[Kenia]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 14<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 10
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 1999
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 193830
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=01 |latm=31 |lats= 00|latNS=N
|longd=35|longm=17 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Eldoret''' he [[tāone]] nui o [[Kenia]]. E 193,830 te taupori i te 1999.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Eldoret}}
{{maramara}}
[[Category:Kenia]]
[[Category:Eldoret]]
qr7d8knysc1rjg2bsdhsv0y93n7zfcq
Gulu
0
13966
167793
159827
2026-06-02T05:38:31Z
TautauKarepe
22930
167793
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Gulu
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = St. Josephs Cathedral in Gulu.JPG
|imagesize = 220px
|image_caption = Te Whare karakia o St. Josephs Cathedral i Gulu
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Gulu Place Uganda.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Uganda.svg|20px|border]] [[Ukānga]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 98<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 61
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2011
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 154300
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=02 |latm=46 |lats= 48|latNS=N
|longd=32|longm=18 |longs= 00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Gulu''' he tāone nui o [[Ukānga]]. E 154,300 te taupori i te 2011.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Gulu}}
{{maramara}}
[[Category:Ukānga]]
[[Category:Gulu]]
s9o5ckdq864k2trb26zj01vqczl27z3
Lira (Ukānga)
0
13968
167794
159828
2026-06-02T05:39:52Z
TautauKarepe
22930
167794
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Lira
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Lira Uganda 2010 01 04.JPG
|imagesize = 220px
|image_caption = Tētahi tiriti i Lira
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Lira Place Uganda.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Uganda.svg|20px|border]] [[Ukānga]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Morish Odung
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 98<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 61
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2011
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 108600
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=02 |latm=14 |lats=56|latNS=N
|longd=32|longm=548 |longs=00|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Lira''' he tāone nui o [[Ukānga]]. E 108,600 te taupori i te 2011.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Lira, Uganda}}
{{maramara}}
[[Category:Ukānga]]
[[Category:Lira]]
cd8rdbd8aleflz3ihpwb3oeqfzkqln9
Mbale
0
13970
167795
141603
2026-06-02T05:40:59Z
TautauKarepe
22930
ktk
167795
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Settlement
|name = Mbale
|official_name =
|other_name =
|nickname =
|settlement_type = Tāone nui
|total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->
|motto =
|image_skyline = Rural Mbale, Uganda - by Michael Shade.jpg
|imagesize = 220px
|image_caption = Ko Mbale he tāone o Ukānga.
|image_flag =
|flag_size =
|image_seal =
|seal_size =
|image_shield =
|shield_size =
|image_blank_emblem =
|blank_emblem_type =
|blank_emblem_size =
|image_map = Mbale Place Uganda.png
|mapsize =
|map_caption =
|image_map1 =
|mapsize1 =
|map_caption1 =
|image_dot_map =
|dot_mapsize =
|dot_map_caption =
|dot_x = |dot_y =
|pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->
|pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->
|pushpin_map_caption =
|pushpin_mapsize =
<!-- Location ------------------>
|subdivision_type = Whenua
|subdivision_name = [[File:Flag of Uganda.svg|20px|border]] [[Ukānga]]
|subdivision_type1 =
|subdivision_name1 =
|subdivision_type2 =
|subdivision_name2 =
|seat_type =
|seat =
|parts_type =Mana rohe
|parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format)
Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->
|parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list -->
|p1=[[Mitte]]
|p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]]
|p3=[[Pankow]]
|p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]]
|p5=[[Spandau]]
|p6=[[Steglitz-Zehlendorf]]
|p7=[[Tempelhof-Schöneberg]]
|p8=[[Neukölln]]
|p9=[[Treptow-Köpenick]]
|p10=[[Marzahn-Hellersdorf]]
|p11=[[Lichtenberg]]
|p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed-->
<!-- Politics ----------------->
|government_footnotes =
|government_type =
|leader_title = Kahika
|leader_name = Musa Mansa
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|established_title =
|established_date =
|established_title1 =
|established_date1 =
<!-- Area --------------------->
|area_magnitude =
|unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->
|area_footnotes =
|area_total_km2 = 98<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->
|area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->
|area_water_km2 =
|area_total_sq_mi = 61
|area_land_sq_mi =
|area_water_sq_mi =
|area_water_percent =
<!-- Elevation -------------------------->
|elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags-->
|elevation_m =
|elevation_ft =
|elevation_max_m =
|elevation_max_ft =
|elevation_min_m =
|elevation_min_ft =
<!-- Population ----------------------->
|population_as_of = 2011
|population_footnotes =
|population_note =
|population_total = 91800
|population_density_km2 =auto
|population_density_sq_mi =auto
|population_blank1_title =
|population_blank1 =
<!-- General information --------------->
|timezone = [[CET]]
|utc_offset = +3
|timezone_DST = [[CEST]]
|utc_offset_DST = +3
|coor_type =
|latd=01 |latm=04 |lats= 34|latNS=N
|longd=34|longm=10 |longs= 30|longEW=E
<!-- Area/postal codes & others -------->
|postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... -->
|postal_code =
|area_code =
|website =
|footnotes =
|blank_name =
|blank_info =
}}
Ko '''Mbale''' he [[tāone]] nui o [[Ukānga]]. E 91,800 te taupori i te 2011.
== Hoto ki waho ==
{{Commons|Category:Mbale}}
{{maramara}}
[[Category:Ukānga]]
[[Category:Mbale]]
adoj8w6dp0is817bfrsmncc8ftt8dhm
Reo Ārapi
0
13999
167745
162977
2026-06-02T03:24:11Z
TautauKarepe
22930
167745
wikitext
text/x-wiki
[[image:Arabic speaking world.svg|thumb|upright=1.25|Reo Ārapi]]
Ko te reo Ārapi (العربية, ''al-ʿarabiyyah'') te reo matua ko [[Hauri Arāpia]], ko [[Īrāki]], ko [[Īhipa]], ko [[Hōrano]], ko [[Rīpia]], ko [[Marako]], ko [[Hūmārie]], ko [[Hūtāne]], ko [[Hiria]], ko [[Tūnihia]], ko [[Iharaira]].
.
{| class="wikitable"
! Reo Ārapi !! Arapū Rātini !! Reo Māori
|-
| سلام || salam! || Kia ora!
|-
| كيف حالك؟|| kaifa haloka? || Kei te pēhea koe?
|-
| نعم || naʿam || Āe
|-
| لا || lā || Kāo
|-
| ما إسمك؟|| ma esmouk?|| Ko wai tōu ingoa?
|-
| من أين أنت؟|| men ayna anta|| Nō hea koe?
|-
| هل تتكلم اللغة الإنجليزية؟|| hal tatakallamu alloghah alenjleziah? || He reo Pākeha tōu?
|-
| شكرا || hokran || Kia ora (thank you)
|-
| اواحد || wāḥid || tahi
|-
| اثنان || iṯnān || rua
|-
| ثلاثة || ṯalāṯah || toru
|-
| أربعة || ʾarbaʿah || whā
|-
| خمسة || ḫamsah || rima
|-
| ستة || sittah || ono
|-
| سبعة || sabʿah || whitu
|-
| ثمانية || ṯamāniya || waru
|-
| ثمانية || tisʿah || iwa
|-
| عشرة || ʿašarah|| tekau
|-
|}
== Hoto ki waho ==
* [http://www.linguanaut.com/english_arabic.htm Linguanaut]
* [http://www.omniglot.com/language/phrases/arabic.php Omniglot]
{{Maramara}}
[[Category:Reo|Ārapi]]
[[Category:Hauri Arāpia]]
[[Category:Īrāki]]
[[Category:Īhipa]]
[[Category:Hōrano]]
[[Category:Rīpia]]
[[Category:Marako]]
[[Category:Hūmārie]]
[[Category:Hūtāne]]
[[Category:Hiria]]
[[Category:Tūnihia]]
[[Category:Iharaira]]
lx6fg8n1p3y5de0blncinmr2e2oigoq
Anggun
0
14499
167727
167638
2026-06-02T02:56:03Z
TautauKarepe
22930
167727
wikitext
text/x-wiki
[[File:anggun.jpg|thumb|250px|right|''Anggun'']]
Ko '''Anggun Cipta Sasmi''' (arā, ko '''Anggun''') (29 [[Māehe]] [[1974]], [[Tiakāta]]) he kaiwaiata nō [[Initonīhia]].
== Hoto Ki Waho ==
* [https://web.archive.org/web/20170728051431/http://www.anggun.com/ www.anggun.com]
{{Maramara}}
[[Category:Initonīhia]]
981lg20z349dm85ivx9rfcxjl6h14ck
User:PK2/sandbox
2
14622
167717
167094
2026-06-02T01:39:23Z
PK2
1851
add sandbox pages for new Wikipedia editions
167717
wikitext
text/x-wiki
{| class="wikitable" style="font-size:85%"
|+ Pages I have in my sandbox
|-
| [[User:PK2/Rārangi o whenua|/Rārangi o whenua]]
|}
;<div class="center" style="width:auto; margin-left:auto; margin-right:auto; font-size:85%">My sandbox pages in different languages by language code</div>
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ A
|-
| [[:ab:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Abkhaz language|Abkhaz]]<br />(code: <code>ab</code>)
| [[:ace:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Acehnese language|Acehnese]]<br />(code: <code>ace</code>)
| [[:ady:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Adyghe language|Adyghe]]<br />(code: <code>ady</code>)
| [[:af:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Afrikaans|Afrikaans]]<br />(code: <code>af</code>)
| [[:als:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Alemannic German|Alemannic German]]<br />(code: <code>als</code>)
| [[:alt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Southern Altai language|Southern Altai]]<br />(code: <code>alt</code>)
| [[:am:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Amharic|Amharic]]<br />(code: <code>am</code>)
| [[:ami:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Amis language|Amis]]<br />(code: <code>ami</code>)
| [[:an:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aragonese language|Aragonese]]<br />(code: <code>an</code>)
| [[:ang:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Old English|Old English]]<br />(code: <code>ang</code>)
|-
| [[:ann:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Obolo language|Obolo]]<br />(code: <code>ann</code>)
| [[:anp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Angika|Angika]]<br />(code: <code>anp</code>)
| [[:ar:User:PK2/ملعب|/sandbox]] in [[:en:Arabic|Arabic]]<br />(code: <code>ar</code>)
| [[:arc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aramaic|Aramaic]] ([[:en:Syriac language|Syriac]])<br />(code: <code>arc</code>)
| [[:ary:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Moroccan Arabic|Moroccan Arabic]]<br />(code: <code>ary</code>)
| [[:arz:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Egyptian Arabic|Egyptian Arabic]]<br />(code: <code>arz</code>)
| [[:as:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Assamese language|Assamese]]<br />(code: <code>as</code>)
| [[:ast:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Asturleonese language|Asturleonese]] ([[:en:Asturian language|Asturian]])<br />(code: <code>ast</code>)
| [[:atj:User:PK2/Kokwetcitasinahikan|/sandbox]] in [[:en:Atikamekw language|Atikamekw]]<br />(code: <code>atj</code>)
| [[:av:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Avar language|Avar]]<br />(code: <code>av</code>)
|-
| [[:avk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kotava|Kotava]]<br />(code: <code>avk</code>)
| [[:awa:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Awadhi language|Awadhi]]<br />(code: <code>awa</code>)
| [[:ay:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aymara language|Aymara]]<br />(code: <code>ay</code>)
| [[:az:User:PK2/Qaralama|/sandbox]] in [[:en:Azerbaijani language|Azerbaijani]]<br />(code: <code>az</code>)
| [[:azb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Azerbaijani language#South Azerbaijani|South Azerbaijani]]<br />(code: <code>azb</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ B
|-
| [[:ba:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bashkir language|Bashkir]]<br />(code: <code>ba</code>)
| [[:ban:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Balinese language|Balinese]]<br />(code: <code>ban</code>)
| [[:bar:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bavarian language|Bavarian]]<br />(code: <code>bar</code>)
| [[:bat-smg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Samogitian language|Samogitian]]<br />(code: <code>bat-smg</code>)
| [[:bbc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Toba Batak language|Toba Batak]]<br />(code: <code>bbc</code>)
| [[:bcl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Central Bikol|Central Bikol]]<br />(code: <code>bcl</code>)
| [[:bdr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sama–Bajaw languages|West Coast Bajau]]<br />(code: <code>bdr</code>)
| [[:be:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Belarusian language|Belarusian]]<br />(code: <code>be</code>)
| [[:be-tarask:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Belarusian language|Belarusian]] ([[:en:Taraškievica|Taraškievica]])<br />(code: <code>be-tarask</code>)
| [[:bew:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Betawi language|Betawi]]<br />(code: <code>bew</code>)
|-
| [[:bg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bulgarian language|Bulgarian]]<br />(code: <code>bg</code>)
| [[:bh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bihari languages|Bihari]] ([[:en:Bhojpuri language|Bhojpuri]])<br />(code: <code>bh</code>)
| [[:bi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bislama|Bislama]]<br />(code: <code>bi</code>)
| [[:bjn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Banjarese language|Banjarese]]<br />(code: <code>bjn</code>)
| [[:blk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pa'O language|Pa'O]]<br />(code: <code>blk</code>)
| [[:bm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bambara language|Bambara]]<br />(code: <code>bm</code>)
| [[:bn:User:PK2/খেলাঘর|/sandbox]] in [[:en:Bengali language|Bengali]]<br />(code: <code>bn</code>)
| [[:bo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Central Tibetan|Central Tibetan]] ([[:en:Lhasa Tibetan|Lhasa Tibetan]])<br />(code: <code>bo</code>)
| [[:bpy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bishnupriya Manipuri|Bishnupriya Manipuri]]<br />(code: <code>bpy</code>)
| [[:br:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Breton language|Breton]]<br />(code: <code>br</code>)
|-
| [[:bs:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Bosnian language|Bosnian]]<br />(code: <code>bs</code>)
| [[:btm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mandailing Batak language|Mandailing Batak]]<br />(code: <code>btm</code>)
| [[:bug:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Buginese language|Buginese]]<br />(code: <code>bug</code>)
| [[:bxr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Buryat language|Buryat]] (Russia Buriat)<br />(code: <code>bxr</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ C
|-
| [[:ca:User:PK2/proves|/sandbox]] in [[:en:Catalan language|Catalan]]<br />(code: <code>ca</code>)
| [[:cbk-zam:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chavacano|Chavacano]] (Zamboanga)<br />(code: <code>cbk-zam</code>)
| [[:cdo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Eastern Min|Eastern Min]]<br />(code: <code>cdo</code>)
| [[:ce:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chechen language|Chechen]]<br />(code: <code>ce</code>)
| [[:ceb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cebuano language|Cebuano]]<br />(code: <code>ceb</code>)
| [[:ch:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chamorro language|Chamorro]]<br />(code: <code>ch</code>)
| [[:chr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cherokee language|Cherokee]]<br />(code: <code>chr</code>)
| [[:chy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cheyenne language|Cheyenne]]<br />(code: <code>chy</code>)
|-
| [[:ckb:User:PK2/خۆڵەپەتانێ|/sandbox]] in [[:en:Kurdish language|Kurdish]] ([[:en:Sorani|Sorani]])<br />(code: <code>ckb</code>)
| [[:co:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Corsican language|Corsican]]<br />(code: <code>co</code>)
| [[:crh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Crimean Tatar language|Crimean Tatar]]<br />(code: <code>crh</code>)
| [[:cs:User:PK2/Pískoviště|/sandbox]] in [[:en:Czech language|Czech]]<br />(code: <code>cs</code>)
| [[:csb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kashubian language|Kashubian]]<br />(code: <code>csb</code>)
| [[:cu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Old Church Slavonic|Old Church Slavonic]]<br />(code: <code>cu</code>)
| [[:cv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chuvash language|Chuvash]]<br />(code: <code>cv</code>)
| [[:cy:User:PK2/Pwll Tywod|/sandbox]] in [[:en:Welsh language|Welsh]]<br />(code: <code>cy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ D
|-
| [[:da:User:PK2/sandkasse|/sandbox]] in [[:en:Danish language|Danish]]<br />(code: <code>da</code>)
| [[:dag:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dagbani language|Dagbani]]<br />(code: <code>dag</code>)
| [[:de:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:German language|German]]<br />(code: <code>de</code>)
| [[:dga:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dagaare language|Dagaare]]<br />(code: <code>dga</code>)
| [[:din:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dinka language|Dinka]]<br />(code: <code>din</code>)
| [[:diq:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zaza language|Zaza]]<br />(code: <code>diq</code>)
| [[:dsb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lower Sorbian language|Lower Sorbian]]<br />(code: <code>dsb</code>)
| [[:dtp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dusun language|Dusun]]<br />(code: <code>dtp</code>)
| [[:dty:User:PK2/प्रयोगस्थल|/sandbox]] in [[:en:Doteli|Doteli]]<br />(code: <code>dty</code>)
| [[:dv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Maldivian language|Maldivian]]<br />(code: <code>dv</code>)
| [[:dz:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dzongkha|Dzongkha]]<br />(code: <code>dz</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ E
|-
| [[:ee:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ewe language|Ewe]]<br />(code: <code>ee</code>)
| [[:el:User:PK2/πρόχειρο|/sandbox]] in [[:en:Greek language|Greek]]<br />(code: <code>el</code>)
| [[:eml:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Emilian–Romagnol|Emilian–Romagnol]]<br />(code: <code>eml</code>)
| [[:en:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:English language|English]]<br />(code: <code>en</code>)
| [[:eo:User:PK2/provejo|/sandbox]] in [[:en:Esperanto|Esperanto]]<br />(code: <code>eo</code>)
| [[:es:User:PK2/Taller|/sandbox]] in [[:en:Spanish language|Spanish]]<br />(code: <code>es</code>)
| [[:et:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Estonian language|Estonian]]<br />(code: <code>et</code>)
| [[:eu:User:PK2/Proba orria|/sandbox]] in [[:en:Basque language|Basque]]<br />(code: <code>eu</code>)
| [[:ext:User:PK2/obraol|/sandbox]] in [[:en:Extremaduran language|Extremaduran]]<br />(code: <code>ext</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ F
|-
| [[:fa:User:PK2/صفحه تمرین|/sandbox]] in [[:en:Persian language|Persian]]<br />(code: <code>fa</code>)
| [[:fat:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Akan language|Akan]] ([[:en:Fante dialect|Fante]])<br />(code: <code>fat</code>)
| [[:ff:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fula language|Fula]]<br />(code: <code>ff</code>)
| [[:fi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Finnish language|Finnish]]<br />(code: <code>fi</code>)
| [[:fiu-vro:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Võro language|Võro]]<br />(code: <code>fiu-vro</code>)
| [[:fj:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fijian language|Fijian]]<br />(code: <code>fj</code>)
| [[:fo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Faroese language|Faroese]]<br />(code: <code>fo</code>)
| [[:fon:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fon language|Fon]]<br />(code: <code>fon</code>)
| [[:fr:User:PK2/Brouillon|/sandbox]] in [[:en:French language|French]]<br />(code: <code>fr</code>)
| [[:frp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Franco-Provençal|Franco-Provençal]]<br />(code: <code>frp</code>)
| [[:frr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:North Frisian language|North Frisian]]<br />(code: <code>frr</code>)
| [[:fur:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Friulian language|Friulian]]<br />(code: <code>fur</code>)
| [[:fy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:West Frisian language|West Frisian]]<br />(code: <code>fy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ G
|-
| [[:ga:User:PK2/Clár Dubh|/sandbox]] in [[:en:Irish language|Irish]]<br />(code: <code>ga</code>)
| [[:gag:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gagauz language|Gagauz]]<br />(code: <code>gag</code>)
| [[:gan:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gan Chinese|Gan Chinese]]<br />(code: <code>gan</code>)
| [[:gcr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:French Guianese Creole|French Guianese Creole]]<br />(code: <code>gcr</code>)
| [[:gd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Scottish Gaelic|Scottish Gaelic]]<br />(code: <code>gd</code>)
| [[:gl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Galician language|Galician]]<br />(code: <code>gl</code>)
| [[:glk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gilaki language|Gilaki]]<br />(code: <code>glk</code>)
| [[:gn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Guarani language|Guarani]]<br />(code: <code>gn</code>)
| [[:gom:User:PK2/proiogpan|/sandbox]] in [[:en:Konkani language|Konkani]] (Goan Konkani)<br />(code: <code>gom</code>)
|-
| [[:gor:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gorontalo language|Gorontalo]]<br />(code: <code>gor</code>)
| [[:got:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gothic language|Gothic]]<br />(code: <code>got</code>)
| [[:gpe:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ghanaian Pidgin English|Ghanaian Pidgin English]]<br />(code: <code>gpe</code>)
| [[:gu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gujarati language|Gujarati]]<br />(code: <code>gu</code>)
| [[:guc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Wayuu language|Wayuu]]<br />(code: <code>guc</code>)
| [[:gur:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Farefare language|Farefare]]<br />(code: <code>gur</code>)
| [[:guw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Gun language|Gun]]<br />(code: <code>guw</code>)
| [[:gv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Manx language|Manx]]<br />(code: <code>gv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ H
|-
| [[:ha:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hausa language|Hausa]]<br />(code: <code>ha</code>)
| [[:hak:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hakka Chinese|Hakka Chinese]]<br />(code: <code>hak</code>)
| [[:haw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hawaiian language|Hawaiian]]<br />(code: <code>haw</code>)
| [[:he:User:PK2/טיוטה|/sandbox]] in [[:en:Hebrew language|Hebrew]]<br />(code: <code>he</code>)
| [[:hi:User:PK2/प्रयोगपृष्ठ|/sandbox]] in [[:en:Hindi|Hindi]]<br />(code: <code>hi</code>)
| [[:hif:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Fiji Hindi|Fiji Hindi]]<br />(code: <code>hif</code>)
| [[:hr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Croatian language|Croatian]]<br />(code: <code>hr</code>)
| [[:hsb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Upper Sorbian language|Upper Sorbian]]<br />(code: <code>hsb</code>)
| [[:ht:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Haitian Creole|Haitian Creole]]<br />(code: <code>ht</code>)
| [[:hu:User:PK2/próbalap|/sandbox]] in [[:en:Hungarian language|Hungarian]]<br />(code: <code>hu</code>)
| [[:hy:User:PK2/Ավազարկղ|/sandbox]] in [[:en:Armenian language|Armenian]] ([[:en:Eastern Armenian|Eastern Armenian]])<br />(code: <code>hy</code>)
| [[:hyw:User:PK2/Սեւագրութիւն|/sandbox]] in [[:en:Western Armenian|Western Armenian]]<br />(code: <code>hyw</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ I
|-
| [[:ia:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Interlingua|Interlingua]]<br />(code: <code>ia</code>)
| [[:iba:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Iban language|Iban]]<br />(code: <code>iba</code>)
| [[:id:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Indonesian language|Indonesian]]<br />(code: <code>id</code>)
| [[:ie:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Interlingue|Interlingue]]<br />(code: <code>ie</code>)
| [[:ig:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Igbo language|Igbo]]<br />(code: <code>ig</code>)
| [[:igl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Igala language|Igala]]<br />(code: <code>igl</code>)
| [[:ik:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Iñupiaq language|Iñupiaq]]<br />(code: <code>ik</code>)
| [[:ilo:User:PK2/pagipadasan|/sandbox]] in [[:en:Ilocano language|Ilocano]]<br />(code: <code>ilo</code>)
| [[:inh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ingush language|Ingush]]<br />(code: <code>inh</code>)
| [[:io:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ido|Ido]]<br />(code: <code>io</code>)
| [[:is:User:PK2/sandkassi|/sandbox]] in [[:en:Icelandic language|Icelandic]]<br />(code: <code>is</code>)
| [[:it:User:PK2/Sandbox|/sandbox]] in [[:en:Italian language|Italian]]<br />(code: <code>it</code>)
| [[:iu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Inuktitut|Inuktitut]]<br />(code: <code>iu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ J
|-
| [[:ja:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Japanese language|Japanese]]<br />(code: <code>ja</code>)
| [[:jam:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Jamaican Patois|Jamaican Patois]]<br />(code: <code>jam</code>)
| [[:jbo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lojban|Lojban]]<br />(code: <code>jbo</code>)
| [[:jv:User:PK2/bak wedhi|/sandbox]] in [[:en:Javanese language|Javanese]]<br />(code: <code>jv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ K
|-
| [[:ka:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Georgian language|Georgian]]<br />(code: <code>ka</code>)
| [[:kaa:User:PK2/qaralama|/sandbox]] in [[:en:Karakalpak language|Karakalpak]]<br />(code: <code>kaa</code>)
| [[:kab:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kabyle language|Kabyle]]<br />(code: <code>kab</code>)
| [[:kai:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Karai-karai|Karai-karai]]<br />(code: <code>kai</code>)
| [[:kaj:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Jju language|Jju]]<br />(code: <code>kaj</code>)
| [[:kbd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kabardian language|Kabardian]]<br />(code: <code>kbd</code>)
| [[:kbp:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kabiye language|Kabiye]]<br />(code: <code>kbp</code>)
| [[:kcg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tyap|Tyap]]<br />(code: <code>kcg</code>)
| [[:kg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kongo language|Kongo]]<br />(code: <code>kg</code>)
| [[:kge:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Komering language|Komering]]<br />(code: <code>kge</code>)
| [[:ki:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kikuyu language|Kikuyu]]<br />(code: <code>ki</code>)
| [[:kk:User:PK2/зертхана|/sandbox]] in [[:en:Kazakh language|Kazakh]]<br />(code: <code>kk</code>)
| [[:km:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Khmer language|Khmer]]<br />(code: <code>km</code>)
|-
| [[:kn:User:PK2/ಪ್ರಯೋಗಪುಟ|/sandbox]] in [[:en:Kannada|Kannada]]<br />(code: <code>kn</code>)
| [[:knc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Central Kanuri|Central Kanuri]]<br />(code: <code>knc</code>)
| [[:ko:User:PK2/연습장|/sandbox]] in [[:en:Korean language|Korean]]<br />(code: <code>ko</code>)
| [[:koi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Komi-Permyak language|Komi-Permyak]]<br />(code: <code>koi</code>)
| [[:krc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Karachay-Balkar|Karachay-Balkar]]<br />(code: <code>krc</code>)
| [[:ks:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kashmiri language|Kashmiri]]<br />(code: <code>ks</code>)
| [[:ksh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ripuarian language|Ripuarian]]<br />(code: <code>ksh</code>)
| [[:ku:User:PK2/ceribandin|/sandbox]] in [[:en:Kurdish language|Kurdish]] ([[:en:Kurmanji|Kurmanji]])<br />(code: <code>ku</code>)
| [[:kus:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kusaal language|Kusaal]]<br />(code: <code>kus</code>)
| [[:kv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Komi language|Komi]]<br />(code: <code>kv</code>)
| [[:kw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cornish language|Cornish]]<br />(code: <code>kw</code>)
| [[:ky:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kyrgyz language|Kyrgyz]]<br />(code: <code>ky</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ L
|-
| [[:la:User:PK2/Harenarium|/sandbox]] in [[:en:Latin|Latin]]<br />(code: <code>la</code>)
| [[:lad:User:PK2/Kutí de prova|/sandbox]] in [[:en:Judaeo-Spanish|Judaeo-Spanish]]<br />(code: <code>lad</code>)
| [[:lb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Luxembourgish|Luxembourgish]]<br />(code: <code>lb</code>)
| [[:lbe:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lak language|Lak]]<br />(code: <code>lbe</code>)
| [[:lez:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lezgian language|Lezgian]]<br />(code: <code>lez</code>)
| [[:lfn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lingua Franca Nova|Lingua Franca Nova]]<br />(code: <code>lfn</code>)
| [[:lg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Luganda|Luganda]]<br />(code: <code>lg</code>)
| [[:li:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Limburgish|Limburgish]]<br />(code: <code>li</code>)
|-
| [[:lij:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ligurian language|Ligurian]]<br />(code: <code>lij</code>)
| [[:lld:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ladin language|Ladin]]<br />(code: <code>lld</code>)
| [[:lmo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lombard language|Lombard]]<br />(code: <code>lmo</code>)
| [[:ln:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lingala|Lingala]]<br />(code: <code>ln</code>)
| [[:lo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Lao language|Lao]]<br />(code: <code>lo</code>)
| [[:lt:User:PK2/juodraštis|/sandbox]] in [[:en:Lithuanian language|Lithuanian]]<br />(code: <code>lt</code>)
| [[:ltg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Latgalian language|Latgalian]]<br />(code: <code>ltg</code>)
| [[:lv:User:PK2/Smilšu kaste|/sandbox]] in [[:en:Latvian language|Latvian]]<br />(code: <code>lv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ M
|-
| [[:mad:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Madurese language|Madurese]]<br />(code: <code>mad</code>)
| [[:mai:User:PK2/प्रयोगपृष्ठ|/sandbox]] in [[:en:Maithili language|Maithili]]<br />(code: <code>mai</code>)
| [[:map-bms:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Javanese language|Javanese]] ([[:en:Banyumasan dialect|Banyumasan]])<br />(code: <code>map-bms</code>)
| [[:mdf:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Moksha language|Moksha]]<br />(code: <code>mdf</code>)
| [[:mg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Malagasy language|Malagasy]]<br />(code: <code>mg</code>)
| [[:mhr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Meadow Mari language|Meadow Mari]]<br />(code: <code>mhr</code>)
| [[:mi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Māori language|Māori]]<br />(code: <code>mi</code>)
| [[:min:User:PK2/bak kasiak|/sandbox]] in [[:en:Minangkabau language|Minangkabau]]<br />(code: <code>min</code>)
| [[:mk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Macedonian language|Macedonian]]<br />(code: <code>mk</code>)
| [[:ml:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Malayalam|Malayalam]]<br />(code: <code>ml</code>)
| [[:mn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mongolian language|Mongolian]]<br />(code: <code>mn</code>)
|-
| [[:mni:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Meitei language|Meitei]]<br />(code: <code>mni</code>)
| [[:mnw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mon language|Mon]]<br />(code: <code>mnw</code>)
| [[:m:mos:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mooré|Mooré]]<br />(code: <code>mos</code>)
| [[:mr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Marathi language|Marathi]]<br />(code: <code>mr</code>)
| [[:mrj:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Hill Mari language|Hill Mari]]<br />(code: <code>mrj</code>)
| [[:ms:User:PK2/Kotak pasir|/sandbox]] in [[:en:Malay language|Malay]]<br />(code: <code>ms</code>)
| [[:mt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Maltese language|Maltese]]<br />(code: <code>mt</code>)
| [[:mwl:User:PK2/Testes|/sandbox]] in [[:en:Mirandese language|Mirandese]]<br />(code: <code>mwl</code>)
| [[:my:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Burmese language|Burmese]]<br />(code: <code>my</code>)
| [[:myv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Erzya language|Erzya]]<br />(code: <code>myv</code>)
| [[:mzn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mazanderani language|Mazanderani]]<br />(code: <code>mzn</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ N
|-
| [[:nah:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nahuatl|Nahuatl]]<br />(code: <code>nah</code>)
| [[:nap:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Neapolitan language|Neapolitan]]<br />(code: <code>nap</code>)
| [[:nds:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Low German|Low German]]<br />(code: <code>nds</code>)
| [[:nds-nl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Dutch Low Saxon|Dutch Low Saxon]]<br />(code: <code>nds-nl</code>)
| [[:ne:User:PK2/प्रयोगस्थल|/sandbox]] in [[:en:Nepali language|Nepali]]<br />(code: <code>ne</code>)
| [[:new:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Newar language|Newar]]<br />(code: <code>new</code>)
| [[:nia:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nias language|Nias]]<br />(code: <code>nia</code>)
| [[:nl:User:PK2/Kladblok|/sandbox]] in [[:en:Dutch language|Dutch]]<br />(code: <code>nl</code>)
| [[:nn:User:PK2/sandkasse|/sandbox]] in [[:en:Norwegian language|Norwegian]] ([[:en:Nynorsk|Nynorsk]])<br />(code: <code>nn</code>)
|-
| [[:no:User:PK2/sandkasse|/sandbox]] in [[:en:Norwegian language|Norwegian]] ([[:en:Bokmål|Bokmål]])<br />(code: <code>no</code>)
| [[:nov:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Novial|Novial]]<br />(code: <code>nov</code>)
| [[:nqo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:N'Ko language|N'Ko]]<br />(code: <code>nqo</code>)
| [[:nr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Southern Ndebele language|Southern Ndebele]]<br />(code: <code>nr</code>)
| [[:nrm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Norman language|Norman]]<br />(code: <code>nrm</code>)
| [[:nso:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Northern Sotho|Northern Sotho]]<br />(code: <code>nso</code>)
| [[:nup:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nupe language|Nupe]]<br />(code: <code>nup</code>)
| [[:nv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Navajo language|Navajo]]<br />(code: <code>nv</code>)
| [[:ny:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Chewa language|Chewa]]<br />(code: <code>ny</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ O
|-
| [[:oc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Occitan language|Occitan]]<br />(code: <code>oc</code>)
| [[:olo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Livvi-Karelian language|Livvi-Karelian]]<br />(code: <code>olo</code>)
| [[:om:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Oromo language|Oromo]]<br />(code: <code>om</code>)
| [[:or:User:PK2/ପରଖଘର|/sandbox]] in [[:en:Odia language|Odia]]<br />(code: <code>or</code>)
| [[:os:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Ossetian language|Ossetian]]<br />(code: <code>os</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ P
|-
| [[:pa:User:PK2/ਕੱਚਾ ਖ਼ਾਕਾ|/sandbox]] in [[:en:Punjabi language|Punjabi]]<br />(code: <code>pa</code>)
| [[:pag:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pangasinan language|Pangasinan]]<br />(code: <code>pag</code>)
| [[:pam:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kapampangan language|Kapampangan]]<br />(code: <code>pam</code>)
| [[:pap:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Papiamento|Papiamento]]<br />(code: <code>pap</code>)
| [[:pcd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Picard language|Picard]]<br />(code: <code>pcd</code>)
| [[:pcm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nigerian Pidgin|Nigerian Pidgin]]<br />(code: <code>pcm</code>)
| [[:pdc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pennsylvania Dutch language|Pennsylvania Dutch]]<br />(code: <code>pdc</code>)
| [[:pfl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Palatine German dialects|Palatine German]]<br />(code: <code>pfl</code>)
| [[:pi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pali|Pali]]<br />(code: <code>pi</code>)
|-
| [[:pl:User:PK2/brudnopis|/sandbox]] in [[:en:Polish language|Polish]]<br />(code: <code>pl</code>)
| [[:pms:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Piedmontese language|Piedmontese]]<br />(code: <code>pms</code>)
| [[:pnb:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Punjabi language|Punjabi]] (Western Punjabi)<br />(code: <code>pnb</code>)
| [[:pnt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pontic Greek|Pontic Greek]]<br />(code: <code>pnt</code>)
| [[:ppl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Nawat language|Nawat]]<br />(code: <code>ppl</code>)
| [[:ps:User:PK2/ازمونمخ|/sandbox]] in [[:en:Pashto|Pashto]]<br />(code: <code>ps</code>)
| [[:pt:User:PK2/Testes|/sandbox]] in [[:en:Portuguese language|Portuguese]]<br />(code: <code>pt</code>)
| [[:pwn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Paiwan language|Paiwan]]<br />(code: <code>pwn</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Q
|-
| [[:qu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Quechuan languages|Quechua]] ([[:en:Southern Quechua|Southern Quechua]])<br />(code: <code>qu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ R
|-
| [[:rki:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Rakhine language|Rakhine]]<br />(code: <code>rki</code>)
| [[:rm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Romansh language|Romansh]]<br />(code: <code>rm</code>)
| [[:rmy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Romani language|Romani]] ([[:en:Vlax Romani language|Vlax Romani]])<br />(code: <code>rmy</code>)
| [[:rn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kirundi|Kirundi]]<br />(code: <code>rn</code>)
| [[:ro:User:PK2/teste|/sandbox]] in [[:en:Romanian language|Romanian]]<br />(code: <code>ro</code>)
| [[:roa-rup:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Aromanian language|Aromanian]]<br />(code: <code>roa-rup</code>)
| [[:roa-tara:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Neapolitan language|Neapolitan]] ([[:en:Tarantino dialect|Tarantino]])<br />(code: <code>roa-tara</code>)
| [[:rsk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Pannonian Rusyn|Pannonian Rusyn]]<br />(code: <code>rsk</code>)
| [[:ru:User:PK2/Черновик|/sandbox]] in [[:en:Russian language|Russian]]<br />(code: <code>ru</code>)
| [[:rue:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Rusyn language|Rusyn]]<br />(code: <code>rue</code>)
| [[:rw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Kinyarwanda|Kinyarwanda]]<br />(code: <code>rw</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ S
|-
| [[:sa:User:PK2/प्रयोगपृष्ठम्|/sandbox]] in [[:en:Sanskrit|Sanskrit]]<br />(code: <code>sa</code>)
| [[:sah:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Yakut language|Yakut]]<br />(code: <code>sah</code>)
| [[:sat:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Santali language|Santali]]<br />(code: <code>sat</code>)
| [[:sc:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sardinian language|Sardinian]]<br />(code: <code>sc</code>)
| [[:scn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sicilian language|Sicilian]]<br />(code: <code>scn</code>)
| [[:sco:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Scots language|Scots]]<br />(code: <code>sco</code>)
| [[:sd:User:PK2/مشق پٽي|/sandbox]] in [[:en:Sindhi language|Sindhi]]<br />(code: <code>sd</code>)
| [[:se:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Northern Sámi|Northern Sámi]]<br />(code: <code>se</code>)
| [[:sg:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sango language|Sango]]<br />(code: <code>sg</code>)
| [[:sh:User:PK2/igralište|/sandbox]] in [[:en:Serbo-Croatian|Serbo-Croatian]]<br />(code: <code>sh</code>)
| [[:shi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Shilha language|Shilha]]<br />(code: <code>shi</code>)
|-
| [[:shn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Shan language|Shan]]<br />(code: <code>shn</code>)
| [[:si:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sinhala language|Sinhala]]<br />(code: <code>si</code>)
| [[:simple:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Basic English|Basic English]]<br />(code: <code>simple</code>)
| [[:sk:User:PK2/pieskovisko|/sandbox]] in [[:en:Slovak language|Slovak]]<br />(code: <code>sk</code>)
| [[:skr:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Saraiki language|Saraiki]]<br />(code: <code>skr</code>)
| [[:sl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Slovene language|Slovene]]<br />(code: <code>sl</code>)
| [[:sm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Samoan language|Samoan]]<br />(code: <code>sm</code>)
| [[:smn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Inari Sámi language|Inari Sámi]]<br />(code: <code>smn</code>)
| [[:sn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Shona language|Shona]]<br />(code: <code>sn</code>)
| [[:so:User:PK2/Bacaadka|/sandbox]] in [[:en:Somali language|Somali]]<br />(code: <code>so</code>)
| [[:sq:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Albanian language|Albanian]]<br />(code: <code>sq</code>)
|-
| [[:sr:User:PK2/песак|/sandbox]] in [[:en:Serbian language|Serbian]]<br />(code: <code>sr</code>)
| [[:srn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sranan Tongo|Sranan Tongo]]<br />(code: <code>srn</code>)
| [[:ss:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Swazi language|Swazi]]<br />(code: <code>ss</code>)
| [[:st:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sotho language|Sotho]]<br />(code: <code>st</code>)
| [[:stq:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Saterland Frisian language|Saterland Frisian]]<br />(code: <code>stq</code>)
| [[:su:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sundanese language|Sundanese]]<br />(code: <code>su</code>)
| [[:sv:User:PK2/sandlåda|/sandbox]] in [[:en:Swedish language|Swedish]]<br />(code: <code>sv</code>)
| [[:sw:User:PK2/ukurasa wa majaribio|/sandbox]] in [[:en:Swahili language|Swahili]]<br />(code: <code>sw</code>)
| [[:syl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sylheti language|Sylheti]]<br />(code: <code>syl</code>)
| [[:szl:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Silesian language|Silesian]]<br />(code: <code>szl</code>)
| [[:szy:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Sakizaya language|Sakizaya]]<br />(code: <code>szy</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ T
|-
| [[:ta:User:PK2/மணல்தொட்டி|/sandbox]] in [[:en:Tamil language|Tamil]]<br />(code: <code>ta</code>)
| [[:tay:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Atayal language|Atayal]]<br />(code: <code>tay</code>)
| [[:tcy:User:PK2/ಕಲ್ಪುನ ಕಳ|/sandbox]] in [[:en:Tulu language|Tulu]]<br />(code: <code>tcy</code>)
| [[:tdd:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tai Nuea language|Tai Nuea]]<br />(code: <code>tdd</code>)
| [[:te:User:PK2/ప్రయోగశాల|/sandbox]] in [[:en:Telugu language|Telugu]]<br />(code: <code>te</code>)
| [[:tet:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tetum language|Tetum]]<br />(code: <code>tet</code>)
| [[:tg:User:PK2/Сиёҳнавис|/sandbox]] in [[:en:Tajik language|Tajik]]<br />(code: <code>tg</code>)
| [[:th:User:PK2/ทดลองเขียน|/sandbox]] in [[:en:Thai language|Thai]]<br />(code: <code>th</code>)
| [[:ti:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tigrinya language|Tigrinya]]<br />(code: <code>ti</code>)
| [[:tig:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tigre language|Tigre]]<br />(code: <code>tig</code>)
| [[:tk:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Turkmen language|Turkmen]]<br />(code: <code>tk</code>)
| [[:tl:User:PK2/burador|/sandbox]] in [[:en:Tagalog language|Tagalog]]<br />(code: <code>tl</code>)
| [[:tly:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Talysh language|Talysh]]<br />(code: <code>tly</code>)
|-
| [[:tn:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tswana language|Tswana]]<br />(code: <code>tn</code>)
| [[:to:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tongan language|Tongan]]<br />(code: <code>to</code>)
| [[:tok:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Toki Pona|Toki Pona]]<br />(code: <code>tok</code>)
| [[:tpi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tok Pisin|Tok Pisin]]<br />(code: <code>tpi</code>)
| [[:tr:User:PK2/deneme tahtası|/sandbox]] in [[:en:Turkish language|Turkish]]<br />(code: <code>tr</code>)
| [[:trv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Seediq language|Seediq]]<br />(code: <code>trv</code>)
| [[:ts:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tsonga language|Tsonga]]<br />(code: <code>ts</code>)
| [[:tt:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tatar language|Tatar]]<br />(code: <code>tt</code>)
| [[:tum:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tumbuka language|Tumbuka]]<br />(code: <code>tum</code>)
| [[:tw:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Akan language|Akan]] (Twi)<br />(code: <code>tw</code>)
| [[:ty:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tahitian language|Tahitian]]<br />(code: <code>ty</code>)
| [[:tyv:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Tuvan language|Tuvan]]<br />(code: <code>tyv</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ U
|-
| [[:udm:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Udmurt language|Udmurt]]<br />(code: <code>udm</code>)
| [[:ug:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Uyghur language|Uyghur]]<br />(code: <code>ug</code>)
| [[:uk:User:PK2/Чернетка|/sandbox]] in [[:en:Ukrainian language|Ukrainian]]<br />(code: <code>uk</code>)
| [[:ur:User:PK2/تختۂ مشق|/sandbox]] in [[:en:Urdu|Urdu]]<br />(code: <code>ur</code>)
| [[:uz:User:PK2/qumloq|/sandbox]] in [[:en:Uzbek language|Uzbek]]<br />(code: <code>uz</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ V
|-
| [[:ve:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Venda language|Venda]]<br />(code: <code>ve</code>)
| [[:vec:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Venetian language|Venetian]]<br />(code: <code>vec</code>)
| [[:vep:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Veps language|Veps]]<br />(code: <code>vep</code>)
| [[:vi:User:PK2/nháp|/sandbox]] in [[:en:Vietnamese language|Vietnamese]]<br />(code: <code>vi</code>)
| [[:vls:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:West Flemish|West Flemish]]<br />(code: <code>vls</code>)
| [[:vo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Volapük|Volapük]]<br />(code: <code>vo</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ W
|-
| [[:wa:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Walloon language|Walloon]]<br />(code: <code>wa</code>)
| [[:war:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Waray language|Waray]]<br />(code: <code>war</code>)
| [[:wo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Wolof language|Wolof]]<br />(code: <code>wo</code>)
| [[:wuu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Wu Chinese|Wu Chinese]]<br />(code: <code>wuu</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ X
|-
| [[:xal:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Oirat language|Oirat]] ([[:en:Kalmyk Oirat|Kalmyk Oirat]])<br />(code: <code>xal</code>)
| [[:xh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Xhosa language|Xhosa]]<br />(code: <code>xh</code>)
| [[:xmf:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Mingrelian language|Mingrelian]]<br />(code: <code>xmf</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Y
|-
| [[:yi:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Yiddish|Yiddish]]<br />(code: <code>yi</code>)
| [[:yo:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Yoruba language|Yoruba]]<br />(code: <code>yo</code>)
|}
{| class="wikitable" style="text-align: center; font-size:85%"
|+ Z
|-
| [[:za:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zhuang languages|Zhuang]] ([[:en:Standard Zhuang|Standard Zhuang]])<br />(code: <code>za</code>)
| [[:zea:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zeelandic|Zeelandic]]<br />(code: <code>zea</code>)
| [[:zgh:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Standard Moroccan Amazigh|Standard Moroccan Amazigh]]<br />(code: <code>zgh</code>)
| [[:zh:User:PK2/沙盒|/sandbox]] in [[:en:Chinese language|Chinese]] ([[:en:Mandarin Chinese|Mandarin Chinese]])<br />(code: <code>zh</code>)
| [[:zh-classical:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Classical Chinese|Classical Chinese]]<br />(code: <code>zh-classical</code>)
| [[:zh-min-nan:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Southern Min|Southern Min]]<br />(code: <code>zh-min-nan</code>)
| [[:zh-yue:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Cantonese|Cantonese]]<br />(code: <code>zh-yue</code>)
| [[:zu:User:PK2/sandbox|/sandbox]] in [[:en:Zulu language|Zulu]]<br />(code: <code>zu</code>)
|}
4hn3j3j9ldcjbnq6b94h6i770kov57t
Iharaira
0
14738
167718
167476
2026-06-02T02:11:44Z
TautauKarepe
22930
167718
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Whenua
|native_name =
|conventional_long_name =
|common_name = ''Iharaira''
|image_flag = Flag of Israel.svg
|image_coat = Emblem of Israel.svg
|image_map = LocationIsrael.svg
|national_motto =
|national_anthem =
|capital = [[Hiruharama, Iharaira|Hiruharama]]
|latd= |latm= |latNS=S |longd= |longm= |longEW=E
|largest_city =
|official_languages =
|sovereignty_type =
|sovereignty_note =
|established_event1 =
|established_date1 =
|government_type =
|leader_title1 =
|leader_name1 =
|leader_title2 =
|leader_name2 =
|leader_title3 =
|leader_name3 =
|area_rank =
|area_magnitude =
|area =
|areami² =
|percent_water =
|population_estimate =
|population_estimate_rank =
|population_estimate_year =
|population_census =
|population_census_year =
|population_density =
|population_densitymi² =
|population_density_rank =
|GDP_PPP =
|GDP_PPP_rank =
|GDP_PPP_year =
|GDP_PPP_per_capita =
|GDP_PPP_per_capita_rank =
|HDI =
|HDI_rank =
|HDI_year =
|HDI_category =
|currency =
|currency_code =
|country_code = IL
|time_zone =
|utc_offset = +2
|time_zone_DST =
|DST_note =
|utc_offset_DST =
|cctld =
|calling_code =
|footnotes =
}}
Ko '''Iharaira'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/iharaira|title=Iharaira|accessdate=2026-05-26}}</ref> ([[reo Hīperu]]: יִשְׂרָאֵל, ''Yīsrāʾēl''; [[reo Ārapia]]: إِسْرَائِيل,''ʾIsrāʾīl'', rānei te whenua o Iharaira; reo Hīperu: מְדִינַת יִשְׂרָאֵל, ''Medīnat Yīsrāʾēl''; reo Ārapia: دَوْلَة إِسْرَائِيل, ''Dawlat ʾIsrāʾīl'') te whenua i te [[Waenganui Rawhiti]] i [[Āhia]] i runga i te taha ki te rawhiti o te moana nui. Ka Iharaira hei whenua motuhake i roto i te tau 1948. Iharaira, ko te whenua o nga Hurai anake, me nga Hurai katoa i runga i te ao whakaaro o Iharaira kia rite ki to ratou kainga i te pae varua. Ko te taupori o Iharaira 8.1 miriona te iwi i roto i te 2013 me te 6,04 miriona nga Hurai he. Tata ki te katoa i te atu tangata o Iharaira e nga Arapi (1.6 miriona) me ngā Mahometa, Karaitiana, Druze, a Hamari. Hiruharama Ko te whakapaipai o Iharaira, me te pa nui.
