Wikipedia miwiki https://mi.wikipedia.org/wiki/Hau_K%C4%81inga MediaWiki 1.47.0-wmf.5 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Nauru 0 1097 167972 164120 2026-06-05T03:39:59Z TautauKarepe 22930 167972 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Nauru.svg|250px|thumb|right|Ko te pīwari o Nauru]] [[File:Coat of arms of Nauru.svg|right|200px]] Ko '''Nauru'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/nauru|work=Paekupu|title=Nauru|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Pākehā]]: ''Nauru'', [[reo Nauru]]: ''Naoero''), he whenua i tērā atu taha o te [[weheruatanga o te ao]], he moutere e tata ana ki [[Kiripati]]. Nuku atu i te tekau mā rua mano te taupori. == Ngaringari a te motu == Ko ''Nauru Bwiema'' te ngaringari a te motu o Nauru, mai i te tau 1968. Nā Margaret Hendrie ngā kupu; nā Laurence Henry Hicks te rangi. === Kupu === :Nauru bwiema, ngabena ma auwe. :Ma dedaro bwe dogum, mo otata bet egom. :Atsin ngago bwien okor, ama bagadugu :Epoa ngabuna ri nan orre bet imur. :Ama memag ma nan epodan eredu won engiden, :Miyan aema ngeiyin ouge, :Nauru eko dogin! === Whakamāoritanga === :Ka nui tō mātou aroha ki a Nauru, :E tukua ana ō mātou īnoi whakawhetai i a koe. :Mai rā anō te nohoanga a ngā tūpuna :Tai noa ki ngā whakatupuranga kei te heke. :Tēnei mātou te whakahonore i te pīwari, :Ko mātou e kī tahi atu ana, :Nauru tonu ake! == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20121021093938/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/maps/nr_largelocator_template.html Pukapuka mōhiotanga CIA] ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} {{Whenua, takiwā o te Ao-o-Kiwa}} [[Category:Nauru| ]] [[Category:Waiata]] 96wqo5apdkk5rp4034afaqlkjr6rlrx Nipono 0 1114 167969 167593 2026-06-05T03:34:44Z TautauKarepe 22930 167969 wikitext text/x-wiki {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big>'''Nipono<br />日本国'''</big> |- | align=center colspan=2 | {| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;" |- | align=center width=130 | [[File:Flag of Japan.svg|125px|border|Kara o Nipono]] || align=center width=130px | [[File:Imperial Seal of Japan.svg|100px|Tohu o Nipono]] |- | align=center width=130 | <small>([[Kara o Nipono]])</small> || align=center width=130px | <small>([[Tohu o Nipono]])</small> |} |- | align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Japan-location-cia.png|225px]] |- | '''[[Reo a te motu|Reo-ā-motu]]''' || [[Reo Hapani]] |- | '''[[Tāone matua]]''' || [[Tōkio]] |- | '''[[Arikinui o Nipono|Arikinui]]''' || [[Naruhito]] |- | '''[[Pirimia o Nipono|Pirimia]]''' || [[Sanae Takaichi]] |- | '''[[Rahi]]''' || 377,835 km² |- | '''[[Taupori]]''' || 126,730,000 (2017) |- | '''[[Moni]]''' || [[Yen]] (¥) |- | '''[[Ngaringari a te motu|Ngaringari-ā]]-motu''' || "[[Kimigayo]]" |} Ko '''Nipono'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Mei-20}}</ref> ([[reo Hapani]]: 日本 ''Nihon, Nippon'' rānei), ko '''Hapani'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/hapani|title=Hapani|accessdate=2026-05-20}}</ref> rānei, he [[whenua]] motu ki [[Āhia]] ki te Rāwhiti. Ko te reo Hapani te reo a ngā motu o Nipono. Ko Tōkio te tāone matua o Nipono. == Tāone nui == * [[Tokyo]] (tāone matua) * [[Yokohama]] * [[Osaka]] * [[Nakoia]] * [[Sapporo]] * [[Kobe]] * [[Kyoto]] * [[Whukuoka]] * [[Kawasaki (Kanagawa)|Kawasaki]] * [[Saitama (Saitama)|Saitama]] * [[Hiroshima]] <!-- [[File:Japan sea map.png]] [[File:Pegase.jpg|thumb|[[Whētuitui]]: "Pegasus"]] [[File:Kitagawa Utamaro.jpg|thumb|Kitagawa Utamaro, The Pillow Book (Uta Makura), 1788]] --> <!-- == Hoto ki waho == * [http://www.hanamiweb.com -Mō Nipono] --> == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} {{Countries of Asia}} [[Category:Āhia]] [[Category:Nipono]] 56m6p9v4sls09gcqo50ody6ej6b45bo 167970 167969 2026-06-05T03:35:26Z TautauKarepe 22930 167970 wikitext text/x-wiki {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big>'''Nipono<br />日本国'''</big> |- | align=center colspan=2 | {| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;" |- | align=center width=130 | [[File:Flag of Japan.svg|125px|border|Kara o Nipono]] || align=center width=130px | [[File:Imperial Seal of Japan.svg|100px|Tohu o Nipono]] |- | align=center width=130 | <small>([[Kara o Nipono]])</small> || align=center width=130px | <small>([[Tohu o Nipono]])</small> |} |- | align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Japan-location-cia.png|225px]] |- | '''[[Reo a te motu|Reo-ā-motu]]''' || [[Reo Hapani]] |- | '''[[Tāone matua]]''' || [[Tōkio]] |- | '''[[Arikinui o Nipono|Arikinui]]''' || [[Naruhito]] |- | '''[[Pirimia o Nipono|Pirimia]]''' || [[Sanae Takaichi]] |- | '''[[Rahi]]''' || 377,835 km² |- | '''[[Taupori]]''' || 126,730,000 (2017) |- | '''[[Moni]]''' || [[Yen]] (¥) |- | '''[[Ngaringari a te motu|Ngaringari-ā]]-motu''' || "[[Kimigayo]]" |} Ko '''Nipono'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Mei-20}}</ref> ([[reo Hapani]]: 日本 ''Nihon, Nippon'' rānei), ko '''Hapani'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/hapani|title=Hapani|accessdate=2026-05-20}}</ref> rānei, he [[whenua]] motu ki [[Āhia]] ki te Rāwhiti. Ko te reo Hapani te reo a ngā motu o Nipono. Ko Tōkio te tāone matua o Nipono. == Tāone nui == * [[Tōkio]] (tāone matua) * [[Yokohama]] * [[Osaka]] * [[Nakoia]] * [[Sapporo]] * [[Kobe]] * [[Kyoto]] * [[Whukuoka]] * [[Kawasaki (Kanagawa)|Kawasaki]] * [[Saitama (Saitama)|Saitama]] * [[Hiroshima]] <!-- [[File:Japan sea map.png]] [[File:Pegase.jpg|thumb|[[Whētuitui]]: "Pegasus"]] [[File:Kitagawa Utamaro.jpg|thumb|Kitagawa Utamaro, The Pillow Book (Uta Makura), 1788]] --> <!-- == Hoto ki waho == * [http://www.hanamiweb.com -Mō Nipono] --> == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} {{Countries of Asia}} [[Category:Āhia]] [[Category:Nipono]] 96xcld7y24hpkulo9213rrf8sti8ohx Ūropi 0 1570 167918 167863 2026-06-05T01:34:45Z TautauKarepe 22930 167918 wikitext text/x-wiki {{Infobox Continent |title = Ūropi |image = [[File:Europe orthographic Caucasus Urals boundary (with borders).svg|220px]] |area = {{convert|10,180,000|km2|sqmi|abbr=on}}{{cref2|n|1}} (6th) |population = 742,452,000{{cref2|n|2}} (2013; [[List of continents by population|3rd]]) |density = 72.9/km<sup>2</sup> (188/sq mi) (2nd) |demonym = [[Ethnic groups in Europe|European]] |countries = ~[[Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o Ūropi|50]] (and ~5 with limited recognition)<!--Note: numbers are approximate, as indicated by the "~".--> |dependencies = [[Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o Ūropi|4]]<!--Gibraltar, Isle of Man, Guernsey and Jersey. Note: The Faroes and Aland are constituent parts of their states, not dependencies.--> |languages = ~[[Reo Ūropi|225]]<ref>[http://edl.ecml.at/LanguageFun/LanguageFacts/tabid/1859/Default.aspx Language facts – European day of languages], Council of Europe. Retrieved 30 July 2015.</ref> |time = [[UTC±00:00|UTC]] ki [[UTC+05:00|UTC+5]] |internet = .eu |cities = {{unbulleted list |[[Rārangi rohe metropolitan ki Ūropi]]<ref>''[http://esa.un.org/unpd/wup/CD-ROM/WUP2014_XLS_CD_FILES/WUP2014-F22-Cities_Over_300K_Annual.xls Annual Population of Urban Agglomerations with 300,000 Inhabitants or More in 2014, by Country, 1950-2030 (thousands)], [http://esa.un.org/unpd/wup/CD-ROM/ World Urbanization Prospects, the 2014 revision]'', Population Division of the [[United Nations Department of Economic and Social Affairs]]. Retrieved 21 August 2015. Note: List based on estimates for 2015, from 2014.</ref> <!--1-->|{{flagicon|Tākei}} [[Istanbul]]<!--14,163,989-->{{small| (transcontinental)}}<ref>Istanbul is a [[transcontinental city]] in Eurasia, with its commercial and historical centre and about two-thirds of the population lying on the European side, and about one-third of its population living on the Asian side of Eurasia.</ref> <!--2-->|{{flagicon|Rūhia}} [[Mohikau]]<!--12,165,704--> <!--3-->|{{flagicon|Wīwī}} [[Parī]]<!--10,843,285--> <!--4-->|{{flagicon|Kīngitanga Kotahi}} [[Rānana]]<!--10,313,307--> <!--5-->|{{flagicon|Pāniora}} [[Madrid]]<!--6,199,254--> <!--6-->|{{flagicon|Pāniora}} [[Barcelona]]<!--5,258,319--> <!--7-->|{{flagicon|Rūhia}} [[Pitapāka]]<!--4,992,991--> <!--8-->|{{flagicon|Itāria}} [[Rōma]]<!--3,717,956--> <!--9-->|{{flagicon|Tiamana}} [[Pearīni]]<!--3,563,194--> }} }} Ko '''Ūropi''' tētahi o ngā [[paparahi]] tuku iho e whitu o te Ao. Pērā i ngā paparahi katoa, he rerekē tōna rohe mēnā ka kōrerotia ā-ahureatia, ā-tōrangapūtia, ā-aha rānei. Heoti, e ai ki te nuinga ka toha a Ūropi mai te [[Moana Tiri]] ki te raki, ki te [[Moana Ranatiki]] ki te hauāuru, ki te [[Moana Metitareniana]] ki te tonga, ki te tonga rāwhiti ki ngā [[Maunga Kaukas]] me te [[Moana Mangū]], ā, ka wehuriatia i a [[Āhia]] e ngā [[Maunga Ural]], e te [[Awa Ural]] me te [[Moana Kaspia]] ki te rāwhiti. Atu i tēnei whakamāramatanga auau, ki ētahi atu he wāhanga noa iho a Ūropi o te paparahi o Eurāhia (koi hauāuru), o Eurawherāhia rānei. E tapaina hokia ana i ētahi wā ko te 'paparahi tawhito' (te 'ao tawhito' rānei), hei aronga kē mō te 'Ao Hou', arā, ngā [[Amerika]]. E ai ki tōna rahinga whenua ko Ūropi te paparahi iti rawa tuarua o te Ao, me ōna km² 10,180,000, arā, 2% o te mata o te Ao. Engari, koia te mea nui rawa tuatoru e ai ki tōna taupori (whai muri mai i a Āhia me Āwherika), me ōna kainoho e 710,000,000, 11% rānei o ngā tāngata o te ao. Ko [[Rūhia]] tōna whenua nui rawa ā-rahinga, ā-taupori hoki, ā, ko te [[Poho o Pita]] te mea iti rawa. Ko Ūropi te wāhi whānau o te Tūpori Hauāuru. He tūnga whakaawe ō ngā whenua o Ūropi mai te rautau 16; tae noa atu ki ngā rautau 17, 18 hoki i raro iho te nuinga o [[Āwherika]], ngā Amerika me Āhia i te maru o ngā whenua o Ūropi. I timu haere tō Ūropi mana maru o runga o ngā take aorere a muri i ngā Pakanga Aorere e rua, kia riro ai i te [[Hononga-o-Amerika]] me te [[Kotahitanga Soviet]]. Nā te [[Pakanga Mātao]] i waenganui i ēnei whenua e rua a Ūropi e weheruatia ki ia taha o te [[Ārai Rino]]. Ka puta te Rūnanga o Ūropi me te [[Kotahitanga Ūropi]] i te kōmitimiti ki te hauāuru, ahakoa kei te whakawhānui whakaterāwhiti ēnei whakahaere nō te hinganga o te Kotahitanga Sovet i te tau 1991. === Mātai Whenua Torangapū === [[File:Europe political map.png|thumb|upright|Ūropi e ai ki te whakamāramatanga whakaaetia whānuitia.]] [[File:Location-Europe-UNsubregions,_Kosovo_as_part_of_Serbia.png|thumb|upright|Ngā Takiwā o Ūropi kua huaina e te Kotahitanga Aohuri (he rerekē pea ētahi atu karangatanga)]] {| class="wikitable references-small" style=text-align:right |- ! Ingoa takiwā me tōna [[pīwari]] !! Rahi<br />(km²) ! Taupori<br />(utunga 01/07/2002) !! Pururua tangata<br />(ia km²) !! Tāone matua |- ! colspan=5 style="background:lightred" | Ūropi ki te rāwhiti: |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Hungary.svg|border|30px]] [[Hanekeria]] | 93,030 || 10,075,034 || 108 || style=text-align:left| [[Budapest]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Slovakia.svg|border|30px]] [[Horowākia]] | 48,845 || 5,422,366 || 111 || style=text-align:left| [[Bratislava]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Moldova.svg|30px]] [[Morotawa]] | 33,843 || 4,434,547 || 131 || style=text-align:left| [[Chişinău]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Belarus.svg|border|30px]] [[Pērara]] | 207,600 || 10,335,382 || 50 || style=text-align:left| [[Minsk]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Poland.svg|border|30px]] [[Pōrana]] | 312,685 || 38,625,478 || 124 || style=text-align:left| [[Pakangakite]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Bulgaria.svg|border|30px]] [[Purukāria]] | 110,910 || 7,621,337 || 69 || style=text-align:left| [[Sofia]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Romania.svg|30px]] [[Romeinia]] | 238,391 || 21,698,181 || 91 || style=text-align:left| [[Bucharest]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Russia.svg|border|30px]] [[Rūhia]] | 3,960,000 || 106,037,143 || 27 || style=text-align:left| [[Mohikau]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Ukraine.svg|30px]] [[Ūkareinga]] | 603,700 || 48,396,470 || 80 || style=text-align:left| [[Kieu]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag of the Czech Republic.svg|border|30px]] [[Tīekia]] | 78,866 || 10,256,760 || 130 || style=text-align:left| [[Prague]] |- ! Ingoa takiwā me tōna [[pīwari]] !! Rahi<br />(km²) ! Taupori<br />(utunga 01/07/2002) !! Pururua tangata<br />(ia km²) !! Tāone matua |- ! colspan=5 style="background:blue; color:white" | Ūropi ki te raki: |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Åland.svg|30px]] [[Aaland (Whinirana)]] | 1,552 || 26,008 || 17 || style=text-align:left| [[Mariehamn]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Denmark.svg|border|30px]] [[Tenemāka]] | 43,094 || 5,368,854 || 125 || style=text-align:left| [[Copenhagen]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Estonia.svg|border|30px]] [[Etonia]] | 45,226 || 1,415,681 || 31 || style=text-align:left| [[Tallinn]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_the_Faroe_Islands.svg|border|30px]] [[Motu Faroe (Tenemāka)]] | 1,399 || 46,011 || 33 || style=text-align:left| [[Tórshavn]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Finland.svg|30px]] [[Whinirana]] | 336,593 || 5,157,537 || 15 || style=text-align:left| [[Helsinki]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Guernsey.svg|border|30px]] [[Kōnihi]] | 78 || 64,587 || 828 || style=text-align:left| [[St Peter Port]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Iceland.svg|border|30px]] [[Tiorangi]] | 103,000 || 307,261 || 3 || style=text-align:left| [[Reykjavik]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Ireland.svg|border|30px]] [[Airangi]] | 70,280 || 4,234,925 || 60 || style=text-align:left| [[Dublin]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag of the Isle of Mann.svg|30px]] [[Motu o Man]] | 572 || 73,873 || 129 || style=text-align:left| [[Douglas (Motu o Man)|Douglas]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Jersey.svg|border|30px]] [[Tōrehe]] | 116 || 89,775 || 774 || style=text-align:left| [[Saint Helier]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Latvia.svg|border|30px]] [[Rāwhia]] | 64,589 || 2,366,515 || 37 || style=text-align:left| [[Riga]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Lithuania.svg|30px]] [[Rituānia]] | 65,200 || 3,601,138 || 55 || style=text-align:left| [[Vilnius]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Norway.svg|border|30px]] [[Nōwei]] | 324,220 || 4,525,116 || 14 || style=text-align:left| [[Ōhoro]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Norway.svg|border|30px]] [[Motu Svalbard me Jan Mayen (Nōwei)]] | 62,049 || 2,868 || style=text-align:left| 0.046 | style=text-align:left| [[Longyearbyen]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Sweden.svg|30px]] [[Huitene]] | 449,964 || 9,090,113 || 20 || style=text-align:left| [[Stockholm]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_the_United_Kingdom.svg|30px]] [[Kīngitanga Kotahi]] | 244,820 || 61,100,835 || 244 || style=text-align:left| [[Rānana]] |- ! colspan=5 style="background:lightgreen" | Ūropi ki te tonga: |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Albania.svg|30px]] [[Arapeinia]] | 28,748 || 3,600,523 || 125 || style=text-align:left| [[Tirana]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Andorra.svg|30px]] [[Ānatōra]] | 468 || 68,403 || 146 || style=text-align:left| [[Andorra la Vella]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg|30px]] [[Pōngia-Herekōmina]] | 51,129 || 4,448,500 || 78 || style=text-align:left| [[Sarajevo]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Croatia.svg|border|30px]] [[Koroātia]] | 56,542 || 4,437,460 || 78 || style=text-align:left| [[Zagreb]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Gibraltar.svg|border|30px]] [[Kāmaka]] ([[Kīngitanga Kotahi]]) | 5.9 || 27,714 || 4,697 || style=text-align:left| [[Kāmaka]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Greece.svg|border|30px]] [[Kirihi]] | 131,940 || 10,645,343 || 81 || style=text-align:left| [[Ātene]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Italy.svg|border|30px]] [[Itāria]] | 301,230 || 58,751,711 || 192 || style=text-align:left| [[Rōma]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag of the Republic of Macedonia.svg|30px]] [[Makerōnia|Makerōnia-ki-te-raki]] | 25,333 || 2,054,800 || 81 || style=text-align:left| [[Skopje]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Malta.svg|border|30px]] [[Mārata]] | 316 || 397,499 || 1,258 || style=text-align:left| [[Valletta]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Montenegro.svg|30px]] [[Montenegro]] | 13,812 || 616,258 || 45 || style=text-align:left| [[Podgorica]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Portugal.svg|30px]] [[Potukara]] | 91,568 || 10,084,245 || 110 || style=text-align:left| [[Rīpene]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_San Marino.svg|border|30px]] [[Hato Marino]] | 61 || 27,730 || 455 || style=text-align:left| [[Hato Marino]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Serbia.svg|border|30px]] [[Hēwia]] | 88,361 || 9,663,742 || 109 || style=text-align:left| [[Belgrade]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Slovenia.svg|border|30px]] [[Horowinia]] | 20,273 || 1,932,917 || 95 || style=text-align:left| [[Ljubljana]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Spain.svg|30px]] [[Pāniora]] | 504,851 || 45,061,274 || 89 || style=text-align:left| [[Madrid]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_the_Vatican_City.svg|border|30px]] Te [[Poho o Pita]] | 0.44 || 900 || 2,046 || style=text-align:left| Te [[Poho o Pita]] |- ! Ingoa takiwā me tōna [[pīwari]] !! Rahi<br />(km²) ! Taupori<br />(utunga 01/07/2002) !! Pururua tangata<br />(ia km²) !! Tāone matua |- ! colspan=5 style="background:lightblue" | Ūropi ki te hauāuru: |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Austria.svg|border|30px]] [[Ateria]] | 83,858 || 8,169,929 || 97 || style=text-align:left| [[Whiena]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Belgium.svg|30px]] [[Pehiamu]] | 30,510 || 10,274,595 || 337 || style=text-align:left| [[Paruhi]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_France.svg|border|30px]] [[Wīwī]] | 547,030 || 59,765,983 || 109 || style=text-align:left| [[Parī]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag of Germany.svg|30px]] [[Tiamana]] | 357,021 || 83,251,851 || 233 || style=text-align:left| [[Pearīni]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Liechtenstein.svg|30px]] [[Rīkeneteina]] | 160 || 32,842 || 205.3 || style=text-align:left| [[Vaduz]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Luxembourg.svg|border|30px]] [[Rakapuō]] | 2,586 || 448,569 || 174 || style=text-align:left| [[Rakapuō (Tāone matua)|Rakapuō]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Monaco.svg|border|30px]] [[Manako]] | 1.95 || 31,987 || 16,404 || style=text-align:left| [[Manako]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_the_Netherlands.svg|border|30px]] [[Hōrana]] | 41,526 || 16,318,199 || 393 || style=text-align:left| [[Amsterdam]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Switzerland.svg|border|30px]] [[Huiterangi]] | 41,290 || 7,507,000 || 177 || style=text-align:left| [[Bern]] |- ! Ingoa takiwā me tōna [[pīwari]] !! Rahi<br />(km²) ! Taupori<br />(utunga 01/07/2002) !! Pururua tangata<br />(ia km²) !! Tāone matua |- ! colspan=5 style="background:purple; color:white" | Whenua-rahi-e-rua (Ūropi me Āhia<ref>[[Āhia]]</ref>): |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Azerbaijan.svg|30px]] [[Atepaihānia]] || 7,110 || 175,200 || 25<!--NOTE: these entries show population and area of the European part of Azerbaijan (north of the main crest of the Caucasus)--> | style=text-align:left| [[Baku]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Georgia.svg|border|30px]] [[Hōria]] || 2,000 || 37,520 || 19<!--NOTE: these entries show population and area of the European part of Georgia (north of the main crest of the Caucasus)--> | style=text-align:left| [[Tbilisi]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Kazakhstan.svg|30px]] [[Katatānga]] | 150,000 || 600,000 || 4 || style=text-align:left| [[Astana]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Turkey.svg|30px]] [[Whenua Korukoru]] | 24,378 || 11,044,932 || 453<!--NOTE: these entries show population and area of the European part of Turkey--> | style=text-align:left| [[Anakara]] |- ! Ingoa takiwā me tōna [[pīwari]] !! Rahi<br />(km²) ! Taupori<br />(utunga 01/07/2002) !! Pururua tangata<br />(ia km²) !! Tāone matua |- ! colspan=5 style="background:pink" | Ūropi ā-torangapū''' |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Armenia.svg|30px]] [[Āmenia]] | 29,800 || 3,229,900 || 101<!--NOTE: Do not alter these entries without discussion--> | style=text-align:left| [[Yerevan]] |- | style=text-align:left| [[File:Flag_of_Cyprus.svg|border|30px]] [[Haipara]] | 9,251 || 788,457 || 85<!--NOTE: Do not alter these entries without discussion--> | style=text-align:left| [[Nicosia]] |- ! Katoa !! style=text-align:right| 10,176,246 ! style=text-align:right| 709,608,850 !! style=text-align:right| 70 !! |} ==Tautuhi== [[File:Europe topography map en.png|thumb|upright=1.2|Ngā whenua o Ūropi]] {{clear}} {{Europe and seas labelled map}} {{Supranational European Bodies}} {{clear}} ==Ōhanga== {| | {| class="wikitable" style=text-align:right |- ! Rau&shy;papa !! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014)</small><br /><small>miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||style=text-align:left| {{flag|Tiamana}} || 3,748,094 |- | 2 ||style=text-align:left| {{flag|Rūhia}} || 3,745,157 |- | 3 ||style=text-align:left| {{flag|Wīwī}} || 2,591,170 |- | 4 ||style=text-align:left| {{flag|Kīngitanga Kotahi}} || 2,569,218 |- | 5 ||style=text-align:left| {{flag|Itāria}} || 2,135,359 |- | 6 ||style=text-align:left| {{flag|Pāniora}} || 1,572,112 |- | 7 ||style=text-align:left| {{flag|Tākei}} || 1,514,859 |- | 8 ||style=text-align:left| {{flag|Pōrana}} || 959,845 |- | 9 ||style=text-align:left| {{flag|Hōrana}} || 808,796 |- |10 ||style=text-align:left| {{flag|Pehiamu}} || 483,331 |} | {| class="wikitable" style=text-align:right |- ! Rau&shy;papa !! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014)<br />miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||style=text-align:left| {{flag|Tiamana}} || 3,874,437 |- | 2 ||style=text-align:left| {{flag|Kīngitanga Kotahi}} || 2,950,039 |- | 3 ||style=text-align:left| {{flag|Wīwī}} || 2,833,687 |- | 4 ||style=text-align:left| {{flag|Itāria}} || 2,147,744 |- | 5 ||style=text-align:left| {{flag|Rūhia}} || 1,860,598 |- | 6 ||style=text-align:left| {{flag|Pāniora}} || 1,406,538 |- | 7 ||style=text-align:left| {{flag|Hōrana}} || 880,716 |- | 8 ||style=text-align:left| {{flag|Tākei}} || 799,535 |- | 9 ||style=text-align:left| {{flag|Huiterangi}} || 703,852 |- |10 ||style=text-align:left| {{flag|Huitene}} || 570,591 |} |} {{clear}} {{Whenua motuhake, takiwā whirinaki o Ūropi}} {{Paparahi o te ao}} {{Rohe o te ao}} == Hoto ki waho == {{commonscat|Ūropi}} * [https://web.archive.org/web/20201129051213/http://www.europestartpage.com/ Pārongo tūruhi] {{Maramara}} [[Category:Ūropi]] 4bpci7g0elbwnv5y82ozdgcq45ysrnf Mongōria 0 1589 167931 156134 2026-06-05T02:17:42Z TautauKarepe 22930 167931 wikitext text/x-wiki Ko '''Mongōria'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/mongoria|work=Paekupu|title=Mongōria|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua ki [[Ahia]]. Ko ngā whenua e tūtata ana ko [[Rūhia]] me ko [[Haina]].<br /> {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big><big>'''Монгол Улс'''</big></big> |- | align=center colspan=2 | {| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;" |- | align=center width=260 colspan=2 | [[File:Flag of Mongolia.svg|125px|Pīwari o Mongōria]] |- | align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:LocationMongolia.png|200px]] |- | '''[[Reo a te motu]]''' || [[Reo Mongōria]] |- | '''[[Tāone matua]]''' || [[Ulaanbaatar]] |- | '''[[Tumuaki o Mongōria|Tumuaki]]''' || [[Tsakhiagiyn Elbegdorj]] |- | '''[[Pirimia o Mongōria|Pirimia]]''' || [[Sükhbaataryn Batbold]] |- | '''[[Rahi]]''' || 1,565,000 km² |- | '''Taupori''' || 2,854,685 |- | '''[[Moni]]''' || [[Tugrug]] |- | '''[[Ngaringari a te motu]]''' || "[[Bügd Nairamdakh Mongol]]" |} |} == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20060705042603/http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/mg.html CIA - Mongolia] (reo Pākehā) * [[:en:Uvs Nuur Lake|Roto Uvs Nuur]] (Wikipedia Pākehā) * [[:en:Lake Khuvsgul|Roto Khuvsgul]] (Wikipedia Pākehā ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{commonscat|Mongolia}} {{Maramara}} {{Wikify}} {{Countries of Asia}} [[Category:Āhia]] erz1s3ufubm1rhl64aoxios0petezmz Wīwī 0 12256 167977 166539 2026-06-05T04:07:41Z TautauKarepe 22930 /* Ngā tāone nui */ 167977 wikitext text/x-wiki {{Infobox Country | native_name = ''République française'' | conventional_long_name = Tūwehe Wīwī | common_name = Wīwī | Language = Wīwī | national_motto = ''Liberté, Égalité, Fraternité''<br />“Rangatiratanga, Ōritetanga, Kotahitanga” | national_anthem = “''La Marseillaise''” | image_flag = Flag of France.svg | image_coat = Armoiries république française.svg | symbol_type = National Emblem | image_map = EU-France.svg |map_caption = | image_map2 = Outre-mer en sans Terre Adelie.png |map_caption2 = <p style="margin-top:0px;margin-bottom:-2px;line-height:1em;"><span style="font-size:11px;">Territory of the French Republic in the world<br />(excl. Antarctica where sovereignty is suspended)</span></p> | capital = [[Parī]] | largest_city = Parī | official_languages = Wīwī | demonym = French | government_type = Tūwehe Kotahi Āhua-Perehitini | leader_title1 = Perehitini | leader_title2 = Pirimia | leader_name1 = [[Emmanuel Macron]] (Renaissance) | leader_name2 = [[Sébastien Lecornu]] | sovereignty_type = Whakaūkanga | sovereignty_note = | established_event1 = Tū Wīwī | established_event2 = Tuhiture&nbsp;nāianei | established_date1 = 843 (Tiriti o Verdun) | established_date2 = 1958 (Tūwehe 5) | accessionEUdate = [[25 Poutū-te-rangi]] [[1957]] | EUseats = 78 | FR_metropole = Wīwī&nbsp;Pātata |FR_total_population_estimate = 66,991,000<ref name="insee.fr">{{cite web|url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/2554860|title=Bilan démographique 2016 – Insee|website=www.insee.fr}}</ref> | area = 674843 | areami² = 260558 | area_rank = 40th | area_magnitude = 1 E11 | FR_total_population_estimate_year = Hānuere 1, 2016 tau tata | FR_total_population_estimate_rank = 20 |FR_metropole_population = 61,875,822 | FR_metropole_population_estimate_rank = 20 | population_density = 116 | population_densitymi² = 295 | population_density_rank = 89 | GDP_nominal = US $2232 miriona miriona | GDP_nominal_rank = 6 | GDP_nominal_year = 2006 | GDP_nominal_per_capita = US $35,404 | GDP_nominal_per_capita_rank = 18 | GDP_PPP_year = 2006 | GDP_PPP_rank = 7 | GDP_PPP_per_capita = US $30,100 | GDP_PPP_per_capita_rank = 20 | Gini = 26.7 | Gini_year = 2002 | HDI_year = 2005 | HDI = 0.952 | HDI_rank = 10 |HDI_category = <font color="#008900">nui</font> | currency = [[Euro]] | currency_code = EUR,{{spaces|4}}XPF |time_zone = CET | utc_offset = +1 |time_zone_DST = CEST | utc_offset_DST = +2 | cctld = .fr | calling_code = 33 | calling_code_note = | ISO_3166-1_alpha2 = | ISO_3166-1_alpha3 = FRA | ISO_3166-1_numeric = | sport_code = FRA | vehicle_code = F }} Ko '''Wīwī''', arā te '''Tūwehe Wīwī''' ({{lang-fr|République française}}), tētahi whenua e noho ana ki te hauāuru o [[Ūropi]], ahakoa he rohe, he moutere hoki ōna ki ētahi atu paparahi. Ka tapaina auautia te whenua nei e ōna kainoho ko “L’Hexagone” (Te Tapaono) nā te āhuahanga o tōna whenua. Ka rere a Wīwī mai te [[Moana Rōwhenua]] ki te Hawai [[Ingarangi]] me te [[Moana Raki]], ā, mai te Awa Rine ki te [[Moana Ranatiki]]. Noho pātata ai a Wīwī (mai te raki, me te matawā) ki a [[Pehiamu]], [[Rakapuō]], [[Tiamana]], [[Huiterangi]], [[Itāria]], [[Manako]], [[Pāniora]] me [[Ānatōra]]. Mā ōna rohe me ōna takiwā tāwāhi ka noho pātata hoki a Wīwī ki a Parīhi me [[Hurināme]] (ki te taha o te [[Guiana Wīwī]]), ā, ki ngā Antile Hōrana (ki te taha o Hato-Martino). Kua honoa hokia a Wīwī ki te [[Kīngitanga Kotahi]] mā te Ana Hawai e rere ana o raro o te Hawai Ingarangi. Whaihoki ōna rohe me ōna takiwā tāwāhi, 675,417 km² tō Wīwī rahinga whenua, ā, 66.9 miriona ōna kainoho. Ko te reo Wīwī te reo whaimana o te tūwehe nei. Atu i te nohoanga kāwanatanga, ko tōna tāone matua, a Parī, te tino wāhi matua, taupori mai, ōhanga mai, tikanga hoki mai. He kāwanatanga māngai manapori tō te Tūwehe Wīwī, ka whakahaerea hei tūwehe tūtahi āhua-perehitini. Kua whakahuaina ōna kawa matua i te Whakapuakitanga Tika Tangata. Ko ia tētahi o ngā whenua kaiū i te [[Kotahitanga Ūropi]], te rohe [[euro]] me te [[rohe Shengen]], ā, he nui atu tōna rahinga whenua i ērā atu peke. He kaiū hoki ia i te Kotahitanga Aorere, ā, he mema o te Whrankowhoni, te [[G8]], te Whakahaere Ruruku Whakahiato Ōhanga (OECD). Koia tētahi o ngā peke toitū e rima o tō te Kotahitanga Aorere Rūnanga Haumaru; he whenua mana karihi whākī hoki. Kei a Wīwī te ōhanga tuarima i te ao. He ōhanga ōhoko tōna, ahakoa te wawaotanga kāwanatanga maha mai te mutunga o te Pakanga Aorere Tuarua. Mai ngā tau 1980 a te kāwanatanga e puta haere i tōna ōhanga, me te hoko atu i ētahi hinonga kāwanatanga o muri. Ko ia te whenua pōwhiri tuatahi o te ao, me ōna wae tāpoi tāwāhi e 79 miriona ia tau (whaihoki ngā kaūmanga, engari atu i ngā tāngata iti iho i te 24 hāora ā rātou noho ki Wīwī). Nō ngā rautau 18 me 19 i hangaia e Wīwī tētahi o ngā emepaea nui rawa o tōna wā, e toro atu ana mai te uru o [[Āwherika]] ki te tongauru o [[Āhia]], ā, kua āta awe ngā tikanga me ngā tōrangapū o ēnā rohe. Koia rā te mea e kōrerohia tonutia ana te reo Wīwī ki ētahi whenua e 20, nui atu rānei, hei reo tuatahi, hei reo whaimana, hei reo whakahaere rānei. == Ngā tāone nui == * [[Parī]] * [[Marseille]] * [[Lyon]] * [[Toulouse]] * [[Nīhi]] * [[Strasbourg]] * [[Nantes]] * [[Bordeaux]] == Tohutoro == {{reflist}} [[Category:Wīwī| ]] c2vlq2ajf7e1vdnlu475yt9hlir486e Itāria 0 12285 167913 167719 2026-06-05T01:22:55Z TautauKarepe 22930 167913 wikitext text/x-wiki {{Infobox Country |native_name = Repubblica Italiana |conventional_long_name = Tūwehe Itāria |common_name = Itāria |image_flag = Flag of Italy.svg |image_coat = Italy-Emblem.svg |symbol_type = Coat of arms |image_map = EUR location ITA.PNG |map_caption = {{map_caption|country=[[Itāria]]|region=[[Ūropi]]|subregion=the [[European Union]]|legend=European location legend en.png}} |national_motto = |national_anthem = ''[[Il Canto degli Italiani]]''<br /><small>(ka mōhiotia hokia hei ''Inno di Mameli'')</small><br>''Te Hīmene o ngā Itāriana'' |official_languages = [[reo Itāria]] |capital = [[Rōma]] |largest_city = Rōma |demonym = [[Itāriana]] |government_type = Tūwehe pāremata |leader_title1 = Perehitini |leader_name1 = [[Sergio Mattarella]] |leader_title2 = Perehitini o te Kaunihera Minita |leader_name2 = Giorgia Meloni |accessionEUdate = [[25 Poutū-te-rangi]] [[1957]] (mema kaiū) |EUseats = 78 |area_rank = 71 |area_magnitude = 1 E11 |area = 301,318 |areami² = 116,346.5 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |percent_water = 2.4 |population_estimate = 60 507 590 |population_estimate_rank = 23 |population_estimate_year = 2017 |population_census = 57,110,144 |population_census_year = October 2001 |population_density = 200.8 |population_density_rank = 42 |population_densitymi² = 507.9 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |GDP_PPP = $1.888 tiriona [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=59&pr1.y=10&c=136&s=PPPGDP&grp=0&a=] |GDP_PPP_rank = 8 |GDP_PPP_year = 2007 |GDP_PPP_per_capita = $32,319 [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=58&pr1.y=8&c=136&s=PPPPC&grp=0&a=] |GDP_PPP_per_capita_rank = 20 |GDP_nominal = $2.067 tiriona[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=44&pr1.y=10&c=136&s=NGDPD&grp=0&a=] |GDP_nominal_rank = 7 |GDP_nominal_year = 2007 |GDP_nominal_per_capita = $35.386 [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=43&pr1.y=12&c=136&s=NGDPDPC&grp=0&a=] |GDP_nominal_per_capita_rank = 21 |sovereignty_type = Whakaūkanga |established_event1 = Kotahitanga |established_event2 = Tūwehe |established_date1 = [[17 Poutū-te-rangi]] [[1861]] |established_date2 = [[2 Pipiri]] [[1946]] |HDI = {{increase}} 0.941 |HDI_rank = 20 |HDI_year = 2005 |HDI_category = <span style="color:#090">nui</span> |currency = [[Euro]] (€) |currency_code = EUR |country_code = |time_zone = Central European Time|CET |utc_offset = +1 |time_zone_DST = Central European Summer Time|CEST |utc_offset_DST = +2 |cctld = .it |calling_code = 39 |Gini = 36 |Gini_year = 2000 |Gini_category = <font color="#ffcc00">medium</font> |}} Ko '''Itāria'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/itaria|title=Itāria|accessdate=2026-06-02}}</ref>, arā te '''Tūwehe Itāria''' ([[reo Itāria]]: la Repubblica Italiana), tētahi whenua ki te tonga o [[Ūropi]], me ngā moutere e rua nunui rawa o te [[Moana Rōwhenua]] a [[Hihiri]]<ref>http://maoridictionary.co.nz/search?idiom=&phrase=&proverb=&loan=1&histLoanWords=1&keywords=sicily</ref> me [[Hāringia]]<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref>. E taipaina auautia a Itāria ko "Te Pūtu" nō te āhuatanga o tōna whenua āhua orite ki te momo hū nei. Noho pātata ai a Itāria (mai te hauāuru, me te matawā) ki a [[Wīwī]], [[Huiterangi]], [[Ateria]] me [[Horowinia]]. E rua ngā tūroto ririki e takoto ana o roto o te kuiti Itāria, ko Hato Marino me te Poho o Pita, ā, kotahi tōna tūwaho ki Huiterangi. E toru ōna rohe matua: 1) te mea paparahi, mai ngā [[maunga Alpi]] o te raki ki te rārangi whaitikanga e hono ana i ngā tāone o [[La Spezia]] me Rimini, 2) te mea kuiti, e toro ake ana āhua 150km i te takutai [[Āwherika|Awherika]], me 3) ngā moutere maha. 301,338km² tōna rahinga whenua, ā, 7,500 te roa o tōna takutai. 59.2 miriona ngā kirirarau Itāria, arā 196.9 tāngata ia km². Ahakoa ko te Itariano te reo whaimana ā-motu, he maha ngā reo tokoiti e whaimana hoki ai ki ētahi rohe, pērā i ngā [[reo Tiamana]] me [[Reo Ladino|Ladino]] ki te rohe o Tirolo ki te Tonga, me te [[reo Wīwī]] ki te rohe o Riu Aosta. He tūwehe pāremata manapori a Itāria. He mema kaiū o te [[Kotahitanga o Ūropi]] (nō tōna hainatanga i te [[Tiriti o Rōma (1957)|Tiriti o Rōma]] i te tau 1957), ā, he peke hoki o te [[G8]] me te Rūnanga o Ūropi. I ētahi wā o mua, he wāhi noho a te whenua o Itāria mō ngā momo iwi maha; ngā Etruki me ngā Romani hei tauira. Reira i tīmata ai te Whānauruatanga i ngā tau 1300, i te rohe o Toscana, tāoro ai ki ngā tōpito o Ūropi. Mai rā anō a tōna tāone matua, a Rōma, e tū ai hei pokapū o te Tūpori Hauāuru. Koia hoki te wāhi noho o te Hāhi Katorika. == Tāone nui == Nā ō rātou taupori i 2011 # [[Rōma]] # [[Mirano]] # [[Nāpori]] # [[Torino]] # [[Palermo]] # [[Henoa]] # [[Poronga]] # [[Florence]] # [[Bari]] # [[Catania]] # [[Wēneti]] # [[Wherōna]] == Taupori == [[Category:Itāria| ]] q3drpunbg1wt04jlt7yhyzcgt8l7fch 167927 167913 2026-06-05T01:55:33Z TautauKarepe 22930 167927 wikitext text/x-wiki {{Infobox Country |native_name = Repubblica Italiana |conventional_long_name = Tūwehe Itāria |common_name = Itāria |image_flag = Flag of Italy.svg |image_coat = Italy-Emblem.svg |symbol_type = Coat of arms |image_map = EUR location ITA.PNG |map_caption = {{map_caption|country=[[Itāria]]|region=[[Ūropi]]|subregion=the [[European Union]]|legend=European location legend en.png}} |national_motto = |national_anthem = ''[[Il Canto degli Italiani]]''<br /><small>(ka mōhiotia hokia hei ''Inno di Mameli'')</small><br>''Te Hīmene o ngā Itāriana'' |official_languages = [[reo Itāria]] |capital = [[Rōma]] |largest_city = Rōma |demonym = [[Itāriana]] |government_type = Tūwehe pāremata |leader_title1 = Perehitini |leader_name1 = [[Sergio Mattarella]] |leader_title2 = Perehitini o te Kaunihera Minita |leader_name2 = Giorgia Meloni |accessionEUdate = [[25 Poutū-te-rangi]] [[1957]] (mema kaiū) |EUseats = 78 |area_rank = 71 |area_magnitude = 1 E11 |area = 301,318 |areami² = 116,346.5 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |percent_water = 2.4 |population_estimate = 60 507 590 |population_estimate_rank = 23 |population_estimate_year = 2017 |population_census = 57,110,144 |population_census_year = October 2001 |population_density = 200.8 |population_density_rank = 42 |population_densitymi² = 507.9 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |GDP_PPP = $1.888 tiriona [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=59&pr1.y=10&c=136&s=PPPGDP&grp=0&a=] |GDP_PPP_rank = 8 |GDP_PPP_year = 2007 |GDP_PPP_per_capita = $32,319 [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=58&pr1.y=8&c=136&s=PPPPC&grp=0&a=] |GDP_PPP_per_capita_rank = 20 |GDP_nominal = $2.067 tiriona[http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=44&pr1.y=10&c=136&s=NGDPD&grp=0&a=] |GDP_nominal_rank = 7 |GDP_nominal_year = 2007 |GDP_nominal_per_capita = $35.386 [http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2007/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=43&pr1.y=12&c=136&s=NGDPDPC&grp=0&a=] |GDP_nominal_per_capita_rank = 21 |sovereignty_type = Whakaūkanga |established_event1 = Kotahitanga |established_event2 = Tūwehe |established_date1 = [[17 Poutū-te-rangi]] [[1861]] |established_date2 = [[2 Pipiri]] [[1946]] |HDI = {{increase}} 0.941 |HDI_rank = 20 |HDI_year = 2005 |HDI_category = <span style="color:#090">nui</span> |currency = [[Euro]] (€) |currency_code = EUR |country_code = |time_zone = Central European Time|CET |utc_offset = +1 |time_zone_DST = Central European Summer Time|CEST |utc_offset_DST = +2 |cctld = .it |calling_code = 39 |Gini = 36 |Gini_year = 2000 |Gini_category = <font color="#ffcc00">medium</font> |}} Ko '''Itāria'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=285 |url= |access-date=2026-Hune-2}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/itaria|title=Itāria|accessdate=2026-06-02}}</ref>, arā te '''Tūwehe Itāria''' ([[reo Itāria]]: la Repubblica Italiana), tētahi whenua ki te tonga o [[Ūropi]], me ngā moutere e rua nunui rawa o te [[Moana Rōwhenua]] a [[Hihiri]]<ref>http://maoridictionary.co.nz/search?idiom=&phrase=&proverb=&loan=1&histLoanWords=1&keywords=sicily</ref> me [[Hāringia]]<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref>. E taipaina auautia a Itāria ko "Te Pūtu" nō te āhuatanga o tōna whenua āhua orite ki te momo hū nei. Noho pātata ai a Itāria (mai te hauāuru, me te matawā) ki a [[Wīwī]], [[Huiterangi]], [[Ateria]] me [[Horowinia]]. E rua ngā tūroto ririki e takoto ana o roto o te kuiti Itāria, ko Hato Marino me te Poho o Pita, ā, kotahi tōna tūwaho ki Huiterangi. E toru ōna rohe matua: 1) te mea paparahi, mai ngā [[maunga Alpi]] o te raki ki te rārangi whaitikanga e hono ana i ngā tāone o [[La Spezia]] me Rimini, 2) te mea kuiti, e toro ake ana āhua 150km i te takutai [[Āwherika|Awherika]], me 3) ngā moutere maha. 301,338km² tōna rahinga whenua, ā, 7,500 te roa o tōna takutai. 59.2 miriona ngā kirirarau Itāria, arā 196.9 tāngata ia km². Ahakoa ko te Itariano te reo whaimana ā-motu, he maha ngā reo tokoiti e whaimana hoki ai ki ētahi rohe, pērā i ngā [[reo Tiamana]] me [[Reo Ladino|Ladino]] ki te rohe o Tirolo ki te Tonga, me te [[reo Wīwī]] ki te rohe o Riu Aosta. He tūwehe pāremata manapori a Itāria. He mema kaiū o te [[Kotahitanga o Ūropi]] (nō tōna hainatanga i te [[Tiriti o Rōma (1957)|Tiriti o Rōma]] i te tau 1957), ā, he peke hoki o te [[G8]] me te Rūnanga o Ūropi. I ētahi wā o mua, he wāhi noho a te whenua o Itāria mō ngā momo iwi maha; ngā Etruki me ngā Romani hei tauira. Reira i tīmata ai te Whānauruatanga i ngā tau 1300, i te rohe o Toscana, tāoro ai ki ngā tōpito o Ūropi. Mai rā anō a tōna tāone matua, a Rōma, e tū ai hei pokapū o te Tūpori Hauāuru. Koia hoki te wāhi noho o te Hāhi Katorika. == Tāone nui == Nā ō rātou taupori i 2011 # [[Rōma]] # [[Mirāno]] # [[Nāpori]] # [[Torino]] # [[Palermo]] # [[Henoa]] # [[Poronga]] # [[Florence]] # [[Bari]] # [[Catania]] # [[Wēneti]] # [[Wherōna]] == Taupori == [[Category:Itāria| ]] qrl3i97j9wq6laa8gsd2n6rezxrw09f Hononga-o-Amerika 0 12915 167920 167139 2026-06-05T01:38:01Z TautauKarepe 22930 167920 wikitext text/x-wiki {{Infobox Country |name = Tiamana |native_name = ''United States of America'' |conventional_long_name = Hononga-o-Amerika |common_name = Hononga-o-Amerika |national_motto = In God We Trust |national_anthem = "The Star-Spangled Banner" |image_flag = Flag of the United States.svg |image_coat = US-GreatSeal-Obverse.svg |image_map = United States (orthographic projection).svg |map_caption = |capital = [[Takiwā o Koromōpia]] |latd=38 |latm=53 |latNS=N |longd=77 |longm=01 |longEW=E |largest_city = [[Niu Ioka (tāone nui)|Niu Ioka]] |official_languages = [[reo Pākehā]] |government_type = Whakaminenga |leader_title1 = Tumuaki |leader_title2 = Tumuaki Tuarua |leader_name1 = [[Donald Trump]] (R) |leader_name2 = [[JD Vance]] (R) |established_date1 = [[4 Hōngongoi]] [[1776]] |area = 9,826,630 |areami² = 137,858 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |area_rank = 3 |area_magnitude = |percent_water = 6.76 |population_estimate = 328,239,523 |population_estimate_year = 2019 |population_estimate_rank = 3 |population_census = 308,745,538 |population_census_year = 2010 |population_density = 35 |population_densitymi² = 90 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |population_density_rank = 180 |GDP_PPP_year = 2008 |GDP_PPP = $14.264 tiriona tiriona nui |GDP_PPP_rank = 1 |GDP_PPP_per_capita = $46,859 |GDP_PPP_per_capita_rank = 6 |GDP_nominal = $2.797 miriona miriona nui |GDP_nominal_rank = 1 |GDP_nominal_year = 2008 |GDP_nominal_per_capita = $14.264 |GDP_nominal_per_capita_rank = 17 |HDI_year = 2005 |HDI = {{increase}} 0.950 |HDI_rank = 15 |HDI_category = <font color="#009900">nui</font> |currency = [[USD|United States $]] |currency_code = USD |time_zone = |utc_offset = |time_zone_DST = |utc_offset_DST = |cctld = .us .gov .mil .edu |calling_code = 1 |ISO_3166-1_alpha2 = |ISO_3166-1_alpha3 = |ISO_3166-1_numeric = |alt_sport_code = |vehicle_code = |aircraft_code = |footnotes = }} Ko te '''Hononga-o-Amerika''' ([[reo Pākehā]]: ''United States of America'', ''United States'', ''USA'', ''U.S.''), '''HOA''' rānei, tētahi tūwehe whakaminenga e hangaia ki ētahi wehenga o "[[motukāinga]]" (''mokuʻāina'' i te [[reo Hawaii|reo]] [[Hawaii]]<ref>[https://ulukau.org/ulukau-books/?a=d&d=EBOOK-PED.2.4.19.17&e=-------haw-20--1--txt-txPT----------- "mokuʻāina"]{{Dead link|date=Kohi-tātea 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. ''Hawaiian Dictionary: Hawaiian-English English-Hawaiian''. Mary Kawena Pukui & Samuel H. Elbert. University of Hawaii Press. Wh. 533. ISBN 9780824807030</ref>) e 50, ki tētahi tiriwā whakaminenga, ki ētahi takiwā mātua e rima, ā, ki ētahi atu pupuritanga maha. Kei [[Amerika-ki-te-Raki]] ngā wehenga pātata 48 me Wāhitana Tiriwā o Columbia (kei waenganui o [[Kānata]] me [[Mehiko]]), kei te rakihauāuru o Amerika-ki-te-Raki te [[Alaska|wehenga o Alaska]], ā, he tinimoutere te [[Hawai'i|wehenga/"motukāinga" o Hawai’i]] ki waenga [[Te Moana-nui-a-Kiwa|Moananui-a-Kiwa]]. Toha ana āna takiwā ki ngā moana Nui-a-Kiwa me te [[Moana Karipiana|Karipiana]]. Koia te whenua noho nui rawa tuatoru me ōna tāngata neke atu i te 320 miriona, ā, ko te whenua nui rawa tuawhā me tōna rahinga whenua e 9.842 miriona km<sup>2</sup> (3.8 miriona māero<sup>2</sup>). Koia tētahi o ngā whenua tino kanorau ā-momopori, tino takenga tini o te ao nō tāna manene rea mai ngā whenua maha. He kanorau hoki te matawhenua me te āhuarangi ō te Hononga-o-Amerika, ā, he wāhi noho mā ngā tipu tūmomo maha rawa. Nō 15,000 tau ki muri (nui atu rānei) a ngā Nehe-Amerikana i heke mai i Eurāhia ki te tuawhenua o te HOA o nāianei, tae noa ki te [[rautau 16|rautau <sup>t</sup>16]] noa iho i tīmata te tāmitanga Ūropi. Nō te 4 Hōngongoi 1776, i a ngā kaitāmi e whawhai ana ki a [[Kīngitanga Kotahi|Piritana Nui]] i te [[Pakanga Pāhoro o Amerika]], te Whakapuakanga Motuhaketanga i whakamanahia e ngā māngai o ngā tāmianga Piritene 13. Nō te mutunga o tēnā pakanga i te tau 1783 ka whakamanahia tō HOA motuhaketanga e te Kīngitanga o Piritene Nui, kia tū ai hei whenua tuatahi o te ao nāna tōna motuhaketanga i riro i tētahi emepaia tāmi Ūropi ki te pakanga. I whakamanahia tōna tuhiture i te 17 Mahuru 1787, ā, e tapaina petapetatia ngā menemana tekau tuatahi ko te Pire Tika - he mea i hoahoatia hei taurangi i ngā tika me ngā mana rarau whakapū.   I raro i tōna whakaakoranga a te Okewa Tīahoaho i whakamakoha te Hononga-o-Amerika whaka-te-hauāuru i te [[rautau 19|rautau <sup>t</sup>19]] mā te peinga i ngā iwi tūturu o Amerika, mā te pahore takiwā hou, ā, mā te whakaae wehenga hou, kia toha ai tōna takiwā ki ia takutai o te paparahi o Amerika-ki-te-Raki mai te tau 1848. Nō te haurua tuarua o te rautau <sup>t</sup>19 i turakina te whakapononga ā-ture ki Amerika e te [[Kaiākiri Amerika]], tae noa ki te whakamutunga o tēnā rautau i tautoro atu ō HOA takiwā ki te Moananui-a-Kiwa, ā, i tipu pahū ai tōna ōhanga nō te [[Hurihanga Ahumahi]]. Nā tāna toanga i te Pakanga Pāniora-Amerika me te Pakanga Aorere I i whakaū tōna tūnga hei mana taua aorere. I maea te Hononga-o-Amerika i te Pakanga Aorere II hei tuamana aorere, hei whenua whakahiato mānuka karihi tuatahi, hei whenua anake i whakamahi i ēnei mānuka ki te pakanga, a hei peke toitū o tō te Kotahitanga Aorere Rūnanga Haumaru. Nō te whakamutunga o te [[Pakanga Mātao]] me te hinganga o te Kotahitanga Soviet i te tau 1991 kua tū kau ana a te Hononga-o-Amerika hei tuamana tautahi o te ao. He whenua whanake te Hononga-o-Amerika. Nōna te tino ōhanga o te ao, he meka e takea i ōna rauemi taiao maha me tōna whakaputaranga kaimahi teitei. Ahakoa he muri-ahumahi tō HOA ōhanga, koia tonu tētahi o ngā whenua tino whakanao o te ao. I te mea nōna 34% o ngā whakaputa pūtea waonga aorere, 23% hoki o te whakanaonga tapeke aorere, ko te Hononga-o-Amerika te mana ōhanga, mana taua tuatahi o te ao; he kaha tōrangapū, kaha ahurea kōhure ōna, ā, he kaiarataki rangahau pūtaiao me ngā auaha hangarau.   == Tāone nui == Nā ō rātou taupori i 2020 # [[Niu Ioka (tāone nui)|Niu Ioka]] # [[Ngā Ānahera]] # [[Chicago|Kikāko]] # [[Hūhetene]] # [[Phoenix, Arizona|Phoenix]] # [[Philadelphia|Whiratarawhia]] # [https://mi.wikipedia.org/w/index.php?title=Hana_Anotonio&wvprov=sticky-header Hana Anotonio] # [[San Diego, Karapōnia|Hana Tieko]] # [https://mi.wikipedia.org/w/index.php?title=Tarihi&wvprov=sticky-header Tarihi] # [[San José, Karapōnia|San José]] # [[Austin]] # [[Hakenatāone]] # [[Fort Worth]] # [[Columbus]] # [[Indianapolis]] # [[Charlotte]] # [[Hana Panahiko]] # [[Heātara]] # [[Denver]] # [[Takiwā o Koromōpia]] - tāone matua # [[Nashville]] # [[Oklahoma City]] # [[El Paso]] # [[Boston|Pohotone]] # [[Portland, Oregon|Portland]] # [[Las Vegas]] # [[Detroit]] # [[Mēpihi]] # [[Louisville]] # [[Baltimore]] # [[Milwaukee|Meriwо̄ki]] # [[Arapakēreki, Mēhiko Hou|Arapakēreki]] # [[Tucson]] # [[Fresno]] # [[Sacramento]] # [[Kansas City]] # [[Mesa]] # [[Ātaranata]] # [[Omaha, Nebraska|Omaha]] # [[Colorado Springs]] # [[Raleigh]] # [[Long Beach, Karapōnia|Long Beach]] # [[Virginia Beach]] # [[Miami, Florida|Miami]] # [[Oakland]] # [[Minneapolis]] # [[Tulsa]] # [[Bakersfield]] # [[Wichita]] # [[Arlington]] # [[Aurora]] # [[Tampa]] # [[New Orleans]] # [[Cleveland]] # [[Honolulu]] ==Ngā tohutoro== {{Reflist}} {{Maramara}} {{USA}} [[Category:Amerika-ki-te-Raki]] [[Category:Hononga-o-Amerika]] hdh54kv06wd38uf3udny7k7tv2p127r Nōwei 0 13173 167981 167230 2026-06-05T04:15:19Z TautauKarepe 22930 167981 wikitext text/x-wiki {{Infobox Country |common_name = Nōwei |native_name = Nōwei<br />Kongeriket Norge<br />Kongeriket Noreg<br />Norgga gonagasriika |image_flag = Flag of Norway.svg |image_coat = Coat of arms of Norway.svg |image_map = Europe-Norway.svg |map_caption = <!--Color=dark green: Nōwei, color=dark grey: [[Ūropi]]--> |image_map2 = Norway in the World (+Antarctica claims).svg |national_motto = Enige og tro til Dovre faller |national_anthem = ''Ja, vi elsker dette landet''<center>[[File:Norway (National Anthem).ogg]]</center> |official_languages = {{nowrap|[[:en:Norwegian language|Norsk]] <small>([[:en:Bokmål|Bokmål]] / [[:en:Nynorsk|Nynorsk]])</small><br />[[:en:Northern Sami|Davvisámegiella]]}}<br /><strong>Regional:</strong><br />{{unbulleted list |[[:en:Southern Sami language|Åarjelsaemien gïele]]|[[:en:Lule Sami language|Julevsámegiella]]|[[:en:Kven language|Kvääni]]|[[:en:Scandoromani language|Romani rakripa]]|[[:en:Romani language|Romani chib]]}} |languages = [[Latin alphabet|Latin]] {{small|([[Dano-Norwegian alphabet]])}} | capital = [[Ōhoro]] |latd=59 |latm=54.78 |latNS=N |longd=10 |longm=44.41|longEW=E | largest_city = |capital_population = 673 469 (2019) |government_type = Kīngitanga <!-- |leader_title1 = [[Monarchy of Norway|Monarch]] |leader_name1 = [[:en:Harald V|Harald V]] |leader_title2 = [[Prime Minister of Norway|Prime Minister]] |leader_name2= [[:en:Jonas Gahr Støre|Jonas Gahr Støre]] ([[Arbeiderpartiet|Ap]]) (2021–) |leader_title3 = [[President of the Storting|President of the ''Storting'']] |leader_name3 = [[:en:Eva Kristin Hansen|Eva Kristin Hansen]] ([[Arbeiderpartiet|Ap]]) (2021–) |leader_title4 = [[Chief Justice of the Supreme Court of Norway|Chief Justice]] |leader_name4 = [[:en:Toril Marie Øie|Toril Marie Øie]] (2016) |legislature = ''[[Parliament of Norway|Stortinget]]'' <br />&nbsp;'''L''' ''[[Sami Parliament of Norway|Sámediggi]]'' |sovereignty_type = [[Independence]] |established_event1 = [[Unification of Norway|Unification]] |established_date1 = [[Battle of Hafrsfjord|872]] |established_event2 = [[Constitution of Norway|Constitution]] |established_date2 = 17 May 1814 |established_event3 = Dissolution of union with Sweden |established_date3 = 7 June 1905 |established_event4 = Restoration from German occupation |established_date4 = 8 May 1945 --> |area = 385,207<ref name="kart">{{Cite web|url=https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/|title=Arealstatistics for Norway 2020|publisher=Kartverket, mapping directory for Norway|year=2019|date=2019-12-20|accessdate=2020-03-08|language=no|archivedate=2019-06-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190608034913/https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/}}</ref> |area_rank = 67th <!-- Area rank should match [[List of countries and dependencies by area]] --> |areami² = 148,729 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |area_footnote = Does include [[Svalbard and Jan Mayen]].<ref name="Kartverket">{{Cite web |title=Arealstatistics for Norway 2019, Kartverket, mapping directory for Norway |url=https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/ |accessdate=2019-03-06 |archivedate=2019-06-08 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20190608034913/https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/ }}</ref> |percent_water = 5.7 |population_estimate = 5,627,400<ref name="ssbf">{{Cite web|url=https://www.ssb.no/en/befolkning/folketall/statistikk/befolkning|title=Population, 2026-01-01|publisher=Statistics Norway|date=2026-02-25|accessdate=2026-02-26|language=en}}</ref> |population_estimate2 = {{increase}} |population_estimate_year = 2026 |population_estimate_rank = 120th |population_density = 14.6 |population_densitymi² = 37.8 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |population_density_rank = 213th |GDP_PPP = $377.1 billion<ref name="imf2">{{cite web |title=Norway |publisher=International Monetary Fund |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=52&pr.y=9&sy=2017&ey=2021&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=142&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=}}</ref> |GDP_PPP_year = 2017 |GDP_PPP_rank = 46th |GDP_PPP_per_capita = $70,665<ref name=imf2/> |GDP_PPP_per_capita_rank = 4th |GDP_nominal = $391.959 billion<ref name=imf2/> |GDP_nominal_rank = 22nd |GDP_nominal_year = 2017 |GDP_nominal_per_capita = $73,450<ref name=imf2/> |GDP_nominal_per_capita_rank = 3rd |Gini = 27.5 <!--number only--> |Gini_change = <!--increase/decrease/steady-->increase |Gini_year = 2015 |Gini_ref = <ref name=eurogini>{{cite web|title=Gini coefficient of equivalised disposable income (source: SILC)|url=http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=ilc_di12|publisher=Eurostat Data Explorer|accessdate=4 December 2015|archivedate=4 Poutū-te-rangi 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304045123/http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=ilc_di12}}</ref> |Gini_rank = 1st |HDI = 0.966<ref name="UNDP2023">{{Cite web|url=https://hdr.undp.org/data-center/human-development-indexindicies/HDI|title=2022 Human Development Index Ranking|publisher=United Nations Development Programme|date=2023-03-13|accessdate=2024-03-16|language=en}}</ref><!--number only--> |HDI_change = increase <!--increase/decrease/steady--> |HDI_year = 2022 <!--Please use the year to which the HDI data refers, not the publication year--> |HDI_rank = 2nd |HDI_category = <font color="#009900">nui</font> |currency = [[Norske kroner]] (= 100 øre) |currency_code = NOK |country_code = NO |time_zone = [[Central European Time|CET]] |utc_offset = +1 |time_zone_DST = [[Central European Summer Time|CEST]] |utc_offset_DST = +2 |date_format = dd.mm.yyyy |drives_on = right |calling_code = [[Telephone numbers in Norway|47]] |cctld = [[.no]] |cctld_footnote = <!--Two more TLDs have been assigned, but are not used: [[.sj]] for Svalbard and Jan Mayen; [[.bv]] for [[Bouvet Island]].--> }} Ko '''Nōwei'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/nowai|work=Paekupu|title=Nōwei|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Nōwei]]: ''Kongeriket Norge/Kongeriket Noreg'') he [[whenua]] ki [[Ūropi]]. Ko ngā whenua e tūtata ana ko [[Huitene]], ko [[Whinirana]], ko [[Rūhia]] <br /> [[File:Map_Norway_political-geo.png|thumb|left|upright=.8]] == Tāone nui == * [[Ōhoro]] (tāone matua) * [[Bergen]] * [[Stavanger]] * [[Sandnes]] * [[Trondheim]] * [[Fredrikstad]] * [[Sarpsborg]] * [[Drammen]] * [[Kristiansand]] * [[Tromsø]] ==Kupu tautoko== <references /> == Hoto ki waho == * [http://www.norway.no/ Paetukutuku o Nōwei] (reo Pākehā) [[Category:Whenua]] [[Category:Ūropi]] {{Maramara}} [[Category:Nōwei]] paatd7ipeur2o69cylerfpyitulcu7g Morotawa 0 13189 167929 163029 2026-06-05T02:06:26Z TautauKarepe 22930 167929 wikitext text/x-wiki [[File:Location Moldova Europe.png |thumb|350px| Ko Morotawa he mema o te [[Kotahitanga o Ūropi]]. ]] [[File:Flag of Moldova.svg |thumb| Ko te kara o Morotawa]]Ko '''Morotawa'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/morotawa|work=Paekupu|title=Morotawa|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Romeinia]]: ''Republica Moldova'') he [[whenua]] ki [[Ūropi]]. Ko ngā whenua e tūtata ana ko [[Ūkareinga]], ko [[Romeinia]]. == Tāone nui == * [[Chișinău|Chişinău]] (tāone matua) * [[Tiraspol]] (i tāpetupetu) * [[Bălţi]] * [[Tighina]] * [[Cahul]] * [[Soroca]] * [[Rîbniţa]] * [[Călăraşi]] * [[Slobozia]] == Tāngata == * [[Mihai Ghimpu]] (te tumuaki) * [[Vlad Filat]] (te pirimia) == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20080201104525/http://www.moldova.md/en/start/ Kāwanatanga o Morotawa] (reo Pākehā) ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Ūropi]] [[Category:Morotawa]] p3env0056qsvj6zvy1lepzreg9i44gy Mārata 0 13218 167905 164110 2026-06-05T01:03:00Z TautauKarepe 22930 167905 wikitext text/x-wiki [[File:EU-Malta.svg|thumb|350px|Ko Mārata he mema o te [[Kotahitanga o Ūropi]].]] [[File:Flag of Malta.svg|thumb| Ko te kara o Mārata]] Ko '''Mārata'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/marata|work=Paekupu|title=Mārata|accessdate=2026-06-05}}</ref> (''Repubblika ta' Malta''/Republic of Malta) he [[whenua]] ki [[Ūropi]]. He mema a Mārata o te [[Kotahitanga Ūropi|Kotahitanga o Ūropi]] (1 Haratua 2004). == Tāone nui == * Birkirkara * Qormi * Żabbar * Żebbuġ * Żejtun * Siġġiewi * [[Valletta]] (tāone matua) * Cospicua * Marsa * Isla == Tāngata == * George Abela (te tumuaki) * Lawrence Gonzi (te pirimia) == Hoto ki waho == * [http://www.gov.mt/index.asp?l=2 Kāwanatanga o Mārata] (reo Pākehā) == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Ūropi]] fxwzeii1gvmmr72wz2bgnwmn8dr78su Monotenīkoro 0 13220 167932 166112 2026-06-05T02:21:41Z TautauKarepe 22930 167932 wikitext text/x-wiki [[File:Location Montenegro Europe.png|thumb|Monotenīkoro ki he mapi]] [[File:Montenegro municipalities.png|thumb]] [[File:Flag of Montenegro.svg|thumb| Ko te kara o Montenegro]] Ko '''Monotenīkoro''' ([[reo Monotenīkoro]]: ''Црна Гора''/''Crna Gora''), ko Maungakororiko<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/monotenikoro|work=Paekupu|title=Maungakororiko|accessdate=2026-06-05}}</ref> rānei, he [[whenua]] ki [[Ūropi]]. Ko ngā whenua e tūtata ana ko [[Pōngia-Herekōmina]], ko [[Hēwia]], ko [[Arapeinia]] ko [[Kosovo]]. == Tāone nui == * [[Podgorica]] (tāone matua) * Nikšić == Tāngata == * Jakov Milatović (te tumuaki) * Milojko Spajić (te pirimia) == Hoto ki waho == * [http://www.gov.me/en/homepage?alphabet=lat Kāwanatanga o Montenegro] (reo Pākehā) ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Ūropi]] [[Category:Monotenīkoro]] pqbbv5le687wo97gqprhrftbhsssppw Manako 0 13232 167930 164052 2026-06-05T02:11:42Z TautauKarepe 22930 167930 wikitext text/x-wiki [[File:Location Monaco Europe.png|thumb|350px|]] [[File:Flag of Monaco.svg|thumb| Ko te kara o Manako]] [[File:Monaco-CIA WFB Map.png|thumb|250px|]] Ko '''Manako'''<ref>{{cite web|url=https://maoridictionary.co.nz/word/3433|work=Te Aka|title=Manako|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Liguria]]: ''Principatu de Múnegu'', [[reo Occitan]]: ''Principat de Mónegue'', [[reo Wīwī]]: ''Principauté de Monaco''), ko Monāko<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/monako|work=Paekupu|title=Monāko|accessdate=2026-06-05}}</ref> rānei, he [[whenua]] ki [[Ūropi]]. Ko te whenua e tūtata ana ko [[Wīwī]]. == Tāone nui == Ko Manako te tāone matua, ko [[Monte Carlo]] tētahi tāone atu. == Kāwanatanga == Ko [[Albert II]] te piriniha, ko [[Christophe Mirmand]] te pirimia. == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20081111212930/http://www.gouv.mc/devwww/wwwnew.nsf/HomeGb Kāwanatanga o Manako] (reo Pākehā) ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Ūropi]] [[Category:Manako]] 9w6no2bn4pfi13fhf73u4r7rupgqrmx Mohikau 0 13269 167955 163876 2026-06-05T03:15:07Z TautauKarepe 22930 167955 wikitext text/x-wiki {{Infobox Settlement |name = Mohikau |official_name = |other_name = |nickname = |settlement_type = Tāone nui |total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows --> |motto = |image_skyline = MSK Collage 2015.png |imagesize = 250px |image_caption = Ko Mohikau te tāone matua o Rūhia. |image_flag = Flag of Moscow, Russia.svg |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = Coat of Arms of Moscow.svg |shield_size = |image_blank_emblem = |blank_emblem_type = |blank_emblem_size = |image_map = Rs-map.png |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = <!-- Location ------------------> |subdivision_type = Whenua |subdivision_name = [[File:Flag of Russia.svg|20px|border]] [[Rūhia]] |subdivision_type1 = |subdivision_name1 = |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |seat_type = |seat = |parts_type =Mana rohe |parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format) Default is list if up to 5 items, coll if more than 5--> |parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list --> |p1=[[Mitte]] |p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]] |p3=[[Pankow]] |p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]] |p5=[[Spandau]] |p6=[[Steglitz-Zehlendorf]] |p7=[[Tempelhof-Schöneberg]] |p8=[[Neukölln]] |p9=[[Treptow-Köpenick]] |p10=[[Marzahn-Hellersdorf]] |p11=[[Lichtenberg]] |p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed--> <!-- Politics -----------------> |government_footnotes = |government_type = |leader_title = Kahika |leader_name = [[Sergey Semyonovich Sobyanin]] (Серге́й Семёнович Собя́нин) |leader_title1 = |leader_name1 = |established_title = |established_date = |established_title1 = |established_date1 = <!-- Area ---------------------> |area_magnitude = |unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric--> |area_footnotes = |area_total_km2 = 1081<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = 417 |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = <!-- Elevation --------------------------> |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |elevation_max_m = |elevation_max_ft = |elevation_min_m = |elevation_min_ft = <!-- Population -----------------------> |population_as_of =2002 |population_footnotes = |population_note = |population_total = 10126424 |population_density_km2 =auto |population_density_sq_mi =auto |population_blank1_title = |population_blank1 = <!-- General information ---------------> |timezone = [[CET]] |utc_offset = +3 |timezone_DST = [[CEST]] |utc_offset_DST = +4 |coor_type = |latd=55 |latm=45 |lats= |latNS=N |longd=37 |longm=37 |longs= 04|longEW=E <!-- Area/postal codes & others --------> |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = 101xxx–129xxx |area_code = (+7)495, (+7) 499 |website = [http://mos.ru mos.ru] |footnotes = |blank_name = |blank_info = }} Ko '''Mohikau'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/mohikau|work=Paekupu|title=Mohikau|accessdate=2026-06-05}}</ref> (ru: ''Москва́'') te [[tāone matua]] o [[Rūhia]]. E 10,126,424 te taupori i te 2009. E 1.081 km² tōna rahinga whenua. == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20110225145638/http://mos.ru/ mos.ru] {{Commons|Category:Moscow}} ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{maramara}} [[Category:Rūhia]] pnh2a4kg6h3pjsfvrep7lre60s2jui5 Corbin Bleu 0 13499 167974 158716 2026-06-05T03:57:36Z TautauKarepe 22930 167974 wikitext text/x-wiki [[File:CorbinBleuJul07 14.jpg|thumb|250px|right|''Corbin Bleu 2007'']] Ko '''Corbin Bleu Reivers''' (21 [[Pēpuere]] [[1989]], Brooklyn, [[Niu Ioka (tāone nui)|Niu Ioka]]) he kaiwaiata, he kaiwhakaari nō [[Hononga-o-Amerika]]. == Hoto Ki Waho == * [https://web.archive.org/web/20120307005036/http://www.corbinbleu.com/site/about.php www.corbinbleu.com] {{Maramara}} [[Category:Kaiwaiata|Corbin Bleu]] d6ob49bxejhky1sacwa2uvdy4q853kx Mēhiko 0 13526 167921 166451 2026-06-05T01:46:23Z TautauKarepe 22930 167921 wikitext text/x-wiki {{Infobox Country or territory |name = Tiamana |native_name = ''Mēhiko'' |conventional_long_name = México |common_name = México |national_motto = |national_anthem = ''Himno Nacional Mexicano'' |image_flag = Flag of Mexico.svg |image_coat = Coat of arms of Mexico.svg |image_map = Mexico (orthographic projection).svg |map_caption = |capital = [[Te Tāone Nui o Mēhiko]]<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/te-taone-nui-o-mehiko|work=Paekupu|title=(Te) Tāone Nui o Mēhiko|accessdate=2026-06-05}}</ref> |latd=19 |latm=03 |latNS=N |longd=99 |longm=22 |longEW=E |largest_city = [[Te Tāone Nui o Mēhiko]] |official_languages = reo Pāniora |government_type = Whakaminenga |leader_title1 = Tumuaki |leader_title2 = |leader_name1 = Claudia Sheinbaum Pardo |leader_name2 = |established_date1 = [[27 Mahuru]] [[1821]] |area = 1,972,550 |areami² = 761,610<!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |area_rank = 15 |area_magnitude = |percent_water = 1.58 |population_estimate = |population_estimate_year = |population_estimate_rank = |population_census = 126,014,024 |population_census_year = 2020 |population_density = 61 |population_densitymi² = 158 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]--> |population_density_rank = |GDP_PPP_year = 2020 |GDP_PPP = $2.715 tiriona tiriona nui |GDP_PPP_rank = |GDP_PPP_per_capita = $21,362 |GDP_PPP_per_capita_rank = |GDP_nominal = $1.322 miriona miriona nui |GDP_nominal_rank = |GDP_nominal_year = 2020 |GDP_nominal_per_capita = $10,405 |GDP_nominal_per_capita_rank = |HDI_year = 2019 |HDI = 0.779 |HDI_rank = |HDI_category = <font color="#009900">nui</font> |currency = [[MXN|Peso]] |currency_code = MXN |time_zone = |utc_offset = |time_zone_DST = |utc_offset_DST = |cctld = .mx |calling_code = 52 |ISO_3166-1_alpha2 = |ISO_3166-1_alpha3 = |ISO_3166-1_numeric = |alt_sport_code = |vehicle_code = |aircraft_code = |footnotes = }} Ko te '''Mēhiko'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/mehiko|work=Paekupu|title=Mēhiko|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Pāniora]]: ''México'') he whenua ki [[Amerika-ki-te-Raki]]. Nō te tau [[1821]] i whakatūria ai. Ko [[Claudia Sheinbaum Pardo]] te perehitini o naianei. == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20081230043454/http://www.gob.mx/wb/egobierno/egob_General_Information www.gob.mx] {{Commons|Category:Mexico}} == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Amerika-ki-te-Raki]] 7zarmgqmp5bdh2r5ui7ubq9xhy3q1vl Āhia 0 13672 167896 167822 2026-06-05T00:23:39Z TautauKarepe 22930 167896 wikitext text/x-wiki {{Infobox continent |title = Āhia |image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|alt=Ko Āhia|285px]] |area = {{convert|44579000|km2|sqmi|abbr=on}}<ref name=NG264>{{cite book| publisher=National Geographic Society (U.S.) | title= National Geographic Family Reference Atlas of the World | location=Washington, D.C. | year=2006 | page=264}}</ref> |population = 4,164,252,000 ([[List of continents by population|1st]])<ref name=wa>{{cite web | url=http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | title=Continents of the World | work=The List | publisher=Worldatlas.com | accessdate=25 July 2011 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20110722181955/http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | archivedate=22 Hōngoingoi 2011 | deadurl=no }}</ref> |density = 87/km<sup>2</sup> (225/sq mi) |Ingoa tangata = [[Tāngata Āhia]] |whenua = 48 ngā [[Wehenga peke Kōtahitanga Aorere|peke KoAo]], 6 [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga kē]] |list_countries = Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia |takiwā whirinaki = {{Collapsible list | list_style = text-align:left; | 1 = [[Akrotiri and Dhekelia]] | 2 = [[British Indian Ocean Territory]] | 3 = [[Moutere Christmas]] | 4 = [[Moutere Cocos (Keeling)]] | 5 = [[Hongipua]] | 6 = [[Makao]] }} |unrecognized = {{Collapsible list | list_style = text-align:left; | 1 = [[Abkhazia]] | 2 = [[Nagorno-Karabakh]] | 3 = [[Haipara ki te raki]] | 4 = [[Ossetia ki te Tonga]]| 5 = [[Taiwana]]}} |languages = [[Reo o Āhia|Rārangi reo]] |time = [[UTC+2]] ki [[UTC+12]] |internet = [[.asia]] |cities = [[List of metropolitan areas in Asia by population]]<br>[[Rārangi tāone o Āhia]] {{Collapsible list | list_style = text-align:left; | 1 = {{flagicon|Nipono}} [[Tokyo]] <br />{{flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}} [[Seoul]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Mumbai]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Dhaka]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Delhi]] <br />{{flagicon|Pakitāne}} [[Karāti]]<br />{{flagicon|Initonīhia}}[[Tiakāta]] <br />{{flagicon|Nipono}} [[Osaka]]<br /> {{flagicon|Haina}} [[Shanghai]]<br /> {{flagicon|Piripīni}} [[Manila]]<br /> {{flagicon|Hongipua}} [[Hongipua]] <br />{{flagicon|Īrāna}} [[Tehran]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Chittagong]] <br /> {{flagicon|Katā}} [[Doha]]<br />{{flagicon|Haina}} [[Beijing]]<br /> {{flagicon|Hauri Arāpia}} [[Riata]] <br />{{flagicon|Haina}} [[Guangzhou]]<br /> {{flagicon|Taiwana}} [[Taipei]] <br />{{flagicon|Tairana}} [[Bangkok]] <br />{{flagicon|Hingapoa}} [[Hingapoa]] <br />{{flagicon|Marēhia}} [[Kuara Rūpa]]<br /> {{flagicon|Whitināmu}} [[Ho Chi Minh City]]<br />{{flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} [[Dubai]] }} }} Ko '''Āhia''' tētahi o ngā [[paparahi]] e whitu i roto i te [[Paparahi#Tukanga Tatau|punaha tatau paparahi]] tuku iho nō [[Ūropi]]. I te mea he 43,810,582 km2 tōna rahinga whenua, ā, e 4.3 piriona ōna kainoho, ko Āhia te paparahi nui rawa o te ao (8.6% o te mata o [[Papatūānuku]], 29.4% rānei o te matawhenua maea) me te paparahi taupori maha rawa hoki (āhua 60% o te taupori aorere). Noho ana a Āhia ki te haurua rāwhiti o te [[tuakoi raki]], mai te [[Moana Arctic]] i te raki ki te [[Moana Īnia]] i te tonga. Ko ngā [[Maunga Ural]] te roherohe hauāuru, ā, ko te [[Moananui-a-Kiwa]] te takutai i te rāwhiti. Ahakoa tēnei whakamāramatanga auau, ehara a Āhia i te hinonga mātai whenua motuhake, he aroro ā-ahurea kē. E ai ki te whakaaro mātai whenua taikaha, he wāhanga ngātahi a Āhia me Ūropi o te paparahi kotahi a [[Eurāhia]], tērā rānei he wāhanga ēnei e rua me Āwherika o te tuapaparahi o [[Āwhe-Eurāhia]]. [[File:Location-Asia-UNsubregions.png|thumb|[[Rohe]] o Āhia:{{legend|#2020FF|[[Haipīria]]}} {{legend|#40FF40|[[Waenganui Rawhiti]]}} {{legend|#FF00FF|[[Waenganui Āhia]]}} {{legend|#FFFF00|[[Āhia-ki-te-Rāwhiti]]}} {{legend|#FF0A0A|[[Āhia-ki-te-tonga]]}}{{legend|#FFA500|[[Āhia-ki-te-tonga-mā-rāwhiti]]}}]] E 48 ngā whenua ki Āhia, ā, neke atu i te 100 ngā tāone. Kei tēnei paparahi te puke tiketike rawa o te ao, [[Maunga Everest]], 8,848m te tairanga, me te pourewa tiketike rawa o te ao: te Burj Khalifa, ki te tāone o [[Tūpai]], 828m te tairanga. == Mātai Whenua Torangapū == {| class="sortable wikitable" ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]] ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]] ! Ingoa ! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/> ! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²) ! [[Ūpokonga]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āmenia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Armenia.svg|20px]] | [[Āmenia]] | style="text-align:right;"| 2,970,495 | style="text-align:right;"| 29,743 | [[Yerevan]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Atepaihānia}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Azerbaijan.svg|20px]] | [[Atepaihānia]]<ref>Azerbaijan is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 9,493,600 | style="text-align:right;"| 86,600 | [[Baku|Pāku]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āwhekenetāna}} | style="text-align:center;"| | [[Āwhekenetāna]] | style="text-align:right;"| 30,419,928 | style="text-align:right;"| 647,500 | [[Kabul|Kāpuru]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Bahrain}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Bahrain.svg|20px]] | [[Pāreina]] | style="text-align:right;"| 1,248,348 | style="text-align:right;"| 760 | [[Manama]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haina}} | style="text-align:center;"| [[File:National Emblem of the People's Republic of China.svg|20px]] | [[Haina]] | style="text-align:right;"| 1,343,239,923 | style="text-align:right;"| 9,596,961 | [[Peihinga]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara}} | style="text-align:center;"| | [[Haipara]] | style="text-align:right;"| 1,099,341 | style="text-align:right;"| 9,251 | [[Nicosia|Nikohia]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hauri Arāpia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Saudi Arabia.svg|20px]] | [[Hauri Arāpia]] | style="text-align:right;"| 26,534,504 | style="text-align:right;"| 2,149,690 | [[Riata]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hingapoa}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Singapore (blazon).svg|20px]] | [[Hingapoa]] | style="text-align:right;"| 5,353,494 | style="text-align:right;"| 697 | [[Hingapoa]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hīraka}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Sri Lanka.svg|20px]] | [[Hīraka]] | style="text-align:right;"| 21,481,334 | style="text-align:right;"| 65,610 | [[Korōmopo]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hiria}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Syria (2024–2025) variation golden.svg|20px]] | [[Hiria]] | style="text-align:right;"| 22,530,746 | style="text-align:right;"| 185,180 | [[Ramahiku]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōrano}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Jordan.svg|20px]] | [[Hōrano]] | style="text-align:right;"| 6,508,887 | style="text-align:right;"| 89,342 | [[Amman]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōria}} | style="text-align:center;"| [[File:Greater coat of arms of Georgia.svg|20px]] | [[Hōria]]<ref>Georgia is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 4,570,934 | style="text-align:right;"| 69,700 | [[Tbilisi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Iharaira}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Israel.svg|20px]] | [[Iharaira]] | style="text-align:right;"| 7,590,758 | style="text-align:right;"| 20,770 | [[Terawiwi]], [[Hiruharama]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īhipa}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Egypt (Official).svg|20px]] | [[Īhipa]]<ref>Egypt is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 89,199,000 | style="text-align:right;"| 1,010,408 | [[Kairo]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īnia}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of India.svg|20px]] | [[Īnia]] | style="text-align:right;"| 1,210,193,422 | style="text-align:right;"| 3,287,263 | [[New Delhi|Niu Teri]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Initonīhia}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Indonesia Garuda Pancasila.svg|20px]] | [[Initonīhia]]<ref>Indonesia is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 248,645,008 | style="text-align:right;"| 1,904,569 | [[Tiakāta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāki}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms (emblem) of Iraq 2008.svg|20px]] | [[Īrāki]] | style="text-align:right;"| 31,129,225 | style="text-align:right;"| 438,317 | [[Baghdad|Pākatata]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāna}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Iran.svg|20px]] | [[Īrāna]] | style="text-align:right;"| 78,868,711 | style="text-align:right;"| 1,648,195 | [[Tehran|Terāna]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kamapōtia}} | style="text-align:center;"| [[File:Royal Arms of Cambodia.svg|20px]] | [[Kamapōtia]] | style="text-align:right;"| 14,952,665 | style="text-align:right;"| 181,035 | [[Phnom Penh]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katā}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Qatar (1976–2022).svg|20px]] | [[Katā]] | style="text-align:right;"| 1,951,591 | style="text-align:right;"| 11,586 | [[Doha|Tōha]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katatānga}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Kazakhstan.svg|20px]] | [[Katatānga]]<ref>Kazakhstan is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 17,522,010 | style="text-align:right;"| 2,724,900 | [[Astana|Ātana]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kikitānga}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Kyrgyzstan.svg|20px]] | [[Kikitānga]] | style="text-align:right;"| 5,496,737 | style="text-align:right;"| 199,951 | [[Bishkek]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-raki}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of North Korea.svg|20px]] | [[Kōrea-ki-te-raki]] | style="text-align:right;"| 24,589,122 | style="text-align:right;"| 120,538 | [[Pyongyang]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of South Korea.svg|20px]] | [[Kōrea-ki-te-tonga]] | style="text-align:right;"| 50,004,441 | style="text-align:right;"| 100,210 | [[Heoura]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of the United Arab Emirates.svg|20px]] | [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]] | style="text-align:right;"| 5,314,317 | style="text-align:right;"| 83,600 | [[Āpu Tāpi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kuwait}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Kuwait.svg|20px]] | [[Kūweiti]] | style="text-align:right;"| 2,646,314 | style="text-align:right;"| 17,818 | [[Kūweiti (tāone nui)]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Maldives}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Maldives.svg|20px]] | [[Māratiri]] | style="text-align:right;"| 394,451 | style="text-align:right;"| 298 | [[Malé]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Marēhia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Malaysia.svg|20px]] | [[Marēhia]] | style="text-align:right;"| 29,179,952 | style="text-align:right;"| 329,847 | [[Kuara Rūpa]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Mongōria}} | style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Mongolia.svg|20px]] | [[Mongōria]] | style="text-align:right;"| 3,179,997 | style="text-align:right;"| 1,564,116 | [[Ulanbaatar|Ūrana Pāta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nepōra}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Nepal.svg|20px]] | [[Nepōra]] | style="text-align:right;"| 29,890,686 | style="text-align:right;"| 147,181 | [[Kathmandu|Katāmanatu]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nipono}} | style="text-align:center;"| [[File:Imperial Seal of Japan.svg|20px]] | [[Nipono]] | style="text-align:right;"| 127,368,088 | style="text-align:right;"| 377,915 | [[Tōkio]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Omāna}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Oman.svg|20px]] | [[Omāna]] | style="text-align:right;"| 3,090,150 | style="text-align:right;"| 309,500 | [[Muscat, Oman|Mukāta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pākaratēhi}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Bangladesh.svg|20px]] | [[Pākaratēhi]] | style="text-align:right;"| 150,039,000 | style="text-align:right;"| 147,570 | [[Dhaka|Tāka]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pakitāne}} | style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Pakistan.svg|20px]] | [[Pakitāne]] | style="text-align:right;"| 190,291,129 | style="text-align:right;"| 796,095 | [[Islamabad|Ihirāmapata]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Parihitini}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Palestine (Official).svg|20px]] | [[Parihitini]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Parihitini.</ref> | style="text-align:right;"| 4,279,699 | style="text-align:right;"| 6,220 | [[Ramārah]]/[[Gaza City|Kāha]]<br />(''[[Hiruharama ki te Rāwhiti]]'') |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Piripīni}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Philippines.svg|20px]] | [[Piripīni]] | style="text-align:right;"| 102,385,200 | style="text-align:right;"| 300,000 | [[Manira]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pēma}} | style="text-align:center;"| [[File:Variant of the State seal of Myanmar (2011-2025).svg|20px]] | [[Pēma]] | style="text-align:right;"| 54,584,650 | style="text-align:right;"| 676,578 | [[Naypyidaw|Nēpitoa]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Poronai}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Brunei.svg|20px]] | [[Poronai]] | style="text-align:right;"| 408,786 | style="text-align:right;"| 5,765 | [[Bandar Seri Begawan]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Putāna}} | style="text-align:center;"| [[File:Bhutan emblem.svg|20px]] | [[Putāna]] | style="text-align:right;"| 716,896 | style="text-align:right;"| 38,394 | [[Thimphu]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rāoho}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Laos (1991-2025).svg|20px]] | [[Rāoho]] | style="text-align:right;"| 6,586,266 | style="text-align:right;"| 236,800 | [[Vientiane|Whienetiana]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Repanona}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Lebanon.svg|20px]] | [[Repanona]] | style="text-align:right;"| 4,140,289 | style="text-align:right;"| 10,400 | [[Beirut|Perūta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rūhia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of the Russian Federation.svg|20px]] | [[Rūhia]]<ref>Russia is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 142,517,670 | style="text-align:right;"| 17,098,242 | [[Mohikau]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tairana}} | style="text-align:center;"| [[File:Garuda Emblem of Thailand.svg|20px]] | [[Tairana]] | style="text-align:right;"| 67,091,089 | style="text-align:right;"| 513,120 | [[Bankok|Pangakoko]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tahikitāna}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Tajikistan.svg|20px]] | [[Tahikitāna]] | style="text-align:right;"| 7,768,385 | style="text-align:right;"| 143,100 | [[Dushanbe]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Taiwana}} | style="text-align:center;"| [[File:Republic of China National Emblem.svg|20px]] | [[Taiwana|Taiwana (Tūwehe o Haina)]] | style="text-align:right;"| 23,261,747 | style="text-align:right;"| 36,193 | [[Taipei]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tākei}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Turkey.svg|20px]] | [[Tākei]]<ref>[[Eastern Thrace]] region of Turkey is in Europe. Therefore Turkey is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 79,749,461 | style="text-align:right;"| 783,562 | [[Ankara|Anakāra]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of East Timor.svg|20px]] | [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]] | style="text-align:right;"| 1,143,667 | style="text-align:right;"| 14,874 | [[Tīri]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tukumanatānga}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Turkmenistan.svg|20px]] | [[Tukumanatānga]] | style="text-align:right;"| 5,054,828 | style="text-align:right;"| 488,100 | [[Ashgabat]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Uhipeketane}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Uzbekistan.svg|20px]] | [[Uhipeketāne]] | style="text-align:right;"| 28,394,180 | style="text-align:right;"| 447,400 | [[Tashkent]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Vietnam}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Vietnam.svg|20px]] | [[Whitināmu]] | style="text-align:right;"| 91,519,289 | style="text-align:right;"| 331,212 | [[Hanoi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Yemen}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Yemen.svg|20px]] | [[Īemene]] | style="text-align:right;"| 24,771,809 | style="text-align:right;"| 527,968 | [[Hana'a]] |} O roto o ngā wehenga i runga ka noho ētahi whenua motuhake [[ā-meka]] me te [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|whakamihi aorere taparere, whakamihi-kore rānei]]. Kāore ēnei e whai ake nei i te peke [[Kotahitanga Aorere]]: {| class="sortable wikitable" ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]] ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]] ! Ingoa ! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/> ! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²) ! [[Ūpokonga]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Abkhazia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Abkhazia.svg|20px]] | [[Āpakahia]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Abkhazia.</ref> | style="text-align:right;"| 242,862 | style="text-align:right;"| 8,660 | [[Sukhumi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara ki te raki}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg|20px]] | [[Haipara ki te Raki]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Haipara ki te raki.</ref> | style="text-align:right;"| 285,356 | style="text-align:right;"| 3,355 | [[Nikohia]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nagorno-Karabakh}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Nagorno-Karabakh.svg|20px]] | [[Nagorno-Karabakh]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Nagorno-Karabakh.</ref> | style="text-align:right;"| 146,573 | style="text-align:right;"| 11,458 | [[Stepanakert]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Ossetia ki te Tonga}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of South Ossetia.svg|20px]] | [[Ōhetia ki te Tonga]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Ossetia ki te Tonga.</ref> | style="text-align:right;"| 51,547 | style="text-align:right;"| 3,900 | [[Tskhinvali]] |} ==Ōhanga== [[File:1 singapore city skyline dusk panorama 2011.jpg|thumb|right|250px|Kei [[Hingapoa]] tētahi o ngā [[Aka tino toritori o te ao|aka tino toritori o te ao]], ā, koia te pokapū hoko [[moni tāwāhi]] tuawhā o te ao.]] {| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px" |- style="background:#dbdbdb;" ! Raupapa ! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 18,088,054 |- | 2 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 7,411,093 |- | 3 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,767,157 |- | 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 3,745,157 |- | 5 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 2,685,893 |- | 6 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,783,950 |- | 7 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 1,609,628 |- | 8 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 1,514,859 |- | 9 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 1,357,028 |- | 10 ||align=left|{{flag|Taiwana}} || 1,078,792 |} {| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px" |- style="background:#dbdbdb;" ! Raupapa ! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 10,360,105 |- | 2 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,602,367 |- | 3 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 2,066,902 |- | 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 1,860,598 |- | 5 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,410,383 |- | 6 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 888,648 |- | 7 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 799,535 |- | 8 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 746,249 |- | 9 ||align=left|{{flag|Taiwan}} || 529,597 |- | 10 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 416,490 |} ==Taupori== {{Historical populations |title = Taupori ō-mua |type = Āhia |align = left |source = [http://www.un.org/esa/population/publications/sixbillion/sixbilpart1.pdf "UN report 2004 data" (PDF).]<br />Nā [http://www.populationdata.net/index2.php?option=continent&cid=4&nom=asie PopulationData.net] te tatau mō 2012. |1500 |243000000 |1700 |436000000 |1900 |947000000 |1950 |1402000000 |1999 |3634000000 |2012 |4175038363 }} {{-}} ==Kupu tautoko== <references /> {{Countries of Asia}} {{Paparahi o te ao}} {{Rohe o te ao}} [[Category:Āhia| ]] 6ifadruioxu5het47xyhwssgm5foea2 167899 167896 2026-06-05T00:27:23Z TautauKarepe 22930 167899 wikitext text/x-wiki {{Infobox continent |title = Āhia |image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|alt=Ko Āhia|285px]] |area = {{convert|44579000|km2|sqmi|abbr=on}}<ref name=NG264>{{cite book| publisher=National Geographic Society (U.S.) | title= National Geographic Family Reference Atlas of the World | location=Washington, D.C. | year=2006 | page=264}}</ref> |population = 4,164,252,000 ([[List of continents by population|1st]])<ref name=wa>{{cite web | url=http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | title=Continents of the World | work=The List | publisher=Worldatlas.com | accessdate=25 July 2011 | archiveurl=https://web.archive.org/web/20110722181955/http://www.worldatlas.com/geoquiz/thelist.htm | archivedate=22 Hōngoingoi 2011 | deadurl=no }}</ref> |density = 87/km<sup>2</sup> (225/sq mi) |Ingoa tangata = [[Tāngata Āhia]] |whenua = 48 ngā [[Wehenga peke Kōtahitanga Aorere|peke KoAo]], 6 [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga kē]] |list_countries = Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia |takiwā whirinaki = {{Collapsible list | list_style = text-align:left; | 1 = [[Akrotiri and Dhekelia]] | 2 = [[British Indian Ocean Territory]] | 3 = [[Moutere Christmas]] | 4 = [[Moutere Cocos (Keeling)]] | 5 = [[Hongipua]] | 6 = [[Makao]] }} |unrecognized = {{Collapsible list | list_style = text-align:left; | 1 = [[Abkhazia]] | 2 = [[Nagorno-Karabakh]] | 3 = [[Haipara ki te raki]] | 4 = [[Ossetia ki te Tonga]]| 5 = [[Taiwana]]}} |languages = [[Reo o Āhia|Rārangi reo]] |time = [[UTC+2]] ki [[UTC+12]] |internet = [[.asia]] |cities = [[List of metropolitan areas in Asia by population]]<br>[[Rārangi tāone o Āhia]] {{Collapsible list | list_style = text-align:left; | 1 = {{flagicon|Nipono}} [[Tokyo]] <br />{{flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}} [[Seoul]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Mumbai]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Dhaka]] <br />{{flagicon|Īnia}} [[Delhi]] <br />{{flagicon|Pakitāne}} [[Karāti]]<br />{{flagicon|Initonīhia}}[[Tiakāta]] <br />{{flagicon|Nipono}} [[Osaka]]<br /> {{flagicon|Haina}} [[Shanghai]]<br /> {{flagicon|Piripīni}} [[Manila]]<br /> {{flagicon|Hongipua}} [[Hongipua]] <br />{{flagicon|Īrāna}} [[Tehran]] <br />{{flagicon|Pākaratēhi}} [[Chittagong]] <br /> {{flagicon|Katā}} [[Doha]]<br />{{flagicon|Haina}} [[Beijing]]<br /> {{flagicon|Hauri Arāpia}} [[Riata]] <br />{{flagicon|Haina}} [[Guangzhou]]<br /> {{flagicon|Taiwana}} [[Taipei]] <br />{{flagicon|Tairana}} [[Bangkok]] <br />{{flagicon|Hingapoa}} [[Hingapoa]] <br />{{flagicon|Marēhia}} [[Kuara Rūpa]]<br /> {{flagicon|Whitināmu}} [[Ho Chi Minh City]]<br />{{flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} [[Dubai]] }} }} Ko '''Āhia''' tētahi o ngā [[paparahi]] e whitu i roto i te [[Paparahi#Tukanga Tatau|punaha tatau paparahi]] tuku iho nō [[Ūropi]]. I te mea he 43,810,582 km2 tōna rahinga whenua, ā, e 4.3 piriona ōna kainoho, ko Āhia te paparahi nui rawa o te ao (8.6% o te mata o [[Papatūānuku]], 29.4% rānei o te matawhenua maea) me te paparahi taupori maha rawa hoki (āhua 60% o te taupori aorere). Noho ana a Āhia ki te haurua rāwhiti o te [[tuakoi raki]], mai te [[Moana Arctic]] i te raki ki te [[Moana Īnia]] i te tonga. Ko ngā [[Maunga Ural]] te roherohe hauāuru, ā, ko te [[Moananui-a-Kiwa]] te takutai i te rāwhiti. Ahakoa tēnei whakamāramatanga auau, ehara a Āhia i te hinonga mātai whenua motuhake, he aroro ā-ahurea kē. E ai ki te whakaaro mātai whenua taikaha, he wāhanga ngātahi a Āhia me Ūropi o te paparahi kotahi a [[Eurāhia]], tērā rānei he wāhanga ēnei e rua me Āwherika o te tuapaparahi o [[Āwhe-Eurāhia]]. [[File:Location-Asia-UNsubregions.png|thumb|[[Rohe]] o Āhia:{{legend|#2020FF|[[Haipīria]]}} {{legend|#40FF40|[[Waenganui Rawhiti]]}} {{legend|#FF00FF|[[Waenganui Āhia]]}} {{legend|#FFFF00|[[Āhia-ki-te-Rāwhiti]]}} {{legend|#FF0A0A|[[Āhia-ki-te-tonga]]}}{{legend|#FFA500|[[Āhia-ki-te-tonga-mā-rāwhiti]]}}]] E 48 ngā whenua ki Āhia, ā, neke atu i te 100 ngā tāone. Kei tēnei paparahi te puke tiketike rawa o te ao, [[Maunga Everest]], 8,848m te tairanga, me te pourewa tiketike rawa o te ao: te Burj Khalifa, ki te tāone o [[Tūpai]], 828m te tairanga. == Mātai Whenua Torangapū == {| class="sortable wikitable" ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]] ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]] ! Ingoa ! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/> ! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²) ! [[Ūpokonga]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āmenia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Armenia.svg|20px]] | [[Āmenia]] | style="text-align:right;"| 2,970,495 | style="text-align:right;"| 29,743 | [[Yerevan]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Atepaihānia}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Azerbaijan.svg|20px]] | [[Atepaihānia]]<ref>Azerbaijan is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 9,493,600 | style="text-align:right;"| 86,600 | [[Baku|Pāku]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Āwhekenetāna}} | style="text-align:center;"| | [[Āwhekenetāna]] | style="text-align:right;"| 30,419,928 | style="text-align:right;"| 647,500 | [[Kabul|Kāpuru]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Bahrain}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Bahrain.svg|20px]] | [[Pāreina]] | style="text-align:right;"| 1,248,348 | style="text-align:right;"| 760 | [[Manama]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haina}} | style="text-align:center;"| [[File:National Emblem of the People's Republic of China.svg|20px]] | [[Haina]] | style="text-align:right;"| 1,343,239,923 | style="text-align:right;"| 9,596,961 | [[Peihinga]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara}} | style="text-align:center;"| | [[Haipara]] | style="text-align:right;"| 1,099,341 | style="text-align:right;"| 9,251 | [[Nicosia|Nikohia]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hauri Arāpia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Saudi Arabia.svg|20px]] | [[Hauri Arāpia]] | style="text-align:right;"| 26,534,504 | style="text-align:right;"| 2,149,690 | [[Riata]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hingapoa}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Singapore (blazon).svg|20px]] | [[Hingapoa]] | style="text-align:right;"| 5,353,494 | style="text-align:right;"| 697 | [[Hingapoa]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hīraka}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Sri Lanka.svg|20px]] | [[Hīraka]] | style="text-align:right;"| 21,481,334 | style="text-align:right;"| 65,610 | [[Korōmopo]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hiria}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Syria (2024–2025) variation golden.svg|20px]] | [[Hiria]] | style="text-align:right;"| 22,530,746 | style="text-align:right;"| 185,180 | [[Ramahiku]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōrano}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Jordan.svg|20px]] | [[Hōrano]] | style="text-align:right;"| 6,508,887 | style="text-align:right;"| 89,342 | [[Amman]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Hōria}} | style="text-align:center;"| [[File:Greater coat of arms of Georgia.svg|20px]] | [[Hōria]]<ref>Georgia is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 4,570,934 | style="text-align:right;"| 69,700 | [[Tbilisi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Iharaira}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Israel.svg|20px]] | [[Iharaira]] | style="text-align:right;"| 7,590,758 | style="text-align:right;"| 20,770 | [[Terawiwi]], [[Hiruharama]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īhipa}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Egypt (Official).svg|20px]] | [[Īhipa]]<ref>Egypt is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 89,199,000 | style="text-align:right;"| 1,010,408 | [[Kairo]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īnia}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of India.svg|20px]] | [[Īnia]] | style="text-align:right;"| 1,210,193,422 | style="text-align:right;"| 3,287,263 | [[New Delhi|Niu Teri]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Initonīhia}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Indonesia Garuda Pancasila.svg|20px]] | [[Initonīhia]]<ref>Indonesia is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 248,645,008 | style="text-align:right;"| 1,904,569 | [[Tiakāta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāki}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms (emblem) of Iraq 2008.svg|20px]] | [[Īrāki]] | style="text-align:right;"| 31,129,225 | style="text-align:right;"| 438,317 | [[Baghdad|Pākatata]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Īrāna}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Iran.svg|20px]] | [[Īrāna]] | style="text-align:right;"| 78,868,711 | style="text-align:right;"| 1,648,195 | [[Tehran|Terāna]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kamapōtia}} | style="text-align:center;"| [[File:Royal Arms of Cambodia.svg|20px]] | [[Kamapōtia]] | style="text-align:right;"| 14,952,665 | style="text-align:right;"| 181,035 | [[Phnom Penh]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katā}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Qatar (1976–2022).svg|20px]] | [[Katā]] | style="text-align:right;"| 1,951,591 | style="text-align:right;"| 11,586 | [[Doha|Tōha]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Katatānga}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Kazakhstan.svg|20px]] | [[Katatānga]]<ref>Kazakhstan is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 17,522,010 | style="text-align:right;"| 2,724,900 | [[Astana|Ātana]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kikitānga}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Kyrgyzstan.svg|20px]] | [[Kikitānga]] | style="text-align:right;"| 5,496,737 | style="text-align:right;"| 199,951 | [[Bishkek]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-raki}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of North Korea.svg|20px]] | [[Kōrea-ki-te-raki]] | style="text-align:right;"| 24,589,122 | style="text-align:right;"| 120,538 | [[Pyongyang]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kōrea-ki-te-tonga}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of South Korea.svg|20px]] | [[Kōrea-ki-te-tonga]] | style="text-align:right;"| 50,004,441 | style="text-align:right;"| 100,210 | [[Heoura]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of the United Arab Emirates.svg|20px]] | [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]] | style="text-align:right;"| 5,314,317 | style="text-align:right;"| 83,600 | [[Āpu Tāpi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Kuwait}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Kuwait.svg|20px]] | [[Kūweiti]] | style="text-align:right;"| 2,646,314 | style="text-align:right;"| 17,818 | [[Kūweiti (tāone nui)]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Māratiri}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Maldives.svg|20px]] | [[Māratiri]] | style="text-align:right;"| 394,451 | style="text-align:right;"| 298 | [[Malé]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Marēhia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Malaysia.svg|20px]] | [[Marēhia]] | style="text-align:right;"| 29,179,952 | style="text-align:right;"| 329,847 | [[Kuara Rūpa]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Mongōria}} | style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Mongolia.svg|20px]] | [[Mongōria]] | style="text-align:right;"| 3,179,997 | style="text-align:right;"| 1,564,116 | [[Ulanbaatar|Ūrana Pāta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nepōra}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Nepal.svg|20px]] | [[Nepōra]] | style="text-align:right;"| 29,890,686 | style="text-align:right;"| 147,181 | [[Kathmandu|Katāmanatu]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nipono}} | style="text-align:center;"| [[File:Imperial Seal of Japan.svg|20px]] | [[Nipono]] | style="text-align:right;"| 127,368,088 | style="text-align:right;"| 377,915 | [[Tōkio]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Omāna}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Oman.svg|20px]] | [[Omāna]] | style="text-align:right;"| 3,090,150 | style="text-align:right;"| 309,500 | [[Muscat, Oman|Mukāta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pākaratēhi}} | style="text-align:center;"| [[File:National emblem of Bangladesh.svg|20px]] | [[Pākaratēhi]] | style="text-align:right;"| 150,039,000 | style="text-align:right;"| 147,570 | [[Dhaka|Tāka]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pakitāne}} | style="text-align:center;"| [[File:State emblem of Pakistan.svg|20px]] | [[Pakitāne]] | style="text-align:right;"| 190,291,129 | style="text-align:right;"| 796,095 | [[Islamabad|Ihirāmapata]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Parihitini}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Palestine (Official).svg|20px]] | [[Parihitini]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Parihitini.</ref> | style="text-align:right;"| 4,279,699 | style="text-align:right;"| 6,220 | [[Ramārah]]/[[Gaza City|Kāha]]<br />(''[[Hiruharama ki te Rāwhiti]]'') |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Piripīni}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Philippines.svg|20px]] | [[Piripīni]] | style="text-align:right;"| 102,385,200 | style="text-align:right;"| 300,000 | [[Manira]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Pēma}} | style="text-align:center;"| [[File:Variant of the State seal of Myanmar (2011-2025).svg|20px]] | [[Pēma]] | style="text-align:right;"| 54,584,650 | style="text-align:right;"| 676,578 | [[Naypyidaw|Nēpitoa]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Poronai}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Brunei.svg|20px]] | [[Poronai]] | style="text-align:right;"| 408,786 | style="text-align:right;"| 5,765 | [[Bandar Seri Begawan]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Putāna}} | style="text-align:center;"| [[File:Bhutan emblem.svg|20px]] | [[Putāna]] | style="text-align:right;"| 716,896 | style="text-align:right;"| 38,394 | [[Thimphu]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rāoho}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Laos (1991-2025).svg|20px]] | [[Rāoho]] | style="text-align:right;"| 6,586,266 | style="text-align:right;"| 236,800 | [[Vientiane|Whienetiana]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Repanona}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Lebanon.svg|20px]] | [[Repanona]] | style="text-align:right;"| 4,140,289 | style="text-align:right;"| 10,400 | [[Beirut|Perūta]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Rūhia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of the Russian Federation.svg|20px]] | [[Rūhia]]<ref>Russia is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 142,517,670 | style="text-align:right;"| 17,098,242 | [[Mohikau]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tairana}} | style="text-align:center;"| [[File:Garuda Emblem of Thailand.svg|20px]] | [[Tairana]] | style="text-align:right;"| 67,091,089 | style="text-align:right;"| 513,120 | [[Bankok|Pangakoko]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tahikitāna}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Tajikistan.svg|20px]] | [[Tahikitāna]] | style="text-align:right;"| 7,768,385 | style="text-align:right;"| 143,100 | [[Dushanbe]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Taiwana}} | style="text-align:center;"| [[File:Republic of China National Emblem.svg|20px]] | [[Taiwana|Taiwana (Tūwehe o Haina)]] | style="text-align:right;"| 23,261,747 | style="text-align:right;"| 36,193 | [[Taipei]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tākei}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Turkey.svg|20px]] | [[Tākei]]<ref>[[Eastern Thrace]] region of Turkey is in Europe. Therefore Turkey is a [[transcontinental country]].</ref> | style="text-align:right;"| 79,749,461 | style="text-align:right;"| 783,562 | [[Ankara|Anakāra]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of East Timor.svg|20px]] | [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]] | style="text-align:right;"| 1,143,667 | style="text-align:right;"| 14,874 | [[Tīri]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Tukumanatānga}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Turkmenistan.svg|20px]] | [[Tukumanatānga]] | style="text-align:right;"| 5,054,828 | style="text-align:right;"| 488,100 | [[Ashgabat]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Uhipeketane}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of Arms of Uzbekistan.svg|20px]] | [[Uhipeketāne]] | style="text-align:right;"| 28,394,180 | style="text-align:right;"| 447,400 | [[Tashkent]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Vietnam}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Vietnam.svg|20px]] | [[Whitināmu]] | style="text-align:right;"| 91,519,289 | style="text-align:right;"| 331,212 | [[Hanoi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Yemen}} | style="text-align:center;"| [[File:Emblem of Yemen.svg|20px]] | [[Īemene]] | style="text-align:right;"| 24,771,809 | style="text-align:right;"| 527,968 | [[Hana'a]] |} O roto o ngā wehenga i runga ka noho ētahi whenua motuhake [[ā-meka]] me te [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|whakamihi aorere taparere, whakamihi-kore rānei]]. Kāore ēnei e whai ake nei i te peke [[Kotahitanga Aorere]]: {| class="sortable wikitable" ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Pīwari]] ! style="line-height:95%; width:2em" class="unsortable" | [[Tohu]] ! Ingoa ! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br/> ! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²) ! [[Ūpokonga]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Abkhazia}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Abkhazia.svg|20px]] | [[Āpakahia]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Abkhazia.</ref> | style="text-align:right;"| 242,862 | style="text-align:right;"| 8,660 | [[Sukhumi]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Haipara ki te raki}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg|20px]] | [[Haipara ki te Raki]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Haipara ki te raki.</ref> | style="text-align:right;"| 285,356 | style="text-align:right;"| 3,355 | [[Nikohia]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Nagorno-Karabakh}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of Nagorno-Karabakh.svg|20px]] | [[Nagorno-Karabakh]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Nagorno-Karabakh.</ref> | style="text-align:right;"| 146,573 | style="text-align:right;"| 11,458 | [[Stepanakert]] |- | style="text-align:center;"| {{Flagicon|Ossetia ki te Tonga}} | style="text-align:center;"| [[File:Coat of arms of South Ossetia.svg|20px]] | [[Ōhetia ki te Tonga]]<ref>He [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|wehenga whakamihi taparere]] a Ossetia ki te Tonga.</ref> | style="text-align:right;"| 51,547 | style="text-align:right;"| 3,900 | [[Tskhinvali]] |} ==Ōhanga== [[File:1 singapore city skyline dusk panorama 2011.jpg|thumb|right|250px|Kei [[Hingapoa]] tētahi o ngā [[Aka tino toritori o te ao|aka tino toritori o te ao]], ā, koia te pokapū hoko [[moni tāwāhi]] tuawhā o te ao.]] {| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px" |- style="background:#dbdbdb;" ! Raupapa ! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 18,088,054 |- | 2 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 7,411,093 |- | 3 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,767,157 |- | 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 3,745,157 |- | 5 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 2,685,893 |- | 6 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,783,950 |- | 7 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 1,609,628 |- | 8 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 1,514,859 |- | 9 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 1,357,028 |- | 10 ||align=left|{{flag|Taiwana}} || 1,078,792 |} {| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px" |- style="background:#dbdbdb;" ! Raupapa ! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||align=left|{{flag|Haina}} || 10,360,105 |- | 2 ||align=left|{{flag|Nipono}} || 4,602,367 |- | 3 ||align=left|{{flag|Īnia}} || 2,066,902 |- | 4 ||align=left|{{flag|Rūhia}} || 1,860,598 |- | 5 ||align=left|{{flag|Kōrea-ki-te-tonga}} || 1,410,383 |- | 6 ||align=left|{{flag|Initonīhia}} || 888,648 |- | 7 ||align=left|{{flag|Tākei}} || 799,535 |- | 8 ||align=left|{{flag|Hauri Arāpia}} || 746,249 |- | 9 ||align=left|{{flag|Taiwan}} || 529,597 |- | 10 ||align=left|{{flag|Īrāna}} || 416,490 |} ==Taupori== {{Historical populations |title = Taupori ō-mua |type = Āhia |align = left |source = [http://www.un.org/esa/population/publications/sixbillion/sixbilpart1.pdf "UN report 2004 data" (PDF).]<br />Nā [http://www.populationdata.net/index2.php?option=continent&cid=4&nom=asie PopulationData.net] te tatau mō 2012. |1500 |243000000 |1700 |436000000 |1900 |947000000 |1950 |1402000000 |1999 |3634000000 |2012 |4175038363 }} {{-}} ==Kupu tautoko== <references /> {{Countries of Asia}} {{Paparahi o te ao}} {{Rohe o te ao}} [[Category:Āhia| ]] j8zisunlzkemcvvpjq0a8ckae0yirfv Nakoia 0 13764 167963 160290 2026-06-05T03:28:23Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Nagoya]] to [[Nakoia]] 160290 wikitext text/x-wiki {{Infobox Settlement |name = Nagoya / 名古屋 |official_name = |other_name = |nickname = |settlement_type = Tāone nui |total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows --> |motto = |image_skyline = Japan Nagoya.png |imagesize = 220px |image_caption = Ko Nagoya he tāone nui o Nipono. |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |image_blank_emblem = |blank_emblem_type = |blank_emblem_size = |image_map = Nagoya in Aichi Prefecture Ja.svg |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = <!-- Location ------------------> |subdivision_type = Whenua |subdivision_name = [[File: Flag of Japan.svg|20px|border]] [[Nipono]] |subdivision_type1 = |subdivision_name1 = |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |seat_type = |seat = |parts_type =Mana rohe |parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format) Default is list if up to 5 items, coll if more than 5--> |parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list --> |p1=[[Mitte]] |p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]] |p3=[[Pankow]] |p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]] |p5=[[Spandau]] |p6=[[Steglitz-Zehlendorf]] |p7=[[Tempelhof-Schöneberg]] |p8=[[Neukölln]] |p9=[[Treptow-Köpenick]] |p10=[[Marzahn-Hellersdorf]] |p11=[[Lichtenberg]] |p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed--> <!-- Politics -----------------> |government_footnotes = |government_type = |leader_title = Kahika |leader_name = Takashi Kawamura (河村 たかし) |leader_title1 = |leader_name1 = |established_title = |established_date = |established_title1 = |established_date1 = <!-- Area ---------------------> |area_magnitude = |unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric--> |area_footnotes = |area_total_km2 = 326.45<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = 126 |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = <!-- Elevation --------------------------> |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |elevation_max_m = |elevation_max_ft = |elevation_min_m = |elevation_min_ft = <!-- Population -----------------------> |population_as_of = |population_footnotes = |population_note = |population_total = 2283289 |population_density_km2 =auto |population_density_sq_mi =auto |population_blank1_title = |population_blank1 = <!-- General information ---------------> |timezone = [[CET]] |utc_offset = +9 |timezone_DST = [[CEST]] |utc_offset_DST = not observed |coor_type = |latd=35 |latm=10 |lats= 24|latNS=N |longd=136 |longm=54 |longs= 99|longEW=E <!-- Area/postal codes & others --------> |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |website = [http://www.city.nagoya.jp/en/index.html www.city.nagoya.jp] |footnotes = |blank_name = |blank_info = }} Ko '''Nagoya''' ([[reo Hapani]]: 名古屋) he tāone nui o [[Nipono]]. E 2,283,289 te taupori i te 2015. E 126 km² tōna rahinga whenua. == Hoto ki waho == [https://web.archive.org/web/20151113143532/http://www.city.nagoya.jp/en/index.html www.city.nagoya.jp] {{Commons|Category:Nagoya}} {{maramara}} [[Category:Nipono]] [[Category:Nagoya]] 3k39g71p5r0z1bhly9apw49sokb1nds 167965 167963 2026-06-05T03:32:40Z TautauKarepe 22930 167965 wikitext text/x-wiki {{Infobox Settlement |name = Nagoya / 名古屋 |official_name = |other_name = |nickname = |settlement_type = Tāone nui |total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows --> |motto = |image_skyline = Japan Nagoya.png |imagesize = 220px |image_caption = Ko Nakoia he tāone nui o Nipono. |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |image_blank_emblem = |blank_emblem_type = |blank_emblem_size = |image_map = Nagoya in Aichi Prefecture Ja.svg |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = <!-- Location ------------------> |subdivision_type = Whenua |subdivision_name = [[File: Flag of Japan.svg|20px|border]] [[Nipono]] |subdivision_type1 = |subdivision_name1 = |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |seat_type = |seat = |parts_type =Mana rohe |parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format) Default is list if up to 5 items, coll if more than 5--> |parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list --> |p1=[[Mitte]] |p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]] |p3=[[Pankow]] |p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]] |p5=[[Spandau]] |p6=[[Steglitz-Zehlendorf]] |p7=[[Tempelhof-Schöneberg]] |p8=[[Neukölln]] |p9=[[Treptow-Köpenick]] |p10=[[Marzahn-Hellersdorf]] |p11=[[Lichtenberg]] |p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed--> <!-- Politics -----------------> |government_footnotes = |government_type = |leader_title = Kahika |leader_name = Takashi Kawamura (河村 たかし) |leader_title1 = |leader_name1 = |established_title = |established_date = |established_title1 = |established_date1 = <!-- Area ---------------------> |area_magnitude = |unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric--> |area_footnotes = |area_total_km2 = 326.45<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = 126 |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = <!-- Elevation --------------------------> |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |elevation_max_m = |elevation_max_ft = |elevation_min_m = |elevation_min_ft = <!-- Population -----------------------> |population_as_of = |population_footnotes = |population_note = |population_total = 2283289 |population_density_km2 =auto |population_density_sq_mi =auto |population_blank1_title = |population_blank1 = <!-- General information ---------------> |timezone = [[CET]] |utc_offset = +9 |timezone_DST = [[CEST]] |utc_offset_DST = not observed |coor_type = |latd=35 |latm=10 |lats= 24|latNS=N |longd=136 |longm=54 |longs= 99|longEW=E <!-- Area/postal codes & others --------> |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |website = [http://www.city.nagoya.jp/en/index.html www.city.nagoya.jp] |footnotes = |blank_name = |blank_info = }} Ko '''Nakoia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/nakoia|work=Paekupu|title=Nakoia|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Hapani]]: 名古屋 ''Nagoya''') he tāone nui o [[Nipono]]. E 2,283,289 te taupori i te 2015. E 126 km² tōna rahinga whenua. == Hoto ki waho == [https://web.archive.org/web/20151113143532/http://www.city.nagoya.jp/en/index.html www.city.nagoya.jp] {{Commons|Category:Nagoya}} ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{maramara}} [[Category:Nipono]] [[Category:Nakoia]] 45sapbddnmpu8228nonjei1ts48i9t7 167966 167965 2026-06-05T03:33:14Z TautauKarepe 22930 167966 wikitext text/x-wiki {{Infobox Settlement |name = Nagoya / 名古屋 |official_name = |other_name = |nickname = |settlement_type = Tāone nui |total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows --> |motto = |image_skyline = Japan Nagoya.png |imagesize = 220px |image_caption = Ko Nakoia he tāone nui o Nipono. |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |image_blank_emblem = |blank_emblem_type = |blank_emblem_size = |image_map = Nagoya in Aichi Prefecture Ja.svg |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = <!-- Location ------------------> |subdivision_type = Whenua |subdivision_name = [[File: Flag of Japan.svg|20px|border]] [[Nipono]] |subdivision_type1 = |subdivision_name1 = |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |seat_type = |seat = |parts_type =Mana rohe |parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format) Default is list if up to 5 items, coll if more than 5--> |parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list --> |p1=[[Mitte]] |p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]] |p3=[[Pankow]] |p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]] |p5=[[Spandau]] |p6=[[Steglitz-Zehlendorf]] |p7=[[Tempelhof-Schöneberg]] |p8=[[Neukölln]] |p9=[[Treptow-Köpenick]] |p10=[[Marzahn-Hellersdorf]] |p11=[[Lichtenberg]] |p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed--> <!-- Politics -----------------> |government_footnotes = |government_type = |leader_title = Kahika |leader_name = Takashi Kawamura (河村 たかし) |leader_title1 = |leader_name1 = |established_title = |established_date = |established_title1 = |established_date1 = <!-- Area ---------------------> |area_magnitude = |unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric--> |area_footnotes = |area_total_km2 = 326.45<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = 126 |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = <!-- Elevation --------------------------> |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |elevation_max_m = |elevation_max_ft = |elevation_min_m = |elevation_min_ft = <!-- Population -----------------------> |population_as_of = |population_footnotes = |population_note = |population_total = 2283289 |population_density_km2 =auto |population_density_sq_mi =auto |population_blank1_title = |population_blank1 = <!-- General information ---------------> |timezone = [[CET]] |utc_offset = +9 |timezone_DST = [[CEST]] |utc_offset_DST = not observed |coor_type = |latd=35 |latm=10 |lats= 24|latNS=N |longd=136 |longm=54 |longs= 99|longEW=E <!-- Area/postal codes & others --------> |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = |area_code = |website = [http://www.city.nagoya.jp/en/index.html www.city.nagoya.jp] |footnotes = |blank_name = |blank_info = }} Ko '''Nakoia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/nakoia|work=Paekupu|title=Nakoia|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Hapani]]: 名古屋 ''Nagoya'') he tāone nui o [[Nipono]]. E 2,283,289 te taupori i te 2015. E 126 km² tōna rahinga whenua. == Hoto ki waho == [https://web.archive.org/web/20151113143532/http://www.city.nagoya.jp/en/index.html www.city.nagoya.jp] {{Commons|Category:Nagoya}} ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{maramara}} [[Category:Nipono]] [[Category:Nakoia]] he2wiqkjtvqi9nfuxvitx6lff319gw9 Āwherika 0 13899 167944 167847 2026-06-05T03:01:56Z TautauKarepe 22930 167944 wikitext text/x-wiki {{Infobox continent |title = Āwherika |image = [[File:Africa (orthographic projection).svg|200px]] |area = {{convert|30,221,532|km2|sqmi|abbr=on}},&nbsp;[[Rārangi paparahi ā-rahinga|<sup>t</sup>2]] |population = 1.1 piriona<ref name="2013 World Population Data Sheet">{{cite web |url=http://www.prb.org/pdf13/2013-WPDS-infographic_MED.pdf |title=2013 World Population Data Sheet |last=Gudmastad |first=Ericha |date=2013 |website={{URL|prb.org}} |publisher=[[Population Reference Bureau]] |access-date=18 August 2015 |archive-date=27 Hakihea 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131227011232/http://www.prb.org/pdf13/2013-WPDS-infographic_MED.pdf |url-status=dead }}</ref> (2013, [[Rārangi paparahi ā-taupori|<sup>t</sup>2]]) |density = {{pop density|1100000000|30221532|km2|sqmi}} |demonym = [[Momopori o Āwherika|Āwherika]] |countries = 54 (tāpiri 2 tautohea) |list_countries = List of sovereign states and dependent territories in Africa |dependencies = {{Collapsible list | list_style = text-align:left; |title = Ōwaho (3) | 1 = [[Mayotte]] | 2 = [[Réunion]] | 3 = [[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]] }} {{Collapsible list | list_style = text-align:left; |title = Ōroto (4) | 1 = [[Moutere Canary]] | 2 = [[Ceuta]] | 3 = [[Moutere Madeira]] | 4 = [[Melilla]] }} |languages = [[Reo o Āwherika|1250-3000 ngā reo taketake]] |time = [[UTC-1]] ki [[UTC+4]] |cities = [[Rārangi rohe metropolitan ki Āwherika]]<br>[[Rārangi tāone ki Āwherika]]<br>{{flagicon|Ngāitiria}} [[Lagos]]<br>{{flagicon|Īhipa}} [[Kairo]]<br>{{flagicon|Te Whenua o Kōngo}}{{flagicon|Kōngo}} [[Kinshasa]]-[[Brazzaville]]<br>{{flagicon|Āwherika ki te Tonga}} [[Greater Johannesburg]]<br>{{flagicon|Hūmārie}} [[Mogadishu]]<br>{{flagicon|Hūtāne}} [[Khartoum]]-[[Omdurman]]<br>{{flagicon|Tānahia}} [[Dar es Salaam]]<br>{{flagicon|Īhipa}} [[Alexandria]]<br>{{flagicon|Te Tai Rei}} [[Abidjan]]<br>{{flagicon|Moroko}} [[Casablanca]] }} [[File:Colonial Africa 1913 map.svg|thumb|right|Wāhi o Āwherika kei raro i te motuhaketanga, awe rānei o ngā [[kaha tāmi]] i 1913, whai hoki ngā roherohe o nāianei. {{Legend|#f7fab2|[[Pehiamu]]}} {{Legend|#bbfdd9|[[Tiamana]]}} {{Legend|#eaaff7|Pāniora}} {{Legend|#b6e3fc|[[Wīwī]]}} {{Legend|#fbc5c0|[[Kīngitanga Kotahi]]}} {{Legend|#d2f89b|[[Itāria]]}} {{Legend|#c0a6f2|[[Potukara]]}} {{Legend|#f6f6f6|motuhake}} ]] Ko '''Āwherika''' te [[paparahi]] rahinga whenua tuarua, taupori tuarua o te ao. Kapi ai 30.2 miriona km<sup>2</sup> (6% o te mata tapeke o te ao, 20.4% o te matawhenua o te ao) e te paparahi nei, whai hoki ōna moutere pātata. 1.1 piriona tāngata e noho ana ki Āwherika, arā, āhua 15% o te taupori o te ao. Karapotia te paparahi e te [[Moana Rōwhenua]] ki te raki, e te [[Kōawa Suez]] me te [[Moana Kura]] ki te taha o te [[Kūrae Sinai]] ki te whakarua, e te [[Moana Īnia]] k te paeroa, ā, e te [[Moana Ranatiki]] i te hauāuru. He wāhanga hoki te moutere o [[Marakāhia]] me ētahi atu tinimoutere whakaehu. E 54 ōna wehenga whakamihi tutuki, e iwa ngā takiwā, ā, e rua ngā wehenga motuhake ā-meka me te whakamihi taparere, whakamihi-kore rānei. Kei Āwherika te taupori rangatahi rawa o ngā paparahi katoa: 50% o ngā wae Āwherika i whānau mai i te tau 1991, ā muri rānei. Ko [[Aratiria]] te whenua rahinga nui rawa, ā, kei [[Ngāitiria]] te taupori maha rawa o te paparahi nei. He meka whakamihia whānuitia kei Āwherika te tūrangawaewae o te momo tangata, inarā, ki te [[Tai Rāwhiti o Āwherika]]. Ka noho a Āwherika ki ia taha o te [[weheruatanga o te ao]], he maha ngā rohe āhuarangi rerekē, ā, koia anake te paparahi e toha ana mai te rohe hātai i te tonga ki te rohe hātai i te raki. He maha, he kanorau hoki ngā momopori, ngā ahurea me ngā reo e ora ana ki Āwherika. Nō te mutunga o te rautau <sup>t</sup>19 i tāmitia te nuinga o Āwherika e ngā whenua o [[Ūropi]]. He mea whakaputa te nuinga o ngā whenua motuhake ki Āwherika ināianei e te tukanga [[wetetāmitanga]] o te rautau <sup>t</sup>20. ==Ōhanga== {| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px" |- style="background:#dbdbdb;" ! Raupapa ! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014)</small><br /><small>miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||align=left|{{flag|Ngāitiria}} || 1,052,937 |- | 2 ||align=left|{{flag|Īhipa}} || 946,591 |- | 3 ||align=left|{{flag|Āwherika-ki-te-tonga}} || 707,097 |- | 4 ||align=left|{{flag|Aratiria}} || 551,596 |- | 5 ||align=left|{{flag|Moroko}} || 259,240 |- | 6 ||align=left|{{flag|Anakora}} || 177,264 |- | 7 ||align=left|{{flag|Hūtāne}} || 160,189 |- | 8 ||align=left|{{flag|Etiopia}} || 145,100 |- | 9 ||align=left|{{flag|Kenia}} || 133,015 |- | 10 ||align=left|{{flag|Tānahia}} || 128,158 |} {| class="wikitable" style="text-align: right; border:1px solid #aaa; margin:10px" |- style="background:#dbdbdb;" ! Raupapa ! Whenua ! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small> |- | 1 ||align=left|{{flag|Ngāitiria}} || 573,999 |- | 2 ||align=left|{{flag|Āwherika-ki-te-tonga}} || 350,082 |- | 3 ||align=left|{{flag|Īhipa}} || 286,538 |- | 4 ||align=left|{{flag|Aratiria}} || 214,063 |- | 5 ||align=left|{{flag|Anakora}} || 131,401 |- | 6 ||align=left|{{flag|Moroko}} || 110,009 |- | 7 ||align=left|{{flag|Hūtāne}} || 74,766 |- | 8 ||align=left|{{flag|Kenia}} || 60,937 |- | 9 ||align=left|{{flag|Pāniora}} (Āwherika) || 59,523 |- | 10 ||align=left|{{flag|Etiopia}} || 54,809 |} {{-}} == Mātai Whenua Torangapū == He mea whakarōpū ngā whenua i tēnei ripanga e ai ki te [[Tō te Kōtahitanga Aorere mahere mātai whenua mō Āwherika|kaupapa mā ngā wāwāhanga mātai whenua]] e whakamahia e te [[Kōtahitanga Aorere]]. He mea whakatiki ngā raraunga ō roto i ngā tohutoro kua tautohua. Kia rerekē ēnei e rua, kua āta tūtohia. {|<!-- This table keeps maps to the right, to not overlap the -- region-table, but it might overlap for some browsers. -- DON'T USE "align=right" but use style="float:right" as -- the right-side alignment used by infoboxes. --> style="width:155px; float:right; margin-right:0.0em;" |[[File:Africa-regions.svg|thumb|upright|[[Rohe]] o te Āwherika: {{legend|#00F|[[Āwherika ki te Raki|Raki]]}} {{legend|#0A0|[[Āwherika ki te Uru|Uru]]}} {{legend|#CD00CD|[[Āwherika Waengapū|Waengapū]]}} {{legend|#FFC000|[[Āwherika ki te Rāwhiti|Rāwhiti]]}} {{legend|#F00|[[Āwherika Tai Tonga|Tai Tonga]]}}]] |- |&nbsp;<!--put space to force empty row to appear--> |- |&nbsp; |- |[[File:topography of africa.png|thumb|upright|Mahere whenua ōkiko o Āwherika]] |- |&nbsp; |- |[[File:African language families en.svg|thumb|upright|Reo]] |}<!--end thumbnails--> <center> <!--begin country info tables--> {|border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" style="border:1px solid #aaa; border-collapse:collapse" |- style="background:#ececec;" ! Ingoa rohe,<ref>Rohe paparahi mai tō te [[Tō te Kōtahitanga Aorere mahere mātai whenua mō Āwherika|KoAo whakarōpūtanga/mahere]].<br></ref><br>takiwā, me ngā [[pīwari]] ! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br/>(km²) ! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<ref name="uscen">{{Cite web |title=USCensusBureau:Countries and Areas Ranked by Population: 2009 |url=http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbrank.pl |accessdate=2015-11-25 |archivedate=2013-10-13 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20131013230812/http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbrank.pl }}</ref> ! Tau ! [[Taupori kiato]]<br />ia km² ! [[Ūpokonga]] |- style="background:#eee;" |colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika ki te Raki]]''' |- |{{flag|Aratiria}} |style="text-align:right;"|2,381,740 |style="text-align:right;"|34,178,188 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|14 |[[Algiers]] |- |{{flag|Canary Islands}} (Pāniora)<ref>Ka whakarōpūtia auautia ngā [[Moutere Canary]] Pāniora hei wāhanga o [[Āwherika-ki-te-Raki]] nō tā rātou pātatatanga ki [[Moroko]] me [[Sahara ki te Hauāuru]]; ka tū ngā tatau taupori me rahinga mō 2001.<br></ref> |style="text-align:right;"|7,492 |style="text-align:right;"|2,118,519 |style="text-align:right;"|2010 |style="text-align:right;"|226 |[[Las Palmas de Gran Canaria]],<br>[[Santa Cruz de Tenerife]] |- |{{flag|Ceuta}} (Pāniora)<ref>Ka karapotia te [[tūwaho]] Pāniora a [[Ceuta]] e te whenua o Moroko ki Āwherika ki te Raki; ka tū ngā tatau taupori me rahinga mō 2001.<br></ref> |style="text-align:right;"|20 |style="text-align:right;"|71,505 |style="text-align:right;"|2001 |style="text-align:right;"|3,575 |— |- |{{flag|Hūtāne}} |style="text-align:right;"|1,861,484 |style="text-align:right;"|30,894,000 |style="text-align:right;"|2008 |style="text-align:right;"|17 |[[Khartoum]] |- |{{flag|Īhipa}}<ref>[[Īhipa]] is generally considered a [[List of transcontinental countries|transcontinental country]] in Northern Africa (UN region) and Western Asia; population and area figures are for African portion only, west of the [[Suez Canal]].<br></ref> |style="text-align:right;"|1,001,450 |style="text-align:right;"|82,868,000 |style="text-align:right;"|2012 |style="text-align:right;"|83 |[[Kairo]] |- |{{flag|Madeira}} (Potukara)<ref>The Portuguese [[Madeira Islands]] are often considered part of Northern Africa due to their relative proximity to Morocco; population and area figures are for 2001.<br></ref> |style="text-align:right;"|797 |style="text-align:right;"|245,000 |style="text-align:right;"|2001 |style="text-align:right;"|307 |[[Funchal]] |- |{{flag|Moroko}} |style="text-align:right;"|446,550 |style="text-align:right;"|34,859,364 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|78 |[[Rabat]] |- |{{flag|Melilla}} (Pāniora)<ref>The Spanish [[exclave]] of [[Melilla]] is surrounded on land by Morocco in Northern Africa; population and area figures are for 2001.<br></ref> |style="text-align:right;"|12 |style="text-align:right;"|66,411 |style="text-align:right;"|2001 |style="text-align:right;"|5,534 |— |- |{{flag|Ripia}} |style="text-align:right;"|1,759,540 |style="text-align:right;"|6,310,434 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|4 |[[Tripoli]] |- |{{flag|Tūnihia}} |style="text-align:right;"|163,610 |style="text-align:right;"|10,486,339 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|64 |[[Tunis]] |- |{{noflag}} [[Hahāra ki te Hauāuru]]<ref name="Sahrawi Arab Democratic Republic">The territory of [[Western Sahara]] is claimed by the [[Sahrawi Arab Democratic Republic]] and [[Morocco]]. The [[SADR]] is recognized as a sovereign state by the [[African Union]]. [[Morocco]] claims the entirety of the country as its [[Southern Provinces]]. Morocco administers 4/5 of the territory while the SADR controls 1/5. Morocco's annexation of this territory has not been recognized internationally.</ref> |style="text-align:right;"|266,000 |style="text-align:right;"|405,210 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|2 |[[El Aaiún]] |-style="background:#eee;" |colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Maire o Āwherika]]''' / '''[[Āwherika ki te Whakarua]]''' |- |{{flag|Eritēria}} |style="text-align:right;"|121,320 |style="text-align:right;"|5,647,168 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|47 |[[Asmara]] |- |{{flag|Etiopia}} |style="text-align:right;"|1,127,127 |style="text-align:right;"|84,320,987 |style="text-align:right;"|2012 |style="text-align:right;"|75 |[[Addis Ababa]] |- |{{flag|Hūmārie}} |style="text-align:right;"|637,657 |style="text-align:right;"|9,832,017 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|15 |[[Mogadishu]] |- |{{flag|Tipūti}} |style="text-align:right;"|23,000 |style="text-align:right;"|623,891 |style="text-align:right;"|2012 |style="text-align:right;"|22 |[[Tipūti (tāone)|Tipūti]] |- style="background:#eee;" |colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika ki te Rāwhiti]]''' |- |{{flag|British Indian Ocean Territory}} - [[Chagos Archipelago]]<br />(Kīngitanga Kotahi) |style="text-align:right;"|56.13 |style="text-align:right;"|3,000 |style="text-align:right;"|2012 |style="text-align:right;"|53.4 |[[Diego Garcia]] |- |{{flag|Hūtāne-ki-te-tonga}} |style="text-align:right;"|619,745 |style="text-align:right;"|8,260,490 |style="text-align:right;"|2008 |style="text-align:right;"|13 |[[Juba]] |- |{{flag|Kenia}} |style="text-align:right;"|582,650 |style="text-align:right;"|39,002,772 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|66 |[[Ngāiropi]] |- |{{flag|Komoro}} |style="text-align:right;"|2,170 |style="text-align:right;"|752,438 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|347 |[[Moroni, Comoros|Moroni]] |- |{{flag|Marakāhia}} |style="text-align:right;"|587,040 |style="text-align:right;"|20,653,556 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|35 |[[Antananarivo]] |- |{{flag|Marāwi}} |style="text-align:right;"|118,480 |style="text-align:right;"|14,268,711 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|120 |[[Lilongwe]] |- |{{flag|Marihi}} |style="text-align:right;"|2,040 |style="text-align:right;"|1,284,264 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|630 |[[Port Louis]] |- |{{flag|Mayotte}} (Wīwī) |style="text-align:right;"|374 |style="text-align:right;"|223,765 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|490 |[[Mamoudzou]] |- |{{flag|Mohapiki}} |style="text-align:right;"|801,590 |style="text-align:right;"|21,669,278 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|27 |[[Maputo]] |- |{{flag|Puruniti}} |style="text-align:right;"|27,830 |style="text-align:right;"|8,988,091 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|323 |[[Bujumbura]] |- |{{flag|Rāwana}} |style="text-align:right;"|26,338 |style="text-align:right;"|10,473,282 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|398 |[[Kigali]] |- | {{flag|Réunion}} (Wīwī) |style="text-align:right;"|2,512 |style="text-align:right;"|743,981 |style="text-align:right;"|2002 |style="text-align:right;"|296 |[[Saint-Denis, Réunion|Saint-Denis]] |- |{{flag|Seychelles}} |style="text-align:right;"|455 |style="text-align:right;"|87,476 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|192 |[[Victoria, Seychelles|Victoria]] |- |{{flag|Tāmipia}} |style="text-align:right;"|752,614 |style="text-align:right;"|11,862,740 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|16 |[[Lusaka]] |- |{{flag|Tānahia}} |style="text-align:right;"|945,087 |style="text-align:right;"|44,929,002 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|43 |[[Dodoma]] |- |{{flag|Timuwawe}} |style="text-align:right;"|390,580 |style="text-align:right;"|11,392,629 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|29 |[[Harare]] |- |{{flag|Ukānga}} |style="text-align:right;"|236,040 |style="text-align:right;"|32,369,558 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|137 |[[Kampala]] |- |colspan="6" style="background:#eee; text-align:center;"|'''[[Āwherika Waengapū]]''' |- |{{flag|Anakora}} |style="text-align:right;"|1,246,700 |style="text-align:right;"|12,799,293 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|10 |[[Luanda]] |- |{{flag|Kamarūna}} |style="text-align:right;"|475,440 |style="text-align:right;"|18,879,301 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|40 |[[Yaoundé]] |- |{{flag|Kāpona}} |style="text-align:right;"|267,667 |style="text-align:right;"|1,514,993 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|6 |[[Libreville]] |- |{{flag|Kāta}} |style="text-align:right;"|1,284,000 |style="text-align:right;"|10,329,208 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|8 |[[N'Djamena]] |- |{{flag|Kini Ekuatoria}} |style="text-align:right;"|28,051 |style="text-align:right;"|633,441 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|23 |[[Malabo]] |- |{{flag|Kōngo}} |style="text-align:right;"|342,000 |style="text-align:right;"|4,012,809 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|12 |[[Brazzaville]] |- |{{flag|São Tomé and Príncipe}} |style="text-align:right;"|1,001 |style="text-align:right;"|212,679 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|212 |[[São Tomé]] |- |{{flag|Te Puku o Āwherika}} |style="text-align:right;"|622,984 |style="text-align:right;"|4,511,488 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|7 |[[Bangui]] |- |{{flag|Te Whenua o Kōngo}} |style="text-align:right;"|2,345,410 |style="text-align:right;"|69,575,000 |style="text-align:right;"|2012 |style="text-align:right;"|30 |[[Kinshasa]] |- |-style="background:#eee;" |colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika Tai Tonga]]''' |- |{{flag|Āwherika-ki-te-tonga}} |style="text-align:right;"|1,219,912 |style="text-align:right;"|51,770,560 |style="text-align:right;"|2011 |style="text-align:right;"|42 |[[Bloemfontein]], [[Cape Town]], [[Pretoria]]<ref>[[Bloemfontein]] is the judicial capital of South Africa, while [[Cape Town]] is its legislative seat, and [[Pretoria]] is the country's administrative seat.<br></ref> |- |{{flag|Namīpia}} |style="text-align:right;"|825,418 |style="text-align:right;"|2,108,665 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|3 |[[Windhoek]] |- |{{flag|Poriwana}} |style="text-align:right;"|600,370 |style="text-align:right;"|1,990,876 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|3 |[[Gaborone]] |- |{{flag|Teroto}} |style="text-align:right;"|30,355 |style="text-align:right;"|2,130,819 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|70 |[[Maseru]] |- |{{flag|Warerangi}} |style="text-align:right;"|17,363 |style="text-align:right;"|1,123,913 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|65 |[[Mbabane]] |-style="background:#eee;" |colspan="6" style="text-align:center;"|'''[[Āwherika ki te Uru]]''' |- |{{flag|Henekara}} |style="text-align:right;"|196,190 |style="text-align:right;"|13,711,597 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|70 |[[Dakar]] |- |{{flag|Kāna}} |style="text-align:right;"|239,460 |style="text-align:right;"|23,832,495 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|100 |[[Accra]] |- |{{flag|Kini}} |style="text-align:right;"|245,857 |style="text-align:right;"|10,057,975 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|41 |[[Conakry]] |- |{{flag|Kini Pihō}} |style="text-align:right;"|36,120 |style="text-align:right;"|1,533,964 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|43 |[[Bissau]] |- |{{flag|Māri}} |style="text-align:right;"|1,240,000 |style="text-align:right;"|12,666,987 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|10 |[[Bamako]] |- |{{flag|Mauritānia}} |style="text-align:right;"|1,030,700 |style="text-align:right;"|3,129,486 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|3 |[[Nouakchott]] |- |{{flag|Ngāika}} |style="text-align:right;"|1,267,000 |style="text-align:right;"|15,306,252 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|12 |[[Niamey]] |- |{{flag|Ngāitiria}} |style="text-align:right;"|923,768 |style="text-align:right;"|166,629,000 |style="text-align:right;"|2012 |style="text-align:right;"|180 |[[Abuja]] |- |{{flag|Pēnina}} |style="text-align:right;"|112,620 |style="text-align:right;"|8,791,832 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|78 |[[Porto-Novo]] |- |{{flag|Pūkina}} |style="text-align:right;"|274,200 |style="text-align:right;"|15,746,232 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|57 |[[Ouagadougou]] |- |{{flag|Raipiria}} |style="text-align:right;"|111,370 |style="text-align:right;"|3,441,790 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|31 |[[Monrovia]] |- |{{flag|Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha}} (Kīngitanga Kotahi) |style="text-align:right;"|420 |style="text-align:right;"|7,728 |style="text-align:right;"|2012 |style="text-align:right;"|13 |[[Jamestown, Saint Helena|Jamestown]] |- |{{flag|Te Araone}} |style="text-align:right;"|71,740 |style="text-align:right;"|6,440,053 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|90 |[[Freetown]] |- |{{flag|Te Kamopia}} |style="text-align:right;"|11,300 |style="text-align:right;"|1,782,893 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|158 |[[Banjul]] |- |{{flag|Te Kūrae Matomato}} |style="text-align:right;"|4,033 |style="text-align:right;"|429,474 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|107 |[[Praia]] |- |{{flag|Te Tai Rei}} |style="text-align:right;"|322,460 |style="text-align:right;"|20,617,068 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|64 |[[Abidjan]],<ref>[[Yamoussoukro]] is the official capital of [[Côte d'Ivoire]], while [[Abidjan]] is the ''[[de facto]]'' seat.</ref> [[Yamoussoukro]] |- |{{flag|Toko}} |style="text-align:right;"|56,785 |style="text-align:right;"|6,019,877 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|106 |[[Lomé]] |-style="font-weight:bold; background:#eee;" ||{{noflag}} Tapeke Āwherika |style="text-align:right;"|30,368,609 |style="text-align:right;"|1,001,320,281 |style="text-align:right;"|2009 |style="text-align:right;"|33 |style="background:#eee;"| |} </center> <!--end country info table + refs--> ==Kupu tautoko== {{Reflist}} {{Countries of Africa}} {{Paparahi o te ao}} {{Rohe o te ao}} [[Category:Āwherika| ]] m4kjv2k86k36fwk5jcql82uhjjea9iy Reo Ārapi 0 13999 167949 167852 2026-06-05T03:10:01Z TautauKarepe 22930 167949 wikitext text/x-wiki [[image:Arabic speaking world.svg|thumb|upright=1.25|Reo Ārapi]] Ko te reo Ārapi (العربية, ''al-ʿarabiyyah'') te reo matua ko [[Hauri Arāpia]], ko [[Īrāki]], ko [[Īhipa]], ko [[Hōrano]], ko [[Ripia]], ko [[Moroko]], ko [[Hūmārie]], ko [[Hūtāne]], ko [[Hiria]], ko [[Tūnihia]], ko [[Iharaira]]. . {| class="wikitable" ! Reo Ārapi !! Arapū Rātini !! Reo Māori |- | سلام || salam! || Kia ora! |- | كيف حالك؟|| kaifa haloka? || Kei te pēhea koe? |- | نعم || naʿam || Āe |- | لا || lā || Kāo |- | ما إسمك؟|| ma esmouk?|| Ko wai tōu ingoa? |- | من أين أنت؟|| men ayna anta|| Nō hea koe? |- | هل تتكلم اللغة الإنجليزية؟|| hal tatakallamu alloghah alenjleziah? || He reo Pākeha tōu? |- | شكرا || hokran || Kia ora (thank you) |- | اواحد || wāḥid || tahi |- | اثنان || iṯnān || rua |- | ثلاثة || ṯalāṯah || toru |- | أربعة || ʾarbaʿah || whā |- | خمسة || ḫamsah || rima |- | ستة || sittah || ono |- | سبعة || sabʿah || whitu |- | ثمانية || ṯamāniya || waru |- | ثمانية || tisʿah || iwa |- | عشرة || ʿašarah|| tekau |- |} == Hoto ki waho == * [http://www.linguanaut.com/english_arabic.htm Linguanaut] * [http://www.omniglot.com/language/phrases/arabic.php Omniglot] {{Maramara}} [[Category:Reo|Ārapi]] [[Category:Hauri Arāpia]] [[Category:Īrāki]] [[Category:Īhipa]] [[Category:Hōrano]] [[Category:Ripia]] [[Category:Moroko]] [[Category:Hūmārie]] [[Category:Hūtāne]] [[Category:Hiria]] [[Category:Tūnihia]] [[Category:Iharaira]] b7tjqxhgcooxbxyg575eg1g2r02e8gl Mohapiki 0 14013 167956 165247 2026-06-05T03:19:21Z TautauKarepe 22930 167956 wikitext text/x-wiki {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big><big>'''República de Moçambique<br />Whenua Tū Wehe o Mohapiki'''</big></big> |- | align=center colspan=2 | {| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9;" |- | align=center width=130 | [[File:Flag of Mozambique.svg|125px|Kara o Mohapiki]] || align=center width=130px | [[File:Coat of arms of Madagascar.svg |125px|Kara o Mohapiki]] |- | align=center width=130 | <small>(Kara o Mohapiki)</small> || align=center width=130px | <small>(Tohu o Mohapiki)</small> |} |- | align=center colspan=2 style="background:#fff;" | [[File:Mozambique (orthographic projection).svg|250px]] |- | '''Reo a te motu''' || [[Reo Pōtikī|reo Pōtikī]], [[Reo Swahili| reo Swahili]], [[Reo Makhuwa| reo Makhuwa]], [[Reo Sena| reo Sena]] |- | '''Tāone matua''' || [[Maputo]] |- | '''Tumuaki''' || Daniel Chapo |- | '''Pirimia''' || Maria Benvinda Levy |- | '''Rahi''' || 804,590 km² |- | '''Taupori''' || 22 874 000 |- | '''Moni''' || Mozambican metical (MZN) |- | '''Ngaringari a te motu''' || Pátria Amada (''E te Kāinga Tipu Marihi'') |- |} Ko ''' Mohapiki '''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/mohapiki|work=Paekupu|title=Mohapiki|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[Reo Pōtikī | reo Pōtikī]]: ''Moçambique'') he whenua ki [[Āwherika]]. == Tāone nui == {| class="wikitable sortable" |- | 1 || '''[[Maputo]]''' || 1,244,227 |- | 2 || [[Matola]] || 675,422 |- | 3 || [[Beira, Mozambique|Beira]] || 436,240 |- | 4 || [[Nampula]] || 471,717 |} == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20140719103603/http://www.portaldogoverno.gov.mz/ www.portaldogoverno.gov.mz] ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Āwherika]] fb0u1c3xipivja86lfs7fr61ufr5n4p Amerika ki te Tonga 0 14030 167934 167580 2026-06-05T02:24:55Z TautauKarepe 22930 167934 wikitext text/x-wiki {{Infobox continent |title = Amerika ki te Tonga |image = [[File:South America (orthographic projection).svg|200px]] |area = 17,840,000 km<sup>2</sup> |population = 385,742,554 (2011, [[Rārangi paparahi ā-taupori|5th]]) |density = 21.4/km<sup>2</sup> |demonym = Amerika ki te Tonga |countries = 12<!-- There are 12 sovereign states and 3 dependencies. Do not change this number to 13 without discussing at the talk page --> |list_countries = Rārangi wehenga motuhake, takiwā whirinaki o Amerika ki te Tonga |dependencies = 3 |languages = [[Reo Pāniora]], [[Reo Pōtikī]], [[Reo Quechua]] me [[Reo o Amerika ki te Tonga|ētahi atu reo]] maha |time = [[UTC-2]] ki [[UTC-5]] |cities = [[Rārangi rohe metropolitan ki Amerika-ki-te-Tonga]]<br /> [[São Paulo]]<br />[[Rima]]<br >[[Pokotā]]<br />[[Rio de Janeiro]]<br />[[Hanatiākō]]<br /> [[Caracas]]<br /> [[Buenos Aires]]<br /> [[Salvador, Bahia|Salvador]]<br /> [[Brasília]]<br />[[Fortaleza]] }} [[File:South America satellite plane.jpg|right|thumb|200px|Mahere whenua ōkiko o Amerika-ki-te-Tonga]] ''He tuhipānui tēnei mō te paparahi. Tirohia ‘[[Tai Tonga o te Hononga-o-Amerika]]’ mō te wāhanga whakatetonga o te [[Hononga-o-Amerika|HOA]].'' Ko '''Amerika-ki-te-Tonga''' tētahi [[paparahi]] ki te [[tuakoi uru]], ā, mō te nuinga, ki te [[tuakoi tonga]], ahakoa he wāhanga hoki tōna ki te [[tuakoi raki]]. E ai ki te tauira e whakamahia ki ngā [[whenua kōrero reo Pāniora]] me te nuinga o Amerika-ki-te-Tonga, he wāwāhanga noa iho te raro-paparahi nei o te paparahi nui o [[Amerika]]. Rere ana te [[Moananui-a-Kiwa]] ki tōna taha hauāuru me te [[Moana Ranatiki]] ki te raki me te rāwhiti, ā, takoto ana te [[Moana Karipiana]] me te paparahi o [[Amerika-ki-te-Raki]] ki tōna māuru. Tekau mā rua ōna wehenga motuhake: [[Āketina]], [[Poriwia]], [[Parīhi]], [[Koromōpia]], [[Hiri]], [[Ekuatoa]], [[Kaiana]], [[Parakai]], [[Perū]], [[Hurināme]], [[Urukoi]] me [[Wenehūera]]; ā, e rua ōna wāhanga motuhaketanga-kore: [[Guiana Wīwī]], tētahi [[tānga tāwāhi o Wīwī]], me ngā [[Moutere Falklands/Malvinas]], tētāhi [[Takiwā Piritene Tāwāhi]] (ahakoa ka tautohea e Āketina). Tāpiri ake ki ēnei, ka taea hokia ngā [[Moutere ABC]] o [[Hōrana]], me [[Trinidad me Tobago]] te tautohua hei wāhanga o Amerika-ki-te-Tonga. He rahinga whenua 17,840,000 km2 tō Amerika-ki-te-Tonga (paparahi tuawhā whai muri i a [[Āhia]], [[Āwherika]] me Amerika-ki-te-Raki), ā, 371,090,000 ōna kainoho (tuarima whai muri i a Āhia, Āwherika, [[Ūropi]] me Amerika-ki-te-Raki). Ko Parīhi, Koromōpia, Āketina, Wenehūera me Perū ngā whenua taupori maha rawa (ā-raupapa). Noho ai te nuinga o tō te paparahi taupori ki ngā takutai hauāuru, rāwhiti hoki, he ruarua noa iho ngā kainoho ki ngā rohe ōroto, rohe whakatetonga. Tū tiketike ana ngā [[Maunga Andes]] ki te wāhanga hauāuru o Amerika-ki-te-Tonga. Hei aronga kē, he raorao ki ngā wāhanga whiti reira rere ai ngā awa [[Awa Amahona|Amahona]], [[Awa Orinoco|Orinoco]] me [[Awa Paraná|Paraná]]. Takoto ana te nuinga o te paparahi nei ki te [[tai pārū]]. He mea tuku iho ngā ahurea, momopori o Amerika-ki-te-Tonga i ngā taunekeneke i wāenganui i ngā [[tāngata taketake o Amerika-ki-te-Tonga|tāngata taketake]], ngā [[kaiwhara Ūropi]], ngā manene, me ngā [[pononga Āwherika]]. Nō te roanga o te tāmitanga, kōrero ai te nuinga o ngā wae Amerika-ki-te-Tonga i te ngā [[reo Pāniora]], [[reo Potukara]] rānei, ā, whakaatu ai ngā hapori me ngā wehenga i ngā tikanga o te [[Tūpori Hauāuru]]. == Ōhanga == {| class="wikitable sortable" style="font-size:85%;" |- ! [[Whenua]] ! [[Rārangi whenua ā-GDP (tūtapa) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(tūtapa, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small><ref name=PPP_GDP>{{cite web|url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2014/02/weodata/weoselgr.aspx |title=World Economic Outlook Database |publisher=IMF |date=October 2014 |accessdate=2015-04-12}}</ref> ! [[Rārangi whenua ā-GDP (āheinga hoko ōrite) ō-mua, ā-matapae hoki|GDP]] <small>(PPP, 2014) miriona tāra [[HOA]]</small><ref name=PPP_GDP/> ! [[GDP āheinga hoko ōrite ia tangata]]<br />tāra HOA (2011)<ref name=PPP_GDP /> ! [[Rārangi whenua ā-kaweatu|Kaweatu rawa]]<br />($p), 2011<ref name=wfex>{{cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2078rank.html|title=Country Comparison:Exports|work=The World Factbook|year=2011|publisher=CIA|accessdate=2015-12-10|archivedate=2019-04-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190427111612/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2078rank.html}}</ref> ! [[Rārangi whenua ā-Kuputohu Whanake Tangata (HDI)|HDI i 2011]] (rank)<!-- Please use the year the HDI data refers to and not the year the report came out --><ref name="UN">{{cite web|url=http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Complete.pdf|title=Human Development Report 2011. Human development indices. p.23 |publisher=Kotahitanga Aorere|access date=2011-05-24}}</ref> ! Ōwehenga kei raro i te $2 (PPP) ia tangata ia rā<ref name=wb2>{{cite web|url=http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.2DAY/countries|title=Poverty headcount ratio at $2 a day (PPP) (% of population)|publisher=World Bank|year=2011}}</ref> |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Āketina}} | {{Nts|536155}} | {{Nts|927382}} | {{Nts|17516}} | {{Nts|83.7}} | {{Nts|0.797}} | {{Nts|2.6}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Poriwia}} | {{Nts|34083}} | {{Nts|69979}} | {{Nts|4789}} | {{Nts|9.1}} | {{Nts|0.663}} | {{Nts|24.9}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Parīhi}} | {{Nts|2244131}} | {{Nts|3072607}} | {{Nts|11769}} | {{Nts|250.8}} | {{Nts|0.744}} | {{Nts|10.8}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Hiri}} | {{Nts|264095}} | {{Nts|410277}} | {{Nts|17222}} | {{Nts|86.1}} | {{Nts|0.805}} | {{Nts|2.7}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Koromōpia}} | {{Nts|400117}} | {{Nts|641532}} | {{Nts|10249}} | {{Nts|56.5}} | {{Nts|0.710}} | {{Nts|15.8}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Ekuatoa}} | {{Nts|100485}} | {{Nts|181950}} | {{Nts|8492}} | {{Nts|22.3}} | {{Nts|0.720}} | {{Nts|10.6}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Moutere Falkland}}<ref>{{cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fk.html|title=Falkland Islands|work=The World Factbook|year=2011|publisher=CIA|accessdate=2015-12-10|archivedate=2010-01-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100129145002/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fk.html}}</ref> ([[Kīngitanga Kotahi]]) | {{Nts|165}} | {{Nts|165}} | {{Nts|55400}} | {{Nts|0.1}} | | |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Kiana o Wīwī}}<ref>{{cite web|url=http://www.iedom.fr/IMG/pdf/ra2009_guyane-.pdf|title=Guyane|year=2009|publisher=IEDOM}}</ref> ([[Wīwī]]) | {{Nts|4456}} | {{Nts|4456}} | {{Nts|19728}} | {{Nts|1.3}} | | |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Kaiana}} | {{Nts|3142}} | {{Nts|5498}} | {{Nts|7465}} | {{Nts|0.9}} | {{Nts|0.633}} | {{Nts|18.0}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Parakai}} | {{Nts|31301}} | {{Nts|57866}} | {{Nts|5413}} | {{Nts|9.8}} | {{Nts|0.665}} | {{Nts|13.2}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Perū}} | {{Nts|208188}} | {{Nts|376736}} | {{Nts|10062}} | {{Nts|46.3}} | {{Nts|0.725}} | {{Nts|12.7}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Hurināme}} | {{Nts|5273}} | {{Nts|9240}} | {{Nts|9475}} | {{Nts|1.6}} | {{Nts|0.680}} | {{Nts|27.2}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Urukoi}} | {{Nts|55597}} | {{Nts|69777}} | {{Nts|15113}} | {{Nts|8.0}} | {{Nts|0.783}} | {{Nts|2.2}} |- | style="text-align:left;" | {{flagcountry|Wenehūera}} | {{Nts|209226}} | {{Nts|545704}} | {{Nts|12568}} | {{Nts|92.6}} | {{Nts|0.735}} | {{Nts|12.9}} |- ! style="text-align:left;"| Tapeke || {{Nts|4176712}} || {{Nts|4738384}} || {{Nts|11962}} || {{Nts|669.1}} || {{Nts|0.729}} || {{Nts|11.3}} |} ===Tāone tino nunui ā-ōhanga o Amerika-ki-te-Tonga 2010=== {| class="wikitable sortable" |- ! Raupapa ! Rohe ! Whenua ! GDP piriona tāra HOA <ref name="pricewater">{{cite web|url=https://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.ashx?MediaDetailsID=1562|title=Global city GDP rankings 2008–2025|publisher=Pricewaterhouse Coopers|accessdate=31 July 2010|archivedate=4 Haratua 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110504031739/https://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.ashx?MediaDetailsID=1562}}</ref> ! Taupori (m)<ref>{{cite web|url=http://www.demographia.com/db-worldua.pdf|title=Demographia World Urban Areas p.22|publisher=Demographia|date=April 2012}}</ref> ! GDP āheinga hoko ōrite ia tangata |- | 1 | [[São Paulo]] | {{flag|Parīhi}} | $388 | 20,186,000 | $19,221 |- | 2 | [[Buenos Aires]] | {{flag|Āketina}} | $362 | 13,639,000 | $26,542 |- | 3 | [[Rio de Janeiro]] | {{flag|Parīhi}} | $201 | 12,043,000 | $16,690 |- | 4 | [[Pokotā]] | {{flag|Koromōpia}} | $140 | 12,218,062 | $15,891 |- | 5 | [[Hanatiākō]] | {{flag|Hiri}} | $120 | 6,015,000 | $19,950 |- | 6 | [[Brasília]] | {{flag|Parīhi}} | $110 | 2,362,000 | $46,571 |- | 7 | [[Rima]] | {{flag|Perū}} | $109 | 9,121,000 | $11,950 |- | 8 | [[Caracas]] | {{flag|Wenehūera}} | $99 | 5,965,000 | $15,646 |- | 9 | [[Belo Horizonte]] | {{flag|Parīhi}} | $61 | 5,523,000 | $11,045 |- | 10 | [[Medellín]] | {{flag|Koromōpia}} | $50 | 3,686,000 | $13,565 |} ===Tāpoi=== [[File:SaltoAngel4.jpg|thumb|center|300px|Kei [[Wenehūera]] te [[Wairere Anahera]], te [[Rārangi wairere ā-teitei|wairere hūrokuroku teitei rawa]] o te ao. He {{convert|979|m|ft|abbr=on}} tōna teitei, ā, he {{convert|807|m|ft|abbr=on}} tōna taka.]] [[File:Iguazu_D%C3%A9cembre_2007_-_Panorama_7.jpg|thumb|center|800px|Kei te roherohe o [[Āketina]] me [[Parīhi]] ngā [[Wairere Iguazu]], tētahi o ngā [[New7Wonders of Nature|Mīharo Whitu Hou o te Ao Tūroa]].]] ==Wehenga motuhake, takiwā whirinaki== {{multiple image | align = right | direction = vertical | header = Tāone tekau nunui o Amerika-ki-te-Tonga | header_align = left/right/center | header_background = | footer = | footer_background = | width = | image1 = MarginalPinheiros.jpg | width1 = 120 | caption1 =<center>[[São Paulo]], Parīhi</center> | image2 = Lima, Peru Sunset Skyline & Cityscape.png | width2 = 120 | caption2 =<center>[[Rima]], Perū</center> | image3 = Centro internacional cropped.JPG | width3 = 120 | caption3 =<center>[[Pokotā]], Koromōpia</center> | image4 = Vista aérea Centro do Rio de Janeiro RJ.jpg | width4 = 120 | caption4 =<center>[[Rio de Janeiro]], Parīhi</center> | image5 = Santiago en invierno.jpg | width5 = 120 | caption5 =<center>[[Hanatiākō]], Hiri</center> | image6 = Caracas_from_El_Calvario.jpg | width6 = 120 | caption6 =<center>[[Caracas]], Wenehūera</center> | image7 = Atardecer_en_el_Congreso_de_la_Naci%C3%B3n_Argentina.jpg | width7 = 120 | caption7 =<center>[[Buenos Aires]], Āketina</center> | image8 = Avtancredoneves23012011.JPG | width8 = 120 | caption8 =<center>[[Salvador, Bahia|Salvador]], Parīhi</center> | image9 = Brasilia aerea setorbancariosul.jpg | width9 = 120 | caption9 =<center>[[Brasília]], Parīhi</center> | image10 = Fortaleza - Ceará - Brasil.jpg | width10 = 120 | caption10 =<center>[[Fortaleza]], Parīhi</center> }} {| class="wikitable sortable" style="font-size:90%;" |- style="background:#ececec;" ! Ingoa rohe,<br>takiwā, me ngā [[pīwari]] ! [[Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga|Rahinga]]<br />(km<sup>2</sup>)<ref name="factbook2008">He mea tango ngā rahinga whenua, taupori whakatau tata mai tō te CIA ''2008 World Factbook'', nāna ngā raraunga mō te Hongongoi 2007 i whakamahia, hāngai kua kītia kētia.</ref> (sq&nbsp;mi) ! [[Rārangi whenua ā-taupori|Taupori]]<br />(2009 est.)<ref name="factbook2008" /> ! [[Taupori kiato]]<br />(ia km²) ! [[Ūpokonga]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Aketina|{{flag|Āketina}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|2766890|{{convert|2766890|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 40,482,000 | style="text-align:right;"| {{sort|1430|14.3/km² ({{formatnum:{{#expr: 14.3 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Buenos Aires]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Ekuatoa|{{flag|Ekuatoa}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|0283560|&nbsp;&nbsp;{{convert|283560|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 14,573,101 | style="text-align:right;"| {{sort|4710|53.8/km² ({{formatnum:{{#expr: 53.8 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Quito]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Hiri|{{flag|Hiri}}}}<ref>Tae ana ki [[Rapanui]] i te [[Moananui-ā-Kiwa]], tētahi takiwā [[Hiri]] ka whakarōpūtia auautia hei wāhanga o te [[Ao-o-Kiwa]]. Ko [[Hanatiākō]] te ūpokonga whakahaere o Hiri; Ko [[Valparaíso]] te wāhi hui whakature.<br /></ref> | style="text-align:right;"| {{sort|0756950|&nbsp;&nbsp;{{convert|756950|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 16,928,873 | style="text-align:right;"| {{sort|2110|22/km² ({{formatnum:{{#expr: 22 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Hanatiākō]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Huriname|{{flag|Hurināme}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|0163270|&nbsp;&nbsp;{{convert|163270|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 472,000 | style="text-align:right;"| {{sort|0270|3/km² ({{formatnum:{{#expr: 3 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Paramaribo]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Kaiana|{{flag|Kaiana}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|0214999|&nbsp;&nbsp;{{convert|214999|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 772,298 | style="text-align:right;"| {{sort|0360|3.5/km² ({{formatnum:{{#expr: 3.5 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Georgetown, Guyana|Georgetown]] |- | style="text-align:left;" |{{sort|Kiana o Wiwi|{{flag|Kiana o Wīwī}}}} ([[Wīwī]]) | style="text-align:right;"| {{sort|0091000|&nbsp;&nbsp;&nbsp;{{convert|91000|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 221,500<ref>(January 2009) {{cite web| url=http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=99&ref_id=CMRSOS02137| title=Population des régions au 1er janvier| first=Kāwangatanga o Wīwī| last=[[INSEE]]| accessdate=2009-01-20|language=fr}}</ref> | style="text-align:right;"| {{sort|0210|2.7/km² ({{formatnum:{{#expr: 2.1 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Cayenne]] ([[Préfecture]]) |- | style="text-align:left;" | {{sort|Koromopia|{{flag|Koromōpia}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|1138910|{{convert|1141748|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 46,920,000 | style="text-align:right;"| {{sort|3770|40/km² ({{formatnum:{{#expr: 40 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Pokotā]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Moutere Falkland|{{flag|Moutere Falkland}}}} ([[Kīngitanga Kotahi]])<ref>Kokorahotia e [[Āketina]].</ref> | style="text-align:right;"| {{sort|0012173|&nbsp;&nbsp;&nbsp;{{convert|12173|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 3,140<ref>{{cite web |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fk.html |title=Falkland Islands: July 2008 population estimate |publisher=Cia.gov |date= |accessdate=2012-05-21 |archivedate=2010-01-29 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20100129145002/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fk.html }}</ref> | style="text-align:right;"| {{sort|0026|0.26/km² ({{formatnum:{{#expr: 0.26 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Port Stanley, Falkland Islands|Port Stanley]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|South Georgia and the South Sandwich Islands|{{flagicon|South Georgia and the South Sandwich Islands}} [[Moutere South Georgia me South Sandwich]] (Kīngitanga Kotahi)}}<ref>He mea kokorahotia e Āketina; ka whakarōpūtia auautia ngā [[Moutere South Georgia me South Sandwich]] o te [[Moana Ranatiki|Moana Ranatiki ki te Tonga]] ki te [[Tiri o te Moana]] (nō te tatanga). Kāore ā rātou taupori tūturu, he ope kairangahau kauteatea āhua tokorau kē.<br /></ref> | style="text-align:right;"| {{sort|0003093|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;{{convert|3093|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 20 | style="text-align:right;"| {{sort|0000|0/km² ({{formatnum:{{#expr: 0 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[King Edward Point]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Parakai|{{flag|Parakai}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|0406750|&nbsp;&nbsp;{{convert|406750|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 6,831,306 | style="text-align:right;"| {{sort|1560|15.6/km² ({{formatnum:{{#expr: 15.6 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Asunción]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Parihi|{{flag|Parīhi}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|8514877|{{convert|8514877|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 202,241,714 | style="text-align:right;"| {{sort|2200|22.0/km² ({{formatnum:{{#expr: 22.0 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Brasília]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Peru|{{flag|Perū}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|1285220|{{convert|1285220|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 29,132,013 | style="text-align:right;"| {{sort|2170|22/km² ({{formatnum:{{#expr: 22 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Rima]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Poriwia|{{flag|Poriwia}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|1098580|{{convert|1098580|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 9,863,000 | style="text-align:right;"| {{sort|0810|8.4/km² ({{formatnum:{{#expr: 8.4 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[La Paz]] me [[Sucre]]<ref>Ko [[La Paz]] te ūpokonga whakahaere o [[Porowia]];<br /></ref> |- | style="text-align:left;" | {{sort|Urukoi|{{flag|Urukoi}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|0176220|&nbsp;&nbsp;{{convert|176220|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 3,477,780 | style="text-align:right;"| {{sort|1940|19.4/km² ({{formatnum:{{#expr: 19.4 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Maungaata]] |- | style="text-align:left;" | {{sort|Wenehūera|{{flag|Wenehūera}}}} | style="text-align:right;"| {{sort|09116445|&nbsp;&nbsp;{{convert|916445|km2|sqmi|abbr=on}}}} | style="text-align:right;"| 31,648,930 | style="text-align:right;"| {{sort|2780|30.2/km² ({{formatnum:{{#expr: 27.8 * 2.589988110336 round 1}} }}/sq&nbsp;mi)}} | style="text-align:left;" | [[Caracas]] |- class="sortbottom" ! Tapeke | style="text-align:right;"| {{nts|17,824,513}} | style="text-align:right;"| {{nts|385,742,554}} | style="text-align:right;"| 21.5/km² | |} ==Reo== [[File:Languages of South America (en).svg|Reo o Amerika-ki-te-Tonga]] ==Kupu tautoko== <references /> {{Whenua, takiwā o Amerika ki te Tonga}} {{Paparahi o te ao}} {{Rohe o te ao}} [[Category:Whenua]] 3w8m8b1w0m7hricsuti07742dypu6aw Kuipeka 0 14942 167936 160213 2026-06-05T02:51:54Z TautauKarepe 22930 167936 wikitext text/x-wiki {{Infobox province or territory of Canada |Name = Kuipeka |Nativename = Québec |Flag = Flag of Quebec.svg |Seal = Coat of arms of Quebec.svg |Map = Carte du Québec au sein du Canada.svg |Nickname = La Belle Province</small> (ōpaki) (te porowini ātaahua i whakamāori) |Motto = Je me souviens |Capital = [[Te Kūititanga]]<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/te-kuititanga|work=Paekupu|title=(Te) Kūititanga|accessdate=2026-06-05}}</ref> |OfficialLang = [[Wīwī]] |LargestCity = [[Maungaihi]]<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/maungaihi|work=Paekupu|title=Maungaihi|accessdate=2026-06-05}}</ref> |LargestCounty = |Other Cities = |Viceroy = [[Pierre Duchesne]] |Premier = [[Philippe Couillard]] (PLQ) |PostalAbbreviation = QC |ISO 3166-2 = CA-QC |TradAbbreviation = |AreaRank = 2nd |TotalArea = 1,542,056 |LandArea = 1,365,128 |WaterArea = 176,928 |PCWater = 11,5 |PopRank = 2nd |Population = 8,214,672 <small>(2014)</small> |Density = 6.02 |MedianHouseholdIncome = CAD$ 43,349 |AdmittanceOrder = 1th |AdmittanceDate = 1 Hōngongoi [[1867]] |TimeZone = [[Eastern Standard Time Zone|Eastern]]: [[Coordinated Universal Time|UTC]]-5/[[Daylight saving time|-4]] |Latitude = |Longitude = |Width = |Length = |HighestPoint = [[Mount d'Iberville]] |HighestElev = 1,652 |MeanElev = |LowestPoint = |LowestElev = |Website = www.gouv.qc.ca }} Ko '''Kuipeka''', ko '''Kopeke'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref> rānei, he porowini o Kānata. Ko te reo Wīwī te reo tā te nuinga o te takiwā nei. <gallery> File:VuedeMontreal.jpg|<center>[[Maungaihi]] (reo Wīwī: Montréal)</center> File:Le château Frontenac Vieux-Québec, ville de Québec, Québec.jpg|<center>[[Château Frontenac]], [[Te Kūititanga]] (reo Wīwī: Quebec Ville)</center> File:Quebec CA welcome at border w VT.jpg|<center>''Bienvenue au Québec''</center> File:Le Parc National du Rocher Percé AD-086.jpg|<center>''[[Roché Percé]]'', [[Gaspesia]]</center> File:Montmorency Falls 01.jpg|<center>[[Wairere Montmorency]]</center> </gallery> ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Canada}} {{Maramara}} [[Category:Kānata]] cy8uie7c3wmwm1bcecl2j40bu8ih815 Āhia-ki-te-Rāwhiti 0 15029 167968 167875 2026-06-05T03:34:16Z TautauKarepe 22930 167968 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions --> | name = Āhia-ki-te-Rāwhiti | native_name = 東亞 | native_name_lang = <!-- ISO 639-2 code e.g. "fr" for French. If more than one, use {{lang}} instead --> | settlement_type = | image_skyline = Taipei Night Skyline from Hongludi 20240113.jpg | image_alt = | image_caption = Taipei, Taiwana | image_map = East Asia (orthographic projection).svg | map_alt = | coordinates_display = inline,title | coordinates_region = | subdivision_type = Wehenga, Takiwā | subdivision_name = <br> * [[File:Flag_of_China.svg|border|30px]] [[Haina]] * [[File:Flag_of_Hong_Kong.svg|border|30px]] [[Hongipua]] * [[File:Flag_of_North_Korea.svg|border|30px]] [[Kōrea-ki-te-raki]] * [[File:Flag_of_Korea.svg|border|30px]] [[Kōrea-ki-te-tonga]] * [[File:Flag_of_Macau.svg|border|30px]] [[Makau]] * [[File:Flag_of_Mongolia.svg|border|30px]] [[Mongōria]] * [[File:Flag_of_Japan.svg|border|30px]] [[Nipono]] * [[File:Flag_of_Taiwan.svg|border|30px]] [[Tūwehe o Haina]]<br /> | subdivision_type1 = Ūpokonga | subdivision_name1 = {{Plainlist| * {{flagicon|CHN}} [[Beijing]] * {{flagicon|JPN}} [[Tokyo]] * {{flagicon|MGL}} [[Ulaanbaatar]] * {{flagicon|PRK}} [[Pyongyang]] * {{flagicon|KOR}} [[Seoul]] * {{flagicon|TWN}} [[Taipei]] }} | subdivision_type2 = Ētahi atu tāone hira | subdivision_name2 = {{collapsible_list| * {{flagicon|KOR}} [[Busan]] * {{flagicon|KOR}} [[Daegu]] * {{flagicon|KOR}} [[Daejeon]] * {{flagicon|CHN}} [[Guangzhou]] * {{flagicon|KOR}} [[Gwangju]] * {{flagicon|CHN}} [[Hangzhou]] * {{flagicon|CHN}} [[Harbin]] * {{flagicon|KOR}} [[Incheon]] * {{flagicon|TWN}} [[Kaohsiung]] * {{flagicon|JPN}} [[Kobe]] * {{flagicon|JPN}} [[Kyoto]] * {{flagicon|JPN}} [[Nakoia]] * {{flagicon|TWN}} [[New Taipei]] * {{flagicon|JPN}} [[Osaka]] * {{flagicon|JPN}} [[Sapporo]] * {{flagicon|KOR}} [[Suwon]] * {{flagicon|CHN}} [[Shanghai]] * {{flagicon|CHN}} [[Shenzhen]] * {{flagicon|TWN}} [[Taichung]] * {{flagicon|CHN}} [[Tianjin]] * {{flagicon|CHN}} [[Xi'an]] * {{flagicon|JPN}} [[Yokohama]] * ''[[Cities of East Asia|Ētahi atu]]'' }} | blank_name = Reo, whānau reo | blank_info = {{Flatlist| * [[Reo Hainamana]] * [[Reo Hapani]] * [[Reo Kōrea]] * [[Reo Tibet]] * [[Reo Mongōria]] * [[Reo Āhia-ki-te-Rāwhiti|Ētahi atu]] }} | unit_pref = Metric | area_footnotes = | area_note = | area_water_percent = <!-- square kilometers --> | area_total_km2 = 11839074 | area_land_km2 = | area_water_km2 = | length_km = | width_km = | dimensions_footnotes = | population_footnotes = | population_total = 1575784500 | population_as_of = | population_density_km2 = auto | timezone = {{Plainlist| * UTC +7:00 (Mongōria-ki-te-hauāuru) * UTC +8:00 (Haina, Hongipua, Makau, Taiwana, toenga o Mongōria) * UTC +8:30 (Kōrea-ki-te-raki) * UTC +9:00 (Nipono, Kōrea-ki-te-tonga) }} | utc_offset = | timezone_DST = | utc_offset_DST = }} {{Chinese |t=東亞/東亞細亞 |s=东亚/东亚细亚 |p=Dōngyà ''or'' Dōng Yàxìyà |w=Tung<sup>1</sup>-ya<sup>3</sup> |j=dung1 aa3 |poj=Tang-a |gan=Tung1 nga3 |wuu=ton<sup>平</sup> ia<sup>去</sup> |h=dung<sup>24</sup> a<sup>31</sup> |kana=ひがしアジア/とうあ |kanji=東亜細亜(東アジア)/東亜 |kyujitai=東亞細亞/東亞 |revhep=Higashi Ajia/Tō-A |kunrei=Higasi Azia/Tou-A |hanja=東아시아/東亞細亞/東亞 |hangul=동아시아/동아세아/동아 |rr=Dong Asia/Dong Asea/Dong A |rus=Восточная Азия |rusr=Vostochnaja Azija |mon=Зүүн Ази<br>{{MongolUnicode|ᠵᠡᠭᠦᠨ ᠠᠽᠢ}} |qn=Đông Á }} Ko '''Āhia-ki-te-Rāwhiti''' he raro-rohe ā-ahurea, ā-matawhenua hoki o te [[paparahi]] o [[Āhia]].  Toha ana tōna rahinga ki ētahi km<sup>2</sup> 12,000,000, arā 28% o te paparahi o Āhia (arā, 15% nui ake i tō [[Ūropi]] rahinga whenua). Neke atu i te 1.5 piriona ngā tāngata e noho ana ki Āhia-ki-te-Raki, arā 38% o tō Āhia taupori, 22% rānei o te taupori o te ao.  Koia tētahi o ngā rohe tino taupori o te ao me tōna kiato taupori 133 ia km<sup>2</sup>, arā, te takitoru o tō te ao toharite a 45 tāngata ia km<sup>2</sup> (ahakoa ko [[Mongōria]] te wehenga motuhake kiato taupori paku rawa o te ao). E ai ki ō te Kotahitanga Aorere (KoAo) whakamāramatanga, ko Āhia-ki-te-Rāwhiti te rohe tuarua o te ao (whai muri i a [[Āhia-ki-te-Tonga]]).  He peke ā-tāhuhu ētahi pāpori maha o Āhia-ki-te-Raki o te [[Poi Ahurea Haina]], ā, i te nuinga o te wā he mea takea ā rātou kupu, ā rātou hōtuhi hoki i te Reo Haina Tawhito me te Hōtuhi Haina Tawhito. Ko te Hāhi Buddha (nuinga Mahayana), te Hāhi Rūī (Confucianism), Rūī-hou ranei, te Hāhi Tao, me ngā hāhi ā-iwi o Haina ngā whakapono mātua ki [[Haina]] me [[Taiwana]].  Ki ērā atu whenua o te raro-rohe, ko te Hāhi Shinto te whakapono matua ki [[Nipono]], ā, ko te Hāhi Shaman te mea matua ki [[Kōrea-ki-te-tonga|Kōrea]], ki Mongōria, ki ngā pāpori taketake ō Āhia-ki-te-Raki hoki.  I ngā wā o nā noa nei, he mea whanake te [[Whakapono Karaitiana|Hāhi Karaitiana]] ki te raro-rohe.  He mea takea ērā atu maramataka o Āhia-ki-te-Raki i te maramataka o Haina.   == Raraunga takiwā, rohe == === Mātaipori === {| class="wikitable sortable" style="text-align:center" |- ! [[Whenua]] ! [[Rahi]] km² ! [[Taupori]] ! [[Taupori kiato]]<br />ia km² ! [[List of countries by Human Development Index|HDI]] (2014) ! [[Tāone matua]] |- | style="text-align:left;" | {{CHN}} | 9,640,011 | 1,339,724,852 | 138 | 0.719 | style="text-align:left;" | [[Beijing]] |- | style="text-align:left;" | {{HKG}} | 1,104 | 7,061,200 | 6,390 | 0.891 | style="text-align:left;" | [[Hongipua]] |- | style="text-align:left;" | {{PRK}} | 120,538 | 24,346,000 | 198 | N/A | style="text-align:left;" | [[Pyongyang]] |- | style="text-align:left;" | {{KOR}} | 100,210 | 51,115,702 | 500 | 0.891 | style="text-align:left;" | [[Seoul]] |- | style="text-align:left;" | {{MAC}} | 30 | 556,800 | 18,662 | 0.868 (2012) | style="text-align:left;" | [[Makau]] |- | style="text-align:left;" | {{MGL}} | 1,564,100 | 2,809,600 | 2 | 0.698 | style="text-align:left;" | [[Ulaanbaatar]] |- | style="text-align:left;" | {{JPN}} | 377,930 | 127,950,000 | 337 | 0.890 | style="text-align:left;" | [[Tokyo]] |- | style="text-align:left;" | {{TWN}} | 36,188 | 23,174,528 | 639 | 0.882 (2014) | style="text-align:left;" | [[Taipei]] |- | style="text-align:left;" | {{VNM}} | 332,698 | 98,630,000 | 273 | 0.638 | style="text-align:left;" | [[Hanoi]] |} === Ōhanga === {| class="wikitable sortable" style="text-align:center" |- ! [[Whenua]] ! [[List of countries by GDP (nominal)|GDP tūtapa]]<br />miriona tāra [[HOA]] (2015)<ref name="IMF">{{cite web|url=https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2015/02/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2020&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=948%2C924%2C528%2C532%2C158%2C542&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=&pr.x=14&pr.y=17 |title=SEA GDP|publisher=IMF}}</ref> ! [[List of countries by GDP (nominal) per capita|GDP tūtapa per capita]]<br />tāra [[HOA]] (2015)<ref name="IMF"></ref><ref>Macau(2013)</ref> ! [[List of countries by GDP (PPP)|GDP PPP]]<br />Miriona tāra [[HOA]] (2015)<ref name="IMF"></ref> ! [[List of countries by GDP (PPP) per capita|GDP āheinga hoko ōrite per capita]]<br />tāra HOA (2015)<ref name="IMF"></ref> |- | style="text-align:left;" | {{CHN}} | 11,384,763 | 8,280 | 19,509,983 | 14,189 |- | style="text-align:left;" | {{HKG}} | 307,790 | 42,096 | 414,481 | 56,689 |- | style="text-align:left;" | {{PRK}} | 11,516 | 583 | 40,000 | 1,800 |- | style="text-align:left;" | {{KOR}} | 1,392,952 | 27,512 | 1,849,398 | 36,528 |- | style="text-align:left;" | {{MAC}} | 51,753 | 91,376 | 80,744 | 142,599 |- | style="text-align:left;" | {{MGL}} | 12,409 | 4,179 | 36,429 | 12,268 |- | style="text-align:left;" | {{JPN}} | 4,116,242 | 32,480 | 4,842,395 | 38,210 |- | style="text-align:left;" | {{TWN}} | 518,816 | 22,082 | 1,113,792 | 47,407 |- | style="text-align:left;" | {{VNM}} | 204.539 | 2,233 | 547.934 | 5,983 |} [[File:Location-Asia-UNsubregions.png|thumb|250px|right|Tētahi mahere matawhenua nō tō te [[Kōtahitanga Aorere Tānga Tatauranga]] mō Āhia i hoahoatia i raro i te tikanga haratau tatauranga, ā, kāore mō te whakaatu i ngā whanaungatanga tōrangapū, aha rānei o ngā whenua me ngā takiwā:<ref>{{cite web|url=http://millenniumindicators.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm|title=United Nations Statistics Division- Standard Country and Area Codes Classifications (M49)|publisher=[[United Nations Statistics Division]]|accessdate=2010-07-24|date=6 May 2015|archive-date=2011-07-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20110713041240/http://millenniumindicators.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm|url-status=dead}}</ref> {{legend|#0000E0|[[Āhia-ki-te-Raki]]}} {{legend|#E000E0|[[Āhia Waengapū]]}} {{legend|#00E000|[[Āhia-ki-te-Hauāuru]]}} {{legend|#E00000|[[Āhia-ki-te-Tonga]]}} {{legend|#FFFF20|'''Āhia-ki-te-Rāwhiti'''}} {{legend|#FFC000|[[Āhia Tonga-mā-Rāwhiti]]}}]] ==Ētahi atu tāone hira== <gallery widths="660px" heights="220px" perrow="1"> File:Tokyo at night panorama.jpg|Ko [[Tokyo]] te tāone nui rawa o te ao (ā-taupori manatāone, ā-ōhanga hoki). File:Seoul Nightview(2009).jpg|Ko [[Seoul]] te ūpokonga me te tāone nui rawa o Kōrea-ki-te-tonga, ā, he pokapū aorere hangarau kaitā hoki. File:Kaohsiung_night_panorama_(cropped).jpg|Ko [[Kaohsiung]] te tāone nui tuarua o Taiwana. Ko te [[Whanga Kaohsiung]] tētahi o ngā whanga nui rawa o te ao. File:Pudong Pano.jpg|Ko [[Shanghai]] tētahi o ngā tāone tino nui o Haina, o te ao hoki, ā, koia te pokapū tauhokohoko, ahumoni o te [[tuawhenua Haina]]. Taipei_Landscape.jpg|Ko [[Taipei]] te ūpokonga o [[Taiwana]], ā, tētahi o ngā pokapū hangarau o te ao. Reira tū ai te pourewa a [[Taipei 101]], te pourewa tiketike rawa o te ao mai 2004 ki 2010. [https://web.archive.org/web/20130826202255/http://upload.wikimedia.org/wikipedia/zh/6/6d/%E5%8F%B0%E5%8C%97%E5%B8%82%E8%81%96%E8%AA%95%E5%A4%9C%E6%99%AF.jpg Night View of Taipei] File:Hong Kong Night Skyline2.jpg|Ko [[Hongipua]] tētahi o ngā [[pokapū ahumahi aorere]] e mōhiotia ana mō tōna tūoranga rarauao. Ka whakakapia a Hongipua e te [[Pūwaiwaha Awa Peara]] me te [[Moana Haina-ki-te-Tonga]], File:UlaanBaatar-2009.jpg|Ko [[Ulaanbaatar]] te tāone nui rawa o te whenua o [[Mongōria]]. 1,372,000 ōna kirirarau i te tau 2013. </gallery> [[File:Pass over Eastern Asia to Philippine Sea and Guam.ogv|thumb|300px|Tētahi rīpene o te [[Taupuni Ātea Aorere]] e taha ana i a [[Mongōria]], me te titiro whakateuru ki te [[Moananui-ā-Kiwa]], ki [[Haina]] me [[Nipono]]. Kia kōkiri haere te rīpene, ka kitea ngā tāone kaitā o te takutai me ngā moutere Nipono o te [[Moana Piripīni]]. Haere whakamua anō ka kitea te moutere [[Guam]], ā, i te whakamutunga ka kitea te takutai rāwhiti o [[Aotearoa]]. He [[āwhā uira]] anō i te whakamutunga.]] ==Kupu tautoko== <references /> {{Regions of the world}} [[Category:Āhia]] 50h03efndi3z66uuvh9hur2gv9o0ct8 Template:Country data MAC 10 15068 167887 145758 2026-06-04T23:56:36Z EmausBot 2583 Fixing double redirect from [[Template:Country data Makao]] to [[Template:Country data Makau]] 167887 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Template:Country data Makau]] b7pw6sw2qt92dtavadt5cmwnpzhkv0m Template:Country data Macau 10 15085 167888 145757 2026-06-04T23:56:46Z EmausBot 2583 Fixing double redirect from [[Template:Country data Makao]] to [[Template:Country data Makau]] 167888 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Template:Country data Makau]] b7pw6sw2qt92dtavadt5cmwnpzhkv0m Template:Country data Māratiri 10 15255 167893 146087 2026-06-05T00:22:09Z TautauKarepe 22930 167893 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Māratiri | flag alias = Flag of Maldives.svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} <noinclude> | redir1 = MDV </noinclude> }} 6jxhkybmyj9da1sgx2tv2tdpbl32fm2 167894 167893 2026-06-05T00:22:25Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Template:Country data Maldives]] to [[Template:Country data Māratiri]] 167893 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Māratiri | flag alias = Flag of Maldives.svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} <noinclude> | redir1 = MDV </noinclude> }} 6jxhkybmyj9da1sgx2tv2tdpbl32fm2 Template:Countries of Asia 10 15283 167892 167801 2026-06-05T00:21:02Z TautauKarepe 22930 167892 wikitext text/x-wiki {{Navbox | name = Countries of Asia | state = {{{state<includeonly>|autocollapse</includeonly>}}} | title = [[Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia|Whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āhia]] | imagestyle = padding: 0 0.5em; | image = [[File:Asia (orthographic projection).svg|100px]] | listclass = hlist | group1 = [[Wehenga motuhake]] | list1 = * [[Āmenia]] * [[Atepaihānia]] * [[Āwhekenetāna]] * [[Haina]] * [[Haipara]] * [[Hauri Arāpia]] * [[Hingapoa]] * [[Hīraka]] * [[Hiria]] * [[Hōrano]] * [[Hōria]] * [[Īemene]] * [[Iharaira]] * [[Īhipa]] * [[Īnia]] * [[Initonīhia]] * [[Īrāki]] * [[Īrāna]] * [[Kamapōtia]] * [[Katā]] * [[Katatānga]] * [[Kikitānga]] * [[Kōrea-ki-te-raki]] * [[Kōrea-ki-te-tonga]] * [[Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi]] * [[Kūweiti]] * [[Māratiri]] * [[Marēhia]] * [[Mongōria]] * [[Nepōra]] * [[Nipono]] * [[Omāna]] * [[Pākaratēhi]] * [[Pakitāne]] * [[Pāreina]] * [[Pēma]] * [[Piripīni]] * [[Poronai]] * [[Putāna]] * [[Rāoho]] * [[Repanona]] * [[Rūhia]] * [[Tahikitāna]] * [[Tairana]] * [[Taiwana]] * [[Tākei]] * [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]] * [[Tukumanatānga]] * [[Uhipeketāne]] * [[Whitināmu]] | group2 = [[Rārangi wehenga whakamihi taparere|Wehenga whakamihi taparere]] | list2 = * [[Āpakahia]] * [[Haipara ki te raki]] * [[Nagorno-Karabakh Republic|Nagorno-Karabakh]] * [[Ossetia ki te Tonga]] * [[Parihitini]] | group3 = {{longitem|[[Takiwā whirinaki]] {{nobold|me ngā}} <br/>[[Rohe whakahaere motuhake]]}} | list3 = {{Navbox |child |groupstyle=font-weight:normal; | group1 = [[Ahitereiria]] | list1 = * [[Motu Kirihimete]] * [[Ngā Motu Koko]] | group2 = [[Haina]] | list2 = * [[Hongipua]] * [[Makao]] | group3 = [[Kīngitanga Kotahi]] | list3 = * [[Akrotiri and Dhekelia]] * [[Takiwā Piritene Moana Īnia]] }} }}<noinclude> {{documentation}} <!