A Iharaira, ko te whenua iti, engari kua maunga, koraha, takutai, awaawa, me te mania. Ko te wera me te maroke i roto i nga raumati, a, me te hauhautanga ua i roto i te toetoe i te āhuarangi.
E Iharaira ruarua rauemi māori, me te Kawemai atu taonga atu i hoko te reira. E te paerewa āhua nui o te ora me te tūmanako ora. Tata ki te katoa o ona iwi ka taea e pānui me te tuhituhi.
== Hoto ki waho ==
{{Commonscat|Israel}}
* [https://www.gov.il/en Israel Government Portal] (English)
== Tohutoro ==
<references/>
{{Countries of Asia}}
[[Category:Iharaira]]
[[Category:Whenua]]
[[Category:Maramara]]
9rc5jgaz4t9tsf3qrp5vlapl2hrzzp1
Template:Country data Hauri Arāpia
10
15231
167750
147464
2026-06-02T03:28:42Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Template:Country data Hauti Arapia]] to [[Template:Country data Hauri Arāpia]]: Misspelled title
147464
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Hauti Arapia
| flag alias = Flag of Saudi Arabia.svg
| flag alias-1932 = Flag of Saudi Arabia (1932-1934).svg
| flag alias-1934 = Flag of Saudi Arabia (1934-1938).svg
| flag alias-1938 = Flag of Saudi Arabia (1938-1973).svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Saudi Arabia.svg
| link alias-naval = Royal Saudi Navy
| flag alias-air force = Ensign of the Royal Saudi Air Force.svg
| link alias-air force = Royal Saudi Air Force
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1932
| var2 = 1934
| var3 = 1938
| redir1 = SAU
| redir2 = KSA
</noinclude>
}}
f06m24oxamkv9wju5yweqohe6uyhl4j
167752
167750
2026-06-02T03:29:12Z
TautauKarepe
22930
167752
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Hauri Arāpia
| flag alias = Flag of Saudi Arabia.svg
| flag alias-1932 = Flag of Saudi Arabia (1932-1934).svg
| flag alias-1934 = Flag of Saudi Arabia (1934-1938).svg
| flag alias-1938 = Flag of Saudi Arabia (1938-1973).svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Saudi Arabia.svg
| link alias-naval = Royal Saudi Navy
| flag alias-air force = Ensign of the Royal Saudi Air Force.svg
| link alias-air force = Royal Saudi Air Force
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1932
| var2 = 1934
| var3 = 1938
| redir1 = SAU
| redir2 = KSA
</noinclude>
}}
b10r8kixbe20h9bvb6zy7q5ad2sasjw
Ao-o-Kiwa
0
15263
167729
167660
2026-06-02T02:57:56Z
TautauKarepe
22930
167729
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Continent
|title = Ao-o-Kiwa
|image = [[File:Oceania (centered orthographic projection).svg|200px|An orthographic projection of geopolitical Oceania.]]<br>Ao-o-Kiwa ā-Tōrangapū
|area = {{convert|8,525,989|km2|abbr=on}}
|population = 36,659,000 (2010, [[Rārangi paparahi ā-taupori|<sup>t</sup>6]])
|density = {{convert|4.19|/km2|abbr=on}}
|demonym = Ao-o-Kiwa
|countries = {{Collapsible list | title = 15 ([[Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o te Ao-o-Kiwa|rārangi whenua]]) | {{flag|Ahitereiria}} |{{flag|Whītī}} |{{flag|Initonīhia}} |{{flag|Kiripati}} |{{flag|Moutere Māhara}} |{{flag|Mana Tōpu o Maikoronihia}} |{{flag|Nauru}} |{{flag|Aotearoa}} |{{flag|Pārau}} |{{flag|Papua Nūkini}} |{{flag|Hāmoa}} |{{flag|Motu Horomona}} |{{flag|Tonga}} |{{flag|Tūwaru}} |{{flag|Whenuatū}}}} {{Collapsible list | title = Piringa (2) ([[Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o te Ao-o-Kiwa#Wehenga ehara i te peke Kotahitanga Aorere|rārangi]]) |{{flag|Kuki Airani}} |{{flag|Niue}}}}
|list_countries =
|dependencies = {{Collapsible list | title = Ōwaho (21) ([[Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o te Ao-o-Kiwa#Takiwā anō|rārangi]]) | [[Hāmoa Amerikana]] |[[Moutere Ashmore mi Cartier]] |[[Moutere Baker]] |[[Moutere Clipperton]] |[[Moutere o Kirihimete]] |[[Motu Koko (Kārini)]] |[[Moutere Moana Coral]] |[[Porinihia Wīwī]] |[[Kuamu]] | [[Moutere Howland]] | [[Moutere Jarvis]] | [[Johnston Atoll]] |[[Kingman Reef]] |[[Midway Atoll]] |[[Niu Karetōnia]] |[[Moutere Nōpoke]] |[[Moutere Mariana-ki-te-Raki]] |[[Pitikeina]] |[[Tokerau]] |[[Moutere Wake]] |[[Motu o Warihi me Whutuna]]}} {{Collapsible list | title = Ōroto (4) ([[Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o te Ao-o-Kiwa#Takiwā anō|rārangi]]) | [[Moutere te Aranga]] |[[Hawai'i]], [[Hononga-o-Amerika]]| [[Moutere Juan Fernández]] |[[Palmyra Atoll]]}}
|languages = {{Collapsible list | title = 29 |(whaimana me whaimana-kore) |[[Bislama]] |[[Carolinian language|Carolinian]] |[[Chamorro language|Chamorro]] |[[Reo Kuki Airani]] |[[Reo Pākehā]] |[[Reo Whītī]] |[[Reo Wīwī]] |[[Futunan language|Futunan]] |[[Gilbertese language|Gilbertese]] |[[Reo Hawai'i]] |[[Hindi]] |[[Hiri Motu language|Hiri Motu]] |[[Reo Initonīhia]] |[[Reo Māori]] |[[Reo Moutere Māhara]] |[[Reo Nauru]] |[[Reo Niue]] |[[Reo Pārau]] |[[Reo Pitikeina]] |[[Rotuman language|Rotuman]] |[[Reo Hāmoa]] |[[Reo Pāniora]] |[[Reo Tahiti]] |[[Reo Tokerau]] |[[Reo Tonga]] |[[Tok Pisin]] |[[Reo Tūwaru]] |[[Reo Warihi]]}}
|unrecognized =
|time = [[UTC+14]] ([[Kiribati]]) ki [[UTC-11]] ([[Hāmoa Amerikana]] me [[Niue]]) (uru ki te whiti)
|cities = [[Rārangi rohe metropolitan ki Ao-o-Kiwa]]<br />[[Poihākena]], Ahitereiria<br />[[Poipiripi]], Ahitereiria<br />[[Piripane]], Ahitereiria<br />[[Peraha]], Ahitereiria<br />[[Tāmaki-makau-rau]], Aotearoa<br />[[Whanga-nui-a-Tara]], Aotearoa<br />[[Honoruru]], Hawai‘i, Hononga-o-Amerika<br />[[Ātaraita]], Ahitereiria <br />[[Niukāhera]], Ahitereiria <br />[[Kānapera]], Ahitereiria<br /> [[Ōtautahi]], Aotearoa<br />[[Port Moresby]], Papua Nūkini<br />[[Nouméa]], Niu Karetōnia<br />[[Te Tai Koura]], Ahitereiria
}}
[[File:Pacific_Culture_Areas.jpg|thumb|Mahere whenua ā-ahurea ō te Ao-o-Kiwa]]
[[File:Map OC-Oceania.PNG|thumb|right|Mahere mātai whenua o ngā moutere o te Ao-o-Kiwa]]
Ko te '''Ao-o-Kiwa''' tētahi rohe whakakotahi i ngā moutere pārūrū o te [[Moananui-a-Kiwa]]. He maha ngā whakamāramatanga rerekē mō te taka o te rohe nei tae ana ki te tauira:
* whāiti: ngā iho-rohe e toru a [[Meranīhia]], [[Maikoronīhia]] me [[Poronīhia]] anake;
* whānui: ngā wāhanga moutere katoa i waenganui i [[Āhia Paeroa]] me [[Amerika]], tae rā anō ki [[Ahitereiria]] me te [[Tinimoutere Mareia]].
I ētahi wā, ka tapaina hokia te Ao-o-Kiwa hei [[paparahi]] tuawhitu, arā, te mea riki rawa ā-raupapa o te [[Paparahi#tukanga tatau|tauira pararahi whitu]].
== Mātaipori ==
<!-- The Philippines and Indonesia (except: West Papua) is not oceania continent. -->
Whakaatu ai te ripanga mātaipori ō raro i ngā wāwāhanga me ngā whenua o te Ao-o-Kiwa ā-tōrangapū.<ref name="unsd-m49">{{cite web |url=http://millenniumindicators.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#oceania |title=United Nations Statistics Division – Countries of Oceania |publisher=Millenniumindicators.un.org |accessdate=2009-04-17 |archive-date=2011-07-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110713041240/http://millenniumindicators.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#oceania |url-status=dead }}</ref> Ka whakarōpūhia ngā whenua me ngā takiwā o tēnei ripanga e ai ki ngā wāwāhanga rohe ka whakamahia e te Kotahitanga Aorere.
<!--NOTE: The countries and territories in this table are categorised according to the scheme for geographic subregions used by the United Nations, and data included are per sources in cross-referenced articles. Where they differ, provisos are clearly indicated. If you have arguments or evidence to the contrary, please provide them on the talk page and await until a consensus supports making proposed edits. Thank you!-->
{| class="wikitable sortable" style="border:1px solid #aaa; font-size:90%;"
|- style="background:#ececec;"|
! Ingoa rohe,<br>takiwā, me ngā [[pīwari]]
! data-sort-type="number" | [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²)
! data-sort-type="number" | [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]
! data-sort-type="number" | [[Taupori kiato]]<br />ia km²
! [[Ūpokonga]]
! [[ISO 3166-1 alpha-2|ISO 3166-1]]
|-
| colspan="6" style="background:#eee; text-align:center;"|'''[[Australasia]]'''<ref name="Australasia">The use and scope of this term varies. The UN designation for this subregion is "Australia and New Zealand."</ref>
|-
| '''{{flag|Ahitereiria}}'''
| style="text-align:right;"| 7,686,850
| style="text-align:right;"| 23,034,879
| style="text-align:right;"| 2.7
| [[Kānapera]]
| AU
|-
| '''{{flag|Aotearoa}}'''<ref name="nzpol">[[Aotearoa]] is often considered part of [[Poronihia]] rather than [[Australasia]].<br /></ref>
| style="text-align:right;"| 268,680
| style="text-align:right;"| 4,465,900
| style="text-align:right;"| 16.5
| [[Te Whanga-nui-a-Tara]]
| NZ
|-
| {{noflag|[[Moutere Ashmore me Cartier]]}} ([[Ahitereiria]])
| style="text-align:right;"| 199
| style="text-align:right;"|
| style="text-align:right;"|
|
|
|-
| {{noflag|[[Moutere Coral Sea]]}} (Ahitereiria)
| style="text-align:right;"| 10
| style="text-align:right;"| 4
| style="text-align:right;"|
|
|
|-
| {{flag|Moutere o Kirihimete}}<ref name="ccau">He [[Wehenga me takiwā o Ahitereiria|takiwā Ahitereiria rāwaho]] te [[Moutere o Kirihimete]] me ngā [[Motu Koko (Kārini)]] i te [[Moana Īnia]], ki te awanga o [[Initonīhia]].<br /></ref> (Ahitereiria)
| style="text-align:right;"| 135
| style="text-align:right;"| 1,493
| style="text-align:right;"| 3.5
| [[Flying Fish Cove]]
| CX
|-
| {{flag|Motu Koko (Kārini)}}<ref name="ccau" /> (Ahitereiria)
| style="text-align:right;"| 14
| style="text-align:right;"| 628
| style="text-align:right;"| 45.1
| [[Moutere ki te Uru, Motu Koko (Kārini)]]
| CC
|-
| {{flagicon|Te Moutere Nōpoke}} [[Motu Nawhaka|Nōpoki]] (Ahitereiria)
| style="text-align:right;"| 35
| style="text-align:right;"| 2,302
| style="text-align:right;"| 61.9
| [[Kingston, Te Moutere Nōpoke|Kingston]]
| NF
|-
| colspan="6" style="background:#eee; text-align:center;"| '''[[Meranīhia]]'''<ref name="Melanesia">Excludes parts of Indonesia, island territories in [[Southeast Asia]] (UN region) frequently reckoned in this region.<br /></ref>
|-
| '''{{flag|Motu Horomona}}'''
| style="text-align:right;"| 28,450
| style="text-align:right;"| 494,786
| style="text-align:right;"| 17.4
| [[Honiara]]
| SB
|-
| {{noflag|[[Moutere Maluku]]}} ([[Initonīhia]])
| style="text-align:right;"| 74,505
| style="text-align:right;"| 1,895,000
| style="text-align:right;"|
|
| ML
|-
| '''{{flag|Niu Karetōnia|local}}''' ([[Wīwī]])
| style="text-align:right;"| 19,060
| style="text-align:right;"| 240,390
| style="text-align:right;"| 12.6
| [[Nūmea]]
| NC
|-
| {{flag|Papua}} (Initonīhia)
| style="text-align:right;"| 319,036
| style="text-align:right;"| 3,486,432
| style="text-align:right;"| 11
| [[Jayapura]]
| PA
|-
| {{flag|Papua ki te Uru}} (Initonīhia)
| style="text-align:right;"| 140,375
| style="text-align:right;"| 760,855
| style="text-align:right;"| 5.4
| [[Manokwari]]
| PB
|-
| '''{{flag|Papua Nūkini}}'''<ref name="pngaus">[[Papua Nūkini]] is often considered part of [[Australasia]] and [[Meranīhia]]. It is sometimes included in the [[Malay Archipelago]] of [[Southeast Asia]].<br /></ref>
| style="text-align:right;"| 462,840
| style="text-align:right;"| 5,172,033
| style="text-align:right;"| 11.2
| [[Port Moresby]]
| PG
|-
|
|-
| '''{{flag|Whenuatū}}'''
| style="text-align:right;"| 12,200
| style="text-align:right;"| 240,000
| style="text-align:right;"| 19.7
| [[Port Vila]]
| VU
|-
| '''{{flag|Whītī}}'''
| style="text-align:right;"| 18,270
| style="text-align:right;"| 856,346
| style="text-align:right;"| 46.9
| [[Suva]]
| FJ
|-
| colspan="6" style="background:#eee; text-align:center;"| '''[[Maikoronihia]]'''
|-
| '''{{flag|Kiripati}}'''
| style="text-align:right;"| 811
| style="text-align:right;"| 96,335
| style="text-align:right;"| 118.8
| [[South Tarawa]]
| KI
|-
| {{flag|Kuamu}} ([[Hononga-o-Amerika]])
| style="text-align:right;"| 549
| style="text-align:right;"| 160,796
| style="text-align:right;"| 292.9
| [[Hagåtña]]
| GU
|-
| '''{{flag|Mana Tōpu o Maikoronihia}}'''
| style="text-align:right;"| 702
| style="text-align:right;"| 135,869
| style="text-align:right;"| 193.5
| [[Palikir]]
| FM
|-
| '''{{flag|Moutere Māhara}}'''
| style="text-align:right;"| 181
| style="text-align:right;"| 73,630
| style="text-align:right;"| 406.8
| [[Majuro]]
| MH
|-
| {{flag|Moutere Mariana ki te Raki}} (Hononga-o-Amerika)
| style="text-align:right;"| 477
| style="text-align:right;"| 77,311
| style="text-align:right;"| 162.1
| [[Saipan]]
| MP
|-
| {{flagicon|Moutere Wake}} [[Moutere Wake]] (Hononga-o-Amerika)
| style="text-align:right;"| 2
| style="text-align:right;"| 150
| style="text-align:right;"|
| [[Moutere Wake]]
| UM
|-
| '''{{flag|Nauru}}'''
| style="text-align:right;"| 21
| style="text-align:right;"| 12,329
| style="text-align:right;"| 587.1
| [[Yaren District|Yaren]] <small>(''de facto'')</small>
| NR
|-
| '''{{flag|Pārau}}'''
| style="text-align:right;"| 458
| style="text-align:right;"| 19,409
| style="text-align:right;"| 42.4
| [[Ngerulmud]]<ref name="Palau">On 7 October 2006, government officials moved their offices in the former capital of [[Koror]] to [[Ngerulmud]] in the state of [[Melekeok]], located {{convert|20|km|0|abbr=on}} northeast of Koror on [[Babeldaob|Babelthuap Island]].<br /></ref>
| PW
|-
| colspan="6" style="background:#eee; text-align:center;"| '''[[Poronihia]]'''
|-
| '''{{flag|Hāmoa}}'''
| style="text-align:right;"| 2,944
| style="text-align:right;"| 179,000
| style="text-align:right;"| 63.2
| [[Apia]]
| WS
|-
| {{flag|Hāmoa Amerikana}} (Hononga-o-Amerika)
| style="text-align:right;"| 199
| style="text-align:right;"| 68,688
| style="text-align:right;"| 345.2
| [[Pago Pago]], [[Fagatogo]]<ref name="ASamoa">[[Fagatogo]] is the seat of government of [[Hāmoa Amerikana]].<br /></ref>
| AS
|-
| {{flag|Hawai'i}} (Hononga-o-Amerika)
| style="text-align:right;"| 16,636
| style="text-align:right;"| 1,360,301
| style="text-align:right;"| 81.8
| [[Honoruru]]
| US
|-
| {{flag|Kuki Airani}} (Aotearoa)
| style="text-align:right;"| 240
| style="text-align:right;"| 20,811
| style="text-align:right;"| 86.7
| [[Avarua]]
| CK
|-
| {{flag|Motu o Warihi me Whutuna|local}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| 274
| style="text-align:right;"| 15,585
| style="text-align:right;"| 56.9
| [[Mata-Utu]]
| WF
|-
| {{flag|Moutere te Aranga}} ([[Hiri]])
| style="text-align:right;"| 164
| style="text-align:right;"| 5,761
| style="text-align:right;"| 31
| [[Hanga Roa]]
| CL
|-
| {{flag|Niue}} (Aotearoa)
| style="text-align:right;"| 260
| style="text-align:right;"| 2,134
| style="text-align:right;"| 8.2
| [[Alofi]]
| NU
|-
| {{flag|Pitikeina}} ([[Kīngitanga Kotahi]])
| style="text-align:right;"| 5
| style="text-align:right;"| 47
| style="text-align:right;"| 10
| [[Adamstown]]
| PN
|-
| {{flag|Porinihia Wīwī}} (Wīwī)
| style="text-align:right;"| 4,167
| style="text-align:right;"| 257,847
| style="text-align:right;"| 61.9
| [[Papeete]]
| PF
|-
| {{flag|Tokerau}} (Aotearoa)
| style="text-align:right;"| 10
| style="text-align:right;"| 1,431
| style="text-align:right;"| 143.1
| [[Nukunonu]]
| TK
|-
| '''{{flag|Tonga}}'''
| style="text-align:right;"| 748
| style="text-align:right;"| 106,137
| style="text-align:right;"| 141.9
| [[Nukuʻalofa|Nuku{{Okina}}alofa]]
| TO
|-
| '''{{flag|Tūwaru}}'''
| style="text-align:right;"| 26
| style="text-align:right;"| 11,146
| style="text-align:right;"| 428.7
| [[Funafuti]]
| TV
|-
|
|- style="font-weight:bold;"
| Tapeke
| style="text-align:right;"| 8,919,530
| style="text-align:right;"| 41,050,699
| style="text-align:right;"| 4.4
| rowspan=2 colspan=2|
|- style="font-weight:bold;"
| ''Tapeke (tango te tuawhenua Ahitereiria)''
| style="text-align:right;"| 1,232,680
| style="text-align:right;"| 19,022,699
| style="text-align:right;"| 14.8
|}
{| class="wikitable" style="margin:1em auto 1em auto;"
|-
|<center>{{Oceania Labelled Map}}</center>
|- align=center
|<center>'''Mahere whenua o ngā wehenga me ngā takiwā o te Ao-o-Kiwa<br><small>Tae ana ki ngā [[Moutere Maluku]], [[Ahitereiria]] me [[Aotearoa]]</small>'''</center>
|}
<div style="float: right; margin: 0 0 1em 2em; width: 20em; text-align: right; font-size: 0.86em; line-height: normal;"><!-- start of floated right section -->
<div style="border: 1px solid #ccd2d9; background: #f0f6fa; text-align: left; padding: 0.5em 1em; text-align: center;"><!-- start of slate grey box -->
<big>'''Ao-o-Kiwa'''</big>
<div align=center>
[[File:Oceania, broad (orthographic projection).svg|200px|An orthographic projection of geographic Oceania.]]<br>Ao-o-Kiwa Whānui (ā-Mātai Whenua). <br><small>Tē kitea te nuinga o ngā whenua o te Ao-o-Kiwa me te āwhata pēnei. Aua atu rā, ka kitea Hawai'i ki te paerangi rāwhiti.</small>
</div>
{| style="background:none; text-align:left; table-layout:auto; border-collapse:collapse; padding:0; font-size:100%;" cellspacing="0" cellpadding="0"
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Rahi
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | {{convert|10975600|km2|abbr=on}}
|-
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Taupori
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | 37.8 miriona (2010)
|-
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Wāhiwā
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | [[UTC+7]] ([[Initonīhia ki te Uru]]) ki [[UTC-6]] ([[Moutere te Aranga]])
|-
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Ētahi atu tāone hira
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | [[Tiakāta]]<br>[[Manira]]<br>[[Poihākena]]<br>[[Panatanga]]<br>[[Poipiripi]]<br>[[Hurapaia]]
[[Meta]]
|}
</div>
<div style="border: 1px solid #ccd2d9; background: #f0f6fa; text-align: left; padding: 0.5em 1em; text-align: center;"><!-- start of slate grey box -->
<div align=center>
[[File:Oceania, narrow (orthographic projection).svg|200px|Narrower Geographic Oceania.]]<br>Ao-o-Kiwa Whāiti (ā-Mātai Whenua). <br><small>[[Moutere Meranīhia]], Maikoronīhia, me Poronēhia (hāunga Aotearoa)</small>
</div>
{| style="background:none; text-align:left; table-layout:auto; border-collapse:collapse; padding:0; font-size:100%;" cellspacing="0" cellpadding="0"
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Rahi
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | {{convert|183000|km2|abbr=on}}<!--includes 63~64,000 from island PNG and 1000 for the Chathams-->
|-
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Taupori
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | 5.2 miriona (2008)<!--Date in that of Hawaii, the largest contributor. Includes 876,000 for island PNG from the 2000 census-->
|-
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Wāhiwā
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | [[UTC+9]] ([[Pārau]]) ki [[UTC-6]] ([[Moutere te Aranga]])
|-
! style="border-top: solid 1px #ccd2d9; padding: 0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align: top; text-align: left;" | Ētahi atu tāone hira
| style="border-top:solid 1px #ccd2d9; padding:0.4em 1em 0.4em 0; vertical-align:top;" | [[Honoruru]]<br>[[Nūmea]]<br>[[Suva]]<br>[[Papeete]]<br>[[Honiara]]
|}
</div></div>
==Kupu tautoko==
<references />
{{Navboxes
|title = Tuhipānui whaipānga ki te Ao-o-Kiwa
|list =
{{Whenua, takiwā o te Ao-o-Kiwa}}
{{List of Oceanian capitals by region}}
{{Rohe o te ao}}
{{Paparahi o te ao|state=collapsed}}
}}
[[Category:Ao-o-Kiwa]]
ouvjiwzijjq9g6ywwwea3hy3ec8yoq7
Template:Countries of Asia
10
15283
167743
165948
2026-06-02T03:21:25Z
TautauKarepe
22930
167743
wikitext
text/x-wiki
{{Navbox
| name = Countries of Asia
| state = {{{state<includeonly>|autocollapse</includeonly>}}}
| title = [[Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia|Whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia]]
| imagestyle = padding: 0 0.5em;
| image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|100px]]
| listclass = hlist
| group1 = [[Wehenga motuhake]]
| list1 =
* [[Āmenia]]
* [[Atepaihānia]]
* [[Āwhekenetāna]]
* [[Haina]]
* [[Haipara]]
* [[Hauri Arāpia]]
* [[Hingapoa]]
* [[Hīraka]]
* [[Hiria]]
* [[Hōrano]]
* [[Hōria]]
* [[Īemene]]
* [[Iharaira]]
* [[Īhipa]]
* [[Īnia]]
* [[Initonīhia]]
* [[Īrāki]]
* [[Īrāna]]
* [[Kamapōtia]]
* [[Katā]]
* [[Katatānga]]
* [[Kehitāna]]
* [[Kōrea-ki-te-raki]]
* [[Kōrea-ki-te-tonga]]
* [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]]
* [[Kūweiti]]
* [[Maratīwi]]
* [[Marēhia]]
* [[Mongōria]]
* [[Nepōra]]
* [[Nipono]]
* [[Omāna]]
* [[Pākaratēhi]]
* [[Pakitāne]]
* [[Pāreina]]
* [[Pēma]]
* [[Piripīni]]
* [[Poronai]]
* [[Putāna]]
* [[Rāoho]]
* [[Repanona]]
* [[Rūhia]]
* [[Tahikitāna]]
* [[Tairana]]
* [[Taiwana]]
* [[Tākei]]
* [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]]
* [[Tukumanatānga]]
* [[Uhipeketāne]]
* [[Whitināmu]]
| group2 = [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|Wehenga whakamihi taparere]]
| list2 =
* [[Āpakahia]]
* [[Haipara ki te raki]]
* [[Nagorno-Karabakh Republic|Nagorno-Karabakh]]
* [[Ossetia ki te Tonga]]
* [[Parihitini]]
| group3 = {{longitem|[[Takiwā whirinaki]] {{nobold|me ngā}} <br/>[[Rohe whakahaere motuhake]]}}
| list3 =
{{Navbox |child |groupstyle=font-weight:normal;
| group1 = [[Ahitereiria]]
| list1 =
* [[Motu Kirihimete]]
* [[Ngā Motu Koko]]
| group2 = [[Haina]]
| list2 =
* [[Hongipua]]
* [[Makao]]
| group3 = [[Kīngitanga Kotahi]]
| list3 =
* [[Akrotiri and Dhekelia]]
* [[Takiwā Piritene Moana Īnia]]
}}
}}<noinclude>
{{documentation}}
<!-- Please add metadata to the <includeonly> section at the bottom of the /doc subpage -->
</noinclude>
szg0xttgo4tyhd2dc5mpxkwmjmd4yyn
167801
167743
2026-06-02T05:49:56Z
TautauKarepe
22930
167801
wikitext
text/x-wiki
{{Navbox
| name = Countries of Asia
| state = {{{state<includeonly>|autocollapse</includeonly>}}}
| title = [[Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia|Whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia]]
| imagestyle = padding: 0 0.5em;
| image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|100px]]
| listclass = hlist
| group1 = [[Wehenga motuhake]]
| list1 =
* [[Āmenia]]
* [[Atepaihānia]]
* [[Āwhekenetāna]]
* [[Haina]]
* [[Haipara]]
* [[Hauri Arāpia]]
* [[Hingapoa]]
* [[Hīraka]]
* [[Hiria]]
* [[Hōrano]]
* [[Hōria]]
* [[Īemene]]
* [[Iharaira]]
* [[Īhipa]]
* [[Īnia]]
* [[Initonīhia]]
* [[Īrāki]]
* [[Īrāna]]
* [[Kamapōtia]]
* [[Katā]]
* [[Katatānga]]
* [[Kikitānga]]
* [[Kōrea-ki-te-raki]]
* [[Kōrea-ki-te-tonga]]
* [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]]
* [[Kūweiti]]
* [[Maratīwi]]
* [[Marēhia]]
* [[Mongōria]]
* [[Nepōra]]
* [[Nipono]]
* [[Omāna]]
* [[Pākaratēhi]]
* [[Pakitāne]]
* [[Pāreina]]
* [[Pēma]]
* [[Piripīni]]
* [[Poronai]]
* [[Putāna]]
* [[Rāoho]]
* [[Repanona]]
* [[Rūhia]]
* [[Tahikitāna]]
* [[Tairana]]
* [[Taiwana]]
* [[Tākei]]
* [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]]
* [[Tukumanatānga]]
* [[Uhipeketāne]]
* [[Whitināmu]]
| group2 = [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|Wehenga whakamihi taparere]]
| list2 =
* [[Āpakahia]]
* [[Haipara ki te raki]]
* [[Nagorno-Karabakh Republic|Nagorno-Karabakh]]
* [[Ossetia ki te Tonga]]
* [[Parihitini]]
| group3 = {{longitem|[[Takiwā whirinaki]] {{nobold|me ngā}} <br/>[[Rohe whakahaere motuhake]]}}
| list3 =
{{Navbox |child |groupstyle=font-weight:normal;
| group1 = [[Ahitereiria]]
| list1 =
* [[Motu Kirihimete]]
* [[Ngā Motu Koko]]
| group2 = [[Haina]]
| list2 =
* [[Hongipua]]
* [[Makao]]
| group3 = [[Kīngitanga Kotahi]]
| list3 =
* [[Akrotiri and Dhekelia]]
* [[Takiwā Piritene Moana Īnia]]
}}
}}<noinclude>
{{documentation}}
<!-- Please add metadata to the <includeonly> section at the bottom of the /doc subpage -->
</noinclude>
lj1xh3xho9l225vbm1tp4bjal8yw09s
Template:Country data Kenia
10
15303
167772
148590
2026-06-02T04:54:04Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Template:Country data Kēnia]] to [[Template:Country data Kenia]]
148590
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Kēnia
| flag alias = Flag of Kenya.svg
| flag alias-colonial = Flag of Kenya (1921–1963).svg
| flag alias-kdf = Flag of the Kenya Defence Forces.svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Kenya.svg
| flag alias-1895 = Flag of Kenya (1895–1921).svg
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = colonial
| var2 = kdf
| var3 = 1895
| redir1 = KEN
</noinclude>
}}
d0ludpmcjf17q6srv0wapp10qcd94al
167774
167772
2026-06-02T04:54:53Z
TautauKarepe
22930
167774
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Kenia
| flag alias = Flag of Kenya.svg
| flag alias-colonial = Flag of Kenya (1921–1963).svg
| flag alias-kdf = Flag of the Kenya Defence Forces.svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Kenya.svg
| flag alias-1895 = Flag of Kenya (1895–1921).svg
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = colonial
| var2 = kdf
| var3 = 1895
| redir1 = KEN
</noinclude>
}}
6llzm0l1xba7vhctnem0v0e9qvjarqk
Template:Countries of Africa
10
15356
167777
159077
2026-06-02T04:59:02Z
TautauKarepe
22930
167777
wikitext
text/x-wiki
{{Navbox
| name = Countries of Africa
| state = {{{state<includeonly>|autocollapse</includeonly>}}}
| bodyclass = hlist
| title = [[Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āwherika|Whenua, takiwā]] o [[Āwherika]]
| imagestyle = padding:0 1.0em 0 0.5em;
| image = [[File:Africa (orthographic projection).svg|120px|Orthogrpahic projection of Africa]]
| group1 = [[Wehenga motuhake]]
| list1 =
* [[Anakora]]
* [[Aratiria]]
* [[Āwherika-ki-te-tonga]]
* [[Eritēria]]
* [[Etiopia]]
* [[Henekara]]
* [[Hūmārie]]
* [[Hūtāne]]
* [[Hūtāne-ki-te-tonga]]
* [[Īhipa]]
* [[Kamarūna]]
* [[Kāna]]
* [[Kāpona]]
* [[Kāta]]
* [[Kenia]]
* [[Kini Ekuatoria]]
* [[Kini Pihō]]
* [[Kini]]
* [[Komoro]]
* [[Kōngo]]
* [[Marakāhia]]
* [[Marako]]
* [[Marāwi]]
* [[Māri]]
* [[Mauritānia]]
* [[Mauritius]]
* [[Mohapiki]]
* [[Namīpia]]
* [[Ngāika]]
* [[Ngāitiria]]
* [[Pēnina]]
* [[Poriwana]]
* [[Pūkina]]
* [[Puruniti]]
* [[Raipiri]]
* [[Rāwana]]
* [[Rīpia]]
* [[São Tomé and Príncipe]]
* [[Seychelles]]
* [[Tāmipia]]
* [[Tānahia]]
* [[Te Araone]]
* [[Te Kamopia]]
* [[Te Kēpa Weriti]]
* [[Te Puku o Āwherika]]
* [[Te Tai Rei]]
* [[Te Whenua o Kōngo]]
* [[Teroto]]
* [[Timuwawe]]
* [[Tipūti]]
* [[Toko]]
* [[Tūnihia]]
* [[Ukānga]]
* [[Warerangi]]
| group2 = {{longitem|[[Takiwā (wāwāhanga)|Takiwā]] {{nobold|me}}<br/>[[takiwā whirinaki|takiwā whirinaki]]}}
| list2 =
* [[Pantelleria]]{{\}}[[Moutere Pelagie]]
** {{smaller|Itāria}}
* [[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]]
** {{smaller|Kīngitanga Kotahi}}
* [[Canary Islands]]{{\}}[[Ceuta]]{{\}}[[Melilla]]{{\}}[[Plazas de soberanía]]
** {{smaller|Pāniora}}
* [[Madeira]]
** {{smaller|Potukara}}
* [[Moutere Scattered o te Moana Īnia|Îles Éparses]]{{\}}[[Mayotte]]{{\}}[[Réunion]]
** {{smaller|Wīwī}}
* [[Socotra]]
** {{smaller|Yemen}}
* [[Sahara ki te Hauāuru]]{{smallsup|1}}
| group3 = {{longitem|[[Rārangi wehenga whakamihi taparere|Wehenga<br/>whakamihi taparere]]}}
| list3 =
* [[Tūwehe Manapori Ārapi o Sahrawi]]
* [[Somaliland]]
| below = {{smallsup|1}} [[Taupetupetu takiwā|Motuhaketanga taupetupetu]].
}}<noinclude>
{{documentation}}
<!-- Please add metadata to the <includeonly> section at the bottom of the /doc subpage -->
</noinclude>
3ylhd7rkpji558lj6i7sp6qvedn6t1f
Template:Country data Hemeika
10
15450
167734
164307
2026-06-02T03:07:48Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Template:Country data Hamaika]] to [[Template:Country data Hemeika]]: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
164307
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Hamaika
| flag alias = Flag of Jamaica.svg
| flag alias-1906 = Flag of Jamaica (1906–1957).svg
| flag alias-1957 = Flag of Jamaica (1957–1962).svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Jamaica.svg
| link alias-naval = Jamaica Defence Force
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| altvar = {{{altvar|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1906
| var2 = 1957
| redir1 = JAM
</noinclude>
}}
pw5j2xf0i33ix3htze2bq3uxjzpl7x6
167736
167734
2026-06-02T03:08:29Z
TautauKarepe
22930
167736
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Hemeika
| flag alias = Flag of Jamaica.svg
| flag alias-1906 = Flag of Jamaica (1906–1957).svg
| flag alias-1957 = Flag of Jamaica (1957–1962).svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Jamaica.svg
| link alias-naval = Jamaica Defence Force
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| altvar = {{{altvar|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1906
| var2 = 1957
| redir1 = JAM
</noinclude>
}}
laq997li3ba8bjo62rgjl011p2a73b6
Rārangi whenua ā-taupori
0
15524
167737
167610
2026-06-02T03:09:32Z
TautauKarepe
22930
167737
wikitext
text/x-wiki
[[File:World Population.svg|thumb|500px|Mahere whenua taupori aorere]]
He rārangi [[whenua]], [[takiwā whirinaki]] ā-taupori tēnei e ai ki te paerewa [[ISO 3166-1]], e whakaatu ana i ngā taupori tapeke. Kāore ētahi whenua (pērā i a [[Tairana]]) e rīpoata i a rātou taupori tapeke, ka rīpoata i te taupori kirirarau kē. I ēnei tauira, ka whakaatu te ripanga nei i ngā whakataunga tata nō tētahi mana aorere mō ā rātou taupori tapeke.
Tae ana tēnei rārangi ki ngā [[wehenga motuhake]], ki ngā takiwā whirinaki nohoia, ki ngā [[wehenga whakamihi hāmanga]], ā, i ētahi tauira ki ngā [[whenua wāhanga]] o ngā wehenga motuhake. Hei tauira, he mea whakarārangi te [[Kīngitanga Kotahi]] hei hinonga kotahi, manohi anō kua whakarārangi wāwāhi kē ngā whenua wāhanga o te [[Kīngitanga Hōrana]].
Ka rārangihia hokia ngā taupori whenua hei ōrautanga o te taupori aorere, nā te [[Tari Tatauranga o te Hononga o Amerika]] i whakatau tata hei 7.29 piriona.<ref>{{cite web | url=http://www.census.gov/popclock | title=Matawā Taupori HOA & Aorere | publisher=Census.gov | date=17 February 2014 | accessdate=2014-02-17}}</ref> E ai ki tō te [[Kotahitanga Aorere]] whakataunga tata kē, nō te Whiringa-ā-nuku 2011 te taupori aorere i hau i te tatau 7 piriona.<ref name=UN7bn>{{cite news | url=http://www.bbc.co.uk/news/world-15459643 | title=Population seven billion: UN sets out challenges | date=26 October 2011 | newspaper=BBC | accessdate=2011-10-27}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.guardian.co.uk/world/2011/oct/31/seven-billionth-baby-born-philippines?intcmp=122 | title=World's 'seven billionth baby' is born | newspaper=The Guardian | date=31 October 2011 | accessdate=2011-10-31}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.upi.com/Top_News/US/2011/10/31/7-billion-people-is-a-serious-challenge/UPI-73301320046200 | title=7 billion people is a 'serious challenge' | agency=UPI | date=31 October 2011 | accessdate=2011-11-09}}</ref>
==Tukanga==
Ka whakamahia tēnei ripanga i ngā whakataunga tata me ngā matapae whakahou rawa<ref>{{cite journal |url=http://www.economist.com/node/18651512 |title=China's Population: The Most Surprising Demographic Crisis |journal=The Economist |year=2013}}</ref> nō te mana kautenui ā-motu (kia wātea), ā, kua whakaawhiwhia mō te nuinga. Kia kore ngā raraunga ā-motu whakahoua e wātea, kua whakamahia ngā whakataunga tata me ngā matapae mō te tau 2015 o te Tānga Taupori o tō te [[Kotahitanga Aorere Tari Take Ōhanga, Hapori]].<ref name="unpop">{{cite web | url=http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf | title=World Population Prospects The 2015 Revision: Key Findings and Advance Tables | publisher=The Department of Economic and Social Affairs of the United Nations | format=PDF | pages=51–55 | accessdate=2015-07-31}}</ref>
Nō te mea kāore ngā tatau i kohikohia mō ia whenua i te wā kotahi, kāore hoki i te taumata tikapūtanga ōrite, tērā pea ka hē te whakataunga mēnā ka whakataurite ngā raraunga. Me te aha anō, kāore pea te tāpiri i ngā tatau mō ngā whenua katoa e ōrite ki te tapeke aorere. Tokoiti ngā whenua kua toru ngā ngahurutanga, roa ake rānei, te wā kāore tētahi kautenui i whakahaere, nō reira he whakataunga tata pae hapa tiketike noa iho ngā tatauranga.
Kua kautehia ngā wāhi wāhanga hanganga o ngā wehenga motuhake (pērā i ngā whenua o te Kīngitanga Kotahi) hei wāhanga o ēnā wehenga motuhake. Kāore ngā hinonga motuhaketanga-kore (pērā i te [[Kotahitanga Ūropi]]), me ērā takiwā whirinaki kāore ā-rātou taupori tūturu (pērā i ngā kokoraho maha o te [[Tiri o te Moana]]) i whakarārangihia.
== Whenua, takiwā whirinaki ā-taupori ==
<!--sau
PLEASE READ BEFORE EDITING!
WHEN YOU UPDATE A COUNTRY'S POPULATION - PLEASE ALSO UPDATE THE EXPRESSION NEXT TO IT (column "% of world population") WITH THE SAME NUMBER EXCLUDING COMMAS (the #expr: equation).
-->
Kia matāra: Kua ''whakatītahahia'' katoatia ngā whenua me ngā takiwā whirinaki wāhanga o tētahi wehenga motuhake.
{| class="wikitable sortable" style="text-align:right"
|-
!data-sort-type="number"|Raupapa!!Ingoa rohe, takiwā, me ngā pīwari!!Taupori!!Rā!!% o te ao!!Puna
|-
|1
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haina}}<ref group="Note">Pā ai ngā tatau kautenui ki te [[tuawhenua Haina]], hāunga ōna [[Rohe ture-whaiaro o Haina|rohe ture-whaiaro]] a [[Hongipua]] me [[Makao]].</ref>
|{{data Haina|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://data.stats.gov.cn/ Matawā taupori whaimana]
|-
|2
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īnia}}
|{{data Īnia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.indiastat.com/popclockflash.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|3
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hononga-o-Amerika}}<ref group="Note">Taupori o ngā [[Wehenga o te Hononga-o-Amerika|wehenga e 50]] me te [[Tiriwā o Columbia]].</ref>
|{{data Hononga-o-Amerika|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popclock/ Matawā taupori whaimana]
|-
|4
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Initonīhia}}
|255,461,700
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 255461700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bps.go.id/linkTabelStatis/view/id/1274 Matapae whaimana]
|-
|5
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parīhi}}
|{{data Parīhi|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.ibge.gov.br/apps/populacao/projecao/index.html Matawā taupori whaimana]
|-
|6
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pakitāne}}
|{{formatnum: {{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190502230956/https://pwd.punjab.gov.pk/ Matawā taupori whaimana]
|-
|7
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāitiria}}
|182,202,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 182202000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|8
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pākaratēhi}}
|{{data Pākaratēhi|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|9
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rūhia}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Crimea]] me [[Sevastopol]].</ref>
|{{formatnum: {{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://demoscope.ru/weekly/app/popclock/popclock.php Matawā taupori whaimana]
|-
|10
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mehiko}}
|126,577,691
|Hūrae 1, 2019
|{{#expr: 126577691/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190103091405/http://www.conapo.gob.mx/work/models/CONAPO/Mapa_Ind_Dem18/index_2.html Matapae whaimana]
|-
|11
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nipono}}
|126,200,000
|Mei 1, 2019
|{{#expr: 126200000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/english/data/jinsui/tsuki/index.htm Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|12
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Piripīni}}
|{{data Piripīni|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150915090120/http://rpo3.popcom.gov.ph/ Matawā taupori whaimana]
|-
|13
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whitināmu}}
|90,730,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 90730000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=622&ItemID=14195 Whakataunga tata whaimana]
|-
|14
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Etiopia}}
|90,076,012
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 90076012/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151017033609/http://www.csa.gov.et/images/general/news/pop_pro_wer_2014-2017 Matapae whaimana]
|-
|15
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īhipa}}
|{{data Īhipa|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20230907025744/https://www.capmas.gov.eg/ Matawā taupori whaimana]
|-
|16
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}
|85,026,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:85026000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160114103852/http://www.ins-rdc.org/sites/default/files/Montage%20AnnuStat%20FINAL%202%20From%20VEROUILLE%20_0.pdf Matapae whaimana]
|-
|17
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiamana}}
|81,292,400
|Māehe 31, 2015
|{{#expr: 81292400/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.destatis.de/EN/FactsFigures/SocietyState/Population/CurrentPopulation/Tables/Census_SexAndCitizenship.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|18
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāna}}
|{{data Īrāna|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.amar.org.ir/Default.aspx?tabid=133 Matawā taupori whaimana]
|-
|19
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tākei}}
|77,695,904
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 77695904/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.turkstat.gov.tr/Start.do Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|20
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Wīwī}}<ref group="Note">Tae ana tēnei tatau ki te takiwā Wīwi ki Ūropi, ki āna [[Tānga Tāwāhi o Wīwī|tānga tāwāhi]] (''départements d'outre-mer'' i te [[Reo Wīwī]]) a [[Guiana Wīwī]] (''Guyane''): 239,648, [[Guadeloupe]]: 403,314, [[Martinique]]: 388,364 me te [[Moutere Réunion]]: 833,944.[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012#top], ā, ki āna [[Rauhīanga Tāwāhi o Wīwī|rauhīanga tāwāhi]] (''collectivités d'outre-mer'') a Porinihia Wīwī (''Polynésie française''): 274,217,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popsubpolynesie.htm], Niu Karetōnia (''Nouvelle-Calédonie''): 320,595,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popprovincenouvellecaledonie.htm] Hato-Barthélemy: 9,269,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977] Hato Martin: 36,522,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978] Hato Pierre me Miquelon (''Saint-Pierre-et-Miquelon''): 6,299,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=975] Warihi me Whutuna (''Wallis-et-Futuna''): 12,867,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcircwallisetfutuna.htm] me Mayotte: 217,091.[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcommayotte.htm]. E 2,742,000 te taupori hiatonga o ngā tānga me ngā rauhīanga tāwāhi katoa. Tāpiri ake te taupori o Wīwī Pākōkā e 64,386,000 i te Whiringa-ā-Nuku 2015,[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=000436387] e 67,128,000 te whakataunga tata mō te taupori tapake o Wīwī.</ref>
|67,128,000
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 67128000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=001641607 Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|21
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tairana}}
|65,104,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 65104000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150629165431/http://www.ipsr.mahidol.ac.th/ipsrbeta/en/Gazette.aspx Matapae whaimana ā-tau]
|-
|22
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kīngitanga Kotahi}}
|64,800,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 64800000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ons.gov.uk/ons/rel/pop-estimate/population-estimates-for-uk--england-and-wales--scotland-and-northern-ireland/mid-2014/rft---mid-2014-population-estimates-analysis-tool.zip Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Haratua 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|23
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Itāria}}
|60,725,000
|Āperira 30, 2015
|{{#expr: 60725000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://demo.istat.it/bilmens2015gen/index.html Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|24
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwherika-ki-te-tonga}}
|54,956,900
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 54956900/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022015.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|25
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēma}}
|53,897,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:53897000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|26
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tānahia}}
|53,470,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 53470000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|27
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}
|51,515,399
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 51515399/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20110303195830/http://rcps.egov.go.kr:8081/jsp/stat/ppl_stat_jf.jsp Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|28
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koromōpia}}
|{{data Koromōpia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120114091321/http://www.dane.gov.co/reloj/reloj_animado.php Matawā taupori whaimana]
|-
|29
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāniora}}
|46,439,864
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 46439864/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.es/inebaseDYN/cp30321/cp_inicio.htm Whakataunga tata whaimana]
|-
|30
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kēnia}}
|46,050,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:46050000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|31
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āketina}}
|43,131,966
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 43131966/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140912104325/http://www.indec.mecon.ar/nuevaweb/cuadros/2/proyeccionesyestimaciones_nac_2010_2040.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|32
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ūkareinga}}<ref group="Note">Not including [[Crimea]] and [[Sevastopol]].</ref>
|42,800,501
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 42800501/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160808023040/http://database.ukrcensus.gov.ua/PXWEB2007/eng/news/op_popul_e.asp Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|33
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Aratiria}}
|39,500,000
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 39500000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306220607/http://www.ons.dz/-Demographie-.html Matapae whaimana ā-tau]
|-
|34
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōrana}}
|38,484,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 38484000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.gov.pl/en/basic-data/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|35
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne}}
|38,435,252
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 38435252/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142840/http://cbs.gov.sd/en/files.php?id=7#&panel1-1 Matapae whaimana ā-tau]
|-
|36
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāki}}
|36,004,552
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 36004552/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140208014232/http://www.mofamission.gov.iq/ Matapae whaimana ā-tau]
|-
|37
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kānata}}
|35,851,774
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 35851774/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statcan.gc.ca/start-debut-eng.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|38
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ukānga}}
|34,856,813
|Ākuhata 28, 2014
|{{#expr: 34856813/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ubos.org/onlinefiles/uploads/ubos/NPHC/NPHC%202014%20PROVISIONAL%20RESULTS%20REPORT.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|39
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marako}}<ref group="Note">''Hāunga'' te taupori o te [[takiwā tautohea]] o [[Sahara Uru]] (te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]]). Mehemea kua tāpiri ake, ka tae atu te kautenui [[Marako]] Mahuru 2014 ki te 33,848,242 ngā kainoho.</ref>
|33,337,529
|Hepetema 1, 2014
|{{#expr: 33337529/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.hcp.ma/downloads/RGPH-2014_t17441.html Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|40
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hauti Arapia}}
|31,521,418
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 31521418/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160509155043/http://www.cdsi.gov.sa/ar/indicators/1 Matapae whaimana ā-tau]
|-
|41
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Perū}}
|31,151,643
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 31151643/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924034728/http://www.inei.gob.pe/media/MenuRecursivo/Cap03020.xls Matapae whaimana ā-tau]
|-
|42
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Uhipeketane}}
|31,022,500
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 31022500/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.uz/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|43
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marēhia}}
|{{data Marēhia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20080611041219/http://www.statistics.gov.my/ Matawā taupori whaimana]
|-
|44
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Wenehūera}}
|30,620,404
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 30620404/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071317/http://www.ine.gov.ve/documentos/Demografia/SituacionDinamica/Proyecciones/xls/Nacional.xls Matapae whaimana ā-tau]
|-
|45
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nepōra}}
|28,037,904
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 28037904/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150425141819/http://cbs.gov.np/wp-content/uploads/2014/10/Population-Projection-2011-2031.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|46
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāna}}
|27,043,093
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 27043093/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140801150513/http://www.statsghana.gov.gh/docfiles/2010phc/National%20Population%20Projection_2010%20to%202014.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|47
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwhekenetāna}}
|26,023,100
|2013-2014
|{{#expr: 26023100/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150909120943/http://cso.gov.af/Content/files/Population(3).pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|48
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Yemen}}
|25,956,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 25956000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121009023840/http://www.cso-yemen.org/publiction/yearbook2011/population.xls Whakataunga tata whaimana]
|-
|49
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mohapiki}}
|25,727,911
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 25727911/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gov.mz/estatisticas/estatisticas-demograficas-e-indicadores-sociais/projeccoes-da-populacao/populacao-projectada-por-distritos-maputo-cidade-2007_2040.xls/at_download/file Matapae whaimana ā-tau]
|-
|50
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}
|25,155,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 25155000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|51
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Anakora}}
|24,383,301
|Mei 16, 2014
|{{#expr: 24383301/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151126193220/http://www.ine.gov.ao/ Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|52
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ahitereiria}}
|{{data Ahitereiria|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/Web+Pages/Population+Clock?opendocument Matawā taupori whaimana]
|-
|53
|align=left|{{flaglist|Hiria}}
|{{formatnum: {{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cbssyr.sy/index-EN.htm Matawā taupori whaimana]<ref group="Note">Matapae nō mua i te kaiāriki. E ai ki te whakataunga tata kei tua i te [http://www.washingtonpost.com/blogs/worldviews/wp/2014/12/03/200000-dead-why-syrias-rising-death-toll-is-so-divisive 200,000] ngā pārurenga i te mutunga o te Whiringa-ā-Nuku 2014.</ref>
|-
|54
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Taiwana}}<ref group="Note">He [[Tūnga tōrangapū o Taiwana|wehenga whakamihi hāmanga]] kua kokoraho e te [[Tūwehe-ā-Iwi o Haina]] hei Porowini. Tae ana a [[Taiwana]] (Tūwehe o Haina) ki ngā moutere hauiti o [[Jinmen]], [[Moutere Mazu|Mazu]], me [[Pescadores]], etc.</ref>
|23,476,640
|Oketopa 31, 2015
|{{#expr: 23476640/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140704022127/http://eng.stat.gov.tw/point.asp?index=9 Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|55
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamarūna}}
|23,344,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 23344000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|56
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Tai Rei}}
|22,671,331
|Mei 15, 2014
|{{#expr: 22671331/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ins.ci/n/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=27 Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|57
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marakāhia}}
|22,434,363
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 22434363/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160116040245/http://instat.mg/madagascar-en-chiffres/#demographie Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|58
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hīraka}}
|20,675,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 20675000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190604210342/http://www.statistics.gov.lk/PopHouSat/VitalStatistics/MidYearPopulation/Mid-year%20population%20by%20district.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|59
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Romeinia}}
|19,942,642
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 19942642/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insse.ro/cms/files/statistici/comunicate/com_anuale/populatie/PopRez2014r.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|60
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāika}}
|19,899,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 19899000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|61
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pūkina}}
|18,450,494
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 18450494/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160105082447/http://www.insd.bf/n/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|62
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hiri}}
|18,006,407
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 18006407/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20220922130522/http://www.ine.cl/canales/chile_estadistico/demografia_y_vitales/proyecciones2014/proyecciones-de-poblacion-2014.xlsx Matapae ā-tau whaimana]
|-
|63
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Katatānga}}
|17,630,700
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 17608200/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151008001735/http://www.stat.gov.kz/faces/homePag Whakataunga tataā-marama whaimana]
|-
|64
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Māri}}
|17,600,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:17600000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|65
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrana}}
|{{data Hōrana|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090617194723/http://www.cbs.nl/en-GB/menu/themas/bevolking/cijfers/extra/bevolkingsteller.htm Matawā taupori whaimana]
|-
|66
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marāwi}}
|16,310,431
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16310431/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210602215254/http://www.nsomalawi.mw/images/stories/data_on_line/demography/census_2008/Main%20Report/ThematicReports/Population%20Projections%20Malawi.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|67
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ekuatoa}}
|16,278,844
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16278844/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ecuadorencifras.gob.ec/proyecciones-poblacionales/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|68
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuatamāra}}
|16,176,133
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16176133/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140314175005/http://www.ine.gob.gt/index.php/estadisticas/tema-indicadores Whakataunga tata whaimana]
|-
|69
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tāmipia}}
|15,473,905
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 15473905/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113144848/http://www.zamstats.gov.zm/report/Monthly/Vol%20129%202014%20The%20Monthly%20January.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|70
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamapōtia}}
|15,405,157
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 15405157/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/info/meetings/cambodia/pdf/rp12_ch10.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|71
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāta}}
|14,037,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 14037000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|72
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Henekara}}
|13,508,715
|Hūrae 19, 2013
|{{#expr: 13508715/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ansd.sn/index.php?option=com_content&view=article&id=172:publication-des-resultats-definitifs-du-rgphae&catid=59:evenements&Itemid=267 Hua kautenui 2013]
|-
|73
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Timuwawe}}
|13,061,239
|Ākuhata 17, 2012
|{{#expr: 13061239/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.zimstat.co.zw 2012 Hua kautenui]
|-
|74
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini}}
|12,609,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 12609000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|75
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}}
|11,892,934
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11892934/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140423042347/http://ssnbs.org/storage/South%20Sudan%20Statistical%20Yearbook%202011%20FINAL.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|76
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwia}}
|11,410,651
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11410651/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.bo/indice/visualizador.aspx?ah=PC20412.HTM Matapae whaimana]
|-
|77
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pehiamu}}
|11,280,134
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 11280134/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141111002452/http://www.ibz.rrn.fgov.be/fileadmin/user_upload/nl/bev/statistieken/stat-1-1_n.pdf Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|78
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwana}}
|11,262,564
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11262564/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://statistics.gov.rw/ Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|79
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiupa}}
|11,238,317
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 11210064/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160128195936/http://www.one.cu/publicaciones/cepde/anuario_2014/anuario_demografico_2014.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|80
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūnihia}}
|10,982,754
|Āperira 23, 2014
|{{#expr: 10982754/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924035126/http://www.ins.tn/rgph/depliant-rgph2014_v2.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|81
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haiti}}
|10,911,819
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10911819/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104339/http://www.ihsi.ht/pdf/projection/ProjectionsPopulation_Haiti_2007.pdf Matapae whaimana]
|-
|82
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kirihi}}
|10,846,979
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 10846979/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924123258/http://www.statistics.gr/portal/page/portal/ESYE/PAGE-themes?p_param=A1605&r_param=SPO18&y_param=2014_00&mytabs=0 Whakataunga tata whaimana]
|-
|83
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūmārie}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Puntland]] (me āna kainoho e 3,900,000) me [[Somaliland]] (āhua 3,500,000 ngā kainoho).</ref>
|10,787,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10787000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|84
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīekia}}
|10,541,466
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 10541466/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.czso.cz/csu/czso/population Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|85
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua Tominika}}
|10,528,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:10528000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|86
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Potukara}}
|10,374,822
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 10374822/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_publicacoes&PUBLICACOESpub_boui=213241170&PUBLICACOESmodo=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|87
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēnina}}
|10,315,244
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10315244/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insae-bj.org/Migration.html?file=files/stats-demographiques/STATISTIQUES%20DEMOGRAPHIQUES.xlsx Matapae whaimana]
|-
|88
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hanekeria}}
|9,849,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 9849000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.ksh.hu/docs/eng/xftp/gyor/nep/enep21412.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|89
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Huitene}}
|9,838,480
|Oketopa 31, 2015
|{{#expr: 9838480/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.scb.se/en_/Finding-statistics/Statistics-by-subject-area/Population/Population-composition/Population-statistics Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|90
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}}
|9,823,827
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 9823827/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071528/http://www.isteebu.bi/images/rapports/projection%20de%20la%20population%20bdi%202008-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|91
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Atepaihānia}}
|9,676,500
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 9676500/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.gov.az/news/?id=3008 Whakataunga tata whaimana]
|-
|92
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pērara}}
|9,494,200
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 9494200/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://archive.is/20151106150804/http://belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/otrasli-statistiki/naselenie/demografiya_2/current-data/demographic-situation/demographic-situation-in-january-september-2015 Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|93
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}}
|{{formatnum: {{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151226160751/http://worldpopulationreview.com/countries/united-arab-emirates-population/ Matawā taupori whaimana]
|-
|94
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ateria}}
|8,623,073
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8623073/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/023582.html Tatau -ā-hauwhā taupua]
|-
|95
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Honotura}}
|8,576,532
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8576532/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.hn/index.php/component/content/article?id=100 Whakataunga tata whaimana]
|-
|96
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Iharaira}}
|8,434,600
|Oketopa 30, 2015
|{{#expr: 8434600/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20180915102003/http://www.cbs.gov.il/reader/?MIval=cw_usr_view_Folder&ID=141 Tatau ā-marama taupua]
|-
|97
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahikitāna}}
|8,354,000
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 8354000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306125630/http://www.stat.tj/en/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|98
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Huiterangi}}
|8,279,700
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 8279700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/02/blank/key/bevoelkerungsstand/01.html Tatau ā-hauwhā taupua]
|-
|99
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Papua Nūkini}}
|8,083,700
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8083700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|100
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrano}}
|7,595,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 7595000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hongipua}}'' ''([[Haina]])''
|7,298,600
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 7298600/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20070609015356/http://www.censtatd.gov.hk/hong_kong_statistics/statistics_by_subject/index.jsp?subjectID=1&charsetID=2&displayMode=T Whakataunga tata whaimana]
|-
|101
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Purukāria}}
|7,202,198
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 7202198/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nsi.bg/sites/default/files/files/pressreleases/Population2014_en_2Y19BGI.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|102
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāpia}}<ref group="Note">Hāunga [[Kotopo]]</ref>
|7,114,393
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 7114393/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151225081855/http://webrzs.stat.gov.rs/WebSite/Public/PageView.aspx?pKey=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|103
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parakai}}
|7,003,406
|2015
|{{#expr: 7003406/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dgeec.gov.py/Publicaciones/Biblioteca/NACIONAL/Proyeccion_Nacional.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|104
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}}
|6,974,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6974000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-togo.org/index.php/thematiques/statistiques-demographiques/32-thematiques/statistiques-demographiques/etat-structure/79-perspectives-demo Whakataunga tata whaimana]
|-
|105
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāoho}}
|6,802,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6802000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120517150036/http://www.nsc.gov.la/Statistics/Selected%20Statistics/Population.htm Matapae ā-tau whaimana]
|-
|106
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Araone}}
|6,453,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6453000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|107
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whakaora}}
|6,401,240
|2014
|{{#expr: 6401240/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20171021164030/http://www.digestyc.gob.sv/index.php/novedades/avisos/540-ya-se-encuentra-disponible-el-boletin-ipc-septiembre-2012.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|108
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīpia}}
|6,278,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6278000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|109
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nikarāhua}}
|6,198,154
|2014
|{{#expr: 6198154/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bcn.gob.ni/publicaciones/periodicidad/anual/nicaragua_cifras/nicaragua_cifras.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|110
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kehitāna}}
|5,975,000
|Hepetema 1, 2015
|{{#expr: 5975000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.kg/media/monthlyreview/801ec5e5-6dcd-43ff-9f6a-d849303eff2a.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|111
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tenemāka}}
|5,699,220
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 5699220/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dst.dk/en/Statistik/emner/befolkning-og-befolkningsfremskrivning/folketal.aspx Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|112
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hingapoa}}
|5,535,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 5535000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151129094649/http://www.singstat.gov.sg/statistics/latest-data#14 Whakataunga tata whaimana]
|-
|113
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whinirana}}
|{{formatnum: {{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151002005827/http://vrk.fi/default.aspx?site=4&docid=85 Matawā taupori whaimana]
|-
|114
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowākia}}
|5,421,349
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 5421349/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://slovak.statistics.sk/wps/wcm/connect/5db07c01-f456-4312-942f-564973bdea4d/Republika_2014.pdf?MOD=AJPERES Whakataunga tata whaimana]
|-
|115
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Eritēria}}
|5,228,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 5228000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|116
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nōwei}}
|5,205,434
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 5205434/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|117
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Puku o Āwherika}}
|4,900,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4900000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|118
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koto Rika}}
|4,773,130
|Hune 30, 2014
|{{#expr: 4773130/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120327062704/http://www.inec.go.cr/Web/Home/pagPrincipal.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|119
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tukumanatānga}}
|4,751,120
|Tīhema 26, 2012
|{{#expr: 4751120 /{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150226075305/http://www.chrono-tm.org/2015/02/rezultatyi-perepisi-naseleniya-v-turkmenistane/ Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| 120
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parihitini}}
|4,682,467
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4682467/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140608204943/http://www.pcbs.gov.ps/Portals/_Rainbow/Documents/gover_e.htm Whakataunga tata whaimana]
|-
|121
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Aotearoa}}
|{{data Aotearoa|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20100604223109/http://www.stats.govt.nz/methods_and_services/population_clock.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|122
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Airangi}}
|4,635,400
|Āperira 1, 2015
|{{#expr: 4635400/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2015/ Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|123
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōngo}}
|4,620,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4620000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|124
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Raipiri}}
|4,503,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4503000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|125
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Omāna}}
|4,306,947
|Tīhema 13, 2015
|{{#expr: 4306947/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20161009234648/https://www.ncsi.gov.om/Pages/NCSI.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|126
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koroātia}}
|4,225,316
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 4225316/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170705025245/http://www.dzs.hr/Eng/system/first_results.htm#MIG Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|127
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuwait}}
|4,183,658
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 4183658/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Kuwait-Cities.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|128
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Repanona}}
|4,168,000
|2013
|{{#expr: 4168000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151006190537/http://www.moph.gov.lb/Statistics/Documents/StatisticalBulletin2013.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Puntland}} '' '' ([[Hūmārie]]) ''
|3,900,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3900000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|129
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōngia-Herekōmina}}
|3,791,622
|Oketopa 15, 2013
|{{#expr: 3791622/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20181123135507/http://www.bhas.ba/obavjestenja/Preliminarni_rezultati_bos.pdf Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|130
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Panamā}}
|3,764,166
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3764166/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.contraloria.gob.pa/INEC/Archivos/P2381Boletin9.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|131
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōria}}<ref group="Note">Hāunga ([https://web.archive.org/web/20140722065134/http://www.geostat.ge/cms/site_images/_files/english/population/01%20Population%20by%20municipalities%20for%20the%20beginning%20of%20the%20year.xls 2012]) te [[Tūwehe o Abkhazia]] (242,862, kautenui 2011) me [[Ossetia-ki-te-Tonga]] (70,000, 2006).</ref>
|3,729,500
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 3729500/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.geostat.ge/index.php?action=page&p_id=152&lang=eng Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|132
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mauritānia}}
|3,631,775
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3631775/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ons.mr/doc/publication/Projectionpopulation.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|133
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Morotawa}}<ref group="Note">Hāunga ([http://www.statistica.md/public/files/publicatii_electronice/populatia/Populatia_Republicii_Moldova_2010.pdf statistica.md.2010.pdf]) [[Transnistria]] (555,347, kautenui 2005).</ref>
|3,555,200
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 3555200/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistica.md/ Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Peta Riko}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|3,548,397
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 3548397/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popest/data/index.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Somaliland}} '' '' ([[Hūmārie]]) ''
|3,500,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3500000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|134
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Urukoi}}
|3,415,866
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 3415866/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20091114215413/http://www.ine.gub.uy/banco%20de%20datos/soc_proyecciones/totpais_ambos.xls Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|135
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mongōria}}
|{{formatnum: {{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nso.mn Matawā taupori whaimana]
|-
|136
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āmenia}}
|3,004,000
|Hepetema 1, 2015
|{{#expr: 3004000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.armstat.am/en/?nid=126&id=19001&submit=Search Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|137
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rituānia}}
|2,893,336
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 2893336/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170228081633/https://osp.stat.gov.lt/en/home Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|138
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Arapeinia}}
|2,893,005
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 2893005/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150224224626/http://www.instat.gov.al/en/publications/press-releases/press-release-population-of-albania-1-january-2015.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|139
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hemeika}}
|2,717,991
|Tīhema 31, 2013
|{{#expr: 2717991/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://statinja.gov.jm/Demo_SocialStats/population.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|140
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Katā}}
|2,463,460
|Noema 30, 2015
|{{#expr: 2463460/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151113142414/http://www.gsdp.gov.qa/portal/page/portal/gsdp_en Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|141
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwana}}
|2,141,206
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 2141206/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cso.gov.bw/templates/cso/file/File/Census%20%202011%20Statsbrief_Projections%20vs%20Actual%20censusJuly%2031%202013%20.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Mahuru 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|142
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Namīpia}}
|2,113,077
|Ākuhata 28, 2011
|{{#expr: 2113077/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Namibia.html Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|143
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Makerōnia}}
|2,069,172
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 2069172/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.gov.mk/OblastOpsto_en.aspx?id=2 Whakataunga tata whaimana]
|-
|144
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowinia}}
|{{formatnum: {{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090618041010/http://www.stat.si/eng/tema_demografsko_prebivalstvo.asp Matawā taupori whaimana]
|-
|145
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwhia}}
|1,973,700
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 1973700/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.csb.gov.lv/en/statistikas-temas/population-key-indicators-30624.html Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|146
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Teroto}}
|1,894,194
|2011
|{{#expr: 1894194/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142226/http://www.bos.gov.ls/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|147
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kamopia}}
|1,882,450
|Āperira 15, 2013
|{{#expr: 1882450/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gambia.html Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|148
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotopo}}<ref group="Note">{{Kosovo-note}}</ref>
|1,827,231
|2015
|{{#expr: 1827231/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151018171339/http://ask.rks-gov.net/ENG/publikimet/doc_download/1126-kosovo-population-projection-2011-2061 Matapae ā-tau whaimana]
|-
|149
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāpona}}
|1,802,278
|Mei 22, 2013
|{{#expr: 1802278/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-gabon.com Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|150
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Pihō}}
|1,530,673
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1530673/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-guinebissau.com/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|151
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Bahrain}}
|1,359,800
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1359800/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170206163647/http://www.cio.gov.bh/cio_ara/English/Publications/Statistical%20Abstract/ABS2011/CH2/2013%2012%2019%20Bahrain%20%20Population%20Projections.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|152
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tirinaki-Tāpako}}
|1,340,557
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 1340557/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150928065005/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/TT.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|153
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Etonia}}
|1,313,271
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 1313271/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121123153505/http://www.stat.ee/main-indicators Whakataunga tata whaimana]
|-
|154
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marihi}}
|1,261,208
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 1261208/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://archive.is/20140827165459/http://statsmauritius.gov.mu/English/StatsbySubj/Pages/Population-Jan-June-2014.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|155
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Ekuatoria}}
|1,222,442
|Hūrae 4, 2015
|{{#expr: 1222442/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/EquatorialGuinea.html Hua hukihuki kautenui 2015]
|-
|156
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}}
|1,167,242
|Hūrae 11, 2015
|{{#expr: 1167242/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210225112143/http://www.statistics.gov.tl/wp-content/uploads/2015/10/1-Preliminary-Results-4-Printing-Company-19102015.pdf Hua hukihuki kautenui 2015]
|-
|157
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Warerangi}}
|1,119,375
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1119375/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150723224521/http://ccm.org.sz/documents/reports/hiv/Population-Projections-Report-2007-2030.pdf Matapae whaimana]
|-
|158
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tipūti}}
|888,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 888000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|159
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whītī}}
|867,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 867000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|160
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara}}<ref group="Note">Hāunga [[Haipara ki te raki]] (294,396, kautenui 2011) ([https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf]).</ref>
|847,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 847000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mof.gov.cy/mof/cystat/statistics.nsf/All/8C0C908964C02BEFC2257F030037EDE6?OpenDocument&sub=1&sel=1&e=&print Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Proposed flag of Réunion (VAR).svg|22px]]'' ''[[Réunion]]'' ''([[Wīwī]]) ''
|844,994
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 844994/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=24&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|161
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Komoro}}
|784,745
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 784745/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160111213747/http://comoros.africadata.org/fr/DataAnalysis Whakataunga tata whaimana]
|-
|162
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Putāna}}
|{{formatnum: {{#expr: (72000+3.6*{{Age in days|2012|4|16}}) round 0}}0}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (720000+36*{{Age in days|2012|4|16}})/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160319084148/http://www.nsb.gov.bt/main/main.php#&slider1=1 Matawā taupori whaimana]
|-
|163
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kaiana}}
|746,900
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 746900/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150923200500/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/GY.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Macau}}'' ''([[Haina]])''
|643,100
|Hepetema 30, 2015
|{{#expr: 643100/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dsec.gov.mo/TimeSeriesDatabase.aspx?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|164
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Motu Horomona}}
|642,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 642000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|165
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Montenegro}}
|621,207
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 621207/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.monstat.org/userfiles/file/publikacije/godisnjak%202014/stanovnistvo.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|166
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rakapuō}}
|562,958
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 562958/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistiques.public.lu/stat/TableViewer/tableViewHTML.aspx?ReportId=383&IF_Language=fra&MainTheme=2&FldrName=1 Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Hōngoingoi 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|167
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hurināme}}
|534,189
|Ākuhata 13, 2012
|{{#expr: 534189/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Suriname.html Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
|168
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kūrae Matomato}}
|524,833
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 524833/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.cv/actualise/publicacao/files/615430153152013Retro-Projeccao%202000-2010%20e%20Projeccoes%20Demograficas%20%20CABO%20VERDE%202010-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
| 169
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahara ki te Uru}}<ref group="Note">Kua wāwāhia te mana whakahaere ki [[Marako]] me te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]], nā rāua e rua te katoa o te takiwā i kokoraho.</ref>
|510,713
|Hepetema 2, 2014
|{{#expr: 510713/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/WesternSahara.html Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Transnistria|state}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Morotawa]].</ref>
|505,153
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 505153/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Moldova.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|170
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mārata}}
|445,426
|Māehe 31, 2014
|{{#expr: 445426/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150621211549/https://secure2.gov.mt/localgovernment/file.aspx?f=7810 Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuarerupe|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|403,750
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 403750/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=26&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|171
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poronai}}
|393,372
|Hune 20, 2011
|{{#expr: 393372/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Brunei.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Mātiniki|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|381,326
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 381326/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=23&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|172
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāhama}}
|368,390
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 368390/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://statistics.bahamas.gov.bs/download/070842200.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|173
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārihi}}
|368,310
|Hune 2015
|{{#expr: 368310/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Belize.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|174
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Maldives}}
|341,256
|Hepetema 20, 2014
|{{#expr: 341256/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141212091856/http://www.planning.gov.mv/census/census%202014/CensusPreliminary/PreliminaryResults.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|175
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiorangi}}
|331,310
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 331310/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statice.is/Pages/444?NewsID=11796 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara ki te raki}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Haipara]].</ref>
|294,396
|Tīhema 4, 2011
|{{#expr: 294396/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|176
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Papatohe}}
|285,000
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 285000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Barbados.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|177
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whenuatū}}
|277,500
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 277500/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Niu Karetōnia}}'' ''([[Wīwī]])''
|268,767
|Ākuhata 26, 2014
|{{#expr: 268767/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.isee.nc/population/recensement/structure-de-la-population-et-evolutions Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' ''([[Wīwī]])''
|268,270
|Ākuhata 22, 2012
|{{#expr: 268270/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140221193409/http://www.ispf.pf/Libraries/RP2012/Premiers_r%C3%A9sultats_population_l%C3%A9gale.sflb.ashx Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Abkhazia}}<ref group="Note">{{Abkhazia note}}</ref>
|240,705
|2011
|{{#expr: 240705/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120209185131/http://apsnypress.info/news/5084.html Hua kautenui]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kiana o Wīwī|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|239,648
|Hānuere 1, 2012
|{{#expr: 239648/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-regions.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Meiotte}}'' ''([[Wīwī]])''
|212,645
|Ākuhata 21, 2012
|{{#expr: 212645/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/document.asp?ref_id=19214®_id=27 Hua kautenui 2012]
|-
|178
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāmoa}}
|187,820
|Noema 7, 2011
|{{#expr: 187820/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.sbs.gov.ws Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|179
|style="text-align:left;"|{{flaglist|São Tomé and Príncipe}}
|187,356
|Mei 13, 2012
|{{#expr: 187356/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303180641/http://www.ine.st/Documentacao/InformacoesEstatisticas/Demograficas/22.pdf Hua kautenui 2012]
|-
|180
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Ruiha}}
|185,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 185000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuamu}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|159,358
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 159358/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn179.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Curaçao}}'' ''([[Hōrana]])''
|154,843
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 154843/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Curacao.html?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Nagorno-Karabakh.svg|22px]]'' [[Nagorno-Karabakh Republic]]
|146,573
|
|{{#expr: 146573/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
|181
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiripati}}
|113,400
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 113400/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|182
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}}
|109,991
|Hune 12, 2012
|{{#expr: 109991/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/StVincent.html Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Arupa}}'' ''([[Hōrana]])''
|107,394
|Oketopa 31, 2014
|{{#expr: 107394/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cbs.aw?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|106,405
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 106405/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn180.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
|183
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kerenāra}}
|103,328
|Mei 12, 2011
|{{#expr: 103328/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.geohive.com/cntry/grenada.aspx Hua kautenui 2011]
|-
|184
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tonga}}
|103,252
|Noema 30, 2011
|{{#expr: 103252/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/tonga/index.php?option=com_advlisting&view=download&fileId=304&Itemid=301 Hua kautenui 2011]
|-
|185
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}
|102,800
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 102800/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Jersey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|100,800
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 100800/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.gov.je/SiteCollectionDocuments/Government%20and%20administration/R%20Population%20Estimate%202014%2020150623%20SU.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|186
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Seychelles}}
|91,400
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 91400/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nsb.gov.sc/wp-content/uploads/2015/12/Seychelles-in-Figures-2015-edition1.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|187
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}}
|86,295
|Mei 27, 2011
|{{#expr: 86295/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Antigua.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Isle of Man}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|84,497
|Māehe 27, 2011
|{{#expr: 84497/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/IsleOfMan.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Ceuta}}'' ''([[Paniora]])''
|82,376
|2011
|{{#expr: 82376/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Melilla}}'' ''([[Paniora]])''
|78,476
|2011
|{{#expr: 78476/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
|188
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ānatāra}}
|76,949
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 76949/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170525074953/http://www.estadistica.ad/serveiestudis/web/banc_dades4.asp?lang=1&codi_tema=2&codi_divisio=8&codi_subtemes=8 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|189
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tominika}}
|71,293
|Mei 14, 2011
|{{#expr: 71293/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104411/http://www.dominica.gov.dm/cms/files/2011_census_report.pdf Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Guernsey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|65,150
|Māehe 31, 2014
|{{#expr: 65150/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Guernsey.html Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pāmura}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|64,237
|Mei 20, 2010
|{{#expr: 64237/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130520190010/http://www.gov.bm/portal/server.pt/gateway/PTARGS_0_2_980_227_1014_43/http%3B/ptpublisher.gov.bm%3B7087/publishedcontent/publish/cabinet_office/statistics/dept___statistics___additonal_files/2012_facts___figures_0.pdf Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|58,238
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 58238/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.eso.ky/populationandvitalstatistics.html#1 Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])''
|56,114
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 56114/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.gl/?lang=en Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|190
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Kiti me Newi}}
|56,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 56000/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|55,519
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 55519/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn177.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
|191
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Moutere Māhara}}
|54,880
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 54880/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|53,883
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 53883/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn178.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ossetia ki te Tonga}}<ref group="Note">{{South Ossetia-note}}</ref>
|51,547
|Hānuere, 2013
|{{#expr: 51547/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mid.ru/bdomp/ns-reuro.nsf/348bd0da1d5a7185432569e700419c7a/be2d70933881fb75c32579270040e8a1!OpenDocument Whakataunga tata]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Wharo}}'' ''([[Tenemāka]])''
|49,179
|Ākuhata 1, 2015
|{{#expr: 49179/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.hagstova.fo/en Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])''
|38,247
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 38247/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160930004308/http://stat.gov.sx/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|192
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Manako}}
|37,800
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 37800/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.monacostatistics.mc/Population-and-employment Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|193
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīkeneteina}}
|37,370
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 37370/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170702000627/http://www.volksblatt.li/medienarchiv/bevolkerungsstatistik-vorlaufige-ergebnisse-31-dezember-2014-1.pdf Semi Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]'' ''[[Saint-Martin]]'' ''([[Wīwī]])''
|36,522
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 36522/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|194
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Marino}}
|32,831
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 32831/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20200326182005/https://www.statistica.sm/on-line/en/home/statistics/population.html Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kāmaka}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|32,734
|Tīhema 31, 2013
|{{#expr: 32734/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gibraltar.html Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|31,458
|Hānuere 25, 2012
|{{#expr: 31458/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/TurksCaicos.html Hua kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])''
|28,875
|Hepetema 30, 2014
|{{#expr: 28875/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.fi/til/vamuu/2014/08/vamuu_2014_08_2014-09-18_tie_001_en.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|28,054
|Hūrae 12, 2010
|{{#expr: 28054/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/BritVirgins.html Hua kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuki Airani}}
|19,100
|Hune 1, 2015
|{{#expr: 19100/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mfem.gov.ck/mfemdocs/stats/statistical-series/vital-statistics-and-population-estimates/995-vital-stats-2nd-qrt-2015/file Whakataunga tata whaimana]
|-
|195
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārau}}
|17,950
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 17950/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])''
|17,408
|Hānuere 1, 2013
|{{#expr: 17408/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ānakuira}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|13,452
|Mei 11, 2011
|{{#expr: 13452/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Anguilla.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|11,750
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11750/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|196
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūwaru}}
|10,640
|Noema 4, 2012
|{{#expr: 10640/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Tuvalu.html Hua kautenui 2012]
|-
|197
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nauru}}
|10,084
|Oketopa 30, 2011
|{{#expr: 10084/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/nauru/PublicDocuments/Census/Nauru_2011_Census_Report_FINAL.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|9,269
|Hānuere 1, 2012
|{{#expr: 9269/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]]) ''
|6,069
|Hānuere 1, 2012
|0.0000{{#expr: 6069/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Manetera}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|4,922
|Mei 12, 2011
|0.0000{{#expr: 4922/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071254/http://www.gov.ms/wp-content/uploads/2011/02/Montserrat-At-A-Glance.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])''
|4,020
|Hānuere 1, 2013
|0.0000{{#expr: 4020/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''[[File:Flag of Saint Helena.svg|22px]]'' ''[[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]]'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|4,000
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 4000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Falkland}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|3,000
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 3000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen}}'' ''([[Nōwei]])''
|2,562
|Hūrae 1, 2014
|0.0000{{#expr: 2655/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Svalbard.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|2,302
|Ākuhata 9, 2011
|0.0000{{#expr: 2302/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303200110/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Norfolk_Island/report.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|2,072
|Ākuhata 9, 2011
|0.0000{{#expr: 2072/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])''
|1,991
|Hānuere 1, 2013
|0.0000{{#expr: 1991/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Niue}}
|1,470
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 1470/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Tokerau}}'' ''([[Aotearoa]])''
|1,411
|Oketopa 18, 2011
|0.0000{{#expr: 1411/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120815034343/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Tokelau/report.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|198
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Poho o Pita}}
|839
|Hūrae 1, 2012
|0.0000{{#expr: 839/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.vaticanstate.va/content/vaticanstate/es/stato-e-governo/note-generali/popolazione.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|550
|Ākuhata 9, 2011
|0.00000{{#expr: 550/{{worldpop}}*100*10000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Wake Island.svg|22px]]'' ''[[Moutere Wake]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|188
|2005
|0.000000{{#expr: 188/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' ''([[Wīwī]]) ''
|140
|2013
|0.000000{{#expr: 140/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of the Midway Islands (local).svg|22px]]'' ''[[Midway Atoll]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|60
|2009
|0.000000{{#expr: 60/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pitikeina}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|56
|2014
|0.000000{{#expr: 56/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[[Pitcairn Islands#Historical population|Whakataunga tata whaimana]]
|}
==Kupu tautoko==
{{reflist|group="Note"}}
==Tohutoro==
{{reflist|colwidth=30em}}
==Hoto ki waho==
*[http://www.un.org/esa/population/publications/WPP2004/WPP2004_Volume3.htm Tō te Kotahitanga Aorere Rīpoata Tātaritanga mō te whakahoutanga 2004 o te putanga Matapae Taupori Aorere (World Population Prospects)] (kāore rawa te rīpoata tātaritanga 2006 i te wātea ā-ipurangi nei) — kei roto ngā taipitopito me ngā puna i whakamahia mā ngā whakataunga tata taupori i runga.
4jj90alryk1habkn1i0ij1eq9fkpagj
167754
167737
2026-06-02T03:34:52Z
TautauKarepe
22930
167754
wikitext
text/x-wiki
[[File:World Population.svg|thumb|500px|Mahere whenua taupori aorere]]
He rārangi [[whenua]], [[takiwā whirinaki]] ā-taupori tēnei e ai ki te paerewa [[ISO 3166-1]], e whakaatu ana i ngā taupori tapeke. Kāore ētahi whenua (pērā i a [[Tairana]]) e rīpoata i a rātou taupori tapeke, ka rīpoata i te taupori kirirarau kē. I ēnei tauira, ka whakaatu te ripanga nei i ngā whakataunga tata nō tētahi mana aorere mō ā rātou taupori tapeke.
Tae ana tēnei rārangi ki ngā [[wehenga motuhake]], ki ngā takiwā whirinaki nohoia, ki ngā [[wehenga whakamihi hāmanga]], ā, i ētahi tauira ki ngā [[whenua wāhanga]] o ngā wehenga motuhake. Hei tauira, he mea whakarārangi te [[Kīngitanga Kotahi]] hei hinonga kotahi, manohi anō kua whakarārangi wāwāhi kē ngā whenua wāhanga o te [[Kīngitanga Hōrana]].
Ka rārangihia hokia ngā taupori whenua hei ōrautanga o te taupori aorere, nā te [[Tari Tatauranga o te Hononga o Amerika]] i whakatau tata hei 7.29 piriona.<ref>{{cite web | url=http://www.census.gov/popclock | title=Matawā Taupori HOA & Aorere | publisher=Census.gov | date=17 February 2014 | accessdate=2014-02-17}}</ref> E ai ki tō te [[Kotahitanga Aorere]] whakataunga tata kē, nō te Whiringa-ā-nuku 2011 te taupori aorere i hau i te tatau 7 piriona.<ref name=UN7bn>{{cite news | url=http://www.bbc.co.uk/news/world-15459643 | title=Population seven billion: UN sets out challenges | date=26 October 2011 | newspaper=BBC | accessdate=2011-10-27}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.guardian.co.uk/world/2011/oct/31/seven-billionth-baby-born-philippines?intcmp=122 | title=World's 'seven billionth baby' is born | newspaper=The Guardian | date=31 October 2011 | accessdate=2011-10-31}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.upi.com/Top_News/US/2011/10/31/7-billion-people-is-a-serious-challenge/UPI-73301320046200 | title=7 billion people is a 'serious challenge' | agency=UPI | date=31 October 2011 | accessdate=2011-11-09}}</ref>
==Tukanga==
Ka whakamahia tēnei ripanga i ngā whakataunga tata me ngā matapae whakahou rawa<ref>{{cite journal |url=http://www.economist.com/node/18651512 |title=China's Population: The Most Surprising Demographic Crisis |journal=The Economist |year=2013}}</ref> nō te mana kautenui ā-motu (kia wātea), ā, kua whakaawhiwhia mō te nuinga. Kia kore ngā raraunga ā-motu whakahoua e wātea, kua whakamahia ngā whakataunga tata me ngā matapae mō te tau 2015 o te Tānga Taupori o tō te [[Kotahitanga Aorere Tari Take Ōhanga, Hapori]].<ref name="unpop">{{cite web | url=http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf | title=World Population Prospects The 2015 Revision: Key Findings and Advance Tables | publisher=The Department of Economic and Social Affairs of the United Nations | format=PDF | pages=51–55 | accessdate=2015-07-31}}</ref>
Nō te mea kāore ngā tatau i kohikohia mō ia whenua i te wā kotahi, kāore hoki i te taumata tikapūtanga ōrite, tērā pea ka hē te whakataunga mēnā ka whakataurite ngā raraunga. Me te aha anō, kāore pea te tāpiri i ngā tatau mō ngā whenua katoa e ōrite ki te tapeke aorere. Tokoiti ngā whenua kua toru ngā ngahurutanga, roa ake rānei, te wā kāore tētahi kautenui i whakahaere, nō reira he whakataunga tata pae hapa tiketike noa iho ngā tatauranga.
Kua kautehia ngā wāhi wāhanga hanganga o ngā wehenga motuhake (pērā i ngā whenua o te Kīngitanga Kotahi) hei wāhanga o ēnā wehenga motuhake. Kāore ngā hinonga motuhaketanga-kore (pērā i te [[Kotahitanga Ūropi]]), me ērā takiwā whirinaki kāore ā-rātou taupori tūturu (pērā i ngā kokoraho maha o te [[Tiri o te Moana]]) i whakarārangihia.
== Whenua, takiwā whirinaki ā-taupori ==
<!--sau
PLEASE READ BEFORE EDITING!
WHEN YOU UPDATE A COUNTRY'S POPULATION - PLEASE ALSO UPDATE THE EXPRESSION NEXT TO IT (column "% of world population") WITH THE SAME NUMBER EXCLUDING COMMAS (the #expr: equation).
-->
Kia matāra: Kua ''whakatītahahia'' katoatia ngā whenua me ngā takiwā whirinaki wāhanga o tētahi wehenga motuhake.