-- Please add metadata to the <includeonly> section at the bottom of the /doc subpage --> </noinclude> 1jf1sq8v56ut5f59f375druy5hs545u Template:Country data Moroko 10 15299 167941 166073 2026-06-05T03:00:23Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Template:Country data Marako]] to [[Template:Country data Moroko]] 166073 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Marako | flag alias = Flag of Morocco.svg | flag alias-1666 = Flag of Morocco (1666–1915).svg | flag alias-1913 = Flag of Spanish Morocco.svg | flag alias-civil = Civil Ensign of Morocco.svg | flag alias-naval = Naval Ensign of Morocco.svg | link alias-naval = Royal Moroccan Navy | border-780 = | border-1073 = | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var5 = 1666 | var6 = 1913 | var7 = civil | redir1 = MAR </noinclude> }} a1ahqdly38zbuyqsnh6nvjyvw56gn4w 167943 167941 2026-06-05T03:00:38Z TautauKarepe 22930 167943 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Moroko | flag alias = Flag of Morocco.svg | flag alias-1666 = Flag of Morocco (1666–1915).svg | flag alias-1913 = Flag of Spanish Morocco.svg | flag alias-civil = Civil Ensign of Morocco.svg | flag alias-naval = Naval Ensign of Morocco.svg | link alias-naval = Royal Moroccan Navy | border-780 = | border-1073 = | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var5 = 1666 | var6 = 1913 | var7 = civil | redir1 = MAR </noinclude> }} gkii0yt83sao7v5hyx18t5qcihlxo0j Template:Countries of Africa 10 15356 167947 167850 2026-06-05T03:05:55Z TautauKarepe 22930 167947 wikitext text/x-wiki {{Navbox | name = Countries of Africa | state = {{{state<includeonly>|autocollapse</includeonly>}}} | bodyclass = hlist | title = [[Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āwherika|Whenua, takiwā]] o [[Āwherika]] | imagestyle = padding:0 1.0em 0 0.5em; | image = [[File:Africa (orthographic projection).svg|120px|Orthogrpahic projection of Africa]] | group1 = [[Wehenga motuhake]] | list1 = * [[Anakora]] * [[Aratiria]] * [[Āwherika-ki-te-tonga]] * [[Eritēria]] * [[Etiopia]] * [[Henekara]] * [[Hūmārie]] * [[Hūtāne]] * [[Hūtāne-ki-te-tonga]] * [[Īhipa]] * [[Kamarūna]] * [[Kāna]] * [[Kāpona]] * [[Kāta]] * [[Kenia]] * [[Kini Ekuatoria]] * [[Kini Pihō]] * [[Kini]] * [[Komoro]] * [[Kōngo]] * [[Marakāhia]] * [[Moroko]] * [[Marāwi]] * [[Māri]] * [[Mauritānia]] * [[Mauritius]] * [[Mohapiki]] * [[Namīpia]] * [[Ngāika]] * [[Ngāitiria]] * [[Pēnina]] * [[Poriwana]] * [[Pūkina]] * [[Puruniti]] * [[Raipiria]] * [[Rāwana]] * [[Ripia]] * [[São Tomé and Príncipe]] * [[Seychelles]] * [[Tāmipia]] * [[Tānahia]] * [[Te Araone]] * [[Te Kamopia]] * [[Te Kēpa Weriti]] * [[Te Puku o Āwherika]] * [[Te Tai Rei]] * [[Te Whenua o Kōngo]] * [[Teroto]] * [[Timuwawe]] * [[Tipūti]] * [[Toko]] * [[Tūnihia]] * [[Ukānga]] * [[Warerangi]] | group2 = {{longitem|[[Takiwā (wāwāhanga)|Takiwā]] {{nobold|me}}<br/>[[takiwā whirinaki|takiwā whirinaki]]}} | list2 = * [[Pantelleria]]{{\}}[[Moutere Pelagie]] ** {{smaller|Itāria}} * [[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]] ** {{smaller|Kīngitanga Kotahi}} * [[Canary Islands]]{{\}}[[Ceuta]]{{\}}[[Melilla]]{{\}}[[Plazas de soberanía]] ** {{smaller|Pāniora}} * [[Madeira]] ** {{smaller|Potukara}} * [[Moutere Scattered o te Moana Īnia|Îles Éparses]]{{\}}[[Mayotte]]{{\}}[[Réunion]] ** {{smaller|Wīwī}} * [[Socotra]] ** {{smaller|Yemen}} * [[Sahara ki te Hauāuru]]{{smallsup|1}} | group3 = {{longitem|[[Rārangi wehenga whakamihi taparere|Wehenga<br/>whakamihi taparere]]}} | list3 = * [[Tūwehe Manapori Ārapi o Sahrawi]] * [[Somaliland]] | below = {{smallsup|1}} [[Taupetupetu takiwā|Motuhaketanga taupetupetu]]. }}<noinclude> {{documentation}} <!-- Please add metadata to the <includeonly> section at the bottom of the /doc subpage --> </noinclude> m5vf6em2s8qm74lu66nnmj626864j1o 167948 167947 2026-06-05T03:09:08Z TautauKarepe 22930 167948 wikitext text/x-wiki {{Navbox | name = Countries of Africa | state = {{{state<includeonly>|autocollapse</includeonly>}}} | bodyclass = hlist | title = [[Rārangi whenua motuhake, takiwā whirinaki o Āwherika|Whenua, takiwā]] o [[Āwherika]] | imagestyle = padding:0 1.0em 0 0.5em; | image = [[File:Africa (orthographic projection).svg|120px|Orthogrpahic projection of Africa]] | group1 = [[Wehenga motuhake]] | list1 = * [[Anakora]] * [[Aratiria]] * [[Āwherika-ki-te-tonga]] * [[Eritēria]] * [[Etiopia]] * [[Heikere]] * [[Henekara]] * [[Hūmārie]] * [[Hūtāne]] * [[Hūtāne-ki-te-tonga]] * [[Īhipa]] * [[Kamarūna]] * [[Kāna]] * [[Kāpona]] * [[Kāta]] * [[Kenia]] * [[Kini Ekuatoria]] * [[Kini Pihō]] * [[Kini]] * [[Komoro]] * [[Kōngo]] * [[Marakāhia]] * [[Moroko]] * [[Marāwi]] * [[Māri]] * [[Mauritānia]] * [[Marihi]] * [[Mohapiki]] * [[Namīpia]] * [[Ngāika]] * [[Ngāitiria]] * [[Pēnina]] * [[Poriwana]] * [[Pūkina]] * [[Puruniti]] * [[Raipiria]] * [[Rāwana]] * [[Ripia]] * [[São Tomé and Príncipe]] * [[Tāmipia]] * [[Tānahia]] * [[Te Araone]] * [[Te Kamopia]] * [[Te Kēpa Weriti]] * [[Te Puku o Āwherika]] * [[Te Tai Rei]] * [[Te Whenua o Kōngo]] * [[Teroto]] * [[Timuwawe]] * [[Tipūti]] * [[Toko]] * [[Tūnihia]] * [[Ukānga]] * [[Warerangi]] | group2 = {{longitem|[[Takiwā (wāwāhanga)|Takiwā]] {{nobold|me}}<br/>[[takiwā whirinaki|takiwā whirinaki]]}} | list2 = * [[Pantelleria]]{{\}}[[Moutere Pelagie]] ** {{smaller|Itāria}} * [[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]] ** {{smaller|Kīngitanga Kotahi}} * [[Canary Islands]]{{\}}[[Ceuta]]{{\}}[[Melilla]]{{\}}[[Plazas de soberanía]] ** {{smaller|Pāniora}} * [[Madeira]] ** {{smaller|Potukara}} * [[Moutere Scattered o te Moana Īnia|Îles Éparses]]{{\}}[[Mayotte]]{{\}}[[Réunion]] ** {{smaller|Wīwī}} * [[Socotra]] ** {{smaller|Yemen}} * [[Sahara ki te Hauāuru]]{{smallsup|1}} | group3 = {{longitem|[[Rārangi wehenga whakamihi taparere|Wehenga<br/>whakamihi taparere]]}} | list3 = * [[Tūwehe Manapori Ārapi o Sahrawi]] * [[Somaliland]] | below = {{smallsup|1}} [[Taupetupetu takiwā|Motuhaketanga taupetupetu]]. }}<noinclude> {{documentation}} <!-- Please add metadata to the <includeonly> section at the bottom of the /doc subpage --> </noinclude> qkf43rarj452mvvaxs1jlled98jwlom Nippon Television 0 15481 167967 167592 2026-06-05T03:33:45Z TautauKarepe 22930 167967 wikitext text/x-wiki [[File:Nippon TV logo 2014.svg|180px]] Ko '''Nippon Television''' ([[reo Hapani]]: 日本テレビ) he teihana pouaka whakaata arumoni tuatahi o [[Nipono]]. Ahakoa ko reira te tuatahi ki te whiwhi i te raihana ki te whakahaere, ko te reira i te tuarua i roto i te whenua ki te timata pāpāho, i muri i NHK General i roto i Tokyo. yimata pāpāho i te 28 Akuhata, 1953. Ka rite ki nga kupenga e whakataetae, NTV whakawhiti rongo, whakaaturanga momo (te nuinga o e pā ana ngā rōpū puoro), ngaahi tulama me anime. Te kawenga mō te he whatunga o te 30 teihana, e mohiotia ana ko NNN (Nippon News Network) ranei NNS (Nippon Network Stations) hoki NTV. Ētahi o nga teihana nui ngā Yomiuri TV i roto i te Osaka, Chukyo TV i roto i te [[Nakoia]], Sapporo TV i roto i te [[Hokkaido]] me FBS i [[Whukuoka]]. ==Hītori== I timata te hitori o Nippon Television i te tau 1951 me te panui a te Kaitohutohu o Amerika a Karl Mundt (ko te tino kaikorero mo [[Te Reo o Amerika]]) ka whakatuuhia nga pouaka whakaata arumoni ki Hapani (i muri iho i raro i te United States-led Allied Occupation of Japan). E ai ki te kaituhi Hapanihi-Kanaana a Benjamin Fulford, i taunaki a Mundt a Matsutarō Shōriki ki te CIA (i muri mai ka utua a Shōriki hei kaihoko CIA i raro i nga ingoa ingoa "podam" me "pojackpot-1"); me nga kaiwhakahaere o The Asahi Shimbun me Mainichi Shimbun, ka tohe a Shōriki ki te Pirimia o taua wa a Shigeru Yoshida kia hanga he whatunga pouaka whakaata arumoni i Hapani.<ref>{{Cite book |last=Fulford |first=Benjamin |title=ステルス・ウォー |publisher=[[Kodansha]] |year=2010 |isbn=978-4-06-216124-4 |location=Tokyo |pages=238, 241 |language=ja |trans-title=Stealth War}}</ref> ==External links== *[http://www.ntv.co.jp/ Nippon Television] [[Category:Nipono]] [[Category:Reo tātaki]] s74ehq9hmcyvtn2s4ojwrsp4jtwz6nf Rārangi whenua ā-taupori 0 15524 167897 167879 2026-06-05T00:24:39Z TautauKarepe 22930 167897 wikitext text/x-wiki [[File:World Population.svg|thumb|500px|Mahere whenua taupori aorere]] He rārangi [[whenua]], [[takiwā whirinaki]] ā-taupori tēnei e ai ki te paerewa [[ISO 3166-1]], e whakaatu ana i ngā taupori tapeke. Kāore ētahi whenua (pērā i a [[Tairana]]) e rīpoata i a rātou taupori tapeke, ka rīpoata i te taupori kirirarau kē. I ēnei tauira, ka whakaatu te ripanga nei i ngā whakataunga tata nō tētahi mana aorere mō ā rātou taupori tapeke. Tae ana tēnei rārangi ki ngā [[wehenga motuhake]], ki ngā takiwā whirinaki nohoia, ki ngā [[wehenga whakamihi hāmanga]], ā, i ētahi tauira ki ngā [[whenua wāhanga]] o ngā wehenga motuhake. Hei tauira, he mea whakarārangi te [[Kīngitanga Kotahi]] hei hinonga kotahi, manohi anō kua whakarārangi wāwāhi kē ngā whenua wāhanga o te [[Kīngitanga Hōrana]]. Ka rārangihia hokia ngā taupori whenua hei ōrautanga o te taupori aorere, nā te [[Tari Tatauranga o te Hononga o Amerika]] i whakatau tata hei 7.29 piriona.<ref>{{cite web | url=http://www.census.gov/popclock | title=Matawā Taupori HOA & Aorere | publisher=Census.gov | date=17 February 2014 | accessdate=2014-02-17}}</ref> E ai ki tō te [[Kotahitanga Aorere]] whakataunga tata kē, nō te Whiringa-ā-nuku 2011 te taupori aorere i hau i te tatau 7 piriona.<ref name=UN7bn>{{cite news | url=http://www.bbc.co.uk/news/world-15459643 | title=Population seven billion: UN sets out challenges | date=26 October 2011 | newspaper=BBC | accessdate=2011-10-27}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.guardian.co.uk/world/2011/oct/31/seven-billionth-baby-born-philippines?intcmp=122 | title=World's 'seven billionth baby' is born | newspaper=The Guardian | date=31 October 2011 | accessdate=2011-10-31}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.upi.com/Top_News/US/2011/10/31/7-billion-people-is-a-serious-challenge/UPI-73301320046200 | title=7 billion people is a 'serious challenge' | agency=UPI | date=31 October 2011 | accessdate=2011-11-09}}</ref> ==Tukanga== Ka whakamahia tēnei ripanga i ngā whakataunga tata me ngā matapae whakahou rawa<ref>{{cite journal |url=http://www.economist.com/node/18651512 |title=China's Population: The Most Surprising Demographic Crisis |journal=The Economist |year=2013}}</ref> nō te mana kautenui ā-motu (kia wātea), ā, kua whakaawhiwhia mō te nuinga. Kia kore ngā raraunga ā-motu whakahoua e wātea, kua whakamahia ngā whakataunga tata me ngā matapae mō te tau 2015 o te Tānga Taupori o tō te [[Kotahitanga Aorere Tari Take Ōhanga, Hapori]].<ref name="unpop">{{cite web | url=http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf | title=World Population Prospects The 2015 Revision: Key Findings and Advance Tables | publisher=The Department of Economic and Social Affairs of the United Nations | format=PDF | pages=51–55 | accessdate=2015-07-31}}</ref> Nō te mea kāore ngā tatau i kohikohia mō ia whenua i te wā kotahi, kāore hoki i te taumata tikapūtanga ōrite, tērā pea ka hē te whakataunga mēnā ka whakataurite ngā raraunga. Me te aha anō, kāore pea te tāpiri i ngā tatau mō ngā whenua katoa e ōrite ki te tapeke aorere. Tokoiti ngā whenua kua toru ngā ngahurutanga, roa ake rānei, te wā kāore tētahi kautenui i whakahaere, nō reira he whakataunga tata pae hapa tiketike noa iho ngā tatauranga. Kua kautehia ngā wāhi wāhanga hanganga o ngā wehenga motuhake (pērā i ngā whenua o te Kīngitanga Kotahi) hei wāhanga o ēnā wehenga motuhake. Kāore ngā hinonga motuhaketanga-kore (pērā i te [[Kotahitanga Ūropi]]), me ērā takiwā whirinaki kāore ā-rātou taupori tūturu (pērā i ngā kokoraho maha o te [[Tiri o te Moana]]) i whakarārangihia. == Whenua, takiwā whirinaki ā-taupori == <!--sau PLEASE READ BEFORE EDITING! WHEN YOU UPDATE A COUNTRY'S POPULATION - PLEASE ALSO UPDATE THE EXPRESSION NEXT TO IT (column "% of world population") WITH THE SAME NUMBER EXCLUDING COMMAS (the #expr: equation). --> Kia matāra: Kua ''whakatītahahia'' katoatia ngā whenua me ngā takiwā whirinaki wāhanga o tētahi wehenga motuhake. {| class="wikitable sortable" style="text-align:right" |- !data-sort-type="number"|Raupapa!!Ingoa rohe, takiwā, me ngā pīwari!!Taupori!!Rā!!% o te ao!!Puna |- |1 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haina}}<ref group="Note">Pā ai ngā tatau kautenui ki te [[tuawhenua Haina]], hāunga ōna [[Rohe ture-whaiaro o Haina|rohe ture-whaiaro]] a [[Hongipua]] me [[Makau]].</ref> |{{data Haina|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://data.stats.gov.cn/ Matawā taupori whaimana] |- |2 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īnia}} |{{data Īnia|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.indiastat.com/popclockflash.aspx Matawā taupori whaimana] |- |3 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hononga-o-Amerika}}<ref group="Note">Taupori o ngā [[Wehenga o te Hononga-o-Amerika|wehenga e 50]] me te [[Tiriwā o Columbia]].</ref> |{{data Hononga-o-Amerika|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popclock/ Matawā taupori whaimana] |- |4 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Initonīhia}} |255,461,700 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 255461700/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.bps.go.id/linkTabelStatis/view/id/1274 Matapae whaimana] |- |5 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Parīhi}} |{{data Parīhi|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.ibge.gov.br/apps/populacao/projecao/index.html Matawā taupori whaimana] |- |6 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pakitāne}} |{{formatnum: {{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190502230956/https://pwd.punjab.gov.pk/ Matawā taupori whaimana] |- |7 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāitiria}} |182,202,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 182202000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |8 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pākaratēhi}} |{{data Pākaratēhi|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx Matawā taupori whaimana] |- |9 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rūhia}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Crimea]] me [[Sevastopol]].</ref> |{{formatnum: {{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://demoscope.ru/weekly/app/popclock/popclock.php Matawā taupori whaimana] |- |10 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mehiko}} |126,577,691 |Hūrae 1, 2019 |{{#expr: 126577691/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190103091405/http://www.conapo.gob.mx/work/models/CONAPO/Mapa_Ind_Dem18/index_2.html Matapae whaimana] |- |11 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nipono}} |126,200,000 |Mei 1, 2019 |{{#expr: 126200000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/english/data/jinsui/tsuki/index.htm Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |12 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Piripīni}} |{{data Piripīni|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150915090120/http://rpo3.popcom.gov.ph/ Matawā taupori whaimana] |- |13 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whitināmu}} |90,730,000 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 90730000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=622&ItemID=14195 Whakataunga tata whaimana] |- |14 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Etiopia}} |90,076,012 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 90076012/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151017033609/http://www.csa.gov.et/images/general/news/pop_pro_wer_2014-2017 Matapae whaimana] |- |15 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īhipa}} |{{data Īhipa|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20230907025744/https://www.capmas.gov.eg/ Matawā taupori whaimana] |- |16 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}} |85,026,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:85026000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160114103852/http://www.ins-rdc.org/sites/default/files/Montage%20AnnuStat%20FINAL%202%20From%20VEROUILLE%20_0.pdf Matapae whaimana] |- |17 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiamana}} |81,292,400 |Māehe 31, 2015 |{{#expr: 81292400/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.destatis.de/EN/FactsFigures/SocietyState/Population/CurrentPopulation/Tables/Census_SexAndCitizenship.html Whakataunga tata whaimana] |- |18 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāna}} |{{data Īrāna|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.amar.org.ir/Default.aspx?tabid=133 Matawā taupori whaimana] |- |19 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tākei}} |77,695,904 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 77695904/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.turkstat.gov.tr/Start.do Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |20 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Wīwī}}<ref group="Note">Tae ana tēnei tatau ki te takiwā Wīwi ki Ūropi, ki āna [[Tānga Tāwāhi o Wīwī|tānga tāwāhi]] (''départements d'outre-mer'' i te [[Reo Wīwī]]) a [[Guiana Wīwī]] (''Guyane''): 239,648, [[Guadeloupe]]: 403,314, [[Martinique]]: 388,364 me te [[Moutere Réunion]]: 833,944.[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012#top], ā, ki āna [[Rauhīanga Tāwāhi o Wīwī|rauhīanga tāwāhi]] (''collectivités d'outre-mer'') a Porinihia Wīwī (''Polynésie française''): 274,217,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popsubpolynesie.htm], Niu Karetōnia (''Nouvelle-Calédonie''): 320,595,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popprovincenouvellecaledonie.htm] Hato-Barthélemy: 9,269,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977] Hato Martin: 36,522,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978] Hato Pierre me Miquelon (''Saint-Pierre-et-Miquelon''): 6,299,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=975] Warihi me Whutuna (''Wallis-et-Futuna''): 12,867,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcircwallisetfutuna.htm] me Mayotte: 217,091.[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcommayotte.htm]. E 2,742,000 te taupori hiatonga o ngā tānga me ngā rauhīanga tāwāhi katoa. Tāpiri ake te taupori o Wīwī Pākōkā e 64,386,000 i te Whiringa-ā-Nuku 2015,[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=000436387] e 67,128,000 te whakataunga tata mō te taupori tapake o Wīwī.</ref> |67,128,000 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 67128000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=001641607 Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |21 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tairana}} |65,104,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 65104000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150629165431/http://www.ipsr.mahidol.ac.th/ipsrbeta/en/Gazette.aspx Matapae whaimana ā-tau] |- |22 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kīngitanga Kotahi}} |64,800,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 64800000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ons.gov.uk/ons/rel/pop-estimate/population-estimates-for-uk--england-and-wales--scotland-and-northern-ireland/mid-2014/rft---mid-2014-population-estimates-analysis-tool.zip Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Haratua 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} |- |23 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Itāria}} |60,725,000 |Āperira 30, 2015 |{{#expr: 60725000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://demo.istat.it/bilmens2015gen/index.html Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |24 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwherika-ki-te-tonga}} |54,956,900 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 54956900/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022015.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |25 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēma}} |53,897,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:53897000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |26 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tānahia}} |53,470,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 53470000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |27 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}} |51,515,399 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 51515399/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20110303195830/http://rcps.egov.go.kr:8081/jsp/stat/ppl_stat_jf.jsp Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |28 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Koromōpia}} |{{data Koromōpia|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120114091321/http://www.dane.gov.co/reloj/reloj_animado.php Matawā taupori whaimana] |- |29 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāniora}} |46,439,864 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 46439864/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.es/inebaseDYN/cp30321/cp_inicio.htm Whakataunga tata whaimana] |- |30 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kenia}} |46,050,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:46050000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |31 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āketina}} |43,131,966 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 43131966/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140912104325/http://www.indec.mecon.ar/nuevaweb/cuadros/2/proyeccionesyestimaciones_nac_2010_2040.pdf Matapae whaimana ā-tau] |- |32 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ūkareinga}}<ref group="Note">Not including [[Crimea]] and [[Sevastopol]].</ref> |42,800,501 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 42800501/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160808023040/http://database.ukrcensus.gov.ua/PXWEB2007/eng/news/op_popul_e.asp Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |33 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Aratiria}} |39,500,000 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 39500000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306220607/http://www.ons.dz/-Demographie-.html Matapae whaimana ā-tau] |- |34 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōrana}} |38,484,000 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 38484000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://stat.gov.pl/en/basic-data/ Whakataunga tata whaimana] |- |35 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne}} |38,435,252 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 38435252/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142840/http://cbs.gov.sd/en/files.php?id=7#&panel1-1 Matapae whaimana ā-tau] |- |36 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāki}} |36,004,552 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 36004552/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140208014232/http://www.mofamission.gov.iq/ Matapae whaimana ā-tau] |- |37 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kānata}} |35,851,774 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 35851774/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statcan.gc.ca/start-debut-eng.html Whakataunga tata whaimana] |- |38 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ukānga}} |34,856,813 |Ākuhata 28, 2014 |{{#expr: 34856813/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ubos.org/onlinefiles/uploads/ubos/NPHC/NPHC%202014%20PROVISIONAL%20RESULTS%20REPORT.pdf Hua hukihuki kautenui 2014] |- |39 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marako}}<ref group="Note">''Hāunga'' te taupori o te [[takiwā tautohea]] o [[Sahara Uru]] (te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]]). Mehemea kua tāpiri ake, ka tae atu te kautenui [[Marako]] Mahuru 2014 ki te 33,848,242 ngā kainoho.</ref> |33,337,529 |Hepetema 1, 2014 |{{#expr: 33337529/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.hcp.ma/downloads/RGPH-2014_t17441.html Hua hukihuki kautenui 2014] |- |40 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hauri Arāpia}} |31,521,418 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 31521418/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160509155043/http://www.cdsi.gov.sa/ar/indicators/1 Matapae whaimana ā-tau] |- |41 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Perū}} |31,151,643 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 31151643/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924034728/http://www.inei.gob.pe/media/MenuRecursivo/Cap03020.xls Matapae whaimana ā-tau] |- |42 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Uhipeketane}} |31,022,500 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 31022500/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.uz/ Whakataunga tata whaimana] |- |43 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marēhia}} |{{data Marēhia|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20080611041219/http://www.statistics.gov.my/ Matawā taupori whaimana] |- |44 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Wenehūera}} |30,620,404 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 30620404/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071317/http://www.ine.gov.ve/documentos/Demografia/SituacionDinamica/Proyecciones/xls/Nacional.xls Matapae whaimana ā-tau] |- |45 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nepōra}} |28,037,904 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 28037904/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150425141819/http://cbs.gov.np/wp-content/uploads/2014/10/Population-Projection-2011-2031.pdf Matapae whaimana ā-tau] |- |46 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāna}} |27,043,093 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 27043093/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140801150513/http://www.statsghana.gov.gh/docfiles/2010phc/National%20Population%20Projection_2010%20to%202014.pdf Matapae whaimana ā-tau] |- |47 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwhekenetāna}} |26,023,100 |2013-2014 |{{#expr: 26023100/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150909120943/http://cso.gov.af/Content/files/Population(3).pdf Whakataunga tata whaimana] |- |48 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Yemen}} |25,956,000 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 25956000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121009023840/http://www.cso-yemen.org/publiction/yearbook2011/population.xls Whakataunga tata whaimana] |- |49 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mohapiki}} |25,727,911 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 25727911/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.gov.mz/estatisticas/estatisticas-demograficas-e-indicadores-sociais/projeccoes-da-populacao/populacao-projectada-por-distritos-maputo-cidade-2007_2040.xls/at_download/file Matapae whaimana ā-tau] |- |50 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}} |25,155,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 25155000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |51 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Anakora}} |24,383,301 |Mei 16, 2014 |{{#expr: 24383301/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151126193220/http://www.ine.gov.ao/ Hua hukihuki kautenui 2014] |- |52 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ahitereiria}} |{{data Ahitereiria|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/Web+Pages/Population+Clock?opendocument Matawā taupori whaimana] |- |53 |align=left|{{flaglist|Hiria}} |{{formatnum: {{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cbssyr.sy/index-EN.htm Matawā taupori whaimana]<ref group="Note">Matapae nō mua i te kaiāriki. E ai ki te whakataunga tata kei tua i te [http://www.washingtonpost.com/blogs/worldviews/wp/2014/12/03/200000-dead-why-syrias-rising-death-toll-is-so-divisive 200,000] ngā pārurenga i te mutunga o te Whiringa-ā-Nuku 2014.</ref> |- |54 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Taiwana}}<ref group="Note">He [[Tūnga tōrangapū o Taiwana|wehenga whakamihi hāmanga]] kua kokoraho e te [[Tūwehe-ā-Iwi o Haina]] hei Porowini. Tae ana a [[Taiwana]] (Tūwehe o Haina) ki ngā moutere hauiti o [[Jinmen]], [[Moutere Mazu|Mazu]], me [[Pescadores]], etc.</ref> |23,476,640 |Oketopa 31, 2015 |{{#expr: 23476640/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140704022127/http://eng.stat.gov.tw/point.asp?index=9 Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |55 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamarūna}} |23,344,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 23344000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |56 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Tai Rei}} |22,671,331 |Mei 15, 2014 |{{#expr: 22671331/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ins.ci/n/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=27 Hua hukihuki kautenui 2014] |- |57 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marakāhia}} |22,434,363 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 22434363/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160116040245/http://instat.mg/madagascar-en-chiffres/#demographie Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |58 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hīraka}} |20,675,000 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 20675000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190604210342/http://www.statistics.gov.lk/PopHouSat/VitalStatistics/MidYearPopulation/Mid-year%20population%20by%20district.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |59 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Romeinia}} |19,942,642 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 19942642/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insse.ro/cms/files/statistici/comunicate/com_anuale/populatie/PopRez2014r.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |60 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāika}} |19,899,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 19899000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |61 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pūkina}} |18,450,494 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 18450494/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160105082447/http://www.insd.bf/n/ Whakataunga tata whaimana] |- |62 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hiri}} |18,006,407 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 18006407/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20220922130522/http://www.ine.cl/canales/chile_estadistico/demografia_y_vitales/proyecciones2014/proyecciones-de-poblacion-2014.xlsx Matapae ā-tau whaimana] |- |63 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Katatānga}} |17,630,700 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 17608200/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151008001735/http://www.stat.gov.kz/faces/homePag Whakataunga tataā-marama whaimana] |- |64 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Māri}} |17,600,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:17600000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |65 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrana}} |{{data Hōrana|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090617194723/http://www.cbs.nl/en-GB/menu/themas/bevolking/cijfers/extra/bevolkingsteller.htm Matawā taupori whaimana] |- |66 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marāwi}} |16,310,431 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 16310431/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210602215254/http://www.nsomalawi.mw/images/stories/data_on_line/demography/census_2008/Main%20Report/ThematicReports/Population%20Projections%20Malawi.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |67 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ekuatoa}} |16,278,844 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 16278844/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ecuadorencifras.gob.ec/proyecciones-poblacionales/ Whakataunga tata whaimana] |- |68 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuatamāra}} |16,176,133 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 16176133/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140314175005/http://www.ine.gob.gt/index.php/estadisticas/tema-indicadores Whakataunga tata whaimana] |- |69 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tāmipia}} |15,473,905 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 15473905/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113144848/http://www.zamstats.gov.zm/report/Monthly/Vol%20129%202014%20The%20Monthly%20January.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |70 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamapōtia}} |15,405,157 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 15405157/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/info/meetings/cambodia/pdf/rp12_ch10.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |71 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāta}} |14,037,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 14037000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |72 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Henekara}} |13,508,715 |Hūrae 19, 2013 |{{#expr: 13508715/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ansd.sn/index.php?option=com_content&view=article&id=172:publication-des-resultats-definitifs-du-rgphae&catid=59:evenements&Itemid=267 Hua kautenui 2013] |- |73 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Timuwawe}} |13,061,239 |Ākuhata 17, 2012 |{{#expr: 13061239/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.zimstat.co.zw 2012 Hua kautenui] |- |74 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini}} |12,609,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 12609000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |75 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}} |11,892,934 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11892934/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140423042347/http://ssnbs.org/storage/South%20Sudan%20Statistical%20Yearbook%202011%20FINAL.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |76 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwia}} |11,410,651 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11410651/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.bo/indice/visualizador.aspx?ah=PC20412.HTM Matapae whaimana] |- |77 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pehiamu}} |11,280,134 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 11280134/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141111002452/http://www.ibz.rrn.fgov.be/fileadmin/user_upload/nl/bev/statistieken/stat-1-1_n.pdf Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |78 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwana}} |11,262,564 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11262564/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://statistics.gov.rw/ Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |79 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiupa}} |11,238,317 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 11210064/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160128195936/http://www.one.cu/publicaciones/cepde/anuario_2014/anuario_demografico_2014.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |80 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūnihia}} |10,982,754 |Āperira 23, 2014 |{{#expr: 10982754/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924035126/http://www.ins.tn/rgph/depliant-rgph2014_v2.pdf Hua hukihuki kautenui 2014] |- |81 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haiti}} |10,911,819 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 10911819/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104339/http://www.ihsi.ht/pdf/projection/ProjectionsPopulation_Haiti_2007.pdf Matapae whaimana] |- |82 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kirihi}} |10,846,979 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 10846979/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924123258/http://www.statistics.gr/portal/page/portal/ESYE/PAGE-themes?p_param=A1605&r_param=SPO18&y_param=2014_00&mytabs=0 Whakataunga tata whaimana] |- |83 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūmārie}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Puntland]] (me āna kainoho e 3,900,000) me [[Somaliland]] (āhua 3,500,000 ngā kainoho).</ref> |10,787,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 10787000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |84 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīekia}} |10,541,466 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 10541466/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.czso.cz/csu/czso/population Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā] |- |85 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua Tominika}} |10,528,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:10528000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |86 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Potukara}} |10,374,822 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 10374822/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_publicacoes&PUBLICACOESpub_boui=213241170&PUBLICACOESmodo=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |87 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēnina}} |10,315,244 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 10315244/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insae-bj.org/Migration.html?file=files/stats-demographiques/STATISTIQUES%20DEMOGRAPHIQUES.xlsx Matapae whaimana] |- |88 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hanekeria}} |9,849,000 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 9849000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.ksh.hu/docs/eng/xftp/gyor/nep/enep21412.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |89 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Huitene}} |9,838,480 |Oketopa 31, 2015 |{{#expr: 9838480/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.scb.se/en_/Finding-statistics/Statistics-by-subject-area/Population/Population-composition/Population-statistics Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |90 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}} |9,823,827 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 9823827/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071528/http://www.isteebu.bi/images/rapports/projection%20de%20la%20population%20bdi%202008-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |91 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Atepaihānia}} |9,676,500 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 9676500/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://stat.gov.az/news/?id=3008 Whakataunga tata whaimana] |- |92 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pērara}} |9,494,200 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 9494200/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://archive.is/20151106150804/http://belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/otrasli-statistiki/naselenie/demografiya_2/current-data/demographic-situation/demographic-situation-in-january-september-2015 Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā] |- |93 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} |{{formatnum: {{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151226160751/http://worldpopulationreview.com/countries/united-arab-emirates-population/ Matawā taupori whaimana] |- |94 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ateria}} |8,623,073 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 8623073/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/023582.html Tatau -ā-hauwhā taupua] |- |95 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Honotura}} |8,576,532 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 8576532/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.hn/index.php/component/content/article?id=100 Whakataunga tata whaimana] |- |96 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Iharaira}} |8,434,600 |Oketopa 30, 2015 |{{#expr: 8434600/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20180915102003/http://www.cbs.gov.il/reader/?MIval=cw_usr_view_Folder&ID=141 Tatau ā-marama taupua] |- |97 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahikitāna}} |8,354,000 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 8354000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306125630/http://www.stat.tj/en/ Whakataunga tata whaimana] |- |98 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Huiterangi}} |8,279,700 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 8279700/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/02/blank/key/bevoelkerungsstand/01.html Tatau ā-hauwhā taupua] |- |99 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Papua Nūkini}} |8,083,700 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 8083700/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |100 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrano}} |7,595,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 7595000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hongipua}}'' ''([[Haina]])'' |7,298,600 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 7298600/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20070609015356/http://www.censtatd.gov.hk/hong_kong_statistics/statistics_by_subject/index.jsp?subjectID=1&charsetID=2&displayMode=T Whakataunga tata whaimana] |- |101 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Purukāria}} |7,202,198 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 7202198/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.nsi.bg/sites/default/files/files/pressreleases/Population2014_en_2Y19BGI.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |102 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāpia}}<ref group="Note">Hāunga [[Kotopo]]</ref> |7,114,393 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 7114393/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151225081855/http://webrzs.stat.gov.rs/WebSite/Public/PageView.aspx?pKey=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |103 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Parakai}} |7,003,406 |2015 |{{#expr: 7003406/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.dgeec.gov.py/Publicaciones/Biblioteca/NACIONAL/Proyeccion_Nacional.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |104 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}} |6,974,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6974000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat-togo.org/index.php/thematiques/statistiques-demographiques/32-thematiques/statistiques-demographiques/etat-structure/79-perspectives-demo Whakataunga tata whaimana] |- |105 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāoho}} |6,802,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6802000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120517150036/http://www.nsc.gov.la/Statistics/Selected%20Statistics/Population.htm Matapae ā-tau whaimana] |- |106 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Araone}} |6,453,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6453000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |107 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whakaora}} |6,401,240 |2014 |{{#expr: 6401240/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20171021164030/http://www.digestyc.gob.sv/index.php/novedades/avisos/540-ya-se-encuentra-disponible-el-boletin-ipc-septiembre-2012.html Whakataunga tata whaimana] |- |108 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ripia}} |6,278,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6278000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |109 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nikarāhua}} |6,198,154 |2014 |{{#expr: 6198154/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.bcn.gob.ni/publicaciones/periodicidad/anual/nicaragua_cifras/nicaragua_cifras.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |110 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kikitānga}} |5,975,000 |Hepetema 1, 2015 |{{#expr: 5975000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://stat.kg/media/monthlyreview/801ec5e5-6dcd-43ff-9f6a-d849303eff2a.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |111 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tenemāka}} |5,699,220 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 5699220/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.dst.dk/en/Statistik/emner/befolkning-og-befolkningsfremskrivning/folketal.aspx Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā] |- |112 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hingapoa}} |5,535,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 5535000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151129094649/http://www.singstat.gov.sg/statistics/latest-data#14 Whakataunga tata whaimana] |- |113 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whinirana}} |{{formatnum: {{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}})/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151002005827/http://vrk.fi/default.aspx?site=4&docid=85 Matawā taupori whaimana] |- |114 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowākia}} |5,421,349 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 5421349/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://slovak.statistics.sk/wps/wcm/connect/5db07c01-f456-4312-942f-564973bdea4d/Republika_2014.pdf?MOD=AJPERES Whakataunga tata whaimana] |- |115 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Eritēria}} |5,228,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 5228000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |116 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nōwei}} |5,205,434 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 5205434/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- |117 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Puku o Āwherika}} |4,900,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4900000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |118 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Koto Rika}} |4,773,130 |Hune 30, 2014 |{{#expr: 4773130/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120327062704/http://www.inec.go.cr/Web/Home/pagPrincipal.aspx Whakataunga tata whaimana] |- |119 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tukumanatānga}} |4,751,120 |Tīhema 26, 2012 |{{#expr: 4751120 /{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150226075305/http://www.chrono-tm.org/2015/02/rezultatyi-perepisi-naseleniya-v-turkmenistane/ Hua hukihuki kautenui 2012] |- | 120 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Parihitini}} |4,682,467 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4682467/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140608204943/http://www.pcbs.gov.ps/Portals/_Rainbow/Documents/gover_e.htm Whakataunga tata whaimana] |- |121 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Aotearoa}} |{{data Aotearoa|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20100604223109/http://www.stats.govt.nz/methods_and_services/population_clock.aspx Matawā taupori whaimana] |- |122 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Airangi}} |4,635,400 |Āperira 1, 2015 |{{#expr: 4635400/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2015/ Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |123 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōngo}} |4,620,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4620000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |124 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Raipiria}} |4,503,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4503000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |125 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Omāna}} |4,306,947 |Tīhema 13, 2015 |{{#expr: 4306947/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20161009234648/https://www.ncsi.gov.om/Pages/NCSI.aspx Whakataunga tata whaimana] |- |126 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Koroātia}} |4,225,316 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 4225316/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170705025245/http://www.dzs.hr/Eng/system/first_results.htm#MIG Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |127 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuwait}} |4,183,658 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 4183658/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Kuwait-Cities.html Whakataunga tata whaimana] |- |128 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Repanona}} |4,168,000 |2013 |{{#expr: 4168000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151006190537/http://www.moph.gov.lb/Statistics/Documents/StatisticalBulletin2013.pdf Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Puntland}} '' '' ([[Hūmārie]]) '' |3,900,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3900000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |129 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōngia-Herekōmina}} |3,791,622 |Oketopa 15, 2013 |{{#expr: 3791622/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20181123135507/http://www.bhas.ba/obavjestenja/Preliminarni_rezultati_bos.pdf Hua hukihuki kautenui 2013] |- |130 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Panamā}} |3,764,166 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3764166/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://www.contraloria.gob.pa/INEC/Archivos/P2381Boletin9.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |131 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōria}}<ref group="Note">Hāunga ([https://web.archive.org/web/20140722065134/http://www.geostat.ge/cms/site_images/_files/english/population/01%20Population%20by%20municipalities%20for%20the%20beginning%20of%20the%20year.xls 2012]) te [[Tūwehe o Abkhazia]] (242,862, kautenui 2011) me [[Ossetia-ki-te-Tonga]] (70,000, 2006).</ref> |3,729,500 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 3729500/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.geostat.ge/index.php?action=page&p_id=152&lang=eng Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |132 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mauritānia}} |3,631,775 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3631775/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ons.mr/doc/publication/Projectionpopulation.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |133 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Morotawa}}<ref group="Note">Hāunga ([http://www.statistica.md/public/files/publicatii_electronice/populatia/Populatia_Republicii_Moldova_2010.pdf statistica.md.2010.pdf]) [[Transnistria]] (555,347, kautenui 2005).</ref> |3,555,200 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 3555200/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statistica.md/ Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Peta Riko}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |3,548,397 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 3548397/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popest/data/index.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Somaliland}} '' '' ([[Hūmārie]]) '' |3,500,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3500000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |134 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Urukoi}} |3,415,866 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 3415866/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20091114215413/http://www.ine.gub.uy/banco%20de%20datos/soc_proyecciones/totpais_ambos.xls Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |135 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mongōria}} |{{formatnum: {{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}})/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.nso.mn Matawā taupori whaimana] |- |136 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āmenia}} |3,004,000 |Hepetema 1, 2015 |{{#expr: 3004000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.armstat.am/en/?nid=126&id=19001&submit=Search Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- |137 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rituānia}} |2,893,336 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 2893336/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170228081633/https://osp.stat.gov.lt/en/home Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |138 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Arapeinia}} |2,893,005 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 2893005/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150224224626/http://www.instat.gov.al/en/publications/press-releases/press-release-population-of-albania-1-january-2015.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |139 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hemeika}} |2,717,991 |Tīhema 31, 2013 |{{#expr: 2717991/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://statinja.gov.jm/Demo_SocialStats/population.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |140 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Katā}} |2,463,460 |Noema 30, 2015 |{{#expr: 2463460/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151113142414/http://www.gsdp.gov.qa/portal/page/portal/gsdp_en Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |141 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwana}} |2,141,206 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 2141206/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cso.gov.bw/templates/cso/file/File/Census%20%202011%20Statsbrief_Projections%20vs%20Actual%20censusJuly%2031%202013%20.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Mahuru 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} |- |142 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Namīpia}} |2,113,077 |Ākuhata 28, 2011 |{{#expr: 2113077/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Namibia.html Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |143 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Makerōnia}} |2,069,172 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 2069172/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.gov.mk/OblastOpsto_en.aspx?id=2 Whakataunga tata whaimana] |- |144 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowinia}} |{{formatnum: {{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090618041010/http://www.stat.si/eng/tema_demografsko_prebivalstvo.asp Matawā taupori whaimana] |- |145 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwhia}} |1,973,700 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 1973700/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.csb.gov.lv/en/statistikas-temas/population-key-indicators-30624.html Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |146 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Teroto}} |1,894,194 |2011 |{{#expr: 1894194/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142226/http://www.bos.gov.ls/ Whakataunga tata whaimana] |- |147 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kamopia}} |1,882,450 |Āperira 15, 2013 |{{#expr: 1882450/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gambia.html Hua hukihuki kautenui 2013] |- |148 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotopo}}<ref group="Note">{{Kosovo-note}}</ref> |1,827,231 |2015 |{{#expr: 1827231/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151018171339/http://ask.rks-gov.net/ENG/publikimet/doc_download/1126-kosovo-population-projection-2011-2061 Matapae ā-tau whaimana] |- |149 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāpona}} |1,802,278 |Mei 22, 2013 |{{#expr: 1802278/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat-gabon.com Hua hukihuki kautenui 2013] |- |150 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Pihō}} |1,530,673 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 1530673/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat-guinebissau.com/ Whakataunga tata whaimana] |- |151 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Bahrain}} |1,359,800 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 1359800/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170206163647/http://www.cio.gov.bh/cio_ara/English/Publications/Statistical%20Abstract/ABS2011/CH2/2013%2012%2019%20Bahrain%20%20Population%20Projections.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |152 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tirinaki-Tāpako}} |1,340,557 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 1340557/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150928065005/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/TT.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |153 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Etonia}} |1,313,271 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 1313271/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121123153505/http://www.stat.ee/main-indicators Whakataunga tata whaimana] |- |154 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marihi}} |1,261,208 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 1261208/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://archive.is/20140827165459/http://statsmauritius.gov.mu/English/StatsbySubj/Pages/Population-Jan-June-2014.aspx Whakataunga tata whaimana] |- |155 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Ekuatoria}} |1,222,442 |Hūrae 4, 2015 |{{#expr: 1222442/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/EquatorialGuinea.html Hua hukihuki kautenui 2015] |- |156 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} |1,167,242 |Hūrae 11, 2015 |{{#expr: 1167242/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210225112143/http://www.statistics.gov.tl/wp-content/uploads/2015/10/1-Preliminary-Results-4-Printing-Company-19102015.pdf Hua hukihuki kautenui 2015] |- |157 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Warerangi}} |1,119,375 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 1119375/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150723224521/http://ccm.org.sz/documents/reports/hiv/Population-Projections-Report-2007-2030.pdf Matapae whaimana] |- |158 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tipūti}} |888,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 888000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |159 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whītī}} |867,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 867000/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |160 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara}}<ref group="Note">Hāunga [[Haipara ki te raki]] (294,396, kautenui 2011) ([https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf]).</ref> |847,000 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 847000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.mof.gov.cy/mof/cystat/statistics.nsf/All/8C0C908964C02BEFC2257F030037EDE6?OpenDocument&sub=1&sel=1&e=&print Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Proposed flag of Réunion (VAR).svg|22px]]'' ''[[Réunion]]'' ''([[Wīwī]]) '' |844,994 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 844994/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=24&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana] |- |161 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Komoro}} |784,745 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 784745/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160111213747/http://comoros.africadata.org/fr/DataAnalysis Whakataunga tata whaimana] |- |162 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Putāna}} |{{formatnum: {{#expr: (72000+3.6*{{Age in days|2012|4|16}}) round 0}}0}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (720000+36*{{Age in days|2012|4|16}})/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160319084148/http://www.nsb.gov.bt/main/main.php#&slider1=1 Matawā taupori whaimana] |- |163 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kaiana}} |746,900 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 746900/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150923200500/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/GY.pdf Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Makau}}'' ''([[Haina]])'' |643,100 |Hepetema 30, 2015 |{{#expr: 643100/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.dsec.gov.mo/TimeSeriesDatabase.aspx?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- |164 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Motu Horomona}} |642,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 642000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |165 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Montenegro}} |621,207 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 621207/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.monstat.org/userfiles/file/publikacije/godisnjak%202014/stanovnistvo.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |166 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rakapuō}} |562,958 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 562958/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statistiques.public.lu/stat/TableViewer/tableViewHTML.aspx?ReportId=383&IF_Language=fra&MainTheme=2&FldrName=1 Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Hōngoingoi 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} |- |167 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hurināme}} |534,189 |Ākuhata 13, 2012 |{{#expr: 534189/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Suriname.html Hua hukihuki kautenui 2012] |- |168 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kūrae Matomato}} |524,833 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 524833/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.cv/actualise/publicacao/files/615430153152013Retro-Projeccao%202000-2010%20e%20Projeccoes%20Demograficas%20%20CABO%20VERDE%202010-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- | 169 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahara ki te Uru}}<ref group="Note">Kua wāwāhia te mana whakahaere ki [[Marako]] me te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]], nā rāua e rua te katoa o te takiwā i kokoraho.</ref> |510,713 |Hepetema 2, 2014 |{{#expr: 510713/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/WesternSahara.html Hua hukihuki kautenui 2014] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Transnistria|state}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Morotawa]].</ref> |505,153 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 505153/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Moldova.html Whakataunga tata whaimana] |- |170 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mārata}} |445,426 |Māehe 31, 2014 |{{#expr: 445426/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150621211549/https://secure2.gov.mt/localgovernment/file.aspx?f=7810 Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuarerupe|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |403,750 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 403750/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=26&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana] |- |171 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Poronai}} |393,372 |Hune 20, 2011 |{{#expr: 393372/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Brunei.html Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Mātiniki|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |381,326 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 381326/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=23&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana] |- |172 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāhama}} |368,390 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 368390/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://statistics.bahamas.gov.bs/download/070842200.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |173 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārihi}} |368,310 |Hune 2015 |{{#expr: 368310/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Belize.html Whakataunga tata whaimana] |- |174 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Māratiri}} |341,256 |Hepetema 20, 2014 |{{#expr: 341256/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141212091856/http://www.planning.gov.mv/census/census%202014/CensusPreliminary/PreliminaryResults.pdf Hua hukihuki kautenui 2014] |- |175 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiorangi}} |331,310 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 331310/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statice.is/Pages/444?NewsID=11796 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara ki te raki}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Haipara]].</ref> |294,396 |Tīhema 4, 2011 |{{#expr: 294396/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |176 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Papatohe}} |285,000 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 285000/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Barbados.html Whakataunga tata whaimana] |- |177 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whenuatū}} |277,500 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 277500/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Niu Karetōnia}}'' ''([[Wīwī]])'' |268,767 |Ākuhata 26, 2014 |{{#expr: 268767/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.isee.nc/population/recensement/structure-de-la-population-et-evolutions Hua hukihuki kautenui 2014] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' ''([[Wīwī]])'' |268,270 |Ākuhata 22, 2012 |{{#expr: 268270/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140221193409/http://www.ispf.pf/Libraries/RP2012/Premiers_r%C3%A9sultats_population_l%C3%A9gale.sflb.ashx Hua hukihuki kautenui 2012] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Abkhazia}}<ref group="Note">{{Abkhazia note}}</ref> |240,705 |2011 |{{#expr: 240705/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120209185131/http://apsnypress.info/news/5084.html Hua kautenui] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kiana o Wīwī|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |239,648 |Hānuere 1, 2012 |{{#expr: 239648/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-regions.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Meiotte}}'' ''([[Wīwī]])'' |212,645 |Ākuhata 21, 2012 |{{#expr: 212645/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/document.asp?ref_id=19214&reg_id=27 Hua kautenui 2012] |- |178 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāmoa}} |187,820 |Noema 7, 2011 |{{#expr: 187820/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.sbs.gov.ws Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |179 |style="text-align:left;"|{{flaglist|São Tomé and Príncipe}} |187,356 |Mei 13, 2012 |{{#expr: 187356/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303180641/http://www.ine.st/Documentacao/InformacoesEstatisticas/Demograficas/22.pdf Hua kautenui 2012] |- |180 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Ruiha}} |185,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 185000/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuamu}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |159,358 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 159358/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn179.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Curaçao}}'' ''([[Hōrana]])'' |154,843 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 154843/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Curacao.html?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Nagorno-Karabakh.svg|22px]]'' [[Nagorno-Karabakh Republic]] |146,573 | |{{#expr: 146573/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"| |- |181 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiripati}} |113,400 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 113400/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |182 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}} |109,991 |Hune 12, 2012 |{{#expr: 109991/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/StVincent.html Hua hukihuki kautenui 2012] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Arupa}}'' ''([[Hōrana]])'' |107,394 |Oketopa 31, 2014 |{{#expr: 107394/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cbs.aw?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |106,405 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 106405/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn180.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- |183 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kerenāra}} |103,328 |Mei 12, 2011 |{{#expr: 103328/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.geohive.com/cntry/grenada.aspx Hua kautenui 2011] |- |184 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tonga}} |103,252 |Noema 30, 2011 |{{#expr: 103252/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/tonga/index.php?option=com_advlisting&view=download&fileId=304&Itemid=301 Hua kautenui 2011] |- |185 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}} |102,800 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 102800/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Jersey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |100,800 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 100800/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.gov.je/SiteCollectionDocuments/Government%20and%20administration/R%20Population%20Estimate%202014%2020150623%20SU.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |186 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Seychelles}} |91,400 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 91400/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.nsb.gov.sc/wp-content/uploads/2015/12/Seychelles-in-Figures-2015-edition1.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |187 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}} |86,295 |Mei 27, 2011 |{{#expr: 86295/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Antigua.html Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Isle of Man}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |84,497 |Māehe 27, 2011 |{{#expr: 84497/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/IsleOfMan.html Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Ceuta}}'' ''([[Paniora]])'' |82,376 |2011 |{{#expr: 82376/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Melilla}}'' ''([[Paniora]])'' |78,476 |2011 |{{#expr: 78476/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"| |- |188 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ānatāra}} |76,949 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 76949/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170525074953/http://www.estadistica.ad/serveiestudis/web/banc_dades4.asp?lang=1&codi_tema=2&codi_divisio=8&codi_subtemes=8 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |189 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tominika}} |71,293 |Mei 14, 2011 |{{#expr: 71293/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104411/http://www.dominica.gov.dm/cms/files/2011_census_report.pdf Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Guernsey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |65,150 |Māehe 31, 2014 |{{#expr: 65150/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Guernsey.html Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pāmura}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |64,237 |Mei 20, 2010 |{{#expr: 64237/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130520190010/http://www.gov.bm/portal/server.pt/gateway/PTARGS_0_2_980_227_1014_43/http%3B/ptpublisher.gov.bm%3B7087/publishedcontent/publish/cabinet_office/statistics/dept___statistics___additonal_files/2012_facts___figures_0.pdf Hua whakamutunga kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |58,238 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 58238/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.eso.ky/populationandvitalstatistics.html#1 Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])'' |56,114 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 56114/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.gl/?lang=en Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |190 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Kiti me Newi}} |56,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 56000/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |55,519 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 55519/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn177.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- |191 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Moutere Māhara}} |54,880 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 54880/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |53,883 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 53883/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn178.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ossetia ki te Tonga}}<ref group="Note">{{South Ossetia-note}}</ref> |51,547 |Hānuere, 2013 |{{#expr: 51547/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.mid.ru/bdomp/ns-reuro.nsf/348bd0da1d5a7185432569e700419c7a/be2d70933881fb75c32579270040e8a1!OpenDocument Whakataunga tata] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Wharo}}'' ''([[Tenemāka]])'' |49,179 |Ākuhata 1, 2015 |{{#expr: 49179/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.hagstova.fo/en Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])'' |38,247 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 38247/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160930004308/http://stat.gov.sx/ Whakataunga tata whaimana] |- |192 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Manako}} |37,800 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 37800/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.monacostatistics.mc/Population-and-employment Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |193 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīkeneteina}} |37,370 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 37370/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170702000627/http://www.volksblatt.li/medienarchiv/bevolkerungsstatistik-vorlaufige-ergebnisse-31-dezember-2014-1.pdf Semi Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]'' ''[[Saint-Martin]]'' ''([[Wīwī]])'' |36,522 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 36522/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |194 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Marino}} |32,831 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 32831/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20200326182005/https://www.statistica.sm/on-line/en/home/statistics/population.html Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kāmaka}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |32,734 |Tīhema 31, 2013 |{{#expr: 32734/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gibraltar.html Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |31,458 |Hānuere 25, 2012 |{{#expr: 31458/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/TurksCaicos.html Hua kautenui 2012] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])'' |28,875 |Hepetema 30, 2014 |{{#expr: 28875/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.fi/til/vamuu/2014/08/vamuu_2014_08_2014-09-18_tie_001_en.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |28,054 |Hūrae 12, 2010 |{{#expr: 28054/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/BritVirgins.html Hua kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuki Airani}} |19,100 |Hune 1, 2015 |{{#expr: 19100/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.mfem.gov.ck/mfemdocs/stats/statistical-series/vital-statistics-and-population-estimates/995-vital-stats-2nd-qrt-2015/file Whakataunga tata whaimana] |- |195 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārau}} |17,950 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 17950/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])'' |17,408 |Hānuere 1, 2013 |{{#expr: 17408/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ānakuira}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |13,452 |Mei 11, 2011 |{{#expr: 13452/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Anguilla.html Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |11,750 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11750/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |196 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūwaru}} |10,640 |Noema 4, 2012 |{{#expr: 10640/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Tuvalu.html Hua kautenui 2012] |- |197 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nauru}} |10,084 |Oketopa 30, 2011 |{{#expr: 10084/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/nauru/PublicDocuments/Census/Nauru_2011_Census_Report_FINAL.pdf Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |9,269 |Hānuere 1, 2012 |{{#expr: 9269/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]]) '' |6,069 |Hānuere 1, 2012 |0.0000{{#expr: 6069/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Manetera}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |4,922 |Mei 12, 2011 |0.0000{{#expr: 4922/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071254/http://www.gov.ms/wp-content/uploads/2011/02/Montserrat-At-A-Glance.pdf Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])'' |4,020 |Hānuere 1, 2013 |0.0000{{#expr: 4020/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"| ''[[File:Flag of Saint Helena.svg|22px]]'' ''[[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]]'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |4,000 |Hūrae 1, 2015 |0.0000{{#expr: 4000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Falkland}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |3,000 |Hūrae 1, 2015 |0.0000{{#expr: 3000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen}}'' ''([[Nōwei]])'' |2,562 |Hūrae 1, 2014 |0.0000{{#expr: 2655/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Svalbard.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}}'' ''([[Ahitereiria]])'' |2,302 |Ākuhata 9, 2011 |0.0000{{#expr: 2302/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303200110/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Norfolk_Island/report.pdf Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}}'' ''([[Ahitereiria]])'' |2,072 |Ākuhata 9, 2011 |0.0000{{#expr: 2072/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])'' |1,991 |Hānuere 1, 2013 |0.0000{{#expr: 1991/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Niue}} |1,470 |Hūrae 1, 2015 |0.0000{{#expr: 1470/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Tokerau}}'' ''([[Aotearoa]])'' |1,411 |Oketopa 18, 2011 |0.0000{{#expr: 1411/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120815034343/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Tokelau/report.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |198 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Poho o Pita}} |839 |Hūrae 1, 2012 |0.0000{{#expr: 839/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.vaticanstate.va/content/vaticanstate/es/stato-e-governo/note-generali/popolazione.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}}'' ''([[Ahitereiria]])'' |550 |Ākuhata 9, 2011 |0.00000{{#expr: 550/{{worldpop}}*100*10000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Wake Island.svg|22px]]'' ''[[Moutere Wake]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |188 |2005 |0.000000{{#expr: 188/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' ''([[Wīwī]]) '' |140 |2013 |0.000000{{#expr: 140/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of the Midway Islands (local).svg|22px]]'' ''[[Midway Atoll]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |60 |2009 |0.000000{{#expr: 60/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pitikeina}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |56 |2014 |0.000000{{#expr: 56/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[[Pitcairn Islands#Historical population|Whakataunga tata whaimana]] |} ==Kupu tautoko== {{reflist|group="Note"}} ==Tohutoro== {{reflist|colwidth=30em}} ==Hoto ki waho== *[http://www.un.org/esa/population/publications/WPP2004/WPP2004_Volume3.htm Tō te Kotahitanga Aorere Rīpoata Tātaritanga mō te whakahoutanga 2004 o te putanga Matapae Taupori Aorere (World Population Prospects)] (kāore rawa te rīpoata tātaritanga 2006 i te wātea ā-ipurangi nei)&nbsp;— kei roto ngā taipitopito me ngā puna i whakamahia mā ngā whakataunga tata taupori i runga. dm9kc00yad6bgjwhtwcbd80v03pi2v1 167945 167897 2026-06-05T03:02:59Z TautauKarepe 22930 167945 wikitext text/x-wiki [[File:World Population.svg|thumb|500px|Mahere whenua taupori aorere]] He rārangi [[whenua]], [[takiwā whirinaki]] ā-taupori tēnei e ai ki te paerewa [[ISO 3166-1]], e whakaatu ana i ngā taupori tapeke. Kāore ētahi whenua (pērā i a [[Tairana]]) e rīpoata i a rātou taupori tapeke, ka rīpoata i te taupori kirirarau kē. I ēnei tauira, ka whakaatu te ripanga nei i ngā whakataunga tata nō tētahi mana aorere mō ā rātou taupori tapeke. Tae ana tēnei rārangi ki ngā [[wehenga motuhake]], ki ngā takiwā whirinaki nohoia, ki ngā [[wehenga whakamihi hāmanga]], ā, i ētahi tauira ki ngā [[whenua wāhanga]] o ngā wehenga motuhake. Hei tauira, he mea whakarārangi te [[Kīngitanga Kotahi]] hei hinonga kotahi, manohi anō kua whakarārangi wāwāhi kē ngā whenua wāhanga o te [[Kīngitanga Hōrana]]. Ka rārangihia hokia ngā taupori whenua hei ōrautanga o te taupori aorere, nā te [[Tari Tatauranga o te Hononga o Amerika]] i whakatau tata hei 7.29 piriona.<ref>{{cite web | url=http://www.census.gov/popclock | title=Matawā Taupori HOA & Aorere | publisher=Census.gov | date=17 February 2014 | accessdate=2014-02-17}}</ref> E ai ki tō te [[Kotahitanga Aorere]] whakataunga tata kē, nō te Whiringa-ā-nuku 2011 te taupori aorere i hau i te tatau 7 piriona.<ref name=UN7bn>{{cite news | url=http://www.bbc.co.uk/news/world-15459643 | title=Population seven billion: UN sets out challenges | date=26 October 2011 | newspaper=BBC | accessdate=2011-10-27}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.guardian.co.uk/world/2011/oct/31/seven-billionth-baby-born-philippines?intcmp=122 | title=World's 'seven billionth baby' is born | newspaper=The Guardian | date=31 October 2011 | accessdate=2011-10-31}}</ref><ref>{{cite news | url=http://www.upi.com/Top_News/US/2011/10/31/7-billion-people-is-a-serious-challenge/UPI-73301320046200 | title=7 billion people is a 'serious challenge' | agency=UPI | date=31 October 2011 | accessdate=2011-11-09}}</ref> ==Tukanga== Ka whakamahia tēnei ripanga i ngā whakataunga tata me ngā matapae whakahou rawa<ref>{{cite journal |url=http://www.economist.com/node/18651512 |title=China's Population: The Most Surprising Demographic Crisis |journal=The Economist |year=2013}}</ref> nō te mana kautenui ā-motu (kia wātea), ā, kua whakaawhiwhia mō te nuinga. Kia kore ngā raraunga ā-motu whakahoua e wātea, kua whakamahia ngā whakataunga tata me ngā matapae mō te tau 2015 o te Tānga Taupori o tō te [[Kotahitanga Aorere Tari Take Ōhanga, Hapori]].<ref name="unpop">{{cite web | url=http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf | title=World Population Prospects The 2015 Revision: Key Findings and Advance Tables | publisher=The Department of Economic and Social Affairs of the United Nations | format=PDF | pages=51–55 | accessdate=2015-07-31}}</ref> Nō te mea kāore ngā tatau i kohikohia mō ia whenua i te wā kotahi, kāore hoki i te taumata tikapūtanga ōrite, tērā pea ka hē te whakataunga mēnā ka whakataurite ngā raraunga. Me te aha anō, kāore pea te tāpiri i ngā tatau mō ngā whenua katoa e ōrite ki te tapeke aorere. Tokoiti ngā whenua kua toru ngā ngahurutanga, roa ake rānei, te wā kāore tētahi kautenui i whakahaere, nō reira he whakataunga tata pae hapa tiketike noa iho ngā tatauranga. Kua kautehia ngā wāhi wāhanga hanganga o ngā wehenga motuhake (pērā i ngā whenua o te Kīngitanga Kotahi) hei wāhanga o ēnā wehenga motuhake. Kāore ngā hinonga motuhaketanga-kore (pērā i te [[Kotahitanga Ūropi]]), me ērā takiwā whirinaki kāore ā-rātou taupori tūturu (pērā i ngā kokoraho maha o te [[Tiri o te Moana]]) i whakarārangihia. == Whenua, takiwā whirinaki ā-taupori == <!--sau PLEASE READ BEFORE EDITING! WHEN YOU UPDATE A COUNTRY'S POPULATION - PLEASE ALSO UPDATE THE EXPRESSION NEXT TO IT (column "% of world population") WITH THE SAME NUMBER EXCLUDING COMMAS (the #expr: equation). --> Kia matāra: Kua ''whakatītahahia'' katoatia ngā whenua me ngā takiwā whirinaki wāhanga o tētahi wehenga motuhake. {| class="wikitable sortable" style="text-align:right" |- !data-sort-type="number"|Raupapa!!Ingoa rohe, takiwā, me ngā pīwari!!Taupori!!Rā!!% o te ao!!Puna |- |1 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haina}}<ref group="Note">Pā ai ngā tatau kautenui ki te [[tuawhenua Haina]], hāunga ōna [[Rohe ture-whaiaro o Haina|rohe ture-whaiaro]] a [[Hongipua]] me [[Makau]].</ref> |{{data Haina|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://data.stats.gov.cn/ Matawā taupori whaimana] |- |2 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īnia}} |{{data Īnia|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.indiastat.com/popclockflash.aspx Matawā taupori whaimana] |- |3 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hononga-o-Amerika}}<ref group="Note">Taupori o ngā [[Wehenga o te Hononga-o-Amerika|wehenga e 50]] me te [[Tiriwā o Columbia]].</ref> |{{data Hononga-o-Amerika|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popclock/ Matawā taupori whaimana] |- |4 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Initonīhia}} |255,461,700 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 255461700/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.bps.go.id/linkTabelStatis/view/id/1274 Matapae whaimana] |- |5 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Parīhi}} |{{data Parīhi|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.ibge.gov.br/apps/populacao/projecao/index.html Matawā taupori whaimana] |- |6 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pakitāne}} |{{formatnum: {{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (180000000+9214*{{Age in days|2012|4|28}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190502230956/https://pwd.punjab.gov.pk/ Matawā taupori whaimana] |- |7 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāitiria}} |182,202,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 182202000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |8 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pākaratēhi}} |{{data Pākaratēhi|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx Matawā taupori whaimana] |- |9 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rūhia}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Crimea]] me [[Sevastopol]].</ref> |{{formatnum: {{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (146327530+1050*{{Age in days|2015|8|3}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://demoscope.ru/weekly/app/popclock/popclock.php Matawā taupori whaimana] |- |10 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mehiko}} |126,577,691 |Hūrae 1, 2019 |{{#expr: 126577691/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190103091405/http://www.conapo.gob.mx/work/models/CONAPO/Mapa_Ind_Dem18/index_2.html Matapae whaimana] |- |11 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nipono}} |126,200,000 |Mei 1, 2019 |{{#expr: 126200000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/english/data/jinsui/tsuki/index.htm Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |12 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Piripīni}} |{{data Piripīni|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150915090120/http://rpo3.popcom.gov.ph/ Matawā taupori whaimana] |- |13 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whitināmu}} |90,730,000 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 90730000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=622&ItemID=14195 Whakataunga tata whaimana] |- |14 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Etiopia}} |90,076,012 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 90076012/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151017033609/http://www.csa.gov.et/images/general/news/pop_pro_wer_2014-2017 Matapae whaimana] |- |15 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īhipa}} |{{data Īhipa|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20230907025744/https://www.capmas.gov.eg/ Matawā taupori whaimana] |- |16 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}} |85,026,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:85026000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160114103852/http://www.ins-rdc.org/sites/default/files/Montage%20AnnuStat%20FINAL%202%20From%20VEROUILLE%20_0.pdf Matapae whaimana] |- |17 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiamana}} |81,292,400 |Māehe 31, 2015 |{{#expr: 81292400/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.destatis.de/EN/FactsFigures/SocietyState/Population/CurrentPopulation/Tables/Census_SexAndCitizenship.html Whakataunga tata whaimana] |- |18 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāna}} |{{data Īrāna|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.amar.org.ir/Default.aspx?tabid=133 Matawā taupori whaimana] |- |19 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tākei}} |77,695,904 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 77695904/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.turkstat.gov.tr/Start.do Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |20 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Wīwī}}<ref group="Note">Tae ana tēnei tatau ki te takiwā Wīwi ki Ūropi, ki āna [[Tānga Tāwāhi o Wīwī|tānga tāwāhi]] (''départements d'outre-mer'' i te [[Reo Wīwī]]) a [[Guiana Wīwī]] (''Guyane''): 239,648, [[Guadeloupe]]: 403,314, [[Martinique]]: 388,364 me te [[Moutere Réunion]]: 833,944.[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012#top], ā, ki āna [[Rauhīanga Tāwāhi o Wīwī|rauhīanga tāwāhi]] (''collectivités d'outre-mer'') a Porinihia Wīwī (''Polynésie française''): 274,217,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popsubpolynesie.htm], Niu Karetōnia (''Nouvelle-Calédonie''): 320,595,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popprovincenouvellecaledonie.htm] Hato-Barthélemy: 9,269,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977] Hato Martin: 36,522,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978] Hato Pierre me Miquelon (''Saint-Pierre-et-Miquelon''): 6,299,[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=975] Warihi me Whutuna (''Wallis-et-Futuna''): 12,867,[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcircwallisetfutuna.htm] me Mayotte: 217,091.