{| class="wikitable sortable" style="text-align:right"
|-
!data-sort-type="number"|Raupapa!!Ingoa rohe, takiwā, me ngā pīwari!!Taupori!!Rā!!% o te ao!!Puna
|-
|1
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haina}}<ref group="Note">Pā ai ngā tatau kautenui ki te [[tuawhenua Haina]], hāunga ōna [[Rohe ture-whaiaro o Haina|rohe ture-whaiaro]] a [[Hongipua]] me [[Makao]].</ref>
|{{data Haina|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://data.stats.gov.cn/ Matawā taupori whaimana]
|-
|2
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īnia}}
|{{data Īnia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.indiastat.com/popclockflash.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|3
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hononga-o-Amerika}}<ref group="Note">Taupori o ngā [[Wehenga o te Hononga-o-Amerika|wehenga e 50]] me te [[Tiriwā o Columbia]].</ref>
|{{data Hononga-o-Amerika|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popclock/ Matawā taupori whaimana]
|-
|4
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Initonīhia}}
|255,461,700
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 255461700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bps.go.id/linkTabelStatis/view/id/1274 Matapae whaimana]
|-
|5
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parīhi}}
|{{data Parīhi|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.ibge.gov.br/apps/populacao/projecao/index.html Matawā taupori whaimana]
|-
|6
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pakitāne}}
|{{formatnum: {{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190502230956/https://pwd.punjab.gov.pk/ Matawā taupori whaimana]
|-
|7
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāitiria}}
|182,202,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 182202000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|8
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pākaratēhi}}
|{{data Pākaratēhi|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|9
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rūhia}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Crimea]] me [[Sevastopol]].</ref>
|{{formatnum: {{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://demoscope.ru/weekly/app/popclock/popclock.php Matawā taupori whaimana]
|-
|10
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mehiko}}
|126,577,691
|Hūrae 1, 2019
|{{#expr: 126577691/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190103091405/http://www.conapo.gob.mx/work/models/CONAPO/Mapa_Ind_Dem18/index_2.html Matapae whaimana]
|-
|11
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nipono}}
|126,200,000
|Mei 1, 2019
|{{#expr: 126200000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/english/data/jinsui/tsuki/index.htm Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|12
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Piripīni}}
|{{data Piripīni|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150915090120/http://rpo3.popcom.gov.ph/ Matawā taupori whaimana]
|-
|13
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whitināmu}}
|90,730,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 90730000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=622&ItemID=14195 Whakataunga tata whaimana]
|-
|14
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Etiopia}}
|90,076,012
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 90076012/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151017033609/http://www.csa.gov.et/images/general/news/pop_pro_wer_2014-2017 Matapae whaimana]
|-
|15
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īhipa}}
|{{data Īhipa|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20230907025744/https://www.capmas.gov.eg/ Matawā taupori whaimana]
|-
|16
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}
|85,026,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:85026000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160114103852/http://www.ins-rdc.org/sites/default/files/Montage%20AnnuStat%20FINAL%202%20From%20VEROUILLE%20_0.pdf Matapae whaimana]
|-
|17
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiamana}}
|81,292,400
|Māehe 31, 2015
|{{#expr: 81292400/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.destatis.de/EN/FactsFigures/SocietyState/Population/CurrentPopulation/Tables/Census_SexAndCitizenship.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|18
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāna}}
|{{data Īrāna|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.amar.org.ir/Default.aspx?tabid=133 Matawā taupori whaimana]
|-
|19
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tākei}}
|77,695,904
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 77695904/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.turkstat.gov.tr/Start.do Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|20
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Wīwī}}<ref group="Note">Tae ana tēnei tatau ki te takiwā Wīwi ki Ūropi, ki āna [[Tānga Tāwāhi o Wīwī|tānga tāwāhi]] (''départements d'outre-mer'' i te [[Reo Wīwī]]) a [[Guiana Wīwī]] (''Guyane''): 239,648, [[Guadeloupe]]: 403,314, [[Martinique]]: 388,364 me te [[Moutere Réunion]]: 833,944.[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012#top], ā, ki āna [[Rauhīanga Tāwāhi o Wīwī|rauhīanga tāwāhi]] (''collectivités d'outre-mer'') a Porinihia Wīwī (''Polynésie française''): 274,217,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popsubpolynesie.htm], Niu Karetōnia (''Nouvelle-Calédonie''): 320,595,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popprovincenouvellecaledonie.htm] Hato-Barthélemy: 9,269,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977] Hato Martin: 36,522,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978] Hato Pierre me Miquelon (''Saint-Pierre-et-Miquelon''): 6,299,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=975] Warihi me Whutuna (''Wallis-et-Futuna''): 12,867,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcircwallisetfutuna.htm] me Mayotte: 217,091.[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcommayotte.htm]. E 2,742,000 te taupori hiatonga o ngā tānga me ngā rauhīanga tāwāhi katoa. Tāpiri ake te taupori o Wīwī Pākōkā e 64,386,000 i te Whiringa-ā-Nuku 2015,[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=000436387] e 67,128,000 te whakataunga tata mō te taupori tapake o Wīwī.</ref>
|67,128,000
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 67128000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=001641607 Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|21
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tairana}}
|65,104,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 65104000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150629165431/http://www.ipsr.mahidol.ac.th/ipsrbeta/en/Gazette.aspx Matapae whaimana ā-tau]
|-
|22
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kīngitanga Kotahi}}
|64,800,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 64800000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ons.gov.uk/ons/rel/pop-estimate/population-estimates-for-uk--england-and-wales--scotland-and-northern-ireland/mid-2014/rft---mid-2014-population-estimates-analysis-tool.zip Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Haratua 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|23
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Itāria}}
|60,725,000
|Āperira 30, 2015
|{{#expr: 60725000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://demo.istat.it/bilmens2015gen/index.html Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|24
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwherika-ki-te-tonga}}
|54,956,900
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 54956900/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022015.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|25
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēma}}
|53,897,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:53897000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|26
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tānahia}}
|53,470,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 53470000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|27
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}
|51,515,399
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 51515399/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20110303195830/http://rcps.egov.go.kr:8081/jsp/stat/ppl_stat_jf.jsp Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|28
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koromōpia}}
|{{data Koromōpia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120114091321/http://www.dane.gov.co/reloj/reloj_animado.php Matawā taupori whaimana]
|-
|29
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāniora}}
|46,439,864
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 46439864/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.es/inebaseDYN/cp30321/cp_inicio.htm Whakataunga tata whaimana]
|-
|30
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kēnia}}
|46,050,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:46050000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|31
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āketina}}
|43,131,966
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 43131966/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140912104325/http://www.indec.mecon.ar/nuevaweb/cuadros/2/proyeccionesyestimaciones_nac_2010_2040.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|32
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ūkareinga}}<ref group="Note">Not including [[Crimea]] and [[Sevastopol]].</ref>
|42,800,501
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 42800501/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160808023040/http://database.ukrcensus.gov.ua/PXWEB2007/eng/news/op_popul_e.asp Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|33
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Aratiria}}
|39,500,000
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 39500000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306220607/http://www.ons.dz/-Demographie-.html Matapae whaimana ā-tau]
|-
|34
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōrana}}
|38,484,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 38484000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.gov.pl/en/basic-data/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|35
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne}}
|38,435,252
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 38435252/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142840/http://cbs.gov.sd/en/files.php?id=7#&panel1-1 Matapae whaimana ā-tau]
|-
|36
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāki}}
|36,004,552
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 36004552/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140208014232/http://www.mofamission.gov.iq/ Matapae whaimana ā-tau]
|-
|37
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kānata}}
|35,851,774
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 35851774/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statcan.gc.ca/start-debut-eng.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|38
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ukānga}}
|34,856,813
|Ākuhata 28, 2014
|{{#expr: 34856813/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ubos.org/onlinefiles/uploads/ubos/NPHC/NPHC%202014%20PROVISIONAL%20RESULTS%20REPORT.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|39
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marako}}<ref group="Note">''Hāunga'' te taupori o te [[takiwā tautohea]] o [[Sahara Uru]] (te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]]). Mehemea kua tāpiri ake, ka tae atu te kautenui [[Marako]] Mahuru 2014 ki te 33,848,242 ngā kainoho.</ref>
|33,337,529
|Hepetema 1, 2014
|{{#expr: 33337529/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.hcp.ma/downloads/RGPH-2014_t17441.html Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|40
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hauri Arāpia}}
|31,521,418
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 31521418/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160509155043/http://www.cdsi.gov.sa/ar/indicators/1 Matapae whaimana ā-tau]
|-
|41
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Perū}}
|31,151,643
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 31151643/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924034728/http://www.inei.gob.pe/media/MenuRecursivo/Cap03020.xls Matapae whaimana ā-tau]
|-
|42
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Uhipeketane}}
|31,022,500
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 31022500/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.uz/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|43
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marēhia}}
|{{data Marēhia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20080611041219/http://www.statistics.gov.my/ Matawā taupori whaimana]
|-
|44
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Wenehūera}}
|30,620,404
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 30620404/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071317/http://www.ine.gov.ve/documentos/Demografia/SituacionDinamica/Proyecciones/xls/Nacional.xls Matapae whaimana ā-tau]
|-
|45
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nepōra}}
|28,037,904
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 28037904/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150425141819/http://cbs.gov.np/wp-content/uploads/2014/10/Population-Projection-2011-2031.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|46
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāna}}
|27,043,093
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 27043093/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140801150513/http://www.statsghana.gov.gh/docfiles/2010phc/National%20Population%20Projection_2010%20to%202014.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|47
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwhekenetāna}}
|26,023,100
|2013-2014
|{{#expr: 26023100/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150909120943/http://cso.gov.af/Content/files/Population(3).pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|48
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Yemen}}
|25,956,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 25956000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121009023840/http://www.cso-yemen.org/publiction/yearbook2011/population.xls Whakataunga tata whaimana]
|-
|49
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mohapiki}}
|25,727,911
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 25727911/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gov.mz/estatisticas/estatisticas-demograficas-e-indicadores-sociais/projeccoes-da-populacao/populacao-projectada-por-distritos-maputo-cidade-2007_2040.xls/at_download/file Matapae whaimana ā-tau]
|-
|50
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}
|25,155,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 25155000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|51
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Anakora}}
|24,383,301
|Mei 16, 2014
|{{#expr: 24383301/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151126193220/http://www.ine.gov.ao/ Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|52
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ahitereiria}}
|{{data Ahitereiria|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/Web+Pages/Population+Clock?opendocument Matawā taupori whaimana]
|-
|53
|align=left|{{flaglist|Hiria}}
|{{formatnum: {{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cbssyr.sy/index-EN.htm Matawā taupori whaimana]<ref group="Note">Matapae nō mua i te kaiāriki. E ai ki te whakataunga tata kei tua i te [http://www.washingtonpost.com/blogs/worldviews/wp/2014/12/03/200000-dead-why-syrias-rising-death-toll-is-so-divisive 200,000] ngā pārurenga i te mutunga o te Whiringa-ā-Nuku 2014.</ref>
|-
|54
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Taiwana}}<ref group="Note">He [[Tūnga tōrangapū o Taiwana|wehenga whakamihi hāmanga]] kua kokoraho e te [[Tūwehe-ā-Iwi o Haina]] hei Porowini. Tae ana a [[Taiwana]] (Tūwehe o Haina) ki ngā moutere hauiti o [[Jinmen]], [[Moutere Mazu|Mazu]], me [[Pescadores]], etc.</ref>
|23,476,640
|Oketopa 31, 2015
|{{#expr: 23476640/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140704022127/http://eng.stat.gov.tw/point.asp?index=9 Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|55
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamarūna}}
|23,344,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 23344000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|56
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Tai Rei}}
|22,671,331
|Mei 15, 2014
|{{#expr: 22671331/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ins.ci/n/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=27 Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|57
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marakāhia}}
|22,434,363
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 22434363/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160116040245/http://instat.mg/madagascar-en-chiffres/#demographie Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|58
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hīraka}}
|20,675,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 20675000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190604210342/http://www.statistics.gov.lk/PopHouSat/VitalStatistics/MidYearPopulation/Mid-year%20population%20by%20district.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|59
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Romeinia}}
|19,942,642
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 19942642/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insse.ro/cms/files/statistici/comunicate/com_anuale/populatie/PopRez2014r.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|60
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāika}}
|19,899,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 19899000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|61
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pūkina}}
|18,450,494
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 18450494/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160105082447/http://www.insd.bf/n/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|62
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hiri}}
|18,006,407
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 18006407/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20220922130522/http://www.ine.cl/canales/chile_estadistico/demografia_y_vitales/proyecciones2014/proyecciones-de-poblacion-2014.xlsx Matapae ā-tau whaimana]
|-
|63
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Katatānga}}
|17,630,700
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 17608200/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151008001735/http://www.stat.gov.kz/faces/homePag Whakataunga tataā-marama whaimana]
|-
|64
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Māri}}
|17,600,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:17600000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|65
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrana}}
|{{data Hōrana|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090617194723/http://www.cbs.nl/en-GB/menu/themas/bevolking/cijfers/extra/bevolkingsteller.htm Matawā taupori whaimana]
|-
|66
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marāwi}}
|16,310,431
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16310431/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210602215254/http://www.nsomalawi.mw/images/stories/data_on_line/demography/census_2008/Main%20Report/ThematicReports/Population%20Projections%20Malawi.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|67
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ekuatoa}}
|16,278,844
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16278844/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ecuadorencifras.gob.ec/proyecciones-poblacionales/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|68
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuatamāra}}
|16,176,133
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16176133/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140314175005/http://www.ine.gob.gt/index.php/estadisticas/tema-indicadores Whakataunga tata whaimana]
|-
|69
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tāmipia}}
|15,473,905
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 15473905/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113144848/http://www.zamstats.gov.zm/report/Monthly/Vol%20129%202014%20The%20Monthly%20January.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|70
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamapōtia}}
|15,405,157
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 15405157/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/info/meetings/cambodia/pdf/rp12_ch10.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|71
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāta}}
|14,037,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 14037000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|72
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Henekara}}
|13,508,715
|Hūrae 19, 2013
|{{#expr: 13508715/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ansd.sn/index.php?option=com_content&view=article&id=172:publication-des-resultats-definitifs-du-rgphae&catid=59:evenements&Itemid=267 Hua kautenui 2013]
|-
|73
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Timuwawe}}
|13,061,239
|Ākuhata 17, 2012
|{{#expr: 13061239/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.zimstat.co.zw 2012 Hua kautenui]
|-
|74
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini}}
|12,609,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 12609000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|75
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}}
|11,892,934
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11892934/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140423042347/http://ssnbs.org/storage/South%20Sudan%20Statistical%20Yearbook%202011%20FINAL.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|76
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwia}}
|11,410,651
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11410651/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.bo/indice/visualizador.aspx?ah=PC20412.HTM Matapae whaimana]
|-
|77
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pehiamu}}
|11,280,134
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 11280134/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141111002452/http://www.ibz.rrn.fgov.be/fileadmin/user_upload/nl/bev/statistieken/stat-1-1_n.pdf Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|78
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwana}}
|11,262,564
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11262564/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://statistics.gov.rw/ Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|79
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiupa}}
|11,238,317
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 11210064/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160128195936/http://www.one.cu/publicaciones/cepde/anuario_2014/anuario_demografico_2014.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|80
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūnihia}}
|10,982,754
|Āperira 23, 2014
|{{#expr: 10982754/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924035126/http://www.ins.tn/rgph/depliant-rgph2014_v2.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|81
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haiti}}
|10,911,819
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10911819/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104339/http://www.ihsi.ht/pdf/projection/ProjectionsPopulation_Haiti_2007.pdf Matapae whaimana]
|-
|82
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kirihi}}
|10,846,979
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 10846979/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924123258/http://www.statistics.gr/portal/page/portal/ESYE/PAGE-themes?p_param=A1605&r_param=SPO18&y_param=2014_00&mytabs=0 Whakataunga tata whaimana]
|-
|83
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūmārie}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Puntland]] (me āna kainoho e 3,900,000) me [[Somaliland]] (āhua 3,500,000 ngā kainoho).</ref>
|10,787,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10787000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|84
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīekia}}
|10,541,466
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 10541466/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.czso.cz/csu/czso/population Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|85
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua Tominika}}
|10,528,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:10528000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|86
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Potukara}}
|10,374,822
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 10374822/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_publicacoes&PUBLICACOESpub_boui=213241170&PUBLICACOESmodo=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|87
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēnina}}
|10,315,244
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10315244/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insae-bj.org/Migration.html?file=files/stats-demographiques/STATISTIQUES%20DEMOGRAPHIQUES.xlsx Matapae whaimana]
|-
|88
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hanekeria}}
|9,849,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 9849000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.ksh.hu/docs/eng/xftp/gyor/nep/enep21412.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|89
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Huitene}}
|9,838,480
|Oketopa 31, 2015
|{{#expr: 9838480/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.scb.se/en_/Finding-statistics/Statistics-by-subject-area/Population/Population-composition/Population-statistics Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|90
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}}
|9,823,827
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 9823827/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071528/http://www.isteebu.bi/images/rapports/projection%20de%20la%20population%20bdi%202008-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|91
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Atepaihānia}}
|9,676,500
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 9676500/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.gov.az/news/?id=3008 Whakataunga tata whaimana]
|-
|92
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pērara}}
|9,494,200
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 9494200/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://archive.is/20151106150804/http://belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/otrasli-statistiki/naselenie/demografiya_2/current-data/demographic-situation/demographic-situation-in-january-september-2015 Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|93
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}}
|{{formatnum: {{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151226160751/http://worldpopulationreview.com/countries/united-arab-emirates-population/ Matawā taupori whaimana]
|-
|94
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ateria}}
|8,623,073
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8623073/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/023582.html Tatau -ā-hauwhā taupua]
|-
|95
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Honotura}}
|8,576,532
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8576532/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.hn/index.php/component/content/article?id=100 Whakataunga tata whaimana]
|-
|96
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Iharaira}}
|8,434,600
|Oketopa 30, 2015
|{{#expr: 8434600/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20180915102003/http://www.cbs.gov.il/reader/?MIval=cw_usr_view_Folder&ID=141 Tatau ā-marama taupua]
|-
|97
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahikitāna}}
|8,354,000
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 8354000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306125630/http://www.stat.tj/en/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|98
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Huiterangi}}
|8,279,700
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 8279700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/02/blank/key/bevoelkerungsstand/01.html Tatau ā-hauwhā taupua]
|-
|99
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Papua Nūkini}}
|8,083,700
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8083700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|100
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrano}}
|7,595,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 7595000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hongipua}}'' ''([[Haina]])''
|7,298,600
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 7298600/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20070609015356/http://www.censtatd.gov.hk/hong_kong_statistics/statistics_by_subject/index.jsp?subjectID=1&charsetID=2&displayMode=T Whakataunga tata whaimana]
|-
|101
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Purukāria}}
|7,202,198
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 7202198/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nsi.bg/sites/default/files/files/pressreleases/Population2014_en_2Y19BGI.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|102
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāpia}}<ref group="Note">Hāunga [[Kotopo]]</ref>
|7,114,393
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 7114393/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151225081855/http://webrzs.stat.gov.rs/WebSite/Public/PageView.aspx?pKey=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|103
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parakai}}
|7,003,406
|2015
|{{#expr: 7003406/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dgeec.gov.py/Publicaciones/Biblioteca/NACIONAL/Proyeccion_Nacional.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|104
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}}
|6,974,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6974000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-togo.org/index.php/thematiques/statistiques-demographiques/32-thematiques/statistiques-demographiques/etat-structure/79-perspectives-demo Whakataunga tata whaimana]
|-
|105
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāoho}}
|6,802,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6802000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120517150036/http://www.nsc.gov.la/Statistics/Selected%20Statistics/Population.htm Matapae ā-tau whaimana]
|-
|106
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Araone}}
|6,453,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6453000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|107
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whakaora}}
|6,401,240
|2014
|{{#expr: 6401240/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20171021164030/http://www.digestyc.gob.sv/index.php/novedades/avisos/540-ya-se-encuentra-disponible-el-boletin-ipc-septiembre-2012.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|108
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīpia}}
|6,278,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6278000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|109
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nikarāhua}}
|6,198,154
|2014
|{{#expr: 6198154/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bcn.gob.ni/publicaciones/periodicidad/anual/nicaragua_cifras/nicaragua_cifras.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|110
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kehitāna}}
|5,975,000
|Hepetema 1, 2015
|{{#expr: 5975000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.kg/media/monthlyreview/801ec5e5-6dcd-43ff-9f6a-d849303eff2a.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|111
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tenemāka}}
|5,699,220
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 5699220/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dst.dk/en/Statistik/emner/befolkning-og-befolkningsfremskrivning/folketal.aspx Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|112
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hingapoa}}
|5,535,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 5535000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151129094649/http://www.singstat.gov.sg/statistics/latest-data#14 Whakataunga tata whaimana]
|-
|113
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whinirana}}
|{{formatnum: {{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151002005827/http://vrk.fi/default.aspx?site=4&docid=85 Matawā taupori whaimana]
|-
|114
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowākia}}
|5,421,349
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 5421349/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://slovak.statistics.sk/wps/wcm/connect/5db07c01-f456-4312-942f-564973bdea4d/Republika_2014.pdf?MOD=AJPERES Whakataunga tata whaimana]
|-
|115
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Eritēria}}
|5,228,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 5228000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|116
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nōwei}}
|5,205,434
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 5205434/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|117
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Puku o Āwherika}}
|4,900,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4900000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|118
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koto Rika}}
|4,773,130
|Hune 30, 2014
|{{#expr: 4773130/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120327062704/http://www.inec.go.cr/Web/Home/pagPrincipal.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|119
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tukumanatānga}}
|4,751,120
|Tīhema 26, 2012
|{{#expr: 4751120 /{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150226075305/http://www.chrono-tm.org/2015/02/rezultatyi-perepisi-naseleniya-v-turkmenistane/ Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| 120
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parihitini}}
|4,682,467
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4682467/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140608204943/http://www.pcbs.gov.ps/Portals/_Rainbow/Documents/gover_e.htm Whakataunga tata whaimana]
|-
|121
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Aotearoa}}
|{{data Aotearoa|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20100604223109/http://www.stats.govt.nz/methods_and_services/population_clock.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|122
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Airangi}}
|4,635,400
|Āperira 1, 2015
|{{#expr: 4635400/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2015/ Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|123
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōngo}}
|4,620,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4620000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|124
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Raipiri}}
|4,503,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4503000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|125
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Omāna}}
|4,306,947
|Tīhema 13, 2015
|{{#expr: 4306947/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20161009234648/https://www.ncsi.gov.om/Pages/NCSI.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|126
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koroātia}}
|4,225,316
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 4225316/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170705025245/http://www.dzs.hr/Eng/system/first_results.htm#MIG Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|127
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuwait}}
|4,183,658
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 4183658/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Kuwait-Cities.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|128
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Repanona}}
|4,168,000
|2013
|{{#expr: 4168000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151006190537/http://www.moph.gov.lb/Statistics/Documents/StatisticalBulletin2013.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Puntland}} '' '' ([[Hūmārie]]) ''
|3,900,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3900000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|129
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōngia-Herekōmina}}
|3,791,622
|Oketopa 15, 2013
|{{#expr: 3791622/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20181123135507/http://www.bhas.ba/obavjestenja/Preliminarni_rezultati_bos.pdf Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|130
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Panamā}}
|3,764,166
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3764166/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.contraloria.gob.pa/INEC/Archivos/P2381Boletin9.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|131
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōria}}<ref group="Note">Hāunga ([https://web.archive.org/web/20140722065134/http://www.geostat.ge/cms/site_images/_files/english/population/01%20Population%20by%20municipalities%20for%20the%20beginning%20of%20the%20year.xls 2012]) te [[Tūwehe o Abkhazia]] (242,862, kautenui 2011) me [[Ossetia-ki-te-Tonga]] (70,000, 2006).</ref>
|3,729,500
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 3729500/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.geostat.ge/index.php?action=page&p_id=152&lang=eng Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|132
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mauritānia}}
|3,631,775
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3631775/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ons.mr/doc/publication/Projectionpopulation.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|133
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Morotawa}}<ref group="Note">Hāunga ([http://www.statistica.md/public/files/publicatii_electronice/populatia/Populatia_Republicii_Moldova_2010.pdf statistica.md.2010.pdf]) [[Transnistria]] (555,347, kautenui 2005).</ref>
|3,555,200
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 3555200/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistica.md/ Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Peta Riko}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|3,548,397
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 3548397/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popest/data/index.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Somaliland}} '' '' ([[Hūmārie]]) ''
|3,500,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3500000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|134
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Urukoi}}
|3,415,866
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 3415866/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20091114215413/http://www.ine.gub.uy/banco%20de%20datos/soc_proyecciones/totpais_ambos.xls Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|135
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mongōria}}
|{{formatnum: {{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nso.mn Matawā taupori whaimana]
|-
|136
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āmenia}}
|3,004,000
|Hepetema 1, 2015
|{{#expr: 3004000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.armstat.am/en/?nid=126&id=19001&submit=Search Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|137
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rituānia}}
|2,893,336
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 2893336/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170228081633/https://osp.stat.gov.lt/en/home Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|138
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Arapeinia}}
|2,893,005
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 2893005/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150224224626/http://www.instat.gov.al/en/publications/press-releases/press-release-population-of-albania-1-january-2015.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|139
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hemeika}}
|2,717,991
|Tīhema 31, 2013
|{{#expr: 2717991/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://statinja.gov.jm/Demo_SocialStats/population.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|140
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Katā}}
|2,463,460
|Noema 30, 2015
|{{#expr: 2463460/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151113142414/http://www.gsdp.gov.qa/portal/page/portal/gsdp_en Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|141
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwana}}
|2,141,206
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 2141206/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cso.gov.bw/templates/cso/file/File/Census%20%202011%20Statsbrief_Projections%20vs%20Actual%20censusJuly%2031%202013%20.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Mahuru 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|142
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Namīpia}}
|2,113,077
|Ākuhata 28, 2011
|{{#expr: 2113077/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Namibia.html Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|143
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Makerōnia}}
|2,069,172
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 2069172/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.gov.mk/OblastOpsto_en.aspx?id=2 Whakataunga tata whaimana]
|-
|144
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowinia}}
|{{formatnum: {{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090618041010/http://www.stat.si/eng/tema_demografsko_prebivalstvo.asp Matawā taupori whaimana]
|-
|145
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwhia}}
|1,973,700
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 1973700/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.csb.gov.lv/en/statistikas-temas/population-key-indicators-30624.html Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|146
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Teroto}}
|1,894,194
|2011
|{{#expr: 1894194/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142226/http://www.bos.gov.ls/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|147
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kamopia}}
|1,882,450
|Āperira 15, 2013
|{{#expr: 1882450/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gambia.html Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|148
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotopo}}<ref group="Note">{{Kosovo-note}}</ref>
|1,827,231
|2015
|{{#expr: 1827231/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151018171339/http://ask.rks-gov.net/ENG/publikimet/doc_download/1126-kosovo-population-projection-2011-2061 Matapae ā-tau whaimana]
|-
|149
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāpona}}
|1,802,278
|Mei 22, 2013
|{{#expr: 1802278/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-gabon.com Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|150
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Pihō}}
|1,530,673
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1530673/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-guinebissau.com/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|151
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Bahrain}}
|1,359,800
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1359800/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170206163647/http://www.cio.gov.bh/cio_ara/English/Publications/Statistical%20Abstract/ABS2011/CH2/2013%2012%2019%20Bahrain%20%20Population%20Projections.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|152
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tirinaki-Tāpako}}
|1,340,557
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 1340557/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150928065005/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/TT.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|153
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Etonia}}
|1,313,271
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 1313271/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121123153505/http://www.stat.ee/main-indicators Whakataunga tata whaimana]
|-
|154
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marihi}}
|1,261,208
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 1261208/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://archive.is/20140827165459/http://statsmauritius.gov.mu/English/StatsbySubj/Pages/Population-Jan-June-2014.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|155
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Ekuatoria}}
|1,222,442
|Hūrae 4, 2015
|{{#expr: 1222442/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/EquatorialGuinea.html Hua hukihuki kautenui 2015]
|-
|156
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}}
|1,167,242
|Hūrae 11, 2015
|{{#expr: 1167242/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210225112143/http://www.statistics.gov.tl/wp-content/uploads/2015/10/1-Preliminary-Results-4-Printing-Company-19102015.pdf Hua hukihuki kautenui 2015]
|-
|157
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Warerangi}}
|1,119,375
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1119375/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150723224521/http://ccm.org.sz/documents/reports/hiv/Population-Projections-Report-2007-2030.pdf Matapae whaimana]
|-
|158
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tipūti}}
|888,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 888000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|159
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whītī}}
|867,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 867000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|160
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara}}<ref group="Note">Hāunga [[Haipara ki te raki]] (294,396, kautenui 2011) ([https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf]).</ref>
|847,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 847000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mof.gov.cy/mof/cystat/statistics.nsf/All/8C0C908964C02BEFC2257F030037EDE6?OpenDocument&sub=1&sel=1&e=&print Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Proposed flag of Réunion (VAR).svg|22px]]'' ''[[Réunion]]'' ''([[Wīwī]]) ''
|844,994
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 844994/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=24&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|161
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Komoro}}
|784,745
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 784745/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160111213747/http://comoros.africadata.org/fr/DataAnalysis Whakataunga tata whaimana]
|-
|162
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Putāna}}
|{{formatnum: {{#expr: (72000+3.6*{{Age in days|2012|4|16}}) round 0}}0}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (720000+36*{{Age in days|2012|4|16}})/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160319084148/http://www.nsb.gov.bt/main/main.php#&slider1=1 Matawā taupori whaimana]
|-
|163
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kaiana}}
|746,900
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 746900/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150923200500/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/GY.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Macau}}'' ''([[Haina]])''
|643,100
|Hepetema 30, 2015
|{{#expr: 643100/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dsec.gov.mo/TimeSeriesDatabase.aspx?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|164
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Motu Horomona}}
|642,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 642000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|165
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Montenegro}}
|621,207
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 621207/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.monstat.org/userfiles/file/publikacije/godisnjak%202014/stanovnistvo.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|166
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rakapuō}}
|562,958
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 562958/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistiques.public.lu/stat/TableViewer/tableViewHTML.aspx?ReportId=383&IF_Language=fra&MainTheme=2&FldrName=1 Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Hōngoingoi 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|167
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hurināme}}
|534,189
|Ākuhata 13, 2012
|{{#expr: 534189/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Suriname.html Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
|168
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kūrae Matomato}}
|524,833
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 524833/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.cv/actualise/publicacao/files/615430153152013Retro-Projeccao%202000-2010%20e%20Projeccoes%20Demograficas%20%20CABO%20VERDE%202010-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
| 169
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahara ki te Uru}}<ref group="Note">Kua wāwāhia te mana whakahaere ki [[Marako]] me te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]], nā rāua e rua te katoa o te takiwā i kokoraho.</ref>
|510,713
|Hepetema 2, 2014
|{{#expr: 510713/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/WesternSahara.html Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Transnistria|state}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Morotawa]].</ref>
|505,153
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 505153/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Moldova.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|170
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mārata}}
|445,426
|Māehe 31, 2014
|{{#expr: 445426/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150621211549/https://secure2.gov.mt/localgovernment/file.aspx?f=7810 Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuarerupe|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|403,750
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 403750/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=26&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|171
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poronai}}
|393,372
|Hune 20, 2011
|{{#expr: 393372/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Brunei.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Mātiniki|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|381,326
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 381326/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=23&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|172
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāhama}}
|368,390
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 368390/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://statistics.bahamas.gov.bs/download/070842200.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|173
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārihi}}
|368,310
|Hune 2015
|{{#expr: 368310/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Belize.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|174
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Maldives}}
|341,256
|Hepetema 20, 2014
|{{#expr: 341256/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141212091856/http://www.planning.gov.mv/census/census%202014/CensusPreliminary/PreliminaryResults.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|175
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiorangi}}
|331,310
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 331310/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statice.is/Pages/444?NewsID=11796 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara ki te raki}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Haipara]].</ref>
|294,396
|Tīhema 4, 2011
|{{#expr: 294396/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|176
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Papatohe}}
|285,000
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 285000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Barbados.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|177
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whenuatū}}
|277,500
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 277500/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Niu Karetōnia}}'' ''([[Wīwī]])''
|268,767
|Ākuhata 26, 2014
|{{#expr: 268767/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.isee.nc/population/recensement/structure-de-la-population-et-evolutions Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' ''([[Wīwī]])''
|268,270
|Ākuhata 22, 2012
|{{#expr: 268270/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140221193409/http://www.ispf.pf/Libraries/RP2012/Premiers_r%C3%A9sultats_population_l%C3%A9gale.sflb.ashx Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Abkhazia}}<ref group="Note">{{Abkhazia note}}</ref>
|240,705
|2011
|{{#expr: 240705/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120209185131/http://apsnypress.info/news/5084.html Hua kautenui]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kiana o Wīwī|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|239,648
|Hānuere 1, 2012
|{{#expr: 239648/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-regions.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Meiotte}}'' ''([[Wīwī]])''
|212,645
|Ākuhata 21, 2012
|{{#expr: 212645/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/document.asp?ref_id=19214®_id=27 Hua kautenui 2012]
|-
|178
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāmoa}}
|187,820
|Noema 7, 2011
|{{#expr: 187820/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.sbs.gov.ws Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|179
|style="text-align:left;"|{{flaglist|São Tomé and Príncipe}}
|187,356
|Mei 13, 2012
|{{#expr: 187356/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303180641/http://www.ine.st/Documentacao/InformacoesEstatisticas/Demograficas/22.pdf Hua kautenui 2012]
|-
|180
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Ruiha}}
|185,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 185000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuamu}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|159,358
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 159358/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn179.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Curaçao}}'' ''([[Hōrana]])''
|154,843
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 154843/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Curacao.html?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Nagorno-Karabakh.svg|22px]]'' [[Nagorno-Karabakh Republic]]
|146,573
|
|{{#expr: 146573/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
|181
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiripati}}
|113,400
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 113400/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|182
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}}
|109,991
|Hune 12, 2012
|{{#expr: 109991/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/StVincent.html Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Arupa}}'' ''([[Hōrana]])''
|107,394
|Oketopa 31, 2014
|{{#expr: 107394/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cbs.aw?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|106,405
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 106405/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn180.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
|183
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kerenāra}}
|103,328
|Mei 12, 2011
|{{#expr: 103328/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.geohive.com/cntry/grenada.aspx Hua kautenui 2011]
|-
|184
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tonga}}
|103,252
|Noema 30, 2011
|{{#expr: 103252/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/tonga/index.php?option=com_advlisting&view=download&fileId=304&Itemid=301 Hua kautenui 2011]
|-
|185
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}
|102,800
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 102800/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Jersey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|100,800
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 100800/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.gov.je/SiteCollectionDocuments/Government%20and%20administration/R%20Population%20Estimate%202014%2020150623%20SU.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|186
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Seychelles}}
|91,400
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 91400/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nsb.gov.sc/wp-content/uploads/2015/12/Seychelles-in-Figures-2015-edition1.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|187
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}}
|86,295
|Mei 27, 2011
|{{#expr: 86295/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Antigua.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Isle of Man}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|84,497
|Māehe 27, 2011
|{{#expr: 84497/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/IsleOfMan.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Ceuta}}'' ''([[Paniora]])''
|82,376
|2011
|{{#expr: 82376/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Melilla}}'' ''([[Paniora]])''
|78,476
|2011
|{{#expr: 78476/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
|188
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ānatāra}}
|76,949
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 76949/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170525074953/http://www.estadistica.ad/serveiestudis/web/banc_dades4.asp?lang=1&codi_tema=2&codi_divisio=8&codi_subtemes=8 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|189
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tominika}}
|71,293
|Mei 14, 2011
|{{#expr: 71293/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104411/http://www.dominica.gov.dm/cms/files/2011_census_report.pdf Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Guernsey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|65,150
|Māehe 31, 2014
|{{#expr: 65150/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Guernsey.html Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pāmura}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|64,237
|Mei 20, 2010
|{{#expr: 64237/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130520190010/http://www.gov.bm/portal/server.pt/gateway/PTARGS_0_2_980_227_1014_43/http%3B/ptpublisher.gov.bm%3B7087/publishedcontent/publish/cabinet_office/statistics/dept___statistics___additonal_files/2012_facts___figures_0.pdf Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|58,238
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 58238/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.eso.ky/populationandvitalstatistics.html#1 Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])''
|56,114
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 56114/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.gl/?lang=en Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|190
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Kiti me Newi}}
|56,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 56000/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|55,519
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 55519/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn177.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
|191
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Moutere Māhara}}
|54,880
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 54880/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|53,883
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 53883/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn178.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ossetia ki te Tonga}}<ref group="Note">{{South Ossetia-note}}</ref>
|51,547
|Hānuere, 2013
|{{#expr: 51547/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mid.ru/bdomp/ns-reuro.nsf/348bd0da1d5a7185432569e700419c7a/be2d70933881fb75c32579270040e8a1!OpenDocument Whakataunga tata]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Wharo}}'' ''([[Tenemāka]])''
|49,179
|Ākuhata 1, 2015
|{{#expr: 49179/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.hagstova.fo/en Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])''
|38,247
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 38247/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160930004308/http://stat.gov.sx/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|192
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Manako}}
|37,800
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 37800/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.monacostatistics.mc/Population-and-employment Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|193
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīkeneteina}}
|37,370
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 37370/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170702000627/http://www.volksblatt.li/medienarchiv/bevolkerungsstatistik-vorlaufige-ergebnisse-31-dezember-2014-1.pdf Semi Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]'' ''[[Saint-Martin]]'' ''([[Wīwī]])''
|36,522
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 36522/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|194
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Marino}}
|32,831
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 32831/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20200326182005/https://www.statistica.sm/on-line/en/home/statistics/population.html Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kāmaka}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|32,734
|Tīhema 31, 2013
|{{#expr: 32734/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gibraltar.html Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|31,458
|Hānuere 25, 2012
|{{#expr: 31458/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/TurksCaicos.html Hua kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])''
|28,875
|Hepetema 30, 2014
|{{#expr: 28875/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.fi/til/vamuu/2014/08/vamuu_2014_08_2014-09-18_tie_001_en.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|28,054
|Hūrae 12, 2010
|{{#expr: 28054/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/BritVirgins.html Hua kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuki Airani}}
|19,100
|Hune 1, 2015
|{{#expr: 19100/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mfem.gov.ck/mfemdocs/stats/statistical-series/vital-statistics-and-population-estimates/995-vital-stats-2nd-qrt-2015/file Whakataunga tata whaimana]
|-
|195
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārau}}
|17,950
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 17950/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])''
|17,408
|Hānuere 1, 2013
|{{#expr: 17408/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ānakuira}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|13,452
|Mei 11, 2011
|{{#expr: 13452/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Anguilla.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|11,750
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11750/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|196
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūwaru}}
|10,640
|Noema 4, 2012
|{{#expr: 10640/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Tuvalu.html Hua kautenui 2012]
|-
|197
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nauru}}
|10,084
|Oketopa 30, 2011
|{{#expr: 10084/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/nauru/PublicDocuments/Census/Nauru_2011_Census_Report_FINAL.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|9,269
|Hānuere 1, 2012
|{{#expr: 9269/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]]) ''
|6,069
|Hānuere 1, 2012
|0.0000{{#expr: 6069/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Manetera}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|4,922
|Mei 12, 2011
|0.0000{{#expr: 4922/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071254/http://www.gov.ms/wp-content/uploads/2011/02/Montserrat-At-A-Glance.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])''
|4,020
|Hānuere 1, 2013
|0.0000{{#expr: 4020/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''[[File:Flag of Saint Helena.svg|22px]]'' ''[[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]]'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|4,000
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 4000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Falkland}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|3,000
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 3000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen}}'' ''([[Nōwei]])''
|2,562
|Hūrae 1, 2014
|0.0000{{#expr: 2655/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Svalbard.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|2,302
|Ākuhata 9, 2011
|0.0000{{#expr: 2302/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303200110/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Norfolk_Island/report.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|2,072
|Ākuhata 9, 2011
|0.0000{{#expr: 2072/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])''
|1,991
|Hānuere 1, 2013
|0.0000{{#expr: 1991/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Niue}}
|1,470
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 1470/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Tokerau}}'' ''([[Aotearoa]])''
|1,411
|Oketopa 18, 2011
|0.0000{{#expr: 1411/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120815034343/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Tokelau/report.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|198
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Poho o Pita}}
|839
|Hūrae 1, 2012
|0.0000{{#expr: 839/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.vaticanstate.va/content/vaticanstate/es/stato-e-governo/note-generali/popolazione.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|550
|Ākuhata 9, 2011
|0.00000{{#expr: 550/{{worldpop}}*100*10000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Wake Island.svg|22px]]'' ''[[Moutere Wake]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|188
|2005
|0.000000{{#expr: 188/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' ''([[Wīwī]]) ''
|140
|2013
|0.000000{{#expr: 140/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of the Midway Islands (local).svg|22px]]'' ''[[Midway Atoll]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|60
|2009
|0.000000{{#expr: 60/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pitikeina}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|56
|2014
|0.000000{{#expr: 56/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[[Pitcairn Islands#Historical population|Whakataunga tata whaimana]]
|}
==Kupu tautoko==
{{reflist|group="Note"}}
==Tohutoro==
{{reflist|colwidth=30em}}
==Hoto ki waho==
*[http://www.un.org/esa/population/publications/WPP2004/WPP2004_Volume3.htm Tō te Kotahitanga Aorere Rīpoata Tātaritanga mō te whakahoutanga 2004 o te putanga Matapae Taupori Aorere (World Population Prospects)] (kāore rawa te rīpoata tātaritanga 2006 i te wātea ā-ipurangi nei) — kei roto ngā taipitopito me ngā puna i whakamahia mā ngā whakataunga tata taupori i runga.
r6kam1roede5yc6t00glbgqfer0eums
167775
167754
2026-06-02T04:55:54Z
TautauKarepe
22930
167775
wikitext
text/x-wiki
[[File:World Population.svg|thumb|500px|Mahere whenua taupori aorere]]
He rārangi [[whenua]], [[takiwā whirinaki]] ā-taupori tēnei e ai ki te paerewa [[ISO 3166-1]], e whakaatu ana i ngā taupori tapeke. Kāore ētahi whenua (pērā i a [[Tairana]]) e rīpoata i a rātou taupori tapeke, ka rīpoata i te taupori kirirarau kē. I ēnei tauira, ka whakaatu te ripanga nei i ngā whakataunga tata nō tētahi mana aorere mō ā rātou taupori tapeke.
Tae ana tēnei rārangi ki ngā [[wehenga motuhake]], ki ngā takiwā whirinaki nohoia, ki ngā [[wehenga whakamihi hāmanga]], ā, i ētahi tauira ki ngā [[whenua wāhanga]] o ngā wehenga motuhake. Hei tauira, he mea whakarārangi te [[Kīngitanga Kotahi]] hei hinonga kotahi, manohi anō kua whakarārangi wāwāhi kē ngā whenua wāhanga o te [[Kīngitanga Hōrana]].
Ka rārangihia hokia ngā taupori whenua hei ōrautanga o te taupori aorere, nā te [[Tari Tatauranga o te Hononga o Amerika]] i whakatau tata hei 7.29 piriona.<ref>{{cite web | url=http://www.census.gov/popclock | title=Matawā Taupori HOA & Aorere | publisher=Census.gov | date=17 February 2014 | accessdate=2014-02-17}}</ref> E ai ki tō te [[Kotahitanga Aorere]] whakataunga tata kē, nō te Whiringa-ā-nuku 2011 te taupori aorere i hau i te tatau 7 piriona.<ref name=UN7bn>{{cite news | url=http://www.bbc.co.uk/news/world-15459643 | title=Population seven billion: UN sets out challenges | date=26 October 2011 | newspaper=BBC | accessdate=2011-10-27}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.guardian.co.uk/world/2011/oct/31/seven-billionth-baby-born-philippines?intcmp=122 | title=World's 'seven billionth baby' is born | newspaper=The Guardian | date=31 October 2011 | accessdate=2011-10-31}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.upi.com/Top_News/US/2011/10/31/7-billion-people-is-a-serious-challenge/UPI-73301320046200 | title=7 billion people is a 'serious challenge' | agency=UPI | date=31 October 2011 | accessdate=2011-11-09}}</ref>
==Tukanga==
Ka whakamahia tēnei ripanga i ngā whakataunga tata me ngā matapae whakahou rawa<ref>{{cite journal |url=http://www.economist.com/node/18651512 |title=China's Population: The Most Surprising Demographic Crisis |journal=The Economist |year=2013}}</ref> nō te mana kautenui ā-motu (kia wātea), ā, kua whakaawhiwhia mō te nuinga. Kia kore ngā raraunga ā-motu whakahoua e wātea, kua whakamahia ngā whakataunga tata me ngā matapae mō te tau 2015 o te Tānga Taupori o tō te [[Kotahitanga Aorere Tari Take Ōhanga, Hapori]].<ref name="unpop">{{cite web | url=http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf | title=World Population Prospects The 2015 Revision: Key Findings and Advance Tables | publisher=The Department of Economic and Social Affairs of the United Nations | format=PDF | pages=51–55 | accessdate=2015-07-31}}</ref>
Nō te mea kāore ngā tatau i kohikohia mō ia whenua i te wā kotahi, kāore hoki i te taumata tikapūtanga ōrite, tērā pea ka hē te whakataunga mēnā ka whakataurite ngā raraunga. Me te aha anō, kāore pea te tāpiri i ngā tatau mō ngā whenua katoa e ōrite ki te tapeke aorere. Tokoiti ngā whenua kua toru ngā ngahurutanga, roa ake rānei, te wā kāore tētahi kautenui i whakahaere, nō reira he whakataunga tata pae hapa tiketike noa iho ngā tatauranga.
Kua kautehia ngā wāhi wāhanga hanganga o ngā wehenga motuhake (pērā i ngā whenua o te Kīngitanga Kotahi) hei wāhanga o ēnā wehenga motuhake. Kāore ngā hinonga motuhaketanga-kore (pērā i te [[Kotahitanga Ūropi]]), me ērā takiwā whirinaki kāore ā-rātou taupori tūturu (pērā i ngā kokoraho maha o te [[Tiri o te Moana]]) i whakarārangihia.
== Whenua, takiwā whirinaki ā-taupori ==
<!--sau
PLEASE READ BEFORE EDITING!
WHEN YOU UPDATE A COUNTRY'S POPULATION - PLEASE ALSO UPDATE THE EXPRESSION NEXT TO IT (column "% of world population") WITH THE SAME NUMBER EXCLUDING COMMAS (the #expr: equation).
-->
Kia matāra: Kua ''whakatītahahia'' katoatia ngā whenua me ngā takiwā whirinaki wāhanga o tētahi wehenga motuhake.
{| class="wikitable sortable" style="text-align:right"
|-
!data-sort-type="number"|Raupapa!!Ingoa rohe, takiwā, me ngā pīwari!!Taupori!!Rā!!% o te ao!!Puna
|-
|1
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haina}}<ref group="Note">Pā ai ngā tatau kautenui ki te [[tuawhenua Haina]], hāunga ōna [[Rohe ture-whaiaro o Haina|rohe ture-whaiaro]] a [[Hongipua]] me [[Makao]].</ref>
|{{data Haina|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://data.stats.gov.cn/ Matawā taupori whaimana]
|-
|2
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īnia}}
|{{data Īnia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.indiastat.com/popclockflash.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|3
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hononga-o-Amerika}}<ref group="Note">Taupori o ngā [[Wehenga o te Hononga-o-Amerika|wehenga e 50]] me te [[Tiriwā o Columbia]].</ref>
|{{data Hononga-o-Amerika|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popclock/ Matawā taupori whaimana]
|-
|4
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Initonīhia}}
|255,461,700
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 255461700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bps.go.id/linkTabelStatis/view/id/1274 Matapae whaimana]
|-
|5
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parīhi}}
|{{data Parīhi|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.ibge.gov.br/apps/populacao/projecao/index.html Matawā taupori whaimana]
|-
|6
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pakitāne}}
|{{formatnum: {{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190502230956/https://pwd.punjab.gov.pk/ Matawā taupori whaimana]
|-
|7
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāitiria}}
|182,202,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 182202000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|8
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pākaratēhi}}
|{{data Pākaratēhi|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|9
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rūhia}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Crimea]] me [[Sevastopol]].</ref>
|{{formatnum: {{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://demoscope.ru/weekly/app/popclock/popclock.php Matawā taupori whaimana]
|-
|10
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mehiko}}
|126,577,691
|Hūrae 1, 2019
|{{#expr: 126577691/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190103091405/http://www.conapo.gob.mx/work/models/CONAPO/Mapa_Ind_Dem18/index_2.html Matapae whaimana]
|-
|11
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nipono}}
|126,200,000
|Mei 1, 2019
|{{#expr: 126200000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/english/data/jinsui/tsuki/index.htm Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|12
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Piripīni}}
|{{data Piripīni|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150915090120/http://rpo3.popcom.gov.ph/ Matawā taupori whaimana]
|-
|13
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whitināmu}}
|90,730,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 90730000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=622&ItemID=14195 Whakataunga tata whaimana]
|-
|14
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Etiopia}}
|90,076,012
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 90076012/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151017033609/http://www.csa.gov.et/images/general/news/pop_pro_wer_2014-2017 Matapae whaimana]
|-
|15
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īhipa}}
|{{data Īhipa|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20230907025744/https://www.capmas.gov.eg/ Matawā taupori whaimana]
|-
|16
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}
|85,026,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:85026000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160114103852/http://www.ins-rdc.org/sites/default/files/Montage%20AnnuStat%20FINAL%202%20From%20VEROUILLE%20_0.pdf Matapae whaimana]
|-
|17
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiamana}}
|81,292,400
|Māehe 31, 2015
|{{#expr: 81292400/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.destatis.de/EN/FactsFigures/SocietyState/Population/CurrentPopulation/Tables/Census_SexAndCitizenship.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|18
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāna}}
|{{data Īrāna|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.amar.org.ir/Default.aspx?tabid=133 Matawā taupori whaimana]
|-
|19
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tākei}}
|77,695,904
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 77695904/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.turkstat.gov.tr/Start.do Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|20
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Wīwī}}<ref group="Note">Tae ana tēnei tatau ki te takiwā Wīwi ki Ūropi, ki āna [[Tānga Tāwāhi o Wīwī|tānga tāwāhi]] (''départements d'outre-mer'' i te [[Reo Wīwī]]) a [[Guiana Wīwī]] (''Guyane''): 239,648, [[Guadeloupe]]: 403,314, [[Martinique]]: 388,364 me te [[Moutere Réunion]]: 833,944.[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012#top], ā, ki āna [[Rauhīanga Tāwāhi o Wīwī|rauhīanga tāwāhi]] (''collectivités d'outre-mer'') a Porinihia Wīwī (''Polynésie française''): 274,217,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popsubpolynesie.htm], Niu Karetōnia (''Nouvelle-Calédonie''): 320,595,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popprovincenouvellecaledonie.htm] Hato-Barthélemy: 9,269,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977] Hato Martin: 36,522,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978] Hato Pierre me Miquelon (''Saint-Pierre-et-Miquelon''): 6,299,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=975] Warihi me Whutuna (''Wallis-et-Futuna''): 12,867,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcircwallisetfutuna.htm] me Mayotte: 217,091.[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcommayotte.htm]. E 2,742,000 te taupori hiatonga o ngā tānga me ngā rauhīanga tāwāhi katoa. Tāpiri ake te taupori o Wīwī Pākōkā e 64,386,000 i te Whiringa-ā-Nuku 2015,[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=000436387] e 67,128,000 te whakataunga tata mō te taupori tapake o Wīwī.</ref>
|67,128,000
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 67128000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=001641607 Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|21
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tairana}}
|65,104,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 65104000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150629165431/http://www.ipsr.mahidol.ac.th/ipsrbeta/en/Gazette.aspx Matapae whaimana ā-tau]
|-
|22
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kīngitanga Kotahi}}
|64,800,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 64800000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ons.gov.uk/ons/rel/pop-estimate/population-estimates-for-uk--england-and-wales--scotland-and-northern-ireland/mid-2014/rft---mid-2014-population-estimates-analysis-tool.zip Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Haratua 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|23
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Itāria}}
|60,725,000
|Āperira 30, 2015
|{{#expr: 60725000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://demo.istat.it/bilmens2015gen/index.html Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|24
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwherika-ki-te-tonga}}
|54,956,900
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 54956900/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022015.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|25
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēma}}
|53,897,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:53897000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|26
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tānahia}}
|53,470,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 53470000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|27
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}
|51,515,399
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 51515399/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20110303195830/http://rcps.egov.go.kr:8081/jsp/stat/ppl_stat_jf.jsp Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|28
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koromōpia}}
|{{data Koromōpia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120114091321/http://www.dane.gov.co/reloj/reloj_animado.php Matawā taupori whaimana]
|-
|29
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāniora}}
|46,439,864
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 46439864/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.es/inebaseDYN/cp30321/cp_inicio.htm Whakataunga tata whaimana]
|-
|30
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kenia}}
|46,050,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:46050000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|31
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āketina}}
|43,131,966
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 43131966/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140912104325/http://www.indec.mecon.ar/nuevaweb/cuadros/2/proyeccionesyestimaciones_nac_2010_2040.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|32
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ūkareinga}}<ref group="Note">Not including [[Crimea]] and [[Sevastopol]].</ref>
|42,800,501
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 42800501/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160808023040/http://database.ukrcensus.gov.ua/PXWEB2007/eng/news/op_popul_e.asp Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|33
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Aratiria}}
|39,500,000
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 39500000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306220607/http://www.ons.dz/-Demographie-.html Matapae whaimana ā-tau]
|-
|34
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōrana}}
|38,484,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 38484000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.gov.pl/en/basic-data/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|35
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne}}
|38,435,252
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 38435252/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142840/http://cbs.gov.sd/en/files.php?id=7#&panel1-1 Matapae whaimana ā-tau]
|-
|36
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāki}}
|36,004,552
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 36004552/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140208014232/http://www.mofamission.gov.iq/ Matapae whaimana ā-tau]
|-
|37
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kānata}}
|35,851,774
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 35851774/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statcan.gc.ca/start-debut-eng.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|38
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ukānga}}
|34,856,813
|Ākuhata 28, 2014
|{{#expr: 34856813/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ubos.org/onlinefiles/uploads/ubos/NPHC/NPHC%202014%20PROVISIONAL%20RESULTS%20REPORT.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|39
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marako}}<ref group="Note">''Hāunga'' te taupori o te [[takiwā tautohea]] o [[Sahara Uru]] (te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]]). Mehemea kua tāpiri ake, ka tae atu te kautenui [[Marako]] Mahuru 2014 ki te 33,848,242 ngā kainoho.</ref>
|33,337,529
|Hepetema 1, 2014
|{{#expr: 33337529/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.hcp.ma/downloads/RGPH-2014_t17441.html Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|40
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hauri Arāpia}}
|31,521,418
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 31521418/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160509155043/http://www.cdsi.gov.sa/ar/indicators/1 Matapae whaimana ā-tau]
|-
|41
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Perū}}
|31,151,643
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 31151643/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924034728/http://www.inei.gob.pe/media/MenuRecursivo/Cap03020.xls Matapae whaimana ā-tau]
|-
|42
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Uhipeketane}}
|31,022,500
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 31022500/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.uz/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|43
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marēhia}}
|{{data Marēhia|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20080611041219/http://www.statistics.gov.my/ Matawā taupori whaimana]
|-
|44
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Wenehūera}}
|30,620,404
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 30620404/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071317/http://www.ine.gov.ve/documentos/Demografia/SituacionDinamica/Proyecciones/xls/Nacional.xls Matapae whaimana ā-tau]
|-
|45
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nepōra}}
|28,037,904
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 28037904/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150425141819/http://cbs.gov.np/wp-content/uploads/2014/10/Population-Projection-2011-2031.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|46
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāna}}
|27,043,093
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 27043093/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140801150513/http://www.statsghana.gov.gh/docfiles/2010phc/National%20Population%20Projection_2010%20to%202014.pdf Matapae whaimana ā-tau]
|-
|47
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwhekenetāna}}
|26,023,100
|2013-2014
|{{#expr: 26023100/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150909120943/http://cso.gov.af/Content/files/Population(3).pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|48
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Yemen}}
|25,956,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 25956000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121009023840/http://www.cso-yemen.org/publiction/yearbook2011/population.xls Whakataunga tata whaimana]
|-
|49
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mohapiki}}
|25,727,911
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 25727911/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gov.mz/estatisticas/estatisticas-demograficas-e-indicadores-sociais/projeccoes-da-populacao/populacao-projectada-por-distritos-maputo-cidade-2007_2040.xls/at_download/file Matapae whaimana ā-tau]
|-
|50
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}
|25,155,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 25155000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|51
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Anakora}}
|24,383,301
|Mei 16, 2014
|{{#expr: 24383301/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151126193220/http://www.ine.gov.ao/ Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|52
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ahitereiria}}
|{{data Ahitereiria|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/Web+Pages/Population+Clock?opendocument Matawā taupori whaimana]
|-
|53
|align=left|{{flaglist|Hiria}}
|{{formatnum: {{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cbssyr.sy/index-EN.htm Matawā taupori whaimana]<ref group="Note">Matapae nō mua i te kaiāriki. E ai ki te whakataunga tata kei tua i te [http://www.washingtonpost.com/blogs/worldviews/wp/2014/12/03/200000-dead-why-syrias-rising-death-toll-is-so-divisive 200,000] ngā pārurenga i te mutunga o te Whiringa-ā-Nuku 2014.</ref>
|-
|54
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Taiwana}}<ref group="Note">He [[Tūnga tōrangapū o Taiwana|wehenga whakamihi hāmanga]] kua kokoraho e te [[Tūwehe-ā-Iwi o Haina]] hei Porowini. Tae ana a [[Taiwana]] (Tūwehe o Haina) ki ngā moutere hauiti o [[Jinmen]], [[Moutere Mazu|Mazu]], me [[Pescadores]], etc.</ref>
|23,476,640
|Oketopa 31, 2015
|{{#expr: 23476640/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140704022127/http://eng.stat.gov.tw/point.asp?index=9 Whakataunga tata whaimana ā-marama]
|-
|55
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamarūna}}
|23,344,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 23344000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|56
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Tai Rei}}
|22,671,331
|Mei 15, 2014
|{{#expr: 22671331/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ins.ci/n/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=27 Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|57
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marakāhia}}
|22,434,363
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 22434363/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160116040245/http://instat.mg/madagascar-en-chiffres/#demographie Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|58
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hīraka}}
|20,675,000
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 20675000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190604210342/http://www.statistics.gov.lk/PopHouSat/VitalStatistics/MidYearPopulation/Mid-year%20population%20by%20district.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|59
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Romeinia}}
|19,942,642
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 19942642/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insse.ro/cms/files/statistici/comunicate/com_anuale/populatie/PopRez2014r.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|60
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāika}}
|19,899,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 19899000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|61
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pūkina}}
|18,450,494
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 18450494/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160105082447/http://www.insd.bf/n/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|62
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hiri}}
|18,006,407
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 18006407/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20220922130522/http://www.ine.cl/canales/chile_estadistico/demografia_y_vitales/proyecciones2014/proyecciones-de-poblacion-2014.xlsx Matapae ā-tau whaimana]
|-
|63
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Katatānga}}
|17,630,700
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 17608200/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151008001735/http://www.stat.gov.kz/faces/homePag Whakataunga tataā-marama whaimana]
|-
|64
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Māri}}
|17,600,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:17600000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|65
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrana}}
|{{data Hōrana|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090617194723/http://www.cbs.nl/en-GB/menu/themas/bevolking/cijfers/extra/bevolkingsteller.htm Matawā taupori whaimana]
|-
|66
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marāwi}}
|16,310,431
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16310431/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210602215254/http://www.nsomalawi.mw/images/stories/data_on_line/demography/census_2008/Main%20Report/ThematicReports/Population%20Projections%20Malawi.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|67
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ekuatoa}}
|16,278,844
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16278844/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ecuadorencifras.gob.ec/proyecciones-poblacionales/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|68
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuatamāra}}
|16,176,133
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 16176133/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140314175005/http://www.ine.gob.gt/index.php/estadisticas/tema-indicadores Whakataunga tata whaimana]
|-
|69
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tāmipia}}
|15,473,905
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 15473905/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113144848/http://www.zamstats.gov.zm/report/Monthly/Vol%20129%202014%20The%20Monthly%20January.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|70
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamapōtia}}
|15,405,157
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 15405157/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/info/meetings/cambodia/pdf/rp12_ch10.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|71
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāta}}
|14,037,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 14037000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|72
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Henekara}}
|13,508,715
|Hūrae 19, 2013
|{{#expr: 13508715/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ansd.sn/index.php?option=com_content&view=article&id=172:publication-des-resultats-definitifs-du-rgphae&catid=59:evenements&Itemid=267 Hua kautenui 2013]
|-
|73
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Timuwawe}}
|13,061,239
|Ākuhata 17, 2012
|{{#expr: 13061239/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.zimstat.co.zw 2012 Hua kautenui]
|-
|74
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini}}
|12,609,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 12609000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|75
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}}
|11,892,934
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11892934/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140423042347/http://ssnbs.org/storage/South%20Sudan%20Statistical%20Yearbook%202011%20FINAL.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|76
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwia}}
|11,410,651
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11410651/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.bo/indice/visualizador.aspx?ah=PC20412.HTM Matapae whaimana]
|-
|77
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pehiamu}}
|11,280,134
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 11280134/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141111002452/http://www.ibz.rrn.fgov.be/fileadmin/user_upload/nl/bev/statistieken/stat-1-1_n.pdf Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|78
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwana}}
|11,262,564
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11262564/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://statistics.gov.rw/ Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|79
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiupa}}
|11,238,317
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 11210064/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160128195936/http://www.one.cu/publicaciones/cepde/anuario_2014/anuario_demografico_2014.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|80
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūnihia}}
|10,982,754
|Āperira 23, 2014
|{{#expr: 10982754/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924035126/http://www.ins.tn/rgph/depliant-rgph2014_v2.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|81
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haiti}}
|10,911,819
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10911819/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104339/http://www.ihsi.ht/pdf/projection/ProjectionsPopulation_Haiti_2007.pdf Matapae whaimana]
|-
|82
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kirihi}}
|10,846,979
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 10846979/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924123258/http://www.statistics.gr/portal/page/portal/ESYE/PAGE-themes?p_param=A1605&r_param=SPO18&y_param=2014_00&mytabs=0 Whakataunga tata whaimana]
|-
|83
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūmārie}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Puntland]] (me āna kainoho e 3,900,000) me [[Somaliland]] (āhua 3,500,000 ngā kainoho).</ref>
|10,787,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10787000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|84
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīekia}}
|10,541,466
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 10541466/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.czso.cz/csu/czso/population Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|85
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua Tominika}}
|10,528,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr:10528000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|86
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Potukara}}
|10,374,822
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 10374822/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_publicacoes&PUBLICACOESpub_boui=213241170&PUBLICACOESmodo=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|87
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēnina}}
|10,315,244
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 10315244/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insae-bj.org/Migration.html?file=files/stats-demographiques/STATISTIQUES%20DEMOGRAPHIQUES.xlsx Matapae whaimana]
|-
|88
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hanekeria}}
|9,849,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 9849000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.ksh.hu/docs/eng/xftp/gyor/nep/enep21412.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|89
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Huitene}}
|9,838,480
|Oketopa 31, 2015
|{{#expr: 9838480/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.scb.se/en_/Finding-statistics/Statistics-by-subject-area/Population/Population-composition/Population-statistics Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|90
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}}
|9,823,827
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 9823827/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071528/http://www.isteebu.bi/images/rapports/projection%20de%20la%20population%20bdi%202008-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|91
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Atepaihānia}}
|9,676,500
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 9676500/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.gov.az/news/?id=3008 Whakataunga tata whaimana]
|-
|92
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pērara}}
|9,494,200
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 9494200/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://archive.is/20151106150804/http://belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/otrasli-statistiki/naselenie/demografiya_2/current-data/demographic-situation/demographic-situation-in-january-september-2015 Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|93
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}}
|{{formatnum: {{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151226160751/http://worldpopulationreview.com/countries/united-arab-emirates-population/ Matawā taupori whaimana]
|-
|94
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ateria}}
|8,623,073
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8623073/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/023582.html Tatau -ā-hauwhā taupua]
|-
|95
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Honotura}}
|8,576,532
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8576532/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.hn/index.php/component/content/article?id=100 Whakataunga tata whaimana]
|-
|96
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Iharaira}}
|8,434,600
|Oketopa 30, 2015
|{{#expr: 8434600/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20180915102003/http://www.cbs.gov.il/reader/?MIval=cw_usr_view_Folder&ID=141 Tatau ā-marama taupua]
|-
|97
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahikitāna}}
|8,354,000
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 8354000/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306125630/http://www.stat.tj/en/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|98
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Huiterangi}}
|8,279,700
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 8279700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/02/blank/key/bevoelkerungsstand/01.html Tatau ā-hauwhā taupua]
|-
|99
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Papua Nūkini}}
|8,083,700
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 8083700/{{worldpop}}*100 round 2}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|100
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrano}}
|7,595,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 7595000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hongipua}}'' ''([[Haina]])''
|7,298,600
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 7298600/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20070609015356/http://www.censtatd.gov.hk/hong_kong_statistics/statistics_by_subject/index.jsp?subjectID=1&charsetID=2&displayMode=T Whakataunga tata whaimana]
|-
|101
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Purukāria}}
|7,202,198
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 7202198/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nsi.bg/sites/default/files/files/pressreleases/Population2014_en_2Y19BGI.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|102
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāpia}}<ref group="Note">Hāunga [[Kotopo]]</ref>
|7,114,393
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 7114393/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151225081855/http://webrzs.stat.gov.rs/WebSite/Public/PageView.aspx?pKey=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|103
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parakai}}
|7,003,406
|2015
|{{#expr: 7003406/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dgeec.gov.py/Publicaciones/Biblioteca/NACIONAL/Proyeccion_Nacional.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|104
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}}
|6,974,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6974000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-togo.org/index.php/thematiques/statistiques-demographiques/32-thematiques/statistiques-demographiques/etat-structure/79-perspectives-demo Whakataunga tata whaimana]
|-
|105
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāoho}}
|6,802,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6802000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120517150036/http://www.nsc.gov.la/Statistics/Selected%20Statistics/Population.htm Matapae ā-tau whaimana]
|-
|106
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Araone}}
|6,453,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6453000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|107
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whakaora}}
|6,401,240
|2014
|{{#expr: 6401240/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20171021164030/http://www.digestyc.gob.sv/index.php/novedades/avisos/540-ya-se-encuentra-disponible-el-boletin-ipc-septiembre-2012.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|108
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīpia}}
|6,278,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 6278000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|109
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nikarāhua}}
|6,198,154
|2014
|{{#expr: 6198154/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.bcn.gob.ni/publicaciones/periodicidad/anual/nicaragua_cifras/nicaragua_cifras.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|110
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kehitāna}}
|5,975,000
|Hepetema 1, 2015
|{{#expr: 5975000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://stat.kg/media/monthlyreview/801ec5e5-6dcd-43ff-9f6a-d849303eff2a.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|111
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tenemāka}}
|5,699,220
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 5699220/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dst.dk/en/Statistik/emner/befolkning-og-befolkningsfremskrivning/folketal.aspx Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā]
|-
|112
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hingapoa}}
|5,535,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 5535000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151129094649/http://www.singstat.gov.sg/statistics/latest-data#14 Whakataunga tata whaimana]
|-
|113
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whinirana}}
|{{formatnum: {{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151002005827/http://vrk.fi/default.aspx?site=4&docid=85 Matawā taupori whaimana]
|-
|114
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowākia}}
|5,421,349
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 5421349/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://slovak.statistics.sk/wps/wcm/connect/5db07c01-f456-4312-942f-564973bdea4d/Republika_2014.pdf?MOD=AJPERES Whakataunga tata whaimana]
|-
|115
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Eritēria}}
|5,228,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 5228000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|116
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nōwei}}
|5,205,434
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 5205434/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|117
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Puku o Āwherika}}
|4,900,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4900000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|118
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koto Rika}}
|4,773,130
|Hune 30, 2014
|{{#expr: 4773130/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120327062704/http://www.inec.go.cr/Web/Home/pagPrincipal.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|119
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tukumanatānga}}
|4,751,120
|Tīhema 26, 2012
|{{#expr: 4751120 /{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150226075305/http://www.chrono-tm.org/2015/02/rezultatyi-perepisi-naseleniya-v-turkmenistane/ Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| 120
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Parihitini}}
|4,682,467
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4682467/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140608204943/http://www.pcbs.gov.ps/Portals/_Rainbow/Documents/gover_e.htm Whakataunga tata whaimana]
|-
|121
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Aotearoa}}
|{{data Aotearoa|poptoday 1}}
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20100604223109/http://www.stats.govt.nz/methods_and_services/population_clock.aspx Matawā taupori whaimana]
|-
|122
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Airangi}}
|4,635,400
|Āperira 1, 2015
|{{#expr: 4635400/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2015/ Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|123
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōngo}}
|4,620,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4620000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|124
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Raipiri}}
|4,503,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 4503000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|125
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Omāna}}
|4,306,947
|Tīhema 13, 2015
|{{#expr: 4306947/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20161009234648/https://www.ncsi.gov.om/Pages/NCSI.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|126
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Koroātia}}
|4,225,316
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 4225316/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170705025245/http://www.dzs.hr/Eng/system/first_results.htm#MIG Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|127
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuwait}}
|4,183,658
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 4183658/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Kuwait-Cities.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|128
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Repanona}}
|4,168,000
|2013
|{{#expr: 4168000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151006190537/http://www.moph.gov.lb/Statistics/Documents/StatisticalBulletin2013.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Puntland}} '' '' ([[Hūmārie]]) ''
|3,900,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3900000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|129
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōngia-Herekōmina}}
|3,791,622
|Oketopa 15, 2013
|{{#expr: 3791622/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20181123135507/http://www.bhas.ba/obavjestenja/Preliminarni_rezultati_bos.pdf Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|130
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Panamā}}
|3,764,166
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3764166/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://www.contraloria.gob.pa/INEC/Archivos/P2381Boletin9.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|131
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōria}}<ref group="Note">Hāunga ([https://web.archive.org/web/20140722065134/http://www.geostat.ge/cms/site_images/_files/english/population/01%20Population%20by%20municipalities%20for%20the%20beginning%20of%20the%20year.xls 2012]) te [[Tūwehe o Abkhazia]] (242,862, kautenui 2011) me [[Ossetia-ki-te-Tonga]] (70,000, 2006).</ref>
|3,729,500
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 3729500/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.geostat.ge/index.php?action=page&p_id=152&lang=eng Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|132
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mauritānia}}
|3,631,775
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3631775/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ons.mr/doc/publication/Projectionpopulation.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|133
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Morotawa}}<ref group="Note">Hāunga ([http://www.statistica.md/public/files/publicatii_electronice/populatia/Populatia_Republicii_Moldova_2010.pdf statistica.md.2010.pdf]) [[Transnistria]] (555,347, kautenui 2005).</ref>
|3,555,200
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 3555200/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistica.md/ Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Peta Riko}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|3,548,397
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 3548397/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popest/data/index.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Somaliland}} '' '' ([[Hūmārie]]) ''
|3,500,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 3500000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|134
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Urukoi}}
|3,415,866
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 3415866/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20091114215413/http://www.ine.gub.uy/banco%20de%20datos/soc_proyecciones/totpais_ambos.xls Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|135
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mongōria}}
|{{formatnum: {{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nso.mn Matawā taupori whaimana]
|-
|136
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Āmenia}}
|3,004,000
|Hepetema 1, 2015
|{{#expr: 3004000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.armstat.am/en/?nid=126&id=19001&submit=Search Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|137
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rituānia}}
|2,893,336
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 2893336/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170228081633/https://osp.stat.gov.lt/en/home Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|138
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Arapeinia}}
|2,893,005
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 2893005/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150224224626/http://www.instat.gov.al/en/publications/press-releases/press-release-population-of-albania-1-january-2015.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|139
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hemeika}}
|2,717,991
|Tīhema 31, 2013
|{{#expr: 2717991/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://statinja.gov.jm/Demo_SocialStats/population.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|140
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Katā}}
|2,463,460
|Noema 30, 2015
|{{#expr: 2463460/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151113142414/http://www.gsdp.gov.qa/portal/page/portal/gsdp_en Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|141
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwana}}
|2,141,206
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 2141206/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cso.gov.bw/templates/cso/file/File/Census%20%202011%20Statsbrief_Projections%20vs%20Actual%20censusJuly%2031%202013%20.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Mahuru 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|142
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Namīpia}}
|2,113,077
|Ākuhata 28, 2011
|{{#expr: 2113077/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Namibia.html Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|143
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Makerōnia}}
|2,069,172
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 2069172/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.gov.mk/OblastOpsto_en.aspx?id=2 Whakataunga tata whaimana]
|-
|144
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowinia}}
|{{formatnum: {{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}}) round 0}}}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090618041010/http://www.stat.si/eng/tema_demografsko_prebivalstvo.asp Matawā taupori whaimana]
|-
|145
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwhia}}
|1,973,700
|Noema 1, 2015
|{{#expr: 1973700/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.csb.gov.lv/en/statistikas-temas/population-key-indicators-30624.html Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
|146
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Teroto}}
|1,894,194
|2011
|{{#expr: 1894194/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142226/http://www.bos.gov.ls/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|147
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kamopia}}
|1,882,450
|Āperira 15, 2013
|{{#expr: 1882450/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gambia.html Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|148
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotopo}}<ref group="Note">{{Kosovo-note}}</ref>
|1,827,231
|2015
|{{#expr: 1827231/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151018171339/http://ask.rks-gov.net/ENG/publikimet/doc_download/1126-kosovo-population-projection-2011-2061 Matapae ā-tau whaimana]
|-
|149
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāpona}}
|1,802,278
|Mei 22, 2013
|{{#expr: 1802278/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-gabon.com Hua hukihuki kautenui 2013]
|-
|150
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Pihō}}
|1,530,673
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1530673/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat-guinebissau.com/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|151
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Bahrain}}
|1,359,800
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1359800/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170206163647/http://www.cio.gov.bh/cio_ara/English/Publications/Statistical%20Abstract/ABS2011/CH2/2013%2012%2019%20Bahrain%20%20Population%20Projections.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
|152
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tirinaki-Tāpako}}
|1,340,557
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 1340557/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150928065005/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/TT.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|153
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Etonia}}
|1,313,271
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 1313271/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121123153505/http://www.stat.ee/main-indicators Whakataunga tata whaimana]
|-
|154
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Marihi}}
|1,261,208
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 1261208/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://archive.is/20140827165459/http://statsmauritius.gov.mu/English/StatsbySubj/Pages/Population-Jan-June-2014.aspx Whakataunga tata whaimana]
|-
|155
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Ekuatoria}}
|1,222,442
|Hūrae 4, 2015
|{{#expr: 1222442/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/EquatorialGuinea.html Hua hukihuki kautenui 2015]
|-
|156
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}}
|1,167,242
|Hūrae 11, 2015
|{{#expr: 1167242/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210225112143/http://www.statistics.gov.tl/wp-content/uploads/2015/10/1-Preliminary-Results-4-Printing-Company-19102015.pdf Hua hukihuki kautenui 2015]
|-
|157
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Warerangi}}
|1,119,375
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 1119375/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150723224521/http://ccm.org.sz/documents/reports/hiv/Population-Projections-Report-2007-2030.pdf Matapae whaimana]
|-
|158
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tipūti}}
|888,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 888000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
|159
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whītī}}
|867,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 867000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|160
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara}}<ref group="Note">Hāunga [[Haipara ki te raki]] (294,396, kautenui 2011) ([https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf]).</ref>
|847,000
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 847000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mof.gov.cy/mof/cystat/statistics.nsf/All/8C0C908964C02BEFC2257F030037EDE6?OpenDocument&sub=1&sel=1&e=&print Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Proposed flag of Réunion (VAR).svg|22px]]'' ''[[Réunion]]'' ''([[Wīwī]]) ''
|844,994
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 844994/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=24&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|161
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Komoro}}
|784,745
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 784745/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160111213747/http://comoros.africadata.org/fr/DataAnalysis Whakataunga tata whaimana]
|-
|162
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Putāna}}
|{{formatnum: {{#expr: (72000+3.6*{{Age in days|2012|4|16}}) round 0}}0}}
|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}}
|{{#expr: (720000+36*{{Age in days|2012|4|16}})/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160319084148/http://www.nsb.gov.bt/main/main.php#&slider1=1 Matawā taupori whaimana]
|-
|163
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kaiana}}
|746,900
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 746900/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150923200500/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/GY.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Macau}}'' ''([[Haina]])''
|643,100
|Hepetema 30, 2015
|{{#expr: 643100/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.dsec.gov.mo/TimeSeriesDatabase.aspx?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
|164
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Motu Horomona}}
|642,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 642000/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|165
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Montenegro}}
|621,207
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 621207/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.monstat.org/userfiles/file/publikacije/godisnjak%202014/stanovnistvo.pdf Whakataunga tata whaimana]
|-
|166
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rakapuō}}
|562,958
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 562958/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statistiques.public.lu/stat/TableViewer/tableViewHTML.aspx?ReportId=383&IF_Language=fra&MainTheme=2&FldrName=1 Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Hōngoingoi 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
|-
|167
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hurināme}}
|534,189
|Ākuhata 13, 2012
|{{#expr: 534189/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Suriname.html Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
|168
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kūrae Matomato}}
|524,833
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 524833/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.ine.cv/actualise/publicacao/files/615430153152013Retro-Projeccao%202000-2010%20e%20Projeccoes%20Demograficas%20%20CABO%20VERDE%202010-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana]
|-
| 169
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahara ki te Uru}}<ref group="Note">Kua wāwāhia te mana whakahaere ki [[Marako]] me te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]], nā rāua e rua te katoa o te takiwā i kokoraho.</ref>
|510,713
|Hepetema 2, 2014
|{{#expr: 510713/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/WesternSahara.html Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Transnistria|state}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Morotawa]].</ref>
|505,153
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 505153/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Moldova.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|170
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mārata}}
|445,426
|Māehe 31, 2014
|{{#expr: 445426/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150621211549/https://secure2.gov.mt/localgovernment/file.aspx?f=7810 Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuarerupe|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|403,750
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 403750/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=26&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|171
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Poronai}}
|393,372
|Hune 20, 2011
|{{#expr: 393372/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Brunei.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Mātiniki|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|381,326
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 381326/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=23&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana]
|-
|172
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāhama}}
|368,390
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 368390/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://statistics.bahamas.gov.bs/download/070842200.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|173
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārihi}}
|368,310
|Hune 2015
|{{#expr: 368310/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Belize.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|174
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Maldives}}
|341,256
|Hepetema 20, 2014
|{{#expr: 341256/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141212091856/http://www.planning.gov.mv/census/census%202014/CensusPreliminary/PreliminaryResults.pdf Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
|175
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiorangi}}
|331,310
|Oketopa 1, 2015
|{{#expr: 331310/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.statice.is/Pages/444?NewsID=11796 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara ki te raki}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Haipara]].</ref>
|294,396
|Tīhema 4, 2011
|{{#expr: 294396/{{worldpop}}*100 round 3}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|176
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Papatohe}}
|285,000
|Hūrae 1, 2013
|{{#expr: 285000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Barbados.html Whakataunga tata whaimana]
|-
|177
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Whenuatū}}
|277,500
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 277500/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Niu Karetōnia}}'' ''([[Wīwī]])''
|268,767
|Ākuhata 26, 2014
|{{#expr: 268767/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.isee.nc/population/recensement/structure-de-la-population-et-evolutions Hua hukihuki kautenui 2014]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' ''([[Wīwī]])''
|268,270
|Ākuhata 22, 2012
|{{#expr: 268270/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140221193409/http://www.ispf.pf/Libraries/RP2012/Premiers_r%C3%A9sultats_population_l%C3%A9gale.sflb.ashx Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Abkhazia}}<ref group="Note">{{Abkhazia note}}</ref>
|240,705
|2011
|{{#expr: 240705/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120209185131/http://apsnypress.info/news/5084.html Hua kautenui]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kiana o Wīwī|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|239,648
|Hānuere 1, 2012
|{{#expr: 239648/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-regions.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Meiotte}}'' ''([[Wīwī]])''
|212,645
|Ākuhata 21, 2012
|{{#expr: 212645/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/document.asp?ref_id=19214®_id=27 Hua kautenui 2012]
|-
|178
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāmoa}}
|187,820
|Noema 7, 2011
|{{#expr: 187820/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.sbs.gov.ws Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|179
|style="text-align:left;"|{{flaglist|São Tomé and Príncipe}}
|187,356
|Mei 13, 2012
|{{#expr: 187356/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303180641/http://www.ine.st/Documentacao/InformacoesEstatisticas/Demograficas/22.pdf Hua kautenui 2012]
|-
|180
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Ruiha}}
|185,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 185000/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuamu}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|159,358
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 159358/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn179.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Curaçao}}'' ''([[Hōrana]])''
|154,843
|Hānuere 1, 2014
|{{#expr: 154843/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Curacao.html?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Nagorno-Karabakh.svg|22px]]'' [[Nagorno-Karabakh Republic]]
|146,573
|
|{{#expr: 146573/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
|181
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiripati}}
|113,400
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 113400/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|182
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}}
|109,991
|Hune 12, 2012
|{{#expr: 109991/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/StVincent.html Hua hukihuki kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Arupa}}'' ''([[Hōrana]])''
|107,394
|Oketopa 31, 2014
|{{#expr: 107394/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.cbs.aw?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|106,405
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 106405/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn180.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
|183
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kerenāra}}
|103,328
|Mei 12, 2011
|{{#expr: 103328/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.geohive.com/cntry/grenada.aspx Hua kautenui 2011]
|-
|184
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tonga}}
|103,252
|Noema 30, 2011
|{{#expr: 103252/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/tonga/index.php?option=com_advlisting&view=download&fileId=304&Itemid=301 Hua kautenui 2011]
|-
|185
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}
|102,800
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 102800/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Jersey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|100,800
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 100800/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.gov.je/SiteCollectionDocuments/Government%20and%20administration/R%20Population%20Estimate%202014%2020150623%20SU.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|186
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Seychelles}}
|91,400
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 91400/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.nsb.gov.sc/wp-content/uploads/2015/12/Seychelles-in-Figures-2015-edition1.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|187
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}}
|86,295
|Mei 27, 2011
|{{#expr: 86295/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Antigua.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Isle of Man}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|84,497
|Māehe 27, 2011
|{{#expr: 84497/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/IsleOfMan.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Ceuta}}'' ''([[Paniora]])''
|82,376
|2011
|{{#expr: 82376/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Melilla}}'' ''([[Paniora]])''
|78,476
|2011
|{{#expr: 78476/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|
|-
|188
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ānatāra}}
|76,949
|Hūrae 1, 2014
|{{#expr: 76949/{{worldpop}}*100 round 4}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170525074953/http://www.estadistica.ad/serveiestudis/web/banc_dades4.asp?lang=1&codi_tema=2&codi_divisio=8&codi_subtemes=8 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|189
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tominika}}
|71,293
|Mei 14, 2011
|{{#expr: 71293/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104411/http://www.dominica.gov.dm/cms/files/2011_census_report.pdf Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Guernsey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|65,150
|Māehe 31, 2014
|{{#expr: 65150/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Guernsey.html Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pāmura}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|64,237
|Mei 20, 2010
|{{#expr: 64237/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130520190010/http://www.gov.bm/portal/server.pt/gateway/PTARGS_0_2_980_227_1014_43/http%3B/ptpublisher.gov.bm%3B7087/publishedcontent/publish/cabinet_office/statistics/dept___statistics___additonal_files/2012_facts___figures_0.pdf Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|58,238
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 58238/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.eso.ky/populationandvitalstatistics.html#1 Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])''
|56,114
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 56114/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.gl/?lang=en Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|190
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Kiti me Newi}}
|56,000
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 56000/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|55,519
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 55519/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn177.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
|191
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Moutere Māhara}}
|54,880
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 54880/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|53,883
|Āperira 1, 2010
|{{#expr: 53883/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn178.html Hua whakamutunga kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Ossetia ki te Tonga}}<ref group="Note">{{South Ossetia-note}}</ref>
|51,547
|Hānuere, 2013
|{{#expr: 51547/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mid.ru/bdomp/ns-reuro.nsf/348bd0da1d5a7185432569e700419c7a/be2d70933881fb75c32579270040e8a1!OpenDocument Whakataunga tata]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Wharo}}'' ''([[Tenemāka]])''
|49,179
|Ākuhata 1, 2015
|{{#expr: 49179/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.hagstova.fo/en Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])''
|38,247
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 38247/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160930004308/http://stat.gov.sx/ Whakataunga tata whaimana]
|-
|192
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Manako}}
|37,800
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 37800/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.monacostatistics.mc/Population-and-employment Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|193
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīkeneteina}}
|37,370
|Tīhema 31, 2014
|{{#expr: 37370/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170702000627/http://www.volksblatt.li/medienarchiv/bevolkerungsstatistik-vorlaufige-ergebnisse-31-dezember-2014-1.pdf Semi Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]'' ''[[Saint-Martin]]'' ''([[Wīwī]])''
|36,522
|Hānuere 1, 2015
|{{#expr: 36522/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|194
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Marino}}
|32,831
|Hune 30, 2015
|{{#expr: 32831/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20200326182005/https://www.statistica.sm/on-line/en/home/statistics/population.html Whakataunga tata ā-marama whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kāmaka}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|32,734
|Tīhema 31, 2013
|{{#expr: 32734/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gibraltar.html Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|31,458
|Hānuere 25, 2012
|{{#expr: 31458/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/TurksCaicos.html Hua kautenui 2012]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])''
|28,875
|Hepetema 30, 2014
|{{#expr: 28875/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.stat.fi/til/vamuu/2014/08/vamuu_2014_08_2014-09-18_tie_001_en.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|28,054
|Hūrae 12, 2010
|{{#expr: 28054/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/BritVirgins.html Hua kautenui 2010]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuki Airani}}
|19,100
|Hune 1, 2015
|{{#expr: 19100/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.mfem.gov.ck/mfemdocs/stats/statistical-series/vital-statistics-and-population-estimates/995-vital-stats-2nd-qrt-2015/file Whakataunga tata whaimana]
|-
|195
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārau}}
|17,950
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 17950/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])''
|17,408
|Hānuere 1, 2013
|{{#expr: 17408/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ānakuira}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|13,452
|Mei 11, 2011
|{{#expr: 13452/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Anguilla.html Hua hukihuki kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|11,750
|Hūrae 1, 2015
|{{#expr: 11750/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
|196
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūwaru}}
|10,640
|Noema 4, 2012
|{{#expr: 10640/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Tuvalu.html Hua kautenui 2012]
|-
|197
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Nauru}}
|10,084
|Oketopa 30, 2011
|{{#expr: 10084/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/nauru/PublicDocuments/Census/Nauru_2011_Census_Report_FINAL.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])''
|9,269
|Hānuere 1, 2012
|{{#expr: 9269/{{worldpop}}*100 round 5}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]]) ''
|6,069
|Hānuere 1, 2012
|0.0000{{#expr: 6069/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Manetera}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|4,922
|Mei 12, 2011
|0.0000{{#expr: 4922/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071254/http://www.gov.ms/wp-content/uploads/2011/02/Montserrat-At-A-Glance.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])''
|4,020
|Hānuere 1, 2013
|0.0000{{#expr: 4020/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"| ''[[File:Flag of Saint Helena.svg|22px]]'' ''[[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]]'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|4,000
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 4000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Falkland}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|3,000
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 3000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen}}'' ''([[Nōwei]])''
|2,562
|Hūrae 1, 2014
|0.0000{{#expr: 2655/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Svalbard.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|2,302
|Ākuhata 9, 2011
|0.0000{{#expr: 2302/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303200110/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Norfolk_Island/report.pdf Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|2,072
|Ākuhata 9, 2011
|0.0000{{#expr: 2072/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])''
|1,991
|Hānuere 1, 2013
|0.0000{{#expr: 1991/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Niue}}
|1,470
|Hūrae 1, 2015
|0.0000{{#expr: 1470/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Tokerau}}'' ''([[Aotearoa]])''
|1,411
|Oketopa 18, 2011
|0.0000{{#expr: 1411/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120815034343/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Tokelau/report.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011]
|-
|198
|style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Poho o Pita}}
|839
|Hūrae 1, 2012
|0.0000{{#expr: 839/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.vaticanstate.va/content/vaticanstate/es/stato-e-governo/note-generali/popolazione.html Whakataunga tata whaimana]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}}'' ''([[Ahitereiria]])''
|550
|Ākuhata 9, 2011
|0.00000{{#expr: 550/{{worldpop}}*100*10000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011]
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Wake Island.svg|22px]]'' ''[[Moutere Wake]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|188
|2005
|0.000000{{#expr: 188/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' ''([[Wīwī]]) ''
|140
|2013
|0.000000{{#expr: 140/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''[[File:Flag of the Midway Islands (local).svg|22px]]'' ''[[Midway Atoll]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])''
|60
|2009
|0.000000{{#expr: 60/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|
|-
| --
|style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pitikeina}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])''
|56
|2014
|0.000000{{#expr: 56/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}%
|style="text-align:left;"|[[Pitcairn Islands#Historical population|Whakataunga tata whaimana]]
|}
==Kupu tautoko==
{{reflist|group="Note"}}
==Tohutoro==
{{reflist|colwidth=30em}}
==Hoto ki waho==
*[http://www.un.org/esa/population/publications/WPP2004/WPP2004_Volume3.htm Tō te Kotahitanga Aorere Rīpoata Tātaritanga mō te whakahoutanga 2004 o te putanga Matapae Taupori Aorere (World Population Prospects)] (kāore rawa te rīpoata tātaritanga 2006 i te wātea ā-ipurangi nei) — kei roto ngā taipitopito me ngā puna i whakamahia mā ngā whakataunga tata taupori i runga.
72t88w37ux4ktc0fz4upj697jwndou0
Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga
0
15527
167738
167611
2026-06-02T03:10:30Z
TautauKarepe
22930
167738
wikitext
text/x-wiki
He rārangi tēnei o ngā [[wehenga motuhake]] me āna [[takiwā whirinaki]] kua raupapahia ā-rahinga whenua. Tae ana ngā tāurunga o tēnei rārangi ki ērā o te paerewa [[ISO 3166-1]], tāpiri atu ki ētahi [[wehenga nuinga whakamihi-kore]] kāore i te ISO 3166-1 (ka tāurua engari kāore tētahi tatau raupapa i whakaratohia). Mō te nuinga, kua tāpiri te rahinga o ngā wehenga nuinga whakamihi-kore ki te rahinga o ngā wehenga whakamihi whānui nā rātou ēnā takiwā i kokoraho; tirohia te tīwae “Tuhipoka” mō te whakamahuki ō ia whenua.
Kāore tēnei rārangi i te tae ana ki ngā [[Kokoraho takiwā ki te Tiri o te Moana|kokoraho whenua takitahi]] mō ngā wāhanga o te [[paparahi]] o te [[Tiri o te Moana]], ki ngā hinonga he tūā-motuhake rātou engari ehara i te whenua motuhake, ehara hoki i te takiwā whirinaki (pērā i te Kotahitanga Ūropi), ā, ki ngā [[whenuariki whakamihi-kore]] (pērā i te [[Principality o Sealand]]).
E toru ngā waeine rahinga o tēnei rārangi:
* '''Rahinga tapeke''': te tāpiri i ngā rahinga whenua me rahinga wai o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere.
* '''Rahinga whenua''': te hiatonga o ngā whenua katoa o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere, hāunga te rahingawai.
* '''Rahinga wai''': te tapeke o ngā rahinga mata o ngā [[kohinga wai whakauta]] katoa ([[roto]], [[awa]], [[kurawai]]) o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere. Kāore i te tae ana ki ngā [[wai takiwā]], ki ngā [[āpure ōhanga tāuke]].
He mea whiwhi ngā raraunga i tō te [[Kotahitanga Aorere Tānga Tatauranga]], hāunga kua kītia kētia.
== Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga ==
{| class="wikitable sortable" style="text-align: right"
|-
! Raupapa<br> !! Whenua !! Tapeke km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Whenua km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Wai km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! % wai !! class="unsortable" | Tuhipoka
|-
| {{hs|{{nts|0}}}} – || style="text-align:left;"|{{noflag|[[Ao]]}} || {{convert|510072000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|148940000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|361132000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 70.8 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|1}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rūhia}} || {{convert|17098242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16377742|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|720500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.21 || style="text-align:left;" | Whenua nui rawa o te ao (10.995% o te matawhenua o te ao). Mā tāna wāhanga ki Āhia ka tū ai hei whenua nui rawa ki Āhia, ā, he pēnā hoki tāna wāhanga ki Ūropi.{{#tag:ref|Kāore te tatau e tae ana ki te rahinga o [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) kei raro i te hautū ''ā-meka'' ā Rūhia, engari ka kokorahotia e Ūkareinga.|group="Note"}}
|-
| {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| {{noflag|[[Tiri o te Moana]]}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{convert|13720000|km2|sqmi|abbr=on}} (98%) of land area is covered by ice. Though not itself a country, its territories are claimed by a number of countries.{{#tag:ref|The following countries have territorial claims in Antarctica: [[Argentine Antarctica|Argentina]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Australian Antarctic Territory|Australia]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Antártica Chilena Province|Chile]] ({{convert|1250000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Adélie Land|France]] ({{convert|432000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Ross Dependency|New Zealand]] ({{convert|450000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Queen Maud Land|Norway]] ({{convert|2500000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[British Antarctic Territory|United Kingdom]] ({{convert|1395000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which to some extent overlap. The area from {{coor d Antarctic|90|W}} to {{coor d Antarctic|150|W}} ({{convert|2100000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) is currently unclaimed territory. These areas usually have no human inhabitants, excluding scientists.|group="Note"}}
|-
| {{nts|2}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kānata}} || {{convert|9984670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9093507|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|891163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.93 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa ki te [[Tuakoi Uru]], me te rahinga mata wai nui rawa hoki.
|-
<!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changes get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)-->
| {{nts|3}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haina}} ||{{convert|9572900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9596961|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9326410|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|270550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa tuarua o te ao (ā, ki [[Āhia]] hoki) whai muri i Rūhia. ''Hāunga'' ngā takiwā tautohea: [[Taiwana]], takiwā tautohea me Īnia, me ngā moutere o te [[Moana Haina-ki-te-Tonga]] (Tapeke137,296 km<sup>2</sup>).{{#tag:ref|Whakaatu ai ngā puna tuatahi e whai ake nei i ngā whānuitanga (mōkito/mōrahi) o te rahinga tapeke mō Haina me te Hononga-o-Amerika. Ka unu ngā puna e rua i Taiwana i te rahinga o Haina. {{ordered list
|1= Ka whakarārangihia te ''Encyclopædia Britannica'' i Haina hei whenua rahinga tuatoru o te ao (whai muri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,572,900km<sup>2</sup>,<ref>{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/111803/China-quick-facts|title=China|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref>, ā, i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuawhā (9,526,468km<sup>2</sup>). He paku iho te tatau mō te HOA i tēnā o te CIA Factbook i te mea kaore ngā wai tapātai me ngā wai takiwā i tāpiria.<ref name="United States"/>
|2= Ka whakarārangihia te CIA World Factbook i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuatoru (whaimuri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,826,675 sq km,<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html|title=United States|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=26 Hakihea 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226055200/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html}}</ref>, ā, i Haina hei rahinga tuawhā(9,596,961km<sup>2</sup>.<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html|title=China|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=11 Whiringa-ā-nuku 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161011073205/https://www.cia.gov/library//publications/the-world-factbook/geos/ch.html}}</ref> He rahi ake tēnei tatau i tō te ''Encyclopædia Britannica'' i te me kua tāpiria ngā wai tapātai, wai takiwā hoki.}}
----
Disputed Ranking Explanation: The dispute for world's third-largest country arose from the inclusion of Coastal and Territorial waters for United States. This discrepancy was deduced from comparing the CIA World Factbook and its previous iterations<ref name="31 Years of CIA World Factbook">{{Cite web|url=http://www.theodora.com/wfb/|title=31 Years of CIA World Factbook|publisher=CIA|accessdate=31 January 2014}}</ref> against the information for United States on ''Encyclopaedia Britannica'', particularly its footnote section.<ref name="United States">{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/616563/United-States-quick-facts|title=United States|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref> In sum, according to older versions of the CIA World Factbook (from 1982 to 1996), the US was listed as the world's fourth-largest country (after Russia, Canada, and China) with a total area of 9,372,610 sq km. However, in the 1997 edition, the US added Coastal waters to its total area (increasing it to 9,629,091 sq km). And then again in 2007, US added Territorial water to its total area (increasing it to 9,826,630 sq km). During this time, China's total area remained unchanged. In other words, ''no'' Coastal or Territorial water space was added to China's total area figure. The United States has a Coastal water area of 109,362 sq km, and a Territorial water area of 195,213 sq km, for a total of 304,575 sq km of additional water space. This is larger than entire countries like Italy, New Zealand, and United Kingdom. Adding this figure to the US will boost it over China in ranking since China's Coastal and Territorial water figures are currently unknown (no official publication) and thus cannot be added into China's total area figure.
* United Nations Statistics Division's figure for United States is 9,629,091 sq km.
|name="3rd-largest"|group="Note"}}
|-
<!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changed get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)-->
| {{nts|4}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hononga-o-Amerika}} || {{convert|9526468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9826675|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| {{convert|9161966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364502|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|664,709|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| 3.83 – 6.76 || style="text-align:left;" | Whenua rahinga tuarua ki ngā Amerika, whai muri i a Kānata. Secondary figure denotes the inclusion of all coastal water and sea territories into the statistical area{{#tag:ref||name="3rd-largest"|group="Note"}}
|-
| {{nts|5}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parīhi}} || {{convert|8515767|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8460415|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55352|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.65 || style="text-align:left;" | The largest country in [[South America]] and in the [[Southern Hemisphere]]. Largest contiguous territory in the [[Americas]].<ref>{{cite web|title=IBGE: Official Territorial Area|url=http://www.ibge.gov.br/home/geociencias/cartografia/default_territ_area.shtm}}</ref>
|-
| {{nts|6}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ahitereiria}} || {{convert|7692024|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7633565|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|58459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.76 || style="text-align:left;" | The largest country in [[Oceania]], the largest country without land borders, and the largest country wholly in the [[Southern Hemisphere]].{{#tag:ref|Figures exclude the external territories of [[Norfolk Island]], [[Ashmore and Cartier Islands]], [[Christmas Island]], [[Cocos (Keeling) Islands]], [[Coral Sea Islands Territory]], and [[Heard Island and McDonald Islands]],<ref>{{cite web|author=Geoscience Australia|title=Area of Australia – States and Territories|url=http://www.ga.gov.au/education/geoscience-basics/dimensions/area-of-australia-states-and-territories.html|publisher=Government of Australia|accessdate=25 November 2011}}</ref> each shown separately. Excludes the claim of the [[Australian Antarctic Territory]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The UN's previous data,<ref name="unstats07">{{cite web|publisher=United Nations Statistics Division|title=Total surface area as of 19 January 2007|url=http://unstats.un.org/unsd/environment/totalarea.htm|accessdate=30 November 2011}}</ref>
as well as the current data shown by the World Bank and the CIA,<ref name="ciastats">[https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html Field Listing – Area], [[The World Factbook]], [[Central Intelligence Agency]]. Data last updated on July 5, 2011.</ref><ref name="wbstats">{{cite web |url=http://data.un.org/Data.aspx?q=poorest&d=WDI&f=Indicator_Code%3AAG.SRF.TOTL.K2 |title=Surface area (sq. km)|publisher=[[United Nations]]: [[World Development Indicators]]|accessdate=27 August 2012}}</ref> give the figure as {{convert|7741220|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|7}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īnia}} || {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2864021|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|302393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.55 || style="text-align:left;" |Third largest country in [[Asia]].{{#tag:ref|The total area given is from ''Encyclopædia Britannica'' and excludes disputed territories not under Indian control. The total area claimed by India, according to the figure given by the United Nations and the Indian government, totals {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref>{{cite web|author=|title=Area and Population|url=http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071226033122/http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archivedate=26 Hakihea 2007|publisher=Government of India|accessdate=25 Hakihea 2015}}</ref>|group="Note"}}
|-
| {{nts|8}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Āketina}} || {{convert|2780400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2736690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.57 || style="text-align:left;" |The largest [[Spanish language|Spanish]]-speaking country in the world and second largest country in [[South America]].{{#tag:ref|Excludes claims on [[Argentine Antarctica]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), on [[Falkland Islands|Malvinas/Falkland Islands]] ({{convert|12173|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and on [[South Georgia and the South Sandwich Islands]] ({{convert|3903|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|9}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katatānga}} || {{convert|2724900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2699700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 || style="text-align:left;" | Largest [[landlocked country]].<ref>Agency of Statistics of the Republic of Kazakhstan (ASRK). 2005. Main Demographic Indicators. Available at http://www.stat.kz</ref>
|-
| {{nts|10}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aratiria}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Africa]].
|-
| {{nts|11}} || style="text-align:left;"| {{sort|KōngoW|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}}} || {{convert|2344858|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2267048|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77810|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.32 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Sub-Saharan Africa]].
|-
| {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])'' || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Part of the [[Kingdom of Denmark]].{{#tag:ref|A total of {{convert|1755636|km2|sqmi|abbr=on}} of land area is covered by ice; the ice-free area amounts to {{convert|410450|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="wbstats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|12}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hauti Arapia}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in the [[Middle East]].
|-
| {{nts|13}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mehiko}} || {{convert|1964375|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1943945|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.04 ||style="text-align:left;"| The mainland makes up 1,959,248 km², and the remaining 5,127 km² is made up of islands. [[Clipperton Island]] (8.9 km², controlled by [[France]]) is not included.
|-
| {{nts|14}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Initonīhia}} || {{convert|1904569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1811569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|93000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.88 || style="text-align:left;" | The largest archipelagic state in the world by area and population, the largest [[Island country]] in the world.<ref>{{cite web | title=Indonesia | publisher=CIA | work=The World Factbook | url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html | accessdate=18 June 2015| archiveurl= https://web.archive.org/web/20081210041527/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html| archivedate=4 December 2008 <!--DASHBot-->| deadurl= no}}</ref>
|-
| {{nts|15}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne}} || {{convert|1886068|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|1765050}}NA || {{hs|96434}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref|The water area percentage of Sudan prior to the secession of South Sudan was 5.18.|group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | Formerly the largest country in Africa.{{#tag:ref|Prior to the independence of South Sudan in 2011, Sudan's total area as reported by the UN source was {{convert|2505813|km2|sqmi|abbr=on}}. Updated figure shown is from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|16}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīpia}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|17}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāna}} || {{convert|1648195|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1531595|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.07 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The area given is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN Demographic Yearbook lists a figure of {{convert|1628750|km2|sqmi|abbr=on}}, which refers to land area only.|group="Note"}}
|-
| {{nts|18}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mongōria}} || {{convert|1564110|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1553556|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Claimed by the [[Republic of China]] until 2012, however, both governments haven't signed agreement on mutual recognition of sovereignty yet.|group="Note"}}
|-
| {{nts|19}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Perū}} || {{convert|1285216|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1279996|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.41 ||
|-
| {{nts|20}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāta}} || {{convert|1284000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1259200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 ||
|-
| {{nts|21}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Ngāika }} || {{convert|1267000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1266700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 ||
|-
| {{nts|22}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Anakora}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|23}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Māri}} || {{convert|1240192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1220190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20002|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.61 ||
|-
| {{nts|24}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwherika ki te Tonga}} || {{convert|1221037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1214470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.38 ||
|-
| {{nts|25}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koromōpia}} || {{convert|1141748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1038700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.8 ||
|-
| {{nts|26}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etiopia}} || {{convert|1104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excluding the [[Ilemi Triangle]] ({{convert|14000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|27}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwia}} || {{convert|1098581|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1083301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.39 ||
|-
| {{nts|28}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mauritānia}} || {{convert|1,030,700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1,025,520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4,480|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|29}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īhipa}} || {{convert|1002450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|995450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|30}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tānahia}} || {{convert|945087|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|885800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.49 ||
|-
| {{nts|31}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ngāitiria}} || {{convert|923768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 ||
|-
| {{nts|32}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wenehūera}} || {{convert|916445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|882050|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.29 ||
|-
| {{nts|33}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pakitāne}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.86 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes data for Pakistani-claimed territories of Kashmir, [[Azad Kashmir]] ({{convert|13297|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Gilgit–Baltistan]] ({{convert|72520|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref>{{Cite web |title=Geohive – Pakistan statistics |url=http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |access-date=2015-12-25 |archive-date=2013-04-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130406012611/http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |url-status=dead }}</ref> Excluding these territories would produce an area figure of {{convert|796095|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|34}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Namīpia}} || {{convert|825615|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|823290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2425|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.12 ||
|-
| {{nts|35}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mohapiki}} || {{convert|801590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|786380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 ||
|-
| {{nts|36}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tākei}} || {{convert|783562|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|769632|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 ||
|-
| {{nts|37}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiri}} || {{convert|756102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excludes [[Antártica Chilena Province|claims in Antarctica]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|38}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tāmipia}} || {{convert|752612|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.23 ||
|-
| {{nts|39}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēma}} || {{convert|676578|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|653508|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.41 || style="text-align:left;" | Also called [[Republic of the Union of Myanmar|Myanmar]].
|-
| {{nts|40}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwhekenetāna}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|41}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wīwī}} || {{convert|640679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|640427|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3374|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.52 || style="text-align:left;" | Includes [[Metropolitan France]] and [[overseas region]]s, but excludes overseas [[Overseas territory (France)|territories]] and [[Overseas collectivity|collectivities]], shown separately.{{#tag:ref|Source gives area of [[Metropolitan France]] as {{convert|551500|km2|sqmi|abbr=on}} and lists overseas regions separately, whose areas sum to {{convert|89179|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these give the total shown here for the entire French Republic. The CIA reports the total as {{convert|643801|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/> Another source, the French National Institute for Statistice and Economic Studies, gives an area figure of {{convert|632759|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="INSEE">[http://www.insee.fr/en/themes/tableau.asp?reg_id=0&ref_id=NATTEF01209 Subdivisions, surface area and population of the French Republic], National Institute for Statistice and Economic Studies, accessed 11 March 2011.</ref> (The CIA gives a water area of Metropolitan France as {{convert|1530|km2|sqmi|abbr=on}}.)|group="Note"}}
|-
| {{nts|42}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūmārie}} || {{convert|637657|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|627337|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Somaliland]] ({{convert|137600|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which is ''de facto'' independent from Somalia.|group="Note"}}
|-
| {{nts|43}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Puku o Āwherika}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|44}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}} || {{convert|619745|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|610950}}NA || {{hs|33379}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref||group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown in this entry are taken from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|45}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ūkareinga}} || {{convert|603500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|553544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||style="text-align:left;"| Largest country wholly in Europe.{{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), ''de facto'' controlled by Russia, claimed by Ukraine.|group="Note"}}
|-
| {{nts|46}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marakāhia}} || {{convert|587041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|581540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5501|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 ||
|-
| {{nts|47}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwana}} || {{convert|582000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|566730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.58 ||
|-
| {{nts|48}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kēnia}} || {{convert|580367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|569140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 ||
|-
| {{nts|49}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Yemen}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|50}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tairana}} || {{convert|513120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|510890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.43 ||
|-
| {{nts|51}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pāniora}} || {{convert|505992|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|498980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.26 ||
|-
| {{nts|52}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tukumanatānga}} || {{convert|488100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|469930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.72 ||
|-
| {{nts|53}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamarūna}} || {{convert|475442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|472710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.57 ||
|-
| {{nts|54}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papua Nūkini}} || {{convert|462840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|452860|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 ||
|-
| {{nts|55}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huitene}} || {{convert|450295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|410335|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.87 ||
|-
| {{nts|56}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Uhipeketane}} || {{convert|447400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|425400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.92 ||
|-
| {{nts|57}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marako}} || {{convert|446550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|446300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include [[Western Sahara]], shown separately.|group="Note"}}
|-
| {{nts|58}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāki}} || {{convert|438317|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|437367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|950|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.22 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|435244|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the three autonomous provinces of [[Iraqi Kurdistan]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|59}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parakai}} || {{convert|406752|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|397302|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.32 ||
|-
| {{nts|60}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Timuwawe}} || {{convert|390757|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|386847|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 ||
|-
| {{nts|61}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nipono}} || {{convert|377930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364485|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.55 ||
|-
| {{nts|62}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiamana}} || {{convert|357114|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|348672|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.34 ||
|-
| {{nts|63}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōngo|{{flaglist|Kōngo}}}} || {{convert|342000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|341500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 ||
|-
| {{nts|64}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whinirana}} || {{convert|338424|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|303815|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.15 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the [[Åland Islands]] ({{convert|1552|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|65}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whitināmu}} || {{convert|331212|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|310070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.38 ||
|-
| {{nts|66}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marēhia}} || {{convert|330803|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|329613|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.36 ||
|-
| {{nts|67}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nōwei}} || {{convert|323802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|304282|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|19520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.03 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA World Factbook; the UN data refers to mainland area only. All figures exclude [[Svalbard]], [[Jan Mayen]] and [[Bouvet Island]], shown separately, and the Antarctic territorial claims of [[Queen Maud Land]] and [[Peter I Island]] ({{convert|243|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|68}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Tai Rei}} || {{convert|322463|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|318003|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4460|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.38 ||
|-
| {{nts|69}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōrana}} || {{convert|312679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|311888|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|791|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.07 ||
|-
| {{nts|70}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Omāna}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|71}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Itāria}} || {{convert|301336|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.39 ||
|-
| {{nts|72}} || style="text-align:left;"| {{sort|Piripīni|{{flaglist|Piripīni}}}} || {{convert|300000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 12.90 ||
|-
| {{nts|73}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ekuatoa}} || {{convert|276841|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|256369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.37 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|May or may not include the [[Galápagos Islands]] ({{convert|7880|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The 2007 data,<ref name="unstats07"/> as well as the current data given by the CIA, explicitly includes the Galápagos and gives the figure as {{convert|283561|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|74}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pūkina}} || {{convert|272967|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|273800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 ||
|-
| {{nts|75}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aotearoa}} || {{convert|270467|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|262443|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4395|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.65 || style="text-align:left;" |Second largest country in [[Oceania]]. {{#tag:ref|The government gives the total figure as {{convert|266838|km2|sqmi}}.<ref>[https://web.archive.org/web/20110314113106/http://www.mfe.govt.nz/issues/land/land-cover-dbase/index.html The New Zealand Land Cover Database], New Zealand Ministry for the Environment. Updated 1 July 2009.</ref> CIA World Factbook has total/land area of {{convert|267710|km2|sqmi|abbr=on}}. All figures exclude [[Niue]], the [[Cook Islands]] and [[Tokelau]], shown separately, as well as the Antarctic claim of [[Ross Dependency]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|76}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāpona}} || {{convert|267668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|257667|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.74 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahara ki te Uru}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Disputed territory.{{#tag:ref|Administration is split between [[Morocco]] and the [[Sahrawi Arab Democratic Republic]], both of which [[Legal status of Western Sahara|claim the entire territory]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|77}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini}} || {{convert|245857|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|245717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 ||
|-
| {{nts|78}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kīngitanga Kotahi}} || {{convert|242495|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|241930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.69 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include the three [[Crown dependencies]] ({{convert|768|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and the 14 [[British overseas territories|overseas territories]] ({{convert|1742857|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), shown separately.|group="Note"}}
|-
| {{nts|79}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ukānga}} || {{convert|241550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|197100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43938|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.23 ||
|-
| {{nts|80}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāna}} || {{convert|238533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|227533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.61 ||
|-
| {{nts|81}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Romeinia}} || {{convert|238391|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|229891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.57 ||
|-
| {{nts|82}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāoho}} || {{convert|236800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|230800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.53 ||
|-
| {{nts|83}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kaiana}} || {{convert|214969|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|196849|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.43 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|84}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pērara}} || {{convert|207600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|202900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.26 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|85}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kehitāna}} || {{convert|199951|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|191801|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.08 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|86}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Henekara}} || {{convert|196722|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|192530|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.13 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|87}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiria}} || {{convert|185180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|183630|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the parts of the [[Golan Heights]] ({{convert|1295|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) occupied by [[Israel]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|88}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamapōtia}} || {{convert|181035|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|176515|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.5 ||
|-
| {{nts|89}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Urukoi}} || {{convert|176215|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|175015|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 ||
|-
| {{nts|90}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hurināme}} || {{convert|163820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|156000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.77 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Tonga]].
|-
| {{nts|91}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūnihia}} || {{convert|163610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|155360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.04 ||
|-
| {{nts|92}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pākaratēhi}} || {{convert|147570|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130168|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.6 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Area according to [[Bangladesh Bureau of Statistics]] is {{convert|147570|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}.<ref name="bbstats">{{cite web|url=http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx |title=Bangladesh Bureau of Statistics |author= |date= |work= |publisher=[[Bangladesh Bureau of Statistics]] |accessdate=31 August 2011}}</ref>
|group="Note"}}
|-
| {{nts|93}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nepōra}} || {{convert|147181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|143351|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.6 ||
|-
| {{nts|94}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahikitāna}} || {{convert|143100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|141510|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.81 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Somaliland}} || {{convert|137600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Somaliland is claimed in whole by [[Somalia]], and has no international recognition|group="Note"}}
|-
| {{nts|95}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kirihi}} || {{convert|131990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130647|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1310|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.99 ||
|-
| {{nts|96}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nikarāhua}} || {{convert|130373|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|119990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.96 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Central America]].
|-
| {{nts|97}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-raki|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}}} || {{convert|120538|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120408|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 ||
|-
| {{nts|98}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marāwi}} || {{convert|118484|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|94080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24404|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 20.6 ||
|-
| {{nts|99}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Eritēria}} || {{convert|117600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|101000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 14.12 ||
|-
| {{nts|100}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēnina}} || {{convert|112622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|110622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 ||
|-
| {{nts|101}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Honotura}} || {{convert|112492|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|111890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.18 ||
|-
| {{nts|102}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Raipiri}} || {{convert|111369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|96320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15049|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 13.51 ||
|-
| {{nts|103}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Purukāria}} || {{convert|110879|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|108489|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 ||
|-
| {{nts|104}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiupa}} || {{convert|109884|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|109820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caribbean]]
|-
| {{nts|105}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuatamāra}} || {{convert|108889|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|107159|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.59 ||
|-
| {{nts|106}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiorangi}} || {{convert|103000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.67 ||
|-
| {{nts|107}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-tonga|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|99909|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.3 ||
|-
| {{nts|108}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hanekeria}} || {{convert|93028|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|89608|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3420|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.68 ||
|-
| {{nts|109}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Potukara}} || {{convert|92090|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.67 ||
|-
| {{nts|110}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōrano}} || {{convert|89342|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 ||
|-
| {{nts|111}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāpia}} || {{convert|88361|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88246|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Autonomous Province of Kosovo and Metohija|Kosovo and Metohija]], which is ''de facto'' independent from Serbia as the [[Republic of Kosovo]] ({{convert|10887|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}). The area of Serbia without Kosovo is {{convert|77474|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|112}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Atepaihānia}} || {{convert|86600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|86100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caucasus]].{{#tag:ref|The figure shown includes the area of the [[Nagorno-Karabakh Republic]] ({{convert|11458|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Azerbaijan.|group="Note"}}
|-
| {{nts|113}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ateria}} || {{convert|83871|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|82445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1426|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.7 ||
|-
| {{nts|114}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|115}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīekia}} || {{convert|78865|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77247|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.05 ||
|-
| {{nts|116}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Panamā}} || {{convert|75417|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|74340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 ||
|-
| {{nts|117}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Araone}} || {{convert|71740|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|71620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.17 ||
|-
| {{nts|118}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Airangi}} || {{convert|70273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|68883|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.98 ||
|-
| {{nts|119}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōria}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the areas of [[Abkhazia]] ({{convert|8660|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}})<ref>[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1358/Abkhazia Abkhazia] at ''[[Encyclopædia Britannica]]''</ref> and [[South Ossetia]] ({{convert|3900|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}),<ref>[http://dictionary.reference.com/browse/south+ossetia South Ossetia] at World English Dictionary</ref> both ''de facto'' independent from Georgia.|group="Note"}}
|-
| {{nts|120}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hīraka}} || {{convert|65610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62732|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2878|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.4 ||
|-
| {{nts|121}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rituānia}} || {{convert|65300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||
|-
| {{nts|122}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwhia}} || {{convert|64559|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62249|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.62 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen|Svalbard}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives a combined area for Svalbard and Jan Mayen as {{convert|62422|km2|sqmi|abbr=on}}. The separate figures shown are from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> |group="Note"}}
|-
| {{nts|123}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Toko}} || {{convert|56785|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54385|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.23 ||
|-
| {{nts|124}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koroātia}} || {{convert|56594|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55974|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.1 ||
|-
| {{nts|125}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōngia-Herekōmina}} || {{convert|51209|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51187|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 ||
|-
| {{nts|126}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koto Rika}} || {{convert|51100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51060|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|40|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.08 ||
|-
| {{nts|127}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowākia}} || {{convert|49037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48105|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.9 ||
|-
| {{nts|128}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whenua Tominika}} || {{convert|48671|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.72 ||
|-
| {{nts|129}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etonia}} || {{convert|45227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42388|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.28 ||
|-
| {{nts|130}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tenemāka}} || {{convert|43094|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42434|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.53 || style="text-align:left;" | European territory (metropolitan Denmark) only, without [[Greenland]] and [[Faroe Islands]].{{#tag:ref|The UN figure includes only the constituent country Denmark; the entire [[Kingdom of Denmark]], including [[Greenland]] and [[Faroe Islands]] covers {{convert|2220093|km2|sqmi|abbr=on}} and would be 12th.|group="Note"}}
|-
| {{nts|131}} || style="text-align:left;"| {{sort|Hōrana|{{flaglist|Hōrana}}}} || {{convert|41850|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|33893|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7650|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.41 || style="text-align:left;" | Includes the [[Caribbean Netherlands|special municipalities]], but excludes other countries in the [[Kingdom of the Netherlands]], shown separately.{{#tag:ref|Data for the Netherlands is from the Central Bureau of Statistics.<ref>{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Land – en tuinbouwcijfers, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|issn=1386-9566|language=Dutch|year=2009|page=14|accessdate=26 November 2011|archive-date=24 Hōngoingoi 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724151433/http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|dead-url=yes}}</ref> Source gives area of [[European Netherlands]] as {{convert|41528|km2|sqmi|abbr=on}} and lists the three special municipalities separately, whose areas sum to {{convert|322|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these gives the total shown here for the entire country of the Netherlands.<ref name="nlcbs">{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Statistical Yearbook of the Netherlands Antilles, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=|location=Willemstad|year=2009|page=4|accessdate=26 November 2011}}</ref> Adding the constituent countries of Aruba, Curaçao and Sint Maarten, the total area of the [[Kingdom of the Netherlands]] covers {{convert|42508|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{nts|132}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huiterangi}} || {{convert|41284|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39997|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure from the UN demographic yearbook ({{convert|41277|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}) excludes the areas of state forests and communanzas,{{Elucidate|date=September 2014|reason=Does Switzerland really have any "state forests"? Why should they be excluded from the area of the country? What is a "communanza" (or even "comunanza" supposed to be?)}} which amount to {{convert|7.15|km2|sqmi|abbr=on}}. The figure here is from the 2007 data.<ref name="unstats07"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|133}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Putāna}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
|{{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Taiwana}} || {{convert|36193|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.34 || style="text-align:left;" | Before the end of the civil war in 1949, the Republic of China included mainland China, Mongolia, Taiwan and other areas, totaling {{convert|11418174|km2|sqmi|abbr=on}}.{{#tag:ref|The UN source does not include data for the Republic of China on Taiwan. The figure shown is from the 2012 Statistical Data from the Ministry of the Interior, Republic of China. The CIA gives a total area of {{convert|35980|km2|sqmi|abbr=on}}. The total constitutional land area of the Republic of China is {{convert|11420000|km2|sqmi|abbr=on}}, which includes modern-day Taiwan, Mongolia, and [[mainland China]].<ref>{{cite web |format=PDF |url=http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm |title=1.1 Number of Villages, Neighborhoods, Households and Resident Population |publisher=Ministry of the Interior – Republic of China (Taiwan) |accessdate=8 June 2012 |archivedate=19 Kohi-tātea 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160119211125/http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm }}</ref>|group="Note"}}
|-
| {{nts|134}} || style="text-align:left;"| {{flag|Kini Pihō}} || {{convert|36125|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8005|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 22.16 ||
|-
| {{nts|135}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Morotawa}} || {{convert|33846|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Transnistria]] ({{convert|4163|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Moldova.|group="Note"}}
|-
| {{nts|136}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pehiamu}} || {{convert|30528|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30278|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.82 ||
|-
| {{nts|137}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Teroto}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|138}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āmenia}} || {{convert|29743|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|29843|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.18 ||
|-
| {{nts|139}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Motu Horomona}} || {{convert|28896|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27986|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.15 ||
|-
| {{nts|140}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Arapeinia}} || {{convert|28748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.7 ||
|-
| {{nts|141}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini Ekuatoria}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|142}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Puruniti}} || {{convert|27834|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.73 ||
|-
| {{nts|143}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haiti}} || {{convert|27750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 ||
|-
| {{nts|144}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwana}} || {{convert|26338|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.34 ||
|-
| {{nts|145}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Makerōnia}} || {{convert|25713|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25433|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.09 ||
|-
| {{nts|146}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tipūti}} || {{convert|23200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.09 ||
|-
| {{nts|147}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārihi}} || {{convert|22966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22806|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 ||
|-
| {{nts|148}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whakaora}} || {{convert|21041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20721|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.52 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Raki]].
|-
| {{nts|149}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Iharaira}} || {{convert|20770|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|440|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.12 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA.<ref name="ciastats"/> The UN/[[Israel Central Bureau of Statistics]] figure of {{convert|22072|km2|sqmi|abbr=on}} includes the [[Golan Heights]] ({{convert|1200|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[East Jerusalem]] ({{convert|70|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which are not internationally recognised as part of Israel.|group="Note"}}
|-
| {{nts|150}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowinia}} || {{convert|20273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|122|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niu Karetōnia}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|18575|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18275|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 ||
|-
| {{nts|151}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whītī}} || {{convert|18272|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18274|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|152}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuwait}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|153}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Warerangi}} || {{convert|17364|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17204|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 ||
|-
| {{nts|154}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|155}} || style="text-align:left;"| {{sort|Pāhama|{{flaglist|Pāhama}}}} || {{convert|13943|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10010|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3870|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 27.88 ||
|-
| {{nts|156}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Montenegro}} || {{convert|13812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.61 ||
|-
| {{nts|157}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whenuatū}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Falkland}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|158}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katā}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
||{{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flag|Nagorno-Karabakh}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Nagorno-Karabakh is claimed in whole by [[Azerbaijan]], and has [[International recognition of Nagorno-Karabakh|no international recognition]]|group="Note"}} 5.000 km<sup>2</sup>. Armenian-controlled territories surrounding Nagorno-Karabakh by regions 11,5 km<sup>2</sup>.
|-
| {{nts|159}} || style="text-align:left;"| {{sort|Te Kamopia|{{flaglist|Te Kamopia}}}} || {{convert|11295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 11.47 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]].
|-
| {{nts|160}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hemeika}} || {{convert|10991|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10831|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.46 ||
|-
| {{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotopo}} || {{convert|10887|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Kosovo is claimed in whole by [[Hēwia|Serbia]], and has [[International recognition of Kosovo|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{nts|161}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Repanona}} || {{convert|10452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]].
|-
| {{nts|162}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara}} || {{convert|9251|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9241|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the largely unrecognized but ''de facto'' independent [[Northern Cyprus]] ({{convert|3355|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), the [[United Nations Buffer Zone in Cyprus|UN buffer zone]] ({{convert|346|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Akrotiri and Dhekelia]] ({{convert|254|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Peta Riko}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3054|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 35.2 || style="text-align:left;" | Third largest island of the [[United States]] after the Big island of Hawaii and Kodiak Island of Alaska.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Abkhazia}} || {{convert|8660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Abkhazia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' || {{convert|7747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|79.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.03 || style="text-align:left;" | Excludes claim on [[Adélie Land]] in Antarctica.{{#tag:ref|The UN source has no data for the French Southern and Antarctic Lands. The figure given here is the total of all areas listed separately in the CIA World Factbook.<ref>[https://web.archive.org/web/20181224214852/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fs.html French Southern and Antarctic Lands], CIA Factbook, as of December 29, 2010.</ref>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Tūhāhā Iti o Hononga-o-Amerika}}'' || {{convert|6959.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6937|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.68 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|163}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parihitini}} || {{convert|6220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5640|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || ? || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The CIA gives the areas of the [[West Bank]] and [[Gaza Strip]] separately as {{convert|5860|km2|sqmi|abbr=on}} and {{convert|360|km2|sqmi|abbr=on}} respectively (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html; https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gz.html). The figure for the West Bank includes [[East Jerusalem]] and [[Green Line (Israel)|Jerusalem No Man's Land]], but excludes [[Mount Scopus]].<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|164}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poronai}} || {{convert|5765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5265|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.67 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|165}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tirinaki-Tāpako}} || {{convert|5130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5128|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' || {{convert|4167|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3827|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.16 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Transnistria}} || {{convert|4163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Transnistria is claimed in whole by [[Moldova]], and has [[International recognition of Transnistria|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{nts|166}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Kūrae Matomato}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere South Georgia me South Sandwich}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ossetia ki te Tonga}} || {{convert|3900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|South Ossetia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara ki te raki}} || {{convert|3355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Turkish Republic of Northern Cyprus is a [[self-declared]] state recognised only by [[Turkey]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|167}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāmoa}} || {{convert|2842|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2821|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.35 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hongipua}} ([[Haina]])'' || {{convert|2755|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1106|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1649|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} <ref>[http://www.landsd.gov.hk/mapping/en/publications/total.htm]</ref>|| 59.8 ||
|-
| {{nts|168}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rakapuō}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|169}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marihi}} || {{convert|2040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2030|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.49 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|1969|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the [[Agaléga Islands]] and [[Cargados Carajos]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|170}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Komoro}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> UN figure of {{convert|2235|km2|sqmi|abbr=on}} includes [[Mayotte]] {{convert|374|km2|sqmi|abbr=on}}, an [[overseas department]] of France.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])'' || {{convert|1580|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Alands Islands is an Autonomous region of [[Finland]]. As an Autonomous region of Finland, it is inside the [[European Union]].|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Wharo}} ([[Tenemāka]])'' || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|There are some lakes and streams of unknown area.|group="Note"}}
|-
| {{nts|171}} || style="text-align:left;"| {{sort|Sao Tome|{{flag|São Tomé and Príncipe}}}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|948|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|172}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiripati}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA World Factbook,<ref name="ciastats"/> and refers to land area only. The UN figure excludes {{convert|84|km2|sqmi|abbr=on}} of uninhabited islands.|group="Note"}}
|-
| {{nts|173}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Bahrain}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|174}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tominika}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|175}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tonga}} || {{convert|747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.02 ||
|-
| {{nts|176}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hingapoa}} || {{convert|716|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|687|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 ||
|-
| {{nts|177}} || style="text-align:left;"| {{sort|Maikoronihia|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 ||
|-
| {{nts|178}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Ruiha}} || {{convert|616|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|606|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook.<ref name="ciastats"/> The UN value of {{convert|539|km2|sqmi|abbr=on}} refers to habitable area only and excludes the country's central forest reserve.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Isle of Man}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuamu}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|549|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|179}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ānatāra}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|180}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārau}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|181}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Seychelles}} || {{convert|452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|455|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flag|Curaçao}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{nts|182}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}} || {{convert|442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|442.6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|183}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papatohe}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|431|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Motu o Hātame Ngā Motu o Makitānara}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|184}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jan Mayen}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{sort|Moutere Puhi (Amerika)|{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|347|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|346|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1564|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 81.88 ||
|-
| {{nts|185}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kerenāra}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|186}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mārata}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The total area of Saint Helena is {{convert|122|km2|sqmi}}, Ascension is {{convert|88|km2|sqmi}}, and Tristan da Cunha is {{convert|98|km2|sqmi}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|187}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Maldives}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|188}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Kiti me Newi}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki ngā [[Amerika]] me te [[Tuakoi Uru]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niue}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Niue, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of Niue|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist| Akrotiri me Dhekelia }} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|253.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|253.8}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | There is a salt lake and some wetlands of unknown area.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuki Airani}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The Cook Islands, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of the Cook Islands|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|189}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Moutere Māhara}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11673|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 98.47 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Arupa}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|190}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīkeneteina}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Data is from the 2007 statistics.<ref name="unstats07"/>|group="Note"|name="2007data"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jersey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Manetera}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Anguilla}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Guernsey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|191}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Marino}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|British Indian Ocean Territory}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.89 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives no information for the British Indian Ocean Territory. The figure given here was taken from the CIA Factbook, and refers to land area only.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint-Martin}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54.4|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}''Neg.'' || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pāmura}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Bouvet}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pitikeina}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook, and includes [[Henderson Island (Pitcairn Islands)|Henderson]], [[Ducie Island|Ducie]], and [[Oeno Island]]s.<ref name="ciastats"/> The UN figure is {{convert|5|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}, and only includes area for Pitcairn island itself, the only inhabited island in the group.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||{{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Makao}} ([[Haina]])'' || {{convert|31.3|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28.2|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|{{url|http://www.dscc.gov.mo/ENG/knowledge/geo_statistic.html|Current statistics: March 2014 – Direcçāo dos Serviços de Cartografia e Cadastro (Cartography and Cadastre Bureau)}} Including University of Macau's New Hengqin Campus|group="Note"}}
|-
| {{nts|192}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūwaru}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|193}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nauru}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | [[Whenua moutere]] iti rawa o te ao.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="2007data"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|13|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|13}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Tokerau}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kāmaka}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6.5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Clipperton}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Ashmore me Cartier}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{noflag| [[Moutere Spratly]] }} ([[Spratly Islands dispute|disputed]])'' || {{hs|{{nts|4.9}}}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|4.9}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Coral Sea}} ([[Ahitereiria]])'' || {{hs|{{nts|2.9}}}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|2.9}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|194}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Manako}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua whai tapātai iti rawa o te ao.
|-
| {{nts|195}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Poho o Pita}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa o te ao.
|}
== Tūtohi Whakaahua ==
He mea riro ngā raraunga o tēnei tūtohi i te [[CIA World Factbook]]<ref>{{cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html|title=The World Factbook|publisher=|accessdate=1 October 2014|archivedate=31 Kohi-tātea 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html}}</ref> nō te 15 Huitanguru 2005.
Kua whakakākārikitia ngā [[wehenga motuhake]] rahinga nui atu it te 100,000 km<sup>2</sup>. Me te aha anō, kua tāurungia hokia ngā takiwā motuhaketanga-kore (kiwikiwi) kia āhei ai te whakataurite. Tae ana ngā rahinga ki ngā kohinga wai whakauta (roto, awa, kurawai). Kāore ngā kokoraho o ētahi whenua ki ngā wāhanga whakaehu o te [[Tiri-o-te-Moana]] i tāpiritia.
=== Whenua nui ake i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> ===
{{AreaChartOver1.5m}}
=== Whenua iti iho i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> ===
{{AreaChartUnder1.5m}}
==Kupu tautoko==
{{reflist|group="Note"}}
==Tohutoro==
<references />
{{Geography country lists| state=collapsed}}
8av04ynxtz9650yepi1hnu2u24kbvp6
167749
167738
2026-06-02T03:28:15Z
TautauKarepe
22930
167749
wikitext
text/x-wiki
He rārangi tēnei o ngā [[wehenga motuhake]] me āna [[takiwā whirinaki]] kua raupapahia ā-rahinga whenua. Tae ana ngā tāurunga o tēnei rārangi ki ērā o te paerewa [[ISO 3166-1]], tāpiri atu ki ētahi [[wehenga nuinga whakamihi-kore]] kāore i te ISO 3166-1 (ka tāurua engari kāore tētahi tatau raupapa i whakaratohia). Mō te nuinga, kua tāpiri te rahinga o ngā wehenga nuinga whakamihi-kore ki te rahinga o ngā wehenga whakamihi whānui nā rātou ēnā takiwā i kokoraho; tirohia te tīwae “Tuhipoka” mō te whakamahuki ō ia whenua.
Kāore tēnei rārangi i te tae ana ki ngā [[Kokoraho takiwā ki te Tiri o te Moana|kokoraho whenua takitahi]] mō ngā wāhanga o te [[paparahi]] o te [[Tiri o te Moana]], ki ngā hinonga he tūā-motuhake rātou engari ehara i te whenua motuhake, ehara hoki i te takiwā whirinaki (pērā i te Kotahitanga Ūropi), ā, ki ngā [[whenuariki whakamihi-kore]] (pērā i te [[Principality o Sealand]]).
E toru ngā waeine rahinga o tēnei rārangi:
* '''Rahinga tapeke''': te tāpiri i ngā rahinga whenua me rahinga wai o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere.
* '''Rahinga whenua''': te hiatonga o ngā whenua katoa o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere, hāunga te rahingawai.
* '''Rahinga wai''': te tapeke o ngā rahinga mata o ngā [[kohinga wai whakauta]] katoa ([[roto]], [[awa]], [[kurawai]]) o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere. Kāore i te tae ana ki ngā [[wai takiwā]], ki ngā [[āpure ōhanga tāuke]].
He mea whiwhi ngā raraunga i tō te [[Kotahitanga Aorere Tānga Tatauranga]], hāunga kua kītia kētia.
== Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga ==
{| class="wikitable sortable" style="text-align: right"
|-
! Raupapa<br> !! Whenua !! Tapeke km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Whenua km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Wai km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! % wai !! class="unsortable" | Tuhipoka
|-
| {{hs|{{nts|0}}}} – || style="text-align:left;"|{{noflag|[[Ao]]}} || {{convert|510072000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|148940000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|361132000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 70.8 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|1}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rūhia}} || {{convert|17098242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16377742|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|720500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.21 || style="text-align:left;" | Whenua nui rawa o te ao (10.995% o te matawhenua o te ao). Mā tāna wāhanga ki Āhia ka tū ai hei whenua nui rawa ki Āhia, ā, he pēnā hoki tāna wāhanga ki Ūropi.{{#tag:ref|Kāore te tatau e tae ana ki te rahinga o [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) kei raro i te hautū ''ā-meka'' ā Rūhia, engari ka kokorahotia e Ūkareinga.|group="Note"}}
|-
| {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| {{noflag|[[Tiri o te Moana]]}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{convert|13720000|km2|sqmi|abbr=on}} (98%) of land area is covered by ice. Though not itself a country, its territories are claimed by a number of countries.{{#tag:ref|The following countries have territorial claims in Antarctica: [[Argentine Antarctica|Argentina]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Australian Antarctic Territory|Australia]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Antártica Chilena Province|Chile]] ({{convert|1250000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Adélie Land|France]] ({{convert|432000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Ross Dependency|New Zealand]] ({{convert|450000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Queen Maud Land|Norway]] ({{convert|2500000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[British Antarctic Territory|United Kingdom]] ({{convert|1395000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which to some extent overlap. The area from {{coor d Antarctic|90|W}} to {{coor d Antarctic|150|W}} ({{convert|2100000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) is currently unclaimed territory. These areas usually have no human inhabitants, excluding scientists.|group="Note"}}
|-
| {{nts|2}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kānata}} || {{convert|9984670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9093507|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|891163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.93 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa ki te [[Tuakoi Uru]], me te rahinga mata wai nui rawa hoki.
|-
<!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changes get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)-->
| {{nts|3}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haina}} ||{{convert|9572900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9596961|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9326410|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|270550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa tuarua o te ao (ā, ki [[Āhia]] hoki) whai muri i Rūhia. ''Hāunga'' ngā takiwā tautohea: [[Taiwana]], takiwā tautohea me Īnia, me ngā moutere o te [[Moana Haina-ki-te-Tonga]] (Tapeke137,296 km<sup>2</sup>).{{#tag:ref|Whakaatu ai ngā puna tuatahi e whai ake nei i ngā whānuitanga (mōkito/mōrahi) o te rahinga tapeke mō Haina me te Hononga-o-Amerika. Ka unu ngā puna e rua i Taiwana i te rahinga o Haina. {{ordered list
|1= Ka whakarārangihia te ''Encyclopædia Britannica'' i Haina hei whenua rahinga tuatoru o te ao (whai muri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,572,900km<sup>2</sup>,<ref>{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/111803/China-quick-facts|title=China|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref>, ā, i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuawhā (9,526,468km<sup>2</sup>). He paku iho te tatau mō te HOA i tēnā o te CIA Factbook i te mea kaore ngā wai tapātai me ngā wai takiwā i tāpiria.<ref name="United States"/>
|2= Ka whakarārangihia te CIA World Factbook i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuatoru (whaimuri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,826,675 sq km,<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html|title=United States|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=26 Hakihea 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226055200/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html}}</ref>, ā, i Haina hei rahinga tuawhā(9,596,961km<sup>2</sup>.<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html|title=China|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=11 Whiringa-ā-nuku 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161011073205/https://www.cia.gov/library//publications/the-world-factbook/geos/ch.html}}</ref> He rahi ake tēnei tatau i tō te ''Encyclopædia Britannica'' i te me kua tāpiria ngā wai tapātai, wai takiwā hoki.}}
----
Disputed Ranking Explanation: The dispute for world's third-largest country arose from the inclusion of Coastal and Territorial waters for United States. This discrepancy was deduced from comparing the CIA World Factbook and its previous iterations<ref name="31 Years of CIA World Factbook">{{Cite web|url=http://www.theodora.com/wfb/|title=31 Years of CIA World Factbook|publisher=CIA|accessdate=31 January 2014}}</ref> against the information for United States on ''Encyclopaedia Britannica'', particularly its footnote section.<ref name="United States">{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/616563/United-States-quick-facts|title=United States|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref> In sum, according to older versions of the CIA World Factbook (from 1982 to 1996), the US was listed as the world's fourth-largest country (after Russia, Canada, and China) with a total area of 9,372,610 sq km. However, in the 1997 edition, the US added Coastal waters to its total area (increasing it to 9,629,091 sq km). And then again in 2007, US added Territorial water to its total area (increasing it to 9,826,630 sq km). During this time, China's total area remained unchanged. In other words, ''no'' Coastal or Territorial water space was added to China's total area figure. The United States has a Coastal water area of 109,362 sq km, and a Territorial water area of 195,213 sq km, for a total of 304,575 sq km of additional water space. This is larger than entire countries like Italy, New Zealand, and United Kingdom. Adding this figure to the US will boost it over China in ranking since China's Coastal and Territorial water figures are currently unknown (no official publication) and thus cannot be added into China's total area figure.