[http://www.insee.fr/fr/themes/detail.asp?ref_id=populegalescom&page=recensement/populegalescom/popcommayotte.htm]. E 2,742,000 te taupori hiatonga o ngā tānga me ngā rauhīanga tāwāhi katoa. Tāpiri ake te taupori o Wīwī Pākōkā e 64,386,000 i te Whiringa-ā-Nuku 2015,[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=000436387] e 67,128,000 te whakataunga tata mō te taupori tapake o Wīwī.</ref> |67,128,000 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 67128000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/bases-de-donnees/bsweb/serie.asp?idbank=001641607 Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |21 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tairana}} |65,104,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 65104000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150629165431/http://www.ipsr.mahidol.ac.th/ipsrbeta/en/Gazette.aspx Matapae whaimana ā-tau] |- |22 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kīngitanga Kotahi}} |64,800,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 64800000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ons.gov.uk/ons/rel/pop-estimate/population-estimates-for-uk--england-and-wales--scotland-and-northern-ireland/mid-2014/rft---mid-2014-population-estimates-analysis-tool.zip Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Haratua 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} |- |23 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Itāria}} |60,725,000 |Āperira 30, 2015 |{{#expr: 60725000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://demo.istat.it/bilmens2015gen/index.html Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |24 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwherika-ki-te-tonga}} |54,956,900 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 54956900/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022015.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |25 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēma}} |53,897,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:53897000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |26 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tānahia}} |53,470,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 53470000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |27 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}} |51,515,399 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 51515399/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20110303195830/http://rcps.egov.go.kr:8081/jsp/stat/ppl_stat_jf.jsp Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |28 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Koromōpia}} |{{data Koromōpia|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120114091321/http://www.dane.gov.co/reloj/reloj_animado.php Matawā taupori whaimana] |- |29 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāniora}} |46,439,864 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 46439864/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.es/inebaseDYN/cp30321/cp_inicio.htm Whakataunga tata whaimana] |- |30 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kenia}} |46,050,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:46050000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |31 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āketina}} |43,131,966 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 43131966/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140912104325/http://www.indec.mecon.ar/nuevaweb/cuadros/2/proyeccionesyestimaciones_nac_2010_2040.pdf Matapae whaimana ā-tau] |- |32 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ūkareinga}}<ref group="Note">Not including [[Crimea]] and [[Sevastopol]].</ref> |42,800,501 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 42800501/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160808023040/http://database.ukrcensus.gov.ua/PXWEB2007/eng/news/op_popul_e.asp Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |33 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Aratiria}} |39,500,000 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 39500000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306220607/http://www.ons.dz/-Demographie-.html Matapae whaimana ā-tau] |- |34 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōrana}} |38,484,000 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 38484000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://stat.gov.pl/en/basic-data/ Whakataunga tata whaimana] |- |35 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne}} |38,435,252 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 38435252/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142840/http://cbs.gov.sd/en/files.php?id=7#&panel1-1 Matapae whaimana ā-tau] |- |36 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Īrāki}} |36,004,552 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 36004552/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140208014232/http://www.mofamission.gov.iq/ Matapae whaimana ā-tau] |- |37 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kānata}} |35,851,774 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 35851774/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statcan.gc.ca/start-debut-eng.html Whakataunga tata whaimana] |- |38 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ukānga}} |34,856,813 |Ākuhata 28, 2014 |{{#expr: 34856813/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ubos.org/onlinefiles/uploads/ubos/NPHC/NPHC%202014%20PROVISIONAL%20RESULTS%20REPORT.pdf Hua hukihuki kautenui 2014] |- |39 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Moroko}}<ref group="Note">''Hāunga'' te taupori o te [[takiwā tautohea]] o [[Sahara Uru]] (te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]]). Mehemea kua tāpiri ake, ka tae atu te kautenui [[Moroko]] Mahuru 2014 ki te 33,848,242 ngā kainoho.</ref> |33,337,529 |Hepetema 1, 2014 |{{#expr: 33337529/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.hcp.ma/downloads/RGPH-2014_t17441.html Hua hukihuki kautenui 2014] |- |40 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hauri Arāpia}} |31,521,418 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 31521418/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160509155043/http://www.cdsi.gov.sa/ar/indicators/1 Matapae whaimana ā-tau] |- |41 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Perū}} |31,151,643 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 31151643/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924034728/http://www.inei.gob.pe/media/MenuRecursivo/Cap03020.xls Matapae whaimana ā-tau] |- |42 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Uhipeketane}} |31,022,500 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 31022500/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.uz/ Whakataunga tata whaimana] |- |43 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marēhia}} |{{data Marēhia|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20080611041219/http://www.statistics.gov.my/ Matawā taupori whaimana] |- |44 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Wenehūera}} |30,620,404 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 30620404/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071317/http://www.ine.gov.ve/documentos/Demografia/SituacionDinamica/Proyecciones/xls/Nacional.xls Matapae whaimana ā-tau] |- |45 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nepōra}} |28,037,904 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 28037904/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150425141819/http://cbs.gov.np/wp-content/uploads/2014/10/Population-Projection-2011-2031.pdf Matapae whaimana ā-tau] |- |46 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāna}} |27,043,093 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 27043093/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140801150513/http://www.statsghana.gov.gh/docfiles/2010phc/National%20Population%20Projection_2010%20to%202014.pdf Matapae whaimana ā-tau] |- |47 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āwhekenetāna}} |26,023,100 |2013-2014 |{{#expr: 26023100/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150909120943/http://cso.gov.af/Content/files/Population(3).pdf Whakataunga tata whaimana] |- |48 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Yemen}} |25,956,000 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 25956000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121009023840/http://www.cso-yemen.org/publiction/yearbook2011/population.xls Whakataunga tata whaimana] |- |49 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mohapiki}} |25,727,911 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 25727911/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.gov.mz/estatisticas/estatisticas-demograficas-e-indicadores-sociais/projeccoes-da-populacao/populacao-projectada-por-distritos-maputo-cidade-2007_2040.xls/at_download/file Matapae whaimana ā-tau] |- |50 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}} |25,155,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 25155000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |51 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Anakora}} |24,383,301 |Mei 16, 2014 |{{#expr: 24383301/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151126193220/http://www.ine.gov.ao/ Hua hukihuki kautenui 2014] |- |52 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ahitereiria}} |{{data Ahitereiria|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/Web+Pages/Population+Clock?opendocument Matawā taupori whaimana] |- |53 |align=left|{{flaglist|Hiria}} |{{formatnum: {{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (22911159+1535*{{Age in days|2014|11|10}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cbssyr.sy/index-EN.htm Matawā taupori whaimana]<ref group="Note">Matapae nō mua i te kaiāriki. E ai ki te whakataunga tata kei tua i te [http://www.washingtonpost.com/blogs/worldviews/wp/2014/12/03/200000-dead-why-syrias-rising-death-toll-is-so-divisive 200,000] ngā pārurenga i te mutunga o te Whiringa-ā-Nuku 2014.</ref> |- |54 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Taiwana}}<ref group="Note">He [[Tūnga tōrangapū o Taiwana|wehenga whakamihi hāmanga]] kua kokoraho e te [[Tūwehe-ā-Iwi o Haina]] hei Porowini. Tae ana a [[Taiwana]] (Tūwehe o Haina) ki ngā moutere hauiti o [[Jinmen]], [[Moutere Mazu|Mazu]], me [[Pescadores]], etc.</ref> |23,476,640 |Oketopa 31, 2015 |{{#expr: 23476640/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140704022127/http://eng.stat.gov.tw/point.asp?index=9 Whakataunga tata whaimana ā-marama] |- |55 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamarūna}} |23,344,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 23344000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |56 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Tai Rei}} |22,671,331 |Mei 15, 2014 |{{#expr: 22671331/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ins.ci/n/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=27 Hua hukihuki kautenui 2014] |- |57 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marakāhia}} |22,434,363 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 22434363/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160116040245/http://instat.mg/madagascar-en-chiffres/#demographie Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |58 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hīraka}} |20,675,000 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 20675000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190604210342/http://www.statistics.gov.lk/PopHouSat/VitalStatistics/MidYearPopulation/Mid-year%20population%20by%20district.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |59 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Romeinia}} |19,942,642 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 19942642/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insse.ro/cms/files/statistici/comunicate/com_anuale/populatie/PopRez2014r.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |60 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ngāika}} |19,899,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 19899000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |61 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pūkina}} |18,450,494 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 18450494/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160105082447/http://www.insd.bf/n/ Whakataunga tata whaimana] |- |62 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hiri}} |18,006,407 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 18006407/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20220922130522/http://www.ine.cl/canales/chile_estadistico/demografia_y_vitales/proyecciones2014/proyecciones-de-poblacion-2014.xlsx Matapae ā-tau whaimana] |- |63 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Katatānga}} |17,630,700 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 17608200/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151008001735/http://www.stat.gov.kz/faces/homePag Whakataunga tataā-marama whaimana] |- |64 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Māri}} |17,600,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:17600000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |65 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrana}} |{{data Hōrana|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090617194723/http://www.cbs.nl/en-GB/menu/themas/bevolking/cijfers/extra/bevolkingsteller.htm Matawā taupori whaimana] |- |66 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marāwi}} |16,310,431 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 16310431/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210602215254/http://www.nsomalawi.mw/images/stories/data_on_line/demography/census_2008/Main%20Report/ThematicReports/Population%20Projections%20Malawi.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |67 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ekuatoa}} |16,278,844 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 16278844/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ecuadorencifras.gob.ec/proyecciones-poblacionales/ Whakataunga tata whaimana] |- |68 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuatamāra}} |16,176,133 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 16176133/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140314175005/http://www.ine.gob.gt/index.php/estadisticas/tema-indicadores Whakataunga tata whaimana] |- |69 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tāmipia}} |15,473,905 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 15473905/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113144848/http://www.zamstats.gov.zm/report/Monthly/Vol%20129%202014%20The%20Monthly%20January.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |70 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kamapōtia}} |15,405,157 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 15405157/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.go.jp/info/meetings/cambodia/pdf/rp12_ch10.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |71 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāta}} |14,037,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 14037000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |72 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Henekara}} |13,508,715 |Hūrae 19, 2013 |{{#expr: 13508715/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ansd.sn/index.php?option=com_content&view=article&id=172:publication-des-resultats-definitifs-du-rgphae&catid=59:evenements&Itemid=267 Hua kautenui 2013] |- |73 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Timuwawe}} |13,061,239 |Ākuhata 17, 2012 |{{#expr: 13061239/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.zimstat.co.zw 2012 Hua kautenui] |- |74 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini}} |12,609,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 12609000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |75 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}} |11,892,934 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11892934/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140423042347/http://ssnbs.org/storage/South%20Sudan%20Statistical%20Yearbook%202011%20FINAL.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |76 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwia}} |11,410,651 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11410651/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.bo/indice/visualizador.aspx?ah=PC20412.HTM Matapae whaimana] |- |77 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pehiamu}} |11,280,134 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 11280134/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141111002452/http://www.ibz.rrn.fgov.be/fileadmin/user_upload/nl/bev/statistieken/stat-1-1_n.pdf Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |78 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwana}} |11,262,564 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11262564/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://statistics.gov.rw/ Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |79 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiupa}} |11,238,317 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 11210064/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160128195936/http://www.one.cu/publicaciones/cepde/anuario_2014/anuario_demografico_2014.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |80 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūnihia}} |10,982,754 |Āperira 23, 2014 |{{#expr: 10982754/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924035126/http://www.ins.tn/rgph/depliant-rgph2014_v2.pdf Hua hukihuki kautenui 2014] |- |81 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haiti}} |10,911,819 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 10911819/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104339/http://www.ihsi.ht/pdf/projection/ProjectionsPopulation_Haiti_2007.pdf Matapae whaimana] |- |82 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kirihi}} |10,846,979 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 10846979/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150924123258/http://www.statistics.gr/portal/page/portal/ESYE/PAGE-themes?p_param=A1605&r_param=SPO18&y_param=2014_00&mytabs=0 Whakataunga tata whaimana] |- |83 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hūmārie}}<ref group="Note">Tae ana ki [[Puntland]] (me āna kainoho e 3,900,000) me [[Somaliland]] (āhua 3,500,000 ngā kainoho).</ref> |10,787,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 10787000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |84 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīekia}} |10,541,466 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 10541466/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.czso.cz/csu/czso/population Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā] |- |85 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whenua Tominika}} |10,528,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr:10528000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |86 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Potukara}} |10,374,822 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 10374822/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.pt/xportal/xmain?xpid=INE&xpgid=ine_publicacoes&PUBLICACOESpub_boui=213241170&PUBLICACOESmodo=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |87 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pēnina}} |10,315,244 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 10315244/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insae-bj.org/Migration.html?file=files/stats-demographiques/STATISTIQUES%20DEMOGRAPHIQUES.xlsx Matapae whaimana] |- |88 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hanekeria}} |9,849,000 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 9849000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://www.ksh.hu/docs/eng/xftp/gyor/nep/enep21412.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |89 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Huitene}} |9,838,480 |Oketopa 31, 2015 |{{#expr: 9838480/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.scb.se/en_/Finding-statistics/Statistics-by-subject-area/Population/Population-composition/Population-statistics Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |90 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}} |9,823,827 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 9823827/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071528/http://www.isteebu.bi/images/rapports/projection%20de%20la%20population%20bdi%202008-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |91 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Atepaihānia}} |9,676,500 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 9676500/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://stat.gov.az/news/?id=3008 Whakataunga tata whaimana] |- |92 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pērara}} |9,494,200 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 9494200/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://archive.is/20151106150804/http://belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/otrasli-statistiki/naselenie/demografiya_2/current-data/demographic-situation/demographic-situation-in-january-september-2015 Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā] |- |93 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} |{{formatnum: {{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (9156963+1821*{{Age in days|2015|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151226160751/http://worldpopulationreview.com/countries/united-arab-emirates-population/ Matawā taupori whaimana] |- |94 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ateria}} |8,623,073 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 8623073/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statistik.at/web_de/statistiken/bevoelkerung/bevoelkerungsstand_und_veraenderung/bevoelkerung_zu_jahres-_quartalsanfang/023582.html Tatau -ā-hauwhā taupua] |- |95 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Honotura}} |8,576,532 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 8576532/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.gob.hn/index.php/component/content/article?id=100 Whakataunga tata whaimana] |- |96 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Iharaira}} |8,434,600 |Oketopa 30, 2015 |{{#expr: 8434600/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20180915102003/http://www.cbs.gov.il/reader/?MIval=cw_usr_view_Folder&ID=141 Tatau ā-marama taupua] |- |97 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahikitāna}} |8,354,000 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 8354000/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120306125630/http://www.stat.tj/en/ Whakataunga tata whaimana] |- |98 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Huiterangi}} |8,279,700 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 8279700/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index/themen/01/02/blank/key/bevoelkerungsstand/01.html Tatau ā-hauwhā taupua] |- |99 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Papua Nūkini}} |8,083,700 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 8083700/{{worldpop}}*100 round 2}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |100 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōrano}} |7,595,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 7595000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hongipua}}'' ''([[Haina]])'' |7,298,600 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 7298600/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20070609015356/http://www.censtatd.gov.hk/hong_kong_statistics/statistics_by_subject/index.jsp?subjectID=1&charsetID=2&displayMode=T Whakataunga tata whaimana] |- |101 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Purukāria}} |7,202,198 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 7202198/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.nsi.bg/sites/default/files/files/pressreleases/Population2014_en_2Y19BGI.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |102 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāpia}}<ref group="Note">Hāunga [[Kotopo]]</ref> |7,114,393 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 7114393/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151225081855/http://webrzs.stat.gov.rs/WebSite/Public/PageView.aspx?pKey=2 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |103 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Parakai}} |7,003,406 |2015 |{{#expr: 7003406/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.dgeec.gov.py/Publicaciones/Biblioteca/NACIONAL/Proyeccion_Nacional.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |104 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Puruniti}} |6,974,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6974000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat-togo.org/index.php/thematiques/statistiques-demographiques/32-thematiques/statistiques-demographiques/etat-structure/79-perspectives-demo Whakataunga tata whaimana] |- |105 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāoho}} |6,802,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6802000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120517150036/http://www.nsc.gov.la/Statistics/Selected%20Statistics/Population.htm Matapae ā-tau whaimana] |- |106 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Araone}} |6,453,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6453000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |107 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Whakaora}} |6,401,240 |2014 |{{#expr: 6401240/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20171021164030/http://www.digestyc.gob.sv/index.php/novedades/avisos/540-ya-se-encuentra-disponible-el-boletin-ipc-septiembre-2012.html Whakataunga tata whaimana] |- |108 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ripia}} |6,278,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 6278000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |109 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nikarāhua}} |6,198,154 |2014 |{{#expr: 6198154/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.bcn.gob.ni/publicaciones/periodicidad/anual/nicaragua_cifras/nicaragua_cifras.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |110 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kikitānga}} |5,975,000 |Hepetema 1, 2015 |{{#expr: 5975000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://stat.kg/media/monthlyreview/801ec5e5-6dcd-43ff-9f6a-d849303eff2a.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |111 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tenemāka}} |5,699,220 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 5699220/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.dst.dk/en/Statistik/emner/befolkning-og-befolkningsfremskrivning/folketal.aspx Whakataunga tata whaimana ā-hauwhā] |- |112 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hingapoa}} |5,535,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 5535000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151129094649/http://www.singstat.gov.sg/statistics/latest-data#14 Whakataunga tata whaimana] |- |113 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whinirana}} |{{formatnum: {{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (5484030+79*{{Age in days|2015|8|4}})/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151002005827/http://vrk.fi/default.aspx?site=4&docid=85 Matawā taupori whaimana] |- |114 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowākia}} |5,421,349 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 5421349/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://slovak.statistics.sk/wps/wcm/connect/5db07c01-f456-4312-942f-564973bdea4d/Republika_2014.pdf?MOD=AJPERES Whakataunga tata whaimana] |- |115 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Eritēria}} |5,228,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 5228000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |116 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nōwei}} |5,205,434 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 5205434/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- |117 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Puku o Āwherika}} |4,900,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4900000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |118 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Koto Rika}} |4,773,130 |Hune 30, 2014 |{{#expr: 4773130/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120327062704/http://www.inec.go.cr/Web/Home/pagPrincipal.aspx Whakataunga tata whaimana] |- |119 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tukumanatānga}} |4,751,120 |Tīhema 26, 2012 |{{#expr: 4751120 /{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150226075305/http://www.chrono-tm.org/2015/02/rezultatyi-perepisi-naseleniya-v-turkmenistane/ Hua hukihuki kautenui 2012] |- | 120 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Parihitini}} |4,682,467 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4682467/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140608204943/http://www.pcbs.gov.ps/Portals/_Rainbow/Documents/gover_e.htm Whakataunga tata whaimana] |- |121 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Aotearoa}} |{{data Aotearoa|poptoday 1}} |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20100604223109/http://www.stats.govt.nz/methods_and_services/population_clock.aspx Matawā taupori whaimana] |- |122 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Airangi}} |4,635,400 |Āperira 1, 2015 |{{#expr: 4635400/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2015/ Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |123 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kōngo}} |4,620,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4620000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |124 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Raipiria}} |4,503,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 4503000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |125 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Omāna}} |4,306,947 |Tīhema 13, 2015 |{{#expr: 4306947/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20161009234648/https://www.ncsi.gov.om/Pages/NCSI.aspx Whakataunga tata whaimana] |- |126 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Koroātia}} |4,225,316 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 4225316/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170705025245/http://www.dzs.hr/Eng/system/first_results.htm#MIG Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |127 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuwait}} |4,183,658 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 4183658/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Kuwait-Cities.html Whakataunga tata whaimana] |- |128 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Repanona}} |4,168,000 |2013 |{{#expr: 4168000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151006190537/http://www.moph.gov.lb/Statistics/Documents/StatisticalBulletin2013.pdf Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Puntland}} '' '' ([[Hūmārie]]) '' |3,900,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3900000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |129 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pōngia-Herekōmina}} |3,791,622 |Oketopa 15, 2013 |{{#expr: 3791622/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20181123135507/http://www.bhas.ba/obavjestenja/Preliminarni_rezultati_bos.pdf Hua hukihuki kautenui 2013] |- |130 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Panamā}} |3,764,166 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3764166/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://www.contraloria.gob.pa/INEC/Archivos/P2381Boletin9.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |131 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hōria}}<ref group="Note">Hāunga ([https://web.archive.org/web/20140722065134/http://www.geostat.ge/cms/site_images/_files/english/population/01%20Population%20by%20municipalities%20for%20the%20beginning%20of%20the%20year.xls 2012]) te [[Tūwehe o Abkhazia]] (242,862, kautenui 2011) me [[Ossetia-ki-te-Tonga]] (70,000, 2006).</ref> |3,729,500 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 3729500/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.geostat.ge/index.php?action=page&p_id=152&lang=eng Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |132 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mauritānia}} |3,631,775 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3631775/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ons.mr/doc/publication/Projectionpopulation.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |133 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Morotawa}}<ref group="Note">Hāunga ([http://www.statistica.md/public/files/publicatii_electronice/populatia/Populatia_Republicii_Moldova_2010.pdf statistica.md.2010.pdf]) [[Transnistria]] (555,347, kautenui 2005).</ref> |3,555,200 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 3555200/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statistica.md/ Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Peta Riko}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |3,548,397 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 3548397/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/popest/data/index.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Somaliland}} '' '' ([[Hūmārie]]) '' |3,500,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 3500000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |134 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Urukoi}} |3,415,866 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 3415866/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20091114215413/http://www.ine.gub.uy/banco%20de%20datos/soc_proyecciones/totpais_ambos.xls Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |135 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mongōria}} |{{formatnum: {{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (3000000+172*{{Age in days|2015|1|24}})/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.nso.mn Matawā taupori whaimana] |- |136 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Āmenia}} |3,004,000 |Hepetema 1, 2015 |{{#expr: 3004000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.armstat.am/en/?nid=126&id=19001&submit=Search Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- |137 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rituānia}} |2,893,336 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 2893336/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170228081633/https://osp.stat.gov.lt/en/home Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |138 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Arapeinia}} |2,893,005 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 2893005/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150224224626/http://www.instat.gov.al/en/publications/press-releases/press-release-population-of-albania-1-january-2015.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |139 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hemeika}} |2,717,991 |Tīhema 31, 2013 |{{#expr: 2717991/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://statinja.gov.jm/Demo_SocialStats/population.aspx Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |140 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Katā}} |2,463,460 |Noema 30, 2015 |{{#expr: 2463460/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151113142414/http://www.gsdp.gov.qa/portal/page/portal/gsdp_en Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |141 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Poriwana}} |2,141,206 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 2141206/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cso.gov.bw/templates/cso/file/File/Census%20%202011%20Statsbrief_Projections%20vs%20Actual%20censusJuly%2031%202013%20.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Mahuru 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} |- |142 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Namīpia}} |2,113,077 |Ākuhata 28, 2011 |{{#expr: 2113077/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Namibia.html Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |143 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Makerōnia}} |2,069,172 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 2069172/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.gov.mk/OblastOpsto_en.aspx?id=2 Whakataunga tata whaimana] |- |144 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Horowinia}} |{{formatnum: {{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}}) round 0}}}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (2059114+11*{{Age in days|2013|7|1}})/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20090618041010/http://www.stat.si/eng/tema_demografsko_prebivalstvo.asp Matawā taupori whaimana] |- |145 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rāwhia}} |1,973,700 |Noema 1, 2015 |{{#expr: 1973700/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.csb.gov.lv/en/statistikas-temas/population-key-indicators-30624.html Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- |146 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Teroto}} |1,894,194 |2011 |{{#expr: 1894194/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141113142226/http://www.bos.gov.ls/ Whakataunga tata whaimana] |- |147 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kamopia}} |1,882,450 |Āperira 15, 2013 |{{#expr: 1882450/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gambia.html Hua hukihuki kautenui 2013] |- |148 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kotopo}}<ref group="Note">{{Kosovo-note}}</ref> |1,827,231 |2015 |{{#expr: 1827231/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20151018171339/http://ask.rks-gov.net/ENG/publikimet/doc_download/1126-kosovo-population-projection-2011-2061 Matapae ā-tau whaimana] |- |149 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kāpona}} |1,802,278 |Mei 22, 2013 |{{#expr: 1802278/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat-gabon.com Hua hukihuki kautenui 2013] |- |150 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Pihō}} |1,530,673 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 1530673/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat-guinebissau.com/ Whakataunga tata whaimana] |- |151 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Bahrain}} |1,359,800 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 1359800/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170206163647/http://www.cio.gov.bh/cio_ara/English/Publications/Statistical%20Abstract/ABS2011/CH2/2013%2012%2019%20Bahrain%20%20Population%20Projections.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- |152 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tirinaki-Tāpako}} |1,340,557 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 1340557/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150928065005/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/TT.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |153 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Etonia}} |1,313,271 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 1313271/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20121123153505/http://www.stat.ee/main-indicators Whakataunga tata whaimana] |- |154 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Marihi}} |1,261,208 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 1261208/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://archive.is/20140827165459/http://statsmauritius.gov.mu/English/StatsbySubj/Pages/Population-Jan-June-2014.aspx Whakataunga tata whaimana] |- |155 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kini Ekuatoria}} |1,222,442 |Hūrae 4, 2015 |{{#expr: 1222442/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/EquatorialGuinea.html Hua hukihuki kautenui 2015] |- |156 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} |1,167,242 |Hūrae 11, 2015 |{{#expr: 1167242/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20210225112143/http://www.statistics.gov.tl/wp-content/uploads/2015/10/1-Preliminary-Results-4-Printing-Company-19102015.pdf Hua hukihuki kautenui 2015] |- |157 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Warerangi}} |1,119,375 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 1119375/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150723224521/http://ccm.org.sz/documents/reports/hiv/Population-Projections-Report-2007-2030.pdf Matapae whaimana] |- |158 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tipūti}} |888,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 888000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- |159 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whītī}} |867,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 867000/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |160 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara}}<ref group="Note">Hāunga [[Haipara ki te raki]] (294,396, kautenui 2011) ([https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf]).</ref> |847,000 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 847000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.mof.gov.cy/mof/cystat/statistics.nsf/All/8C0C908964C02BEFC2257F030037EDE6?OpenDocument&sub=1&sel=1&e=&print Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Proposed flag of Réunion (VAR).svg|22px]]'' ''[[Réunion]]'' ''([[Wīwī]]) '' |844,994 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 844994/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=24&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana] |- |161 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Komoro}} |784,745 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 784745/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160111213747/http://comoros.africadata.org/fr/DataAnalysis Whakataunga tata whaimana] |- |162 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Putāna}} |{{formatnum: {{#expr: (72000+3.6*{{Age in days|2012|4|16}}) round 0}}0}} |{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} |{{#expr: (720000+36*{{Age in days|2012|4|16}})/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160319084148/http://www.nsb.gov.bt/main/main.php#&slider1=1 Matawā taupori whaimana] |- |163 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kaiana}} |746,900 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 746900/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150923200500/http://www.caricomstats.org/Files/Databases/Demography/GY.pdf Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Makau}}'' ''([[Haina]])'' |643,100 |Hepetema 30, 2015 |{{#expr: 643100/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.dsec.gov.mo/TimeSeriesDatabase.aspx?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- |164 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Motu Horomona}} |642,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 642000/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |165 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Montenegro}} |621,207 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 621207/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.monstat.org/userfiles/file/publikacije/godisnjak%202014/stanovnistvo.pdf Whakataunga tata whaimana] |- |166 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rakapuō}} |562,958 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 562958/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statistiques.public.lu/stat/TableViewer/tableViewHTML.aspx?ReportId=383&IF_Language=fra&MainTheme=2&FldrName=1 Whakataunga tata whaimana ā-tau]{{Dead link|date=Hōngoingoi 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} |- |167 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hurināme}} |534,189 |Ākuhata 13, 2012 |{{#expr: 534189/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Suriname.html Hua hukihuki kautenui 2012] |- |168 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Kūrae Matomato}} |524,833 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 524833/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.ine.cv/actualise/publicacao/files/615430153152013Retro-Projeccao%202000-2010%20e%20Projeccoes%20Demograficas%20%20CABO%20VERDE%202010-2030.pdf Matapae ā-tau whaimana] |- | 169 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tahara ki te Uru}}<ref group="Note">Kua wāwāhia te mana whakahaere ki [[Moroko]] me te [[Tūwehe Manapori Arapi Sahrawi]], nā rāua e rua te katoa o te takiwā i kokoraho.</ref> |510,713 |Hepetema 2, 2014 |{{#expr: 510713/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/WesternSahara.html Hua hukihuki kautenui 2014] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Transnistria|state}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Morotawa]].</ref> |505,153 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 505153/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Moldova.html Whakataunga tata whaimana] |- |170 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mārata}} |445,426 |Māehe 31, 2014 |{{#expr: 445426/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20150621211549/https://secure2.gov.mt/localgovernment/file.aspx?f=7810 Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuarerupe|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |403,750 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 403750/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=26&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana] |- |171 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Poronai}} |393,372 |Hune 20, 2011 |{{#expr: 393372/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Brunei.html Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Mātiniki|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |381,326 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 381326/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?reg_id=23&ref_id=poptc02101 Whakataunga tata ā-tau whaimana] |- |172 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pāhama}} |368,390 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 368390/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://statistics.bahamas.gov.bs/download/070842200.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |173 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārihi}} |368,310 |Hune 2015 |{{#expr: 368310/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Belize.html Whakataunga tata whaimana] |- |174 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Māratiri}} |341,256 |Hepetema 20, 2014 |{{#expr: 341256/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20141212091856/http://www.planning.gov.mv/census/census%202014/CensusPreliminary/PreliminaryResults.pdf Hua hukihuki kautenui 2014] |- |175 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tiorangi}} |331,310 |Oketopa 1, 2015 |{{#expr: 331310/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.statice.is/Pages/444?NewsID=11796 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Haipara ki te raki}}<ref group="Note">Motuhake ''ā-meka'', wāhanga ''ā-ture'' o [[Haipara]].</ref> |294,396 |Tīhema 4, 2011 |{{#expr: 294396/{{worldpop}}*100 round 3}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130927104440/http://www.devplan.org/Nufus-2011/nufus%20son_.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |176 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Papatohe}} |285,000 |Hūrae 1, 2013 |{{#expr: 285000/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Barbados.html Whakataunga tata whaimana] |- |177 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Whenuatū}} |277,500 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 277500/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Niu Karetōnia}}'' ''([[Wīwī]])'' |268,767 |Ākuhata 26, 2014 |{{#expr: 268767/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.isee.nc/population/recensement/structure-de-la-population-et-evolutions Hua hukihuki kautenui 2014] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' ''([[Wīwī]])'' |268,270 |Ākuhata 22, 2012 |{{#expr: 268270/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20140221193409/http://www.ispf.pf/Libraries/RP2012/Premiers_r%C3%A9sultats_population_l%C3%A9gale.sflb.ashx Hua hukihuki kautenui 2012] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Abkhazia}}<ref group="Note">{{Abkhazia note}}</ref> |240,705 |2011 |{{#expr: 240705/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120209185131/http://apsnypress.info/news/5084.html Hua kautenui] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kiana o Wīwī|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |239,648 |Hānuere 1, 2012 |{{#expr: 239648/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-regions.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Meiotte}}'' ''([[Wīwī]])'' |212,645 |Ākuhata 21, 2012 |{{#expr: 212645/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/themes/document.asp?ref_id=19214&reg_id=27 Hua kautenui 2012] |- |178 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hāmoa}} |187,820 |Noema 7, 2011 |{{#expr: 187820/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.sbs.gov.ws Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |179 |style="text-align:left;"|{{flaglist|São Tomé and Príncipe}} |187,356 |Mei 13, 2012 |{{#expr: 187356/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303180641/http://www.ine.st/Documentacao/InformacoesEstatisticas/Demograficas/22.pdf Hua kautenui 2012] |- |180 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Ruiha}} |185,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 185000/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kuamu}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |159,358 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 159358/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn179.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Curaçao}}'' ''([[Hōrana]])'' |154,843 |Hānuere 1, 2014 |{{#expr: 154843/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Curacao.html?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Nagorno-Karabakh.svg|22px]]'' [[Nagorno-Karabakh Republic]] |146,573 | |{{#expr: 146573/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"| |- |181 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kiripati}} |113,400 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 113400/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |182 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}} |109,991 |Hune 12, 2012 |{{#expr: 109991/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/StVincent.html Hua hukihuki kautenui 2012] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Arupa}}'' ''([[Hōrana]])'' |107,394 |Oketopa 31, 2014 |{{#expr: 107394/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.cbs.aw?KeyIndicatorID=12 Whakataunga tata ā-hauwhā whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |106,405 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 106405/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn180.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- |183 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kerenāra}} |103,328 |Mei 12, 2011 |{{#expr: 103328/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.geohive.com/cntry/grenada.aspx Hua kautenui 2011] |- |184 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tonga}} |103,252 |Noema 30, 2011 |{{#expr: 103252/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/tonga/index.php?option=com_advlisting&view=download&fileId=304&Itemid=301 Hua kautenui 2011] |- |185 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}} |102,800 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 102800/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Jersey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |100,800 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 100800/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.gov.je/SiteCollectionDocuments/Government%20and%20administration/R%20Population%20Estimate%202014%2020150623%20SU.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |186 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Seychelles}} |91,400 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 91400/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.nsb.gov.sc/wp-content/uploads/2015/12/Seychelles-in-Figures-2015-edition1.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |187 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}} |86,295 |Mei 27, 2011 |{{#expr: 86295/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Antigua.html Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Isle of Man}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |84,497 |Māehe 27, 2011 |{{#expr: 84497/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/IsleOfMan.html Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Ceuta}}'' ''([[Paniora]])'' |82,376 |2011 |{{#expr: 82376/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''{{Flaglist|Melilla}}'' ''([[Paniora]])'' |78,476 |2011 |{{#expr: 78476/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"| |- |188 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ānatāra}} |76,949 |Hūrae 1, 2014 |{{#expr: 76949/{{worldpop}}*100 round 4}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170525074953/http://www.estadistica.ad/serveiestudis/web/banc_dades4.asp?lang=1&codi_tema=2&codi_divisio=8&codi_subtemes=8 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |189 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tominika}} |71,293 |Mei 14, 2011 |{{#expr: 71293/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190608104411/http://www.dominica.gov.dm/cms/files/2011_census_report.pdf Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Guernsey}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |65,150 |Māehe 31, 2014 |{{#expr: 65150/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Guernsey.html Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pāmura}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |64,237 |Mei 20, 2010 |{{#expr: 64237/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20130520190010/http://www.gov.bm/portal/server.pt/gateway/PTARGS_0_2_980_227_1014_43/http%3B/ptpublisher.gov.bm%3B7087/publishedcontent/publish/cabinet_office/statistics/dept___statistics___additonal_files/2012_facts___figures_0.pdf Hua whakamutunga kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |58,238 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 58238/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.eso.ky/populationandvitalstatistics.html#1 Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])'' |56,114 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 56114/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.gl/?lang=en Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |190 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Kiti me Newi}} |56,000 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 56000/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |55,519 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 55519/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn177.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- |191 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Moutere Māhara}} |54,880 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 54880/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}}'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |53,883 |Āperira 1, 2010 |{{#expr: 53883/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/2010_census/cb11-cn178.html Hua whakamutunga kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Ossetia ki te Tonga}}<ref group="Note">{{South Ossetia-note}}</ref> |51,547 |Hānuere, 2013 |{{#expr: 51547/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.mid.ru/bdomp/ns-reuro.nsf/348bd0da1d5a7185432569e700419c7a/be2d70933881fb75c32579270040e8a1!OpenDocument Whakataunga tata] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Wharo}}'' ''([[Tenemāka]])'' |49,179 |Ākuhata 1, 2015 |{{#expr: 49179/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.hagstova.fo/en Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])'' |38,247 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 38247/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160930004308/http://stat.gov.sx/ Whakataunga tata whaimana] |- |192 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Manako}} |37,800 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 37800/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.monacostatistics.mc/Population-and-employment Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |193 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Rīkeneteina}} |37,370 |Tīhema 31, 2014 |{{#expr: 37370/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20170702000627/http://www.volksblatt.li/medienarchiv/bevolkerungsstatistik-vorlaufige-ergebnisse-31-dezember-2014-1.pdf Semi Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saint-Martin (local).svg|22px]]'' ''[[Saint-Martin]]'' ''([[Wīwī]])'' |36,522 |Hānuere 1, 2015 |{{#expr: 36522/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=978 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |194 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Hato Marino}} |32,831 |Hune 30, 2015 |{{#expr: 32831/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20200326182005/https://www.statistica.sm/on-line/en/home/statistics/population.html Whakataunga tata ā-marama whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Kāmaka}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |32,734 |Tīhema 31, 2013 |{{#expr: 32734/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Gibraltar.html Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |31,458 |Hānuere 25, 2012 |{{#expr: 31458/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/TurksCaicos.html Hua kautenui 2012] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])'' |28,875 |Hepetema 30, 2014 |{{#expr: 28875/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.stat.fi/til/vamuu/2014/08/vamuu_2014_08_2014-09-18_tie_001_en.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |28,054 |Hūrae 12, 2010 |{{#expr: 28054/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/BritVirgins.html Hua kautenui 2010] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Kuki Airani}} |19,100 |Hune 1, 2015 |{{#expr: 19100/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.mfem.gov.ck/mfemdocs/stats/statistical-series/vital-statistics-and-population-estimates/995-vital-stats-2nd-qrt-2015/file Whakataunga tata whaimana] |- |195 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Pārau}} |17,950 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 17950/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])'' |17,408 |Hānuere 1, 2013 |{{#expr: 17408/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ānakuira}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |13,452 |Mei 11, 2011 |{{#expr: 13452/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Anguilla.html Hua hukihuki kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |11,750 |Hūrae 1, 2015 |{{#expr: 11750/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- |196 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Tūwaru}} |10,640 |Noema 4, 2012 |{{#expr: 10640/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Tuvalu.html Hua kautenui 2012] |- |197 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Nauru}} |10,084 |Oketopa 30, 2011 |{{#expr: 10084/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/prism/nauru/PublicDocuments/Census/Nauru_2011_Census_Report_FINAL.pdf Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])'' |9,269 |Hānuere 1, 2012 |{{#expr: 9269/{{worldpop}}*100 round 5}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/com.asp?dep=977 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]]) '' |6,069 |Hānuere 1, 2012 |0.0000{{#expr: 6069/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/recensement/populations-legales/france-departements.asp?annee=2012 Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Manetera}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |4,922 |Mei 12, 2011 |0.0000{{#expr: 4922/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20190403071254/http://www.gov.ms/wp-content/uploads/2011/02/Montserrat-At-A-Glance.pdf Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])'' |4,020 |Hānuere 1, 2013 |0.0000{{#expr: 4020/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"| ''[[File:Flag of Saint Helena.svg|22px]]'' ''[[Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha]]'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |4,000 |Hūrae 1, 2015 |0.0000{{#expr: 4000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere Falkland}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |3,000 |Hūrae 1, 2015 |0.0000{{#expr: 3000/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/Key_Findings_WPP_2015.pdf Matapae KoAo] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen}}'' ''([[Nōwei]])'' |2,562 |Hūrae 1, 2014 |0.0000{{#expr: 2655/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Svalbard.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}}'' ''([[Ahitereiria]])'' |2,302 |Ākuhata 9, 2011 |0.0000{{#expr: 2302/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20160303200110/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Norfolk_Island/report.pdf Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}}'' ''([[Ahitereiria]])'' |2,072 |Ākuhata 9, 2011 |0.0000{{#expr: 2072/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])'' |1,991 |Hānuere 1, 2013 |0.0000{{#expr: 1991/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/NedAntillen.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|{{flaglist|Niue}} |1,470 |Hūrae 1, 2015 |0.0000{{#expr: 1470/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.spc.int/sdd/images/documents/Pocket_Summary/2015_Pocket-Statistical-Summary.pdf Whakataunga tata whaimana ā-tau] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Tokerau}}'' ''([[Aotearoa]])'' |1,411 |Oketopa 18, 2011 |0.0000{{#expr: 1411/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[https://web.archive.org/web/20120815034343/http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/2010_PHC/Tokelau/report.pdf Hua whakamutunga kautenui 2011] |- |198 |style="text-align:left;"|{{flaglist|Te Poho o Pita}} |839 |Hūrae 1, 2012 |0.0000{{#expr: 839/{{worldpop}}*100*1000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.vaticanstate.va/content/vaticanstate/es/stato-e-governo/note-generali/popolazione.html Whakataunga tata whaimana] |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}}'' ''([[Ahitereiria]])'' |550 |Ākuhata 9, 2011 |0.00000{{#expr: 550/{{worldpop}}*100*10000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[http://www.citypopulation.de/Australia-Agglo.html Hua kautenui 2011] |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of Wake Island.svg|22px]]'' ''[[Moutere Wake]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |188 |2005 |0.000000{{#expr: 188/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' ''([[Wīwī]]) '' |140 |2013 |0.000000{{#expr: 140/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''[[File:Flag of the Midway Islands (local).svg|22px]]'' ''[[Midway Atoll]]'' ''([[Hononga-o-Amerika|HOA]])'' |60 |2009 |0.000000{{#expr: 60/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"| |- | -- |style="text-align:left;"|''{{flaglist|Pitikeina}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' |56 |2014 |0.000000{{#expr: 56/{{worldpop}}*100*100000000 round 0}}% |style="text-align:left;"|[[Pitcairn Islands#Historical population|Whakataunga tata whaimana]] |} ==Kupu tautoko== {{reflist|group="Note"}} ==Tohutoro== {{reflist|colwidth=30em}} ==Hoto ki waho== *[http://www.un.org/esa/population/publications/WPP2004/WPP2004_Volume3.htm Tō te Kotahitanga Aorere Rīpoata Tātaritanga mō te whakahoutanga 2004 o te putanga Matapae Taupori Aorere (World Population Prospects)] (kāore rawa te rīpoata tātaritanga 2006 i te wātea ā-ipurangi nei)&nbsp;— kei roto ngā taipitopito me ngā puna i whakamahia mā ngā whakataunga tata taupori i runga. pa9em6g3z6lrfs943g5p3rfvsdogwwk Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga 0 15527 167898 167876 2026-06-05T00:26:19Z TautauKarepe 22930 167898 wikitext text/x-wiki He rārangi tēnei o ngā [[wehenga motuhake]] me āna [[takiwā whirinaki]] kua raupapahia ā-rahinga whenua. Tae ana ngā tāurunga o tēnei rārangi ki ērā o te paerewa [[ISO 3166-1]], tāpiri atu ki ētahi [[wehenga nuinga whakamihi-kore]] kāore i te ISO 3166-1 (ka tāurua engari kāore tētahi tatau raupapa i whakaratohia). Mō te nuinga, kua tāpiri te rahinga o ngā wehenga nuinga whakamihi-kore ki te rahinga o ngā wehenga whakamihi whānui nā rātou ēnā takiwā i kokoraho; tirohia te tīwae “Tuhipoka” mō te whakamahuki ō ia whenua. Kāore tēnei rārangi i te tae ana ki ngā [[Kokoraho takiwā ki te Tiri o te Moana|kokoraho whenua takitahi]] mō ngā wāhanga o te [[paparahi]] o te [[Tiri o te Moana]], ki ngā hinonga he tūā-motuhake rātou engari ehara i te whenua motuhake, ehara hoki i te takiwā whirinaki (pērā i te Kotahitanga Ūropi), ā, ki ngā [[whenuariki whakamihi-kore]] (pērā i te [[Principality o Sealand]]). E toru ngā waeine rahinga o tēnei rārangi: * '''Rahinga tapeke''': te tāpiri i ngā rahinga whenua me rahinga wai o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere. * '''Rahinga whenua''': te hiatonga o ngā whenua katoa o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere, hāunga te rahingawai. * '''Rahinga wai''': te tapeke o ngā rahinga mata o ngā [[kohinga wai whakauta]] katoa ([[roto]], [[awa]], [[kurawai]]) o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere. Kāore i te tae ana ki ngā [[wai takiwā]], ki ngā [[āpure ōhanga tāuke]]. He mea whiwhi ngā raraunga i tō te [[Kotahitanga Aorere Tānga Tatauranga]], hāunga kua kītia kētia. == Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga == {| class="wikitable sortable" style="text-align: right" |- ! Raupapa<br> !! Whenua !! Tapeke km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Whenua km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Wai km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! % wai !! class="unsortable" | Tuhipoka |- | {{hs|{{nts|0}}}} – || style="text-align:left;"|{{noflag|[[Ao]]}} || {{convert|510072000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|148940000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|361132000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 70.8 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|1}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rūhia}} || {{convert|17098242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16377742|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|720500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.21 || style="text-align:left;" | Whenua nui rawa o te ao (10.995% o te matawhenua o te ao). Mā tāna wāhanga ki Āhia ka tū ai hei whenua nui rawa ki Āhia, ā, he pēnā hoki tāna wāhanga ki Ūropi.{{#tag:ref|Kāore te tatau e tae ana ki te rahinga o [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) kei raro i te hautū ''ā-meka'' ā Rūhia, engari ka kokorahotia e Ūkareinga.|group="Note"}} |- | {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| {{noflag|[[Tiri o te Moana]]}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{convert|13720000|km2|sqmi|abbr=on}} (98%) of land area is covered by ice. Though not itself a country, its territories are claimed by a number of countries.{{#tag:ref|The following countries have territorial claims in Antarctica: [[Argentine Antarctica|Argentina]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Australian Antarctic Territory|Australia]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Antártica Chilena Province|Chile]] ({{convert|1250000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Adélie Land|France]] ({{convert|432000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Ross Dependency|New Zealand]] ({{convert|450000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Queen Maud Land|Norway]] ({{convert|2500000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[British Antarctic Territory|United Kingdom]] ({{convert|1395000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which to some extent overlap. The area from {{coor d Antarctic|90|W}} to {{coor d Antarctic|150|W}} ({{convert|2100000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) is currently unclaimed territory. These areas usually have no human inhabitants, excluding scientists.|group="Note"}} |- | {{nts|2}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kānata}} || {{convert|9984670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9093507|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|891163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.93 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa ki te [[Tuakoi Uru]], me te rahinga mata wai nui rawa hoki. |- <!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changes get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)--> | {{nts|3}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haina}} ||{{convert|9572900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9596961|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9326410|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|270550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa tuarua o te ao (ā, ki [[Āhia]] hoki) whai muri i Rūhia. ''Hāunga'' ngā takiwā tautohea: [[Taiwana]], takiwā tautohea me Īnia, me ngā moutere o te [[Moana Haina-ki-te-Tonga]] (Tapeke137,296&nbsp;km<sup>2</sup>).{{#tag:ref|Whakaatu ai ngā puna tuatahi e whai ake nei i ngā whānuitanga (mōkito/mōrahi) o te rahinga tapeke mō Haina me te Hononga-o-Amerika. Ka unu ngā puna e rua i Taiwana i te rahinga o Haina. {{ordered list |1= Ka whakarārangihia te ''Encyclopædia Britannica'' i Haina hei whenua rahinga tuatoru o te ao (whai muri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,572,900km<sup>2</sup>,<ref>{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/111803/China-quick-facts|title=China|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref>, ā, i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuawhā (9,526,468km<sup>2</sup>). He paku iho te tatau mō te HOA i tēnā o te CIA Factbook i te mea kaore ngā wai tapātai me ngā wai takiwā i tāpiria.<ref name="United States"/> |2= Ka whakarārangihia te CIA World Factbook i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuatoru (whaimuri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,826,675 sq km,<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html|title=United States|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=26 Hakihea 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226055200/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html}}</ref>, ā, i Haina hei rahinga tuawhā(9,596,961km<sup>2</sup>.<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html|title=China|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=11 Whiringa-ā-nuku 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161011073205/https://www.cia.gov/library//publications/the-world-factbook/geos/ch.html}}</ref> He rahi ake tēnei tatau i tō te ''Encyclopædia Britannica'' i te me kua tāpiria ngā wai tapātai, wai takiwā hoki.}} ---- Disputed Ranking Explanation: The dispute for world's third-largest country arose from the inclusion of Coastal and Territorial waters for United States. This discrepancy was deduced from comparing the CIA World Factbook and its previous iterations<ref name="31 Years of CIA World Factbook">{{Cite web|url=http://www.theodora.com/wfb/|title=31 Years of CIA World Factbook|publisher=CIA|accessdate=31 January 2014}}</ref> against the information for United States on ''Encyclopaedia Britannica'', particularly its footnote section.<ref name="United States">{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/616563/United-States-quick-facts|title=United States|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref> In sum, according to older versions of the CIA World Factbook (from 1982 to 1996), the US was listed as the world's fourth-largest country (after Russia, Canada, and China) with a total area of 9,372,610 sq km. However, in the 1997 edition, the US added Coastal waters to its total area (increasing it to 9,629,091 sq km). And then again in 2007, US added Territorial water to its total area (increasing it to 9,826,630 sq km). During this time, China's total area remained unchanged. In other words, ''no'' Coastal or Territorial water space was added to China's total area figure. The United States has a Coastal water area of 109,362 sq km, and a Territorial water area of 195,213 sq km, for a total of 304,575 sq km of additional water space. This is larger than entire countries like Italy, New Zealand, and United Kingdom. Adding this figure to the US will boost it over China in ranking since China's Coastal and Territorial water figures are currently unknown (no official publication) and thus cannot be added into China's total area figure. * United Nations Statistics Division's figure for United States is 9,629,091 sq km. |name="3rd-largest"|group="Note"}} |- <!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changed get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)--> | {{nts|4}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hononga-o-Amerika}} || {{convert|9526468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9826675|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| {{convert|9161966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364502|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|664,709|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| 3.83 – 6.76 || style="text-align:left;" | Whenua rahinga tuarua ki ngā Amerika, whai muri i a Kānata. Secondary figure denotes the inclusion of all coastal water and sea territories into the statistical area{{#tag:ref||name="3rd-largest"|group="Note"}} |- | {{nts|5}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parīhi}} || {{convert|8515767|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8460415|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55352|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.65 || style="text-align:left;" | The largest country in [[South America]] and in the [[Southern Hemisphere]]. Largest contiguous territory in the [[Americas]].<ref>{{cite web|title=IBGE: Official Territorial Area|url=http://www.ibge.gov.br/home/geociencias/cartografia/default_territ_area.shtm}}</ref> |- | {{nts|6}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ahitereiria}} || {{convert|7692024|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7633565|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|58459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.76 || style="text-align:left;" | The largest country in [[Oceania]], the largest country without land borders, and the largest country wholly in the [[Southern Hemisphere]].{{#tag:ref|Figures exclude the external territories of [[Norfolk Island]], [[Ashmore and Cartier Islands]], [[Christmas Island]], [[Cocos (Keeling) Islands]], [[Coral Sea Islands Territory]], and [[Heard Island and McDonald Islands]],<ref>{{cite web|author=Geoscience Australia|title=Area of Australia – States and Territories|url=http://www.ga.gov.au/education/geoscience-basics/dimensions/area-of-australia-states-and-territories.html|publisher=Government of Australia|accessdate=25 November 2011}}</ref> each shown separately. Excludes the claim of the [[Australian Antarctic Territory]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The UN's previous data,<ref name="unstats07">{{cite web|publisher=United Nations Statistics Division|title=Total surface area as of 19 January 2007|url=http://unstats.un.org/unsd/environment/totalarea.htm|accessdate=30 November 2011}}</ref> as well as the current data shown by the World Bank and the CIA,<ref name="ciastats">[https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html Field Listing – Area], [[The World Factbook]], [[Central Intelligence Agency]]. Data last updated on July 5, 2011.</ref><ref name="wbstats">{{cite web |url=http://data.un.org/Data.aspx?q=poorest&d=WDI&f=Indicator_Code%3AAG.SRF.TOTL.K2 |title=Surface area (sq. km)|publisher=[[United Nations]]: [[World Development Indicators]]|accessdate=27 August 2012}}</ref> give the figure as {{convert|7741220|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}} |- | {{nts|7}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īnia}} || {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2864021|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|302393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.55 || style="text-align:left;" |Third largest country in [[Asia]].{{#tag:ref|The total area given is from ''Encyclopædia Britannica'' and excludes disputed territories not under Indian control. The total area claimed by India, according to the figure given by the United Nations and the Indian government, totals {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref>{{cite web|author=|title=Area and Population|url=http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071226033122/http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archivedate=26 Hakihea 2007|publisher=Government of India|accessdate=25 Hakihea 2015}}</ref>|group="Note"}} |- | {{nts|8}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Āketina}} || {{convert|2780400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2736690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.57 || style="text-align:left;" |The largest [[Spanish language|Spanish]]-speaking country in the world and second largest country in [[South America]].{{#tag:ref|Excludes claims on [[Argentine Antarctica]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), on [[Falkland Islands|Malvinas/Falkland Islands]] ({{convert|12173|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and on [[South Georgia and the South Sandwich Islands]] ({{convert|3903|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|9}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katatānga}} || {{convert|2724900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2699700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 || style="text-align:left;" | Largest [[landlocked country]].<ref>Agency of Statistics of the Republic of Kazakhstan (ASRK). 2005. Main Demographic Indicators. Available at http://www.stat.kz</ref> |- | {{nts|10}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aratiria}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Africa]]. |- | {{nts|11}} || style="text-align:left;"| {{sort|KōngoW|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}}} || {{convert|2344858|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2267048|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77810|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.32 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Sub-Saharan Africa]]. |- | {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])'' || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Part of the [[Kingdom of Denmark]].{{#tag:ref|A total of {{convert|1755636|km2|sqmi|abbr=on}} of land area is covered by ice; the ice-free area amounts to {{convert|410450|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="wbstats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|12}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hauri Arāpia}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in the [[Middle East]]. |- | {{nts|13}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mehiko}} || {{convert|1964375|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1943945|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.04 ||style="text-align:left;"| The mainland makes up 1,959,248&nbsp;km², and the remaining 5,127&nbsp;km² is made up of islands. [[Clipperton Island]] (8.9&nbsp;km², controlled by [[France]]) is not included. |- | {{nts|14}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Initonīhia}} || {{convert|1904569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1811569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|93000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.88 || style="text-align:left;" | The largest archipelagic state in the world by area and population, the largest [[Island country]] in the world.<ref>{{cite web | title=Indonesia | publisher=CIA | work=The World Factbook | url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html | accessdate=18 June 2015| archiveurl= https://web.archive.org/web/20081210041527/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html| archivedate=4 December 2008 <!--DASHBot-->| deadurl= no}}</ref> |- | {{nts|15}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne}} || {{convert|1886068|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|1765050}}NA || {{hs|96434}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref|The water area percentage of Sudan prior to the secession of South Sudan was 5.18.|group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | Formerly the largest country in Africa.{{#tag:ref|Prior to the independence of South Sudan in 2011, Sudan's total area as reported by the UN source was {{convert|2505813|km2|sqmi|abbr=on}}. Updated figure shown is from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|16}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ripia}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|17}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāna}} || {{convert|1648195|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1531595|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.07 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The area given is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN Demographic Yearbook lists a figure of {{convert|1628750|km2|sqmi|abbr=on}}, which refers to land area only.|group="Note"}} |- | {{nts|18}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mongōria}} || {{convert|1564110|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1553556|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Claimed by the [[Republic of China]] until 2012, however, both governments haven't signed agreement on mutual recognition of sovereignty yet.|group="Note"}} |- | {{nts|19}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Perū}} || {{convert|1285216|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1279996|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.41 || |- | {{nts|20}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāta}} || {{convert|1284000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1259200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 || |- | {{nts|21}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Ngāika }} || {{convert|1267000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1266700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 || |- | {{nts|22}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Anakora}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|23}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Māri}} || {{convert|1240192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1220190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20002|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.61 || |- | {{nts|24}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwherika ki te Tonga}} || {{convert|1221037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1214470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.38 || |- | {{nts|25}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koromōpia}} || {{convert|1141748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1038700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.8 || |- | {{nts|26}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etiopia}} || {{convert|1104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excluding the [[Ilemi Triangle]] ({{convert|14000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|27}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwia}} || {{convert|1098581|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1083301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.39 || |- | {{nts|28}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mauritānia}} || {{convert|1,030,700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1,025,520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4,480|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|29}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īhipa}} || {{convert|1002450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|995450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|30}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tānahia}} || {{convert|945087|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|885800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.49 || |- | {{nts|31}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ngāitiria}} || {{convert|923768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 || |- | {{nts|32}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wenehūera}} || {{convert|916445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|882050|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.29 || |- | {{nts|33}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pakitāne}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.86 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes data for Pakistani-claimed territories of Kashmir, [[Azad Kashmir]] ({{convert|13297|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Gilgit–Baltistan]] ({{convert|72520|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref>{{Cite web |title=Geohive – Pakistan statistics |url=http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |access-date=2015-12-25 |archive-date=2013-04-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130406012611/http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |url-status=dead }}</ref> Excluding these territories would produce an area figure of {{convert|796095|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}} |- | {{nts|34}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Namīpia}} || {{convert|825615|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|823290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2425|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.12 || |- | {{nts|35}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mohapiki}} || {{convert|801590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|786380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || |- | {{nts|36}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tākei}} || {{convert|783562|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|769632|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 || |- | {{nts|37}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiri}} || {{convert|756102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excludes [[Antártica Chilena Province|claims in Antarctica]].|group="Note"}} |- | {{nts|38}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tāmipia}} || {{convert|752612|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.23 || |- | {{nts|39}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēma}} || {{convert|676578|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|653508|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.41 || style="text-align:left;" | Also called [[Republic of the Union of Myanmar|Myanmar]]. |- | {{nts|40}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwhekenetāna}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|41}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wīwī}} || {{convert|640679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|640427|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3374|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.52 || style="text-align:left;" | Includes [[Metropolitan France]] and [[overseas region]]s, but excludes overseas [[Overseas territory (France)|territories]] and [[Overseas collectivity|collectivities]], shown separately.{{#tag:ref|Source gives area of [[Metropolitan France]] as {{convert|551500|km2|sqmi|abbr=on}} and lists overseas regions separately, whose areas sum to {{convert|89179|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these give the total shown here for the entire French Republic. The CIA reports the total as {{convert|643801|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/> Another source, the French National Institute for Statistice and Economic Studies, gives an area figure of {{convert|632759|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="INSEE">[http://www.insee.fr/en/themes/tableau.asp?reg_id=0&ref_id=NATTEF01209 Subdivisions, surface area and population of the French Republic], National Institute for Statistice and Economic Studies, accessed 11 March 2011.