* United Nations Statistics Division's figure for United States is 9,629,091 sq km.
|name="3rd-largest"|group="Note"}}
|-
<!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changed get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)-->
| {{nts|4}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hononga-o-Amerika}} || {{convert|9526468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9826675|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| {{convert|9161966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364502|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|664,709|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| 3.83 – 6.76 || style="text-align:left;" | Whenua rahinga tuarua ki ngā Amerika, whai muri i a Kānata. Secondary figure denotes the inclusion of all coastal water and sea territories into the statistical area{{#tag:ref||name="3rd-largest"|group="Note"}}
|-
| {{nts|5}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parīhi}} || {{convert|8515767|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8460415|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55352|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.65 || style="text-align:left;" | The largest country in [[South America]] and in the [[Southern Hemisphere]]. Largest contiguous territory in the [[Americas]].<ref>{{cite web|title=IBGE: Official Territorial Area|url=http://www.ibge.gov.br/home/geociencias/cartografia/default_territ_area.shtm}}</ref>
|-
| {{nts|6}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ahitereiria}} || {{convert|7692024|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7633565|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|58459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.76 || style="text-align:left;" | The largest country in [[Oceania]], the largest country without land borders, and the largest country wholly in the [[Southern Hemisphere]].{{#tag:ref|Figures exclude the external territories of [[Norfolk Island]], [[Ashmore and Cartier Islands]], [[Christmas Island]], [[Cocos (Keeling) Islands]], [[Coral Sea Islands Territory]], and [[Heard Island and McDonald Islands]],<ref>{{cite web|author=Geoscience Australia|title=Area of Australia – States and Territories|url=http://www.ga.gov.au/education/geoscience-basics/dimensions/area-of-australia-states-and-territories.html|publisher=Government of Australia|accessdate=25 November 2011}}</ref> each shown separately. Excludes the claim of the [[Australian Antarctic Territory]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The UN's previous data,<ref name="unstats07">{{cite web|publisher=United Nations Statistics Division|title=Total surface area as of 19 January 2007|url=http://unstats.un.org/unsd/environment/totalarea.htm|accessdate=30 November 2011}}</ref>
as well as the current data shown by the World Bank and the CIA,<ref name="ciastats">[https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html Field Listing – Area], [[The World Factbook]], [[Central Intelligence Agency]]. Data last updated on July 5, 2011.</ref><ref name="wbstats">{{cite web |url=http://data.un.org/Data.aspx?q=poorest&d=WDI&f=Indicator_Code%3AAG.SRF.TOTL.K2 |title=Surface area (sq. km)|publisher=[[United Nations]]: [[World Development Indicators]]|accessdate=27 August 2012}}</ref> give the figure as {{convert|7741220|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|7}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īnia}} || {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2864021|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|302393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.55 || style="text-align:left;" |Third largest country in [[Asia]].{{#tag:ref|The total area given is from ''Encyclopædia Britannica'' and excludes disputed territories not under Indian control. The total area claimed by India, according to the figure given by the United Nations and the Indian government, totals {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref>{{cite web|author=|title=Area and Population|url=http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071226033122/http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archivedate=26 Hakihea 2007|publisher=Government of India|accessdate=25 Hakihea 2015}}</ref>|group="Note"}}
|-
| {{nts|8}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Āketina}} || {{convert|2780400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2736690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.57 || style="text-align:left;" |The largest [[Spanish language|Spanish]]-speaking country in the world and second largest country in [[South America]].{{#tag:ref|Excludes claims on [[Argentine Antarctica]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), on [[Falkland Islands|Malvinas/Falkland Islands]] ({{convert|12173|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and on [[South Georgia and the South Sandwich Islands]] ({{convert|3903|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|9}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katatānga}} || {{convert|2724900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2699700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 || style="text-align:left;" | Largest [[landlocked country]].<ref>Agency of Statistics of the Republic of Kazakhstan (ASRK). 2005. Main Demographic Indicators. Available at http://www.stat.kz</ref>
|-
| {{nts|10}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aratiria}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Africa]].
|-
| {{nts|11}} || style="text-align:left;"| {{sort|KōngoW|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}}} || {{convert|2344858|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2267048|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77810|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.32 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Sub-Saharan Africa]].
|-
| {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])'' || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Part of the [[Kingdom of Denmark]].{{#tag:ref|A total of {{convert|1755636|km2|sqmi|abbr=on}} of land area is covered by ice; the ice-free area amounts to {{convert|410450|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="wbstats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|12}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hauri Arāpia}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in the [[Middle East]].
|-
| {{nts|13}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mehiko}} || {{convert|1964375|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1943945|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.04 ||style="text-align:left;"| The mainland makes up 1,959,248 km², and the remaining 5,127 km² is made up of islands. [[Clipperton Island]] (8.9 km², controlled by [[France]]) is not included.
|-
| {{nts|14}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Initonīhia}} || {{convert|1904569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1811569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|93000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.88 || style="text-align:left;" | The largest archipelagic state in the world by area and population, the largest [[Island country]] in the world.<ref>{{cite web | title=Indonesia | publisher=CIA | work=The World Factbook | url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html | accessdate=18 June 2015| archiveurl= https://web.archive.org/web/20081210041527/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html| archivedate=4 December 2008 <!--DASHBot-->| deadurl= no}}</ref>
|-
| {{nts|15}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne}} || {{convert|1886068|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|1765050}}NA || {{hs|96434}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref|The water area percentage of Sudan prior to the secession of South Sudan was 5.18.|group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | Formerly the largest country in Africa.{{#tag:ref|Prior to the independence of South Sudan in 2011, Sudan's total area as reported by the UN source was {{convert|2505813|km2|sqmi|abbr=on}}. Updated figure shown is from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|16}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīpia}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|17}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāna}} || {{convert|1648195|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1531595|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.07 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The area given is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN Demographic Yearbook lists a figure of {{convert|1628750|km2|sqmi|abbr=on}}, which refers to land area only.|group="Note"}}
|-
| {{nts|18}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mongōria}} || {{convert|1564110|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1553556|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Claimed by the [[Republic of China]] until 2012, however, both governments haven't signed agreement on mutual recognition of sovereignty yet.|group="Note"}}
|-
| {{nts|19}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Perū}} || {{convert|1285216|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1279996|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.41 ||
|-
| {{nts|20}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāta}} || {{convert|1284000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1259200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 ||
|-
| {{nts|21}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Ngāika }} || {{convert|1267000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1266700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 ||
|-
| {{nts|22}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Anakora}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|23}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Māri}} || {{convert|1240192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1220190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20002|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.61 ||
|-
| {{nts|24}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwherika ki te Tonga}} || {{convert|1221037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1214470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.38 ||
|-
| {{nts|25}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koromōpia}} || {{convert|1141748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1038700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.8 ||
|-
| {{nts|26}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etiopia}} || {{convert|1104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excluding the [[Ilemi Triangle]] ({{convert|14000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|27}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwia}} || {{convert|1098581|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1083301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.39 ||
|-
| {{nts|28}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mauritānia}} || {{convert|1,030,700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1,025,520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4,480|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|29}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īhipa}} || {{convert|1002450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|995450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|30}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tānahia}} || {{convert|945087|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|885800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.49 ||
|-
| {{nts|31}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ngāitiria}} || {{convert|923768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 ||
|-
| {{nts|32}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wenehūera}} || {{convert|916445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|882050|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.29 ||
|-
| {{nts|33}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pakitāne}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.86 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes data for Pakistani-claimed territories of Kashmir, [[Azad Kashmir]] ({{convert|13297|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Gilgit–Baltistan]] ({{convert|72520|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref>{{Cite web |title=Geohive – Pakistan statistics |url=http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |access-date=2015-12-25 |archive-date=2013-04-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130406012611/http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |url-status=dead }}</ref> Excluding these territories would produce an area figure of {{convert|796095|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|34}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Namīpia}} || {{convert|825615|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|823290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2425|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.12 ||
|-
| {{nts|35}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mohapiki}} || {{convert|801590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|786380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 ||
|-
| {{nts|36}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tākei}} || {{convert|783562|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|769632|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 ||
|-
| {{nts|37}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiri}} || {{convert|756102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excludes [[Antártica Chilena Province|claims in Antarctica]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|38}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tāmipia}} || {{convert|752612|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.23 ||
|-
| {{nts|39}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēma}} || {{convert|676578|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|653508|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.41 || style="text-align:left;" | Also called [[Republic of the Union of Myanmar|Myanmar]].
|-
| {{nts|40}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwhekenetāna}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|41}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wīwī}} || {{convert|640679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|640427|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3374|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.52 || style="text-align:left;" | Includes [[Metropolitan France]] and [[overseas region]]s, but excludes overseas [[Overseas territory (France)|territories]] and [[Overseas collectivity|collectivities]], shown separately.{{#tag:ref|Source gives area of [[Metropolitan France]] as {{convert|551500|km2|sqmi|abbr=on}} and lists overseas regions separately, whose areas sum to {{convert|89179|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these give the total shown here for the entire French Republic. The CIA reports the total as {{convert|643801|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/> Another source, the French National Institute for Statistice and Economic Studies, gives an area figure of {{convert|632759|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="INSEE">[http://www.insee.fr/en/themes/tableau.asp?reg_id=0&ref_id=NATTEF01209 Subdivisions, surface area and population of the French Republic], National Institute for Statistice and Economic Studies, accessed 11 March 2011.</ref> (The CIA gives a water area of Metropolitan France as {{convert|1530|km2|sqmi|abbr=on}}.)|group="Note"}}
|-
| {{nts|42}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūmārie}} || {{convert|637657|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|627337|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Somaliland]] ({{convert|137600|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which is ''de facto'' independent from Somalia.|group="Note"}}
|-
| {{nts|43}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Puku o Āwherika}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|44}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}} || {{convert|619745|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|610950}}NA || {{hs|33379}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref||group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown in this entry are taken from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|45}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ūkareinga}} || {{convert|603500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|553544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||style="text-align:left;"| Largest country wholly in Europe.{{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), ''de facto'' controlled by Russia, claimed by Ukraine.|group="Note"}}
|-
| {{nts|46}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marakāhia}} || {{convert|587041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|581540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5501|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 ||
|-
| {{nts|47}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwana}} || {{convert|582000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|566730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.58 ||
|-
| {{nts|48}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kēnia}} || {{convert|580367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|569140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 ||
|-
| {{nts|49}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Yemen}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|50}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tairana}} || {{convert|513120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|510890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.43 ||
|-
| {{nts|51}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pāniora}} || {{convert|505992|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|498980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.26 ||
|-
| {{nts|52}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tukumanatānga}} || {{convert|488100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|469930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.72 ||
|-
| {{nts|53}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamarūna}} || {{convert|475442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|472710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.57 ||
|-
| {{nts|54}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papua Nūkini}} || {{convert|462840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|452860|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 ||
|-
| {{nts|55}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huitene}} || {{convert|450295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|410335|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.87 ||
|-
| {{nts|56}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Uhipeketane}} || {{convert|447400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|425400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.92 ||
|-
| {{nts|57}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marako}} || {{convert|446550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|446300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include [[Western Sahara]], shown separately.|group="Note"}}
|-
| {{nts|58}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāki}} || {{convert|438317|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|437367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|950|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.22 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|435244|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the three autonomous provinces of [[Iraqi Kurdistan]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|59}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parakai}} || {{convert|406752|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|397302|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.32 ||
|-
| {{nts|60}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Timuwawe}} || {{convert|390757|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|386847|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 ||
|-
| {{nts|61}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nipono}} || {{convert|377930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364485|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.55 ||
|-
| {{nts|62}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiamana}} || {{convert|357114|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|348672|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.34 ||
|-
| {{nts|63}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōngo|{{flaglist|Kōngo}}}} || {{convert|342000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|341500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 ||
|-
| {{nts|64}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whinirana}} || {{convert|338424|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|303815|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.15 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the [[Åland Islands]] ({{convert|1552|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|65}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whitināmu}} || {{convert|331212|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|310070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.38 ||
|-
| {{nts|66}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marēhia}} || {{convert|330803|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|329613|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.36 ||
|-
| {{nts|67}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nōwei}} || {{convert|323802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|304282|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|19520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.03 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA World Factbook; the UN data refers to mainland area only. All figures exclude [[Svalbard]], [[Jan Mayen]] and [[Bouvet Island]], shown separately, and the Antarctic territorial claims of [[Queen Maud Land]] and [[Peter I Island]] ({{convert|243|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|68}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Tai Rei}} || {{convert|322463|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|318003|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4460|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.38 ||
|-
| {{nts|69}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōrana}} || {{convert|312679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|311888|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|791|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.07 ||
|-
| {{nts|70}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Omāna}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|71}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Itāria}} || {{convert|301336|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.39 ||
|-
| {{nts|72}} || style="text-align:left;"| {{sort|Piripīni|{{flaglist|Piripīni}}}} || {{convert|300000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 12.90 ||
|-
| {{nts|73}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ekuatoa}} || {{convert|276841|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|256369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.37 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|May or may not include the [[Galápagos Islands]] ({{convert|7880|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The 2007 data,<ref name="unstats07"/> as well as the current data given by the CIA, explicitly includes the Galápagos and gives the figure as {{convert|283561|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|74}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pūkina}} || {{convert|272967|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|273800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 ||
|-
| {{nts|75}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aotearoa}} || {{convert|270467|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|262443|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4395|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.65 || style="text-align:left;" |Second largest country in [[Oceania]]. {{#tag:ref|The government gives the total figure as {{convert|266838|km2|sqmi}}.<ref>[https://web.archive.org/web/20110314113106/http://www.mfe.govt.nz/issues/land/land-cover-dbase/index.html The New Zealand Land Cover Database], New Zealand Ministry for the Environment. Updated 1 July 2009.</ref> CIA World Factbook has total/land area of {{convert|267710|km2|sqmi|abbr=on}}. All figures exclude [[Niue]], the [[Cook Islands]] and [[Tokelau]], shown separately, as well as the Antarctic claim of [[Ross Dependency]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|76}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāpona}} || {{convert|267668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|257667|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.74 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahara ki te Uru}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Disputed territory.{{#tag:ref|Administration is split between [[Morocco]] and the [[Sahrawi Arab Democratic Republic]], both of which [[Legal status of Western Sahara|claim the entire territory]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|77}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini}} || {{convert|245857|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|245717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 ||
|-
| {{nts|78}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kīngitanga Kotahi}} || {{convert|242495|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|241930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.69 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include the three [[Crown dependencies]] ({{convert|768|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and the 14 [[British overseas territories|overseas territories]] ({{convert|1742857|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), shown separately.|group="Note"}}
|-
| {{nts|79}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ukānga}} || {{convert|241550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|197100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43938|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.23 ||
|-
| {{nts|80}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāna}} || {{convert|238533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|227533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.61 ||
|-
| {{nts|81}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Romeinia}} || {{convert|238391|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|229891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.57 ||
|-
| {{nts|82}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāoho}} || {{convert|236800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|230800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.53 ||
|-
| {{nts|83}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kaiana}} || {{convert|214969|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|196849|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.43 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|84}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pērara}} || {{convert|207600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|202900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.26 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|85}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kehitāna}} || {{convert|199951|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|191801|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.08 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|86}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Henekara}} || {{convert|196722|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|192530|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.13 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|87}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiria}} || {{convert|185180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|183630|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the parts of the [[Golan Heights]] ({{convert|1295|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) occupied by [[Israel]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|88}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamapōtia}} || {{convert|181035|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|176515|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.5 ||
|-
| {{nts|89}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Urukoi}} || {{convert|176215|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|175015|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 ||
|-
| {{nts|90}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hurināme}} || {{convert|163820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|156000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.77 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Tonga]].
|-
| {{nts|91}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūnihia}} || {{convert|163610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|155360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.04 ||
|-
| {{nts|92}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pākaratēhi}} || {{convert|147570|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130168|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.6 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Area according to [[Bangladesh Bureau of Statistics]] is {{convert|147570|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}.<ref name="bbstats">{{cite web|url=http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx |title=Bangladesh Bureau of Statistics |author= |date= |work= |publisher=[[Bangladesh Bureau of Statistics]] |accessdate=31 August 2011}}</ref>
|group="Note"}}
|-
| {{nts|93}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nepōra}} || {{convert|147181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|143351|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.6 ||
|-
| {{nts|94}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahikitāna}} || {{convert|143100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|141510|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.81 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Somaliland}} || {{convert|137600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Somaliland is claimed in whole by [[Somalia]], and has no international recognition|group="Note"}}
|-
| {{nts|95}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kirihi}} || {{convert|131990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130647|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1310|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.99 ||
|-
| {{nts|96}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nikarāhua}} || {{convert|130373|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|119990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.96 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Central America]].
|-
| {{nts|97}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-raki|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}}} || {{convert|120538|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120408|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 ||
|-
| {{nts|98}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marāwi}} || {{convert|118484|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|94080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24404|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 20.6 ||
|-
| {{nts|99}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Eritēria}} || {{convert|117600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|101000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 14.12 ||
|-
| {{nts|100}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēnina}} || {{convert|112622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|110622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 ||
|-
| {{nts|101}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Honotura}} || {{convert|112492|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|111890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.18 ||
|-
| {{nts|102}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Raipiri}} || {{convert|111369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|96320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15049|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 13.51 ||
|-
| {{nts|103}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Purukāria}} || {{convert|110879|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|108489|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 ||
|-
| {{nts|104}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiupa}} || {{convert|109884|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|109820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caribbean]]
|-
| {{nts|105}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuatamāra}} || {{convert|108889|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|107159|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.59 ||
|-
| {{nts|106}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiorangi}} || {{convert|103000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.67 ||
|-
| {{nts|107}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-tonga|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|99909|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.3 ||
|-
| {{nts|108}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hanekeria}} || {{convert|93028|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|89608|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3420|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.68 ||
|-
| {{nts|109}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Potukara}} || {{convert|92090|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.67 ||
|-
| {{nts|110}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōrano}} || {{convert|89342|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 ||
|-
| {{nts|111}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāpia}} || {{convert|88361|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88246|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Autonomous Province of Kosovo and Metohija|Kosovo and Metohija]], which is ''de facto'' independent from Serbia as the [[Republic of Kosovo]] ({{convert|10887|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}). The area of Serbia without Kosovo is {{convert|77474|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|112}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Atepaihānia}} || {{convert|86600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|86100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caucasus]].{{#tag:ref|The figure shown includes the area of the [[Nagorno-Karabakh Republic]] ({{convert|11458|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Azerbaijan.|group="Note"}}
|-
| {{nts|113}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ateria}} || {{convert|83871|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|82445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1426|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.7 ||
|-
| {{nts|114}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|115}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīekia}} || {{convert|78865|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77247|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.05 ||
|-
| {{nts|116}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Panamā}} || {{convert|75417|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|74340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 ||
|-
| {{nts|117}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Araone}} || {{convert|71740|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|71620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.17 ||
|-
| {{nts|118}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Airangi}} || {{convert|70273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|68883|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.98 ||
|-
| {{nts|119}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōria}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the areas of [[Abkhazia]] ({{convert|8660|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}})<ref>[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1358/Abkhazia Abkhazia] at ''[[Encyclopædia Britannica]]''</ref> and [[South Ossetia]] ({{convert|3900|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}),<ref>[http://dictionary.reference.com/browse/south+ossetia South Ossetia] at World English Dictionary</ref> both ''de facto'' independent from Georgia.|group="Note"}}
|-
| {{nts|120}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hīraka}} || {{convert|65610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62732|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2878|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.4 ||
|-
| {{nts|121}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rituānia}} || {{convert|65300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||
|-
| {{nts|122}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwhia}} || {{convert|64559|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62249|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.62 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen|Svalbard}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives a combined area for Svalbard and Jan Mayen as {{convert|62422|km2|sqmi|abbr=on}}. The separate figures shown are from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> |group="Note"}}
|-
| {{nts|123}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Toko}} || {{convert|56785|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54385|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.23 ||
|-
| {{nts|124}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koroātia}} || {{convert|56594|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55974|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.1 ||
|-
| {{nts|125}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōngia-Herekōmina}} || {{convert|51209|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51187|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 ||
|-
| {{nts|126}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koto Rika}} || {{convert|51100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51060|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|40|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.08 ||
|-
| {{nts|127}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowākia}} || {{convert|49037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48105|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.9 ||
|-
| {{nts|128}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whenua Tominika}} || {{convert|48671|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.72 ||
|-
| {{nts|129}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etonia}} || {{convert|45227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42388|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.28 ||
|-
| {{nts|130}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tenemāka}} || {{convert|43094|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42434|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.53 || style="text-align:left;" | European territory (metropolitan Denmark) only, without [[Greenland]] and [[Faroe Islands]].{{#tag:ref|The UN figure includes only the constituent country Denmark; the entire [[Kingdom of Denmark]], including [[Greenland]] and [[Faroe Islands]] covers {{convert|2220093|km2|sqmi|abbr=on}} and would be 12th.|group="Note"}}
|-
| {{nts|131}} || style="text-align:left;"| {{sort|Hōrana|{{flaglist|Hōrana}}}} || {{convert|41850|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|33893|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7650|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.41 || style="text-align:left;" | Includes the [[Caribbean Netherlands|special municipalities]], but excludes other countries in the [[Kingdom of the Netherlands]], shown separately.{{#tag:ref|Data for the Netherlands is from the Central Bureau of Statistics.<ref>{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Land – en tuinbouwcijfers, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|issn=1386-9566|language=Dutch|year=2009|page=14|accessdate=26 November 2011|archive-date=24 Hōngoingoi 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724151433/http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|dead-url=yes}}</ref> Source gives area of [[European Netherlands]] as {{convert|41528|km2|sqmi|abbr=on}} and lists the three special municipalities separately, whose areas sum to {{convert|322|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these gives the total shown here for the entire country of the Netherlands.<ref name="nlcbs">{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Statistical Yearbook of the Netherlands Antilles, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=|location=Willemstad|year=2009|page=4|accessdate=26 November 2011}}</ref> Adding the constituent countries of Aruba, Curaçao and Sint Maarten, the total area of the [[Kingdom of the Netherlands]] covers {{convert|42508|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{nts|132}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huiterangi}} || {{convert|41284|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39997|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure from the UN demographic yearbook ({{convert|41277|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}) excludes the areas of state forests and communanzas,{{Elucidate|date=September 2014|reason=Does Switzerland really have any "state forests"? Why should they be excluded from the area of the country? What is a "communanza" (or even "comunanza" supposed to be?)}} which amount to {{convert|7.15|km2|sqmi|abbr=on}}. The figure here is from the 2007 data.<ref name="unstats07"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|133}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Putāna}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
|{{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Taiwana}} || {{convert|36193|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.34 || style="text-align:left;" | Before the end of the civil war in 1949, the Republic of China included mainland China, Mongolia, Taiwan and other areas, totaling {{convert|11418174|km2|sqmi|abbr=on}}.{{#tag:ref|The UN source does not include data for the Republic of China on Taiwan. The figure shown is from the 2012 Statistical Data from the Ministry of the Interior, Republic of China. The CIA gives a total area of {{convert|35980|km2|sqmi|abbr=on}}. The total constitutional land area of the Republic of China is {{convert|11420000|km2|sqmi|abbr=on}}, which includes modern-day Taiwan, Mongolia, and [[mainland China]].<ref>{{cite web |format=PDF |url=http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm |title=1.1 Number of Villages, Neighborhoods, Households and Resident Population |publisher=Ministry of the Interior – Republic of China (Taiwan) |accessdate=8 June 2012 |archivedate=19 Kohi-tātea 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160119211125/http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm }}</ref>|group="Note"}}
|-
| {{nts|134}} || style="text-align:left;"| {{flag|Kini Pihō}} || {{convert|36125|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8005|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 22.16 ||
|-
| {{nts|135}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Morotawa}} || {{convert|33846|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Transnistria]] ({{convert|4163|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Moldova.|group="Note"}}
|-
| {{nts|136}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pehiamu}} || {{convert|30528|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30278|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.82 ||
|-
| {{nts|137}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Teroto}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|138}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āmenia}} || {{convert|29743|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|29843|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.18 ||
|-
| {{nts|139}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Motu Horomona}} || {{convert|28896|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27986|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.15 ||
|-
| {{nts|140}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Arapeinia}} || {{convert|28748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.7 ||
|-
| {{nts|141}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini Ekuatoria}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|142}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Puruniti}} || {{convert|27834|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.73 ||
|-
| {{nts|143}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haiti}} || {{convert|27750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 ||
|-
| {{nts|144}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwana}} || {{convert|26338|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.34 ||
|-
| {{nts|145}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Makerōnia}} || {{convert|25713|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25433|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.09 ||
|-
| {{nts|146}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tipūti}} || {{convert|23200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.09 ||
|-
| {{nts|147}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārihi}} || {{convert|22966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22806|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 ||
|-
| {{nts|148}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whakaora}} || {{convert|21041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20721|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.52 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Raki]].
|-
| {{nts|149}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Iharaira}} || {{convert|20770|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|440|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.12 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA.<ref name="ciastats"/> The UN/[[Israel Central Bureau of Statistics]] figure of {{convert|22072|km2|sqmi|abbr=on}} includes the [[Golan Heights]] ({{convert|1200|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[East Jerusalem]] ({{convert|70|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which are not internationally recognised as part of Israel.|group="Note"}}
|-
| {{nts|150}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowinia}} || {{convert|20273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|122|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niu Karetōnia}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|18575|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18275|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 ||
|-
| {{nts|151}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whītī}} || {{convert|18272|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18274|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|152}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuwait}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|153}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Warerangi}} || {{convert|17364|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17204|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 ||
|-
| {{nts|154}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|155}} || style="text-align:left;"| {{sort|Pāhama|{{flaglist|Pāhama}}}} || {{convert|13943|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10010|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3870|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 27.88 ||
|-
| {{nts|156}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Montenegro}} || {{convert|13812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.61 ||
|-
| {{nts|157}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whenuatū}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Falkland}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|158}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katā}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
||{{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flag|Nagorno-Karabakh}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Nagorno-Karabakh is claimed in whole by [[Azerbaijan]], and has [[International recognition of Nagorno-Karabakh|no international recognition]]|group="Note"}} 5.000 km<sup>2</sup>. Armenian-controlled territories surrounding Nagorno-Karabakh by regions 11,5 km<sup>2</sup>.
|-
| {{nts|159}} || style="text-align:left;"| {{sort|Te Kamopia|{{flaglist|Te Kamopia}}}} || {{convert|11295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 11.47 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]].
|-
| {{nts|160}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hemeika}} || {{convert|10991|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10831|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.46 ||
|-
| {{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotopo}} || {{convert|10887|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Kosovo is claimed in whole by [[Hēwia|Serbia]], and has [[International recognition of Kosovo|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{nts|161}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Repanona}} || {{convert|10452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]].
|-
| {{nts|162}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara}} || {{convert|9251|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9241|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the largely unrecognized but ''de facto'' independent [[Northern Cyprus]] ({{convert|3355|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), the [[United Nations Buffer Zone in Cyprus|UN buffer zone]] ({{convert|346|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Akrotiri and Dhekelia]] ({{convert|254|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Peta Riko}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3054|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 35.2 || style="text-align:left;" | Third largest island of the [[United States]] after the Big island of Hawaii and Kodiak Island of Alaska.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Abkhazia}} || {{convert|8660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Abkhazia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' || {{convert|7747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|79.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.03 || style="text-align:left;" | Excludes claim on [[Adélie Land]] in Antarctica.{{#tag:ref|The UN source has no data for the French Southern and Antarctic Lands. The figure given here is the total of all areas listed separately in the CIA World Factbook.<ref>[https://web.archive.org/web/20181224214852/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fs.html French Southern and Antarctic Lands], CIA Factbook, as of December 29, 2010.</ref>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Tūhāhā Iti o Hononga-o-Amerika}}'' || {{convert|6959.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6937|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.68 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|163}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parihitini}} || {{convert|6220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5640|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || ? || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The CIA gives the areas of the [[West Bank]] and [[Gaza Strip]] separately as {{convert|5860|km2|sqmi|abbr=on}} and {{convert|360|km2|sqmi|abbr=on}} respectively (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html; https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gz.html). The figure for the West Bank includes [[East Jerusalem]] and [[Green Line (Israel)|Jerusalem No Man's Land]], but excludes [[Mount Scopus]].<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|164}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poronai}} || {{convert|5765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5265|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.67 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|165}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tirinaki-Tāpako}} || {{convert|5130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5128|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' || {{convert|4167|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3827|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.16 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Transnistria}} || {{convert|4163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Transnistria is claimed in whole by [[Moldova]], and has [[International recognition of Transnistria|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{nts|166}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Kūrae Matomato}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere South Georgia me South Sandwich}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ossetia ki te Tonga}} || {{convert|3900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|South Ossetia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara ki te raki}} || {{convert|3355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Turkish Republic of Northern Cyprus is a [[self-declared]] state recognised only by [[Turkey]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|167}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāmoa}} || {{convert|2842|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2821|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.35 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hongipua}} ([[Haina]])'' || {{convert|2755|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1106|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1649|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} <ref>[http://www.landsd.gov.hk/mapping/en/publications/total.htm]</ref>|| 59.8 ||
|-
| {{nts|168}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rakapuō}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|169}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marihi}} || {{convert|2040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2030|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.49 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|1969|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the [[Agaléga Islands]] and [[Cargados Carajos]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|170}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Komoro}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> UN figure of {{convert|2235|km2|sqmi|abbr=on}} includes [[Mayotte]] {{convert|374|km2|sqmi|abbr=on}}, an [[overseas department]] of France.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])'' || {{convert|1580|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Alands Islands is an Autonomous region of [[Finland]]. As an Autonomous region of Finland, it is inside the [[European Union]].|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Wharo}} ([[Tenemāka]])'' || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|There are some lakes and streams of unknown area.|group="Note"}}
|-
| {{nts|171}} || style="text-align:left;"| {{sort|Sao Tome|{{flag|São Tomé and Príncipe}}}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|948|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|172}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiripati}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA World Factbook,<ref name="ciastats"/> and refers to land area only. The UN figure excludes {{convert|84|km2|sqmi|abbr=on}} of uninhabited islands.|group="Note"}}
|-
| {{nts|173}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Bahrain}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|174}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tominika}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|175}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tonga}} || {{convert|747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.02 ||
|-
| {{nts|176}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hingapoa}} || {{convert|716|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|687|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 ||
|-
| {{nts|177}} || style="text-align:left;"| {{sort|Maikoronihia|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 ||
|-
| {{nts|178}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Ruiha}} || {{convert|616|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|606|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook.<ref name="ciastats"/> The UN value of {{convert|539|km2|sqmi|abbr=on}} refers to habitable area only and excludes the country's central forest reserve.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Isle of Man}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuamu}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|549|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|179}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ānatāra}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|180}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārau}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|181}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Seychelles}} || {{convert|452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|455|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flag|Curaçao}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{nts|182}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}} || {{convert|442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|442.6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|183}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papatohe}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|431|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Motu o Hātame Ngā Motu o Makitānara}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|184}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jan Mayen}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{sort|Moutere Puhi (Amerika)|{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|347|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|346|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1564|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 81.88 ||
|-
| {{nts|185}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kerenāra}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|186}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mārata}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The total area of Saint Helena is {{convert|122|km2|sqmi}}, Ascension is {{convert|88|km2|sqmi}}, and Tristan da Cunha is {{convert|98|km2|sqmi}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|187}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Maldives}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|188}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Kiti me Newi}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki ngā [[Amerika]] me te [[Tuakoi Uru]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niue}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Niue, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of Niue|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist| Akrotiri me Dhekelia }} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|253.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|253.8}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | There is a salt lake and some wetlands of unknown area.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuki Airani}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The Cook Islands, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of the Cook Islands|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|189}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Moutere Māhara}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11673|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 98.47 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Arupa}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|190}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīkeneteina}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Data is from the 2007 statistics.<ref name="unstats07"/>|group="Note"|name="2007data"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jersey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Manetera}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Anguilla}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Guernsey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|191}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Marino}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|British Indian Ocean Territory}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.89 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives no information for the British Indian Ocean Territory. The figure given here was taken from the CIA Factbook, and refers to land area only.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint-Martin}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54.4|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}''Neg.'' || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pāmura}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Bouvet}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pitikeina}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook, and includes [[Henderson Island (Pitcairn Islands)|Henderson]], [[Ducie Island|Ducie]], and [[Oeno Island]]s.<ref name="ciastats"/> The UN figure is {{convert|5|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}, and only includes area for Pitcairn island itself, the only inhabited island in the group.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||{{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Makao}} ([[Haina]])'' || {{convert|31.3|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28.2|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|{{url|http://www.dscc.gov.mo/ENG/knowledge/geo_statistic.html|Current statistics: March 2014 – Direcçāo dos Serviços de Cartografia e Cadastro (Cartography and Cadastre Bureau)}} Including University of Macau's New Hengqin Campus|group="Note"}}
|-
| {{nts|192}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūwaru}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|193}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nauru}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | [[Whenua moutere]] iti rawa o te ao.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="2007data"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|13|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|13}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Tokerau}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kāmaka}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6.5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Clipperton}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Ashmore me Cartier}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{noflag| [[Moutere Spratly]] }} ([[Spratly Islands dispute|disputed]])'' || {{hs|{{nts|4.9}}}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|4.9}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Coral Sea}} ([[Ahitereiria]])'' || {{hs|{{nts|2.9}}}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|2.9}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|194}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Manako}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua whai tapātai iti rawa o te ao.
|-
| {{nts|195}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Poho o Pita}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa o te ao.
|}
== Tūtohi Whakaahua ==
He mea riro ngā raraunga o tēnei tūtohi i te [[CIA World Factbook]]<ref>{{cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html|title=The World Factbook|publisher=|accessdate=1 October 2014|archivedate=31 Kohi-tātea 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html}}</ref> nō te 15 Huitanguru 2005.
Kua whakakākārikitia ngā [[wehenga motuhake]] rahinga nui atu it te 100,000 km<sup>2</sup>. Me te aha anō, kua tāurungia hokia ngā takiwā motuhaketanga-kore (kiwikiwi) kia āhei ai te whakataurite. Tae ana ngā rahinga ki ngā kohinga wai whakauta (roto, awa, kurawai). Kāore ngā kokoraho o ētahi whenua ki ngā wāhanga whakaehu o te [[Tiri-o-te-Moana]] i tāpiritia.
=== Whenua nui ake i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> ===
{{AreaChartOver1.5m}}
=== Whenua iti iho i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> ===
{{AreaChartUnder1.5m}}
==Kupu tautoko==
{{reflist|group="Note"}}
==Tohutoro==
<references />
{{Geography country lists| state=collapsed}}
clvqs2usc79k8j71os3srn863oyt5dw
167776
167749
2026-06-02T04:58:03Z
TautauKarepe
22930
167776
wikitext
text/x-wiki
He rārangi tēnei o ngā [[wehenga motuhake]] me āna [[takiwā whirinaki]] kua raupapahia ā-rahinga whenua. Tae ana ngā tāurunga o tēnei rārangi ki ērā o te paerewa [[ISO 3166-1]], tāpiri atu ki ētahi [[wehenga nuinga whakamihi-kore]] kāore i te ISO 3166-1 (ka tāurua engari kāore tētahi tatau raupapa i whakaratohia). Mō te nuinga, kua tāpiri te rahinga o ngā wehenga nuinga whakamihi-kore ki te rahinga o ngā wehenga whakamihi whānui nā rātou ēnā takiwā i kokoraho; tirohia te tīwae “Tuhipoka” mō te whakamahuki ō ia whenua.
Kāore tēnei rārangi i te tae ana ki ngā [[Kokoraho takiwā ki te Tiri o te Moana|kokoraho whenua takitahi]] mō ngā wāhanga o te [[paparahi]] o te [[Tiri o te Moana]], ki ngā hinonga he tūā-motuhake rātou engari ehara i te whenua motuhake, ehara hoki i te takiwā whirinaki (pērā i te Kotahitanga Ūropi), ā, ki ngā [[whenuariki whakamihi-kore]] (pērā i te [[Principality o Sealand]]).
E toru ngā waeine rahinga o tēnei rārangi:
* '''Rahinga tapeke''': te tāpiri i ngā rahinga whenua me rahinga wai o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere.
* '''Rahinga whenua''': te hiatonga o ngā whenua katoa o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere, hāunga te rahingawai.
* '''Rahinga wai''': te tapeke o ngā rahinga mata o ngā [[kohinga wai whakauta]] katoa ([[roto]], [[awa]], [[kurawai]]) o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere. Kāore i te tae ana ki ngā [[wai takiwā]], ki ngā [[āpure ōhanga tāuke]].
He mea whiwhi ngā raraunga i tō te [[Kotahitanga Aorere Tānga Tatauranga]], hāunga kua kītia kētia.
== Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga ==
{| class="wikitable sortable" style="text-align: right"
|-
! Raupapa<br> !! Whenua !! Tapeke km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Whenua km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Wai km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! % wai !! class="unsortable" | Tuhipoka
|-
| {{hs|{{nts|0}}}} – || style="text-align:left;"|{{noflag|[[Ao]]}} || {{convert|510072000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|148940000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|361132000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 70.8 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|1}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rūhia}} || {{convert|17098242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16377742|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|720500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.21 || style="text-align:left;" | Whenua nui rawa o te ao (10.995% o te matawhenua o te ao). Mā tāna wāhanga ki Āhia ka tū ai hei whenua nui rawa ki Āhia, ā, he pēnā hoki tāna wāhanga ki Ūropi.{{#tag:ref|Kāore te tatau e tae ana ki te rahinga o [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) kei raro i te hautū ''ā-meka'' ā Rūhia, engari ka kokorahotia e Ūkareinga.|group="Note"}}
|-
| {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| {{noflag|[[Tiri o te Moana]]}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{convert|13720000|km2|sqmi|abbr=on}} (98%) of land area is covered by ice. Though not itself a country, its territories are claimed by a number of countries.{{#tag:ref|The following countries have territorial claims in Antarctica: [[Argentine Antarctica|Argentina]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Australian Antarctic Territory|Australia]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Antártica Chilena Province|Chile]] ({{convert|1250000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Adélie Land|France]] ({{convert|432000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Ross Dependency|New Zealand]] ({{convert|450000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Queen Maud Land|Norway]] ({{convert|2500000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[British Antarctic Territory|United Kingdom]] ({{convert|1395000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which to some extent overlap. The area from {{coor d Antarctic|90|W}} to {{coor d Antarctic|150|W}} ({{convert|2100000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) is currently unclaimed territory. These areas usually have no human inhabitants, excluding scientists.|group="Note"}}
|-
| {{nts|2}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kānata}} || {{convert|9984670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9093507|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|891163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.93 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa ki te [[Tuakoi Uru]], me te rahinga mata wai nui rawa hoki.
|-
<!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changes get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)-->
| {{nts|3}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haina}} ||{{convert|9572900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9596961|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9326410|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|270550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa tuarua o te ao (ā, ki [[Āhia]] hoki) whai muri i Rūhia. ''Hāunga'' ngā takiwā tautohea: [[Taiwana]], takiwā tautohea me Īnia, me ngā moutere o te [[Moana Haina-ki-te-Tonga]] (Tapeke137,296 km<sup>2</sup>).{{#tag:ref|Whakaatu ai ngā puna tuatahi e whai ake nei i ngā whānuitanga (mōkito/mōrahi) o te rahinga tapeke mō Haina me te Hononga-o-Amerika. Ka unu ngā puna e rua i Taiwana i te rahinga o Haina. {{ordered list
|1= Ka whakarārangihia te ''Encyclopædia Britannica'' i Haina hei whenua rahinga tuatoru o te ao (whai muri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,572,900km<sup>2</sup>,<ref>{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/111803/China-quick-facts|title=China|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref>, ā, i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuawhā (9,526,468km<sup>2</sup>). He paku iho te tatau mō te HOA i tēnā o te CIA Factbook i te mea kaore ngā wai tapātai me ngā wai takiwā i tāpiria.<ref name="United States"/>
|2= Ka whakarārangihia te CIA World Factbook i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuatoru (whaimuri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,826,675 sq km,<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html|title=United States|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=26 Hakihea 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226055200/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html}}</ref>, ā, i Haina hei rahinga tuawhā(9,596,961km<sup>2</sup>.<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html|title=China|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=11 Whiringa-ā-nuku 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161011073205/https://www.cia.gov/library//publications/the-world-factbook/geos/ch.html}}</ref> He rahi ake tēnei tatau i tō te ''Encyclopædia Britannica'' i te me kua tāpiria ngā wai tapātai, wai takiwā hoki.}}
----
Disputed Ranking Explanation: The dispute for world's third-largest country arose from the inclusion of Coastal and Territorial waters for United States. This discrepancy was deduced from comparing the CIA World Factbook and its previous iterations<ref name="31 Years of CIA World Factbook">{{Cite web|url=http://www.theodora.com/wfb/|title=31 Years of CIA World Factbook|publisher=CIA|accessdate=31 January 2014}}</ref> against the information for United States on ''Encyclopaedia Britannica'', particularly its footnote section.<ref name="United States">{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/616563/United-States-quick-facts|title=United States|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref> In sum, according to older versions of the CIA World Factbook (from 1982 to 1996), the US was listed as the world's fourth-largest country (after Russia, Canada, and China) with a total area of 9,372,610 sq km. However, in the 1997 edition, the US added Coastal waters to its total area (increasing it to 9,629,091 sq km). And then again in 2007, US added Territorial water to its total area (increasing it to 9,826,630 sq km). During this time, China's total area remained unchanged. In other words, ''no'' Coastal or Territorial water space was added to China's total area figure. The United States has a Coastal water area of 109,362 sq km, and a Territorial water area of 195,213 sq km, for a total of 304,575 sq km of additional water space. This is larger than entire countries like Italy, New Zealand, and United Kingdom. Adding this figure to the US will boost it over China in ranking since China's Coastal and Territorial water figures are currently unknown (no official publication) and thus cannot be added into China's total area figure.