</ref> (The CIA gives a water area of Metropolitan France as {{convert|1530|km2|sqmi|abbr=on}}.)|group="Note"}} |- | {{nts|42}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūmārie}} || {{convert|637657|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|627337|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Somaliland]] ({{convert|137600|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which is ''de facto'' independent from Somalia.|group="Note"}} |- | {{nts|43}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Puku o Āwherika}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|44}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}} || {{convert|619745|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|610950}}NA || {{hs|33379}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref||group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown in this entry are taken from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{nts|45}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ūkareinga}} || {{convert|603500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|553544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||style="text-align:left;"| Largest country wholly in Europe.{{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), ''de facto'' controlled by Russia, claimed by Ukraine.|group="Note"}} |- | {{nts|46}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marakāhia}} || {{convert|587041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|581540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5501|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 || |- | {{nts|47}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwana}} || {{convert|582000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|566730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.58 || |- | {{nts|48}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kenia}} || {{convert|580367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|569140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 || |- | {{nts|49}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Yemen}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|50}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tairana}} || {{convert|513120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|510890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.43 || |- | {{nts|51}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pāniora}} || {{convert|505992|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|498980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.26 || |- | {{nts|52}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tukumanatānga}} || {{convert|488100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|469930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.72 || |- | {{nts|53}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamarūna}} || {{convert|475442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|472710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.57 || |- | {{nts|54}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papua Nūkini}} || {{convert|462840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|452860|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 || |- | {{nts|55}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huitene}} || {{convert|450295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|410335|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.87 || |- | {{nts|56}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Uhipeketane}} || {{convert|447400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|425400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.92 || |- | {{nts|57}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marako}} || {{convert|446550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|446300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include [[Western Sahara]], shown separately.|group="Note"}} |- | {{nts|58}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāki}} || {{convert|438317|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|437367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|950|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.22 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|435244|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the three autonomous provinces of [[Iraqi Kurdistan]].|group="Note"}} |- | {{nts|59}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parakai}} || {{convert|406752|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|397302|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.32 || |- | {{nts|60}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Timuwawe}} || {{convert|390757|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|386847|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 || |- | {{nts|61}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nipono}} || {{convert|377930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364485|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.55 || |- | {{nts|62}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiamana}} || {{convert|357114|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|348672|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.34 || |- | {{nts|63}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōngo|{{flaglist|Kōngo}}}} || {{convert|342000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|341500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 || |- | {{nts|64}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whinirana}} || {{convert|338424|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|303815|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.15 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the [[Åland Islands]] ({{convert|1552|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|65}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whitināmu}} || {{convert|331212|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|310070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.38 || |- | {{nts|66}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marēhia}} || {{convert|330803|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|329613|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.36 || |- | {{nts|67}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nōwei}} || {{convert|323802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|304282|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|19520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.03 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA World Factbook; the UN data refers to mainland area only. All figures exclude [[Svalbard]], [[Jan Mayen]] and [[Bouvet Island]], shown separately, and the Antarctic territorial claims of [[Queen Maud Land]] and [[Peter I Island]] ({{convert|243|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|68}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Tai Rei}} || {{convert|322463|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|318003|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4460|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.38 || |- | {{nts|69}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōrana}} || {{convert|312679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|311888|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|791|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.07 || |- | {{nts|70}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Omāna}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|71}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Itāria}} || {{convert|301336|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.39 || |- | {{nts|72}} || style="text-align:left;"| {{sort|Piripīni|{{flaglist|Piripīni}}}} || {{convert|300000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 12.90 || |- | {{nts|73}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ekuatoa}} || {{convert|276841|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|256369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.37 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|May or may not include the [[Galápagos Islands]] ({{convert|7880|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The 2007 data,<ref name="unstats07"/> as well as the current data given by the CIA, explicitly includes the Galápagos and gives the figure as {{convert|283561|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|74}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pūkina}} || {{convert|272967|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|273800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 || |- | {{nts|75}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aotearoa}} || {{convert|270467|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|262443|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4395|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.65 || style="text-align:left;" |Second largest country in [[Oceania]]. {{#tag:ref|The government gives the total figure as {{convert|266838|km2|sqmi}}.<ref>[https://web.archive.org/web/20110314113106/http://www.mfe.govt.nz/issues/land/land-cover-dbase/index.html The New Zealand Land Cover Database], New Zealand Ministry for the Environment. Updated 1 July 2009.</ref> CIA World Factbook has total/land area of {{convert|267710|km2|sqmi|abbr=on}}. All figures exclude [[Niue]], the [[Cook Islands]] and [[Tokelau]], shown separately, as well as the Antarctic claim of [[Ross Dependency]].|group="Note"}} |- | {{nts|76}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāpona}} || {{convert|267668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|257667|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.74 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahara ki te Uru}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Disputed territory.{{#tag:ref|Administration is split between [[Morocco]] and the [[Sahrawi Arab Democratic Republic]], both of which [[Legal status of Western Sahara|claim the entire territory]].|group="Note"}} |- | {{nts|77}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini}} || {{convert|245857|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|245717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 || |- | {{nts|78}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kīngitanga Kotahi}} || {{convert|242495|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|241930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.69 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include the three [[Crown dependencies]] ({{convert|768|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and the 14 [[British overseas territories|overseas territories]] ({{convert|1742857|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), shown separately.|group="Note"}} |- | {{nts|79}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ukānga}} || {{convert|241550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|197100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43938|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.23 || |- | {{nts|80}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāna}} || {{convert|238533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|227533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.61 || |- | {{nts|81}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Romeinia}} || {{convert|238391|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|229891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.57 || |- | {{nts|82}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāoho}} || {{convert|236800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|230800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.53 || |- | {{nts|83}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kaiana}} || {{convert|214969|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|196849|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.43 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|84}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pērara}} || {{convert|207600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|202900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.26 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|85}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kikitānga}} || {{convert|199951|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|191801|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.08 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|86}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Henekara}} || {{convert|196722|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|192530|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.13 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|87}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiria}} || {{convert|185180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|183630|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the parts of the [[Golan Heights]] ({{convert|1295|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) occupied by [[Israel]].|group="Note"}} |- | {{nts|88}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamapōtia}} || {{convert|181035|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|176515|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.5 || |- | {{nts|89}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Urukoi}} || {{convert|176215|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|175015|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || |- | {{nts|90}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hurināme}} || {{convert|163820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|156000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.77 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Tonga]]. |- | {{nts|91}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūnihia}} || {{convert|163610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|155360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.04 || |- | {{nts|92}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pākaratēhi}} || {{convert|147570|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130168|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.6 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Area according to [[Bangladesh Bureau of Statistics]] is {{convert|147570|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}.<ref name="bbstats">{{cite web|url=http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx |title=Bangladesh Bureau of Statistics |author= |date= |work= |publisher=[[Bangladesh Bureau of Statistics]] |accessdate=31 August 2011}}</ref> |group="Note"}} |- | {{nts|93}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nepōra}} || {{convert|147181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|143351|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.6 || |- | {{nts|94}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahikitāna}} || {{convert|143100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|141510|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.81 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Somaliland}} || {{convert|137600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Somaliland is claimed in whole by [[Somalia]], and has no international recognition|group="Note"}} |- | {{nts|95}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kirihi}} || {{convert|131990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130647|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1310|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.99 || |- | {{nts|96}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nikarāhua}} || {{convert|130373|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|119990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.96 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Central America]]. |- | {{nts|97}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-raki|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}}} || {{convert|120538|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120408|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 || |- | {{nts|98}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marāwi}} || {{convert|118484|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|94080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24404|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 20.6 || |- | {{nts|99}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Eritēria}} || {{convert|117600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|101000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 14.12 || |- | {{nts|100}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēnina}} || {{convert|112622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|110622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 || |- | {{nts|101}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Honotura}} || {{convert|112492|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|111890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.18 || |- | {{nts|102}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Raipiria}} || {{convert|111369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|96320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15049|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 13.51 || |- | {{nts|103}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Purukāria}} || {{convert|110879|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|108489|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 || |- | {{nts|104}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiupa}} || {{convert|109884|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|109820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caribbean]] |- | {{nts|105}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuatamāra}} || {{convert|108889|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|107159|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.59 || |- | {{nts|106}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiorangi}} || {{convert|103000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.67 || |- | {{nts|107}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-tonga|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|99909|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.3 || |- | {{nts|108}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hanekeria}} || {{convert|93028|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|89608|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3420|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.68 || |- | {{nts|109}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Potukara}} || {{convert|92090|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.67 || |- | {{nts|110}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōrano}} || {{convert|89342|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || |- | {{nts|111}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāpia}} || {{convert|88361|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88246|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Autonomous Province of Kosovo and Metohija|Kosovo and Metohija]], which is ''de facto'' independent from Serbia as the [[Republic of Kosovo]] ({{convert|10887|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}). The area of Serbia without Kosovo is {{convert|77474|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|112}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Atepaihānia}} || {{convert|86600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|86100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caucasus]].{{#tag:ref|The figure shown includes the area of the [[Nagorno-Karabakh Republic]] ({{convert|11458|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Azerbaijan.|group="Note"}} |- | {{nts|113}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ateria}} || {{convert|83871|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|82445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1426|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.7 || |- | {{nts|114}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|115}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīekia}} || {{convert|78865|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77247|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.05 || |- | {{nts|116}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Panamā}} || {{convert|75417|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|74340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 || |- | {{nts|117}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Araone}} || {{convert|71740|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|71620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.17 || |- | {{nts|118}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Airangi}} || {{convert|70273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|68883|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.98 || |- | {{nts|119}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōria}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the areas of [[Abkhazia]] ({{convert|8660|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}})<ref>[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1358/Abkhazia Abkhazia] at ''[[Encyclopædia Britannica]]''</ref> and [[South Ossetia]] ({{convert|3900|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}),<ref>[http://dictionary.reference.com/browse/south+ossetia South Ossetia] at World English Dictionary</ref> both ''de facto'' independent from Georgia.|group="Note"}} |- | {{nts|120}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hīraka}} || {{convert|65610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62732|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2878|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.4 || |- | {{nts|121}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rituānia}} || {{convert|65300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 || |- | {{nts|122}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwhia}} || {{convert|64559|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62249|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.62 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen|Svalbard}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives a combined area for Svalbard and Jan Mayen as {{convert|62422|km2|sqmi|abbr=on}}. The separate figures shown are from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> |group="Note"}} |- | {{nts|123}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Toko}} || {{convert|56785|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54385|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.23 || |- | {{nts|124}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koroātia}} || {{convert|56594|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55974|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.1 || |- | {{nts|125}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōngia-Herekōmina}} || {{convert|51209|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51187|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 || |- | {{nts|126}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koto Rika}} || {{convert|51100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51060|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|40|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.08 || |- | {{nts|127}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowākia}} || {{convert|49037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48105|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.9 || |- | {{nts|128}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whenua Tominika}} || {{convert|48671|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.72 || |- | {{nts|129}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etonia}} || {{convert|45227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42388|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.28 || |- | {{nts|130}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tenemāka}} || {{convert|43094|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42434|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.53 || style="text-align:left;" | European territory (metropolitan Denmark) only, without [[Greenland]] and [[Faroe Islands]].{{#tag:ref|The UN figure includes only the constituent country Denmark; the entire [[Kingdom of Denmark]], including [[Greenland]] and [[Faroe Islands]] covers {{convert|2220093|km2|sqmi|abbr=on}} and would be 12th.|group="Note"}} |- | {{nts|131}} || style="text-align:left;"| {{sort|Hōrana|{{flaglist|Hōrana}}}} || {{convert|41850|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|33893|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7650|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.41 || style="text-align:left;" | Includes the [[Caribbean Netherlands|special municipalities]], but excludes other countries in the [[Kingdom of the Netherlands]], shown separately.{{#tag:ref|Data for the Netherlands is from the Central Bureau of Statistics.<ref>{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Land – en tuinbouwcijfers, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|issn=1386-9566|language=Dutch|year=2009|page=14|accessdate=26 November 2011|archive-date=24 Hōngoingoi 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724151433/http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|dead-url=yes}}</ref> Source gives area of [[European Netherlands]] as {{convert|41528|km2|sqmi|abbr=on}} and lists the three special municipalities separately, whose areas sum to {{convert|322|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these gives the total shown here for the entire country of the Netherlands.<ref name="nlcbs">{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Statistical Yearbook of the Netherlands Antilles, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=|location=Willemstad|year=2009|page=4|accessdate=26 November 2011}}</ref> Adding the constituent countries of Aruba, Curaçao and Sint Maarten, the total area of the [[Kingdom of the Netherlands]] covers {{convert|42508|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"|name="neth"}} |- | {{nts|132}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huiterangi}} || {{convert|41284|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39997|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure from the UN demographic yearbook ({{convert|41277|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}) excludes the areas of state forests and communanzas,{{Elucidate|date=September 2014|reason=Does Switzerland really have any "state forests"? Why should they be excluded from the area of the country? What is a "communanza" (or even "comunanza" supposed to be?)}} which amount to {{convert|7.15|km2|sqmi|abbr=on}}. The figure here is from the 2007 data.<ref name="unstats07"/>|group="Note"}} |- | {{nts|133}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Putāna}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- |{{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Taiwana}} || {{convert|36193|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.34 || style="text-align:left;" | Before the end of the civil war in 1949, the Republic of China included mainland China, Mongolia, Taiwan and other areas, totaling {{convert|11418174|km2|sqmi|abbr=on}}.{{#tag:ref|The UN source does not include data for the Republic of China on Taiwan. The figure shown is from the 2012 Statistical Data from the Ministry of the Interior, Republic of China. The CIA gives a total area of {{convert|35980|km2|sqmi|abbr=on}}. The total constitutional land area of the Republic of China is {{convert|11420000|km2|sqmi|abbr=on}}, which includes modern-day Taiwan, Mongolia, and [[mainland China]].<ref>{{cite web |format=PDF |url=http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm |title=1.1 Number of Villages, Neighborhoods, Households and Resident Population |publisher=Ministry of the Interior – Republic of China (Taiwan) |accessdate=8 June 2012 |archivedate=19 Kohi-tātea 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160119211125/http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm }}</ref>|group="Note"}} |- | {{nts|134}} || style="text-align:left;"| {{flag|Kini Pihō}} || {{convert|36125|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8005|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 22.16 || |- | {{nts|135}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Morotawa}} || {{convert|33846|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Transnistria]] ({{convert|4163|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Moldova.|group="Note"}} |- | {{nts|136}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pehiamu}} || {{convert|30528|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30278|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.82 || |- | {{nts|137}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Teroto}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|138}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āmenia}} || {{convert|29743|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|29843|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.18 || |- | {{nts|139}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Motu Horomona}} || {{convert|28896|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27986|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.15 || |- | {{nts|140}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Arapeinia}} || {{convert|28748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.7 || |- | {{nts|141}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini Ekuatoria}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|142}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Puruniti}} || {{convert|27834|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.73 || |- | {{nts|143}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haiti}} || {{convert|27750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || |- | {{nts|144}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwana}} || {{convert|26338|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.34 || |- | {{nts|145}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Makerōnia}} || {{convert|25713|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25433|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.09 || |- | {{nts|146}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tipūti}} || {{convert|23200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.09 || |- | {{nts|147}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārihi}} || {{convert|22966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22806|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 || |- | {{nts|148}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whakaora}} || {{convert|21041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20721|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.52 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Raki]]. |- | {{nts|149}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Iharaira}} || {{convert|20770|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|440|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.12 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA.<ref name="ciastats"/> The UN/[[Israel Central Bureau of Statistics]] figure of {{convert|22072|km2|sqmi|abbr=on}} includes the [[Golan Heights]] ({{convert|1200|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[East Jerusalem]] ({{convert|70|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which are not internationally recognised as part of Israel.|group="Note"}} |- | {{nts|150}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowinia}} || {{convert|20273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|122|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niu Karetōnia}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|18575|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18275|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || |- | {{nts|151}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whītī}} || {{convert|18272|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18274|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|152}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuwait}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|153}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Warerangi}} || {{convert|17364|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17204|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 || |- | {{nts|154}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|155}} || style="text-align:left;"| {{sort|Pāhama|{{flaglist|Pāhama}}}} || {{convert|13943|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10010|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3870|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 27.88 || |- | {{nts|156}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Montenegro}} || {{convert|13812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.61 || |- | {{nts|157}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whenuatū}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Falkland}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|158}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katā}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- ||{{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flag|Nagorno-Karabakh}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Nagorno-Karabakh is claimed in whole by [[Azerbaijan]], and has [[International recognition of Nagorno-Karabakh|no international recognition]]|group="Note"}} 5.000&nbsp;km<sup>2</sup>. Armenian-controlled territories surrounding Nagorno-Karabakh by regions 11,5&nbsp;km<sup>2</sup>. |- | {{nts|159}} || style="text-align:left;"| {{sort|Te Kamopia|{{flaglist|Te Kamopia}}}} || {{convert|11295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 11.47 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]]. |- | {{nts|160}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hemeika}} || {{convert|10991|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10831|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.46 || |- | {{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotopo}} || {{convert|10887|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Kosovo is claimed in whole by [[Hēwia|Serbia]], and has [[International recognition of Kosovo|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{nts|161}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Repanona}} || {{convert|10452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]]. |- | {{nts|162}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara}} || {{convert|9251|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9241|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the largely unrecognized but ''de facto'' independent [[Northern Cyprus]] ({{convert|3355|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), the [[United Nations Buffer Zone in Cyprus|UN buffer zone]] ({{convert|346|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Akrotiri and Dhekelia]] ({{convert|254|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Peta Riko}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3054|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 35.2 || style="text-align:left;" | Third largest island of the [[United States]] after the Big island of Hawaii and Kodiak Island of Alaska. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Abkhazia}} || {{convert|8660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Abkhazia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' || {{convert|7747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|79.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.03 || style="text-align:left;" | Excludes claim on [[Adélie Land]] in Antarctica.{{#tag:ref|The UN source has no data for the French Southern and Antarctic Lands. The figure given here is the total of all areas listed separately in the CIA World Factbook.<ref>[https://web.archive.org/web/20181224214852/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fs.html French Southern and Antarctic Lands], CIA Factbook, as of December 29, 2010.</ref>|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Tūhāhā Iti o Hononga-o-Amerika}}'' || {{convert|6959.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6937|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.68 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|163}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parihitini}} || {{convert|6220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5640|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || ? || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The CIA gives the areas of the [[West Bank]] and [[Gaza Strip]] separately as {{convert|5860|km2|sqmi|abbr=on}} and {{convert|360|km2|sqmi|abbr=on}} respectively (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html; https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gz.html). The figure for the West Bank includes [[East Jerusalem]] and [[Green Line (Israel)|Jerusalem No Man's Land]], but excludes [[Mount Scopus]].<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|164}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poronai}} || {{convert|5765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5265|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.67 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|165}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tirinaki-Tāpako}} || {{convert|5130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5128|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' || {{convert|4167|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3827|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.16 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Transnistria}} || {{convert|4163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Transnistria is claimed in whole by [[Moldova]], and has [[International recognition of Transnistria|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{nts|166}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Kūrae Matomato}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere South Georgia me South Sandwich}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ossetia ki te Tonga}} || {{convert|3900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|South Ossetia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara ki te raki}} || {{convert|3355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Turkish Republic of Northern Cyprus is a [[self-declared]] state recognised only by [[Turkey]].|group="Note"}} |- | {{nts|167}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāmoa}} || {{convert|2842|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2821|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.35 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hongipua}} ([[Haina]])'' || {{convert|2755|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1106|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1649|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} <ref>[http://www.landsd.gov.hk/mapping/en/publications/total.htm]</ref>|| 59.8 || |- | {{nts|168}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rakapuō}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|169}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marihi}} || {{convert|2040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2030|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.49 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|1969|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the [[Agaléga Islands]] and [[Cargados Carajos]].|group="Note"}} |- | {{nts|170}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Komoro}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> UN figure of {{convert|2235|km2|sqmi|abbr=on}} includes [[Mayotte]] {{convert|374|km2|sqmi|abbr=on}}, an [[overseas department]] of France.|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])'' || {{convert|1580|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Alands Islands is an Autonomous region of [[Finland]]. As an Autonomous region of Finland, it is inside the [[European Union]].|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Wharo}} ([[Tenemāka]])'' || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|There are some lakes and streams of unknown area.|group="Note"}} |- | {{nts|171}} || style="text-align:left;"| {{sort|Sao Tome|{{flag|São Tomé and Príncipe}}}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|948|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{nts|172}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiripati}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA World Factbook,<ref name="ciastats"/> and refers to land area only. The UN figure excludes {{convert|84|km2|sqmi|abbr=on}} of uninhabited islands.|group="Note"}} |- | {{nts|173}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Bahrain}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|174}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tominika}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|175}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tonga}} || {{convert|747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.02 || |- | {{nts|176}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hingapoa}} || {{convert|716|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|687|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 || |- | {{nts|177}} || style="text-align:left;"| {{sort|Maikoronihia|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 || |- | {{nts|178}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Ruiha}} || {{convert|616|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|606|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook.<ref name="ciastats"/> The UN value of {{convert|539|km2|sqmi|abbr=on}} refers to habitable area only and excludes the country's central forest reserve.|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Isle of Man}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuamu}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|549|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|179}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ānatāra}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|180}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārau}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|181}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Seychelles}} || {{convert|452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|455|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]]. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flag|Curaçao}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}} |- | {{nts|182}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}} || {{convert|442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|442.6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|183}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papatohe}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|431|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Motu o Hātame Ngā Motu o Makitānara}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{nts|184}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jan Mayen}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{sort|Moutere Puhi (Amerika)|{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|347|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|346|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1564|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 81.88 || |- | {{nts|185}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kerenāra}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|186}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mārata}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The total area of Saint Helena is {{convert|122|km2|sqmi}}, Ascension is {{convert|88|km2|sqmi}}, and Tristan da Cunha is {{convert|98|km2|sqmi}}.|group="Note"}} |- | {{nts|187}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Māratiri}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]]. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|188}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Kiti me Newi}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki ngā [[Amerika]] me te [[Tuakoi Uru]]. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niue}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Niue, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of Niue|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist| Akrotiri me Dhekelia }} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|253.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|253.8}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | There is a salt lake and some wetlands of unknown area. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuki Airani}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The Cook Islands, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of the Cook Islands|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|189}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Moutere Māhara}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11673|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 98.47 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Arupa}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|190}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīkeneteina}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Data is from the 2007 statistics.<ref name="unstats07"/>|group="Note"|name="2007data"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jersey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Manetera}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Anguilla}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Guernsey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|191}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Marino}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|British Indian Ocean Territory}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.89 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives no information for the British Indian Ocean Territory. The figure given here was taken from the CIA Factbook, and refers to land area only.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint-Martin}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54.4|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}''Neg.'' || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pāmura}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Bouvet}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pitikeina}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook, and includes [[Henderson Island (Pitcairn Islands)|Henderson]], [[Ducie Island|Ducie]], and [[Oeno Island]]s.<ref name="ciastats"/> The UN figure is {{convert|5|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}, and only includes area for Pitcairn island itself, the only inhabited island in the group.|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||{{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Makau}} ([[Haina]])'' || {{convert|31.3|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28.2|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|{{url|http://www.dscc.gov.mo/ENG/knowledge/geo_statistic.html|Current statistics: March 2014 – Direcçāo dos Serviços de Cartografia e Cadastro (Cartography and Cadastre Bureau)}} Including University of Macau's New Hengqin Campus|group="Note"}} |- | {{nts|192}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūwaru}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|193}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nauru}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | [[Whenua moutere]] iti rawa o te ao. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="2007data"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|13|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|13}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Tokerau}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kāmaka}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6.5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Clipperton}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Ashmore me Cartier}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{noflag| [[Moutere Spratly]] }} ([[Spratly Islands dispute|disputed]])'' || {{hs|{{nts|4.9}}}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|4.9}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Coral Sea}} ([[Ahitereiria]])'' || {{hs|{{nts|2.9}}}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|2.9}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|194}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Manako}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua whai tapātai iti rawa o te ao. |- | {{nts|195}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Poho o Pita}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa o te ao. |} == Tūtohi Whakaahua == He mea riro ngā raraunga o tēnei tūtohi i te [[CIA World Factbook]]<ref>{{cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html|title=The World Factbook|publisher=|accessdate=1 October 2014|archivedate=31 Kohi-tātea 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html}}</ref> nō te 15 Huitanguru 2005. Kua whakakākārikitia ngā [[wehenga motuhake]] rahinga nui atu it te 100,000&nbsp;km<sup>2</sup>. Me te aha anō, kua tāurungia hokia ngā takiwā motuhaketanga-kore (kiwikiwi) kia āhei ai te whakataurite. Tae ana ngā rahinga ki ngā kohinga wai whakauta (roto, awa, kurawai). Kāore ngā kokoraho o ētahi whenua ki ngā wāhanga whakaehu o te [[Tiri-o-te-Moana]] i tāpiritia. === Whenua nui ake i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> === {{AreaChartOver1.5m}} === Whenua iti iho i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> === {{AreaChartUnder1.5m}} ==Kupu tautoko== {{reflist|group="Note"}} ==Tohutoro== <references /> {{Geography country lists| state=collapsed}} fd8cuxls36f3i6ccbjxcpo63of07jyv 167946 167898 2026-06-05T03:03:56Z TautauKarepe 22930 167946 wikitext text/x-wiki He rārangi tēnei o ngā [[wehenga motuhake]] me āna [[takiwā whirinaki]] kua raupapahia ā-rahinga whenua. Tae ana ngā tāurunga o tēnei rārangi ki ērā o te paerewa [[ISO 3166-1]], tāpiri atu ki ētahi [[wehenga nuinga whakamihi-kore]] kāore i te ISO 3166-1 (ka tāurua engari kāore tētahi tatau raupapa i whakaratohia). Mō te nuinga, kua tāpiri te rahinga o ngā wehenga nuinga whakamihi-kore ki te rahinga o ngā wehenga whakamihi whānui nā rātou ēnā takiwā i kokoraho; tirohia te tīwae “Tuhipoka” mō te whakamahuki ō ia whenua. Kāore tēnei rārangi i te tae ana ki ngā [[Kokoraho takiwā ki te Tiri o te Moana|kokoraho whenua takitahi]] mō ngā wāhanga o te [[paparahi]] o te [[Tiri o te Moana]], ki ngā hinonga he tūā-motuhake rātou engari ehara i te whenua motuhake, ehara hoki i te takiwā whirinaki (pērā i te Kotahitanga Ūropi), ā, ki ngā [[whenuariki whakamihi-kore]] (pērā i te [[Principality o Sealand]]). E toru ngā waeine rahinga o tēnei rārangi: * '''Rahinga tapeke''': te tāpiri i ngā rahinga whenua me rahinga wai o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere. * '''Rahinga whenua''': te hiatonga o ngā whenua katoa o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere, hāunga te rahingawai. * '''Rahinga wai''': te tapeke o ngā rahinga mata o ngā [[kohinga wai whakauta]] katoa ([[roto]], [[awa]], [[kurawai]]) o roto o ngā paenga me ngā tapātai aorere. Kāore i te tae ana ki ngā [[wai takiwā]], ki ngā [[āpure ōhanga tāuke]]. He mea whiwhi ngā raraunga i tō te [[Kotahitanga Aorere Tānga Tatauranga]], hāunga kua kītia kētia. == Rārangi whenua, takiwā whirinaki ā-rahinga == {| class="wikitable sortable" style="text-align: right" |- ! Raupapa<br> !! Whenua !! Tapeke km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Whenua km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! Wai km<sup>2</sup> (māero<sup>2</sup>) !! % wai !! class="unsortable" | Tuhipoka |- | {{hs|{{nts|0}}}} – || style="text-align:left;"|{{noflag|[[Ao]]}} || {{convert|510072000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|148940000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|361132000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 70.8 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|1}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rūhia}} || {{convert|17098242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16377742|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|720500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.21 || style="text-align:left;" | Whenua nui rawa o te ao (10.995% o te matawhenua o te ao). Mā tāna wāhanga ki Āhia ka tū ai hei whenua nui rawa ki Āhia, ā, he pēnā hoki tāna wāhanga ki Ūropi.{{#tag:ref|Kāore te tatau e tae ana ki te rahinga o [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) kei raro i te hautū ''ā-meka'' ā Rūhia, engari ka kokorahotia e Ūkareinga.|group="Note"}} |- | {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| {{noflag|[[Tiri o te Moana]]}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{convert|13720000|km2|sqmi|abbr=on}} (98%) of land area is covered by ice. Though not itself a country, its territories are claimed by a number of countries.{{#tag:ref|The following countries have territorial claims in Antarctica: [[Argentine Antarctica|Argentina]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Australian Antarctic Territory|Australia]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Antártica Chilena Province|Chile]] ({{convert|1250000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Adélie Land|France]] ({{convert|432000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Ross Dependency|New Zealand]] ({{convert|450000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), [[Queen Maud Land|Norway]] ({{convert|2500000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[British Antarctic Territory|United Kingdom]] ({{convert|1395000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which to some extent overlap. The area from {{coor d Antarctic|90|W}} to {{coor d Antarctic|150|W}} ({{convert|2100000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) is currently unclaimed territory. These areas usually have no human inhabitants, excluding scientists.|group="Note"}} |- | {{nts|2}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kānata}} || {{convert|9984670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9093507|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|891163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.93 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa ki te [[Tuakoi Uru]], me te rahinga mata wai nui rawa hoki. |- <!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changes get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)--> | {{nts|3}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haina}} ||{{convert|9572900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9596961|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9326410|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|270550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 || style="text-align:left;" | Whenua rahi rawa tuarua o te ao (ā, ki [[Āhia]] hoki) whai muri i Rūhia. ''Hāunga'' ngā takiwā tautohea: [[Taiwana]], takiwā tautohea me Īnia, me ngā moutere o te [[Moana Haina-ki-te-Tonga]] (Tapeke137,296&nbsp;km<sup>2</sup>).{{#tag:ref|Whakaatu ai ngā puna tuatahi e whai ake nei i ngā whānuitanga (mōkito/mōrahi) o te rahinga tapeke mō Haina me te Hononga-o-Amerika. Ka unu ngā puna e rua i Taiwana i te rahinga o Haina. {{ordered list |1= Ka whakarārangihia te ''Encyclopædia Britannica'' i Haina hei whenua rahinga tuatoru o te ao (whai muri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,572,900km<sup>2</sup>,<ref>{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/111803/China-quick-facts|title=China|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref>, ā, i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuawhā (9,526,468km<sup>2</sup>). He paku iho te tatau mō te HOA i tēnā o te CIA Factbook i te mea kaore ngā wai tapātai me ngā wai takiwā i tāpiria.<ref name="United States"/> |2= Ka whakarārangihia te CIA World Factbook i te Hononga-o-Amerika hei whenua rahinga tuatoru (whaimuri i Rūhia me Kānata) me te rahinga tapeke 9,826,675 sq km,<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html|title=United States|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=26 Hakihea 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181226055200/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html}}</ref>, ā, i Haina hei rahinga tuawhā(9,596,961km<sup>2</sup>.<ref>{{Cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html|title=China|publisher=CIA|accessdate=31 January 2010|archivedate=11 Whiringa-ā-nuku 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161011073205/https://www.cia.gov/library//publications/the-world-factbook/geos/ch.html}}</ref> He rahi ake tēnei tatau i tō te ''Encyclopædia Britannica'' i te me kua tāpiria ngā wai tapātai, wai takiwā hoki.}} ---- Disputed Ranking Explanation: The dispute for world's third-largest country arose from the inclusion of Coastal and Territorial waters for United States. This discrepancy was deduced from comparing the CIA World Factbook and its previous iterations<ref name="31 Years of CIA World Factbook">{{Cite web|url=http://www.theodora.com/wfb/|title=31 Years of CIA World Factbook|publisher=CIA|accessdate=31 January 2014}}</ref> against the information for United States on ''Encyclopaedia Britannica'', particularly its footnote section.<ref name="United States">{{Cite web|url=http://www.britannica.com/topic/616563/United-States-quick-facts|title=United States|publisher=Encyclopaedia Britannica|accessdate=31 January 2010}}</ref> In sum, according to older versions of the CIA World Factbook (from 1982 to 1996), the US was listed as the world's fourth-largest country (after Russia, Canada, and China) with a total area of 9,372,610 sq km. However, in the 1997 edition, the US added Coastal waters to its total area (increasing it to 9,629,091 sq km). And then again in 2007, US added Territorial water to its total area (increasing it to 9,826,630 sq km). During this time, China's total area remained unchanged. In other words, ''no'' Coastal or Territorial water space was added to China's total area figure. The United States has a Coastal water area of 109,362 sq km, and a Territorial water area of 195,213 sq km, for a total of 304,575 sq km of additional water space. This is larger than entire countries like Italy, New Zealand, and United Kingdom. Adding this figure to the US will boost it over China in ranking since China's Coastal and Territorial water figures are currently unknown (no official publication) and thus cannot be added into China's total area figure. * United Nations Statistics Division's figure for United States is 9,629,091 sq km. |name="3rd-largest"|group="Note"}} |- <!--Before making changes to the US and China ranking and size please read the talk page. Almost all changed get reverted unless a new consensus is reached first. (see page history for proof)--> | {{nts|4}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hononga-o-Amerika}} || {{convert|9526468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|9826675|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| {{convert|9161966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364502|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} – {{convert|664,709|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}}|| 3.83 – 6.76 || style="text-align:left;" | Whenua rahinga tuarua ki ngā Amerika, whai muri i a Kānata. Secondary figure denotes the inclusion of all coastal water and sea territories into the statistical area{{#tag:ref||name="3rd-largest"|group="Note"}} |- | {{nts|5}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parīhi}} || {{convert|8515767|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8460415|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55352|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.65 || style="text-align:left;" | The largest country in [[South America]] and in the [[Southern Hemisphere]]. Largest contiguous territory in the [[Americas]].<ref>{{cite web|title=IBGE: Official Territorial Area|url=http://www.ibge.gov.br/home/geociencias/cartografia/default_territ_area.shtm}}</ref> |- | {{nts|6}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ahitereiria}} || {{convert|7692024|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7633565|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|58459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.76 || style="text-align:left;" | The largest country in [[Oceania]], the largest country without land borders, and the largest country wholly in the [[Southern Hemisphere]].{{#tag:ref|Figures exclude the external territories of [[Norfolk Island]], [[Ashmore and Cartier Islands]], [[Christmas Island]], [[Cocos (Keeling) Islands]], [[Coral Sea Islands Territory]], and [[Heard Island and McDonald Islands]],<ref>{{cite web|author=Geoscience Australia|title=Area of Australia – States and Territories|url=http://www.ga.gov.au/education/geoscience-basics/dimensions/area-of-australia-states-and-territories.html|publisher=Government of Australia|accessdate=25 November 2011}}</ref> each shown separately. Excludes the claim of the [[Australian Antarctic Territory]] ({{convert|5896500|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The UN's previous data,<ref name="unstats07">{{cite web|publisher=United Nations Statistics Division|title=Total surface area as of 19 January 2007|url=http://unstats.un.org/unsd/environment/totalarea.htm|accessdate=30 November 2011}}</ref> as well as the current data shown by the World Bank and the CIA,<ref name="ciastats">[https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html Field Listing – Area], [[The World Factbook]], [[Central Intelligence Agency]]. Data last updated on July 5, 2011.</ref><ref name="wbstats">{{cite web |url=http://data.un.org/Data.aspx?q=poorest&d=WDI&f=Indicator_Code%3AAG.SRF.TOTL.K2 |title=Surface area (sq. km)|publisher=[[United Nations]]: [[World Development Indicators]]|accessdate=27 August 2012}}</ref> give the figure as {{convert|7741220|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}} |- | {{nts|7}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īnia}} || {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2864021|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|302393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.55 || style="text-align:left;" |Third largest country in [[Asia]].{{#tag:ref|The total area given is from ''Encyclopædia Britannica'' and excludes disputed territories not under Indian control. The total area claimed by India, according to the figure given by the United Nations and the Indian government, totals {{convert|3287263|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref>{{cite web|author=|title=Area and Population|url=http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071226033122/http://www.censusindia.gov.in/Census_And_You/area_and_population.aspx|archivedate=26 Hakihea 2007|publisher=Government of India|accessdate=25 Hakihea 2015}}</ref>|group="Note"}} |- | {{nts|8}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Āketina}} || {{convert|2780400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2736690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.57 || style="text-align:left;" |The largest [[Spanish language|Spanish]]-speaking country in the world and second largest country in [[South America]].{{#tag:ref|Excludes claims on [[Argentine Antarctica]] ({{convert|969000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), on [[Falkland Islands|Malvinas/Falkland Islands]] ({{convert|12173|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and on [[South Georgia and the South Sandwich Islands]] ({{convert|3903|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|9}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katatānga}} || {{convert|2724900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2699700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 || style="text-align:left;" | Largest [[landlocked country]].<ref>Agency of Statistics of the Republic of Kazakhstan (ASRK). 2005. Main Demographic Indicators. Available at http://www.stat.kz</ref> |- | {{nts|10}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aratiria}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2381741|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Africa]]. |- | {{nts|11}} || style="text-align:left;"| {{sort|KōngoW|{{flaglist|Te Whenua o Kōngo}}}} || {{convert|2344858|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2267048|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77810|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.32 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Sub-Saharan Africa]]. |- | {{hs|1vend}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kirānirangi}}'' ''([[Tenemāka]])'' || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2166086|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Part of the [[Kingdom of Denmark]].{{#tag:ref|A total of {{convert|1755636|km2|sqmi|abbr=on}} of land area is covered by ice; the ice-free area amounts to {{convert|410450|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="wbstats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|12}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hauri Arāpia}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2,149,690|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Largest country in the [[Middle East]]. |- | {{nts|13}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mehiko}} || {{convert|1964375|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1943945|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.04 ||style="text-align:left;"| The mainland makes up 1,959,248&nbsp;km², and the remaining 5,127&nbsp;km² is made up of islands. [[Clipperton Island]] (8.9&nbsp;km², controlled by [[France]]) is not included. |- | {{nts|14}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Initonīhia}} || {{convert|1904569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1811569|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|93000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.88 || style="text-align:left;" | The largest archipelagic state in the world by area and population, the largest [[Island country]] in the world.<ref>{{cite web | title=Indonesia | publisher=CIA | work=The World Factbook | url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html | accessdate=18 June 2015| archiveurl= https://web.archive.org/web/20081210041527/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/id.html| archivedate=4 December 2008 <!--DASHBot-->| deadurl= no}}</ref> |- | {{nts|15}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne}} || {{convert|1886068|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|1765050}}NA || {{hs|96434}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref|The water area percentage of Sudan prior to the secession of South Sudan was 5.18.|group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | Formerly the largest country in Africa.{{#tag:ref|Prior to the independence of South Sudan in 2011, Sudan's total area as reported by the UN source was {{convert|2505813|km2|sqmi|abbr=on}}. Updated figure shown is from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|16}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ripia}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1759540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|17}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāna}} || {{convert|1648195|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1531595|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.07 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The area given is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN Demographic Yearbook lists a figure of {{convert|1628750|km2|sqmi|abbr=on}}, which refers to land area only.|group="Note"}} |- | {{nts|18}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mongōria}} || {{convert|1564110|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1553556|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Claimed by the [[Republic of China]] until 2012, however, both governments haven't signed agreement on mutual recognition of sovereignty yet.|group="Note"}} |- | {{nts|19}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Perū}} || {{convert|1285216|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1279996|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.41 || |- | {{nts|20}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāta}} || {{convert|1284000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1259200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 || |- | {{nts|21}} || style="text-align:left;"| {{flaglist| Ngāika }} || {{convert|1267000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1266700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 || |- | {{nts|22}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Anakora}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1246700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|23}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Māri}} || {{convert|1240192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1220190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20002|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.61 || |- | {{nts|24}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwherika ki te Tonga}} || {{convert|1221037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1214470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.38 || |- | {{nts|25}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koromōpia}} || {{convert|1141748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1038700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.8 || |- | {{nts|26}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etiopia}} || {{convert|1104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1000000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|104300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excluding the [[Ilemi Triangle]] ({{convert|14000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|27}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwia}} || {{convert|1098581|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1083301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.39 || |- | {{nts|28}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mauritānia}} || {{convert|1,030,700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1,025,520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4,480|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|29}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īhipa}} || {{convert|1002450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|995450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|30}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tānahia}} || {{convert|945087|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|885800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.49 || |- | {{nts|31}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ngāitiria}} || {{convert|923768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910768|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.41 || |- | {{nts|32}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wenehūera}} || {{convert|916445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|882050|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.29 || |- | {{nts|33}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pakitāne}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|881912|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.86 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes data for Pakistani-claimed territories of Kashmir, [[Azad Kashmir]] ({{convert|13297|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Gilgit–Baltistan]] ({{convert|72520|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref>{{Cite web |title=Geohive – Pakistan statistics |url=http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |access-date=2015-12-25 |archive-date=2013-04-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130406012611/http://www.geohive.com/cntry/pakistan.aspx |url-status=dead }}</ref> Excluding these territories would produce an area figure of {{convert|796095|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"}} |- | {{nts|34}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Namīpia}} || {{convert|825615|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|823290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2425|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.12 || |- | {{nts|35}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mohapiki}} || {{convert|801590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|786380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || |- | {{nts|36}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tākei}} || {{convert|783562|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|769632|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 || |- | {{nts|37}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiri}} || {{convert|756102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12290|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Excludes [[Antártica Chilena Province|claims in Antarctica]].|group="Note"}} |- | {{nts|38}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tāmipia}} || {{convert|752612|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|743398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.23 || |- | {{nts|39}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēma}} || {{convert|676578|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|653508|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.41 || style="text-align:left;" | Also called [[Republic of the Union of Myanmar|Myanmar]]. |- | {{nts|40}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āwhekenetāna}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|652230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|41}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Wīwī}} || {{convert|640679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|640427|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3374|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.52 || style="text-align:left;" | Includes [[Metropolitan France]] and [[overseas region]]s, but excludes overseas [[Overseas territory (France)|territories]] and [[Overseas collectivity|collectivities]], shown separately.{{#tag:ref|Source gives area of [[Metropolitan France]] as {{convert|551500|km2|sqmi|abbr=on}} and lists overseas regions separately, whose areas sum to {{convert|89179|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these give the total shown here for the entire French Republic. The CIA reports the total as {{convert|643801|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/> Another source, the French National Institute for Statistice and Economic Studies, gives an area figure of {{convert|632759|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="INSEE">[http://www.insee.fr/en/themes/tableau.asp?reg_id=0&ref_id=NATTEF01209 Subdivisions, surface area and population of the French Republic], National Institute for Statistice and Economic Studies, accessed 11 March 2011.</ref> (The CIA gives a water area of Metropolitan France as {{convert|1530|km2|sqmi|abbr=on}}.)|group="Note"}} |- | {{nts|42}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūmārie}} || {{convert|637657|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|627337|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Somaliland]] ({{convert|137600|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which is ''de facto'' independent from Somalia.|group="Note"}} |- | {{nts|43}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Puku o Āwherika}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|622984|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|44}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hūtāne-ki-te-tonga}} || {{convert|619745|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|610950}}NA || {{hs|33379}}NA || {{hs|5.18}}NA<br>{{#tag:ref||group="Note"|name="Sudan"}} || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown in this entry are taken from the CIA.<ref name="ciastats"/>|group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{nts|45}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ūkareinga}} || {{convert|603500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|553544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 ||style="text-align:left;"| Largest country wholly in Europe.{{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Crimea]] ({{convert|27,000|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), ''de facto'' controlled by Russia, claimed by Ukraine.|group="Note"}} |- | {{nts|46}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marakāhia}} || {{convert|587041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|581540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5501|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 || |- | {{nts|47}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poriwana}} || {{convert|582000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|566730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.58 || |- | {{nts|48}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kenia}} || {{convert|580367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|569140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.93 || |- | {{nts|49}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Yemen}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|527968|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|50}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tairana}} || {{convert|513120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|510890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.43 || |- | {{nts|51}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pāniora}} || {{convert|505992|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|498980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.26 || |- | {{nts|52}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tukumanatānga}} || {{convert|488100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|469930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.72 || |- | {{nts|53}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamarūna}} || {{convert|475442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|472710|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.57 || |- | {{nts|54}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papua Nūkini}} || {{convert|462840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|452860|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9980|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 || |- | {{nts|55}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huitene}} || {{convert|450295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|410335|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.87 || |- | {{nts|56}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Uhipeketane}} || {{convert|447400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|425400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.92 || |- | {{nts|57}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Moroko}} || {{convert|446550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|446300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include [[Western Sahara]], shown separately.|group="Note"}} |- | {{nts|58}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Īrāki}} || {{convert|438317|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|437367|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|950|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.22 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|435244|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the three autonomous provinces of [[Iraqi Kurdistan]].|group="Note"}} |- | {{nts|59}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parakai}} || {{convert|406752|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|397302|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9450|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.32 || |- | {{nts|60}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Timuwawe}} || {{convert|390757|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|386847|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 || |- | {{nts|61}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nipono}} || {{convert|377930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|364485|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.55 || |- | {{nts|62}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiamana}} || {{convert|357114|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|348672|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.34 || |- | {{nts|63}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōngo|{{flaglist|Kōngo}}}} || {{convert|342000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|341500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 || |- | {{nts|64}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whinirana}} || {{convert|338424|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|303815|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.15 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the [[Åland Islands]] ({{convert|1552|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|65}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whitināmu}} || {{convert|331212|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|310070|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.38 || |- | {{nts|66}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marēhia}} || {{convert|330803|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|329613|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.36 || |- | {{nts|67}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nōwei}} || {{convert|323802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|304282|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|19520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.03 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA World Factbook; the UN data refers to mainland area only. All figures exclude [[Svalbard]], [[Jan Mayen]] and [[Bouvet Island]], shown separately, and the Antarctic territorial claims of [[Queen Maud Land]] and [[Peter I Island]] ({{convert|243|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).|group="Note"}} |- | {{nts|68}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Tai Rei}} || {{convert|322463|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|318003|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4460|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.38 || |- | {{nts|69}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōrana}} || {{convert|312679|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|311888|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|791|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.07 || |- | {{nts|70}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Omāna}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|309500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|71}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Itāria}} || {{convert|301336|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.39 || |- | {{nts|72}} || style="text-align:left;"| {{sort|Piripīni|{{flaglist|Piripīni}}}} || {{convert|300000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 12.90 || |- | {{nts|73}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ekuatoa}} || {{convert|276841|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|256369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.37 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|May or may not include the [[Galápagos Islands]] ({{convert|7880|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}). The 2007 data,<ref name="unstats07"/> as well as the current data given by the CIA, explicitly includes the Galápagos and gives the figure as {{convert|283561|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|74}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pūkina}} || {{convert|272967|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|273800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.15 || |- | {{nts|75}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Aotearoa}} || {{convert|270467|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|262443|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4395|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.65 || style="text-align:left;" |Second largest country in [[Oceania]]. {{#tag:ref|The government gives the total figure as {{convert|266838|km2|sqmi}}.<ref>[https://web.archive.org/web/20110314113106/http://www.mfe.govt.nz/issues/land/land-cover-dbase/index.html The New Zealand Land Cover Database], New Zealand Ministry for the Environment. Updated 1 July 2009.</ref> CIA World Factbook has total/land area of {{convert|267710|km2|sqmi|abbr=on}}. All figures exclude [[Niue]], the [[Cook Islands]] and [[Tokelau]], shown separately, as well as the Antarctic claim of [[Ross Dependency]].|group="Note"}} |- | {{nts|76}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāpona}} || {{convert|267668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|257667|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.74 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahara ki te Uru}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|266000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Disputed territory.{{#tag:ref|Administration is split between [[Morocco]] and the [[Sahrawi Arab Democratic Republic]], both of which [[Legal status of Western Sahara|claim the entire territory]].|group="Note"}} |- | {{nts|77}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini}} || {{convert|245857|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|245717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|140|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.06 || |- | {{nts|78}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kīngitanga Kotahi}} || {{convert|242495|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|241930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.69 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Does not include the three [[Crown dependencies]] ({{convert|768|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and the 14 [[British overseas territories|overseas territories]] ({{convert|1742857|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), shown separately.|group="Note"}} |- | {{nts|79}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ukānga}} || {{convert|241550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|197100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|43938|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.23 || |- | {{nts|80}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kāna}} || {{convert|238533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|227533|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.61 || |- | {{nts|81}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Romeinia}} || {{convert|238391|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|229891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.57 || |- | {{nts|82}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāoho}} || {{convert|236800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|230800|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.53 || |- | {{nts|83}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kaiana}} || {{convert|214969|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|196849|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.43 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|84}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pērara}} || {{convert|207600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|202900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.26 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|85}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kikitānga}} || {{convert|199951|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|191801|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.08 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|86}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Henekara}} || {{convert|196722|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|192530|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4192|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.13 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|87}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hiria}} || {{convert|185180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|183630|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1550|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the parts of the [[Golan Heights]] ({{convert|1295|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) occupied by [[Israel]].