* United Nations Statistics Division's figure for United States is 9,629,091 sq km.
|name="3rd-largest"|group="Note"}}
|-
<!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changed get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)-->
| {{nts|4}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hononga-o-Amerika}} || {{convert|9526468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9826675|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| {{convert|9161966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364502|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|664,709|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| 3.83 – 6.76 || style="text-align:left;" | Whenua rahinga tuarua ki ngā Amerika, whai muri i a Kānata. Secondary figure denotes the inclusion of all coastal water and sea territories into the statistical area{{#tag:ref||name="3rd-largest"|group="Note"}}
|-
| {{nts|5}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parīhi}} || {{convert|8515767|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8460415|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55352|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.65 || style="text-align:left;" | The largest country in [[South America]] and in the [[Southern Hemisphere]]. Largest contiguous territory in the [[Americas]].<ref>{{cite web|title=IBGE: Official Territorial Area|url=http://www.ibge.gov.br/home/geociencias/cartografia/default_territ_area.shtm}}</ref>
|-
| {{nts|6}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ahitereiria}} || {{convert|7692024|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7633565|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|58459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.76 || style="text-align:left;" | The largest country in [[Oceania]], the largest country without land borders, and the largest country wholly in the [[Southern Hemisphere]].{{#tag:ref|Figures exclude the external territories of [[Norfolk Island]], [[Ashmore and Cartier Islands]], [[Christmas Island]], [[Cocos (Keeling) Islands]], [[Coral Sea Islands Territory]], and [[Heard Island and McDonald Islands]],<ref>{{cite web|author=Geoscience Australia|title=Area of Australia – States and Territories|url=http://www.ga.gov.au/education/geoscience-basics/dimensions/area-of-australia-states-and-territories.html|publisher=Government of Australia|accessdate=25 November 2011}}</ref> each shown separately. Excludes the claim of the [[Australian Antarctic Territory]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The UN's previous data,<ref name="unstats07">{{cite web|publisher=United Nations Statistics Division|title=Total surface area as of 19 January 2007|url=http://unstats.un.org/unsd/environment/totalarea.htm|accessdate=30 November 2011}}</ref>
as well as the current data shown by the World Bank and the CIA,<ref name="ciastats">[https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html Field Listing – Area], [[The World Factbook]], [[Central Intelligence Agency]]. Data last updated on July 5, 2011.</ref><ref name="wbstats">{{cite web |url=http://data.un.org/Data.aspx?q=poorest&d=WDI&f=Indicator_Code%3AAG.SRF.TOTL.K2 |title=Surface area (sq. km)|publisher=[[United Nations]]: [[World Development Indicators]]|accessdate=27 August 2012}}</ref> give the figure as {{convert|7741220|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|7}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īnia}} || {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2864021|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|302393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.55 || style="text-align:left;" |Third largest country in [[Asia]].{{#tag:ref|The total area given is from ''Encyclopædia Britannica'' and excludes disputed territories not under Indian control. The total area claimed by India, according to the figure given by the United Nations and the Indian government, totals {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref>{{cite web|author=|title=Area and Population|url=http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071226033122/http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archivedate=26 Hakihea 2007|publisher=Government of India|accessdate=25 Hakihea 2015}}</ref>|group="Note"}}
|-
| {{nts|8}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Āketina}} || {{convert|2780400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2736690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.57 || style="text-align:left;" |The largest [[Spanish language|Spanish]]-speaking country in the world and second largest country in [[South America]].{{#tag:ref|Excludes claims on [[Argentine Antarctica]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), on [[Falkland Islands|Malvinas/Falkland Islands]] ({{convert|12173|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and on [[South Georgia and the South Sandwich Islands]] ({{convert|3903|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|9}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katatānga}} || {{convert|2724900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2699700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 || style="text-align:left;" | Largest [[landlocked country]].<ref>Agency of Statistics of the Republic of Kazakhstan (ASRK). 2005. Main Demographic Indicators. Available at http://www.stat.kz</ref>
|-
| {{nts|10}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aratiria}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Africa]].
|-
| {{nts|11}} || style="text-align:left;"| {{sort|KōngoW|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}}} || {{convert|2344858|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2267048|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77810|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.32 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Sub-Saharan Africa]].
|-
| {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])'' || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Part of the [[Kingdom of Denmark]].{{#tag:ref|A total of {{convert|1755636|km2|sqmi|abbr=on}} of land area is covered by ice; the ice-free area amounts to {{convert|410450|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="wbstats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|12}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hauri Arāpia}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in the [[Middle East]].
|-
| {{nts|13}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mehiko}} || {{convert|1964375|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1943945|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.04 ||style="text-align:left;"| The mainland makes up 1,959,248 km², and the remaining 5,127 km² is made up of islands. [[Clipperton Island]] (8.9 km², controlled by [[France]]) is not included.
|-
| {{nts|14}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Initonīhia}} || {{convert|1904569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1811569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|93000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.88 || style="text-align:left;" | The largest archipelagic state in the world by area and population, the largest [[Island country]] in the world.<ref>{{cite web | title=Indonesia | publisher=CIA | work=The World Factbook | url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html | accessdate=18 June 2015| archiveurl= https://web.archive.org/web/20081210041527/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html| archivedate=4 December 2008 <!--DASHBot-->| deadurl= no}}</ref>
|-
| {{nts|15}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne}} || {{convert|1886068|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|1765050}}NA || {{hs|96434}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref|The water area percentage of Sudan prior to the secession of South Sudan was 5.18.|group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | Formerly the largest country in Africa.{{#tag:ref|Prior to the independence of South Sudan in 2011, Sudan's total area as reported by the UN source was {{convert|2505813|km2|sqmi|abbr=on}}. Updated figure shown is from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|16}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīpia}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|17}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāna}} || {{convert|1648195|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1531595|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.07 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The area given is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN Demographic Yearbook lists a figure of {{convert|1628750|km2|sqmi|abbr=on}}, which refers to land area only.|group="Note"}}
|-
| {{nts|18}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mongōria}} || {{convert|1564110|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1553556|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Claimed by the [[Republic of China]] until 2012, however, both governments haven't signed agreement on mutual recognition of sovereignty yet.|group="Note"}}
|-
| {{nts|19}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Perū}} || {{convert|1285216|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1279996|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.41 ||
|-
| {{nts|20}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāta}} || {{convert|1284000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1259200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 ||
|-
| {{nts|21}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Ngāika }} || {{convert|1267000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1266700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 ||
|-
| {{nts|22}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Anakora}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|23}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Māri}} || {{convert|1240192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1220190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20002|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.61 ||
|-
| {{nts|24}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwherika ki te Tonga}} || {{convert|1221037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1214470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.38 ||
|-
| {{nts|25}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koromōpia}} || {{convert|1141748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1038700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.8 ||
|-
| {{nts|26}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etiopia}} || {{convert|1104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excluding the [[Ilemi Triangle]] ({{convert|14000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|27}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwia}} || {{convert|1098581|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1083301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.39 ||
|-
| {{nts|28}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mauritānia}} || {{convert|1,030,700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1,025,520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4,480|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|29}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īhipa}} || {{convert|1002450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|995450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|30}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tānahia}} || {{convert|945087|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|885800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.49 ||
|-
| {{nts|31}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ngāitiria}} || {{convert|923768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 ||
|-
| {{nts|32}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wenehūera}} || {{convert|916445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|882050|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.29 ||
|-
| {{nts|33}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pakitāne}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.86 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes data for Pakistani-claimed territories of Kashmir, [[Azad Kashmir]] ({{convert|13297|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Gilgit–Baltistan]] ({{convert|72520|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref>{{Cite web |title=Geohive – Pakistan statistics |url=http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |access-date=2015-12-25 |archive-date=2013-04-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130406012611/http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |url-status=dead }}</ref> Excluding these territories would produce an area figure of {{convert|796095|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|34}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Namīpia}} || {{convert|825615|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|823290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2425|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.12 ||
|-
| {{nts|35}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mohapiki}} || {{convert|801590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|786380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 ||
|-
| {{nts|36}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tākei}} || {{convert|783562|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|769632|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 ||
|-
| {{nts|37}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiri}} || {{convert|756102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excludes [[Antártica Chilena Province|claims in Antarctica]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|38}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tāmipia}} || {{convert|752612|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.23 ||
|-
| {{nts|39}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēma}} || {{convert|676578|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|653508|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.41 || style="text-align:left;" | Also called [[Republic of the Union of Myanmar|Myanmar]].
|-
| {{nts|40}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwhekenetāna}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|41}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wīwī}} || {{convert|640679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|640427|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3374|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.52 || style="text-align:left;" | Includes [[Metropolitan France]] and [[overseas region]]s, but excludes overseas [[Overseas territory (France)|territories]] and [[Overseas collectivity|collectivities]], shown separately.{{#tag:ref|Source gives area of [[Metropolitan France]] as {{convert|551500|km2|sqmi|abbr=on}} and lists overseas regions separately, whose areas sum to {{convert|89179|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these give the total shown here for the entire French Republic. The CIA reports the total as {{convert|643801|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/> Another source, the French National Institute for Statistice and Economic Studies, gives an area figure of {{convert|632759|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="INSEE">[http://www.insee.fr/en/themes/tableau.asp?reg_id=0&ref_id=NATTEF01209 Subdivisions, surface area and population of the French Republic], National Institute for Statistice and Economic Studies, accessed 11 March 2011.</ref> (The CIA gives a water area of Metropolitan France as {{convert|1530|km2|sqmi|abbr=on}}.)|group="Note"}}
|-
| {{nts|42}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūmārie}} || {{convert|637657|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|627337|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Somaliland]] ({{convert|137600|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which is ''de facto'' independent from Somalia.|group="Note"}}
|-
| {{nts|43}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Puku o Āwherika}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|44}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}} || {{convert|619745|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|610950}}NA || {{hs|33379}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref||group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown in this entry are taken from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|45}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ūkareinga}} || {{convert|603500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|553544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||style="text-align:left;"| Largest country wholly in Europe.{{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), ''de facto'' controlled by Russia, claimed by Ukraine.|group="Note"}}
|-
| {{nts|46}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marakāhia}} || {{convert|587041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|581540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5501|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 ||
|-
| {{nts|47}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwana}} || {{convert|582000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|566730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.58 ||
|-
| {{nts|48}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kenia}} || {{convert|580367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|569140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 ||
|-
| {{nts|49}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Yemen}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|50}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tairana}} || {{convert|513120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|510890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.43 ||
|-
| {{nts|51}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pāniora}} || {{convert|505992|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|498980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.26 ||
|-
| {{nts|52}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tukumanatānga}} || {{convert|488100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|469930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.72 ||
|-
| {{nts|53}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamarūna}} || {{convert|475442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|472710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.57 ||
|-
| {{nts|54}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papua Nūkini}} || {{convert|462840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|452860|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 ||
|-
| {{nts|55}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huitene}} || {{convert|450295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|410335|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.87 ||
|-
| {{nts|56}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Uhipeketane}} || {{convert|447400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|425400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.92 ||
|-
| {{nts|57}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marako}} || {{convert|446550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|446300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include [[Western Sahara]], shown separately.|group="Note"}}
|-
| {{nts|58}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāki}} || {{convert|438317|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|437367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|950|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.22 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|435244|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the three autonomous provinces of [[Iraqi Kurdistan]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|59}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parakai}} || {{convert|406752|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|397302|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.32 ||
|-
| {{nts|60}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Timuwawe}} || {{convert|390757|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|386847|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 ||
|-
| {{nts|61}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nipono}} || {{convert|377930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364485|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.55 ||
|-
| {{nts|62}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiamana}} || {{convert|357114|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|348672|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.34 ||
|-
| {{nts|63}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōngo|{{flaglist|Kōngo}}}} || {{convert|342000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|341500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 ||
|-
| {{nts|64}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whinirana}} || {{convert|338424|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|303815|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.15 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the [[Åland Islands]] ({{convert|1552|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|65}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whitināmu}} || {{convert|331212|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|310070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.38 ||
|-
| {{nts|66}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marēhia}} || {{convert|330803|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|329613|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.36 ||
|-
| {{nts|67}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nōwei}} || {{convert|323802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|304282|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|19520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.03 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA World Factbook; the UN data refers to mainland area only. All figures exclude [[Svalbard]], [[Jan Mayen]] and [[Bouvet Island]], shown separately, and the Antarctic territorial claims of [[Queen Maud Land]] and [[Peter I Island]] ({{convert|243|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}}
|-
| {{nts|68}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Tai Rei}} || {{convert|322463|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|318003|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4460|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.38 ||
|-
| {{nts|69}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōrana}} || {{convert|312679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|311888|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|791|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.07 ||
|-
| {{nts|70}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Omāna}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|71}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Itāria}} || {{convert|301336|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.39 ||
|-
| {{nts|72}} || style="text-align:left;"| {{sort|Piripīni|{{flaglist|Piripīni}}}} || {{convert|300000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 12.90 ||
|-
| {{nts|73}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ekuatoa}} || {{convert|276841|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|256369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.37 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|May or may not include the [[Galápagos Islands]] ({{convert|7880|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The 2007 data,<ref name="unstats07"/> as well as the current data given by the CIA, explicitly includes the Galápagos and gives the figure as {{convert|283561|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|74}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pūkina}} || {{convert|272967|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|273800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 ||
|-
| {{nts|75}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aotearoa}} || {{convert|270467|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|262443|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4395|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.65 || style="text-align:left;" |Second largest country in [[Oceania]]. {{#tag:ref|The government gives the total figure as {{convert|266838|km2|sqmi}}.<ref>[https://web.archive.org/web/20110314113106/http://www.mfe.govt.nz/issues/land/land-cover-dbase/index.html The New Zealand Land Cover Database], New Zealand Ministry for the Environment. Updated 1 July 2009.</ref> CIA World Factbook has total/land area of {{convert|267710|km2|sqmi|abbr=on}}. All figures exclude [[Niue]], the [[Cook Islands]] and [[Tokelau]], shown separately, as well as the Antarctic claim of [[Ross Dependency]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|76}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāpona}} || {{convert|267668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|257667|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.74 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahara ki te Uru}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Disputed territory.{{#tag:ref|Administration is split between [[Morocco]] and the [[Sahrawi Arab Democratic Republic]], both of which [[Legal status of Western Sahara|claim the entire territory]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|77}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini}} || {{convert|245857|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|245717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 ||
|-
| {{nts|78}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kīngitanga Kotahi}} || {{convert|242495|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|241930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.69 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include the three [[Crown dependencies]] ({{convert|768|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and the 14 [[British overseas territories|overseas territories]] ({{convert|1742857|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), shown separately.|group="Note"}}
|-
| {{nts|79}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ukānga}} || {{convert|241550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|197100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43938|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.23 ||
|-
| {{nts|80}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāna}} || {{convert|238533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|227533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.61 ||
|-
| {{nts|81}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Romeinia}} || {{convert|238391|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|229891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.57 ||
|-
| {{nts|82}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāoho}} || {{convert|236800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|230800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.53 ||
|-
| {{nts|83}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kaiana}} || {{convert|214969|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|196849|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.43 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|84}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pērara}} || {{convert|207600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|202900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.26 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|85}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kehitāna}} || {{convert|199951|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|191801|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.08 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|86}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Henekara}} || {{convert|196722|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|192530|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.13 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|87}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiria}} || {{convert|185180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|183630|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the parts of the [[Golan Heights]] ({{convert|1295|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) occupied by [[Israel]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|88}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamapōtia}} || {{convert|181035|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|176515|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.5 ||
|-
| {{nts|89}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Urukoi}} || {{convert|176215|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|175015|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 ||
|-
| {{nts|90}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hurināme}} || {{convert|163820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|156000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.77 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Tonga]].
|-
| {{nts|91}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūnihia}} || {{convert|163610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|155360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.04 ||
|-
| {{nts|92}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pākaratēhi}} || {{convert|147570|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130168|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.6 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Area according to [[Bangladesh Bureau of Statistics]] is {{convert|147570|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}.<ref name="bbstats">{{cite web|url=http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx |title=Bangladesh Bureau of Statistics |author= |date= |work= |publisher=[[Bangladesh Bureau of Statistics]] |accessdate=31 August 2011}}</ref>
|group="Note"}}
|-
| {{nts|93}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nepōra}} || {{convert|147181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|143351|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.6 ||
|-
| {{nts|94}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahikitāna}} || {{convert|143100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|141510|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.81 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Somaliland}} || {{convert|137600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Somaliland is claimed in whole by [[Somalia]], and has no international recognition|group="Note"}}
|-
| {{nts|95}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kirihi}} || {{convert|131990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130647|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1310|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.99 ||
|-
| {{nts|96}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nikarāhua}} || {{convert|130373|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|119990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.96 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Central America]].
|-
| {{nts|97}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-raki|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}}} || {{convert|120538|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120408|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 ||
|-
| {{nts|98}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marāwi}} || {{convert|118484|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|94080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24404|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 20.6 ||
|-
| {{nts|99}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Eritēria}} || {{convert|117600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|101000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 14.12 ||
|-
| {{nts|100}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēnina}} || {{convert|112622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|110622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 ||
|-
| {{nts|101}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Honotura}} || {{convert|112492|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|111890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.18 ||
|-
| {{nts|102}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Raipiri}} || {{convert|111369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|96320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15049|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 13.51 ||
|-
| {{nts|103}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Purukāria}} || {{convert|110879|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|108489|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 ||
|-
| {{nts|104}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiupa}} || {{convert|109884|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|109820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caribbean]]
|-
| {{nts|105}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuatamāra}} || {{convert|108889|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|107159|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.59 ||
|-
| {{nts|106}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiorangi}} || {{convert|103000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.67 ||
|-
| {{nts|107}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-tonga|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|99909|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.3 ||
|-
| {{nts|108}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hanekeria}} || {{convert|93028|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|89608|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3420|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.68 ||
|-
| {{nts|109}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Potukara}} || {{convert|92090|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.67 ||
|-
| {{nts|110}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōrano}} || {{convert|89342|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 ||
|-
| {{nts|111}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāpia}} || {{convert|88361|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88246|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Autonomous Province of Kosovo and Metohija|Kosovo and Metohija]], which is ''de facto'' independent from Serbia as the [[Republic of Kosovo]] ({{convert|10887|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}). The area of Serbia without Kosovo is {{convert|77474|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|112}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Atepaihānia}} || {{convert|86600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|86100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caucasus]].{{#tag:ref|The figure shown includes the area of the [[Nagorno-Karabakh Republic]] ({{convert|11458|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Azerbaijan.|group="Note"}}
|-
| {{nts|113}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ateria}} || {{convert|83871|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|82445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1426|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.7 ||
|-
| {{nts|114}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|115}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīekia}} || {{convert|78865|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77247|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.05 ||
|-
| {{nts|116}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Panamā}} || {{convert|75417|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|74340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 ||
|-
| {{nts|117}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Araone}} || {{convert|71740|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|71620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.17 ||
|-
| {{nts|118}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Airangi}} || {{convert|70273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|68883|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.98 ||
|-
| {{nts|119}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōria}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the areas of [[Abkhazia]] ({{convert|8660|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}})<ref>[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1358/Abkhazia Abkhazia] at ''[[Encyclopædia Britannica]]''</ref> and [[South Ossetia]] ({{convert|3900|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}),<ref>[http://dictionary.reference.com/browse/south+ossetia South Ossetia] at World English Dictionary</ref> both ''de facto'' independent from Georgia.|group="Note"}}
|-
| {{nts|120}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hīraka}} || {{convert|65610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62732|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2878|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.4 ||
|-
| {{nts|121}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rituānia}} || {{convert|65300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||
|-
| {{nts|122}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwhia}} || {{convert|64559|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62249|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.62 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen|Svalbard}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives a combined area for Svalbard and Jan Mayen as {{convert|62422|km2|sqmi|abbr=on}}. The separate figures shown are from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> |group="Note"}}
|-
| {{nts|123}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Toko}} || {{convert|56785|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54385|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.23 ||
|-
| {{nts|124}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koroātia}} || {{convert|56594|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55974|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.1 ||
|-
| {{nts|125}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōngia-Herekōmina}} || {{convert|51209|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51187|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 ||
|-
| {{nts|126}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koto Rika}} || {{convert|51100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51060|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|40|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.08 ||
|-
| {{nts|127}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowākia}} || {{convert|49037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48105|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.9 ||
|-
| {{nts|128}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whenua Tominika}} || {{convert|48671|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.72 ||
|-
| {{nts|129}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etonia}} || {{convert|45227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42388|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.28 ||
|-
| {{nts|130}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tenemāka}} || {{convert|43094|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42434|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.53 || style="text-align:left;" | European territory (metropolitan Denmark) only, without [[Greenland]] and [[Faroe Islands]].{{#tag:ref|The UN figure includes only the constituent country Denmark; the entire [[Kingdom of Denmark]], including [[Greenland]] and [[Faroe Islands]] covers {{convert|2220093|km2|sqmi|abbr=on}} and would be 12th.|group="Note"}}
|-
| {{nts|131}} || style="text-align:left;"| {{sort|Hōrana|{{flaglist|Hōrana}}}} || {{convert|41850|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|33893|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7650|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.41 || style="text-align:left;" | Includes the [[Caribbean Netherlands|special municipalities]], but excludes other countries in the [[Kingdom of the Netherlands]], shown separately.{{#tag:ref|Data for the Netherlands is from the Central Bureau of Statistics.<ref>{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Land – en tuinbouwcijfers, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|issn=1386-9566|language=Dutch|year=2009|page=14|accessdate=26 November 2011|archive-date=24 Hōngoingoi 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724151433/http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|dead-url=yes}}</ref> Source gives area of [[European Netherlands]] as {{convert|41528|km2|sqmi|abbr=on}} and lists the three special municipalities separately, whose areas sum to {{convert|322|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these gives the total shown here for the entire country of the Netherlands.<ref name="nlcbs">{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Statistical Yearbook of the Netherlands Antilles, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=|location=Willemstad|year=2009|page=4|accessdate=26 November 2011}}</ref> Adding the constituent countries of Aruba, Curaçao and Sint Maarten, the total area of the [[Kingdom of the Netherlands]] covers {{convert|42508|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{nts|132}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huiterangi}} || {{convert|41284|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39997|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure from the UN demographic yearbook ({{convert|41277|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}) excludes the areas of state forests and communanzas,{{Elucidate|date=September 2014|reason=Does Switzerland really have any "state forests"? Why should they be excluded from the area of the country? What is a "communanza" (or even "comunanza" supposed to be?)}} which amount to {{convert|7.15|km2|sqmi|abbr=on}}. The figure here is from the 2007 data.<ref name="unstats07"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|133}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Putāna}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
|{{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Taiwana}} || {{convert|36193|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.34 || style="text-align:left;" | Before the end of the civil war in 1949, the Republic of China included mainland China, Mongolia, Taiwan and other areas, totaling {{convert|11418174|km2|sqmi|abbr=on}}.{{#tag:ref|The UN source does not include data for the Republic of China on Taiwan. The figure shown is from the 2012 Statistical Data from the Ministry of the Interior, Republic of China. The CIA gives a total area of {{convert|35980|km2|sqmi|abbr=on}}. The total constitutional land area of the Republic of China is {{convert|11420000|km2|sqmi|abbr=on}}, which includes modern-day Taiwan, Mongolia, and [[mainland China]].<ref>{{cite web |format=PDF |url=http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm |title=1.1 Number of Villages, Neighborhoods, Households and Resident Population |publisher=Ministry of the Interior – Republic of China (Taiwan) |accessdate=8 June 2012 |archivedate=19 Kohi-tātea 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160119211125/http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm }}</ref>|group="Note"}}
|-
| {{nts|134}} || style="text-align:left;"| {{flag|Kini Pihō}} || {{convert|36125|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8005|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 22.16 ||
|-
| {{nts|135}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Morotawa}} || {{convert|33846|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Transnistria]] ({{convert|4163|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Moldova.|group="Note"}}
|-
| {{nts|136}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pehiamu}} || {{convert|30528|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30278|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.82 ||
|-
| {{nts|137}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Teroto}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|138}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āmenia}} || {{convert|29743|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|29843|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.18 ||
|-
| {{nts|139}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Motu Horomona}} || {{convert|28896|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27986|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.15 ||
|-
| {{nts|140}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Arapeinia}} || {{convert|28748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.7 ||
|-
| {{nts|141}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini Ekuatoria}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|142}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Puruniti}} || {{convert|27834|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.73 ||
|-
| {{nts|143}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haiti}} || {{convert|27750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 ||
|-
| {{nts|144}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwana}} || {{convert|26338|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.34 ||
|-
| {{nts|145}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Makerōnia}} || {{convert|25713|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25433|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.09 ||
|-
| {{nts|146}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tipūti}} || {{convert|23200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.09 ||
|-
| {{nts|147}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārihi}} || {{convert|22966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22806|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 ||
|-
| {{nts|148}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whakaora}} || {{convert|21041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20721|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.52 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Raki]].
|-
| {{nts|149}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Iharaira}} || {{convert|20770|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|440|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.12 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA.<ref name="ciastats"/> The UN/[[Israel Central Bureau of Statistics]] figure of {{convert|22072|km2|sqmi|abbr=on}} includes the [[Golan Heights]] ({{convert|1200|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[East Jerusalem]] ({{convert|70|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which are not internationally recognised as part of Israel.|group="Note"}}
|-
| {{nts|150}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowinia}} || {{convert|20273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|122|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niu Karetōnia}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|18575|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18275|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 ||
|-
| {{nts|151}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whītī}} || {{convert|18272|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18274|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|152}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuwait}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|153}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Warerangi}} || {{convert|17364|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17204|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 ||
|-
| {{nts|154}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|155}} || style="text-align:left;"| {{sort|Pāhama|{{flaglist|Pāhama}}}} || {{convert|13943|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10010|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3870|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 27.88 ||
|-
| {{nts|156}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Montenegro}} || {{convert|13812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.61 ||
|-
| {{nts|157}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whenuatū}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Falkland}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|158}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katā}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
||{{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flag|Nagorno-Karabakh}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Nagorno-Karabakh is claimed in whole by [[Azerbaijan]], and has [[International recognition of Nagorno-Karabakh|no international recognition]]|group="Note"}} 5.000 km<sup>2</sup>. Armenian-controlled territories surrounding Nagorno-Karabakh by regions 11,5 km<sup>2</sup>.
|-
| {{nts|159}} || style="text-align:left;"| {{sort|Te Kamopia|{{flaglist|Te Kamopia}}}} || {{convert|11295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 11.47 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]].
|-
| {{nts|160}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hemeika}} || {{convert|10991|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10831|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.46 ||
|-
| {{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotopo}} || {{convert|10887|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Kosovo is claimed in whole by [[Hēwia|Serbia]], and has [[International recognition of Kosovo|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{nts|161}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Repanona}} || {{convert|10452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]].
|-
| {{nts|162}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara}} || {{convert|9251|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9241|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the largely unrecognized but ''de facto'' independent [[Northern Cyprus]] ({{convert|3355|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), the [[United Nations Buffer Zone in Cyprus|UN buffer zone]] ({{convert|346|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Akrotiri and Dhekelia]] ({{convert|254|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Peta Riko}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3054|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 35.2 || style="text-align:left;" | Third largest island of the [[United States]] after the Big island of Hawaii and Kodiak Island of Alaska.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Abkhazia}} || {{convert|8660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Abkhazia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' || {{convert|7747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|79.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.03 || style="text-align:left;" | Excludes claim on [[Adélie Land]] in Antarctica.{{#tag:ref|The UN source has no data for the French Southern and Antarctic Lands. The figure given here is the total of all areas listed separately in the CIA World Factbook.<ref>[https://web.archive.org/web/20181224214852/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fs.html French Southern and Antarctic Lands], CIA Factbook, as of December 29, 2010.</ref>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Tūhāhā Iti o Hononga-o-Amerika}}'' || {{convert|6959.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6937|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.68 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|163}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parihitini}} || {{convert|6220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5640|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || ? || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The CIA gives the areas of the [[West Bank]] and [[Gaza Strip]] separately as {{convert|5860|km2|sqmi|abbr=on}} and {{convert|360|km2|sqmi|abbr=on}} respectively (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html; https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gz.html). The figure for the West Bank includes [[East Jerusalem]] and [[Green Line (Israel)|Jerusalem No Man's Land]], but excludes [[Mount Scopus]].<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{nts|164}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poronai}} || {{convert|5765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5265|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.67 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|165}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tirinaki-Tāpako}} || {{convert|5130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5128|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' || {{convert|4167|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3827|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.16 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Transnistria}} || {{convert|4163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Transnistria is claimed in whole by [[Moldova]], and has [[International recognition of Transnistria|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{nts|166}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Kūrae Matomato}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere South Georgia me South Sandwich}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ossetia ki te Tonga}} || {{convert|3900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|South Ossetia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara ki te raki}} || {{convert|3355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Turkish Republic of Northern Cyprus is a [[self-declared]] state recognised only by [[Turkey]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|167}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāmoa}} || {{convert|2842|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2821|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.35 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hongipua}} ([[Haina]])'' || {{convert|2755|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1106|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1649|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} <ref>[http://www.landsd.gov.hk/mapping/en/publications/total.htm]</ref>|| 59.8 ||
|-
| {{nts|168}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rakapuō}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|169}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marihi}} || {{convert|2040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2030|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.49 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|1969|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the [[Agaléga Islands]] and [[Cargados Carajos]].|group="Note"}}
|-
| {{nts|170}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Komoro}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> UN figure of {{convert|2235|km2|sqmi|abbr=on}} includes [[Mayotte]] {{convert|374|km2|sqmi|abbr=on}}, an [[overseas department]] of France.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])'' || {{convert|1580|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Alands Islands is an Autonomous region of [[Finland]]. As an Autonomous region of Finland, it is inside the [[European Union]].|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Wharo}} ([[Tenemāka]])'' || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|There are some lakes and streams of unknown area.|group="Note"}}
|-
| {{nts|171}} || style="text-align:left;"| {{sort|Sao Tome|{{flag|São Tomé and Príncipe}}}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|948|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|172}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiripati}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA World Factbook,<ref name="ciastats"/> and refers to land area only. The UN figure excludes {{convert|84|km2|sqmi|abbr=on}} of uninhabited islands.|group="Note"}}
|-
| {{nts|173}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Bahrain}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|174}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tominika}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|175}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tonga}} || {{convert|747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.02 ||
|-
| {{nts|176}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hingapoa}} || {{convert|716|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|687|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 ||
|-
| {{nts|177}} || style="text-align:left;"| {{sort|Maikoronihia|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 ||
|-
| {{nts|178}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Ruiha}} || {{convert|616|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|606|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook.<ref name="ciastats"/> The UN value of {{convert|539|km2|sqmi|abbr=on}} refers to habitable area only and excludes the country's central forest reserve.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Isle of Man}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuamu}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|549|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|179}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ānatāra}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|180}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārau}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|181}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Seychelles}} || {{convert|452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|455|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flag|Curaçao}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{nts|182}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}} || {{convert|442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|442.6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|183}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papatohe}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|431|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Motu o Hātame Ngā Motu o Makitānara}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{nts|184}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jan Mayen}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{sort|Moutere Puhi (Amerika)|{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|347|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|346|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1564|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 81.88 ||
|-
| {{nts|185}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kerenāra}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|186}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mārata}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The total area of Saint Helena is {{convert|122|km2|sqmi}}, Ascension is {{convert|88|km2|sqmi}}, and Tristan da Cunha is {{convert|98|km2|sqmi}}.|group="Note"}}
|-
| {{nts|187}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Maldives}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|188}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Kiti me Newi}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki ngā [[Amerika]] me te [[Tuakoi Uru]].
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niue}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Niue, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of Niue|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist| Akrotiri me Dhekelia }} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|253.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|253.8}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | There is a salt lake and some wetlands of unknown area.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuki Airani}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The Cook Islands, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of the Cook Islands|limited international recognition]]|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|189}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Moutere Māhara}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11673|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 98.47 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Arupa}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|190}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīkeneteina}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Data is from the 2007 statistics.<ref name="unstats07"/>|group="Note"|name="2007data"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jersey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Manetera}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Anguilla}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Guernsey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|191}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Marino}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|British Indian Ocean Territory}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.89 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives no information for the British Indian Ocean Territory. The figure given here was taken from the CIA Factbook, and refers to land area only.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint-Martin}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54.4|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}''Neg.'' || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pāmura}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Bouvet}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pitikeina}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook, and includes [[Henderson Island (Pitcairn Islands)|Henderson]], [[Ducie Island|Ducie]], and [[Oeno Island]]s.<ref name="ciastats"/> The UN figure is {{convert|5|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}, and only includes area for Pitcairn island itself, the only inhabited island in the group.|group="Note"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||{{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Makao}} ([[Haina]])'' || {{convert|31.3|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28.2|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|{{url|http://www.dscc.gov.mo/ENG/knowledge/geo_statistic.html|Current statistics: March 2014 – Direcçāo dos Serviços de Cartografia e Cadastro (Cartography and Cadastre Bureau)}} Including University of Macau's New Hengqin Campus|group="Note"}}
|-
| {{nts|192}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūwaru}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{nts|193}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nauru}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | [[Whenua moutere]] iti rawa o te ao.
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="2007data"}}
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|13|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|13}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Tokerau}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 ||
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kāmaka}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6.5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Clipperton}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Ashmore me Cartier}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{noflag| [[Moutere Spratly]] }} ([[Spratly Islands dispute|disputed]])'' || {{hs|{{nts|4.9}}}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|4.9}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Coral Sea}} ([[Ahitereiria]])'' || {{hs|{{nts|2.9}}}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|2.9}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" |
|-
| {{nts|194}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Manako}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua whai tapātai iti rawa o te ao.
|-
| {{nts|195}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Poho o Pita}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa o te ao.
|}
== Tūtohi Whakaahua ==
He mea riro ngā raraunga o tēnei tūtohi i te [[CIA World Factbook]]<ref>{{cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html|title=The World Factbook|publisher=|accessdate=1 October 2014|archivedate=31 Kohi-tātea 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html}}</ref> nō te 15 Huitanguru 2005.
Kua whakakākārikitia ngā [[wehenga motuhake]] rahinga nui atu it te 100,000 km<sup>2</sup>. Me te aha anō, kua tāurungia hokia ngā takiwā motuhaketanga-kore (kiwikiwi) kia āhei ai te whakataurite. Tae ana ngā rahinga ki ngā kohinga wai whakauta (roto, awa, kurawai). Kāore ngā kokoraho o ētahi whenua ki ngā wāhanga whakaehu o te [[Tiri-o-te-Moana]] i tāpiritia.
=== Whenua nui ake i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> ===
{{AreaChartOver1.5m}}
=== Whenua iti iho i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> ===
{{AreaChartUnder1.5m}}
==Kupu tautoko==
{{reflist|group="Note"}}
==Tohutoro==
<references />
{{Geography country lists| state=collapsed}}
nwjk023ju0v1vg7qu4ntztu3fgrvpr2
Template:Countries and territories bordering the Indian Ocean
10
15660
167778
146940
2026-06-02T04:59:44Z
TautauKarepe
22930
167778
wikitext
text/x-wiki
{{Navbox
| name = Countries and territories bordering the Indian Ocean
| title = Countries and territories bordering the [[Indian Ocean]]
| state = {{{state|autocollapse}}}
| listclass = hlist
| image = [[File:Indianocean.PNG|100px|Map of the Indian Ocean]]
| group1 = [[Āwherika]]
| list1 =
* [[Komoro]]
* [[Tipūti]]
* [[Īhipa]]
* [[Eritēria]]
* [[Wīwī]]
** ''[[Mayotte]]''
** ''[[Réunion]]''
* [[Kenia]]
* [[Marakāhia]]
* [[Marihi]]
* [[Mohapiki]]
* ''[[Rodrigues]]'' {{small|(Marihi)}}
* [[Seychelles]]
* [[Hūmārie]]
* ''[[Somaliland]]'' {{small|([[List of states with limited recognition|Unrecognized]])}}
* [[Āwherika-ki-te-tonga]]
* [[Hūtāne]]
* [[Tānahia]]
* ''[[Zanzibar]]'', {{small|Tānahia}}
| group2 = [[Āhia]]
| list2 =
* [[Bahrain]]
* [[Bangladesh]]
* ''[[British Indian Ocean Territory]]''
** ''[[Chagos Archipelago]] - {{small|United Kingdom}}''
* ''[[Christmas Island]]'' {{small|(Australia)}}
* ''[[Cocos (Keeling) Islands]]'' {{small|(Australia)}}
* [[India]]
* [[Indonesia]]
* [[Iran]]
* [[Iraq]]
* [[Israel]]
* [[Jordan]]
* [[Kuwait]]
* [[Malaysia]]
* [[Maldives]]
* [[Myanmar]]
* [[Oman]]
* [[Pakistan]]
* [[Qatar]]
* [[Saudi Arabia]]
* [[Sri Lanka]]
* [[Thailand]]
* [[East Timor|Timor-Leste]]
* [[United Arab Emirates]]
* [[Yemen]]
| group3 = Other
| list3 =
* ''[[Antarctica]]''
** [[Australian Antarctic Territory]]
** [[French Southern and Antarctic Lands]]
** [[Heard Island and McDonald Islands]]
* [[Australia]]
}}<noinclude>
{{collapsible option}}
</noinclude>
031jagq3tyjulmupkrr9jkdeeq9mltf
Hauri Arāpia
0
17125
167740
165949
2026-06-02T03:14:39Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Hauti Arāpia]] to [[Hauri Arāpia]] over redirect: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
165949
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Hauti Arāpia''' he whenua i [[Āhia]]. Ko [[Rīata]] he te [[tāone matua]].
== Tāone nui ==
# [[Rīata]] - te tāone nui me te tāone matua
# [[Jeddah]]
# [[Mecca]]
# [[Medina]]
# [[Dammam]]
{{Countries of Asia}}
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Āhia]]
[[Category:Hauti Arāpia]]
2m8ik0w6j1niwh639h7kztte0azeu4w
167742
167740
2026-06-02T03:19:54Z
TautauKarepe
22930
167742
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Hauri Arāpia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/hauri-arapia|title=Hauri Arāpia|accessdate=2026-06-02}}</ref> he whenua kei [[Āhia]]. Ko [[Riata]] te [[tāone matua]].
== Tāone nui ==
# [[Riata]] - te tāone nui me te tāone matua
# [[Hera (tāone)|Hera]]
# [[Mecca]]
# [[Medina]]
# [[Dammam]]
== Tohutoro ==
<references/>
{{Countries of Asia}}
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Āhia]]
[[Category:Hauti Arāpia]]
e0ddebss1jyzt86bmr2465xxjc4nhfq
167744
167742
2026-06-02T03:23:21Z
TautauKarepe
22930
167744
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Saudi Arabia.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Hauri Arāpia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/hauri-arapia|title=Hauri Arāpia|accessdate=2026-06-02}}</ref> he whenua kei [[Āhia]]. Ko [[Riata]] te [[tāone matua]].
== Tāone nui ==
# [[Riata]] - te tāone nui me te tāone matua
# [[Hera (tāone)|Hera]]
# [[Mecca]]
# [[Medina]]
# [[Dammam]]
== Tohutoro ==
<references/>
{{Countries of Asia}}
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Āhia]]
[[Category:Hauri Arāpia]]
24ydhlb02g68esqvpqzrw1ksl4kibu2
Kikitānga
0
17129
167798
152463
2026-06-02T05:46:53Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Kehitāna]] to [[Kikitānga]]: Misspelled title: e ai ki a te matatiki
152463
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Kyrgyzstan.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Kehitāna''' he whenua i [[Āhia]]. Ko [[Pīhikeke]] he te [[tāone matua]].
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Āhia]]
bd3h9zwkjlphamv0okl7pbo0ghmls5w
167800
167798
2026-06-02T05:48:42Z
TautauKarepe
22930
167800
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Kyrgyzstan.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Kikitānga'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/kikitanga|work=Paekupu|title=Kikitānga|accessdate=2026-06-02}}</ref> he whenua i [[Āhia]]. Ko [[Pīhikeke]] he te [[tāone matua]].
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Āhia]]
t1ze3jwaz9w0lhnd5659f6lx286drhs
Nepōra
0
17133
167763
167464
2026-06-02T04:27:01Z
TautauKarepe
22930
167763
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Nepal.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Nepōra'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/nepora|work=Paekupu|title=Nepōra|accessdate=2026-06-02}}</ref> he whenua kei [[Āhia]]. Ko [[Katamarū]]<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/katamaru|work=Paekupu|title=Katamarū|accessdate=2026-04-28}}</ref> te [[tāone matua]].
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Āhia]]
hkcetx5aguq9uqno69bpb4uvelhvg5o
Hemeika
0
17153
167730
164116
2026-06-02T03:02:16Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Hamaika]] to [[Hemeika]]: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
164116
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jamaica (orthographic projection).svg|250px|right|thumb|Hamaika.]]
[[File:Flag of Jamaica.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Hamaika''' he motu whenua i [[Amerika-ki-te-Raki]].
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Amerika-ki-te-Raki]]
i78tmmvz07hjyww0af0rms0tba230jm
167732
167730
2026-06-02T03:05:52Z
TautauKarepe
22930
167732
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jamaica (orthographic projection).svg|250px|right|thumb|Hemeika.]]
[[File:Flag of Jamaica.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Hemeika'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/hemeika|title=Hemeika|accessdate=2026-06-02}}</ref><ref>{{cite web|url=https://maoridictionary.co.nz/word/47292|title=Hemeika|accessdate=2026-06-02}}</ref> he motu whenua i [[Amerika-ki-te-Raki]].
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Amerika-ki-te-Raki]]
hlcxy3xyg5cst1o8bnkfipji10pbufs
Te Tai Rei
0
17212
167720
152635
2026-06-02T02:34:30Z
TautauKarepe
22930
167720
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Ivory Coast.svg|250px|right|thumb|Te haki.]]
Ko '''Te Tai Rei'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/te-tai-rei|title=(Te) Tai Rei|accessdate=2026-06-02}}</ref> (Côte d'Ivoire) he whenua i [[Āwherika]]. I tapā te ingoa nō te mea i ngā wā o mua ka hokohokona i reira he rei [[arewhana]] (ivory). Waihoki, i korā ngā whenua ‘[[Kāna|Te Tai Kōura]]’ me ‘Te Tai Taurekareka’.
== Tohutoro ==
<references/>
{{Maramara}}
[[Category:Whenua]]
[[Category:Āwherika|Tai Rei, Te]]
gbm6u4y5k3xwjjoywmf2cduh6skx0po
Waenganui Rāwhiti
0
17627
167748
162271
2026-06-02T03:26:51Z
TautauKarepe
22930
167748
wikitext
text/x-wiki
[[File:Middle East (orthographic projection).svg|thumb|Ngā whenua o te Waenganui Rāwhiti i kārikiuri i te mapi. ]]
Ko '''Waenganui Rāwhiti''' tētahi rohe i [[Āhia]].
== Ngā whenua i te Waenganui Rāwhiti ==
* [[Pāreina]]
* [[Hauri Arāpia]]
* [[Hiria]]
* [[Hōrano]]
* [[Iharaira]]
* [[Īhipa]]
* [[Īrāki]]
* [[Īrāna]]
* [[Katā]]
* [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]]
* [[Kūweiti]]
* [[Omāna]]
* [[Parihitini]]
* [[Repanona]]
* [[Tākei]]
* [[Īemene]]
== I ētahi wā ==
* [[Āmenia]]
* [[Atepaihānia]]
* [[Āwhekenetāna]]
* [[Haipara]]
* [[Hōria]]
* [[Katatānga]]
* [[Kehitāna]]
* [[Pakitāne]]
* [[Tahikitāna]]
* [[Tukumanatānga]]
* [[Uhipeketāne]]
== Tāone nui ==
# [[Kairo]]
# [[Teherane]]
# [[Itānipuru]]
# [[Pakatata]]
# [[Rīata]]
# [[Anakara|Ankara]]
# [[Tūpai]]
# [[Alexandria]]
# [[Jeddah]]
[[Category:Āhia]]
c2fzp0710de805cmq515m6gosqwd053
167755
167748
2026-06-02T03:39:36Z
TautauKarepe
22930
167755
wikitext
text/x-wiki
[[File:Middle East (orthographic projection).svg|thumb|Ngā whenua o te Waenganui Rāwhiti i kārikiuri i te mapi. ]]
Ko '''Waenganui Rāwhiti''' tētahi rohe i [[Āhia]].
== Ngā whenua i te Waenganui Rāwhiti ==
* [[Pāreina]]
* [[Hauri Arāpia]]
* [[Hiria]]
* [[Hōrano]]
* [[Iharaira]]
* [[Īhipa]]
* [[Īrāki]]
* [[Īrāna]]
* [[Katā]]
* [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]]
* [[Kūweiti]]
* [[Omāna]]
* [[Parihitini]]
* [[Repanona]]
* [[Tākei]]
* [[Īemene]]
== I ētahi wā ==
* [[Āmenia]]
* [[Atepaihānia]]
* [[Āwhekenetāna]]
* [[Haipara]]
* [[Hōria]]
* [[Katatānga]]
* [[Kehitāna]]
* [[Pakitāne]]
* [[Tahikitāna]]
* [[Tukumanatānga]]
* [[Uhipeketāne]]
== Tāone nui ==
# [[Kairo]]
# [[Teherane]]
# [[Itānipuru]]
# [[Pakatata]]
# [[Riata]]
# [[Anakara]]
# [[Tūpai]]
# [[Alexandria]]
# [[Hera (tāone)|Hera]]
[[Category:Āhia]]
78oqglxsgzf34yb3d5nrv3zy37c2k4h
Naera
0
17720
167779
155608
2026-06-02T05:15:41Z
TautauKarepe
22930
167779
wikitext
text/x-wiki
[[File:River Nile map.svg|thumb|Te mapi o te awa Nile.]]
Ko te awa '''Naera''' ([[reo Ārapia]]: النيل, ''an-Nīl'', [an'niːl], [[Bohairic Coptic]]: ⲫⲓⲁⲣⲟ [pʰjaˈro], [[reo Luganda]]: ''Kiira'' [ki:ra], [[reo Nobiin]]: Áman Dawū) tētahi awa hirahira e pūheke ana ki te raki i te [[raki-mā-rawhiti o Āwherika]]. E pūheke ana ki te [[Moana Mehetereinia]]. Ko te Naera te roa nui awa i [[Āwherika]] me i muri i whakaaro te awa roa nui i te ao, engari i nāianei ki ētehi te awa [[Awa Amahona|Amahona]] te awa roa nui i te ao. Te pūheke iti o wai ia tau i te naera. E 6,650 km (4,130 mi) te roa. He 11 whenua i tōna riu manga: [[Te Whenua o Kōngo]], [[Tānahia]], [[Puruniti]], [[Rāwana]], [[Ukānga]], [[Kenia]], [[Etiopia]], [[Eritēria]], [[Hūtāne-ki-te-tonga]], [[Hūtāne]] me [[Īhipa]].
[[category: Īhipa]]
fwxwc5eo98phmoy7qkyoz6oxzn6r3er
Category:Hauri Arāpia
14
17948
167746
159606
2026-06-02T03:24:37Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Category:Hauti Arāpia]] to [[Category:Hauri Arāpia]]: Misspelled title
159606
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Jakarta
0
20009
167725
167636
2026-06-02T02:51:46Z
TautauKarepe
22930
Changed redirect target from [[Hakāta]] to [[Tiakāta]]
167725
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Tiakāta]]
4wqgys8q611favbor5cwmgpw4g5ogq2
Hawa
0
20016
167728
167715
2026-06-02T02:56:54Z
TautauKarepe
22930
167728
wikitext
text/x-wiki
[[File:Java Locator.svg|thumb|Ko Hawa te moutere i te whero]]
Ko te moutere '''Hawa''' ([[reo Initonīhia]]: ''Jawa'', [[reo Hawa]]: ''ꦗꦮ'', [[reo Sundanese]]: ''ᮏᮝ'', [[reo Betawi]]: ''Jawè'') he moutere matua o [[Initonīhia]]. Ko 132,644.29 km<sup>2</sup> te rahi. Ko 158 miriona te taupori. Ko [[Tiakāta]] te tāone matua rāua te tāone nui rawa o Hawa.
[[category:Initonīhia]]
[[Category:Hawa]]
f430zy12t0dkn40b2tper55x0eh0lyb
Hakāta
0
20023
167722
2026-06-02T02:42:31Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Hakāta]] to [[Tiakāta]]: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
167722
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Tiakāta]]
4wqgys8q611favbor5cwmgpw4g5ogq2
Hamaika
0
20024
167731
2026-06-02T03:02:17Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Hamaika]] to [[Hemeika]]: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
167731
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Hemeika]]
fagj86otud87dona4jzb6lea8ptl79g
Template:Country data Hamaika
10
20025
167735
2026-06-02T03:07:48Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Template:Country data Hamaika]] to [[Template:Country data Hemeika]]: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
167735
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Template:Country data Hemeika]]
16yp3jrh6gc3j6m3ce9t9jxdk3nlnwe
Hapani
0
20026
167739
2026-06-02T03:12:36Z
TautauKarepe
22930
Redirected page to [[Nipono]]
167739
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Nipono]]
cgv11d1qf2xkhksrx7a7jrzi1ig2yyw
Hauti Arāpia
0
20027
167741
2026-06-02T03:14:39Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Hauti Arāpia]] to [[Hauri Arāpia]] over redirect: Misspelled title: E ai ki Te Matatiki me Paekupu.
167741
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Hauri Arāpia]]
rdz7ytap9roza28l9s10klmql54iy0i
Category:Hauti Arāpia
14
20028
167747
2026-06-02T03:24:37Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Category:Hauti Arāpia]] to [[Category:Hauri Arāpia]]: Misspelled title
167747
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[:Category:Hauri Arāpia]]
4a3sk0pq9m8f8tkdlw3de87jgzsl2m9
Template:Country data Hauti Arapia
10
20029
167751
2026-06-02T03:28:42Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Template:Country data Hauti Arapia]] to [[Template:Country data Hauri Arāpia]]: Misspelled title
167751
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Template:Country data Hauri Arāpia]]
3ykq2uepyjxun61wn24xvevzczvl0o8
Karachi
0
20030
167758
2026-06-02T03:55:03Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Karachi]] to [[Karāti]]: e ai ki Te Matatiki me Paekupu
167758
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Karāti]]
frw582zoixh6ll3mtaa5j8lv6gsf623
Nairobi
0
20031
167766
2026-06-02T04:33:31Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Nairobi]] to [[Ngāiropi]]: Misspelled title: e ai ki Te Matatiki me Paekupu
167766
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ngāiropi]]
lk7jmvhei7iwmbmzqo9v08g9wvld1ci
Kēnia
0
20032
167771
2026-06-02T04:52:56Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Kēnia]] to [[Kenia]]: Misspelled title: e ai ki Te Matatiki me Paekupu
167771
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Kenia]]
dwvu5if6j6tb4fppksjw4ubpfnririm
Template:Country data Kēnia
10
20033
167773
2026-06-02T04:54:04Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Template:Country data Kēnia]] to [[Template:Country data Kenia]]
167773
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Template:Country data Kenia]]
j9rmvtfq0dnuyydgwbay987izzpw451
Meru (Kenya)
0
20034
167781
2026-06-02T05:16:52Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Meru (Kenya)]] to [[Meru (Kenia)]]: ingoa Māori
167781
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Meru (Kenia)]]
a2glyml2j5k2mautfhw0j1r70effh51
Category:Kēnia
14
20035
167789
2026-06-02T05:25:19Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Category:Kēnia]] to [[Category:Kenia]]: Misspelled title
167789
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[:Category:Kenia]]
frukcxaqh4mymca8xa4wo9y3hin4eu1
Kehitāna
0
20036
167799
2026-06-02T05:46:53Z
TautauKarepe
22930
TautauKarepe moved page [[Kehitāna]] to [[Kikitānga]]: Misspelled title: e ai ki a te matatiki
167799
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Kikitānga]]
7zooqjskc1xp6jxvf4h5zku1u1678jm