|group="Note"}} |- | {{nts|88}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kamapōtia}} || {{convert|181035|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|176515|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4520|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.5 || |- | {{nts|89}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Urukoi}} || {{convert|176215|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|175015|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || |- | {{nts|90}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hurināme}} || {{convert|163820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|156000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.77 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Tonga]]. |- | {{nts|91}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūnihia}} || {{convert|163610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|155360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.04 || |- | {{nts|92}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pākaratēhi}} || {{convert|147570|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130168|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 9.6 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Area according to [[Bangladesh Bureau of Statistics]] is {{convert|147570|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}.<ref name="bbstats">{{cite web|url=http://www.bbs.gov.bd/Home.aspx |title=Bangladesh Bureau of Statistics |author= |date= |work= |publisher=[[Bangladesh Bureau of Statistics]] |accessdate=31 August 2011}}</ref> |group="Note"}} |- | {{nts|93}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nepōra}} || {{convert|147181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|143351|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3830|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.6 || |- | {{nts|94}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tahikitāna}} || {{convert|143100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|141510|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2590|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.81 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Somaliland}} || {{convert|137600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Somaliland is claimed in whole by [[Somalia]], and has no international recognition|group="Note"}} |- | {{nts|95}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kirihi}} || {{convert|131990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130647|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1310|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.99 || |- | {{nts|96}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nikarāhua}} || {{convert|130373|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|119990|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10380|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.96 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Central America]]. |- | {{nts|97}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-raki|{{flaglist|Kōrea-ki-te-raki}}}} || {{convert|120538|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120408|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 || |- | {{nts|98}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marāwi}} || {{convert|118484|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|94080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24404|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 20.6 || |- | {{nts|99}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Eritēria}} || {{convert|117600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|101000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|16600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 14.12 || |- | {{nts|100}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pēnina}} || {{convert|112622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|110622|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.78 || |- | {{nts|101}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Honotura}} || {{convert|112492|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|111890|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.18 || |- | {{nts|102}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Raipiria}} || {{convert|111369|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|96320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|15049|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 13.51 || |- | {{nts|103}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Purukāria}} || {{convert|110879|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|108489|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.16 || |- | {{nts|104}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiupa}} || {{convert|109884|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|109820|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.94 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caribbean]] |- | {{nts|105}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuatamāra}} || {{convert|108889|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|107159|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1730|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.59 || |- | {{nts|106}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tiorangi}} || {{convert|103000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|100250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.67 || |- | {{nts|107}} || style="text-align:left;"| {{sort|Kōrea-ki-te-tonga|{{flaglist|Kōrea-ki-te-tonga}}}} || {{convert|100210|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|99909|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|301|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.3 || |- | {{nts|108}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hanekeria}} || {{convert|93028|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|89608|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3420|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.68 || |- | {{nts|109}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Potukara}} || {{convert|92090|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91470|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.67 || |- | {{nts|110}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōrano}} || {{convert|89342|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88802|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || |- | {{nts|111}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāpia}} || {{convert|88361|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|88246|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|115|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Autonomous Province of Kosovo and Metohija|Kosovo and Metohija]], which is ''de facto'' independent from Serbia as the [[Republic of Kosovo]] ({{convert|10887|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}). The area of Serbia without Kosovo is {{convert|77474|km2|sqmi|abbr=on}}.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|112}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Atepaihānia}} || {{convert|86600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|86100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.13 || style="text-align:left;" | Largest country in [[Caucasus]].{{#tag:ref|The figure shown includes the area of the [[Nagorno-Karabakh Republic]] ({{convert|11458|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Azerbaijan.|group="Note"}} |- | {{nts|113}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ateria}} || {{convert|83871|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|82445|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1426|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.7 || |- | {{nts|114}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotahitanga o ngā Whenua Ārapi}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|83600|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|115}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīekia}} || {{convert|78865|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|77247|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.05 || |- | {{nts|116}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Panamā}} || {{convert|75417|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|74340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1080|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 || |- | {{nts|117}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Araone}} || {{convert|71740|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|71620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.17 || |- | {{nts|118}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Airangi}} || {{convert|70273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|68883|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1390|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.98 || |- | {{nts|119}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hōria}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|69700|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the areas of [[Abkhazia]] ({{convert|8660|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}})<ref>[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1358/Abkhazia Abkhazia] at ''[[Encyclopædia Britannica]]''</ref> and [[South Ossetia]] ({{convert|3900|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}),<ref>[http://dictionary.reference.com/browse/south+ossetia South Ossetia] at World English Dictionary</ref> both ''de facto'' independent from Georgia.|group="Note"}} |- | {{nts|120}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hīraka}} || {{convert|65610|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62732|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2878|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.4 || |- | {{nts|121}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rituānia}} || {{convert|65300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.01 || |- | {{nts|122}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwhia}} || {{convert|64559|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62249|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.62 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Svalbard me Jan Mayen|Svalbard}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|62045|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives a combined area for Svalbard and Jan Mayen as {{convert|62422|km2|sqmi|abbr=on}}. The separate figures shown are from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> |group="Note"}} |- | {{nts|123}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Toko}} || {{convert|56785|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54385|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2400|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.23 || |- | {{nts|124}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koroātia}} || {{convert|56594|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|55974|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|620|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.1 || |- | {{nts|125}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pōngia-Herekōmina}} || {{convert|51209|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51187|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.02 || |- | {{nts|126}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Koto Rika}} || {{convert|51100|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|51060|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|40|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.08 || |- | {{nts|127}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowākia}} || {{convert|49037|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48105|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|930|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.9 || |- | {{nts|128}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whenua Tominika}} || {{convert|48671|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|48320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.72 || |- | {{nts|129}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Etonia}} || {{convert|45227|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42388|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2840|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.28 || |- | {{nts|130}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tenemāka}} || {{convert|43094|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|42434|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.53 || style="text-align:left;" | European territory (metropolitan Denmark) only, without [[Greenland]] and [[Faroe Islands]].{{#tag:ref|The UN figure includes only the constituent country Denmark; the entire [[Kingdom of Denmark]], including [[Greenland]] and [[Faroe Islands]] covers {{convert|2220093|km2|sqmi|abbr=on}} and would be 12th.|group="Note"}} |- | {{nts|131}} || style="text-align:left;"| {{sort|Hōrana|{{flaglist|Hōrana}}}} || {{convert|41850|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|33893|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7650|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 18.41 || style="text-align:left;" | Includes the [[Caribbean Netherlands|special municipalities]], but excludes other countries in the [[Kingdom of the Netherlands]], shown separately.{{#tag:ref|Data for the Netherlands is from the Central Bureau of Statistics.<ref>{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Land – en tuinbouwcijfers, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|issn=1386-9566|language=Dutch|year=2009|page=14|accessdate=26 November 2011|archive-date=24 Hōngoingoi 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110724151433/http://www.cbs.nl/NR/rdonlyres/C1A56EC5-9A02-4639-8BDB-6787381ADA7A/0/2009j29pub.pdf|dead-url=yes}}</ref> Source gives area of [[European Netherlands]] as {{convert|41528|km2|sqmi|abbr=on}} and lists the three special municipalities separately, whose areas sum to {{convert|322|km2|sqmi|abbr=on}}. Adding these gives the total shown here for the entire country of the Netherlands.<ref name="nlcbs">{{Citation|author=Central Bureau of Statistics|title=Statistical Yearbook of the Netherlands Antilles, 2009|publisher=Government of the Netherlands, Department of Publication and Information|url=|location=Willemstad|year=2009|page=4|accessdate=26 November 2011}}</ref> Adding the constituent countries of Aruba, Curaçao and Sint Maarten, the total area of the [[Kingdom of the Netherlands]] covers {{convert|42508|km2|sqmi|abbr=on}}.|group="Note"|name="neth"}} |- | {{nts|132}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Huiterangi}} || {{convert|41284|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|39997|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure from the UN demographic yearbook ({{convert|41277|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}) excludes the areas of state forests and communanzas,{{Elucidate|date=September 2014|reason=Does Switzerland really have any "state forests"? Why should they be excluded from the area of the country? What is a "communanza" (or even "comunanza" supposed to be?)}} which amount to {{convert|7.15|km2|sqmi|abbr=on}}. The figure here is from the 2007 data.<ref name="unstats07"/>|group="Note"}} |- | {{nts|133}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Putāna}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|38394|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- |{{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Taiwana}} || {{convert|36193|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3720|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 10.34 || style="text-align:left;" | Before the end of the civil war in 1949, the Republic of China included mainland China, Mongolia, Taiwan and other areas, totaling {{convert|11418174|km2|sqmi|abbr=on}}.{{#tag:ref|The UN source does not include data for the Republic of China on Taiwan. The figure shown is from the 2012 Statistical Data from the Ministry of the Interior, Republic of China. The CIA gives a total area of {{convert|35980|km2|sqmi|abbr=on}}. The total constitutional land area of the Republic of China is {{convert|11420000|km2|sqmi|abbr=on}}, which includes modern-day Taiwan, Mongolia, and [[mainland China]].<ref>{{cite web |format=PDF |url=http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm |title=1.1 Number of Villages, Neighborhoods, Households and Resident Population |publisher=Ministry of the Interior – Republic of China (Taiwan) |accessdate=8 June 2012 |archivedate=19 Kohi-tātea 2016 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160119211125/http://sowf.moi.gov.tw/stat/month/elist.htm }}</ref>|group="Note"}} |- | {{nts|134}} || style="text-align:left;"| {{flag|Kini Pihō}} || {{convert|36125|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28120|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|8005|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 22.16 || |- | {{nts|135}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Morotawa}} || {{convert|33846|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|32891|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|960|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.84 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown includes the area of [[Transnistria]] ({{convert|4163|km2|sqmi|abbr=on|disp=or}}), which is ''de facto'' independent from Moldova.|group="Note"}} |- | {{nts|136}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pehiamu}} || {{convert|30528|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30278|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|250|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.82 || |- | {{nts|137}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Teroto}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|138}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Āmenia}} || {{convert|29743|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|29843|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1540|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 5.18 || |- | {{nts|139}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Motu Horomona}} || {{convert|28896|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27986|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|910|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 3.15 || |- | {{nts|140}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Arapeinia}} || {{convert|28748|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27398|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1350|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.7 || |- | {{nts|141}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kini Ekuatoria}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28051|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|142}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Puruniti}} || {{convert|27834|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25680|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2150|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 7.73 || |- | {{nts|143}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haiti}} || {{convert|27750|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|27560|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|190|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.68 || |- | {{nts|144}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rāwana}} || {{convert|26338|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|24668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1670|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 6.34 || |- | {{nts|145}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Makerōnia}} || {{convert|25713|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|25433|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|280|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.09 || |- | {{nts|146}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tipūti}} || {{convert|23200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|23180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.09 || |- | {{nts|147}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārihi}} || {{convert|22966|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22806|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.7 || |- | {{nts|148}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Whakaora}} || {{convert|21041|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20721|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|320|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.52 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Amerika-ki-te-Raki]]. |- | {{nts|149}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Iharaira}} || {{convert|20770|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20330|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|440|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.12 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figures shown are from the CIA.<ref name="ciastats"/> The UN/[[Israel Central Bureau of Statistics]] figure of {{convert|22072|km2|sqmi|abbr=on}} includes the [[Golan Heights]] ({{convert|1200|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[East Jerusalem]] ({{convert|70|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), which are not internationally recognised as part of Israel.|group="Note"}} |- | {{nts|150}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Horowinia}} || {{convert|20273|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|20151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|122|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.6 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niu Karetōnia}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|18575|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18275|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || |- | {{nts|151}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whītī}} || {{convert|18272|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|18274|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|152}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kuwait}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17818|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|153}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Warerangi}} || {{convert|17364|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|17204|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.92 || |- | {{nts|154}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14874|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|155}} || style="text-align:left;"| {{sort|Pāhama|{{flaglist|Pāhama}}}} || {{convert|13943|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10010|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3870|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 27.88 || |- | {{nts|156}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Montenegro}} || {{convert|13812|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|13452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|360|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 2.61 || |- | {{nts|157}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Whenuatū}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12189|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Falkland}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12173|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|158}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Katā}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- ||{{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flag|Nagorno-Karabakh}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11458|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1200|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Nagorno-Karabakh is claimed in whole by [[Azerbaijan]], and has [[International recognition of Nagorno-Karabakh|no international recognition]]|group="Note"}} 5.000&nbsp;km<sup>2</sup>. Armenian-controlled territories surrounding Nagorno-Karabakh by regions 11,5&nbsp;km<sup>2</sup>. |- | {{nts|159}} || style="text-align:left;"| {{sort|Te Kamopia|{{flaglist|Te Kamopia}}}} || {{convert|11295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10000|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1295|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 11.47 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]]. |- | {{nts|160}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hemeika}} || {{convert|10991|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10831|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.46 || |- | {{hs|end}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kotopo}} || {{convert|10887|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Kosovo is claimed in whole by [[Hēwia|Serbia]], and has [[International recognition of Kosovo|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{nts|161}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Repanona}} || {{convert|10452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10230|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|170|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.63 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]]. |- | {{nts|162}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara}} || {{convert|9251|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9241|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.11 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Includes the largely unrecognized but ''de facto'' independent [[Northern Cyprus]] ({{convert|3355|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}), the [[United Nations Buffer Zone in Cyprus|UN buffer zone]] ({{convert|346|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}) and [[Akrotiri and Dhekelia]] ({{convert|254|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}).<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Peta Riko}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|9104|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3054|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 35.2 || style="text-align:left;" | Third largest island of the [[United States]] after the Big island of Hawaii and Kodiak Island of Alaska. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Abkhazia}} || {{convert|8660|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;"| {{#tag:ref|Abkhazia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Whenua Tonga o Wīwī}}'' || {{convert|7747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|7668|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|79.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.03 || style="text-align:left;" | Excludes claim on [[Adélie Land]] in Antarctica.{{#tag:ref|The UN source has no data for the French Southern and Antarctic Lands. The figure given here is the total of all areas listed separately in the CIA World Factbook.<ref>[https://web.archive.org/web/20181224214852/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fs.html French Southern and Antarctic Lands], CIA Factbook, as of December 29, 2010.</ref>|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Tūhāhā Iti o Hononga-o-Amerika}}'' || {{convert|6959.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|22.41|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6937|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.68 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|163}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Parihitini}} || {{convert|6220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5640|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|220|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || ? || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The CIA gives the areas of the [[West Bank]] and [[Gaza Strip]] separately as {{convert|5860|km2|sqmi|abbr=on}} and {{convert|360|km2|sqmi|abbr=on}} respectively (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html; https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gz.html). The figure for the West Bank includes [[East Jerusalem]] and [[Green Line (Israel)|Jerusalem No Man's Land]], but excludes [[Mount Scopus]].<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{nts|164}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Poronai}} || {{convert|5765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5265|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|500|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.67 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|165}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tirinaki-Tāpako}} || {{convert|5130|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5128|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Porinihia Wīwī}}'' || {{convert|4167|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3827|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 8.16 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Transnistria}} || {{convert|4163|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Transnistria is claimed in whole by [[Moldova]], and has [[International recognition of Transnistria|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{nts|166}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Kūrae Matomato}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|4033|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere South Georgia me South Sandwich}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|3903|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ossetia ki te Tonga}} || {{convert|3900|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|South Ossetia is claimed in whole by [[Georgia (country)|Georgia]], and has [[International recognition of Abkhazia and South Ossetia|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| {{flaglist|Haipara ki te raki}} || {{convert|3355|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Turkish Republic of Northern Cyprus is a [[self-declared]] state recognised only by [[Turkey]].|group="Note"}} |- | {{nts|167}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hāmoa}} || {{convert|2842|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2821|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.35 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hongipua}} ([[Haina]])'' || {{convert|2755|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1106|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1649|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} <ref>[http://www.landsd.gov.hk/mapping/en/publications/total.htm]</ref>|| 59.8 || |- | {{nts|168}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rakapuō}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2586|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|169}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Marihi}} || {{convert|2040|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2030|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0.49 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the 2007 data and the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/><ref name="unstats07"/> The UN figure of {{convert|1969|km2|sqmi|abbr=on}} excludes the [[Agaléga Islands]] and [[Cargados Carajos]].|group="Note"}} |- | {{nts|170}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Komoro}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1862|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Figure shown is from the CIA World Factbook.<ref name="ciastats"/> UN figure of {{convert|2235|km2|sqmi|abbr=on}} includes [[Mayotte]] {{convert|374|km2|sqmi|abbr=on}}, an [[overseas department]] of France.|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Åland}}'' ''([[Whinirana]])'' || {{convert|1580|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || || || || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Alands Islands is an Autonomous region of [[Finland]]. As an Autonomous region of Finland, it is inside the [[European Union]].|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Wharo}} ([[Tenemāka]])'' || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1393|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|There are some lakes and streams of unknown area.|group="Note"}} |- | {{nts|171}} || style="text-align:left;"| {{sort|Sao Tome|{{flag|São Tomé and Príncipe}}}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|964|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koru-Kākoa}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|948|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{nts|172}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kiripati}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|811|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA World Factbook,<ref name="ciastats"/> and refers to land area only. The UN figure excludes {{convert|84|km2|sqmi|abbr=on}} of uninhabited islands.|group="Note"}} |- | {{nts|173}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Bahrain}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|765|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|174}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tominika}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|751|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|175}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tonga}} || {{convert|747|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|717|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|30|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 4.02 || |- | {{nts|176}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hingapoa}} || {{convert|716|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|687|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.43 || |- | {{nts|177}} || style="text-align:left;"| {{sort|Maikoronihia|{{flaglist|Mana Tōpu o Maikoronihia}}}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|702|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}0 || {{hs|0.001}}0.00 || |- | {{nts|178}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Ruiha}} || {{convert|616|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|606|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|10|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 1.62 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook.<ref name="ciastats"/> The UN value of {{convert|539|km2|sqmi|abbr=on}} refers to habitable area only and excludes the country's central forest reserve.|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Isle of Man}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|572|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuamu}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|549|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|544|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|179}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Ānatāra}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|468|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Mariana ki te Raki}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|464|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|180}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Pārau}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|459|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|181}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Seychelles}} || {{convert|452|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|455|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āwherika]]. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flag|Curaçao}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|444|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}} |- | {{nts|182}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Moutere Nehe me Papura}} || {{convert|442|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|442.6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|183}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Papatohe}} || {{convert|430|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|431|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Motu o Hātame Ngā Motu o Makitānara}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|412|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;"| {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{nts|184}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Wāneti me ngā Kerenarāna}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|389|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jan Mayen}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|377|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{sort|Moutere Puhi (Amerika)|{{flaglist|Moutere Puhi (Amerika)}}}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|347|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|346|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|1564|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 81.88 || |- | {{nts|185}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Kerenāra}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|344|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|186}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Mārata}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|316|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Helena, Ascension me Tristan da Cunha}}'' ''([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|308|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The total area of Saint Helena is {{convert|122|km2|sqmi}}, Ascension is {{convert|88|km2|sqmi}}, and Tristan da Cunha is {{convert|98|km2|sqmi}}.|group="Note"}} |- | {{nts|187}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Māratiri}} || {{convert|300|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|298|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki [[Āhia]]. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Bonaire.svg|22px]]'' ''[[Bonaire]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|294|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Ngā Moutere Kāmana}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|264|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|188}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Kiti me Newi}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|261|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa ki ngā [[Amerika]] me te [[Tuakoi Uru]]. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Niue}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|260|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Niue, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of Niue|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist| Akrotiri me Dhekelia }} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|253.8|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|253.8}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | There is a salt lake and some wetlands of unknown area. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hato Pātera me Mikarona|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|242|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kuki Airani}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|236|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The Cook Islands, in [[associated state|free association]] with [[New Zealand]], has [[Foreign relations of the Cook Islands|limited international recognition]]|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Hāmoa Amerikana}} ([[Hononga-o-Amerika]])'' || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|199|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|189}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Moutere Māhara}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|181|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|11673|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 98.47 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Arupa}} ([[Hōrana]])'' || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|180|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|190}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Rīkeneteina}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|160|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Puhi (Ingarangi)}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|151|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu o Warihi me Whutuna|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|142|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere o Kirihimete}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|135|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|Data is from the 2007 statistics.<ref name="unstats07"/>|group="Note"|name="2007data"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Jersey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|116|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Manetera}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|102|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Anguilla}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|91|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Guernsey}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|78|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|191}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Hato Marino}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|61|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|British Indian Ocean Territory}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|60|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54340|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 99.89 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The UN gives no information for the British Indian Ocean Territory. The figure given here was taken from the CIA Factbook, and refers to land area only.<ref name="ciastats"/>|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint-Martin}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54.4|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|0.1}}''Neg.'' || {{hs|0.001}}0.00 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pāmura}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|54|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Bouvet}} ([[Nōwei]])'' || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|49|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Pitikeina}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|47|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|The figure shown is from the CIA Factbook, and includes [[Henderson Island (Pitcairn Islands)|Henderson]], [[Ducie Island|Ducie]], and [[Oeno Island]]s.<ref name="ciastats"/> The UN figure is {{convert|5|km2|sqmi|disp=or|abbr=on}}, and only includes area for Pitcairn island itself, the only inhabited island in the group.|group="Note"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Te Moutere Nōpoke}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} ||{{convert|36|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Sint Maarten}}'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|34|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="neth"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Makau}} ([[Haina]])'' || {{convert|31.3|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|28.2|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref|{{url|http://www.dscc.gov.mo/ENG/knowledge/geo_statistic.html|Current statistics: March 2014 – Direcçāo dos Serviços de Cartografia e Cadastro (Cartography and Cadastre Bureau)}} Including University of Macau's New Hengqin Campus|group="Note"}} |- | {{nts|192}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Tūwaru}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|26|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{nts|193}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Nauru}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | [[Whenua moutere]] iti rawa o te ao. |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Saint Barthélemy|local}}'' ''([[Wīwī]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="ciadata"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Sint Eustatius.svg|22px]]'' ''[[Sint Eustatius]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|21|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|21}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Motu Koko (Kārini)}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|14|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | {{#tag:ref||group="Note"|name="2007data"}} |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''[[File: Flag of Saba.svg|22px]]'' ''[[Sapa]]'' ''([[Hōrana]])'' || {{convert|13|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{hs|13}}NA || {{hs|0.1}}NA || {{hs|0.001}}NA || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Tokerau}} ([[Aotearoa]])'' || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|12|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Kāmaka}} ([[Kīngitanga Kotahi]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6.5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Clipperton}} ([[Wīwī]])'' || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|6|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Ashmore me Cartier}} ([[Ahitereiria]])'' || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|5|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{noflag| [[Moutere Spratly]] }} ([[Spratly Islands dispute|disputed]])'' || {{hs|{{nts|4.9}}}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|4.9}}<5<br />(<{{convert|5|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{hs|end}} – || style="text-align:left;"| ''{{flaglist|Moutere Coral Sea}} ([[Ahitereiria]])'' || {{hs|{{nts|2.9}}}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{hs|2.9}}<3<br />(<{{convert|3|km2|sqmi|disp=number}}) || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | |- | {{nts|194}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Manako}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|2.02|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua whai tapātai iti rawa o te ao. |- | {{nts|195}} || style="text-align:left;"| {{flaglist|Te Poho o Pita}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0.44|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || {{convert|0|km2|sqmi|abbr=values|disp=br()|sortable=on}} || 0 || style="text-align:left;" | Whenua iti rawa o te ao. |} == Tūtohi Whakaahua == He mea riro ngā raraunga o tēnei tūtohi i te [[CIA World Factbook]]<ref>{{cite web|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html|title=The World Factbook|publisher=|accessdate=1 October 2014|archivedate=31 Kohi-tātea 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140131115000/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2147.html}}</ref> nō te 15 Huitanguru 2005. Kua whakakākārikitia ngā [[wehenga motuhake]] rahinga nui atu it te 100,000&nbsp;km<sup>2</sup>. Me te aha anō, kua tāurungia hokia ngā takiwā motuhaketanga-kore (kiwikiwi) kia āhei ai te whakataurite. Tae ana ngā rahinga ki ngā kohinga wai whakauta (roto, awa, kurawai). Kāore ngā kokoraho o ētahi whenua ki ngā wāhanga whakaehu o te [[Tiri-o-te-Moana]] i tāpiritia. === Whenua nui ake i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> === {{AreaChartOver1.5m}} === Whenua iti iho i te 1.5 miriona km<sup>2</sup> === {{AreaChartUnder1.5m}} ==Kupu tautoko== {{reflist|group="Note"}} ==Tohutoro== <references /> {{Geography country lists| state=collapsed}} brcyeqoqa8so6taa27ha75g3bi7y2l3 Template:Country data Kyrgyzstan 10 15647 167886 146881 2026-06-04T23:56:26Z EmausBot 2583 Fixing double redirect from [[Template:Country data Kehitāna]] to [[Template:Country data Kikitānga]] 167886 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Template:Country data Kikitānga]] 4xfgn0i9jvde1irofzpxs1qarydspep Template:Countries and territories bordering the Indian Ocean 10 15660 167900 167778 2026-06-05T00:41:34Z TautauKarepe 22930 167900 wikitext text/x-wiki {{Navbox | name = Countries and territories bordering the Indian Ocean | title = Countries and territories bordering the [[Indian Ocean]] | state = {{{state|autocollapse}}} | listclass = hlist | image = [[File:Indianocean.PNG|100px|Map of the Indian Ocean]] | group1 = [[Āwherika]] | list1 = * [[Komoro]] * [[Tipūti]] * [[Īhipa]] * [[Eritēria]] * [[Wīwī]] ** ''[[Mayotte]]'' ** ''[[Réunion]]'' * [[Kenia]] * [[Marakāhia]] * [[Marihi]] * [[Mohapiki]] * ''[[Rodrigues]]'' {{small|(Marihi)}} * [[Seychelles]] * [[Hūmārie]] * ''[[Somaliland]]'' {{small|([[List of states with limited recognition|Unrecognized]])}} * [[Āwherika-ki-te-tonga]] * [[Hūtāne]] * [[Tānahia]] * ''[[Zanzibar]]'', {{small|Tānahia}} | group2 = [[Āhia]] | list2 = * [[Bahrain]] * [[Bangladesh]] * ''[[British Indian Ocean Territory]]'' ** ''[[Chagos Archipelago]] - {{small|United Kingdom}}'' * ''[[Christmas Island]]'' {{small|(Australia)}} * ''[[Cocos (Keeling) Islands]]'' {{small|(Australia)}} * [[Īnia]] * [[Indonesia]] * [[Iran]] * [[Iraq]] * [[Iharaira]] * [[Hōrano]] * [[Kuwait]] * [[Malaysia]] * [[Māratiri]] * [[Pēma]] * [[Omāna]] * [[Pakistan]] * [[Katā]] * [[Hauri Arāpia]] * [[Hiri Rānaka]] * [[Tairanga]] * [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]] * [[United Arab Emirates]] * [[Yemen]] | group3 = Other | list3 = * ''[[Antarctica]]'' ** [[Australian Antarctic Territory]] ** [[French Southern and Antarctic Lands]] ** [[Heard Island and McDonald Islands]] * [[Australia]] }}<noinclude> {{collapsible option}} </noinclude> 07ljfffyz042qot76vhqqvwj94syz3a Christina Aguilera 0 15846 167975 147831 2026-06-05T03:58:05Z TautauKarepe 22930 167975 wikitext text/x-wiki [[File:Christina Aguilera Sanremo.jpg|thumb|250px|right|''Christina Aguilera 2006'']] Ko '''Christina Aguilera''' (18 [[Hakihea]] [[1980]], [[Niu Ioka (tāone nui)|Niu Ioka]]) he kaiwaiata nō [[Hononga-o-Amerika]]. == Hoto Ki Waho == * [http://www.christinaaguilera.com www.christinaaguilera.com] {{Maramara}} [[Category:Kaiwaiata|Christina Aguilera]] jjtjzrod2bborxxxd4gmi82b6zzlbjt Natalia Oreiro 0 15904 167933 148214 2026-06-05T02:24:12Z TautauKarepe 22930 167933 wikitext text/x-wiki [[File:Natalia Oreiro at 2017 MIFF.jpg|thumb|250px|right|Natalia Oreiro]] Ko '''Natalia Oreiro''' (19 [[Mei]] [[1977]], [[Maungaata]]) he kaiwaiata nō [[Urukoi]]. == Hoto Ki Waho == * [http://www.nataliaoreiro.com/ nataliaoreiro.com] [[Category:Kaiwaiata]] bms57x11v4rqoj5wgxjdne2esd999d3 Kapu Intercontinental 0 16015 167928 164006 2026-06-05T01:56:26Z TautauKarepe 22930 167928 wikitext text/x-wiki Ko te Whakataetae Intercontinental ko te whakataetae whutupaoro i waiho ko te kawainga o te FIFA Club World Cup. I takahia i waenga o te 1960 ki te 2004. Ko nga toa katoa kua tohua ko "toa-ao" na [[FIFA]]. == Toa == 1960 - Real Madrid 1961 - Penarol 1962 - Santos 1963 - Santos 1964 - Inter 1965 - Inter 1966 - Penarol 1967 - Racing Avellaneda 1968 - Estudiantes 1969 - [[Mirāno]] 1970 - Feyenoord 1971 - Nacional 1972 - Ajax 1973 - Independiente 1974 - Atletico Madrid 1975 - e kore i whakatangi 1976 - Bayern 1977 - Boca Juniors 1978 - e kore i whakatangi 1979 - Olimpia 1980 - Nacional 1981 - Flamengo 1982 - Penarol 1983 - Gremio 1984 - Independiente 1985 - Juventus 1986 - River Plate 1987 - Porto 1988 - Nacional 1989 - Mirāno 1990 - Mirāno 1991 - Crvena zvezda 1992 - São Paulo 1993 - São Paulo 1994 - Velez Sarsfield 1995 - Ajax 1996 - Juventus 1997 - Borussia Dortmund 1998 - Real Madrid 1999 - Manchester United 2000 - Boca Juniors 2001 - Bayern 2002 - Real Madrid 2003 - Boca Juniors 2004 - Porto ie1nq74f8xpgarr2kveyrvnnkmnn59d Siligo 0 16203 167915 166413 2026-06-05T01:24:10Z TautauKarepe 22930 167915 wikitext text/x-wiki {{Infobox Settlement |name = Siligo |official_name = |other_name = |nickname = |settlement_type = |total_type = <!-- to set a non-standard label for total area and population rows --> |motto = |image_skyline =450px-Siligo. Panorama da su Runaghe.JPG |imagesize = 200px |image_caption = |image_flag = |flag_size = |image_seal = |seal_size = |image_shield = |shield_size = |image_blank_emblem = |blank_emblem_type = |blank_emblem_size = |image_map = Italy provincial location map 2016.svg |mapsize = |map_caption = |image_map1 = |mapsize1 = |map_caption1 = |image_dot_map = |dot_mapsize = |dot_map_caption = |dot_x = |dot_y = |pushpin_map = <!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map --> |pushpin_label_position = <!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none --> |pushpin_map_caption = |pushpin_mapsize = <!-- Location ------------------> |subdivision_type = Whenua |subdivision_name = [[File:Flag of Italy.svg|20px|border]] [[Itāria]] |subdivision_type1 = |subdivision_name1 = |subdivision_type2 = |subdivision_name2 = |seat_type = |seat = |parts_type =Mana rohe |parts_style = <!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format) Default is list if up to 5 items, coll if more than 5--> |parts =Ingoa <!-- parts text, or header for parts list --> |p1=[[Mitte]] |p2=[[Friedrichshain-Kreuzberg]] |p3=[[Pankow]] |p4=[[Charlottenburg-Wilmersdorf]] |p5=[[Spandau]] |p6=[[Steglitz-Zehlendorf]] |p7=[[Tempelhof-Schöneberg]] |p8=[[Neukölln]] |p9=[[Treptow-Köpenick]] |p10=[[Marzahn-Hellersdorf]] |p11=[[Lichtenberg]] |p12=[[Reinickendorf]]<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed--> <!-- Politics -----------------> |government_footnotes = |government_type = |leader_title = Kahika |leader_name = |leader_title1 = |leader_name1 = |established_title = |established_date = |established_title1 = |established_date1 = <!-- Area ---------------------> |area_magnitude = |unit_pref = <!--Enter: Imperial, to display imperial before metric--> |area_footnotes = |area_total_km2 = 1285<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion--> |area_land_km2 = <!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion--> |area_water_km2 = |area_total_sq_mi = 16.78 |area_land_sq_mi = |area_water_sq_mi = |area_water_percent = <!-- Elevation --------------------------> |elevation_footnotes = <!--for references: use <ref> </ref> tags--> |elevation_m = |elevation_ft = |elevation_max_m = |elevation_max_ft = |elevation_min_m = |elevation_min_ft = <!-- Population -----------------------> |population_as_of =2019 |population_footnotes = |population_note = |population_total =848 |population_density_km2 =auto |population_density_sq_mi =auto |population_blank1_title = |population_blank1 = <!-- General information ---------------> |timezone = [[CET]] |utc_offset = +1 |timezone_DST = [[CEST]] |utc_offset_DST = +2 |coor_type = |latd=40 |latm=34 |lats= |latNS=N |longd=43 |longm=38 |longs= 0|longEW=E <!-- Area/postal codes & others --------> |postal_code_type = <!-- enter ZIP code, Postcode, Post code, Postal code... --> |postal_code = 07040; |area_code = 079 |website = [https://comunesiligo.it/] |footnotes = |blank_name = |blank_info = }} Ko '''Siligo''' ([[reo Itāria]]: ''Siligo'') [[Hāringia]], [[Itāria]]. E 848 te taupori i te 2019. == Hoto ki waho == * [https://web.archive.org/web/20220629120446/https://comunesiligo.it/] {{Commons|Category:Siligo}} {{maramara}} [[Category:Ūropi]] [[Category:Itāria]] mj3p2lajyqhebikiydg2ccttc85xa62 Poipiripi 0 16611 167919 152328 2026-06-05T01:37:07Z TautauKarepe 22930 tohutoro 167919 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement |name = Poipiripi |native_name = Melbourne |native_name_lang = en |settlement_type = Tāone nui |image_skyline = Melbourne montage 2019.jpg |imagesize = 250px |image_flag = Flag of Melbourne.svg |image_map = Free printable and editable vector map of Melbourne Australia.svg |coordinates = {{coord|37|48|49|S|144|57|47||E|display=inline,title}} |subdivision_type = Kawanatanga |subdivision_name = [[Wikitoria]] |established_date = Here-turi-kōka 30, 1835 |founder = [[Hōne Pātemana]] |population_total = c. 4,500,000 |population_demonym = Melburnian |timezone1 = AEST |utc_offset1 = UTC+10 |timezone1_DST = AEDT |utc_offset1_DST = UTC+11 |website = {{URL|melbourne.vic.gov.au}} }} Ko '''Poipiripi'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/poipiripi|work=Paekupu|title=Poipiripi|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[Reo Pākehā]]: ''Melbourne'') he tāone nui i [[Wikitoria]], he kawanatanga kei [[Ahitereiria]]. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Tāone Ahitereiria}} [[Category:Ahitereiria]] [[Category:Ngā Taone i Ahitereiria]] [[Category:Wikitoria]] [[Category:Poipiripi| ]] itxnxvys3z1xnqcj77vgpp1prqoskxe Namīpia 0 16837 167971 152430 2026-06-05T03:37:49Z TautauKarepe 22930 167971 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Namibia.svg|250px|right]] Ko '''Namīpia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref> ([[reo Pākehā]]: ''Namibia'', [[reo Āwherikāne]]: ''Namibië'') he whenua i te tonga o [[Āwherika]]. Kei te rohe o [[Āwherika ki te Tonga]], [[Anakora]] me [[Poriwana]]. Ko [[Windhoek]] i te tāone matua. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] qqg58wex4m5l1l9f6p9xzhbfkus4shb Manira 0 17042 167906 162917 2026-06-05T01:04:39Z TautauKarepe 22930 167906 wikitext text/x-wiki [[File:Manila skyline day.jpg|250px|right|thumb|Manira.]] Ko '''Manira'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/manira|work=Paekupu|title=Manira|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Pāniora]]: ''Manila'' [maˈnila]; [[reo Filipino]]: ''Maynila'', [majˈnilaʔ]), te [[tāone matua]] o ngā [[Piripīni]]. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Piripīni]] m3zn8yf0g7z17jkm889oinwn1vj4nq0 Tonga 0 17067 167982 152288 2026-06-05T04:19:14Z TautauKarepe 22930 167982 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Tonga.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Tonga'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=288 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/tonga-2|work=Paekupu|title=Tonga|accessdate=2026-06-05}}</ref> ({{lang-en|Tonga}}) he whenua motu ki [[Ao-o-Kiwa]]. Ko [[Nukuaroha]]<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/https://paekupu.co.nz/word/nukuaroha|work=Paekupu|title=Nukuaroha|accessdate=2026-06-05}}</ref> te [[tāone matua]]. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} {{Whenua, takiwā o te Ao-o-Kiwa}} [[Category:Ao-o-Kiwa]] 5f6xpw8gid3m3vs1sd8vfu2b4gqtwxb Ngā Motu Māhara 0 17069 167907 162881 2026-06-05T01:08:29Z TautauKarepe 22930 167907 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of the Marshall Islands.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Ngā Motu Māhara'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/nga-moutere-mahara|work=Paekupu|title=(Ngā) Motu Māhara|accessdate=2026-06-05}}</ref> ({{lang-en|Marshall Islands}}) he whenua motu ki [[Ao-o-Kiwa]]. Ko [[Terapa-Urika-Tihārata]] te [[tāone matua]]. Ko te [[reo Māhara]] te reo rawa nui o te whenua. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} {{Whenua, takiwā o te Ao-o-Kiwa}} {{DEFAULTSORT:Motu Māhara, Ngā}} [[Category:Ao-o-Kiwa]] 3hw14c45esycu6sdwhvtlwkzboorkmw Wehenga Whakaminenga o Maikoronīhia 0 17071 167922 152293 2026-06-05T01:49:19Z TautauKarepe 22930 167922 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Micronesia.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Maikoronīhia''' ({{lang-en|Micronesia}}), ko '''Mekanēhia'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/moronehia|work=Paekupu|title=Mekanēhia|accessdate=2026-06-05}}</ref> rānei, he whenua motu ki [[Ao-o-Kiwa]]. Ko [[Parikia]] he te [[tāone matua]]. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} {{Whenua, takiwā o te Ao-o-Kiwa}} [[Category:Ao-o-Kiwa]] 3g6i07sk3r9p3tnphw33iyx4aznzbxt Niue 0 17073 167980 152302 2026-06-05T04:12:27Z TautauKarepe 22930 167980 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Niue.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Niue'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/niue|work=Paekupu|title=Niue|accessdate=2026-06-05}}</ref> ({{lang-en|Niue}}) he rohe motu ki [[Ao-o-Kiwa]]. Ko [[Arowhi]] he te [[tāone matua]]. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} {{Whenua, takiwā o te Ao-o-Kiwa}} [[Category:Ao-o-Kiwa]] [[Category:Aotearoa]] 1njcmm4rnlxqf0ia125370b2gg90zlr Māratiri 0 17132 167889 160287 2026-06-05T00:18:09Z TautauKarepe 22930 167889 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Maldives.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Māratiri'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/maratiri|work=Paekupu|title=Māratiri|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua motu i [[Āhia]]. Ko [[Mēre]] te [[tāone matua]]. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āhia]] [[Category:Maratīwi]] 80w5eukf1idc35fezxa6uxro5x1t11w 167890 167889 2026-06-05T00:18:48Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Maratīwi]] to [[Māratiri]]: E ai ki Te Matatiki 167889 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Maldives.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Māratiri'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/maratiri|work=Paekupu|title=Māratiri|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua motu i [[Āhia]]. Ko [[Mēre]] te [[tāone matua]]. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āhia]] [[Category:Maratīwi]] 80w5eukf1idc35fezxa6uxro5x1t11w 167904 167890 2026-06-05T01:01:00Z TautauKarepe 22930 167904 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Maldives.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Māratiri'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/maratiri|work=Paekupu|title=Māratiri|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua motu i [[Āhia]]. Ko [[Mēre]] te [[tāone matua]]. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āhia]] [[Category:Māratiri]] k390zadjwoeuttx83ikpxtlveslbf1s Ōmana 0 17134 167957 167353 2026-06-05T03:22:21Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Omāna]] to [[Ōmana]] 167353 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Oman.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Ōmana''' he whenua i [[Āhia]]. Ko [[Mukāta]] he te [[tāone matua]]. {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āhia]] [[Category:Omāna]] jdrauddplbxnm7l6fpfcv98il2aeiih 167959 167957 2026-06-05T03:24:21Z TautauKarepe 22930 167959 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Oman.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Ōmana'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/omana|work=Paekupu|title=Ōmana|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Āhia]]. Ko [[Muhukata]]<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref> te [[tāone matua]]. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āhia]] [[Category:Ōmana]] jpcxc6k7sla1hkodtfpciynnpz76jeg Pēma 0 17136 167962 152471 2026-06-05T03:27:27Z TautauKarepe 22930 167962 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Myanmar.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Pēma'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/pema|work=Paekupu|title=Pēma|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Āhia]]. Ko [[Nepitoa]] te [[tāone matua]] me [[Rangakūna]] te tāone nui. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āhia]] 1trtu9dv2l8z9axjk0jbzuxy5uir7c4 Nikarāhua 0 17159 167976 152508 2026-06-05T04:06:54Z TautauKarepe 22930 167976 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Nicaragua.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Nikarāhua'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/nikarahua|work=Paekupu|title=Nikarāhua|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Amerika-ki-te-Raki]]. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Amerika-ki-te-Raki]] nvesesjgde8qi5b1kfu5hx4do00ghb0 Urukoi 0 17168 167935 152522 2026-06-05T02:31:48Z TautauKarepe 22930 167935 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Uruguay.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Urukoi'''<ref name="Te Matatiki">{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/urukoi|work=Paekupu|title=Urukoi|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Amerika ki te Tonga]]. Ko [[Maungaata]]<ref name="Te Matatiki"/><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/maungaata|work=Paekupu|title=Maungaata|accessdate=2026-06-05}}</ref> te tāone matua. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Amerika ki te Tonga]] 9fvk3z3kznshwcahww5edpnxbb59u9f Ngāitiria 0 17172 167979 152529 2026-06-05T04:11:12Z TautauKarepe 22930 167979 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Nigeria.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Ngāitiria'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref> he whenua i [[Āwherika]]. Ko [[Apūha]] he te [[tāone matua]] me [[Rāko]] he te tāone nui. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] 1hvqi45xf8d7tc8xdveqx0mrsjwh8ie Moroko 0 17178 167938 162985 2026-06-05T02:57:04Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Marako]] to [[Moroko]] 162985 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Morocco.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] [[File:Morocco (orthographic projection, WS claimed).svg|thumb|Te tauwāhi o Marako]] Ko '''Marako''' he whenua i [[Āwherika-ki-te-raki]]. Ko [[Rapata]] te tāone matua, ko [[Kahaparanaka]] te tāone nui. {| class="wikitable" |+Tāone nui !# !Ingoa !Taupori !Rohe |- |1 |[[Kahaparanaka]] |3,892,837 |Casablanca-Settat |- |2 |[[Whehe]] |2,740,039 |Fès-Meknès |- |3 |[[Rapata]] |1,959,388 |Rabat-Salé-Kénitra |- |4 |[[Tangier]] |1,314,178 |Tanger-Tetouan-Al Hoceima |- |5 |[[Marrakesh]] |1,049,690 |Marrakesh-Safi |} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] [[Category:Marako]] el5g0x074mu3tr710enz0gr716dsljt 167940 167938 2026-06-05T02:58:37Z TautauKarepe 22930 167940 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Morocco.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] [[File:Morocco (orthographic projection, WS claimed).svg|thumb|Te tauwāhi o Moroko]] Ko '''Moroko'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/moroko|work=Paekupu|title=Moroko|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Āwherika-ki-te-raki]]. Ko [[Rapata]] te tāone matua, ko [[Kahaparanaka]] te tāone nui. {| class="wikitable" |+Tāone nui !# !Ingoa !Taupori !Rohe |- |1 |[[Kahaparanaka]] |3,892,837 |Casablanca-Settat |- |2 |[[Whehe]] |2,740,039 |Fès-Meknès |- |3 |[[Rapata]] |1,959,388 |Rabat-Salé-Kénitra |- |4 |[[Tangier]] |1,314,178 |Tanger-Tetouan-Al Hoceima |- |5 |[[Marrakesh]] |1,049,690 |Marrakesh-Safi |} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] [[Category:Marako]] 4hmvr8rgt8vqm6tjuycf2ton3mqhuz6 167952 167940 2026-06-05T03:12:53Z TautauKarepe 22930 167952 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Morocco.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] [[File:Morocco (orthographic projection, WS claimed).svg|thumb|Te tauwāhi o Moroko]] Ko '''Moroko'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/moroko|work=Paekupu|title=Moroko|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Āwherika-ki-te-raki]]. Ko [[Rapata]] te tāone matua, ko [[Kahaparanaka]] te tāone nui. {| class="wikitable" |+Tāone nui !# !Ingoa !Taupori !Rohe |- |1 |[[Kahaparanaka]] |3,892,837 |Casablanca-Settat |- |2 |[[Whehe]] |2,740,039 |Fès-Meknès |- |3 |[[Rapata]] |1,959,388 |Rabat-Salé-Kénitra |- |4 |[[Tangier]] |1,314,178 |Tanger-Tetouan-Al Hoceima |- |5 |[[Marrakesh]] |1,049,690 |Marrakesh-Safi |} ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] [[Category:Moroko]] lka4syvf4dsudjm9sbfj59xz7alb6o3 Marihi 0 17188 167909 152559 2026-06-05T01:11:12Z TautauKarepe 22930 167909 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Mauritius.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Marihi'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/marihi|work=Paekupu|title=Marihi|accessdate=2026-06-05}}</ref> he motu whenua i [[Āwherika]]. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] czurofvdbtordx9dnqbkm3h4av71rog Māri 0 17204 167901 160472 2026-06-05T00:59:12Z TautauKarepe 22930 167901 wikitext text/x-wiki {{Infobox Whenua | native_name = République du Mali | conventional_long_name = Tūwehe o Māri | common_name = Māri | image_flag = Flag of Mali.svg | image_flag_caption = Te haki a Māri | image_coat = Seal of Mali.svg | image_coat_caption = | image_map = Mali (orthographic projection).svg | image_map_caption = | article_flag = Te haki a Māri | national_motto = Un peuple, un but, une foi | national_anthem = Le Mali | official_languages = [[reo Wīwī]] | capital = [[Bamako]] | largest_city = | government_type = Tūwehe Kotahi Āhua-Perehitini | leader_title1 = Perehitene | leader_name1 = [[Assimi Goïta]] | leader_title2 = | leader_name2 = | leader_title3 = | leader_name3 = | sovereignty_type = Rangatiratanga mai i [[Wīwī]] | established_event1 = 20 Hune 1960 | area = 1,240,192 | areami² = 478,839 | population_estimate = 21,473,764 | population_estimate_year = 2022 | population_density = 11.7 | population_densitymi² = 30.3 | population_density_rank = te 215 | population_estimate_rank = te 60 | currency = West African CFA franc | currency_code = XOF | cctld = .ml | calling_code = 223 | time_zone = GMT | utc_offset = +0:00 }} Ko '''Māri'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/mari|work=Paekupu|title=Māri|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Āwherika]]. Ko [[Bamako]] te tāone matua me te tāone nui. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] [[Category:Māri]] jnoipf6q5238scjjdrkoq9hpyrnksa1 Mauritānia 0 17205 167908 152587 2026-06-05T01:09:47Z TautauKarepe 22930 167908 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Mauritania.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Mauritānia'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/mauritania|work=Paekupu|title=Mauritānia|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Āwherika]]. == Tohutoro == <references/> {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] 1lqzr5yw593qdi5zhe6569war2lpn3g Ngāika 0 17206 167978 152588 2026-06-05T04:09:08Z TautauKarepe 22930 167978 wikitext text/x-wiki [[File:Flag of Niger.svg|250px|right|thumb|Te haki.]] Ko '''Ngāika'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref><ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/ngaika|work=Paekupu|title=Ngāika|accessdate=2026-06-05}}</ref> he whenua i [[Āwherika]]. ==Ngā tohutoro== {{reflist}} {{Maramara}} [[Category:Whenua]] [[Category:Āwherika]] dvlekxghq5k7z9nrxqwwieqhycndopw Āwherika-ki-te-raki 0 17634 167950 167851 2026-06-05T03:10:40Z TautauKarepe 22930 167950 wikitext text/x-wiki [[File:North Africa (orthographic projection).svg|thumb|Ngā whenua o Āwherika-ki-te-raki]] Ko '''Āwherika-ki-te-raki''' tētahi rohe ki te raki o [[Āwherika]]. == Ngā whenua i te Waenganui Rawhiti == * [[Aratiria]] * [[Īhipa]] * [[Ripia]] * [[Moroko]] * [[Hūtāne]] * [[Tūnihia]] * [[Hahāra ki te Hauāuru]] == Tāone nui == # [[Kairo]] # [[Alexandria]] # [[Casablanca]] # [[Giza]] # [[Algiers]] # [[Khartoum]] # [[Rabat]] # [[Omdurman]] # [[Tripoli]] # [[Fes]] # [[Sale]] # [[Marrakesh]] # [[Boumerdas]] # [[Agadir]] # [[Tunis]] [[category: Āwherika]] mlu4jlujbxi5ram86seiz6c5okepx1w Category:Māratiri 14 17834 167902 158990 2026-06-05T01:00:33Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Category:Maratīwi]] to [[Category:Māratiri]] 158990 wikitext text/x-wiki phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1 Rārangi kaihoko whakamutunga o Aotearoa 0 18398 167926 167262 2026-06-05T01:54:48Z TautauKarepe 22930 167926 wikitext text/x-wiki He rārangi tēnei o ngā kaihoko whakamutunga o [[Aotearoa]] ({{lang-en|shopping centres of New Zealand}}). {| class="wikitable sortable" width="100%" !!data-sort-type=text| Ingoa !!data-sort-type=text| Momo !!data-sort-type=text| Hua !!data-sort-type=number| Te nui o whare (Aotearoa) !!data-sort-type=number| Te nui o whare (Tāmaki Makarau) !!data-sort-type=text| Hunga whaipānga !!data-sort-type=year| Whakatūranga !!data-sort-type=text| Kāinga noho |- |data-sort-value="2degrees"| [[2degrees]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="2degrees">{{cite web |title=2degrees |url=https://www.2degrees.nz |website=2degrees.nz |publisher=2degrees}}</ref> |data-sort-value="Waea pūkoro"| [[Waea pūkoro]]<ref name="2degrees" /> |data-sort-value="59"| 57<ref name="2degrees" /> |data-sort-value="21"| 20<ref name="2degrees" /> |data-sort-value="2degrees"| [[2degrees]]<ref name="2degrees" /> |data-sort-value="2007"| 2007, [[Auckland|Tāmaki Makaurau]]<ref name="2degrees" /> |data-sort-value="Wynyard Quarter"| [[Wynyard Quarter]], [[Auckland|Tāmaki Makaurau]]<ref name="2degrees" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="3 Guys"| ''[[3 Guys]] (closed 2003)'' |data-sort-value="Whare hokomaha"| ''Whare hokomaha''<ref name="3guys">{{cite web |title=3 Guys brand to disappear |url=https://www.nzherald.co.nz/business/3-guys-brand-to-disappear/SOL4VQKSUJ5D53OO3ZFRYESRP4/ |website=nzherald.co.nz |publisher=APN News & Media }}</ref> |data-sort-value="Kai"| ''Kai''<ref name="3guys" /> |data-sort-value="6"| ''6 (2003)''<ref name="3guys" /> |data-sort-value="4"| ''4 (2003)''<ref name="3guys" /> |data-sort-value="Progressive Enterprises"| ''[[Progressive Enterprises]]''<ref name="3guys" /> |data-sort-value="1973"| ''1973, [[Māngere, Auckland|Māngere, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="3guys-history">{{cite news |last1=Truttman |first1=Lisa |title=At the heart of Avondale |url=https://www.bhb.nz/back-in-the-day/at-the-heart-of-avondale |agency=Beacon |date=27 February 2021 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093925/https://www.bhb.nz/back-in-the-day/at-the-heart-of-avondale |dead-url=yes }}</ref><ref name="rgreen">{{cite news |last1=Green |first1=Roger |title=Meet Mr Gubay, the Housewive's Friend |url=http://nzetc.victoria.ac.nz/tm/scholarly/tei-Salient36021973-t1-body-d14.html |agency=[[Salient (magazine)|Salient]] |publisher=[[Victoria University of Wellington Students' Association]] |date=7 March 1973}}</ref> |data-sort-value="Favona"| ''[[Favona]], [[Auckland|Tāmaki Makaurau]]''<ref name="3guys" /> |- |data-sort-value="Allied Pūkaha kōhinueum"| [[Allied Pūkaha kōhinueum]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Allied Pūkaha kōhinuuem">{{cite web |title=Allied Pūkaha kōhinuuem |url=https://alliedPūkaha kōhinueum.co.nz |website=alliedPūkaha kōhinueum.co.nz |publisher=Allied Pūkaha kōhinuuem }}{{Dead link|date=Kohi-tātea 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]]<ref name="Allied Pūkaha kōhinuuem" /> |data-sort-value="69"| 118<ref name="Allied Pūkaha kōhinuuem" /> |data-sort-value="1"| 2<ref name="Allied Pūkaha kōhinuuem" /> |data-sort-value="HWR Group"| [[HWR Group]]<ref name="Allied Pūkaha kōhinuuem" /> |data-sort-value="1993"| 1993, [[Wigram, Christchurch]]<ref name="Allied Pūkaha kōhinuuem" /> |data-sort-value="Wigram"| [[Wigram, Christchurch]]<ref name="Allied Pūkaha kōhinuuem" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Arthur Barnett"| ''[[Arthur Barnett Ltd|Arthur Barnett]] (rebranded as [[H & J Smith]], 2015)''<ref name="arthurbarnett-2015">{{cite news |title=Arthur Barnett Whare pūkainga taonga under new ownership |url=http://www.channel39.co.nz/news/arthur-barnett-department-store-under-new-ownership |agency=[[Channel 39 (New Zealand)|Channel 39]] |publisher=Allied Press |date=13 May 2015 }}{{Dead link|date=Hakihea 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| ''[[Whare pūkainga taonga]]''<ref name="arthurbarnett">{{Cite book|title=One Hundred Years of Loyalty: The Story of Arthur Barnett Ltd 1903–2003|last=Sullivan|first=Jim|year=2003}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| ''Weweru, [[general merchandise]]''<ref name="arthurbarnett" /> |data-sort-value="5"| ''5 (1992)''<ref name="arthurbarnett" /> |data-sort-value="0"| ''0 (1992)''<ref name="arthurbarnett" /> |data-sort-value="Arthur Barnett Ltd"| ''[[Arthur Barnett Ltd]]''<ref name="arthurbarnett" /> |data-sort-value="1903"| ''1903, [[Duned, Central]]''<ref name="arthurbarnett" /> |data-sort-value="Duned, Central"| ''[[Duned, Central]]''<ref name="arthurbarnett" /> |- |data-sort-value="Athlete's Foot, The"| [[The Athlete's Foot Australia New Zealand|The Athlete's Foot New Zealand]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="atheletesfoot">{{cite web |title=The Athlete's Foot |url=https://www.theathletesfoot.co.nz |website=theathletesfoot.co.nz |publisher=[[Accent Group]]}}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="atheletesfoot" /> |data-sort-value="13"| 12<ref name="atheletesfoot" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="atheletesfoot" /> |data-sort-value="Accent Group"| [[Accent Group]]<ref name="Accent Group" /> |data-sort-value="1918"| 1918, [[Poihākena]]<ref name="atheletesfoot" /> |data-sort-value="Richmond"| [[Poipiripi]], [[Ahitereiria]]<ref name="Accent Group">{{cite web |title=Accent Group |url=https://www.accentgr.com.au/ |website=accentgr.com.au |publisher=[[Accent Group]]}}</ref> |- |data-sort-value="Bakers Delight"| [[Bakers Delight]] |data-sort-value="Bakery"| Bakery<ref name="Bakers Delight">{{cite web |title=Bakers Delight |url=https://www.bakersdelight.co.nz |website=bakersdelight.co.nz |publisher=Bakers Delight}}</ref> |data-sort-value="Baked goods"| [[Baked goods]]<ref name="Bakers Delight" /> |data-sort-value="20"| 20<ref name="Bakers Delight" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Bakers Delight" /> |data-sort-value="Bakers Delight Holdings"| [[Bakers Delight|Bakers Delight Holdings]]<ref name="Bakers Delight" /> |data-sort-value="1995"| 1995, [[Pakuranga, Auckland|Pakuranga, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Bakers Delight" /><ref name="bakersdelight-2000">{{cite news |last1=Sherer |first1=Karen |title=Franchise aims for more dough |url=https://www.nzherald.co.nz/business/franchise-aims-for-more-dough/B7237VUANJG27MKXM5KOCEXQRA/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=30 June 2000}}</ref> |data-sort-value="Victoria"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Bakers Delight" /> |- |data-sort-value="Ballantynes"| [[Ballantynes]] |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="Ballantynes">{{cite web |title=Ballantynes |url=https://www.ballantynes.co.nz/ |website=ballantynes.co.nz |publisher=Ballantynes}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[general merchandise]]<ref name="Ballantynes" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="Ballantynes" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Ballantynes" /> |data-sort-value="Ballantynes"| [[Ballantynes]]<ref name="Ballantynes" /> |data-sort-value="1854"| 1854, [[Christchurch CBD]]<ref name="Ballantynes" /> |data-sort-value="Christchurch CBD"| [[Christchurch CBD]]<ref name="Ballantynes" /> |- |data-sort-value="Barkers"| [[Barkers]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Barkers">{{cite web |title=Barkers Mens Weweru |url=https://www.barkersonline.co.nz |website=barkersonline.co.nz |publisher=Barkers}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Men's Weweru|Weweru (men's)]]<ref name="Barkers" /> |data-sort-value="31"| 33<ref name="Barkers" /><ref name="mhemara">{{cite web |last1=Hemara |first1=Moemoea |title=Barkers |url=https://www.nzfashionmuseum.org.nz/barkers/ |website=nzfashionmuseum.org.nz |publisher=[[New Zealand Fashion Museum]]}}</ref> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Barkers" /> |data-sort-value="Barkers"| [[Barkers]]<ref name="Barkers" /> |data-sort-value="1972"| 1972, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Barkers" /> |data-sort-value="Grafton"| [[Grafton, Auckland|Grafton, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Barkers" /> |- |data-sort-value="Bendon Lingerie"| [[Bendon Lingerie]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Bendon Lingerie">{{cite web |title=Bendon Lingerie |url=https://www.bendonlingerie.co.nz |website=bendonlingerie.co.nz |publisher=Bendon Group}}</ref> |data-sort-value="Toroiho"| [[Toroiho]], [[swimwear]], [[sleepwear]]<ref name="Bendon Lingerie" /> |data-sort-value="36"| 36<ref name="Bendon Lingerie" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Bendon Lingerie" /> |data-sort-value="Bendon Group"| [[Bendon Group]]<ref name="Bendon Lingerie" /> |data-sort-value="2003"| 2003, [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="bendon-scherer">{{cite news |last1=Scherer |first1=Karyn |title=Bendon man Stefan Preston |url=https://www.nzherald.co.nz/business/bendon-man-stefan-preston/2NMP5HYIMC2TYG6ZDVEL6IVR2I/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=20 August 2007 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093931/https://www.nzherald.co.nz/business/bendon-man-stefan-preston/2NMP5HYIMC2TYG6ZDVEL6IVR2I/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Airport Oaks"| [[Airport Oaks|Airport Oaks, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Bendon Lingerie" /> |- |data-sort-value="Big Barrel"| [[Big Barrel]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="BigBarrel">{{cite web |title=Big Barrel |url=https://bigbarrel.co.nz |website=bigbarrel.co.nz |publisher=Big Barrel}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="BigBarrel" /> |data-sort-value="43"| 47<ref name="BigBarrel" /> |data-sort-value="0"| 1<ref name="BigBarrel" /> |data-sort-value="Big Barrel"| [[Big Barrel]]<ref name="BigBarrel" /> |data-sort-value="2003"| 2003, [[Marewa, Napier]]<ref name="BigBarrel" /> |data-sort-value="Tamatea"| [[Tamatea, Napier]]<ref name="Liqourland" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Big Fresh"| ''[[Big Fresh]] (rebranded as [[Countdown (Whare hokomaha)|Countdown]], 2004)''<ref name="bigfresh-hendery">{{cite news |last1=Hendery |first1=Simon |title=Big refresh pays off for Progressive Whare hokomaha cha, |url=https://www.nzherald.co.nz/business/big-refresh-pays-off-for-progressive-supermarket-chain/EU7IEQRXAF5XN7IPTBP4LUMXPE/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=16 February 2004}}</ref> |data-sort-value="Whare hokomaha"| ''Whare hokomaha''<ref name="bigfresh-chapple" /> |data-sort-value="Kai"| ''Kai''<ref name="bigfresh-chapple">{{cite news |last1=Chapple |first1=Irene |title=Image reaches end of supermarket shelf life |url=https://www.nzherald.co.nz/business/image-reaches-end-of-supermarket-shelf-life/4VA3QLEWFNTBOQJOFJIBDTCROY/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=18 July 2002}}</ref> |data-sort-value="10"| ''10 (2003)''<ref name="woolworths-2003" /> |data-sort-value="2"| ''2 (2003)''<ref name="woolworths-2003" /> |data-sort-value="Progressive Enterprises"| ''[[Progressive Enterprises]]'''<ref name="bigfresh-sharechat">{{cite news |last1=Smith |first1=Nick |title=Big Fresh passes its use-by date |url=http://www.sharechat.co.nz/article/8b5f4825/big-fresh-passes-its-use-by-date.html |agency=sharechat.co.nz |date=19 July 2002}}</ref> |data-sort-value="1988"| ''1988, [[Mount Wellington, New Zealand|Mount Wellington]]''<ref name="bigfresh-chapple" /> |data-sort-value="Favona"| ''[[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="bigfresh-chapple" /><ref name="woolworths-2003" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Birds Liquorsave"| ''[[Birds Liquorsave]] (taken over by [[The Mill (liquor retailer)|The Mill]], 2005)''<ref name="mdarcuz">{{cite news |last1=Dacruz |first1=Michelle |title=The Mill launches no-frills liquor store |url=https://www.nzherald.co.nz/business/the-mill-launches-no-frills-liquor-store/QQ2TBPJE7BX7CYCYWCXLOR62YQ/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[Wilson & Horton]] |date=12 March 2006 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093923/https://www.nzherald.co.nz/business/the-mill-launches-no-frills-liquor-store/QQ2TBPJE7BX7CYCYWCXLOR62YQ/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Liquor store"| ''[[Liquor store]]''<ref name="liquorstorenewowner" /> |data-sort-value="Liquor"| ''[[Waipiro]]''<ref name="liquorstorenewowner" /> |data-sort-value="5"| ''5 (2005)''<ref name="liquorstorenewowner">{{cite news |title=Liquor store gets new owner |url=https://www.nzherald.co.nz/bay-of-plenty-times/news/liquor-store-gets-new-owner/DVAQVBTOAJT3G36XAFPERUY5HA/ |agency=[[Bay of Plenty Times]] |publisher=[[APN News & Media]] |date=10 October 2005}}</ref> |data-sort-value="0"| ''0 (2005)''<ref name="liquorstorenewowner" /> |data-sort-value="Birds Liquorsave"| ''[[Birds Liquorsave]]''<ref name="liquorstorenewowner" /> |data-sort-value="1991"| ''1991, [[Hamilton Central]]''<ref name="liquorstorenewowner" /> |data-sort-value="Hamilton Central"| ''[[Hamilton Central]]''<ref name="liquorstorenewowner" /> |- |data-sort-value="Black Bull Liquor"| [[Black Bull Liquor]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Black Bull Liquor">{{cite web |title=Black Bull Liquor |url=https://blackbullliquor.co.nz |website=blackbullliquor.co.nz}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="Black Bull Liquor" /> |data-sort-value="66"| 66<ref name="Black Bull Liquor" /> |data-sort-value="66"| 19<ref name="Black Bull Liquor" /> |data-sort-value="Thirsty Liquor"| [[Thirsty Liquor]]<ref name="Black Bull Liquor" /> |data-sort-value="2011"| 2011, [[Huapai, Auckland|Huapai, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Black Bull Liquor" /> |data-sort-value="Ellerslie"| [[Ellerslie, Auckland|Ellerslie, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Black Bull Liquor" /> |- |data-sort-value="Body Shop"| [[The Body Shop]] |data-sort-value="Cosmetics shop"| [[Cosmetics store]]<ref name="The Body Shop">{{cite web |title=The Body Shop |url=https://www.thebodyshop.co.nz/ |website=thebodyshop.co.nz |publisher=[[The Body Shop]] |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-05-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093925/https://www.thebodyshop.co.nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Cosmetics"| Cosmetics<ref name="The Body Shop" /> |data-sort-value="24"| 24<ref name="The Body Shop" /><ref name="bodyshop-clayton">{{cite news |last1=Clayton |first1=Rachel |title=The Body Shop sold to Natura Cosmeticos |url=https://www.stuff.co.nz/business/93663207/the-body-shop-sold-to-natura-cosmeticos |agency=[[stuff.co.nz]] |date=14 June 2017}}</ref> |data-sort-value="8"| 8<ref name="The Body Shop" /> |data-sort-value="Natura & Co"| [[Natura & Co]]<ref name="The Body Shop" /> |data-sort-value="1989"| 1989<ref name="The Body Shop" /> |data-sort-value="Littlehampton"| [[Littlehampton]], England<ref name="The Body Shop" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Bond and Bond"| ''[[Bond & Bond]] (closed, 2013)'' |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| ''[[Whare mātai tāhiko]]''<ref name="bondbond-nomore">{{cite news |title=No more Bond & Bond, says The Warehouse |url=https://www.nzherald.co.nz/business/no-more-bond-bond-says-the-warehouse/76L4I3ZZ2B3TZXRUC5JQT2HMGM/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=8 March 2013 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093933/https://www.nzherald.co.nz/business/no-more-bond-bond-says-the-warehouse/76L4I3ZZ2B3TZXRUC5JQT2HMGM/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Appliances"| ''[[Pūrere]]''<ref name="bondbond-nomore" /> |data-sort-value="24"| ''24 (2013)''<ref name="bondbond-nomore" /> |data-sort-value="10"| ''10 (2013)''<ref name="bondbond-2013">{{cite web |title=Bond & Bond |url=http://www.bondandbond.co.nz/shop/ |website=bondandbond.co.nz |publisher=[[The Warehouse Group]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20130208113807/http://www.bondandbond.co.nz/shop/ |archive-date=8 February 2013 |url-status=dead}}</ref> |data-sort-value="Warehouse Group"| ''[[The Warehouse Group]]''<ref name="bondbond-nomore" /> |data-sort-value="1875"| ''1875, [[Silverdale, Auckland|Silverdale, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="bondbond-nomore" /> |data-sort-value="Northcote"| ''[[Northcote, Auckland|Northcote, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="The Warehouse Group" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Borders"| ''[[Borders (Asia Pacific)|Borders]] (closed, 2011)''<ref name="borders-lostplot" /> |data-sort-value="Bookstore"| ''Bookstore''<ref name="borders-selling" /> |data-sort-value="Books"| ''Books, [[compact discs]], [[stationery]], café''<ref name="borders-selling" /> |data-sort-value="5"| ''5 (2007)''<ref name="borders-selling">{{cite news |title=Borders selling off NZ book stores |url=https://www.nzherald.co.nz/business/borders-selling-off-nz-book-stores/PLKRKMPX23C3IHZG7FSQPXQSR4/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=27 May 2007 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093925/https://www.nzherald.co.nz/business/borders-selling-off-nz-book-stores/PLKRKMPX23C3IHZG7FSQPXQSR4/ |url-status=dead }}</ref><ref name="borders-natlib">{{cite web |title=Borders (Firm) |url=https://natlib.govt.nz/tapuhi/-263774 |website=natlib.govt.nz |publisher=[[National Library of New Zealand]]}}</ref> |data-sort-value="2"| ''2 (2007)''<ref name="borders-selling" /><ref name="borders-natlib" /> |data-sort-value="Red Group"| ''[[Borders Group]] (2000–2008), [[REDgroup Retail]] (2008–2011)''<ref name="borders-underadmin">{{cite news |title=Borders, Whitcoulls under administration |url=https://www.stuff.co.nz/business/4672686/Borders-Whitcoulls-under-administration |agency=[[stuff.co.nz]] |date=18 February 2011}}</ref><ref name="klim">{{cite news |last1=Lim |first1=Kwanghui |title=What really went wrong for Borders and Angus & Robertson |url=https://theconversation.com/what-really-went-wrong-for-borders-and-angus-and-robertson-341 |work=[[The Conversation (website)|The Conversation]] |publisher=[[The Conversation (website)|The Conversation]] |date=24 March 2011}}</ref> |data-sort-value="2000"| ''2000, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]''<ref name="borders-opening">{{cite news |last1=Scherer |first1=Karyn |title=US bookstore crosses Kiwi border |url=https://www.nzherald.co.nz/business/us-bookstore-crosses-kiwi-border/V6DDZ2Q6AJNCNATBZBQSRHCX4E/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=30 June 2000}}</ref> |data-sort-value="Melbourne"| ''[[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria''<ref name="borders-lostplot">{{cite news |last1=Scherer |first1=Karyn |title=The bookshop that lost the plot |url=https://www.nzherald.co.nz/business/the-bookshop-that-lost-the-plot/X74UCBFSZFROKOTBINRPFD2HEY/ |agency=[[stuff.co.nz]] |date=7 March 2011 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093927/https://www.nzherald.co.nz/business/the-bookshop-that-lost-the-plot/X74UCBFSZFROKOTBINRPFD2HEY/ |url-status=dead }}</ref> |- |data-sort-value="Bottle-O, The"| [[The Bottle-O]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="The Bottle-O">{{cite web |title=The Bottle-O |url=https://thebottleo.co.nz |website=thebottleo.co.nz |publisher=Tasman Liquor}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="The Bottle-O" /> |data-sort-value="104"| 104<ref name="The Bottle-O" /> |data-sort-value="33"| 33<ref name="The Bottle-O" /> |data-sort-value="Metcash"| [[Metcash]]<ref name="bottleo-kilgallon">{{cite news |last1=Kilgallon |first1=Steve |title=Bottle-O boss Grant Simpson steadfastly refuses to speak about migrant exploitation, some of its stores |url=https://www.stuff.co.nz/business/123174323/bottleo-boss-grant-simpson-steadfastly-refuses-to-speak-about-migrant-exploitation-in-some-of-its-stores |agency=[[stuff.co.nz]] |date=1 November 2020}}</ref> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Wiri, Auckland"| [[Wiri, Auckland|Wiri, Tāmaki Makaurau]]<ref name="tasmanliquor">{{cite web |title=Tasman Liquor |url=https://www.tasmanliquor.co.nz |website=tasmanliquor.co.nz |publisher=Tasman Liquor}}</ref> |- |data-sort-value="BP"| [[BP]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="BP">{{cite web |title=BP |url=https://www.bp.com/en_nz/new-zealand/home.html |website=bp.com |publisher=[[BP]]}}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, coffee, [[Takakau uhi]], Kai<ref name="BP" /> |data-sort-value="240"| 240<ref name="BP" /> |data-sort-value="64"| 64<ref name="BP" /> |data-sort-value="BP"| [[BP]]<ref name="BP" /> |data-sort-value="1946"| 1946<ref name="BP" /> |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="bp-shifts">{{cite news |title=BP shifts head office to Newmarket |url=https://www.nzherald.co.nz/property/bp-shifts-head-office-to-newmarket/64UFBFXTWSO4FICXVT5IHH2KJI/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=19 February 2014}}</ref> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="BP/Woolworths"| ''[[Woolworths (New Zealand Whare hokomaha chain)|BP/Woolworths]] (rebranded as BP Express, 2000)''<ref name="kscherer2000">{{cite news |last1=Scherer |first1=Karyn |title=BP loses drive for Whare hokomaha gas |url=https://www.nzherald.co.nz/business/bp-loses-drive-for-supermarket-gas/NVBBRGIAZNNOU5F7OLXHOWDVH4/ |work=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton}}</ref> |data-sort-value="Whare hokomaha"| ''Whare hokomaha''<ref name="kscherer2000" /> |data-sort-value="Kai"| ''Kai''<ref name="kscherer2000" /> |data-sort-value="21"| ''2 (2000)''<ref name="kscherer2000" /> |data-sort-value="11"| ''2 (2000)''<ref name="kscherer2000" /> |data-sort-value="Progressive Enterprises"| ''[[Progressive Enterprises]]''<ref name="woolworths-deboni">{{cite news |last1=de Boni |first1=Dita |title=Woolworths, Gull jo, hands |url=https://www.nzherald.co.nz/business/woolworths-gull-join-hands/UK4KF3NMV66F6M5NGSBWEZE6YQ/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=6 April 2001}}</ref><ref name="kscherer2000" /> |data-sort-value="1999"| ''1999''<ref name="woolworths-deboni" /><ref name="kscherer2000" /> |data-sort-value="Favona, Auckland"| ''[[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="progressive-2008" /> |- |data-sort-value="Briscoes"| [[Briscoes]] |data-sort-value="Homeware"| [[Homeware store]]<ref name="briscoes-offical">{{cite web |title=Briscoes |url=https://www.briscoes.co.nz |website=briscoes.co.nz |publisher=[[Briscoe Group]] }}</ref> |data-sort-value="Homeware"| [[Homeware]], [[Pūrere]], [[linen]]<ref name="briscoes-offical" /> |data-sort-value="47"| 47<ref name="briscoes-offical" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="briscoes-offical" /> |data-sort-value="Briscoe Group"| [[Briscoe Group]]<ref name="briscoes-group">{{cite web |title=Briscoes Group |url=https://www.briscoegroup.co.nz |website=briscoegroup.co.nz |publisher=[[Briscoe Group]] }}</ref> |data-sort-value="1862"| 1862, [[Duned, Central]]<ref name="briscoes-group" /> |data-sort-value="Morningside"| [[Morningside, Auckland|Morningside, Tāmaki Makaurau]]<ref name="briscoes-group" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Building Depot"| ''[[Building Depot]] (closed, 2004)''<ref name="Taputapujournal-2019" /> |data-sort-value="Taputapu"| ''Whare Taputapu''<ref name="buildingdepot-2004">{{cite news |title=Building Depot, receivership but still trading |url=https://www.nzherald.co.nz/business/building-depot-in-receivership-but-still-trading/ARHNETT2FPOWEUGZPAMHONI5R4/ |agency=NZPA |publisher=Wilson & Horton |date=9 September 2004}}</ref> |data-sort-value="Taputapu"| ''[[Building supplies]], [[household Taputapu]]''<ref name="buildingdepot-2004" /> |data-sort-value="8"| ''10 (2002)''<ref name="buildingdepot-2004" /> |data-sort-value="3"| ''3 (2004)''<ref name="buildingdepot-2004" /> |data-sort-value="Wesfarmers"| ''[[Fletcher Building]] (1970–2003), [[Wesfarmers]] (2003–2004)''<ref name="Taputapujournal-2019" /> |data-sort-value="1970"| ''1970''<ref name="CompaniesNZ-Building Depot">{{cite web |title=The Building Depot New Zealand Limited |url=https://www.companiesnz.com/company/79832/the-building-depot-limited |website=companiesnz.com |publisher=CompaniesNZ}}</ref><ref name="buildingdepot-sharechat">{{cite news |title=Building Depot Staff Face Uncertainty |url=http://www.sharechat.co.nz/article/d2a892b6/building-depot-staff-face-uncertainty.html |agency=NZPA |publisher=sharechat.co.nz |date=15 November 2002}}</ref><ref name="Taputapujournal-2019">{{cite news |title=Then as Now |url=http://www.Taputapujournal.co.nz/articles/2019/december/18/then-as-now-december-1999/ |agency=Taputapu Journal |publisher=Marketplace Media |date=18 December 2019 }}{{Dead link|date=Whiringa-ā-nuku 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Auckland"| ''[[Auckland|Tāmaki Makaurau]]''<ref name="buildingdepot-2004" /> |- |data-sort-value="Bunnings"| [[Bunnings]] |data-sort-value="Whare Taputapu"| Whare Taputapu<ref name="Bunnings Warehouse">{{cite web |title=Bunnings Warehouse |url=https://www.bunnings.co.nz |website=bunnings.co.nz |publisher=[[Wesfarmers]]}}</ref> |data-sort-value="Taputapu"| [[Household Taputapu|Taputapu]], [[building supplies]], [[Whare o mahi māra|garden products]], [[outdoor furniture]]<ref name="Bunnings Warehouse" /> |data-sort-value="41"| 41<ref name="Bunnings Warehouse" /><ref name="mitre10-bingham" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="Bunnings Warehouse" /><ref name="mitre10-bingham" /> |data-sort-value="Wesfarmers"| [[Wesfarmers]]<ref name="Bunnings Warehouse" /> |data-sort-value="2001"| 2001<ref name="Bunnings Warehouse" /> |data-sort-value="Ellerslie"| [[Ellerslie, Auckland|Ellerslie, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Bunnings Warehouse" /> |- |data-sort-value="Burger Fuel"| [[BurgerFuel]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="BurgerFuel">{{cite web |title=BurgerFuel |url=https://www.burgerfuel.com |website=burgerfuel.com |publisher=Burger Fuel Group}}</ref> |data-sort-value="Burgers"| [[Hamburger|Burgers]]<ref name="BurgerFuel" /> |data-sort-value="57"| 57<ref name="BurgerFuel" /> |data-sort-value="25"| 25<ref name="BurgerFuel" /> |data-sort-value="Burger Fuel Group"| [[Burger Fuel Group]]<ref name="Burger Fuel Group">{{cite web |title=Burger Fuel Group |url=https://burgerfuelgroup.com |website=burgerfuelgroup.com |publisher=Burger Fuel Group}}</ref> |data-sort-value="1995"| 1995, [[Ponsonby, Auckland|Ponsonby, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Inverchargrill">{{cite web|url=https://www.stuff.co.nz/southland-times/news/70554097/burger-fuel-heading-to-inverchargrill|title=Burger Fuel heading to "Inverchargrill"|first=Phil|last=McCarthy|date=27 July 2015}}</ref> |data-sort-value="Ponsonby"| [[Ponsonby, Auckland|Ponsonby, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Burger Fuel Group" /> |- |data-sort-value="Burger King"| [[Burger King]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Burger King">{{cite web |title=Burger King |url=https://www.burgerking.co.nz |website=burgerking.co.nz |publisher=Tahua Capital}}</ref> |data-sort-value="Burgers"| [[Hamburger|Burgers]]<ref name="Burger King" /> |data-sort-value="65"| 65<ref name="Burger King" /> |data-sort-value="20"| 20<ref name="Burger King" /> |data-sort-value="Tahua Capital"| [[Tahua Capital]]<ref name="dfoxcroft">{{cite news |last1=Foxcroft |first1=Debr, |title=Burger King sold for $30m to Tahua Capital leaving banks out of pocket |url=https://www.stuff.co.nz/business/125044537/burger-king-sold-for-30m-to-tahua-capital-leaving-banks-out-of-pocket |work=[[Stuff (website)|Stuff]] |publisher=[[Stuff (company)|Stuff]] |date=5 May 2021}}</ref> |data-sort-value="1993"| 1993<ref name="Burger King" /> |data-sort-value="Mairangi Bay"| [[Mairangi Bay, Auckland|Mairangi Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Burger King" /> |- |data-sort-value="Caltex New Zealand"| [[Z Energy|Caltex New Zealand]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Caltex">{{cite web |title=Caltex |url=https://caltex.co.nz |website=caltex.co.nz |publisher=[[Z Energy]]}}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]], Kai<ref name="Caltex" /> |data-sort-value="138"| 138<ref name="Caltex" /> |data-sort-value="39"| 39<ref name="Caltex" /> |data-sort-value="Z Energy"| [[Z Energy]]<ref name="Caltex" /> |data-sort-value="1936"| 1936<ref name="Caltex" /> |data-sort-value="Wellington CBD"| [[Wellington CBD]]<ref name="Caltex" /> |- |data-sort-value="Carl's Jr"| [[Carl's Jr. New Zealand]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="carlsjr-official">{{cite web |title=Carl's Jr |url=https://www.carlsjr.co.nz |website=carlsjr.co.nz |publisher=[[Restaurant Brands]]}}</ref> |data-sort-value="Fast food"| Fast food, [[Hamburger|burgers]], [[snacks]], soft drinks<ref name="carlsjr-official" /> |data-sort-value="15"| 15<ref name="carlsjr-official" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="carlsjr-official" /> |data-sort-value="Restaurant Brands"| [[Restaurant Brands]]<ref name="restaurantbrands" /> |data-sort-value="2011"| 2011, [[Takānini, Auckland|Takānini, Tāmaki Makaurau]]<ref name="carlsjr-2011">{{cite news |title=Former All Black cashes, on Carl's Jr sale |url=https://www.nzherald.co.nz/business/former-all-black-cashes-in-on-carls-jr-sale/VFTW6BJKII2BPJWAJZM7GL2YPI/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=5 November 2014}}</ref> |data-sort-value="Penrose, Auckland"| [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="restaurantbrands" /> |- |data-sort-value="Carters"| [[Carters Building Supplies|Carters]] |data-sort-value="Building supply store"| [[Building supply store]]<ref name="Carters">{{cite web |title=Carters |url=https://www.carters.co.nz |website=carters.co.nz |publisher=[[Carters Building Supplies|Carters]]}}</ref> |data-sort-value="Building supplies"| [[Building supplies]]<ref name="Carters" /> |data-sort-value="49"| 49<ref name="Carters" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="Carters" /> |data-sort-value="Carters"| [[Carters Building Supplies|Carters]]<ref name="Carters" /> |data-sort-value="1859"| 1859, [[Napier Central]]<ref name="Carters" /> |data-sort-value="East Tāmaki, Auckland"| [[East Tāmaki, Auckland|East Tāmaki, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Carters" /> |- |data-sort-value="Challenge"| [[Challenge (gasoline)|Challenge]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Challenge">{{cite web |title=Challenge |url=https://www.challenge.net.nz |website=challenge.net.nz |publisher=[[Challenge (gasoline)|Challenge]] }}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]]<ref name="Challenge" /> |data-sort-value="78"| 78<ref name="Challenge" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Challenge" /> |data-sort-value="Challenge"| [[Challenge (gasoline)|Challenge]]<ref name="Challenge" /> |data-sort-value="1998"| 1998<ref name="Challenge" /> |data-sort-value="Christchurch CBD"| [[Christchurch CBD]]<ref name="Challenge" /> |- |data-sort-value="Chemist Warehouse"| [[Chemist Warehouse]] |data-sort-value="Whare rongoā"| [[Whare rongoā]]<ref name="Chemist Warehouse">{{cite web |title=Chemist Warehouse |url=https://www.chemistwarehouse.co.nz |website=chemistwarehouse.co.nz |publisher=[[Chemist Warehouse]] }}</ref> |data-sort-value="Medications"| [[Medications]], [[vitamins]], cosmetics<ref name="Chemist Warehouse" /> |data-sort-value="30"| 30<ref name="Chemist Warehouse" /> |data-sort-value="17"| 17<ref name="Chemist Warehouse" /> |data-sort-value="Chemist Warehouse"| [[Chemist Warehouse]]<ref name="Chemist Warehouse" /> |data-sort-value="2017"| 2017, [[Glenfield, Auckland|Glenfield, Tāmaki Makaurau]]<ref name="chemistwarehouse-nzdoctor">{{cite news |title=Chemist Warehouse to open four new stores by end of the year |url=https://www.nzdoctor.co.nz/article/news/chemist-warehouse-open-four-new-stores-end-year |agency=Pharmacy Today |publisher=New Zealand Doctor |date=3 November 2020}}</ref> |data-sort-value="Glen Innes"| [[Glen Innes, Auckland|Glen Innes, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Chemist Warehouse" /> |- |data-sort-value="Coffee Club"| [[The Coffee Club]] |data-sort-value="Cafe"| Cafe<ref name="The Coffee Club">{{cite web |title=The Coffee Club |url=https://www.thecoffeeclub.co.nz |website=thecoffeeclub.co.nz |publisher=The Coffee Club}}</ref> |data-sort-value="Coffee"| Coffee, breakfast, lunch, [[snacks]]<ref name="The Coffee Club" /> |data-sort-value="62"| 62<ref name="The Coffee Club" /> |data-sort-value="39"| 39<ref name="The Coffee Club" /> |data-sort-value="Lectmont"| [[Lectmont]]<ref name="The Coffee Club" /> |data-sort-value="2005"| 2005, [[Queensgate Shopping Centre, New Zealand|Queensgate Shopping Centre, Lower Hutt]]<ref name="The Coffee Club" /> |data-sort-value="Grafton"| [[Grafton, Auckland|Grafton, Tāmaki Makaurau]]<ref name="The Coffee Club" /> |- |data-sort-value="ColourPlus"| [[ColourPlus]] |data-sort-value="Paint store"| [[Paint store]]<ref name="ColourPlus">{{cite web |title=ColourPlus |url=https://www.colourplus.co.nz |website=colourplus.co.nz |publisher=CPHC Limited}}</ref> |data-sort-value="Paint"| [[Paint]], [[wallpaper]], [[curtains]], blinds<ref name="ColourPlus" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="ColourPlus" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="ColourPlus" /> |data-sort-value="CPHC Limited"| CPHC Limited<ref name="ColourPlus" /> |data-sort-value="1999"| 1999<ref name="newcolour">{{cite web |title=New colour for a consolidating category |url=http://www.Taputapujournal.co.nz/articles/2016/september/23/new-colour-for-a-consolidating-category/ |website=Taputapujournal.co.nz |publisher=Marketplace Media }}{{Dead link|date=Haratua 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Hastings CBD"| [[Hastings Central]]<ref name="ColourPlus" /> |- |data-sort-value="Connor"| [[Connor (retailer)|Connor]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Connor">{{cite web |title=Connor |url=https://www.connor.com.au/nz/ |website=tarocash.com.au |publisher=[[Retail Apparel Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Men's Weweru|Weweru (men's)]]<ref name="Connor"/> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Connor"/> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Connor"/> |data-sort-value="Retail Apparel Group"| [[Retail Apparel Group]]<ref name="Connor"/> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Waterloo"| Poihākena<ref name="Retail Apparel Group" /> |- |data-sort-value="Cotton On"| [[Cotton On]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Cotton On">{{cite web |title=Cotton On |url=https://cottonon.com/NZ/ |website=cottonon.com |publisher=[[Cotton On Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[Weweru o tamariki]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="28"| 28<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="Cotton On Group"| [[Cotton On Group]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="2006"| 2006, [[Queensgate Shopping Centre, New Zealand|Queensgate Shopping Centre, Lower Hutt]]<ref name="cottonon-history">{{Cite web|url=https://cottonongroup.com.au/our-story/|title=Our History – Cotton on Group}}</ref> |data-sort-value="Geelong"| [[Geelong]], Ahitereiria<ref name="Cotton On" /> |- |data-sort-value="Cotton Body"| [[Cotton Body]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="Sportswear"| [[Sportswear]], lingerie<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="23"| 23<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="Cotton On Group"| [[Cotton On Group]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Geelong"| [[Geelong]], Ahitereiria<ref name="Cotton On" /> |- |data-sort-value="Cotton On Kids"| [[Cotton On Kids]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="Weweru o tamariki"| [[Weweru o tamariki]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="25"| 2<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="Cotton On Group"| [[Cotton On Group]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Geelong"| [[Geelong]], Ahitereiria<ref name="Cotton On" /> |- |data-sort-value="Countdown"| [[Countdown (Whare hokomaha)|Countdown]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="Countdown">{{cite web |title=Countdown |url=https://www.countdown.co.nz/ |website=countdown.co.nz |publisher=[[Woolworths New Zealand]] |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-06-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230601020906/https://www.countdown.co.nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai, [[Waipiro]]<ref name="Countdown" /> |data-sort-value="184"| 184<ref name="countdown-2018dw">{{cite web |title=Countdown Emerging Diversity and Inclusion |url=https://diversityworksnz.org.nz/media/1166/countdown.pdf |website=diversityworksnz.org.nz |publisher=Diversity Works |access-date=2023-05-20 |archive-date=2022-01-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220126170211/https://diversityworksnz.org.nz/media/1166/countdown.pdf |url-status=dead }}</ref><ref name="progressive-2008">{{cite web |title=Store locations |url=http://www.progressive.co.nz/locations/index.asp |website=progressive.co.nz |publisher=[[Progressive Enterprises]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20081014002109/http://www.progressive.co.nz/locations/index.asp |archive-date=14 October 2008}}</ref> |data-sort-value="61"| 61<ref name="Countdown" /> |data-sort-value="Woolworths New Zealand"| [[Woolworths New Zealand]]<ref name="Countdown" /> |data-sort-value="1981"| 1981<ref name="Countdown" /> |data-sort-value="Favona"| [[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Countdown" /> |- |data-sort-value="Countdown Metro"| [[Countdown (Whare hokomaha)|Countdown Metro]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="Countdown Metro">{{cite web |title=Countdown Metro |url=https://www.countdown.co.nz/shopping-made-easy/metro |website=countdown.co.nz |publisher=[[Woolworths New Zealand]] |access-date=2023-05-20 |archive-date=2022-05-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220519091332/https://www.countdown.co.nz/shopping-made-easy/metro |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai, [[takeaway food]]<ref name="Countdown Metro" /> |data-sort-value="3"| 3<ref name="Countdown Metro" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="Countdown Metro" /> |data-sort-value="Woolworths New Zealand"| [[Woolworths New Zealand]]<ref name="Countdown Metro" /> |data-sort-value="2019"| 2019 at [[Commercial Bay Shopping Centre|Commercial Bay]], [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="countdown-rlucio">{{cite news |last1=Lucio |first1=Remedios |title=Countdown opens first Metro store, Auckland |url=https://insidefmcg.com.au/2019/12/08/countdown-opens-first-metro-store-in-auckland/ |agency=Inside FMGG |publisher=Octomedia |date=8 December 2019}}</ref> |data-sort-value="Favona"| [[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Countdown Metro" /> |- |data-sort-value="Country Road"| [[Country Road (retailer)|Country Road]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Country Road">{{cite web |title=Country Road |url=https://www.countryroad.co.nz/ |website= |publisher=}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[Weweru o tamariki]]<ref name="Country Road" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Country Road" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Country Road" /> |data-sort-value="Country Road Group"| [[Country Road Group]]<ref name="Country Road" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Burnley"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Country Road" /> |- |data-sort-value="David Jones"| [[David Jones Limited|David Jones]] |data-sort-value="Whare pūkainga taongas"| [[Whare pūkainga taongas]]<ref name="davidjones-official">{{cite web |title=David Jones |url=https://www.davidjones.com |website=davidjones.com |publisher=[[David Jones Limited]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[Hū]], [[handbags]], cosmetics, [[homeware]], [[Pūrere]]<ref name="davidjones-official" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="davidjones-official" /><ref name="davidjones-2021" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="davidjones-official" /><ref name="davidjones-2021" /> |data-sort-value="David Jones Limited"| [[David Jones Limited]]<ref name="davidjones-official" /> |data-sort-value="2016"| 2016, [[Wellington CBD]]<ref name="davidjones-2021">{{cite news |last1=Palmer |first1=Scott |title=Iconic luxury store David Jones to close its Wellington store, 2022 |url=https://www.newshub.co.nz/home/money/2021/02/iconic-luxury-store-david-jones-to-close-its-wellington-store-in-2022.html |agency=[[Newshub]] |publisher=[[Discovery, Inc.]] |date=3 February 2021 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093927/https://www.newshub.co.nz/home/money/2021/02/iconic-luxury-store-david-jones-to-close-its-wellington-store-in-2022.html |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Richmond"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="davidjones-official" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="DEKA"| ''[[DEKA (New Zealand)|DEKA]] (closed or rebranded as [[Farmers Trading Company|Farmers]], 2001)''<ref name="deka-closed">{{cite news |title=Deka stores to close |url=https://www.nzherald.co.nz/nz/deka-stores-to-close/BXDDQBXREUGG57CBYILGRPOTOY/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=15 March 2001}}</ref> |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="deka-2000" /> |data-sort-value="Weweru"| ''Weweru, [[Toroiho]], [[Hū]], toys, cosmetics, furniture''<ref name="deka-2000" /> |data-sort-value="61"| ''61 (2000)''<ref name="deka-2000">{{cite web |title=Deka |url=http://www.deka.co.nz/ |website=deka.co.nz |publisher=[[Farmers Trading Company|Farmers Deka]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20020927003501/http://www.deka.co.nz/ |archive-date=27 Mahuru 2002 |access-date=20 Haratua 2023 |url-status=bot: unknown }}</ref> |data-sort-value="11"| ''11 (2000)''<ref name="deka-2000" /> |data-sort-value="Farmers DEKA"| ''[[Farmers DEKA]]''<ref name="deka-closed" /> |data-sort-value="1988"| ''1988 (through rebranding of Woolworths and McKenzies)''<ref name="deka-2000" /> |data-sort-value="Flat Bush"| ''[[Flat Bush|Flat Bush, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="deka-2000" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="DIC"| ''[[D.I.C. (Whare pūkainga taonga)|D.I.C.]] (closed 1992)''<ref name="dic-fashionmuseum">{{cite web |title=The DIC |url=https://www.nzfashionmuseum.org.nz/the-dic/ |website=nzfashionmuseum.org.nz |publisher=[[New Zealand Fashion Museum]]}}</ref> |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| ''[[Whare pūkainga taonga]]''<ref name="dic-fashionmuseum" /> |data-sort-value="Weweru"| ''Weweru, [[general merchandise]]''<ref name="dic-fashionmuseum" /> |data-sort-value="16"| ''16 (1988)''<ref name="dic-fashionmuseum" /> |data-sort-value="0"| ''0 (1988)''<ref name="dic-fashionmuseum" /> |data-sort-value="Arthur Barnett Ltd"| ''[[Arthur Barnett Ltd]]''<ref name="dic-fashionmuseum" /> |data-sort-value="1884"| ''1884, [[Duned, Central]]''<ref name="dic-fashionmuseum" /> |data-sort-value="Duned, Central"| ''[[Duned, Central]]''<ref name="dic-fashionmuseum" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Dick Smith Electronics"| [[Dick Smith Electronics]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="mhutching" /> |data-sort-value="Appliances"| [[Home appliance|Appliances]], [[consumer electronics]]<ref name="mhutching" /><ref name="Dick Smith New Zealand">{{cite web |title=Dick Smith |url=http://www.dicksmith.co.nz |website=dicksmith.co.nz |publisher=Dick Smith Holdings |archive-url=https://web.archive.org/web/20160223041755/http://www.dicksmith.co.nz/ |archive-date=23 February 2016}}</ref> |data-sort-value="62"| 62 (2016)<ref name="mhutching">{{cite news |last1=Hutching |first1=Matthew |title=NZ Dick Smith stores start closing, April |url=https://www.newshub.co.nz/home/money/2016/03/nz-dick-smith-stores-start-closing-in-april.html |work=[[Newshub]] |publisher=[[MediaWorks New Zealand]] |date=31 March 2016 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=27 Mahuru 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220927110322/https://www.newshub.co.nz/home/money/2016/03/nz-dick-smith-stores-start-closing-in-april.html |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="20"| 20 (2016)<ref name="dicksmith-storelocator">{{cite web |title=Store Locator – Dick Smith NZ Mobile |url=http://catalogues.dicksmith.co.nz/mobile/storelocator.html?location=12481579971076&retailer=dick-smith-electronics-nz-&locationTerm=auckland |website=dicksmith.co.nz |publisher=Dick Smith NZ |access-date=2023-05-20 |archive-date=2022-09-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220924081452/http://catalogues.dicksmith.co.nz/mobile/storelocator.html?location=12481579971076&retailer=dick-smith-electronics-nz-&locationTerm=auckland |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Woolworths Group"| [[Woolworths Group (Australia)|Woolworths Group]] (1980–2012),<ref name=ggannon>{{cite news |last1=Gannon|first1=Genevieve|title=Woolworths to sell Dick Smith Electronics|url=http://news.smh.com.au/breaking-news-business/woolworths-to-sell-dick-smith-electronics-20120131-1qqra.html|access-date=9 February 2015|work=The Sydney Morning Herald|date=31 January 2012}}</ref> Anchorage Capital (2012–2013),<ref name=ggannon /> Dick Smith Holdings (2013–2016)<ref name=mmason>{{cite news|last1=Mason|first1=Max|title=Dick Smith flat after underwhelming debut|url=http://www.theage.com.au/business/dick-smith-flat-after-underwhelming-debut-20131204-2yr2y.html|access-date=9 February 2015|work=The Age|date=5 December 2013}}</ref> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Chullora"| Poihākena<ref name="dicksmithaustralia">{{cite web |title=Dick Smith |url=https://www.dicksmith.com.au |website=dicksmith.com.au |publisher=Dick Smith Holdings |archive-url=https://web.archive.org/web/20160225081112/https://www.dicksmith.com.au/ |archive-date=23 February 2016}}</ref> |- |data-sort-value="Domino's Pizza"| [[Domino's Pizza]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="dominos">{{cite web |title=Domino's Pizza |url=https://www.dominos.co.nz |website=dominos.co.nz |publisher=[[Domino's Pizza]] }}</ref> |data-sort-value="Pizza"| [[Pizza]]<ref name="dominos" /> |data-sort-value="95"| 95<ref name="pizzahut-lwalters">{{cite news |last1=Walters |first1=Laura |title=The evolution of New Zealand's pizza industry |url=https://www.stuff.co.nz/business/industries/77077227/the-evolution-of-new-zealands-pizza-industry |agency=[[stuff.co.nz]] |date=4 March 2016}}</ref> |data-sort-value="14"| 14<ref name="dominos" /> |data-sort-value="Domino's Pizza"| [[Domino's Pizza]]<ref name="dominos" /> |data-sort-value="2003"| 2003<ref name="dominos-founding">{{cite news |title=Domino's Recipe for Success Opens 100th New Zealand Store |url=https://www.dominos.co.nz/inside-dominos/media/july-2016-domino-s-recipe-for-success-opens-100th-new-zealand-store |publisher=Domino's Pizza Enterprises |date=1 July 2016}}</ref> |data-sort-value="Mount Eden"| [[Mount Eden, Auckland|Mount Eden, Tāmaki Makaurau]]<ref name="dominos" /> |- |data-sort-value="Donut King"| [[Donut King]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Donut King">{{cite web |title=Donut King |url=https://donutking.co.nz |website=donutking.co.nz |publisher=Donut King New Zealand}}</ref> |data-sort-value="Donuts"| [[Donuts]]<ref name="Donut King" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Donut King" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Donut King" /> |data-sort-value="Donut King"| [[Donut King]]<ref name="Donut King" /> |data-sort-value="1981"| 1981<ref name="Donut King" /> |data-sort-value="Southport"| [[Southport, Queensland]]<ref name="Donut King" /> |- |data-sort-value="Dotti"| [[Dotti (retailer)|Dotti]] |data-sort-value="Weweru shop"| [[Whare weweru]]<ref name="Dotti">{{cite web |title=Dotti |url=https://www.dotti.co.nz |website=dotti.co.nz |publisher=Just Group}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Women's Weweru|Weweru (women's)]], [[Hū]]<ref name="Dotti" /> |data-sort-value="18"| 18<ref name="Dotti" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Dotti" /> |data-sort-value="Just Group"| [[Just Group]]<ref name="Dotti" /> |data-sort-value="2004"| 2004<ref name="Dotti" /> |data-sort-value="South Yarra"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Dotti" /> |- |data-sort-value="Dr. Martens"| [[Dr. Martens Australia New Zealand|Dr. Martens]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="DocMartens">{{cite web |title=Subtype Store |url=https://www.drmartens.co.nz |website=drmartens.co.nz |publisher=[[Accent Group]] }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]], [[clothes]]<ref name="DocMartens" /> |data-sort-value="3"| 3<ref name="DocMartens" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="DocMartens" /> |data-sort-value="Accent Group"| [[Accent Group]]<ref name="DocMartens" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Richmond"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="DocMartens" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Duffy & Finns"| ''[[Duffy & Finn's]] (phased out, 2011)''<ref name="ourbrands-16December2011" /> |data-sort-value="Liquor store"| ''[[Liquor store]]''<ref name="ourbrands-16December2011" /> |data-sort-value="Liquor"| ''[[Waipiro]]''<ref name="ourbrands-16December2011" /> |data-sort-value="2"| ''2 (2011)''<ref name="duffyfinns" /><ref name="duffyfinns-9December2010">{{cite web |title=Duffy and Finns |url=http://www.duffyandfinns.co.nz/ |website=duffyandfinns.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20101209141138/http://www.duffyandfinns.co.nz/ |archive-date=9 December 2010 |accessdate=20 Haratua 2023 |archivedate=9 Hakihea 2010 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20101209141138/http://www.duffyandfinns.co.nz/ }}</ref> |data-sort-value="1"| ''1 (2011)''<ref name="duffyfinns" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="ourbrands-16December2011">{{cite web |title=Foodstuffs Our Brands |url=http://www.foodstuffs.co.nz/our-brands |website=foodstuffs.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20111216233404/http://www.foodstuffs.co.nz/our-brands |archive-date=16 December 2011}}</ref> |data-sort-value="2006"| ''2006, [[Porirua Central]]''<ref name="duffyfinns">{{cite news |title=Foodstuffs opens Duffy & Finn's store, Auckland |url=https://www.nzherald.co.nz/business/foodstuffs-opens-duffy-finns-store-in-auckland/P6CGMNHRHQF35OTNVDMXPF3VWE/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[APN News & Media]] |date=30 November 2006}}</ref> |data-sort-value="Māngere"| ''[[Māngere|Māngere, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="ourbrands-16December2011" /> |- |data-sort-value="Dunkin' Donuts"| [[Dunkin' Donuts]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Dunk, Donuts">{{cite web |title=Dunkin' Donuts |url=https://www.dunkindonuts.co.nz |website=dunkindonuts.co.nz |publisher=[[Dunkin' Donuts]]}}</ref> |data-sort-value="Donuts"| [[Donuts]], coffee<ref name="Dunk, Donuts" /> |data-sort-value="18"| 18<ref name="Dunk, Donuts" /><ref name="dunkindonuts-eford">{{cite news |last1=Ford |first1=Emily |title=Trying out Krispy Kreme doughnuts, Australia |url=https://www.stuff.co.nz/life-style/food-wine/93459523/trying-out-krispy-kreme-douts-in-australia |agency=[[Manukau Courier]] |publisher=[[stuff.co.nz]] |date=8 June 2017}}</ref> |data-sort-value="15"| 15<ref name="Dunk, Donuts" /><ref name="dunkindonuts-eford" /> |data-sort-value="Dunkin' Donuts"| [[Dunkin' Donuts]]<ref name="Dunk, Donuts" /> |data-sort-value="2001"| 2001, [[Manukau|Manukau, Tāmaki Makaurau]]<ref name="agibson">{{cite news |last1=Gibson |first1=Anne |title=Firm out to track down hot doughnut shop spots |url=https://www.nzherald.co.nz/business/firm-out-to-track-down-hot-doughnut-shop-spots/EOY6TSOQLOD7XEUIY64LRQI7OI/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=18 September 2001}}</ref> |data-sort-value="Penrose"| [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Dunk, Donuts" /> |- |data-sort-value="EB Games"| [[EB Games Australia|EB Games]] |data-sort-value="Kēmu ātea store"| [[Video game retailer|Kēmu ātea store]]<ref name="EB Games">{{cite web |title=EB Games New Zealand |url=https://www.ebgames.co.nz |website=ebgames.co.nz |publisher=[[EB Games Australia]]}}</ref> |data-sort-value="Kēmu ātea"| [[Kēmu ātea]], [[collectibles]], [[board games]]<ref name="EB Games" /> |data-sort-value="41"| 41<ref name="EB Games" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="EB Games" /> |data-sort-value="GameStop"| [[GameStop]]<ref name="EB Games" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Eagle Farm"| [[Eagle Farm]], Ahitereiria<ref name="EB Games" /> |- |data-sort-value="EziBuy"| [[EziBuy]]<ref name="EziBuy">{{cite web |title=EziBuy |url=https://www.ezibuy.com |website=ezibuy.com |publisher=EziBuy }}</ref> |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="EziBuy" /> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[homeware]], [[home appliance|appliances]]<ref name="EziBuy" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="EziBuy" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="EziBuy" /> |data-sort-value="EziBuy"| [[EziBuy]]<ref name="EziBuy" /> |data-sort-value="1978"| 1978, [[Palmerston North Central]]<ref name=ezibuy-founding>{{citation |url=http://www.stuff.co.nz/manawatu-standard/your-manawatu/tribune/8900680/Big-birthday-present-to-Palmerston-North |title=Big birthday present to Palmerston North |publisher=Stuff.co.nz |date=10 July 2013}}</ref> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="EziBuy" /> |- |data-sort-value="Farmers"| [[Farmers Trading Company|Farmers]] |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="Farmers">{{cite web |title=Farmers |url=https://www.farmers.co.nz |website=farmers.co.nz |publisher=[[Farmers Trading Company]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, cosmetics, [[Toroiho]], toys, [[homeware]], [[home appliance|Appliances]], furniture<ref name="Farmers" /> |data-sort-value="58"| 58<ref name="Farmers" /> |data-sort-value="17"| 17<ref name="Farmers" /> |data-sort-value="James Pascoe Group"| [[James Pascoe Group]]<ref name="Farmers" /> |data-sort-value="1909"| 1909<ref name="Farmers" /> |data-sort-value="Flat Bush"| [[Flat Bush, Auckland|Flat Bush, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Farmers" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Foodtown"| ''[[Foodtown]]'' |data-sort-value="Whare hokomaha"| ''Whare hokomaha''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="Kai"| ''Kai, [[Waipiro]]''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="33"| ''33 (2008)''<ref name="progressive-2008" /><ref name="bigfresh-hendery" /> |data-sort-value="29"| ''29 (2008)''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="Progressive Enterprises"| ''[[Progressive Enterprises]]''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="1958"| ''1958, [[Ōtāhuhu|Ōtāhuhu, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="Favona"| ''[[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="progressive-2008" /> |- |data-sort-value="Foot Locker"| [[Foot Locker]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Foot Locker">{{cite web |title=Foot Locker |url=https://www.footlocker.co.nz/ |website=footlocker.co.nz |publisher=[[Foot Locker]]}}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="Foot Locker" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Foot Locker" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Foot Locker" /> |data-sort-value="Foot Locker"| [[Foot Locker]]<ref name="Foot Locker" /> |data-sort-value="2002"| 2002<ref name="footlocker-dnb">{{cite web |title=Foot Locker New Zealand |url=https://www.dnb.com/business-directory/company-profiles.foot_locker_new_zealand_inc.0c08228546e78eb3b4d835932699f4e9.html |website=dnb.com |publisher=Dun & Bradstreet}}</ref> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Foot Locker" /> |- |data-sort-value="Four Square"| [[Four Square (Whare hokomaha)|Four Square]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="Four Square Official">{{cite web |title=Four Square |url=https://www.foursquare.co.nz |website=foursquare.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]}}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai<ref name="Four Square Official" /> |data-sort-value="231"| 231<ref name="Four Square Official" /> |data-sort-value="21"| 21<ref name="Four Square Official" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="Four Square Official" /> |data-sort-value="1925"| 1925<ref name="Four Square Official" /> |data-sort-value="Māngere"| [[Māngere|Māngere, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Four Square Official" /> |- |data-sort-value="Freedom Furniture"| [[Freedom Furniture]] |data-sort-value="Furniture store"| [[Furniture store]]<ref name="Freedom Furniture">{{cite web |title=Freedom Furniture |url=https://www.freedomfurniture.co.nz |website=freedomfurniture.co.nz |publisher=Greenlit Brands}}</ref> |data-sort-value="Furniture"| Furniture, [[bedding]], [[kitchenware]], [[homeware]]<ref name="Freedom Furniture" /> |data-sort-value="14"| 14<ref name="Freedom Furniture" /><ref name="mslade">{{cite news |last1=Slade |first1=Maria |title=Freedom opens first new store, 10 years |url=https://www.nzherald.co.nz/business/freedom-opens-first-new-store-in-10-years/FIJKPUP5ZH2JRDYVUIMLFEGD7E/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[APN News & Media]] |date=28 May 2009 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093942/https://www.nzherald.co.nz/business/freedom-opens-first-new-store-in-10-years/FIJKPUP5ZH2JRDYVUIMLFEGD7E/ |url-status=dead }}</ref><ref name="freedomalbany">{{cite news |title=Freedom Furniture to open Albany store |url=https://www.nzherald.co.nz/business/freedom-furniture-to-open-albany-store/RDP3EGNPCSEN5K3UTQRR7IVOLY/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[APN News & Media]] |date=26 May 2009}}</ref> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Freedom Furniture" /> |data-sort-value="Greenlit Brands"| [[Greenlit Brands]]<ref name="Freedom Furniture" /> |data-sort-value="1996"| 1996<ref name="freedom-founding">{{cite news |title=Freedom Furniture opens pop up shop, Northland |url=https://www.nzherald.co.nz/northern-advocate/news/freedom-furniture-opens-pop-up-shop-in-northland/5KRDX5NDLEO5LDN2BVMO7JAFVI/ |agency=[[Northern Advocate]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=28 February 2018}}</ref> |data-sort-value="North Ryde"| Poihākena<ref name="Freedom Furniture" /> |- |data-sort-value="Fresh Choice"| [[FreshChoice]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="Fresh Choice">{{cite web |title=Fresh Choice |url=https://www.freshchoice.co.nz |website=freshchoice.co.nz |publisher=[[Woolworths New Zealand|Wholesale Distributors]]}}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai, [[Waipiro]]<ref name="Fresh Choice" /> |data-sort-value="33"| 33<ref name="Fresh Choice" /><ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Fresh Choice" /><ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="Woolworths New Zealand"| [[Woolworths New Zealand]]<ref name="woolworthsnz">{{cite web |title=Woolworths New Zealand |url=https://www.woolworthsnz.co.nz/ |website=woolworthsnz.co.nz |publisher=[[Woolworths New Zealand]]}}</ref> |data-sort-value="1995"| 1995<ref name="woolworthsnz" /> |data-sort-value="Favona"| [[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]<ref name="woolworthsnz" /> |- |data-sort-value="GAS Pūkaha kōhinu Service Stations"| [[GAS Pūkaha kōhinu Service Stations]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Gas Alley">{{cite web |title=Gas Alley |url=https://www.gas.kiwi |website=gas.kiwi |publisher=[[GAS Pūkaha kōhinu Service Stations]]}}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]]<ref name="Gas Alley" /> |data-sort-value="127"| 127<ref name="Gas Alley" /><ref name="cdaniels">{{cite news |last1=Daniels |first1=Chris |title=BP deal leg-up towards GAS goal of 200 stations |url=https://www.nzherald.co.nz/business/bp-deal-leg-up-towards-gas-goal-of-200-stations/ULKSXNKVE44Z6AMUKTQYXLIZYU/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[Wilson & Horton]] |date=13 November 2003 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093940/https://www.nzherald.co.nz/business/bp-deal-leg-up-towards-gas-goal-of-200-stations/ULKSXNKVE44Z6AMUKTQYXLIZYU/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="33"| 33<ref name="Gas Alley" /> |data-sort-value="GAS Pūkaha kōhinu Service Stations"| [[GAS Pūkaha kōhinu Service Stations]]<ref name="Gas Alley" /> |data-sort-value="1999"| 1999<ref name="Gas Alley" /><ref name="cdaniels" /> |data-sort-value="Kingsland"| [[Kingsland, Auckland|Kingsland, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Gas Alley" /> |- |data-sort-value="Glassons"| [[Glassons]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Glassons">{{cite web |title=Glassons |url=https://www.glassons.com |website=glassons.com |publisher=[[Hallensteins Glassons]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Women's Weweru|Weweru (women's)]], [[swimwear]]<ref name="Glassons" /> |data-sort-value="34"| 34<ref name="Glassons" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="Glassons" /> |data-sort-value="Hallensteins Glassons"| [[Hallensteins Glassons]]<ref name="Hallenste, Glasson">{{cite web |title=Hallenste, Glasson |url=https://www.hallensteinglasson.co.nz |website=hallensteinglasson.co.nz |publisher=Hallenste, Glasson Holdings}}</ref> |data-sort-value="1918"| 1918, [[Cashel Street|Cashel Street, Christchurch]]<ref name="hallensteins-fashionmuseum" /> |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, New Zealand|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Hallenste, Glasson" /> |- |data-sort-value="Glengarry"| [[Glengarry (retailer)|Glengarry]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Glengarry">{{cite web |title=Glengarry |url=https://www.glengarrywines.co.nz |website=glengarrywines.co.nz |publisher=Glengarry}}</ref> |data-sort-value="Wine"| Wine, [[Liquor|spirits]]<ref name="Glengarry" /> |data-sort-value="16"| 16<ref name="Glengarry" /> |data-sort-value="14"| 14<ref name="Glengarry" /> |data-sort-value="Glengarry"| [[Glengarry]]<ref name="Glengarry" /> |data-sort-value="1940"| 1940, [[Oratia|Oratia, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Glengarry" /> |data-sort-value="Victoria Park"| [[Victoria Park, Auckland|Victoria Park, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Glengarry" /> |- |data-sort-value="Goldmark Jeweller"| [[Goldmark Jeweller]] |data-sort-value="Jewellery shop"| [[Jewellery store]]<ref name="Goldmark">{{cite web |title=Goldmark NZ |url=https://www.goldmark.net.nz |website=goldmark.net.nz |publisher=[[James Pascoe Group]]}}</ref> |data-sort-value="Jewellery"| Jewellery, [[watches]]<ref name="Goldmark" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="Goldmark" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Goldmark" /> |data-sort-value="James Pascoe Group"| [[James Pascoe Group]]<ref name="Goldmark" /> |data-sort-value="2007"| 2007<ref name="Goldmark" /> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Goldmark" /> |- |data-sort-value="Gull New Zealand"| [[Gull New Zealand]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Gull">{{cite web |title=Gull |url=https://gull.nz |website=gull.nz |publisher=Gull}}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]]<ref name="Gull" /> |data-sort-value="113"| 113<ref name="Gull" /> |data-sort-value="45"| 45<ref name="Gull" /> |data-sort-value="Gull New Zealand"| [[Gull New Zealand]]<ref name="Gull" /> |data-sort-value="1999"| 1999, [[Frankton, Hamilton]]<ref name="Gull" /> |data-sort-value="Takapuna"| [[Takapuna]], [[Auckland|Tāmaki Makaurau]]<ref name="Gull" /> |- |data-sort-value="Guthrie Bowron"| [[Guthrie Bowron]] |data-sort-value="Paint store"| [[Paint store]]<ref name="Guthrie Bowron">{{cite web |title=Guthrie Bowron |url=https://www.guthriebowron.co.nz |website=guthriebowron.co.nz |publisher=Guthrie Bowron}}</ref> |data-sort-value="Paint"| [[Paint]], [[wallpaper]], [[flooring]], [[curtains]], blinds<ref name="Guthrie Bowron" /> |data-sort-value="50"| 51<ref name="Guthrie Bowron" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Guthrie Bowron" /> |data-sort-value="Guthrie Bowron"| [[Guthrie Bowron]]<ref name="Guthrie Bowron" /> |data-sort-value="1932"| 1932, [[Christchurch CBD]]<ref name="Guthrie Bowron" /> |data-sort-value="Parnell"| [[Parnell, Auckland|Parnell, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Guthrie Bowron" /> |- |data-sort-value="H & J Smith"| [[H & J Smith]] |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="hjsmith">{{cite web |title=H & J Smith |url=https://www.hjsmith.co.nz/ |website=hjsmith.co.nz |publisher=[[H & J Smith]] |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-05-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093925/https://www.hjsmith.co.nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, cosmetics, [[homeware]]<ref name="hjsmith" /> |data-sort-value="3"| 3<ref name="hjsmith" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="hjsmith" /> |data-sort-value="H & J Smith"| [[H & J Smith]]<ref name="hjsmith" /> |data-sort-value="1900"| 1900, [[Invercargill Central (suburb)|Invercargill Central]]<ref name="hjsmith" /> |data-sort-value="Invercargill Central"| [[Invercargill Central]]<ref name="hjsmith" /> |- |data-sort-value="H&M"| [[H&M]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="HandM">{{cite web |title=H&M New Zealand |url=https://www.hm.com/nz/ |website=hm.com |publisher= |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-05-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093925/https://www.hm.com/nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Women's Weweru|Weweru (women's)]], [[men's Weweru]], [[Weweru o tamariki]]<ref name="HandM" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="HandM" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="HandM" /> |data-sort-value="Hennes & Mauritz"| [[Hennes & Mauritz]]<ref name="HandM" /> |data-sort-value="2016"| 2016, [[Sylvia Park]], [[Mount Wellington, Auckland|Mount Wellington, Tāmaki Makaurau]]<ref name="handm-firststore">{{cite news |title=H&M opens first store, New Zealand |url=https://www.stuff.co.nz/life-style/fashion/84861429/hm-opens-first-store-in-new-zealand-to-more-than-1000-fashion-fans |publisher=[[stuff.co.nz]] |date=1 October 2016}}</ref> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="HandM" /> |- |data-sort-value="Hallenste, Brothers"| [[Hallenste, Brothers]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Hallenste, Brothers">{{cite web |title=Hallenste, Brothers |url=https://www.hallensteins.com |website=hallensteins.com |publisher=[[Hallensteins Glassons]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Men's Weweru|Weweru (men's)]]<ref name="Hallenste, Brothers" /> |data-sort-value="41"| 41<ref name="Hallenste, Brothers" /><ref name="hallensteins-fashionmuseum" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Hallenste, Brothers" /> |data-sort-value="Hallensteins Glassons"| [[Hallensteins Glassons]]<ref name="Hallenste, Glasson"/> |data-sort-value="1876"| 1876, [[The Octagon, Dunedin]]<ref name="hallensteins-fashionmuseum">{{cite web |title=Hallensteins |url=https://nzfashionmuseum.org.nz/hallensteins/ |website=nzfashionmuseum.org.nz |publisher=[[New Zealand Fashion Museum]]}}</ref> |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, New Zealand|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Hallenste, Glasson" /> |- |data-sort-value="Hammer Taputapu"| [[Hammer Taputapu]] |data-sort-value="Whare Taputapu"| Whare Taputapu<ref name="hammerTaputapu-official">{{cite web |title=Hammer Taputapu |url=https://www.hammerTaputapu.co.nz |website=hammerTaputapu.co.nz |publisher=Hammer Taputapu Ltd }}{{Dead link|date=Pipiri 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Household Taputapu"| [[Household Taputapu]], [[Whare o mahi māra]], [[building supplies]], [[power tools]], [[paint]], [[barbecues]]<ref name="hammerTaputapu-official" /> |data-sort-value="44"| 44<ref name="hammerTaputapu-official" /><ref name="mitre10-bingham" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="hammerTaputapu-official" /> |data-sort-value="Hammer Taputapu"| [[Hammer Taputapu|Hammer Taputapu Ltd]]<ref name="hammerTaputapu-official" /> |data-sort-value="1994"| 1994<ref name="mitre10-story" /> |data-sort-value="Devonport"| [[Devonport, Auckland|Devonport, Tāmaki Makaurau]]<ref name="hammerTaputapu-official" /> |- |data-sort-value="Hannahs"| [[Hannahs]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Hannahs">{{cite web |title=Hannahs |url=https://www.hannahs.co.nz |website=hannahs.co.nz |publisher=[[Hannahs]] }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="Hannahs" /> |data-sort-value="54"| 54<ref name="Hannahs" /><ref name="hannahs-2017">{{cite news |last1=Harris |first1=Catherine |title=Bapcor sells NZ assets including Hannah's and Number One Hū |url=https://www.stuff.co.nz/business/industries/97783061/bapcor-sells-nz-assets-including-hannahs-and-number-one-Hū |agency=[[stuff.co.nz]] |date=11 October 2017}}</ref> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Hannahs" /> |data-sort-value="Hannahs"| [[Hannahs]]<ref name="Hannahs" /> |data-sort-value="1868"| 1868, [[Charleston, New Zealand]]<ref name="hannahs-fahsionz">{{cite web |title=Hannahs celebrates 150 years, business |url=https://fashionz.co.nz/hannahs-celebrates-150-years-business/ |website=fashionz.co.nz |publisher=FashioNZ |date=13 February 2018}}</ref><ref name="hannahs-1874">{{cite news |last1=O'Neil |first1=Andrea |title=Robert Hannah's shoe empire marches into Wellington – 150 years of news |url=https://www.stuff.co.nz/dominion-post/news/72022814/robert-hannahs-shoe-empire-marches-into-wellington---150-years-of-news |agency=[[The Dominion Post (Wellington)|Dominion Post]] |publisher=[[Fairfax New Zealand]] |date=15 September 2015}}</ref> |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Hannahs" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Hardwarehouse"| ''[[Hardwarehouse]] (rebranded as [[Bunnings]], 2003)''<ref name="mitre10-bingham" /> |data-sort-value="Whare Taputapu"| ''Whare Taputapu''<ref name=Taputapuhouse>{{Cite web|url=http://www.Taputapuhouse.com.au/presentation/aboutus.asp |title=Taputapuhouse |archive-date=15 October 2010 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20001015015143/http://www.Taputapuhouse.com.au/presentation/aboutus.asp |archivedate=15 October 2000}}</ref> |data-sort-value="Household Taputapu"| ''[[Household Taputapu]], [[building supplies]]''<ref name=Taputapuhouse /> |data-sort-value="3"| ''3 (2000)''<ref name=Taputapuhouse /> |data-sort-value="3"| ''3 (2000)''<ref name=Taputapuhouse /> |data-sort-value="BBC Taputapu"| ''[[BBC Taputapu]] (1995–2001), [[Wesfarmers]] (2001–2003)''<ref name=Taputapuhouse /> |data-sort-value="1995"| ''1995, [[Pakuranga, Auckland|Pakuranga, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="Taputapuhouse-1995">{{cite news |title=One Network News – Taputapu Cha, |url=https://ngataonga.org.nz/collections/catalogue/catalogue-item?record_id=480791 |agency=[[One Network News]] |publisher=[[Television New Zealand]] |date=13 December 1995}}</ref> |data-sort-value="Sydney CBD"| ''Poihākena''<ref name=Taputapuhouse /> |- |data-sort-value="Harvey Norman"| [[Harvey Norman]] |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="Harvey Norman">{{cite web |title=Harvey Norman |url=https://www.harveynorman.co.nz |website=harveynorman.co.nz |publisher=[[Harvey Norman]]}}</ref> |data-sort-value="Appliances"| [[Home appliance|Appliances]], furniture, [[bedding]], [[computers]] |data-sort-value="44"| 44<ref name="Harvey Norman" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Harvey Norman" /> |data-sort-value="Harvey Norman"| [[Harvey Norman]]<ref name="Harvey Norman" /> |data-sort-value="1997"| 1997, [[Wairau Valley, Auckland|Wairau Valley, Tāmaki Makaurau]]<ref name="harveynorman-boot">{{cite news |last1=Boot |first1=Sophie |title=Harvey Norman's New Zealand profit jumps 15% |url=https://www.nzherald.co.nz/business/harvey-normans-new-zealand-profit-jumps-15/7INY5XL4O2WA4GGQ2DGOXHICUM/ |agency=Business Desk |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=4 December 2017 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093926/https://www.nzherald.co.nz/business/harvey-normans-new-zealand-profit-jumps-15/7INY5XL4O2WA4GGQ2DGOXHICUM/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Manukau"| [[Manukau, Auckland|Manukau, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Harvey Norman" /> |- |data-sort-value="Health 2000"| [[Health 2000]] |data-sort-value="Health store"| [[Health store]]<ref name="Health 2000">{{cite web |title=Health 2000 |url=https://www.health2000.co.nz |website=health2000.co.nz |publisher=Health 2000}}</ref> |data-sort-value="Dietary supplement"| [[Dietary supplements]]<ref name="Health 2000" /> |data-sort-value="51"| 51<ref name="Health 2000" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Health 2000" /> |data-sort-value="Health 2000"| [[Health 2000]]<ref name="Health 2000" /> |data-sort-value="1993"| 1993<ref name="Health 2000" /> |data-sort-value="Rukuhia"| [[Rukuhia, Waikato]]<ref name="Health 2000" /> |- |data-sort-value="Hell Pizza"| [[Hell Pizza]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="hellpizza">{{cite web |title=Hell Pizza |url=https://hellpizza.com |website=hellpizza.com |publisher=[[Hell Pizza]] }}</ref> |data-sort-value="Pizza"| [[Pizza]]<ref name="hellpizza" /> |data-sort-value="79"| 79<ref name="hellpizza" /><ref name="pizzahut-lwalters"/> |data-sort-value="28"| 28<ref name="hellpizza" /> |data-sort-value="Hell Pizza"| [[Hell Pizza]]<ref name="hellpizza" /> |data-sort-value="1996"| 1996, [[Kelburn, Wellington]]<ref name="hellpizza" /> |data-sort-value="Mount Cook"| [[Mount Cook, Wellington]]<ref name="hellpizza" /> |- |data-sort-value="Henry's"| [[Henry's Beer, Wine & Spirits|Henry's]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Henrys">{{cite web |title=Henry's |url=https://www.henrys.co.nz/ |website=henrys.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]] |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-01-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230125013324/https://www.henrys.co.nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="Henrys" /> |data-sort-value="16"| 16<ref name="Henrys" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Henrys" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="Henrys" /> |data-sort-value="2006"| 2006, [[Queenstown, New Zealand|Queenstown]]<ref name="henrys2007">{{cite news |title=Foodstuffs picks up more stores for Henry's cha, |url=https://www.nzherald.co.nz/business/foodstuffs-picks-up-more-stores-for-henrys-chain/OQCRT7JTI7GTNMAGROKER5NVII/ |agency=New Zealand Press Association |publisher=[[New Zealand Herald]] |date=20 March 2007 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093928/https://www.nzherald.co.nz/business/foodstuffs-picks-up-more-stores-for-henrys-chain/OQCRT7JTI7GTNMAGROKER5NVII/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Northcote"| [[Northcote, Christchurch]]<ref name="Henrys" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Hill and Stewart"| ''[[Hill and Stewart]] (closed, 2010)''<ref name="hillstewart-mslade">{{cite news |last1=Slade |first1=Maria |title=Closing time for Hill and Stewart after 60 years |url=https://www.nzherald.co.nz/business/closing-time-for-hill-and-stewart-after-60-years/OXNXM5TDKF4M5BBZNENCY34AH4/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=APN News & Media |date=14 January 2010 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093926/https://www.nzherald.co.nz/business/closing-time-for-hill-and-stewart-after-60-years/OXNXM5TDKF4M5BBZNENCY34AH4/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="hillstewart-mslade" /> |data-sort-value="Appliances"| [[Home appliance|Appliances]]<ref name="hillstewart-mslade" /> |data-sort-value="6"| 6 (2009)<ref name="hillandstewart-odt2010">{{cite news |last1=Newton |first1=Gary |title=JB Hi-Fi reports loss, NZ but continues to expand |url=https://www.odt.co.nz/business/jb-hi-fi-reports-loss-nz-continues-expand |agency=[[Otago Daily Times]] |publisher=Allied Press |date=9 August 2010}}</ref><ref name="hillstewart-mslade" /> |data-sort-value="6"| 6 (2009)<ref name="hillandstewart-odt2010" /><ref name="hillstewart-mslade" /> |data-sort-value="JB Hi-fi"| [[Hill and Stewart]] (1951–2006), [[JB Hi-fi]] (2006–2010)<ref name=hillstewart-smh2006>{{cite web|url=http://www.smh.com.au/news/Business/JB-HiFi-to-buy-NZs-Hill-and-Stewart/2006/12/12/1165685652990.html|accessdate=7 July 2017|title=JB Hi-Fi buys NZ cha, for $15m|date=12 December 2006|publisher=The Sydney Morning Herald – smh.com.au}}</ref><ref name="hillstewart-jbhifi2006">{{cite news |title=Acquisition of New Zealand Retailer Hill & Stewart |url=https://investors.jbhifi.com.au/wp-content/uploads/2020/10/Acqusition-of-HS.pdf |publisher=[[JB Hi-Fi]] |date=12 December 2006 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=4 Poutū-te-rangi 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230304230303/https://investors.jbhifi.com.au/wp-content/uploads/2020/10/Acqusition-of-HS.pdf |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="1951"| 1951, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="hillstewart-mslade" /> |data-sort-value="Melbourne"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="hillstewart-mslade" /> |- |data-sort-value="Huffer"| [[Huffer]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Huffer">{{cite web |title=Huffer |url=https://www.huffer.co.nz |website=huffer.co.nz |publisher=Huffer}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru<ref name="Huffer" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Huffer" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Huffer" /> |data-sort-value="Huffer"| [[Huffer]]<ref name="Huffer" /> |data-sort-value="2011"| 2011, [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="huffer-viva">{{cite news |last1=Ahwa |first1=Dan |title=Huffer Celebrates 20 Years of Success |url=https://www.viva.co.nz/article/fashion/huffer-steve-dunstan-20th-anniversary/ |agency=Viva |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=10 May 2017}}</ref><ref name="huffer-ashaw">{{cite news |last1=Shaw |first1=Aimee |title=Huffer founder Steve Dunstan talks expanding into Asia, going on tour and retail success |url=https://www.nzherald.co.nz/business/huffer-founder-steve-dunstan-talks-expanding-into-asia-going-on-tour-and-retail-success/7JFUTNGOQDW7AEGGK32NXDH4KU/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=29 June 2018 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093951/https://www.nzherald.co.nz/business/huffer-founder-steve-dunstan-talks-expanding-into-asia-going-on-tour-and-retail-success/7JFUTNGOQDW7AEGGK32NXDH4KU/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Ponsonby"| [[Ponsonby, Auckland|Ponsonby, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Huffer" /> |- |data-sort-value="Hype DC"| [[Hype DC]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="hypedc">{{cite web |title=Hype DC |url=https://www.hypedc.com/nz/ |website=hypedc.com |publisher=[[Accent Group]]}}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="hypedc" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="hypedc" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="hypedc" /> |data-sort-value="Accent Group"| [[Accent Group]]<ref name="Accent Group" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Richmond"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Accent Group"/> |- |data-sort-value="Icebreaker"| [[Icebreaker (Weweru)|Icebreaker]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Icebreaker">{{cite web |title=Icebreaker |url=https://www.icebreaker.com |website=icebreaker.com |publisher=[[Icebreaker (Weweru)|Icebreaker]] }}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru<ref name="Icebreaker" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Icebreaker" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Icebreaker" /> |data-sort-value="VF Corporation"| [[VF Corporation]]<ref name="Icebreaker" /> |data-sort-value="2005"| 2005, [[Wellington Airport]]<ref name="icebreaker-cronshaw">{{cite news |last1=Cronshaw |first1=Tim |title=Sharp insight behind Icebreaker brand |url=https://www.stuff.co.nz/the-press/business/6908982/Sharp-insight-behind-Icebreaker-brand |agency=[[The Press]] |publisher=[[Fairfax New Zealand]] |date=14 May 2012}}</ref> |data-sort-value="Ponsonby"| [[Ponsonby, Auckland|Ponsonby, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Icebreaker" /> |- |data-sort-value="ITM"| [[Independent Timber Merchants|ITM]] |data-sort-value="Building supply store"| [[Building supply store]]<ref name="ITM">{{cite web |title=ITM |url=https://www.itm.co.nz |website=itm.co.nz |publisher=Independent Timber Merchants Cooperative}}</ref> |data-sort-value="Building supplies"| [[Building supplies]], [[power tools]], [[kitchens]], [[paint]]<ref name="ITM" /> |data-sort-value="95"| 95<ref name="ITM" /><ref name="Taputapujournal-2019" /> |data-sort-value="16"| 16<ref name="ITM" /> |data-sort-value="Independent Timber Merchants Cooperative"| [[Independent Timber Merchants Society]]<ref name="ITM" /> |data-sort-value="1991"| 1991, [[Whangarei]]<ref name="itm-25years">{{cite news |title=ITM the first 25 years |url=http://www.Taputapujournal.co.nz/articles/2016/april/08/itm-the-first-25-years/ |agency=New Zealand Taputapu Journal |publisher=Marketplace Media |date=8 April 2016 }}{{Dead link|date=Haratua 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Rosedale"| [[Rosedale, Auckland|Rosedale, Tāmaki Makaurau]]<ref name="ITM" /> |- |data-sort-value="Jacqui E"| [[Jacqui E]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Jacqui E">{{cite web |title=Jacqui E |url=https://www.jacquie.co.nz |website=jacquie.co.nz |publisher=[[Just Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Women's Weweru|Weweru (women's)]]<ref name="Jacqui E" /> |data-sort-value="19"| 19<ref name="Jacqui E" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Jacqui E" /> |data-sort-value="Just Group"| [[Just Group]]<ref name="Jacqui E" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="South Yarra"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Jacqui E" /> |- |data-sort-value="Jay Jays"| [[Jay Jays]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Jay Jays">{{cite web |title=Jay Jays |url=https://www.jayjays.com.au |website=jayjays.com.au |publisher=[[Just Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[fashion accessories]]<ref name="Jay Jays" /> |data-sort-value="28"| 28<ref name="Jay Jays" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="Jay Jays" /> |data-sort-value="Just Group"| [[Just Group]]<ref name="Jay Jays" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="South Yarra"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Jay Jays" /> |- |data-sort-value="JB Hi-Fi"| [[JB Hi-Fi]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="JB Hi-Fi">{{cite web |title=JB Hi-Fi |url=https://www.jbhifi.co.nz |website=jbhifi.co.nz |publisher=[[JB Hi-Fi]] }}</ref> |data-sort-value="Computers"| [[Computers]], [[TVs]], [[audio equipment]], [[Kēmu ātea]], [[DVDs]], cameras<ref name="JB Hi-Fi" /> |data-sort-value="14"| 14<ref name="JB Hi-Fi" /><ref name="hillandstewart-odt2010" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="JB Hi-Fi" /> |data-sort-value="JB Hi-Fi"| [[JB Hi-Fi]]<ref name="JB Hi-Fi" /> |data-sort-value="2007"| 2007, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="hillstewart-jbhifi2006" /> |data-sort-value="Wairau Valley"| [[Wairau Valley, Auckland|Wairau Valley, Tāmaki Makaurau]]<ref name="JB Hi-Fi" /> |- |data-sort-value="JD Sports"| [[JD Sports]] |data-sort-value="Sporting goods store"| [[Sporting goods store]]<ref name="JD Sports">{{cite web |title=JD Sports |url=https://www.jdsports.co.nz |website=jdsports.co.nz |publisher=[[JD Sports]]}}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]], [[sportswear]]<ref name="JD Sports" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="JD Sports" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="JD Sports" /> |data-sort-value="JD Sports"| [[JD Sports]]<ref name="JD Sports" /> |data-sort-value="2021"| 2021 at [[Sylvia Park|Sylvia Park, Tāmaki Makaurau]]<ref name="jdsports-sneakerfreaker">{{cite news |title=Come On Down to JD Sports' First New Zealand Store at Sylvia Park! |url=https://www.sneakerfreaker.com/news/jd-sports-new-zealand-sylvia-park-store-now-open |agency=Sneaker Freaker}}</ref> |data-sort-value="Sydney"| Poihākena<ref name="JD Sports" /> |- |data-sort-value="Jesters Takakau uhi"| [[Jesters Takakau uhi]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Jesters Takakau uhi">{{cite web |title=Jesters Takakau uhi |url=https://www.jesters-Takakau uhi.co.nz |website=jesters-Takakau uhi.co.nz |publisher=Jesters Takakau uhi }}{{Dead link|date=Mahuru 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Takakau uhi"| [[Takakau uhi]]<ref name="Jesters Takakau uhi" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="Jesters Takakau uhi" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Jesters Takakau uhi" /> |data-sort-value="Jesters Takakau uhi"| [[Jesters Takakau uhi]]<ref name="Jesters Takakau uhi" /> |data-sort-value="2002"| 2002, [[LynnMall|LynnMall, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Jesters Takakau uhi" /> |data-sort-value="Mairangi Bay"| [[Mairangi Bay, Auckland|Mairangi Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Jesters Takakau uhi" /> |- |data-sort-value="Johnny Bigg"| [[Johnny Bigg]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Johnny Bigg">{{cite web |title=Johnny Bigg |url=https://www.johnnybigg.com.au/nzz |website=johnnybigg.com.au |publisher=Retail Apparel Group}}</ref> |data-sort-value="Menswear"| [[Plus-size Weweru|Plus-size menswear]]<ref name="Johnny Bigg" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="Johnny Bigg" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Johnny Bigg" /> |data-sort-value="Retail Apparel Group"| [[Retail Apparel Group]]<ref name="Johnny Bigg" /> |data-sort-value="2017"| 2017, [[Manukau, Auckland|Manukau, Tāmaki Makaurau]]<ref name="newrole">{{cite news |title=New role for All Blacks star Joe Moody |url=https://www.nzherald.co.nz/sport/new-role-for-all-blacks-star-joe-moody/NDBQVNRJINPHMXLM6LEG46JWHA/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=4 November 2017 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093944/https://www.nzherald.co.nz/sport/new-role-for-all-blacks-star-joe-moody/NDBQVNRJINPHMXLM6LEG46JWHA/ |url-status=dead }}</ref><ref name="johnnybiggs-insideretail">{{cite news |title=Kiwi big guy now answered for |url=https://insideretail.co.nz/2015/11/30/kiwi-big-guy-now-answered-for/ |agency=Inside Retail |publisher=Octomedia |date=30 November 2015}}</ref> |data-sort-value="Waterloo"| Poihākena<ref name="Retail Apparel Group" /> |- |data-sort-value="Just Jeans"| [[Just Jeans]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Just Jeans">{{cite web |title=Just Jeans |url=https://www.justjeans.co.nz |website=justjeans.co.nz |publisher=[[Just Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[Weweru o tamariki]]<ref name="Just Jeans" /> |data-sort-value="45"| 45<ref name="Just Jeans" /> |data-sort-value="14"| 14<ref name="Just Jeans" /> |data-sort-value="Just Group"| [[Just Group]]<ref name="Just Jeans" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="South Yarra"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Just Jeans" /> |- |data-sort-value="Kathmandu"| [[Kathmandu (company)|Kathmandu]] |data-sort-value="Outdoors shop"| [[Outdoors store]]<ref name="Kathmandu">{{cite web |title=Kathmandu |url=https://www.kathmandu.co.nz |website=kathmandu.co.n |publisher=[[Kathmandu (company)|Kathmandu Holdings Limited]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[backpack|packs]], [[camping gear]]<ref name="Kathmandu" /> |data-sort-value="48"| 48<ref name="Kathmandu" /> |data-sort-value="14"| 14<ref name="Kathmandu" /> |data-sort-value="Kathmandu"| [[Kathmandu (company)|Kathmandu Holdings Limited]]<ref name="Kathmandu" /> |data-sort-value="1987" | 1987, [[Christchurch CBD]]<ref name="Kathmandu" /> |data-sort-value="Christchurch CBD"| [[Christchurch CBD]]<ref name="Kathmandu" /> |- |data-sort-value="KFC"| [[KFC New Zealand]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="KFC">{{cite web |title=KFC |url=https://kfc.co.nz |website=kfc.co.nz |publisher=[[Restaurant Brands]]}}</ref> |data-sort-value="Fried chicken"| [[Fried chicken]], [[Hamburger|burgers]]<ref name="KFC" /> |data-sort-value="102"| 102<ref name="restaurantbrands" /> |data-sort-value="35"| 35<ref name="KFC" /> |data-sort-value="Restaurant Brands"| [[Restaurant Brands]]<ref name="restaurantbrands">{{cite web |title=Restaurant Brands |url=https://www.restaurantbrands.co.nz |website=restaurantbrands.co.nz |publisher=[[Restaurant Brands]]}}</ref> |data-sort-value="1971"| 1971, [[Royal Oak, Auckland|Royal Oak, Tāmaki Makaurau]]<ref name="restaurantbrands" /><ref name="kfc50years">{{cite news |title=KFC celebrates 50 years, New Zealand |url=https://www.rnz.co.nz/national/programmes/morningreport/audio/2018809034/kfc-celebrates-50-years-in-new-zealand |agency=[[Radio New Zealand]] |date=20 August 2021}}</ref> |data-sort-value="Penrose"| [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="restaurantbrands" /> |- |data-sort-value="Kings Plant Barn"| [[Kings Plant Barn]] |data-sort-value="Whare o mahi māra"| [[Whare o mahi māra]]<ref name="KingsPlantBarn">{{cite web |title=Kings |url=https://www.kings.co.nz |website=kings.co.nz |publisher=Kings Plant Barn}}</ref> |data-sort-value="Rerenga"| Rerenga, [[Garden tool|garden equipment]]<ref name="KingsPlantBarn" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="KingsPlantBarn" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="KingsPlantBarn" /> |data-sort-value="Kings Plant Barn"| [[Kings Plant Barn]]<ref name="KingsPlantBarn" /> |data-sort-value="1992"| 1992, [[Takapuna, Auckland|Takapuna, Tāmaki Makaurau]]<ref name="KingsPlantBarn" /> |data-sort-value="Forrest Hill"| [[Forrest Hill, New Zealand|Forrest Hill]]<ref name="KingsPlantBarn" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Kirkcaldie & Stains"| ''[[Kirkcaldie & Stains]] (closed 2016)''<ref name="kirkcaldie-2016">{{cite news |title=End of an era for Wellington as Kirkcaldie & Stains closes its doors for good |url=https://www.stuff.co.nz/dominion-post/news/75934818/end-of-an-era-for-wellington-as-kirkcaldie--stains-closes-its-doors-for-good |agency=[[The Dominion Post (Wellington)|Dominion Post]] |publisher=[[stuff.co.nz]] |date=15 June 2016}}</ref> |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| ''[[Whare pūkainga taonga]]''<ref name="kirkcaldie-2016" /> |data-sort-value="Weweru"| ''Weweru, cosmetics, [[general merchandise]]''<ref name="kirkcaldie-2016" /> |data-sort-value="1"| ''1 (2016)''<ref name="kirkcaldie-2016" /> |data-sort-value="0"| ''0 (2016)''<ref name="kirkcaldie-2016" /> |data-sort-value="David Jones Limited"| ''[[David Jones Limited]]''<ref name="kirkcaldie-2016" /> |data-sort-value="1863"| ''1863, [[Wellington CBD]]''<ref name="kirkcaldie-2016" /> |data-sort-value="Wellington CBD"| ''[[Wellington CBD]]''<ref name="kirkcaldie-2016" /> |- |data-sort-value="Kmart"| [[Kmart Australia|Kmart]] |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="Kmart">{{cite web |title=Kmart NZ |url=https://www.kmart.co.nz |website=kmart.co.nz |publisher=[[Wesfarmers]]}}</ref> |data-sort-value="Homeware"| [[Homeware]], furniture, [[linen]], toys, Weweru, [[outdoor equipment]]<ref name="Kmart" /> |data-sort-value="21"| 21<ref name="Kmart" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Kmart" /> |data-sort-value="Wesfarmers"| [[Wesfarmers]]<ref name="Wesfarmers">{{cite web |title=Wesfarmers |url=https://www.wesfarmers.com.au |website=wesfarmers.com.au |publisher=[[Wesfarmers]]}}</ref> |data-sort-value="1988"| 1988, [[Henderson, Auckland|Henderson, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Kmart" /> |data-sort-value="Perth"| [[Perth]], Ahitereiria<ref name="Wesfarmers" /> |- |data-sort-value="Krispy Kreme"| [[Krispy Kreme]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Krispy Kreme">{{cite web |title=Krispy Kreme |url=https://www.krispykreme.co.nz |website=krispykreme.co.nz |publisher=Krispy Kreme Inc.}}</ref> |data-sort-value="Donuts"| [[Donuts]]<ref name="Krispy Kreme" /> |data-sort-value="46"| 5<ref name="Krispy Kreme" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Krispy Kreme" /> |data-sort-value="Krispy Kreme, Inc."| [[Krispy Kreme, Inc.]]<ref name="Krispy Kreme" /> |data-sort-value="2018"| 2018, [[Manukau, Auckland|Manukau, Tāmaki Makaurau]]<ref name="krispykreme-opening">{{cite news |title=Krispy Kreme's first New Zealand store opening draws long lines of customers |url=https://www.newshub.co.nz/home/money/2018/02/krispy-kreme-s-first-new-zealand-store-opening-draws-long-lines-of-customers.html |agency=[[Newshub]] |publisher=[[MediaWorks New Zealand]] |date=28 February 2018 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093925/https://www.newshub.co.nz/home/money/2018/02/krispy-kreme-s-first-new-zealand-store-opening-draws-long-lines-of-customers.html |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Manukau"| [[Manukau]], [[Auckland|Tāmaki Makaurau]]<ref name="Krispy Kreme" /> |- |data-sort-value="Lincraft"| [[Lincraft]] |data-sort-value="Homeware"| [[Homeware store]]<ref name="Lincraft">{{cite web |title=Lincraft |url=https://lincraft.co.nz |website=lincraft.co.nz |publisher=[[Lincraft]]}}</ref> |data-sort-value="Fabric"| Fabric, [[craft supplies]], [[art supplies]], [[bedding]], [[linen]]<ref name="Lincraft" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Lincraft" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Lincraft" /> |data-sort-value="Lincraft"| [[Lincraft]]<ref name="Lincraft" /> |data-sort-value="2005"| 2005<ref name="Lincraft" /> |data-sort-value="Duned, Central"| [[Duned, Central]]<ref name="Lincraft" /> |- |data-sort-value="Life Pharmacy"| [[Life Pharmacy]] |data-sort-value="Whare rongoā"| [[Whare rongoā]]<ref name="Life Pharmacy">{{cite web |title=Life Pharmacy |url=https://www.lifepharmacy.co.nz |website=lifepharmacy.co.nz |publisher=[[Green Cross Health]]}}</ref> |data-sort-value="Medications"| [[Medications]], cosmetics, [[skincare]], [[natural health]], [[gifts]]<ref name="Life Pharmacy" /> |data-sort-value="65"| 65<ref name="Life Pharmacy" /> |data-sort-value="23"| 23<ref name="Life Pharmacy" /> |data-sort-value="Green Cross Health"| [[Green Cross Health]]<ref name="Green Cross Health" /> |data-sort-value="1995"| 1995<ref name="Green Cross Health" /><ref name="lifepharmacy-1995">{{cite journal |last1=Williams |first1=Kate |title=Unichem makes bold statement with new Life brand |journal=New Zealand Pharmacy |date=April 1995 |volume=15 |issue=4 |page=4}}</ref><ref name="lifepharmacy-2004">{{cite news |title=Beauty Direct to Acquire Life Pharmacy |url=https://www.scoop.co.nz/stories/BU0411/S00337/beauty-direct-to-acquire-life-pharmacy.htm |agency=Beauty Direct |publisher=[[scoop.co.nz]] |date=25 November 2004}}</ref> |data-sort-value="Ellerslie"| [[Ellerslie, Auckland|Ellerslie, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Green Cross Health" /> |- |data-sort-value="Lightingplus"| [[Lightingplus]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="Lightingplus">{{cite web |title=Lightingplus |url=https://www.lightingplus.co.nz |website=lightingplus.co.nz |publisher=Lightingplus}}</ref> |data-sort-value="Lighting"| [[Lighting]]<ref name="Lightingplus" /> |data-sort-value="33"| 33<ref name="Lightingplus" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="Lightingplus" /> |data-sort-value="Lightingplus"| [[Lightingplus]]<ref name="Lightingplus" /> |data-sort-value="1982"| 1982, [[Ponsonby, Auckland|Ponsonby, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Lightingplus" /> |data-sort-value="East Tāmaki"| [[East Tāmaki, Auckland|East Tāmaki, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Lightingplus" /> |- |data-sort-value="Liquor Centre"| [[Liquor Centre]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="liquorcentre">{{cite web |title=Liquor Centre |url=https://liquor-centre.co.nz |website=liquor-centre.co.nz |publisher=[[Metcash]]}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="175"| 175<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="71"| 71<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="Metcash"| [[Metcash]] (2020–)<ref name="ahouse">{{cite news |last1=House |first1=Alana |title=Lion to sell its Liquor King retail stores |url=https://drinksdigest.com/2021/08/18/lion-sells-liquor-king-retail-stores/ |agency=Drinks Digest |date=18 August 2021}}</ref> |data-sort-value="1992"| 1992<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="Wiri"| [[Wiri, Auckland|Wiri, Tāmaki Makaurau]]<ref name="tasmanliquor"/> |- |data-sort-value="Liquor King"| [[Liquor King]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Liquor King">{{cite web |title=Liquor King |url=https://www.lk.co.nz/ |website=lk.co.nz |publisher=Liquor King |accessdate=2023-05-20 |archivedate=2022-03-23 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20220323071753/https://www.lk.co.nz/ }}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="Liquor King" /> |data-sort-value="19"| 19<ref name="Liquor King" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="Liquor King" /> |data-sort-value="Liquor King"| [[Lion (Australasian company)|Lion]] (1995–2021), [[Liquor King]] (2021–)<ref name="liquorking-rnz">{{cite news |title=Liquor King branches up for sale |url=https://www.rnz.co.nz/news/business/449381/liquor-king-branches-up-for-sale |agency=RNZ News |publisher=[[Radio New Zealand]] |date=17 August 2021}}</ref><ref name="Liquor King" /> |data-sort-value="1995"| 1995<ref name="liquorking-rnz" /> |data-sort-value="Freemans Bay"| [[Freemans Bay, Auckland|Freemans Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Liquor King" /> |- |data-sort-value="LiquorLand"| [[LiquorLand]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Liqourland">{{cite web |title=Liqourland |url=https://www.liquorland.co.nz |website=liquorland.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="Liqourland" /> |data-sort-value="147"| 147<ref name="Liqourland" /> |data-sort-value="45"| 45<ref name="Liqourland" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="Liqourland" /> |data-sort-value="1981"| 1981<ref name="Liqourland" /> |data-sort-value="Māngere"| [[Māngere|Māngere, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Liqourland" /> |- |data-sort-value="Liquor Spot"| [[Liquor Spot]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="41"| 41 (+24 affiliates)<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="29"| 29<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="Metcash"| [[Metcash]] (2020–)<ref name="ahouse" /> |data-sort-value="1992"| 1992<ref name="liquorcentre" /> |data-sort-value="Wiri"| [[Wiri, Auckland|Wiri, Tāmaki Makaurau]]<ref name="tasmanliquor" /> |- |data-sort-value="Living & Giving"| [[Living & Giving]] |data-sort-value="Homeware store"| [[Homeware store]]<ref name="Living & Giving">{{cite web |title=Living & Giving |url=https://www.livingandgiving.co.nz/ |website=livingandgiving.co.nz |publisher=[[Briscoe Group]] |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-01-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230125083825/https://www.livingandgiving.co.nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Homeware"| [[Homeware]], [[kitchenware]], [[gifts]]<ref name="Living & Giving" /> |data-sort-value="15"| 15<ref name="Living & Giving" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="Living & Giving" /> |data-sort-value="Briscoe Group"| [[Briscoe Group]]<ref name="Living & Giving" /> |data-sort-value="1987"| 1987, [[Mount Eden]]<ref name="livinggiving-hendery">{{cite news |last1=Hendery |first1=Simon |title=Pacific snaps up Living & Giving gift cha, |url=https://www.nzherald.co.nz/business/pacific-snaps-up-living-giving-gift-chain/FBPDSEQRJDPMPBALZUZYUTIJPA/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=2 October 2000}}</ref> |data-sort-value="Sandringham"| [[Sandringham, Auckland|Sandringham, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Living & Giving" /> |- |data-sort-value="Macpac"| [[Macpac]] |data-sort-value="Outdoors store"| [[Outdoors store]]<ref name="Macpac">{{cite web |title=Macpac |url=https://www.macpac.co.nz |website=macpac.co.nz |publisher=Macpac}}</ref> |data-sort-value="Men's clothin"| Weweru, [[backpacks|packs]], [[camping gear]]<ref name="Macpac" /> |data-sort-value="33"| 33<ref name="Macpac" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="Macpac" /> |data-sort-value="Super Retail Group"| [[Super Retail Group]]<ref name="macpac-driver">{{cite news |last1=Driver |first1=George |title=Macpac sold for $144 million |url=https://www.wildernessmag.co.nz/macpac-sold-144-million/ |agency=Wilderness Magazine |date=21 February 2018}}</ref> |data-sort-value="2008"| 2008, [[Christchurch Central]]<ref name="macpac-driver" /> |data-sort-value="Hillsborough"| [[Hillsborough, Christchurch]]<ref name="Macpac" /> |- |data-sort-value="Maher Hū"| [[Maher Hū]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Maher Hū">{{cite web |title=Maher Hū |url=https://maherHū.com |website=maherHū.com |publisher=Maher Hū }}{{Dead link|date=Mahuru 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="Maher Hū" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Maher Hū" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="Maher Hū" /> |data-sort-value="Maher Shoe"| [[Maher Hū]]<ref name="Maher Hū" /> |data-sort-value="2008"| 2008, [[Christchurch CBD]]<ref name="maher-history">{{cite news |title=Followers of footwear stand out, Maher |url=https://www.stuff.co.nz/dominion-post/business/our-people/7338347/Followers-of-footwear-stand-out-in-Maher |agency=[[The Dominion Post (Wellington)|Dominion Post]] |publisher=[[Fairfax New Zealand]] |date=24 July 2012}}</ref> |data-sort-value="Christchurch CBD"| [[Christchurch CBD]]<ref name="Maher Hū" /> |- |data-sort-value="Max Fashion"| [[Barkers|Max Fashion]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="max-official">{{cite web |title=Max Shop |url=https://www.maxshop.com |website=maxshop.com |publisher=Max Fashions }}{{Dead link|date=Poutū-te-rangi 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Menswear"| [[Women's Weweru]]<ref name="max-official" /> |data-sort-value="32"| 32<ref name="max-official" /><ref name="max-ashaw">{{cite news |last1=Shaw |first1=Aimee |title=Menswear retailer Barkers buys Max Fashions from private equity firm Catalyst |url=https://www.nzherald.co.nz/business/menswear-retailer-barkers-buys-max-fashions-from-private-equity-firm-catalyst/7QMR7FHGDTIM6GNXYC2WSECCOY/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=20 October 2018 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=20 Haratua 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093928/https://www.nzherald.co.nz/business/menswear-retailer-barkers-buys-max-fashions-from-private-equity-firm-catalyst/7QMR7FHGDTIM6GNXYC2WSECCOY/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="10"| 10<ref name="max-official" /> |data-sort-value="Barkers"| [[Barkers]]<ref name="max-ashaw" /> |data-sort-value="1985"| 1980s<ref name="max-ashaw" /> |data-sort-value="Grafton"| [[Grafton, Auckland|Grafton, Tāmaki Makaurau]]<ref name="max-official" /> |- |data-sort-value="McDonald's"| [[McDonald's]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="mcdonaldsnz">{{cite web |title=McDonald's New Zealand |url=https://mcdonalds.co.nz |website=mcdonalds.co.nz |publisher=McDonald's New Zealand}}</ref> |data-sort-value="Burgers"| [[Hamburger|Burgers]]<ref name="mcdonaldsnz" /> |data-sort-value="170"| 170<ref name="mcdonaldsnz" /> |data-sort-value="58"| 58<ref name="mcdonaldsnz" /> |data-sort-value="McDonald's Corporation"| [[McDonald's Corporation]]<ref name="mcdonaldsnz" /> |data-sort-value="1976"| 1976, [[Porirua Central]] |data-sort-value="Greenlane"| [[Greenlane, Auckland|Greenlane, Tāmaki Makaurau]] |- |data-sort-value="Merchant 1948"| [[Merchant 1948]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Merchant 1948">{{cite web |title=Merchant 1948 |url=https://www.merchant1948.co.nz |website=merchant1948.co.nz |publisher=[[Overland Footwear Group]]}}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="Merchant 1948" /> |data-sort-value="33"| 33<ref name="Merchant 1948" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Merchant 1948" /> |data-sort-value="Overland Footwear Group"| [[Overland Footwear Group]]<ref name="Merchant 1948" /> |data-sort-value="1948"| 1948, [[King Country]]<ref name="Merchant 1948" /> |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Merchant 1948" /> |- |data-sort-value="Merchants Liquor"| [[Merchants Liquor]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Merchants Liquor">{{cite web |title=Merchants Liquor |url=https://merchantsliquor.co.nz |website=merchantsliquor.co.nz |publisher=Tasman Liquor}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="Merchants Liquor" /> |data-sort-value="10"| 10<ref name="Merchants Liquor" /> |data-sort-value="3"| 3<ref name="Merchants Liquor" /> |data-sort-value="Metcash"| [[Metcash]]<ref name="bottleo-kilgallon" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Wiri, Auckland"| [[Wiri, Auckland|Wiri, Tāmaki Makaurau]]<ref name="tasmanliquor" /> |- |data-sort-value="Mi Piaci"| [[Mi Piaci]]<ref name="Mi Piaci">{{cite web |title=Mi Piaci |url=https://www.mipiaci.co.nz |website=mipiaci.co.nz |publisher=[[Overland Footwear Group]]}}</ref> |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Mi Piaci" /> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]], [[handbags]]<ref name="Mi Piaci" /> |data-sort-value="30"| 30<ref name="Mi Piaci" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Mi Piaci" /> |data-sort-value="Overland Footwear Group"| [[Overland Footwear Group]]<ref name="Merchant 1948" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Merchant 1948" /> |- |data-sort-value="Michael Hill Jeweller"| [[Michael Hill Jeweller]] |data-sort-value="Jewellery store"| [[Jewellery store]]<ref name="Michael Hill Jeweller">{{cite web |title=Michael Hill Jeweller |url=https://www.michaelhill.co.nz |website=michaelhill.co.nz |publisher=[[Michael Hill Jeweller|Michael Hill International]]}}</ref> |data-sort-value="Jewellery"| Jewellery, [[watches]]<ref name="Michael Hill Jeweller" /> |data-sort-value="55"| 55<ref name="Michael Hill Jeweller" /><ref name="michaelhill-2000">{{cite web |title=New Zealand Store Locations |url=http://michaelhill.co.nz/page2.html |website=michaelhill.co.nz |publisher=Michael Hill Jewellers |archive-url=https://web.archive.org/web/20001204210000/http://michaelhill.co.nz/page2.html |archive-date=4 December 2000 |accessdate=20 Haratua 2023 |archivedate=4 Hakihea 2000 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20001204210000/http://michaelhill.co.nz/page2.html }}</ref> |data-sort-value="17"| 17<ref name="Michael Hill Jeweller" /><ref name="michaelhill-2000" /> |data-sort-value="Michael Hill International"| [[Michael Hill International]]<ref name="Michael Hill Jeweller" /> |data-sort-value="1979"| 1979, [[Whangārei]]<ref name="Michael Hill Jeweller" /> |data-sort-value="Brisbane Central"| [[Brisbane]], Ahitereiria<ref name="Michael Hill Jeweller" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Mill, The"| ''[[The Mill (liquor retailer)|The Mill]] (taken over by [[LiquorLand]], 2015)''<ref name="agibson-7October2015">{{cite news |last1=Gibson |first1=Anne |title=Foodstuffs signs deal to acquire liquor stores |url=https://www.nzherald.co.nz/business/foodstuffs-signs-deal-to-acquire-liquor-stores/HYFIE3FKJ6EFPYBOKTSPJAUB54/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=7 October 2015}}</ref> |data-sort-value="Liquor store"| ''[[Liquor store]]''<ref name="agibson-7October2015" /> |data-sort-value="Liquor"| ''[[Waipiro]]''<ref name="agibson-7October2015" /> |data-sort-value="35"| ''35 (2015)''<ref name="liquorstorenewowner" /><ref name="agibson-7October2015" /> |data-sort-value="0"| ''0 (2015)''<ref name="themill-jan2015">{{cite web |title=The Mill |url=https://www.themill.co.nz/Stores |website=themill.co.nz |publisher=The Mill Holdings |archive-url=https://web.archive.org/web/20150113104041/https://wwwF.themill.co.nz/Stores |archive-date=13 January 2015 |accessdate=20 Haratua 2023 |archivedate=13 Kohi-tātea 2015 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20150113104041/https://wwwf.themill.co.nz/Stores }}</ref> |data-sort-value="The Mill Holdings"| ''[[The Mill (liquor retailer)|The Mill Holdings]]''<ref name="agibson-7October2015" /> |data-sort-value="1993"| ''1993, [[New Plymouth Central]]''<ref name="newboyonblock">{{cite news |title=New boy on block acquires The Mill |url=https://www.nzherald.co.nz/business/new-boy-on-block-acquires-the-mill/E7TAQEU26GWXRMZ5KITCPEA4QA/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[APN News & Media]] |date=21 May 2013}}</ref> |data-sort-value="New Plymouth"| ''[[New Plymouth]]''<ref name="themill-jan2015" /> |- |data-sort-value="Mitre 10"| [[Mitre 10 (New Zealand)|Mitre 10]] |data-sort-value="Whare Taputapu"| Whare Taputapu<ref name="Mitre 10">{{cite web |title=Mitre 10 |url=https://www.mitre10.co.nz |website=mitre10.co.nz |publisher=Mitre 10}}</ref> |data-sort-value="Taputapu"| [[Household Taputapu|Taputapu]], [[building supplies]], [[Whare o mahi māra|garden products]]<ref name="Mitre 10" /> |data-sort-value="84"| 84<ref name="Mitre 10" /><ref name="mitre10-bingham">{{cite news |last1=Bingham |first1=Eugene |title=Retailers jostle for the DIY dollar |url=https://www.nzherald.co.nz/nz/retailers-jostle-for-the-diy-dollar/WEOEO2KZLSW56W5J4XTRHPNDBQ/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=24 October 2003}}</ref> |data-sort-value="19"| 19<ref name="Mitre 10" /> |data-sort-value="Mitre 10 New Zealand"| [[Mitre 10 (New Zealand)|Mitre 10 New Zealand]]<ref name="Mitre 10" /> |data-sort-value="1974"| 1974<ref name="kpmg2018" /><ref name="mitre10-story">{{cite book |last1=Gellen |first1=Gordon |title=The Mitre 10 Story |date=1 January 2012 |publisher=Mitre 10 |location=Wellington}}</ref> |data-sort-value="Albany"| [[Albany, Auckland|Albany, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Mitre 10" /> |- |data-sort-value="Mobil"| [[Mobil New Zealand]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Mobil">{{cite web |title=Mobil |url=https://www.mobil.co.nz/en-nz |website=mobil.co.nz |publisher=[[ExxonMobil]]}}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]] |data-sort-value="167"| 167<ref name="Mobil" /> |data-sort-value="68"| 68<ref name="Mobil" /> |data-sort-value="ExxonMobil"| [[ExxonMobil]]<ref name="Mobil" /> |data-sort-value="1896"| 1896, [[Wellington Central, Wellington|Wellington Central]]<ref name="Mobil" /> |data-sort-value="Grafton"| [[Grafton, Auckland|Grafton, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Mobil" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Mounta, Designs"| ''[[Mounta, Designs]] (closed, 2014)''<ref name="mountaindesigns-closing" /> |data-sort-value="Outdoors store"| ''[[Outdoors store]]''<ref name="mountaindesigns-official">{{cite web |title=Mounta, Designs |url=https://www.mountaindesigns.com |website=mountaindesigns.com |publisher=}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| ''Weweru, [[tramping boots]], [[backpack|packs]], [[camping gear]]''<ref name="mountaindesigns-official" /> |data-sort-value="12"| ''12 (2014)''<ref name="mountaindesigns-closing">{{cite news |title=Mounta, Designs to exit NZ shores |url=https://www.stuff.co.nz/nelson-mail/news/10358413/Mountain-Designs-to-exit-NZ-shores |agency=[[Nelson Mail]] |publisher=[[stuff.co.nz]] |date=7 August 2014}}</ref> |data-sort-value="3"| ''3 (2013)''<ref name="mountaindesigns-2013">{{cite web |title=Stores, North Island – New Zealand |url=http://www.mountaindesigns.com/stores/state/north-island |website=mountaindesigns.com |publisher=Mounta, Design Holdings |archive-url=https://web.archive.org/web/20130601053858/http://www.mountaindesigns.com/stores/state/north-island |archive-date=1 June 2013}}</ref> |data-sort-value="Mounta, Designs Holdings| ''[[Mounta, Designs Holdings]]''<ref name="mountaindesigns-official" /> |data-sort-value="2001"| ''2001''<ref name="mountaindesigns-closing" /><ref name="mountaindesigns-2001">{{cite web |title=Welcome to the Mounta, Designs |url=http://www.mountaindesigns.co.nz |website=mountaindesigns.co.nz |publisher=Mounta, Designs Holdings |archive-url=https://web.archive.org/web/20010202061600/http://www.mountaindesigns.co.nz/ |archive-date=2 February 2001}}</ref> |data-sort-value="Newstead"| ''[[Brisbane]], Ahitereiria''<ref name="mountaindesigns-official" /> |- |data-sort-value="New World"| [[New World (Whare hokomaha)|New World]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="New World">{{cite web |title=New World |url=https://www.newworld.co.nz |website=newworld.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]}}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai, [[Waipiro]]<ref name="New World" /> |data-sort-value="142"| 142<ref name="New World" /> |data-sort-value="26"| 26<ref name="New World" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="New World" /> |data-sort-value="1963"| 1963<ref name="kpmg2018">{{cite book |last1=Hunter |first1=Simon |title=Tomorrow's experience, today: 2018 KPMG New Zealand Customer Experience Excellence Report |date=1 November 2018 |publisher=[[KPMG]] |location=[[Auckland]] |url=https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/nz/pdf/November/2018-KPMG_New-Zealand_Customer-Experience_Excellence-Report_V37.pdf}}</ref> |data-sort-value="Māngere"| [[Māngere|Māngere, Tāmaki Makaurau]]<ref name="New World" /> |- |data-sort-value="New World Fresh Collective"| [[New World Fresh Collective]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="New World" /> |data-sort-value="Kai"| Kai<ref name="New World" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="New World" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="New World" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="New World" /> |data-sort-value="2017"| 2017, [[Mairangi Bay, Auckland|Mairangi Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="freshcollective-stoppress">{{cite news |title=Foodstuffs NZ launches a new grocery brand: Fresh Collective by New World |url=https://stoppress.co.nz/news/foodstuffs-nz-launches-new-grocery-brand-fresh-collective-new-world/ |work=Stop Press |publisher=ICG Media |date=6 July 2017}}</ref> |data-sort-value="Māngere"| [[Māngere|Māngere, Tāmaki Makaurau]]<ref name="New World" /> |- |data-sort-value="New World Metro"| [[New World Metro]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="New World" /> |data-sort-value="Kai"| Kai, [[Waipiro]]<ref name="New World" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="New World" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="New World" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="New World" /> |data-sort-value="2002"| 2002, [[Wellington CBD]]<ref name="cwinter">{{cite news |last1=Winter |first1=Chloe |title=Wellington's New World Willis Street Metro to be upgraded |url=https://www.stuff.co.nz/business/industries/74983366/wellingtons-new-world-willis-street-metro-to-be-upgraded |agency=[[The Dominion Post (Wellington)|Dominion Post]] |publisher=[[stuff.co.nz]] |date=11 December 2015}}</ref> |data-sort-value="Māngere"| [[Māngere|Māngere, Tāmaki Makaurau]]<ref name="New World" /> |- |data-sort-value="Nick Scali Furniture"| [[Nick Scali Furniture]] |data-sort-value="Furniture store"| [[Furniture store]]<ref name="NickScali">{{cite web |title=Nick Scali |url=https://www.nickscali.co.nz |website=nickscali.co.nz |publisher=[[Nick Scali Furniture]]}}</ref> |data-sort-value="Furniture"| Furniture<ref name="NickScali"/> |data-sort-value="5"| 5<ref name="NickScali"/> |data-sort-value="3"| 3<ref name="NickScali"/> |data-sort-value="Nick Scali Limited"| [[Nick Scali Limited]]<ref name="NickScali"/> |data-sort-value="2017"| 2017, [[Mount Wellington, Auckland|Mount Wellington, Tāmaki Makaurau]]<ref name="NickScali11August2016">{{cite news |last1=Harris |first1=Catherine |title=Aussie furniture cha, Nick Scali signals NZ move |url=https://www.stuff.co.nz/business/industries/83082661/aussie-furniture-chain-nick-scali-signals-nz-move |agency=Stuff Business |publisher=[[stuff.co.nz]] |date=11 August 2016}}</ref><ref name="NickScali-5May2018">{{cite news |title='Ultimate landlord-friendly' Auckland property |url=https://www.nzherald.co.nz/property/ultimate-landlord-friendly-auckland-property/LOSQZRV6GRJY7VPEDGJK3F6RZQ/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=5 May 2018}}</ref> |data-sort-value="Lidcombe"| Poihākena<ref name="NickScali"/> |- |data-sort-value="Night 'n Day"| [[Night 'n Day]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="nightnday-official">{{cite web |title=Night 'n Day |url=https://www.nightnday.co.nz |website=nightnday.co.nz |publisher=Night 'n Day}}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai, [[hot food]], coffee, [[ice cream]]<ref name="nightnday-official" /> |data-sort-value="51"| 51<ref name="nightnday-official" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="nightnday-official" /> |data-sort-value="Night 'n Day"| [[Night 'n Day]]<ref name="nightnday-official" /> |data-sort-value="1984"| 1984, [[Duned, North]]<ref name="nightnday-official" /> |data-sort-value="Duned, Central"| [[Duned, Central]]<ref name="nightnday-official" /> |- |data-sort-value="Nike"| [[Nike, Inc.|Nike]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Nike">{{cite web |title=Nike |url=https://www.nike.com/nz |website=nike.com |publisher=[[Nike, Inc.]]}}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]], [[sportswear]]<ref name="Nike" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="Nike" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Nike" /> |data-sort-value="Nike, Inc."| [[Nike, Inc.]]<ref name="Nike" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Freemans Bay"| [[Freemans Bay, Auckland|Freemans Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Nike" /> |- |data-sort-value="Noel Leeming"| [[Noel Leeming]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="Noel Leeming">{{cite web |title=Noel Leeming |url=https://www.noelleeming.co.nz |website=noelleeming.co.nz |publisher=[[The Warehouse Group]]}}</ref> |data-sort-value="Computers"| [[Computers]], [[home appliance|appliances]], [[TVs]], [[audio equipment]]<ref name="Noel Leeming" /> |data-sort-value="71"| 71<ref name="Noel Leeming" /><ref name="noelleeming-2008">{{cite news |title=Noel Leeming Group Ltd Background Information |url=https://www.scoop.co.nz/stories/BU0801/S00270/noel-leeming-group-ltd-background-information.htm |agency=[[Noel Leeming]] |publisher=[[scoop.co.nz]] |date=29 January 2008}}</ref> |data-sort-value="20"| 20<ref name="Noel Leeming" /> |data-sort-value="The Warehouse Group"| [[The Warehouse Group]]<ref name="Noel Leeming" /> |data-sort-value="1973"| 1973, [[Barrington, New Zealand|Barrington, Christchurch]]<ref name=":2">{{Cite web|title=Noel Leeming – About Us|url=http://www.noelleeming.co.nz/webapp/wcs/stores/servlet/HelpDisplay?storeId=10001&catalogId=10001&topic=CustServ&page=AboutUs|date=10 October 2003|archive-url=https://web.archive.org/web/20031010162518/http://www.noelleeming.co.nz/webapp/wcs/stores/servlet/HelpDisplay?storeId=10001&catalogId=10001&topic=CustServ&page=AboutUs|access-date=2020-05-20|archive-date=10 October 2003|accessdate=20 Haratua 2023|archivedate=10 Whiringa-ā-nuku 2003|archiveurl=https://web.archive.org/web/20031010162518/http://www.noelleeming.co.nz/webapp/wcs/stores/servlet/HelpDisplay?storeId=10001&catalogId=10001&topic=CustServ&page=AboutUs}}</ref> |data-sort-value="Northcote"| [[Northcote, Auckland|Northcote, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Noel Leeming" /> |- |data-sort-value="Nood Furniture"| [[Nood Furniture]] |data-sort-value="Furniture store"| [[Furniture store]]<ref name="Nood">{{cite web |title=Nood |url=https://www.nood.co.nz |website=nood.co.nz |publisher=Nood}}</ref> |data-sort-value="Furniture"| Furniture, [[homewares]], [[gifts]]<ref name="Nood" /> |data-sort-value="15"| 15<ref name="Nood" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Nood" /> |data-sort-value="Nood Furniture"| [[Nood Furniture]]<ref name="Nood" /> |data-sort-value="2007"| 2007, [[Woolston, Christchurch]]<ref name="Nood" /> |data-sort-value="Woolston"| [[Woolston, Christchurch]]<ref name="Nood" /> |- |data-sort-value="NOVO Hū"| [[NOVO Hū]] |data-sort-value="Shoe shop"| [[Whare hū]]<ref name="NOVO Hū">{{cite web |title=NOVO Hū |url=https://www.novoHū.co.nz |website=novoHū.co.nz |publisher=NOVO Hū }}{{Dead link|date=Mahuru 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="NOVO Hū" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="NOVO Hū" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="NOVO Hū" /> |data-sort-value="NOVO Hū"| [[NOVO Hū]]<ref name="NOVO Hū" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Glenfield"| [[Glenfield, Auckland|Glenfield, Tāmaki Makaurau]]<ref name="NOVO Hū" /> |- |data-sort-value="Number One Hū"| [[Number One Hū]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Number One Hū">{{cite web |title=Number One Hū |url=https://www.numberoneHū.co.nz |website=numberoneHū.co.nz |publisher=[[Hannahs]] }}{{Dead link|date=Mahuru 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="Number One Hū" /> |data-sort-value="36"| 36<ref name="Number One Hū" /><ref name="numberone-2010">{{cite news |last1=Stevenson |first1=Rebecca |title=Number 1 makeover |url=http://www.stuff.co.nz/business/4350932/Number-1-makeover |agency=[[stuff.co.nz]] |publisher=[[Fairfax New Zealand]] |date=17 November 2010}}</ref> |data-sort-value="14"| 14<ref name="Number One Hū" /> |data-sort-value="Hannahs"| [[Hannahs]]<ref name="Number One Hū" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Number One Hū" /> |- |data-sort-value="NZ Safety Blackwoods"| [[NZ Safety Blackwoods]] |data-sort-value="Whare Taputapu"| Whare Taputapu<ref name="NZ Safety Blackwoods">{{cite web |title=NZ Safety Blackwoods |url=https://nzsafetyblackwoods.co.nz |website=nzsafetyblackwoods.co.nz |publisher=[[Wesfarmers]]}}</ref> |data-sort-value="Personal protective equipment"| [[Personal protective equipment]], [[workwear]], [[packaging]], [[power tools]]<ref name="NZ Safety Blackwoods" /> |data-sort-value="32"| 32<ref name="NZ Safety Blackwoods" /><ref name="Taputapujournal-2019" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="NZ Safety Blackwoods" /> |data-sort-value="Wesfarmers"| [[Wesfarmers]]<ref name="NZ Safety Blackwoods" /> |data-sort-value="2003"| 2003 (through rebranding of Pakyel)<ref name="Taputapujournal-2019" /><ref name="wesfarmersgetspaykel">{{cite news |title=Wesfarmers gets Paykel |url=https://www.nzherald.co.nz/business/wesfarmers-gets-paykel/NOAZLPUFAMYWV52KVRLFENH5KE/ |work=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=30 June 2003}}</ref> |data-sort-value="Wiri"| [[Wiri, Auckland|Wiri, Tāmaki Makaurau]]<ref name="NZ Safety Blackwoods" /> |- |data-sort-value="Office Spot"| [[Office Spot]] |data-sort-value="Stationery store"| [[Stationery store]]<ref name="Office Spot">{{cite web |title=Office Spot |url=https://officespotashburton.co.nz/ |website=officespotashburton.co.nz |publisher=Office Spot Ashburton |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-05-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230517112958/https://officespotashburton.co.nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Stationery"| [[Stationery]]<ref name="Office Spot" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="Office Spot" /><ref name="paperplus-1august2012">{{cite news |title=Take Note Dinsdale scoops up two big awards |url=https://www.scoop.co.nz/stories/BU1208/S00015/take-note-dinsdale-scoops-up-two-big-awards.htm |agency=[[Paper Plus Group]] |publisher=[[scoop.co.nz]] |date=1 August 2012}}</ref> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Office Spot" /> |data-sort-value="Paper Plus Group"| [[Paper Plus Group]], 2012<ref name="paperplus-1august2012" /> |data-sort-value="2007"| 2007, [[Ashburton, New Zealand|Ashburton]]<ref name="Office Spot" /> |data-sort-value="Ashburton"| [[Ashburton, New Zealand|Ashburton]]<ref name="Office Spot" /> |- |data-sort-value="One NZ"| [[One NZ]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="One NZ">{{cite web |title=One NZ |url=https://www.one.nz |website=one.nz |publisher=[[One NZ]] }}</ref> |data-sort-value="Waea pūkoro"| [[Waea pūkoro]]<ref name="One NZ" /> |data-sort-value="63"| 63<ref name="One NZ" /> |data-sort-value="19"| 19<ref name="One NZ" /> |data-sort-value="One NZ"| [[One NZ]]<ref name="One NZ" /> |data-sort-value="1998"| 1998<ref name="One NZ" /> |data-sort-value="Takapuna"| [[Takapuna]], [[Auckland|Tāmaki Makaurau]]<ref name="vodafone-gsouth">{{cite news |last1=South |first1=Gill |title=The future of the workplace: Inside Vodafone's new North Shore HQ |url=https://www.nzherald.co.nz/business/the-future-of-the-workplace-inside-vodafones-new-north-shore-hq/4YPWLEISTZTADZZWYTUNMFBCBE/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=7 September 2018}}</ref> |- |data-sort-value="OPSM"| [[OPSM]]<ref name="opsm">{{cite web |title=OPSM |url=https://www.opsm.co.nz |website=opsm.co.nz |publisher=[[OPSM]]}}</ref> |data-sort-value="Eyewear store"| [[Eyewear store]]<ref name="opsm" /> |data-sort-value="Eyewear"| [[Eyewear]]<ref name="opsm" /> |data-sort-value="55"| 55<ref name="opsm" /> |data-sort-value="23"| 23<ref name="opsm" /> |data-sort-value="Luxottica"| [[Luxottica]]<ref name="opsm" /> |data-sort-value="1932"| 1932<ref name="umihm">{{cite news |last1=Mihm |first1=Uta |title=What to consider when buying prescription glasses |url=https://www.choice.com.au/health-and-body/optical-and-hearing/optical/buying-guides/prescription-glasses |publisher=[[Choice (Australian consumer organisation)|Choice]] |date=16 October 2018}}</ref> |data-sort-value="North Ryde"| [[North Ryde]], Ahitereiria<ref name="opsm" /> |- |data-sort-value="PAK'nSAVE"| [[PAK'nSAVE]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="paknsave">{{cite web |title=Pak'nSave |url=https://www.paknsave.co.nz |website=paknsave.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]}}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai, [[Waipiro]]<ref name="paknsave" /> |data-sort-value="57"| 57<ref name="paknsave" /><ref name="paknsave-2005">{{cite web |title=Pak'n'Save |url=http://www.paknsave.co.nz/splash.aspx |website=paknsave.co.nz |publisher=[[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20051126221018/http://www.paknsave.co.nz/splash.aspx |archive-date=26 November 2005}}</ref> |data-sort-value="17"| 17<ref name="paknsave" /><ref name="paknsave-2005" /> |data-sort-value="Foodstuffs"| [[Foodstuffs (company)|Foodstuffs]]<ref name="paknsave" /> |data-sort-value="1985"| 1985, [[Kaitaia]]<ref name="kpmg2018" /><ref name="paknsave" /> |data-sort-value="Māngere"| [[Māngere|Māngere, Tāmaki Makaurau]]<ref name="paknsave" /> |- |data-sort-value="Palmers Whare o mahi māra"| [[Palmers Whare o mahi māra]] |data-sort-value="Whare o mahi māra"| [[Whare o mahi māra]]<ref name="Palmers Whare o mahi māra">{{cite web |title=Palmers Whare o mahi māra |url=https://www.palmers.co.nz |website=palmers.co.nz |publisher=Palmers Whare o mahi māra}}</ref> |data-sort-value="Rerenga"| Rerenga, [[Garden tool|garden equipment]]<ref name="Palmers Whare o mahi māra" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="Palmers Whare o mahi māra" /> |data-sort-value="3"| 3<ref name="Palmers Whare o mahi māra" /> |data-sort-value="Palmers Whare o mahi māra"| [[Palmers Whare o mahi māra]]<ref name="Palmers Whare o mahi māra" /> |data-sort-value="1912"| 1912, [[Glen Eden, Auckland|Glen Eden, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Palmers Whare o mahi māra" /> |data-sort-value="Rosedale"| [[Rosedale, Auckland|Rosedale, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Palmers Whare o mahi māra" /> |- |data-sort-value="Paper Plus"| [[Paper Plus]] |data-sort-value="Bookstore"| Bookstore<ref name="Paper Plus">{{cite web |title=Paper Plus |url=https://www.paperplus.co.nz |website=paperplus.co.nz |publisher=[[Paper Plus Group]]}}</ref> |data-sort-value="Books"| Books, [[stationery]], toys<ref name="Paper Plus" /> |data-sort-value="91"| 91<ref name="Paper Plus" /><ref name="paperplus-donoghue" /><ref name="paperplus-1999">{{cite web |title=Paper Plus |url=http://www.paperplus.co.nz |website=paperplus.co.nz |publisher=Paper Plus Group |archive-url=https://web.archive.org/web/19991003185445/http://www.paperplus.co.nz/ |archive-date=3 October 1999}}</ref> |data-sort-value="22"| 22<ref name="Paper Plus" /><ref name="paperplus-donoghue" /><ref name="paperplus-1999" /> |data-sort-value="Paper Plus Group"| [[Paper Plus Group]]<ref name="Paper Plus" /> |data-sort-value="1990"| 1990 (through rebranding of National Stationers established, 1983)<ref name="paperplus-drinnan">{{cite news |last1=Drinnan |first1=John |title=Paper Plus hopes new format does the business |url=https://www.nzherald.co.nz/business/paper-plus-hopes-new-format-does-the-business/2XORUAQZVIZEBCWFWMPJIZDDUQ/ |agency=[[New Zealand Herald]] |date=28 June 2007 |access-date=20 Haratua 2023 |archive-date=6 Hakihea 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221206171555/https://www.nzherald.co.nz/business/paper-plus-hopes-new-format-does-the-business/2XORUAQZVIZEBCWFWMPJIZDDUQ/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Penrose"| [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Paper Plus" /> |- |data-sort-value="Partridge Jewellers"| [[Partridge Jewellers]] |data-sort-value="Jewellery store"| [[Jewellery store]]<ref name="Partridge Jewellers">{{cite web |title=Partridge Jewellers |url=https://www.partridgejewellers.com |website=partridgejewellers.com |publisher=[[Partridge Jewellers]]}}</ref> |data-sort-value="Jewellery"| Jewellery, [[watches]]<ref name="Partridge Jewellers" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="Partridge Jewellers" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Partridge Jewellers" /> |data-sort-value="Partridge Jewellers"| [[Partridge Jewellers]]<ref name="Partridge Jewellers" /> |data-sort-value="1877"| 1877, [[Wellington CBD]]<ref name="Partridge Jewellers" /> |data-sort-value="Wellington CBD"| [[Wellington CBD]]<ref name="Partridge Jewellers" /> |- |data-sort-value="Pascoes the Jewellers"| [[Pascoes the Jewellers]] |data-sort-value="Jewellery store"| [[Jewellery store]]<ref name="Pascoes">{{cite web |title=Pascoes |url=https://www.pascoes.co.nz |website=pascoes.co.nz |publisher=[[James Pascoe Group]]}}</ref> |data-sort-value="Jewellery"| Jewellery<ref name="Pascoes" /> |data-sort-value="41"| 41<ref name="Pascoes" /> |data-sort-value="12"| 12<ref name="Pascoes" /> |data-sort-value="James Pascoe Group"| [[James Pascoe Group]]<ref name="Pascoes" /> |data-sort-value="1906"| 1906, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Pascoes" /> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Pascoes" /> |- |data-sort-value="Peter Alexander"| [[Peter Alexander (Whare weweru)|Peter Alexander]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Peter Alexander">{{cite web |title=Peter Alexander |url=https://www.peteralexander.co.nz |website=peteralexander.co.nz |publisher=}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[Weweru o tamariki]], [[homeware]]<ref name="Peter Alexander" /> |data-sort-value="15"| 15<ref name="Peter Alexander" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="Peter Alexander" /> |data-sort-value="Just Group"| [[Just Group]]<ref name="Peter Alexander" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="South Yarra"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Peter Alexander" /> |- |data-sort-value="Pizza Hut"| [[Pizza Hut New Zealand]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="pizzahut">{{cite web |title=Pizza Hut |url=https://www.pizzahut.co.nz |website=pizzahut.co.nz |publisher=[[Restaurant Brands]]}}</ref> |data-sort-value="Pizza"| [[Pizza]]<ref name="pizzahut" /> |data-sort-value="84"| 84<ref name="pizzahut" /> |data-sort-value="33"| 33<ref name="pizzahut" /> |data-sort-value="Restaurant Brands"| [[Restaurant Brands]]<ref name="restaurantbrands" /> |data-sort-value="1974"| 1974, [[New Lynn|New Lynn, Tāmaki Makaurau]]<ref name="restaurantbrands" /><ref name="pizzahut-lwalters"/> |data-sort-value="Penrose"| [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="restaurantbrands" /> |- |data-sort-value="Platypus"| [[Platypus Hū|Platypus]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Platypus Hū">{{cite web |title=Platypus Hū |url=https://www.platypusHū.co.nz |website=platypusHū.co.nz |publisher=[[Accent Group]] }}{{Dead link|date=Mahuru 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]]<ref name="Platypus Hū" /> |data-sort-value="26"| 26<ref name="Platypus Hū" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Platypus Hū" /> |data-sort-value="Accent Group"| [[Accent Group]]<ref name="Accent Group" /> |data-sort-value="2013"| 2013, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="platypus-fashonz2015">{{cite news |title=Platypus to open nationwide |url=https://fashionz.co.nz/platypus-to-open-nationwide/ |agency=FahioNZ |date=13 March 2015}}</ref> |data-sort-value="Richmond"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Accent Group" /> |- |data-sort-value="Portmans"| [[Portmans]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Portmans">{{cite web |title=Portmans |url=https://www.portmans.nz |website=portmans.nz |publisher=[[Just Group]] }}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Women's Weweru|Weweru (women's)]], [[Fashion accessory|fashion accessories]]<ref name="Portmans" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Portmans" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Portmans" /> |data-sort-value="Just Group"| [[Just Group]]<ref name="Portmans" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="South Yarra"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Portmans" /> |- |data-sort-value="Postie"| [[Postie (Weweru brand)|Postie]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Postie">{{cite web |title=Postie |url=https://www.postie.co.nz |website=postie.co.nz |publisher=[[Pepkor]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, [[Weweru o tamariki]]<ref name="Postie" /> |data-sort-value="60"| 60<ref name="Postie" /> |data-sort-value="17"| 17<ref name="Postie" /> |data-sort-value="Pepkor"| [[Pepkor]]<ref name="Postie" /> |data-sort-value="1909"| 1909, [[Reefton|Reefton, Buller District]]<ref name="Postie" /><ref name="postie-dunn">{{cite news |last1=Dunn |first1=Sarah |title=110 years later: Postie celebrates a milestone and its Kiwi roots |url=https://stoppress.co.nz/news/110-years-later-postie-celebrates-milestone-and-its-kiwi-roots/ |agency=Stop Press |publisher=ICG Media |date=8 July 2019}}</ref> |data-sort-value="Ellerslie"| [[Ellerslie, Auckland|Ellerslie, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Postie" /> |- |data-sort-value="Pita Pit"| [[Pita Pit New Zealand]] |data-sort-value="Fast foot outlet"| [[Wāhi kai]]<ref name="pitapit-official">{{cite web |title=Pita Pit |url=https://www.pitapit.co.nz |website=pitapit.co.nz |publisher=Pita Pit}}</ref> |data-sort-value="Pita sandwiches"| [[Pita|Pita sandwiches]]<ref name="pitapit-official" /> |data-sort-value="85"| 85<ref name="pitapit-official" /> |data-sort-value="36"| 36<ref name="pitapit-official" /> |data-sort-value="Pita Pita New Zealand"| [[Pita Pita New Zealand]]<ref name="pitapit-official" /> |data-sort-value="2007"| 2007, [[Takapuna, Auckland|Takapuna, Tāmaki Makaurau]]<ref name="pitapit-2011">{{cite news |last1=Taylor |first1=Col, |title=Pita Pit's expansion rests with franchisees |url=https://www.nzherald.co.nz/property/pita-pits-expansion-rests-with-franchisees/57FJ3HSIDRZQSDZ7X4L63LKKKI/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=APN News & Media |date=19 November 2011}}</ref> |data-sort-value="Takapuna"| [[Takapuna, Auckland|Takapuna, Tāmaki Makaurau]]<ref name="pitapit-official" /> |- |data-sort-value="PlaceMakers"| [[PlaceMakers]] |data-sort-value="Whare Taputapu"| Whare Taputapu<ref name="placemakers-official">{{cite web |title=PlaceMakers |url=https://www.placemakers.co.nz |website=placemakers.co.nz |publisher=[[Fletcher Building]]}}</ref> |data-sort-value="Building supplies"| [[Building supplies]], [[household Taputapu]], [[paint]], [[power tools]]<ref name="placemakers-official" /> |data-sort-value="62"| 62<ref name="placemakers-official" /><ref name="Taputapujournal-2019" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="placemakers-official" /> |data-sort-value="Fletcher Building"| [[Fletcher Building]]<ref name="placemakers-official" /> |data-sort-value="1954"| 1954, [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="placemakers-penrose">{{cite web | url=http://www.fletcherbuilding.com/divisions/distribution/Placemakers | title=Fletcher Building: Divisions : Distribution | publisher=[[Fletcher Building]] |archiveurl=https://web.archive.org/web/20090906073655/http://fletcherbuilding.com/divisions/distribution/Placemakers | archivedate=6 September 2009 | df=dmy-all }}</ref><ref name="placemakers-teara">{{cite web |last1=Walrond |first1=Carl |title=Building and construction industry |url=https://teara.govt.nz/en/building-and-construction-industry |website=[[Te Ara - the Encyclopedia of New Zealand]] |publisher=[[Ministry for Culture and Heritage]] |date=11 March 2010}}</ref> |data-sort-value="Panmure"| [[Panmure, Auckland|Panmure, Tāmaki Makaurau]]<ref name="placemakers-official" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Price Chopper"| ''[[Price Chopper (New Zealand)|Price Chopper]] (rebranded as [[Countdown (Whare hokomaha)|Countdown]] or [[Woolworths (New Zealand Whare hokomaha chain)|Woolworths]], 2004)''<ref name="comcom-2021">{{cite web |title=Market study into the retail grocery sector |url=https://comcom.govt.nz/__data/assets/pdf_file/0025/260377/Market-study-into-the-retail-grocery-sector-Draft-report-29-July-2021.pdf |website=comcom.govt.nz |publisher=[[Commerce Commission]] |date=29 July 2021}}</ref> |data-sort-value="Whare hokomaha"| ''Whare hokomaha''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="Kai"| ''Kai''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="11"| ''11 (2003)''<ref name="progressive-2004" /><ref name="bigfresh-hendery" /><ref name="woolworths-2003" /> |data-sort-value="1"| ''0 (2003)''<ref name="progressive-2004">{{cite web |title=Store locations |url=http://www.progressive.co.nz/locations/index.asp |website=progressive.co.nz |publisher=[[Progressive Enterprises]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20031203172734/http://www.progressive.co.nz/locations/index.asp |archive-date=3 December 2004}}</ref> |data-sort-value="Progressive Enterprises"| ''[[Progressive Enterprises]]''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="1987"| 1987<ref name="progressive-timeline">{{cite web |title=Progressive Enterprises – Our History |url=https://www.yumpu.com/en/document/read/41182395/our-history-progressive-enterprises |publisher=[[Progressive Enterprises]]}}</ref> |data-sort-value="Favona"| ''[[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="progressive-2008" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Pumpk, Patch"| ''[[Pumpk, Patch (retailer)|Pumpk, Patch]] (physical stores closed, 2017)''<ref name="ekeating">{{cite news |last1=Keating |first1=Eloise |title=Pumpk, Patch to close with, weeks |url=https://www.smartcompany.com.au/industries/retail/pumpkin-patch-close-within-weeks/ |work=Smart Company |publisher=Private Media |date=23 January 2017}}</ref> |data-sort-value="Whare weweru"| ''[[Whare weweru]]''<ref name="Pumpk, Patch 2010">{{cite web |title=Pumpk, Patch |url=http://www.pumpkinpatch.co.nz |website=pumpkinpatch.co.nz |publisher=Pumpk, Patch |archive-url=https://web.archive.org/web/20100301115217/http://www.pumpkinpatch.co.nz/Default.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1 |archive-date=1 March 2010}}</ref> |data-sort-value="Weweru o tamariki"| ''[[Weweru o tamariki]], [[baby Weweru]], [[maternity Weweru]]''<ref name="Pumpk, Patch 2010" /> |data-sort-value="48"| ''48 (2010)''<ref name="Pumpk, Patch 2010" /> |data-sort-value="18"| ''18 (2010)''<ref name="Pumpk, Patch 2010" /> |data-sort-value="Pumpk, Patch"| ''[[Pumpk, Patch (retailer)|Pumpk, Patch]]''<ref name="Pumpk, Patch 2010" /> |data-sort-value="1990"| ''1990 as mail-order business''<ref name=dmccauley>{{cite news|last1=McCauley|first1=Dana|title=How Pumpk, Patch went from boom to bust, less than a decade|url=https://www.news.com.au/finance/business/retail/how-pumpkin-patch-went-from-boom-to-bust-in-less-than-a-decade/news-story/3cd687219d81fad0cbbadc429c271ebd|accessdate=13 November 2018|publisher=news.com.au|date=1 December 2016}}</ref> |data-sort-value="East Tāmaki"| ''[[East Tāmaki, Auckland|East Tāmaki, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="Pumpk, Patch 2010" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="R&R Sport"| ''[[R&R Sport]] (rebranded as [[Torpedo7]])''<ref name="Torpedo7" /> |data-sort-value="Outdoors store"| ''[[Outdoors store]]''<ref name="R&R Sport 8 February 2014">{{cite web |title=R&R Sport |url=http://www.rrsport.co.nz |website=rrsport.co.nz |publisher=R&R Sport |archive-url=https://web.archive.org/web/20140208054607/http://www.rrsport.co.nz/ |archive-date=8 February 2014}}</ref> |data-sort-value="Camping equipment"| ''[[Camping equipment]], [[kayaks]], [[bikes]], Weweru''<ref name="R&R Sport 8 February 2014" /> |data-sort-value="10"| ''10''<ref name="R&R Sport 8 February 2014" /> |data-sort-value="2"| ''2''<ref name="R&R Sport 8 February 2014" /> |data-sort-value="R&R Sport"| ''[[R&R Sport]]''<ref name="R&R Sport 8 February 2014" /> |data-sort-value="1981"| ''1981, [[Duned, Central]]''<ref name="Torpedo7" /> |data-sort-value="Duned, Central"| ''[[Duned, Central]]''<ref name="R&R Sport 8 February 2014" /> |- |data-sort-value="R M Williams"| [[R. M. Williams (company)|R. M. Williams]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="rmwilliams">{{cite web |title=R. M. Williams |url=https://www.rmwilliams.com.au |website=rmwilliams.com.au |publisher=[[R. M. Williams (company)|R. M. Williams]] }}</ref> |data-sort-value="Men's Weweru"| [[Men's Weweru]], [[women's Weweru]], [[Hū]], [[fashion accessories]]<ref name="rmwilliams" /> |data-sort-value="3"| 3<ref name="rmwilliams" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="rmwilliams" /> |data-sort-value="R M Williams"| [[RM Williams (company)|RM Williams]]<ref name="rmwilliams" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Salisbury"| [[Adelaide]], Ahitereiria<ref name="rmwilliams" /> |- |data-sort-value="Rebel Sport"| [[Rebel Sport New Zealand|Rebel Sport]] |data-sort-value="Sporting goods store"| [[Sporting goods store]]<ref name="Rebel Sport">{{cite web |title=Rebel Sport |url=https://www.rebelsport.co.nz |website=rebelsport.co.nz |publisher=[[Briscoe Group]]}}</ref> |data-sort-value="Sportswear"| [[Sportswear]], [[Hū]], [[sports equipment]]<ref name="Rebel Sport" /> |data-sort-value="41"| 41<ref name="Rebel Sport" /> |data-sort-value="13"| 13<ref name="Rebel Sport" /> |data-sort-value="Briscoe Group"| [[Briscoe Group]]<ref name="Rebel Sport" /> |data-sort-value="1996"| 1996, [[Panmure, Auckland|Panmure, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Rebel Sport" /> |data-sort-value="Morningside"| [[Morningside, Auckland|Morningside, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Rebel Sport" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Redcurrent"| [[Redcurrent]] |data-sort-value="Homeware shop"| [[Homeware store]]<ref name=":0">{{Cite web |last=HAWKES |first=COLLEEN |date=2019-09-13 |title=Bring it home: Mother and daughter share a love of beautiful homewares |url=https://www.stuff.co.nz/life-style/homed/latest/115500327/bring-it-home-mother-and-daughter-share-a-love-of-beautiful-homewares |access-date=2023-02-21 |website=Stuff |language=en}}</ref> |data-sort-value="Kitchenware"| [[Kitchenware]], [[homeware]], [[sleepwear]]<ref name=":0" /> |data-sort-value="11"| 11 (2019)<ref name=":1">{{Cite web |title=Redcurrent - Store Locations |url=https://www.redcurrent.co.nz/store-locations |url-status=dead |access-date=2023-02-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210120182035/https://www.redcurrent.co.nz/store-locations |archive-date=20 January 2021 |language=en |accessdate=2023-05-20 |archivedate=2023-02-21 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20230221022206/https://www.redcurrent.co.nz/store-locations }}</ref> |data-sort-value="3"| 3 (2019)<ref name=":1" /> |Redcurrent<ref name=":0" /> |data-sort-value="1999"| 1999, [[Havelock North|Havelock North, Hawke's Bay]]<ref name=":0" /> |data-sort-value="Havelock North"| [[Havelock North|Havelock North, Hawke's Bay]]<ref name=":0" /> |- |data-sort-value="Repco"| [[Repco]] |data-sort-value="Automotive parts store"| [[Automotive parts store]]<ref name="Repco">{{cite web |title=Repco |url=https://www.repco.co.nz |website=repco.co.nz |publisher=[[Repco]]}}</ref> |data-sort-value="Automotive parts"| [[Automotive parts]], electrical, [[power tools]], [[engine oils]]<ref name="Repco" /> |data-sort-value="81"| 81<ref name="Repco" /> |data-sort-value="18"| 18<ref name="Repco" /> |data-sort-value="Repco"| [[Repco]]<ref name="Repco" /> |data-sort-value="1981"| 1981<ref name="Repco" /> |data-sort-value="Mount Wellington"| [[Mount Wellington, Auckland|Mount Wellington, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Repco" /> |- |data-sort-value="Resene ColorShop"| [[Resene ColorShop]] |data-sort-value="Paint store"| [[Paint store]]<ref name="Resene ColorShop">{{cite web |title=Resene ColorShop |url=https://www.resene.co.nz |website=resene.co.nz |publisher=[[Resene Group]]}}</ref> |data-sort-value="Paint"| [[Paint]]<ref name="Resene ColorShop" /> |data-sort-value="60"| 60<ref name="Resene ColorShop" /> |data-sort-value="20"| 20<ref name="Resene ColorShop" /> |data-sort-value="Resene Group"| [[Resene Group]]<ref name="Resene ColorShop" /> |data-sort-value="1975"| 1975, [[Wellington CBD]]<ref name="Resene ColorShop" /> |data-sort-value="Naenae"| [[Naenae, Lower Hutt]]<ref name="Resene ColorShop" /> |- |data-sort-value="Rodd & Gunn"| [[Rodd & Gunn]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Rodd & Gunn">{{cite web |title=Rodd & Gunn New Zealand |url=https://www.roddandgunn.com/nz |website=roddandgunn.com |publisher=Rodd & Gunn}}</ref> |data-sort-value="Men's Weweru"| [[Men's Weweru]]<ref name="Rodd & Gunn" /> |data-sort-value="28"| 28<ref name="Rodd & Gunn" /> |data-sort-value="10"| 10<ref name="Rodd & Gunn" /> |data-sort-value="Rodd & Gunn"| [[Rodd & Gunn]]<ref name="Rodd & Gunn" /> |data-sort-value="1987"| 1987, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Rodd & Gunn" /> |data-sort-value="Flinders Lane"| [[Flinders Lane]], [[Melbourne|Poipiripi]]<ref name="roddgun-bailey">{{cite news |last1=Bailey |first1=Imogen |title=Rodd & Gunn takes HQ to Melbourne CBD |url=https://www.ragtrader.com.au/news/rodd-and-gunn-takes-hq-to-melbourne-cbd |agency=Ragtrader |publisher=Yaffa |date=6 September 2021}}</ref> |- |data-sort-value="Shoe Clinic"| [[Shoe Clinic]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Shoe Clinic">{{cite web |title=Shoe Clinic |url=https://www.shoeclinic.co.nz |website=shoeclinic.co.nz |publisher=Shoe Clinic Franchises}}</ref> |data-sort-value="Sports Hū"| [[Sports Hū]]<ref name="Shoe Clinic" /> |data-sort-value="19"| 19<ref name="Shoe Clinic" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Shoe Clinic" /> |data-sort-value="Shoe Clinic Franchises"| [[Shoe Clinic|Shoe Clinic Franchises]]<ref name="Shoe Clinic" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Wellington CBD"| [[Wellington CBD]]<ref name="Shoe Clinic" /> |- |data-sort-value="Smiggle"| [[Smiggle]] |data-sort-value="Stationery store"| [[Stationery store]]<ref name="Smiggle">{{cite web |title=Smiggle |url=https://www.smiggle.co.nz |website=smiggle.co.nz |publisher=[[Just Group]]}}</ref> |data-sort-value="Stationery"| [[Stationery]], [[school bags]], [[lunch boxes]], [[drink bottles]], toys<ref name="Smiggle" /> |data-sort-value="22"| 22<ref name="Smiggle" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="Smiggle" /> |data-sort-value="Just Group"| [[Just Group]]<ref name="Smiggle" /> |data-sort-value="2008"| 2008<ref name="smiggle-history">{{cite web |title=About Smiggle |url=http://www.westfield.com.au/au/retailers/smiggle |website=westfield.com.au |publisher=[[Westfield Group]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20130602132856/http://www.westfield.com.au/au/retailers/smiggle |archive-date=2 June 2013 |accessdate=20 Haratua 2023 |archivedate=2 Pipiri 2013 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20130602132856/http://www.westfield.com.au/au/retailers/smiggle }}</ref> |data-sort-value="South Yarra"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Smiggle" /> |- |data-sort-value="Smith & Caugheys"| [[Smith & Caughey's]] |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="Smith Caugheys">{{cite web |title=Smith & Caughey's |url=https://www.smithandcaugheys.co.nz/ |website=smithandcaugheys.co.nz |publisher=Smith & Caughey's |access-date=2023-05-20 |archive-date=2023-05-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230520093927/https://www.smithandcaugheys.co.nz/ |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, cosmetics, [[homewares]], food, [[gifts]]<ref name="Smith Caugheys" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="Smith Caugheys" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="Smith Caugheys" /> |data-sort-value="Smith & Caugheys"| [[Smith & Caughey's]]<ref name="Smith Caugheys" /> |data-sort-value="1880"| 1880 on [[Queen Street, Auckland|Queen Street, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Smith Caugheys" /> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Smith Caugheys" /> |- |data-sort-value="Smiths City"| [[Smiths City]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="Smiths City">{{cite web |title=Smiths City |url=https://www.smithscity.co.nz |website=smithscity.co.nz |publisher=Smith City 2020 Ltd}}</ref> |data-sort-value="Appliances"| [[Home appliance|Appliances]], furniture<ref name="Smiths City" /> |data-sort-value="23"| 23<ref name="Smiths City" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Smiths City" /> |data-sort-value="Smith City 2020"| [[Smith City 2020]]<ref name="Smiths City" /> |data-sort-value="1918"| 1918, [[Christchurch CBD]]<ref name="smithscity-ranford">{{cite news |last1=Ranford |first1=Chloe |title=Fate of Blenheim Smiths City uncerta, |url=https://www.stuff.co.nz/national/politics/local-democracy-reporting/300007469/fate-of-blenheim-smiths-city-uncerta, |agency=Local Democracy Reporting |publisher=[[Stuff (website)|Stuff]] |date=10 May 2020}}</ref> |data-sort-value="Christchurch CBD"| [[Christchurch CBD]]<ref name="Smiths City" /> |- |data-sort-value="Smith's Sports Hū"| [[Smith's Sports Hū]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Smith Sports Hū">{{cite web |title=Smith Sports Hū |url=https://smithssportsHū.co.nz |website=smithssportsHū.co.nz |publisher=Smith Sports Hū }}{{Dead link|date=Mahuru 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Sports Hū"| [[Sports Hū]]<ref name="Smith Sports Hū" /> |data-sort-value="14"| 14<ref name="Smith Sports Hū" /> |data-sort-value="2"| 3<ref name="Smith Sports Hū" /> |data-sort-value="Smith's Sports Hū" | [[Smith's Sports Hū]]<ref name="Smith Sports Hū" /> |data-sort-value="1949"| 1949 on [[Dominion Road, Auckland|Dominion Road, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Smith Sports Hū" /> |data-sort-value="Mount Maunganui"| [[Mount Maunganui]]<ref name="Smith Sports Hū" /> |- |data-sort-value="Spark New Zealand"| [[Spark New Zealand]] |data-sort-value="Whare mātai tāhiko"| [[Whare mātai tāhiko]]<ref name="Spark">{{cite web |title=Spark |url=https://www.spark.co.nz |website=spark.co.nz |publisher=[[Spark New Zealand]]}}</ref> |data-sort-value="Waea pūkoro"| [[Waea pūkoro]]<ref name="Spark" /> |data-sort-value="63"| 63<ref name="Spark" /><ref name="spark-2004">{{cite news |title=Telecom looks to sell retail stores |url=https://www.nzherald.co.nz/business/telecom-looks-to-sell-retail-stores/GD7Z45DCFWPRK3ASZEKJVAN3JE/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=Wilson & Horton |date=6 January 2004}}</ref> |data-sort-value="16"| 16<ref name="Spark" /> |data-sort-value="Spark New Zealand"| [[Spark New Zealand]]<ref name="Spark" /> |data-sort-value="1987"| 1987<ref name=spark1987>{{Cite web|url=https://www.smh.com.au/business/telecom-nzs-kiwi-share-under-review-20070116-gdp972.html|title=Telecom NZ's 'Kiwi Share' under review|date=16 January 2007|website=The Sydney Morning Herald|language=en|access-date=2020-03-26}}</ref> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Spark" /> |- |data-sort-value="Specsavers"| [[Specsavers]] |data-sort-value="Eyewear store"| [[Eyewear store]]<ref name="specsavers">{{cite web |title=Specsavers |url=https://www.specsavers.co.nz |website=specsavers.co.nz |publisher=[[Specsavers Optical Group]]}}</ref> |data-sort-value="Eyewear" | [[Eyewear]]<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="56"| 56<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="17"| 17<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="Specsavers Optical Group"| [[Specsavers Optical Group]]<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="2008"| 2008<ref name="optics">{{cite news |title=Specsavers celebrates 10 years, NZ |url=https://www.nzoptics.co.nz/articles/archive/specsavers-celebrates-10-years-in-nz/ |work=Eye on Optics |publisher=NZ Optics |date=1 December 2018}}</ref> |data-sort-value="Mairangi Bay"| [[Mairangi Bay, Auckland|Mairangi Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="specsavers" /> |- |data-sort-value="Specsavers"| [[Specsavers|Specsavers Audiology]] |data-sort-value="Audiology clinics"| [[Audiology|Audiology clinics]]<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="Audiology"| [[Audiology|Audiology services]]<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="30"| 30<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="10"| 10<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="Specsavers Optical Group"| [[Specsavers Optical Group]]<ref name="specsavers" /> |data-sort-value="2008"| 2008<ref name="optics" /> |data-sort-value="Mairangi Bay"| [[Mairangi Bay, Auckland|Mairangi Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="specsavers" /> |- |data-sort-value="Spotlight"| [[Spotlight Group|Spotlight]] |data-sort-value="Homeware store"| [[Homeware store]]<ref name="Spotlight">{{cite web |title=Spotlight |url=https://www.spotlightstores.com |website=spotlightstores.com |publisher=[[Spotlight Group]] }}</ref> |data-sort-value="Linen"| [[Linen]], [[homeware]], [[kitchenware]], [[curtains]], blinds, [[craft supplies]], [[fabrics]]<ref name="Spotlight" /> |data-sort-value="20"| 20<ref name="Spotlight" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Spotlight" /> |data-sort-value="Spotlight Group"| [[Spotlight Group]]<ref name="spotlightgroup">{{cite web |title=Spotlight Group |url=https://www.spotlightgroup.com/ |website=spotlightgroup.com |publisher=Spotlight Group}}</ref> |data-sort-value="1996"| 1996, [[Wairau Valley, Auckland|Wairau Valley, Tāmaki Makaurau]]<ref name="spotlightgroup" /> |data-sort-value="South Melbourne"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="spotlightgroup" /> |- |data-sort-value="Stevens"| [[Stevens (retailer)|Stevens]] |data-sort-value="Homeware shop"| [[Homeware store]]<ref name="Stevens">{{cite web |title=Stevens |url=https://www.stevens.co.nz |website=stevens.co.nz |publisher=[[James Pascoe Group]]}}</ref> |data-sort-value="Kitchenware"| [[Kitchenware]], [[homeware]]<ref name="Stevens" /> |data-sort-value="28"| 28<ref name="Stevens" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="Stevens" /> |data-sort-value="James Pascoe Group"| [[James Pascoe Group]]<ref name="Stevens" /> |data-sort-value="1924"| 1924 on [[Karangahape Road, Auckland|Karangahape Road, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Stevens" /> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Stevens" /> |- |data-sort-value="Stirling Sports"| [[Stirling Sports]] |data-sort-value="Sporting goods store"| [[Sporting goods store]]<ref name="Stirling Sports">{{cite web |title=Stirling Sports |url=https://www.stirlingsports.co.nz |website=stirlingsports.co.nz |publisher=Stirling Sports}}</ref> |data-sort-value="Sportswear"| [[Sportswear]], [[sports gear]]<ref name="Stirling Sports" /> |data-sort-value="60"| 60<ref name="Stirling Sports" /> |data-sort-value="14"| 14<ref name="Stirling Sports" /> |data-sort-value="Stirling Sports"| [[Stirling Sports]]<ref name="Stirling Sports" /> |data-sort-value="1964"| 1964 on [[Dominion Road, Auckland|Dominion Road, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Stirling Sports" /> |data-sort-value="Christchurch CBD"| [[Christchurch CBD]]<ref name="Stirling Sports" /> |- |data-sort-value="Strandbags"| [[Strandbags]] |data-sort-value="Bag store"| [[Bag store]]<ref name="Strandbags">{{cite web |title=Strandbags |url=https://www.strandbags.co.nz |website=strandbags.co.nz |publisher=[[Strandbags Group]]}}</ref> |data-sort-value="Handbags"| [[Handbags]], [[luggage]], [[backpacks]]<ref name="Strandbags" /> |data-sort-value="28"| 28<ref name="Strandbags" /><ref name="comcom-strandbags">{{cite news |title=Strandbags charged over discounting practices |url=https://comcom.govt.nz/news-and-media/media-releases/2021/strandbags-charged-over-discounting-practices |work=[[New Zealand Commerce Commission]] |publisher=[[New Zealand Government]] |date=27 May 2021}}</ref> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Strandbags" /> |data-sort-value="Strandbags"| [[Strandbags|Strandbags Group]]<ref name="Strandbags" /> |data-sort-value="1927"| 1927, Ahitereiria<ref name="Strandbags" /> |data-sort-value="Belrose"| [[Belrose]], Ahitereiria<ref name="Strandbags" /> |- |data-sort-value="Subtype"| [[SUBTYPE (brand)|SUBTYPE]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Subtype">{{cite web |title=Subtype Store |url=https://www.subtypestore.com |website=subtypestore.com |publisher=[[Accent Group]] }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]], [[clothes]]<ref name="Subtype" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="Subtype" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="Subtype" /> |data-sort-value="Accent Group"| [[Accent Group]]<ref name="Subtype" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Richmond"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Subtype" /> |- |data-sort-value="Sunglass Hut"| [[Sunglass Hut]] |data-sort-value="Eyewear store"| [[Eyewear store]]<ref name="Sunglass Hut">{{cite web |title=Sunglass Hut |url=https://www.sunglasshut.com/au |website=sunglasshut.com |publisher=[[Sunglass Hut]] }}{{Dead link|date=Hakihea 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> |data-sort-value="Sunglasses"| [[Sunglasses]]<ref name="Sunglass Hut" /> |data-sort-value="25"| 25<ref name="Sunglass Hut" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Sunglass Hut" /> |data-sort-value="Sunglass Hut"| [[Sunglass Hut]]<ref name="Sunglass Hut" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Milan"| [[Mirāno]], [[Itāria]] <ref name="Sunglass Hut" /> |- |data-sort-value="Sunny's Variety Stores"| [[Sunny's Variety Stores]] |data-sort-value="Variety store"| [[Variety store]]<ref name="Sunnys Variety Stores">{{cite web |title=Sunglass Hut |url=https://sunnys.co.nz |website=sunnys.co.nz |publisher=[[Sunny's Variety Stores]]}}</ref> |data-sort-value="Homeware"| [[Homeware]], [[household Taputapu|Taputapu]], [[stationery]], toys, cosmetics<ref name="Sunnys Variety Stores" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Sunnys Variety Stores" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Sunnys Variety Stores" /> |data-sort-value="Sunny's Variety Stores"| [[Sunny's Variety Stores]]<ref name="Sunnys Variety Stores" /> |data-sort-value="1995"| 1995, [[Whangamatā]]<ref name="Sunnys Variety Stores" /> |data-sort-value="Mount Maunganui"| [[Mount Maunganui, Tauranga]]<ref name="Sunnys Variety Stores" /> |- |data-sort-value="Super Liquor"| [[Super Liquor]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Super Liquor">{{cite web |title=Super Liquor |url=https://www.superliquor.co.nz |website=superliquor.co.nz |publisher=Super Liquor}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="Super Liquor" /> |data-sort-value="40"| 40<ref name="Super Liquor" /> |data-sort-value="10"| 10<ref name="Super Liquor" /> |data-sort-value="Super Liquor"| [[Super Liquor Holdings]]<ref name="Super Liquor" /> |data-sort-value="1978"| Late 1970s, [[Ilam, Christchurch]]<ref name="Super Liquor" /> |data-sort-value="Newmarket"| [[Newmarket, Auckland|Newmarket, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Super Liquor" /> |- |data-sort-value="Supercheap Auto"| [[Supercheap Auto]] |data-sort-value="Automotive parts store"| [[Automotive parts store]]<ref name="Supercheap Auto">{{cite web |title=Supercheap Auto New Zealand |url=https://www.supercheapauto.co.nz |website=supercheapauto.co.nz |publisher=[[Super Retail Group]]}}</ref> |data-sort-value="Automotive supplies"| [[Automotive parts]], [[automotive accessories]]<ref name="Supercheap Auto" /> |data-sort-value="46"| 46<ref name="Supercheap Auto" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Supercheap Auto" /> |data-sort-value="Super Retail Group"| [[Super Retail Group]]<ref name="superretailgroup" /> |data-sort-value="2003"| 2003<ref name="superretailgroup">{{cite web |title=Super Retail Group |url=https://www.superretailgroup.com.au |website=superretailgroup.com.au |publisher=[[Super Retail Group]]}}</ref> |data-sort-value="Brisbane Central"| [[Brisbane]], Ahitereiria<ref name="superretailgroup" /> |- |data-sort-value="SuperValue"| [[SuperValue]] |data-sort-value="Whare hokomaha"| Whare hokomaha<ref name="SuperValue">{{cite web |title=SuperValue |url=https://www.supervalue.co.nz |website=supervalue.co.nz |publisher=[[Woolworths New Zealand]]}}</ref> |data-sort-value="Kai"| Kai<ref name="SuperValue" /> |data-sort-value="38"| 38<ref name="SuperValue" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="SuperValue" /> |data-sort-value="Woolworths New Zealand"| [[Woolworths New Zealand]]<ref name="woolworthsnz" /> |data-sort-value="1964"| 1964, [[Opawa|Opawa, Christchurch]]<ref name="supervalue-history">{{cite web|url=http://supervalue.co.nz/news/715-supervalue-serves-up-50-years-with-kiwis|title=SuperValue serves up 50 years with Kiwis|website=SuperValue.co.nz|accessdate=27 May 2015}}</ref> |data-sort-value="Favona"| [[Favona, New Zealand]]<ref name="woolworthsnz" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Supré"| ''[[Supré]] (closed by 2020)''<ref name="supre-closed">{{cite news |last1=Foxcroft |first1=Debr, |title=Here are six brands that couldn't make it, NZ's retail market |url=https://www.stuff.co.nz/business/122292739/here-are-six-brands-that-couldnt-make-it-in-nzs-retail-market |agency=[[stuff.co.nz]] |date=31 January 2020}}</ref> |data-sort-value="Whare weweru"| ''[[Whare weweru]]''<ref name="supre-closed" /> |data-sort-value="Weweru"| ''[[Women's Weweru|Weweru (women's)]]''<ref name="supre-closed" /> |data-sort-value="19"| ''19 (2007)''<ref name="Suprecomau">{{cite web |title=Supre.com.au |url=http://supre.com.au/(znhijy55w3wnjc45g02kgs45)/aboutus/Storelocationsnz.aspx |website=supre.com.au |publisher=[[Cotton On Group]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20070221081045/http://supre.com.au/(znhijy55w3wnjc45g02kgs45)/aboutus/Storelocationsnz.aspx |archive-date=21 February 2007 |accessdate=20 Haratua 2023 |archivedate=21 Hui-tanguru 2007 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20070221081045/http://supre.com.au/(znhijy55w3wnjc45g02kgs45)/aboutus/Storelocationsnz.aspx }}</ref> |data-sort-value="3"| ''3 (2007)''<ref name="Suprecomau" /> |data-sort-value="Cotton On Group"| ''[[Cotton On Group]]''<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="3000"| ''Unknown'' |data-sort-value="Geelong"| ''[[Geelong]], Ahitereiria''<ref name="Cotton On" /> |- |data-sort-value="Subway"| [[Subway (restaurant)|Subway]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Subway New Zealand">{{cite web |title=Subway New Zealand |url=https://www.subway.com/en-NZ |website=subway.com |publisher=[[Subway (restaurant)|Subway]]}}</ref> |data-sort-value="Sandwiches"| [[Sandwiches]]<ref name="Subway New Zealand" /> |data-sort-value="250"| 250<ref name="Subway-14May 2019">{{cite news |last1=Shaw |first1=Aimee |title=Subway undergoes major brand revamp, 100 countries, a bid to reverse plunging sales |url=https://www.nzherald.co.nz/business/subway-undergoes-major-brand-revamp-in-100-countries-in-a-bid-to-reverse-plunging-sales/4Y3PG3R3NSRKIB22KVLINPWLJU/ |work=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=14 May 2019}}</ref> |data-sort-value="77"| 77<ref name="Subway New Zealand" /> |data-sort-value="Doctor's Associates, Inc."| [[Doctor's Associates, Inc.]]<ref name="Subway New Zealand" /> |data-sort-value="1995"| 1995, [[Parnell, Auckland|Parnell, Tāmaki Makaurau]]<ref name="subway-11march2013">{{cite news |title=250th Subway Restaurant Opens, Auckland |url=https://www.scoop.co.nz/stories/BU1303/S00406/250th-subway-restaurant-opens-in-auckland.htm |work=Subway New Zealand |publisher=[[scoop.co.nz]] |date=11 March 2013}}</ref> |data-sort-value="Browns Bay"| [[Browns Bay, Auckland|Browns Bay, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Subway New Zealand" /> |- |data-sort-value="Taco Bell"| [[Taco Bell New Zealand]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Taco Bell">{{cite web |title=Taco Bell |url=https://www.tacobell.co.nz |website=tacobell.co.nz |publisher=[[Restaurant Brands]]}}</ref> |data-sort-value="Tex-Mex"| [[Tex-Mex]]<ref name="Taco Bell" /> |data-sort-value="10"| 10<ref name="Taco Bell" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Taco Bell" /> |data-sort-value="Restaurant Brands"| [[Restaurant Brands]]<ref name="restaurantbrands" /> |data-sort-value="2019"| 2019, [[LynnMall|LynnMall, Tāmaki Makaurau]]<ref name="tacobell-opening">{{cite news |title=NZ's first Taco Bell opening tomorrow, plus menu details |url=https://www.nzherald.co.nz/business/nzs-first-taco-bell-opening-tomorrow-plus-menu-details/ECUMZKO4DC67M3XGVKWYTMZSKA/ |agency=[[New Zealand Herald]] |publisher=[[New Zealand Media and Entertainment]] |date=11 November 2019}}</ref> |data-sort-value="Penrose"| [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="restaurantbrands" /> |- |data-sort-value="Take Note"| [[Take Note (retailer)|Take Note]] |data-sort-value="Bookstore"| Bookstore<ref name="Take Note">{{cite web |title=Paper Plus |url=https://www.takenote.co.nz |website=takenote.co.nz |publisher=[[Paper Plus Group]]}}</ref> |data-sort-value="Books"| Books, [[stationery]], toys<ref name="Take Note" /> |data-sort-value="7"| 7<ref name="Take Note" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="Take Note" /> |data-sort-value="Paper Plus Group"| [[Paper Plus Group]]<ref name="Take Note" /> |data-sort-value="2001"| 2001 (through rebranding of Top Line and Paper World)<ref name="paperplus-donoghue">{{cite news |last1=Donoghue |first1=Garry |title=Creating A Franchise Giant – the story of Paper Plus |url=https://franchise.co.nz/articles/415-creating-a-franchise-giant-the-story-of-paper-plus |agency=Franchise Magazine |date=1 March 2006}}</ref> |data-sort-value="Penrose"| [[Penrose, Auckland|Penrose, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Take Note" /> |- |data-sort-value="Tarocash"| [[Tarocash]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Tarocash">{{cite web |title=Tarocash |url=https://www.tarocash.com.au/nz |website=tarocash.com.au |publisher=Retail Apparel Group}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Men's Weweru|Weweru (men's)]], suits, [[Hū]]<ref name="Tarocash" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Tarocash" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Tarocash" /> |data-sort-value="Retail Apparel Group"| [[Retail Apparel Group]]<ref name="Tarocash" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Waterloo"| Poihākena<ref name="Retail Apparel Group">{{cite web |title=Retail Apparel Group |url=https://www.rag.net.au |website=rag.net.au |publisher=Retail Apparel Group}}</ref> |- |data-sort-value="Texas Chicken"| [[Texas Chicken]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Texas Chicken">{{cite web |title=Texas Chicken |url=https://nz.texaschicken.com |website=texaschicken.com |publisher=Texas Chicken}}</ref> |data-sort-value="Fried chicken"| [[Fried chicken]], [[Hamburger|burgers]]<ref name="Texas Chicken" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Texas Chicken" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Texas Chicken" /> |data-sort-value="Texas Chicken"| [[Texas Chicken]]<ref name="Texas Chicken" /> |data-sort-value="2015"| 2015, [[Westfield Manukau City|Westfield Manukau City, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Texas Chicken Opens">{{cite news |title=Texas Chicken Opens First New Zealand Location |url=https://www.qsrmagazine.com/news/texas-chicken-opens-first-new-zealand-location |work=QSR Magazine |publisher=Journalistic Inc |date=15 July 2015}}</ref> |data-sort-value="Henderson"| [[Henderson, Auckland|Henderson, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Texas Chicken" /> |- |data-sort-value="Thirsty Liquor"| [[Thirsty Liquor]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="Thirsty Liquor">{{cite web |title=Thirsty Liquor |url=https://thirstyliquor.co.nz |website=thirstyliquor.co.nz}}</ref> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="Thirsty Liquor" /> |data-sort-value="106"| 106<ref name="Thirsty Liquor" /> |data-sort-value="38"| 38<ref name="Thirsty Liquor" /> |data-sort-value="Thirsty Liquor"| [[Thirsty Liquor]]<ref name="Thirsty Liquor" /> |data-sort-value="2011"| 2011, [[Huapai, Auckland|Huapai, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Thirsty Liquor" /> |data-sort-value="Ellerslie"| [[Ellerslie, Auckland|Ellerslie, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Thirsty Liquor" /> |- |data-sort-value="Timberland"| [[Timberland Australia New Zealand|Timberland]] |data-sort-value="Whare hū"| [[Whare hū]]<ref name="Timberland">{{cite web |title=Timberland |url=https://www.timberland.co.nz |website=timberland.co.nz |publisher=[[Accent Group]] }}</ref> |data-sort-value="Hū"| [[Hū]], [[clothes]]<ref name="Timberland" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Timberland" /> |data-sort-value="3"| 3<ref name="Timberland" /> |data-sort-value="Accent Group"| [[Accent Group]]<ref name="Timberland" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Richmond"| [[Melbourne|Poipiripi]], Ahitereiria<ref name="Timberland" /> |- |data-sort-value="Torpedo7"| [[Torpedo7]] |data-sort-value="Outdoors store"| [[Outdoors store]]<ref name="Torpedo7">{{cite web |title=Torpedo7 |url=https://www.torpedo7.co.nz |website=torpedo7.co.nz |publisher=[[The Warehouse Group]]}}</ref> |data-sort-value="Bikes"| [[Bikes]], [[camping equipment]], [[kayaks]], Weweru<ref name="Torpedo7" /> |data-sort-value="23"| 23<ref name="Torpedo7" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Torpedo7" /> |data-sort-value="The Warehouse Group"| [[The Warehouse Group]]<ref name="The Warehouse Group" /> |data-sort-value="2004"| 2004, [[Hamilton Central]] |data-sort-value="Northcote"| [[Northcote, Auckland|Northcote, Tāmaki Makaurau]]<ref name="The Warehouse Group" /> |- |data-sort-value="Toy World"| [[Toy World (New Zealand toy store chain)|Toy World]] |data-sort-value="Toy store"| [[Toy store]]<ref name="Toy World">{{cite web |title=Toy World |url=https://www.toyworld.co.nz |website=toyworld.co.nz |publisher=[[Toy World (New Zealand toy store chain)|Toy World]]}}</ref> |data-sort-value="Toys"| Toys, [[board games]], [[puzzles]], [[stationery]]<ref name="Toy World" /> |data-sort-value="26"| 26<ref name="Toy World" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Toy World" /> |data-sort-value="Toy World"| [[Toy World (New Zealand toy store chain)|Toy World]]<ref name="Toy World" /> |data-sort-value="1976"| 1976<ref name="Toy World" /> |data-sort-value="Parnell"| [[Parnell, Auckland|Parnell, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Toy World" /> |- |data-sort-value="Typo"| [[Typo (brand)|Typo]] |data-sort-value="Stationery store"| [[Stationery store]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="Stationery"| [[Stationery]], [[gifts]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="16"| 16<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="5"| 5<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="Cotton On Group"| [[Cotton On Group]]<ref name="Cotton On" /> |data-sort-value="3000"| Unknown |data-sort-value="Geelong"| [[Geelong]], Ahitereiria<ref name="Cotton On" /> |- |data-sort-value="Under Armour"| [[Under Armour]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Under Armour">{{cite web |title=Under Armour |url=https://www.underarmour.co.nz |website=underarmour.co.nz |publisher=}}</ref> |data-sort-value="Sportswear"| [[Sportswear]], [[Hū]], [[fashion accessories]] |data-sort-value="6"| 6<ref name="Under Armour" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Under Armour" /> |data-sort-value="Under Armour"| [[Under Armour]]<ref name="Under Armour" /> |data-sort-value="2019"| 2019 at [[Westfield Newmarket]]<ref name="Under Armour founding">{{cite news |title=UA Comes to NZ |url=https://about.underarmour.com/news/2019/09/under-armour-opens-first-new-zealand-brand-house |agency=[[Under Armour]] |date=9 March 2019}}</ref> |data-sort-value="Alexandria"| Poihākena<ref name="Under Armour" /> |- |data-sort-value="Unichem"| [[Unichem New Zealand|Unichem]] |data-sort-value="Whare rongoā"| [[Whare rongoā]]<ref name="Unichem">{{cite web |title=Unichem |url=https://www.unichem.co.nz |website=unichem.co.nz |publisher=[[Green Cross Health]]}}</ref> |data-sort-value="Medications"| [[Medications]], [[skincare]], cosmetics, [[gifts]]<ref name="Unichem" /> |data-sort-value="278"| 278<ref name="Unichem" /> |data-sort-value="111"| 111<ref name="Unichem" /> |data-sort-value="Green Cross Health"| [[Green Cross Health]]<ref name="Green Cross Health">{{cite web |title=Green Cross Health |url=https://www.greencrosshealth.co.nz |website=greencrosshealth.co.nz |publisher=[[Green Cross Health]]}}</ref> |data-sort-value="1981"| 1981<ref name="Green Cross Health" /> |data-sort-value="Ellerslie"| [[Ellerslie, Auckland|Ellerslie, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Green Cross Health" /> |- |data-sort-value="Unity Books"| [[Unity Books]]<ref name="Unity Books" /> |data-sort-value="Bookstore"| Bookstore<ref name="Unity Books">{{cite web |title=Unity Books |url=http://unitybooks.nz |website=unitybooks.nz |publisher=[[Unity Books]]}}</ref> |data-sort-value="Books"| Books<ref name="Unity Books" /> |data-sort-value="3"| 2<ref name="Unity Books" /> |data-sort-value="2"| 1<ref name="Unity Books" /> |data-sort-value="Unity Books"| [[Unity Books]]<ref name="Unity Books" /> |data-sort-value="1967"| 1967, [[Wellington Central, Wellington|Wellington Central]]<ref name="45 years">{{cite web | title=45 years of Unity Books | url=http://www.stuff.co.nz/dominion-post/culture/7671513/45-years-of-Unity-Books | work=[[The Dominion Post (Wellington)|Dominion Post]] | date=13 September 2012 | accessdate=29 January 2014 | author=Keber, Ruth}}</ref> |data-sort-value="Wellington Central"| [[Wellington Central, Wellington|Wellington Central]]<ref name="Unity Books" /> |- |data-sort-value="Vetro"| Vetro |data-sort-value="Specialist food retailer"| Specialist food retailer<ref name="Vetro">{{cite web |title=Vetro |url=https://www.vetro.co.nz |website=vetro.co.nz |publisher=[[Vetro (retailer)|Vetro]] }}</ref> |data-sort-value="Mediterranean food"| [[Mediterranean cuisine|Mediterranean food]]<ref name="Vetro" /> |data-sort-value="6"| 6<ref name="Vetro" /> |data-sort-value="0"| 0<ref name="Vetro" /> |data-sort-value="Vetro"| Vetro<ref name="Vetro" /> |data-sort-value="1999"| 1999, [[Ahuriri, Napier]]<ref name="vetro-opening">{{cite news |last1=Sharpe |first1=Marty |title=From a small shed to a growing concern |url=https://www.stuff.co.nz/business/7162213/From-a-small-shed-to-a-growing-concern |agency=[[Stuff (website)|Stuff Business]] |publisher=[[Stuff (website)|Stuff]] |date=25 June 2012}}</ref> |data-sort-value="Ahuriri"| [[Ahuriri, Napier]]<ref name="Vetro" /> |- |data-sort-value="Village Wine & Spirits"| [[The Trusts|Village Wine & Spirits]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="The Trusts">{{cite web |title=The Trusts |url=https://thetrusts.co.nz |website=thetrusts.co.nz |publisher=[[The Trusts]]}}</ref> |data-sort-value="Wine"| Wine, [[liquor|spirits]]<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="The Trusts"| [[The Trusts]]<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="1972"| 1972<ref name="thetrusts-tokalau">{{cite news |last1=Tokalau |first1=Torika |title=Caught, the middle of an alcohol monopoly, some residents say Auckland beachside community, dire need for change |url=https://www.stuff.co.nz/auckland/122769879/caught-in-the-middle-of-an-alcohol-monopoly-some-residents-say-auckland-beachside-community-in-dire-need-for-change |agency=[[stuff.co.nz]] |date=20 September 2020}}</ref> |data-sort-value="New Lynn"| [[New Lynn, Auckland|New Lynn, Tāmaki Makaurau]]<ref name="The Trusts" /> |- |data-sort-value="Waitomo"| [[Waitomo Group|Waitomo]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Waitomo">{{cite web |title=Waitomo Group |url=https://www.waitomogroup.co.nz |website=waitomogroup.co.nz |publisher=[[Waitomo Group]]}}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]]<ref name="Waitomo" /> |data-sort-value="70"| 70<ref name="Waitomo" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="Waitomo" /> |data-sort-value="Waitomo Group"| [[Waitomo Group]]<ref name="Waitomo" /> |data-sort-value="1947"| 1947<ref name="Waitomo" /> |data-sort-value="Hamilton Central"| [[Hamilton Central]]<ref name="Waitomo" /> |- |data-sort-value="Walker & Hall"| [[Walker & Hall]]<ref name="Walker Hall" /> |data-sort-value="Jewellery store"| [[Jewellery store]]<ref name="Walker Hall">{{cite web |title=Walker & Hall |url=https://www.walkerandhall.co.nz |website=walkerandhall.co.nz |publisher=Walker & Hall}}</ref> |data-sort-value="Jewellery"| Jewellery<ref name="Walker Hall" /> |data-sort-value="11"| 11<ref name="Walker Hall" /> |data-sort-value="9"| 9<ref name="Walker Hall" /> |data-sort-value="Walker & Hall"| [[Walker & Hall]]<ref name="Walker Hall" /> |data-sort-value="1899"| 1899, [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Walker Hall" /> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Walker Hall" /> |- |data-sort-value="Warehouse, The"| [[The Warehouse]] |data-sort-value="Whare pūkainga taonga"| [[Whare pūkainga taonga]]<ref name="The Warehouse">{{cite web |title=The Warehouse |url=https://www.thewarehouse.co.nz |website=thewarehouse.co.nz |publisher=[[The Warehouse Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, jewellery, [[home appliance|appliances]], furniture, [[homeware]], toys, Kai<ref name="The Warehouse" /> |data-sort-value="90"| 90<ref name="The Warehouse" /> |data-sort-value="23"| 23<ref name="The Warehouse" /> |data-sort-value="The Warehouse Group"| [[The Warehouse Group]]<ref name="The Warehouse Group" /> |data-sort-value="1982"| 1982, [[Takapuna, Auckland|Takapuna, Tāmaki Makaurau]]<ref name="The Warehouse Group" /> |data-sort-value="Northcote"| [[Northcote, Auckland|Northcote, Tāmaki Makaurau]]<ref name="The Warehouse Group">{{cite web |title=The Warehouse Group |url=https://www.thewarehousegroup.co.nz |website=thewarehousegroup.co.nz |publisher=[[The Warehouse Group]]}}</ref> |- |data-sort-value="Warehouse Stationery"| [[Warehouse Stationery]] |data-sort-value="Stationery store"| [[Stationery store]]<ref name="warehousestationery-aboutus">{{cite web |title=About Us – Warehouse Stationery |url=https://www.warehousestationery.co.nz/content/about-us.html |website=warehousestationery.co.nz |publisher=[[The Warehouse Group]]}}</ref> |data-sort-value="Stationery"| [[Stationery]], [[office supplies]], [[craft supplies]], [[computers]]<ref name="warehousestationery-aboutus" /> |data-sort-value="67"| 67<ref name="warehousestationery-aboutus" /> |data-sort-value="18"| 18<ref name="warehousestationery-aboutus" /> |data-sort-value="Warehouse Group"| [[The Warehouse Group]]<ref name="warehousestationery-aboutus" /> |data-sort-value="1995"| 1995<ref name="warehousestationery-aboutus" /> |data-sort-value="Northcote, Auckland"| [[Northcote, Auckland|Northcote, Tāmaki Makaurau]]<ref name="The Warehouse Group" /> |- |data-sort-value="West Liquor"| [[The Trusts|West Liquor]] |data-sort-value="Liquor store"| [[Liquor store]]<ref name="The Trusts"/> |data-sort-value="Liquor"| [[Waipiro]]<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="18"| 18<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="18"| 18<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="The Trusts"| [[The Trusts]]<ref name="The Trusts" /> |data-sort-value="1972"| 1972<ref name="thetrusts-tokalau"/> |data-sort-value="New Lynn"| [[New Lynn, Auckland|New Lynn, Tāmaki Makaurau]]<ref name="The Trusts" /> |- |data-sort-value="Whitcoulls"| [[Whitcoulls]] |data-sort-value="Bookstore"| Bookstore<ref name="Whitcoulls">{{cite web |title=Whitcoulls |url=https://www.whitcoulls.co.nz |website=whitcoulls.co.nz |publisher=[[James Pascoe Group]]}}</ref> |data-sort-value="Books"| Books, [[stationery]], games, [[puzzles]], toys<ref name="Whitcoulls" /> |data-sort-value="53"| 53<ref name="Whitcoulls" /> |data-sort-value="19"| 19<ref name="Whitcoulls" /> |data-sort-value="James Pascoe Group"| [[James Pascoe Group]]<ref name="Whitcoulls" /> |data-sort-value="1888"| 1888<ref name="Whitcoulls" /> |data-sort-value="Auckland CBD"| [[Auckland CBD|Tāmaki Makaurau CBD]]<ref name="Whitcoulls" /> |- |data-sort-value="Winner Winner"| [[Winner Winner]] |data-sort-value="Wāhi kai"| [[Wāhi kai]]<ref name="Winner Winner">{{cite web |title=Winner Winner |url=https://www.winnerwinner.co.nz |website=winnerwinner.co.nz |publisher=Burger Fuel Group}}</ref> |data-sort-value="Fried chicken"| [[Fried chicken]], [[Hamburger|burgers]]<ref name="Winner Winner" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Winner Winner" /> |data-sort-value="2"| 2<ref name="Winner Winner" /> |data-sort-value="Burger Fuel Group"| [[Burger Fuel Group]]<ref name="Burger Fuel Group" /> |data-sort-value="2016"| 2016, [[Hamilton East, Waikato]]<ref name="Winner Winner" /> |data-sort-value="Ponsonby"| [[Ponsonby, Auckland|Ponsonby, Tāmaki Makaurau]]<ref name="Burger Fuel Group" /> |- |data-sort-value="Witchery"| [[Witchery (company)|Witchery]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Witchery">{{cite web |title=Witchery |url=https://www.witchery.co.nz |website=witchery.co.nz |publisher=[[Country Road Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Women's Weweru|Weweru (women's)]], [[Hū]], [[Fashion accessory|accessories]]<ref name="Witchery" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="Witchery" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="Witchery" /> |data-sort-value="Country Road Group"| [[Country Road Group]]<ref name="Witchery" /> |data-sort-value="2010"| 2010<ref name="Witchery" /> |data-sort-value="Sydney Central"| Poihākena<ref name="Witchery" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Woolworths"| ''[[Woolworths (New Zealand Whare hokomaha chain)|Woolworths]] (rebranded [[Countdown (Whare hokomaha)|Countdown]], 2011)'' |data-sort-value="Whare hokomaha"| ''Whare hokomaha''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="Kai"| ''Kai, [[Waipiro]]''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="61"| ''61 (2008)''<ref name="progressive-2008" /><ref name="woolworths-2003">{{cite web |title=Store locations |url=http://www.woolworths.co.nz/locations/store_details/index.asp |website=woolworths.co.nz |publisher=Woolworths New Zealand |archive-url=https://web.archive.org/web/20030202034100/http://www.woolworths.co.nz:80/locations/store_details/index.asp |archive-date=2 February 2003 |accessdate=20 Haratua 2023 |archivedate=2 Hui-tanguru 2003 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20030202034100/http://www.woolworths.co.nz/locations/store_details/index.asp }}</ref> |data-sort-value="10"| ''10 (2008)''<ref name="progressive-2008" /><ref name="woolworths-2003" /> |data-sort-value="Progressive Enterprises"| ''[[Progressive Enterprises]]''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="1929"| ''1929 on [[Cuba Street, Wellington]]''<ref name="countdown-history">{{cite web |title=Countdown Whare hokomahas – Our History |url=https://www.countdown.co.nz/about-us/our-history |website=countdown.co.nz |publisher=[[Woolworths New Zealand]] |access-date=2023-05-20 |archive-date=2022-03-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220323071749/https://www.countdown.co.nz/about-us/our-history |url-status=dead }}</ref> |data-sort-value="Favona"| ''[[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="progressive-2008" /> |- style="background:Lightgrey;" |data-sort-value="Woolworths at Gull"| ''[[Woolworths (New Zealand Whare hokomaha chain)|Woolworths at Gull]] (sites taken over by [[Night 'n Day]], 2011)''<ref name="nightnday-oneill">{{cite news |last1=O'Neill |first1=Rob |title=Gull swoops on Night 'n Day alliance |url=http://www.stuff.co.nz/business/5162888/Gull-swoops-on-Night-n-Day-alliance |publisher=[[stuff.co.nz]] |date=19 June 2011}}</ref> |data-sort-value="Whare hokomaha"| ''Whare hokomaha''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="Kai"| ''Kai''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="21"| ''21 (2011)''<ref name="nightnday-oneill" /> |data-sort-value="11"| ''11 (2008)''<ref name="progressive-2008" /><ref name="woolworths-2003" /> |data-sort-value="Progressive Enterprises"| ''[[Progressive Enterprises]]''<ref name="progressive-2008" /> |data-sort-value="1999"| ''2001''<ref name="woolworths-deboni"/> |data-sort-value="Favona, Auckland"| ''[[Favona, Auckland|Favona, Tāmaki Makaurau]]''<ref name="progressive-2008" /> |- |data-sort-value="yd."| [[yd. (retailer)|yd.]] |data-sort-value="Weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="yd">{{cite web |title=YD |url=https://www.yd.com.au/nz |website=yd.com.au |publisher=[[Retail Apparel Group]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| [[Men's Weweru|Weweru (men's)]], [[Hū]]<ref name="yd" /> |data-sort-value="8"| 8<ref name="yd" /> |data-sort-value="4"| 4<ref name="yd" /> |data-sort-value="Retail Apparel Group"| [[Retail Apparel Group]] |data-sort-value="2008"| 2008<ref name="yd-dnb">{{cite web |title=Yd Pty Limited |url=https://www.dnb.com/business-directory/company-profiles.yd_pty_limited.83e7f11d5fc84ce22fa0dac66dfab44e.html |website=dnb.com |publisher=Dun and Bradstreet}}</ref> |data-sort-value="Waterloo"| Poihākena<ref name="yd" /> |- |data-sort-value="Z Energy"| [[Z Energy]] |data-sort-value="Whare pūkaha kōhinu"| [[Whare pūkaha kōhinu]]<ref name="Z Energy">{{cite web |title=Z Energy |url=https://z.co.nz |website=z.co.nz |publisher=[[Z Energy]]}}</ref> |data-sort-value="Pūkaha kōhinu"| Pūkaha kōhinu, [[Diesel fuel|diesel]]<ref name="Z Energy" /> |data-sort-value="227"| 227<ref name="Z Energy" /> |data-sort-value="60"| 60<ref name="Z Energy" /> |data-sort-value="Z Energy"| [[Z Energy]]<ref name="Z Energy" /> |data-sort-value="1912"| 1912<ref name="natlib-zenergy">{{cite web |title=British Imperial Oil Company |url=https://natlib.govt.nz/records/22453355 |website=natlib.govt.nz |publisher=[[National Library of New Zealand]]}}</ref> |data-sort-value="Wellington CBD"| [[Wellington CBD]]<ref name="Z Energy" /> |- |data-sort-value="Zara"| [[Zara (retailer)|Zara]] |data-sort-value="Whare weweru"| [[Whare weweru]]<ref name="Zara">{{cite web |title=Zara |url=https://www.zara.com/nz/ |website=zara.com |publisher=[[Zara (retailer)|Zara SA]]}}</ref> |data-sort-value="Weweru"| Weweru, cosmetics, [[Hū]], lingerie<ref name="Zara" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="Zara" /> |data-sort-value="1"| 1<ref name="Zara" /> |data-sort-value="Zara"| [[Zara (retailer)|Zara SA]]<ref name="Zara" /> |data-sort-value="2015"| 2015<ref name="zara-ropati">{{cite news |last1=Ropati |first1=Ashley |title=Zara opens its first NZ store at Auckland's Sylvia Park |url=https://www.stuff.co.nz/life-style/fashion/84984538/zara-opens-its-first-nz-store-at-aucklands-sylvia-park |agency=[[Stuff.co.nz]] |publisher=[[Fairfax New Zealand]] |date=6 October 2016}}</ref> |data-sort-value="Arteixo"| [[Arteixo, Spain]]<ref name="Zara" /> |} ==Tohutoro== {{reflist}} [[Category:Rārangi]] 7f09pqqwscgaf74kq34nlr6vq1bg59l Morocco 0 18474 167951 161799 2026-06-05T03:11:55Z TautauKarepe 22930 Changed redirect target from [[Marako]] to [[Moroko]] 167951 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Moroko]] b4oqk8l93jh1tprvl0fz142bfkrxp7i Category:Moroko 14 18753 167953 162986 2026-06-05T03:13:16Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Category:Marako]] to [[Category:Moroko]] 162986 wikitext text/x-wiki phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1 Mirāno 0 19316 167923 164005 2026-06-05T01:50:54Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Mirano]] to [[Mirāno]] 164005 wikitext text/x-wiki [[File:Milan skyline skyscrapers of Porta Nuova business district (cropped).jpg|thumb|Mirano nō te rangi]] Ko '''Mirano''' ([[reo Itāria]]: ''Milano'') he tāone tuarua nui i [[Itāria]] me te tāone matua o [[Lombardy]]. Ko 3.26 te taupori, ko 181.76 km<sup>2</sup> te raki. [[category:Itāria]] 6qd4n0fd88ptu8l28yvxjlm752y0wqg 167925 167923 2026-06-05T01:53:59Z TautauKarepe 22930 167925 wikitext text/x-wiki [[File:Milan skyline skyscrapers of Porta Nuova business district (cropped).jpg|thumb|Mirano nō te rangi]] Ko '''Mirāno'''<ref>{{cite web|url=https://paekupu.co.nz/word/mirano|work=Paekupu|title=Mirāno|accessdate=2026-06-05}}</ref> ([[reo Itāria]]: ''Milano''), ko '''Mirāna'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=286 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref> rānei, te tāone tuarua nui i [[Itāria]] me te tāone matua o [[Lombardy]]. Ko 3.26 te taupori, ko 181.76 km<sup>2</sup> te raki. == Tohutoro == <references/> [[category:Itāria]] q74nleb9qhcyajqwmc0k0ty4nqx95ei Hāringia 0 19338 167910 164093 2026-06-05T01:15:51Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Hārinia]] to [[Hāringia]] 164093 wikitext text/x-wiki [[File:Sardinia in Italy.svg|thumb|Hārinia i whero i te mapi o [[Itāria]].]] [[File:Flag of Sardinia, Italy.svg|thumb|Te pīwari o Hārinia. ]] Ko '''Hārinia''' ([[reo Itāria]]: ''Sardegna'' [sarˈdeɲɲa]; [[reo Hārinia]]: ''Sardigna'' [saɾˈdiɲːa]) te tuarua rawa nui moutere i te [[Moana Mediterranean]], i muri Hihirī me he rohi o ngā [[20 rohi o Itāria]]. [[category:Itāria]] iz6oq6jab6dpjgmbop41trkg2h49vxp 167912 167910 2026-06-05T01:20:00Z TautauKarepe 22930 167912 wikitext text/x-wiki [[File:Sardinia in Italy.svg|thumb|Hārinia i whero i te mahere o [[Itāria]].]] [[File:Flag of Sardinia, Italy.svg|thumb|Te kara o Hārinia. ]] Ko '''Hāringia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref> ([[reo Itāria]]: ''Sardegna'' [sarˈdeɲɲa]; [[reo Hāringia]]: ''Sardigna'' [saɾˈdiɲːa]) te tuarua rawa nui moutere i te [[Moana Mehetereinia]], i muri Hihirī me he rohi o ngā [[20 rohi o Itāria]]. == Tohutoro == <references/> [[category:Itāria]] dn0t1qktsif3xamaa515qgvz8wrjmku 167916 167912 2026-06-05T01:26:41Z TautauKarepe 22930 167916 wikitext text/x-wiki [[File:Sardinia in Italy.svg|thumb|Hārinia i whero i te mahere o [[Itāria]].]] [[File:Flag of Sardinia, Italy.svg|thumb|Te kara o Hārinia. ]] Ko '''Hāringia'''<ref>{{cite book |author=Te Taura Whiri i te Reo Māori|date=1996 |title=Te Matatiki |publisher=Oxford University Press |location=Auckland |isbn=0 19 558341 8 |page=287 |url= |access-date=2026-Hune-5}}</ref> ([[reo Itāria]]: ''Sardegna'' [sarˈdeɲɲa]; [[reo Hāringia]]: ''Sardigna'' [saɾˈdiɲːa]), ko '''Hārinia'''<ref>{{cite web|url=https://maoridictionary.co.nz/word/13958|work=Te Aka|title=Hārinia|accessdate=2026-06-05}}</ref> rānei, te tuarua rawa nui moutere i te [[Moana Mehetereinia]], i muri Hihirī me he rohi o ngā [[20 rohi o Itāria]]. == Tohutoro == <references/> [[category:Itāria]] ka9h53jw2krb2lwkga76mzcqkxd8b2l Sardinia 0 19339 167914 164090 2026-06-05T01:23:25Z TautauKarepe 22930 Changed redirect target from [[Hārinia]] to [[Hāringia]] 167914 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Hāringia]] 69oebhbb1finm7a9b27kt1f7t5xen46 Corsica 0 19340 167917 164145 2026-06-05T01:30:56Z TautauKarepe 22930 167917 wikitext text/x-wiki [[File:Corsica in France 2016.svg|thumb|Corsica i [[Wīwī]]]] [[File:Flag of Corsica.svg|thumb|Pīwari o Corsica]] Ko '''Kōhikā''' ([[reo Corsica]]-ki-te-raki: [ˈkorsiɡa], reo Corsica-ki-te-tonga: [ˈkɔrsika], [[reo Itāria]] [ˈkɔrsika]; [[reo Wīwī]]: ''Corse'' [kɔʁs]; [[reo Liguria]]: ''Còrsega'') he moutere i te [[Moana Metitareniana]] me he rohi o ngā [[18 rohi o Wīwī]]. Ko ia te tuawhā rawa nui moutere i te Moana Metitareniana. [[category:Wīwī]] 1cfty0ht228z7g26o53itj4fwk4a0e6 Category:Ōmana 14 19957 167960 167354 2026-06-05T03:24:50Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Category:Omāna]] to [[Category:Ōmana]] 167354 wikitext text/x-wiki phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1 Maratīwi 0 20052 167891 2026-06-05T00:18:48Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Maratīwi]] to [[Māratiri]]: E ai ki Te Matatiki 167891 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Māratiri]] 9ciwzc5gma22n473i40numqffyqmnut Template:Country data Maldives 10 20053 167895 2026-06-05T00:22:26Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Template:Country data Maldives]] to [[Template:Country data Māratiri]] 167895 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Template:Country data Māratiri]] 2cv2myu99qnx8o43ndi1xqwmbzvgzkc Category:Maratīwi 14 20054 167903 2026-06-05T01:00:33Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Category:Maratīwi]] to [[Category:Māratiri]] 167903 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[:Category:Māratiri]] 83ggv1n58ybr69mgzlofs0v2tacsh8s Hārinia 0 20055 167911 2026-06-05T01:15:51Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Hārinia]] to [[Hāringia]] 167911 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Hāringia]] 69oebhbb1finm7a9b27kt1f7t5xen46 Mirano 0 20056 167924 2026-06-05T01:50:54Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Mirano]] to [[Mirāno]] 167924 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Mirāno]] 9fmz20q3b6de2m1ay7i8oyh3qko4iu9 Kopeke 0 20057 167937 2026-06-05T02:53:35Z TautauKarepe 22930 Redirected page to [[Kuipeka]] 167937 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Kuipeka]] 2t0plzhu6frtiyq65bytkw88b2cqh6t Marako 0 20058 167939 2026-06-05T02:57:04Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Marako]] to [[Moroko]] 167939 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Moroko]] b4oqk8l93jh1tprvl0fz142bfkrxp7i Template:Country data Marako 10 20059 167942 2026-06-05T03:00:23Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Template:Country data Marako]] to [[Template:Country data Moroko]] 167942 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Template:Country data Moroko]] 7ua40iw17nfgfvr955o3f425zg82wf5 Category:Marako 14 20060 167954 2026-06-05T03:13:16Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Category:Marako]] to [[Category:Moroko]] 167954 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[:Category:Moroko]] jhaspuolzahg6rv1kc6u8p5ggzx8r0w Omāna 0 20061 167958 2026-06-05T03:22:21Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Omāna]] to [[Ōmana]] 167958 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Ōmana]] t1xvojeoyxao1et99uovtalhjvkpd6y Category:Omāna 14 20062 167961 2026-06-05T03:24:50Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Category:Omāna]] to [[Category:Ōmana]] 167961 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[:Category:Ōmana]] lv468h2czcjkqjjymaxgzipj8a95w8m Nagoya 0 20063 167964 2026-06-05T03:28:23Z TautauKarepe 22930 TautauKarepe moved page [[Nagoya]] to [[Nakoia]] 167964 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Nakoia]] 2bnd855qlr23jvibhy854p3awrw957r Te Āporo Nui 0 20064 167973 2026-06-05T03:44:07Z TautauKarepe 22930 Redirected page to [[Niu Ioka (tāone nui)]] 167973 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Niu Ioka (tāone nui)]] 5kyphvq6h7nl0o3xkkz0dls8o0mpel3